<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228703</hangar_id>
 <dok_id>GJ03208</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>208</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:208</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>208</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-05-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:26</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar,m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03208/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03208</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03208</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:208&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03208/prop_199596__208-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 maj 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maj-Inger Klingvall&lt;br&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas förslag till ett nytt samhällsstöd, kallat under-&lt;br&gt;hållsstöd, som skall ersätta det nuvarande bidragsförskottet och det sär-&lt;br&gt;skilda bidraget till vissa adoptivbarn. Underhållsstöd skall enligt för-&lt;br&gt;slaget lämnas med 1 173 kronor per månad till barn vars föräldrar inte&lt;br&gt;bor tillsammans. Underhållsstöd skall lämnas både när barnet bor hos&lt;br&gt;endast en av föräldrarna och när barnet bor växelvis hos båda föräldrar-&lt;br&gt;na. I det senare fallet skall underhållsstöd lämnas som ett utfyllnads-&lt;br&gt;bidrag som bestäms med hänsyn till att båda föräldrarna bidrar till bar-&lt;br&gt;nets försörjning genom att ha barnet hos sig. Dessutom föreslås att den&lt;br&gt;förälder som barnet inte bor tillsammans med skall vara skyldig att åter-&lt;br&gt;betala hela eller viss del av underhållsstödet till staten. Återbetal-&lt;br&gt;ningsbeloppet beräknas som en viss procent av den återbetalnings-&lt;br&gt;skyldiga förälderns inkomst. Det föreslås vidare att det i föräldrabalken&lt;br&gt;införs en regel om att den förälder som är återbetalningsskyldig enligt de&lt;br&gt;föreslagna reglerna om underhållsstöd skall anses ha fullgjort sin under-&lt;br&gt;hållsskyldighet intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till barnet.&lt;br&gt;Föräldrabalkens regler om underhållsbidrag kvarstår i övrigt oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget upphävs föräldrabalkens regler om socialnämndernas&lt;br&gt;skyldighet att se till att barn vars föräldrar är ogifta tillförsäkras under-&lt;br&gt;håll samt reglerna om socialnämndernas rätt att föra talan om underhåll&lt;br&gt;i sådana fall. Vidare föreslås vissa ändringar i utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen om underhållsstöd föreslås träda i kraft den Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;1 december 1996 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd&lt;br&gt;som avser tiden efter den 31 januari 1997. Ändringarna i föräldrabalken&lt;br&gt;och utsökningsbalken föreslås träda i kraft den 1 februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen omfattar också ett förslag till ändring i lagen (1993:737)&lt;br&gt;om bostadsbidrag. Ändringen gäller införande av en uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;för banker m.fl. beträffande bidragssökandes förhållanden som är av&lt;br&gt;betydelse för tillämpningen av lagen om bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ...........................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext........................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;underhållsstöd...................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;föräldrabalken........... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;utsökningsbalken......... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370).................................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:620).................................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förslag till ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag . . 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.........................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Nuvarande förhållanden ...........................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Inledning...................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Regler om bidragsförskott m.m ...................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Regler om underhåll...........................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Uppgifter om bidragsskyldiga och om barn som får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragsförskott, m.m...........................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Nya regler om samhällsstöd ........................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Utgångspunkter för ändringar i reglerna om samhällsstöd . 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Förutsättningar for underhållsstöd..................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Underhållsstödets storlek........................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Återbetalningsskyldighet mot staten ................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 Allmänna utgångspunkter....................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 Procentregler ............................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.3 Inkomstbegreppet.........................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.4 Ränta på återbetalningsskyldigheten ............51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.5 Anstånd och eftergift.......................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.6 Konsekvenser för den återbetalningsskyldige ......54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag ............61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Underhållsbidrag när återbetalning sker enligt reglerna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underhållsstöd ...............................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Socialnämndens skyldighet enligt FB avskaffas ........65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Indrivning av statens fordran........................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Handläggning hos kronofogdemyndigheterna m.m ......66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Indrivning i utlandet...........................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Överklagande av beslut............................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Ekonomiska effekter av förslaget.....................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser..............78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Uppgiftsskyldighet för banker m.fl. i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidragsärenden ............................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Författningskommentar............................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Förslaget till lag om underhållsstöd................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken........ 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken...... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370) ................................ 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:620)................................ 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:737) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag .............................. 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanserna, promemorians förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sammanfattning av remissyttrandena ........... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagförslagen i departementspromemorian........... 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag.................... 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande........................... 159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996 . 178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;underhållsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om underhållsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Underhållsstöd lämnas till barn enligt bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med bidragsskyldig den som enligt 7 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket föräldrabalken skall föllgöra sin underhållsskyldighet&lt;br&gt;genom att betala underhållsbidrag till barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder som har vårdnaden om ett barn likställs i lagen den som&lt;br&gt;med socialnämndens medgivande har tagit emot ett utländskt barn för&lt;br&gt;stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för att underhållsstöd skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett barn har rätt till underhållsstöd, om föräldrarna inte bor tillsam-&lt;br&gt;mans eller den ena föräldern är avliden. Det krävs dessutom att barnet&lt;br&gt;varaktigt bor och är folkbokfört hos en av föräldrarna (boföräldem) samt&lt;br&gt;att boföräldem bor här i landet och, om barnet är underårigt, är vård-&lt;br&gt;nadshavare för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn har också rätt till underhållsstöd, om det varaktigt bor och är&lt;br&gt;folkbokfört hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som bor&lt;br&gt;här i landet eller hos någon eller några som bor här i landet och som var&lt;br&gt;särskilt förordnade vårdnadshavare för barnet, när det fyllde 18 år. Vad&lt;br&gt;som i lagen sägs om boförälder gäller då den eller de särskilt förordnade&lt;br&gt;vårdnadshavama. Bestämmelserna i 4 § 1 och 5 § tillämpas inte i dessa&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är barnet inte svensk medborgare, krävs för rätt till underhållsstöd,&lt;br&gt;utöver vad som anges i första och andra styckena, att boföräldem eller&lt;br&gt;barnet vistas här sedan minst sex månader. Ett bam som lämnar Sverige&lt;br&gt;skall fortfarande anses vara bosatt här, om den som begär underhållsstöd&lt;br&gt;eller som stöd betalas ut till visar att utlandsvistelsen är avsedd att vara&lt;br&gt;längst sex månader. Om boföräldem sänds av en statlig arbetsgivare till&lt;br&gt;ett annat land för att arbeta för arbetsgivarens räkning, skall barnet och&lt;br&gt;boföräldem under utsändningstiden anses bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket om krav på vistelse här i landet sedan&lt;br&gt;minst sex månader gäller inte, om något annat är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett barn har inte rätt till underhållsstöd, om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen utan giltigt skäl&lt;br&gt;låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet till&lt;br&gt;barnet fastställt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns anledning anta att, om det finns en bidragsskyldig förälder,&lt;br&gt;denne i rätt ordning betalar underhåll som inte är lägre än det belopp&lt;br&gt;som enligt denna lag skulle betalas ut i underhållsstöd till barnet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något annat&lt;br&gt;sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. boföräldem trots föreläggande enligt 31 § första stycket utan giltigt&lt;br&gt;skäl låter bli att vidta eller medverka till de åtgärder som begärs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. barnet har rätt till barnpension efter en bidragsskyldig förälder på&lt;br&gt;grund av 8 kap. 2 § eller 14 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När barnets föräldrar är folkbokförda på samma adress anses de bo&lt;br&gt;tillsammans, om inte den som begär underhållsstöd eller som stöd be-&lt;br&gt;talas ut till visar annat. Föräldrar som är gifta med varandra anses bo&lt;br&gt;tillsammans även om de inte är folkbokförda på samma adress, om inte&lt;br&gt;den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kommer fram andra omständigheter som gör det sannolikt att&lt;br&gt;föräldrarna bor tillsammans måste den som begär underhållsstöd eller&lt;br&gt;som stöd betalas ut till visa att de inte gör det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Underhållsstöd lämnas från och med den månad under vilken för-&lt;br&gt;äldrarna flyttat isär eller rätt till stöd annars uppkommit, dock inte för&lt;br&gt;längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstöd lämnas till och med den månad under vilken barnet&lt;br&gt;fyllt 18 år eller till och med den tidigare månad under vilken rätten till&lt;br&gt;stöd annars upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett barn har rätt till förlängt underhållsstöd, om barnet går i skolan&lt;br&gt;när han eller hon fyller 18 år eller återupptar skolgången innan han eller&lt;br&gt;hon fyller 19 år. Förlängt underhållsstöd lämnas så länge barnet bedriver&lt;br&gt;studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om&lt;br&gt;förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349), dock längst till och med juni det år då barnet fyller 20 år.&lt;br&gt;Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier med-&lt;br&gt;för dock inte rätt till förlängt underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn har inte rätt till förlängt underhållsstöd i fall som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §. Härvid skall vad som sägs om boföräldem i 4 § 1 och 4 gälla den&lt;br&gt;studerande. Rätt till förlängt underhållsstöd föreligger inte heller, om den&lt;br&gt;studerande har ingått äktenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att den&lt;br&gt;studerande har fyllt 18 år eller återupptagit skolgången till och med den&lt;br&gt;månad under vilken rätt till stöd upphör. Förlängt underhållsstöd lämnas&lt;br&gt;dock inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstödets storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Underhållsstöd till ett barn lämnas med 1 173 kronor per månad.&lt;br&gt;Om det finns anledning att anta att en bidragsskyldig förälder i rätt ord-&lt;br&gt;ning betalar ett underhåll till barnet som motsvarar lägst det belopp som&lt;br&gt;skulle ha fastställts enligt 24-28 §§, avräknas detta belopp från under-&lt;br&gt;hållsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet växelvis bor varaktigt hos båda föräldrarna eller om Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;sökanden i annat fall begär det, lämnas underhållsstöd med 1 173 kronor&lt;br&gt;per månad med avräkning för det belopp som skulle ha fastställts, om&lt;br&gt;24-28 §§ hade tillämpats på inkomsten hos den av föräldrarna som inte&lt;br&gt;är boförälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn bor hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare&lt;br&gt;eller hos någon eller några som var särskilt förordnade vårdnadshavare&lt;br&gt;när barnet fyllde 18 år, lämnas dubbla underhållsstöd enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om underhållsbidrag har fastställts enligt föräldrabalken i form av&lt;br&gt;ett engångsbelopp, skall avräkning från underhållsstödet ske med vad det&lt;br&gt;fastställda underhållsbidraget skäligen kan anses motsvara i underhåll per&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragskyldige bor utomlands och det finns anledning att anta&lt;br&gt;att han eller hon i rätt ordning betalar fastställt underhållsbidrag, skall&lt;br&gt;detta belopp räknas av från underhållsstödet i stället för vad som sägs i&lt;br&gt;8 § första stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om barnet har en sådan inkomst som framkommer vid en tillämp-&lt;br&gt;ning av 25-27 §§, skall underhållsstödet minskas med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar hälften av inkomsten. I stället för den minskning av fram-&lt;br&gt;räknat belopp som anges i 26 § andra stycket skall beloppet minskas&lt;br&gt;med 48 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragsskyldige enligt 23 § andra stycket har medgetts avdrag&lt;br&gt;med ett visst belopp vid fullgörande av sin återbetalningsskyldighet,&lt;br&gt;skall kommande underhållsstöd minskas med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Underhållsstöd lämnas inte för sådan kalendermånad då barnet&lt;br&gt;under hela månaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på statens bekostnad får vård på institution eller annars kost och&lt;br&gt;logi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och&lt;br&gt;ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vårdas i familjehem eller hem för vård eller boende inom social-&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan och beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan av boföräldem hos&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassan. Ansökan om förlängt underhållsstöd&lt;br&gt;skall göras av den studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall innehålla nödvändiga upplysningar för bedömningen av&lt;br&gt;barnets rätt till stöd och en försäkran på heder och samvete att de läm-&lt;br&gt;nade uppgifterna är riktiga. Om sökanden inte själv kan lämna en sådan&lt;br&gt;försäkran, skall riktigheten av upplysningarna intygas av två trovärdiga&lt;br&gt;personer som är förtrogna med förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § När underhållsstöd sökts skall försäkringskassan omedelbart sända&lt;br&gt;meddelande om ansökan till den bidragsskyldige, under förutsättning att&lt;br&gt;hans eller hennes vistelseort är känd eller går att ta reda på. Meddelan-&lt;br&gt;det skall innehålla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra sig&lt;br&gt;muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något&lt;br&gt;att invända mot ansökan eller har något att anföra i fråga om återbetal-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsskyldighet enligt 21 §. I meddelandet skall även underrättelse läm- Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;nas om innehållet i 3, 4, 8-0 och 21-28 §§. Meddelandet skall delges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om återbetalningsskyldighet enligt 21 § kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, skall sökanden&lt;br&gt;skriftligen underrättas om beslutet. Har stöd beviljats, skall underrättelse&lt;br&gt;lämnas om innehållet i 18 och 20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att bevilja underhållsstöd och att fastställa återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet skall delges den bidragsskyldige. Denne skall också under-&lt;br&gt;rättas om innehållet i 23, 29 och 30 §§ denna lag samt 7 kap. 2 a §&lt;br&gt;föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om det inte utan dröjsmål kan avgöras om någon har rätt till un-&lt;br&gt;derhållsstöd men det finns sannolika skäl for att sådan rätt föreligger och&lt;br&gt;underhållsstöd är av väsentlig betydelse för barnet, skall försäkrings-&lt;br&gt;kassan, för tiden till dess slutligt beslut kan fattas, besluta att stöd skall&lt;br&gt;betalas ut med ett skäligt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det senare bestäms att underhållsstöd inte skall lämnas eller att&lt;br&gt;stöd skall lämnas med ett lägre belopp än som har betalats ut enligt&lt;br&gt;första stycket, är den som stödet har betalats ut till inte skyldig att betala&lt;br&gt;tillbaka överskjutande belopp i andra fall än när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att inte&lt;br&gt;fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt har&lt;br&gt;förorsakat en felaktig utbetalning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. han eller hon i annat fall skäligen borde ha insett att utbetalningen&lt;br&gt;var felaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fall som avses i andra stycket kan återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;efterges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Underhållsstöd skall betalas ut av försäkringskassan månadsvis i&lt;br&gt;förskott. Om det belopp som skall betalas ut for ett barn en viss månad&lt;br&gt;är lägre än 50 kronor, bortfaller beloppet. I övrigt avrundas belopp som&lt;br&gt;slutar på öretal till närmast lägre krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bidragsskyldig förälder, innan han eller hon enligt 14 § har&lt;br&gt;delgetts beslut om återbetalningsskyldighet, har betalat underhåll till&lt;br&gt;barnet for en viss månad, skall motsvarande belopp dras av från under-&lt;br&gt;hållsstödet för den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det underhållsstöd som hänför sig till en viss månad inte har lyfts&lt;br&gt;inom sex månader efter utgången av den månaden, är underhållsstödet&lt;br&gt;förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Underhållsstödet betalas ut till boföräldern. Har två särskilt forord-&lt;br&gt;nade vårdnadshavare utsetts att utöva vårdnaden gemensamt, utbetalas&lt;br&gt;underhållsstödet till den kvinnliga vårdnadshavaren eller, om vårdnads-&lt;br&gt;havama begär det, till den manlige vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt underhållsstöd betalas ut till den studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl, får underhållsstödet på framställan av&lt;br&gt;socialnämnden betalas ut till någon annan lämplig person eller till nämn-&lt;br&gt;den att användas för barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A nmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som underhållsstöd betalas ut till är skyldig att anmäla sådant&lt;br&gt;förhållande som kan påverka rätten till och storleken av stödet. Anmälan&lt;br&gt;skall göras till försäkringskassan så snart den som stödet betalas ut till&lt;br&gt;får veta att förhållandena har ändrats eller kommer att ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Försäkringskassan skall besluta om indragning eller nedsättning av&lt;br&gt;underhållsstödet, om något förhållande har inträffat som föranleder att&lt;br&gt;underhållsstöd inte skall lämnas eller skall lämnas med ett lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns sannolika skäl för att underhållsstöd skall dras in eller&lt;br&gt;minskas, kan försäkringskassan besluta att stödet inte skall betalas ut&lt;br&gt;eller betalas ut med lägre belopp till dess slutligt beslut meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åt er kr av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Har underhållsstöd lämnats felaktigt eller med för högt belopp,&lt;br&gt;skall försäkringskassan besluta om återkrav av beloppet från den som&lt;br&gt;det har betalats ut till. Om det finns särskilda skäl, får dock försäkrings-&lt;br&gt;kassan efterge återkravet helt eller delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en senare utbetalning av underhållsstöd eller annan ersättning som&lt;br&gt;skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall betala&lt;br&gt;tillbaka underhållsstöd enligt första stycket får försäkringskassan hålla&lt;br&gt;inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § När underhållsstöd lämnas till ett barn och det finns en bidragsskyl-&lt;br&gt;dig förälder, skall denne återbetala ett belopp till staten som helt eller&lt;br&gt;delvis motsvarar underhållsstödet. Återbetalningsskyldigheten fastställs&lt;br&gt;av försäkringskassan i enlighet med 24-28 §§ samtidigt som eller&lt;br&gt;snarast efter det att beslutet om underhållsstöd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återbetalningsskyldighet skall inte meddelas, om 8 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen eller 8 § andra stycket tillämpas eller om under-&lt;br&gt;hållsskyldighet enligt föräldrabalken har fastställts i form av ett engångs-&lt;br&gt;belopp. Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och en tillämpning&lt;br&gt;av 31 § därför övervägs, behöver återbetalningsskyldighet inte fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet får inte beslutas för tid under vilken försäk-&lt;br&gt;ringskassan har trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag enligt 31 § och&lt;br&gt;aldrig för längre tid tillbaka än tre år före den dag då meddelande enligt&lt;br&gt;13 § sändes till den bidragsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Har försäkringskassan enligt 15 § beslutat om underhållsstöd för&lt;br&gt;tid till dess slutligt beslut kan fattas, fastställs återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;för den bidragsskyldige för motsvarande tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om underhållsstöd har lämnats till ett barn och det pågår ett mål om&lt;br&gt;fastställande av faderskap till barnet, får den man som är instämd åläg-&lt;br&gt;gas återbetalningsskyldighet, om det finns sannolika skäl för att han är&lt;br&gt;far till barnet. Beslut om återbetalningsskyldighet får dock inte med-&lt;br&gt;delas, om flera män är instämda i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till ett lägre belopp än&lt;br&gt;vad som för samma tid har betalats enligt första eller andra stycket, skall&lt;br&gt;skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms den slutliga åter-&lt;br&gt;betalningsskyldigheten till ett högre belopp, skall den bidragsskyldige&lt;br&gt;betala in skillnaden till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har återbetalningsskyldighet fastställts slutligt för en man och frias han Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;senare från faderskapet till barnet, har han rätt att få tillbaka vad han har&lt;br&gt;betalat jämte ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från varje betal-&lt;br&gt;ningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Belopp som skall återbetalas till staten enligt 21 eller 22 § skall&lt;br&gt;erläggas till försäkringskassan förskottsvis för kalendermånad. Underhåll&lt;br&gt;som har betalats till barnet innan den bidragsskyldige delgavs beslutet&lt;br&gt;om återbetalningsskyldighet får dock, i den mån det svarar mot under-&lt;br&gt;hållsstödet, avräknas från vad som skall erläggas till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragsskyldige har haft barnet hos sig under en samman-&lt;br&gt;hängande tid av minst fem hela dygn, får han eller hon vid fullgörande&lt;br&gt;av sin återbetalningsskyldighet tillgodoräknas ett avdrag som föräkrings-&lt;br&gt;kassan bestämmer enligt vad som föreskrivs om underhållsbidrag i&lt;br&gt;7 kap. 4 § första stycket föräldrabalken. Avdrag medges endast om an-&lt;br&gt;mälan om vistelsen görs till försäkringskassan inom tre månader från&lt;br&gt;utgången av den kalendermånad då barnets vistelse hos den bidragsskyl-&lt;br&gt;dige upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Återbetalningsskyldighet enligt 21 § skall för varje barn som har&lt;br&gt;rätt till underhållsstöd bestämmas till ett visst belopp per år. Beloppet&lt;br&gt;skall motsvara det procenttal av den bidragsskyldiges inkomst som anges&lt;br&gt;i det följande. Vid bestämmandet av procenttalet skall hänsyn tas till&lt;br&gt;samtliga barn för vilka den bidragsskyldige är underhållsskyldig enligt&lt;br&gt;7 kap. 1 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den bidragsskyldige underhållsskyldig enligt 7 kap. 1 § föräldra-&lt;br&gt;balken för ett, två eller tre barn utgör procenttalet tio, sex och en fjärde-&lt;br&gt;dels respektive fem procent. Föreligger underhållsskyldighet för fler än&lt;br&gt;tre barn, skall procenttalet motsvara det tal som erhålls, om man divide-&lt;br&gt;rar summan av femton och antalet barn utöver tre med det totala antalet&lt;br&gt;barn. Procenttalet bestäms till ett tal med högst två decimaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldigheten för ett barn får aldrig överstiga vad som&lt;br&gt;lämnas i underhållsstöd till bamet under den tid återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;heten avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det belopp som skall betalas för ett barn under en månad slutar på&lt;br&gt;öretal, avrundas beloppet till närmast lägre krontal. Om månadsbeloppet&lt;br&gt;för ett barn blir lägre än 100 kronor, bortfaller återbetalningsskyldighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Den bidragsskyldiges inkomst enligt 24 § beräknas i enlighet med&lt;br&gt;det senast fattade taxeringsbeslutet enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) och med utgångspunkt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomst av tjänst enligt 34 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. intäkt av kapital enligt 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstsskatt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inkomst av näringsverksamhet enligt 25 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;justerad enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsten av näringsverksamhet skall&lt;br&gt;ökas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har minskats&lt;br&gt;genom avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) underskott från tidigare beskattningsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) avsättning till periodiseringsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ökning av expansionsmedel, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har ökats&lt;br&gt;genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodise- Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;ringsfond, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) minskning av expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Till beloppen enligt 25 § skall läggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;inkomst, inklusive kostförmån, som beskattas enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. studiemedel i form av studiebidrag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga förmö-&lt;br&gt;genhet som överstiger 800 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 24 000 kronor&lt;br&gt;och utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund för beräkningen&lt;br&gt;av återbetalningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § När återbetalningsskyldighet fastställs för förfluten tid skall till&lt;br&gt;grund för inkomstberäkningen enligt 25 § läggas det taxeringsbeslut som&lt;br&gt;förelåg den eller de månader återbetalningsskyldigheten hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Återbetalningsskyldighet kan trots vad som sägs i 25-27 §§ bestäm-&lt;br&gt;mas genom en skälighetsbedömning, om det är uppenbart att den bi-&lt;br&gt;dragsskyldige har en förvärvsförmåga som väsentligt överstiger vad som&lt;br&gt;motsvarar inkomsten beräknad enligt nämnda paragrafer och han eller&lt;br&gt;hon inte visar godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnytt-&lt;br&gt;jas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Försäkringskassan skall utan dröjsmål vidta åtgärder för att driva in&lt;br&gt;fordringen, om den bidragsskyldige inte fullgör sin återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Återbetalningsskyldighet som fastställts enligt 24-28 §§ skall om-&lt;br&gt;prövas när ett nytt beslut om årlig taxering föreligger och när grunden&lt;br&gt;för tillämplig procentsats enligt 24 § ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet för viss tid kan också, på ansökan av den bi-&lt;br&gt;dragsskyldige eller på initiativ av försäkringskassan, jämkas om det taxe-&lt;br&gt;ringsbeslut som legat till grund för försäkringskassans bedömning änd-&lt;br&gt;rats väsentligt. Bestäms återbetalningsskyldigheten till lägre belopp än&lt;br&gt;vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma&lt;br&gt;tid, skall skillnaden och betald ränta som hänför sig till skillnadsbeloppet&lt;br&gt;betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms återbetalningsskyldigheten&lt;br&gt;till högre belopp än vad den bidragskyldige i enlighet med tidigare be-&lt;br&gt;slut betalat för samma tid, skall den bidragsskyldige betala in skillnaden&lt;br&gt;till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återbetalningsskyldighet får upphävas helt eller delvis om&lt;br&gt;den bidragsskyldige bosatt sig utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och underhållsbidrag&lt;br&gt;är fastställt, inträder försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag&lt;br&gt;till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd. Om underhållsbidrag&lt;br&gt;inte är fastställt, kan försäkringskassan förelägga boföräldem att vidta&lt;br&gt;eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt. Boför-&lt;br&gt;äldem skall till försäkringskassan ge in en skriftlig handling om fastställt&lt;br&gt;underhållsbidrag som kan ligga till grund för indrivning av bidraget, om&lt;br&gt;försäkringskassan begär det. Om barnet har fyllt 18 år skall vad som&lt;br&gt;sägs om boföräldem i detta stycke i stället gälla barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket tillämpas även 23, 29 och 32-35 §§ Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;samt 37 § tredje stycket. Vad som där sägs om återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;gäller då skyldighet att betala fastställt underhållsbidrag till försäkrings-&lt;br&gt;kassan. Betalning till försäkringskassan skall dock ske allteftersom un-&lt;br&gt;derhållsbidraget förfaller till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan bör ge den som får föra barnets talan tillfälle att i&lt;br&gt;samband med försäkringskassans krav på betalning i enlighet med denna&lt;br&gt;paragraf utkräva den del av obetalda underhållsbidrag som överstiger&lt;br&gt;underhållsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller&lt;br&gt;delvis bevilja anstånd med att fullgöra återbetalningsskyldigheten. An-&lt;br&gt;stånd skall medges i den mån det behövs för att den bidragsskyldige&lt;br&gt;skall få behålla vad som behövs för eget och familjens underhåll. Därvid&lt;br&gt;skall bestämmelserna om förbehållsbelopp i 7 kap. 4 och 5 §§ utsök-&lt;br&gt;ningsbalken tillämpas. Anstånd får också beviljas om det annars finns&lt;br&gt;anledning till det med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden eller andra särskilda förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Ett beslut om anstånd gäller för högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som beslutet om anstånd avser skall betalas före återbetal-&lt;br&gt;ning som avser senare tid. Den bidragsskyldige är, sedan anståndsbe-&lt;br&gt;slutet upphört, inte skyldig att på grund av anståndet någon månad be-&lt;br&gt;tala mer till försäkringskassan än det månadsbelopp som återbetalnings-&lt;br&gt;skyldigheten fastställs till eller skulle ha fastställts till, om 24-28 §§&lt;br&gt;hade tillämpats på den bidragsskyldiges inkomst. För överstigande be-&lt;br&gt;lopp skall nytt beslut om anstånd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Försäkringskassan skall upphäva eller ändra ett beslut om anstånd,&lt;br&gt;om sådana ändrade förhållanden har inträtt som medför att anstånd inte&lt;br&gt;längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning. Den som har bevil-&lt;br&gt;jats anstånd är skyldig att göra anmälan om ändrade förhållanden till för-&lt;br&gt;säkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftergift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller&lt;br&gt;delvis efterge statens fordran avseende återbetalningsskyldighet och&lt;br&gt;ränta, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges&lt;br&gt;personliga eller ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Om den bidragsskyldige inte betalar fastställt återbetalningsbelopp&lt;br&gt;i rätt tid eller har beviljats anstånd med återbetalning, skall ränta betalas&lt;br&gt;på skulden. Försäkringskassan behöver inte kräva betalning för ränte-&lt;br&gt;belopp som avser kortare dröjsmål med betalning. Före varje kalenderår&lt;br&gt;fastställer regeringen den ränta som skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den bidragsskyldige inbetalade belopp skall i första hand avräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på upplupen ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig försäkringskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Ett ärende om stöd enligt denna lag prövas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa som boföräldem är inskriven hos eller skulle ha varit in-&lt;br&gt;skriven hos, om åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring varit uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det ingen behörig försäkringskassa enligt första stycket eller har&lt;br&gt;barnet fyllt 18 år, prövas ärendet av den försäkringskassa hos vilken&lt;br&gt;barnet är inskrivet eller skulle ha varit inskrivet, om det uppfyllt det&lt;br&gt;nämnda åldersvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återbetalningsskyldighet och om minskning av underhålls-&lt;br&gt;stöd enligt 10 § andra stycket prövas dock av den försäkringskassa som&lt;br&gt;den bidragsskyldige är inskriven hos eller skulle ha varit inskriven hos,&lt;br&gt;om åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen om allmän försäkring varit uppfyllt.&lt;br&gt;Är den bidragsskyldige inte inskriven och skulle han eller hon inte heller&lt;br&gt;under angiven förutsättning ha varit inskriven hos allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa, skall Stockholms läns allmänna försäkringskassa pröva dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat&lt;br&gt;anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring om omprövning och ändring av en försäkringskassas beslut samt&lt;br&gt;överklagande av försäkringskassans beslut tillämpas också i ärende enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försäkringskassan skall socialförsäkringsnämnden pröva ärenden om&lt;br&gt;eftergift enligt 35 §. Detsamma skall gälla omprövning av beslut om&lt;br&gt;återkrav enligt 20 §, om det belopp som felaktigt har betalats ut över-&lt;br&gt;stiger tio procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Rätten till underhållsstöd får inte överlåtas och får inte utmätas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § I ärenden enligt denna lag får delgivning inte ske genom kungörel-&lt;br&gt;se enligt 15 § delgivningslagen (1970:428). Meddelande enligt 13 § som&lt;br&gt;skall delges får delges enligt 12 § delgivningslagen endast om det finns&lt;br&gt;anledning att anta att den bidragsskyldige har avvikit eller på annat sätt&lt;br&gt;håller sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Beslut om återbetalningsskyldighet och ränta får verkställas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Vad som i lagen (1962:381) om allmän försäkring är föreskrivet&lt;br&gt;om Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;tillämpas också i fråga om försäkringskassornas handläggning av under-&lt;br&gt;hållsstöd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 17 kap. 1 § och 20 kap. 9 § lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring om sammanträffande av förmåner, bistånd enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;samt uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter och för&lt;br&gt;arbetsgivare och försäkringsinrättningar tillämpas också i ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Regeringen får&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. träffa överenskommelse med andra stater om utsträckt tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av denna lag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förordna att barn som inte har något medborgarskap eller som är&lt;br&gt;politisk flykting skall ha samma rätt till underhållsstöd som svenskt&lt;br&gt;barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1996 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om underhållsstöd och återbetalningsskyldighet som avser&lt;br&gt;tid efter den 31 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1964:143) om bidragsförskott, lagen&lt;br&gt;(1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande och lagen&lt;br&gt;(1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. Bidragsförskott&lt;br&gt;och bidrag enligt de upphävda lagarna lämnas dock för tid före den 1&lt;br&gt;februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De upphävda lagarna tillämpas även i fortsättningen i fråga om&lt;br&gt;bidragsförskott och bidrag som har lämnats enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som för januari 1997 uppbär bidragsförskott eller bidrag enligt&lt;br&gt;någon av de upphävda lagarna skall utan särskilt beslut anses ha fått rätt&lt;br&gt;till underhållsstöd enligt den nya lagen, om inte försäkringskassan be-&lt;br&gt;slutar något annat. Beslut om bidragsskyldigs återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;skall dock meddelas enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Det belopp som betalas in enligt ett beslut om återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;het enligt den nya lagen skall, sedan avräkning har skett för upplupen&lt;br&gt;ränta enligt 36 § andra stycket i den nya lagen, i första hand avräknas på&lt;br&gt;fordringar som har uppkommit enligt de upphävda lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 7 kap. 11 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 7 kap. 2 och 14 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i balken skall införas en ny paragraf, 7 kap. 2 a §, av följ-&lt;br&gt;ande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala&lt;br&gt;underhållsbidrag till barnet, om föräldern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor till-&lt;br&gt;sammans med barnet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men&lt;br&gt;barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadshavaren får företräda barnet i frågor om underhållsbidrag,&lt;br&gt;även om vårdnadshavaren inte har uppnått myndig ålder. Också för-&lt;br&gt;myndare har rätt att företräda barnet. Avtal om underhållsbidrag kan&lt;br&gt;slutas även före barnets födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om underhåll till barnet&lt;br&gt;skall var och en som enligt tredje&lt;br&gt;stycket får företräda barnet ges&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder som är återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldig enligt lagen&lt;br&gt;(1996:000) om underhållsstöd&lt;br&gt;anses ha fullgjort sin underhålls-&lt;br&gt;skyldighet intill det belopp som&lt;br&gt;lämnas i underhållsstöd till bar-&lt;br&gt;net.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I mål om underhåll till barn har&lt;br&gt;socialnämnd som enligt 11 § skall&lt;br&gt;tillse att barnet tillförsäkras un-&lt;br&gt;derhåll rätt att föra talan för bar-&lt;br&gt;net. Var och en som kan föra ta-&lt;br&gt;lan för barnet skall beredas till-&lt;br&gt;fälle att yttra sig i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsbidrag får bestämmas till olika belopp för särskilda delar av&lt;br&gt;underhållstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhåll till barn får ej mot den underhållsskyldiges bestridande be-&lt;br&gt;stämmas för tid efter det barnet fyllt arton år, innan det kan tillförlitligt&lt;br&gt;bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1995:974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Ändringen innebär att första stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har talan om underhållsbidrag väckts före ikraftträdandet, tillämpas&lt;br&gt;äldre bestämmelser i fråga om socialnämnds rätt att föra talan för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 14-16, 18, 19 och 23 §§ utsöknings-&lt;br&gt;balken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid utmätning av lön har följande fordringar i nämnd ordning företräde&lt;br&gt;framför andra fordringsanspråk:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fordran som avser underhålls-&lt;br&gt;bidrag enligt äktenskapsbalken och&lt;br&gt;föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fordran som avser underhålls-&lt;br&gt;bidrag enligt äktenskapsbalken och&lt;br&gt;föräldrabalken samt fordran som&lt;br&gt;avser återbetalningsskyldighet en-&lt;br&gt;ligt lagen (1996:000) om under-&lt;br&gt;hållsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konkursbos fordran på gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 § konkurs-&lt;br&gt;lagen (1987:672), om lönen innehållits under konkursen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätten enligt första stycket 1 gäller även sådant utländskt un-&lt;br&gt;derhållsbidrag som får verkställas i Sverige, om bidragsfordringen vid&lt;br&gt;verkställighetstillfället inte är äldre än fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Avdrag for preliminär skatt har&lt;br&gt;företräde framför utmätning av&lt;br&gt;lön. Utmätning för underhållsbi-&lt;br&gt;drag med företrädesräd enligt&lt;br&gt;14 § och forrättningskost iadema i&lt;br&gt;målet har företräde framför avdrag&lt;br&gt;för kvarstående skatt. Vid utmät-&lt;br&gt;ning av lön för annan fordran har&lt;br&gt;avdrag för kvarstående skatt före-&lt;br&gt;träde. En fordran enligt 14 §&lt;br&gt;första stycket 1 har företräde&lt;br&gt;framför förrättningskostnadema i&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för preliminär skatt har&lt;br&gt;företräde framför utmätning av&lt;br&gt;lön. Utmätning for en fordran med&lt;br&gt;företrädesrätt enligt 14 § första&lt;br&gt;stycket 1 och förrättningskostna-&lt;br&gt;dema i målet har företräde framför&lt;br&gt;avdrag for kvarstående skatt. Vid&lt;br&gt;utmätning av lön för annan for-&lt;br&gt;dran har avdrag for kvarstående&lt;br&gt;skatt företräde. En fordran enligt&lt;br&gt;14 § första stycket I har företräde&lt;br&gt;framför förrättningskostnadema i&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samtidig utmätning för flera&lt;br&gt;underhållsbidrag med företrädes-&lt;br&gt;rätt enligt 14 § skall det innehåll-&lt;br&gt;na beloppet fördelas efter de löp-&lt;br&gt;ande bidragens storlek. Om mer&lt;br&gt;än som svarar mot de löpande&lt;br&gt;bidragen har utmätts, har bidrag&lt;br&gt;som har stått ute längre företräde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samtidig utmätning för flera&lt;br&gt;fordringar med företrädesrätt en-&lt;br&gt;ligt 14 § första stycket 1 skall det&lt;br&gt;innehållna beloppet fördelas efter&lt;br&gt;de löpande fordringarnas storlek.&lt;br&gt;Om mer än som svarar mot de lö-&lt;br&gt;pande fordringarna har utmätts,&lt;br&gt;har belopp som har stått ute längre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid fördelningen av det överskju-&lt;br&gt;tande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delbetalning som flyter in på&lt;br&gt;en viss underhållsberättigads for-&lt;br&gt;dran avräknas i första hand på den&lt;br&gt;fordran som har stått ute längst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utmätning för fordran med&lt;br&gt;företrädesrätt enligt 14 § beviljats&lt;br&gt;i förmån som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 3 eller 4 och blir därefter&lt;br&gt;rättigheten som sådan utmätt för&lt;br&gt;annan fordran, har den förra ford-&lt;br&gt;ringen företräde till betalning ur&lt;br&gt;vad som flyter in till följd av den&lt;br&gt;senare utmätningen. I fråga om&lt;br&gt;underhållsbidrag med företrädes-&lt;br&gt;rätt enligt 14 § gäller detta i fråga&lt;br&gt;om bidragsbelopp som har för-&lt;br&gt;fallit till betalning när beslutet om&lt;br&gt;utmätning av rättigheten meddelas&lt;br&gt;eller förfaller näst därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företräde vid fördelningen av det&lt;br&gt;överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delbetalning som flyter in på&lt;br&gt;en viss berättigads fordran avräk-&lt;br&gt;nas i första hand på den fordran&lt;br&gt;som har stått ute längst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utmätning för fordran med&lt;br&gt;företrädesrätt enligt 14 § beviljats&lt;br&gt;i förmån som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 3 eller 4 och blir därefter&lt;br&gt;rättigheten som sådan utmätt for&lt;br&gt;annan fordran, har den förra ford-&lt;br&gt;ringen företräde till betalning ur&lt;br&gt;vad som flyter in till följd av den&lt;br&gt;senare utmätningen. I fråga om&lt;br&gt;fordran med företrädesrätt enligt&lt;br&gt;14 § första stycket 1 gäller detta i&lt;br&gt;fråga om belopp som har förfallit&lt;br&gt;till betalning när beslutet om ut-&lt;br&gt;mätning av rättigheten meddelas&lt;br&gt;eller förfaller näst därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utmätning beviljats i förmån som avses i 1 § första stycket 3 eller&lt;br&gt;4 för någon annan fordran än som avses i 14 § och blir därefter rättig-&lt;br&gt;heten som sådan utmätt for ytterligare fordran, skall den senare utmät-&lt;br&gt;ningen anses ha skett även för den obetalda delen av den förra fordring-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Även om gäldenären är i kon-&lt;br&gt;kurs får utmätning enligt detta&lt;br&gt;kapitel ske för fordran, som avser&lt;br&gt;underhållsbidrag med företrädes-&lt;br&gt;rätt enligt 14 §. Utmätning får&lt;br&gt;också ske för konkursboets räk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försätts gäldenären i konkurs&lt;br&gt;under pågående utmätning av lön&lt;br&gt;for någon annan fordran än som&lt;br&gt;avser underhållsbidrag med före-&lt;br&gt;trädesrätt enligt 14 §, skall utmät-&lt;br&gt;ningen fortsätta for konkursboets&lt;br&gt;räkning, om inte konkursforvalta-&lt;br&gt;ren begär att verkställigheten skall&lt;br&gt;upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om gäldenären är i kon-&lt;br&gt;kurs får utmätning enligt detta&lt;br&gt;kapitel ske for fordran med före-&lt;br&gt;trädesrätt enligt 14 § första stycket&lt;br&gt;1. Utmätning får också ske för&lt;br&gt;konkursboets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försätts gäldenären i konkurs&lt;br&gt;under pågående utmätning av lön&lt;br&gt;för någon annan fordran än sådan&lt;br&gt;som har företrädesrätt enligt 14 §&lt;br&gt;första stycket 1, skall utmätningen&lt;br&gt;fortsätta for konkursboets räkning,&lt;br&gt;om inte konkursförvaltaren begär&lt;br&gt;att verkställigheten skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren innehållit me-&lt;br&gt;del vid utmätning av lön i allmänt&lt;br&gt;mål för fordran som avses i 2 §&lt;br&gt;lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m., är gälde-&lt;br&gt;nären inte längre betalningsskyldig&lt;br&gt;för den del av fordringen som&lt;br&gt;motsvaras av det innehållna belop-&lt;br&gt;pet, även om det inte kan tas ut&lt;br&gt;hos arbetsgivaren. Detsamma&lt;br&gt;gäller när medel har innehållits för&lt;br&gt;fordran som avser underhållsbi-&lt;br&gt;drag, om fordringen tillkommer&lt;br&gt;allmän försäkringskassa enligt&lt;br&gt;75 £ lagen (1964:143) om bi-&lt;br&gt;dragsförskott eller 12 § lagen&lt;br&gt;(1984:1095) om förlängt bidrags-&lt;br&gt;förskott för studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren innehållit me-&lt;br&gt;del vid utmätning av lön i allmänt&lt;br&gt;mål för fordran som avses i 2 §&lt;br&gt;lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m., är gälde-&lt;br&gt;nären inte längre betalningsskyldig&lt;br&gt;för den del av fordringen som&lt;br&gt;motsvaras av det innehållna belop-&lt;br&gt;pet, även om det inte kan tas ut&lt;br&gt;hos arbetsgivaren. Detsamma&lt;br&gt;gäller när medel har innehållits för&lt;br&gt;fordran som avser underhållsbi-&lt;br&gt;drag, om fordringen tillkommer&lt;br&gt;allmän försäkringskassa enligt&lt;br&gt;31 § lagen (1996:000) om under-&lt;br&gt;hållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om fordran enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott eller&lt;br&gt;lagen (1984:1985) om förlängt bidragsförskott för studerande gäller 23 §&lt;br&gt;i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Belopp som vid fördelning enligt 7 kap. 16 § första stycket tilldelats&lt;br&gt;fordran enligt lagen (1996:000) om underhållsstöd skall i första hand&lt;br&gt;avräknas på fordringar som för samma barn uppkommit enligt den upp-&lt;br&gt;hävda lagen (1964:143) om bidragsförskott och den upphävda lagen&lt;br&gt;(1984:1095) om förlängt bidragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla&lt;br&gt;omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och&lt;br&gt;bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde&lt;br&gt;(bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras for:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levandskostnader och därtill hänförliga utgifter, så&lt;br&gt;som vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd&lt;br&gt;eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar&lt;br&gt;eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är&lt;br&gt;skattefria enligt 19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts&lt;br&gt;av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges&lt;br&gt;barn som ej fyllt 16 år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans för-&lt;br&gt;värvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allänna skatter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349), 52, 52 a&lt;br&gt;och 55 §§ lagen (1941:416) om&lt;br&gt;arvskatt och gåvoskatt, 32 § och&lt;br&gt;49 § 4 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), 5 kap. 12 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 13 och 14 §§&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;30 § tullagen (1987:1065), 60 §&lt;br&gt;fordonsskattelagen (1988:327) och&lt;br&gt;16 kap. 12 och 13 §§ mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:200) samt kvar-&lt;br&gt;skatteavgift och dröjsmålsavgift&lt;br&gt;beräknad enligt uppbördslagen;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349), 52, 52 a&lt;br&gt;och 55 §§ lagen (1941:416) om&lt;br&gt;arvskatt och gåvoskatt, 32 § och&lt;br&gt;49 § 4 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), 5 kap. 12 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 13 och 14 §§&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;30 § tullagen (1987:1065), 60 §&lt;br&gt;fordonsskattelagen (1988:327),&lt;br&gt;16 kap. 12 och 13 §§ mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:200) och 36 §&lt;br&gt;lagen (1996:000) om underhålls-&lt;br&gt;stöd samt kvarskatteavgiff och&lt;br&gt;dröjsmålsavgift beräknad enligt&lt;br&gt;uppbördslagen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;&lt;br&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);&lt;br&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);&lt;br&gt;avgift enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160);&lt;br&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1995:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare&lt;br&gt;och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på&lt;br&gt;grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags-&lt;br&gt;och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig&lt;br&gt;parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överforbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om in- eller utförsel av varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja&lt;br&gt;och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasom-&lt;br&gt;rådet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser&lt;br&gt;om elektriska anläggningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalförlust m.m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) for vilken det&lt;br&gt;finns rätt till avdrag enligt 8 kap. eller rätt till återbetalning enligt&lt;br&gt;10 kap. nämnda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 11 kap. 16 § och 13 kap. 6 a § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) Prop. 1995/96:208&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 48 § socialtjänstlagen (1980:620)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på social-&lt;br&gt;nämndens vägnar får när det gäller&lt;br&gt;föräldrabalken avse endast uppgif-&lt;br&gt;ter som anges i följande lagrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ för-&lt;br&gt;äldrabalken, dock inte befogenhet&lt;br&gt;enligt 9 § att besluta att inte på-&lt;br&gt;börja utredning eller att lägga ned&lt;br&gt;en påbörjad utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5, 6, och 8 §§ föräldra-&lt;br&gt;balken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 19 § föräldrabalken be-&lt;br&gt;träffande beslut att utse utredare i&lt;br&gt;mål och ärenden om vårdnad eller&lt;br&gt;umgänge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7, 11 och 14 §§ föräldra-&lt;br&gt;balken, dock inte befogenhet enligt&lt;br&gt;7 £ att godkänna avtal som inne-&lt;br&gt;fattar åtagande att utge engångs-&lt;br&gt;belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 16 § andra stycket för-&lt;br&gt;äldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på social-&lt;br&gt;nämndens vägnar får inte heller&lt;br&gt;omfatta befogenhet att meddela&lt;br&gt;beslut i frågor som avses i 27 §&lt;br&gt;denna lag eller att fullgöra vad&lt;br&gt;som ankommer på nämnden enligt&lt;br&gt;5 § lagen (1947:529) om allmänna&lt;br&gt;barnbidrag eller 9 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1964:143) om bidragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på social-&lt;br&gt;nämndens vägnar får när det gäller&lt;br&gt;föräldrabalken avse endast uppgif-&lt;br&gt;ter som anges i följande lagrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ föräld-&lt;br&gt;rabalken, dock inte befogenhet&lt;br&gt;enligt 9 § att besluta att inte på-&lt;br&gt;börja utredning eller att lägga ned&lt;br&gt;en påbörjad utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5, 6, och 8 §§ föräldra-&lt;br&gt;balken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 19 § föräldrabalken be-&lt;br&gt;träffande beslut att utse utredare i&lt;br&gt;mål och ärenden om vårdnad eller&lt;br&gt;umgänge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 § föräldrabalken be-&lt;br&gt;träffande godkännande av avtal&lt;br&gt;om att underhållsbidrag skall be-&lt;br&gt;talas för längre perioder än tre&lt;br&gt;månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 16 § andra stycket för-&lt;br&gt;äldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på social-&lt;br&gt;nämndens vägnar får inte heller&lt;br&gt;omfatta befogenhet att meddela&lt;br&gt;beslut i frågor som avses i 27 §&lt;br&gt;denna lag eller att fullgöra vad&lt;br&gt;som ankommer på nämnden enligt&lt;br&gt;5 § lagen (1947:529) om allmänna&lt;br&gt;barnbidrag eller 17 § lagen&lt;br&gt;(1996:000) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1571.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:208&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall&lt;br&gt;införas en ny paragraf, 20 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 a § Banker och andra pen-&lt;br&gt;ninginrättningar skall på begäran&lt;br&gt;lämna domstol, Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket eller den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassan uppgift för&lt;br&gt;namngiven person rörande för-&lt;br&gt;hållande som är av betydelse för&lt;br&gt;tillämpningen av denna lag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det har i flera sammanhang konstaterats att statens kostnader for bi-&lt;br&gt;dragsförskott har ökat avsevärt. I dessa sammanhang har det anförts att&lt;br&gt;samordningen mellan reglerna for underhållsbidrag och reglerna for&lt;br&gt;bidragsförskott innebär negativa verkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade efter förslag i propositionen Vissa ekonomisk-&lt;br&gt;politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl,&lt;br&gt;rskr. 1994/95:145) om vissa besparingar inom bidragsforskottssystemet.&lt;br&gt;Beslutet innebar bl.a. att bidragsförskottet fr.o.m. den 1 januari 1995 inte&lt;br&gt;längre skall vara knutet till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring utan anges i kronor och ligga kvar på samma nivå som&lt;br&gt;år 1994 (14 080 kronor per barn och år). I propositionen aviserade rege-&lt;br&gt;ringen att man avsåg att återkomma med förslag till utgiftsminskningar,&lt;br&gt;som tillsammans med det nämnda beslutet om bidragsforskottsnivån,&lt;br&gt;skall ge en besparing på 700 miljoner kronor senast år 1998. Det anför-&lt;br&gt;des att om andra besparingsforslag inte läggs fram kommer regeringen&lt;br&gt;för att uppnå denna besparing föreslå att bidragsförskottet sänks till&lt;br&gt;13 780 kronor den 1 juli 1996, till 13 200 kronor den 1 januari 1997&lt;br&gt;och till 12 600 kronor den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har i en promemoria Under-&lt;br&gt;hållsstöd till barn till särlevande föräldrar (Ds 1996:2) lämnat förslag till&lt;br&gt;hur reglerna for samhällsstöd till barn som inte bor tillsammans med&lt;br&gt;båda sina föräldrar kan ändras så att de negativa verkningarna av sam-&lt;br&gt;ordningen mellan reglerna om underhållsbidrag och reglerna for bidrags-&lt;br&gt;förskott så långt möjligt elimineras, samtidigt som den aviserade bespa-&lt;br&gt;ringen uppnås. Samråd om förslaget ägde rum med företrädare for samt-&lt;br&gt;liga riksdagspartier vilka, med undantag för folkpartiets representant,&lt;br&gt;uttalade stöd för grundprinciperna i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian har remissbehandlats och ligger huvudsak-&lt;br&gt;ligen till grund for förslagen i denna lagrådsremiss. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna samt en sammanfattning av förslagen och remissytt-&lt;br&gt;randena finns i bilaga 1. En utförligare sammanställning av remissyttran-&lt;br&gt;dena finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr S96/308/F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. I ärendet har dessutom ett&lt;br&gt;antal skrivelser inkommit från organisationer och enskilda. Förutsätt-&lt;br&gt;ningarna for att genomföra arbetsgruppens förslag har emellertid ändrats.&lt;br&gt;För att uppnå målet for saneringsprogrammet för de offentliga finanserna&lt;br&gt;krävs ytterligare utgiftsminskningar. Detta medför att kostnaderna for&lt;br&gt;bidragsforskottssystemet, utöver vad som tidigare beslutats, skall mins-&lt;br&gt;kas med ytterligare ca 1 miljard kronor fr.o.m. år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om underhållsbidrag och bidragsförskott har bl.a. också över-&lt;br&gt;vägts i betänkandet Underhållsbidrag och bidragsförskott&lt;br&gt;(SOU 1995:26). I betänkandet föreslogs bl.a. förenklingar i reglerna for&lt;br&gt;beräkning av underhållsbidrag och vissa begränsningar i rätten till bi-&lt;br&gt;dragsförskott. Däremot ingick det inte i utredningens direktiv att pröva&lt;br&gt;några mer genomgripande förändringar med sikte på att bryta sambandet&lt;br&gt;mellan reglerna om underhållsbidrag och reglerna om bidragsförskott.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandets forslag innebar inte heller besparingar i den storleksord- Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;ning som nu är aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten var, vilket framgår av departementspromemorian (Ds 1996:2),&lt;br&gt;att de förslag som lämnats i betänkandet skulle behandlas tillsammans&lt;br&gt;med förslagen i departemenspromemorian. Det har emellertid visat sig&lt;br&gt;att detta inte är möjligt av tidsskäl. För att uppnå det fastställda spar-&lt;br&gt;kravet för år 1997 krävs att en proposition i frågan måste föreläggas&lt;br&gt;riksdagen före sommaren 1996. De förslag som utredningen har lagt&lt;br&gt;fram har inte några budgetkonsekvenser som behöver beaktas i samband&lt;br&gt;med de regler som behandlas i detta förslag. Regeringen avser därför att&lt;br&gt;behandla Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen - 93:s för-&lt;br&gt;slag i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen förelagt riksdagen förslag till relativt omfattan-&lt;br&gt;de ändringar i lagen (1993:737) om bostadsbidrag (prop. 1995/96:186).&lt;br&gt;Propositionens förslag bygger på ett betänkande av Bostadsbidragsut-&lt;br&gt;redningen -95, Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning - bespa-&lt;br&gt;ringar (SOU 1995:133). En av de föreslagna ändringarna är införande av&lt;br&gt;en förmögenhetsprövning, som innebär att bostadsbidraget reduceras på&lt;br&gt;grund av förmögenhet överstigande ett visst belopp. Under beredningen&lt;br&gt;har myndigheter, försäkringskassor m.fl. lämnat synpunkter på utred-&lt;br&gt;ningens förslag dels vid en hearing, dels skriftligt. Härvid har frågan om&lt;br&gt;kontroll av förmögenhetsuppgifter tagits upp, vilket har föranlett det&lt;br&gt;förslag till komplettering av lagen om bostadsbidrag med en uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet för banker m.fl. som propositionen innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 2 maj 1996 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bila-&lt;br&gt;ga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet finner att den föreslagna lagstiftningen föranleder åtskilliga&lt;br&gt;invändningar, men att dessa inte är av sådan art att Lagrådet har anled-&lt;br&gt;ning att avstyrka att förslaget genomförs. Om förslaget skall läggas till&lt;br&gt;grund för lagstiftning anser Lagrådet emellertid att lagtexten bör justeras&lt;br&gt;på en rad punkter. Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Därutöver har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexterna. Vi åter-&lt;br&gt;kommer till Lagrådets synpunkter dels i avsnittet 5.4.3, dels i författ-&lt;br&gt;ningskommentaren .&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Nuvarande förhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel lämnas en kort redogörelse för gällande bestämmelser om&lt;br&gt;bidragsförskott (avsnitt 4.2) och underhållsbidrag (avsnitt 4.3) samt redo-&lt;br&gt;visas vissa uppgifter om bidragsskyldiga och barn som får bidrags-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förskott, m.m. (avsnitt 4.4). För en mer utförlig redovisning hänvisas till Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;betänkandet Underhållsbidrag och bidragförskott (SOU 1995:26)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Regler om bidragsförskott m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bidragsförskott finns i lagen (1964:143) om bidrags-&lt;br&gt;förskott (BFL). Bidragsförskottet uppgår för närvarande till 14 080 kro-&lt;br&gt;nor per år (4 § första stycket), dvs. till 1 173 kronor i månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsförskott kan lämnas när inte någon av föräldrarna eller endast&lt;br&gt;en av dem har vårdnaden om barnet. Bidragsförskott lämnas i förhållan-&lt;br&gt;de till den förälder som inte har vårdnaden om barnet. En förutsättning&lt;br&gt;för att bidragsförskott skall lämnas är att denna förälder inte varaktigt&lt;br&gt;bor tillsammans med barnet. Bidragsförskott kan lämnas också när båda&lt;br&gt;föräldrarna har vårdnaden om barnet gemensamt, men barnet varaktigt&lt;br&gt;bor tillsammans med endast en av dem. Bidragsförskott lämnas då i&lt;br&gt;förhållande till den andra föräldern (1 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsförskott lämnas inte om den förälder som barnet bor hos upp-&lt;br&gt;enbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgär-&lt;br&gt;der för att få ett underhållsbidrag fastställt. Bidragsförskott lämnas inte&lt;br&gt;heller om det finns grundad anledning att anta att den bidragsskyldige i&lt;br&gt;vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag till barnet och&lt;br&gt;underhållsbidraget uppgår till minst samma belopp som bidragsförskottet&lt;br&gt;(2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bidragsförskott fattas av de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;(5 §) och består av två delar; en förskottsdel och en utfyllnadsdel. För-&lt;br&gt;skottsdelen motsvarar fastställt underhållsbidrag och betalas om under-&lt;br&gt;hållsbidraget inte erläggs i tid eller med rätt belopp. Underhållsbidrag&lt;br&gt;förskotteras med högst det belopp som svarar mot bidragsförskottet (för&lt;br&gt;närvarande 1 173 kronor per månad). Utfyllnadsdelen utgör skillnaden&lt;br&gt;mellan bidragsförskottet och underhållsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det grundad anledning anta att det fastställda underhållsbidraget&lt;br&gt;betalas i vederbörlig ordning, betalas bidragsförskott endast i form av&lt;br&gt;utfyllnadsbidrag (4 § andra stycket). Om det underhållsbidrag som fast-&lt;br&gt;ställts uppenbarligen understiger vad den bidragsskyldige bör betala,&lt;br&gt;lämnas inte bidragsförskott med högre belopp än underhållsbidraget (4 §&lt;br&gt;tredje stycket). Något utfyllnadsbidrag betalas alltså inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som staten förskotterat skall den bidragsskyldige betala till-&lt;br&gt;baka till staten. Utfyllnadsbidraget däremot är ett rent samhällsstöd som&lt;br&gt;inte återkrävs från den bidragsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsförskott betalas längst t.o.m. den månad under vilken barnet&lt;br&gt;fyller 18 år (3 § andra stycket). Härefter kan barnet få förlängt bidrags-&lt;br&gt;förskott enligt bestämmelser i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsför-&lt;br&gt;skott för studerande (FBFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om särskilt stöd motsvarande bidragsförskottet till barn&lt;br&gt;som är adopterade av endast en person finns i lagen (1984:1096) om&lt;br&gt;särskilt bidrag till vissa adoptivbarn (SBAL). Reglerna för bidraget mot-&lt;br&gt;svarar i huvudsak dem som gäller för bidragsförskott och förlängt bi-&lt;br&gt;dragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Regler om underhåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrars underhållsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina barn&lt;br&gt;finns i 7 kap. föräldrabalken (FB). Föräldrarnas underhållsskyldighet&lt;br&gt;beror på deras respektive ekonomiska förmåga och barnets behov av&lt;br&gt;underhåll. Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som&lt;br&gt;är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekono-&lt;br&gt;miska förmåga. När underhållsskyldigheten bestäms skall hänsyn tas till&lt;br&gt;barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner&lt;br&gt;enligt de föreskrifter som finns för dessa. Sinsemellan skall föräldrarna&lt;br&gt;ta del i kostnaderna för barnets underhåll var och en efter sin förmåga.&lt;br&gt;Föräldrarnas underhållsskyldighet är således inte ovillkorlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i&lt;br&gt;skolan vid den tidpunkten eller återupptar barnet skolgången före 19 års&lt;br&gt;ålder är föräldrarna underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, dock&lt;br&gt;längst till dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grund-&lt;br&gt;skolan, gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning (1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder som inte varaktigt bor tillsammans med barnet skall fullgöra&lt;br&gt;sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet. En&lt;br&gt;förälder som har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra för-&lt;br&gt;äldern skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala under-&lt;br&gt;hållsbidrag till barnet om barnet varaktigt bor tillsammans med endast&lt;br&gt;den andra föräldern (2 § första stycket). Även en förälder som bor till-&lt;br&gt;sammans med sitt barn kan åläggas att betala underhållsbidrag om han&lt;br&gt;eller hon försummar sin underhållsskyldighet (6 §). Underhållsbidrag&lt;br&gt;skall som regel betalas förskottsvis för kalendermånad (7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När underhållsbidrag skall bestämmas får den bidragsskyldiga föräldern&lt;br&gt;förbehålla sig ett normalbelopp för egna levnadskostnader (årligen 120&lt;br&gt;procent av basbeloppet enligt lagen [1962:381] om allmän försäkring)&lt;br&gt;och ett skäligt belopp för bostadskostnad. Vidare får den bidragsskyldige&lt;br&gt;förbehålla sig ett belopp för hemmavarande barns försörjning (årligen 40&lt;br&gt;procent av basbeloppet för varje barn). Avräkning skall dock göras för&lt;br&gt;vad som betalas till sådana barn av resp, barns andra förälder, eller för&lt;br&gt;dennes räkning, t.ex. genom bidragsförskott. Om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;får den bidragsskyldige förbehålla sig ett belopp för underhåll åt en&lt;br&gt;make som han eller hon varaktigt bor tillsammans med (årligen 60&lt;br&gt;procent av basbeloppet). Med make jämställs den som den bidragsskyl-&lt;br&gt;dige bor tillsammans med, om de har barn tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsbidrag bestäms genom dom eller avtal. Det anpassas auto-&lt;br&gt;matiskt till ändringarna i penningvärdet. Bestämmelser om detta finns i&lt;br&gt;lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, den s.k. index-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarna kan genom avtal ändra vad som bestämts om underhållet i Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;en dom eller ett avtal. Domstol kan jämka en dom eller ett avtal om&lt;br&gt;underhåll, om ändring i förhållandena föranleder det. För tiden innan&lt;br&gt;talan har väckts får dock mot parts bestridande jämkning göras endast på&lt;br&gt;så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort (10 § första stycket).&lt;br&gt;Ett avtal om underhåll kan också jämkas av rätten, om avtalet är oskäligt&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i&lt;br&gt;övrigt (10 § andra stycket). Ett fastställt underhållsbidrag som inte har&lt;br&gt;ändrats under en tid av sex år kan alltid omprövas för framtiden utan att&lt;br&gt;anledning till jämkning enligt de just återgivna reglerna behöver åbero-&lt;br&gt;pas (10 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ledning för bl.a. vissa myndigheters rättstillämpning har Socialsty-&lt;br&gt;relsen utarbetat allmänna råd som har publicerats i skriften Underhålls-&lt;br&gt;bidrag till barn, Allmänna råd från Socialstyrelsen 1989:6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Uppgifter om bidragsskyldiga och om bam som far&lt;br&gt;bidragsförskott, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nettokostnaderna för bidragsförskott har ökat påtagligt under senare år;&lt;br&gt;från 2 140 miljoner kronor år 1990 till 3 280 miljoner kronor år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En orsak till utgiftsökningen är att antalet bam som får bidragsförskott&lt;br&gt;har ökat från omkring 275 000 år 1990 till omkring 315 000 år 1995.&lt;br&gt;Utgiftsökningen beror också på att fastställda och inbetalade underhålls-&lt;br&gt;bidrag minskat i storlek i förhållande till utbetalade bidragsförskott. År&lt;br&gt;1990 finansierades 33,8 procent av de totala kostnaderna för bidragsför-&lt;br&gt;skott genom inbetalningar från de bidragsskyldiga. År 1994 hade ande-&lt;br&gt;len sjunkit till 27,4 procent. Återkrävda belopp i förhållande till utbeta-&lt;br&gt;lade belopp minskade under samma period från 37 till 35 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet bidragsskyldiga inom bidragsforskottssystemet uppgår till om-&lt;br&gt;kring 218 000. Omkring 315 000 bam har bidragsförskott eller förlängt&lt;br&gt;bidragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de bam som får bidragsförskott fördelar sig underhållsbidragens&lt;br&gt;genomsnittliga storlek enligt följande. Uppgifterna avser förhållandena i&lt;br&gt;juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal bam &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Underhållsbidrag kr/månad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106 986&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180 910&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 - 1 173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 174 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det genomsnittliga underhållsbidraget uppgår till 452 kronor per bam&lt;br&gt;och månad. Även bam till bidragsskyldiga som har ett underhållsbidrag&lt;br&gt;fastställt till noll kr och bam till bidragsskyldiga för vilka underhålls-&lt;br&gt;bidrag inte har fastställts ingår i beräkningen. Bam för vilka faderskapet&lt;br&gt;inte är fastställt ingår inte i sammanställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de bidragsskyldiga har 125 165 en skuld till det allmänna för för-&lt;br&gt;skotterade underhållsbidrag. Den totala skulden uppgår till drygt 1 449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljoner kronor. Den genomsnittliga skulden för dem som är skuldsatta Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;uppgår till 11 583 kronor. En anledning till att skulder uppstår med&lt;br&gt;dagens regler är att det kan dröja lång tid från det underhållsskyldighe-&lt;br&gt;ten uppstår och bidragsförskott börjar utbetalas tills dess underhålls-&lt;br&gt;bidraget är fastställt och den bidragsskyldige börjar betala. Under denna&lt;br&gt;tid kan stora skulder ha ackumulerats. Inbetalningsgraden, dvs. hur&lt;br&gt;mycket av återkrävt belopp som betalas in, är i dag 78 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få en bild av hur höga underhållsbidrag som fastställts i olika&lt;br&gt;inkomstlägen har Socialdepartementet låtit göra en samköming av in-&lt;br&gt;komstuppgifter från taxeringen avseende inkomståret 1993 och de fast-&lt;br&gt;ställda underhållsbidragen per den 31 december 1993 för ett tioprocen-&lt;br&gt;tigt urval av de bidragsskyldiga i bidragsforskottssystemet (tabell /).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1: Underhållsbidrag (uhb*) per barn och per underhållsskyldig&lt;br&gt;(uhs) för underhållsskyldiga med olika inkomstnivåer (kr/mån).&lt;br&gt;Är 1993&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underhålls-&lt;br&gt;bidrag kr/barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underhålls-&lt;br&gt;bidrag kr/uhs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal uhs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 830&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-9 999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;921&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 590&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;953&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samtliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;678&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;♦ Även de fall där uhb är fastställt till noll eller ännu inte fastställts har beaktats i ta-&lt;br&gt;bellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst avses här förvärvsinkomst, dvs. löne- och företagarin-&lt;br&gt;komst. Pensions- och socialförsäkringsinkomster har inte beaktats vilket&lt;br&gt;innebär att arbetslösa, långtidssjukskrivna, förtidspensionärer kan ingå i&lt;br&gt;den grupp som har noll kronor i förvärvsinkomst. Inkomsterna kan också&lt;br&gt;för övriga grupper vara något högre än vad som anges i tabellen. Bi-&lt;br&gt;dragsförskottsnivån låg år 1993 på 1 147 kronor per bam och månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellen visar hur höga de fastställda underhållsbidragen per bam och Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;per underhållsskyldig är för bidragsskyldiga med olika inkomster. Av&lt;br&gt;tabellen framgår bland annat att även föräldrar med låga inkomster i&lt;br&gt;många fall är skyldiga att betala underhållsbidrag. Underhållsbidragen&lt;br&gt;ökar med stigande inkomst. Ökningen är dock relativt liten och även&lt;br&gt;bland de föräldrar som har de högsta inkomsterna understiger det ge-&lt;br&gt;nomsnittliga underhållsbidraget bidragsförskottsnivån. För föräldrar i&lt;br&gt;bidragsforskottssystemet med en månadsinkomst över 30 000 kronor är&lt;br&gt;förskottsdelen av bidragsförskottet i genomsnitt 953 kronor. Ett utfyll-&lt;br&gt;nadsbidrag på i genomsnitt 194 kronor utgår i dessa fall. Många föräld-&lt;br&gt;rar med höga inkomster är i och för sig inte med i bidragsför-&lt;br&gt;skottssystemet. Men det faktum att bidragsförskott faktiskt lämnas när&lt;br&gt;den bidragsskyldiga föräldern har höga inkomster är en av bristerna i&lt;br&gt;dagens system.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Nya regler om samhällsstöd&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Utgångspunkter för ändringar i reglerna&lt;br&gt;om samhällsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Samhällsstödet till bam vars föräldrar inte&lt;br&gt;bor tillsammans skall vara oberoende av föräldrabalkens regler&lt;br&gt;om underhållsbidrag. Det skall utformas så att statens kostnader&lt;br&gt;minskar. Samhällsstödet skall i fortsättningen benämnas under-&lt;br&gt;hållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna ställer sig ba-&lt;br&gt;kom de grundläggande principerna för arbetsgruppens förslag. Kammar-&lt;br&gt;rätten i Göteborg anför att flertalet av de olägenheter som är förknippa-&lt;br&gt;de med nuvarande ordningen elimineras. Centerkvinnorna anför att det&lt;br&gt;är bra att man här har eftersträvat ett system som ur samhällsekonomisk&lt;br&gt;synpunkt är kostnadsnedbringande, men även för den enskilda&lt;br&gt;människan enkelt och mindre byråkratiskt. Folkpartiets kvinnoförbund&lt;br&gt;stöder i stort de förslag som framförs och anser vidare att det är bra att&lt;br&gt;förslaget understryker att det är båda föräldrarna som har ansvaret för&lt;br&gt;barnen medan samhällets uppgift är att träda in först när föräldrarna inte&lt;br&gt;har möjlighet att klara det själva. Socialdemokratiska kvinnoförbundet är&lt;br&gt;positivt till förslaget och understryker vikten av att framhålla att det är&lt;br&gt;föräldrarna som har det grundläggande ansvaret för barnets försörjning.&lt;br&gt;Förbundet framhåller vidare att reglerna för underhållsstöd måste utfor-&lt;br&gt;mas så att de stimulerar till gemensam vårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser är tveksamma eller avstyrker förslaget. Social-&lt;br&gt;styrelsen anser att promemorian innehåller många positiva förslag men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt styrelsens mening kan dock förslaget komma att uppfattas negativt&lt;br&gt;av vissa föräldrar, som kan uppleva att han eller hon betalar en avgift&lt;br&gt;till samhället och inte till sina bam, vilket kan medföra negativa konse-&lt;br&gt;kvenser för kontakterna med barnet. BRIS framför liknande synpunkter.&lt;br&gt;Några remissinstanser anser sig inte kunna tillstyrka förslaget. Läns-&lt;br&gt;rätten i Uppsala län ifrågasätter om den ur ett civilrättsligt avtal mellan&lt;br&gt;enskilda eller av en dom på underhållsskyldighet härledda rätten till&lt;br&gt;underhållsbidrag kan fråntas någon genom den aktuella lagen. Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser problemen med nuvaran-&lt;br&gt;de negativa verkningar av samordningen mellan reglerna för underhålls-&lt;br&gt;bidrag och reglerna för bidragsförskott i stället bör lösas genom att&lt;br&gt;rätten till utfyllnadsbidrag avskaffas och det härefter aktuella behovet av&lt;br&gt;samhällsstöd tillgodoses inom bostadsbidragssystemet. Sveriges advokat-&lt;br&gt;samfund anser att det är felaktigt att förvandla nuvarande underhålls-&lt;br&gt;bidrag till en avgift. Föreningen jurister vid de allmänna advokatbyråer-&lt;br&gt;na avstyrker förslaget såväl av principiella skäl som på grund av att de&lt;br&gt;anser att förslaget inte medför ett bättre bidragssystem. Föreningen för-&lt;br&gt;ordar i stället att avsevärda förenklingar göres i föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bidragsförskotten har spelat en viktig&lt;br&gt;fördelningspolitisk roll. De har gjort det möjligt för ensamföräldrar att&lt;br&gt;ge sina bam en rimlig ekonomisk standard och har underlättat ensamstå-&lt;br&gt;ende föräldrars situation. Många ensamföräldrar har en ansträngd ekono-&lt;br&gt;misk situation. Internationella jämförelser visar dock att det svenska&lt;br&gt;familjestödet generellt har varit framgångsrikt på så sätt att fattigdom har&lt;br&gt;kunnat undvikas bland bam - i familjer med såväl en som två för-&lt;br&gt;äldrar - utan att det har uppstått besvärande marginaleffekter som har&lt;br&gt;hindrat föräldrarna från att förvärvsarbeta. Bidragsförskotten har haft en&lt;br&gt;stor betydelse i detta sammanhang. De har lett till att flertalet bam till&lt;br&gt;ensamstående föräldrar har kunnat leva ett ekonomiskt tryggt och socialt&lt;br&gt;väl integrerat liv. Svenska män och kvinnor behöver inte heller av eko-&lt;br&gt;nomiska skäl stanna i konfliktfyllda och dåliga relationer. Genom att&lt;br&gt;reglera föräldrars underhållsbidragsskyldighet och vid bristande förmåga&lt;br&gt;att betala underhåll ge samhällsstöd, garanterar samhället bam till sär-&lt;br&gt;levande föräldrar en viss ekonomisk standard. Utan denna garanti skulle&lt;br&gt;många bam hamna i en mycket svår ekonomisk och social situation. Det&lt;br&gt;skulle bli fallet dels om en underhållsbidragsskyldig förälder inte har&lt;br&gt;någon förmåga eller endast en begränsad förmåga att bidra till sitt barns&lt;br&gt;försörjning, dels om föräldern visserligen kan bidra till barnets underhåll&lt;br&gt;men inte betalar i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda talar för att det finns anledning att behålla en ordning som&lt;br&gt;innebär att det allmänna träder in och ger bam till särlevande föräldrar&lt;br&gt;ett garanterat bidrag till sin försörjning, om barnet inte har möjlighet att&lt;br&gt;direkt av den bidragsskyldige föräldern få ett underhåll av tillräcklig&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om bidragsförskott har emellertid kritiserats i olika samman-&lt;br&gt;hang. Det har konstaterats att bidragsförskotten medför stora kostnader&lt;br&gt;för staten. Riksrevisionsverket (RRV) har i en nyligen utförd effektivi-&lt;br&gt;tetsrevision (Bidragsförskott - effektivitetsrevision av ett statligt stöd till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnfamiljer, RRV 1995:34, s. 9, 37 f. och 75 f.) konstaterat att bidrags-&lt;br&gt;förskott i en inte obetydlig omfattning betalas till bam som inte kan&lt;br&gt;anses vara i behov av det och att samhällsstödet i stor utsträckning&lt;br&gt;kommit att få en omvänd fördelningsprofil. Ett annat problem som kon-&lt;br&gt;staterades av RRV var att underhållsbidrag inte omprövas tillräckligt&lt;br&gt;ofta. Detta leder enligt RRV till för låga underhållsbidrag. Marginal-&lt;br&gt;effekterna för den bidragsskyldige har vidare i vissa fall uppgått till 100&lt;br&gt;procent, vilket strider mot målsättningen att det ska finnas drivkrafter till&lt;br&gt;egen försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har vidare i andra sammanhang anförts kritik mot det nära sam-&lt;br&gt;band som råder mellan den offentligrättsliga regleringen av bidragsför-&lt;br&gt;skott och de civilrättsliga reglerna om underhållsbidrag. Sambandet kan&lt;br&gt;kort beskrivas så att reglerna om bidragsförskott utgår från reglerna om&lt;br&gt;underhållsbidrag. Det innebär att den del av bidragsförskottet som skall&lt;br&gt;återbetalas av den bidragsskyldiga föräldern till staten (förskottsdelen)&lt;br&gt;bestäms av det underhållsbidrag som fastställs genom dom eller avtal. I&lt;br&gt;konsekvens med detta bestäms också den del av bidragsförskottet som är&lt;br&gt;ett rent bidrag från staten (utfyllnadsdelen) av det underhållsbidrag som&lt;br&gt;fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambandet mellan reglerna leder i vissa fall till oönskade konsekven-&lt;br&gt;ser. Enligt reglerna om bidragsförskott har barnet rätt till bidragsförskott&lt;br&gt;så snart det inte lever med båda sina föräldrar. Detta gäller även om&lt;br&gt;barnet inte har behov av något underhållsbidrag, därför att barnet har&lt;br&gt;egna inkomster eller därför att den förälder som barnet bor hos ensam&lt;br&gt;kan försörja barnet. Reglerna medför också att utfyllnadsbidraget höjs,&lt;br&gt;om ekonomin hos den förälder som barnet bor hos förbättras och under-&lt;br&gt;hållsbidraget därför sänks. Underhållsbidraget är således inte någon bra&lt;br&gt;mätare på barnets behov av ekonomiskt stöd från det allmänna. Därtill&lt;br&gt;kan anföras att reglerna om bidragsförskott medför administrationskost-&lt;br&gt;nader för staten eftersom försäkringskassorna måste kontrollräkna att&lt;br&gt;underhållsbidraget är riktigt innan bidragsförskott kan lämnas. Barnet&lt;br&gt;eller någon av dess föräldrar torde knappast agera för att underhållsbi-&lt;br&gt;draget skall höjas, annat än om ett underhållsbidrag som överstiger bi-&lt;br&gt;dragsförskottets nivå kan bli aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu nämnda problemen har varit kända under lång tid och olika för-&lt;br&gt;slag till lösningar har framförts, bl.a. i betänkandet Samhällsstöd till&lt;br&gt;underhållsbidragsberättigade bam I—III (SOU 1990:8 och SOU 1990:48)&lt;br&gt;samt i departementspromemorian Ensamförälderstöd (Ds 1992:53). De&lt;br&gt;förslag som fördes fram i dessa sammanhang har inte lett till lagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda och saneringsprogrammet för de offent-&lt;br&gt;liga finanserna bör det ånyo övervägas om reglerna om samhällsstöd till&lt;br&gt;bam vars föräldrar lever åtskilda kan utformas på ett annat sätt än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både föräldrabalkens regler om underhållsbidrag och reglerna om bi-&lt;br&gt;dragsförskott syftar till att reglera frågor som gäller barns försörjning,&lt;br&gt;men från olika utgångspunkter. Föräldrabalken innehåller en civilrättslig&lt;br&gt;reglering av föräldrarnas underhål Isansvar gentemot sina bam. Enligt&lt;br&gt;dessa regler fördelas underhållsansvaret mellan föräldrarna inom ramen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för barnets behov och föräldrarnas förmåga att bidra till barnets behov&lt;br&gt;av underhåll. Gällande rätt innebär att barnet skall ha en standard som&lt;br&gt;beror av föräldrarnas ekonomi. Sinsemellan skall föräldrarna fördela&lt;br&gt;kostnaderna för barnet efter sin ekonomiska förmåga. Underhållsbidrag&lt;br&gt;som skall utges av en förälder kan alltså i princip inte bestämmas enbart&lt;br&gt;med ledning av den bidragsskyldiga förälderns inkomster. Reglernas&lt;br&gt;funktion är att reglera alla slags situationer, såväl när föräldrarna lever&lt;br&gt;tillsammans som när de lever åtskilda, och oavsett om samhällsstöd&lt;br&gt;lämnas eller inte. Det nu angivna bör gälla även för framtiden. Det finns&lt;br&gt;inget behov att ändra dessa regler i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsstödet har en annan funktion än reglerna om underhållsbidrag.&lt;br&gt;Det syftar till att garantera bam till särlevande föräldrar en viss försörj-&lt;br&gt;ning och vilar på offentligrättslig grund. Det är därför inte givet, varken&lt;br&gt;från praktiska eller rättstekniska utgångspunkter, att samhällsstödet skall&lt;br&gt;bygga på FB:s regler om underhållsbidrag. Tvärtom visar de hittills&lt;br&gt;vunna erfarenheterna tydligt att en sådan ordning i vissa fall leder till&lt;br&gt;negativa konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En diskussion om samhällsstödets framtida utformning bör dock inte&lt;br&gt;föras enbart utifrån de problem som uppkommer genom samordningen&lt;br&gt;av reglerna om bidragsförskott och reglerna om underhållsbidrag. Det&lt;br&gt;finns även andra angelägna syften med en reform som bör beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens första mål är att genomföra de ytterligare besparingar som&lt;br&gt;krävs i saneringsprogrammet för de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande utformningen av reglerna om bidragsförskott har lett&lt;br&gt;till att det försörjningsansvar som åvilar den förälder som inte bor till-&lt;br&gt;sammans med barnet, i praktiken har kommit att i stor utsträckning&lt;br&gt;fullgöras av det allmänna. De nya reglerna om samhällsstöd bör utfor-&lt;br&gt;mas så att det tydligt framgår att det i första hand är föräldrarna som har&lt;br&gt;det ekonomiska ansvaret för sitt bam. Därvid bör eftersträvas att den&lt;br&gt;besparing som måste genomföras blir fördelningspolitiskt rimlig. Ensam-&lt;br&gt;föräldrar har tidigare drabbats av ett flertal olika statliga besparingar,&lt;br&gt;bl.a. genom att nivån för bidragsförskotten inte längre automatiskt räknas&lt;br&gt;upp när basbeloppet höjs. Besparingen bör därför inte ske på så sätt att&lt;br&gt;samhällsstödet minskas. Utgångspunkten bör i stället vara att besparing-&lt;br&gt;en skall åstadkommas genom att försörjningsförmågan hos den förälder&lt;br&gt;som barnet inte bor hos tas i anspråk i större omfattning än vad som&lt;br&gt;sker med de nuvarande reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom bör beaktas att allt fler föräldrar som bor åtskilda inte bara&lt;br&gt;har den rättsliga vårdnaden om barnet utan även har den faktiska vården&lt;br&gt;om barnet gemensamt. Det innebär att allt fler bam numera bor växelvis&lt;br&gt;hos var och en av sina föräldrar. Ytterligare en utgångspunkt bör därför&lt;br&gt;vara att samhällsstödet skall omfatta även dessa situationer. Det är an-&lt;br&gt;geläget att reglerna utformas så att de inte motverkar att nära och goda&lt;br&gt;relationer kan upprätthållas mellan barnet och dess båda föräldrar. Tvärt-&lt;br&gt;om bör samhällsstödet underlätta för föräldrar att ta sitt ansvar gentemot&lt;br&gt;sina bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör en strävan vara att reglerna blir enkla och tydliga. Det är&lt;br&gt;angeläget att föräldrarna själva i en given situation, t.ex. vid en skils-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mässa, kan överblicka sina ekonomiska förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den anförda kritiken mot den nuvarande ordningen&lt;br&gt;och med de angivna utgångspunkterna anser regeringen att ett nytt sam-&lt;br&gt;hällsstöd bör utformas så att sambandet mellan reglerna om samhällsstöd&lt;br&gt;och reglerna om underhållsbidrag minskar. Vidare bör försörjningsför-&lt;br&gt;mågan hos den förälder som barnet inte bor hos tas i anspråk i större&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom hittills bör det allmänna genom försäkringskassan vid behov&lt;br&gt;därav lämna ett bidrag till bam, vars föräldrar lever åtskilda, och den&lt;br&gt;förälder som inte bor tillsammans med barnet bör vara skyldig att till&lt;br&gt;staten återbetala hela eller en viss del av bidraget. Återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;heten bör bestämmas enbart med utgångspunkt i den underhållsbidrags-&lt;br&gt;skyldige förälderns betalningsförmåga. Med hänsyn till de uppgifter som&lt;br&gt;inom bidragsförskottssystemets ram redan åvilar försäkringskassorna&lt;br&gt;ligger det nära till hands att överväga en lösning som innebär att försäk-&lt;br&gt;ringskassorna ges möjlighet att oberoende av reglerna om underhålls-&lt;br&gt;bidrag pröva i vilken utsträckning det utgivna samhällsstödet skall åter-&lt;br&gt;betalas till staten av den förälder som inte bor tillsammans med barnet.&lt;br&gt;En sådan lösning kan vara att reglerna om samhällsstöd görs oberoende&lt;br&gt;av reglerna om underhållsbidrag och att återbetalningsskyldigheten till&lt;br&gt;staten bestäms särskilt inom ramen för de regler som gäller för samhälls-&lt;br&gt;stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning är förenad med flera fördelar. Reglerna om återbetal-&lt;br&gt;ning till staten kan utformas så att den bidragsskyldige förälderns förmå-&lt;br&gt;ga att bidra till barnets försörjning tas i anspråk fullt ut, vilket sannolikt&lt;br&gt;leder till en besparing för staten. Vidare skulle man undgå risken att&lt;br&gt;föräldrarna försöker få ett lågt underhållsbidrag bestämt i syfte att öka&lt;br&gt;samhällets bidrag till barnet. Återkrav och återbetalning skulle bli en&lt;br&gt;angelägenhet mellan försäkringskassan och den återbetalningsskyldige&lt;br&gt;föräldern. Vid utformningen av ett nytt system för samhällsstödet måste&lt;br&gt;dock uppmärksammas att återbetalningsskyldigheten inte får bli så be-&lt;br&gt;tungande för den bidragsskyldige att det allvarligt försvårar umgänge&lt;br&gt;med barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fördel med den föreslagna ordningen är att föräldrar ofta kan&lt;br&gt;undvika att ta upp frågan om civilrättsligt fastställda underhållsbidrag.&lt;br&gt;Om samhällsstöd lämnas blir det som regel bara i sådana fall där för-&lt;br&gt;äldrabalkens regler leder till ett underhållsbidrag överstigande samhälls-&lt;br&gt;stödets belopp som boföräldem kan ha intresse av att aktualisera den&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ordningen förutsätter emellertid att reglerna om sam-&lt;br&gt;hällsstöd och reglerna om underhållsbidrag även i fortsättningen har ett&lt;br&gt;visst samband. En underhållsskyldig förälder bör kunna fullgöra sin&lt;br&gt;underhållsskyldighet genom att till det allmänna återbetala en så stor del&lt;br&gt;av samhällsstödet som försäkringskassan bestämmer. Att återbetala sam-&lt;br&gt;hällsstödet till staten bör alltså vara ett sätt att fullgöra underhålls-&lt;br&gt;bidragsskyldigheten (se avsnitt 5.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara möjligt för försäkringskassan att betala samhällsstöd som&lt;br&gt;ett utfyllnadsbidrag i de fall en förälder betalar ett belopp som motsvarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalningsskyldigheten till staten direkt till barnet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu föreslagna samhällsstödet skall benämnas underhållsstöd. För-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slaget presenteras mer ingående i de följande avsnitten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Förutsättningarna för underhållsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Underhållsstöd skall lämnas till bam vars&lt;br&gt;föräldrar inte bor tillsammans, oberoende av om barnet varaktigt&lt;br&gt;bor hos endast en av föräldrarna eller växelvis hos båda föräldrar-&lt;br&gt;na. Underhållsstöd skall lämnas till bam som bor i Sverige. Un-&lt;br&gt;derhållsstödet administreras av försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket föreslår att det införs en be-&lt;br&gt;stämmelse som innebär att det för att underhållsstöd skall beviljas krävs&lt;br&gt;att boföräldem ensam eller tillsammans med barnets andra förälder är&lt;br&gt;vårdnadshavare för bamet. Försäkringsanställdas förbund (FF)är positiva&lt;br&gt;till att rätten till underhållsstöd kopplas till krav på att bamet är folk-&lt;br&gt;bokfört och faktiskt skall bo hos boföräldem. FF anför vidare att en&lt;br&gt;ordning som innebär att underhållsstöd kan lämnas utan att vårdnads-&lt;br&gt;frågan är löst inte medför några större problem. Försäkringskasseför-&lt;br&gt;bundet och Folkpartiets kvinnoförbund anser att det även i fortsättningen&lt;br&gt;skall krävas att boföräldem också har den rättsliga vårdnaden om bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser är positiva till förslaget att underhållsstöd kan&lt;br&gt;lämnas vid växelvis boende, däribland Konsumentverket, Umeå kommun,&lt;br&gt;Askersunds kommun och Föreningen Söndagsbarn. Socialstyrelsen&lt;br&gt;styrker förslaget i denna del. Styrelsen anser att förslaget medför en&lt;br&gt;överkompensation för de föräldrar som har möjlighet att ha bamet växel-&lt;br&gt;vis boende jämfört med andra föräldrar. Styrelsen påpekar vidare att&lt;br&gt;bam inte alltid är folkbokfört där det i dagligt tal anses bo. BRIS, och&lt;br&gt;Uddevalla kommun ifrågasätter förslaget om att stöd kan lämnas vid&lt;br&gt;växelvis boende och befarar att det kan skapa konflikter mellan för-&lt;br&gt;äldrarna. BRIS pekar på att växelvis boende inte alltid är till fördel för&lt;br&gt;bamet. BRIS anser vidare att underhållsstöd bör utges om bamet bor hos&lt;br&gt;någon annan än förälder, t.ex. hos mormor. Försäkringsanställdas för-&lt;br&gt;bund befarar att underhållsstöd vid växelvis boende kan leda till att&lt;br&gt;föräldrarna strider om hos vem bamet skall vara folkbokfört, eller väljer&lt;br&gt;att folkbokföra bamet så att högsta möjliga stöd utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Underhållsstöd bör liksom när det&lt;br&gt;gäller bidragsförskott lämnas efter ansökan. En förutsättning för att un-&lt;br&gt;derhållsstöd skall kunna lämnas skall vara att barnets föräldrar inte bor&lt;br&gt;tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam vårdnad är numera huvudalternativet i föräldrabalkens reg-&lt;br&gt;ler om vårdnad även för sådana fall där föräldrarna inte bor tillsammans.&lt;br&gt;Inom den rättsliga ram som gemensam vårdnad ger, kan sedan föräldrar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na själva i huvudsak välja hur den faktiska vården skall utformas. Oftast&lt;br&gt;bor bamet hos en förälder och umgås med den andra föräldern. I vissa&lt;br&gt;fall, både vid gemensam vårdnad och vid ensam vårdnad förekommer&lt;br&gt;s.k. växelvis boende, dvs. att bamet i stor omfattning bor hos båda för-&lt;br&gt;äldrarna. All erfarenhet talar for att det är bäst för bamet om det kan&lt;br&gt;vidmakthålla nära och goda relationer till båda sina föräldrar även när&lt;br&gt;föräldrarna inte lever tillsammans. De ändringar i föräldrabalkens vård-&lt;br&gt;nadsregler som har gjorts under senare år har därför syftat till att främja&lt;br&gt;samförståndslösningar och vidga utrymmet for gemensam vårdnad. Även&lt;br&gt;när det gäller barnets underhåll bör reglerna ha en sådan inriktning.&lt;br&gt;Reglerna om underhållsstöd bör därför enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;utformas så att samhällsstöd kan lämnas såväl till bam som varaktigt bor&lt;br&gt;hos endast en av föräldrarna, som till bam som bor växelvis hos båda&lt;br&gt;föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstöd bör dock lämnas enbart om bamet är folkbokfört hos en&lt;br&gt;av föräldrarna och också varaktigt bor tillsammans med den föräldern&lt;br&gt;(boföräldem), vilket inte hindrar att bamet varaktigt kan bo tillsammans&lt;br&gt;även med den andra föräldern. Med förälder bör jämställas särskilt för-&lt;br&gt;ordnad vårdnadshavare. Att underhållsstödet betalas till den förälder som&lt;br&gt;bamet är folkbokfört hos och att återbetalningsskyldigheten beräknas på&lt;br&gt;den andras inkomster (se avsnitt 5.5.) innebär en samstämmighet med&lt;br&gt;reglerna för särskilt bidrag for bam enligt lagen (1993:737) om bostads-&lt;br&gt;bidrag. Samstämmigheten innebär att man förhindrar att en förälder&lt;br&gt;uppbär utfyllnadsdelen av underhållsstödet, medan den andra uppbär&lt;br&gt;bostadsbidrag för samma bam, vilket sammanlagt skulle innebära mer i&lt;br&gt;bidrag om föräldrarna har olika hög inkomst än vad som är avsett av&lt;br&gt;lagstiftaren. Även i nuvarande lagstiftning krävs, i de fall föräldrarna har&lt;br&gt;gemensam vårdnad om bamet, att bamet bor varaktigt hos en av för-&lt;br&gt;äldrarna for att bidragsförskott skall lämnas. Någon anledning att, när&lt;br&gt;fråga är om underhållsstöd, skilja på bam som står under båda föräldrar-&lt;br&gt;nas juridiska vårdnad och de som endast har en förälder som vårdnads-&lt;br&gt;havare finns inte. Se närmare om begreppet &amp;quot;varaktigt bor&amp;quot; under 3 §&lt;br&gt;författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör en förutsättning för att underhållsstöd skall lämnas vara att&lt;br&gt;boföräldem har del i vårdnaden om bamet. 1 annat fall kan den situatio-&lt;br&gt;nen inträffa att underhållsstöd skall lämnas utan att någon förälder kan&lt;br&gt;åläggas återbetalningsskyldighet, eftersom återbetalningsskyldigheten är&lt;br&gt;knuten till om bidragsskyldighet enligt föräldrabalken föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid växelvis boende har båda föräldrarna kostnader for bamet. Vardera&lt;br&gt;förälder står för barnets kostnader under den tid bamet vistas hos honom&lt;br&gt;eller henne. Någon bidragsskyldighet kan inte heller fastställas enligt&lt;br&gt;föräldrabalken vid växelvis boende. Den förälder som inte är boförälder&lt;br&gt;bör vid växelvis boende inte heller åläggas återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;gentemot staten. Samtidigt har boföräldem lägre kostnader för bamet&lt;br&gt;under den tid det vistas hos den andra föräldern. Underhållsstödet till&lt;br&gt;boföräldem bör, när fråga är om växelvis boende, därför minskas i mot-&lt;br&gt;svarande mån och lämnas som ett utfyllnadsbidrag som betalas till bo-&lt;br&gt;föräldem. Vid växelvis boende förutsätts att föräldrarna också kan kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ma överens om hur underhållsstödet eventuellt bör fordelas mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i vissa andra situationer bör endast en utfyllnadsdel av under-&lt;br&gt;hållsstödet kunna betalas ut. Se närmare om utfyllnadsbidrag i avsnitt&lt;br&gt;5.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bamet bor hos en av föräldrarna bör utgångspunkten vara att un-&lt;br&gt;derhållsstöd lämnas under samma förutsättningar som bidragsförskott&lt;br&gt;och förlängt bidragsförskott lämnas i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § lagen (1964:143) om bidragsförskott lämnas inte bidrags-&lt;br&gt;förskott om vårdnadshavaren uppenbart utan giltigt skäl underlåter att&lt;br&gt;vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag eller fader-&lt;br&gt;skap till bamet fastställt. Enligt samma bestämmelse lämnas inte heller&lt;br&gt;bidragsförskott om det finns grundad anledning att anta att den under-&lt;br&gt;hållsskyIdige i vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag som&lt;br&gt;inte understiger vad som skulle utgå i bidragsförskott eller om det är&lt;br&gt;uppenbart att den underhållsskyldige på annat sätt sörjt eller sörjer för&lt;br&gt;att bamet får motsvarande underhåll. En liknande ordning bör gälla för&lt;br&gt;underhållsstöd. Eftersom underhållsstöd kan lämnas oavsett om något&lt;br&gt;underhållsbidrag är fastställt eller inte bör dock regleringen vara något&lt;br&gt;annorlunda. Det innebär att underhållsstöd inte bör lämnas om boföräl-&lt;br&gt;dem uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att medverka till att få&lt;br&gt;faderskapet till bamet fastställt, eller om den bidragsskyldiga föräldern&lt;br&gt;genom att betala underhållsbidrag till bamet eller på annat sätt bidrar till&lt;br&gt;barnets försörjning med ett belopp som uppgår till minst underhållsstö-&lt;br&gt;dets belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ingendera av ett bams föräldrar är lämplig som vårdnadshavare&lt;br&gt;skall vårdnaden om bamet anförtros en eller två särskilt förordnade vård-&lt;br&gt;nadshavare. En särskilt förordnad vårdnadshavare är inte underhållsskyl-&lt;br&gt;dig mot bamet; underhållsskyldigheten åvilar även i denna situation&lt;br&gt;barnets föräldrar. Även dessa bam bör, liksom hittills enligt BFL, garan-&lt;br&gt;teras ett visst underhåll genom att underhållsstöd kan lämnas till bamet.&lt;br&gt;Den försörjningsgaranti som underhållsstödet innebär bör i dessa fall&lt;br&gt;avse båda föräldrarna. Bamet får då dubbelt underhållsstöd. Äterbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet skall då också kunna fastställas för båda föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken anknytning bamet skall ha till Sverige för att det skall ha rätt&lt;br&gt;till underhållsstöd bör avgöras på samma sätt som enligt BFL. Under-&lt;br&gt;hållsstöd bör således lämnas till bam som är bosatta i Sverige. Om bar-&lt;br&gt;net inte är svensk medborgare bör dock underhållsstöd lämnas bara om&lt;br&gt;också den förälder som bamet varaktigt bor tillsammans med är bosatt i&lt;br&gt;Sverige och bamet eller föräldern vistas här sedan minst sex månader.&lt;br&gt;Ett bam som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här, om den&lt;br&gt;som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar att ut-&lt;br&gt;landsvistelsen är avsedd att vara längst sex månader. Medföljande bam&lt;br&gt;till den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete&lt;br&gt;för arbetsgivarens räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall bör man avvika från utgångspunkten att förutsättningarna&lt;br&gt;för underhållsstöd bör vara samma som för bidragsförskott. Förutom när&lt;br&gt;det gäller bam som bor hos en särskilt förordnad vårdnadshavare bör det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämligen för att underhållsstöd skall lämnas krävas att bamet varaktigt&lt;br&gt;skall bo hos en av sina föräldrar oavsett om föräldrarna har gemensam&lt;br&gt;vårdnad om bamet eller inte, och även vara folkbokfört där. Det innebär&lt;br&gt;att samhällsstöd, till skillnad från i dag, inte kommer att lämnas till bam&lt;br&gt;som står under vårdnad av endast en av föräldrarna om bamet inte va-&lt;br&gt;raktigt bor hos denna förälder. Ytterligare en skillnad mot vad som gäl-&lt;br&gt;ler i dag är att underhållsstöd inte i något fall skall utgå till bam som&lt;br&gt;under hel månad vårdas i familjehem eller hem för vård och boende&lt;br&gt;inom socialtjänsten. I dag betalas i sådana situationer bidragsförskott ut&lt;br&gt;till det kommunala organ som svarar för vårdkostnaden om förutsätt-&lt;br&gt;ningar för bidragsförskott förelåg vid placeringen. I vissa fall lämnas&lt;br&gt;dock inte heller i dag bidrag i dessa situationer. Står bamet under vård-&lt;br&gt;nad av båda föräldrarna och bedöms placeringen som varaktig lämnas&lt;br&gt;inte bidragsförskott. För bam som bor i bostad med särskild service eller&lt;br&gt;i familjehem med stöd av lagen (1993:380) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade utges inte heller något bidragförskott i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att underhållsstödet, liksom i dag bidragsförskottet,&lt;br&gt;inte faller in under begreppet familjeförmåner i rådets förordning&lt;br&gt;(EEG)nr 1408/71 utan omfattas av reglerna i förordningen(EEG) nr&lt;br&gt;1612/68. Detta medför att underhållsstöd endast utbetalas till bam bosat-&lt;br&gt;ta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler för underhållsstöd som regeringen nu föreslår förutsätter inte&lt;br&gt;att underhållsbidrag kan fastställas enligt föräldrabalkens regler. Under-&lt;br&gt;hållsstödet är inte ett förskott på underhållsbidrag. Det innebär att under-&lt;br&gt;hållsstöd kan lämnas oavsett om något underhållsbidrag är fastställt eller&lt;br&gt;inte. Underhållsstöd kan alltså lämnas även i de fall en förälder är en-&lt;br&gt;samförsörjare därför att barnets andra förälder är avliden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bam, vars förälder avlider, är normalt berättigat till barnpension.&lt;br&gt;Det är emellertid föräldern och inte bamet som försäkringsmässigt är&lt;br&gt;försäkrad och därmed styr rätten till barnpension. Det är därför reglerna&lt;br&gt;i den avlidne förälderns bosättningsland som avgör om någon barnpen-&lt;br&gt;sion kan betalas ut till ett bam som är bosatt i Sverige. I det fall en&lt;br&gt;avliden förälder var bosatt i ett land som saknar försäkring för barnpen-&lt;br&gt;sion får därför bamet ingen barnpension från det landet samtidigt som&lt;br&gt;svensk barnpension inte kan utges eftersom den avlidne inte var bosatt i&lt;br&gt;Sverige. Enligt nuvarande regler för bidragsförskott kan detta utges i&lt;br&gt;förhållande till en förälder oavsett var föräldern är bosatt så länge för-&lt;br&gt;äldern lever. Om föräldern avlider upphör dock rätten till bidragsför-&lt;br&gt;skott. I vissa fall kan således ett i Sverige bosatt bam sakna rätt till&lt;br&gt;bidragsförskott därför att föräldern avlidit samtidigt som bamet saknar&lt;br&gt;rätt till barnpension för att föräldern inte har varit bosatt i Sverige. Det&lt;br&gt;torde dock röra sig om enstaka fall men det är naturligtvis orimligt att&lt;br&gt;dessa bam inte omfattas av någon av stödformerna. Riksdagen har också&lt;br&gt;uttalat att en utredning bör ske av vilka andra möjligheter som kan fin-&lt;br&gt;nas att kompensera ett bam, som inte kan få efterlevandepension när en&lt;br&gt;förälder avlider, för bortfallet av detta stöd till försörjningen (bet.&lt;br&gt;1992/93:SfU4, rskr. 1992/93:69). Med föreliggande förslag löses detta&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de bam som får barnpension inte skall överkompenseras bör Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;dessa dock uttryckligen undantas från lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att det inte förutsätts att en underhållsbidragsskyldig förälder&lt;br&gt;finns, behövs inte längre det särskilda bidraget till vissa adoptivbarn.&lt;br&gt;Den kategorin bam kommer i stället att omfattas av lagen om under-&lt;br&gt;hållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså bör lagen omfatta de bam som efter fyllda arton år fortsätter att&lt;br&gt;studera och som i dag får förlängt bidragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som nyligen beslutats inom bostadsbidragssystemet&lt;br&gt;bör återbetalning ske av för mycket utbetalt bidrag utan att någon pröv-&lt;br&gt;ning behöver göras av om bidragstagaren har förorsakat felet eller borde&lt;br&gt;ha insett det. Möjligheten till eftergift av återkrav bör dock finnas kvar.&lt;br&gt;(Se närmare under författningskommentaren till 20 § lagen om under-&lt;br&gt;hållsstöd). En sådan förändring i förhållande till reglerna om bidragsför-&lt;br&gt;skott som nu har sagts kan inte anses innebära att alltför stora krav läggs&lt;br&gt;på bidragstagama. Den förenkling som uppnås innebär också fördelar för&lt;br&gt;den enskilde i form av ett mer lättbegripligt system.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Underhållsstödets storlek&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Underhållsstödet skall uppgå till 1 173&lt;br&gt;kronor per månad och bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bamet har egna inkomster, skall underhållsstödets belopp&lt;br&gt;minskas. Vid inkomster som överstiger 48 000 kronor per år skall&lt;br&gt;underhållsstödet minska med 50 procent av överskjutande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Arbetsgruppen föreslår att underhållsstödet&lt;br&gt;skall uppgå till 1 200 kronor per månad och bam. Förslaget överens-&lt;br&gt;stämmer i övrigt med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det fåtal remissinstanser som har berört nivåerna&lt;br&gt;på stödet respektive grundavdraget för bams egna inkomster är i huvud-&lt;br&gt;sak positiva. Jönköpings kommun och Föreningen Söndagsbarn anser att&lt;br&gt;den föreslagna bidragsnivån ligger på en lämplig nivå. Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation och Socialdemokratiska kvinnoförbundet saknar i&lt;br&gt;promemorians lagförslag någon skrivning om hur underhållsstödet skall&lt;br&gt;värdesäkras i förhållande till exempelvis inflation. Sveriges Advokatsam-&lt;br&gt;fund pekar på att den föreslagna nivån inte innebär någon förbättring för&lt;br&gt;den ensamstående boföräldem viket hade varit önskvärt. Försäkrings-&lt;br&gt;kasseförbundet anser att stödet bör få en annan lösning där stödet bör&lt;br&gt;lämnas med beaktande av båda föräldrarnas sammanlagda inkomst. Kon-&lt;br&gt;sumentverket anser att stödet bör relateras till barnets ålder. Umgänges-&lt;br&gt;rätts Föräldrarnas Riksförening framför liknande synpunkter. Uddevalla&lt;br&gt;kommun anser att det är anmärkningsvärt att samhällsstödet höjs när&lt;br&gt;huvudmotivet för förslaget är att spara pengar. Juridiska fakultetsnämn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den vid Uppsala universitet anser att reglerna för när barnets inkomster&lt;br&gt;skall reducera stödet är omotiverat generösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om inkomstprövning av underhållsstödet mot&lt;br&gt;vårdnadshavarens inkomst har remissinstanserna ingen enhetlig uppfatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket framhåller att en behovsprövning skulle leda till be-&lt;br&gt;svärande marginaleffekter. Folkpartiets kvinnoförbund ser det som posi-&lt;br&gt;tivt att det inte skall finnas någon koppling mellan vårdnadshavarens&lt;br&gt;inkomst och samhällets stöd. Socialdemokratiska kvinnoförbundet ser&lt;br&gt;med tillfredsställelse på att stödet skall var ett generellt bidrag lika för&lt;br&gt;alla bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) och Försäkringskasseförbundet pekar på&lt;br&gt;att ytterligare besparingar för det allmänna skulle ske om förslaget kom-&lt;br&gt;pletteras med en prövning av stödets storlek även i förhållande till bo-&lt;br&gt;förälders inkomstförhållanden. Riksrevisionsverket anser att det på lång&lt;br&gt;sikt är centralt att finna en form där även vårdnadshavarens försörj-&lt;br&gt;ningsförmåga beaktas utan att målkonflikter uppstår på andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, Länsrätten i Uppsala län, Socialstyrelsen, Umeå kom-&lt;br&gt;mun, Uddevalla kommun, Sveriges advokatsamfund, Försäkringskasse-&lt;br&gt;förbundet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Förening-&lt;br&gt;en Barns Rätt till 2 föräldrar, Försäkringsanställdas förbund och Före-&lt;br&gt;ningen Söndagsbarn anser att boföräldems ekonomi bör påverka sam-&lt;br&gt;hällsstödets belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bam till särlevande föräldrar har ofta&lt;br&gt;en besvärlig ekonomisk situation. Av de föräldrar som tar emot under-&lt;br&gt;hållsbidrag eller bidragsförskott är 84 procent ensamstående. Alla studier&lt;br&gt;som gjorts på området visar att ensamstående föräldrar har en påtagligt&lt;br&gt;mycket sämre ekonomisk situation än kärnfamiljer och ombildade famil-&lt;br&gt;jer. Det beror på att endast en person bidrar med inkomsten till familjen&lt;br&gt;medan många av hushållets kostnader ligger på samma nivå som i två-&lt;br&gt;föräldershushåll. Ensamförälderhushåll har dessutom i mindre utsträck-&lt;br&gt;ning än tvåförälderhushåll möjlighet att förbättra sin ekonomiska situa-&lt;br&gt;tion genom att arbeta mera. Ensamstående föräldrar arbetar redan i dag&lt;br&gt;i stor utsträckning heltid (se bl.a. SOU 1995:26 s. 97 ff). De har också&lt;br&gt;drabbats hårt genom den senaste tidens besparingar inom olika bidrags-&lt;br&gt;system. Barnbidraget, som spelar en stor roll för ensamföräldrar har&lt;br&gt;reducerats i storlek. I bostadsbidraget, som de flesta ensamföräldrar&lt;br&gt;uppbär, görs också besparingar. Mot denna bakgrund föreslogs i budget-&lt;br&gt;propositionen år 1995 ett särskilt återlägg till faktiskt ensamboende för-&lt;br&gt;äldrar som kompensation för sänkningen av barnbidraget. Socialutskottet&lt;br&gt;motsatte sig dock ett riktat stöd till ensamföräldrar inom ramen för barn-&lt;br&gt;bidragssystemet. Men de knappa ekonomiska omständigheter som många&lt;br&gt;ensamstående föräldrar lever under påtalades. Utskottet ansåg dock att&lt;br&gt;detta borde lösas i andra sammanhang än inom ramen för bambidrags-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår nu att underhållsstöd skall lämnas med samma be-&lt;br&gt;lopp som nu gäller för bidragsförskott, 1 173 kronor per bam och månad&lt;br&gt;vilket motsvarar ungefär hälften av normalkostnadema för ett bam sedan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn tagits till det allmänna barnbidraget. Förslaget avviker från ar-&lt;br&gt;betsgruppens förslag som innebar en höjning av bidraget med 27 kronor&lt;br&gt;per bam och månad. Regeringens ställningstagande i frågan motiveras av&lt;br&gt;de krav på besparingar som följer av saneringsprogrammet. Den i pro-&lt;br&gt;memorian föreslagna höjningen skulle öka kostnaderna för underhållsstö-&lt;br&gt;det med ca 100 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna om bidragsförskott har kritiserats bl.a. för att&lt;br&gt;bidragsförskott betalas till bam som inte har något behov av ekonomiskt&lt;br&gt;stöd; antingen på grund av egna inkomster eller på grund av att den&lt;br&gt;förälder som bamet bor hos, eller båda föräldrarna, kan försörja bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bamet har egna inkomster är det rimligt att dessa beaktas och att&lt;br&gt;underhållsstödet minskas om inkomsterna är tillräckligt höga. Ferie-&lt;br&gt;inkomster och andra mindre inkomster bör dock inte påverka underhålls-&lt;br&gt;stödet. Därför föreslår regeringen att inkomster som överstiger 48 000&lt;br&gt;kronor per år skall beaktas och medföra att underhållsstödet minskar&lt;br&gt;med 50 procent av överskjutande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en behovsprövning i förhållande till den förälder som bamet bor&lt;br&gt;hos har diskuterats. Närmare hälften av remissinstanserna har berört&lt;br&gt;frågan om inkomstprövning av bidraget mot boföräldems inkomster. De&lt;br&gt;remissinstanser som förordar en inkomstprövning befarar, i likhet med&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV) att om ett statligt stöd betalas ut till vård-&lt;br&gt;nadshavaren oberoende av dennes ekonomiska omständigheter kan detta&lt;br&gt;undergräva legitimiteten i systemet. Enligt RRV måste ett statligt stöd&lt;br&gt;som beaktar vårdnadshavarens ekonomi dock utformas så att marginal-&lt;br&gt;effekter minimeras samtidigt som administrationskostnaderna inte bör&lt;br&gt;öka. Konsumentverket anser att stödet inte bör behovsprövas och att&lt;br&gt;problemet med att stöd betalas ut till bam som inte har behov av stöd&lt;br&gt;kommer att minska med det föreslagna systemet. Verket framhåller vida-&lt;br&gt;re att en behovsprövning skulle kunna leda till besvärande marginal-&lt;br&gt;effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera skäl som talar mot en behovsprövning. Som det framgår&lt;br&gt;av bl.a. Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningens betänkande&lt;br&gt;(SOU 1995:26) är det en mycket liten grupp boföräldrar som har höga&lt;br&gt;inkomster. Statens utgifter för samhällsstödet skulle inte minska annat än&lt;br&gt;marginellt om en behovsprövning införs. Underhållsstödets belopp är&lt;br&gt;bestämt så att det skall motsvara halva normalbehovet för ett bam utöver&lt;br&gt;barnbidraget. Det är rimligt att bam till särlevande föräldrar tillförsäkras&lt;br&gt;ett sådant bidrag. Boföräldem svarar regelmässigt för en motsvarande&lt;br&gt;del av barnets försörjning och ofta betydligt mer. Därtill kommer att&lt;br&gt;vårdnadshavare med goda och medelgoda inkomster vid en inkomst-&lt;br&gt;ökning ofta får lägre bostadsbidrag och höjda avgifter för barnomsorg.&lt;br&gt;Marginaleffekterna för dessa föräldrar är således stora redan i dag och&lt;br&gt;en behovsprövning skulle förstärka dem. Dessutom innebär en behovs-&lt;br&gt;prövning administrativa merkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda visar att en behovsprövning är förenad med många nack-&lt;br&gt;delar. Mot denna bakgrund kan den marginella utgiftsminskning som&lt;br&gt;skulle uppkomma för staten inte anses så betydelsefull att en behovs-&lt;br&gt;prövning bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Återbetalningsskyldighet mot staten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För det underhållsstöd som lämnas till bar-&lt;br&gt;net skall den förälder som inte bor tillsammans med bamet vara&lt;br&gt;återbetalningsskyldig gentemot staten. Återbetalningsskyldigheten&lt;br&gt;skall bestämmas enligt en schabloniserad procentmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet skall inte fastställas om underhållsbi-&lt;br&gt;drag bestämts som ett engångsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksrevisionsverket anser att den föreslagna pro-&lt;br&gt;centmetoden uppfyller kravet på enkelhet, samtidigt som möjligheterna&lt;br&gt;till manipulation försvåras, eftersom inkomsterna relativt lätt kan kon-&lt;br&gt;trolleras. Askersunds kommun stöder principen att återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;heten bör bestämmas enbart med utgångspunkt i den underhållsskyldiges&lt;br&gt;betalningsförmåga. Konsumentverket anser att det är en förbättring att&lt;br&gt;återbetalningsskyldigheten frikopplas från föräldrabalkens bestämmelser&lt;br&gt;om underhållsbidrag. Försäkringsanställdas förbund anser att det är&lt;br&gt;positivt att återbetalningsskyldigheten skall bestämmas oberoende av den&lt;br&gt;andre förälderns inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Föräldrar skall svara för sina barns&lt;br&gt;försörjning. Även om underhållsstöd lämnas till bam till särlevande&lt;br&gt;föräldrar är utgångspunkten att båda föräldrarna efter förmåga skall bidra&lt;br&gt;till barnets försörjning. Det är därför inte rimligt att staten, som nu ofta&lt;br&gt;är fallet, står för kostnader för bamet som den förälder som inte bamet&lt;br&gt;bor hos har möjlighet att bidra till. Att svara för sina barns försörjning&lt;br&gt;bör vara en etablerad samhällelig norm. Denna norm har i dag delvis&lt;br&gt;urholkats genom att samhällsstöd i vissa fall betalas till bam, trots att&lt;br&gt;den förälder som bamet inte bor hos har förmåga att bidra till barnets&lt;br&gt;underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns underhållsbidragsskyldiga föräldrar med stora ekonomiska&lt;br&gt;och sociala problem och som kan ha svårt att fullt ut bidra till sitt barns&lt;br&gt;försörjning. Men generellt sett avviker inte de bidragsskyldigas ekono-&lt;br&gt;miska situation från genomsnittet hos befolkningen i övrigt och de har&lt;br&gt;allmänt sett en bättre ekonomisk situation än de ensamstående föräldrar&lt;br&gt;som bor tillsammans med sitt bam. Det finns också en större inkomst-&lt;br&gt;spridning hos föräldrar som inte bor tillsammans med sitt bam än bland&lt;br&gt;ensamstående boföräldrar (se SOU 1995:26, kap. 3). Därtill kommer att&lt;br&gt;tillämpningen av reglerna om bidragsförskott och reglerna om under-&lt;br&gt;hållsbidrag successivt lett till att allt lägre genomsnittliga bidrag till&lt;br&gt;barnens försörjning kommer från föräldrar som inte bor stadigvarande&lt;br&gt;med sitt bam. Både från principiella utgångspunkter och av ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl är det angeläget att den del av försörjningen som den bidragsskyldi-&lt;br&gt;ga föräldern står för ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökning av försörjningsbidraget från de föräldrar som inte har sitt&lt;br&gt;bam boende hos sig bör enligt regeringens mening åstadkommas genom&lt;br&gt;att särskilda regler införs, som innebär att dessa föräldrar blir skyldiga&lt;br&gt;att helt eller delvis återbetala underhållsstödet till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldigheten mot staten bör bestämmas med hänsyn till&lt;br&gt;den bidragsskyldiges ekonomiska förhållanden så att dennes betal-&lt;br&gt;ningsförmåga tas i anspråk i den utsträckning som kan anses rimlig.&lt;br&gt;Återbetalningsskyldigheten bör vara oberoende av den andra förälderns&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden. Därigenom påverkas inte statens kostnader för&lt;br&gt;underhållsstöd av de ekonomiska förhållandena hos boföräldem. Bandet&lt;br&gt;mellan bamet och föräldrarna sätts på så vis också i förgrunden medan&lt;br&gt;föräldrarnas ekonomiska beroende av varandra minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den förälder som bamet bor hos har goda ekonomiska förhållan-&lt;br&gt;den, medan den återbetalningsskyldiga föräldern har relativt låga&lt;br&gt;inkomster, kan det faktum att återbetalningsskyldigheten till staten&lt;br&gt;bestäms oberoende av den andra förälderns goda ekonomi upplevas som&lt;br&gt;orättvist. Om barnets intresse och den relation som bamet har med var-&lt;br&gt;dera föräldern sätts i förgrunden snarare än föräldrarnas inbördes för-&lt;br&gt;hållande, är det ändå naturligt att återbetalning skall ske efter förmågan&lt;br&gt;hos den återbetalningsskyldiga föräldern. Att på så sätt framhäva relatio-&lt;br&gt;nerna mellan var och en av föräldrarna och bamet, ligger i linje med den&lt;br&gt;syn på barnets rätt, familjen och föräldraskapet som det finns stor sam-&lt;br&gt;syn kring i samhället i dag. Återbetalningsskyldigheten mot staten är&lt;br&gt;heller ingenting som föräldrarna har möjlighet att reglera sinsemellan.&lt;br&gt;Därmed torde risken för konflikter mellan dem minska. Fördelarna med&lt;br&gt;den föreslagna ordningen får därför anses överväga nackdelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om återbetalningsskyldighet bör vara så enkla som möjligt.&lt;br&gt;Särlevande föräldrar bör själva kunna beräkna vilken återbetalningsskyl-&lt;br&gt;dighet som uppkommer när underhållsstöd lämnas till bamet. Enkla&lt;br&gt;regler medför administrativa besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsbidrag enligt föräldrabalken kan fastställas som ett engångs-&lt;br&gt;belopp. Engångsbidrag skall betalas till socialnämnden om bamet är&lt;br&gt;under 18 år. För beloppet skall normalt inköpas en livränta åt bamet&lt;br&gt;(7 kap. 7 § fjärde stycket och 4 kap. 6 § andra stycket FB). Om livrän-&lt;br&gt;tan understiger bidragsförskottets belopp lämnas bidragsförskott som&lt;br&gt;utfyllnadsbidrag, .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är vilka regler som då bör gälla för underhållsstöd och åter-&lt;br&gt;betalningsskyldighet. I praktiken synes avtal om engångsbelopp vara&lt;br&gt;ytterst ovanliga. I betänkandet Underhållsbidrag och bidragsförskott&lt;br&gt;anges att av 87 tillfrågade kommuner uppgav endast en kommun att&lt;br&gt;kommunen under år 1993 i ett fall hade haft ett avtal om engångsbidrag&lt;br&gt;att handlägga (se SOU 1995:26 s. 203).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.5 föreslås att underhållsstöd i dessa fall skall betalas som ett&lt;br&gt;utfyllnadsbidrag, dvs. en utfyllnad upp till underhållsstödets nivå. Ut-&lt;br&gt;fyllnadsbidraget är ett rent samhällsstöd och återkrävs inte av den åter-&lt;br&gt;betalningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder som en gång har betalat underhållsbidrag i form av ett en- Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;gångsbidrag i syfte att för all framtid reglera sin underhållsskyldighet&lt;br&gt;bör inte åläggas att betala till staten till följd av de nya reglerna om&lt;br&gt;underhållsstöd. Därför bör återbetalningsskyldighet för den bidragsskyl-&lt;br&gt;dige inte fastställas om underhållsbidrag betalas i form av ett engångs-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den bidragsskyldige är bosatt utomlands bör försäkringskassan ha&lt;br&gt;möjlighet att låta bli att fastställa återbetalningsskyldighet. I det fallet&lt;br&gt;bör i stället ett fastställt underhållsbidrag kunna åberopas mot den&lt;br&gt;bidragsskyldige. Det kan vara en fördel vid indrivning i utlandet, se&lt;br&gt;närmare om detta i avsnitt 6.2. Om försäkringskassan räknar med att den&lt;br&gt;bidragsskyldiga föräldern frivilligt kommer att betala i enlighet med ett&lt;br&gt;beslut om återbetalningsskyldighet finns det dock inget som hindrar att&lt;br&gt;försäkringskassan beslutar om återbetalningsskyldighet trots att den&lt;br&gt;bidragsskyldiga föräldern bor utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare utformningen av reglerna om återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;diskuteras i de följande avsnitten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.2 Procentregler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Återbetalningsskyldigheten for underhålls-&lt;br&gt;stödet skall relateras till den återbetalningsskyldiga förälderns&lt;br&gt;årliga bruttoinkomst efter ett grundavdrag på 24 000 kronor. Åter-&lt;br&gt;betalningsskyldigheten skall fastställas till en viss procent av det&lt;br&gt;på så sätt ffamräknade beloppet. Procentsatsen är 10 procent för&lt;br&gt;ett bam, 6,25 procent per bam for två bam och 5 procent per&lt;br&gt;bam för tre bam. Den totala procentsatsen ökar med en procent-&lt;br&gt;enhet för varje ytterligare bam utöver tre. Alla den återbetalnings-&lt;br&gt;skyldiges biologiska bam och adoptivbarn räknas med i antalet&lt;br&gt;bam. Om återbetalningen skulle bli lägre än 100 kronor per bam&lt;br&gt;och månad bortfaller återbetalningsskyldigheten. Återbetalnings-&lt;br&gt;skyldigheten skall justeras årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Utredningen föreslår att grundavdraget skall&lt;br&gt;vara 48 000 kronor och att procentsatsen for fastställandet av återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet for ett bam skall vara 9 % och 6 % per bam for två&lt;br&gt;bam. Förslaget överensstämmer i övrigt med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Jönköpings tingsrätt anser att det är viktigt att de&lt;br&gt;olika procentsatserna bestäms på ett sådant sätt att de avspeglar sam-&lt;br&gt;hällets syn på att det i första hand är föräldrarna och inte det allmänna&lt;br&gt;som skall svara for barnens försörjning. Riksrevisionsverket ifrågasätter&lt;br&gt;om inte underhållsskyldigheten upp till garantinivå bör kunna fullgöras&lt;br&gt;vid en lägre inkomstnivå. Liknande synpunkter framförs av Svea hovr itt,&lt;br&gt;Jönköpings tingsrätt, Askersunds kommun och Juridiska fakultetsnämn-&lt;br&gt;den vid Uppsala universitet. Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anför att det är positivt att halvsyskon får samma rätt till ekonomiskt&lt;br&gt;stöd från den gemensamma föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket, Umeå kommun, Askersunds kommun och Försäk-&lt;br&gt;ringsanställdas förbund uttrycker oro över att återbetalningsskyldiga&lt;br&gt;föräldrar med svag ekonomi kommer att drabbas alltför hårt. RRV pekar&lt;br&gt;på att beräkningar visar att det belopp som skall betalas till staten ökar&lt;br&gt;for bidragsskyldiga föräldrar med månadsinkomster under 14 000 kronor&lt;br&gt;per månad och sjunker i de högre inkomstlägena. Bl.a. Försäkrings-&lt;br&gt;anställdas förbund, Försäkringskasseförbundet, och Umeå kommun har&lt;br&gt;framfört liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Återbetalningsskyldigheten bör be-&lt;br&gt;stämmas enligt ett enkelt system med så få tolkningsmoment och inslag&lt;br&gt;av skönsmässiga bedömningar som möjligt. Det bör vara lätt att anpassa&lt;br&gt;återbetalningsskyldigheten till ändrade förhållanden. En lämplig metod&lt;br&gt;blir därför att bestämma återbetalningsskyldigheten som en viss procent&lt;br&gt;av den återbetalningsskyldiges årliga bruttoinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens inriktning for arbetet med att skapa ett nytt system har&lt;br&gt;varit att öka den genomsnittliga storleken på de belopp som de bidrags-&lt;br&gt;skyldiga skall betala. Skälen är dels det principiellt riktiga i att dessa&lt;br&gt;föräldrar står för en i förhållande till barnets andra förälder någorlunda&lt;br&gt;likvärdig del av sina barns försörjning, dels att förslaget bidrar till att&lt;br&gt;klara saneringen av de offentliga finanserna. Föräldrarna bör dock inte&lt;br&gt;ekonomiskt pressas över rimlig förmåga. Särskild hänsyn bör tas till&lt;br&gt;återbetalningssskyldiga föräldrar med begränsade inkomster. Av hänsyn&lt;br&gt;till dem med svag ekonomi föreslås ett grundavdrag från inkomsten om&lt;br&gt;24 000 kronor per år. Återbetalningsskyldiga med mycket låga inkomster&lt;br&gt;kommer då att få en låg återbetalningsskyldighet eller helt undantas från&lt;br&gt;betalningskravet. Dessutom föreslås att återbetalningsskyldigheten bort-&lt;br&gt;faller om återbetalningen skulle bli lägre än 100 kronor per bam och&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av hänsyn till den återbetalningsskyldiga förälderns samlade försörj-&lt;br&gt;ningsbörda bör den procentsats per bam som skall användas vid beräk-&lt;br&gt;ningen av återbetalningsskyldigheten minska med antalet bam som han&lt;br&gt;eller hon skall forsörja. Återbetalningsskyldigheten bör bestämmas till 10&lt;br&gt;procent om föräldern är underhållsskyldig for ett bam, till 6,25 procent&lt;br&gt;per bam om föräldern är underhållsskyldig for två bam och till 5 procent&lt;br&gt;per bam om föräldern är underhållsskyldig for tre bam. Om underhålls-&lt;br&gt;skyldighet föreligger for fler än tre bam beräknas återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;heten för varje bam till så många procent av inkomsten som motsvarar&lt;br&gt;det tal som erhålls om man dividerar summan av femton och antalet&lt;br&gt;bam utöver tre med det totala antalet bam. Det sammanlagda procent-&lt;br&gt;talet som skall fördelas på alla bam ökar då med en procentenhet for&lt;br&gt;varje ytterligare bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla den återbetalningsskyldiges bam bör ha likaberättigade anspråk på&lt;br&gt;hans eller hennes försörjningsförmåga. Det är rimligt att reglerna om&lt;br&gt;underhållsstöd även tar hänsyn till de av den återbetalningsskyldiges&lt;br&gt;bam som han eller hon lever tillsammans med eller är underhållsskyldig&lt;br&gt;för i andra förhållanden. Detta innebär bland annat att återbetal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsskyldigheten minskar om föräldern skulle fä bam i ett nytt för-&lt;br&gt;hållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av nödvändigheten av att sanera de offentliga finanserna&lt;br&gt;frångår regeringen promemorians förslag vad avser de procentsatser som&lt;br&gt;styr återbetalningsskyldigheten. Enligt promemorians förslag skulle grän-&lt;br&gt;sen for full återbetalningsskyldighet komma att sättas vid en månads-&lt;br&gt;inkomst på 17 300 kronor per månad for en förälder med ett bam. Flera&lt;br&gt;remissinstanser ansåg att denna inkomstgräns var väl generös. Regering-&lt;br&gt;en delar remissinstansernas uppfattning. De nu föreslagna procentsat-&lt;br&gt;serna leder, tillsammans med det föreslagna grundavdraget på 24 000&lt;br&gt;kronor, till att en återbetalningsskyldig förälder med ett bam kommer att&lt;br&gt;bli skyldig att återbetala underhållstödets fulla belopp (1 173 kronor i&lt;br&gt;månaden) om han eller hon har en inkomst som överstiger 13 700 kro-&lt;br&gt;nor i månaden. Vid två bam kommer återbetalningskyldigheten att mot-&lt;br&gt;svara underhållstödets fulla belopp vid en månadsinkomst på 20 700&lt;br&gt;kronor och vid tre bam kommer detta att vara fallet vid en månads-&lt;br&gt;inkomst på 25 400 kronor. Den föreslagna modellen leder i vissa in-&lt;br&gt;komstskikt, där de återbetalningsskyldiga med låga inkomster befinner&lt;br&gt;sig, till betydande minskningar av marginaleffekterna, dvs. av den andel&lt;br&gt;av en bruttoinkomstökning som går bort till ökade skatter, underhålls-&lt;br&gt;bidrag och avgifter samt minskade bidrag. Enligt modellen får man en&lt;br&gt;tillkommande marginaleffekt på 10 procent for ett bam, 12,5 procent&lt;br&gt;med två och 15 procent for tre bam. Med dagens regler kan marginal-&lt;br&gt;effekterna uppgå till 100 procent, dvs. hela det överskott som uppkom-&lt;br&gt;mer genom en inkomstökning kan, om den förälder som bamet bor hos&lt;br&gt;inte har något ekonomiskt överskott eller ett otillräckligt sådant, gå till&lt;br&gt;ökade underhållsbidrag. Detta innebär en drivkraft som motverkar ökade&lt;br&gt;arbetsinsatser. Det leder vidare till att man vill undvika omprövningar av&lt;br&gt;underhållsbidraget. Dessa olägenheter minskar radikalt med de förändra-&lt;br&gt;de reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan bör varje år pröva förälderns återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;het och anpassa den efter aktuellare förhållanden. Detta kan i en del fall&lt;br&gt;vara en betydande fordel for den återbetalningsskyldige. Om han eller&lt;br&gt;hon får reducerade inkomster kommer återbetalningsskyldigheten på sikt&lt;br&gt;att sänkas. Den bidragsskyldige behöver alltså inte försöka nå en öve-&lt;br&gt;renskommelse med den andra föräldern eller inleda en jämkningsprocess&lt;br&gt;vid domstol for att få betala mindre. Även för det allmänna innebär en&lt;br&gt;årlig justering en fördel. Statens återkrav höjs i takt med ökningar av&lt;br&gt;inkomsterna hos de återbetalningsskyldiga. Det minskar möjligheterna&lt;br&gt;for de återbetalningsskyldiga att övervältra en del av kostnaderna för&lt;br&gt;bamet på det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.3 Inkomstbegreppet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Återbetalningsskyldigheten skall beräknas&lt;br&gt;på inkomst av tjänst, intäkt av kapital och inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet. Avdrag under inkomstslaget kapital skall inte beak-&lt;br&gt;tas. Inkomst av näringsverksamhet skall ökas genom att vissa av-&lt;br&gt;drag som har karaktär av vinstdispositioner återläggs. Dessa är&lt;br&gt;avsättning till periodiseringsfonder, avdrag för egen pension (viss&lt;br&gt;del) samt ökning av expansionsmedel. Även avdrag för under-&lt;br&gt;skott från tidigare beskattningsår skall återläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg skall göras med en procent av skattepliktig förmögenhet&lt;br&gt;som överstiger 800 000 kronor samt för inkomst, inklusive&lt;br&gt;kostförmån, som beskattas enligt lagen (1958:295) om sjömans-&lt;br&gt;skatt och studiemedel i form av studiebidrag. Det sålunda ffam-&lt;br&gt;räknade beloppet skall minskas med 24 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig till-&lt;br&gt;styrker promemorians förslag. Kammarrätten i Göteborg, Socialstyrel-&lt;br&gt;sen, Riksskatteverket, Försäkringskasseförbundet, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation (TCO), Föreningen Söndagsbarn och Försäkrings-&lt;br&gt;anställdas förbund instämmer i att inkomstbegreppen vid beräkning av&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet av underhållsstöd och bostadsbidrag bör sam-&lt;br&gt;ordnas. Föreningen Söndagsbarn och Försäkringsanställdas förbund&lt;br&gt;tillägger att en samordning med bostadsbidrag bl.a. innebär administrati-&lt;br&gt;va fördelar. Socialstyrelsen anser att en kontinuerlig anpassning till bi-&lt;br&gt;dragsskyldiges ekonomiska förmåga är väl motiverad och att en förälder&lt;br&gt;skall betala efter sin förmåga utan hänsynstagande till andra åtaganden.&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet påtalar att regler saknas för hur återbetalning-&lt;br&gt;sskyldigheten skall fastställas för bidragsskyldiga med oregelbundna&lt;br&gt;inkomster. Umeå kommun anser att i inkomstbegreppet bör även kost-&lt;br&gt;nader för inkomsternas förvärvande och avbetalning på studielån beak-&lt;br&gt;tas. Föreningen Barnens Rätt till 2 Föräldrar pekar på att återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldigheten också skall vara beroende av om det finns stora kost-&lt;br&gt;nader för resor i samband med umgänge. Domstolsverket och Förening-&lt;br&gt;en Söndagsbarn anser att den ordning som föreslagits beträffande bo-&lt;br&gt;stadsbidrag i fråga om preliminära och slutliga bidrag även bör införas&lt;br&gt;vid fastställande av återbetalningsskyldighet. En tvingande regel om&lt;br&gt;skyldighet att anmäla inkomstförändring bör införas, enligt Askersunds&lt;br&gt;kommun. Riksrevisionsverket (RR V) påtalar att genom att återbetalnings-&lt;br&gt;beloppet bestäms i förhållande till den bidragsskyldiges taxerade inkomst&lt;br&gt;försvåras möjligheterna till manipulation då inkomsterna relativt lätt kan&lt;br&gt;kontrolleras. Försäkringskasseförbundet menar att återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;heten skulle kunna baseras på den aktuella inkomsten snarare än den&lt;br&gt;taxerade. Uddevalla kommun har funnit att bruttoinkomsten bör ligga till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund för återbetalningsskyldigheten. Länsrätten i Västernorrlands län&lt;br&gt;ifrågasätter om inte även den bidragsskyldiges inkomster for det aktuella&lt;br&gt;året skall ha betydelse för när jämkning kan ske. Umeå kommun anger&lt;br&gt;att förslaget innebär betydande förenklingar jämfört med dagens system.&lt;br&gt;Flera remissinstanser, såsom Socialstyrelsen, RFV och Karlskrona kom-&lt;br&gt;mun påtalar även att återbetalningsskyldigheten blir lätt att förstå och&lt;br&gt;beräkna för föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I departementspromemorian betonas&lt;br&gt;vikten av att reglerna för återbetalningsskyldigheten skall vara förutse-&lt;br&gt;bara och enkla. Underlaget for procentberäkningen bör vidare vara lätt&lt;br&gt;att få fram och att kontrollera. Regeringen delar denna uppfattning. Flera&lt;br&gt;av de remissinstanser som yttrat sig i frågan har också konstaterat att det&lt;br&gt;förslag till inkomstmått som lämnas i promemorian till stor del stämmer&lt;br&gt;överens med högt ställda krav på enkelhet och kontrollerbarhet, inte&lt;br&gt;minst från föräldrarnas sida. Regeringen anser dock att inkomstbegrep-&lt;br&gt;pen vid beräkning av återbetalningsskyldighet av underhållsstöd och&lt;br&gt;bostadsbidrag bör samordnas i något större utsträckning än vad som&lt;br&gt;framgår av promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till nya regler for bostadsbidrag har nyligen lagts fram av rege-&lt;br&gt;ringen (prop. 1995/96:186). Dessa förslag omfattar, förutom ett till vissa&lt;br&gt;delar förändrat inkomstbegrepp, bl.a. ett nytt inkomstprövningssystem.&lt;br&gt;Det nya systemet innebär att preliminärt bostadsbidrag lämnas for högst&lt;br&gt;tolv månader efter prövning av uppskattad aktuell årsinkomst. Bidraget&lt;br&gt;fastställs därefter slutligt på grundval av de inkomstuppgifter som skatte-&lt;br&gt;myndigheten fastställer vid taxeringen. För högt respektive för lågt preli-&lt;br&gt;minärt bostadsbidrag korrigeras vid fastställandet av det slutliga bostads-&lt;br&gt;bidraget. Ränta och avgift betalas på återbetalade resp, utbetalade be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av de remissinstanser som yttrat sig i frågan anser att den ord-&lt;br&gt;ning som regeringen föreslagit beträffande bostadsbidrag i fråga om&lt;br&gt;preliminära och slutliga bidrag även bör införas vid fastställande av&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet av underhållsstöd. Ytterligare några instanser&lt;br&gt;har föreslagit att återbetalningsskyldigheten skall baseras på den aktuella&lt;br&gt;inkomsten snarare än den taxerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid utformningen av föreliggande förslag till lag om&lt;br&gt;underhållsstöd bl.a. tagit fasta på vissa principiella skillnader mellan&lt;br&gt;systemet for underhållsstöd och systemet för bostadsbidrag. I systemet&lt;br&gt;för bostadsbidrag regleras förutsättningarna för inkomstprövning av ett&lt;br&gt;bidrag som lämnas av samhället till enskild person, medan förhållandet&lt;br&gt;när det gäller systemet för underhållsstöd snarast är det motsatta. I syste-&lt;br&gt;met för underhållsstöd är det inte heller sökandens inkomster som skall&lt;br&gt;beräknas. Utbetalningen av underhållsstöd påverkas inte av om den bi-&lt;br&gt;dragsskyldige vägrar medverka vid inkomstberäkningen. Det kan bli&lt;br&gt;svårt att få tillförlitliga uppgifter för en preliminär beräkning av inkoms-&lt;br&gt;ten och justeringarna vid en slutlig avräkning kan bli många och stora.&lt;br&gt;Det är mot denna bakgrund inte motiverat att för närvarande samordna&lt;br&gt;inkomstprövningen av respektive system i större omfattning än vad som&lt;br&gt;framgår av det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att inkomstprövningen av återbetalningsskyldigheten&lt;br&gt;i första hand skall grundas på inkomst av tjänst, såsom även förordats av&lt;br&gt;Lagrådet, samt intäkt av kapital och inkomst av näringsverksamhet. Med&lt;br&gt;hänsyn till det grundläggande synsätt som redovisats i det föregående,&lt;br&gt;att förälders försörjningsansvar skall grundas efter förmåga utan hän-&lt;br&gt;synstagande till andra åtaganden, och att systemet skall vara enkelt och&lt;br&gt;förutsebart, bör i princip inte beaktas andra avdrag eller eventuella un-&lt;br&gt;derskott under de två förstnämnda inkomstslagen än sådana som får&lt;br&gt;göras vid beräkning av inkomst av tjänst. Bruttolön med avdrag för vid&lt;br&gt;beskattningen medgivna avdrag i inkomstslaget tjänst (såsom resor till&lt;br&gt;och från arbetet och resor i tjänsten), ränteintäkter etc. får i detta sam-&lt;br&gt;manhang anses vara ett bra mått för att beräkna den ekonomiska förmå-&lt;br&gt;gan. Det innebär t.ex. att avdrag mot realisationsvinst (i inkomst av&lt;br&gt;kapital) inte får göras för realisationsförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det så gäller inkomst av näringsverksamhet ger skattelagstiftningen&lt;br&gt;möjlighet till olika resultatreglerande åtgärder, som i detta sammanhang&lt;br&gt;kan gynna hushåll med näringsinkomster framför hushåll med andra&lt;br&gt;inkomster. Regeringen anser det inte vara rimligt att sådana möjligheter&lt;br&gt;skall påverka bedömningen av återbetalningsskyldighet av underhålls-&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av återbetalningsskyldigheten bör samma principer&lt;br&gt;gälla för beräkning av inkomst av näringsverksamhet som för beräkning&lt;br&gt;av inkomst av tjänst och kapital. Därvid bör löntagare och egenföretaga-&lt;br&gt;re i största möjliga utsträckning behandlas på ett likvärdigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstbegreppet bör ses över inom flera delar av bidrags- och social-&lt;br&gt;försäkringssystemen. I avvaktan på en sådan översyn bör den återbetal-&lt;br&gt;ningsgrundande inkomsten för egenföretagare beräknas utifrån närings-&lt;br&gt;inkomsten justerad för vissa bokföringsåtgärder, som i mer påtaglig grad&lt;br&gt;kan anses ge fördelar för näringsidkare jämfört med löntagare. Närings-&lt;br&gt;inkomsten bör således ökas med årets avsättning till periodiseringsfonder&lt;br&gt;respektive minskas med årets upplösning av periodiseringsfonder, ökas&lt;br&gt;med avdrag för utgift till egen pension intill ett halvt basbelopp samt&lt;br&gt;ökas med ökning av expansionsmedel och minskas med minskning av&lt;br&gt;expansionsmedel. Även avdrag för underskott från tidigare beskattnings-&lt;br&gt;år bör återläggas. Begränsningen i fråga om pensionsutgift skall utfor-&lt;br&gt;mas för att så nära som möjligt motsvara vad som gäller för löntagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att en procent av den del av den skattepliktiga&lt;br&gt;förmögenheten, som överstiger 800 000 kronor skall beaktas då åter-&lt;br&gt;betalningsskyldigheten fastställs. Regeringen delar denna bedömning.&lt;br&gt;Även vissa kontrollerbara inkomster, som inte ingår i taxeringen men&lt;br&gt;som försäkringskassan kan få fram via andra register, såsom sjö-&lt;br&gt;inkomster och studiemedel i form av studiebidrag, bör beaktas vid fast-&lt;br&gt;ställande av återbetalningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller företagsförmögenhet finns i de gällande förmögenhetsskatte-&lt;br&gt;reglema undantag som bl.a. innebär att både tillgångar och skulder i&lt;br&gt;rörelsedrivande fåmansföretag utesluts vid beräkning av skattepliktig&lt;br&gt;förmögenhet. Förhållandet gör det svårt att beakta dessa tillgångar och&lt;br&gt;skulder vid förmögenhetsprövningen av återbetalningsskyldigheten. Oav-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sett vilken lösning som skulle sökas skulle handläggningen bli betungan-&lt;br&gt;de. Regeringen anser därför att det åtminstone tills vidare, eller till dess&lt;br&gt;resultaten av ovan nämnda översyn har redovisats, får accepteras att&lt;br&gt;detta slags tillgångar och skulder inte omfattas av förmögenhetspröv-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa speciella situationer skall skönsmässiga bedömningar kunna&lt;br&gt;göras vid beräkning av återbetalningsskyldigs inkomst. Det kan gälla fall&lt;br&gt;då intäkterna enligt taxeringen inte visar den verkliga förvärvsförmågan&lt;br&gt;och den bidragsskyldige inte visar godtagbar anledning till att förvärvs-&lt;br&gt;förmågan inte utnyttjas. Genom en särskild beräkning av kända in-&lt;br&gt;komster, förvärvsförmåga m.m. skall då en skälighetsbedömning göras&lt;br&gt;av återbetalningsskyldighetens storlek. Sådana bedömningar av &amp;quot;för-&lt;br&gt;värvsförmågan&amp;quot; och &amp;quot;godtagbar anledning&amp;quot; görs i dag enligt FB. En&lt;br&gt;omfattande praxis har bildats på området. Skälighetsbedömningen bör&lt;br&gt;dock bara göras om det är uppenbart att förvärvsförmågan i ett sådant&lt;br&gt;fall väsentligt överstiger den faktiska inkomsten. En skälighetsbedöm-&lt;br&gt;ning bör också kunna göras t.ex. om den bidragsskyldige är bosatt utom-&lt;br&gt;lands och därför inte har några inkomster i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett taxeringsbeslut överklagas kan den taxerade inkomsten komma&lt;br&gt;att ändras. Att i alla situationer justera det ursprungliga beslutet om&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet skulle medföra alltför stort administrativt mer-&lt;br&gt;arbete. Därför bör den återbetalningsskyldighet som fastställs i enlighet&lt;br&gt;med den ursprungliga taxeringen justeras endast om taxeringsbeslutet har&lt;br&gt;ökats eller minskats väsentligt. Det bör i detta sammanhang ankomma på&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, RFV, att ge erforderlig vägledning för när en&lt;br&gt;väsentlig ändring av taxerad inkomst skall anses föreligga. Om en retro-&lt;br&gt;aktiv höjning av återbetalningsskyldigheten avser mycket stora belopp&lt;br&gt;eller på annat sätt skulle bli betungande för den återbetalningsskyldige,&lt;br&gt;anser regeringen att anstånd (helt eller delvis) eller i vissa fall eftergift&lt;br&gt;skall kunna komma i fråga (se vidare avsnitt 5.4.5 Anstånd och efter-&lt;br&gt;gift)-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall på medium för automatisk databehandling kun-&lt;br&gt;na hämta uppgifter från det centrala skatteregistret om den bidragsskyldi-&lt;br&gt;ges och barnets inkomster för beräkning av återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;resp, underhållsstöd. Detta bör regleras i en ny registerförordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomstuppgifter hos skatteförvaltningen gäller sekretess. En regle-&lt;br&gt;ring av skattemyndighetens skyldighet att lämna ut dessa uppgifter till&lt;br&gt;försäkringskassan kommer att behövas, t.ex. i skatteregisterförordningen&lt;br&gt;(1980:556). Därmed kan också sekretessen brytas. Lagrådet har framfört&lt;br&gt;att det torde behöva övervägas ytterligare om skatteuppgifter i ärenden&lt;br&gt;om underhållsstöd täcks av 7 kap. 7 § första stycket sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) eller om lagtexten behöver kompletteras. Av förarbetena till&lt;br&gt;sekretesslagen (prop. 1979/80:2, del A, s. 189) framgår att ärenden enligt&lt;br&gt;lagen om bidragsförskott omfattas av bestämmelsen. Detsamma måste då&lt;br&gt;enligt regeringens mening gälla ärenden om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans möjlighet att från det centrala skatteregistret inhäm-&lt;br&gt;ta uppgifter om inkomsten hos den förälder som inte är sökande under-&lt;br&gt;lättar också för försäkringskassan att beräkna en fiktiv återbetal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsskyldighet i de fall underhållsstöd skall lämnas till bam som bor Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;växelvis hos båda sina föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att inhämta inkomstuppgifter är också viktig när försäk-&lt;br&gt;ringskassan årligen skall följa upp om återbetalningsskyldigheten eller&lt;br&gt;den fiktiva återbetalningsskyldigheten skall räknas om på grund av änd-&lt;br&gt;rade inkomstförhållanden enligt senaste fastställd taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.4 Ränta på återbetalningsskyldigheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om en återbetalningsskyldig förälder inte&lt;br&gt;betalar till staten i rätt tid skall ränta betalas på skulden. Ränta&lt;br&gt;skall betalas även om anstånd medgetts. Räntesatsen skall be-&lt;br&gt;stämmas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning skall i första hand avräknas på upplupen ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Socialstyrelsen har inte något att erinra mot att&lt;br&gt;ränta skall betalas för skuld som uppstått då återbetalningsskyldighet inte&lt;br&gt;skett i tid. Styrelsen anser dock att skulder som inte kan drivas in inte&lt;br&gt;skall räntebeläggas. Föreningen Söndagsbarn tillstyrker förslaget i sin&lt;br&gt;helhet. Försäkringsanställdas förbund menar att det är rimligt att ränta&lt;br&gt;debiteras även för skuld på underhåll till bam. Även Uddevalla kommun&lt;br&gt;och Fredrika Bremer-Förbundet menar att reglerna är rimliga och till-&lt;br&gt;ägger att de dessutom kan öka motivationen för den underhållsskyldige&lt;br&gt;att ta sin del av det ekonomiska ansvaret för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Reglerna för återbetalning av under-&lt;br&gt;hållsstöd bör utformas så att det inte blir förmånligt för den enskilde att&lt;br&gt;ha en skuld till staten. Det är därför rimligt att ränta debiteras på de&lt;br&gt;fordrade belopp som inte återbetalats i rätt tid. En sådan ordning stimu-&lt;br&gt;lerar också till betalning efter förfallodagen. Ränta bör följaktligen även&lt;br&gt;debiteras i de fall som en återbetalningsskyldig medgetts anstånd med&lt;br&gt;återbetalningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betalning som flyter in från återbetalningsskyldig bör i första hand&lt;br&gt;avräknas på upplupen ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntan, som inte skall vara avdragsgill, bör årligen fastställas av rege-&lt;br&gt;ringen till en nivå som motsvarar statens utgifter för sin upplåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.5 Anstånd och eftergift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En bidragsskyldig förälder kan helt eller&lt;br&gt;delvis medges anstånd med återbetalningen till staten. Anstånd&lt;br&gt;skall medges i den mån det behövs för att den bidragsskyldige&lt;br&gt;skall få behålla vad som behövs för eget och familjens underhåll.&lt;br&gt;Därvid skall utsökningsbalkens bestämmelser om gäldenärens&lt;br&gt;benificium tillämpas. Anstånd får även i andra fall medges om&lt;br&gt;det finns anledning till det med hänsyn till den bidragsskyldiges&lt;br&gt;personliga eller ekonomiska situation eller annan särskild anled-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bidragsskyldig förälder som har en skuld till staten skall&lt;br&gt;inte vara skyldig att betala ett högre belopp till staten varje må-&lt;br&gt;nad än vad som motsvarar den återbetalningsskyldighet som är&lt;br&gt;fastställd enligt procentmetoden. Det belopp som beslut om an-&lt;br&gt;stånd avser skall betalas före återbetalning som avser senare tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bidragsskyldig förälder kan medges eftergift om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl till det med hänsyn till den bidragsskyldiges eko-&lt;br&gt;nomiska eller personliga situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Föreningen Söndagsbarn tillstyrker förslaget i sin&lt;br&gt;helhet. Malmö tingsrätt påtalar att de föreslagna återbetalningsreglema&lt;br&gt;riskerar att orsaka en oönskad skuldackumulering hos vissa grupper&lt;br&gt;återbetalningsskyldiga föräldrar. För att en sådan skuldackumulering&lt;br&gt;skall motverkas föreslår tingsrätten att eftergiftsmöjlighetema ges en&lt;br&gt;mindre restriktiv utformning. Liknande synpunkter framförs av Konsu-&lt;br&gt;mentverket. Riksförsäkringsverket (RFV) avstyrker att anstånd får med-&lt;br&gt;ges först efter ansökan och anser att försäkringskassorna, liksom hittills,&lt;br&gt;bör bedöma detta ev. behov. Försäkringskasseförbundet framför liknan-&lt;br&gt;de synpunkter. Riksskatteverket (RSV) påpekar att skäl kan finnas att&lt;br&gt;överlämna en fordran på återbetalningsskyldighet till kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten även om utmätning av lön inte kan komma ifråga på grund av&lt;br&gt;reglerna om förbehåll i utsökningsbalken, t.ex. för verkställighet i ut-&lt;br&gt;betalning av överskjutande skatt. Försäkringsanställdas förbund anger&lt;br&gt;att beslut om eftergift bör kunna fattas på tjänstemannanivå. RFV påtalar&lt;br&gt;också att beneficiereglema i utsökningsbalken kan innebära att gäldenä-&lt;br&gt;ren i vissa fall får förbehålla sig ett mycket högt belopp för betalning av&lt;br&gt;bostadskostnader. RFV och Konsumentverket anser att ränta på återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldigheten bör kunna efterges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det genomgående synsättet bakom&lt;br&gt;promemorians förslag till underhållsstöd har varit att försörjningen av&lt;br&gt;egna bam skall vara en högt prioriterad utgift för föräldrarna. Att en&lt;br&gt;försörjningsplikt åvilar barnets föräldrar skall, enligt promemorian, med-&lt;br&gt;föra krav på att de anpassar sitt arbetskraftsutbud och sina egna utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter det. Regeringen delar denna uppfattning. I vissa fall kan det dock&lt;br&gt;av olika skäl vara svårt för en återbetalningsskyldig att betala det fast-&lt;br&gt;ställda återbetalningsbeloppet till staten. I sådana fall bör den återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldige föräldern ha möjlighet att få anstånd eller eftergift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstånd bör i första hand komma i fråga vid betalningssvårigheter av&lt;br&gt;övergående natur. Om det kan förutses att svårigheterna blir bestående&lt;br&gt;bör i stället eftergift aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i utsökningsbalkens 7 kap. 4 och 5 §§ om gäldenärens benifi-&lt;br&gt;cium innebär att gäldenären får förbehålla sig ett visst belopp for eget&lt;br&gt;och familjens underhåll innan utmätning av lön m.m. kan komma i frå-&lt;br&gt;ga. Reglerna om anstånd bör utgå från reglerna om gäldenärens benefi-&lt;br&gt;cium så att anstånd skall medges om de angivna reglerna i utsöknings-&lt;br&gt;balken medför att fordringen inte kan drivas in. Anstånd kan medges&lt;br&gt;helt eller delvis. Det innebär bl.a. att försäkringskassan i anståndsbeslutet&lt;br&gt;kan ta hänsyn till att en återbetalningsskyldig förälder har tillgångar&lt;br&gt;utöver sin lön m.m. och sålunda besluta att anståndet inte skall omfatta&lt;br&gt;andra tillgångar än gäldenärens lön m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstånd bör kunna medges även i andra fall när anledning finns med&lt;br&gt;hänsyn till den återbetalningsskyldiges personliga eller ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden. Det kan t.ex. vara fråga om att den återbetalningsskyldige&lt;br&gt;under en tid drabbas av en svår sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om anstånd bör kunna meddelas, efter ansökan, for högst ett år&lt;br&gt;i taget. Många gånger kan det dock finnas skäl att ha en kortare&lt;br&gt;anståndstid än ett år. De uppgifter som ligger till grund for ansökan skall&lt;br&gt;styrkas av den återbetalningsskyldige. Den som medgetts anstånd bör&lt;br&gt;vara skyldig att till försäkringskassan anmäla sådana ändrade förhållan-&lt;br&gt;den som påverkar rätten till anstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om anstånd innebär att det finns en skuld till staten som blir&lt;br&gt;större ju längre anståndet varar. Den återbetalningsskyldige bör ges möj-&lt;br&gt;lighet att återbetala skulden i en rimlig takt. Större belopp per år skall&lt;br&gt;inte behöva återbetalas än det belopp som fastställts eller skulle ha fast-&lt;br&gt;ställts genom procentmetoden. Det innebär att skulden kan kvarstå efter&lt;br&gt;det att staten har upphört att lämna underhållsstöd till bamet. Den åter-&lt;br&gt;betalningsskyldige skall dock ha rätt att betala mer om han eller hon&lt;br&gt;själv så önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som beslut om anstånd avser skall betalas före återbetal-&lt;br&gt;ning som avser senare tid. Detta innebär att den återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;som löpande förfaller till betalning i många fall blir en tillkommande&lt;br&gt;skuld. Ett nytt anståndsbeslut måste då ofta meddelas for den tillkom-&lt;br&gt;mande skulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skuld som omfattas av anståndsbeslutet skall räntebeläggas (se av-&lt;br&gt;snitt 5.4.4 Ränta på återbetalningsskyldigheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall även, efter ansökan, kunna efterge statens ford-&lt;br&gt;ran avseende återbetalningsskyldighet i de fall det inte är tillräckligt med&lt;br&gt;ett beslut om anstånd. Eftergift bör dock tillämpas bara i undantagsfall.&lt;br&gt;Sålunda bör eftergift komma i fråga om det finns synnerliga skäl for det&lt;br&gt;med hänsyn till den återbetalningsskyldige förälderns personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden. Synnerliga skäl kan föreligga om den åter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningsskyldige föräldern har medgetts anstånd under en längre tid Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;och det finns anledning att anta att den återbetalningsskyldiges ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden inte kommer att förbättras inom överskådlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftergift kan också bli aktuell i situationer av rehabiliteringskaraktär&lt;br&gt;eller andra liknande situationer där en eftergift av skulden är nödvändig&lt;br&gt;for att rehabiliteringen skall lyckas eller for att den återbetalningsskyldi-&lt;br&gt;ge föräldern inte skall slås ut socialt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om eftergift kan innebära att gamla skulder avskrivs men&lt;br&gt;också att återbetalningsskyldighet som avser framtiden begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftergift bör normalt inte medges i den mån det kan antas att den åter-&lt;br&gt;betalningsskyldige föräldern åtminstone till någon del kommer att kunna&lt;br&gt;betala sin skuld till staten inom den tidsrymd som återstår till dess att&lt;br&gt;skulden preskriberas, se avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att eftergiftsmöjligheten skall tillämpas med återhållsam-&lt;br&gt;het. Av detta skäl är det lämpligt att socialforsäkringsnämnd även fort-&lt;br&gt;sättningsvis beslutar i samtliga sådana ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.6 Konsekvenserna för den återbetalningsskyldige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De föreslagna reglerna om återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet till staten innebär att många återbetalningsskyl-&lt;br&gt;diga föräldrar med goda inkomster kommer att få återbetala en&lt;br&gt;större del av samhällsstödet till staten än de gör nu enligt reglerna&lt;br&gt;om bidragsförskott. Återbetalningsskyldiga föräldrar med låga in-&lt;br&gt;komster kommer i vissa fall att få betala mer till staten och i and-&lt;br&gt;ra fall mindre än i dag. De belopp som staten återkräver kommer&lt;br&gt;i vissa fall inte att kunna drivas in av kronofogdemyndigheterna&lt;br&gt;till följd av utsökningsbalkens regler om vad en gäldenär skall få&lt;br&gt;förbehålla sig for sitt uppehälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De föreslagna reglerna om åter-&lt;br&gt;betalningsskyldighet kommer i många fall att leda till en ökad försörj-&lt;br&gt;ningsbörda för föräldrar som inte bor tillsammans med sina bam. Det&lt;br&gt;blir fallet om det underhållsbidrag som enligt nuvarande regler ligger till&lt;br&gt;grund för återbetalningsskyldigheten är lågt därför att bamet har egna in-&lt;br&gt;komster eller därför att barnets andra förälder har goda inkomster och&lt;br&gt;inte på grund av att den återbetalningsskyldiga föräldern har låga in-&lt;br&gt;komster. När återbetalningsskyldigheten bestäms enligt reglerna om&lt;br&gt;underhållsstöd tas hänsyn endast till den återbetalningsskyldiga föräl-&lt;br&gt;derns inkomst och inkomsten beaktas i princip fullt ut, vilket tillsam-&lt;br&gt;mans med andra faktorer innebär att det belopp som föräldern skall&lt;br&gt;återbetala till staten kan bli högre än vad som följer av nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i de fall där underhållsbidraget inte är lågt på grund av de ovan&lt;br&gt;angivna omständigheterna torde återbetalningsskyldigheten till staten ofta&lt;br&gt;bli bestämd till ett högre belopp än enligt nuvarande regler. Det beror på&lt;br&gt;att förälderns betalningsförmåga bedöms på ett annat sätt enligt reglerna&lt;br&gt;om underhållsstöd än enligt reglerna om underhåll. När återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldigheten bestäms utgår man enligt reglerna om underhållsstöd&lt;br&gt;från bruttoinkomsten. Förälderns levnadskostnader beaktas inte. I stället&lt;br&gt;finns ett grundavdrag på 24 000 kronor per år samt en regel om att åter-&lt;br&gt;betalning lägre än 100 kronor per bam och månad innebär att återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldigheten bortfaller. När underhållsbidrag fastställs får föräldern&lt;br&gt;enligt reglerna i föräldrabalken (FB) efter skatteavdrag förbehålla sig&lt;br&gt;skälig bostadskostnad samt ett normalbelopp på 120 procent av basbe-&lt;br&gt;lopp för år räknat (3 620 kronor i månaden år 1996) för levnadskostna-&lt;br&gt;der i övrigt, (se avsnitt 4.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt reglerna om underhållsstöd anses en person med ett bam ha för-&lt;br&gt;måga att återbetala en del av underhållsstödet vid en bruttoinkomst på&lt;br&gt;3 100 kronor i månaden. Enligt nuvarande regler anses en förälder ha&lt;br&gt;förmåga att betala underhållsbidrag och därmed återbetala till staten först&lt;br&gt;vid en månadsinkomst på 11 000 kr om föräldern har en bostadskostnad&lt;br&gt;på 3 750 kronor och betalar skatt enligt tabell 33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan också jämföra vid vilken inkomst en förälder anses ha förmå-&lt;br&gt;ga att betala ett belopp som motsvarar underhållsstödets belopp&lt;br&gt;(1 173 kronor i månaden). Enligt reglerna om underhållsstöd måste den&lt;br&gt;återbetalningsskyldiga föräldern ha en månadsinkomst på omkring&lt;br&gt;13 700 kronor for att komma upp i ett så högt återbetalningsbelopp&lt;br&gt;medan föräldern enligt reglerna i FB anses ha förmåga att betala detta&lt;br&gt;belopp redan vid en månadsinkomst på 12 900 kronor om förälder har&lt;br&gt;en bostadskostnad på 3 750 kronor och betalar skatt enligt tabell 33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom underhållsbidragets storlek och därmed återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;heten till staten enligt nuvarande regler beror på vissa faktorer&lt;br&gt;- bostadskostnad, särskilda förbehåll, den andra förälderns ekonomi,&lt;br&gt;barnets behov m.m. - medan återbetalningsskyldigheten enligt de före-&lt;br&gt;slagna reglerna om underhållsstöd beror på andra faktorer går det inte att&lt;br&gt;göra någon bedömning av vilka konsekvenser de nya reglerna får for de&lt;br&gt;återbetalningsskyldiga föräldrarna utan att göra beräkningar i ett repre-&lt;br&gt;sentativt och tillräckligt stort urval av verkliga fall. Någon sådan jäm-&lt;br&gt;förelse har inte gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte att säkert säga hur reglerna om underhållsstöd påverkar de&lt;br&gt;återbetalningsskyldiga föräldrarnas ekonomiska situation. Regeringen&lt;br&gt;avser att noga följa upp denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man bedömer vilka konsekvenser de föreslagna reglerna om un-&lt;br&gt;derhållsstöd kommer att få for återbetalningsskyldiga föräldrar kan det&lt;br&gt;vara av intresse att studera de normer för levnadskostnader som används&lt;br&gt;i andra sammanhang. Förutom de förbehållsbelopp som i dag tillämpas&lt;br&gt;vid bestämmande av underhållsbidrag till bam finns liknande normer i&lt;br&gt;exekutionsrättsliga sammanhang och inom socialbidragssystemet. En&lt;br&gt;närmare redogörelse for de olika beloppen, liksom for Konsumentverkets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkningar av skäliga hushållskostnader, finns i betänkandet Under-&lt;br&gt;hållsbidrag och bidragsförskott (SOU 1995:26 s. 229 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid löneexekution får en gäldenär alltid behålla ett visst belopp for sitt&lt;br&gt;eget och familjens underhåll. Detta belopp kallas vid införsel &amp;quot;förbe-&lt;br&gt;hållsbelopp&amp;quot;. Vid införsel får lön tas i anspråk endast i den mån den&lt;br&gt;överstiger vad gäldenären behöver for eget underhåll m.m. Normal-&lt;br&gt;beloppet per månad är år 1995 for en ensamstående gäldenär 3 666 kr.&lt;br&gt;Till normalbeloppet läggs utgifter for bl.a. resor till och från arbetet.&lt;br&gt;Bostadskostnaden beräknas särskilt och läggs till normalbeloppet. Syste-&lt;br&gt;met har ändrats tekniskt med början den 1 april 1996 (prop. 1994/95:49),&lt;br&gt;se nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har utarbetat en vägledande norm for socialbidrag. För&lt;br&gt;år 1996 ligger socialbidragsnormen för en ensamstående på 3 453 kronor&lt;br&gt;i månaden. Bl.a. kostnader för resor till och från arbetet och fack-&lt;br&gt;fÖreningsavgifter anses av Socialstyrelsen ingå i en skälig levnadsnivå&lt;br&gt;men har inte räknats in i normen eftersom kostnaderna varierar från&lt;br&gt;person till person. Också bostadskostnader ligger utanför normen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om underhållsstöd innebär, trots förekomsten av ett grund-&lt;br&gt;avdrag, att föräldrar med så låga inkomster att de redan ligger under&lt;br&gt;socialbidragsnormen kan bli återbetalningsskyldiga mot staten. Äterbetal-&lt;br&gt;ningsbeloppet kan i vissa situationer inte drivas in eftersom den åter-&lt;br&gt;betalningsskyldige inte har medel som överstiger vad han eller hon får&lt;br&gt;förbehålla sig vid införsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att återbetalningsskyldighet enligt de föreslagna reglerna kommer att&lt;br&gt;fastställas även for personer som har sådana ekonomiska förhållanden att&lt;br&gt;deras tillgångar understiger vad de får förbehålla sig vid införsel innebär&lt;br&gt;att statens fordran, om inte återbetalning sker frivilligt, inte kommer att&lt;br&gt;kunna drivas in av kronofogdemyndigheten. Därtill kommer att förbe-&lt;br&gt;hållsbeloppet har höjts något i förhållande till tidigare förbehållsbelopp&lt;br&gt;vid införsel i samband med att de två nuvarande formerna för löneexe-&lt;br&gt;kution, införsel i lön och utmätning av lön, den 1 april 1996 har slagits&lt;br&gt;samman till ett enhetligt system (se prop. 1994/95:49). Detta kan inne-&lt;br&gt;bära att antalet fordringar på återbetalning som inte kan drivas in ökar&lt;br&gt;eller att indrivningen tar längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att återbetalningsskyldigheten i vissa fall kommer att fastställas till be-&lt;br&gt;lopp som inte kan drivas in är givetvis förenat med nackdelar. Regering-&lt;br&gt;en har diskuterat flera lösningar på detta problem. Ett sätt att undvika&lt;br&gt;problemet är att höja grundavdraget så att återbetalningsskyldighet inte&lt;br&gt;åläggs dem som har inkomster som understiger forbehållsbeloppet vid&lt;br&gt;löneexekution. Om återbetalningsskyldighet som inte kan drivas in inte&lt;br&gt;heller skall kunna fastställas måste emellertid grundavdraget höjas till en&lt;br&gt;mycket hög nivå. Skälet till det är främst att de bostadskostnader som&lt;br&gt;accepteras vid indrivning kan vara mycket höga. Huvudregeln i exeku-&lt;br&gt;tionsrättsliga sammanhang är nämligen att den faktiska bostadskostnaden&lt;br&gt;godtas. Om den önskvärda besparingen skall uppnås trots att grund-&lt;br&gt;avdraget höjs kraftigt måste också procentsatserna höjas betydligt. Detta&lt;br&gt;medför ökade marginaleffekter, vilket är en stor nackdel. Vidare bör&lt;br&gt;beaktas att återbetalningsskyldiga föräldrar med låg lön i vissa fall ändå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan fullgöra sin återbetalningsskyldighet. Det gäller t.ex. de som har&lt;br&gt;låga bostadskostnader och de som lever i hushåll där andra har in-&lt;br&gt;komster. Sammanfattningsvis skulle en höjning av grundavdraget med-&lt;br&gt;föra många problem. En lösning som innebär att grundavdraget höjs bör&lt;br&gt;därför inte föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan möjlig lösning vore att införa en rätt för en återbetalnings-&lt;br&gt;skyldig förälder att förbehålla sig ett belopp för sin egen försörjning.&lt;br&gt;Problemet med en sådan lösning är att man går i från enkelheten i syste-&lt;br&gt;met och betoningen på föräldrars ansvar. Vidare skapas marginaleffekter&lt;br&gt;på 100 procent i vissa fall eftersom hela överskottet över förbehålls-&lt;br&gt;beloppet kan gå till att fullgöra återbetalningsskyldigheten. Om man&lt;br&gt;väljer att inte schablonisera bostadskostnaderna kommer dessutom åter-&lt;br&gt;betalningsskyldigheten att minska om den återbetalningsskyldige väljer&lt;br&gt;att skaffa en dyrare bostad, vilket är en missriktad drivkraft. En sådan&lt;br&gt;lösning bör därför inte heller väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot att införa undantagsregler av nu skisserat slag talar också att den&lt;br&gt;återbetalningsskyldiga förälderns återbetalningsskyldighet måste anses&lt;br&gt;vara ett ansvar av minst lika stor vikt som att betala skatt. Ingen slipper&lt;br&gt;helt att betala skatt under hänvisning till låga inkomster om inkomsten&lt;br&gt;över huvud taget är beskattningsbar. I ekonomiska termer är det inte&lt;br&gt;heller så stora krav som ställs på återbetalningsskyldiga föräldrar med&lt;br&gt;låga inkomster. Att även de skall bidra till sina barns försörjning är av&lt;br&gt;betydelse från principiella utgångspunkter och med hänsyn till det all-&lt;br&gt;männas utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa skäl föreslår regeringen inte några undantagsregler utan åter-&lt;br&gt;betalningsskyldigheten bör fastställas enligt procentmetoden för alla&lt;br&gt;återbetalningsskyldiga föräldrar som har inkomster över 24 000 kronor&lt;br&gt;om året. Dock gäller den begränsningen att om återbetalningen skulle bli&lt;br&gt;lägre än 100 kronor per bam och månad så bortfaller återbetalnings-&lt;br&gt;skyldigheten. De återbetalningsskyldiga som inte kan betala återkravs-&lt;br&gt;beloppet bör emellertid under vissa omständigheter kunna medges an-&lt;br&gt;stånd med betalning eller eftergift (se avsnitt 5.4.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots regler om anstånd och eftergift finns dock risken att reglerna om&lt;br&gt;återbetalning leder till en ökad skuldbörda för många återbetalnings-&lt;br&gt;skyldiga. Det kan föra med sig flera negativa konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad försörjningsbörda kan på ett negativt sätt påverka barnets möj-&lt;br&gt;ligheter att umgås med den återbetalningsskyldiga föräldern. Ekonomiska&lt;br&gt;omständigheter kan redan i dag leda till att ett bam inte kan umgås i&lt;br&gt;önskvärd utsträckning med den förälder som bamet inte bor hos. En&lt;br&gt;ökad försörjningsbörda för denna förälder kan innebära att möjligheterna&lt;br&gt;till umgänge med bamet minskar ytterligare. Detta är givetvis olyckligt&lt;br&gt;och de föreslagna reglernas inverkan på umgänget måste följas med stor&lt;br&gt;uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bamet och den förälder som bamet skall umgås med är bosatta på&lt;br&gt;skilda orter uppkommer kostnader för resa m.m. i samband med um-&lt;br&gt;gänget. Regeringen kommer att ta upp frågan om resekostnader i sam-&lt;br&gt;band med umgänge i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan den ökade bördan på återbetalningsskyldiga föräldrar leda till Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;att staten i större utsträkning än i dag måste tillgripa tvång - exekutiva&lt;br&gt;åtgärder - för att få sina fordringar betalda. Det leder till ökade kost-&lt;br&gt;nader för staten. I den mån statens fordringar inte kan drivas in hos den&lt;br&gt;återbetalningsskyldiga föräldern minskar det dessutom besparingseffekten&lt;br&gt;av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningseffekter av nytt återbetalningssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för underhållsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt redovisas analyser av fördelningseffekterna av förslaget i&lt;br&gt;denna proposition. De föreslagna reglerna om underhållsstöd har tilläm-&lt;br&gt;pats på bidragsskyldiga föräldrar vars bam får bidragsförskott enligt&lt;br&gt;nuvarande regler. Bidragsskyldiga vars bam inte får bidragsförskott ingår&lt;br&gt;således inte i beräkningen. Analysen avser de direkta effekterna av re-&lt;br&gt;geländringarna, dvs. eventuella ändrade beteenden bland hushåll eller&lt;br&gt;förändrade administrativa rutiner beaktas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten för de enskilda individerna beskrivs på hushållsnivå. Härvid&lt;br&gt;visar det sig i ett fåtal fall att båda makarna i ett och samma hushåll har&lt;br&gt;bam som får bidragsförskott. Förändringen av den genomsnittliga dis-&lt;br&gt;ponibla inkomsten per konsumtionsenhet (person som ingår i hushållet)&lt;br&gt;före boendekostnad har beräknats för de drygt 200 000 hushåll där nå-&lt;br&gt;gon förälder med bam som får bidragsförskott ingår. De föreslagna reg-&lt;br&gt;lerna om underhållsstöd innebär en minskning av den disponibla in-&lt;br&gt;komsten per konsumtionsenhet med i genomsnitt 2 500 kr per år för&lt;br&gt;bidragsskyldiga föräldrar vars bam för närvarande får bidragsförskott.&lt;br&gt;Ungefär 58 procent av dessa bidragsskyldiga är ensamstående och sak-&lt;br&gt;nar bam i hushållet medan ca 8 procent är ensamföräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande diagram redovisas fördelningseffekterna. Förändringen i dis-&lt;br&gt;ponibel inkomst per konsumtionsenhet har beräknats för olika klasser.&lt;br&gt;De grupperingar som redovisas är decilgrupper. (Intervall med vardera&lt;br&gt;10 % av populationen - redovisade från lägsta till högsta värde.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1 Förändring av disponibel inkomst per konsumtionsenhet&lt;br&gt;för bidragsskyldiga hushåll i olika decilgrupper. Kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 23456789&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-1000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-3000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-4000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-5000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-6000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-7000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03208/prop_199596__208-2.png" style="width:242pt;height:96pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2 Förändring av disponibel inkomst per konsumtionsenhet&lt;br&gt;för bidragsskyldiga hushåll i olika decilgrupper. Procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 23456789&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03208/prop_199596__208-3.png" style="width:268pt;height:95pt;"/&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har en svagt progressiv karaktär, dvs. bidragsskyldiga i hushåll Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;med högre ekonomisk standard får med de nya reglerna betala något&lt;br&gt;mer än bidragsskyldiga i hushåll med en lägre standard. Den lägsta deci-&lt;br&gt;len får enligt förslaget en lindring av sin betalningsskyldighet. Ungefär&lt;br&gt;25 procent av de bidragsskyldiga får betala mindre än i dag. För ca&lt;br&gt;9 procent av de bidragsskyldiga är betalningsskyldigheten oförändrad&lt;br&gt;medan ca 66 procent av bidragsskyldiga beräknas få betala mer än idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ca hälften av de studerande som berörs av förslaget och en fjärdedel&lt;br&gt;av bidragsskyldiga som saknar förvärvsinkomst får sänkt bidragsskyldig-&lt;br&gt;het jämfört med nuvarande system. I den senare gruppen ingår t.ex.&lt;br&gt;förtidspensionärer, långtidsarbetslösa och personer som helt är beroende&lt;br&gt;av socialbidrag. Av hela gruppen bidragsskyldiga har drygt en tredjedel&lt;br&gt;varit arbetslös minst en månad. Av dessa kommer var fjärde att få sänkt&lt;br&gt;betalningsskyldighet genom förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En statisk beräkning av risken för övervältring av kostnader på social-&lt;br&gt;bidragen indikerar en ringa risk. Snarast förefaller det som om behovet&lt;br&gt;av sådana bidrag skulle minska genom att vissa bidragsskyldiga hushåll&lt;br&gt;med låg inkomst får en lägre betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metod - modell och data&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningseffekterna har analyserats med hjälp av en mikrosimulerings-&lt;br&gt;modell som Statistiska centralbyrån (SCB) utarbetat i samarbete med&lt;br&gt;regeringskansliet. Modell och data finns beskrivna i bilaga 1 till Rege-&lt;br&gt;ringens proposition Nya regler för bostadsbidrag (1995/96:186). Beräk-&lt;br&gt;ningarna i denna proposition är baserade på statistiska uppgifter för år&lt;br&gt;1994 för de ca 13 000 hushåll som ingår i SCB:s årliga inkomstfördel-&lt;br&gt;ningsundersökning (HINK94). För denna analys är undersökningen kom-&lt;br&gt;pletterad med uppgifter om den underhållsskyldiges samtliga biologiska&lt;br&gt;bam och om de bor hemma eller om de inte ingår i HINK- hushållet.&lt;br&gt;Vissa uppgifter om bidragsskyldiga föräldrar som inte är skyldiga att&lt;br&gt;betala något underhållsbidrag antingen på grund av att bidraget är fast-&lt;br&gt;ställt till noll kronor eller inte fastställt (ännu) har inhämtats från RFV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningspliktig inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomstunderlag används för underhållsskyldiga faktiska uppgifter&lt;br&gt;i deklarationen om inkomst av tjänst eller näring, intäkt av kapital samt&lt;br&gt;en procent av skattepliktig förmögenhet som överstiger 800 000 kr. 1 in-&lt;br&gt;komsten inkluderas även studiebidrag och inkomst som beskattas enligt&lt;br&gt;lagen om sjömansskatt. Endast vid taxeringen fastställda avdrag för resor&lt;br&gt;till och från arbetet har beaktats. Inkomst av näringsverksamhet har&lt;br&gt;ökats genom att vissa avdrag som har karaktär av vinstdispositioner&lt;br&gt;återlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner av disponibel inkomst, konsumtionsenhet och olika fördel-&lt;br&gt;ningsmått finns i ovannämnda bilaga 1 till prop. 1995/96:186. Där finns&lt;br&gt;även en utförlig diskussion om risker för övervältring på socialbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Underhållsstöd skall betalas som utfyllnad&lt;br&gt;(s.k. utfyllnadsbidrag) om det finns grundad anledning att anta att&lt;br&gt;en förälder betalar underhåll till bamet som motsvarar återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldigheten enligt reglerna om underhållsstöd, om bamet&lt;br&gt;bor växelvis hos båda föräldrarna eller om sökanden begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fredrika Bremer-Förbundet anser att underhålls-&lt;br&gt;stöd vid delat boende bör kunna lämnas till båda föräldrarna att fördelas&lt;br&gt;mellan dem. Föreningen Söndagsbarn tillstyrker förslaget i sin helhet.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) anser att lagstiftningen bör utformas så att&lt;br&gt;andelen utfyllnadsärenden ökar, vilket kan ske genom en regel om att&lt;br&gt;underhållsstöd beviljas först då det är utrett att bidragsskyldig inte kom-&lt;br&gt;mer att betala direkt till bamet eller dess företrädare. Länsrätten i Upp-&lt;br&gt;sala län påpekar att förslaget innebär att bidragsskyldiga föräldrar i&lt;br&gt;praktiken fråntas möjligheten till direktbetalning i de fall under-&lt;br&gt;hållsbidraget är lägre än återbetalningsskyldigheten. Socialstyrelsen pe-&lt;br&gt;kar på att utfyllnadsbidrag kan överkompensera de föräldrar som har&lt;br&gt;bamet växelvis boende hos sig, jämfört med andra föräldrar. Styrelsen&lt;br&gt;avstyrker därför förslaget i denna del. Uddevalla kommun påpekar att&lt;br&gt;systemet innebär en försämring vid växelvis boende som ej innebär&lt;br&gt;halva tiden hos resp, förälder. Vid växelvis boende hälften/hälften blir&lt;br&gt;systemet vidare orättvist mot den förälder som bamet ej är folbokfort&lt;br&gt;hos. Försäkringskasseförbundet (FK.F) påpekar att underhållsstödet ökar&lt;br&gt;när en förälder som bamet inte är folkbokfört hos får minskade inkoms-&lt;br&gt;ter. Umeå kommun anser att utfyllnadsbidrag bör utges även i förhållan-&lt;br&gt;de till boföräldem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i det föregående an-&lt;br&gt;gett att det från flera utgångspunkter är en fördel om den bidragsskyldi-&lt;br&gt;ge föräldern betalar underhåll direkt till sitt bam. Kontakten mellan bar-&lt;br&gt;net och den bidragsskyldige blir då på ett naturligt sätt mer direkt. Om&lt;br&gt;underhållsbidrag betalas direkt till bamet minskar statens kostnader för&lt;br&gt;underhållsstöd. Även statens administrativa kostnader minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar som är överens om hur umgänge och forsörjningsansvar ska&lt;br&gt;fördelas kan välja att endast söka utfyllnadsdelen i underhållsstödet. I ett&lt;br&gt;sådant fall gör försäkringskassan en beräkning av hur mycket den föräl-&lt;br&gt;der som bamet inte är folkbokfört hos skulle ha att betala enligt procent-&lt;br&gt;reglerna och bestämmer utfyllnadsbidraget till skillnaden mellan under-&lt;br&gt;hållsstödets belopp och procentbeloppet. Om man väljer att endast söka&lt;br&gt;denna del av stödet uppkommer ingen återbetalningsskyldighet mot sta-&lt;br&gt;ten. Skulle det visa sig att den underhållsbidragsskyldiga föräldern inte&lt;br&gt;betalar ett underhållsbidrag som uppgår till procentbeloppet kan den&lt;br&gt;andra föräldern lämna in en ny ansökan och begära fullt underhållsstöd.&lt;br&gt;Skulle den underhållsbidragsskyldiga föräldern i något fall betala ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underhållsbidrag som överstiger procentbeloppet innebär det bara att Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;bamet får en bättre försörjningssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bamet bor växelvis hos föräldrarna har båda föräldrarna kostnader&lt;br&gt;for bamet. Den förälder som bamet inte är folkbokfört hos betalar for&lt;br&gt;bamet när det bor hos honom eller henne och den förälder som bamet är&lt;br&gt;folkbokfört hos och varaktigt bor hos får lägre kostnader för barnets&lt;br&gt;försörjning när det vistas hos den andra föräldern. Som närmare utveck-&lt;br&gt;lats i avsnitt 5.2 bör den förälder som bamet inte är folkbokfört hos då&lt;br&gt;inte åläggas någon återbetalningsskyldighet mot staten och underhålls-&lt;br&gt;stödet till bamet bör minska i motsvarande mån. Också i denna situation&lt;br&gt;bestäms underhållsstödet som ett utfyllnadsbidrag som beräknas på sam-&lt;br&gt;ma sätt som i det fallet den bidragsskyldige betalar procentbeloppet&lt;br&gt;direkt till bamet. Denna möjlighet att få utfyllnadsbidraget kan utgöra ett&lt;br&gt;stöd för föräldrar som önskar ta ett stort gemensamt ansvar för sina bam&lt;br&gt;även om de är särboende. I dag utges inte något samhällsstöd till för-&lt;br&gt;äldrar som väljer växelvis boende (se avsnitt 5.2). Denna situation för-&lt;br&gt;bättras nu genom att de kan få utfyllnadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör bara utfyllnadsdelen av underhållsstödet betalas ut om det i&lt;br&gt;andra fall finns grundad anledning att anta att den bidragsskyldiga för-&lt;br&gt;äldern direkt till bamet betalar ett underhållsbidrag som motsvarar den&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet som skulle fastställas enligt procentreglerna.&lt;br&gt;Även i fall där underhållsbidraget inte motsvarar återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;heten enligt procentreglerna skulle det för enskilda säkert vara en fördel&lt;br&gt;om underhållsbidraget kunde betalas direkt till bamet. En sådan ordning&lt;br&gt;skulle emellertid orsaka stora administrativa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den bidragsskyldige är bosatt utomlands bör endast utfyllnadsdelen&lt;br&gt;av underhållsstödet betalas om den bidragsskyldige i rätt ordning betalar&lt;br&gt;fastställt underhållsbidrag. Någon återbetalningsskyldighet behöver näm-&lt;br&gt;ligen inte fastställas i den situationen, se avsnitt 5.4.1 och 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När underhållsbidrag fastställts som ett engångsbelopp bör endast ut-&lt;br&gt;fyllnadsdelen av underhållsstödet betalas ut beräknat efter vad engångs-&lt;br&gt;beloppet skäligen kan anses motsvara i månatliga belopp. Någon åter-&lt;br&gt;betalningsskyldighet fastställs inte heller i den situationen, se avsnitt&lt;br&gt;5.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Underhållsbidrag när återbetalning sker enligt reglerna&lt;br&gt;om underhållsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I föräldrabalken skall införas en regel om&lt;br&gt;att en förälder som är återbetalningsskyldig enligt reglerna om&lt;br&gt;underhållsstöd anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet intill det&lt;br&gt;belopp som lämnas i underhållsstöd till bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det alldeles övervägande antalet remissinstanser&lt;br&gt;tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Länsrätten i Upp-&lt;br&gt;sala län ifrågasätter om den ur ett avtal eller en dom på underhåll här-&lt;br&gt;ledda rätten till underhållsbidrag kan fråntas någon genom lagen om&lt;br&gt;underhållsstöd. Malmö tingsrätt anför att det inte klart framgår om den&lt;br&gt;genom lämnat underhållsstöd fullgjorda underhållsskyldigheten kommer&lt;br&gt;att prekludera en talan på civilrättslig grund om fastställande av under-&lt;br&gt;hållsbidrag med belopp som inte överstiger underhållsstödets belopp.&lt;br&gt;Enligt tingsrätten torde en sådan preklusionsverkan strida mot artikel 6 i&lt;br&gt;Europakonventionen. Tingsrätten föreslår att det i FB uttryckligen anges&lt;br&gt;att parterna i mål om underhållsbidrag skall vara obetagna sin rätt att få&lt;br&gt;frågan om underhållsbidrag prövad på civilrättslig grund. Socialstyrelsen&lt;br&gt;anser att det är oklart när FB:s bestämmelser skall användas vid beräk-&lt;br&gt;ning av underhållsbidrag och att det är förvirrande med två parallella&lt;br&gt;system. Umeå kommun och Uddevalla kommun framför liknade syn-&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De i föregående avsnitt föreslagna&lt;br&gt;reglerna om underhållsstöd innebär att underhållstöd lämnas oavsett om&lt;br&gt;något underhållsbidrag till bamet är fastställt eller inte. Eftersom åter-&lt;br&gt;betalningsskyldigheten till staten fastställs enligt reglerna om underhålls-&lt;br&gt;stöd saknar det också betydelse för återbetalningsskyldighetens storlek&lt;br&gt;hur högt ett eventuellt underhållsbidrag är. I denna bemärkelse blir de&lt;br&gt;föreslagna reglerna om underhållsstöd oberoende av FB:s regler om&lt;br&gt;underhållsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal. Underhållsbidragets&lt;br&gt;belopp bestäms enligt regler i 7 kap. FB (se avsnitt 4.3). En särskild&lt;br&gt;fråga som uppkommer i detta sammanhang är hur en förälders skyldig-&lt;br&gt;het att betala ett underhållsbidrag som har fastställts i enlighet med reg-&lt;br&gt;lerna i FB skall regleras om underhållsstöd lämnas till bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler om underhållsstöd som regeringen nu föreslår innebär att&lt;br&gt;bamet genom att underhållsstöd lämnas av det allmänna får ett bidrag&lt;br&gt;till sin försörjning som svarar mot den bidragsskyldiga förälderns under-&lt;br&gt;hållsskyldighet upp till underhållsstödets nivå. Den föräldern skall i&lt;br&gt;gengäld betala ett belopp till staten som bestäms enligt procentmetoden&lt;br&gt;i reglerna om underhållsstöd. Bamet bör då inte ha rätt till underhåll av&lt;br&gt;den återbetalningsskyldiga föräldern, förutsatt att ett underhållsbidrag&lt;br&gt;som är högre än underhållsstödet inte blir aktuellt. Huruvida den bi-&lt;br&gt;dragsskyldiga föräldern fullgör sin återbetalningsskyldighet är därvid&lt;br&gt;utan betydelse; det är en angelägenhet mellan staten och den återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldiga föräldern. Också fortsättningsvis kommer det alltså att&lt;br&gt;finnas ett samband mellan den civilrättsliga regleringen av underhålls-&lt;br&gt;bidrag och den offentligrättsliga regleringen av underhållsstöd. Även om&lt;br&gt;underhållstödets belopp inte kommer att vara knutet till reglerna om&lt;br&gt;underhållsbidrag bör den återbetalningsskyldiga föräldern därför få till-&lt;br&gt;godoräkna sig återbetalningsskyldigheten gentemot staten när det civil-&lt;br&gt;rättsliga skyldigheten att betala underhållsbidrag skall bedömas. I FB bör&lt;br&gt;det således införas en bestämmelse som innebär att en förälder som är&lt;br&gt;återbetalningsskyldig enligt reglerna om underhållsstöd anses ha fullgjort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin underhållsskyldighet intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till&lt;br&gt;bamet. Bestämmelsen innebär att underhållsskyldigheten anses fullgjord&lt;br&gt;redan genom försäkringskassans beslut om återbetalningsskyldighet.&lt;br&gt;Huruvida återbetalningsskyldigheten sedan fullgörs saknar betydelse för&lt;br&gt;underhållsskyldigheten; som sagts tidigare blir det en fråga för staten&lt;br&gt;och den återbetalningsskyldiga föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har frågat om en bestämmelse som den föreslag-&lt;br&gt;na innebär någon ändring av barnets rätt att få en talan om underhålls-&lt;br&gt;bidrag fastställd och prövad i enlighet med reglerna i 7 kap. FB och om&lt;br&gt;bestämmelsen får någon inverkan på barnets rätt enligt redan beslutade&lt;br&gt;domar eller ingångna avtal om underhållsbidrag. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;finns det anledning att framhålla att den nu föreslagna regleringen i FB&lt;br&gt;inte är avsedd att innebära någon ändring av gällande rätt i något av de&lt;br&gt;avseenden som remissinstanserna har tagit upp. Barnets rätt till under-&lt;br&gt;hållsbidrag och förälderns underhållsskyldighet enligt FB:s regler är&lt;br&gt;oförändrade. Det är endast det sätt på vilket underhållsskyldigheten full-&lt;br&gt;görs som regleras genom den nu föreslagna bestämmelsen. Det kommer&lt;br&gt;alltså att vara möjligt att i samma utsträckning som nu få en domstol-&lt;br&gt;prövning av underhållsskyldigheten, också när återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;har fastställts enligt reglerna om underhållsstöd. Den regel som regering-&lt;br&gt;en nu föreslår innebär att en underhållsskyldig förälder mot ett krav på&lt;br&gt;betalning av underhållsbidrag kan invända att underhållsskyldigheten är&lt;br&gt;fullgjord upp till underhållsstödets belopp om föräldern är återbetalnings-&lt;br&gt;skyldig enligt reglerna om underhållsstöd. En sådan invändning kan&lt;br&gt;göras i mål om underhållsbidrag men också mot ett krav som framställs&lt;br&gt;med stöd av en redan beslutad dom eller ett avtal om underhållsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det alltså kommer att vara möjligt att i samma utsträckning&lt;br&gt;som nu föra talan inför domstol om underhållsbidrag till bam bör det i&lt;br&gt;detta sammanhang framhållas att reglerna om underhållsstöd och den&lt;br&gt;föreslagna regeln i FB leder till att underhållsbidrag till bamet som regel&lt;br&gt;inte behöver fastställas genom avtal eller dom i annat fall än där under-&lt;br&gt;hållsbidraget skulle bli högre än underhållsstödets belopp. Om ett under-&lt;br&gt;hållsbidrag som är högre än underhållsstödet fastställs kommer den un-&lt;br&gt;derhållsskyldiga föräldern att upp till underhållsstödets belopp kunna&lt;br&gt;fullgöra sin underhållsskyldighet genom återbetalningsskyldigheten gent-&lt;br&gt;emot staten medan det överskjutande beloppet skall betalas till bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reglering som regeringen nu föreslår innebär att i de fall under-&lt;br&gt;hållsstöd lämnas och återbetalningsskyldighet fastställs kommer en för-&lt;br&gt;älders skyldighet att bidra till sitt bams underhåll i stor utsträckning att&lt;br&gt;vila på offentligrättslig grund i stället för på civilrättslig grund. Skillna-&lt;br&gt;den i förhållande till den nuvarande situationem kan dock inte sägas&lt;br&gt;vara särskilt stor i praktiken. I dag fullgör det alldeles övervägande an-&lt;br&gt;talet underhållsbidragsskyldiga föräldrar (omkring 75 procent) sin bi-&lt;br&gt;dragsskyldighet genom att återbetala förskotterade belopp till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Socialnämndernas skyldigheter enligt föräldrabalken&lt;br&gt;avskaffas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Socialnämnderna skall inte längre vara&lt;br&gt;skyldiga att se till att bam vars föräldrar är ogifta tillförsäkras&lt;br&gt;underhåll eller ha rätt att föra talan om underhåll till bamet i så-&lt;br&gt;dana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Socialstyrelsen anser att samhället inte skall från-&lt;br&gt;hända sig ansvaret för att kunna väcka talan på barnets vägnar i de fall&lt;br&gt;modem själv av olika skäl inte vågar eller vill driva frågan om samhälls-&lt;br&gt;stöd. Jönköpings kommun, som inte har någon invändning mot förslaget,&lt;br&gt;påpekar att en begränsning av socialnämndernas skyldighet i vissa fall&lt;br&gt;kan leda till kostsamma processer. Uddevalla kommun tar upp frågan om&lt;br&gt;vart föräldrar och bam i framtiden skall vända sig för rådgivning och&lt;br&gt;hjälp i frågor om underhållsbidrag. Kommunen föreslår att försäkrings-&lt;br&gt;kassorna åläggs en skyldighet att bistå med råd om underhållsbidrag&lt;br&gt;eller, om det inte görs, att Socialstyrelsen åläggs att kostnadsfritt till-&lt;br&gt;handahålla information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När ett bam fötts av en ogift mor är&lt;br&gt;socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till bamet och&lt;br&gt;se till att faderskapet fastställs, om bamet har hemvist här i landet&lt;br&gt;(2 kap. 1 § FB). Detsamma gäller i de fall där mannen i äktenskapet&lt;br&gt;förklarats inte vara barnets far. Den socialnämnd som skall sörja för att&lt;br&gt;faderskapet till ett bam blir fastställt är enligt 7 kap. 11 § FB också&lt;br&gt;skyldig att se till att bamet tillförsäkras underhåll. Socialnämnden har&lt;br&gt;därför rätt att föra barnets talan i mål om underhåll. Var och en som kan&lt;br&gt;föra talan för bamet skall beredas tillfälle att yttra sig i målet (7 kap.&lt;br&gt;14 § FB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna om underhållsstöd medför att det blir nödvän-&lt;br&gt;digt att fastställa ett underhållsbidrag till bamet endast om underhållsstöd&lt;br&gt;inte lämnas eller om den bidragsskyldiga föräldern kan betala ett under-&lt;br&gt;hållsbidrag till bamet som överstiger underhållsstödets belopp. Det torde&lt;br&gt;innebära att socialnämndens bistånd inte skulle bli aktuellt i särskilt&lt;br&gt;många fall. Därtill kommer att det under nuvarande förhållanden knap-&lt;br&gt;past kan hävdas att just bam till ogifta föräldrar skulle vara i särskilt&lt;br&gt;behov av hjälp från socialnämnden. Dessa omständigheter talar för att&lt;br&gt;man bör avskaffa socialnämndernas skyldigheter att bistå bam till ogifta&lt;br&gt;föräldrar i fråga om underhållsbidrag. Som Socialstyrelsen anför innebär&lt;br&gt;förslaget en försämring för bam vars ena förälder av olika skäl inte vill&lt;br&gt;föra talan mot den andra föräldern om underhållsbidrag till bamet. Att&lt;br&gt;socialnämndens skyldigheter i detta avseende avskaffas kommer emeller-&lt;br&gt;tid inte att innebära att bamet helt skulle vara betaget möjligheten att få&lt;br&gt;hjälp med att föra talan om underhållsbidrag. Bamet kan enligt rätt-&lt;br&gt;shjälpslagens bestämmelser få biträde av jurist för att väcka talan om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underhållsbidrag. Dessutom åligger det socialnämnderna att inom ramen Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;för socialtjänsten i vissa fall lämna bamet och föräldern bistånd. Till-&lt;br&gt;räckliga skäl finns därför inte att behålla den nuvarande ordningen. So-&lt;br&gt;cialnämndernas nuvarande skyldighet att se till att underhållsbidrag fast-&lt;br&gt;ställs bör därför upphöra. Som en följd av detta bör också socialnämn-&lt;br&gt;dens rätt att föra talan i mål om underhållsbidrag till bam upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Indrivning av statens fordran&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Handläggning hos kronofogdemyndigheterna m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid löneutmätning skall försäkringskassans&lt;br&gt;fordringar gentemot den återbetalningsskyldige ha samma före-&lt;br&gt;träde framför andra fordringar som barnets fordringar på under-&lt;br&gt;hållsbidrag enligt föräldrabalken (FB). Vid samtidig utmätning&lt;br&gt;skall det innehållna beloppet fördelas efter de löpande bidragens&lt;br&gt;och återkravens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall inte längre i samband med sina egna&lt;br&gt;återkrav ge bamet tillfälle att samtidigt kräva in överskjutande&lt;br&gt;underhållsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket (RSV) pekar på att försäkrings-&lt;br&gt;kassans beslut om återbetalningsskyldighet är en offentligrättsligt fast-&lt;br&gt;ställd avgift och att den vid verkställighet kommer att handläggas som&lt;br&gt;ett allmänt mål. RSV påpekar vidare att förslaget innebär att underhålls-&lt;br&gt;stöd får en bättre företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § utsökningsbalken än&lt;br&gt;andra fordringar i allmänna mål. RSV anser att det är principiellt fel att&lt;br&gt;just denna avgift särbehandlas. RSV tillstyrker dock att förslaget genom-&lt;br&gt;förs på sätt som föreslås eftersom det kan ta tid att utveckla ett ADB-&lt;br&gt;stöd som jämställer fordringen med övriga allmänna mål, men anser att&lt;br&gt;en ändring senare bör göras i företrädesordningen så att alla statliga&lt;br&gt;fordringsanspråk får samma företrädesrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utsökningsmål, dvs. mål om verk-&lt;br&gt;ställighet enligt utsökningsbalken, kan vara av två slag - allmänna mål&lt;br&gt;och enskilda mål. Allmänna mål är mål om uttagande av böter, vite,&lt;br&gt;skatt, tull, avgift och andra medel som staten har rätt till och som får&lt;br&gt;utsökas utan föregående dom samt, enligt vad regeringen närmare före-&lt;br&gt;skriver, annan liknande fordran som staten eller en kommun har rätt till.&lt;br&gt;I annan lag kan föreskrivas att även mål om uttagande av någon annan&lt;br&gt;fordran är allmänt mål. Andra utsökningsmål än som nu sagts är enskil-&lt;br&gt;da mål (1 kap. 6 § utsökningsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den främsta skillnaden mellan kronofogdemyndighetens handläggning&lt;br&gt;av allmänna mål och enskilda mål är att myndigheten i allmänna mål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utöver sin funktion som verkställande myndighet, också har till uppgift&lt;br&gt;att i viktiga avseenden ta till vara sökandens intressen som borgenär.&lt;br&gt;Som RSV påpekat kommer statens fordran på återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;att handläggas som ett allmänt mål enligt huvudregeln i 1 kap. 6 § ut-&lt;br&gt;sökningsbalken. Detta innebär bl.a. att lagen (1993:891) om indrivning&lt;br&gt;av statliga fordringar gäller, vilket medför att kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;får ansöka om att den återbetalningsskyldige skall försättas i konkurs.&lt;br&gt;Vidare kommer lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar&lt;br&gt;m.m. att gälla för fordringen, vilket innebär en preskriptionstid på som&lt;br&gt;huvudregel fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelser i utsökningsbalken har fordringar som avser un-&lt;br&gt;derhållsbidrag enligt äktenskapsbalken och FB samma företrädesrätt vid&lt;br&gt;utmätning av lön. Enligt vad som nu föreslås anses en förälder som är&lt;br&gt;återbetalningsskyldig enligt reglerna om underhållsstöd ha fullgjort sin&lt;br&gt;underhållsskyldighet intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till&lt;br&gt;bamet. Vid löneutmätning bör därför statens fordran avseende återbetal-&lt;br&gt;ning få samma företräde framför andra fordringsanspråk som barnets&lt;br&gt;fordringar på underhållsbidrag enligt FB. Även i övrigt bör statens for-&lt;br&gt;dran likställas med barnets fordran på underhållsbidrag vid löneutmät-&lt;br&gt;ning. Vid samtidig utmätning för underhållsfordringar och statens an-&lt;br&gt;språk på återbetalning bör fördelning ske efter de löpande fordringarnas&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delbetalning som inflyter på statens fordran bör, liksom hittills, av-&lt;br&gt;räknas i första hand på den fordran som stått ute längst. Om det fast-&lt;br&gt;ställda underhållsbidraget är högre än bidragsförskottet bör försäkrings-&lt;br&gt;kassan enligt gällande regler ge barnets ställföreträdare tillfälle att samti-&lt;br&gt;digt med försäkringskassan kräva in det överskjutande underhållsbidra-&lt;br&gt;get. I praktiken biträder försäkringskassan bamet vid indrivning av det&lt;br&gt;överskjutande beloppet. Det som nu föreslås innebär att statens fordran&lt;br&gt;enligt reglerna om återbetalningsskyldighet inte kommer att ha något&lt;br&gt;samband med ett eventuellt underhållsbidrag. Försäkringskassan skall&lt;br&gt;därför inte längre lämna bamet biträde med indrivning av barnets for-&lt;br&gt;dran på underhållsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats bör det i FB införas en bestämmelse som inne-&lt;br&gt;bär att en förälder som är återbetalningsskyldig enligt reglerna om&lt;br&gt;underhållsstöd skall anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet intill det&lt;br&gt;belopp som lämnas i underhållsstöd till bamet. Är underhållsbidraget&lt;br&gt;fastställt till högre belopp än underhållsstödet kan bamet ansöka om in-&lt;br&gt;drivning av det överskjutande underhållsbidraget. Det bör visserligen&lt;br&gt;kunna krävas av en bidragsskyldig att han eller hon, om bamet ansöker&lt;br&gt;om indrivning av hela underhållsbidraget, gör invändning om att under-&lt;br&gt;hållsskyldigheten intill det belopp som lämnas i underhållsstöd är&lt;br&gt;fullgjord. Kronofogdemyndigheten bör dessutom i varje enskilt fall in-&lt;br&gt;formera den bidragsskyldige om denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Indrivning i utlandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om den bidragsskyldiga föräldern är bosatt&lt;br&gt;utomlands och någon återbetalningsskyldighet inte har fastställts&lt;br&gt;av försäkringskassan inträder försäkringskassan i barnets rätt till&lt;br&gt;underhållsbidrag. Statens fordran kan då drivas in i utlandet i&lt;br&gt;samma utsträckning som i dag. Möjligheterna att driva in statens&lt;br&gt;fordran beträffande återbetalningsskyldighet torde däremot vara&lt;br&gt;små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan bör i utlandsärenden även i fortsättningen i&lt;br&gt;samband med sina egna återkrav ge bamet tillfälle att samtidigt&lt;br&gt;kräva in överskjutande underhållsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag men avviker på så sätt att försäkringskassans biträde med indriv-&lt;br&gt;ning av överskjutande underhållsbidrag föreslås upphöra helt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet (FK.F) anser att för-&lt;br&gt;säkringskassan även framöver i utlandsärenden skall vara skyldig att i&lt;br&gt;samband med egna återkrav hjälpa bamet att kräva in överskjutande&lt;br&gt;underhållsbidrag. FKF pekar vidare på att utländska myndigheter kan&lt;br&gt;komma att ifrågasätta försäkringskassans rätt att driva in underhålls-&lt;br&gt;bidrag eftersom stödet från det allmänna inte längre är ett förskott på&lt;br&gt;underhållsbidrag. FKF anför vidare att man möjligen kan utreda om den&lt;br&gt;nordiska konventionen om indrivning kan ändras så att återbetal-&lt;br&gt;ningsskuld kan drivas in i de nordiska länderna. Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;(RFV) framhåller att om den bidragsskyldige flyttar till utlandet och&lt;br&gt;skuld föreligger för icke fullgjord återbetalningsskyldighet kan det före-&lt;br&gt;ligga svårigheter att få denna reglerad. RFV pekar vidare på att det för&lt;br&gt;indrivning i Norden av en i administrativ ordning fastställd återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet fordras en omförhandling av den nordiska konventionen&lt;br&gt;om indrivning av underhållsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är naturligtvis av stort intresse att&lt;br&gt;statens fordran enligt de föreslagna reglerna om underhållsstöd kan dri-&lt;br&gt;vas in i utlandet. Sverige har tillträtt ett antal konventioner om erkännan-&lt;br&gt;de och verkställighet av avgöranden om underhållsbidrag. Regeringen&lt;br&gt;anser att det kan ifrågasättas om dessa konventioner kan tillämpas vid&lt;br&gt;indrivning i utlandet av statens fordran avseende återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;enligt reglerna om underhållsstöd. Underhållsbidraget har nämligen inget&lt;br&gt;direkt samband med underhållsstödet och statens fordran mot den åter-&lt;br&gt;betalningsskyldiga föräldern. Reglerna om underhållsstöd är en offentlig-&lt;br&gt;rättslig reglering och statens fordran gentemot den återbetalningsskyldiga&lt;br&gt;föräldern vilar på offentligrättslig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i&lt;br&gt;utlandet (New York-konventionen) och 1958 års Haagkonvention om&lt;br&gt;erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till bam&lt;br&gt;gäller endast framställningar från enskilda personer respektive under-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållsbidrag som skall betalas direkt till ett underhållsberättigat bam. I&lt;br&gt;praktiken tillämpas New York-konventionen i forhållande till vissa stater&lt;br&gt;även när ett offentligt organ vill driva in ett förskotterat underhållsbidrag&lt;br&gt;men den ordningen är omtvistad. Dessa konventioner torde därför inte&lt;br&gt;kunna tillämpas vid indrivning i utlandet av en offentligrättsligt grundad&lt;br&gt;fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1973 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av avgö-&lt;br&gt;randen angående underhållsskyldighet är tillämplig på avgöranden som&lt;br&gt;har meddelats av judiciella eller administrativa myndigheter och som&lt;br&gt;avser underhållsskyldighet på grund av familjeförhållanden i vid bemär-&lt;br&gt;kelse mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underhållsberättigad och underhållsskyldig, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. underhållskyldig och ett offentligt organ som gör anspråk på åter-&lt;br&gt;betalning av bidrag som betalas till den underhållsberättigade. Konven-&lt;br&gt;tionen förutsätter att avgörandet sker efter en process mellan den under-&lt;br&gt;hållsskyldige å ena sidan och bamet eller ett offentligt organ å den and-&lt;br&gt;ra. Vidare förutsätts att det är fråga om en familjerättslig underhållsskyl-&lt;br&gt;dighet mellan bamet och den underhållsskyldige. Med hänsyn dels till&lt;br&gt;att försäkringskassans beslut om återbetalning inte uppfyller kravet på ett&lt;br&gt;avgörande efter en process mellan den underhållsskyldige och ett offent-&lt;br&gt;ligt organ, dels till att statens fordran inte avser en familjerättslig under-&lt;br&gt;hållsskyldighet torde denna konvention inte kunna tillämpas vid indriv-&lt;br&gt;ning i utlandet av statens fordran avseende återbetalning av utgivet sam-&lt;br&gt;hällsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988 års Luganokonvention om domstols behörighet och om verk-&lt;br&gt;ställighet av domar på privaträttens område är en parallellkonvention till&lt;br&gt;1968 års Brysselkonvention. Sverige har tillträtt Luganokonventionen&lt;br&gt;och kommer att tillträda Brysselkonventionen. Endast Luganokonventio-&lt;br&gt;nens tillämplighet diskuteras här men resonemanget har betydelse även&lt;br&gt;vad avser Brysselkonventionens tillämplighet. Luganokonventionen till-&lt;br&gt;lämpas vid indrivning av statens fordran enligt lagen om bidragsförskott.&lt;br&gt;Luganokonventionen är i och för sig tillämplig på krav från ett offentligt&lt;br&gt;organ som i den (primärt) underhållsskyldiges ställe har erlagt under-&lt;br&gt;hållet. Konventionen gäller verkställighet av dels domstolsavgöranden,&lt;br&gt;dels avgöranden som har meddelats av vissa organ som räknas upp i det&lt;br&gt;till konventionen fogade Protokoll Nr 1. Konventionen är inte tillämplig&lt;br&gt;på beslut som har meddelats av svensk försäkringskassa. Därtill kommer&lt;br&gt;att konventionen endast är tillämplig på avgöranden på privaträttens&lt;br&gt;område. Med hänsyn till detta torde inte heller denna konvention kunna&lt;br&gt;tillämpas vid indrivning i utlandet av statens fordran avseende återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island,&lt;br&gt;Norge och Sverige angående indrivning av underhållsbidrag är tillämplig&lt;br&gt;på lagakraftvunnen dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig&lt;br&gt;förbindelse, varigenom någon i en av staterna förpliktats eller utfäst sig&lt;br&gt;att utge underhållsbidrag till bl.a. bam. Denna konvention gäller även&lt;br&gt;indrivning av bidrag, som myndighet förskottsvis utbetalat (art. 2 st. 3).&lt;br&gt;Försäkringskassans återkrav gentemot den bidragsskyldige faller alltså i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dag in under konventionen. Eftersom statens fordran på återbetalning&lt;br&gt;inte avser ett förskott på ett fastställt underhållsbidrag torde konventio-&lt;br&gt;nen inte kunna tillämpas vid indrivning av statens fordran enligt reglerna&lt;br&gt;om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar liksom arbetsgruppen att det sammanfattnings-&lt;br&gt;vis av redovisningen ovan torde framgå att möjligheterna att utomlands&lt;br&gt;driva in statens fordran enligt reglerna om underhållsstöd med tillämp-&lt;br&gt;ning av de redovisade konventionerna är små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda rör statens möjligheter att driva in offentligrättsliga fordring-&lt;br&gt;ar utomlands. Som har framgått i det föregående är situationen en helt&lt;br&gt;annan när det gäller fordringar som vilar på civilrättslig grund. Det åter-&lt;br&gt;står därför att överväga om försäkringskassan kan ges en möjlighet att i&lt;br&gt;dessa fall åberopa föräldrabalkens civilrättsliga regler om underhålls-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.6 föreslås att det i FB skall införas en bestämmelse av inne-&lt;br&gt;börd att en förälder som är återbetalningsskyldig enligt reglerna om&lt;br&gt;underhållsstöd skall anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet intill det&lt;br&gt;belopp som lämnas i underhållsstöd till bamet. När försäkringskassan&lt;br&gt;har fastställt återbetalningsskyldigheten finns det således inte längre&lt;br&gt;någon civilrättslig underhållsskyldighet som skulle kunna åberopas inför&lt;br&gt;en utländsk indrivningsmyndighet. Om däremot försäkringskassan avstår&lt;br&gt;från att besluta om återbetalningsskyldighet, bevaras möjligheten att få&lt;br&gt;en underhållsskyldighet fastställd genom en dom eller ett avtal som&lt;br&gt;sedan kan verkställas utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör således införas en rätt for försäkringskassan att underlåta att&lt;br&gt;fastställa återbetalningsskyldigheten när det behövs för att underhålls-&lt;br&gt;skyldigheten skall kunna göras gällande mot den bidragsskyldige genom&lt;br&gt;indrivning utomlands. Den civilrättsliga underhållsskyldigheten fastställs&lt;br&gt;genom ett avtal eller en rättegång mellan bamet - i allmänhet företrätt&lt;br&gt;av vårdnadshavaren - och den bidragsskyldige. För att vårdnadshavarens&lt;br&gt;medverkan skall säkerställas bör det därför också införas en regel som&lt;br&gt;ger försäkringskassan möjlighet att göra rätten till underhållsstöd beroen-&lt;br&gt;de av att boföräldem vidtar erforderliga åtgärder for att få ett underhålls-&lt;br&gt;bidrag fastställt. Liksom i dag bör försäkringskassan träda in i barnets&lt;br&gt;rätt till fastställt underhållsbidrag i den mån det motsvarar utbetalt un-&lt;br&gt;derhållsstöd. De bestämmelser som nu föreslås om skyldigheten for&lt;br&gt;boföräldem och bamet att medverka eller vidta åtgärder for att få under-&lt;br&gt;hållsbidraget fastställt är strängare än dagens regler; uppenbarlighetsre-&lt;br&gt;kvisitet har tagits bort. BofÖräldems agerande när det gäller underhålls-&lt;br&gt;bidraget bör kunna vara en grund for att vägra underhållsstöd även när&lt;br&gt;det inte görs uppenbarligen utan giltigt skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också införas en bestämmelse om att försäkringskassan helt&lt;br&gt;eller delvis får upphäva ett redan fattat beslut om återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;het om den bidragsskyldiga föräldern bosätter sig utomlands. Föreligger&lt;br&gt;det skuld for icke fullgjord återbetalningsskyldighet kan försäkringskas-&lt;br&gt;san välja att upphäva hela beslutet om återbetalningsskyldighet. Då åter-&lt;br&gt;står det för försäkringskassan att försöka verka for att bamet eller vård-&lt;br&gt;nadshavaren vidtar erforderliga åtgärder for att få underhållsskyldigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställd även för förfluten tid. Försäkringskassan kan också välja att Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;upphäva beslutet endast för vissa delar av förfluten tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den bidragsskyldige betalt i enlighet med återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;innan han eller hon flyttade utomlands kan försäkringskassan i stället&lt;br&gt;ändra beslutet om återbetalningsskyldighet på så sätt att det från och&lt;br&gt;med ändringen inte skall föreligga någon återbetalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering med det beskrivna innehållet överensstämmer med vad&lt;br&gt;som gäller nu. Ekonomiskt medför den således ingen försämring för&lt;br&gt;staten. Däremot blir det med den lösningen inte möjligt att i internatio-&lt;br&gt;nella förhållanden hävda de nya - strängare - reglerna om en offentlig-&lt;br&gt;rättslig skyldighet att återbetala underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som beskrivits i avsnitt 6.1 bör försäkringskassan, om det fastställda&lt;br&gt;underhållsbidraget är högre än bidragsförskottet, enligt gällande regler ge&lt;br&gt;barnets ställföreträdare tillfälle att samtidigt med försäkringskassan kräva&lt;br&gt;in det överskjutande underhållsbidraget. Försäkringskassan behöver i&lt;br&gt;fortsättningen inte, enligt vad som nu föreslås, lämna bamet biträde med&lt;br&gt;indrivning av barnets fordran på underhållsbidrag i samband med att&lt;br&gt;kassan själv kräver återbetalning. Stockholms läns allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassa anser i underlag till Försäkringskasseförbundets remissyttrande att&lt;br&gt;denna möjlighet bör finnas kvar även i fortsättningen i utlandsärenden.&lt;br&gt;Stockholms läns allmänna försäkringskassa framhåller att det kan bli&lt;br&gt;svårt att överhuvudtaget få till stånd en indrivning i utlandet på grund av&lt;br&gt;att inte hela underhållsbidraget krävs. Vidare pekar kassan på att det&lt;br&gt;förmodligen är omöjligt för en boförälder att på egen hand kräva in det&lt;br&gt;överskjutande underhållsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens fordran på den återbetalningsskyldiga föräldern kommer enligt&lt;br&gt;vad som nu föreslås att i allmänhet vila på civilrättslig grund i ärenden&lt;br&gt;där föräldern är bosatt utomlands. Regeringen anser att försäkringskassan&lt;br&gt;i dessa ärenden även i fortsättningen bör bereda bamet eller den som&lt;br&gt;företräder bamet tillfälle att samtidigt med försäkringskassan kräva in&lt;br&gt;det överskjutande underhållsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Överklagande av beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försäkringskassans beslut om underhålls-&lt;br&gt;stöd och återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldiga föräl-&lt;br&gt;dern skall få överklagas till länsrätt. Kammarrätten skall pröva ett&lt;br&gt;överklagande från länsrätten endast om prövningstillstånd med-&lt;br&gt;delats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans beslut gäller omedelbart om inte något annat&lt;br&gt;anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna antingen tillstyrker forslaget&lt;br&gt;eller kommenterar det inte särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Försäkringskassans beslut om under-&lt;br&gt;hållsstöd motsvarar med endast mindre ändringar de beslut som försäk-&lt;br&gt;ringskassan fattar enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott (BFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återbetalningsskyldighet enligt bestämmelserna om under-&lt;br&gt;hållsstöd skiljer sig från beslut om återkrav enligt BFL på så sätt att&lt;br&gt;återbetalningsskyldigheten bestäms oberoende av fastställt under-&lt;br&gt;hållsbidrag. Beslutet gäller förhållandet mellan staten och den återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldiga föräldern. Beslutet rör inte förhållandet mellan enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lämpligt att samma domstol överprövar samtliga försäkrings-&lt;br&gt;kassans beslut enligt bestämmelserna om underhållsstöd. Med hänsyn till&lt;br&gt;beslutens art är det naturligt att de skall kunna överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol med länsrätt som första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans beslut bör gälla omedelbart om inte något annat&lt;br&gt;anges i beslutet. Liksom enligt de nuvarande bestämmelserna om bi-&lt;br&gt;dragsförskott bör reglerna i lagen (1962:381) om allmän försäkring gälla&lt;br&gt;i fråga om omprövning och överklagande av försäkringskassans beslut.&lt;br&gt;Dessa regler innebär bl.a. att det krävs prövningstillstånd för att kam-&lt;br&gt;marrätt skall pröva länsrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ekonomiska effekter av förslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förslagen kan beräknas minska det&lt;br&gt;allmännas utgifter för stödsystemet med 1 140 miljoner kronor år&lt;br&gt;1997, 1 535 miljoner kronor år 1998 och 1 800 miljoner kronor&lt;br&gt;år 1999. Därtill kommer vissa besparingar vid de allmänna dom-&lt;br&gt;stolarna. Förslagen innebär ökade kostnader för de allmänna för-&lt;br&gt;valtningsdomstolarna samt ökade administrativa kostnader för&lt;br&gt;försäkringskassan, Riksförsäkringsverket och Riksskatteverket.&lt;br&gt;Vidare kan exekutionsväsendets kostnader för indrivning komma&lt;br&gt;att öka. För kommunernas del påverkas inte kostnaderna totalt&lt;br&gt;sett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer inte med regeringens&lt;br&gt;bedömning eftersom förutsättningarna ändrats som en följd av sanerings-&lt;br&gt;programmet för statens finanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svea hovrätt m.fl. har lämnat synpunkter på kost-&lt;br&gt;naderna för domstolsväsendet. Riksförsäkringsverket och Riksskatteverket&lt;br&gt;påtalar att det föreslagna systemet innebär ökade adninistrativa kostna-&lt;br&gt;der. I övrigt har remissinstansernas synpunkter inte längre relevans efter-&lt;br&gt;som förutsättningarna förändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter för underhållsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av kostnaderna för de föreslagna reglerna om under-&lt;br&gt;hållsstöd har de bidragsskyldigas återbetalningsskyldighet beräknats&lt;br&gt;utifrån de bidragsskyldigas inkomster, det antal bam de är bidragsskyldi-&lt;br&gt;ga för och det totala antalet bam de uppskattas ha. För att kunna upp-&lt;br&gt;skatta kostnaderna har en inbetalningsandel på 80 procent antagits. Den&lt;br&gt;antagna inbetalningsandelen är något högre än den andel av statens ford-&lt;br&gt;ran som betalas i dag. Eftersom förutsättningarna för eftergift ändras och&lt;br&gt;en bättre anpassning mellan inkomst och det belopp som fastställs av&lt;br&gt;försäkringskassan åstadkoms kan inbetalningsandelen antas öka något.&lt;br&gt;Pensions- och socialförsäkringsinkomster är inte inkluderade i det in-&lt;br&gt;komstbegrepp som används. Eftersom sådana inkomster kommer att&lt;br&gt;beaktas när återbetalningsskyldigheten bestäms har en pensions- och&lt;br&gt;socialförsäkringsinkomst som motsvarar den genomsnittliga för en popu-&lt;br&gt;lation med samma köns- och åldersfördelning som de bidragsskyldiga&lt;br&gt;lagts till. Pensions- och socialförsäkringinkomster har antagits tillfalla&lt;br&gt;alla återbetalningsskyldiga med en lika stor summa. Eftersom den pro-&lt;br&gt;centsats som används vid beräkningen av återbetalningsskyldigheten för&lt;br&gt;varje bam minskar med det antal bam som den bidragsskyldige skall&lt;br&gt;försörja har vidare hänsyn tagits till de återbetalningsskyldigas totala&lt;br&gt;antal bam. Det genomsnittliga antalet bam inom en grupp med samma&lt;br&gt;köns- och åldersfördelning som de återbetalningsskyldiga har beräknats&lt;br&gt;enligt folk- och bostadsräkningen 1990. Förändringen av systemet blir&lt;br&gt;fullt genomförd 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 2 redovisas omfattningen av den redan genomförda besparing-&lt;br&gt;en samt de därefter föreslagna besparingarna i samhällsstödet till bam&lt;br&gt;med särlevande föräldrar. Som en följd av att nya beräkningar blivit till-&lt;br&gt;gängliga har vissa justeringar av beloppen gjorts jämfört med vad som&lt;br&gt;redovisades i Lagrådsremissen. Regeringen avser att återkomma i annat&lt;br&gt;sammanhang i syfte att uppnå de besparingar som redovisas i regering-&lt;br&gt;ens proposition 1995/96:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att uppmärksamma att vissa besparingar redan har ge-&lt;br&gt;nomförts i och med att bidragsförskottsnivån efter förslag i den ekono-&lt;br&gt;misk-politiska propositionen fr.o.m. år 1995 inte längre kopplas till bas-&lt;br&gt;beloppet utan har fastställts till ett fast belopp. Detta framgår inte klart i&lt;br&gt;departementspromemorian vilket också kan förklara att några remiss-&lt;br&gt;instanser ifrågasätter om besparingarna kan nås. Genom att underhålls-&lt;br&gt;stödets bidragsbelopp ligger fast ökar den besparing som följer av detta&lt;br&gt;över tiden. År 1997 uppskattas denna del av besparingen uppgå till 213&lt;br&gt;miljoner kronor och därefter öka till 307 miljoner kronor år 1998 och&lt;br&gt;418 miljoner kronor år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedanstående tabell visar beräknade besparingar enligt den ekonomisk-&lt;br&gt;politiska propositionen (prop. 1994/95:25), enligt promemorians förslag&lt;br&gt;(Ds 1996:2) och regeringens förslag till ytterligare besparingar för åren&lt;br&gt;1997, 1998 och 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Besparingar av olika åtgärder och kostnader för underhållsstöd åren Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;1997 - 1999. Miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Besparing prop. 1994/95:25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ytterl. besparing enl. Ds 1996:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Besparing enl. saneringsprogr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;852&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;908&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse för kostnadsutvecklingen är att storleken på de belopp som&lt;br&gt;de återbetalningsskyldiga skall betala till staten följer löneutvecklingen&lt;br&gt;medan underhållsstödets nivå är fastställt till ett nominellt värde. Det är&lt;br&gt;rimligt att framtida ökade betalningar från de underhållsskyldiga för-&lt;br&gt;äldrarna kommer deras bam tillgodo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrationskostnader hos försäkringskassorna och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket (RFV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag handlägger försäkringskassorna bidragsförskottet och skall i sam-&lt;br&gt;band med detta kontrollera om det underhållsbidrag som är fastställt är&lt;br&gt;skäligt. Kontrollen blir relativt komplicerad att utföra med hänsyn till att&lt;br&gt;reglerna om underhållsbidrag både är detaljerade och ger utrymme för&lt;br&gt;bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förslag som presenteras här ökar å ena sidan försäkringskassans&lt;br&gt;åtaganden men å andra sidan kommer beräkningen av återbetalningsskyl-&lt;br&gt;digheten att förenklas väsentligt. Båda dessa faktorer har betydelse för&lt;br&gt;försäkringskassornas och RFV:s administrationskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som innebär ökningar av arbetet på försäkringskassorna är fram-&lt;br&gt;förallt att återbetalningsskyldigheten enligt förslaget årligen ska justeras.&lt;br&gt;De nu gällande reglerna leder till att kontrollen av rimligheten i under-&lt;br&gt;hållsbidragets storlek sker mer sällan. Vidare måste hanteringen vad&lt;br&gt;gäller kontroll av inkomsten förbättras. Här är det viktigt att nya data-&lt;br&gt;system som kan hantera detta på ett effektivt sätt byggs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär åtskilliga möjligheter till effektiviseringar. Genom att&lt;br&gt;regelsystemet är enkelt och okomplicerat frigörs resurser. Man slipper att&lt;br&gt;som i dag göra komplicerade beräkningar av underhållsbidraget. Med&lt;br&gt;dagens regler måste inkomst- och kostnadsuppgifter krävas in från både&lt;br&gt;vårdnadshavaren och den bidragsskyldige. Den bidragsskyldige har i de&lt;br&gt;flesta fall endast ett måttligt intresse av att delta i detta, vilket ytterligare&lt;br&gt;lägger hinder i vägen för försäkringskassans arbete och kräver stor ar-&lt;br&gt;betsinsats. I det presenterade förslaget är återbetalningsskyldigheten&lt;br&gt;endast relaterad till den underhållsbidragsskyldiges egen inkomst och det&lt;br&gt;antal bam denne har. Båda dessa uppgifter blir lätta att kontrollera uti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från de uppgifter försäkringskassan har tillgång till. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar som RFV gjort visar att försäkringskassans och RFV:s ad-&lt;br&gt;ministrationskostnader av underhållstödet kommer att öka jämfört med&lt;br&gt;situationen med dagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrationskostnader hos skatteförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att återbetalningsskyldigheten for beviljat underhållsstöd&lt;br&gt;fastställs på grundval av senast tillgängliga taxeringsbeslut och därefter&lt;br&gt;omprövas årligen innebär att skatteförvaltningen ges en utökad uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet. Enligt uppgift från Riksskatteverket (RSV) innebär förslaget&lt;br&gt;utvecklingskostnader for en ny aviseringsrutin. Till detta kommer kost-&lt;br&gt;nader for drift och underhåll och utlämnande av uppgifter från RSV:s&lt;br&gt;skatteregister samt för frågor från försäkringskassor och sökande rörande&lt;br&gt;taxeringsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Processer i förvaltningsdomstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna om återbetalningsskyldighet till staten kommer att&lt;br&gt;leda till ett ökat antal processer i förvaltningsdomstolarna. Det är svårt&lt;br&gt;att göra någon bedömning av i vilken utsträckning försäkringskassornas&lt;br&gt;beslut kommer att överklagas. Bestämmelserna om återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;het är visserligen enkla med få tolkningsmoment, vilket talar for att&lt;br&gt;överklagandefrekvensen blir låg. Å andra sidan kommer återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet att fastställas utan beaktande av den återbetalningsskyldiga&lt;br&gt;förälderns egna levnadskostnader och också föräldrar med mycket låga&lt;br&gt;inkomster kommer att bli återbetalningsskyldiga. Detta talar for en hög&lt;br&gt;överklagandefrekvens. Därtill kommer att beslut i ärenden om eftergift&lt;br&gt;och anstånd kan förväntas bli överklagade i stor utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kommer detta att leda till fler mål och därmed en kost-&lt;br&gt;nadsökning for förvaltningsdomstolarna. Eftersom det är fråga om en&lt;br&gt;helt ny reglering kan det inte uppskattas hur stor ökningen av kostnader-&lt;br&gt;na blir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Processer om underhållsbidrag i allmän domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om underhållsstöd medför att allmän domstols medverkan vid&lt;br&gt;fastställande och jämkning av underhållsbidrag kommer att krävas i&lt;br&gt;betydligt färre fall än i dag. Dock måste underhållsbidrag fastställas&lt;br&gt;genom avtal eller dom när underhållsbidraget skall drivas in i utlandet.&lt;br&gt;Vidare krävs domstolsprövning när bamet kräver ett underhållsbidrag&lt;br&gt;som överstiger underhållsstödets nivå om en överenskommelse inte kan&lt;br&gt;nås. Dessutom kan naturligtvis frågan om underhåll prövas även i de fall&lt;br&gt;underhållsstöd lämnas om bamet eller föräldern vill föra en sådan talan.&lt;br&gt;Trots det torde man kunna räkna med en besparing for de allmänna&lt;br&gt;domstolarna. Hur stort antal mål som kommer att falla bort kan dock&lt;br&gt;inte anges nu. Bedömningen av det skulle bli alltför osäker. Den är dess-&lt;br&gt;utom beroende av om reglerna for hur man beräknar underhållsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändras i enlighet med forslagen i betänkandet Underhållsbidrag och Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;bidragsförskott (SOU 1995:26). Genomförs förslagen i betänkandet kom-&lt;br&gt;mer nivåerna på underhållsbidragen generellt sett att höjas och under-&lt;br&gt;hållsbidragen kommer oftare än i dag att överstiga underhållsstödet. I&lt;br&gt;sådana fall måste underhållsbidraget fastställas av domstol om parterna&lt;br&gt;inte kan komma överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har berört frågan om hur de förslag som lagts&lt;br&gt;fram i Ds 1996:2 påverkar domstolsväsendet. Svea hovrätt ser den förut-&lt;br&gt;sedda minskningen av antalet mål rörande underhållsbidrag vid de all-&lt;br&gt;männa domstolarna som en positiv effekt av förslaget. Jönköpings tings-&lt;br&gt;rätt anser att förslaget innebär att andelen mål om underhållsbidrag hos&lt;br&gt;de allmänna domstolarna kommer att minska betydligt. Enligt tingsrätten&lt;br&gt;syftar dessa processer ofta till att tillförsäkra den bidragsberättigade&lt;br&gt;föräldern rätt till bidragsförskott. Tingsrätten pekar på att förslaget in-&lt;br&gt;nebär att visst arbete i stället kommer att lastats över på förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna men gör bedömningen att förslaget som helhet bör vara&lt;br&gt;kostnadsbesparande for domstolsväsendet. Även Sveriges domareförbund&lt;br&gt;har uppfattningen att förslagen rimligen kommer att leda tillbetydligt&lt;br&gt;färre processer om underhållsbidrag vid de allmänna domstolarna. Läns-&lt;br&gt;rätten i Uppsala gör bedömningen att förslaget kommer att medföra en&lt;br&gt;ökad belastning på i första hand länsrätterna eftersom överklagande-&lt;br&gt;frekvensen enligt länsrättens uppfattning kan förmodas bli mycket stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning kommer de föreslagna reglerna om un-&lt;br&gt;derhållsstöd att innebära besparingar för de allmänna domstolarna. Det&lt;br&gt;är emellertid inte möjligt att uppskatta storleken av besparingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att antalet tvister om underhållsbidrag i allmän domstol väntas minska&lt;br&gt;jämfört med i dag om lagrådsremissens förslag genomförs har redan&lt;br&gt;sagts. Biträdesbehov torde normalt inte föreligga vid försäkringskassans&lt;br&gt;handläggning av återbetalningsskyldighet eller när försäkringskassans&lt;br&gt;beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detta innebär en viss&lt;br&gt;besparing inom den allmänna rättshjälpen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för exekutionsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldigheten kommer enligt reglerna om underhållsstöd att&lt;br&gt;fastställas utan beaktande av den bidragsskyldiges levnadskostnader. Det&lt;br&gt;kan därför antas att de frivilliga betalningarna till försäkringskassan&lt;br&gt;kommer att minska jämfört med i dag och att ett större antal fordringar&lt;br&gt;kommer att gå vidare till indrivning. Detta kan leda till betydligt ökade&lt;br&gt;kostnader for exekutionsväsendet. Å andra sidan kan det nya systemet&lt;br&gt;innebära att antalet återbetalningsskyldiga med stora ingångsskulder&lt;br&gt;minskar med det nya systemet. I dag får många av olika skäl vänta un-&lt;br&gt;der lång tid på att det slutliga underhållsbidraget fastställs. Under denna&lt;br&gt;tid ackumuleras i många fall relativt stora skulder vilka ofta blir föremål&lt;br&gt;för indrivning. Med det föreslagna systemet kommer återbetalningsskyl-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diga att få beslut om återbetalningsbeloppets storlek i samband med att Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;underhållsstödet börjar betalas ut. Detta bör innebära att antalet stora&lt;br&gt;skulder som i dag går vidare till indrivning kommer att minska. Exeku-&lt;br&gt;tionsväsendets kostnader påverkas också av hur reglerna om anstånd och&lt;br&gt;eftergift kommer att tillämpas av försäkringskassorna. Det är nu för&lt;br&gt;tidigt att ange hur stora kostnadsökningarna kommer att bli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att kommunerna avlastas arbetet med underhållsbidrag kan deras&lt;br&gt;kostnader, enligt beräkningar som gjorts i betänkandet Underhållsbidrag&lt;br&gt;och bidragsförskott, beräknas minska med omkring 28 miljoner kronor&lt;br&gt;per år (SOU 1995:26 s. 205). Svenska Kommunförbundet förutsätter i sitt&lt;br&gt;remissvar att kommunerna kompenseras for det inkomstbortfall som&lt;br&gt;uppstår genom att underhållsstöd inte lämnas till bam som under hel&lt;br&gt;månad vårdas i familjehem eller hem för vård och boende inom social-&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande regler skall kommunen i de aktuella fallen ta ut er-&lt;br&gt;sättning som beräknas på samma sätt som när underhållsbidrag fastställs&lt;br&gt;men i förhållande till båda föräldrarna. Om föräldrarna sammanbor och&lt;br&gt;har gemensam vårdnad lämnas i dag inte bidragsförskott och förslaget&lt;br&gt;om underhållsstöd innebär inte någon förändring. I det fall föräldrarna&lt;br&gt;inte bor tillsammans beräknas kommunens ersättning på samma sätt med&lt;br&gt;den skillnaden att ett underhållsbidrag redan kan vara fastställt for en av&lt;br&gt;föräldrarna. Detta skall betalas till kommunen så länge bamet är placerat&lt;br&gt;i någon av de nämnda vårdformerna. Vidare skall kommunen fastställa&lt;br&gt;en avgift for den förälder som tidigare uppbar bidragsförskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system innebär att kommunen utöver avgiften från den un-&lt;br&gt;derhållsskyldige föräldern (som denne betalar direkt till försäkrings-&lt;br&gt;kassan) får ett belopp (utfyllnadsbidrag) som kommunen inte kan erhålla&lt;br&gt;i de fall bamet kommer från en familj där föräldrarna sammanbor. De&lt;br&gt;föreslagna reglerna for underhållsstöd innebär att utfyllnadsbidrag inte&lt;br&gt;lämnas till kommunen samt att kommunen, i de fall underhållsstöd läm-&lt;br&gt;nas, får begära in avgifter direkt från underhållsskyldiga föräldrar till&lt;br&gt;omhändertagna bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgift från RFV går det inte att ange hur stor del av utbetal-&lt;br&gt;ningarna till kommunerna som är forskotterat underhållsbidrag och hur&lt;br&gt;mycket som är utfyllnadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan nämnts innebär det nya systemet att kommunerna avlastats&lt;br&gt;kostnader for att fastställa och jämka underhållsbidrag samtidigt som&lt;br&gt;bidragsförskott inte längre lämnas till kommunen för bam som under hel&lt;br&gt;månad vårdas i familjehem eller hem for vård och boende inom social-&lt;br&gt;tjänsten. Enligt regeringens bedömning torde dessa åtgärder, tillsammans&lt;br&gt;med en viss sänkning av socialbidragskostnadema, sammantaget inne-&lt;br&gt;bära att kommunsektorn ekonomiskt sett inte påverkas av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagstiftningen om underhållsstöd skall&lt;br&gt;träda ikraft den 1 december 1996 och tillämpas i fråga om under-&lt;br&gt;hållsstöd som avser tid efter den 31 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i föräldrabalken och utsökningsbalken bör träda i&lt;br&gt;kraft 1 februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att den föreslagna lag-&lt;br&gt;stiftningen om underhållsstöd skall träda i kraft den 1 december 1996&lt;br&gt;och tillämpas i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den 31 de-&lt;br&gt;cember 1996. Vidare föreslås i promemorian en övergångsbestämmelse&lt;br&gt;som innebär att en förälder under de två första åren inte skall få en&lt;br&gt;större årlig ökning avbetalningsskyldigheten än motsvarande 5 procent&lt;br&gt;av inkomsten efter grundavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV), Riksskatteverket&lt;br&gt;(RSV), Försäkringskasseförbundet (FKF), Försäkringsanställdas För-&lt;br&gt;bund (FF) och Jönköpings kommun har samtliga framfört synpunkter på&lt;br&gt;ikraftträdandetidpunkten. RFV avstyrker att de ändrade reglerna genom-&lt;br&gt;förs redan från och med den 1 januari 1997 då det ur administrativ syn-&lt;br&gt;punkt inte är möjligt att genomföra föreslagna åtgärder under december&lt;br&gt;månad 1996. RFV föreslår i stället att lagen träder i kraft den 1 februari&lt;br&gt;1997 och att underhållsstöd utges från och med april 1997. Den före-&lt;br&gt;slagna korta tiden mellan riksdagsbeslut och ikraftträdande innebär vida-&lt;br&gt;re enligt RFV mycket stora svårigheter att utforma ADB-system, genom-&lt;br&gt;föra personalutbildning och informera berörda. Liknande synpunkter fors&lt;br&gt;fram av FKF och FF. RSV påpekar bl.a. att beträffande det föreslagna&lt;br&gt;utlämnandet av uppgifter från RSV:s skatteregister krävs att en helt ny&lt;br&gt;aviseringsrutin byggs upp vilket, tillsammans med arbetet med en an-&lt;br&gt;passning av datastödet för kronofogdemyndigheterna, motiverar ett sena-&lt;br&gt;re ikraftträdande. RSV anser att ett sådant kan ske tidigast i april 1997.&lt;br&gt;Även Jönköpings kommun förordar att genomförandet sker tidigast den 1&lt;br&gt;april 1997 med hänvisning till att det för kommunens del krävs god tid&lt;br&gt;för planering av personalförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med hänsyn tagen till de ovan redo-&lt;br&gt;visade remissynpunkterna föreslår regeringen att lagstiftningen om un-&lt;br&gt;derhållsstöd bör träda ikraft den 1 december 1996 och tillämpas i fråga&lt;br&gt;om underhållsstöd som avser tid efter den 31 januari 1997. Detta for att&lt;br&gt;försäkringskassorna skall ha två månader på sig att fatta de beslut som&lt;br&gt;föranleds av den nya lagen om underhållsstöd, främst beslut om åter-&lt;br&gt;betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs en övergångsbestämmelse som innebär att en&lt;br&gt;ökning av den bidragsskyldiges betalningsskyldighet på grund av den&lt;br&gt;nya lagstiftningen, i förhållande till vad den bidragsskyldige for samma&lt;br&gt;tid skulle ha att betala i underhållsbidrag enligt föräldrabalkens regler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte skall behöva bli större än 5 procent per år de första tre åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har påpekat att det i ett fall där underhållsbidrag&lt;br&gt;har blivit fastställt mycket ofta inträffar något som medför att under-&lt;br&gt;hållsbidraget bör ändras; ökning eller minskning av inkomsten, ändrad&lt;br&gt;bostadskostnader etc. Övergångsbestämmelsen bör enligt Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket utgå då den i praktiken inte går att tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppfattning är också att den föreslagna övergångsregeln&lt;br&gt;troligtvis blir mycket svår att tillämpa. När ett faställt underhållsbidrag&lt;br&gt;inte är helt färskt skulle försäkringskassan vara tvungen att utreda vad&lt;br&gt;underhållsbidraget skulle ha ändrats till om en jämkning av det gjordes&lt;br&gt;vid ikraftträdandet av den nya lagen. Det är fråga om bedömningar som&lt;br&gt;kan vara mycket svåra att göra. Troligtvis skulle endast ett fåtal fall klart&lt;br&gt;omfattas av övergångsbestämmelsen. Att i stället låta det senast fastställ-&lt;br&gt;da underhållsbidraget vara jämförelsesubjekt, oavsett om inkomsten&lt;br&gt;därefter ökat väsentligt, skulle leda till orättvisa mellan dem som har ett&lt;br&gt;fastställt underhållsbidrag som riktigt utvisar nuvarande förhållanden och&lt;br&gt;de som inte har det. Regeringen anser därför att det rimligaste är att&lt;br&gt;lagen tillämpas fullt ut redan från början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ändringarna i föräldrabalken och utsökningsbalken finns&lt;br&gt;vissa skäl att, liksom när det gäller underhållsstöd, ha olika tidpunkter&lt;br&gt;för ikraftträdande och tillämpning. De föreslagna reglerna om under-&lt;br&gt;hållsstöd får genomslag i förhållande till de föreslagna reglerna i för-&lt;br&gt;äldrabalken och utsökningsbalken först efter den 31 januari 1997. De&lt;br&gt;föreslagna ändringarna i föräldrabalken och utsökningsbalken bör därför&lt;br&gt;träda i kraft den 1 februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Uppgiftsskyldighet för banker m.fl. i&lt;br&gt;bostadsbidragsärenden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En uppgiftsskyldighet for banker m.fl.&lt;br&gt;införs i lagen om bostadsbidrag, avseende bidragssökandes för-&lt;br&gt;hållanden som är av betydelse för tillämpningen av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I förslaget i regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:186 Nya regler om bostadsbidrag har inkomstprövningen i&lt;br&gt;största möjliga utsträckning anknutits till beskattningen. De uppgifter&lt;br&gt;som fastställs genom beskattningsbeslut blir då bindande för bostads-&lt;br&gt;bidragsprövningen, och inhämtande av uppgifterna kan ske från Riks-&lt;br&gt;skatteverkets och skattemyndigheternas skatteregister. Vissa undantag&lt;br&gt;har dock inte kunnat undvikas. Så har regeringen t.ex. ansett att innehav&lt;br&gt;av förmögenhet skall reducera bostadsbidraget även om den beskatt-&lt;br&gt;ningsbara förmögenheten inte uppgår till 800 000 kronor. 800 000&lt;br&gt;kronor är den undre gränsen for att förmögenhetsskatt skall betalas, och&lt;br&gt;därmed också den undre gränsen for skyldigheten att deklarera formö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genhet. När det gäller sådan förmögenhet som omfattas av reglerna om Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;kontrolluppgifter skall visserligen banker m.fl. lämna kontrolluppgift till&lt;br&gt;skattemyndigheten även under 800 000-kronorsgränsen, men det finns då&lt;br&gt;inte några uppgifter som har prövats och fastställts av skattemyndighe-&lt;br&gt;terna att lägga till grund for bostadsbidragsprövningen. Situationen är&lt;br&gt;densamma som i fråga om förmögenhetsprövningen för bostadstillägg&lt;br&gt;enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer. I 12 § den&lt;br&gt;lagen finns en bestämmelse om uppgiftsskyldighet för banker, sparban-&lt;br&gt;ker och andra penningforvaltande inrättningar i fråga om forhållanden&lt;br&gt;som är av betydelse for tillämpningen av lagen. Uppgifterna skall läm-&lt;br&gt;nas om domstol, Riksförsäkringsverket eller en allmän försäkringskassa&lt;br&gt;begär det for en namngiven person. En likadan uppgiftsskyldighet bör&lt;br&gt;införas i lagen om bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Förslaget till lag om underhållsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att lagen handlar om underhållsstöd till bam. Av 3 §&lt;br&gt;framgår att underhållsstöd kan lämnas till bam vars föräldrar inte sam-&lt;br&gt;manlever. Av övergångsbestämmelserna framgår att lagen är tänkt att&lt;br&gt;ersätta lagen (1964:143) om bidragsförskott, lagen (1984:1095) om för-&lt;br&gt;längt bidragsförskott för studerande och lagen (1984:1096) om särskilt&lt;br&gt;bidrag till vissa adoptivbarn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket definieras begreppet bidragsskyldig. Med bidragsskyldig&lt;br&gt;avses i lagen den som enligt 7 kap. 2 § första stycket föräldrabalken&lt;br&gt;skall fullgöra sin underhållsskyldighet till bamet genom att betala under-&lt;br&gt;hållsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att adoptivföräldrar är att anse som föräldrar framgår direkt av 4 kap.&lt;br&gt;8 § föräldrabalken. Med förälder som har vårdnaden om ett bam skall&lt;br&gt;enligt 2 § andra stycket detta lagförslag även likställas den som med&lt;br&gt;socialnämndens medgivande har tagit emot ett utländskt bam for stadig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varande vård och fostran i syfte att adoptera det. Detta är i enlighet med Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;vad som gäller i dag i lagen om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i huvudsak utformats i enlighet med Lagrådets forslag,&lt;br&gt;vilket i förhållande till lagrådsremissen bl.a. innebär att definitionen av&lt;br&gt;boförälder flyttats till 3 §. I klargörande syfte har därutöver i andra&lt;br&gt;stycket lagts till &amp;quot;som har vårdnaden om ett bam&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för att underhållsstöd skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att underhållsstöd skall kunna lämnas krävs enligt första stycket att&lt;br&gt;barnets föräldrar inte bor tillsammans eller att den ena föräldern är&lt;br&gt;avliden, att bamet varaktigt bor och är folkbokfört hos en av föräldrarna&lt;br&gt;(boföräldem), att de bor här i landet och att boföräldem, om bamet är&lt;br&gt;underårigt, är vårdnadshavare för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets föräldrar får alltså inte bo tillsammans om underhållsstöd skall&lt;br&gt;kunna lämnas. Kriteriet är inte förstärkt på så sätt att det är först när det&lt;br&gt;är fråga om ett varaktigt sammanboende mellan föräldrarna som bidrag&lt;br&gt;inte kan lämnas. Något behov av ett varaktighetskriterium, som finns i&lt;br&gt;hittillsvarande regler i fråga om barnets boendeförhållanden, finns inte&lt;br&gt;när rätten till underhållsstöd inträder i det fall föräldrarna inte bor&lt;br&gt;tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets föräldrar bör anses bo tillsammans i första hand om de enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) skall vara folkbokförda&lt;br&gt;på samma adress. Normalt kan man därför gå på den faktiska folk-&lt;br&gt;bokföringen. Det kan dock finnas situationer där en förälder regelmässigt&lt;br&gt;tillbringar sin dygnsvila hos familjen men ändå faktiskt är folkbokförd&lt;br&gt;någon annanstans. Inte heller i dessa fall bör underhållsstöd kunna&lt;br&gt;lämnas. Det kan också vara så att folkbokföringsfastigheten är densam-&lt;br&gt;ma, men att föräldrarna bor i skilda lägenheter i ett flerfamiljshus. Då&lt;br&gt;skall underhållsstöd kunna lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriteriet att bamet och boföräldem skall vara bosatta i landet är i&lt;br&gt;princip detsamma som enligt hittillsvarande regler. Det modifieras något&lt;br&gt;för vissa situationer i tredje stycket av paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare förutsättning för att underhållsstöd skall lämnas om&lt;br&gt;bamet är underårigt är att boföräldem är vårdnadshavare för bamet,&lt;br&gt;antingen ensam eller tillsammans med den andra föräldern. Det räcker&lt;br&gt;med ett interimistiskt beslut om vårdnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamet skall också varaktigt bo tillsammans med boföräldem. Be-&lt;br&gt;stämmelsen hindrar inte att bamet anses varaktigt bo även hos den andra&lt;br&gt;föräldern, dvs. har ett s.k. växelvis boende. Bestämmelsen innebär dock&lt;br&gt;att bamet måste varaktigt bo tillsammans med i vart fall en av föräldrar-&lt;br&gt;na (boföräldem), och också vara folkbokfört hos den föräldern. Be-&lt;br&gt;stämmelser om folkbokföring finns i folkbokföringslagen (1991:481).&lt;br&gt;Om bamet inte bor varaktigt hos någon av föräldrarna eller hos en&lt;br&gt;särskilt förordnad vårdnadshavare (se andra stycket), kan underhållsstöd&lt;br&gt;inte lämnas enligt lagen. Att underhållsstöd inte heller lämnas i vissa&lt;br&gt;andra situationer, t.ex. när bamet är placerat enligt lagen (1993:387) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd och service till vissa funktionshindrade eller socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) framgår av 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har framfört att det är önskvärt att det i motiven närmare&lt;br&gt;anges vad som avses med att &amp;quot;varaktigt bo&amp;quot; hos någon och hur innebör-&lt;br&gt;den av detta uttryck förhåller sig till folkbokföringslagens bestämmelser.&lt;br&gt;I nuvarande lagstiftning lämnas bidragsförskott, i de fall föräldrarna har&lt;br&gt;gemensam vårdnad om bamet, endast om bamet varaktigt bor tillsam-&lt;br&gt;mans med den ena föräldern. Avsikten är att begreppet &amp;quot;varaktigt bor&amp;quot;&lt;br&gt;skall ha samma betydelse i den nu föreslagna lagen som i lagen om&lt;br&gt;bidragsförskott. Frågan om bamet varaktigt bor tillsammans med sin&lt;br&gt;(tidigare) vårdnadshavare uppkommer bl.a i de fall där bamet för studier&lt;br&gt;bor på annan ort än den där vårdnadshavaren är bosatt. Frågan har&lt;br&gt;prövats av Försäkringsöverdomstolen i två refererade avgöranden; FÖD&lt;br&gt;1988:2 och 1990:21. I båda fallen ansågs förlängt bidragsförskott kunna&lt;br&gt;utgå. I FÖD 1993:7 ansågs rätt till förlängt bidragsförskott inte föreligga&lt;br&gt;eftersom bamet bodde tillsammans med en äldre bror och inte med sin&lt;br&gt;tidigare särskilt förordnade förmyndare. Folkbokföringsadressen är i de&lt;br&gt;allra flesta fall densamma som där bamet varaktigt bor, men den kan&lt;br&gt;också i praktiken vara en annan. I avsnitt 5.2 har redogjorts för skälen&lt;br&gt;till att även ha ett krav på folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna bestämmelse samt 12 och 17 §§ framgår att det är den&lt;br&gt;förälder som bamet är folkbokfört hos som kan ansöka om underhålls-&lt;br&gt;stödet och till vilken stödet skall betalas ut. Detta stämmer med vad som&lt;br&gt;gäller för särskilt bidrag för bam enligt lagen (1993:737) om bostads-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § finns två presumtionsregler som anger när föräldrarna skall anses&lt;br&gt;bo tillsammans, om inte annat visas av den som begär underhållsstöd&lt;br&gt;eller som stöd betalas ut till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall underhållsstöd även lämnas till bam som bor&lt;br&gt;tillsammans med en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Även&lt;br&gt;här ställs krav på varaktigt boende och folkbokföring hos den eller de&lt;br&gt;särskilt förordnade vårdnadshavama. Om bamet fyllt 18 år gäller i stället&lt;br&gt;att det skall bo tillsammans med någon som var särskilt förordnad&lt;br&gt;vårdnadshavare för bamet när det fyllde 18 år. För den som bor till-&lt;br&gt;sammans med särskilt förordnad vårdnadshavare är det inte en förut-&lt;br&gt;sättning för rätt till underhållsstöd att barnets föräldrar inte bor till-&lt;br&gt;sammans. Dubbelt underhållsstöd kan då enligt 8 § tredje stycket läm-&lt;br&gt;nas, eventuellt med avdrag för vad respektive förälder betalar i underhåll&lt;br&gt;direkt till bamet. Återbetalningsskyldighet kan också fastställas för båda&lt;br&gt;föräldrarna. Vad som i lagen sägs om boförälder gäller den eller de&lt;br&gt;särskilt förordnade vårdnadshavama. 4 § 1 och 5 § tillämpas dock inte&lt;br&gt;när särskilt förordnad vårdnadshavare finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket, som tillsammans med första stycket i princip motsvarar&lt;br&gt;1 § lagen (1964:143) om bidragsförskott, är ett tillägg till de föregående&lt;br&gt;styckena. Viss justering i förhållande till nuvarande regel har gjorts med&lt;br&gt;anledning av att endast den som bor tillsammans med en förälder eller&lt;br&gt;särskilt förordnad vårdnadshavare kan få underhållsstöd. Andra och&lt;br&gt;tredje meningarna innebär i vissa fall en modifiering av kriteriet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bamet och boföräldem respektive den särskilt förordnade vårdnads-&lt;br&gt;havaren skall vara bosatta i Sverige. Detta gäller såväl svenska med-&lt;br&gt;borgare som utländska medborgare som uppfyller kriteriet i första&lt;br&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket är tillkommet i första hand med hänsyn till att EG-&lt;br&gt;rätten innebär att kravet på en vistelsetid om minst sex månader inte kan&lt;br&gt;göras gällande mot medborgare i ett EU-land (se art. 7.2 i förordningen&lt;br&gt;[EEG] nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i huvudsak utformats i enlighet med Lagrådets förslag,&lt;br&gt;vilket i förhållande till lagrådsremissen bl.a. innebär att kravet på att&lt;br&gt;bamet skall vara folkbokfört hos boföräldem flyttats hit från 2 §. För-&lt;br&gt;slaget avviker dock från Lagrådets förslag (och lagrådsremissen) på så&lt;br&gt;sätt att kravet på att boföräldem skulle ha varit vårdnadshavare för&lt;br&gt;bamet när det fyllde 18 år för att förlängt underhållsstöd skall lämnas&lt;br&gt;har tagits bort. Anledningen till det är att ett sådant krav inte behövs och&lt;br&gt;inte heller finns i nuvarande lagstiftning. En fördel med att inte ha ett&lt;br&gt;sådant krav är att bamet då har möjlighet att flytta från den ena för-&lt;br&gt;äldern till den andra utan att han eller hon mister rätten till förlängt&lt;br&gt;bidragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 1-3 motsvarar 2 § lagen (1964:143) om bidragsförskott, med&lt;br&gt;vissa justeringar som har att göra med den annorlunda konstruktionen på&lt;br&gt;underhållsstöd i förhållande till det nuvarande bidragsförskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 1 lämnas inte underhållsstöd om boföräldem är barnets&lt;br&gt;mor och hon uppenbarligen utan giltigt skäl låter bli att vidta eller&lt;br&gt;medverka till åtgärder för att få faderskapet till bamet fastställt. Det&lt;br&gt;skall således vara fråga om mycket klara fall av vägran. Samma krav&lt;br&gt;gäller i dag enligt 2 a § lagen om bidragsförskott. Den praxis som&lt;br&gt;bildats i fråga om vad som är &amp;quot;giltigt skäl&amp;quot; i ett sådant fall kan således&lt;br&gt;tillämpas även på denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utan betydelse om boföräldem medverkar till att ett underhålls-&lt;br&gt;bidrag fastställs eftersom underhållsstöd lämnas och återbetalningsskyl-&lt;br&gt;dighet fastställs oavsett om underhållsbidrag till bamet är fastställt eller&lt;br&gt;inte, se dock punkten 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 2 skall underhållsstöd inte lämnas om det finns an-&lt;br&gt;ledning anta att den bidragsskyldige, om sådan finns, i rätt ordning&lt;br&gt;betalar underhåll som inte understiger det belopp som enligt denna lag&lt;br&gt;skulle utbetalas i underhållsstöd till bamet. Det senare beloppet är oftast&lt;br&gt;1 173 kronor, i enlighet med 8 §, men kan vara lägre om bamet har&lt;br&gt;inkomster som enligt 10 § första stycket skall minska stödet. Om den&lt;br&gt;bidragsskyldige betalar minst detta belopp till bamet skall underhållsstöd&lt;br&gt;således inte lämnas. Detta gäller även om den bidragsskyldige skulle ha&lt;br&gt;att betala ett lägre ersättningsbelopp till försäkringskassan i enlighet med&lt;br&gt;procentmetoden i 24-28 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med &amp;quot;i rätt ordning&amp;quot; avses i avtal eller dom föreskrivet sätt och tid-&lt;br&gt;punkt för betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 motsvarar 2 § c) lagen om bidragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 4 lämnas inte underhållsstöd om boföräldem trots före-&lt;br&gt;läggande enligt 31 § första stycket utan giltigt skäl låter bli att vidta de&lt;br&gt;åtgärder som begärs i föreläggandet. Det avser den situationen då&lt;br&gt;försäkringskassan behöver kunna driva in underhållsbidrag från en&lt;br&gt;bidragsskyldig som är bosatt utomlands, se avsnitt 6.2 samt 21 § andra&lt;br&gt;stycket, 30 och 31 §§. Krav på att vidta eller medverka till åtgärder för&lt;br&gt;att få underhållsbidrag fastställt gäller i dag enligt 2 § a) lagen om&lt;br&gt;bidragsförskott. I förhållande till den nuvarande regeln har dock uppen-&lt;br&gt;barhetskriteriet tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boföräldem kan ha giltigt skäl om han eller hon visar att den bidrags-&lt;br&gt;skyldige inte går att få tag på. Det kan också vara så att boföräldem&lt;br&gt;visar eller gör sannolikt att den bidragsskyldiga föräldern inte längre&lt;br&gt;lever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5 har tillkommit med anledning av att även bam vars ena eller&lt;br&gt;båda föräldrar har avlidit i princip omfattas av lagen. Erhåller bamet&lt;br&gt;barnpension enligt 8 kap. 2 § eller 14 § 2 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring efter den avlidna föräldern skall dessutom inte utges under-&lt;br&gt;hållsstöd i förhållande till den föräldern. En motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;finns i dag i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.&lt;br&gt;1 fråga om adoptivbarn har även bestämmelsen i 20 kap 2 § fjärde&lt;br&gt;stycket lagen om allmän försäkring betydelse. Att bamet får barnpension&lt;br&gt;efter en avliden förälder utesluter inte att underhållsstöd betalas ut i&lt;br&gt;förhållande till den andra föräldern i det fall bamet bor hos en särskilt&lt;br&gt;förordnad vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns två presumtionsregler som anger i vilka situationer&lt;br&gt;föräldrarna skall anses bo tillsammans. I dessa fall blir det den som&lt;br&gt;begär underhållsstöd (dvs. sökanden) eller, om stöd beviljats, den som&lt;br&gt;stödet betalas ut till som har att visa att något sammanboende i lagens&lt;br&gt;mening inte föreligger. Förmår denne inte visa detta skall underhållsstöd&lt;br&gt;vägras eller dras in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det faktiskt skulle vara så att en förälder inte regelmässigt vistas&lt;br&gt;på den adress som han eller hon är folkbokförd kan folkbokföringen&lt;br&gt;vara felaktig och behöva ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket handlar om den situationen då det kommer fram andra&lt;br&gt;uppgifter som gör det sannolikt att föräldrarna bor tillsammans. Även då&lt;br&gt;måste den som begär stödet eller som stödet betalas ut till visa att de&lt;br&gt;inte gör det för att underhållsstöd skall kunna lämnas. Förmår denne inte&lt;br&gt;göra detta skall ansökan om underhållsstöd avslås eller underhållsstödet&lt;br&gt;dras in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får försäkringskassan sådana upplysningar att det är sannolikt att ett&lt;br&gt;sammanboende föreligger bör kassan kontakta sökanden/den som stödet&lt;br&gt;betalas ut till för att utreda förhållandena. Det ligger i sakens natur att&lt;br&gt;försäkringskassan härvid kan och bör ålägga sökanden att inkomma med&lt;br&gt;uppgifter för att rätten till underhållsstöd skall kunna utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 § lagen (1964:143) om bidragsförskott. Om&lt;br&gt;förutsättningarna för stödet i övrigt är uppfyllda och ansökan getts in på&lt;br&gt;rätt sätt, lämnas underhållsstöd från och med den månad under vilken&lt;br&gt;föräldrarna flyttat isär. I andra fall lämnas underhållsstöd från och med&lt;br&gt;den tidigare månad under vilken rätten till stödet annars uppkommit.&lt;br&gt;Stöd lämnas dock aldrig för längre tid tillbaka än en månad före ansök-&lt;br&gt;ningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 § och 4 § e) lagen (1984:1095) om förlängt&lt;br&gt;bidragsförskott för studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstödets storlek&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket lämnas underhållsstöd med 1 173 kronor, i före-&lt;br&gt;kommande fall med avräkning för vad det finns anledning anta att den&lt;br&gt;bidragsskyldige på rätt sätt betalar i underhåll till bamet i enlighet med&lt;br&gt;den procentmetod som tillämpas vid fastställande av återbetalningsskyl-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att den bidragsskyldige i rätt ordning&lt;br&gt;betalar underhåll som inte understiger det belopp som högst skulle&lt;br&gt;betalas ut i underhållsstöd till bamet, blir det enligt 4 § inte aktuellt att&lt;br&gt;lämna något underhållstöd överhuvudtaget. De i 8 § första stycket&lt;br&gt;avsedda situationerna är sådana där försäkringskassan i någon utsträck-&lt;br&gt;ning behöver medverka till att tillförsäkra bamet tillräckligt underhåll,&lt;br&gt;dvs. den bidragsskyldige betalar inte underhåll till bamet eller betalar ett&lt;br&gt;lägre belopp än vad som kan utges i underhållsstöd. Om den bidrags-&lt;br&gt;skyldige i enlighet med den procentmetod som anges i 24-28 §§ direkt&lt;br&gt;till bamet betalar ett lägre belopp än vad som kan utges i underhållsstöd&lt;br&gt;betalar försäkringskassan till bamet endast utfyllnadsdelen av under-&lt;br&gt;hållsstödet. Någon återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldige&lt;br&gt;gentemot försäkringskassan blir i dessa fall inte aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle den bidragsskyldige betala ett lägre belopp till bamet än det&lt;br&gt;belopp som gäller för återbetalningsskyldighet utges fullt underhållsstöd,&lt;br&gt;dvs. 1 173 kronor med den minskning som kan bli aktuell på grand av&lt;br&gt;bestämmelsen i 10 § första stycket, och fastställs återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;het i enlighet med bestämmelserna i 24-28 §§. Den betalning som gjorts&lt;br&gt;direkt till bamet beaktas då normalt inte (se 23 §). Skulle den bidrags-&lt;br&gt;skyldige betala ett högre belopp till bamet än det belopp försäkringskas-&lt;br&gt;san skulle ha fastställt i återbetalningskyldighet påverkar detta inte det&lt;br&gt;utfyllnadsbidrag försäkringskassan betalar ut till bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall vid s.k. växelvis boende, dvs. om bamet inte&lt;br&gt;bor varaktigt hos endast en förälder utan hos båda, underhållsstöd&lt;br&gt;lämnas med 1 173 kronor per månad med avräkning för det belopp&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet skulle ha fastställts till om 24-28 §§ tillämpats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på inkomsten hos den av föräldrarna som inte är boförälder (dvs. den&lt;br&gt;förälder som bamet inte är folkbokfört hos). Det kan således aldrig bli&lt;br&gt;fråga om annat än utfyllnadsdelen av underhållstödet (s.k. utfyllnads-&lt;br&gt;bidrag) vid växelvis boende. I och med att bidraget beräknas på in-&lt;br&gt;komsten hos den förälder som bamet inte är folkbokfört hos åstadkoms&lt;br&gt;en samstämmighet med reglerna i lagen (1993:737) om bostadsbidrag&lt;br&gt;som motverkar en överkompensation, se avsnitt 5.2. Uttrycket “växelvis&lt;br&gt;bor varaktigt” anknyter till föräldrabalkens regler om när någon bidrags-&lt;br&gt;skyldighet inte kan fastställas trots att föräldrarna inte sammanbor.&lt;br&gt;Därmed hänvisas också till den praxis som utvecklats om när växelvis&lt;br&gt;boende är för handen. Frågan om bamet skall anses varaktigt bosatt hos&lt;br&gt;båda föräldrarna trots att dessa bor isär bedöms med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna i varje särskilt fall (se t.ex. RH 1993:64 och FÖD&lt;br&gt;1988:23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra fall kan sökanden begära att endast ett s.k. utfyllnads-&lt;br&gt;bidrag lämnas. Då behöver någon prövning inte göras av om växelvis&lt;br&gt;boende föreligger eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa fall skall således en beräkning göras av vad som skulle ha&lt;br&gt;fastställts i återbetalningsskyldighet om procentmetoden enligt 24-28 §§&lt;br&gt;tillämpats på inkomsten hos den förälder som inte är boförälder och som&lt;br&gt;inte har ansökt om underhållsstödet. Den fiktiva återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;heten dras ifrån beloppet 1 173 kronor eller det lägre belopp som barnets&lt;br&gt;egna inkomster kan leda till enligt 10 § första stycket. Det belopp man&lt;br&gt;erhåller efter avräkning kan alltså lämnas i underhållsstöd. En begäran&lt;br&gt;om underhållsstöd enligt andra stycket kan vara aktuell, förutom vid&lt;br&gt;växelvis boende, när bamet i annat fall vistas mycket hos den bidrags-&lt;br&gt;skyldiga föräldern och föräldrarna själva kan reglera och hantera den&lt;br&gt;ekonomiska frågan eller när föräldrarna annars är överens om hur det&lt;br&gt;ekonomiska ansvaret för bamet skall fördelas dem emellan och inte&lt;br&gt;finner anledning att blanda in försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra situationer, när ansökan görs om underhållsstöd enligt första&lt;br&gt;stycket, måste utredning göras om återbetalningsskyldighet och om det&lt;br&gt;finns anledning anta att underhåll betalas direkt till bamet i enlighet med&lt;br&gt;procentmetoden. Annars skall återbetalningsskyldighet fastställas i&lt;br&gt;enlighet med procentmetoden i 24-28 §§. Någon möjlighet till att i&lt;br&gt;förväg göra avdrag på återbetalningsskyldigheten för umgängestillfällen&lt;br&gt;finns inte. Sådana avdrag får i stället göras i efterhand enligt 23 § andra&lt;br&gt;stycket eller som en privat reglering mellan partema vid sidan om&lt;br&gt;underhållsstöd och återbetalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall bamet bor hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare&lt;br&gt;lämnas enligt tredje stycket dubbla underhållsstöd enligt första stycket,&lt;br&gt;eventuellt med avdrag för vad respektive förälder betalar i underhåll&lt;br&gt;direkt till bamet. Återbetalningsskyldighet enligt 21 § kan då också&lt;br&gt;fastställas för båda föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall, om underhållsbidrag genom giltigt avtal eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dom har fastställts som ett engångsbelopp, avräkning från underhållsstö-&lt;br&gt;det ske med vad det fastställda engångsbeloppet skäligen kan anses&lt;br&gt;motsvara i underhåll per månad. Någon återbetalningsskyldighet skall&lt;br&gt;enligt 21 § inte fastställas i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall, om den bidragskyldige bor utomlands och&lt;br&gt;det finns anledning att anta att han eller hon i rätt ordning betalar&lt;br&gt;fastställt underhållsbidrag, i stället för vad som sägs i 8 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen, avräkning från underhållsstödet ske med detta belopp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall hälften av den del av barnets inkomst som&lt;br&gt;överstiger 48 000 kronor per år minska det underhållsstöd som kan&lt;br&gt;lämnas. Inkomsten framräknas, bortsett från grundavdraget, med tillämp-&lt;br&gt;ning av 25-27 §§. Bestämmelsen innebär en avtrappning av underhålls-&lt;br&gt;stödet som leder till att något underhållsstöd inte alls betalas ut om&lt;br&gt;bamet har inkomster om 76 800 kronor eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 4 a § andra stycket lagen (1964:143) om&lt;br&gt;bidragsförskott. Minskning av kommande underhållsstöd skall aldrig&lt;br&gt;kunna ske med högre belopp än vad som uppburits i underhållsstöd den&lt;br&gt;aktuella månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;U §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar delvis 8 § fjärde stycket lagen om bidrags-&lt;br&gt;förskott. I sak skiljer sig den här föreslagna lydelsen dock på det sättet&lt;br&gt;att även bam som är placerade i familjehem eller hem för vård eller&lt;br&gt;boende enligt socialtjänstlagen (1980:620), s.k. HVB-hem, undantas från&lt;br&gt;möjligheten att få bidrag enligt lagen. Detta gäller redan i dag, i fråga&lt;br&gt;om bidragsförskott, för t.ex. bam som bor i familjehem eller bostad med&lt;br&gt;särskild service för bam och ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd&lt;br&gt;och service till vissa funktionshindrade. Bestämmelsen i denna paragraf&lt;br&gt;kan sägas vara en komplettering av kriteriet i 3 § i den nya lagen om&lt;br&gt;underhållsstöd för när stöd kan utges. I de situationer som räknas upp i&lt;br&gt;11 § har föräldern inte längre det fulla ekonomiska ansvaret för bamet.&lt;br&gt;Kommunen har tagit över det direkta ansvaret för att bamet lever under&lt;br&gt;såväl socialt som ekonomiskt tillfredsställande förhållanden. Föräldrarna&lt;br&gt;är dock enligt 34 § socialtjänstlagen (1980:620) skyldiga att i skälig&lt;br&gt;utsträckning delta i kommunens kostnader. Underhållsbidrag som är&lt;br&gt;fastställt enligt föräldrabalken kan uppbäras av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreskriver denna bestämmelse, i motsats till 8 § fjärde stycket&lt;br&gt;lagen om bidragsförskott, inte något undantag för bam inackorderade vid&lt;br&gt;sameskola från vad som annars gäller för bam som får kost och logi på&lt;br&gt;statens bekostnad. Tillräckliga skäl för att just dessa bam skulle få&lt;br&gt;underhållsstöd finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan och beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena motsvarar 6 § lagen (1964:143) om bidrags-&lt;br&gt;förskott med de justeringar som föranleds av att bidraget endast kan&lt;br&gt;betalas ut till en boforälder. Med boforälder jämställs enligt 3 § särskilt&lt;br&gt;förordnad vårdnadshavare. Vidare framgår att förlängt underhållsstöd, till&lt;br&gt;skillnad mot vad som gäller i dag för förlängt bidragsförskott, skall&lt;br&gt;sökas av bamet ensamt. Bamet är i det fallet myndigt och bör därför&lt;br&gt;själv kunna stå for de uppgifter som lämnas i ansökan. Stödet skall&lt;br&gt;enligt 17 § andra stycket också betalas ut till den studerande och inte,&lt;br&gt;som enligt gällande regler for förlängt bidragsförskott, till boföräldem.&lt;br&gt;Utges underhållsstöd sedan tidigare till bamet krävs ändå en ny ansökan&lt;br&gt;när förlängt underhållsstöd blir aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om underhållsstöd önskas med ett högre belopp än tidigare, t.ex. på&lt;br&gt;grund av att den bidrasskyldige inte längre betalar direkt till bamet&lt;br&gt;enligt 8 § första stycket andra meningen, skall en ny ansökan lämnas in&lt;br&gt;till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar, tillsammans med 14 §, 7 § lagen (1964:143)&lt;br&gt;om bidragsförskott. Någon anledning att delge den bidragsskyldige&lt;br&gt;beslut att inte bevilja underhållsstöd finns inte. Däremot skall, förutom&lt;br&gt;beslut om underhållsstöd och återbetalningsskyldighet, meddelandet om&lt;br&gt;ansökningen och underrättelsen om vad som gäller i fråga om bl.a.&lt;br&gt;återbetalning delges den bidragsskyldige om återbetalningsskyldighet kan&lt;br&gt;komma i fråga. Bestämmelserna i delgivningslagen (1970:428) skall då&lt;br&gt;tillämpas. Att den bidragsskyldige ännu inte kunnat delges handlingarna&lt;br&gt;hindrar inte beslut om att underhållsstöd skall lämnas, om försäkrings-&lt;br&gt;kassan anser att sökanden visat att rätt till sådant stöd föreligger. I andra&lt;br&gt;fall finns möjlighet att ge underhållsstöd interimistiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuniceringen bör innehålla uppgift om den beräknade återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldigheten samt hur den räknats fram. I övrigt bör den bidrags-&lt;br&gt;skyldige särskilt uppmärksammas på att underhållsstöd inte skall lämnas,&lt;br&gt;och någon återbetalningsskyldighet inte fastställas, i den mån det finns&lt;br&gt;grundad anledning att anta att han eller hon i rätt ordning betalar direkt&lt;br&gt;till bamet i enlighet med bestämmelserna i 24-28 §§ (4 § 2 och 3 samt&lt;br&gt;8 § första stycket andra meningen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första stycket föreskriver att sökanden skriftligen skall underrättas om&lt;br&gt;beslut enligt lagen och, om stöd beviljats, om bestämmelserna om&lt;br&gt;upplysningsplikt och återbetalningsskyldighet i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har kommenterats i anslutning till 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar, tillsammans med 19 § andra stycket, vad som&lt;br&gt;gäller enligt 5 § femte stycket lagen (1964:143) om bidragsförskott. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan handla om situationer där det inte är helt klart om kriterierna i Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-6 §§ är uppfyllda. Den situationen att den bidragsskyldiges återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet ännu inte har kunnat fastställas är dock inget hinder för&lt;br&gt;ett slutligt beslut om underhållsstöd. I 22 § finns också en möjlighet att&lt;br&gt;interimistiskt bestämma återbetalningsskyldighet. Begreppet “skäligt&lt;br&gt;belopp” finns även i dagens bestämmelse och torde inte leda till några&lt;br&gt;större tillämpningsproblem. Det är bedömningar som får göras med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. I forhållande till&lt;br&gt;lagrådsremissen har, på Lagrådets inrådan, möjligheten att föreskriva&lt;br&gt;särskilda villkor utgått då något behov av en sådan möjlighet inte torde&lt;br&gt;finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriterierna i andra stycket om att återkrav kan bli aktuellt endast om&lt;br&gt;den som mottagit underhållsstödet förorsakat det felaktiga interimistiska&lt;br&gt;beslutet eller skäligen borde ha insett att det var felaktigt kvarstår från&lt;br&gt;nuvarande regler, trots att den tagits bort i 20 § i fråga om andra fel-&lt;br&gt;aktiga utbetalningar. Det ligger i det interimistiska beslutets natur att det&lt;br&gt;inte helt behöver överensstämma med det slutliga beslutet. Den risk för&lt;br&gt;ekonomisk förlust detta innebär bör inte gå ut över bamet om sökanden&lt;br&gt;inte själv förorsakat felbedömningen eller skäligen borde ha insett att&lt;br&gt;beslutet var felaktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tredje stycke har, såsom Lagrådet förordat, införts en möjlighet att&lt;br&gt;efterge återbetalningsskyldighet enligt andra stycket om det föreligger&lt;br&gt;särskilda skäl. Även i övrigt har paragrafen utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 § första-tredje och femte styckena lagen&lt;br&gt;(1964:143) om bidragsförskott. Av första stycket framgår också att det är&lt;br&gt;försäkringskassan som betalar ut underhållsstödet. Avrundningsregeln&lt;br&gt;kan bli tillämplig när reducering av underhållsstöd görs på grund av&lt;br&gt;barnets inkomster. Liksom i dag förutsätts att regeringen i verkställig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter närmare föreskriver om sättet och tiden för utbetalning-&lt;br&gt;en, eller överlåter detta på Riksförsäkringsverket. Någon särskild be-&lt;br&gt;stämmelse i lagen om denna befogenhet är inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket kan jämföras med regeln i 23 § första stycket om att den&lt;br&gt;bidragsskyldige får åberopa sådana betalningar mot kassan. Om boföräl-&lt;br&gt;dem uppburit underhållsstöd oreducerat samtidigt som den bidragsskyldi-&lt;br&gt;ge betalat underhållsbidrag till bamet som får åberopas enligt 23 § första&lt;br&gt;stycket, kan återkrav ställas mot boföräldem enligt 20 § för vad som&lt;br&gt;uppburits för mycket i underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har den tid efter vilken underhållsstöd som inte lyfts är&lt;br&gt;förverkat bestämts till sex månader efter utgången av den månad som&lt;br&gt;stödet hänför sig till. Det innebär i förhållande till vad som i dag gäller&lt;br&gt;för bidragsförskott en förkortning från ett år. Det ligger i sakens natur&lt;br&gt;att i de fall domstol eller överklagande av ett avslagsbeslut bestämmer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att underhållsstöd skall lämnas, sexmånadersperioden räknas från tid- Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;punkten för domstolens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstöd betalas enligt första stycket ut till boföräldem. Enligt 3 §&lt;br&gt;skall med boförälder jämställas särskilt förordnad vårdnadshavare. Har&lt;br&gt;två särskilt förordnade vårdnadshavare utsetts att utöva vårdnaden&lt;br&gt;gemensamt utbetalas underhållsstödet till den kvinnliga vårdnadshavaren&lt;br&gt;eller, om vårdnadshavama begär det, till den manlige vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid växelvis boende förutsätts att föräldrarna också kan komma&lt;br&gt;överens om hur underhållsstödet eventuellt bör fördelas mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall dock förlängt underhållsstöd betalas ut till&lt;br&gt;den studerande och inte, såsom gäller i dag för förlängt bidragsförskott,&lt;br&gt;till föräldern. Den som har fyllt 18 år är myndig och bidraget går till&lt;br&gt;bamet även om det utges endast om han eller hon bor tillsammans med&lt;br&gt;en ensamförsörjande förälder. Det får förutsättas att medlen används till&lt;br&gt;sådant som föräldrarna normalt annars skulle ha bekostat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om synnerliga skäl föreligger kan socialnämnden enligt tredje stycket&lt;br&gt;göra en framställan till kassan om att underhållsstödet skall utbetalas till&lt;br&gt;annan person eller till nämnden att användas för barnets bästa. Bestäm-&lt;br&gt;melsen motsvarar vad som gäller enligt 9 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1964:143) om bidragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första meningen motsvarar 12 § lagen (1964:143) om bidragsförskott.&lt;br&gt;Underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldigheten kan beaktas i de fall&lt;br&gt;det blir fråga om att efterge återkrav enligt 20 §. Andra meningen är&lt;br&gt;tillagd för att anmälan skall göras så tidigt som möjligt, även innan&lt;br&gt;omständigheten inträtt i de fall man i förväg känner till att den skall&lt;br&gt;inträda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av beslut&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs att försäkringskassan skall besluta om indrag-&lt;br&gt;ning eller nedsättning av underhållsstödet om något förhållande har&lt;br&gt;inträffat som föranleder att underhållsstöd inte skall lämnas eller skall&lt;br&gt;lämnas med ett lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innebär en möjlighet att interimistiskt dra in eller minska&lt;br&gt;underhållsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär i förhållande till 13 § lagen (1964:143) om bidrags-&lt;br&gt;förskott en skärpning av reglerna om skyldighet att betala tillbaka&lt;br&gt;utbetalt samhällsstöd i vissa fall. Möjligheten till återkrav är inte beroen-&lt;br&gt;de av att oriktiga uppgifter lämnats eller att den som mottagit stödet&lt;br&gt;skäligen borde ha insett att det var en felaktig utbetalning. Det föreligger&lt;br&gt;i stället en strikt skyldighet att betala tillbaka underhållsstödet i de fall&lt;br&gt;stödet lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Med att underhållsstö-&lt;br&gt;det lämnats felaktigt avses här att det inte alls skulle ha lämnats något&lt;br&gt;underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringskassan i enlighet med ett interimistiskt beslut betalat ut&lt;br&gt;mer än vad som bestäms i det slutliga beslutet, gäller enligt 15 § andra&lt;br&gt;stycket fortfarande att den som stödet betalats ut till skall ha förorsakat&lt;br&gt;det felaktiga interimistiska beslutet eller i vart fall skäligen borde ha&lt;br&gt;insett att det var felaktigt för att det skall finnas en skyldighet att betala&lt;br&gt;tillbaka vad som felaktigt betalats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är den som stödet betalats ut till (enligt 17 §) som återkravet skall&lt;br&gt;riktas mot. Att det skall föreligga särskilda skäl för att eftergift skall ges&lt;br&gt;innebär att bestämmelsen skall tillämpas återhållsamt. Särskilda skäl för&lt;br&gt;eftergift kan exempelvis föreligga om han eller hon skäligen inte borde&lt;br&gt;ha förstått att utbetalningen var felaktig och det dessutom med hänsyn&lt;br&gt;till betalningsmottagarens ekonomiska och personliga förhållanden finns&lt;br&gt;skäl att inte återkräva underhållsstödet eller del av det. Det kan också&lt;br&gt;vara så att eftergiften kan fungera som ett led i social rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får försäkringskassan, vid en senare utbetalning av&lt;br&gt;underhållsstöd eller annan ersättning som försäkringskassan har att betala&lt;br&gt;ut till den som återkravet riktas mot, hålla inne ett skäligt belopp i&lt;br&gt;avräkning på vad som lämnats för mycket i underhållsstöd. Vad som är&lt;br&gt;&amp;quot;skäligt belopp&amp;quot; måste bedömas i det enskilda fallet med hänsyn till&lt;br&gt;återkravsbelopp och den enskildes personliga och ekonomiska förhållan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldige&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i paragrafen ersätter nuvarande 15 § lagen (1964:143) om&lt;br&gt;bidragsförskott. Försäkringskassan skall enligt första stycket för der.&lt;br&gt;bidragsskyldige bestämma en återbetalningsskyldighet som är oberoende&lt;br&gt;av eventuellt fastställt underhållsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldigheten kan retroaktivt gälla från och med en&lt;br&gt;månad före ansökan om underhållsstöd, se 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återbetalningsskyldighet bör meddelas samtidigt eller snarast&lt;br&gt;efter beslutet om underhållsstöd. Enligt 14 § andra stycket skall ett&lt;br&gt;beslut om återbetalningsskyldighet delges den bidragsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall återbetalningsskyldighet inte fastställas om&lt;br&gt;8 § första stycket andra meningen eller andra stycket har tillämpats eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om underhållsbidrag enligt föräldrabalken fastställts som ett engångs-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan har också möjlighet att underlåta att fastställa&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet när den bidragsskyldige är bosatt utomlands.&lt;br&gt;Om underhållsstöd har lämnats får försäkringskassan i dessa fall överta&lt;br&gt;barnets fordran på underhållsbidrag, se 31 §. Om underhållsbidrag inte&lt;br&gt;är fastställt kan boföräldem föreläggas att vidta eller medverka till&lt;br&gt;åtgärder for att få underhållsbidrag fastställt. Om boföräldem utan giltigt&lt;br&gt;skäl ändå underlåter detta lämnas inget underhållsstöd, se 4 § 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet får enligt tredje stycket inte fastställas for&lt;br&gt;längre tid tillbaka än tre år före den dag då meddelande enligt 13 §&lt;br&gt;sändes till den bidragsskyldige. Den regeln kan sägas motsvara regeln i&lt;br&gt;föräldrabalken om retroaktivt fastställda underhållsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet får inte heller fastställas retroaktivt for tid&lt;br&gt;under vilken försäkringskassan har trätt in i barnets rätt enligt 31 §. Om&lt;br&gt;en bidragsskyldig, som tidigare varit bosatt utomlands och mot vilken&lt;br&gt;försäkringskassan då åberopat ett fastställt underhållsbidrag, flyttar till&lt;br&gt;Sverige så kan försäkringskassan även fortsättningsvis bara åberopa det&lt;br&gt;fastställda underhållsbidraget for den tid den bidragsskyldige bodde&lt;br&gt;utomlands. Någon återbetalningsskyldighet kan inte fastställas retroaktivt&lt;br&gt;för den tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, vars närmare utformning är i enlighet med Lagrådets förslag,&lt;br&gt;möjliggör interimistiska beslut om återbetalningsskyldighet. Det är&lt;br&gt;angeläget att den bidragsskyldige kommer i gång så snabbt som möjligt&lt;br&gt;med betalningarna så att det inte skapas stora ingångsskulder på grund&lt;br&gt;av att ett slutligt beslut om återbetalningsskyldighet ännu inte kan fattas.&lt;br&gt;Provisoriska beslut kan bli aktuella i två situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket kan försäkringskassan besluta om återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet som gäller under samma tid som ett provisoriskt beslut&lt;br&gt;om underhållssstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har underhållsstöd lämnats och fråga om återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;uppkommit på grund av ett mål i allmän domstol om fastställande av&lt;br&gt;faderskap till bam, kan försäkringskassan enligt andra stycket också&lt;br&gt;besluta om återbetalningsskyldighet. Återbetalningsskyldighet får då&lt;br&gt;endast åläggas någon om det finns sannolika skäl för att han är far till&lt;br&gt;bamet. Beslut om återbetalningsskyldighet får inte meddelas, om flera&lt;br&gt;män är instämda i målet. Den regeln överensstämmer med vad som&lt;br&gt;gäller enligt 7 kap. § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det, sedan det slutliga beslutet fattats, visar sig att den bidragsskyl-&lt;br&gt;dige betalat för mycket eller for lite så skall detta enligt tredje stycket&lt;br&gt;regleras i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket har en man som tidigare ansetts som far till ett&lt;br&gt;bam rätt att återfå vad han har erlagt i återbetalning enligt denna lag om&lt;br&gt;han frias från faderskapet. Han skall också få ränta på erlagda belopp.&lt;br&gt;Detta är i enlighet med vad som gäller i fråga om erlagt underhålls-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;underhållsbidrag. Det är dock försäkringskassan som har att betala ut&lt;br&gt;pengarna och inte, som i fråga om underhållsbidrag, länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 16 § lagen (1964:143) om bidragsförskott. Sista&lt;br&gt;meningen i första stycket kan jämföras med bestämmelsen i 16 § andra&lt;br&gt;stycket om att sådan betalning skall minska det belopp som betalas ut i&lt;br&gt;underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket handlar om umgängesavdrag. Hänvisningen till 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket föräldrabalken innebär, till skillnad från vad som&lt;br&gt;gäller i dag enligt 15 § andra stycket jämfört med 7 kap. 4 § föräldra-&lt;br&gt;balken, att avdrag alltid görs med 1/40 per helt dygn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uttryckliga bestämmelse som finns i dag om att den bidragskyldi-&lt;br&gt;ge på visst sätt skall styrka sin rätt till umgängesavdrag har, på Lag-&lt;br&gt;rådets inrådan, såsom obehövlig strukits i detta förslag. Det innebär inte&lt;br&gt;att försäkringskassan skall ställa mindre krav på den bidragsskyldige i&lt;br&gt;detta hänseende. Han eller hon har fortfarande att visa att sådan rätt&lt;br&gt;föreligger. Närmare om vad som bör förebringas försäkringskassan kan&lt;br&gt;dock föreskrivas i verkställighetsföreskrifter. Lagrådets förslag till&lt;br&gt;närmare utformning av paragrafen har även i övrigt beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena anger hur man beräknar återbetalningsskyl-&lt;br&gt;digheten per bam och år. Man utgår från den bidragsskyldiges inkomst,&lt;br&gt;beräknad enligt 25-28 §§. Om den bidragsskyldige endast har ett bam&lt;br&gt;för vilket underhållsskyldighet enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken föreligger&lt;br&gt;skall återbetalningsskyldigheten per år fastställas till ett belopp motsva-&lt;br&gt;rande 10 % av den bidragsskyldiges inkomst. Har den bidragsskyldige&lt;br&gt;två bam fastställs återbetalningsskyldigheten till 6,25 % av inkomsten&lt;br&gt;per bam. Vid tre bam fastställs återbetalningsskyldigheten till 5 % av&lt;br&gt;inkomsten per bam. För varje ytterligare bam utöver tre blir det sam-&lt;br&gt;manlagda procenttalet som skall fördelas mellan barnen förhöjt med en&lt;br&gt;procentenhet. Det belopp som skall återbetalas skall enligt tredje stycket&lt;br&gt;dock aldrig överstiga vad som betalas ut i underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel kan nämnas att om den bidragsskyldige har tre bam och&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet skall fastställas för alla tre skall sammanlagt&lt;br&gt;15 % av inkomsten, upp till vad som utbetalas i underhållsstöd, åter-&lt;br&gt;betalas. Om ett av barnen i stället bor tillsammans med den bidragsskyl-&lt;br&gt;dige blir det sammanlagda återbetalningsbeloppet 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentbeloppet skall avrandas till procenttal med högst två decimaler.&lt;br&gt;Likalydande bestämmelser (som dock begränsar procenttalet till en&lt;br&gt;decimal) finns t.ex. i 27 § 4 mom. och 32 § uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bam som skall räknas med är den bidragsskyldiges samtliga egna&lt;br&gt;bam, för vilka han eller hon är underhållsskyldig enligt 7 kap. 1 §&lt;br&gt;föräldrabalken. Egna bam som den bidragsskyldige sammanbor med&lt;br&gt;jämställs därmed helt med bam i tidigare förhållanden. Däremot får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas med bam för vilka underhållsskyldighet ev. kan föreligga enligt Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;7 kap. 5 § föräldrabalken, dvs. styvbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som skall återbetalas skall enligt tredje stycket aldrig&lt;br&gt;överstiga vad som betalas ut i underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket har en avrundningsregel införts och dessutom en spärr&lt;br&gt;som skall förhindra att mycket små belopp fastställs i återbetalningsskyl-&lt;br&gt;dighet. Om återbetalningen for ett bam skulle bli lägre än 100 kr per&lt;br&gt;månad vid tillämpning av första och andra styckena bortfaller skyldig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;25 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger hur den bidragsskyldiges inkomst skall beräknas.&lt;br&gt;Bestämmelserna i paragrafen skall, enligt 10 § första stycket, också&lt;br&gt;tillämpas när det är fråga om att beräkna barnets inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att den bidragsskyldiges inkomst enligt 24 § beräk-&lt;br&gt;nas genom att man från den senast fastställda taxeringen tar summan av&lt;br&gt;inkomst av tjänst, intäkt av kapital och inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man skall utgå från uppgifter i det senast fastställda årliga taxerings-&lt;br&gt;beslutet enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De inkomstuppgifter som man utgår från i inkomstslaget tjänst bör i&lt;br&gt;enlighet med vad Lagrådet föreslagit vara inkomst av tjänst enligt 34 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inkomstslaget kapital utgår man från intäkt av kapital enligt 3 § 1&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Hänsyn skall inte tas till&lt;br&gt;avdrag enligt 2 mom. samma paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller näringsverksamhet så utgår man från inkomsten enligt 25 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370), dvs. efter avdrag i inkomstkällan enligt&lt;br&gt;bl.a. 23 och 24 §§. Makefördelning skall också kunna göras. Enligt&lt;br&gt;andra stycket skall dock vissa avdrag &amp;quot;läggas tillbaka&amp;quot; och andra skall&lt;br&gt;dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom anförts i avsnitt 5.4.3 bör i förordning föreskrivas att försäk-&lt;br&gt;ringskassan skall kunna ta in uppgifter om den bidragsskyldiges och&lt;br&gt;barnets inkomster på medium for automatisk databehandling från det&lt;br&gt;centrala skatteregistret. Vidare kommer en reglering av skattemyndig-&lt;br&gt;hetens skyldighet att lämna ut erforderliga uppgifter till försäkrings-&lt;br&gt;kassan att behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldigheten skall enligt 30 § omprövas när ny taxering&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens närmare utformning är i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall vissa inkomster som inte framgår av taxering-&lt;br&gt;en läggas till inkomsten enligt 25 §. I enlighet med Lagrådets förslag&lt;br&gt;har här inte tagits med inkomster som vanligtvis inte är tillgängliga för&lt;br&gt;försäkringskassan. I vissa fall kan i stället 28 § bli tillämplig om den&lt;br&gt;bidragsskyldige har sådana inkomster. Vidare skall skattepliktig förmö-&lt;br&gt;genhet också påverka underlaget for procentberäkningen i 24 § genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga förmö- Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;genheten som överstiger 800 000 kronor läggs på inkomsterna. Det är&lt;br&gt;samma gräns som tillämpas for när skatt börjar tas ut på förmögenhet&lt;br&gt;(jämför dock prop. 1995/96:198 som innehåller förslag till höjning av&lt;br&gt;denna gräns). Reglerna för sambeskattning skall inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från det därvid ffamräknade beloppet skall enligt andra stycket 24 000&lt;br&gt;kronor dras av. Först därefter har man den &amp;quot;inkomst&amp;quot; som skall ligga till&lt;br&gt;grund för beräkning enligt 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen, som i ett visst avseende är ett undantag från vad som&lt;br&gt;annars gäller enligt 25 §, framgår att återbetalningsskyldighet för för-&lt;br&gt;fluten tid (för tidigast en månad före ansökan om underhållsstöd, dock&lt;br&gt;aldrig för längre tid tillbaka än tre år, jämför 6 § och 21 § tredje&lt;br&gt;stycket) beräknas i enlighet med vid den tiden fastställda taxeringsbeslut.&lt;br&gt;För varje enskilt år ser man på den då senast fastställda taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf skall, enligt 10 § första stycket, också&lt;br&gt;tillämpas när det är fråga om att beräkna barnets inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;28 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en möjlighet att frångå reglerna i 25-27 §§ för&lt;br&gt;beräkning av den bidragsskyldiges inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen möjliggör fastställande av återbetalningsskyldighet, eller&lt;br&gt;högre sådan skyldighet, i de fall intäkterna enligt taxeringen inte visar&lt;br&gt;den bidragsskyldiges verkliga förvärvsförmåga. Det skall dock vara&lt;br&gt;uppenbart att förvärvsförmågan väsentligt överstiger inkomsten beräknad&lt;br&gt;enligt 25-27 §§ för att paragrafen skall bli tillämplig. Det skall alltså&lt;br&gt;vara fråga om uppenbara och stora skillnader mellan inkomst enligt&lt;br&gt;beräkningen i 25-27 §§ och förvärvsförmågan. I sådana fall skall genom&lt;br&gt;en särskild beräkning av kända inkomster och förvärvsförmåga etc. en&lt;br&gt;skälighetsbedömning göras av återbetalningsskyldighetens storlek.&lt;br&gt;Därvid bör ledning hämtas från reglerna i 24-27 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet förvärvsförmåga anknyter till förmågebegreppet i föräldra-&lt;br&gt;balken och den praxis som därvid bildats. Detsamma gäller undantaget&lt;br&gt;för när godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas finns.&lt;br&gt;Beträffande den som trots förvärvsförmåga underlåter att skaffa sig&lt;br&gt;inkomster skall en skälighetsbedömning inte göras om den bidragsskyldi-&lt;br&gt;ge har godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas (se&lt;br&gt;prop. 1978/79:12 s. 402 och t.ex. NJA 1985:768).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under bestämmelsen hänförs, förutom den som utan godtagbar an-&lt;br&gt;ledning underlåter att skaffa sig inkomster som han eller hon har förmå-&lt;br&gt;ga att skaffa sig, också t.ex. personer som är bosatta utomlands och vars&lt;br&gt;inkomster därför inte skall beskattas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 17 § första stycket lagen (1964:143) om bidragsför-&lt;br&gt;skott. Lokutionen &amp;quot;efter förmåga&amp;quot; har dock strukits med anledning av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna bestämmelserna om återbetalningsskyldighet, eftergift och Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;anstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet fastställd enligt 24-28 §§ skall enligt första&lt;br&gt;stycket omprövas när ett nytt beslut om årlig taxering föreligger. Skyl-&lt;br&gt;digheten skall också omprövas när grunden för tillämplig procentsats&lt;br&gt;enligt 24 § ändras, dvs. om den bidragsskyldige får ett nytt bam eller&lt;br&gt;om antalet bam för vilka han eller hon är underhållsskyldig blir färre&lt;br&gt;(t.ex. om ett bam har fyllt 21 år). Stycket har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket finns möjlighet att jämka av försäkringskassan för&lt;br&gt;viss tid beslutad återbetalningsskyldighet om ett taxeringsbeslut, som&lt;br&gt;återbetalningsskyldigheten har baserats på, senare ändras väsentligt vid&lt;br&gt;en överprövning av domstol eller vid omprövning av skattemyndigheten.&lt;br&gt;Det skall inte vara fråga om endast en mindre sänkning eller höjning&lt;br&gt;beloppsmässigt. Om den enskilde överklagat taxeringsbeslutet och det&lt;br&gt;framstår som sannolikt att taxeringsbeslutet kommer att ändras bör&lt;br&gt;anstånd kunna komma i fråga enligt 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket får beslut om återbetalningsskyldighet upphävas&lt;br&gt;helt eller delvis om den bidragsskyldige efter sådant beslut flyttar utom-&lt;br&gt;lands. I lagrådsremissen fanns också en bestämmelse om att den bidrags-&lt;br&gt;skyldige, då återbetalningsskyldighet upphävdes för förfluten tid, skulle&lt;br&gt;kunna återfå vad han eller hon eventuellt betalat till kassan. 1 enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag har en sådan bestämmelse inte tagits med i detta&lt;br&gt;förslag. Vad den bidragsskyldige erlagt bör, såsom Lagrådet anför, i&lt;br&gt;stället avräknas på de underhållsbidrag som föräldern kan bli skyldig att&lt;br&gt;betala. En sådan möjlighet till avräkning behöver inte särskilt anges i&lt;br&gt;lagtexten. Den får anses följa av försäkringskassans rätt att besluta om&lt;br&gt;upphävande av återbetalningsskyldighet helt eller delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands när underhållsstöd bevil-&lt;br&gt;jas kan försäkringskassan låta bli att fastställa någon återbetalningsskyl-&lt;br&gt;dighet enligt 21 § andra stycket, se närmare avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att utomlands driva in statens fordran enligt reglerna om&lt;br&gt;underhållsstöd är små. Situationen är en helt annan när det gäller ford-&lt;br&gt;ringar som vilar på civilrättslig grund (se avsnitt 6.2). Denna bestäm-&lt;br&gt;melse föreskriver därför att försäkringskassan om den bidragsskyldige är&lt;br&gt;bosatt utomlands inträder i barnets rätt till fastställt underhållsbidrag&lt;br&gt;(enligt svensk eller utländsk rätt), till den del underhållsbidraget svarar&lt;br&gt;mot underhållsstödets belopp. Detta innebär att kassan kan begära&lt;br&gt;verkställighet utomlands av underhållsbidraget. Om något underhålls-&lt;br&gt;bidrag inte är fastställt kan försäkringskassan förelägga boföräldem att&lt;br&gt;vidta åtgärder för att få ett verkställbart underhållsbidrag fastställt. Om&lt;br&gt;boföräldem utan giltigt skäl låter bli att efterfölja föreläggandet lämnas&lt;br&gt;inget underhållsstöd enligt 4 § 4. Boföräldem skall på begäran lämna in&lt;br&gt;i verkställbar handling om underhållsbidrag till försäkringskassan. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan ställas olika krav i olika länder på en handling for att den skall vara Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;verkställbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringskassan en gång trätt in i barnets rätt till underhålls-&lt;br&gt;bidrag för viss tid då den bidragsskyldige var bosatt utomlands, kvarstår&lt;br&gt;rätten för den tiden även om den bidragsskyldige flyttar till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket bör försäkringskassan ge den som får fora barnets&lt;br&gt;talan tillfälle att i samband med försäkringskassan krav på betalning i&lt;br&gt;enlighet med denna paragraf utkräva den del av obetalda underhålls-&lt;br&gt;bidrag som överstiger underhållsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstånd&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anstånd kan beviljas helt eller delvis. Anstånd innebär att man i den&lt;br&gt;utsträckning som anståndsbeslutet anger låter bli att vidta åtgärder for att&lt;br&gt;driva in fordringen. Skulden kvarstår och ökas eventuellt under tiden för&lt;br&gt;anståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstånd kan komma ifråga när tillräckliga skäl for eftergift enligt 35 §&lt;br&gt;inte föreligger. Anstånd skall beviljas i den mån det behövs for att den&lt;br&gt;bidragsskyldige skall få behålla vad som behövs for eget underhåll och&lt;br&gt;familjens behov. Därvid skall bestämmelserna om förbehållsbelopp vid&lt;br&gt;utmätning av lön m.m. i 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstånd kan också beviljas om det med hänsyn till den bidragsskyl-&lt;br&gt;diges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra särskilda&lt;br&gt;förhållanden annars finns anledning att skjuta upp betalningarna (se&lt;br&gt;avsnitt 5.4.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra särskilda förhållanden som motiverar anstånd (med hela eller&lt;br&gt;del av det månatliga beloppet) kan vara att den bidragsskyldige har&lt;br&gt;överklagat den taxering som ligger till grund for beräkningen av åter-&lt;br&gt;betalningsskyldighet och det framstår som sannolikt att taxeringsbeslutet&lt;br&gt;kommer att ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att anstånd kan ges helt eller delvis innebär bl.a. att försäkringskassan&lt;br&gt;i anståndsbeslutet kan ta hänsyn till att en återbetalningsskyldig förälder&lt;br&gt;har tillgångar utöver sin lön m.m. och besluta att anståndet inte skall&lt;br&gt;omfatta sådana andra tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innebär att det senast efter ett år krävs en ny ansökan och&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innebär ett rullande system i och med att den skuld som&lt;br&gt;anståndet givit upphov till skall betalas först, dvs. innan återbetalning&lt;br&gt;som avser senare tid betalas. I stället får ett nytt beslut om anstånd&lt;br&gt;meddelas för den senare betalningen. Anledningen till det är att den&lt;br&gt;bidragsskyldige på grund av anståndsbeslutet, när han eller hon återfått&lt;br&gt;betalningsförmåga, inte skall vara skyldig att betala mer per månad än&lt;br&gt;vad återbetalningsskyldighet enligt procentmetoden fastställts till vid&lt;br&gt;tillfället for betalningen eller, efter det att underhållsskyldigheten upp-&lt;br&gt;hört, skulle ha fastställts till om den tillämpats på den bidragsskyldiges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster vid tillfället för inbetalningen. Har den bidragsskyldiges skuld Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;dessutom ökat på grund av underlåtenhet att betala för tid då anstånd&lt;br&gt;inte medgetts kan dock av den anledningen senare betalningar per&lt;br&gt;månad bli större än återbetalningsskyldigheten enligt procentmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den återbetalningsskyldige föräldern kan naturligtvis även annars betala&lt;br&gt;av på skulden i snabbare takt om han eller hon så önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När föräldern kan börja betala procentbeloppet, och anståndsbeslut&lt;br&gt;endast meddelas för att den bidragsskyldige inte skall behöva betala mer&lt;br&gt;än så, bör anståndsförfarandet kunna vara mycket enkelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid utmätning för underhållsbidrag gäller, enligt 7 kap. 16 §&lt;br&gt;utsökningsbalken, att en betalning avräknas på den äldsta skulden.&lt;br&gt;Detsamma föreslås, i förslaget till ändring i utsökningsbalken, gälla för&lt;br&gt;utmätning för återbetalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta tas ut enligt 36 §. Även om det belopp som anståndet avser&lt;br&gt;enligt 33 § skall betalas före återbetalning som avser senare tid gäller&lt;br&gt;enligt 36 § andra stycket att belopp som den bidragsskyldige betalar till&lt;br&gt;försäkringskassan i första hand skall avräknas på upplupen ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;34 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall upphäva eller ändra ett beslut om anstånd, om&lt;br&gt;sådana ändrade förhållanden har inträtt som medför att anstånd inte&lt;br&gt;längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även under löpande anståndsperiod är den bidragsskyldige skyldig att&lt;br&gt;anmäla ändrade förhållanden som kan innebära att anstånd inte längre&lt;br&gt;bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning. Har han eller hon inte gjort&lt;br&gt;det skall försäkringskassan, när de ändrade förhållandena uppmärksam-&lt;br&gt;mats på annat sätt, besluta att anståndet upphört att gälla från den&lt;br&gt;tidpunkt då de ändrade förhållandena inträdde. Det innebär att den&lt;br&gt;bidragsskyldige senare kan komma att få betala mer per månad än den&lt;br&gt;gällande procentsatsen för återbetalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftergift&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;35 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär en skärpning av eftergiftsreglema i förhållande till&lt;br&gt;vad som gäller i dag. Enligt bestämmelsen kan försäkringskassan i vissa&lt;br&gt;fall helt eller delvis efterge statens fordran på den bidragsskyldige. Det&lt;br&gt;skall föreligga synnerliga skäl för eftergift med hänsyn till den bidrags-&lt;br&gt;skyldiges personliga och ekonomiska förhållanden. De ekonomiska&lt;br&gt;förhållandena behöver inte ha ändrats sedan fastställandet av återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldigheten för att eftergift skall kunna komma ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av om eftergift skall medges bör vara mycket restriktiv.&lt;br&gt;Eftergift skall normalt inte kunna ges om det framstår som ett någorlun-&lt;br&gt;da rimligt antagande att den bidragsskyldige kommer att kunna göra rätt&lt;br&gt;för sig åtminstone till någon del inom den tidsrymd som återstår till dess&lt;br&gt;skulden preskriberas. Det innebär att tillfälliga likviditetsproblem inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motiverar eftergift. Det skall vara fråga om situationer av rehabiliterings- Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;karaktär eller liknande då en befrielse av skulden är nödvändig för att&lt;br&gt;rehabiliteringen skall kunna lyckas eller för att personen inte skall slås ut&lt;br&gt;socialt. Det är den som söker efergift som har att visa att synnerliga skäl&lt;br&gt;för att efterge fordran föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulden kan efterges helt eller delvis. Delvis eftergift med avbetal-&lt;br&gt;ningsplan för resten av skulden torde många gånger vara en rimlig&lt;br&gt;åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förutsättningar för eftergift inte är uppfyllda kan eventuellt anstånd&lt;br&gt;enligt 32 § komma i fråga i stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ränta på obetalda belopp får efterges, angående ränta se 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;36 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall den bidragsskyldige betala ränta på belopp&lt;br&gt;som inte betalas i rätt tid eller för vilka anstånd beviljats. Ränta skall&lt;br&gt;inte betalas för tid före fastställandet av återbetalningsskyldigheten, dvs.&lt;br&gt;för retroaktivt fastställd återbetalningsskyldighet, och inte heller när&lt;br&gt;återbetalningsskyldigheten för viss tid höjts med tillämpning av 30 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningar skall i första hand avräknas mot upplupen ränta. Räntan&lt;br&gt;skall inte vara avdragsgill vid inkomsttaxeringen. Ett undantag bör&lt;br&gt;därför införas i 20 § kommunalskattelagen (1928:370). Försäkrings-&lt;br&gt;kassan kan underlåta att kräva betalning för räntebelopp som avser kor-&lt;br&gt;tare dröjsmål med betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall belopp som den bidragskyldige betalar till&lt;br&gt;försäkringskassan i första hand avräknas på upplupen ränta. Detsamma&lt;br&gt;gäller för studielån enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349). Om&lt;br&gt;försäkringskassan behöver överlämna fordringar på den bidragsskyldige&lt;br&gt;till kronofogdemyndigheten för indrivning gäller att ränta på återbetal-&lt;br&gt;ningspliktigt belopp inte, såsom själva det återbetalningspliktiga be-&lt;br&gt;loppet, har företräde framför andra fordringar vid utmätning av lön m.m,&lt;br&gt;se kommentaren till 7 kap. 14 § utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall för varje år fastställa räntesatsen. Som framgår av&lt;br&gt;avsnitt 5.4.4 bör den beräknas efter samma grunder som för studielån&lt;br&gt;enligt 8 kap. 2 § studiestödslagen (1973:349), se prop. 1987/88:116,&lt;br&gt;s. 46.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig försäkringskassa&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;37 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vilken försäkringskassa som prövar olika frågor enligt&lt;br&gt;denna lag och motsvarar i huvudsak 5 § lagen (1964:143) om bidrags-&lt;br&gt;förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;38 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 22 § tredje stycket lagen (1964:143) om bi-&lt;br&gt;dragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar delar av 22 § första stycket lagen om bidrags-&lt;br&gt;förskott. Av hänvisningen till 20 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring följer att beslut enligt lagen skall överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Det innebär länsrätt i första instans (se 14 § lagen&lt;br&gt;[1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar). Prövningstillstånd krävs&lt;br&gt;vid överklagande till kammarrätten. I 34 a § förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291) anges grunderna för prövningstillstånd i kammarrätt. Enligt 7&lt;br&gt;a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall försäkringskassan vara den&lt;br&gt;enskildes motpart vid ett överklagande av försäkringskassans beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissen har, på förslag av Lagrådet, inga&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om beslut av domstol tagits med i första och&lt;br&gt;andra styckena eftersom en domstols möjlighet att inhibera ett beslut&lt;br&gt;som överklagats dit liksom överklagande av domstolens beslut regleras i&lt;br&gt;förvaltningsproccesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket motsvarar 22 § andra stycket lagen om bidragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;39 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 § lagen (1964:143) om bidragsförskott. Den&lt;br&gt;innebär att rätten som sådan inte får utmätas eller överlåtas, och har&lt;br&gt;betydelse för underhållstöd som ännu inte är tillgängligt för lyftning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;40 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 19 § lagen (1964:143) om bidragsförskott. Be-&lt;br&gt;gränsningen gäller dock endast delgivning genom kungörelse. Vad gäller&lt;br&gt;andra meningen jfr. 33 kap. 6 § andra stycket rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;41 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär att försäkringskassans beslut om återbetalningsskyl-&lt;br&gt;dighet, liksom ränta på obetalda belopp, kan verkställas i enlighet med&lt;br&gt;3 kap. 1 § 6 utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;42 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 21 § första stycket lagen (1964:143) om bidrags-&lt;br&gt;förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 21 § andra stycket, del av 22 § första stycket&lt;br&gt;och 9 § fjärde stycket lagen om bidragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;43 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 24 § lagen (1964:143) om bidragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen, som ersätter lagen (1964:143) om bidragsförskott, lagen&lt;br&gt;(1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande och lagen&lt;br&gt;(1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn, träder enligt första&lt;br&gt;punkten i kraft den 1 december 1996 men tillämpas först på underhålls-&lt;br&gt;stöd som avser tid efter den 31 januari 1997. Detta för att försäkringskas-&lt;br&gt;san skall ha två månader på sig att fatta de beslut som i vissa fall föran-&lt;br&gt;leds av bestämmelserna i den nya lagen, framför allt beslut om återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet, och som skall gälla från och med den 1 februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra punkten upphävs de nuvarande lagarna genom den nya&lt;br&gt;lagen. Bidragsförskott och bidrag enligt de upphävda lagarna skall dock&lt;br&gt;lämnas för tid före den 1 februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje punkten föreskriver att de upphävda lagarna skall tillämpas även&lt;br&gt;i fortsättningen i fråga om bidragsförskott och bidrag som lämnats enligt&lt;br&gt;dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde punkten innebär att försäkringskassan inte behöver fatta nya&lt;br&gt;beslut om underhållsstöd i alla de fall då underhållsstöd enligt den nya&lt;br&gt;lagen skall ersätta tidigare lämnat stöd enligt någon av den upphävda&lt;br&gt;lagarna. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas på underhållsstödet&lt;br&gt;och beloppet som utbetalas blir i vissa fall ett annat än det tidigare&lt;br&gt;stödet. Tidigare avräkning från utbetalt bidragsförskott (resp, förlängt&lt;br&gt;bidragsförskott) för fastställt underhållsbidrag som betalas direkt till&lt;br&gt;bamet kommer oftast inte att beloppsmässigt motsvara vad den bidrags-&lt;br&gt;skyldige i stället betalar direkt till bamet enligt procentmetoden i den&lt;br&gt;nya lagen och som skall avräknas från underhållsstödet. Om rätt till&lt;br&gt;underhållsstöd inte föreligger enligt den nya lagen skall beslut dock&lt;br&gt;meddelas om att sådant inte kommer att lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att någon ny ansökan inte behöver göras av den som&lt;br&gt;tidigare uppburit stöd enligt någon av de upphävda lagarna. Anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet föreligger dock enligt 18 § i fråga om omständigheter som&lt;br&gt;kan påverka rätten till underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om återbetalningsskyldighet till försäkringskassan föreligger enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i den nya lagen måste dock ett beslut om detta fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte punkten föreskriver att belopp som den bidragsskyldige betalar&lt;br&gt;till försäkringskassan i enlighet med fastställd återbetalningsskyldighet,&lt;br&gt;sedan avräkning skett för upplupen ränta enligt 36 § andra stycket den&lt;br&gt;nya lagen, i första hand skall räknas av från eventuella fordringar enligt&lt;br&gt;de upphävda lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna är utformade i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke har lagts till en bestämmelse som i sak motsvarar&lt;br&gt;den bestämmelse som tidigare fanns i 14 § första stycket andra me-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen föräldrabalken (FB). Bestämmelsen innebär att alla som enligt Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;tredje stycket i denna bestämmelse får företräda bamet i frågor om&lt;br&gt;underhållsbidrag, skall ges tillfälle att yttra sig i mål om underhåll till&lt;br&gt;bamet. En praktisk situation där bamet kan företrädas av både sin&lt;br&gt;vårdnadshavare och en förmyndare är om barnets vårdnadshavare är&lt;br&gt;omyndig och en förmyndare av detta skäl har utsetts för bamet (jfr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 5 § FB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Överväganden se avsnitt 5.7)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I bestämmelsen anges på vilket sätt en förälder fullgör&lt;br&gt;sin underhållsskyldighet när underhållsstöd lämnas till bamet enligt&lt;br&gt;lagen om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen om underhållsstöd lämnas underhållsstöd till bam vars&lt;br&gt;föräldrar lever åtskilda. Den förälder som inte bor tillsammans med&lt;br&gt;bamet är skyldig att till staten återbetala hela eller en viss del av under-&lt;br&gt;hållsstödet. Återbetalningskyldigheten bestäms enligt lagen om under-&lt;br&gt;hållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya bestämmelsen anses en förälder som är återbetalningss-&lt;br&gt;kyldig gentemot staten enligt lagen om underhållsstöd ha fullgjort sin&lt;br&gt;underhållsskyldighet intill underhållsstödets belopp. Återbetalningsskyl-&lt;br&gt;digheten mot staten träder alltså i stället för underhållsskyldigheten, upp&lt;br&gt;till det belopp bamet får i underhållsstöd. Bestämmelsen är tillämplig&lt;br&gt;både om underhållsbidrag är fastställt av domstol eller genom avtal och&lt;br&gt;om något underhållsbidrag inte är fastställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regel kommer det att bli aktuellt att fastställa underhållsbidrag till&lt;br&gt;bamet endast när underhållsbidraget kommer att överstiga underhållsstö-&lt;br&gt;dets belopp. Det kan också bli aktuellt att fastställa underhållsbidrag till&lt;br&gt;bamet för förfluten tid, om underhållsbidrag yrkas för längre tid tillbaka&lt;br&gt;än vad underhållsstöd kan lämnas. Underhållsstöd lämnas inte för längre&lt;br&gt;tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. För underhållsbidrag&lt;br&gt;gäller enligt 8 § föräldrabalken att talan om att underhållsbidrag skall&lt;br&gt;fastställas inte får bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då&lt;br&gt;talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Överväganden se avsnitt 5.6)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf, som handlar om socialnämndens skyldighet att tillse att&lt;br&gt;vissa bam tillförsäkras underhåll, föreslås upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Överväganden se avsnitt 5.7)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket fanns en bestämmelse om socialnämnds rätt att föra talan&lt;br&gt;i mål om underhåll till bam i vissa fall. Bestämmelsen föreslås upphävd.&lt;br&gt;Vidare fanns i första stycket en bestämmelse som med väsentligen&lt;br&gt;oförändrat innehåll har flyttats till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Överväganden se avsnitt 5.7)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 träder ändringarna i kraft den 1 februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 har tagits in en bestämmelse som innebär att socialnämn-&lt;br&gt;derna har rätt att företräda bam i mål som anhängiggjorts i domstol före&lt;br&gt;det nya systemets ikrafttträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Överväganden se avsnitt 9)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen handlar om företrädesordning vid utmätning av lön. De i&lt;br&gt;bestämmelsen angivna fordringsanspråken har företrädesrätt i den ord-&lt;br&gt;ning de anges. Flera fordringar med samma företrädesrätt har inbördes&lt;br&gt;lika företrädesrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket punkt 1 har ett tillägg gjorts som innebär att statens&lt;br&gt;fordran mot en återbetalningsskyldig förälder enligt den nämnda lagen&lt;br&gt;skall ha samma företräde framför andra fordringar som fordran på&lt;br&gt;underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken och föräldrabalken. Ränta på&lt;br&gt;underhållsbidrag har inte företräde framför andra fordringar enligt punkt&lt;br&gt;1. Detsamma bör gälla ränta på återbetalningspliktigt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Överväganden se avsnitt 6.1)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges företrädesordningen mellan preliminär skatt, kvar-&lt;br&gt;skatt, utmätningsfordringama och förrättningskostnadema. I bestämmel-&lt;br&gt;sen har en hänvisning till 14 § 1 tagits in så att även statens fordran på&lt;br&gt;återbetalning enligt lagen om underhållsstöd tillsammans med fordran&lt;br&gt;avseende underhållsbidrag jämsides med förrättningskostnadema har&lt;br&gt;företräde framför avdrag for kvarstående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Överväganden se avsnitt 6.1)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsens första stycke anges hur ett innehållet belopp skall&lt;br&gt;fördelas vid konkurrens mellan flera fordringar som har företrädesrätt&lt;br&gt;enligt 14 § 1. I den bestämmelsen har vissa tillägg gjorts som innebär att&lt;br&gt;fördelningen vid samtidig utmätning för flera underhållsbidrag samt&lt;br&gt;återkravsbelopp enligt lagen om underhållsstöd skall ske efter de löpande&lt;br&gt;underhållsbidragens och återbetalningsbeloppens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en bestämmelse om hur delbetalning skall av-&lt;br&gt;räknas när en berättigad inte får full betalning för en fordran. Delbetal-&lt;br&gt;ning skall enligt bestämmelsen avräknas på det belopp som stått ute&lt;br&gt;längst. I bestämmelsen har en ändring gjorts så att även statens fordran&lt;br&gt;avseende återbetalning enligt den ovan nämnda lagen omfattas av&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Överväganden se avsnitt 6.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar utmätning av rättighet efter löneutmätning. Första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket har ändrats så att alla fordringar som anges i 14 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och som har förfallit till betalning när beslutet om utmätning meddelas&lt;br&gt;eller forfaller näst därefter har företräde till betalning ur vad som flyter&lt;br&gt;in till följd av en senare utmätning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar löneutmätning under konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har ändrats så att utmätning enligt detta kapitel får ske&lt;br&gt;för fordran som avses i 14 § första stycket 1 även om gäldenären är i&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har endast den ändringen gjorts att en hänvisning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § första stycket 1 har införts. Därigenom omfattas även statens&lt;br&gt;fordran avseende återbetalning enligt lagen om underhållsstöd av be-&lt;br&gt;stämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sista meningen har ändrats med anledning av att försäkringskassan,&lt;br&gt;enligt förslaget till lag om underhållsstöd, endast i den situation som&lt;br&gt;anges i 31 § nämnda lagförslag skall anses träda in i barnets rätt till&lt;br&gt;fastställt underhållsbidrag då samhällsstöd lämnats till bamet. I andra&lt;br&gt;situationer fastställs en återbetalningsskyldighet som är helt frikopplat&lt;br&gt;från eventuellt fastställt underhållsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 i övergångsbestämmelserna träder ändringarna i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra punkten föreskrivs att äldre lydelse av 23 § fortfarande skall&lt;br&gt;tillämpas i fråga om fordran som uppkommit enligt lagen (1964:143) om&lt;br&gt;bidragsförskott och lagen (1984:1985) om förlängt bidragsförskott för&lt;br&gt;studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje punkten, som har tillkommit efter Lagrådsgranskningen, har till&lt;br&gt;syfte att möjliggöra en avräkning motsvarande den som föreslås i&lt;br&gt;punkten 5 i övergångsbestämmelsen till förslaget till lag om under-&lt;br&gt;hållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Överväganden se avsnitt 9)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tillagts ränta enligt lagen om underhållsstöd. Sådan&lt;br&gt;ränta är alltså inte avdragsgill vid vid inkomstbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.5 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;48 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Borttagandet av vissa paragrafhänvisningar i första stycket är föranledda&lt;br&gt;av att socialnämndens skyldigheter enligt dessa paragrafer i föräldra-&lt;br&gt;balken föreslås upphävda (se förslaget till ändring i föräldrabalken).&lt;br&gt;Hänvisningen till 7 kap. 7 § föräldrabalken har formulerats om så att det&lt;br&gt;direkt framgår vilka avtal enligt nämnda lagrum som omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelsen i 48 § socialtjänstlagen. Engångsbelopp omfattas inte heller&lt;br&gt;i fortsättningen av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har endast en hänvisning till 9 § lagen (1964:143) om&lt;br&gt;bidragsförskott ersatts med en hänvisning till motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;i 17 § i den föreslagna lagen om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om&lt;br&gt;bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;20 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som utgör ett komplement till stadgandet i 20 kap. 9 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, överensstämmer i sak med 12 § lagen&lt;br&gt;(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer. Uppgiftsskyldighetens&lt;br&gt;omfattning är generellt bestämd genom uttrycket &amp;quot;förhållande som är av&lt;br&gt;betydelse för tillämpningen av denna lag&amp;quot;. 1 praktiken blir tillämpnings-&lt;br&gt;området uppgifter om inkomst och förmögenhet som inte hämtas från&lt;br&gt;skatteregister, och då närmast uppgifter om förmögenhet i de fall denna&lt;br&gt;understiger gränsen för förmögenhetsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;departementspromemorian '^underhållsstöd till&lt;br&gt;bam till särlevande föräldrar&amp;quot; (Ds 1996:2)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet remissbehandlades under perioden januari-april 1996. Re-&lt;br&gt;missinstanser har varit följande: se bilaga&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utgångspunkter för ändringar i reglerna om samhällsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Samhällsstödet till bam vars föräldrar inte bor&lt;br&gt;tillsammans skall vara oberoende av föräldrabalkens regler om under-&lt;br&gt;hållsbidrag. Det skall utformas så att statens kostnader minskar. Sam-&lt;br&gt;hällsstödet skall i fortsättningen benämnas underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Domstolsverket, Svea hovrätt och Kammarrätten&lt;br&gt;i Göteborg anser att förslaget till stor del synes minska olägenheterna i&lt;br&gt;nuvarande system. Svea hovrätt ser vidare den förutsedda minskningen&lt;br&gt;av antalet mål rörande underhållsbidrag vid de allmänna domstolarna&lt;br&gt;som en positiv effekt. Länsrätten i Västernorrlands län, Jönköpings&lt;br&gt;tingsrätt och Malmö tingsrätt ansluter sig i huvudsak till förslaget. Även&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) och Tjänstemännens centralorganisation&lt;br&gt;tillstyrker i allt väsentligt promemorians förslag. Enligt RFV:s upp-&lt;br&gt;fattning innebär det föreslagna systemet att samhället får bättre kontroll&lt;br&gt;över kostnadsutvecklingen, ställer större krav på sökanden att visa att&lt;br&gt;föräldrarna inte sammanbor och bidrar inte med ekonomiskt stöd till&lt;br&gt;bam som saknar behov av stöd. Konsumentverket, som i huvudsak ser&lt;br&gt;positivt på den föreslagna konstruktionen till underhållsstödet, anför bl.a.&lt;br&gt;att de bidragsansvariga kommer att få bidra till sina barns försörjning i&lt;br&gt;större omfattning och situationer då föräldrar med goda inkomster&lt;br&gt;erhåller stöd från det allmänna kommer att minska. Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Stockholms kommun och Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige ser principiellt positivt på flera gmnddrag i det&lt;br&gt;aktuella förslaget till underhållsstöd. Jönköpings kommun instämmer i&lt;br&gt;departementets strävan att de nya reglerna om samhällsstöd bör utformas&lt;br&gt;så att det tydligt framgår att det i första hand är föräldrarna som har det&lt;br&gt;ekonomiska ansvaret för sina bam. Även Socialdemokratiska kvinno-&lt;br&gt;förbundet och Askersunds kommun understryker vikten av att framhålla&lt;br&gt;att det är föräldrarna som har det grundläggande ansvaret för barnets&lt;br&gt;försörjning. Karlskrona kommun framhåller att flera av de negativa&lt;br&gt;konsekvenser som finns i det nuvarande systemet rättas till. Det positiva&lt;br&gt;är också enligt kommunen att beräkningen blir enklare, snabbare och&lt;br&gt;kräver mindre kontroller samtidigt som den är lättare att förstå och borde&lt;br&gt;upplevas som rättvisare mellan underhållsskyldiga. Beroendet av den&lt;br&gt;andre förälderns ekonomi minskar också. Försäkringskasseförbundet&lt;br&gt;instämmer i utgångspunkterna för förslaget och anser att det i flera&lt;br&gt;avseenden är bättre än dagens system. SACO, Folkpartiets kvinnoför-&lt;br&gt;bund, Socialdemokratiska kvinnoförbundet och Husmodersförbundet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hem och Samhälle anser att det är mycket positivt att reglerna utformas&lt;br&gt;klarare så att det tydligt framgår att det i första hand är föräldrarna som&lt;br&gt;har det ekonomiska ansvaret för barnen. Sveriges domareförbund på-&lt;br&gt;pekar att förslagen kan sägas vara ett led i renodlingen av domstolarnas&lt;br&gt;verksamhet. Centerkvinnorna anför att det är bra att man här har efter-&lt;br&gt;strävat ett system som ur samhällsekonomisk synpunkt är kostnadsned-&lt;br&gt;bringande, men även mindre byråkratiskt för den enskilda människan.&lt;br&gt;Föreningen Söndagsbarn anser att utredningens förslag är ett steg i rätt&lt;br&gt;riktning. Försäkringsanställdas förbund anser att det är bra att det&lt;br&gt;föreslås en förändring av kopplingen mellan samhällsstöd och Föräldra-&lt;br&gt;balkens regler. Sannolikt har det med detta förslag skapats större möjlig-&lt;br&gt;heter att komma till rätta med de negativa effekter som finns i nuvaran-&lt;br&gt;de system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anser att promemorian innehåller många positiva&lt;br&gt;förslag men enligt styrelsens uppfattning kan dock förslaget komma att&lt;br&gt;upplevas negativt av vissa föräldrar och bidra till en känsla av orättvisa&lt;br&gt;dem emellan. Det finns vidare en risk att den bidragsskyldige upplever&lt;br&gt;att han betalar en avgift till samhället och inte för sitt bam vilket kan&lt;br&gt;medföra negativa konsekvenser för kontakterna med bamet. Även&lt;br&gt;Föreningen Barnens rätt i Samhället (BRIS) ser en risk i att förslaget&lt;br&gt;urholkar förälderns underhållsskyldighet mot bamet och ersätter det med&lt;br&gt;en återbetalningsskyldighet gentemot samhället. Effekten kan enligt&lt;br&gt;BRIS bli att främst underhållsskyldiga fäder känner sig allt mer bort-&lt;br&gt;kopplade från barnen. Umeå kommun och Uddevalla kommun befarar att&lt;br&gt;det för den enskilde kommer att bli svårt att förstå varför det skall vara&lt;br&gt;olika beräkningsmodeller liksom vad man skall rätta sig efter när man&lt;br&gt;separerar. Länsrätten i Uppsala län, Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Uppsala universitet, Sveriges Advokatsamfund och Umgängesrätts-&lt;br&gt;föräldrars Riksförening anser sig inte kunna tillstyrka förslaget. Före-&lt;br&gt;ningen jurister vid de allmänna advokatbyråerna avvisar förslaget såväl&lt;br&gt;av principiella skäl som på grund av att förslaget inte medför ett bättre&lt;br&gt;bidragssystem. Föreningen Barns rätt till 2 föräldrar anser att grund-&lt;br&gt;regeln skall vara att föräldrarna skall stå för halva barnets behov var-&lt;br&gt;dera.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förutsättningarna för underhållsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Underhållsstöd kan lämnas till bam vars för-&lt;br&gt;äldrar inte bor tillsammans, oberoende av om bamet varaktigt bor hos&lt;br&gt;endast en av föräldrarna eller växelvis hos båda föräldrarna. Under-&lt;br&gt;hållsstöd skall lämnas till bam som bor i Sverige. Underhållsstödet&lt;br&gt;administreras av försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svea hovrätt efterlyser en tydligare motivering till&lt;br&gt;varför möjlighet till underhållsstöd skall finnas när ett bam bor växelvis&lt;br&gt;hos båda föräldrarna. Socialstyrelsen vill uppmärksamma på att bamet&lt;br&gt;inte alltid är folkbokfört där det i dagligt tal anses bo. Vad gäller växel-&lt;br&gt;vis boende påpekar styrelsen att förslaget medför en överkompensation&lt;br&gt;för de föräldrar som har möjlighet att ha bamet växelvis boende hos sig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämfört med andra föräldrar. Styrelsen kan inte se det rimliga i detta och&lt;br&gt;avstyrker förslaget i denna del. Riksförsäkringsverket föreslår att det&lt;br&gt;införs en bestämmelse som innebär att det för att underhållsstöd skall&lt;br&gt;beviljas krävs att boföräldem ensam eller tillsammans med den andre&lt;br&gt;föräldern är vårdnadshavare för bamet. Konsumentverket stöder förslaget&lt;br&gt;att underhållsstöd skall kunna lämnas även till bam som bor hos båda&lt;br&gt;föräldrarna. Umeå kommun anser att förslaget om stöd till de växelvis&lt;br&gt;boende barnen är en nödvändighet. Uddevalla kommun befarar att&lt;br&gt;systemet blir orättvist mot den förälder som bamet inte är folkbokfört&lt;br&gt;hos. Detta kan enligt kommunen skapa konflikter mellan föräldrarna.&lt;br&gt;Askersunds kommun stödjer förslaget om att samhällsstödet skall omfatta&lt;br&gt;både situationer då bamet bor varaktigt hos en av föräldrarna och&lt;br&gt;situationer då bamet bor växelvis hos båda föräldrarna. Försäkrings-&lt;br&gt;kasseförbundet anser att underhållsstödet vid växelvis boende bör få en&lt;br&gt;annan lösning där stödet bör lämnas med beaktande av båda föräldrarnas&lt;br&gt;sammanlagda inkomst. Förbundet anser vidare att det även i fortsättning-&lt;br&gt;en skall krävas att boföräldem också har den rättsliga vårdnaden om&lt;br&gt;bamet. Landsorganisationen i Sverige påpekar att utfyllnadsbidraget vid&lt;br&gt;växelvis boende kan leda till att föräldrarna väljer att folkbokföra bamet&lt;br&gt;så att högsta möjliga underhållsstöd betalas ut. Det kan också finnas risk&lt;br&gt;för att stridigheter uppstår mellan föräldrarna om hos vem bamet skall&lt;br&gt;vara folkbokfört. Folkpartiets kvinnoförbund anser att det även i fort-&lt;br&gt;sättningen skall krävas att boföräldem också har den rättsliga vårdnaden&lt;br&gt;om bamet. Föreningen Barnens rätt i Samhället (BRIS) vill fästa upp-&lt;br&gt;märksamheten på att gemensam vårdnad och växelvis boende inte alltid&lt;br&gt;är samma sak. Det kan enligt föreningen inte uteslutas att den åter-&lt;br&gt;betalningsskyldige istället för att återbetala viss procentandel av lönen&lt;br&gt;väljer att ha bamet hos sig. Växelvis boende är inte alltid till barnets&lt;br&gt;fördel och förslaget bör därför i den delen utredas ytterligare. BRIS&lt;br&gt;anser vidare att underhållsstöd bör utges om bamet bor hos någon annan&lt;br&gt;än förälder, t.ex. mormor. Föreningen Söndagsbarn tillstyrker förut-&lt;br&gt;sättningarna för underhållsstöd i sin helhet. Försäkringsanställdas&lt;br&gt;förbund befarar att underhållsstöd vid växelvis boende kan leda till att&lt;br&gt;föräldrarna strider om hos vem bamet skall vara folkbokfört, eller väljer&lt;br&gt;att folkbokföra bamet så att högsta möjliga stöd utges.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Underhållsstödets storlek&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Underhållsstödet skall uppgå till 1 200 kr per&lt;br&gt;månad och bam. Om bamet har egna inkomster, skall underhållsstödets&lt;br&gt;belopp minskas. För inkomster som överstiger 48 000 kr per år skall&lt;br&gt;underhållsstödet minska med 50 procent av överskjutande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Jönköpings kommun och Föreningen Söndagsbarn&lt;br&gt;anser att den föreslagna bidragsnivån ligger på en lämplig nivå. Asker-&lt;br&gt;sunds kommun anser att samhällsstödet skall utformas så att det motsva-&lt;br&gt;rar ungefar hälften av normalkostnadema för ett bam sedan hänsyn tagits&lt;br&gt;till det allmänna barnbidraget. Konsumentverket anför att stödet bör&lt;br&gt;relateras till barnets ålder. Uddevalla kommun finner det anmärknings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värt att samhällsstödet höjs när huvudmotivet för förslaget är att spara&lt;br&gt;pengar. Tjänstemännens centralorganisation och Socialdemokratiska&lt;br&gt;kvinnoförbundet saknar i promemorians lagförslag någon skrivning om&lt;br&gt;hur underhållsbidraget ska värdesäkras i förhållande till inflationen.&lt;br&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser att reglerna för&lt;br&gt;när barnets egna inkomster skall reducera underhållsstödsbeloppet är&lt;br&gt;omotiverat generösa. Sveriges advokatsamfund påpekar att den före-&lt;br&gt;slagna nivån inte innebär någon förbättring för den ensamstående bo-&lt;br&gt;föräldem vilket hade varit önskvärt. Försäkringsanställdas förbund&lt;br&gt;tillstyrker förslaget om när barnets egna inkomster skall reducera under-&lt;br&gt;hållsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om inkomstprövning av underhållsstödet mot&lt;br&gt;vårdnadhavarens inkomst så ifrågasätter Svea hovrätt om inte boföräl-&lt;br&gt;dems ekonomi bör beaktas i högre grad. Länsrätten i Uppsala län anser&lt;br&gt;att staten påtar sig mycket stora administrationskostnader för att utge&lt;br&gt;stöd till människor som i många fall inte behöver det. En utbyggnad av&lt;br&gt;andra stödformer skulle enligt länsrätten bättre gagna de grupper som&lt;br&gt;har behov av stöd. Socialstyrelsen anser att samhällstödet bör behovs-&lt;br&gt;prövas mot boföräldems inkomst. Riksförsäkringsverket och Försäk-&lt;br&gt;ringskasseförbundet pekar på att ytterligare besparingar för det allmänna&lt;br&gt;skulle ske om förslaget kompletteras med en prövning av stödets storlek&lt;br&gt;även i förhållande till boföräldems inkomstförhållanden. Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket anser att det på lång sikt är centralt att finna en form där&lt;br&gt;även vårdnadshavarens försörjningsförmåga beaktas utan att mål-&lt;br&gt;konflikter uppstår på andra områden. Konsumentverket framhåller att en&lt;br&gt;behovsprövning skulle kunna leda till besvärande marginaleffekter.&lt;br&gt;Umeå kommun förordar att stödet bortfaller helt när bamet med egna in-&lt;br&gt;komster tillgodoser sitt behov samt att man med en förenklad behovs-&lt;br&gt;prövning av boföräldems ekonomi åtgärdar de mest stötande utbetal-&lt;br&gt;ningarna. Uddevalla kommun anser att det bör finnas en spärrregel för&lt;br&gt;föräldrar med god ekonomi. Askersunds kommun stöder principen att&lt;br&gt;återbetalningsskyldigheten bör bestämmas enbart med utgångspunkt i&lt;br&gt;den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige och Folkpartiets kvinnoförbund ser det som positivt att det inte&lt;br&gt;skall finnas någon koppling mellan vårdnadshavarens inkomst och&lt;br&gt;samhällets stöd. Socialdemokratiska kvinnoförbundet ser med tillfreds-&lt;br&gt;ställelse på förslaget att underhållsstödet skall vara ett generellt bidrag&lt;br&gt;lika för alla bam. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala univerisitet,&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund, Föreningen Barns Rätt till 2 föräldrar, För-&lt;br&gt;säkringsanställdas förbund och Föreningen Söndagsbarn anser att&lt;br&gt;boföräldems ekonomi bör påverka samhällsstödets belopp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Återbetalningsskyldighet mot staten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: För det underhållsstöd som betalas till den&lt;br&gt;förälder som bamet bor hos skall den andra föräldern vara återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldig gentemot staten. Återbetalningsskyldigheten skall bestäm-&lt;br&gt;mas oberoende av inkomsten hos den förälder som bamet bor hos och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt en schabloniserad procentmetod. Återbetalningsskyldighet skall&lt;br&gt;inte fastställas om underhållsbidrag bestämts som ett engångsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Jönköpings tingsrätt anser att det är viktigt att de&lt;br&gt;olika procentsatserna bestäms på ett sådant sätt att det avspeglar samhäl-&lt;br&gt;lets syn att det i första hand är föräldrarna och inte det allmänna som&lt;br&gt;skall svara för barnens försörjning. Riksrevisionsverket anser att den&lt;br&gt;föreslagna procentmetoden uppfyller kravet på enkelhet samtidigt som&lt;br&gt;möjligheterna till manipulation försvåras eftersom inkomsterna relativt&lt;br&gt;lätt kan kontrolleras. Även Umeå kommun instämmer i att procentmeto-&lt;br&gt;den är enkel att förstå. Kommunen anför dock att metoden kommer att&lt;br&gt;ge samhället nya kostnader eftersom samhällsstödet kommer att omfatta&lt;br&gt;även bam till höginkomsttagare. Askersunds kommun stöder principen att&lt;br&gt;återbetalningsskyldigheten bör bestämmas enbart med utgångspunkt i&lt;br&gt;den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Försäkringsanställdas för-&lt;br&gt;bund anser att det är positivt att återbetalningsskyldigheten skall be-&lt;br&gt;stämmas oberoende av den andre förälderns inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Procentregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Återbetalningsskyldigheten för underhållsstödet&lt;br&gt;skall relateras till den återbetalningsskyldiga förälderns årliga brutto-&lt;br&gt;inkomst efter ett grundavdrag på 48 000 kr. Återbetalningsskyldigheten&lt;br&gt;skall fastställas till en viss procent av det på så sätt framräknade be-&lt;br&gt;loppet. Procentsatsen är 9% för ett bam, 6% per bam för två bam och&lt;br&gt;5% per bam för tre bam. Den totala procentsatsen ökar med en procent-&lt;br&gt;enhet för varje ytterligare bam utöver tre. Alla den återbetalningsskyldi-&lt;br&gt;ges biologiska bam och adoptivbarn räknas med i antalet bam. Om&lt;br&gt;återbetalningen skulle bli lägre än 100 kronor per bam och månad&lt;br&gt;bortfaller återbetalningsskyldigheten. Återbetalningsskyldigheten skall&lt;br&gt;justeras årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svea hovrätt anser att det från allmän synpunkt&lt;br&gt;kan ifrågasättas om inte gränsen för full återbetalningsskyldighet bör&lt;br&gt;sättas vid en något lägre inkomst än vad som följer av förslaget. Liknan-&lt;br&gt;de synpunkter framförs av Jönköpings tingsrätt, Riksrevisionsverket och&lt;br&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. Konsumentverket&lt;br&gt;påpekar att om man väljer den föreslagna nivån på grundavdrag och&lt;br&gt;återbetalningsprocent är det viktigt att eftergift kan medges efter in-&lt;br&gt;dividuell behovsprövning. Risken finns annars att underhållsskyldigheten&lt;br&gt;blir alltför betungande för bidragsansvariga med svag ekonomi. Umeå&lt;br&gt;kommun framför att systemet bör utformas så att bidragsskyldiga med de&lt;br&gt;lägsta inkomsterna garanteras en skälig levnadsnivå. Askersunds kommun&lt;br&gt;anser att det är tilltalande att hitta en modell med en procentregel. De&lt;br&gt;föreslagna procentsatserna och förbehållsbeloppet kommer dock enligt&lt;br&gt;kommunens mening att leda till att det läggs ytterligare sten på börda&lt;br&gt;för redan idag ekonomiskt svaga individer, samtidigt som det gynnar&lt;br&gt;individer med högre inkomster. Försäkringskasseförbundet föreslår att&lt;br&gt;återbetalningskyldigheten skall bortfalla först när det totala återbetal-&lt;br&gt;ningsbeloppet till försäkringskassan understiger 100 kr per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation anför att det är positivt att&lt;br&gt;halvsyskon får samma rätt till ekonomiskt stöd från den gemensamma&lt;br&gt;föräldern. Folkpartiets kvinnoförbund motsätter sig kraftigt att man i sitt&lt;br&gt;andra förhållande skall vara mer skyldig att sörja för barnens ekono-&lt;br&gt;miska trygghet till förmån för barnen i ett tidigare förhållande. Före-&lt;br&gt;ningen Söndagsbarn tillstyrker förslagen delvis med reservation mot en&lt;br&gt;schabloniserad procentmetod. Försäkringsanställdas förbund anser att&lt;br&gt;procentregeln bör vara enkel att administrera. Förbundet påpekar vidare&lt;br&gt;att grundavdraget på 48 000 kr inte på ett tillfredsställande sätt löser de&lt;br&gt;ekonomiska svårigheterna för underhållskyldiga med svag ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inkomstbegreppet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Återbetalningsskyldigheten skall beräknas på&lt;br&gt;intäkt av tjänst, intäkt av kapital, inkomst av näringsverksamhet samt&lt;br&gt;skattepliktig förmögenhet som överstiger 800 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg, Socialstyrelsen, Riks-&lt;br&gt;skatteverket, Försäkringskasseförbundet, Tjänstemännens Centralorgani-&lt;br&gt;sation, Föreningen Söndagsbarn och Försäkringsanställdas förbund&lt;br&gt;instämmer i att inkomstbegreppen vid beräkning av återbetalningsskyl-&lt;br&gt;dighet av underhållsstöd och bostadsbidrag bör samordnas. Föreningen&lt;br&gt;Söndagsbarn och Försäkringsanställdas förbund tillägger att en samord-&lt;br&gt;ning med bostadsbidrag bl.a. innebär administrativa fördelar. Socialsty-&lt;br&gt;relsen anser att en kontinuerlig anpassning till den bidragsskyldiges&lt;br&gt;ekonomiska förmåga är väl motiverad och att en förälder skall betala&lt;br&gt;efter sin förmåga utan hänsynstagande till andra åtaganden. Försäk-&lt;br&gt;ringskasseförbundet påtalar att regler saknas för hur återbetalningsskyl-&lt;br&gt;digheten skall fastställas för bidragsskyldiga med oregelbundna inkom-&lt;br&gt;ster. Umeå kommun anser att i inkomstbegreppet bör även kostnader för&lt;br&gt;inkomsternas förvärvande och avbetalning på studielån beaktas. Före-&lt;br&gt;ningen Barnens Rätt till 2 Föräldrar pekar på att återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;heten också skall vara beroende av om det finns stora kostnader för&lt;br&gt;resor i samband med umgänge. Domstolsverket och Föreningen Sön-&lt;br&gt;dagsbarn anser att den ordning som föreslagits beträffande bostadsbidrag&lt;br&gt;i fråga om preliminära och slutliga bidrag även bör införas vid faststäl-&lt;br&gt;lande av återbetalningsskyldighet. En tvingande regel om skyldighet att&lt;br&gt;anmäla inkomstförändring bör införas, enligt Askersunds kommun.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket påtalar att genom att återbetalningsbeloppet bestäms&lt;br&gt;i förhållande till den bidragsskyldiges taxerade inkomst försvåras möjlig-&lt;br&gt;heterna till manipulation då inkomsterna relativt lätt kan kontrolleras.&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet menar att återbetalningsskyldigheten skulle&lt;br&gt;kunna baseras på den aktuella inkomsten snarare än den taxerade.&lt;br&gt;Uddevalla kommun har funnit att bruttoinkomsten bör ligga till grund för&lt;br&gt;återbetalningsskyldigheten. Länsrätten i Västernorrlands län ifrågasätter&lt;br&gt;om inte även den bidragsskyldiges inkomster för det aktuella året skall&lt;br&gt;ha betydelse för när jämkning kan ske. Umeå kommun anger att för-&lt;br&gt;slaget innebär betydande förenklingar jämfört med dagens system. Flera&lt;br&gt;remissinstanser, såsom Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona kommun påtalar även att återbetalningsskyldigheten blir lätt&lt;br&gt;att forstå och beräkna för föräldrarna Landsorganisationen i Sverige&lt;br&gt;instämmer i att en ökad samordning med inkomstbegreppet i reglerna&lt;br&gt;om bostadsbidrag vore en fördel och att detta skulle leda till admini-&lt;br&gt;strativa vinster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ränta på återbetalningsskyldigheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Om en återbetalningsskyldig förälder inte&lt;br&gt;betalar till staten i rätt tid skall ränta betalas på skulden. Ränta skall&lt;br&gt;betalas även om anstånd har medgetts. Räntesatsen skall bestämmas av&lt;br&gt;regeringen. Betalning skall i första hand avräknas på upplupen ränta.&lt;br&gt;Ränta som inte betalas under ett år skall vid årets slut läggas till kapital-&lt;br&gt;skulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Socialstyrelsen har inte något att erinra mot att&lt;br&gt;ränta skall betalas för skuld som uppstått då återbetalningsskyldighet inte&lt;br&gt;skett i tid. Styrelsen anser dock att skulder som inte kan drivas in inte&lt;br&gt;skall räntebeläggas. Föreningen Söndagsbarn tillstyrker förslaget i sin&lt;br&gt;helhet. Försäkringsanställdas förbund menar att det är rimligt att ränta&lt;br&gt;debiteras även för skuld på underhåll till bam. Även Uddevalla kommun&lt;br&gt;och Fredrika Bremer-Förbundet instämmer i att reglerna är rimliga och&lt;br&gt;tillägger att de dessutom kan öka motivationen för den underhållsskyldi-&lt;br&gt;ge att ta sin del av det ekonomiska ansvaret för bamet. Uddevalla kom-&lt;br&gt;mun påpekar att människor med skuldbörda kan få svårigheter med&lt;br&gt;återbetalningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anstånd och eftergift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: En bidragsskyldig förälder kan helt eller delvis&lt;br&gt;medges anstånd med återbetalningen till staten. Anstånd skall medges i&lt;br&gt;den mån det behövs för att den bidragsskyldige skall få behålla vad som&lt;br&gt;behövs för eget underhåll och familjens behov. Därvid skall utsöknings-&lt;br&gt;balkens bestämmelser om gäldenärens benificium tillämpas. Anstånd får&lt;br&gt;även i andra fall medges om det finns anledning till det med hänsyn till&lt;br&gt;den bidragsskyldiges ekonomiska eller personliga situation. En bidrags-&lt;br&gt;skyldig förälder som har en skuld till staten skall inte vara skyldig att&lt;br&gt;betala ett högre belopp till staten varje månad än vad som motsvarar den&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet som är fastställd enligt procentreglerna. Åter-&lt;br&gt;betalning skall avräknas på den äldsta skulden. En bidragsskyldig&lt;br&gt;förälder kan medges eftergift om det finns synnerliga skäl till det med&lt;br&gt;hänsyn till den bidragsskyldiges ekonomiska eller personliga situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Föreningen Söndagsbarn tillstyrker förslaget i sin&lt;br&gt;helhet. Malmö tingsrätt påtalar att de föreslagna återbetalningsreglema&lt;br&gt;riskerar att orsaka en oönskad skuldackumulering hos vissa grupper&lt;br&gt;återbetalningsskyldiga föräldrar. För att en sådan skuldackumulering&lt;br&gt;skall motverkas föreslår tingsrätten att eftergiftsmöjlighetema ges en&lt;br&gt;mindre restriktiv utformning. Liknande synpunkter framförs av Konsu-&lt;br&gt;mentverket. Riksförsäkringsverket avstyrker att anstånd får medges först&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter ansökan och anser att försäkringskassorna, liksom hittills, bör&lt;br&gt;bedöma detta eventuella behov. Försäkringskasseförbundet framför&lt;br&gt;liknande synpunkter. Riksskatteverket påpekar att skäl kan finnas att&lt;br&gt;överlämna en fordran på återbetalningsskyldighet till kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten även om utmätning av lön inte kan komma ifråga på grund av&lt;br&gt;reglerna om förbehåll i utsökningsbalken, t.ex. for verkställighet i&lt;br&gt;utbetalning av överskjutande skatt. Försäkringsanställdas förbund anger&lt;br&gt;att beslut om eftergift bör kunna fattas på tjänstemannanivå. Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket (RFV) påtalar också att beneficiereglema i utsökningsbalken&lt;br&gt;kan innebära att gäldenären i vissa fall får förbehålla sig ett mycket högt&lt;br&gt;belopp for betalning av bostadskostnader. RFV och Konsumentverket&lt;br&gt;anser att ränta på återbetalningsskyldigheten bör kunna efterges.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsekvenserna för den återbetalningsskyldige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: De föreslagna reglerna om återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet till staten innebär att många återbetalningsskyldiga&lt;br&gt;föräldrar med goda inkomster kommer att få återbetala en större del av&lt;br&gt;samhällsstödet till staten än de gör nu enligt reglerna om bidragsförskott.&lt;br&gt;Återbetalningsskyldiga föräldrar med låga inkomster kommer i vissa fall&lt;br&gt;att få betala mer till staten och i andra fall mindre än i dag. De belopp&lt;br&gt;som staten återkräver kommer i vissa fall inte att kunna drivas in av&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna till följd av utsökningsbalkens regler om vad&lt;br&gt;en gäldenär skall få förbehålla sig for sitt uppehälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Jönköpings tingsrätt anser att det är rimligt att&lt;br&gt;återbetalningsskyldigheten inte är livslång utan upphör i vart fall vid&lt;br&gt;uppnådd pensionsålder eller efter ett visst antal år efter det att under-&lt;br&gt;hållsskyldigheten upphörde. Socialstyrelsen avstyrker förslaget med&lt;br&gt;motivering att det inte är rimligt att fastställa återbetalningsskyldighet for&lt;br&gt;personer som ligger under normen for socialbidrag eller till belopp som&lt;br&gt;inte går att driva in. Konsumentverket framhåller att det är olyckligt om&lt;br&gt;återbetalningsskyldigheten blir så betungande för den bidragsskyldige att&lt;br&gt;den hindrar umgänge med bamet. Stockholms kommun anser att under-&lt;br&gt;hållsskyldiga med höga inkomster gynnas. Enligt Umeå kommuns&lt;br&gt;erfarenhet kommer en tredjedel av de underhållsskyldiga att hamna&lt;br&gt;under en skälig levnadsnivå. Askersunds kommun föreslår att de under-&lt;br&gt;hållsskyldiga föräldrar vars inkomster efter avdrag för förbehållsbelopp&lt;br&gt;understiger gränsen for införsel primärt inte bör omfattas av återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet. Risken finns annars att återbetalningsskyldigheten kan&lt;br&gt;bli så betungande for den underhållsskyldige att det hindrar umgänget&lt;br&gt;med bamet. Föreningen jurister vid de allmänna advokatbyråerna&lt;br&gt;framhåller bl.a. att förslaget medför ökade kostnader för det allmänna&lt;br&gt;vid de försök till indrivning av återbetalningsmedel som rimligtvis måste&lt;br&gt;göras i varje enskilt fall. Folkpartiets kvinnoförbund anser att det inte&lt;br&gt;finns någon grund att stå på i avseendet att en förälder som är åter-&lt;br&gt;betalningsskyldig skulle få umgänget med sitt bam att minska med ökad&lt;br&gt;skuldbörda. Det borde enligt förbundet vara av än större vikt i ett sådant&lt;br&gt;läge att verkligen umgås med sitt bam. Socialdemokratiska kvinnoför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bundet anser att det är positivt att föräldrar med goda inkomster kommer&lt;br&gt;att få återbetala en större del av utbetalat underhållsbidrag. Föreningen&lt;br&gt;Söndagsbarn instämmer delvis i utredningens förslag. Föreningen&lt;br&gt;reserverar sig mot den effekt som slår helt blint på låginkomsttagarna&lt;br&gt;- i vissa fall till en sänkning - i andra fall till en höjning, oavsett för-&lt;br&gt;hållandena i det enskilda fallet. En ökad försörjningsbörda kan på ett&lt;br&gt;negativt sätt påverka barnets möjligheter till umgänge med den bidrags-&lt;br&gt;ansvariga föräldern. Försäkringsanställdas förbund anser att underhålls-&lt;br&gt;skyldiga som har så låga inkomster att återbetalningsbeloppet inte kan&lt;br&gt;drivas in med hjälp av kronofogdemyndigheten på grund av reglerna om&lt;br&gt;förbehållsbelopp bör beviljas anstånd/eftergift. Det är enligt förbundets&lt;br&gt;mening otillfredsställande att fatta beslut om återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;som inte kan krävas in och främjar inte umgänget med barnen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Underhållsstöd skall betalas som utfyllnads-&lt;br&gt;bidrag om det finns grundad anledning att anta att en förälder betalar ett&lt;br&gt;underhållsbidrag till bamet som motsvarar återbetalningsskyldigheten&lt;br&gt;enligt reglerna om underhållsstöd, om bamet bor växelvis hos båda&lt;br&gt;föräldrarna eller om sökanden begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fredrika Bremer-Förbundet anser att underhålls-&lt;br&gt;stöd vid delat boende bör kunna lämnas till båda föräldrarna att fördelas&lt;br&gt;mellan dem. Föreningen Söndagsbarn tillstyrker förslaget. Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket anser att lagstiftningen bör utformas så att andelen utfyll-&lt;br&gt;nadsärenden ökar, vilket kan ske genom en regel om att underhållsstöd&lt;br&gt;beviljas först då det är utrett att bidragsskyldig inte kommer att betala&lt;br&gt;direkt till bamet eller dess företrädare. Länsrätten i Uppsala län påpekar&lt;br&gt;att förslaget innebär att bidragsskyldiga föräldrar i praktiken fråntas&lt;br&gt;möjligheten till direktbetalning i de fall underhållsbidraget är lägre än&lt;br&gt;återbetalningsskyldigheten. Socialstyrelsen avstyrker förslaget med&lt;br&gt;motivering att utfyllnadsbidrag kan överkompensera de föräldrar som har&lt;br&gt;bamet växelvis boende hos sig, jämfört med andra föräldrar. Uddevalla&lt;br&gt;kommun påpekar att systemet innebär en försämring vid växelvis boende&lt;br&gt;som ej innebär halva tiden hos respektive förälder. Vid växelvis boende&lt;br&gt;hälften/hälften blir systemet vidare orättvist mot den förälder som bamet&lt;br&gt;ej är folbokfört hos. Försäkringskasseförbundet påpekar att underhålls-&lt;br&gt;stödet ökar när en förälder som bamet inte är folkbokfört hos får min-&lt;br&gt;skade inkomster. Umeå kommun anser att utfyllnadsbidrag bör utgå även&lt;br&gt;i förhållande till boföräldem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Underhållsbidrag när återbetalning sker enligt reglerna om&lt;br&gt;underhållsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I föräldrabalken skall införas en regel om att en&lt;br&gt;förälder som är återbetalningsskyldig enligt reglerna om underhållsstöd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet intill det belopp som lämnas&lt;br&gt;i underhållsstöd till bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsrätten i Uppsala län ifrågasätter om den ur&lt;br&gt;ett avtal eller en dom på underhåll härledda rätten till underhållsbidrag&lt;br&gt;kan fråntas någon genom lagen om underhållsstöd. Malmö tingsrätt&lt;br&gt;påpekar att det inte klart framgår om den genom lämnat underhållsstöd&lt;br&gt;fullgjorda underhållsskyldigheten kommer att prekludera en talan på&lt;br&gt;civilrättslig grund om fastställande av underhållsbidrag med belopp som&lt;br&gt;inte överstiger underhållsstödets belopp. Enligt tingsrätten torde en sådan&lt;br&gt;preklusionsverkan strida mot artikel 6 i Europakonventionen. Tingsrätten&lt;br&gt;föreslår därför att det i föräldrabalken uttryckligen anges att partema i&lt;br&gt;mål om underhållsbidrag skall vara obetagna sin rätt att få frågan om&lt;br&gt;underhållsbidrag prövad på civilrättslig grund. Socialstyrelsen anser att&lt;br&gt;det är oklart när föräldrabalkens bestämmelser skall användas vid&lt;br&gt;beräkning av underhållsbidrag och att det är förvirrande med två&lt;br&gt;parallella system. Umeå kommun och Uddevalla kommun framför&lt;br&gt;liknande synpunkter. Föreningen jurister vid de allmänna advokatby-&lt;br&gt;råerna anser att det av principiella skäl framstår som mycket egendom-&lt;br&gt;ligt att en förälders underhållsskyldighet skulle variera beroende av om&lt;br&gt;samhällets underhållsstöd utgått eller ej. Sveriges domareförbund på-&lt;br&gt;pekar att återbetalningsskyldigheten till staten avseende underhållsstöd&lt;br&gt;kan komma att bli högre än som motsvarar den underhållsskyldighet&lt;br&gt;som kan fastställas genom exempelvis en dom. Både för den enskilde&lt;br&gt;och från mera principiella utgångspunkter är det en egendomlig konse-&lt;br&gt;kvens att ett offentligrättsligt beslut, fattat av en försäkringskassa, på&lt;br&gt;detta sätt kan komma i konflikt med en domstols dom. Enligt förbundet&lt;br&gt;är det möjligt att denna effekt måste beaktas med hänsyn till den rätt till&lt;br&gt;domstolsprövning som artikel 6 i Europakonventionen ger den enskilde.&lt;br&gt;Föreningen Söndagsbarn tillstyrker utredningens förslag i sin helhet.&lt;br&gt;Försäkringsanställdas förbund påpekar att sambandet mellan underhålls-&lt;br&gt;bidrag enligt föräldrabalken och återbetalningsskyldighet enligt förslaget&lt;br&gt;kommer att bli obegripligt för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Socialnämndernas skyldigheter enligt FB avskaffas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Socialnämnderna skall inte längre vara skyldiga&lt;br&gt;att se till att bam vars föräldrar är ogifta tillförsäkras underhåll eller att&lt;br&gt;föra talan om underhåll till bamet i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Socialstyrelsen anser att samhället inte skall från-&lt;br&gt;hända sig ansvaret för att kunna väcka talan på barnets vägnar i de fall&lt;br&gt;modem själv av olika skäl inte vågar eller vill driva frågan om sam-&lt;br&gt;hällsstöd. Stockholms kommun framhåller att förslaget kan medföra&lt;br&gt;ökade konflikter mellan föräldrarna eftersom de inte längre får någon&lt;br&gt;hjälp av socialnämnden. Jönköpings kommun, som inte har någon&lt;br&gt;invändning mot förslaget, påpekar att en begränsning av socialnämn-&lt;br&gt;dernas skyldighet i vissa fall kan leda till kostsamma processer. Udde-&lt;br&gt;valla kommun tar upp frågan om vart föräldrar och bam i framtiden skall&lt;br&gt;vända sig för rådgivning och hjälp i frågor om underhållsbidrag. Kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munen föreslår att försäkringskassorna åläggs en sådan serviceskyldighet&lt;br&gt;eller att Socialstyrelsen åläggs att kostnadsfritt tillhandahålla informatio-&lt;br&gt;nen. Föreningen Söndagsbarn tillstyrker förslaget. Försäkringsanställdas&lt;br&gt;förbund anser att förslaget är positivt men påpekar att det måste tyd-&lt;br&gt;liggöras vilken serviceskyldighet som skall åläggas försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Indrivning av statens fordran&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Vid löneutmätning skall försäkringskassans&lt;br&gt;fordringar gentemot den återbetalningsskyldige ha samma företräde&lt;br&gt;framför andra fordringar som barnets fordringar på underhållsbidrag&lt;br&gt;enligt FB. Vid samtidig utmätning skall det innehållna beloppet fördelas&lt;br&gt;efter de löpande bidragens och återkravens storlek. Försäkringskassornas&lt;br&gt;skyldighet att i samband med sina egna återkrav hjälpa bamet att kräva&lt;br&gt;in överskjutande underhållsbidrag skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket (RSV) pekar på att försäkrings-&lt;br&gt;kassans beslut om återbetalningsskyldighet är en offentligrättsligt fast-&lt;br&gt;ställd avgift och att den vid verkställighet kommer att handläggas som&lt;br&gt;ett allmänt mål. RSV påpekar vidare att förslaget innebär att under-&lt;br&gt;hållsstöd får en bättre företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § utsökningsbalken&lt;br&gt;än andra allmännamålsfordringar. Enligt verkets mening är det prin-&lt;br&gt;cipiellt fel att just denna avgift särbehandlas. RSV tillstyrker dock att&lt;br&gt;förslaget genomförs på sätt som föreslås eftersom det kan ta tid att&lt;br&gt;utveckla ett ADB-stöd som jämställer fordringen med övriga allmänna&lt;br&gt;mål, men anser att en ändring bör göras i företrädesordningen så att alla&lt;br&gt;statliga fordringsanspråk får samma företrädesrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Indrivning i utlandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Om den bidragsskyldiga föräldern är bosatt&lt;br&gt;utomlands och någon återbetalningsskyldighet inte har fastställts av&lt;br&gt;försäkringskassan inträder försäkringskassan i barnets rätt till underhålls-&lt;br&gt;bidrag. Statens fordran kan då drivas in i utlandet i samma utsträckning&lt;br&gt;som i dag. Möjligheterna att driva in statens fordran beträffande åter-&lt;br&gt;betalningsskyldighet torde däremot vara små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet (FKF) anser att&lt;br&gt;försäkringskassan även framöver i utlandsärenden skall vara skyldig att&lt;br&gt;i samband med egna återkrav hjälpa bamet att kräva in överskjutande&lt;br&gt;underhållsbidrag. FKF pekar vidare på att utländska myndigheter kan&lt;br&gt;komma att ifrågasätta försäkringskassans rätt att driva in underhålls-&lt;br&gt;bidrag eftersom stödet från det allmänna inte längre är ett förskott på&lt;br&gt;underhållsbidrag. Förbundet anför att man möjligen kan utreda om den&lt;br&gt;nordiska konventionen om indrivning kan ändras så att återbetal-&lt;br&gt;ningsskuld kan drivas in i de nordiska länderna. Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;(RFV) framhåller att om den bidragsskyldige flyttar till utlandet och&lt;br&gt;skuld föreligger for icke fullgjord återbetalningsskyldighet kan det&lt;br&gt;föreligga svårigheter att få denna reglerad. RFV påpekar vidare att det&lt;br&gt;for indrivning i norden av en i administrativ ordning fastställd åter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningsskyldighet fordras en omförhandling av den nordiska kon-&lt;br&gt;ventionen om indrivning av underhållsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ekonomiska effekter av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Förslagen kan fullt genomförda beräknas&lt;br&gt;minska det allmännas utgifter för stödsystemet med 1,1 miljard kr per&lt;br&gt;år. Därtill kommer vissa besparingar vid de allmänna domstolarna samt&lt;br&gt;besparingar hos kommunerna på omkring 28 miljoner kr. Förslagen&lt;br&gt;innebär ökade kostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna samt&lt;br&gt;ökade administrativa kostnader för försäkringskassan och Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket. Vidare kan exekutionsväsendets kostnader för indrivning&lt;br&gt;komma att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsrätten i Uppsala län gör den bedömningen&lt;br&gt;att förslaget kommer att medföra en ökad belastning på i första hand&lt;br&gt;länsrätterna eftersom överklagandeffekvensen kan förmodas bli mycket&lt;br&gt;stor. Malmö tingsrätt, Riksrevisionsverket, Jönköpings kommun och&lt;br&gt;Uddevalla kommun ifrågasätter om besparingsmålen kommer att upp-&lt;br&gt;fyllas. Jönköpings tingsrätt påpekar att förslaget visserligen medför ett&lt;br&gt;visst merarbete hos förvaltningsdomstolarna men bedömer ändå att&lt;br&gt;förslaget som helhet bör vara kostnadsbesparande för domstolarna.&lt;br&gt;Stockholms kommun anför att det finns en negativ konsekvens för&lt;br&gt;kommunernas ekonomi eftersom risken finns att socialbidragskostnader-&lt;br&gt;na ökar. Försäkringsanställdas förbund är tveksam till den angivna&lt;br&gt;besparingen och anger som skäl att den bygger på att försäkringskassor-&lt;br&gt;na skall kunna hålla samma inbetalningsgrad samtidigt som återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet fastställs för grupper som i praktiken saknar betal-&lt;br&gt;ningsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Lagstiftningen om underhållsstöd skall träda&lt;br&gt;ikraft den 1 december 1996 och tillämpas i fråga om underhållsstöd som&lt;br&gt;avser tid efter den 31 december 1996. Enligt en övergångsbestämmelse&lt;br&gt;skall en förälder till följd av lagändringarna under de två första åren inte&lt;br&gt;få en större årlig ökning av betalningsskyldigheten än motsvarande 5%&lt;br&gt;av inkomsten efter grundavdrag. Reglerna skall vara helt genomförda år&lt;br&gt;1999. Ändringarna i FB och UB bör träda i kraft 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket bedömer att tidplanen är&lt;br&gt;orealistisk eftersom uppgifter från centrala skatteregistret kan erhållas&lt;br&gt;först efter november månads utgång när taxeringsperioden gått ut.&lt;br&gt;Dessutom sammanfaller den föreslagna tidpunkten med förändringar i&lt;br&gt;bostadsbidragsreglema. Verket föreslår därför att lagen träder i kraft den&lt;br&gt;1 februari 1997 och tillämpas på bidrag som avser tiden efter den&lt;br&gt;31 mars 1997. Riksskatteverket (RSV) och Jönköpings kommun förordar&lt;br&gt;att de nya reglerna träder i kraft tidigast den 1 april 1997. RSV påpekar&lt;br&gt;att verket inte kommer att kunna börja leverera uppgifterna förrän&lt;br&gt;tidigast i februari 1997, oavsett vilket taxeringsår det gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund anser att genomförande tidpunkten bör Prop. 1995/96:208&lt;br&gt;flyttas fram minst ett kvartal. Föreningen Söndagsbarn avstyrker pro- Bilaga 1&lt;br&gt;memorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Domstolsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Kammarrätten i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Länsrätten i Uppsala län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Malmö tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Jönköpings tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Centrala studiestödsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Konsumentverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Umeå kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Jönköpings kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Uddevalla kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Askersunds kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Karlskrona kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Försäkringskasseförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Tjänstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. SACO, Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Föreningen jurister vid de allmänna advokatbyråerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Sveriges domareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Sveriges advokatsamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Fredrika-Bremer-Förbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Moderata kvinnoförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Centerkvinnoma, Riksorganisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Folkpartiets kvinnoförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Socialdemokratiska kvinnoförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. Svenska kvinnors vänsterförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. HusmodersfÖrbundet Hem och Samhälle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. Ensamstående adoptivföräldrars förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. Föreningen Barnens rätt i Samhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. UmgängesrättsfÖräldrars Riksförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. Föreningen Söndagsbarn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. Föreningen Barns rätt till 2 föräldrar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. Föreningen VardagsfÖräldrar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. Aktionsgruppen behåll bidragsförskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. Föreningen Söndagsföräldrar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. Svenska mansjourers riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. Försäkringsanställdas förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i departementspromemorian&lt;br&gt;Underhållsstöd till bam till särlevande föräldrar&lt;br&gt;(Ds 1996:2)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om underhållsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Underhållsstöd skall lämnas till bam enligt bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragsskyldig den som enligt 7 kap. 2 § första stycket föräldrabalken&lt;br&gt;skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag&lt;br&gt;till bamet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boförälder den av föräldrarna som bamet är folkbokfört och varaktigt&lt;br&gt;bor hos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för att underhållsstöd skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Underhållsstöd lämnas till ett bam som är bosatt hos boföräldem här&lt;br&gt;i landet och vars föräldrar inte bor tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstöd lämnas också till ett bam som är bosatt hos särskilt&lt;br&gt;förordnad vårdnadshavare här i landet. Vad som sägs i lagen om boför-&lt;br&gt;älder gäller då den särskilt förordnade vårdnadshavaren. 4 § 1 och 5 §&lt;br&gt;första och andra styckena tillämpas inte i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är bamet inte svensk medborgare lämnas underhållsstöd endast om&lt;br&gt;boföräldem eller bamet vistas här sedan minst sex månader. Ett bam&lt;br&gt;som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här, om utlandsvistel-&lt;br&gt;sen är avsedd att vara längst sex månader. Medföljande bam till den&lt;br&gt;som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för&lt;br&gt;arbetsgivarens räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket om krav på föregående vistelse här i&lt;br&gt;landet gäller inte om något annat är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Underhållsstöd lämnas inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. boföräldem uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller&lt;br&gt;medverka till åtgärder för att få faderskapet till bamet fastställt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns grundad anledning att anta att den bidragsskyldige i rätt&lt;br&gt;ordning betalar underhållsbidrag som inte är lägre än det belopp som&lt;br&gt;enligt denna lag skulle utbetalas i underhållsstöd till bamet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det är uppenbart att den bidragsskyldige på något annat sätt sörjt&lt;br&gt;eller sörjer för att bamet får motsvarande underhåll, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. boföräldem efter föreläggande enligt 27 § första stycket uppen-&lt;br&gt;barligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgärder&lt;br&gt;för att få underhållsbidrag fastställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När barnets föräldrar är folkbokförda på samma adress anses de bo&lt;br&gt;tillsammans om inte den som stödet betalas ut till visar annat. Makar&lt;br&gt;anses bo tillsammans även om de inte är folkbokförda på samma adress&lt;br&gt;om inte den som stödet betalas ut till visar annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kommer fram andra omständigheter som gör det sannolikt att&lt;br&gt;föräldrarna bor tillsammans åligger det också den som stödet betalas ut&lt;br&gt;till att visa att de inte gör det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bam som lämnar Sverige skall inte längre anses bosatt här om inte&lt;br&gt;den som stödet betalas ut till visar att vistelsen är avsedd att vara längst&lt;br&gt;sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Underhållsstöd lämnas från och med den månad under vilken&lt;br&gt;föräldrarna flyttat isär eller rätt till stöd annars inträtt, dock inte för&lt;br&gt;längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstöd lämnas till och med den månad under vilken bamet&lt;br&gt;fyllt 18 år eller rätten till stöd annars upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstödets storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Underhållsstöd till ett bam lämnas med 1 200 kronor per månad.&lt;br&gt;Finns det grundad anledning att anta att den bidragsskyldige i rätt&lt;br&gt;ordning betalar ett underhåll till bamet som motsvarar det belopp som&lt;br&gt;försäkringskassan skulle ha fastställt i återbetalningsskyldighet i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i 21-24 §§, avräknas detta belopp från under-&lt;br&gt;hållsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bamet inte bor varaktigt hos endast en förälder, eller om sökanden&lt;br&gt;i annat fall begär det, lämnas underhållsstöd med 1 200 kronor per&lt;br&gt;månad med avräkning för det belopp återbetalningsskyldighet skulle ha&lt;br&gt;fastställts till om 21-24 §§ tillämpats på inkomsten hos den av föräld-&lt;br&gt;rarna som inte är boförälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstöd till ett bam som bor hos särskilt förordnad vårdnads-&lt;br&gt;havare lämnas i förhållande till båda föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om underhållsbidrag fastställts enligt föräldrabalken i form av ett&lt;br&gt;engångsbelopp skall avräkning från underhållsstödet ske med vad det&lt;br&gt;fastställda underhållsbidraget skäligen kan anses motsvara i underhåll per&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragskyldige bor utomlands och det finns grundad anledning&lt;br&gt;att anta att han eller hon i rätt ordning betalar fastställt underhållsbidrag&lt;br&gt;skall, i stället för vad som sägs i 7 § första stycket andra meningen,&lt;br&gt;avräkning från underhållsstödet ske med detta belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om bamet själv har inkomster skall underhållsstödet minskas med&lt;br&gt;hälften av inkomsterna beräknade i enlighet med vad som gäller enligt&lt;br&gt;22 och 23 §§ beträffande en bidragsskyldigs inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avdrag på återbetalningsskyldighet medgetts med visst belopp&lt;br&gt;enligt 20 § andra stycket minskas kommande underhållsstöd med mot-&lt;br&gt;svarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Underhållsstöd lämnas inte for tid då barnet under en hel månad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. får vård på anstalt eller annars får kost och logi som bekostas av&lt;br&gt;staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bor i familjehem eller bostad med särskild service for bam och&lt;br&gt;ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vårdas i familjehem eller hem for vård eller boende inom social-&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan och beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan av boföräldem hos&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassan. Ansökan skall innehålla nödvändiga&lt;br&gt;upplysningar för bedömningen av barnets rätt till stöd och en på heder&lt;br&gt;och samvete avgiven försäkran att de lämnade uppgifterna är riktiga.&lt;br&gt;Om sökanden inte själv kan avge en sådan förklaring, skall riktigheten&lt;br&gt;av upplysningarna intygas av två trovärdiga, med förhållandena för-&lt;br&gt;trogna personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan får ta in uppgifter som anges i 22 § om den bidrags-&lt;br&gt;skyldiges och barnets inkomster på medium for automatisk databehand-&lt;br&gt;ling från det centrala skatteregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När underhållsstöd sökts skall försäkringskassan omedelbart sända&lt;br&gt;meddelande om ansökningen till den bidragsskyldige under förutsättning&lt;br&gt;att hans eller hennes vistelseort är känd eller kan utrönas. Meddelandet&lt;br&gt;skall innehålla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra sig munt-&lt;br&gt;ligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något att&lt;br&gt;invända mot ansökningen eller att anföra i fråga om återbetalningsskyl-&lt;br&gt;dighet enligt 19 §. I meddelandet skall även lämnas underrättelse om&lt;br&gt;föreskrifterna i 3 §, 4 §, 7-9 §§ och 19-24 §§. Sådant meddelande skall&lt;br&gt;delges om återbetalningsskyldighet enligt 19 § kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, skall sökanden&lt;br&gt;skriftligen underrättas om beslutet. Har stöd beviljats, skall därvid&lt;br&gt;lämnas underrättelse om föreskrifterna i 14 och 18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att bevilja underhållsstöd och att fastställa återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet skall delges den bidragsskyldige. Därvid skall också lämnas&lt;br&gt;underrättelse om föreskrifterna i 20, 25 och 26 §§ denna lag samt 7 kap.&lt;br&gt;2 a § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Den som underhållsstöd betalas ut till är skyldig att anmäla sådan&lt;br&gt;omständighet som kan påverka rätten till och storleken av stödet. An-&lt;br&gt;mälan skall göras till försäkringskassan så snart den som stödet betalas&lt;br&gt;ut till får veta att förhållandena har eller kommer att ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om det inte utan dröjsmål kan avgöras om någon har rätt till&lt;br&gt;underhållsstöd men det finns sannolika skäl for att sådan rätt föreligger,&lt;br&gt;skall försäkringskassan besluta att stöd skall betalas ut med ett skäligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp om det är av väsentlig betydelse för bamet. För sådant under-&lt;br&gt;hållsstöd får föreskrivas särskilda villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är sannolikt att det finns skäl for att underhållsstöd skall dras&lt;br&gt;in eller minskas kan försäkringskassan besluta att stödet inte skall&lt;br&gt;betalas ut eller betalas ut med lägre belopp till dess slutligt beslut&lt;br&gt;meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det senare bestäms att underhållsstöd inte skall lämnas eller skall&lt;br&gt;lämnas med ett lägre belopp än vad som har betalats ut enligt första&lt;br&gt;stycket är den som stödet har betalats ut till inte skyldig att betala&lt;br&gt;tillbaka underhållsstödet i andra fall än om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att inte&lt;br&gt;fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt&lt;br&gt;förorsakat att underhållsstöd har lämnats felaktigt eller med för högt&lt;br&gt;belopp, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. underhållsstöd i annat fall har lämnats felaktigt eller med för högt&lt;br&gt;belopp och den till vilken underhållsstödet har betalats skäligen borde ha&lt;br&gt;insett detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Försäkringskassan betalar ut underhållsstöd månadsvis i förskott.&lt;br&gt;Stödet skall, om det slutar på örestal, avrundas till närmast lägre krontal.&lt;br&gt;Är månadsbeloppet lägre än 50 kronor bortfaller stödet för den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den omfattning som underhållsstöd för en viss månad svarar mot på&lt;br&gt;samma tid belöpande underhåll som den bidragsskyldige har betalat till&lt;br&gt;bamet innan han eller hon fått underrättelse enligt 13 § skall ett motsva-&lt;br&gt;rande belopp dras av från underhållsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om underhållsstödet inte har lyfts före utgången av sjätte månaden&lt;br&gt;efter den då bidraget har förfallit till betalning, är det förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Underhållsstödet betalas ut till boföräldem. Har två särskilt för-&lt;br&gt;ordnade vårdnadshavare utsetts att utöva vårdnaden gemensamt utbetalas&lt;br&gt;underhållsstödet till den kvinnliga vårdnadshavaren eller, om vårdnads-&lt;br&gt;havama begär det, till den manlige vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl får underhållsstödet på framställan av&lt;br&gt;socialnämnden betalas ut till annan lämplig person eller till nämnden att&lt;br&gt;användas för barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Har underhållsstöd lämnats felaktigt eller med för högt belopp skall&lt;br&gt;försäkringskassan besluta om återkrav av beloppet från den som det har&lt;br&gt;betalats ut till. Om det finns särskilda skäl får dock försäkringskassan&lt;br&gt;efterge återkravet helt eller delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en senare utbetalning av underhållsstöd eller annan ersättning till&lt;br&gt;någon som skall betala tillbaka underhållsstöd enligt första stycket får&lt;br&gt;försäkringskassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som&lt;br&gt;har lämnats för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § När underhållsstöd lämnats till ett bam skall den bidragsskyldige&lt;br&gt;till staten återbetala kostnaderna för underhållsstödet. Äterbetalningsskyl-&lt;br&gt;digheten fastställs av försäkringskassan i enlighet med 21-24 §§ sam-&lt;br&gt;tidigt eller snarast efter det att beslut om underhållsstöd meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet skall inte fastställas om 7 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen eller andra stycket har tillämpats eller om underhålls-&lt;br&gt;bidrag enligt föräldrabalken fastställts i form av ett engångsbelopp. För-&lt;br&gt;säkringskassan får låta bli att fastställa återbetalningsskyldighet om den&lt;br&gt;bidragsskyldige är bosatt utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan får för tiden till dess att frågan har avgjorts genom&lt;br&gt;ett beslut som vunnit laga kraft besluta om återbetalningsskyldighet efter&lt;br&gt;vad som är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den bidragsskyldige skall till försäkringskassan förskottsvis för&lt;br&gt;kalendermånad betala det belopp som återbetalningskyldigheten fast-&lt;br&gt;ställts till. Betalning av underhåll som sker till bamet innan den bidrags-&lt;br&gt;skyldige har delgetts beslutet om underhållsstöd får dock, i den mån det&lt;br&gt;svarar mot underhållsstödet, avräknas från vad som skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragsskyldige har haft bamet hos sig, kan han eller hon vid&lt;br&gt;fullgörande av återbetalningsskyldighet tillgodoräknas ett avdrag som&lt;br&gt;föräkringskassan bestämmer enligt vad som föreskrivs om&lt;br&gt;underhållsbidrag i 7 kap. 4 § första stycket föräldrabalken. För att av-&lt;br&gt;drag skall medges, skall anmälan om vistelsen göras till försäkrings-&lt;br&gt;kassan inom tre månader från utgången av den kalendermånad då vistel-&lt;br&gt;sen upphörde. Den bidragsskyldige skall styrka att han eller hon har haft&lt;br&gt;bamet hos sig under den tid som avdraget avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Försäkringskassan skall bestämma återbetalningsskyldigheten för&lt;br&gt;varje bam till ett visst belopp per år. Beloppet skall motsvara det&lt;br&gt;procenttal av den bidragsskyldiges inkomst som anges i tabellen när&lt;br&gt;underhållsskyldighet enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken föreligger för det&lt;br&gt;antal bam som anges i tabellen. Det belopp som fastställs skall dock&lt;br&gt;aldrig överstiga vad som utges i underhållsstöd för samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av inkomst &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Antal bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nio procent &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ett&amp;nbsp;bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sex procent &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;två bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fem procent &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tre&amp;nbsp;bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om underhållsskyldighet enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken föreligger för&lt;br&gt;fler än tre bam beräknas återbetalningsskyldigheten för varje bam till så&lt;br&gt;många procent av inkomsten som motsvarar det tal som erhålls om man&lt;br&gt;dividerar summan av femton och antalet bam utöver tre med det totala&lt;br&gt;antalet bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet per månad skall, om beloppet slutar på öres-&lt;br&gt;tal, avrundas till närmast lägre krontal. Om återbetalningen skulle bli&lt;br&gt;lägre än 100 kronor per bam och månad bortfaller återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Den bidragsskyldiges inkomst enligt 21 § beräknas i enlighet med&lt;br&gt;senast fastställda taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324), och med utgångspunkt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. intäkt av tjänst enligt 32 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. intäkt av kapital enligt 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstsskatt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inkomst av näringsverksamhet enligt 25 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;justerad enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsten av näringsverksamhet skall ökas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avdrag för föregående års underskott i förvärvskälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avdrag i förvärvskälla för egen pensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avdrag för avsättning till periodiseringsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avdrag för ökning av expansionsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och minskas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. minskning av expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till beloppen enligt första stycket skall läggas en procent av den del&lt;br&gt;av den skattepliktiga förmögenheten som överstiger 800 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sålunda ffamräknade beloppet skall sedan minskas med&lt;br&gt;48 000 kronor och utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund&lt;br&gt;för beräkningen av återbetalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Återbetalningsskyldighet för förfluten tid beräknas i enlighet med&lt;br&gt;vid den tiden föreliggande taxeringsbeslut. I övrigt gäller 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Återbetalningsskyldighet kan trots vad som sägs i 22 och 23 §§&lt;br&gt;bestämmas genom en skälighetsbedömning, om den bidragsskyldige har&lt;br&gt;en förvärvsförmåga som uppenbart väsentligt överstiger inkomsten&lt;br&gt;beräknad enligt nämnda paragrafer och han eller hon inte visar godtag-&lt;br&gt;bar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Försäkringskassan skall utan dröjsmål vidta åtgärder för fordringens&lt;br&gt;indrivande om den bidragsskyldige inte fullgör sin återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Fastställd återbetalningsskyldighet skall omprövas varje år, och när&lt;br&gt;grunden för tillämplig procentsats enligt 21 § ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet för viss tid kan också, på ansökan av den bi-&lt;br&gt;dragsskyldige eller på initiativ av försäkringskassan, jämkas om det taxe-&lt;br&gt;ringsbeslut som legat till grund för försäkringskassans bedömning änd-&lt;br&gt;rats väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återbetalningsskyldighet får upphävas om den bidragsskyl-&lt;br&gt;dige bosatt sig utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och underhållsbidrag&lt;br&gt;är fastställt inträder försäkringskassan i barnets rätt till underhålls-&lt;br&gt;bidraget till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd. Om under-&lt;br&gt;hållsbidrag inte är fastställt kan försäkringskassan förelägga boföräldem&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt.&lt;br&gt;Skriftlig handling om fastställt underhållsbidrag skall, om försäkrings-&lt;br&gt;kassan begär det, ges in till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket tillämpas även 20, 25, 28-31 och 32&lt;br&gt;tredje stycket. Vad som där sägs om återbetalningsskyldighet gäller då&lt;br&gt;skyldighet att betala fastställt underhållsbidrag till försäkringskassan.&lt;br&gt;Betalning till försäkringskassan skall dock ske allteftersom underhålls-&lt;br&gt;bidraget förfaller till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller&lt;br&gt;delvis medge anstånd med att fullgöra återbetalningsskyldigheten.&lt;br&gt;Anstånd skall medges i den mån det behövs för att den bidragsskyldige&lt;br&gt;skall få behålla vad som behövs för eget underhåll och familjens behov.&lt;br&gt;Därvid skall bestämmelserna om förbehållsbelopp i 7 kap. 4 och 5 §§&lt;br&gt;utsökningsbalken tillämpas. Anstånd får också medges om det annars&lt;br&gt;finns anledning till det med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga&lt;br&gt;eller ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Ett beslut om anstånd gäller för högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som beslutet om anstånd avser skall betalas före återbetal-&lt;br&gt;ning som avser senare tid. Den bidragsskyldige skall på grund av tidiga-&lt;br&gt;re anståndsbeslut inte någon månad betala mer till försäkringskassan än&lt;br&gt;det månadsbelopp som återbetalningsskyldigheten fastställs till eller&lt;br&gt;skulle ha fastställs till om 21-24 §§ tillämpats på den bidragsskyldiges&lt;br&gt;inkomst. Nytt beslut om anstånd skall meddelas för belopp som på&lt;br&gt;grund av det tidigare anståndsbeslutet överstiger det sålunda framräknade&lt;br&gt;månadsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Den som medgetts anstånd är skyldig att göra en anmälan till för-&lt;br&gt;säkringskassan om ändrade förhållanden inträtt som påverkar rätten till&lt;br&gt;anstånd. Fullgörs inte sådan skyldighet skall anståndet anses ha upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftergift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller&lt;br&gt;delvis efterge statens fordran avseende återbetalningsskyldighet om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga&lt;br&gt;eller ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig försäkringskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Ett ärende om stöd enligt denna lag prövas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa som boföräldem är inskriven hos eller skulle ha varit inskri-&lt;br&gt;ven hos om åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring varit uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det ingen försäkringskassa enligt första stycket prövas ärendet av&lt;br&gt;den försäkringskassa hos vilken bamet är inskrivet eller skulle ha varit&lt;br&gt;inskrivet om det uppfyllt det nämnda åldersvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om att minska underhållsstödet enligt 9 § och frågor om åter-&lt;br&gt;betalningsskyldighet prövas dock av den försäkringskassa hos vilken den&lt;br&gt;bidragsskyldige är inskriven, eller skulle ha varit inskriven hos om ålder-&lt;br&gt;svillkoret i 1 kap. 4 § lagen om allmän försäkring varit uppfyllt. Är den&lt;br&gt;bidragsskyldige inte inskriven och skulle han eller hon inte heller under&lt;br&gt;angiven förutsättning ha varit inskriven hos allmän försäkringskassan,&lt;br&gt;skall Stockholms läns allmänna försäkringskassa pröva dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart om inte något annat an-&lt;br&gt;ges i beslutet eller bestäms av den domstol som har att pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring om omprövning och ändring av en försäkringskassas beslut samt&lt;br&gt;överklagande av försäkringskassans och domstols beslut tillämpas också&lt;br&gt;i ärende enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försäkringskassan skall socialförsäkringsnämnd pröva ärenden om&lt;br&gt;eftergift enligt 31 § samt omprövning av beslut om återkrav enligt 18 §&lt;br&gt;om det belopp som felaktigt har betalats ut överstiger tio procent av bas-&lt;br&gt;beloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Rätten till underhållsstöd får inte överlåtas och får inte utmätas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § I mål eller ärenden enligt denna lag får delgivning genom kun-&lt;br&gt;görelse inte ske med tillämpning av 15 § delgivningslagen (1970:428).&lt;br&gt;Meddelande enligt 12 § får, om återbetalningsskyldighet enligt 19 § kan&lt;br&gt;komma i fråga, delges enligt 12 § delgivningslagen endast om det finns&lt;br&gt;anledning att anta att den bidragsskyldige har avvikit eller på annat sätt&lt;br&gt;håller sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Beslut om återbetalningsskyldighet får verkställas enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragsskyldige inte betalar fastställt återbetalningsbelopp i&lt;br&gt;rätt tid eller har medgivits anstånd med återbetalning skall ränta betalas&lt;br&gt;på skulden. Före varje kalenderår fastställer regeringen den ränta som&lt;br&gt;skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den bidragsskyldige inbetalade belopp skall i första hand avräknas&lt;br&gt;på upplupen ränta. Ränta som inte betalas under det år den har upplupit&lt;br&gt;läggs vid årets slut till kapitalskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Vad som i lagen (1962:381) om allmän försäkring är föreskrivet&lt;br&gt;om Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas också i fråga om kassornas handläggning av underhållsstöd&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 17 kap. 1 § och 20 kap. 9 § lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring om sammanträffande av förmåner, förskott i form av bistånd enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen och uppgiftsskyldighet for statliga och kommunala&lt;br&gt;myndigheter, arbetsgivare och forsäkringsinrättningar tillämpas också i&lt;br&gt;ärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Regeringen får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. träffa överenskommelse med andra stater om utsträckt tillämpning&lt;br&gt;av denna lag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förordna att bam som inte har något medborgarskap, eller som är&lt;br&gt;politisk flykting, skall ha samma rätt till underhållsstöd som svenskt&lt;br&gt;bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1996 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den 31 december&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1964:143) om bidragsförskott vid&lt;br&gt;utgången av år 1996. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande for&lt;br&gt;bidrag som avser tid före den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som vid ikraftträdandet uppbär bidragsförskott enligt den upp-&lt;br&gt;hävda lagen skall utan särskilt beslut anses ha blivit beviljad underhålls-&lt;br&gt;stöd enligt denna lag, om inte försäkringskassan beslutar annat i enlighet&lt;br&gt;med denna lag. Beslut om bidragsskyldigs återbetalningsskyldighet skall&lt;br&gt;dock meddelas enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om återbetalningsskyldighet som skall fastställas enligt den nya&lt;br&gt;lagen och lagen (1996:000) om förlängt underhållsstöd till studerande i&lt;br&gt;förhållande till fastställt underhållsbidrag sammanlagt innebär en höjning&lt;br&gt;av den bidragsskyldiges skyldighet att bidra till barnets eller barnens&lt;br&gt;underhåll får, i den mån höjningen endast beror på skillnader mellan&lt;br&gt;bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och underhållsbidrag och&lt;br&gt;om den bidragssskyldige begär det, höjningen ske med fem procent av&lt;br&gt;inkomsten, beräknad enligt 22 § i den nya lagen, per år under åren&lt;br&gt;1996 och 1997 och resterande under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Det belopp som inbetalats enligt fastställd återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;avräknas i första hand på fordringar enligt lagen (1964:143) om bidrags-&lt;br&gt;förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om förlängt underhållsstöd till studerande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt underhållsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Till studerande vars föräldrar inte bor tillsammans skall lämnas för-&lt;br&gt;längt underhållsstöd enligt bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragsskyldig den som enligt 7 kap. 2 § andra stycket föräldrabalken&lt;br&gt;skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag&lt;br&gt;till bamet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boförälder den av föräldrarna som bamet är folkbokfört och varaktigt&lt;br&gt;bor hos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Förlängt underhållsstöd lämnas till en studerande som är bosatt hos&lt;br&gt;boföräldem här i landet och vars föräldrar inte bor tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om till vem stöd enligt denna lag kan lämnas gäller även i&lt;br&gt;övrigt vad som föreskrivs i 3-5 §§ lagen (1996:000) om underhållsstöd.&lt;br&gt;Med särskilt förordnad vårdnadshavare avses då den som var särskilt&lt;br&gt;förordnad vårdnadshavare för bamet när det fyllde 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt underhållsstöd lämnas till den som går i skolan när han eller&lt;br&gt;hon fyller 18 år eller återupptar skolgången innan han eller hon fyller 19&lt;br&gt;år så länge denne bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag&lt;br&gt;enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3&lt;br&gt;kap. studiestödslagen (1973:349), dock längst till och med juni månad&lt;br&gt;det år denne fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor&lt;br&gt;eller deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att bamet&lt;br&gt;fyllt 18 år eller återupptagit skolgången till och med den månad rätten&lt;br&gt;till stödet upphör. Underhållsstöd lämnas dock inte för längre tid tillbaka&lt;br&gt;än en månad före ansökningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Förlängt underhållsstöd lämnas inte om den studerande ingått äkten-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Det förlängda underhållsstödets storlek bestäms enligt 7-10 §§ lagen&lt;br&gt;(1996:000) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan och beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Förlängt underhållsstöd söks hos den allmänna försäkringskasssan av&lt;br&gt;den studerande. Ansökan skall vara skriftlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När förlängt underhållsstöd sökts skall försäkringskassan omedelbart&lt;br&gt;sända meddelande om ansökningen till den bidragsskyldige under förut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1995/96. 1 sarnl. Nr 208&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning att hans eller hennes vistelseort är känd eller kan utrönas. Med-&lt;br&gt;delandet skall innehålla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra&lt;br&gt;sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har&lt;br&gt;något att invända mot ansökningen eller att anföra i fråga om återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet enligt 13 §. I meddelandet skall även lämnas underrättel-&lt;br&gt;se om föreskrifterna dels i 3-6 §§ denna lag, dels i 19-24 §§ lagen&lt;br&gt;(1996:000) om underhållsstöd. Sådant meddelande skall delges om åter-&lt;br&gt;betalningsskyldighet enligt 13 § kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, skall den stude-&lt;br&gt;rande skriftligen underrättas om beslutet. Har förlängt underhållsstöd&lt;br&gt;beviljats, skall därvid lämnas underrättelse om föreskrifterna i 10 § och&lt;br&gt;18 § lagen om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att bevilja förlängt underhållsstöd och att fastställa återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet enligt 19 § lagen om underhållsstöd skall skriftligen&lt;br&gt;delges den bidragsskyldige. Därvid skall också lämnas underrättelse om&lt;br&gt;föreskrifterna i 20, 25 och 26 §§ lagen (1996:000) om underhållsstöd&lt;br&gt;samt 7 kap. 2 a § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som förlängt underhållsstöd betalas ut till är skyldig att an-&lt;br&gt;mäla sådan omständighet som kan påverka rätten till och storleken av&lt;br&gt;det förlängda underhållsstödet. Anmälan skall göras till försäkrings-&lt;br&gt;kassan så snart den som stödet betalas ut till får veta att förhållandena&lt;br&gt;har eller kommer att ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I fråga om förlängt underhållsstöd tillämpas även 11 § första&lt;br&gt;stycket andra och tredje meningen samt andra stycket, 15 och 32 §§&lt;br&gt;lagen (1996:000) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Förlängt underhållsstöd betalas ut till den studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förlängt underhållsstöd tillämpas även 16 §, 17 § andra&lt;br&gt;stycket och 18 § lagen (1996:000) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § I fråga om återbetalningsskyldighet för förlängt underhållsstöd&lt;br&gt;tillämpas 19-31 §§ lagen (1996:000) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I fråga om förlängt underhållsstöd tillämpas också 33-38 §§ lagen&lt;br&gt;(1996:000) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1996 och tillämpas i fråga&lt;br&gt;om förlängt underhållsstöd som avser tid efter den 31 december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1984:1095) om förlängt bidragsför-&lt;br&gt;skott för studerande vid utgången av år 1996. Den upphävda lagen gäller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock fortfarande för bidrag som avser tid före den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Den som fått förlängt bidragsförskott beviljat enligt lagen&lt;br&gt;(1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande skall utan särskilt&lt;br&gt;beslut anses ha blivit beviljad förlängt underhållsstöd enligt denna lag,&lt;br&gt;om inte försäkringskassan beslutar annat i enlighet med denna lag.&lt;br&gt;Beslut om återbetalningsskyldighet skall dock meddelas enligt den nya&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om återbetalningsskyldighet som skall fastställas enligt den nya&lt;br&gt;lagen och lagen (1996:000) om underhållsstöd i förhållande till fastställt&lt;br&gt;underhållsbidrag sammanlagt innebär en höjning av den bidragsskyldiges&lt;br&gt;skyldighet att bidra till barnets eller barnens underhåll får, i den mån&lt;br&gt;höjningen endast beror på skillnader mellan bestämmelserna om åter-&lt;br&gt;betalningsskyldighet och underhållsbidrag och om den bidragsskyldige&lt;br&gt;begär det, höjningen ske med fem procent av inkomsten, beräknad enligt&lt;br&gt;22 § lagen om underhållsstöd, per år under åren 1996 och 1997 och&lt;br&gt;resterande under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Det belopp som inbetalats enligt fastställd återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;avräknas i första hand på fordringar enligt lagen (1964:143) om bidrags-&lt;br&gt;förskott och lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1096) om&lt;br&gt;särskilt bidrag till vissa adoptivbarn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 5 och 7 §§ lagen (1984:1096) om särskilt&lt;br&gt;bidrag till vissa adoptivbarn skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget lämnas efter ansökan från&lt;br&gt;och med den månad under vilken&lt;br&gt;bidragsrätten inträtt, dock inte för&lt;br&gt;längre tid tillbaka än tre månader&lt;br&gt;före ansökningsmånaden. Bidraget&lt;br&gt;lämnas till och med den månad,&lt;br&gt;under vilken bamet fyller 18 år eller&lt;br&gt;rätten till bidrag annars upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Går bamet i skolan när det fyller 18&lt;br&gt;år eller återupptas skolgången innan&lt;br&gt;bamet fyller 19 år, kan bidraget efter&lt;br&gt;särskild ansökan utgå så länge skol-&lt;br&gt;gången pågår, dock längst till och&lt;br&gt;med juni månad det år bamet fyller&lt;br&gt;20 år. Till skolgång räknas studier&lt;br&gt;som ger rätt till förlängt barnbidrag&lt;br&gt;enligt lagen (1986:378) om förlängt&lt;br&gt;barnbidrag eller studiehjälp enligt&lt;br&gt;3 kap. studiestödslagen (1973:349).&lt;br&gt;Studier som omfattar kortare tid än&lt;br&gt;åtta veckor eller deltidsstudier med-&lt;br&gt;för dock inte rätt till bidrag. Det-&lt;br&gt;samma gäller studier för vilka bar-&lt;br&gt;net uppbär återbetalningspliktiga&lt;br&gt;studiemedel oberoende av förälderns&lt;br&gt;ekonomi enligt 3 kap. 12 § tredje&lt;br&gt;stycket studiestödslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget lämnas efter ansökan&lt;br&gt;från och med den månad under&lt;br&gt;vilken bidragsrätten inträtt, dock&lt;br&gt;inte för längre tid tillbaka än en&lt;br&gt;månad före ansökningsmånaden.&lt;br&gt;Bidraget lämnas till och med den&lt;br&gt;månad, under vilken bamet fyller&lt;br&gt;18 år eller rätten till bidrag annars&lt;br&gt;upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Går bamet i skolan när det fyller&lt;br&gt;18 år eller återupptas skolgången&lt;br&gt;innan bamet fyller 19 år, kan bidra-&lt;br&gt;get efter särskild ansökan utgå så&lt;br&gt;länge skolgången pågår, dock&lt;br&gt;längst till och med juni månad det&lt;br&gt;år bamet fyller 20 år. Till skolgång&lt;br&gt;räknas studier som ger rätt till för-&lt;br&gt;längt barnbidrag enligt lagen&lt;br&gt;(1986:378) om förlängt barnbidrag&lt;br&gt;eller studiehjälp enligt 3 kap. studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349). Studier som&lt;br&gt;omfattar kortare tid än åtta veckor&lt;br&gt;eller deltidsstudier medför dock&lt;br&gt;inte rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag efter det att bamet fyllt 18 år lämnas endast om bamet var-&lt;br&gt;aktigt bor tillsammans med adoptivföräldern eller någon som var vård-&lt;br&gt;nadshavare för bamet när det fyllde 18 år. Sådant bidrag söks och upp-&lt;br&gt;bärs av den som sålunda sammanbor med bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:381.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda bidraget utgör för år&lt;br&gt;räknat 14 080 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda bidraget utgör 1 200&lt;br&gt;kronor per månad. Om barnet själv&lt;br&gt;har inkomster enligt 9 § lagen&lt;br&gt;(1996:000) om underhållsstöd skall&lt;br&gt;bidraget minska med hälften av in-&lt;br&gt;komsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller i tillämpliga delar i&lt;br&gt;fråga om det särskilda bidraget vad&lt;br&gt;som föreskrivs om bidragsförskott i&lt;br&gt;5 och 6 §§, 7 § andra stycket, 8-10&lt;br&gt;§§, 11 § andra stycket, 12-14 §§&lt;br&gt;samt 19-24 §§ lagen (1964:143)&lt;br&gt;om bidragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller i tillämpliga delar i&lt;br&gt;fråga om det särskilda bidraget vad&lt;br&gt;som föreskrivs om underhållsstöd i&lt;br&gt;5 § tredje styck-et, 10 och 11 §§,&lt;br&gt;13 § första stycket, 14-18 och&lt;br&gt;32-38 §§ lagen (1996:000) om un-&lt;br&gt;derhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1996 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;bidrag som avser tid efter den 31 december 1996. Äldre bestämmelser&lt;br&gt;tilllämpas i fråga om bidrag som avser tid före den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1954.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 11 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 2 och 14 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas en ny paragraf, 7 kap. 2 a §, av föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala under-&lt;br&gt;hållsbidrag till bamet, om föräldern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte har vårdnaden om bamet och inte heller varaktigt bor till-&lt;br&gt;sammans med bamet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har vårdnaden om bamet gemensamt med den andra föräldern men&lt;br&gt;bamet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadshavaren får företräda bamet i frågor om underhållsbidrag,&lt;br&gt;även om vårdnadshavaren inte har uppnått myndig ålder. Också förmyn-&lt;br&gt;dare har rätt att företräda bamet. Avtal om underhållsbidrag kan slutas&lt;br&gt;även före barnets födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om underhåll till barnet&lt;br&gt;skall var och en som enligt tredje&lt;br&gt;stycket får företräda barnet&lt;br&gt;beredas tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder som är återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldig enligt lagen&lt;br&gt;(1996:000) om underhållsstöd eller&lt;br&gt;lagen (1996:000) om förlängt un-&lt;br&gt;derhållsstöd till studerande anses&lt;br&gt;ha fullgjort sin underhållsskyldig-&lt;br&gt;het intill det belopp som lämnas i&lt;br&gt;underhållsstöd till barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om underhåll till barn har&lt;br&gt;socialnämnd som enligt 11 § skall&lt;br&gt;tillse att barnet tillförsäkras under-&lt;br&gt;håll rätt att föra talan för barnet.&lt;br&gt;Var och en som kan föra talan för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnet skall beredas tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsbidrag får bestämmas till olika belopp för särskilda delar av&lt;br&gt;underhållstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhåll till bam får ej mot den underhållsskyldiges bestridande be-&lt;br&gt;stämmas för tid efter det bamet fyllt arton år, innan det kan tillförlitligt&lt;br&gt;bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har talan om underhållsbidrag väckts före ikraftträdandet till-lämpas&lt;br&gt;äldre bestämmelser i fråga om socialnämnds rätt att föra talan för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 14-16 §§ samt 18 och 19 §§ utsök-&lt;br&gt;ningsbalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utmätning av lön har följande fordringar i nämnd ordning företräde&lt;br&gt;framför andra fordringsanspråk:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fordran som avser underhållsbi- 1. fordran som avser underhållsbi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drag enligt äktenskapsbalken och för- drag enligt äktenskapsbalken och&lt;br&gt;äldrabalken, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;föräldrabalken samt fordran som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser återbetalningsskyldighet en-&lt;br&gt;ligt lagen (1996:000) om under-&lt;br&gt;hållsstöd och lagen (1996:000) om&lt;br&gt;förlängt underhållsstöd till stude-&lt;br&gt;rande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konkursbos fordran på gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 § konkurs-&lt;br&gt;lagen (1987:672), om lönen innehållits under konkursen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätt enligt första stycket 1 gäller även sådant utländskt under-&lt;br&gt;hållsbidrag som får verkställas i Sverige, om bidragsfordringen vid verk-&lt;br&gt;ställighetstillfället inte är äldre än fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för preliminär skatt har fö-&lt;br&gt;reträde framför utmätning av lön.&lt;br&gt;Utmätning för underhållsbidrag med&lt;br&gt;företrädesrätt enligt 14 § och förrätt-&lt;br&gt;ningskostnadema i målet har företrä-&lt;br&gt;de framför avdrag för kvarstående&lt;br&gt;skatt. Vid utmätning av lön för annan&lt;br&gt;fordran har avdrag för kvarstående&lt;br&gt;skatt företräde. En fordran enligt 14 §&lt;br&gt;första stycket 1 har företräde framför&lt;br&gt;förrättningskostnadema i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för preliminär skatt har&lt;br&gt;företräde framför utmätning av lön.&lt;br&gt;Utmätning för en fordran med före-&lt;br&gt;trädesrätt enligt 14 § första stycket&lt;br&gt;1 och förrättningskostnadema i&lt;br&gt;målet har företräde framför avdrag&lt;br&gt;för kvarstående skatt. Vid utmät-&lt;br&gt;ning av lön för annan fordran&lt;br&gt;har avdrag för kvarstående skatt&lt;br&gt;företräde. En fordran enligt 14 §&lt;br&gt;första stycket 1 har företräde&lt;br&gt;framför förrättningskostnadema i&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt SFS 1995:298 som träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samtidig utmätning för flera&lt;br&gt;underhållsbidrag med företrädesrätt&lt;br&gt;enligt 14 § skall det innehållna belop-&lt;br&gt;pet fördelas efter de löpande bidra-&lt;br&gt;gens storlek. Om mer än som svarar&lt;br&gt;mot de löpande bidragen har utmätts,&lt;br&gt;har bidrag som har stått ute längre&lt;br&gt;företräde vid fördelningen av det&lt;br&gt;överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delbetalning som flyter in på en&lt;br&gt;viss underhållsberättigads fordran&lt;br&gt;avräknas i första hand på den fordran&lt;br&gt;som har stått ute längst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utmätning för fordran med fö-&lt;br&gt;reträdesrätt enligt 14 § beviljats i för-&lt;br&gt;mån som avses i 1 § första stycket 3&lt;br&gt;eller 4 och blir därefter rättigheten&lt;br&gt;som sådan utmätt för annan fordran,&lt;br&gt;har den förra fordringen företräde till&lt;br&gt;betalning ur vad som flyter in till&lt;br&gt;följd av den senaste utmätningen. I&lt;br&gt;fråga om underhållsbidrag med före-&lt;br&gt;trädesrätt enligt 14 § gäller detta i&lt;br&gt;fråga om bidragsbelopp som har för-&lt;br&gt;fallit till betalning när beslutet om&lt;br&gt;utmätning av rättigheten meddelas&lt;br&gt;eller förfaller näst därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samtidig utmätning för flera&lt;br&gt;fordringar med företrädesrätt enligt&lt;br&gt;14 § första stycket 1 skall det inne-&lt;br&gt;hållna beloppet fördelas efter de&lt;br&gt;löpande fordringarnas storlek. Om&lt;br&gt;mer än som svarar mot de löpande&lt;br&gt;fordringarna har utmätts, har be-&lt;br&gt;lopp som stått ute längre företräde&lt;br&gt;vid fördelningen av det överskju-&lt;br&gt;tande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delbetalning som flyter in på&lt;br&gt;en viss berättigads fordran avrä-&lt;br&gt;knas i första hand på den fordran&lt;br&gt;som har stått ute längst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utmätning för fordran med&lt;br&gt;företrädesrätt enligt 14 § beviljats i&lt;br&gt;förmån som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 3 eller 4 och blir därefter&lt;br&gt;rättigheten som sådan utmätt för&lt;br&gt;annan fordran, har den förra ford-&lt;br&gt;ringen företräde till betalning ur&lt;br&gt;vad som flyter in till följd av den&lt;br&gt;senaste utmätningen. I fråga om&lt;br&gt;fordran med företrädesrätt enligt 14&lt;br&gt;§ första stycket 1 gäller detta i frå-&lt;br&gt;ga om belopp som har förfallit till&lt;br&gt;betalning när beslutet om utmät-&lt;br&gt;ning av rättigheten meddelas eller&lt;br&gt;förfaller näst därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utmätning beviljats i förmån som avses i 1 § första stycket 3 eller&lt;br&gt;4 för någon annan fordran än som avses i 14 § och blir därefter rättig-&lt;br&gt;heten som sådan utmätt för ytterligare fordran, skall den senaste utmät-&lt;br&gt;ningen anses ha skett även för den obetalda delen av den förra fordring-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om gäldenären är i konkurs&lt;br&gt;får utmätning enligt detta kapitel ske&lt;br&gt;för fordran, som avser underhålls-&lt;br&gt;bidrag med företrädesrätt enligt&lt;br&gt;14 §. Utmätning får också ske för&lt;br&gt;konkursboets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om gäldenären är i konkurs&lt;br&gt;får utmätning enligt detta kapitel&lt;br&gt;ske för fordran med företrädesrätt&lt;br&gt;enligt 14 § första stycket 1. Utmät-&lt;br&gt;ning får också ske för konkursboets&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försätts gäldenären i konkurs under&lt;br&gt;pågående utmätning av lön för någon&lt;br&gt;annan fordran än som avser under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försätts gäldenären i konkurs un- &lt;sup&gt;1 a&lt;/sup&gt;^&lt;sup&gt;a&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;der pågående utmätning av lön för&lt;br&gt;någon annan fordran än sådan som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållsbidrag med företrädesrätt enligt&lt;br&gt;14 §, skall utmätningen fortsätta för&lt;br&gt;konkursboets räkning, om inte kon-&lt;br&gt;kursförvaltaren begär att verkställig-&lt;br&gt;heten skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har företrädesrätt enligt 14 § första&lt;br&gt;stycket 1, skall utmätningen fortsät-&lt;br&gt;ta för konkursboets räkning, om&lt;br&gt;inte konkursförvaltaren begär att&lt;br&gt;verkställigheten skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om underhållsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Underhållsstöd skall lämnas till bam enligt bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragsskyldig den som enligt 7 kap. 2 § första stycket föräldrabalken&lt;br&gt;skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag&lt;br&gt;till bamet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boförälder den förälder som bamet är folkbokfört hos (tillsammans&lt;br&gt;med). Med förälder likställs den som med socialnämndens medgivande&lt;br&gt;har tagit emot ett utländskt bam för stadigvarande vård och fostran i&lt;br&gt;syfte att adoptera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för att underhållsstöd skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om ett bams föräldrar inte bor tillsammans lämnas underhållsstöd&lt;br&gt;till bamet om bamet varaktigt bor hos boföräldem här i landet och&lt;br&gt;boföräldem är vårdnadshavare för bamet eller var vårdnadshavare för&lt;br&gt;bamet när det fyllde 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstöd lämnas också till ett bam som är bosatt hos särskilt&lt;br&gt;förordnad vårdnadshavare här i landet, eller hos någon som var särskilt&lt;br&gt;förordnad vårdnadshavare för bamet när det fyllde 18 år. Vad som sägs&lt;br&gt;i lagen om boförälder gäller då den särskilt förordnade vårdnadshavaren.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 4 § 1 och 5 § tillämpas inte i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är bamet inte svensk medborgare lämnas underhållsstöd endast om&lt;br&gt;boföräldem eller bamet vistas här sedan minst sex månader. Ett bam&lt;br&gt;som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här, om den som&lt;br&gt;stödet betalas ut till visar att utlandsvistelsen är avsedd att vara längst&lt;br&gt;sex månader. Medföljande bam till den som av en statlig arbetsgivare&lt;br&gt;sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning, skall under&lt;br&gt;utsändningstiden anses bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket om krav på föregående vistelse här i&lt;br&gt;landet gäller inte om något annat är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Underhållsstöd lämnas inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. boföräldem uppenbarligen utan giltigt skäl låter bli att vidta eller&lt;br&gt;medverka till åtgärder för att få faderskapet till bamet fastställt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns anledning att anta att den bidragsskyldige i rätt ordning&lt;br&gt;betalar underhåll som inte är lägre än det belopp som enligt denna lag&lt;br&gt;skulle betalas ut i underhållsstöd till bamet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det är uppenbart att den bidragsskyldige på något annat sätt ser till&lt;br&gt;att bamet får motsvarande underhåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. boföräldem trots föreläggande enligt 31 § första stycket utan giltigt&lt;br&gt;skäl låter bli att vidta de åtgärder som begärs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om bamet har rätt till barnpension efter den bidragsskyldige på&lt;br&gt;grund av bestämmelserna i 8 kap. 2 § eller 14 kap. 2 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När barnets föräldrar är folkbokförda på samma adress anses de bo&lt;br&gt;tillsammans, om inte den som stödet betalas ut till visar annat. Föräldrar&lt;br&gt;som är gifta med varandra anses bo tillsammans även om de inte är&lt;br&gt;folkbokförda på samma adress, om inte den som stödet betalas ut till&lt;br&gt;visar annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kommer fram andra omständigheter som gör det sannolikt att&lt;br&gt;föräldrarna bor tillsammans måste den som stödet betalas ut till att visa&lt;br&gt;att de inte gör det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Underhållsstöd lämnas från och med den månad under vilken&lt;br&gt;föräldrarna flyttat isär eller rätt till stöd annars uppkommit, dock inte for&lt;br&gt;längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstöd lämnas till och med den månad under vilken bamet&lt;br&gt;fyllt 18 år eller till och med den tidigare månad under vilken rätten till&lt;br&gt;stöd annars upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Underhållsstöd lämnas for längre tid än vad som anges i 6 § till den&lt;br&gt;som går i skolan när han eller hon fyller 18 år eller återupptar skolgång-&lt;br&gt;en innan han eller hon fyller 19 år så länge denne bedriver studier som&lt;br&gt;ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt&lt;br&gt;barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349),&lt;br&gt;dock längst till och med juni månad det år denne fyller 20 år. Studier&lt;br&gt;som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier medför dock&lt;br&gt;inte rätt till förlängt underhållsstöd. Vad som sägs om boföräldem i 4 §&lt;br&gt;1 och 4 gäller då i stället den studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att den&lt;br&gt;studerande fyllt 18 år eller återupptagit skolgången till och med den&lt;br&gt;månad under vilken rätten till stödet upphör. Förlängt underhållsstöd&lt;br&gt;lämnas dock inte för längre tid tillbaka än en månad före ansöknings-&lt;br&gt;månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt underhållsstöd lämnas inte om den studerande ingått äkten-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstödets storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Underhållsstöd till ett bam lämnas med 1 173 kronor per månad.&lt;br&gt;Om det finns anledning att anta att den bidragsskyldige i rätt ordning&lt;br&gt;betalar ett underhåll till bamet som motsvarar det belopp som försäk-&lt;br&gt;ringskassan skulle ha fastställt i återbetalningsskyldighet i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i 24-28 §§, avräknas detta belopp från underhållsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bamet inte bor varaktigt hos endast en förälder, eller om sökanden&lt;br&gt;i annat fall begär det, lämnas underhållsstöd med 1 173 kronor per&lt;br&gt;månad med avräkning for det belopp återbetalningsskyldighet skulle ha&lt;br&gt;fastställts till om 24-28 §§ tillämpats på inkomsten hos den av föräld-&lt;br&gt;rarna som inte är boförälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstöd till ett bam som bor hos särskilt förordnad vårdnadsha-&lt;br&gt;vare eller hos någon som var särskilt förordnad vårdnadshavare när&lt;br&gt;bamet fyllde 18 år, lämnas i förhållande till båda föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om underhållsbidrag fastställts enligt föräldrabalken i form av ett&lt;br&gt;engångsbelopp, skall avräkning från underhållsstödet ske med vad det&lt;br&gt;fastställda underhållsbidraget skäligen kan anses motsvara i underhåll per&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragskyldige bor utomlands och det finns anledning att anta&lt;br&gt;att han eller hon i rätt ordning betalar fastställt underhållsbidrag, skall&lt;br&gt;detta belopp räknas av från underhållsstödet i stället for vad som sägs i&lt;br&gt;8 § första stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om bamet har inkomster skall underhållsstödet minskas med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar hälften av inkomsterna beräknade enligt 25-27 §§.&lt;br&gt;1 stället for den minskning av beloppet som anges i 26 § andra stycket&lt;br&gt;skall beloppet minskas med 48 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avdrag på återbetalningsskyldighet medgetts med visst belopp&lt;br&gt;enligt 23 § andra stycket minskas kommande underhållsstöd med mot-&lt;br&gt;svarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Underhållsstöd lämnas inte för tid då bamet under en hel månad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. får vård på vårdinstitution eller sjukvårdsinrättning eller annars får&lt;br&gt;kost och logi som bekostas av staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bor i familjehem eller bostad med särskild service for bam och&lt;br&gt;ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vårdas i familjehem eller hem för vård eller boende inom social-&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan och beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan av boföräldem hos&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassan. Ansökan om förlängt underhållsstöd&lt;br&gt;skall göras av den studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall innehålla nödvändiga upplysningar for bedömningen av&lt;br&gt;barnets rätt till stöd och en försäkran på heder och samvete att de&lt;br&gt;lämnade uppgifterna är riktiga. Om sökanden inte själv kan lämna en&lt;br&gt;sådan försäkran, skall riktigheten av upplysningarna intygas av två&lt;br&gt;trovärdiga personer som är förtrogna med förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § När underhållsstöd sökts skall försäkringskassan omedelbart sända&lt;br&gt;meddelande om ansökan till den bidragsskyldige under förutsättning att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hans eller hennes vistelseort är känd eller går att ta reda på. Meddelan-&lt;br&gt;det skall innehålla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra sig&lt;br&gt;muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något&lt;br&gt;att invända mot ansökan eller att anföra i fråga om återbetalningsskyl-&lt;br&gt;dighet enligt 21 §. I meddelandet skall även underrättelse lämnas om&lt;br&gt;föreskrifterna i 3, 4, 8-10 och 21-28 §§. Sådant meddelande skall delges&lt;br&gt;om återbetalningsskyldighet enligt 21 § kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, skall sökanden&lt;br&gt;skriftligen underrättas om beslutet. Har stöd beviljats, skall underrättelse&lt;br&gt;lämnas om föreskrifterna i 18 och 20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att bevilja underhållsstöd och att fastställa återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet skall delges den bidragsskyldige. Denne skall också under-&lt;br&gt;rättas om föreskrifterna i 23, 29 och 30 §§ denna lag samt 7 kap. 2 a §&lt;br&gt;föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om det inte utan dröjsmål kan avgöras om någon har rätt till&lt;br&gt;underhållsstöd men det finns sannolika skäl for sådan rätt, skall försäk-&lt;br&gt;ringskassan besluta att stöd skall betalas ut med ett skäligt belopp om&lt;br&gt;det är av väsentlig betydelse för bamet. För sådant underhållsstöd får&lt;br&gt;särskilda villkor föreskrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det senare bestäms att underhållsstöd inte skall lämnas eller skall&lt;br&gt;lämnas med ett lägre belopp än vad som har betalats ut enligt första&lt;br&gt;stycket är den som stödet har betalats ut till inte skyldig att betala&lt;br&gt;tillbaka underhållsstödet i andra fall än om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att inte&lt;br&gt;fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt&lt;br&gt;förorsakat att underhållsstöd har lämnats felaktigt eller med for högt&lt;br&gt;belopp, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. underhållsstöd i annat fall har lämnats felaktigt eller med for högt&lt;br&gt;belopp och den till vilken underhållsstödet har betalats skäligen borde ha&lt;br&gt;insett detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Försäkringskassan betalar ut underhållsstöd månadsvis i förskott.&lt;br&gt;Stödet skall, om det slutar på öretal, avrundas till närmast lägre krontal.&lt;br&gt;Är månadsbeloppet lägre än 50 kronor bortfaller stödet for den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den omfattning som underhållsstöd for en viss månad svarar mot&lt;br&gt;sådant underhåll för samma tid som den bidragsskyldige har betalat till&lt;br&gt;bamet innan han eller hon enligt 14 § har delgetts beslut om återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet skall ett motsvarande belopp dras av från underhålls-&lt;br&gt;stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om underhållsstödet inte har lyfts före utgången av sjätte månaden&lt;br&gt;efter den då stödet har förfallit till betalning, är det förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Underhållsstödet betalas ut till boföräldem. Har två särskilt för-&lt;br&gt;ordnade vårdnadshavare utsetts att utöva vårdnaden gemensamt utbetalas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underhållsstödet till den kvinnliga vårdnadshavaren eller, om vårdnads-&lt;br&gt;havama begär det, till den manlige vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt underhållsstöd betalas ut till den studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl får underhållsstödet på ffamställan av&lt;br&gt;socialnämnden betalas ut till någon annan lämplig person eller till&lt;br&gt;nämnden att användas för barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A nmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som underhållsstöd betalas ut till är skyldig att anmäla sådant&lt;br&gt;förhållande som kan påverka rätten till och storleken av stödet. Anmälan&lt;br&gt;skall göras till försäkringskassan så snart den som stödet betalas ut till&lt;br&gt;får veta att förhållandena har ändrats eller kommer att ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Försäkringskassan skall besluta om indragning eller nedsättning av&lt;br&gt;underhållsstödet om något förhållande har inträffat som föranleder att&lt;br&gt;underhållsstöd inte skall lämnas eller skall lämnas med ett lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns sannolika skäl för att underhållsstöd skall dras in eller&lt;br&gt;minskas kan försäkringskassan besluta att stödet inte skall betalas ut&lt;br&gt;eller betalas ut med lägre belopp till dess slutligt beslut meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Har underhållsstöd lämnats felaktigt eller med för högt belopp skall&lt;br&gt;försäkringskassan besluta om återkrav av beloppet från den som det har&lt;br&gt;betalats ut till. Om det finns särskilda skäl får dock försäkringskassan&lt;br&gt;efterge återkravet helt eller delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en senare utbetalning av underhållsstöd eller annan ersättning som&lt;br&gt;skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall betala&lt;br&gt;tillbaka underhållsstöd enligt första stycket får försäkringskassan hålla&lt;br&gt;inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § När underhållsstöd lämnats till ett bam skall den bidragsskyldige&lt;br&gt;till staten återbetala kostnaderna för underhållsstödet. Återbetalnings-&lt;br&gt;skyldigheten fastställs av försäkringskassan i enlighet med 24-28 §§&lt;br&gt;samtidigt som eller snarast efter det att beslut om underhållsstöd med-&lt;br&gt;delats. Återbetalningsskyldighet får inte fastställas för tid tillbaka under&lt;br&gt;vilken försäkringskassan trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag enligt&lt;br&gt;enligt 31 § och aldrig för längre tid tillbaka än tre år före den dag då&lt;br&gt;meddelande enligt 13 § sändes till den bidragsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet skall inte fastställas om 8 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen eller 8 § andra stycket har tillämpats eller om under-&lt;br&gt;hållsbidrag enligt föräldrabalken fastställts i form av ett engångsbelopp.&lt;br&gt;Försäkringskassan behöver inte fastställa återbetalningsskyldighet om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den bidragsskyldige är bosatt utomlands och en tillämpning av 31 §&lt;br&gt;därför övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en man enligt 1 kap. 1 § föräldrabalken ansetts som far till ett&lt;br&gt;bam eller har en mans faderskap till ett bam fastställts genom bekräftel-&lt;br&gt;se eller dom, men frias mannen från faderskapet, har han rätt att få&lt;br&gt;tillbaka vad han har betalat enligt denna lag. Dämtöver har han rätt att&lt;br&gt;få ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från och med varje betalnings-&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Försäkringskassan får för tiden till dess att frågan har avgjorts&lt;br&gt;genom ett beslut som vunnit laga kraft besluta om återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;het efter vad som är skäligt. Återbetalningsskyldighet får dock åläggas&lt;br&gt;någon endast om det finns sannolika skäl för att återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;föreligger. Har fråga om återbetalningsskyldighet uppkommit på grund&lt;br&gt;av ett mål i allmän domstol om fastställande av faderskap till bam, får&lt;br&gt;beslut om återbetalningsskyldighet inte meddelas, om flera män är&lt;br&gt;instämda i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till lägre belopp än vad&lt;br&gt;som för samma tid återbetalats i enlighet med första stycket, skall&lt;br&gt;skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms den slutliga&lt;br&gt;återbetalningsskyldigheten till högre belopp än vad som för samma tid&lt;br&gt;återbetalats i enlighet med föregående stycke, skall den bidragsskyldige&lt;br&gt;betala in skillnaden till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Den bidragsskyldige skall till försäkringskassan förskottsvis för&lt;br&gt;kalendermånad betala det belopp som återbetalningskyldigheten fast-&lt;br&gt;ställts till. Underhåll som betalas till bamet innan den bidragsskyldige&lt;br&gt;har delgetts beslutet om återbetalningsskyldighet får dock, i den mån det&lt;br&gt;svarar mot underhållsstödet, avräknas från vad som skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragsskyldige har haft bamet hos sig, kan han eller hon vid&lt;br&gt;fullgörande av återbetalningsskyldighet tillgodoräknas ett avdrag som&lt;br&gt;föräkringskassan bestämmer enligt vad som föreskrivs om underhålls-&lt;br&gt;bidrag i 7 kap. 4 § första stycket föräldrabalken. För att avdrag skall&lt;br&gt;medges, skall anmälan om vistelsen göras till försäkringskassan inom tre&lt;br&gt;månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde.&lt;br&gt;Den bidragsskyldige skall styrka att han eller hon har haft bamet hos sig&lt;br&gt;under den tid som avdraget avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Försäkringskassan skall bestämma återbetalningsskyldigheten för&lt;br&gt;varje bam till ett visst belopp per år. Beloppet skall motsvara det pro-&lt;br&gt;centtal av den bidragsskyldiges inkomst som anges i tabellen när under-&lt;br&gt;hållsskyldighet enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken föreligger för det antal&lt;br&gt;bam som anges i tabellen. Det belopp som fastställs skall dock aldrig&lt;br&gt;överstiga vad som lämnas i underhållsstöd för samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal bam &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procent av inkomst&amp;nbsp;för vaije&amp;nbsp;bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett bam &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tio procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två bam &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sex och en fjärdedels&amp;nbsp;procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tre bam &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fem procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om underhållsskyldighet enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken föreligger för&lt;br&gt;fler än tre bam, beräknas återbetalningsskyldigheten för varje bam till så&lt;br&gt;många procent av inkomsten som motsvarar det tal som erhålls om man&lt;br&gt;dividerar summan av femton och antalet bam utöver tre med det totala&lt;br&gt;antalet bam. Procentsatsen bestäms till tal med högst två decimaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet per månad skall, om beloppet slutar på öretal,&lt;br&gt;avrundas till närmast lägre krontal. Om återbetalningen skulle bli lägre&lt;br&gt;än 100 kronor per bam och månad bortfaller återbetalningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Den bidragsskyldiges inkomst enligt 24 § beräknas i enlighet med&lt;br&gt;senast fastställda taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324), och med utgångspunkt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. intäkt av tjänst enligt 32 § kommunalskattelagen (1928:370) med&lt;br&gt;avdrag för resor till och från arbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. intäkt av kapital enligt 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstsskatt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inkomst av näringsverksamhet enligt 25 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;justerad enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsten av näringsverksamhet skall&lt;br&gt;ökas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) avdrag för föregående års underskott i förvärvskälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avdrag i förvärvskälla för egen pension intill ett halvt basbelopp&lt;br&gt;enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) avdrag för avsättning till periodiseringsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) avdrag för ökning av expansionsmedel, och&lt;br&gt;minskas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) minskning av expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Till beloppen enligt 25 § skall läggs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;inkomst, inklusive kostförmån, som beskattas enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomst som på grund av bestämmelserna i 54 § första stycket f&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) eller avtal om undvikande av dubbel-&lt;br&gt;beskattning inte ingår i inkomst av näringsverksamhet, tjänst eller kapi-&lt;br&gt;tal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. studiemedel i form av studiebidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. icke skattepliktiga stipendier som uppgår till minst 3000 kronor per&lt;br&gt;månad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en procent av den del av den skattepliktiga förmögenheten som&lt;br&gt;överstiger 800 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sålunda framräknade beloppet skall sedan minskas med&lt;br&gt;24 000 kronor och utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund&lt;br&gt;för beräkningen av återbetalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Återbetalningsskyldighet for förfluten tid beräknas i enlighet med&lt;br&gt;det taxeringsbeslut som förelåg då. I övrigt gäller 25 och 26 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Återbetalningsskyldighet kan trots vad som sägs i 25-27 §§ be-&lt;br&gt;stämmas genom en skälighetsbedömning, om det är uppenbart att den bi-&lt;br&gt;dragsskyldige har en förvärvsförmåga som väsentligt överstiger vad som&lt;br&gt;motsvarar inkomsten beräknad enligt nämnda paragrafer och han eller&lt;br&gt;hon inte visar godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnytt-&lt;br&gt;jas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Försäkringskassan skall utan dröjsmål vidta åtgärder för för att&lt;br&gt;driva in fordringen om den bidragsskyldige inte fullgör sin återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Återbetalningsskyldighet som fastställts enligt 24-28 §§ skall om-&lt;br&gt;prövas varje år och när grunden för tillämplig procentsats enligt 24 §&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet för viss tid kan också, på ansökan av den bi-&lt;br&gt;dragsskyldige eller på initiativ av försäkringskassan, jämkas om det taxe-&lt;br&gt;ringsbeslut som legat till grund för försäkringskassans bedömning änd-&lt;br&gt;rats väsentligt. Bestäms återbetalningsskyldigheten till lägre belopp än&lt;br&gt;vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma&lt;br&gt;tid, skall skillnaden och betald ränta som hänför sig till skillnadsbeloppet&lt;br&gt;betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms återbetalningsskyldigheten&lt;br&gt;till högre belopp än vad den bidragskyldige i enlighet med tidigare be-&lt;br&gt;slut betalat för samma tid, skall den bidragsskyldige betala in skillnaden&lt;br&gt;till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återbetalningsskyldighet får upphävas helt eller delvis om&lt;br&gt;den bidragsskyldige bosatt sig utomlands. Om återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;upphävs för förfluten tid skall vad den bidragsskyldige betalat för sam-&lt;br&gt;ma tid betalas tillbaka. Därutöver betalas ränta enligt 5 § räntelagen&lt;br&gt;(1975:635) från och med varje betalningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och underhållsbidrag&lt;br&gt;är fastställt, inträder försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag&lt;br&gt;till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd. Om underhållsbidrag&lt;br&gt;inte är fastställt kan försäkringskassan förelägga boföräldem att vidta&lt;br&gt;eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt. Bo-&lt;br&gt;föräldem skall till försäkringskassan ge in en skriftlig handling om fast-&lt;br&gt;ställt underhållsbidrag som kan ligga till grund för indrivning av bi-&lt;br&gt;draget, om försäkringskassan begär det. Om bamet har fyllt 18 år skall&lt;br&gt;vad som sägs om boföräldem i detta stycke i stället gälla bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket tillämpas även 23, 29 och 32-35 §§&lt;br&gt;samt 37 § tredje stycket. Vad som där sägs om återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller då skyldighet att betala fastställt underhållsbidrag till försäk-&lt;br&gt;ringskassan. Betalning till försäkringskassan skall dock ske allteftersom&lt;br&gt;underhållsbidraget förfaller till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan bör ge den som får föra barnets talan tillfälle att i&lt;br&gt;samband med försäkringskassans krav på betalning i enlighet med denna&lt;br&gt;paragraf utkräva den del av obetalda underhållsbidrag som överstiger&lt;br&gt;underhållsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller&lt;br&gt;delvis bevilja anstånd med att fullgöra återbetalningsskyldigheten.&lt;br&gt;Anstånd skall medges i den mån det behövs för att den bidragsskyldige&lt;br&gt;skall få behålla vad som behövs för eget och familjens underhåll. Därvid&lt;br&gt;skall bestämmelserna om förbehållsbelopp i 7 kap. 4 och 5 §§ utsök-&lt;br&gt;ningsbalken tillämpas. Anstånd får också beviljas om det annars finns&lt;br&gt;anledning till det med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden eller andra särskilda förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Ett beslut om anstånd gäller för högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som beslutet om anstånd avser skall betalas före återbetal-&lt;br&gt;ning som avser senare tid. Den bidragsskyldige skall på grund av tidiga-&lt;br&gt;re anståndsbeslut inte någon månad betala mer till försäkringskassan än&lt;br&gt;det månadsbelopp som återbetalningsskyldigheten fastställs till eller&lt;br&gt;skulle ha fastställs till om 24-28 §§ tillämpats på den bidragsskyldiges&lt;br&gt;inkomst. Nytt beslut om anstånd skall meddelas för belopp som på&lt;br&gt;grund av det tidigare anståndsbeslutet överstiger det sålunda framräknade&lt;br&gt;månadsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Den som beviljats anstånd är skyldig att göra en anmälan till för-&lt;br&gt;säkringskassan om sådana ändrade förhållanden inträtt som medför att&lt;br&gt;anstånd inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning. Full-&lt;br&gt;görs inte sådan skyldighet skall anståndet anses ha upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftergift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller&lt;br&gt;delvis efterge statens fordran avseende återbetalningsskyldighet och ränta&lt;br&gt;om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges per-&lt;br&gt;sonliga eller ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Om den bidragsskyldige inte betalar fastställt återbetalningsbelopp&lt;br&gt;i rätt tid eller har beviljats anstånd med återbetalning, skall ränta betalas&lt;br&gt;på skulden. Försäkringskassan behöver inte kräva betalning för ränte-&lt;br&gt;belopp som avser kortare dröjsmål med betalning. Före varje kalenderår&lt;br&gt;fastställer regeringen den ränta som skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den bidragsskyldige inbetalade belopp skall i första hand avräknas&lt;br&gt;på upplupen ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig försäkringskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Ett ärende om stöd enligt denna lag prövas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa som boföräldem är inskriven hos eller skulle ha varit inskri-&lt;br&gt;ven hos om åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring varit uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det ingen försäkringskassa enligt första stycket eller om bamet&lt;br&gt;har fyllt 18 år prövas ärendet av den försäkringskassa hos vilken bamet&lt;br&gt;är inskrivet eller skulle ha varit inskrivet om det uppfyllt det nämnda&lt;br&gt;åldersvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återbetalningsskyldighet och om minskning av underhålls-&lt;br&gt;stöd enligt 10 § andra stycket prövas dock av den försäkringskassa hos&lt;br&gt;vilken den bidragsskyldige är inskriven, eller skulle ha varit inskriven&lt;br&gt;hos om åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen om allmän försäkring varit&lt;br&gt;uppfyllt. Är den bidragsskyldige inte inskriven och skulle han eller hon&lt;br&gt;inte heller under angiven förutsättning ha varit inskriven hos allmän&lt;br&gt;försäkringskassa, skall Stockholms läns allmänna försäkringskassa pröva&lt;br&gt;dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart om inte något annat an-&lt;br&gt;ges i beslutet eller bestäms av den domstol som har att pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring om omprövning och ändring av en försäkringskassas beslut samt&lt;br&gt;överklagande av försäkringskassans och domstols beslut tillämpas också&lt;br&gt;i ärende enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försäkringskassan skall socialförsäkringsnämnden pröva ärenden om&lt;br&gt;eftergift enligt 35 § samt omprövning av beslut om återkrav enligt 20 §&lt;br&gt;om det belopp som felaktigt har betalats ut överstiger tio procent av bas-&lt;br&gt;beloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Rätten till underhållsstöd får inte överlåtas och får inte utmätas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § I mål eller ärenden enligt denna lag får delgivning inte ske genom&lt;br&gt;kungörelse enligt 15 § delgivningslagen (1970:428). Meddelande enligt&lt;br&gt;13 § får, om återbetalningsskyldighet enligt 21 § kan komma i fråga,&lt;br&gt;delges enligt 12 § delgivningslagen endast om det finns anledning att&lt;br&gt;anta att den bidragsskyldige har avvikit eller på annat sätt håller sig&lt;br&gt;undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Beslut om återbetalningsskyldighet och ränta får verkställas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Vad som i lagen (1962:381) om allmän försäkring är föreskrivet&lt;br&gt;om Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;tillämpas också i fråga om försäkringskassornas handläggning av under-&lt;br&gt;hållsstöd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 17 kap. 1 § och 20 kap. 9 § lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring om sammanträffande av förmåner, bistånd enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;och uppgiftsskyldighet for statliga och kommunala myndigheter, arbets-&lt;br&gt;givare och försäkringsinrättningar tillämpas också i ärenden enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Regeringen får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. träffa överenskommelse med andra stater om utsträckt tillämpning&lt;br&gt;av denna lag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. forordna att bam som inte har något medborgarskap, eller som är&lt;br&gt;politisk flykting, skall ha samma rätt till underhållsstöd som svenskt&lt;br&gt;bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den 31 januari&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1964:143) om bidragsförskott, lagen&lt;br&gt;(1984:1095) om förlängt bidragsförskott for studerande och lagen&lt;br&gt;(1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn vid utgången av år&lt;br&gt;1996. De upphävda lagarna gäller dock fortfarande för bidrag som avser&lt;br&gt;tid före den 1 februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som för januari 1997 uppbär bidrag enligt någon av de upp-&lt;br&gt;hävda lagarna skall utan särskilt beslut anses ha blivit beviljad under-&lt;br&gt;hållsstöd enligt denna lag, om inte försäkringskassan beslutar annat i&lt;br&gt;enlighet med denna lag. Beslut om bidragsskyldigs återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet skall dock meddelas enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Det belopp som betalats in enligt fastställd återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;skall, sedan avräkning skett for upplupen ränta enligt 36 § andra stycket&lt;br&gt;den nya lagen, i första hand avräknas på fordringar som uppkommit&lt;br&gt;enligt de upphävda lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken&lt;br&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken'&lt;br&gt;dels att 7 kap. 11 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 7 kap. 2 och 14 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i balken skall införas en ny paragraf, 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala&lt;br&gt;underhållsbidrag till bamet, om föräldern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte har vårdnaden om bamet och inte heller varaktigt bor till-&lt;br&gt;sammans med bamet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har vårdnaden om bamet gemensamt med den andra föräldern men&lt;br&gt;bamet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadshavaren får företräda bamet i frågor om underhållsbidrag,&lt;br&gt;även om vårdnadshavaren inte har uppnått myndig ålder. Också för-&lt;br&gt;myndare har rätt att företräda bamet. Avtal om underhållsbidrag kan&lt;br&gt;slutas även före barnets födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mål om underhåll till barnet&lt;br&gt;skall var och en som enligt tredje&lt;br&gt;stycket får företräda barnet ges&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder som är återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldig enligt lagen&lt;br&gt;(1996:000) om underhållsstöd&lt;br&gt;anses ha fullgjort sin underhålls-&lt;br&gt;skyldighet intill det belopp som&lt;br&gt;lämnas i underhållsstöd till bar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;net.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om underhåll till barn har&lt;br&gt;socialnämnd som enligt 11 § skall&lt;br&gt;tillse att barnet tillförsäkras un-&lt;br&gt;derhåll rätt att föra talan för bar-&lt;br&gt;net. Var och en som kan föra ta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Balken omtryckt 1995:974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lan för barnet skall beredas tillfäl-&lt;br&gt;le att yttra sig i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsbidrag får bestämmas till olika belopp for särskilda delar av&lt;br&gt;underhållstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhåll till bam får ej mot den underhållsskyldiges bestridande be-&lt;br&gt;stämmas for tid efter det bamet fyllt arton år, innan det kan tillförlitligt&lt;br&gt;bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har talan om underhållsbidrag väckts före ikraftträdandet tilllämpas&lt;br&gt;äldre bestämmelser i fråga om socialnämnds rätt att fora talan för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 14-16, 18, 19 och 23 §§ utsöknings-&lt;br&gt;balken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utmätning av lön har följande fordringar i nämnd ordning företräde&lt;br&gt;framför andra fordringsanspråk:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fordran som avser underhålls- 1. fordran som avser underhålls-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt äktenskapsbalken och&lt;br&gt;föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt äktenskapsbalken och&lt;br&gt;föräldrabalken samt fordran som&lt;br&gt;avser återbetalningsskyldighet en-&lt;br&gt;ligt lagen (1996:000) om under-&lt;br&gt;hållsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konkursbos fordran på gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 § konkurs-&lt;br&gt;lagen (1987:672), om lönen innehållits under konkursen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätt enligt första stycket 1 gäller även sådant utländskt un-&lt;br&gt;derhållsbidrag som får verkställas i Sverige, om bidragsfordringen vid&lt;br&gt;verkställighetstillfället inte är äldre än fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för preliminär skatt har&lt;br&gt;företräde framför utmätning av&lt;br&gt;lön. Utmätning för underhållsbi-&lt;br&gt;drag med företrädesrätt enligt&lt;br&gt;14 § och förrättningskostnadema i&lt;br&gt;målet har företräde framför avdrag&lt;br&gt;för kvarstående skatt. Vid utmät-&lt;br&gt;ning av lön för annan fordran har&lt;br&gt;avdrag för kvarstående skatt före-&lt;br&gt;träde. En fordran enligt 14 §&lt;br&gt;första stycket 1 har företräde&lt;br&gt;framför förrättningskostnadema i&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för preliminär skatt har&lt;br&gt;företräde framför utmätning av&lt;br&gt;lön. Utmätning för en fordran med&lt;br&gt;företrädesrätt enligt 14 § första&lt;br&gt;stycket 1 och förrättningskostna-&lt;br&gt;dema i målet har företräde framför&lt;br&gt;avdrag för kvarstående skatt. Vid&lt;br&gt;utmätning av lön för annan ford-&lt;br&gt;ran har avdrag för kvarstående&lt;br&gt;skatt företräde. En fordran enligt&lt;br&gt;14 § första stycket 1 har företräde&lt;br&gt;framför förrättningskostnadema i&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samtidig utmätning för flera&lt;br&gt;underhållsbidrag med företrädes-&lt;br&gt;rätt enligt 14 § skall det innehåll-&lt;br&gt;na beloppet fördelas efter de lö-&lt;br&gt;pande bidragens storlek. Om mer&lt;br&gt;än som svarar mot de löpande&lt;br&gt;bidragen har utmätts, har bidrag&lt;br&gt;som har stått ute längre företräde&lt;br&gt;vid fördelningen av det överskju-&lt;br&gt;tande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delbetalning som flyter in på&lt;br&gt;en viss underhållsberättigads ford-&lt;br&gt;ran avräknas i första hand på den&lt;br&gt;fordran som har stått ute längst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samtidig utmätning för flera&lt;br&gt;fordringar med företrädesrätt en-&lt;br&gt;ligt 14 § första stycket 1 skall det&lt;br&gt;innehållna beloppet fördelas efter&lt;br&gt;de löpande fordringarnas storlek.&lt;br&gt;Om mer än som svarar mot de lö-&lt;br&gt;pande fordringarna har utmätts,&lt;br&gt;har belopp som stått ute längre&lt;br&gt;företräde vid fördelningen av det&lt;br&gt;överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delbetalning som flyter in på&lt;br&gt;en viss berättigads fordran avräk-&lt;br&gt;nas i första hand på den fordran&lt;br&gt;som har stått ute längst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utmätning för fordran med&lt;br&gt;företrädesrätt enligt 14 § beviljats&lt;br&gt;i förmån som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 3 eller 4 och blir därefter&lt;br&gt;rättigheten som sådan utmätt för&lt;br&gt;annan fordran, har den förra ford-&lt;br&gt;ringen företräde till betalning ur&lt;br&gt;vad som flyter in till följd av den&lt;br&gt;senaste ut-mätningen. I fråga om&lt;br&gt;underhållsbidrag med företrädes-&lt;br&gt;rätt enligt 14 § gäller detta i fråga&lt;br&gt;om bidragsbelopp som har för-&lt;br&gt;fallit till betalning när beslutet om&lt;br&gt;utmätning av rättigheten meddelas&lt;br&gt;eller förfaller näst därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utmätning för fordran med&lt;br&gt;företrädesrätt enligt 14 § beviljats&lt;br&gt;i förmån som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 3 eller 4 och blir därefter&lt;br&gt;rättigheten som sådan utmätt för&lt;br&gt;annan fordran, har den förra ford-&lt;br&gt;ringen företräde till betalning ur&lt;br&gt;vad som flyter in till följd av den&lt;br&gt;senaste utmätningen. I fråga om&lt;br&gt;fordran med företrädesrätt enligt&lt;br&gt;14 § första stycket 1 gäller detta i&lt;br&gt;fråga om belopp som har förfallit&lt;br&gt;till betalning när beslutet om ut-&lt;br&gt;mätning av rättigheten meddelas&lt;br&gt;eller förfaller näst därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utmätning beviljats i förmån som avses i 1 § första stycket 3 eller&lt;br&gt;4 för någon annan fordran än som avses i 14 § och blir därefter rättig-&lt;br&gt;heten som sådan utmätt för ytterligare fordran, skall den senaste utmät-&lt;br&gt;ningen anses ha skett även för den obetalda delen av den förra fordring-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 S&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om gäldenären är i kon-&lt;br&gt;kurs får utmätning enligt detta&lt;br&gt;kapitel ske för fordran, som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om gäldenären är i kon-&lt;br&gt;kurs får utmätning enligt detta&lt;br&gt;kapitel ske för fordran med före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;underhållsbidrag med företrädes-&lt;br&gt;rätt enligt 14 §. Utmätning får&lt;br&gt;också ske för konkursboets räk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försätts gäldenären i konkurs&lt;br&gt;under pågående utmätning av lön&lt;br&gt;för någon annan fordran än som&lt;br&gt;avser underhållsbidrag med före-&lt;br&gt;trädesrätt enligt 14 §, skall utmät-&lt;br&gt;ningen fortsätta för konkursboets&lt;br&gt;räkning, om inte konkursförvalta-&lt;br&gt;ren begär att verkställigheten skall&lt;br&gt;upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren innehållit me-&lt;br&gt;del vid utmätning av lön i allmänt&lt;br&gt;mål för fordran som avses i 2 §&lt;br&gt;lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m., är gälde-&lt;br&gt;nären inte längre betalningsskyldig&lt;br&gt;för den del av fordringen som&lt;br&gt;motsvaras av det innehållna belop-&lt;br&gt;pet, även om det inte kan tas ut&lt;br&gt;hos arbetsgivaren. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler när medel har innehållits för&lt;br&gt;fordran som avser underhålls-&lt;br&gt;bidrag, om fordringen tillkommer&lt;br&gt;allmän försäkringskassa enligt&lt;br&gt;31 § lagen (1996:000) om under-&lt;br&gt;hållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trädesrätt enligt 14 § första stycket&lt;br&gt;1. Utmätning får också ske för&lt;br&gt;konkursboets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försätts gäldenären i konkurs&lt;br&gt;under pågående utmätning av lön&lt;br&gt;för någon annan fordran än sådan&lt;br&gt;som har företrädesrätt enligt 14 §&lt;br&gt;första stycket 1, skall utmätningen&lt;br&gt;fortsätta för konkursboets räkning,&lt;br&gt;om inte konkursförvaltaren begär&lt;br&gt;att verkställigheten skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren innehållit me-&lt;br&gt;del vid utmätning av lön i allmänt&lt;br&gt;mål för fordran som avses i 2 §&lt;br&gt;lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m., är gälde-&lt;br&gt;nären inte längre betalningsskyldig&lt;br&gt;för den del av fordringen som&lt;br&gt;motsvaras av det innehållna belop-&lt;br&gt;pet, även om det inte kan tas ut&lt;br&gt;hos arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. I fråga om fordran enligt&lt;br&gt;lagen (1964:143) om bidragsförskott eller lagen (1984:1985) om förlängt&lt;br&gt;bidragsförskott för studerande gäller 23 § i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla&lt;br&gt;omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och&lt;br&gt;bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde&lt;br&gt;(bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levandskostnader och därtill hänförliga utgifter, så&lt;br&gt;som vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd&lt;br&gt;eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar&lt;br&gt;eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är&lt;br&gt;skattefria enligt 19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts&lt;br&gt;av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges&lt;br&gt;bam som ej fyllt 16 år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allänna skatter;&lt;br&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349), 52, 52 a&lt;br&gt;och 55 §§ lagen (1941:416) om&lt;br&gt;arvskatt och gåvoskatt, 32 § och&lt;br&gt;49 § 4 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), 5 kap. 12 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 13 och&lt;br&gt;14 §§ lagen (1984:668) om upp-&lt;br&gt;börd av socialavgifter från arbets-&lt;br&gt;givare, 30 § tullagen (1987:1065),&lt;br&gt;60 § fordonskattelagen (1988:327)&lt;br&gt;och 16 kap. 12 och 13 §§ mervär-&lt;br&gt;deskattelagen (1994:200) samt&lt;br&gt;kvarskatteavgift och dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift beräknad enligt uppbörds-&lt;br&gt;lagen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349), 52, 52 a&lt;br&gt;och 55 §§ lagen (1941:416) om&lt;br&gt;arvskatt och gåvoskatt, 32 § och&lt;br&gt;49 § 4 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), 5 kap. 12 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 13 och&lt;br&gt;14 §§ lagen (1984:668) om upp-&lt;br&gt;börd av socialavgifter från arbets-&lt;br&gt;givare, 30 § tullagen (1987:1065),&lt;br&gt;60 § fordonskattelagen (1988:327)&lt;br&gt;och 16 kap. 12, 13 §§ mervärde-&lt;br&gt;skattelagen (1994:200) och 36 §&lt;br&gt;lagen (1996:000) om underhålls-&lt;br&gt;stöd samt kvarskatteavgift och&lt;br&gt;dröjsmålsavgift beräknad enligt&lt;br&gt;uppbördslagen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare&lt;br&gt;och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;foretagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på&lt;br&gt;grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags-&lt;br&gt;och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig&lt;br&gt;parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överforbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela fö-&lt;br&gt;reskrifter om in- och utförsel av varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja&lt;br&gt;och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på natur-&lt;br&gt;gasområdet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser&lt;br&gt;om elektriska anläggningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalförlust m.m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt enligt mervärdeskattetlagen (1994:200) för vilken det&lt;br&gt;finns rätt till avdrag enligt 8 kap. eller rätt till återbetalning enligt 10&lt;br&gt;kap. nämnda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 11 kap. 16 § och 13 kap. 6 a § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;Härigenom föreskrivs att 48 § socialtjänstlagen (1980:620)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på social-&lt;br&gt;nämndens vägnar får när det gäller&lt;br&gt;föräldrabalken avse endast uppgif-&lt;br&gt;ter som anges i följande lagrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ föräld-&lt;br&gt;rabalken, dock inte befogenhet&lt;br&gt;enligt 9 § att besluta att inte på-&lt;br&gt;börja utredning eller att lägga ned&lt;br&gt;en påbörjad utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5, 6, och 8 §§ föräldra-&lt;br&gt;balken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 19 § föräldrabalken be-&lt;br&gt;träffande beslut att utse utredare i&lt;br&gt;mål och ärenden om vårdnad eller&lt;br&gt;umgänge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1,11 och 14 §§ föräldra-&lt;br&gt;balken, dock inte befogenhet en-&lt;br&gt;ligt 7 att godkänna avtal som&lt;br&gt;innefattar åtagande att utge en-&lt;br&gt;gångsbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 16 § andra stycket fö-&lt;br&gt;räldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på social-&lt;br&gt;nämndens vägnar får inte heller&lt;br&gt;omfatta befogenhet att meddela&lt;br&gt;beslut i frågor som avses i 27 §&lt;br&gt;denna lag eller att fullgöra vad&lt;br&gt;som ankommer på nämnden enligt&lt;br&gt;5 § lagen (1947:529) om allmänna&lt;br&gt;barnbidrag eller 9 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1964:143) om bidragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på social-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämndens vägnar får när det gäller&lt;br&gt;föräldrabalken avse endst uppgif-&lt;br&gt;ter som anges i följande lagrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ föräld-&lt;br&gt;rabalken, dock inte befogenhet&lt;br&gt;enligt 9 § att besluta att inte på-&lt;br&gt;börja utredning eller att lägga ned&lt;br&gt;en påbörjad utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5, 6, och 8 §§ föräldra-&lt;br&gt;balken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 19 § föräldrabalken be-&lt;br&gt;träffande beslut att utse utredare i&lt;br&gt;mål och ärenden om vårdnad eller&lt;br&gt;umgänge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 § föräldrabalken, dock&lt;br&gt;inte befogenhet att godkänna avtal&lt;br&gt;som innefattar åtagande att utge&lt;br&gt;engångsbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 16 § andra stycket för-&lt;br&gt;äldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på social-&lt;br&gt;nämndens vägnar får inte heller&lt;br&gt;omfatta befogenhet att meddela&lt;br&gt;beslut i frågor som avses i 27 §&lt;br&gt;denna lag eller att fullgöra vad&lt;br&gt;som ankommer på nämnden enligt&lt;br&gt;5 § lagen (1947:529) om allmänna&lt;br&gt;barnbidrag eller 17 § lagen&lt;br&gt;(1996:000) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1571.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om&lt;br&gt;bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall&lt;br&gt;införas en ny paragraf, 20 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankaktiebolag, sparbanker och&lt;br&gt;andra penningförvaltande inrätt-&lt;br&gt;ningar skall på begäran lämna&lt;br&gt;domstol, Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;eller den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassan uppgift för namngiven per-&lt;br&gt;son rörande förhållande som är&lt;br&gt;av betydelse för tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-05-20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 2 maj 1996 (Socialdepartementet) har rege-&lt;br&gt;ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om underhållsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna&lt;br&gt;Eva Hammar och Bo Nordelius.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås att det skall införas ett nytt samhällsstöd,&lt;br&gt;kallat underhållsstöd, som skall ersätta det nuvarande bidragsförskottet&lt;br&gt;och det särskilda bidraget till vissa adoptivbarn. Huvuddelen av de nya&lt;br&gt;bestämmelserna har tagits in i en särskild lag om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framlagda förslaget syftar i första hand till att få ner de kostnader&lt;br&gt;som i dag är förbundna med bidragsforskottssystemet. Systemet med&lt;br&gt;bidragsförskott är emellertid inte bara kostnadskrävande utan har också,&lt;br&gt;enligt vad som framhålls i remissprotokollet, andra nackdelar som moti-&lt;br&gt;verar en reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bidragsforskottssystemet har stora nackdelar torde vara oomstritt.&lt;br&gt;Under en följd av år har det också bedrivits ett omfattande utrednings-&lt;br&gt;arbete som har resulterat i olika förslag till ändringar. De förslag som&lt;br&gt;tidigare har lagts fram har emellertid inte ansetts medföra godtagbara&lt;br&gt;lösningar på problemen och har därför inte lagts till grund för lagstift-&lt;br&gt;ning. Fråga är då hur det nu aktuella förslaget - som i allt väsentligt&lt;br&gt;överensstämmer med vad som föreslogs i departementspromemorian Ds&lt;br&gt;1996:2 - bör bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av nackdelarna med den nuvarande ordningen är enligt remissproto-&lt;br&gt;kollet det nära samband som råder mellan den offentligrättsliga regle-&lt;br&gt;ringen av bidragsförskott och de civilrättsliga reglerna om underhålls-&lt;br&gt;bidrag. Enligt reglerna om bidragsförskott har ett bam rätt till bidragsför-&lt;br&gt;skott så snart det inte lever med båda sina föräldrar. Detta gäller, på-&lt;br&gt;pekas det i remissprotokollet, även om bamet inte har behov av något&lt;br&gt;underhållsbidrag, därför att bamet har egna inkomster eller därför att den&lt;br&gt;förälder som bamet bor hos ensam kan försörja bamet. Reglerna medför&lt;br&gt;också att den del av bidragsförskottet som utgör ett utfyllnadsbidrag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höjs, om ekonomin hos den förälder som bamet bor hos förbättras och&lt;br&gt;underhållsbidraget därför sänks. Bamet och dess föräldrar torde knap-&lt;br&gt;past, påpekas det, agera for att underhållsbidraget skall höjas, annat än&lt;br&gt;om ett underhållsbidrag som överstiger bidragsförskottets nivå kan bli&lt;br&gt;aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund bl.a. av det anförda har regeringen enligt remissproto-&lt;br&gt;kollet kommit fram till att ett nytt samhällsstöd bör utformas så att sam-&lt;br&gt;bandet mellan reglerna om samhällsstöd och reglerna om underhållsbi-&lt;br&gt;drag minskar och att försörjningsförmågan hos den förälder som bamet&lt;br&gt;inte bor hos tas i anspråk i större utsträckning. I det framlagda förslaget&lt;br&gt;till lagstiftning kommer detta till uttryck bl.a. på så sätt att underhålls-&lt;br&gt;stödet bestäms oberoende av reglerna om underhållsbidrag och att de&lt;br&gt;föräldrar som inte har sina bam boende hos sig i stor utsträckning blir&lt;br&gt;skyldiga att erlägga ett belopp direkt till staten. Beloppet fastställs enligt&lt;br&gt;andra regler än dem som skall tillämpas vid bestämmande av underhålls-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening kan ett system som innebär att sambandet&lt;br&gt;mellan de offentligrättsliga och de civilrättliga reglerna luckras upp med-&lt;br&gt;föra vissa fördelar. Att bidragspliktiga föräldrar i så stor utsträckning&lt;br&gt;som följer av det remitterade förlaget kommer att få en fristående betal-&lt;br&gt;ningsförpliktelse mot staten i stället för mot bamet väcker dock betänk-&lt;br&gt;ligheter. En sådan ordning kan uppfattas så att särlevande föräldrars&lt;br&gt;gemensamma försörjningsansvar för sina bam minskar. Att betalning&lt;br&gt;skall erläggas till staten kan för många föräldrar kännas mindre angelä-&lt;br&gt;get än att betala direkt till bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste också ses som en nackdel att betalningsskyldigheten enligt&lt;br&gt;den nu föreslagna lagstiftningen skall bestämmas efter helt andra kriteri-&lt;br&gt;er än underhållsbidragen. Lagrådet har förståelse för att försörjnings-&lt;br&gt;förmågan hos de föräldrar som inte har sina bam boende hos sig kan&lt;br&gt;behöva tas i anspråk i större utsträckning än som nu är fallet. Frågan är&lt;br&gt;emellertid om man inte hade kunnat uppnå i stort sett samma resultat&lt;br&gt;genom en ändring av reglerna om bestämmande av underhållsbidrag,&lt;br&gt;eventuellt i förening med ändrade administrativa rutiner hos försäkrings-&lt;br&gt;kassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av den tidigare redogörelsen har i remissprotollet, som&lt;br&gt;en av nackdelarna med det nuvarande bidragsforskottssystemet, pekats&lt;br&gt;på att bidragsförskott utgår även om den förälder som bamet bor hos&lt;br&gt;ensam kan försörja det. Den nu föreslagna lagstiftningen innebär emel-&lt;br&gt;lertid inte någon förändring på denna punkt. Boföräldems ekonomi skall&lt;br&gt;således inte påverka underhållsstödets belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissprotokollet har förts fram flera skäl för den intagna ståndpunk-&lt;br&gt;ten, bl.a. att det är en mycket liten grupp boföräldrar som har höga in-&lt;br&gt;komster och att en behovsprövning kan medföra oönskade marginal-&lt;br&gt;effekter. Det remitterade förslaget strider emellertid på denna punkt mot&lt;br&gt;vad många remissinstanser har ansett. Även enligt Lagrådets mening är&lt;br&gt;förslaget diskutabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt remissprotokollet har en strävan varit att göra bl.a. reglerna om&lt;br&gt;betalningsskyldighet för föräldrar som inte har sina bam hos sig så enkla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som möjligt. De föreslagna lagreglerna måste emellertid sammantagna&lt;br&gt;betecknas som svårtillgängliga och komplicerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den föreslagna lagstiftningen föranleder åtskilliga invänd-&lt;br&gt;ningar, är invändningarna inte av sådan art att Lagrådet har anledning att&lt;br&gt;avstyrka att förslaget genomförs. Om förslaget skall läggas till grund för&lt;br&gt;lagstiftning, bör emellertid lagtexten justeras på en rad punkter. Lagrådet&lt;br&gt;skall gå in på detta i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om underhållsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller definitioner av begreppen &amp;quot;bidragsskyldig&amp;quot; och&lt;br&gt;&amp;quot;boforälder&amp;quot;. Vidare anges att med förälder likställs den som med social-&lt;br&gt;nämndens medgivande har tagit emot ett utländskt bam för stadigvaran-&lt;br&gt;de vård och fostran i syfte att adoptera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med boforälder avses enligt lagtexten den förälder som bamet är folk-&lt;br&gt;bokfört hos. Av 3 § framgår emellertid att, for att underhållsstöd skall&lt;br&gt;utgå, bamet inte bara måste vara folkbokfört hos en av föräldrarna - bo-&lt;br&gt;föräldem - utan också varaktigt bo hos den föräldern. Det skall emel-&lt;br&gt;lertid inte vara något hinder att bamet bor även hos den andre föräldern&lt;br&gt;på ett sätt som kan betecknas som varaktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt folkbokföringslagen (1991:481) skall en person folkbokföras på&lt;br&gt;den fastighet där han är att anse som bosatt (6 §). En person anses vara&lt;br&gt;bosatt på den fastighet där han regelmässigt tillbringar eller, vid byte av&lt;br&gt;bostad, kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila (7 §&lt;br&gt;första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet att ett bam inte bara skall vara folkbokfört utan också varaktigt&lt;br&gt;bosatt hos den ena föräldern utgår från tanken att ett bam kan vara folk-&lt;br&gt;bokfört hos boföräldem utan att varaktigt bo hos denne. Detta skulle&lt;br&gt;kunna vara fallet när det är fråga om en elev under 18 år som har sitt&lt;br&gt;egentliga hemvist tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga men&lt;br&gt;som till följd av skolgången regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en&lt;br&gt;annan fastighet. Eleven skall då enligt 11 § folkbokföringslagen vara&lt;br&gt;folkbokförd där han har sitt &amp;quot;egentliga hemvist&amp;quot;. Detsamma tillämpas för&lt;br&gt;en elev som fyllt 18 år, så länge han genomgår grund- eller gymnasie-&lt;br&gt;skola eller motsvarande utbildning. Frågan är om eleven i en sådan si-&lt;br&gt;tuation skall anses &amp;quot;varaktigt bosatt&amp;quot; på studieorten. Detta skulle i så fall&lt;br&gt;innebära att något underhållsstöd inte lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att uttrycket &amp;quot;varaktigt bor&amp;quot; används både i föräldra-&lt;br&gt;balken (7 kap. 2 §) och i lagen om bidragsförskott (1 § andra stycket)&lt;br&gt;vill Lagrådet inte motsätta sig att bestämmelserna utformas enligt re-&lt;br&gt;missens lagförslag på denna punkt. Det är dock önskvärt att det närmare&lt;br&gt;anges i motiven vad som avses med att &amp;quot;varaktigt bo&amp;quot; hos någon och&lt;br&gt;hur innebörden av detta uttryck förhåller sig till folkbokföringslagens&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening blir lagtexten tydligare, om man avstår från&lt;br&gt;att definiera begreppet boförälder i 2 § och i stället för in boförälder-&lt;br&gt;begreppet i 3 §, samtidigt som man anger de allmänna förutsättningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for att underhållsstöd skall lämnas. Kvar i 2 § bör då finnas en defini-&lt;br&gt;tion av begreppet bidragsskyldig jämte - i ett andra stycke - bestämmel-&lt;br&gt;sen om blivande adoptivföräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § kan sålunda lämpligen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I denna lag avses med bidragsskyldig den som enligt 7 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket föräldrabalken skall fullgöra sin underhållsskyldighet&lt;br&gt;genom att betala underhållsbidrag till bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder likställs i lagen den som med socialnämndens medgi-&lt;br&gt;vande har tagit emot ett utländskt bam for stadigvarande vård och&lt;br&gt;fostran i syfte att adoptera det.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har tagits in vissa allmänna regler om i vilka&lt;br&gt;fall underhållsstöd skall lämnas. Enligt Lagrådets mening behöver emel-&lt;br&gt;lertid reglerna förtydligas. Bl.a. bör det anges uttryckligen att ett bam&lt;br&gt;har rätt till underhållsstöd endast när föräldrarna inte bor tillsammans&lt;br&gt;eller när den ena föräldern är avliden. Utöver dessa grundläggande förut-&lt;br&gt;sättningar bör det - i enlighet med vad som sägs i den remitterade lag-&lt;br&gt;texten - ställas upp krav på att bamet varaktigt bor och är folkbokfört&lt;br&gt;hos en av föräldrarna (boföräldem) samt att boföräldem i sin tur dels bor&lt;br&gt;här i landet, dels är vårdnadshavare for bamet eller var vårdnadshavare&lt;br&gt;när bamet fyllde 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i 3 § innehåller regler om fall då bamet har en särskilt&lt;br&gt;förordnad vårdnadshavare. Även dessa regler bör enligt Lagrådets me-&lt;br&gt;ning justeras. Till en början bör det framgå av lagtexten att det kan vara&lt;br&gt;fråga om en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vidare bör det&lt;br&gt;- på motsvarande sätt som i första stycket - föreskrivas att bamet skall&lt;br&gt;vara varaktigt bosatt och folkbokfört hos den eller de särskilt förordnade&lt;br&gt;vårdnadshavama och att dessa skall bo här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har tagits in bestämmelser om bl.a. den situationen att&lt;br&gt;ett bam lämnar Sverige. Bamet skall i sådana fall fortfarande anses vara&lt;br&gt;bosatt här, om &amp;quot;den som stödet betalas ut till&amp;quot; visar att utlandsvistelsen&lt;br&gt;är avsedd att vara längst sex månader. För att täcka in även fall då stöd&lt;br&gt;inte tidigare har utgått men ansökan om stöd görs i samband med ut-&lt;br&gt;flyttningen, bör uttrycket &amp;quot;den som stödet betalas ut till&amp;quot; ersättas med&lt;br&gt;&amp;quot;den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda föreslår Lagrådet att 3 § utformas på föl-&lt;br&gt;jande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Ett bam har rätt till underhållsstöd, om föräldrarna inte bor tillsam-&lt;br&gt;mans eller den ena föräldern är avliden. Det krävs dessutom att bamet&lt;br&gt;varaktigt bor och är folkbokfört hos en av föräldrarna (boföräldem)&lt;br&gt;samt att boföräldem bor här i landet och är vårdnadshavare för bamet&lt;br&gt;eller var vårdnadshavare for bamet, när det fyllde 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bam har också rätt till underhållsstöd, om det varaktigt bor och&lt;br&gt;är folkbokfört hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare&lt;br&gt;som bor här i landet eller hos någon eller några som bor här i lan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det och som var särskilt förordnade vårdnadshavare för bamet, när&lt;br&gt;det fyllde 18 år. Vad som i lagen sägs om boförälder gäller då&lt;br&gt;den eller de särskilt förordnade vårdnadshavama. Bestämmelserna i&lt;br&gt;4 § 1 och 5 § tillämpas inte i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är bamet inte svensk medborgare, krävs för rätt till underhållsstöd,&lt;br&gt;utöver vad som anges i första och andra styckena, att boföräldem&lt;br&gt;eller bamet vistas här sedan minst sex månader. Ett bam som lämnar&lt;br&gt;Sverige skall fortfarande anses vara varaktigt bosatt här, om den som&lt;br&gt;begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar att utlands-&lt;br&gt;vistelsen är avsedd att vara längst sex månader. Om boföräldem sänds&lt;br&gt;av en statlig arbetsgivare till ett annat land för att arbeta för arbets-&lt;br&gt;givarens räkning, skall bamet och boföräldem under utsändningstiden&lt;br&gt;anses bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket om krav på vistelse här i landet sedan&lt;br&gt;minst sex månader gäller inte, om något annat är särskilt föreskrivet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från rätten till under-&lt;br&gt;hållsstöd. Lagtexten bör justeras i några avseenden, bl.a. med tanke på&lt;br&gt;sådana fall då den förälder som bamet inte bor hos är avliden och det&lt;br&gt;sålunda inte finns någon som är bidragsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att paragrafen utformas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Ett bam har inte rätt till understöd, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen utan giltigt skäl&lt;br&gt;låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet&lt;br&gt;till bamet fastställt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns anledning anta att, om det finns en bidragsskyldig för-&lt;br&gt;älder, denne i rätt ordning betalar underhåll som inte är lägre än det&lt;br&gt;belopp som enligt denna lag skulle betalas ut i underhållsstöd till&lt;br&gt;bamet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något annat&lt;br&gt;sätt ser till att bamet får motsvarande underhåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. boföräldem trots föreläggande enligt 31 § första stycket utan&lt;br&gt;giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till de åtgärder som be-&lt;br&gt;gärs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bamet har rätt till barnpension efter en bidragsskyldig förälder på&lt;br&gt;grund av 8 kap. 2 § eller 14 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen bör, på samma sätt som i 3 §, orden &amp;quot;den som stödet beta-&lt;br&gt;las ut till&amp;quot; ersättas med &amp;quot;den som begär underhållsstöd eller som stöd&lt;br&gt;betalas ut till&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som innehåller bestämmelser om förlängt underhållsstöd,&lt;br&gt;motsvarar 2 § och 4 § e lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott&lt;br&gt;för studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att bestämmelserna om undantag från rätten till underhålls-&lt;br&gt;stöd i 4 § skall tillämpas även när det är fråga om förlängt underhålls-&lt;br&gt;stöd. Dessutom skall rätten till förlängt underhållsstöd bortfalla, om den&lt;br&gt;studerande har ingått äktenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tydlighetens skull bör 7 § enligt Lagrådets mening innehålla en&lt;br&gt;uttrycklig hänvisning till bestämmelserna i 4 §. Hänvisningen kan lämp-&lt;br&gt;ligen tas in i 7 § andra stycket, tillsammans med bestämmelsen om vad&lt;br&gt;som skall gälla när den studerande har ingått äktenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten i 7 § bör även i övrigt justeras på några punkter. Lagrådet&lt;br&gt;förordar att paragrafen får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Ett bam har rätt till förlängt underhållsstöd, om bamet går i skolan&lt;br&gt;när han eller hon fyller 18 år eller återupptar skolgången innan han&lt;br&gt;eller hon fyller 19 år. Förlängt underhållstöd lämnas så länge bamet&lt;br&gt;bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen&lt;br&gt;(1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap. stu-&lt;br&gt;diestödslagen (1973:349), dock längst till och med juni det år då bar-&lt;br&gt;net fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller&lt;br&gt;deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bam har inte rätt till förlängt underhållsstöd i fall som avses i&lt;br&gt;4 §. Härvid skall vad som sägs om boföräldem i 4 § 1 och 4 gälla&lt;br&gt;den studerande. Rätt till förlängt underhållsstöd föreligger inte heller,&lt;br&gt;om den studerande har ingått äktenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att&lt;br&gt;den studerande har fyllt 18 år eller återupptagit skolgången till och&lt;br&gt;med den månad under vilken rätt till stöd upphör. Förlängt under-&lt;br&gt;hållsstöd lämnas dock inte för längre tid tillbaka än en månad före&lt;br&gt;ansökningsmånaden.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller de grundläggande reglerna om underhållsstödets&lt;br&gt;storlek. Enligt första stycket uppgår underhållsstödet till 1 173 kr per&lt;br&gt;månad. Om det finns anledning att anta att en bidragsskyldig förälder i&lt;br&gt;rätt ordning betalar ett underhåll till bamet som motsvarar &amp;quot;det belopp&lt;br&gt;som försäkringskassan skulle ha fastställt i återbetalningsskyldighet i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i 24 - 28 §§&amp;quot;, skall detta belopp avräknas&lt;br&gt;från underhållsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet skall återkomma till i kommentaren till 21 §, kan det&lt;br&gt;diskuteras, om uttrycket &amp;quot;återbetalningsskyldighet&amp;quot; bör användas när det&lt;br&gt;är fråga om en bidragsskyldig förälders skyldighet att betala ett belopp&lt;br&gt;till försäkringsskassan. Lagrådet har dock stannat för att godta uttrycket.&lt;br&gt;I 8 § synes man emellertid kunna undvika att tala om återbetalningsskyl-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rimligen bör gälla att avräkning skall ske, om underhållsbidraget mot-&lt;br&gt;svarar &amp;quot;lägst&amp;quot; det belopp som försäkringskassan skulle ha fastställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § andra stycket handlar om rätten till underhållsstöd i bl.a. fall då&lt;br&gt;bamet &amp;quot;inte bor varaktigt hos endast en förälder&amp;quot;. Lagrådet anser att man&lt;br&gt;här bör välja det tydligare uttrycket att bamet &amp;quot;växelvis bor varaktigt hos&lt;br&gt;båda föräldrarna&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket behandlas fall då ett bam bor hos en särskilt förordnad&lt;br&gt;vårdnadshavare eller hos någon som var särskilt förordnad vårdnads-&lt;br&gt;havare när bamet fyllde 18 år. I en sådan situation skall underhållsstöd&lt;br&gt;lämnas &amp;quot;i förhållande till båda föräldrarna&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör det till en början framgå av lagtexten att&lt;br&gt;det kan vara fråga om en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.&lt;br&gt;Vidare får det, bl.a. med tanke på att en eller båda föräldrarna kan ha&lt;br&gt;avlidit, anses lämpligare att ange att det lämnas dubbla underhållsstöd än&lt;br&gt;att föreskriva att underhållsstöd skall utgå i förhållande till båda för-&lt;br&gt;äldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda föreslår Lagrådet att 8 § ges följande ly-&lt;br&gt;delse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Underhållsstöd till ett bam lämnas med 1 173 kronor per månad.&lt;br&gt;Om det finns anledning att anta att en bidragsskyldig förälder i rätt&lt;br&gt;ordning betalar ett underhåll till bamet som motsvarar lägst det be-&lt;br&gt;lopp som skulle ha fastställts enligt 24 - 28 §§, avräknas detta belopp&lt;br&gt;från underhållsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bamet växelvis bor varaktigt hos båda föräldrarna eller om&lt;br&gt;sökanden i annat fall begär det, lämnas underhållsstöd med&lt;br&gt;1 173 kronor per månad med avräkning för det belopp som skulle&lt;br&gt;ha fastställts, om 24 - 28 §§ hade tillämpats på inkomsten hos den av&lt;br&gt;föräldrarna som inte är boförälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bam bor hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare&lt;br&gt;eller hos någon eller några som var särskilt förordnade vårdnadshava-&lt;br&gt;re när bamet fyllde 18 år, lämnas dubbla underhållsstöd enligt första&lt;br&gt;stycket.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § första stycket skall underhållsstödet minskas, om bamet har&lt;br&gt;&amp;quot;inkomster&amp;quot;. Inkomsterna skall beräknas &amp;quot;enligt 25 - 27 §§&amp;quot;. I andra&lt;br&gt;stycket föreskrivs att en minskning av kommande underhållsstöd skall&lt;br&gt;ske, om den bidragsskyldige enligt 23 § andra stycket har medgetts&lt;br&gt;&amp;quot;avdrag på återbetalningsskyldighet med visst belopp&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 - 27 §§ innehåller regler om hur en bidragsskyldig förälders in-&lt;br&gt;komst skall beräknas, när försäkringskassan skall bestämma hans eller&lt;br&gt;hennes återbetalningsskyldighet gentemot staten. Det följer av de an-&lt;br&gt;givna paragraferna att hänsyn skall tas inte bara till vad som enligt van-&lt;br&gt;liga regler utgör inkomster utan också till studiemedel och skattepliktig&lt;br&gt;förmögenhet m.m. Med hänsyn härtill bör i 10 § första stycket användas&lt;br&gt;uttrycket att ett bam &amp;quot;har en sådan inkomst som framkommer vid en&lt;br&gt;tillämpning av 25 - 27 §§&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i övrigt bör ett par justeringar göras i 10 §. Lagrådet förordar att&lt;br&gt;paragrafen utformas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om bamet har en sådan inkomst som framkommer vid en tillämp-&lt;br&gt;ning av 25 - 27 §§, skall underhållsstödet minskas med ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar hälften av inkomsten. I stället for den minskning av&lt;br&gt;framräknat belopp som anges i 26 § andra stycket skall beloppet min-&lt;br&gt;skas med 48 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragsskyldige enligt 23 § andra stycket har medgetts&lt;br&gt;avdrag med ett visst belopp vid fullgörande av sin betalningsskyldig-&lt;br&gt;het, skall kommande underhållsstöd minskas med motsvarande be-&lt;br&gt;lopp.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § lämnas underhållsstöd inte &amp;quot;för tid då bamet under en hel&lt;br&gt;månad&amp;quot; får bl.a. vård på vårdinstitution eller sjukvårdsinrättning eller&lt;br&gt;&amp;quot;annars får kost och logi som bekostas av staten&amp;quot;. Enligt vad som har&lt;br&gt;upplysts under lagrådsföredragningen avses med uttrycket &amp;quot;hel månad&amp;quot;&lt;br&gt;kalendermånad. Vidare är avsikten att den vård på vårdinstitution eller&lt;br&gt;sjukvårdsinrättning som det talas om skall, liksom kost och logi i övrigt,&lt;br&gt;vara bekostad av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vid sidan om vårdinstitutioner särskilt nämna sjukvårdsinrättningar&lt;br&gt;får anses onödigt. Detta ord bör därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda förordar Lagrådet att 11 § omformuleras&lt;br&gt;enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Underhållsstöd lämnas inte för sådan kalendermånad då bamet&lt;br&gt;under hela månaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på statens bekostnad får vård på institution eller annars kost och&lt;br&gt;logi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bor i familjehem eller bostad med särskild service för bam och&lt;br&gt;ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vårdas i familjehem eller hem for vård eller boende inom social-&lt;br&gt;tjänsten.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tagits in regler om interimistiska beslut om underhålls-&lt;br&gt;stöd. Reglerna motsvarar 5 § femte stycket bidragsförskottslagen, som i&lt;br&gt;sin tur hänvisar till 20 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § femte stycket bidragsförskottslagen anges att det är fråga om för-&lt;br&gt;ordnande till dess slutligt beslut kan fattas. En liknande formulering bör&lt;br&gt;tas in i den nu aktuella paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter modell av 20 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring sägs i den&lt;br&gt;nu aktuella paragrafen att det for sådant underhållsstöd som det är fråga&lt;br&gt;om får föreskrivas &amp;quot;särskilda villkor&amp;quot;. Något exempel på vilka särskilda&lt;br&gt;villkor det kan bli fråga om har inte lämnats i remissprotokollet, och&lt;br&gt;någon ledning kan inte heller hämtas i förarbetena till bestämmelsen i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen om allmän försäkring. Lagrådet förordar därför att bestämmelsen&lt;br&gt;om särskilda villkor utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu diskuterade paragrafen innehåller vissa regler om skyldighet&lt;br&gt;för den som har fått ett intermistiskt underhållsstöd att betala tillbaka&lt;br&gt;stödet, om det senare bestäms att stöd inte skall lämnas eller att stöd&lt;br&gt;skall lämnas med ett lägre belopp. Motsvarande regler finns i 20 kap.&lt;br&gt;2 a § och 4 § lagen om allmän försäkring. Enligt Lagrådets mening bör&lt;br&gt;det i den nu aktuella paragrafen föras in en ventil, motsvarande den som&lt;br&gt;finns i 4 § lagen om allmän försäkring, som innebär att återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet kan efterges helt eller delvis, om det föreligger särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda föreslår Lagrådet att 15 § utformas på föl-&lt;br&gt;jande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om det inte utan dröjsmål kan avgöras om någon har rätt till un-&lt;br&gt;derhållsstöd men det finns sannolika skäl för att sådan rätt föreligger&lt;br&gt;och underhållsstöd är av väsentlig betydelse för bamet, skall försäk-&lt;br&gt;ringskassan, för tiden till dess slutligt beslut kan fattas, besluta att&lt;br&gt;stöd skall betalas ut med ett skäligt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det senare bestäms att underhållsstöd inte skall lämnas eller att&lt;br&gt;stöd skall lämnas med ett lägre belopp än som har betalats ut enligt&lt;br&gt;första stycket, är den som stödet har betalats ut till inte skyldig att&lt;br&gt;betala tillbaka överskjutande belopp i andra fall än när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att&lt;br&gt;inte fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat&lt;br&gt;sätt har förorsakat en felaktig utbetalning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. han eller hon i annat fall skäligen borde ha insett att utbetal-&lt;br&gt;ningen var felaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fall som avses i andra stycket kan återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;efterges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges bl.a. när underhållsstöd skall betalas ut. Paragrafen&lt;br&gt;avslutas med en bestämmelse om att underhållsstödet är förverkat, om&lt;br&gt;det inte har lyfts före utgången av sjätte månaden efter den &amp;quot;då stödet&lt;br&gt;har förfallit till betalning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets uppfattning kan det inte utläsas av de föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelserna när ett underhållsstöd skall anses ha förfallit till betalning.&lt;br&gt;Lagtexten bör därför ändras. Det kan lämpligen anges att, om det under-&lt;br&gt;hållsstöd som hänför sig till en viss månad inte har lyfts inom sex må-&lt;br&gt;nader efter utgången av den månaden, så är underhållsstödet förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter även andra justeringar av lagtexten bör 16 § formuleras på följan-&lt;br&gt;de sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Underhållsstöd skall betalas ut av försäkringskassan månadsvis i&lt;br&gt;förskott. Om det belopp som skall betalas ut för ett bam en viss må-&lt;br&gt;nad är lägre än 50 kronor, bortfaller beloppet. I övrigt avrundas be-&lt;br&gt;lopp som slutar på öretal till närmast lägre krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bidragsskyldig förälder, innan han eller hon enligt 14 § har&lt;br&gt;delgetts beslut om återbetalningsskyldighet, har betalat un-&lt;br&gt;derhåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till bamet för en viss månad, skall motsvarande belopp dras av från&lt;br&gt;underhållsstödet för den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det underhållsstöd som hänför sig till en viss månad inte har&lt;br&gt;lyfts inom sex månader efter utgången av den månaden, är under-&lt;br&gt;hållsstödet förverkat.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 och 22 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § innehåller de grundläggande bestämmelserna om skyldighet för en&lt;br&gt;bidragsskyldig förälder att, när underhållsstöd har lämnats, betala tillbaka&lt;br&gt;ett belopp till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som den bidragsskyldige kan förpliktas betala för ett bam&lt;br&gt;under en viss tid skall aldrig kunna överstiga vad som har utgått i under-&lt;br&gt;hållsstöd till bamet under samma tid (se 24 § första stycket). Det kan&lt;br&gt;emellertid i många fall bli fråga om ett lägre belopp. Avgörande för hur&lt;br&gt;mycket den bidragsskyldige skall betala är i princip hans eller hennes&lt;br&gt;inkomst och antalet bam som han eller hon är skyldig att underhålla.&lt;br&gt;Dessa faktorer påverkar inte underhållsstödets storlek. Med hänsyn bl.a.&lt;br&gt;till det anförda är det inte helt träffande att, som har skett i den remitte-&lt;br&gt;rade lagtexten, tala om &amp;quot;återbetalningsskyldighet&amp;quot; för den bidragsskyldi-&lt;br&gt;ge föräldern. Används detta uttryck, kan också en förväxling ske med&lt;br&gt;sådant återkrav från den som har uppburit underhållstöd som regleras i&lt;br&gt;20 §. Lagrådet anser dock att uttrycket &amp;quot;återbetalningsskyldighet&amp;quot; bör&lt;br&gt;kunna godtas. Lagtexten i 21 § bör emellertid justeras för att markera att&lt;br&gt;det inte alltid är fråga om att betala hela kostnaden för underhållsstödet&lt;br&gt;utan att det kan bli fråga om ett mindre belopp. Vidare bör rubriken&lt;br&gt;närmast före 21 § lyda &amp;quot;Återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldi-&lt;br&gt;ge&amp;quot;-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 21 § skall det i vissa fall inte beslutas om någon återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet för den bidragsskyldige föräldern. För att paragrafen&lt;br&gt;skall bli mera överskådlig anser Lagrådet att undantagsbestämmelserna&lt;br&gt;bör bilda två särskilda stycken. I det första av dessa stycken bör behand-&lt;br&gt;las bl.a. fall då den bidragsskyldige föräldern &amp;quot;i rätt ordning&amp;quot; betalar ett&lt;br&gt;underhåll till bamet som motsvarar lägst det återbetalningsbelopp som&lt;br&gt;skulle kunna komma i fråga (8 § första stycket andra meningen) och fall&lt;br&gt;då bamet växelvis bor hos båda föräldrarna (8 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett sista stycke i 21 § har tagits in en bestämmelse om rätt för en&lt;br&gt;man att få tillbaka vad han har betalat, om han har friats från faderska-&lt;br&gt;pet till bamet. Denna bestämmelse bör lämpligen flyttas till 22 §, som&lt;br&gt;bl.a. handlar om vissa andra situationer då en bidragsskyldig har rätt att&lt;br&gt;få tillbaka pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 § första stycket har tagits in bestämmelser om interimistiska be-&lt;br&gt;slut om återbetalningsskyldighet. Enligt Lagrådets mening kan det disku-&lt;br&gt;teras i vad mån försäkringskassorna behöver fatta sådana beslut. Att&lt;br&gt;räkna ut det belopp som skall omfattas av en återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;torde kunna ske utan större omgång. Det bör också beaktas att, enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 38 §, försäkringskassebeslut enligt den aktuella&lt;br&gt;lagen skall gälla omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvar står bl.a. fall då det har fattats ett interimistiskt belut om under-&lt;br&gt;hållsstöd enligt 15 §. I sådana situationer bör rimligtvis även ett beslut&lt;br&gt;om återbetalningsskyldighet som avser samma bam vara interimistiskt.&lt;br&gt;Ett interimistiskt beslut om återbetalning kan också vara motiverat, om&lt;br&gt;faderskapet till bamet inte är fastställt men det pågår ett mål i fader-&lt;br&gt;skapsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den remitterade lagtexten skall, när det är fråga om ett interi-&lt;br&gt;miskt beslut, återbetalningsskyldighet åläggas &amp;quot;efter vad som är skäligt&amp;quot;.&lt;br&gt;Lagrådet vill emellertid ifrågasätta om inte försäkringskassan även i de&lt;br&gt;nu beskrivna fallen bör kunna tillämpa de allmänna bestämmelserna om&lt;br&gt;beräkning av återbetalningsskyldighet (24-28 §§). En beräkning enligt&lt;br&gt;dessa bestämmelser bör kunna ske utan större tidsutdräkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda bör det göras en del ändringar i 21 och&lt;br&gt;22 §§. Lagrådet föreslår att paragraferna ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;21 § När underhållsstöd lämnas till ett bam och det finns en bi-&lt;br&gt;dragsskyldig förälder, skall denne återbetala ett belopp till staten som&lt;br&gt;helt eller delvis motsvarar underhållsstödet. Återbetalningsskyldighe-&lt;br&gt;ten fastställs av försäkringskassan i enlighet med 24 - 28 §§ samtidigt&lt;br&gt;som eller snarast efter det att beslutet om underhållsstöd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återbetalningsskyldighet skall inte meddelas, om 8 §&lt;br&gt;första stycket andra meningen eller 8 § andra stycket tillämpas&lt;br&gt;eller om underhållsskyldighet enligt föräldrabalken har fastställts i&lt;br&gt;form av ett engångsbelopp. Om den bidragsskyldige är bosatt utom-&lt;br&gt;lands och en tillämpning av 31 § därför övervägs, behöver återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet inte fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet får inte beslutas for tid under vilken för-&lt;br&gt;säkringskassan har trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag enligt&lt;br&gt;31 § och aldrig for längre tid tillbaka än tre år före den dag då med-&lt;br&gt;delande enligt 13 § sändes till den bidragsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Har försäkringskassan enligt 15 § beslutat om underhållsstöd&lt;br&gt;for tid till dess slutligt beslut kan fattas, fastställs återbetalningsskyl-&lt;br&gt;dighet for den bidragsskyldige för motsvarande tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om underhållsstöd har lämnats till ett bam och det pågår ett mål&lt;br&gt;om fastställande av faderskap till bamet, får den man som är instämd&lt;br&gt;åläggas återbetalningsskyldighet, om det finns sannolika skäl för att&lt;br&gt;han är far till bamet. Beslut om återbetalningsskyldighet får dock inte&lt;br&gt;meddelas, om flera män är instämda i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till ett lägre belopp&lt;br&gt;än vad som for samma tid har betalats enligt första eller andra styck-&lt;br&gt;et, skall skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms den&lt;br&gt;slutliga återbetalningsskyldigheten till ett högre belopp, skall den&lt;br&gt;bidragsskyldige betala in skillnaden till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har återbetalningsskyldighet fastställts slutligt for en man och frias&lt;br&gt;han senare från faderskapet till bamet, har han rätt att få tillbaka vad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;han har betalat jämte ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från varje&lt;br&gt;betalningsdag.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om bl.a. när belopp som omfattas av&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet skall betalas. Enligt Lagrådets mening bör be-&lt;br&gt;stämmelserna förtydligas på några punkter. Paragrafen kan lämpligen ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Belopp som skall återbetalas till staten enligt 21 eller 22 § skall er-&lt;br&gt;läggas till försäkringskassan förskottsvis for kalendermånad. Under-&lt;br&gt;håll som har betalats till bamet innan den bidragsskyldige delgavs&lt;br&gt;beslutet om återbetalningsskyldighet får dock, i den mån det svarar&lt;br&gt;mot underhållsstödet, avräknas från vad som skall erläggas till för-&lt;br&gt;säkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragsskyldige har haft bamet hos sig under en samman-&lt;br&gt;hängande tid av minst fem hela dygn, får han eller hon vid fullgöran-&lt;br&gt;de av sin återbetalningsskyldighet tillgodoräknas ett avdrag som för-&lt;br&gt;säkringskassan bestämmer enligt vad som föreskrivs om underhålls-&lt;br&gt;bidrag i 7 kap. 4 § första stycket föräldrabalken. Avdrag medges en-&lt;br&gt;dast om anmälan om vistelsen görs till försäkringskassan inom tre&lt;br&gt;månader från utgången av den kalendermånad då barnets vistelse hos&lt;br&gt;den bidragsskyldige upphörde.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf anger tillsammans med 25 - 28 §§ hur den bidragsskyl-&lt;br&gt;diges återbetalningsskyldighet skall beräknas. Enligt den förevarande&lt;br&gt;paragrafen skall återbetalningsskyldigheten motsvara ett visst procenttal&lt;br&gt;av den bidragsskyldiges inkomst. Vilket procenttal det är fråga om skall&lt;br&gt;vara beroende av hur många bam den bidragsskyldige sammanlagt är&lt;br&gt;underhållsskyldig mot enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken. Här skall alltså&lt;br&gt;även sådana bam som bor hos den bidragsskyldige räknas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör en del ändringar göras i paragrafen for att&lt;br&gt;bl.a. tydliggöra hur procenttalet skall bestämmas. Lagrådet föreslår att&lt;br&gt;paragrafen utformas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Återbetalningsskyldighet enligt 21 § skall för varje bam som har&lt;br&gt;rätt till underhållsstöd bestämmas till ett visst belopp per år. Beloppet&lt;br&gt;skall motsvara det procenttal av den bidragsskyldiges inkomst som&lt;br&gt;anges i det följande. Vid bestämmandet av procenttalet skall hänsyn&lt;br&gt;tas till samtliga bam for vilka den bidragsskyldige är underhållsskyl-&lt;br&gt;dig enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den bidragsskyldige underhållsskyldig enligt 7 kap. 1 § föräldra-&lt;br&gt;balken for ett, två eller tre bam utgör procenttalet tio, sex och en&lt;br&gt;fjärdedels respektive fem procent. Föreligger underhållsskyldighet for&lt;br&gt;fler än tre bam, skall procenttalet motsvara det tal som erhålls, om&lt;br&gt;man dividerar summan av femton och antalet bam utöver tre med det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totala antalet bam. Procenttalet bestäms till ett tal med högst två deci-&lt;br&gt;maler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldigheten för ett bam får aldrig överstiga vad som&lt;br&gt;lämnas i underhållsstöd för bamet under den tid som återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldigheten avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det belopp som skall betalas för ett bam under en månad slutar&lt;br&gt;på öretal, avrundas beloppet till närmast lägre krontal. Om månads-&lt;br&gt;beloppet för ett bam blir lägre än 100 kronor, bortfaller återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldigheten.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 och 26 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inkomst som enligt 24 § skall ligga till grund för beräkningen av&lt;br&gt;storleken av den bidragsskyldiges betalning till försäkringskassan skall&lt;br&gt;enligt 25 § bestämmas till summan av intäkt av tjänst med avdrag för&lt;br&gt;resor till och från arbetet, intäkt av kapital och inkomst av näringsverk-&lt;br&gt;samhet. Dessa uppgifter skall hämtas från det senast fastställda taxe-&lt;br&gt;ringsbeslutet. I den allmänna motiveringen (avsnitt 5.4.3) förklaras rätten&lt;br&gt;att göra avdrag från intäkt av tjänst för resor till och från arbetet med att&lt;br&gt;det vore inkonsekvent att medge avdrag för sådana resor från inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet men inte från inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet konstaterar att det finns ett näraliggande område på vilket det&lt;br&gt;finns en skillnad mellan inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet och&lt;br&gt;som inte beaktats, nämligen när det gäller kostnader för resor i tjänsten&lt;br&gt;respektive i näringsverksamheten och ökade levnadskostnader. En an-&lt;br&gt;ställd som från sin arbetsgivare uppbär ersättning för sådana kostnader&lt;br&gt;skall ta upp ersättningen som skattepliktig intäkt av tjänst och får vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen göra avdrag för kostnaderna. I näringsverksamhet får&lt;br&gt;avdrag göras för motsvarande kostnader vid beräkning av inkomsten av&lt;br&gt;verksamheten. Enligt förslaget kommer den som redovisar inkomst av&lt;br&gt;tjänst inte att få sina kostnader beaktade vid bestämmande av under-&lt;br&gt;laget för betalningsskyldigheten till försäkringskassan, medan någon&lt;br&gt;motsvarande begränsning inte kommer att gälla för den som redovisar&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet. Detta strider mot uttalandet i den allmän-&lt;br&gt;na motiveringen om att löntagare och egenföretagare i största möjliga&lt;br&gt;utsträckning bör behandlas på ett likvärdigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anmärkas dels att de nu behandlade kostnaderna kan uppgå till&lt;br&gt;avsevärda belopp, dels att likartade verksamheter kan, beroende på om-&lt;br&gt;ständigheterna, ibland hänföras till tjänst och ibland till näringsverksam-&lt;br&gt;het (t.ex. konsulter, handelsresande). Det kan vidare framhållas att en&lt;br&gt;anställd bidragsskyldigs betalningsförmåga inte ökar, om uppburna er-&lt;br&gt;sättningar från arbetsgivaren motsvaras av hans kostnader för resor i&lt;br&gt;tjänsten. Med hänsyn till vad som nu sagts och till de i övrigt relativt&lt;br&gt;begränsade möjligheterna att vid inkomsttaxeringen göra avdrag från&lt;br&gt;intäkt av tjänst föreslår Lagrådet att beräkningen enligt 25 § av den&lt;br&gt;bidragsskyldiges inkomst skall göras med utgångspunkt i inkomsten av&lt;br&gt;tjänst i stället för intäkten av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § andra stycket bör utformas i närmare överensstämmelse med mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelse i lagen om bostadsbidrag (4 § i dess lydelse en-&lt;br&gt;ligt prop. 1995/96:186).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den bidragsskyldiges inkomst skall, som redan berörts,&lt;br&gt;göras med utgångspunkt i vissa uppgifter som avser dennes inkomsttaxe-&lt;br&gt;ring. I den allmänna motiveringen påpekas att sekretess gäller for in-&lt;br&gt;komstuppgifter hos skatteförvaltningen och att en reglering av skatte-&lt;br&gt;myndighetens skyldighet att lämna ut dessa uppgifter till försäkringskas-&lt;br&gt;san kommer att behövas, t.ex. i skatteregisterförordningen (1980:556).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet konstaterar att den sekretess som enligt 9 kap. 1 § sekretess-&lt;br&gt;lagen gäller for uppgifter på skatteområdet upphör när uppgifterna läm-&lt;br&gt;nas till en annan myndighet, om de inte omfattas av sekretess även hos&lt;br&gt;den myndigheten. Det synes inte helt klart om sekretess kommer att&lt;br&gt;föreligga hos försäkringskassan for skatteuppgifter som inhämtats i ären-&lt;br&gt;den enligt lagen om underhållsstöd. De sekretessbestämmelser som när-&lt;br&gt;mast skulle kunna komma i fråga är bestämmelserna i 7 kap. 7 § första&lt;br&gt;stycket sekretesslagen, som handlar om sekretess hos bl.a. försäkrings-&lt;br&gt;kassorna och där det talas om bl.a. ärenden enligt &amp;quot;lagstiftningen om&lt;br&gt;allmän försäkring eller arbetsskadeförsäkring eller om annan jämförbar&lt;br&gt;ekonomisk förmån för enskild&amp;quot;. Huruvida skatteuppgifter i ärenden om&lt;br&gt;underhållsstöd täcks av 7 kap. 7 § första stycket sekretesslagen eller om&lt;br&gt;lagtexten behöver kompletteras torde behöva övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 26 § skall till den inkomst som beräknats enligt 25 § läggas&lt;br&gt;vissa andra belopp, som anses öka den betalningsskyldiges betalningsför-&lt;br&gt;måga. Lagförslaget innehåller inga regler om hur dessa uppgifter skall&lt;br&gt;komma till försäkringskassans kännedom. Den bidragsskyldige åläggs&lt;br&gt;ingen skyldighet att lämna uppgifterna. Vissa av dem, som t.ex. uppgif-&lt;br&gt;ter om inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt, studiemedel&lt;br&gt;i form av studiebidrag och skattepliktig förmögenhet, torde kunna häm-&lt;br&gt;tas från myndigheter, medan uppgifter om inkomst for vilken skattskyl-&lt;br&gt;dighet inte föreligger och icke skattepliktiga stipendier vanligen inte&lt;br&gt;torde vara tillgängliga for försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen åberopas som stöd för den föreslagna ordningen att&lt;br&gt;motsvarande regler finns i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Det&lt;br&gt;föreligger dock en väsentlig skillnad mellan de två regelsystemen. Bo-&lt;br&gt;stadsbidrag lämnas på ansökan och sökanden är skyldig att lämna upp-&lt;br&gt;gifter som behövs for prövning av ansökningen. Som redan konstaterats&lt;br&gt;åläggs inte den bidragsskyldige att lämna några uppgifter om sina in-&lt;br&gt;komstförhållanden och han eller hon har inte heller något ekonomiskt&lt;br&gt;motiv for att uppge inkomster som kan öka återbetalningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 26 § är utformad som en skyldighet for försäkrings-&lt;br&gt;kassan att beakta vissa angivna inkomster. Som nyss påpekats torde&lt;br&gt;detta ställa sig svårt i många fall. Ett sätt att delvis undvika detta&lt;br&gt;problem är att i stället förskriva att de uppräknade inkomsterna m.m. får&lt;br&gt;läggas till inkomsten beräknad enligt 25 §. Lagrådet finner dock att&lt;br&gt;tillägg till inkomsten beräknad enligt 25 § bör göras endast om de upp-&lt;br&gt;gifter om tilläggen som behövs är eller lätt kan göras tillgängliga for för-&lt;br&gt;säkringskassan. Linder antagande att uppgifter om inkomst som beskattas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt lagen om sjömansskatt, om studiemedel i form av studiebidrag&lt;br&gt;och om skattepliktig förmögenhet är eller lätt kan göras tillgängliga för&lt;br&gt;försäkringskassan förordar Lagrådet att en föreskrift om dessa tillägg till&lt;br&gt;inkomsten tas in i ett andra stycke i 25 §. Beträffande förmögenheten&lt;br&gt;föreslogs denna lösning av arbetsgruppen i Ds 1996:2 (22 § andra&lt;br&gt;stycket i arbetsgruppens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissprotokollet (kommentaren till 26 §) uttalas i fråga om förmö-&lt;br&gt;genheten att reglerna om sambeskattning inte skall beaktas. Detta bör&lt;br&gt;göras tydligare i lagtexten genom att man där uttryckligen talar om den&lt;br&gt;bidragssskyldiges skattepliktiga förmögenhet. Det bör dock anmärkas att&lt;br&gt;i denna förmögenhet skall under vissa förutsättningar ingå förmögenhet&lt;br&gt;som tillhör hemmavarande bam under 18 år (8 § lagen [1947:577] om&lt;br&gt;statlig förmögenhetsskatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 25 och 26 §§ utformas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;25 § Den bidragsskyldiges inkomst enligt 24 § beräknas i enlighet&lt;br&gt;med det senast fattade taxeringsbeslutet enligt 4 kap. 2 § taxerings-&lt;br&gt;lagen (1990:324) och med utgångspunkt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomst av tjänst enligt 34 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. intäkt av kapital enligt 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inkomst av näringsverksamhet enligt 25 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;justerad enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsten av näringsverksamhet skall ökas med belopp med vilket&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet har minskats genom avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) underskott från tidigare beskattningsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) avsättning till periodiseringsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ökning av expansionsmedel, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har&lt;br&gt;ökats genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodise-&lt;br&gt;ringsfond, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) minskning av expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Till beloppen enligt 25 § skall läggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomst, inklusive kostförmån, som beskattas enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. studiemedel i form av studiebidrag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga&lt;br&gt;förmögenhet som överstiger 800 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 24 000 kronor&lt;br&gt;och utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund för be-&lt;br&gt;räkningen av återbetalningsskyldigheten.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att paragrafen förtydligas. Med den lydelse som Lag-&lt;br&gt;rådet förordar behövs inte andra meningen i paragrafen. Paragrafen före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slås få följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;När återbetalningsskyldighet fastställs för förfluten tid skall till&lt;br&gt;grund for inkomstberäkningen enligt 25 § läggas det taxeringsbeslut&lt;br&gt;som förelåg den eller de månader återbetalningsskyldigheten hänför&lt;br&gt;sig till.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 30 § första stycket skall återbetalningsskyldighet fastställd enligt&lt;br&gt;24-28 §§ omprövas varje år och när grunden för tillämplig procentsats&lt;br&gt;enligt 24 § ändras. I remissprotokollet anförs att den årliga ompröv-&lt;br&gt;ningen lämpligen bör ske så snart den senaste taxeringen är fastställd.&lt;br&gt;Av 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) följer att skattemyndigheten&lt;br&gt;varje år skall fatta taxeringsbeslut före utgången av november månad.&lt;br&gt;För att bättre knyta försäkringskassans omprövning till det for den bi-&lt;br&gt;dragsskyldige senast fastställda årliga taxeringsbeslutet föreslår Lagrådet&lt;br&gt;viss ändring i lagtexten. I stället för att föreskriva omprövning &amp;quot;varje år&amp;quot;&lt;br&gt;bör anges att omprövning skall ske &amp;quot;när ett nytt beslut om årlig taxering&lt;br&gt;föreligger&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke har tagits in bestämmelser som tar sikte på&lt;br&gt;bidragsskyldiga som efter beslut om återbetalningsskyldighet bosätter sig&lt;br&gt;utomlands. I sådana fall får återbetalningsskyldigheten upphävas helt&lt;br&gt;eller delvis. Om återbetalningsskyldigheten upphävs for förfluten tid,&lt;br&gt;skall vad den bidragsskyldige betalat för samma tid betalas tillbaka med&lt;br&gt;ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till bestämmelsen är att möjligheterna att med tillämpning&lt;br&gt;av gällande konventioner på området utomlands driva in statens fordran&lt;br&gt;enligt reglerna om underhållsstöd är små. Däremot är situationen en&lt;br&gt;annan om det gäller att driva in en fordran for staten för förskotterade&lt;br&gt;underhållsbidrag. I fall där en bidragsskyldig flyttat utomlands bör därför&lt;br&gt;enligt det remitterade förslaget försäkringskassan kunna avstå från att&lt;br&gt;besluta om återbetalningsskyldighet och i stället verka for att en unde-&lt;br&gt;rhållsskyldighet fastställs genom dom eller avtal, som sedan kan verk-&lt;br&gt;ställas i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ingen erinran mot att det på angivet sätt öppnas möjlighet&lt;br&gt;att ersätta återbetalningsskyldigheten med en skyldighet att erlägga un-&lt;br&gt;derhållsbidrag. Förslaget att försäkringskassan - då återbetalningsskyl-&lt;br&gt;digheten upphävs för förfluten tid - skall betala tillbaka vad den bi-&lt;br&gt;dragsskyldige har betalat for samma tid kan Lagrådet däremot inte till-&lt;br&gt;styrka. Det framstår som omotiverat att kassan skall göra en sådan åter-&lt;br&gt;betalning, när kassan kan få en fordran på den underhållspliktige för-&lt;br&gt;äldern för underhållsbidrag for samma tid. Detta möjliggörs genom att&lt;br&gt;kassan enligt 31 § första stycket inträder i barnets rätt till underhålls-&lt;br&gt;bidrag till den del underhållsbidraget svarar mot utgivet underhållsstöd.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets mening bör vad den bidragsskyldige erlagt i stället&lt;br&gt;avräknas på de underhållsbidrag som han eller hon kan bli skyldig att&lt;br&gt;betala. En sådan möjlighet till avräkning torde inte behöva anges särskilt&lt;br&gt;i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda föreslår Lagrådet att de båda sista mening-&lt;br&gt;arna i 30 § tredje stycket utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 32 - 34 §§ finns bestämmelser om anstånd med att fullgöra återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldigheten till försäkringskassan. Eftersom återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;heten relateras till den bidragsskyldiges bruttoinkomst utan någon närma-&lt;br&gt;re individuell prövning av förälderns hela ekonomiska situation är det&lt;br&gt;enligt Lagrådet rimligt att möjlighet finns till anstånd vid bl.a. betal-&lt;br&gt;ningsssvårigheter av övergående natur. Lagrådet delar också uppfattning-&lt;br&gt;en att ett anståndsbeslut inte skall medföra att den betalningsskyldige,&lt;br&gt;när anståndet väl upphör, skall vara skyldig att samtidigt betala såväl&lt;br&gt;månadsbelopp som hänför sig till anståndstiden som löpande månads-&lt;br&gt;belopp. Att betalning i första hand skall avse de äldsta månadsbeloppen,&lt;br&gt;dvs. de belopp som anståndsbeslutet gäller, framstår som principiellt&lt;br&gt;riktigt. Det förefaller också konsekvent att i de fall då betalning inte kan&lt;br&gt;ske for de löpande månadsbeloppen ett nytt anståndsbeslut måste med-&lt;br&gt;delas avseende dessa belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om återbetalning efter beviljat anstånd regleras i 33 § andra&lt;br&gt;stycket. Enligt Lagrådets mening bör lagtexten förtydligas i vissa avse-&lt;br&gt;enden och ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Det belopp som beslutet om anstånd avser skall betalas före återbe-&lt;br&gt;talning som avser senare tid. Den bidragsskyldige är, sedan anstånds-&lt;br&gt;beslutet upphört, inte skyldig att på grund av någon månad betala mer&lt;br&gt;till försäkringskassan än det månadsbelopp som återbetalningsskyl-&lt;br&gt;digheten fastställs till eller skulle ha fastställts till, om 24 - 28 §§ ha-&lt;br&gt;de tillämpats på den bidragsskyldiges inkomst. För överstigande be-&lt;br&gt;lopp skall nytt beslut om anstånd meddelas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall den som beviljats anstånd vara skyldig att till&lt;br&gt;försäkringskassan anmäla ändrade förhållanden som kan innebära att&lt;br&gt;anstånd inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning. Om den&lt;br&gt;bidragsskyldige försummar att göra anmälan, skall anståndet enligt den&lt;br&gt;föreslagna lagtexten &amp;quot;anses ha upphört&amp;quot;. Av remissprotokollet framgår&lt;br&gt;att avsikten med den sistnämnda föreskriften är att anståndet inte skall&lt;br&gt;gälla sådan återbetalningsskyldighet som avser tid efter det att de ändra-&lt;br&gt;de förhållandena inträdde. En följd härav blir att den bidragsskyldige,&lt;br&gt;när de ändrade förhållandena väl blir kända för försäkringskassan på&lt;br&gt;annat sätt, inte kan komma i åtnjutande av den i 33 § andra stycket&lt;br&gt;föreskrivna maximeringen av månadsbetalningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ansluter sig till förslagen i sak. Det bör emellertid krävas ett&lt;br&gt;särskilt beslut av försäkringskassan for att ett tidigare meddelat anstånds-&lt;br&gt;beslut inte längre skall gälla. Rimligen bör försäkringskassan kunna&lt;br&gt;besluta om upphävande eller ändring av ett anståndsbeslut så snart kas-&lt;br&gt;san får kännedom om att de förhållanden som är av betydelse har änd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rats, oavsett om den som har beviljats anstånd gör anmälan eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 34 § får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Försäkringskassan skall upphäva eller ändra ett beslut om anstånd,&lt;br&gt;om sådana ändrade förhållanden har inträtt som medför att anstånd&lt;br&gt;inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning. Den som&lt;br&gt;har beviljats anstånd är skyldig att göra anmälan om ändrade förhål-&lt;br&gt;landen till kassan.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke föreskrivs att beslut enligt lagen gäller ome-&lt;br&gt;delbart, om inte något annat anges i beslutet eller bestäms av den dom-&lt;br&gt;stol som har att pröva beslutet. Genom hänvisningen i andra stycket till&lt;br&gt;bl.a. 20 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring uppnås att&lt;br&gt;beslut av en försäkringskassa överklagas till länsrätten. Förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen (1971:291) blir då tillämplig. Enligt dess 28 § får domstol&lt;br&gt;förordna att ett överklagat beslut tills vidare inte skall gälla. Någon sär-&lt;br&gt;skild föreskrift härom behövs därför inte i lagen om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke kan orden &amp;quot;och domstols&amp;quot; utgå, eftersom&lt;br&gt;överklagande av domstols beslut regleras i förvaltningsprocesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter även vissa redaktionella ändringar föreslår Lagrådet att paragra-&lt;br&gt;fen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat&lt;br&gt;anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och ändring av en försäkringskassas beslut&lt;br&gt;samt överklagande av försäkringskassans beslut tillämpas också i&lt;br&gt;ärende enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försäkringskassan skall socialförsäkringsnämnden pröva ärenden&lt;br&gt;om eftergift enligt 35 §. Detsamma skall gälla omprövning av beslut&lt;br&gt;om återkrav enligt 20 §, om det belopp som felaktigt har betalats ut&lt;br&gt;överstiger tio procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 övergångsbestämmelserna föreskrivs bl.a. att den nya lagen skall till-&lt;br&gt;lämpas första gången i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den&lt;br&gt;31 januari 1997. Enligt Lagrådets mening bör det tilläggas att lagen&lt;br&gt;tillämpas första gången även beträffande återbetalningsskyldighet som&lt;br&gt;avser samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt övergångsbestämmelserna skall lagen om bidragsförskott, lagen&lt;br&gt;om förlängt bidragsförskott för studerande och lagen om särskilt bidrag&lt;br&gt;till vissa adoptivbarn upphävas samtidigt som den nya lagen träder i&lt;br&gt;kraft. Avsikten är emellertid att bidragsförskott och bidrag enligt de&lt;br&gt;angivna lagarna skall kunna lämnas under januari 1997. Detta bör kom-&lt;br&gt;ma till uttryck på ett tydligare sätt än enligt den remitterade lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en särskild punkt bör anges att de upphävda lagarna skall tilllämpas&lt;br&gt;även i fortsättningen, såvitt gäller bidragsförskott och bidrag som har&lt;br&gt;lämnats enligt dessa lagar. Till de bestämmelser i de upphävda lagarna&lt;br&gt;som blir tillämpliga hör bl.a. reglerna om återbetalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som nu har angetts bör även vissa andra justeringar göras&lt;br&gt;i övergångsbestämmelserna. Lagrådet förordar att de får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om underhållsstöd och återbetalningsskyldighet som&lt;br&gt;avser tid efter den 31 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1964:143) om bidragsförskott, lagen&lt;br&gt;(1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande och lagen&lt;br&gt;(1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. Bidragsförskott&lt;br&gt;och bidrag enligt de upphävda lagarna lämnas dock för tid före den 1&lt;br&gt;februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De upphävda lagarna tillämpas även i fortsättningen i fråga om&lt;br&gt;bidragsförskott och bidrag som har lämnats enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som för januari 1997 uppbär bidragsförskott eller bidrag&lt;br&gt;enligt någon av de upphävda lagarna skall utan särskilt beslut anses&lt;br&gt;ha fått rätt till underhållsstöd enligt den nya lagen, om inte försäk-&lt;br&gt;ringskassan beslutar något annat. Beslut om bidragsskyldigs återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet skall dock meddelas enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Det belopp som betalas in enligt ett beslut om återbetalningsskyl-&lt;br&gt;dighet enligt den nya lagen skall, sedan avräkning har skett för upp-&lt;br&gt;lupen ränta enligt 36 § andra stycket i den nya lagen, i första hand&lt;br&gt;avräknas på fordringar som har uppkommit enligt de upphävda lagar-&lt;br&gt;na.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Freivalds, Wallström, Tham, Äsbrink, Schori, Blomberg,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson,&lt;br&gt;von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Maj-Inger Klingvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:208 Underhållsstöd till bam till&lt;br&gt;särlevande föräldrar, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49940, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:SfU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-05-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-05-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-05-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-06-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:14:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03208</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:14:39</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:SfU3</uppgift>
<ref_dok_id>GK01SfU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ragnhild Pohanka  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnhild Pohanka  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rose-Marie Frebran  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rose-Marie Frebran  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Hoffmann  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Hoffmann  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>