<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2289451</hangar_id>
 <dok_id>GJ03209</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>209</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:209</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>209</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-05-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:26</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03209/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03209</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03209</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:209&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03209/prop_199596__209-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 maj 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maj-Inger Klingvall&lt;br&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med de riktlinjer regeringen föreslagit riksdagen i den ekono-&lt;br&gt;miska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) läggs i denna proposition&lt;br&gt;fram forslag till lagändringar inom sjukpenning- och sjuklönesystemen&lt;br&gt;samt inom föräldraförsäkringen. Vidare föreslås lagändringar avseende&lt;br&gt;vissa avgifts- och skattefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att arbetsgivaren ges ett lagstadgat ansvar för&lt;br&gt;att utge ersättning till arbetstagare i form av sjuklön under de första 28&lt;br&gt;dagarna av ett sjukdomsfall, dvs. att sjuklöneperioden förlängs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;skall semesterlön och motsvarande ersättningar beräknas till högst det&lt;br&gt;belopp som skulle ha utgjort ersättning for utfört arbete under den tid&lt;br&gt;semesterlönen kan anses motsvara. I propositionen läggs även fram för-&lt;br&gt;slag om att det i den sjukpenninggrundande inkomsten inte skall ingå&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner än ersättning i pengar och inte heller&lt;br&gt;skattepliktiga kostnadsersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås även att den förhöjda ersättning som utges inom föräldra-&lt;br&gt;försäkringen under 60 dagar i samband med barns födelse eller adoption&lt;br&gt;(den s.k. pappa- och mammamånaden) tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås en höjning av den allmänna egenavgiften i form av&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgift, sänkt avgiftsuttag avseende socialavgifter samt&lt;br&gt;höjning av den allmänna löneavgiften, de särskilda löneskatterna och den&lt;br&gt;särskilda premieskatten för grupplivförsäkringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna av sjuklöneperioden och sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;samt slopandet av den förhöjda ersättningen inom föräldraförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 209&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. Förslagen rörande förändrade Prop. 1995/96:209&lt;br&gt;avgifter och skatter föreslås träda i kraft den 1 januari 1997 samt den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...........................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext .......................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjuklön.....................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring...................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskadeförsäkring.......................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna egenavgifter ......................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter ............................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneavgift.................................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster ...............20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneskatt på pensionskostnader ...................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.............24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.........................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Förlängd sjuklöneperiod ...........................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Nuvarande regler.............................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Erfarenheter av nuvarande sjuklöneperiod m.m........28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Förlängning av sjuklöneperioden..................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Ikraftträdande och kostnader.....................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Sjukpenninggrundande inkomst ......................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Semesterlön och semesterersättning................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Skattepliktiga förmåner och kostnadsersättningar.......35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Föräldraförsäkringsfrågor ..........................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Avgiftsfrågor, m.m...............................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Författningskommentar............................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklöriO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring..................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskadeförsäkring..........................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1744) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna egenavgifter .........................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter ...............................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneavgift..................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster ...............43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneskatt på pensionskostnader ...................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.............44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;SOU 1995:149 Försäkringsskydd vid sjukdom ........45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996 . . 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad......................................47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för&lt;br&gt;grupplivförsäkring, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklöneperioden omfattar den&lt;br&gt;första dag arbetstagarens arbetsför-&lt;br&gt;måga är nedsatt på grund av sjuk-&lt;br&gt;dom och de därpå följande tretton&lt;br&gt;kalenderdagarna i sjukperioden. En&lt;br&gt;sjuklöneperiod börjar inte om&lt;br&gt;arbetstagaren inte avhåller sig från&lt;br&gt;arbete åt arbetsgivaren. En sjuk-&lt;br&gt;löneperiod som börjat löpa bryts&lt;br&gt;om anställningen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 17 §§ lagen (1991:1047) om sjuklön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklöneperioden omfattar den&lt;br&gt;första dag arbetstagarens arbetsför-&lt;br&gt;måga är nedsatt på grund av sjuk-&lt;br&gt;dom och de därpå följande tjugo-&lt;br&gt;sju kalenderdagarna i sjukperioden.&lt;br&gt;En sjuklöneperiod börjar inte om&lt;br&gt;arbetstagaren inte avhåller sig från&lt;br&gt;arbete åt arbetsgivaren. En sjuk-&lt;br&gt;löneperiod som börjat löpa bryts&lt;br&gt;om anställningen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses sådan tid under vilken arbetstagaren i oavbruten&lt;br&gt;följd lider av sjukdom som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1701.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjukperiod börjar inom&lt;br&gt;fem dagar från det en tidigare&lt;br&gt;sjukperiod avslutats skall sjuklöne-&lt;br&gt;perioden omfatta endast så många&lt;br&gt;dagar att den tillsammans med en&lt;br&gt;sjuklöneperiod hos samma arbets-&lt;br&gt;givare under den tidigare sjukpe-&lt;br&gt;rioden utgör fjorton kalenderdagar.&lt;br&gt;Vid tillämpning av 6 § skall be-&lt;br&gt;aktas dagar i den tidigare sjuklöne-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjukperiod börjar inom&lt;br&gt;fem dagar från det en tidigare&lt;br&gt;sjukperiod avslutats skall sjuklöne-&lt;br&gt;perioden omfatta endast så många&lt;br&gt;dagar att den tillsammans med en&lt;br&gt;sjuklöneperiod hos samma arbets-&lt;br&gt;givare under den tidigare sjukpe-&lt;br&gt;rioden utgör tjugoåtta kalenderda-&lt;br&gt;gar. Vid tillämpning av 6 § skall&lt;br&gt;beaktas dagar i den tidigare sjuk-&lt;br&gt;löneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare vars sammanlag-&lt;br&gt;da lönekostnader under ett kalen-&lt;br&gt;derår inte beräknas överstiga&lt;br&gt;90 gånger det för året gällande&lt;br&gt;basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;kan försäkra sig hos den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassan för kostnader for&lt;br&gt;sjuklön enligt denna lag. Vid be-&lt;br&gt;räkningen av de sammanlagda&lt;br&gt;lönekostnaderna bortses från av-&lt;br&gt;gifter enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter och lagen (1994:1920)&lt;br&gt;om allmän löneavgift samt från&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare vars sammanlag-&lt;br&gt;da lönekostnader under ett kalen-&lt;br&gt;derår inte beräknas överstiga&lt;br&gt;100 gånger det för året gällande&lt;br&gt;basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;kan försäkra sig hos den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassan for kostnader for&lt;br&gt;sjuklön enligt denna lag. Vid be-&lt;br&gt;räkningen av de sammanlagda&lt;br&gt;lönekostnaderna bortses från av-&lt;br&gt;gifter enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter och lagen (1994:1920)&lt;br&gt;om allmän löneavgift samt från&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreskriver närmare villkor for försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;sjuklöneperiod som påbörjas efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1480.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2, 4 a och 16 §§, 4 kap. 6 § samt&lt;br&gt;7 kap. 3 b § lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;5&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst är den årliga inkomst i&lt;br&gt;pengar eller andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner som en försäkrad kan&lt;br&gt;antas komma att tills vidare få för&lt;br&gt;eget arbete, antingen såsom arbets-&lt;br&gt;tagare i allmän eller enskild tjänst&lt;br&gt;(inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning) eller på annan grund (in-&lt;br&gt;komst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete). Med inkomst av&lt;br&gt;anställning likställs kostnadsersätt-&lt;br&gt;ning som inte enligt 10 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) undantas&lt;br&gt;vid beräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt. Som inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning räknas dock inte ersättning&lt;br&gt;från en arbetsgivare som är bosatt&lt;br&gt;utomlands eller en utländsk juri-&lt;br&gt;disk person, om arbetet har utförts&lt;br&gt;i arbetsgivarens verksamhet utom&lt;br&gt;riket. I fråga om arbete som utförs&lt;br&gt;utomlands av den som av en stat-&lt;br&gt;lig arbetsgivare sänts till ett annat&lt;br&gt;land för arbete för arbetsgivarens&lt;br&gt;räkning bortses vid beräkningen av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;från sådana lönetillägg som beting-&lt;br&gt;as av ökade levnadskostnader och&lt;br&gt;andra särskilda förhållanden i sys-&lt;br&gt;selsättningslandet. Som inkomst av&lt;br&gt;anställning eller inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte heller&lt;br&gt;intäkt som avses i 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket h och i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) eller sådan&lt;br&gt;ersättning som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 2-6 och fjärde stycket la-&lt;br&gt;gen (1990:659) om särskild löne-&lt;br&gt;skatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst är den årliga inkomst i&lt;br&gt;pengar som en försäkrad kan antas&lt;br&gt;komma att tills vidare få för eget&lt;br&gt;arbete, antingen såsom arbetstagare&lt;br&gt;i allmän eller enskild tjänst (in-&lt;br&gt;komst av anställning)&lt;br&gt;eller på annan grund (inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbe-&lt;br&gt;te). Som inkomst av anställning&lt;br&gt;räknas dock inte ersättning från en&lt;br&gt;arbetsgivare som är bosatt utom-&lt;br&gt;lands eller en utländsk juridisk&lt;br&gt;person, om arbetet har utförts i&lt;br&gt;arbetsgivarens verksamhet utom&lt;br&gt;riket. 1 fråga om arbete som utförs&lt;br&gt;utomlands av den som av en stat-&lt;br&gt;lig arbetsgivare sänts till ett annat&lt;br&gt;land för arbete för arbetsgivarens&lt;br&gt;räkning bortses vid beräkningen av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst från&lt;br&gt;sådana lönetillägg som betingas av&lt;br&gt;ökade levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i sysselsätt-&lt;br&gt;ningslandet. Som inkomst av an-&lt;br&gt;ställning eller inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte heller&lt;br&gt;intäkt som avses i 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket h och i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) eller sådan&lt;br&gt;ersättning som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 2-6 och fjärde stycket&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild löne-&lt;br&gt;skatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;br&gt;Som inkomst av annat förvärvsar-&lt;br&gt;bete räknas inte sådan ersättning&lt;br&gt;enligt gruppsjukförsäkring eller&lt;br&gt;trygghetsförsäkring vid arbetsskada&lt;br&gt;som enligt 2 § första stycket lagen&lt;br&gt;om särskild löneskatt på vissa för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:746.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst av annat förvärvsar-&lt;br&gt;bete räknas inte sådan ersättning&lt;br&gt;enligt gruppsjukförsäkring eller&lt;br&gt;trygghetsförsäkring vid arbetsskada&lt;br&gt;som enligt 2 § första stycket lagen&lt;br&gt;om särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster utgör underlag för&lt;br&gt;nämnda skatt. Den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten fastställs av&lt;br&gt;försäkringskassan. Inkomst av an-&lt;br&gt;ställning och inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete skall därvid var för sig&lt;br&gt;avrundas till närmast lägre hundra-&lt;br&gt;tal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst bortses från&lt;br&gt;sådan inkomst av anställning och&lt;br&gt;annat förvärvsarbete som översti-&lt;br&gt;ger sju och en halv gånger basbe-&lt;br&gt;loppet. Det belopp som sålunda&lt;br&gt;skall undantas skall i första hand&lt;br&gt;räknas av från inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete. Ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;för utfört arbete i annan form än&lt;br&gt;pension räknas som inkomst av&lt;br&gt;anställning, såvida ersättningen&lt;br&gt;under ett år uppgår till minst&lt;br&gt;1 000 kronor, även om mottagaren&lt;br&gt;inte är anställd hos den som utger&lt;br&gt;ersättningen. I nu angivna fall&lt;br&gt;skall den som utför arbetet anses&lt;br&gt;såsom arbetstagare och den som&lt;br&gt;utger ersättningen såsom arbets-&lt;br&gt;givare. Kan ersättning för arbete&lt;br&gt;för någon annans räkning under&lt;br&gt;året inte antas uppgå till minst&lt;br&gt;1 000 kronor, skall ersättningen&lt;br&gt;från denne inte tas med vid beräk-&lt;br&gt;ningen av den sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomsten i annat fall än då&lt;br&gt;den utgör inkomst av näringsverk-&lt;br&gt;samhet. Vid beräkning av sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst av an-&lt;br&gt;ställning skall bortses från ersätt-&lt;br&gt;ning som enligt 2 a § skall anses&lt;br&gt;som inkomst av annat förvärvsar-&lt;br&gt;bete samt ersättning som idrotts-&lt;br&gt;utövare får från sådan ideell före-&lt;br&gt;ning som avses i 7 § 5 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt och som har till huvud-&lt;br&gt;sakligt syfte att främja idrottslig&lt;br&gt;verksamhet om ersättningen från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värvsinkomster utgör underlag för&lt;br&gt;nämnda skatt. Den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten fastställs av&lt;br&gt;försäkringskassan. Inkomst av an-&lt;br&gt;ställning och inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete skall därvid var för&lt;br&gt;sig avrundas till närmast lägre&lt;br&gt;hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst bortses från&lt;br&gt;sådan inkomst av anställning och&lt;br&gt;annat förvärvsarbete som översti-&lt;br&gt;ger sju och en halv gånger basbe-&lt;br&gt;loppet. Det belopp som sålunda&lt;br&gt;skall undantas skall i första hand&lt;br&gt;räknas av från inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete. Ersättning för ut-&lt;br&gt;fört arbete i annan form än pen-&lt;br&gt;sion räknas som inkomst av an-&lt;br&gt;ställning, såvida ersättningen under&lt;br&gt;ett år uppgår till minst 1 000 kro-&lt;br&gt;nor, även om mottagaren inte är&lt;br&gt;anställd hos den som utger ersätt-&lt;br&gt;ningen. I nu angivna fall skall den&lt;br&gt;som utför arbetet anses såsom ar-&lt;br&gt;betstagare och den som utger er-&lt;br&gt;sättningen såsom arbetsgivare. Kan&lt;br&gt;ersättning för arbete för någon an-&lt;br&gt;nans räkning under året inte antas&lt;br&gt;uppgå till minst 1 000 kronor,&lt;br&gt;skall ersättningen från denne inte&lt;br&gt;tas med vid beräkningen av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten i&lt;br&gt;annat fall än då den utgör inkomst&lt;br&gt;av näringsverksamhet. Vid beräk-&lt;br&gt;ning av sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst av anställning skall bortses&lt;br&gt;från ersättning som enligt 2 a §&lt;br&gt;skall anses som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete samt ersättning som&lt;br&gt;idrottsutövare får från sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt och som har till huvud-&lt;br&gt;sakligt syfte att främja idrottslig&lt;br&gt;verksamhet om ersättningen från&lt;br&gt;föreningen under året inte kan an-&lt;br&gt;tas uppgå till minst ett halvt bas-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en från föreningen under året inte&lt;br&gt;kan antas uppgå till minst ett halvt&lt;br&gt;basbelopp. Vid beräkning av sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst av an-&lt;br&gt;ställning bortses även från ersätt-&lt;br&gt;ning från en stiftelse som har till&lt;br&gt;väsentligt ändamål att tillgodose&lt;br&gt;ekonomiska intressen hos dem&lt;br&gt;som är eller har varit anställda hos&lt;br&gt;en arbetsgivare som lämnat bidrag&lt;br&gt;till stiftelsen (vinstandelsstiftelse),&lt;br&gt;om ersättningen avser en sådan an-&lt;br&gt;ställd och inte utgör ersättning för&lt;br&gt;arbete för stiftelsens räkning. Detta&lt;br&gt;gäller dock endast om de bidrag&lt;br&gt;arbetsgivaren lämnat till stiftelsen&lt;br&gt;varit avsedda att vara bundna un-&lt;br&gt;der minst tre kalenderår och att på&lt;br&gt;likartade villkor tillkomma en be-&lt;br&gt;tydande del av de anställda. Om&lt;br&gt;arbetsgivaren är ett fåmansföretag&lt;br&gt;eller ett fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;skall vid beräkningen inte bortses&lt;br&gt;från ersättning som stiftelsen läm-&lt;br&gt;nar till sådan företagsledare eller&lt;br&gt;delägare i företaget eller denne&lt;br&gt;närstående person som avses i&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen. Vid beräk-&lt;br&gt;ning av sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst av anställning skall alltid&lt;br&gt;bortses från ersättning från en&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse som härrör från&lt;br&gt;bidrag som arbetsgivaren lämnat&lt;br&gt;under åren 1988-1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten skall, där&lt;br&gt;förhållandena inte är kända för&lt;br&gt;försäkringskassan, grundas på de&lt;br&gt;upplysningar som kassan kan in-&lt;br&gt;hämta av den försäkrade eller den-&lt;br&gt;nes arbetsgivare eller som kan&lt;br&gt;framgå av den uppskattning, som&lt;br&gt;vid taxering gjorts av den försäk-&lt;br&gt;rades inkomst. Inkomst av arbete&lt;br&gt;för egen räkning får ej beräknas&lt;br&gt;högre än som motsvarar skälig&lt;br&gt;avlöning för liknande arbete för&lt;br&gt;annans räkning. Om inkomsten helt&lt;br&gt;eller delvis utgörs av skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner skall de tas upp till ett&lt;br&gt;värde som bestäms i enlighet med&lt;br&gt;8 § första-fjärde och sjätte styc-&lt;br&gt;kena uppbördslagen (1953:272).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp. Vid beräkning av sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning bortses även från ersättning&lt;br&gt;från en stiftelse som har till vä-&lt;br&gt;sentligt ändamål att tillgodose eko-&lt;br&gt;nomiska intressen hos dem som är&lt;br&gt;eller har varit anställda hos en ar-&lt;br&gt;betsgivare som lämnat bidrag till&lt;br&gt;stiftelsen (vinstandelsstiftelse), om&lt;br&gt;ersättningen avser en sådan an-&lt;br&gt;ställd och inte utgör ersättning för&lt;br&gt;arbete för stiftelsens räkning. Detta&lt;br&gt;gäller dock endast om de bidrag&lt;br&gt;arbetsgivaren lämnat till stiftelsen&lt;br&gt;varit avsedda att vara bundna un-&lt;br&gt;der minst tre kalenderår och att på&lt;br&gt;likartade villkor tillkomma en be-&lt;br&gt;tydande del av de anställda. Om&lt;br&gt;arbetsgivaren är ett fåmansföretag&lt;br&gt;eller ett fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;skall vid beräkningen inte bortses&lt;br&gt;från ersättning som stiftelsen läm-&lt;br&gt;nar till sådan företagsledare eller&lt;br&gt;delägare i företaget eller denne&lt;br&gt;närstående person som avses i&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen. Vid beräk-&lt;br&gt;ning av sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst av anställning skall alltid&lt;br&gt;bortses från ersättning från en&lt;br&gt;vinstandelsstiftelse som härrör från&lt;br&gt;bidrag som arbetsgivaren lämnat&lt;br&gt;under åren 1988-1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten skall, där&lt;br&gt;förhållandena inte är kända för&lt;br&gt;försäkringskassan, grundas på de&lt;br&gt;upplysningar som kassan kan in-&lt;br&gt;hämta av den försäkrade eller den-&lt;br&gt;nes arbetsgivare eller som kan&lt;br&gt;framgå av den uppskattning, som&lt;br&gt;vid taxering gjorts av den försäk-&lt;br&gt;rades inkomst. Semesterlön eller&lt;br&gt;semesterersättning får inte inräk-&lt;br&gt;nas i den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten till högre belopp än&lt;br&gt;som motsvarar lön för utfört ar-&lt;br&gt;bete utan sådan ersättning. In-&lt;br&gt;komst av arbete för egen räkning&lt;br&gt;får ej beräknas högre än som mot-&lt;br&gt;svarar skälig avlöning för liknande&lt;br&gt;arbete för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skal föreligger får avvikelse&lt;br&gt;ske från förmånsvärde som skatte-&lt;br&gt;myndigheten bestämt enligt 5 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade av arbetsgi-&lt;br&gt;varen erhåller skattepliktiga förmå-&lt;br&gt;ner i form av lön, bil, bostad eller&lt;br&gt;helt fri kost under sjukdom för&lt;br&gt;samma tid som sjukpenningen av-&lt;br&gt;ser, skall sjukpenning som utges&lt;br&gt;till och med den nittionde dagen i&lt;br&gt;sjukperioden minskas med det be-&lt;br&gt;lopp som förmånerna under sjuk-&lt;br&gt;dom överstiger 10 procent av vad&lt;br&gt;den försäkrade skulle ha fått i mot-&lt;br&gt;svarande förmåner om han varit i&lt;br&gt;arbete och sjukpenning som utges&lt;br&gt;för tid därefter minskas med för-&lt;br&gt;månerna under sjukdom. Till den&lt;br&gt;del förmånerna under sjukdom&lt;br&gt;utges i förhållande till förmåner i&lt;br&gt;arbete som för år räknat överstiger&lt;br&gt;den högsta sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst som kan beräknas enligt&lt;br&gt;2 § skall minskning dock endast&lt;br&gt;ske med belopp som överstiger 85&lt;br&gt;procent av förmånerna i arbete när&lt;br&gt;sjukpenning utges från och med&lt;br&gt;den andra till och med den nittion-&lt;br&gt;de dagen och 75 procent av för-&lt;br&gt;månerna i arbete för tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade av arbetsgi-&lt;br&gt;varen erhåller lön under sjukdom&lt;br&gt;för samma tid som sjukpenningen&lt;br&gt;avser, skall sjukpenning som utges&lt;br&gt;till och med den nittionde dagen i&lt;br&gt;sjukperioden minskas med det be-&lt;br&gt;lopp som lönen under sjukdom&lt;br&gt;överstiger 10 procent av vad den&lt;br&gt;försäkrade skulle ha fått i lön om&lt;br&gt;han varit i arbete och sjukpenning&lt;br&gt;som utges för tid därefter minskas&lt;br&gt;med hela lönen under sjukdom.&lt;br&gt;Till den del lönen under sjukdom&lt;br&gt;utges i förhållande till lön i arbete&lt;br&gt;som för år räknat överstiger den&lt;br&gt;högsta sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst som kan beräknas enligt 2 §&lt;br&gt;skall minskning dock endast ske&lt;br&gt;med belopp som överstiger 85 pro-&lt;br&gt;cent av lönen i arbete när sjukpen-&lt;br&gt;ning utges från och med den andra&lt;br&gt;till och med den nittionde dagen&lt;br&gt;och 75 procent av lönen i arbete&lt;br&gt;för tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall ersättning som&lt;br&gt;utges på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-&lt;br&gt;organisationer anses som lön under sjukdom från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp varmed minskning&lt;br&gt;skall göras avrundas till närmast&lt;br&gt;lägre hela krontal. Avräkning skall&lt;br&gt;i första hand göras vid utbetalning&lt;br&gt;av sjukpenning som avser samma&lt;br&gt;tid som de förmåner under sjuk-&lt;br&gt;dom som föranlett minskningen&lt;br&gt;men får också göras vid närmast&lt;br&gt;följande utbetalning av sjukpen-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp varmed minskning&lt;br&gt;skall göras avrundas till närmast&lt;br&gt;lägre hela krontal. Avräkning skall&lt;br&gt;i första hand göras vid utbetalning&lt;br&gt;av sjukpenning som avser samma&lt;br&gt;tid som den lön under sjukdom&lt;br&gt;som föranlett minskningen men får&lt;br&gt;också göras vid närmast följande&lt;br&gt;utbetalning av sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare har rätt till lön under sjukdom enligt statliga, kom-&lt;br&gt;munala eller landstingskommunala bestämmelser, kan regeringen före-&lt;br&gt;skriva undantag helt eller delvis från bestämmelserna om rätt till sjuk-&lt;br&gt;penning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån sådant undantag inte har föreskrivits får arbetsgivaren i den&lt;br&gt;ordning regeringen bestämmer uppbära arbetstagarens sjukpenning till&lt;br&gt;den del den inte överstiger den utbetalda lönen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överenskommelse, som innebär att en arbetsgivare som har utgivit&lt;br&gt;lön till en arbetstagare under sjukdom har rätt att uppbära dennes sjuk-&lt;br&gt;penning, är bindande för försäkringskassan om den har form av kollek-&lt;br&gt;tivavtal och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en organisa-&lt;br&gt;tion som är att anse som huvudorganisation. Ett sådant kollektivavtal får&lt;br&gt;en arbetsgivare som är bunden av avtalet efter överenskommelse åberopa&lt;br&gt;även i fråga om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men syssel-&lt;br&gt;sätts i arbete som avses i det. Regeringen får meddela föreskrifter om&lt;br&gt;sjukpenningberäkning och handläggning av sjukfall för arbetstagare hos&lt;br&gt;staten som omfattas av sådant avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får även meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning för&lt;br&gt;arbetstagare med statligt reglerad anställning som är anställda hos en&lt;br&gt;annan arbetsgivare än staten och som omfattas av sådant kollektivavtal&lt;br&gt;som anges i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försäkrad drabbats av sjukdom utom riket och därvid erhållit&lt;br&gt;underhåll genom utrikesförvaltningens försorg får förvaltningen i den&lt;br&gt;ordning regeringen bestämmer från försäkringskassan erhålla den försäk-&lt;br&gt;rades sjukpenning, i den mån den inte överstiger vad som har utgivits i&lt;br&gt;underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning som betalas ut en-&lt;br&gt;ligt denna paragraf till en arbetsgi-&lt;br&gt;vare skall minskas med skatteplik-&lt;br&gt;tiga förmåner i form av lön, bil,&lt;br&gt;bostad och helt fri kost under sjuk-&lt;br&gt;dom som arbetsgivaren utger till&lt;br&gt;arbetstagaren för samma tid som&lt;br&gt;sjukpenningen avser, dock endast&lt;br&gt;med den del av förmånerna under&lt;br&gt;sjukdom som överstiger 85 procent&lt;br&gt;av motsvarande förmåner i arbete&lt;br&gt;när sjukpenning utges från och&lt;br&gt;med den andra till och med den&lt;br&gt;nittionde dagen och 75 procent av&lt;br&gt;förmånerna i arbete för tid där-&lt;br&gt;efter. Härvid har bestämmelserna i&lt;br&gt;4 a § andra och tredje styckena&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning som betalas ut en-&lt;br&gt;ligt denna paragraf till en arbetsgi-&lt;br&gt;vare skall minskas med lön under&lt;br&gt;sjukdom som arbetsgivaren utger&lt;br&gt;till arbetstagaren för samma tid&lt;br&gt;som sjukpenningen avser, dock en-&lt;br&gt;dast med den del av lönen under&lt;br&gt;sjukdom som överstiger 85 procent&lt;br&gt;av lönen i arbete när sjukpenning&lt;br&gt;utges från och med den andra till&lt;br&gt;och med den nittionde dagen och&lt;br&gt;75 procent av lönen i arbete för tid&lt;br&gt;därefter. Härvid har bestämmelser-&lt;br&gt;na i 4 a § andra och tredje stycke-&lt;br&gt;na motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsva-&lt;br&gt;rande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om föräl-&lt;br&gt;dern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräk-&lt;br&gt;nade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över&lt;br&gt;garantinivån och skulle ha varit det om försäkringskassan känt till samt-&lt;br&gt;liga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning for 180&lt;br&gt;dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt&lt;br&gt;femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket för 90&lt;br&gt;dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt&lt;br&gt;femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När föräldrapenning enligt&lt;br&gt;andra-fjärde styckena skall utges&lt;br&gt;med belopp motsvarande för-&lt;br&gt;älderns sjukpenning, skall beräk-&lt;br&gt;ningen ske enligt 3 kap. med un-&lt;br&gt;dantag av 5 § fjärde-sjunde styck-&lt;br&gt;ena samt 10 a och 10 b §§. Därvid&lt;br&gt;skall dock föräldrapenning för dag&lt;br&gt;beräknas efter 85 procent av den&lt;br&gt;fastställda sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten, delad med 365,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) för föräldrar som gemensamt&lt;br&gt;har vårdnaden om ett barn eller,&lt;br&gt;vid flerbamsbörd, barnen, för de&lt;br&gt;första 30 dagarna för vardera för-&lt;br&gt;äldern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för en förälder som ensam har&lt;br&gt;vårdnaden om ett barn eller, vid&lt;br&gt;flerbamsbörd, barnen, för de för-&lt;br&gt;sta 60 dagarna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) om den andra föräldern på&lt;br&gt;grund av sjukdom eller handikapp&lt;br&gt;varaktigt saknar förmåga att vårda&lt;br&gt;ett barn eller, vid flerbamsbörd,&lt;br&gt;barnen, för de första 60 dagarna.&lt;br&gt;Föräldrapenning för tid därutöver&lt;br&gt;skall för dag beräknas efter 75&lt;br&gt;procent av den fastställda sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten, delad&lt;br&gt;med 365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När föräldrapenning enligt&lt;br&gt;andra-fjärde styckena skall utges&lt;br&gt;med belopp motsvarande föräl-&lt;br&gt;derns sjukpenning, skall beräk-&lt;br&gt;ningen ske enligt 3 kap. med un-&lt;br&gt;dantag av 5 § fjärde-sjunde styck-&lt;br&gt;ena samt 10 a och 10 b §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om&lt;br&gt;förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 §&lt;br&gt;tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas&lt;br&gt;lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom&lt;br&gt;yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete&lt;br&gt;för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt innan barnet uppnått ett&lt;br&gt;år och nio månaders ålder, skall föräldrapenningen även fortsättningsvis&lt;br&gt;beräknas på motsvarande sätt. Detsamma gäller vid adoption av barn&lt;br&gt;som sker inom två år och sex månader efter det att det föregående&lt;br&gt;barnet fötts eller adopterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall, när det kan anses nödvändigt för bedömningen&lt;br&gt;av om rätt till förtidspension föreligger, begära att den försäkrade&lt;br&gt;genomgår undersökning av viss läkare eller genomgår annan utredning&lt;br&gt;såsom arbetsprövning eller arbetsträning, för bedömning av den försäkra-&lt;br&gt;des medicinska tillstånd, arbetsförmågan och behovet av och möjlig-&lt;br&gt;heterna till rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det kan anses nödvändigt för bedömning av rätt till förtidspension,&lt;br&gt;skall försäkringskassan även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. infordra utlåtande av viss läkare eller annan sakkunnig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra förfrågan hos den försäkrade, den försäkrades arbetsgivare,&lt;br&gt;läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga upp-&lt;br&gt;gifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besöka den försäkrade, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. undersöka om den försäkrade&lt;br&gt;efter sådan åtgärd som avses i&lt;br&gt;7 b § eller 22 kap., helt eller del-&lt;br&gt;vis kan försörja sig själv genom&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. undersöka om den försäkrade&lt;br&gt;efter sådan åtgärd som avses i&lt;br&gt;3 kap. 7 b § eller 22 kap. helt eller&lt;br&gt;delvis kan försörja sig själv genom&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall i samband med beslut om förtidspension också&lt;br&gt;bedöma om förnyad utredning av arbetsförmågan skall göras efter viss&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan kan även under tid som pension utges vidta åtgärder&lt;br&gt;enligt första och andra styckena. Innan beslut fattas om medicinsk ut-&lt;br&gt;redning enligt första eller andra stycket skall försäkringsläkarens bedöm-&lt;br&gt;ning inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnader som den enskilde har med anledning av sådan utredning&lt;br&gt;som avses i första och andra styckena lämnas ersättning i enlighet med&lt;br&gt;vad regeringen eller, efter regeringen bemyndigande, Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om sjukpenning och föräldrapenning som avser tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet tillämpas 3 kap. 2, 4 a och 16 §§ respektive 4 kap. 6 § i&lt;br&gt;sina äldre lydelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om sjukanmälan har gjorts före ikraftträdandet tillämpas 3 kap. 8 §&lt;br&gt;i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5 och 6 §§ lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring utgörs livränteunderlaget av hans sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst enligt 3 kap. 2 § nämnda lag vid den tidpunkt från&lt;br&gt;vilken livräntan skall utges eller den inkomst som då skulle ha utgjort&lt;br&gt;hans sjukpenninggrundande inkomst, om försäkringskassan hade känt till&lt;br&gt;samtliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första styc-&lt;br&gt;ket gäller följande avvikelser från&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring. Vid beräk-&lt;br&gt;ningen skall också andra skatte-&lt;br&gt;pliktiga förmåner än pengar be-&lt;br&gt;aktas. Med inkomst av anställning&lt;br&gt;likställs kostnadsersättning som&lt;br&gt;inte enligt 10 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) undantas vid beräkning&lt;br&gt;av preliminär A-skatt. Semesterlön&lt;br&gt;och semesterersättning skall med-&lt;br&gt;räknas utan den begränsning som&lt;br&gt;anges i 3 kap. 2 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring. In-&lt;br&gt;komst i form av skattepliktiga för-&lt;br&gt;måner skall värderas på det sätt&lt;br&gt;som är föreskrivet för beräkning&lt;br&gt;av pensions grundande inkomst en-&lt;br&gt;ligt lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte är sjukpen-&lt;br&gt;ningförsäkrad enligt 3 kap. lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;men likväl har inkomst av för-&lt;br&gt;värvsarbete utgörs livränteunderla-&lt;br&gt;get av den inkomst som skulle ha&lt;br&gt;utgjort sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst för honom enligt 3 kap. 2 §&lt;br&gt;nämnda lag, om han hade varit&lt;br&gt;sjukpenningförsäkrad, dock lägst&lt;br&gt;6 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte är sjukpen-&lt;br&gt;ningförsäkrad enligt 3 kap. lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;men likväl har inkomst av för-&lt;br&gt;värvsarbete utgörs livränteunderla-&lt;br&gt;get av den inkomst som med till-&lt;br&gt;lämpning av 5 § skulle ha beräk-&lt;br&gt;nats för honom om han hade varit&lt;br&gt;sjukpenningförsäkrad, dock lägst&lt;br&gt;6 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre bestämmelser till-&lt;br&gt;lämpas fortfarande i fråga om livränta som börjat utges före ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om&lt;br&gt;allmänna egenavgirter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1744) om allmänna egenav-&lt;br&gt;gifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppbär sådan inkomst som avses i 3 § skall på avgiftsunder-&lt;br&gt;laget för varje år betala allmänna egenavgifter i form av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pensionsavgift med 1 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukförsäkringsavgift med 3,95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2. sjukförsäkringsavgift med 5,95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna avrundas var för sig till närmast hela hundratal kronor.&lt;br&gt;Avgift som slutar på 50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna tillämpas på avgiftspliktig inkomst som&lt;br&gt;uppbärs från och med den 1 januari 1998. I fråga om avgiftspliktig in-&lt;br&gt;komst som uppbärs under år 1997 är sjukförsäkringsavgiften 4,95 pro-&lt;br&gt;cent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år&lt;br&gt;1996 skall, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av be-&lt;br&gt;skattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år&lt;br&gt;1996 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret&lt;br&gt;som infaller under denna tid och hela beskattningsåret. En motsvarande&lt;br&gt;fördelning skall göras om beskattningsåret omfattar tid såväl före som&lt;br&gt;efter utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1493.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 2 kap. 1 § samt 3 kap. 1 och 4 §§&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna utgörs av arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter och egenavgifter. Arbets-&lt;br&gt;givaravgifter skall betalas av den&lt;br&gt;som är arbetsgivare och egenav-&lt;br&gt;gifter av den som är försäkrad en-&lt;br&gt;ligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring och har inkomst av an-&lt;br&gt;nat förvärvsarbete som avses i&lt;br&gt;3 kap. 2 eller 2 a § eller 11 kap.&lt;br&gt;3 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;skall, även om ett anställningsför-&lt;br&gt;hållande inte föreligger, den som&lt;br&gt;har utgett sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket eller 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket m, andra stycket och&lt;br&gt;femte stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring är att hänföra till in-&lt;br&gt;komst av anställning anses som&lt;br&gt;arbetsgivare. Vid tillämpning av&lt;br&gt;denna lag gäller vidare vad som i&lt;br&gt;22 c § lagen (1984:668) om upp-&lt;br&gt;börd av socialavgifter från arbets-&lt;br&gt;givare sägs om iakttagande av för-&lt;br&gt;handsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna utgörs av arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter och egenavgifter. Arbets-&lt;br&gt;givaravgifter skall betalas av den&lt;br&gt;som är arbetsgivare och egenav-&lt;br&gt;gifter av den som är försäkrad en-&lt;br&gt;ligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring och har inkomst av an-&lt;br&gt;nat förvärvsarbete som avses i&lt;br&gt;3 kap. 2 eller 2 a § eller 11 kap.&lt;br&gt;3 § nämnda lag. Med inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete enligt 3 kap.&lt;br&gt;2 § och 2 a § lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring skall även likställas in-&lt;br&gt;komst för eget arbete i form av&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner än&lt;br&gt;pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;skall, även om ett anställningsför-&lt;br&gt;hållande inte föreligger, den som&lt;br&gt;har utgett sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket eller 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket m, andra stycket och&lt;br&gt;femte stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring är att hänföra till in-&lt;br&gt;komst av anställning anses som&lt;br&gt;arbetsgivare. Med inkomst av an-&lt;br&gt;ställning enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring skall i denna&lt;br&gt;lag likställas inkomst i form av&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner än&lt;br&gt;pengar samt kostnadsersättning&lt;br&gt;som inte enligt 10 § uppbördsla-&lt;br&gt;gen (1953:272) undantas vid be-&lt;br&gt;räkning av preliminär A-skatt. Vid&lt;br&gt;tillämpning av denna lag gäller&lt;br&gt;vidare vad som i 22 c § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare sägs om&lt;br&gt;iakttagande av förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:683.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;V&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för&lt;br&gt;varje år betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;sjukförsäkringsavgiften med 1. sjukförsäkringsavgift med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,28 procent, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2,94 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpensionsavgift med 5,86 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggspensionsavgift med 13,00 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. delpensionsavgift med 0,20 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsmarknadsavgift med 5,42 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. arbetarskyddsavgift med 0,17 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lönegarantiavgift med 0,25 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beträf-&lt;br&gt;fande ersättning som avses i 11 kap. 2 § första stycket m och femte&lt;br&gt;stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring betala endast tilläggs-&lt;br&gt;pensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som&lt;br&gt;anges i 3-5 §§ för varje år betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;sjukförsäkringsavgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;med 1. sjukförsäkringsavgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,82 procent, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,62 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpensionsavgift med 6,03 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggspensionsavgift med 13,00 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. delpensionsavgift med 0,20 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsskadeavgift med 1,40 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsmarknadsavgift med 3,30 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;br&gt;Grunden för beräkning av avgift&lt;br&gt;enligt 1 § 1, 5 och 6 utgörs av in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 2 eller 2 a § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för beräkning av avgift&lt;br&gt;annat förvärvsarbete som avses i 1&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för beräkning av avgift&lt;br&gt;enligt 1 § 1, 5 och 6 utgörs av in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 2 eller 2 a § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;br&gt;Med inkomst av annat förvärvsar-&lt;br&gt;bete enligt 3 kap. 2 § och 2 a §&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring skall&lt;br&gt;även likställas andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner än pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 1 § 2-4 utgörs av inkomst av&lt;br&gt;1 kap. 3 § lagen om allmän försäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1492.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1492.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:514.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 1 § tillämpas i fråga om avgifts-&lt;br&gt;pliktig ersättning som betalas ut från och med den 1 januari 1998. På&lt;br&gt;avgiftspliktig ersättning som betalas ut under år 1997 är sjukförsäkrings-&lt;br&gt;avgiften 4,04 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 1 § tillämpas på inkomster som&lt;br&gt;uppbärs från och med den 1 januari 1998. I fråga om inkomster som&lt;br&gt;uppbärs under år 1997 är sjukförsäkringsavgiften 4,72 procent. Omfattar&lt;br&gt;beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1996 skall, om&lt;br&gt;den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets in-&lt;br&gt;komst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1996 som svarar&lt;br&gt;mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under&lt;br&gt;denna tid och hela beskattningsåret. En motsvarande fördelning skall&lt;br&gt;göras om beskattningsåret omfattar tid såväl före som efter utgången av&lt;br&gt;år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om&lt;br&gt;allmän löneavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän löneavgift tas ut med&lt;br&gt;1,5 procent av underlaget och till-&lt;br&gt;faller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän löneavgift tas ut med&lt;br&gt;3,70 procent av underlaget och till-&lt;br&gt;faller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya bestämmelsen tillämpas på lön i pengar eller annan ersätt-&lt;br&gt;ning enligt 1 § som betalas ut från och med den 1 januari 1998. På lön&lt;br&gt;i pengar eller annan ersättning som betalas ut under år 1997 skall allmän&lt;br&gt;löneavgift tas ut med 2,60 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den nya bestämmelsen tillämpas också på inkomst enligt 2 § som&lt;br&gt;uppbärs från och med den 1 januari 1998. 1 fråga om inkomster som&lt;br&gt;uppbärs under år 1997 är den allmänna löneavgiften 2,60 procent. Om-&lt;br&gt;fattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1996 skall,&lt;br&gt;om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets&lt;br&gt;inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1996 som svarar&lt;br&gt;mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under&lt;br&gt;denna tid och hela beskattningsåret. En motsvarande fördelning skall&lt;br&gt;göras om beskattningsåret omfattar tid såväl före som efter utgången av&lt;br&gt;år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall för varje&lt;br&gt;år betalas till staten med&lt;br&gt;21,39 procent på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till&lt;br&gt;arbetstagare som vid årets ingång&lt;br&gt;är 65 år eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning som utfaller enligt&lt;br&gt;kollektivavtalsgrundad avgångsbi-&lt;br&gt;dragsförsäkring som tecknas av&lt;br&gt;arbetsgivare till förmån för arbets-&lt;br&gt;tagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som annor-&lt;br&gt;ledes än på grund av kollektivav-&lt;br&gt;talsgrundad avgångsbidragsförsäk-&lt;br&gt;ring utbetalas av staten, kommun&lt;br&gt;eller kommunalförbund som ar-&lt;br&gt;betsgivare eller av Svenska kom-&lt;br&gt;munförbundet, Landstingsförbun-&lt;br&gt;det, Svenska kyrkans församlings-&lt;br&gt;och pastoratsförbund, det för kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen gemen-&lt;br&gt;samma organet för administration&lt;br&gt;av personalpension eller Sjukvår-&lt;br&gt;dens och socialvårdens planerings-&lt;br&gt;och rationaliseringsinstitut, under&lt;br&gt;förutsättning att arbetsgivaren till-&lt;br&gt;lämpar kommunalt pensionsavtal&lt;br&gt;eller av annan arbetsgivare, under&lt;br&gt;förutsättning att arbetsgivaren till-&lt;br&gt;lämpar kommunalt pensionsavtal&lt;br&gt;och att borgen tecknats i enlighet&lt;br&gt;med vad som anges i punkt 20 e&lt;br&gt;första stycket b av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som omfat-&lt;br&gt;tas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utgår enligt&lt;br&gt;gruppsjukförsäkring som åtnjuts&lt;br&gt;enligt grunder som fastställts i kol-&lt;br&gt;lektivavtal mellan arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens huvudorganisationer till den&lt;br&gt;del ersättningen utgör komplement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1995/96:152.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall för varje&lt;br&gt;år betalas till staten med&lt;br&gt;23,52 procent på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till&lt;br&gt;arbetstagare som vid årets ingång&lt;br&gt;är 65 år eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning som utfaller enligt&lt;br&gt;kollektivavtalsgrundad avgångsbi-&lt;br&gt;dragsförsäkring som tecknas av&lt;br&gt;arbetsgivare till förmån för arbets-&lt;br&gt;tagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som annor-&lt;br&gt;ledes än på grund av kollektivav-&lt;br&gt;talsgrundad avgångsbidragsförsäk-&lt;br&gt;ring utbetalas av staten, kommun&lt;br&gt;eller kommunalförbund som ar-&lt;br&gt;betsgivare eller av Svenska kom-&lt;br&gt;munförbundet, Landstingsförbun-&lt;br&gt;det, Svenska kyrkans församlings-&lt;br&gt;och pastoratsförbund, det för kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen gemen-&lt;br&gt;samma organet för administration&lt;br&gt;av personalpension eller Sjukvår-&lt;br&gt;dens och socialvårdens planerings-&lt;br&gt;och rationaliseringsinstitut, under&lt;br&gt;förutsättning att arbetsgivaren till-&lt;br&gt;lämpar kommunalt pensionsavtal&lt;br&gt;eller av annan arbetsgivare, under&lt;br&gt;förutsättning att arbetsgivaren till-&lt;br&gt;lämpar kommunalt pensionsavtal&lt;br&gt;och att borgen tecknats i enlighet&lt;br&gt;med vad som anges i punkt 20 e&lt;br&gt;första stycket b av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som omfat-&lt;br&gt;tas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utgår enligt&lt;br&gt;gruppsjukförsäkring som åtnjuts&lt;br&gt;enligt grunder som fastställts i kol-&lt;br&gt;lektivavtal mellan arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens huvudorganisationer till den&lt;br&gt;del ersättningen utgör komplement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till förtidspension eller till sjukbi-&lt;br&gt;drag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund&lt;br&gt;av ansvarighetsförsäkring som åt-&lt;br&gt;njuts enligt grunder som fastställts&lt;br&gt;i kollektivavtal mellan arbetsmark-&lt;br&gt;nadens huvudorganisationer till&lt;br&gt;den del ersättningen utgår i form&lt;br&gt;av engångsbelopp som inte utgör&lt;br&gt;kompensation för mistad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till förtidspension eller till sjukbi-&lt;br&gt;drag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund&lt;br&gt;av ansvarighetsförsäkring som åt-&lt;br&gt;njuts enligt grunder som fastställts&lt;br&gt;i kollektivavtal mellan arbetsmark-&lt;br&gt;nadens huvudorganisationer till&lt;br&gt;den del ersättningen utgår i form&lt;br&gt;av engångsbelopp som inte utgör&lt;br&gt;kompensation för mistad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall bort-&lt;br&gt;ses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni&lt;br&gt;1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbets-&lt;br&gt;skada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till&lt;br&gt;allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock&lt;br&gt;endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på löne-&lt;br&gt;delar som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett döds-&lt;br&gt;bo skall för varje år till staten be-&lt;br&gt;tala särskild löneskatt med 21,39&lt;br&gt;procent på inkomst enligt kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) av an-&lt;br&gt;nan näringsverksamhet här i landet&lt;br&gt;än sådan aktiv näringsverksamhet&lt;br&gt;som avses i 11 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring (passiv närings-&lt;br&gt;verksamhet) samt, om den skatt-&lt;br&gt;skyldige före årets början fyllt&lt;br&gt;65 år eller inte fyllt 65 år men&lt;br&gt;under hela året uppburit hel ålders-&lt;br&gt;pension eller avlidit under året, på&lt;br&gt;inkomst som avses i 3 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter samt vidare på er-&lt;br&gt;sättning som utgår enligt sådan&lt;br&gt;avtalsgruppsjukförsäkring som av-&lt;br&gt;ses i punkt 12 av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen eller&lt;br&gt;enligt sådan trygghetsförsäkring&lt;br&gt;som avses i nämnda anvisnings-&lt;br&gt;punkt till den del ersättningen ut-&lt;br&gt;går i form av engångsbelopp som&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03209/prop_199596__209-2.png" style="width:19pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett döds-&lt;br&gt;bo skall för varje år till staten be-&lt;br&gt;tala särskild löneskatt med 23,52&lt;br&gt;procent på inkomst enligt kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) av an-&lt;br&gt;nan näringsverksamhet här i landet&lt;br&gt;än än sådan aktiv näringsverksam-&lt;br&gt;het som avses i 11 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring (passiv närings-&lt;br&gt;verksamhet) samt, om den skatt-&lt;br&gt;skyldige före årets början fyllt&lt;br&gt;65 år eller inte fyllt 65 år men&lt;br&gt;under hela året uppburit hel ålders-&lt;br&gt;pension eller avlidit under året, på&lt;br&gt;inkomst som avses i 3 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter samt vidare på er-&lt;br&gt;sättning som utgår enligt sådan&lt;br&gt;avtalsgruppsjukförsäkring som av-&lt;br&gt;ses i punkt 12 av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen eller&lt;br&gt;enligt sådan trygghetsförsäkring&lt;br&gt;som avses i nämnda anvisnings-&lt;br&gt;punkt till den del ersättningen ut-&lt;br&gt;går i form av engångsbelopp som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1924.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte utgör kompensation för mistad&lt;br&gt;inkomst. Skatt beräknas inte på&lt;br&gt;sådana inkomster för vilka den&lt;br&gt;skattskyldige skall betala egenav-&lt;br&gt;gifter enligt 3 kap. 4 § lagen om&lt;br&gt;socialavgifter. Bedömningen om&lt;br&gt;näringsverksamhet är aktiv eller&lt;br&gt;passiv görs för en förvärvskälla&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte utgör kompensation för mistad&lt;br&gt;inkomst. Skatt beräknas inte på&lt;br&gt;sådana inkomster för vilka den&lt;br&gt;skattskyldige skall betala egenav-&lt;br&gt;gifter enligt 3 kap. 4 § lagen om&lt;br&gt;socialavgifter. Bedömningen om&lt;br&gt;näringsverksamhet är aktiv eller&lt;br&gt;passiv görs för en förvärvskälla&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya bestämmelsen i 1 § tillämpas på lön eller annan ersättning&lt;br&gt;som betalas ut från och med den 1 januari 1998. På lön eller annan&lt;br&gt;ersättning som betalas ut under år 1997 skall särskild löneskatt tas ut&lt;br&gt;med 22,42 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den nya bestämmelsen i 2 § tillämpas på inkomst enligt 2 § som&lt;br&gt;uppbärs från och med den 1 januari 1998. I fråga om inkomster som&lt;br&gt;uppbärs under år 1997 är den särskilda löneskatten 22,42 procent.&lt;br&gt;Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1996&lt;br&gt;skall, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskatt-&lt;br&gt;ningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1996&lt;br&gt;som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som&lt;br&gt;infaller under denna tid och hela beskattningsåret. En motsvarande&lt;br&gt;fördelning skall göras om beskattningsåret omfattar tid såväl före som&lt;br&gt;efter utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om Prop. 1995/96:209&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1991:687) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utfäst en tjänstepension&lt;br&gt;skall till staten betala särskild&lt;br&gt;löneskatt med 21,39 procent på&lt;br&gt;kostnaden för pensionsutfästelsen,&lt;br&gt;beräknad enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utfäst en tjänstepension&lt;br&gt;skall till staten betala särskild&lt;br&gt;löneskatt med 23,52 procent på&lt;br&gt;kostnaden för pensionsutfästelsen,&lt;br&gt;beräknad enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om handelsbolag och europeisk ekonomisk intressegruppering&lt;br&gt;är dock delägarna respektive medlemmarna skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett döds-&lt;br&gt;bo som medges avdrag för avgift&lt;br&gt;för pensionsförsäkring enligt punkt&lt;br&gt;21 av anvisningarna till 23 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;för det beskattningsåret till staten&lt;br&gt;betala särskild löneskatt med 21,39&lt;br&gt;procent på avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett döds-&lt;br&gt;bo som medges avdrag för avgift&lt;br&gt;för pensionsförsäkring enligt punkt&lt;br&gt;21 av anvisningarna till 23 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;för det beskattningsåret till staten&lt;br&gt;betala särskild löneskatt med 23,52&lt;br&gt;procent på avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller för enskild person som medges avdrag för inbetalning&lt;br&gt;på pensionssparkonto enligt nämnda anvisningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya bestämmelsen i 1 § tillämpas på kostnad för pensionsut-&lt;br&gt;fästelse som beräknas på beskattningsunderlag som hänför sig till tid&lt;br&gt;från och med den 1 januari 1998. På kostnad för pensionsutfästelse som&lt;br&gt;beräknas på beskattningsunderlag som hänför sig till kalenderåret 1997&lt;br&gt;skall särskild löneskatt tas ut med 22,42 procent. Omfattar beskattnings-&lt;br&gt;året tid såväl före som efter utgången av år 1996 skall, om den skatt-&lt;br&gt;skyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsunderlaget anses&lt;br&gt;hänförlig till tiden efter utgången av år 1996 som svarar mot&lt;br&gt;förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna&lt;br&gt;tid och hela beskattningsåret. En motsvarande fördelning skall göras om&lt;br&gt;beskattningsåret omfattar tid såväl före som efter utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den nya bestämmelsen i 3 § tillämpas på avgift som betalats från&lt;br&gt;och med den 1 januari 1998. På avgift som betalats under år 1997 skall&lt;br&gt;särskild löneskatt tas ut med 22,42 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1994:1926.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1926.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1427) om&lt;br&gt;särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4-6 §§ lagen (1990:1427) om särskild pre-&lt;br&gt;mieskatt för grupplivförsäkring, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i 3 §&lt;br&gt;första stycket inträder skatteplikt&lt;br&gt;när premie mottas. Beskattnings-&lt;br&gt;underlaget utgörs av 95 procent av&lt;br&gt;mottagen premie. Skatten uppgår&lt;br&gt;till 43,47 procent av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i 3 §&lt;br&gt;första stycket inträder skatteplikt&lt;br&gt;när premie mottas. Beskattnings-&lt;br&gt;underlaget utgörs av 95 procent av&lt;br&gt;mottagen premie. Skatten uppgår&lt;br&gt;till 44,66 procent av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett försäkringsföretag för visst år tagit ut för hög preliminär premie&lt;br&gt;för försäkring som avses i 3 § första stycket, skall beskattningsunder-&lt;br&gt;laget för nästföljande år sättas ned med belopp som motsvarar for högt&lt;br&gt;uttagen premie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena inträder&lt;br&gt;skatteplikt vid utbetalning som där sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsunderlaget utgörs av Beskattningsunderlaget utgörs av&lt;br&gt;utbetalt belopp. Skatten uppgår till utbetalt belopp. Skatten uppgår till&lt;br&gt;76,90 procent av underlaget. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;80,72 procent av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i 3 §&lt;br&gt;fjärde stycket inträder skatteplikt&lt;br&gt;vid betalning av premie. Beskatt-&lt;br&gt;ningsunderlaget utgörs av 95 pro-&lt;br&gt;cent av betald premie. Skatten&lt;br&gt;uppgår till 76,90 procent av under-&lt;br&gt;laget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i 3 §&lt;br&gt;fjärde stycket inträder skatteplikt&lt;br&gt;vid betalning av premie. Beskatt-&lt;br&gt;ningsunderlaget utgörs av 95 pro-&lt;br&gt;cent av betald premie. Skatten&lt;br&gt;uppgår till 80,72 procent av under-&lt;br&gt;laget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya bestämmelsen i 4 § tillämpas på premie som mottas och&lt;br&gt;avser tid efter utgången av år 1997. För premie som mottas under år&lt;br&gt;1997 och avser detta år tas särskild premieskatt ut med 44,17 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den nya bestämmelsen i 5 § tillämpas på belopp som utbetalas och&lt;br&gt;avser tid efter utgången av år 1997. På belopp som utbetalas under år&lt;br&gt;1997 och avser detta år tas särskild premieskatt ut med 79,11 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den nya bestämmelsen i 6 § tillämpas på premie som betalas och&lt;br&gt;avser tid efter utgången av år 1997. För premie som betalas under år&lt;br&gt;1997 och avser detta år tas särskild premieskatt ut med 79,11 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1994:1925.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1925.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1925.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) aviserade&lt;br&gt;regeringen ett förslag om förlängning av arbetsgivarperioden (sjuklöne-&lt;br&gt;perioden) från 14 till 28 dagar fr.o.m. år 1997. Ett sådant förslag läggs&lt;br&gt;fram i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilka ersättningar som skall ingå i beräkningsunderlaget&lt;br&gt;för bl.a. sjuk- och föräldrapenning har utretts av Sjuk- och arbetsskade-&lt;br&gt;kommittén (tidigare Sjuk- och arbetsskadeberedningen, S 1993:07). I nya&lt;br&gt;direktiv (1995:54) framhölls särskilt att beredningen skulle uppmärksam-&lt;br&gt;ma de olika semesterersättningar som finns samt skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;och skattepliktiga kostnadsersättningar. En utgångspunkt för beredning-&lt;br&gt;ens förslag skulle därvid vara vad som angavs i 1995 års budgetproposi-&lt;br&gt;tion om att reglerna för beräkning av sjukpenningrundande inkomst&lt;br&gt;borde förändras så att en besparing på 500 miljoner kronor uppnås&lt;br&gt;fr.o.m. år 1997. Av direktiven framgick vidare att beredningen, mot&lt;br&gt;bakgrund av vad som angavs i budgetpropositionen om behovet av ytter-&lt;br&gt;ligare sparåtgärder, borde pröva möjligheterna att utforma reglerna för&lt;br&gt;beräkning av förmånsgrundande inkomst så att en större besparing skulle&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sjuk- och arbetsskadekommitténs delbetänkande Försäkringsskydd&lt;br&gt;vid sjukdom (SOU 1995:149) har kommittén lagt fram vissa förslag om&lt;br&gt;regelförändringar vad avser semesterlön och motsvarande ersättningar&lt;br&gt;samt skattepliktiga förmåner och skattepliktiga kostnadsersättningar.&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;finns i bilaga. Remissvaren finns tillgängliga i Socialdepartementet (dnr&lt;br&gt;S96/289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i vårpropositionen aviserat förslag att sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst skall beräknas enligt förslagen från Sjuk- och arbets-&lt;br&gt;skadekommittén. Regeringen beräknade därvid att denna åtgärd kommer&lt;br&gt;att innebära en besparing om 800 miljoner kronor per år som fördelar&lt;br&gt;sig lika mellan sjuk- och föräldraförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårpositionen aviserades också förslag om att slopa den förhöjda&lt;br&gt;ersättningen som utges under 60 dagar inom föräldraförsäkringen i sam-&lt;br&gt;band med bams födelse eller adoption. Även förslag i denna fråga läggs&lt;br&gt;fram i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vidare beslutat enligt förslag i den ekonomisk-politiska&lt;br&gt;propositionen hösten 1994 om en successiv höjning av den allmänna&lt;br&gt;egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift med en procentenhet per år&lt;br&gt;fram t.o.m. år 1998 (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, rskr.&lt;br&gt;1994/95:141). För att fullfölja tidigare principbeslut och gjorda avise-&lt;br&gt;ringar avseende vissa avgifts- och skattefrågor (prop. 1995/96:150, prop.&lt;br&gt;1995/96:198) föreslås nu höjningar fr.o.m. år 1997 och år 1998 av den&lt;br&gt;allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift, sänkt avgiftsuttag&lt;br&gt;avseende socialavgifter samt höjning av den allmänna löneavgiften, de&lt;br&gt;särskilda löneskatterna och den särskilda premieskatten för grupplivför-&lt;br&gt;säkringar, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De framlagda lagförslagen förutom de som avser lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring och lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring hör till&lt;br&gt;Lagrådets granskningsområde. Med beaktande av att lagförslagen endast&lt;br&gt;avser ändrade avgifts- och skattesatser samt andra justeringar av lagtek-&lt;br&gt;niskt enkel beskaffenhet skulle enligt regeringens bedömning Lagrådets&lt;br&gt;hörande sakna betydelse. Lagrådets yttrande över lagförslagen har därför&lt;br&gt;inte inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förlängd sjuklöneperiod&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Nuvarande regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regler om sjuklön infördes den 1 januari 1992 bl.a. för att öka arbets-&lt;br&gt;givarens ansvar för de anställdas arbetsmiljö och hälsa samt för att till-&lt;br&gt;försäkra de anställda en mer rättvis kompensation för inkomstförluster&lt;br&gt;till följd av sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL) utgör grunden för sjukersätt-&lt;br&gt;ning vid korta sjukdomsfall för anställda. Enligt lagen ges arbetstagaren&lt;br&gt;rätt att under de första 14 dagarna av varje sjukdomsfall (sjuklöneperio-&lt;br&gt;den) behålla en viss del av lön och andra anställningsförmåner. För den&lt;br&gt;första dagen i sjuklöneperioden betalas ingen ersättning (karensdag). För&lt;br&gt;de återstående dagarna i sjuklöneperioden har den anställde rätt att be-&lt;br&gt;hålla 75 procent av lön och andra anställningsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det att en&lt;br&gt;tidigare sjukperiod avslutats skall den enligt SjLL betraktas som en fort-&lt;br&gt;sättning på den tidigare sjuklöneperioden när det gäller karensdag och&lt;br&gt;avgränsningen av sjuklöneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den anställdes rätt till sjuklön enligt SjLL gäller fr.o.m. den första&lt;br&gt;dagen av anställningstiden. Den som är anställd kortare tid än en månad&lt;br&gt;har dock rätt till sjuklön bara om vissa kvalifikationsvillkor är uppfyllda.&lt;br&gt;Uppdragstagare och egenföretagare omfattas inte av sjuklönesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SjLL inskränker inte den rätt till sjuklön som kan finnas enligt någon&lt;br&gt;annan lag. En sådan rätt har sjömän enligt sjömanslagen (1973:282).&lt;br&gt;Dessa bestämmelser medför rätt till full lön vid sjukdom och under läng-&lt;br&gt;re tid än vad som följer av SjLL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SjLL är tvingande till den anställdes förmån. Från vissa av lagens&lt;br&gt;regler får dock avvikelser göras genom kollektivavtal som på arbets-&lt;br&gt;tagarsidan slutits eller godkänts av en sådan central arbetstagarorganisa-&lt;br&gt;tion som avses i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.&lt;br&gt;Bl.a. får den närmare beräkningen av lönen och andra anställningsför-&lt;br&gt;måner ske utifrån bransch- och arbetsanpassade avtalsbestämmelser.&lt;br&gt;Någon principiell avvikelse från lagens sjuklönenivåer är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den anställdes rätt till sjuklön bygger enligt SjLL på att anmälan om&lt;br&gt;sjukfallet görs till arbetsgivaren. Den anställde skall enligt lagen lämna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han varit sjuk och i vilken&lt;br&gt;omfattning sjukdomen satt ned arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen skall&lt;br&gt;arbetstagaren enligt SjLL styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom&lt;br&gt;läkarintyg. Ett intyg som arbetstagaren visar arbetsgivaren behöver inte&lt;br&gt;innehålla närmare uppgifter om sjukdomen om inte annat överenskom-&lt;br&gt;mits genom kollektivavtal. Om det finns särskilda skäl kan försäkrings-&lt;br&gt;kassan enligt SjLL ålägga den anställde att styrka nedsättningen av&lt;br&gt;arbetsförmågan genom läkarintyg, antingen i ett pågående sjukdomsfall&lt;br&gt;fr.o.m. en tidigare dag än den sjunde kalenderdagen efter sjukanmäl-&lt;br&gt;ningsdagen eller fr.o.m. den första dagen i varje kommande sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt gäller i arbetsgivarens personaladministrativa verksam-&lt;br&gt;het med avseende på uppgifter om den anställdes hälsotillstånd eller&lt;br&gt;personliga förhållanden i övrigt som har lämnats genom försäkran för&lt;br&gt;sjuklön eller genom intyg av läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall enligt SjLL lämna uppgift om sjukdomsfall som&lt;br&gt;gett en anställd hos honom rätt till sjuklön. Vidare skall arbetsgivaren&lt;br&gt;till försäkringskassan anmäla sjukdomsfall som har gett rätt till sjuklön&lt;br&gt;och som fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SjLL begränsas antalet karensdagar till tio under en tolv-&lt;br&gt;månadersperiod. Antalet karensdagar beräknas i förhållande till sjuklön&lt;br&gt;från varje arbetsgivare för sig och i förhållande till sjukpenning för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ansökan av en anställd som på grund av sjukdom kan antas&lt;br&gt;komma att vara borta från arbetet i särskilt stor omfattning kan försäk-&lt;br&gt;ringskassan besluta att särskilda bestämmelser skall gälla för en sådan&lt;br&gt;arbetstagare och dennes arbetsgivare. Ett beslut varigenom kassan bifallit&lt;br&gt;en sådan ansökan medför dels att den anställde har rätt till sjuklön efter&lt;br&gt;en kompensationsnivå om 75 procent också för den första dagen i varje&lt;br&gt;sjuklöneperiod, dels att ersättning kan betalas till arbetsgivaren från&lt;br&gt;sjukförsäkringen för kostnader för sjuklön till den anställde. Ersättningen&lt;br&gt;utbetalas av kassan efter skriftlig ansökan av arbetsgivaren och avser&lt;br&gt;hela sjuklöneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag med en viss högsta lönekostnad har enligt SjLL en möjlighet&lt;br&gt;att försäkra sig hos försäkringskassan mot sjuklönekostnader avseende&lt;br&gt;tid fr.o.m. den tredje ersättningsdagen. Rätt att teckna en sådan försäk-&lt;br&gt;ring har arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalen-&lt;br&gt;derår - exklusive sociala avgifter och särskild löneskatt - inte beräknas&lt;br&gt;överstiga summan av 90 gånger det för respektive år gällande basbelop-&lt;br&gt;pet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer en tvist mellan en anställd och en arbetsgivare&lt;br&gt;om rätt till sjuklön och tvisten gäller frågan om den anställdes arbetsför-&lt;br&gt;måga är nedsatt på grund av sjukdom, nedsättningens omfattning eller&lt;br&gt;om ett arbetstagarförhållande föreligger, kan försäkringskassan enligt&lt;br&gt;SjLL betala ersättning till den anställde, s.k. sjuklönegaranti. Ersättning-&lt;br&gt;en betalas, efter ansökan av den anställde, med skäligt belopp om det är&lt;br&gt;sannolikt att han eller hon har rätt till den begärda sjuklönen eller del&lt;br&gt;därav. I den utsträckning som ersättning betalas inträder försäkrings-&lt;br&gt;kassan i den anställdes rätt gentemot arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetstagares fordran på sjuklön gäller vanliga regler avseende&lt;br&gt;lönefordran. Enligt SjLL skall mål mellan arbetstagare och arbetsgivare&lt;br&gt;om tillämpning av lagen handläggas enligt lagen (1974:371) om rätte-&lt;br&gt;gången i arbetstvister. I tvist om rätt till sjuklön skall försäkringskassan&lt;br&gt;på begäran av arbetsgivare, arbetstagare, arbetstagarorganisation eller&lt;br&gt;domstol yttra sig i frågan om arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på&lt;br&gt;grund av sjukdom eller om nedsättningens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU finns bestämmelser som syftar till att samordna med-&lt;br&gt;lemsländernas regler för social trygghet. Dessa bestämmelser finns fram-&lt;br&gt;för allt i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av syste-&lt;br&gt;men för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familje-&lt;br&gt;medlemmar flyttar inom gemenskapen och i rådets förordning (EEG)&lt;br&gt;nr 574/72 om tillämpning av förordning nr 1408/71. En person som&lt;br&gt;enligt förordning nr 1408/71 skall vara omfattad av svensk lagstiftning&lt;br&gt;skall betraktas som försäkrad i Sverige för de förmåner som omfattas av&lt;br&gt;förordningen. EG-domstolen har ansett sjuklön vara en sådan förmån vid&lt;br&gt;sjukdom som anges i förordning nr 1408/71. Förordningen gäller även&lt;br&gt;inom Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES). Det innebär att&lt;br&gt;reglerna också tillämpas i förhållande till medborgare i Island,&lt;br&gt;Liechtenstein och Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Erfarenheter av nuvarande sjuklöneperiod&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sjuklönesystemet infördes av framför allt följande skäl. Det skall skapa&lt;br&gt;ett effektivare sätt att administrera den korta sjukfrånvaron. Det avses&lt;br&gt;också innebära förutsättningar för att ge en mer rättvis kompensation för&lt;br&gt;inkomstförluster till följd av sjukdom. Genom att på ett differentierat sätt&lt;br&gt;öka arbetsgivarnas kostnader bör det dessutom stimulera till förebyggan-&lt;br&gt;de arbetsmiljöinsatser liksom till tidiga och aktiva rehabiliteringsåtgär-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) har i en rapport, Effekter och resultat av&lt;br&gt;sjuklönereformen, karensdagen och sänkta kompensationsnivåer inom&lt;br&gt;sjukpenningförsäkringen (RFV ANSER 1995:14), till regeringen i sep-&lt;br&gt;tember 1995 bl.a. redovisat erfarenheter av sjuklöneperioden. Rapporten&lt;br&gt;bygger på uppföljningar som gjorts av försäkringskassorna, en telefonen-&lt;br&gt;kät till 3 000 personer samt en enkätundersökning till enskilda arbetsgi-&lt;br&gt;vare och arbetstagarorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaren i enkätundersökningen avseende enskilda arbetsgivare och&lt;br&gt;arbetstagarorganisationer visar tydligt att sjuklöneperiodens effekter mås-&lt;br&gt;te ses mot bakgrund av att situationen på arbetsmarknaden blivit allt&lt;br&gt;hårdare under 1990-talet. Korttidsanställningar har blivit allt vanligare.&lt;br&gt;Detta kan dock inte hänföras till sjuklöneperioden utan torde snarare&lt;br&gt;vara en effekt av det ekonomiska läget. Däremot påpekar flera arbetsgi-&lt;br&gt;vare och arbetstagarorganisationer att arbetsgivarna på grund av ökade&lt;br&gt;personalkostnader är mer noggranna vid rekrytering. Nyrekryteringen är&lt;br&gt;dock på grund av sysselsättningsläget inte så omfattande varför erfaren-&lt;br&gt;heterna är begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen i rapporten är att sjuklöneperioden ur administrativ syn-&lt;br&gt;vinkel fungerar tillfredsställande. Den har ökat arbetsgivarnas ansvar för&lt;br&gt;kostnaderna och medverkat till att förenkla administrationen av de korta&lt;br&gt;sjukfallen. Antalet sjukfall som administreras av försäkringskassorna har&lt;br&gt;minskat från 8,4 miljoner år 1991 till 0,9 miljoner år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna pekar också på att inkomstkompensationen blivit mer&lt;br&gt;anpassad till det aktuella inkomstbortfallet genom att löneavdragen an-&lt;br&gt;passats till branschvisa förhållanden eller till situationen på enskilda&lt;br&gt;arbetsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen av antalet korttidsanställningar innebär problem vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av SjLL. Hos försäkringskassorna innebär det ett ökat arbete dels&lt;br&gt;genom att antalet sjukfall med sjukpenning blir fler, dels genom de allt&lt;br&gt;vanligare diskussionerna om huruvida återkommande korttidsanställda&lt;br&gt;skall ha rätt till sjuklön eller rätt till sjukpenning. Inom landsting och&lt;br&gt;kommuner finns det t.ex. arbetstagare som varit anställda dag för dag&lt;br&gt;under så lång tid som tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen beslutat att vid beräkning av om rätt till sjuk-&lt;br&gt;lön föreligger skall, när fråga är om sammanräkning av flera anställ-&lt;br&gt;ningar hos samma arbetsgivare, samtliga anställningar medräknas så&lt;br&gt;länge inte tiden mellan respektive anställning överstiger fjorton dagar&lt;br&gt;(prop. 1995/96:69, bet. 1995/96:SfU2, rskr. 1995/96:87). De nya reglerna&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till sjuklön har den som omfattas av ett anställningsförhållande.&lt;br&gt;Uppdragstagare och egna företagare omfattas inte av sjuklönelagen. För&lt;br&gt;dessa grupper gäller sjukpenningreglema enligt lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring från första dagen. Det har visat sig att det inom vissa områden är&lt;br&gt;svårt att klassificera vad som är anställnings- respektive uppdragsför-&lt;br&gt;hållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarnas rapportering till försäkringskassorna fungerar inte&lt;br&gt;tillfredställande. Detta gäller såväl korta avslutade sjukfall som sådana&lt;br&gt;sjukfall som fortgår efter sjuklöneperioden. Av statistik från RFV fram-&lt;br&gt;går att ca 65 procent av antalet arbetsgivare med färre än 50 anställda&lt;br&gt;inte aviserat någon sjuklöneperiod under åren 1992 - 1995. RFV har&lt;br&gt;vidare konstaterat att ca 100 arbetsgivare med 50 anställda eller fler inte&lt;br&gt;har aviserat någon sjuklöneperiod. Statistiken avsåg arbetsgivare som&lt;br&gt;fanns registrerade i ADB-register i december månad 1995. Med anled-&lt;br&gt;ning av dessa uppgifter har RFV initierat en särskild genomgång av de&lt;br&gt;företag med mer än 50 anställda som inte aviserat någon sjuklöneperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en undersökning som gjordes av Malmöhus läns allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa i slutet av år 1993 framgick att av de företag som inte rap-&lt;br&gt;porterat var ca 8 procent inte längre aktiva. Av övriga företag angav en&lt;br&gt;tredjedel att inga sjuklöneperioder funnits att rapportera och två tredje-&lt;br&gt;delar att man inte haft tillräcklig information och kunskap för att rappor-&lt;br&gt;tera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RFV:s rapport verkar arbetsgivarnas insatser inom det förebyg-&lt;br&gt;gande arbetsmiljöarbetet och rehabiliteringen inte ha förstärkts på grund&lt;br&gt;av sjuklöneperioden. Varken arbetsgivarna eller arbetstagarnas organisa-&lt;br&gt;tioner har i enkätundersökningen entydigt framfört detta. Däremot anser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nästan 60 procent av arbetsgivarna att sjuklöneperioden inneburit ett Prop. 1995/96:209&lt;br&gt;något ökat intresse för förebyggande åtgärder. Bland arbetstagarorganisa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionerna anser dock endast något över 10 procent att så varit fallet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Förlängning av sjuklöneperioden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arbetsgivaren ges ett lagstadgat ansvar för att&lt;br&gt;utge ersättning till en arbetstagare i form av sjuklön under de första&lt;br&gt;28 dagarna av ett sjukdomsfall (sjuklöneperioden). Den särskilda för-&lt;br&gt;säkringen för kostnader för sjuklön skall kunna tecknas av arbetsgi-&lt;br&gt;vare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår inte be-&lt;br&gt;räknas överstiga 100 gånger det för året gällande basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt vad som framkommit av bl.a.&lt;br&gt;RFV:s uppföljning har införandet av en sjuklöneperiod inneburit stora&lt;br&gt;fördelar för både den enskilde, arbetsgivaren och försäkringskassan. Bl.a.&lt;br&gt;har den enskildes kompensation för inkomstbortfall vid sjukdom förbätt-&lt;br&gt;rats. Vidare framgår att administrationen av sjuklöneperioden i stort&lt;br&gt;fungerar tillfredsställande. Bortsett från vissa enstaka gränsdragnings-&lt;br&gt;problem gör regeringen den bedömningen att införandet av en sjuklöne-&lt;br&gt;period i allt väsentligt har visat sig vara positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar samtidigt att det rehabiliteringsansvar som&lt;br&gt;infördes för arbetsgivarna den 1 januari 1992 inte fungerat på det sätt&lt;br&gt;som avsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stärka arbetsgivarnas ansvar för det förebyggande arbetsmiljö-&lt;br&gt;arbetet och för tidiga och aktiva rehabiliteringsinsatser anser regeringen&lt;br&gt;att det finns starka skäl att förlänga sjuklöneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förlängning av sjuklöneperioden innebär att arbetsgivarens kost-&lt;br&gt;nader i högre grad blir rörliga och därmed mer påverkbara. Detta torde&lt;br&gt;stärka incitamenten för att vidta åtgärder och därmed bidra till en snab-&lt;br&gt;bare rehabiliteringsprocess. Arbetsgivaren får på detta sätt också starkare&lt;br&gt;drivkrafter att hålla nere kostnaderna för sjuklön genom ett mer effektivt&lt;br&gt;förebyggande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som nu anförts bör nuvarande sjuklöneperiod&lt;br&gt;förlängas från 14 till 28 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom vid införandet av sjuklön år 1992 innebär en förlängning av&lt;br&gt;sjuklöneperioden med 14 dagar att det frigörs administrativa resurser hos&lt;br&gt;försäkringskassorna. Enligt uppgifter från RFV beräknas en förlängd&lt;br&gt;sjuklöneperiod från 14 till 28 dagar innebära att ca 165 000 färre sjukfall&lt;br&gt;kommer att handläggas hos försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader exklusive sociala&lt;br&gt;avgifter och särskild löneskatt under ett kalenderår inte beräknas över-&lt;br&gt;stiga 90 gånger det för respektive år gällande basbeloppet kan försäkra&lt;br&gt;sig mot kostnader för sjuklön enligt SjLL. Av förordningen (1991:1395)&lt;br&gt;om försäkring mot kostnader för sjuklön enligt 17 § lagen (1991:1047)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om sjuklön framgår att försäkringen ersätter försäkringstagaren för kost-&lt;br&gt;nader för sjuklön avseende tid fr.o.m. den fjärde dagen i varje sjuklöne-&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet arbetsgivare som har tecknat försäkring har enligt uppgifter&lt;br&gt;från RFV minskat från ca 13 300 i juni 1992 till ca 9 600 i juni 1995.&lt;br&gt;De försäkrade arbetsgivarnas genomsnittliga lönesumma har under sam-&lt;br&gt;ma tid sjunkit från ca 530 000 kronor till ca 450 000 kronor. För ca&lt;br&gt;70 procent av arbetsgivarna understiger lönekostnaden 500 000 kronor&lt;br&gt;och endast drygt 1 procent har en lönekostnad som överstiger 2 miljoner&lt;br&gt;kronor, vilket motsvarar ca 60 gånger nu gällande basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att den nuvarande försäkringen för små företag&lt;br&gt;fungerar tillfredsställande. Även om det är ett fåtal arbetsgivare med en&lt;br&gt;maximal lönesumma som tecknat försäkring anser regeringen dock att&lt;br&gt;det finns skäl att höja den övre gränsen för lönesumman något på grund&lt;br&gt;av den eventuella ökade kostnaden som vissa arbetsgivare kan få för&lt;br&gt;sjuklön med anledning av en förlängd sjuklöneperiod. Regeringen före-&lt;br&gt;slår därför att arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader exklusive&lt;br&gt;sociala avgifter och särskild löneskatt under ett kalenderår inte beräknas&lt;br&gt;överstiga 100 gånger det för året gällande basbeloppet skall kunna för-&lt;br&gt;säkra sig mot kostnader för sjuklön enligt SjLL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är förhållandevis få arbetsgivare som tecknat försäkringen för&lt;br&gt;småföretagare. I och med regeringens förslag om en förlängd sjuklöne-&lt;br&gt;period bedömer regeringen att betydelsen av att teckna försäkring kom-&lt;br&gt;mer att öka. Det är därför viktigt att arbetsgivarna informeras om försäk-&lt;br&gt;ringen. Regeringen vill understryka vikten av att sådan information är&lt;br&gt;tydlig och att t.ex. även den stora gruppen invandrare som är småföre-&lt;br&gt;tagare på ett adekvat sätt får tillgång till denna information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i övrigt inga förändringar i SjLL. Detta innebär&lt;br&gt;att nuvarande regler om t.ex. personkrets, kvalifikationsvillkor, s.k. sjuk-&lt;br&gt;lönegaranti och läkarintyg bibehålls. Inte heller fortsättningsvis behöver&lt;br&gt;således det läkarintyg som lämnas in till arbetsgivaren innehålla uppgift&lt;br&gt;om diagnos. Även arbetsgivares anmälnings- och uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;bibehålls. Sjuk- och arbetsskadekommittén behandlar frågan om hur&lt;br&gt;samhällets behov av bl.a. information om ohälsa, sjukskrivningsmönster&lt;br&gt;och arbetsskador skall kunna tillgodoses. Regeringen kommer noga att&lt;br&gt;följa vilka konsekvenser en förlängd sjuklöneperiod kan få för dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 oktober 1995 skall den försäkrade ge in en särskild&lt;br&gt;försäkran för sjukpenning samt ett särskilt läkarutlåtande till försäkrings-&lt;br&gt;kassan för att styrka nedsättningen av arbetsförmågan på grund av sjuk-&lt;br&gt;dom avseende tiden fr.o.m. den tjugoåttonde dagen efter sjukanmälnings-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV har med stöd av bl.a. förordningen (1995:1051) om skyldigheten&lt;br&gt;att lämna läkarintyg m.m. i sjukpenningärenden i vissa fall meddelat&lt;br&gt;föreskrifter om de undantag som behövs för försäkrade som omfattas av&lt;br&gt;SjLL (RFFS 1995:19). RFV har därvid föreskrivit bl.a. att den särskilda&lt;br&gt;försäkran skall ges in i omedelbar anslutning till en sjuklöneperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en förlängning av sjuklöneperioden till tjugoåtta dagar kommer Prop. 1995/96:209&lt;br&gt;den lagstadgade tiden för krav på en särskild försäkran och särskilt&lt;br&gt;läkarutlåtande att sammanfalla med att försäkringskassan övertar ersätt-&lt;br&gt;ningsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § SjLL skall arbetsgivaren till försäkringskassan anmäla&lt;br&gt;sjukdomsfall som har gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön om&lt;br&gt;sjukperioden och anställningen fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång.&lt;br&gt;Denna anmälan skall göras inom sju kalenderdagar från denna tidpunkt.&lt;br&gt;En förlängning av sjuklöneperioden förstärker betydelsen av att arbetsgi-&lt;br&gt;varens anmälan till försäkringskassan sker utan fördröjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på vikten av tidiga rehabiliteringsinsatser kommer rege-&lt;br&gt;ringen noga att följa på vilket sätt den föreslagna förlängningen av sjuk-&lt;br&gt;löneperioden påverkar arbetsgivarnas samt försäkringskassornas fortsatta&lt;br&gt;rehabiliteringsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Ikraftträdande och kostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna om förlängd sjuklöneperiod föreslås träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1997 och tillämpas i fråga om sjuklöneperioder som påbörjas&lt;br&gt;fr.o.m. den tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar att en förlängning av sjuklöneperioden med två&lt;br&gt;veckor kommer att innebära att arbetsgivarna får ökade sjuklönekost-&lt;br&gt;nader motsvarande ca 2 200 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått under avsnitt 4.2 fungerar arbetsgivarnas rap-&lt;br&gt;portering av sjuklöneperioder till försäkringskassan inte tillfredsställande.&lt;br&gt;Detta innebär att det saknas tillförlitlig information om sjukfrånvaron&lt;br&gt;under sjuklöneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens egna beräkningar kan sjukfrånvaron uppskattas ha&lt;br&gt;minskat betydligt sedan sjuklöneperioden infördes år 1992. Denna&lt;br&gt;minskning av sjuklönekostnadema har i allt väsentligt kommit arbets-&lt;br&gt;givarkollektivet till godo. Regeringen beräknar denna kostnadsminskning&lt;br&gt;till 3 000 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att arbetsgivarkollektivet bör kompenseras för hälf-&lt;br&gt;ten av den totala kostnad som en förlängning av sjuklöneperioden in-&lt;br&gt;nebär, dvs. med 1 100 miljoner kronor. Mot denna bakgrund läggs i&lt;br&gt;avsnitt 7 fram ett förslag till en sänkning av arbetsgivaravgiften till sjuk-&lt;br&gt;försäkringen med 0,14 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att senare anpassa ersättningen till sjömännens ar-&lt;br&gt;betsgivare i förordningen (1982:842) om vissa sjukförsäkringsersättning-&lt;br&gt;ar för sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Sjukpenninggrundande inkomst&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Semesterlön och semesterersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid beräkning av sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst skall semesterlön och semesterersättning beräknas till högst&lt;br&gt;det belopp som skulle ha utgjort ersättning för utfört arbete under&lt;br&gt;den tid semesterlönen kan anses motsvara. Arbetsskadelivränta skall&lt;br&gt;fortfarande beräknas på hela semesterlönen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuk- och arbetsskadekommitténs förslag överensstämmer i sak&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) tillstyrker förslaget&lt;br&gt;vad gäller slopandet av semesterlönefaktom. För att undvika missför-&lt;br&gt;stånd med begreppen semesterlön, semesterlönetillägg eller semester-&lt;br&gt;ersättning föreslår RFV att det direkt i lagtexten anges hur månads-&lt;br&gt;inkomsten respektive veckoinkomsten skall räknas upp, dvs. med faktorn&lt;br&gt;12 respektive 52. Kammarrätten i Göteborg anser att det från både prin-&lt;br&gt;cipiella och administrativa utgångspunkter kan göras invändningar mot&lt;br&gt;att inkomstunderlaget beräknas annorlunda vid arbetsskada än vid andra&lt;br&gt;former av ersättning. I avvaktan på att arbetsskadelagstiftningen reforme-&lt;br&gt;ras kan en särregel dock accepteras under ett övergångsskede. Länsrätten&lt;br&gt;i Uppsala län anser att det borde föreligga en överensstämmelse mellan&lt;br&gt;beräkningssätt av underlag för såväl sjukpenning, föräldrapenning och&lt;br&gt;arbetsskadelivränta som arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Länsrätten&lt;br&gt;avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket anser att förslaget är rimligt mot bakgrund av att&lt;br&gt;sjukpenningen är avsedd att utges i syfte att ersätta den försäkrade för&lt;br&gt;utebliven inkomst vid sjukdom och arbetsskada. Verket anser även att&lt;br&gt;övertidsersättning bör tas bort från inkomstunderlaget, eftersom sådan&lt;br&gt;ersättning endast utges vid arbete utöver det normala. Statskontoret anser&lt;br&gt;att kommittén redan nu borde ha prövat en förändring av beräkningen av&lt;br&gt;arbetsskadelivräntan motsvarande den som föreslås för sjukpenning.&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) tillstyrker förslaget men anser att&lt;br&gt;det även bör genomföras beträffande arbetsskadeförsäkringen. SAF anser&lt;br&gt;vidare att det är viktigt att socialförsäkringarna i så stor utsträckning&lt;br&gt;som möjligt bygger på försäkringsmässiga principer. Avgifter på löne-&lt;br&gt;delar som inte ger någon ersättning bör inte förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation ställer sig bakom förslaget men anser&lt;br&gt;att förslaget också bör gälla arbetsskadelivränta. LO anser att förslaget är&lt;br&gt;godtagbart med beaktande av sparbetinget i direktiven till kommittén.&lt;br&gt;TCO accepterar förslaget. SACO anser att det kan vara motiverat att vid&lt;br&gt;beräkning av sjukpenninggrundande inkomst exkludera förmåner som&lt;br&gt;den enskilde ändå får behålla under den tid då sjukpenning utges och&lt;br&gt;anser att detta till viss del är fallet med den extra semesterlönen. Vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser SACO det vara självklart att varken arbetsgivaravgifter eller egen-&lt;br&gt;avgifter tas ut på semesterlön. Arbetslöshetskassornas Samorganisation&lt;br&gt;framhåller att semesterlönefaktom inte ingår i inkomstunderlaget inom&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen. Svenska Kommunalarbetarförbundet anför att&lt;br&gt;när det gäller semesterersättningen kan det inte anses vara allför över-&lt;br&gt;kompenserande eller orättvist att en redan intjänad förmån ingår i det&lt;br&gt;aktuella underlaget. Förbundet anser att kommittén överdriver sitt reso-&lt;br&gt;nemang om överkompensation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt semesterlagen (1977:480) har&lt;br&gt;en anställd rätt till semesterlön med tolv procent av arbetsinkomsten&lt;br&gt;under intjänandeåret. Med intjänandeår avses tiden fr.o.m. den 1 april ett&lt;br&gt;år t.o.m. den 31 mars påföljande år. Därefter löper semesteråret lika lång&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagstadgade semesterlönens procentsats ger en något högre ersätt-&lt;br&gt;ning under semestertid än under arbetad tid. Anställda med fast månads-&lt;br&gt;eller veckolön bibehåller normalt sin ordinarie lön under en semester-&lt;br&gt;period. I stället kompenseras dessa grupper genom ett semesterlöne-&lt;br&gt;tillägg. Den som inte längre har kvar sin anställning har rätt till semes-&lt;br&gt;terersättning med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högre kompensation som semesterlönen ger jämfört med lönen&lt;br&gt;för motsvarande arbetad tid beaktas vid beräkning av årsinkomsten vid&lt;br&gt;fastställande av sjukpenninggrundande inkomst. I enlighet med Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolens praxis sker detta genom en schablonberäkning var-&lt;br&gt;vid månadslönen, eller inkomsten omräknad till månadslön, multipliceras&lt;br&gt;med faktorn 12,20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Sjuk- och arbetsskadekommittén och Utredningen om ledighets-&lt;br&gt;lagstiftningen (SOU 1994:41) har konstaterat att det förhållandet att&lt;br&gt;semesterlön ingår i den sjukpenninggrundande inkomsten i vissa fall kan&lt;br&gt;innebära att en arbetstagare blir överkompenserad vid bl.a. sjukdom. I&lt;br&gt;enlighet med Sjuk- och arbetsskadekommitténs förslag anser regeringen&lt;br&gt;att vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall semesterlön&lt;br&gt;beräknas till högst det belopp som skulle ha utgjort ersättning för utfört&lt;br&gt;arbete under den tid semesterlönen kan anses motsvara. Regeringens&lt;br&gt;förslag innebär att månadsinkomsten skall räknas upp med faktorn 12 i&lt;br&gt;stället för enligt dagens praxis med 12,20. Regeringens förslag innebär&lt;br&gt;vidare att - när inte månadsinkomst är aktuell - den genomsnittliga&lt;br&gt;veckolönen multipliceras med 52 eller att motsvarande anpassning får&lt;br&gt;göras vid andra inkomstförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag påverkar de ersättningar där den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten används som beräkningsgrund, bl.a. sjukpenning,&lt;br&gt;föräldrapenning, närståendepenning. I avvaktan på Sjuk- och arbetsska-&lt;br&gt;dekommitténs fortsatta förslag angående bl.a. arbetsskadeförsäkringen&lt;br&gt;gör regeringen dock den bedömningen att förslaget inte skall påverka&lt;br&gt;storleken av en arbetsskadelivränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget kommer att innebära en minskning av försäkringsutgiftema.&lt;br&gt;Regeringen beräknar att denna besparing uppgår till 560 miljoner kronor&lt;br&gt;brutto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Skattepliktiga förmåner och kostnadsersättningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I den sjukpenninggrundande inkomsten skall&lt;br&gt;inte ingå andra skattepliktiga förmåner än ersättning i pengar och inte&lt;br&gt;heller skattepliktiga kostnadsersättningar. Arbetsskadelivränta skall&lt;br&gt;fortfarande beräknas på sådana förmåner och kostnadsersättningar.&lt;br&gt;Som en konsekvensändring skall den s.k. minskningsregeln endast&lt;br&gt;gälla utbetald kontant lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuk- och arbetsskadekommitténs förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget vad&lt;br&gt;gäller andra skattepliktiga förmåner än ersättning i pengar och kostnads-&lt;br&gt;ersättningar. Enligt Kammarrätten i Göteborg föranleder förslaget den&lt;br&gt;erinringen att det kan vara befogat med en skyddsregel för den som har&lt;br&gt;hela eller den huvudsakliga delen av sin försörjning grundad på andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner än ersättning i pengar och/eller kostnadsersätt-&lt;br&gt;ningar. Länsrätten i Uppsala län avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO tillstyrker förslaget. TCO accepterar förslaget men anser att i&lt;br&gt;konsekvens därmed skall inte heller sociala avgifter tas ut. SACO anför&lt;br&gt;att skattepliktiga traktamenten och bilersättningar oftast är att anse som&lt;br&gt;inkomstbortfall och att statsmakterna måste bestämma sig för om dessa&lt;br&gt;ersättningar skall vara lön eller inte. Vidare anser SACO det vara själv-&lt;br&gt;klart att varken arbetsgivaravgifter eller egenavgifter tas ut på skatteplik-&lt;br&gt;tiga traktamenten och bilersättningar om dessa inte skall ingå i den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten. Arbetslöshetskassornas Samorganisation&lt;br&gt;framför att om man vill uppnå en ökad samordning mellan reglerna i&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen och ohälsoförsäkringen bör normalt förekom-&lt;br&gt;mande kostnadsersättningar inräknas i inkomstunderlaget eftersom dessa&lt;br&gt;ersättningar är något som den försäkrade går miste om vid sjukskrivning&lt;br&gt;och bör kompenseras för. Svenska Kommunalarbetarförbundet anser att&lt;br&gt;det är möjligt att förslaget är det minst kännbara besparingsaltemativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 2 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring (AFL) är sjukpenninggrundande inkomst den år-&lt;br&gt;liga inkomst i pengar eller andra skattepliktiga förmåner som en försäk-&lt;br&gt;rad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete. Om inkomsten&lt;br&gt;helt eller delvis utgörs av skattepliktiga förmåner skall de tas upp till ett&lt;br&gt;värde som bestäms i enlighet med de regler som finns i 8 § första -&lt;br&gt;fjärde och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). Med inkomst av&lt;br&gt;anställning likställs kostnadsersättning som inte enligt 10 § uppbördsla-&lt;br&gt;gen undantas vid beräkning av preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade av arbetsgivaren erhåller skattepliktiga förmåner i&lt;br&gt;form av lön, bil, bostad eller helt fri kost under sjukdom för samma tid&lt;br&gt;som sjukpenningen avser, skall sjukpenningen under vissa förutsättningar&lt;br&gt;minskas med värdet av förmånerna enligt den s.k. minskningsregel som&lt;br&gt;finns inom sjukpenningförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena (prop. 1990/91:181) till SjLL uttalades att en löne- eller&lt;br&gt;anställningsförmån som inte går förlorad på grund av sjukdomen, t.ex.&lt;br&gt;förmån av fri bostad eller bil, inte skall räknas in i beräkningsunderlaget&lt;br&gt;för sjuklön. Vidare angavs att ersättning som avser att täcka sådana kost-&lt;br&gt;nader som arbetstagaren endast har när han utför sitt arbete inte heller&lt;br&gt;bör räknas in i detta. Således gavs reglerna om sjuklön en utformning&lt;br&gt;som innebär ett bättre samband mellan inkomstbortfallet och sjukersätt-&lt;br&gt;ningen än vad som hittills gällt rörande sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan länge har den sjukpenninggrundande inkomsten beräknats även&lt;br&gt;på naturaförmåner. Före år 1988 gällde detta naturaförmåner i form av&lt;br&gt;kost, bostad eller bil, men fr.o.m. år 1988 utsträcktes regeln till att om-&lt;br&gt;fatta samtliga då skattepliktiga naturaförmåner. Genom 1990 års skatte-&lt;br&gt;reform kom en rad andra anställningsförmåner att bli skattepliktiga och&lt;br&gt;därmed också avgifts- och förmånsgrundande i sjukpenningförsäkringen.&lt;br&gt;Det gällde också de delar av kostnadsersättningar som beskattades. För-&lt;br&gt;måner som därmed blev förmånsgrundande är t.ex. lunchsubventioner,&lt;br&gt;reseförmåner, fri tidning till bostaden samt värdet av de räntefria eller&lt;br&gt;lågförräntade personallån som anställda i banker och andra keditinstitut&lt;br&gt;har möjlighet att få. Förmånsgrundande kostnadsersättningar är t.ex.&lt;br&gt;traktamentsersättningar för resa i tjänsten som inte är förenad med över-&lt;br&gt;nattning (endagstraktamente). Vid traktamente för flerdygnsförrättning&lt;br&gt;gäller att den del som överstiger ett schablonbelopp för dag respektive&lt;br&gt;natt medräknas i den sjukpenninggrundande inkomsten. Även traktamen-&lt;br&gt;te som betalas i samband med arbete på samma ort under tre månader&lt;br&gt;skall medräknas i den sjukpenninggrundande inkomsten. Förmånsgrun-&lt;br&gt;dande är också ersättning för resa med egen bil till den del den över-&lt;br&gt;stiger det i anvisningarna till kommunalskattelagen angivna beloppet, för&lt;br&gt;närvarande 13 kronor per mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regelsystem innebär således att försäkrade vars sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst helt eller delvis utgörs av skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;många gånger fortfarande erhåller en högre kompensation än den av-&lt;br&gt;sedda oavsett om förmånen bibehålies eller inte under sjukdomstiden.&lt;br&gt;Detta förhållande är än mer tydligt i samband med ersättning med för-&lt;br&gt;äldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Sjuk- och arbetsskadekommittén föreslagit gör&lt;br&gt;regeringen den bedömningen att skattepliktiga förmåner och kostnads-&lt;br&gt;ersättningar inte skall medräknas i den sjukpenninggrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag påverkar de ersättningar där den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten används som beräkningsgrund, bl.a. sjukpenning,&lt;br&gt;föräldrapenning och närståendepenning. I avvaktan på Sjuk- och arbets-&lt;br&gt;skadekommitténs fortsatta förslag angående bl.a. arbetsskadeförsäkringen&lt;br&gt;bör dock förslaget inte påverka storleken av en arbetsskadelivränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att skattepliktiga förmåner och kostnadsersättningar inte&lt;br&gt;längre skall ingå i den sjukpenninggrundande inkomsten innebär en viss&lt;br&gt;minskning av försäkringsutgiftema. Regeringen beräknar att denna be-&lt;br&gt;sparing uppgår till 240 miljoner kronor brutto. Förslagen innebär även i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;administrativt avseende en viss kostnadsbesparing. Någon sådan beräk- Prop. 1995/96:209&lt;br&gt;ning har dock inte varit möjlig att göra.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6. Föräldraförsäkringsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ersättningsnivån för de dagar för vilka för-&lt;br&gt;äldrapenning utges i samband med barns födelse eller adoption och&lt;br&gt;som inte kan överlåtas på den andra föräldern sänks till 75 procent&lt;br&gt;av den förmånsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i den ekonomiska&lt;br&gt;vårpropositionen (prop. 1995/96:150) anfört behov av ytterligare budget-&lt;br&gt;förstärkningar. Regeringen föreslog därför budgetförstärkande åtgärder&lt;br&gt;till ett sammanlagt belopp av 10 miljarder kronor år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i de budgetförstärkande åtgärderna aviserades en sänkning&lt;br&gt;av den ersättning inom föräldrapenningen som utges i samband med&lt;br&gt;barns födelse eller adoption och som inte kan överlåtas. Besparingen&lt;br&gt;beräknas till 275 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen med föräldrapenning med anledning av barns födelse&lt;br&gt;eller adoptivbarns ankomst utges enligt sjukpenningnivån för 360 dagar,&lt;br&gt;300 av dagarna ersätts med 75 procent av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten och 60 av dagarna ersätts med 85 procent av denna inkomst.&lt;br&gt;Av de 60 dagarna är 30 dagar förbehållna mamman respektive pappan&lt;br&gt;(den s.k. pappa- och mammamånaden). Regeringen föreslår nu att alla&lt;br&gt;dagar inom föräldraförsäkringen som ersätts enligt sjukpenningnivån&lt;br&gt;skall ersättas med 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.&lt;br&gt;Av de dagar med föräldrapenning som ersätts enligt sjukpenningnivån&lt;br&gt;skall även fortsättningsvis 30 dagar vara förbehållna pappan respektive&lt;br&gt;mamman och därmed inte vara möjliga att överlåta på den andra för-&lt;br&gt;äldern. Förändringen föreslås gälla alla som tar ut föräldrapenning av-&lt;br&gt;seende tid fr.o.m. den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7. Avgiftsfrågor, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter höjs med 1,00 procent-&lt;br&gt;enhet fr.o.m. den 1 januari 1997 och med 1,00 procentenhet fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En ändring i uttaget av socialavgifter enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter (SAL) genomförs fr.o.m. den 1 januari 1997 genom att&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare sänks med 1,24 procenten-&lt;br&gt;heter. För dem som har inkomst av annat förvärvsarbete sänks avgif-&lt;br&gt;ten med 1,10 procentenheter. En sänkning av sjukförsäkringsavgifter-&lt;br&gt;na enligt SAL genomförs också fr.o.m. den 1 januari 1998 med 1,10&lt;br&gt;procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den allmänna löneavgiften enligt lagen (1994:1920) om allmän&lt;br&gt;löneavgift höjs med 1,10 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1997&lt;br&gt;och med 1,10 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den särskilda löneskatten enligt lagen (1990:659) om särskild löne-&lt;br&gt;skatt på vissa förvärvsinkomster och den särskilda löneskatten enligt&lt;br&gt;lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader höjs&lt;br&gt;fr.o.m. år 1997 med 1,03 procentenheter och fr.o.m. år 1998 med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l, 10 procentenheter. För de olika kategorierna av skattskyldiga enligt&lt;br&gt;lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m. höjs skatten fr.o.m. år 1997 med 0,70 procentenheter respektive&lt;br&gt;2,21 procentenheter och fr.o.m. år 1998 med 0,49 procentenheter&lt;br&gt;respektive 1,61 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I den ekonomisk-politiska proposi-&lt;br&gt;tionen hösten 1994 (prop. 1994/95:25) föreslogs dels en höjning av den&lt;br&gt;allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift med två procent-&lt;br&gt;enheter för år 1995, dels en successiv höjning av avgiften med en pro-&lt;br&gt;centenhet per år fram t.o.m. år 1998. Några lagförslag lämnades dock&lt;br&gt;inte såvitt avser den successiva höjningen. Riksdagen hade inget att&lt;br&gt;erinra mot dessa förslag (bet. 1994/95:FiU 1, rskr. 1994/95:141). Riks-&lt;br&gt;dagen har därefter beslutat om höjning av avgiften avseende år 1996&lt;br&gt;(prop. 1995/96:69, bet. 1995/96 SfU2, rskr. 1995/96:87). För att fullfölja&lt;br&gt;det av riksdagen tidigare godkända förslaget lämnas här förslag i fråga&lt;br&gt;om de återstående höjningarna för år 1997 och år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med tidigare beslutade höjningar av den allmänna egenav-&lt;br&gt;giften i form av sjukförsäkringsavgift har förändringar också gjorts av&lt;br&gt;avgifterna enligt lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL). Sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsavgifterna enligt SAL har sänkts för att balansera det ökade uttaget&lt;br&gt;av den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift. Samtidigt&lt;br&gt;har arbetsmarknadsavgifterna enligt SAL höjts för att förstärka finansie-&lt;br&gt;ringen av de kontantförmåner som utges vid arbetslöshet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjningen av den allmänna egenavgiften och ändringarna av social-&lt;br&gt;avgifterna syftar till att förstärka de offentliga finanserna. Förändringarna&lt;br&gt;av uttaget av bl.a. socialavgifterna som följer av höjningarna av de all-&lt;br&gt;männa egenavgiftema åren 1997 och 1998 föreslås, i enlighet med tidi-&lt;br&gt;gare avisering (prop. 1995/96:198), bli utformade på ett något annorlun-&lt;br&gt;da sätt än tidigare. Sänkningen av sjukförsäkringsavgifterna enligt SAL&lt;br&gt;bör ske samtidigt med en höjning av den allmänna löneavgiften enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1920) om allmän löneavgift i stället för med arbetsmark-&lt;br&gt;nadsavgiften. Den allmänna löneavgiften infördes som ett led i finansie-&lt;br&gt;ringen av avgiften till Europeiska Unionen. Avgiften har, till skillnad&lt;br&gt;från arbetsmarknadsavgiften, ingen koppling till det samlade försäkrings-&lt;br&gt;systemet och en höjning bidrar därför till en mer entydig förstärkning av&lt;br&gt;de offentliga finanserna. Därför föreslås en höjning av den allmänna&lt;br&gt;löneavgiften med 1,10 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1997 och&lt;br&gt;med 1,10 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 denna proposition (avsnitt 4) föreslås en förlängning av sjuklöne-&lt;br&gt;perioden enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Arbetsgivaren bör ges ett&lt;br&gt;lagstadgat ansvar för att utge ersättning till arbetstagare i form av sjuk-&lt;br&gt;lön för de första 28 dagarna av ett sjukfall. Åtgärden medför ökade kost-&lt;br&gt;nader för arbetsgivarna. I enlighet med förslaget i den ekonomiska vår-&lt;br&gt;propositionen (prop. 1995/96:150) föreslås att arbetsgivarna delvis kom-&lt;br&gt;penseras för de ökade utgifterna som en förlängd sjuklöneperiod medför.&lt;br&gt;En sänkning av sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare med anledning&lt;br&gt;av den förlängda sjuklönen föreslås därför ske med 0,14 procentenheter.&lt;br&gt;Det innebär att sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare föreslås bli sänkt&lt;br&gt;med totalt 1,24 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1997. För dem som&lt;br&gt;har inkomst av annat förvärvsarbete föreslås sjukförsäkringsavgiften&lt;br&gt;enligt SAL bli sänkt med 1,10 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1997.&lt;br&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1998 föreslås sjukförsäkringsavgifterna enligt SAL&lt;br&gt;bli sänkta med 1,10 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 anslutning till föreslagna förändringar av den allmänna egenavgiften&lt;br&gt;i form av sjukförsäkringsavgift, sjukförsäkringsavgifterna enligt SAL och&lt;br&gt;den allmänna löneavgiften, aktualiseras även justeringar i de särskilda&lt;br&gt;löneskatterna på vissa förvärvsinkomster och på pensionskostnader för&lt;br&gt;åren 1997 och 1998. Mot denna bakgrund föreslås att den särskilda löne-&lt;br&gt;skatten enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster och den särskilda löneskatten enligt lagen (1991:687) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader höjs med 1,03 procentenheter&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1997 och med 1,10 procentenheter fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En justering krävs också avseende procentsatserna vad gäller den&lt;br&gt;särskilda premieskatten för grupplivförsäkringar m.m. enligt lagen&lt;br&gt;(1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkringar m.m. Där-&lt;br&gt;för föreslås en höjning av nämnda skatt för försäkringsföretag med&lt;br&gt;0,70 procentenheter och för staten och andra skattskyldiga enligt lagen&lt;br&gt;med 2,21 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1997. Premieskatten för&lt;br&gt;grupplivförsäkringar m.m. höjs den 1 januari 1998 med 0,49 procent-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enheter for försäkringsföretag och med 1,61 procentenheter för övriga Prop. 1995/96:209&lt;br&gt;skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att arbetsgivarens ansvar för att utge sjuklön under en&lt;br&gt;sjukperiod har utsträckts med fjorton dagar. Sjuklöneperioden omfattar&lt;br&gt;efter ändringen tjugoåtta dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala sammanlagda lönekostnaderna en arbetsgivare får ha för att&lt;br&gt;kunna försäkra sig föreslås bli hundra basbelopp vilket innebär en ök-&lt;br&gt;ning med tio basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som definierar sjukpenninggrundande inkomst och anger&lt;br&gt;huvuddragen för beräkningen, ändras i fråga om andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner än ersättning i pengar, i fråga om kostnadsersättningar och i&lt;br&gt;fråga om semesterlön eller motsvarande ersättning, i enlighet med vad&lt;br&gt;som har behandlats i avsnitt 5. I första stycket om vad som utgör sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst utgår orden &amp;quot;eller andra skattepliktiga för-&lt;br&gt;måner&amp;quot; och meningen om kostnadsersättning. I andra stycket upprepas i&lt;br&gt;den hittills gällande lydelsen orden &amp;quot;i pengar eller andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner&amp;quot; i bestämmelsen om uppdragstagare. Av bestämningen till&lt;br&gt;&amp;quot;ersättning&amp;quot; skall i enlighet med ändringen i första stycket &amp;quot;andra skatte-&lt;br&gt;pliktiga förmåner&amp;quot; utgå. Eftersom det emellertid är självklart att andra&lt;br&gt;stycket inte kan gälla andra ersättningar än sådana som enligt definitio-&lt;br&gt;nen i första stycket ingår i sjukpenninggrundande inkomst, kan även&lt;br&gt;uttrycket &amp;quot;i pengar” utgå. I tredje stycket utgår de två sista meningarna,&lt;br&gt;som behandlar värderingen av förmåner. I stället tillkommer en mening&lt;br&gt;om semesterlön och semesterersättning, vars innebörd är att det förhål-&lt;br&gt;landet att dessa ersättningar är något högre än vanlig lön inte skall höja&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande inkomsten. Vid beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst skall alltså inte längre förekomma att månadslön&lt;br&gt;multipliceras med någon annan faktor än 12 eller veckolön med någon&lt;br&gt;annan faktor än 52. För försäkrade med semesterlön eller semesterersätt-&lt;br&gt;ning som ingår i lönen får en särskild beräkning göras så att det belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med vilket ifrågavarande ersättningar ger en kompensation överstigande Prop. 1995/96:209&lt;br&gt;den vanliga lönen inte medräknas i den sjukpenninggrundande inkoms-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst i 3 kap. är dispo-&lt;br&gt;nerade så, att själva definitionen ges i första stycket av förevarande para-&lt;br&gt;graf, varefter följer olika bestämmelser som innebär preciseringar och&lt;br&gt;kompletteringar. De senare bestämmelserna ligger emellertid alla inom&lt;br&gt;ramen för den givna definitionen av sjukpenninggrundande inkomst.&lt;br&gt;Som en följd av den nu aktuella ändringen av denna definition kommer&lt;br&gt;därför ett antal anslutande bestämmelser att - utan att deras lydelse änd-&lt;br&gt;ras - gälla endast ersättning i pengar. Så blir fallet i fråga om reglering-&lt;br&gt;en i 2 a § av hur vissa ersättningar skall hänföras till endera inkomst av&lt;br&gt;anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i förevarande paragraf samt 2 a § tredje och fjärde styc-&lt;br&gt;kena har, förutom sin egentliga funktion för sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst, också betydelse för beräkningen av pensionsgrundande inkomst,&lt;br&gt;genom en hänvisning i 11 kap. 2 § andra stycket. Sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst och pensionsgrundande inkomst kommer i och med de nu aktu-&lt;br&gt;ella ändringarna i 3 kap. att skilja sig åt på det sättet att i det senare&lt;br&gt;begreppet även fortsättningsvis ingår också andra skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;än pengar. De stycken i 3 kap. 2 § och 2 a § som 11 kap. 2 § hänvisar&lt;br&gt;till innehåller emellertid detaljregler och blir enligt föreliggande förslag&lt;br&gt;neutralt formulerade med avseende på denna fråga. När de tillämpas på&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst genom hänvisningen i 11 kap. kommer de&lt;br&gt;därför också fortsättningsvis, utan någon ytterligare ändring, att gälla&lt;br&gt;även andra skattepliktiga förmåner än ersättning i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a och 16 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. minskningsregeln som finns intagen i 4 a och 16 §§ anpassas&lt;br&gt;till ändringen att endast ersättning i pengar ingår i den sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomsten. Sjukpenningen skall därför inte längre minskas om&lt;br&gt;arbetsgivaren under sjukdomsfallet tillhandahåller andra förmåner än lön.&lt;br&gt;Dock gäller oförändrat enligt 4 a § andra stycket att ersättning som utges&lt;br&gt;på grund av fri gruppsjukförsäkring under de i lagrummet angivna förut-&lt;br&gt;sättningarna skall anses som lön under sjukdom från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;br&gt;6§&lt;br&gt;Den högre nivå på föräldrapenningen som gäller enligt nuvarande lydel-&lt;br&gt;se av femte stycket för den s.k. pappamånaden och därmed motsvarande&lt;br&gt;tid har tagits bort. Det innebär att samma ersättningsnivå gäller för all&lt;br&gt;föräldrapenning som är kopplad till sjukpenninggrundande inkomst.&lt;br&gt;Enligt 3 § är det inte heller i fortsättningen tillåtet att överlåta 30 av&lt;br&gt;dagarna med föräldrapenning till den andra föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en rättelse i andra stycket punkt 4, där orden&lt;br&gt;&amp;quot; 3 kap.&amp;quot; har fallit bort vid paragrafens tillkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragraferna avser att kompensera de ändringar som före-&lt;br&gt;slås i 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, så att reglerna&lt;br&gt;om beräkning av inkomstunderlaget för arbetsskadelivränta förblir i sak&lt;br&gt;oförändrade. 1 de nya andra och tredje styckena i 5 § regleras det som&lt;br&gt;hittills omfattats av hänvisningen till 3 kap. 2 § lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring. De i tredje stycket åsyftade föreskrifterna för värdering av skatte-&lt;br&gt;pliktiga förmåner finns i 4 § andra stycket lagen (1959:551) om beräk-&lt;br&gt;ning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1744) om&lt;br&gt;allmänna egenavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att sjukförsäkringsavgiften höjs till 5,95 procent av&lt;br&gt;den avgiftspliktiga inkomsten som uppbärs från och med den 1 januari&lt;br&gt;1998. Under år 1997 uttas nämnda avgift med 4,95 procent vilket fram-&lt;br&gt;går av punkten 2 i övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen medför inte något utvidgat betalningsansvar eller någon&lt;br&gt;breddning av beräkningsunderlaget. Tillägget har gjorts för att underlaget&lt;br&gt;för beräkning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter alltjämt skall ut-&lt;br&gt;göras av ersättningar i form av pengar och andra skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;samt vad gäller arbetsgivaravgifterna även kostnadsersättningar som inte&lt;br&gt;enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;y&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen består i att sjukförsäkringsavgiften har sänkts med 1, 24 pro-&lt;br&gt;centenheter (= 1,10 + 0,14 på grund av att sjuklöneperioden förlängts)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fr.o.m. år 1997 och med 1,10 procentenheter fr.o.m. år 1998. Av punk- Prop. 1995/96:209&lt;br&gt;ten 2 i övergångsbestämmelserna framgår att sjukförsäkringsavgiften för&lt;br&gt;år 1997 är 4,04 procent på den avgiftspliktiga ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för den som skall betala egenavgifter föreslås en sänkning av sjuk-&lt;br&gt;försäkringsavgiften. Avgiften sänks med 1,10 procentenheter fr.o.m. år&lt;br&gt;1997 och med 1,10 procentenheter fr.o.m. år 1998. Av punkten 3 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna framgår att sjukförsäkringsavgiften för inkomster&lt;br&gt;som uppbärs år 1997 är 4,72 procent. Vidare framgår att en proportione-&lt;br&gt;ring får göras för dem som har ett beskattningsår som inte sammanfaller&lt;br&gt;med ett kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 2 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om&lt;br&gt;allmän löneavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen består i att den allmänna löneavgiften har höjts med 1,10&lt;br&gt;procentenheter fr.o.m. år 1997 och med 1,10 procentenheter fr.o.m. år&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av övergångsbestämmelserna framgår att den allmänna löneavgiften&lt;br&gt;för år 1997 uttas med 2,60 procent av underlaget. Vidare framgår att en&lt;br&gt;proportionering får göras för den som har ett beskattningsår som inte&lt;br&gt;sammanfaller med kalenderåret 1997 eller 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen består endast i att den särskilda löneskatten har höjts. Av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna framgår att skatten för år 1997 uttas med&lt;br&gt;22,42 procent.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen består endast i att den särskilda löneskatten har höjts. Av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna framgår att skatten för år 1997 uttas med&lt;br&gt;22,42 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1427) om Prop. 1995/96:209&lt;br&gt;särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen består endast i att den särskilda premieskatten har höjts. Av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna framgår att skattesatsen för försäkringsföretag&lt;br&gt;år 1997 är 44,17 procent och att skattesatsen för övriga skattskyldiga år&lt;br&gt;1997 är 79,11 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgivit&lt;br&gt;yttrande över Sjuk- och arbetsskadekommitténs&lt;br&gt;delbetänkande Försäkringsskydd vid sjukdom&lt;br&gt;(SOU 1995:149)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har inkommit med yttrande: Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket, Arbetsdomstolen, Justitiekanslem, Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;Länsrätten i Uppsala län, Statens löne- och pensionsverk, Arbetsgivar-&lt;br&gt;verket, Socialstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Statskontoret, Centrala Studiestödsnämnden, Statens&lt;br&gt;invandrarverk, Handikappombudsmannen, Jämställdhetsombudsmannen,&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet, Svenska Kommunförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Företagarnas Riksorganisation,&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Försäk-&lt;br&gt;ringsanställdas förbund, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges läkar-&lt;br&gt;förbund, Föreningen Svensk Företagshälsovård, SAMHALL AB, Arbets-&lt;br&gt;löshetskassornas Samorganisation, Handikappförbundens Samarbets-&lt;br&gt;organ, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Hörselskadades Riks-&lt;br&gt;förbund, Reumatikerförbundet, Riksförbundet för Social och Mental&lt;br&gt;hälsa, Ungdomsstyrelsen, Sveriges Försäkringsförbund och Pensionärer-&lt;br&gt;nas Riksorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ovannämnda svar från remissinstanser har ytterligare ett antal&lt;br&gt;yttranden inkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson,&lt;br&gt;von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Klingvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjuk-&lt;br&gt;dom, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:209&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 b §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:SfU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-05-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-05-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-05-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-06-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:52:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03209</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:52:26</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:SfU4</uppgift>
<ref_dok_id>GK01SfU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Försäkringsskydd vid sjukdom</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:209&lt;br/&gt;
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:209&lt;br/&gt;
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:209&lt;br/&gt;
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:209&lt;br/&gt;
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:209&lt;br/&gt;
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:209&lt;br/&gt;
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:209&lt;br/&gt;
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:209&lt;br/&gt;
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dag Ericson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:209&lt;br/&gt;
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dag Ericson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:209&lt;br/&gt;
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Israelsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:209&lt;br/&gt;
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Israelsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ragnhild Pohanka  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:209&lt;br/&gt;
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnhild Pohanka  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rose-Marie Frebran  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:209&lt;br/&gt;
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rose-Marie Frebran  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:209&lt;br/&gt;
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sonja Fransson  och Hans Karlsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:209&lt;br/&gt;
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sonja Fransson  och Hans Karlsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Hoffmann  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:209&lt;br/&gt;
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Hoffmann  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>