<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2293336</hangar_id>
 <dok_id>GJ03210</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>210</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:210</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utrikesdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>210</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-05-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:26</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förbud mot användning av synförstörande laservapen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03210/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03210</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03210</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:210&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förbud mot användning av synförstörande&lt;br&gt;laservapen&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03210/prop_199596__210-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 maj 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utrikesdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett protokoll (protokoll&lt;br&gt;IV) av den 13 oktober 1995 till konventionen i Geneve den 10 oktober&lt;br&gt;1980 om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa kon-&lt;br&gt;ventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha ur-&lt;br&gt;skillningslösa verkningar (1980 års vapenkonvention, SÖ 1982:27). I det&lt;br&gt;nya protokollet förbjuds viss användning av synförstörande laservapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 13 rad 7 Står: Peterson Rättat till: Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Ärendet och dess beredning.......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Bakgrunden..................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Innehållet i protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Protokollet och svenska forhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Godkännande av protokollet.......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga: Tilläggsprotokoll till konventionen om förbud mot eller in-&lt;br&gt;skränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses&lt;br&gt;vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar&lt;br&gt;(SÖ 1982:27) ..................................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996 . . 13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner ett protokoll (protokoll IV) av den 13 oktober 1995 till&lt;br&gt;konventionen i Geneve den 10 oktober 1980 om forbud mot eller in-&lt;br&gt;skränkningar i användningen av vissa konventionella vapen, som kan&lt;br&gt;anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar&lt;br&gt;(1980 års vapenkonvention, SÖ 1982:27) med de förklaringar och&lt;br&gt;tillkännagivanden som regeringen förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:210&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;På begäran av konventionsstatema beslöt Förenta nationernas (FN) gene-&lt;br&gt;ralsekreterare år 1993 att sammankalla en konferens för granskning av&lt;br&gt;1980 års vapenkonvention (granskningskonferensen) samt att denna kon-&lt;br&gt;ferens skulle förberedas av en grupp regeringsexperter. Expertgruppen&lt;br&gt;sammanträdde vid fyra tillfällen och granskningskonferensen samman-&lt;br&gt;trädde i Wien den 25 september - 13 oktober 1995. Granskningskon-&lt;br&gt;ferensen antog ett protokoll om synförstörande laservapen den 13 oktober&lt;br&gt;1995 (Laserprotokollet). Protokollet är konventionens fjärde protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s generalförsamling antog den 12 december 1995 en resolution om&lt;br&gt;1980 års vapenkonvention i vilken stater uppmanas att så snart som möj-&lt;br&gt;ligt tillträda laserprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den 26:e Internationella rödakors- och rödahalvmånekonferensen i&lt;br&gt;Geneve antogs den 7 december 1995 en resolution i vilken antagandet av&lt;br&gt;laserprotokollet välkomnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berörda myndigheter har getts tillfälle att lämna synpunkter under för-&lt;br&gt;handlingsarbetet. Mot bakgrund härav har remissförfarande inte ansetts&lt;br&gt;behövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet har ännu inte trätt i kraft. Protokollet träder i kraft sex&lt;br&gt;månader efter det att 20 stater har lämnat samtycke till att bli bundna av&lt;br&gt;protokollet. Hittills har Finland lämnat sådant samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:210&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Bakgrunden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;År 1980 ingicks konventionen om förbud mot eller inskränkningar i an-&lt;br&gt;vändningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst&lt;br&gt;skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar (1980 års vapen-&lt;br&gt;konvention). Sverige tillträdde denna konvention år 1982. Konventionen,&lt;br&gt;som trädde i kraft år 1983, är uppbyggd som en ramkonvention, till vilken&lt;br&gt;är fogade fyra protokoll. Ursprungligen fanns tre protokoll till konven-&lt;br&gt;tionen, nämligen ett protokoll om förbud mot att använda vapen vars&lt;br&gt;huvudsakliga effekt är att skada genom icke-detekterbara fragment (proto-&lt;br&gt;koll I), ett protokoll med förbud mot eller inskränkningar i användningen&lt;br&gt;av minor, försåtvapen och andra anordningar (det s.k. landmine-&lt;br&gt;protokollet, protokoll II) och ett protokoll om förbud mot eller inskränk-&lt;br&gt;ningar i användningen av brandvapen (protokoll III).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll II om landminor har reviderats under granskningskon-&lt;br&gt;ferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud och inskränkningar i användningen för andra vapentyper kan in-&lt;br&gt;föras genom att nya protokoll fogas till konventionen. Protokollet om syn-&lt;br&gt;förstörande laservapen (protokoll IV) är det första protokoll som tillförts&lt;br&gt;konventionen efter det att konventionen och dess ursprungliga protokoll&lt;br&gt;antogs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om synförstörande laservapen togs i Sverige upp av Delega-&lt;br&gt;tionen för utveckling av folkrättens regler om humanitet i krig (Folkrätts-&lt;br&gt;delegationen) redan i början av 1980-talet. Sverige, tillsammans med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweiz och Österrike, fäste sedan världssamfundets uppmärksamhet på Prop. 1995/96:210&lt;br&gt;behovet av att reglera användningen av synförstörande laservapen under&lt;br&gt;den 25 :e Internationella rödakors- och rödahalvmånekonferensen år 1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan har därefter drivits aktivt av Sverige inte minst i FN:s general-&lt;br&gt;församling. Den mötte i början starkt motstånd från många länder. Inter-&lt;br&gt;nationella röda korset började engagera sig i frågan i slutet av 1980-talet,&lt;br&gt;bl.a. genom att organisera en serie expertmöten. Under de första tre&lt;br&gt;förberedande expertmötena inför granskningskonferensen förelåg ett be-&lt;br&gt;tydande motstånd att behandla det svenska förslaget till ett protokoll om&lt;br&gt;förbud mot användning av synförstörande laservapen. Allt fler västländer&lt;br&gt;uttalade sig för ett laserprotokoll. Vid det fjärde och sista förberedande&lt;br&gt;expertmötet enades man om att förelägga granskningskonferensen ett&lt;br&gt;utkast till ett sådant protokoll. Europeiska unionens råd (EU) enades den&lt;br&gt;18 september 1995 om en gemensam ståndpunkt till förmån för ett sådant&lt;br&gt;protokoll. Redan tidigare hade stöd för ett sådant protokoll erhållits från&lt;br&gt;en rad länder i tredje världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid granskningskonferensens möte i Wien under hösten 1995 stod det&lt;br&gt;klart att samtliga länder var eniga om att anta ett protokoll om syn-&lt;br&gt;förstörande laservapen. Däremot rådde stor oenighet om protokollets inne-&lt;br&gt;håll, omfattning och tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa länder accepterade ett förbud mot synförstörande laservapen men&lt;br&gt;motsatte sig att låta förbudet omfatta användning i synförstörande syfte&lt;br&gt;av laserstrålar från t.ex. avståndsmätare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då protokollet antogs tycktes den allmänna meningen vara att tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet skulle omfatta även interna konflikter. En sådan bestäm-&lt;br&gt;melse skulle stå i överensstämmelse med en motsvarande regel i det land-&lt;br&gt;mineprotokoll som samtidigt var under förhandling vid granskningskon-&lt;br&gt;ferensen. Det visade sig dock att detta mål inte gick att uppnå beträffande&lt;br&gt;laserprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga länder krävde att förbudet skulle omfatta även produktion,&lt;br&gt;lagring och överföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera länder påtalade behovet av en verifikationsmekanism för efter-&lt;br&gt;levnad, övervakning och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av bestående synförstörelse (”permanent blindness”) var&lt;br&gt;föremål för omfattande diskussioner med särskilt inkallade experter och&lt;br&gt;möten med representanter från frivilligorganisationer. Svårigheten att åstad-&lt;br&gt;komma en enhetlig definition hade sin grund i att olika länder, och även&lt;br&gt;Världshälsoorganisationen (WHO), hade olika sätt att mäta synförstörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet om förbud mot användning av synförstörande laservapen an-&lt;br&gt;togs av granskningskonferensen den 13 oktober 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör nämnas att granskningskonferensen den 3 maj år 1996&lt;br&gt;antog en slutdeklaration i vilken bl.a. antagandet av laserprotokollet&lt;br&gt;välkomnades som en kodifiering och fortgående utveckling av den inter-&lt;br&gt;nationella humanitära rättens regler. Konferensen uppmärksammade att&lt;br&gt;flera frågor kunde behandlas i framtiden, t.ex. under en ny gransknings-&lt;br&gt;konferens. Som exempel på sådana frågor nämndes förbud mot an-&lt;br&gt;vändning, framställning, lagring och överföring av synförstörande laser-&lt;br&gt;vapen, liksom frågan om efterlevnad. Även definitionen av bestående &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synförstörelse, inklusive frågan om begreppet synfält, anges som ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exempel på en fråga som kan tas upp i framtiden. Deklarationen är viktig Prop. 1995/96:210&lt;br&gt;eftersom den ger en politisk bas för ett fortsatt arbete med laser-&lt;br&gt;protokollet. Den tar upp flera av de frågor som konferensen inte kunde&lt;br&gt;enas om, t.ex. förbud mot framställning, och den kopplar efterlevnads-&lt;br&gt;frågan till alla aspekter på laserfrågan, både de som redan förhandlats&lt;br&gt;fram och eventuellt kommande förbud.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Innehållet i protokollet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Protokollet består av en inledande del, artikel 1, en huvuddel som består&lt;br&gt;av fyra artiklar och en avslutande del artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den inledande delen artikel 1 anges att protokollet skall fogas till kon-&lt;br&gt;ventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa&lt;br&gt;konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha&lt;br&gt;urskillningslösa verkningar (1980 års vapenkonvention med tillhörande&lt;br&gt;protokoll).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 1 i huvuddelen stadgas att det är förbjudet att använda laser-&lt;br&gt;vapen som är särskilt konstruerade för att bestående förstöra en normal&lt;br&gt;synförmåga. Protokollets parter far enligt artikel 1 inte heller överföra&lt;br&gt;sådana vapen till annan stat eller något icke-statligt subjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 2 skall fördragsslutande parter vidta alla möjliga för-&lt;br&gt;siktighetsmått för att undvika att bestående synförstörelse uppstår när de&lt;br&gt;använder lasersystem. Sådana försiktighetsmått inbegriper bl.a. utbildning&lt;br&gt;av militär personal och andra praktiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 3 stadgas att synförstörelse som uppstår som en biverkan eller&lt;br&gt;indirekt verkan av legitim militär användning av lasersystem, inklusive&lt;br&gt;användning av lasersystem mot optiska instrument, inte omfattas av&lt;br&gt;förbudet i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bestående synförstörelse avses enligt artikel 4 oåterkallelig och&lt;br&gt;okorrigerbar synförlust som innebär ett allvarligt handikapp utan utsikt att&lt;br&gt;synen återställs. Sådan allvarlig synskada anses föreligga om synförmågan&lt;br&gt;är nedsatt till mindre än 20/200 Snellen, mätt på båda ögonen. Detta mot-&lt;br&gt;svarar en synskärpa lika med eller mindre än visus 0,1 binokulärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den avslutande delen i artikel 2 stadgas att protokollet träder i kraft&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i punkterna 3 och 4 i artikel 5 i konventionen.&lt;br&gt;Detta innebär att det krävs att 20 stater skall ha samtyckt till protokollet&lt;br&gt;för att det skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Protokollet och svenska förhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det behövs ingen lagändring för att&lt;br&gt;Sverige skall kunna uppfylla sina åtaganden enligt protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Som har redogjorts för i det&lt;br&gt;föregående avsnittet uppställer protokollet ett förbud mot att använda&lt;br&gt;synförstörande laservapen samt att överföra sådana vapen till en annan&lt;br&gt;stat eller något icke-statligt subjekt. Vidare föreskrivs att vissa försiktig-&lt;br&gt;hetsmått skall vidtas beträffande användning av lasersystem. Något förbud&lt;br&gt;mot att anskaffa, utveckla eller inneha laservapen föreskrivs inte i och för&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska försvarsmakten innehar inte i dag några laservapen av det&lt;br&gt;slag som avses i protokollet. Däremot ingår laser i avståndsmätare och&lt;br&gt;styrsystem i försvarets materiel. Vilka vapensystem som skall stå till För-&lt;br&gt;svarsmaktens förfogande eller hur dessa skall användas är inte reglerat i&lt;br&gt;lag. Försvarets verksamhet styrs huvudsakligen av regeringen genom för-&lt;br&gt;ordningar och andra beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 22 kap. 6 § brottsbalken skall den som gör sig skyldig till en&lt;br&gt;svår överträdelse av något sådant avtal med främmande makt eller någon&lt;br&gt;sådan allmänt erkänd grundsats som rör den internationella humanitära&lt;br&gt;rätten i väpnade konflikter dömas för folkrättsbrott till fängelse i högst&lt;br&gt;fyra år. Såsom ett exempel på en sådan svår överträdelse som nyss sagts&lt;br&gt;anges i paragrafen bl.a. att använda stridsmedel som är förbjudna enligt&lt;br&gt;folkrätten. Är brottet grovt skall dömas till fängelse i högst tio år eller på&lt;br&gt;livstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från de flesta övriga straffbestämmelser i brottsbalken inne-&lt;br&gt;håller bestämmelsen om folkrättsbrott ingen fullständig brottsbeskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffansvarets omfattning och närmare innehåll bestäms i stället genom&lt;br&gt;de avtal som Sverige slutit med främmande makt och av den folkrättsligt&lt;br&gt;bindande sedvanerätten på området. Bland de avtal som åsyftas i para-&lt;br&gt;grafen ingår 1980 års vapenkonvention med tillhörande protokoll (se&lt;br&gt;Beckman m.fl. Kommentar till brottsbalken II, sjätte uppl. s. 569). Att&lt;br&gt;utnyttja vapen på ett sätt som står i strid med bestämmelserna i konven-&lt;br&gt;tionen och dess protokoll faller in under det nyss nämnda exemplet i&lt;br&gt;paragrafen på en svår överträdelse (jfr a.a. s. 573).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att Sverige ansluter sig till protokollet om synförstörande&lt;br&gt;laservapen omfattar bestämmelsen om folkrättsbrott också sådant bruk av&lt;br&gt;laser som är förbjudet enligt protokollet. Någon lagändring är således inte&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laser är att hänföra till icke-joniserande strålning och omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelser i strålskyddslagen (1988:220). Lagen gäller såväl för enskild&lt;br&gt;som offentlig verksamhet. Enligt 4 § får dock regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer, i den utsträckning det på grund av&lt;br&gt;rådande särskilda förhållanden är nödvändigt för att stärka försvarsbered-&lt;br&gt;skapen, meddela föreskrifter för totalförsvaret som avviker från lagen.&lt;br&gt;Enligt 6 § strålskyddslagen skall den som bedriver verksamhet med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strålning, med hänsyn till verksamheten art och de förhållanden under Prop. 1995/96:210&lt;br&gt;vilka den bedrivs, bl.a. vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått&lt;br&gt;som behövs för att hindra eller motverka skador på människor, djur och&lt;br&gt;miljö. När det gäller bl.a. laser får enligt 21 § regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om krav på&lt;br&gt;tillstånd för tillverkning, införsel till landet, saluförande, överlåtelse, upp-&lt;br&gt;låtelse, förvärv, innehav, användning, installation och underhåll. Statens&lt;br&gt;strålskyddsinstitut har efter bemyndigande av regeringen föreskrivit krav&lt;br&gt;på tillstånd för innehav och användning av laser av vissa klasser (5 § SSI&lt;br&gt;FS 1993:1). Den som bryter mot 6 § strålskyddslagen eller mot&lt;br&gt;bestämmelser som meddelats med stöd av 21 § samma lag kan dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strålskyddslagen torde inte omfatta utförsel av laser till andra länder&lt;br&gt;i och för sig. I den mån laser är att anse som krigsmateriel enligt lagen&lt;br&gt;(1992:1300) om krigsmateriel, far emellertid utförsel inte ske utan till-&lt;br&gt;stånd enligt den lagen. Krigsmateriellagen ställer upp ett generellt förbud&lt;br&gt;mot export utan tillstånd av vapen, ammunition och annan för militärt&lt;br&gt;bruk utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigs-&lt;br&gt;materiel (1 och 6 §§). I förordningen (1992:1303) om krigsmateriel har&lt;br&gt;regeringen angett vad som skall anses vara krigsmateriel. Regeringen gör&lt;br&gt;den bedömningen att de nu aktuella laservapnen redan ryms inom för-&lt;br&gt;teckningen över krigsmateriel i krigsmaterielförordningen. Frågor om bl.a.&lt;br&gt;tillstånd enligt krigsmateriellagen prövas av Inspektionen för strategiska&lt;br&gt;produkter, som emellertid skall överlämna ärenden till regeringens pröv-&lt;br&gt;ning om de skulle ha principiell betydelse eller annars vara av särskild&lt;br&gt;vikt (1 a §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt krigsmateriellagen far enligt 1 § andra stycket endast&lt;br&gt;lämnas om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det&lt;br&gt;inte strider mot Sveriges utrikespolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:174, Lag om krigsmateriel, s. 41 ff anges de riktlinjer&lt;br&gt;för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan som skall tillämpas&lt;br&gt;vid tillståndsprövning, som då gjordes av regeringen. Som ovillkorliga&lt;br&gt;hinder mot utförsel eller annan utlandssamverkan enligt krigsmateriellagen&lt;br&gt;anges om utförsel eller sådan samverkan skulle strida mot internationella&lt;br&gt;överenskommelser som Sverige har biträtt, mot beslut av FN:s säkerhets-&lt;br&gt;råd eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig.&lt;br&gt;Tillstånd skall då inte beviljas. Föredragande statsrådet anförde i det&lt;br&gt;sammanhanget (s. 49):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Genom att ansluta Sverige till en internationell överenskommelse&lt;br&gt;förpliktar sig regeringen att fullgöra de skyldigheter som följer av överens-&lt;br&gt;kommelsen. De begränsningar för svensk utlandssamverkan på krigs-&lt;br&gt;materielområdet som kan följa av en överenskommelse som Sverige har&lt;br&gt;biträtt iakttas i praktiken genom att regeringen inte medger undantag från&lt;br&gt;lagens förbud i berörda delar. De ovillkorliga hindren i riktlinjerna utgör&lt;br&gt;således en erinran om att regeringen alltid måste fullgöra sina inter-&lt;br&gt;nationella förpliktelser”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttalandet gjordes den gången med tanke på bl.a. 1968 års icke-sprid-&lt;br&gt;ningsavtal på kämvapenområdet (SÖ 1970:12)och 1972årsavtal ombak- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teriologiska vapen (SÖ 1976:18). Uttalandet är givetvis inte begränsat till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa ingångna internationella överenskommelser. Genom att godkänna Prop. 1995/96:210&lt;br&gt;laserprotokollet uppställs därför ett ovillkorligt hinder mot export av syn-&lt;br&gt;förstörande laservapen. Det förhållandet att Inspektionen för strategiska&lt;br&gt;produkter nu prövar de flesta krigsmaterielärendena innebär ingen för-&lt;br&gt;ändring av de riktlinjer för prövningen som lagts fast, se prop. 1995/96:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i det föregående anförts leder fram till slutsatsen att svensk lag&lt;br&gt;redan är så utformad att Sverige kan efterleva bestämmelserna i proto-&lt;br&gt;kollet. Någon lagändring behövs därför inte för att Sverige skall kunna&lt;br&gt;samtycka till att bli bundet av protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Godkännande av protokollet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksdagen godkänner protokollet av den 12&lt;br&gt;oktober 1995 om förbud mot användning av synförstörande laser-&lt;br&gt;vapen med följande förklaringar och tillkännagivanden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sverige avser att tillämpa protokollet i alla slag av väpnade kon-&lt;br&gt;flikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sverige avser fortsätta att arbeta för en internationell överenskom-&lt;br&gt;melse som innebär att protokollets regler skall tillämpas i alla slag&lt;br&gt;av väpnade konflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sverige har sedan länge arbetat för ett uttryckligt förbud mot&lt;br&gt;synförstörande användning av laser som riskerar att göra soldater&lt;br&gt;blinda. En sådan verkan har av Sverige ansetts stå i strid med den&lt;br&gt;folkrättsliga principen om förbud mot stridsmedel och stridsmetoder&lt;br&gt;som orsakar onödigt lidande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sverige har sedan länge arbetat för ett&lt;br&gt;uttryckligt förbud mot synförstörande användning av laser som riskerar att&lt;br&gt;göra soldater blinda. En sådan verkan har av Sverige ansetts stå i strid&lt;br&gt;med den folkrättsliga principen om förbud mot stridsmedel och strids-&lt;br&gt;metoder som orsakar onödigt lidande. Denna uppfattning utgör ett av&lt;br&gt;huvudskälen till att Sverige har engagerat sig i laserfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet förbjuder användning av laservapen som är särskilt&lt;br&gt;konstruerade för att förorsaka bestående synförstörelse. Lasersystem som&lt;br&gt;pansarvämsvapen, avståndsmätare, målsökare, m.m. är att betrakta som&lt;br&gt;legitima system. Protokollet innehåller således inte ett generellt förbud&lt;br&gt;mot att använda andra vapensystem, som inte är specifikt utformade, i&lt;br&gt;synförstörande syfte. De fördragsslutande parterna förbinder sig dock att&lt;br&gt;använda även legitima lasersystem på ett sådant sätt att synförstörelse und-&lt;br&gt;viks. Detta innebär enligt svensk uppfattning att en instruktion att använda&lt;br&gt;ett lasersystem mot ett oskyddat öga skulle stå i strid med protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige avser att fortsätta att arbeta för en internationell överens-&lt;br&gt;kommelse som klart anger att protokollets regler även skall tillämpas i&lt;br&gt;interna konflikter. Sverige avser för sin del att tillämpa protokollet i alla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slag av väpnade konflikter. En förklaring härom kommer att göras när Prop. 1995/96:210&lt;br&gt;Sverige ger sitt godkännande av att bli bundet av protokollet. Ett till-&lt;br&gt;kännagivande kommer också att göras om Sveriges ovan nämnda upp-&lt;br&gt;fattning i fråga om synförstörelse såsom stridande mot den folkrättsliga&lt;br&gt;principen om förbud mot stridsmedel och stridsmetoder som orsakar&lt;br&gt;onödigt lidande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom protokollet enligt regeringens bedömning är av större vikt&lt;br&gt;skall det enligt 10 kap. 2 § regeringsformen godkännas av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Additional protocol to the conven-&lt;br&gt;tion on prohibition or restrictions&lt;br&gt;on the use of certain conventional&lt;br&gt;weapons which may be deemed to&lt;br&gt;be excessively injurious or to have&lt;br&gt;indiscriminate effects&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsprotokoll till konventionen&lt;br&gt;om förbud mot eller inskränk-&lt;br&gt;ningar i användningen av vissa&lt;br&gt;konventionella vapen som kan an-&lt;br&gt;ses vara ytterst skadebringande&lt;br&gt;eller ha urskillningslösa verk-&lt;br&gt;ningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Article 1: Additional Protocol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;The following protocol shall be&lt;br&gt;annexed to the Convention on&lt;br&gt;Prohibition or Restrictions on the&lt;br&gt;Use of Certain Conventional&lt;br&gt;Weapons which May Be Deemed&lt;br&gt;to Be Excessively Injurious or to&lt;br&gt;Have Indiscriminate Effects (”The&lt;br&gt;Convention”) as Protocol IV:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;”Protocol on Blinding Laser&lt;br&gt;Weapons (Protocol IV)”&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;It is prohibited to employ laser&lt;br&gt;weapons specifically designed, as&lt;br&gt;their sole combat function or as&lt;br&gt;one of their combat functions, to&lt;br&gt;cause permanent blindness to&lt;br&gt;unenhanced vision, that is to the&lt;br&gt;naked eye or to the eye with&lt;br&gt;corrective eyesight devices. The&lt;br&gt;High Contracting Parties shall not&lt;br&gt;transfer such weapons to any State&lt;br&gt;or non-State entity.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Artikel 1: Tilläggsprotokoll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Följande protokoll skall fogas till&lt;br&gt;konventionen om förbud mot eller&lt;br&gt;inskränkningar i användningen av&lt;br&gt;vissa konventionella vapen som&lt;br&gt;kan anses vara ytterst skadebring-&lt;br&gt;ande eller ha urskillningslösa verk-&lt;br&gt;ningar (”konventionen”) som pro-&lt;br&gt;tokoll IV:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;”Protokoll om synförstörande&lt;br&gt;laservapen (Protokoll IV) ”&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är förbjudet att använda laser-&lt;br&gt;vapen som är särskilt konstruerade&lt;br&gt;för att som enda stridsmedelsfunk-&lt;br&gt;tion, eller som en av sina strids-&lt;br&gt;medelsfunktioner, bestående för-&lt;br&gt;störa en normal synförmåga, dvs.&lt;br&gt;ett oskyddat öga eller ett öga med&lt;br&gt;korrektionslinser. De höga för-&lt;br&gt;dragsslutande parterna far inte över-&lt;br&gt;föra sådana vapen till någon stat&lt;br&gt;eller icke-statligt subjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In the employment of laser&lt;br&gt;systems, the High Contracting&lt;br&gt;Parties shall take all feasible&lt;br&gt;precautions to avoid the incidence&lt;br&gt;of permanent blindness to unen-&lt;br&gt;hanced vision. Such precautions&lt;br&gt;shall include training of their&lt;br&gt;armed forces and other practical&lt;br&gt;measures.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blinding as an incidental or&lt;br&gt;collateral effect of the legitimate&lt;br&gt;military employment of laser&lt;br&gt;systems, including laser systems&lt;br&gt;used against optical equipment, is&lt;br&gt;not covered by the prohibition of&lt;br&gt;this Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the purpose of this Protocol&lt;br&gt;”permanent blindness”, means&lt;br&gt;irreversible and uncorrectable loss&lt;br&gt;of vision which is seriously&lt;br&gt;disabling with no prospect of&lt;br&gt;recovery. Serious disability is&lt;br&gt;equivalent to visual acuity of less&lt;br&gt;than 20/200 Snellen measured&lt;br&gt;using both eyes.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Article 2: Entry into force&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;This Protocol shall enter into force&lt;br&gt;as provided in paragraphs 3 and 4&lt;br&gt;of Article 5 of the Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid användning av lasersystem&lt;br&gt;skall de fördragsslutande parterna&lt;br&gt;vidta alla möjliga försiktighetsåt-&lt;br&gt;gärder för att undvika bestående&lt;br&gt;förstörelse av normal synförmåga.&lt;br&gt;Sådana försiktighetsåtgärder skall&lt;br&gt;innefatta utbildning av deras väp-&lt;br&gt;nade styrkor och andra praktiska&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synförstörelse som en biverkan&lt;br&gt;eller indirekt verkan av legitim&lt;br&gt;militär användning av lasersystem,&lt;br&gt;däribland sådana som används mot&lt;br&gt;optisk utrustning, omfattas inte av&lt;br&gt;förbudet i detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta protokoll avses med&lt;br&gt;”bestående synförstörelse” oåter-&lt;br&gt;kallelig och icke korrigerbar syn-&lt;br&gt;förlust som är allvarligt invalidi-&lt;br&gt;serande och saknar utsikt till läk-&lt;br&gt;ning. Allvarlig invaliditet motsvarar&lt;br&gt;en synskärpa på mindre än 20/200&lt;br&gt;Snellen, mätt på båda ögonen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Artikel 2: Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Detta protokoll träder i kraft enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i punkterna 3 och&lt;br&gt;4 i artikel 5 i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTRIKESDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Freivalds, Wallström, Tham, Asbrink, Schori,&lt;br&gt;Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström,&lt;br&gt;Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Östros, Messing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:210 Förbud mot användning&lt;br&gt;av synförstörande laservapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49973, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner ett protokoll (protokoll IV) av den 13 oktober 1995 till konventionen i Genève den 10 oktober 1980 om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen, som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar (1980 års vapenkonvention, SÖ 1982:27) med de förklaringar och tillkännagivanden som regeringen förordat.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:UU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner ett protokoll (protokoll IV) av den 13 oktober 1995 till konventionen i Genève den 10 oktober 1980 om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen, som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar (1980 års vapenkonvention, SÖ 1982:27) med de förklaringar och tillkännagivanden som regeringen förordat.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-05-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-05-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-05-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-06-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utrikesdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:00:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03210</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:00:11</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:UU4</uppgift>
<ref_dok_id>GK01UU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förbud mot användning av synförstörande laservapen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>