2228961GJ031981995/96198propproppropProposition 1995/96:198PropositionPropositionFinansdepartementet19801996-04-10 00:00:002025-12-19 13:57:261996-01-01 00:00:00Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetdigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GJ03198/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GJ03198https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03198
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>1995/96:198</h1><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03198/prop_199596__198-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/>
<h2>Ekonomisk-politiska åtgärder på<br>skatte- och avgiftsområdet</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03198/prop_199596__198-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1995/96:198</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 10 april 1996</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Thomas Östros</p>
<p>(Finansdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen lämnas forslag till ett antal åtgärder på skatteområdet med<br>anknytning till regeringens ekonomiska vårproposition (prop.<br>1995/96:150). Förslagen innebär i huvudsak följande.</p>
<p>Fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt höjs från 800 000 kr till<br>900 000 kr fr.o.m. 1997 års taxering som en följd av 1996 års fastighets-<br>taxering. Samtliga aktier o.d. som är marknadsnoterade och som är av<br>sådant slag att de idag är skattepliktiga tas upp till fulla värdet vid förmö-<br>genhetsbeskattningen.</p>
<p>Beträffande mervärdesskatten ändras för redovisningsperioder som<br>börjar den 1 juli 1996 eller senare redovisnings- och betalningstidpunkten<br>från den 20 i månaden efter redovisningsperioden till den 5 i andra måna-<br>den efter redovisningsperioden för skattskyldiga vars beskattningsunder-<br>lag beräknas uppgå till högst 40 miljoner kr.</p>
<p>Det fasta beloppet om 100 kr i statlig inkomstskatt på förvärvsinkom-<br>ster höjs till 200 kr fr.o.m. 1998 års taxering.</p>
<p>Energiskatten for samtliga bränsleslag höjs. Höjningen sker i två steg,<br>det första den 1 september 1996 och det andra den 1 juli 1997. Vid varje<br>tillfälle höjs skattesatserna för bensin och olja för motordrivna fordon<br>med 2,5 %, skatten på elektrisk kraft med 1,5 öre per kWh och övriga<br>energiskatter med 10 %.</p>
<p>Den kompensation som nu utgår for värmeleveranser till tillverknings-<br>industrin slopas fr.o.m. den 1 september 1996. Produktionsskatterna på</p>
<p>1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 198</p>
<p>elektrisk kraft från kärnkraftverk och äldre vattenkraftverk höjs också i två<br>steg med sammanlagt 2 öre.</p>
<p>Slutligen aviseras senare förslag till skattereduktion for utgifter för<br>byggnadsarbete på bostadshus, begränsningar av avdragsramen for repre-<br>sentation, att ersätta miljöskatten på inrikes flygtrafik, höjning av den<br>allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen och forändringar av vissa<br>andra avgifter samt ändrade regler för beskattning av bilförmån.</p>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut........................... 5</p>
<p>2 Lagtext ......................................... 6</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)</p>
<p>om skatt på energi.......................... 6</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1104)</p>
<p>om särskild skatt för elektrisk kraft från</p>
<p>kärnkraftverk.............................. 12</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1201)</p>
<p>om skatt på viss elektrisk kraft ................ 13</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850)</p>
<p>om upphävande av lagen (1947:577) om</p>
<p>statlig förmögenhetsskatt..................... 14</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i mervärdesskatte-</p>
<p>lagen (1994:200)........................... 16</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576)</p>
<p>om statlig inkomstskatt...................... 17</p>
<p>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1852)</p>
<p>om beräkning av statlig inkomstskatt på</p>
<p>förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar .. 19</p>
<p>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325)</p>
<p>om självdeklaration och kontrolluppgifter ....... 21</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning ......................... 24</p>
<p>4 Förmögenhetsbeskattningen......................... 25</p>
<p>5 Ändring i mervärdesskattelagen...................... 26</p>
<p>6 Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster.............. 27</p>
<p>7 Höjda energiskatter m.m............................ 28</p>
<p>7.1 Höjning av energiskatten på bränslen och</p>
<p>elektrisk kraft.............................. 28</p>
<p>7.2 Slopad kompensation för värmeleveranser</p>
<p>till tillverkningsindustrin och for växthus-</p>
<p>uppvärmning .............................. 30</p>
<p>7.3 Höjd skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk</p>
<p>och äldre vattenkraftverk..................... 31</p>
<p>7.4 Miljöskatt på inrikes flygtrafik ................ 32</p>
<p>8 Skattereduktion for utgifter for byggnadsarbete på</p>
<p>bostadshus....................................... 33</p>
<p>9 Begränsning av avdragsramen for representation......... 34</p>
<p>10 Allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen m.m......... 35 Prop. 1995/96:198</p>
<p>11 Bilförmån ....................................... 36</p>
<p>12 Budgeteffekter ................................... 36</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde</p>
<p>den 10 april 1996 ....................................... 40</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen</p>
<p>antar regeringens förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk<br>kraft från kärnkraftverk,</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk<br>kraft,</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen<br>(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,</p>
<p>5. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),</p>
<p>6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>7. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig<br>inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar,</p>
<p>8. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter.</p>
<p>1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 198</p>
<h2>2 Lagtext</h2>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om<br>skatt på energi</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi<br>dels att 9 kap. 5 § skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 2 kap. 1 §, 9 kap. 7 och 8 §§ samt 11 kap. 3 § skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>2 kap.</p>
<p>1 §'</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Energiskatt och koldioxidskatt skall för år 1996, om inte annat följer av<br>andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:</p>
<p>KN-nr</p>
<p>Slag av bränsle</p>
<p>Skattebelopp</p>
<p>Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1. 2710 00 26,</p></td><td>
<p>Bensin som</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2710 00 27,</p></td><td>
<p>uppfyller krav</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2710 00 29</p></td><td>
<p>för</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>eller</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2710 00 32</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>a) miljöklass 2</p></td><td>
<p>3 kr 30 öre</p></td><td>
<p>86 öre</p></td><td>
<p>4 kr 16 öre</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>b) miljöklass 3</p></td><td>
<p>3 kr 36 öre</p></td><td>
<p>86 öre</p></td><td>
<p>4 kr 22 öre</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2. 2710 00 26,</p></td><td>
<p>Annan bensin</p></td><td>
<p>3 kr 90 öre</p></td><td>
<p>86 öre</p></td><td>
<p>4 kr 76 öre</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2710 00 34</p></td><td>
<p>än som avses</p></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td></tr>
</table>
<p>eller under 1</p>
<p>2710 00 36</p>
<p>3. 2710 00 51,</p>
<p>2710 00 55,<br>2710 00 69<br>eller</p>
<p>2710 00 74-</p>
<p>2710 00 78</p>
<p>Eldningsolja,<br>dieselbrännolja,<br>fotogen, m.m.<br>som</p>
<p>a) har försetts med 590 kr per m’<br>märkämnen eller</p>
<p>ger mindre än 85</p>
<p>volymprocent destillat</p>
<p>vid 350°C,</p>
<p>1 054 kr per m’ / 644 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp</p>
<p>Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt</p>
<p>b) inte har försetts<br>med märkämnen och ger<br>minst 85 volymprocent<br>destillat vid 350°C,<br>tillhörig</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>miljöklass 1<br>miljöklass 2<br>miljöklass 3</p></td><td>
<p>1 476 kr per m’</p>
<p>1 682 kr per m’</p>
<p>1 955 kr per m’</p></td><td>
<p>1 054 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>1 054 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>1 054 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2 530 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>2 736 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>3 009 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>4.</p></td><td>
<p>ur 2711 12 11-</p>
<p>2711 19 00</p></td><td>
<p>Gasol som används<br>för</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>a) drift av<br>motordrivet fordon,<br>fartyg eller<br>luftfartyg</p></td><td>
<p>92 öre per liter</p></td><td>
<p>55 öre per liter</p></td><td>
<p>1 kr 47 öre<br>per liter</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>b) annat ändamål<br>än som avses<br>under a</p></td><td>
<p>115 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 105 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>/ 220 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5.</p></td><td>
<p>ur 2711 29 00</p></td><td>
<p>Metan som används<br>för</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>a) drift av motor-<br>drivet fordon,<br>fartyg eller<br>luftfartyg</p></td><td>
<p>1 533 kr per</p>
<p>1 000 m’</p></td><td>
<p>788 kr per<br>I 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2 321 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>b) annat ändamål<br>än som avses<br>under a</p></td><td>
<p>191 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>788 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>979 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.</p></td><td>
<p>2711 11 00,</p>
<p>2711 21 00</p></td><td>
<p>Naturgas som används<br>för</p>
<p>a) drift av motor-<br>drivet fordon,<br>fartyg eller<br>luftfartyg</p></td><td>
<p>1 533 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>788 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2 321 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>b) annat ändamål<br>än som avses<br>under a</p></td><td>
<p>191 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>788 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>979 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>7.</p></td><td>
<p>2701,2702<br>eller 2704</p></td><td>
<p>Kolbränslen</p></td><td>
<p>251 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>916 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>/ 167 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8.</p></td><td>
<p>2713 11 00-</p>
<p>2713 12 00</p></td><td>
<p>Petroleumkoks</p></td><td>
<p>25/ kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>916 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>/ 167 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
</table>
<p>I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt<br>12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som<br>motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika</p>
<p>användningssätt. Prop. 1995/96:198</p>
<p>För kalenderåret 1997 och efterföljande kalenderår skall de i första</p>
<p>stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra</p>
<p>stycket, betalas for följande bränslen med angivna belopp:</p>
<p>KN-nr</p>
<p>Slag av bränsle</p>
<p>Skattebelopp</p>
<p>Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt</p>
<p>1. 2710 00 26,</p>
<p>2710 00 27,<br>2710 00 29<br>eller<br>2710 00 32</p>
<p>Bensin som<br>uppfyller krav<br>för</p>
<p>a) miljöklass 2</p>
<p>2. 2710 00 26,</p>
<p>2710 00 34<br>eller</p>
<p>2710 00 36</p>
<p>3. 2710 00 51,</p>
<p>2710 00 55,</p>
<p>2710 00 69</p>
<p>eller</p>
<p>2710 00 74-</p>
<p>2710 00 78</p>
<p>b) miljöklass 3</p>
<p>Annan bensin</p>
<p>än som avses</p>
<p>under 1</p>
<p>Eldningsolja,<br>dieselbrännolja,<br>fotogen, m.m.<br>som</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>3 kr 54 öre<br>per liter</p></td><td>
<p>86 öre<br>per liter</p></td><td>
<p>4 kr 40 öre<br>per liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 kr 60 öre</p></td><td>
<p>86 öre</p></td><td>
<p>4 kr 46 öre</p></td></tr>
<tr><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 kr 18 öre</p></td><td>
<p>86 öre</p></td><td>
<p>5 kr 04 öre</p></td></tr>
<tr><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td><td>
<p>per liter</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>a) har försetts med<br>märkämnen eller<br>ger mindre än 85<br>volymprocent destillat<br>vid 350°C,</p></td><td>
<p>729 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 054 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 783 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>b) inte har försetts</p>
<p>med märkämnen och ger<br>minst 85 volymprocent<br>destillat vid 350°C,<br>tillhörig</p>
<p>miljöklass 1 1 583 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>miljöklass 2 1 804 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>miljöklass 3 2 096 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 054 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>1 054 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>1 054 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2 637 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>2 858 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>3 150 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr>
</table>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3"></td><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td>
<p>Summa skatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4.</p></td><td>
<p>ur 2711 12 11-</p>
<p>2711 19 00</p></td><td>
<p>Gasol som används<br>för</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>a) drift av<br>motordrivet fordon,<br>fartyg eller<br>luftfartyg</p></td><td>
<p>99 öre per liter</p></td><td>
<p>55 öre per liter</p></td><td>
<p>1 kr 54 öre<br>per liter</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>b) annat ändamål<br>än som avses<br>under a</p></td><td>
<p>142 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 105 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>/ 247 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5.</p></td><td>
<p>ur 2711 29 00</p></td><td>
<p>Metan som används<br>för</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>a) drift av motor-<br>drivet fordon,<br>fartyg eller<br>luftfartyg</p></td><td>
<p>/ 645 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>788 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2 433 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>b) annat ändamål<br>än som avses<br>under a</p></td><td>
<p>236 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>788 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 024 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.</p></td><td>
<p>2711 11 00,</p>
<p>2711 21 00</p></td><td>
<p>Naturgas som används<br>för</p>
<p>a) drift av motor-<br>drivet fordon,<br>fartyg eller<br>luftfartyg</p></td><td>
<p>1 645 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>788 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2 433 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>b) annat ändamål<br>än som avses<br>under a</p></td><td>
<p>236 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>788 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 024 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>7.</p></td><td>
<p>2701, 2702<br>eller 2704</p></td><td>
<p>Kolbränslen</p></td><td>
<p>310 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>916 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 226 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8.</p></td><td>
<p>2713 11 00-</p>
<p>2713 12 00</p></td><td>
<p>Petroleumkoks</p></td><td>
<p>310 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>916 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 226 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
</table>
<p>I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt<br>12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som<br>motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika<br>användningssätt.</p>
<p>För kalenderåret 1997 och efterföljande kalenderår skall de i första<br>stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>9 kap.</p>
<p>Ansökan om återbetalning eller<br>kompensation enligt 2-6 §§ skall<br>omfatta en period om ett kalen-<br>derkvartal och skall lämnas in till<br>beskattningsmyndigheten inom ett<br>år efter kvartalets utgång.</p>
<p>8</p>
<p>Rätt till återbetalning eller<br>kompensation enligt 2-6 §§ före-<br>ligger endast när ersättningen för<br>ett kalenderkvartal uppgår till</p>
<p>a) minst 1 000 kronor i fall som<br>avses i 2, 4, 5 eller 6 §, och</p>
<p>§</p>
<p>Ansökan om återbetalning eller<br>kompensation enligt 2-4 och 6 §§<br>skall omfatta en period om ett<br>kalenderkvartal och skall lämnas in<br>till beskattningsmyndigheten inom<br>ett år efter kvartalets utgång.</p>
<p>§</p>
<p>Rätt till återbetalning eller<br>kompensation enligt 2-4 och 6 §§<br>föreligger endast när ersättningen<br>för ett kalenderkvartal uppgår till</p>
<p>a) minst 1 000 kronor i fall som<br>avses i 2, 4 eller 6 §, och</p>
<p>b) minst 500 kronor i fall som avses i 3 §.</p>
<p>11 kap.</p>
<p>3 §<sup>2</sup></p>
<p>Energiskatten utgör för år 1996 Energiskatten utgör</p>
<p>1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i<br>industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig</p>
<p>växthusodling,</p>
<p>2. 4,3 öre per kilowattimme för<br>annan elektrisk kraft än som avses<br>under 1 och som förbrukas i kom-<br>muner som anges i 4 §,</p>
<p>3. 7,5 öre per kilowattimme<br>för elektrisk kraft som förbrukas<br>för el-, gas-, värme- eller vat-<br>tenförsörjning i andra kommuner<br>än de som anges i 4 §, och</p>
<p>4. 9,7 öre per kilowattimme för<br>elektrisk kraft som förbrukas i<br>övriga fall.</p>
<p>För kalenderåret 1997 och<br>efterföljande kalenderår skall de i<br>första stycket angivna skatte-<br>beloppen räknas om på det sätt som</p>
<p>1 fråga om skatt på bränslen anges i</p>
<p>2 kap. 10 §. Belopp som anges i<br>tiondels ören skall dock avrundas<br>till hela tiondels ören.</p>
<p>2. 7,4 öre per kilowattimme för<br>annan elektrisk kraft än som avses<br>under 1 och som förbrukas i kom-<br>muner som anges i 4 §,</p>
<p>3. 10,7 öre per kilowattimme<br>för elektrisk kraft som förbrukas<br>för el-, gas-, värme- eller vat-<br>tenförsörjning i andra kommuner<br>än de som anges i 4 §, och</p>
<p>4. 13,0 öre per kilowattimme<br>för elektrisk kraft som förbrukas i<br>övriga fall.</p>
<p>För kalenderåret 1999 och<br>efterföljande kalenderår skall de i<br>första stycket angivna skatte-<br>beloppen räknas om på det sätt som</p>
<p>1 fråga om skatt på bränslen anges i</p>
<p>2 kap. 10 §. Belopp som anges i<br>tiondels ören skall dock avrundas<br>till hela tiondels ören.</p>
<p>10</p>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1996. Äldre föreskrifter<br>gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före<br>ikraftträdandet.</p>
<p>2. Till utgången av juni månad år 1997 skall dock följande energi-<br></p>
<p>skattebelopp tillämpas på bränsle som avses i</p>
<p>a) 2 kap. 1 § första stycket 1 a: 3 kr 41 öre,</p>
<p>b) 2 kap. 1 § första stycket 1 b: 3 kr 47 öre,</p>
<p>c) 2 kap. 1 § första stycket 2: 4 kr 03 öre,</p>
<p>d) 2 kap. 1 § första stycket 3 a: 654 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>e) 2 kap. 1 § första stycket 3 b: miljöklass 1</p>
<p>miljöklass 2<br>miljöklass 3</p>
<p>1 524 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>1 736 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>2 018 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>f) 2 kap. 1 § första stycket 4 a: 95 öre per liter,</p>
<p>g) 2 kap. 1 § första stycket 4 b: 127 kr per 1 000 kg,</p>
<p>h) 2 kap. 1 § första stycket 5 a och 6 a: 1 584 kr per 1 000 m<sup>3</sup></p>
<p>i) 2 kap. 1 § första stycket 5 b och 6 b: 212 kr per 1 000 m<sup>3</sup></p>
<p>j) 2 kap. 1 § första stycket 7 och 8: 278 kr per 1 000 kg.</p>
<p>3. Till utgången av juni månad 1997 skall dock energiskatten på<br></p>
<p>elektrisk kraft utgöra</p>
<p>a) 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell<br>verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,</p>
<p>b) 5,8 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under a<br>och som förbrukas i kommuner som anges i 11 kap. 4 §,</p>
<p>c) 9,1 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-,<br>värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i<br>11 kap. 4 §, och</p>
<p>d) 11,3 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga<br>fall.</p>
<p>4. Vare sig de nya energiskattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket<br>eller de energiskattebelopp som tillämpas enligt punkten 2 av<br>övergångsbestämmelserna skall för åren 1997 och 1998 räknas om enligt<br>2 kap. 1 § tredje stycket och 10 §.</p>
<p>1. Senaste lydelse 1995:1525.</p>
<p>2. Senaste lydelse 1995:1526.</p>
<p>11</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1104) om P<sup>r0</sup>P- 1995/96:198</h3>
<h3>särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1983:1104) om särskild skatt för<br>elektrisk kraft från kärnkraftverk<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>5§<sup>2</sup></p>
<p>Skatten tas ut med 1.2 öre per Skatten tas ut med 3,2 öre per<br>kilowattimme. kilowattimme.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 september 1996. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträ-<br>dandet. Under tiden 1 september 1996 - 30 juni 1997 skall skatt enligt 5 §<br>dock tas ut med 2,2 öre per kilowattimme.</p>
<p>1. Lagen omtryckt 1986:503.</p>
<p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1986:503.</p>
<p>2. Senaste lydelse 1995:914.</p>
<p>12</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt Prop. 1995/96:198<br>på viss elektrisk kraft</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1982:1201) om skatt på viss elek-<br>trisk kraft<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>5</p>
<p>Skatten tas ut med fyra öre per<br>kilowattimme.</p>
<p>Skatten sätts ned med två öre per<br>kilowattimme om kraften har pro-<br>ducerats i ett kraftverk som har ta-<br>gits i drift under åren 1973-1977<br>och med fyra öre per kilowattimme<br>om den har producerats i ett kraft-<br>verk som har tagits i drift senare.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Skatten tas ut med sex öre per<br>kilowattimme.</p>
<p>Skatten sätts ned med tre öre per<br>kilowattimme om kraften har pro-<br>ducerats i ett kraftverk som har ta-<br>gits i drift under åren 1973-1977<br>och med sex öre per kilowattimme<br>om den har producerats i ett kraft-<br>verk som har tagits i drift senare.</p>
<p>Den skattepliktiga kraften skall mätas vid varje kraftverk.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 september 1996. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträ-<br>dandet. Under tiden 1 september 1996 - 30 juni 1997 skall skatt enligt 5 §<br>dock tas ut med 5 öre per kilowattimme och nedsättning ske med 2,5 öre<br>om kraften producerats i ett kraftverk som har tagits i drift under åren<br>1973 - 1977 och med 5 öre per kilowattimme om den producerats i ett<br>kraftverk som har tagits i drift senare.</p>
<p>1. Lagen omtryckt 1984:163.</p>
<p>2. Senaste lydelse 1995:913.</p>
<p>13</p>
<p>1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 198</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850) om <sup>Pr0</sup>P- 1995/96:198</h3>
<h3>upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att punkt 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmö-<br>genhetsskatt<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>2.<sup>2</sup> I stället för vad som sägs i<br>punkt 5 första stycket av anvisning-<br>arna till 3 och 4 §§ gäller följande.<br>Aktier som är inregistrerade vid en<br>svensk börs eller noterade vid ut-<br>ländsk börs, andelar i värdepap-<br>persfonder samt andra värdepapper<br>än aktier som omsätts marknads-<br>mässigt och är av det slag som an-<br>ges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt tas upp till<br>75 procent av det noterade värdet.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2. 1 stället för vad som sägs i<br>punkt 5 första stycket av anvisning-<br>arna till 3 och 4 §§ gäller följande.<br>Aktier som är inregistrerade vid en<br>svensk börs eller noterade vid ut-<br>ländsk börs, andelar i värdepap-<br>persfonder samt andra värdepapper<br>än aktier som omsätts marknads-<br>mässigt och är av det slag som an-<br>ges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt tas upp till<br>det noterade värdet.</p>
<p>Andra stycket i nämnda anvisningspunkt skall omfatta aktier som inte<br>är av det slag som nu nämnts men som är föremål för marknadsmässig<br>omsättning med regelbundna noteringar om avslut. Sådana aktier är inte<br>skattepliktiga. Detsamma gäller aktier som är inregistrerade vid en svensk<br>börs om aktierna vid utgången av år 1991 omfattades av bestämmelserna<br>i andra eller femte stycket nämnda anvisningspunkt.</p>
<p>3? Statlig förmögenhetsskatt för<br>skattskyldig som avses i 11 § 1<br>mom. är</p>
<p>vid 1992 års taxering 1,5 procent<br>av den del av den beskattningsbara<br>förmögenheten som överstiger<br>800 000 kronor men inte 1 600 000<br>kronor och 2,5 procent av den del<br>av den beskattningsbara förmögen-<br>heten som överstiger 1 600 000<br>kronor, samt</p>
<p>vid 1993 - 1997 års taxeringar<br>1,5 procent av den del av den be-<br>skattningsbara förmögenheten som<br>överstiger 800 000 kronor.</p>
<p>3. Statlig förmögenhetsskatt för<br>skattskyldig som avses i 11 § 1<br>mom. är</p>
<p>vid 1992 års taxering 1,5 procent<br>av den del av den beskattningsbara<br>förmögenheten som överstiger<br>800 000 kronor men inte 1 600 000<br>kronor och 2,5 procent av den del<br>av den beskattningsbara förmögen-<br>heten som överstiger 1 600 000<br>kronor,</p>
<p>vid 1993 - 1996 års taxeringar<br>1,5 procent av den del av den be-<br>skattningsbara förmögenheten som<br>överstiger 800 000 kronor, samt</p>
<p>vid 1997 års taxering 1,5 pro-<br>cent av den del av den beskatt-<br>ningsbara förmögenheten som<br>överstiger 900 000 kronor.</p>
<p>14</p>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas vid 1997 års taxe-<br>ring.</p>
<p>1. Lagen omtryckt 1994:1897.</p>
<p>2. Senaste lydelse 1992:1489.</p>
<p>3. Senaste lydelse 1995:1541.</p>
<p>15</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen<br>(1994:200)</h3>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 14 kap. 12 § mervärdesskattelagen (1994:200)<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>14 kap.</p>
<p>12 §'</p>
<p>Om inget annat följer av 13 §,<br>skall den som bedriver en verksam-<br>het där beskattningsunderlagen för<br>beskattningsåret beräknas uppå till</p>
<p>1. högst 10 miljoner kronor läm-<br>na in deklarationen senast den 5 i<br>andra månaden efter utgången av<br>den redovisningsperiod som dekla-<br>rationen avser,</p>
<p>2. mer än 10 miljoner kronor<br>lämna in deklarationen senast den<br>20 i månaden efter utgången av den<br>redovisningsperiod som deklaratio-<br>nen avser.</p>
<p>Om inget annat följer av 13 §,<br>skall den som bedriver en verksam-<br>het där beskattningsunderlagen för<br>beskattningsåret beräknas uppå till</p>
<p>1. högst 40 miljoner kronor läm-<br>na in deklarationen senast den 5 i<br>andra månaden efter utgången av<br>den redovisningsperiod som dekla-<br>rationen avser,</p>
<p>2. mer än 40 miljoner kronor<br>lämna in deklarationen senast den<br>20 i månaden efter utgången av den<br>redovisningsperiod som deklaratio-<br>nen avser.</p>
<p>I fall som avses i 5 § andra meningen skall deklarationen lämnas in<br>senast 35 dagar efter förvärvet.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.</p>
<p>2. Äldre bestämmelser om redovisning och betalning av mervärdesskatt<br>gäller fortfarande i fråga om redovisningsperioder som gått till ända före<br>ikraftträdandet.</p>
<p>1. Senaste lydelse 1995:1207.</p>
<p>16</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig Prop. 1995/96:198<br>inkomstskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>10 §'</p>
<p>För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt enligt följande.</p>
<p>Skatt på förvärvsinkomst utgör<br>700 kronor samt 20 procent av den<br>del av den beskattningsbara för-<br>värvsinkomsten som överstiger en<br>skiktgräns på 170 000 kronor vid<br>1992 års taxering. Vid följande tax-<br>eringar uppgår skiktgränsen till<br>skiktgränsen för föregående taxe-<br>ringsår multiplicerad med det<br>jämförelsetal, uttryckt i procent,<br>som anger förhållandet mellan det<br>allmänna prisläget i oktober andra<br>året före taxeringsåret och prisläget<br>i oktober tredje året före taxerings-<br>året med tillägg av två procenten-<br>heter. Skiktgränsen fastställs av<br>regeringen före utgången av andra<br>året före taxeringsåret och avrundas<br>nedåt till helt hundratal kronor.</p>
<p>Skatt på förvärvsinkomst utgör<br>200 kronor samt 20 procent av den<br>del av den beskattningsbara för-<br>värvsinkomsten som överstiger en<br>skiktgräns på 170 000 kronor vid<br>1992 års taxering. Vid följande tax-<br>eringar uppgår skiktgränsen till<br>skiktgränsen för föregående taxe-<br>ringsår multiplicerad med det<br>jämförelsetal, uttryckt i procent,<br>som anger förhållandet mellan det<br>allmänna prisläget i juni andra året<br>före taxeringsåret och prisläget i<br>juni tredje året före taxeringsåret<br>med tillägg av två procentenheter.<br>Skiktgränsen fastställs av regering-<br>en före utgången av andra året före<br>taxeringsåret och avrundas nedåt<br>till helt hundratal kronor.</p>
<p>Skatt på kapitalinkomst utgör 30 procent av inkomsten av kapital enligt</p>
<p>3 § 14 mom.</p>
<p>För dödsbon beräknas skatten<br>enligt andra och tredje styckena<br>med följande undantag. Från och<br>med beskattningsåret efter det ka-<br>lenderår dödsfallet inträffade tas<br>det i andra stycket angivna belop-<br>pet 700 kronor ut bara om den<br>beskattningbara förvärvsinkomsten<br>överstiger ett belopp som motsvarar<br>grundavdrag enligt 48 § 2 mom.<br>kommunalskattelagen (1928:370).<br>Från och med det fjärde beskatt-<br>ningsåret efter det kalenderår döds-<br>fallet inträffade utgör skatten på<br>förvärvsinkomst 20 procent av den</p>
<p>För dödsbon beräknas skatten<br>enligt andra och tredje styckena<br>med följande undantag. Från och<br>med beskattningsåret efter det ka-<br>lenderår dödsfallet inträffade tas<br>det i andra stycket angivna belop-<br>pet 200 kronor ut bara om den be-<br>skattningbara förvärvsinkomsten<br>överstiger ett belopp som motsvarar<br>grundavdrag enligt 48 § 2 mom.<br>kommunalskattelagen (1928:370).<br>Från och med det fjärde beskatt-<br>ningsåret efter det kalenderår döds-<br>fallet inträffade utgör skatten på<br>förvärvsinkomst 20 procent av den</p>
<p>17</p>
<p>beskattningsbara förvärvsinkom-<br>sten. Om den beskattningsbara för-<br>värvsinkomsten överstiger ett be-<br>lopp motsvarande grundavdrag en-<br>ligt 48 § 2 mom. kommunalskatte-<br>lagen tas dessutom 100 kronor ut.</p>
<p>beskattningsbara förvärvsinkom- Prop. 1995/96:198<br>sten. Om den beskattningsbara för-<br>värvsinkomsten överstiger ett be-<br>lopp motsvarande grundavdrag en-<br>ligt 48 § 2 mom. kommunalskatte-<br>lagen tas dessutom 200 kronor ut.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången vid<br>1998 års taxering.</p>
<p>1. Senaste lydelse 1994:1859.</p>
<p>18</p>
<h3>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1852) om<br>beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster<br>vid 1996-1999 års taxeringar</h3>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1994:1852) om beräkning<br>av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2§'</p>
<p>För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst</p>
<p>enligt följande.</p>
<p>Skatt på förvärvsinkomst utgör<br>100 kronor samt 25 procent av den<br>del av den beskattningsbara för-<br>värvsinkomsten som överstiger en<br>skiktgräns som vid 1996 års taxe-<br>ring uppgår till 203 900 kronor. Vid<br>följande taxeringar uppgår skikt-<br>gränsen till skiktgränsen för föregå-<br>ende taxeringsår multiplicerad med<br>ett tal, uttryckt i procent, som anger<br>förhållandet mellan det jäm-<br>förelsetal som enligt 1 kap. 6 § and-<br>ra stycket lagen (1962:381) om all-<br>män försäkring ligger till grund för<br>bestämmande av basbeloppet för<br>året före taxeringsåret och det<br>jämförelsetal som enligt nämnda<br>lagrum ligger till grund för bestäm-<br>mande av basbeloppet för andra året<br>före taxeringsåret, med tillägg av<br>1,2 procentenheter. Skiktgränsen<br>fastställs av regeringen före utgång-<br>en av andra året före taxeringsåret<br>och avrundas nedåt till helt hundra-<br>tal kronor.</p>
<p>Skatt på förvärvsinkomst utgör<br>200 kronor samt 25 procent av den<br>del av den beskattningsbara för-<br>värvsinkomsten som överstiger en<br>skiktgräns som vid 1996 års taxe-<br>ring uppgår till 203 900 kronor. Vid<br>följande taxeringar uppgår skikt-<br>gränsen till skiktgränsen för föregå-<br>ende taxeringsår multiplicerad med<br>ett tal, uttryckt i procent, som anger<br>förhållandet mellan det jäm-<br>förelsetal som enligt 1 kap. 6 § and-<br>ra stycket lagen (1962:381) om all-<br>män försäkring ligger till grund för<br>bestämmande av basbeloppet för<br>året före taxeringsåret och det<br>jämförelsetal som enligt nämnda<br>lagrum ligger till grund för bestäm-<br>mande av basbeloppet för andra året<br>före taxeringsåret, med tillägg av<br>1,2 procentenheter. Skiktgränsen<br>fastställs av regeringen före utgång-<br>en av andra året före taxeringsåret<br>och avrundas nedåt till helt hundra-<br>tal kronor.</p>
<p>3§</p>
<p>För dödsbon beräknas skatten på förvärvsinkomst enligt 2 § med föl-</p>
<p>jande undantag.</p>
<p>Från och med beskattningsåret<br>efter det kalenderår dödsfallet in-<br>träffade tas det i 2 § angivna belop-<br>pet på 100 kronor ut bara om den</p>
<p>Från och med beskattningsåret<br>efter det kalenderår dödsfallet in-<br>träffade tas det i 2 § angivna belop-<br>pet på 200 kronor ut bara om den</p>
<p>19</p>
<p>beskattningsbara förvärvsinkom-<br>sten överstiger ett belopp som<br>motsvarar grundavdrag enligt 48 §<br>2 mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370). Från och med det fjär-<br>de beskattningsåret efter det kalen-<br>derår dödsfallet inträffade utgör<br>skatten på förvärvsinkomst 25 pro-<br>cent av den beskattningsbara för-<br>värvsinkomsten. Om den beskatt-<br>ningsbara förvärvsinkomsten över-<br>stiger ett belopp motsvarande grun-<br>davdrag enligt 48 § 2 mom. kom-<br>munalskattelagen tas dessutom 100<br>kronor ut.</p>
<p>beskattningsbara förvärvsinkom- Prop. 1995/96:198<br>sten överstiger ett belopp som<br>motsvarar grundavdrag enligt 48 §</p>
<p>2 mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370). Från och med det fjär-<br>de beskattningsåret efter det kalen-<br>derår dödsfallet inträffade utgör<br>skatten på förvärvsinkomst 25 pro-<br>cent av den beskattningsbara för-<br>värvsinkomsten. Om den beskatt-<br>ningsbara förvärvsinkomsten över-<br>stiger ett belopp motsvarande grun-<br>davdrag enligt 48 § 2 mom. kom-<br>munalskattelagen tas dessutom 200<br>kronor ut.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången vid<br>1998 års taxering.</p>
<p>1. Senaste lydelse 1995:654.</p>
<p>20</p>
<h3>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 och 8 §§ lagen (1990:325) om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>2 kap.</p>
<p>4§'</p>
<p>Fysisk person skall lämna självdeklaration</p>
<p>1. när hans bruttointäkter av tjänst i andra fall än som avses i 32 § 1<br>mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) och av aktiv<br>näringsverksamhet, under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst<br>24 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>för året före taxeringsåret och inte annat följer av 6 §,</p>
<p>2. när hans bruttointäkter av tjänst i fall som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h eller i kommunalskattelagen och av passiv näringsverksamhet<br>uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>3. när han haft bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning för<br>vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3 § 2 mom. tredje stycket<br>uppbördslagen (1953:272) och bruttointäkterna av kapital uppgått till<br>sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>4. om han inte varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret eller<br>om han under beskattningsåret betalat sjömansskatt, när bruttointäkterna<br>uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>5. när hans tillgångar av den art<br>som anges i 3 § 1 mom. lagen<br>(1947:577) om statlig förmögen-<br>hetsskatt vid beskattningsårets ut-<br>gång haft ett värde som överstiger<br>800 000 kronor, eller</p>
<p>5. när hans tillgångar av den art<br>som anges i 3 § 1 mom. den upp-<br>hävda lagen (1947:577) om statlig<br>förmögenhetsskatt vid beskatt-<br>ningsårets utgång haft ett värde<br>som överstiger 900 000 kronor,<br>eller</p>
<p>6. när underlag för skogsvårdsavgifit, statlig fastighetsskatt,<br>avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pension-<br>skostnader skall fastställas for honom.</p>
<p>Vid bedömandet av deklara-<br>tionsskyldighet enligt första stycket<br>skall hänsyn inte tas till sådan in-<br>komst eller förmögenhet för vilken<br>skattskyldighet inte föreligger en-<br>ligt kommunalskattelagen, lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>eller lagen om statlig förmögen-<br>hetsskatt. Däremot skall hänsyn tas<br>till sådan inkomst eller formögen-</p>
<p>Vid bedömandet av deklara-<br>tionsskyldighet enligt första stycket<br>skall hänsyn inte tas till sådan in-<br>komst eller förmögenhet for vilken<br>skattskyldighet inte föreligger en-<br>ligt kommunalskattelagen, lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>eller den upphävda lagen om statlig<br>förmögenhetsskatt. Däremot skall<br>hänsyn tas till sådan inkomst eller</p>
<p>21</p>
<p>het som enligt dubbelbeskattnings-<br>avtal skall vara helt eller delvis un-<br>dantagen från beskattning i Sveri-<br>ge-</p>
<p>förmögenhet som enligt dubbelbes-<br>kattningsavtal skall vara helt eller<br>delvis undantagen från beskattning<br>i Sverige.</p>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och<br>levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft förmögenhet,<br>skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till<br>makarnas sammanlagda förmögenhet.</p>
<p>Skall någon enligt lagen om stat-<br>lig förmögenhetsskatt taxeras för<br>förmögenhet som tillhör barn eller<br>någon annan, skall hänsyn tas där-<br>till när deklarationsskyldigheten<br>bedöms.</p>
<p>Skall någon enligt den upphävda<br>lagen om statlig förmögenhetsskatt<br>taxeras för förmögenhet som tillhör<br>barn eller någon annan, skall hän-<br>syn tas därtill när deklarationsskyl-<br>digheten bedöms.</p>
<p>8§<sup>2</sup></p>
<p>Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration</p>
<p>1. aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidigt skadeförsäk-<br>ringsföretag och värdepappersfond samt sådan stiftelse, fond eller inrätt-<br>ning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa<br>familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,</p>
<p>2. ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt, om dess bruttointäkter under beskatt-<br>ningsåret överstigit grundavdraget enligt 8 § nämnda lag,</p>
<p>3. annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera för-</p>
<p>värvskällor under beskattningsåret<br>kronor,</p>
<p>4. juridisk person, vars tillgångar<br>av den art som anges i 3 § 1 mom.<br>lagen (1947:577) om statlig förmö-<br>genhetsskatt, vid beskattningsårets<br>utgång haft ett värde som översti-<br>ger 800 000 kronor eller, i fråga om<br>sådan juridisk person som avses i<br>6 § 1 mom. b nämnda lag, 25 000<br>kronor,</p>
<p>uppgått till sammanlagt minst 100</p>
<p>4. juridisk person, vars tillgångar<br>av den art som anges i 3 § 1 mom.<br>den upphävda lagen (1947:577) om<br>statlig förmögenhetsskatt, vid be-<br>skattningsårets utgång haft ett vär-<br>de som överstiger 900 000 kronor<br>eller, i fråga om sådan juridisk per-<br>son som avses i 6 § 1 mom. b<br>nämnda lag, 25 000 kronor,</p>
<p>5. juridisk person för vilken underlag för skogsvårdsavgift, statlig fas-<br>tighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på</p>
<p>pensionskostnader skall fastställas.</p>
<p>Vid bedömandet av deklara-<br>tionsskyldighet enligt första stycket<br>2-4 skall hänsyn inte tas till sådan<br>inkomst eller förmögenhet, för vil-<br>ken skattskyldighet inte föreligger<br>enligt kommunalskattelagen<br>(1928:370), lagen om statlig</p>
<p>Vid bedömandet av deklara-<br>tionsskyldighet enligt första stycket<br>2-4 skall hänsyn inte tas till sådan<br>inkomst eller förmögenhet, för vil-<br>ken skattskyldighet inte föreligger<br>enligt kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370), lagen om statlig</p>
<p>22</p>
<p>inkomstskatt eller lagen om statlig<br>förmögenhetsskatt. Däremot skall<br>hänsyn tas till sådan inkomst eller<br>förmögenhet som enligt dubbelbes-<br>kattningsavtal skall vara helt eller<br>delvis undantagen från beskattning<br>i Sverige</p>
<p>inkomstskatt eller den upphävda<br>lagen om statlig förmögenhetsskatt.<br>Däremot skall hänsyn tas till sådan<br>inkomst eller förmögenhet som en-<br>ligt dubbelbeskattningsavtal skall<br>vara helt eller delvis undantagen<br>från beskattning i Sverige.</p>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången vid<br>1997 års taxering.</p>
<p>1. Senaste lydelse 1995:548.</p>
<p>2. Senaste lydelse 1991:698.</p>
<p>23</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Regeringen har sedan hösten 1994 föreslagit ett antal åtgärder på skatte-<br>området som bidrag till att sanera de offentliga finanserna. Därigenom<br>återupprättas också den avvägning som gjordes i 1990-91 års skattereform<br>mellan önskemålen att åstadkomma en samhällsekonomiskt effektiv be-<br>skattning och fördelningspolitiska mål.</p>
<p>En sammanfattande redovisning av de olika åtgärderna har bl.a. läm-<br>nats i 1995 års kompletteringsproposition. Riksdagen har redan beslutat i<br>enlighet med förslagen för den helt dominerande delen av åtgärderna. I<br>denna proposition föreslås eller aviseras ett antal kompletterande åtgärder<br>på skatteområdet i huvudsak med syfte att stärka de offentliga finanserna.<br>Bakgrunden ges av redovisningen i vårpropositionen (prop. 1995/96:150)<br>för utvecklingen av offentliga sektorns saldo och det behov som finns av<br>åtgärder utöver vad som fastlagts genom saneringsprogrammet. För de<br>aviserade förslagen avser regeringen att senare i år återkomma med preci-<br>serade förslag.</p>
<p>I vårpropositionen redovisas också en förväntad avmattning av bygg-<br>konjunkturen under nästa år. Mot denna bakgrund aviseras tidsbegränsade<br>åtgärder för att stimulera byggnadsarbete på bostadshus.</p>
<p>I vårpropositionen föreslås en bred satsning på utbildningsområdet.<br>Som bidrag till finansieringen av denna föreslås i förevarande proposition<br>ett antal åtgärder på energiskatteområdet. Dessa medför sammantagna en<br>inkomstförstärkning med ca 5 miljarder kr. Åtgärderna medför att energi-<br>sparande främjas och särskilt skattehöjningarna på fossilbaserade bränslen<br>bidrar till uppfyllandet av klimatmålet. I sammanhanget tar regeringen<br>också upp frågan om att ersätta miljöskatten på inrikes flygtrafik.</p>
<p>Höjningen av skatten på de fossilbaserade bränslena föreslås ske genom<br>en höjning av energiskatten på bränslen. Till skillnad från en höjning av<br>koldioxidskatten ger detta ingen prishöjning på industrins bränsleanvänd-<br>ning utom för fordonsbränslen. Detta bidrar till en lämplig avvägning<br>mellan å ena sidan önskemålen om energibesparing och positiv miljöpå-<br>verkan och å andra sidan önskemålet att inte försvaga industrins konkur-<br>renskraft.</p>
<p>Frågan om de nya redovisnings- och betaltider för mervärdesskatten<br>som infördes den 1 januari 1996 tas också upp, och ytterligare lättnader<br>för små och medelstora företag föreslås.</p>
<p>Avslutningsvis kommenteras det fortsatta arbetet med beskattningen av<br>bilförmån.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>De framlagda lagförslagen avser ändrade skattesatser och andra justering-<br>ar av lagtekniskt enkel beskaffenhet. Ändringarna är enligt regeringens<br>bedömning därför av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle<br>sakna betydelse.</p>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>24</p>
<h2>4 Förmögenhetsbeskattningen</h2>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>Regeringens förslag: Fribeloppet for uttag av förmögenhetsskatt höjs<br>från 800 000 till 900 000 kr som en följd av 1996 års fastighetstaxe-<br>ring.</p>
<p>Samtliga aktier o.d. som är marknadsnoterade och som är av så-<br>dant slag att de idag är skattepliktiga tas upp till fulla värdet vid för-<br>mögenhetsbeskattningen.</p>
<p>De nya reglerna tillämpas fr.o.m. 1997 års taxering.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslöt hösten 1991 om en<br>avveckling av förmögenhetsskatten (prop. 1991/92:60, bet.<br>1991/92:SkU10, rskr. 1991/92:97, SFS 1991:1850 och 1851). I ett första<br>steg vid 1992 års taxering slopades det översta skiktet i skatteskalan. Sam-<br>tidigt togs skatten på s.k. arbetande kapital i näringsverksamhet bort, vil-<br>ket bl.a. resulterade i att börsnoterade aktier på de s.k. O- och OTC-listor-<br>na blev helt befriade från förmögenhetsskatt.</p>
<p>Fr.o.m. år 1993 slopades även mellanskiktet i skatteskalan. Skatten blev<br>därefter proportionell och utgår med 1,5 % av den beskattningsbara för-<br>mögenhet som överstiger 800 000 kr. Enligt 1991 års beslut skulle skatten<br>upphöra helt fr.o.m. 1994. Genom krisöverenskommelsen hösten 1992<br>mellan den dåvarande regeringen och socialdemokraterna sköts avskaffan-<br>det upp ett år.</p>
<p>1 början av den nuvarande mandatperioden år 1994 beslutades att<br>förmögenhetsskatten skulle kvarstå i avvaktan på en översyn av reglerna<br>(prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145, SFS<br>1994:1897). Enligt gällande regler behålls skatten t.o.m. 1996 (1997 års<br>taxering).</p>
<p>Förmögenhetsskattebestämmelserna ses för närvarande över med sikte<br>på en enklare och rättvisare ordning. Översynen kommer inom kort att<br>redovisas i en departementspromemoria. Efter promemorians remissbe-<br>handling kommer regeringen att lägga fram förslag om en reformerad<br>förmögenhetsskatt som skall gälla fr.o.m. 1998 års taxering.</p>
<p>År 1996 genomförs en allmän fastighetstaxering av villor. Prisutveck-<br>lingen på villor kommer i många fall att medföra en höjning av taxerings-<br>värdena.</p>
<p>Med hänsyn till de nya taxeringsvärdena för villafastigheter bör nuva-<br>rande fribelopp vid förmögenhetsbeskattningen på 800 000 kr justeras<br>upp. Utrymmet för en höjning är dock begränsat av statsfinansiella skäl.<br>Med dessa utgångspunkter anser regeringen att fribeloppet bör höjas till<br>900 000 kr med verkan fr.o.m. årets beskattningstidpunkt, dvs. 1997 års<br>taxering.</p>
<p>Höjningen av fribeloppet bör finansieras med en skärpning av förmö-<br>genhetsbeskattningen av aktier och liknande värdepapper.</p>
<p>Aktier på börsens O- och OTC-listor är inte skattepliktiga. Detsamma<br>gäller aktier som noteras på börsens A-lista i de fall företagets aktier var<br>förmånsbehandlade vid utgången av år 1991. Skattebefrielsen har delvis<br></p>
<p>25</p>
<p>kommit att gälla för aktier i ett antal börsföretag som aldrig haft egentlig<br>småföretagskaraktär. Aktier i övrigt på börsens A-lista tas upp till 75 % av<br>det noterade värdet. Andelar i värdepappersfonder och vissa aktieanknutna<br>instrument värderas på samma sätt. Obligationer som inte är aktieanknutna<br>tas däremot upp till sitt fulla värde.</p>
<p>Som skäl for en lägre värdering av aktier har hänvisats till den latenta<br>skatteskuld avseende reavinst vid en framtida försäljning som kan sägas<br>belasta aktierna. Till saken hör dock att aktier som inte endast innehas en<br>kort tid får en relativt andra tillgångar förhållandevis förmånlig behand-<br>ling vid inkomstbeskattningen genom att värdestegring på aktien inte<br>beskattas före försäljningen. Denna inkomstskatteförmån medför att det<br>inte finns tillräckliga skäl att medge en reducering av förmögenhetsskatte-<br>värdet.</p>
<p>Marknadsnoterade aktier bör därför tas upp till det noterade värdet på<br>samma sätt som obligationer. Ytterligare överväganden bör dock göras i<br>fråga om de idag skattebefriade börsaktierna. Vid dessa överväganden bör<br>särskilt beaktas förhållandena för dem som före börsintroduktionen till-<br>hörde kretsen av huvuddelägare.</p>
<p>Kapital i små och medelstora företag bör i allt väsentligt befrias från<br>förmögenhetsskatt eftersom detta kapital inte är placeringstillgångar i<br>egentlig mening. Det är angeläget att det gynnade företagskapitalet av-<br>gränsas på ett sådant sätt att företagens tillväxt och möjligheter att erhålla<br>riskvilligt kapital inte onödigtvis hämmas. När företag med en mindre<br>krets ägare börsintroduceras bör förmögenhetsskatteplikt därför gälla fullt<br>ut först efter en längre övergångsfas. En motsvarande övergångsperiod bör<br>gälla för nämnda kategori huvuddelägare i företag med börsnoterade akti-<br>er som nu är skattefria efter det att generell skatteplikt införts även för<br>dessa aktier.</p>
<p>Höjningen av fribeloppet skall finansieras fullt ut fr.o.m. 1998 års taxe-<br>ring inom ramen för förmögenhetsbeskattningen.</p>
<p>Regeringens förslag föranleder ändringar i lagen (1991:1850) om upp-<br>hävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt samt i lagen<br>(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.</p>
<h2>5 Ändring i mervärdesskattelagen</h2>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>Regeringens förslag: Redovisnings- och betaltidpunkten ändras från<br>den 20 i månaden efter redovisningperioden till den 5 i andra måna-<br>den efter redovisningsperioden för skattskyldiga vars beskattningsun-<br>derlag för beskattningsåret beräknas uppgå till högst 40 miljoner kr.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1996 infördes nya reg-<br>ler för redovisning och betalning av mervärdesskatt. Reglerna bygger på<br>det förslag som Skattebetalningsutredningen (Fi 1993:07) lämnade i ett<br>delbetänkande i februari 1995 (SOU 1995:12). I betänkandet föreslogs att<br>enmånadsredovisning skulle införas för samtliga skattskyldiga som då</p>
<p>26</p>
<p>redovisade skatten för tvåmånadersperioder i mervärdesskattedeklaratio-<br>nen. Dessutom föreslog utredningen att tidpunkten för redovisning och<br>betalning skulle förkortas från den 5 i andra månaden efter redovisnings-<br>perioden till den 20 i första månaden efter redovisningsperioden.</p>
<p>Regeringen ansåg att utredningens förslag skulle kunna leda till alltför<br>stora negativa konsekvenser för de mindre företagen. Regeringens propo-<br>sition 1995/96:19 innehöll därför vissa lättnader för de mindre företagen<br>jämfört med utredningens förslag. Det föreslogs en höjning av gränsen för<br>vilka som skulle fä redovisa mervärdesskatten årligen i självdeklarationen<br>från 200 000 kr till 1 miljon kr. Vidare föreslogs att redovisningstidpunk-<br>ten den 5 i andra månaden efter redovisningsperioden skulle behållas för<br>företag med beskattningsunderlag på högst 10 miljoner kr. Endast de med<br>beskattningsunderlag överstigande 10 miljoner kr skulle redovisa och<br>betala den 20 i första månaden efter perioden. Riksdagen beslutade i enlig-<br>het med regeringens proposition och de nya reglerna trädde i kraft den 1<br>januari 1996.</p>
<p>Vid beredningen gjorde regeringen bedömningen att de lättnader som<br>medgavs för de mindre företagen skulle vara tillräckliga. Det har nu emel-<br>lertid visat sig att lättnader kan behövas även för de skattskyldiga vars<br>beskattningsunderlag ligger strax över gränsen 10 miljoner kr. Regeringen<br>föreslår därför att gränsen för vilka som far redovisa och betala mervär-<br>desskatten den 5 i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång höjs<br>från 10 miljoner kronor till 40 miljoner kr. Ändringen bör träda i kraft så<br>snart som möjligt, även om den innebär vissa negativa ekonomiska effek-<br>ter på statsbudgeten. Regeringen föreslår därför att de nya reglerna tilläm-<br>pas i fråga om redovisningsperioder som börjar den 1 juli 1996 eller se-<br>nare.</p>
<p>Förslaget föranleder ändring i 14 kap. 12 § mervärdesskattelagen<br>(1994:200).</p>
<h2>6 Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster</h2>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>Regeringens förslag: Det fasta beloppet om 100 kr i statlig inkomst-<br>skatt på förvärvsinkomster höjs till 200 kr.</p>
<p>Vid beräkningen av skiktgränsen för den statliga inkomstskatten<br>tidigareläggs mätperioden för prisförändringen så att förändringen<br>mäts från juni till juni.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Vid beräkning av den statliga<br>inkomstskatten på förvärvsinkomster utgår ett för alla skattskyldiga ge-<br>mensamt belopp om 100 kr. Det förhållandet att skatteuttaget i denna del<br>är oberoende av den skattskyldiges inkomst innebär att skatten har begrän-<br>sade effekter på individernas beteende, bl.a. vad gäller arbetsutbudet. I<br>förhållande till andra skatter på förvärvsinkomster ger därför en höjning<br>av det fasta beloppet till 200 kr endast begränsade snedvridningar.</p>
<p>Med anledning av övergången till det nya budgetåret som i fortsättning-</p>
<p>27</p>
<p>en kommer att sammanfalla med kalenderåret har regeringen i propositio- Prop. 1995/96:198<br>nen 1995/96:149 Beräkning av basbelopp m.m., föreslagit att basbeloppet<br>skall fastställas i augusti och att mätperioden för prisförändringen tidigare-<br>läggs så att förändringen mäts från juni till juni. Ändringen föreslås träda<br>i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången vid fastställandet av<br>basbelopp för år 1997. Tidigareläggningen av fastställandet av basbelop-<br>pet förbättrar möjligheterna till tillförlitliga prognoser för bl.a. pensionsut-<br>gifter, skatteintäkter och avgiftsintäkter i budgetpropositionen. Av samma<br>skäl bör jämförelsetalet vid beräkningen av skiktgränsen för den statliga<br>inkomstskatten enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt ange för-<br>hållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före taxeringsåret<br>och juni tredje året före taxeringsåret med tillägg av två procentenheter.<br>Skiktgränsen enligt lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomst-<br>skatt på förvärvsinkomster vid 1996 - 1999 års taxeringar är redan nu<br>knuten till basbeloppet på sådant sätt att någon ändring inte behöver göras</p>
<p>i den lagen.</p>
<p>Förslagen föranleder ändringar i 10 § lagen om statlig inkomstskatt<br>samt 2 och 3 §§ lagen om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsin-<br>komster vid 1996-1999 års taxeringar.</p>
<h2>7 Höjda energiskatter m.m.</h2>
<h3>7.1 Höjning av energiskatten på bränslen och elektrisk kraft</h3>
<p>Regeringens förslag: Energiskatten höjs för samtliga bränsleslag. En<br>höjning sker även av energiskatten på elektrisk kraft. Höjningarna<br>sker i två steg, det första den 1 september 1996 och det andra den 1<br>juli 1997. Vid vardera tillfället höjs skattesatserna för bensin och olja<br>för drift av motordrivna fordon med 2,5 %, skatten på elektrisk kraft<br>med 1,5 öre per kWh och övriga energiskatter med 10 %. Dessutom<br>har en uppräkning gjorts med den förväntade förändringen av<br>konsumentprisindex under tiden t.o.m. oktober månad 1997.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Energiskatt och koldioxidskatt tas ut<br>enligt regler i lagen (1994:1776) om skatt på energi på samtliga fossila<br>bränslen. Vidare tas energiskatt ut på elektrisk kraft. Ingen energiskatt tas<br>dock ut för bränslen och elektrisk kraft som förbrukas vid tillverknings-<br>processen i industriell verksamhet eller för växthusuppvärmning vid yr-<br>kesmässig växthusodling. För dessa verksamheter uppgår vidare koldi-<br>oxidskatten till endast 25 % av den generella skattenivån. De nämnda<br>skattelättnaderna är emellertid begränsade till bränsleanvändning för annat<br>ändamål än drift av motordriva fordon. Regeringen har för avsikt att före-<br>slå en generell höjning av koldioxidskatten från 25 till 50 % av den gene-<br>rella skattenivån för bränslen som förbrukas vid industriell verksamhet<br>eller vid yrkesmässig växthusodling. Regeringen har under våren 1996 till<br>kommissionen resp, rådet dels notifierat den tilltänkta förändringen, dels</p>
<p>28<br></p>
<p>ansökt om undantag från reglerna i direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober Prop. 1995/96:198<br>1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor.</p>
<p>Riksdagen har beslutat att skattesatserna for energiskatten och koldi-<br>oxidskatten årligen skall räknas om med hänsyn tagen till den allmänna<br>prisutvecklingen. Denna automatiska uppräkning skall första gången göras<br>hösten 1996 för skatteuttaget under år 1997.</p>
<p>Som framgått av avsnitt 3 bör en höjning ske av energiskatten på samt-<br>liga bränsleslag.</p>
<p>Höjningen av energiskatten bör genomföras i två steg, varav första<br>steget bör träda i kraft så snart som möjligt. En lämplig tidpunkt är därvid<br>enligt regeringens bedömning den 1 september 1996. Resterande skatte-<br>höjning bör ske den 1 juli 1997.</p>
<p>Energiskatten på bensin och omärkt olja, dvs. sådan olja som används i<br>motordrivna fordon, bör i varje steg höjas med 2,5 %. Detsamma föreslås<br>beträffande gasol, metan och naturgas som används för drift av motordriv-<br>na fordon. Höjningen av skatten för övriga bränsleslag bör ske med 10 %<br>i vart och ett av stegen. Det rör sig om olja, gasol, metan och naturgas som<br>används för uppvärmning och drift av stationära motorer samt om<br>kolbränslen och petroleumkoks. Eftersom ingen energiskatt tas ut när<br>dessa bränslen förbrukas vid tillverkningsprocessen i industriell verksam-<br>het eller för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling begrän-<br>sas således den direkta effekten av de föreslagna skattehöjningarna till<br>annan än sådan verksamhet, dvs. bl.a. hushållssektorn.</p>
<p>Vid beräkningen av skattehöjningarna har hänsyn tagits till förväntade<br>förändringar av konsumentprisindex (KPI) fram t.o.m. oktober månad<br>1997. Den automatiska uppräkningen av energiskatten på bränsle bör<br>därför skjutas fram och ske först för skatteuttaget för år 1999.</p>
<p>För att inte kostnadsrelationen mellan oljeuppvärmning och eluppvärm-<br>ning i bostadssektorn skall förändras bör energiskatten på elektrisk kraft<br>samtidigt höjas i två steg om vardera 1,5 öre per kWh, dvs. en samman-<br>lagd höjning om 3 öre per kWh. Höjningarna av energiskatten på elektrisk<br>kraft bör träda i kraft vid samma tidpunkter som föreslagits beträffande<br>skatten på bränslen. På motsvarande sätt som gjorts vid beräkningen av<br>bränsleskattebeloppen har förväntade förändringar av KPI beaktats. De<br>föreslagna skattebeloppen för elektrisk kraft bör därför omräknas först<br>inför 1999 års skatteuttag.</p>
<p>Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 § och 11 kap. 3 § lagen om<br>skatt på energi samt vissa övergångsbestämmelser.</p>
<p>Den föreslagna ffamflyttningen av den automatiska indexuppräkningen<br>framgår, vad gäller energiskatten på elektrisk kraft, av 11 kap. 3 § andra<br>stycket. Med hänsyn till att den automatiska uppräkningen av koldioxid-<br>skatten på bränslen inte berörs av av förslaget, bör en annan lagteknisk<br>konstruktion väljas för bränslenas del. (Se punkt 4 av de föreslagna över-<br>gångsbestämmelserna.) De i 2 kap. 1 § första stycket lagen om skatt på<br>energi föreslagna energiskattebeloppen tillämpas inte förrän den 1 juli<br>1997 (för tid dessförinnan se punkt 2 av de föreslagna övergångsbestäm-<br>melserna). De i paragrafen angivna koldioxidskattebeloppen berörs inte av<br>lagförslaget och skall enligt lydelsen av paragrafens tredje stycke index-</p>
<p>29</p>
<p>uppräknas inför år 1997. Detta innebär att de skatteblopp som anges under<br>rubriken “Summa skatt “ i tabellen i paragrafens första stycke aldrig kom-<br>mer att vara aktuella, eftersom koldioxidskattebeloppen skall indexupp-<br>räknas innan de angivna energiskattebeloppen träder i kraft.</p>
<h3>7.2 Slopad kompensation för värmeleveranser till<br>tillverkningsindustrin och för växthusuppvärmning</h3>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>Regeringens förslag: Kompensationen med 9 öre per kWh värme<br>som levereras till tillverkningsindustrin eller för växthusuppvärmning<br>slopas.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Kompensation medges inom<br>ramen för energiskattesystemet med 9 öre per kWh värme som levererats<br>för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet samt - fr.o.m. den 1 juli<br>1996 - för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling. Kompen-<br>sationen medges oavsett vilket energislag, dock inte råtallolja, som förbru-<br>kats vid värmeframställningen. Kompensationen kan således utgå såväl<br>om beskattat fossilt bränsle som skattefritt biobränsle har använts vid<br>framställningen av värme. Bestämmelserna infördes den 1 juli 1994 och<br>har oförändrade förts över till den nu gällande lagen (1994:1776) om skatt<br>på energi.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Kompensation medges den som har<br>framställt värmen och därefter levererat den till tillverkningsindustrin. Den<br>har i praxis inte medgetts i de fall då värmen nyttiggjorts inom samma<br>juridiska person som framställt den. Bakom införandet av en schablonise-<br>rad kompensation utan grund i faktisk skattebelastning stod en önskan att<br>ytterligare öka utrymmet för användning av skattefria biobränslen i vär-<br>meverk.</p>
<p>Bestämmelsen har tillämpats under två års tid och det har visat sig att<br>möjligheten till kompensation i allt högre grad utnyttjats på sätt som inte<br>var avsett vid dess införande. Sålunda har kompensationsreglema<br>kringgåtts genom att tillverkningsföretag brutit ut värmeproduktionen och<br>lagt den i en egen juridisk person som därefter levererat bränsle till til-<br>lverkningsföretaget och därigenom varit berättigade till kompensation för<br>levererad värme. Enligt vad regeringen erfarit har sådana bolagskonstruk-<br>tioner ökat kraftigt i omfattning under senare tid och de belopp som nu<br>utbetalas i kompensation överstiger vida de beräkningar som gjordes vid<br>införandet av bestämmelsen.</p>
<p>Mot bakgrund av att värmekompensationen i allt högre grad kommit<br>att utnyttjas på ett sätt som inte varit avsett vid införandet av reglerna bör<br>den, särskilt med beaktande av de kraftigt ökade kostnaderna för staten, så<br>snart som möjligt slopas. Regeringen kommer att i annan ordning övervä-<br>ga förslag om ekonomiska stödåtgärder till vissa värmeleverantörer,<br>främst värmeverk vars huvudsakliga bränsleförbrukning består av biob-</p>
<p>30</p>
<p>ränslen och som har stora industrileveranser. Sådana åtgärder bör dock<br>vidtas utan anknytning till energiskattesystemet.</p>
<p>Förslaget föranleder att i 9 kap. 5 § lagen om skatt på energi upphävs<br>samt medför ändringar i 9 kap. 7 och 8 §§ samma lag. Ändringarna bör<br>träda i kraft den 1 september 1996.</p>
<h3>7.3 Höjd skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk och äldre<br>vattenkraftverk</h3>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>Regeringens förslag: Produktionsskatterna på elektrisk kraft från<br>kärnkraftverk och från äldre vattenkraftverk höjs med 1 öre per kWh<br>den 1 september 1996 och med ytterligare 1 öre per kWh den 1 juli<br>1997.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Energiskatt enligt lagen om<br>skatt på energi tas ut i samband med leverans eller förbrukning av elek-<br>trisk kraft. Härutöver tas dock i vissa fall ut skatt på elektrisk kraft även i<br>samband med produktion av kraften.</p>
<p>Den som tillverkar elektrisk kraft i ett vattenkraftverk med en installe-<br>rad generatoreffekt av minst 1500 kW är skyldig att betala en särskild<br>skatt på den levererade elkraften. Skatten tas ut med 4 öre per kWh, men<br>sätts ned med 2 öre per kWh om kraften producerats i ett kraftverk som<br>tagits i drift under åren 1973 - 1977 och med 4 öre per kWh om den pro-<br>ducerats i ett kraftverk som tagits i drift senare. En annan skatt tas ut med<br>1,2 öre per kWh för elektrisk kraft som inom landet framställts i ett kärn-<br>kraftverk. De nu nämnda skatterna regleras i lagen (1982:1201) om skatt<br>på viss elektrisk kraft, resp, i lagen (1983:1104) om särskild skatt for elek-<br>trisk kraft från kärnkraftverk.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Inom regeringskansliet har under en<br>längre tid övervägts i vad mån vattenkraftsskatten i sin helhet bör ersättas<br>med en fastighetsskatt. Det är regeringens avsikt att så snart som möjligt<br>lägga fram ett sådant förslag till riksdagen. En omläggning till fastighets-<br>skatt medför att de ekonomiska snedvridningar som den nuvarande pro-<br>duktionsskatten ger upphov till minskar. Vattenkraftsskatten har visserli-<br>gen nyligen höjts (prop. 1994/95:203, bet. 1994/95:SkU28, rskr.<br>1994/95:439, SFS 1995:914) men av statsfinansiella skäl bör dock - i<br>avvaktan på att ett förslag om fastighetsskatt kan presenteras - nu ytterli-<br>gare en höjning ske. En höjning bör ske i två steg från 4 till sammanlagt 6<br>öre per kWh, med motsvarande nedsättning vad gäller produktion från<br>yngre kraftverk, dvs. med 3 öre resp. 6 öre per kWh. Vidare bör även<br>skatten på kämkraftsproducerad elkraft höjas i två steg med sammanlagt 2<br>öre till 3,2 öre per kWh. Det första steget av de föreslagna skattehöjning-<br>arna bör träda i kraft den 1 september 1996 och resterande höjning den<br>1 juli 1997.</p>
<p>31</p>
<p>Förslagen föranleder ändringar i 5 § lagen om särskild skatt för elek-<br>trisk kraft från kärnkraftverk och 5 § lagen om skatt på viss elektrisk kraft.</p>
<h3>7.4 Miljöskatt på inrikes flygtrafik</h3>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>Regeringens bedömning: Miljöskatten på inrikes flygtrafik bör<br>fr.o.m. den 1 januari 1997 ersättas av ett system med bättre miljöstyr-<br>ning, t.ex. en ökad differentiering av luftfartsverkets landningsavgif-<br>ter.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens bedömning: Miljöskatten på inrikes<br>flygtrafik regleras i lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik.<br>Den infördes från och med den 1 mars 1989. Skattens storlek bestämdes<br>till 12 kr per kg utsläppta kolväten och kväveoxider. Från och med den 1<br>januari 1991 kompletterades skatteuttaget med en skatt på 79 öre per kg<br>förbrukat flygbränsle. Den 1 januari 1993 höjdes skatten till 1 kr per kg<br>förbrukat bränsle.</p>
<p>Skattskyldig är den som äger flygplanet eller, om det inte används av<br>ägaren, den som brukar det i hans ställe. Skatten tas ut för varje inrikes<br>flygning i reguljär trafik. Skatten beräknas med ledning av luftfartsverkets<br>uppgifter om bränsleförbrukning och utsläpp av kolväten och kväveoxider<br>från den aktuella flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad<br>flygsträcka. För år 1994 inbringade skatten 210 miljoner kr.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Förutom de fiskala och trafikpo-<br>litiska motiven för införandet av en miljöskatt på inrikes flygtrafik fanns<br>redan från början det miljömässiga skälet att förmå Linjeflyg AB att byta<br>ut brännkamrama i de flygplansmotorer som då var aktuella. Linjeflyg AB<br>beslutade att byta ut brännkamrarna när lagen om miljöskatt på inrikes<br>flygtrafik förbereddes. 1 detta fall åstadkom alltså miljöskatten en positiv<br>miljöeffekt.</p>
<p>Sedan skatten infördes har emellertid förändringar skett som påverkar<br>skattens funktion. Avregleringen av den civila inrikes luftfarten har såle-<br>des gjort det allt svårare att på ett rättvist sätt göra de schablonberäkningar<br>som miljöskatten grundas på.</p>
<p>Inom EU gäller att medlemsstaterna enligt mineraloljedirektivet<br>(92/81/EEG) inte får beskatta mineraloljor som används för yrkesmässigt<br>flyg. I en skrivelse den 21 februari 1996 har kommissionens<br>generaldirektorat för skattefrågor hävdat att miljöskatten på inrikes flyg-<br>trafik inte är förenlig med mineraloljedirektivet.</p>
<p>Sammantaget anser regeringen att miljöskatten i sin nuvarande<br>utformning inte är tillfredsställande. I syfte att öka miljöstyrningen avser<br>regeringen att i höst lägga ett förslag om att fr.o.m. den 1 januari 1997<br>ersätta miljöskatten med ett alternativ med minst samma styreffekt som<br>miljöskatten. Ett sådant alternativ skulle kunna vara miljörelaterade land-<br>ningsavgifter.</p>
<p>32</p>
<h2>8 Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete <sup>Pro</sup>P-1995/96:198<br>på bostadshus</h2>
<p>Regeringens bedömning: En skattereduktion bör medges för kostna-<br>der för reparationer m.m. på bostadshus som utförs under tiden den<br>15 april 1996 - 31 december 1997.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: För att stimulera konjunkturen<br>inom byggsektorn beslutades våren 1993 (prop. 1992/93:150, bet.<br>1992/93 :SkU36, rskr. 1992/93:422, SFS 1993:672) om åtgärder avsedda<br>att öka reparationer, ombyggnader och tillbyggnader av fastigheter under<br>åren 1993 och 1994.</p>
<p>Beslutet innebar att en skattereduktion medgavs för utgifter för<br>reparationer m.m. som utfördes på bostadshus under tiden den 15 februari<br>1993 - 31 december 1994.</p>
<p>Skattereduktion medgavs fastighetsägare och vissa andra som vid fas-<br>tighetstaxeringen jämställs med ägare till fastighet. Underlaget för<br>skattereduktionen var fastighetsägarens kostnader för repararations- och<br>underhållsarbeten samt utgifter för om- och tillbyggnad av bostadshus.<br>Utgifter för material ingick inte i underlaget och inte heller värdet av så-<br>dant arbete som utfördes av ägaren.</p>
<p>Skattereduktion medgavs om underlaget sammantaget uppgick till<br>minst 2 000 kr. För småhus medgavs skattereduktion med 30 procent av<br>underlaget till den del detta under den aktuella tidsperioden inte översteg<br>35 000 kr per taxeringsenhet.</p>
<p>Även för hyreshus uppgick skattereduktionen till 30 procent av under-<br>laget. För dessa medgavs dock skattereduktion med högst 20 000 kr eller<br>ett belopp motsvarande tre gånger den fastighetsskatt som beräknades för<br>kalenderåret 1993 om sistnämnda belopp var högre.</p>
<p>Enligt i vårpropositionen redovisade ekonomiska bedömningar kan<br>förutses en icke obetydlig avmattning mellan 1996 och 1997 av den totala<br>byggnadsverksamheten, särskild markerat för bostadsbyggandet såväl vad<br>avser nybyggnader som ombyggnader. För att motverka en ökning av<br>arbetslösheten finns därför anledning att ge en temporär stimulans åt den-<br>na sektor. Stimulansen bör lämpligen ske på det sätt som gällde tidigare i<br>form av en skattereduktion för kostnader för reparationer m.m. på bostads-<br>hus. Regeringen kommer därför att föreslå att det åter införs en möjlighet<br>att erhålla en sådan skattereduktion.</p>
<p>En proposition i frågan kommer under våren att lämnas till riksdagen.<br>Här presenteras huvuddragen i den kommande propositionen.</p>
<p>En skattereduktion medges för utgifter för reparation och underhåll<br>samt för om- och tillbyggnad av bostadshus som utförs under tiden den 15<br>april 1996 - 31 december 1997. Skattereduktionen skall medges fastighets-<br>ägare och vissa andra som vid fastighetstaxeringen jämställs med ägare.</p>
<p>De arbeten som grundar rätt till skattereduktion är sådana som utförts<br>på byggnad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller som</p>
<p>33<br></p>
<p>hyreshus till den del den används för bostadsändamål.</p>
<p>Underlaget för skattereduktionen skall vara fastighetsägarens egna<br>kostnader för reparations- och underhållsarbeten samt utgifter för om- och<br>tillbyggnad av bostadshus. Utgifter för material får inte ingå i underlaget.<br>Inte heller får utgifter för vilka erhålls statligt ombyggnads-, förbättrings-<br>eller upprustningsbidrag ingå i underlaget. Värdet av sådant arbete som<br>utförs av ägaren av bostadshuset får inte heller ingå i underlaget för skatte-<br>reduktionen.</p>
<p>Skattereduktionen skall uppgå till 30 procent av underlaget. För varje<br>taxeringsenhet får skattereduktionen dock sammanlagt inte överskrida, för<br>småhus 10 500 kr och för hyreshus, det högsta av beloppen 20 000 kr eller<br>det belopp som motsvarar tre gånger fastighetsskatten för hela kalender-<br>året 1996. Det sammanlagda underlaget måste uppgå till minst 2 000 kr.</p>
<p>Ansökan om skattereduktion skall ske genom ett särskilt förfarande.</p>
<p>Regeringen kommer vidare att överväga möjligheterna att reglerna om<br>skattereduktion, till skillnad mot vad som tidigare gällde, också skall om-<br>fatta sådana förbättringsarbeten på bostadsrättslägenheter som bekostas av<br>bostadsrättsinnehavarna. Om sådana regler skall införas kommer den tidi-<br>gare nämnda propositionen att också innehålla ett förslag om detta.</p>
<h2>9 Begränsning av avdragsramen för<br>representation</h2>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>Regeringens bedömning: Som ett led i saneringen av statsfinanserna<br>bör avdragsramen för representation begränsas. Det maximalt av-<br>dragsgilla beloppet för måltidsutgifter bör halveras till 90 kr fr.o.m. år<br>1997.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen beslutade så sent som<br>hösten 1995 om en begränsning av avdragsramen för representation (prop.<br>1995/96:109, bet. 1995/96:SkU20, rskr. 1995/96:135, SFS 1995:1625).<br>Avdraget för måltidutgifter som tidigare kunde medges med högst 300<br>kronor begränsades då till högst 180 kr per person. För att förstärka stats-<br>finanserna bör avdragsramen nu begränsas ytterligare. En begränsning till<br>90 kr per person bör innebära att syftet med avdraget tillgodoses.</p>
<p>Begränsningen bör gälla representation fr.o.m. år 1997. Mot bakgrund<br>av att regeringen nyligen lämnat förslag till riksdagen (prop. 1995/96:152)<br>om ett tekniskt förtydligande i reglerna om representationsavdrag lägger<br>regeringen inte fram något lagförslag nu. Regeringen avser därför att åter-<br>komma till riksdagen med ett lagförslag senare i år.</p>
<p>34</p>
<h2>10 Allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen</h2>
<h2>m.m.</h2>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>Regeringens bedömning: Senare i vår lämnas förslag till beslut om<br>höjning av den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift<br>till 4,95 procent år 1997 och 5,95 procent fr.o.m. år 1998. Höjningen<br>balanseras av en sänkning av sjukförsäkringsavgiften enligt lagen om<br>socialavgifter och en höjning av den allmänna löneavgiften.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: I den ekonomisk-politiska pro-<br>postionen hösten 1994 (prop. 1994/95:25) föreslogs dels en omedelbar<br>höjning av den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift med<br>två procentenheter för år 1995 dels en successiv höjning av avgiften med<br>en procentenhet per år fram t.o.m. år 1998. Fr.o.m. år 1998 skall avgiften<br>uppgå till 5,95 procent. Riksdagen har beslutat om de föreslagna höjning-<br>arna för åren 1995 och 1996. För att fullfölja saneringsprogrammet även i<br>denna del kommer regeringen senare i vår att lämna förslag om höjningar<br>för de återstående åren 1997 och 1998.</p>
<p>Vid tidigare beslutade höjningar av egenavgiften har vissa förändringar<br>gjorts i uttaget av socialavgifter. Sålunda har sjukförsäkringsavgiften i<br>lagen om socialavgifter sänkts för att balansera det ökade uttaget av all-<br>män egenavgift i form av sjukförsäkringsavgift. Samtidigt har arbetsmar-<br>knadsavgiften höjts i samma omfattning som sänkningen av sjukförsäk-<br>ringsavgiften vilket givit ett oförändrat totalt uttag av socialavgifter.</p>
<p>Höjningarna av den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkrings-<br>avgift inklusive följdändringarna av socialavgifterna ingår i saneringspro-<br>grammet som syftar till att förstärka de offentliga finanserna. 1 detta per-<br>spektiv bör de förändringar i uttaget av socialavgifter som följer av höj-<br>ningarna av den allmänna egenavgiften åren 1997 och 1998 utformas på<br>ett något annorlunda sätt än vid tidigare höjningar. Sänkningen av sjukför-<br>säkringsavgiften enligt lagen om socialavgifter bör balanseras med en<br>höjning, inte av arbetsmarknadsavgiften, utan av den allmänna löneavgif-<br>ten. Den senare avgiften, som infördes som ett led i finansieringen av<br>avgiften till EU (prop. 1994/95:122), utgör en inkomstkälla för staten och<br>har till skillnad från arbetsmarknadsavgiften ingen koppling till det samla-<br>de försäkringssystemet. En höjning av den allmänna löneavgiften bidrar<br>därmed till en mer entydig förstärkning av de offentliga finanserna.</p>
<p>1 anslutning till nu aviserade förändringar av den allmänna egenavgif-<br>ten i form av sjukförsäkringsavgift, sjukförsäkringsavgiften enligt lagen<br>om socialavgifter och den allmänna löneavgiften aktualiseras justeringar<br>av de särskilda löneskatterna på vissa förvärvsinkomster och på pension-<br>skostnader för åren 1997 och 1998. Aviserade förändringar i den särskilda<br>löneskatten kommer att föranleda vissa justeringar i den särskilda premies-<br>katten för grupplivförsäkringar m.m. Även dessa förslag kommer att läm-<br>nas till riksdagen senare i vår.</p>
<p>35</p>
<h2>11 Bilförmån</h2>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>Regeringens bedömning: Ett förslag till ändrade regler för beskattning<br>av bilfömån kommer att remitteras om några veckor. De ändrade reg-<br>lerna bör träda i kraft den 1 januari 1997.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen uttalade sig i decem-<br>ber 1993 för en översyn av bilförmånsreglema i syfte att åstadkomma ett<br>bättre samband mellan förmånsvärde och den privata körsträckans längd<br>(bet. 1993/94:SkU10). Frågan om utformningen av bilförmånsreglema har<br>sedan dess beretts inom regeringskansliet. Reglerna om beskattning av<br>bilförmån har också varit föremål för en intensiv debatt under senare tid.<br>Främst har frågan hur den privata körsträckans längd skall beaktas vid<br>förmånsbeskattningen diskuterats.</p>
<p>Frågan om hur bilförmån skall värderas vid inkomstbeskattningen rym-<br>mer många aspekter. Finansdepartementet avser att inom några veckor i en<br>promemoria som skickas ut på remiss lägga fram förslag om ändrade reg-<br>ler för beskattning av bilförmån. En utgångspunkt för förslagen kommer<br>att vara att förmånsbeskattningen inte skall vara oberoende av den privata<br>körsträckans längd. De ändrade reglerna bör träda i kraft den 1 januari<br>1997.</p>
<h2>12 Budgeteffekter</h2>
<p>För föreslagna och aviserade åtgärder redovisas i tabell 1 budgeteffekterna<br>för den konsoliderade offentliga sektorn. Redovisade effekter avser dels<br>kalenderårseffekterna för åren 1996-1998, dels de varaktiga nettobudge-<br>teffektema, där i förekommande fall olika slag av övervältring beaktats.</p>
<p>36</p>
<p>Tabell 1 Budgeteffekter för offentlig sektor av föreslagna och aviserade Prop. 1995/96:198<br>åtgärder. Kalenderårseffekter och varaktiga nettobudgeteffekter. Miljarder<br>kr i 1997 års priser och volymer.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>Varaktig<br>effekt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd statlig skatt på<br>förvärvsinkomster</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändrad förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ROT-åtgärder</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt representationsavdrag</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd omsättningsgräns moms</p></td><td>
<p>-1,53</p></td><td>
<p>-0,03</p></td><td>
<p>-0,03</p></td><td>
<p>-0,03</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energiskatter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd energiskatt el</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>1,18</p></td><td>
<p>1,58</p></td><td>
<p>1,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd energiskatt<br>bränslen</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>1,40</p></td><td>
<p>1,86</p></td><td>
<p>1,63</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd skatt el från<br>kärnkraftverk</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>1,05</p></td><td>
<p>0,72</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd skatt el från<br>äldre vattenkraftverk</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,46</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fördubblad koldioxid-<br>skatt industri</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Slopad värmekom-<br>pensation</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>0,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ersättning av miljöskatt<br>inrikes flyg</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>-0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>3,47</p></td><td>
<p>4,75</p></td><td>
<p>5,61</p></td></tr>
</table>
<p>37</p>
<p>Höjningen av det fasta beloppet om 100 kr i statlig inkomstskatt på för-<br>värvsinkomster till 200 kr beräknas ge en inkomstförstärkning på 0,6<br>miljarder kr.</p>
<p>Omläggningen av förmögenhetsskatten med en basbreddning i form<br>av att aktier skall tas upp till 100 % av marknadsvärdet och en höjning av<br>fribeloppet från 800 000 kr till 900 000 kr beräknas ge en engångsvis<br>budgetförsvagning för år 1997 på ca 150 miljoner kr. För detta år avräknas<br>detta belopp mot den outnyttjade delen av den ram på 2 miljarder kr som<br>är avsatt för sänkt företagsskatt (se prop. 1994/95:25). En finansiering fullt<br>ut av det höjda fribeloppet skall ske fr.o.m. 1998 års taxering inom ramen<br>för förmögenhetsskatten.</p>
<p>För bedömningen av de finansiella effekterna av den tidsbegränsade<br>skattereduktionen för byggnadsarbete kan viss vägledning hämtas från<br>utfallet av den tidigare tillämpningen under perioden den 15 februari 1993<br>- 31 december 1994. Vid 1994 års taxering medgavs reduktion med 1<br>miljard kr och vid 1995 års taxering med 2,5 miljarder kr.</p>
<p>Vid den tidigare tillämpningen rådde en viss oklarhet kring reglernas<br>innebörd under första halvåret 1993, vilket kan ha bidragit till att begränsa<br>reduktionsbeloppet för detta år. Samtidigt kan det yrkade reduktionsbelop-<br>pet för inkomståret 1994 till viss del ha avsett åtgärder under 1993 för<br>vilka avdrag kunde yrkas vid 1995 års taxering. Mot denna bakgrund kan<br>de prognostiserade reduktionsbeloppen sättas till 1,5 miljarder kr vid 1997<br>års taxering och 2,0 miljarder kr vid 1998 års taxering. Dessa belopp utgör<br>de primära budgeteffekterna. Dessa kommer att motverkas av indirekta<br>budgeteffekter, där storleken av dessa blir beroende av bl.a. i vilken ut-<br>sträckning aktiviteten i byggsektorn ökar p.g.a. skattereduktionen. Detta<br>bidrar till ökade skatteintäkter och minskade utgifter för arbetslösheten.<br>De indirekta effekterna är dock svåra att kvantifiera och av försiktighets-<br>skäl beaktas inte dessa vid budgetbedömningen.</p>
<p>Begränsningen i rätten till avdragsgill representation från 180 kr till<br>90 kr beräknas ge en inkomstförstärkning på 0,5 miljarder kr.</p>
<p>Höjningen från 10 till 40 miljoner kr av den gräns under vilken<br>skattskyldiga skall betala mervärdesskatten senast den 5:e i andra måna-<br>den efter redovisningsperioden beräknas ge en engångsvis försvagning av<br>statsbudgeten med 1,53 miljarder kr. Den varaktiga effekten i form av<br>ränteförlusten för det allmänna p.g.a. senareläggningen med 15 dagar är<br>betydligt lägre, 0,03 miljarder kr.</p>
<p>Såvitt gäller energiskatteförändringarna genomförs flertalet i två lika<br>stora steg med en höjning dels den 1 september 1996, dels den 1 juli 1997.<br>Då uppgifterna i tabellen avser budgeteffekten i förhållande till oförändra-<br>de regler uppkommer en successivt starkare effekt under perioden 1996—<br>1998.</p>
<p>Redovisade effekter för sådana skatter där en automatisk uppräkning<br>sker med förändringen i konsumentpriserna avser den rena regelföränd-<br>ringseffekten, dvs de förändringar i olika skattesatser som redovisas i de<br>bilagda lagförslagen och som beror av indexeringen har ej inkluderas i<br>tabellredovisningen. Detta innebär att redovisade effekter fångar upp den<br>reala budgetförstärkningen.</p>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>38</p>
<p>Avvikelsen mellan faktiska kalenderårseffekter och varaktiga effekter Prop. 1995/96:198<br>beror på att de olika skatterna med varierande tidsfördröjning påverkar<br>andra skattebaser eller offentliga utgifter, det senare p.g.a effekter via<br>KPI-förändringar.</p>
<p>För skatter som utgår på hushållens konsumtion av energiprodukter<br>antas de olika punktskattehöjningarna ge upphov till två varandra motver-<br>kande effekter. För det första uppkommer en budgetförstärkning genom<br>att den höjda punktskatten ingår i underlaget för beräkning av mervärdes-<br>skatt. Med viss tidsfördröjning motverkas detta av att effekten på KPI<br>reducerar nästföljande års inkomstskatter och ökar basbeloppsanknutna<br>offentliga utgifter.</p>
<p>För sådana skatter som utgår på näringslivets energianvändning antas<br>att en övervältring successivt kommer att ske på lönerna vilket innebär att<br>underlaget för socialavgifter och inkomstskatt reduceras. Denna övervält-<br>ring antas dock schablonmässigt ske med en betydande tidsfördröjning.</p>
<p>39</p>
<h2>Finansdepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 1996</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-<br>Wallén, Peterson, Wallström, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson,<br>Uusmann, Ulvskog, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg,<br>Pagrotsky, Östros</p>
<p>Föredragande: statsrådet Östros</p>
<p>Regeringen beslutar propositionen 1995/96:198 Ekonomisk-politiska<br>åtgärder på skatte- och avgiftsområdet.</p>
<p>gotab 49785, Stockholm 1996</p>
<p>Prop. 1995/96:198</p>
<p>40</p>
11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen tilldelvis bifall= utskottet1995/96:SkU31?11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?BBordläggning1996-04-15 00:00:00inträffat2INLInlämning1996-04-15 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1996-04-16 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1996-04-30 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-24 01:24:43statustextstatustextÄrendet är avslutatGJ031982019-05-22 17:24:25tilldelatTilldelatSkatteutskottet2014-11-24 01:24:43behandlas_i1995/96:SkU31GJ01SkU31bet1995/96SkU31Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk39mot1995/96Sk39med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk40mot1995/96Sk40med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk41mot1995/96Sk41med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk42mot1995/96Sk42med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk43mot1995/96Sk43med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk44mot1995/96Sk44med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk45mot1995/96Sk45med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk46mot1995/96Sk46med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk47mot1995/96Sk47med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk48mot1995/96Sk48med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk49mot1995/96Sk49med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk50mot1995/96Sk50med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk51mot1995/96Sk51med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk52mot1995/96Sk52med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk53mot1995/96Sk53med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk54mot1995/96Sk54med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk55mot1995/96Sk55med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetMotionföljdmotionav Barbro Westerholm och Erling Bager (FP)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk52mot1995/96Sk52med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetav Barbro Westerholm och Erling Bager (FP)Motionföljdmotionav Bo Lundgren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk45mot1995/96Sk45med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetav Bo Lundgren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Carl Fredrik Graf (M)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk40mot1995/96Sk40med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetav Carl Fredrik Graf (M)Motionföljdmotionav Frank Lassen (S)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk48mot1995/96Sk48med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetav Frank Lassen (S)Motionföljdmotionav Ingvar Eriksson (M)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk42mot1995/96Sk42med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetav Ingvar Eriksson (M)Motionföljdmotionav Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (FP)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk44mot1995/96Sk44med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetav Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (FP)Motionföljdmotionav Kjell Ericsson m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk49mot1995/96Sk49med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetav Kjell Ericsson m.fl. (C)Motionföljdmotionav Lars Bäckström m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk46mot1995/96Sk46med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetav Lars Bäckström m.fl. (V)Motionföljdmotionav Lars Hedfors (S) och Rolf Kenneryd (C)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk43mot1995/96Sk43med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetav Lars Hedfors (S) och Rolf Kenneryd (C)Motionföljdmotionav Lars Hjertén (M)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk39mot1995/96Sk39med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetav Lars Hjertén (M)Motionföljdmotionav Lars Leijonborg m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk47mot1995/96Sk47med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetav Lars Leijonborg m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Lennart Fremling m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk41mot1995/96Sk41med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetav Lennart Fremling m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Leo Persson och Jarl Lander (S)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk53mot1995/96Sk53med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetav Leo Persson och Jarl Lander (S)Motionföljdmotionav Marianne Samuelsson m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk51mot1995/96Sk51med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetav Marianne Samuelsson m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Mats Odell m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk50mot1995/96Sk50med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetav Mats Odell m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Peter Weibull Bernström (M)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk54mot1995/96Sk54med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetav Peter Weibull Bernström (M)Motionföljdmotionav Åke Sundqvist m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:198<br/>
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetGJ02Sk55mot1995/96Sk55med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdetav Åke Sundqvist m.fl. (M)Motion