2360294 GJ03202 1995/96 202 prop prop prop Proposition 1995/96:202 Proposition Proposition Miljödepartementet 202 0 1996-05-09 00:00:00 2025-12-19 13:57:26 1996-01-01 00:00:00 Miljöklassning av alkylatbensin digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03202/text https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03202 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03202 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1> <h1>1995/96:202</h1> Miljöklassning av alkylatbensin Prop. 1995/96:202 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 9 maj 1996 Göran Persson Anna Lindh (Milj ödepartementet) <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> I propositionen läggs fram förslag till en ändring i bilagan till lagen (1985:426) om kemiska produkter. Ändringen innebär att alkylatbensin likställs med annan bensin som hänförs till miljöklass 2 enligt bilagan till lagen. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. 1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 202 <h2>Innehållsförteckning</h2> Prop. 1995/96:202 1      Förslag till riksdagsbeslut...................... 3 2     Förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter................................ 3 3     Ärendet och dess beredning .................... 6 4    Bakgrund................................ 6 5     Alkylat likställs med miljöklass 2 bensin i ett första steg . .   7 6     Författningskommentarer ...................... 9 Bilaga 1 Sammanfattning av Miljöklassutredningens betänk- ande (SOU 1995:30)......................... 10 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna över Miljöklass- utredningens delbetänkande (SOU 1995:30) Miljöklassning av alkylatbensin............................ 12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 maj 1996 ... 13 <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2> Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter. Prop. 1995/96:202 <h2>2 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter</h2> Regeringen har följande förslag till lagtext. Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1985:426) om kemiska produkter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Bilaga1 Prop. 1995/96:202 Krav                                    Miljöklass 2                    Miljöklass 3 <table border="1"> <tr><td></td><td> kategori 2a avsedd for for- don med kataly- tisk avgasrening</td><td colspan="2"> kategori 2b avsedd för for- don utan kataly- tisk avgasrening</td></tr> <tr><td> Svavelhalt, högst massprocent</td><td> 0,01</td><td> 0,03</td><td></td></tr> <tr><td> Ångtryck vid 37,8°C, högst kilopascal</td><td> 707952</td><td> 707952</td><td></td></tr> <tr><td> Ångtryck vid 37,8°C, lägst kilopascal</td><td> 457652</td><td> 457652</td><td> ■</td></tr> <tr><td> Förångat vid 100°C, lägst volymprocent</td><td> 477502</td><td> 47 750=</td><td></td></tr> <tr><td> Slutkokpunkt, högst °C</td><td> 205</td><td> 200</td><td></td></tr> <tr><td> Bensenhalt vid 15°C, högst volymprocent</td><td> 3</td><td> 3</td><td> 5</td></tr> <tr><td> Aromatindex3, högst</td><td> 5,5</td><td> 6</td><td></td></tr> <tr><td> Syrehalt, högst mass- procent</td><td> 2</td><td> 2</td><td></td></tr> <tr><td> Blyhalt vid 15°C, högst milligram per liter</td><td> 5</td><td> 5</td><td> 13</td></tr> <tr><td> Fosforhalt, högst</td><td> Inte</td><td> 2</td><td> -</td></tr> <tr><td> milligram per liter</td><td> mätbar</td><td></td><td></td></tr> <tr><td> Tillsatsämnen</td><td> *4</td><td></td><td></td></tr> </table> Bensin i miljöklass 2 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för msugnings- respektive insprutningsventiler. 1 Avser liden fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 30 augusti i X-. Y-. Z-, AC- och BD-län sami liden fr.o.m. den 15 april t.o.m. den 30 september i övriga län. : Avser övrig lid än den som anges under 1 Med aromaiindex avses hallen aromatiska kolväten dividerat med 13 med tillägg av bensenhalten varvid halterna uttrycks i volymprocent. 4 Får ej innehålla askbildande ämnen. ‘Senaste lydelse 1994:1390. Föreslagen lydelse Bilaga Prop. 1995/96:202 <table border="1"> <tr><td> Krav</td><td> Miljöklass 2 kategori 2a avsedd for for- don med kataly- tisk avgasrening</td><td> kategori 2b avsedd för for- don utan kataly- tisk avgasrening</td><td> kategori 2c</td><td> Miljöklass 3</td></tr> <tr><td> Svavelhalt, högst massprocent</td><td> 0,01</td><td> 0,03</td><td> 0,005</td><td> -</td></tr> <tr><td> Ångtryck vid 37,8°C, högst kilopascal</td><td> 70'/952</td><td> 70,z952</td><td> 65</td><td> -</td></tr> <tr><td> Ångtryck vid 37,8°C, lägst kilopascal</td><td> 45'/652</td><td> 45‘'652</td><td> 50</td><td> -</td></tr> <tr><td> Förångat vid 7(fC, volymprocent</td><td> -</td><td> -</td><td> 15-42</td><td> -</td></tr> <tr><td> Förångat vid 100°C, lägst volymprocent</td><td> 477502</td><td> 47'/502</td><td> 45-12</td><td> -</td></tr> <tr><td> Förångat vid 18CFC, lägst volymprocent</td><td> -</td><td> -</td><td> 95</td><td> -</td></tr> <tr><td> Slutkokpunkt, högst °C</td><td> 205</td><td> 200</td><td> 200</td><td> -</td></tr> <tr><td> Bensenhalt vid 15°C, högst volymprocent</td><td> 3</td><td> 3</td><td> 0.1</td><td> 5</td></tr> <tr><td> Aromatindex3, högst</td><td> 5,5</td><td> 6</td><td> -</td><td> -</td></tr> <tr><td> Aromathalt, högst volymprocent</td><td> -</td><td> -</td><td> 0,5</td><td> -</td></tr> <tr><td> Syrehalt, högst mass- procent</td><td> 2</td><td> 2</td><td> -</td><td> -</td></tr> <tr><td> Blyhalt vid 15°C, högst milligram per liter</td><td> 5</td><td> 5</td><td> 2</td><td> 13</td></tr> <tr><td> Fosforhalt, högst</td><td> Inte</td><td> 2</td><td></td><td> -</td></tr> <tr><td> milligram per liter</td><td> mätbar</td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> Tillsatsämnen</td><td> *4</td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> Densitet vid 15°C kg/m3</td><td> -</td><td> -</td><td> 680-720</td><td> -</td></tr> <tr><td> Olefinhalt högst volymprocent</td><td> -</td><td> -</td><td> 0.5</td><td> ■</td></tr> <tr><td> n-Hexanhalt högst volymprocent</td><td> -</td><td> -</td><td> 0,5</td><td> -</td></tr> </table> Bensin i miljöklass 2 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för insugnings- respektive insprutningsventiler. 1 Avser tiden fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 30 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt tiden fr.o.m. den 15 april t.o.m. den 30 september i övriga län. 2 Avser övrig tid än den som anges under '. 1 Med aromatindex avses halten aromatiska kolväten dividerat med 13 med tillägg av bensenhalten varvid halterna uttrycks i volymprocent. 4 Får ej innehålla askbildande ämnen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. <h2>3 Ärendet och dess beredning</h2> Riksdagen fattade den 16 november 1994 beslut om miljöklasser för bensin (prop. 1994/95:4, bet. 1994/95:JoU5, rskr. 1994/95:15, prop. 1994/95:11, bet. 1994/95:SkUl, rskr. 1994/95:16 ). Ändringarna trädde i kraft den 1 december 1994. I en skrivelse till Miljö- och naturresursdepartementet daterad den 29 november 1994 (M94/4761/7) påtalade Statens naturvårdsverk att verket uppmärksammats på att specifikationen av miljöklass 2 bensin leder till att beskattningen höjs for vissa specialprodukter framtagna främst av arbetsmiljöskäl, s.k. alkylatbensin. Naturvårdsverket fann detta olyckligt och hemställde att alkylatbensin, oaktat att den inte uppfyller alla de ställda kraven på placering som miljöklass 2-bensin, skulle omfattas av samma skattereduk- tion som miljöklass 2-bensin. Naturvårdsverkets skrivelse överlämnades genom regeringsbeslut den 22 december 1994 till Utredningen om vidareutveckling av systemet med miljöklasser för bilar m.m., (Miljö- klassutredningen, M 1993:08). Den 1 mars 1995 redovisade miljöklassut- redningen sitt betänkande Miljöklassning av alkylatbensin (SOU 1995:30). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns som bilaga 2. En remissammanställning finns tillgänglig i Miljöde- partementet (dnr M95/993/7). I maj 1995 har regeringen ansökt om undantag enligt artikel 8.4 i rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatten på mineraloljor (EGT nr L 316, 31.10.1992, s. 12 Celex 392L0081) hos kommissionen för den skattedifferentiering som görs beroende på vilken miljöklass bensinen tillhör. Rådet har den 22 april 1996 medgett den svenska ansökan. Lagrådet Lagförslaget är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Förslaget innebär ingen principiell förändring i gällande lag, lagen (1985:426) om kemiska produkter. Dessutom blir konsekvenserna av lagförslaget en skattelindring för den enskilde. Något yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats. Prop. 1995/96:202 <h2>4 Bakgrund</h2> Vid användning av bensinmotordrivna arbetsredskap eller andra små bensinmotorer som saknar avgasrening blir utsläppen av oförbränt eller delvis förbränt bränsle (kolväteutsläppen) stora. De största utsläppen sker vid användning av tvåtaktsmotorer som t.ex. finns i motorsågar, fritidsbåtar och snöskotrar. Utsläpp av kolväten vid användning av olika typer av arbetsredskap utgör främst ett arbetsmiljöproblem men utsläppen har även en negativ inverkan på den yttre miljön. När det gäller kolväteutsläppen från fritidsbåtar är påverkan på vattenmiljön av stor Prop. 1995/96:202 vikt. Utsläppen från fritidsbåtstrafiken är som intensivast under som- maren. Denna årstid är en känslig period för det biologiska livet i vattenmiljön. Den i dag införda specifikationen för bättre bensinkvalitet, miljöklass 2, togs fram för att snabbt kunna förbättra kvaliteten på den bensin som används i stora volymer i den befintliga bilparken. Den förbättrade kvaliteten skulle kunna uppnås genom begränsade investeringar i befintliga raffinaderier och distributionssystem. Naturvårdsverket utreder för närvarande hur miljöklassystemet för bensin kan vidareutvecklas bl.a. mot bakgrund av den pågående utvecklingen på området inom EU. Verket avser att i detta arbete beakta frågeställningar förknippade med alkylatbensin. Alkylatbensin är en specialprodukt som tagits fram genom utvecklings- arbete vid Arbetsmiljöinstitutet i Umeå i samarbete med bl.a. användare inom skogsindustrin. Alkylatbensin skiljer sig fysikaliskt genom främst en lägre densitet och en lägre flyktighet jämfört med annan bensin. Alkylatbensin uppfyller därför inte specifikationen för miljöklass 2 i vissa avseenden. Alkylatbensin bygger på helt andra kolväten än de som är vanliga i handelsbensin, vilket leder till att utsläppen av vissa hälsopå- verkande komponenter i avgaserna reduceras. Det är däremot inte visat att den här typen bränsle ger någon större effekt på de samlade kolväteutsläppens storlek. Tillgången till alkylatbensin är i dag begränsad. Det krävs investeringar i raffinaderikapacitet för att denna situation ska kunna förändras. Den skattereduktion som ges för miljöklass 2 genom lagen (1994:1776) om skatt på energi är 6 öre per liter, vilket i stort motsvarar skillnaderna i produktionskostnader mellan sådan bensin som i dag hänförs till miljöklass 2 och annan blyfribensin av miljöklass 3. Skattereduktionens storlek motsvarar däremot inte merkostnaden för produktionen av alkylat. Alkylatbensin fördyras även av att den ofta säljs i småförpackningar. Inköp av alkylat i något större volymer har visats kunna reducera priset. En svensk standard för Motorbränslen - Specialbensin för motordrivna arbetsredskap, som bygger på alkylatbensinens egenskaper, har under våren 1995 fastställts av SIS-Standardiseringen i Sverige. <h2>5 Alkylat likställs med miljöklass 2 bensin i ett första steg</h2> Regeringens förslag: Bilagan till lagen (1985:426) om kemiska produkter ändras så att alkylatbensin förs in under miljöklass 2 bensin. I bilagan anges vilka krav alkylatbensinen skall uppfylla. Ändringen träder i kraft den 1 januari 1997. Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet av instanserna är positivt inställda till Prop. 1995/96:202 utredningens förslag bland annat Vägverket, Kommunikationsforskningsbe- redningen, Riksrevisionsverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Konkurrensverket, Konsumentverket, Statens naturvårdsverk, Kemikalieinspektionen och Svenska Petroleum Institutet. Några remissinstanser, Väg- och transport- forskningsinstitutet, Skogsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet och Chalmers tekniska högskola, anger dock att utredningen borde ha föreslagit en större skattesänkning medan flera instanser liksom utredningen hävdar att underlaget för ett sådant förslag måste fördjupas. Statskontoret avstyrker förslaget med motivet att beslutsunderlaget är bristfälligt. Skälen för regeringens förslag: Utsläppen från små bensinmotorer som saknar avgasrening är oproportionerligt stora. Detta är av betydelse från såväl arbetsmiljö- som yttre miljösynpunkt. Lägre utsläpp åstadkom- mes främst genom en introduktion av nya motorer med bättre ut- släppsegenskaper. Regeringen har nyligen anmält ett förslag till avgas- och bullerkrav för nya motorer till fartyg med en skrovlängd om högst 24 m. Miljöklassutredningens förslag till miljöklassning av snöskotrar bereds för närvarande av regeringen. Genom SIS Miljömärkning - Nordiska svanen - har kriterier för miljömärkning av gräsklippare och motorer till fritidsbåtar införts. Regeringen har även gett Naturvårds- verket i uppdrag (M95/2562/7) att utforma förslag till åtgärder som minskar emissionerna av luftföroreningar och buller från olika typer av arbetsfordon och arbetsredskap. Utöver åtgärder som innebär att nya motorer med lägre utsläpp introduceras för olika användningsområden är det viktigt att vidta åtgärder som minskar hälso- och miljöpåverkan av avgasutsläppen från motorer i bruk. En sådan åtgärd är att stimulera användning av alkylatbensin. Alkylatbensin bör därför inte beskattas högre än den bättre bensinkvaliteten för bruk i bilar, miljöklass 2 bensin. Ytterligare åtgärder som stimulerar ökad användning av alkylatbensin bör övervägas bland annat mot bakgrund av den kommande redovisningen från Naturvårdsverket angående möjligheterna att vidareutveckla systemet med miljöklassning av bensin. Skattedifferentieringen på bensin har åstadkommits genom att höja skatten på annan bensin än miljöklass 2 med 6 öre per liter. Vid en fullständig övergång till den miljövänligaste bensinen är, enligt reger- ingens proposition 1994/95:11, dessa regler neutrala i förhållande till de offentliga finanserna jämfört med utgångsläget hösten 1994. Använd- ningen av alkylatbensin utgör ungefär 0,1 procent av totala bensinför- brukningen. Bestämmelser om skatt på bensin och andra mineraloljor finns i direktiven 92/81/EEG och 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om till- närmning av punktskattesatsema för mineraloljan, (EGT nr L316, 31.10.1992, s. 19, Celex 392L0082). Enligt direktiv 92/81/EEG gäller att skattesatsen för vaije bränslekategori skall vara enhetlig. 1 artikel 8.2 i direktivet 92/81/EEG nämns vissa fäll då medlemsstaterna får göra undantag från denna regel. I artikel 8.4 ges dessutom en generell möjlighet för medlemsstaterna att få rådets godkännande för ytterligare avvikelser från regeln om enhetlig skattesats. Det finns ett flertal god-                     8 kännanden för olika typer av undantag från det aktuella direktivet. En översyn av dessa undantag pågår för närvarande. I förhandlingarna om Prop. 1995/96:202 ett svenskt medlemskap har EU, med stöd av nämnda undantagsregel, medgett att Sverige tills vidare kan behålla nuvarande miljöklassystem för oljor. Sverige har även sökt godkännande för miljöklassystemet för bensin. Ansökan har godkänts av rådet den 22 april 1996. Den nu före- slagna ändringen av utformningen av miljöklassystemet för bensin be- döms inrymmas i detta undantag från direktiv 92/81/EEG. Förslaget be- höver däremot anmälas till kommissionen enligt direktiv 83/189/EG av den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT, nr L 109, 26.4.1983, s. 8, Celex 383L0189). Eftersom ändringen enbart är kopplad till användning av eko- nomiska styrmedel bedöms dock inte utfallet av anmälan behöva av- vaktas. <h2>6 Författningskommentarer</h2> Miljöklassindelningen grundar sig på bensinens innehåll av vissa kemiska ämnen, bl.a. svavel, bensen, aromater, bly och fosfor. Även bensinens ångtryck och slutkokpunkt påverkar utsläppens storlek. I bilagan till lagen (1985:426) om kemiska produkter återfinns miljöklassindelningens närmare utformning. Indelningen omfattar för närvarande två miljöklas- ser, 2 och 3. I miljöklass 2 ingår kategori 2a och 2b, som är avsedda för fordon med eller utan katalysator. Förslaget innebär att miljöklass 2 nu indelas i 3 kategorier. Den tredje kategorien kallas 2c. Av praktiska skäl kommer klass 2c främst att omfatta sådan bensin som används i olika typer av arbetsredskap. Någon formell begränsning av användningsom- rådet uppställs dock inte i bilagan. Av bilagan framgår under vilka förut- sättningar en bensinsort kan hänföras till miljöklass 2. För klass 2c motsvaras kraven av flertalet av de egenskapskrav som ställs på alkylat- bensin i svensk standard SS 15 54 61 Motorbränslen - specialbensin för motordrivna arbetsredskap. Sammanfattning av Miljöklassutredningens betänkande (SOU 1995:30) Miljöklassutredningens delbetänkande Alkylat och miljöklassning av bensin Sammanfattning och förslag Användningen av motoriserade färdmedel har ökat markant i våra natur- och rekreationsområden under de senaste decennierna. Hit hör snöskotrar och fritidsbåtar m.fl. Motorerna i dessa är till största delen bensindrivna tvåtaktsmotorer. Dessa avger en relativt stor mängd oförbränt bränsle tillsammans med olika förbränningsprodukter när de används. Genom att förbränningen i motorn inte är fullständig bildas också en rad mer eller mindre hälsofarliga ämnen. Den specialbensin som tagits fram i första hand av yrkeshygieniska skäl för motorsågar, s.k. alkylatbensin, kan genom ett vidare användningsområde ge en positiv miljöeffekt. Bensindrivna motorer i bl.a. tvåtakts- och fyrtaktstillämpningar bidrar till en relativt liten andel av totalutsläppen. För kolväten gäller t.ex. att arbetsmaskiner svarar för ca 4 % av totalutsläppen i landet. Detta hindrar dock inte att vissa av dessa maskintyper har betydelse från lokal eller regional luftföroreningssynpunkt. Det gäller t.ex. användning av utom- bordsmotorer i fritidsbåtar, förbränningsmotordrivna trädgårdsredskap i bostadsområden och användning av snöskotrar som är koncentrerad till fjällområdena i norrlandslänen. En ökad användning av alkylatbensinen är ett steg mot mer miljövän- liga bränslen för användning i arbetsmaskiner, trädgårdsredskap, mopeder, skotrar, utombordsmotorer m.fl. Den successiva övergången till sådan bensin bör stimuleras. Tillverkning av alkylatbensin sker i dag vid raffinaderier som har katalytisk kracker. Den avgörande faktorn vid bedömningen av en utökad användning av alkylatbensin som ersättning för bensin är den knappa till- gången. Eftersom inte någon tillverkning av alkylat sker i Sverige im- porterar oljebolagen de bästa komponenterna från europeiska raffinaderier och därmed försämras möjligheten till att införa bättre bensinkvaliteter i andra länder. En investering i ett svenskt raffinaderi som har förutsättning att till- verka alkylatbensin bör kunna bidra till att det inhemska behovet skulle kunna tillgodoses utan dessa negativa effekter. En förutsättning är givet- vis att det är möjligt att finna ett lämpligt utformat styrmedel för en sådan utveckling. I takt med att raffinaderierna kan ställa om sin produktion kan alkylatbensin och jämförbara kvaliteter på sikt även kunna användas i bilar. I ett första steg jämställs alkylatbensinen med miljöklass 2-bensin enligt lagen om kemiska produker under förutsättning att den uppfyller kraven i den kommande standarden för Motorbränsle - Specialbensin för motor- drivna arbetsredskap. Detta innebär en skattesänkning med 6 öre per liter. Regeringen bör bemyndigas, förutsatt att standarden inte föreligger vid Prop. 1995/96:202 Bilaga 1 riksdagsbehandlingen av propositionen, att närmare ange vilka krav som skall ställas på alkylatbensin. De nya reglerna bör träda i kraft den 1 juli 1995. Tänkbara vägar för att ytterligare främja övergången till alkylatbensin kan vara en skattebefrielse för småförpackningar eller att alkylatbensin jämställs i skattehänseende med den framtida miljöklass 1-bensinen. Detta ryms inte inom tidsramen för betänkandet. Förslag till en framtida be- skattning av alkylatbensin kan komma att ske i anslutning till att uppdraget om en eventuell miljöklassning av snöskotrar m.m. av- rapporteras hösten 1995. Prop. 1995/96:202 Bilaga 1 11 Förteckning över remissinstanserna över Miljöklassutred- ningens delbetänkande (SOU 1995:30) Miljöklassning av alkylatbensin Prop. 1995/96:202 Bilaga 2 Efter remiss har yttranden inkommit från Göta hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Kommerskollegium, Sjöfartsverket, Vägverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Kommunikationsforskningsberedningen, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Chalmers Tekniska Högskola Sektionen för miljövetenskap, Skogsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet, Arbetarskyddsstyrelsen, Närings- och teknikutvecklingsverket, Sveriges provnings- och forskningsinstitut, Konkurrensverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län, Miljö- och hälsoskyddsnämnden Stockholms kommun, Konsumentverket, Statens naturvårdsverk, Kemikalieinspektionen, Svenska kommunförbundet, Grossistförbundet svensk handel, Svenska petroleum Institutet, Bil- industriföreningen/AB Bilstatistik, AB Svensk Bilprovning, Svenska båtunionen, Båtbranschens riksförbund, Föreningen Gröna Bilister, Motorbranschens Riksförbund, Motormännens riksförbund, OK Petroleum AB, Svenska Taxiförbundet. Generaltullstyrelsen, Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC), Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorga- nisation och Landsorganisationen i Sverige har beretts tillfälle att yttra sig men avstått. 12 <h2>MILJÖDEPARTEMENTET                      Prop. 1995/96:202</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 maj 1996 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Kling- vall, Ahnberg, Pagrotsky, Messing Föredragande: statsrådet Lindh Regeringen beslutar proposition 1995/96:202 Miljöklassning av alkylatbensin. 13 gotab 49902, Stockholm 1996 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag till bifall = utskottet 1996/97:JoU4 ? 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag till ? INL Inlämning 1996-05-15 00:00:00 inträffat 60 B Bordläggning 1996-05-20 00:00:00 inträffat 2 HÄN Hänvisning 1996-05-21 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1996-06-04 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Miljödepartementet 2014-11-23 23:28:13 statustext statustext Ärendet är avslutat GJ03202 2019-05-22 17:24:25 tilldelat Tilldelat Jordbruksutskottet 2014-11-23 23:28:13 behandlas_i 1996/97:JoU4 GK01JoU4 bet 1996/97 JoU4 Miljöklassning av alkylatbensin Betänkande följdmotion med anledning av prop. 1995/96:202 Miljöklassning av alkylatbensin GJ02Jo23 mot 1995/96 Jo23 med anledning av prop. 1995/96:202 Miljöklassning av alkylatbensin Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:202 Miljöklassning av alkylatbensin GJ02Jo24 mot 1995/96 Jo24 med anledning av prop. 1995/96:202 Miljöklassning av alkylatbensin Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:202 Miljöklassning av alkylatbensin GJ02Jo25 mot 1995/96 Jo25 med anledning av prop. 1995/96:202 Miljöklassning av alkylatbensin Motion följdmotion av Gudrun Lindvall (MP) med anledning av prop. 1995/96:202 Miljöklassning av alkylatbensin GJ02Jo24 mot 1995/96 Jo24 med anledning av prop. 1995/96:202 Miljöklassning av alkylatbensin av Gudrun Lindvall (MP) Motion följdmotion av Göte Jonsson (M) med anledning av prop. 1995/96:202 Miljöklassning av alkylatbensin GJ02Jo25 mot 1995/96 Jo25 med anledning av prop. 1995/96:202 Miljöklassning av alkylatbensin av Göte Jonsson (M) Motion följdmotion av Lennart Brunander och Karin Starrin (C) med anledning av prop. 1995/96:202 Miljöklassning av alkylatbensin GJ02Jo23 mot 1995/96 Jo23 med anledning av prop. 1995/96:202 Miljöklassning av alkylatbensin av Lennart Brunander och Karin Starrin (C) Motion