<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288613</hangar_id>
 <dok_id>GJ032</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>2</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:2</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kommunikationsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-06-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:45</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lag om byggande av järnväg</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ032/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ032</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ032</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:2&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Lag om byggande av järnväg&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ032/prop_199596__2-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 29 juni 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ines Uusmann&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kommunikationsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att byggande av järnväg regleras i en särskild&lt;br&gt;lagstiftning, kopplad till naturresurslagen och med nära anknytning till&lt;br&gt;plan- och bygglagen. Lagstiftningen innebär bl. a. krav på&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar vid byggande av järnvägar och en rätt till&lt;br&gt;inlösen av mark för jämvägsändamål i vissa fall. I propositionen&lt;br&gt;föreslås vidare lättnader i fastighetsbildningslagens skydds- och&lt;br&gt;marköverföringsregler vid byggande för jämvägsändamål i vissa fall&lt;br&gt;samt en ändring i vattenlagen. Slutligen föreslås vissa följdändringar i&lt;br&gt;naturresurslagen och i anläggningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om byggande av järnväg ............... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:988)........................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)........ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1987:12)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;hushållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med naturresurser m.m................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149) .... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&amp;nbsp;&amp;nbsp;.................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund................................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande förhållanden....................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagstiftning för markanvändning ................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Naturresurslagen ....................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Plan- och bygglagen ..................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetsbildningslagen................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anläggningslagen....................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Expropriationslagen ..................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Järnvägsbyggandet i kommunal&amp;nbsp;fysisk planering ........ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av en ny lagstiftning.................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagens tillämpningsområde..................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Jämvägsplan.............................. 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Allmänt............................. 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Jämvägsplanens innehåll .................. 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;Samråd............................. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 &amp;nbsp;Utställning........................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 &amp;nbsp;Fastställelse av jämvägsplanen............... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6 &amp;nbsp;Jämvägsplanens giltighetstid................ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillfälligt ianspråktagande av&amp;nbsp;mark m.m.............41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inlösen av mark m.m......................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantag för jämvägsändamål från fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagens skyddsregler m.m.................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Jämvägsplan för avstängning av plankorsningar ........ 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadseffekter............................47 &amp;nbsp;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer ......................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om byggande av järnväg .......48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2 Förslaget&amp;nbsp;&amp;nbsp;till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988) &amp;nbsp;  58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i vattenlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1983:291)........................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.4 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med naturresurser m.m...................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i anläggningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1149).......................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslag i promemorian Ds&amp;nbsp;1994:65 Lag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämvägsplanering....................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser ............. 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag&amp;nbsp;................ 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ...................... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 juni 1995 . . 87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om byggande av järnväg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Lag om byggande av järnväg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Med järnväg avses i denna lag spåranläggning för järnvägstrafik.&lt;br&gt;Till en spåranläggning hör spår och de övriga fasta anordningar som&lt;br&gt;behövs för spårens bestånd, drift eller brukande, signal- och&lt;br&gt;säkerhetsanläggningar i övrigt, trafikledningsanläggningar samt&lt;br&gt;anordningar för elförsörjning av trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om järnväg tillämpas också på tunnelbana och&lt;br&gt;spårväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med byggande av järnväg avses att anlägga en ny järnväg samt att&lt;br&gt;lägga om spår i en ny sträckning, lägga ut ytterligare spår och på annat&lt;br&gt;sätt bygga om en järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid planläggning av järnväg och vid prövning av ärenden om&lt;br&gt;byggande av järnväg skall lagen (1987:12) om hushållning med natur-&lt;br&gt;resurser m.m. tillämpas. Vid planläggning, byggande och underhåll av&lt;br&gt;järnväg skall hänsyn tas till både enskilda och allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid planläggning och byggande av järnväg skall tillses, att järn-&lt;br&gt;vägen får ett sådant läge och utförande att ändamålet med järnvägen&lt;br&gt;vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser får en järnväg inte byggas i strid mot planen eller bestämmelserna.&lt;br&gt;Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock&lt;br&gt;mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnväg får inte byggas så att syftet med skyddsföreskrifter eller&lt;br&gt;andra särskilda bestämmelser för användning av bebyggelse, mark eller&lt;br&gt;vatten motverkas. Om det finns särskilda skäl får regeringen, eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer, medge undantag från sådana be-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, skall vad som i denna&lt;br&gt;lag är föreskrivet om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på&lt;br&gt;tomträttshavaren eller tomträtten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I denna lag förstås med särskild rätt till fastighet nyttjanderätt, Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;servitut och rätt till elektrisk kraft samt liknande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Järnvägsplan m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som avser att bygga en järnväg skall upprätta en järnvägsplan.&lt;br&gt;En jämvägsplan behöver dock inte upprättas för anläggande av&lt;br&gt;industrispår och hamnspår uteslutande på egen fastighet. En&lt;br&gt;jämvägsplan får upprättas för avstängning av plankorsning, även när&lt;br&gt;denna åtgärd inte är att betrakta som byggande av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de delar som planen medför att mark eller särskild rätt till mark kan&lt;br&gt;komma att tas i anspråk enligt 4 kap. 1 § skall planen utformas så att de&lt;br&gt;fördelar som kan vinnas med den överväger de olägenheter som planen&lt;br&gt;orsakar enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I jämvägsplanen skall den mark och de särskilda rättigheter anges&lt;br&gt;som behöver tas i anspråk för järnvägen och för byggandet av järn-&lt;br&gt;vägen. Om mark behöver tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt, skall&lt;br&gt;det av planen framgå vilken mark som avses och under vilken tid den&lt;br&gt;skall nyttjas. Planen skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;enligt 5 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga&lt;br&gt;störningar och andra olägenheter från trafiken eller anläggningen skall&lt;br&gt;anges särskilt i planen. Till planen skall en genomförandebeskrivning&lt;br&gt;fogas. I beskrivningen skall de organisatoriska, tekniska, ekonomiska&lt;br&gt;och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samordnat och&lt;br&gt;ändamålsenligt genomförande av planen redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;§ Till jämvägsplanen skall en fastighetsförteckning fogas. I&lt;br&gt;fastighetsförteckningen skall, i den mån de berörs av planen, redovisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastigheter och ägare till dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mark- och vattenområden som är samfällda för flera fastigheter&lt;br&gt;samt ägare till dessa fastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. innehavare av annan särskild rätt än bostadsrätt och hyresrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149)&lt;br&gt;och samfälligheter enligt vattenlagen (1983:291) samt ägarna till de&lt;br&gt;fastigheter som deltar i anläggningarna och samfällighetema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vägsamfälligheter och vägföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning&lt;br&gt;av samfälligheter förvaltar samfällighet, särskild rätt eller gemensam-&lt;br&gt;hetsanläggning, skall föreningen anges i stället för ägare eller&lt;br&gt;innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;§ Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda&lt;br&gt;länsstyrelser innan den tas in i jämvägsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som upprättar en jämvägsplan skall samråda i fråga om järn-&lt;br&gt;vägens sträckning och förslaget i övrigt med berörda fastighetsägare, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuner och länsstyrelser samt med andra som kan ha ett väsentligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intresse i saken. De synpunkter som har framförts vid samrådet samt Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;kommentarer och förslag med anledning av synpunkterna skall&lt;br&gt;redovisas i en samrådsredogörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Avser en jämvägsplan endast ändring av den plan som gäller för&lt;br&gt;ett ännu inte färdigställt järnvägsbygge, får ett efter omständigheterna&lt;br&gt;förenklat samrådsförfarande tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare till sådan mark som kan komma att tas i anspråk eller till&lt;br&gt;sådant vattenområde som kan komma att påverkas skall alltid ges&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig. Detsamma gäller innehavare av särskild rätt till&lt;br&gt;sådan mark eller sådant vattenområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Banverket skall ställa ut en jämvägsplan för granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämvägsplan som enbart avser ombyggnad av järnväg behöver&lt;br&gt;dock ställas ut endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om ombyggnaden bedöms komma att medföra betydande påverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om någon annans mark behöver tas i anspråk eller särskild rättighet&lt;br&gt;behöver upphävas eller begränsas och ett sådant ianspråktagande eller&lt;br&gt;upphävande eller en sådan begränsning inte skriftligen medgivits av&lt;br&gt;berörda fastighetsägare och innehavare av särskild rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket gäller också i fråga om en jämvägsplan&lt;br&gt;som endast innefattar ändring av planen för ett järnvägsbygge som ännu&lt;br&gt;inte är färdigställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En jämvägsplan fastställs av Banverket efter samråd med berörda&lt;br&gt;länsstyrelser. Om Banverket och en länsstyrelse har olika uppfattningar,&lt;br&gt;skall Banverket hänskjuta frågan om att fastställa planen till regeringens&lt;br&gt;prövning. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Banverket hän-&lt;br&gt;skjuta frågan till regeringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om planen innebär att mark eller särskild rätt kan tas i anspråk enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §, skall Banverket särskilt pröva om de fördelar som kan&lt;br&gt;vinnas med planen överväger de olägenheter som denna orsakar&lt;br&gt;enskilda. Av beslutet att fastställa planen skall framgå om planen ger&lt;br&gt;rätt till sådant ianspråktagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett beslut att fastställa en jämvägsplan upphör att gälla om&lt;br&gt;järnvägsbygget inte har påbörjats inom fem år från utgången av det år&lt;br&gt;då beslutet vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Har ett beslut att fastställa en järnvägsplan upphävts eller annars&lt;br&gt;upphört att gälla och begär därefter samma sökande att en i huvudsak&lt;br&gt;överensstämmande jämvägsplan skall fastställas, får planen fastställas&lt;br&gt;endast om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När en järnväg byggs får endast oväsentliga avvikelser göras från&lt;br&gt;jämvägsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om byggande av en järnväg eller avstängning av en plankorsning Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;medför att en enskild väg behöver byggas eller att ändrade förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppstår som väsentligt inverkar på väghållningen för en sådan väg, skall&lt;br&gt;den som bygger eller innehar järnvägen, om det behövs, begära för-&lt;br&gt;rättning enligt anläggningslagen (1973:1149) för att ordna&lt;br&gt;väghållningen för den enskilda vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett beslut att fastställa en järnvägsplan skall upphävas, helt eller&lt;br&gt;delvis, om förhållandena efter beslutet har ändrats så att förutsättningar-&lt;br&gt;na för att fastställa planen inte längre föreligger. Har beslutet meddelats&lt;br&gt;av regeringen skall regeringen upphäva det. I annat fäll skall Banverket&lt;br&gt;upphäva beslutet. Banverket får dock hänskjuta frågan om upphävande&lt;br&gt;av beslutet till regeringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Tillfälligt ianspråktagande av mark, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som avser att bygga en järnväg kan av länsstyrelsen ges rätt&lt;br&gt;att få tillträde till en fastighet för att verkställa mätning eller stakning,&lt;br&gt;undersökning av grund eller annan förberedande åtgärd för byggande av&lt;br&gt;järnvägen. Om sådan rätt ges skall den som avser att bygga järnvägen&lt;br&gt;underrätta fastighetsägaren om beräknad tidpunkt för tillträde. I en&lt;br&gt;trädgård, park eller liknande plantering får träd eller buskar inte skadas&lt;br&gt;eller fällas utan fastighetsägarens samtycke. Även i övrigt skall skada så&lt;br&gt;långt möjligt undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att&lt;br&gt;åtgärderna skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § På den jämvägsmark som anges i en fastställd jämvägsplan får inte&lt;br&gt;utan tillstånd av Banverket uppföras byggnader, göras tillbyggnader,&lt;br&gt;utföras andra anläggningar eller vidtas andra åtgärder som väsentligt&lt;br&gt;kan försvåra områdets användning för jämvägsändamål. Förbudet gäller&lt;br&gt;från det att beslut att fastställa jämvägsplanen meddelas och upphör att&lt;br&gt;gälla om beslut meddelas att upphäva fastställelsebeslutet eller om&lt;br&gt;planen annars upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet är inte tillämpligt i fråga om åtgärder som lagligen har&lt;br&gt;påbörjats innan förbudet började gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om åtgärder vidtagits i strid med första stycket, får Banverket vidta&lt;br&gt;de åtgärder som behövs för rättelse. Polismyndigheten skall lämna det&lt;br&gt;biträde som behövs för att rättelse skall kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om mark i närheten av jämvägsmarken i en fastställd jämvägsplan&lt;br&gt;avsatts för upplag eller liknande ändamål i samband med byggandet av&lt;br&gt;järnvägen, skall länsstyrelsen på begäran av den som avser att bygga&lt;br&gt;järnvägen besluta att marken får tas i anspråk med nyttjanderätt för den&lt;br&gt;tid som angetts i planen. I samband med beslutet får länsstyrelsen&lt;br&gt;meddela de villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om träd eller buskar intill jämvägsmark medför olägenheter för&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trafik- eller driftsäkerheten på järnvägen, får länsstyrelsen besluta att de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall avlägsnas eller beskäras genom jämvägsinnehavarens försorg. I Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;samband med beslutet får länsstyrelsen meddela de villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Inlösen och ersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som i enlighet med en gällande jämvägsplan skall bygga en&lt;br&gt;järnväg som tillgodoser ett allmänt transportbehov får lösa sådan mark&lt;br&gt;som enligt planen inte endast tillfälligt skall användas för jämvägsända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besväras sådan mark som får lösas enligt första stycket av särskild&lt;br&gt;rätt, får rättigheten lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om fastighetsägaren begär det, skall den som i enlighet med en&lt;br&gt;gällande jämvägsplan skall bygga en sådan järnväg som avses i 1 § lösa&lt;br&gt;sådan mark som enligt planen inte endast tillfälligt skall användas för&lt;br&gt;jämvägsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om tillstånd enligt 3 kap. 2 § vägrats, är fastighetsägaren och in-&lt;br&gt;nehavare av särskild rätt till fastigheten berättigade till ersättning av den&lt;br&gt;som avser att bygga järnvägen för den skada de lider på grund av att&lt;br&gt;pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av&lt;br&gt;fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som avser att bygga en järnväg skall ersätta skador till följd&lt;br&gt;av åtgärder som avses i 3 kap. 1 § och skador till följd av att han&lt;br&gt;förvärvat rätt att nyttja mark enligt 3 kap. 3 §. Jämvägsinnehavaren&lt;br&gt;skall ersätta skador till följd av åtgärder som avses i 3 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I den mån avvikande bestämmelser inte meddelas i denna lag skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i mål om inlösen och ersättning bestämmelserna i expropriationslagen&lt;br&gt;(1972:719) tillämpas. Vad som sägs i 4 kap. 3 § expropriationslagen&lt;br&gt;skall tillämpas i fråga om värdeökning som ägt mm under tiden från&lt;br&gt;dagen tio år före den då talan om inlösen väcktes. Ogillas talan i mål&lt;br&gt;som väckts av en fastighetsägare eller den som innehar särskild rätt till&lt;br&gt;en fastighet, tillämpas bestämmelserna i 15 kap. 6 § plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10) i fråga om rättegångskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Talan om inlösen får väckas även om beslutet att fastställa jäm-&lt;br&gt;vägsplanen inte har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Banverkets beslut får överklagas hos regeringen. Beslut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 § överklagas dock hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Länsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Länsstyrelsens godkännande enligt 2 kap. 4 § får&lt;br&gt;dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Banverket och kommuner får överklaga länsstyrelsens beslut.&lt;br&gt;Kommuner, trafikhuvudmän enligt lagen (1978:438) om&lt;br&gt;huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik och regionplaneorgan&lt;br&gt;enligt 7 kap. plan- och bygglagen (1987:10) får överklaga Banverkets&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I ett beslut om tillstånd får förordnas att beslutet skall gälla&lt;br&gt;omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte för byggande av sådan delsträcka av en järnväg för&lt;br&gt;vilken mark- eller byggnadsarbete påbörjats före ikraftträdandet eller för&lt;br&gt;vilken ansökan om expropriationstillstånd inkommit senast fyra månader&lt;br&gt;före ikraftträdandet. Om en järnväg inte kan delas upp i delsträckor,&lt;br&gt;gäller vad nu sagts för hela järnvägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1995/96:2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fästighetsbildningslagen (1970:988)'&lt;br&gt;dels att 5 kap. 5 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 8 b och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 c §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsreglering som begärts&lt;br&gt;av sakägare får genomföras endast&lt;br&gt;om den är nödvändig för att en&lt;br&gt;fastighet som tillhör sökanden&lt;br&gt;skall förbättras. Kravet på att&lt;br&gt;fastigheten skall förbättras gäller&lt;br&gt;inte om regleringen har begärts av&lt;br&gt;en samfällighetsförening och berör&lt;br&gt;en samfällighet som inte längre är&lt;br&gt;av gemensam betydelse för del-&lt;br&gt;ägarfastighetema. Kravet gäller&lt;br&gt;inte heller om fastighetsreglering-&lt;br&gt;en behövs för att få fastigheten att&lt;br&gt;stämma bättre överens med gällan-&lt;br&gt;de detaljplan eller fastighetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsreglering som begärts&lt;br&gt;av sakägare får genomföras endast&lt;br&gt;om den är nödvändig för att en&lt;br&gt;fastighet som tillhör sökanden&lt;br&gt;skall förbättras. Kravet på att&lt;br&gt;fastigheten skall förbättras gäller&lt;br&gt;inte om regleringen har begärts av&lt;br&gt;en samfällighetsförening och berör&lt;br&gt;en samfällighet som inte längre är&lt;br&gt;av gemensam betydelse för del-&lt;br&gt;ägarfastighetema. Kravet gäller&lt;br&gt;inte heller om fastighetsreglering-&lt;br&gt;en behövs för att få fastigheten att&lt;br&gt;stämma bättre överens med gällan-&lt;br&gt;de detaljplan, fastighetsplan eller&lt;br&gt;järnvägsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har regleringen påkallats av annan än sakägare eller innebär ansökan&lt;br&gt;av sakägare att regleringen, för att ej möta hinder enligt 4 § andra&lt;br&gt;stycket, skall göras mer omfattande än som krävs för att sökandens&lt;br&gt;fastighet skall förbättras, får regleringen ej äga rum, om de sakägare&lt;br&gt;som har ett väsentligt intresse i saken mera allmänt motsätter sig regle-&lt;br&gt;ringen och har beaktansvärda skäl för det. Vid prövningen av sådan&lt;br&gt;fråga skall främst deras mening beaktas som har störst nytta av regle-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller icke, om behovet av fastighetsreglering är syn-&lt;br&gt;nerligen angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1992:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om byggande av&lt;br&gt;järnväg får inlösas för&lt;br&gt;jämvägsändamål får överföras&lt;br&gt;genom fastighetsreglering trots&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 kap. 7 och 8&lt;br&gt;§§. Detsamma gäller i fråga om&lt;br&gt;bildande av servitut på sådan&lt;br&gt;mark och upphävande av servitut&lt;br&gt;som besvärar sådan mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en del av en fastighet efter&lt;br&gt;sådan fastighetsreglering som&lt;br&gt;avses i 8 b § inte lämpligen skulle&lt;br&gt;kunna användas tillsammans med&lt;br&gt;fastigheten i övrigt eller&lt;br&gt;självständigt, skall fastighetsdelen&lt;br&gt;pä fastighetsägarens begäran&lt;br&gt;genom fastighetsregleringen&lt;br&gt;överföras till den fastighet som&lt;br&gt;järnvägen skall byggas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § vattenlagen (1983:291) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en vattenreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en vattentäkt för allmän vattenförsörjning, allmän värmeförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill utföra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller bevattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett markavvattningsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett vattenföretag som behövs&lt;br&gt;för allmän väg, allmän farled,&lt;br&gt;allmän hamn eller allmän flottled&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett vattenföretag som behövs&lt;br&gt;för att motverka förorening genom&lt;br&gt;avloppsvatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett vattenföretag som behövs&lt;br&gt;för allmän väg, allmän farled,&lt;br&gt;allmän hamn eller allmän flottled,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett vattenföretag som behövs&lt;br&gt;för att motverka förorening genom&lt;br&gt;avloppsvatten eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ett vattenföretag som behövs&lt;br&gt;för järnväg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har för ändamålet rådighet som anges i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1984:913.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med p&lt;sub&gt;TO&lt;/sub&gt;p. 1995/96:2&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;br&gt;Bestämmelserna i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;skall tillämpas enligt vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387),&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822), lagen&lt;br&gt;(1985:620) om vissa torvfyndig-&lt;br&gt;heter, väglagen (1971:948), lagen&lt;br&gt;(1902:71 s.l), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska an-&lt;br&gt;läggningar, lagen (1978:160) om&lt;br&gt;vissa rörledningar, luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297), minerallagen&lt;br&gt;(1991:45), lagen (1966:314) om&lt;br&gt;kontinentalsockeln, lagen&lt;br&gt;(1983:293) om inrättande, utvidg-&lt;br&gt;ning och avlysning av allmän&lt;br&gt;farled och allmän hamn och lagen&lt;br&gt;(1992:1140) om sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;skall tillämpas enligt vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387),&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822), lagen&lt;br&gt;(1985:620) om vissa torvfyndig-&lt;br&gt;heter, väglagen (1971:948), lagen&lt;br&gt;(1902:71 s.l), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska an-&lt;br&gt;läggningar, lagen (1978:160) om&lt;br&gt;vissa rörledningar, luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297), minerallagen&lt;br&gt;(1991:45), lagen (1966:314) om&lt;br&gt;kontinentalsockeln, lagen&lt;br&gt;(1983:293) om inrättande, utvidg-&lt;br&gt;ning och avlysning av allmän&lt;br&gt;farled och allmän hamn, lagen&lt;br&gt;(1992:1140) om sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon och lagen (1995:000)&lt;br&gt;om byggande av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1146.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 och 29 §§ anläggningslagen (1973:1149)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att begära förrättning enligt denna lag har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ägaren av en fastighet som skall delta i anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ägaren av en fastighet som enligt en detaljplan helt eller till viss del&lt;br&gt;skall användas för allmän plats för vilken kommunen inte är huvudman&lt;br&gt;eller för trafikanläggning som är gemensam för flera fastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för väghållare att begära&lt;br&gt;förrättning enligt denna lag finns&lt;br&gt;bestämmelser i 20 a § och 25 §&lt;br&gt;tredje stycket väglagen&lt;br&gt;(1971:948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hyresgästorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samfällighetsförening får, efter beslut av föreningsstämman, begära&lt;br&gt;en förrättning som angår gemensamhetsanläggning under föreningens&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen kan begära förrättning för inrättande av anläggning som&lt;br&gt;styrelsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren begära&lt;br&gt;förrättning för inrättande av sådan anläggning varigenom olägenhet av&lt;br&gt;förvärvet kan undanröjas, minskas eller förebyggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätt för väg-&lt;br&gt;hållare och den som bygger eller&lt;br&gt;innehar järnväg att begära för-&lt;br&gt;rättning enligt denna lag finns i&lt;br&gt;20 a § och 25 § tredje stycket&lt;br&gt;väglagen (1971:948) samt i 2 kap.&lt;br&gt;12 &amp;nbsp;§ lagen (1995:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggande av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samfällighetsförening som förvaltar en exploateringssamfällighet&lt;br&gt;enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan får begära förrättning&lt;br&gt;enligt denna lag, om åtgärden syftar till att genomföra sådan samver-&lt;br&gt;kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättningskostnaderna skall, om anläggningsbeslut meddelats, för-&lt;br&gt;delas mellan ägarna av de fastigheter som skall deltaga i anläggningen&lt;br&gt;efter vad som är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förrättning har påkallats enligt 20 a § eller 25 § tredje stycket&lt;br&gt;väglagen (1971:948) skall staten svara för förrättningskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1148.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förrättning har begärts Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;enligt 2 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;12 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:000) om byggande av&lt;br&gt;järnväg, skall den som begärt&lt;br&gt;förrättningen svara för&lt;br&gt;förrättningskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt tillämpas 2 kap. 6 § fastighetsbildningslagen (1970:988) på&lt;br&gt;förrättning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1988 års trafikpolitiska beslut (prop. 1987/88:50 bil.l, bet.&lt;br&gt;1987/88:TU20, rskr. 1987/88:297) skall en ökad satsning ske på järn-&lt;br&gt;vägen som ett miljövänligt kollektivt transportmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med 1993 års infrastrukturproposition (prop. 1992/93:176,&lt;br&gt;bet. 1992/93 :TU35, rskr. 1992/93:346) skall under en tioårsperiod 32&lt;br&gt;miljarder kronor användas för investeringar i järnvägens infrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den planerade jämvägsutbyggnaden kräver i många fall att ny mark&lt;br&gt;tas i anspråk. Vissa befintliga järnvägar skall rustas upp med delvis nya&lt;br&gt;spårsträckningar och dubbelspår. Snabbtåg införs i allt större utsträck-&lt;br&gt;ning på de mest trafikerade sträckningarna, vilket medför särskilda krav&lt;br&gt;på uträtning av kurvor och nivåutjämning. En del nya järnvägar kom-&lt;br&gt;mer att anläggas. Det har mot denna bakgrund bedömts som angeläget&lt;br&gt;att det tillskapas en lagstiftning som uppställer krav på upprättande av&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar vid jämvägsbyggande och inordnar jäm-&lt;br&gt;vägsbyggandet i övrig samhällsplanering. Det har av samma skäl be-&lt;br&gt;dömts som angeläget att förbättra markåtkomstmöjlighetema för jäm-&lt;br&gt;vägsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande saknas i lag fastställda krav på samhällelig kontroll,&lt;br&gt;planering och styrning av jämvägsbyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markförvärv för jämvägsändamål sker dels genom frivilliga överlåtel-&lt;br&gt;ser, dels tvångsvis genom expropriation och genom fastighetsbildnings-&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expropriationsförfarandet har, i brist på annan lagstiftning, ibland&lt;br&gt;kommit att användas som ett planeringsinstrument. Detta är av flera&lt;br&gt;skäl olämpligt. Expropriationslagen är inte utformad på ett sådant sätt&lt;br&gt;att den underlättar ett enhetligt och strategiskt samordnat genomförande&lt;br&gt;av ur allmän synpunkt önskvärda järnvägsprojekt. Lagen är i huvudsak&lt;br&gt;inriktad på förhållandet mellan den enskilde och det allmänna och läm-&lt;br&gt;par sig inte för en avvägning mellan motstående allmänna intressen. Det&lt;br&gt;händer att oenighet mellan olika intressenter visar sig först i samband&lt;br&gt;med yttranden över ansökan om expropriationstillstånd, vilket kan&lt;br&gt;medföra att delar av projekteringsarbetet måste göras om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller de fastighetsbildningsåtgärder som i dag är tillgängliga till-&lt;br&gt;godoser de krav på effektivitet, insyn och enhetlighet som bör uppfyl-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i mitten av 1970-talet begärde statens järnvägar, SJ, att rege-&lt;br&gt;ringen skulle utreda frågan om tillskapande av en ny lagstiftning för att&lt;br&gt;enklare kunna ta i anspråk mark för jämvägsändamål. Någon ny lag-&lt;br&gt;stiftning kom inte till stånd, främst därför att man då inte kunde förutse&lt;br&gt;en framtida järnvägsutbyggnad av någon omfattning. Mot bakgrund av&lt;br&gt;att den nya synen på järnvägen som transportmedel ansågs kunna moti-&lt;br&gt;vera en särreglering, upprättades inom Kommunikationsdepartementet&lt;br&gt;under år 1989 promemorian (Ds 1989:69) Markanvändning för järnväg.&lt;br&gt;Promemorian remitterades till ett antal remissinstanser. I promemorian&lt;br&gt;föreslogs bl.a. att ett arbetsplaneförfarande efter mönster från väglagen&lt;br&gt;(1971:948) skulle införas för järnvägsbyggen, an en särskild, med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vågrätten besläktad, expropriativ rätt, kallad banrätt, skulle införas samt Prop.&lt;br&gt;att Banverket under vissa förutsättningar skulle ges rätt att av säkerhets-&lt;br&gt;skäl besluta om avstängning av järnvägsövergångar. Förslaget fick ett&lt;br&gt;blandat mottagande. Särskilt förslaget om reglering av avstängnings-&lt;br&gt;frågoma, vilka för närvarande hanteras genom fastighetsbildningsåtgär-&lt;br&gt;der, väckte stark kritik från ett flertal av remissinstanserna och ansågs&lt;br&gt;inte tillgodose de krav på rättssäkerhet som måste uppställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissutfallet på promemorians förslag i planeringsdelen var positivt.&lt;br&gt;Det rådde bland en majoritet av remissinstanserna enighet om att en&lt;br&gt;ökad samhällsstyming av jämvägsbyggandet var angelägen. En relativt&lt;br&gt;stor andel av remissinstanserna instämde även i bedömningen att det, av&lt;br&gt;flera skäl, kunde finnas anledning att införa en rationellare markåt-&lt;br&gt;komstmöjlighet för järnvägar. Motståndet mot det i promemorian fram-&lt;br&gt;lagda förslaget i markåtkomstdelen var dock stort, inte minst från de&lt;br&gt;juridiska instanserna, och den allmänna uppfattningen var att förslaget&lt;br&gt;krävde en grundlig omarbetning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en &amp;quot;banlag&amp;quot; har under de efterföljande åren varit föremål&lt;br&gt;för beredning inom regeringskansliet. En arbetsgrupp bestående av&lt;br&gt;tjänstemän från Justitie-, Kommunikations- och Miljödepartementen&lt;br&gt;samt tjänstemän från Banverket, Boverket och Lantmäteriverket har&lt;br&gt;beretts tillfälle att analysera, utvärdera och lämna synpunkter på tidigare&lt;br&gt;producerat utredningsmaterial och på ett utkast till promemorian&lt;br&gt;(Ds 1994:65) Lag om jämvägsplanering, som utarbetades inom&lt;br&gt;Kommunikationsdepartementet under våren 1994. Promemorian har&lt;br&gt;remissbehandlats. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta beredningen av promemorian och remissutfallet har lett&lt;br&gt;till nya förfottningsförslag i markåtkomstdelen. På grund härav har även&lt;br&gt;ett förslag till lagrådsremiss remitterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena och sammanställningar av dessa finns tillgängliga i&lt;br&gt;Kommunikationsdepartementets ärende (diarienummer K94/1273/RS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 24 maj 1995 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 4. Lagrådet har framfört vissa synpunkter på lagtexten.&lt;br&gt;Regeringen instämmer i Lagrådets synpunkter och har följt Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vidare i anslutning till sin behandling av förslagen i 2&lt;br&gt;kap. 8 § och 3 kap. 2 § lagen om byggande av järnväg uttalat att en&lt;br&gt;lösning som innebär att en från Banverket fristående myndighet&lt;br&gt;fastställer planerna och beviljar tillstånd skulle vara att föredra, men att&lt;br&gt;den föreslagna ordningen kan godtas tills vidare, under förutsättning att,&lt;br&gt;såsom regeringen förutskickat i lagrådsremissen, frågan tas upp till&lt;br&gt;ytterligare övervägande i samband med ställningstagande till pågående&lt;br&gt;utredningar om ny instansordning för miljö- och planlagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets granskning har också föranlett vissa redaktionella ändringar Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;i lagtexten. Kommentarer till Lagrådets synpunkter återfinns i&lt;br&gt;författningskommentarerna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett par år tillbaka pågår en intensiv utbyggnad av järnvägen i&lt;br&gt;Sverige. Även i framtiden kommer mark att behövas för att bygga ut&lt;br&gt;och förbättra järnvägen. Riksdagen har fastslagit att det är angeläget att&lt;br&gt;skilda trafikslag i möjligaste mån får konkurrera på lika villkor. Ända-&lt;br&gt;målsenliga instrument för markåtkomst är av stor betydelse för ett&lt;br&gt;trafikslags konkurrensförmåga. För byggande av allmänna vägar&lt;br&gt;innefattar väglagen ett för vägbyggaren enkelt och snabbt förfärande för&lt;br&gt;markförvärv som i stor utsträckning även leder till resultat som de&lt;br&gt;berörda uppfattar som acceptabla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diskussionen om en ny jämvägslagstiftning har från olika håll&lt;br&gt;hävdats att det saknas anledning att göra skillnad mellan markanskaff-&lt;br&gt;ning för allmänna vägar och för järnväg. Det finns onekligen likheter&lt;br&gt;mellan dessa trafikslag, men man bör i sammanhanget inte bortse från&lt;br&gt;att det även finns en nog så viktig skillnad mellan järnvägar och i varje&lt;br&gt;fall andra vägar än motorvägar. Vägen är som regel öppen och&lt;br&gt;tillgänglig för alla trafikanter, den har många tillfarter och avfarter och&lt;br&gt;den medför oftast nyttoeffekter för de kringboende. Så är långt ifrån&lt;br&gt;alltid fallet med järnvägen, som ju trafikeras endast av speciella företag&lt;br&gt;och har en på många sätt begränsad tillgänglighet. Man bör räkna med&lt;br&gt;att järnvägsbyggen i högre utsträckning än vägbyggen lokalt uppfattas&lt;br&gt;som ingrepp som inte kompenseras av någon direkt nyttoeffekt. Detta är&lt;br&gt;ett förhållande som, liksom den omständigheten att medborgarna i dag&lt;br&gt;ställer högre krav på rättssäkerhet vid expropriativa förfaranden än vid&lt;br&gt;vågrättens tillkomst, talar för en mer ingående och mer kvalificerad&lt;br&gt;prövning vid tvångsförvärv av mark för jämvägsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under Sveriges närmande till EU uppmärksammades vad Sveriges&lt;br&gt;åtaganden enligt Europakonventionen innebär vid olika tvångsvisa&lt;br&gt;förvärv från enskilda, framförallt rätten till domstolsprövning för&lt;br&gt;enskilda som drabbas av ingrepp. Fri- och rättighetskommittén (Ju&lt;br&gt;1992:01) har gjort en översyn av viss lagstiftning som berörs av Sveri-&lt;br&gt;ges åtaganden enligt Europakonventionen. Kommittén har i sitt&lt;br&gt;slutbetänkande, (SOU 1994:117) Domstolsprövning av&lt;br&gt;förvaltningsärenden, utrett frågan om utvidgade möjligheter till dom-&lt;br&gt;stolskontroll av förvaltningsbeslut bör införas. Kommitténs slutsats är&lt;br&gt;bl.a. att regeringen bör vara den instans som prövar överklaganden&lt;br&gt;endast när man eftersträvar en politisk styrning av praxis eller när det&lt;br&gt;gäller tillstånd till verksamhet som kan vara av allmänt intresse ur&lt;br&gt;miljö- eller samhällsekonomisk synpunkt. Kommittén föreslår att lagen&lt;br&gt;(1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut permanentas&lt;br&gt;och att en rätt till muntlig förhandling i rättsprövningsärenden införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om införande av förbättrade markåtkomstmöjlig- Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;heter för järnväg är en grundläggande förutsättning att ett markåtkomst-&lt;br&gt;instrument med expropriativa inslag innehåller en möjlighet till dom-&lt;br&gt;stolsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition föreslås såvitt avser markåtkomstfrågan en rätt,&lt;br&gt;för såväl jämvägsbyggare som fastighetsägare, till inlösen av&lt;br&gt;jämvägsmark i vissa fall samt vissa lättnader i fastighetsbildningslagens&lt;br&gt;skyddsregler och förbättringsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av en järnvägs lokalisering innefottar bedömningar av&lt;br&gt;lämplighetsfrågor av sådant slag att de bör avgöras av&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheter och, i varje fall på ett tidigt planeringsstadium,&lt;br&gt;kunna överprövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare regeringen har i den numera återkallade propositionen&lt;br&gt;om en miljöbalk anfört att planeringsprocessen för trafikanläggningar&lt;br&gt;och trafikleder behöver utvecklas. Regeringen har genom&lt;br&gt;tilläggsdirektiv gett Miljöorganisationsutredningen, numera&lt;br&gt;Miljöbalksutredningen (M 1993:04), i uppdrag att utveckla och&lt;br&gt;komplettera tidigare förslag till miljöbalk i olika hänseenden. De&lt;br&gt;tankegångar rörande planeringsprocessen för infrastruktur som kommer&lt;br&gt;till uttryck i den återkallade propositionen är emellertid fortfarande&lt;br&gt;relevanta och återges därför här i sammandrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutsprocessen för trafikanläggningar och trafikleder måste ge&lt;br&gt;utrymme för att allsidigt bedöma konsekvenser och för att finna i alla&lt;br&gt;avseenden hållbara lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samspelet dels mellan planering av trafikanläggningar och trafikleder&lt;br&gt;och kommunernas planering för markanvändningen som helhet, dels&lt;br&gt;mellan ekonomisk sektors- och verksamhetsplanering och den fysiska&lt;br&gt;planeringen behöver utvecklas. Samtidigt måste rättssäkerhet och be-&lt;br&gt;rörda allmänna intressen tillgodoses. Vidare behöver systemet med&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar utvecklas, dels för att belysa olika&lt;br&gt;alternativ tidigt i beslutsprocessen, dels för att i beslutsprocessens&lt;br&gt;senare led ge stöd för en lämplig detaljlokalisering och detaljutformning&lt;br&gt;av trafikanläggningar och trafikleder. I propositionen anfördes att en&lt;br&gt;lagstiftning för planering av järnvägar bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt miljöbalkspropositionen borde trafikanläggningar och trafikleder&lt;br&gt;normalt kunna prövas på ett tillfredsställande sätt inom det ordinarie&lt;br&gt;systemet enligt respektive speciallagstiftning under förutsättning att&lt;br&gt;planeringssystem, metoder och former för samverkan mellan stat och&lt;br&gt;kommun utvecklats på det sätt som ovan beskrivits. Enskilda&lt;br&gt;trafikanläggningar och delar av trafikleder som kan medföra en från&lt;br&gt;nationell eller regional synpunkt betydande påverkan på miljön eller&lt;br&gt;hushållningen med naturresurser m.m. bör tillåtlighetsprövas av&lt;br&gt;regeringen efter beslut om förbehåll. Projekt som kan vara aktuella för&lt;br&gt;tillåtlighetsprövning bör anmälas av trafikverken i samband med deras&lt;br&gt;redovisning till regeringen av vilka projekt som föreslås ingå i 10-års-&lt;br&gt;planerna och vid de treåriga revideringarna av planerna. Statliga myn-&lt;br&gt;digheter bör i övrigt anmäla till regeringen om de bedömer att ett pro-&lt;br&gt;jekt som inte anmäls av trafikverken bör tillåtlighetsprövas av regering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala översiktsplanen kan spela en viktig roll i samord- Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;ningsarbetet genom dess möjlighet att åskådliggöra hur samspelet mel-&lt;br&gt;lan bebyggelse och trafik kan utvecklas på ett sätt som är lämpligt i ett&lt;br&gt;långsiktigt hushållningsperspektiv. I avsnitt 5 nedan redovisas möjlig-&lt;br&gt;heterna att med befintlig lagstiftning utveckla planeringsprocessen. Plan-&lt;br&gt;och byggutredningen har lämnat förslag som vid ett genomförande&lt;br&gt;ytterligare kan förbättra förutsättningarna. Regeringen har nyligen&lt;br&gt;avlämnat en proposition med förslag till ändringar i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(PBL) som bl.a. innebär att översiktsplaneringen förstärks och att&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas om en detaljplan medger en&lt;br&gt;användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som innebär&lt;br&gt;betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med&lt;br&gt;naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket har regeringens uppdrag att i samråd med Statens natur-&lt;br&gt;vårdsverk, Riksantikvarieämbetet och Svenska kommunförbundet ut-&lt;br&gt;veckla användningen av miljökonsekvensbeskrivningar i planeringspro-&lt;br&gt;cessen. Arbetet inriktas bl.a. mot att utveckla miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar som ett stöd för en bred prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En långsiktig målsättning med infrastrukturlagstiftningen är att&lt;br&gt;åstadkomma en allsidig och effektiv prövning med en god förankring i&lt;br&gt;länsstyrelsernas och kommunernas planering redan i ett tidigt skede av&lt;br&gt;planeringsprocessen. I detta sammanhang har man, mot bakgrund av&lt;br&gt;Fri- och rättighetskommitténs slutsatser, att ta ställning till i vilken&lt;br&gt;utsträckning och i vilka former lokaliseringsbeslut bör prövas av&lt;br&gt;myndigheter, domstolar och regering samt hur allmänhetens krav på&lt;br&gt;inflytande i planprocessen kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillskapandet av en planeringslagstiftning för järnvägar utgör ett&lt;br&gt;viktigt steg i utvecklingen av planeringsprocessen för trafikanläggningar&lt;br&gt;och trafikleder. Avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen&lt;br&gt;bör göras efter samma kriterier när man bygger järnvägar som när man&lt;br&gt;bygger vägar. Likartade krav på hänsynstagande till andra allmänna&lt;br&gt;intressen bör uppställas. Väglagens regler om utarbetande av planer för&lt;br&gt;ny- och ombyggnadsprojekt bör i princip kunna överföras till järnvägs-&lt;br&gt;området. Härigenom uppnås att planeringen av järnvägar inordnas i&lt;br&gt;existerande system för samhällsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna till insyn och samråd i tidigare planeringsskeden på&lt;br&gt;vägsidan har utretts i särskild ordning. En promemoria som innefattar&lt;br&gt;förslag om införande av ett system för en tidigare prövning av&lt;br&gt;vägplaner har remissbehandlats. Remissutfallet är mycket blandat och&lt;br&gt;delvis starkt kritiskt. Förslaget har ännu inte lett till några&lt;br&gt;lagstiftningsåtgärder. Förslaget innebär att en ytterligare, mer översikt-&lt;br&gt;lig, byggnadsplan skulle upprättas för vägbyggen. Denna översiktliga&lt;br&gt;plan skulle kunna överklagas till regeringen medan den slutliga arbets-&lt;br&gt;planen skulle överklagas till fastighetsdomstol. För det fall förslaget -&lt;br&gt;efter den ytterligare analys och bearbetning som blir nödvändig -&lt;br&gt;genomförs, kommer förfarandet sannolikt att kunna överföras även till&lt;br&gt;jämvägssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på förändringar i sektorslagstiftningen eller i PBL kan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lags bestämmelser om översiktsplan utnyttjas för att belysa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alternativ och beskriva konsekvenserna av planerade Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;jämvägssträckningar och att därefter lägga läst den valda sträckningen i&lt;br&gt;områdesbestämmelser. Det som regeringen i PBL-propositionen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om en förstärkt och aktuell översiktsplanering samt i fråga om&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar kommer att stärka dessa möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Nuvarande förhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Staten äger huvuddelen av jämvägsfästighetema. SJ förvaltar fastig-&lt;br&gt;hetsinnehavet medan Banverket har dispositionsrätten till den del av sta-&lt;br&gt;tens spåranläggningar som räknas till infrastrukturen. Det finns även i&lt;br&gt;begränsad utsträckning järnvägar avsedda för allmän trafik som ägs av&lt;br&gt;andra än staten. Dessutom finns industri- och museijämvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spårvägstrafik av någon omfattning finns i Göteborgs- och&lt;br&gt;Stockholmsregionerna samt i Norrköping. I Stockholmsregionen finns&lt;br&gt;även annan lokal spårtrafik, främst i form av tunnelbanan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1985:1075) om rätt att anlägga enskilda järnvägar m.m.&lt;br&gt;har var och en rätt att anlägga en enskild järnväg, tunnelbana eller&lt;br&gt;spårväg för allmän trafik. Enligt jämvägssäkerhetslagen (1990:1157)&lt;br&gt;krävs tillstånd för annan än SJ eller Banverket att driva&lt;br&gt;spåranläggningar, spårtrafik eller särskild trafikledningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket tillämpar sedan ett par år tillbaka ett frivilligt förfarande&lt;br&gt;med upprättande av planhandlingar vilka remitteras till berörda myndig-&lt;br&gt;heter och kommuner samt, i förekommande fall, utgör del av ansök-&lt;br&gt;ningshandlingarna för expropriationstillstånd. I enlighet med riksdagens&lt;br&gt;beslut med anledning av prop. 1990/91:90 En god livsmiljö upprättar&lt;br&gt;Banverket vid projektering av nya järnvägar och vid väsentliga om-&lt;br&gt;byggnader miljökonsekvensbeskrivningar. Enligt 3 § förordningen&lt;br&gt;(1989:67) om plan för stomjämvägar skall en sådan plan, som upprättas&lt;br&gt;av Banverket, innehålla en miljökonsekvensbeskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Lagstiftning för markanvändning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Naturresurslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., NRL, är en&lt;br&gt;grundläggande lag om hushållning med mark- och vattenområden.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 2 och 3 kap. NRL skall tillämpas när mål och&lt;br&gt;ärenden enligt de i 1 kap. 2 § NRL uppräknade s.k. NRL-anknutna&lt;br&gt;lagarna (bl.a. PBL och väglagen) avgörs. Detta innebär bl.a. att vissa&lt;br&gt;angivna allmänna intressen skall beaktas vid myndighetsbeslut om mark-&lt;br&gt;och vattenanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt NRL skall marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt an- Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;vändas så att en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt&lt;br&gt;långsiktigt god hushållning främjas (1 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 2, 3 och 5 - 9 §§ ges bestämmelser om skydd för mark- och&lt;br&gt;vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av&lt;br&gt;exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön (2 §), som är särskilt&lt;br&gt;känsliga ftån ekologisk synpunkt (3 §), som har betydelse för rennäring-&lt;br&gt;en eller yrkesfisket eller för vattenbruk (5 §), som har betydelse från&lt;br&gt;allmän synpunkt på grund av områdenas natur- eller kulturvärden eller&lt;br&gt;med hänsyn till friluftslivet (6 §), som innehåller värdefulla ämnen eller&lt;br&gt;material (7 §), som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell&lt;br&gt;produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer,&lt;br&gt;vattenförsörjning eller avfallshantering (8 §) eller som har betydelse för&lt;br&gt;totalförsvaret (9 §). Dessa mark- och vattenområden skall så långt&lt;br&gt;möjligt skyddas mot åtgärder som kan inverka negativt på de angivna&lt;br&gt;intressena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områden som är av riksintresse för de ändamål som nämns i 5-9 §§&lt;br&gt;ges ett särskilt starkt skydd. Dessa områden skall skyddas mot åtgärder&lt;br&gt;som kan innebära påtaglig skada på riksintresset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § är jord- och skogsbruk näringar av nationell betydelse och&lt;br&gt;även jordbruks- och skogsmark skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 1 och 10 §§ finns avvägningsbestämmelser till ledning för&lt;br&gt;myndigheternas beslut i fall med konkurrens mellan olika slag av mark-&lt;br&gt;och vattenanvändning. Enligt 1 § skall företräde ges sådan användning&lt;br&gt;som medför en från allmän synpunkt god hushållning. I 10 § regleras&lt;br&gt;det fallet att ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål.&lt;br&gt;Företräde skall då ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt&lt;br&gt;främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska&lt;br&gt;miljön i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. avser vissa områden i landet som, med hän-&lt;br&gt;syn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet är&lt;br&gt;av riksintresse. Dessa områden anges i 2 - 6 §§. Bl.a. anges vissa&lt;br&gt;kustområden och skärgårdar, Öland, Gotland, samt vissa sjöar, älvdalar&lt;br&gt;och fjällområden. Enligt 6 § skyddas också vissa vattenområden och&lt;br&gt;älvsträckor mot vattenföretag för kraftändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de angivna områdena får exploateringsföretag och andra ingrepp&lt;br&gt;i miljön komma till stånd endast om hinder inte möter mot de mera&lt;br&gt;preciserade områdesvisa bestämmelserna och om det kan ske på ett sätt&lt;br&gt;som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i kapitlet utgör emellertid inte hinder för bl.a. utvecklingen av&lt;br&gt;tätorter eller av det lokala näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kommunal översiktsplan enligt PBL skall bl.a. redovisas hur&lt;br&gt;kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt NRL (4 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1993:191) om tillämpning av NRL skall de cen-&lt;br&gt;trala förvaltningsmyndigheter som inom sina verksamhetsområden har&lt;br&gt;uppsikt över hushållningen med naturresurser tillhandahålla länsstyrel-&lt;br&gt;serna underlag för tillämpning av bestämmelserna om riksintressen i&lt;br&gt;NRL (1 §). De skall även lämna uppgifter till länsstyrelserna om om- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råden som myndigheten bedömer vara av riksintresse enligt 2 kap. NRL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2 §). Länsstyrelsen skall enligt 6 kap 1 § NRL ställa samman utred- Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;ningar, program och annat planeringsunderlag som har betydelse för&lt;br&gt;hushållningen med naturresurser i länet och som finns hos statliga myn-&lt;br&gt;digheter. Länsstyrelsen är skyldig att på begäran tillhandahålla sådant&lt;br&gt;planeringsunderlag åt kommuner och myndigheter som skall tillämpa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna skall enligt förordningen ta de initiativ som behövs för&lt;br&gt;att bestämmelserna i 2 och 3 kap. NRL skall beaktas i tidiga skeden av&lt;br&gt;planerings- och beslutsprocesserna. Därvid skall länsstyrelserna särskilt&lt;br&gt;verka för att riksintressen tas till vara i kommunala planer enligt PBL&lt;br&gt;samt vid prövning av mål och ärenden enligt de NRL-anknutna lagarna&lt;br&gt;(3 §). Den myndighet som skall tillämpa bestämmelserna i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;NRL i ett ärende skall i sitt beslut ange om den prövade anläggningen&lt;br&gt;eller åtgärden går att förena med en från allmän synpunkt lämplig an-&lt;br&gt;vändning av mark- och vattenresurserna enligt dessa bestämmelser samt&lt;br&gt;med den för området gällande regionplanen eller kommunala över-&lt;br&gt;siktsplanen (5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 1 § NRL skall en ansökan om tillstånd enligt 4 kap. in-&lt;br&gt;nehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Dessutom får regeringen, eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer, med stöd av bemyndigandet&lt;br&gt;i 5 kap. 2 §, föreskriva att det i ärenden enligt någon av de s.k. NRL-&lt;br&gt;anknutna lagarna skall upprättas en miljökonsekvensbeskrivning. Be-&lt;br&gt;stämmelser med krav på miljökonsekvensbeskrivningar har också införts&lt;br&gt;i bl.a. väglagen, vattenlagen (1983:291), minerallagen (1991:45) samt i&lt;br&gt;plan- och bygglagen. Kravet på miljökonsekvensbeskrivningar i&lt;br&gt;miljöskyddslagen har ändrats för att överensstämma med övrig&lt;br&gt;lagstiftning som är knuten till NRL. I förordningen (1993:445) om&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-förordningen) finns kravet för&lt;br&gt;lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, lagen (1902:71 s.l)&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, lagen&lt;br&gt;(1978:160) om vissa rörledningar, luftfartslagen (1957:297), lagen&lt;br&gt;(1966:314) om kontinentalsockeln och lagen (1983:293) om inrättande,&lt;br&gt;utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn. Utanför&lt;br&gt;NRL-området finns krav på miljökonsekvensbeskrivningar i b.la. lagen&lt;br&gt;(1977:439) om kommunal energiplanering, lagen (1970:244) om&lt;br&gt;allmänna vatten- och avloppsanläggningar, strålskyddslagen (1980:220)&lt;br&gt;och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 3 § NRL skall miljökonsekvensbeskrivningen möjliggöra&lt;br&gt;en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller&lt;br&gt;åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljökonsekvensbeskrivning skall utgöra underlag för sådana beslut&lt;br&gt;vid vilka 2 och 3 kap. NRL skall tillämpas. Grundläggande utgångs-&lt;br&gt;punkter för tillämpningen av 2 och 3 kap. återfinns i 1 kap. 1 § NRL.&lt;br&gt;Där sägs att marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall an-&lt;br&gt;vändas så att en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt&lt;br&gt;långsiktigt god hushållning främjas. Detta innebär att en miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivning enligt 5 kap. NRL skall belysa konsekvenserna i en&lt;br&gt;rad skilda hänseenden, bl.a. sociala och samhällsekonomiska i den mån &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det är relevant för bedömningen av god hushållning enligt NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1987 infördes i väglagen krav på att en arbetsplan för byggande av Prop.&lt;br&gt;väg även skall innefatta en miljökonsekvensbeskrivning. Väglagens&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning är emellertid inte kopplad till NRL. Genom&lt;br&gt;föreskrifter utfärdade av Vägverket har kraven på beskrivningens in-&lt;br&gt;nehåll dock anpassats till de krav som MKB-förordningen uppställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalksutredningen överväger om bestämmelserna i NRL skall tas&lt;br&gt;in i miljöbalken. I den tidigare regeringens miljöbalksproposition före-&lt;br&gt;slogs att en miljökonsekvensbeskrivning skall göras för anläggningar&lt;br&gt;som kräver tillstånd enligt balken samt att regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;det i ärenden enligt någon av de lagar som anges i 2 kap. 1 § miljöbal-&lt;br&gt;ken (de nu NRL-anknutna lagarna) skall upprättas en miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivning. Enligt propositionen skulle, i den utsträckning det kan&lt;br&gt;behövas, även alternativa lösningar och noll-alternativ&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivas. Miljöbalksutredningen överväger vidare hur&lt;br&gt;regler om samråd med allmänhet och berörda myndigheter i ett tidigt&lt;br&gt;skede, med möjlighet att påverka utformningen av&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningen, skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslogs vidare att de i miljöbalken intagna bestäm-&lt;br&gt;melserna om miljökonsekvensbeskrivningar och miljökvalitetsnormer&lt;br&gt;skulle göras tillämpliga på de till balken anknutna lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Plan- och bygglagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bygglagen (1987:10), PBL, innehåller regler om planer och&lt;br&gt;deras styrande verkan. I avsnitt 7 nedan redogörs närmare för hur&lt;br&gt;jämvägsfrågoma hanteras i den kommunala planeringen. PBL slår fest&lt;br&gt;att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av&lt;br&gt;mark och vatten (1 kap. 2 §). Länsstyrelsen har tillsyn över&lt;br&gt;planväsendet i länet och skall samverka med kommunerna i deras&lt;br&gt;planläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt PBL skall varje kommun ha en aktuell översiktsplan som&lt;br&gt;omfettar hela kommunen. Översiktsplanen skall bl.a. ange hur&lt;br&gt;kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt NRL (1 kap. 3 § och&lt;br&gt;4 kap.). I detaljplan skall redovisas bl.a. allmänna platser och&lt;br&gt;kvartersmark för t.ex. anläggningar för trafik (1 kap. 3 § och 5 kap.).&lt;br&gt;Detaljplanen kan vidare redovisa bl.a. markreservat för trafik- och väg-&lt;br&gt;anordningar (5 kap. 7 § punkten 10). Genom områdesbestämmelser kan&lt;br&gt;grunddragen för användningen av markområden för kommu-&lt;br&gt;nikationsleder och andra jämförliga ändamål regleras för att säkerställa&lt;br&gt;att syftet med översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt&lt;br&gt;NRL tillgodoses (5 kap. 16 §). Lagen innehåller också särskilda regler&lt;br&gt;om regionplanering (7 kap.) och om åtgärder som kräver bygglov (8&lt;br&gt;kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har enligt PBL rätt att lösa mark som enligt en detaljplan&lt;br&gt;skall användas för allmänna platser för vilka kommunen är huvudman&lt;br&gt;eller för annat än enskilt byggande, om markens användning för avsett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamål ändå inte kan anses säkerställd (6 kap. 17 §). Om fastighets- Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;ägaren begär det är kommunen skyldig att lösa sådan mark (14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och byggutredningen (M 1992:03) har i sitt delbetänkande (SOU&lt;br&gt;1994:36) Miljö och fysisk planering, lämnat förslag som rör ökad miljö-&lt;br&gt;hänsyn i planering och byggande. Bl.a. föreslås att översiktsplanen skall&lt;br&gt;redovisa miljöförhållanden av betydelse för en långsiktigt god hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurserna samt konsekvenserna av större förändringar i&lt;br&gt;mark- och vattenanvändningen. Vidare föreslås att&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar skall upprättas för detaljplaner med&lt;br&gt;betydande inverkan på miljön. Regeringen har i en proposition den 24&lt;br&gt;maj 1995, prop. 1994/95:230, lagt fram de förslag till&lt;br&gt;författningsändringar i dessa delar som betänkandet föranlett. Utredaren&lt;br&gt;har även haft till uppgift att se över formerna för den statliga kontrollen&lt;br&gt;av kommunernas beslut enligt PBL och därvid överväga alternativ som&lt;br&gt;innebär att regeringen enklare och tidigare kan pröva frågor om&lt;br&gt;riksintressen och andra väsentliga allmänna intressen. Utredningens&lt;br&gt;överväganden i dessa avseenden har redovisats i delbetänkandet (SOU&lt;br&gt;1994:134) Överprövning av beslut i plan- och byggärenden. I&lt;br&gt;betänkandet föreslår utredaren, i samråd med&lt;br&gt;Miljöorganisationsutredningen, att Koncessionsnämnden för miljöskydd&lt;br&gt;omvandlas till en miljödomstol, som bl.a. skall ha till uppgift att pröva&lt;br&gt;överklaganden av länsstyrelsens beslut i enskilda ärenden enligt plan-&lt;br&gt;och bygglagen och en kommande miljöbalk. Såvitt avser den statliga&lt;br&gt;kontrollen, och formerna för statens beslutsfattande, föreslår utredaren&lt;br&gt;- i avvaktan på en utvärdering av miljöskyddskommitténs förslag till&lt;br&gt;komplettering av överprövningsgrundema i 12 kap. - inga större&lt;br&gt;förändringar. Regeringen har ännu inte tagit ställning till utredarens&lt;br&gt;förslag i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Fastighetsbildningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, finns bestämmelser&lt;br&gt;om bl.a. fastighetsreglering. Genom fastighetsreglering kan mark&lt;br&gt;överföras från en fastighet till en annan samt servitut bildas, upphävas&lt;br&gt;eller ändras. Fastighetsreglering beslutas vid förrättning av fas-&lt;br&gt;tighetsbildningsmyndigheten (FBM).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsregleringsåtgärd berör ofta såväl allmänna som enskilda&lt;br&gt;intressen. Regelsystemet i FBL bygger på principen att fastighetsbild-&lt;br&gt;ningen är en enskild angelägenhet. Det allmännas inflytande är emeller-&lt;br&gt;tid i vissa lägen mycket starkt. I 3 kap. FBL finns bestämmelser som&lt;br&gt;avser att tillgodose de allmänna intressena. Enligt 3 kap. 1 § krävs att&lt;br&gt;en fastighet som ombildas eller nybildas blir varaktigt lämpad för sitt&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FBL:s utgångspunkt är att sakägarna skall komma överens, men lagen&lt;br&gt;möjliggör även under vissa förutsättningar regleringar mot en sakägares&lt;br&gt;vilja. Ett första villkor är att regleringen skall vara nödvändig för för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bättring av sökandens fastighet (förbättringsvillkoret i 5 kap. 5 § första Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;stycket). Ett annat villkor är det s.k. båtnadsvillkoret i 5 kap. 4 §,&lt;br&gt;vilket innebär att regleringen skall leda till en lämpligare fastighetsindel-&lt;br&gt;ning eller mer ändamålsenlig markanvändning. Dessutom krävs att&lt;br&gt;fördelarna av regleringen överväger de kostnader och olägenheter som&lt;br&gt;den medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en gräns för hur mycket en fastighetsägare är skyldig att&lt;br&gt;tåla. En fastighet får enligt 5 kap. 8 § inte minskas eller ändras så att&lt;br&gt;den i mindre mån än före regleringen lämpar sig för det ändamål som&lt;br&gt;den är avsedd att användas till. I bestämmelsen föreskrivs också att en&lt;br&gt;fastighets s. k. graderingsvärde inte får minskas väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att påkalla fastighetsreglering har en ägare av en fastighet som&lt;br&gt;berörs av regleringen. Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv&lt;br&gt;får förvärvaren begära fastighetsreglering i skadeförebyggande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett servitut skall få ändras eller upphävas krävs som regel att&lt;br&gt;det hindrar ett ändamålsenligt utnyttjande av den tjänande fastigheten&lt;br&gt;eller dess användning i enlighet med plan. Plankorsningar mellan väg&lt;br&gt;och järnväg anses i praxis medföra sådana olägenheter att de hindrar ett&lt;br&gt;ändamålsenligt utnyttjande av jämvägsfastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i fastighetsbildningslagen, som trädde i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1993 (prop. 1991/92:127, bet. 1992/93:BoUl, rskr. 1992/93:36,&lt;br&gt;SFS 1992:1212), har bestämmelserna om fastighetsreglering ändrats så&lt;br&gt;att det har blivit lättare att överföra markområden som enligt beslutad&lt;br&gt;detaljplan skall användas för allmän plats med kommun som huvudman&lt;br&gt;samt att bilda servitut för vissa trafikanläggningar. Detta utvecklas&lt;br&gt;närmare i avsnitt 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsägare som avstår mark eller blir av med ett servitut är&lt;br&gt;berättigad till ersättning (5 kap. 10 §). Vid regleringsåtgärder där mar-&lt;br&gt;ken skulle ha kunnat tas i anspråk genom expropriation eller annat&lt;br&gt;liknande tvångsförvärv skall ersättningen bestämmas enligt reglerna i&lt;br&gt;expropriationslagen (5 kap. 10 a § första stycket). Ersättning skall i&lt;br&gt;princip utgå för marknadsvärdeminskning och övrig skada. På motsva-&lt;br&gt;rande sätt ersätts förlust av servitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen förs vid fastighetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Anläggningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I anläggningslagen (1973:1149) finns bestämmelser om gemensamhets-&lt;br&gt;anläggningar, dvs. anläggningar som är gemensamma för flera fastig-&lt;br&gt;heter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem&lt;br&gt;(1 §). Ett exempel på en sådan anläggning är en för flera fastigheter&lt;br&gt;gemensam utfortsväg till allmän väg. En gemensamhetsanläggning&lt;br&gt;inrättas genom förrättning av fastighetsbildningsmyndigheten (4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att påkalla förrättning enligt anläggningslagen tillkommer bl.a.&lt;br&gt;förvärvaren vid expropriation eller liknande tvångsförvärv för inrättande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av sådan anläggning som skulle undanröja, minska eller förebygga Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;olägenhet av förvärvet (18 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;anläggningslagen kan föras vid fastighetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Expropriationslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tvångsvis ianspråktagande av mark och upphävande eller begränsning&lt;br&gt;av särskild rätt till fastighet regleras särskilt i expropriationslagen&lt;br&gt;(1972:719) och i expropriationskungörelsen (1972:727). Expropriation&lt;br&gt;får bl.a. ske för att bereda utrymme för anläggning för transport och&lt;br&gt;samfärdsel. Författningarna innehåller bestämmelser om tillstånd till&lt;br&gt;expropriation och ekonomisk ersättning samt om förfarande och&lt;br&gt;genomförande av expropriation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt expropriationslagen får en fastighet som tillhör annan än staten&lt;br&gt;tas i anspråk genom expropriation med äganderätt, nyttjanderätt eller&lt;br&gt;servitutsrätt. Genom expropriation får även särskild rätt, bl.a. nyttjande-&lt;br&gt;rätt och servitutsrätt, till en fastighet upphävas eller begränsas (1 kap. 1&lt;br&gt;och 2 §§). Exproprieras en fastighet med äganderätt upphör som regel&lt;br&gt;även en frivilligt upplåten särskild rätt i fastigheten att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de tillåtna expropriationsändamålen hör att bereda utrymme för&lt;br&gt;anläggningar som tillgodoser ett allmänt behov av transport, samfärdsel&lt;br&gt;eller annan kommunikation (2 kap. 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om expropriationstillstånd skall som regel prövas av regeringen,&lt;br&gt;som bestämmer vad expropriationen skall omfatta och med vilken rätt&lt;br&gt;expropriationen skall ske (3 kap. 4 §). Ansökan skickas för yttrande till&lt;br&gt;berörda länsstyrelser som skall höra fastighetsägare, kommuner och&lt;br&gt;övriga berörda sakägare innan man avger sitt yttrande. Tillstånd till&lt;br&gt;expropriation skall inte ges om ändamålet lämpligen bör tillgodoses på&lt;br&gt;annat sätt eller om olägenheterna av expropriationen från allmän eller&lt;br&gt;enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas. Ett&lt;br&gt;expropriationstillstånd förfaller om saken inte har fullföljts genom&lt;br&gt;ansökan om stämning hos domstol inom ett år från det att ett tillstånd&lt;br&gt;beviljades (3 kap. 6 §). Regeringen skall upphäva ett tillstånd om&lt;br&gt;förhållandena sedan tillståndet meddelades ändrats så att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för tillståndet inte längre föreligger. Frågan om upphävande&lt;br&gt;tas upp efter anmälan av den domstol som handlägger expropriations-&lt;br&gt;målet. Anmälan får göras endast om en fastighetsägare har visat sanno-&lt;br&gt;lika skäl för att tillståndet skall upphävas (3 kap. 10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första instans i expropriationsmål är fastighetsdomstolen. Vid rätte-&lt;br&gt;gången avgörs främst frågor om ersättning och tillträde. Huvudregeln är&lt;br&gt;att ersättning motsvarande marknadsvärdet skall utgå (4 kap. 1 §). Den&lt;br&gt;påverkan som själva expropriationen kan ha haft på värdet och s.k.&lt;br&gt;förväntningsvärden skall inte medräknas. Om den exproprierande åtagit&lt;br&gt;sig att vidta åtgärd för att minska expropriationens skadeverkan skall&lt;br&gt;hänsyn tas till det vid bestämmande av ersättningen (4 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expropriationen är fullbordad när samtliga frågor i saken är slutligt Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;avgjorda och den exproprierande betalat ersättningen eller på annat sätt&lt;br&gt;fullgjort vad som åligger honom (6 kap. 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid såväl expropriation som fastighetsreglering kan skadebegränsande&lt;br&gt;åtgärder utföras. Fastighetsbildningsmyndigheten kan besluta om&lt;br&gt;exempelvis markbyten för att samla en fastighets markinnehav på en&lt;br&gt;sida om järnvägen så att behovet av järnvägsövergång faller bort, eller&lt;br&gt;besluta att en ersättningsväg och en annan anslutning till allmän väg&lt;br&gt;skall byggas gemensamt eller som gemensamhetsanläggning för flera&lt;br&gt;fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Jämvägsbyggandet i kommunal fysisk plane-&lt;br&gt;ring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt PBL skall varje kommun i en översiktsplan ange grunddragen för&lt;br&gt;hur mark- och vattenområden är avsedda att användas samt för bebyg-&lt;br&gt;gelseutvecklingen. Översiktsplanen skall också redovisa hur kommunen&lt;br&gt;avser att tillgodose riksintressen enligt NRL. Syftet är att behandla de&lt;br&gt;långsiktiga och strategiska frågorna om markanvändning och bebyggel-&lt;br&gt;se. Planen saknar rättsverkan, men förutsätts vara ett viktigt instrument&lt;br&gt;för att kommunen skall kunna omsätta sitt politiska program i riktlinjer&lt;br&gt;för planläggning och utveckling av bebyggelse och andra anordningar,&lt;br&gt;såsom trafikförsörjning och transportsystem. Planen skall utgöra under-&lt;br&gt;lag för såväl beslut enligt PBL som enligt andra lagar knutna till NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översiktsplanen är kommunomfattande, men består vanligen av skilda&lt;br&gt;delar, dels en översiktlig redovisning med kartor för hela kommunen,&lt;br&gt;dels s.k. fördjupningar för delområden, såsom tätorter, kustområden&lt;br&gt;etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under arbetet med översiktsplanen skall samråd ske med bl.a. länssty-&lt;br&gt;relsen och andra som har ett väsentligt intresse av förslaget. Innan&lt;br&gt;planen antas av kommunfullmäktige skall den ställas ut. Länsstyrelsen&lt;br&gt;har i egenskap av företrädare för staten en central roll under arbetet&lt;br&gt;med översiktsplanen. Under samrådet skall länsstyrelsen bl.a. verka för&lt;br&gt;att riksintressen tillgodses och för att mellankommunala frågor samord-&lt;br&gt;nas samt ta tillvara statens intressen. Länsstyrelsen förutsätts därvid&lt;br&gt;samordna olika statliga myndigheters synpunkter och göra nödvändiga&lt;br&gt;avvägningar mellan skilda statliga intressen. I samband med utställning-&lt;br&gt;en av planförslaget skall länsstyrelsen avge ett granskningsyttrande, som&lt;br&gt;skall fogas till översiktsplanen. Av granskningsyttrandet skall framgå&lt;br&gt;om förslaget inte tillgodoser riksintressen, om mellankommunala frågor&lt;br&gt;inte har samordnats på ett lämpligt sätt eller om bebyggelse blir olämp-&lt;br&gt;lig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av flera skäl lämpligt att utnyttja den kommunala översiktspla-&lt;br&gt;neringen för att i tidiga skeden studera eller behandla lokaliseringen av&lt;br&gt;jämvägssträckningar och andra kommunikationsleder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översiktsplanen och dess kunskapsunderlag kan belysa de anspråk och Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;intressen som riktas mot olika områden, bl.a. som underlag för en bred&lt;br&gt;analys av miljökonsekvenserna. Det kommunomfattande perspektivet&lt;br&gt;och kopplingen till bebyggelseutvecklingen ger möjligheter att genom&lt;br&gt;fördjupning av översiktsplanen belysa alternativa sträckningar och&lt;br&gt;därvid analysera sambanden mellan bebyggelsestruktur och den&lt;br&gt;planerade bebyggelseutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för förfarandet då översiktsplanen upprättas erbjuder former&lt;br&gt;för samlade diskussioner med såväl länsstyrelsen som en bredare all-&lt;br&gt;mänhet inför ställningstagande i fullmäktige. Länsstyrelsens lagstadgade&lt;br&gt;uppgifter under översiktsplanearbetet ger möjligheter att få en samlad&lt;br&gt;bild av olika statliga anspråk och intressen samt besked om i vilken&lt;br&gt;utsträckning studerade sträckningar kommer i konflikt med motstående&lt;br&gt;riksintressen. Den antagna översiktsplanen, inklusive granskningsyttran-&lt;br&gt;det, kan fungera som en överenskommelse mellan stat och kommun och&lt;br&gt;därmed läggas till grund för efterföljande planering och projektering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämvägsändamålet kan fastställas genom att kommunen upprättar och&lt;br&gt;antar en detaljplan som får rättsverkan. Detaljplanen får bl.a. reglera&lt;br&gt;placering och utformning av olika anordningar samt eventuella&lt;br&gt;skyddsåtgärder för att motverka störningar på omgivningen. Planen får&lt;br&gt;dock inte göras mer detaljerad än vad som är nödvändigt med hänsyn&lt;br&gt;till syftet med planen. Åtgärder som kräver lov enligt PBL får inte&lt;br&gt;utföras i strid mot detaljplanen. Vidare finns bestämmelser i ett stort&lt;br&gt;antal lagar om att beslut enligt dessa inte får strida mot detaljplan enligt&lt;br&gt;PBL. PBL innehåller vidare bestämmelser om kommunens rättigheter&lt;br&gt;och skyldigheter i fråga om inlösen och upplåtelse av mark för att&lt;br&gt;genomföra planen. Detaljplanen kan kompletteras med en fastighetsplan&lt;br&gt;i syfte att genomföra detaljplanen och underlätta den efterföljande&lt;br&gt;fastighetsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att jämvägsändamålet har tagits upp i kommunens&lt;br&gt;översiktsplan eller är ett riksintresse enligt NRL kan områdesbestäm-&lt;br&gt;melser upprättas och antas för att lägga fast en jämvägssträckning.&lt;br&gt;Även om områdesbestämmelser varken ger byggrätt eller rättigheter att&lt;br&gt;lösa in mark hindras åtgärder som kräver bygglov samt fastighetsbild-&lt;br&gt;ning i strid mot bestämmelserna. Därigenom kan &amp;quot;korridorer&amp;quot; för vissa&lt;br&gt;bansträckningar säkerställas i avvaktan på upprättande och fastställande&lt;br&gt;av en plan för järnvägen. Eftersom områdesbestämmelser går att över-&lt;br&gt;klaga till länsstyrelse och regering kan de medge viss möjlighet till s.k.&lt;br&gt;tidig prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller för översiktsplanen har länsstyrelsen an-&lt;br&gt;svaret för att ta tillvara statens intressen vid upprättande av detaljplan&lt;br&gt;och områdesbestämmelser. Länsstyrelsen skall, bl.a. om ett riksintresse&lt;br&gt;enligt NRL inte tillgodoses, pröva och upphäva kommunens beslut att&lt;br&gt;anta sådana planer och bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall kommunen inte vill medverka till att säkerställa jämvägsända-&lt;br&gt;målet finns möjligheter för regeringen att förelägga kommunen att anta,&lt;br&gt;ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det&lt;br&gt;behövs för att tillgodose ett riksintresse eller åstadkomma en lämplig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellankommunal samordning. Denna möjlighet har emellertid aldrig Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Behovet av en ny lagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en lagstiftning för järnvägsplanering och av en&lt;br&gt;effektivisering av markåtkomstinstrumenten för jämvägsändamål har&lt;br&gt;kraftigt förstärkts genom de satsningar på järnvägen som transportslag&lt;br&gt;som beslutats. Även riksdagen har begärt att regeringen lämnar förslag&lt;br&gt;till en särskild jämvägslagstiftning, för att göra det möjligt att på ett&lt;br&gt;smidigt, kostnadseffektivt och ändå rättssäkert sätt genomföra de&lt;br&gt;beslutade jämvägssatsningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande förfarandet vid byggande av järnvägar har klara brister&lt;br&gt;när det gäller anknytningen till övrig samhällsplanering och miljölag-&lt;br&gt;stiftning, två områden vilka enligt de trafikpolitiska riktlinjerna från&lt;br&gt;1988 särskilt skall uppmärksammas. Det saknas instrument för lång-&lt;br&gt;siktighet i planeringen. Samspelet mellan de olika regelsystem som styr&lt;br&gt;användningen av mark och vatten är delvis oklart, vilket gör reglerna&lt;br&gt;svåra att tillämpa. Enligt de trafikpolitiska riktlinjerna skall in-&lt;br&gt;vesteringsbeslut föregås av långsiktig och noggrann planering. Kravet&lt;br&gt;på samråd och samverkan mellan olika sektorsmyndigheter och mellan&lt;br&gt;olika nivåer understryks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet för byggande av järnvägar bör inordnas i det system för&lt;br&gt;samhällsplanering som redan finns genom bl.a. NRL och PBL. En ökad&lt;br&gt;skyldighet att upprätta miljökonsekvensbeskrivningar och ta hänsyn till&lt;br&gt;miljön vid exempelvis lokalisering av vissa järnvägar följer av rådets&lt;br&gt;direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa&lt;br&gt;offentliga och privata projekt, vari uppställs krav på att miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivningar upprättas vid vissa järnvägsbyggen. Sverige har&lt;br&gt;varit bundet av direktivet alltsedan EES-avtalet trädde i kraft. Kravet&lt;br&gt;uppfylls i dag såvitt avser Banverkets byggande genom ett riksdagsbe-&lt;br&gt;slut som ålägger Banverket att upprätta miljökonsekvensbeskrivningar&lt;br&gt;vid nybyggnad och större ombyggnad, men kravet bör på sikt tillgodo-&lt;br&gt;ses genom lagstiftningsåtgärder, samordnade med NRL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark för jämvägsändamål förvärvas i stor utsträckning på frivillig&lt;br&gt;väg. I de fall tvångsförvärv blir nödvändiga sker dessa till den helt&lt;br&gt;övervägande delen genom ansökan om tillstånd till expropriation, ett&lt;br&gt;förfarande som är både tidsödande och kostsamt. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning framstår det därför som alltmer tydligt att en bättre&lt;br&gt;markåtkomstmöjlighet även för jämvägsändamål behöver tillskapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningslagens skyddsregler medför att denna mer sällan&lt;br&gt;går att använda för tvångsvisa markförvärv. Som närmare kommer att&lt;br&gt;utvecklas nedan anser regeringen att det är motiverat att undanta mark-&lt;br&gt;behov enligt en jämvägsplan från dessa regler, och att i lagen om&lt;br&gt;byggande av järnväg införa en rätt för järnvägsbyggare och fastighetsä-&lt;br&gt;gare att få mark inlöst. Det kan förmodas att jämvägsbyggaren oftast&lt;br&gt;väljer att i första hand använda sig av fastighetsbildningslagen, eftersom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det i regel ändå behövs en förrättning för markbyten och olika servituts- Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;åtgärder. För den enskilde fastighetsägaren som berörs av markbehovet&lt;br&gt;kan det vara en fördel att kunna välja mellan att begära inlösen eller&lt;br&gt;fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Lagens tillämpningsområde&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen bör gälla obligatoriskt för allt byg-&lt;br&gt;gande av järnväg, utom industrispår och hamnspår uteslutande på&lt;br&gt;egen fastighet, samt för byggande av tunnelbana och spårväg. Den&lt;br&gt;skall kunna tillämpas även för byggande av annan spåranläggning&lt;br&gt;och vid avstängning av plankorsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att lagen skall gälla för&lt;br&gt;samtliga järnvägar och för tunnelbana och spårväg utanför detaljplane-&lt;br&gt;lagt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Halmstads kommun ifrågasätter kravet på&lt;br&gt;jämvägsplan för industrispår inom detaljplanelagt område, speciellt&lt;br&gt;inom rena industri- och hamnområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun är tveksam till att en ny sektorslagstiftning&lt;br&gt;tillskapas och förordar att jämvägsbyggandet i stället hanteras inom&lt;br&gt;ramen för PBL. Kommunen anser vidare att det kunde övervägas att&lt;br&gt;låta lagen omfatta även tunnelbana och spårväg inom detaljplanelagt&lt;br&gt;område, under förutsättning att kommunen beslutar att jämvägsplan&lt;br&gt;skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet anser att järnvägsutbyggnader inom detalj-&lt;br&gt;plan inte bör omfattas av generellt krav på arbetsplan. Risken för dub-&lt;br&gt;bel planläggning och oklarheter är uppenbar. Länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län ifrågasätter om arbetsplan behövs när man samtidigt gör en&lt;br&gt;detaljplan. I varje fall bör det klargöras hur processen skall bedrivas när&lt;br&gt;man tar fram arbetsplan och detaljplan parallellt. Även Boverket och&lt;br&gt;Banverket har motsatt sig ett generellt krav på jämvägsplan inom&lt;br&gt;detaljplanelagt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De möjligheter som erbjuds genom&lt;br&gt;den kommunala planeringen och som redovisats ovan i avsnitt 7 innebär&lt;br&gt;enligt regeringens mening att lokalisering och utformning av&lt;br&gt;järnvägsanläggningar i många fall kommer att ske med kommunala&lt;br&gt;planer enligt PBL. Den kommunala översiktsplaneringen kan lämpligen&lt;br&gt;utnyttjas för att i tidiga skeden bedöma jämvägssträckningar i&lt;br&gt;förhållande till andra anspråk och intressen. Markens användning för&lt;br&gt;jämvägsändamål och den närmare utformningen av olika anordningar&lt;br&gt;skulle för vissa områden med fördel kunna regleras genom detaljplan&lt;br&gt;enligt PBL. Av stor betydelse för avgränsningen av lagens&lt;br&gt;tillämpningsområde är emellertid att Regeringsrätten i ett avgörande,&lt;br&gt;RÅ 1993:2, fastslagit att endast anläggningar som kan omfattas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraven i 3 kap. PBL måste utföras i enlighet med bestämmelser i Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestämmelser. Anläggningar som inte är&lt;br&gt;angivna i 8 kap. PBL kan utföras utan att bestämmelser i detaljplan&lt;br&gt;behöver iakttas. Detta innebär att eventuella utformnings- eller&lt;br&gt;skyddsbestämmelser, exempelvis bullervallar, som fastslås i en&lt;br&gt;detaljplan inte är bindande för en jämvägsbyggare. Att, såsom&lt;br&gt;Banverket påpekat, kommunen i ett avtal med jämvägsbyggaren kan&lt;br&gt;kräva att sådana villkor respekteras kan inte gentemot motstående&lt;br&gt;enskilda och andra allmänna intressen anses bota denna brist. Frågan&lt;br&gt;behöver utredas vidare. Tills vidare bör enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde omfatta inte bara alla järnvägar utan även&lt;br&gt;alla tunnelbanor och spårvägar. När det däremot gäller industrispår och&lt;br&gt;hamnspår som byggs uteslutande på egen fastighet, eller på fastighet&lt;br&gt;som innehas med tomträtt, kan det knappast anses motiverat att&lt;br&gt;föreskriva ett särskilt planförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Jämvägsplan&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Till grund för byggande av sådan järnväg&lt;br&gt;som omfattas av lagen skall alltid finnas en jämvägsplan. Jäm-&lt;br&gt;vägsplan får även upprättas för avstängning av plankorsning, även&lt;br&gt;om denna åtgärd inte är att anse som byggande av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens, utom såvitt&lt;br&gt;avser byggande av spårväg och tunnelbana inom detaljplanelagt område.&lt;br&gt;Planen benämns i promemorian &amp;quot;arbetsplan&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanser som yttrat sig i&lt;br&gt;denna fråga har varit positiva till att jämvägsbyggandet hanteras inom&lt;br&gt;en planprocess. Banverket och Lantmäteriverket har ifrågasatt om inte&lt;br&gt;planen bör betecknas &amp;quot;jämvägsplan&amp;quot; eller &amp;quot;banplan&amp;quot; för att undvika&lt;br&gt;förväxlingsrisk med vägarbetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En av bristema med det nuvarande&lt;br&gt;systemet för planering och genomförande av jämvägsbyggande är att&lt;br&gt;det saknas formellt bindande rutiner för spridande av information till&lt;br&gt;berörda intressenter och för förankring av förslagen. Från samhällspla-&lt;br&gt;neringssynpunkt är det förstås viktigt att statliga och kommunala myn-&lt;br&gt;digheter samordnar sin planering. För berörda enskilda är det väsentligt&lt;br&gt;att så tidigt som möjligt få insyn i planerna. Förfarandet med upprättan-&lt;br&gt;de av överklagningsbara planer möjliggör information om och insyn i&lt;br&gt;jämvägsbyggandet för enskilda och myndigheter. En möjlighet att an-&lt;br&gt;vända sig av plan bör finnas även vid avstängning av plankorsning. En&lt;br&gt;jämvägsplan måste vara så pass detaljerad och noggrann att den i sin&lt;br&gt;helhet kan följas utan annat än oväsentliga avvikelser. Det skulle leda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för långt att göra varje detaljändring beroende av att en ny plan upprät- Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;tas och eventuellt ställs ut och fastställs. Alla avvikelser från plan som&lt;br&gt;inte kan anses oväsentliga bör emellertid föranleda att jämvägsplanen&lt;br&gt;justeras. Visar det sig nödvändigt att frångå en plan i större utsträckning&lt;br&gt;bör först en ny jämvägsplan för hela eller en del av järnvägsbygget&lt;br&gt;ställas ut och fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Jämvägsplanens innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Jämvägsplanen skall innehålla en miljökon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivning enligt 5 kap. NRL. Till planen skall fogas en&lt;br&gt;fastighetsförteckning och en genomförandebeskrivning. Planen&lt;br&gt;skall redovisa vilken mark som, permanent respektive tillfälligt,&lt;br&gt;behöver tas i anspråk för byggandet av järnvägen. Nödvändiga&lt;br&gt;skyddsåtgärder och försiktighetsmått skall framgå av planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i stort med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte i någon större ut-&lt;br&gt;sträckning kommenterat planens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping har efterlyst en närmare definition av be-&lt;br&gt;greppen &amp;quot;skyddsåtgärder&amp;quot;, &amp;quot;försiktighetsmått&amp;quot; och &amp;quot;genomförandebe-&lt;br&gt;skrivning&amp;quot;. Riksantikvarieämbetet har påpekat att även konsekvenserna&lt;br&gt;för kulturhistoriskt intressanta stationsmiljöer och riskerna för&lt;br&gt;strukturella barriäreffekter bör uppmärksammas i miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att en&lt;br&gt;risk- och konsekvensanalys bör ingå i alla järnvägsplaner och påtalar att&lt;br&gt;även störningar från anläggningen, inte endast från trafiken, bör&lt;br&gt;redovisas. Skogsstyrelsen efterlyser en konsekvensbeskrivning med&lt;br&gt;avseende även på andra intressen än miljöintressen. Göteborgs kommun&lt;br&gt;vill understryka vikten av att miljökonsekvensbeskrivningen även&lt;br&gt;behandlar frågan om transport av farligt gods. Stockholms tingsrätt har&lt;br&gt;påpekat att även vägsamfälligheter och vägföreningar bör redovisas i&lt;br&gt;fastighetsförteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Jämvägsplanen skall innehålla en&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning. Därmed skapas förutsättningar för att&lt;br&gt;jämvägsplanerna redovisar projekt vars inverkan på miljö, säkerhet,&lt;br&gt;hälsa och hushållning med naturresurser har analyserats ingående i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i 5 kap. NRL samt att&lt;br&gt;miljökonsekvenserna och säkerhetsaspekterna beaktas på ett tidigt&lt;br&gt;stadium i planeringen. Härigenom kommer Sverige att, även&lt;br&gt;författningsmässigt, uppfylla EG:s krav på att miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningar skall göras vid byggande av järnvägslinjer för&lt;br&gt;fjärrtrafik och av andra anläggningar för spårbunden trafik som kan&lt;br&gt;antas medföra en betydande miljöpåverkan. Innehållet i en konse-&lt;br&gt;kvensbeskrivning bör givetvis anpassas till vad som är rimligt med&lt;br&gt;hänsyn till projektets omfattning. Den särskilda problematik som kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finnas med transporter av farligt gods är naturligtvis, som Göteborgs Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;kommun påpekat, angelägen att redovisa i beskrivningen. I konsekvens-&lt;br&gt;beskrivningen skall vidare bl.a. redovisas fysiska förändringar, t.ex. på&lt;br&gt;stationsmiljöer, som följer av projektet, direkt eller indirekt. Även&lt;br&gt;störningar från anläggningen, exempelvis i form av barriäreffekter,&lt;br&gt;ändrade hydrologiska förhållanden och ändrad landskapsbild skall&lt;br&gt;redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämvägsplanen skall vidare innehålla uppgift om den mark som be-&lt;br&gt;höver tas i anspråk för byggandet av järnvägen. En festighetsför-&lt;br&gt;teckning skall fogas till planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I miljökonsekvensbeskrivningen skall redovisas järnvägsprojektets&lt;br&gt;inverkan på hälsa och säkerhet. Behov av skyddsåtgärder och&lt;br&gt;försiktighetsmått skall redovisas i planen. I vilken mån det är befogat att&lt;br&gt;låta en risk- och konsekvensanalys ingå i planen får bedömas från fall&lt;br&gt;till fäll. Det får, liksom på vägsidan, även bli en fråga för praxis att&lt;br&gt;närmare avgränsa begreppen &amp;quot;skyddsåtgärder&amp;quot; och &amp;quot;försiktighetsmått&amp;quot;.&lt;br&gt;I praktiken torde tolkningsproblem runt dessa begrepp sällan uppstå. En&lt;br&gt;del sådana åtgärder förutsätter emellertid samverkan med fastighetsägar-&lt;br&gt;na. Såvitt avser behovet av sådana åtgärder kan planen endast ange&lt;br&gt;inriktning och mål för åtgärderna, varför möjligheterna att uppnå sam-&lt;br&gt;förståndslösningar tidigt måste övervägas. Framstår dessa möjligheter&lt;br&gt;som osäkra bör man överväga att i stället inrikta sig på att föreskriva&lt;br&gt;åtgärder som den som bygger järnvägen har rådighet över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomförandebeskrivning som skall fogas till planen skall, i&lt;br&gt;likhet med vad som gäller beträffande genomförandeskrivning enligt 6&lt;br&gt;kap. 1 § i PBL, redovisa de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och&lt;br&gt;fästighetsrättsliga åtgärder som behövs for ett ändamålsenligt&lt;br&gt;genomförande av planen. Detta bör direkt framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planen skall även anges i vad mån och under vilken tid mark be-&lt;br&gt;höver tas i anspråk tillfälligt för upplag, transportväg eller liknande&lt;br&gt;under byggnadstiden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Samråd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid utarbetande av en järnvägsplan skall&lt;br&gt;samråd ske med berörda fastighetsägare, kommuner, länsstyrelser&lt;br&gt;och andra som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Samrådsför-&lt;br&gt;farandet kan förenklas vid ändringar av planer för ej färdigställda&lt;br&gt;järnvägsbyggen. De synpunkter som har framförts vid samrådet&lt;br&gt;och kommentarer och förslag med anledning av synpunkterna&lt;br&gt;skall redovisas i en samrådsredogörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorians förslag avviker från regeringens&lt;br&gt;såtillvida att det i promemorian föreslogs att ett förenklat samrådsför-&lt;br&gt;farande även skulle kunna tillämpas vid alla ombyggnader av järnväg&lt;br&gt;och beträffande byggande av sådan järnväg som redovisats i detaljplan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller områdesbestämmelser. I promemorian uppställdes inget krav på Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;upprättande av en samrådsredogörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svea hovrätt har föreslagit att bestämmelser om&lt;br&gt;vad som skall redovisas vid samrådet tas in i lagen. Stockholms tingsrätt&lt;br&gt;har föreslagit att en hänvisning görs till PBL:s bestämmelser om samråd&lt;br&gt;och utställning m.m. SJ har påpekat att även trafikutövare bör anges&lt;br&gt;som samrådsparter. Lantmäteriverket och Stockholms tingsrätt har&lt;br&gt;anfört att fastighetsbildningsmyndigheten, liksom vid samråd enligt 5&lt;br&gt;kap. 20 § PBL, bör vara obligatorisk samrådspart. Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund, LRF, har motsatt sig att samråd med&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheten skall få ske. Landstingsförbundet har&lt;br&gt;förordat att berörda landsting skall omfattas av angivet samråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Samrådsförfarandet omfattar, liksom&lt;br&gt;vid vägbyggen, frågor om bansträckning och genomförande i övrigt av&lt;br&gt;byggnadsprojektet. Samråd skall ske med berörda fastighetsägare, läns-&lt;br&gt;styrelser och kommuner samt med andra som kan antas ha ett väsentligt&lt;br&gt;intresse i saken - myndigheter, lokala organ och sammanslutningar samt&lt;br&gt;delägare i samfälligheter och rättighetshavare. Det är i flertalet fall&lt;br&gt;naturligt och nödvändigt att samråda med exempelvis trafikutövare,&lt;br&gt;trafikhuvudmän och landsting. Likaså är det naturligt och nödvändigt att&lt;br&gt;på ett tidigt stadium samråda med fastighetsbildningsmyndigheten i de&lt;br&gt;talrika fåll där ett behov av fastighetsbildningsåtgärder kan förutses.&lt;br&gt;Självklart måste fastighetsbildningsmyndigheten kunna förutsättas&lt;br&gt;hantera dessa frågor så att inget jävsförhållande uppstår i ett senare&lt;br&gt;handläggningsskede. Det finns emellertid enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;ingen anledning att föreskriva att samråd alltid skall ske med dessa&lt;br&gt;organ. Samrådet skall ge en allsidig genomlysning av projektet och, inte&lt;br&gt;minst, dess miljökonsekvenser. En viktig fråga att ta upp vid samrådet&lt;br&gt;är därför innehållet i och utformningen av den&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning som håller på att upprättas. Närmare&lt;br&gt;föreskrifter om samrådsförfarandet kommer att meddelas i förordning.&lt;br&gt;Av lagtexten bör emellertid framgå att samrådet, och de synpunkter,&lt;br&gt;kommentarer och förslag som blivit följden av samrådet, skall&lt;br&gt;dokumenteras i en samrådsredogörelse. Detta är nödvändigt inte minst&lt;br&gt;som underlag för fästställelsebeslutet. Kraven på innehållet i&lt;br&gt;samrådsredogörelsen överensstämmer, på inrådan av Lagrådet, med den&lt;br&gt;nya lydelse av 5 kap. 22 § PBL som regeringen föreslår i prop.&lt;br&gt;1994/95:230. I de speciella fall där samråd enligt jäm-&lt;br&gt;vägsbyggnadslagen nyligen ägt rum bör det finnas en möjlighet till ett&lt;br&gt;efter omständigheterna förenklat samrådsförfarande. Däremot visar&lt;br&gt;erfarenheterna att det samråd som beträffande byggande av järnvägar&lt;br&gt;sker enligt PBL:s regler vanligen är alltför översiktligt och ofullständigt&lt;br&gt;för att kunna ersätta ett ordinärt samrådsförfarande avseende&lt;br&gt;jämvägsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Utställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En järnvägsplan skall, med vissa undantag,&lt;br&gt;ställas ut för granskning. Utställningsförfarandet skall skötas av&lt;br&gt;Banverket, som även har att ta ställning till om utställning i ett&lt;br&gt;enskilt fall kan underlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslogs att en järnväg som&lt;br&gt;redovisats i detaljplan eller områdesbestämmelser kunde undantas från&lt;br&gt;kravet på utställning. Vidare föreslogs en mer vidsträckt möjlighet att&lt;br&gt;underlåta att ställa ut en arbetsplan avseende ombyggnad av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Naturvårdsverket har anfört att utställning bör ske&lt;br&gt;även av sådan arbetsplan som avser byggande av järnväg som redovisats&lt;br&gt;i detaljplan eller områdesbestämmelser så länge det inte i PBL finns&lt;br&gt;motsvarande krav på miljökonsekvensbeskrivning. Vidare bör enligt&lt;br&gt;verkets uppfattning även ombyggnadsprojekt som bedöms medföra&lt;br&gt;betydande miljökonsekvenser ställas ut. Örebro och \brbergs kommuner&lt;br&gt;har påpekat att områdesbestämmelser i regel inte har en sådan&lt;br&gt;detaljeringsgrad att utställning bör underlåtas av det skälet att järnvägen&lt;br&gt;redovisats i sådana bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl för regeringens bedömning: Regeringen delar de anförda kom-&lt;br&gt;munernas bedömning att områdesbestämmelser inte generellt kan för-&lt;br&gt;väntas vara så utförliga och detaljerade att utställning kan underlåtas av&lt;br&gt;den orsaken att järnvägen redovisats i sådana bestämmelser. Inte heller&lt;br&gt;kan den redovisning som för närvarande görs beträffande&lt;br&gt;jämvägsbyggande i detaljplan anses vara tillräcklig för att kunna ersätta&lt;br&gt;ett krav på utställning av jämvägsplanen. Regeringen har i prop.&lt;br&gt;1994/95:230 föreslagit riksdagen att plan- och byggutredningens förslag&lt;br&gt;om utvidgning av kravet på miljökonsekvensbeskrivningar genomförs.&lt;br&gt;Det kan därför bli aktuellt att ta upp frågan till förnyat övervägande.&lt;br&gt;Regeringen delar Naturvårdsverkets uppfattning att ombyggnadsprojekt&lt;br&gt;som bedöms komma att medföra betydande miljökonsekvenser alltid bör&lt;br&gt;bli föremål för utställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utställningsförfarandet får förutsättas hanteras av berörd region hos&lt;br&gt;Banverket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.5 Fastställelse av jämvägsplanen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Jämvägsplanema skall fastställas av&lt;br&gt;Banverket. Vid oenighet mellan Banverket och en länsstyrelse&lt;br&gt;skall frågan om fastställelse prövas av regeringen. Om det annars&lt;br&gt;föreligger särskilda skäl har Banverket möjlighet att hänskjuta&lt;br&gt;ftågan om fastställelse till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag övensstämmer med regeringens. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En hel del remissinstanser har haft invändningar&lt;br&gt;mot att Banverket skall fastställa planerna. Svea hovrätt har ifrågasatt&lt;br&gt;om inte planerna är att betrakta som normbeslut, vilket skulle innebära&lt;br&gt;att, för att regeringsformens krav skall vara uppfyllda, endast&lt;br&gt;regeringen skulle kunna fastställa planerna. En del instanser, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Stockholms län, Vtrbergs kommun och LRF, har i stället&lt;br&gt;förordat att länsstyrelsen skall fastställa planerna. Övriga har inte ansett&lt;br&gt;sig kunna lämna något förslag till alternativ fastställande myndighet.&lt;br&gt;Boverket och Svenska Kommunförbundet har förordat att frågan&lt;br&gt;behandlas samordnat med miljöorganisationsutredningen. Några&lt;br&gt;instanser, däribland Hovrätten för Övre Norrland och Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt har uttryckt tveksamhet men förklarat sig tills vidare, i&lt;br&gt;huvudsak av effektivitetsskäl, acceptera lösningen. Göteborgs kommun&lt;br&gt;har föreslagit att Banverket skall åläggas att alltid hänskjuta andra&lt;br&gt;jämvägsbyggares planer till regeringen. Upplands Väsby kommun har&lt;br&gt;föreslagit att situationer då Banverket och kommuner har olika&lt;br&gt;uppfattning skall behandlas på samma sätt som de fall då Banverket och&lt;br&gt;länsstyrelsen har olika uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågan om planers konstitutionella&lt;br&gt;natur har behandlats i tidigare lagstiftningsärenden, framför allt i&lt;br&gt;förarbetena till kungörandelagen (1976:633) (prop. 1975/76:112 s. 63&lt;br&gt;ff.) och senast i förarbetena till PBL (prop. 1985/86:1, s. 87 ff., bil. 1&lt;br&gt;s. 209 ff.), där såväl Lagrådet som departementschefen för ett utförligt&lt;br&gt;resonemang kring olika planers konstitutionella natur. Frågan behandlas&lt;br&gt;ytterligare av Lagrådet i ett av bostadsutskottet inhämtat yttrande över&lt;br&gt;förslag till vissa ändringar i PBL-propositionens förslag (bet. BoU&lt;br&gt;1986/87: 1, bil. 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En plans konstitutionella natur är mer oklar ju mer översiktlig och&lt;br&gt;övergripande den är och ju mindre preciserad kretsen av sakägare&lt;br&gt;framstår. De planer i PBL-systemet som särskilt tilldrog sig Lagrådets&lt;br&gt;intresse var översiktsplanerna, men även vissa kategorier av&lt;br&gt;områdesbestämmelser och detaljplaner bedömde Lagrådet som&lt;br&gt;tveksamma. Av Lagrådets yttrande till bostadsutskottet framgår att&lt;br&gt;Lagrådet klart bedömer att PBL-planema med de av utskottet förordade&lt;br&gt;jämkningarna är att bedöma som förvaltningsbeslut och inte som&lt;br&gt;normgivning. De här föreslagna jämvägsplanema får i sammanhanget&lt;br&gt;anses likställda med detaljplaner och det saknas anledning att&lt;br&gt;konstitutionellt göra en från detaljplanerna avvikande bedömning av&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan naturligtvis ifrågasättas om det är en lämplig ordning att&lt;br&gt;Banverket, som är en sektorsmyndighet, skall fastställa såväl egna som&lt;br&gt;andra jämvägsbyggares planer. Ur principiell synvinkel vore en lösning&lt;br&gt;som innebar att en från Banverket fristående myndighet - gärna&lt;br&gt;sektorövergripande eller åtminstone gemensam för flera trafikslag -&lt;br&gt;fastställde planerna, mer tilltalande. Samma problematik föreligger på&lt;br&gt;vägsidan. Frågan om val av fastställelsemyndighet har också anknytning&lt;br&gt;till frågan om tidigare prövning av infrastrukturprojekt och bör tas upp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ytterligare övervägande i samband med ställningstagande till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöorganisationsutredningens och PBL-utredningens förslag. Även Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;Kommunikationskommittén (K 1995:01) har i uppdrag att redovisa&lt;br&gt;förslag till förändringar av den politiska förankringen på olika nivåer i&lt;br&gt;planeringssystemet. Slutligen bör man beakta de ställningstaganden som&lt;br&gt;blir följden av Regionberedningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande målsättning för ett planeringsarbete är att det kan&lt;br&gt;genomföras på ett effektivt sätt. En väg att uppnå detta mål är att hu-&lt;br&gt;vudmannen själv, inom ramen för en samrådsprocess, upprättar planen&lt;br&gt;och att den sedan fastställs av berörd sektorsmyndighet. Problemet för&lt;br&gt;jämvägsplanemas del är att Banverket, som ju inte heller har den strikta&lt;br&gt;avgränsning mellan regional och central verksamhet som Vägverket har,&lt;br&gt;har dubbla roller, dels som huvudman, dels som central sektorsmyndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverkets organisation är för närvarande föremål för översyn, i syfte&lt;br&gt;att bl.a. renodla Banverkets myndighetsroll. Problematiken med sektors-&lt;br&gt;myndighetemas skilda roller bör utredas vidare i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan enligt regeringens uppfattning ifrågasättas om det vore en&lt;br&gt;lämplig lösning att hos någon i dag befintlig myndighet, exempelvis&lt;br&gt;länsstyrelserna, bygga upp en så omfattande specialkompetens som&lt;br&gt;behövs för att fastställa planer för järnväg. Detta skulle i praktiken&lt;br&gt;sannolikt leda till att länsstyrelserna blev hänvisade till att anlita&lt;br&gt;Banverkets personal för ändamålet. Lösningen skulle, bl.a. på grund av&lt;br&gt;det särskilda system för investeringsplanering som där finns, inte heller&lt;br&gt;vara lämplig att överföra till väglagen. Härtill kommer att järnvägarna&lt;br&gt;i regel är länsövergripande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutsats är att det i dagsläget, i avvaktan framförallt på en&lt;br&gt;fortsatt analys av lämpligheten av inrättande av miljödomstolar på olika&lt;br&gt;nivåer och av länsstyrelsernas framtida roll, saknas anledning att&lt;br&gt;hantera fastställelse av en jämvägsplan på annat sätt än en arbetsplan&lt;br&gt;för väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Banverkets befattning med fastställelseprövning av&lt;br&gt;andra jämvägsbyggares planer är det av betydelse att Banverket kan&lt;br&gt;hänskjuta fastställelseprövningen till regeringen om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl. Det får förutsättas att Banverket i de enskilda fäll verket anser sig&lt;br&gt;ha ett partsintresse när fråga uppkommer om fastställelse av en annan&lt;br&gt;jämvägsbyggares plan, finner att särskilda skäl att hänskjuta prövningen&lt;br&gt;till regeringen föreligger. Särskilda skäl kan också tänkas föreligga när&lt;br&gt;järnvägsbygget under samrådsprocessens gång visat sig starkt strida mot&lt;br&gt;ett annat samhällsintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningar för fastställelse inte längre föreligger skall beslutet&lt;br&gt;om fastställelse upphävas helt eller delvis. Även frågan om upphävande&lt;br&gt;av en plan bör Banverket kunna hänskjuta till regeringen. För det fall&lt;br&gt;ett fastställelsebeslut förfallit eller upphävts får ett nytt fastställelsebeslut&lt;br&gt;av samma innebörd som det tidigare fattas endast i undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.6 Jämvägsplanens giltighetstid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Giltighetstiden för ett beslut om fastställelse&lt;br&gt;av en jämvägsplan bör begränsas till fem år, utan möjlighet till&lt;br&gt;förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga,&lt;br&gt;L/?F och Villaägarnas riksförbund har av rättssäkerhetskäl förordat en&lt;br&gt;giltighetstid på tre år. Villaägarnas riksförbund har härutöver föreslagit&lt;br&gt;en möjlighet till förlängning med två år om särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I promemorian Markanvändning för&lt;br&gt;järnväg (Ds 1989:69) föreslogs att ett beslut om fastställelse av en&lt;br&gt;arbetsplan skulle vara giltigt i två år. Flera remissinstanser bedömde två&lt;br&gt;år vara en för kort giltighetstid för att det skulle finnas rimliga möjlig-&lt;br&gt;heter att genomföra planen. De förordade en giltighetstid på fem år i&lt;br&gt;enlighet med vad som gäller enligt väglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur rättssäkerhetssynpunkt är det nödvändigt att begränsa den tid under&lt;br&gt;vilken ett beslut om fastställelse av en jämvägsplan skall gälla. En&lt;br&gt;jämvägsplan enligt nu föreslagen lagstiftning medför en rätt till inlösen&lt;br&gt;av mark och den kan även i andra avseenden begränsa enskildas för-&lt;br&gt;foganderätt över sin egendom, påverka marknadsvärden i negativ&lt;br&gt;riktning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som flera remissinstanser påpekade vid remittering av den tidigare&lt;br&gt;promemorian är en tvåårig giltighetstid emellertid inte realistisk. Det&lt;br&gt;tekniska projekteringsarbetet vid järnvägsbyggen är komplicerat och det&lt;br&gt;är inte ekonomiskt försvarbart att färdigställa detaljprojektering innan&lt;br&gt;ett fastställelsebeslut föreligger. Upphandlingen är tidskrävande och&lt;br&gt;avser arbeten och materiel av vitt skilda slag. Vidare kan man många&lt;br&gt;gånger uppnå betydande samordningsvinster genom ett samordnat&lt;br&gt;genomförande av planer för järnvägsbyggen och vägbyggen. Att planera&lt;br&gt;en sådan samordning kan ta viss tid i anspråk. En femårig giltighetstid&lt;br&gt;framstår mot bakgrund av dessa omständigheter som mer verklighets-&lt;br&gt;anpassad. Någon möjlighet till förlängning bör däremot inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Tillfälligt ianspråktagande av mark m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: På liknande sätt som vid vägbyggen skall&lt;br&gt;den som avser att bygga en järnväg efter beslut av länsstyrelsen&lt;br&gt;ha rätt till tillträde till en fastighet för att vidta förberedande&lt;br&gt;åtgärder för byggande av järnvägen. Åtgärder inom jämvägsmark&lt;br&gt;som väsentligt kan försvåra områdets användning för&lt;br&gt;jämvägsändamål får inte utföras utan Banverkets tillstånd. Mark i&lt;br&gt;närheten av jämvägsmark kan efter beslut av länsstyrelsen få tas i&lt;br&gt;anspråk med nyttjanderätt för upplag, tillfällig väg m.m. Efter&lt;br&gt;beslut av länsstyrelsen får hotande eller skymmande träd m.m&lt;br&gt;beskäras eller avlägsnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i stort med regeringens. I&lt;br&gt;promemorian föreslogs att Banverket skulle ges rätt att besluta om&lt;br&gt;tillträde för förberedande undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping konstaterar att de&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna innebär betydande inskränkningar i den&lt;br&gt;enskilde fastighetsägarens rådighet och anser att konsekvenserna av&lt;br&gt;dessa inskränkningar bör utredas ytterligare. LRF anser att frågor om&lt;br&gt;tillfällig nyttjanderätt till mark och trädfällning m.m. angår jämvägs-&lt;br&gt;byggnationens genomförande och inte hör hemma i en lag om planpröv-&lt;br&gt;ning. Dessa frågor bör, som i dag, hanteras inom ramen för en fastig-&lt;br&gt;hetsbiidningsförrättning. LRF anser vidare, liksom Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet, att det bör införas en lagstadgad skyldighet för jämvägsbygga-&lt;br&gt;ren att underrätta fastighetsägaren när fråga uppkommer om tillträde till&lt;br&gt;en fastighet för förberedande åtgärder. Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;br&gt;föreslår att en möjlighet att bilda tillfälliga servitut för jämvägsändamål&lt;br&gt;tillskapas i fastighetsbildningslagen. Länsstyrelsen anser vidare att rätt&lt;br&gt;att fälla träd och ersättning för detta bör behandlas vid förrättning i&lt;br&gt;stället för i särskilt beslut av länsstyrelsen. Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund anser att begreppet &amp;quot;jämvägsmark&amp;quot; är för snävt&lt;br&gt;tilltaget. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att det fått en&lt;br&gt;alltför vidlyftig utformning. Stockholms tingsrätt anser att nyttjanderätt&lt;br&gt;för upplag m.m bör kunna uppkomma i och med planfästställelsen.&lt;br&gt;Lantmäteriverket har ifrågasatt om bestämmelsen om byggnadsförbud på&lt;br&gt;jämvägsmark behövs, eftersom jämvägsmarken skall tas i anspråk med&lt;br&gt;äganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl för regeringens förslag: Den som avser att bygga en järnväg&lt;br&gt;har givetvis ett behov av att kunna få tillträde till fastigheter för diverse&lt;br&gt;förberedande åtgärder, exempelvis mätning, stakning, grundundersök-&lt;br&gt;ning och översiktliga arkeologiska undersökningar. I promemorian&lt;br&gt;föreslogs att Banverket skulle kunna besluta i fråga om tillstånd till&lt;br&gt;sådana åtgärder. Enligt regeringens uppfattning är det lämpligare att&lt;br&gt;länsstyrelsen tilldelas denna beslutanderätt, som ju kommer att utövas&lt;br&gt;på ett mycket tidigt stadium i en jämvägsbyggnadsprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att ett byggande enligt en lagakraftvunnen järnvägs- Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;plan kan verkställas finns det vidare, liksom på vägsidan, ett behov av&lt;br&gt;ett förbud mot att utan tillstånd uppföra byggnader eller vidta andra för&lt;br&gt;järnvägens ändamål försvårande åtgärder på mark som omfattas av&lt;br&gt;jämvägsplan. Sådant tillståndsbeslut bör, i de sällsynta fall det kan bli&lt;br&gt;aktuellt, kunna meddelas av Banverket. Bestämmelsen syftar till att&lt;br&gt;säkerställa marken under en eventuell mellantid mellan fastställelse av&lt;br&gt;jämvägsplanen och markåtkomst med äganderätt eller, vilket ju även&lt;br&gt;kan bli fallet, genom upplåtelse av nyttjanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bygger järnväg med stöd av en fastställd jämvägsplan kan&lt;br&gt;förutsättas ofta ha ett behov av att skaffa sig nyttjanderätt till mark i&lt;br&gt;närheten av spårområdet för tillfälliga upplag, uppställning av maskiner,&lt;br&gt;tillfälliga vägar m.m. under den tid som byggandet pågår. Behov av&lt;br&gt;sådana nyttjanderätter skall framgå av jämvägsplanen och de bör med&lt;br&gt;stöd av denna kunna upplåtas av länsstyrelsen. Rättsläget när det gäller&lt;br&gt;möjligheten att med stöd av fastighetsbildningslagen bilda tillfälliga&lt;br&gt;servitut får betraktas som osäkert. Därför behövs en specialreglering i&lt;br&gt;detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns slutligen ett behov av att kunna avlägsna eller beskära bus-&lt;br&gt;kar och träd som hotar trafik- eller driftsäkerheten på järnväg. I flertalet&lt;br&gt;fall har SJ och Banverket träffat frivilliga uppgörelser med fastighetsä-&lt;br&gt;garna i dessa frågor. En rätt att i vissa fall få avlägsna eller beskära&lt;br&gt;buskar och träd bör införas i den nya lagen. Motsvarande reglering&lt;br&gt;finns på vägsidan. Beslut fattas lämpligen av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vissa remissinstanser påpekat innebär bestämmelserna om&lt;br&gt;tillfälligt markutnyttjande rådighetsinskränkningar för markägarna.&lt;br&gt;Betydelsen härav skall emellertid inte överdrivas; man bör hålla i min-&lt;br&gt;net att det handlar om tillfälliga inskränkningar och att markägarna gi-&lt;br&gt;vetvis har rätt till ersättning för samtliga skador och förluster som kan&lt;br&gt;uppkomma i samband med tillfälligt markutnyttjande. Som LRF och&lt;br&gt;Kommunförbundet föreslagit bör en underrättelseskyldighet till&lt;br&gt;fastighetsägaren om beräknat tillträde för förberedande åtgärder tas in i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Inlösen av mark m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Mark som enligt fastställd jämvägsplan&lt;br&gt;skall användas för järnväg som tillgodoser ett allmänt&lt;br&gt;transportbehov får inlösas av den som skall bygga järnvägen.&lt;br&gt;Fastighetsägare skall ha rätt att påkalla att jämvägsbyggaren löser&lt;br&gt;in fastighet som enligt jämvägsplan skall användas för sådan&lt;br&gt;järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehöll inga förslag till inlösenbestämmelser. Det Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;remitterade förslaget till lagrådsremiss innehöll en mer vidsträckt&lt;br&gt;formulerad inlösenrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: LRF har avstyrkt förslaget och anser att det inte&lt;br&gt;bör finnas två parallella förfaranden för markåtkomst för järnvägar.&lt;br&gt;Även Sveriges Advokatsamfund har avstyrkt förslaget, i huvudsak med&lt;br&gt;motivering att ett administrativt beslut inte bör förenas med en sådan&lt;br&gt;rättsverkan som rätt till markinlösen. Svea hovrätt har påpekat att&lt;br&gt;jämvägsbyggarens inlösenrätt, för att inte strida mot regeringsformens&lt;br&gt;regler till skydd för äganderätten, bör inskränkas till markförvärv som&lt;br&gt;krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Lantmäteriverket&lt;br&gt;har ifrågasatt om rätten för fastighetsägaren att begära markinlösen&lt;br&gt;behövs, med hänsyn till jämvägsplanens begränsade giltighetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som närmare utvecklats i det före-&lt;br&gt;gående är det av flera skäl angeläget att tillskapa smidigare markåt-&lt;br&gt;komstmöjligheter för järnväg. Järnvägen utgör i stora delar ett nationellt&lt;br&gt;intresse. Inte minst av miljöskäl är det ett angeläget samhällsintresse att&lt;br&gt;beslutade jämvägsinvesteringar verkligen kan genomföras, och det på&lt;br&gt;ett kostnadseffektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att kunna förvärva mark tvångsvis och det framstår&lt;br&gt;som rimligt att - efter förebild från PBL - möjlighet till markåtkomst för&lt;br&gt;jämvägsändamål kan säkerställas i jämvägsbyggnadslagen. Härigenom&lt;br&gt;erbjuds en möjlighet för såväl jämvägsbyggare som fastighetsägare att,&lt;br&gt;om man inte lyckas träffa en frivillig uppgörelse, välja om man vill gå&lt;br&gt;vidare genom ett förrättningsförfarande enligt FBL eller genom att,&lt;br&gt;enligt jämvägsbyggnadslagens regler, väcka talan om inlösen vid fastig-&lt;br&gt;hetsdomstol. Inte minst sett ur fastighetsägarens perspektiv är det en&lt;br&gt;fördel att, genom att begära antingen fastighetsreglering eller inlösen,&lt;br&gt;snabbt kunna få ersättning för den skada som ianspråktagandet av mar-&lt;br&gt;ken innebär. Trots att planen har en begränsad giltighetstid får det anses&lt;br&gt;ligga ett självständigt värde i att fastighetsägaren, på ett tidigt stadium&lt;br&gt;eller som reaktion på ett initiativ av jämvägsbyggaren, har möjlighet att&lt;br&gt;begära inlösen vid domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av central betydelse för frågan om inlösenrätt för jämvägsbyggaren är&lt;br&gt;att jämvägsplanen, enligt vad som stadgas i 2 kap. 1 § efter förebild&lt;br&gt;från 5 kap. 2 § andra stycket PBL, när marklösen kan bli aktuell alltid&lt;br&gt;skall utformas så att de fördelar som kan vinnas med den överväger de&lt;br&gt;olägenheter som planen orsakar enskilda. I praktiken lär detta få till&lt;br&gt;följd att endast angelägna allmänna intressen kan ges företräde framför&lt;br&gt;enskilda intressen. Till undvikande av missförstånd bör dock direkt av&lt;br&gt;inlösenparagrafen framgå att rätt till marklösen endast föreligger för&lt;br&gt;sådan järnväg som tillgodoser ett allmänt transportbehov och där rätt till&lt;br&gt;expropriation redan i dag föreligger enligt 2 kap. 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;expropriationslagen. I de fall resterande del av en fastighet som delvis&lt;br&gt;skall användas för jämvägsändamål till följd av järnvägsföretaget lider&lt;br&gt;synnerligt men, är fastighetsägaren i och för sig berättigad till full&lt;br&gt;ersättning för skadan. Det framstår emellertid som rimligt att&lt;br&gt;jämvägsbyggaren, om fastighetsägaren föredrar en sådan lösning, kan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åläggas att inlösa även denna del. Genom hänvisningen i 4 kap. 5 § blir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap 8 § expropriationslagen om rätt till inlösen av fastighetsdel i vissa Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;fall tillämplig även på mark som omfattas av jämvägsplan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Undantag för jämvägsändamål från fastighets-&lt;br&gt;bildningslagens skyddsregler m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det s.k. förbättringsvillkoret i 5 kap. 5 §&lt;br&gt;FBL skall inte gälla om fastighetsreglering sker för att få en&lt;br&gt;fastighet att stämma bättre överens med jämvägsplan. Mark som&lt;br&gt;skulle kunna inlösas enligt jämvägsbyggnadslagen undantas från&lt;br&gt;skyddsreglema i 5 kap. 7 och 8 §§ FBL. Skyddsreglema skall&lt;br&gt;inte heller tillämpas vid upphävande av servitut som besvärar&lt;br&gt;sådan mark. En utökad möjlighet att, i vissa undantagsfall,&lt;br&gt;överfora mark mellan fastigheter infors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Förslaget till ändring av 5 kap. 5 § FBL fanns&lt;br&gt;inte med i promemorian. Det fanns dock med i den remitterade&lt;br&gt;lagrådsremissen. I promemorian föreslogs att även mark som enligt&lt;br&gt;detaljplan är avsedd för jämvägsändamål skulle undantas från&lt;br&gt;skyddsreglema. Såväl promemorian som den remitterade&lt;br&gt;lagrådsremissen innehöll en något mer vidsträckt inlösenrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett relativt stort antal remissinstanser har inte&lt;br&gt;kommenterat promemorians förslag. En del instanser, däribland&lt;br&gt;Banverket och Svenska Kommunförbundet, har i första hand förordat att&lt;br&gt;en &amp;quot;banrätt&amp;quot;, likställd med vågrätten, införs i jämvägsplaneringslagen.&lt;br&gt;Kammarrätten i Jönköping, Sveriges Advokatsamfund, LRF och&lt;br&gt;Villaägarnas Riksförbund har avstyrkt förslaget. Sju remissinstanser,&lt;br&gt;bl. a. Hovrätten för Övre Norrland, Domstolsverket och&lt;br&gt;Lantmäteriverket, har uttryckligen tillstyrkt förslaget. Såvitt aver&lt;br&gt;förslagen i den remitterade lagrådsremissen har Göta hovrätt avstyrkt&lt;br&gt;den nya 5 kap 8 c § i FBL eftersom den utgör ett avsteg från reglerna&lt;br&gt;i 3 kap. FBL. Lantmäteriverket har anfört att ändringen i 5 kap. 5 § är&lt;br&gt;överflödig med hänsyn till jämvägsplanens begränsade giltighetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Förrättningsförfarande enligt FBL tillämpas i stor ut-&lt;br&gt;sträckning vid jämvägsutbyggnad och vid avstängningar av plankors-&lt;br&gt;ningar. Genom fastighetsreglering kan mark tas i anspråk för järnväg&lt;br&gt;och vägservitut avseende passage av järnväg upphävas. Samtidigt kan&lt;br&gt;markbyten genomföras och nya vägsträckningar upplåtas i syfte att&lt;br&gt;minimera intrånget för berörda fastighetsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att använda fastighetsreglering på beskrivet sätt är&lt;br&gt;emellertid inte obegränsade. Det föreligger i princip hinder mot sådana&lt;br&gt;tvångsvisa fastighetsregleringar som innebär att bebyggd mark tas i&lt;br&gt;anspråk eller som medför värdeminskning av viss storlek (se avsnitt&lt;br&gt;6.3). Efter en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1993 (prop.&lt;br&gt;1991/92:127, bet. 1992/93:BoUl, rskr. 1992/93:36) får mark som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt beslutad detaljplan utlagts som allmän plats för vilken kommun är Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;huvudman överföras till kommunen utan hinder av dessa inskränkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5 kap. 8 a §). Ändringen motiverades huvudsakligen med att frågan om&lt;br&gt;marköverföringens tillåtlighet och omfattning i dessa fall i princip redan&lt;br&gt;är avgjord genom detaljplanen, vars föreskrifter fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheten är bunden av (3 kap. 2 § FBL). Eftersom marköverföring&lt;br&gt;i dessa fall alltid kan komma till stånd genom inlösen enligt PBL be-&lt;br&gt;dömdes skyddsreglema i 5 kap 7 och 8 §§ FBL i dessa plangenomför-&lt;br&gt;andefall inte vara ändamålsenliga. Avgränsningen av författningsänd-&lt;br&gt;ringen gjordes med bedömning av i vilka situationer markanvändningen&lt;br&gt;för det i planen angivna ändamålet verkligen kunde anses säkerställd, en&lt;br&gt;förutsättning för tvångsvis marköverföring genom inlösen enligt PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Även byggandet av järnvägar kom-&lt;br&gt;mer i och med införandet av en lagstiftning om lokaliseringsprövning&lt;br&gt;m.m. att bedömas i en planprocess som förutsätter medverkan från&lt;br&gt;berörda samhällsorgan och ger möjlighet till avvägningar gentemot&lt;br&gt;andra allmänna och enskilda intressen. En jämvägsplan för en järnväg&lt;br&gt;som tillgodoser ett allmänt transportbehov bör medföra samma rättsver-&lt;br&gt;kan som tidigare nämnda detaljplaner, d.v.s. rätt till marklösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt FBL finns även andra grunder för utökade tvångsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T. ex. får inlösen enligt FBL göras av mark som enligt en antagen&lt;br&gt;fastighetsplan skall bilda en tomt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid förrättningar enligt anläggningslagen är det förrättningslant-&lt;br&gt;mätaren som, med stöd av 12 §, avgör om inlösen får ske. Kravet är&lt;br&gt;bl.a. att anläggningen är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ledningsrättslagen (12 §) får mark tas i anspråk utan hinder av&lt;br&gt;intrångets storlek, om ledningen enligt ett beslut av koncessionsmyndig-&lt;br&gt;het skall dras fram över fastigheten. Inlösenreglerna är desamma som i&lt;br&gt;anläggningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämvägsplaner för sådana järnvägar som tillgodoser ett allmänt&lt;br&gt;transportbehov bör kunna likställas med tidigare nämnda detaljplaner&lt;br&gt;och medföra undantag från skyddsreglema i 5 kap. 7 och 8 §§ FBL.&lt;br&gt;Samma undantag bör kunna medges vid avstängningar av&lt;br&gt;plankorsningar, som ju regelmässigt utgör stora trafiksäkerhetsproblem&lt;br&gt;vilka det allmänna, och då närmast Banverket, har ett särskilt&lt;br&gt;samhällsansvar att åtgärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bestämmelserna i 5 kap. 6 § FBL kan annan mark än den&lt;br&gt;som tas i anspråk för järnvägen komma att överföras mellan olika an-&lt;br&gt;gränsande fastigheter, i syfte att åstadkomma ett fastighetsmässigt bra&lt;br&gt;slutresultat. Undantagsvis kan en fastighet komma att avskäras genom&lt;br&gt;den nya järnvägen utan att lämpligen kunna läggas till en annan fastig-&lt;br&gt;het eller kunna användas självständigt. Fastighetsdelen kan t.ex. gränsa&lt;br&gt;till järnvägen på den ena sidan och i övrigt vara omgiven av vattendrag.&lt;br&gt;Ett annat exempel är när restfostigheten blir i hög grad onyttig för&lt;br&gt;ägaren genom kraftiga störningar från tågtrafik m.m. - s.k.&lt;br&gt;företagseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägaren är i och för sig ersättningsberättigad för uppkommen&lt;br&gt;ekonomisk skada. Av hänsyn till fastighetsägaren bör emellertid i denna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;situation en garanterad möjlighet för denne finnas att initiera att den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;onyttiga fastigheten eller fastighetsdelen överförs till den fastighet på Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;vilken järnvägen skall byggas. En bestämmelse som möjliggör detta bör&lt;br&gt;därför införas. För att en sådan bestämmelse skall kunna tillämpas krävs&lt;br&gt;givetvis att fastighetsägarens begäran sker inom ramen för den pågående&lt;br&gt;förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av ersättning tillämpas reglerna i 5 kap. 10 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a § första och andra styckena samt 11 och 12 §§ FBL. Det bör&lt;br&gt;kunna förutsättas att de allmänna lämplighetsvillkoren i 3 kap. FBL som&lt;br&gt;regel inte kommer att medföra hinder för den fastighetsbildning som&lt;br&gt;kan bli följden av inlösenbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon regel som innebär en utvidgad lösenrätt för jämvägsfastighe-&lt;br&gt;tens ägare motsvarande 3 kap. 8 § andra stycket expropriationslagen är&lt;br&gt;inte nödvändig. Sådan utvidgning bör kunna ske inom ramen för de&lt;br&gt;allmänna regleringsvillkoren i 5 kap. FBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregleringar som syftar till att nå bättre överensstämmelse&lt;br&gt;med jämvägsplan bör, i konsekvens med vad som gäller för detaljpla-&lt;br&gt;ner, undantas från förbättringsvillkoret i 5 kap. 5 § FBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de skäl som anförts ovan under avsnitt 10.3 och 10.4 bör inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heller i detta sammanhang detaljplaner för jämvägsändamål likställas&lt;br&gt;med järnvägsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Järnvägsplan för avstängning av plankorsningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inte minst satsningen på höghastighetståg ställer höga krav på säkerhet&lt;br&gt;vid järnvägsövergångar. Det finns fortfarande ett stort antal&lt;br&gt;plankorsningar mellan väg och järnväg i Sverige. De utgör ett stort&lt;br&gt;trafiksäkerhetsproblem. Plankorsningarna stängs i dag vanligen genom&lt;br&gt;beslut vid förrättning enligt FBL. Det har emellertid visat sig att&lt;br&gt;stängningstakten blivit avsevärt lägre än beräknat. I de fall när man inte&lt;br&gt;lyckats nå överenskommelser med sakägarna, och förrättningsmannen&lt;br&gt;fattat ett tvångsbeslut, har behandlingen av överklaganden, ofta på&lt;br&gt;grund av värdeminskningsproblematiken i 5 kap. 8 § FBL, medfört att&lt;br&gt;förfarandet dragit ut på tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de författningändringar som nu föreslås bör man kunna räkna&lt;br&gt;med att avstängningarna kommer att kunna hanteras betydligt snabbare&lt;br&gt;än i dag. Det förhållandet att avstängningar redovisas i planen, medför&lt;br&gt;att rätt till förtida tillträde kan medges enligt 5 kap. 30 a § FBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som förslås i jämvägsbyggnadslagen blir det inte i alla&lt;br&gt;lägen obligatoriskt att upprätta en jämvägsplan vid avstängningar utan&lt;br&gt;endast om åtgärden görs i samband med en åtgärd som är att betrakta&lt;br&gt;som byggande av järnväg. Banverket skall å andra sidan alltid ha&lt;br&gt;möjlighet att upprätta en plan för en avstängning. Det får förutsättas att&lt;br&gt;Banverket alltid samråder med kommunen, länsstyrelsen och andra&lt;br&gt;berörda innan man beslutar om att ett jämvägsplaneförfarande skall&lt;br&gt;användas i ett icke-obligatoriskt fall. Remissinstanserna har inte haft&lt;br&gt;någon erinran mot förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen beträffande fastighetsskyddet i 5 kap. 8 § Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;FBL innebär att fastighetsskyddet genombryts vid upphävande av&lt;br&gt;servitut som besvärar jämvägsmark, vilket givetvis underlättar&lt;br&gt;prövningen av eventuella överklaganden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Kostnadseffekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det är oundvikligt att den nya lagen om byggande av järnväg medför&lt;br&gt;vissa kostnadseffekter för det allmänna. Som nämnts ovan tillämpar&lt;br&gt;Banverket i dag ett frivilligt förfarande med remittering och utställning&lt;br&gt;av banutredningar för nybyggnadsprojekt och större spåromläggningar.&lt;br&gt;Dessa banutredningar görs på ett tidigt stadium och redovisar vanligen&lt;br&gt;ett antal alternativa spårsträckningar. Sannolikt kommer detta förfarande&lt;br&gt;att användas även fortsättningsvis. Det är även tänkbart att förfarandet&lt;br&gt;kan komma att författningsregleras som ett sätt för tidig prövning på&lt;br&gt;jämvägssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämvägsplaneförfarandet enligt den nya lagen kommer att medföra&lt;br&gt;ökade administrationskostnader för Banverket. Det kan förutsättas att en&lt;br&gt;viss personalförstärkning, såväl centralt som regionalt, kommer att&lt;br&gt;behövas. Å andra sidan kan planeringsförfarandet förväntas komma att&lt;br&gt;innebära effektivitetsvinster, bl.a. i form av snabbare handläggning och&lt;br&gt;möjlighet till tidigareläggning av projekt. De nya genomförandereglerna&lt;br&gt;kommer sannolikt också att medföra lägre kostnader för markåtkomst.&lt;br&gt;De årliga tillkommande kostnaderna för Banverket bör inte komma att&lt;br&gt;överstiga fem miljoner kronor, vilka skall finansieras inom Banverkets&lt;br&gt;totala verksamhetsram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen kommer vidare att medföra en viss tillströmning av&lt;br&gt;regeringsärenden i form av överklagade beslut av Banverket. Detta bör&lt;br&gt;uppvägas av att regeringen kommer att behöva handlägga betydligt färre&lt;br&gt;expropriationsärenden och, om förslag i dessa delar realiseras, kommer&lt;br&gt;att avlastas besvärsärenden på andra verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna kommer att få vissa nya ärenden till följd av de be-&lt;br&gt;slutsbefogenheter som tilldelas dem i 3 kap. lagen om byggande av&lt;br&gt;järnväg. Det kan dock förmodas att dessa ärenden inte blir fler än att de&lt;br&gt;kan hanteras utan resursförstärkning. Detta inte minst som det kan&lt;br&gt;förväntas att antalet expropriationsansökningar kommer att minska&lt;br&gt;väsentligt, vilket innebär en viss avlastning för länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlösenreglerna, liksom de föreslagna lättnaderna i fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagens skydds- och marköverföringsregler och tillståndsbesluten enligt&lt;br&gt;jämvägsbyggnadslagen, kan komma att leda till ett något ökat antal mål&lt;br&gt;och ärenden hos berörda domstolar. För länsrätternas del torde inte&lt;br&gt;ärendena komma att bli fler än att de kan hanteras med nuvarande&lt;br&gt;resurser. För fastighetsdomstolarnas del är måltillströmningen något&lt;br&gt;mer svårbedömd. De nya målen kan emellertid, under förutsättning att&lt;br&gt;föreslagna ändringar i FBL kommer till stånd, förväntas vara av&lt;br&gt;tämligen enkel beskaffenhet, varför det inte heller är sannolikt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsdomstolarna, eller fastighetsöverdomstolarna, kommer att Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;behöva förstärkning till följd av föreslagna ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;16.1 Förslaget till lag om byggande av järnväg&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Allmänna bestämmelser för byggande av järnväg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Med järnväg avses i denna lag spåranläggning för järnvägstrafik.&lt;br&gt;Till en spåranläggning hör spår och de övriga fasta anordningar som&lt;br&gt;behövs för spårens bestånd, drift eller brukande, signal- och&lt;br&gt;säkerhetsanläggningar i övrigt, trafikledningsanläggningar samt&lt;br&gt;anordningar för elförsörjning av trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid som föreskrivs om järnväg tillämpas också på tunnelbana och&lt;br&gt;spårväg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Någon&lt;br&gt;generell definition av begreppet järnväg finns inte i någon författning.&lt;br&gt;Vissa spåranläggningar är att bedöma som järnvägar. Frågan har&lt;br&gt;diskuterats i prop. 1983/84:117 med förslag till järnvägstrafiklag, m.m.,&lt;br&gt;s. 33 och 100. Gränsdragningen mellan järnväg och spårväg och&lt;br&gt;därmed sammanhängande problematik har senast behandlats i prop.&lt;br&gt;1990/91:1 om säkerhet vid järnväg, tunnelbana och spårväg m.m., s. 26&lt;br&gt;f. Definitionen av spåranläggningar i 1 § överensstämmer med&lt;br&gt;definitionen i 2 § jämvägssäkerhetslagen (1990:1157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med byggande av järnväg avses att anlägga en ny järnväg samt att&lt;br&gt;lägga om spår i en ny sträckning, lägga ut ytterligare spår och på annat&lt;br&gt;sätt bygga om en järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här anges vad som menas med uttrycket byggande av järnväg. Endast&lt;br&gt;byggnadsåtgärder av en viss storlek och art på en befintlig järnväg bör&lt;br&gt;bedömas som ombyggnad av järnväg. Detta innebär bl.a. att de flesta&lt;br&gt;avstängningar av plankorsningar inte är att betrakta som ombyggnad av&lt;br&gt;järnväg. Paragrafens lydelse har jämkats som Lagrådet föreslagit, så att&lt;br&gt;det tydligare framgår att omläggning av spår i ny sträckning och&lt;br&gt;utläggning av nya spår utgör särskilda former av ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid planläggning av järnväg och vid prövning av ärenden om&lt;br&gt;byggande av järnväg skall lagen (1987:12) om hushållning med natur-&lt;br&gt;resurser m.m. tillämpas. Vid planläggning, byggande och underhåll av&lt;br&gt;järnväg skall hänsyn tas till både enskilda och allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 3 a § och 4 § andra stycket väglagen.&lt;br&gt;Såsom ett par remissinstanser, bl.a. Boverket, påpekat, bör ingen ex-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emplifiering av allmänna intressen göras i lagtexten. En sådan exempli- Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;fiering ger närmast intryck av att vissa allmänna intressen är viktigare&lt;br&gt;än andra. Allmänna intressen är exempelvis trafiksäkerhet, trafikförsörj-&lt;br&gt;ning, hushållning med naturresurser, miljöskydd, hälsoskydd,&lt;br&gt;kulturmiljövård och naturvård. Ytterligare exempel på allmänna&lt;br&gt;intressen kan hämtas från 2 kap. PBL samt 2 och 3 kap. NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid planläggning och byggande av järnväg skall tillses, att järn-&lt;br&gt;vägen får ett sådant läge och utförande att ändamålet med järnvägen&lt;br&gt;vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen uppställs en allmän aktsamhetsregel, i stort sett motsvaran-&lt;br&gt;de 13 § väglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser får en järnväg inte byggas i strid mot planen eller bestämmelserna.&lt;br&gt;Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock&lt;br&gt;mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnväg får inte byggas så att syftet med skyddsföreskrifter eller&lt;br&gt;andra särskilda bestämmelser för användning av bebyggelse, mark eller&lt;br&gt;vatten motverkas. Om det finns särskilda skäl får regeringen, eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer, medge undantag från sådana be-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar närmast 14 § väglagen. Dess andra stycke har&lt;br&gt;efter förslag från Riksantikvarieämbetet fått en utformning som är något&lt;br&gt;mindre fokuserad på naturvårdsintressen. Paragrafen innebär bl.a. att&lt;br&gt;jämvägsbyggande samordnas med regelsystemet i PBL. Härigenom&lt;br&gt;garanteras kommunernas beslutanderätt över markanvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, skall vad som i denna&lt;br&gt;lag är föreskrivet om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på&lt;br&gt;tomträttshavaren eller tomträtten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i tillämpliga delar 16 kap. 5 § PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 1 denna lag förstås med särskild rätt till fastighet nyttjanderätt,&lt;br&gt;servitut och rätt till elektrisk kraft samt liknande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 1 kap. 2 § i expropriationslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Järnvägsplan m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som avser att bygga en järnväg skall upprätta en&lt;br&gt;jämvägsplan. En järnvägsplan behöver dock inte upprättas för&lt;br&gt;anläggande av industrispår och hamnspår uteslutande på egen fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnvägsplan får upprättas för avstängning av plankorsning, även &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när denna åtgärd inte är att betrakta som byggande av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de delar som planen medför att mark eller särskild rätt till mark kan Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;komma att tas i anspråk enligt 4 kap. 1 § skall planen utformas så att&lt;br&gt;de fördelar som kan vinnas med den överväger de olägenheter som&lt;br&gt;planen orsakar enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I jämvägsplanen skall den mark och de särskilda rättigheter anges&lt;br&gt;som behöver tas i anspråk för järnvägen och för byggandet av&lt;br&gt;järnvägen. Om mark behöver tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt,&lt;br&gt;skall det av planen framgå vilken mark som avses och under vilken tid&lt;br&gt;den skall nyttjas. Planen skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning&lt;br&gt;enligt 5 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga&lt;br&gt;störningar och andra olägenheter från trafiken eller anläggningen skall&lt;br&gt;anges särskilt i planen. Till planen skall en genomförandebeskrivning&lt;br&gt;fogas. I beskrivningen skall de organisatoriska, tekniska, ekonomiska&lt;br&gt;och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samordnat och&lt;br&gt;ändamålsenligt genomförande av planen redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Till jämvägsplanen skall en fastighetsförteckning fogas. I fastig-&lt;br&gt;hetsförteckningen skall, i den mån de berörs av planen, redovisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastigheter och ägare till dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mark- och vattenområden som är samfällda för flera fastigheter&lt;br&gt;samt ägare till dessa fastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. innehavare av annan särskild rätt än bostadsrätt och hyresrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149) och&lt;br&gt;samfälligheter enligt vattenlagen (1983:291) samt ägarna till de&lt;br&gt;fastigheter som deltar i anläggningarna och samfälligheterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;vägsamfälligheter och vägföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning&lt;br&gt;av samfälligheter förvaltar samfällighet, särskild rätt eller gemensam-&lt;br&gt;hetsanläggning, skall föreningen anges i stället för ägare eller&lt;br&gt;innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna har upptagits vissa bestämmelser om järnvägsplan och&lt;br&gt;dess innehåll. Av 1 § första stycket framgår att en järnvägsplan är&lt;br&gt;obligatorisk vid byggande av järnväg, utom för byggande på egen&lt;br&gt;fastighet av industrispår och hamnspår. Av 1 kap. 6 § följer att fastighet&lt;br&gt;som innehas med tomträtt likställs med egen fastighet. Även&lt;br&gt;avstängning av en plankorsning kan ibland med fördel hanteras inom en&lt;br&gt;planprocess. Av järnvägplanen skall bl.a. framgå det behov av upplag,&lt;br&gt;trädfällningar, stängningar av plankorsningar m.m. som kan föreligga.&lt;br&gt;Jämvägsplanen skall även innehålla förslag till erforderliga&lt;br&gt;skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för att&lt;br&gt;förebygga störningar från trafiken eller anläggningen. Efter mönster&lt;br&gt;från PBL skall en genomförandebeskrivning fogas till planen. Som&lt;br&gt;Lagrådet påpekat saknas anledning att, såsom i lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag, särskilt föreskriva att en förening enligt vattenlagen i vissa&lt;br&gt;fall skall anges i jämvägsplanens fastighetsförteckning, eftersom även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en sådan förening omfattas av lagen (1973:1150) om förvaltning av Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;§ Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda&lt;br&gt;länsstyrelser innan den tas in i jämvägsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 24 § andra stycket vägkungörelsen. Bestämmelsen&lt;br&gt;i vägkungörelsen infördes mot bakgrund av riksdagens beslut (prop.&lt;br&gt;1990/91:90, bet. 1990/91:BoU18, rskr. 1990/91:342) om införande av&lt;br&gt;krav på miljökonsekvensbeskrivningar vid vägplanering. Eftersom&lt;br&gt;Vägverket fästställer arbetsplan för väg ansågs det lämpligt att en annan&lt;br&gt;myndighet bedömer om miljökonsekvensbeskrivningen är tillräcklig&lt;br&gt;eller behöver kompletteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivningen skall behandlas av länsstyrelsen innan&lt;br&gt;den tas in i jämvägsplanen och innan planen i förekommande fall ställs&lt;br&gt;ut. Ett godkännande innebär att länsstyrelsen anser att beskrivningen&lt;br&gt;utgör ett tillräckligt underlag för att en samlad bedömning av den plane-&lt;br&gt;rade anläggningens, verksamhetens eller åtgärdens inverkan på miljön,&lt;br&gt;hälsan och hushållningen med naturresurser skall kunna göras. God-&lt;br&gt;kännandet innebär endast att beskrivningens kvalitet godkänns och&lt;br&gt;innefattar inget ställningstagande till om miljökonsekvenserna kan&lt;br&gt;godtas eller till om ett projekt bör genomföras. Godkännandet går inte&lt;br&gt;att överklaga. Ändringar i ett planförslag som medför ändrade miljökon-&lt;br&gt;sekvenser bör givetvis medföra att en reviderad&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivning upprättas och överlämnas till länsstyrelsen&lt;br&gt;för förnyat godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som utarbetar en järnvägsplan skall samråda i fråga om järn-&lt;br&gt;vägens sträckning och förslaget i övrigt med berörda fastighetsägare,&lt;br&gt;kommuner och länsstyrelser samt andra som kan ha ett väsentligt&lt;br&gt;intresse i saken. Resultatet av samrådet och förslag med anledning av de&lt;br&gt;synpunkter som har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Avser en järnvägsplan endast ändring av den plan som gäller för&lt;br&gt;ett ännu inte färdigställt järnvägsbygge, får ett efter omständigheterna&lt;br&gt;förenklat samrädsförfarande tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare till sådan mark som kan komma att tas i anspråk eller till&lt;br&gt;sådant vattenområde som kan komma att påverkas skall alltid ges&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig. Detsamma gäller innehavare av särskild rätt till&lt;br&gt;sådan mark eller sådant vattenområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar närmast 16 § väglagen. De innehåller regler om&lt;br&gt;samrådsförfarandet. Med berörda fastighetsägare avses här ägare till&lt;br&gt;sådana fastigheter som kan komma att helt eller delvis tas i anspråk för&lt;br&gt;järnvägen. I 6 § behandlas förutsättningarna för att ett förenklat&lt;br&gt;samrädsförfarande skall få tillämpas. Närmare regler för samrådsför-&lt;br&gt;farandet får anses ha en sådan endast utfyllande karaktär att de bör&lt;br&gt;kunna meddelas i förordning. Av särskilt värde är, såsom Svea hovrätt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påpekat, att miljökonsekvensbeskrivningen, i den utvecklingsfas den Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;befinner sig, redovisas vid samrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Banverket skall ställa ut en järnvägsplan för granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnvägsplan som enbart avser ombyggnad av järnväg behöver&lt;br&gt;dock ställas ut endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om ombyggnaden bedöms komma att medföra betydande påverkan&lt;br&gt;på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om någon annans mark behöver tas i anspråk eller särskild rättighet&lt;br&gt;behöver upphävas eller begränsas och ett sådant ianspråktagande eller&lt;br&gt;upphävande eller en sådan begränsning inte skriftligen medgivits av&lt;br&gt;berörda fastighetsägare och innehavare av särskild rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\hd som sägs i andra stycket gäller också i fråga om en järnvägsplan&lt;br&gt;som endast innefattar ändring av planen för ett järnvägsbygge som ännu&lt;br&gt;inte är färdigställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar utställningsförfarandet och motsvarar närmast 17&lt;br&gt;§ väglagen. Paragrafen har närmare behandlats i avsnitt 10.4. Det är&lt;br&gt;Banverket som har att bedöma om kriterierna för att underlåta att ställa&lt;br&gt;ut en plan är uppfyllda. Närmare regler för utställningsförfarandet&lt;br&gt;kommer att meddelas i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En järnvägsplan fastställs av Banverket efter samråd med berörda&lt;br&gt;länsstyrelser. Om Banverket och en länsstyrelse har olika uppfattning,&lt;br&gt;skall Banverket hänskjuta frågan om att fastställa planen till regeringens&lt;br&gt;prövning. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Banverket hän-&lt;br&gt;skjuta frågan till regeringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om planen innebär att mark eller särskild rätt kan tas i anspråk enligt&lt;br&gt;4 kap. 1 §, skall Banverket särskilt pröva om de fördelar som kan&lt;br&gt;vinnas med planen överväger de olägenheter som denna orsakar&lt;br&gt;enskilda. Av beslutet att fastställa planen skall framgå om planen ger&lt;br&gt;rätt till sådant ianspråktagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett beslut att fastställa en järnvägsplan upphör att gälla om&lt;br&gt;järnvägsbygget inte har påbörjats inom fem år från utgången av det år&lt;br&gt;då beslutet vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Har ett beslut att fastställa en järnvägsplan upphävts eller annars&lt;br&gt;upphört att gälla och begär därefter samma sökande att en i huvudsak&lt;br&gt;överensstämmande jämvägsplan skall fastställas, får planen fastställas&lt;br&gt;endast om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna har sin förebild närmast i 18 § väglagen. Regleringen&lt;br&gt;innebär att Banverket kommer att fastställa såväl sina egna som andra&lt;br&gt;jämvägsbyggares jämvägsplanen Denna fråga har närmare behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 10.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Banverket och en länsstyrelse har olika uppfattning i fråga om&lt;br&gt;fastställelse av en plan skall frågan hänskjutas till regeringens prövning.&lt;br&gt;Banverket har även i annat fall möjlighet att hänskjuta en fråga om fast-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställelse av jämvägsplan till regeringens prövning, om det föreligger Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;särskilda skäl för detta. Sådana särskilda skäl kan ibland förmodas&lt;br&gt;föreligga beträffande sådana planer som inte upprättats av Banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med fastställelsen skall Banverket särskilt bedöma om de&lt;br&gt;fördelar som kan vinnas med planen överväger de olägenheter planen&lt;br&gt;orsakar enskilda om mark eller särskild rättighet kan komma att tas i&lt;br&gt;anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Giltighetstiden för ett fastställelsebeslut är begränsad till fem år. En-&lt;br&gt;dast i undantagsfall blir det möjligt att återkomma med en ny ansökan&lt;br&gt;beträffande samma projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När en järnväg byggs får endast oväsentliga avvikelser göras från&lt;br&gt;jämvägsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 20 § väglagen. Frågan vad som är att&lt;br&gt;betrakta som en oväsentlig avvikelse kan inte besvaras generellt, utan&lt;br&gt;måste överlämnas till praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om byggande av en järnväg eller avstängning av en plankorsning&lt;br&gt;medför att en enskild väg behöver byggas eller att ändrade förhållanden&lt;br&gt;uppstår som väsentligt inverkar på väghållningen för en sådan väg,&lt;br&gt;skall den som bygger eller innehar järnvägen, om det behövs, begära&lt;br&gt;förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149) för att ordna&lt;br&gt;väghållningen för den enskilda vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar närmast 20 a § väglagen. Med väghållning avses&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § lagen (1939:608) om enskilda vägar byggande av väg,&lt;br&gt;vägunderhåll och vinterväghållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett beslut att fastställa en järnvägsplan skall upphävas, helt eller&lt;br&gt;delvis, om förhållandena efter beslutet har ändrats så att förutsättning-&lt;br&gt;arna för att fastställa planen inte längre föreligger. Har beslutet&lt;br&gt;meddelats av regeringen skall regeringen upphäva det. I annat fall skall&lt;br&gt;Banverket upphäva beslutet. Banverket får dock hänskjuta frågan om&lt;br&gt;upphävande av beslutet till regeringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen, som saknar motsvarighet i väglagen men har&lt;br&gt;likheter med 3 kap. 10 § expropriationslagen, införs en möjlighet att&lt;br&gt;upphäva ett meddelat fastställelsebeslut vid ändrade förutsättningar. De&lt;br&gt;ändrade förutsättningarna kan exempelvis bestå i ändrade investerings-&lt;br&gt;beslut eller oförutsedda fall av skador på motstående samhällsintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jämvägsplanen prövats av regeringen ankommer det på regeringen&lt;br&gt;att pröva frågan om upphävande. Banverket kan hänskjuta frågan om&lt;br&gt;upphävande till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Tillfälligt ianspråktagande av mark m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som avser att bygga en järnväg kan av länsstyrelsen ges rätt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att få tillträde till en fastighet för att verkställa mätning eller stakning,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undersökning av grund eller annan förberedande åtgärd för byggande Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;av järnvägen. Om sådan rätt ges skall den som avser att bygga&lt;br&gt;järnvägen underrätta fastighetsägaren om beräknad tidpunkt för&lt;br&gt;tillträde. I en trädgård, park eller liknande plantering får träd eller&lt;br&gt;buskar inte skadas eller fällas utan fastighetsägarens samtycke. Även i&lt;br&gt;övrigt skall skada så långt möjligt undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att&lt;br&gt;åtgärderna skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 34 § väglagen och innehåller regler om rätt till&lt;br&gt;tillträde till en fastighet för förberedande undersökningar och åtgärder&lt;br&gt;inför ett järnvägsbygge. Även översiktliga arkeologiska undersökningar&lt;br&gt;kan vara att bedöma som förberedande åtgärder. Om tillträdesrätt skulle&lt;br&gt;vägras kan, liksom enligt motsvarande bestämmelse i väglagen, biträde&lt;br&gt;av polismyndigheten påkallas. Eftersom det inte kan uteslutas att ett&lt;br&gt;behov av personella ingripanden kan uppkomma, bör polismyndighet&lt;br&gt;och inte kronofogdemyndigheten biträda vid genomförande av åtgärder-&lt;br&gt;na. I allmänhet sker naturligtvis tillträde i samförstånd med ägare och&lt;br&gt;brukare av fastigheten. Tvångsvisa tillträden skall betraktas som en&lt;br&gt;yttersta utväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § På den jämvägsmark som anges i en fastställd järnvägsplan får&lt;br&gt;inte utan tillstånd av Banverket uppföras byggnader, göras tillbyggna-&lt;br&gt;der, utföras andra anläggningar eller vidtas andra åtgärder som&lt;br&gt;väsentligt kan försvåra områdets användning för jämvägsändamål.&lt;br&gt;Förbudet gäller från det att beslut att fastställa jämvägsplanen meddelas&lt;br&gt;och upphör att gälla om beslut meddelas att upphäva&lt;br&gt;fastställelsebeslutet eller om planen annars upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet är inte tillämpligt i fråga om åtgärder som lagligen har&lt;br&gt;påbörjats innan förbudet började gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om åtgärder vidtagits i strid med första stycket, får Banverket vidta de&lt;br&gt;åtgärder som behövs för rättelse. Polismyndigheten skall lämna det&lt;br&gt;biträde som behövs för att rättelse skall kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar närmast 48 och 72 §§ väglagen och har motive-&lt;br&gt;rats i avsnitt 11. Med jämvägsmark avses mark för järnvägsspår, ban-&lt;br&gt;vall med tillhörande diken, slänter samt underhålls-, skydds- och säker-&lt;br&gt;hetszoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om mark i närheten av järnvägsmarken i en fastställd järnvägsplan&lt;br&gt;avsatts för upplag eller liknande ändamål i samband med byggandet av&lt;br&gt;järnvägen, skall länsstyrelsen på begäran av den som avser att bygga&lt;br&gt;järnvägen besluta att marken får tas i anspråk med nyttjanderätt för den&lt;br&gt;tid som angetts i planen. I samband med beslutet får länsstyrelsen&lt;br&gt;meddela de villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar närmast 35 § väglagen och ger jämvägsbygga-&lt;br&gt;ren möjlighet att skaffa sig tillfällig nyttjanderätt till mark intill jäm- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vägsmarken för upplag, tillfällig väg eller liknande i samband med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggande av en järnväg. En förutsättning för ett upplåtelsebeslut är att Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;markbehovet finns angivet i en fastställd järnvägsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om träd eller buskar intill jämvägsmark medför olägenheter för&lt;br&gt;trafik- eller driftsäkerheten på järnvägen, får länsstyrelsen besluta att de&lt;br&gt;skall avlägsnas eller beskäras genom järnvägsinnehavarens försorg. I&lt;br&gt;samband med beslutet får länsstyrelsen meddela de villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 53 § väglagen, ger länsstyrelsen rätt att&lt;br&gt;bestämma att träd som hotar att falla över spår eller ledningar eller som&lt;br&gt;skymmer sikten exempelvis vid plankorsningar, får fällas eller beskäras.&lt;br&gt;Trädfällningsrätt kan även upplåtas som servitut vid en eventuell&lt;br&gt;fastighetsbildningsförrättning. I samband med beslutet kan länsstyrelsen&lt;br&gt;föreskriva villkor av olika slag, t.ex. för att säkerställa att enskilda&lt;br&gt;intressen inte kränks eller utsätts för olägenheter i oskälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Inlösen och ersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som i enlighet med en gällande järnvägsplan skall bygga en&lt;br&gt;järnväg som tillgodoser ett allmänt transportbehov får lösa sådan mark&lt;br&gt;som enligt planen inte endast tillfälligt skall användas för&lt;br&gt;jämvägsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besväras sådan mark som får lösas enligt första stycket av särskild&lt;br&gt;rätt, får rättigheten lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om fastighetsägaren begär det, skall den som i enlighet med en&lt;br&gt;gällande järnvägsplan skall bygga en sådan järnväg som avses i 1 §&lt;br&gt;lösa sådan mark som enligt planen inte endast tillfälligt skall användas&lt;br&gt;för jämvägsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om tillstånd enligt 3 kap. 2 § vägrats, är fastighetsägaren och in-&lt;br&gt;nehavare av särskild rätt till fastigheten berättigade till ersättning av&lt;br&gt;den som avser att bygga järnvägen för den skada de lider på grund av&lt;br&gt;att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av&lt;br&gt;fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar närmast 61 § väglagen men begränsar inte som&lt;br&gt;detta lagrum ersättningsskyldigheten till särskilt långvariga förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som avser att bygga en järnväg skall ersätta skador till följd&lt;br&gt;av åtgärder som avses i 3 kap 1 § och skador till följd av att han&lt;br&gt;förvärvat rätt att nyttja mark enligt 3 kap. 3 §. Järnvägsinnehavaren&lt;br&gt;skall ersätta skador till följd av åtgärder som avses i 3 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen upptar bestämmelser om skadeståndsskyldighet vid olika&lt;br&gt;ingrepp i fastigheter intill jämvägsmarken eller under förberedelserna av&lt;br&gt;ett järnvägsbygge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I den mån avvikande bestämmelser inte meddelas i denna lag skall i Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;mål om inlösen och ersättning bestämmelserna i expropriationslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1972:719) tillämpas. \hd som sägs i 4 kap. 3 § expropriationslagen&lt;br&gt;skall tillämpas i fråga om värdeökning som ägt rum under tiden från&lt;br&gt;dagen tio år före den då talan om inlösen väcktes. Ogillas talan i mål&lt;br&gt;som väckts av en fastighetsägare eller den som innehar särskild rätt till&lt;br&gt;en fastighet, tillämpas bestämmelserna i 15 kap. 6 § plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10) i fråga om rättegångskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar PBL:s bestämmelser om ersättning och&lt;br&gt;tillämpning av expropriationslagens bestämmelser i mål om inlösen och&lt;br&gt;ersättning, i första hand 14 kap. 9 § och 15 kap. 1 §. Anspråk på&lt;br&gt;ersättning eller krav på inlösen skall väckas vid fastighetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Talan om inlösen får väckas även om beslutet att fastställa jäm-&lt;br&gt;vägsplanen inte har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 15 kap. 2 § PBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Banverkets beslut får överklagas hos regeringen. Beslut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 § överklagas dock hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar närmast 73 och 75 §§ väglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om fastställande av jämvägsplaner innefattar huvudsakligen&lt;br&gt;lämplighetsavgöranden och är ofta av politisk karaktär. Enligt svensk&lt;br&gt;rättstradition och tidigare gällande riktlinjer är dessa beslut inte av&lt;br&gt;sådan art att de bör överprövas av domstol. Den sakligt sett lämpligaste&lt;br&gt;lösningen är enligt regeringens bedömning att de överklagas och prövas&lt;br&gt;i administrativ ordning, detta inte minst med tanke på att regeringen i&lt;br&gt;vissa fäll föreslås ha rätt att fastställa jämvägsplaner. Frågan bör tas&lt;br&gt;upp till förnyat övervägande när miljöorganisationsutredningen&lt;br&gt;(M 1993:04) avgett sitt betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ordningen innebär att beslut, som berör enskildas rätt&lt;br&gt;och i viss mån kan inskränka fastighetsägares rådighet till sin fastighet,&lt;br&gt;överklagas hos förvaltningsmyndighet. Genom lagen (1988:205) om&lt;br&gt;rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut, vilken för närvarande är tids-&lt;br&gt;begränsad och senast har förlängts till att gälla till utgången av år 1997&lt;br&gt;(prop. 1994/95:27, bet. 1994/95:JuU6, rskr. 1994/95:165), kan den&lt;br&gt;enskilde sakägaren av domstol få prövat om ett beslut av regeringen&lt;br&gt;strider mot någon rättsregel. Fri- och rättighetskommittén har i sitt&lt;br&gt;slutbetänkande (SOU 1994:11) Domstolsprövning av förvalt-&lt;br&gt;ningsärenden föreslagit att rättsprövningslagen permanentas och att en&lt;br&gt;rätt till muntlig förhandling i rättsprövningsärenden införs. De slutsatser&lt;br&gt;som beredningen av detta betänkande leder till blir naturligtvis av stor&lt;br&gt;betydelse för utformning av överklaganderegler i lagstiftning av den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;administrativa art som jämvägsbyggnadslagen utgör. Det kan också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättas att överklagandereglerna kommer att få en annan utformning Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;för det fall ett system med s.k. tidig prövning införs. Likaså kan de&lt;br&gt;vidare övervägandena kring tillskapandet av en miljödomstol komma att&lt;br&gt;få betydelse även för överklaganden av jämvägsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverkets beslut i fråga om tillstånd till åtgärder på jämvägsmarken&lt;br&gt;är av den karaktären att de bör överprövas av förvaltningsdomstol. Om&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl för att överklagande skall ske till kammar-&lt;br&gt;rätt skall, enligt vad som framgår av förarbetena till 14 § i lagen&lt;br&gt;(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar i dess lydelse från den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;oktober 1994 (prop. 1993/94:133, bet. 1993/94:JuU24, rskr.&lt;br&gt;1993/94:319) i författning anges att överklagande skall ske till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Enligt 14 § lagen (1971:289) om allmänna för-&lt;br&gt;valtningsdomstolar innebär detta att överklagande skall ske till länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt samma proposition införs, genom ändringar i förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen (1971:291), en möjlighet att föreskriva krav på&lt;br&gt;prövningstillstånd vid överklagande från länsrätt till kammarrätt. Sådana&lt;br&gt;krav skall tas in i de materiella författningarna. Beslut enligt&lt;br&gt;jämvägsbyggnadslagen bör omfattas av krav på prövningstillstånd vid&lt;br&gt;överklagande från länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Länsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Länsstyrelsens godkännande enligt 2 kap. 4 § får dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 74 § första stycket väglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma principer som redovisats i kommentaren till 5 kap. 1 § bör&lt;br&gt;gälla vid överklagande av länsstyrelsens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Banverket och kommuner får överklaga länsstyrelsens beslut.&lt;br&gt;Kommuner, trafikhuvudmän enligt lagen (1978:438) om&lt;br&gt;huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik och regionplaneorgan&lt;br&gt;enligt 7 kap. plan- och bygglagen (1987:10) får överklaga Banverkets&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar delvis överklagandebestämmelsema i vägla-&lt;br&gt;gen. Det får härutöver anses motiverat att en trafikhuvudman eller ett&lt;br&gt;regionplaneorgan har möjlighet att överklaga Banverkets beslut.&lt;br&gt;Däremot instämmer regeringen med de remissinstanser som funnit det&lt;br&gt;vara principiellt felaktigt att, som föreslogs i promemorian, tillerkänna&lt;br&gt;Naturvårdsverket en särställning som besvärsmyndighet. Det ankommer&lt;br&gt;på länsstyrelserna att bevaka och samordna statens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 ett beslut om tillstånd får förordnas att beslutet skall gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag blir vanligen gällande när de vinner laga kraft.&lt;br&gt;Regeringen delar Lagrådets uppfattning att detta inte behöver framgå av&lt;br&gt;lagtexten. Enligt väglagen föreligger en möjlighet att förordna om&lt;br&gt;omedelbar verkställighet av vissa beslut, vissa beslut gäller dessutom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omedelbart utan särskilt förordnande (77 §). Det finns även på Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;jämvägssidan ett behov av en möjlighet att kunna förordna om&lt;br&gt;omedelbar verkställighet av tillståndsbeslut enligt 3 kap. Detta bör gälla&lt;br&gt;både Banverkets och länsstyrelsens beslut. Skäl för sådant förordnande&lt;br&gt;kan exempelvis vara att det handlar om överklaganden som&lt;br&gt;uppenbarligen inte kommer att bifällas eller att beslutet berör ett&lt;br&gt;delprojekt i ett omfattande projekt där planering eller genomförande av&lt;br&gt;övriga projekt riskerar att äventyras eller orimligt fördyras av ett&lt;br&gt;uppehåll. Om ett beslut som får verkställas omedelbart överklagas, har&lt;br&gt;besvärsinstansen möjlighet att inhibera vidare verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1996. För att inte effektivitets-&lt;br&gt;förluster skall uppstå bör lagen inte tillämpas för byggande av sådan&lt;br&gt;delsträcka av ett jämvägsobjekt för vilken mark- eller byggnadsarbete&lt;br&gt;påbörjats före ikraftträdandet eller för vilken tillstånd till expropriation&lt;br&gt;sökts senast fyra månader före ikraftträdandet. Vad som avses med ett&lt;br&gt;jämvägsobjekt respektive delsträcka torde sällan föranleda&lt;br&gt;tolkningsproblem. För Banverkets jämvägsbyggande kan ledning för&lt;br&gt;objektens avgränsning och uppdelning sökas i gällande stomnätsplan.&lt;br&gt;Som Lagrådet påpekat kan det förekomma järnvägsbyggen som inte kan&lt;br&gt;uppdelas i delsträckor. Till undvikande av oklarheter bör det därför&lt;br&gt;uttryckligen stadgas att vad som gäller för delsträcka i sådant fall gäller&lt;br&gt;för hela järnvägen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.2 Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har närmare utvecklats i avsnitt 13. Det innebär att 5 kap. 5 §&lt;br&gt;FBL ändras och att två nya paragrafer införs i samma kapitel. En av de&lt;br&gt;nya paragraferna innebär dels att ett undantag från vissa skyddsregler i&lt;br&gt;5 kap. fastighetsbildningslagen införs för de fall när mark som skulle&lt;br&gt;kunna ha inlösts enligt jämvägsbyggnadslagen skall överföras genom&lt;br&gt;fastighetsreglering eller eller när servitut skall bildas på sådan mark,&lt;br&gt;dels att ett undantag från dessa skyddsregler medges när det gäller&lt;br&gt;upphävande av servitut som belastar sådan mark, t.ex. upphävande av&lt;br&gt;överfartsrättighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra nya paragrafen medför en utökad möjlighet att, i undan-&lt;br&gt;tagsfall, överföra mark mellan fastigheter. Syftet med denna utökade&lt;br&gt;överföringsmöjlighet är att trygga fastighetsägarens rätt att - i samband&lt;br&gt;med förrättning för byggande av järnväg - få sådan mark som genom&lt;br&gt;förrättningen blir i hög grad onyttig för honom överförd till jämvägs-&lt;br&gt;fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.3 Förslaget till lag om ändring i vattenlagen (1983:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den som vill utföra ett vattenföretag som behövs för järnväg ges genom&lt;br&gt;ett tillägg i vattenlagen samma rådighet som t.ex. den som vill utföra ett&lt;br&gt;vattenföretag som behövs för allmän väg. Förslaget fanns med i&lt;br&gt;promemorian. Bortsett från en lagteknisk synpunkt har remissin-&lt;br&gt;stanserna inte haft någon erinran mot förslaget. Ur effektivitetssynpunkt&lt;br&gt;är det angeläget att den som avser att bygga en järnväg som innefattar&lt;br&gt;ett vattenföretag, t.ex. ett brobygge, kan få tillåtligheten av detta prövat&lt;br&gt;på ett tidigt stadium, innan alltför stort arbete och kapital lagts ned i&lt;br&gt;projektet. I dagsläget saknas laglig möjlighet att söka tillstånd till&lt;br&gt;vattenföretag för den som avser att bygga järnväg på mark han ännu&lt;br&gt;inte äger eller på annat sätt förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.4 Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att lagen om byggande av järnväg tas med bland de&lt;br&gt;lagar som uppräknas i 1 kap. 2 § och härigenom knyts till NRL:s&lt;br&gt;hushållningsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.5 Förslaget till lag om ändring i anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär dels att det i 18 § anläggningslagen införs en hän-&lt;br&gt;visning till 2 kap. 12 § i järnvägsbyggnadslagen, i vilket lagrum det&lt;br&gt;föreskrivs en skyldighet i vissa fall för den som bygger eller innehar en&lt;br&gt;järnväg att begära förrättning enligt anläggningslagen, dels att det i 29 §&lt;br&gt;föreskrivs att den som enligt jämvägsbyggnadslagen påkallat förrättning&lt;br&gt;har att svara för förrättningskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1. Förslag till&lt;br&gt;lag om järnvägsplanering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Allmänna bestämmelser för byggande av järnväg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Med järnväg avses i denna lag spåranläggning för järnväg samt&lt;br&gt;spåranläggning för spårväg och tunnelbana inom områden som inte&lt;br&gt;omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med byggande av järnväg avses anläggning av en ny järnväg,&lt;br&gt;omläggning av järnväg i en ny sträckning samt ombyggnad av en järn-&lt;br&gt;väg och utläggning av ytterligare spår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid planläggning och vid prövning av ärenden om byggande av&lt;br&gt;järnväg skall lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;tillämpas. Vid byggande och underhåll av järnväg skall tillbörlig hänsyn&lt;br&gt;tas till enskilda intressen och till allmänna intressen, såsom trafiksäker-&lt;br&gt;het, miljöskydd, naturvård och kulturmiljövård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid planläggning och byggande av järnväg skall järnvägen ges ett&lt;br&gt;sådant läge och utförande att ändamålet med järnvägen vinns med min-&lt;br&gt;sta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser får en järnväg inte byggas i strid mot planen eller bestämmelserna.&lt;br&gt;Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock&lt;br&gt;mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnväg får inte byggas så att naturvårdsföreskrifter eller andra&lt;br&gt;särskilda bestämmelser för användning av mark motverkas. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl får regeringen, eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer, medge undantag från sådana bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Arbetsplan m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som avser att bygga en järnväg skall upprätta en arbetsplan.&lt;br&gt;En arbetsplan får upprättas för avstängning av plankorsning, även om&lt;br&gt;denna åtgärd i det enskilda fallet inte är att betrakta som byggande av&lt;br&gt;järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsplanen skall den mark anges som behöver tas i anspråk för&lt;br&gt;järnvägen och för byggandet av järnvägen. Om mark behöver tas i&lt;br&gt;anspråk med tillfällig nyttjanderätt, skall det av planen framgå vilken&lt;br&gt;mark som avses och under vilken tid den skall tas i anspråk. Planen&lt;br&gt;skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning enligt 5 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., samt de uppgifter&lt;br&gt;som i övrigt behövs. De skyddsåtgärder och försiktighetsmått som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behövs för att förebygga störningar och andra olägenheter från trafiken&lt;br&gt;skall anges särskilt. Planen skall även innehålla en genomförandebe-&lt;br&gt;skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsplanen skall innehålla en fastighetsförteckning. I fastighetsför-&lt;br&gt;teckningen skall, i den mån de berörs av planen, redovisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mark som är samfälld för flera fastigheter och andra områden samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ägare till och innehavare av annan särskild rätt än bostadsrätt och&lt;br&gt;hyresrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av länsstyrelsen&lt;br&gt;innan den tas in i arbetsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid utarbetande av en arbetsplan skall samråd i fråga om järnvä-&lt;br&gt;gens sträckning och förslaget i övrigt ske med berörda fastighetsägare,&lt;br&gt;kommuner och länsstyrelser samt andra som kan ha ett väsentligt intres-&lt;br&gt;se i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Avser en arbetsplan endast ombyggnad av en järnväg eller byg-&lt;br&gt;gande av sådan järnväg som är redovisad i detaljplan eller förutsatt i&lt;br&gt;områdesbestämmelser, får ett efter omständigheterna förenklat samråds-&lt;br&gt;förfårande tillämpas. Ett sådant förfarande får även tillämpas om arbets-&lt;br&gt;planen endast innefattar ändring av planen för ett ännu inte färdigställt&lt;br&gt;järnvägsbygge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare och innehavare av särskild rätt till sådan mark som kan komma&lt;br&gt;att tas i anspråk eller till sådant vattenområde som kan komma att på-&lt;br&gt;verkas skall alltid ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Banverket skall ställa ut en arbetsplan för granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsplan för en järnväg som är redovisad i detaljplan behöver inte&lt;br&gt;ställas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller behöver en arbetsplan som endast avser ombyggnad av en&lt;br&gt;järnväg ställas ut, om inte annans mark behöver tas i anspråk eller&lt;br&gt;servitut eller annan särskild rättighet behöver upphävas eller begränsas&lt;br&gt;eller om ett sådant ianspråktagande eller upphävande eller en sådan&lt;br&gt;begränsning skriftligen medgivits av berörda fastighetsägare och in-&lt;br&gt;nehavare av servitut eller annan särskild rätt. Under samma förutsätt-&lt;br&gt;ningar kan Banverket låta bli att ställa ut en arbetsplan som innefattar&lt;br&gt;endast ändring av planen för ett järnvägsbygge som ännu inte är färdig-&lt;br&gt;ställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En arbetsplan fastställs av Banverket efter samråd med berörda&lt;br&gt;länsstyrelser. Om Banverket och en länsstyrelse har olika uppfattning&lt;br&gt;skall Banverket hänskjuta frågan om att fastställa planen till regeringens&lt;br&gt;prövning. Om det i annat fall finns särskilda skäl får Banverket hän-&lt;br&gt;skjuta frågan till regeringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att fastställa en arbetsplan upphör att gälla om inte det i&lt;br&gt;arbetsplanen angivna järnvägsbygget har påbörjats inom fem år från&lt;br&gt;utgången av det år, då beslutet vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut om att fastställa en arbetsplan upphävts eller annars upp-&lt;br&gt;hört att gälla och begär därefter samma sökande som tidigare på nytt att&lt;br&gt;i huvudsak samma arbetsplan skall festställas får planen festställas&lt;br&gt;endast om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § När en järnväg byggs får endast oväsentliga avvikelser göras från&lt;br&gt;arbetsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om byggande av en järnväg eller avstängning av en plankorsning&lt;br&gt;enligt en lagakraftvunnen arbetsplan medför att en enskild väg behöver&lt;br&gt;byggas eller att ändrade förhållanden uppstår som väsentligt inverkar på&lt;br&gt;väghållningen för en sådan väg, skall den som bygger eller innehar&lt;br&gt;järnvägen, om det behövs, begära förrättning enligt anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149) för att ordna den enskilda väghållningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett beslut om att fastställa en arbetsplan skall upphävas av Ban-&lt;br&gt;verket helt eller delvis om förhållandena efter beslutet har ändrats så att&lt;br&gt;förutsättningarna för att fastställa planen inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Tillfälligt ianspråktagande av mark, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som avser att bygga en järnväg samt den som för dennes&lt;br&gt;räkning utför arbete, kan hos Banverket begära tillstånd att få tillträde&lt;br&gt;till en fastighet för att verkställa mätning eller stakning, undersökning&lt;br&gt;av grund eller annan förberedande åtgärd för byggande av järnvägen. I&lt;br&gt;en trädgård, park eller liknande plantering får träd inte skadas eller&lt;br&gt;fällas utan fastighetsägarens samtycke. Även i övrigt skall skada så&lt;br&gt;långt möjligt undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för genomföran-&lt;br&gt;de av åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Inom den jämvägsmark som anges i en fastställd arbetsplan får inte&lt;br&gt;utan tillstånd av Banverket uppföras byggnader, göras tillbyggnader,&lt;br&gt;utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan&lt;br&gt;väsentligt försvåra områdets användning för jämvägsändamål. Förbudet&lt;br&gt;gäller inte längre om beslutet att fastställa planen upphävs eller annars&lt;br&gt;upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet gäller inte i fråga om åtgärder som lagligen har påbörjats&lt;br&gt;innan förbudet trädde i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillstånd saknas får Banverket vidta de åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som behövs för rättelse. Polismyndigheten skall lämna det biträde som&lt;br&gt;behövs för att åtgärderna skall kunna vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om mark i närheten av järnvägsmarken avsatts i en fastställd ar-&lt;br&gt;betsplan för upplag eller liknande ändamål i samband med byggandet av&lt;br&gt;järnvägen, skall länsstyrelsen på begäran av den som avser att bygga&lt;br&gt;järnvägen fatta beslut om att marken får tas i anspråk med nyttjanderätt&lt;br&gt;för den tid som angetts i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om träd intill jämvägsmark medför olägenheter för trafik- och&lt;br&gt;driftsäkerheten på järnvägen, får länsstyrelsen besluta att träden skall&lt;br&gt;avlägsnas eller kvistas genom jämvägsinnehavarens försorg. I samband&lt;br&gt;med beslutet får länsstyrelsen meddela de villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Ersättning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Om tillstånd enligt 3 kap. 2 § vägrats är fastighetsägaren och in-&lt;br&gt;nehavare av servitut eller annan särskild rätt till fastigheten berättigade&lt;br&gt;till ersättning av den som avser att bygga järnvägen for den skada de&lt;br&gt;lider på grund av att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom&lt;br&gt;berörd del av fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som avser att bygga en järnväg enligt denna lag skall ersätta&lt;br&gt;skador till följd av att han förvärvat rätt att nyttja mark i närheten av&lt;br&gt;jämvägsmarken for upplag eller liknande ändamål i samband med byg-&lt;br&gt;gandet av järnvägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skador till följd av åtgärder som avses i 3 kap. 1 eller 4 § skall ersät-&lt;br&gt;tas av den som är ansvarig för åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Har överenskommelse inte träffats om ersättning enligt detta kapi-&lt;br&gt;tel, skall den som vill göra anspråk på ersättning väcka talan vid fastig-&lt;br&gt;hetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den som avser att bygga järnväg kan på samma sätt begära&lt;br&gt;prövning av ersättning till fastighetsägare eller annan sakägare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Banverkets beslut enligt 3 kap. 1 eller 2 § får överklagas hos all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol. Övriga beslut av Banverket enligt denna lag&lt;br&gt;får överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Banverket och kommuner får överklaga länsstyrelsens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag. Statens Naturvårdsverk, kommuner, trafikhuvudmän enligt&lt;br&gt;lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik&lt;br&gt;och regionplaneorgan enligt 7 kap. plan- och bygglagen (1987:10) får&lt;br&gt;överklaga Banverkets beslut enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett beslut enligt denna lag blir gällande när det vinner laga kraft. I&lt;br&gt;ett beslut om tillstånd får förordnas att det skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte för byggande av järnväg som påbörjats före ikraftträ- Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;dandet och inte heller för byggande av sådan järnväg för vilken ansökan Bilaga 1&lt;br&gt;om expropriationstillstånd inkommit före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i fåstighetsbildningslagen (1970:988)’&lt;br&gt;skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 8 b och 8 c §§, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark, som enligt lagakraftvunnen&lt;br&gt;arbetsplan enligt lagen (1994:000)&lt;br&gt;om järnvägsplanering eller detalj-&lt;br&gt;plan är avsedd för järnvägsända-&lt;br&gt;mål får överföras genom fastig-&lt;br&gt;hetsreglering eller upplåtas genom&lt;br&gt;servitut utan hinder av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 5 kap. 7 och 8 §§. Det-&lt;br&gt;samma gäller i fråga om upp-&lt;br&gt;hävande av servitut som besvärar&lt;br&gt;sådan mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en del av en fastighet efter&lt;br&gt;sådan fastighetsreglering som&lt;br&gt;avses i 8 b § inte lämpligen skulle&lt;br&gt;kunna användas tillsammans med&lt;br&gt;fastighetens övriga delar eller&lt;br&gt;självständigt, skall fastighetsdelen&lt;br&gt;på fastighetsägarens begäran&lt;br&gt;överföras till den fastighet som&lt;br&gt;järnvägen skall byggas på.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1992:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § vattenlagen (1983:291) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;br&gt;Den som vill utföra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en vattenreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en vattentäkt för allmän vat-&lt;br&gt;tenförsörjning, allmän värmeför-&lt;br&gt;sörjning eller bevattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett markavvattnings-företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett vattenföretag som behövs&lt;br&gt;för allmän väg, allmän farled,&lt;br&gt;allmän hamn eller allmän flottled&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett vattenföretag som behövs&lt;br&gt;för att motverka förorening&lt;br&gt;genom avloppsvatten har för&lt;br&gt;ändamålet rådighet som avses i 1&lt;br&gt;§■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill utföra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en vattenreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en vattentäkt för allmän vat-&lt;br&gt;tenförsörjning, allmän värmeför-&lt;br&gt;sörjning eller bevattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett markavvattnings-företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett&amp;nbsp;vattenföretag&amp;nbsp;som&amp;nbsp;behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för &amp;nbsp;allmän väg, allmän&amp;nbsp;farled,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän hamn eller allmän flottled&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett&amp;nbsp;vattenföretag&amp;nbsp;som&amp;nbsp;behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att&amp;nbsp;motverka&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förorening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom avloppsvatten eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ett vattenföretag som behövs&lt;br&gt;för järnväg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har för ändamålet rådighet som&lt;br&gt;avses i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1984:913.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresur-&lt;br&gt;ser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;skall tillämpas enligt vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387),&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822), lagen&lt;br&gt;(1985:620) om vissa torvfyndig-&lt;br&gt;heter, väglagen (1971:948), lagen&lt;br&gt;(1902:71 s.l) innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska an-&lt;br&gt;läggningar, lagen (1978:160) om&lt;br&gt;vissa rörledningar, luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297), minerallagen&lt;br&gt;(1991:45), lagen (1966: 314) om&lt;br&gt;kontinentalsockeln och lagen&lt;br&gt;(1983:293) om inrättande, utvid-&lt;br&gt;gning och avlysning av allmän&lt;br&gt;farled och allmän hamn&lt;br&gt;och lagen (1992:1140) om Sveri-&lt;br&gt;ges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;skall tillämpas enligt vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387),&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822), lagen&lt;br&gt;(1985:620) om vissa torvfyndig-&lt;br&gt;heter, väglagen (1971:948), lagen&lt;br&gt;(1902:71 s.l) innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska an-&lt;br&gt;läggningar, lagen (1978:160) om&lt;br&gt;vissa rörledningar, luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297), minerallagen&lt;br&gt;(1991:45), lagen (1966: 314) om&lt;br&gt;kontinentalsockeln och lagen&lt;br&gt;(1983:293) om inrättande, utvid-&lt;br&gt;gning och avlysning av allmän&lt;br&gt;farled och allmän hamn, lagen&lt;br&gt;(1992:1140) om Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon och lagen (1994:000)&lt;br&gt;om järnvägsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1146.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 och 29 §§ anläggningslagen (1973:1149)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att begära förrättning enligt denna lag har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ägaren av en fastighet som skall delta i anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ägaren av en fastighet som enligt en detaljplan helt eller till viss del&lt;br&gt;skall användas för allmän plats för vilken kommunen inte är huvudman&lt;br&gt;eller för trafikanläggning som är gemensam för flera fastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hyresgästorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samfällighetsförening får, efter beslut av&lt;br&gt;föreningsstämman, begära en förrättning som angår gemensamhetsan-&lt;br&gt;läggning under föreningens förvaltning. Länsstyrelsen kan begära för-&lt;br&gt;rättning för inrättande av anläggning som styrelsen finner vara av större&lt;br&gt;betydelse från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren begära&lt;br&gt;förrättning för inrättande av sådan anläggning varigenom olägenhet av&lt;br&gt;förvärvet kan undanröjas, minskas eller förebyggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för väghållare att på-&lt;br&gt;kalla förrättning enligt denna lag&lt;br&gt;finns bestämmelser i 20 a § och&lt;br&gt;25 &amp;nbsp;§ tredje stycket väglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:948)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätt för väg-&lt;br&gt;hållare och den som bygger eller&lt;br&gt;innehar järnväg att begära för-&lt;br&gt;rättning enligt denna lag finns i 20&lt;br&gt;a § och 25 § tredje stycket vägla-&lt;br&gt;gen (1971:948) samt i 2 kap. 8 §&lt;br&gt;lagen (1994:000) om jämvägspla-&lt;br&gt;nering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samfällighetsförening som förvaltar en exploateringssamfällighet&lt;br&gt;enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan får begära förrättning&lt;br&gt;enligt denna lag, om åtgärden syftar till att genomföra sådan samver-&lt;br&gt;kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättningskostnaderna skall, om anläggningsbeslut meddelats, för-&lt;br&gt;delas mellan ägarna av de fastigheter som skall deltaga i anläggningen&lt;br&gt;efter vad som är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1148.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förrättning har påkallats enligt 20 a § eller 25 § tredje stycket&lt;br&gt;väglagen (1971:948) skall staten svara för förrättningskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förrättning har begärts&lt;br&gt;enligt 2 kap. 8 § lagen (1994:000)&lt;br&gt;om järnvägsplanering skall den&lt;br&gt;som begärt förrättningen svara för&lt;br&gt;förrättningskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt tillämpas 2 kap. 6 § fastighetsbildningslagen (1970:988) på&lt;br&gt;förrättning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden över departementspromemorian (Ds 1994:65) Lag&lt;br&gt;om järnvägsplanering och över förslag till lagrådsremiss Lag om&lt;br&gt;byggande av järnväg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgivits av Hovrätten för&lt;br&gt;Övre Norrland, Kammarrätten i Jönköping, Domstolsverket, Banverket,&lt;br&gt;Statens järnvägar, Vägverket, Jämvägsinspektionen, Riksantikvarieäm-&lt;br&gt;betet, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Boverket, Lantmäteriverket,&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen, Naturvårdsverket, Landstingsförbundet, Kommunför-&lt;br&gt;bundet, Länsstyrelserna i Stockholms och Östergötlands län, LRF,&lt;br&gt;Skogsägarnas riksförbund, Sveriges advokatsamfund, Sveriges fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbund, Villaägarnas riksförbund, Halmstads, Älmhults,&lt;br&gt;Upplands Väsby, Västerås, Göteborgs, Stockholms, Örebro och Var-&lt;br&gt;bergs kommuner, Kommundirektionen i Ömsköldsviks kommun och&lt;br&gt;RailForum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden över förslaget till lagrådsremiss har avgivits av Svea hovrätt,&lt;br&gt;Göta hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall,&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, Domstolsverket, Justitiekanslern, Boverket,&lt;br&gt;Lantmäteriverket, Riksantikvarieämbetet, Banverket, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Sveriges Advokatsamfund och Lantbrukarnas Riks-&lt;br&gt;förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om byggande av järnväg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Allmänna bestämmelser för byggande av järnväg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Med järnväg avses i denna lag spåranläggning för järnväg, spårväg&lt;br&gt;och tunnelbana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med byggande av järnväg avses anläggning av en ny järnväg,&lt;br&gt;omläggning av järnväg i en ny sträckning samt ombyggnad av en järn-&lt;br&gt;väg och utläggning av ytterligare spår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid planläggning och vid prövning av ärenden om byggande av&lt;br&gt;järnväg skall lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;tillämpas. Vid planläggning, byggande och underhåll av järnväg skall&lt;br&gt;hänsyn tas till både enskilda och allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid planläggning och byggande av järnväg skall järnvägen ges ett&lt;br&gt;sådant läge och utförande att ändamålet med järnvägen vinns med min-&lt;br&gt;sta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser får en järnväg inte byggas i strid mot planen eller bestämmelserna.&lt;br&gt;Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock&lt;br&gt;mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnväg får inte byggas så att syftet med skyddsföreskrifter eller&lt;br&gt;andra särskilda bestämmelser för användning av bebyggelse, mark eller&lt;br&gt;vatten motverkas. Om det finns särskilda skäl får regeringen, eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer, medge undantag från sådana be-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, skall vad som i denna&lt;br&gt;lag är föreskrivet om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på&lt;br&gt;tomträttshavaren eller tomträtten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I denna lag förstås med särskild rätt till fastighet nyttjanderätt,&lt;br&gt;servitut och rätt till elektrisk kraft samt liknande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Järnvägsplan m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som avser att bygga en järnväg skall upprätta en järnvägsplan.&lt;br&gt;En jämvägsplan behöver inte upprättas för byggande av industrispår och&lt;br&gt;hamnspår uteslutande på egen fastighet. En jämvägsplan får upprättas&lt;br&gt;för avstängning av plankorsning, även om denna åtgärd i det enskilda&lt;br&gt;fallet inte är att betrakta som byggande av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de delar som planen medför att mark eller särskild rätt till mark kan&lt;br&gt;komma att tas i anspråk enligt 4 kap. 1 § skall planen utformas så att de&lt;br&gt;fördelar som kan vinnas med den överväger de olägenheter som planen&lt;br&gt;orsakar enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I jämvägsplanen skall den mark och de särskilda rättigheter anges&lt;br&gt;som behöver tas i anspråk för järnvägen och för byggandet av järnväg-&lt;br&gt;en. Om mark behöver tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt, skall det&lt;br&gt;av planen framgå vilken mark som avses och under vilken tid den skall&lt;br&gt;nyttjas. Planen skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning enligt 5&lt;br&gt;kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. samt de&lt;br&gt;uppgifter som i övrigt behövs för att genomföra företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga&lt;br&gt;störningar och andra olägenheter från trafiken eller anläggningen skall&lt;br&gt;anges särskilt i planen. Till planen skall en genomförandebeskrivning&lt;br&gt;fogas. I genomförandebeskrivningen skall de organisatoriska, tekniska,&lt;br&gt;ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samord-&lt;br&gt;nat och ändamålsenligt genomförande av planen redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Till jämvägsplanen skall en fastighetsförteckning fogas. I fastig-&lt;br&gt;hetsförteckningen skall, i den mån de berörs av planen, redovisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastigheter och ägare till dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mark- eller vattenområden som är samfällda för flera fastigheter&lt;br&gt;samt ägare till dessa fastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. innehavare av servitut eller av annan särskild rätt än bostadsrätt och&lt;br&gt;hyresrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149)&lt;br&gt;eller samfällighet enligt vattenlagen (1983:291) samt ägarna till de&lt;br&gt;fastigheter som deltar i respektive anläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;vägsamfälligheter och vägföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning&lt;br&gt;av samfälligheter förvaltar samfällighet, särskild rätt eller gemensam-&lt;br&gt;hetsanläggning, skall föreningen anges i stället för ägare eller innehava-&lt;br&gt;re. Motsvarande gäller vid föreningsförvaltning enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;§ Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda&lt;br&gt;länsstyrelser innan den tas in i jämvägsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som utarbetar en jämvägsplan skall samråda i fråga om järn-&lt;br&gt;vägens sträckning och förslaget i övrigt med berörda fastighetsägare,&lt;br&gt;kommuner och länsstyrelser samt andra som kan ha ett väsentligt&lt;br&gt;intresse i saken. Resultatet av samrådet och förslag med anledning av de&lt;br&gt;synpunkter som har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Avser en jämvägsplan endast ändring av planen för ett ännu inte&lt;br&gt;färdigställt järnvägsbygge, får ett efter omständigheterna förenklat sam-&lt;br&gt;rådsförfarande tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare och innehavare av särskild rätt till sådan mark som kan komma&lt;br&gt;att tas i anspråk eller till sådant vattenområde som kan komma att på-&lt;br&gt;verkas skall alltid ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Banverket skall ställa ut en järnvägsplan för granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämvägsplan som endast avser ombyggnad av järnväg skall ställas&lt;br&gt;ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om ombyggnaden bedöms komma att medföra betydande påverkan&lt;br&gt;på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om någon annans mark behöver tas i anspråk eller särskild rättighet&lt;br&gt;behöver upphävas eller begränsas och ett sådant ianspråktagande eller&lt;br&gt;upphävande eller en sådan begränsning inte skriftligen medgivits av&lt;br&gt;berörda fastighetsägare och innehavare av särskild rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma förutsättningar skall Banverket ställa ut en jämvägsplan&lt;br&gt;som innefattar endast ändring av planen för ett järnvägsbygge som ännu&lt;br&gt;inte är färdigställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En jämvägsplan fastställs av Banverket efter samråd med berörda&lt;br&gt;länsstyrelser. Om Banverket och en länsstyrelse har olika uppfattning,&lt;br&gt;skall Banverket hänskjuta frågan om att fastställa planen till regeringens&lt;br&gt;prövning. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Banverket hän-&lt;br&gt;skjuta frågan till regeringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om planen helt eller delvis skall medföra att mark eller särskild rättig-&lt;br&gt;het kan tas i anspråk enligt 4 kap. 1 §, skall Banverket särskilt pröva&lt;br&gt;om de fördelar som kan vinnas med planen överväger de olägenheter&lt;br&gt;som detta orsakar enskilda. I så fall skall av beslutet att fastställa planen&lt;br&gt;framgå att planen ger rätt till sådant ianspråktagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett beslut om att fastställa en jämvägsplan upphör att gälla om det&lt;br&gt;i planen angivna järnvägsbygget inte har påbörjats inom fem år från&lt;br&gt;utgången av det år då beslutet vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Har ett beslut om att fastställa en järnvägsplan upphävts eller&lt;br&gt;annars upphört att gälla och begär därefter samma sökande att i&lt;br&gt;huvudsak samma jämvägsplan skall fastställas, får planen fastställas&lt;br&gt;endast om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När en järnväg byggs får endast oväsentliga avvikelser göras från&lt;br&gt;jämvägsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om byggande av en järnväg eller avstängning av en plankorsning&lt;br&gt;medför att en enskild väg behöver byggas eller att ändrade förhållanden&lt;br&gt;uppstår som väsentligt inverkar på väghållningen för en sådan väg, skall&lt;br&gt;den som bygger eller innehar järnvägen, om det behövs, begära för-&lt;br&gt;rättning enligt anläggningslagen (1973:1149) för att ordna väghållning-&lt;br&gt;en av den enskilda vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett beslut om att fastställa en jämvägsplan skall, helt eller delvis,&lt;br&gt;upphävas av regeringen eller Banverket om förhållandena efter beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har ändrats så att förutsättningarna för att fastställa planen inte längre&lt;br&gt;föreligger. Har beslutet meddelats av regeringen skall regeringen upp-&lt;br&gt;häva det. I annat fall skall Banverket upphäva beslutet. Banverket får&lt;br&gt;hänskjuta frågan om upphävande av beslutet till regeringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Tillfälligt ianspråktagande av mark, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som avser att bygga en järnväg kan hos länsstyrelsen begära&lt;br&gt;tillstånd att få tillträde till en fastighet för att verkställa mätning eller&lt;br&gt;stakning, undersökning av grund eller annan förberedande åtgärd för&lt;br&gt;byggande av järnvägen. Om tillstånd meddelas skall den som avser att&lt;br&gt;bygga järnvägen underrätta fastighetsägaren om beräknad tidpunkt för&lt;br&gt;tillträde. I en trädgård, park eller liknande plantering får träd eller&lt;br&gt;buskar inte skadas eller fällas utan fastighetsägarens samtycke. Även i&lt;br&gt;övrigt skall skada så långt möjligt undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för genomföran-&lt;br&gt;de av åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Inom den jämvägsmark som anges i en fastställd järnvägsplan får&lt;br&gt;man inte utan tillstånd av Banverket uppföra byggnader, göra tillbygg-&lt;br&gt;nader, utföra andra anläggningar eller vidta andra åtgärder som väsent-&lt;br&gt;ligt kan försvåra områdets användning för jämvägsändamål. Förbudet&lt;br&gt;gäller inte längre om beslutet att fastställa planen upphävs eller annars&lt;br&gt;upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet gäller inte i fråga om åtgärder som lagligen har påbörjats&lt;br&gt;innan förbudet trädde i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillstånd saknas får Banverket vidta de åtgärder som behövs för&lt;br&gt;rättelse. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att&lt;br&gt;åtgärderna skall kunna vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om mark i närheten av jämvägsmarken i en fästställd järnvägsplan&lt;br&gt;avsatts för upplag eller liknande ändamål i samband med byggandet av&lt;br&gt;järnvägen, skall länsstyrelsen på begäran av den som avser att bygga&lt;br&gt;järnvägen fatta beslut om att marken får tas i anspråk med nyttjanderätt&lt;br&gt;för den tid som angetts i planen. I samband med beslutet får länsstyrel-&lt;br&gt;sen meddela de villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om träd eller buskar intill jämvägsmark medför olägenheter för&lt;br&gt;trafik- och driftsäkerheten på järnvägen, får länsstyrelsen besluta att de&lt;br&gt;skall avlägsnas eller kvistas genom jämvägsinnehavarens försorg. I&lt;br&gt;samband med beslutet får länsstyrelsen meddela de villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Inlösen och ersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som i enlighet med en gällande jämvägsplan skall bygga en&lt;br&gt;järnväg som tillgodoser ett allmänt transportbehov får lösa sådan mark&lt;br&gt;som enligt planen annat än tillfälligt skall användas för järnvägsända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besväras sådan mark som enligt första stycket får lösas av särskild Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;rätt, får rättigheten lösas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om fastighetsägaren begär det, skall den som i enlighet med en&lt;br&gt;gällande jämvägsplan skall bygga en sådan järnväg som avses i 1 § lösa&lt;br&gt;sådan fastighet eller del av fastighet som enligt planen annat än tillfälligt&lt;br&gt;skall användas för jämvägsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om tillstånd enligt 3 kap. 2 § vägrats, är fastighetsägaren och in-&lt;br&gt;nehavare av särskild rätt till fastigheten berättigade till ersättning av den&lt;br&gt;som avser att bygga järnvägen för den skada de lider på grund av att&lt;br&gt;pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som avser att bygga en järnväg enligt denna lag skall ersätta&lt;br&gt;skador till följd av åtgärder som avses i 3 kap. 1 § och skador till följd&lt;br&gt;av att han har förvärvat rätt att nyttja mark i närheten av jämvägsmar-&lt;br&gt;ken för upplag eller liknande ändamål i samband med byggandet av&lt;br&gt;järnvägen. Jämvägsinnehavaren skall ersätta skador till följd av åtgärder&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I den mån avvikande bestämmelser inte meddelas i denna lag skall&lt;br&gt;i mål om inlösen eller ersättning bestämmelserna i expropriationslagen&lt;br&gt;(1972:719) tillämpas. Vad som sägs i 4 kap. 3 § expropriationslagen&lt;br&gt;skall tillämpas i fråga om värdeökning som ägt mm under tiden från&lt;br&gt;dagen tio år före den då talan om inlösen väcktes. Ogillas talan i mål&lt;br&gt;som väckts av annan än den som avser att bygga en järnväg, tillämpas&lt;br&gt;dock bestämmelserna i 15 kap. 6 § plan- och bygglagen (1987:10) i&lt;br&gt;fråga om rättegångskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Talan om inlösen får väckas även om beslutet att fastställa jäm-&lt;br&gt;vägsplanen inte har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Banverkets beslut, utom beslut enligt 3 kap. 2 §, får överklagas&lt;br&gt;hos regeringen. Beslut enligt 3 kap. 2 § får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Länsstyrelsens godkännande enligt 2 kap. 4 § får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Banverket och kommuner får överklaga länsstyrelsens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag. Kommuner, trafikhuvudmän enligt lagen (1978:438) om&lt;br&gt;huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik och regionplaneorgan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 7 kap. plan- och bygglagen (1987:10) får överklaga Banverkets Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut enligt denna lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett beslut enligt denna lag blir gällande när det vinner laga kraft. 1&lt;br&gt;ett beslut om tillstånd får förordnas att det skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte för byggande av sådan delsträcka av ett järnvägsob-&lt;br&gt;jekt för vilken mark- eller byggnadsarbete påbörjats före ikraftträdandet&lt;br&gt;och inte heller för byggande av sådan delsträcka för vilken ansökan om&lt;br&gt;expropriationstillstånd inkommit senast fyra månader före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 5 kap. 5 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 8 b och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 c §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsreglering som begärts&lt;br&gt;av sakägare får genomföras endast&lt;br&gt;om den är nödvändig för att en&lt;br&gt;fastighet som tillhör sökanden&lt;br&gt;skall förbättras. Kravet på att&lt;br&gt;fastigheten skall förbättras gäller&lt;br&gt;inte om regleringen har begärts av&lt;br&gt;en samfällighetsförening och berör&lt;br&gt;en samfällighet som inte längre är&lt;br&gt;av gemensam betydelse för del-&lt;br&gt;ägarfastigheterna. Kravet gäller&lt;br&gt;inte heller om fastighetsreglering-&lt;br&gt;en behövs för att få fastigheten att&lt;br&gt;stämma bättre överens med gällan-&lt;br&gt;de detaljplan eller fastighetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsreglering som begärts&lt;br&gt;av sakägare får genomföras endast&lt;br&gt;om den är nödvändig för att en&lt;br&gt;fastighet som tillhör sökanden&lt;br&gt;skall förbättras. Kravet på att&lt;br&gt;fastigheten skall förbättras gäller&lt;br&gt;inte om regleringen har begärts av&lt;br&gt;en samfällighetsförening och berör&lt;br&gt;en samfällighet som inte längre är&lt;br&gt;av gemensam betydelse för del-&lt;br&gt;ägarfastighetema. Kravet gäller&lt;br&gt;inte heller om fastighetsreglering-&lt;br&gt;en behövs för att få fastigheten att&lt;br&gt;stämma bättre överens med gällan-&lt;br&gt;de detaljplan, fastighetsplan eller&lt;br&gt;järnvägsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har regleringen påkallats av annan än sakägare eller innebär ansökan&lt;br&gt;av sakägare att regleringen, för att ej möta hinder enligt 4 § andra&lt;br&gt;stycket, skall göras mer omfattande än som krävs för att sökandens&lt;br&gt;fastighet skall förbättras, får regleringen ej äga rum, om de sakägare&lt;br&gt;som har ett väsentligt intresse i saken mera allmänt motsätter sig regle-&lt;br&gt;ringen och har beaktansvärda skäl för det. Vid prövningen av sådan&lt;br&gt;fråga skall främst deras mening beaktas som har störst nytta av regle-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller icke, om behovet av fastighetsreglering är syn-&lt;br&gt;nerligen angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 b § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som enligt lagen Bilaga 3&lt;br&gt;(1995:000) om byggande av&lt;br&gt;järnväg får inlösas för&lt;br&gt;jämvägsändamål får överföras&lt;br&gt;genom fastighetsreglering eller&lt;br&gt;upplåtas genom servitut trots&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 kap. 7 och 8&lt;br&gt;§§. Detsamma gäller i fråga om&lt;br&gt;upphävande av servitut som&lt;br&gt;besvärar sådan mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en del av en fastighet efter&lt;br&gt;sådan fastighetsreglering som&lt;br&gt;avses i 8 b § inte lämpligen skulle&lt;br&gt;kunna användas tillsammans med&lt;br&gt;fastighetens övriga delar eller&lt;br&gt;självständigt, skall fastighetsdelen&lt;br&gt;på fastighetsägarens begäran&lt;br&gt;överföras till den fastighet som&lt;br&gt;järnvägen skall byggas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § vattenlagen (1983:291) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en vattenreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en vattentäkt för allmän vattenförsörjning, allmän värmeförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill utföra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller bevattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett markavvattningsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett vattenföretag som behövs&lt;br&gt;för allmän väg, allmän farled,&lt;br&gt;allmän hamn eller allmän flottled&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett vattenföretag som behövs&lt;br&gt;för att motverka förorening genom&lt;br&gt;avloppsvatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har för ändamålet rådighet som anges i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett vattenföretag som behövs&lt;br&gt;för allmän väg, allmän forled,&lt;br&gt;allmän hamn eller allmän flottled,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett vattenföretag som behövs&lt;br&gt;för att motverka förorening genom&lt;br&gt;avloppsvatten eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ett vattenföretag som behövs&lt;br&gt;för järnväg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:913.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;skall tillämpas enligt vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387),&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822), lagen&lt;br&gt;(1985:620) om vissa torvfyndig-&lt;br&gt;heter, väglagen (1971:948), lagen&lt;br&gt;(1902:71 s.l), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska an-&lt;br&gt;läggningar, lagen (1978:160) om&lt;br&gt;vissa rörledningar, luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297), minerallagen&lt;br&gt;(1991:45), lagen (1966:314) om&lt;br&gt;kontinentalsockeln, lagen&lt;br&gt;(1983:293) om inrättande, utvidg-&lt;br&gt;ning och avlysning av allmän&lt;br&gt;forled och allmän hamn och lagen&lt;br&gt;(1992:1140) om Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;skall tillämpas enligt vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387),&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822), lagen&lt;br&gt;(1985:620) om vissa torvfyndig-&lt;br&gt;heter, väglagen (1971:948), lagen&lt;br&gt;(1902:71 s.l), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska an-&lt;br&gt;läggningar, lagen (1978:160) om&lt;br&gt;vissa rörledningar, luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297), minerallagen&lt;br&gt;(1991:45), lagen (1966:314) om&lt;br&gt;kontinentalsockeln, lagen&lt;br&gt;(1983:293) om inrättande, utvidg-&lt;br&gt;ning och avlysning av allmän&lt;br&gt;fårled och allmän hamn, lagen&lt;br&gt;(1992:1140) om Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon och lagen (1995:000)&lt;br&gt;om byggande av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1146.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 och 29 §§ anläggningslagen (1973:1149)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att begära förrättning enligt denna lag har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ägaren av en fastighet som skall delta i anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ägaren av en fastighet som enligt en detaljplan helt eller till viss del&lt;br&gt;skall användas för allmän plats för vilken kommunen inte är huvudman&lt;br&gt;eller för trafikanläggning som är gemensam för flera fastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hyresgästorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samfällighetsförening får, efter beslut av föreningsstämman, begära&lt;br&gt;en förrättning som angår gemensamhetsanläggning under föreningens&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen kan begära förrättning för inrättande av anläggning som&lt;br&gt;styrelsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren begära&lt;br&gt;förrättning för inrättande av sådan anläggning varigenom olägenhet av&lt;br&gt;förvärvet kan undanröjas, minskas eller förebyggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för väghållare att begära&lt;br&gt;förrättning enligt denna lag finns&lt;br&gt;bestämmelser i 20 a § och 25 §&lt;br&gt;tredje stycket väglagen&lt;br&gt;(1971:948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätt för väg-&lt;br&gt;hållare och den som bygger eller&lt;br&gt;innehar järnväg att begära för-&lt;br&gt;rättning enligt denna lag finns i&lt;br&gt;20 a § och 25 § tredje stycket&lt;br&gt;väglagen (1971:948) samt i 2 kap.&lt;br&gt;12 &amp;nbsp;§ lagen (1995:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggande av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samfällighetsförening som förvaltar en exploateringssamfällighet&lt;br&gt;enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan får begära förrättning&lt;br&gt;enligt denna lag, om åtgärden syftar till att genomföra sådan samver-&lt;br&gt;kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättningskostnaderna skall, om anläggningsbeslut meddelats, för-&lt;br&gt;delas mellan ägarna av de fastigheter som skall deltaga i anläggningen&lt;br&gt;efter vad som är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förrättning har påkallats enligt 20 a § eller 25 § tredje stycket&lt;br&gt;väglagen (1971:948) skall staten svara för förrättningskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1148.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förrättning har begärts Prop. 1995/96:2&lt;br&gt;enligt 2 kap. 12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:000) om byggande av&lt;br&gt;järnväg, skall den som begärt&lt;br&gt;förrättningen svara för&lt;br&gt;förrättningskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt tillämpas 2 kap. 6 § fastighetsbildningslagen (1970:988) på&lt;br&gt;förrättning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde den 1995-06-08&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet&lt;br&gt;Lars Å. Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 24 maj 1995 (Kommunikations-&lt;br&gt;departementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om byggande av järnväg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Brita Saxton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om byggande av järnväg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller en definition av termen järnväg. Där anges&lt;br&gt;att med järnväg avses i lagen spåranläggning för järnväg, spårväg och&lt;br&gt;tunnelbana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen järnväg torde inte i andra sammanhang omfatta spårväg och&lt;br&gt;tunnelbana. I t ex jämvägstrafiklagen (1985:192) och jämvägssäker-&lt;br&gt;hetslagen (1990:1157) behandlas sålunda spårväg och tunnelbana såsom&lt;br&gt;sidoställda med järnväg. Mot bakgrund härav anser Lagrådet att det i&lt;br&gt;förevarande lag bör undvikas en terminologi som innebär att ordet järn-&lt;br&gt;väg ges en annan och vidare innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § jämvägssäkerhetslagen anges vad som hör till spåranläggningar.&lt;br&gt;Av författningskommentaren synes framgå att det förutsatts att ordet&lt;br&gt;spåranläggning i den nu förevarande paragrafen skall ha samma inne-&lt;br&gt;börd som angetts i den bestämmelsen. Man kan emellertid inte utan&lt;br&gt;vidare utgå från att en sådan överensstämmelse kommer att föreligga.&lt;br&gt;Innebörden av nämnda term bör därför anges i bestämmelsen, antingen&lt;br&gt;på samma sätt som i 2 § jämvägssäkerhetslagen eller genom en hän-&lt;br&gt;visning till den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad nu sagts förordar Lagrådet att 1 § ges följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Med järnväg avses i denna lag spåranläggning för järnvägstrafik. Till&lt;br&gt;en spåranläggning hör spår och de övriga fasta anordningar som behövs&lt;br&gt;för spårens bestånd, drift eller brukande, signal- och säkerhetsanlägg-&lt;br&gt;ningar i övrigt, trafikledningsanläggningar samt anordningar för elför-&lt;br&gt;sörjning av trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om järnväg tillämpas också på tunnelbana och&lt;br&gt;spårväg.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges vad uttrycket byggande av järnväg har för in-&lt;br&gt;nebörd. Det föreskrivs sålunda att med byggande av järnväg avses&lt;br&gt;anläggning av en ny järnväg, omläggning av järnväg i en ny sträckning&lt;br&gt;samt ombyggnad av en järnväg och utläggning av ytterligare spår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte någon erinran mot att det nämnda uttrycket definieras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagtexten. Lydelsen av bestämmelsen bör emellertid jämkas. Bl.a. bör&lt;br&gt;beaktas att omläggande av spår i ny sträckning och utläggande av ytter-&lt;br&gt;ligare spår får ses som särskilda former av ombyggnad av järnväg. Mot&lt;br&gt;bakgrund härav förordar Lagrådet att bestämmelsen ges följande lydel-&lt;br&gt;se:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Med byggande av järnväg avses att anlägga en ny järnväg samt att&lt;br&gt;lägga om spår i en ny sträckning, lägga ut ytterligare spår och på annat&lt;br&gt;sätt bygga om en järnväg.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att till jämvägsplan skall fogas en fastighets-&lt;br&gt;förteckning i vilken bl.a. skall redovisas fastigheter och deras ägare.&lt;br&gt;Enligt andra stycket första meningen skall, om en samhällighetsförening&lt;br&gt;enligt lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150) förvaltar sam-&lt;br&gt;fällighet, särskild rätt eller gemensamhetsanläggning, föreningen anges&lt;br&gt;i stället för ägare eller innehavare. I en andra mening föreskrivs att&lt;br&gt;motsvarande gäller föreningsförvaltning enligt vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av samfällighetslagen skall enligt 1 § som samfällighet&lt;br&gt;anses bl.a. samfällighet enligt vattenlagen. Föreskriften i förevarande&lt;br&gt;paragraf andra stycket andra meningen saknar därför självständig be-&lt;br&gt;tydelse vid sidan av bestämmelsen i första meningen. Lagrådet förordar&lt;br&gt;att andra meningen får utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första meningen skall den som utarbetar en jämvägsplan samråda&lt;br&gt;i fråga om järnvägens sträckning och förslaget i övrigt med bl.a. be-&lt;br&gt;rörda fastighetsägare. Resultatet av samrådet och förslag med anledning&lt;br&gt;av de synpunkter som har framförts skall redovisas i en samrådsredo-&lt;br&gt;görelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 en till Lagrådet nyligen överlämnad remiss med förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i plan- och bygglagen hade i 5 kap. 21 § andra stycket före-&lt;br&gt;slagits bestämmelser motsvarande andra meningen i förevarande para-&lt;br&gt;graf. Lagrådet förordade vid sin granskning att bestämmelserna i förtyd-&lt;br&gt;ligande syfte skulle ges en annan utformning. Regeringen har i prop.&lt;br&gt;1994/95:230 följt Lagrådets förslag. Den nu föreslagna andra meningen&lt;br&gt;bör utformas i enlighet härmed. I paragrafen bör också i övrigt göras&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att förevarande paragraf&lt;br&gt;ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Den som upprättar en järnvägsplan skall samråda i fråga om järnväg-&lt;br&gt;ens sträckning och förslaget i övrigt med berörda fastighetsägare, kom-&lt;br&gt;muner och länsstyrelser samt med andra som kan ha ett väsentligt in-&lt;br&gt;tresse i saken. De synpunkter som har framförts vid samrådet samt&lt;br&gt;kommentarer och förslag med anledning av synpunkterna skall redovis-&lt;br&gt;as i en samrådsredogörelse.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf fastställs en jämvägsplan av Banverket efter&lt;br&gt;samråd med berörda länsstyrelser. Bestämmelsen innebär att Banverket&lt;br&gt;skall fastställa både egna och andra jämvägsbyggares planer. En hel del&lt;br&gt;remissinstanser har haft invändningar mot förslaget i denna del. Se även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen anförs att det naturligtvis kan ifrågasättas om den&lt;br&gt;föreslagna ordningen är lämplig. Det sägs också att en lösning som&lt;br&gt;innebär att en från Banverket fristående myndighet fastställer planerna&lt;br&gt;vore mer tilltalande. På närmare angivna grunder förordas emellertid att&lt;br&gt;utredningsförslaget godtas i dagsläget. Enligt remissen bör dock frågan&lt;br&gt;om val av fastställelsemyndighet tas upp till ytterligare övervägande i&lt;br&gt;samband med ställningstagande till Miljöorganisationsutredningens och&lt;br&gt;PBL-utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet delar för sin del uppfattningen att en lösning som innebär att&lt;br&gt;en från Banverket fristående myndighet fastställer planerna skulle vara&lt;br&gt;att föredra. På de skäl som anförs i remissen bör den föreslagna ord-&lt;br&gt;ningen emellertid kunna godtas tills vidare. Lagrådet förutsätter då att&lt;br&gt;frågan tas upp på nytt i samband med att ställning tas till resultatet av&lt;br&gt;det i remissen nämnda utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget finns skäl att erinra om de uppgifter som Banverket&lt;br&gt;skall ha enligt 3 kap. 2 § i förevarande lagförslag. Enligt den paragraf-&lt;br&gt;en gäller bl.a. att det inte är tillåtet att utan Banverkets tillstånd vidta&lt;br&gt;vissa åtgärder på jämvägsmark som anges i en fastställd jämvägsplan.&lt;br&gt;Även här gäller att Banverket har att besluta såväl i egen sak som i&lt;br&gt;angelägenheter som rör andra jämvägsbyggare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De invändningar som kan riktas mot att Banverket skall fastställa såväl&lt;br&gt;egna som andra jämvägsbyggares planer har givetvis en viss bärkraft&lt;br&gt;också när det gäller de uppgifter som verket tilldelas enligt 3 kap. 2 §.&lt;br&gt;Även denna ordning bör bli föremål för omprövning, när ytterligare&lt;br&gt;underlag erhållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första mening blir ett beslut enligt lagen gällande när&lt;br&gt;det vinner laga kraft. Enligt andra meningen får i ett beslut om tillstånd&lt;br&gt;förordnas att det skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ingen erinran mot att regleringen ges den sakliga innebörd&lt;br&gt;som föreslås. Lagrådet förordar emellertid att första meningen får utgå&lt;br&gt;som överflödig. Av andra meningen framgår tillräckligt tydligt att&lt;br&gt;huvudregeln är att ett beslut blir gällande först när det vinner laga kraft.&lt;br&gt;Det skall tilläggas att det torde överensstämma med rådande lagstift-&lt;br&gt;ningspraxis att inte ta upp någon motsvarighet till första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket av övergångsbestämmelserna anges att den nya lagen&lt;br&gt;inte gäller för byggande av sådan delsträcka av ett jämvägsobjekt för&lt;br&gt;vilken mark- eller byggnadsarbete påbörjats före ikraftträdandet och inte&lt;br&gt;heller för byggande av sådan delsträcka för vilken ansökan om expro-&lt;br&gt;priationstillstånd inkommit senast fyra månader före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte någon erinran mot att de sålunda angivna fallen un-&lt;br&gt;dantas från den nya lagens tillämpning. Det synes emellertid kunna&lt;br&gt;inträffa att ett mindre järnvägsbygge inte kan delas upp på olika del-&lt;br&gt;sträckor utan får betraktas som en odelbar enhet. Vad som i den före-&lt;br&gt;slagna övergångsbestämmelsen sägs om delsträcka bör i sådant fall gälla&lt;br&gt;hela järnvägsbygget. För att det inte skall råda någon oklarhet i detta&lt;br&gt;hänseende bör en uttrycklig bestämmelse tas upp i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda och med några redaktionella jämkningar av den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen förordar Lagrådet att andra stycket ges följan-&lt;br&gt;de lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Lagen gäller inte för byggande av sådan delsträcka av en järnväg för&lt;br&gt;vilken mark- eller byggnadsarbete påbörjats före ikraftträdandet eller för&lt;br&gt;vilken ansökan om expropriationstillstånd inkommit senast fyra månader&lt;br&gt;före ikraftträdandet. Om en järnväg inte kan delas upp i delsträckor,&lt;br&gt;gäller vad nu sagts för hela järnvägen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:2&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 juni 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Peterson, Hellström, Freivalds, Wallström, Blomberg, Heckscher,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hedborg, Winberg, Uusmann, Nygren och Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ines Uusmann&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:2 Lag om byggande av järn-&lt;br&gt;väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49007, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:TU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:TU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:TU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:TU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:TU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-07-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-10-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-10-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:31:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ032</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:31:14</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:TU8</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01TU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lag om byggande av järnväg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:2&lt;br/&gt;
Lag om byggande av järnväg</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:2 Lag om byggande av järnväg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:2&lt;br/&gt;
Lag om byggande av järnväg</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:2 Lag om byggande av järnväg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:2&lt;br/&gt;
Lag om byggande av järnväg</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:2 Lag om byggande av järnväg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Förste vice talman Anders Björck  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:2&lt;br/&gt;
Lag om byggande av järnväg</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:2 Lag om byggande av järnväg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Förste vice talman Anders Björck  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Westerberg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:2&lt;br/&gt;
Lag om byggande av järnväg</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:2 Lag om byggande av järnväg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Westerberg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roy Ottosson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:2&lt;br/&gt;
Lag om byggande av järnväg</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:2 Lag om byggande av järnväg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roy Ottosson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>