2304756 GJ03201 1995/96 201 prop prop prop Proposition 1995/96:201 Proposition Proposition Arbetsmarknadsdepartementet 201 0 1996-04-11 00:00:00 2025-12-19 13:57:26 1996-01-01 00:00:00 Vissa regionalpolitiska frågor digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03201/text https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03201 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03201 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1> <h1>1995/96:201</h1> <h2>Vissa regionalpolitiska frågor</h2> Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen Stockholm den 11 april 1996 Prop. 1995/96:201 Göran Persson Björn von Sydow (Arbetsmarknadsdepartementet) <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> I propositionen läggs fram ett förslag till lag som innebär att regeringen far överlåta vissa förvaltningsuppgifter till en övervakningskommitté Vidare föreslås att vissa kostnader för beslutsgrupper knutna till struk- turfondsprogram skall belasta anslaget för regionala utvecklingsinsatser och att vissa förändringar skall göras i reglerna för landsbygdsstöd och lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning. Slutligen redovisar regeringen sin avsikt att medge att Akila AB far ändra sin bolagsordning 1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 201. <h2>Innehållsförteckning</h2> Prop. 1995/96:201 1      Förslag till riksdagsbeslut......................... 3 2     Lagtext...................................... 4 2.1 Förslag till lag om överlåtelse av en förvaltnings- uppgift till en övervakningskommitté............ 4 3     Bemyndigande att överlåta förvaltningsuppgift till en över- vakningskommitté .............................. 5 4     Vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfonds- program ..................................... 6 5     Ändrade regler för landsbygdsstöd................... 7 6     Ändrade regler för lokaliseringsstöd till lokaler för uthyr- ning ....................................... 11 7    Ändrad bolagsordning för Akila AB ................ 12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 1996     14 <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2> Prop 1995/96:201 Regeringen föreslår att riksdagen 1.  antar regeringens förslag till lag om överlåtelse av en förvaltnings- uppgift till en övervakningskommitté (avsnitt 2), 2.  godkänner det som regeringen förordar om vissa utgifter för besluts- grupper knutna till strukturfondsprogram (avsnitt 4), 3.  godkänner det som regeringen förordar om ändrade regler för lands- bygdsstöd (avsnitt 5), 4.  godkänner det som regeringen förordar om lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning (avsnitt 6). <h2>2 Lagtext</h2> Regeringen har följande förslag till lagtext. Prop 1995/96:201 2.1 Förslag till lag om överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté Härigenom föreskrivs följande. Regeringen för överlåta till en övervakningskommitté att fullgöra för- valtningsuppgifter i den omfattning som framgår av ett fastställt samlat programdokument eller ett fastställt operativt program. Uppgifter som för överlåtas får innefatta myndighetsutövning. övervakningskommittéerna skall vara inrättade i enlighet med artikel 25 i rådets förordning (EEG) nr 4253/88 av den 19 december 1988 om tillämpningsföreskrifter för förordningen (EEG) nr 2052/88 vad gäller samordningen av de olika strukturfondernas verksamhet dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbanken och andra befintliga finansie- ringsorgans verksamhet. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. <h2>3 Bemyndigande att överlåta förvaltningsuppgift Prop 1995/96 201 till en övervakningskommitté</h2> Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att över- låta förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté. Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i prop. 1994/95:40 om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m redovisat sin syn på hur återflödet i form av stöd och bidrag till Sverige från gemenskapsbudgeten skall hanteras förvaltningsmässigt och eko- nomiadmimstrativt. Huvudprincipen är att budgetering, betalningar, uppföljning, kontroll m.m. av det svenska återflödet skall omhänderhas av de sektorsmyndigheter, främst Arbetsmarknadsstyrelsen, Närings- och teknikutvecklingsverket och Statens jordbruksverk, som ansvarar för motsvarande nationella uppgifter. En betydande del av återflödet kommer från EG.s strukturfonder, främst socialfonden, regionalfonden och jordbruksfondens utvecklings- sektion Regeringen har i nämnda proposition om budgeteffekter till följd av medlemskapet beskrivit de sex mål som strukturfonderna kan bidra till (prop. 1994/95:40, s. 31). Där framgår också att strukturfonder bidrar till s.k. gemenskapsinitiativ. I vilken mån projekt i Sverige kan få stöd från strukturfonderna för att främja dessa mål eller initiativ framgår av fastställda samlade program- dokument (SPD) eller, när det gäller gemenskapsinitiativ, faställda ope- rativa program Dessa dokument utgör slutresultat av förhandlingar som regeringen har fört med EG-kommissionen på grundval av förslag som regeringen lämnat. För det sammanlagda återflödet från strukturfonderna under perioden 1995-1999 kommer ca 25 sådana program att fastställas Genomförandet av programmen sker med tillämpning av de tidigare redovisade förvaltningsmässiga och ekonomiadministrativa principerna För vissa program har inrättats särskilda myndigheter med huvudsaklig uppgift att svara för ärendeprövningen. Exempel på sådana myndigheter är Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbild- ning och kompetensutveckling m.m. samt de beslutsgrupper som svarar för genomförandet av programmen för målen 2, 5b och 6 Enligt det regelverk för strukturfonderna som Europeiska gemenska- pernas råd har antagit skall genomförandet av programmen granskas av övervakningskommitteér som inrättas genom avtal mellan medlemsstaten och kommissionen. En övervakningskommitté är således inte en statlig myndighet, utan en internationell inrättning grundad på rådets förord- ningar och avtalet mellan medlemsstaten och kommissionen. För Sveri- ges del utser regeringen de nationella ledamöterna inklusive ordföran- den. Kommissionen, och i förekommande fall Europeiska investenngs- banken, utser sina ledamöter. De nationella ledamöterna utgör majoritet i övervakningskommitteéma. I princip gäller att en sådan kommitté inrättas för övervakning av varje fastställt samlat programdokument respektive operativt program. I vissa program har beslutats att övervak- ningen skall skötas av en övervakningskommitté som övervakar även ett annat program. Nämnda regelverk för strukturfonderna innehåller vissa bestämmelser om övervakningskommitteérnas verksamhet Det gäller t.ex. ansvar för uppföljning och utvärdering av genomförandet av programmen samt möjlighet att besluta om vissa förändringar av programmen. Vilka ytter- ligare uppgifter en övervakningskommitté har framgår av respektive samlat programdokument eller operativt program. Dessa uppgifter kan undantagsvis avse förvaltningsuppgifter som normalt är förbehållna svenska myndigheter. I enstaka fall gäller det myndighetsutövning i form av ärendeprövning i fråga om större projekt. För att möjliggöra för övervakningskommitteér att fullgöra dessa uppgifter krävs att riksdagen genom lag bemyndigar regeringen att överlåta förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté. Överlåtelse bör kunna ske endast i den omfatt- ning som framgår av ett fastställt samlat programdokument eller ett fastställt operativt program. Att fullgöra de svenska åtagandena om en korrekt, effektiv och säker administration av användningen av medel från strukturfonderna ankommer i övriga avseenden på nationella myn- digheter. Prop. 1995/96:201 <h2>4 Vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram</h2> Regeringens förslag: Arvoden m.m. för ledamöter och ersättare i beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram skall belasta an- slaget C 2. Regionala utvecklingsinsatser m.m Skälen för regeringens förslag: För genomförande av strukturfonds- programmen för målen 2, 5b och 6 har regeringen inrättat särskilda myndigheter i form av beslutsgrupper Regeringen kommer att inrätta motsvarande beslutsorganisation för vissa gemenskapsinitiativ. Arvoden, resersättning och ersättning för mistade avlöningsförmåner i enlighet med gällande statliga regler bör utgå för ledamöter och ersättare i ovan nämnda beslutsgrupper. Kostnaderna beräknas till totalt ca 4 miljoner kronor. För att inte ytterligare belasta de resurser som länsstyrelserna tillförs för att klara uppgiften som sekretariat åt beslutsgrupperna bör dessa kostnader belasta berörda länsstyrelser under anslaget C 2. Regio- nala utvecklingsinsatser m.m. Regeringen föreslår därför att ett nytt ändamål, ”Vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram”, införs under anslaget C 2. Regionala utvecklingsinsatser m.m. <h2>5 Ändrade regler för landsbygdsstöd</h2> Prop. 1995/96:201 Regeringens forslag: Landsbygdsstöd skall fortsättningsvis kunna lämnas med högst 800 000 kronor under en treårsperiod. Stöd skall däremot inte längre kunna lämnas till företag inom vissa av de branscher som av Europeiska gemenskapernas kommission har utpekats som känsliga sektorer. Stöd skall även kunna lämnas i vissa tätorter som omfattas av strukturfondsåtgärder samt för vissa samverkansprojekt inom strukturfondsprogram även till ett samverkansorgan. Skälen for regeringens förslag: Landsbygdsstödets tillkomst Riksdagen beslutade våren 1994 om en ny stödform för de mindre före- tagen i såväl regionalpolitiska stödområden som i glesbygds- och lands- bygdsområden (prop. 1993/94:140, bet 1993/94:AU13, rskr 1993/94:366). Ett landsbygdsstöd på högst 450 000 kronor och med differentierade stödnivåer inrättades. Stödet kan lämnas till såväl s.k ”hårda” som ”mjuka” investeringar med högst nämnda belopp för var- dera ändamål under en treårsperiod Stödet har ersatt små lokaliserings- och utvecklingsbidrag i de regionalpolitiska stödområdena samt gles- bygdsstöd i glesbygdsområden. Stödet kan också lämnas i landsbygds- områden som avgränsas av länsstyrelsen Landsbygdsstödets nuvarande utformning Landsbygdsstöd kan lämnas till alla privata företag, oavsett bransch, som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor. Det är länsstyrel- sen som beslutar om landsbygdsstöd. Vid sin prövning av en ansökan skall länsstyrelsen bl.a. beakta att ett stöd inte ger konkurrenssnedvri- dande effekter på den marknad där verksamheten skall bedrivas. Landsbygdsstödet har inga begränsningar vad gäller stödberättigade verksamheter. Stöd kan dock lämnas till jordbruksföretag endast i de fyra nordligaste länen. Landsbygdsstöd kan lämnas till såväl ”hårda” investeringar i t.ex. byggnader och maskiner, som till ”mjuka” investeringar i t.ex. produkt- utveckling och marknadsföring Landsbygdsstöd kan lämnas som avskrivningslån, kreditgaranti och bidrag till hemarbete. Stöd kan lämnas inom landsbygds- och glesbygdsområden samt inom de regionalpolitiska stödområdena, stödområde 1, stödområde 2 och tillfälliga stödområden. Med glesbygd avses stora sammanhängande områden med gles be- Prop 1995/96:201 byggelse och långa avstånd till större orter, sysselsättning och service och med landsbygd avses områden med liknande förhållanden men där det är kortare avstånd till större orter och service. Avskrivningslånets storlek varierar inom de olika områdena. Inom glesbygdsområdet kan avskrivningslån lämnas med högst 50 % av ut- gifterna för en stödberättigad investering och inom sådant område i stödområde 1 som inte är glesbygdsområde kan stöd lämnas med högst 35 % av utgifterna. I övriga områden, stödområde 2, tillfälliga stödom- råden och landsbygdsområden kan stöd lämnas med högst 20 % av ut- gifterna. Avskrivningslån kan även lämnas samtidigt med kreditgaranti. Det sammanlagda stödet far dock inte överstiga ett belopp som motsvarar högst 80 % av de godkända utgifterna för investeringen och behovet av rörelsekapital Avskrivningslån kan lämnas tillsammas med annat statligt stöd med högst 450 000 kronor till ”hårda” investeringar och 450 000 kronor till ”mjuka” investeringar, dvs. sammanlagt högst 900 000 kronor, under en treårsperiod. Inom landsbygdsstödet kan ett s.k. ”mikrostöd” lämnas med maximalt 50 % för godkända utgifter om högst 40 000 kronor Landsbygdsstödet är till stora delar anpassat till EG-kommissionens regler om försumbart stöd till företag EG:s statsstödsregler - försumbart stöd I EG-kommissionens riktlinjer (96/c 68/06) för tillämpning av stats- stödsreglema slås fast att stöd under ett visst preciserat belopp - s.k försumbart stöd (”de minimis”) - inte påverkar handeln mellan länderna eller är konkurrenssnedvridande. Med försumbart stöd avses stöd till ett företag som totalt inte överstiger 100 000 ecu under en treårsperiod En tidigare fördelning av beloppet mellan ”hårda” och ”mjuka” investering- ar har numera tagits bort. Landsbygdsstöd föreslås därför fortsättningsvis kunna lämnas med högst 800 000 kronor under en treårsperiod utan särskilda begränsningar för olika typer av investeringar Av EG-kommissionens regler för försumbart stöd framgår vidare att stöd inte kan lämnas för export och för branscher som omfattas av sär- skilda regler. Försumbart stöd kan således inte lämnas till sektorer inom stålindustrin som omfattas av Parisfördraget (s.k. EKSG-stål), till varvs- industrin, till transportsektorn eller till jordbruks- och fiskenäringarna Av bilaga 2 till Romfördraget framgår vilka jordbruksprodukter som omfattas av bestämmelserna. Detta innebär att landsbygdsstöd inte kan lämnas till företag i dessa branscher. De föreslagna ändringarna säkerställer att våra nationella stödregler Prop. 1995/96:201 inte strider mot EG:s regelverk. Att det högsta beloppet med vilket landsbygdsstöd kan lämnas i fortsättningen föreslås något sänkt är en konsekvens av att den svenska kronan stärkts i förhållande till ecu. Jordbruks- och fiskenäringama far dock i stället inom ramen för mål 5a möjligheter att erhålla investeringsstöd. Mål 5a innehåller fyra olika stödformer. Samtliga är godkända av kommissionen, nämligen kompen- sationsbidrag till jordbrukare, startstöd till yngre jordbrukare, ett pro- gram för fisket, samt ett program för stöd till investeringar till den som vidareförädlar eller saluför produkter från jord- och skogsbruket. EG:s strukturfondsprogram Genom Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen kommer ett återflöde från EG:s budget via strukturfonderna. De åtgärder som kan fä stöd från strukturfonderna fastställs i programdokument som framför- handlats med EG-kommissionen. Vissa av programmen omfattar av- gränsade geografiska områden bl.a. programmen som avser mål 2, 5b och 6 samt vissa s.k. gemenskapsinitiativ. Ändamålen med de olika programmen är följande: mål 2 omstrukturering av regioner med industrier på tillbakagång, mål 5b utveckling av landsbygden, mål 6 utveckling av glest befolkade regioner. Genom strukturfonderna finansieras även gemenskapsinitiativ bl.a Interreg, Konver och Leader. Dessa skiljer sig åt vad avser syfte, geo- grafi och till vissa delar även åtgärder. Interreg har till målsättning att öka det gränsregionala samarbetet mellan medlemsländerna. Leader syftar till att skapa förutsättningar för en positiv landsbygdsutveckling och att man på lokal nivå skall fa möjlighet att själva utforma och ge- nomföra utvecklingsprogram inom vissa geografiskt avgränsade områ- den. Konverprogrammet omfattar orter som är beroende av försvarssek- tom och syftet med programmet är att skapa sysselsättning inom andra industrigrenar Målprogrammen avser olika geografiska områden. Mål 2-programmen benämns Blekinge, Fyrstad, Bergslagen, Ångermanlandskusten och Nor- ra Norrlandskusten. Mål 5b har program för Västra Sverige, Sydöstra Sverige, Västerbotten/Gävle/Dala, Gotland och Skärgården Mål 6 tar sikte på norra Sveriges inland. Gemenskapsinitiativen har delvis en annan geografisk omfattning. Interreg avser vissa gränsområden mot Norge, Finland och Danmark. Leader avser landsbygdsområden och Konver två kommuner som är beroende av försvaret eller försvarsrelate- rad industri, Karlsborg och Karlskoga. För att strukturfondsmedel skall kunna tillföras ett projekt krävs en nationell offentlig medfinansiering. Detta innebär att såväl myndigheter som berörda kommuner och landsting kan förstärka sina insatser genom att - inom ramen för de olika programmen - kombinera egna medel med medel från strukturfonderna Statlig medfinansiering kan utgöras Prop. 1995/96:201 bl.a. av nationella stödsystem som faller inom ramen för EG:s stats- stödsregler om försumbart stöd. Inom det regionalpolitiska stödsystemet uppfyller dels landsbygdsstödet, dels den s.k. konsultchecken inom ra- men för av riksdagen beslutade Särskilda åtgärder för regional utveck- ling och tillväxt (prop. 1993/94:140, bet. 1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366) dessa villkor. En konsultcheck kan uppgå till högst 100 000 kronor och lämnas för en åtgärd med högst 50 % av utgifterna. Landsbygdsstödets nuvarande geografiska omfattning begränsar möj- ligheterna att lämna stöd i vissa större orter inom strukturfondsområden. För att ge likartade möjligheter att genomföra företagsutvecklande åt- gärder i alla delar av de regioner som omfattas av strukturfondsprogram bör därför landsbygdsstöd fortsättningsvis kunna lämnas även i större orter inom de nämnda målområdena. Avskrivningslånets storlek bör vara högst 20 % av investeringsutgifterna för såväl hårda som mjuka investe- ringar. I strukturfondsprogrammen lyfts samverkansprojekt fram på många sätt. Projekten kan t.ex avse utveckling av underleverantörsrelationer, av nya marknadssegment eller av nätverk mellan företag. För denna typ av projekt där flera företag går samman för att gemensamt genomföra en åtgärd föreslås, i den mån åtgärderna utgör statsstöd, att landsbygds- stöd i form av avskrivningslån skall kunna lämnas med högst 50 % av utgifterna. Som motiv härför kan bl.a. anföras att EG:s statsstödsregler om mjuka investeringsstöd, vilka oftast brukar avse stöd till konsult- hjälp, utbildning och kunskapsförmedling m.m. tillåter att en bidragsnivå om högst 50 % av utgifterna lämnas till denna typ av projekt Lands- bygdsstödet skall i dessa fall även kunna lämnas direkt till ett samver- kansorgan som genomför åtgärder. Medel för landsbygdsstöd anvisas som ett deländamål på anslaget C 2. Regionala utvecklingsinsatser, m.m. Länsstyrelserna skall prioritera mel- lan de olika ändamålen. Den ökade efterfrågan som kan bli aktuell genom den geografiska utvidgningen av stödområdet, kommer sammantaget sannolikt att under- skrida den minskade belastning som inskränkningarna av stödberättigade sektorer såsom jordbruk- och fiskenäringarna innebär. Förslaget om förändringarna av landsbygdsstödet kommer således inte att påverka statsbudgeten. 10 <h2>6 Ändrade regler för lokaliseringsstöd till lokaler Prop 1995/96 201 för uthyrning</h2> Regeringens förslag: Lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning skall fortsättningsvis kunna lämnas till ombyggnad och restaure- ring av större lokaler på större orter i de delar av det nationella stödområdet som omfattas av strukturfondsprogrammen för mål 2 och gemenskapsinitiativet Konver. Skälen för regeringens förslag: Sedan 1981 kan lokaliseringsstöd läm- nas för både kommunala och privata lokaler för uthyrning. Stöd kan lämnas för uppförande av mindre lokaler på mindre orter. I lokalerna far endast bedrivas verksamheter som är stödberättigade enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd. Vidare far bl a lokalerna i regel inte byggas större än 2000 kvadratmeter eller vara avsedda för bara ett företag Uthyrning far vidare i princip bara ske till företag som bedöms sakna möjlighet att själva uppföra lokaler. Hyran i en kommu- nal lokal far inte heller innebära en subvention utöver vad som följer av lokaliseringsstödet (prop. 1981/82:113, bet 1981/82: AU23, rskr. 1981/82:388). Stöd for uppförande av industrilokaler hör till de mest avgränsade regionalpolitiska stöden genom inriktningen på mindre orter och mindre och medelstora företag. Den maximala andelen lokaliseringsbidrag är också något lägre än vad som gäller för ett företag som bygger egna lokaler Riksdagen har tidigare uttalat att med mindre orter avses sådana med högst 10 000 invånare. Riksdagen har dock under en period anvisat sär- skilda medel för lokaliseringsstöd till ombyggnad och restaurering av även större lokaler för uthyrning på större orter i Bergslagen (prop 1985/86:125, bet. 1985/86:AU13, rskr. 1985/86:290). De senaste årens omfattande strukturomvandling inom tillverknings- industrin med starkt minskad sysselsättning som följd innebär att det finns många oanvända industrilokaler i vissa områden Detta gäller sär- skilt i mål 2-områdena för EG:s strukturfondsprogram Ändamålet med mål 2 är att omstrukturera regioner med industrier på tillbakagång. Där finns samtidigt ett stort behov av att differentiera näringslivet bl a. ge- nom ökat nyföretagande och utveckling av mindre industri- och tjänste- företag. I dessa regioner och orter kan en god försörjning av lokaler för uthyrning vara ett verksamt medel för att differentiera näringslivet. Detta gäller även större lokaler och på större orter. Regeringen föreslår därför att lokaliseringsstöd för att bygga om och restaurera lokaler för uthyrning fortsättningsvis även skall kunna avse större lokaler och större orter i de delar av det nationella stödområdet som omfattas av strukturfondsprogrammen för mål 2 eller av gemen- skapsinitiativet Konver 11 I vissa av de fastställda samlade programdokumenten för mål 2 Prop. 1995/96:201 finns åtgärder som avser ombyggnad och restaurering av befintliga loka- ler för uthyrning. Genom att dessa åtgärder i huvudsak avser orter utan- för det nationella stödområdet kan stöd motsvarande lokaliseringsstödet lämnas med medel från EG:s strukturfonder. Härigenom kan lokaler för uthyrning stödjas på ett likvärdigt sätt i samtliga mål 2-områden. Ett bidrag för ombyggnad och restaurering av lokaler för uthyrning far inte vara högre än vad som gäller för motsvarande lokaliseringsbidrag. Övriga bestämmelser för lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning skall kvarstå oförändrade. Den ökade efterfrågan på medel som förslaget kan ge upphov till måste tillgodoses genom prioriteringar inom befintliga regionalpolitiska anslag. <h2>7 Ändrad bolagsordning för Akila AB</h2> Regeringens bedömning: Akila AB bör fa sin bolagsordning ändrad så att preciseringen ”med särskild inriktning på malmfälts- regionen” far tas bort Skälen for regeringens bedömning: Genom beslut den 14 februari 1985 bemyndigade regeringen Arbetsmarknadsstyrelsen att under vissa villkor medge att den s.k. malmfältsdelegationen, en särskild arbetsför- medlings- och arbetsmarknadsinstitutsverksamhet under länsarbetsnämn- den i Norrbottens län (Af/Ami-LKAB), ställde 50 miljoner kronor till förfogande för ett Malmfältens Finans AB under bildande Malmfälts- delegationen verkade sedan 1 juli 1983 för att handha övertalig- hetsproblemen vid Luossavara-Kirunavaara AB:s gruvor i Gällivare och Kiruna. Riksdagen bemyndigade vidare i juni 1988 regeringen (prop 1987/88:86, bet. 1987/88:AU19; rskr 1987/88:347) att besluta om vill- koren för stöd till utvecklings- och investmentbolag i Norrbottens län i enlighet med vissa riktlinjer. Dessa innebar bl.a. att vid en eventuell samordning av resurserna i sådana bolag borde tillses att resurserna också fortsättningsvis kom malmfältskommunerna till del. Bakgrunden till detta bemyndigande var att det vid denna tid fördes diskussioner mellan bl.a. Malmfältens Finans AB, Bothnia Invest AB samt deras ägare i syfte att helt eller delvis samordna resurserna. Dessa bolag, som båda verkade i Norrbottens län, hade till ändamål att finansiera och/eller inneha aktier eller andelar i andra främst mindre och medelstora företag. Malmfältens Finans AB ägdes vid denna tid dels av ett antal storföre- tag, dels av ett antal småföretag i främst malmfälten. Ägarna hade vid bildandet tillskjutit 13 miljoner kronor till bolaget. Bothnia Invest AB 12 var liksom Malmfältens Finans AB privatägt med syfte att tillföra små och medelstora företag kapital och företagsledningskunnande. Senare under 1988 införlivades Bothnia i Malmfältens Finans AB Bolagets namn har senare ändrats till Akila AB. I samband med inför- livningen medgav regeringen bl.a. att bolagsordningen i det nya bolaget fick den nu gällande lydelsen. Den nuvarande bolagsordningen för Akila AB innehåller således en geografisk begränsning för bolagets verksamhet. Sålunda föreskrivs att bolaget har till föremål för sin verksamhet att ”skapa, utveckla och sti- mulera lönsam och varaktig näringsverksamhet i Norrbottens län med särskild inriktning på malmfältsregionen”. Denna bestämmelse far inte ändras utan regeringens medgivande. Vid bolagsstämma med aktieägarna i Akila AB 1995 har beslutats att, under förutsättning av regeringens godkännande, ändra bolagsordningen bl.a. på så sätt att den geografiska begränsningen ”Norrbottens län med särskild inriktning på malmfältsregionen” skall utelämnas. Bolaget har hemställt om regeringens medgivande härför. Med hänsyn till bolagets tillväxt och framtidsplaner samt omfattningen av bolagets hittills gjorda investeringar och övriga insatser för malm- fältsregionen, som av bolaget uppges uppgå till över 80 miljoner kronor, är regeringens avsikt att medge bolaget att ändra bolagsordningen på så sätt att preciseringen ”med särskild inriktning på malmfältsregionen” far tas bort. Mot bakgrund av regeringens och riksdagens strävanden att förbättra tillgången på riskkapital i Norrbottens län, bör dock den geo- grafiska begränsningen ”Norrbottens län” kvarstå (se bl a prop 1987/88:86, bet. 1987/88 AU19, rskr. 1987/88:347). Prop. 1995/96:201 13 <h2>Arbetsmarknadsdepartementet                        Prop. 1995/96201</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 1996 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Äsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, östros. Föredragande: statsrådet von Sydow Regeringen beslutar proposition 1995/96:201 Vissa regionalpolitiska frågor. 14 gotab 49791, Stockholm 1996 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag till bifall = utskottet 1995/96:AU7 ? 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag till ? 2 2 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram (avsnitt 4) ? 2 2 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om vissa utgifter för beslutsgrupper knutna till strukturfondsprogram (avsnitt 4) bifall = utskottet 1995/96:AU7 ? 3 3 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om ändrade regler för landsbygdsstöd (avsnitt 5) delvis bifall = utskottet 1995/96:AU16 ? 3 3 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om ändrade regler för landsbygdsstöd (avsnitt 5) ? 4 4 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning (avsnitt 6). ? 4 4 att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning (avsnitt 6). delvis bifall = utskottet 1995/96:AU16 ? B Bordläggning 1996-04-17 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1996-04-17 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1996-04-18 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1996-05-02 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Moderaterna 2014-11-22 23:21:23 statustext statustext Ärendet är avslutat GJ03201 2019-05-22 17:24:25 tilldelat Tilldelat Arbetsmarknadsutskottet 2014-11-22 23:21:23 behandlas_i 1995/96:AU16 GJ01AU16 bet 1995/96 AU16 Landsbygdsstöd, m.m. Betänkande behandlas_i 1995/96:AU7 GJ01AU7 bet 1995/96 AU7 Vissa regionalpolitiska frågor Betänkande följdmotion med anledning av prop. 1995/96:201 Vissa regionalpolitiska frågor GJ02A42 mot 1995/96 A42 med anledning av prop. 1995/96:201 Vissa regionalpolitiska frågor Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:201 Vissa regionalpolitiska frågor GJ02A43 mot 1995/96 A43 med anledning av prop. 1995/96:201 Vissa regionalpolitiska frågor Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:201 Vissa regionalpolitiska frågor GJ02A44 mot 1995/96 A44 med anledning av prop. 1995/96:201 Vissa regionalpolitiska frågor Motion följdmotion av Elving Andersson m.fl. (C) med anledning av prop. 1995/96:201 Vissa regionalpolitiska frågor GJ02A44 mot 1995/96 A44 med anledning av prop. 1995/96:201 Vissa regionalpolitiska frågor av Elving Andersson m.fl. (C) Motion följdmotion av Hans Andersson och Ingrid Burman (V) med anledning av prop. 1995/96:201 Vissa regionalpolitiska frågor GJ02A43 mot 1995/96 A43 med anledning av prop. 1995/96:201 Vissa regionalpolitiska frågor av Hans Andersson och Ingrid Burman (V) Motion följdmotion av Patrik Norinder (M) med anledning av prop. 1995/96:201 Vissa regionalpolitiska frågor GJ02A42 mot 1995/96 A42 med anledning av prop. 1995/96:201 Vissa regionalpolitiska frågor av Patrik Norinder (M) Motion