<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2296145</hangar_id>
 <dok_id>GJ03207</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>207</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:207</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>207</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-06-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:26</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03207/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03207</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03207</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:207&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;En ekonomisk politik för att halvera den&lt;br&gt;öppna arbetslösheten till år 2000&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03207/prop_199596__207-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03207/prop_199596__207-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 juni 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ErikAsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomis-&lt;br&gt;ka politiken för att stärka sysselsättningen och minska arbetslösheten. I&lt;br&gt;propositionen föreslås att riksdagen ställer sig bakom målet att halvera den&lt;br&gt;öppna arbetslösheten från 8 procent 1994 till 4 procent år 2000 samt att en&lt;br&gt;process inleds för att stämma av utvecklingen varje halvår. Vidare redovisas&lt;br&gt;ett antal åtgärder för att öka syselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 207&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ............................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning..................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder för att öka sysselsättningen .................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Målet om en halvering av den öppna arbetslösheten........ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Löpande uppföljning................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En strategi för halvering av arbetslösheten................ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den ekonomiska utvecklingen ......................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sysselsättning och arbetslöshet......................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sunda statsfinanser och stabila priser.................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattepolitiken...................................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildning och kompetens ............................ 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknadspolitik ............................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekterna på de offentliga finanserna ................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fördelningseffekter.................................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 10 juni 1996 .......................................... 41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken som&lt;br&gt;regeringen förordat samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen har anfört (2.2) om målet att halvera den&lt;br&gt;öppna arbetslösheten till 4 procent år 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår regeringen att riksdagen beslutar att förkorta motionstiden&lt;br&gt;till 8 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 207&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2.1 Åtgärder för att öka sysselsättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken syftar till god tillväxt, full sysselsättning och&lt;br&gt;stabila priser. Sunda statsfinanser är en nödvändig förutsättning för att ut-&lt;br&gt;hålligt få ned arbetslösheten. Målet är att halvera den öppna arbetslösheten&lt;br&gt;från 8 procent 1994 till 4 procent år 2000. För att bidra till uppfyllandet av&lt;br&gt;detta mål presenterar och konkretiserar regeringen nu ytterligare ett antal&lt;br&gt;åtgärder som främjar tillväxt och sysselsättning. Samtliga förslag är fullt ut&lt;br&gt;finansierade. Utgiftstaket ligger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den reguljära utbildningen byggs ut med 100.000 platser i vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen för att ge i första hand arbetslösa med låg utbildningsnivå en&lt;br&gt;chans att förbättra sina kunskaper och därmed sina möjligheter på arbets-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Högskolan byggs ut med 30.000 platser. Utbyggnaden sker över hela&lt;br&gt;landet med särskild tyngdpunkt på Malmö, Sundsvall-Hämösand-Öster-&lt;br&gt;sund, Bergslagen och Sydöstra Sverige. Regeringen preciserar nu fördel-&lt;br&gt;ningen av de 30.000 platserna. Minst hälften av platserna blir inom&lt;br&gt;naturvetenskap och teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ett program genomförs omfattande 1 miljard kronor för investeringar för&lt;br&gt;hållbar utveckling och kretsloppsanpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett program genomförs omfattande 1 miljard kronor för småföretags-&lt;br&gt;utveckling, förnyelse och tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En fond omfattande 1 miljard kronor för Östersjösamarbetet inrättas och&lt;br&gt;inriktas bl. a. på att stärka näringslivsutvecklingen. Den nordiska&lt;br&gt;investeringsbanken tillförs ytterligare resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetsgivaravgifterna reduceras med 5 procentenheter för en lönesumma&lt;br&gt;motsvarande 600.000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lättnader genomförs i dubbelbeskattningen med inriktning på små och&lt;br&gt;medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Försäljningsskatten på motorfordon avskaffas för att stimulera bilförsälj-&lt;br&gt;ningen. Förmånsbeskattningen av tjänstebilar sänks och förändras så att&lt;br&gt;den blir beroende av den privata körsträckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Stämpelskatten reduceras till en tredjedel under perioden 12 juni 1996 till&lt;br&gt;31 december 1997 för att stimulera fastighetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En översyn görs av förutsättningarna för expansion i tjänstesektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbetsförmedlingarna stärks samtidigt som de centrala resurserna redu-&lt;br&gt;ceras. Kommunerna far en starkare roll. Användningen av de&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska medlen blir mer flexibel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ersättningsnivån i a-kassan avses att höjas till 80 procent den 1 januari&lt;br&gt;1998. Kostnaderna finansieras helt genom regelförändringar inom a-&lt;br&gt;kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetslöshetsförsäkringens roll som en omställningsförsäkring stärks. En&lt;br&gt;bortre parentes i arbetslöshetsförsäkringen införs den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Tydliga och konkreta individuella handlingsplaner skall upprättas i sam-&lt;br&gt;arbete mellan arbetsförmedlingen och den arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbetslösa mellan 25 och 55 år ges möjlighet att studera under ett år på&lt;br&gt;grund- och gymnasieskolenivå med ett särskilt utbildningsbidrag mot-&lt;br&gt;svarande arbetslöshetsersättningen. Även anställda kan fa del av&lt;br&gt;utbildningsbidraget under förutsättning att de ersätts med långtidsarbets-&lt;br&gt;lösa inskrivna vid en arbetsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;40.000 äldre långtidsarbetslösa får sysselsättning i kommunerna,&lt;br&gt;landstingen och staten med ersättning på a-kassenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Målet om en halvering av den öppna arbetslösheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs en nationell kraftsamling för att framgångsrikt kunna bekämpa&lt;br&gt;arbetslösheten. Alla måste ta ett gemensamt ansvar. Det är därför av stor&lt;br&gt;vikt att riksdagen ställer sig bakom målet att halvera den öppna arbetslös-&lt;br&gt;heten från 8 procent 1994 till 4 procent år 2000. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om målet att halvera den&lt;br&gt;öppna arbetslösheten till 4 procent år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Löp ande uppföljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att följa upp utfallet av den strategi som redovisas i&lt;br&gt;denna proposition för en halvering av den öppna arbetslösheten. En avstäm-&lt;br&gt;ning kommer att ske varje halvår, med böljan våren 1997. Därmed inleds en&lt;br&gt;process som är likvärdig med vad som gäller för det s.k. konvergenspro-&lt;br&gt;grammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 En strategi för halvering av arbetslösheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens viktigaste uppgift är att bekämpa arbetslösheten. Uppdraget är&lt;br&gt;att halvera den öppna arbetslösheten från 8 procent 1994 till 4 procent år&lt;br&gt;2000. Arbetslösheten undergräver välfärden genom att såväl samhällsekono-&lt;br&gt;mi som samhällsmoral försvagas. Arbetslösheten skapar klyftor och påfrest-&lt;br&gt;ningar både för vuxna och barn. Kampen för full sysselsättning är därför&lt;br&gt;ytterst en kamp för att hålla samman Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen och centerpartiet har sedan våren 1995 samarbetat om den&lt;br&gt;ekonomiska politiken. Detta samarbete har haft en avgörande betydelse för&lt;br&gt;den politiska stabiliteten och bidragit till sänkta räntor och stärkt krona.&lt;br&gt;Detta samarbete fullföljs nu genom en ekonomisk politik för att halvera den&lt;br&gt;öppna arbetslöshet till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet att halvera den öppna arbetslösheten är mycket ambitiöst. Under&lt;br&gt;den djupa lågkonjunkturen i böljan av 1990-talet försvann mer än 500.000&lt;br&gt;arbetstillfällen. All europeisk erfarenhet pekar på svårigheten att få ned&lt;br&gt;arbetslösheten när den väl har nått en hög nivå. Uppgiften är svår, men inte&lt;br&gt;omöjlig. Det är inte nog med att jobb skall skapas för de arbetslösa. Dess-&lt;br&gt;utom måste jobb skapas för de latent arbetssökande som åter efterfrågar ett&lt;br&gt;jobb när möjligheten att fa ett jobb ökar. Därtill kommer den normala årliga&lt;br&gt;ökningen av arbetskraften. Sverige kommer därför att behöva flera år av god&lt;br&gt;sysselsättningstillväxt för att lyckas i kampen mot arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har uppnåtts?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken har varit framgångsrik. Den bild som tecknades i&lt;br&gt;vårpropositionen (prop. 1995/96:150) visar en i flera avseenden positiv&lt;br&gt;utveckling de två första åren av mandatperioden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- BNP ökade med 3,0 procent 1995 och beräknas öka med 1,4 procent&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Sysselsättningen ökade med 61.000 personer 1995 och beräknas öka med&lt;br&gt;ytterligare 16.000 personer 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den öppna arbetslösheten minskade med 8.000 personer 1995 och be-&lt;br&gt;räknas minska med ytterligare 20.000 personer 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Inflationen beräknas falla från 2,6 procent 1995 till 1,9 procent 1996.&lt;br&gt;Inflationen är nu lägre än den har varit på decennier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bytesbalansen visade ett rekordstort överskott på 35 miljarder kronor&lt;br&gt;1995 och beräknas ha ett överskott på 31 miljarder kronor 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sunda statsfinanser och stabila priser är grunden i regeringens strategi för en&lt;br&gt;halverad arbetslöshet. Saneringen av de offentliga finanserna är en nödvän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dig förutsättning för att arbetslösheten uthålligt skall kunna bekämpas. Må-&lt;br&gt;len är att stabilisera statsskulden som andel av BNP 1996, att reducera un-&lt;br&gt;derskottet i de offentliga finanserna till mindre än 3 procent av BNP 1997&lt;br&gt;och att nå balans i de offentliga finanserna 1998. Utgiftstaket ligger fast. Att&lt;br&gt;fullfölja budgetsaneringen är en avgörande förutsättning för att räntorna&lt;br&gt;skall kunna pressas ned och för att vårt lands ekonomi åter skall kunna stär-&lt;br&gt;kas. Även i dessa avseenden har den ekonomiska politiken varit framgångs-&lt;br&gt;rik de första två åren:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den offentliga sektorns finansiella underskott minskade från 10,8 procent&lt;br&gt;av BNP 1994 till 8,1 procent 1995 och beräknas minska till 5,1 procent&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Räntan på en femårig statsobligation har minskat från ca 11 procent i&lt;br&gt;april 1995 till ca 7,5 procent i början av juni 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Riksbanken har sedan årsskiftet sänkt den s.k. reporäntan från ca 8,9&lt;br&gt;procent till 6,3 procent i början av juni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den svenska kronan har stärkts med över 15 procent mot ecu-index se-&lt;br&gt;dan april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan vårpropositionen presenterades i april 1996 finns det tecken på att&lt;br&gt;den ekonomiska utvecklingen har varit något svagare än enligt prognos-&lt;br&gt;erna. De offentliga finanserna tycks emellertid ha utvecklats något starkare.&lt;br&gt;Ett särskilt problem är att sysselsättningen inte har utvecklats fullt så positivt&lt;br&gt;och att arbetslösheten inte har minskat i den takt som då förväntades. Den&lt;br&gt;minskning som skett av antalet sysselsatta de senaste månaderna är oroande.&lt;br&gt;Delvis hänger denna utveckling samman med den fördjupade och utdragna&lt;br&gt;avmattningen av den internationella konjunkturen, särskilt i EU:s kärnlän-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare insatser behövs!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ekonomiska vårpropositionen beräknades att den öppna arbetslös-&lt;br&gt;heten skulle komma att minska med ca 30.000 personer mellan 1994 och&lt;br&gt;1996. Den skulle därmed komma att uppgå till 7,2 procent i år. Uppdraget är&lt;br&gt;således att minska den öppna arbetslösheten med ytterligare 3,2 procent-&lt;br&gt;enheter, vilket motsvarar ca 140.000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårpropositionen beräknades vidare den öppna arbetslösheten sjunka&lt;br&gt;från 7,2 procent 1996 till 5,7 procent år 2000. Det motsvarar en minskning&lt;br&gt;av arbetslösheten med drygt 60.000 personer. Dessa beräkningar baserades&lt;br&gt;på en tillväxt om 2-2,5 procent per år fram till sekelskiftet och inkluderade&lt;br&gt;effekten av den omfattande utbildningssatsningen. De åtgärder som nu pre-&lt;br&gt;senteras bedöms minska arbetslösheten de närmaste åren med ytterligare ca&lt;br&gt;40.000 personer. Samtidigt har utvecklingen hittills i år varit något svagare&lt;br&gt;när det gäller sysselsättning och arbetslöshet än vad som förutsågs i vårpro-&lt;br&gt;positionen. Den sammantagna effekten av nya förutsättningar och åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är svårbedömd. Det är emellertid klart att den ekonomiska tillväxten måste&lt;br&gt;bli högre och att svensk ekonomi måste fungera bättre för att det uppsatta&lt;br&gt;målet skall kunna nås. Detta kommer att kräva fortsatta insatser och en upp-&lt;br&gt;slutning från alla parter kring uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lägga en god grund för en långsiktigt hållbar utveckling och&lt;br&gt;sysselsättningsökning behövs en helhetssyn i den ekonomiska politiken. En&lt;br&gt;grundläggande förutsättning är att återupprätta sunda offentliga finanser och&lt;br&gt;vidmakthålla prisstabilitet. Vidare krävs åtgärder som främjar tillväxten på&lt;br&gt;lång sikt. Det gäller både åtgärder som stärker individens kompetens och&lt;br&gt;åtgärder som förbättrar ekonomins funktionssätt. Slutligen behövs i dagens&lt;br&gt;läge även åtgärder som relativt snabbt stimulerar produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett livslångt lärande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möta framtidens utmaningar krävs en höjd kunskaps- och&lt;br&gt;kompetensnivå. Sveriges främsta konkurrensmedel skall vara en välutbildad,&lt;br&gt;kvalificerad och välbetald arbetskraft - inte en lågproduktiv och lågbetald&lt;br&gt;arbetskraft. Det kräver att utbildningen byggs ut och förbättras. Det fordrar&lt;br&gt;dessutom en förstärkt kompetensutveckling inom arbetslivet samt ett bättre&lt;br&gt;utnyttjande av befintlig kompetens. Det kräver också att utbildningen sker&lt;br&gt;under hela det yrkesverksamma livet, och inte enbart i unga år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen framhöll i vårpropositionen att utbildningen måste förbättras&lt;br&gt;och byggas ut. Alla ungdomar skall tillförsäkras en god utbildning som&lt;br&gt;lägger grunden för ett livslångt lärande. Arbetslösa med låg utbildningsnivå&lt;br&gt;skall ges chansen att förbättra sina kunskaper och därmed sina möjligheter&lt;br&gt;på arbetsmarknaden. Den reguljära utbildningen byggs därför ut med&lt;br&gt;100.000 platser i vuxenutbildningen under fem år samtidigt som ett särskilt&lt;br&gt;utbildningsbidrag motsvarande arbetslöshetsersättningen införs.&lt;br&gt;Utbildningssatsningen vänder sig i första hand till arbetslösa med lägre&lt;br&gt;utbildningsnivå än treårigt gymnasium. Därutöver riktar sig satsningen ock-&lt;br&gt;så till anställda som helt eller delvis saknar gymnasieutbildning. Regeringen&lt;br&gt;föreslår dessutom att antalet platser vid universitet och högskolor utökas&lt;br&gt;med 30.000. Detta sker successivt fram till och med höstterminen 1999.&lt;br&gt;Denna massiva utbildningssatsning kostar ca 9,6 miljarder kronor per år när&lt;br&gt;den är fullt utbyggd och finansieras främst genom höjda energiskatter och&lt;br&gt;besparingar på arbetsmarknadspolitikens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starka företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möta framtidens utmaningar krävs också goda villkor för företag och&lt;br&gt;företagande. Det är i huvudsak inom den privata sektorn som de nya jobben&lt;br&gt;måste komma. Skatte- och näringspolitiken skall bidra till goda generella&lt;br&gt;förutsättningar för företagande i Sverige. Ett starkt omvandlingstryck och ett&lt;br&gt;gott företags- och företagarklimat stärker Sveriges långsiktiga konkurrens-&lt;br&gt;kraft. Sverige har sedan länge ett skattesystem som är förmånligt för företa-&lt;br&gt;gande. Regeringen lägger i denna proposition förslag om lättnader som yt-&lt;br&gt;terligare förbättrar villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgiften reduceras från den 1 januari 1997 med fem procent-&lt;br&gt;enheter för den del av lönesumman i ett företag som understiger 600.000&lt;br&gt;kronor. Därigenom stimuleras särskilt de mindre företagen. Även egenföre-&lt;br&gt;tagare omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En permanent lättnad aviseras i dubbelbeskattningen med inriktning mot&lt;br&gt;små och medelstora företag. Vidare aviseras ändringar i räntefördelningen&lt;br&gt;för enskilda näringsidkare för att underlätta generationsskiften. Dessutom&lt;br&gt;kommer arbetet att intensifieras för att förenkla skattereglerna för enskilda&lt;br&gt;näringsidkare. För att förenkla skatteuppbörden särskilt för småföretag&lt;br&gt;kommer ett nytt enklare skatteuppbördssystem - skattekonton - att införas.&lt;br&gt;En översyn av skatte- och förmånsreglema för utländska experter och andra&lt;br&gt;nyckelpersoner skall ske. Slutligen har regeringen fattat beslut som innebär&lt;br&gt;att tullrutinema vid export förenklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bättre förutsättningar försmå- och medelstora företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att föra landet ut ur sysselsättningskrisen krävs en omfattande förnyelse&lt;br&gt;av näringslivet. Förnyelsen måste bygga på investeringar i ny kunskap, på&lt;br&gt;bättre utnyttjande av kompetens och ny teknologi samt på innovationer.&lt;br&gt;Regeringen avsätter därför 1 miljard kronor till programmet för&lt;br&gt;småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt. Programmet, som har en&lt;br&gt;tydlig småföretagsinriktning, avser att underlätta för Sverige att utveckla&lt;br&gt;kunskapssamhället, göra det enklare att vara företagare och att påbörja om-&lt;br&gt;ställningen mot en hållbar utveckling. Programmet innebär bland annat att&lt;br&gt;en delegation för förenkling för småföretagen inrättas vars uppgift är att&lt;br&gt;redovisa förslag som kan stimulera till nyetableringar samt möjligheter till&lt;br&gt;förenklingar av regler för småföretag. Utöver småföretagsprogrammet avser&lt;br&gt;regeringen att initiera en bred samverkan i länen för en effektiv närings- och&lt;br&gt;regionalpolitik inriktad mot de mindre företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande konkurrens är nödvändig för att Sverige skall förbli en&lt;br&gt;nation med en stark ekonomi och en hög levnadsstandard. Ett högt&lt;br&gt;konkurrenstryck driver på strukturomvandlingen så att resurser flyttas från&lt;br&gt;låg- till högproduktiv verksamhet. Det motiverar också företagen att succes-&lt;br&gt;sivt utveckla och förbättra sin produktionsteknik. Genom vårt medlemskap&lt;br&gt;i EU har förutsättningarna för svenska företag i viss mån förändrats. För att&lt;br&gt;ytterligare öka konkurrensen i den svenska ekonomin vill regeringen me-&lt;br&gt;dverka till att ännu fler svenska företag prövas i en internationell och mer&lt;br&gt;konkurrensutsatt miljö. Det skall ske genom att förbättra möjligheterna för&lt;br&gt;svenska företag att komma in på nya marknader, inte minst i Östersjöområ-&lt;br&gt;det, och genom att underlätta för utländska investeringar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstesektorn fyller en allt viktigare funktion i samhällsekonomin. Sek-&lt;br&gt;torn är mycket differentierad och där återfinns i dag såväl låg- som höglöne-&lt;br&gt;yrken. Omsättningen av konsumenttjänster, dvs tjänster riktade mot hus-&lt;br&gt;hållen och som köps av privatpersoner, har dock avtagit i takt med att löne-&lt;br&gt;skillnaderna minskat och genom att den offentliga sektorn vuxit, bl. a. genom&lt;br&gt;utbyggnaden av barn- och äldreomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den höga arbetslösheten och att enkla tjänster tidigare&lt;br&gt;fungerade som en introduktion till arbetsmarknaden finns det skäl att se över&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regelsystemet. Regeringen kommer att låta göra en sådan översyn av regler-&lt;br&gt;na för anlitande av tjänster och analysera vilken roll privatpersoners köp av&lt;br&gt;tjänster har för samhällsekonomin och föreslå regeländringar som stimulerar&lt;br&gt;utbud och efterfrågan på tjänster riktade mot hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande arbetsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken har en central roll i den ekonomiska politiken. Den&lt;br&gt;skall främja tillväxt och sysselsättning genom att öka flexibiliteten på arbets-&lt;br&gt;marknaden, motverka inflationsdrivande flaskhalsar, stärka arbetskraftens&lt;br&gt;kompetens och förebygga permanent utslagning av individer från arbetsli-&lt;br&gt;vet. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken har traditionellt vilat på arbetslin-&lt;br&gt;jen, dvs aktivitet framför passivitet. Under senare år har det blivit alltmer&lt;br&gt;uppenbart att kompetenshöjning måste vara ett centralt inslag i strategin för&lt;br&gt;att återföra arbetslösa till reguljärt arbete. Nu tar regeringen steget fullt ut.&lt;br&gt;Arbetslinjen utvecklas till att bli arbets- och kompetenslinjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken förnyas. De lokala arbetsförmedlingarna stärks&lt;br&gt;samtidigt som de centrala resurserna reduceras. Kommunerna får en tyd-&lt;br&gt;ligare roll. Användningen av de arbetsmarknadspolitiska medlen blir mer&lt;br&gt;flexibel och individinriktad. Konkreta och realistiska individuella handlings-&lt;br&gt;planer upprättas mellan den arbetssökande och arbetsförmedlingen. Syftet är&lt;br&gt;att snabbt hjälpa den arbetssökande att återgå till den reguljära arbetsmar-&lt;br&gt;knaden samtidigt som både den arbetssökandes och arbetsförmedlingens&lt;br&gt;ansvar förtydligas. Reguljär utbildning skall inte bedrivas inom arbetsmar-&lt;br&gt;knadspolitiken, med undantag för utbildning av utomnordiska invandrare&lt;br&gt;som har varit arbetslösa och inskrivna vid arbetsförmedlingen i minst två år&lt;br&gt;samt i vissa fall arbetshandikappade. Kvinnor som har varit arbetslösa en&lt;br&gt;längre tid får ett förlängt starta-eget bidrag. Decentralisering och målstyr-&lt;br&gt;ning ökar samtidigt som uppföljning och utvärdering av politiken stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen roll som omställningsförsäkring förstärks. Den&lt;br&gt;skall bidra till trygghet för arbetstagarna samtidigt som den skall underlätta&lt;br&gt;den nödvändiga omställningen för den som förlorat sitt arbete. Den måste&lt;br&gt;därför vara utformad som en inkomstbortfallsförsäkring. Syftet med arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen är att den skall ge trygghet under en relativt kort och&lt;br&gt;aktiv omställningsperiod. Regeringen konkretiserar därför nu hur länge man&lt;br&gt;skall kunna varva arbetslöshet med åtgärder utan ordinarie arbete, den s.k.&lt;br&gt;bortre parentesen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen bör&lt;br&gt;höjas till 80 procent den 1 januari 1998. Höjningen kostar 1,5 miljarder&lt;br&gt;kronor och skall finansieras fullt ut genom regelförändringar inom arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen. I samband med denna proposition föreslås förändringar&lt;br&gt;i arbetsvillkor och förvärvsbegrepp som beräknas reducera utgifterna med&lt;br&gt;0,5 miljarder kronor fr.o.m. 1997. Återstående besparingar på 1,0 miljarder&lt;br&gt;kronor skall genomföras fr.o.m. 1998 och kommer att avse förändringar&lt;br&gt;inom arbetslöshetsförsäkringen. En tillräcklig finansiering är en begränsning&lt;br&gt;av uppräkningen av ersättningen på grund av löneavtal till högst två procent&lt;br&gt;och en samordning av arbetslöshetsersättningen med avgångsvederlag, se-&lt;br&gt;mesterersättning och föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönebildningen måste förbättras. Utgångspunkten måste vara att Sverige,&lt;br&gt;även vid väsentligt lägre arbetslöshetsnivåer än den nuvarande, skall ha en&lt;br&gt;lönekostnadsutveckling på låg europeisk nivå. En likartad syn på löneut-&lt;br&gt;vecklingen har uttryckts av den s.k. Edingruppen, inom vilken enighet råder&lt;br&gt;om att löneökningarna i Sverige inte bör vara högre än i övriga länder i&lt;br&gt;OECD-Europa. Lönebildningen måste utformas så att de arbetslösas intres-&lt;br&gt;sen tas tillvara i större utsträckning än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ta Sverige ut ur massarbetslösheten behövs ett nytt kontrakt för&lt;br&gt;samverkan på lönebildningens område. I samband med vårpropositionen&lt;br&gt;inbjöd regeringen arbetsmarknadens parter till att inför regeringen redovisa&lt;br&gt;sin syn på hur den framtida lönebildningen i Sverige skall utformas. Löne-&lt;br&gt;bildningen måste i första hand vara en fråga för arbetsmarknadens parter.&lt;br&gt;Samtidigt har staten ansvar för olika regelverk som formar förutsättningarna&lt;br&gt;för lönebildningen. Vid de diskussioner som påbörjades den 28 maj överen-&lt;br&gt;skoms att arbetsmarknadens parter senast den 10 juni 1996 skall redovisa&lt;br&gt;sin syn på lönebildningen och möjligheterna att gemensamt formulera nöd-&lt;br&gt;vändiga förändringar av förhandlings- och lönebildningssystem. Regering-&lt;br&gt;ens fortsatta agerande är beroende av de svar parterna lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsrätten behöver förändras. Den är en viktig fråga för både löntagare&lt;br&gt;och arbetsgivare. Arbetsrätten måste ha en ändamålsenlig utformning och&lt;br&gt;spegla en rimlig avvägning mellan löntagarnas behov av skydd mot god-&lt;br&gt;tyckliga och diskriminerande beslut och företagens behov av att kontinuer-&lt;br&gt;ligt kunna anpassa sin organisation och sin arbetsstyrka till förändrade förut-&lt;br&gt;sättningar och behov. Den skall också vara utformad så att den inte försvårar&lt;br&gt;för företag att nystarta och expandera. 1995 års arbetsrättskommission&lt;br&gt;nådde inte fram till en överenskommelse om en reformering av arbetsrätten.&lt;br&gt;Diskussionerna mellan arbetsmarknadens parter fortsätter nu med stöd av&lt;br&gt;medlare. Parterna skall senast den 23 augusti 1996 redovisa för regeringen&lt;br&gt;hur de anser att arbetsrätten bör förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att snabbt stimulera produktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avmattningen i den svenska ekonomin förstärker behovet av åtgärder som&lt;br&gt;snabbt stimulerar ekonomisk aktivitet. Regeringen aviserar därför att för-&lt;br&gt;månsvärdet på tjänstebilar sänks den 1 januari 1997 samtidigt som förmåns-&lt;br&gt;havarens kostnad blir beroende av den privata körsträckan. Förslaget finan-&lt;br&gt;sieras genom en justering av hur skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas&lt;br&gt;upp. Dessutom avskaffas försäljningsskatten för motorfordon, vilket finan-&lt;br&gt;sieras av en höjning av fordonsskatten. På detta sätt stimuleras förnyelsen av&lt;br&gt;bilparken, vilket är önskvärt både för aktiviteten i ekonomin och för att för-&lt;br&gt;bättra miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämpelskatten på fastigheter sätts tillfälligt ned till en tredjedel under&lt;br&gt;tiden 12 juni 1996 - 31 december 1997. Därmed minskar transaktionskost-&lt;br&gt;naden för fastigheter, vilket tillsammans med den sänkta räntenivån bör&lt;br&gt;stimulera fastighetsmarknaden. Vidare kommer behandlingen av bygg- och&lt;br&gt;planärenden inom regeringskansliet att ytterligare påskyndas för att få igång&lt;br&gt;fler byggnadsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional och kommunal utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala utvecklingen blir allt viktigare. Tillväxten måste komma hela&lt;br&gt;landet till del. Vaije region bär på sin egen tillväxtkraft, och den måste tas&lt;br&gt;till vara för att den sammanlagda utvecklingen skall bli så positiv som möj-&lt;br&gt;ligt. Det behövs ett aktivt statligt stöd till regional utveckling, framför allt i&lt;br&gt;form av en fortsatt utbyggnad av de mindre och medelstora högskolorna.&lt;br&gt;Samtidigt måste olika aktörer på både lokal och regional nivå själva aktivt&lt;br&gt;bidra till att skapa starka och dynamiska tillväxtprocesser i sin region. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att initiera en bred samverkan i länen för att åstadkomma en&lt;br&gt;effektiv tillväxtinriktad närings- och regionalpolitik. Syftet är att mobilisera&lt;br&gt;ett stort antal aktörer i länen för att åstadkomma en regional och lokal kraft-&lt;br&gt;samling för profilering och tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting måste också medverka till att målet om en hal-&lt;br&gt;verad arbetslöshet skall kunna uppnås. I enlighet med en tidigare träffad&lt;br&gt;överenskommelse har Kommun- och Landstingsförbunden bl. a. utfäst sig att&lt;br&gt;verka för att kommuner och landsting inte höjer skatten under 1997 och&lt;br&gt;1998 samt att de i möjligaste mån undviker att säga upp fast anställd per-&lt;br&gt;sonal så att denna inte hamnar i öppen arbetslöshet. Regeringen åtar sig bl. a.&lt;br&gt;att hålla statsbidragen på en nominellt oförändrad nivå och senarelägger&lt;br&gt;införandet av ett lagstadgat balanskrav för kommunerna till 1999 och för&lt;br&gt;landstingen till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre långtidsarbetslösa kommer att fa en möjlighet att med bibehållen&lt;br&gt;ersättningsnivå sysselsättas i kommunerna, landstingen och staten under&lt;br&gt;1997 och 1998. Det finns stora behov av kompletterande insatser inom vård,&lt;br&gt;omsorg och andra områden som kan tillfredsställas på detta sätt. Målet är att&lt;br&gt;detta program skall omfatta ca 40.000 äldre långtidsarbetslösa. Vidare kom-&lt;br&gt;mer kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken att öka ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hållbar utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöpolitiken har en övergripande roll i strategin för hög tillväxt och ökad&lt;br&gt;sysselsättning. Tillväxten stimuleras genom att vi ställer just de krav på&lt;br&gt;omställning av det svenska samhället som behövs för att tillväxten skall ske&lt;br&gt;på ett ekologiskt hållbart sätt. En tillväxt som bygger på rovdrift av naturen&lt;br&gt;är ingen långsiktigt hållbar tillväxt. Sverige skall därför ligga i frontlinjen&lt;br&gt;när det gäller att utveckla och använda ny miljöteknik. Kretsloppssamhället&lt;br&gt;ger nya jobb och nya företag. Sverige skall sträva efter att vara ett före-&lt;br&gt;gångsland där tillväxt och ekologi går hand i hand. Visionen är att skapa det&lt;br&gt;ekologiskt hållbara samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett program om 1 miljard kronor för fem år för miljöinvesteringar&lt;br&gt;genomförs för att stimulera kretsloppsanpassning av VA- och avfallssystem,&lt;br&gt;bostadsområden och byggande. I övrigt föreslås insatser för att stärka miljö-&lt;br&gt;profilen inom arbetsmarknadspolitiken, näringsspolitiken m.m. En avfalls-&lt;br&gt;skatt skall införas 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De internationella finansieringsinstitutionerna gör betydande insatser på&lt;br&gt;miljöområdet. Det gäller särskilt inom åtgärdprogrammet för att återställa&lt;br&gt;Östersjöns ekologiska balans. Genom vårt medlemskap i EU blev Sverige&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delägare i Europeisk investeringsbanken, EIB. Av bankens totala utlåning&lt;br&gt;gick förra året drygt 30 miljarder kronor till olika miljöförbättrande åtgärder.&lt;br&gt;I Sverige har EIB sedan medlemskapet undertecknat lån till miljöprojekt om&lt;br&gt;drygt 500 miljoner kronor. För Nordiska investeringsbanken, NIB, spelar&lt;br&gt;miljöprojekten också en viktig roll. Av NIB:s nordiska lån under 1995 avsåg&lt;br&gt;nästan en tredjedel, ca 2,4 miljarder kronor, projekt med anknytning till&lt;br&gt;miljöinvesteringar. Som ett led i de gemensamma nordiska ansträngningarna&lt;br&gt;på miljöområdet finns dessutom ett förslag om att inrätta en miljölånefacili-&lt;br&gt;tet i NIB. Förslaget innebär en låneram om ca 830 miljoner kronor som&lt;br&gt;skulle utnyttjas för miljöinvesteringar av nordiskt intresse i närområdet.&lt;br&gt;Förutom gynnsamma miljöeffekter skulle förslaget ge svenska företag ökade&lt;br&gt;möjligheter att delta i denna typ av projekt. Kostnaden för Sveriges medver-&lt;br&gt;kan utgörs av erforderliga avsättningar för det svenska garantiåtagandet&lt;br&gt;under lånefaciliteten. Dessa avsättningar skall finansieras inom ramen för&lt;br&gt;östbiståndet. Regeringen verkar aktivt i den nordiska kretsen för att detta&lt;br&gt;förslag skall förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt energisystem skall utvecklas. Regeringen har påbörjat överlägg-&lt;br&gt;ningar med samtliga riksdagspartier om energipolitiken. Regeringen efter-&lt;br&gt;strävar en bred parlamentarisk majoritet kring frågan om omställningen av&lt;br&gt;energisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kampen mot arbetslösheten måste också bedrivas på en europeisk nivå.&lt;br&gt;Toppmötet i Madrid mellan EU:s stats- och regeringschefer upprepade att&lt;br&gt;sysselsättningen är den viktigaste frågan för EU och dess medlemsstater.&lt;br&gt;Samordningen mellan medlemsländerna behöver stärkas. Åtgärder som&lt;br&gt;visat sig framgångsrika i ett land skall med fördel kunna prövas i andra län-&lt;br&gt;der. Regeringen har i detta sammanhang föreslagit en revidering av EU:s&lt;br&gt;fördrag genom att ett särskilt sysselsättningskapitel införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Östersjöområdet kommer att ha en särskild betydelse för&lt;br&gt;vår egen tillväxt och ekonomiska utveckling under lång tid framöver. En&lt;br&gt;ökad ekonomisk integration inom regionen kan leda till en stark och dyna-&lt;br&gt;misk utveckling i länderna kring Östersjön och skapa en attraktiv miljö för&lt;br&gt;produktion och annan näringsverksamhet. Toppmötet i Visby syftade till att&lt;br&gt;vitalisera Östersjöregionen och öka utbytet mellan länderna kring regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsministern har för riksdagen redovisat hur regeringen avser att driva&lt;br&gt;de svenska engagemanget i Östersjösamarbetet vidare. Fem områden utpe-&lt;br&gt;kades som särskilt viktiga: exportindustrin inkl, livsmedelsområdet, energi-,&lt;br&gt;utbildnings- och miljöområdena samt betalningssystemen. Olika energi-&lt;br&gt;system behöver knytas samman. Fler svenskar behöver lära sig de språk&lt;br&gt;som talas på andra sidan Östersjön samtidigt som Sverige måste kunna er-&lt;br&gt;bjuda fler av våra grannländers ungdomar att ta del av utbudet på svenska&lt;br&gt;universitet och högskolor. Stora steg har redan tagits för att rädda miljön i&lt;br&gt;och kring Östersjön, men ytterligare initiativ måste tas. De unga demokrati-&lt;br&gt;ernas infrastruktur måste stärkas, annars kan förutsättningarna för ett levan-&lt;br&gt;de näringsliv radikalt försämras. Därigenom kan tillväxten stärkas och ar-&lt;br&gt;betslösheten minska. För att lyfta fram Östersjöregionens betydelse för till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;växt och sysselsättning i Sverige inrättas en fond som tillförs 1 miljard kro-&lt;br&gt;nor. Regeringen har för avsikt att besluta om vissa ändringar i nuvarande&lt;br&gt;regler när det gäller den garantiram, för export till och investeringar i främst&lt;br&gt;Baltikum och Ryssland, som EKN administrerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande uppföljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårpropositionen redovisades kalkyler för den ekonomiska utvecklingen i&lt;br&gt;vilka den öppna arbetslösheten reducerades till 5,7 procent år 2000.1 dessa&lt;br&gt;beräkningar ingick effekterna av den omfattande utbildningsatsningen. De&lt;br&gt;innebar att det återstod ett gap på 1,7 procentenheter, ca 70.000 personer,&lt;br&gt;som måste slutas för att nå målet om en halvering av den öppna arbets-&lt;br&gt;lösheten till 4 procent år 2000. I vårpropositionen redovisades även ett s.k.&lt;br&gt;tillväxtaltemativ, i vilket den öppna arbetslösheten skulle komma att falla till&lt;br&gt;4 procent vid sekelskiftet. De båda alternativen illustreras i diagram 3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Öppen arbetslöshet enligt vårpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03207/prop_199596__207-3.png" style="width:293pt;height:216pt;"/&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition redovisas ett antal åtgärder för att ytterligare stärka&lt;br&gt;tillväxten och minska arbetslösheten. De förslag som regeringen nu redovi-&lt;br&gt;sar beräknas minska den öppna arbetslösheten med ytterligare ca 40.000&lt;br&gt;personer de närmaste åren. I första hand är det ett resultat av den åtgärd som&lt;br&gt;handlar om att sysselsätta äldre långtidsarbetslösa i kommunerna, lands-&lt;br&gt;tingen och staten. Samtidigt har dock utveckling av sysselsättning och&lt;br&gt;arbetslöshet i böljan av 1996 varit något sämre än vad som tidigare antagits.&lt;br&gt;Den sammantagna effekten av en något svagare ekonomi och de nya åtgär-&lt;br&gt;derna är svår att bedöma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare presenteras ett antal åtgärder i syfte att förbättra ekonomins funk-&lt;br&gt;tionssätt. Det kommer att krävas en väl fungerande ekonomi samt även i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt gynnsamma förutsättningar för att nå målet om en halvering av den&lt;br&gt;öppna arbetslösheten. De kalkyler som redovisades i vårpropositionen tydde&lt;br&gt;på att BNP-tillväxten fram till sekelskiftet skulle behöva vara i storleksord-&lt;br&gt;ningen 3 procent per år för att sysselsättningen skall öka i den omfattning&lt;br&gt;som krävs för att nå målet. Särskilt måste lönebildningen fungera väl så att&lt;br&gt;en sådan tillväxt kan komma till stånd utan att inflationen tilltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig förutsättning är ökat förtroende för den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och den ekonomiska utvecklingen så att efterfrågan och investe-&lt;br&gt;ringar stärks. Företagen måste få en starkare tilltro till den svenska ekono-&lt;br&gt;min och till spelreglerna på arbetsmarknaden så att de i än större utsträck-&lt;br&gt;ning investerar och ökar sysselsättningen. Medborgarnas tilltro till olika&lt;br&gt;försäkringssystem måste stärkas. Tydliga och stabila regler måste gälla vid&lt;br&gt;sjukdom, arbetslöshet och pension. Trygga individer förmår att ta de initiativ&lt;br&gt;som driver utvecklingen framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt finns en betydande osäkerhet om den ekonomiska utveck-&lt;br&gt;lingen. Den internationella konjunkturen är för närvarande inne i en avmatt-&lt;br&gt;ningsfas. Det kan inte uteslutas att den blir både djupare och mer långvarig&lt;br&gt;än förutsett. Vidare finns en osäkerhet om den svenska ekonomins förmåga&lt;br&gt;att skapa nya jobb i den utsträckning som krävs. Det krävs en nationell sam-&lt;br&gt;ling kring uppgiften att halvera den öppna arbetslösheten till sekelskiftet.&lt;br&gt;Inte minst måste arbetsmarknadens parter medverka till att de pågående&lt;br&gt;diskussionerna om såväl lönebildningen som arbetsrätten leder till överen-&lt;br&gt;skommelser som stärker den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att regelbundet följa upp utvecklingen på arbets-&lt;br&gt;marknaden. En avstämning i förhållande till målet om en halverad arbets-&lt;br&gt;löshet år 2000 kommer att redovisas för riksdagen vaije halvår i anslutning&lt;br&gt;till vårpropositionen och budgetpropositionen. Detta kommer att ske med&lt;br&gt;böljan våren 1997. Därmed inleds en procedur av samma slag som den som&lt;br&gt;gäller för konvergensprogrammet. Vid avstämningstillfällena kommer ytter-&lt;br&gt;ligare åtgärder att kunna vidtas, om utvecklingen på ett ofördelaktigt sätt&lt;br&gt;skulle komma att avvika från den avsedda. Avstämningama kommer att&lt;br&gt;knytas ihop med uppföljningen av den politik för arbete, trygghet och ut-&lt;br&gt;veckling som redovisades i den s.k. tillväxtpropositionen och med det flerå-&lt;br&gt;riga sysselsättningsprogram, som Sverige liksom övriga EU-länder skall&lt;br&gt;redovisa varje år. Därmed ges i Sverige sysselsättning och arbetslöshet en&lt;br&gt;lika ambitiös hantering som EU:s konvergenskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en sådan procedur stärks förutsättningarna för att målet om en&lt;br&gt;halvering av den öppna arbetslösheten till sekelskiftet skall kunna förverk-&lt;br&gt;ligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1*** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Den ekonomiska utvecklingen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den internationella utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten i OECD-området väntas bli något svagare i år än förra året. Rege-&lt;br&gt;ringens bedömning är att den nuvarande avmattningen är tillfällig. Det finns&lt;br&gt;dock tecken som pekar mot att vändningen i ekonomin kan komma något&lt;br&gt;senare än vad som tidigare förutsågs. Den svenska sysselsättningen och&lt;br&gt;tillväxten är därför mycket beroende av den internationella ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen. Det kan således inte uteslutas att avmattningen blir djupare&lt;br&gt;och mer långvarig än förväntat. Sverige är ett litet och handelsberoende&lt;br&gt;land. En djup konjunkturnedgång i övriga Europa, USA eller Asien skulle&lt;br&gt;allvarligt försvåra möjligheten att halvera arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framför allt i Europa som tillväxten är svagare än väntat. Både&lt;br&gt;OECD och EU- kommissionen har gjort nedrevideringar avseende BNP-&lt;br&gt;tillväxten så att de nu ligger närmare den bedömning som den svenska rege-&lt;br&gt;ringen gjorde i vårpropositionen. OECD beräknar tillväxten för OECD-&lt;br&gt;Europatill 1,6 procent 1996 och 2,7 procent 1997. Kommissionens prognos&lt;br&gt;för EU-ländema är 1,5 procent 1996 och 2,4 procent 1997. Motsvarande&lt;br&gt;bedömning i vårpropositionen var 1,7 procent 1996 och 2,5 procent 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta konjunkturbedömare räknar med att avmattningen i Europa är&lt;br&gt;mild och tillfällig och att tillväxten tar fart igen nästa år. I Tyskland pekar ett&lt;br&gt;flertal signaler i den riktningen. Både Storbritannien och Frankrike hade&lt;br&gt;förhållandevis god tillväxt första kvartalet 1996. En bidragande orsak till att&lt;br&gt;tillväxten kan förväntas ta fart igen är att räntorna har fallit. Dessutom är&lt;br&gt;inflationstakten i de flesta EU-länder mycket låg vilket innebär goda förut-&lt;br&gt;sättningar för ännu lägre räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Förenta Staterna har tillväxten däremot åter böijat ta fart. Privat kon-&lt;br&gt;sumtion och investeringar utvecklades starkt under första kvartalet 1996.&lt;br&gt;Arbetslösheten fortsätter att sjunka trots att sysselsättningen inte ökar nämn-&lt;br&gt;värt Vidare har de central- och sydamerikanska ekonomierna återhämtat sig&lt;br&gt;efter de problem som uppstod i samband med Mexikokrisen januari 1995&lt;br&gt;och tillväxten förväntas bli god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i Japan har tillväxten tagit fart. Efter flera år av stagnation har den&lt;br&gt;japanska ekonomin påbörjat en återhämtning. Mycket låga räntor i kombi-&lt;br&gt;nation med finanspolitisk stimulans har bidragit till denna utveckling. By-&lt;br&gt;tesbalansunderskottet fortsätter att minska. Tillväxten i de övriga asiatiska&lt;br&gt;ekonomierna fortsätter att vara mycket god. I Kina bedöms tillväxttakten&lt;br&gt;fortfarande ligga runt 10 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet östuropeiska länder är nu inne i en återhämtningsfas efter den&lt;br&gt;djupa krisen i samband med planekonomins sönderfall. Det forna östblocket&lt;br&gt;beräknas 1996 för första gången sedan 1989 sammantaget ha en positiv&lt;br&gt;tillväxt. Potentialen för fortsatta produktionsökningar är mycket stor, inte&lt;br&gt;minst mot bakgrund av det kraftiga fallet i produktionsnivån under senare år.&lt;br&gt;I hela regionen finns dock en osäkerhet om i vilken takt marknadsanpass-&lt;br&gt;ningen kommer att fortsätta. De baltiska länderna, förutom Litauen, upp-&lt;br&gt;visar en fortsatt hög tillväxt på 4-5 procent. Rysslands tillväxt blev negativ&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förra året, men förväntas stiga till mellan 2 och 4 procent under det inne-&lt;br&gt;varande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårpropositionen bedömdes tillväxten till 1,4 procent 1996 och 2,0 procent&lt;br&gt;1997. Det finns tecken som tyder på att den svenska ekonomin utvecklas&lt;br&gt;något svagare. Läget är emellertid svårbedömt och statistiken inte entydig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandeln utvecklades något svagare än förväntat första kvartalet&lt;br&gt;1996, vilket sannolikt var en effekt av den svagare tillväxten i Europa. Ex-&lt;br&gt;porten var dock stark i april trots den senaste tidens förstärkning av den&lt;br&gt;svenska kronan, vilket tyder på att svenska företag fortfarande håller sina&lt;br&gt;marknadsandelar. Handelsbalansen för april visar att exporten ökat med 5&lt;br&gt;procent sedan årets början vilket är mer än helårsprognosen i vårpropositio-&lt;br&gt;nen. Ett enskilt månadsvärde måste dock tolkas med stor försiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfallsstatistiken tyder vidare på att även privat konsumtion har utveck-&lt;br&gt;lats något svagare än förväntat. Omsättningen i detaljhandeln låg enligt SCB&lt;br&gt;under det första kvartalet 1,3 procent lägre än under motsvarande period&lt;br&gt;förra året. Nybilsregistreringen har också blivit något sämre än förväntat.&lt;br&gt;Avvikelsen är dock tämligen liten, men det kan vara en signal om att hus-&lt;br&gt;hållen är mindre köpbenägna än vad som tidigare antagits. I SCB:s senaste&lt;br&gt;undersökning av inköpsplaner finns inte heller några tecken som tyder på att&lt;br&gt;hushållen skulle vara på väg att öka konsumtionstakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bruttoinvesteringar har mycket lite information tillkommit&lt;br&gt;sedan vårpropositionen. Nybyggnationen av bostäder blev något lägre än&lt;br&gt;förväntat under det första kvartalet. Detta kompenseras dock av ett betydligt&lt;br&gt;högre antal påbörjade ombyggnationer än vad som tidigare beräknats.&lt;br&gt;Bostadsinvesteringama har därmed vänt uppåt. Enligt den senaste konjunk-&lt;br&gt;turbarometem fortsätter också industrins produktionsutbyggnad i relativt&lt;br&gt;stor omfattning. Mot bakgrund av denna information samt den fortsatta&lt;br&gt;räntenedgången är det sannolikt att investeringsutvecklingen blir fortsatt&lt;br&gt;positiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även andra tecken som tyder på att tillväxten håller på att åter-&lt;br&gt;hämta sig. Industrins förväntningar om orderingång är starka. Den fortsatt&lt;br&gt;goda utvecklingen för statens finanser ökar framtidstron och förbättrar möj-&lt;br&gt;ligheterna till lägre räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förbättrade utsikterna för prisstabilitet och de minskade inflationsför-&lt;br&gt;väntningarna möjliggjorde för Riksbanken att i början av 1996 inleda en&lt;br&gt;sänkning av styrräntorna - hittills i år har reporäntan sänkts med ca 2,6 pro-&lt;br&gt;centenheter. Räntorna på femåriga statsobligationer har sedan årsskiftet gått&lt;br&gt;ned med ca 0,6 procentenheter och motsvarande räntemarginal mot de tyska&lt;br&gt;räntorna har minskat med ca 1,0 procentenheter. I vårpropositionen beräk-&lt;br&gt;nades räntan på en svensk femårig obligation i slutet av 1996 ha fallit till 7,5&lt;br&gt;procent. Genom den senaste tidens räntenedgång har sannolikheten ökat att&lt;br&gt;denna nivå kommer att underskridas. Den svenska kronan har också stärkts&lt;br&gt;något mer än vad som tidigare har antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lägre tillväxt påverkar de offentliga finanserna i negativ riktning. Sam-&lt;br&gt;tidigt har under senare tid framkommit uppgifter som talar för att de offent-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liga finanserna utvecklas bättre än tidigare förutsett. Skatteintäkterna ökar&lt;br&gt;snabbare än väntat. Detta har bland annat medfört att Riksgäldskontoret har&lt;br&gt;reviderat ned sin prognos för statens lånebehov 1996 med ca 15 miljarder&lt;br&gt;kronor till 50-60 miljarder kronor mot bakgrund av att skatteinkomsterna&lt;br&gt;under perioden januari - april 1996 blev ca 10 miljarder kronor högre än&lt;br&gt;vad Riksgäldskontoret tidigare hade beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kvarstår därför bedömningen att de offentliga finansiella&lt;br&gt;sparandet kommer att understiga 3 procent av BNP 1997 utan att ytterligare&lt;br&gt;budgetförstärkande åtgärder behöver vidtas. Även målet om att nå balans i&lt;br&gt;de offentliga finanserna 1998 bedöms kunna uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Sysselsättning och arbetslöshet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de första åren på 1990-talet försvann drygt en halv miljon arbetstill-&lt;br&gt;fällen i Sverige. Av dessa var ca 410.000 i privat sektor och ca 120.000 i&lt;br&gt;offentlig sektor. Nedgångens djup var resultatet av en rad samverkande&lt;br&gt;faktorer. En kraftig uppgång av realräntan och en dramatisk omsvängning i&lt;br&gt;hushållens sparande medförde ett kraftigt fall i den inhemska efterfrågan.&lt;br&gt;Samtidigt utvecklades svensk export under början av 1990-talet mycket&lt;br&gt;dåligt eftersom överhettningen i den svenska ekonomin mot slutet av 1980-&lt;br&gt;talet hade urholkat industrins konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5.1 Totalt antal sysselsatta och arbetskraftutbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal personer, tusental&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03207/prop_199596__207-4.png" style="width:287pt;height:162pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Den svenska kronans fall i november 1992 medförde att den svenska kon-&lt;br&gt;kurrenskraften förstärktes kraftigt. Under sommaren 1993 började de första&lt;br&gt;tecknen på återhämtning att skönjas; export och industriproduktionen ökade&lt;br&gt;något. År 1994 gick svensk exportindustri mycket bra. Hemmamarknaden&lt;br&gt;stod däremot still beroende på den höga räntenivån, osäkerheten om de&lt;br&gt;offentliga finanserna och hushållens svaga inkomstutveckling. Framgångar-&lt;br&gt;na för svensk exportindustri fortsatte under 1995 efterhand som den svenska&lt;br&gt;valutan förstärktes kraftigt i samband med att den förda ekonomiska politi-&lt;br&gt;ken gav resultat och förtroendet för Sverige återvände.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan 1994 och 1996 beräknas sysselsättningen i den privata sektorn&lt;br&gt;öka med ca 97.000 personer. Samtidigt beräknas sysselsättningen minska&lt;br&gt;med ca 20.000 personer i offentlig verksamhet. Totalt innebär det att syssel-&lt;br&gt;sättningen ökar med ca 77.000 personer. Under första delen av 1996 har&lt;br&gt;dock sysselsättningen fallit beroende på avmattningen i konjunkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälften av nedgången i antalet arbetade timmar mellan 1990 och 1993&lt;br&gt;har återtagits 1996. Under samma period har endast en knapp tiondel av&lt;br&gt;sysselsättningsbortfallet återtagits. Förklaringen är bl. a. att övertidsuttaget&lt;br&gt;har ökat samtidigt som sjukfrånvaron har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner timmar&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03207/prop_199596__207-5.png" style="width:298pt;height:186pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5.2 Antalet arbetade timmar i svensk ekonomi&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03207/prop_199596__207-6.png" style="width:294pt;height:182pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande skillnad finns mellan sysselsättnings- och arbetslöshetsutveck-&lt;br&gt;lingen. Trots att sysselsättningen beräknas öka med ca 2 procent mellan&lt;br&gt;1994 och 1996 beräknas arbetslösheten endast gå ned med 0,8 procenten-&lt;br&gt;heter. Skillnaden förklaras av att arbetskraftsdeltagandet ökar. Många som&lt;br&gt;tidigare inte tyckte det var lönt att söka jobb ingår nu i arbetskraften. Detta&lt;br&gt;beror i stor utsträckning på att möjligheten att få ett jobb har ökat. Många&lt;br&gt;som har varit i utbildning - trots att de hellre velat ha ett reguljärt arbete -&lt;br&gt;finns nu på arbetsmarknaden. Sammantaget beräknas arbetskraften därför&lt;br&gt;öka med 50.000 personer mellan 1994 och 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan mitten av 1995 har antalet nyanmälda platser understigit antalet&lt;br&gt;platser som registrerats året tidigare. Antalet lediga nyanmälda platser upp-&lt;br&gt;gick till 26.000 i april 1996, vilket var 5.000 färre jämfört med samma&lt;br&gt;period året innan. Det är i stor utsträckning inom tillverkningsindustrin som&lt;br&gt;fallet har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är främst de tillfälliga jobben som har varit känsliga för förändringar&lt;br&gt;i arbetskraftsefterffågan. När sysselsättningsökningen tog fart under 1994&lt;br&gt;var det främst de tillfälliga jobben som ökade och med en viss fördröjning&lt;br&gt;steg även de fasta jobben allt eftersom uppgången stabiliserades. Den syssel-&lt;br&gt;sättningsminskning som i dag äger rum motsvaras i hög grad av en min-&lt;br&gt;skning av antalet tillfälliga jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vid tidigare lågkonjunkturer var det i högre grad män än&lt;br&gt;kvinnor som drabbades av arbetslösheten i början av 1990-talet. Detta be-&lt;br&gt;rodde framför allt på att sysselsättningen minskade kraftigast i tillverknings-&lt;br&gt;industrin och byggsektorn. Sedan den ekonomiska utvecklingen började&lt;br&gt;vända har arbetslösheten dock minskat kraftigare bland män än bland kvin-&lt;br&gt;nor. Orsaken är att män traditionellt arbetar i exportindustrin medan kvinnor&lt;br&gt;arbetar i hemmamarknadsinriktade företag och i den offentliga sektorn.&lt;br&gt;Andelen arbetslösa män är fortfarande större än andelen arbetslösa kvinnor,&lt;br&gt;men om utvecklingen fortsätter i samma takt som i dag, kommer andelen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslösa kvinnor att mot slutet av 1996 bli större än andelen arbetslösa&lt;br&gt;män. I maj 1996 var arbetslösheten bland män 7,7 procent och bland kvin-&lt;br&gt;nor 6,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det försvagade arbetsmarknadsläget har medfört att andelen långtids-&lt;br&gt;arbetslösa har ökat till 43 procent av totalt antal arbetslösa vilket motsvarar&lt;br&gt;134 000 personer. Det är en något högre andel än för ett år sedan. Andelen&lt;br&gt;är i stort sett densamma bland kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Sunda statsfinanser och stabila priser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är fast besluten att fullfölja saneringen av de offentliga finanser-&lt;br&gt;na. Det är en avgörande förutsättning för att räntorna skall kunna pressas ner&lt;br&gt;och för att vårt lands ekonomi och sysselsättninga åter skall stärkas. Målen&lt;br&gt;är att stabilisera statsskulden som andel av BNP 1996, att begränsa under-&lt;br&gt;skottet i de offentliga finanserna till mindre än 3 procent av BNP 1997 och&lt;br&gt;att Sverige skall ha de offentliga finanserna i balans 1998. Utgiftstaket ligger&lt;br&gt;fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårpropositionen presenterade regeringen kalkyler för de offentliga&lt;br&gt;finanserna som visade att underskottet i det finansiella sparandet skulle upp-&lt;br&gt;gå till 3,3 procent 1997 och 0,8 procent 1998 vid frånvaro av beslut om&lt;br&gt;ytterligare budgetförstärkningar. Regeringen föreslog därför åtgärder för att&lt;br&gt;förbättra de offentliga finanserna med 10 miljarder kronor avseende år 1997&lt;br&gt;och 12 miljarder kronor avseende år 1998. Av dessa budgetförstärkningar&lt;br&gt;utgjorde 6 miljarder kronor permanenta besparingar och 2 miljarder kronor&lt;br&gt;permanenta skatte- och avgiftshöjningar som således förbättrar de offentliga&lt;br&gt;finanserna även 1999 och framåt. Saneringsprogrammet utvidgades därmed&lt;br&gt;från 118 miljarder kronor till 126 miljarder kronor, eller till ca 8 procent av&lt;br&gt;BNP. De budgetpolitiska målen beräknades komma att uppfyllas med de&lt;br&gt;nya åtgärderna. Den förbättring av de offentliga finanserna som skall upp-&lt;br&gt;nås, från ett underskott på 12,3 procent av BNP 1993 till balans 1998, sak-&lt;br&gt;nar motstycke bland OECD-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bördorna av saneringspolitiken har en rimlig fördelningspolitik. Genom&lt;br&gt;en kombination av utgiftsneddragningar och skatte- och avgiftshöjningar&lt;br&gt;uppnås en god fördelningspolitisk profil. Saneringsprogrammet består till&lt;br&gt;ungefär hälften av utgiftsminskningar och till hälften av skatte- och avgifts-&lt;br&gt;höjningar. Resultatet är att den femtedel av hushållen som har den högsta&lt;br&gt;standarden bidrar med 37 procent av budgetförstärkningen, medan den fem-&lt;br&gt;tedel som har den lägsta standarden bidrar med 15 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i proposition “Lag om statsbudgeten” (prop. 1995/96:20)&lt;br&gt;lagt förslag om förändringar till regeringsformens och riksdagsordningens&lt;br&gt;bestämmelser om statsbudgeten och finansmakten. Syftet är att fa en bättre&lt;br&gt;kontroll över budgetutvecklingen. Resultatet är att Sveriges budgetprocess&lt;br&gt;skärps betydligt. Institutionella reformer av budgetprocessen är väsentliga&lt;br&gt;för att åstadkomma en varaktig förbättring av de offentliga finanserna. Nu-&lt;br&gt;mera är Sverige ett av de länder som har den stramaste budgetprocessen.&lt;br&gt;Detta minskar riskerna för att Sverige åter skall hamna i samma budgetmo-&lt;br&gt;ras som under böljan av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penning- och valutapolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitiken har som övergripande uppgift att värna penningvärdet.&lt;br&gt;Prisstabilitet stärker möjligheterna till en god ekonomisk utveckling och gör&lt;br&gt;ett land mindre sårbart vid oro på de internationella kapitalmarknaderna.&lt;br&gt;Riksbanken ansvarar för penningpolitiken och riksbanksfullmäktige har&lt;br&gt;definierat målet prisstabilitet som att ökningen i konsumentpriserna skall&lt;br&gt;begränsas till 2 procent med en tolerans om 1 procentenhet uppåt och nedåt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens mål ligger väl i linje med vad som gäller i de flesta andra EU-&lt;br&gt;länder. Regeringen stöder denna inriktning av penningpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ökade förtroendet för den ekonomiska politiken har lett till att obliga-&lt;br&gt;tionsräntorna har fallit och kronan har förstärkts. Under det senaste året har&lt;br&gt;räntan på 5-åriga statsobligationer sjunkit med över 3 procentenheter och&lt;br&gt;kronan stärkts med ca 15 procent. Vidare har inflationstakten avtagit och&lt;br&gt;inflationsutsiktema för de närmaste åren ligger i linje med Riksbankens mål.&lt;br&gt;Det har därmed blivit möjligt för Riksbanken att under de senaste måna-&lt;br&gt;derna sänka de korta räntorna. Reporäntan har sänkts med ca 2,6 procent-&lt;br&gt;enheter sedan årsskiftet 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges medlemskap i EU har förändrat förutsättningarna för penning-&lt;br&gt;och valutapolitiken. Sverige har nu möjligheter att delta i det europeiska&lt;br&gt;valutasamarbetet och i den europeiska växelkursmekanismen (ERM). Sveri-&lt;br&gt;ge skall senare ta ställning till deltagande i den monetära unionens tredje&lt;br&gt;etapp (EMU). En stabilitet i växelkursutvecklingen är önskvärd och måste&lt;br&gt;för att vara robust underbyggas med låg inflation och god balans i de offent-&lt;br&gt;liga finanserna. Det är inte aktuellt att knyta kronan till ERM. Ett beslut om&lt;br&gt;deltagande i EMU torde komma att behöva fattas av riksdagen hösten 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Skattepolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen av sysselsättningen måste i huvudsak ske i det privata närings-&lt;br&gt;livet. För att uppnå detta behövs ett gott tillväxtklimat. Det handlar om att&lt;br&gt;upprätthålla goda villkor för företag och företagande. Här spelar skattesyste-&lt;br&gt;mets utformning en viktig roll. För att stimulera utvecklingen i ekonomin&lt;br&gt;föreslår regeringen ett antal förändringar på skatteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämpelskatten på fastigheter sätts tillfälligt ned till en tredjedel under&lt;br&gt;tiden 12 juni 1996 - 31 december 1997. Därmed minskar transaktionskost-&lt;br&gt;naden för fastighetsöverlåtelser, vilket tillsammans med den låga räntenivån&lt;br&gt;väntas stimulera fastighetsmarknaden. Även AP-fonden skall i fortsättning-&lt;br&gt;en betala stämpelskatt på samma villkor som andra skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsskatten för motorfordon avskaffas vilket finansieras genom&lt;br&gt;en höjning av fordonsskatten. För fordon i miljöklass 3 kvarstår dock en del&lt;br&gt;av försäljningsskatten. På detta sätt stimuleras förnyelsen av bilparken vilket&lt;br&gt;är önskvärt både för aktiviteten i ekonomin och för att förbättra miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i höst lägga en proposition om nya regler för för-&lt;br&gt;månsbeskattning av tjänstebilar. Avsikten är att förmånsbeskattningen dels&lt;br&gt;skall bygga på en korrekt värdering av förmånen med hänsyn till bl. a. ränte-&lt;br&gt;läget och dels inte längre uppmuntra till överdriven privat köming. Rege-&lt;br&gt;ringen vill redan nu klargöra att förslaget kommer att bygga på ett alternativ&lt;br&gt;som innebär att den nuvarande överbeskattningen av förmånsbilar i stort sett&lt;br&gt;försvinner. Detta finansieras genom en lägre uppjustering av skiktgränsen&lt;br&gt;för statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera särskilt de mindre företagen reduceras från den 1 januari&lt;br&gt;1997 arbetsgivaravgiften med fem procentenheter för den del av lönesum-&lt;br&gt;man som understiger 600.000 kronor. Även egenföretagare omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan länge ett skattesystem som är förmånligt för företag-&lt;br&gt;ande. Regeringen har tidigare deklarerat att skatteuttaget för företagen skall&lt;br&gt;återställas till den nivå som etablerades i samband med skattereformen&lt;br&gt;1990-91. Detta preciserades till en skattesänkning för företagen på 2 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Därefter har bl. a. ett tillfälligt riskkapitalavdrag och en av-&lt;br&gt;dragsrätt för underskott i nystartad näringsverksamhet införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 års företagsskatteutredning fick i uppdrag att finna formen för en&lt;br&gt;mer permanent lättnad för företagen. Avsikten är att förbättra de skattemäs-&lt;br&gt;siga villkoren för nyinvesteringar och kapitalförsörjning. Den modell för en&lt;br&gt;generell lättnad på företagsnivå som tidigare har diskuterats har dock visat&lt;br&gt;sig vara olämplig av flera skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell lättnad på ägamivån är av mindre intresse i en politik som&lt;br&gt;syftar till att främja investeringarna. Den huvudsakliga effekten av en sådan&lt;br&gt;åtgärd är att den påverkar sammansättningen av det svenska hushållsspar-&lt;br&gt;andet. Däremot blir effekterna på investeringarna begränsade. Detta gäller&lt;br&gt;för stora företag men även för mindre företag utan tillgång till den organise-&lt;br&gt;rade kapitalmarknaden. För den som överväger att spara i dessa företag har&lt;br&gt;avkastningen efter skatt på en alternativ investering i börsaktier ökat som ett&lt;br&gt;resultat av den generella lättnaden. Detta förhållande motverkar effekten av&lt;br&gt;skattelättnaden för utdelningar och reavinster från de mindre företagen.&lt;br&gt;Därmed blir effekterna på investeringarna små även för dessa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet i företagsskatteutredningen kommer att påskyndas, och regering-&lt;br&gt;en kommer att i höst lägga fram ett förslag till permanent lättnad i dubbel-&lt;br&gt;beskattningen med inriktning mot små och medelstora bolag. Skattelätt-&lt;br&gt;naden beräknas till 3,5 miljarder kronor. De nya reglerna blir tillämpliga&lt;br&gt;fr.o.m. 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer vidare i samband med budgetpropositionen att före-&lt;br&gt;slå förändringar av skattereglerna som underlättar generationsskiften. En&lt;br&gt;översyn av enskilda näringsidkares beskattning i syfte att förenkla&lt;br&gt;regelsystemet skall göras. Regeringen kommer vidare att överväga om det&lt;br&gt;finns skäl att införa en särskild förmånsbehandling av utländska experter&lt;br&gt;och företagsledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förbereder även ett nytt system för betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter som skall underlätta och effektivisera både företagens och skatte-&lt;br&gt;förvaltningens arbete. Arbetet är inriktat på att det nya systemet med s.k.&lt;br&gt;skattekonton skall sättas i verket 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en del av finansieringen av åtgärderna som presenteras i propositio-&lt;br&gt;nen slopas den nuvarande förmånsbehandlingen av allemansfonder fr.o.m. 1&lt;br&gt;januari 1997. Tobaksskatten höjs från samma tidpunkt med 15 procent. En&lt;br&gt;avfallskatt kommer att införas under 1998. Vidare minskas avsättningsut-&lt;br&gt;rymmet till periodiseringsfond fr.o.m. inkomståret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Utbildning och kompetens&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste resursen för ett lands möjligheter till utveckling är dess med-&lt;br&gt;borgare. I en allt mer intemationaliserad värld ställs stora krav på individens&lt;br&gt;möjlighet att anpassa sig efter nya betingelser. Samhällets omvandling med-&lt;br&gt;för att allt högre krav ställs på kunskap och kompetens. Förr räckte det med&lt;br&gt;en utbildning i början av livet, nu behövs ett livslångt lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nödvändig förutsättning för att uppnå en hög tillväxt på längre sikt är&lt;br&gt;utbildning. Nyckeln till lägre arbetslöshet, högre tillväxt, ökad jämställdhet&lt;br&gt;och vidgad valfrihet är mer än något annat utbildning och kompetenshöj-&lt;br&gt;ning. För att skapa en långsiktigt stabil tillväxt och för att stärka individernas&lt;br&gt;kompetens på en arbetsmarknad i förändring måste Sverige konsekvent&lt;br&gt;satsa på en utveckling av kunskap och kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mest effektiva fördelningspolitiken är den som stimulerar den ekono-&lt;br&gt;miska tillväxten, eliminerar kunskapsbrister och minskar arbetslösheten.&lt;br&gt;Ökad kunskap är emellertid inte endast viktigt för vårt ekonomiska välstånds&lt;br&gt;utveckling, utan utgör även grunden för social, politisk och kulturell utveck-&lt;br&gt;ling. Därför krävs en andra utbildningsrevolution för Sverige inför 2000-&lt;br&gt;talet. Fler människor i utbildning - såväl i skolan och högskolan som i&lt;br&gt;vuxenutbildningen - innebär ökade investeringar i kunskap och kompetens.&lt;br&gt;Trots formellt längre utbildning återfinns kvinnor betydligt mer sällan än&lt;br&gt;män på positioner där deras kompetens fullt ut nyttjas. För högre tillväxt&lt;br&gt;måste bägge könens resurser och erfarenheter tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för vuxna arbetslösa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild stattig satsning på vuxenutbildning genomförs under fem år med&lt;br&gt;i storleksordningen 9,6 miljarder kronor per år när den är fullt utbyggd för&lt;br&gt;att under denna period ge utbildning upp till treårig gymnasiekompetens för&lt;br&gt;minst 100.000 vuxna, i första hand arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga ökningen av vuxenutbildningen är ett bidrag i kampen mot&lt;br&gt;arbetslösheten. Målgruppen för utbildningssatsningen är i första hand ar-&lt;br&gt;betslösa och därutöver anställda som helt eller delvis saknar treårig gymna-&lt;br&gt;siekompetens. Genomgående skall de prioriteras som har kortast utbildning&lt;br&gt;och störst behov av gymnasiekompetens för att fa en starkare ställning på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. En bas i form av treårig gymnasiekompetens är oftast en&lt;br&gt;förutsättning för att byta yrkesinriktning och kunna utbilda sig för arbete i&lt;br&gt;andra branscher. Utbildningssatsningen skall också bidra till att bryta köns-&lt;br&gt;mässiga snedfördelningar på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att genomföra vuxenutbildningssatsningen bör läggas på&lt;br&gt;kommunerna. Kommunerna kommer efter ansökan att kunna fa särskilda&lt;br&gt;bidrag under fem år med start den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna kan fritt välja den organisation och de utbildningsanord-&lt;br&gt;nare som effektivast och bäst svarar mot målgruppens behov och de lokala&lt;br&gt;förutsättningarna. Kommunerna skall vara huvudansvariga för verksam-&lt;br&gt;heten och för utbildningens kvalitet men de bör genom att lämna uppdrag&lt;br&gt;eller köpa utbildning kunna engagera många olika utbildningsanordnare för&lt;br&gt;att genomföra verksamheten och tillgodose denna stora grupp av vuxnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skiftande intressen och behov. Kommunerna måste etablera ett nära samar- Prop. 1995/96:207&lt;br&gt;bete med arbetsförmedlingen vid planering och genomförande så att i första&lt;br&gt;hand arbetslösa som har behov av gymnasieutbildning kan ta del av utbild-&lt;br&gt;ningssatsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den satsning på vuxenutbildning som genomförs med de särskilda stat-&lt;br&gt;liga medlen skall avse utbildning på gymnasial nivå upp till treårig gym-&lt;br&gt;nasienivå och leda till formell kompetens. Betyg skall ges och motsvarande&lt;br&gt;intyg skall utfärdas av folkhögskolor. En individuell studieplan skall göras&lt;br&gt;upp och kontinuerligt revideras i dialog mellan individen och skolan. För de&lt;br&gt;arbetslösa skall studieplanen ingå som en del i den individuella handlings-&lt;br&gt;plan som arbetsförmedlingen och den arbetssökande skall upprätta. Det är&lt;br&gt;viktigt att man i varje kommun via arbetsförmedlingsnämnden hittar nya&lt;br&gt;samverkansformer mellan kommunens studie- och yrkesvägledning samt&lt;br&gt;arbetsförmedlingen så att den samlade kompetensen tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild delegation inrättas för att under den inledande fasen leda&lt;br&gt;utbildningssatsningen. Regeringen kommer att noggrant följa satsningen&lt;br&gt;genom uppföljning och utvärdering av den verksamhet som blir resultatet.&lt;br&gt;Arbetet skall ske i nära samverkan med berörda myndigheter och Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stud iefinans ier ingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxna mellan 25 och 55 år som är arbetslösa och studerar på grundskole-&lt;br&gt;eller gymnasienivå ges möjlighet att under högst ett studieår erhålla ett sär-&lt;br&gt;skilt utbildningsbidrag motsvarande nivån på arbetslöshetsersättningen.&lt;br&gt;Även anställda i samma åldersgrupp med minst fem års arbetslivserfarenhet&lt;br&gt;kan få del av det särskilda utbildningsbidraget under förutsättning att be-&lt;br&gt;rörda lokala parter slutit ett avtal där arbetsgivaren förbinder sig att som&lt;br&gt;ersättare bereda plats åt en långtidsarbetslös inskriven vid arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen. De som efter ett år vill fortsätta utbilda sig ges möjlighet att studera&lt;br&gt;med ordinarie studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda utbildningsbidraget kommer att införas den 1 juli 1997 och&lt;br&gt;omfatta i storleksordningen 2,4 miljarder kronor netto. Även de som påbör-&lt;br&gt;jat sina studier tidigare och som fortsätter efter den 1 juli 1997 ges möjlighet&lt;br&gt;att söka det särskilda utbildningsbidraget. Dessutom tillkommer SVUXA&lt;br&gt;som omfattar 1,5 miljarder kronor netto. Studiestöden har ny hgen utretts.&lt;br&gt;Utredningen föreslår en reformering av studiestödssystemet till ett samman-&lt;br&gt;hållet studiestöd. Regeringen kommer att överväga utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expansion av den högre utbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja näringsliv och sysselsättning, men även för utvecklingen av&lt;br&gt;samhället i övrigt, är utbildning och forskning av central betydelse. Därför&lt;br&gt;fortsätter expansionen av den högre utbildningen. Denna sker från ett gott&lt;br&gt;utgångsläge då Sverige redan i dag har en, vid internationell jämförelse, hög&lt;br&gt;utbildningsstandard. Den är dock ojämnt fördelad. Utbildningsnivån bland&lt;br&gt;de anställda inom offentlig sektor är betydligt högre än inom den privata&lt;br&gt;sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet sökande till högskolan har fördubblats sedan hösten 1991. Trots&lt;br&gt;den kraftiga utbyggnaden far många behöriga sökande inte plats på hög-&lt;br&gt;skolan. En fortsatt utbyggnad av högre utbildning är därför nödvändig för att&lt;br&gt;bereda fler ungdomar plats och ge möjlighet för fler vuxna att genomgå en&lt;br&gt;grundläggande högskoleutbildning eller vidareutbildning på denna nivå.&lt;br&gt;Den högre utbildningen är också ett viktigt regionalpolitiskt medel. Därför&lt;br&gt;kommer den kommande expansionen att huvudsakligen ske vid de mindre&lt;br&gt;och medelstora högskolorna. Men för att denna utbildningssatsning verk-&lt;br&gt;ligen skall komma hela samhället till del krävs att näringslivet verkligen&lt;br&gt;efterfrågar och anställer högutbildad arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i sysselsättningspropositionen gett förslag om fördelning&lt;br&gt;av de 30.000 nya platser som planeras att tillföras högskolan under perioden&lt;br&gt;1997-99. Utbyggnaden kommer att avlösa de tillfälliga utbildningsplatser&lt;br&gt;som finansieras med arbetsmarknadspolitiska medel. Hälften av de tillkom-&lt;br&gt;mande platserna kommer att inriktas mot naturvetenskap och teknik. I bud-&lt;br&gt;getpropositionen och den samtidigt avlämnade forskningspolitiska proposi-&lt;br&gt;tionen kommer regeringen att mer ingående motivera den högre utbildning-&lt;br&gt;ens och forskningens avgörande betydelse för att öka sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningssatsningen finansieras, som redovisades i vårpropositionen,&lt;br&gt;genom höjda energiskatter, besparingar inom arbetsmarknadspolitiken samt&lt;br&gt;genom vissa indragningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Arbetsmarknadspolitik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aktiv arbetsmarknadspolitik hjälper företagen att snabbt tillsätta lediga&lt;br&gt;platser samtidigt som den stöder individen vid svåra omställningar. Syftet är&lt;br&gt;att så snabbt som möjligt tillsätta lediga platser och hålla arbetslöshetstid-&lt;br&gt;ema så korta som möjligt. En god arbetsmarknadspolitik innebär ett ömse-&lt;br&gt;sidigt åtagande mellan samhället och medborgaren. Samhället ikläder sig&lt;br&gt;skyldigheter gentemot individen endast i den mån individen uppfyller sitt&lt;br&gt;ansvar. Det egna ansvaret ligger i att anta utmaningen att utveckla kompe-&lt;br&gt;tensen och aktivt söka arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetskapen om att man som arbetslös inte hamnar utanför samhälls-&lt;br&gt;gemenskapen gör att man vågar ta de initiativ som behövs för att kunna&lt;br&gt;förbättra sin situation på arbetsmarknaden. Här är en försäkring som skyd-&lt;br&gt;dar mot inkomstbortfall under omställningen central. Regeringen anser där-&lt;br&gt;för att försäkringsnivån skall höja till 80 % från och med den 1 januari&lt;br&gt;1998. Denna höjning finansieras fullt ut med regelförändringar i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjningen av arbetslöshetsförsäkringen till 80 procent finansieras delvis&lt;br&gt;med ett skärpt arbetsvillkor och ett stramare förvärvsbegrepp. Resterande&lt;br&gt;del finansieras via förändringar inom a-kassan fr.o.m. 1998. En tillräcklig&lt;br&gt;finansiering är en begränsning av uppräkningen av ersättningen på grund av&lt;br&gt;löneavtal till högst två procent och en samordning av arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ningen med avgångsvederlag, semesterersättning och föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen renodlas genom att arbetsvillkoret skärps.&lt;br&gt;Regeringen föreslår att arbete på halvtid om minst 9 månader fördelat på&lt;br&gt;minst 12 månader (endast månad med 80 timmar far räknas) krävs för en&lt;br&gt;kvalificering. Den inkomst som ligger till grund för ersättningen kommer att&lt;br&gt;beräknas utifrån de senaste 12 månadernas inkomst. Dessutom stärks för-&lt;br&gt;värvsbegreppet genom att inga arbetsmarknadspolitiska åtgärder räknas som&lt;br&gt;arbete vid uppfyllande av arbetsvillkoret vid inträdet i arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen. Det innebär att arbetslöshetsförsäkringen blir mera likformig och&lt;br&gt;rättvis eftersom enbart vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder likställs med&lt;br&gt;arbete såsom regelsystemet är utformat i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammantagna effekten av det skärpta arbetsvillkoret och förvärvs-&lt;br&gt;begreppet gör det svårare att kvalificera sig för a-kassa. Mer arbete kommer&lt;br&gt;att krävas för att individen skall kunna ta full del av arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höga arbetslösheten och stora åtgärdsvolymen har ställt arbetsmar-&lt;br&gt;knadspolitiken inför nya krav. Om arbetslöshetsförsäkringen förvandlas från&lt;br&gt;en omställningsförsäkring till en långsiktig försörjning hotas arbetslinjen.&lt;br&gt;Den aktiva arbetsmarknadspolitiken får inte nedgraderas till att enbart vara&lt;br&gt;en väg till en ny ersättningsperiod. Då hotas kvaliteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna skall vara en del i en individuell handlingsplan för en åter-&lt;br&gt;gång till den reguljära arbetsmarknaden. Som tidigare aviserats föreslår&lt;br&gt;regeringen en bortre parentes bl. a. för att tydliggöra arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringens roll som en omställningsförsäkring. I samband med denna proposi-&lt;br&gt;tion föreslås att den totala ersättningstiden i omställningsförsäkringen varvat&lt;br&gt;med arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller utbildning med stöd motsvaran-&lt;br&gt;de a-kassa bör sättas till längst tre år med möjlighet till förlängning till fyra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år för den som under ersättningstiden har utfört reguljärt förvärsarbete.&lt;br&gt;Inom denna tid skall det vara möjligt att finna en god lösning även för&lt;br&gt;arbetssökande som behöver omfattande insatser för att erhålla ett reguljärt&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att den totala ersättningstiden delas upp i tre ersätt-&lt;br&gt;ningsperioder varav de två först belöper sig på vardera högst 300 dagar och&lt;br&gt;den tredje på resterande tid. För rätt till en ny ersättningsperiod inom ersätt-&lt;br&gt;ningstiden bör krävas att den arbetssökande utför minst sex månaders re-&lt;br&gt;guljärt förvärvsarbete eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller i&lt;br&gt;utbildning med stöd motsvarande arbetslöshetsersättningen under samma&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mellan 55 och 64 år som varit inskrivna på arbetsförmedlingen längre&lt;br&gt;än två år kommer att få möjlighet att med bibehållen ersättning på a-kasse-&lt;br&gt;nivå sysselsättas i kommunerna, landstingen eller staten under 1997 och&lt;br&gt;1998. Det finns stora behov av kompletterande insatser inom vård, omsorg&lt;br&gt;och andra områden som kan tillfredsställas på detta sätt. Målet är att detta&lt;br&gt;program skall omfatta ca 40.000 äldre långtidsarbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönebildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även lönebildningen måste förbättras. Den fungerar i dag inte tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande. Det kommer bl. a. till uttryck i att löneökningarna i allmänhet legat&lt;br&gt;över de i konkurrerande länder. Även för de kommande åren väntas löneök-&lt;br&gt;ningarna överstiga den genomsnittliga i EU. Så länge som lönebildningen&lt;br&gt;fungerar på nuvarande sätt är det näst intill omöjligt att hållbart minska&lt;br&gt;arbetslösheten. En väl fungerande lönebildning är därför en förutsättning för&lt;br&gt;att komma tillbaka till full sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska välfärdssamhället står nu inför ett avgörande vägval. Om det&lt;br&gt;skall vara möjligt att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000 och på&lt;br&gt;lång sikt uppnå full sysselsättning, kan inte hela utrymmet som skapas tas i&lt;br&gt;anspråk av dem som redan har ett arbete. Sveriges möjligheter att även i&lt;br&gt;framtiden framstå som ett väl utvecklat välfärdssamhälle med hög sysselsätt-&lt;br&gt;ning och låg arbetslöshet beror på hur lönebildningen kommer att fungera.&lt;br&gt;Vad som nu behövs är en sund och balanserad lönebildning på god europe-&lt;br&gt;isk nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsrätten behöver förändras. Arbetsrätten måste ha en ändamålsenlig&lt;br&gt;utformning och spegla en rimlig avvägning mellan löntagarnas behov av&lt;br&gt;skydd mot godtyckliga och diskriminerande beslut och företagens behov av&lt;br&gt;att kontinuerligt kunna anpassa sin organisation och sin arbetsstyrka till&lt;br&gt;förändrade förutsättningar och behov. Den skall också vara utformad så att&lt;br&gt;den inte försvårar för företagen att nystarta och expandera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsrättskommissionen, med företrädare för arbetsmarknadens parter,&lt;br&gt;redovisade i maj 1996 resultatet av sitt arbete. Arbetsmarknadens parter&lt;br&gt;meddelade att de inte kunde ställa sig bakom de förslag som kommissionens&lt;br&gt;ordförande presenterade. Regeringen anser det vara av största vikt att arbets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadens parter kan komma överens om denna centrala fråga. Arbets-&lt;br&gt;marknadens parter har meddelat regeringen att de har för avsikt att fortsätta&lt;br&gt;försöken att nå en eller flera partsgemensamma uppgörelser på arbetsrättens&lt;br&gt;område. Regeringen har i samband härmed ställt medlare till parternas för-&lt;br&gt;fogande. Parterna skall senast den 23 augusti 1996 redovisa resultatet av&lt;br&gt;överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens arbetsmarknad ställer allt högre krav på flexibilitet. Kraven ökar på&lt;br&gt;snabba produktionstider, hög kvalitet och utvecklad kompetens.&lt;br&gt;Konjunktur- och verksamhetsanpassade arbetstider blir allt vanligare. Sam-&lt;br&gt;tidigt ökar antalet nya arbetsformer. Företagens allt högre krav på flexibilitet&lt;br&gt;påverkar de anställdas situation, och ställer helt nya krav på lagstiftningen&lt;br&gt;kring arbetstider och arbetsmiljö. Övertidsuttaget har ökat de senaste åren.&lt;br&gt;Den nya utvecklingen påverkar dessutom kvinnor och män olika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagarna måste bättre än tidigare kombinera verksamheternas ökade be-&lt;br&gt;hov av flexibilitet med arbetstagarnas behov av trygghet och inflytande över&lt;br&gt;arbetstidens längd och förläggning. När flexibiliteten ökar blir det viktigare&lt;br&gt;att lagarna tar hänsyn till olika arbetstidsmönster och tidsanvändning. 1995&lt;br&gt;års arbetstidskommitté som regeringen tillsatte i januari 1995, har bland&lt;br&gt;annat till uppgift att utvärdera hur dessa krav och behov skall balanseras.&lt;br&gt;Utgångspunkten har varit att det är parterna som i första hand skall hantera&lt;br&gt;frågorna i kollektivavtal, men det är sannolikt nödvändigt att även göra vissa&lt;br&gt;förändringar av lagstiftningen. Arbetstidskommittén skall också studera om&lt;br&gt;det finns något samband mellan kortare arbetstid och möjligheten för fler att&lt;br&gt;få arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens mål att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000 måste&lt;br&gt;sättas i förgrunden för den kommande politiken. Efter det att arbetstidskom-&lt;br&gt;mittén har redovisat sitt uppdrag i höst, kommer regeringen att återkomma&lt;br&gt;till riksdagen med en samlad proposition kring dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Effekterna på de offentliga finanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bibehålla förtroendet för de offentliga finanserna skall utgiftsök-&lt;br&gt;ningar och inkomstminskningar vara fullt finansierade genom samtidigt&lt;br&gt;beslutade utgiftssänkningar eller inkomstökningar. Samtliga förslag som nu&lt;br&gt;redovisas är fullt ut finansierade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anslagsförändringar som begärs för budgetåret 1995/96 innebär en&lt;br&gt;bruttoökning som uppgår till 3 miljarder kronor. De finansieras genom&lt;br&gt;inleveranser från den statliga bolagssektom (tabell 10.1.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstaket ligger fast. I regeringens proposition 1995/96:150 föreslog&lt;br&gt;regeringen ett utgiftstak för staten inklusive socialförsäkringssektorn vid&lt;br&gt;sidan av statsbudgeten för år 1997 på 723 miljarder kronor, för år 1998 på&lt;br&gt;720 miljarder kronor och för år 1999 på 735 miljarder kronor. I detta&lt;br&gt;sammanhang redovisades även preliminära ramar för respektive utgifts-&lt;br&gt;område. I propositionen 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbets-&lt;br&gt;lösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering,&lt;br&gt;m.m. redovisas några förslag som kommer att påverka fördelningen mellan&lt;br&gt;ramarna för utgiftsområdena utan att detta påverkar taket för de totala stat-&lt;br&gt;liga utgifterna (tabell 10.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförslag presenteras och aviseras för att bidra till att skapa den&lt;br&gt;önskvärda stabiliteten samtidigt som den inhemska ekonomin främjas. De&lt;br&gt;olika skatteförslagen finansieras fullt ut (tabell 10.3.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10.1 Specifikation av förändringarna i utgiftsanslagen för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 i förhållande till statsbudgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 OOO-tals kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i stats- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;nytt anslags-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ökning (+)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgeten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Minskning&amp;nbsp;(-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statschefen och regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete odi utveckling inom&lt;br&gt;Östersjöregionen, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program för småföretagsutveckling,&lt;br&gt;förnyelse och tillväxt, reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+1 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ 1 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsbidrag för&lt;br&gt;främjande av omställning i&lt;br&gt;ekologiskt hållbar riktning,&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03207/prop_199596__207-7.png" style="width:62pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 100 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ 1 000 000&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 3 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från Securum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 3 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10.2 Spedfikation av tidigare aviserade åtgärder&lt;br&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningssatsningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjd ersättningsnivå i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkringen (80%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa reformer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsvillkor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förvärvsbegrepp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inväxling (arbetslöshetsförsäkring)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Besparing a-kassan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Effektivisering av arbetsmarknadspolitiska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändrat rekryteringsstöd och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arbetsmarknadsutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter inom UO 14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Besparingar inom UO 16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga departement&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Indragning av bl.a anslagssparande och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsmedel (A, Fi, K och Fö)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Besparing som preciseras i budgetpropositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa finansiering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Återstoden av utbildningssatsningen finansieras via höjda energiskatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10.3 Specifikation av förändringarna på inkomstsidan&lt;br&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;1997&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattelättnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Temporärt reducerad stämpelskatt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för fastigheter och tomträtter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slopad försäljningsskatt bilar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändrad bilförmånsbeskattning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lättnad i dubbelbeskattningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reducerade socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skattelättnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjd fordonsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjd tobaksskatt med 15%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjd skatt allemansfonder till 30%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjande av kvarvarande 2 miljarders&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ram från proposition 1994/95:25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begränsning av maximal avsättning till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;periodiseringsfond från 25 till 20%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begränsad uppräkning skiktgräns inför 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avfallsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa finansiering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldoeffekter skatteåtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från Securum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Genom en offensiv näringspolitik för tillväxt och sysselsättning avser&lt;br&gt;regeringen att bidra till företagstillväxt och en halvering av arbetslösheten&lt;br&gt;till år 2000. I syfte att stärka näringslivets tillväxt och öka sysselsättningen&lt;br&gt;föreslås därför ett särskilt treårigt program för småföretagsutveckling, för-&lt;br&gt;nyelse och tillväxt. För detta ändamål anvisas 1 miljard kronor. Dessutom&lt;br&gt;förändras inriktningen i regional- och näringspolitiken i syfte att bättre&lt;br&gt;utnyttja de samlade regional- och näringspolitiska resurserna. Vidare inrät-&lt;br&gt;tas en fond omfattande 1 miljard kronor inrättas med syfte att under en&lt;br&gt;femårsperiod stärka samarbete och utveckling i Östersjöregionen. Dess-&lt;br&gt;utom föreslås ett femårigt program för omställning till en hållbar utveckling&lt;br&gt;föreslås. Programmet syftar till att driva på den tekniska utvecklingen samt&lt;br&gt;att skapa sysselsättning främst genom kretsloppsanpassning av byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återvinning och minskad deponering av byggmaterial samt åtgärder inom&lt;br&gt;VA-området. 1 miljard kronor föreslås för detta ändamål. Högst 200 miljo-&lt;br&gt;ner kronor av de medel som är avsatta för särskilda insatser i vissa&lt;br&gt;kommuner och landsting för år 1996 kommer att få användas för projekt&lt;br&gt;som avser att bidra till omstruktureringen i den kommunala verksamheten.&lt;br&gt;Genom projekten förbättras förutsättningarna för att den fortsatta&lt;br&gt;anpassningen till den ekonomiska situationen görs på ett sätt som&lt;br&gt;säkerställer kvaliteten i den kommunala verksamheten i ett mer långsiktigt&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningssatsningen fullföljs genom att den reguljära utbildningen&lt;br&gt;byggs ut med 100 000 platser inom vuxenutbildningen och 30 000 nya&lt;br&gt;platser inom högskolan. Den särskilda satsningen på vuxenutbildningen&lt;br&gt;inleds redan under läsåret 1996/97. Från och med hösten 1997 inleds i nya&lt;br&gt;former den särskilda vuxenutbildningssatsningen som skall pågå under fem&lt;br&gt;år. Detta innebär en senareläggning av denna med ett halvår i förhållande&lt;br&gt;till vad som aviserats i proposition 1995/96:150. Den permanenta&lt;br&gt;utbyggnaden av högskolan påbörjas år 1997 med 15 000 platser. För att ge&lt;br&gt;utrymme för en god planering av den fortsatta expansionen bör de&lt;br&gt;återstående 15 000 platserna tillkomma först hösten 1999. Som&lt;br&gt;planeringsunderlag ger regeringen förslag till fördelning av de 30 000&lt;br&gt;platserna. Hälften av de tillkommande platserna kommer att inriktas mot&lt;br&gt;naturvetenskap och teknik. Kostnaderna för utbildningssatsningarna&lt;br&gt;finansieras genom förändringar och omprioriteringar inom olika&lt;br&gt;utgiftsområden bl.a. inom utbildningsområdet. Finansiering sker i huvudsak&lt;br&gt;inom arbetsmarknadsområdet och genom höjning av energiskatterna.&lt;br&gt;Därutöver sker finansiering genom att utbildningssatsningen får effekt på&lt;br&gt;den öppna arbetslösheten och att belastningen på arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;därmed minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det arbetsmarknadspolitiska området föreslås en ny inriktning av&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingarna stärks samtidigt som de&lt;br&gt;centrala resurserna reduceras. Kommunerna får en starkare roll.&lt;br&gt;Användningen av de arbetsmarknadspolitiska medlen blir mer flexibel. För&lt;br&gt;att öka kvaliteten i den offentliga servicen kommer tillfälligt offentligt&lt;br&gt;arbete erbjudas de som är 55 år eller äldre och som varit inskrivna vid&lt;br&gt;arbetsförmedlingen mer än två år. Arbetslösa mellan 25 och 55 år ges&lt;br&gt;möjlighet att studera under ett år på grund- och gymnasieskolenivå med&lt;br&gt;utbildningsbidrag motsvarande a-kassa. Även anställda kan få del av&lt;br&gt;utbildningsbidraget under förutsättning att de ersätts med en&lt;br&gt;långtidsarbetslös registrerad vid arbetsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen som en omställningsförsäkring förstärks. En&lt;br&gt;bortre parentes i arbetslöshetsförsäkringen införs den 1 januari 1997 för att&lt;br&gt;förstärka arbetslinjen. Regeringen anser att ersättningsnivån i arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen bör höjas till 80 procent fr.o.m. den 1 januari 1998.&lt;br&gt;Höjningen kostar 1,5 miljarder kronor och skall finansieras fullt ut genom&lt;br&gt;regelförändringar inom arbetslöshetsförsäkringen. I samband med denna&lt;br&gt;proposition föreslås förändringar i arbetsvillkor och förvärvsbegrepp som&lt;br&gt;beräknas reducera utgifterna med 0,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återstående besparingar på 1 miljard kronor skall genomföras fr.o.m. år Prop. 1995/96:207&lt;br&gt;1998 och kommer att avse förändringar inom arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det konvergensprogram som redovisades i juni 1995 aviserades utför-&lt;br&gt;säljningar av statliga tillgångar på 50 miljarder kronor under perioden t.o.m.&lt;br&gt;1998. Det gällde bl.a. Nordbanken och Securum. Sedan dess har delar av&lt;br&gt;statens innehav av aktier i Nordbanken sålts. Ytterligare preciseringar av&lt;br&gt;dessa åtgärder görs nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer inom kort att återkomma till riksdagen med förslag&lt;br&gt;om försäljning av aktieinnehav i Stadshypotek AB. Aktierna i Stadshypotek&lt;br&gt;AB innehas av Stadshypotekskassan som ett led i ombildningen av Stads-&lt;br&gt;hypotek. I förarbetena till ombildningen konstaterades att såväl låntagarna&lt;br&gt;som staten hade bidragit till att bygga upp Stadshypoteks eget kapital. Lån-&lt;br&gt;tagarna i Stadshypotek har under 1994 erhållit 55 procent av kapitalet. En-&lt;br&gt;ligt regeringens mening har denna grupp därmed kompenserats för sitt bi-&lt;br&gt;drag till kapitaluppbyggnaden. De tillgångar som nu finns i kassan tillhör&lt;br&gt;därför staten. Värdet av aktierna beräknas idag vara ca 5,5 miljarder kronor.&lt;br&gt;Ställningen för Stadshypotekskassans obligationsinnehavare skall inte för-&lt;br&gt;sämras p.g.a. försäljningen av aktieinnehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från Securum kommer att användas som en del i finansieringen&lt;br&gt;av de åtgärder som regeringen nu föreslår. Dessa utdelningar beräknas upp-&lt;br&gt;gå till 6 miljarder kronor. De utdelningar som krävs för att finansiera de&lt;br&gt;föreslagna åtgärderna är i tabellerna 10.1 och 10.3 fördelade på budgetår,&lt;br&gt;men avses i praktiken inlevereras under 1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Fördelningseffekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättvis fördelning av välfärden bygger i hög grad på en jämn fördelning av&lt;br&gt;löneinkomster, som i sin tur möjliggörs av en hög och jämn sysselsättning.&lt;br&gt;Utbildning av hög kvalitet och en väl fungerande lönebildning är nyckelfak-&lt;br&gt;torer för sysselsättningens utveckling. De förändringar staten kan genomföra&lt;br&gt;i skatter, bidrag och offentligt finansierad verksamhet kan inte långsiktigt&lt;br&gt;kompensera för stora förändringar i spridningen av löneinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har inkomstklyftorna ökat bl.a. till följd av den under-&lt;br&gt;liggande utvecklingen mot ökad lönespridning. Trenden är likartad i så gott&lt;br&gt;som samtliga länder som för statistik över inkomstfördelningen. Det finns en&lt;br&gt;ökad efterfrågan på dem med hög och modem utbildning samtidigt som den&lt;br&gt;teknologiska utvecklingen skapar allt fler innovationer som ersätter enkla&lt;br&gt;arbeten. Produktion som tidigare sysselsatt många med låg utbildningsnivå&lt;br&gt;flyttar till länder med lägre löner. I flera länder har kostnaderna för den höga&lt;br&gt;arbetslösheten tvingat fram besparingar i de sociala välfärdssystemen. Följ-&lt;br&gt;den har blivit ytterligare ökade inkomstklyftor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att öka och förbättra utbildningen är således inte bara viktiga&lt;br&gt;för den långsiktiga ekonomiska tillväxten och möjligheterna att minska&lt;br&gt;arbetslösheten, de är också viktiga inslag i fördelningspolitiken. En effektiv&lt;br&gt;satsning på utbildning kan få stor betydelse om den förhindrar den perma-&lt;br&gt;nenta ekonomiska och sociala utslagning av långtidsarbetslösa som upp-&lt;br&gt;kommit i flera andra länder som följd av en hög arbetslöshetsnivå. Med&lt;br&gt;utbildningssatsningar inom sektorer som har högt löneläge och brist på&lt;br&gt;arbetskraft motverkas dessutom den underliggande internationella tendensen&lt;br&gt;till ökad lönespridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningssatsningarna i sysselsättningspropositionen avser både riktade&lt;br&gt;åtgärder för långtidsarbetslösa, vuxenutbildning på gymnasienivå för dem&lt;br&gt;med lägst utbildning och satsningar på högskolan. Om fler personer deltar i&lt;br&gt;utbildning kan detta på kort sikt leda till en ökad spridning i hushållens års-&lt;br&gt;inkomster, eftersom fler får studiestöd i stället för arbetsmarknadsstöd eller&lt;br&gt;lön från arbete. Men i takt med att ökad utbildning medför minskad arbets-&lt;br&gt;löshet och därtill högre lön till följd av ökad kompetens, motverkas inkomst-&lt;br&gt;klyftorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diagram 11.1 visas de beräknade fördelningseffekterna av en halverad&lt;br&gt;öppen arbetslöshet. Analysen visar att en minskad arbetslöshet kan förvän-&lt;br&gt;tas öka inkomsterna för de hushåll som har låg eller genomsnittlig ekono-&lt;br&gt;misk standard. Dessutom har minskad arbetslöshet andra mycket viktiga&lt;br&gt;långsiktiga effekter, såsom en jämnare fördelning av livsinkomstema, min-&lt;br&gt;skade risker för hälsoproblem, ökade resurser för den sociala välfärdspoli-&lt;br&gt;tiken. Det är effekter som inte kan fångas i redovisningen av den årliga&lt;br&gt;inkomstfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11.1 Fördelningseffekter aven halverad öppen arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03207/prop_199596__207-8.png" style="width:303pt;height:168pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Decilgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm. Ett förenklat räkneexempel som endast visar de direkta effekterna på hushållens&lt;br&gt;disponibla inkomster. Förändringen av disponibel inkomst om arbetsmarknadsstöd för&lt;br&gt;arbetslösa byts ut mot tidigare arbetsinkomster, motsvarande en halvering av antalet&lt;br&gt;dagar i öppen arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diagram 11.2 visas en beräkning av de fördelningseffekter som uppkom-&lt;br&gt;mer till följd av de viktigaste regelförändringar som nu föreslås i skattesys-&lt;br&gt;temet och i arbetslöshetsförsäkringen och som berör hushållen. Det är&lt;br&gt;främst ändrad beskattning av förmånsbilar, höjd beskattning av alle-&lt;br&gt;mansfond, justerad uppräkning av skiktgränsen för statlig skatt samt inom&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen höjd ersättningsnivå till 80 procent, bortre gräns&lt;br&gt;och skärpta arbetsvillkor m.m. Beräkningen är utförd enligt samma metoder&lt;br&gt;och på samma underlag som analyserna i kompletteringspropositionen 1995&lt;br&gt;(prop. 1994/95:150) samt i den ekonomiska vårpropositionen (prop.&lt;br&gt;1995/96:150) och visar de direkta effekterna av åtgärderna när de trätt i kraft&lt;br&gt;(fullfunktion) i 1996 års priser. I diagrammet visas även fördelningseffekt-&lt;br&gt;erna av skatte- och transfereringsåtgärdema i saneringsprogrammet inkl,&lt;br&gt;vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samlade effekterna av saneringsprogrammet, vårpropositionen och&lt;br&gt;sysselsättningspropositionen bedöms ha en rimlig fördelningspolitisk profil.&lt;br&gt;Nu redovisade åtgärder har jämförelsevis små direkta fördelningseffekter.&lt;br&gt;Även efter åtgärderna i sysselsättningspropositionen bidrar hushållen i&lt;br&gt;decilgruppema 9 och 10 tillsammans med ca 37 procent av&lt;br&gt;budgetförstärkningen (diagram 11.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11.2 Förändring av disponibel inkomst genom skatte- och transfererings- Prop. 1995/96:207&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03207/prop_199596__207-9.png" style="width:320pt;height:181pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Decilgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11.3 Andel av den totala budgetförstärkningen som resp, decilgrupp&lt;br&gt;bidrar med.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03207/prop_199596__207-10.png" style="width:324pt;height:199pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Decilgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 juni 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Peterson,&lt;br&gt;Freivalds, Tham, Asbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg,&lt;br&gt;Uusmann, Johansson, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Erik Asbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar propositionen 1995/96:207 En ekonomisk politik för att&lt;br&gt;halvera den öppna arbetslösheten till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 50047, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken som regeringen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken som regeringen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen har anfört (2.2) om målet att halvera den öppna arbetslösheten till 4 procent år 2000.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen har anfört (2.2) om målet att halvera den öppna arbetslösheten till 4 procent år 2000.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-06-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-06-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-06-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-06-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:12:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03207</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:12:25</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:FiU15</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01FiU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:207&lt;br/&gt;
En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år  2000</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi109</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi109</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:207&lt;br/&gt;
En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år  2000</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi110</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi110</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:207&lt;br/&gt;
En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år  2000</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi111</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi111</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:207&lt;br/&gt;
En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år  2000</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi112</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi112</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:207&lt;br/&gt;
En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år  2000</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi113</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi113</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:207&lt;br/&gt;
En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år  2000</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi114</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi114</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:207&lt;br/&gt;
En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år  2000</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi115</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi115</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Alf Svensson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:207&lt;br/&gt;
En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år  2000</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi113</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi113</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alf Svensson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:207&lt;br/&gt;
En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år  2000</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi114</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi114</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:207&lt;br/&gt;
En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år  2000</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi109</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi109</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:207&lt;br/&gt;
En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år  2000</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi111</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi111</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:207&lt;br/&gt;
En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år  2000</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi110</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi110</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lena Klevenås  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:207&lt;br/&gt;
En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år  2000</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi115</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi115</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Klevenås  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Samuelsson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:207&lt;br/&gt;
En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år  2000</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi112</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi112</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Samuelsson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>