<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284302</hangar_id>
 <dok_id>GJ03196</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>196</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:196</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>196</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:26</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Besöksinskränkningar vid viss tvångsvård, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03196/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03196</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03196</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:196&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Besöksinskränkningar vid viss tvångsvård, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margot Wallström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till en ny lag om besöksinskränkningar&lt;br&gt;vid viss tvångsvård. Lagen omfattar besöksinskränkningar på vård-&lt;br&gt;institutioner och sjukvårdsinrättningar såväl i form av generella besöks-&lt;br&gt;tider som besöksrestriktioner i särskilda fall. De senare besluten skall&lt;br&gt;kunna överklagas till domstol. En följdändring föreslås också i lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen är föranledda av en rapport från den europeiska kommissio-&lt;br&gt;nen för de mänskliga rättigheterna, vars slutsatser har fastställts av Euro-&lt;br&gt;parådets ministerkommitté. I rapporten anser kommissionen att Sverige,&lt;br&gt;genom att besöksrestriktioner meddelats en besökare på vårdhem för&lt;br&gt;utvecklingsstörda, har kränkt den europeiska konventionen om skydd för&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Detta med&lt;br&gt;anledning av att det saknas såväl lagstöd för beslutet som möjlighet för&lt;br&gt;besökaren att överklaga det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också en ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;som innebär en viss öppning i den sekretess som gäller mellan olika&lt;br&gt;kommunala nämnder med socialtjänstuppgifter inom samma kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 196&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext........................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;psykiatrisk tvångsvård..........................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) . . 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..........................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Besöksinskränkningar..............................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Bakgrund...................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Artikel 8 i konventionen om de mänskliga rättig-&lt;br&gt;heterna ............................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Artikel 6 i konventionen om de mänskliga rättig-&lt;br&gt;heterna ............................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Överväganden och förslag ..................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Allmänna utgångspunkter och&amp;nbsp;överväganden..... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Lagreglering av besöksinskränkningar inom tvångs-&lt;br&gt;vård ................................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Domstolsprövning m.m....................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Informationsutbyte mellan kommunala&amp;nbsp;nämnder&amp;nbsp;med&amp;nbsp;social-&lt;br&gt;tjänstuppgifter inom samma kommun..................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Författningskommentar............................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om besöksinskränkningar vid viss tvångs-&lt;br&gt;vård ......................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1128) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;psykiatrisk tvångsvård.........................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Departementspromemorians huvudsakliga innehåll ... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslagen i departementspromemorian..........28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna ..............31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagforslag...................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande..........................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 1996 . . 37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om besöksinskränkningar vid viss&lt;br&gt;tvångsvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller beträffande besök på vårdinstitutioner och sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättningar till dem som är tvångsintagna för vård enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller också för besök till dem som är tvångsisolerade eller till-&lt;br&gt;fälligt omhändertagna enligt smittskyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För besök som avses i 1 § får huvudmannen för vårdinstitutionen&lt;br&gt;eller sjukvårdsinrättningen besluta om allmänna besökstider. Besöks-&lt;br&gt;tiderna skall bestämmas så att de ger tillfredsställande möjligheter till&lt;br&gt;besök utan att inkräkta på vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det med hänsyn till omständigheterna är lämpligt att besök tillåts&lt;br&gt;även under andra tider än vad som är bestämt enligt första stycket, skall&lt;br&gt;huvudmannen för vårdinstitutionen eller sjukvårdsinrättningen beträffan-&lt;br&gt;de viss eller vissa vårdtagare eller isolerade besluta om utvidgade be-&lt;br&gt;sökstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det med hänsyn till vårdens bedrivande, risken för överförande&lt;br&gt;av smitta eller skyddet av enskilda vårdtagares personliga integritet är&lt;br&gt;nödvändigt med inskränkningar av sådana besök som avses i 1 §, får&lt;br&gt;huvudmannen för vårdinstitutionen eller sjukvårdsinrättningen i särskilda&lt;br&gt;fall besluta om besöksrestriktioner. Ett sådant beslut kan vara generellt&lt;br&gt;eller avse besök av en viss eller vissa personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vad som sägs i 3 § gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. besök av personer för vilka 14 § andra stycket 1 lagen (1990:52)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om vård av unga är tillämplig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inskränkningar i den intagnes rätt när 43 a § smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472) är tillämplig, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när 8 § andra stycket lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård är&lt;br&gt;tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beslut enligt 2 § andra stycket och 3 § gäller omedelbart, om inte Prop. 1995/96:196&lt;br&gt;något annat anges i beslutet. Ett sådant beslut får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 2 § första stycket får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelserna i 22-25, 27, 28 och 30 §§ förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) om överklagande skall tillämpas, om beslutet har meddelats&lt;br&gt;av huvudmannen för en privat vårdinstitution eller sjukvårdsinrättning.&lt;br&gt;Härvid skall huvudmannen jämställas med myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen skall vid ett överklagande vara den enskildes motpart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §‘&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En patient får hindras att lämna vårdinrättningens område eller den del&lt;br&gt;av inrättningen där han skall vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs från behand-&lt;br&gt;lingssynpunkt, får chefsöver-&lt;br&gt;läkaren besluta om inskränkningar&lt;br&gt;beträffande besök hos patienten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ändringen innebär att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 196&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 65 § socialtjänstlagen (1980:620)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;65 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall på begäran av en annan myndighet till denna&lt;br&gt;lämna uppgifter om utgiven ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika&lt;br&gt;felaktiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunens uppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten fullgörs av flera&lt;br&gt;nämnder skall varje sådan nämnd,&lt;br&gt;i den utsträckning det begärs, till&lt;br&gt;de övriga lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;uppgift om att en person är&lt;br&gt;aktuell i ett ärende inom social-&lt;br&gt;tjänsten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;att administrera fördelningen av&lt;br&gt;platser inom barnomsorg och&lt;br&gt;särskilda boendeformer i kommu-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten enligt&lt;br&gt;andra stycket gäller inte uppgift&lt;br&gt;som omfattas av sekretess enligt&lt;br&gt;7 kap. 4 § andra stycket sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, nedan&lt;br&gt;kallad kommissionen, har i en rapport den 14 april 1994 uttalat som sin&lt;br&gt;mening att Sverige i ett visst fall har kränkt artikel 6 och artikel 8 i den&lt;br&gt;europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de&lt;br&gt;grundläggande friheterna, nedan kallad konventionen. Europarådets mi-&lt;br&gt;nisterkommitté har därefter fastställt att kränkning av konventionen skett&lt;br&gt;på det sätt som framgår av kommissionens rapport. Förslagen i lagråds-&lt;br&gt;remissen är avsedda att anpassa svensk lagstiftning så att Sverige i fram-&lt;br&gt;tiden uppfyller bestämmelserna i konventionen om de mänskliga rättig-&lt;br&gt;heterna i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Socialdepartementet har utarbetats en departementspromemoria&lt;br&gt;med förslag till lagstiftning om besöksinskränkningar på institutioner&lt;br&gt;inom vårdområdet. Departementspromemorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. De lagförslag&lt;br&gt;som lades fram i promemorian finns i bilaga 2. En förteckning över&lt;br&gt;remisssinstansema finns i bilaga 3. Remissyttrandena och en remiss-&lt;br&gt;sammanställning finns tillgängliga i Socialdepartementet (dnr S95/3163/RS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har legat till grund för propositionens förslag i denna del.&lt;br&gt;Frågan om möjligheterna till informationsutbyte mellan olika kommu-&lt;br&gt;nala organ i en fri nämndorganisation med hänsyn till sekretesslagens&lt;br&gt;bestämmelser har återkommande uppmärksammats alltsedan den fria&lt;br&gt;nämndorganisationen slutligt etablerades med den nya kommunallagen år&lt;br&gt;1992. I lagstiftningsärendet om den nya kommunallagen berördes både&lt;br&gt;fallet att en nämnd får ansvaret för flera olika verksamheter och fallet att&lt;br&gt;en verksamhet fördelas på flera nämnder (prop. 1990/91:117, bet.&lt;br&gt;1990/91:KU38, rskr. 1990/91:360). Frågan behandlades av Lokaldemo-&lt;br&gt;kratikommittén i betänkandet Sekretesslagen i en fri kommunal nämnd-&lt;br&gt;organisation (SOU 1992:140) och har senast tagits upp av Socialtjänst-&lt;br&gt;kommittén i betänkandet Dokumentation och socialtjänstregister (SOU&lt;br&gt;1995:86). Den har också varit föremål för regeringens bedömning i någ-&lt;br&gt;ra ärenden om överklaganden av beslut enligt datalagen. Både&lt;br&gt;Lokaldemokratikommittén och Socialtjänstkommittén har föreslagit en&lt;br&gt;utökning av möjligheterna till informationsutbyte genom ändring i sekre-&lt;br&gt;tesslagen. Någon sådan ändring har ännu inte genomförts. Socialtjänst-&lt;br&gt;kommitténs förslag bereds nu, efter remissbehandling, i Socialdeparte-&lt;br&gt;mentet tillsammans med kommitténs övriga förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är särskilt de nämnda ärendena om överklaganden av beslut en-&lt;br&gt;ligt datalagen som har föranlett att regeringen nu lägger fram det begrän-&lt;br&gt;sade förslag i frågan som propositionen innehåller. Förslaget innebär inte&lt;br&gt;ett slutligt ställningstagande till frågan i hela dess vidd, men syftar till&lt;br&gt;att påtagligt underlätta det dagliga arbetet inom socialtjänsten i kommu-&lt;br&gt;ner med en uppdelad socialtjänstorganisation, genom en begränsad regel&lt;br&gt;om att vissa uppgifter rutinmässigt skall få lämnas mellan nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 14 mars 1996 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bila-&lt;br&gt;ga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionens lagförslag i allt väsentligt följt Lag-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådets förslag till förenklingar och förtydliganden. Vi återkommer till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Besöksinskränkningar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det aktuella målet i kommissionen rör särskilda besöksrestriktioner som&lt;br&gt;meddelats en besökare på vårdhem för utvecklingsstörda. Besöksrestrik-&lt;br&gt;tionerna riktade sig mot en mor som besökte sin på vårdhemmet tvångs-&lt;br&gt;intagne myndige, men svårt utvecklingsstörde, son. Modem var även&lt;br&gt;god man för sonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sonen vistades på vårdhemmet med stöd av lagen (1967:940) angående&lt;br&gt;omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (lagens 35 § reglerar för-&lt;br&gt;utsättningarna för tvångsvård av utvecklingsstörda). Denna lag upphörde&lt;br&gt;att gälla den 1 juli 1986 men äger fortfarande tillämplighet i här rele-&lt;br&gt;vanta delar enligt bestämmelser i senare lagars införandebestämmelser;&lt;br&gt;lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda om-&lt;br&gt;sorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. och lagen (1993:388) om&lt;br&gt;införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade. Vare sig i lagen angående omsorger om vissa psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda eller i någon av införandelagama finns bestämmelser om att&lt;br&gt;besökare på vårdhem i vissa fall kan meddelas besöksrestriktioner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.1 Artikel 8 i konventionen om de mänskliga rättigheterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8 i konventionen lyder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt&lt;br&gt;hem och sin korrespondens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Offentlig myndighet får inte inskränka åtnjutandet av denna&lt;br&gt;rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt sam-&lt;br&gt;hälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna&lt;br&gt;säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggandet av&lt;br&gt;oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för and-&lt;br&gt;ra personers fri- och rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen anser i sin rapport att de besöksrestriktioner som gällt&lt;br&gt;på vårdhemmet för modem dels utgjort ett intrång i hennes familjeliv,&lt;br&gt;dels saknar stöd i lag. Därmed har en kränkning av artikel 8 i konventio-&lt;br&gt;nen skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller avsaknaden av lagstöd anser kommissionen att man inte&lt;br&gt;utifrån bestämmelserna om tvångsvård i lagen (1967:940) angående&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda i tillräcklig hög grad kan Prop. 1995/96:196&lt;br&gt;förutse att det kan bli fråga om besöksrestriktioner. Besöksrestriktioner&lt;br&gt;kan alltså inte ses som en del av verkställigheten av tvångsvården. Be-&lt;br&gt;stämmelserna om tvångsvård av utvecklingsstörda gäller som angivits&lt;br&gt;ovan fortfarande enligt lagen (1993:388) om införande av lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom andra vårdområden saknas på motsvarande sätt ett lagstöd&lt;br&gt;för besökstider eller särskilda besöksrestriktioner som skulle täcka en&lt;br&gt;motsvarande situation som den i det aktuella fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga&lt;br&gt;ger socialnämnden endast möjlighet att besluta om barnets umgänge med&lt;br&gt;föräldrar eller andra som har vårdnaden om barnet. Besök av t.ex. en&lt;br&gt;mormor eller ett syskon kan inte inskränkas med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763), socialtjänstlagen (1980:620) och lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade saknar helt&lt;br&gt;bestämmelser om besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddslagen (1988:1472) föreskriver i 43 a § bl.a. att den som är&lt;br&gt;tvångsisolerad har rätt att ta emot besök i den utsträckning det kan ske&lt;br&gt;med hänsyn till vården eller ordningen på sjukhuset. Besök kan förväg-&lt;br&gt;ras om ändamålet med tvångsisoleringen skulle motverkas därav. Beslut&lt;br&gt;om inskränkningar i särskilt fall för en tvångsisolerad kan överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol. Det är tveksamt om denna reglering&lt;br&gt;även kan anses omfatta inskränkningar i personers rätt att besöka någon&lt;br&gt;på sjukhuset och också ge den presumtive besökaren möjlighet att i&lt;br&gt;vissa fall överklaga beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.2 Artikel 6 i konventionen om de mänskliga rättigheterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6 punkt 1 i konventionen lyder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berätti-&lt;br&gt;gad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och infor&lt;br&gt;en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag. Domen&lt;br&gt;skall avkunnas offentligt, men pressen och allmänheten får utestängas&lt;br&gt;från förhandlingen eller en del därav av hänsyn till den allmänna&lt;br&gt;moralen, den allmänna ordningen eller den nationella säkerheten i ett&lt;br&gt;demokratiskt samhälle, eller då minderårigas intressen eller skyddet&lt;br&gt;för parternas privatliv så kräver eller, i den mån domstolen finner det&lt;br&gt;strängt nödvändigt, under särskilda omständigheter när offentlighet&lt;br&gt;skulle skada rättvisans intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen konstaterar att modem som god man haft legal status&lt;br&gt;och skyldighet enligt foräldrabalken att bevaka sin sons intressen. Kom-&lt;br&gt;missionen anser därför, vid prövningen av om Sverige kränkt artikel 6,&lt;br&gt;att modem i egenskap av god man för sin vuxne son haft en civil rättig-&lt;br&gt;het att besöka sonen i vårdhemmet. Kommissionen ser detta som en&lt;br&gt;självständig rätt för den gode mannen, inte enbart som en rätt att för den&lt;br&gt;vårdintagnes räkning fora talan. Hon måste därför kunna fa besöks-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;restriktioner som meddelats henne prövade av domstol. Det fanns ingen Prop. 1995/96:196&lt;br&gt;sådan möjlighet till domstolsprövning för henne. Sverige har enligt kom-&lt;br&gt;missionen därför kränkt artikel 6 i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom inom de områden där lagreglering av besöksmöjligheter sak-&lt;br&gt;nas (se avsnitt 4.1.1), saknas i lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård möjlighet för t.ex. en besökande god man att få &amp;quot;besökstider&amp;quot;&lt;br&gt;eller särskilda &amp;quot;besöksrestriktioner&amp;quot; prövade av domstol. Enligt 18 §&lt;br&gt;andra stycket samma lag får chefsöverläkaren besluta om inskränkningar&lt;br&gt;beträffande besök hos patienten. Enligt 33 § får ett sådant beslut dock&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller för den som är intagen för rättspsykiatrisk vård.&lt;br&gt;Detta framgår av 8 § första stycket och 18 § lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård. Enligt 8 § andra stycket kan också Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen beträffande den som är anhållen, häktad eller intagen i eller&lt;br&gt;skall förpassas till kriminal vårdsanstalt i särskilda fall besluta om sådana&lt;br&gt;inskränkningar i rätten att ta emot besök som är påkallade från ordnings-&lt;br&gt;eller säkerhetssynpunkt. Kriminalvårdsstyrelsens beslut enligt 8 § andra&lt;br&gt;stycket kan överklagas till domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om möjlighet till överklagande saknas kan i vissa fall en laglig-&lt;br&gt;hetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) komma i fråga. En sådan&lt;br&gt;prövning har dock i andra sammanhang inte ansetts tillgodose konventio-&lt;br&gt;nens krav på domstolsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.2.1 Allmänna utgångspunkter och överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige är folkrättsligt bundet av den europeiska konventionen om skydd&lt;br&gt;för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Kon-&lt;br&gt;ventionen har också blivit direkt tillämplig för svenska fövaltningsmyn-&lt;br&gt;digheter och domstolar genom att den sedan den 1 januari 1995 gäller&lt;br&gt;som svensk lag (SFS 1994:1219). Naturligtvis måste då övrig svensk&lt;br&gt;lagstiftning och praxis stå i överensstämmelse med konventionen. För-&lt;br&gt;utom att Sverige annars bryter mot sina folkrättsliga förpliktelser så&lt;br&gt;uppstår också problem för de rättstillämpande myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ett enskilt fall har i avsnitt 4.1.1 och 4.1.2 redovisats&lt;br&gt;på vad sätt kommissionen och ministerkommittén anser att besöksrestrik-&lt;br&gt;tioner på ett vårdhem, i samband med vården av en utvecklingsstörd&lt;br&gt;tvångsomhändertagen person, strider mot artiklarna 6 och 8 i konventio-&lt;br&gt;nen. Besöksrestriktionema ansågs utgöra ett intrång i besökarens familje-&lt;br&gt;liv och saknar stöd i lag. Möjlighet till domstolsprövning saknas också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är om och i vilken utsträckning lagreglering och möjlighet till&lt;br&gt;domstolsprövning bör införas för att framtida kritik från kommissionen i&lt;br&gt;liknande fall inte skall behöva påräknas, dvs. för att Sverige skall upp-&lt;br&gt;fylla konventionsbestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag omfattar hela vårdområdet, såväl tvångsvård som&lt;br&gt;frivillig vård. Men besöksinskränkningar är alltid ett ingrepp i enskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;människors integritet. De bör därför användas sparsamt, och inom vård-&lt;br&gt;området endast i syfte att främja vård och behandling. Vad gäller sådana&lt;br&gt;inskränkningar inom den frivilliga vården gör regeringen därför följande&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I såväl socialtjänstlagen (1980:620) som hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) betonas vikten av helhetssyn på människan och hennes för-&lt;br&gt;måga att ta ansvar för och medverka till att de insatser som görs leder&lt;br&gt;till önskvärt resultat. Enligt socialtjänstlagens s.k. portalparagraf skall&lt;br&gt;servicen och vården ytterst inriktas på att frigöra enskilda individers och&lt;br&gt;gruppers resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människors&lt;br&gt;självbestämmande och integritet. Socialtjänstens insatser för enskilda&lt;br&gt;människor skall också utformas och genomföras tillsammans med dem&lt;br&gt;som direkt berörs. När det gäller omsorgerna om äldre människor och&lt;br&gt;personer med funktionshinder framhålls vikten av självbestämmande och&lt;br&gt;normalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall en god hälso- och sjukvård&lt;br&gt;bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Vården&lt;br&gt;och behandlingen skall så långt möjligt utformas och genomföras i sam-&lt;br&gt;råd med patienten. Ett centralt inslag i reformsträvandena inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården under senare år har också varit att stärka den enskilda&lt;br&gt;patientens ställning, bl.a. genom att ge individen ökade möjligheter att&lt;br&gt;välja vårdgivare såväl inom öppen som sluten vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund som frågan om besöksrestriktioner skall&lt;br&gt;övervägas. Även när syftet är det bästa innebär besöksrestriktioner alltid&lt;br&gt;en inskränkning av människors integritet och självbestämmande. Besöks-&lt;br&gt;restriktioner bör inte kunna beslutas inom särskilda boendeformer för&lt;br&gt;service och vård för äldre personer och personer med funktionshinder&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen. Inte heller bör besöksinskränkningar kunna be-&lt;br&gt;slutas inom bostäder med särskild service enligt lagen (1993:387) om&lt;br&gt;stöd och service till vissa funktionshindrade. I dessa fall är det i regel&lt;br&gt;fråga om hyresgäster med egna hyreskontrakt och ett så långt möjligt&lt;br&gt;självständigt boende. I andra fall inom socialtjänstens område är det inte&lt;br&gt;lika klart om lagreglerade besöksrestriktioner bör införas eller inte. Det&lt;br&gt;gäller vid placeringar av unga eller missbrukare på hem för vård eller&lt;br&gt;boende (s.k. HVB-hem), som kan förekomma både som en frivillig&lt;br&gt;vårdinsats och efter tvångsingripande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om besökstider vid sjukhuskliniker är oftast ett stöd för&lt;br&gt;patienter, besökande och personal. Besökstiderna är att betrakta som&lt;br&gt;rekommendationer när besök lämpligast bör ske. Något förbud mot be-&lt;br&gt;sök på andra tider är det i egentlig mening inte fråga om. Men då det i&lt;br&gt;regel finns ett ömsesidigt intresse från alla inblandade parter att under-&lt;br&gt;lätta vård- och behandlingsarbetet respekteras i stor utsträckning de re-&lt;br&gt;kommenderade besökstiderna. Vid kliniker där patienter tvångsvårdas är&lt;br&gt;dock synen på besöksrestriktioner något annorlunda. Kraven på skydd&lt;br&gt;för såväl den enskilde vårdtagaren som de besökande kan vara mer ut-&lt;br&gt;talade och möjligheten att planera och i viss mån styra besöken ett vik-&lt;br&gt;tigt inslag i behandlingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör mot denna bakgrund en ny lagstiftning Prop. 1995/96:196&lt;br&gt;om besöksrestriktioner inte gälla frivilliga vårdformer inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården samt äldre- och handikappomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om det bör finnas möjlighet till besöksinskränkningar i vissa&lt;br&gt;fall vid placeringar av unga och missbrukare enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620), bör lämpligen övervägas i samband med att Socialtjänstkom-&lt;br&gt;mitténs forslag till ny socialtjänstlag behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.2 Lagreglering av besöksinskränkningar inom tvångsvård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny lag införs om besöksinskränkningar vid&lt;br&gt;viss tvångsvård. Lagen gäller tvångsvård på vårdinstitutioner och&lt;br&gt;sjukvårdsinrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreskriver under vilka förutsättningar allmänna besökstider&lt;br&gt;och besöksrestriktioner i särskilda fall får beslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna besökstider skall ge tillfredsställande möjligheter till be-&lt;br&gt;sök utan att inkräkta på vården. Besöksrestriktioner i särskilda fall får&lt;br&gt;beslutas endast om det är nödvändigt med hänsyn till vårdens bedri-&lt;br&gt;vande, risken för överförande av smitta eller skyddet av enskilda&lt;br&gt;vårdtagares personliga integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att lagen också skall&lt;br&gt;gälla frivillig vård. I övrigt överensstämmer promemorian i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna till-&lt;br&gt;styrker förslaget. Justitieombudsmannen (JO) delar i princip uppfattning-&lt;br&gt;en om behovet av lagstiftning på området men anser att saken bör bli&lt;br&gt;föremål för närmare utredning. Det bör bl.a. klarläggas om konventionen&lt;br&gt;ställer krav på att även allmänna besökstider måste ha stöd i lag. JO&lt;br&gt;menar också att det inte går att bedöma om det behövs en lagstiftning&lt;br&gt;beträffande &amp;quot;utomståendes&amp;quot; besök, dvs. besökare som inte är god man,&lt;br&gt;vårdnadshavare eller liknande. Göteborgs kommun anser att allmänna&lt;br&gt;besökstider bör kunna beslutas utan lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB),&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län, Handikappombudsmannen och Nämnden&lt;br&gt;för vårdartjänst anser att den nya lagregleringen inte i något fall bör&lt;br&gt;omfatta särskilda boendeformer för äldre eller bostäder med särskild&lt;br&gt;service för funktionshindrade. FUB anser att något behov av befogenhet&lt;br&gt;for kommunen att besluta om besöksinskränkningar inte finns och att en&lt;br&gt;sådan befogenhet skulle strida också mot syftet med dessa boende-&lt;br&gt;former. Även Göteborgs kommun är tveksam till om lagen bör omfatta&lt;br&gt;boendeformer enligt socialtjänstlagen (1980:620) och lagen om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade (1993:387).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JO, Kammarrätten i Jönköping och Göteborgs kommun menar att det&lt;br&gt;vore lämpligare att reglera besöksinskränkningar i respektive vårdlag. Då&lt;br&gt;skulle de kunna anpassas bättre till respektive vårdform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länstyrelsen i Jämtlands län och Handikappombudsmannen anser att&lt;br&gt;regleringen borde begränsas till tvångsvård. Länsstyrelsen i Jämtlands&lt;br&gt;län anser att det inom frivillig vård i vart fall inte bör kunna beslutas om&lt;br&gt;besöksrestriktioner i särskilda fall. Riksförbundet för social och mental&lt;br&gt;hälsa (RSMH) avvisar lagreglerade besökinskränkningar inom frivillig&lt;br&gt;vård liksom lagreglering av allmänna besökstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen menar att besöksinskränkningar i särskilda fall inom&lt;br&gt;frivillig vård bara bör kunna tillämpas när besökaren eller patienten har&lt;br&gt;en smittsam sjukdom. Vidare bör besöksrestriktioner i särskilda fall&lt;br&gt;överhuvudtaget inte kunna tillämpas med hänsyn till andra intagna på&lt;br&gt;institutionen än den som besöket är till. Socialstyrelsen anser också att&lt;br&gt;beslut om besöksrestriktioner i enskilda fall inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;bör fattas av ansvarige läkaren, dvs. chefsöverläkaren, och inte av&lt;br&gt;huvudmannen för institutionen. Likaså bör beslut om besöks-&lt;br&gt;inskränkningar i samband med LVU-vård fattas av socialnämnd eller i&lt;br&gt;vart fall i samråd med socialnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping avstyrker det framlagda förslaget. Kammar-&lt;br&gt;rätten anser bl.a. inte att det kan anses tillfredsställande att en institution&lt;br&gt;där ett barn vårdas, om ett beslut har meddelats enligt 14 § LVU, därut-&lt;br&gt;över kan meddela besöksinskränkningar för barnets föräldrar med stöd&lt;br&gt;av den nya lagen. Även Statens institutionsstyrelse anser att förhållandet&lt;br&gt;mellan socialnämndens befogenheter enligt 14 § LVU och den före-&lt;br&gt;slagna befogenheten för huvudmannen bör klarläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSMH, Handikappombudsmannen och FUB anser att det är en viktig&lt;br&gt;rättssäkerhets- och integritetsfråga att beslut om besöksrestriktioner en-&lt;br&gt;dast kan meddelas av offentliga vårdgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En reglering av besöksinskränkningar&lt;br&gt;bör bl.a. syfta till att framtida kritik från kommissionen i liknande fall&lt;br&gt;inte skall behöva påräknas, dvs. att Sverige skall uppfylla konventions-&lt;br&gt;bestämmelsema. Besöksinskränkningar är alltid ett ingrepp i enskilda&lt;br&gt;människors integritet. De bör därför användas sparsamt och endast i&lt;br&gt;syfte att främja vård och behandling. Såsom närmare redogjorts för i&lt;br&gt;avsnitt 5.1 bör sådana inte förekomma inom den frivilliga hälso- och&lt;br&gt;sjukvården eller inom särskilda boendeformer för äldre och personer&lt;br&gt;med funktionshinder. Regeringen anser därför också, alldeles oavsett&lt;br&gt;kommissionens rapport, att i den mån det bör vara möjligt med in-&lt;br&gt;skränkningar av besök till den som, liksom i det aktuella fallet, är&lt;br&gt;tvångsintagen på vårdhem för utvecklingsstörda, så är det rimligt att&lt;br&gt;detta regleras på ett tydligare sätt. Det är också viktigt att det går att få&lt;br&gt;sådana beslut om besöksrestriktioner i särskilda fall domstolsprövade (se&lt;br&gt;avsnitt 4.2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller för annan tvångsvård på vårdinstitutioner och sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättningar. Att enbart införa sådana bestämmelser för tvångsvård&lt;br&gt;på vårdhem för utvecklingsstörda förefaller både ologiskt och inkon-&lt;br&gt;sekvent. Såsom redogjorts för i det föregående saknas genomgående på&lt;br&gt;vårdområdet en lagreglering av besökstider och andra besöksinskränk-&lt;br&gt;ningar, med möjlighet i vissa fall till prövning av domstol, som skulle&lt;br&gt;täcka en motsvarande situation som den i det aktuella fallet. I den ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sträckning det kan finns ett behov av att i vissa speciella situationer&lt;br&gt;tillgripa någon form av besöksinskränkningar, finns således en brist i&lt;br&gt;svensk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besöksinskränkningar i form av besökstider (både allmänna och i en-&lt;br&gt;skilda fall) tillämpas inom stora delar av vårdområdet. Förtroendenämn-&lt;br&gt;den i Stockholms läns landsting anför i sitt remissvar att den i sin verk-&lt;br&gt;samhet från tid till annan mottagit anmälningar från anhöriga till patien-&lt;br&gt;ter eller från patienterna själva där klagomål framförts över mer eller&lt;br&gt;mindre omfattande inskränkningar i besöksrätten. Den eller de som&lt;br&gt;drabbats av dessa åtgärder har ofta betraktat dem som omotiverade och&lt;br&gt;upplevt det som otillfredsställande att någon möjlighet till överklagande&lt;br&gt;inte funnits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av intresse för enskilda, såväl besökare som vårdtagare, att&lt;br&gt;besöksbestämmelser tillämpas i enlighet med i lag bestämda förutsätt-&lt;br&gt;ningar och att, om det är fråga om besöksrestriktioner i ett särskilt fall,&lt;br&gt;dessa kan överklagas till domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering bör endast gälla tvångsvård på vårdinstitution eller sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättning. Familjehem bör således inte omfattas av regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdinstitutioner och sjukvårdsinrättningar har traditionellt inte betrak-&lt;br&gt;tats som allmänna platser. Den som obehörigen tränger sig in riskerar&lt;br&gt;därför att dömas för olaga intrång enligt 4 kap. 6 § brottsbalken. Frågan&lt;br&gt;om vem som är obehörig i lagrummets mening bör dock tolkas med&lt;br&gt;beaktande av bl.a. konventionen om de mänskliga rättigheterna.&lt;br&gt;Eventuell möjlighet att döma för olaga intrång innebär inte heller att&lt;br&gt;möjligheterna till besöksinskränkningar är lagreglerade på det sätt kom-&lt;br&gt;missionen anser är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen föreslås gälla all tvångsvård på vårdinstitution eller sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättning. Den skall därför, i den mån det förekommer, även gälla&lt;br&gt;sådan tvångsvård som förekommer på privata institutioner eller inrätt-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen framgår att förvaltnings-&lt;br&gt;uppgift kan överlämnas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse eller&lt;br&gt;enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, skall det ske&lt;br&gt;med stöd av lag. Privata rättssubjekt kan alltså ha vissa frihets-&lt;br&gt;inskränkande befogenheter som anses erforderliga för att fullgöra vård.&lt;br&gt;Det förutsätter dock särskilt lagstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstöd för psykiatrisk tvångsvård genom privata rättssubjekt med&lt;br&gt;myndighetsutövande inslag finns i dag i 15 § lagen (1991:1128) om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård. Regeringen får enligt den paragrafen, om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl, bestämma att vård får ges på annan vårdinrättning&lt;br&gt;än sådan som drivs av landsting. På inrättningen skall då tillämpas vad&lt;br&gt;i lagen sägs om sjukvårdsinrättning som drivs av ett landsting. Det inne-&lt;br&gt;bär bl.a. att den privata vårdgivaren själv kan hindra patienten från att&lt;br&gt;lämna vårdinrättningens område och även omhänderta egendom som&lt;br&gt;patienter enligt lagen inte får inneha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsomhändertagna personer kan också periodvis vistas på behand-&lt;br&gt;lingshem el.dyl. som inte har några myndighetsutövande befogenheter,&lt;br&gt;t.ex. på sådana hem för vård eller boende (s.k. HVB-hem) för ungdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inte är &amp;quot;särskilda ungdomshem&amp;quot; enligt 12 § lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskila bestämmelser om vård av unga (LVU). Dessa vårdinstitutioner&lt;br&gt;och sjukvårdsinrättningar bör också omfattas av lagstiftningen om be-&lt;br&gt;söksinskränkningar för det fall de har en intagen som är tvångsomhän-&lt;br&gt;dertagen. Även om institutionen/sjukvårdsinrättningen i dessa fall inte&lt;br&gt;har några myndighetsutövande befogenheter (dessa utövas av social-&lt;br&gt;nämnden) bör institutionen som sådan kunna besluta om besöksinskränk-&lt;br&gt;ningar i enlighet med den föreslagna lagen, utom i de fall socialnämnden&lt;br&gt;beslutat i fråga om umgänge enligt 14 § LVU. Detta med anledning av&lt;br&gt;att frågan om besöksinskränkningar är så intimt knuten till den faktiska&lt;br&gt;vardagliga vårdsituationen och ordningen på vårdinstitutionen eller sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerhets- och integritetsaspekter skall beaktas när vården av en&lt;br&gt;tvångsomhändertagen person anförtros en privat vårdinstitution eller&lt;br&gt;sjukvårdsinrättning. De bör därmed även kunna anförtros möjligheten att&lt;br&gt;fatta beslut om besöksinskränkningar om det är nödvändigt för vården&lt;br&gt;eller intagnas personliga integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besöksinskränkningama bör enligt lagen således i samtliga fall beslutas&lt;br&gt;av huvudmannen för vårdinstitutionen eller sjukvårdsinrättningen. Hu-&lt;br&gt;vudmannen kan sedan enligt allmänna regler delegera rätten att fatta&lt;br&gt;beslut om besöksinskränkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse för hur regleringen bör utformas är kommissionens upp-&lt;br&gt;fattning att besöksinskränkningama utgjort ett intrång i besökarens rätt&lt;br&gt;till familjeliv, i princip oberoende av vårdtagarens rätt eller inställning&lt;br&gt;till besöket. En annan sak är att vårdtagarens inställning vid en lagreg-&lt;br&gt;lerad prövning naturligtvis skall tillmätas stor betydelse för beslutet.&lt;br&gt;Lagregleringen måste således omfatta möjligheten för en vårdinstitution&lt;br&gt;eller sjukvårdsinrättning att neka en besökare att komma in på institutio-&lt;br&gt;nen/inrättningen för att där besöka en vårdtagare som anses ingå i besö-&lt;br&gt;karens familj. Var gränsen går för vem som omfattas av familje-&lt;br&gt;begreppet i konventionen är inte klarlagt men det torde omfatta en vida-&lt;br&gt;re krets än vad vi vanligtvis avser med familj i Sverige. I artikel 8 i&lt;br&gt;konventionen stadgas också en rätt till privatliv, varför en begränsning&lt;br&gt;av lagregleringen till att gälla familjemedlemmar kan komma att bli för&lt;br&gt;snäv. Det finns inte heller någon anledning att i lagregleringen göra en&lt;br&gt;avgränsning av personkretsen. Lagen bör också gälla såväl korta som&lt;br&gt;mera långvariga vårdperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagregleringen är således inte primärt avsedd att täcka ett behov av att&lt;br&gt;reglera restriktioner för vårdtagaren. Kompletterande bestämmelser kan&lt;br&gt;därför finnas i vissa fall i den särskilda vårdlagen, såsom i smittsskydds-&lt;br&gt;lagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med den reglering som föreslås i det följande är inte att be-&lt;br&gt;söksinskränkningar skall införas där det tidigare fungerat bra utan sådana&lt;br&gt;regler. I första hand bör alltid samförstånd försöka nås om nödvändiga&lt;br&gt;besöksinskränkningar. Avsikten är endast att i de fall man redan i dag&lt;br&gt;skulle anse det erforderligt med någon form av bindande besöks-&lt;br&gt;inskränkningar lagreglera förutsättningarna för dessa och göra det möj-&lt;br&gt;ligt att överklaga sådana beslut i särskilda fall (avsnitt 4.2.3). En lagreg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lering avser också att förhindra besöksinskränkningar som inte är moti- Prop. 1995/96:196&lt;br&gt;verade. Den enskildes rättssäkerhet stärks därigenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även allmänna besökstider kan innebära en viss inskränkning i besö-&lt;br&gt;karens möjligheter att besöka en vårdtagare. En reglering bör därför&lt;br&gt;omfatta såväl allmänna besökstider som besökstider eller andra besöks-&lt;br&gt;restriktioner i särskilda fall. Förslaget får dock inte uppfattas som en&lt;br&gt;skyldighet att infora allmänna besökstider. Det är också mycket viktigt&lt;br&gt;att besökstider, när de anses erforderliga, inte ges en för snäv utform-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna besökstider bör bestämmas så att de ger tillfredsställande&lt;br&gt;möjligheter till besök utan att inkräkta på vården. Om det med hänsyn&lt;br&gt;till omständigheterna är lämpligt att besök tillåts även under andra tider&lt;br&gt;än vad som bestämts om allmänna besökstider bör i särskilda fall be-&lt;br&gt;slutas om utvidgade besökstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besöksrestriktioner i särskilda fall bör kunna beslutas om det med&lt;br&gt;hänsyn till vårdens bedrivande, risken för överförande av smitta eller&lt;br&gt;skyddet av enskilda vårdtagares personliga integritet är nödvändigt med&lt;br&gt;ytterligare inskränkningar av besök. Det bör kunna gälla såväl generellt&lt;br&gt;som avse besök av viss eller vissa personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan fråga sig om det lämpligaste är att införa den föreslagna&lt;br&gt;regleringen i varje vårdlag för sig eller skapa en särskild lag om besöks-&lt;br&gt;inskränkningar omfattande all tvångsvård på det sociala området. Att&lt;br&gt;samma principiella regler bör gälla för ett stort antal vårdinstitutioner&lt;br&gt;och sjukvårdinrättningar av skilda slag talar för en gemensam lag. Om&lt;br&gt;regleringen är av visst omfång slipper man då också tyngande detalj-&lt;br&gt;reglering i de särskilda vårdlagarna. Några remissinstanser anser att en&lt;br&gt;reglering i de olika vårdlagarna vore att föredra på grund av att vård-&lt;br&gt;formerna skiljer sig så pass mycket från varandra och delvis olika regler&lt;br&gt;därför skulle behövas. I och med att frivillig vård enligt hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen (1982:763) och socialtjänstlagen (1980:620) inte kommer att&lt;br&gt;omfattas av regleringen har enligt regeringens mening den olägenheten&lt;br&gt;med en gemensam lag minskat betydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård om besöks-&lt;br&gt;restriktioner kan tas bort när en gemensam lag om besöksinskränkningar&lt;br&gt;införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till domstolsprövning behandlas i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda vårdlagarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.1.1 och 4.1.2 redogörs för de lagar på det sociala vårdområdet&lt;br&gt;som inte helt uppfyller kraven på rättslig reglering av beslut om besöks-&lt;br&gt;inkränkningar och möjlighet till domstolsprövning i vissa fall av sådana&lt;br&gt;beslut, liksom vari bristen består. I det följande redogörs kortfattat för&lt;br&gt;vad principerna för den föreslagna lagregleringen innebär i förhållande&lt;br&gt;till de former av tvångsvård som förekommer på vårdområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen skulle i fråga om lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen (1988:870)&lt;br&gt;om vård av missbrukare i vissa fall innebära att inskränkningar av besök&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos den som är tvångsomhändertagen enligt någon av dessa lagar, och&lt;br&gt;som vårdas på ett hem for vård eller boende (s.k. HVB-hem) eller sjuk-&lt;br&gt;hus, kommer att kunna beslutas och att beslut om inskränkningar i sär-&lt;br&gt;skilda fall kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (avsnitt 4.2.3).&lt;br&gt;Den nya lagen gäller inte familjehem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är endast umgänge mellan ett barn som är omhändertaget enligt&lt;br&gt;LVU och föräldrar eller andra som har vårdnaden om barnet lagreglerat&lt;br&gt;(14 § LVU). I det fallet är det socialnämnden som beslutar. Den bestäm-&lt;br&gt;melsen gäller även när barnet bor i ett familjehem. Om socialnämnden&lt;br&gt;med stöd av 14 § LVU har beslutat om umgänget mellan barnet och en&lt;br&gt;förälder eller annan som har vårdnaden om barnet bör inte dessutom den&lt;br&gt;föreslagna lagen kunna tillämpas for samma umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I smittskyddslagen (1988:1472) föreskrivs bl.a. att den som är tvångs-&lt;br&gt;isolerad har rätt att ta emot besök i den utsträckning det kan ske med&lt;br&gt;hänsyn till vården eller ordningen på sjukhuset. Besök kan förvägras om&lt;br&gt;ändamålet med tvångsisoleringen skulle motverkas därav. Den här före-&lt;br&gt;slagna regleringen skulle innebära en kompletterande reglering på så sätt&lt;br&gt;att beslut om inskränkningar for personer att besöka någon på sjukhuset,&lt;br&gt;oavsett den tvångsisolerades önskan, blir lagreglerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen bör inte gälla inskränkningar i den intagnes rätt&lt;br&gt;till besök, när beslut i frågan meddelats enligt 43 a § smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472). Detta for att undvika dubbla beslutsvägar. En besökares&lt;br&gt;begäran om att få besöka den intagne skulle dock kunna omfattas av den&lt;br&gt;föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård innebär den föreslagna regleringen&lt;br&gt;att beslut om särskilda besöksrestriktioner kommer att kunna överklagas&lt;br&gt;till allmän förvaltningsdomstol framöver. I dag gäller att chefsöverläka-&lt;br&gt;ren kan besluta om besöksinskränkningar utan att det finns någon möj-&lt;br&gt;lighet for den enskilde att få beslutet prövat av domstol. Bestämmelsen&lt;br&gt;i lagen om psykiatrisk tvångsvård, till vilken även lagen om rättspsy-&lt;br&gt;kiatrisk vård hänvisar, bör upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lagen gäller generellt att det är huvudmannen för&lt;br&gt;institutionen som skall fatta sådana beslut. Huvudmannen kan dock en-&lt;br&gt;ligt allmänna regler delegera rätten att fatta beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagstiftningen bör inte gälla om 8 § andra stycket lagen&lt;br&gt;om rättspsykiatrisk vård är tillämplig. Kriminalvårdsstyrelsen kan enligt&lt;br&gt;detta lagrum beträffande den som är anhållen, häktad eller intagen i eller&lt;br&gt;skall förpassas till kriminalvårdsanstalt i särskilda fall besluta om sådana&lt;br&gt;inskränkningar i rätten att ta emot besök som är påkallade från ordnings-&lt;br&gt;eller säkerhetssynpunkt. I dessa situationer bör gälla samma regler som&lt;br&gt;i kriminalvården i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen kommer vidare att gälla tvångsvård på de&lt;br&gt;vårdhem och specialsjukhus för personer med utvecklingsstörning som&lt;br&gt;alltjämt finns kvar med stöd av lagen (1993:388) om införande av lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Enligt&lt;br&gt;lagen skall kommunerna och landstingen gemensamt planera för dessa&lt;br&gt;vårdformers avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.3 Domstolsprövning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beslut i särskilda fall om besöksrestriktioner&lt;br&gt;och utvidgade besökstider skall kunna överklagas till allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: JO, RSMH och TCO anser att det måste klar-&lt;br&gt;göras vilka som har klagorätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping anser inte att det är lämpligt att låta för-&lt;br&gt;valtningslagens bestämmelser om överklagande, rättidsprövning m.m.&lt;br&gt;tillämpas av huvudman för privat institution. Ett alternativ skulle enligt&lt;br&gt;kammarrätten kunna vara att beslut av enskilda vårdinstitutioner eller&lt;br&gt;sjukvårdsinrättningar vid överklagande alltid skall omprövas av kommu-&lt;br&gt;nen/landstinget. Därefter kan vanliga överklaganderegler gälla för kom-&lt;br&gt;munens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen, RSMH, TCO, Länsrätten i Norrbottens län, Göta&lt;br&gt;Hovrätt och FUB anser att även beslut om utvidgade besökstider bör&lt;br&gt;kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 4.1.2 har redogjorts för på&lt;br&gt;vad sätt kommissionen och ministerkommittén anser att Sverige har&lt;br&gt;brutit mot artikel 6 i konventionen. En besökare måste enligt kommissio-&lt;br&gt;nen i vissa fall kunna få en fråga om besöksrestriktioner prövade av&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att beslut om besöksinskränkningar i särskilda fall (be-&lt;br&gt;söksrestriktioner) enligt den föreslagna lagen bör kunna överklagas hos&lt;br&gt;domstol. Socialstyrelsen m.fl. anser att även beslut om utvidgade besök-&lt;br&gt;stider i särskilda fall bör kunna överklagas. Regeringen instämmer i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten bör krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JO m.fl. har eftersökt en precisering av vilka som har klagorätt. Den&lt;br&gt;första fråga man måste ställa sig då är vilka som anses ha en civil rättig-&lt;br&gt;het enligt artikel 6 i konventionen. Klagorätt måste de ha som i någon&lt;br&gt;egenskap kan sägas ha en civil rättighet enligt konventionen om de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna att, som i detta fall, besöka en viss vårdtagare.&lt;br&gt;Styrkan eller karaktären av det band som skall föreligga mellan två per-&lt;br&gt;soner för att en civil rättighet i en sådan här situation skall uppstå är inte&lt;br&gt;klarlagd. Av kommissionens rapport framgår att i varje fall en god man&lt;br&gt;har en sådan rätt. En vårdnadshavare bör rimligen också omfattas. Dess-&lt;br&gt;utom bör vårdtagaren alltid ha klagorätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte att det är lämpligt att här närmare precisera i&lt;br&gt;övrigt vilka som har klagorätt. Enligt förvaltningslagen och förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen är det &amp;quot;den som beslutet angår&amp;quot; som har rätt att överklaga&lt;br&gt;ett beslut. Detta tolkas i dag mycket restriktivt i praxis. I fråga om t.ex.&lt;br&gt;intagna i fängelser anses enligt rättspraxis inte presumtiva besökare ha&lt;br&gt;rätt att klaga på besöksrestriktioner. Från den 1 januari 1995 gäller dock&lt;br&gt;Europakonventionen om mänskliga rättigheter som svensk lag. De&lt;br&gt;svenska domstolarna måste vid tolkningen av begreppet &amp;quot;den som be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutet angår&amp;quot; beakta vad som gäller enligt konventionen. Någon utvidg-&lt;br&gt;ning/precisering av vilka som har klagorätt skulle därför inte behöva&lt;br&gt;göras i de aktuella svenska lagarna. &amp;quot;Den som beslutet angår&amp;quot; kan språk-&lt;br&gt;ligt sett omfatta en större krets än vad som är praxis i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i vissa fall förekomma att tvångsvård ges av en privat vård-&lt;br&gt;institution eller sjukvårdsinrättning (se avsnitt 4.2.1). Vad gäller förut-&lt;br&gt;sättningarna för överklagande av beslut av ett privat rättssubjekt respek-&lt;br&gt;tive en myndighet så skall förvaltningslagen (1986:223) endast tillämpas&lt;br&gt;på förvaltningsmyndigheter. Förvaltningslagen blir alltså inte automatiskt&lt;br&gt;tillämplig i de fall privata rättssubjekt fattar beslut om besöksinskränk-&lt;br&gt;ningar som enligt den föreslagna lagen skall kunna överklagas till dom-&lt;br&gt;stol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar dock att det är viktigt att det klargörs på vilket sätt,&lt;br&gt;till vilken instans och inom vilken tid en skrivelse med överklagande&lt;br&gt;skall ges in. I 23-25 §§ förvaltningslagen finns bestämmelser om hur&lt;br&gt;beslut överklagas. I 30 § samma lag finns bestämmelser om överklagan-&lt;br&gt;de av avvisningsbeslut. I promemorian föreslås att förvaltningslagens&lt;br&gt;bestämmelser i dessa delar också skall gälla sådana överklagbara beslut&lt;br&gt;om besöksinskränkningar som har meddelats av privata vårdinstitutioner&lt;br&gt;eller sjukvårdsinrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping anser att det är olämpligt att låta förvalt-&lt;br&gt;ningslagens bestämmelser tillämpas av en huvudman för en privat insti-&lt;br&gt;tution och föreslår att sådana beslut i stället först skall överprövas av&lt;br&gt;kommunen/landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den princip som förslaget i promemorian bygger på, att privata organ&lt;br&gt;i vissa situationer jämställs med myndigheter och deras beslut kan över-&lt;br&gt;klagas till domstol, gäller enligt i 1 kap. 8 § sekretesslagen (1980:100) i&lt;br&gt;dag i fråga om allmänna handlingar som överlämnats till ett privat-&lt;br&gt;rättsligt organ for förvaring. Förslaget till den regeln har granskats av&lt;br&gt;Lagrådet. Lagrådet hade vissa invändningar mot förslaget men dessa&lt;br&gt;gällde inte den princip som varit förebild for här framlagt förslag (se&lt;br&gt;prop. 1993/94:113 s. 71). Vidare gäller enligt 1 kap. 8 och 9 §§ sekre-&lt;br&gt;tesslagen generellt for vissa privaträttsliga subjekt att de omfattas av&lt;br&gt;reglerna i sekretesslagen om bl.a. besluts överklagbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med begränsningen av förslaget till att gälla endast tvångsvård så&lt;br&gt;begränsas också betydligt det antal privata rättssubjekt som kommer att&lt;br&gt;omfattas av lagen. I de fall man överlåtit på en privat sjukvårdsinrättning&lt;br&gt;att ansvara for vården av en tvångsomhändertagen person, får det enligt&lt;br&gt;regeringens mening förutsättas att även handläggningen av ett över-&lt;br&gt;klagande i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser kan skötas&lt;br&gt;tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att en hänvisning till 23- 25, 27, 28 och 30 §§&lt;br&gt;förvaltningslagen införs i den föreslagna lagen. Det innebär bl.a. att&lt;br&gt;överklagandet skall ges in till den privata vårdinstitutionen eller sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättningen som också har att pröva om överklagandet kommit in&lt;br&gt;i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör för dessa privata rättssubjekt en hänvisning göras till be-&lt;br&gt;stämmelsen om vem som får överklaga i 22 § förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kostnader för den föreslagna lagstiftningen så torde besöks- Prop. 1995/96:196&lt;br&gt;restriktioner i särskilda fall inte vara vanligt förekommande i dag. Likaså&lt;br&gt;är det regeringens uppfattning att önskemål om besök på andra tider än&lt;br&gt;allmänna besökstider tillgodoses i mycket hög grad. Avsikten med den&lt;br&gt;föreslagna lagstiftningen är inte att den skall leda till ett utökat använ-&lt;br&gt;dande av besöksinskränkningar. Merkostnaden på grund av viss ökad&lt;br&gt;ärendehantering vid domstolarna torde därför bli mycket begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Informationsutbyte mellan kommunala nämnder&lt;br&gt;med socialtjänstuppgifter inom samma kommun&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sekretessen mellan kommunala nämnder med&lt;br&gt;socialtjänstuppgifter inom samma kommun bryts i begränsad ut-&lt;br&gt;sträckning genom en särskild regel om att nämnderna skall lämna&lt;br&gt;vissa uppgifter till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kommunernas socialtjänst är numera&lt;br&gt;ofta organiserad så att ansvaret för socialtjänsten inom en kommun inte&lt;br&gt;ligger på en sammanhållen socialnämnd utan är fördelat på flera olika&lt;br&gt;kommunala nämnder. På grund av sekretesslagens bestämmelser om&lt;br&gt;socialtjänstsekretess och om sekretess mellan myndigheter får en sådan&lt;br&gt;organisation till följd att det inom kommunens socialtjänst sedd som en&lt;br&gt;helhet uppkommer en särskild begränsning i fråga om möjligheten till&lt;br&gt;utbyte av information i ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) inom&lt;br&gt;socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men. Sekretessen gäller enligt 1 kap. 3 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen även mellan myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagens bestämmelser på detta område är närmast utformade&lt;br&gt;för att passa en organisation med en sammanhållen socialnämnd i varje&lt;br&gt;kommun. En sådan socialnämnd utgör, tillsammans med förvaltningen&lt;br&gt;under nämnden, en och samma myndighet till vilken kommunens hela&lt;br&gt;socialtjänstverksamhet hör. Efter ett stegvis avskaffande av den tvingan-&lt;br&gt;de regleringen om den kommunala nämndorganisationen, fullbordad när&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) trädde i kraft den 1 januari 1992, är emeller-&lt;br&gt;tid kommunernas socialtjänst numera ofta uppdelad på flera nämnder.&lt;br&gt;Det kan vara en geografisk uppdelning på antingen sociala distrikts-&lt;br&gt;nämnder eller kommundelsnämnder, men det kan också vara en upp-&lt;br&gt;delning efter saklig kompetens. Varje nämnd i en sådan socialtjänstorga-&lt;br&gt;nisation är, tillsammans med underlydande förvaltning, att anse som en&lt;br&gt;egen myndighet i sekretesslagens mening och sekretess gäller mellan de&lt;br&gt;olika nämnderna inom samma kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har haft att ta ställning till frågan om sekretess mellan&lt;br&gt;olika kommunala nämnder inom samma kommun i ett antal ärenden&lt;br&gt;gällande överklaganden av beslut enligt datalagen. Ärendena har gällt&lt;br&gt;tillåtligheten av förande av och utlämnande av uppgifter från vissa per-&lt;br&gt;sonregister. Huvudfrågan har varit huruvida enligt sekretesslagens be-&lt;br&gt;stämmelser de uppgifter som skulle registreras lagligen kunde lämnas&lt;br&gt;från en nämnd till en annan utan särskild prövning i varje enskilt fall.&lt;br&gt;Regeringen fann att det sistnämnda inte är tillåtet när sekretess enligt&lt;br&gt;7 kap. 4 § sekretesslagen gäller och att något rutinmässigt uppgiftsläm-&lt;br&gt;nande efter en generell skadeprövning därför inte får ske i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagen innehåller vissa generella undantag från sekretessbe-&lt;br&gt;stämmelserna. Ett av dessa är att enligt 14 kap. 1 § andra meningen&lt;br&gt;sekretess inte hindrar att uppgift lämnas till en annan myndighet om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. För socialtjänsten finns&lt;br&gt;i 65 § socialtjänstlagen en uppgiftsskyldighet av följande lydelse.&lt;br&gt;&amp;quot;Socialnämnden skall på begäran av en annan myndighet lämna denna&lt;br&gt;uppgifter om utgiven ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika felaktiga&lt;br&gt;utbetalningar från det allmänna eller en felaktig taxering. Regeringen har&lt;br&gt;- vid prövningen av de nyss nämnda överklagandena - funnit att 65 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen inte ger stöd för ett generellt uppgiftslämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstkommitténs, liksom tidigare Lokaldemokratikommitténs,&lt;br&gt;förslag till åtgärd för att öka möjligheterna till informationsutbyte mellan&lt;br&gt;nämnder med socialtjänstuppgifter inom samma kommun avser som&lt;br&gt;nämnts en ändring i sekretesslagen. Den föreslagna ändringen innebär&lt;br&gt;införande av en generell bestämmelse om uppgiftslämnande under vissa&lt;br&gt;förutsättningar mellan myndigheter inom samma kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den generella frågan om sekretess mellan olika delar av en kommuns&lt;br&gt;socialtjänst till följd av en decentraliserad nämndorganisation har flera&lt;br&gt;aspekter. Från kommunerna brukar framhållas - utöver de praktiska&lt;br&gt;olägenheterna - att det inte kan vara rimligt att organisatoriska beslut&lt;br&gt;som kommuner fattar utifrån helt andra överväganden skall få denna&lt;br&gt;konsekvens för möjligheterna till informationsutbyte. Å andra sidan&lt;br&gt;skulle det kunna hävdas att effekten ligger i linje med vissa av syftena&lt;br&gt;bakom en decentralicering av den kommunala organisationen och att den&lt;br&gt;därför får accepteras i vart fall till en del. Även ytterligare faktorer finns&lt;br&gt;att väga in i den beredning av frågan som ännu pågår med utgångspunkt&lt;br&gt;i Socialtjänstkommitténs betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som regeringen nu lägger fram är begränsat i förhållande&lt;br&gt;till Socialtjänstkommitténs förslag och innebär ingen ändring i fråga om&lt;br&gt;sekretessens omfattning sådan denna bestäms i sekretesslagen. Det är&lt;br&gt;dock enligt regeringens mening angeläget att den begränsade ändring&lt;br&gt;som förslaget innebär kan komma till stånd så snart som möjligt och&lt;br&gt;utan att frågans fullständiga lösning behöver avvaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är på två punkter som regeringen har kunnat urskilja ett behov&lt;br&gt;som kan och bör tillgodoses redan nu oavsett resultatet av den fortsatta&lt;br&gt;beredningen. Det gäller två fall där ett rutinmässigt uppgiftslämnande&lt;br&gt;utan särskild sekretessprövning bör få ske mellan nämnderna inom en&lt;br&gt;kommuns socialtjänst, dvs. i praktiken att nämnderna bör beredas möj-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lighet att få del av uppgifterna genom varandras ADB-system. För det Prop. 1995/96:196&lt;br&gt;första bör sekretess inte bör gälla mellan nämnderna för uppgiften att&lt;br&gt;någon är aktuell i ett ärende hos en annan nämnd. En tjänsteman som&lt;br&gt;behöver denna uppgift i sitt arbete bör omedelbart och utan individuell&lt;br&gt;prövning kunna få tillgång till den. När tjänstemannen vänder sig till den&lt;br&gt;andra nämnden och begär uppgifter ur ärendet där skall däremot även&lt;br&gt;fortsättningsvis en prövning ske enligt sekretesslagen. För det andra bör&lt;br&gt;sekretess inte hindra det uppgiftslämnande mellan nämnder som är nöd-&lt;br&gt;vändigt för att det skall gå att på ett rationellt sätt administrera fördel-&lt;br&gt;ningen av platser inom barnomsorg och särskilda boendeformer, när&lt;br&gt;detta är kommungemensamma resurser. En sådan uppgiftsskyldighet som&lt;br&gt;avses i 14 kap. 1 § andra meningen sekretesslagen bör därför införas for&lt;br&gt;dessa två fall. Ett undantag från uppgiftsskyldigheten bör göras för upp-&lt;br&gt;gift som omfattas av den särskilda sekretessen för den kommunala&lt;br&gt;familjerådgivningen. Bestämmelsen bör lämpligen tas in som ett nytt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycke i 65 § socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Förslaget till lag om besöksinskränkningar vid viss&lt;br&gt;tvångsvård&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket gäller lagen beträffande besök på vårdinstitutioner&lt;br&gt;och sjukvårdsinrättningar till dem som är tvångsintagna för vård enligt&lt;br&gt;särskilt uppräknade lagar, se närmare avsnitt 4.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsvård ges oftast i offentlig regi. Tvångsvård genom privata rätts-&lt;br&gt;subjekt är dock möjlig enligt bestämmelsen i 11 kap. 6 § regerings-&lt;br&gt;formen. Det förutsätter dock särskilt lagstöd. Sådant lagstöd finns i dag&lt;br&gt;i 15 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, se avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det inom samma vårdinstitution eller sjukvårdsinrättning&lt;br&gt;finns såväl personer som vårdas frivilligt som personer som är förmål&lt;br&gt;för tvångsvård gäller lagen bara de senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket gäller lagen också för besök till dem som är före-&lt;br&gt;mål för tvångsisolering eller tillfälligt omhändertagande enligt smitts-&lt;br&gt;skyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i allt väsentligt formulerats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första stycket handlar om allmänna besökstider på en institution, dvs.&lt;br&gt;besökstider som gäller för alla besökare. Besökstiderna skall bestämmas&lt;br&gt;så att de ger tillfredställande möjligheter till besök men får inte hindra&lt;br&gt;eller inverka negativt på den vård som skall ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besökstider beslutas av huvudmannen för vårdinstitutionen eller sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättningen. Med huvudman menas dels stat, landsting och kom-&lt;br&gt;mun, dels den som bedriver enskild verksamhet som omfattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har formulerats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall huvudmannen för vårdinstitutionen eller&lt;br&gt;sjukvårdsinrättningen, om det med hänsyn till omständigheterna är&lt;br&gt;lämpligt, fatta beslut om mer omfattande besökstider beträffande viss&lt;br&gt;eller vissa vårdtagare (eller isolerade). Lagrådet har föreslagit att &amp;quot;skall&amp;quot;&lt;br&gt;ändras till &amp;quot;får&amp;quot;. Regeringen anser dock att det skulle begränsa den&lt;br&gt;enskildes möjligheter att kunna genomdriva utvidgade besökstider (om&lt;br&gt;så behövs genom domstolsprövning). Däremot har regeringen följt&lt;br&gt;Lagrådets förslag att byta ut &amp;quot;i särskilda fall&amp;quot; till &amp;quot;beträffande viss eller&lt;br&gt;vissa vårdtagare&amp;quot;. Eftersom den som är tvångsisolerad eller tillfälligt&lt;br&gt;omhändertagen enligt smittskyddslagen (1988:1472) inte alltid är att&lt;br&gt;betrakta som en vårdtagare har dock orden &amp;quot;eller isolerade&amp;quot; tillagts efter&lt;br&gt;&amp;quot;vårdtagare&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör alltid ske en prövning av om utvidgade besökstider skall&lt;br&gt;tillåtas när vårdtagaren eller någon som avser att besöka honom eller&lt;br&gt;henne framställer önskemål om det. Ett sådant beslut kan överklagas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 5 §. Bestämmelsen innebär att mer omfattande besökstider än som Prop. 1995/96:196&lt;br&gt;generellt är tillåtet skall kunna medges i särskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen handlar om besöksrestriktioner i särskilda fall, dvs. i de fall&lt;br&gt;man för en enskild vårdtagare eller i fråga om en viss besökare vill&lt;br&gt;inskränka besöken. Förutsättningen för sådana besöksrestriktioner är att&lt;br&gt;dessa är nödvändiga för vårdens bedrivande, för att smitta inte skall&lt;br&gt;överföras eller för att skydda enskilda vårdtagares personliga integritet.&lt;br&gt;Med &amp;quot;vården&amp;quot; avses såväl vården av den som besöket avser som av&lt;br&gt;andra intagna på institutionen. Detsamma gäller i fråga om intrång i den&lt;br&gt;personliga integriteten. Vårdens bedrivande skall förstås i vid bemär-&lt;br&gt;kelse. Med smitta menas smitta såväl från vårdtagaren som till vård-&lt;br&gt;tagaren. Besöksrestriktioner kan i vissa fall innebära totalt besöksförbud.&lt;br&gt;Besöksrestriktioner kan också innebära särskilda villkor för besöket, t.ex.&lt;br&gt;att ansvarig läkare skall vara närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktualiserande av bestämmelsen kan bero såväl på att en intagen&lt;br&gt;har behov som avviker från det vanliga som på att en besökare beter sig&lt;br&gt;oacceptabelt. Av 5 § framgår att sådana beslut kan överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol, dvs. länsrätt (se avsnitt 4.2.2 angående bestämmel-&lt;br&gt;sens betydelse för de olika vårdlagarna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att be besökaren att återkomma lite senare, i det fall han eller hon&lt;br&gt;inställer sig vid en tidpunkt som är olämplig med hänsyn till vården och&lt;br&gt;planerade eller inledda aktiviteter, är inte ett överklagbart beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har formulerats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen föreskrivs att i fråga om besök av personer för vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § andra stycket 1 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga är tillämplig så gäller inte 3 §. Om socialnämnden har&lt;br&gt;beslutat hur den unges umgänge med föräldrar eller andra som har&lt;br&gt;vårdnaden om honom skall utövas, kan besöksrestriktioner således inte&lt;br&gt;beslutas för dessa personer. Detta för att undvika dubbla beslutsvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller inte 3 § inskränkningar i den intagnes rätt till besök när&lt;br&gt;beslut i frågan meddelats enligt 43 a § smittskyddslagen (1988:1472).&lt;br&gt;Även detta är för att undvika dubbla beslutsvägar. En besökares begäran&lt;br&gt;om att få besöka den intagne skulle dock kunna omfattas av den före-&lt;br&gt;slagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen skall lagstiftningen inte gälla när 8 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård är tillämplig. Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen kan enligt detta lagrum beträffande den som är anhållen,&lt;br&gt;häktad eller intagen i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt i&lt;br&gt;särskilda fall besluta om sådana inskränkningar i rätten att ta emot besök&lt;br&gt;som är påkallade från ordnings- eller säkerhetssynpunkt. I dessa situatio-&lt;br&gt;ner bör gälla samma regler som i kriminalvården i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket föreskriver att beslut om utvidgade besökstider och&lt;br&gt;besöksrestriktioner i särskilda fall gäller omedelbart och att sådana beslut&lt;br&gt;kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (länsrätt). Detta gäller&lt;br&gt;även i det fall beslutet meddelats av en privat vårdinstitution eller&lt;br&gt;sjukvårdsinrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreskrivs den nya ordning med prövningstillstånd vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätt som man allmänt övergått till, jfr. 34 a §&lt;br&gt;förvaltningsprocesslagen (1971:291) som har trätt i kraft den 1 oktober&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om klagorätt, se avsnitt 4.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om allmänna besökstider enligt 2 § första stycket får enligt&lt;br&gt;andra stycket inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningslagen (1986:223) gäller endast förvaltningsmyndigheter.&lt;br&gt;Vissa bestämmelser i förvaltningslagen om överklagande har ändå gjorts&lt;br&gt;tillämpliga på privata vårdinstitutioner och sjukvårdsinrättningar genom&lt;br&gt;en uttrycklig bestämmelse om detta i denna paragraf. Dessa innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om vem som får överklaga samt på vilket sätt, till vilken&lt;br&gt;instans och inom vilken tid en skrivelse med överklagande skall ges in&lt;br&gt;liksom bestämmelser om omprövning och överklagande av avvisnings-&lt;br&gt;beslut. Huvudmannen skall härvid jämställas med myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreskrivs att huvudmannen för den privata vårdinstitutionen&lt;br&gt;eller sjukvårdsinrättningen är den enskildes motpart i ett mål enligt&lt;br&gt;denna lag. Detta gäller redan enligt 7 a § förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291) för vårdinstitutioner och sjukvårdsinrättningar i offentlig regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har formulerats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1128) om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande andra stycket i paragrafen behövs inte längre eftersom&lt;br&gt;den föreslagna nya lagen om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård&lt;br&gt;även gäller psykiatrisk tvångsvård. Ändringen gäller indirekt även lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, vars 8 § hänvisar till 18 § lagen&lt;br&gt;om psykiatrisk tvångsvård.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;65 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket är en sådan bestämmelse som avses i 14 kap. 1 §&lt;br&gt;andra meningen sekretesslagen (1980:100), som bryter gällande sekretess&lt;br&gt;såvitt avser uppgiftslämnande mellan myndigheter. Kravet enligt 14 kap.&lt;br&gt;1 § andra meningen sekretesslagen för att sekretessen skall brytas är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det föreligger en uppgiftsskyldighet enligt lag eller förordning, och Prop. 1995/96:196&lt;br&gt;bestämmelsen är därför utformad som en skyldighet. I vilken utsträck-&lt;br&gt;ning bestämmelsen skall utnyttjas avgör emellertid de berörda organ som&lt;br&gt;har rätt att få uppgifter med stöd av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten enligt punkt 1 omfattar inte mer än att en person&lt;br&gt;är aktuell i ett ärende inom socialtjänsten, och alltså inte vilken typ av&lt;br&gt;ärende det gäller. Uppgiftsskyldigheten enligt punkt 2 omfattar de&lt;br&gt;uppgifter som behövs for att administrera fordelningen av de angivna&lt;br&gt;resurserna, med hänsyn till hur detta har organiserats inom kommunen.&lt;br&gt;Uppgiftslämnandet avses bli reglerat generellt - inom ramen for den&lt;br&gt;lagfästa uppgiftsskyldigheten - utifrån varje nämnds önskemål om i&lt;br&gt;vilken omfattning den önskar få tillgång till uppgifter enligt punkt 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. När det gäller punkt 1 är avsikten att möjliggöra ett informations-&lt;br&gt;system varigenom en tjänsteman som handlägger ett socialtjänstärende&lt;br&gt;genom ADB-systemet får en automatisk markering, s.k. flaggning, om&lt;br&gt;den person ärendet rör är aktuell också i ett socialtjänstärende hos en&lt;br&gt;annan nämnd. När det gäller möjligheten att fora gemensamma person-&lt;br&gt;register inom socialtjänsten i en kommun for fordelning av platser inom&lt;br&gt;barnomsorg eller särskilt boende, blir en följd av den föreslagna punkten&lt;br&gt;2 att sekretesshindren häremot undanröjs. Övriga frågor om tillåtligheten&lt;br&gt;av sådana register och i förekommande fall om tillåtet registerinnehåll&lt;br&gt;etc. prövas enligt datalagen (1973:289) av Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tredje stycket undantas den kommunala familjerådgivningen&lt;br&gt;från tillämpningsområdet for andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorians huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehåller förslag till lagreglering av besöksinskränkningar&lt;br&gt;på institutioner inom vårdområdet. En helt ny lag föreslås, lag om be-&lt;br&gt;söksrestriktioner vid vissa vårdinstitutioner, gemensam för de typer av&lt;br&gt;institutionsvård som förekommer på det sociala området. Lagen reglerar&lt;br&gt;såväl generella besökstider som besöksrestriktioner i särskilda fall. De&lt;br&gt;senare besluten skall kunna överklagas till domstol. Lagen gäller för&lt;br&gt;institutioner som ägs av staten, en kommun eller ett landsting. Den gäl-&lt;br&gt;ler även enskild institution såvitt avser vård av person som vårdas på&lt;br&gt;uppdrag av staten, en kommun eller ett landsting. En följdändring före-&lt;br&gt;slås också i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Förslagen är&lt;br&gt;föranledda av en rapport från den europeiska kommissionen för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna, vars slutsatser har fastställts av minister-&lt;br&gt;kommittén. I rapporten anser kommissionen att Sverige, genom att&lt;br&gt;besöksrestriktioner i ett fall meddelats på ett vårdhem för utvecklings-&lt;br&gt;störda samt det saknats lagstöd för det och möjlighet till överklagande,&lt;br&gt;kränkt den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslagen i departementspromemorian&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om besöksinskränkningar vid vissa vårdinstitutioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller institutioner som tillhör staten, en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting och som ger vård enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1990:52) om vård av unga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1988:870) om vård av missbrukare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. smittskyddslagen (1988:1472),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild institution som på uppdrag av staten, en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting ger en person vård som anges i första stycket skall, vid till-&lt;br&gt;lämpningen av denna lag, jämställas med sådan myndighet såvitt avser&lt;br&gt;vården av den personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Besökstider för besökande till personer som är intagna för vård på&lt;br&gt;en sådan institution som avses i 1 § får beslutas av huvudmannen för&lt;br&gt;institutionen. Besökstiderna skall bestämmas så att de ger tillfredsställan-&lt;br&gt;de möjligheter till besök utan att inkräkta på vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det med hänsyn till omständigheterna är lämpligt att besök tillåts&lt;br&gt;även under andra tider än vad som är bestämt enligt första stycket får i&lt;br&gt;särskilda fall beslutas om utvidgade besökstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det med hänsyn till vårdens bedrivande eller till skydd av&lt;br&gt;enskilda vårdtagares personliga integritet är nödvändigt med ytterligare&lt;br&gt;inskränkningar av besök får i särskilda fall beslutas om besöksrestrik-&lt;br&gt;tioner. Ett sådant beslut kan vara generellt eller avse besök av viss eller&lt;br&gt;vissa personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket gäller tills vidare om inte annat anges i&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Beslut enligt 2 och 3 §§ gäller omedelbart, om inte något annat&lt;br&gt;anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 3 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Har Prop. 1995/96:196&lt;br&gt;beslutet meddelats av en enskild institution i fall som anges i 1 § andra Bilaga 2&lt;br&gt;stycket tillämpas bestämmelserna i 22-25 §§ och 30 § förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En patient får hindras att lämna vårdinrättningens område eller den del&lt;br&gt;av inrättningen där han skall vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs från behand-&lt;br&gt;lingssynpunkt, får chefsöverläka-&lt;br&gt;ren besluta om inskränkningar&lt;br&gt;beträffande besök hos patienten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den...........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden inkommit från Justitieombudsmannen (JO),&lt;br&gt;Justitiekanslem (JK), Göta hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Läns-&lt;br&gt;rätten i Norrbottens län, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse&lt;br&gt;(SiS), Rättsmedicinalverket, Smittskyddsinstitutet, Handikappombuds-&lt;br&gt;mannen (HO), Nämnden för vårdartjänst (NV), Svenska kommunförbun-&lt;br&gt;det, Landstingsförbundet, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Göteborgs kom-&lt;br&gt;mun, Hudiksvalls kommun, Gotlands kommun, Stockholms läns lands-&lt;br&gt;ting, Förtroendenämnden i Stockholm, Riksförbundet för enskild vård&lt;br&gt;(REV), Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), Pensionärernas&lt;br&gt;riksorganisation (PRO), Riksförbundet Pensionärsgemenskap (RPG),&lt;br&gt;Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),&lt;br&gt;Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Riksförbundet för ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) samt Riksförbundet&lt;br&gt;för social och mental hälsa (RSMH).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handikappades riksförbund (DHR), Synskadades riksförbund (SRF)&lt;br&gt;och Sveriges pensionärsförbund (SPF) har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om besöksinskränkningar vid viss&lt;br&gt;tvångsvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller på vårdinstitutioner och sjukvårdsinrättningar för&lt;br&gt;besök till den som ges vård oberoende av samtycke enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller också vid tvångsisolering och tillfälligt omhändertagande&lt;br&gt;enligt smittskyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För besökande till perosner som är tvångsintagna för sådan vård&lt;br&gt;eller isolering som anges i 1 § får huvudmannen för vårdinstitutionen&lt;br&gt;eller sjukvårdsinrättningen besluta om allmänna besökstider. Besöks-&lt;br&gt;tiderna skall bestämmas så att de ger tillfredsställande möjligheter till&lt;br&gt;besök utan att inkräkta på vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det med hänsyn till omständigheterna är lämpligt att besök tillåts&lt;br&gt;även under andra tider än vad som är bestämt enligt första stycket, skall&lt;br&gt;huvudmannen för vårdinstitutionen eller sjukvårdsinrättningen i särskilda&lt;br&gt;fall besluta om utvidgade besökstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det med hänsyn till vårdens bedrivande, risken för överförande&lt;br&gt;av smitta eller skyddet av enskilda vårdtagares personliga integritet är&lt;br&gt;nödvändigt med inskränkningar av besök till personer som är tvångsin-&lt;br&gt;tagna för vård eller isolering enligt 1 §, får huvudmannen för vårdinsti-&lt;br&gt;tutionen eller sjukvårdsinrättningen i särskilda fall besluta om besöks-&lt;br&gt;restriktioner. Ett sådant beslut kan vara generellt eller avse besök av en&lt;br&gt;viss eller vissa personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vad som sägs i 3 § gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. besök av personer för vilka 14 § andra stycket 1 lagen (1990:52)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om vård av unga är tillämplig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inskränkningar i den intagnes rätt när 43 a § smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472) är tillämplig, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när 8 § andra stycket lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård är&lt;br&gt;tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beslut enligt 2 § andra stycket och 3 § gäller omedelbart, om inte&lt;br&gt;något annat anges i beslutet. Ett sådant beslut får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 2 § första stycket får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelserna i 22-25, 27, 28 och 30 §§ förvaltningslagen Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:223) om överklagande skall tillämpas om beslutet har meddelats Bilaga 4&lt;br&gt;av huvudmannen för en privat vårdinstitution eller sjukvårdsinrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen för den privata vårdinstitutionen eller sjukvårdsinrättning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en skall vid ett överklagande vara den enskildes motpart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En patient får hindras att lämna vårdinrättningens område eller den del&lt;br&gt;av inrättningen där han skall vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs från behand-&lt;br&gt;lingssynpunkt, får chefsöver-&lt;br&gt;läkaren besluta om inskränkningar&lt;br&gt;beträffande besök hos patienten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ändringen innebär att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-03-19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i För-&lt;br&gt;säkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 14 mars 1996 (Socialdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om besöksinskränkningar på vårdinstitutioner och sjukvårdsin-&lt;br&gt;rättningar vid tvångsvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Eva&lt;br&gt;Hammar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om besöksinskränkningar på&lt;br&gt;vårdinstitutioner och sjukvårdsinrättningar vid&lt;br&gt;tvångsvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör lagrubriken kunna förkortas. Lagen kan för-&lt;br&gt;slagsvis kallas &amp;quot;Lag om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § har tagits in bestämmelser om lagens innehåll. Det anges bl.a. att&lt;br&gt;lagen gäller besök till &amp;quot;den som ges vård oberoende av samtycke&amp;quot; enligt&lt;br&gt;vissa uppräknade lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § regleras beslut om dels allmänna besökstider (första stycket), dels&lt;br&gt;utvidgade besökstider (andra stycket). Båda typerna av beslut tar sikte på&lt;br&gt;besök till &amp;quot;personer som är tvångsintagna för sådan vård eller isolering&lt;br&gt;som anges i 1 §&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets uppfattning blir lagtexten enklare, om det redan i 1 §&lt;br&gt;anges att lagen gäller besök till dem som är tvångsintagna. 2 § kan i så&lt;br&gt;fall inledas med orden &amp;quot;För besök som avses i 1 § får huvudmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller beslut om utvidgad besökstid enligt 2 § andra stycket&lt;br&gt;torde avsikten vara att sådana beslut skall gälla en viss eller vissa be-&lt;br&gt;stämda vårdtagare. Detta bör komma till uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Lagrådets förslag till utformning av 1 § godtas, bör en följdänd-&lt;br&gt;ring göras i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § skall vissa angivna paragrafer beträffande överklagande i&lt;br&gt;förvaltnings lagen tillämpas, om ett beslut har meddelats av huvudman-&lt;br&gt;nen för en privat vårdinstitution eller sjukvårdsinrättning. Det bör framgå&lt;br&gt;av lagtexten att huvudmannen härvid skall jämställas med en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda förordar Lagrådet att 1-3 och 6 §§ ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; 1 § Denna lag gäller beträffande besök till dem som är tvångsintagna&lt;br&gt;för vård på vårdinstitutioner och sjukvårdsinrättningar enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller också för besök till dem som är föremål för tvångs-&lt;br&gt;isolering och tillfälligt omhändertagande enligt smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För besök som avses i 1 § får huvudmannen för vårdinstitutionen&lt;br&gt;eller sjukvårdsinrättningen besluta om allmänna besökstider. Besöks-&lt;br&gt;tiderna skall bestämmas så att de ger tillfredsställande möjligheter till&lt;br&gt;besök utan att inkräkta på vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det med hänsyn till omständigheterna är lämpligt att besök&lt;br&gt;tillåts även under andra tider än vad som är bestämt enligt första&lt;br&gt;stycket, får huvudmannen för vårdinstitutionen eller sjukvårdsinrätt-&lt;br&gt;ningen beträffande viss eller vissa vårdtagare besluta om utvidgade&lt;br&gt;besökstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det med hänsyn till vårdens bedrivande, risken för överföran-&lt;br&gt;de av smitta eller skyddet av enskilda vårdtagares personliga integritet&lt;br&gt;är nödvändigt med inskränkningar av sådana besök som avses i 1 §,&lt;br&gt;får huvudmannen för vårdinstitutionen eller sjukvårdsinrättningen i&lt;br&gt;särskilda fall besluta om besöksrestriktioner. Ett sådant beslut kan&lt;br&gt;vara generellt eller avse besök av en viss eller vissa personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelserna i 22-25, 27, 28 och 30 §§ förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) om överklagande skall tillämpas, om beslutet har med-&lt;br&gt;delats av huvudmannen för en privat vårdinstitution eller sjukvårds-&lt;br&gt;inrättning. Härvid skall huvudmannen jämställas med myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen skall vid ett överklagande vara den enskildes mot-&lt;br&gt;part.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Åsbrink, Schori, Blomberg,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Ähnberg, Pagrotsky, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Wallström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:196 Besöksinskränkningar vid&lt;br&gt;viss tvångsvård, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49792, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:SoU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-04-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-04-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-04-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-05-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:18:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03196</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:18:11</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:SoU2</uppgift>
<ref_dok_id>GK01SoU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Besöksinskränkningar vid viss tvångsvård, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>