<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225564</hangar_id>
 <dok_id>GJ03206</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>206</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:206</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>206</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-05-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:26</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa skolfrågor m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03206/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03206</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03206</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:206&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Vissa skolfrågor m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 maj 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pierre Schori&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03206/prop_199596__206-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I proposition tar regeringen upp vissa frågor som rör integration av för-&lt;br&gt;skoleverksamhet - skola - skolbarnsomsorg i syfte att förbättra barns&lt;br&gt;förutsättningar i tidig skolålder. Vidare föreslår regeringen, smärre änd-&lt;br&gt;ringar vad gäller behörighet till program i gymnasieskolan samt betygsätt-&lt;br&gt;ningen i bl.a. grundskolan och gymnasieskolan, möjlighet till timplanejus-&lt;br&gt;teringar i gymnasieskolan och förändrade regler för arbetsplatsförlagd&lt;br&gt;utbildning. Regeringen föreslår även att kommunerna skall kunna erbjuda&lt;br&gt;individuella och specialutformade program för grupper av elever. Vidare&lt;br&gt;föreslås att lokala grenar i gymnasieskolan främst skall vara avsedda för&lt;br&gt;kommunens eller samverkansområdets elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att regeringen får bemyndigande att&lt;br&gt;avveckla Svenska Statens Språkresor AB och i anslutning därtill god-&lt;br&gt;kännande av användning av reservationsanslag på tilläggsbudget i stats-&lt;br&gt;budgeten 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 206&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext........................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ........................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter..........................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Integration förskoleverksamhet - skola - skolbarnsomsorg .... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behörighet till gymnasieskolans nationella och special-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utformade program ..............................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Blockbetyg i grundskolan..........................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av kontinuerliga förändringar i gymnasieskolan.....23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett betyg i svenska i gymnasieskolan och den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gymnasiala vuxenutbildningen.......................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Timplanejusteringar för gymnasieskolan................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) ..................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Individuella programmet m.m........................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Utbildning i gymnasieskolan på lokala grenar............40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Verksamheten vid Svenska Statens Språkresor&amp;nbsp;AB ........42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Författningskommentar............................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll från regeringssammanträde..............47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad......................................48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;godkänner det regeringen föreslagit om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- möjligheten att utfärda blockbetyg i grundskolan (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- betygssättningen i ämnet svenska (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;bemyndigar regeringen att avveckla Svenska Statens Språkresor AB&lt;br&gt;samt att vidta de övriga åtgärder som erfordras i samband med av-&lt;br&gt;vecklingen av bolaget (avsnitt 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;till avvecklingskostnader för Svenska Statens Språkresor AB under&lt;br&gt;åttonde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 18 miljoner kronor (avsnitt&lt;br&gt;14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 4, 4 a, 5, 8, 13, 18 och 24 §§ och bilaga 2 till lagen skall&lt;br&gt;ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny bestämmelse, 5 kap. 13 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella programmen skall vara grund för fortsatt utbildning på&lt;br&gt;högskolenivå och för yrkesverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka de nationella programmen&lt;br&gt;är framgår av bilaga 1. Vissa be-&lt;br&gt;stämmelser om utbildningens om-&lt;br&gt;fattning på de nationella program-&lt;br&gt;men (timplaner) framgår av bila-&lt;br&gt;ga 2. Ytterligare föreskrifter om&lt;br&gt;timplaner får meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer får vidare meddela&lt;br&gt;föreskrifter om begränsade avvi-&lt;br&gt;kelser från timplanerna, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka de nationella programmen&lt;br&gt;är framgår av bilaga 1. Vissa be-&lt;br&gt;stämmelser om utbildningens om-&lt;br&gt;fattning på de nationella program-&lt;br&gt;men (timplaner) framgår av bila-&lt;br&gt;ga 2. Regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om tillämp-&lt;br&gt;ningen av timplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall informera om de nationella programmen och om&lt;br&gt;möjligheterna att få utbildning på specialutformade eller individuella&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av studierna i de Omfattningen av studierna i de&lt;br&gt;ämnen som anges i bilaga 2 be- ämnen som anges i bilaga 2 be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tecknas med gymnasiepoäng. För&lt;br&gt;vaije ämne motsvarar antalet gym-&lt;br&gt;nasiepoäng minsta antalet garante-&lt;br&gt;rade undervisningstimmar i ämnet.&lt;br&gt;En elev har uppnått det antal gym-&lt;br&gt;nasiepoäng som sålunda gäller för&lt;br&gt;vaije ämne, när eleven har inhämtat&lt;br&gt;den kunskap som utbildningen i&lt;br&gt;ämnet avses ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tecknas med gymnasiepoäng. För Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;varje ämne motsvarar antalet gym-&lt;br&gt;nasiepoäng antalet undervisnings-&lt;br&gt;timmar i ämnet. En elev har upp-&lt;br&gt;nått det antal gymnasiepoäng som&lt;br&gt;sålunda gäller för varje ämne, när&lt;br&gt;eleven har inhämtat den kunskap&lt;br&gt;som utbildningen i ämnet avses ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen inom varje ämne som anges i bilaga 2 sker i form av en&lt;br&gt;eller flera kurser. För varje kurs skall anges hur många gymnasiepoäng&lt;br&gt;den omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter vaije kurs har eleven rätt att&lt;br&gt;få betyg. Har eleven enligt detta&lt;br&gt;betyg minst uppfyllt kurskraven är&lt;br&gt;kommunen inte skyldig att erbjuda&lt;br&gt;eleven ytterligare utbildning inom&lt;br&gt;den kursen. Detta gäller även om&lt;br&gt;eleven begärt och fått kortare un-&lt;br&gt;dervisningstid än den minsta ga-&lt;br&gt;ranterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att&lt;br&gt;erbjuda utbildning på nationella&lt;br&gt;program för samtliga de ungdomar&lt;br&gt;i kommunen som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket förutsatt att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har slutfört sista årskursen i&lt;br&gt;grundskolan eller motsvarande med&lt;br&gt;godkända betyg i svenska, engelska&lt;br&gt;och matematik, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter varje kurs har eleven rätt att&lt;br&gt;få betyg. Har eleven enligt detta&lt;br&gt;betyg minst uppfyllt kurskraven är&lt;br&gt;kommunen inte skyldig att erbjuda&lt;br&gt;eleven ytterligare utbildning inom&lt;br&gt;den kursen. Detta gäller även om&lt;br&gt;eleven begärt och fått kortare un-&lt;br&gt;dervisningstid än den som anges i&lt;br&gt;timplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erbjuda utbildning på nationella&lt;br&gt;program för samtliga de ungdomar&lt;br&gt;i kommunen som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket förutsatt att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har slutfört sista årskursen i&lt;br&gt;grundskolan eller motsvarande med&lt;br&gt;godkända betyg i svenska alterna-&lt;br&gt;tivt svenska som andraspråk, engel-&lt;br&gt;ska och matematik, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt program i&lt;br&gt;gymnasieskolan eller en i förhållande därtill likvärdig utbildning eller&lt;br&gt;avlagt International Baccalaureate (IB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.&lt;br&gt;Antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas&lt;br&gt;med hänsyn till elevernas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller&lt;br&gt;i en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samverkansav-&lt;br&gt;tal. Två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning på&lt;br&gt;ett nationellt program bildar ett samverkansområde för den utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;utbildning bildar ett samverkansområde för den utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;bestämma att särskilda krav på förkunskaper skall gälla för vissa&lt;br&gt;utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av sin hemkommun skall erbjudas gymnasieutbildning på ett&lt;br&gt;nationellt program enligt 5 § första stycket är behörig sökande till en&lt;br&gt;sådan utbildning var som helst i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av behöriga sökande till de nationella program som anordnas i en&lt;br&gt;kommun eller för ett samverkansområde skall i första hand tas emot de&lt;br&gt;som är hemmahörande i den kommun som anordnar utbildningen och de&lt;br&gt;som är hemmahörande i en kommun som tillhör samverkansområdet för&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sådana sökande som avses i andra stycket skall jämställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de som med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda&lt;br&gt;skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de som är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder det sökta&lt;br&gt;programmet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de som har sökt till gymnasie-&lt;br&gt;skolan ifråga under åberopande av&lt;br&gt;att där, inom det sökta programmet,&lt;br&gt;anordnas en gren som inte erbjuds&lt;br&gt;av hemkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de som har sökt till gymnasie-&lt;br&gt;skolan ifråga under åberopande av&lt;br&gt;att där, inom det sökta programmet,&lt;br&gt;anordnas en nationellt fastställd&lt;br&gt;gren som inte erbjuds av hem-&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av&lt;br&gt;specialutformade program eller individuella program för de ungdomar i&lt;br&gt;kommunen som avses i 1 § och som inte har tagits in på något nationellt&lt;br&gt;program i gymnasieskolan eller en likvärdig utbildning eller har avlagt&lt;br&gt;International Baccalaureate (IB). Detsamma gäller den som har tagits&lt;br&gt;emot på ett nationellt program i gymnasieskolan eller till en likvärdig&lt;br&gt;utbildning, men som har avbrutit utbildningen där. I fråga om elever från&lt;br&gt;särskolan gäller skyldigheten dock endast individuella program och endast&lt;br&gt;om eleven vid prövning enligt 6 kap. 7 § inte tas emot i särskolan, därför&lt;br&gt;att eleven bedöms kunna gå i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett specialutformat program kan&lt;br&gt;utformas individuellt för en elev&lt;br&gt;eller gemensamt för en grupp ele-&lt;br&gt;ver. Det skall i fråga om utbild-&lt;br&gt;ningens nivå motsvara ett nationellt&lt;br&gt;program och därmed kunna ligga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett specialutformat program skall&lt;br&gt;i fråga om utbildningens nivå mot-&lt;br&gt;svara ett nationellt program och&lt;br&gt;därmed kunna ligga till grund för&lt;br&gt;fortsatt utbildning på högskolenivå&lt;br&gt;eller för yrkesverksamhet. Rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till grund för fortsatt utbildning på&lt;br&gt;högskolenivå eller för yrkesverk-&lt;br&gt;samhet. Styrelsen för utbildningen&lt;br&gt;skall fastställa programmål för&lt;br&gt;varje specialutformat program som&lt;br&gt;erbjuds en grupp elever. Regering-&lt;br&gt;en eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om omfattningen av ett&lt;br&gt;specialutformat program och krav&lt;br&gt;på förkunskaper på ett sådant pro-&lt;br&gt;gram. Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;utbildningen skall omfatta minst&lt;br&gt;vissa av de ämnen som anges i&lt;br&gt;bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om omfattningen av ett&lt;br&gt;specialutformat program och krav&lt;br&gt;på förkunskaper på ett sådant pro-&lt;br&gt;gram. Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;utbildningen skall omfatta minst&lt;br&gt;vissa av de ämnen som anges i&lt;br&gt;bilaga 2. De behörighetskrav som&lt;br&gt;anges i 5 § första stycket 1 och 2&lt;br&gt;för nationella program gäller även&lt;br&gt;för specialutformade program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett individuellt program kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt&lt;br&gt;program eller ett specialutformat program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra det möjligt för ungdomar&lt;br&gt;att förena en anställning som syftar&lt;br&gt;till yrkesutbildning med studier av&lt;br&gt;vissa ämnen i gymnasieskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra det möjligt för ungdomar&lt;br&gt;att genom lärlingsutbildning förena&lt;br&gt;en anställning som syftar till yrkes-&lt;br&gt;utbildning med studier av vissa&lt;br&gt;ämnen i gymnasieskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avse utbildning för udda yrken och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. möta speciella behov hos eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen på ett specialutformat eller ett individuellt program skall&lt;br&gt;följa en plan, som skall fastställas av styrelsen för utbildningen. I fråga&lt;br&gt;om sådana individuella program som avses i tredje stycket 2 får regering-&lt;br&gt;en föreskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa av de&lt;br&gt;ämnen som anges i timplanerna i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun får för en grupp&lt;br&gt;elever erbjuda specialutformade&lt;br&gt;program och individuella program&lt;br&gt;som har ett sådant syfte som anges&lt;br&gt;i 13 § tredje stycket 1. Erbjudandet&lt;br&gt;skall avse utbildning som anordnas&lt;br&gt;inom kommunen eller i en annan&lt;br&gt;kommun i enlighet med ett samver-&lt;br&gt;kansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för utbildningen skall&lt;br&gt;fastställa programmål för varje&lt;br&gt;specialutformat program som er-&lt;br&gt;bjuds en grupp elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 11 § första och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje styckena gäller även ifråga Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;om utbildning enligt denna para-&lt;br&gt;graf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om att tas in på ett&lt;br&gt;program enligt denna paragraf&lt;br&gt;skall skickas till styrelsen för ut-&lt;br&gt;bildningen i den sökandes hemkom-&lt;br&gt;mun. Om programmet anordnas av&lt;br&gt;en annan kommun inom samver-&lt;br&gt;kansområdet skall styrelsen ome-&lt;br&gt;delbart sända ansökan vidare till&lt;br&gt;styrelsen för utbildningen där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever som önskar fullfölja sin&lt;br&gt;utbildning på en sådan gren inom&lt;br&gt;ett nationellt program som inte&lt;br&gt;erbjuds av deras hemkommun bör,&lt;br&gt;i mån av plats, få flytta till gym-&lt;br&gt;nasieskolan i en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting där den önskade grenen&lt;br&gt;anordnas. Styrelsen för utbildning-&lt;br&gt;en i den kommun eller det lands-&lt;br&gt;ting där grenen anordnas beslutar&lt;br&gt;om sådant mottagande av en elev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever som önskar fullfölja sin&lt;br&gt;utbildning på en sådan nationellt&lt;br&gt;fastställd gren inom ett nationellt&lt;br&gt;program som inte erbjuds av deras&lt;br&gt;hemkommun bör, i mån av plats, få&lt;br&gt;flytta till gymnasieskolan i en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting där den&lt;br&gt;önskade grenen anordnas. Styrelsen&lt;br&gt;för utbildningen i den kommun&lt;br&gt;eller det landsting där grenen&lt;br&gt;anordnas beslutar om sådant motta-&lt;br&gt;gande av en elev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;7&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;I fall som avses i 22 och 23 §§ är&lt;br&gt;dock hemkommunen inte skyldig&lt;br&gt;att betala ersättning, om det är&lt;br&gt;fråga om ett nationellt program&lt;br&gt;eller gren av sådant program som&lt;br&gt;kommunen själv erbjuder, utom då&lt;br&gt;eleven har tagits emot med stöd av&lt;br&gt;8 § tredje stycket 1 och 3 eller&lt;br&gt;29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 22 och 23 §§ är&lt;br&gt;dock hemkommunen inte skyldig&lt;br&gt;att betala ersättning, om det är&lt;br&gt;fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett nationellt program eller en&lt;br&gt;nationellt fastställd gren av sådant&lt;br&gt;program som kommunen själv er-&lt;br&gt;bjuder, utom då eleven har tagits&lt;br&gt;emot med stöd av 8 § tredje&lt;br&gt;stycket 1 och 3 eller 29 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en lokalt fastställd gren inom&lt;br&gt;de nationella programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:599.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och skall tillämpas på Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997, om inte annat föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Bestämmelsen i 5 kap. 5 § första stycket 1 om krav på godkänt&lt;br&gt;betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk skall inte tillämpas&lt;br&gt;förrän vid intagning till läsåret 1998/99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Bestämmelsen i 5 kap. 8 § tredje stycket 3 skall i sin nya lydelse&lt;br&gt;tillämpas första gången i fråga om utbildning som startar läsåret 1998/99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Har elever tagits emot med stöd av 5 kap. 8 § tredje stycket 3 skall&lt;br&gt;ersättningsskyldigheten enligt 5 kap. 24 § i den gamla lydelsen gälla till&lt;br&gt;dess eleverna avslutat utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60 minuter för gymnasieskolans&lt;br&gt;treåriga nationella program för ämnen och totalt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Estetiskt&lt;br&gt;program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Naturveten-&lt;br&gt;skapsprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaps-&lt;br&gt;program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekono- Huma- Sam-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;br&gt;program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Natur-&lt;br&gt;veten-&lt;br&gt;skaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Teknisk&lt;br&gt;gren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;misk&lt;br&gt;gren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;nistisk hällsve-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tenskap-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ämnen:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;lig gren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska/Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som andraspråk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300/240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300/240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Estetisk verksamhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filosofi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40/0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40/0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Psykologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0/40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0/40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geografi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språk 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språk 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0/190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Latin med allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;språkkunskap/språk 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;240/190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupning i humaniora&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;eller samhällsvetenskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;60/110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Estetiska ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510/320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljökunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0/60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0/60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tekniska ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkesämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Individuella val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokalt tillägg/ämnes-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;anknuten praktik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa under-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;visningstid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2150 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Altemativstreck innebär val mellan alternativ inom gren av program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden för utbildningens omfattning för gymnasieskolans treåriga nationella program i&lt;br&gt;timmar om 60 minuter för ämnen och totalt.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Estetiskt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Naturveten-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaps-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;skapsprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Natur-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Teknisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekono-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huma-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sam-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;veten-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;misk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;nistisk hällsve-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tenskap-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ämnen:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Hg gren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska / Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som andraspråk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300/240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;300/240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Estetisk verksamhet 30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filosofi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40/0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40/0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Psykologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0/40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0/40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geografi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språk 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språk 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0/190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Latin med allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;språkkunskap/språk 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;240/190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupning i humaniora&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;eller samhällsvetenskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;60/110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Estetiska ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510/320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljökunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0/60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0/60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tekniska ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkesämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Individuella val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokalt tillägg/ämnes-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;anknuten praktik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa under-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;visningstid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt garanterat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;antal timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Altemativstreck innebär val mellan alternativ inom gren av program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ärendet och dess beredning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1995/96:206&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Integrering mellan skola - förskola - skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om integrering mellan skola - förskola - skolbarnsomsorg har varit&lt;br&gt;föremål för flera utredningar. År 1985 kom Förskola - skola-kommittén&lt;br&gt;med sitt slutbetänkande Förskola - skola (SOU 1985:22). Skolbams-&lt;br&gt;omsorgskommittén lämnade sitt betänkande Skola - skolbarnsomsorg, en&lt;br&gt;helhet i juni 1991 (SOU 1991:54).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en förlängning av grundskolan till tio år har även utretts och&lt;br&gt;remissbehandlats. I mars 1994 lämnade utredaren sitt betänkande Grunden&lt;br&gt;för livslångt lärande (SOU 1994:45). Sammanställning av remissyttran-&lt;br&gt;dena över betänkandet finns tillgängliga i Utbildningsdepartementet (dnr&lt;br&gt;U94/1024/S).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop.&lt;br&gt;1995/96:25) har regeringen meddelat sin avsikt att ta ställning till frågan&lt;br&gt;om en tioårig grundskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska som andraspråk som behörighet till gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med hösten 1998 erfordras minst betyget godkänd i svenska,&lt;br&gt;engelska och matematik för att börja på ett nationellt program. Riksdagen&lt;br&gt;har med anledning av propositionen Vissa betygsfrågor m.m. beslutat&lt;br&gt;(prop. 1994/95:174, bet. 1994/95:UbU19, rskr. 1994/95:406) att svenska&lt;br&gt;som andraspråk skall betraktas som ett eget ämne i alla skolformer. I&lt;br&gt;konsekvens med detta bör även som föreslås i denna proposition svenska&lt;br&gt;som andraspråk utgöra grund för behörighet till gymnasieskolan, vilket&lt;br&gt;vid underhandskontakter även Skolverket förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blockbetyg i grundskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsfrågan har behandlats i flera utredningar, senast i Betygsbered-&lt;br&gt;ningens förslag i betänkandet Ett nytt betygssystem (SOU 1992:86).&lt;br&gt;Genom riksdagsbesluten med anledning av propositionerna En ny läroplan&lt;br&gt;(prop. 1993/94:220, bet. 1993/94:UbUl, rskr. 1993/94:82) och Betyg i det&lt;br&gt;obligatoriska skolväsendet (prop. 1994/95:85, bet. 1994/95:UbU6, rskr.&lt;br&gt;1994/95:136) har grundskolan efter flera år fått ett nytt betygssystem. De&lt;br&gt;första eleverna som slutar grundskolan med det nya betygssystemet läm-&lt;br&gt;nar årskurs 9 våren år 1998. Betyg skall sättas i varje ämne och de möj-&lt;br&gt;ligheter till att ge sammanfattande betyg i naturvetenskapliga och sam-&lt;br&gt;hällsvetenskapliga ämnesblock, som funnits i det femgradiga betygssyste-&lt;br&gt;met, finns inte längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa förändringar i gymnasieskolan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med riksdagens beslut med anledning av propositionen Växa med&lt;br&gt;kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85,&lt;br&gt;bet. 1990/9l:UbU 16, rskr. 1990/91:356) lades grunden till utformningen&lt;br&gt;av gymnasieskolan i dess nuvarande utformning. I propositionen anförde&lt;br&gt;föredraganden att reformen skall ses som en grund för en fortsatt utveck-&lt;br&gt;ling av gymnasieutbildningen och betonade vikten av att skapa lösningar&lt;br&gt;som ger förutsättningar för en fortgående utvecklingsprocess. Detta har&lt;br&gt;bl.a. skett genom riksdagens beslut med anledning av propositionerna om&lt;br&gt;vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m. (prop. 1991/92:157, bet.&lt;br&gt;1991/92:UbU26, rskr. 1991/92:311), En ny läroplan (prop. 1992/93:250,&lt;br&gt;bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93) samt Vissa betygsfrågor m.m.&lt;br&gt;(prop. 1994/95:174, bet. 1994/95:UbU 19, rskr. 1994/95:406). Förslagen&lt;br&gt;i denna proposition skall ses som delar i en nödvändig kontinuerlig för-&lt;br&gt;ändringsprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen grundar sina förslag och bedömningar på de utvecklingsbe-&lt;br&gt;hov som framkommit bl.a. genom Kommitténs för gymnasieskolans&lt;br&gt;utveckling (dir. 1994:29 resp. dir. 1994:128) första delbetänkande Den&lt;br&gt;reformerade gymnasieskolan - hur går det? (SOU 1996:1), som nyligen&lt;br&gt;har remissbehandlats. I betänkandet föreslås bl.a. åtgärder vad gäller&lt;br&gt;minsta garanterad undervisningstid, arbetsplatsförlagd utbildning (APU),&lt;br&gt;det individuella programmet och det specialutformade programmet samt&lt;br&gt;lokala grenar. Vidare grundar regeringen sina förslag på vad arbetsgrup-&lt;br&gt;pen för kursutformad gymnasieskola tagit fram, Centrala frågor i utveck-&lt;br&gt;lingen av kursutformad gymnasieskola (Ds 1993:69), Kursutformad gym-&lt;br&gt;nasieskola för alla? (Ds 1994:139), som har remissbehandlats, samt Kurs-&lt;br&gt;utformad gymnasieskola - en flexibel skola för framtiden (Ds 1995:78).&lt;br&gt;Dessa promemorior har även legat till grund för Kommitténs för gym-&lt;br&gt;nasieskolans utveckling betänkande. Sammanställningar av remissyttran-&lt;br&gt;dena över betänkandet SOU 1996:1 finns tillgänglig i Utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentet (dnr U96/406/S). Remissyttrandena till Ds 1994:139 återfinns i Ds&lt;br&gt;1995:78.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har i en departements-&lt;br&gt;promemoria, Svenska som andraspråk och betygsättningen i svenska (Ds&lt;br&gt;1995:40) redovisat förslag som innebär att betygsättningen i kärnämnet&lt;br&gt;svenska fortsättningsvis skall ges med endast ett betyg per kurs. Kommu-&lt;br&gt;ner, högskolor m.fl. har beretts tillfälle att ge synpunkter på förslagen i&lt;br&gt;promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ett livslångt lärande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärande och utbildning har under de senaste åren kommit att inta en&lt;br&gt;central plats i samhällsutvecklingen. Både ur individens och samhällets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synvinkel har lärande och utbildning kommit att framstå som en avgöran- Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;de nyckel till välfärd och som en motvikt mot vidgade klyftor i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det livslånga lärandet för alla måste bli en realitet. För att kunna ut-&lt;br&gt;veckla ett mer produktivt näringsliv och skapa en långsiktig och stabil&lt;br&gt;tillväxt krävs det av oss alla att vi är beredda att under vårt arbetsliv&lt;br&gt;ständigt lära om och lära nytt. Människors förmåga att anpassa sig till&lt;br&gt;förändringar i samhället är en avgörande framtidsresurs. Detta kräver att&lt;br&gt;individen ges beslutskompetens och makt över sin livssituation - i arbetet,&lt;br&gt;på fritiden, i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om livslångt lärande är inte ny, men begreppet har fått en vidare&lt;br&gt;innebörd under senare år. Ett liv av lärande måste vara någonting mer än&lt;br&gt;formell utbildning med betyg och examen. Livslångt lärande måste vara&lt;br&gt;ett förhållningssätt och ett handlingsmönster för alla - ett dagligt lärande,&lt;br&gt;en vilja att pröva om och att bygga vidare på en grund lagd i tidiga år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det arbetsliv som växer fram bygger i allt högre grad på kompetens och&lt;br&gt;kunskapsintensiv produktion. Därmed blir de kunskapsklyftor som kvar-&lt;br&gt;står sedan tidigare eller nya som växer fram allt mer framträdande och&lt;br&gt;viktigare att överbrygga. Utbildning måste därför också ses i ett fördel-&lt;br&gt;ningspolitiskt perspektiv. Utbildningens kompensatoriska roll i samhället&lt;br&gt;får allt större betydelse. Ett nationellt kunskapslyft omfattar inte endast&lt;br&gt;vuxenutbildningen utan inbegriper även ungdomsskolan. Den fördelnings-&lt;br&gt;politiska profilen på förändringarna inom ungdomsskolan innebär främst&lt;br&gt;ett fortsatt arbete för att förverkliga en skola för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i en annan proposition att beskriva utformningen&lt;br&gt;av det nationella kunskapslyftet vad avser vuxenutbildningen. I denna&lt;br&gt;proposition vill regeringen ytterligare stärka grunden för det livslånga&lt;br&gt;lärandet genom att föreslå åtgärder som ökar förutsättningarna att höja&lt;br&gt;kvaliteten inom grundskolan och gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integration förskoleverksamhet - skola - skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barns lärande börjar långt innan barnet börjar skolan. Den grund som&lt;br&gt;läggs i barnomsorgen har mycket stor betydelse för utvecklingen i skolan.&lt;br&gt;När man talar om livslångt lärande får barnen före skolåldern inte glöm-&lt;br&gt;mas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationen mellan skola, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg&lt;br&gt;syftar till att skapa en helhet i och anpassning av den verksamhet som&lt;br&gt;riktar sig till barn efter olika barns individuella behov. Den sociala miljö&lt;br&gt;och den stimulans som barnet möter under åren fram till skolstarten&lt;br&gt;påverkar på ett avgörande sätt barnets förutsättningar till framgångsrikt&lt;br&gt;lärande senare i skolan och i ett livslångt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan befinner sig i ett intensivt förändringsskede som en följd&lt;br&gt;av den gymnasiereform som beslutades av riksdagen år 1991. Arbetet med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att reformera gymnasieskolan sker mot en allt tydligare bakgrund av större&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och mer omfattande krav från samhällets sida vad gäller elevernas kompe- Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;tens för ett framtida arbetsliv och samhällsliv samt kunskaper för framtida&lt;br&gt;studier. Med de förslag som föreläggs riksdagen i denna proposition vill&lt;br&gt;regeringen underlätta genomförandet av gymnasiereformen och ytterligare&lt;br&gt;öka möjligheterna för den kvalitetshöjning som reformen innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera stora reformer har påtagligt förändrat skolans villkor under senare&lt;br&gt;år. De nya läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga&lt;br&gt;skolformerna är ett svar på de ökade krav som samhället och det kom-&lt;br&gt;mande arbetslivet ställer. De nya läroplanerna innebär också tydliga krav&lt;br&gt;på ökad kvalitet i undervisningen och på elevernas resultat. Nu gäller det&lt;br&gt;att utveckla läroprocesserna i skolan så att de verksamt bidrar till att ge&lt;br&gt;läroplanernas intentioner ett reellt innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra avgörande beslut har gällt övergången till mål- och resultatstyr-&lt;br&gt;ning från ett tidigare detaljreglerat system som kombinerades med öron-&lt;br&gt;märkta statsbidrag. Nu har i stället varje kommun och varje skola och&lt;br&gt;dess personal möjlighet att själva ta ansvar för att utveckla och driva&lt;br&gt;förändringsarbete. Den ökade valfriheten för elever och föräldrar innebär&lt;br&gt;också att varje skola måste leva upp till de krav eleverna och deras för-&lt;br&gt;äldrar ställer. Ytterligare förändringskrafter kan utvecklas med ett förstärkt&lt;br&gt;elev- och föräldrainflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregleringen och det kommunala ansvaret för skolan förutsätter ett&lt;br&gt;välutvecklat uppföljnings- och utvärderingssystem både hos kommunen&lt;br&gt;och hos staten. Skolverkets tyngdpunkt ligger i dessa verksamheter, men&lt;br&gt;den kommunala uppföljningen och utvärderingen är ofta otillräcklig enligt&lt;br&gt;Skolverkets utvärderingar. Detta är allvarligt och man kan ifrågasätta hur&lt;br&gt;väl kommunerna uppfyller de nationella målen, som skall garantera alla&lt;br&gt;elever en likvärdig och god utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de nya läroplanerna skall kunna förverkligas krävs att alla tar sin&lt;br&gt;del av ansvaret. På många håll tas också detta ansvar och ett utvecklings-&lt;br&gt;arbete pågår som fokuserar på läroprocesserna - det inre arbetet i skolan&lt;br&gt;och dess resultat. Kommunernas ansvar för resultaten i skolan är dock inte&lt;br&gt;tillräckligt uppmärksammat. Regeringen vill därför betona vikten av att&lt;br&gt;det i varje kommun finns fungerande system för uppföljning och utvär-&lt;br&gt;dering, vilket är grunden för en kvalitetsutveckling. Ansvaret för att&lt;br&gt;förverkliga en skola utan förlorare kan inte enbart vila på de professionel-&lt;br&gt;la i skolan utan måste också tas av dem som ger villkoren för den enskil-&lt;br&gt;da skolan att förverkliga ambitionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Integration förskoleverksamhet - skola - skol- Prop.&lt;br&gt;barnsomsorg&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Som ett led i det livslånga lärandet skall&lt;br&gt;förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen integreras. I&lt;br&gt;ett första steg bör ett gemensamt måldokument utarbetas för den&lt;br&gt;allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen. Måldoku-&lt;br&gt;mentet bör, utifrån en gemensam syn på utveckling och lärande, ta&lt;br&gt;tillvara de olika verksamheternas särdrag och kvaliteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpliga delar av bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bör inarbetas i&lt;br&gt;skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk bör bli ansvarig myndighet för tillsyn, uppfölj-&lt;br&gt;ning, utvärdering och utveckling av förskoleverksamhet och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I socialtjänstlagen (1980:620) finns bestämmelser om för-&lt;br&gt;skoleverksamhet och skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhet avser barn som inte uppnått skolpliktig ålder.&lt;br&gt;Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, familjedaghem och komp-&lt;br&gt;letterande förskoleverksamhet (öppen förskola).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhet skall i första hand tillhandahållas för barn som har&lt;br&gt;fyllt ett år. Yngre barn som har särskilt behov av stöd bör dock också&lt;br&gt;erbjudas sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn skall anvisas plats i allmän förskola från och med höstterminen&lt;br&gt;det år barnet fyller sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förskola bedrivs såväl i daghem som i deltidsgrupp. För hem-&lt;br&gt;mavarande barn och för barn i familjedaghem innebär rätt till allmän&lt;br&gt;förskola främst en plats i deltidsgrupp. Barn som inte har plats i daghem&lt;br&gt;eller deltidsgrupp har möjlighet att delta i öppen förskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolbarnsomsorg skall tillhandahållas skolbarn till och med 12 års&lt;br&gt;ålder. Sådan verksamhet bedrivs i form av fritidshem, integrerad skol-&lt;br&gt;barnsomsorg och familjedaghem. För barn mellan 10 och 12 år kan dock&lt;br&gt;en öppen, enklare form av skolbarnsomsorg än fritidshem erbjudas, s.k.&lt;br&gt;öppen fritidsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barns utveckling och lärande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barns lärande börjar inte i skolan; barn har flera år bakom sig av utveck-&lt;br&gt;ling och lärande när de kommer till första klass. Barn utvecklas i sin&lt;br&gt;miljö genom upplevelser och erfarenheter, genom identifikation och&lt;br&gt;samspel med sin omgivning. De lär sig i vardagslivet i samspel med&lt;br&gt;varandra, med vuxna och med hela den sociala och kulturella miljö i&lt;br&gt;vilken de växer upp. De lär sig också i andra institutioner än i skolan.&lt;br&gt;Genom verksamheten i förskolan har de viktiga erfarenheter, kunskaper&lt;br&gt;och förmågor med sig till skolan. Vi vet att den sociala miljö och den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pedagogiska stimulans som barnet möter under åren fram till skolstarten Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;på ett avgörande sätt påverkar barnets förutsättningar till framgångsrikt&lt;br&gt;lärande även senare i skolan. Forskningen visar att barns sociala förmåga&lt;br&gt;och skolprestationer gynnas av tidig förskolevistelse. Internationella&lt;br&gt;studier har också visat att särskilt anpassad pedagogisk verksamhet för&lt;br&gt;barn kan motverka utslagningsprocesser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn är inte några tomma kärl som vid en viss tidpunkt skall fyllas på&lt;br&gt;med upplevelser och kunskaper. De har alltid en historia. De har varje dag&lt;br&gt;av sitt liv varit i färd med att skapa en bild av sig själva och världen -&lt;br&gt;med att kunskapa. Det förskolan och skolan skall göra är att utifrån sina&lt;br&gt;institutionella förutsättningar hjälpa barnen att bygga vidare på det som&lt;br&gt;är påböijat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självklart att alla barn inte har samma erfarenhet och kunskap när&lt;br&gt;de kommer till förskolan och skolan. Varje barns individuella historia och&lt;br&gt;mognad gör dem olika. Deras uppväxtförhållanden präglar hur de har&lt;br&gt;utvecklats och vad de har lärt sig. Vidgade klyftor i samhället har ökat&lt;br&gt;skillnaderna mellan människor både materiellt, socialt och kulturellt. Det&lt;br&gt;betyder i dag att barn inte har lika möjligheter att utveckla sin inneboende&lt;br&gt;potential. Förskola och skola har i det här sammanhanget en dubbel&lt;br&gt;uppgift; dels att låta barn med skiftande erfarenheter byta perspektiv med&lt;br&gt;varandra, lära av varandra och tillsammans utveckla sin förmåga och sin&lt;br&gt;kunskap, dels att skapa så likvärdiga villkor som möjligt för barns lärande&lt;br&gt;så att varje enskilt barn kan få det stöd hon eller han behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barns och ungdomars lärande kan alltså ses som en obruten process, i&lt;br&gt;vilken både erfarenheter från vardagslivet i familjen och kamratkretsen&lt;br&gt;och den pedagogiska verksamheten i förskola/skola spelar roll. Det är&lt;br&gt;därför självklart att se förskola och skola i ett sammanhang utifrån en&lt;br&gt;helhetssyn på utveckling och kunskapstillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två traditioner möts, barnomsorgens och skolans. Detta möte kan&lt;br&gt;frigöra pedagogisk utvecklingskraft som omskapar både förskola och&lt;br&gt;skola och som skapar nya former för barns utveckling och lärande. Av&lt;br&gt;tradition är förskolan inriktad på det enskilda barnet, den fria leken och&lt;br&gt;det fria skapandet, på en verksamhet som samtidigt innehåller omsorg,&lt;br&gt;praktiska aktiviteter och intellektuell stimulans. Skolans tradition ser&lt;br&gt;annorlunda ut. Dess undervisning ser mer till gruppen eller klassen, utgår&lt;br&gt;från ämnet och betonar det kognitiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att krävas både tid och medvetet arbete för att kunna&lt;br&gt;genomföra en integration som tar tillvara kraften i de bägge traditionerna&lt;br&gt;och också skapar något nytt. Regeringen ser det som angeläget att genom&lt;br&gt;en integration av de verksamheter som har till uppgift att verka för barns&lt;br&gt;bästa - förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg - åstadkomma en&lt;br&gt;bättre anpassad helhet av den tid som har så stor betydelse för barn och&lt;br&gt;unga människor. Detta bör prägla de måldokument som styr den pedago-&lt;br&gt;giska verksamheten för barn och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskola - skola - nuvarande verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom pedagogisk gruppverksamhet skall barnomsorgen ge barn stöd och&lt;br&gt;stimulans för sin emotionella, sociala och intellektuella utveckling, bidra&lt;br&gt;till goda uppväxtvillkor och ge barn med behov av särskilt stöd för sin&lt;br&gt;utveckling den omsorg som deras speciella behov kräver. Regeringen har&lt;br&gt;tidigare i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bil. 6) formulerat de&lt;br&gt;mål enligt vilka barnomsorgen bör utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt socialtjänstlagen skall barn anvisas plats i allmän förskola från&lt;br&gt;och med höstterminen det år då de fyller sex år. Den allmänna förskolan&lt;br&gt;har sedan år 1975 omfattat praktiskt taget alla sexåringar. Förskolan skall&lt;br&gt;omfatta minst 525 timmar om året. För barn som vistas hemma eller i&lt;br&gt;familjedaghem innebär den allmänna förskolan en plats i deltidsgrupp,&lt;br&gt;vanligen tre timmar om dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna förskolans omfattning innebär att alla barn och ungdomar&lt;br&gt;i åldrarna 6 - 16 år kan sägas delta i en tioårig pedagogisk verksamhet.&lt;br&gt;Det är därför enligt regeringens mening rimligt att de pedagogiska måldo-&lt;br&gt;kumenten för de båda verksamheterna liksom för skolbarnsomsorgen&lt;br&gt;samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m den 1 juli 1997 ger skollagen ett barns vårdnadshavare rätt att&lt;br&gt;bestämma att barnet skall börja skolan vid sex års ålder (s.k. flexibel&lt;br&gt;skolstart). Bestämmelsen, som infördes 1991, har inneburit att olika typer&lt;br&gt;av sexårsverksamhet har utvecklats i kommunerna under de senaste åren.&lt;br&gt;Utöver den traditionellt bedrivna förskolan i daghem och deltidsgrupper&lt;br&gt;finns numera ytterligare modeller som omfattar t.ex. sexåringar i särskilda&lt;br&gt;daghemsgrupper, i förskolegrupper förlagda till skolans lokaler kombine-&lt;br&gt;rade med skolbarnsomsorg, i skolklasser med i huvudsak sjuåringar och&lt;br&gt;i den s.k. barnskolans ofta åldersblandade verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolan i Sverige håller en hög standard. Elever med mycket goda&lt;br&gt;resultat hävdar sig väl i konkurrens med motsvarande grupper i andra&lt;br&gt;länder såväl kvantitativt som nivåmässigt. Det finns betydligt mindre&lt;br&gt;skillnader mellan skolor i vårt land än i de flesta andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots genomsnittligt mycket goda prestationer för svensk skola finns det&lt;br&gt;områden som måste ägnas särskild uppmärksamhet. Det är t.ex. inte&lt;br&gt;acceptabelt att elever i dag lämnar den obligatoriska skolan med otill-&lt;br&gt;räckliga kunskaper, låga betyg eller utan att få fullständiga slutbetyg. Och&lt;br&gt;värre än bristande kunskaper i ämnen är att det finns elever som lämnar&lt;br&gt;skolan med bristande självförtroende och med inställningen att de inte kan&lt;br&gt;lära, att deras förmåga inte räcker till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De tidiga årens lärande och ut-&lt;br&gt;veckling är av avgörande betydelse för att ge alla barn möjlighet att&lt;br&gt;lyckas i skolan. Därför bör förskolans pedagogiska roll stärkas samtidigt&lt;br&gt;som förskolepedagogiken ges utrymme också i skolan. Regeringen vill&lt;br&gt;därför att den pedagogiska verksamheten för barn och ungdomar i såväl&lt;br&gt;förskolan som skolan och skolbarnsomsorgen skall utvecklas i riktning&lt;br&gt;mot ökad integration. Många kommuner har redan kommit långt inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta område. Det är därvid viktigt att de olika verksamheternas egenart Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;och kvaliteter tas till vara. Ett samlat utnyttjande av resurserna kan bidra&lt;br&gt;till en helhetsyn på barn och ungdomar som ger förutsättningar för arbetet&lt;br&gt;med det livslånga lärandet. I linje med detta bör också ansvaret för frågor-&lt;br&gt;na på den statliga nivån samlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet kommer frågor om förskoleverksamhet och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg att handhas av Utbildningsdepartementet. På myndig-&lt;br&gt;hetsnivån bör frågor om tillsyn, uppföljning, utvärdering och utveckling&lt;br&gt;av dessa verksamheter också samlas hos en myndighet. Det innebär att&lt;br&gt;ansvaret för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg förs från Socialsty-&lt;br&gt;relsen och länsstyrelserna till Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sektorisering som kännetecknat verksamheterna på statlig nivå är&lt;br&gt;på kommunal nivå redan övergiven eller på väg att överges. Som ett&lt;br&gt;resultat av bl.a. ny kommunallag, nytt statsbidragssystem och avreglering-&lt;br&gt;ar ser man en tydlig tendens att överge sektorsindelningen till förmån för&lt;br&gt;andra lösningar. I 90 % av kommunerna ingår nu skolan tillsammans med&lt;br&gt;annan verksamhet i samma nämnd. Tillsammans med skolan organiseras&lt;br&gt;i dag främst förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, ibland även kultur&lt;br&gt;och ungdomars fritidsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till bistånd samt det allmänna ansvaret för barn och ungdom&lt;br&gt;enligt bl.a. 6 och 12 §§ Socialtjänstlagen bör alltjämt ligga kvar på social-&lt;br&gt;nämnden i kommunen. Socialstyrelsens och länsstyrelsernas tillsynsansvar&lt;br&gt;för dessa frågor ligger därmed kvar. Detta kräver ett väl fungerande&lt;br&gt;samarbete mellan berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God grund för livslångt lärande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam syn på förskolan och grundskolan är en viktig utgångspunkt&lt;br&gt;för att främja barns utveckling. Skolans sätt att arbeta under barnens&lt;br&gt;första viktiga år bör därför ta intryck av förskolans arbetssätt. Olika&lt;br&gt;kunskaper om barns sociala utveckling och lärande skall mötas i under-&lt;br&gt;visningen, som skall utgå från det enskilda barnet. Varje barn skall mötas&lt;br&gt;på dess individuella utvecklingsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ser det som väsentligt att utbildningen under de första viktiga skol-&lt;br&gt;åren mer än tidigare stärker elevernas självkänsla och att den ger eleverna&lt;br&gt;lust och vilja att lära. En höjning av den grundläggande utbildningens&lt;br&gt;kvalitet innebär därför att mer arbete och tid i skolan måste ägnas åt att&lt;br&gt;utveckla kvaliteter som samarbetsförmåga, självtillit, kreativitet och pro-&lt;br&gt;blemlösningsförmåga. Detta är områden som är särskilt viktiga att upp-&lt;br&gt;muntra och underbygga tidigt i livet för att barnen skall ges en god och&lt;br&gt;jämlik grund att lära vidare på. Det kan ske genom integration mellan&lt;br&gt;förskola, skola och skolbarnsomsorg där syftet är att med barnet i centrum&lt;br&gt;tillvarata det bästa från de olika kulturerna för att främja barns utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets förutsättningar och utveckling skall mer än den biologiska&lt;br&gt;åldern styra verksamhetens former och innehåll. Barns tidiga beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att lära skall mötas och tillvaratas. I dag tillgodoses bams behov på olika Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;sätt i förskolan respektive skolan. Regeringen anser att ett gemensamt&lt;br&gt;måldokument för den allmänna förskolan, grundskolan och skolbarnsom-&lt;br&gt;sorgen bör utarbetas. Det skall bidra till en utveckling där de olika kom-&lt;br&gt;petenserna och traditionerna som finns i respektive verksamhet samverkar&lt;br&gt;kring den gemensamma uppgiften att främja bams utveckling och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed ökar möjligheten att höja grundskolans kvalitet. En integrerad&lt;br&gt;verksamhet öppnar också möjligheter för kommunerna att bedriva sin&lt;br&gt;verksamhet på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta beredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår ovan anser regeringen att pedagogisk verksamhet som rör&lt;br&gt;barn och ungdomar bör ses som en helhet. En integration av förskoleverk-&lt;br&gt;samhet, skola och skolbarnsomsorg kan aktivt bidra till en höjd kvalitet&lt;br&gt;i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att efter erforderligt utredningsarbete återkomma till&lt;br&gt;riksdagen med förslag i dessa frågor. Som ett första steg skall ett samlat&lt;br&gt;måldokument för den allmänna förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen&lt;br&gt;utarbetas. Vidare bör tillämpliga delar av bestämmelserna i socialtjänst-&lt;br&gt;lagen om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inarbetas i skollagen.&lt;br&gt;Den föreslagna inriktningen kommer också att få organisatoriska konsek-&lt;br&gt;venser för berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom kommer en arbetsgrupp snarast att tillsättas i syfte att dis-&lt;br&gt;kutera genomförandet av integration och utveckling av allmän förskola&lt;br&gt;och skola. I arbetsgruppen kommer representanter från bl.a. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet att ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en förlängning av grundskolan till tio år har utretts och&lt;br&gt;remissbehandlats. Med tanke på dels att elevkullama just nu är mycket&lt;br&gt;stora, dels olika bedömningar om kostnadskonsekvensema anser regering-&lt;br&gt;en det nödvändigt att ytterligare bereda frågan om en eventuell förläng-&lt;br&gt;ning av skolplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Behörighet till gymnasieskolans nationella och Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;specialutformade program&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För tillträde till gymnasieskolans nationella&lt;br&gt;och specialutformade program skall godkänt betyg i svenska som&lt;br&gt;andraspråk vara ett alternativ till godkänt betyg i svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 5 kap. 5 § skollagen är varje&lt;br&gt;kommun skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för samtliga&lt;br&gt;ungdomar i kommunen efter avslutad grundskoleutbildning fram till och&lt;br&gt;med det första kalenderåret det år de fyller tjugo. Elevens rätt till utbild-&lt;br&gt;ning vid ett nationellt program gäller under förutsättning av slutförd sista&lt;br&gt;årskurs i grundskolan eller motsvarande med godkända betyg i svenska,&lt;br&gt;engelska och matematik. Kravet på godkända betyg i de uppräknade&lt;br&gt;ämnena skall dock inte tillämpas förrän vid intagning till gymnasieskolan&lt;br&gt;läsåret 1998/99. Regeringen kommer i avsnitt 12 att föreslå att dessa krav&lt;br&gt;också skall gälla för att bli mottagen på ett specialutformat program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är skyldiga att se till att eleverna ges förutsättningar att&lt;br&gt;nå de mål som fastställts i kursplanerna för grundskolan. Elever som trots&lt;br&gt;detta inte når godkändnivån i något av de grundläggande ämnena svenska,&lt;br&gt;matematik och engelska har mycket begränsade möjligheter att följa ett&lt;br&gt;nationellt program i gymnasieskolan. De bör hänvisas till ett individuellt&lt;br&gt;program för att på så sätt bli bättre förberedda för fortsatta studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har med anledning av propositionen Vissa betygsfrågor m.m.&lt;br&gt;beslutat (prop. 1994/95:174, bet. 1994/95:UbU19, rskr. 1994/95:406) att&lt;br&gt;svenska som andraspråk skall betraktas som ett eget ämne i alla skolfor-&lt;br&gt;mer. I gymnasieskolan utgör ämnet ett kärnämne och ett alternativ till&lt;br&gt;kärnämnet svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grundskolan är undervisning i svenska som andraspråk obligatorisk för&lt;br&gt;elever som behöver undervisningen. Svenska som andraspråk har egen&lt;br&gt;kursplan i både grundskolan och gymnasieskolan. Enligt vår bedömning&lt;br&gt;är kunskaper motsvarande godkänt betyg från svenska som andraspråk i&lt;br&gt;grundskolan en tillräcklig grund för att kunna följa nationella och special-&lt;br&gt;utformade program i gymnasieskolan. Vi föreslår därför att betyg från&lt;br&gt;svenska som andraspråk jämställs med betyg i svenska för tillträde till&lt;br&gt;dessa program i gymnasieskolan. Förslaget medför en ändring 5 kap. 5 §&lt;br&gt;skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Blockbetyg i grundskolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sammanfattande betyg i ämnesblock i grund-&lt;br&gt;skolan kan ges som alternativ till betyg i varje ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågan om arbetssätt och ämnessyn i&lt;br&gt;grundskolan har diskuterats under lång tid, framför allt vad gäller natur-&lt;br&gt;orienterande och samhällsorienterande ämnen. Den vetenskapliga utveck-&lt;br&gt;lingen och olika akademiska discipliners organisering har tagits till intäkt&lt;br&gt;såväl för en ämnesmässig uppdelning som integration. Men frågan om&lt;br&gt;skolämnenas organisering kan inte avgöras utifrån de akademiska dis-&lt;br&gt;ciplinerna eftersom ett skolämne är något annat än en introduktion eller&lt;br&gt;förenkling av ett universitetsämne. Ett skolämne kan närmast sägas vara&lt;br&gt;en förening av disciplinkunskap, aktuella frågor och försök att utgå från&lt;br&gt;bams och ungas perspektiv på tillvaron. Skälen till att integrera eller&lt;br&gt;särskilja olika skolämnen måste därför sökas i den pedagogiska planering-&lt;br&gt;en av undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många skolor har anammat ett arbetssätt som främjar ämnesintegrering.&lt;br&gt;Denna utveckling har stärkts av att den nya utbildningen till grundskollä-&lt;br&gt;rare med indelningen naturorienterande ämnen (NO) respektive samhälls-&lt;br&gt;orienterande ämnen (SO) lägger grunden till ett ämnesövergripande arbets-&lt;br&gt;sätt i dessa ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolans läroplan uppmuntrar ett ämnesövergripande arbetssätt.&lt;br&gt;Kursplanerna inbjuder till denna möjlighet och timplanen anger en timram&lt;br&gt;för ämnesblocken och ger skolorna en möjlighet att göra lokala justeringar&lt;br&gt;och prioriteringar för att uppnå kunskapsmålen. Kursplanerna i biologi,&lt;br&gt;fysik och kemi har gemensamma mål att sträva mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de regler, som gäller för elever som följer den äldre läroplanen,&lt;br&gt;Lgr 80, och vilka kommer att få betyg enligt det femgradiga betygssyste-&lt;br&gt;met, finns möjlighet för de lärare som undervisar i ämnesblock att be-&lt;br&gt;stämma vilken modell de vill följa, dvs. ämnes- eller blockbetyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att sätta sammanfattande betyg i ämnesblocken NO och SO&lt;br&gt;är i sig inte avgörande för ett ämnesintegrerande arbetssätt. Det nya&lt;br&gt;styrsystemet, de nya timplanerna etc. ger dessa möjligheter. Det finns&lt;br&gt;dock en tradition inom grundskolan och genom den nya lärarutbildningen&lt;br&gt;att koppla ett ämnesintegrerat arbetssätt i NO respektive SO med betyg-&lt;br&gt;sättningen. Mot denna bakgrund anser vi att det skall finnas möjlighet för&lt;br&gt;skolorna att kunna sätta sammanfattande betyg i ämnesblocken NO, dvs.&lt;br&gt;fysik, kemi och biologi respektive SO, dvs. geografi, historia, samhälls-&lt;br&gt;kunskap och religionskunskap även i det nya betygssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att i grundskoleförordningen (1994:1194) och special-&lt;br&gt;skoleförordningen (1995:401) bör införas bestämmelser som gör det&lt;br&gt;möjligt för lärarna att sätta betyg efter undervisningens uppläggning, dvs.&lt;br&gt;ämnesvis eller blockvis. För att underlätta för lärarna att sätta blockbetyg&lt;br&gt;bör Skolverket ges i uppdrag att överarbeta kursplanerna i SO-ämnena,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. att utarbeta mål att sträva efter. Vidare bör verket få i uppdrag att Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;fastställa betygskriterier för ämnesblocken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att markera betydelsen av ett ämnesövergripande arbetssätt och att&lt;br&gt;en sådan utveckling stimuleras avser regeringen att ge Skolkommittén i&lt;br&gt;tilläggsdirektiv att komma med förslag inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Behovet av kontinuerliga förändringar i gym-&lt;br&gt;nasieskolan.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När regeringen nu lägger fram förslag till vissa förändringar i gymnasie-&lt;br&gt;skolan (avsnitten 9, 10, 11, 12 och 13) skall de ses som delar i en nöd-&lt;br&gt;vändig kontinuerlig förändringsprocess. Redan i den av riksdagen behand-&lt;br&gt;lade propositionen Växa med kunskaper (prop. 1990/91:85) anförde&lt;br&gt;föredragande statsrådet att reformen skall ses som en grund för en fortsatt&lt;br&gt;utveckling av gymnasieutbildningen. I propositionen betonades också&lt;br&gt;vikten av att förslagen skulle skapa lösningar som ger förutsättningar för&lt;br&gt;en fortgående utvecklingsprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av förnyelse och förbättrade lösningar för att intentionerna i&lt;br&gt;reformen skall förverkligas kommer kontinuerligt att uppstå. Utöver&lt;br&gt;förslagen längre fram i denna proposition finns några områden som rege-&lt;br&gt;ringen redan nu bedömer behöver utvecklas ytterligare. Vi är dock inte&lt;br&gt;beredda att lägga konkreta förslag i denna proposition men vill anmäla för&lt;br&gt;riksdagen den utveckling som pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av reformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolans uppgift är att kvalificera eleverna i tre avseenden - för&lt;br&gt;ett utvecklande arbetsliv, för deltagande i ett demokratiskt samhällsliv och&lt;br&gt;för vidare studier. Bakgrunden till förändringen av gymnasieskolan var&lt;br&gt;bedömningen att kraven på dessa tre områden inte uppfylldes av den&lt;br&gt;gamla gymnasieskolan. Detta gällde i synnerhet kraven från arbetslivet,&lt;br&gt;där de tvååriga linjerna i allt mindre utsträckning skulle leda till arbete&lt;br&gt;eller anställning i framtiden. I stället valde många arbetsgivare att anställa&lt;br&gt;ungdomar från de treåriga teoretiska linjerna och själva ge dem yrkeskun-&lt;br&gt;skaperna. Därför beskrevs den viktigaste utgångspunkten för reformen i&lt;br&gt;propositionen Växa med kunskaper, som &amp;quot;att höja den allmänna utbild-&lt;br&gt;ningsnivån och förbereda alla för ett livslångt lärande, där återkommande&lt;br&gt;utbildningar blir allt vanligare&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skäl är ännu mer giltigt i dag när reformen har införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna hittills av reformarbetet som Kommittén för gymnasie-&lt;br&gt;skolans utveckling redovisar i delbetänkandet Den nya gymnasieskolan -&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur går det? (SOU 1996:1) är att det finns behov av ytterligare åtgärder Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;för att reformen skall nå upp till målsättningarna. Kommittén konstaterar&lt;br&gt;att motiven och målen för gymnasiereformen har fått en stor acceptans,&lt;br&gt;men att de inte är tillräckligt kända av alla som har en roll i och ansvar&lt;br&gt;för genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig roll i reformen har arbetslivet i och med genomförandet av&lt;br&gt;den arbetsplatsförlagda utbildningen. Kunskapen om reformen hos de&lt;br&gt;centrala branschorganisationerna är ofta mycket hög men svårigheter finns&lt;br&gt;när de enskilda skolorna skall möta företagen i lokal samverkan. Kunska-&lt;br&gt;pen om varandras villkor och möjligheter måste höjas. Här förutsätter&lt;br&gt;regeringen att arbetslivets centrala organisationer och parter känner ett&lt;br&gt;stort ansvar att tillsammans med utbildningsansvariga genomföra olika&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Utbildningsdepartementet har det tillsatts en arbetsgrupp där&lt;br&gt;representanter från Näringsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartemen-&lt;br&gt;tet ingår. Arbetsgruppens uppgift är att finna olika åtgärder för att förbätt-&lt;br&gt;ra kontakterna mellan skolan och arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna som är huvudmän för skolan, har ett stort ansvar för&lt;br&gt;genomförandet av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För reformens genomförande har en resurs baserad på elevantal samt&lt;br&gt;riktade bidrag för utrustning och handledarutbildning utbetalats till skol-&lt;br&gt;huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de gjorda insatserna bedömer regeringen att det behövs en mer&lt;br&gt;samlad informationsinsats för genomförandet av reformen. Utbildnings-&lt;br&gt;departementet har därför startat ett arbete tillsammans med Skolverket och&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet för att göra olika informationsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program och grenstrukturer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivet förändras i allt snabbare takt. OECD har redovisat en syssel-&lt;br&gt;sättningsstudie som visar att det varje år tillkommer 10 % nya arbetstill-&lt;br&gt;fällen med krav på högre kvalifikationer samtidigt som okvalificerade&lt;br&gt;arbetsuppgifter inom främst industriproduktionen försvinner. Utvecklingen&lt;br&gt;pekar också mot ett behov av mer tvärvetenskapliga kompetenser och&lt;br&gt;kunskaper. I det perspektivet behövs en flexibel gymnasieskola som&lt;br&gt;kontinuerligt kan förändras i takt med utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag ger vårt utbildningssystem möjlighet att möta denna utveckling.&lt;br&gt;De lokala skolhuvudmännen har en frihet att skapa specialutformade&lt;br&gt;program, vilket t.ex. kan ske i samarbete med det lokala näringslivet.&lt;br&gt;Antalet specialutformade program som erbjuds eleverna har stadigt ökat&lt;br&gt;sedan reformen startade och är i dag ca 200. Dessa specialutformade&lt;br&gt;program utgörs ofta av kombinationer av ämnen från Naturvetenskapspro-&lt;br&gt;grammet och yrkesämnen. Dessutom har det utvecklats ett stort antal&lt;br&gt;lokala grenar inom de nationella programmens ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att kraven på flexibla studievägar utifrån Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;arbetslivets och individens önskemål kommer att öka. På sikt kan detta&lt;br&gt;innebära att regeringen som ett led i en pågående förändringsprocess&lt;br&gt;behöver återkomma till riksdagen med förslag om förändringar i studie-&lt;br&gt;vägsstrukturema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål- och resultatstyrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skolreformer som under de senaste åren har genomförts i Sverige är&lt;br&gt;av två slag dels innehållsmässiga dels ansvarsmässiga. Kommunerna har&lt;br&gt;det verksamhetsmässiga ansvaret för skolan. Riksdag och regering styr&lt;br&gt;genom mål och genom det resultatansvar huvudmän och skolor ålagts.&lt;br&gt;Målstyrningen fokuserar mer på kunskapskvaliteter och inte i samma&lt;br&gt;utsträckning som tidigare på innehåll och tid. Urvalet av stoff, hur stoffet&lt;br&gt;skall organiseras och vilka arbetssätt och arbetsformer som används är&lt;br&gt;lärarnas och elevernas gemensamma ansvar. Det är utifrån elevens möjlig-&lt;br&gt;het att nå målen som tiden, arbetssättet och arbetsformer skall organiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nya timplanerna är eleverna garanterade en minsta under-&lt;br&gt;visningstid. Den garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan är&lt;br&gt;reglerad för varje ämne. Det innebär att graden av reglering skiljer mycket&lt;br&gt;mellan de olika programmen. För de samhällsvetenskapliga och de natur-&lt;br&gt;vetenskapliga programmen, med många av riksdagen fastställda obligato-&lt;br&gt;riska ämnen, är timplanerna mycket detaljerade. Det ger ett intryck av&lt;br&gt;tidsstyrning i stället för målstyrning. För program med yrkesämnen har&lt;br&gt;däremot endast angetts en garanterad undervisningstid (1 370 timmar) för&lt;br&gt;hela blocket av kurser som ingår under yrkesämnet för respektive pro-&lt;br&gt;gram. Det ger skolorna betydligt större möjligheter att arbeta målstyrt och&lt;br&gt;betrakta tiden som en av flera resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen för en mer kursutformad gymnasieskola har i sitt slut-&lt;br&gt;betänkande Kursutformad gymnasieskola En flexibel skola för framtiden&lt;br&gt;(Ds 1995:78) redovisat vilka hinder som finns för ett mer flexibelt arbets-&lt;br&gt;sätt. Av remissyttrandena över arbetsgruppens andra betänkande Kursut-&lt;br&gt;formad gymnasieskola för alla (Ds 1994:139) är det en klar majoritet som&lt;br&gt;vill ha en öppnare reglering av tidsstyrningen i gymnasieskolan. Kommit-&lt;br&gt;tén för gymnasieskolans utveckling förordar en starkare målstyrning och&lt;br&gt;en minskning av tidsstyrningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bl.a. denna bakgrund föreslår regeringen i denna proposition vissa&lt;br&gt;förändringar av timplanerna, som ökar skolans möjligheter att arbeta mera&lt;br&gt;målstyrt och flexibelt utifrån elevernas behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmålen är ett nytt styrdokument i det svenska skolsystemet. Tidi-&lt;br&gt;gare har enbart använts läroplan och kursplaner. De 16 nationella pro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grammen består av kärnämnen och karaktärsämnen. Det är de senare som Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;ger programmet dess karaktär, så som det kommer till uttryck i program-&lt;br&gt;målen. Programmålen nås inte med någon form av automatik. Summan&lt;br&gt;av delarna, dvs. de olika kursplanernas mål, ger ingen garanti att program-&lt;br&gt;mets mål uppnås. Det är främst genom uppläggningen av utbildningen&lt;br&gt;samt genom sättet att genomföra undervisningen som eleverna kan nå de&lt;br&gt;kunskapsmål som anges i programmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en starkt driven kursutformning av gymnasieskolan leder till ett&lt;br&gt;fragmentiserat sätt att lägga upp undervisningen kan detta komma i kon-&lt;br&gt;flikt med programmålen. En gymnasieskola där lärarna i de olika ämnena&lt;br&gt;och kurserna samverkar i planering, uppläggning och genomförande&lt;br&gt;skapar däremot bättre förutsättningar för att nå programmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kompetenser som efterfrågas i framtiden av arbetslivet och som har&lt;br&gt;betydelse för möjligheterna till ett livslångt lärande är till mycket stor del&lt;br&gt;icke ämnesanknutna. Det är i stället förmågor som att själv lära sig att&lt;br&gt;lära, social kompetens, problemlösningsförmåga, kreativitet osv. som&lt;br&gt;måste fokuseras. Tillsammans med en allt större frihet för eleverna att&lt;br&gt;välja kurser och kommunernas möjlighet att utforma specialutformade&lt;br&gt;program, blir programmålens ställning allt viktigare. Regeringen ser&lt;br&gt;programmålen som en ram där värdet av en sammanhållen utbildning&lt;br&gt;beskrivs. De ger också en samlad bild över en hel utbildningsväg och&lt;br&gt;anger vilken kompetens eleverna har med sig när de genomfört program-&lt;br&gt;met. Om nuvarande programmål inte fyller denna uppgift kan det bli&lt;br&gt;aktuellt för regeringen att föreslå riksdagen åtgärder som förstärker pro-&lt;br&gt;grammålens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ett betyg i svenska i gymnasieskolan och den Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;gymnasiala vuxenutbildningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande regler om två betyg i svenska i&lt;br&gt;gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartemen-&lt;br&gt;tet har behandlat bl.a. frågan om ett eller två betyg i svenska. I en depar-&lt;br&gt;tementspromemoria, Svenska som andraspråk och betygsättningen i svens-&lt;br&gt;ka (Ds 1995:40) har arbetsgruppen presenterat sina överväganden. I&lt;br&gt;promemorian redovisades även en uppsats som behandlar betygsättningen&lt;br&gt;i svenska. I denna konstateras att de två betygen i Svenska B är rester av&lt;br&gt;en gammal tradition som har haft olika innebörd under olika tider. I våra&lt;br&gt;dagar är de mest ett hinder för utvecklingen av ett integrerat, brett huma-&lt;br&gt;nistiskt ämne där färdigheter och kunskaper eller form och innehåll ut-&lt;br&gt;vecklas parallellt i elevernas personliga bildningsgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens bedömning är att övervägande skäl talar för att det&lt;br&gt;fortsättningsvis endast bör ges ett betyg i svenska. Ett skäl är att i både&lt;br&gt;svenska i grundskolan och i svenska som andraspråk i gymnasieskolan&lt;br&gt;och gymnasial vuxenutbildning ges bara ett betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorian har sänts ut till bl.a. samtliga gym-&lt;br&gt;nasieskolor, komvux och högskolor med erbjudande om att ge synpunkter&lt;br&gt;på bl.a. betygsättningen i svenska. Endast ett fåtal synpunkter har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kärnämnet svenska i den gymnasiala&lt;br&gt;utbildningen är uppdelat i två kurser, Svenska A, Språket och människan,&lt;br&gt;och Svenska B, Språk - Litteratur - Samhälle. Vid betygsättningen i dessa&lt;br&gt;två kurser skall för A-kursen anges ett betyg och för B-kursen två betyg,&lt;br&gt;ett i svenska språket och ett i litteraturkunskap. Genom riksdagens ställ-&lt;br&gt;ningstagande med anledning av regeringens proposition En ny läroplan&lt;br&gt;(prop. 1992/93:250, bet.l993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93) lades grunden&lt;br&gt;till det betygssystem som idag gäller för bl.a. gymnasieskolan. I proposi-&lt;br&gt;tionen berördes även frågan om ett eller två betyg i svenska. Regeringen&lt;br&gt;bedömde det som viktigt att det av en elevs slutbetyg även i fortsättning-&lt;br&gt;en skall framgå vilket betyg han eller hon har i svenska språket respektive&lt;br&gt;litteraturkunskap och språklig orientering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en välintegrerad svenskundervisning, där eleverna får tillfälle att ut-&lt;br&gt;veckla sitt språk i meningsfulla sammanhang, är det inte rimligt att dra en&lt;br&gt;gräns mellan form och innehåll vid betygsättningen. Regeringen anser&lt;br&gt;därför att de nuvarande reglerna bör ändras så att endast ett betyg ges för&lt;br&gt;B-kursen i svenska. Förslaget innebär att i gymnasieförordningen&lt;br&gt;(1992:394) bör ändringar göras för att betygsättningen i svenska skall ske&lt;br&gt;på samma sätt som i övriga kurser i gymnasieskolan. Eftersom regering-&lt;br&gt;ens förslag även gäller gymnasial vuxenutbildning bör motsvarande änd-&lt;br&gt;ringar göras i förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Timplanejusteringar för gymnasieskolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Timplanerna i bilaga 2 till skollagen ändras&lt;br&gt;så att de anger riktvärden för utbildningens omfattning i timmar om&lt;br&gt;60 minuter för ämnen samt för det garanterade antalet undervis-&lt;br&gt;ningstimmar för programmet. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om tillämpningen av&lt;br&gt;timplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Enligt Kommitténs för gymnasieskolans ut-&lt;br&gt;veckling första delbetänkande bör kursplanernas mål styra undervisning-&lt;br&gt;ens omfattning i högre grad. I dag är tidsstyrningen för dominerande.&lt;br&gt;Enligt kommitténs uppfattning bör de angivna timtalen utgöra riktvärden&lt;br&gt;för undervisningstiden på liknande sätt som gäller i gymnasial vuxenut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser däribland Skolverket,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Skolledarna, Stockholms, Göteborgs, Lunds,&lt;br&gt;Malmö, Skellefteå och Umeå kommuner delar i princip kommitténs&lt;br&gt;bedömning att kursplanernas mål skall styra undervisningens omfattning.&lt;br&gt;Lärarnas Riksförbund samt Mölndals och Växjö kommuner tar avstånd&lt;br&gt;från eller är tveksamma till att göra förändringar i den minsta garanterade&lt;br&gt;undervisningstiden i gymnasieskolan. Lärarförbundet anser att det finns&lt;br&gt;skäl att diskutera om den garanterade undervisningstiden kan utgå och ser&lt;br&gt;det som viktigast att skolan främst skall sträva mot att varje elev tillägnar&lt;br&gt;sig goda kunskaper och att elever som behöver mer undervisning skall få&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Den reformering av gymnasieskolan som nu pågår innebär&lt;br&gt;en ambitionshöjning. Alla nationella program är treåriga och innehåller en&lt;br&gt;gemensam kärna av allmänna ämnen. Det innebär att bl.a. program med&lt;br&gt;yrkesämnen, jämfört med motsvarande äldre utbildningar, har förstärkts&lt;br&gt;med allmänna ämnen. Även yrkesämnena i dessa program har fått ett mer&lt;br&gt;teoretiskt innehåll som en följd av arbetslivets utveckling. Arbetet med att&lt;br&gt;höja kvaliteten i gymnasieskolan har, enligt Kommittén för gymnasiesko-&lt;br&gt;lans utveckling (SOU 1996:1), bl.a. försvårats av det förhållandet att den&lt;br&gt;nya läroplanen och det nya betygssystemet inte var färdiga då reformen&lt;br&gt;började genomföras och av att kursplanerna från början var av provisorisk&lt;br&gt;karaktär. Inte heller är reformens syfte och mål väl kända av alla dem&lt;br&gt;som skall genomföra gymnasiereformen och det behöver göras insatser för&lt;br&gt;att åstadkomma detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att exempelvis förändra arbetssätt, utveckla organisation och&lt;br&gt;genomförande av undervisningen kan man vända utvecklingen. Detta kan&lt;br&gt;göras genom att använda skolans resurser på ett effektivare och mer&lt;br&gt;strategiskt sätt. Ett hinder för skolhuvudmännen i detta avseende är bl.a.&lt;br&gt;de regler som hör samman med timplanen och dess tillämpning. Timpla-&lt;br&gt;nerna har under lång tid haft en dominerande ställning i skolans styrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timplanerna i bilaga 2 till skollagen anger den minsta garanterade under-&lt;br&gt;visningstiden för ämnena i gymnasieskolan. En elev har rätt att få under-&lt;br&gt;visning i varje ämne i den utsträckning som anges i timplanerna. Det är&lt;br&gt;dock inget som hindrar att skolorna ger eleverna mer undervisningstid i&lt;br&gt;ett eller flera ämnen. Att det finns en minsta garanterad undervisningstid&lt;br&gt;innebär inte att alla elever i gymnasieskolan behöver den. De elever som&lt;br&gt;så önskar skall kunna få undervisningen i en kurs upplagd med färre antal&lt;br&gt;timmar. Gymnasieskolan måste präglas av en flexibilitet och anpassning&lt;br&gt;till olika undervisningssituationer. Det finns därför anledning att erinra om&lt;br&gt;att det av begreppet &amp;quot;minsta garanterade undervisningstid&amp;quot; indirekt fram-&lt;br&gt;går att elever som behöver mer undervisningstid för att nå upp till kun-&lt;br&gt;skapsmålen kan ställa anspråk på det (prop. 1992/93:250 s. 49).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av studierna i de olika ämnen anges med gymnasiepoäng.&lt;br&gt;För varje ämne motsvarar antalet gymnasiepoäng minsta antalet garantera-&lt;br&gt;de undervisningstimmar i ämnet. En elev har uppnått det antal gymnasie-&lt;br&gt;poäng som gäller för kursen, när eleven har inhämtat den kunskap som&lt;br&gt;utbildningen i kursen avser att ge. Oavsett hur lite eller hur mycket under-&lt;br&gt;visning en elev fått i en kurs så tillgodoräknas eleven samma antal gym-&lt;br&gt;nasiepoäng för kursen. Även om undervisningstiden i exempelvis Mate-&lt;br&gt;matik A förlängts till det dubbla får eleven inte tillgodoräkna sig mer än&lt;br&gt;110 gymnasiepoäng för kursen. Efter varje kurs har eleven rätt att få&lt;br&gt;betyg. Har eleven minst betyget Godkänd tillgodoräknas eleven gym-&lt;br&gt;nasiepoängen för den aktuella kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en elev som har erhållit minst betyget Godkänd är kommunen inte&lt;br&gt;skyldig att erbjuda ytterligare undervisning inom den kursen (5 kap. 4 a §&lt;br&gt;skollagen). Detta gäller även om eleven begärt och fått kortare under-&lt;br&gt;visningstid än den minsta garanterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i skollagen ger skolorna vissa möjligheter att omfördela&lt;br&gt;undervisningstiden mellan kurser i ett ämne. Då timplanen anger den&lt;br&gt;minsta garanterade undervisningstiden för ett ämne är det möjligt att inom&lt;br&gt;samma ämne, t.ex. svenska, matematik och flertalet yrkesämnen, justera&lt;br&gt;undervisningstiden för kurserna i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har bl.a. visat sig i uppföljningen av reformen att skolorna indirekt&lt;br&gt;utnyttjat skollagen till justeringar av undervisningstiden i olika ämnen. I&lt;br&gt;Skolverkets rapport Bilden av skolan 1996 framgår att flera kommuner&lt;br&gt;erbjuder eleverna möjlighet att välja en viss kurs med kortare eller längre&lt;br&gt;undervisningstid. Därigenom kan elever som behöver mer lärarledd under-&lt;br&gt;visning välja längre kurser. Andra elever kan välja kortare kurser. Det är&lt;br&gt;främst skolor med stort elevunderlag, som kan utnyttja dessa möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elever som har behov av extra stöd i skolarbetet under en begränsad&lt;br&gt;tid skall, enligt gymnasieförordningen (8 kap. 1 §), stödundervisning&lt;br&gt;anordnas. Skolhuvudmannen har i detta sammanhang ett ansvar att ge&lt;br&gt;undervisning utöver den tid som anges i timplanen. Lokalt tillägg kan,&lt;br&gt;enligt 5 kap. 12 § gymnasieförordningen, vara en eller flera kurser. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokala tillägget kan även användas för att ge elever, som behöver det, mer Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;undervisning i vissa ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flexibilitet i användningen av undervisningstimmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att ge skolorna en möjlighet att på ett flexibelt sätt&lt;br&gt;anpassa undervisningstiden bättre till utbildningsmål och de berörda&lt;br&gt;elevernas förutsättningar än vad dagens regler medger. Redan i dag finns&lt;br&gt;vissa begränsade möjligheter att göra justeringar i timplanerna. Program-&lt;br&gt;målen och kursplanerna måste enligt regeringens uppfattning få ökad&lt;br&gt;betydelse och en öppnare reglering av tillämpningen av timplanerna bör&lt;br&gt;därför införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 4 § skollagen får regeringen meddela ytterligare före-&lt;br&gt;skrifter om timplaner samt, om det finns särskilda skäl, göra begränsade&lt;br&gt;avvikelser i timplanerna. Detta bemyndigande har bl.a. tillkommit för att&lt;br&gt;kunna ge elever som har påtagliga studiesvårigheter möjlighet att välja&lt;br&gt;bort vissa ämnen på ett nationellt program, s.k. reducerat program. Rege-&lt;br&gt;ringen kan emellertid inte med stöd av detta bemyndigande medge en&lt;br&gt;justering av undervisningstiden i olika ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gymnasial vuxenutbildning finns en förhållandevis stor möjlighet att&lt;br&gt;justera antalet undervisningstimmar. I 1 kap. 6-7 §§ förordningen&lt;br&gt;(1992:403) om kommunal vuxenutbildning framgår att timplanerna i&lt;br&gt;bilaga 2, till skollagen, anger riktvärden för undervisningens omfattning&lt;br&gt;samt att kommunerna har rätt att öka eller minska timtalen beroende på&lt;br&gt;hur mycket undervisning eleverna behöver för att uppnå de kunskapsmål&lt;br&gt;som anges i respektive kursplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att en flexibilitet i användningen av undervisningstiden i&lt;br&gt;gymnasieskolan görs möjlig på motsvarande sätt som i komvux. Därige-&lt;br&gt;nom kan man lokalt - inom ramen för det garanterade antalet undervis-&lt;br&gt;ningstimmar för programmet - friare disponera tiden i de olika ämnena.&lt;br&gt;Härigenom skapas förutsättningarna för skolorna att på ett flexibelt sätt&lt;br&gt;anpassa undervisningstiden till de berörda elevernas behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom regeringens förslag tappar begreppet minsta garanterad under-&lt;br&gt;visningstid per ämne, som den anges i timplanen i bilaga 2 till skollagen,&lt;br&gt;sin innebörd. Det går inte att ange en minsta garanterad undervisningstid&lt;br&gt;samtidigt som denna tid genom vårt förslag kan minskas. I stället föreslår&lt;br&gt;vi att undervisningstiden i timmar för varje ämne anges som ett riktvärde.&lt;br&gt;För varje ämne motsvarar därvid antalet gymnasiepoäng den undervis-&lt;br&gt;ningstid som angivits som ett riktvärde för ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevens rätt att få undervisning motsvarande det garanterade antalet&lt;br&gt;undervisningstimmar för programmet samt övriga effekter av regeringens&lt;br&gt;förslag måste följas upp och utvärderas. En sådan uppgift ligger naturligt&lt;br&gt;inom ramen för Skolverkets uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag bör lagtekniskt genomföras - förutom genom en Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;ändring i bilaga 2 till skollagen - så att det i stället för de bemyndiganden&lt;br&gt;som nu finns i 5 kap. 4 § det där anges att regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om tillämpningen av&lt;br&gt;timplanerna. Uttrycket &amp;quot;minsta garanterade&amp;quot; i 5 kap. 4 a § bör dessutom&lt;br&gt;tas bort. Om riksdagen antar förslaget avser regeringen att i gymnasieför-&lt;br&gt;ordningen införa bestämmelser som ger skolhuvudmännen liknande&lt;br&gt;möjligheter att göra timplanejusteringar som för gymnasial vuxenutbild-&lt;br&gt;ning, dvs. att kommunerna får rätt att öka eller minska timtalen beroende&lt;br&gt;hur mycket undervisning eleverna behöver för att uppnå de kunskapsmål&lt;br&gt;som anges i respektive kursplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan mellan ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som regeringen presenterat i det föregående medger möjlig-&lt;br&gt;heter för skolorna att göra justeringar av undervisningstiden i ämnen och&lt;br&gt;kurser i gymnasieskolan. Därigenom kan undervisningstiden anpassas till&lt;br&gt;berörda elevers behov. Vi vill här även peka på ytterligare vägar att&lt;br&gt;förstärka elevernas kunskaper i olika ämnen. I remissvaren till Kommit-&lt;br&gt;téns för gymnasieskolans utveckling delbetänkande finns ett mycket stort&lt;br&gt;stöd för betydelsena av samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever på Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogram-&lt;br&gt;met får genom studier i karaktärsämnena förstärkning av kunskaperna i&lt;br&gt;kärnämnena. Exempelvis ger undervisningen i fysik och kemi tillfälle att&lt;br&gt;befästa matematikkunskapema och undervisningen i samhällskunskap,&lt;br&gt;filosofi, m.fl. ämnen ger möjlighet att tillämpa kommunikativa färdigheter&lt;br&gt;som befäster kunskaperna i svenska. Dessa spridningseffekter finns även&lt;br&gt;på andra program men blir genom karaktären av dessa programs ämnen&lt;br&gt;inte lika tydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nuvarande bestämmelser finns möjligheter att inom ramen för&lt;br&gt;individuellt val erbjuda elever - såväl nationellt som lokalt fastställda&lt;br&gt;kurser - som kan förstärka och komplettera undervisningen i kärnämnena.&lt;br&gt;Det finns exempel på skolor som t.ex. erbjuder lokala kurser i tillämpad&lt;br&gt;matematik och praktisk svenska, t.ex. i speech, i detta syfte. Härigenom&lt;br&gt;ges möjligheter för de elever som väljer dessa kurser till ytterligare under-&lt;br&gt;visning, som knyter an till kärnämnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén för gymnasieskolans utveckling konstaterar i sitt delbe-&lt;br&gt;tänkande att undervisningen i de för alla treåriga program gemensamma&lt;br&gt;kärnämnena är en stor utmaning för gymnasieskolans lärare. De goda&lt;br&gt;exempel som finns visar dock att det inte är en omöjlig uppgift. Kommit-&lt;br&gt;tén har funnit att det gemensamma för de skolor som lyckas bra är att de&lt;br&gt;har en skolledning som stöder förändring och lärare som är förändrings-&lt;br&gt;agenter. De har målen i läroplanen som ledstjärna, elevernas behov av&lt;br&gt;undervisning som utgångspunkt och är mindre fixerade vid undervisnings-&lt;br&gt;timmar och mer vid resultatet. Eleverna har inflytande på sitt arbete och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lärama samarbetar. Skolverket drar liknande slutsatser i Bilden av skolan Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;1996, i vilken det framhålls att reformeringen av gymnasieskolan kräver&lt;br&gt;ny organisation men även ett nytt tänkande. Regeringen bedömer att&lt;br&gt;kommittén och Skolverket drar riktiga slutsatser och anser att en fortsatt&lt;br&gt;lokal utveckling av samverkansformer mellan ämnen och arbetsformerna&lt;br&gt;i ämnena behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje program finns programmål. Programmålet uppnås inte endast&lt;br&gt;genom att eleverna läser kurserna inom ett program. Summan av delarna&lt;br&gt;utgör i detta sammanhang inte med automatik helheten. Det fordras därför&lt;br&gt;en genomtänkt planering av undervisningen, av arbetssätt och av arbets-&lt;br&gt;former för att eleverna skall nå de mål som angivits i både programmål&lt;br&gt;och läroplan. Genom att forma undervisningen olika beroende på program&lt;br&gt;och utifrån de mål som angivits för programmet kan samarbete mellan&lt;br&gt;lärare i kärnämnen, i karaktärsämnen och i ämnen, som eleven väljer&lt;br&gt;inom ramen för individuellt val, sättas in i ett sammanhang. Därigenom&lt;br&gt;nås både spridnings- och synergieffekter, som kommer alla ämnen till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående diskussion gäller också i fråga om den arbetsplatsförlagda&lt;br&gt;utbildningen (APU). I avsnitt 11 föreslås förändringar vad gäller APU.&lt;br&gt;Förslagen ökar möjligheterna att ge eleverna ett sammanhang i utbild-&lt;br&gt;ningen som programmålen syftar till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver tidigare nämnda åtgärder i syfte att ge skolhuvudmännen ökade&lt;br&gt;förutsättningar att höja kvaliteten i gymnasieskolan vill regeringen in-&lt;br&gt;formera om att Utbildningsdepartementet har tagit initiativ till en informa-&lt;br&gt;tionsinsats tillsammans med Skolverket och Svenska Kommunförbundet.&lt;br&gt;Den gemensamma insatsen inriktas på att främja utvecklingen av gym-&lt;br&gt;nasieskolan och riktas dels mot lokala skolpolitiker genom konferenser&lt;br&gt;hösten 1996, dels genom särskilt riktad information till elever i gym-&lt;br&gt;nasieskolan och deras föräldrar. Ökade kunskaper om gymnasieskolan hos&lt;br&gt;eleverna ger dem bättre förutsättningar att få inflytande under gymnasieti-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver kommer Skolverket och Svenska Kommunförbundet var för&lt;br&gt;sig att genomföra egna utvecklingsinsatser för gymnasieskolan. För Kom-&lt;br&gt;munförbundets del gäller det främst att genomföra intentionerna i det&lt;br&gt;skolutvecklingsavtal som tecknats med de båda lärarorganisationerna.&lt;br&gt;Regeringen ser positivt på avtalets möjligheter att att främja en utveckling&lt;br&gt;av skolan i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Arbetsplatsförlagd utbildning (APU)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedöming: En särskild målbeskrivning bör fastställas&lt;br&gt;för arbetsplatsförlagd utbildning (APU), vilken skall gälla utöver&lt;br&gt;kursplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra ämnen än yrkesämnen bör kunna arbetsplatsförläggas.&lt;br&gt;Regeringens förslag: En kommun skall kunna besluta att arbets-&lt;br&gt;platsförlagd utbildning skall förekomma på de Estetiska, Naturve-&lt;br&gt;tenskapliga och Samhällsvetenskapliga programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Kommittén för gymnasieskolans utveckling&lt;br&gt;anför i sitt delbetänkande (SOU 1996:1) att det i flera fall uppstår tolk-&lt;br&gt;ningsproblem om bl.a. graden av kursplanestyming och skillnaderna&lt;br&gt;mellan APU och annan utbildningsverksamhet förlagd till arbetsplatser&lt;br&gt;(praktik, lärlingsutbildning, inbyggd utbildning, företagsskolor etc.) Kom-&lt;br&gt;mittén anser att det är angeläget att begreppet APU klarläggs genom en&lt;br&gt;särskild målbeskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kommitténs förslag stöds av nästan samtliga&lt;br&gt;remissinstanser som kommenterat målbeskrivning av APU, bl.a. Göte-&lt;br&gt;borgs, Lunds, Skellefteå, Stockholms och Örebro kommuner, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Lärarförbundet och SAF. Skolverket ifrågasätter om&lt;br&gt;särskilda mål bör finnas för APU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Ett av huvudmotiven för gymnasiereformen är att arbetslivet&lt;br&gt;ställer allt högre krav på kompetens. Arbetslivet efterfrågar anställda som&lt;br&gt;har en gedigen utbildning i såväl allmänna ämnen som yrkesämnen. De&lt;br&gt;anställda bör ha förutsättningar för att både utveckla de specialistkun-&lt;br&gt;skaper som erfordras på den aktuella arbetsplatsen och för att ta till sig&lt;br&gt;nya kunskaper som utvecklingen kan komma att kräva, dvs. en grund för&lt;br&gt;livslångt lärande. Arbetslivet är därför beroende av att den gymnasiala&lt;br&gt;utbildningen håller en god kvalitet. Möjligheterna att upprätthålla en god&lt;br&gt;kvalitet i utbildningen är också beroende av goda kontakter med arbets-&lt;br&gt;livet. Det ömsesidiga beroendet är särskilt tydligt inom den arbetsplatsför-&lt;br&gt;lagda utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;APU skall enligt gällande bestämmelser förekomma inom alla program&lt;br&gt;med yrkesämnen, dvs. alla nationella program utom det Estetiska, Natur-&lt;br&gt;vetenskapliga och Samhällsvetenskapliga programmet. På de sistnämnda&lt;br&gt;programmen kan det i stället förekomma ämnesanknuten praktik men&lt;br&gt;endast som alternativ till lokalt tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning ökar förutsättningarna för en kvantitativt&lt;br&gt;och kvalitativt tillfredsställande APU om skolan och det lokala arbetslivet&lt;br&gt;har ett kontinuerligt och nära samarbete i skola - arbetslivsfrågor. Genom&lt;br&gt;ett sådant samarbete kan båda parter lära sig förstå varandras villkor och&lt;br&gt;kulturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild målbeskrivning för APU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första gången riksdagen hade att ta ställning till frågan om arbetsplatsför-&lt;br&gt;lagd utbildning var med anledning av förslag i propositionen (prop.&lt;br&gt;1987/88:102) om utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan. Där&lt;br&gt;anger föredraganden (s. 22 f.) att arbetsplatsförlagd utbildning till sitt&lt;br&gt;innehåll skall regleras i en kursplan och innebära undervisning på arbets-&lt;br&gt;platsen. &amp;quot;Den skall vara lika noga planlagd som undervisningen i de&lt;br&gt;skolförlagda delarna. Detta utesluter inte att en del arbetsplatsförlagda&lt;br&gt;moment bör ha till syfte att öka ungdomars motivation och deras kun-&lt;br&gt;skaper om arbetslivet. Den arbetsplatsförlagda utbildningen utgör alltså en&lt;br&gt;direkt motsvarighet till den i huvudsak skolförlagda utbildningen. Innehål-&lt;br&gt;let är kursplanestyrt men måste i sina detaljer anpassas till den utbildande&lt;br&gt;arbetsplatsens normala verksamhet. Avsikten är inte att arbetsplatsen skall&lt;br&gt;inrätta särskilda utbildningsavdelningar som är skilda från den övriga&lt;br&gt;verksamheten. Den arbetsplatsförlagda utbildningen bör ledas av en&lt;br&gt;handledare som arbetsplatsen tillhandahåller. Företag eller institution som&lt;br&gt;ställer platser till förfogande skall ha särskilt utbildade handledare. Dessa&lt;br&gt;skall i samverkan med yrkesläraren lägga upp utbildningen på arbets-&lt;br&gt;platsen. Yrkesläraren utövar tillsyn över de arbetsplatsförlagda momenten&lt;br&gt;genom besök på arbetsplatserna och kontakter med handledarna.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Kommittén för gymnasieskolans utveckling, som redovisat sina&lt;br&gt;erfarenheter i betänkandet Den nya gymnasieskolan - hur går det? (SOU&lt;br&gt;1996:1), finns det både ett kvalitativt och ett kvantitativt problem med&lt;br&gt;APU. Kommittén bygger sina utsagor på undersökningar som gjorts av&lt;br&gt;bl.a. Svenska Kommunförbundet och Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kvalitativa problemet kan illustreras genom uppgifterna att 23 % av&lt;br&gt;APU består av nyinläming, 36 % av tillämpning av kunskaper som elever&lt;br&gt;inhämtat i skolan och 37 % av praktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag: Mot denna bakgrund&lt;br&gt;kan man ifrågasätta den APU som uppges bestå av praktik och känna oro&lt;br&gt;för om all APU som uppges bestå av tillämpning verkligen är kursplane-&lt;br&gt;styrd. Regeringen är dock inte beredd att ge APU en så snäv innebörd att&lt;br&gt;den uteslutande skall avse nyinläming. Det viktiga är att APU är kurspla-&lt;br&gt;nestyrd; att eleverna under tiden på arbetsplatsen inhämtar och befäster de&lt;br&gt;kunskaper som de enligt kraven i kursplanen skall ha vid slutförd kurs.&lt;br&gt;Därutöver bör eleverna under sin APU lära känna arbetsplatsen; hur&lt;br&gt;arbetet är organiserat, hur kraven på kvalitet i arbetet upprätthålls och&lt;br&gt;kontrolleras, arbetarskydd, de fackliga organisationernas uppgifter, arbets-&lt;br&gt;platsens personalpolitik samt hur lärande på arbetsplatser går till genom&lt;br&gt;att arbetskamrater är kunskapsresurser för varandra och att mindre erfarna&lt;br&gt;kan utvecklas i yrket genom att lära av de mer erfarna. Insikten om hur&lt;br&gt;man uppträder på en arbetsplats är för eleven ett komplement till skolans&lt;br&gt;förmedling av läroplanens grundläggande värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med kommittén för gymnasieskolans utveck-&lt;br&gt;ling att begreppet APU bör klarläggas genom en särskild målbeskrivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skall komplettera kursplanerna. Det som nu angivits bör bilda ut- Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;gångspunkten för en sådan målbeskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av APU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst 15 veckor av undervisningstiden på program med yrkesämnen skall&lt;br&gt;vara APU-förlagda. Enligt undersökningar av APU-förhållandena före-&lt;br&gt;gående läsår, som gjorts av bl.a. Svenska Kommunförbundet och Skolver-&lt;br&gt;ket, hade endast 39 % av skolorna denna omfattning. Över 60 % av&lt;br&gt;skolorna uppgav dock att målet om 15 veckor skulle komma att nås innan&lt;br&gt;eleverna lämnade gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringens bedömning flera skäl till att målet om minst&lt;br&gt;15 veckor inte nåtts. Det fanns under föregående läsår en osäkerhet om&lt;br&gt;hur den tidigare regleringen, minst 15 %, skulle tolkas och alla hade vid&lt;br&gt;undersökningstillfället inte hunnit anpassa sig till de preciserade minst 15&lt;br&gt;veckorna. Den nya gymnasieskolan hade inte heller överallt hunnit upp&lt;br&gt;i det tredje året, dit en del av APU kan vara förlagd. Skolorna kan också&lt;br&gt;sägas vara olika skickliga på att söka samarbete med arbetsplatser. Arbets-&lt;br&gt;platser är olika väl informerade om syftet med APU och dessutom olika&lt;br&gt;villiga att ställa APU-platser till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av undersökningarna framgår att skillnaderna är stora och att skiljelin-&lt;br&gt;jen går mera mellan program än mellan kommuner. Stor omfattning av&lt;br&gt;APU har Omvårdnadsprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet, Handels-&lt;br&gt;och administrationsprogrammet, Livsmedelsprogrammet samt Naturbruks-&lt;br&gt;programmet. Stora problem har Medieprogrammet och Elprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har inrättat Medieprogrammet i relativt stor omfattning&lt;br&gt;beroende på elevernas stora intresse för detta program. Det finns dock inte&lt;br&gt;alltid lämpliga arbetsplatser dit man kan förlägga APU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolomas problem att finna APU-platser för eleverna på Elprogrammet&lt;br&gt;är av ett annorlunda slag. I stället för att som andra branscher stödja&lt;br&gt;utbildningen i gymnasieskolan har elbranschen agerat mot förverkligandet&lt;br&gt;av riksdagens beslut att delar av utbildningen skall förläggas till arbets-&lt;br&gt;platser. Elbranschen i Sverige hävdar - till skillnad mot motsvarigheterna&lt;br&gt;i andra länder såsom Danmark - att de oftast små arbetsplatserna inte är&lt;br&gt;lämpade för att kunna ge elever utbildning på grenen för installation.&lt;br&gt;Regeringen vill här markera att principen om APU gäller alla program&lt;br&gt;med yrkesämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka ämnen som får arbetsplatsförläggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;APU är kursplanestyrd, dvs. eleverna skall inhämta kunskaper som anges&lt;br&gt;i kursplanen genom utbildning på en arbetsplats i stället för genom under-&lt;br&gt;visningen i skolan. Av den tid som utbildningen på ett program omfattar&lt;br&gt;skall minst 15 veckor vara förlagda till en arbetsplats. Vilka kurser som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;helt eller delvis arbetsplatsförläggs bestäms lokalt. Det finns dock för Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;närvarande angivet en inskränkning i gymnasieförordningen och förord-&lt;br&gt;ningen om kommunal vuxenutbildning, nämligen att det endast är kurser&lt;br&gt;i yrkesämnen som får arbetplatsförläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att upphäva inskränkningen att endast yrkes-&lt;br&gt;ämnen får arbetsplatsförläggas. Härigenom kommer skolorna att kunna&lt;br&gt;avgöra om elever skall kunna inhämta kunskaper i delar av även andra&lt;br&gt;ämnen genom den arbetsplatsförlagda utbildningen. Det finns goda&lt;br&gt;exempel på framgångsrikt samarbete mellan lärare i allmänna ämnen och&lt;br&gt;lärare i yrkesämnen till fromma för elevernas lärande. Eleverna får ökade&lt;br&gt;möjligheterna att se sammanhang i och motiv för det de skall lära sig.&lt;br&gt;Motsvarande möjligheter till samarbete bör också införas då eleverna är&lt;br&gt;på arbetsplatsförlagd utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsplatsanknytning för de Samhällsvetenskapliga, Naturvetenskapliga&lt;br&gt;och Estetiska programmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått har dessa program ämnesanknuten praktik i stället för APU.&lt;br&gt;Praktiken är avsedd att dels ge eleverna konkreta erfarenheter av arbets-&lt;br&gt;livet, dels knyta ihop ämnesundervisningen med tillämpningar i arbets-&lt;br&gt;och samhällslivet (prop. 1990/91:85 s. 95). Målet för sådan praktik liksom&lt;br&gt;utrymmet i tid bör bestämmas lokalt och kunna variera efter elevens&lt;br&gt;intresseinriktning, utbildningsväg, årskurs och platstillgång. Vid riksdags-&lt;br&gt;behandlingen underströk Utbildningsutskottet vikten av att verksamheten&lt;br&gt;inom samtliga program knyts närmare arbetslivet och samhällslivet i&lt;br&gt;övrigt. &amp;quot;Målet och utrymmet för ämnesanknuten praktik bestäms lokalt&amp;quot;&lt;br&gt;(bet.1990/91 :UbU16 s. 39). I beslutet om timplan lades dock ämnesanknu-&lt;br&gt;ten praktik in som alternativ till lokalt tillägg. Omfattningen är numera 80&lt;br&gt;-110 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den utvärdering som Skolverket gjort (30 gymnasieskolor i ett&lt;br&gt;reformarbete, rapport 89) är det ovanligt att eleverna i gymnasieskolan har&lt;br&gt;ämnesanknuten praktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det synnerligen angeläget att elever under gymnasieti-&lt;br&gt;den oberoende av program får lära känna en arbetsplats och att de får del&lt;br&gt;av de erfarenheter som vi nyss beskrivit i anslutning till APU. Motivatio-&lt;br&gt;nen hos eleverna ökar också om de på en arbetsplats kan konstatera att de&lt;br&gt;har nytta av sina i skolan förvärvade kunskaper. Det är emellertid för&lt;br&gt;närvarande inte aktuellt att införa kursplanestyrd arbetsplatsförlagd ut-&lt;br&gt;bildning som obligatorium på de Estetiska, Naturvetenskapliga och Sam-&lt;br&gt;hällsvetenskapliga programmen. Det bör dock införas en möjlighet för&lt;br&gt;kommuner att besluta om att ha kursplanestyrd APU även på dessa pro-&lt;br&gt;gram. Omfattningen bör beslutas av kommunen. Eftersom inskränkningen&lt;br&gt;av APU till vissa typer av kurser föreslås bli borttagen för programmen&lt;br&gt;med yrkesämnen bör någon sådan inskränkning inte heller gälla Estetiska,&lt;br&gt;Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga programmen. Under förut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning av riksdagens bifall till förslaget avser regeringen att göra erfor- Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;derliga ändringar i gymnasieförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Individuella programmet m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunerna skall kunna erbjuda individuella&lt;br&gt;och specialutformade program till grupper av elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma behörighetsregler skall gälla för specialutformade program&lt;br&gt;som för nationella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Elever bör få intyg över genomgången&lt;br&gt;utbildning på individuella programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Alla ungdomar under 20 år har i dag rätt till en gymnasieut-&lt;br&gt;bildning. Ungdomarna inser att dagens samhälle ställer nya och högre&lt;br&gt;krav på utbildning och 98 % av dem går direkt från grundskolan till&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan skall vara en skola för alla. Målet är också att alla&lt;br&gt;ungdomar skall genomgå en fullständig gymnasieutbildning. Det ställer&lt;br&gt;höga krav på att eleverna ges goda förutsättningar att uppnå kunskaps-&lt;br&gt;målen i grundskolan. Det individuella programmet kan vara en mycket&lt;br&gt;god böijan i gymnasieskolan för elever som trots allt inte fått tillräckliga&lt;br&gt;kunskaper i grundskolan för att börja ett nationellt program. Individuella&lt;br&gt;programmet har skapats bl.a. för att ungdomar som behöver det skall&lt;br&gt;kunna förbereda sig ytterligare för att kunna gå in i ett nationellt eller&lt;br&gt;specialutformat program. En sådan förberedelse kan behövas av flera skäl,&lt;br&gt;dels för de unga människor som är osäkra om sina framtidsplaner, dels för&lt;br&gt;dem som har kunskapsbrister. Till det individuella programmet kommer&lt;br&gt;elever direkt från grundskolan, men också elever som avbrutit sina studier&lt;br&gt;på nationella eller specialutformade program. Det individuella programmet&lt;br&gt;är avsett för fyra ändamål, varav det nu nämnda, att vara ett kompensato-&lt;br&gt;riskt program som syftar till att stimulera elever att senare gå över på ett&lt;br&gt;nationellt eller specialutformat program, är det som nämns först i skolla-&lt;br&gt;gen (5 kap. 13 § tredje stycket 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individuella programmet kan också göra det möjligt för ungdomar att&lt;br&gt;förena en anställning som syftar till yrkesutbildning (lärlingsutbildning)&lt;br&gt;med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan och som möter speciella&lt;br&gt;behov hos eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till det individuella programmet hör också introduktionskurserna för&lt;br&gt;invandrare (ITK) och utbildning av olika omfattning - från heltidsstudier&lt;br&gt;till kortare kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det individuella programmet har i dag en så stor omfattning att det är&lt;br&gt;det femte största programmet om man räknar elever i samtliga årskurser.&lt;br&gt;Det är framför allt det individuella programmet som preparandkurs, ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompensatoriskt program för elever som saknar tillräckliga kunskaper för Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;att kunna tillgodogöra sig en gymnasieutbildning i ett treårigt program,&lt;br&gt;som har ökat. De oroande signalerna att andelen elever på det individuella&lt;br&gt;programmet var starkt ökande har nu ersatts med uppgifter att ökningen&lt;br&gt;avtar. Vidare har andelen elever som efter ett individuellt program övergår&lt;br&gt;till ett nationellt eller specialutformat program ökat. I vissa kommuner går&lt;br&gt;praktiskt taget alla elever över, vilket är en mycket glädjande utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Skolverkets rapport Bilden av skolan 1996 gäller denna övergång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i mindre grad elever som tidigare avbrutit en treårig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De erfarenheter som redovisats av bl.a. Kommittén för gymnasieskolans&lt;br&gt;utveckling är att kommunerna ofta använder sina skickligaste pedagoger&lt;br&gt;som lärare på det individuella programmet. Dessa uppgifter styrks av att&lt;br&gt;eleverna anser sig ha fått god hjälp av lärarna på detta program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudande av individuella program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de första paragraferna i 5 kap. skollagen regleras kommunernas skyldig-&lt;br&gt;het att erbjuda och elevers rätt att söka nationellt program. Enligt 5 kap.&lt;br&gt;13 § skollagen är varje kommun skyldig att erbjuda gymnasieutbildning&lt;br&gt;på specialutformade program eller individuella program till elever som&lt;br&gt;inte tagits in på något nationellt program eller som avbrutit sina studier&lt;br&gt;där. Enligt regeringens mening finns det behov av att tydligt ange att&lt;br&gt;elever bör kunna söka sådana program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med intagningen till läsåret 1998/99 skall elever ha godkänt&lt;br&gt;betyg i svenska, engelska och matematik för att få tas in på ett nationellt&lt;br&gt;program. Härigenom förtydligas grundskolans ansvar för att alla elever&lt;br&gt;når upp till godkäntnivån. Det kan dock finnas elever som ändå inte når&lt;br&gt;godkäntnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag kommer elever till det individuella programmet också efter att ha&lt;br&gt;avbrutit studier på ett nationellt program för att förstärka sina kunskaper.&lt;br&gt;Regeringen anser det inte tillfredsställande att elever först skall ha behövt&lt;br&gt;uppleva ett misslyckande innan de får möjlighet att reparera sådana kun-&lt;br&gt;skapsbrister som hindrar dem i studierna på nationella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna visar också att fler elever går över från ett individuellt&lt;br&gt;program till nationellt program om de inte först misslyckats på ett na-&lt;br&gt;tionellt program och fått avbryta sina studier där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden bör kommunerna ges en möjlighet att&lt;br&gt;erbjuda en viss typ av individuella program, de s.k. preparandprogram-&lt;br&gt;men, till grupper av elever. Liksom hittills bör ett sådant program vara&lt;br&gt;avsett endast för den egna kommunens och samverkansområdets elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna förändringen förbättrar förutsättningarna för skolan&lt;br&gt;och eleven att tillsammans göra en bättre planering av studierna. I den&lt;br&gt;enskilda elevens plan för studierna på det individuella programmet bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna ingå såväl kompensatoriska studier på grundskolenivå, svenska för Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;invandrare och praktik som kurser ur något eller några av gymnasiesko-&lt;br&gt;lans program inhämtade i skolan eller i arbetsplatsförlagd utbildning. I det&lt;br&gt;senare fallet bör eleven självfallet få gymnasiepoäng för godkända kurser&lt;br&gt;och ha dessa till godo vid övergången till sådant nationellt eller specialut-&lt;br&gt;format program där dessa kurser kan ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla elever som gått ett individuellt program bör få ett bevis över&lt;br&gt;genomgången utbildning, där det framgår vad eleven deltagit i, t.ex. vilka&lt;br&gt;kurser och vilken praktik. För de kurser som också finns på nationella&lt;br&gt;program bör beviset kompletteras med ett dokument som visar betygen på&lt;br&gt;dessa kurser, ett s.k. samlat betygsdokument. Det är angeläget att eleverna&lt;br&gt;får bevis över genomgången utbildning på det individuella programmet&lt;br&gt;inte minst med tanke på att det finns elever som inte övergår till ett&lt;br&gt;nationellt eller specialutformat program utan som avslutar sina studier i&lt;br&gt;gymnasieskolan i och med det individuella programmet. Det bör ankom-&lt;br&gt;ma på regeringen att göra erforderliga förordningsförändringar i denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudande av och behörighet för specialutformat program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits inledningsvis har antalet specialutformade program sta-&lt;br&gt;digt ökat sedan den nya gymnasieskolan infördes. Regeringen ser positivt&lt;br&gt;på att skolorna utnyttjar möjligheterna till flexibla lösningar inom en&lt;br&gt;programskola med höga kvalitetskrav. För att underlätta detta bör det i&lt;br&gt;skollagen tydliggöras att specialutformade program som erbjuds en grupp&lt;br&gt;av elever skall vara sökbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom specialutformade program i fråga om utbildningens nivå&lt;br&gt;skall motsvara ett nationellt program föreslås elever ha godkända betyg&lt;br&gt;i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik för att antas&lt;br&gt;till specialutformat program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu angivna ordningen för individuella och specialutformade pro-&lt;br&gt;gram bör enligt regeringens mening genomföras så att det i skollagen tas&lt;br&gt;in en ny bestämmelse, 5 kap. 13 a §, där det anges att en kommun får för&lt;br&gt;en grupp elever erbjuda specialutformade program och individuella pro-&lt;br&gt;gram som har ett sådant syfte som anges i 13 § 3 stycket 1. Vidare bör&lt;br&gt;det i den nya 13 a § införas bestämmelser som motsvarar vad som gäller&lt;br&gt;för sökande till de nationella programmen enligt 11 § första och tredje&lt;br&gt;styckena samt 12 §. De behörighetskrav som gäller för nationella program&lt;br&gt;skall gälla för specialutformade program. Detta bör anges i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Utbildning i gymnasieskolan på lokala grenar Prop. 1995/96:206&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lokala grenar skall fortsättningsvis bara vara&lt;br&gt;avsedda för den egna kommunens eller samverkansområdets elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Med stöd av bemyndigandet i 5 kap.&lt;br&gt;9 § skollagen bör regeringen eller den myndighet regeringen be-&lt;br&gt;stämmer, kunna förklara att en lokal gren skall vara riksrekryteran-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Arbetsgruppen som har haft till uppgift att följa&lt;br&gt;planeringen av en kursutformad gymnasieskola anser i sin slutrapport (Ds&lt;br&gt;1995:78) att det finns skäl att behålla lokala grenar med hänsyn till det&lt;br&gt;stora lokala intresset. Många studerande har också ett stort intresse för&lt;br&gt;lokala grenar. Gruppen menar dock att den automatiska riksrekryteringen&lt;br&gt;till lokala grenar bör tas bort. Även Kommittén för gymnasieskolans&lt;br&gt;utveckling förordar i sitt delbetänkande (SOU 1996:1) att lokala grenar,&lt;br&gt;i likhet med specialutformade program, endast skall vara sökbara för&lt;br&gt;elever i kommunen eller samverkansområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I remissvaren på betänkandet har flera instanser&lt;br&gt;kommenterat kommitténs förslag. Kommitténs förslag stöds av en domine-&lt;br&gt;rande del av instanserna, bl.a. av Göteborgs, Skellefteå, Stockholms och&lt;br&gt;Östersunds kommuner, Skolverket, CSN och Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Några få kommuner, bl.a.&lt;br&gt;Vilhelmina och Karlskrona, är i och för sig positiva till förslaget men&lt;br&gt;framhåller att deras egna lokala grenar måste kunna rekrytera elever från&lt;br&gt;andra kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt bestämmelserna i 2 kap. 1 § andra stycket gymnasie-&lt;br&gt;förordningen får styrelsen för utbildningen fastställa lokala grenar inom&lt;br&gt;de nationella programmen. Sådana grenar skall ligga inom ramen för de&lt;br&gt;bestämmelser som gäller för programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lokal gren skall enligt 2 kap. 9 § gymnasieförordningen tillgodose&lt;br&gt;ett sådant lokalt eller regionalt utbildningsbehov som inte kan tillgodoses&lt;br&gt;inom ramen för de nationellt fastställda programmen och grenarna. En&lt;br&gt;lokal gren kan omfatta andra och tredje utbildningsåret eller endast tredje&lt;br&gt;utbildningsåret på något av de nationella programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 10 och 11 §§ samma kapitel framgår att styrelsen för utbildningen&lt;br&gt;skall fastställa ytterligare mål utöver de som gäller för det nationella&lt;br&gt;programmet, besluta om vilka kunskaper eleverna skall ha uppnått efter&lt;br&gt;fullföljd utbildning och vilka kurser som grenen innehåller utöver kärnäm-&lt;br&gt;nena och för programmet gemensamma kurser samt kursplaner. Innan&lt;br&gt;beslut om inriktning av en lokal gren fattas bör styrelsen för utbildningen&lt;br&gt;i förekommande fall samråda med berörd yrkesnämnd eller motsvarande&lt;br&gt;sam arbetsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. 8 § skollagen finns bestämmelser om elevs rätt att bli mottagen Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;på utbildning i gymnasieskolan. I punkten 3 tredje stycket av samma&lt;br&gt;lagrum anges att den som sökt till gymnasieskolan i annan kommun än&lt;br&gt;hemkommunen under åberopande av att där anordnas en gren som inte&lt;br&gt;erbjuds av hemkommunen skall hänföras till den grupp elever som i första&lt;br&gt;hand skall tas emot i utbildningen. Detta medför att en sådan gren i&lt;br&gt;praktiken blir riksrekryterande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Tillväxten av lokala&lt;br&gt;grenar har varit mycket omfattande. Enligt en av Skolverket gjord under-&lt;br&gt;sökning finns det 490 lokala grenar inrättade. Dessa har anknytning till&lt;br&gt;de nationella programmen enligt följande: Samhällsvetenskaps- med 98,&lt;br&gt;Naturvetenskaps- med 63, Estetiska programmet med 49, Hotell- och&lt;br&gt;restaurang- samt Industri- med vardera 38, Fordons- med 35, Hantverks-&lt;br&gt;och El- med vardera 27, Medie- med 24, Naturbruks- med 19, Barn- och&lt;br&gt;fritids- med 18, Omvårdnads- och Bygg- med vardera 11, Energi- med 6&lt;br&gt;och lägst antal Livsmedelsprogrammet 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av lokala grenar kan diskuteras utifrån den utveckling gym-&lt;br&gt;nasieskolan fått. Dagens gymnasieskola är kursutformad inom ramen för&lt;br&gt;nationella program. Det kursplanearbete som Skolverket utfört har lett till&lt;br&gt;att det finns mer än 700 kurser i gymnasieskolan och specialisering kan&lt;br&gt;erhållas utan att elever går vissa grenar. Det visar sig också att innehållet&lt;br&gt;i många av de befintliga lokala grenarna mycket väl skulle kunna rymmas&lt;br&gt;inom de nationella grenarna med utnyttjande av de kurser som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättande av en lokal gren har också blivit ett sätt att öka elevunderla-&lt;br&gt;get eftersom det gör det möjligt att rekrytera elever utanför den egna&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en analys som Skolverket gjort av de lokala grenarna uppfyller&lt;br&gt;inte ens hälften kraven enligt gymnasieförordningen. Bristerna består i att&lt;br&gt;huvudmannen tagit bort eller reducerat undervisningstiden i för program-&lt;br&gt;met gemensamma kurser och i vissa fall även i kärnämnena. Systemet&lt;br&gt;med lokala grenar tillkom på förslag i propositionen Växa med kunskaper&lt;br&gt;(prop. 1990/91:85) medan systemet med specialutformade program in-&lt;br&gt;fördes efter förslag i propositionen om vissa gymnasie- och vuxenutbild-&lt;br&gt;ningsfrågor m.m. (1991/92:157, bet. 1991/92:UbU26, rskr. 1991/92:311).&lt;br&gt;Regeringen föreslår nu att de lokala grenarna ur rekryteringshänseende&lt;br&gt;skall jämställas med specialutformade program, dvs. de skall vara avsedda&lt;br&gt;för den egna kommunens eller samverkansområdets elever. I de fall den&lt;br&gt;lokala grenen har ett innehåll, som har ett riksintresse, t.ex. en yrkesin-&lt;br&gt;riktning som nationellt sett berör endast ett fåtal elever, bör den lokala&lt;br&gt;grenen kunna göras riksrekryterande. Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer bör med stöd av bemyndigandet i 5 kap. 9 §&lt;br&gt;skollagen kunna förklara utbildningen som riksrekryterande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder en ändring av 5 kap. 8 § skollagen. Vissa konsek-&lt;br&gt;vensändringar bör också göras i 5 kap. 18 och 24 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till kommunernas planeringsförutsättningar anser regeringen&lt;br&gt;att en övergångstid bör tillämpas innan förslaget träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 5 kap. 8 § tredje stycket 3 skall i sin nya lydelse Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;tillämpas första gången i fråga om utbildning som startar läsåret 1998/99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har elever tagits emot med stöd av 5 kap. 8 § tredje stycket 3 skall&lt;br&gt;ersättningsskyldigheten enligt 5 kap. 24 § i den gamla lydelsen gälla till&lt;br&gt;dess eleverna avslutat utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill informera riksdagen att regeringen avser att ge huvudmännen för&lt;br&gt;de befintliga lokala grenarna tillfälle att lämna in ansökan om att den&lt;br&gt;aktuella grenen skall förklaras vara riksrekryterande. Regeringen avser&lt;br&gt;därefter att göra en samlad bedömning av ansökningarna under våren&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Verksamheten vid Svenska Statens Språk&lt;br&gt;resor AB&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Svenska Statens Språkresor AB avvecklas.&lt;br&gt;Avvecklingen genomförs genom att verksamheten läggs ner varvid -&lt;br&gt;om möjligt - delar av verksamheten säljs. För avvecklingskostnader&lt;br&gt;bör 18 miljoner kronor anvisas på tilläggsbudget, vilket finansieras&lt;br&gt;genom en motsvarande besparing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Den statliga språkreseverksamheten har funnits länge.&lt;br&gt;Verksamheten har vid flera tillfällen varit föremål för omprövning. Svens-&lt;br&gt;ka Statens Språkresor AB ASSE bildades år 1939 som myndighet under&lt;br&gt;namnet Centralnämnden för skolungdomsutbyte med utlandet. Bolagise-&lt;br&gt;ring genomfördes år 1979. Under en följd av år har bolagets resultat visat&lt;br&gt;en nedåtgående trend. Sedan 1992 har försäljningen minskat och resultatet&lt;br&gt;försämrats. Bolagets verksamhet har under senare år visat kraftiga för-&lt;br&gt;luster. Resultatet (före bokslutsdispositioner och skatt) uppvisade en brist&lt;br&gt;på 2,1 miljoner kronor 1994 respektive 11,1 miljoner 1995. För att täcka&lt;br&gt;förlusterna har bolaget tvingats tillskjuta egna likvida medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret har på uppdrag av Utbildningsdepartementet sett över&lt;br&gt;vissa frågor rörande ASSE. Uppdraget har redovisats den 30 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets utredning visar bl.a. att ändrade marknadsförutsättningar&lt;br&gt;har skärpt kraven på ASSE att utveckla nya produkter. Nytt kapital skulle&lt;br&gt;behövas för att utveckla företaget vidare. Förutsättningarna för en fram-&lt;br&gt;gångsrik verksamhet anses dock vara mycket små. Ett rikt utbud från&lt;br&gt;svenska och utländska kommersiella aktörer finns på marknaden. Konkur-&lt;br&gt;rensen är hård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Verksamheten vid ASSE har på senare&lt;br&gt;år som ovan nämnts visat betydande förluster. Det egna kapitalet i bolaget&lt;br&gt;kommer under år 1996 att vara förbrukat om ingen förändring sker. En&lt;br&gt;omorganisation av ASSE med sikte på fortsatt verksamhet har små möj-&lt;br&gt;ligheter att ge avkastning på insatt kapital. Behovet av skolungdomsutbyte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skolungdomsresor m.m. som varit ASSE:s verksamhetsområde till- Prop. 1995/96:206&lt;br&gt;godoses numera på ett tillfredsställande sätt av andra aktörer. Därmed&lt;br&gt;finns inte något skäl för staten att genom omfattande stöd driva ASSE&lt;br&gt;vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen har beslutat om en avveckling av verksamheten. Denna bör&lt;br&gt;ske på så sätt att kostnaderna för staten minimeras. Regeringen gör&lt;br&gt;bedömningen att ett visst kapitaltillskott behövs under avvecklingsfasen,&lt;br&gt;för att säkerställa en ordnad avveckling som också tar berättigad hänsyn&lt;br&gt;till de anställda. Det är svårt att nu bedöma vilket behov av kapitaltillskott&lt;br&gt;som erfordras för avvecklingen. Styrelsens ordförande i ASSE har den 10&lt;br&gt;maj 1996 hemställt om ett kapitaltillskott på 18 miljoner kronor. Rege-&lt;br&gt;ringens preliminära bedömning ger vid handen att ett aktieägartillskott på&lt;br&gt;ca 18 miljoner kronor erfordras. Regeringen föreslår att dessa medel&lt;br&gt;anvisas under ett särskilt anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96. Medlen finansieras genom att regeringen avser be-&lt;br&gt;sluta om en motsvarande besparing inom anslaget C 46. Övriga utgifter&lt;br&gt;inom grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under avvecklingsarbetet bör det prövas om det finns förutsättningar att&lt;br&gt;försälja vissa delar av verksamheten. Avvecklingen kommer att ske på ett&lt;br&gt;sådant sätt att kunderna inte blir lidande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Författningskommentar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:206&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningskommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att ett utvidgat bemyndigande som ger regering-&lt;br&gt;en, eller den myndighet regeringen bestämmer, möjlighet att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om tillämpningen av timplanerna har införts. Styckets första&lt;br&gt;bemyndigande har enligt förarbetena (prop. 1990/91:85 s. 181) tillkommit&lt;br&gt;för att ge regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, möjlig-&lt;br&gt;het att utöver de delar av timplanerna riksdagen fastställt, fastställa reste-&lt;br&gt;rande delar. Styckets andra bemyndigande innebar att regeringen endast&lt;br&gt;fick bestämma om begränsade avvikelser från timplanerna, om det fanns&lt;br&gt;särskilda skäl. Av motivtexten till paragrafens gamla lydelse (prop.&lt;br&gt;1992/93:250 s. 93) framgår bl.a. att särskilda skäl exempelvis kunde vara&lt;br&gt;att timplanen behövde jämkas på grund av att eleven var funktionshindrad&lt;br&gt;eller behövde mindre studiekurs. Dessutom kunde andra begränsade&lt;br&gt;avvikelser från timplanerna behövas, t.ex. för att göra justeringar mellan&lt;br&gt;antalet karaktärsämnen inom ett program. De ovan nämnda möjligheterna&lt;br&gt;för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämt, att utnyttja&lt;br&gt;bemyndigandena kvarstår. De två tidigare bemyndigandena tas bort och&lt;br&gt;ersätts med ett nytt som alltså även inkluderar innehållet i de tidigare&lt;br&gt;bemyndigandena. Det utvidgade bemyndigandet ger dessutom regeringen&lt;br&gt;möjlighet att meddela föreskrifter om att antalet undervisningstimmar&lt;br&gt;skall kunna omfördelas mellan olika ämnen i gymnasieskolan. Omför-&lt;br&gt;delningen är tänkt att ske på så sätt att kommunerna ges rätt att öka eller&lt;br&gt;minska timantalet i förhållande till hur mycket undervisning eleverna&lt;br&gt;behöver för att de skall kunna uppnå de kunskapsmål som anges i respek-&lt;br&gt;tive kursplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 till skollagen utvisar inte längre den minsta garanterade under-&lt;br&gt;visningstiden per ämne. Nämnda bilaga visar i stället bl.a. vad som utgör&lt;br&gt;riktvärden för utbildningens omfattning i timmar om 60 minuter för&lt;br&gt;ämnen. När det gäller gymnasiepoäng så skall de fortfarande motsvaras&lt;br&gt;av antalet undervisningstimmar i ämnet som de framgår av nämnda bila-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ga. I första och tredje styckena görs ändringar till följd av att det inte&lt;br&gt;längre finns en minsta garanterad undervisningstid per ämne. Se vidare&lt;br&gt;kommentaren till ändringen av bilaga 2 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 1 görs ett tillägg som visar att som alternativ till godkänt&lt;br&gt;betyg i svenska gäller godkänt betyg i svenska som andraspråk. De be-&lt;br&gt;hörighetskrav som uppställts skall inte tillämpas förrän vid intagning till&lt;br&gt;läsåret 1998/99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket 3 i dess nya lydelse framgår att det endast är de ung-&lt;br&gt;domar som har åberopat en nationellt fastställd gren som skall jämställas&lt;br&gt;med sökande från hemkommunen eller sökande från kommuner som&lt;br&gt;tillhör samverkansområdet. De lokala grenarna täcks alltså inte in av den&lt;br&gt;aktuella punkten. Övergångsvis gäller att intagning till första läsåret på&lt;br&gt;nationellt program med lokala grenar skall ske enligt de gamla bestäm-&lt;br&gt;melserna t.o.m. läsåret 1997/98.19 § ges regeringen, eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer, ett bemyndigande att för vissa utbildningar faststäl-&lt;br&gt;la det område från vilket sökanden i första hand skall tas emot och hur&lt;br&gt;många platser dessa utbildningar får omfatta. Av förarbetena till detta&lt;br&gt;stadgande i en tidigare lydelse framgår bl.a. följande (prop. 1990/91:85&lt;br&gt;s.184). I denna paragraf ges regeringen ett bemyndigande att föreskriva&lt;br&gt;att vissa utbildningar inom de nationella programmen skall vara riksrekry-&lt;br&gt;terande. Det rör sig om utbildningar som i och för sig utgör en nationellt&lt;br&gt;fastställd gren på ett nationellt program men som har en så speciell in-&lt;br&gt;riktning att den bör vara öppen för alla ungdomar i landet. Paragrafen&lt;br&gt;gavs sin nuvarande lydelse genom en ändring i skollagen med beteck-&lt;br&gt;ningen SFS 1995:356. Mot bakgrund av det återgivna motivuttalandet och&lt;br&gt;även med hänsyn tagen till lagrummets öppna utformning anser regering-&lt;br&gt;en att det ifrågavarande stadgandet även innehåller ett bemyndigande att&lt;br&gt;förklara en lokal gren inom de nationella programmen öppen för sökande&lt;br&gt;från hela landet (riksrekryterande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket motiveras av att en ny 13 a § tillkommer för&lt;br&gt;att reglera erbjudande om viss utbildning för grupper av elever. Förutom&lt;br&gt;de redaktionella ändringarna införs en ny bestämmelse i andra stycket.&lt;br&gt;Den innebär att samma behörighetskrav som anges för nationella program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 5 § skall gälla för specialutformade program. Ändringen i tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 medför ingen förändring i sak utan är endast ett försök att tydliggöra&lt;br&gt;vad som gällt även tidigare, nämligen att fråga är om lärlingsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och visar att en kommun får erbjuda specialutformade&lt;br&gt;program för grupper av elever och på samma sätt även sådana individuella&lt;br&gt;program som avses i 13 § tredje stycket 1. Kommunerna ges en möjlighet&lt;br&gt;att ingå samverkansavtal och bilda samverkansområden kring gemensam-&lt;br&gt;ma erbjudanden av utbildning som avses i denna paragraf. Av andra&lt;br&gt;stycket framgår att styrelsen för utbildningen, enligt vad som tidigare&lt;br&gt;framgick av 13 §, skall fastställa programmål för varje specialutformat&lt;br&gt;program som erbjuds en grupp elever. I tredje och fjärde styckena införs&lt;br&gt;bestämmelser som motsvarar vad som gäller för sökande till de nationella&lt;br&gt;programmen enligt 11 § första och tredje styckena samt 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekommendationen som anges i paragrafen ändras så att den står i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med vad som gäller enligt 8 § tredje stycket 3 i dess nya&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ändras så att dess innehåll skall stå i bättre överensstämmelse&lt;br&gt;med innehållet i 8 § tredje stycket 3 i sin nya lydelse. Någon ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet skall alltså inte uppkomma för hemkommunen om en elev tas&lt;br&gt;emot på en lokalt fastställd gren i en annan kommun om hemkommunen.&lt;br&gt;Dock kvarstår ersättningsskyldigheten för hemkommunen för de elever&lt;br&gt;som tagits emot på en lokalt fastställd gren med stöd av 5 kap. 8 § tredje&lt;br&gt;stycket 3 till dess eleverna avslutat sin utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av bilaga 2 till skollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubriken ändras bl.a. genom att den minsta garanterade undervisnings-&lt;br&gt;tiden för ämnen tas bort. Av rubriken kommer det i stället att framgå att&lt;br&gt;i timplanen anges riktvärden för undervisningens omfattning per ämne.&lt;br&gt;För programmen kvarstår en summa av minsta garanterad undervisnings-&lt;br&gt;tid. Detta markeras genom att det vid summeringen av timantalet för de&lt;br&gt;olika programmen skrivs in &amp;quot;Totalt garanterat antal timmar&amp;quot;. Ändringen&lt;br&gt;av bilagan görs som en konsekvens av ändringen i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 maj 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Schori ordförande, och statsråden Blomberg,&lt;br&gt;Andersson, Uusmann, Johansson, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,&lt;br&gt;Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättsdatablad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49942. Stockholm 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:UbU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det regeringen föreslagit om möjligheten att utfärda blockbetyg i grundskolan (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det regeringen föreslagit om möjligheten att utfärda blockbetyg i grundskolan (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:UbU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det regeringen föreslagit om betygsättningen i ämnet svenska (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:UbU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det regeringen föreslagit om betygsättningen i ämnet svenska (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla Svenska Statens Språkresor AB samt att vidta de övriga åtgärder som erfordras i samband med avvecklingen av bolaget (avsnitt 14)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla Svenska Statens Språkresor AB samt att vidta de övriga åtgärder som erfordras i samband med avvecklingen av bolaget (avsnitt 14)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:UbU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till avvecklingskostnader för Svenska Statens Språkresor AB under åttonde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 18 miljoner kronor (avsnitt 14).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:UbU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till avvecklingskostnader för Svenska Statens Språkresor AB under åttonde huvudtiteln på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 18 miljoner kronor (avsnitt 14).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-05-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-05-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-05-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-06-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 01:21:03</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03206</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 01:21:03</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:UbU5</uppgift>
<ref_dok_id>GK01UbU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa skolfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:206&lt;br/&gt;
Vissa skolfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:206&lt;br/&gt;
Vissa skolfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:206&lt;br/&gt;
Vissa skolfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:206&lt;br/&gt;
Vissa skolfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Andreas Carlgren  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:206&lt;br/&gt;
Vissa skolfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Andreas Carlgren  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:206&lt;br/&gt;
Vissa skolfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Davidson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:206&lt;br/&gt;
Vissa skolfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Davidson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:206&lt;br/&gt;
Vissa skolfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>