<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2294374</hangar_id>
 <dok_id>GJ0321</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>21</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:21</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>21</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-10-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:55</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Frister vid anhållande och häktning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0321/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0321</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0321</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:21&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Frister vid anhållande och häktning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0321/prop_199596__21-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa justeringar av de frister som nu gäller för&lt;br&gt;åklagaren att begära en anhållen person häktad och för tingsrätten att&lt;br&gt;hålla förhandling i häktningsfrågan. För närvarande gäller att åklagaren&lt;br&gt;skall göra häktningsframställning samma dag som han meddelar&lt;br&gt;anhållningsbeslutet eller senast dagen därefter. Om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl får framställningen göras senast tredje dagen efter anhållnings-&lt;br&gt;beslutet. Tingsrätten skall hålla häktningsförhandling samma dag som&lt;br&gt;framställningen kom in eller senast dagen därefter. Om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl får förhandlingen dock hållas senare men aldrig senare&lt;br&gt;än fyra dygn efter gripandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget i propositionen skall åklagaren göra framställning om&lt;br&gt;häktning utan dröjsmål och senast klockan tolv tredje dagen efter&lt;br&gt;anhållningsbeslutet. Tingsrätten skall utan dröjsmål hålla förhandling i&lt;br&gt;häktningsfrågan och förhandlingen får aldrig hållas senare än fyra dygn&lt;br&gt;efter gripandet. Om någon har häktats i sin frånvaro och sedan grips,&lt;br&gt;skall domstolen hålla förhandling med denne i häktningsfrågan utan&lt;br&gt;dröjsmål efter anmälan om gripandet och senast inom fyra dygn efter&lt;br&gt;gripandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna mera flexibla fristerna syftar till att ge ökad tid för&lt;br&gt;brottsutredningen före häktningsförhandling så att underlaget skall bli så&lt;br&gt;bra som möjligt. Förslagen syftar också till att häktningsförhandling inte&lt;br&gt;skall behöva hållas på helgdagar i lika stor omfattning som nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också en justering av 3 § delgivningslagen&lt;br&gt;(1970:428), som genom ett förbiseende i ett tidigare lagstiftningsärende&lt;br&gt;fått en felaktig lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken ..... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i delgivningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:428)........................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&amp;nbsp;&amp;nbsp;.................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Innebörden av 1988 års häktningsreform............. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1989 års utvärdering......................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995 års utvärdering......................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformförslag ............................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Närmare om de ekonomiska&amp;nbsp;konsekvenserna.......... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande m.m.......................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken .... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:428)........................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagförslagen i Domstolsverkets rapport 1995:2 .... 18&lt;br&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverkets rapport 1995:2 .............. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådets yttrande ......................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 ................................... 22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 24 kap. 12, 13, 17 och 19 §§ rättegångs-&lt;br&gt;balken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häktningsframställning skall&lt;br&gt;göras samma dag som anhåll-&lt;br&gt;ningsbeslutet meddelades eller&lt;br&gt;senast dagen därefter. Om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl, får fram-&lt;br&gt;ställningen göras senast tredje&lt;br&gt;dagen efter anhållningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anhållningsbeslutet meddelats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häktningsframställning skall&lt;br&gt;göras utan dröjsmål och senast&lt;br&gt;klockan tolv tredje dagen efter&lt;br&gt;anhållningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den misstänktes frånvaro, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid tillämpning av första stycket som dag för beslutet anses dagen då&lt;br&gt;beslutet verkställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs inte häktningsframställning inom föreskriven tid, skall åklagaren&lt;br&gt;omedelbart häva anhållningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en häktningsframställning&lt;br&gt;gjorts, skall rätten samma dag&lt;br&gt;eller senast dagen därefter hålla&lt;br&gt;förhandling i häktningsfrågan.&lt;br&gt;Om det finns synnerliga skäl, får&lt;br&gt;förhandlingen dock hållas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en häktningsframställning&lt;br&gt;gjorts, skall rätten utan dröjsmål&lt;br&gt;hålla förhandling i häktnings-&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häktningsförhandlingen får aldrig hållas senare än fyra dygn efter det&lt;br&gt;att den misstänkte greps eller anhållningsbeslutet verkställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om att häkta den som inte är anhållen får tas upp på yrkande&lt;br&gt;av åklagaren. Efter åtalet får rätten även på yrkande av målsäganden&lt;br&gt;eller självmant ta upp frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1211.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1211.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1211.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då en fråga om häktning enligt första stycket har väckts, skall&lt;br&gt;häktningsförhandling inför rätten hållas så snart som möjligt. I fråga om&lt;br&gt;sådan förhandling gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 14-16 §§.&lt;br&gt;Har den misstänkte kallats till förhandlingen eller finns det anledning att&lt;br&gt;anta att han avvikit eller på annat sätt håller sig undan, utgör dock hans&lt;br&gt;utevaro ej hinder för förhandlingen. Uteblir målsäganden trots att han&lt;br&gt;kallats till förhandlingen, får frågan ändå avgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten beslutat om häktning av någon som inte är närvarande vid&lt;br&gt;rätten skall, så snart beslutet har verkställts eller hindret för hans&lt;br&gt;närvaro har upphört, anmälan om detta göras hos rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en anmälan enligt tredje&lt;br&gt;stycket har gjorts, skall rätten&lt;br&gt;samma dag eller senast dagen&lt;br&gt;därefter hålla förhandling i häkt-&lt;br&gt;ningsfrågan. Om det finns syn-&lt;br&gt;nerliga skäl, får förhandlingen&lt;br&gt;dock hållas senare. Häktnings-&lt;br&gt;förhandlingen får aldrig hållas&lt;br&gt;senare än fyra dygn efter det att&lt;br&gt;häktningsbeslutet har verkställts&lt;br&gt;eller hindret för den misstänktes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en anmälan enligt tredje&lt;br&gt;stycket har gjorts, skall rätten&lt;br&gt;utan dröjsmål hålla förhandling i&lt;br&gt;häktningsfrågan. Häktningsför-&lt;br&gt;handlingen får aldrig hållas&lt;br&gt;senare än fyra dygn efter det att&lt;br&gt;häktningsbeslutet har verkställts&lt;br&gt;eller hindret för den misstänktes&lt;br&gt;närvaro vid rätten har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närvaro vid rätten har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon som är närvarande&lt;br&gt;vid rätten häktats med stöd av&lt;br&gt;3 §, skall åklagaren, så snart&lt;br&gt;han anser att det finns sannolika&lt;br&gt;skäl för att&lt;br&gt;begått brottet,&lt;br&gt;rätten. Rätten&lt;br&gt;mål efter en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hålla ny förhandling i häktnings-&lt;br&gt;frågan. Förhandling måste all-&lt;br&gt;tid, oberoende av anmälan,&lt;br&gt;hållas inom en vecka från häkt-&lt;br&gt;ningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den misstänkte&lt;br&gt;anmäla detta till&lt;br&gt;skall utan dröjs-&lt;br&gt;sådan anmälan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon som är närvarande&lt;br&gt;vid rätten häktats med stöd av&lt;br&gt;3 §, skall åklagaren, så snart&lt;br&gt;han anser att det finns sannolika&lt;br&gt;skäl for att den misstänkte&lt;br&gt;begått brottet, anmäla detta till&lt;br&gt;rätten. Rätten skall samma dag&lt;br&gt;eller senast dagen efter en sådan&lt;br&gt;anmälan hålla ny förhandling i&lt;br&gt;häktningsfrågan. Om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl, får förhand-&lt;br&gt;lingen dock hållas senare. För-&lt;br&gt;handling måste alltid, oberoende&lt;br&gt;av anmälan, hållas inom en&lt;br&gt;vecka från häktningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det när förhandlingen hålls inte framkommit sannolika skäl för att&lt;br&gt;den misstänkte begått brottet eller i övrigt inte längre finns skäl för&lt;br&gt;häktning, skall beslutet om häktning omedelbart hävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1211.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i delgivningslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op. 1995/96:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:428)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § delgivningslagen (1970:428) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet ombesörjer delgivning genom att sända handlingen med&lt;br&gt;post eller överlämna den med bud eller på annat sätt till den sökte,&lt;br&gt;varvid som bevis att denne har mottagit försändelsen begäres delgiv-&lt;br&gt;ningskvitto eller mottagningsbevis (ordinär delgivning). Ordinär delgiv-&lt;br&gt;ning kan också ske genom förenklad delgivning enligt 3 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning antaga att delgivningskvitto eller mottag-&lt;br&gt;ningsbevis ej kommer att lämnas eller ej kommer att erhållas i tid, får&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer ombesöija att handlingen över-&lt;br&gt;lämnas till den sökte i särskild ordning genom postbefordringsföretag&lt;br&gt;som regeringen bestämmer (särskild postdelgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är lämpligt, får en myndighet delge kallelser, meddelanden&lt;br&gt;och andra handlingar, som inte är omfettande eller annars av svår-&lt;br&gt;tillgängligt innehåll, genom att innehållet läses upp vid telefonsamtal&lt;br&gt;med den sökte och handlingen därefter sänds till denne med post&lt;br&gt;(telefondelgivning). Sådan delgivning får inte avse stämningsansök-&lt;br&gt;ningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet vid myndigheten&lt;br&gt;inleds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan delgivning inte ske enligt&lt;br&gt;första - tredje styckena, får&lt;br&gt;delgivning ske genom stämnings-&lt;br&gt;man eller annan, vars intyg&lt;br&gt;enligt 24 § första stycket utgör&lt;br&gt;fullt bevis om delgivning&lt;br&gt;(stämningsmannadelgivning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fall som avses i 15 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §§ får delgivning ske genom&lt;br&gt;kungörelse (kungörelsedelgiv-&lt;br&gt;ning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:638.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 12 april 1988 ändrades reglerna om de straffprocessuella&lt;br&gt;tvångsmedlen anhållande och häktning (se bl.a. prop. 1986/87:112, bet.&lt;br&gt;1987/88:JuU7, rskr. 1987/88:30, SFS 1987:1211-1214 och&lt;br&gt;1988:27-36). De nya reglerna, som bl.a. innebar en anpassning till den&lt;br&gt;praxis som hade utvecklats vid tillämpningen av den europeiska&lt;br&gt;konventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna och de grund-&lt;br&gt;läggande friheterna, berörde både förutsättningarna for att tillgripa&lt;br&gt;anhållande och häktning samt de frister inom vilka sådana&lt;br&gt;frihetsberövanden skall prövas av domstol. De nya reglerna om&lt;br&gt;anhållande och häktning utvärderades år 1989. Utvärderingen, som&lt;br&gt;genomfördes av Domstolsverket i samarbete med Riksåklagaren, Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen och Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;avsåg framför allt vilka konsekvenser reformen haft för rättssäkerheten&lt;br&gt;men också organisatoriska och ekonomiska konsekvenser redovisades i&lt;br&gt;den rapport som Domstolsverket i november 1989 överlämnade till&lt;br&gt;Justitiedepartementet (DV-rapport 1989:9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har därefter på regeringens uppdrag, i samråd med de&lt;br&gt;andra myndigheter m.fl. som medverkade till den nämnda rapporten,&lt;br&gt;gjort en förnyad utvärdering av häktningsreformen. Utvärderingen har,&lt;br&gt;liksom 1989 års, tagit sikte på vilka konsekvenser reformen haft för&lt;br&gt;rättssäkerheten i vid mening. Även de organisatoriska och ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenserna av reformen har undersökts på nytt. Uppdraget&lt;br&gt;redovisades i maj i år i en rapport till Justitiedepartementet (DV-rapport&lt;br&gt;1995:2) och vissa förslag till lagändringar läggs fram i rapporten. Dessa&lt;br&gt;förslag finns i bilaga 1. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning&lt;br&gt;över de remissinstanser som yttrat sig över rapporten finns i bilaga 2.&lt;br&gt;Yttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju95/2273).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare fråga som tas upp i propositionen är en justering av 3 §&lt;br&gt;delgivningslagen (1970:428), där till följd av ett förbiseende i ett&lt;br&gt;tidigare ärende (prop. 1994/95:188, bet. 1994/95 :JuU22, rskr.&lt;br&gt;1994/95:379, SFS 1995:638 ) fjärde och femte styckena föll bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 september 1995 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över det förslag till ändring i rättegångsbalken som utarbetats i&lt;br&gt;ärendet. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande&lt;br&gt;finns i bilaga 3. Det förslag som remitterades till Lagrådet är identiskt&lt;br&gt;med propositionens lagförslag i den delen, bortsett från att där föreslogs&lt;br&gt;ikraftträdande den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428) har inte&lt;br&gt;granskats av Lagrådet, eftersom frågans enkla beskaffenhet har bedömts&lt;br&gt;göra en sådan granskning onödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Innebörden av 1988 års häktningsreform&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter 1988 års häktningsreform får en häktningsförhandling aldrig&lt;br&gt;hållas senare än fyra dygn efter det faktiska frihetsberövandet. Vid&lt;br&gt;beräkning av denna tidsfrist jämställs söndagar och helgdagar med&lt;br&gt;vanliga arbetsdagar. Till följd härav måste domare, åklagare och&lt;br&gt;advokater vara beredda att delta i häktningsförhandlingar även på&lt;br&gt;helgdagar. Detta innebär också att kriminalvårdens transportorganisation&lt;br&gt;tas i anspråk under sådana dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya fristerna innebär att åklagaren skall göra häktnings-&lt;br&gt;framställning samma dag som han meddelar anhållningsbeslutet eller&lt;br&gt;senast dagen därefter. Om det finns synnerliga skäl får framställningen&lt;br&gt;göras senast tredje dagen efter anhållningsbeslutet. Tingsrätten skall&lt;br&gt;hålla häktningsförhandling samma dag som framställningen kommer in&lt;br&gt;eller senast dagen därefter. Om det finns synnerliga skäl får&lt;br&gt;förhandlingen dock hållas senare men aldrig senare än fyra dygn efter&lt;br&gt;gripandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen innebar att en beredskapsorganisation tillskapades för&lt;br&gt;domstolar och advokater, medan den redan existerande beredskaps-&lt;br&gt;organisationen för polisen, åklagarna och kriminalvården utökades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat inslag i 1988 års reform var att en möjlighet att häkta vid en&lt;br&gt;lägre grad av misstanke om brott än tidigare, s.k. utredningshäktning,&lt;br&gt;infördes. För utredningshäktning krävs att någon är skäligen misstänkt&lt;br&gt;för viss brottslighet och att förutsättningarna för häktning i övrigt är&lt;br&gt;uppfyllda samt att det är av synnerlig vikt att han tas i förvar i avvaktan&lt;br&gt;på ytterligare utredning om brottet. I sådana fåll skall häktningsfrågan&lt;br&gt;alltid omprövas inom en vecka. Om det då inte framkommit sannolika&lt;br&gt;skäl för misstanke om brott skall häktningen omedelbart hävas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1989 års utvärdering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverkets rapport 1989:9 visade att kravet på en snar&lt;br&gt;domstolsprövning av frihetsberövanden hade uppfyllts väl genom&lt;br&gt;reformen. Enligt rapporten hade omkring hälften av frihetsberövandena&lt;br&gt;prövats av domstol inom två dygn och drygt 90 procent inom tre dygn.&lt;br&gt;Före häktningsreformen hade drygt hälften av frihetsberövandena&lt;br&gt;prövats först inom sex dygn. Rapportens undersökningsresultat visade&lt;br&gt;också att tiden från anhållande till dom hade minskat efter reformen och&lt;br&gt;att endast två procent av alla häktningsbeslut avsåg utredningshäktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet häktade hade enligt rapporten stigit i och med reformen med&lt;br&gt;något mer än 29 procent och det bedömdes att ökningen av antalet&lt;br&gt;häktade framför allt hade orsakats av de kortare tidsfristerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten sades att utvärderingen sammantaget inte gav något stöd&lt;br&gt;för påståenden om att rättssäkerheten hade försämrats. Rättssäkerheten&lt;br&gt;ansågs tvärt emot ha ökat i och med den snabbare domstolsprövningen.&lt;br&gt;Vissa faktorer, såsom kvaliteten på utredningsmaterialet och möjlig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetema för advokaterna att förbereda den misstänktes försvar, hade Prop. 1995/96:21&lt;br&gt;enligt rapporten dock möjligen påverkat rättssäkerheten negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon påtaglig förändring av effektiviteten vid de olika myndig-&lt;br&gt;heterna till följd av reformen hade inte skett enligt rapporten. Däremot&lt;br&gt;sades att övertidsuttagen hade ökat och att arbetssituationen blivit mer&lt;br&gt;pressad, vilket i ett längre perspektiv - om inte resursförstärkningar&lt;br&gt;sker - kunde få negativa konsekvenser för rättssäkerheten. Den totala&lt;br&gt;merkostnaden för häktningsreformen budgetåret 1988/89 angavs i&lt;br&gt;rapporten ha uppgått till 51 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1995 års utvärdering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av den förnyade utvärderingen visar bl.a. följande. Jämfört&lt;br&gt;med 1993 minskade under 1994 antalet anhållna med 7 procent, antalet&lt;br&gt;häktningsframställningar med 9 procent och antalet avgjorda brottmål&lt;br&gt;med häktningsförhandling i tingsrätt med 8 procent. Samtidigt har det&lt;br&gt;totala antalet anmälda brott minskat med 7 procent. Antalet häktningar&lt;br&gt;är dock alltjämt större än före 1988 års lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de nya tidsfristerna visar resultatet att de fyra dygn av&lt;br&gt;frihetsberövande före häktningsförhandling som lagen tillåter mycket&lt;br&gt;sällan utnyttjas. Sålunda inleds häktningsförhandlingen inom två dygn&lt;br&gt;från frihetsberövandet i 89 procent av fållen och inom tre dygn i 99&lt;br&gt;procent av fallen. Dock har det de senaste åren blivit vanligare att&lt;br&gt;häktningsyrkandet prövas först dagen efter det att häktnings-&lt;br&gt;framställningen inkommit, utom framställningar på söndagar vilka&lt;br&gt;regelmässigt prövas samma dag. Vidare har konstaterats en förskjutning&lt;br&gt;av tidpunkten för när dom i mål mot häktade personer meddelas på så&lt;br&gt;sätt att dessa domar i genomsnitt meddelas två veckor senare under&lt;br&gt;1994 än 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom vid den förra utvärderingen har en stor del av domstolarna,&lt;br&gt;åklagarmyndigheterna och advokaterna den uppfattningen att kvaliteten&lt;br&gt;på utredningsmaterialet har försämrats, vilket kan tillskrivas de&lt;br&gt;förkortade tidsfristerna. Häktningsgrunden kollusionsrisk åberopas&lt;br&gt;oftare i besluten under 1994 jämfört med 1989, vilket enligt&lt;br&gt;Domstolsverket också talar för att kvaliteten på utredningsmaterialet&lt;br&gt;sjunkit. Även antalet häktningsbeslut som hävs före åtal har ökat&lt;br&gt;jämfört med 1989 och jämfört med tiden före reformen. Antalet ogillade&lt;br&gt;häktningsyrkanden är fortsatt lågt, 6 procent. Åtalet har ogillats endast&lt;br&gt;i 2 procent av målen där den tilltalade varit häktad. Andelen&lt;br&gt;utredningshäktningar har inte ökat, utan utgör 1,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Domstolsverkets uppfattning tyder utredningen sammantaget&lt;br&gt;inte på att rättssäkerheten påverkats nämnvärt sedan 1989 års utredning.&lt;br&gt;Verket anför dock att det finns en utbredd uppfattning att polis och&lt;br&gt;åklagare har problem med att hinna med den utredning som behövs&lt;br&gt;inför häktningsförhandlingarna och att detta kan tolkas på så sätt att viss&lt;br&gt;risk finns för att rättssäkerheten påverkas negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de enkätundersökningar som Domstolsverket gjort framgår att Prop. 1995/96:21&lt;br&gt;reformen medfört en ökad belastning för domstolar, advokater, polis,&lt;br&gt;åklagare och kriminalvård och att de korta tidsfristerna försvårar&lt;br&gt;arbetsplaneringen och ökar tidspressen. Andelen häktningsförhandlingar&lt;br&gt;på helger har ökat, från 23 procent under år 1989 till 27,5 procent&lt;br&gt;under 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de ekonomiska konsekvenserna av reformen har det för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 (såvitt gäller Kriminalvårdsstyrelsen avser dock&lt;br&gt;siffrorna budgetåret 1994/95) uppstått extrakostnader på cirka 70&lt;br&gt;miljoner kronor. Härtill kommer polisens extrakostnader som inte kan&lt;br&gt;preciseras eftersom de inte särredovisas i förhållande till t.ex. annat&lt;br&gt;övertidsarbete men som ändå uppenbarligen uppgår till betydande&lt;br&gt;belopp. Av de 70 miljoner kronorna faller cirka 35 på åklagarväsendet,&lt;br&gt;15 på domstolsväsendet och rättshjälpen samt 20 på Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har undersökt om den tidsfrist som finns mellan&lt;br&gt;frihetsberövande och häktningsförhandling kan fördelas på ett mer&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt än i dag mellan åklagaren och domstolen, i första&lt;br&gt;hand tingsrätten, i syfte dels att minska antalet helgförhandlingar, dels&lt;br&gt;att skapa bättre förutsättningar för goda brottsutredningar och därmed&lt;br&gt;ett gott beslutsunderlag vid häktningsförhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Reformförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om åklagaren vill begära att en anhållen&lt;br&gt;person häktas skall han göra framställning om detta utan dröjsmål&lt;br&gt;och senast klockan tolv tredje dagen efter anhållningsbeslutet.&lt;br&gt;Tingsrätten skall utan dröjsmål hålla förhandling i häktningsfrågan&lt;br&gt;och förhandlingen får aldrig hållas senare än fyra dygn efter&lt;br&gt;gripandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har häktats i sin frånvaro och sedan grips, skall&lt;br&gt;domstolen hålla förhandling med denne i häktningsfrågan utan&lt;br&gt;dröjsmål efter anmälan om gripandet och senast inom fyra dygn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter beslut om utredningshäktning skall rätten hålla ny&lt;br&gt;förhandling i häktningsfrågan utan dröjsmål efter det att åklagaren&lt;br&gt;anmält att det finns sannolika skäl för att den misstänkte begått&lt;br&gt;brottet. Liksom i dag måste ny förhandling hållas senast inom en&lt;br&gt;vecka från det första häktningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverkets förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta har tillstyrkt förslagen eller lämnat dem&lt;br&gt;utan erinran. Några har avstyrkt förslagen helt. Andra har invänt mot&lt;br&gt;den föreslagna begränsningen till klockan tolv för häktningsframställ-&lt;br&gt;ningar på tredje dagen efter anhållande. Några är kritiska mot att&lt;br&gt;fristerna anges genom uttrycket utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att se till att Prop. 1995/96:21&lt;br&gt;utredningsmaterialet inför häktningsförhandlingar är så fullständigt och&lt;br&gt;bra som möjligt. Utvärderingen visar tydligt att 1988 års&lt;br&gt;häktningsreform har medfört att utredningsmaterialet i genomsnitt blivit&lt;br&gt;mer knapphändigt än tidigare. Vidare har omläggningen kommit att&lt;br&gt;kosta mycket pengar och avsevärt mera än vad som beräknades när&lt;br&gt;reformen beslutades. Om man kan nedbringa antalet häktnings-&lt;br&gt;förhandlingar på helgerna skulle stora kostnadsbesparingar kunna göras&lt;br&gt;och arbetsbelastningen på de inblandade myndigheterna minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverkets utvärdering innehåller statistik som visar att de flesta&lt;br&gt;häktningsframställningar kommer in till tingsrätten samma dag som,&lt;br&gt;eller dagen efter, gripandet. Endast drygt 16 procent kommer in senare,&lt;br&gt;dvs. två eller tre dagar efter gripandet. Häktningsförhandling hålls&lt;br&gt;samma dag i 23 procent av fallen och dagen efter i 73 procent av fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställda visar siffrorna att den enligt lagen tillåtna fyradygns-&lt;br&gt;tiden av frihetsberövande före häktningsförhandling nästan aldrig&lt;br&gt;utnyttjas. En av reformens intentioner var naturligtvis att uppnå snabb&lt;br&gt;domstolsprövning. Emellertid är det inte nödvändigtvis alltid av godo&lt;br&gt;från rättssäkerhetssynpunkt att frihetsberövandet prövas av domstol&lt;br&gt;inom mycket kort tid. Om brottsutredningen inte har framskridit särskilt&lt;br&gt;långt är det nämligen risk att häktning sker i många fall där detta inte&lt;br&gt;skulle ske om utredningen hade varit mer fullständig. Domstolsverkets&lt;br&gt;utvärdering och remissbehandlingen ger enligt regeringens mening&lt;br&gt;tydligt vid handen att det skulle vara en fördel att i normalfallet lämna&lt;br&gt;större tidsmarginal mellan anhållandet och häktningsframställningen.&lt;br&gt;Utredningen skulle då i många fall kunna göras fullständigare,&lt;br&gt;dokumentation skulle kunna hinnas med bättre, försvaret få längre tid&lt;br&gt;att förberedas och domstolen få ett bättre beslutsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 27,5 procent av fallen hålls häktningsförhandling under beredskaps-&lt;br&gt;tid. Det innebär extra tidspress och arbetsbelastning och stora kostnader&lt;br&gt;för de inblandade myndigheterna och advokaterna. Om man kan ned-&lt;br&gt;bringa antalet helgförhandlingar skulle man både spara pengar och&lt;br&gt;skapa bättre arbetsförutsättningar. Den lösning på dessa problem som&lt;br&gt;Domstolsverket har lagt fram i rapporten är att man justerar de&lt;br&gt;tidsfrister som åklagare respektive domstolar har att iaktta efter&lt;br&gt;anhållningsbeslut respektive häktningsframställningar så att fristerna blir&lt;br&gt;mer flexibla, framför allt genom att det i normalfallet ställs mer tid till&lt;br&gt;åklagarens förfogande att ta fram utredning före häktningsförhand-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts skall åklagaren enligt dagens regler göra&lt;br&gt;häktningsframställning samma dag eller dagen efter anhållandet och det&lt;br&gt;krävs synnerliga skäl för att vänta längre, längst till tredje dagen efter&lt;br&gt;anhållningsbeslutet. Förhandling i häktningsfrågan skall hållas samma&lt;br&gt;dag eller dagen efter det att häktningsframställningen kom in. Om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl får den hållas senare men aldrig senare än fyra&lt;br&gt;dagar efter gripandet. Domstolverket har föreslagit att åklagarens frist&lt;br&gt;görs mera öppen och att det i stället föreskrivs att häktningsfram-&lt;br&gt;ställning skall göras utan dröjsmål och senast före klockan tolv tredje &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagen efter anhållningsbeslutet. När det gäller häktningsförhandlingen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har verket föreslagit att den skall hållas utan dröjsmål, men liksom Prop. 1995/96:21&lt;br&gt;enligt nuvarande ordning aldrig senare än fyra dagar efter gripandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkets förslag har stora likheter med den ordning som sedan flera år&lt;br&gt;gäller i Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i stort sett enhälligt ställt sig bakom tanken på&lt;br&gt;mera flexibla frister för häktningsframställningar och häktnings-&lt;br&gt;förhandlingar. De flesta har instämt i behovet att skapa bättre&lt;br&gt;förutsättningar för brottsutredningen före häktningsförhandling, att&lt;br&gt;minska tidspressen på de berörda myndigheterna och att minska behovet&lt;br&gt;av helgförhandlingar. När det gäller hur reglerna närmare bör utformas&lt;br&gt;för att tillgodose dessa önskemål går meningarna mera i sär. En stor&lt;br&gt;grupp av remissinstanserna tillstyrker Domstolsverkets förslag eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. I denna grupp återfinns bl.a. en del av&lt;br&gt;representanterna för både domstolar, åklagare, polis och kriminalvård.&lt;br&gt;De som inte godtar den föreslagna tekniska lösningen har framför allt&lt;br&gt;haft invändningar mot tidsbegränsningen till klockan tolv och menar att&lt;br&gt;hela tredje dagen efter anhållningsbeslutet bör stå öppen för åklagarens&lt;br&gt;häktningsframställning. Vissa är även tveksamma till uttrycket ”utan&lt;br&gt;dröjsmål” som finns på flera ställen i den föreslagna lagtexten. Ett par&lt;br&gt;remissinstanser avstyrker den föreslagna reformen, främst med&lt;br&gt;motiveringen att det inte är önskvärt att förlänga tiden fram till&lt;br&gt;domstolsprövning av frihetsberövanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande överväganden. I likhet med de allra flesta&lt;br&gt;remissinstanserna finner regeringen att Domstolsverkets förslag bäddar&lt;br&gt;dels för en skyndsam domstolsprövning med ett bra beslutsunderlag,&lt;br&gt;dels för att man genom ett bättre utnyttjande av fyradygnsfristen i större&lt;br&gt;utsträckning än i dag skall kunna undvika häktningsförhandlingar på&lt;br&gt;helger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverkets förslag innebär till en början att man slopar kravet&lt;br&gt;på synnerliga skäl för att dröja med häktningsframställning längre än till&lt;br&gt;dagen efter anhållningsbeslutet men även att den yttersta fristen&lt;br&gt;begränsas något genom att den går ut klockan tolv den tredje dagen&lt;br&gt;efter anhållningsbeslutet. Flera remissinstanser som kritiserat förslaget i&lt;br&gt;denna del har anfört att det innebär en onödig begränsning av&lt;br&gt;åklagarens handlingsutrymme och en försämring i förhållande till&lt;br&gt;dagens ordning. Regeringen kan inte helt instämma i detta. Om man&lt;br&gt;slopar kravet på synnerliga skäl för att dröja längre än till dagen efter&lt;br&gt;anhållningsbeslutet med att göra häktningsframställning kommer&lt;br&gt;åklagaren i de allra flesta fall att få längre tid på sig att fullständiga&lt;br&gt;utredningen. Det kan heller inte röra sig om särskilt många fall där det&lt;br&gt;är helt avgörande för åklagaren att få disponera hela den tredje dagen&lt;br&gt;innan han lämnar in häktningsframställningen. Begränsningen till&lt;br&gt;klockan tolv är avsedd att göra det möjligt för tingsrätten att, med&lt;br&gt;iakttagande av fristen av fyra dygn från gripandet, hålla förhandling i&lt;br&gt;häktningsfrågan under kontorstid. Med Domstolsverkets förslag kan det&lt;br&gt;antas att häktningsframställningar på tredje dagen efter anhållnings-&lt;br&gt;beslutet blir betydligt vanligare än i dag. I det läget kan man knappast&lt;br&gt;klara sig utan en regel som anger ett sista klockslag. Annars kan det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämligen - i en helt annan omfattning än i dag - hända att det blir&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket svårt eller rent av omöjligt för tingsrätten att inleda Prop. 1995/96:21&lt;br&gt;häktningsförhandlingen innan fyradygnsfristen har gått ut. Om sista&lt;br&gt;tiden anges till klockan tolv tredje dagen efter anhållningsbeslutet&lt;br&gt;kommer tingsrätten alltid att ha minst en halv dag på sig att inleda&lt;br&gt;häktningsförhandlingen, även om åklagaren maximalt utnyttjar sin frist&lt;br&gt;att inkomma med häktningsframställningen. I de flesta fäll kommer&lt;br&gt;tingsrätten dock att ha längre tid på sig än så, vilket är en fördel för&lt;br&gt;tingsrättens planering. Tingsrätten måste ju också ta hänsyn till alla&lt;br&gt;andra som är berörda, t.ex. försvarare, tolkar och kriminalvårdens&lt;br&gt;transportorganisation. Statistiken visar också att de flesta mål sätts ut till&lt;br&gt;förhandling först dagen efter det att häktningsframställning inkommit.&lt;br&gt;Regeringen anser att den av Domstolsverket föreslagna tidsgränsen&lt;br&gt;passar bäst för det stora flertalet mål och därför är den bästa&lt;br&gt;avvägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad Domstolsverket anfört i utvärderingen ligger ett allmänt&lt;br&gt;skyndsamhetskrav i föreskriften att häktningsframställning skall göras&lt;br&gt;utan dröjsmål och att på samma sätt häktningsförhandling skall hållas&lt;br&gt;utan dröjsmål. Som nämnts har några remissinstanser kritiserat detta ut-&lt;br&gt;tryck för att vara otydligt. Det har anförts att det vore olyckligt om&lt;br&gt;uttrycket tolkades så att åklagare och domstolar får välja fritt inom tids-&lt;br&gt;ramen när häktningsframställning respektive förhandling skall ske.&lt;br&gt;Vidare har det ansetts oklart om förslaget ger utrymme för att vänta&lt;br&gt;med häktningsframställning eller förhandling bara i syfte att undvika för-&lt;br&gt;handling på en helgdag. En ytterligare fråga är om den föreslagna&lt;br&gt;regeln ger utrymme för att vänta med häktningsframställning för att&lt;br&gt;försöka uppnå sannolika skäl för brottsmisstanken i fall där åklagaren&lt;br&gt;annars skulle kunna yrka s.k. utredningshäktning på skälig misstanke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har som främsta ambition med detta lagstiftningsärende att&lt;br&gt;det skall skapas bättre förutsättningar för ett gott beslutsunderlag inför&lt;br&gt;beslut i häktningsfrågan. Ett gott beslutsunderlag kan åstadkommas i&lt;br&gt;första hand genom att man ger åklagare och polis mer tid för&lt;br&gt;brottsutredningen före häktningsförhandling. Utredningen behöver då&lt;br&gt;inte forceras fram på samma sätt som nu kan bli fallet och man kan&lt;br&gt;också hinna med att vidta fler och noggrannare utredningsåtgärder och&lt;br&gt;förbättra dokumentationen av dessa. För att uppnå dessa mål är det av&lt;br&gt;värde med en så öppen tidsfrist som möjligt för åklagaren. Å andra&lt;br&gt;sidan bör det givetvis inte bli fråga om helt diskretionära avgöranden.&lt;br&gt;Såsom påpekats under remissbehandlingen är det angeläget att&lt;br&gt;Europakonventionens krav på skyndsam domstolsprövning inte&lt;br&gt;åsidosätts. Ett allmänt skyndsamhetskrav - utöver det skyndsamhetskrav&lt;br&gt;som redan ligger i fyradygnsfristen - bör därför finnas. Regeringen&lt;br&gt;ställer sig bakom Domstolsverkets förslag att häktningsframställning&lt;br&gt;skall göras utan dröjsmål. Därigenom är det klart att åklagaren, om&lt;br&gt;utredningen nått en tillräcklig grad av fullbordan, inte kan dröja med&lt;br&gt;sin framställning bara i syfte att en förhandling på en helgdag möjligen&lt;br&gt;skall kunna undvikas. I fallet med utredningshäktning anser dock&lt;br&gt;regeringen att det på samma sätt som i dag kan vara väl motiverat att&lt;br&gt;dröja något med häktningsframställning om åklagaren kan förutse att&lt;br&gt;nivån sannolika skäl kan uppnås inom rimlig tid så att en begäran om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningshäktning inte behöver tillgripas. Regeringen anser också att Prop. 1995/96:21&lt;br&gt;ett sådant tillvägagångssätt klart ryms inom ramen för uttrycket ”utan&lt;br&gt;dröjsmål”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tidsfristen för domstolen att hålla häktnings-&lt;br&gt;förhandlingen finns det inte några utredningsskäl att ta hänsyn till. Dock&lt;br&gt;framstår dagens reglering som ganska stel genom att det krävs&lt;br&gt;synnerliga skäl för att dröja längre än till dagen efter häktnings-&lt;br&gt;framställningen med att hålla förhandlingen. Några starka skäl för att&lt;br&gt;detaljreglera återstoden av fyradygnsfristen finns knappast. En öppen&lt;br&gt;regel skulle ge bättre möjligheter att beakta fler faktorer när tidpunkten&lt;br&gt;for förhandlingen bestäms. Bland annat skulle domstolarna få ett något&lt;br&gt;större utrymme att vänta med förhandlingen till efter en helg om detta&lt;br&gt;innebär att den misstänkte kan biträdas av den advokat han önskar.&lt;br&gt;Detta skulle också leda till farre försvararbyten inför huvud-&lt;br&gt;förhandlingen. Andra omständigheter kan vara svårigheter att få tag på&lt;br&gt;en fullgod tolk under en helg eller att genomföra en längre transport av&lt;br&gt;den misstänkte. Regeringen anser det mest ändamålsenligt att även här&lt;br&gt;ha samma allmänna skyndsamhetskrav och att häktningsförhandling&lt;br&gt;således skall hållas utan dröjsmål och alltid inom fyra dygn från&lt;br&gt;frihetsberövandet. Därmed ställer sig regeringen alltså i likhet med&lt;br&gt;majoriteten av remissinstanserna bakom Domstolsverkets förslag i denna&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt och Göteborgs tingsrätt har i sina remissvar anfört att det&lt;br&gt;står i dålig överensstämmelse med Europakonventionen att införa regler&lt;br&gt;som typiskt sett förlänger tiden något mellan frihetsberövande och&lt;br&gt;domstolsprövning. Regeringen betonar att det inte är meningen att&lt;br&gt;fyradygnsfristen genomgående skall utnyttjas, utan det viktiga är att ett&lt;br&gt;mera flexibelt system skapas. Ett skyndsamhetskrav har också ställts&lt;br&gt;upp genom föreskriften att häktningsframställning och häktnings-&lt;br&gt;förhandling skall ske utan dröjsmål. Mot denna bakgrund och med&lt;br&gt;hänsyn till det syfte som ligger bakom reformen - att skapa bättre&lt;br&gt;förutsättningar för ett gott beslutsunderlag i häktningsfrågan - kan&lt;br&gt;regeringen inte dela remisskritiken på denna punkt. Såsom påpekats&lt;br&gt;under utvärderingen och remissbehandlingen är det ett rättssäkerhets-&lt;br&gt;intresse även för den misstänkte att utredningen är av god kvalitet,&lt;br&gt;eftersom detta kan förebygga onödiga häktningar och onödiga restrik-&lt;br&gt;tioner i häktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När någon har häktats i sin frånvaro, skall domstolen enligt dagens&lt;br&gt;regler hålla förhandling i häktningsfrågan samma dag eller senast dagen&lt;br&gt;efter det att anmälan gjorts om beslutets verkställande. Om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl, får dock förhandlingen hållas senare. Dessa regler är&lt;br&gt;tillämpliga i såväl tingsrätt, hovrätt som Högsta domstolen. Även i&lt;br&gt;dessa fall har Domstolsverket föreslagit att rätten skall hålla&lt;br&gt;förhandlingen ”utan dröjsmål”, och givetvis inom fyra dygn från&lt;br&gt;frihetsberövandet. När det gäller utredningshäktning föreligger&lt;br&gt;motsvarande förslag; när någon har häktats enbart på skälig misstanke&lt;br&gt;skall rätten ”utan dröjsmål” efter åklagarens anmälan hålla ny&lt;br&gt;förhandling i häktningsfrågan, och liksom i dag skall detta ske inom en&lt;br&gt;vecka från det första häktningsbeslutet. Även i dessa delar har en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;majoritet av remissinstanserna tilllstyrkt Domstolsverkets förslag.&lt;br&gt;Regeringen förordar att verkets förslag även i denna del genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantagna är de föreslagna reglerna ägnade att minska behovet av&lt;br&gt;att hålla häktningsförhandling på veckoslut och annan beredskapstid.&lt;br&gt;Som nämnts har de föreslagna reglerna stora likheter med det finska&lt;br&gt;systemet. I Finland hålls, i proportion till antalet brottmål, endast&lt;br&gt;omkring en tiondel så många häktningsförhandlingar på beredskapstid&lt;br&gt;som i Sverige. Även om man inte kan kalkylera med ett lika starkt&lt;br&gt;genomslag som i Finland visar ändå exemplet att det finns ett mycket&lt;br&gt;betydande utrymme för att genom flexiblare regler reducera antalet&lt;br&gt;häktningsförhandlingar på helger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skillnad mellan de svenska och de finska reglerna är att åklagarens&lt;br&gt;tidsfrist för att göra häktningsframställning i Finland räknas från frihets-&lt;br&gt;berövandet och inte från anhållningsbeslutet. Förundersökningsreglema&lt;br&gt;i den svenska rättegångsbalken söijer för att det sällan förflyter mer än&lt;br&gt;någon eller några timmar mellan gripande och anhållande. Skillnaden&lt;br&gt;blir därför i praktiken inte särskilt stor. Regeringen föreslår ingen&lt;br&gt;ändring på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Närmare om de ekonomiska konsekvenserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i det föregående kommer antalet häktningsförhandlingar på&lt;br&gt;helger att minska genom den nu föreslagna reformen. Det är inte&lt;br&gt;möjligt att säga med hur mycket de kommer att minska, eftersom detta&lt;br&gt;bl.a. är beroende av hur åklagare och domstolar kommer att tillämpa de&lt;br&gt;nya reglerna. Att minskningen blir avsevärd kan dock förutsättas.&lt;br&gt;Ekonomiska besparingar kan därigenom uppnås för domstolarna,&lt;br&gt;åklagarna och rättshjälpen, dvs. den särskilda ersättningen till&lt;br&gt;domstolspersonal, åklagare och offentliga försvarare för beredskaps-&lt;br&gt;tjänstgöring. Även för polisen och för kriminalvårdens transport-&lt;br&gt;organisation kommer reformen att betyda minskad övertidstjänstgöring&lt;br&gt;och mindre arbete på obekväm tid. Rent allmänt bör reformen kunna&lt;br&gt;leda till ett lägre antal häktningar och till att farre häktade åläggs&lt;br&gt;restriktioner. Ett minskat antal försvararbyten verkar också i&lt;br&gt;kostnadsdämpande riktning. Det ligger också effektivitetsvinster i ökade&lt;br&gt;möjligheter att hantera häktningsärendena i ett jämnare och lugnare&lt;br&gt;tempo. De exakta besparingarna kan inte anges, men sammantagna kan&lt;br&gt;de ändå beräknas uppgå till en betydande del av de mer än 70 miljoner&lt;br&gt;kronor som 1988 års reform numera årligen drar i form av kostnader&lt;br&gt;för häktningsförhandlingar på helger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft snarast möjligt,&lt;br&gt;lämpligen den 1 februari 1996. De nya reglerna kan tillämpas genast,&lt;br&gt;även i pågående ärenden, och några övergångsbestämmelser behövs&lt;br&gt;därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;10.1 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke görs en ändring av den frist som gäller för&lt;br&gt;åklagaren att göra häktningsframställning. Såsom kommenterats i avsnitt&lt;br&gt;7 skall häktningsframställning göras utan dröjsmål och senast klockan&lt;br&gt;tolv tredje dagen efter anhållningsbeslutet. Detta innebär att, om ett&lt;br&gt;anhållningsbeslut meddelas på en måndag, häktningsframställning måste&lt;br&gt;göras senast klockan tolv på torsdagen. På motsvarande sätt som gäller&lt;br&gt;i dag skall häktningsframställningen senast då vara domstolen till handa;&lt;br&gt;det räcker inte med att framställningen skickas vid denna tidpunkt.&lt;br&gt;Framställningen kan precis som i dag göras skriftligen eller muntligen&lt;br&gt;vid rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar den frist inom vilken rätten skall hålla häktnings-&lt;br&gt;förhandling. Första stycket ändras på så sätt att rätten efter en&lt;br&gt;häktningsframställning skall hålla förhandling i häktningsfrågan utan&lt;br&gt;dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen gäller jjärde stycket och gäller häktningsförhandling mot&lt;br&gt;någon som har häktats i sin frånvaro. Sådan förhandling skall hållas&lt;br&gt;utan dröjsmål efter det att anmälan till rätten har gjorts om att det första&lt;br&gt;häktningsbeslutet har verkställts eller om att ett tidigare hinder för den&lt;br&gt;häktades närvaro har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke, som gäller ny häktningsförhandling efter&lt;br&gt;beslut om utredningshäktning enligt 3 §, ändras på så sätt att sådan&lt;br&gt;förhandling skall hållas utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen&lt;br&gt;(1970:428)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen gäller 3 §. I prop. 1994/95:188 Effektiviseringar på delgiv-&lt;br&gt;ningsområdet föreslogs bl.a. en ändring i 3 § tredje stycket delgiv-&lt;br&gt;ningslagen (1970:428). I den föreslagna lagtexten saknades emellertid&lt;br&gt;av förbiseende dåvarande fjärde och femte styckena i paragrafen. Riks-&lt;br&gt;dagen beslutade i enlighet med förslaget (bet. 1994/95 :JuU22, rskr.&lt;br&gt;1994/95:379) och i sin lydelse enligt SFS 1995:638 saknar paragrafen&lt;br&gt;fjärde och femte styckena. Ändringen innebär att den tidigare ordningen&lt;br&gt;återställs på så sätt att de tidigare fjärde och femte styckena åter tas in&lt;br&gt;i 3 § delgivningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslagen i Domstolsverkets rapport 1995:2&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 24 kap. 12, 13, 17 och 19 §§ rättegångs-&lt;br&gt;balken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häktningsframställning skall&lt;br&gt;göras samma dag som anhåll-&lt;br&gt;ningsbeslutet meddelades eller&lt;br&gt;senast dagen därefter. Om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl, får fram-&lt;br&gt;ställningen göras senast tredje&lt;br&gt;dagen efter anhållningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anhållningsbeslutet meddelats i&lt;br&gt;vid tillämpning av första stycket som&lt;br&gt;beslutet verkställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs inte häktningsframställning inoi&lt;br&gt;omedelbart häva anhållningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häktningsframställning skall&lt;br&gt;göras utan dröjsmål och senast&lt;br&gt;före klockan tolv tredje dagen&lt;br&gt;efter anhållningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den misstänktes frånvaro, skall&lt;br&gt;dag för beslutet anses dagen då&lt;br&gt;n föreskriven tid, skall åklagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en häktningsframställning&lt;br&gt;gjorts, skall rätten samma dag&lt;br&gt;eller senast dagen därefter hålla&lt;br&gt;förhandling i häktningsfrågan.&lt;br&gt;Om det finns synnerliga skäl, får&lt;br&gt;förhandlingen dock hållas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en häktningsframställning&lt;br&gt;gjorts, skall rätten utan dröjsmål&lt;br&gt;hålla förhandling i häktnings-&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häktningsförhandlingen får aldrig hållas senare än fyra dygn efter det&lt;br&gt;att den misstänkte greps eller anhållningsbeslutet verkställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om att häkta den som inte är anhållen får tas upp på yrkande&lt;br&gt;av åklagaren. Efter åtalet får rätten även på yrkande av målsäganden&lt;br&gt;eller självmant ta upp frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då en fråga om häktning enligt första stycket har väckts, skall&lt;br&gt;häktningsförhandling inför rätten hållas så snart som möjligt. I fråga om&lt;br&gt;sådan förhandling gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 14-16 §§.&lt;br&gt;Har den misstänkte kallats till förhandlingen eller finns det anledning att&lt;br&gt;anta att han avvikit eller på annat sätt håller sig undan, utgör dock hans&lt;br&gt;utevaro ej hinder för förhandlingen. Uteblir målsäganden trots att han&lt;br&gt;kallats till förhandlingen, får frågan ändå avgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten beslutat om häktning av någon som inte är närvarande vid&lt;br&gt;rätten skall, så snart beslutet har verkställts eller hindret för hans&lt;br&gt;närvaro har upphört, anmälan om detta göras hos rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en anmälan enligt tredje&lt;br&gt;stycket har gjorts, skall rätten&lt;br&gt;samma dag eller senast dagen&lt;br&gt;därefter hålla förhandling i&lt;br&gt;häktningsfrågan. Om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl, får förhand-&lt;br&gt;lingen dock hållas senare.&lt;br&gt;Häktningsförhandlingen får&lt;br&gt;aldrig hållas senare än fyra dygn&lt;br&gt;efter det att häktningsbeslutet&lt;br&gt;har verkställts eller hindret for&lt;br&gt;den misstänktes närvaro vid&lt;br&gt;rätten har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en anmälan enligt tredje&lt;br&gt;stycket har gjorts, skall rätten&lt;br&gt;utan dröjsmål hålla förhandling i&lt;br&gt;häktningsfrågan. Häktningsför-&lt;br&gt;handlingen får aldrig hållas&lt;br&gt;senare än fyra dygn efter det att&lt;br&gt;häktningsbeslutet har verkställts&lt;br&gt;eller hindret för den misstänktes&lt;br&gt;närvaro vid rätten har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon som är närvarande&lt;br&gt;vid rätten häktats med stöd av&lt;br&gt;3 §, skall åklagaren, så snart&lt;br&gt;han anser att det finns sannolika&lt;br&gt;skäl för att den misstänkte&lt;br&gt;begått brottet, anmäla detta till&lt;br&gt;rätten. Rätten skall samma dag&lt;br&gt;eller senast dagen efter en sådan&lt;br&gt;anmälan hålla ny förhandling i&lt;br&gt;häktningsfrågan. Om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl, får förhand-&lt;br&gt;lingen dock hållas senare. För-&lt;br&gt;handling måste alltid, oberoende&lt;br&gt;av anmälan, hållas inom en&lt;br&gt;vecka från häktningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det när förhandlingen hålls in&lt;br&gt;den misstänkte begått brottet eller&lt;br&gt;häktning, skall beslutet om häktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon som är närvarande&lt;br&gt;vid rätten häktats med stöd av&lt;br&gt;3 §, skall åklagaren, så snart&lt;br&gt;han anser att det finns sannolika&lt;br&gt;skäl för att den misstänkte&lt;br&gt;begått brottet, anmäla detta till&lt;br&gt;rätten. Rätten skall utan dröjs-&lt;br&gt;mål efter en sådan anmälan&lt;br&gt;hålla ny förhandling i häktnings-&lt;br&gt;frågan. Förhandling måste all-&lt;br&gt;tid, oberoende av anmälan,&lt;br&gt;hållas inom en vecka från&lt;br&gt;häktningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e framkommit sannolika skäl för att&lt;br&gt;i övrigt inte längre finns skäl för&lt;br&gt;omedelbart hävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över Domstolsverkets rapport 1995:2&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden över rapporten har avgetts av Riksdagens ombudsmän,&lt;br&gt;Justitiekanslem, Svea hovrätt, Hovrätten for Västra Sverige,&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Malmö tingsrätt, Sundsvalls&lt;br&gt;tingsrätt, Eskilstuna tingsrätt, Umeå tingsrätt, Ystads tingsrätt,&lt;br&gt;Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Region-&lt;br&gt;åklagarmyndigheten i Linköping, Regionåklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Göteborg, Regionåklagarmyndigheten i Luleå, Åklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm, Åklagarmyndigheten i Malmö, Åklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Västerås, Åklagarmyndigheten i Oskarshamn, Häktet Stockholm, Häktet&lt;br&gt;Örebro, Polismyndigheten i Stockholms län, Polismyndigheten i&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus län, Polismyndigheten i Malmöhus län,&lt;br&gt;Polismyndigheten i Skaraborgs län, Polismyndigheten i Kopparbergs&lt;br&gt;län, Polismyndigheten i Västernorrland s län, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Brottsförebyggande rådet, Svenska polisförbundet, Sveriges domare-&lt;br&gt;förbund, Sveriges akademikers centralorganisation samt Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-09-26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 21 september 1995 (Justitiedepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag&lt;br&gt;om ändring i rättegångsbalken (frister vid anhållande och häktning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Göran Anér.&lt;br&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:21&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallström, Persson, Schori, Blomberg, Hedborg, Andersson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:21 Frister vid anhållande och&lt;br&gt;häktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49048, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlaga förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:JuU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlaga förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-10-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-10-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:27:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0321</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:27:40</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:JuU9</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01JuU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Frister vid anhållande och häktning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:21&lt;br/&gt;
Frister vid anhållande och häktning</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ju4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:21 Frister vid anhållande och häktning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kia Andreasson  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:21&lt;br/&gt;
Frister vid anhållande och häktning</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ju4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:21 Frister vid anhållande och häktning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kia Andreasson  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>