<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2222696</hangar_id>
 <dok_id>GJ03200</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>200</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:200</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>200</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-05-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:26</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Fristående skolor m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03200/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03200</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03200</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:200&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Fristående skolor m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 maj 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att fristående skolor skall svara mot de allmänna&lt;br&gt;mål och den värdegrund som gäller för utbildningen i det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet för barn och ungdom. Det föreslås att principen att en fristående&lt;br&gt;skola skall vara öppen för alla tas in i skollagen (1985:1100). För god-&lt;br&gt;kännande av en fristående skola föreslås att skolan skall omfatta minst 20&lt;br&gt;elever. Skolverket skall förklara fristående grundskolor berättigade till&lt;br&gt;bidrag. Förklaring skall inte lämnas om det skulle innebära påtagliga&lt;br&gt;negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. En&lt;br&gt;godkänd fristående grundskola som förklarats berättigad till bidrag&lt;br&gt;föreslås fa bidrag av elevernas hemkommuner enligt samma grunder som&lt;br&gt;gäller för kommunernas egna grundskolor. Utbildningen vid en fristående&lt;br&gt;grundskola som får offentligt bidrag skall vara avgiftsfri för de elever som&lt;br&gt;bidragen avser. Skolverket föreslås få pröva om en fristående gymnasie-&lt;br&gt;skola skall förklaras ha rätt till bidrag. Den kommun där en fristående&lt;br&gt;skola är belägen föreslås få rätt till insyn i skolans verksamhet. Fristående&lt;br&gt;skolor som får offentligt stöd föreslås bli skyldiga att delta i kommunal&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering. En bestämmelse om tystnadsplikt föreslås för&lt;br&gt;personal vid fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att rätten till befrielse från undervisning i religions-&lt;br&gt;kunskap för elever som tillhör vissa trossamfund upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ........................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ..................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:349).............................. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande bestämmelser.......................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensamma bestämmelser.................. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fristående grundskolor...................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fristående gymnasieskolor ................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principiella utgångspunkter ....................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna villkor .............................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensamma villkor....................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 Allmänna mål och värdegrund............ 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 &amp;nbsp;En fristående skola skall vara öppen för alla . . 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.3 &amp;nbsp;Skolledare.......................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.4 Skolhälsovård ....................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.5 Hemspråksundervisning ................ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fristående grundskolor m.m................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fristående gymnasieskolor ................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidrag och avgifter............................. 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fristående grundskolor...................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fristående gymnasieskolor ................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 &amp;nbsp;Rätt till bidrag....................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Bidragsgivning och utbetalning ........... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statlig tillsyn och kommunal insyn.................. 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tystnadsplikt................................. 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga frågor................................. 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Vissa internationella skolor................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Fristående särskolor och fristående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gymnasiesärskolor m.m...................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommitté för uppföljning ........................ 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Befrielse från undervisning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;religionskunskap............................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Författningskommentarer......................... 69 &amp;nbsp;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1985:1100) ............................. 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:349) .............................. 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Likvärdig utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på lika villkor (SOU 1995:109)................ 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Friskolekommitténs lagförslag................. 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av betänkandet Fristående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gymnasieskolor (SOU 1995:113)............... 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Utredarens lagförslag....................... 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Sammanställning av remissyttranden över SOU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:109 ............................... 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Sammanställning av remissyttranden över SOU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995:1 13 ..............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Lagrådets yttrande........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 maj 1996 . . 144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.....................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 12 §, 4 kap. 8 a §. 6 kap. 6 a §, 9 kap. 2, 5-14 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §§, 10 kap. 1 c § samt 15 kap. 13 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 9 kap. 8 b-8 c och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 a §§ samt 14 kap. 7 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en skolpliktig elevs vårdnadshavare skall eleven befrias&lt;br&gt;från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten, om&lt;br&gt;det med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att&lt;br&gt;eleven deltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befi-ielse skall alltid medges från&lt;br&gt;undervisning i religionskunskap,&lt;br&gt;om eleven tillhör ett trossamfund,&lt;br&gt;som har regeringens tillstånd att i&lt;br&gt;skolans ställe ombesörja sådan&lt;br&gt;undervisning, och eleven visar att&lt;br&gt;han deltar i denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om elevens vårdnadshavare kräver det, skall begäran om befrielse&lt;br&gt;prövas av styrelsen för utbildningen eller, för elever utanför det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet, av den styrelse som ansvarar för grundskolan i elevens&lt;br&gt;hemkommun. Avslås begäran vid sådan prövning, får beslutet överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter önskemål av vårdnadshavare&lt;br&gt;har en kommun rätt att i andra fall&lt;br&gt;än som avses i 5 § tredje stycket&lt;br&gt;och 8 § i sin grundskola ta emot en&lt;br&gt;elev från en annan kommun. I så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter önskemål av vårdnadshavare&lt;br&gt;har en kommun rätt att i andra fall&lt;br&gt;än som avses i 5 § tredje stycket&lt;br&gt;och 8 § i sin grundskola ta emot en&lt;br&gt;elev från en annan kommun. 1 så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;J&lt;/sup&gt; Senaste Ivdelse 1995:816.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dana fall har kommunen rätt till&lt;br&gt;ersättning för elevens utbildning&lt;br&gt;från elevens hemkommun. Om inte&lt;br&gt;de berörda kommunerna kommer&lt;br&gt;överens om annat, skall ersättning-&lt;br&gt;en motsvara den genomsnittliga&lt;br&gt;kostnaden per elev i hemkommu-&lt;br&gt;nens grundskola det pågående ka-&lt;br&gt;lenderåret på den årskurs som ele-&lt;br&gt;ven tillhör. Hemkommunen får dock&lt;br&gt;göra ett avdrag som uppgår till&lt;br&gt;högst 25 procent från den fram-&lt;br&gt;räknade genomsnittskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dana fall har kommunen rätt till&lt;br&gt;ersättning för elevens utbildning&lt;br&gt;från elevens hemkommun. Om inte&lt;br&gt;de berörda kommunerna kommer&lt;br&gt;överens om annat, skall ersättning-&lt;br&gt;en bestämmas med hänsyn till kom-&lt;br&gt;munens åtagande och elevens be-&lt;br&gt;hov efter samma grunder som hem-&lt;br&gt;kommunen tillämpar vid fördelning&lt;br&gt;av resurser till de egna grundsko-&lt;br&gt;lorna. Om en elev har ett omfattan-&lt;br&gt;de behov av särskilt stöd, är hem-&lt;br&gt;kommunen inte skyldig att lämna&lt;br&gt;bidrag för det särskilda stödet, om&lt;br&gt;betydande organisatoriska eller&lt;br&gt;ekonomiska svårigheter uppstår för&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter önskemål av vårdnadshavare&lt;br&gt;har en kommun rätt att i andra fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än som avses i 5 § andra stycket i&lt;br&gt;sin särskola ta emot en elev från en&lt;br&gt;annan kommun. I sådana fall har&lt;br&gt;kommunen rätt till ersättning för&lt;br&gt;elevens utbildning från elevens&lt;br&gt;hemkommun. Om inte de berörda&lt;br&gt;kommunerna kommer överens om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat, skall hemkommunen utge&lt;br&gt;det belopp som regeringen före-&lt;br&gt;skriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter önskemål av vårdnadshavare&lt;br&gt;har en kommun rätt att i andra fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än som avses i 5 § andra stycket i&lt;br&gt;sin särskola ta emot en elev från en&lt;br&gt;annan kommun. I sådana fall har&lt;br&gt;kommunen rätt till ersättning för&lt;br&gt;elevens utbildning från elevens&lt;br&gt;hemkommun. Om inte de berörda&lt;br&gt;kommunerna kommer överens om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat, skall hemkommunen betala&lt;br&gt;det belopp som regeringen beslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som motsva-&lt;br&gt;rar grundskolan skall godkännas,&lt;br&gt;om skolans utbildning ger kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter som till art och&lt;br&gt;nivå väsentligen svarar mot de&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter som&lt;br&gt;grundskolan förmedlar och skolan&lt;br&gt;även i övrigt väsentligen svarar&lt;br&gt;mot grundskolans allmänna mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola, vars utbild-&lt;br&gt;ning ger kunskaper och färdigheter&lt;br&gt;som till art och nivå väsentligen&lt;br&gt;svarar mot de kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter som grundskolan, särsko-&lt;br&gt;lan respektive specialskolan skall&lt;br&gt;förmedla, skall godkännas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan även i övrigt svarar mot&lt;br&gt;de allmänna mål och den var de-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1248.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Härvid skall särskilt beaktas de&lt;br&gt;krav som anges i 1 kap. 2 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;grund som gäller för utbildning in- Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;om det offentliga skolväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skolan står öppen för alla barn&lt;br&gt;som enligt denna lag har rätt till&lt;br&gt;utbildning inom motsvarande skol-&lt;br&gt;form i det offentliga skolväsendet,&lt;br&gt;med undantag för sådana barn&lt;br&gt;vilkas mottagande skulle medföra&lt;br&gt;att betydande organisatoriska eller&lt;br&gt;ekonomiska svårigheter uppstår för&lt;br&gt;skolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skolan har minst 20 elever, om&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl för ett&lt;br&gt;lägre elevantal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skolan, om den motsvarar sär-&lt;br&gt;skolan eller specialskolan, bereder&lt;br&gt;eleverna de omsorger som behövs,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skolan uppfyller de ytterligare&lt;br&gt;villkor som regeringen föreskriver&lt;br&gt;i fråga om utbildningen vid fristå-&lt;br&gt;ende skolor och om antagningen&lt;br&gt;till och ledningen av sådana skolor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som motsva-&lt;br&gt;rar särskolan eller specialskolan&lt;br&gt;skall godkännas, om skolan ger&lt;br&gt;eleverna en utbildning som väsent-&lt;br&gt;ligen svarar mot den som de skulle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som avses i&lt;br&gt;denna paragraf får inom ramen för&lt;br&gt;vad som sägs i första stycket 1 ha&lt;br&gt;en konfessionell inriktning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;få i särskolan eller specialskolan.&lt;br&gt;En ytterligare förutsättning är att&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eleverna i samband med utbild-&lt;br&gt;ningen bereds erforderliga omsor-&lt;br&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I godkännandet av en skola som&lt;br&gt;motsvarar specialskolan skall an-&lt;br&gt;ges vilka handikappgrupper som&lt;br&gt;godkännandet avser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett godkännande kan avse vissa&lt;br&gt;årskurser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som endast för en kortare tid är bosatt i landet eller den som har&lt;br&gt;andra skäl att få utbildning i en internationell skola får fullgöra sin&lt;br&gt;skolplikt i en sådan skola, om skolan är godkänd för ändamålet av Statens&lt;br&gt;skolverk. Detta gäller dock inte sådana barn som avses i 3 kap. 3 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med internationell skola avses en fristående skola som har en annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1248.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationell inriktning än den som får finnas i grundskolan eller i en Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;fristående skola som motsvarar grundskolan. För godkännande krävs att&lt;br&gt;skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall förmedla kunskaper och färdigheter som underlättar fortsatt&lt;br&gt;skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om svenska&lt;br&gt;förhållanden skall meddelas i den omfattning som de i landet för kortare&lt;br&gt;tid bosatta eleverna behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd fristående skola som&lt;br&gt;motsvarar grundskolan skall till-&lt;br&gt;delas bidrag för verksamheten av&lt;br&gt;elevernas hemkommuner. För varje&lt;br&gt;elev skall lämnas ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar den genomsnittliga kost-&lt;br&gt;naden per elev i hemkommunens&lt;br&gt;grundskola det pågående kalender-&lt;br&gt;året på den årskurs som eleven&lt;br&gt;tillhör. Vid tilldelningen får kom-&lt;br&gt;munen göra ett avdrag som uppgår&lt;br&gt;till högst 25 procent av den fram-&lt;br&gt;räknade genomsnittskostnaden. När&lt;br&gt;kommunen bestämmer avdragets&lt;br&gt;storlek skall den beakta bland an-&lt;br&gt;nat om den fristående skolan har&lt;br&gt;särskilda kostnader på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att skolan drivs av en enskild&lt;br&gt;fysisk eller juridisk person och inte&lt;br&gt;av kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att skolans åtagande omfattar&lt;br&gt;elever med behov av särskilda&lt;br&gt;stödinsatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att skolan erbjuder skolhälso-&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får medge&lt;br&gt;ett större avdrag än 25 procent, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen beräknas för ett&lt;br&gt;bidragsår i sänder. Varje bidragsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får medge att en in-&lt;br&gt;ternationell skola tar emot andra&lt;br&gt;barn än sådana som avses i första&lt;br&gt;stycket för att de skall fullgöra&lt;br&gt;skolplikten vid skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd fristående skola som&lt;br&gt;motsvarar grundskolan skall av&lt;br&gt;Statens skolverk förklaras berätti-&lt;br&gt;gad till sådant bidrag som avses i&lt;br&gt;tredje stycket. Förklaring skall&lt;br&gt;dock inte lämnas, om skolans verk-&lt;br&gt;samhet skulle innebära påtagliga&lt;br&gt;negativa följder för skolväsendet i&lt;br&gt;den kommun där skolan är belägen&lt;br&gt;eller skolan tar ut avgifter i strid&lt;br&gt;med 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en nystartad skola skall&lt;br&gt;ha rätt till bidrag gäller att skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:60.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;börjar den 1 juli. Tilldelningen&lt;br&gt;grundas på antalet elever från&lt;br&gt;kommunen i den fristående skolan&lt;br&gt;den 15 september under bidrags-&lt;br&gt;året. Bidragen skall utbetalas med&lt;br&gt;en tolftedel varje månad. Utbetal-&lt;br&gt;ningarna i juli-september avpassas&lt;br&gt;efter ett beräknat antal elever och&lt;br&gt;reglering görs vid utbetalning i&lt;br&gt;oktober. För en skola som är ny-&lt;br&gt;startad, får bidrag, som avser tiden&lt;br&gt;juli-september månad, betalas ut&lt;br&gt;samlat i september. För att en&lt;br&gt;nystartad skola skall ha rätt till&lt;br&gt;bidrag gäller dock att skolan skall&lt;br&gt;ha ansökt om att bli godkänd före&lt;br&gt;den 1 april kalenderåret innan&lt;br&gt;bidragsåret börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev slutar i den fristående&lt;br&gt;skolan efter den 15 september bi-&lt;br&gt;dragsåret är hemkommunen inte&lt;br&gt;skyldig att tilldela skolan bidrag&lt;br&gt;för längre tid än till och med ka-&lt;br&gt;lendermånaden efter den då eleven&lt;br&gt;slutade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har ansökt om att bli godkänd före&lt;br&gt;den 1 april kalenderåret innan&lt;br&gt;skolan startar. Motsvarande gäller,&lt;br&gt;om en skola har godkänts för ut-&lt;br&gt;bildning för vissa årskurser och&lt;br&gt;ansöker om att bli godkänd för&lt;br&gt;ytterligare årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje elev som genomgår&lt;br&gt;utbildning motsvarande den som&lt;br&gt;ges i grundskolan lämnas bidrag&lt;br&gt;av hemkommunen. Bidraget skall&lt;br&gt;bestämmas med hänsyn till skolans&lt;br&gt;åtagande och elevens behov efter&lt;br&gt;samma grunder som kommunen&lt;br&gt;tillämpar vid fördelning av resurser&lt;br&gt;till de egna grundskolorna. Om en&lt;br&gt;elev har ett omfattande behov av&lt;br&gt;särskilt stöd, är kommunen inte&lt;br&gt;skyldig att lämna bidrag för det&lt;br&gt;särskilda stödet, om betydande or-&lt;br&gt;ganisatoriska eller ekonomiska&lt;br&gt;svårigheter uppstår för kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av bidrag enligt and-&lt;br&gt;ra stycket får grundas på den kost-&lt;br&gt;nad som hemkommunen fastställt i&lt;br&gt;sin budget för respektive kalender-&lt;br&gt;år. Om det slutliga utfallet skulle&lt;br&gt;bli högre än det i budgeten fast-&lt;br&gt;ställda har den fristående skolan&lt;br&gt;rätt att få ut motsvarande mellan-&lt;br&gt;skillnad. Sådan slutreglering skall&lt;br&gt;ske senast två månader efter det att&lt;br&gt;kommunens årsredovisning för det&lt;br&gt;aktuella kalenderåret har lämnats&lt;br&gt;över till fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i försla-fjärde&lt;br&gt;styckena gäller inte de fristående&lt;br&gt;skolor för vilka regeringen har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första-tre&amp;lt;#e&lt;br&gt;styckena gäller inte de fristående&lt;br&gt;skolor för vilka regeringen har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutat om statsbidrag genom sär-&lt;br&gt;skilda föreskrifter eller andra sär-&lt;br&gt;skilda beslut och inte heller skolor,&lt;br&gt;för vilka huvudmannen skriftligen&lt;br&gt;avstått från medelstilldelning eller&lt;br&gt;sådana skolor som Statens skolverk&lt;br&gt;enligt 7 £ förklarat sakna rätt till&lt;br&gt;bidrag. Första-jjärde styckena gäl-&lt;br&gt;ler inte heller om statsbidrag läm-&lt;br&gt;nas för en utlandssvensk elevs ut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutat om statsbidrag genom sär-&lt;br&gt;skilda föreskrifter eller andra sär-&lt;br&gt;skilda beslut och inte heller skolor,&lt;br&gt;för vilka huvudmannen skriftligen&lt;br&gt;har avstått från medelstilldelning.&lt;br&gt;Kommunens skyldighet enligt tredje&lt;br&gt;stycket gäller inte, om statsbidrag&lt;br&gt;lämnas för en utlandssvensk elevs&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd fristående skola som&lt;br&gt;motsvarar särskolan skall tilldelas&lt;br&gt;bidrag för verksamheten av elever-&lt;br&gt;nas hemkommuner. För att en ny-&lt;br&gt;startad skola skall ha rätt till bi-&lt;br&gt;drag gäller dock att skolan skall ha&lt;br&gt;ansökt om att bli godkänd före den&lt;br&gt;1 april kalenderåret innan&lt;br&gt;bidragsåret börjar. Varje bidragsår&lt;br&gt;börjar den 1 juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen skall, om elevernas&lt;br&gt;hemkommuner och den fristående&lt;br&gt;skolan inte kommer överens om&lt;br&gt;annat, ske i enlighet med bestäm-&lt;br&gt;melserna i 6 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd fristående skola som&lt;br&gt;motsvarar särskolan skall av Sta-&lt;br&gt;tens skolverk förklaras berättigad&lt;br&gt;till sådant bidrag som avses i tred-&lt;br&gt;je stycket. Förklaring skall dock&lt;br&gt;inte lämnas, om skolans verksamhet&lt;br&gt;skulle innebära påtagliga negativa&lt;br&gt;följder för skolväsendet i den kom-&lt;br&gt;mun där skolan är belägen eller&lt;br&gt;skolan tar ut elevavgifter som stri-&lt;br&gt;der mot 7 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en nystartad skola skall&lt;br&gt;ha rätt till bidrag gäller att skolan&lt;br&gt;har ansökt om att bli godkänd före&lt;br&gt;den 1 april kalenderåret innan sko-&lt;br&gt;lan startar. Motsvarande gäller, om&lt;br&gt;en skola har godkänts för utbild-&lt;br&gt;ning för vissa årskurser och an-&lt;br&gt;söker om att bli godkänd för ytter-&lt;br&gt;ligare årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas&lt;br&gt;hemkommuner, skall dessa erlägga det belopp som regeringen beslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 (&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor, som har rätt&lt;br&gt;till bidrag enligt 6 §, får för de&lt;br&gt;elever som bidragen avser endast&lt;br&gt;ta ut elevavgifter som är skäliga&lt;br&gt;med hänsyn till de särskilda kost-&lt;br&gt;nader som skolan har, förutsatt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■&amp;lt;&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen vid fristående sko-&lt;br&gt;lor, som får bidrag enligt 6 §, skall&lt;br&gt;vara avgiftsfri för de elever som&lt;br&gt;bidragen avser. Eleverna skall utan&lt;br&gt;kostnad ha tillgång till böcker,&lt;br&gt;skrivmateriel, verktyg och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1994:739.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kostnaderna kan anses rimliga för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hjälpmedel som behövs för en tids- Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;enlig utbildning. I verksamheten får&lt;br&gt;dock förekomma enstaka inslag&lt;br&gt;som kan föranleda en obetydlig&lt;br&gt;kostnad för eleverna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som har rätt till bidrag enligt 6 a § får för de elever&lt;br&gt;som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till de kostnader som skolan har,&lt;br&gt;rimliga för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Statens skolverk, vid pröv-&lt;br&gt;ning av en ansökan om godkännan-&lt;br&gt;de som avses i 2 §, finner att elev-&lt;br&gt;avgifterna vid skolan inte kan an-&lt;br&gt;ses skäliga, skall verket, om skolan&lt;br&gt;godkänns, förklara att den inte&lt;br&gt;skall ha rätt till bidrag enligt 6&lt;br&gt;eller 6 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket skall vidare förklara&lt;br&gt;rätten till fortsatt bidrag förverkad,&lt;br&gt;om en skola efter godkännandet tar&lt;br&gt;ut elevavgifter som inte kan anses&lt;br&gt;skäliga. Innan ett sådant beslut&lt;br&gt;fattas skall skolan ges möjlighet att&lt;br&gt;ändra avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att en skola inte skall&lt;br&gt;få bidrag får upphävas av Skolver-&lt;br&gt;ket, om elevavgifterna senare be-&lt;br&gt;döms som skäliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i fråga om viss&lt;br&gt;utbildning förklara en fristående&lt;br&gt;skola berättigad till sådant bidrag&lt;br&gt;som avses i andra stycket, om ut-&lt;br&gt;bildningen ger kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter som till art och nivå vä-&lt;br&gt;sentligen svarar mot de kunskaper&lt;br&gt;och färdigheter som gymnasiesko-&lt;br&gt;lan förmedlar och skolan även i&lt;br&gt;övrigt väsentligen svarar mot gym-&lt;br&gt;nasieskolans allmänna mål. Härvid&lt;br&gt;skall särskilt beaktas de krav som&lt;br&gt;anges i 1 kap. 2 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena. Förklaring skall dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsatt att kostnaderna kan anses&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03200/prop_199596__200-1.png" style="width:12pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola lämnar&lt;br&gt;utbildning som ger kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som till art och nivå&lt;br&gt;väsentligen svarar mot de kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter som gymnasie-&lt;br&gt;skolan skall förmedla på nationella&lt;br&gt;eller specialutformade program,&lt;br&gt;skall Statens skolverk förklara sko-&lt;br&gt;lan berättigad till bidrag som avses&lt;br&gt;i 8 a § i fråga om utbildningen.&lt;br&gt;Förklaring får dock lämnas endast&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ I. skolan även i övrigt svarar mot&lt;br&gt;de allmänna mål och den värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:60.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas i fråga om utbildning som&lt;br&gt;skulle innebära påtagliga negativa&lt;br&gt;följder för gymnasieskolan inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet i regio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund som gäller för utbildning&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skolan står öppen för alla ung-&lt;br&gt;domar som har rätt till motsvaran-&lt;br&gt;de utbildning i gymnasieskolan&lt;br&gt;enligt denna lag, med undantag för&lt;br&gt;sådana ungdomar vilkas motta-&lt;br&gt;gande skulle medföra att betydande&lt;br&gt;organisatoriska eller ekonomiska&lt;br&gt;svårigheter uppstår för skolan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skolan uppfyller de ytterligare&lt;br&gt;villkor som regeringen föreskriver&lt;br&gt;i fråga om utbildningen vid fristå-&lt;br&gt;ende skolor och om antagningen&lt;br&gt;till och ledningen av sådana skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan förklaring som av-&lt;br&gt;ses i första stycket lämnats, skall&lt;br&gt;elevernas hemkommuner lämna bi-&lt;br&gt;drag till skolan. Kommunens skyl-&lt;br&gt;dighet gäller endast utbildning för&lt;br&gt;sådana elever som hemkommunen&lt;br&gt;var skyldig att erbjuda gymnasieut-&lt;br&gt;bildning vid den tidpunkt då utbild-&lt;br&gt;ningen började.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skyldighet enligt&lt;br&gt;andra stycket att lämna bidrag till&lt;br&gt;skolan gäller inte om statsbidrag&lt;br&gt;lämnas för en utlandssvensk elev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte&lt;br&gt;kommer överens om annat med&lt;br&gt;elevernas hemkommuner skall des-&lt;br&gt;sa erlägga det belopp som rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämt har föreskrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förklaring enligt första stycket&lt;br&gt;skall inte lämnas i fråga om utbild-&lt;br&gt;ning som skulle innebära påtagliga&lt;br&gt;negativa följder för skolväsendet i&lt;br&gt;den kommun där skolan är belägen&lt;br&gt;eller i närliggande kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som avses i&lt;br&gt;denna paragraf får inom ramen för&lt;br&gt;vad som sägs i första stycket 1 ha&lt;br&gt;en konfessionell inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i fråga om viss&lt;br&gt;utbildning förklara en fristående&lt;br&gt;skola berättigad till sådant bidrag&lt;br&gt;som avses i andra stycket, om ut-&lt;br&gt;bildningen ger kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter som till art och nivå vä-&lt;br&gt;sentligen svarar mot de kunskaper&lt;br&gt;och färdigheter som gymnasiesär-&lt;br&gt;skolan förmedlar och skolan även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje elev som genomgår&lt;br&gt;sådan utbildning som avses i 8 §&lt;br&gt;lämnas bidrag av hemkommunen.&lt;br&gt;Kommunens skyldighet gäller en-&lt;br&gt;dast utbildning för sådana elever&lt;br&gt;som hemkommunen var skyldig att&lt;br&gt;erbjuda gymnasieutbildning vid den&lt;br&gt;tidpunkt då utbildningen började.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1994:739.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i övrigt väsentligen svarar mot&lt;br&gt;gymnasiesärskolans allmänna mål.&lt;br&gt;Härvid skall särskilt beaktas de&lt;br&gt;krav som anges i 1 kap. 2 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan förklaring som av-&lt;br&gt;ses i första stycket lämnats, skall&lt;br&gt;elevernas hemkommuner lämna&lt;br&gt;bidrag till skolan. Kommunens&lt;br&gt;skyldighet gäller endast utbildning&lt;br&gt;för sådana elever som hemkommu-&lt;br&gt;nen var skyldig att erbjuda utbild-&lt;br&gt;ning i gymnasiesärskolan vid den&lt;br&gt;tidpunkt då utbildningen började.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte&lt;br&gt;kommer överens om annat med&lt;br&gt;elevernas hemkommuner skall des-&lt;br&gt;sa erlägga det belopp som rege-&lt;br&gt;ringen beslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skyldighet att lämna&lt;br&gt;bidrag till skolan gäller inte, om&lt;br&gt;statsbidrag lämnas för en utlands-&lt;br&gt;svensk elevs utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte&lt;br&gt;kommer överens om annat med&lt;br&gt;elevernas hemkommuner, skall des-&lt;br&gt;sa erlägga det belopp som rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämt har föreskrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola lämnar&lt;br&gt;utbildning som ger kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som till art och nivå&lt;br&gt;väsentligen svarar mot de kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter som gymnasie-&lt;br&gt;särskolan skall förmedla, skall&lt;br&gt;Statens skolverk förklara skolan&lt;br&gt;berättigad till bidrag som avses i&lt;br&gt;8 c § i fråga om utbildningen. För-&lt;br&gt;klaring får dock lämnas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan även i övrigt svarar mot&lt;br&gt;de allmänna mål och den värde-&lt;br&gt;grund som gäller för utbildning&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skolan står öppen för alla ung-&lt;br&gt;domar som har rätt till utbildning&lt;br&gt;i gymnasiesärskolan, med undantag&lt;br&gt;för sådana ungdomar vilkas mot-&lt;br&gt;tagande skulle medföra att bety-&lt;br&gt;dande organisatoriska eller ekono-&lt;br&gt;miska svårigheter uppstår för sko-&lt;br&gt;lan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skolan uppfyller de ytterligare&lt;br&gt;villkor som regeringen föreskriver&lt;br&gt;i fråga om utbildningen vid fristå-&lt;br&gt;ende skolor och om antagningen&lt;br&gt;till och ledningen av sådana skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enförklaring enligt första stycket Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;skall inte lämnas i fråga om utbild-&lt;br&gt;ning som skulle innebära påtagliga&lt;br&gt;negativa följder för skolväsendet i&lt;br&gt;den kommun där skolan är belägen&lt;br&gt;eller i närliggande kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som avses i&lt;br&gt;denna paragraf får inom ramen för&lt;br&gt;vad som sägs i första stycket 1 ha&lt;br&gt;en konfessionell inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje elev som genomgår så-&lt;br&gt;dan utbildning som avses i 8 b §&lt;br&gt;lämnas bidrag av hemkommunen.&lt;br&gt;Kommunens skyldighet gäller en-&lt;br&gt;dast utbildning för sådana elever&lt;br&gt;som hemkommunen var skyldig att&lt;br&gt;erbjuda utbildning i gymnasiesär-&lt;br&gt;skolan vid den tidpunkt då utbild-&lt;br&gt;ningen började.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte&lt;br&gt;kommer överens om annat med&lt;br&gt;elevernas hemkommuner, skall des-&lt;br&gt;sa betala det belopp som rege-&lt;br&gt;ringen beslutat.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03200/prop_199596__200-2.png" style="width:18pt;height:10pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Om inte kommunen och skolan&lt;br&gt;har kommit överens om annat skall&lt;br&gt;bidraget enligt 8 eller 8 a § beräk-&lt;br&gt;nas för ett bidragsår i sänder. Varje&lt;br&gt;bidragsår börjar den 1 juli. Till-&lt;br&gt;delningen grundas på antalet ele-&lt;br&gt;ver på den bidragsberättigade ut-&lt;br&gt;bildningen den 15 september under&lt;br&gt;bidragsåret. Bidraget skall utbe-&lt;br&gt;talas med en tolftedel varje månad.&lt;br&gt;Utbetalningarna i juli-september&lt;br&gt;avpassas efter ett beräknat antal&lt;br&gt;elever och reglering görs vid utbe-&lt;br&gt;talning i oktober. För en skola som&lt;br&gt;är nystartad, får bidrag, som avser&lt;br&gt;tiden juli-september månad, be-&lt;br&gt;talas ut samlat i september.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev slutar efter den 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte kommunen och skolan&lt;br&gt;har kommit överens om annat, skall&lt;br&gt;bidraget enligt 8 a eller 8 c § be-&lt;br&gt;räknas för ett bidragsår i sänder.&lt;br&gt;Varje bidragsår börjar den 1 juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:816.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;september bidragsåret är hemkom-&lt;br&gt;munen inte skyldig att tilldela sko-&lt;br&gt;lan bidrag för längre tid än till och&lt;br&gt;med kalendermånaden efter den då&lt;br&gt;eleven slutade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en skola skall ha rätt till&lt;br&gt;bidrag gäller dock att skolan har&lt;br&gt;ansökt om att bli förklarad som&lt;br&gt;bidragsberättigad före den 1 april&lt;br&gt;kalenderåret innan. Ansökan skall&lt;br&gt;lämnas in till länsstyrelsen i det&lt;br&gt;län där skolan är belägen om an-&lt;br&gt;sökan avser en skola vars utbild-&lt;br&gt;ningar motsvarar gymnasieskolans&lt;br&gt;och till Statens skolverk om ansö-&lt;br&gt;kan avser en skola vars utbildning-&lt;br&gt;ar motsvarar gymnasiesärskolans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en fristående skola som&lt;br&gt;avses i 8 eller 8 b § skall ha rätt&lt;br&gt;till bidrag gäller att skolan har&lt;br&gt;ansökt om att bli förklarad som&lt;br&gt;bidragsberättigad före den 1 april&lt;br&gt;kalenderåret innan bidragsåret bör-&lt;br&gt;jar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §'&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolor som har rätt till bidrag&lt;br&gt;enligt 8 § får för de elever som&lt;br&gt;bidragen avser endast ta ut elevav-&lt;br&gt;gifter som är skäliga med hänsyn&lt;br&gt;till de särskilda kostnader som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolan har. förutsatt att kostnaderna&lt;br&gt;kan anses rimliga för verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolor som har rätt till bidrag&lt;br&gt;enligt 8 a § får för de elever som&lt;br&gt;bidragen avser endast ta ut elevav-&lt;br&gt;gifter som är skäliga med hänsyn&lt;br&gt;till de kostnader som skolan har,&lt;br&gt;förutsatt att kostnaderna kan anses&lt;br&gt;rimliga för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skola tar ut elevavgifter&lt;br&gt;för utbildningar som berättigar till&lt;br&gt;bidrag enligt 8 eller 8 a § och av-&lt;br&gt;gifterna inte kan anses skäliga,&lt;br&gt;skall förklaringen om rätt till bi-&lt;br&gt;drag återkallas. Innan ett sådant&lt;br&gt;beslut fattas skall skolan ges möj-&lt;br&gt;lighet att ändra avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolor som har rätt till bidrag&lt;br&gt;enligt 8 § får för de elever som&lt;br&gt;bidragen avser endast ta ut elevav-&lt;br&gt;gifter som är skäliga med hänsyn&lt;br&gt;till de särskilda kostnader som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolan har för den bidragsgrundan-&lt;br&gt;de utbildningen, förutsatt att kost-&lt;br&gt;naderna kan anses rimliga för verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolor som har rätt till bidrag&lt;br&gt;enligt 8 b § får för de elever som&lt;br&gt;bidragen avser endast ta ut elevav-&lt;br&gt;gifter som är skäliga med hänsyn&lt;br&gt;till de kostnader som skolan har för&lt;br&gt;den bidragsgrundande utbildning-&lt;br&gt;en, förutsatt att kostnaderna kan an-&lt;br&gt;ses rimliga för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skola tar ut elevavgifter&lt;br&gt;för utbildningar som berättigar till&lt;br&gt;bidrag enligt 8 eller 8 b § och av-&lt;br&gt;gifterna inte kan anses skäliga,&lt;br&gt;skall förklaringen om rätt till bi-&lt;br&gt;drag återkallas. Innan ett sådant&lt;br&gt;beslut fattas skall skolan ges möj-&lt;br&gt;lighet att ändra avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:739.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1&lt;br&gt;och 5 §§ skall i fråga om sin ut-&lt;br&gt;bildning för skolpliktiga elever stå&lt;br&gt;under tillsyn av Statens skolverk.&lt;br&gt;Skolorna är skyldiga att delta i den&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;skolväsendet som genomförs av&lt;br&gt;Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1&lt;br&gt;och 5 §§ skall i fråga om sin ut-&lt;br&gt;bildning för skolpliktiga elever stå&lt;br&gt;under tillsyn av Statens skolverk&lt;br&gt;och vara skyldiga att delta i den&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;skolväsendet som genomförs av&lt;br&gt;Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fristående skolor som&lt;br&gt;får bidrag enligt 6 eller 6 a § skall&lt;br&gt;den kommun där skolan är belägen&lt;br&gt;ha rätt till insyn i verksamheten.&lt;br&gt;Sådana skolor är skyldiga att i den&lt;br&gt;utsträckning som kommunen be-&lt;br&gt;stämmer delta i den uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering som kommunen&lt;br&gt;gör av sitt eget skolväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1 § är vidare skyldiga att delta i&lt;br&gt;riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer. Skolorna är också skyldiga att&lt;br&gt;informera eleverna och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid&lt;br&gt;sådana prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som avses&lt;br&gt;i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller&lt;br&gt;kraven för godkännande och bris-&lt;br&gt;terna inte avhjälps efter påpekande&lt;br&gt;för huvudmannen, skall godkännan-&lt;br&gt;det återkallas. Detsamma gäller om&lt;br&gt;en fristående skola trots påpekande&lt;br&gt;inte iakttar sin skyldighet enligt&lt;br&gt;11 § att delta i uppföljning och ut-&lt;br&gt;värdering samt riksomfattande&lt;br&gt;prov. Detsamma gäller också om&lt;br&gt;skolan åsidosätter sin skyldighet att&lt;br&gt;lämna information om proven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som avses&lt;br&gt;i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller&lt;br&gt;kraven för godkännande och bris-&lt;br&gt;terna inte avhjälps efter påpekande&lt;br&gt;för huvudmannen, skall godkännan-&lt;br&gt;det återkallas. Detsamma gäller om&lt;br&gt;en fristående skola trots påpekande&lt;br&gt;inte iakttar sin skyldighet enligt&lt;br&gt;11 § att delta i den uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering som genomförs av Sta-&lt;br&gt;tens skolverk samt riksomfattande&lt;br&gt;prov. Detsamma gäller också om&lt;br&gt;skolan åsidosätter sin skyldighet att&lt;br&gt;lämna information om proven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten vid en fristå-&lt;br&gt;ende skola som har rätt till bidrag&lt;br&gt;enligt 6 eller 6 a § förändras i så-&lt;br&gt;dan utsträckning att det innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande beslutas av den&lt;br&gt;myndighet som beslutar om god-&lt;br&gt;kännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som får bidrag&lt;br&gt;för viss utbildning enligt 8 eller&lt;br&gt;8 a § skall, i fråga om den utbild-&lt;br&gt;ningen, stå under tillsyn av Statens&lt;br&gt;skolverk. Skolorna är i fråga om&lt;br&gt;dessa utbildningar skyldiga att&lt;br&gt;delta i den uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av skolväsendet som&lt;br&gt;genomförs av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påtagliga negativa följder för skol- Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;väsendet i den kommun där skolan&lt;br&gt;är belägen, skall rätten till bidrag&lt;br&gt;återkallas. Rätten till bidrag skall&lt;br&gt;också återkallas, om skolan tar ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter i strid med 7 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande beslutas av den&lt;br&gt;myndighet som beslutar om god-&lt;br&gt;kännande eller om rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som får bidrag&lt;br&gt;för viss utbildning enligt 8 eller&lt;br&gt;8 b § skall, i fråga om den utbild-&lt;br&gt;ningen, stå under tillsyn av Statens&lt;br&gt;skolverk och vara skyldiga att delta&lt;br&gt;i den uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;av skolväsendet som genomförs av&lt;br&gt;Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om fristående skolor som&lt;br&gt;får bidrag enligt 8 eller 8 b § skall,&lt;br&gt;i fråga &lt;sup&gt;om&lt;/sup&gt; den utbildningen, den&lt;br&gt;kommun där skolan är belägen ha&lt;br&gt;rätt till insyn i skolans verksamhet.&lt;br&gt;Sådana skolor är skyldiga att i den&lt;br&gt;utsträckning som kommunen be-&lt;br&gt;stämmer delta i den uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering som kommunen&lt;br&gt;gör av sitt eget skolväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 8 § är vidare skyldiga att delta i&lt;br&gt;riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som har&lt;br&gt;rätt till bidrag enligt 8 eller 8 a §&lt;br&gt;inte längre uppfyller kraven för att&lt;br&gt;få bidrag och bristerna inte av-&lt;br&gt;hjälps efter påpekande för huvud-&lt;br&gt;mannen. skall förklaringen om rätt&lt;br&gt;till bidrag återkallas. Detsamma&lt;br&gt;gäller om en fristående skola trots&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som har&lt;br&gt;rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b §&lt;br&gt;inte längre uppfyller kraven för att&lt;br&gt;få bidrag och bristerna inte av-&lt;br&gt;hjälps efter påpekande för huvud-&lt;br&gt;mannen, skall förklaringen om rätt&lt;br&gt;till bidrag återkallas. Detsamma&lt;br&gt;gäller om en fristående skola trots&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:740.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:739.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;påpekande inte iakttar sin skyldig-&lt;br&gt;het enligt 13 § att delta i uppfölj-&lt;br&gt;ning och utvärdering.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;påpekande inte iakttar sin skyldig- Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;het enligt 13 § att delta i den upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering som ge-&lt;br&gt;nomförs av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten vid en friståen-&lt;br&gt;de skola som har rätt till bidrag&lt;br&gt;enligt 8 eller 8 b § förändras i&lt;br&gt;sådan utsträckning att det innebär&lt;br&gt;påtagliga negativa följder för skol-&lt;br&gt;väsendet i den kommun där skolan&lt;br&gt;är belägen eller i närliggande kom-&lt;br&gt;muner, skall Statens skolverk åter-&lt;br&gt;kalla rätten till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen som är eller har varit verk-&lt;br&gt;sam i en fristående skola som avses&lt;br&gt;i detta kapitel får obehörigen röja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vad han eller hon i den elev-&lt;br&gt;vårdande verksamheten har fått&lt;br&gt;veta om någons personliga förhål-&lt;br&gt;landen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgifter i ett ärende om till-&lt;br&gt;rättaförande av en elev eller om&lt;br&gt;skiljande av en elev från vidare&lt;br&gt;studier.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Statens skolverk i ären-&lt;br&gt;den om godkännande eller återkal-&lt;br&gt;lande av godkännande för en fristå-&lt;br&gt;ende skola enligt 1. 5 eller 12 §&lt;br&gt;samt beslut i ärenden om elevav-&lt;br&gt;gifter enligt 7 § får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Statens skolverk i ären-&lt;br&gt;den om godkännande eller återkal-&lt;br&gt;lande av godkännande för en fristå-&lt;br&gt;ende skola enligt 1,5, 12 §, i ären-&lt;br&gt;den om rätt till bidrag eller åter-&lt;br&gt;kallande av sådan rätt enligt 6,&lt;br&gt;6 a, 8, 8 b, 12, 14 § eller i ärenden&lt;br&gt;om elevavgifter enligt 10 § får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden om godkännande eller&lt;br&gt;återkallande av godkännande för en fristående skola enligt 1 § tredje&lt;br&gt;stycket eller 12 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och&lt;br&gt;16 §§ får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som&lt;br&gt;avses i 3 § får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 16 § får överklagas endast av eleven eller företrädare för denne. Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall lämna bidrag&lt;br&gt;till en riksintematskola för en elev&lt;br&gt;som inte är att anse som utlands-&lt;br&gt;svensk. Därvid skall bestämmelser-&lt;br&gt;na i 9 kap. 6 § om bidrag till fri-&lt;br&gt;stående skolor tillämpas i fråga om&lt;br&gt;elever som går i den del av riksin-&lt;br&gt;tematskolan som motsvarar grund-&lt;br&gt;skolan och bestämmelser i 9 kap. 8&lt;br&gt;och 9 §§ i fråga om elever som går&lt;br&gt;i den del som motsvarar gymnasie-&lt;br&gt;skolan. Om eleven går en utbild-&lt;br&gt;ning som leder fram till Internatio-&lt;br&gt;nal Baccalaureate (IB) skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 kap. 26 a § till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03200/prop_199596__200-3.png" style="width:12pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall lämna bidrag&lt;br&gt;till en riksintematskola för en elev&lt;br&gt;som inte är att anse som utlands-&lt;br&gt;svensk. Därvid skall bestämmelser-&lt;br&gt;na i 9 kap. 6 § om bidrag till fri-&lt;br&gt;stående skolor tillämpas i fråga om&lt;br&gt;elever som går i den del av riksin-&lt;br&gt;tematskolan som motsvarar grund-&lt;br&gt;skolan och bestämmelserna i 9 kap.&lt;br&gt;8 a och 9 §§ i fråga om elever som&lt;br&gt;går i den del som motsvarar gym-&lt;br&gt;nasieskolan. Om eleven går en&lt;br&gt;utbildning som leder fram till In-&lt;br&gt;ternational Baccalaureate (IB) skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 kap. 26 a § till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elever i sådana fristående&lt;br&gt;skolor som avses i 9 kap. skall&lt;br&gt;skolan erbjuda skolhälsovård som&lt;br&gt;motsvarar den som ges åt eleverna&lt;br&gt;inom motsvarande skolform inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte sådana skolor som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som efter skolpliktens upp-&lt;br&gt;hörande genomgår utbildning inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet eller&lt;br&gt;annars genomgår utbildning med&lt;br&gt;stöd av denna lag skall på egen&lt;br&gt;eller ställföreträdares begäran be-&lt;br&gt;frias från deltagande i inslag som&lt;br&gt;annars inte kan väljas bort, om&lt;br&gt;förutsättningarna i 3 kap. 12 § är&lt;br&gt;uppfyllda. I fråga om prövning och&lt;br&gt;överklagande gäller bestämmelser-&lt;br&gt;na i 3 kap. 12 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som efter skolpliktens upp-&lt;br&gt;hörande genomgår utbildning inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet eller&lt;br&gt;annars genomgår utbildning med&lt;br&gt;stöd av denna lag skall på egen&lt;br&gt;eller ställföreträdares begäran be-&lt;br&gt;frias från deltagande i inslag som&lt;br&gt;annars inte kan väljas bort, om&lt;br&gt;förutsättningarna i 3 kap. 12 § är&lt;br&gt;uppfyllda. I fråga om prövning och&lt;br&gt;överklagande gäller bestämmelser-&lt;br&gt;na i 3 kap. 12 § andra och tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:60.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och skall tillämpas på&lt;br&gt;utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Ett godkännande enligt 9 kap. 2 § som har meddelats före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet skall fortsätta att gälla till dess Statens skolverk beslutar om något&lt;br&gt;annat. För sådana skolor skall kravet på minsta elevantal tillämpas först&lt;br&gt;från och med den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;En fristående skola som vid ikraftträdandet har rätt till bidrag enligt&lt;br&gt;9 kap. 6, 6 a, 8 eller 8 a § i deras äldre lydelse har rätt till bidrag enligt&lt;br&gt;motsvarande nya bestämmelser till dess Statens skolverk beslutar om&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;För skolor som under läsåret 1996/97 tar ut avgifter med stöd av 9&lt;br&gt;kap. 7 § i dess äldre lydelse skall paragrafen i dess nya lydelse tillämpas&lt;br&gt;först från och med den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 §. 4 kap. 1 § och 7 kap. 1 § studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349)&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiehjälp utgår till studerande&lt;br&gt;vid de läroanstalter och utbildning-&lt;br&gt;ar som regeringen bestämmer, om&lt;br&gt;inte något annat följer av bestäm-&lt;br&gt;melserna nedan i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiehjälp utgår dock längst till&lt;br&gt;och med första kalenderhalvåret det&lt;br&gt;år under vilket den studerande&lt;br&gt;fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiehjälp lämnas till studerande&lt;br&gt;vid de läroanstalter och utbildning-&lt;br&gt;ar som bestäms av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;utser, om inte något annat följer av&lt;br&gt;bestämmelserna nedan i detta kapi-&lt;br&gt;tel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiehjälp lämnas dock längst&lt;br&gt;till och med första kalenderhalvåret&lt;br&gt;det år under vilket den studerande&lt;br&gt;fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel utgår till studerande&lt;br&gt;vid de läroanstalter och utbildning-&lt;br&gt;ar som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel lämnas till studeran-&lt;br&gt;de vid de läroanstalter och utbild-&lt;br&gt;ningar som bestäms av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt vuxenstudiestöd kan läm-&lt;br&gt;nas till studerande vid de läroan-&lt;br&gt;stalter och utbildningar som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. Regeringen får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om rätt till&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd för stude-&lt;br&gt;rande vid sådana lärarutbildningar&lt;br&gt;till vilka det finns behov av att&lt;br&gt;förbättra rekryteringen. I sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt vuxenstudiestöd kan läm-&lt;br&gt;nas till studerande vid de läroan-&lt;br&gt;stalter och utbildningar som be-&lt;br&gt;stäms av regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen utser. Rege-&lt;br&gt;ringen får meddela föreskrifter om&lt;br&gt;rätt till särskilt vuxenstudiestöd för&lt;br&gt;studerande vid sådana lärarutbild-&lt;br&gt;ningar till vilka det finns behov av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:303.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:220.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:220.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:480.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter får göras undantag från&lt;br&gt;bestämmelserna i 3-5 a, 7, 8, 8 a&lt;br&gt;och 14 §§. Regeringen får vidare&lt;br&gt;meddela föreskrifter om rätt till&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd för vissa&lt;br&gt;studerande vid vissa naturveten-&lt;br&gt;skapliga och tekniska utbildningar.&lt;br&gt;I sådana föreskrifter får göras av-&lt;br&gt;vikelser från bestämmelserna i 3, 5,&lt;br&gt;7. 8 och 14 §§ samt, såvitt avser&lt;br&gt;studiemedel för behörighets givande&lt;br&gt;förutbildning, i 4 kap. 9 §. I före-&lt;br&gt;skrifterna får också ges rätt till&lt;br&gt;avskrivning av studielån enligt&lt;br&gt;4 kap. i andra fall än som anges i 8&lt;br&gt;kap. 9-12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att förbättra rekryteringen. I sådana Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;föreskrifter får göras undantag från&lt;br&gt;bestämmelserna i 3-5 a, 7, 8, 8 a&lt;br&gt;och 14 §§. Regeringen får vidare&lt;br&gt;meddela föreskrifter om rätt till&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd för vissa&lt;br&gt;studerande vid vissa naturveten-&lt;br&gt;skapliga och tekniska utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sådana föreskrifter får göras av-&lt;br&gt;vikelser från bestämmelserna i 3, 5,&lt;br&gt;7, 8 och 14 §§ samt, såvitt avser&lt;br&gt;studiemedel för behöri ghetsgivande&lt;br&gt;förutbildning, i 4 kap. 9 §. I före-&lt;br&gt;skrifterna får också ges rätt till&lt;br&gt;avskrivning av studielån enligt&lt;br&gt;4 kap. i andra fall än som anges i&lt;br&gt;8 kap. 9-12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 § finns bestämmelser om verkan av att en studerande har uppburit&lt;br&gt;studiemedel för den tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt vuxenstudiestöd får inte beviljas eller uppbäras för den tid för&lt;br&gt;vilken utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildnings-&lt;br&gt;bidrag för doktorander lämnas, om inte något annat följer av bestämmel-&lt;br&gt;ser som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 21 februari 1995 bemyndigade regeringen det statsråd som har till&lt;br&gt;uppgift att föredra ärenden om det offentliga skolväsendet och fristående&lt;br&gt;skolor att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté som antog&lt;br&gt;namnet Friskolekommittén (U 1995:02). Kommitténs uppdrag (Dir.&lt;br&gt;1995:16) var att utreda frågor som rör godkännande, tillsyn, bidrag och&lt;br&gt;avgifter avseende fristående skolor på grundskolenivå. Enligt direktiven&lt;br&gt;skulle kommittén överväga hur kommunernas inflytande vid tillstånds-&lt;br&gt;givningen kan stärkas, överväga om kriterierna för godkännande av&lt;br&gt;fristående skolor kan behöva ändras samt lämna förslag till ett delat&lt;br&gt;tillsynsansvar mellan Statens skolverk och kommunerna. Kommittén&lt;br&gt;skulle vidare lämna förslag till regler för bidragsgivning och överväga om&lt;br&gt;fristående skolor även fortsättningsvis skall ha rätt att ta ut elevavgifter&lt;br&gt;samt föreslå de författningsändringar som föranleds av kommitténs ställ-&lt;br&gt;ningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bemyndigade regeringen den 13 juli 1995 det statsråd som har&lt;br&gt;till uppgift att föredra ärenden om det offentliga skolväsendet och&lt;br&gt;fristående skolor att tillkalla en särskild utredare (U1995:10) för att utreda&lt;br&gt;frågor som rör villkoren som skall vara uppfyllda för att utbildningen vid&lt;br&gt;en fristående gymnasieskola skall kunna förklaras berättigad till offentligt&lt;br&gt;stöd. Enligt direktiven (Dir. 1995:107) skulle utredaren ge förslag till dels&lt;br&gt;villkor för att en fristående gymnasieskola skall förklaras berättigad till&lt;br&gt;offentligt stöd, dels ordningen för sådana beslut och hur ansvaret skall&lt;br&gt;fördelas mellan olika aktörer. Utredaren skulle även ge förslag till hur&lt;br&gt;tillsynsansvaret skall fördelas mellan olika parter och regler för bidrags-&lt;br&gt;givning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolekommittén lämnade den 14 november 1995 sitt betänkande&lt;br&gt;Likvärdig utbildning på lika villkor (SOU 1995:109), som i samman-&lt;br&gt;fattning finns i bilaga 1. De lagförslag som lades fram i betänkandet finns&lt;br&gt;i bilaga 2. Den särskilda utredaren lämnade den 16 november 1995 sitt&lt;br&gt;betänkande Fristående gymnasieskolor (SOU 1995:113), som i samman-&lt;br&gt;fattning finns i bilaga 3. De lagförslag som lades fram i betänkandet finns&lt;br&gt;i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandena har remissbehandlats. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns i bilaga 5 avseende betänkandet SOU 1995:109 och i&lt;br&gt;bilaga 6 avseende betänkandet SOU 1995:113.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i beredningsarbetet anordnade Utbildningsdepartementet den&lt;br&gt;6 februari 1996 ett seminarium i Stockholm med företrädare för fristående&lt;br&gt;skolor, kommuner och intresseorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som underlag för regeringens förslag i avsnitt 12 Befrielse från under-&lt;br&gt;visning i religionskunskap finns en inom Utbildningsdepartementet upp-&lt;br&gt;rättad promemoria (PM 1995-05-18 Befrielse från undervisning i&lt;br&gt;religionskunskap) som remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 18 april 1996 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Gällande bestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fristående skolor avses skolor som anordnas av enskilda fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personer. Skollagen (1985:1100) behandlar inte alla skolor med&lt;br&gt;enskild huvudman, utan endast de som kan utgöra ett likvärdigt alternativ&lt;br&gt;till någon av skolformerna inom det offentliga skolväsendet för barn och&lt;br&gt;ungdom. Bestämmelser om fristående skolor finns i 9 kap. skollagen. De&lt;br&gt;fristående skolor som där behandlas är dels sådana som är godkända för&lt;br&gt;fullgörande av skolplikt, dvs. som motsvarar utbildning i grundskolan&lt;br&gt;(fristående grundskolor), i den obligatoriska särskolan (fristående sär-&lt;br&gt;skolor) eller i specialskolan, dels sådana som förklarats ha rätt till&lt;br&gt;offentligt stöd och vars utbildning kan anses motsvara utbildning i gym-&lt;br&gt;nasieskolan (fristående gymnasieskolor) eller gymnasiesärskolan (fri-&lt;br&gt;stående gvmnasiesärskolor). Dessutom finns bestämmelser om möjligheten&lt;br&gt;för vissa barn att fullgöra skolplikten vid s.k. internationella skolor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Gemensamma bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regleringen för fristående grundskolor har sin grund vad&lt;br&gt;gäller godkännande i riksdagens beslut med anledning av propositionen&lt;br&gt;Skolor med enskild huvudman m.m. (prop. 1982/83:1, bet. 1982/83:&lt;br&gt;UbUlO. rskr. 1982/83:63) och vad gäller bidrag i riksdagens beslut med&lt;br&gt;anledning av propositionen om valfrihet och fristående skolor (prop.&lt;br&gt;1991/92:95. bet. 1991/92:UbU22, rskr. 1991/92:346). Reglerna för fri-&lt;br&gt;stående gymnasieskolor antogs i sina huvuddrag av riksdagen efter förslag&lt;br&gt;i propositionen Valfrihet i skolan (prop. 1992/93:230, bet. 1992/93:&lt;br&gt;UbU17. rskr. 1992/93:406).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för en fristående grundskola skall ges respektive för-&lt;br&gt;klaring om rätt till bidrag för en fristående gymnasieskola får lämnas, om&lt;br&gt;utbildningen ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsent-&lt;br&gt;ligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan/&lt;br&gt;gymnasieskolan förmedlar. Skolan skall även i övrigt väsentligen svara&lt;br&gt;mot grundskolans/gymnasieskolans allmänna mål. Särskilt skall de krav&lt;br&gt;beaktas som anges i 1 kap. 2 § andra och tredje styckena skollagen (9&lt;br&gt;kap. 2 och 8 §§ första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 2 § andra och tredje styckena skall utbildningen ge&lt;br&gt;eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen,&lt;br&gt;främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor&lt;br&gt;och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med&lt;br&gt;särskilda behov. Vidare skall skolans verksamhet utformas i överens-&lt;br&gt;stämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som&lt;br&gt;•verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde&lt;br&gt;och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar&lt;br&gt;inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt bemöda sig om att&lt;br&gt;hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har tillsyn över utbildningen vid en godkänd fristående&lt;br&gt;grundskola och vid en fristående gymnasieskola med offentligt stöd (9&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 11 och 13 §§ första stycket). Skolorna är också skyldiga att delta i Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;den uppföljning och den utvärdering av skolväsendet som genomförs av&lt;br&gt;Skolverket. Fristående grundskolor och fristående gymnasieskolor är&lt;br&gt;vidare skyldiga att delta i riksomfattande prov i den utsträckning som&lt;br&gt;föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(9 kap. 11 och 13 §§ andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående grundskolor och fristående gymnasieskolor har rätt till bidrag&lt;br&gt;från elevernas hemkommuner. För att en skola skall vara berättigad till&lt;br&gt;bidrag gäller att ansökan om godkännande respektive ansökan om rätt till&lt;br&gt;bidrag har lämnats före den 1 april kalenderåret innan det första bidrags-&lt;br&gt;året börjar. Varje bidragsår börjar den 1 juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd fristående grundskola och en fristående gymnasieskola som&lt;br&gt;har rätt till bidrag far, för de elever som bidragen avser, endast ta ut&lt;br&gt;elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de särskilda kostnader som&lt;br&gt;skolan har. förutsatt att kostnaderna är rimliga för verksamheten. Om det&lt;br&gt;visar sig att skolan tar ut oskäliga elevavgifter skall skolan förklaras inte&lt;br&gt;längre ha rätt till bidrag. Skolan skall dock ha getts möjlighet att ändra&lt;br&gt;avgifternas storlek innan sådant beslut fattas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Fristående grundskolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skolplikt får enligt 9 kap. 1 § skollagen fullgöras i en fristående grund-&lt;br&gt;skola som är godkänd av Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd skola skall tilldelas bidrag av elevernas hemkommuner.&lt;br&gt;Bidraget per elev skall motsvara hemkommunens genomsnittliga kostnad&lt;br&gt;per elev det pågående kalenderåret i den årskurs eleven tillhör. Kommu-&lt;br&gt;nen får göra ett avdrag om högst 25 procent från sin genomsnittskostnad,&lt;br&gt;men kommunen skall därvid beakta om skolan har särskilda kostnader&lt;br&gt;p.g.a. att den drivs av enskild fysisk eller juridisk person och inte av kom-&lt;br&gt;munen. Likaså skall beaktas om skolans åtagande omfattar elever med be-&lt;br&gt;hov av särskilda stödinsatser och om skolan erbjuder skolhälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den&lt;br&gt;1 juli. Bidraget grundas på antalet elever från kommunen i den fristående&lt;br&gt;skolan den 15 september under bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en godkänd fristående skola inte längre uppfyller kraven för&lt;br&gt;godkännande och bristerna efter påpekande inte avhjälps, skall Skolverket&lt;br&gt;återkalla godkännandet (9 kap. 12 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets beslut om godkännande eller återkallande av godkännande&lt;br&gt;och i ärenden om elevavgifter får överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol (9 kap. 17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Fristående gymnasieskolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller för fristående grundskolor behövs inte&lt;br&gt;något formellt &amp;quot;godkännande” för att bedriva utbildning på gymnasienivå.&lt;br&gt;Detta eftersom utbildningen efter grundskolan är en frivillig skolform.&lt;br&gt;Däremot ställer staten vissa krav på fristående gymnasieskolor som&lt;br&gt;ansöker om offentligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga stödet omfattar antingen enbart statlig tillsyn eller också&lt;br&gt;både statlig tillsyn och bidrag från elevens hemkommun. En skola, som&lt;br&gt;i och för sig uppfyller villkoren för att förklaras berättigad till bidrag, kan&lt;br&gt;- om skolan ansöker om det - ställas under enbart statlig tillsyn. Detta&lt;br&gt;regleras inte i skollagen utan i förordningen (1993:884) om offentligt stöd&lt;br&gt;till fristående skolor. Statlig tillsyn medför i regel att eleverna har rätt till&lt;br&gt;studiestöd enligt bestämmelserna i studiestödslagen (1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skola skall inte förklaras berättigad till bidrag om utbildningen&lt;br&gt;skulle innebära påtagliga negativa följder för gymnasieskolan inom det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bidragsberättigad fristående gymnasieskola inte kommer överens&lt;br&gt;om annat med elevernas hemkommuner, skall dessa erlägga det belopp&lt;br&gt;som har föreskrivits av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte kommunen och skolan kommit överens om annat, skall&lt;br&gt;bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder och grundas på antalet elever&lt;br&gt;på den bidragsberättigade utbildningen den 15 september under bidrags-&lt;br&gt;året. som börjar den 1 juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyetablering av fristående gymnasieskolor kan få effekter för det befint-&lt;br&gt;liga skolväsendet i kommunen och regionen. Bedömning av omfattningen&lt;br&gt;av dessa effekter görs av länsstyrelsen i det län där skolan avses bli&lt;br&gt;belägen. Ansökan skall därför lämnas in till länsstyrelsen, som med eget&lt;br&gt;yttrande vidarebefordrar ansökan till Skolverket. Innan länsstyrelsen yttrar&lt;br&gt;sig. skall den kommun där skolan avses ligga ges tillfälle att ge sin&lt;br&gt;bedömning över den nya skolans inverkan på kommunens gymnasieskola.&lt;br&gt;I förekommande fall skall även närliggande kommuners bedömning i detta&lt;br&gt;avseende inhämtas. Länsstyrelsen skall i sitt yttrande redovisa en samlad&lt;br&gt;bedömning av om utbildningen kommer att få påtagliga negativa följder&lt;br&gt;för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet i regionen. Skol-&lt;br&gt;verket skall - med eget yttrande - överlämna ärendet till regeringen för&lt;br&gt;beslut. Av yttrandet skall framgå om verket anser att inträdesvillkor och&lt;br&gt;urvalsprinciper vid skolan är godtagbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående gymnasieskolan inte längre uppfyller kraven för att&lt;br&gt;få rätt till bidrag och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvud-&lt;br&gt;mannen. skall förklaringen om rätt till bidrag återkallas. Detsamma gäller&lt;br&gt;om en fristående gymnasieskola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet&lt;br&gt;att delta i uppföljning och utvärdering. Beslut i ärenden om fristående&lt;br&gt;gymnasieskolor kan inte överklagas. .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förordningen (1993:884) om offentligt stöd till fristående skolor&lt;br&gt;framgår att en fristående gymnasieskola skall ha en läroplan samt kurs-&lt;br&gt;och timplaner och att eleverna skall få betyg eller intyg över utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Principiella utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Skolan har en central roll i barns och ungdomars liv men också för&lt;br&gt;samhället i stort. Skolan skall, tillsammans med hemmen, främja barns&lt;br&gt;och ungdomars utveckling till ansvarstagande medborgare och lägga&lt;br&gt;grund för ett aktivt deltagande i vår demokrati. Alla barn och ungdomar&lt;br&gt;skall ha rätt till en likvärdig utbildning av god kvalitet som lägger&lt;br&gt;grunden för ett fortsatt lärande. Det är en grundläggande svensk princip,&lt;br&gt;om vilken politisk enighet sedan länge råder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skollagen uttrycks att alla barn och ungdomar, oberoende av kön,&lt;br&gt;geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, skall ha&lt;br&gt;lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet. Inom varje skol-&lt;br&gt;form skall utbildningen vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.&lt;br&gt;Därför är det viktigt att läro-, kurs- och timplaner är nationellt enhetliga&lt;br&gt;och riksgiltiga. Likvärdigheten skall inte leda till likformighet. Inom&lt;br&gt;denna ram kan skolor vara olika och utvecklas olika. Detta är positivt och&lt;br&gt;kan driva skolutvecklingen framåt. Ytterst är det de professionella i skolan&lt;br&gt;som har ansvaret för skolans utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdag och regering har det övergripande ansvaret för barns och ung-&lt;br&gt;domars skolutbildning. Riksdagen stiftar de lagar som ligger till grund för&lt;br&gt;verksamheten, medan det är kommunen som har att garantera varje barn&lt;br&gt;en plats i utbildning. Det betyder att kommunen har ett administrativt&lt;br&gt;ansvar för elevernas konkreta möjligheter att studera. Det är på kom-&lt;br&gt;munerna skyldigheten att planera och erbjuda undervisning vilar. Ansvaret&lt;br&gt;för att verksamheten bedrivs i enlighet med de nationella målen vilar på&lt;br&gt;skolhuvudmännen. De har också ansvar för att de i läroplaner och kurs-&lt;br&gt;planer fastställda kunskapsmålen uppnås. Regeringen anser därför att all&lt;br&gt;undervisning skall utgå från den gemensamma värdegrund och de all-&lt;br&gt;männa mål som kommer till uttryck i skollag och läroplaner. Skolan&lt;br&gt;måste åtnjuta förtroende för att kunna lyckas med sin uppgift. Därför är&lt;br&gt;det av central betydelse att alla föräldrar med förtroende skall kunna&lt;br&gt;skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt&lt;br&gt;påverkade. Föräldrar måste kunna lita på att skolans undervisning är&lt;br&gt;saklig och allsidig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1995 års budgetproposition redogjorde regeringen för sin syn på&lt;br&gt;skolan: &amp;quot;Den svenska skolan är en sammanhållen skola som skall ge&lt;br&gt;likvärdig utbildning till alla barn och ungdomar. Barn börjar skolan med&lt;br&gt;skilda sociala och kulturella förutsättningar. Det är skolans uppgift att&lt;br&gt;anpassa sin organisation och sin undervisning så att alla barns förut-&lt;br&gt;sättningar tas till vara. En skola för alla betyder en skola där alla elever&lt;br&gt;blir sedda och bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme, och&lt;br&gt;där alla elever får en undervisning som tillgodoser deras behov och krav.&lt;br&gt;I en skola för alla undervisas elever med olika bakgrund tillsammans.&lt;br&gt;Integration är ett viktigt värde i den sammanhållna skolan. Det går inte&lt;br&gt;att överskatta betydelsen av att barn och ungdomar med olika erfaren-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter, kulturer och sociala tillhörigheter tillbringar tid tillsammans med Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;varandra under skoltiden. I ett öppet demokratiskt samhälle är empati,&lt;br&gt;inlevelse i andra, förmåga att se med andras ögon osv. avgörande värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana värden utvecklas bäst om de kan grundläggas tidigt i en&lt;br&gt;ömsesidig kommunikation mellan skolkamrater.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor har sedan länge en plats i svenskt skolväsende. De&lt;br&gt;är en del av det totala utbildningsutbudet. Fristående skolor är olika och&lt;br&gt;bidrar till en mångfald inom skolväsendet. Mångfalden i sig är positiv och&lt;br&gt;står inte i motsats till likvärdighet eller god kvalitet. Mångfalden är&lt;br&gt;tvärtom som regel en förutsättning för utveckling och pedagogisk för-&lt;br&gt;nyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett positivt inslag i de fristående skolornas verksamhet är det ofta stora&lt;br&gt;föräldraengagemanget. Föräldrarnas engagemang behövs i skolan. Föräld-&lt;br&gt;rarnas medverkan kan bidra till att utveckla skolans kvalitet i vid be-&lt;br&gt;märkelse. Det är bl.a. därför regeringen har lagt ett förslag om försöks-&lt;br&gt;verksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet också inom den&lt;br&gt;offentliga skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för elever och föräldrar att påverka skolan är en av våra&lt;br&gt;viktigaste demokratifrågor. Barnens inflytande över den egna skol-&lt;br&gt;situationen och föräldrarnas över sina barns skolgång är en av de frågor&lt;br&gt;som starkast engagerar människor. Det inflytandet kan inte reduceras till&lt;br&gt;en rätt att välja mellan olika färdiga och opåverkbara alternativ. Rätten till&lt;br&gt;inflytande i skolan kan således inte reduceras till en rätt att välja mellan&lt;br&gt;färdiga alternativ. Rätten att välja skola står dock inte i motsats till ett&lt;br&gt;fördjupat inflytande. Tvärtom. Möjligheten att välja kan stärka brukarnas&lt;br&gt;krav på inflytande inte minst därför att det i sig stärker föräldrars och&lt;br&gt;elevers ställning i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tillhör en av skolans viktigaste uppgifter att motverka diskriminering,&lt;br&gt;främlingsfientlighet och rasism. Därför får ingen skola verka ekonomiskt&lt;br&gt;eller socialt segregerande. Alla skall ha samma möjligheter att välja skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har ansvaret för att alla elever i kommunen får en god&lt;br&gt;utbildning i enlighet med de nationella målen. Kommunen har dessutom,&lt;br&gt;i likhet med den fristående skolan, rollen att driva skolverksamhet. De&lt;br&gt;kommunala skolorna är i det moderna skolväsendet självständiga enheter&lt;br&gt;med stor frihet under eget ansvar. De kan sägas konkurrera med varandra&lt;br&gt;och med fristående skolor. Denna konkurrens i förening med den valfrihet&lt;br&gt;som finns i dag är en stimulans för skolans utveckling. För elever och&lt;br&gt;föräldrar är det då viktigt att de i denna valsituation kan lita på att&lt;br&gt;samtliga alternativ uppfyller de nationella kraven och ger en god utbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla barn är olika och har olika behov. Därför måste skolan, oavsett&lt;br&gt;huvudman, möta barn på olika sätt för att ge dem en likvärdig utbildning.&lt;br&gt;Den grundläggande utbildningen för alla barn och ungdomar skall vara&lt;br&gt;likvärdig. För att garantera elevernas rätt till en likvärdig utbildning av&lt;br&gt;hög kvalitet skall alla skolor, oavsett huvudman, ha jämförbara ekono-&lt;br&gt;miska villkor. Varje skola skall ha resurser med hänsyn till elevernas&lt;br&gt;behov. Likvärdiga ekonomiska villkor mellan kommunala och fristående&lt;br&gt;skolor är en förutsättning för en verklig valfrihet, även för elever från &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiskt svaga grupper eller med behov av särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev har rätt att välja en fristående skola för sin utbildning och har &amp;nbsp;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;då också rätt till resurser som kan ge en likvärdig utbildning av hög&lt;br&gt;kvalitet. Rätten att välja en fristående skola far dock inte inskränka andra&lt;br&gt;elevers rätt att välja en kommunal skola. Mot denna bakgrund anser&lt;br&gt;regeringen att de ekonomiska effekterna för det övriga skolväsendet måste&lt;br&gt;vägas in i bedömningen av en ansökan om rätt till bidrag för en ny&lt;br&gt;fristående skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den frihet som sedan tidigare har funnits för fristående skolor finns nu&lt;br&gt;även inom det offentliga skolväsendet. Hela skolområdet har avreglerats&lt;br&gt;kraftigt jämfört med tidigare. För att skapa förutsättningar för likvärdig&lt;br&gt;utbildning, öppen för variation och mångfald, på lika villkor bör de över-&lt;br&gt;gripande regelsystemen för offentliga och fristående skolor vara likartade,&lt;br&gt;dvs. så generella som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet mellan de fristående skolorna och kommunerna kan för-&lt;br&gt;djupas och stärkas. Samarbete är ett sätt att bättre utnyttja de gemen-&lt;br&gt;samma resurserna, vilket i sin tur bör kunna gagna såväl fristående som&lt;br&gt;kommunala skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen för alla barn och ungdomar syftar till att ge en gemensam&lt;br&gt;kunskapsbas och skall bygga på en gemensam värdegrund samt ha&lt;br&gt;gemensamma mål. Därför måste även de fristående skolorna i praktiken&lt;br&gt;följa nationella läroplaner och kursplaner. Av samma skäl bör fristående&lt;br&gt;skolor stå under Skolverkets tillsyn, ingå i kommunens uppföljnings- och&lt;br&gt;utvärderingssystem samt delta i nationella prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den demokratiska grund som utbildningen för barn och ungdom skall&lt;br&gt;vila på i vårt land, innebär bl.a. att elevens rätt till en allsidig och saklig&lt;br&gt;undervisning aldrig kan få stå tillbaka för föräldrarnas rätt att välja&lt;br&gt;undervisning för sina barn. Enskildas och organisationers rätt att grunda&lt;br&gt;och driva skolor förutsätter att undervisningen vid dessa skolor svarar mot&lt;br&gt;de minimikrav som ställts upp från det offentligas sida. Fristående skolor&lt;br&gt;skall, på samma sätt som offentliga skolor, bygga på demokratisk grund&lt;br&gt;och präglas av demokratiska värderingar, öppenhet, tolerans samt&lt;br&gt;saklighet och allsidighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Allmänna villkor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Gemensamma villkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 &amp;nbsp;Allmänna mål och värdegrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fristående skolor skall svara mot de allmänna&lt;br&gt;mål och den värdegrund som gäller för utbildningen i det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet. En fristående skola kan inom ramen för dessa krav ha&lt;br&gt;en konfessionell inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolekommitténs och utredarens förslag: Skollagen ändras, så att det&lt;br&gt;tidigare villkoret att skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grund-&lt;br&gt;skolans allmänna mål ersätts av villkoret att skolans utbildning även i&lt;br&gt;övrigt väsentligen svarar mot grundskolans/gymnasieskolans värdegrund&lt;br&gt;och allmänna mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De grundläggande värden som skall&lt;br&gt;prägla utbildningen inom det offentliga skolväsendet finns angivna i 1&lt;br&gt;kap. 2 § tredje stycket skollagen. De nya läroplanerna för det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet (Lpo 94 och Lpf 94) tydliggör denna värdegrund. Läro-&lt;br&gt;planerna anger att undervisningen skall bedrivas under demokratiska&lt;br&gt;arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.&lt;br&gt;Undervisningen skall utveckla elevernas förmåga att utöva inflytande och&lt;br&gt;ta ansvar. Varje elev skall successivt utöva ett allt större inflytande över&lt;br&gt;sin utbildning och det inre arbetet i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den värdegrund som kommer till uttryck i skollagen och läroplanerna&lt;br&gt;är så grundläggande för vårt samhälle att den också måste prägla&lt;br&gt;utbildningen vid en fristående skola, oavsett vilken inriktning skolan har.&lt;br&gt;Enligt vår mening bör i lagtexten hänvisning inte endast göras till den&lt;br&gt;offentliga skolans allmänna mål utan även till dess värdegrund. Samma&lt;br&gt;krav beträffande värdegrund och mål bör således gälla för fristående&lt;br&gt;skolor som för skolor med offentligrättslig huvudman. Eftersom värde-&lt;br&gt;grunden och de allmänna målen inte återfinns enbart i 1 kap. 2 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena skollagen, anser vi att den nuvarande hänvisningen till&lt;br&gt;dessa lagrum bör tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I läroplanerna anges att undervisningen i skolan skall vara icke-&lt;br&gt;konfessionell. Sverige har ingått flera internationella överenskommelser&lt;br&gt;som har betydelse på området. Sverige har bl.a. åtagit sig att respektera&lt;br&gt;föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning&lt;br&gt;som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska&lt;br&gt;övertygelse. Sedan den 1 januari 1995 gäller den europeiska konventionen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;friheterna som lag i Sverige. Enligt 2 kap. 23 § regeringsformen (RF) far&lt;br&gt;inte lag eller annan föreskrift meddelas i strid med Sveriges åtaganden på&lt;br&gt;grund av konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav på att undervisningen vid en fristående skola skall vara icke-&lt;br&gt;konfessionell torde inte vara förenligt med Sveriges internationella&lt;br&gt;åtaganden. Att en skola får ha en konfessionell inriktning innebär emeller-&lt;br&gt;tid inte att undervisningen i den egna konfessionen vid den fristående&lt;br&gt;skolan får ersätta den undervisning som ges inom det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet i ämnet religionskunskap. Undervisningen i ämnet religions-&lt;br&gt;kunskap syftar till att ge alla elever grundläggande kunskaper om reli-&lt;br&gt;gioner och livsåskådningar. Andra trosuppfattningar än den egna skall där-&lt;br&gt;vid behandlas sakligt och med respekt. Religionsundervisningen skall&lt;br&gt;främja en öppen diskussion kring tros- och livsåskådningsfrågor samt&lt;br&gt;bidra till att elever med olika traditioner och med olikartad kulturell&lt;br&gt;bakgrund kan förstå och respektera varandra och varandras värderingar.&lt;br&gt;Målen i kursplanerna i religionskunskap skall nås även vid en fristående&lt;br&gt;skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en fristående skola med konfessionell profil måste undervisningen i&lt;br&gt;religionskunskap, men även utbildningen i övrigt, bedrivas under&lt;br&gt;iakttagande av läroplanens krav på saklighet och allsidighet, öppenhet för&lt;br&gt;skilda uppfattningar, tolerans samt möjligheter till personliga ställnings-&lt;br&gt;taganden. Den omständigheten att en skola har en konfessionell profil,&lt;br&gt;eller för övrigt någon annan profil, får inte inkräkta på sakligheten och&lt;br&gt;allsidigheten i utbildningen. Oavsett profil skall en fristående skola i&lt;br&gt;realiteten vara öppen för skilda uppfattningar, hävda de grundläggande&lt;br&gt;värden som anges i skollagen och läroplanerna samt klart ta avstånd från&lt;br&gt;det som strider mot dessa värden. Undervisningen får med andra ord inte&lt;br&gt;i något ämne vara indoktrinerande eller tendensiös. Elevens rätt till en&lt;br&gt;saklig och allsidig undervisning av god kvalitet kan aldrig underordnas&lt;br&gt;föräldrarnas rätt att välja en undervisning som överensstämmer med&lt;br&gt;föräldrarnas religiösa eller filosofiska övertygelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge möjlighet till skolor med konfessionell inriktning föreslår&lt;br&gt;kommittén och den särskilda utredaren att utbildningen vid en fristående&lt;br&gt;skola väsentligen skall svara mot motsvarande skolforms värdegrund och&lt;br&gt;allmänna mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i motsats till kommittén och utredaren att en lösning&lt;br&gt;bör väljas som innebär att ordet väsentligen slopas i bestämmelsen och att&lt;br&gt;det i stället utttryckligen anges i skollagen att en fristående skola får ha&lt;br&gt;en konfessionell inriktning. Vad som nu sagts bör gälla samtliga typer av&lt;br&gt;fristående skolor som avses i 9 kap., utom internationella skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om en fristående skola kan förväntas präglas av&lt;br&gt;ett synsätt som står i överensstämmelse med de krav som ställs när det&lt;br&gt;gäller värdegrund är det viktigt att Skolverket tar hänsyn till alla uppgifter&lt;br&gt;som verket kan få och som kan ha betydelse för bedömningen. I vissa fall&lt;br&gt;kan det vara av betydelse för bedömningen att kontrollera om huvud-&lt;br&gt;mannen har anknytning till exempelvis någon rasistisk eller någon annan&lt;br&gt;antidemokratisk organisation. Eventuellt kan sådana uppgifter komma &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fram som leder till att skolan inte kan godkännas, trots att huvudmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förklarat att utbildningen vid skolan skall präglas av den värdegrund som Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;krävs, eller vid ett senare tillfälle att godkännandet skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att närmare låta utreda problematiken kring den&lt;br&gt;segregation som kan bli följden av att allt fler skolor bildas med inrikt-&lt;br&gt;ning mot en avgränsad grupp inom det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevinflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl skollagen som läroplanerna slår fast att eleverna har rätt till&lt;br&gt;inflytande och att skolans arbete skall bedrivas i aktivt samspel mellan&lt;br&gt;skolans personal och elever. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska&lt;br&gt;arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.&lt;br&gt;Den skall samtidigt utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.&lt;br&gt;Genom att ha inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan&lt;br&gt;och delta i planeringen och utvärderingen av den dagliga undervisningen&lt;br&gt;samt genom att välja kurser och ämnen, kan eleverna utveckla sin&lt;br&gt;förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Vi ser det - i likhet med&lt;br&gt;Barnombudsmannen (BO) - som viktigt att elevernas inflytande över sin&lt;br&gt;utbildning skall gälla, oavsett i vilken skolform de får sin utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att elevernas inflytande över sitt eget lärande är&lt;br&gt;fundamentalt. Elevinflytande ryms inom ramen för de grundläggande&lt;br&gt;värdena. Någon särskild reglering av elevinflytandet vid fristående skolor&lt;br&gt;föreslås därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byte av huvudman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett godkännande innebär att en viss huvudman får rätt att bedriva&lt;br&gt;undervisning omfattande vissa årskurser i en bestämd kommun. God-&lt;br&gt;kännandet baseras på en bedömning av huvudmannens uttalade avsikter,&lt;br&gt;förutsättningar och mål samt de eventuella erfarenheter Skolverket kan ha&lt;br&gt;av huvudmannen eller har inhämtat om denne. Huvudmannen ansvarar&lt;br&gt;sedan för att skolverksamheten bedrivs i enlighet med gällande be-&lt;br&gt;stämmelser. Ett godkännande kan inte utan vidare överlåtas på en annan&lt;br&gt;huvudman. I de fall det kan bli aktuellt att byta huvudman för en skola,&lt;br&gt;skall detta anmälas till Skolverket. Regeringen avser att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 En fristående skola skall vara öppen för alla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Principen att en fristående skola skall vara&lt;br&gt;öppen för alla tas in i skollagen. En skola skall dock inte vara&lt;br&gt;skyldig att ta emot en elev, om mottagandet medför betydande&lt;br&gt;organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för skolan. Regeringen&lt;br&gt;får meddela ytterligare föreskrifter om villkor för antagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolekommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren anser att nuvarande principer för intag-&lt;br&gt;ningsvillkor och urvalsgrunder väl tillgodoser krav på att skolan skall vara&lt;br&gt;öppen för alla och föreslår ingen förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvärdig utbildning på lika villkor (SOU 1995:109)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna instämmer i att en fristående skola skall vara öppen för&lt;br&gt;alla. Några instanser, bl.a. Handikappombudsmannen, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Östergötland, Statens Institut för Handikappfrågor i skolan (SIH), Social-&lt;br&gt;styrelsen och Statskontoret, avstyrker att en fristående skola under vissa&lt;br&gt;omständigheter inte skall vara skyldig att ta emot en elev. Handikapp-&lt;br&gt;ombudsmannen erinrar om att Sverige anslutit sig till Förenta Nationernas&lt;br&gt;standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning&lt;br&gt;delaktighet och jämlikhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående gymnasieskolor (SOU 1995:113)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstyrker i huvudsak utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående grundskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola får inte verka segregerande utan skall vara öppen för&lt;br&gt;alla. I en situation där en skola har fler sökande än tillgängligt antal&lt;br&gt;platser blir principerna för urval avgörande för om skolan skall anses vara&lt;br&gt;öppen för alla. Som en följd av öppenhetsprincipen får endast sådana&lt;br&gt;urvalsgrunder som inte sätter öppenheten ur spel tillämpas, exempelvis&lt;br&gt;anmälningsdatum, geografisk närhet och syskonförtur. Principen att en&lt;br&gt;fristående skola skall vara öppen för alla gäller redan i dag genom hänvis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen till att skolan väsentligen skall svara mot grundskolans allmänna Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;mål (jfr bl.a. prop. 1991/92:95 s. 12). Vi anser dock att principen om att&lt;br&gt;en fristående skola skall vara öppen för alla bör framgå av en uttrycklig&lt;br&gt;bestämmelse i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom i de fall då en skola inte har plats för alla som sökt dit finns&lt;br&gt;det situationer då det inte är rimligt att kräva att en skola skall vara&lt;br&gt;skyldig att ta emot en sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den kommunala grundskolan slår skollagen 4 kap. 6 §&lt;br&gt;fast, att kommunen får neka att ta emot ett barn vid en viss skola om det&lt;br&gt;skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter&lt;br&gt;uppstår för kommunen. Motsvarande bör gälla för fristående skolor. Vi&lt;br&gt;anser att en elev som behöver särskilt stöd i första hand skall fa detta vid&lt;br&gt;den skola som han eller hon vill gå i. Skolans uppgift är att anpassa sin&lt;br&gt;organisation och sin undervisning så att hänsyn tas till alla elevers behov&lt;br&gt;och förutsättningar. De elever som behöver särskilt stöd skall få det. Om&lt;br&gt;behovet av stöd är av sådan omfattning att det skulle medföra betydande&lt;br&gt;ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för den fristående skolan, bör&lt;br&gt;det i likhet med vad som gäller för grundskolan vara möjligt för den&lt;br&gt;fristående skolan att inte ta emot eleven. En bestämmelse om detta bör tas&lt;br&gt;in i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 en sammanhållen skola som skall ge alla barn och ungdomar likvärdig&lt;br&gt;utbildning, skall inte intagningsprov eller -test användas. I stället har en&lt;br&gt;skola en absolut skyldighet att anpassa sin verksamhet så att barn med&lt;br&gt;olika bakgrund och olika behov kan undervisas och utvecklas tillsammans.&lt;br&gt;I en sammanhållen skola blir integration en naturlig företeelse, som lägger&lt;br&gt;grunden för framtida förståelse, respekt och tolerans oavsett etnisk och&lt;br&gt;social bakgrund. Vi anser att intagningsprov av olika slag begränsar&lt;br&gt;öppenheten och därmed möjligheterna att välja skola. Ett sådant urvals-&lt;br&gt;förfarande kan inverka negativt på möjligheterna till en allsidig social&lt;br&gt;sammansättning. Om test och prov eller motsvarande system för gallring&lt;br&gt;av elever skulle accepteras vid intagning och urval till skolor för&lt;br&gt;skolpliktiga elever, skulle detta riskera att bidra till och förstärka en icke&lt;br&gt;önskvärd segregation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skola som skall ge alla barn och ungdomar en grundläggande&lt;br&gt;utbildning, måste erkänna varje elevs rätt att utvecklas och att utveckla sin&lt;br&gt;kunskap i olika former. En viktig uppgift för skolan är att främja och&lt;br&gt;stimulera elevernas allsidiga utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Friskolekommittén skall test och prov inte få förekomma vid&lt;br&gt;intagning till årskurserna 1-5 och därefter inte i de ämnen som utgör&lt;br&gt;själva kärnan i grundskolans utbildning. Flertalet remissinstanser delar den&lt;br&gt;uppfattningen. Test och prov bör endast få förekomma i undantagsfall och&lt;br&gt;då inte i de ämnen som utgör själva kärnan i grundskolans utbildning.&lt;br&gt;Skolverket utgår från att det inte skall ställas strängare krav på fristående&lt;br&gt;grundskolor än på kommunala och framhåller att inträdesprov i dans och&lt;br&gt;musik förekommer i årskurs 4 i vissa kommunala grundskolor. Regering-&lt;br&gt;en delar Skolverkets bedömning. Fryxellska Skolan och Fryxellska&lt;br&gt;Skolans Vänner framhåller att anlagstestning för musik- och dansklasser&lt;br&gt;sker inför årskurs 4. Vi anser det viktigt att den verksamhet med musik &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och dans som bl.a. förekommer vid Fryxellska skolan och i musikklasser-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na vid Adolf Fredriks skola får fortsätta som hittills. Det bör således i Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;vissa fall finnas möjligheter att ha särskilda antagningsvillkor. Regeringen&lt;br&gt;bör med stöd av ett bemyndigande i skollagen få meddela föreskrifter om&lt;br&gt;antagningsvillkor till fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående gymnasieskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande principer om antagningsvillkor och urvalsgrunder utgår från&lt;br&gt;vad som redovisats i propositionen 1992/93:230 Valfrihet i skolan, dvs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i princip tillämpas samma regler som för intagning till den kommunala&lt;br&gt;gymnasieskolan och som anges i gymnasieförordningen (1992:394).&lt;br&gt;Regeringen föreslår - i likhet med vad vi föreslagit när det gäller&lt;br&gt;fristående grundskolor - att principen om att en fristående gymnasieskola&lt;br&gt;skall vara öppen för alla slås fast i skollagen. I likhet med vad som&lt;br&gt;föreslås gälla för fristående grundskolor skall inte den fristående&lt;br&gt;gymnasieskolan vara skyldig att ta emot en elev, om mottagandet skulle&lt;br&gt;medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter&lt;br&gt;uppstår för skolan. Även när det gäller fristående gymnasieskolor bör&lt;br&gt;regeringen få möjlighet att meddela föreskrifter om antagningsvillkor.&lt;br&gt;Regeringen anser att i princip skall gymnasieförordningens intagnings-&lt;br&gt;och urvalsregler tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.3 Skolledare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen får meddela föreskrifter om led-&lt;br&gt;ningen av en fristående skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolekommitténs förslag: Vid en fristående grundskola skall det&lt;br&gt;finnas en person som företräder skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: För ledningen av verksamheten vid en fristående&lt;br&gt;gymnasieskola skall det finnas en rektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av de instanser som yttrat sig i frågan&lt;br&gt;tillstyrker förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Behovet av en identifierbar rektor eller&lt;br&gt;motsvarande har påtagligt ökat genom den ansvarsfördelning som de nya&lt;br&gt;läroplanerna förutsätter. Det yttersta ansvaret för och ledningen av det&lt;br&gt;pedagogiska arbetet förutsätter en person med rektorsfunktion. Rektor har&lt;br&gt;ett övergripande ansvar för att elevernas intresse tillvaratas när det gäller&lt;br&gt;val av kurser, behov av stöd i undervisningen, elevvård, information.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmiljö m.m. Detta ansvar för verksamheten och för eleverna har Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;också en fristående skola. Med hänsyn till att det även i en fristående&lt;br&gt;skola fattas vissa beslut som är ingripande för den enskilde eleven och att&lt;br&gt;en person skall kunna utpekas som ansvarig gentemot lärare, föräldrar och&lt;br&gt;elever, bör det finnas en person med ett formellt ledningsansvar. Denna&lt;br&gt;person bör genom utbildning eller erfarenhet ha förvärvat pedagogisk&lt;br&gt;insikt. Waldorfskolefederationen och Sveriges Fristående Waldorjskolors&lt;br&gt;Föräldraförening förordar att en fristående skola skall kunna företrädas&lt;br&gt;av ett begränsat antal personer. Vi anser inte att kravet på en ansvarig&lt;br&gt;skolledare behöver innebära något hinder för waldorfskolor att delegera&lt;br&gt;den dagliga pedagogiska ledningen till ett begränsat antal personer. Den&lt;br&gt;föreslagna regleringen bör lagtekniskt genomföras så att regeringen får ett&lt;br&gt;bemyndigande att meddela föreskrifter om ledningen av en fristående&lt;br&gt;skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.4 Skolhälsovård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fristående skolor skall vara skyldiga att&lt;br&gt;erbjuda skolhälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Några remissinstanser har tagit upp&lt;br&gt;frågan om skolhälsovård. Enligt 14 kap. 1 § skollagen skall skolhälsovård&lt;br&gt;anordnas för elever i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, special-&lt;br&gt;skolan och sameskolan. Motsvarande skyldighet för fristående skolor finns&lt;br&gt;inte, men flertalet fristående skolor tillhandahåller skolhälsovård. Skol-&lt;br&gt;hälsovården är ett led i en kontinuerlig hälsoövervakning, som påbörjas&lt;br&gt;i samband med mödra- och barnhälsovård och som sedan följs upp i form&lt;br&gt;av företagshälsovård och andra former av hälsokontroll. Hälsovården för&lt;br&gt;barn har avgörande betydelse för barns hälsa och utveckling. Skol-&lt;br&gt;hälsovården utgör inte bara den medicinska delen av skolans elevvård. I&lt;br&gt;skolhälsovården ryms även pedagogisk verksamhet i form av hälso-&lt;br&gt;undervisning i klassrumssituationer och i elevaktiviteter, att förebygga och&lt;br&gt;stoppa mobbning, i form av elevvårdskonferenser samt anpassning av&lt;br&gt;skolsituationen för elever med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med vissa remissinstanser, att fristående skolor&lt;br&gt;skall vara skyldiga att erbjuda skolhälsovård. Detta innebär inte att den&lt;br&gt;fristående skolan själv måste anordna skolhälsovård. Det kan naturligtvis&lt;br&gt;också ske i samarbete med kommunen. Skyldigheten bör gälla alla de&lt;br&gt;fristående skolor som avses i 9 kap. utom internationella skolor. Regering-&lt;br&gt;en föreslår därför att det införs en bestämmelse i 14 kap. skollagen om&lt;br&gt;skyldighet för fristående skolor att erbjuda skolhälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.5 Hemspråksundervisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen får meddela föreskrifter om&lt;br&gt;utbildningen vid fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt bestämmelser i förordningarna för&lt;br&gt;de skilda skolformerna inom det offentliga skolväsendet är skolhuvud-&lt;br&gt;mannen skyldig att erbjuda undervisning i hemspråk, om eleven har&lt;br&gt;grundläggande kunskaper i hemspråket samt om eleven behöver och öns-&lt;br&gt;kar få sådan undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev har rätt till undervisning i hemspråk under sammanlagt högst&lt;br&gt;sju läsår under sin skoltid, om undervisningen anordnas utanför timplane-&lt;br&gt;bunden tid. En elev kan dock välja ett alternativ inom timplanen för att&lt;br&gt;få studera hemspråk under längre tid än sju år. Begränsningen till sju år&lt;br&gt;gäller inte för vissa elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun är inte skyldig att anordna undervisning i hemspråk om det&lt;br&gt;inte finns lämpliga lärare. En kommun är heller inte skyldig att anordna&lt;br&gt;sådan undervisning om antalet elever är mindre än fem. Från dessa be-&lt;br&gt;stämmelser finns vissa undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att erbjuda hemspråksundervisning gäller för närvarande&lt;br&gt;inte för fristående skolor. Invandrarundervisningen i Botkyrka kommun&lt;br&gt;framhåller i sitt yttrande att valfrihet för invandrarelever inte existerar så&lt;br&gt;länge de fristående skolorna inte har denna skyldighet. Den nuvarande&lt;br&gt;ordningen har. enligt yttrandet, inneburit att fristående skolor kunnat dra&lt;br&gt;ekonomisk nytta av invandrartäta kommuners kommunbidrag. Fristående&lt;br&gt;skolor som inte erbjuder hemspråksundervisning står inte heller öppna för&lt;br&gt;alla och verkar därmed segregerande. Regeringen delar denna uppfattning.&lt;br&gt;Vi föreslår därför att skyldigheten att erbjuda hemspråksundervisning även&lt;br&gt;skall gälla fristående skolor, dock inte internationella skolor. En sådan&lt;br&gt;skyldighet innebär inte att den fristående skolan själv måste anordna&lt;br&gt;hemspråksundervisning. Sådan undervisning kan naturligtvis också ske i&lt;br&gt;samarbete med kommunen. Redan nu erbjuder drygt en fjärdedel av de&lt;br&gt;fristående grundskolorna hemspråksundervisning genom samverkansavtal&lt;br&gt;med kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen bör lagtekniskt genomföras så att regeringen&lt;br&gt;får ett bemyndigande att meddela föreskrifter om utbildningen vid&lt;br&gt;fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Fristående grundskolor m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den kommun där skolan skall vara belägen&lt;br&gt;skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökan om godkännande&lt;br&gt;och rätt till bidrag. För godkännande krävs att en fristående skola&lt;br&gt;skall omfatta minst 20 elever. Dock skall Skolverket ha möjlighet&lt;br&gt;att medge undantag från detta krav då det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolekommitténs förslag: Berörda kommuner skall beredas tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig över en ansökan om godkännande. En skola skall omfatta minst&lt;br&gt;tolv elever för att den skall kunna godkännas som fristående skola. Skol-&lt;br&gt;verket föreslås få möjlighet att göra undantag från denna regel, då det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet tillstyrker förslaget att&lt;br&gt;berörda kommuner skall beredas tillfälle att yttra sig över en ansökan om&lt;br&gt;godkännande. Däremot anser Skolverket att endast lägeskommunen skall&lt;br&gt;få yttra sig. Kammarrätterna i Stockholm och Sundsvall anser att begrep-&lt;br&gt;pet &amp;quot;berörda kommuner” måste preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser instämmer i förslaget att en fristående skola&lt;br&gt;skall omfatta minst tolv elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ärenden om godkännande av fristående&lt;br&gt;grundskolor skall som hittills prövas av Skolverket. Skolverkets praxis är&lt;br&gt;att låta den kommun där skolan är belägen (lägeskommunen) yttra sig&lt;br&gt;över ansökan. Härigenom får kommunen, om den inte redan har det,&lt;br&gt;kännedom om planerna på en ny skola i kommunen. Kommunen kan i sitt&lt;br&gt;yttrande redovisa den lokalt betingade kunskap som finns om huvud-&lt;br&gt;mannen och dennes förutsättningar att driva en skola och på så sätt ge&lt;br&gt;Skolverket ett bättre underlag vid prövningen. Redan av den anledningen&lt;br&gt;bör skyldigheten att höra kommunen uttryckligen föreskrivas. 1 det följan-&lt;br&gt;de kommer vi att föreslå att Skolverket i samband med prövningen av&lt;br&gt;godkännande skall fatta beslut även om en skolas rätt till bidrag. För att&lt;br&gt;Skolverket skall kunna ta ställning till detta måste yttrandet innehålla&lt;br&gt;kommunens bedömning i frågan. Detta är en handläggningsfråga som inte&lt;br&gt;bör regleras i lag utan genom föreskrifter av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslog att berörda kommuner skall få yttra sig. Som några&lt;br&gt;remissinstanser påpekat kan kretsen av obligatoriska remissinstanser bli&lt;br&gt;svår att avgöra. Därför bör skyldigheten begränsas till lägeskommunen.&lt;br&gt;I de fall det är uppenbart att en närliggande kommun har något att tillföra&lt;br&gt;ärendet, förutsätter vi att lägeskommunen inför sitt remissyttrande också&lt;br&gt;hör den närliggande kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägsta antal elever&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen förutsätter att en skola skall erbjuda en allsidig och ut-&lt;br&gt;vecklande miljö. En skola med ett fåtal elever innebär begränsningar av&lt;br&gt;möjligheterna till samarbete, social fostran och utveckling. En skolas stor-&lt;br&gt;lek har även betydelse för möjligheten att erbjuda eleverna språkval. En&lt;br&gt;skola med få elever ger knappast ett stabilt ekonomiskt underlag för en&lt;br&gt;verksamhet av mer varaktig karaktär. Vi föreslår, mot denna bakgrund, att&lt;br&gt;en skola för att kunna godkännas skall omfatta minst 20 elever samman-&lt;br&gt;lagt för de årskurser godkännandet avser. Detta bör inte bara gälla fri-&lt;br&gt;stående grundskolor utan även fristående särskolor och fristående skolor&lt;br&gt;som motsvarar specialskolan. Skolverket bör få möjlighet att medge&lt;br&gt;undantag från denna regel då det finns särskilda skäl, t.ex. för att i lägre&lt;br&gt;årskurser möjliggöra skolgång inom rimligt avstånd från elevernas hem&lt;br&gt;i glesbygd och för skolor av typen behandlingshem/terapiskola. Vidare&lt;br&gt;kan ett särskilt skäl vara att en nystartad skola behöver en viss tid för&lt;br&gt;uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Fristående gymnasieskolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att förklaras berättigad till offentligt stöd&lt;br&gt;skall utbildningen vid en fristående gymnasieskola ge kunskaper&lt;br&gt;och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan förmedlar på ett&lt;br&gt;nationellt eller specialutformat program. Regeringen får meddela&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om utbildningen vid fristående gymnasie-&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens forslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att lika&lt;br&gt;höga krav skall ställas på utbildningens innehåll och kvalitet för fristående&lt;br&gt;och offentliga skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Alla elever har rätt till en allsidig och&lt;br&gt;saklig undervisning av hög kvalitet. Detta gäller oavsett huvudman för&lt;br&gt;utbildningen. I avsnitt 4 redovisas nuvarande regler för att en fristående&lt;br&gt;gymnasieskola skall förklaras berättigad till offentligt stöd. Förutom de&lt;br&gt;villkor för rätt till offentligt stöd som berörts i avsnitt 6.1 anser regeringen&lt;br&gt;att följande bör gälla för de fristående gymnasieskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande villkor för att en utbildning vid en fristående gym-&lt;br&gt;nasieskola skall förklaras berättigad till offentligt stöd är som framgått att&lt;br&gt;utbildningen ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsent-&lt;br&gt;ligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan för-&lt;br&gt;medlar. I dag skall de fristående gymnasieskolorna, utöver vad som ovan&lt;br&gt;sagts om kunskaper och färdigheter, även svara mot gymnasieskolans&lt;br&gt;allmänna mål. Vidare krävs enligt förordningen (1993:884) om offentligt&lt;br&gt;stöd till fristående skolor att det finns en läroplan samt tim- och kurspla-&lt;br&gt;ner för undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Lpf 94 anges de övergripande målen och riktlinjerna för skolverksam-&lt;br&gt;heten. Dessa allmänna mål och riktlinjer bryts sedan ner till programmål&lt;br&gt;för de nationella programmen och till kursplanemål för enskilda ämnen&lt;br&gt;och kurser. Lpf 94 föreskriver att de mål och riktlinjer för utbildningen&lt;br&gt;som anges i skollagen, läroplaner och kursplaner skall konkretiseras i den&lt;br&gt;lokala planeringen. Den enskilda skolan skall i sin lokala planering visa&lt;br&gt;hur målen skall förverkligas och hur verksamheten skall utformas och&lt;br&gt;organiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda utredaren har föreslagit att samma krav som Lpf 94&lt;br&gt;föreskriver om den lokala planeringen skall ställas på fristående gym-&lt;br&gt;nasieskolor. Det betyder att utöver att redovisa de allmänna målen för&lt;br&gt;utbildningen måste också mål anges för utbildningens olika ämnen och&lt;br&gt;kurser. Tydligt utformade mål är en viktig förutsättning för att elever,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lärare, föräldrar och samhälle skall kunna utvärdera och bedöma utbild- Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;ningens kvalitet. Regeringen, liksom många remissinstanser, delar&lt;br&gt;utredarens uppfattning i denna del. Det bör ankomma på regeringen att&lt;br&gt;utfärda närmare bestämmelser om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skollagen skall utbildningen på nationella och specialutformade&lt;br&gt;program i den offentliga gymnasieskolan omfatta ämnen som i gym-&lt;br&gt;nasieförordningen betecknas som kärnämnen och karaktärsämnen samt&lt;br&gt;vidare lokalt tillägg/ämnesanknuten praktik, individuellt val och special-&lt;br&gt;arbete. För vissa program genomförs del av undervisningen i form av&lt;br&gt;arbetsplatsförlagd utbildning. För de nationella programmen anges en&lt;br&gt;minsta garanterad undervisningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utbildningar vid fristående gymnasieskola som skulle kunna&lt;br&gt;komma i fråga för offentligt stöd avsågs i propositionen (1992/93:230)&lt;br&gt;Valfrihet i skolan sådana utbildningar som till innehållet anses motsvara&lt;br&gt;gymnasieskolans utbildning på nationella eller specialutformade program.&lt;br&gt;Även om detta inte kommit till klart uttryck i 9 kap. 8 § skollagen har&lt;br&gt;Skolverket, vid yttrande om en skola skall förklaras berättigad till stöd,&lt;br&gt;krävt att de kärnämnen som enligt skollagen skall ingå i gymnasieskolans&lt;br&gt;nationella och specialutformade program finns i samma omfattning i den&lt;br&gt;fristående gymnasieskolans utbildningar. En viktig förutsättning för att&lt;br&gt;utbildningen vid en fristående gymnasieskola skall kunna jämställas med&lt;br&gt;den i den kommunala gymnasieskolan är dels att läroplanen och&lt;br&gt;kursplanerna är utformade på samma sätt, dels att kärnan av ämnen är&lt;br&gt;densamma. De fristående gymnasieskolorna är därtill skyldiga att delta i&lt;br&gt;riksomfattande prov. Dessa prov utgår från kursplanerna i den offentliga&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår nu att bestämmelserna i skollagen ändras så att det&lt;br&gt;klart framgår att förklaring om rätt till offentligt stöd skall ges endast för&lt;br&gt;utbildningar vid en fristående gymnasieskola som motsvarar gym-&lt;br&gt;nasieskolans utbildning på nationella eller specialutformade program.&lt;br&gt;Regeringen föreslår vidare att en ytterligare förutsättning skall vara att&lt;br&gt;utbildningen innehåller de kärnämnen som anges i gymnasieförordningen.&lt;br&gt;Det bör ankomma på regeringen att utfärda bestämmelser om detta.&lt;br&gt;Kravet på kärnämnen innebär att de mål som anges för de olika kärnäm-&lt;br&gt;nena skall uppfyllas även vid en fristående gymnasieskola. Med vårt&lt;br&gt;förslag kommer utbildning i fristående gymnasieskolor att också uppfylla&lt;br&gt;de i 1 kap. 2 § första stycket sista meningen skollagen fastställda kraven&lt;br&gt;på likvärdig utbildning varhelst den anordnas i landet. Vidare ges&lt;br&gt;förutsättningar för elevernas rätt till allsidig och saklig undervisning&lt;br&gt;genom att målen för kärnämnen skall uppnås. Vårt förslag innebär även&lt;br&gt;att en konfessionellt inriktad skola skall uppnå målen för kärnämnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i fristående gymnasieskolor skall, enligt nuvarande bestämmelse&lt;br&gt;i förordningen (1993:884) om offentligt stöd till fristående skolor, få&lt;br&gt;betyg eller intyg över utbildningen. I sin ansökan om rätt till bidrag redo-&lt;br&gt;visar skolan efter vilka principer eleverna avses få betyg eller intyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredarens förslag skall intyg som ersättning för betyg inte längre&lt;br&gt;kunna ges. Utredaren anser att det ligger ett värde i att tillämpa likvärdiga&lt;br&gt;principer för betygsättning i fristående och kommunala gymnasieskolor.&lt;br&gt;Betygen bör därför - för att vara jämförbara med dem i den offentliga&lt;br&gt;gymnasieskolan - vara mål- och kunskapsrelaterade. Flera remissinstanser&lt;br&gt;delar denna uppfattning medan Waldorfskolefederationen föreslår att nu-&lt;br&gt;varande regler bibehålls. Skolverket anser att förslaget att enbart sätta&lt;br&gt;betyg, medför att skolornas frihet begränsas genom att de i så fall tvingas&lt;br&gt;följa de fastställda betygskriterierna och därmed också de fastlagda&lt;br&gt;kursplanerna. Även ett väl utformat intyg skulle, enligt verkets mening,&lt;br&gt;fortsättningsvis kunna garantera att eleverna far sina prestationer doku-&lt;br&gt;menterade så att de kan jämföras med betyg från den offentliga gym-&lt;br&gt;nasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kunskaper som eleverna förvärvar i gymnasiet är bl.a. centrala för&lt;br&gt;studier på högskolenivå. Regeringen har i propositionen Tillträde till&lt;br&gt;högre utbildning m.m. (prop. 1995/96:184) föreslagit att urval till högre&lt;br&gt;utbildning till lägst en tredjedel skall ske efter betyg från gymnasieskolan.&lt;br&gt;Regeringen anser att betygsättningen i fristående gymnasieskolor bör följa&lt;br&gt;de regler som gäller för den offentliga gymnasieskolan. Detta innebär att&lt;br&gt;kraven för de olika betygen blir likvärdiga med dem som gäller i de&lt;br&gt;kommunala skolorna. Betygen behöver dock inte, som Skolverket antar,&lt;br&gt;bygga på samma kriterier som för de kommunala skolorna såvida det inte&lt;br&gt;är fråga om samma kurser. För övriga kurser skall skolan utforma egna&lt;br&gt;betygskriterier. Regeringen finner dock att ett undantag bör göras för&lt;br&gt;waldorfskolorna. Vid dessa skolor har sedan länge tillämpats ordningen&lt;br&gt;med intyg. Ett väl utformat intyg bör således även fortsättningsvis kunna&lt;br&gt;användas vid dessa skolor för dokumentation av elevernas prestationer.&lt;br&gt;Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att efter samråd med&lt;br&gt;Högskoleverket och Waldorfskolefederationen utforma principer för ett&lt;br&gt;sådant intyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att utfärda de närmare bestämmelserna&lt;br&gt;om betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Bidrag och avgifter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Fristående grundskolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I samband med att Skolverket beslutar att&lt;br&gt;godkänna en fristående skola, skall verket pröva om skolan skall&lt;br&gt;förklaras berättigad till bidrag. Förklaring skall inte lämnas om det&lt;br&gt;skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den&lt;br&gt;kommun där skolan är belägen. Om den fristående skolans verk-&lt;br&gt;samhet förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga&lt;br&gt;negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är&lt;br&gt;belägen, får Skolverket återkalla rätten till bidrag. Skolverkets&lt;br&gt;beslut om rätt till bidrag skall kunna överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd fristående grundskola som förklarats berättigad till&lt;br&gt;bidrag skall tilldelas bidrag av elevernas hemkommuner. Bidrag&lt;br&gt;skall ges enligt samma grunder som tillämpas för kommunens egna&lt;br&gt;grundskolor utifrån skolans åtagande och elevernas behov. Om en&lt;br&gt;elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, skall kommunen inte&lt;br&gt;vara skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande&lt;br&gt;organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen vid en fristående grundskola som får offentligt bidrag&lt;br&gt;skall vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Eleverna skall&lt;br&gt;utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skola som får kommunalt bidrag tar ut avgifter, skall Skol-&lt;br&gt;verket besluta att skolan inte skall ha rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolekommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens förslag, utom att lägeskommunen föreslås utbetala hela bidraget och&lt;br&gt;få interkommunal ersättning från övriga hemkommuner. Kommittén före-&lt;br&gt;slår vidare att bidraget skall lämnas inom ramen för en treårig elevprog-&lt;br&gt;nos, som bifogas ansökan till Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker att fristående&lt;br&gt;skolor skall tilldelas bidrag på samma grunder och enligt samma principer&lt;br&gt;som kommunens egna skolor. Flera instanser förordar en miniminivå för&lt;br&gt;bidraget. Konkurrensverket anser att förslaget skall kompletteras med&lt;br&gt;anvisningar om hur kommunens ersättning skall beräknas. Skolverket tar&lt;br&gt;inte ställning till en miniminivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarförbundet, TCO, Botkyrka, Falu, Lunds och Skara kommuner delar&lt;br&gt;kommitténs uppfattning att en skola inte skall förklaras ha rätt till bidrag,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om etableringen av en ny skola medför bestående kostnadsökningar som Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;far betydande negativa konsekvenser för andra elever i kommunen.&lt;br&gt;Friskolornas Riksförbund, Nacka kommun, RR V och Skolverket avstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm och Statskontoret anser att förslaget behöver&lt;br&gt;preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall saknar en möjlighet för hemkommunen att&lt;br&gt;påverka bidragsnivån. Österåkers kommun påtalar risken att en kommun&lt;br&gt;med låga kostnader kan få betala mer för friskoleelever i annan kommun&lt;br&gt;än för egna elever. Svenska Kommunförbundet föreslår att varje hem-&lt;br&gt;kommun skall lämna bidrag direkt till den fristående skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av remissinstanserna tillstyrker att utbildningen vid en&lt;br&gt;fristående skola som får offentligt stöd skall vara avgiftsfri för eleverna&lt;br&gt;under förutsättning av likvärdiga ekonomiska villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nuvarande bidragsordning har inneburit&lt;br&gt;en alltför schablonmässig resurstilldelning, utan hänsyn till elevernas olika&lt;br&gt;behov eller till omfattningen av skolornas åtagande. En ovillkorlig rätt till&lt;br&gt;bidrag för alla godkända skolor kan också i vissa fall få negativa följder&lt;br&gt;för andra elever i en kommun. Därför bör ett godkännande inte auto-&lt;br&gt;matiskt medföra rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag innebär att Skolverket i samband med godkännandet skall&lt;br&gt;pröva frågan om rätt till bidrag. Huvudregeln bör dock vara att en skola&lt;br&gt;som godkänts också skall förklaras ha rätt till bidrag. Om en kommun&lt;br&gt;hävdar att etableringen av den fristående skolan kommer att innebära&lt;br&gt;påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen, skall Skolverket&lt;br&gt;särskilt pröva frågan om rätt till bidrag. Skäl för att en skola skall kunna&lt;br&gt;förklaras inte ha rätt till bidrag skall vara, att etableringen av en ny&lt;br&gt;bidragsberättigad fristående skola medför påtagliga negativa följder för&lt;br&gt;skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. Det torde i första hand&lt;br&gt;vara frågan om påverkan på grundskoleverksamheten, men det kan hända&lt;br&gt;att också andra delar av skolväsendet påverkas, t.ex. särskolan. Valfriheten&lt;br&gt;för vissa elever får inte inskränka andra elevers frihet att välja att gå i en&lt;br&gt;skola nära hemmet. Med påtagliga negativa följder avses t.ex. om till-&lt;br&gt;komsten av en fristående skola medför att en landsorts- eller glesbygds-&lt;br&gt;kommun tvingas att lägga ned en redan befintlig skola och detta medför&lt;br&gt;att avståndet till närmaste skola avsevärt ökar för elever i någon del av&lt;br&gt;kommunen. Glesbygdsskolor har ett stort värde för den omgivande&lt;br&gt;bygden, dess livskraft och utvecklingsmöjligheter. Därför kan det inte&lt;br&gt;anses rimligt att ge bidragsrätt till en ny skola, om detta samtidigt medför&lt;br&gt;att en glesbygdsskola måste avvecklas. I små kommuner kan etableringen&lt;br&gt;av en fristående skola påverka kommunens skolorganisation och medföra&lt;br&gt;betydande kostnadsökningar, som är bestående. I en del fall kan inrättan-&lt;br&gt;det av en fristående skola leda till ökade kostnader för kommunen till&lt;br&gt;följd av att skolverksamhet bedrivs i mindre effektiv omfattning och med&lt;br&gt;lågt kapacitetsutnyttjande. Överkapacitet kan i vissa fall komma att bestå&lt;br&gt;på lång sikt. t.ex. i det fall en fristående skola bildas av en kommunal&lt;br&gt;skola som skall avvecklas. I sådana fall motverkas kommunens ansträng-&lt;br&gt;ningar att upprätthålla en kostnadseffektiv skolorganisation, vilket minskar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resurserna för övriga elever i kommunen. Regeringen anser att det skall&lt;br&gt;ankomma på lägeskommunen att påvisa att de negativa följderna har&lt;br&gt;bestående karaktär och är så påtagliga att bidrag inte bör ges. Det&lt;br&gt;ankommer på Skolverket att göra en helhetsbedömning av följderna för&lt;br&gt;skolväsendet i kommunen och att därvid inte endast se till de ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets beslut om rätt till bidrag skall kunna överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i det följande redovisa några argument som framförts&lt;br&gt;mot det föreslagna bidragssystemet och också bemöta dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Stockholms län och Konkur-&lt;br&gt;rensverket. menar att kommunen har dubbla roller, dels som finansiär,&lt;br&gt;dels som utövare av samma verksamhet. Det kan innebära en intressekon-&lt;br&gt;flikt, då kommunen som myndighet skall fördela pengar till fristående&lt;br&gt;skolor som i praktiken konkurrerar med den kommunala skolan om&lt;br&gt;eleverna. Enligt remissinstanserna kan man därför inte bortse från risken,&lt;br&gt;att kommunen gynnar egna skolor framför fristående skolor. Likaså finner&lt;br&gt;länsstyrelsen grunderna för bidragsgivningen osäkra, vilket är olämpligt&lt;br&gt;ur både rättssäkerhets- och konkurrenssynpunkt. Det blir med det före-&lt;br&gt;slagna systemet i praktiken omöjligt för en fristående skola att i förväg&lt;br&gt;räkna ut bidragets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser uttrycker en oro över att bidragets storlek kan&lt;br&gt;komma att avgöras av kommunalt godtycke och förespråkar därför en&lt;br&gt;miniminivå för bidraget. Regeringen anser att det är av största vikt att slå&lt;br&gt;vakt om varje elevs rätt till en likvärdig utbildning varhelst den anordnas.&lt;br&gt;För att elever i fristående skolor skall kunna få en likvärdig utbildning&lt;br&gt;med den som ges i kommunens egna skolor skall elevernas behov, oavsett&lt;br&gt;skola, bedömas på ett likvärdigt sätt. Ett schabloniserat bidrag skulle&lt;br&gt;innebära en betydande risk för att miniminivån uppfattas som såväl golv&lt;br&gt;som tak för bidragsgivningen. Regeringens förslag innebär en i lag&lt;br&gt;reglerad skyldighet för kommunerna att ge en fristående skola bidrag&lt;br&gt;enligt samma grunder som tillämpas för kommunernas egna skolor. Det&lt;br&gt;innebär att kommunerna skall beakta den fristående skolans samlade kost-&lt;br&gt;nader utifrån skolans åtaganden och elevernas behov. Således medför för-&lt;br&gt;slaget likvärdiga villkor och ger möjligheter att ta hänsyn till elevernas&lt;br&gt;varierande behov. Förslaget är också i överensstämmelse med den&lt;br&gt;decentraliserade målstyrningen, som gäller för skolväsendet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kommunala och fristående skolor skall behandlas likvärdigt&lt;br&gt;måste de enligt regeringens uppfattning också inordnas i samma resursför-&lt;br&gt;delningssystem. Vi förutsätter att kommunerna utvecklar tydliga regler för&lt;br&gt;sin resursfördelning som går att utvärdera. Många kommuner har i dag ett&lt;br&gt;resursfördelningssystem med grundbidrag och tilläggsbidrag. Grund-&lt;br&gt;bidraget är avsett att täcka de normala kostnaderna för skolverksamheten.&lt;br&gt;Tilläggsbidrag kan exempelvis utgå för elever med funktionshinder, elever&lt;br&gt;som behöver stödundervisning och för hemspråksundervisning. Vissa&lt;br&gt;kommuner har även resursfördelningsmodeller som omfattar ett bidrag&lt;br&gt;grundat på socioekonomiska förhållanden i respektive skolas upptagnings-&lt;br&gt;område. Vårt förslag innebär att de fristående skolorna inordnas i samma&lt;br&gt;resursfördelningssystem som de kommunala skolorna med t.ex. grund-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag för alla elever och tilläggsbidrag for elever med särskilda behov. Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;Regeringen förutsätter att kommunen beaktar att den fristående skolan har&lt;br&gt;vissa högre kostnader till följd av skillnaden i huvudmannaskap, t.ex. vad&lt;br&gt;gäller mervärdesskatt. En särskild ersättning utges därför till kommuner&lt;br&gt;och landsting i syfte att förhindra konkurrenssnedvridning inom de mer-&lt;br&gt;värdesskattefria områdena, exempelvis utbildning. Denna ersättning läm-&lt;br&gt;nas i samband med upphandling av tjänster från, eller bidragsgivning till,&lt;br&gt;näringsidkare som inte är skattskyldiga till moms och därför inte kan göra&lt;br&gt;avdrag för sina momskostnader. Den särskilda ersättningen uppgår till sex&lt;br&gt;procent av det bidrag/ersättning kommunen betalar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vårt förslag till bidragsmodell skapas möjligheter till öppna&lt;br&gt;diskussioner mellan kommunen och den fristående skolan. Modellen ger&lt;br&gt;förutsättningar för att alla elever får tillgång till likvärdiga resurser. Det&lt;br&gt;är också angeläget att redan från början försöka bygga in goda relationer.&lt;br&gt;Modellen uppmuntrar till samarbete, vilket kan komma hela skolverksam-&lt;br&gt;heten till godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den fristående skolan skall ha rimliga förutsättningar för sin&lt;br&gt;planering i ett längre perspektiv är det nödvändigt att skolan får insyn i&lt;br&gt;hur bidraget beräknas; det bör sålunda vara möjligt för den fristående&lt;br&gt;skolan att utifrån elevantalet göra en preliminär uppskattning av bidraget&lt;br&gt;för kommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolekommitténs förslag att lägeskommunen skall betala bidraget&lt;br&gt;utan möjlighet för hemkommunen att kunna påverka ersättningens storlek&lt;br&gt;kan ses som ett intrång i den kommunala självbestämmanderätten, vilket&lt;br&gt;också påpekats av en del remissinstanser. Regeringen anser därför att&lt;br&gt;nuvarande regler skall behållas, dvs. en godkänd fristående grundskola&lt;br&gt;skall tilldelas bidrag av elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner inte anledning att reglera de fristående skolornas&lt;br&gt;möjligheter att utöka sitt elevantal så som utredningen föreslår. Vi anser&lt;br&gt;att bidrag skall lämnas för skolans faktiska elevantal. Om förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för godkännandet kraftigt förändras, exempelvis att skolans&lt;br&gt;elevantal väsentligt kommer att överskrida det antal som i ansökan&lt;br&gt;angivits för fullt utbyggd verksamhet, kan det finnas anledning för Skol-&lt;br&gt;verket att återkalla rätten till bidrag. Lägeskommunen skall i sådant fall&lt;br&gt;kunna - under åberopande av att förändringen leder till påtagliga negativa&lt;br&gt;följder - hos Skolverket begära att rätten till bidrag återkallas. Skolverket&lt;br&gt;skall då endast pröva bidragsfrågan, inte godkännandet i sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun har ett övergripande ansvar för planering av skolväsendet&lt;br&gt;och att ta emot alla elever i kommunen samt att sörja för skolskjuts, men&lt;br&gt;en fristående skola har inte dessa skyldigheter. Eftersom kommunerna för&lt;br&gt;övrigt skall tilldela bidrag på samma grunder och enligt samma principer&lt;br&gt;som gäller för kommunernas egna skolor, skall bidrag utbetalas till de&lt;br&gt;fristående skolorna på sådant sätt att de kan driva sin verksamhet på&lt;br&gt;likvärdiga villkor med kommunernas skolor. En fristående skola far häri-&lt;br&gt;genom samma planeringsförutsättningar som kommunens skolor. De när-&lt;br&gt;mare regler som emellertid kan behövas om utbetalning m.m. avses bli&lt;br&gt;meddelade av regeringen som verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6.1.2 föreslås att en fristående skola inte skall vara skyldig att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta emot en elev, om mottagandet medför betydande organisatoriska eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska svårigheter för skolan. I konsekvens med detta förslag anser Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;vi att en kommun inte skall vara skyldig att lämna bidrag för särskilt stöd,&lt;br&gt;om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd och detta skulle&lt;br&gt;medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter upp-&lt;br&gt;står för skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag gäller att skolan skall&lt;br&gt;ha ansökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan&lt;br&gt;bidragsåret börjar. Eftersom vi, när det gäller det nya bidragssystemet,&lt;br&gt;inte föreslår några bestämmelser om bidragsår, måste bestämmelsen om&lt;br&gt;ansökningsdatum ändras. Kopplingen bör i stället göras till det kalenderår&lt;br&gt;då skolan startar. Det finns skolor som endast är godkända för under-&lt;br&gt;visning i vissa årskurser och som sedan ansöker om att bli godkända för&lt;br&gt;undervisning i ytterligare årskurser. Viss tveksamhet har rått om be-&lt;br&gt;stämmelsen om ansökningsdatum skall tillämpas i dessa fall. Bestämmel-&lt;br&gt;sen om ansökningstid har tillkommit för att underlätta kommunernas&lt;br&gt;planering. Om en skola avser att utöka sitt åtagande med undervisning i&lt;br&gt;fler årskurser än tidigare, kan en kommun behöva tid för att anpassa sitt&lt;br&gt;skolväsende till den nya situationen. Därför föreslår vi att bestämmelsen&lt;br&gt;om ansökningsdatum även skall gälla i sådana situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 8 a § skollagen finns bestämmelser om mottagande i en&lt;br&gt;kommuns grundskola av en elev från en annan kommun, för vars&lt;br&gt;utbildning kommunen inte är skyldig att sörja. I sådana fall har en kom-&lt;br&gt;mun rätt att få ersättning för elevens utbildning från elevens hemkommun.&lt;br&gt;Om inte de berörda kommunerna kommer överens om annat, skall&lt;br&gt;ersättningen motsvara den genomsnittliga kostnaden per elev i hem-&lt;br&gt;kommunens grundskola det pågående kalenderåret på den årskurs som&lt;br&gt;eleven tillhör. Hemkommunen får dock göra ett avdrag som uppgår till&lt;br&gt;högst 25 procent från den framräknade genomsnittskostnaden. Ersätt-&lt;br&gt;ningen när man inte kommer överens har således varit densamma som för&lt;br&gt;elever i fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av ändringarna av bidrag till fristående grundskolor&lt;br&gt;bör ersättningen som avser mottagande av elever i andra hand också&lt;br&gt;ändras så att den även fortsättningsvis överensstämmer med bidrags-&lt;br&gt;reglerna för fristående grundskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag, att en fristående skola skall få likvärdiga bidrag med&lt;br&gt;kommunens egna grundskolor, medför att en fristående skola som får&lt;br&gt;offentligt bidrag inte bör ha rätt att ta ut någon elevavgift utöver vad som&lt;br&gt;accepteras i den offentliga skolan. Om en fristående skola som uppbär&lt;br&gt;bidrag på samma grunder som kommunens skolor därutöver skulle ha rätt&lt;br&gt;att ta ut avgifter, skulle detta innebära att de olika skolorna inte får arbeta&lt;br&gt;på likvärdiga villkor. Vi föreslår att‘Utbildningen i en fristående skola,&lt;br&gt;som tilldelas offentligt bidrag, skall vara avgiftsfri för eleverna och att de&lt;br&gt;utan kostnad skall ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten bör - &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i likhet med vad som gäller för kommunala skolor - endast få förekomma&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;Skolverket framhåller att ca 40 skolor för närvarande tar ut elevavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt verkets mening är det befogat att ha en övergångsperiod, som gör&lt;br&gt;det möjligt för berörda skolor att successivt anpassa sig till de nya&lt;br&gt;villkoren. Vi delar Skolverkets syn i denna fråga. Dessa skolor bör därför&lt;br&gt;få en övergångsperiod på ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som får kommunalt bidrag tar ut avgifter utöver&lt;br&gt;vad som accepteras i den offentliga grundskolan, skall Skolverket besluta&lt;br&gt;att skolan inte skall ha rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadskonsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att kommunerna inte kommer att få förändrade&lt;br&gt;kostnader med anledning av föreliggande förslag, vilket innebär att&lt;br&gt;reglering i enlighet med finansieringsprincipen inte skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Fristående gymnasieskolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Rätt till bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skolverket skall besluta om en fristående&lt;br&gt;gymnasieskola skall förklaras berättigad till bidrag. I konsekvens&lt;br&gt;med detta är det också Skolverket som skall besluta om återkallande&lt;br&gt;av förklaringar om rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om att en fristående gymnasieskola för viss utbildning&lt;br&gt;skall förklaras berättigad till bidrag skall lämnas direkt till Skol-&lt;br&gt;verket, som begär in kommunernas yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets beslut om förklaring om rätt till bidrag respektive&lt;br&gt;återkallande av sådan förklaring skall kunna överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets beslut om att förklara en fristående skola berättigad till&lt;br&gt;bidrag bör innebära att studiestöd kommer att kunna lämnas till&lt;br&gt;eleverna vid en sådan skola. Regeringen föreslås få ett bemyn-&lt;br&gt;digande att meddela föreskrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag utom vad&lt;br&gt;gäller inhämtande av yttranden från berörda kommuner och om att&lt;br&gt;beslutet skall avse ett visst antal elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av instanserna tillstyrker att Skolverket&lt;br&gt;skall besluta om rätt till bidrag. Förslaget att beslutet om bidrag skall avse&lt;br&gt;ett visst antal elever avstyrks med undantag för kommunerna, som till-&lt;br&gt;styrker. Flertalet kommuner är positiva till kommunernas yttranderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Beslutsprocessen om rätt till offentligt&lt;br&gt;stöd för en fristående gymnasieskola bör förenklas. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att ansökan skall lämnas direkt till Skolverket som också skall fatta&lt;br&gt;beslut om bidrag. I enlighet med rådande förvaltningspolitiska inriktning&lt;br&gt;bör denna typ av ärenden beslutas av myndighet, samtidigt som regering-&lt;br&gt;en bör avlastas denna typ av löpande ärenden. Vi anser det viktigt att&lt;br&gt;såväl lägeskommunen som närliggande kommuner också i fortsättningen&lt;br&gt;får tillfälle att yttra sig över ansökningen. Vi menar dock, till skillnad från&lt;br&gt;utredaren och i likhet med många remissinstanser, att detta inte skall vila&lt;br&gt;på lägeskommunen. I stället skall det ankomma på Skolverket att inhämta&lt;br&gt;yttranden från respektive kommun. Det överensstämmmer också med&lt;br&gt;synpunkter som framförts av flera kommuner. Genom att Skolverket&lt;br&gt;samtidigt inhämtar yttranden från alla berörda kommuner kan också tiden&lt;br&gt;för beredningen kortas. Varje kommun får på så sätt också längre&lt;br&gt;beredningstid, en betydelsefull faktor som understrukits av Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet. Det bör ankomma på regeringen att meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skollagen skall förklaring om rätt till offentligt stöd inte lämnas&lt;br&gt;för utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för gymna-&lt;br&gt;sieskolan inom det offentliga skolväsendet i regionen, även om utbild-&lt;br&gt;ningen kvalitativt uppfyller villkoren. Av kommunernas yttranden bör&lt;br&gt;därför framgå dels värdet av den fristående gymnasieskolans planerade&lt;br&gt;utbildning i förhållande till befintliga gymnasieutbildningar i kommunen,&lt;br&gt;dels bestående effekter som utbildningen bedöms få på den kommunala&lt;br&gt;gymnasieskolan. Den regionala bedömningen som nu görs av länsstyrelsen&lt;br&gt;upphör enligt förslaget. Skolverket skall i stället i sin prövning tillämpa&lt;br&gt;ett helhetsperspektiv på gymnasieutbildningen i lägeskommunen och i när-&lt;br&gt;liggande kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan är en mer komplex skolform än grundskolan. Det&lt;br&gt;fordras ett stort elevunderlag för att upprätthålla en gymnasieskola med&lt;br&gt;ett brett utbud av program och grenar förenade med en hög kvalitet i&lt;br&gt;utbildningen. Långt ifrån alla kommuner har därför en egen gymnasie-&lt;br&gt;skola. utan gymnasieutbildning sker inom ramen för samverkansavtal med&lt;br&gt;andra kommuner. Det är därför nödvändigt att bedömningen även i fort-&lt;br&gt;sättningen görs i ett vidare perspektiv än den enskilda kommunens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevplatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från utredaren anser vi det däremot inte nödvändigt att&lt;br&gt;beslutet avser ett visst antal elevplatser. Det bör räcka att i ansökan anges&lt;br&gt;det beräknade elevantalet vid fullt utbyggd organisation. Det bör vara&lt;br&gt;naturligt att en eventuellt större utökning av elevantalet sker i samråd med&lt;br&gt;lägeskommunen. Det är vidare inte ovanligt att intagning till den fri-&lt;br&gt;stående gymnasieskolan sker samordnat med lägeskommunens intagnings-&lt;br&gt;nämnd. Om förutsättningarna för godkännandet kraftigt förändras, kan det&lt;br&gt;vara anledning för Skolverket att återkalla rätten till bidrag som framgått&lt;br&gt;i avsnitt 7.1. En bestämmelse om detta tas in i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande av beslut och rätt att överklaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående gymnasieskola inte längre uppfyller kraven för att få&lt;br&gt;bidrag och bristerna inte avhjälps eller skolan trots påpekande inte iakttar&lt;br&gt;sina skyldigheter att delta i uppföljning och utvärdering kan regeringen -&lt;br&gt;enligt nu gällande ordning - besluta att återkalla förklaringen om rätt till&lt;br&gt;bidrag. I konsekvens med att Skolverket föreslås besluta om att förklara&lt;br&gt;en fristående gymnasieskola berättigad till bidrag bör Skolverket också&lt;br&gt;besluta om återkallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att förklara en fristående gymnasieskola berättigad till bidrag&lt;br&gt;eller beslut om återkallande av rätt till sådant bidrag skall kunna över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om följder för skolväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att Skolverket skall besluta om rätt till bidrag innebär en ny&lt;br&gt;uppgift för verket, som i dag i sitt yttrande endast bedömer om utbild-&lt;br&gt;ningen kan anses motsvara den i den kommunala gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det viktigt att klarare regler om villkoren ges när nu&lt;br&gt;den samlade bedömningen av såväl nya utbildningars kvalitet som effekter&lt;br&gt;på den offentliga gymnasieskolan föreslås bli överförda till Skolverket. De&lt;br&gt;förslag som lämnats i det föregående om kärnämnen skall ses mot bl.a.&lt;br&gt;den bakgrunden. I sammanhanget är det också nödvändigt att något beröra&lt;br&gt;vad som bör ingå i bedömningen påtagligt negativ inverkan på den kom-&lt;br&gt;munala gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att väga in såväl kvantitativa som kvalitativa&lt;br&gt;aspekter i bedömningen av om rätt till stöd skall ges för en fristående&lt;br&gt;gymnasieskola. Alla elevers rätt till valfrihet och till likvärdig utbildning&lt;br&gt;av hög kvalitet bör vara utgångspunkten vid bedömningen. Av intresse är&lt;br&gt;att se om etablering av den fristående gymnasieskolan medför att&lt;br&gt;kommunens eller en samverkande kommuns möjligheter att erbjuda t.ex.&lt;br&gt;alla inriktningar av ett nationellt program kraftigt begränsas eller om&lt;br&gt;nämnda etablering helt rycker undan förutsättningen för den kommunala&lt;br&gt;gymnasieskolan att fortsätta att erbjuda aktuellt program. Dock bör sam-&lt;br&gt;verkan mellan den fristående och den kommunala gymnasieskolan kunna&lt;br&gt;motverka att elevernas valmöjlighet i vissa enstaka ämnen begränsas.&lt;br&gt;Vidare bör en bedömning göras av de kvalitativa följderna av en&lt;br&gt;etablering. t.ex. om den fristående gymnasieskolan tillför något till det&lt;br&gt;samlade utbildningsutbudet, t.ex. om den har ett utbildningsinnehåll som&lt;br&gt;inte finns i den kommunala gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt är det viktigt att bedöma vilka ekonomiska konsekvenser&lt;br&gt;en nyetablering av en fristående gymnasieskola får på skolväsendet.&lt;br&gt;Omfattningen av negativa ekonomiska effekter är olika på kort respektive&lt;br&gt;lång sikt. Kommunens storlek och storleken på kommunens gymnasie-&lt;br&gt;organisation har också betydelse i sammanhanget. Bedömningen om en&lt;br&gt;ny fristående gymnasieskola beräknas ge påtagliga negativa följder skall&lt;br&gt;avse förhållandet på lång sikt. Regeringen anser att det skall ankomma på&lt;br&gt;lägeskommunen eller närliggande kommuner att påvisa att de negativa&lt;br&gt;följderna är så påtagliga att bidrag inte skall ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om enbart statlig tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om att en fristående skola enbart skall ställas under statlig&lt;br&gt;tillsyn skall lämnas in till Skolverket. Skolverkets beslut om enbart rätt&lt;br&gt;till statlig tillsyn respektive återkallande av sådant beslut skall inte kunna&lt;br&gt;överklagas. Regeringen avser, i likhet med vad som tidigare gällt, att&lt;br&gt;meddela bestämmelser om detta i förordningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3, 4 och 7 kap. studiestödslagen (1973:349) framgår att studiehjälp,&lt;br&gt;studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd utgår till studerande vid de&lt;br&gt;läroanstalter och utbildningar som regeringen bestämmer. Sådana läro-&lt;br&gt;anstalter och utbildningar upptas i bilagan till studiestödsförordningen&lt;br&gt;(1973:418). Den nuvarande regleringen innebär att elever vid en fristående&lt;br&gt;skola automatiskt blir berättigade till studiestöd när regeringen förklarar&lt;br&gt;skolan berättigad till bidrag eller ställer den under statlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vårt förslag skall Skolverket besluta om en fristående gym-&lt;br&gt;nasieskola skall förklaras berättigad till bidrag eller ställas under statlig&lt;br&gt;tillsyn. Som en konsekvens av detta bör Skolverkets beslut då samtidigt&lt;br&gt;innebära att studiestöd kan lämnas till eleverna i utbildning vid en sådan&lt;br&gt;fristående gymnasieskola. Bestämmelserna i studiestödslagen om vem som&lt;br&gt;bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få&lt;br&gt;studiehjälp bör därför ändras. Regeringen föreslår således att 3 kap. 1 §,&lt;br&gt;4 kap. 1 § och 7 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349) ändras så att&lt;br&gt;studiehjälp, studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd utgår till studerande&lt;br&gt;vid de läroanstalter och utbildningar som bestäms av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Bidragsgivning och utbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande regler i 9 kap. 9 § skollagen med&lt;br&gt;närmare bestämmelser om beräkning av bidrag och utbetalning&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren föreslår att bidragsnivån i första hand skall&lt;br&gt;fastställas i överenskommelse mellan kommunen och den fristående&lt;br&gt;gymnasieskolan. Lägeskommunen föreslås svara för överläggningarna och&lt;br&gt;därvid fastställa bidragsnivån för samtliga bidragsberättigade elever i sko-&lt;br&gt;lan. Om lägeskommunen och den fristående gymnasieskolan inte kommer&lt;br&gt;överens om annat skall bidraget beräknas med utgångspunkt i skolans&lt;br&gt;faktiska kostnader, baserat på skolans åtaganden och elevernas behov.&lt;br&gt;Beräkningen skall ske på samma grunder och enligt samma principer som&lt;br&gt;kommunen tillämpar i fråga om kostnader för elever som går i ett&lt;br&gt;motsvarande program i en kommunal skola. När det gäller utbildningar&lt;br&gt;motsvarande Naturbruks- och Omvårdnadsprogrammet föreslås att skolan&lt;br&gt;och lägeskommunen skall samråda med landstinget innan bidragsnivån&lt;br&gt;fastställs. Nuvarande regler för utbetalning skall gälla oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser är positiva till grundprincipen&lt;br&gt;om likvärdiga ekonomiska villkor. Förslaget att bidragsnivån i första hand&lt;br&gt;bör fastställas genom överläggningar mellan fristående skola och kommun&lt;br&gt;förordas av huvuddelen av kommunerna, men de motsätter sig att ersätta&lt;br&gt;skolans faktiska kostnader om överenskommelse inte nås. Flertalet&lt;br&gt;kommuner är kritiska mot att lägeskommunen skall fastställa en bidrags-&lt;br&gt;nivå som är normerande för övriga hemkommuner. Man anser att&lt;br&gt;överläggningarna skall ske mellan skolan och respektive elevs hem-&lt;br&gt;kommun. Svenska Kommunförbundet menar att en ordning där läges-&lt;br&gt;kommunen kommer överens med skolan om ett belopp som skall gälla&lt;br&gt;även andra elevers hemkommuner, innebär ett intrång i varje kommuns&lt;br&gt;självbestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal instanser förespråkar någon form av minimibelopp som&lt;br&gt;fastställs av regeringen, i den händelse att skolan och kommunen inte&lt;br&gt;kommer överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen - som har förståelse för&lt;br&gt;remissinstansernas invändningar - föreslår ingen förändring av nuvarande&lt;br&gt;regler. Detta innebär att den fristående gymnasieskolan och elevernas&lt;br&gt;respektive hemkommuner i första hand skall komma överens om nivån för&lt;br&gt;bidraget till skolan. Om de inte kommer överens skall hemkommunen er-&lt;br&gt;lägga det belopp som regeringen föreskrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill dock understryka vikten av att överläggningar sker, så&lt;br&gt;att elevernas behov och utbildningens krav kan tillgodoses. Det är rimligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att överläggningarna sker på grundval av den fristående gymnasieskolans&lt;br&gt;beräknade kostnader för utbildningen jämfört med kommunens kostnader&lt;br&gt;för motsvarande utbildning i den kommunala gymnasieskolan eller den&lt;br&gt;utbildning som kommit till stånd genom samverkansavtal (interkommunal&lt;br&gt;ersättning). Rätten till ersättning från elevernas hemkommuner är i första&lt;br&gt;hand avsedd för kostnader för utbildningen. Regeringen förutsätter att&lt;br&gt;kommunen beaktar att den fristående skolan har vissa högre kostnader till&lt;br&gt;följd av skillnaden i huvudmannaskap, t.ex. vad gäller mervärdesskatt. En&lt;br&gt;särskild ersättning utges därför till kommuner och landsting i syfte att&lt;br&gt;förhindra konkurrenssnedvridning inom de mervärdesskattefria områdena,&lt;br&gt;exempelvis utbildning. Denna ersättning lämnas i samband med upp-&lt;br&gt;handling av tjänster från, eller bidragsgivning till, näringsidkare som inte&lt;br&gt;är skattskyldiga till moms och därför inte kan göra avdrag för sina&lt;br&gt;momskostnader. Den särskilda ersättningen uppgår till sex procent av det&lt;br&gt;bidrag/ersättning kommunen betalar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår, i likhet med vad som föreslagits avseende&lt;br&gt;fristående grundskolor, att reglerna i 9 kap. 9 § skollagen för beräkning&lt;br&gt;och utbetalning av bidrag slopas. De närmare regler om utbetalning av&lt;br&gt;bidrag m.m. som behövs avses bli meddelade av regeringen som&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter. Det kan dock nämnas att detta inte avses inne-&lt;br&gt;bära någon ändring i sak av nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Statlig tillsyn och kommunal insyn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den kommun där den fristående skolan är&lt;br&gt;belägen skall ha rätt till insyn i verksamheten hos en fristående&lt;br&gt;skola som far offentligt stöd. Detta gäller dock inte en internationell&lt;br&gt;skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som får offentligt stöd skall vara skyldiga att&lt;br&gt;delta i den kommunala uppföljningen och utvärderingen av skolan&lt;br&gt;i den utsträckning som lägeskommunen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolekommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag utom när&lt;br&gt;det gäller kommunal uppföljning och utvärdering. Enligt utredaren bör en&lt;br&gt;fristående gymnasieskola delta i den kommunala uppföljningen och utvär-&lt;br&gt;deringen i den utsträckning som kommunen och den fristående gymnasie-&lt;br&gt;skolan kommer överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvärdig utbildning på lika villkor (SOU 1995:109)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet delar uppfattningen att insyn är nödvändig för&lt;br&gt;en bedömning av den fristående skolans resursbehov. Majoriteten av&lt;br&gt;kommunerna tillstyrker att kommunen skall ha rätt till insyn och att&lt;br&gt;skolorna skall vara skyldiga att delta i kommunal uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering. Flera remissinstanser t.ex. Länsstyrelsen i Stockholms län,&lt;br&gt;Friskolornas Riksförbund och SAF avstyrker förslaget om insyn av&lt;br&gt;konkurrensskäl. Av samma skäl avstyrks förslaget om uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av t.ex. Konkurrensverket och Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående gymnasieskolor (SOU 1995:113)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stort sett samtliga remissinstanser tillstyrker att Skolverket skall ha&lt;br&gt;fortsatt ansvar för tillsyn samt nationell uppföljning och utvärdering.&lt;br&gt;Delade meningar råder däremot om förslaget att lägeskommunen skall ha&lt;br&gt;rätt till insyn. Nacka kommun, Länsstyrelserna i Stockholms och Öster-&lt;br&gt;götlands län, Friskolornas Riksförbund, Waldorfskolefederationen m.fl.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsätter sig förslaget om lägeskommunens rätt till insyn. Andra t.ex. Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;Örebro kommun framhåller det riktiga i att så sker men att det naturligtvis&lt;br&gt;inte får betyda att lägeskommunens insyn syftar till att begränsa skolans&lt;br&gt;möjligheter att genomfora sin undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Fristående skolor står under tillsyn av&lt;br&gt;Skolverket och skall delta i den nationella uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;som Skolverket bedriver. Skolverket skall utöva tillsyn över hur skolorna&lt;br&gt;uppfyller skollagens och läroplanens krav. Utbildningens resultat i alla&lt;br&gt;dess delar bör stå i fokus för tillsynen. Stor vikt bör även fastas vid&lt;br&gt;kraven på lärares kompetens. Elevernas rätt till utbildning av god kvalitet&lt;br&gt;kräver att tillsynen som hittills dels inriktas mot förutsättningarna för en&lt;br&gt;likvärdig utbildning, dels inriktas mot hur skolan uppnår målen för&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Skolverket utövar tillsyn vid en fristående skola redovisas resultatet&lt;br&gt;av tillsynen i en rapport. Samtidigt som rapporten fastställs fattar&lt;br&gt;Skolverket ett beslut, av vilket det antingen framgår att skolan i fråga&lt;br&gt;alltjämt uppfyller villkoren för godkännande eller att skolan i visst/vissa&lt;br&gt;avseende(n) inte uppfyller villkoren. I det senare fallet får skolan åter-&lt;br&gt;komma till Skolverket med skriftligt besked om vilka åtgärder skolan&lt;br&gt;avser att vidta för att avhjälpa de påtalade bristerna. Om skolan inte rättar&lt;br&gt;till bristerna återkallas godkännandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets tillsyn över fristående skolor syftar till att garantera&lt;br&gt;föräldrar och elever, som väljer en fristående skola, att skolans utbildning&lt;br&gt;motsvarar de kvalitetskrav som respektive läroplan förutsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att antalet fristående skolor ökar och att det nu föreslås att&lt;br&gt;kraven för godkännande skärps, blir det också naturligt att Skolverket i&lt;br&gt;sin tillsyn, i större utsträckning än hittills, kommer att få anledning att&lt;br&gt;återkalla beslut om godkännande. För att kunna garantera att eleverna får&lt;br&gt;en likvärdig utbildning som svarar mot statens krav bör Skolverket i sin&lt;br&gt;tillsyn särskilt ge akt på om skolan bedriver sin verksamhet i enlighet&lt;br&gt;med skollagens och läroplanernas värdegrund och allmänna mål. Skol-&lt;br&gt;verket bör i sin bedömning kunna använda sig av samtliga tillgängliga&lt;br&gt;uppgifter för att avgöra om undervisningen i den fristående skolan&lt;br&gt;överensstämmer med den värdegrund som skall förmedlas i det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet. Om Skolverket i sin tillsyn finner att undervisningen i den&lt;br&gt;fristående skolan inte lever upp till dessa krav, skall beslutet om&lt;br&gt;godkännande återkallas. Skolverket bör också i sin tillsyn särskilt noga ge&lt;br&gt;akt på huruvida skolan är öppen för alla. Om Skolverket finner att skolan&lt;br&gt;tillämpar urvalsmetoder som inte är förenliga med principen om öppenhet&lt;br&gt;skall detta föranleda att godkännande återkallas. Likaså kan givetvis&lt;br&gt;bristande lärarkompetens leda till att skolans godkännande respektive rätt&lt;br&gt;till bidrag återkallas. Tillsynen bör utövas i form av både föranmälda och&lt;br&gt;oanmälda besök på de fristående skolorna. Ett sådant förfarande kan vara&lt;br&gt;ett effektivt sätt att kontrollera att skolan verkligen lever upp till de&lt;br&gt;statliga kraven. Genom att tillsynen vilar på en instans, Skolverket, kan&lt;br&gt;kraven på rättssäkerhet uppfyllas, så att tillsynen sker på ett enhetligt sätt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att enhetliga bedömningsgrunder tillämpas över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser det som väsentligt att den kommun där skolan är&lt;br&gt;belägen har insyn i verksamheten. Denna insyn är en förutsättning för att&lt;br&gt;kommunen skall kunna göra en rättvis bedömning av skolans bidrags-&lt;br&gt;behov grundat på skolans åtaganden och elevernas behov. Den kommu-&lt;br&gt;nala insynen innebär också en garanti för att offentliga medel för&lt;br&gt;utbildning används för avsedda ändamål. Genom att kommunen har insyn&lt;br&gt;i den fristående skolan kan förståelsen för den fristående skolans särart&lt;br&gt;och förutsättningar fördjupas samtidigt som förutsättningarna bör öka för&lt;br&gt;en dialog kring möjligheterna till en för båda parter meningsfull sam-&lt;br&gt;verkan. Sådan samverkan bör t.ex. vara möjlig vad gäller speciella lokaler,&lt;br&gt;idrottsanläggningar, hemspråksundervisning, skolhälsovård, viss admini-&lt;br&gt;stration etc. Ett samarbete mellan kommunala och fristående skolor kan&lt;br&gt;också stimulera den pedagogiska utvecklingen genom fortbildnings-&lt;br&gt;samarbete med utbyte av pedagogiska erfarenheter och idéer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att den kommun där en fristående skola är belägen&lt;br&gt;skall ha rätt till insyn i den fristående skolans verksamhet. Om en&lt;br&gt;kommun i samband med sin insyn finner anledning att ifågasätta om den&lt;br&gt;fristående skolan lever upp till kraven för sitt godkännande, får kommu-&lt;br&gt;nen hänskjuta frågan till Skolverket som prövar om tillsyn skall genom-&lt;br&gt;föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att fristående skolor som får offentligt stöd, skall vara&lt;br&gt;skyldiga att delta i den kommunala uppföljningen och utvärderingen av&lt;br&gt;skolan i den utsträckning som lägeskommunen finner erforderlig.&lt;br&gt;Kommunen förutsätts därvid ta speciell hänsyn till den fristående skolans&lt;br&gt;pedagogiska särart. Härigenom kan alla skolor i en kommun jämföras,&lt;br&gt;vilket är en förutsättning för en verklig valfrihet. Kommunal uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering av fristående skolor skall ses som ett stöd för elevernas&lt;br&gt;rätt till en likvärdig utbildning. De fristående skolornas skyldighet att&lt;br&gt;delta i kommunal uppföljning och utvärdering syftar inte till att likrikta&lt;br&gt;skolorna utan till att göra alternativen tydliga och till att underlätta valet&lt;br&gt;mellan dessa alternativ för elever och vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Tystnadsplikt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ingen som är eller har varit verksam vid en&lt;br&gt;fristående skola som avses i 9 kap. skollagen skall obehörigen få&lt;br&gt;röja vad han eller hon i den elevvårdande verksamheten har fått&lt;br&gt;veta om någons personliga förhållanden eller uppgift i ärende om&lt;br&gt;tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare&lt;br&gt;studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskoiekommitténs och utredarens förslag: Överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 kap. 9 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) gäller sekretess inom det offentliga skolväsendet för vissa&lt;br&gt;uppgifter om i huvudsak enskildas personliga förhållanden. Fristående&lt;br&gt;skolor omfattas inte av offentlighetsprincipen och sekretesslagen är inte&lt;br&gt;tillämplig på deras verksamhet. Enligt regeringens mening är det otill-&lt;br&gt;fredsställande att den som är verksam eller har varit verksam vid en fri-&lt;br&gt;stående skola inte omfattas av lagstadgad tystnadsplikt. En bestämmelse&lt;br&gt;som i allt väsentligt motsvarar vad som gäller i det allmännas verksamhet&lt;br&gt;bör införas i skollagen. Fristående skolor definieras i skollagen som skolor&lt;br&gt;som - vid sidan av de skolformer som anordnas av det allmänna -&lt;br&gt;anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer. De bestämmelser&lt;br&gt;som finns i skollagen om fristående skolor omfattar inte alla skolor som&lt;br&gt;kan falla in under definitionen. För att bl.a. undvika gränsdragnings-&lt;br&gt;problem bör bestämmelsen om tystnadsplikt endast avse sådana skolor&lt;br&gt;som omfattas av 9 kap. skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Vissa internationella skolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen får medge att en internationell&lt;br&gt;skola tar emot andra elever än sådana som skolorna är avsedda för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 kap. 5 § skollagen får skolplik-&lt;br&gt;tiga barn som endast under kortare tid bor i Sverige eller som har andra&lt;br&gt;skäl att få utbildning i en internationell skola, fullgöra sin skolplikt i en&lt;br&gt;sådan skola, om skolan är godkänd för ändamålet av Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är&lt;br&gt;likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i&lt;br&gt;svenska språket och om svenska förhållanden skall meddelas i den&lt;br&gt;omfattning som de i landet för kortare tid bosatta eleverna behöver. De&lt;br&gt;internationella skolorna omfattas inte av det bidragssystem som riksdagen&lt;br&gt;beslutade om år 1992. De har inte rätt till bidrag från kommunerna, utan&lt;br&gt;de får statsbidrag i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns sex internationella skolor: British Primary School&lt;br&gt;i Danderyd. Bladins skola i Malmö och i Stockholm International School&lt;br&gt;of Stockholm. Lycée Franfais Saint Louis. The Tanto School samt Tyska&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lycée Franqais Saint Louis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lycée Framjais Saint Louis omfattar samtliga stadier från förskola till&lt;br&gt;gymnasium. Den grundades 1952 som en särskild avdelning inom Franska&lt;br&gt;skolan men övergick 1962 till att bli en självständig stiftelse. Skolan följer&lt;br&gt;den franska läroplanen och undervisningen sker på franska. Därtill&lt;br&gt;kommer undervisning i svenska, svensk geografi, historia och samhälls-&lt;br&gt;kunskap. Skolan har ca 350 elever. Omkring 70 procent av eleverna är&lt;br&gt;stadigvarande boende i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyska skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande Tyska skolan öppnades 1953. Skolan följer de kulturpo-&lt;br&gt;litiska riktlinjer som Tyskland rekommenderar för en bikulturell skola&lt;br&gt;(Begegnungsschule). En Begegnungsschule är en skola där två språk och&lt;br&gt;kulturer möts. Båda språken undervisas som modersmål upp till den tyska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studentexamen. Skolan är komplett utbyggd från förskola till gymnasium. Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;Ca 500 elever finns varav ungefar två tredjedelar är stadigvarande boende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har vid genomförd tillsyn över utbildningen vid Lycée&lt;br&gt;Franfais Saint Louis respektive Tyska skolan våren 1994 konstaterat, att&lt;br&gt;skolorna väl uppfyller kraven för godkännande av en internationell skola&lt;br&gt;för skolpliktiga elever. Däremot står skolornas elevrekrytering i strid med&lt;br&gt;bestämmelsen i 9 kap. 5 § skollagen, eftersom skolorna även tar emot&lt;br&gt;barn som stadigvarande bor i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolorna har därefter undersökt möjligheterna att i stället bli godkända&lt;br&gt;som fristående skolor enligt 9 kap. 2 § skollagen och ansökt om att bli&lt;br&gt;godkända som sådana skolor. Ansökningarna har senare återtagits,&lt;br&gt;eftersom de båda skolorna inte anser sig kunna uppfylla kraven på att en&lt;br&gt;fristående skola i huvudsak skall följa svensk läroplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både Lycée Fran^ais Saint Louis och Tyska skolan har som framgått&lt;br&gt;lång tradition i Sverige. Dessa skolor bör kunna fortsätta att existera som&lt;br&gt;internationella skolor. Enligt regeringens uppfattning ligger det ett värde&lt;br&gt;i att kunna erbjuda även ett antal elever, som stadigvarande bor i landet,&lt;br&gt;en sådan internationellt inriktad utbildning. Vi föreslår därför att ett tillägg&lt;br&gt;görs till skollagens 9 kap. 5 §, som ger regeringen rätt att medge att en&lt;br&gt;internationell skola får ta emot andra elever än sådana som avses i första&lt;br&gt;meningen. Det kan bli aktuellt att i sådana fall bestämma att denna rätt&lt;br&gt;skall avse ett visst antal elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Fristående särskolor och fristående&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;gymnasiesärskolor m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skolverket skall förklara en fristående&lt;br&gt;särskola respektive en fristående gymnasiesärskola berättigad till&lt;br&gt;bidrag. Sådan förklaring skall inte lämnas om skolans verksamhet&lt;br&gt;skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i&lt;br&gt;lägeskommunen eller, när det gäller fristående gymnasiesärskolor,&lt;br&gt;även i närliggande kommuner. En förklaring om rätt till bidrag skall&lt;br&gt;kunna återkallas, om skolans verksamhet förändras så att det&lt;br&gt;innebär påtagliga negativa följder för lägeskommunen eller, för&lt;br&gt;gymnasiesärskolans del, också närliggande kommuner. Skolverkets&lt;br&gt;beslut i ärenden om bidrag skall kunna överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun där en fristående särskola eller en fristående&lt;br&gt;gymnasiesärskola, som får kommunala bidrag, är belägen skall ha&lt;br&gt;insyn i skolans verksamhet. Skolorna skall också vara skyldiga att&lt;br&gt;delta i kommunal uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsstörda barn får enligt 9 kap. 1 § skollagen fullgöra sin&lt;br&gt;skolplikt i en fristående särskola, om skolan är godkänd för ändamålet av&lt;br&gt;Skolverket. I likhet med vad som gäller för fristående gymnasieskolor&lt;br&gt;krävs inget godkännande för att driva en fristående gymnasiesärskola.&lt;br&gt;Däremot kan en sådan skola av regeringen förklaras berättigad till bidrag&lt;br&gt;av elevernas hemkommuner. Det innebär att Skolverket skall pröva om&lt;br&gt;en godkänd fristående särskola skall ha rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt bör vara att regelverket skall vara så likartat som&lt;br&gt;möjligt för fristående särskolor och fristående gymnasiesärskolor jämfört&lt;br&gt;med andra fristående skolor. Våra förslag i fråga om kraven för att bli&lt;br&gt;godkänd respektive bidragsberättigad (kapitel 6 och 7) bör därför också&lt;br&gt;gälla dessa skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som föreslås för fristående gymnasieskolor bör det&lt;br&gt;vara Skolverket och inte längre regeringen som prövar ärenden om rätt till&lt;br&gt;bidrag för fristående gymnasiesärskolor. På samma sätt som när det gäller&lt;br&gt;fristående grundskolor och fristående gymnasiesärskolor bör en förklaring&lt;br&gt;om rätt till bidrag inte lämnas om skolans verksamhet innebär påtagliga&lt;br&gt;negativa följder för skolväsendet i lägeskommunen eller, när det gäller&lt;br&gt;gymnasiesärskolor, också i närliggande kommuner. Rätten till bidrag bör&lt;br&gt;också kunna återkallas om verksamheten förändras. Samma regler om&lt;br&gt;kommunal insyn och skyldighet att delta i kommunal uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering bör också gälla fristående särskolor och fristående gymnasie-&lt;br&gt;särskolor som får offentliga bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående särskolor och fristående gymnasiesärskolor skall tilldelas&lt;br&gt;bidrag av elevernas hemkommuner. Om den fristående skolan inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer överens om annat med elevernas hemkommuner skall dessa Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;erlägga det belopp som regeringen beslutat. Regeringen har ännu inte&lt;br&gt;behövt fastställa något sådant belopp. Någon förändring av dessa regler&lt;br&gt;föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Kommitté för uppföljning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En expertkommitté bör tillsättas för att&lt;br&gt;följa utvecklingen av bidragsgivningen till fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolekommitténs förslag: Kommittén föreslår att systemet för den&lt;br&gt;kommunala bidragsgivningen skall följas upp och utvärderas genom en&lt;br&gt;delrapport när de nya bestämmelserna tillämpats under ett år och en slut-&lt;br&gt;rapport när de tillämpats under två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet understryker vikten av&lt;br&gt;att utvärderingen av systemet noggrant följer reformens ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenser för kommunerna. Waldorfskolefederationen tillstyrker och&lt;br&gt;föreslår att företrädare för fristående skolor skall ingå i utvärderings-&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Flera remissinstanser har uttryckt&lt;br&gt;oro för att en del kommuner inte skulle komma att beräkna sina bidrag till&lt;br&gt;de fristående skolorna på ett korrekt sätt utan utsätta skolorna för&lt;br&gt;godtycke. Regeringen anser det viktigt att de nya reglerna för bidrags-&lt;br&gt;givning till fristående skolor, som bygger på ett fungerande samarbete&lt;br&gt;mellan kommuner och skolor, samt de resursfördelningsregler som därvid&lt;br&gt;tillämpas följs upp under de första två åren och utvärderas. Vidare bör&lt;br&gt;även effekterna av de nya reglerna för glesbygden belysas. Därför avser&lt;br&gt;vi att tillsätta en expertkommitté med uppgift att under två år följa hur&lt;br&gt;bidragsgivningen fungerar och vilka effekter den får för såväl fristående&lt;br&gt;skolor som för kommuner. Vi anser det rimligt att kommittén till sig&lt;br&gt;knyter en referensgrupp med olika berörda intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Befrielse från undervisning i&lt;br&gt;religionskunskap&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rätten till befrielse från undervisning i&lt;br&gt;religionskunskap för elever som tillhör vissa trossamfund upp-&lt;br&gt;hävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statens skolverk. Barnombudsmannen, Katolska&lt;br&gt;kyrkan i Sverige, Judiska Centralrådet i Sverige, Svenska kyrkans&lt;br&gt;utbildningsnämnd, Sveriges Kristna Råd, Föreningen Lärare i Religions-&lt;br&gt;kunskap, Human-Etiska Förbundet, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbun-&lt;br&gt;det, Sveriges skolledarförbund, Riksförbundet Hem och Skola samt&lt;br&gt;Botkyrka, Göteborgs, Malmö och Stockholms kommuner tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. Evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige och Lutherska Be-&lt;br&gt;kännelsekyrkan i Sverige avstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande bestämmelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 12 § första stycket skollagen skall på begäran av en&lt;br&gt;skolpliktig elevs vårdnadshavare eleven befrias från skyldighet att delta&lt;br&gt;i annars obligatoriska inslag i verksamheten, om det med hänsyn till&lt;br&gt;särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befrielse skall alltid medges från undervisning i religionskunskap, om&lt;br&gt;eleven tillhör ett trossamfund, som har regeringens tillstånd att i skolans&lt;br&gt;ställe ombesörja sådan undervisning, och eleven visar att han deltar i&lt;br&gt;denna (3 kap. 12 § andra stycket skollagen). Enligt 15 kap. 13 § skollagen&lt;br&gt;gäller motsvarande för den som efter skolpliktens upphörande genomgår&lt;br&gt;utbildning inom det offentliga skolväsendet eller annan utbildning med&lt;br&gt;stöd av skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågan fattas av rektorn. Om elevens vårdnadshavare kräver det,&lt;br&gt;skall begäran om befrielse prövas av styrelsen för utbildningen eller, för&lt;br&gt;elever utanför det offentliga skolväsendet, av den styrelse som ansvarar&lt;br&gt;för grundskolan i elevens hemkommun. Avslås begäran vid sådan pröv-&lt;br&gt;ning, får beslutet överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (SKOLFS 1991:13) om tillstånd för vissa trossam- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 200&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fund att anordna undervisning i religionskunskap får följande trossamfund Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;i skolans ställe anordna undervisning i religionskunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Katolska kyrkan i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Mosaiska församlingarna i Stockholm, Göteborg och Malmö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. S:t Martins församling i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Muslimska församlingen i Malmö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Lutherska Bekännelsekyrkan i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Islamiskt Centrum i Göteborg och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Pakistanska-Islamiska föreningen i Göteborgs och Bohus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisning i religionskunskap som trossamfund anordnar skall i huvud-&lt;br&gt;sak motsvara den undervisning som skolan meddelar. En elev som deltar&lt;br&gt;i sådan undervisning skall i fråga om betyg behandlas som om ämnet inte&lt;br&gt;ingår i läroplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att befrias i enlighet med skollagen 3 kap. 12 § andra&lt;br&gt;stycket tycks i dag utnyttjas endast av ett fåtal elever. Läsåret 1994/95&lt;br&gt;saknade 1066 elever i hela landet slutbetyg i ämnet religionskunskap i&lt;br&gt;årskurs 9. I endast 0.8 procent av dessa uppgavs orsaken till avsaknad av&lt;br&gt;slutbetyg vara &amp;quot;befrielse&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsutskottet (1993/94 :UbUl) har med anledning av Fri- och&lt;br&gt;rättighetskommitténs förslag förutsatt att regeringen noga skulle följa och&lt;br&gt;analysera om bestämmelsen i 3 kap. 12 § andra stycket skollagen om&lt;br&gt;befrielse från religionskunskap borde finnas kvar. Med anledning av&lt;br&gt;uttalandet har en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet analyserat&lt;br&gt;frågan och föreslagit att det åberopade avsnittet i skollagen upphävs.&lt;br&gt;Dessa överväganden återfinns i en promemoria från Utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentet (PM 1995-05-18 Befrielse från undervisning i religionskunskap)&lt;br&gt;som remissbehandlats. Svenska Kyrkans Centralstyrelse och Stockholms&lt;br&gt;skolstyrelse har vidare inkommit med framställningar om att 3 kap. 12 §&lt;br&gt;andra stycket i skollagen upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Icke-konfessionell undervisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya läroplanerna slår fast att undervisningen i skolan skall vara icke-&lt;br&gt;konfessionell. Undervisningen skall vara saklig och allsidig. Det betonas&lt;br&gt;att alla föräldrar med samma förtroende skall kunna skicka sina barn till&lt;br&gt;skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån&lt;br&gt;för den ena eller andra åskådningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med undervisningen i ämnet religionskunskap är att öka elevernas&lt;br&gt;kunskaper om religioner och livsåskådningar och ge dem möjlighet att&lt;br&gt;arbeta med egna reflektioner och frågor kring existentiella och etiska&lt;br&gt;problem. Undervisningen skall främja en öppen diskussion kring frågor&lt;br&gt;om tros- och livsåskådning och bidra' till att möten med människor från&lt;br&gt;olika traditioner och kulturer sker med respekt för vars och ens egenart.&lt;br&gt;Kunskaper om kristen tro och den etik som förvaltats av den kristna&lt;br&gt;traditionen ingår i undervisningen för att eleverna skall kunna tillgodogöra&lt;br&gt;sig och förstå mycket av innehåll och uttryck i svensk och västerländsk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konst, musik, litteratur, historia och samhällsutveckling. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser framhåller att skolans undervisning i religions-&lt;br&gt;kunskap utgör en väsentlig del av en elevs utbildning. Särskilt understryks&lt;br&gt;dess roll för att utveckla elevernas kunskap om såväl den egna som andras&lt;br&gt;kulturer, traditioner och värderingar som grund för förståelse och tolerans.&lt;br&gt;Katolska biskopsämbetet anför t.ex. i sitt remissyttrande att det som&lt;br&gt;undervisningen i religionskunskap skall ge är så viktigt att ingen elev bör&lt;br&gt;gå miste härom. Judiska Centralrådet instämmer i att skolan bör förmedla&lt;br&gt;kunskaper om olika religioner och livsåskådningar för att utveckla&lt;br&gt;elevernas förståelse för alla människors lika värde. Sveriges Kristna Råd&lt;br&gt;framhåller att en icke-konfessionell religionsundervisning som omfattar&lt;br&gt;alla elever har blivit en tradition man vill värna om och att borttagande&lt;br&gt;av möjligheten till befrielse är en konsekvens av en lång tids praxis.&lt;br&gt;Undervisning i religionskunskap kan. enligt Lärarförbundet, ses som en&lt;br&gt;rättighet som bör tillkomma alla barn som ett led i att öka förståelsen för&lt;br&gt;andra människors sätt att tänka och därigenom bidra till att öka toleransen&lt;br&gt;och minska främlingsfientligheten i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skolan är det en väsentlig uppgift att utveckla elevernas förståelse&lt;br&gt;för andra kulturer, traditioner och värderingar. Det vore att beröva skolan&lt;br&gt;viktiga verktyg i arbetet med att främja tolerans och förståelse i det&lt;br&gt;mångkulturella samhälle som skolan i dag speglar, om de elever som har&lt;br&gt;en annan religiös bakgrund än flertalet elever inte skulle delta i under-&lt;br&gt;visningen i religionskunskap. Vi bedömer det som angeläget att på alla&lt;br&gt;sätt bidra till att minska motsättningar mellan människor från olika&lt;br&gt;kulturer och länder och med olika religioner. Skolan är den gemensamma&lt;br&gt;plats där alla barn bör få en likvärdig utbildning och tillräckliga kun-&lt;br&gt;skaper för ett framtida samhälle. Alla elever bör därför delta i under-&lt;br&gt;visningen i religionskunskap. En speciell åsikt hos eleven eller i elevens&lt;br&gt;hemmiljö skall inte vara skäl för befrielse från en undervisning som&lt;br&gt;bygger på läroplanens gemensamma värdegrund. Skolan måste utforma&lt;br&gt;verksamheten så att varje elev kan delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befrielse pä grund av särskilda omständigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av vårdnadshavaren kan en elev befrias från skyldighet att&lt;br&gt;delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten om det med hänsyn till&lt;br&gt;särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar (3 kap.&lt;br&gt;12 § första stycket skollagen). Av förarbeten till skollagen (prop.&lt;br&gt;1985/86:10 s. 89 f.) framgår att utrymmet för befrielse kan avse inslag i&lt;br&gt;undervisningen som är meningslösa för eleven därför att han redan mer&lt;br&gt;än väl behärskar det som skall uppnås med inslaget. Befrielsen kan också&lt;br&gt;motiveras av att inslaget upplevs som utmanande mot bakgrund av&lt;br&gt;elevens speciella inställning och hemmiljö. I propositionen framhålls att&lt;br&gt;bestämmelsen skall tillämpas med återhållsamhet. Sveriges Kristna Råd&lt;br&gt;och Föreningen Lärare i Religionskunskap hör till de remissinstanser som&lt;br&gt;är tveksamma till att behålla denna möjlighet till befrielse och framhåller&lt;br&gt;att den bör tillämpas mycket restriktivt. Regeringen delar inställningen att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en sådan möjlighet skall tillämpas endast undantagsvis. Någon förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av möjligheten till befrielse föreslås dock inte för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella konventioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om befrielse från religionsundervisningen måste Sveriges&lt;br&gt;åtaganden enligt gällande internationella konventioner beaktas. En av&lt;br&gt;remissinstanserna. Evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige, avvisar den i&lt;br&gt;promemorian föreslagna förändringen av skollagen och hävdar att&lt;br&gt;förslaget strider mot gällande internationella konventioner. Sverige har&lt;br&gt;bl.a. åtagit sig att respektera föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn en&lt;br&gt;uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med deras egen&lt;br&gt;övertygelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om gällande internationella konventioner behandlades av&lt;br&gt;riksdagen (bet. 1993/94:KU24, rskr. 1993/94:246) med anledning av pro-&lt;br&gt;positionen 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra&lt;br&gt;fri- och rättighetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen betonades vikten av att de fri- och rättigheter som&lt;br&gt;Sverige åtagit sig att respektera verkligen kan garanteras i förhållande till&lt;br&gt;alla medborgare. I de fall skolans hållning strider mot den övertygelse&lt;br&gt;som en förälder hyser bryts dock två delvis skilda synsätt mot varandra.&lt;br&gt;Ett synsätt utgår från föräldrarnas ansvar som fostrare och samhällets plikt&lt;br&gt;att respektera de val som föräldrarna träffar. Ett annat synsätt är det som&lt;br&gt;bl.a. kommer till uttryck i barnkonventionen och som faster avgörande&lt;br&gt;vikt vid barnets rätt till en utbildning som utvecklar respekt för demokra-&lt;br&gt;tiska värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa båda synsätt behöver emellertid inte vara oförenliga, vilket också&lt;br&gt;framgår av ett beslut av Europeiska kommissionen för mänskliga rättig-&lt;br&gt;heter. I sitt avgörande uttalade kommissionen att föreskriften i artikel 2&lt;br&gt;i tilläggsprotokollet av den 20 mars 1952 om respekt för föräldrars&lt;br&gt;religiösa och filosofiska övertygelse måste läsas tillsammans med artikelns&lt;br&gt;första mening som föreskriver att ”ingen må förvägras rätt till under-&lt;br&gt;visning”. Eftersom denna mening inleder och dominerar artikeln måste&lt;br&gt;enligt kommissionen slutsatsen dras att föräldrars övertygelse endast kan&lt;br&gt;respekteras i den mån den inte står i konflikt med barnets grundläggande&lt;br&gt;rätt till utbildning. Det innebär att föräldrar inte på grund av sin rätt till&lt;br&gt;övertygelse kan vägra barnet rätten till utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förklarade att den fäste avgörande vikt vid det allmänna&lt;br&gt;synsätt som kommissionen anlagt, nämligen att det grundläggande är&lt;br&gt;barnets rätt till undervisning och att föräldrars rätt till respekt för sin&lt;br&gt;övertygelse måste ses i ljuset härav. Riksdagen beslöt i enlighet med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den här angivna bakgrunden bedömer regeringen att de internatio-&lt;br&gt;nella konventioner som finns inom detta område inte utgör hinder för att&lt;br&gt;upphäva rätten till befrielsen enligt 3’kap. 12 § andra stycket skollagen.&lt;br&gt;Den föreslagna förändringen bör tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 F örfattningskommentarer&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Förslaget till lag om ändring i skollagen&lt;br&gt;(1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket som innebar att befrielse från undervisning i religionskun-&lt;br&gt;skap alltid skulle medges om vissa förutsättningar var uppfyllda har&lt;br&gt;slopats. Förslaget har behandlats i avsnitt 12. Möjligheten enligt första&lt;br&gt;stycket till befrielse från annars obligatorisk undervisning finns dock kvar.&lt;br&gt;Beträffande motiven till första stycket se prop. 1985/86:10 Del A s. 89 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats så att den i fråga om ersättningen i huvudsak&lt;br&gt;motsvarar den nya bi dragskonstruktionen enligt 9 kap. 6 § tredje stycket&lt;br&gt;för fristående skolor som motsvarar grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen har föreskriver bytts ut mot beslutat. Bestämmelsen&lt;br&gt;överensstämmer därmed med vad som gäller för fristående särskolor enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 6 a § tredje stycket. Ändringen innebär att om berörda kommuner&lt;br&gt;inte kommer överens om ersättningen, får denna bestämmas genom&lt;br&gt;förvaltningsbeslut av regeringen i varje enskilt fall och inte genom&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras förutsättningarna för att en fristående skola skall&lt;br&gt;godkännas för skolpliktens fullgörande. Förutom en del ändringar i sak&lt;br&gt;har paragrafen strukturerats om. De fristående skolor som behandlas i&lt;br&gt;paragrafen är sådana som motsvarar grundskolan, särskolan och special-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i första stycket gällde tidigare enbart fristående skolor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande grundskolan. För fristående särskolor och specialskolor Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;uttrycktes kraven något annorlunda. Avsikten är inte att ändringen skall&lt;br&gt;innebära någon ändring i sak. De kunskaper och färdigheter som skall&lt;br&gt;uppnås i respektive skolform inom det offentliga skolväsendet finns&lt;br&gt;angivna i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och i kursplanerna&lt;br&gt;för de skilda ämnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 1 anges hur verksamheten skall utformas. Förutom de&lt;br&gt;allmänna mål som gäller för det offentliga skolväsendet har tillagts att&lt;br&gt;skolan också skall svara mot den värdegrund som gäller för utbildningen&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet. Ordet väsentligen har slopats. Det inne-&lt;br&gt;bär att någon avvikelse från de allmänna mål och den värdegrund som&lt;br&gt;gäller för det offentliga skolväsendet inte är möjlig. Enligt andra stycket&lt;br&gt;är det dock möjligt för en fristående skola att ha en konfessionell&lt;br&gt;inriktning. Vidare har den särskilda hänvisningen till 1 kap. 2 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena slopats. Ändringen finns behandlad i avsnitt 6.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna mål och den värdegrund som gäller för det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet finns angivna, förutom i 1 kap. 2 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;skollagen, i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet. Läroplanen för&lt;br&gt;det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) är införd i Statens skolverks för-&lt;br&gt;fattningssamling (SKOLFS 1994:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 2 har principen om att en fristående skola skall vara&lt;br&gt;öppen för alla barn lagfästs. Med att vara öppen för alla menas att skolan&lt;br&gt;i mån av plats skall ta emot alla som söker dit. Det får inte finnas något&lt;br&gt;krav på t.ex etniskt ursprung eller församlingstillhörighet för att komma&lt;br&gt;ifråga som elev vid en skola. I kravet på öppenhet ligger också att skolan&lt;br&gt;vid fler sökande än det finns platser tillämpar sådana urvalsregler som inte&lt;br&gt;sätter öppenhetsprincipen åt sidan. Exempel på urvalsregler som kan&lt;br&gt;accepteras är anmälningsdatum och geografisk närhet. I första stycket 5&lt;br&gt;finns ett bemyndigande för regeringen att meddela ytterligare föreskrifter&lt;br&gt;om antagningen till en fristående skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att neka att ta emot en elev under vissa förutsättningar&lt;br&gt;motsvarar vad som gäller vid placeringen av elever vid en kommuns olika&lt;br&gt;skolenheter. En skola kan när det gäller barn med särskilda behov ha svårt&lt;br&gt;att ta emot en elev. För att skolan skall få neka en elev tillträde måste&lt;br&gt;dock svårigheten vara betydande. Om kommunen är beredd att betala för&lt;br&gt;det särskilda stödet kan skolan inte åberopa ekonomiska svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stvcket 3 anges det lägsta antal elever som måste finnas för att&lt;br&gt;en fristående skola skall godkännas. Eftersom skolan vid godkännandet&lt;br&gt;i regel inte har antagit några elever får bedömningen grundas på den&lt;br&gt;elevprognos som skolan uppger i sin ansökan. Särskilda skäl kan finnas&lt;br&gt;i glesbygd för att i lägre årskurser möjliggöra skolgång inom rimligt&lt;br&gt;avstånd från hemmet. Det kan också vara fråga om skolor av typen&lt;br&gt;behandlingshem/terapiskola. Särskilda skäl kan också finnas under en upp-&lt;br&gt;byggnadsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 4 motsvarar tidigare andra stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet i första stycket 5 avses komma att användas för&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet att erbjuda hemspråksundervisning. i vilken&lt;br&gt;omfattning krav på speciella kunskaper och färdigheter får ställas och i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken omfattning test och prov får användas vid antagningen. Vidare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser regeringen att meddela föreskrifter om skolledare. Dessa frågor har Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;I behandlats i avsnitten 6.1.2, 6.1.3 och 6.1.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xndra stycket finns behandlat i avsnitt 6.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket klargörs att ett godkännande kan avse vissa årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt. Ändringen har motiverats i avsnitt 10.1. Avsikten&lt;br&gt;är att några internationella skolor skall fa möjlighet att ta emot andra&lt;br&gt;skolpliktiga barn än sådana som skolorna är avsedda för. En begränsning&lt;br&gt;av hur många sådana elever som skolan skall få ta emot kan bli aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot tidigare kommer en godkänd fristående skola som&lt;br&gt;motsvarar grundskolan inte automatiskt att få rätt till bidrag. Enligt&lt;br&gt;bestämmelsen skall Skolverket besluta om skolan skall ha rätt till bidrag.&lt;br&gt;En skola skall inte ha rätt till bidrag, om skolans verksamhet skulle&lt;br&gt;innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där&lt;br&gt;skolan är belägen. En förutsättning för att Skolverket skall kunna&lt;br&gt;underlåta att förklara skolan berättigad till bidrag är att kommunen har&lt;br&gt;anfört och kan visa på påtagliga negativa följder för skolväsendet i&lt;br&gt;kommunen. Det är endast sådana följder som uppkommer för den&lt;br&gt;kommun där skolan är belägen som kan medföra att skolan skall förklaras&lt;br&gt;sakna rätt till bidrag, inte eventuella följder för skolväsendet i någon&lt;br&gt;annan kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de negativa följderna skall vara påtagliga innebär att bestämmelsen&lt;br&gt;skall användas med återhållsamhet. De påtagliga negativa följderna skall&lt;br&gt;ha bestående karaktär. Påtagliga negativa följder kan föreligga om&lt;br&gt;tillkomsten av en fristående skola medför att en kommunal skola måste&lt;br&gt;läggas ned och detta medför att avståndet till närmaste kommunal skola&lt;br&gt;avsevärt ökar för elever i någon del av kommunen. Det kan också vara&lt;br&gt;fråga om att en fristående skola inrättas som alternativ till planerad ned-&lt;br&gt;läggning av en kommunal, inte längre bärkraftig skola. Det torde främst&lt;br&gt;vara fråga om följder för grundskoleverksamheten i kommunen. I vissa&lt;br&gt;fall kan etableringen av en fristående grundskola få följder för andra skol-&lt;br&gt;former. t.ex. särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en skola saknar rätt till bidrag innebär inte att skolan inte får driva&lt;br&gt;verksamhet. Det är bara finansieringen som får ske på annat sätt än&lt;br&gt;genom kommunala bidrag. Skolverkets beslut i frågan om rätt till bidrag&lt;br&gt;får enligt 17 § överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Om verksam-&lt;br&gt;heten vid skolan förändras, kan rätten till bidrag återkallas enligt 12 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket om ansökningstid motsvarar i huvudsak&lt;br&gt;vad som gäller i dag. Ett förtydligande har gjorts när det gäller skolor&lt;br&gt;som är godkända för utbildning i vissa årskurser. Om skolan ansöker om&lt;br&gt;att bli godkänd för ytterligare årskurser, gäller samma tidpunkt för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan för att skolan skall vara berättigad till bidrag från ett visst år för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de årskurser skolan inte tidigare varit godkänd för. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket regleras bidragets storlek. Den nya bidragskonstruktio-&lt;br&gt;nen har behandlats i avsnitt 7.1. Den innebär att en fristående skola&lt;br&gt;inordnas i samma resursfördelningssystem som de kommunala skolorna.&lt;br&gt;Hur de enskilda skolenheterna i kommunen tilldelas resurser kan variera&lt;br&gt;från kommun till kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor skall, utifrån sina kostnader, få ersättning för den&lt;br&gt;utbildning de erbjuder och vad som hör till utbildningen, dvs. skolans&lt;br&gt;åtagande. Hänsyn skall tas till elevernas behov. Förutom sådant som varje&lt;br&gt;elev behöver i form av lärare, lokaler, läromedel m.m. för att få sin&lt;br&gt;utbildning, kan vissa elever ha behov av särskilt stöd, t.ex stödundervis-&lt;br&gt;ning eller hemspråk. Kommunerna skall ur bidragssynpunkt behandla de&lt;br&gt;fristående skolorna på samma sätt som om eleverna funnits i den kom-&lt;br&gt;munala grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett undantag finns dock om en elev har ett omfattande behov av särskilt&lt;br&gt;stöd. Det kan vara fråga om att skollokalerna måste förändras eller att det&lt;br&gt;behövs extra personal för eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § första stycket 2 följer att en fristående skola inte är skyldig att&lt;br&gt;ta emot en sådan elev om skolan inte får ersättning för det särskilda&lt;br&gt;stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket motsvarar det tidigare femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena motsvarar vad som enligt 6 § första och andra&lt;br&gt;styckena gäller för fristående grundskolor. Det tidigare andra stycket har&lt;br&gt;slopats eftersom några bestämmelser om utbetalning av bidrag m.m. inte&lt;br&gt;längre finns i 6 §. De bestämmelser om utbetalning m.m. som kan&lt;br&gt;behövas, avses bli meddelade av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlar elevavgifter, har ändrats vad gäller fristående&lt;br&gt;skolor som får bidrag enligt 6 §. Möjligheten att ta ut skäliga elevavgifter&lt;br&gt;i en fristående grundskola som får kommunala bidrag har tagits bort. I&lt;br&gt;stället motsvarar första stycket vad som gäller för utbildningen i grund-&lt;br&gt;skolan (4 kap. 4 §). Exempel på inslag som kan få föranleda en blygsam&lt;br&gt;avgift är studiebesök, teaterbesök o.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje och ljärde styckena har slopats till följd av att skolorna inte&lt;br&gt;längre i och med godkännandet automatiskt har rätt till bidrag. 1 stället&lt;br&gt;regleras eventuella avgifters följder för rätten till bidrag i 6 § första&lt;br&gt;stycket när det gäller fristående grundskolor och i 6 a § första stycket när&lt;br&gt;det gäller fristående särskolor samt-i 12 § andra stycket i fråga om&lt;br&gt;återkallelse av rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens nya lydelse framgår att det är Statens skolverk som skall&lt;br&gt;pröva om en fristående skola är berättigad till bidrag för en viss utbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att utbildningens innehåll väsentligen skall&lt;br&gt;motsvara gymnasieskolans utbildning på nationella och specialutformade&lt;br&gt;program. Att uttrycket &amp;quot;väsentligen&amp;quot; valts visar att en fristående gym-&lt;br&gt;nasieskola inte helt behöver följa de regler som omgärdar de ifrågavaran-&lt;br&gt;de programmen inom gymnasieskolans ram. Att det nu förs in i lagtexten&lt;br&gt;att utbildningen vid en fristående gymnasieskola skall till art och nivå&lt;br&gt;väsentligen motsvara de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan&lt;br&gt;förmedlar på nationella eller specialutformade program skall ses som en&lt;br&gt;markering av den vikt lagstiftaren fäster vid att utbildningen vid de&lt;br&gt;fristående gymnasieskolorna är likvärdig den som ges inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 1 har ett innehållsmässigt tillägg gjorts genom att&lt;br&gt;begreppet &amp;quot;värdegrund&amp;quot; har införts. Värdegrunden finns angiven i 1 kap.&lt;br&gt;2 § och i 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna. Läroplanen för&lt;br&gt;de frivilliga skolformerna (Lpf 94) är införd i Statens skolverks för-&lt;br&gt;fattningssamling (SKOLFS 1994:2). Ordet väsentligen har slopats, jfr&lt;br&gt;kommentaren till 2 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 2 har principen om att en fristående gymnasieskola skall&lt;br&gt;vara öppen för alla ungdomar lagfästs. Att skolan skall vara öppen för alla&lt;br&gt;innebär att alla behöriga ungdomar skall kunna söka dit. Några urvalskri-&lt;br&gt;terier som sätter den ifrågavarande öppenhetsprincipen ur spel får inte&lt;br&gt;förekomma vid skolans intagningsförfarande. Det kan uppkomma svårig-&lt;br&gt;heter för en skola att ta emot en elev med särskilda behov. Om skolan har&lt;br&gt;betydande svårigheter att ta emot eleven, kan skolan neka eleven tillträde.&lt;br&gt;Om kommunen däremot är beredd att betala skolan för de kostnader&lt;br&gt;elevens särskilda behov orsakar, kan skolan som skäl för sitt nekande inte&lt;br&gt;åberopa ekonomiska svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet i första stycket 3 avses komma till användning för att&lt;br&gt;bl.a. reglera på vilket sätt och i vilken omfattning intagningsprov och&lt;br&gt;särskilda tester kan få förekomma. Även andra frågor rörande utbild-&lt;br&gt;ningen vid en fristående gymnasieskola kan komma att regleras av&lt;br&gt;regeringen. Dessa frågor har behandlats i avsnitten 6.1.2, 6.1.3, 6.1.5 och&lt;br&gt;6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att bedömningen av om en viss utbildning vid&lt;br&gt;en fristående gymnasieskola skulle innebära påtagliga negativa följder för&lt;br&gt;skolväsendet skall göras mot bakgrund av förhållandena inom lägeskom-&lt;br&gt;munen och inom de närliggande kommunerna. Dessa frågor har behand-&lt;br&gt;lats i avsnitt 7.2.1. Länsstyrelsen skall inte längre regelmässigt avge något&lt;br&gt;yttrande i frågan. Statens skolverk bör ändå kunna använda sig av&lt;br&gt;argument som är giltiga på regional nivå vid sin bedömning och sitt&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket skall inhämta yttranden från lägeskommunen och från&lt;br&gt;närliggande kommuner. Om tveksamhet uppstår kring vilka kommuner&lt;br&gt;som i detta sammanhang skall betraktas som &amp;quot;närliggande&amp;quot; d.v.s. om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolan med tanke på sin lokalisering inte har ett &amp;quot;naturligt&amp;quot; upptagnings- Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;område, bör Skolverket be om yttrande från ett flertal kommuner i skolans&lt;br&gt;närområde. I förekommande fall bör yttrande inhämtas från landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket finns behandlat i avsnitt 6.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen i sin nya lydelse motsvarar tidigare 8 § andra - ljärde&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den behandlar förutsättningarna att en fristående&lt;br&gt;gymnasiesärskola skall förklaras berättigad till bidrag. Detta reglerades&lt;br&gt;tidigare i 8 a §. Regleringen överensstämmer i huvudsak med vad som&lt;br&gt;gäller för fristående gymnasieskolor enligt 8 §. En fristående gymnasie-&lt;br&gt;särskola kan dock anordna utbildning på individuella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och motsvarar tidigare 8 a § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare första och andra styckena, som i huvudsak reglerade hur&lt;br&gt;bidraget skulle betalas ut, har till stora delar tagits bort. Avsikten är att&lt;br&gt;motsvarande regler skall föreskrivas i förordningsform. Kvar i paragrafen&lt;br&gt;är i huvudsak en bestämmelse om när ett bidragsår börjar och när en&lt;br&gt;ansökan skall vara inlämnad inför det första bidragsåret. I den nya ord-&lt;br&gt;ningen skall ansökan lämnas in till Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvensändring har gjorts med anledning av att rätten till bidrag&lt;br&gt;för fristående gymnasiesärskolor regleras i 8 b §. Vidare har några för-&lt;br&gt;tydliganden gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har enbart redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt. Det behandlar dels rätten till insyn för kommunen&lt;br&gt;i den fristående skolans verksamhet, dels skyldigheten att delta i kom-&lt;br&gt;munal uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till insyn har behandlats i avsnitt 8. Insynen ger kommunen Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;möjlighet att bedöma skolans behov av bidrag. Genom insynen, som kan&lt;br&gt;ske bl.a. genom besök på skolan, kan kommunen se om offentliga medel&lt;br&gt;för utbildning används för avsedda ändamål. Insynen har inte samma&lt;br&gt;genomgripande karaktär som den tillsyn som Statens skolverk utövar. Det&lt;br&gt;är inte främst fråga om en kontroll av att skolan följer de nationella&lt;br&gt;bestämmelserna. Om en kommun ändå finner att undervisningen brister&lt;br&gt;i kvalitet eller på annat sätt eller om skolan inte låter kommunen få insyn,&lt;br&gt;är det naturligt att detta påtalas för Skolverket som då har anledning att&lt;br&gt;överväga om tillsyn skall genomföras. Rätten till insyn gäller i förhållande&lt;br&gt;till de skolor som får kommunala bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som är godkända för skolpliktens fullgörande, utom&lt;br&gt;internationella skolor, är enligt första stycket skyldiga att delta i den&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolver-&lt;br&gt;ket. Nu införs en skyldighet för skolor som får kommunala bidrag att&lt;br&gt;också delta i den uppföljning och utvärdering som den kommun där&lt;br&gt;skolan är belägen gör av sitt skolväsende. Den kommunala uppföljningen&lt;br&gt;och utvärderingen kan se olika ut i olika kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har gjorts en ändring på grund av införandet av skyldighet&lt;br&gt;att delta i kommunal uppföljning och utvärdering. Återkallelse av god-&lt;br&gt;kännande eller rätt till bidrag kan inte ske på den grunden att en skola&lt;br&gt;inte deltar i den kommunala uppföljningen och utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt. Ett återkallande av bidragsrätten på grundval av&lt;br&gt;att verksamheten förändras kommer främst att vara aktuellt om elevantalet&lt;br&gt;ökar markant vid en skola. Vad som utgör påtagliga negativa följder får&lt;br&gt;bedömas på samma sätt som då en skola skall förklaras ha rätt till bidrag&lt;br&gt;enligt 6 eller 6 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket följer att återkallande av rätt till bidrag beslutas av&lt;br&gt;Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har enbart redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt och motsvarar 11 § andra stycket. Lägeskommu-&lt;br&gt;nen ges rätt till insyn i de fristående skolornas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom införs en skyldighet för de fristående skolorna att delta i den&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av utbildningen som kommunen gör av sitt&lt;br&gt;eget skolväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har gjorts en justering på grund av införandet av skyldig-&lt;br&gt;het att delta i kommunal uppföljning och utvärdering. Återkallelse av rätt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till bidrag kan inte ske på den grunden att en skola inte deltar i den Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;kommunala uppföljningen och utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt. Om verksamheten vid den fristående skolan&lt;br&gt;forändras kan det bli aktuellt för Skolverket att återkalla förklaringen om&lt;br&gt;rätt till bidrag. Förändringen kan t.ex. bestå i att elevantalet vid skolan&lt;br&gt;kraftigt överskrider det ursprungligen beräknade antalet elever. En sådan&lt;br&gt;förändring kan förhindra lägeskommunen eller eventuellt närliggande&lt;br&gt;kommuner från att upprätthålla ett allsidigt utbud av utbildningar inom&lt;br&gt;den offentliga gymnasieskolan. Den beskrivna situationen, och även andra&lt;br&gt;oförutsedda och för skolväsendet negativa förändringar, kan i undantags-&lt;br&gt;fall bedömas medföra sådana påtagliga negativa följder att den fristående&lt;br&gt;skolan inte längre skall ha rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föremålet för tystnadsplikten är framför allt uppgifter som hänför sig&lt;br&gt;till skolans elevvårdande verksamhet. Det är inte bara uppgifter som rör&lt;br&gt;eleven som kan omfattas av tystnadsplikten. Också uppgifter av personlig&lt;br&gt;natur som rör andra personer kan omfattas, t.ex uppgifter om en elevs&lt;br&gt;föräldrar och syskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I begreppet elevvård ryms en verksamhet av betydande omfattning. Dit&lt;br&gt;räknas bl.a. lärarnas inhämtande av uppgifter om elevernas personliga&lt;br&gt;förhållanden i syfte att förebygga eller avhjälpa skolsvårigheter. Det kan&lt;br&gt;gälla uppgifter om elevers fysiska eller psykiska förutsättningar, deras&lt;br&gt;beteende och prestationer i skolan, hemmet eller fritidsmiljön. Dit hör&lt;br&gt;också de mera aktiva rådgivnings- och stödåtgärder som kan förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obehörigt röjande föreligger inte om någon fullgör sin uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet enligt lag eller förordning. En sådan bestämmelse finns i 71 §&lt;br&gt;socialtjänslagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ändras med anledning av att Skolverket skall besluta i fler&lt;br&gt;frågor än tidigare. Verkets beslut i dessa frågor skall kunna överklagas till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fristående grundskolor och fristående särskolor får beslut&lt;br&gt;av Statens skolverk i frågor om rätt till bidrag enligt 6 eller 6 a § eller&lt;br&gt;beslut om återkallande av rätt till bidrag enligt 12 § andra stycket&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ärenden angående fristående gymnasieskolor och gymnasie-&lt;br&gt;särskolor. som regeringen haft till uppgift att pröva och som Skolverket&lt;br&gt;skall pröva, införs en rätt att överklaga beslutet till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats med anledning av att bestämmelserna om&lt;br&gt;ersättningens storlek till fristående gymnasieskolor och om vilka elever&lt;br&gt;skyldigheten avser numera finns i 9 kap. 8 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att erbjuda skolhälsovård innebär inte att den fristående skolan&lt;br&gt;också måste anordna skolhälsovård. Skolan kan i stället komma överens&lt;br&gt;med kommunen att eleverna i den fristående skolan skall få tillgång till&lt;br&gt;kommunens skolhälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har en följdändring gjorts med anledning av att 3 kap. 12 §&lt;br&gt;andra stycket har upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 innebär bl.a. att fristående grundskolor och särskolor som är&lt;br&gt;godkända vid ikraftträdandet har rätt till bidrag utan något särskilt beslut&lt;br&gt;av Skolverket. Rätten till bidrag kan dock upphöra enligt 9 kap. 12 § om&lt;br&gt;verksamheten förändras på sätt som anges i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §. 4 kap. 1 §. 7 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att inte bara regeringen utan även den myndighet&lt;br&gt;som regeringen utser kan besluta om vid vilka läroanstalter och ut-&lt;br&gt;bildningar som studerande kan få studiestöd. Bestämmelserna har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 7.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av betänkandet Likvärdig utbildning&lt;br&gt;på lika villkor (SOU 1995:109)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Friskolekommittén har haft till uppgift att utreda frågor som rör god-&lt;br&gt;kännande, tillsyn, bidrag och avgifter avseende fristående skolor på grund-&lt;br&gt;skolenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att godkända fristående skolor fick rätt till offentligt bidrag&lt;br&gt;enligt den bidragsordning som infördes fr.o.m. den 1 juli 1992 har antalet&lt;br&gt;skolor ökat kraftigt. Läsåret 1994/95 bedrevs verksamhet vid 217 skolor.&lt;br&gt;Andelen elever i fristående skolor uppgick läsåret 1994/95 till 1.9 procent&lt;br&gt;av det totala antalet elever på grundskolenivå i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor har en plats i svenskt skolväsende som ett komplement&lt;br&gt;till kommunala skolor. De fristående skolorna bidrar till att öka mång-&lt;br&gt;falden och förnyelsen inom skolväsendet. Genom regler, som är lång-&lt;br&gt;siktiga. blir förutsättningarna för de fristående skolorna stabila. Likvärdiga&lt;br&gt;ekonomiska villkor för kommunala skolor och fristående skolor är en&lt;br&gt;förutsättning för att alla föräldrar och elever skall ha valfrihet och inte&lt;br&gt;bara ekonomiskt starka grupper. Stabila och förutsägbara regler skall&lt;br&gt;också göra avgifter onödiga. Det föreslagna bidragssystemet syftar till att&lt;br&gt;stärka samarbetet mellan kommuner och fristående skolor. De fristående&lt;br&gt;skolorna bör ges möjlighet att på lika villkor erbjuda utbildning som är&lt;br&gt;likvärdig med den som grundskolan ger. Att villkoren skall vara lika och&lt;br&gt;att utbildningen skall vara likvärdig, innebär inte att undervisningen måste&lt;br&gt;vara likformig med den offentliga skolans undervisning. De fristående&lt;br&gt;skolorna skall ha rätt att fritt välja arbetsformer och arbetssätt. Vad som&lt;br&gt;däremot måste vara gemensamt är den värdegrund som utbildningen&lt;br&gt;bygger på och målen för utbildningen av barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring föreslås av skollagens 9 kap. 2 § så att det tidigare villkoret&lt;br&gt;att skolans utbildning även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans&lt;br&gt;allmänna mål ersätts av villkoret att skolans utbildning även i övrigt&lt;br&gt;väsentligen svarar mot grundskolans värdegrund och allmänna mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i dag skall Skolverket, vid sin prövning av ansökningar om&lt;br&gt;godkännande av fristående skolor, göra en bedömning huruvida det finns&lt;br&gt;grund att anta att skolan kan leva upp till läroplanens grundläggande&lt;br&gt;värden och allmänna mål. En fristående skola som inte ansluter sig till&lt;br&gt;dessa värden och mål skall inte godkännas för fullgörande av skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att en fristående skola inte skall godkännas, om det&lt;br&gt;bakom huvudmannen finns en organisation som ger skäl att anta att&lt;br&gt;skolans verksamhet inte kommer att präglas av demokratiska värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är rimligt att en elevprognos för de tre första läsåren bifogas en&lt;br&gt;ansökan om godkännande av en fristående skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att en nedre gräns för antalet elever fastställs till&lt;br&gt;tolv elever för att en skola skall kunna godkännas som fristående skola.&lt;br&gt;Skolverket föreslås få möjlighet att göra undantag från denna regel, då det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarnas kompetens och förmåga är en viktig förutsättning för att en&lt;br&gt;skola skall kunna svara mot skollagens krav och läroplanens mål. De&lt;br&gt;nuvarande kraven på ämneskunskaper och pedagogisk erfarenhet kan i&lt;br&gt;praktiken inte sättas lägre för de fristående skolorna än för grundskolan,&lt;br&gt;varför stor vikt bör fastas vid dessa krav såväl vid prövning av ansök-&lt;br&gt;ningar om godkännande som i tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att en bestämmelse införs i skollagen om att det vid&lt;br&gt;en fristående skola skall finnas en person som företräder skolan. Denna&lt;br&gt;person bör genom utbildning eller erfarenhet ha förvärvat pedagogisk&lt;br&gt;insikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att en fristående skola skall vara öppen för alla bör framgå av&lt;br&gt;en uttrycklig bestämmelse i skollagen. Några särskilda intagningsprinciper&lt;br&gt;skall därför inte kunna tillämpas för en enskild skola. Kommittén föreslår&lt;br&gt;dock att en bestämmelse tas in i skollagen om att en fristående skola inte&lt;br&gt;är skyldig att ta emot en elev, om mottagandet skulle medföra att&lt;br&gt;betydande organisatoriska eller ekonomiska problem uppstår för skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Test och prov vid intagning av elever till fristående skolor skall inte få&lt;br&gt;förekomma vid intagning till årskurserna 1-5 och därefter inte i de ämnen&lt;br&gt;som utgör själva kärnan i grundskolans utbildning. Regeringen bör få ett&lt;br&gt;bemyndigande att meddela föreskrifter om villkor för antagning till en&lt;br&gt;fristående skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket skall även fortsättningsvis fatta beslut om godkännande av&lt;br&gt;fristående skolor med utbildning som motsvarar grundskolan. Skolverket&lt;br&gt;skall också fatta beslut om rätt till bidrag för den fristående skolan.&lt;br&gt;Berörda kommuner skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningar om&lt;br&gt;godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som av Skolverket godkänts och förklarats be-&lt;br&gt;rättigad till bidrag, skall tilldelas bidrag av den kommun där skolan är&lt;br&gt;belägen utifrån skolans åtagande och elevernas behov på samma grunder&lt;br&gt;och enligt samma principer som gäller för kommunens egna grundskolor.&lt;br&gt;Skäl för att en skola skall kunna förklaras inte ha rätt till bidrag som&lt;br&gt;därvid bör godtas är, att etableringen av en ny bidragsberättigad fristående&lt;br&gt;skola medför kostnadsökningar, som far betydande negativa konsekvenser&lt;br&gt;för andra elever i berörda kommuner eller om etableringen i övrigt kan&lt;br&gt;fa allvarliga negativa effekter för kommunens grundskoleverksamhet som&lt;br&gt;helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun i vilken skolan är be’lägen skall ge skolan bidrag inom&lt;br&gt;ramen för den treåriga elevprognos som kommittén anser skall bifogas&lt;br&gt;ansökan till Skolverket. Om skolan efter treårsperioden önskar få bidrag&lt;br&gt;för fler elever från den kommun där skolan är belägen eller andra berörda&lt;br&gt;kommuner, förutsätter detta att ökningen av elevantalet sker i samförstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan skolan och kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun där skolan är belägen skall ha rätt till ersättning för sina&lt;br&gt;kostnader från elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets beslut vad gäller godkännande och rätten till bidrag för en&lt;br&gt;fristående skola skall kunna överklagas av den fristående skolan och av&lt;br&gt;berörda kommuner hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén bedömer att förslagen inte skall innebära någon kostnads-&lt;br&gt;ökning totalt sett jämfört med vad som gäller fr.o.m. den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i en fristående skola som får offentligt stöd skall vara&lt;br&gt;avgiftsfri för eleverna. I verksamheten bör endast få förekomma enstaka&lt;br&gt;inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Om en skola&lt;br&gt;som far kommunalt bidrag tar ut avgifter som inte kan anses skäliga, skall&lt;br&gt;Skolverket på samma sätt som nu gäller förklara rätten till fortsatt bidrag&lt;br&gt;förverkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i fristående skolor skall stå under Skolverkets tillsyn.&lt;br&gt;Kommunerna skall ha rätt till insyn i verksamheten hos de fristående&lt;br&gt;skolor, som får offentligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets tillsyn skall inriktas mot hur de fristående skolorna upp-&lt;br&gt;fyller skollagens och läroplanens krav samt mot resultatet av utbildningen.&lt;br&gt;Vidare bör Skolverkets tillsyn ske redan fr.o.m. en skolas första verksam-&lt;br&gt;hetsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår även att en skyldighet skall lagfästas för fristående&lt;br&gt;skolor som får offentligt stöd att medverka i sådan uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering som kommunen där skolan är belägen bedriver och som&lt;br&gt;kommunen anser erforderlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fristående skolornas skyldighet att delta i riksomfattande ämnesprov&lt;br&gt;i svenska bör utvidgas till att omfatta även ämnena engelska och matema-&lt;br&gt;tik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekreress m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personliga uppgifter om elever vid fristående skolor har inte samma&lt;br&gt;sekretesskydd som motsvarande uppgifter om elever vid offentliga skolor.&lt;br&gt;Kommittén föreslår därför att en bestämmelse om tystnadsplikt införs för&lt;br&gt;personal vid fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att det system för bidragsgivning som kommittén&lt;br&gt;föreslagit skall följas upp och utvärderas genom en delrapport när de nya&lt;br&gt;bestämmelserna tillämpats under ett år och en slutrapport när de tillämpats&lt;br&gt;under två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att de nya bestämmelserna för godkännande skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1997 för de skolor som redan blivit godkända.&lt;br&gt;En skola som bedrivit verksamhet före den 1 juli 1997 skall automatiskt&lt;br&gt;vara bidragsberättigad när de nya bestämmelserna träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagförslag i betänkandet SOU 1995:109&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Fristående skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd enligt&lt;br&gt;2 §■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande av&lt;br&gt;fristående skolor som motsvarar&lt;br&gt;grundskolan eller särskolan prö-&lt;br&gt;vas av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande av&lt;br&gt;fristående skolor som motsvarar&lt;br&gt;grundskolan eller särskolan prö-&lt;br&gt;vas av Statens skolverk. Be-&lt;br&gt;rörda kommuner skall beredas&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig över an-&lt;br&gt;sökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande av fristående skolor som motsvarar special-&lt;br&gt;skolan prövas av styrelsen för den specialskola som ansvarar för utbild-&lt;br&gt;ning av samma handikappgrupp där skolan är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som mot-&lt;br&gt;svarar grundskolan skall god-&lt;br&gt;kännas. om skolans ubildning&lt;br&gt;ger kunskaper och färdigheter&lt;br&gt;som till art och nivå väsentligen&lt;br&gt;svarar mot de kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som grundskolan&lt;br&gt;förmedlar och skolan även i&lt;br&gt;övrigt väsentligen svarar mot&lt;br&gt;grundskolans allmänna mål.&lt;br&gt;Härvid skall särskilt beaktas de&lt;br&gt;krav som anges i 1 kap. 2 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som mot-&lt;br&gt;svarar grundskolan skall god-&lt;br&gt;kännas, om skolans utbildning&lt;br&gt;ger kunskaper och färdigheter&lt;br&gt;som till art och nivå väsentligen&lt;br&gt;svarar mot de kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som grundskolan&lt;br&gt;förmedlar och skolan även i&lt;br&gt;övrigt väsentligen svarar mot&lt;br&gt;grundskolans värdegrund och&lt;br&gt;allmänna mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För godkännande krävs att sko-&lt;br&gt;lan dessutom uppfyller de krav&lt;br&gt;som anges i 2 a - c §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1994/95:212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1994/95:212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som motsvarar särskolan eller specialskolan skall&lt;br&gt;godkännas, om skolan ger eleverna en utbildning som väsentligen svarar&lt;br&gt;mot den som de skulle få i särskolan eller specialskolan. En ytterligare&lt;br&gt;förutsättning är att eleverna i samband med utbildningen bereds erforder-&lt;br&gt;liga omsorger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I godkännandet av en skola som motsvarar specialskolan skall anges&lt;br&gt;vilka handikappgrupper som godkännandet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall ha minst tolv ele-&lt;br&gt;ver. En skola får dock ha färre&lt;br&gt;elever, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola skall vara&lt;br&gt;öppen för alla barn som enligt&lt;br&gt;denna lag, eller enligt bestäm-&lt;br&gt;melser som meddelats med stöd&lt;br&gt;av denna lag, har rätt till ut-&lt;br&gt;bildning i grundskolan. En sko-&lt;br&gt;la är dock inte skyldig att ta&lt;br&gt;emot en elev om mottagandet&lt;br&gt;medför att betydande organisa-&lt;br&gt;toriska eller ekonomiska svårig-&lt;br&gt;heter uppstår för skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om villkor för antagning&lt;br&gt;till en fristående skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en fristående skola skall det&lt;br&gt;finnas en person som företräder&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd fristående skola&lt;br&gt;som motsvarar grundskolan&lt;br&gt;skall tilldelas bidrag för verk-&lt;br&gt;samheten av elevernas hem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd fristående skola&lt;br&gt;som motsvarar grundskolan&lt;br&gt;skall av den kommun där&lt;br&gt;skolan är belägen tilldelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;:6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:816. Lydelsen enligt prop. 1994/95:212 har också beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuner. För varje elev skall&lt;br&gt;lämnas ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar den genomsnittliga kost-&lt;br&gt;naden per elev i hemkommunens&lt;br&gt;grundskola det pågående kalen-&lt;br&gt;deråret på den årskurs som&lt;br&gt;eleven tillhör. Vid tilldelningen&lt;br&gt;får kommunen gör ett avdrag&lt;br&gt;som uppgår till högst 25 pro-&lt;br&gt;cent av den framräknade&lt;br&gt;genomsnittskostnaden. När kom-&lt;br&gt;munen bestämmer avdragets&lt;br&gt;storlek skall den beakta bland&lt;br&gt;annat om den fristående skolan&lt;br&gt;har särskilda kostnader på&lt;br&gt;grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att skolan drivs av en enskild&lt;br&gt;fysisk eller juridisk person och&lt;br&gt;inte av kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att skolans åtagande omfattar&lt;br&gt;elever med behov av särskilda&lt;br&gt;stödinsatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;att skolan erbjuder skol-&lt;br&gt;hälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;ge ett större avdrag än 25&lt;br&gt;procent, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen beräknas för ett&lt;br&gt;bidragsår i sänder. Varje bi-&lt;br&gt;dragsår börjar den 1 juli.&lt;br&gt;Tilldelningen grundas på antalet&lt;br&gt;elever från kommunen i den&lt;br&gt;fristående skolan den 15 sep-&lt;br&gt;tember under bidragsåret. Bi-&lt;br&gt;draget skall utbetalas med en&lt;br&gt;tolftedel varje månad. Utbetal-&lt;br&gt;ningarna i juli-september av-&lt;br&gt;passas efter ett beräknat antal&lt;br&gt;elever och reglering görs vid&lt;br&gt;utbetalning i oktober. För en&lt;br&gt;skola som är nystartad, får&lt;br&gt;bidrag, som avser tiden juli-&lt;br&gt;september månad, betalas ut&lt;br&gt;samlat i september. För att en&lt;br&gt;nystartad skola skall ha rätt till&lt;br&gt;bidrag gäller dock att skolan&lt;br&gt;skall ha ansökt om att bli&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag utifrån skolans åtagande&lt;br&gt;och elevernas behov på samma&lt;br&gt;grunder och enligt samma prin-&lt;br&gt;ciper som kommunen tillämpar&lt;br&gt;i frhga om de egna grund-&lt;br&gt;skolorna. Om en elev har ett&lt;br&gt;omfattande behov av särskilt&lt;br&gt;stöd, är kommunen inte skyldig&lt;br&gt;att lämna bidrag till den fri-&lt;br&gt;stående skolan för det särskilda&lt;br&gt;stödet om kommunens skolorga-&lt;br&gt;nisation kan tillgodose elevens&lt;br&gt;behov av särskilt stöd. Kom-&lt;br&gt;munen är skyldig att lämna&lt;br&gt;bidrag endast för högst det&lt;br&gt;elevantal som den fristående&lt;br&gt;skolan i samband med ansökan&lt;br&gt;om godkännande har beräknat&lt;br&gt;för de första tre åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolans&lt;br&gt;verksamhet skulle medföra be-&lt;br&gt;tydande negativa följder för&lt;br&gt;grundskoleverksamheten i be-&lt;br&gt;rörda kommuner får Statens&lt;br&gt;skolverk i samband med god-&lt;br&gt;kännandet besluta att skolan&lt;br&gt;inte skall ha rätt till bidrag&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänd före den 1 april&lt;br&gt;kalenderåret innan bidragsåret&lt;br&gt;börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev slutar i den&lt;br&gt;fristående skolan efter den 15&lt;br&gt;september bidragsåret är hem-&lt;br&gt;kommunen inte skyldig att till-&lt;br&gt;dela skolan bidrag för längre&lt;br&gt;tid än till och med kalender-&lt;br&gt;månaden efter den då eleven&lt;br&gt;slutade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av bidrag enligt&lt;br&gt;andra stycket får grundas på&lt;br&gt;den kostnad som hemkommunen&lt;br&gt;faställt i sin budget för respek-&lt;br&gt;tive kalenderår. Om det slutliga&lt;br&gt;utfallet skulle bli högre än det i&lt;br&gt;budgeten fastställda har den&lt;br&gt;fristående skolan rätt att få ut&lt;br&gt;motsvarande mellanskillnad. Så-&lt;br&gt;dan slutreglering skall ske&lt;br&gt;senast två månader efter det att&lt;br&gt;kommunens årsredovisning för&lt;br&gt;det aktuella kalenderåret har&lt;br&gt;lämnats över till fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en nystartad skola skall&lt;br&gt;ha rätt till bidrag skall skolan&lt;br&gt;ha ansökt om att bli godkänd&lt;br&gt;före den 1 april kalenderåret&lt;br&gt;innan skolan startar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola, som&lt;br&gt;har tilldelats medel enligt&lt;br&gt;första stycket, har tagit in en&lt;br&gt;elev som inte är hemmahörande&lt;br&gt;i kommunen har kommunen rätt&lt;br&gt;till ersättning för sina kostna-&lt;br&gt;der för elevens utbildning från&lt;br&gt;elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första-fjärde styckena gäller inte de fristående skolor för&lt;br&gt;vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda föreskrifter&lt;br&gt;eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvudmannen&lt;br&gt;skriftligen avstått från medelstilldelning eller sådana skolor som Statens&lt;br&gt;skolverk enligt 7 § förklarat sakna rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor, som har rätt&lt;br&gt;till bidrag enligt 6 §. får för de&lt;br&gt;elever som bidragen avser en-&lt;br&gt;dast ta ut elevavgifter som är&lt;br&gt;skäliga med hänsyn till de sär-&lt;br&gt;skilda kostnader som skolan&lt;br&gt;har, förutsatt att kostnaderna&lt;br&gt;kan anses rimliga för verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen vid fristående&lt;br&gt;skolor, som får bidrag enligt 6&lt;br&gt;§, skall för de elever som bi-&lt;br&gt;dragen avser vara avgiftsfri.&lt;br&gt;Eleverna skall utan kostnad ha&lt;br&gt;tillgång till böcker, skrivmate-&lt;br&gt;rial, verktyg och andra hjälp-&lt;br&gt;medel som behövs för en tids-&lt;br&gt;enlig utbildning. I verksamheten&lt;br&gt;får dock förekomma enstaka&lt;br&gt;inslag som kan föranleda en&lt;br&gt;obetydlig kostnad för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste Ivdelse 1994:739.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som har rätt till bidrag enligt 6 a § får för de elever som&lt;br&gt;bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de&lt;br&gt;kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Statens skolverk, vid pröv-&lt;br&gt;ning av en ansökan om godkän-&lt;br&gt;nande som avses i 2 §, finner att&lt;br&gt;elevavgifterna vid skolan inte&lt;br&gt;kan anses skäliga, skall verket,&lt;br&gt;om skolan god-känns, förklara&lt;br&gt;att den inte skall ha rätt till bi-&lt;br&gt;drag enligt 6 eller 6 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket skall vidare förklara&lt;br&gt;rätten till fortsatt bidrag för-ver-&lt;br&gt;kad, om en skola efter godkän-&lt;br&gt;nandet tar ut elevavgifter som&lt;br&gt;inte kan anses skäliga. Innan ett&lt;br&gt;sådant beslut fattas skall skolan&lt;br&gt;ges möjlighet att ändra avgiftens&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att en skola inte&lt;br&gt;skall få bidrag får upphävas av&lt;br&gt;Skolverket, om elevavgifterna&lt;br&gt;senare bedöms som skäliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Statens skolverk, vid pröv-&lt;br&gt;ning av en ansökan om godkän-&lt;br&gt;nande som avses i 2 §, finner&lt;br&gt;att skolan avser att ta ut avgif-&lt;br&gt;ter som strider mot första eller&lt;br&gt;andra stycket, skall verket, om&lt;br&gt;skolan godkännas, förklara att&lt;br&gt;skolan inte skall ha rätt till bi-&lt;br&gt;drag enligt 6 eller 6 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket skall vidare förklara&lt;br&gt;rätten till fortsatt bidrag för-&lt;br&gt;verkad, om en skola efter god-&lt;br&gt;kännandet tar ut avgifter som&lt;br&gt;strider mot första eller andra&lt;br&gt;stycket. Innan ett sådant beslut&lt;br&gt;fattas skall skolan ges möjlighet&lt;br&gt;att ändra avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att en skola inte&lt;br&gt;skall få bidrag får upphävas av&lt;br&gt;Skolverket, om avgifterna sena-&lt;br&gt;re bedöms inte strida mot för-&lt;br&gt;sta eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ skall i fråga om sin utbildning&lt;br&gt;för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk. Skolorna är&lt;br&gt;skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som&lt;br&gt;genomförs av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om fristående skolor&lt;br&gt;som får bidrag enligt 6 § skall&lt;br&gt;den kommun där skolan är be-&lt;br&gt;lägen ha insyn i verksamheten.&lt;br&gt;Sådana skolor är skyldiga att i&lt;br&gt;den utsträckning som kommu-&lt;br&gt;nen bestämmer delta i den upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering som&lt;br&gt;kommnen gör av sitt eget skol-&lt;br&gt;väsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1 § är vidare skyldiga att delta i riks-&lt;br&gt;omfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer. Skolorna är också skyldiga att&lt;br&gt;informera eleverna och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid&lt;br&gt;sådana prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit&lt;br&gt;verksam vid en fristående skola&lt;br&gt;får inte obehörigen röja vad&lt;br&gt;han i den elevvårdande verk-&lt;br&gt;samheten har fått veta om nå-&lt;br&gt;gons personliga förhållanden.&lt;br&gt;Han får inte heller obehörigen&lt;br&gt;röja uppgift i ärende om till-&lt;br&gt;rättaförande av en elev eller&lt;br&gt;om skiljande av en elev från&lt;br&gt;vidare studier.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03200/prop_199596__200-4.png" style="width:12pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Statens skolverk i&lt;br&gt;ärenden om godkännande eller&lt;br&gt;återkallande av godkännande för&lt;br&gt;en fristående skola enligt 1, 5&lt;br&gt;eller 12 § samt beslut i ärenden&lt;br&gt;om elevavgifter enligt 7 § får&lt;br&gt;överklagas hos allmän för-valt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Statens skolverk i&lt;br&gt;ärenden om godkännande eller&lt;br&gt;återkallande av godkännande&lt;br&gt;för en fristående skola enligt 1,&lt;br&gt;5 eller 12 § i ärenden om bi-&lt;br&gt;drag enligt 6 § andra stycket&lt;br&gt;samt i ärenden om elevavgifter&lt;br&gt;enligt 7 § får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden om godkännande eller&lt;br&gt;återkallande av godkännande för en fristående skola enligt 1 § tredje&lt;br&gt;stycket 2 eller 12 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och 16 §§&lt;br&gt;far överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som avses&lt;br&gt;i 3 § far överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som avses&lt;br&gt;i 16 § får överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli '1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1994/95:212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beträffande fristående skolor som har godkänts före ikraftträdandet&lt;br&gt;skall vid tillämpningen av 9 kap. 12 § i fråga om återkallande av&lt;br&gt;godkännande för fristående skolor 9 kap. 2 § i sin nya lydelse och 9 kap.&lt;br&gt;2 a - c §§ tillämpas från och med den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i 9 kap. 6, 7, 11 och 17 §§ i deras nya lydelse skall&lt;br&gt;tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997. Vad som sägs&lt;br&gt;i 9 kap. 6 § första stycket om en kommuns skyldighet att lämna bidrag&lt;br&gt;endast för ett visst högsta elevantal skall tillämpas i fråga om skolor som&lt;br&gt;startat efter den 1 juli 1997. I fråga om fristående skolor som bedrivit&lt;br&gt;verksamhet dessförinnan är kommunen skyldig att lämna bidrag endast för&lt;br&gt;högst det elevantal som skolan fick bidrag för bidragsåret 1996/97, eller&lt;br&gt;om elevantalet var högre året innan, för högst det elevantal som skolan&lt;br&gt;fick bidrag för bidragsåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Fristående gymnasie-&lt;br&gt;skolor (SOU 1995:113)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående gymnasieskolor är utbildningar som till innehållet motsvarar&lt;br&gt;den kommunala gymnasieskolans utbildning på ett nationellt eller ett&lt;br&gt;specialutformat program. Genomgången utbildning i dessa skolor skall ge&lt;br&gt;samma möjligheter till yrkesliv eller fortsatta studier som avslutad utbild-&lt;br&gt;ning i den kommunala gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt bidragssystem för fristående gymnasieskolor infördes den 1 juli&lt;br&gt;1994. Regeringen kan på ansökan förklara en fristående skola berättigad&lt;br&gt;till offentligt stöd, vilket kan bestå dels av bidrag från elevernas hem-&lt;br&gt;kommuner för utbildningen, dels av statlig tillsyn vilken i sin tur ger rätt&lt;br&gt;till studiestöd för eleverna. Staten har ställt upp särskilda krav och villkor&lt;br&gt;för skolor som vill ansöka om att bli berättigade till offentligt stöd. Nu&lt;br&gt;gällande reglerna finns i 9 kap. skollagen samt i förordningen (1993: 884)&lt;br&gt;om offentligt stöd till fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läsåret 1994/95 fanns det 37 fristående gymnasieskolor. Elevantalet&lt;br&gt;uppgick till drygt 2 400, vilket utgör 1,2 procent av landets samtliga gym-&lt;br&gt;nasieelever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om fristående gymnasieskolor syftar till att utreda frågor&lt;br&gt;som rör villkor för att en fristående skola skall kunna förklaras berättigad&lt;br&gt;till offentligt stöd. Utredningen utgår i första hand från rapporter och&lt;br&gt;undersökningar som belyser olika förhållanden i de fristående gym-&lt;br&gt;nasieskolorna. En del uppgifter i rapporterna hänför sig emellertid till&lt;br&gt;skolor som varit verksamma redan innan de nya bidragsreglerna började&lt;br&gt;gälla. Det finns således få dokumenterade erfarenheter av hur nuvarande&lt;br&gt;bidragssystem har fungerat. Diskussioner med skolledning, lärare och&lt;br&gt;elever i samband med besök vid ett antal fristående gymnasieskolor, samt&lt;br&gt;med representanter för myndigheter och organisationer, har gett informa-&lt;br&gt;tion som kompletterar den skriftliga dokumentationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget ger de olika erfarenheterna bilden av en väl fungerande&lt;br&gt;verksamhet vid de fristående gymnasieskolorna. Elevernas prestationer är&lt;br&gt;i stort sett jämförbara med vad elever i kommunala gymnasieskolor&lt;br&gt;presterar. Endast ett fåtal kommuner, och då framför allt mindre kom-&lt;br&gt;muner. har bedömt att de fristående gymnasieskolorna har eller kan få&lt;br&gt;&amp;quot;påtagliga negativa följder” för den kommunala gymnasieskolans utbild-&lt;br&gt;ningsutbud eller för kommunens ekonomi. De fristående gymnasieskolor-&lt;br&gt;na har ofta fått ersättning med belopp som varit högre än de av regeringen&lt;br&gt;föreskrivna beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag och överväganden som redovisas innebär i flera avseenden&lt;br&gt;en framskrivning av principer som i praktiken redan tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för att en fristående gymnasieskola skall förklaras berättigad till&lt;br&gt;offentligt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fristående gymnasieskolorna bör ges möjlighet att på lika villkor&lt;br&gt;erbjuda utbildning som är likvärdig med den som den offentliga gym-&lt;br&gt;nasieskolan ger. Att villkoren skall vara lika och utbildningen likvärdig&lt;br&gt;innebär inte att undervisningen måste vara likformig med den offentliga&lt;br&gt;gymnasieskolans undervisning. De fristående gymnasieskolorna skall ha&lt;br&gt;rätt att fritt utforma sin undervisning så långt det ryms inom kravet på&lt;br&gt;likvärdig utbildning. Vad som däremot måste vara gemensamt är den&lt;br&gt;värdegrund som utbildningen bygger på och målen för den offentliga&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår en ändring av 9 kap. 8 § skollagen så att det tidigare&lt;br&gt;villkoret ”skolan även i övrigt svarar mot gymnasieskolans allmänna mål”&lt;br&gt;ersätts av villkoret ”skolan även i övrigt väsentligen svarar mot gym-&lt;br&gt;nasieskolans värdegrund och allmänna mål.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att det införs en bestämmelse i skollagen om att det&lt;br&gt;skall finnas en rektor som har det övergripande ansvaret för skolans verk-&lt;br&gt;samhet. Detta utesluter inte att den pedagogiska ledningen kan utövas av&lt;br&gt;enskilda personer eller grupper inom skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intyg som ersättning för betyg skall inte längre kunna ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har inte funnit skäl att ändra nu gällande villkor och princi-&lt;br&gt;per beträffande :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skolans läroplan, kurs- och timplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Intagningsvillkoren och urvalsgrundema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Betygen som skall vara jämförbara med betygen i den offentliga&lt;br&gt;gymnasieskolan, vilket innebär att de numera skall vara mål- och kun-&lt;br&gt;skapsrelaterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Undervisningen skall bedrivas av kompetenta lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den fristående gymnasieskolan skall inte ha påtagliga negativa effekter&lt;br&gt;på gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordning för beslut om offentligt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket skall besluta om en fristående skola skall förklaras berättigad&lt;br&gt;till offentligt stöd. Beslutet skall avse ett visst antal elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan för en angiven utbildning skall lämnas direkt till Skolverket,&lt;br&gt;som inhämtar kommunernas yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun där skolan skall ligga skall yttra sig över de effekter den&lt;br&gt;fristående skolan kan ha på gymnasieskolan inom det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet och därvid inhämta och bifoga närliggande kommuners ytt-randen,&lt;br&gt;i förekommande fall även landstingets yttrande. Av kommuner-nas&lt;br&gt;yttranden skall särskilt framgå effekter för utbildningsutbudet i den&lt;br&gt;offentliga gymnasieskolan och på kömmunens ekonomi. Bedömningen&lt;br&gt;skall grundas bl.a. på elevantalet vid fullt utbyggd organisation i den fri-&lt;br&gt;stående gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelser från det beräknade elevantalet vid den fristående gymnasie-&lt;br&gt;skolan får inte göras utan Skolverkets beslut. Om kommun och skola är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överens om utökningen, skall detta anmälas till Skolverket för att ett nytt&lt;br&gt;beslut skall kunna utfärdas. I det fall kommun och skola inte kommer&lt;br&gt;överens om utökningen, skall en ny ansökan lämnas till Skolverket i van-&lt;br&gt;lig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas ansvar för bedömning av effekterna för det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet föreslås upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med förslaget att Skolverket skall besluta om bidragsrätt&lt;br&gt;till en fristående gymnasieskola, bör Skolverket även besluta om att åter-&lt;br&gt;kalla rätten till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets beslut skall kunna överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bidragsberättigade fristående gymnasieskolorna skall som nu stå under&lt;br&gt;Skolverkets tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun där skolan ligger skall ha rätt till insyn i skolans verk-&lt;br&gt;samhet. Som ett led i denna insyn bör skolan delta i den kommunala&lt;br&gt;uppföljningen och utvärderingen i den utsträckning som kommunen och&lt;br&gt;den fristående gymnasieskolan kommer överens om. Skolan skall som&lt;br&gt;hittills vara skyldig att delta i den nationella uppföljningen och utvär-&lt;br&gt;deringen samt i riksomfattande prov i den utsträckning som Skolverket&lt;br&gt;beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler för bidragsgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående gymnasieskola har förklarats berättigad till offentligt&lt;br&gt;stöd skall elevens hemkommun liksom nu lämna bidrag till skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsnivån skall i första hand fastställas i överenskommelse mellan&lt;br&gt;den kommun där skolan är belägen och den fristående gymnasieskolan.&lt;br&gt;Lägeskommunen skall fastställa bidragsnivån för samtliga bidrags-&lt;br&gt;berättigade elever i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationellt föreskrivna belopp skall inte längre förekomma. Om kom-&lt;br&gt;munen och den fristående gymnasieskolan inte kommer överens om annat&lt;br&gt;skall bidraget beräknas med utgångspunkt i skolans faktiska kostnader,&lt;br&gt;baserat på skolans åtaganden och elevernas behov. Beräkningen skall ske&lt;br&gt;på samma grunder och enligt samma principer som kommunen tillämpar&lt;br&gt;i fråga om kostnader för elever som går i ett motsvarande program i en&lt;br&gt;kommunal skola. När det gäller utbildningar på Naturbruks- och Omvård-&lt;br&gt;nadsprogrammet skall skolan och lägeskommunen samråda med lands-&lt;br&gt;tinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande begränsning av skolans rätt att ta ut elevavgifter skall finnas&lt;br&gt;kvar oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren ansluter sig till Friskolekommitténs förslag om att en be-&lt;br&gt;stämmelse om tystnadsplikt, motsvarande den som finns i lagen om&lt;br&gt;entreprenadförhållanden inom skolan, införs för personal vid fristående&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagförslag i betänkandet SOU 1995:113&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 8, 9, 13 och 17 §§ skollagen&lt;br&gt;(1985:1 1OO)&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i fråga om viss&lt;br&gt;utbildning förklara en fristående&lt;br&gt;skola berättigad till sådant bidrag&lt;br&gt;som avses i andra stycket, om ut-&lt;br&gt;bildningen ger kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter som till art och nivå vä-&lt;br&gt;sentligen svarar mot de kunskaper&lt;br&gt;och färdigheter som gymnasiesko-&lt;br&gt;lan förmedlar och skolan även i&lt;br&gt;övrigt väsentligen svarar mot gym-&lt;br&gt;nasieskolans allmänna mål. Härvid&lt;br&gt;skall särskilt beaktas de krav som&lt;br&gt;anges i 1 kap. 2 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena. Förklaring skall dock inte&lt;br&gt;lämnas i fråga om utbildning som&lt;br&gt;skulle innebära påtagliga negativa&lt;br&gt;följder för gymnasieskolan inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet i regio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk får i fråga om&lt;br&gt;viss utbildning med ett angivet&lt;br&gt;antal elever förklara en fristående&lt;br&gt;skola berättigad till sådant bidrag&lt;br&gt;som avses i andra stycket, om ut-&lt;br&gt;bildningen ger kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter som till art och nivå vä-&lt;br&gt;sentligen svarar mot de kunskaper&lt;br&gt;och färdigheter som gymnasiesko-&lt;br&gt;lan förmedlar och skolan även i&lt;br&gt;övrigt väsentligen svarar mot gym-&lt;br&gt;nasieskolans värdegrund och all-&lt;br&gt;männa mål. Härvid skall särskilt&lt;br&gt;beaktas de krav som anges i 1 kap.&lt;br&gt;2 § andra och tredje styckena. För-&lt;br&gt;klaring skall dock inte lämnas i&lt;br&gt;fråga om utbildning som skulle&lt;br&gt;innebära påtagliga negativa följder&lt;br&gt;för gymnasieskolan inom det of-&lt;br&gt;fentliga skolväsendet i den kommun&lt;br&gt;där skolan är belägen eller närlig-&lt;br&gt;gande kommuner. För att en utbild-&lt;br&gt;ning skall förklaras berättigad till&lt;br&gt;bidrag krävs vidare att den upp-&lt;br&gt;fyller kraven i femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan förklaring som avses i första stycket lämnats, skall&lt;br&gt;elevernas hemkommuner lämna bidrag till skolan. Kommunens skyldighet&lt;br&gt;gäller endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig&lt;br&gt;att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte Om den fristående skolan och den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer överens om annat med&lt;br&gt;elevernas hemkommuner skall des-&lt;br&gt;sa erlägga det belopp som rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämt har föreskrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun där skolan är belägen inte&lt;br&gt;kommer överens om annat skall&lt;br&gt;bidraget beräknas med utgångs-&lt;br&gt;punkt i skolans faktiska kostnader&lt;br&gt;baserade på skolans åtagande och&lt;br&gt;elevernas behov på samma grunder&lt;br&gt;och enligt samma principer som&lt;br&gt;kommunen tillämpar i fråga om&lt;br&gt;elever som går ett liknande pro-&lt;br&gt;gram i en kommunal skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som för-&lt;br&gt;klarats berättigad till bidrag för en&lt;br&gt;utbildning avser att utöka antalet&lt;br&gt;elever på utbildningen skall skolan&lt;br&gt;ansöka om en ny förklaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledningen av verksamheten&lt;br&gt;vid en fristående skola skall det&lt;br&gt;finnas en rektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte kommunen och skolan har kommit överens om annat skall&lt;br&gt;bidraget enligt 8 eller 8 a § beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje&lt;br&gt;bidragsår börjar den 1 juli. Tilldelningen grundas på antalet elever på den&lt;br&gt;bidragsberättigade utbildningen den 15 september under bidragsåret.&lt;br&gt;Bidraget skall utbetalas med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i&lt;br&gt;juli-september avpassas efter ett beräknat antal elever och reglering görs&lt;br&gt;vid utbetalning i oktober. För en skola som är nystartad, far bidrag, som&lt;br&gt;avser tiden juli-september månad, betalas ut samlat i september.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev slutar efter den 15 september bidragsåret är hemkommunen&lt;br&gt;inte skyldig att tilldela skolan bidrag för längre tid än till och med&lt;br&gt;kalendermånaden efter den då eleven slutade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en skola skall ha rätt till&lt;br&gt;bidrag gäller dock att skolan har&lt;br&gt;ansökt om att bli förklarad som&lt;br&gt;bidragsberättigad före den 1 april&lt;br&gt;kalenderåret innan. Ansökan skall&lt;br&gt;lämnas in till länsstyrelsen i det län&lt;br&gt;där skolan är belägen om ansökan&lt;br&gt;avser en skola vars utbildningar&lt;br&gt;motsvarar gymnasieskolans och till&lt;br&gt;Statens skolverk om ansökan avser&lt;br&gt;en skola vars utbildningar motsva-&lt;br&gt;rar gymnasiesärskolans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en skola skall ha rätt till&lt;br&gt;bidrag gäller dock att skolan har&lt;br&gt;ansökt om att bli förklarad som&lt;br&gt;bidragsberättigad före den 1 april&lt;br&gt;kalenderåret innan. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer får föreskriva att an-&lt;br&gt;sökan i vissa fall får lämnas sena-&lt;br&gt;re. Ansökan skall lämnas in till&lt;br&gt;Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:816.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som får bidrag för viss utbildning enligt 8 eller 8 a §&lt;br&gt;skall, i fråga om den utbildningen, stå under tillsyn av Statens skolverk.&lt;br&gt;Skolorna är i fråga om dessa utbildningar skyldiga att delta i den upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Statens&lt;br&gt;skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fristående skolor som&lt;br&gt;får bidrag enligt 8 § skall den&lt;br&gt;kommun där skolan är belägen ha&lt;br&gt;insyn i skolans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 8 § är vidare skyldiga att delta i&lt;br&gt;riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Statens skolverk i ären-&lt;br&gt;den om godkännande eller återkal-&lt;br&gt;lande av godkännande för en fristå-&lt;br&gt;ende skola enligt 1. 5 eller 12 §&lt;br&gt;samt beslut i ärenden om elevav-&lt;br&gt;gifter enligt 7 § får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03200/prop_199596__200-5.png" style="width:12pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Statens skolverk i ären-&lt;br&gt;den om godkännande eller återkal-&lt;br&gt;lande av godkännande för en fristå-&lt;br&gt;ende skola enligt 1, 5 eller 12 §,&lt;br&gt;eller i ärenden om bidrag eller&lt;br&gt;återkallande av bidrag enligt 8&lt;br&gt;eller 14 § samt beslut i ärenden om&lt;br&gt;elevavgifter enligt 7 eller 10 § får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden om godkännande eller&lt;br&gt;återkallande av godkännande för en fristående skola för särskild skolplikt&lt;br&gt;enligt 1 § tredje stycket 2 eller 12 § får överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och&lt;br&gt;16 §§ får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som&lt;br&gt;avses i 3 § får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som&lt;br&gt;avses i 16 § får överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Bestämmelsen i 9 kap. 8 § i dess nya lydelse skall tillämpas på&lt;br&gt;utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;En förklaring om rätt till bidrag enligt 9 kap. 8 § som regeringen&lt;br&gt;har meddelat före ikraftträdandet skall fortsätta att gälla till dess Statens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3-&lt;/sup&gt;' Senaste Ivdelse 1994:740.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolverk beslutar om något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över betänkandet&lt;br&gt;Likvärdig utbildning på lika villkor (SOU 1995:109)&lt;br&gt;Remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har inkommit från Socialstyrelsen, Handikappombuds-&lt;br&gt;mannen, Barnombudsmannen (BO), Statskontoret, Riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV), Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor i skolan&lt;br&gt;(SIH). Konkurrensverket, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall. Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Östergötlands&lt;br&gt;län. Botkyrka kommun, Norrtälje kommun, Stockholms stad, Södertälje&lt;br&gt;kommun. Uppsala kommun, Flens kommun, Linköpings kommun, Norr-&lt;br&gt;köpings kommun, Simrishamns kommun, Örkelljunga kommun, Höörs&lt;br&gt;kommun. Lunds kommun, Göteborgs kommun, Skara kommun, Örebro&lt;br&gt;kommun. Falu kommun, Härjedalens kommun, Skellefteå kommun, Umeå&lt;br&gt;kommun. Pajala kommun, Svenska Kommunförbundet, Elevorganisatio-&lt;br&gt;nen i Sverige. Sveriges Skolledarförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riks-&lt;br&gt;förbund (LR). Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Cent-&lt;br&gt;ralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;br&gt;(SACO). Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Riksförbundet Hem och&lt;br&gt;Skola (RHS). Friskolornas Riksförbund, Sveriges Kristna Råd, Sveriges&lt;br&gt;Kristna Friskoleråd. Svenska Montessoriförbundet (SMF) och Waldorfsko-&lt;br&gt;lefederationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden inkommit från föräldrar med barn i S:t Eriks&lt;br&gt;Katolska Skola. Botkyrka Friskola, Franciska Darnell, Utbildningsförvalt-&lt;br&gt;ningen/Invandrarundervisningen i Botkyka kommun, Sveriges Finska&lt;br&gt;Lärarförbund (SFiL). Österåkers kommun, Göteborgs Finskspråkiga&lt;br&gt;Socialdemokratiska Förening. Solängsskolan, Moderat Skolungdom.&lt;br&gt;Nacka kommun. Sveriges Fristående Waldorfskolors Föräldraförening&lt;br&gt;(SFWF). Sverigefinska Riksförbundet, Tjänsteföretagens Arbetsgivarför-&lt;br&gt;bund (HAO-förbunden), Göteborgs Högre Samskola, Estniska Skolan,&lt;br&gt;Hillelskolan. Sverigefinska Skolan i Stockholm, Sverigefinska Skolan i&lt;br&gt;Upplands-Väsby. Fryxellska Skolan, Ellen Keyskolans Waldorfförening,&lt;br&gt;Engelska Skolans PTA, Stödföreningen för Solvikskolan, Kristoffersko-&lt;br&gt;lans Föräldraförening och Fryxellska Skolans Vänner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Långsiktighet och stabilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med en regeländring är att skapa långsiktiga och stabila regler som&lt;br&gt;dels ska ge fristående skolor samma möjlighet som de kommunala skolor-&lt;br&gt;na att på lika villkor erbjuda likvärdig utbildning, dels att stärka sam-&lt;br&gt;arbetet mellan kommuner och fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser delar kommitténs åsikt att långsiktiga och stabila&lt;br&gt;regler är viktiga. Sveriges Skolledarförbund understryker vikten av att&lt;br&gt;kommunala och fristående skolor måste fa &amp;quot;fasta, långsiktiga och icke-&lt;br&gt;försvårande spelregler för såväl krav som ställs som för resurstilldel-&lt;br&gt;ningen.&amp;quot; Detta stöds av såväl fristående skolor som kommuner, t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nacka kommun, som understryker att för elevernas valfrihet skall fungera&lt;br&gt;i verkligheten måste fristående skolor ges &amp;quot;tydliga och förutsägbara spel-&lt;br&gt;regler som inte lämnar utrymme för godtycke eller tolkningssvårigheter.&amp;quot;&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet anser att utredningen är ett steg mot&lt;br&gt;långsiktiga lösningar som ger både skolor och kommuner bättre förutsätt-&lt;br&gt;ningar för planering av sin verksamhet. Dock saknar förbundet en&lt;br&gt;harmonisering av reglerna mellan fristående grundskolor och gymnasie-&lt;br&gt;skolor. RR V påpekar vikten av decentralisering och avreglering. Ett ökat&lt;br&gt;lokalt ansvar med mindre regelstyrning underlättar för skolan att anpassa&lt;br&gt;sig till lokala förutsättningar och krav och &amp;quot;stimulerar initiativkraft och&lt;br&gt;innovativ utveckling&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF menar att betänkandet saknar långsiktiga regler vilket kommer&lt;br&gt;resultera i att få fristående skolor vill utsätta sig för osäkerhet. Förslaget&lt;br&gt;kommer medföra stora försämringar för skolorna som utlämnas åt&lt;br&gt;kommunernas godtycke. Waldorfskolefederationen och Friskolornas Riks-&lt;br&gt;förbund anser att betänkandet &amp;quot;genomsyras av en snäv kommunalpolitisk&lt;br&gt;och kommunalekonomisk grundsyn...&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Komplement eller konkurrens?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolekommittén anser att fristående skolor skall fungera som komple-&lt;br&gt;ment till den kommunala skolan och genom samarbete skall de kunna ut-&lt;br&gt;veckla och stimulera varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den fristående skolans ställning gentemot kommunen och det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet går åsikterna isär. Länsstyrelsen i Stockholms Län,&lt;br&gt;Konkurrensverket och Kammarrätten i Stockholm anser att de fristående&lt;br&gt;skolorna &amp;quot;ofta får ses som konkurrenter till kommunens skolor. Man kan&lt;br&gt;därför inte bortse från risken att kommunen, t.ex. när kommunens&lt;br&gt;ekonomi försämras eller inte är i balans, gynnar egna skolor framför fri-&lt;br&gt;skolorna.&amp;quot; SAF framför att den konkurrens som finns mellan skolor&lt;br&gt;stimulerar till utveckling och skapar medvetande om den egna och andra&lt;br&gt;skolors verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet framför att valfrihet inom skolområdet ger&lt;br&gt;incitament för en både bättre och billigare skola. För att detta skall&lt;br&gt;fungera i praktiken krävs att olika skolformer behandlas likvärdigt och&lt;br&gt;inordnas i samma resursfördelningssystem. RRV menar att fristående&lt;br&gt;skolor bör behandlas i perspektivet av de utmaningar som skolan har att&lt;br&gt;möta. Socialstyrelsen ser positivt på tillkomsten av fristående skolor, vilka&lt;br&gt;har möjligheter att berika svenskt skolväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera fristående skolor och kommuner, t.ex. Uppsala och Nacka&lt;br&gt;kommuner, påpekar att det är av största vikt att skolorna uppfattas som&lt;br&gt;komplement till den kommunala skolverksamheten för att underlätta sam-&lt;br&gt;arbetet mellan skola och kommun och för att öka valfriheten. Skara&lt;br&gt;kommun instämmer och påpekar att &amp;quot;all verksamhet mår väl av ett visst&lt;br&gt;mått av konkurrens&amp;quot;. Sveriges Kristna Råd ser också positivt på fristående&lt;br&gt;skolor som komplement för gruppers och minoriteters särskilda behov.&lt;br&gt;Sveriges Kristna Friskoleråd menar att fristående skolor måste ses som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alternativ och inte endast som &amp;quot;komplement på kommunens villkor, som&lt;br&gt;löper risk att bli godtyckliga.&amp;quot; Sveriges Elevorganisation menar tvärtom&lt;br&gt;att de fristående skolorna är ett hot mot den offentliga skolan och att&lt;br&gt;kompletterande verksamhet skall inordnas i den offentliga skolan. Sveriges&lt;br&gt;Skolledarförbund hävdar: &amp;quot;Frågan om vem som driver en skola får inte&lt;br&gt;överskugga frågan om hur skolan drivs. Det är utbildningens innehåll och&lt;br&gt;grad av måluppfyllelse som räknas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Värdegrund och mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att samma krav skall gälla för fristående och offentliga&lt;br&gt;skolor vad gäller utbildningens värdegrund och mål. En ändring i skol-&lt;br&gt;lagen föreslås så att skolans utbildning &amp;quot;även i övrigt väsentligen svarar&lt;br&gt;mot grundskolans värdegrund och allmänna mål&amp;quot;. Genom denna formu-&lt;br&gt;lering i lagtexten avser kommittén att konfessionell utbildningsprofil skall&lt;br&gt;vara möjlig. Att en skola har en viss profil får inte inkräkta på saklig-&lt;br&gt;heten och allsidigheten i undervisningen. Den fristående skolan skall ge&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar. Skolans verksam-&lt;br&gt;het ska utformas i överensstämmelse med demokratiska värderingar. Om&lt;br&gt;skolan brister i öppenhet och insyn skall den inte godkännas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna stöder kommitténs förslag att skolverk-&lt;br&gt;samheten skall baseras på de värden och mål som formulerats för den&lt;br&gt;offentliga grundskolan. Nacka kommun menar att &amp;quot;läroplanens allmänna&lt;br&gt;mål och värdegrund skall genomsyra all verksamhet och inte bara be-&lt;br&gt;gränsas till själva undervisningen.&amp;quot; Handikappombudsmannen anser att&lt;br&gt;vid bedömning av en skolas värdegrund också bör beaktas de handi-&lt;br&gt;kappolitiska målen om full delaktighet och jämlikhet. BO stöder förslaget&lt;br&gt;men önskar vissa tillägg. För det första bör en uttrycklig hänvisning föras&lt;br&gt;in om att den som verkar i skolan skall hindra elever att utsätta andra för&lt;br&gt;kränkande behandling. För det andra bör en regel om elevernas rätt till&lt;br&gt;inflytande över sin utbildning införas, motsvarande den som gäller den&lt;br&gt;offentliga skolan. SIH ifrågasätter förslaget då berörd tillsynsmyndighet&lt;br&gt;riskerar att hamna i tolknings-/gränsdragningsproblem kring &amp;quot;när och i&lt;br&gt;vilken grad en fristående skola eventuellt kan anses ha frångått denna&lt;br&gt;fundamentala värdegrund på sätt som skulle motivera sanktioner av ringa&lt;br&gt;eller grav karaktär.&amp;quot; RHS saknar en analys kring förutsättningarna för&lt;br&gt;etniska skolor och språkskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket menar att staten inte kan ha några synpunkter på hur kon-&lt;br&gt;fessionella skolor låter sin &amp;quot;religiösa profil komma till uttryck i utbild-&lt;br&gt;ningen. så länge denna är förenlig med grundläggande demokratiska&lt;br&gt;värderingar.&amp;quot; Verket anser att det är orealistiskt att utvidga kontrollen av&lt;br&gt;fristående skolor till att omfatta även bakomliggande organisationer.&lt;br&gt;Vidare förordas att ordet väsentligen stryks. I stället bör konfessionella&lt;br&gt;skolors rättigheter särskilt behandlas i lagtexten. Sveriges Kristna Fri-&lt;br&gt;skoleråd anser att de fristående skolorna själva skall få avgöra vilka&lt;br&gt;värdegrunder deras undervisning och &amp;quot;etiska fostran&amp;quot; skall bygga på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt rådet kränker förslaget &amp;quot;en minoritet av föräldrar med en annan&lt;br&gt;religiös och filosofisk värdegrund än den som anges i Lpo 94.&amp;quot; Rådet&lt;br&gt;håller med om att all undervisning skall vara saklig och allsidig även i&lt;br&gt;konfessionella skolor och att religionsundervisning skall bedrivas enligt&lt;br&gt;läroplan och kursplan. Även Friskolornas Riksförbund menar att förslaget&lt;br&gt;kränker religionsfriheten. Liksom Skolverket och Kammarrätten i Sunds-&lt;br&gt;vall ifrågasätter förbundet förenligheten mellan utredningen och den euro-&lt;br&gt;peiska konventionen om mänskliga rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Elevantal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att en nedre gräns för antalet elever fastställs till&lt;br&gt;tolv elever. Friskolekommittén anser att en skola med för få elever inte&lt;br&gt;leder till en stimulerande miljö för samarbete, social fostran och utveck-&lt;br&gt;ling. En skola med få elever ger heller inte ett stabilt ekonomiskt under-&lt;br&gt;lag. Skolverket föreslås få möjlighet att göra undantag från denna regel,&lt;br&gt;då särskilda skäl föreligger, t.ex. i utpräglad glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser instämmer i förslaget, bl.a. Konkurrensverket, Lärarförbun-&lt;br&gt;det och Kammarrätten i Stockholm. LR tillstyrker förslaget med motive-&lt;br&gt;ringen att &amp;quot;friskolor bör dimensioneras så att elevens val och språkval kan&lt;br&gt;tillgodoses.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs, Örebro. Skara och Falu kommuner menar att kravet på tolv&lt;br&gt;elever bör skärpas, då ett allt för litet elevunderlag begränsar innehållet&lt;br&gt;och variationen i elevens och skolans val. Dessutom framförs att en skola&lt;br&gt;med för få elever får svårigheter med stabil ekonomi och varaktig verk-&lt;br&gt;samhet. Även Uppsala kommun anser att det bör &amp;quot;föreligga synnerliga&lt;br&gt;skäl för godkännandet av en fristående skola med endast 12 elever&amp;quot;.&lt;br&gt;Risken finns att undervisning i små skolor brister i kvalitet. Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Östergötlands län instämmer och Lärarförbundet framför att &amp;quot;skolan inte&lt;br&gt;far vara alltför liten om den skall fungera som en social och kulturell&lt;br&gt;mötesplats.&amp;quot; Waldorfskolefedrationen instämmer i att det är rimligt med&lt;br&gt;en minimigräns men hävdar att denna inte bör inforas under de tre första&lt;br&gt;verksamhetsåren då skolan håller på att etablera sig. Flens kommun tillför&lt;br&gt;att elevantalet bör bedömas från fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Lärarkompetens och skolledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolekommittén anser att kraven på lärares ämneskunskaper och peda-&lt;br&gt;gogiska erfarenhet i praktiken inte kan sättas lägre för de fristående&lt;br&gt;skolorna än för grundskolan, varför stor vikt bör fästas vid dessa krav&lt;br&gt;såväl vid prövning av ansökningar om godkännande som i tillsynen.&lt;br&gt;Vidare föreslås i betänkandet att en bestämmelse skall införas i skollagen&lt;br&gt;om att det vid en fristående skola skall finnas en person med pedagogisk&lt;br&gt;insikt som företräder skolan med ett formellt ledningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av instanserna instämmer i synen på lärarkompetens. TCO är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;positiv till förslaget om både kompetens och skolledning och understryker&lt;br&gt;att kravet på lärarutbildning är särskilt viktigt. LR anser att en god lärar-&lt;br&gt;kompetens är en &amp;quot;förutsättning för att eleverna kan integreras i det&lt;br&gt;svenska samhället utan svårigheter...&amp;quot;. SMF stöder också förslaget och&lt;br&gt;betonar att det är olyckligt att andelen lärare med pedagogisk utbildning&lt;br&gt;är lägre i de fristående skolorna än i de kommunala. Göteborgs kommun&lt;br&gt;förordar att kravet på lärarkompetens lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen för fram betydelsen av skolledning och kom-&lt;br&gt;petent personal för vårdnadshavare och elever med funktionsnedsättning.&lt;br&gt;För dem är det viktigt att kunna vända sig till någon när det gäller&lt;br&gt;speciella behov av anpassningar i miljön och undervisningen som en&lt;br&gt;funktionsnedsättning medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Waldorfskolefederationen och SFWF motsätter sig förslaget om rektor&lt;br&gt;och menar att detta premierar en hierarkisk struktur, vilket inte överens-&lt;br&gt;stämmer med Waldorfpedagogiken. I stället förordas ett tillägg att en fri-&lt;br&gt;stående skola kan företrädas av &amp;quot;ett begränsat antal personer&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall och BO menar att de krav som skall ställas&lt;br&gt;på skolans företrädare bör anges uttryckligen i lagtexten. Man anser också&lt;br&gt;att ansvarsfördelningen mellan företrädaren och huvudmannen bör belysas&lt;br&gt;bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Öppen för alla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att principen att en fristående skola skall vara&lt;br&gt;öppen för alla bör framgå av en uttrycklig bestämmelse i skollagen.&lt;br&gt;Vidare anser kommittén att en bestämmelse skall tas in i skollagen om att&lt;br&gt;en fristående skola inte är skyldig att ta emot en elev, om mottagandet&lt;br&gt;skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter&lt;br&gt;för skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet instanser instämmer i grundprincipen att skolorna skall vara&lt;br&gt;öppna för alla, men avstyrker förslaget att en fristående skola inte skall&lt;br&gt;vara skyldig att ta emot en elev om detta leder till organisatoriska eller&lt;br&gt;ekonomiska svårigheter. Dessutom ifrågasätts om kommunen skall vara&lt;br&gt;den instans som fattar det ekonomiska beslutet i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIH riktar skarp kritik mot förslaget och framför att de fristående&lt;br&gt;skolorna, liksom de kommunala, måste vara förpliktigade att erbjuda&lt;br&gt;utbildning på lika villkor för alla elever, även elever som kräver extra&lt;br&gt;ekonomiska resurser som t.ex. funktionshindrade barn. &amp;quot;Varje inskränk-&lt;br&gt;ning av och/eller reservation för de rättigheter som normalt tillkommer&lt;br&gt;andra kan aldrig accepteras, utan att man gör påtagligt våld på de värde-&lt;br&gt;principer och den ideologiska grund som det svenska skolväsendet vilar&lt;br&gt;på.&amp;quot; Även Handikappombudsmannen är kritisk mot förslaget och framför&lt;br&gt;att handikappolitiska aspekter bör beaktas av Skolverket när beslut om&lt;br&gt;bidrag skall fattas för att undvika segregerande effekter. Socialstyrelsen&lt;br&gt;menar att förslaget kan leda till att barn med funktionsnedsättningar får&lt;br&gt;mindre möjlighet att ta del av fristående skolor. Man föreslår att bidrag&lt;br&gt;skall lämnas per barn som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per barn i motsvarande verksamhet. Länsstyrelsen i Östergötlands län,&lt;br&gt;Lärarförbundet, Statskontoret och RHS instämmer i kritiken att elevers&lt;br&gt;valfrihet inte bör beskäras utan även innefatta elever med särskilda behov.&lt;br&gt;Den enda grund för att vägra en elev inträde som skall tillåtas, enligt&lt;br&gt;Länsstyrelsen och Friskolornas Riksförbund, är skolans egen bedömning&lt;br&gt;av möjligheterna att ta emot eleven. Till detta ansluter sig också Skol-&lt;br&gt;verket som också pekar på svårigheter som kan uppkomma när lägeskom-&lt;br&gt;munen skall bedöma om elevens hemkommun kan tillgodose elevens sär-&lt;br&gt;skilda behov på ett mer kostnadseffektivt sätt än den fristående skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR stöder förslaget men finner det anmärkningsvärt att kommunen själv&lt;br&gt;skall kunna göra bedömningen om vad som är kostnadseffektivt. Söder-&lt;br&gt;tälje kommun framför åsikten att diskussion huruvida en elev skall tas&lt;br&gt;emot bör föras med elevens hemkommun, inte lägeskommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro kommun menar att kommun och skola skall komma överens om&lt;br&gt;när skolan kan neka en elev att börja i den fristående skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Inträdeskrav och urvalsgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att test och prov vid intagning till årskurserna 1-5&lt;br&gt;inte skall få förekomma. I övriga årskurser skall sådana urvalsmetoder&lt;br&gt;inte tillåtas i ämnen som utgör kärnan i grundskolans utbildning. Som en&lt;br&gt;följd av öppenhetsprincipen skall endast sådana urvalsgrunder som inte&lt;br&gt;sätter öppenheten ur spel accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de instanser som yttrat sig i frågan tillstyrker förslaget att&lt;br&gt;inga inträdeskrav i princip skall få förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter varför krav på viss förmåga att&lt;br&gt;tillgodogöra sig utbildning i musik eller idrott skall få förekomma, medan&lt;br&gt;krav på motsvarande förmåga att lära sig t.ex. språk inte får ställas. Skol-&lt;br&gt;verket framhåller att så länge inträdesprov i t.ex. dans och musik tillåts i&lt;br&gt;kommunala skolor årskurs 1-5 skall detta också vara möjligt i fristående&lt;br&gt;skolor. Dock instämmer verket i att intagningsprov inte skall accepteras&lt;br&gt;i ämnen som svenska, engelska och matematik, då sådana urvalsmetoder&lt;br&gt;kan ha segregerande effekter. SAF anser att skolor med speciell pro-&lt;br&gt;filering skall få använda sig utav särskilda inträdeskrav för att kunna leva&lt;br&gt;upp till föräldrars och elevers förväntningar. Göteborgs Högre Samskola&lt;br&gt;menar att varje skola själv skall få bestämma om sina intagningsregler&lt;br&gt;och att dessa kan vara konstruerade på olika sätt på olika skolor.&lt;br&gt;Fryxellska skolan förordar att musik- och danstest skall vara tillåtna och&lt;br&gt;Engelska Skolans PTA att språktester skall accepteras, även i årskurserna&lt;br&gt;1-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Beslutsordning och ansvarsfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Skolverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att Skolverket även fortsättningsvis skall fatta beslut om&lt;br&gt;godkännande av fristående skolor. Byte av huvudman skall ske genom ny&lt;br&gt;ansökan om godkännande. Skolverket skall enligt förslaget också fatta&lt;br&gt;beslut om rätt till bidrag för den fristående skolan. Det skall också vara&lt;br&gt;Skolverket som förklarar rätten till bidrag förverkad. Verkets beslut om&lt;br&gt;godkännande och rätt till bidrag skall kunna överklagas i allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna ställer sig i allmänhet positiva till föreslagen beslutsordning&lt;br&gt;medan de fristående skolorna är mer kritiska. Bl.a. Norrköpings och Upp-&lt;br&gt;sala kommuner anser att det nuvarande systemet &amp;quot;försvårar den kom-&lt;br&gt;munala planeringen och strävanden att åstadkomma en rationell skolorga-&lt;br&gt;nisation&amp;quot; och tillstyrker därför utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket däremot avstyrker förslaget och anser att skolor som blivit&lt;br&gt;godkända skall ha rätt till offentlig finansiering. Godkännandet av en fri-&lt;br&gt;stående skola skall enbart göras utifrån skolans kapacitet att uppfylla&lt;br&gt;nationella kvalitetskrav och inte utifrån konsekvenser för kommunal skol-&lt;br&gt;verksamhet. Bl.a. RHS. Sveriges Kristna Friskoleråd, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Sveriges Finska Lärarförbund, Friskolornas Riksförbund och Nacka kom-&lt;br&gt;mun anser också att en fristående skola som godkänts av Skolverket auto-&lt;br&gt;matiskt skall vara berättigad till bidrag. I detta instämmer även Sverige-&lt;br&gt;finska Riksförbundet och Länsstyrelsen i Östergötlands län, som menar&lt;br&gt;att det är olyckligt att kommunen som konkurrent skall kunna utöva in-&lt;br&gt;flytande över detta beslut. SAF anser att en godkänd skola skall garanteras&lt;br&gt;bidrag från kommunen motsvarande vad en elev i den kommunala skolan&lt;br&gt;kostar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall och Svenska Kommunförbundet anser att&lt;br&gt;Skolverkets skyldighet att besluta om en skola skall vara bidragsberättigad&lt;br&gt;skall framgå av lagtexten. Man framhåller att med nu föreslagen lagtext&lt;br&gt;följer bidragsrätt med godkännande. Vidare framhålls att Skolverkets be-&lt;br&gt;slut bör kunna överklagas till länsrätten som har lägeskommunen inom sin&lt;br&gt;domkrets. Kammarrätterna i Stockholm och Sundsvall menar att det bör&lt;br&gt;klargöras vem som kan överklaga olika typer av beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet anför också att det ur planeringssynpunkt skall&lt;br&gt;finnas en tydlig tidsfrist inom vilken skolan senast skall vara godkänd för&lt;br&gt;att kommunens skyldighet att betala bidrag för ett visst läsår skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Kommunens yttranderätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt betänkandet skall en bestämmelse införas i lagtexten om remiss&lt;br&gt;från Skolverket till kommunen gällande godkännande av fristående skolor.&lt;br&gt;Kommittén föreslår att lägeskommunen och övriga berörda kommuner&lt;br&gt;skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökan. Kommunen bör i sitt&lt;br&gt;yttrande framhålla lokalt betingad kunskap om huvudmannen och dennes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningar för att bedriva skolverksamhet. Yttrandet bör även behand-&lt;br&gt;la elevprognosen och skolans budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna ser det i allmänhet som positivt med en lagfäst yttranderätt.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet välkomnar kommunens yttranderätt och beto-&lt;br&gt;nar vikten av att kommunen skall ges tillräckligt med tid för att göra de&lt;br&gt;utredningar som krävs. Linköpings kommun anser att man skall fästa stor&lt;br&gt;vikt vid kommunernas yttranden och Lunds kommun är positiv till att det&lt;br&gt;kommunala medinflytandet nu skall lagregleras. LO menar att förslaget&lt;br&gt;är viktigt eftersom kommunerna måste ges &amp;quot;rimliga och någorlunda lång-&lt;br&gt;siktiga förutsättningar att planera och genomföra sin verksamhet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga instanser, t.ex. Skolverket, Konkurrensverket, Kammarrätterna&lt;br&gt;i Stockholms och Sundsvalls län, Länsstyrelserna i Stockholms och Öster-&lt;br&gt;götlands län samt flertalet fristående skolor, avstyrker förslaget med&lt;br&gt;motiveringen att reglerna är oklara eller att kommunen anses få för stort&lt;br&gt;inflytande. Länsstyrelsen i Stockholms län och Konkurrensverket menar&lt;br&gt;att kommunen har dubbla roller, dels som finansiär och dels som utövare&lt;br&gt;av samma verksamhet, vilket föranleder en intressekonflikt där kommunen&lt;br&gt;efter eget tycke kan avgöra om en skola skall få etableras eller inte. Även&lt;br&gt;Sverigefinska Riksförbundet anser det vara olyckligt att &amp;quot;kommunernas&lt;br&gt;välvilja kan vara avgörande&amp;quot; för godkännandet av Sverigefinska skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätterna i Stockholm och Sundsvall påpekar att det bör pre-&lt;br&gt;ciseras vad som menas med &amp;quot;berörda kommuner&amp;quot; för att undvika juridiska&lt;br&gt;konflikter. Sveriges Kristna Råd instämmer och framhåller att Skolverket&lt;br&gt;bör ha tydliga direktiv för hur berörda kommuners yttranden skall viktas.&lt;br&gt;Skolverket menar att den lagfasta remisskyldigheten endast skall avse&lt;br&gt;lägeskommunen. Lägeskommunen skall inhämta synpunkter från övriga&lt;br&gt;kommuner om det finns behov av detta och inarbeta dessa i sitt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Likvärdiga ekonomiska villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att de fristående skolorna bör ges möjlighet att på&lt;br&gt;lika villkor erbjuda utbildning som är likvärdig med den som grundskolan&lt;br&gt;ger. Likvärdiga ekonomiska villkor för kommunala och fristående skolor&lt;br&gt;är en förutsättning för att alla elever och föräldrar skall ha en reell val-&lt;br&gt;frihet och inte bara ekonomiskt starka grupper. En fristående skola som&lt;br&gt;godkänts och förklarats bidragsberättigad skall tilldelas bidrag utifrån&lt;br&gt;omfattningen av skolans åtaganden och elevernas behov. Bidraget skall&lt;br&gt;enligt betänkandet beräknas på samma grunder och enligt samma prin-&lt;br&gt;ciper som gäller för kommunens egna skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av instanserna stöder grundprincipen att de fristående skolorna&lt;br&gt;skall erhålla bidrag som är likvärdiga med de som kommunala skolor får.&lt;br&gt;TCO och Lärarförbundet anser att det föreslagna behovsrelaterade bidrags-&lt;br&gt;systemet tar större hänsyn till de faktiska förhållandena än det nuvarande&lt;br&gt;och att förslaget kan leda till ett stärkt samarbete mellan kommunala och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fristående skolor. Norrköpings och Botkyrka kommuner anser det vara&lt;br&gt;positivt att inte låsa fast kommunens bidrag i schablonbelopp och menar&lt;br&gt;att det föreslagna systemet tar hänsyn till lokala kostnadsvariationer. SIH&lt;br&gt;och Handikappombudsmannen stöder tanken på ett behovsbaserat&lt;br&gt;bidragssystem och framhåller att likvärdighet inte innebär att alla elever&lt;br&gt;skall ha lika mycket utan efter behov. Svenska Kommunförbundet förordar&lt;br&gt;att bidraget till fristående skolor skall fastställas utifrån verksamhetens&lt;br&gt;beräknade resursbehov, vilket bör framgå i lagtexten. Kostnadsaspekten&lt;br&gt;som kriterium är viktigt då kommunen måste få utrymme att inför fast-&lt;br&gt;ställandet av bidraget beakta skolans samlade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län menar att de föreslagna bidrags grunderna&lt;br&gt;är osäkra och oklara, vilket undergräver den förutsägbarhet och kontinuitet&lt;br&gt;som kommittén eftersträvade. SAF varnar för att kommunalt godtycke&lt;br&gt;kommer att avgöra finansieringen. Socialstyrelsen och Sveriges Kristna&lt;br&gt;Råd anser att det bör tydliggöras vilka beräkningsgrunder som gäller för&lt;br&gt;kommunens bidragsgivning till sina egna skolor. Utan ett sådant klarlägg-&lt;br&gt;ande är det svårt att veta hur fristående skolors bidragsbehov kommer att&lt;br&gt;bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att majoriteten är för likvärdiga ekonomiska förutsättningar före-&lt;br&gt;språkar ett flertal instanser någon form av minimireglering, ett schablo-&lt;br&gt;niserat bidragssystem. Det skulle enligt många fungera som en garanti i&lt;br&gt;situationer då kommun och skola inte kommer överens. Sveriges Skol-&lt;br&gt;ledarförbund. LR och Friskolornas Riksförbund efterlyser ett förutsägbart&lt;br&gt;bidragssystem om en fristående skola skall kunna klara sin ekonomi och&lt;br&gt;planering och &amp;quot;minimibidrag bör följaktligen garanteras av staten.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många fristående skolor instämmer i kritiken. Hillelskolan, Estniska&lt;br&gt;skolan. Sverigefinska skolan i Stockholm och Upplands Väsby samt&lt;br&gt;Waldorfskolefederationen anser att det krävs &amp;quot;starka garantier&amp;quot; för att&lt;br&gt;resurstilldelningen till en fristående skola skall ske på samma grunder och&lt;br&gt;enligt samma principer som gäller för kommunens egna skolor. Detta upp-&lt;br&gt;fylls bäst genom en bestämd miniminivå på 75 eller 85%. Göteborgs&lt;br&gt;Högre Samskola menar att lägeskommunen vid beräkning av bidraget&lt;br&gt;skall ge en långsiktig försäkran om bidragets storlek för att möjliggöra&lt;br&gt;kontinuitet och långsiktig planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även flera kommuner, bl.a. Örkelljunga, Höörs. Falu och Nacka&lt;br&gt;kommuner, ansluter sig till att de fristående skolorna skall garanteras ett&lt;br&gt;lägsta bidrag &amp;quot;så att friskolorna inte blir beroende av kommunal välvilja&lt;br&gt;för sin överlevnad.&amp;quot; Stockholms stad anför att minimibeloppet skall&lt;br&gt;kompletteras med tydliga regler för tilläggsbidrag som skall utgå för olika&lt;br&gt;typer av insatser som inte är lagregierade krav på fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser, bl.a. Skolverket, RHS, Kammarrätten i Stockholm och&lt;br&gt;Friskolornas Riksförbund anser att det bör finnas möjlighet för skolorna&lt;br&gt;att besvära sig över ersättningsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Lägeskommunens och hemkommunens roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt betänkandet skall en fi-istående skola som godkänts och förklarats&lt;br&gt;berättigad till bidrag tilldelas bidrag av den kommun där skolan är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belägen. Detta skall ske inom ramen för den treåriga elevprognosen.&lt;br&gt;Kommunen skall ha rätt till ersättning för sina kostnader från elevens&lt;br&gt;hemkommun om denna är annan än lägeskommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På denna punkt är oenigheten stor och många kommuner ställer sig nega-&lt;br&gt;tiva till ansvarsfördelningen mellan läges- och hemkommunen. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet anser att det är oacceptabelt att &amp;quot;lägeskommunen förut-&lt;br&gt;sätts fungera som bank för friskolans fordringar visavi andra kommuner&amp;quot;.&lt;br&gt;Att dessutom lägeskommunens beräkning skulle bli normerande för andra&lt;br&gt;kommuner är ett &amp;quot;intrång i varje kommuns självbestämmande&amp;quot;. 1 stället&lt;br&gt;bör varje berörd kommun direkt lämna bidrag till den fristående grund-&lt;br&gt;skolan. För att berörda kommuner skall kunna påverka ersättningsnivån&lt;br&gt;bör lägeskommunen åläggas att samråda med berörda parter inför&lt;br&gt;bidragets fastställande. Vissa kommuner, bl.a. Nacka, Botkyrka och Upp-&lt;br&gt;sala kommuner, ifrågasätter också om lägeskommunens föreslagna be-&lt;br&gt;fogenhet står i samklang med den kommunala självbestämmanderätten.&lt;br&gt;Uppsala. Örkelljunga och Höörs kommuner förordar att bidraget skall&lt;br&gt;fastställas i förhandling mellan berörda kommuner för att minska läges-&lt;br&gt;kommunens belastning samt för att hemkommunen skall ha rätt att&lt;br&gt;påverka arten av stödinsats och åtföljande kostnader för elever med behov&lt;br&gt;av särskilt stöd. Norrköpings och Flens kommuner anser också att varje&lt;br&gt;kommun skall ersätta skolan direkt men ställer sig i övrigt positiva till&lt;br&gt;förslaget att lägeskommunen skall bestämma bidragsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Österåkers kommun m.fl. påpekar att det med det nya bidragssystemet&lt;br&gt;med ersättningsskyldighet från hemkommunen finns en risk att en effektiv&lt;br&gt;kommun med relativt låg genomsnittskostnad tvingas betala mer för&lt;br&gt;elever som väljer en fristående skola i annan kommun, än kostnaden för&lt;br&gt;de elever som går i kommunens egna skolor. Till detta ansluter sig Söder-&lt;br&gt;tälje kommun som framhåller att hemkommunens kostnader bör vara&lt;br&gt;grund för ersättningen till elev som väljer en fristående skola i annan&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall framhåller att det bör övervägas om hem-&lt;br&gt;kommunen skall få en möjlihet att påverka och besvära sig över ersätt-&lt;br&gt;ningsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Elevprognos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att skolan med sin ansökan om godkännande redo-&lt;br&gt;visar en elevprognos för de tre första läsåren. Kommunen i vilken skolan&lt;br&gt;är belägen skall ge skolan bidrag inom ramen för den treåriga prog-&lt;br&gt;nosen. En ökning av elevantalet skall ske i samförstånd mellan skola och&lt;br&gt;kommun. Detta är nödvändigt för att kommunen i god tid skall kunna&lt;br&gt;planera sitt utbildningsutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänhet ställer sig kommunerna i högre utsträckning än övriga&lt;br&gt;instanser positiva till förslaget om elevprognos. Svenska Kommunförbun-&lt;br&gt;det bedömer att en majoritet av kommunerna ser en elevprognos som&lt;br&gt;positiv utifrån ett planeringsperspektiv och bl.a. Botkyrka. Linköpings och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds kommuner tillstyrker förslaget. Falu kommun anser att det vore en&lt;br&gt;fördel om den fristående skolan åläggs att göra fortlöpande treårs-&lt;br&gt;prognoser för elevantalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket m.fl. anser att det finns risk för att kommunen med-&lt;br&gt;vetet kommer att hindra fristående skolor från att utöka sin verksamhet&lt;br&gt;och i stället borde bidraget baseras på ett realistiskt beräknat elevantal för&lt;br&gt;det första året. Statskontoret påpekar att det finns uppenbara risker att&lt;br&gt;prognoserna slår fel. En för låg prognos skulle hindra skolans möjligheter&lt;br&gt;att ta emot elever, medan en för hög prognos kan leda till att läges-&lt;br&gt;kommunen hävdar att etableringen skulle få negativa konsekvenser för&lt;br&gt;kommunens skolorganisation och därmed utgöra skäl till att neka bidrag.&lt;br&gt;LR menar att elevers val av skola beror på skolans resultat och därigenom&lt;br&gt;är det svårt att ge en realistisk prognos för de första årens elevantal.&lt;br&gt;Skolverket och Örkelljunga kommun instämmer i kritiken och Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Östergötlands län anser att kravet på elevprognos hindrar&lt;br&gt;skolan från att planera verksamheten långsiktigt samtidigt som kommunen&lt;br&gt;far en oacceptabel konkurrensfördel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de fristående skolorna och förbunden knutna till dessa tar i all-&lt;br&gt;mänhet avstånd från förslaget. Bl.a. Estniska skolan, Sverigefinska skolan&lt;br&gt;i Stockholm och Sverigefinska Riksförbundet framhåller att regeln kommer&lt;br&gt;att försvåra etablerandet av fristående skolor. Waldorfskolefederationen&lt;br&gt;menar att treårsregeln ger intrycket av etableringskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Påtagliga negativa effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolekommittén anser att skäl för att en skola skall kunna förklaras&lt;br&gt;inte ha rätt till bidrag är att etableringen av en ny bidragsberättigad&lt;br&gt;skola skulle medföra bestående kostnadsökningar som får betydande&lt;br&gt;negativa konsekvenser för andra elever i berörda kommuner eller för&lt;br&gt;kommunens grundskoleverksamhet som helhet. Kommittén anser att det&lt;br&gt;bör ankomma på den berörda kommunen att påvisa sådana eventuella&lt;br&gt;konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänhet är kommunerna positiva till förslaget, medan de fristående&lt;br&gt;skolorna är kritiska. Bl.a. Falu och Botkyrka kommuner anser det vara&lt;br&gt;mycket viktigt att kunna neka en skola bidrag med tanke på att kommunal&lt;br&gt;skolverksamhet kan bli tvungen att läggas ned till följd av etableringen av&lt;br&gt;en fristående skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket och Skolverket anser att det inte klargjorts vad som&lt;br&gt;åsyftas med &amp;quot;negativa konsekvenser&amp;quot; vilket kan få olyckliga effekter då&lt;br&gt;kommunen som konkurrent själv ska få tolka denna innebörd och på&lt;br&gt;oklara grunder inte medge ersättning. Statskontoret. Sverigefinska Riks-&lt;br&gt;förbundet och Sveriges Kristna Råd anser också att bestämmelsen om&lt;br&gt;negativa effekter måste preciseras för att förhindra att den används god-&lt;br&gt;tyckligt. LR motsätter sig förslaget med motiveringen att en kommun, om&lt;br&gt;den vill, alltid kan hitta argument att hindra en fristående skola och SAF&lt;br&gt;anser att förslaget är principiellt oacceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera fristående skolor avstyrker förslaget. Botkyrka Friskola uttrycker&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att &amp;quot;kommunerna... fatt en lagtext vilken kommer att kunna användas som Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett medel att stoppa nyetableringar av friskolor.&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Elevavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att en fristående skola som får offentligt bidrag&lt;br&gt;inte skall ha rätt att ta ut någon elevavgift utöver vad som accepteras i&lt;br&gt;den kommunala skolan. I verksamheten skall endast få förekomma enstaka&lt;br&gt;avgifter som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Om en&lt;br&gt;skola som får kommunalt bidrag tar ut elevavgifter som inte anses&lt;br&gt;skäliga, skall rätten till bidrag förklaras förverkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudparten av instanserna instämmer i förslaget under förutsättningen&lt;br&gt;att de fristående skolorna får likvärdiga ekonomiska villkor. Förslaget att&lt;br&gt;avgifter inte skall tillåtas följer naturligt av det föreslagna bidrags-&lt;br&gt;systemet. &amp;quot;Valfriheten kan då bli en realitet även för dem som inte har&lt;br&gt;möjlighet att betala en extra avgift för sina barns skolgång&amp;quot;, framför&lt;br&gt;Lärarförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet stöder i princip utredningen men anser att&lt;br&gt;det måste klargöras hur den fristående skolans särskilda profil skall finan-&lt;br&gt;sieras. Friskolornas Riksförbund anser att avgifter skall vara tillåtna för&lt;br&gt;att lämna skolan utrymme att skapa eget kapital och därmed soliditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket förordar att fristående skolor som idag tar ut elevavgifter bör&lt;br&gt;ha rätt till en övergångsperiod for att kunna anpassa sig till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Tillsyn/uppfoljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Skolverkets Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt betänkandet skall Skolverket ha tillsyn över att utbildningen vid de&lt;br&gt;fristående skolorna motsvarar statens krav. Denna tillsyn skall fokusera&lt;br&gt;hur skolan svarar mot skollagens och läroplanens krav samt utbildningens&lt;br&gt;resultat. Kommittén föreslår att tillsynen bör ske fr.o.m. skolans första&lt;br&gt;verksamhetsår. Tillsynen skall utformas så att större hänsyn tas till utbild-&lt;br&gt;ningens resultat, dvs. huruvida man uppnår målen, och mindre till&lt;br&gt;formerna för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten, bl.a. Svenska Kommunförbundet, SMF, Konkurrensverket,&lt;br&gt;TCO samt kommuner och fristående skolor i allmänhet, ställer sig positiva&lt;br&gt;till förslaget och instämmer i att Skolverket skall vara den instans som&lt;br&gt;utövar tillsynen. Även förslaget om tillsyn fr.o.m. skolans första verksam-&lt;br&gt;hetsår får stöd. Svenska Kommunförbundet menar att Skolverkets odelade&lt;br&gt;tillsynsansvar innebär en klar ansvarsfördelning mellan verket och kom-&lt;br&gt;munerna och tydliga spelregler för kommunerna och skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO understryker vikten av tillsyn och uppföljning för att garantera att&lt;br&gt;den fristående skolan inte har segregerande effekter genom t.ex. speciella&lt;br&gt;intagningsregler eller elevavgifter. Uppsala kommun framför att denna til 1-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syn är särskilt viktig i invandrartäta områden för att säkerställa god under-&lt;br&gt;visning i det svenska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket understryker att det är den fristående skolan själv som har&lt;br&gt;resultatansvaret och därigenom ansvarar för att fullgöra sin egen uppfölj-&lt;br&gt;ning och utvärdering. Vidare anses att tillsynens omfattning och periodi-&lt;br&gt;citet bör bestämmas av verket. Göteborgs kommun anser att kommunen&lt;br&gt;skall ansvara för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Riksomfattande prov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att det är av nationellt intresse att få belyst i vilken&lt;br&gt;utsträckning de fristående skolorna lever upp till läroplansmålen. Därför&lt;br&gt;skall det även i de fristående skolorna förekomma riksomfattande prov i&lt;br&gt;svenska, engelska och matematik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan samtliga remissinstanserna som yttrat sig i frågan tillstyrker att de&lt;br&gt;fristående skolorna skall delta i alla riksomfattande prov. Bl.a. Friskolor-&lt;br&gt;nas Riksförbund. Konkurrensverket, TCO, Sveriges Kristna Friskoleråd&lt;br&gt;samt alla kommuner och fristående gymnasieskolor ställer sig bakom&lt;br&gt;förslaget. Riksomfattande prov &amp;quot;ökar Skolverkets möjlighet att utvärdera&lt;br&gt;fristående skolors resultat på samma grund som kommunala skolors&amp;quot;,&lt;br&gt;framför LR. Skara kommun anser att kravet på fristående skolor att delta&lt;br&gt;i nationella prov och uppföljningar på lika villkor som den kommunala&lt;br&gt;skolan &amp;quot;är en kvalitetssäkring för båda parter&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Insyn/uppföljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Kommunal insyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kommunen skall kunna tilldela en godkänd och bidragsberättigad&lt;br&gt;fristående skola bidrag på samma grunder och enligt samma principer&lt;br&gt;som gäller för kommunens egna skolor, föreslås kommunen få rätt till&lt;br&gt;insyn i den fristående skolans verksamhet. Detta är en förutsättning för&lt;br&gt;att kommunen skall kunna göra en rättvis bedömning av bidragsbehovet.&lt;br&gt;Genom kommunens rätt till insyn bör möjligheterna öka för ett samarbete&lt;br&gt;som kan leda till ömsesidig utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan samtliga kommuner tillstyrker förslaget, medan många fristående&lt;br&gt;skolor och förbund knutna till dessa avstyrker. Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet välkomnar förslaget och anser att det bör övervägas om även&lt;br&gt;övriga berörda kommuner skall få möjlighet till insyn i skolans verk-&lt;br&gt;samhet. Norrköpings. Linköpings och Uppsala kommuner anser liksom&lt;br&gt;utredningen att kommunal insyn är nödvändig om kommunen skall kunna&lt;br&gt;bedöma bidragsbehovet. Botkyrka kommun menar att ett kommunalt&lt;br&gt;insynsansvar bör leda till en mer kontinuerlig tillsyn än den Skolverket&lt;br&gt;kan genomföra. Detta bör. som också Stockholms stad påpekar, i sin tur&lt;br&gt;kunna leda till förbättrade förutsättningar för samarbete mellan skola och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun. LO menar att insyn och tillsyn är en förutsättning för att kunna&lt;br&gt;&amp;quot;redovisa vad medborgarnas skattemedel används till.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av konkurrensskäl avstyrker flera instanser, bl.a. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län, SAF och Nacka kommun, förslaget om kommunal insyn.&lt;br&gt;Skolverkets tillsyn anses vara tillräcklig. Nacka kommun anser att det&lt;br&gt;enda fall som motiverar insyn är då eventuell ersättning skall utgå för icke&lt;br&gt;obligatoriska verksamheter. LR menar att tillåta kommunal insyn vore föl-&lt;br&gt;skolan ett &amp;quot;kommunalt förmyndarskap&amp;quot;, som inte gynnar utvecklingen av&lt;br&gt;alternativ till den kommunala skolan. Länsstyrelsen i Östergötlands län&lt;br&gt;menar att kommunen med det föreslagna systemet får en oacceptabel&lt;br&gt;konkurrensfördel gentemot fristående skolor och att detta förefaller strida&lt;br&gt;mot konkurrensrätten. Waldorfskolefederationen menar att risken finns att&lt;br&gt;den pedagogiska särarten underordnas ekonomiska överväganden. Kam-&lt;br&gt;marrätten i Stockholm anser att det bör framkomma hur långt insynen&lt;br&gt;sträcker sig med tanke på det konkurrensförhållande som föreligger mel-&lt;br&gt;lan fristående skola och kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Kommunal uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att en fristående skola som får offentligt stöd skall&lt;br&gt;vara skyldig att delta i uppföljning och utvärdering i den omfattning som&lt;br&gt;kommunen anser erforderlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är främst kommunerna som ställer sig positiva till förslaget. Bl.a.&lt;br&gt;Höörs, Norrköpings och Uppsala kommuner anser att uppföljning är nöd-&lt;br&gt;vändig för att utveckla samarbetet mellan de fristående och kommunala&lt;br&gt;skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fristående skolorna är negativa till förslaget, vilket även andra&lt;br&gt;instanser är. Konkurrensverket och Länsstyrelsen i Stockholms län anser&lt;br&gt;att förslaget inte uppfyller kravet på konkurrensneutralitet och rättsäkerhet&lt;br&gt;för olika skolor. I stället föreslås att kommunen och fristående skola kom-&lt;br&gt;mer överens om uppföljningens inriktning och omfattning. Flera instanser&lt;br&gt;bl.a. Skolverket, LR och Länsstyrelsen i Östergötlands län menar att&lt;br&gt;skolans deltagande i kommunens uppföljning och utvärdering skall vara&lt;br&gt;frivillig. Svenska Kommunförbundet instämmer i detta och avstyrker ock-&lt;br&gt;så förslaget bl.a. med motiveringen att &amp;quot;ett lagfäst tvång&amp;quot; inte främjar&lt;br&gt;samarbete mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolekommittén föreslår att en bestämmelse om tystnadsplikt, mot-&lt;br&gt;svarande den som finns i lagen om entrepenadförhållanden inom skolan,&lt;br&gt;införs för personal vid fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan stöder utredningens för-&lt;br&gt;slag om sekretess. De flesta är överens om att uppgifter om elevers per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden som framkommit på ett eller annat sätt skall skyddas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm anser att det ter sig följdriktigt att även fri-&lt;br&gt;stående skolor skall omfattas av tystnadsplikt men påpekar att den före-&lt;br&gt;slagna paragrafen inte helt överensstämmer med den s.k. skolsekretessen&lt;br&gt;i sekretesslagen. Därför förordas att det bör undersökas i vad mån sekre-&lt;br&gt;tessbehovet behöver tillgodoses i skollagen för att undvika skillnader&lt;br&gt;mellan kommunala och fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BO, Lunds och Simrishamns kommuner framför åsikten att fristående&lt;br&gt;skolor skall, liksom det offentliga skolväsendet, vara skyldiga att anordna&lt;br&gt;skolhälsovård enligt skollagens 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsförvaltningen/Invandrarundervisningen i Botkyrka kommun&lt;br&gt;anser att skollagens reglering om hemspråksundervisning och läroplanens&lt;br&gt;mål om aktiv tvåspråkighet skall gälla även fristående skolor. Således&lt;br&gt;förespråkas att fristående skolor skall vara skyldiga att ordna hemspråks-&lt;br&gt;undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAO-förbunden påpekar problematiken kring elever som byter skola&lt;br&gt;under läsåret. Att som idag förlora ersättningen för elever som slutar res-&lt;br&gt;pektive inte erhålla bidrag för elever som tillkommer under läsåret skapar&lt;br&gt;otrygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till finska språkets särställning och minoritetsstatus&lt;br&gt;föreslår Sverigefinska Riksförbundet att det stiftas en lag angående&lt;br&gt;Sverigefinska skolors verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolornas Riksförbund och Falu kommun lyfter frågan om integrerade&lt;br&gt;fritidshem och bidragen till dessa och anser att denna fråga bör belysas&lt;br&gt;i samband med översynen av bestämmelserna för fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen framhåller att reglerna om bidrag till sär-&lt;br&gt;skolorna inte analyserats i betänkandet. Detta är olyckligt med tanke på&lt;br&gt;att särskolorna är betydligt mer resurskrävande än grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanställning av remissyttranden över betänkandet Prop. 1995/96:200&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Fristående gymnasieskolor (SOU 1995:113) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har inkommit från Socialstyrelsen, Handikappom-&lt;br&gt;budsmannen. Barnombudsmannen (BO), Statskontoret. Riksrevisionsver-&lt;br&gt;ket (RRV). Statens skolverk, Statens Institut för Handikappfrågor i skolan&lt;br&gt;(SIH). Centrala studiestödsnämnden (CSN), Konkurrensverket. Kammar-&lt;br&gt;rätten i Stockholm, Kammarrätten i Sundsvall, Länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Stockholms stad, Haninge&lt;br&gt;kommun, Nacka kommun, Sollentuna kommun, Södertälje kommun,&lt;br&gt;Österåkers kommun, Norrtälje kommun, Uppsala kommun, Norrköpings&lt;br&gt;kommun. Söderköpings kommun, Malmö kommun, Vellinge kommun,&lt;br&gt;Höörs kommun. Båstad kommun. Göteborgs kommun. Partilie kommun,&lt;br&gt;Mölndals kommun. Storfors kommun, Örebro kommun. Västerås&lt;br&gt;kommun. Hallstahammars kommun, Umeå kommun, Bjurholms kommun,&lt;br&gt;Stockholms läns landsting. Svenska Kommunförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet. Elevorganisationen i Sverige, Sveriges Skolledarförbund, Lärar-&lt;br&gt;förbundet. Lärarnas Riksförbund (LR), Landsorganisationen i Sverige&lt;br&gt;(LO). Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers&lt;br&gt;Centralorganisation (SACO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF),&lt;br&gt;Riksförbundet Hem och Skola (RHS). Friskoiornas Riksförbund. Sveriges&lt;br&gt;Kristna Råd. Sveriges Kristna Friskoleråd, Waldorfskolefederationen,&lt;br&gt;Svenska Montessoriförbundet (SMF), Apelrydsskolan i Båstad. Göteborgs&lt;br&gt;Högre Samskola. Johannes Hedbergskolan i Helsingborg, KCS Kristna&lt;br&gt;Gymnasium i Höör och ABB Industrigymnasium i Västerås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden inkommit från Uppsala universitet. Vackstanäs-&lt;br&gt;gymnasiet. Stockholms Handelskammare, Fria Gymnasieskolan i Haninge,&lt;br&gt;Sigrid Rudebecks Gymnasium och Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund&lt;br&gt;(HAO-förbunden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Långsiktighet och stabilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med en regeländring är att skapa långsiktiga och stabila regler för&lt;br&gt;fristående gymnasieskolor så att dessa får samma möjlighet som den&lt;br&gt;offentliga gymnasieskolan att på lika villkor erbjuda likvärdig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av instanserna håller med om att det är viktigt med lång-&lt;br&gt;siktiga och stabila regler. Lärarförbundet och Konkurrensverket ställer sig&lt;br&gt;positiva till utredningens syfte att skapa stabila regler, vilket är en förut-&lt;br&gt;sättning för att fristående skolor skall garanteras rättssäkerhet och kunna&lt;br&gt;verka på lika villkor som kommunala skolor. Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;anser att förslaget är ett steg mot långsiktiga lösningar som underlättar&lt;br&gt;kommuners och skolors planering. Dock saknar förbundet en harmoni-&lt;br&gt;sering av reglerna mellan fristående grund- och gymnasieskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län och Östergötlands län betonar vikten av&lt;br&gt;att skapa stabila regler för de fristående skolorna, men menar att utred-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen inte lever upp till detta syfte utan snarare försvårar fristående&lt;br&gt;skolors etablering och överlevnad. Utredningen anses ta sin utgångspunkt&lt;br&gt;i kommunernas planeringssituation i stället för att fokusera elevernas val-&lt;br&gt;frihet och skolväsendets mångfald och variation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Komplement eller konkurrens?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående gymnasieskolor ökar mångfalden inom skolväsendet som till-&lt;br&gt;sammans med det offentliga skolväsendet skall tillgodose elevernas behov&lt;br&gt;och önskemål. De fristående skolorna skall fungera som komplement till&lt;br&gt;den kommunala gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den fristående gymnasieskolans ställning gentemot kom-&lt;br&gt;munen och det offentliga skolväsendet går åsikterna isär. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län och Konkurrensverket anser att de fristående skolorna ofta&lt;br&gt;ses som konkurrenter av kommunerna. Därför finns risk att kommuner&lt;br&gt;med dålig ekonomi gynnar sina egna skolor framför de fristående skolor-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO, SAF och Stockholms Handelskammare anser att skolor med olika&lt;br&gt;huvudmän ger mångfald i utbildningen och skapar en nyttig konkurrenssi-&lt;br&gt;tuation som leder till allmän kvalitetshöjning. Friskolornas Riksförbund&lt;br&gt;och Stockholms stad framhåller att fristående skolor är en plats för&lt;br&gt;nytänkande och pedagogiskt utvecklingsarbete, vilket på sikt kommer alla&lt;br&gt;skolor och elever till del. Elevorganisationen i Sverige anser tvärtom att&lt;br&gt;de fristående skolorna är ett hot och framför att kompletterande verksam-&lt;br&gt;het skall inordnas i den offentliga skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera fristående gymnasieskolor påpekar att skolorna är ett komplement&lt;br&gt;och en resurs. ABB Industrigymnasium anser att skolan ger inspiration till&lt;br&gt;förnyelse av andra skolors arbetssätt och att samarbete mellan olika&lt;br&gt;gymnasieskolor är positivt för alla parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Värdegrund och mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås ett tillägg i skollagen att &amp;quot;skolans utbildning även&lt;br&gt;i övrigt väsentligen svarar mot gymnasieskolans värdegrund och allmänna&lt;br&gt;mål&amp;quot;. Lika höga krav skall ställas på de fristående gymnasieskolorna som&lt;br&gt;på den offentliga gymnasieskolan beträffande de allmänna mål och den&lt;br&gt;värdegrund som uttrycks i läroplanen. Det skall vara möjligt att bedriva&lt;br&gt;konfessionell skolverksamhet och samtidigt svara mot läroplanens krav på&lt;br&gt;allsidighet och saklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser stöder utredaren på denna punkt. LR anser att&lt;br&gt;förslaget &amp;quot;svarar mot de höga krav samhället måste ställa på kvaliteten i&lt;br&gt;utbildningen i de kommunala skolorna och kan ses som en naturlig&lt;br&gt;konsekvensändring&amp;quot;. Även TCO, Lärarförbundet och Haninge kommun&lt;br&gt;tillstyrker och menar att det är viktigt att regelsystemet tydligt ger uttryck&lt;br&gt;för att de fristående skolorna inte får verka segregerande. BO saknar &amp;quot;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 200&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttrycklig regel som slår fast elevernas rätt till inflytande över sin&lt;br&gt;utbildning även i de fristående gymnasieskolorna&amp;quot;. Handikappombuds-&lt;br&gt;mannen framhåller att de handikappolitiska målen om full delaktighet och&lt;br&gt;jämlikhet är en del av skolans värdegrund och att dessa särskilt bör be-&lt;br&gt;aktas vid beslut om godkännande. SIH framhåller att tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;kan hamna i svåra tolknings- och gränsdragningsproblem när en skola kan&lt;br&gt;anses ha frångått gymnasieskolans värdegrund i &amp;quot;väsentlig grad&amp;quot;.&lt;br&gt;Skolverket m.fl. förordar att ordet väsentligen stryks och att det istället&lt;br&gt;klart skall framgå i lagtexten att konfessionellt präglad undervisning kan&lt;br&gt;bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolornas Riksförbund avstyrker förslaget och anser att fristående&lt;br&gt;gymnasieskolor själva skall få avgöra på vilka värdegrunder deras&lt;br&gt;undervisning och &amp;quot;etiska fostran&amp;quot; skall bygga. Även Sveriges Kristna&lt;br&gt;Friskoleråd anser att fristående skolor själva skall ha rätt att välja vilka&lt;br&gt;värden man ansluter sig till och kräver att begreppet värdegrund&lt;br&gt;definieras. KCS Kristna Skola ifrågasätter förenligheten mellan utred-&lt;br&gt;ningen och den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Betyg/Intyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anser att kravet på att eleverna skall få betyg över utbild-&lt;br&gt;ningen enligt nu gällande principer skall finnas kvar. Betygen skall vara&lt;br&gt;kurs- och målrelaterade för att kunna jämföras med dem som ges i&lt;br&gt;offentlig gymnasieskola. Skolor som tillämpar andra bedömningsformer&lt;br&gt;än betyg under elevens studietid, skall utfärda ett slutbetyg enligt de&lt;br&gt;principer som gäller för det offentliga skolväsendet. Slutbetyget skall ej&lt;br&gt;kunna ersättas med intyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många instanser ställer sig positiva till förslaget, t.ex. Friskolornas&lt;br&gt;Riksförbund, LR och Svenska Kommunförbundet samt vissa kommuner&lt;br&gt;och fristående gymnasieskolor. LR, Norrköpings och Umeå kommuner&lt;br&gt;menar att jämförbara betyg är ett rättvisekrav ur elevens synvinkel med&lt;br&gt;tanke på att konkurrens råder om platser i högre utbildning. Skolverket&lt;br&gt;avstyrker förslaget för att det verkar inskränkande på gymnasieskolans fri-&lt;br&gt;het, eftersom skolan &amp;quot;tvingas att följa de av Skolverket fastställda betygs-&lt;br&gt;kriterierna och därmed också de fastlagda kursplanerna&amp;quot;. Verket anser att&lt;br&gt;ett väl utformat intyg även fortsättningsvis kan garantera eleverna en&lt;br&gt;jämförbarhet med betyg från den offentliga gymnasieskolan. Även Wal-&lt;br&gt;dorfskolefederationen menar att en fristående skola bör ha frihet att&lt;br&gt;utforma egna principer för betygsättning såväl under som vid slutet av&lt;br&gt;skoltiden. När elev och målsman väljer skola skall dessa informeras om&lt;br&gt;betygssystemet och därefter själva dra slutsatser av de eventuella negativa&lt;br&gt;effekter som skolans bedömningssätt kan leda till. Elevorganisationen i&lt;br&gt;Sverige avstyrker också förslaget med motiveringen att betyg överhuvud-&lt;br&gt;taget är negativt och att intyg om avklarad kurs borde ersätta betyg också&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall framhåller att det föreslagna kravet på slut-&lt;br&gt;betyg även i den fristående gymnasieskolan bör komma till uttryck i lag-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Lärarkompetens och skolledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Lärarkompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anser att kravet på lärares ämneskompetens och pedagogiska&lt;br&gt;förmåga inte bör sättas lägre för de fristående skolorna än för de kommu-&lt;br&gt;nala. Utredaren föreslår inte någon ändring av kravet på lärarkompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de instanser som yttrat sig i frågan ställer sig positiva till&lt;br&gt;detta synsätt. Bl.a. Skolverket, TCO, Lärarförbundet och ett antal kommu-&lt;br&gt;ner betonar att den offentliga gymnasieskolans kompetensbestämmelser&lt;br&gt;bör gälla även de fristående gymnasieskolorna. Handikappombudsmannen&lt;br&gt;instämmer och för fram betydelsen av skolledning och kompetent personal&lt;br&gt;för elever med funktionsnedsättning. SIH understryker vikten av tillsyns-&lt;br&gt;myndighetens ansvar att &amp;quot;optimalt verka för att fria gymnasieskolor ska&lt;br&gt;ha välutbildade, kompetenta lärarkrafter till sin verksamhet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF delar uppfattningen att fristående skolor skall ha kompetenta lärare,&lt;br&gt;men anser inte att denna kompetens måste vara förvärvad genom formell&lt;br&gt;lärarutbildning. För de yrkesinriktade delarna av utbildningen skall det&lt;br&gt;räcka med att lärarna har egen erfarenhet av yrket och det skall inte krä-&lt;br&gt;vas någon formellt förvärvad pedagogisk förmåga, vilket även Friskolor-&lt;br&gt;nas Riksförbund och Sveriges Kristna Friskoleråd instämmer i. Stock-&lt;br&gt;holms Handelskammare framför att &amp;quot;reell kompetens är betydelsefullare&lt;br&gt;än formella meriter. Att alltid ge företräde till de lärare som har längst&lt;br&gt;formell utbildning är en form av skråtänkande, och mer en räddnings-&lt;br&gt;planka för mindre lämpliga lärare än ett stöd för skolans kvalitet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Skolledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att det i fristående skolors ledningsorganisation skall&lt;br&gt;finnas en rektor som har det övergripande ansvaret för skolans verksam-&lt;br&gt;het och som är ytterst ansvarig gentemot elever och föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om skolledning får stöd av flertalet remissinstanser, bl.a. Fri-&lt;br&gt;skolornas Riksförbund, TCO, LR, Lärarförbundet samt de flesta kommu-&lt;br&gt;nerna och fristående gymnasieskolorna. Österåkers kommun anser att&lt;br&gt;kravet på skolledning bör lagregleras. ABB Industrigymnasium ifrågasätter&lt;br&gt;benämningen &amp;quot;rektor&amp;quot; och förespråkar istället att företrädaren benämns&lt;br&gt;&amp;quot;skolledare&amp;quot;. Mölndals kommun anför att rektorsansvaret skall åligga en&lt;br&gt;person, inte ett kollektiv, medan Waldorfskolefederationen och Stockholms&lt;br&gt;stad föreslår att skolledningen skall kunna utgöras av ett begränsat antal&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall efterlyser en precisering av vilka krav som&lt;br&gt;skall ställas på och vilka kvaliteter som skall finnas hos en rektor. Vidare&lt;br&gt;föreslår man att ansvarsförhållandet mellan rektor och huvudman klargörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Inträdeskrav och urvaisgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som gäller för den offentliga gymnasieskolan skall också i&lt;br&gt;princip gälla för fristående gymnasieskolor. Kravet på öppenhet innebär&lt;br&gt;att några särskilda intagningsvillkor som regel inte kan tillåtas. Test och&lt;br&gt;intagningsprov får generellt inte användas om det inte gäller områden&lt;br&gt;som kräver speciella förutsättningar som inte återspeglas i elevens grund-&lt;br&gt;skolebetyg. Utredaren föreslår ingen ändring av nuvarande principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På denna punkt går åsikterna isär. Majoriteten stöder grundprincipen om&lt;br&gt;öppenhet, t.ex. Kammarrätten i Stockholm som förordar att öppenhets-&lt;br&gt;principen skall lagfastas. SIH, Statskontoret och Skolverket framför åsikten&lt;br&gt;att även fristående gymnasieskolor måste ha tydliga förpliktelser att be-&lt;br&gt;reda plats för funktionshindrade och att ekonomiska konsekvenser inte får&lt;br&gt;utgöra argument för att neka sådana elever plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många instanser menar att intagningsprov måste tillåtas till speciella ut-&lt;br&gt;bildningar där särskilda kvalifikationer krävs. Flera kommuner förespråkar&lt;br&gt;att intagningstester skall vara tillåtna i undantagsfall, t.ex. till estetiska&lt;br&gt;utbildningar. Örebro kommun poängterar dock att urvalskriterier kan ten-&lt;br&gt;dera att snedvrida intagningen så att en oönskad konkurrens på ojämlika&lt;br&gt;villkor uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolornas Riksförbund, SAF och Stockholms Handelskammare fram-&lt;br&gt;håller att intagningstester är ett sätt för skolan att utifrån sin utbildnings-&lt;br&gt;profil få undervisningsgrupper som är anpassade att tillgodogöra sig&lt;br&gt;undervisningen. SAF betonar att detta är speciellt viktigt för företagsskolor&lt;br&gt;där &amp;quot;elever som inte skulle kommit in på betyg kan ha praktiska och&lt;br&gt;personlighetsmässiga förutsättningar som gör att de kommer med i ett&lt;br&gt;urval tack vare goda resultat i test och antagningsintervjuer&amp;quot;. Detta synsätt&lt;br&gt;får också stöd från ABB Industrigymnasium som menar att ett urval enbart&lt;br&gt;baserat på betyg slår hårt först och främst mot eleven. Elevorganisationen&lt;br&gt;i Sverige påpekar att även betygen föranleder segregation och att in-&lt;br&gt;tagningsprov av den anledningen inte kan förbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Beslutsordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Skolverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att Skolverket skall fatta beslut om en fristående&lt;br&gt;gymnasieskola skall förklaras berättigad till bidrag. Detta beslut skall&lt;br&gt;avse ett visst antal elever. Ansökan skall lämnas direkt till Skolverket som&lt;br&gt;inhämtar kommunernas yttranden. Skolverket skall även besluta om att&lt;br&gt;återkalla rätten till bidrag. Länsstyrelsernas ansvar upphör. Skolverkets&lt;br&gt;beslut skall kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet instanser ställer sig bakom utredarens förslag. Friskolornas&lt;br&gt;Riksförbund anser att Skolverkets ansvar för tillståndsgivning ligger i linje&lt;br&gt;med att fristående skolor skall ha förutsägbara och fasta spelregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätterna i Sundsvall och Stockholm tillstyrker förslaget, då Skol-&lt;br&gt;verket redan har att ta ställning till motsvarande frågor för fristående&lt;br&gt;skolor på grundskolenivå. LR och Länsstyrelserna i Stockholms och&lt;br&gt;Östergötlands län finner den föreslagna ordningen enklare och mindre&lt;br&gt;krånglig än den nuvarande. Även TCO tillstyrker förslaget liksom&lt;br&gt;Konkurrensverket som välkomnar &amp;quot;den föreslagna förenklingen av de&lt;br&gt;administrativa rutinerna...&amp;quot; Skolverket påpekar att förslaget för verkets del&lt;br&gt;kommer att medföra ökade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl kommunerna som de fristående gymnasieskolorna är i allmänhet&lt;br&gt;positiva till förslaget. Svenska Kommunförbundet framför att det bör fin-&lt;br&gt;nas en tidsfrist inom vilken skolan senast skall förklaras bidragsberättigad&lt;br&gt;för att kommunernas skyldighet att ge bidrag skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fatal instanser avstyrker förslaget. Vackstanäsgymnasiet och Örebro&lt;br&gt;kommun anser att beslutsrätten skall kvarligga hos regeringen, då det är&lt;br&gt;tveksamt att ett ämbetsverk utan politisk ledning skall kunna överpröva&lt;br&gt;kommunernas politiska bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall anser att besvärsbestämmelsen bör ses över&lt;br&gt;i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Elevantal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelser frän det beräknade elevantalet får inte göras utan Skolverkets&lt;br&gt;beslut. Om kommun och skola är överens om eventuell utökning skall&lt;br&gt;detta anmälas till Skolverket för att ett nytt beslut skall kunna utfärdas.&lt;br&gt;Om kommun och skola inte kommer överens skall ny ansökan lämnas till&lt;br&gt;Skolverket i vanlig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de kommuner som yttrat sig i frågan tillstyrker utred-&lt;br&gt;ningens förslag och Svenska Kommunförbundet framför att regeln om&lt;br&gt;elevprognos för fristående grundskolor även bör gälla fristående gym-&lt;br&gt;nasieskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet övriga instanser avstyrker förslaget. SAF och Friskolornas&lt;br&gt;Riksförbund menar att de fristående skolorna fritt skall få utvidga sin&lt;br&gt;verksamhet utifrån elevtillströmningen och vad som är praktiskt möjligt.&lt;br&gt;Sveriges Kristna Friskoleråd och Länsstyrelsen i Östergötlands län anför&lt;br&gt;att valfriheten förutsätter att inte bara ett begränsat antal elever och&lt;br&gt;föräldrar skall ha rätt att välja. Skolledarförbundet anser att konstruktionen&lt;br&gt;är &amp;quot;stelbent&amp;quot; och menar att framgångsrika skolor inte skall förbehållas ett&lt;br&gt;fåtal. LR poängterar att en skola inte redan från början kan uppskatta&lt;br&gt;antalet elever, eftersom valet av skola baseras på hur väl skolan lyckats&lt;br&gt;profilera sig och skapat ett gott rykte. Konkurrensverket påtalar att&lt;br&gt;förslaget innebär att kommunen i hög grad får styra skolans utveckling,&lt;br&gt;vilket inte sammanfaller med principen om lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fristående gymnasieskolorna är kritiska mot förslaget. Vackstanäs-&lt;br&gt;gymnasiet och Apelrydsskolan framför att om utbildningen efterfrågas av&lt;br&gt;fler elever än vad som tidigare uppgivits, skall det finnas möjlighet för&lt;br&gt;skolan att växa i takt med denna efterfrågan. ABB Industrigymnasium&lt;br&gt;framhåller att en låsning av elevantalet torde vara hämmande för skolor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas utveckling och uttrycker att &amp;quot;en bra skola far det antal elever den för-&lt;br&gt;tjänar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Kommunens yttranderätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägeskommunen skall yttra sig över de effekter den fristående skolan kan&lt;br&gt;ha på den offentliga gymnasieskolan och på kommunens ekonomi samt&lt;br&gt;inhämta närliggande kommuners yttranden och i vissa fall landstingets&lt;br&gt;åsikt. Bedömningen skall bl.a. grundas på elevantalet vid fullt utbyggd&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna ser det i allmänhet som positivt att kommunen skall yttra&lt;br&gt;sig över etableringen av en fristående skola. Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;välkomnar förslaget och betonar vikten av att kommunen skall ges till-&lt;br&gt;räckligt med tid för att göra de utredningar som krävs. Partilie kommun&lt;br&gt;anser att det är viktigt att samtliga berörda kommuner får yttra sig och&lt;br&gt;föreslår att. i det fall det finns ett regionalt organ som beslutar om gym-&lt;br&gt;nasieplaneringen i regionen, skall detta organ ta in medlemskommunemas&lt;br&gt;synpunkter och avge ett yttrande. Sveriges Kristna Råd betonar att det är&lt;br&gt;kommunen som har lokal och informell kännedom om vilka värderingar&lt;br&gt;som faktiskt ligger till grund för en ansökan. Skolverket anser att en&lt;br&gt;tidsgräns för kommunens yttrande bör lagregleras för att säkerställa att&lt;br&gt;verkets handläggning inte fördröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra instanser är starkt kritiska till förslaget. SAF och Friskolornas&lt;br&gt;Riksförbund menar att det ur konkurrenssynpunkt är olämpligt att kom-&lt;br&gt;munen skall yttra sig över konkurrerande verksamhet då kommunen kan&lt;br&gt;ha intresse av att begränsa konkurrensen. LR anser att det är att &amp;quot;upp-&lt;br&gt;muntra till destruktivt revirtänkande att föreslå att omkringliggande kom-&lt;br&gt;muner och i förekommande fall landstingen ska ha rätt att yttra sig om&lt;br&gt;lämpligheten av en friskoleetablering&amp;quot;. Sollentuna, Umeå och Örebro&lt;br&gt;kommuner framför att Skolverket som beslutande myndighet bör ansvara&lt;br&gt;för att från berörda kommuner inhämta yttranden bland vilka lägeskom-&lt;br&gt;munens skall väga tyngst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm anför att reglerna för kommunens yttrande-&lt;br&gt;rätt och vad denna rätt innebär bör framgå av författningsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Likvärdiga ekonomiska villkor/ersättningsnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anser att fristående gymnasieskolor bör ges möjlighet att på&lt;br&gt;lika villkor erbjuda utbildning som är likvärdig med den som offentliga&lt;br&gt;gymnasieskolan ger. Bidragsnivån skall fastställas i första hand i överens-&lt;br&gt;kommelse mellan kommun och fristående gymnasieskola. Om kommunen&lt;br&gt;och skolan inte kommer överens skall bidraget beräknas med utgångs-&lt;br&gt;punkt från skolans faktiska kostnader, baserat på skolans åtagande och&lt;br&gt;elevernas behov. Beräkningen skall ske på samma grunder och enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma principer som kommunen tillämpar i fråga om kostnader för Prop. 1995/96:200&lt;br&gt;elever som går i ett motsvarande program i en kommunal skola. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser stöder själva grundprincipen att fristående gym-&lt;br&gt;nasieskolor skall erhålla bidrag som är likvärdiga med dem som kommu-&lt;br&gt;nala skolor får. Landstingsförbundet och Statskontoret tillstyrker förslaget&lt;br&gt;med motiveringen att detta motverkar segregation och ökar valfriheten.&lt;br&gt;TCO och Lärarförbundet anser att det föreslagna bidragssystemet tar&lt;br&gt;större hänsyn till de faktiska förhållandena än det nuvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas åsikter i frågan går isär. I allmänhet stöder kommunerna&lt;br&gt;förslaget att bidraget skall bestämmas genom en överenskommelse, men&lt;br&gt;de motsätter sig att ersätta de faktiska kostnaderna om överenskommelse&lt;br&gt;inte nås. Svenska Kommunförbundet tycker att det är bra att det föreslagna&lt;br&gt;systemet med förhandlingar, till skillnad mot ett schabloniserat system,&lt;br&gt;ger kommunerna möjlighet att påverka kostnadsutvecklingen. Förbundet&lt;br&gt;anser också att begreppet &amp;quot;faktiska kostnader&amp;quot; bör ersättas av &amp;quot;beräknade&lt;br&gt;kostnader&amp;quot;, vilket också skulle medföra en omarbetning av lagtexten.&lt;br&gt;Göteborgs och Västerås kommuner anser att skolan skall ersättas utifrån&lt;br&gt;en jämförelse med motsvarande program i kommunens skola, vilket&lt;br&gt;minskar risken för att kostnaderna för elevens hemkommun blir oaccepta-&lt;br&gt;belt höga när en fristående gymnasieskola etableras. Flera kommuner, t.ex.&lt;br&gt;Stockholms stad och Örebro, Vellinge och Nacka kommuner förordar att&lt;br&gt;nationellt föreskrivna belopp även fortsättningsvis skall gälla för att&lt;br&gt;underlätta överläggningarna mellan kommun och skola och för att minska&lt;br&gt;risken att skolans faktiska kostnader blir orimligt höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anför att det föreslagna systemet måste kompletteras&lt;br&gt;med klara beräkningsanvisningar för att undvika godtyckligt bestämda&lt;br&gt;bidragsnivåer. RHS kräver att kommunerna skall redovisa sina beräknings-&lt;br&gt;grunder för att undvika tolkningstvister. Med oro för osäkra förutsättning-&lt;br&gt;ar och godtycke förespråkar flera instanser att den fristående gymnasie-&lt;br&gt;skolan skall garanteras ett minimibelopp. SAF anser att det är skolans&lt;br&gt;faktiska kostnader som skall ersättas, men föreslår att regeringen skall&lt;br&gt;fastställa programvisa bidragsnivåer till fristående gymnasieskolor som en&lt;br&gt;sorts garanti. LR, Länsstyrelsen i Östergötlands län och Sveriges Kristna&lt;br&gt;Råd uttrycker att nationellt föreskrivna belopp måste finnas kvar&lt;br&gt;&amp;quot;eftersom risken annars är stor att de fristående skolorna missgynnas vid&lt;br&gt;överenskommelser om bidrag&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera fristående gymnasieskolor och förbund knutna till dessa före-&lt;br&gt;språkar också någon form av minimibelopp. Friskolornas Riksförbund,&lt;br&gt;Apelrydsskolan, Fria Gymnasieskolan i Haninge, Johannes Hedbergskolan&lt;br&gt;och KCS Kristna Skola anser att nationellt föreskrivna belopp är nöd-&lt;br&gt;vändiga för skolornas långsiktiga planering, i de fall överenskommelse&lt;br&gt;inte kan nås. Flera skolor påpekar att de har kostnader för t.ex. moms och&lt;br&gt;pensionsavgifter som den offentliga skolan inte har och att särskild hän-&lt;br&gt;syn till dessa kostnader bör tas vid beräkning av ersättningsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några instanser, bl.a. Konkurrensverket, Waldorfskolefederationen. Apel-&lt;br&gt;rydsskolan och Friskolornas Riksförbund, understryker vikten av att&lt;br&gt;skolan bör ges särskild besvärsmöjlighet över kommunens beslut om er-&lt;br&gt;sättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Lägeskommunens och hemkommunens roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägeskommunen skall svara för överläggningarna med den fristående&lt;br&gt;skolan och därmed fastställa bidragsnivån för samtliga elever i skolan.&lt;br&gt;Lägeskommunen skall bedöma om skolans kostnader är rimliga i för-&lt;br&gt;hållande till ändamålen. En fristående gymnasieskola som förklarats&lt;br&gt;berättigad till offentligt stöd skall få bidrag från elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner är kritiska mot rollfördelningen mellan läges- och&lt;br&gt;hemkommun. Svenska Kommunförbundet menar att lägeskommunens&lt;br&gt;normerande bidragsberäkning är ett intrång i varje kommuns självbe-&lt;br&gt;stämmanderätt och understryker därför vikten av att lägeskommunen skall&lt;br&gt;samråda med övriga berörda kommuner inför fastställandet av bidragsni-&lt;br&gt;vån. Även flera kommuner, bl.a. Norrköpings, Norrtälje och Söderköpings&lt;br&gt;kommuner, anser att utredningen är ett &amp;quot;ingrepp i det kommunala&lt;br&gt;självbestämmandet&amp;quot; och att varje berörd kommun måste ha rätt att&lt;br&gt;förhandla om bidraget. Förslaget skulle kunna föranleda tvister mellan&lt;br&gt;kommuner som gör olika bedömningar av t.ex. elevers särskilda behov.&lt;br&gt;Haninge kommun framför att det finns risk för att resurssvaga kommuner,&lt;br&gt;genom den interkommunala ersättningen, tvingas betala relativt höga&lt;br&gt;bidrag till resursstarka kommuner och föreslår därför att ersättningen skall&lt;br&gt;följa kostnaden för motsvarande utbildning i hemkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fristående skolornas åsikter i frågan skiljer sig åt. KCS Kristna Skola&lt;br&gt;anser att skolan själv måste få föra sin talan i bidragsförhandlingama med&lt;br&gt;berörda kommuner. Johannes Hedbergskolan påpekar att en av lägeskom-&lt;br&gt;munen fastställd ersättningsnivå kommer att variera med aktuell politisk&lt;br&gt;majoritet. Bl.a. Göteborgs Högre Samskola, SigridRudebecks Gymnasium&lt;br&gt;samt SMF förespråkar att om man inte kommer överens om annat, skall&lt;br&gt;bidraget beräknas med utgångspunkt från lägeskommunens kostnader för&lt;br&gt;samma eller motsvarande utbildning. Om kommunen inte har utbildning-&lt;br&gt;en. skall jämförelse göras med annan lägeskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall framhåller att det bör övervägas om hem-&lt;br&gt;kommunen skall få en möjlighet att påverka och besvära sig över bidrags-&lt;br&gt;nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Påtagliga negativa effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående gymnasieskolan bevisligen kan få påtagliga negativa&lt;br&gt;följder för den offentliga gymnasieskolan skall en fristående skola inte&lt;br&gt;förklaras bidragsberättigad. Bevisbördan skall ligga hos kommunen.&lt;br&gt;Nuvarande föreskrift i skollagen skall enligt utredaren finnas kvar oför-&lt;br&gt;ändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de kommuner som yttrat sig i frågan ställer sig positiva till&lt;br&gt;förslaget, medan flertalet fristående skolor och förbund knutna till dessa&lt;br&gt;är negativa. Bl.a. Mölndals och Söderköpings kommuner tillstyrker utred-&lt;br&gt;ningens förslag och Örebro kommun menar att det är viktigt att inte bara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se till de ekonomiska konsekvenserna utan också till de kvalitativa följ-&lt;br&gt;derna. Även TCO, LO, Lärarförbundet och Elevorganisationen i Sverige&lt;br&gt;ställer sig positiva till förslaget och anser att kommunens yttranderätt om&lt;br&gt;skolans effekter är rimlig, eftersom kommunen har ansvar för den lokala&lt;br&gt;utbildningssituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket, Statskontoret, RHS och ABB Industrigymnasium&lt;br&gt;anser att bestämmelsen om negativa effekter måste preciseras då frågan&lt;br&gt;annars riskerar att bli föremål för kommunalt godtycke. Skolverket anser&lt;br&gt;att det framstår som näst intill omöjligt att bedöma huruvida en skolas&lt;br&gt;etablering kan anses leda till &amp;quot;betydande negativa följder&amp;quot;, varför sådana&lt;br&gt;aspekter inte bör beaktas. Även Länsstyrelsen i Östergötlands län och&lt;br&gt;Sveriges Kristna Råd avstyrker att kommunens yttrande skall avse effekter&lt;br&gt;på den kommunala ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV framhåller att kommunerna med föreslagen regel medvetet kan&lt;br&gt;motverka och hindra fristående skolors verksamhet och KCS Kristna&lt;br&gt;Skola menar att bidragsfrågan riskerar att styras av vilken ekonomisk&lt;br&gt;situation som råder i kommunen. Friskolornas Riksförbund anför att en&lt;br&gt;fristående skola i princip aldrig kan medföra negativa konsekvenser för&lt;br&gt;eleverna, eftersom programutbudet ökar och därmed också valfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Elevavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter skall i princip endast medges för särskilda kostnader som för-&lt;br&gt;anleds av skolans profil i undervisningshänseende. En förutsättning är att&lt;br&gt;avgiften inte leder till segregerande effekter. Utredaren föreslår inga&lt;br&gt;ändringar av nuvarande begränsningar av skolans rätt att ta ut elev-&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet instanser ställer sig positiva till grundprincipen att utbildning&lt;br&gt;skall vara kostnadsfri för eleverna, men anser liksom utredningen att vissa&lt;br&gt;avgifter skall kunna medges i undervisningshänseende. TCO och Lärar-&lt;br&gt;förbundet instämmer i att fristående skolor i princip skall vara avgiftsfria&lt;br&gt;och LR menar att avgiftsbegränsningen aktivt bör motverka tendenser till&lt;br&gt;segregering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolornas Riksförbund betonar vikten av att utbildningar inom en&lt;br&gt;frivillig skolform inte behöver vara kostnadsfria. Bl.a. SMF och Sigrid&lt;br&gt;Rudebecks Gymnasium anser att en fristående gymnasieskola skall vara&lt;br&gt;berättigad att ta ut elevavgifter som är rimliga och skäliga med anledning&lt;br&gt;av skolans profil eller när kommunens bidrag inte täcker de nödvändiga&lt;br&gt;kostnaderna. Stockholms Handelskammare framför att det är viktigt för&lt;br&gt;fristående skolor att få ta ut mindre elevavgifter för att bygga upp eko-&lt;br&gt;nomiska reserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevorganisationen i Sverige riktar skarp kritik mot förslaget och fram-&lt;br&gt;håller att det ur demokratisynvinkel ärfel att offentligt finansierade skolor&lt;br&gt;skall tillåtas ta ut elevavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Tillsyn/uppföljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att Skolverket även fortsättningsvis skall ha ett huvud-&lt;br&gt;ansvar för tillsynen, vilken skall fokusera på huruvida verksamheten vid&lt;br&gt;de fristående gymnasieskolorna svarar mot de statliga kraven. Skolan&lt;br&gt;skall som hittills vara skyldig att delta i den nationella uppföljningen och&lt;br&gt;utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det närmaste samtliga remissinstanser verkar vara nöjda med den tillsyn&lt;br&gt;som Skolverket utövar och ställer sig därför positiva till förslaget att Skol-&lt;br&gt;verket även fortsättningsvis skall ansvara för tillsyn samt nationell upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet menar att Skolverkets odelade tillsynsansvar&lt;br&gt;innebär en klar ansvarsfördelning mellan verket och kommunerna samt&lt;br&gt;tydliga spelregler för kommunerna och skolorna. Lärarförbundet och LR&lt;br&gt;anser att tillsynen och uppföljningen är naturlig och nödvändig för kvali-&lt;br&gt;tetssäkringens skull, eftersom de fristående skolorna skall ge en utbildning&lt;br&gt;som är likvärdig med den som ges i det offentliga skolväsendet. Även&lt;br&gt;Friskolornas Riksförbund och Sveriges Kristna Friskoleråd är positiva till&lt;br&gt;Skolverkets tillsyn, men påpekar att verket på ett annat sätt än vad som&lt;br&gt;sker idag bör präglas av mål- och resultatstyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl kommunerna som de fristående gymnasieskolorna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. Vackstanäsgymnasiet uttrycker att &amp;quot;Skolverket har kompetens,&lt;br&gt;resurser och en samlad överblick över utbildningen i landet&amp;quot; vilket borgar&lt;br&gt;för en god och objektiv kvalitetskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Insyn/uppföljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Kommunal insyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att lägeskommunen skall ha rätt till insyn i den&lt;br&gt;fristående skolans verksamhet för att kunna göra en rättvis bedömning av&lt;br&gt;skolans bidragsbehov. Kommunen bör också ha denna rätt för att fort-&lt;br&gt;löpande kunna bilda sig en uppfattning om hur verksamheten bedrivs och&lt;br&gt;utvecklas i relation till förhållandena i den kommunala skolan. Om&lt;br&gt;kommunen finner anledning att ifrågasätta verksamheten, skall kommunen&lt;br&gt;kunna anmäla detta till Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är i huvudsak positiva till förslaget, medan övriga instanser&lt;br&gt;är mer kritiska. Svenska Kommunförbundet välkomnar förslaget och anser&lt;br&gt;att det bör övervägas om även övriga berörda kommuner skall få möjlig-&lt;br&gt;het till insyn i skolans verksamhet. Bl.a. Uppsala, Göteborgs och Partille&lt;br&gt;kommuner stöder förslaget och framför att detta underlättar kommunens&lt;br&gt;uppgift att bedöma vilka faktiska kostnader skolan har samt lägger grund&lt;br&gt;för ett ömsesidigt samarbete. Sollentuna och Södertälje kommuner poäng-&lt;br&gt;terar att kommunen för ändamålet måste avdela arbetskraft och ha till-&lt;br&gt;räcklig kompetens för att kunna göra en bedömning av den pedagogiska&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser avstyrker förslaget om kommunal insyn med motivering-&lt;br&gt;en att kommunal insyn av konkurrensskäl är olämplig. Konkurrensverket,&lt;br&gt;Länsstyrelserna i Stockholms och Östergötlands län anser att kommunerna&lt;br&gt;genom insynsrätten skulle ges en oacceptabel konkurrensfördel och&lt;br&gt;påpekar att förslaget förefaller strida mot konkurrensrätten. Friskolornas&lt;br&gt;Riksförbund, LR och Umeå kommun menar att kommunal insynsrätt kom-&lt;br&gt;mer att försvåra fristående skolors konkurrens- och utvecklingsmöjlig-&lt;br&gt;heter. Sveriges Kristna Friskoleråd och Waldorfskolefederationen framför&lt;br&gt;att insynsbegreppet måste definieras för att undvika missförstånd.&lt;br&gt;Misstankar får inte finnas att insyn skulle syfta till att begränsa skolans&lt;br&gt;verksamhet eller utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm anser att det bör framgå hur långt insynen&lt;br&gt;får sträcka sig med tanke på det konkurrensförhållande som föreligger&lt;br&gt;mellan fristående skolor och kommuner. Dessutom ifrågasätts insyns-&lt;br&gt;regelns förhållande till tystnadsplikten. Stockholms läns landsting framför&lt;br&gt;att landstingen bör ges rätt till insyn, när det gäller utbildningar på&lt;br&gt;Naturbruks- och omvårdnadsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Kommunal uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att en fristående skola bör delta i kommunens uppfölj-&lt;br&gt;ning och utvärdering i den utsträckning som kommunen och skolan&lt;br&gt;gemensamt bedömer det vara meningsfullt och kommer överens om. Insyn&lt;br&gt;och uppföljning skall ses som ett stöd åt den fristående gymnasieskolan,&lt;br&gt;inte som en begränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet kommuner ställer sig positiva till förslaget. Uppsala kommun&lt;br&gt;framhåller att kommunen har ett starkt intresse av att kunna bedöma den&lt;br&gt;fristående skolan i relation till den kommunala och att information om&lt;br&gt;skolans verksamhet därför måste vara tillgänglig. Örebro kommun menar&lt;br&gt;att det är naturligt att skolorna deltar i kommunens utvärdering och&lt;br&gt;uppföljning, men anser till skillnad mot förslaget att deltagandet inte skall&lt;br&gt;vara förhandlingsbart utan en skyldighet i de fall kommunen så begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket, Länsstyrelsen i Stockholms län och Skolverket för-&lt;br&gt;ordar i likhet med utredningen att skolans deltagande bör ske enligt&lt;br&gt;överenskommelse mellan skola och kommun. Även flera fristående gym-&lt;br&gt;nasieskolor. t.ex. Apelrvdsskolan och Vackstanäsgymnasiet, stöder att&lt;br&gt;föreslagen uppföljning skall vara frivillig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att en bestämmelse om tystnadsplikt, motsvarande den&lt;br&gt;som finns i lagen om entreprenad inom skolan, införs för personal vid&lt;br&gt;fristående gymnasieskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser som kommenterat frågan tillstyrker förslaget om&lt;br&gt;sekretess. Alla är överens om att uppgifter om elevers personliga för-&lt;br&gt;hållanden som framkommit på ett eller annat sätt skall skyddas av sekre-&lt;br&gt;tess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BO anser att skyldigheten att anordna skolhälsovård också borde gälla för&lt;br&gt;fristående gymnasieskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigrid Rudebecks Gymnasium lyfter fram frågan om fristående skolors&lt;br&gt;rätt att ta emot bidrag från huvudmannens övriga verksamheter som t.ex.&lt;br&gt;industriföretag och intresseföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallstahammars kommun (lägeskommun för ABB Industrigymnasium)&lt;br&gt;påpekar att det finns risk för att företagsdrivna gymnasieskolor snedvrider&lt;br&gt;konkurrensen på arbetsmarknaden, då skolans undervisning skulle kunna&lt;br&gt;komma att fungera som en inkörsport till framtida anställning vid ABB-&lt;br&gt;koncemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser har berört frågan om information om utbildningsvägar&lt;br&gt;i gymnasieskolan. Konkurrensverket, Stockholms Handelskammare och&lt;br&gt;Haninge kommun förordar att kommunerna även skall informera om de&lt;br&gt;fristående gymnasieskolorna. Örebro kommun anser däremot att eftersom&lt;br&gt;den fristående skolan är konkurrent till den kommunala skolan är det inte&lt;br&gt;rimligt att begära att kommunen skall ha skyldighet att informera om and-&lt;br&gt;ra huvudmäns utbildningar. Undantag skall göras för nationella program&lt;br&gt;och grenar som inte erbjuds i den egna kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN framhåller att om förslaget att Skolverket skall besluta om en&lt;br&gt;fristående gymnasieskola skall förklaras bidragsberättigad genomförs,&lt;br&gt;måste antingen bestämmelserna i studiestödslagen och studiestödsförord-&lt;br&gt;ningen ändras eller också måste regeringen besluta om ändringar i bilaga&lt;br&gt;1 till förordningen om offentligt stöd till fristående skolor (1993:884),&lt;br&gt;kontinuerligt efter Skolverkets beslut. För att Skolverkets beslut skall&lt;br&gt;innebära att studiestöd kan lämnas krävs ändring i bilagan till förord-&lt;br&gt;ningen. Vidare betonar nämnden att förslaget kommer att medföra kon-&lt;br&gt;sekvenser i form av kostnader för studiestöd. Slutligen kommenterar&lt;br&gt;nämnden att hemkommunens ersättningsskyldighet (enligt 5 kap. 8 § skol-&lt;br&gt;lagen) inte automatiskt medför att statligt inackorderingstillägg lämnas om&lt;br&gt;den studerande är inackorderad. För att inackorderingstillägg skall lämnas&lt;br&gt;krävs normalt bl.a. att motsvarande utbildning inte finns på elevens hem-&lt;br&gt;ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 12 §. 4 kap. 8 a §. 6 kap. 6 a §, 9 kap. 2, 5-9, 11-14&lt;br&gt;och 17 §§. 10 kap. 1 c § samt 15 kap. 13 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall inforas nya bestämmelser, 9 kap. 8 b, 8 c och&lt;br&gt;16 a §§ samt 14 kap. 7 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en skolpliktig elevs vårdnadshavare skall eleven befrias&lt;br&gt;från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten, om&lt;br&gt;det med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att&lt;br&gt;eleven deltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befrielse skall alltid medges från&lt;br&gt;undervisning i religionskunskap,&lt;br&gt;om eleven tillhör ett trossamfund,&lt;br&gt;som har regeringens tillstånd att i&lt;br&gt;skolans ställe ombesörja sådan&lt;br&gt;undervisning, och eleven visar att&lt;br&gt;han deltar i denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om elevens vårdnadshavare kräver det, skall begäran om befrielse&lt;br&gt;prövas av styrelsen för utbildningen eller, för elever utanför det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet, av den styrelse som ansvarar för grundskolan i elevens&lt;br&gt;hemkommun. Avslås begäran vid sådan prövning, får beslutet överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;sup&gt;37&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter önskemål av vårdnadshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter önskemål av vårdnadshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har en kommun rätt att i andra fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har en kommun rätt att i andra fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än som avses i 5 § tredje stycket&lt;br&gt;och 8 § i sin grundskola ta emot en&lt;br&gt;elev från en annan kommun. 1 så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än som avses i 5 § tredje stycket&lt;br&gt;och 8 § i sin grundskola ta emot en&lt;br&gt;elev från en annan kommun. I så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dana fall har kommunen rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dana fall har kommunen rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lvdelse 1995:816.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för elevens utbildning&lt;br&gt;från elevens hemkommun. Om inte&lt;br&gt;de berörda kommunerna kommer&lt;br&gt;överens om annat, skall ersättning-&lt;br&gt;en motsvara den genomsnittliga&lt;br&gt;kostnaden per elev i hemkommu-&lt;br&gt;nens grundskola det pågående ka-&lt;br&gt;lenderåret på den årskurs som ele-&lt;br&gt;ven tillhör. Hemkommunen får dock&lt;br&gt;göra ett avdrag som uppgår till&lt;br&gt;högst 25 procent från den fram-&lt;br&gt;räknade genomsnittskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för elevens utbildning&lt;br&gt;från elevens hemkommun. Om inte&lt;br&gt;de berörda kommunerna kommer&lt;br&gt;överens om annat, skall ersättning-&lt;br&gt;en bestämmas med hänsyn till kom-&lt;br&gt;munens åtagande och elevens be-&lt;br&gt;hov efter samma grunder som hem-&lt;br&gt;kommunen tillämpar i fråga om de&lt;br&gt;egna grundskolorna. Om en elev&lt;br&gt;har ett omfattande behov av sär-&lt;br&gt;skilt stöd, är hemkommunen inte&lt;br&gt;skyldig att lämna bidrag för det&lt;br&gt;särskilda stödet om betydande or-&lt;br&gt;ganisatoriska eller ekonomiska&lt;br&gt;svårigheter uppstår för kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter önskemål av vårdnadshavare&lt;br&gt;har en kommun rätt att i andra fall&lt;br&gt;än som avses i 5 § andra stycket i&lt;br&gt;sin särskola ta emot en elev från en&lt;br&gt;annan kommun. I sådana fall har&lt;br&gt;kommunen rätt till ersättning för&lt;br&gt;elevens utbildning från elevens&lt;br&gt;hemkommun. Om inte de berörda&lt;br&gt;kommunerna kommer överens om&lt;br&gt;annat, skall hemkommunen utge&lt;br&gt;det belopp som regeringen före-&lt;br&gt;skriver.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03200/prop_199596__200-6.png" style="width:11pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Efter önskemål av vårdnadshavare&lt;br&gt;har en kommun rätt att i andra fall&lt;br&gt;än som avses i 5 § andra stycket i&lt;br&gt;sin särskola ta emot en elev från en&lt;br&gt;annan kommun. I sådana fall har&lt;br&gt;kommunen rätt till ersättning för&lt;br&gt;elevens utbildning från elevens&lt;br&gt;hemkommun. Om inte de berörda&lt;br&gt;kommunerna kommer överens om&lt;br&gt;annat, skall hemkommunen betala&lt;br&gt;det belopp som regeringen beslutat.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03200/prop_199596__200-7.png" style="width:26pt;height:23pt;"/&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som motsva-&lt;br&gt;rar grundskolan skall godkännas,&lt;br&gt;om skolans utbildning ger kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter som till art och&lt;br&gt;nivå väsentligen svarar mot de&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter som&lt;br&gt;grundskolan förmedlar och skolan&lt;br&gt;även i övrigt väsentligen svarar&lt;br&gt;mot grundskolans allmänna mål.&lt;br&gt;Härvid skall särskilt beaktas de&lt;br&gt;krav som anges i 1 kap. 2 § andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola skall godkän-&lt;br&gt;nas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolans utbildning ger kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter som till art och&lt;br&gt;nivå väsentligen svarar mot de kun-&lt;br&gt;skaper och färdigheter som grund-&lt;br&gt;skolan, särskolan respektive speci-&lt;br&gt;alskolan skall förmedla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skolan även i övrigt svarar mot&lt;br&gt;de allmänna mål och den värde-&lt;br&gt;grund som gäller för utbildning in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;38&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;39&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som motsva-&lt;br&gt;rar särskolan eller specialskolan&lt;br&gt;skall godkännas, om skolan ger&lt;br&gt;eleverna en utbildning som väsent-&lt;br&gt;ligen svarar mot den som de skulle&lt;br&gt;fä i särskolan eller specialskolan.&lt;br&gt;En ytterligare förutsättning är att&lt;br&gt;eleverna i samband med utbild-&lt;br&gt;ningen bereds erforderliga omsor-&lt;br&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I godkännandet av en skola som&lt;br&gt;motsvarar specialskolan skall an-&lt;br&gt;ges vilka handikappgrupper som&lt;br&gt;godkännandet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det offentliga skolväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skolan står öppen för alla barn&lt;br&gt;som enligt denna lag har rätt till&lt;br&gt;utbildning inom motsvarande skol-&lt;br&gt;form i det offentliga skolväsendet,&lt;br&gt;med undantag för sådana barn&lt;br&gt;vilkas mottagande skulle medföra&lt;br&gt;att betydande organisatoriska eller&lt;br&gt;ekonomiska svårigheter uppstår för&lt;br&gt;skolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skolan har minst 20 elever, om&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl för ett&lt;br&gt;lägre elevantal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. - i fråga om en skola som&lt;br&gt;motsvarar särskolan eller special-&lt;br&gt;skolan — eleverna bereds de omsor-&lt;br&gt;ger som behövs, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skolan uppjyller de ytterligare&lt;br&gt;villkor som regeringen föreskriver&lt;br&gt;i fråga om utbildningen vid fristå-&lt;br&gt;ende skolor och om antagningen&lt;br&gt;till och ledningen av sådana skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola får inom ra-&lt;br&gt;men för vad som sägs i första&lt;br&gt;stycket 2 ha en konfessionell inrikt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;40&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som endast för en kortare tid är bosatt i landet eller den som har&lt;br&gt;andra skäl att få utbildning i en internationell skola får fullgöra sin&lt;br&gt;skolplikt i en sådan skola, om skolan är godkänd för ändamålet av Statens&lt;br&gt;skolverk. Detta gäller dock inte sådana barn som avses i 3 kap. 3 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med internationell skola avses en fristående skola som har en annan&lt;br&gt;internationell inriktning än den som får finnas i grundskolan eller i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fristående skola som motsvarar grundskolan. För godkännande krävs att&lt;br&gt;skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans.&lt;br&gt;Skolan skall förmedla kunskaper och färdigheter som underlättar fortsatt&lt;br&gt;skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om svenska&lt;br&gt;förhållanden skall meddelas i den omfattning som de i landet för kortare&lt;br&gt;tid bosatta eleverna behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd fristående skola som&lt;br&gt;motsvarar grundskolan skall till-&lt;br&gt;delas bidrag för verksamheten av&lt;br&gt;elevernas hemkommuner. För varje&lt;br&gt;elev skall lämnas ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar den genomsnittliga kost-&lt;br&gt;naden per elev i hemkommunens&lt;br&gt;grundskola det pågående kalender-&lt;br&gt;året på den årskurs som eleven&lt;br&gt;tillhör. Vid tilldelningen får kom-&lt;br&gt;munen göra ett avdrag som uppgår&lt;br&gt;till högst 25 procent av den fram-&lt;br&gt;räknade genomsnittskostnaden. När&lt;br&gt;kommunen bestämmer avdragets&lt;br&gt;storlek skall den beakta bland an-&lt;br&gt;nat om den fristående skolan har&lt;br&gt;särskilda kostnader pä grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att skolan drivs av en enskild&lt;br&gt;fysisk eller juridisk person och inte&lt;br&gt;av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att skolans åtagande omfattar&lt;br&gt;elever med behov av särskilda&lt;br&gt;stödinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att skolan erbjuder skolhälso-&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får medge&lt;br&gt;ett större avdrag än 25 procent, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen beräknas för ett&lt;br&gt;bidragsår i sänder. Varje bidragsår&lt;br&gt;börjar den 1 juli. Tilldelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får medge att en in-&lt;br&gt;ternationell skola tar emot andra&lt;br&gt;barn än sådana som avses i första&lt;br&gt;stycket för att fullgöra skolplikten&lt;br&gt;vid skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd fristående skola som&lt;br&gt;motsvarar grundskolan skall av&lt;br&gt;Statens skolverk förklaras berätti-&lt;br&gt;gad till sådant bidrag som avses i&lt;br&gt;tredje stycket. Förklaring skall&lt;br&gt;dock inte lämnas, om skolans verk-&lt;br&gt;samhet skulle innebära påtagliga&lt;br&gt;negativa följder för skolväsendet i&lt;br&gt;den kommun där skolan är belägen&lt;br&gt;eller skolan tar ut avgifter i strid&lt;br&gt;med 7 J.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en nystartad skola skall&lt;br&gt;ha rätt till bidrag gäller att skolan&lt;br&gt;har ansökt om att bli godkänd före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;41&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:60.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundas på antalet elever från&lt;br&gt;kommunen i den fristående skolan&lt;br&gt;den 15 september under bidrags-&lt;br&gt;året. Bidragen skall utbetalas med&lt;br&gt;en tolftedel varje månad. Utbetal-&lt;br&gt;ningarna i juli-september avpassas&lt;br&gt;efter ett beräknat antal elever och&lt;br&gt;reglering görs vid utbetalning i&lt;br&gt;oktober. För en skola som är ny-&lt;br&gt;startad, får bidrag, som avser tiden&lt;br&gt;juli-september månad, betalas ut&lt;br&gt;samlat i september. För att en&lt;br&gt;nystartad skola skall ha rätt till&lt;br&gt;bidrag gäller dock att skolan skall&lt;br&gt;ha ansökt om att bli godkänd före&lt;br&gt;den 1 april kalenderåret innan&lt;br&gt;bidragsåret börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev slutar i den fristående&lt;br&gt;skolan efter den 15 september bi-&lt;br&gt;dragsåret är hemkommunen inte&lt;br&gt;skyldig att tilldela skolan bidrag&lt;br&gt;för längre tid än till och med ka-&lt;br&gt;lendermånaden efter den då eleven&lt;br&gt;slutade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 1 april kalenderåret innan&lt;br&gt;skolan startar. Detsamma gäller&lt;br&gt;om en skola har godkänts för ut-&lt;br&gt;bildning för vissa årskurser och&lt;br&gt;ansöker om att bli godkänd för&lt;br&gt;ytterligare årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skola som har rätt till bidrag&lt;br&gt;skall tilldelas bidrag av elevernas&lt;br&gt;hemkommuner. Bidraget skall för&lt;br&gt;varje elev bestämmas med hänsyn&lt;br&gt;till skolans åtagande och elevens&lt;br&gt;behov efter samma grunder som&lt;br&gt;kommunen tillämpar i fråga om&lt;br&gt;elever i de egna grundskolorna.&lt;br&gt;Om en elev har ett omfattande&lt;br&gt;behov av särskilt stöd, är kommu-&lt;br&gt;nen inte skyldig att lämna bidrag&lt;br&gt;för det särskilda stödet om bety-&lt;br&gt;dande organisatoriska eller ekono-&lt;br&gt;miska svårigheter uppstår för kom-&lt;br&gt;munen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av bidrag enligt and-&lt;br&gt;ra stycket får grundas på den kost-&lt;br&gt;nad som hemkommunen fastställt i&lt;br&gt;sin budget för respektive kalender-&lt;br&gt;år. Om det slutliga utfallet skulle&lt;br&gt;bli högre än det i budgeten fast-&lt;br&gt;ställda har den fristående skolan&lt;br&gt;rätt att fä ut motsvarande mellan-&lt;br&gt;skillnad. Sådan slutreglering skall&lt;br&gt;ske senast två månader efter det att&lt;br&gt;kommunens årsredovisning för det&lt;br&gt;aktuella kalenderåret har lämnats&lt;br&gt;över till fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i Eorsta-fjärde&lt;br&gt;styckena gäller inte de fristående&lt;br&gt;skolor för vilka regeringen har&lt;br&gt;beslutat om statsbidrag genom sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första-tredje&lt;br&gt;styckena gäller inte de fristående&lt;br&gt;skolor för vilka regeringen har&lt;br&gt;beslutat om statsbidrag genom sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilda föreskrifter eller andra sär-&lt;br&gt;skilda beslut och inte heller skolor,&lt;br&gt;för vilka huvudmannen skriftligen&lt;br&gt;avstått från medelstilldelning eller&lt;br&gt;sådana skolor som Statens skolverk&lt;br&gt;enligt 7 § förklarat sakna rätt till&lt;br&gt;bidrag. Första-fjärde styckena gäl-&lt;br&gt;ler inte heller om statsbidrag läm-&lt;br&gt;nas för en utlandssvensk elevs ut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd fristående skola som&lt;br&gt;motsvarar särskolan skall tilldelas&lt;br&gt;bidrag för verksamheten av elever-&lt;br&gt;nas hemkommuner. För att en ny-&lt;br&gt;startad skola skall ha rätt till bi-&lt;br&gt;drag gäller dock att skolan skall ha&lt;br&gt;ansökt om att bli godkänd före den&lt;br&gt;1 april kalenderåret innan&lt;br&gt;bidragsåret börjar. Varje bidragsår&lt;br&gt;börjar den 1 juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen skall, om elevernas&lt;br&gt;hemkommuner och den fristående&lt;br&gt;skolan inte kommer överens om&lt;br&gt;annat, ske i enlighet med bestäm-&lt;br&gt;melserna i 6 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilda föreskrifter eller andra sär-&lt;br&gt;skilda beslut. Kommunens skyldig-&lt;br&gt;het enligt tredje stycket gäller inte&lt;br&gt;om statsbidrag lämnas för en ut-&lt;br&gt;landssvensk elevs utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;sup&gt;42&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd fristående skola som&lt;br&gt;motsvarar särskolan skall av Sta-&lt;br&gt;tens skolverk förklaras berättigad&lt;br&gt;till sådant bidrag som avses i tred-&lt;br&gt;je stycket. Förklaring skall dock&lt;br&gt;inte lämnas, om skolans verksamhet&lt;br&gt;skulle innebära påtagliga negativa&lt;br&gt;följder för skolväsendet i den kom-&lt;br&gt;mun där skolan är belägen eller&lt;br&gt;skolan tar ut elevavgifter som stri-&lt;br&gt;der mot 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en nystartad skola skall&lt;br&gt;ha rätt till bidrag gäller att skolan&lt;br&gt;har ansökt om att bli godkänd före&lt;br&gt;den 1 april kalenderåret innan sko-&lt;br&gt;lan startar. Detsamma gäller om&lt;br&gt;en skola har godkänts för utbild-&lt;br&gt;ning för vissa årskurser och an-&lt;br&gt;söker om att bli godkänd för ytter-&lt;br&gt;ligare årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas&lt;br&gt;hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen beslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor, som har rätt&lt;br&gt;till bidrag enligt 6 §, får för de&lt;br&gt;elever som bidragen avser endast&lt;br&gt;ta ut elevavgifter som är skäliga&lt;br&gt;med hänsyn till de särskilda kost-&lt;br&gt;nader som skolan har, förutsatt att&lt;br&gt;kostnaderna kan anses rimliga för&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03200/prop_199596__200-8.png" style="width:8pt;height:8pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen vid fristående sko-&lt;br&gt;lor, som får bidrag enligt 6 §, skall&lt;br&gt;för de elever som bidragen avser&lt;br&gt;vara avgiftsfi-i. Eleverna skall utan&lt;br&gt;kostnad ha tillgång till böcker,&lt;br&gt;skrivmateriel, verktyg och andra&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för en tids-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;42&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;43&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:739.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enlig utbildning. I verksamheten får&lt;br&gt;dock förekomma enstaka inslag&lt;br&gt;som kan föranleda en obetydlig&lt;br&gt;kostnad för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som har rätt till bidrag enligt 6 a §, får för de elever&lt;br&gt;som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn&lt;br&gt;till de kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses&lt;br&gt;rimliga för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Statens skolverk, vid pröv-&lt;br&gt;ning av en ansökan om godkännan-&lt;br&gt;de som avses i 2 §, finner att elev-&lt;br&gt;avgifterna vid skolan inte kan an-&lt;br&gt;ses skäliga, skall verket, om skolan&lt;br&gt;godkänns, förklara att den inte&lt;br&gt;skall ha rätt till bidrag enligt 6&lt;br&gt;eller 6 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket skall vidare förklara&lt;br&gt;rätten till fortsatt bidrag förverkad,&lt;br&gt;om en skola efter godkännandet tar&lt;br&gt;ut elevavgifter som inte kan anses&lt;br&gt;skäliga. Innan ett sådant beslut&lt;br&gt;fattas skall skolan ges möjlighet att&lt;br&gt;ändra avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att en skola inte skall&lt;br&gt;få bidrag får upphävas av Skolver-&lt;br&gt;ket. om elevavgifterna senare be-&lt;br&gt;döms som skäliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i fråga om viss&lt;br&gt;utbildning förklara en fristående&lt;br&gt;skola berättigad till sådant bidrag&lt;br&gt;som avses i andra stycket, om ut-&lt;br&gt;bildningen ger kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter som till art och nivå vä-&lt;br&gt;sentligen svarar mot de kunskaper&lt;br&gt;och färdigheter som gymnasiesko-&lt;br&gt;lan förmedlar och skolan även i&lt;br&gt;övrigt väsentligen svarar mot gym-&lt;br&gt;nasieskolans allmänna mål. Härvid&lt;br&gt;skall särskilt beaktas de krav som&lt;br&gt;anges i 1 kap. 2 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena. Förklaring skall dock inte&lt;br&gt;lämnas i fråga om utbildning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk skall i fråga om&lt;br&gt;viss utbildning förklara en friståen-&lt;br&gt;de skola berättigad till sådant bi-&lt;br&gt;drag som avses i 8 a §, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utbildningen ger kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som till art och nivå&lt;br&gt;väsentligen svarar mot de kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter som gymnasie-&lt;br&gt;skolan skall förmedla på nationella&lt;br&gt;eller specialutformade program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skolan även i övrigt svarar mot&lt;br&gt;de allmänna mål och den värde-&lt;br&gt;grund som gäller för utbildning&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skolan står öppen för alla ung-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:60.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle innebära påtagliga negativa&lt;br&gt;följder för gymnasieskolan inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet i regio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan förklaring som av-&lt;br&gt;ses i första stycket lämnats, skall&lt;br&gt;elevernas hemkommuner lämna bi-&lt;br&gt;drag till skolan. Kommunens skyl-&lt;br&gt;dighet gäller endast utbildning för&lt;br&gt;sådana elever som hemkommunen&lt;br&gt;var skyldig att erbjuda gymnasieut-&lt;br&gt;bildning vid den tidpunkt då utbild-&lt;br&gt;ningen började.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skyldighet enligt&lt;br&gt;andra stycket att lämna bidrag till&lt;br&gt;skolan gäller inte om statsbidrag&lt;br&gt;lämnas för en utlandssvensk elev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte&lt;br&gt;kommer överens om annat med&lt;br&gt;elevernas hemkommuner skall des-&lt;br&gt;sa erlägga det belopp som rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämt har föreskrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i fråga om viss&lt;br&gt;utbildning förklara en fristående&lt;br&gt;skola berättigad till sådant bidrag&lt;br&gt;som avses i andra stycket, om ut-&lt;br&gt;bildningen ger kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter som till art och nivå vä-&lt;br&gt;sentligen svarar mot de kunskaper&lt;br&gt;och färdigheter som gymnasiesär-&lt;br&gt;skolan förmedlar och skolan även&lt;br&gt;i övrigt väsentligen svarar mot&lt;br&gt;gymnasiesärskolans allmänna mål.&lt;br&gt;Härvid skall särskilt beaktas de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domar som har rätt till motsvaran-&lt;br&gt;de utbildning i gymnasieskolan&lt;br&gt;enligt denna lag, med undantag för&lt;br&gt;sådana ungdomar vilkas motta-&lt;br&gt;gande skulle medföra att betydande&lt;br&gt;organisatoriska eller ekonomiska&lt;br&gt;svårigheter uppstår för skolan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skolan uppfyller de ytterligare&lt;br&gt;villkor som regeringen föreskriver&lt;br&gt;i fråga om utbildningen vid fristå-&lt;br&gt;ende skolor och om antagningen&lt;br&gt;till och ledningen av sådana skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan förklaring skall dock&lt;br&gt;inte lämnas i fråga om utbildning&lt;br&gt;som skulle innebära påtagliga ne-&lt;br&gt;gativa följder för skolväsendet i&lt;br&gt;den kommun där skolan är belägen&lt;br&gt;eller i närliggande kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola får inom ra-&lt;br&gt;men för vad som sägs i första&lt;br&gt;stycket 2 ha en konfessionell inrikt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola förklarats&lt;br&gt;berättigad till bidrag enligt 8 §,&lt;br&gt;skall elevernas hemkommuner läm-&lt;br&gt;na bidrag till skolan. Kommunens&lt;br&gt;skyldighet gäller endast utbildning&lt;br&gt;för sådana elever som hemkommu-&lt;br&gt;nen var skyldig att erbjuda gym-&lt;br&gt;nasieutbildning vid den tidpunkt då&lt;br&gt;utbildningen började.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste l\delse 1994:739.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krav som anges i 1 kap. 2 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan förklaring som av-&lt;br&gt;ses i första stycket lämnats, skall&lt;br&gt;elevernas hemkommuner lämna&lt;br&gt;bidrag till skolan. Kommunens&lt;br&gt;skyldighet gäller endast utbildning&lt;br&gt;för sådana elever som hemkommu-&lt;br&gt;nen var skyldig att erbjuda utbild-&lt;br&gt;ning i gymnasiesärskolan vid den&lt;br&gt;tidpunkt då utbildningen började.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte&lt;br&gt;kommer överens om annat med&lt;br&gt;elevernas hemkommuner skall des-&lt;br&gt;sa erlägga det belopp som rege-&lt;br&gt;ringen beslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skyldighet att lämna&lt;br&gt;bidrag till skolan gäller inte om&lt;br&gt;statsbidrag lämnas för en utlands-&lt;br&gt;svensk elev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte&lt;br&gt;kommer överens om annat med&lt;br&gt;elevernas hemkommuner skall des-&lt;br&gt;sa erlägga det belopp som rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämt har föreskrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk skall i fråga om&lt;br&gt;viss utbildning förklara en friståen-&lt;br&gt;de skola berättigad till stådant bi-&lt;br&gt;drag som avses i 8 c §, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utbildningen ger kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som till art och nivå&lt;br&gt;väsentligen svarar mot de&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter som&lt;br&gt;gymnasiesärskolan skall förmedla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skolan även i övrigt svarar mot&lt;br&gt;de allmänna mål och den värde-&lt;br&gt;grund som gäller för utbildning&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skolan står öppen för alla ung-&lt;br&gt;domar som har rätt till utbildning&lt;br&gt;i gymnasiesärskolan, med undantag&lt;br&gt;för sådana ungdomar vilkas mot-&lt;br&gt;tagande skulle medföra att bety-&lt;br&gt;dande organisatoriska eller ekono-&lt;br&gt;miska svårigheter uppstår för sko-&lt;br&gt;lan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skolan uppjyller de ytterligare&lt;br&gt;villkor som regeringen föreskriver&lt;br&gt;i fråga &lt;sup&gt;om&lt;/sup&gt; utbildningen vid fristå-&lt;br&gt;ende skolor och om antagningen&lt;br&gt;till och ledningen av sådana skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan förklaring skall dock&lt;br&gt;inte lämnas i fråga om utbildning&lt;br&gt;som skulle innebära påtagliga ne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte kommunen och skolan&lt;br&gt;har kommit överens om annat skall&lt;br&gt;bidraget enligt 8 eller 8 a § beräk-&lt;br&gt;nas för ett bidragsår i sänder. Varje&lt;br&gt;bidragsår börjar den 1 juli. Tilldel-&lt;br&gt;ningen grundas på antalet elever&lt;br&gt;på den bidragsberättigade utbild-&lt;br&gt;ningen den 15 september under&lt;br&gt;bidragsåret. Bidraget skall utbe-&lt;br&gt;talas med en tolftedel varje månad.&lt;br&gt;Utbetalningarna i juli-september&lt;br&gt;avpassas efter ett beräknat antal&lt;br&gt;elever och reglering görs vid utbe-&lt;br&gt;talning i oktober. För en skola som&lt;br&gt;är nystartad, får bidrag, som avser&lt;br&gt;tiden juli-september månad, be-&lt;br&gt;talas ut samlat i september.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev slutar efter den 15&lt;br&gt;september bidragsåret är hemkom-&lt;br&gt;munen inte skyldig att tilldela sko-&lt;br&gt;lan bidrag för längre tid än till och&lt;br&gt;med kalendermånaden efter den då&lt;br&gt;eleven slutade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en skola skall ha rätt till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gativa följder för skolväsendet i&lt;br&gt;den kommun där skolan är belägen&lt;br&gt;eller i närliggande kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola får inom ra-&lt;br&gt;men för vad som sägs i första&lt;br&gt;stycket 2 ha en konfessionell inrikt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola förklarats&lt;br&gt;berättigad till bidrag enligt 8 b §,&lt;br&gt;skall elevernas hemkommuner läm-&lt;br&gt;na bidrag till skolan. Kommunens&lt;br&gt;skyldighet gäller endast utbildning&lt;br&gt;för sådana elever som hemkommu-&lt;br&gt;nen var skyldig att erbjuda utbild-&lt;br&gt;ning i gymnasiesärskolan vid den&lt;br&gt;tidpunkt då utbildningen började.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte&lt;br&gt;kommer överens om annat med&lt;br&gt;elevernas hemkommuner skall des-&lt;br&gt;sa betala det belopp som rege-&lt;br&gt;ringen beslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte kommunen och skolan&lt;br&gt;har kommit överens om annat skall&lt;br&gt;bidraget enligt 8 a eller 8 c § be-&lt;br&gt;räknas för ett bidragsår i sänder.&lt;br&gt;Varje bidragsår börjar den 1 juli.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag gäller dock att skolan har&lt;br&gt;ansökt om att bli förklarad som&lt;br&gt;bidragsberättigad före den 1 april&lt;br&gt;kalenderåret innan. Ansökan skall&lt;br&gt;lämnas in till länsstyrelsen i det&lt;br&gt;län där skolan är belägen om an-&lt;br&gt;sökan avser en skola vars utbild-&lt;br&gt;ningar motsvarar gymnasieskolans&lt;br&gt;och till Starens skolverk om ansö-&lt;br&gt;kan avser en skola vars utbildning-&lt;br&gt;ar motsvarar gvmnasiesärskolans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en fristående skola som&lt;br&gt;avses i 8 eller 8 b § skall ha rätt&lt;br&gt;till bidrag gäller att skolan har&lt;br&gt;ansökt om att bli förklarad som&lt;br&gt;bidragsberättigad före den 1 april&lt;br&gt;kalenderåret innan bidragsåret bör-&lt;br&gt;jar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;46&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ skall i fråga om sin utbildning&lt;br&gt;för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk. Skolorna är&lt;br&gt;skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som&lt;br&gt;genomförs av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fristående skolor som&lt;br&gt;får bidrag enligt 6 eller 6 a § skall&lt;br&gt;den kommun där skolan är belägen&lt;br&gt;ha rätt till insyn i verksamheten.&lt;br&gt;Sådana skolor är skyldiga att i den&lt;br&gt;utsträckning som kommunen be-&lt;br&gt;stämmer delta i den uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering som kommunen&lt;br&gt;gör av sitt eget skolväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1 § är vidare skyldiga att delta i&lt;br&gt;riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer. Skolorna är också skyldiga att&lt;br&gt;informera eleverna och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid&lt;br&gt;sådana prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;47&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som avses&lt;br&gt;i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller&lt;br&gt;kraven för godkännande och bris-&lt;br&gt;terna inte avhjälps efter påpekande&lt;br&gt;för huvudmannen, skall godkännan-&lt;br&gt;det återkallas. Detsamma gäller om&lt;br&gt;en fristående skola trots påpekande&lt;br&gt;inte iakttar sin skyldighet enligt&lt;br&gt;11 § att delta i uppföljning och ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som avses&lt;br&gt;i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller&lt;br&gt;kraven för godkännande och bris-&lt;br&gt;terna inte avhjälps efter påpekande&lt;br&gt;för huvudmannen, skall godkännan-&lt;br&gt;det återkallas. Detsamma gäller om&lt;br&gt;en fristående skola trots påpekande&lt;br&gt;inte iakttar sin skyldighet enligt&lt;br&gt;11 § att delta i den uppföljning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;46&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;47&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdering samt riksomfattande&lt;br&gt;prov. Detsamma gäller också om&lt;br&gt;skolan åsidosäter sin skyldighet att&lt;br&gt;lämna information om proven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande beslutas av den&lt;br&gt;myndighet som beslutar om god-&lt;br&gt;kännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som får bidrag&lt;br&gt;för viss utbildning enligt 8 eller&lt;br&gt;8 a § skall, i fråga om den utbild-&lt;br&gt;ningen. stå under tillsyn av Statens&lt;br&gt;skolverk. Skolorna är i fråga om&lt;br&gt;dessa utbildningar skyldiga att delta&lt;br&gt;i den uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;av skolväsendet som genomförs av&lt;br&gt;Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvärdering som genomförs av Sta-&lt;br&gt;tens skolverk samt riksomfattande&lt;br&gt;prov. Detsamma gäller också om&lt;br&gt;skolan åsidosäter sin skyldighet att&lt;br&gt;lämna information om proven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten vid en fristå-&lt;br&gt;ende skola som har rätt till bidrag&lt;br&gt;enligt 6 eller 6 a § förändras i så-&lt;br&gt;dan utsträckning att det innebär&lt;br&gt;påtagliga negativa följder för skol-&lt;br&gt;väsendet i den kommun där skolan&lt;br&gt;är belägen skall rätten till bidrag&lt;br&gt;återkallas. Rätten till bidrag skall&lt;br&gt;också återkallas om skolan tar ut&lt;br&gt;avgifter i strid med 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande beslutas av den&lt;br&gt;myndighet som beslutar om god-&lt;br&gt;kännande eller om rätt till bidrag.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03200/prop_199596__200-9.png" style="width:11pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som får bidrag&lt;br&gt;för viss utbildning enligt 8 eller&lt;br&gt;8 b § skall, i fråga om den utbild-&lt;br&gt;ningen. stå under tillsyn av Statens&lt;br&gt;skolverk. Skolorna är i fråga om&lt;br&gt;dessa utbildningar skyldiga att delta&lt;br&gt;i den uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;av skolväsendet som genomförs av&lt;br&gt;Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fristående skolor som&lt;br&gt;får bidrag enligt 8 eller 8 b § skall,&lt;br&gt;i fråga om den utbildningen, den&lt;br&gt;kommun där skolan är belägen ha&lt;br&gt;rätt till insyn i skolans verksamhet.&lt;br&gt;Sådana skolor är skyldiga att i den&lt;br&gt;utsträckning som kommunen be-&lt;br&gt;stämmer delta i den uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering som kommunen&lt;br&gt;gör av sitt eget skolväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 8 § är vidare skyldiga att delta i&lt;br&gt;riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;48&lt;/sup&gt; Senaste Ivdeise 1994:740.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03200/prop_199596__200-10.png" style="width:23pt;height:10pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som har&lt;br&gt;rätt till bidrag enligt 8 eller 8 a §&lt;br&gt;inte längre uppfyller kraven för att&lt;br&gt;få bidrag och bristerna inte av-&lt;br&gt;hjälps efter påpekande för huvud-&lt;br&gt;mannen, skall förklaringen om rätt&lt;br&gt;till bidrag återkallas. Detsamma&lt;br&gt;gäller om en fristående skola trots&lt;br&gt;påpekande inte iakttar sin skyldig-&lt;br&gt;het enligt 13 § att delta i uppfölj-&lt;br&gt;ning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som har Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b §&lt;br&gt;inte längre uppfyller kraven för att&lt;br&gt;få bidrag och bristerna inte av-&lt;br&gt;hjälps efter påpekande för huvud-&lt;br&gt;mannen, skall förklaringen om rätt&lt;br&gt;till bidrag återkallas. Detsamma&lt;br&gt;gäller om en fristående skola trots&lt;br&gt;påpekande inte iakttar sin skyldig-&lt;br&gt;het enligt 13 § att delta i den upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering som ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nomförs av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk får om verksam-&lt;br&gt;heten vid en fi-istående skola som&lt;br&gt;har rätt till bidrag enligt 8 eller&lt;br&gt;8 b § förändras i sådan utsträck-&lt;br&gt;ning att det innebär påtagliga ne-&lt;br&gt;gativa följder för skolväsendet i&lt;br&gt;den kommun där skolan är belägen&lt;br&gt;eller i närliggande kommuner åter-&lt;br&gt;kalla förklaringen om rätt till bi-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen som är eller har varit verk-&lt;br&gt;sam i en fristående skola som avses&lt;br&gt;i detta kapitel får obehörigen röja&lt;br&gt;vad han eller hon i den elevvår-&lt;br&gt;dande verksamheten har fått veta&lt;br&gt;om någons personliga förhållan-&lt;br&gt;den. Ingen får heller obehörigen&lt;br&gt;röja uppgifter i ett ärende om till-&lt;br&gt;rättaförande av en elev eller om&lt;br&gt;skiljande av en elev från vidare&lt;br&gt;studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;50&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Statens skolverk i ären-&lt;br&gt;den om godkännande eller återkal-&lt;br&gt;lande av godkännande för en fristå-&lt;br&gt;ende skola enligt 1. 5 eller 12 §&lt;br&gt;samt beslut i ärenden om elevav-&lt;br&gt;gifter enligt 7 § får överklagas hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Statens skolverk får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol i ärenden om god-&lt;br&gt;kännande eller återkallande av god-&lt;br&gt;kännande för en fristående skola&lt;br&gt;enligt 1, 5 eller 12 §, eller i ären-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;49&lt;/sup&gt; Senaste ivdelse 1994:739.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;50&lt;/sup&gt; Senaste Ivdelse 1995:1248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den om rätt till bidrag eller åter-&lt;br&gt;kallande av sådan rätt enligt 6,&lt;br&gt;6 a, 8, 8 b, 12 eller 14 § samt be-&lt;br&gt;slut i ärenden om elevavgifter en-&lt;br&gt;ligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden om godkännande eller&lt;br&gt;återkallande av godkännande för en fristående skola enligt 1 § tredje&lt;br&gt;stycket eller 12 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och&lt;br&gt;16 §§ far överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som&lt;br&gt;avses i 3 § får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som&lt;br&gt;avses i 16 § far överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall lämna bidrag&lt;br&gt;till en riksintematskola för en elev&lt;br&gt;som inte är att anse som utlands-&lt;br&gt;svensk. Därvid skall bestämmelser-&lt;br&gt;na i 9 kap. 6 § om bidrag till fri-&lt;br&gt;stående skolor tillämpas i fråga om&lt;br&gt;elever som går i den del av riksin-&lt;br&gt;ternatskolan som motsvarar grund-&lt;br&gt;skolan och bestämmelser i 9 kap. 8&lt;br&gt;och 9 §§ i fråga om elever som går&lt;br&gt;i den del som motsvarar gymnasie-&lt;br&gt;skolan. Om eleven går en utbild-&lt;br&gt;ning som leder fram till Internatio-&lt;br&gt;nal Baccalaureate (IB) skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 kap. 26 a § till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall lämna bidrag&lt;br&gt;till en riksintematskola för en elev&lt;br&gt;som inte är att anse som utlands-&lt;br&gt;svensk. Därvid skall bestämmelser-&lt;br&gt;na i 9 kap. 6 § om bidrag till fri-&lt;br&gt;stående skolor tillämpas i fråga om&lt;br&gt;elever som går i den del av riksin-&lt;br&gt;ternatskolan som motsvarar grund-&lt;br&gt;skolan och bestämmelser i 9 kap.&lt;br&gt;8 a och 9 §§ i fråga om elever som&lt;br&gt;går i den del som motsvarar gym-&lt;br&gt;nasieskolan. Om eleven går en&lt;br&gt;utbildning som leder fram till In-&lt;br&gt;ternational Baccalaureate (IB) skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 kap. 26 a § till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elever i sådana fi-istående&lt;br&gt;skolor som avses i 9 kap. skall&lt;br&gt;huvudmannen för skolan erbjuda&lt;br&gt;skolhälsovård som motsvarar den&lt;br&gt;som ges åt eleverna inom motsva-&lt;br&gt;rande skolform inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;sådana skolor som avses i 9 kap.&lt;br&gt;'5 §■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:60.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som efter skolpliktens upp-&lt;br&gt;hörande genomgår utbildning inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet eller&lt;br&gt;annars genomgår utbildning med&lt;br&gt;stöd av denna lag skall på egen&lt;br&gt;eller ställföreträdares begäran be-&lt;br&gt;frias från deltagande i inslag som&lt;br&gt;annars inte kan väljas bort, om&lt;br&gt;förutsättningarna i 3 kap. 12 § är&lt;br&gt;uppfyllda. I fråga om prövning och&lt;br&gt;överklagande gäller bestämmelser-&lt;br&gt;na i 3 kap. 12 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som efter skolpliktens upp-&lt;br&gt;hörande genomgår utbildning inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet eller&lt;br&gt;annars genomgår utbildning med&lt;br&gt;stöd av denna lag skall på egen&lt;br&gt;eller ställföreträdares begäran be-&lt;br&gt;frias från deltagande i inslag som&lt;br&gt;annars inte kan väljas bort, om&lt;br&gt;förutsättningarna i 3 kap. 12 § är&lt;br&gt;uppfyllda. I fråga om prövning och&lt;br&gt;överklagande gäller bestämmelser-&lt;br&gt;na i 3 kap. 12 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och skall tillämpas på&lt;br&gt;utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Ett godkännande enligt 9 kap. 2 § som har meddelats före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet skall fortsätta att gälla till dess Statens skolverk beslutar om något&lt;br&gt;annat. För sådana skolor skall kravet på minsta elevantal tillämpas först&lt;br&gt;från och med den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;En fristående skola som godkänts före ikraftträdandet skall trots vad&lt;br&gt;som sägs i 9 kap. 6 § första stycket och 6 a § första stycket vara&lt;br&gt;berättigad till bidrag enligt 9 kap. 6 § tredje stycket respektive 6 a §&lt;br&gt;tredje stycket till dess Statens skolverk beslutar om något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;För skolor som under läsåret 1996/97 tar ut avgifter med stöd av 9&lt;br&gt;kap. 7 § i dess äldre lydelse skall bestämmelsen i dess nya lydelse&lt;br&gt;tillämpas först från och med den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;En förklaring om rätt till bidrag enligt 9 kap. 8 eller 8 a § i deras&lt;br&gt;äldre lydelse som regeringen har meddelat före ikraftträdandet skall&lt;br&gt;fortsätta att gälla till dess Statens skolverk beslutar om något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-04-29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 18 april 1996 (Utbildningsdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Lars Borg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av de föreslagna lagändringarna avser 9 kap. skollagen,&lt;br&gt;som handlar om fristående skolor. 9 kap. 2 § innehåller regler om god-&lt;br&gt;kännande av sådana fristående skolor som motsvarar grundskolan,&lt;br&gt;särskolan eller specialskolan, medan 9 kap. 6 och 6 a §§ innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om bidrag till fristående skolor som motsvarar grundskolan&lt;br&gt;respektive särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om bidrag till sådana fristående skolor som lämnar utbildning&lt;br&gt;motsvarande den som ges i gymnasieskolan skall enligt lagrådsremissen&lt;br&gt;regleras i 9 kap. 8 och 8 a §§. Liknande bestämmelser beträffande&lt;br&gt;utbildning motsvarande den som ges i gymnasiesärskolan har tagits in i&lt;br&gt;två nya paragrafer. 9 kap. 8 b och 8 c §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör inledningen till 9 kap. 2 § ändras, så att&lt;br&gt;det tydligare än i det remitterade förslaget framgår vilka slag av skolor det&lt;br&gt;är fråga om. Vidare bör som ett nytt tredje stycke i paragrafen tas in en&lt;br&gt;bestämmelse om att ett godkännande kan avse vissa årskurser (jfr det&lt;br&gt;föreslagna andra stycket i 9 kap. 6 §, där det anges när en skola som har&lt;br&gt;godkänts för utbildning för vissa årskurser och som vill bli godkänd för&lt;br&gt;ytterligare årskurser har att göra ansökan härom).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vissa andra, smärre ändringar bör göras i 9 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 9 kap. 6 § bör det föreslagna tredje stycket ändras, så att det klart&lt;br&gt;framgår att bidrag lämnas av hemkommunen för varje elev som genomgår&lt;br&gt;utbildning motsvarande den som ges i grundskolan. Vidare bör det anges&lt;br&gt;att bidraget skall bestämmas efter samma grunder som hemkommunen&lt;br&gt;tillämpar &amp;quot;vid fördelning av resurser&amp;quot; till de egna grundskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller 9 kap. 6 § fjärde stycket, som motsvarar det nuvarande&lt;br&gt;femte stycket, finns det anledning att liksom i dag slå fast att bidragsbe-&lt;br&gt;stämmelsema i de föregående styckena inte gäller de fristående skolor för&lt;br&gt;vilka huvudmannen skriftligen har avstått från medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår, i likhet med vad som har förordats beträffande 9 kap.&lt;br&gt;2 §, att inledningen till 9 kap. 8 och 8 b §§ ändras, så att det klart&lt;br&gt;framgår vilka slag av utbildning som det är fråga om. Vidare bör, i likhet&lt;br&gt;med vad Lagrådet har förordat beträffande 9 kap. 6 §, såväl 9 kap. 8 a&lt;br&gt;som 8 c §§ inledas med en bestämmelse om att hemkommunen lämnar&lt;br&gt;bidrag för varje elev som genomgår sådan utbildning som det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de paragrafer som föreslås ändrade i lagrådsremissen bör&lt;br&gt;ändringar göras även i 9 kap. 10 §. Hänvisningarna i andra och tredje&lt;br&gt;styckena till 8 a § bör sålunda ändras till att avse 8 b §. Vidare bör det&lt;br&gt;i såväl första som andra styckena anges att hänsyn skall tas till de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda kostnader som skolan har &amp;quot;för den bidragsgrundande utbild-&lt;br&gt;ningen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag till ändringar av 9 kap. 2, 6, 8-8 c och 10 §§ framgår&lt;br&gt;av en bilaga till lagrådsyttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till&lt;br&gt;art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som&lt;br&gt;grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall&lt;br&gt;godkännas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund&lt;br&gt;som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till&lt;br&gt;utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med&lt;br&gt;undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande&lt;br&gt;organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre&lt;br&gt;elevantal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skolan, om den motsvarar särskolan eller specialskolan, bereder&lt;br&gt;elevema de omsorger som behövs, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i&lt;br&gt;fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och&lt;br&gt;ledningen av sådana skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad&lt;br&gt;som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett godkännande kan avse vissa årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd fristående skola som motsvarar grundskolan skall av Statens&lt;br&gt;skolverk förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i tredje stycket.&lt;br&gt;Förklaring skall dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle innebära&lt;br&gt;påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är&lt;br&gt;belägen eller skolan tar ut avgifter i strid med 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag gäller att skolan har&lt;br&gt;ansökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan skolan&lt;br&gt;startar. Motsvarande gäller, om en skola har godkänts för utbildning för&lt;br&gt;vissa årskurser och ansöker om att bli godkänd för ytterligare årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje elev som genomgår utbildning motsvarande den som ges i&lt;br&gt;grundskolan lämnas bidrag av hemkommunen. Bidraget skall bestämmas&lt;br&gt;med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder&lt;br&gt;som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundsko-&lt;br&gt;lorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen&lt;br&gt;inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande&lt;br&gt;organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första-tredje styckena gäller inte de fristående skolor för&lt;br&gt;vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda föreskrifter&lt;br&gt;eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvdmannen&lt;br&gt;skriftligen har avstått från medelstilldelning. Kommunens skyldighet&lt;br&gt;enligt tredje stycket gäller inte, om statsbidrag lämnas för en utlands-&lt;br&gt;svensk elevs utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller&lt;br&gt;specialutformade program, skall Statens skolverk förklara skolan&lt;br&gt;berättigad till bidrag som avses i 8 a § i fråga om utbildningen. Förklaring&lt;br&gt;får dock lämnas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund&lt;br&gt;som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till motsvarande&lt;br&gt;utbildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag för sådana&lt;br&gt;ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska&lt;br&gt;eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i&lt;br&gt;fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och&lt;br&gt;ledningen av sådana skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förklaring enligt första stycket skall inte lämnas i fråga om&lt;br&gt;utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder for skolväsendet&lt;br&gt;i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad&lt;br&gt;som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 § lämnas&lt;br&gt;bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning&lt;br&gt;för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieut-&lt;br&gt;bildning vid den tidpunkt då utbildningen började.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skyldighet att lämna bidrag till skolan gäller inte, om&lt;br&gt;statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elevs utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas&lt;br&gt;hemkommuner, skall dessa erlägga det belopp som regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som gymnasiesärskolan skall förmedla, skall Statens skolverk&lt;br&gt;förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 c § i fråga om&lt;br&gt;utbildningen. Förklaring far dock lämnas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund&lt;br&gt;som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till utbildning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gymnasiesärskolan, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande&lt;br&gt;skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter&lt;br&gt;uppstår för skolan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i&lt;br&gt;fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och&lt;br&gt;ledningen av sådana skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förklaring enligt första stycket skall inte lämnas i fråga om ut-&lt;br&gt;bildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet&lt;br&gt;i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som avses i denna paragraf far inom ramen för vad&lt;br&gt;som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 b § lämnas&lt;br&gt;bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning&lt;br&gt;för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda utbildning&lt;br&gt;i gymnasiesärskolan vid den tidpunkt då utbildningen började.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas&lt;br&gt;hemkommuner, skall dessa betala det belopp som regeringen beslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolor som har rätt till bidrag enligt 8 § får för de elever som bidragen&lt;br&gt;avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de särskilda&lt;br&gt;kostnader som skolan har för den bidrags grundande utbildningen, förutsatt&lt;br&gt;att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolor som har rätt till bidrag enligt 8 b § får för de elever som&lt;br&gt;bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de&lt;br&gt;kostnader som skolan har för den bidrags grundande utbildningen, förutsatt&lt;br&gt;att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skola tar ut elevavgifter för utbildningar som berättigar till&lt;br&gt;bidrag enligt 8 eller 8 b § och avgifterna inte kan anses skäliga, skall för-&lt;br&gt;klaringen om rätt till bidrag återkallas. Innan ett sådant beslut fattas skall&lt;br&gt;skolan ges möjlighet att ändra avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utbildningsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:200&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 maj 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ylva Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:200 Fristående skolor m.m..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:200&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som in- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för, ändrar, upphäver &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller upprepar ett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i skolla-&lt;br&gt;gen (1985:1100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 6 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 8-8 b §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i studi-&lt;br&gt;estödslagen (1973:349)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;.Senaste lydelse 1995:816.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49899, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-05-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-05-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-05-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-06-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 21:34:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03200</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 21:34:42</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:UbU4</uppgift>
<ref_dok_id>GK01UbU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Fristående skolor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:200&lt;br/&gt;
Fristående skolor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:200 Fristående skolor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:200&lt;br/&gt;
Fristående skolor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:200 Fristående skolor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:200&lt;br/&gt;
Fristående skolor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:200 Fristående skolor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:200&lt;br/&gt;
Fristående skolor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:200 Fristående skolor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:200&lt;br/&gt;
Fristående skolor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:200 Fristående skolor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga Berggren  och Inger René  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:200&lt;br/&gt;
Fristående skolor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:200 Fristående skolor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga Berggren  och Inger René  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Olof Johansson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:200&lt;br/&gt;
Fristående skolor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:200 Fristående skolor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Olof Johansson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Susanne Eberstein  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:200&lt;br/&gt;
Fristående skolor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:200 Fristående skolor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Susanne Eberstein  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>