<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230085</hangar_id>
 <dok_id>GJ03186</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>186</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:186</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>186</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-03-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:16</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Nya regler för bostadsbidrag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03186/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03186</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03186</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:186&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Nya regler för bostadsbidrag&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03186/prop_199596__186-1.png" style="width:43pt;height:53pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Hedborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas förslag till ändrade regler för bostadsbidrag. För-&lt;br&gt;slagen omfattar i första hand ett nytt inkomstprövningssystem. Detta&lt;br&gt;system beräknas ge upphov till en betydande minskning av kostnaderna&lt;br&gt;för bidragsgivningen, samtidigt som kostnadskontrollen förstärks. Vidare&lt;br&gt;föreslås ytterligare ett antal besparingsåtgärder, som tillsammans med det&lt;br&gt;nya inkomstprövningssystemet beräknas ge upphov till kostnadsminsk-&lt;br&gt;ningar för bostadsbidragen på ca 2 300 miljoner kronor per helår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1997. Vissa bestämmelser om begränsning av bidragsgrundande bostads-&lt;br&gt;yta föreslås dock införas den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 186&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagförslag......................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning......................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Bakgrund ..................................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Nuvarande bestämmelser........................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Principiella utgångspunkter för nya regler om bostadsbidrag . . 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Nytt system för inkomstprövning.....................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Faktorer som påverkar bostadsbidraget..............22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Preliminärt bostadsbidrag efter inkomstprövning utifrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktuell inkomst..............................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;Slutligt bostadsbidrag efter avstämning mot fastställd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxerad inkomst..............................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Avstämning av den uppskattade aktuella inkomsten.....25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Administrativa konsekvenser.....................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Individuella inkomstgränser.........................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Förmögenhetsprövning ............................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Förmögenhet i egnahem och bostadsrätter...............31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Realisationsvinster inkluderas i den bidragsgrundande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomsten.....................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Bostadsbidragsgrundande inkomst för egenföretagare.......34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Avdragsregler för resor och övriga kostnader ............35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Begränsning av bidragsgrundande bostadsyta.............36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Det särskilda bidraget.............................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Bostadsbidrag till ungdomar under 29 år................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Genomförande, administrativa och ekonomiska effekter .....40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Register- och ADB-frågor..........................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Författningsregleringen............................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Anslagsfrågor ..................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 övriga&amp;nbsp;frågor...................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktutbetalning av bostadsbidrag ..............44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kretsen bidragsberättigade ....................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;BTP och bostadsbidrag till hushåll utan barn .......47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Folkbokföring och bostadsbidrag................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Författningskommentar............................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Fördelningseffekter och risk för övervältring på social-&lt;br&gt;bidragen .................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över myndigheter och organisationer som&lt;br&gt;inbjudits till hearing om Bostadsbidragsutredningens&lt;br&gt;förslag Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- besparingar (SOU 1995:133) ................. 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning av synpunkter framförda vid hearing&lt;br&gt;om Bostadsbidragsutredningens förslag Bostadsbidragen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- effektivare inkomstprövning - besparingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1995:133) ........................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996 . . 68&lt;br&gt;Rättsdatablad......................................69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om&lt;br&gt;bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om&lt;br&gt;bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:737) om bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2-5, 7-10, 12-16, 18, 21, 22, 24-26 och 28 §§ skall ha följan-&lt;br&gt;de lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 22 § skall sättas närmast före 23 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a,&lt;br&gt;21 a och 21 b §§, samt fyra nya rubriker, närmast före 4, 9, 21 a och 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagen förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärvsinkomst: inkomst av&lt;br&gt;tjänst och inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bidragsgrundande inkomst:&lt;br&gt;för 12 månader framåt beräknad&lt;br&gt;förvärvsinkomst med de tillägg&lt;br&gt;som följer av 5-7 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hushåll: barnfamiljer, makar&lt;br&gt;utan barn och ensamstående utan&lt;br&gt;barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till bostadsbidrag och&lt;br&gt;bidragets storlek är beroende av&lt;br&gt;den sökandes bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomst och de andra faktorer&lt;br&gt;som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag betalas ut löpan-&lt;br&gt;de som preliminärt bidrag, beräk-&lt;br&gt;nat efter en uppskattad bidrags-&lt;br&gt;grundande inkomst. Bostads-&lt;br&gt;bidraget bestäms slutligt i efter-&lt;br&gt;hand på grundval av den fast-&lt;br&gt;ställda bidragsgrundande in-&lt;br&gt;komsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hushåll: barnfamiljer, makar&lt;br&gt;utan barn och ensamstående utan&lt;br&gt;barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. barn: den som är under 18 år&lt;br&gt;eller som får förlängt barnbidrag&lt;br&gt;eller studiehjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. makar: makar som lever till-&lt;br&gt;sammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. barn: den som är under 18 år&lt;br&gt;eller som får förlängt barnbidrag&lt;br&gt;eller studiehjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. makar: makar som lever till-&lt;br&gt;sammans.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna lag&lt;br&gt;skall en man och en kvinna som&lt;br&gt;är gifta med varandra anses leva&lt;br&gt;tillsammans om det inte styrks att&lt;br&gt;de lever åtskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte skäl visas för annat skall med makar jämställas man och kvin-&lt;br&gt;na som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har eller har haft gemensamt barn eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är folkbokförda på samma adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förvärvsinkomst beräknas för&lt;br&gt;varje sökande efter samma grun-&lt;br&gt;der som enligt kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) med de undan-&lt;br&gt;tag som anges i andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inkomstslaget tjänst beaktas&lt;br&gt;kostnader för resor mellan bosta-&lt;br&gt;den och arbetsplatsen till den del&lt;br&gt;kostnaderna beräknas överstiga&lt;br&gt;5 000 kronor. Övriga kostnader i&lt;br&gt;inkomstslaget tjänst beaktas till&lt;br&gt;den del kostnaderna beräknas&lt;br&gt;överstiga 2 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 inkomstslaget näringsverksam-&lt;br&gt;het beaktas inte underskott som&lt;br&gt;uppkommit ett tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsgrundande inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsgrundande inkomst ut-&lt;br&gt;görs av summan av inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet och inkomst av&lt;br&gt;tjänst enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) och inkomst av kapital&lt;br&gt;enligt lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, med de tillägg och&lt;br&gt;avdrag som anges i andra och&lt;br&gt;tredje styckena samt 5 och 7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppet enligt första stycket&lt;br&gt;skall ökas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomst, inklusive kostförmån,&lt;br&gt;som beskattas enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomst som på grund av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 54 § första styck-&lt;br&gt;et f) kommunalskattelagen eller&lt;br&gt;avtal om undvikande av dubbelbe-&lt;br&gt;skattning inte ingår i inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet, tjänst eller&lt;br&gt;kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. studiemedel i form av studie-&lt;br&gt;bidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. icke skattepliktiga stipendier&lt;br&gt;över 3 000 kronor per månad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. belopp varmed inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet har minskats&lt;br&gt;genom avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— avsättning till periodiserings-&lt;br&gt;fond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1994:1569.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till varje sökandes förvärvsin-&lt;br&gt;komst skall läggas inkomst av&lt;br&gt;kapital till den del inkomsten&lt;br&gt;överstiger 2 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av kapital beräknas&lt;br&gt;efter samma grunder som enligt&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt. Till inkomst av kapital&lt;br&gt;skall dock inte räknas vinst vid&lt;br&gt;icke yrkesmässig avyttring (rea-&lt;br&gt;lisationsvinst) samt inte heller&lt;br&gt;statligt räntebidrag. Avdrag för&lt;br&gt;kostnader i förvärvskällan får inte&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ökning av expansionsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— utgift för egen pension intill&lt;br&gt;ett halvt basbelopp enligt 1 kap.&lt;br&gt;6 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- underskott från tidigare be-&lt;br&gt;skattningsår, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. belopp varmed inkomst av&lt;br&gt;kapital har minskats genom av-&lt;br&gt;drag, utom där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— realisationsvinst har minskats&lt;br&gt;med realisationsförlust uppkom-&lt;br&gt;men under beskattningsåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avdrag har gjorts enligt lagen&lt;br&gt;(1993:1469) om uppskovsavdrag&lt;br&gt;vid byte av bostad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— avdrag har gjorts för negativ&lt;br&gt;räntefördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppet enligt första stycket&lt;br&gt;skall minskas med belopp&lt;br&gt;varmed inkomst av näringsverk-&lt;br&gt;samhet har ökats genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återföring till beskattning av&lt;br&gt;avdrag för avsättning till periodi-&lt;br&gt;seringsfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- minskning av expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillägg till den bidragsgrundan-&lt;br&gt;de inkomsten skall göras för för-&lt;br&gt;mögenhet enligt vad som anges i&lt;br&gt;denna paragraf. Tillägg skall&lt;br&gt;göras för varje sökande och varje&lt;br&gt;barn som avses i 10 § med undan-&lt;br&gt;tag av första stycket 2 och 3 samt&lt;br&gt;tredje stycket. Som förmögenhet&lt;br&gt;räknas den beskattningsbara&lt;br&gt;förmögenheten enligt lagen&lt;br&gt;(1947:577) om statlig förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt, beräknad med bortseen-&lt;br&gt;de från privatbostadsfastighet eller&lt;br&gt;bostadsrätt för vilken bostadsbi-&lt;br&gt;drag söks och skulder med säker-&lt;br&gt;het i denna egendom. Tillägg skall&lt;br&gt;göras med 15 procent av den&lt;br&gt;sammanlagda förmögenhet som&lt;br&gt;överstiger 100 000 kronor, avrun-&lt;br&gt;dat nedåt till helt tiotusental kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg för barns förmögenhet&lt;br&gt;skall fördelas lika mellan makar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett eller flera barn som av-&lt;br&gt;ses i 10 § med undantag av första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 samt tredje stycket&lt;br&gt;har inkomst av kapital, skall till&lt;br&gt;sökandens förvärvsinkomst läggas&lt;br&gt;varje barns inkomst av kapital till&lt;br&gt;den del inkomsten överstiger&lt;br&gt;1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av&lt;br&gt;kapital tillämpas 5 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Makar anses leva tillsammans&lt;br&gt;om skäl inte visas för annat. För&lt;br&gt;dem skall bidragsgrundande in-&lt;br&gt;komst beräknas gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett eller flera barn som avses&lt;br&gt;i 10 § med undantag av första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 samt tredje stycket&lt;br&gt;har inkomst av kapital, skall till&lt;br&gt;sökandens bidragsgrundande in-&lt;br&gt;komst läggas varje barns inkomst&lt;br&gt;av kapital till den del inkomsten&lt;br&gt;överstiger 1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av ka-&lt;br&gt;pital tillämpas 4 § andra stycket 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg enligt denna paragraf&lt;br&gt;skall fördelas lika mellan makar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsgrundande inkomst skall&lt;br&gt;avse samma kalenderår som bo-&lt;br&gt;stadsbidraget och skall anses vara&lt;br&gt;lika fördelad på varje månad i&lt;br&gt;kalenderåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hushållet disponerar över&lt;br&gt;ansenlig förmögenhet får bostads-&lt;br&gt;bidrag bestämmas till lägre be-&lt;br&gt;lopp än som följer av 13-17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna lag&lt;br&gt;beaktas bostadskostnader i enlig-&lt;br&gt;het med föreskrifter som meddelas&lt;br&gt;av regeringen eller efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rätt till bostadsbidrag har den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har vårdnaden om barn och varaktigt bor tillsammans med barnet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. efter en myndighets beslut har tagit emot barn för vård i familje-&lt;br&gt;hem, om barnet beräknas bo i hemmet under minst tre månader, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt&lt;br&gt;hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag lämnas även for barn som för vård eller undervisning&lt;br&gt;inte varaktigt bor hemma men vistas i hemmet under minst så lång tid&lt;br&gt;varje år som motsvarar normala skolferier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet bor i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende,&lt;br&gt;får föräldern eller föräldrarna bidrag även i andra fall, om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl att bidrag lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmmelsema i första och andra styckena tillämpas även i fråga&lt;br&gt;om den som är över 18 år och som får förlängt barnbidrag eller studie-&lt;br&gt;hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag enligt första&lt;br&gt;stycket 3 lämnas inte för bostäder&lt;br&gt;som omfattar mindre än två rum&lt;br&gt;utöver kök eller kokvrå, eller med&lt;br&gt;en bostadsyta understigande 40&lt;br&gt;kvadratmeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rätt till bostadsbidrag har den&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har fyllt 18 men inte 29 år&lt;br&gt;oc/i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bor i en bostad som han eller&lt;br&gt;hon äger eller innehar med hyres-&lt;br&gt;eller bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till bostadsbidrag har den&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har fyllt 18 men inte 29 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- studiestöd enligt 3, 4 eller&lt;br&gt;7 kap. studiestödslagen (1973:349)&lt;br&gt;eller enligt lagen (1983:1030) om&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd för ar-&lt;br&gt;betslösa, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— utbildningsbidrag, i den ut-&lt;br&gt;sträckning regeringen eller efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket föreskriver, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bor i en bostad som han eller&lt;br&gt;hon äger eller innehar med hyres-&lt;br&gt;eller bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas inte om sökanden eller den-&lt;br&gt;nes make&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har barn som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. får bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer eller på grund av bestämmelserna om inkomstprövning inte&lt;br&gt;får sådant tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sökandens make fyllt 29 år lämnas inte bostadsbidrag enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag bestäms enligt 14&lt;br&gt;och 15 §§, om den bidragsgrun-&lt;br&gt;dande inkomsten inte överstiger&lt;br&gt;117 000 kronor. Om den bidrags-&lt;br&gt;grundande inkomsten är högre,&lt;br&gt;skall bidraget minskas med 20&lt;br&gt;procent av den överskjutande in-&lt;br&gt;komsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag bestäms enligt&lt;br&gt;14-/5 a §§, om den bidragsgrun-&lt;br&gt;dande inkomsten inte överstiger&lt;br&gt;för en sökande 117 000 kronor&lt;br&gt;eller för makar 58 500 kronor för&lt;br&gt;var och en av dem. Om den bi-&lt;br&gt;dragsgrundande inkomsten är&lt;br&gt;högre, skall bidraget minskas med&lt;br&gt;20 procent av den överskjutande&lt;br&gt;inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag som beräknas till mindre&lt;br&gt;belopp än 1 200 kronor för helt&lt;br&gt;år betalas inte ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag lämnas månads-&lt;br&gt;vis som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. särskilt bidrag med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 600 kronor för ett barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 900 kronor för två barn och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag lämnas månads-&lt;br&gt;vis som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. särskilt bidrag med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 600 kronor för ett barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 900 kronor för två barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:473.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:473.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:473.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 200 kronor för tre eller&lt;br&gt;flera barn, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bidrag till kostnader för bo-&lt;br&gt;stad med 75 procent av den del&lt;br&gt;av bostadskostnaden per månad&lt;br&gt;som för familjer med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett barn överstiger 2 000 kro-&lt;br&gt;nor men inte 3 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- två barn överstiger 2 000 kro-&lt;br&gt;nor men inte 3 300 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tre eller flera barn överstiger&lt;br&gt;2 000 kronor men inte 3 600 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 200 kronor för tre barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 500 kronor för fyra barn&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 800 kronor för fem eller&lt;br&gt;flera barn, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bidrag till kostnader för bo-&lt;br&gt;stad med 75 procent av den del&lt;br&gt;av bostadskostnaden per månad&lt;br&gt;som för familjer med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett barn överstiger 2 000 kro-&lt;br&gt;nor men inte 3 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- två barn överstiger 2 000 kro-&lt;br&gt;nor men inte 3 300 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tre eller flera barn överstiger&lt;br&gt;2 000 kronor men inte 3 600 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket&lt;br&gt;2, lämnas bidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskostna-&lt;br&gt;den per månad upp till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 300 kronor för familjer med ett barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 900 kronor för familjer med två barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 600 kronor för familjer med tre eller flera barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om&lt;br&gt;sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 a §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna om bostadskostnader i 14 §&lt;br&gt;skall bortses från bostadskost-&lt;br&gt;nader som belöper på bostadsytor&lt;br&gt;överstigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för hushåll med ett barn 90&lt;br&gt;kvadratmeter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för hushåll med två barn 110&lt;br&gt;kvadratmeter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för hushåll med tre barn 130&lt;br&gt;kvadratmeter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för hushåll med fyra barn 150&lt;br&gt;kvadratmeter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för hushåll med fem eller&lt;br&gt;flera barn 170 kvadratmeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större bostadsytor än som anges&lt;br&gt;i första stycket får beaktas, om&lt;br&gt;sökanden eller någon medlem av&lt;br&gt;familjen är funktionshindrad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag bestäms till det belopp som följer av 17 § första och&lt;br&gt;andra styckena, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:473.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 000 kronor för en ensamboende och 58 000 kronor för makar. Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall bidraget minskas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en tredjedel av den överskjutande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag som beräknas till mindre&lt;br&gt;belopp än 1 200 kronor för helt&lt;br&gt;år betalas inte ut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 a §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna om bostadskostnader i 17 §&lt;br&gt;skall bortses från bostadskost-&lt;br&gt;nader som belöper på bostadsytor&lt;br&gt;överstigande 70 kvadratmeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större bostadsyta än som anges&lt;br&gt;i första stycket får beaktas, om&lt;br&gt;sökanden eller maken är funk-&lt;br&gt;tionshindrad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 §‘&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågor om bostadsbidrag handhas av Riksförsäkringsverket och de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bidrag fattas av den allmänna försäkringskassa hos vilken&lt;br&gt;bidragssökanden är inskriven eller skulle ha varit inskriven, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökanden uppfyllt åldersvillkoret i&lt;br&gt;män försäkring. Denna kassa får&lt;br&gt;handlägga ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bidrag skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om den bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomstens storlek, fördelad på&lt;br&gt;inkomstslag och gjorda tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bidrag lämnas tills vidare från&lt;br&gt;och med månaden efter den då&lt;br&gt;rätten till bidrag har uppkommit&lt;br&gt;samt till och med den månad då&lt;br&gt;rätten till bidrag har ändrats eller&lt;br&gt;upphört. Om rätten till bidrag upp-&lt;br&gt;kommit den första dagen i en&lt;br&gt;månad, skall dock bidraget lämnas&lt;br&gt;från och med den månaden. Bi-&lt;br&gt;drag får inte lämnas för längre tid&lt;br&gt;tillbaka än en månad före ansök-&lt;br&gt;ningsmånaden. Bidrag får dock&lt;br&gt;lämnas för en längre tid tillbaka,&lt;br&gt;om en ansökan om bidrag av-&lt;br&gt;seende höjning av hyra eller av-&lt;br&gt;gift, ges in till försäkringskassan&lt;br&gt;inom en månad från den dag den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;dock uppdra åt en annan kassa att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag lämnas från och med&lt;br&gt;månaden efter den då rätten till&lt;br&gt;bidrag har uppkommit samt till&lt;br&gt;och med den månad då rätten till&lt;br&gt;bidrag har ändrats eller upphört&lt;br&gt;dock längst tolv månader. Om&lt;br&gt;rätten till bidrag uppkommit eller&lt;br&gt;upphört den första dagen i en&lt;br&gt;månad, skall dock bidraget lämnas&lt;br&gt;eller upphöra från och med den&lt;br&gt;månaden. Bidrag får inte lämnas&lt;br&gt;för längre tid tillbaka än ansök-&lt;br&gt;ningsmånaden. Bidrag får dock&lt;br&gt;lämnas för en längre tid tillbaka,&lt;br&gt;om en ansökan om bidrag av-&lt;br&gt;seende höjning av hyra eller avgift&lt;br&gt;ges en till försäkringskassan inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökande fick kännedom om hyres-&lt;br&gt;eller avgiftshöjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;bidrag lämnas för en begränsad&lt;br&gt;tid. Ett sådant bidrag får förenas&lt;br&gt;med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en månad från den dag den&lt;br&gt;sökande fick kännedom om hyres-&lt;br&gt;eller avgiftshöjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminärt bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 a §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Preliminärt bostadsbidrag be-&lt;br&gt;räknas efter en uppskattad bi-&lt;br&gt;dragsgrundande inkomst och skall&lt;br&gt;så nära som möjligt motsvara det&lt;br&gt;slutliga bostadsbidrag som kan&lt;br&gt;antas komma att bestämmas enligt&lt;br&gt;denna lag. För sökande som har&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;skall denna inkomst antas vara&lt;br&gt;minst lika hög som fastställts vid&lt;br&gt;senaste taxeringsbeslut, om inte&lt;br&gt;sökanden visar särskilda skäl för&lt;br&gt;att inkomsten skall uppskattas till&lt;br&gt;lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminärt bostadsbidrag beta-&lt;br&gt;las ut med ett månadsbelopp, som&lt;br&gt;avrundas nedåt till närmast jämna&lt;br&gt;hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligt bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 b§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Slutligt bostadsbidrag bestäms&lt;br&gt;för varje kalenderår under vilket&lt;br&gt;preliminärt bidrag har betalats ut.&lt;br&gt;Slutligt bostadsbidrag bestäms&lt;br&gt;efter den tidpunkt då taxeringsbe-&lt;br&gt;slut enligt 4 kap. 2 § taxerings-&lt;br&gt;lagen (1990:324) senast skall ha&lt;br&gt;meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bidrag betalas ut månadsvis. Bestäms det slutliga bostadsbi-&lt;br&gt;B idrag under 100 kronor i draget till högre belopp än vad&lt;br&gt;månaden betalas inte ut. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som för samma år har betalats ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i preliminärt bidrag, skall skillna-&lt;br&gt;den betalas ut. Bestäms det slut-&lt;br&gt;liga bostadsbidraget till lägre be-&lt;br&gt;lopp än vad som för samma år&lt;br&gt;har betalats ut i preliminärt bi-&lt;br&gt;drag, skall skillnaden betalas till-&lt;br&gt;baka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den som får bidrag skall om-&lt;br&gt;gående anmäla till försäkringskas-&lt;br&gt;san&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om hushållet flyttar till en&lt;br&gt;annan bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om hushållets sammansättning&lt;br&gt;ändras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om hushållets bidragsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst beräknas öka eller&lt;br&gt;har ökat med mer än 6 000 kro-&lt;br&gt;nor under sex månader i för-&lt;br&gt;hållande till den inkomst som låg&lt;br&gt;till grund för bidragsbeslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om den bostad som berättigar&lt;br&gt;till bidrag hyrs ut helt eller delvis&lt;br&gt;eller om bostadskostnaden i annat&lt;br&gt;fall minskar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när ett barn i hushållet fyller&lt;br&gt;18 år eller när förlängt barn-&lt;br&gt;bidrag eller studiehjälp inte&lt;br&gt;längre lämnas till ett äldre barn,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om en medlem i ett hushåll&lt;br&gt;utan barn beviljats studiemedel&lt;br&gt;eller inte längre uppbär studieme-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bidrag skall ändras&lt;br&gt;om något förhållande har inträffat&lt;br&gt;som skall påverka storleken av&lt;br&gt;bidraget. Försäkringskassan får&lt;br&gt;underlåta att besluta om ändring&lt;br&gt;av bidrag, om ändringen endast i&lt;br&gt;ringa mån påverkar bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp under 100 kronor skall&lt;br&gt;inte betalas ut eller betalas till-&lt;br&gt;baka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På belopp som skall betalas ut&lt;br&gt;eller betalas tillbaka enligt första&lt;br&gt;stycket skall avgift och ränta be-&lt;br&gt;talas i enlighet med föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den som får eller har fått pre-&lt;br&gt;liminärt bostadsbidrag är skyldig&lt;br&gt;att omgående till försäkringskas-&lt;br&gt;san anmäla sådana ändringar i&lt;br&gt;fråga om inkomst och andra för-&lt;br&gt;hållanden, som kan antas inne-&lt;br&gt;bära att slutligt bostadsbidrag inte&lt;br&gt;kommer att beviljas eller kommer&lt;br&gt;att beviljas med lägre belopp än&lt;br&gt;det preliminära bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beslut om preliminärt bidrag&lt;br&gt;skall ändras om något förhållande&lt;br&gt;har inträffat som skall påverka&lt;br&gt;storleken av bidraget. Försäk-&lt;br&gt;ringskassan får underlåta att be-&lt;br&gt;sluta om ändring, om ändringen&lt;br&gt;endast i ringa mån påverkar bi-&lt;br&gt;draget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;26 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att utreda rätten till och&lt;br&gt;storleken av bidrag, får försäk-&lt;br&gt;ringskassan förelägga den som&lt;br&gt;uppbär bidraget att lämna de upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utreda rätten till och stor-&lt;br&gt;leken av bidrag, får försäkrings-&lt;br&gt;kassan förelägga den som får eller&lt;br&gt;har fått preliminärt bidrag att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter som har betydelse för bi-&lt;br&gt;dragsprövningen. Ett sådant före-&lt;br&gt;läggande får delges. Om föreläg-&lt;br&gt;gandet inte följs, får försäkrings-&lt;br&gt;kassan dra in eller sätta ned&lt;br&gt;bidraget.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämna de uppgifter som har bety-&lt;br&gt;delse för bidragsprövningen. Ett&lt;br&gt;sådant föreläggande får delges.&lt;br&gt;Om föreläggandet inte följs, får&lt;br&gt;försäkringskassan dra in eller sätta&lt;br&gt;ned bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;28&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall besluta&lt;br&gt;om återbetalning av bostadsbidrag,&lt;br&gt;om den som erhållit bidrag genom&lt;br&gt;att lämna oriktiga uppgifter eller&lt;br&gt;genom att underlåta att fullgöra&lt;br&gt;en uppgifts- eller anmälningsskyl-&lt;br&gt;dighet eller på annat sätt har för-&lt;br&gt;orsakat att bidrag har lämnats&lt;br&gt;felaktigt eller med för högt be-&lt;br&gt;lopp. Detsamma gäller om bidrag&lt;br&gt;i annat fall har lämnats felaktigt&lt;br&gt;eller med för högt belopp och den&lt;br&gt;som erhållit bidraget skäligen&lt;br&gt;borde ha insett detta. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl får kassan&lt;br&gt;efterge kravet på återbetalning helt&lt;br&gt;eller delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall besluta&lt;br&gt;om återbetalning enligt 22 § och&lt;br&gt;om återbetalning av bostadsbidrag&lt;br&gt;som i övrigt har lämnats felaktigt&lt;br&gt;eller med för högt belopp. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl för det får&lt;br&gt;kassan efterge krav på återbetal-&lt;br&gt;ning helt eller delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en senare utbetalning av bostadsbidrag eller annan ersättning som&lt;br&gt;skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall betala&lt;br&gt;tillbaka bidrag enligt första stycket får kassan hålla inne ett skäligt be-&lt;br&gt;lopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;29 a §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om sökandens taxering ändras&lt;br&gt;efter det att slutligt bostadsbidrag&lt;br&gt;bestämts och ändringen innebär&lt;br&gt;att bostadsbidraget skulle ha varit&lt;br&gt;högre eller lägre, skall ett nytt&lt;br&gt;slutligt bostadsbidrag bestämmas,&lt;br&gt;om sökanden begär det inom ett&lt;br&gt;år från det att beslutet om&lt;br&gt;taxeringsändring meddelades eller&lt;br&gt;om försäkringskassan tar upp&lt;br&gt;frågan inom samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om nytt slutligt bo-&lt;br&gt;stadsbidrag enligt denna paragraf&lt;br&gt;får inte tas upp sedan mer än två&lt;br&gt;år har förflutit från den dag det&lt;br&gt;slutliga bostadsbidraget bestäm-&lt;br&gt;des, om inte taxeringsändringen&lt;br&gt;motsvarar en väsentlig höjning&lt;br&gt;eller sänkning av bostadsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Lagen skall, med det un-&lt;br&gt;dantag som anges i punkt 2, tillämpas på bidrag som avser tid från och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med den 1 januari 1997, då rätten till bidrag på grund av motsvarande Prop. 1995/96:186&lt;br&gt;äldre bestämmelser upphör. De nya bestämmelserna i 15 a och 17 a §§&lt;br&gt;skall också tillämpas på bidrag som avser tid från och med den 1 juli&lt;br&gt;1996 och som beviljas efter ansökningar - dock ej ansökningar som&lt;br&gt;avser endast ändring av bidrag — gjorda efter den 30 juni 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 14 § första stycket skall fortfarande tillämpas i sin&lt;br&gt;äldre lydelse i fråga om särskilt bidrag for barn för vilket utges fler-&lt;br&gt;barnstillägg enligt de upphävda bestämmelserna i 2 a och 2 b §§ lagen&lt;br&gt;(1947:529) om allmänna barnbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillkallade (dir. 1995:65) den 18 april 1995 en särskild&lt;br&gt;utredare med uppgift att göra en översyn av sättet att beräkna bidrags-&lt;br&gt;grundande inkomst vid prövning av rätt till bostadsbidrag och att föreslå&lt;br&gt;sådana förändringar i bostadsbidragssystemet att kostnaderna för bi-&lt;br&gt;dragsgivningen ff.o.m. den 1 juli 1996 minskar med 1 500 miljoner&lt;br&gt;kronor per helår. För budgetåret 1995/96 skall förändringarna innebära&lt;br&gt;att kostnaderna minskar med 750 miljoner kronor. I utredarens uppdrag&lt;br&gt;låg även att lämna sådana förslag till åtgärder att kostnadsutvecklingen&lt;br&gt;för bidragsgivningen kan kontrolleras. Den 9 november 1995 beslöt&lt;br&gt;regeringen vidare att i tilläggsdirektiv (dir. 1995:146) ge utredaren i&lt;br&gt;uppdrag att analysera orsakerna till den fortsatt kraftiga kostnadsök-&lt;br&gt;ningen för bidragsgivningen, att pröva förslag till åtgärder om besparing-&lt;br&gt;ar på ytterligare 610 miljoner kronor per helår och att granska den&lt;br&gt;sammantagna ekonomiska situationen för bostadsbidragstagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens betänkande Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning&lt;br&gt;- besparingar (SOU 1995:133) överlämnades till statsrådet Anna&lt;br&gt;Hedborg den 15 december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet anordnade den 16 januari 1996 en hearing med&lt;br&gt;inbjudna myndigheter och organisationer angående förslagen i be-&lt;br&gt;tänkandet. En förteckning över de närvarande vid denna hearing bifogas&lt;br&gt;propositionen som bilaga 2. En sammanställning över de synpunkter - i&lt;br&gt;vissa fall skriftliga - som framförts bifogas propositionen som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärendet har dessutom ett antal skrivelser inkommit från organisationer&lt;br&gt;och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De totala kostnaderna för bostadsbidragen har stigit kraftigt under senare&lt;br&gt;år. Under budgetåret 1989/90 utbetalades totalt drygt 2 750 miljoner&lt;br&gt;kronor. För innevarande budgetår beräknas utgifterna, under tolvmå-&lt;br&gt;nadersperioden den 1 juli 1995 till den 1 juli 1996, uppgå till ca 9 000&lt;br&gt;miljoner kronor. Ur statsfmansiell synpunkt är det nödvändigt att den&lt;br&gt;kraftiga utgiftsökningen bryts och att åtgärder vidtas för att öka kost-&lt;br&gt;nadskontrollen inom systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets kostnader för bostadsbidragen är starkt beroende av in-&lt;br&gt;komst-, bostadskostnads- och arbetslöshetsutvecklingen och är därför&lt;br&gt;nära kopplade till den samhällsekonomiska utvecklingen i stort. Den&lt;br&gt;ekonomiska situationen under senare år med hög arbetslöshet, stigande&lt;br&gt;bostadskostnader - en effekt bl.a. av höga realräntor och minskade ränte-&lt;br&gt;bidrag - samt en allmänt försämrad ekonomisk situation för många&lt;br&gt;hushåll har därför bidragit till att kostnaderna för bidragen ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsökningen inom bostadsbidragsystemet är också en effekt av den&lt;br&gt;utbyggnad av systemet som riksdagen beslutade i samband med skatte-&lt;br&gt;reformen år 1991. Skatteomläggningen innebar bl.a. att hushållen själva&lt;br&gt;fick bära en större andel av bostadens totala kostnader. En ökning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnaderna för bostadsbidragen ansågs därför vara fördelningspolitiskt&lt;br&gt;motiverad för att skydda ekonomiskt svaga hushåll. Bostadsbidragssyste-&lt;br&gt;met byggdes ut så att det i betydligt större utsträckning rymde kost-&lt;br&gt;naderna för nybyggda bostäder (prop. 1989/90:144, bet. 1989/90:BoU21,&lt;br&gt;rskr. 1989/90:340).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med år 1991 lämnades vidare bostadsbidrag inte bara till&lt;br&gt;barnfamiljer och ungdomar utan även till en ny grupp, hushåll utan barn,&lt;br&gt;där någon av familjemedlemmarna är äldre än 28 år. Bostadsbidragen&lt;br&gt;utgjorde till de senare till stor del en kompensation för de inkomst-&lt;br&gt;grupper som fått begränsat utbyte av skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1994 övertog staten hela kostnadsansvaret för bostads-&lt;br&gt;bidragen och administrationen av bidragen överfördes från kommunerna&lt;br&gt;till de allmänna försäkringskassorna. I samband med övertagandet&lt;br&gt;infördes ett nytt system för bidragsgivningen. Det nya systemet innebar&lt;br&gt;vissa större regelförändringar. Bland annat prövas numera bostadsbi-&lt;br&gt;dragen i allt väsentligt mot en beräknad aktuell inkomst i ett s.k.&lt;br&gt;rullande system, utan att nya ansökningar görs varje år. De bidrags-&lt;br&gt;sökande uppger själva sin beräknade inkomst för en period av tolv&lt;br&gt;månader framåt i tiden. Avsikten med att införa denna nya prövning av&lt;br&gt;bostadsbidraget i stället för, som tidigare, en prövning baserad på&lt;br&gt;inkomstuppgifter enligt taxeringen året före bidragsåret, var bl.a. att den&lt;br&gt;fördelningspolitiska träffsäkerheten i systemet skulle förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även sedan det nya systemet introducerades har emellertid kostnaderna&lt;br&gt;för bidragsgivningen fortsatt att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera rapporter har konstaterats kostnadsdrivande faktorer inom bo-&lt;br&gt;stadsbidragssystemet. Riksförsäkringsverket (RFV) fick våren 1994&lt;br&gt;regeringens uppdrag att dels redovisa effekter och resultat av det nya&lt;br&gt;regelsystem som infördes år 1994, dels analysera vilka faktorer som&lt;br&gt;påverkat de senaste årens kostnadsutveckling för bidragsgivningen.&lt;br&gt;Verket har, hösten 1995, redovisat resultatet av sitt arbete i rapporten&lt;br&gt;Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. (RFV redovisar 1995:19). RFV&lt;br&gt;konstaterar bl.a. att den regelförändring som främst har påverkat kost-&lt;br&gt;nadsutvecklingen har samband med det nya inkomstprövningssystemet,&lt;br&gt;vilket lett dels till högre bidragsbelopp, dels till att fler hushåll än&lt;br&gt;tidigare blivit berättigade till bostadsbidrag. Genom den efterkontroll,&lt;br&gt;som inleddes i slutet av mars 1995 för bidrag som löpt utan ändring&lt;br&gt;under en 15-månadersperiod, har verket konstaterat dels att i drygt 30 %&lt;br&gt;av de fall som granskats har bostadsbidrag betalats ut med för högt&lt;br&gt;belopp, dels att återkrav gjorts endast i mindre än hälften av dessa fall.&lt;br&gt;Efterkontrollen grundar sig på drygt 86 000 ärenden eller ca 16 % av det&lt;br&gt;totala antalet bidragsberättigade hushåll. Orsaken till felutbetalningama&lt;br&gt;har till övervägande del varit icke rapporterade förändringar av hus-&lt;br&gt;hållens bidragsgrundande inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har Riksre visions verket (RRV) gjort en kartläggning av i vilken&lt;br&gt;omfattning det förekommer fusk med förmåner och bidrag av social&lt;br&gt;karaktär m.m. Uppdraget har i juni 1995 redovisats till regeringen i&lt;br&gt;rapporten FUSK - systembrister och fusk i välfärdssystemen (RRV&lt;br&gt;1995:32). Av rapporten framgår att det förekommer ett betydande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läckage i form av systembrister och direkt fusk i flera stora bidrags- och&lt;br&gt;försäkringssystem, däribland bostadsbidragssystemet. För bostadsbidra-&lt;br&gt;gen indikerar resultaten bl.a. kraftigt underskattade inkomstuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har också i en effektivitetsrevision granskat bostadsbidragen&lt;br&gt;såsom ett social- och bostadspolitiskt instrument. Resultatet av gransk-&lt;br&gt;ningen redovisas i revisionsrapporten Bostadsbidrag - effektivitetsrevi-&lt;br&gt;sion av ett socialpolitiskt instrument (RRV 1996:3). Verket konstaterar&lt;br&gt;att måluppfyllelsen är förhållandevis hög i systemet, men att effektivite-&lt;br&gt;ten likväl är låg. Anledningen är att målen nås till ett alltför högt pris,&lt;br&gt;läckagen är omfattande. De felaktiga utbetalningarna beror bl.a. på att&lt;br&gt;den genomsnittliga kvaliteten i lämnade uppgifter om inkomster är låg&lt;br&gt;och på att det kan antas att en del skenseparationer sker i syfte att få&lt;br&gt;ökat bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få kontroll över de offentliga finanserna har riksdagen beslutat&lt;br&gt;genomföra ett omfattande budgetsaneringsprogram. Detta program, som&lt;br&gt;redovisats i propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.&lt;br&gt;(prop. 1994/95:25), budgetpropositionen (prop. 1994/95:100) och kom-&lt;br&gt;pletteringspropositionen (prop. 1994/95:150), omfattar budgetförstärk-&lt;br&gt;ningar på sammanlagt 118 miljarder kronor. Förstärkningarna består dels&lt;br&gt;av utgiftsminskningar, dels av skatte- och avgiftshöjningar. Minskningar&lt;br&gt;av transfereringar till hushållen och statlig konsumtion utgör den större&lt;br&gt;delen av besparingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bostadsbidragen har riksdagen beslutat (prop.&lt;br&gt;1994/95:100 bil. 6, bet. 1994/95:BoU 14, rskr. 1994/95:312) om vissa&lt;br&gt;förändringar av bidragssystemet ff.o.m. år 1996, som beräknas minska&lt;br&gt;kostnaderna för bidragsgivningen med ca 690 miljoner kronor per helt&lt;br&gt;år. Dessa förändringar innebär bl.a. att bostadsbidrag till hushåll utan&lt;br&gt;barn, där någon av hushållsmedlemmama är 29 år eller äldre, inte längre&lt;br&gt;lämnas. För bostadsbidragen har riksdagen vidare (prop. 1994/95:150,&lt;br&gt;bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:448) fattat ett principbeslut, som inne-&lt;br&gt;bär att kostnaderna för bidragen på årsbasis skall minska med ytterligare&lt;br&gt;1 500 miljoner kronor. Regeringen tillkallade (dir. 1965:65) en särskild&lt;br&gt;utredare med uppgift att föreslå sådana förändringar i bostadsbidrags-&lt;br&gt;systemet så att denna minskning av kostnaderna kan åstadkommas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den fortsatt kraftiga kostnadsökningen för bidrags-&lt;br&gt;givningen redovisade regeringen i propositionen 1995/96:25 En politik&lt;br&gt;för arbete trygghet och utveckling att överskridanden på bostads-&lt;br&gt;bidragsanslaget skulle finansieras. Regeringen gav mot denna bakgrund&lt;br&gt;tilläggsdirektiv (dir. 1995:146) till den särskilda utredaren. Tilläggsdirek-&lt;br&gt;tiven innebar bl.a. att utredaren skulle pröva förslag till åtgärder om&lt;br&gt;besparingar på ytterligare 610 miljoner kronor per helår. Detta belopp&lt;br&gt;skulle kunna komma att justeras efterhand som prognoserna för utfallet&lt;br&gt;för budgetåret 1995/96 blev säkrare. För närvarande pekar prognoserna&lt;br&gt;på ett överskridande per helår på 715 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1995/96 har riksdagen anvisat ett anslagsbelopp där&lt;br&gt;hänsyn tagits till kommande regelförändringar motsvarande 750 miljoner&lt;br&gt;kronor. I syfte att ge tid och möjlighet till god förberedelse inför ett&lt;br&gt;förändrat bostadsbidragssystem föreslås besparingsåtgärderna i denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;proposition träda i kraft den 1 januari 1997. Vissa bestämmelser om Prop. 1995/96:186&lt;br&gt;begränsning av bidragsgrundande bostadsyta föreslås dock införas den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli 1996. Detta innebär en besparing med ca 130 miljoner kronor&lt;br&gt;under innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det återstående överskridandet för budgetåret 1995/96 finansieras&lt;br&gt;genom att besparingen inom bostadsbidragssystemet för kommande&lt;br&gt;budgetår görs större än vad som tidigare angetts. Den större besparingen&lt;br&gt;inom bostadsbidragsystemet har också gjort det möjligt att delfinansiera&lt;br&gt;de avsedda besparingarna inom den statliga assistansersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Nuvarande bestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag lämnas i dag dels till barnfamiljer, dels till ungdomar&lt;br&gt;mellan 18 och 29 år utan barn. Från och med bidragsåret 1996 lämnas&lt;br&gt;inte längre bostadsbidrag till hushåll utan barn där någon av familjemed-&lt;br&gt;lemmarna är 29 år eller äldre. Riksförsäkringsverket (RFV) har, fr.o.m.&lt;br&gt;år 1994, som central myndighet ansvar för tillsyn, uppföljning och ut-&lt;br&gt;värdering av bostadsbidragen. Beslut om bostadsbidrag fattas av de all-&lt;br&gt;männa försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bostadsbidrag finns i lagen (1993:737) om bostads-&lt;br&gt;bidrag, bostadsbidragsförordningen (1993:739) och förordningen&lt;br&gt;(1995:1016) om bostadsbidragsregister. Härutöver finns tre författningar&lt;br&gt;med tillämpningsföreskrifter meddelade av RFV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragen prövas i allt väsentligt mot en beräknad framtida in-&lt;br&gt;komst med efterkontroll i ett s.k. rullande system utan att nya ansök-&lt;br&gt;ningar görs varje år. Den som söker bidrag uppger sin beräknade in-&lt;br&gt;komst för tolv månader framåt. Bostadsbidraget ändras därefter succes-&lt;br&gt;sivt till följd av nya uppgifter som bidragstagaren är skyldig att lämna,&lt;br&gt;t.ex. ändrade inkomst- eller bostadskostnadsförhållanden. För dem som&lt;br&gt;vid kontroll ertappas med att ha lämnat felaktiga uppgifter sker avstäm-&lt;br&gt;ning och återkrav ställs. Efterkontroll skall alltid göras senast inom 15&lt;br&gt;månader från det att beslut om bidrag har fattats. Vid denna kontroll&lt;br&gt;skall en granskning göras av samtliga bidragsgrundande faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsgrundande inkomst är för hushållet för viss tid (tolv månader)&lt;br&gt;beräknad varaktig skattepliktig inkomst av tjänst, näringsverksamhet och&lt;br&gt;kapital. Endast kapitalinkomster som överstiger 2 000 kronor per&lt;br&gt;sökande och som överstiger 1 000 kronor för varje hemmavarande barn&lt;br&gt;skall beaktas. Till bidragsgrundande inkomst skall också läggas sjöin-&lt;br&gt;komster och vissa skattefria transfereringar, såsom bidragsdelen av&lt;br&gt;studiemedel och dagpenning för militärtjänstgöring. Vissa övriga in-&lt;br&gt;komster såsom underhållsbidrag, bidragsförskott och realisationsvinster&lt;br&gt;beaktas inte. Bestämmelserna anknyter till inkomstskattereglema, men&lt;br&gt;däremot inte till inkomsttaxeringen som sådan. Det senare vore inte&lt;br&gt;möjligt eftersom beslut om bostadsbidraget fattas innan taxering har ägt&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bostadskostnad på vilken bostadsbidrag baseras för olika upplåtel-&lt;br&gt;seformer redovisas närmare i kapitel 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag till barnfamiljer (ensamstående och gifta/samman- Prop. 1995/96:186&lt;br&gt;boende) består dels av ett särskilt bidrag för hemmavarande barn, dels&lt;br&gt;av ett belopp som beror av bostadskostnadens storlek och antalet barn.&lt;br&gt;Bam får räknas med i bidragshushållet till och med den månad då det&lt;br&gt;fyller 18 år eller då studiehjälpen eller det förlängda barnbidraget upp-&lt;br&gt;hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda bidraget lämnas per månad med 600 kronor för familjer&lt;br&gt;med ett bam, 900 kronor för familjer med två bam och 1 200 kronor för&lt;br&gt;familjer med tre eller flera bam. Det särskilda bidraget utges även till&lt;br&gt;familjer som saknar egen bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bostadskostnadsberoende bidragsbeloppet grundas på bostadskost-&lt;br&gt;naden mellan en nedre och en övre gräns. Mellan dessa gränser lämnas&lt;br&gt;bidrag med 75 resp. 50 % av bostadskostnaden i två olika intervall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadskostnadsgränsema år 1996 för hushåll med olika antal bam&lt;br&gt;framgår av följande sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bostadskostnadsgränser år 1996 för hushåll med barn (kr/mån)&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Familjer med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägsta bidrags-&lt;br&gt;grundande bo-&lt;br&gt;stadskostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag med 75%&lt;br&gt;upp till en bo-&lt;br&gt;stadskostnad av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag med 50%&lt;br&gt;upp till en bo-&lt;br&gt;stadskostnad av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 bam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 bam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 eller flera bam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidraget till barnfamiljer är behovsprövat, dvs. bidragets storlek&lt;br&gt;bestäms av det enskilda hushållets inkomster och andra ekonomiska&lt;br&gt;resurser. Det maximala bidragsbelopp som kan räknas fram med hänsyn&lt;br&gt;till det antal bam och den bostadskostnad som familjen har reduceras&lt;br&gt;med 20 % av den del av den bidragsgrundande inkomsten som över-&lt;br&gt;stiger 117 000 kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag enligt reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas även&lt;br&gt;till ensamboende och makar/samboende som har umgängesrättsbarn. Bi-&lt;br&gt;draget avser i dessa fall endast den del av stödet som beror av bostads-&lt;br&gt;kostnadens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn är beroen-&lt;br&gt;de av bostadskostnadens storlek. Bidragsbeloppet grundas, på samma&lt;br&gt;sätt som för barnfamiljer, på bostadskostnaden mellan en nedre och en&lt;br&gt;övre gräns för bostadskostnaden. Mellan dessa gränser lämnas bidrag&lt;br&gt;med 75 resp. 50 % av bostadskostnaden i två olika intervall. Bidraget&lt;br&gt;lämnas enligt samma regler oavsett om någon i hushållet studerar eller&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadskostnadsgränsema år 1996 för ungdomar utan bam framgår av&lt;br&gt;följande sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bostadskostnadsgränser år 1996 för ungdomar utan barn (kr/mån) Prop. 1995/96:186&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lägsta bidrags-&lt;br&gt;grundande bo-&lt;br&gt;stadskostnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag med 75%&lt;br&gt;upp till en bo-&lt;br&gt;stadskostnad av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag med 50%&lt;br&gt;upp till en bo-&lt;br&gt;stadskostnad av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 800&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bostadsbidraget till ungdomar är behovsprövat och reduceras med&lt;br&gt;1/3 av den del av den bidragsgrundande inkomsten som för ensam-&lt;br&gt;stående överstiger 41 000 per år och för makar/samboende 58 000 kro-&lt;br&gt;nor per år.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Principiella utgångspunkter för nya regler om&lt;br&gt;bostadsbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragen i deras nuvarande utformning har vuxit fram genom en&lt;br&gt;serie av reformer. Sitt ursprung har de i de stödformer som började ut-&lt;br&gt;vecklas vid mitten av 1930-talet. Bidragen har haft till mål att höja bo-&lt;br&gt;stadsstandarden, särskilt för barnfamiljer, att minska trångboddheten och&lt;br&gt;att utjämna kostnadsskillnader för de boende, dels mellan olika regioner&lt;br&gt;i landet, dels mellan nyare och äldre bostäder med likvärdig standard.&lt;br&gt;Bostadsbidragen har dessutom haft till mål att allmänt stärka de ekono-&lt;br&gt;miskt svaga hushållens bärkraft. Betoningen av dessa delmål har varierat&lt;br&gt;över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag har bostadsbidragen såväl bostadspolitiska som familjepolitiska&lt;br&gt;syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragens uppgift är således att ge ekonomiskt svaga hushåll&lt;br&gt;möjligheter att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder.&lt;br&gt;Bostadsbidragen ingår vidare som en viktig del i det ekonomiska fa-&lt;br&gt;miljestödet, som främst syftar till att ge en ekonomisk grundtrygghet för&lt;br&gt;barnfamiljer under den period de har en stor försörjningsbörda. Familjer&lt;br&gt;med bam är generellt sett unga och har ofta låga inkomster. Genom&lt;br&gt;bostadsbidragen omfördelas resurser dels över livscykeln, dvs. från pe-&lt;br&gt;rioder när familjen inte har bam till perioder när familjen har bam, dels&lt;br&gt;från familjer med goda inkomster till familjer med, i förhållande till&lt;br&gt;försörjningsbördan, lägre inkomster. Bostadsbidragen omfördelar också&lt;br&gt;resurser från de familjer som inte har bam till de familjer som har bam.&lt;br&gt;Genom inkomstprövningen gynnar bostadsbidragen särskilt de hushåll&lt;br&gt;som har de lägsta inkomsterna. En stor del av dessa är ensamstående&lt;br&gt;med bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det värderingar som styrt utformningen av bostadsbidragen ligger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få balans i de offentliga utgifterna krävs kraftfulla insatser för&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och sanerade statsfinanser. För&lt;br&gt;att inte vissa grupper skall drabbas orimligt hårt har regeringen lagt stor&lt;br&gt;vikt vid att besparingarna skall delas av alla medborgare. Det innebär att&lt;br&gt;även de familjer som får bostadsbidrag påverkas av en del av de be-&lt;br&gt;sparingar som måste göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att bostadsbidragen fyller en mycket viktig&lt;br&gt;funktion när det gäller att uppnå både familjepolitiska och bostadspoli-&lt;br&gt;tiska mål. Bidragens betydelse ökar också när nedskärningar sker i de&lt;br&gt;generella bostadssubventionerna och i socialförsäkringssystemen. För&lt;br&gt;många barnfamiljer har bostadsbidragen karaktären av ett näst sista&lt;br&gt;socialt skyddsnät. Var fjärde hushåll med bam som år 1994 fick bo-&lt;br&gt;stadsbidrag var också socialbidragstagare. Detta ställer särskilda krav när&lt;br&gt;det gäller utformningen av förslag till besparingsåtgärder inom bostads-&lt;br&gt;bidragssystemet. Risken för att minskade bostadsbidrag ökar behoven av&lt;br&gt;socialbidrag är stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade regler för bostadsbidrag bör utformas så att de fördelnings-&lt;br&gt;politiska målen värnas samtidigt som träffsäkerheten skärps. Systemet&lt;br&gt;bör byggas upp på ett sådant sätt att det är långsiktigt hållbart. Det&lt;br&gt;gäller både reglernas utformning och kostnadskontrollen inom systemet.&lt;br&gt;Bidragsreglerna måste konstrueras så att överutnyttjande kan förebyggas&lt;br&gt;och bättre kontroll underlättas. En effektiv administration skall efter-&lt;br&gt;strävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiskt sämst ställda barnfamiljerna bör prioriteras och behovs-&lt;br&gt;prövningen av bostadsbidragen ske utifrån tydliga kriterier. Bidragen till&lt;br&gt;de hushåll som i utgångsläget har den minsta betalningsförmågan bör&lt;br&gt;värnas. Besparingsåtgärderna bör utformas på ett sådant sätt att de inte&lt;br&gt;ytterligare försvårar möjligheterna för barnfamiljer med låg ekonomisk&lt;br&gt;bärkraft att efterfråga en bostad med rimlig standard. Risken för att be-&lt;br&gt;sparingsåtgärderna leder till övervältringar på kostnader för socialbidra-&lt;br&gt;gen bör minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdheten mellan könen är betydelsefull inte enbart på ett allmänt&lt;br&gt;plan utan även när det gäller utformningen av regelsystemet. Den s.k.&lt;br&gt;arbetslinjen bör stärkas och höjda marginaleffekter undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushåll med likartade förhållanden bör ha rätt till lika stort bostads-&lt;br&gt;bidrag. Boendekostnaderna bör beräknas på liknande sätt oavsett upp-&lt;br&gt;låtelseform. Boende i olika regioner i landet bör behandlas likvärdigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom bostadsbidragen finns andra bidragssystem för stöd till boen-&lt;br&gt;det. Det dominerande är härvid bostadstillägg till pensionärer (BTP),&lt;br&gt;som också administreras av försäkringskassan. Reglerna för beräkning av&lt;br&gt;bostadskostnad är i avgörande delar desamma för bostadsbidrag och&lt;br&gt;bostadstillägg medan inkomstprövningsreglema är helt olika. I samband&lt;br&gt;med denna proposition har regeringen övervägt möjligheterna att få till&lt;br&gt;stånd mer enhetliga regler i de båda systemen men någon ökad likrikt-&lt;br&gt;ning föreslås inte här. Orsaken till det är att målen och målgrupperna för&lt;br&gt;de två stöden är olika. En ökad grad av samordning får därför&lt;br&gt;underordnas andra krav på de olika systemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lämnas förslag till ändrade regler för bostadsbidragen.&lt;br&gt;Förslagen omfattar i första hand ett nytt inkomstprövningssystem. Detta&lt;br&gt;system beräknas ge upphov till en betydande minskning av kostnaderna&lt;br&gt;för bidragsgivningen, samtidigt som kostnadskontrollen förstärks. Vidare&lt;br&gt;föreslås ett antal övriga besparingsåtgärder, som tillsammans med det&lt;br&gt;nya inkomstprövningssystemet beräknas ge upphov till kostnadsminsk-&lt;br&gt;ningar för bostadsbidragen på ca 2 300 miljoner kronor per helår. Med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn till förslagens långsiktiga besparingseffekter, till de administra- Prop. 1995/96:186&lt;br&gt;tiva konsekvenser som åtgärderna föranleder och till att de hushåll som&lt;br&gt;får bostadsbidrag i god tid bör få kännedom om planerade förändringar,&lt;br&gt;föreslås de nya bestämmelserna träda i kraft den 1 januari 1997. Nya&lt;br&gt;bestämmelser om begränsning av bidragsgrundande bostadsyta föreslås&lt;br&gt;dock, för nyansökningar om bostadsbidrag, träda i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagens budgetmässiga effekter, beräknade brutto på helårsbasis,&lt;br&gt;redovisas separat för varje åtgärd. Flera åtgärder överlappar delvis var-&lt;br&gt;andra varför dessa effekter inte är helt additativa. En analys av fördel-&lt;br&gt;ningseffekter och risk för övervältring på socialbidragen redovisas i&lt;br&gt;bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Nytt system för inkomstprövning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Preliminärt bostadsbidrag betalas ut efter pröv-&lt;br&gt;ning av ansökan där uppskattad årsinkomst anges. Inkomst av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet skall normalt antas vara minst lika hög som enligt&lt;br&gt;senaste taxeringsbeslut. Preliminärt bostadsbidrag beviljas och utbe-&lt;br&gt;talas för högst tolv månader och i normalfallet från och med den&lt;br&gt;månad ansökan inkommit till försäkringskassan. Preliminärt bidrag&lt;br&gt;kan sättas ned. En ökning av det preliminära bidraget skall kräva en&lt;br&gt;ny ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag fastställs slutligt på grundval av de inkomstuppgifter&lt;br&gt;som skattemyndigheterna fastställer vid taxeringen avseende det ka-&lt;br&gt;lenderår då preliminärt bostadsbidrag har betalats ut, med vissa till-&lt;br&gt;lägg och justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För högt respektive för lågt preliminärt bostadsbidrag korrigeras vid&lt;br&gt;fastställandet av det slutliga bostadsbidraget. Ränta och avgift betalas&lt;br&gt;på återbetalade och utbetalade belopp i enlighet med föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig i frågan är&lt;br&gt;flertalet positiva. Försäkringskasseförbundet (FKF) och Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket (RFV) tillstyrker, men anser att hänsyn måste tas till resursbe-&lt;br&gt;hovet hos försäkringskassorna vid förändringen av bostadsbidragssyste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningen anser att uppskattad&lt;br&gt;aktuell inkomst är att föredra framför senast taxerad inkomst som grund&lt;br&gt;för inkomstprövningen. Som skäl härför anför utredningen bl.a. att en&lt;br&gt;inkomstprövning som utgår från en uppskattning av hur stor inkomsten&lt;br&gt;kommer att bli under den närmaste framtiden medför att bostadsbidraget&lt;br&gt;beräknas utifrån hushållets inkomster under det år då bidraget utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget stämmer då bättre överens med det behov av inkomsttillskott&lt;br&gt;som hushållet har under den period då bidraget betalas ut. Den fördel-&lt;br&gt;ningspolitiska träffsäkerheten blir bättre. Regeringen delar utredningens&lt;br&gt;bedömning och anser att aktuella inkomstförhållanden är att föredra&lt;br&gt;framför senast taxerad inkomst vid inkomstprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de stora bristerna med det nuvarande systemet för inkomstpröv-&lt;br&gt;ning är att det i efterhand är svårt att kontrollera hur stora belopp som&lt;br&gt;totalt sett betalats ut utifrån felaktiga inkomstuppgifter. Skattemyndig-&lt;br&gt;heternas inkomstuppgifter skulle kunna användas för en sådan kontroll,&lt;br&gt;men de avser alltid beskattningsår, dvs. kalenderår. Detta avviker ffån de&lt;br&gt;inkomstuppgifter som återfinns i nuvarande bostadsbidragsregister, vilka&lt;br&gt;avser den förväntade inkomsten för löpande tolvmånadersperioder. Rege-&lt;br&gt;ringen delar utredningens bedömning att det är nödvändigt att införa ett&lt;br&gt;system för inkomstprövningen med realistiska möjligheter att göra de-&lt;br&gt;finitiva avstämningar och fastställande av det utbetalade bidragsbeloppet.&lt;br&gt;En slutlig avstämning och efterjustering av felaktigt utbetalda belopp&lt;br&gt;minskar kostnaderna för bostadsbidragen och ökar tilltron till systemet.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att bostadsbidragen bör slutligt beräknas utifrån&lt;br&gt;inkomstuppgifter som fastställs vid den årliga taxeringen och som finns&lt;br&gt;att tillgå i skatteregister. Uppgifter som inte finns att tillgå i skatteregis-&lt;br&gt;ter skall lämnas av sökanden och får kontrolleras på annat sätt, t.ex.&lt;br&gt;genom förfrågningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Faktorer som påverkar bostadsbidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidraget beräknas med utgångspunkt i tre olika faktorer, näm-&lt;br&gt;ligen hushållets sammansättning, den bidragsgrundande inkomsten och&lt;br&gt;bostadskostnaden. Den nu föreslagna modellen med preliminära och&lt;br&gt;slutligt fastställda bostadsbidrag avser endast den bidragsgrundande in-&lt;br&gt;komsten, övriga faktorer bör behandlas på samma sätt som i gällande&lt;br&gt;system. Det är således endast den bidragsgrundande inkomsten som bör&lt;br&gt;vara preliminär och stämmas av mot de inkomstuppgifter som fastställs&lt;br&gt;vid taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragstagaren bör, liksom i dag, vara skyldig att anmäla sådana änd-&lt;br&gt;rade förhållanden som påverkar storleken på bostadsbidraget. Det är inte&lt;br&gt;ovanligt att bostadsbidraget förändras på grund av att hushållets sam-&lt;br&gt;mansättning förändras t.ex. genom att bam tillkommer eller flyttar hem-&lt;br&gt;ifrån eller familjen byter bostad och får andra boendekostnader. För högt&lt;br&gt;eller for lågt bidrag kan komma att betalas om bidragstagaren glömt,&lt;br&gt;låtit bli eller för sent anmält sådana ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nuvarande rullande systemet regleras för högt respektive för lågt&lt;br&gt;utbetalt bostadsbidrag alltid löpande när felaktigheten upptäcks. Det är&lt;br&gt;regeringens bedömning att detta bör gälla även i det system som nu&lt;br&gt;föreslås. Bidragsbeloppet bör omgående kunna ändras och återkrav&lt;br&gt;ställas om försäkringskassan uppmärksammar att för högt preliminärt&lt;br&gt;bidrag betalats ut på grund av att bidragstagaren inte anmält ändring som&lt;br&gt;skulle medföra ett lägre bostadsbidrag. I dessa fall är det inte rimligt att&lt;br&gt;försäkringskassan skall behöva invänta taxeringsbeslut och fastställande&lt;br&gt;av bostadsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade förhållanden som kan leda till ökat bostadsbidrag förutsätter&lt;br&gt;enligt gällande regler en skriftlig ansökan. Enligt den nu föreslagna änd-&lt;br&gt;ringen i lagen om bostadsbidrag lämnas inte bidrag längre tid tillbaka än&lt;br&gt;ansökningsmånaden. Det innebär att en bidragstagare som dröjer med att&lt;br&gt;göra en ansökan om en ökning av bidraget till följd av ändring av andra&lt;br&gt;faktorer än inkomst kan gå miste om ökningen. Undantag bör liksom i&lt;br&gt;dag gälla för retroaktiva höjningar av hyra eller bostadsrättsavgift om&lt;br&gt;ansökan inges till försäkringskassan inom en månad från den dag då&lt;br&gt;sökanden fick kännedom om hyres- eller avgiftshöjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om ett löpande preliminärt bidrag beräknat på en&lt;br&gt;uppskattad bidragsgrundande inkomst, och avstämning i efterhand mot&lt;br&gt;den fastställda bidragsgrundande inkomsten, innebär att en ny sorts åter-&lt;br&gt;betalningar införs vid sidan av dem som förekommer enligt nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser. Detta behandlas närmare i avsnitt 7.4 Avstämning av den&lt;br&gt;uppskattade aktuella inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Preliminärt bostadsbidrag efter inkomstprövning utifrån&lt;br&gt;aktuell inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminärt bostadsbidrag bör bestämmas med ledning av uppskattade&lt;br&gt;inkomster för det eller de kalenderår som ansökan berör. För egenföre-&lt;br&gt;tagare bör inkomsten av näringsverksamhet antas uppgå till minst det&lt;br&gt;belopp som fastställts vid den senaste taxeringen, om inte den sökande&lt;br&gt;visar särskilda skäl för att inkomsten skall uppskattas till ett lägre be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminärt bostadsbidrag bör beviljas och utbetalas för högst tolv&lt;br&gt;månader från och med den månad ansökan inkommit till försäkrings-&lt;br&gt;kassan. Bidraget bör, till skillnad från nuvarande system, automatiskt&lt;br&gt;upphöra att betalas ut då perioden löper ut. För den som inkommer med&lt;br&gt;en ny ansökan, eller under löpande period behöver ändra något i den&lt;br&gt;tidigare ansökningen, bör ett nytt preliminärt bidrag bestämmas för en&lt;br&gt;ny tolvmånadersperiod. Systemet innebär att den period for vilken preli-&lt;br&gt;minärt bidrag beviljas ofta inte sammanfaller med kalenderår. Den bi-&lt;br&gt;dragssökande måste i sådant fall ange vilka inkomster han eller hon&lt;br&gt;förväntar sig dels under det innevarande kalenderåret, dels under näst-&lt;br&gt;kommande kalenderår. Den bidragsgrundande inkomsten bör då anses&lt;br&gt;vara lika fördelad på varje månad i beskattningsåret - kalenderåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan bör liksom i dag göra en rimlighetsbedömning av&lt;br&gt;inkomstuppgiftema genom att stämma av dem mot t.ex. inkomstuppgif-&lt;br&gt;ten vid senaste taxering eller löneavi, samtidigt som boendekostnader&lt;br&gt;och övriga för bidraget relevanta förhållanden kontrolleras i erforderlig&lt;br&gt;omfattning. Därefter bör försäkringskassan besluta om utbetalning av&lt;br&gt;preliminärt bidragsbelopp för de delar av innevarande och nästkomman-&lt;br&gt;de kalenderår som berörs. Därvid kan bidragsbeloppet bli olika för de&lt;br&gt;två kalenderåren om inkomsten beräknas komma att förändras. En när-&lt;br&gt;mare precisering av hur systemet skall hanteras administrativt bör ske&lt;br&gt;genom föreskrifter och allmänna råd från RFV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt i det system som nu föreslås att den som beviljas pre- Prop. 1995/96:186&lt;br&gt;liminärt bostadsbidrag blir fullt medveten om att bidraget endast är pre-&lt;br&gt;liminärt såvitt gäller inkomsten och att en avstämning sker mot den&lt;br&gt;inkomst som fastställs vid den årliga taxeringen. Om inkomsten vid&lt;br&gt;taxeringen är högre än den uppskattade inkomsten skall bidragstagaren&lt;br&gt;betala tillbaka för högt utbetalt bidragsbelopp. Det är därför av största&lt;br&gt;vikt att den bidragstagande erhåller nödvändig information så att så&lt;br&gt;korrekta preliminära beslut som möjligt kan fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar sammanställningar som försäkringskassorna&lt;br&gt;gjort över sitt arbete med efterkontroller i dagens system. Där framgår&lt;br&gt;bl.a. att det är relativt få krav på återbetalningar som ställts. Utredningen&lt;br&gt;konstaterar att med nuvarande system är det rimligt att förmoda att&lt;br&gt;ovissheten bland bidragstagama är stor huruvida deras inkomstuppgifter&lt;br&gt;i efterhand kommer att kontrolleras eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts bör den bidragstagande vara skyldig att rapportera&lt;br&gt;alla förändringar av inkomsten under kalenderåret. För att begränsa be-&lt;br&gt;hovet av efterjusteringar bör ett effektivt system för rapportering av&lt;br&gt;inkomständringar skapas. Vidare bör drivkrafter finnas som gör att bi-&lt;br&gt;dragstagama vid bedömningen av sin årsinkomst inte underskattar den.&lt;br&gt;Mot den bakgrunden bör ränta och avgift betalas på återbetalade och&lt;br&gt;utbetalade belopp i enlighet med föreskrifter som regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av året, direkt efter det att kontrolluppgifterna inför inkomst-&lt;br&gt;taxeringen sänts ut, vet de flesta bidragstagama hur stora inkomster de&lt;br&gt;hade under bidragsåret. Utredningen anser att bidragstagama då bör ges&lt;br&gt;möjlighet att justera sina tidigare rapporterade uppskattningar av in-&lt;br&gt;komsten under bidragsåret och göra s.k. fyllnadsinbetalningar på motsva-&lt;br&gt;rande sätt som inom skattesystemet. RFV ställer sig i remissyttrande&lt;br&gt;utifrån administrativa synpunkter tveksamt till detta förfarande då sådana&lt;br&gt;rutiner, enligt verket, kan bli resurskrävande för försäkringskassorna.&lt;br&gt;Regeringen anser, trots att det kan antas att dessa ärenden kan komma&lt;br&gt;att kräva viss manuell hantering på försäkringskassan, att det är rimligt&lt;br&gt;att bidragstagaren bör ges möjlighet att själv justera upp sin uppskattade&lt;br&gt;inkomst och göra en förtida återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Slutligt bostadsbidrag efter avstämning mot fastställd&lt;br&gt;taxerad inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det slutliga bostadsbidraget kan fastställas efter november månads ut-&lt;br&gt;gång då taxeringsperioden gått ut. En viktig förutsättning för att ett sys-&lt;br&gt;tem med preliminära bostadsbidrag som senare fastställs mot taxerad&lt;br&gt;inkomst skall vara effektivt, är att försäkringskassan får tillgång till de&lt;br&gt;uppgifter om de bidragssökandes inkomstförhållanden som finns i&lt;br&gt;skatteregistren. Försäkringskassan behöver även tillgång till uppgifter om&lt;br&gt;inkomster som inte är skattepliktiga, men som kan finnas i andra myn-&lt;br&gt;digheters register. Detta har också framförts av såväl RFV som FK.F.&lt;br&gt;Uppgifterna behövs dels vid fastställandet av det slutliga bostadsbi-&lt;br&gt;draget, dels för att en rimlighetsbedömning av de preliminära inkomst-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifterna skall vara möjlig att göra. De inkomstuppgifter som inte&lt;br&gt;finns att tillgå i register måste vid fastställandet av bostadsbidraget även&lt;br&gt;fortsättningsvis lämnas av sökanden och kontrolleras manuellt. Register-&lt;br&gt;frågan berörs vidare i kapitel 18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att administrationen av det nya systemet utformas på ett&lt;br&gt;sådant sätt att försäkringskassans handläggning sker så effektivt som&lt;br&gt;möjligt. Därför bör manuella rutiner i största möjliga omfattning begrän-&lt;br&gt;sas. Avstämningen bör göras maskinellt och besked om det slutliga bo-&lt;br&gt;stadsbidraget bör automatiskt översändas till bidragstagaren. Utredningen&lt;br&gt;anför att det bör krävas att bidragstagaren intygar riktigheten i de upp-&lt;br&gt;gifter som ligger till grund for fastställandet av bostadsbidraget. RFV&lt;br&gt;invänder mot detta och framhåller betydelsen av att avstämning sker helt&lt;br&gt;maskinellt. Regeringen anser att det avgörande i detta sammanhang är&lt;br&gt;att kommunikationen präglas av tydlighet. Hur förfarandet skall utformas&lt;br&gt;är en fråga för verkställighetsföreskrifter. Det kan vara tillräckligt att den&lt;br&gt;bidragstagande bereds tillfälle att yttra sig inom viss tid efter det att han&lt;br&gt;eller hon fått del av de uppgifter som avses ligga till grund för beslut&lt;br&gt;om slutligt fastställt bostadsbidrag. Härvid har bidragstagaren naturligtvis&lt;br&gt;liksom tidigare under den period preliminärt bidrag utbetalats en skyldig-&lt;br&gt;het att upplysa försäkringskassan om ändrade förhållanden som påverkar&lt;br&gt;bidraget. Hör bidragstagaren inte av sig inom viss angiven tid bör för-&lt;br&gt;säkringskassan kunna fastställa det slutliga bostadsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Avstämning av den uppskattade aktuella inkomsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avstämningstillfället bör för högt respektive för lågt utbetalt prelimi-&lt;br&gt;närt bostadsbidrag korrigeras. Avstämningen bör endast avse den bi-&lt;br&gt;dragsgrundande inkomsten. Bidraget justeras på grundval av differensen&lt;br&gt;mellan uppskattad och efter taxeringen fastställd bidragsgrundande in-&lt;br&gt;komst. Bestäms det slutliga bostadsbidraget till högre belopp än vad som&lt;br&gt;har betalats ut i preliminärt bidrag betalar försäkringskassan ut det över-&lt;br&gt;skjutande beloppet till bidragstagaren. Bestäms det slutliga bidraget till&lt;br&gt;lägre belopp än det preliminära bidraget skall bidragstagaren betala till-&lt;br&gt;baka det överskjutande beloppet till försäkringskassan (avstämningsåter-&lt;br&gt;betalning). Ränta och eventuellt avgift bör krävas på belopp som skall&lt;br&gt;betalas tillbaka, och ränta bör lämnas på i efterskott utbetalade utfyll-&lt;br&gt;nadsbelopp. Återbetalningen vid avstämningen bör vara ovillkorlig, men&lt;br&gt;en möjlighet bör finnas för försäkringskassan att efterge kravet om sär-&lt;br&gt;skilda skäl motiverar detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bostadsbidragshandläggningen gäller sedan tidigare en regel om&lt;br&gt;återbetalning av bidrag som har betalats ut felaktigt eller med för högt&lt;br&gt;belopp. Regeln är uppbyggd på samma sätt som 20 kap. 4 § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring och motsvarar vad som gäller för i stort sett all åter-&lt;br&gt;betalning på socialförsäkringsområdet. Den omfattar de två fallen att den&lt;br&gt;försäkrade har orsakat felutbetalningen - genom att lämna oriktiga upp-&lt;br&gt;gifter eller genom att underlåta att lämna uppgifter eller på något annat&lt;br&gt;sätt - och att den försäkrade utan att ha förorsakat felutbetalningen dock&lt;br&gt;skäligen borde ha insett att det var fel. Om det finns särskilda skäl for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det får försäkringskassan efterge återbetalningsskyldigheten helt eller&lt;br&gt;delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningar av bidrag som kan konstateras vara felaktiga bör även i&lt;br&gt;fortsättningen kunna återkrävas när felaktigheten upptäcks, utan att av-&lt;br&gt;stämningstillfället avvaktas. Ett bibehållande av den befintliga återkravs-&lt;br&gt;regeln i oförändrat skick skulle emellertid få till följd att försäkrings-&lt;br&gt;kassan tvingas hantera återkravsärenden om bostadsbidrag enligt två&lt;br&gt;olika modeller - ett för avstämningsåterbetalningen och ett för återbetal-&lt;br&gt;ning till följd av övriga faktorer, hushållets sammansättning och bostads-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV anser i remissyttrande att återkrav liksom i dagens system bör&lt;br&gt;kunna ställas men att möjligheterna till återkrav inte bör göras beroende&lt;br&gt;av frågan om försummad uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller in-&lt;br&gt;sikten om betydelsen för bostadsbidraget. FKF hänvisar i denna del till&lt;br&gt;yttranden från försäkringskassorna. Flera försäkringskassor bl.a. Malmö-&lt;br&gt;hus läns allmänna försäkringskassa pekar på nackdelar med två olika&lt;br&gt;modeller för återkrav. Malmöhus läns allmänna försäkringskassa fram-&lt;br&gt;håller att återbetalningsskyldigheten bör renodlas och att samma regler&lt;br&gt;kan gälla återkrav under ärendets gång och avstämningsåterbetalningar.&lt;br&gt;Såväl RFV som FKF har pekat på att ett hushåll på grund av olika reg-&lt;br&gt;ler samtidigt kan ha två krav löpande med olika räntesatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av målen vid utformningen av det system för bostadsbidrag som&lt;br&gt;föreslås är att en enkel administration skall erhållas. Det som har sagts i&lt;br&gt;det föregående motiverar enligt regeringens bedömning att den för&lt;br&gt;socialförsäkringen gemensamma utformningen av återkravsreglema från-&lt;br&gt;gås för bostadsbidragen, så att de två formerna av återbetalning i sådana&lt;br&gt;ärenden kan handläggas så långt möjligt på samma sätt. Detta bör ske&lt;br&gt;genom att den befintliga återkravsregeln förenklas till att återbetalning&lt;br&gt;skall ske om för mycket bidrag har betalats ut, utan att någon prövning&lt;br&gt;behöver ske av om bidragstagaren har förorsakat felet eller borde ha&lt;br&gt;insett det. Möjligheten till eftergift av återkrav bör dock finnas kvar. En&lt;br&gt;sådan förändring som nu har sagts kan inte anses innebära att alltför&lt;br&gt;stora krav läggs på bidragstagama. Den förenkling som uppnås innebär&lt;br&gt;också fördelar för den enskilde i form av ett mer lättbegripligt system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om avgifter och räntesatser vid återbetalning respektive utbetal-&lt;br&gt;ning av överskjutande belopp avses regleras genom verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som bidragstagaren skall betala tillbaka efter avstämning av&lt;br&gt;den bidragsgrundande inkomsten bör i första hand kvittas mot utbetal-&lt;br&gt;ningar av bostadsbidrag det år som följer efter avstämningsåret eller&lt;br&gt;genom separata inbetalningar. Därefter bör möjligheter till kvittning mot&lt;br&gt;andra bidrag och utbetalningar från socialförsäkringssystemet som ad-&lt;br&gt;ministreras av försäkringskassan prövas. Kvarstående avstämningsbelopp&lt;br&gt;bör i sista hand överlämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning.&lt;br&gt;En närmare precisering av hur avstämningsåterbetalningen praktiskt skall&lt;br&gt;hanteras bör göras av RFV genom föreskrifter och allmänna råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överskjutande belopp efter avstämning skall betalas ut till bidrags-&lt;br&gt;tagaren är det rimligt att hänsyn tas till eventuella beslut om återkrav av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;felaktigt utbetalt bostadsbidrag. Bidragstagaren kan ha oreglerade skulder Prop. 1995/96:186&lt;br&gt;som beror på att bostadsbidraget utgått med fel belopp på grundval av&lt;br&gt;att felaktiga uppgifter uppgivits om hushållets sammansättning eller&lt;br&gt;bostadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bostadsbidraget beräknats gemensamt för två sökande bör över-&lt;br&gt;skjutande belopp som skall betalas ut efter avstämning betalas till den&lt;br&gt;sökande som under en bidragsperiod senast mottagit det löpande bo-&lt;br&gt;stadsbidraget. Vidare bör de två sökandena som huvudregel vara solida-&lt;br&gt;riskt ansvariga för att betala tillbaka felaktigt utbetalt bostadsbidrag.&lt;br&gt;Detta följer av att de har ansökt gemensamt. Det behövs emellertid&lt;br&gt;hjälpregler för att förhindra oskäliga resultat till följd av huvudregeln på&lt;br&gt;grund av att hushållets sammansättning ändrats under året. Dessa bör&lt;br&gt;närmare kunna preciseras genom verkställighetsföreskrifter. I de fall&lt;br&gt;sökandena har separerat och återkravet har sin grund i en inkomstökning&lt;br&gt;som inträffat efter separationen är det rimligt att detta beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Administrativa konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla bostadsbidragstagare bör inför introduktionen av det nya systemet&lt;br&gt;inkomma med en ny ansökan. Det innebär att arbetsbelastningen inled-&lt;br&gt;ningsvis kommer att bli stor på försäkringskassorna. Bidraget bör auto-&lt;br&gt;matiskt upphöra att betalas då tolvmånadersperioden löper ut. För att&lt;br&gt;undvika en återkommande hög arbetsbelastning vid kalenderårets slut&lt;br&gt;bör även i fortsättningen ansökan om bostadsbidrag kunna göras löpande&lt;br&gt;under året. Omsättningen bland bidragstagama är förhållandevis stor.&lt;br&gt;Sammantaget innebär detta att tidpunkten då bostadsbidraget upphör till&lt;br&gt;följd av tolvmånadersperiodens utgång med tiden blir mer jämnt fördelad&lt;br&gt;under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag bör endast betalas ut i månadsbelopp om jämna 100-tal kronor.&lt;br&gt;Bidragsbelopp under 100 kronor bör liksom i gällande system inte be-&lt;br&gt;talas ut. Om ett preliminärt bostadsbidrag kan beräknas till ett belopp&lt;br&gt;understigande 1 200 kronor för helt år, dvs. 100 kronor per månad, bör&lt;br&gt;beslut om att inte betala ut bidraget betraktas som slutligt. I dessa fall&lt;br&gt;bör alltså inte något slutligt bostadsbidrag bestämmas vid den tidpunkt&lt;br&gt;då detta annars skulle ske. Vid avstämningen bör inte justeringar leda till&lt;br&gt;att utbetalningar sker eller avstämningsåterbetalningar krävs för belopp&lt;br&gt;under 100 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att begränsa behovet av efterjusteringar bör ett effektivt system för&lt;br&gt;rapportering av inkomständringar skapas. Bidragstagaren bör ges möjlig-&lt;br&gt;het att efter en egen bedömning på ett enkelt sätt få till stånd en sänk-&lt;br&gt;ning av det preliminärt beviljade månadsbeloppet. Ett beslut om höjning&lt;br&gt;av bidragsbeloppet bör dock kräva en ny skriftlig ansökan och ett nytt&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterkontrollen av bostadsbidragen torde bli mindre krävande att han-&lt;br&gt;tera i det system med avstämning som nu föreslås jämfört med gällande&lt;br&gt;system. Avstämningen bör normalt kunna göras maskinellt utan&lt;br&gt;manuella rutiner vad gäller jämförelsen mellan uppskattad och taxerad&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya inkomsprövningssystemet kräver relativt omfattande föränd-&lt;br&gt;ringar av RFV:s ADB-system. Regeringen har därför i januari 1996&lt;br&gt;beslutat ge RFV i uppdrag att vidta erforderliga förberedelser för en ny&lt;br&gt;administration av bostadsbidragen (se kapitel 17). De administrativa&lt;br&gt;rutiner som måste byggas upp när det nya inkomstprövningssystemet&lt;br&gt;skall introduceras bör så långt möjligt förenklas och automatiseras. Till-&lt;br&gt;läggsutbetalningar (överskjutande belopp) bör t.ex. kunna ske maskinellt&lt;br&gt;och vad gäller avstämningsåterbetalning bör ett automatiskt avräknings-&lt;br&gt;system kunna utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan regeringen konstatera att de administrativa&lt;br&gt;konsekvenser som följer av det nya inkomstprövningssystemet inled-&lt;br&gt;ningsvis kommer att bli påtagliga. Ett nytt system för administrationen&lt;br&gt;måste byggas upp. Mot bakgrund av att alla bostadsbidragstagare inför&lt;br&gt;introduktionen av det nya systemet skall inkomma med nya ansökningar&lt;br&gt;torde hanteringen av ansökningar inledningsvis bli betungande. På sikt&lt;br&gt;torde det nya systemet innebära vissa administrativa vinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslagna inkomstprövningssystemet beräknas minska kostnaderna&lt;br&gt;för bostadsbidragen med ca 1 100 miljoner kronor per helår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Individuella inkomstgränser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nuvarande inkomstgränsen för hushåll&lt;br&gt;med bam, 117 000 kronor, ersätts med individuella inkomstgränser&lt;br&gt;for den sökande och den medsökande. På hushållsnivå skall inkomst-&lt;br&gt;gränserna summera till samma belopp som i nuvarande system. För&lt;br&gt;gifta/sammanboende bestäms därmed de individuella inkomstgrän-&lt;br&gt;sema till 58 500 kronor. För ensamstående skall gränsen vara&lt;br&gt;117 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksrevisionsverket (RRV) och Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet är positiva. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anser&lt;br&gt;att förslaget slår orättvist om den ena sökanden i ett förhållande har in-&lt;br&gt;komster som reducerar bostadsbidraget, men sökandena tillsammans har&lt;br&gt;inkomster som ligger under inkomstgränsen. TCO anser att en spän mot&lt;br&gt;avräkning borde införas vid den inkomstgräns som gäller for ensam-&lt;br&gt;stående. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att förslaget kan slå&lt;br&gt;mot låginkomsttagare. Riksförsäkringsverket (RFV) avstyrker och anser&lt;br&gt;att förslaget innebär ett starkt incitament for gifta och samboende att&lt;br&gt;skenseparera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Syftet med bostadsbidraget är att ge&lt;br&gt;ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda och till-&lt;br&gt;räckligt rymliga bostäder. Bostadsbidragen ingår vidare som en viktig&lt;br&gt;del i det ekonomiska familjestödet. Den nuvarande gränsen för inkomst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning baseras på hushållets sammanlagda inkomster. Det bidragsbe-&lt;br&gt;lopp som räknas fram enligt reglerna för särskilt bidrag och bidragsgrun-&lt;br&gt;dande bostadskostnad reduceras med 20 % av hushållets bidragsgrundan-&lt;br&gt;de inkomst över 117 000 kronor. Detta kan medföra att bostadsbidraget&lt;br&gt;fungerar som en subvention till de hushåll där någon av föräldrarna&lt;br&gt;väljer att vara hemma på heltid eller att delvis minska sin arbetstid.&lt;br&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att det inte, mot bakgrund av&lt;br&gt;de kraftiga neddragningar som nu föreslås, är rimligt att via bo-&lt;br&gt;stadsbidragen subventionera minskningar av arbetstiden till mycket låga&lt;br&gt;nivåer. I de fall någon av föräldrarna valt att vara hemma med barnen på&lt;br&gt;heltid, är hushållets totala omkostnader oftast lägre än de skulle ha varit&lt;br&gt;om båda föräldrarna i stället valt att förvärvsarbeta. Samtidigt får de ett&lt;br&gt;betydligt högre bostadsbidrag än ett likvärdigt hushåll där t.ex. en av&lt;br&gt;makarna arbetar heltid och den andra halvtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen pekar vidare på att det i nuvarande system kan uppkomma&lt;br&gt;en direkt privatekonomisk förlust om en förälder vill övergå från hem-&lt;br&gt;arbete till förvärvsarbete genom att bostadsbidraget då reduceras betyd-&lt;br&gt;ligt. Med individuella inkomstgränser blir reduktionen av bostadsbidraget&lt;br&gt;avsevärt mindre för de föräldrar som söker sig ut på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Det är regeringens uppfattning att de samlade maginaleffekter som&lt;br&gt;genom nuvarande bostadsbidragssystem uppkommer för dem som vill&lt;br&gt;börja förvärvsarbete bör minskas. Samtidigt bör den s.k. arbetslinjen för-&lt;br&gt;stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ensamstående blir det i praktiken inte någon förändring jämfört&lt;br&gt;med nuvarande system. För gifta/sammanboende där en av sökandena&lt;br&gt;har mycket låga inkomster (under 58 500 kronor) och den andra arbetar&lt;br&gt;heltid blir bostadsbidraget däremot lägre än vad det är i dag. För ett&lt;br&gt;hushåll med en heltidsarbetande förälder och en hemarbetande eller&lt;br&gt;deltidsarbetande förälder blir i gengäld det privatekonomiska utbytet av&lt;br&gt;inkomstökningar upp till den individuella inkomstgränsen större jämfört&lt;br&gt;med nuvarande system, där varje inkomstökning för den hemarbetande&lt;br&gt;eller deltidsarbetande föräldern reducerar bostadsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing på ca 300 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Förmögenhetsprövning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I den bidragsgrundande inkomsten inkluderas&lt;br&gt;15 % av den del av ett hushålls nettoförmögenhet som överstiger&lt;br&gt;100 000 kronor. Även hemmavarande barns förmögenhet skall med-&lt;br&gt;räknas. Förmögenhetsvärdet i den bostad för vilken bidragstagaren&lt;br&gt;sökt bostadsbidrag exkluderas. Likaså beaktas inte skulder med&lt;br&gt;säkerhet i bostaden när nettoförmögenheten skall fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO)&lt;br&gt;tillstyrker. Riksrevisionsverket (RRV) påtalar att förslaget minskar risken&lt;br&gt;för att bostadsbidrag används för att subventionera privat förmögenhets-&lt;br&gt;uppbyggnad. Försäkringsskasseförbundet (FKF) anser det vara orimligt&lt;br&gt;och stötande att höga förmögenheter inte påverkar bostadsbidrag. Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket (RFV) och Boverket anser att gränsen för bidragsgrun-&lt;br&gt;dande förmögenhet skall sättas vid 800 000 kronor på grund av att lägre&lt;br&gt;förmögenheter är svåra att kontrollera. Riksskatteverket (RSV) anger att&lt;br&gt;verket inte kan tillhandahålla de förmögenhetsuppgifter som krävs för&lt;br&gt;prövningen. Dock, anser verket, bör den enskilde själv kunna lämna&lt;br&gt;uppgifterna i ansökan om bostadsbidrag. Verket påtalar vidare att för-&lt;br&gt;mögenhet i företag ej har beaktats i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid behovsprövning av bostadsbidrag&lt;br&gt;tas i dagens system hänsyn till bidragssökandens förmögenhet endast&lt;br&gt;genom att förmögenhetens avkastning, med beaktande av vissa fribelopp,&lt;br&gt;räknas in i den bidragsgrundande inkomsten. Disponerar hushållet över&lt;br&gt;en ansenlig förmögenhet får dock denna, genom den s.k. generalklausu-&lt;br&gt;len, beaktas och bostadsbidraget fastställas till ett lägre belopp. Emeller-&lt;br&gt;tid påverkas bärkraften i de hushåll som har likvida formögenhetstill-&lt;br&gt;gångar inte enbart av den avkastning som kapitalet ger. Även kapitalet i&lt;br&gt;sig är en tillgång som hushållet kan utnyttja för att hålla en tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande standard. Ur fördelningspolitisk synpunkt är det därför inte accep-&lt;br&gt;tabelt att då bostadsbidraget fastställs bortse från de skillnader i stödbe-&lt;br&gt;hov som faktiskt föreligger mellan hushåll med resp, utan förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av förmögenhet bör i detta sammanhang bortses från&lt;br&gt;den bostad till vilken bidrag lämnas. Det är i många fall inte möjligt för&lt;br&gt;hushållen att ta i anspråk sådana fÖrmögenhetstillgångar för att täcka&lt;br&gt;löpande utgifter. Dessutom är det knappast rimligt att för ett bostadsstöd&lt;br&gt;ha regler, som i praktiken förutsätter att den bidragssökande skall avyttra&lt;br&gt;den fastighet som används som bostad. I gengäld bör inte heller skulder&lt;br&gt;for vilka bostaden utgör säkerhet tillåtas minska nettoförmögenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetsprövningen bör, såsom utredningen påpekat, kombineras&lt;br&gt;med ett fribelopp på rimlig nivå, med hänsyn till behovet av viss ekono-&lt;br&gt;misk buffert för oförutsedda utgifter i hushållet. Vidare bör endast viss&lt;br&gt;del av hushållets nettoförmögenhet som överstiger dessa fribelopp be-&lt;br&gt;aktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller företagsförmögenhet finns i de gällande fÖrmögenhetsskatte-&lt;br&gt;reglema undantag som bl.a. innebär att både tillgångar och skulder i&lt;br&gt;rörelsedrivande fåmansföretag utesluts vid beräkning av skattepliktig&lt;br&gt;förmögenhet. Förhållandet gör det svårt att beakta dessa tillgångar och&lt;br&gt;skulder vid förmögenhetsprövningen för bostadsbidrag. Oavsett vilken&lt;br&gt;lösning som skulle sökas skulle handläggningen bli betungande. Rege-&lt;br&gt;ringen anser därför att det åtminstone tills vidare får accepteras att detta&lt;br&gt;slags tillgångar och skulder inte omfattas av förmögenhetsprövningen.&lt;br&gt;Vid tillämpning av den s.k. generalklausulen i 27 § lagen (1993:737) om&lt;br&gt;bostadsbidrag, som föreslås finnas kvar oförändrad, kan de däremot be-&lt;br&gt;aktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV) har i sitt remissvar påtalat att verket inte kan Prop. 1995/96:186&lt;br&gt;tillhandahålla vissa av de uppgifter som krävs för en förmögenhetspröv-&lt;br&gt;ning, som utformats enligt ovanstående. Detta till följd av att uppgifter&lt;br&gt;om förmögenhet under de 800 000 kronor, som krävs för att det skall&lt;br&gt;utgå förmögenhetsskatt, inte behöver lämnas i deklarationen. Vissa andra&lt;br&gt;remissinstanser har vidare angett att gränsen för den förmögenhet som&lt;br&gt;skall påverka bostadsbidraget bör sättas till en högre nivå än den som&lt;br&gt;regeringen föreslår. Systemet skulle därigenom bli enklare att admini-&lt;br&gt;strera och kontrollera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är orimligt att högre nettoförmögenheter inte&lt;br&gt;påverkar utgående bostadsbidrag. Inte minst gäller detta i de fall när&lt;br&gt;förmögenheten byggts upp genom sparande av den inkomst som också&lt;br&gt;används till bostadskostnaden. Eftersom det i skattesammanhang inte&lt;br&gt;finns någon skyldighet att deklarera förmögenhetsinnehav under 800 000&lt;br&gt;kronor, bör bidragsansökan kompletteras med en uppgift om sådant inne-&lt;br&gt;hav. Ansvaret för att de uppgifter som lämnas är fullständiga och kor-&lt;br&gt;rekta skall ligga hos den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing på ca 60 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förmögenhet i egnahem och bostadsrätter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid beräkning av bostadsbidrag för egnahem&lt;br&gt;och bostadsrätter tas hänsyn till förmögenheten i form av den ägda&lt;br&gt;bostaden genom att kapitalkostnaden inte beaktas fullt ut som en bo-&lt;br&gt;stadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Från räntekostnaden skall avräknas en&lt;br&gt;schablonmässigt bestämd procentsats som i princip motsvarar för-&lt;br&gt;väntad inflation plus en långsiktig real förmögenhetstillväxt. Schablo-&lt;br&gt;nen, som fastställs av regeringen, bestäms för närvarande till tre pro-&lt;br&gt;centenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: 5,6 % av taxeringsvärdet eller motsvarande&lt;br&gt;värde inkluderas i den bostadsbidragsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till&lt;br&gt;utredningens förslag. Riksskatteverket (RSV) pekar på att uppgifter om&lt;br&gt;vilken fastighet som är sökandens bostad eller om värde på bostadsrätt&lt;br&gt;eller andel i bostadsförening/-aktiebolag inte kan hämtas från skatte-&lt;br&gt;registret. Bostadspolitiska utredningen anser att förslaget kan slå mot&lt;br&gt;barnfamiljer som är bosatta i bostadsrätter eller egnahem byggda under&lt;br&gt;åren 1988-1993. Riksförsäkringsverket (RFV) avstyrker och anser att&lt;br&gt;förmögenhet i egnahem i stället bör inkluderas i den generella förmögen-&lt;br&gt;hetsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Utredningen anför&lt;br&gt;att investeringar i bostäder ger avkastning på liknande sätt som andra in-&lt;br&gt;vesteringar och att avkastning på kapital bör behandlas likvärdigt oavsett&lt;br&gt;hur kapitalet investeras. Enligt gällande regler behöver den bidrags-&lt;br&gt;sökande inte räkna in avkastning på kapital som investerats i fastighet i&lt;br&gt;den bidragsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller att med nuvarande system bidrar bostadsbidrag-&lt;br&gt;en delvis till en subventionering av förmögenhetsuppbyggnaden i egna-&lt;br&gt;hem och bostadsrätter, genom kombinationen ränteavdrag vid beskatt-&lt;br&gt;ningen och bostadsbidrag till räntor som utgör bostadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ta hänsyn till boendekapitalets avkastning, för att motverka en&lt;br&gt;subventionering av förmögenhetsuppbyggnad och av rättviseskäl bör&lt;br&gt;enligt utredningen 5,6 % av taxeringsvärdet eller motsvarande inkluderas&lt;br&gt;i den bidragsgrundande inkomsten. Förslaget kan enligt utredningen ses&lt;br&gt;som en schablonmässigt beräknad avkastning på det kapital som hus-&lt;br&gt;hållet investerat i bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär normalt sett en större höjning av den bi-&lt;br&gt;dragsgrundande inkomsten för egnahemsägare än för bostadsrättsinne-&lt;br&gt;havare, även om det rör sig om bostäder med samma marknadsvärde.&lt;br&gt;Förmögenhetsvärdet för bostadsrätter utgör nämligen ofta en betydligt&lt;br&gt;lägre andel av marknadsvärdet än taxeringsvärdets andel av marknads-&lt;br&gt;värdet för egnahem. Utredningens förslag berör särskilt gifta/samman-&lt;br&gt;boende med två eller flera bam och som ovan nämnts i stort sett enbart&lt;br&gt;dem som bor i egnahem. Drygt 30 % av alla barnfamiljer med bostads-&lt;br&gt;bidrag bor i småhus och ca 10 % bor i bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att utredningens förslag i alltför hög grad kommer att&lt;br&gt;drabba barnfamiljer som bor i småhus. Syftet med bostaden är i första&lt;br&gt;hand att bo i den och inte att öka sin förmögenhet. De som investerar i&lt;br&gt;bostäder får visserligen en avkastning på kapitalet i form av ett boende-&lt;br&gt;värde, men det torde vara svårt att motivera att det är en inkomst som&lt;br&gt;bör beaktas vid beräkning av den bostadsbidragsgrundande inkomsten.&lt;br&gt;Regeringen delar dock utredningens bedömning att bostadsbidraget inte&lt;br&gt;bör bidra till förmögenhetsuppbyggnad i egnahem och bostadsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidraget lämnas enligt gällande regler för en bostadskostnad&lt;br&gt;inom vissa intervall, som är olika för olika typer av hushåll. I begreppet&lt;br&gt;bostadskostnad ingår hyra eller avgift beroende på upplåtelseform, ränte-&lt;br&gt;kostnader för lån samt uppvärmningskostnader. För egnahem och små-&lt;br&gt;hus på lantbruksenhet ingår, förutom räntekostnader och uppvärmnings-&lt;br&gt;kostnader, tomträttsavgäld och driftskostnader. För bostadsrätter gäller&lt;br&gt;vidare att lånet skall ha tagits upp i direkt anslutning till förvärvet. En&lt;br&gt;förutsättning är att bostadsrätten har satts i pant på sådant sätt att den&lt;br&gt;vid bristande betalning kan tas i mät för skulden. Hänsyn tas till skatte-&lt;br&gt;effekten av avdragsrätten för räntor genom att endast 70 % av det verk-&lt;br&gt;liga beloppet får tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det inte är rimligt att bostadsbidrag lämnas för&lt;br&gt;den del av räntan som utgör en kompensation för inflationen, eftersom&lt;br&gt;detta innebär att bostadbidragen subventionerar en förmögehetsuppbygg-&lt;br&gt;nad. Beaktandet av skuldräntor i bostadskostnaderna bör därför begrän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sas ytterligare utöver den reducering som nu görs för skatteeffekten av Prop. 1995/96:186&lt;br&gt;ränteavdrag. Det bör ske genom att det föreskrivs att en schablonmässigt&lt;br&gt;angiven andel av skuldräntorna brutto inte skall få inräknas i den bi-&lt;br&gt;dragsgrundande bostadskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget medför dels att subventioneringen av förmögenhetsuppbygg-&lt;br&gt;nad minskar, dels att bostadsrätter inte behandlas mer fördelaktigt än&lt;br&gt;egnahem, på det sätt som skulle bli följden av utredningens förslag.&lt;br&gt;Regeringen anser att tre procentenheter för närvarande är en lämplig&lt;br&gt;nivå för reduceringen. Denna procentsats bör därför gälla tills vidare.&lt;br&gt;Procentsatsen bör kunna ändras med anledning av förändringar i infla-&lt;br&gt;tionstakten. Sådana justeringar bör dock inte göras fortlöpande utan&lt;br&gt;endast vid avsevärda förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragslagen innehåller i dag inte några bestämmelser om fast-&lt;br&gt;ställande av bostadskostnad. Dessa bestämmelser finns i författningar av&lt;br&gt;lägre dignitet. Procentsatsen bör lämpligen regleras på samma sätt.&lt;br&gt;Lagen bör dock kompletteras med en föreskrift som ger stöd för redu-&lt;br&gt;ceringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget beräknas ge en besparing på ca 300 miljoner kronor per&lt;br&gt;helår.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Realisationsvinster inkluderas i den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Under året uppkomna realisationsvinster in-&lt;br&gt;kluderas i den bidragsgrundande inkomsten (i inkomst av kapital).&lt;br&gt;Avdrag mot realisationsvinst får göras för realisationsförluster under&lt;br&gt;samma beskattningsår. Inga undantag görs för realisationsvinster till&lt;br&gt;följd av fastighetsförsäljning. Dock skall skattelagstiftningens regler&lt;br&gt;om uppskovsavdrag gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV), Riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV), Boverket, Försäkringskasseförbundet (FKF) och Sveriges All-&lt;br&gt;männyttiga Bostadsföretag (SABO) tillstyrker förslaget. RRV anser att&lt;br&gt;förslaget minskar risken att bostadsbidraget används för att subven-&lt;br&gt;tionera privat förmögenhetsuppbyggnad. Övriga remissinstanser har inget&lt;br&gt;att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I samband med de förändringar som&lt;br&gt;genomfördes av bostadsbidragen år 1994 undantogs realisationsvinster&lt;br&gt;från kapitalinkomsten vid beräkning av bidragsgrundande inkomst. Mo-&lt;br&gt;tiven för detta ställningstagande var främst av administrativ karaktär. I&lt;br&gt;det nu föreslagna inkomstprövningssystemet med en slutlig avstämning&lt;br&gt;av bostadsbidragen kvarstår inte längre dessa motiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster i form av realisationsvinster ökar hushållens ekonomiska Prop. 1995/96:186&lt;br&gt;bärkraft. Det är därför, främst ur fördelningspolitisk synpunkt, inte rim-&lt;br&gt;ligt att dessa inkomster skall undantas vid behovsprövningen av bostads-&lt;br&gt;bidrag. Avdrag mot realisationsvinst bör få göras för realisationsförluster&lt;br&gt;i den mån de uppstått under samma år. Realisationsvinster som härrör&lt;br&gt;från försäljning av bostad bör särbehandlas endast i den utsträckning&lt;br&gt;som görs vid beskattningen genom tillämpning av lagen (1993:1469) om&lt;br&gt;uppskovsavdrag vid byte av bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing på ca 100 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Bostadsbidragsgrundande inkomst för&lt;br&gt;egenföretagare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Inkomst av näringsverksamhet som ingår i bi-&lt;br&gt;dragsgrundande inkomst skall ökas genom att vissa avdrag som till&lt;br&gt;stor del har karaktär av vinstdispositioner återläggs. Dessa är avsätt-&lt;br&gt;ning till periodiseringsfonder, avdrag för egen pension (viss del) samt&lt;br&gt;ökning av expansionsmedel. Även avdrag för underskott från tidigare&lt;br&gt;beskattningsår skall återläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet (FKF) anser att förs-&lt;br&gt;laget i någon mån kan avhjälpa de felaktigheter som i dag råder. Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket (RFV) ställer sig tveksamt till förslaget men delar&lt;br&gt;uppfattningen att en översyn är nödvändig. Riksrevisionsverket (RRV)&lt;br&gt;anser att frågan bör utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande regler följer i huvud-&lt;br&gt;sak beräkningen av näringsidkares bostadsbidragsgrundande inkomst de&lt;br&gt;regler som återfinns i den skattelagstiftning som gäller för näringsidkare.&lt;br&gt;Skattelagstiftningen ger möjlighet till olika resultatreglerande åtgärder&lt;br&gt;som i bostadsbidragssammanhang gynnar näringsinkomster framför&lt;br&gt;andra inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen pekar på att det inte är rimligt att relativt omfattande möj-&lt;br&gt;ligheter till resultatreglering av inkomster från näringsverksamhet skall&lt;br&gt;påverka bedömningen av om ett hushåll behöver stöd för att klara sina&lt;br&gt;boendekostnader eller inte. Enligt utredningens mening bör vid beräk-&lt;br&gt;ning av den bidragsgrundande inkomsten i princip samma beräkningssätt&lt;br&gt;användas för inkomst av näringsverksamhet som används för beräkning&lt;br&gt;av inkomst av tjänst och kapital. Regeringen delar utredningens bedöm-&lt;br&gt;ning. Löntagare och egenföretagare bör vid ansökan om bostadsbidrag i&lt;br&gt;största möjliga utsträckning behandlas på ett likvärdigt sätt. Det bör även&lt;br&gt;påpekas att den taxerade inkomsten anses vara ett bristfälligt mått på&lt;br&gt;den ekonomiska standarden bland egenföretagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstbegreppet bör ses över inom flera delar av bidrags- och social- Prop. 1995/96:186&lt;br&gt;försäkringssystemen. I avvaktan på en samlad översyn av inkomstbe-&lt;br&gt;greppet bör den bostadsbidragsgrundande inkomsten beräknas utifrån&lt;br&gt;näringsinkomsten justerad för vissa bokföringsåtgärder som i mer på-&lt;br&gt;taglig grad kan anses ge möjligheter till fördelar för näringsidkare jäm-&lt;br&gt;fört med löntagare i fråga om rätten till bostadsbidrag. Näringsinkomsten&lt;br&gt;bör ökas med årets avsättning till periodiseringsfonder respektive&lt;br&gt;minskas med årets upplösning av periodiseringsfonder, ökas med avdrag&lt;br&gt;för utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp samt ökas med ök-&lt;br&gt;ning av expansionsmedel och minskas med minskning av expansions-&lt;br&gt;medel. Även avdrag för underskott från tidigare beskattningsår bör åter-&lt;br&gt;läggas. Begränsningen i fråga om pensionsutgift har utformats för att så&lt;br&gt;nära som möjligt motsvara vad som gäller för löntagare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Avdragsregler för resor och övriga kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna för avdrag för resor och övriga&lt;br&gt;kostnader skall vara desamma inom bostadsbidragssystemet som&lt;br&gt;inom inkomstskattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De få instanser som yttrar sig är positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningen har betonat vikten av att&lt;br&gt;bostadsbidragssystemet utformas så att inkomstunderlaget är lätt att&lt;br&gt;stämma av mot de registeruppgifter som finns om bidragstagamas in-&lt;br&gt;komster. Utredningen framhåller vidare att bostadsbidragen bör beräknas&lt;br&gt;enligt en metod som liknar den som används för inkomstskatten för att&lt;br&gt;förbättra kontrollmöjligheterna. Det är också ur administrativ synpunkt&lt;br&gt;en klar fördel om samma regler kan tillämpas i bostadsbidragssamman-&lt;br&gt;hang som i skattesammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bostadsbidragssammanhang gäller fr.o.m. den 1 januari 1994 att av-&lt;br&gt;drag för resor till och från arbete endast får göras för kostnader som&lt;br&gt;överstiger 5 000 kronor. Inom skattelagstiftningen var motsvarande gräns&lt;br&gt;vid denna tidpunkt 4 000 kronor. Därefter har gränsen i skattelagstift-&lt;br&gt;ningen höjts till 6 000 kronor, medan den i bostadsbidragssammanhang&lt;br&gt;fortfarande är 5 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna nya systemet för inkomstprövning bygger på principen&lt;br&gt;att beskattningens inkomstmått skall vara bindande, med så få undantag&lt;br&gt;som möjligt. Att ha en annan avdragsgräns än den som gäller vid be-&lt;br&gt;skattningen för arbetsresor och andra vanliga avdragsgilla omkostnader&lt;br&gt;kan med denna utgångspunkt inte komma i fråga. RFV har anfört att&lt;br&gt;dessa avdrag orsakar problem därför att det är svårt att i förväg veta vad&lt;br&gt;skattemyndigheterna kommer att godkänna, och har ifrågasatt om det&lt;br&gt;vore möjligt att helt bortse från dem vid beräkningen av den bidrags-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundande inkomsten. Enligt regeringens bedömning skulle en sådan Prop. 1995/96:186&lt;br&gt;lösning emellertid skapa en oacceptabel skillnad i behandlingen mellan&lt;br&gt;personer med och utan sådana kostnader för intäkternas förvärvande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget beräknas ge upphov till en besparing på ca 20 miljoner kro-&lt;br&gt;nor per helår.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Begränsning av bidragsgrundande bostadsyta&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den bidragsgrundande bostadsytan begränsas&lt;br&gt;enligt följande, för&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hushåll med ett bam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst 90 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hushåll med två bam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst 110 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hushåll med tre bam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst 130 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hushåll med fyra bam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst 150 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hushåll med fem eller flera bam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst 170 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ungdomar mellan 18 och 29 år utan bam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst 70 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;får större bostadsyta beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hushåll med en bostadsyta som överstiger den högsta bidrags-&lt;br&gt;grundande bostadsytan fastställs den bidragsgrundande boendekost-&lt;br&gt;naden genom att den fulla boendekostnaden multipliceras med kvoten&lt;br&gt;mellan den högsta bidragsgrundande bostadsytan och bostadens yta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hushåll med enbart umgängesrättsbam används samma högsta&lt;br&gt;ytgränser som för hushåll med hemmavarande bam. Bidrag till hus-&lt;br&gt;håll med enbart umgängesrättsbam skall dock lämnas endast till bo-&lt;br&gt;städer på minst två mm och kök eller kokvrå och en storlek på minst&lt;br&gt;40 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att för hushåll med ett&lt;br&gt;umgängesrättsbam används samma ytgräns som för ett hemmavarande&lt;br&gt;bam. För varje tillkommande umgängesrättsbam ökas ytgränsen med&lt;br&gt;10 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Förslaget överensstämmer i övrigt med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) och Försäkringskas-&lt;br&gt;seförbundet (FKF) tillstyrker förslaget, men avstyrker ett ikraftträdande&lt;br&gt;den 1 juli 1996 av administrativa skäl. Även Riksrevisionsverket (RRV)&lt;br&gt;och Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) tillstyrker förslaget&lt;br&gt;och anger att det saknas skäl att subventionera mycket stort boende.&lt;br&gt;Bostadspolitiska utredningen anser att förslaget kan slå mot de hushåll&lt;br&gt;som bor i bostadsrätt eller egnahem tillhörande senare års produktion.&lt;br&gt;Boverket tillstyrker, men föreslår som alternativa åtgärder antingen att en&lt;br&gt;i förhållande till utredningens förslag begränsad ytgräns införs och att de&lt;br&gt;övre bostadskostnadsgränsema i systemet tas bort, eller att ytgränsema&lt;br&gt;differentieras mellan hyresrätt och bostadsrätt resp, egnahem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När det gäller en bostads utrymmes-&lt;br&gt;standard har de bostadspolitiska målen preciserats i form av olika nor-&lt;br&gt;mer. Den mest generösa av dessa innebär att varje bam skall kunna&lt;br&gt;erbjudas ett eget sovrum. Det betyder att en familj som består av ett&lt;br&gt;bam med föräldrar enligt normen skall bo i tre rum och kök, att en&lt;br&gt;familj som består av två bam med föräldrar skall bo i fyra mm och kök&lt;br&gt;osv. Enligt utredningen finns inga övertygande motiv till en fortsatt&lt;br&gt;subventionering av bostadsytor, som i betydande grad överstiger denna&lt;br&gt;norm. Regeringen delar denna uppfattning. Den bidragsgrundande bo-&lt;br&gt;stadsytan bör därför begränsas och ytnormen fastställas utifrån en gene-&lt;br&gt;rös tolkning av den aktuella normen omsatt till bostadsyta. Ytgränsen för&lt;br&gt;bidrag till ungdomar utan bam mellan 18 och 29 år bör samordnas med&lt;br&gt;denna princip för begränsning av bidragsgrundande bostadsyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bostadsbidrag till hushåll med enbart umgängesrättsbam har ut-&lt;br&gt;redningen dels föreslagit en kraftigare ytbegränsning än för hushåll med&lt;br&gt;hemmavarande bam, dels - i samband med särskilda förslag till bostads-&lt;br&gt;bidrag för föräldrar med umgängesrätt - att boendekostnadsgränsema&lt;br&gt;och ersättningsnivåerna i systemet skall sättas lägre för dessa familjer än&lt;br&gt;för andra bamhushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de bostadsbidrag som lämnas till föräldrar som på grund av&lt;br&gt;vårdnad eller umgänge tidvis har sitt bam boende hos sig är att en sådan&lt;br&gt;förälder skall kunna ge barnet en god bostad de dagar som bamet vistas&lt;br&gt;hos denne. Bidragen skall vidare ge ett stöd till de delar av bostadens&lt;br&gt;kostnader som barnets behov för med sig och som ligger över den bas-&lt;br&gt;konsumtion som alla vuxna normalt har för egen del. Bostadsbidrag till&lt;br&gt;hushåll med enbart umgängesrättsbam bör därför inte lämnas för en&lt;br&gt;bostad som är mindre än 2 rum och kök eller kokvrå och 40 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Övrig&lt;br&gt;begränsning i förhållande till de regler som gäller för hushåll med hem-&lt;br&gt;mavarande bam bör inte införas för umgängesrättsfamiljer i fråga om&lt;br&gt;bostadskostnadsgränser och ersättningsnivåer inom de olika bostadskost-&lt;br&gt;nadsintervallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragstagare i mindre kommuner bor ofta i egnahem. Flera av dessa&lt;br&gt;har jämförelsevis stora bostadsytor i förhållande till antalet bam. För&lt;br&gt;dessa innebär förslaget att bidragsbeloppen sänks jämfört med nuvarande&lt;br&gt;förhållanden. Den hushållskategori som får den största relativa sänkning-&lt;br&gt;en är gifta/sammanboende med ett bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing på ca 390 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nyansökningar om bostadsbidrag bör de nya bestämmelserna träda&lt;br&gt;i kraft den 1 juli 1996 och i övrigt för bostadsbidrag som lämnas ff.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1997. Under budgetåret 1995/96 beräknas förslaget minska&lt;br&gt;kostnaderna för bostadsbidrag med ca 130 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Det särskilda bidraget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det särskilda bidraget höjs från 1 200 kronor&lt;br&gt;till 1 500 kronor per månad för familjer med fyra bam och till 1 800&lt;br&gt;kronor per månad för familjer med fem eller flera bam i takt med att&lt;br&gt;flerbarnstilläggen fasas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I bostadsbidraget till hushåll med&lt;br&gt;hemmavarande bam ingår ett särskilt belopp, som lämnas oberoende av&lt;br&gt;bostadskostnadens storlek. Bidraget är differentierat beroende på antalet&lt;br&gt;bam i familjen och lämnas under år 1996 till familjer med ett bam med&lt;br&gt;600 kronor per månad, till familjer med två bam med 900 kronor per&lt;br&gt;månad och till familjer med tre eller flera bam med 1 200 kronor per&lt;br&gt;månad. Det särskilda bidraget skall ses som ett inkomstprövat barnbidrag&lt;br&gt;och utgår därför även till de hushåll som saknar egen bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter utgången av år 1995 beviljas inga nya flerbarnstillägg. De famil-&lt;br&gt;jer som före den 1 januari 1996 beviljats sådant stöd får dock behålla&lt;br&gt;det tills dess att rätten upphör enligt gällande regler. Regeringen konsta-&lt;br&gt;terar att de familjer som har många bam (fler än tre) i större utsträck-&lt;br&gt;ning än familjer med färre bam berörs av det förslag om ny beräkning&lt;br&gt;av bidragsgrundande bostadskostnad i egnahem och bostadsrätt som&lt;br&gt;lämnats i det föregående (kap. 10). Det särskilda bidraget i bostadsbi-&lt;br&gt;dragsystemet bör därför höjas från 1 200 till 1 500 kronor per månad för&lt;br&gt;familjer med fyra bam och till 1 800 kronor per månad för familjer med&lt;br&gt;fem eller flera bam i takt med att flerbarnstilläggen fasas ut. Kostnaden&lt;br&gt;för denna åtgärd kan beräknas till ca 5 miljoner kronor år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Bostadsbidrag till ungdomar under 29 år&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 29&lt;br&gt;år som inte studerar och som inte har bam slopas. Bostadsbidrag till&lt;br&gt;studerande ungdomar mellan 18 och 29 år som inte har bam behålls&lt;br&gt;tills vidare. Frågan om bostadsstöd till studerande utreds vidare inom&lt;br&gt;studiestödsutredningen med sikte på att bostadsbidraget skall upp-&lt;br&gt;höra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att bostadsbidrag till ung-&lt;br&gt;domar utan bam slopas. För studerande utan bam bör övervägas att&lt;br&gt;utifrån en samlad bedömning av dessa hushålls ekonomiska situation&lt;br&gt;beakta bostadskostnaden inom ramen för studiemedelssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO)&lt;br&gt;tillstyrker förslaget. Bostadspolitiska utredningen ser fördelar med att&lt;br&gt;stödet till studenternas boende hanteras inom ramen för studiemedels-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemet. Försäkringskasseförbundet (FKF) anser att förslaget är rimligt&lt;br&gt;med hänsyn till det statsfinansiella läget. Riksförsäkringsverket (RFV)&lt;br&gt;har inget att erinra. Riksrevisionsverket (RRV) delar utredningens upp-&lt;br&gt;fattning. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) accepterar att ung-&lt;br&gt;domar med bam prioriteras men pekar på att det finns risk för överväl-&lt;br&gt;tringseffekter. Ungdomsstyrelsen delar utredningens allmänna bedöm-&lt;br&gt;ning. Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) anser att en analys av effek-&lt;br&gt;ter för dels studerande, dels de som inte studerar saknas. SFS efterlyser&lt;br&gt;ett helhetsgrepp på ungdomsfrågan. Boverket anser att det finns risk för&lt;br&gt;att besparingen är överskattad. Studiestödsutredningen menar att en tänk-&lt;br&gt;bar utformning av stödet till bostadskostnader inom ramen för studie-&lt;br&gt;stödssystemet är ett extra studielån. Ett nytt studiestödssystem kan emel-&lt;br&gt;lertid inte träda i kraft förrän tidigast den 1 juli 1997. Därmed skulle en&lt;br&gt;mellanperiod uppstå från det att ungdomsbostadsbidraget upphör till dess&lt;br&gt;att kompenserande åtgärder kan införas. Hyresgästernas Riksförbund&lt;br&gt;avstyrker. Landstingsorganisationen i Sverige (LO) pekar på att kostna-&lt;br&gt;derna för socialbidrag kommer att öka. Socialstyrelsen (SoS) anser att&lt;br&gt;risken är stor för övervältring på socialbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare tillkännagivit&lt;br&gt;som sin mening att det är väsentligt att en betydligt större andel av ung-&lt;br&gt;domskullama väljer att gå vidare till studier på universitets- och hög-&lt;br&gt;skolenivå (prop. 1995/96:25). För att stimulera fler ungdomar till att läsa&lt;br&gt;vidare är det väsentligt att studenterna har en acceptabel bostadssitua-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestödssystemet är för närvarande under utredning i kommittén för&lt;br&gt;översyn av studiestödssystemet (U 1994:13). Av direktiven (1994:148)&lt;br&gt;framgår att kommittén bl.a. skall utreda förutsättningarna för ett mer&lt;br&gt;sammanhållet studiestödssystem, som innefattar stödformer inom både&lt;br&gt;utbildningsdepartementets och arbetsmarknadsdepartementets områden.&lt;br&gt;Kommittén skall belysa frågan om totalbelopp och bidragsnivåer inom&lt;br&gt;ramen för ett sådant sammanhållet studiestöd. Vidare skall kommittén se&lt;br&gt;över lånesystemet och återbetalningsvillkoren. Kommittén skall redovisa&lt;br&gt;sina förslag senast den 1 april 1996. Ett nytt studiestödssystem kan&lt;br&gt;emellertid inte träda i kraft förrän tidigast den 1 juli 1997. Det skulle&lt;br&gt;därmed, vilket studiestödsutredningen pekar på i sitt remissyttrande,&lt;br&gt;uppstå en mellanperiod om bostadsbidraget till studerande ungdomar&lt;br&gt;upphörde fr.o.m. det datum som utredningen föreslår, dvs. den 1 januari&lt;br&gt;1997, till dess att kompenserande åtgärder kan införas inom ett nytt&lt;br&gt;studiestödssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 7 mars 1996 beslutat överlämna Arbetsgruppens&lt;br&gt;för kartläggning och analys av ensamföräldrarnas situation rapport En-&lt;br&gt;samföräldrarna och den ekonomiska krisen samt Bostadsbidragsutred-&lt;br&gt;ningens betänkande till Studiestödsutredningen för beaktande i över-&lt;br&gt;vägandena kring hur studier också för dem med stor försörjningsbörda&lt;br&gt;och hög boendekostnad skall kunna underlättas. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör inriktningen vara att det nuvarande bostadsbidraget till&lt;br&gt;studenter skall upphöra. Detta bör ske i samband med att ett nytt studie-&lt;br&gt;stödssystem träder i kraft. Studerande ungdomar utan bam bör således&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hänsyn till nämnda utredningsarbete tills vidare ha rätt till bostads-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen bedömer risken för övervältring på socialbidrag som stor&lt;br&gt;om bostadsbidraget till ungdomar slopas. I utredningen anges att 23 %&lt;br&gt;av totalt utbetalt bostadsbidrag under år 1994 gick till ungdomar med&lt;br&gt;socialbidrag. Vidare anges att 38 % av ungdomar med bostadsbidrag&lt;br&gt;hade socialbidrag någon gång under år 1994. Vid så omfattande be-&lt;br&gt;sparingsåtgärder som nu måste företas i bostadsbidragssystemet anser&lt;br&gt;regeringen dock att boendestandarden för hushåll med bam måste priori-&lt;br&gt;teras. Hushåll utan bam har normalt en större flexibilitet och anpass-&lt;br&gt;ningsförmåga än bamhushåll. Regeringen bedömer att bostadsbidraget&lt;br&gt;till ungdomar som inte studerar bör kunna slopas ff.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomarnas bostadsmarknad utreds för närvarande. Av direktiven&lt;br&gt;(1995:154) till den ungdomspolitiska kommittén (C 1995:10) framgår att&lt;br&gt;den bl.a. skall analysera utvecklingen av bostadsförsörjningen för ung-&lt;br&gt;domar. Kommittén skall också analysera möjligheten till och kostnader-&lt;br&gt;na för att skapa särskilda stimulanser som ökar ungdomars bosparande.&lt;br&gt;Den ungdomspolitiska kommittén skall redovisa sina förslag senast den&lt;br&gt;1 oktober 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget beräknas ge upphov till en besparing på 300 miljoner kronor&lt;br&gt;per helår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Genomförande, administrativa och ekonomiska&lt;br&gt;effekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En övergång till ett nytt system för inkomstprövning av bostadsbidragen,&lt;br&gt;som ligger administrationen för fastställande av skatt nära, innebär en&lt;br&gt;betydande administrativ förändring. Introduktionen av detta system,&lt;br&gt;jämte de övriga åtgärder som regeringen föreslagit i det föregående,&lt;br&gt;kräver en noggrann förberedelse för att administrationen av det nya&lt;br&gt;regelsystemet skall fungera på ett fullgott sätt och för att avsedda be-&lt;br&gt;sparingseffekter skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De administrativa konsekvenserna av det nya regelsystemet, främst till&lt;br&gt;följd av ny inkomstprövning av bostadsbidragen, kommer inledningsvis&lt;br&gt;att bli påtagliga. Det gäller bl.a. förändringar av Riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;ADB-system, uppbyggnaden av nya administrativa rutiner samt informa-&lt;br&gt;tion till och utbildning av försäkringskassornas personal. Informationsin-&lt;br&gt;satser måste vidare göras i stor skala för att bidragstagama i god tid&lt;br&gt;skall få kännedom om planerade förändringar. Mot denna bakgrund har&lt;br&gt;regeringen den 25 januari 1996 beslutat ge Riksförsäkringsverket i upp-&lt;br&gt;drag att - under förutsättning av vederbörligt riksdagsbeslut - vidta er-&lt;br&gt;forderliga förberedelser för administrationen av ett reformerat bostads-&lt;br&gt;bidragssystem. Verket har beräknat projektkostnaden för en sådan för-&lt;br&gt;beredelse till ca 15 miljoner kronor. I beloppet ingår kostnader för pro-&lt;br&gt;jektledning, ADB-utveckling, tillämpning (allmänna råd, information,&lt;br&gt;utbildning), uppföljning/utvärdering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sikt torde det nya systemet medföra lägre administrationskostnader&lt;br&gt;än dagens system, bl.a. till följd av att den i dagsläget tidskrävande kon-&lt;br&gt;trollen av bidragstagamas inkomstförhållanden till största delen kommer&lt;br&gt;att ersättas av automatiska avstämningar. Regeringen har för avsikt att i&lt;br&gt;vårbudgeten 1996 återkomma med en bedömning av det samlade resurs-&lt;br&gt;behov som, på kort och medellång sikt, följer av Riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;och försäkringskassornas administration av bostadsbidragen och vissa&lt;br&gt;andra socialförsäkringssystem. Kammarrätten i Jönköping och Domstols-&lt;br&gt;verket har vidare, i remissyttrande, påtalat att de nya reglerna kan kom-&lt;br&gt;ma att påverka måltillströmningen till de allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ett nytt system för bostadsbidragsgivningen kan fattas av&lt;br&gt;riksdagen under våren 1996. Regeringen bedömer därför att det i prak-&lt;br&gt;tiken inte är möjligt att introducera så omfattande förändringar som det&lt;br&gt;här är fråga om redan ff.o.m. den 1 juli 1996. Det nya systemet bör&lt;br&gt;därför i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1997. Bestämmelser om&lt;br&gt;begränsning av bidragsgrundande bostadsyta för de hushåll som nyan-&lt;br&gt;söker om bostadsbidrag kan dock införas redan den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Svenska Kommunförbundet och Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige (LO), har påtalat risken för övervältringseffekter&lt;br&gt;på kommunernas kostnader för socialbidragen till följd av besparingsåt-&lt;br&gt;gärder inom bostadsbidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingsåtgärder inom bostadsbidragen inverkar på hur mycket&lt;br&gt;socialbidrag som betalas ut, bl.a. eftersom hushåll kan få socialbidrag&lt;br&gt;först efter att de ansökt om de generella bidrag som de är berättigade&lt;br&gt;till. Vidare lämnas bostadsbidrag i betydande del till familjer som har&lt;br&gt;socialbidrag eller som med sänkta bostadsbidrag skulle kunna bli berätti-&lt;br&gt;gade till socialbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående angett att särskilda krav måste ställas&lt;br&gt;när det gäller utformningen av förslag till besparingsåtgärder inom bo-&lt;br&gt;stadsbidragsystemet. Ett av kraven är att riskerna för att dessa åtgärder&lt;br&gt;leder till övervältringar på socialbidragen minimeras. Huvuddelen av de&lt;br&gt;besparingar som förslagen i denna proposition ger upphov till uppkom-&lt;br&gt;mer till följd av förändrad inkomstprövning av bostadsbidragen (nytt&lt;br&gt;inkomstprövningssystem och breddad bas for inkomstprövningen). Efter-&lt;br&gt;som socialbidragen inte inkluderas i bostadsbidragsgrundande inkomst&lt;br&gt;torde många bostadsbidragstagare med socialbidrag inte komma upp i en&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomst som överstiger de gällande inkomstgränsema&lt;br&gt;och därmed inte beröras av dessa typer av besparingsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund kan övervältringen på de kommunala social-&lt;br&gt;bidragskostnadema beräknas komma att bli relativt liten i förhållande till&lt;br&gt;den totala ekonomiska effekten av förslagen i propositionen, som med&lt;br&gt;tanke på det statsfinansiella läget ändå bör genomföras fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 1 redovisas beräkningar av den samlade effekten för social-&lt;br&gt;bidragen till följd av föreslagna besparingsåtgärder. Dessa beräkningar&lt;br&gt;skall tolkas som indikatorer på risker för övervältringar, inte som en&lt;br&gt;prognos av utfallet efter det att åtgärderna vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 1 redovisas vidare fördelningseffekter av de kombinerade spar- Prop. 1995/96:186&lt;br&gt;förslagen för bostadsbidragstagande hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;18 Register- och ADB-frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I den hittills gällande bidragshandläggningen skall all information om&lt;br&gt;bidragsgrundande faktorer primärt tillhandahållas försäkringskassan av&lt;br&gt;sökandena. Uppgifterna behöver dock kunna kontrolleras, vilket också&lt;br&gt;rutinmässigt görs. I det nu föreslagna nya systemet kvarstår kontrollbe-&lt;br&gt;hovet men tillkommer också att inkomstuppgifter för den slutliga av-&lt;br&gt;stämningen avses primärt bli inhämtade av försäkringskassan direkt från&lt;br&gt;utomstående källor (framför allt skatteregister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett rationellt uppgiftsinhämtande förutsätter en tillfredsställande regle-&lt;br&gt;ring i två avseenden. Det första är uppgiftsskyldighet i lag eller förord-&lt;br&gt;ning för den som innehar uppgifterna. En sådan skyldighet bryter också&lt;br&gt;sekretess som annars skulle kunna förhindra att uppgifterna lämnas. Det&lt;br&gt;andra är de särskilda restriktioner som gäller för hantering av personupp-&lt;br&gt;gifter med automatisk databehandling och på ADB-medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter, arbets-&lt;br&gt;givare m.fl. gäller i bostadsbidragsärenden enligt 20 kap. 9 § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring jämförd med 30 § lagen om bostadsbidrag. Uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten omfattar alla förhållanden som är av betydelse för tillämp-&lt;br&gt;ningen av lagen om bostadsbidrag. När det gäller den särskilda ADB-&lt;br&gt;rättsliga regleringen finns i dag för skatteregistrens del i skatteregister-&lt;br&gt;förordningen (1980:556) en föreskrift om utlämnande på ADB-medium&lt;br&gt;av ett begränsat antal uppgifter för kontroll av bostadsbidrag. Föreskrif-&lt;br&gt;ten behöver anpassas till de nu aktuella ändringarna i lagen om bostads-&lt;br&gt;bidrag. Enligt förordningen (1995:1016) om bostadsbidragsregister får&lt;br&gt;detta register tillföras uppgifter från bl.a. skatteregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att inför introduktionen av det nya inkomstpröv-&lt;br&gt;ningssystemet se över om det finns behov av författningsändringar ut-&lt;br&gt;över den nämnda ändringen i skatteregisterförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;19 Författningsregleringen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagen om bostadsbidrag innehåller i vissa delar en relativt långtgående&lt;br&gt;detaljreglering. I andra delar är lagen däremot mycket kortfattad och&lt;br&gt;regleringen finns i stället i föreskrifter av lägre valör. Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket har i bostadsbidragsförordningen (1993:739) fått ett om-&lt;br&gt;fattande bemyndigande att meddela föreskrifter i de avseenden som&lt;br&gt;lagen inte reglerar. Verket har med stöd av bemyndigandet meddelat tre&lt;br&gt;författningar med föreskrifter. Vidare har verket publicerat utförliga&lt;br&gt;&amp;quot;allmänna råd&amp;quot; som samlat presenterar hela regelverket tillsammans med&lt;br&gt;exempel och verkets rekommendationer om tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det nya system för inkomstprövning som nu föreslås följer en rad&lt;br&gt;nya detaljfrågor i handläggningen. Genom remissynpunkterna på utred-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningens lagförslag, särskilt från Riksförsäkringsverket och olika försäk- Prop. 1995/96:186&lt;br&gt;ringskassor, har belysts att situationer kan uppstå i vilka det inte är&lt;br&gt;självklart hur inkomstprövningssystemet i detalj skall fungera. Den&lt;br&gt;främsta slutsats som bör dras av det som har framkommit i detta hän-&lt;br&gt;seende är att det inte är lämpligt att försöka detaljreglera systemet med&lt;br&gt;preliminärt beviljande och avstämning i lagen, eftersom detta kan be-&lt;br&gt;faras leda till en fastlåsning vid lösningar som när det praktiska arbetet&lt;br&gt;har kommit igång visar sig vara mindre lämpliga. Lagen måste själv-&lt;br&gt;fallet ange systemets principer och huvuddrag, och då särskilt klargöra&lt;br&gt;vilka krav som kan ställas på den enskilde i olika avseenden. I övrigt&lt;br&gt;bör emellertid regelverket i de nya delarna utformas med den större&lt;br&gt;flexibilitet som möjliggörs av en reglering genom föreskrifter på lägre&lt;br&gt;nivå än lag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;20 Anslagsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående lämnat förslag till ett nytt system för&lt;br&gt;bostadsbidragen, som beräknas ge upphov till en betydande minskning&lt;br&gt;av kostnaderna för bidragsgivningen. Systemet har byggts upp så att det&lt;br&gt;skall vara långsiktigt hållbart, både när det gäller reglernas utformning&lt;br&gt;och i fråga om kostnadskontrollen inom systemet. Bidragsreglerna har&lt;br&gt;konstruerats så att överutnyttjande skall förebyggas. Sammantaget beräk-&lt;br&gt;nas det nya systemet leda till en varaktig minskning av kostnaderna för&lt;br&gt;bidragsgivningen på ca 2 300 miljoner kronor per helår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det nya bostadsbidragssystemets långsiktiga bespa-&lt;br&gt;ringseffekter och med hänsyn till erforderlig förberedelse för en effektiv&lt;br&gt;administration, föreslår regeringen att de nya bestämmelserna i huvudsak&lt;br&gt;skall träda i kraft den 1 januari 1997. Bestämmelser om begränsning av&lt;br&gt;bidragsgrundande bostadyta för de hushåll som nyansöker om bostads-&lt;br&gt;bidrag föreslås dock införas ff.o.rn. den 1 juli 1996. För budgetåret&lt;br&gt;1995/96 beräknas denna senare åtgärd innebära minskade kostnader för&lt;br&gt;bidragsgivningen med ca 130 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med år 1996 tillämpas inom regeringskansliet en reformerad&lt;br&gt;budgetprocess. Den innebär bl.a. att regeringen i mitten av april, i den&lt;br&gt;s.k. ekonomiska vårpropositionen, lämnar riksdagen förslag till ett fler-&lt;br&gt;årigt beslut om utgiftstak och riktlinjer för 27 utgiftsområden inom den&lt;br&gt;statliga budgeten. Efter vårpropositionen vidtar den ramberedning som&lt;br&gt;skall resultera i förslag till fördelning på anslag inom utgiftsområdes-&lt;br&gt;ramama. Bostadsbidragen ingår i utgiftsområde 18 &amp;quot;Samhällsplanering,&lt;br&gt;bostadsförsöijning och byggande&amp;quot;. Slutligt beslut om budgetbeloppen&lt;br&gt;läggs därefter fram till riksdagen i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser, i enlighet med den reformerade budgetprocessen, att&lt;br&gt;dels i den ekonomiska vårpropositionen återkomma med en reviderad&lt;br&gt;beräkning av anslagsbelastningen för bostadsbidragen under innevarande&lt;br&gt;budgetår, dels i budgetpropositionen hösten 1996 redovisa det anslagsbe-&lt;br&gt;hov som för budgetåret 1997 följer av de förslag till nytt bostadsbidrags-&lt;br&gt;system som här redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.1 Direktutbetalning av bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsutskottet har i betänkandet 1994/95:BoU14 med anledning av två&lt;br&gt;motioner behandlat frågan om direktutbetalning av bostadsbidrag till&lt;br&gt;hyresvärd. Utskottet anförde:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att administrationen av bostadsbidragen den 1 januari&lt;br&gt;1994 flyttades från kommunema/Boverket till försäkringskassan/RFV&lt;br&gt;förändrades i viss mån de rutiner som tillämpades för utbetalning av&lt;br&gt;bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var tidigare möjligt att få bostadsbidraget utbetalt direkt till&lt;br&gt;hyresvärden/bostadsföretaget. När administrationen överfördes till&lt;br&gt;RFV ändrades dessa rutiner. Bara om det finns särskilda skäl går det&lt;br&gt;nu att få bostadsbidraget utbetalat till annan än bidragstagaren.&lt;br&gt;Sådana skäl är enligt RFV fysisk eller psykisk sjukdom eller andra&lt;br&gt;jämförliga tillstånd. Om synnerliga skäl föreligger får försäkringskas-&lt;br&gt;san på framställning av socialnämnd betala ut bidraget till lämplig&lt;br&gt;person eller till nämnden. Synnerliga skäl kan t.ex. vara att det är&lt;br&gt;klarlagt att bostadsbidraget används för att finansiera drogmissbruk,&lt;br&gt;spelmissbruk e.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de båda motionerna föreslås ett riksdagens tillkännagivande till&lt;br&gt;regeringen om att de nuvarande reglerna för utbetalning av bostads-&lt;br&gt;bidrag ändras så att försäkringskassorna ges möjlighet att betala ut&lt;br&gt;bostadsbidrag till hyresvärdarna, dvs. i princip en återgång till de&lt;br&gt;möjligheter som fanns när Boverket/kommunema administrerade bi-&lt;br&gt;dragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill med anledning av de båda motionerna anföra följande.&lt;br&gt;I den bostadsbidragslag som upphävdes vid utgången av år 1993,&lt;br&gt;lagen (1988:786) om bostadsbidrag, fanns alltså en möjlighet att få&lt;br&gt;bidraget utbetalat till någon annan än den som sökt bidraget. I denna&lt;br&gt;angavs i 25 § att bostadsbidraget skall betalas ut till den som har sökt&lt;br&gt;bidraget om inte sökanden begärt att det skall betalas ut till någon&lt;br&gt;annan. Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att det fordrades ett&lt;br&gt;medgivande från bidragstagaren för att det skulle vara möjligt att få&lt;br&gt;bostadsbidraget utbetalat till någon annan än denne. Han måste själv&lt;br&gt;fatta beslut därom. Det är viktigt att ha denna omständighet klar. Det&lt;br&gt;var inte - om inte särskilda eller synnerliga skäl förelåg - fråga om&lt;br&gt;utbetalning till hyresvärden/bostadsföretaget mot bidragstagarens vilja.&lt;br&gt;Den fråga som motionärerna tar upp är således en annan än den som&lt;br&gt;understundom aktualiserades i riksdagen bl.a. i början av 1970-talet&lt;br&gt;och som gick ut på att bostadsbidraget i princip skulle betalas till&lt;br&gt;hyresvärden. Sådana propåer har alltid avvisats av riksdagen bl.a. med&lt;br&gt;hänvisning till det intrång i den personliga integriteten som ett&lt;br&gt;genomförande av dem skulle innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad frågan nu gäller är emellertid en återgång till en tidigare - och&lt;br&gt;såvitt utskottet har sig bekant - väl fungerande och rationell ordning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ordning innebär att den enskilde bidragstagaren ges möjlighet&lt;br&gt;att medge att bostadsbidraget betalas ut till någon annan, vanligen&lt;br&gt;hyresvärden, utan att därför den personliga integriteten för den skull&lt;br&gt;träds för när. Att utskottet känner sympati för denna möjlighet med&lt;br&gt;utbetalning direkt till värden som fanns tidigare är i och för sig inte&lt;br&gt;förvånande mot bakgrund av vad utskottet ovan och tidigare år anfört&lt;br&gt;om att bostadsbidragen är en del av det bostadspolitiska stödsystemet.&lt;br&gt;Den tidigare ordningen med möjlighet till utbetalning direkt till hyres-&lt;br&gt;värden bör kunna tillämpas även när administrationen av systemet&lt;br&gt;anförtrotts en ny huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om utskottet således anser att det av olika skäl finns goda&lt;br&gt;motiv för en återgång till den tidigare ordningen vill utskottet likväl&lt;br&gt;inte nu oreserverat föreslå en sådan. Utskottet anser det emellertid&lt;br&gt;välbetänkt att anmoda regeringen att ta initiativ till en översyn i&lt;br&gt;vilken bör belysas de olika aspekter - samhällsekonomiska, privateko-&lt;br&gt;nomiska, administrativa och andra - som kan finnas på frågan. Där-&lt;br&gt;efter bör regeringen i förening med sin syn på frågan återkomma till&lt;br&gt;riksdagen i ärendet i sådan tid att den nya ordningen kan börja tilläm-&lt;br&gt;pas ff.o.rn. bidragsåret 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna vad ut-&lt;br&gt;skottet sålunda anfört (rskr. 1994/95:312).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nu aktuella lagstiftningsärendet har Sveriges Allmännyttiga Bo-&lt;br&gt;stadsföretag (SABO) i yttrande över bostadsbidragsutredningens be-&lt;br&gt;tänkande föreslagit en återgång till tidigare förhållanden i fråga om&lt;br&gt;direktutbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 23 § första stycket i den nu gällande lagen om bostadsbidrag får&lt;br&gt;försäkringskassan på begäran av sökanden besluta att bidraget skall&lt;br&gt;betalas ut till någon annan än sökanden. Bestämmelsen överensstämmer&lt;br&gt;i sak med 25 § första stycket i den tidigare gällande lagen. I proposi-&lt;br&gt;tionen med förslag till den nu gällande lagen framhölls att en förutsätt-&lt;br&gt;ning för utbetalning till någon annan än sökanden är att sökanden gör en&lt;br&gt;särskild framställning om önskemålet (prop. 1992/93:174). Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket har i sina allmänna råd om bostadsbidrag (1993:6) rekom-&lt;br&gt;menderat försäkringskassorna att bifalla en framställning från sökanden&lt;br&gt;om utbetalning till annan endast om det finns särskilda skäl för utbetal-&lt;br&gt;ning till annan än sökanden, såsom fysisk eller psykisk sjukdom eller&lt;br&gt;andra jämförliga tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sak kan allmänt sägas följande i frågan om direktutbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bostadsbidragssystem som infördes år 1994 bygger, vilket&lt;br&gt;poängteras i förarbetena, på ett särskilt samspel mellan den enskilde och&lt;br&gt;försäkringskassan. Ett ökat ansvarstagande har lagts på individen, fram-&lt;br&gt;för allt när det gäller att anmäla ändringar av olika bidragsgrundande&lt;br&gt;faktorer. I ett nytt inkomstprövningssystem enligt regeringens förslag&lt;br&gt;med preliminära bidrag och en slutlig avstämning torde detta förhållande&lt;br&gt;förstärkas ytterligare. Betalas under dessa omständigheter bostads-&lt;br&gt;bidraget direkt till hyresvärd finns en risk för att den enskilde känner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mindre ansvar för att anmäla förändringar av bidragspåverkande faktorer&lt;br&gt;eller blir mindre uppmärksam på dem. I den mån detta blir fallet och&lt;br&gt;leder till att för mycket bidrag betalas ut har direktutbetalningen orsakat&lt;br&gt;onödiga återbetalningssituationer, till skada för både den enskilde bi-&lt;br&gt;dragstagaren och samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya system för inkomstprövning och bidragsbeviljning som före-&lt;br&gt;slås i denna proposition innebär relativt stora förändringar i olika av-&lt;br&gt;seenden i fråga om ärendehandläggningen. När det nya systemet har&lt;br&gt;fungerat någon tid skall en utvärdering göras. Regeringen anser under&lt;br&gt;dessa förhållanden att den översyn rörande frågan om direktutbetalning&lt;br&gt;av bostadsbidrag, som riksdagen har anmodat regeringen att ta initiativ&lt;br&gt;till, lämpligen inte bör genomföras nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.2 Kretsen bidragsberättigade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1990/91 års riksmöte togs frågan om kretsen av bidragsberättigade&lt;br&gt;upp i tre motioner, Bo43(fp), Bo45(v) yrkande 4 och Bo46(s). I den&lt;br&gt;förstnämnda och den sistnämnda motionen anfördes att det saknas skäl&lt;br&gt;att behålla den diskriminering som enligt motionärerna ligger i att endast&lt;br&gt;heterosexuella samboende jämställs med makar. I de tre motionerna&lt;br&gt;föreslogs en ändring av den dåvarande lagen (1988:786) om bostads-&lt;br&gt;bidrag så att med makar skulle jämställas samboende såväl av samma&lt;br&gt;som av motsatt kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsutskottet (1990/91 :BoU 16) fann det rimligt att en eventuell&lt;br&gt;vidgning av kretsen bidragsberättigade till att avse personer av samma&lt;br&gt;kön borde göras utan beaktande av samlevnadsform. Utskottet var alltså&lt;br&gt;inte berett att förorda en begränsad vidgning av kretsen så att endast&lt;br&gt;homosexuella sambor skulle komma att omfattas av de ändrade reglerna.&lt;br&gt;En sådan ändring skulle annars ha kunnat göras genom att bostads-&lt;br&gt;bidragslagen togs in bland de lagar som räknas upp i lagen (1987:823)&lt;br&gt;om homosexuella sambor. Utskottet hänvisade till Partnerskapskommit-&lt;br&gt;téns (Ju 1991:01) då pågående arbete med en översyn av behovet av en&lt;br&gt;lagstiftning om s.k. registrerat partnerskap och gav regeringen till känna&lt;br&gt;att den borde följa frågan och dess återverkan på eventuella förslag till&lt;br&gt;ändringar i bostadsbidragslagen. Frågan om en eventuell vidgning av&lt;br&gt;kretsen bidragsberättigade i enlighet med ovanstående har därefter be-&lt;br&gt;handlats av utskottet vid två senare tillfällen (1991/92:BoU25 resp.&lt;br&gt;1992/93:BoU21). Vid båda tillfällena har utskottet i huvudsak hänvisat&lt;br&gt;till sina tidigare ställningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1993 redovisade Partnerskapskommittén resultatet av sina över-&lt;br&gt;väganden i betänkandet Partnerskap (SOU 1993:98). Kommitténs förslag&lt;br&gt;innebar bl.a. att en särskild lagreglering avseende homosexuella sam-&lt;br&gt;boende skulle införas. Den 1 januari 1995 trädde lagen (1994:1117) om&lt;br&gt;registrerat partnerskap i kraft. Lagen gör det möjligt för två personer av&lt;br&gt;samma kön att registrera sitt partnerskap. Rättsverkningarna av en regi-&lt;br&gt;strering motsvarar i huvudsak vad som gäller för äktenskap. Det innebär&lt;br&gt;bl.a. att äktenskapets regler om giftorätt, bodelning, arvsrätt m.m. blir&lt;br&gt;tillämpliga även på partnerskapet. Detsamma gäller för regler om olika&lt;br&gt;bidragsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om registrerat partnerskap innebär således att de som registrerat Prop. 1995/96:186&lt;br&gt;partnerskap ff.o.m. den 1 januari 1995 kan beviljas bostadsbidrag på&lt;br&gt;samma villkor som för makar, oavsett om det finns bam i hushållet eller&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en vidgning av kretsen bostadsbidragsberättigade till att&lt;br&gt;avse personer av samma kön utan beaktande av samlevnadsform har&lt;br&gt;emellertid därmed endast delvis fått sin lösning. Frågan om bostads-&lt;br&gt;bidrag skall kunna utges till andra samboende av samma kön, dvs. till&lt;br&gt;dem som inte har registrerat ett partnerskap, kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag till barnfamiljer har byggts upp kring ett föräldrapar&lt;br&gt;eller två gifta vuxna som lever tillsammans med bam och har sedan&lt;br&gt;utvidgats till par som lever under äktenskapsliknande förhållanden. Det&lt;br&gt;är inte tänkt att två vuxna som delar bostad men i övrigt inte har några&lt;br&gt;relationer med varandra tillsammans skall kunna få bostadsbidrag. Rätten&lt;br&gt;till bostadsbidrag till hushåll utan bam har byggts upp efter samma prin-&lt;br&gt;ciper, dvs. för att ett par skall kunna söka bostadsbidrag tillsammans&lt;br&gt;förutsätts en äktenskapsliknande relation. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;skall bostadsbidragen även i fortsättningen ha en familjepolitisk inrikt-&lt;br&gt;ning och stödet vara en del av det familjeekonomiska stödsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att öppna möjligheten för alla samboende par oavsett samlevnadsform&lt;br&gt;att tillsammans söka bostadsbidrag är inte rimligt med tanke på de eko-&lt;br&gt;nomiska konsekvenser som detta medför. Vidare skulle det ursprungliga&lt;br&gt;familjepolitiska syftet med bidragsgivningen väsentligt försvagas, vilket&lt;br&gt;kan åskådliggöras genom följande exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore inte rimligt att medge gemensam bostadsbidragsansökan av&lt;br&gt;hyresvärd och inneboende, som inte har någon hushållsrelation utöver&lt;br&gt;hyresförhållandet, även om de är av samma kön. Inte heller för syskon&lt;br&gt;eller föräldrar och bam över gällande åldersgräns som bor tillsammans&lt;br&gt;bör bostadsbidrag kunna utges. Den möjligheten finns inte i dagens sys-&lt;br&gt;tem när det gäller syskon eller föräldrar och äldre bam av motsatt kön.&lt;br&gt;Något skäl att öppna den möjligheten för dessa grupper när de är av&lt;br&gt;samma kön finns inte. Inte heller bör bidrag normalt kunna utges till två&lt;br&gt;goda vänner som delar bostad, men som i övrigt inte har någon ekono-&lt;br&gt;misk gemenskap. En sådan bidragsgivning svarar inte mot bostads-&lt;br&gt;bidragens familjepolitiska inriktning och bör därför inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För homosexuella samboende som registrerat partnerskap har möjlig-&lt;br&gt;heten att söka bostadsbidrag nyligen öppnats. Regeringen är inte beredd&lt;br&gt;att nu förslå en ytterligare vidgning av kretsen bostadsbidragsberättigade&lt;br&gt;av samma kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.3 BTP och bostadsbidrag till hushåll utan bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag lämnas inte bostads-&lt;br&gt;bidrag till hushåll utan bam om sökanden eller dennes make uppbär&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer (BTP). I 2 § samma lag anges vidare att&lt;br&gt;med makar avses makar som lever tillsammans. I motion Bo217(c), som&lt;br&gt;behandlades vid 1993/94 års riksmöte, anfördes bl.a. att bestämmelserna&lt;br&gt;i 12 § lagen om bostadsbidrag kommit att tillämpas även i de fall makar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varaktigt bor på skilda håll och har skilda hushåll. Detta kan enligt mo- Prop. 1995/96:186&lt;br&gt;tionären i enskilda fall få orimliga konsekvenser. Om t.ex. den ene&lt;br&gt;maken varaktigt bor på servicehus och där uppbär BTP kan inte den&lt;br&gt;andre maken samtidigt uppbära bostadsbidrag för sitt boende, trots att&lt;br&gt;inkomstförhållanden och bostadskostnader är sådana att bidrag hade&lt;br&gt;lämnats om den andre maken hade betraktats som ensamboende. Riks-&lt;br&gt;dagen angav (1993/94:BoU16, rskr. 1993/94:301) att det vid regeltill-&lt;br&gt;lämpningen i detta och andra liknande fall bör finnas utrymme för att&lt;br&gt;beakta att särskilda omständigheter finns, som innebär att makar lever&lt;br&gt;åtskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1996 har rätten till bostadsbidrag för hushåll utan bam,&lt;br&gt;där någon av familjemedlemmarna är 29 år eller äldre, upphört. Rege-&lt;br&gt;ringen anser att en ändring i enlighet med ovanstående av bostads-&lt;br&gt;bidragslagen eller dess tillämpning därmed har förlorat aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.4 Folkbokföring och bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har anmodats (1994/95:BoU14, rskr. 1994/95:312) att före-&lt;br&gt;lägga riksdagen förslag till ändring av lagen (1993:737) om bostads-&lt;br&gt;bidrag så att krav ställs på att bostadsbidragssökanden, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl föreligger, skall vara folkbokförd på den bostad han söker bidrag&lt;br&gt;för. Regeringen delar riksdagens uppfattning att sådant krav skall ställas.&lt;br&gt;Regeringen kan dock konstatera att någon ytterligare lagreglering i&lt;br&gt;frågan inte synes nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag i form av bidrag till bostadskostnader lämnas enligt 1 §&lt;br&gt;bostadsbidragslagen för den bostad där sökanden är bosatt. Eftersom&lt;br&gt;enligt folkbokföringslagen (1991:481) var och en skall folkbokföras på&lt;br&gt;den fastighet och i den territoriella församling där han enligt folkbok-&lt;br&gt;föringslagens närmare bestämmelser är att anse som bosatt, skall&lt;br&gt;sökanden normalt vara folkbokförd på den fastighet där bostaden för&lt;br&gt;vilken han söker bostadsbidrag är belägen. Saken kan också uttryckas så,&lt;br&gt;att det förhållandet att sökanden inte är folkbokförd på nämnda fastighet&lt;br&gt;från försäkringskassans sida bör kunna uppfattas som en stark presum-&lt;br&gt;tion för att han inte är bosatt där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom berördes i propositionen om administrationen av bostads-&lt;br&gt;bidragen till barnfamiljer m.m. (prop. 1992/93:174) finns det emellertid&lt;br&gt;vissa undantagssituationer, som gör att ett ovillkorligt krav på folkbok-&lt;br&gt;föring inte kan gälla. Speciella fall kan inträffa när det råder oklarhet om&lt;br&gt;sökandens rätta folkbokföringsort eller godtagbara skäl finns för att en&lt;br&gt;flyttningsanmälan inte har gjorts. Enligt folkbokföringslagen finns möj-&lt;br&gt;lighet att medge kvarskrivning på den gamla folkbokföringsorten om&lt;br&gt;någon har blivit utsatt för allvarlig eller upprepad brottslighet. I dessa&lt;br&gt;undantagssituationer torde det ankomma på sökanden att redovisa skälen&lt;br&gt;till att han inte är folkbokförd på fastigheten och på lämpligt sätt styrka&lt;br&gt;att han uppfyller kravet att vara bosatt där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;22 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 a §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna nya paragrafen innehåller - efter en introduktion i första&lt;br&gt;stycket som något antyder bidragets konstruktion och härvid lyfter fram&lt;br&gt;den bidragsgrundande inkomstens betydelse - i andra stycket den nya&lt;br&gt;principen att bidraget fastställs först när inkomsten är slutligt känd, och&lt;br&gt;att det bidrag som betalas ut dessförinnan är preliminärt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Definitionerna i de nuvarande punkterna 1 och 2 är i och med övriga&lt;br&gt;föreslagna ändringar inte längre aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bevisregeln om makars sammanlevnad har flyttats hit som ett nytt första&lt;br&gt;stycke från 8 § och samtidigt omredigerats, utan någon avsedd saklig&lt;br&gt;ändring. Paragrafen är i övrigt oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det centrala i den bidragsgrundande inkomsten är summan av de vid&lt;br&gt;den årliga taxeringen fastställda inkomsterna av de tre inkomstslagen&lt;br&gt;näringsverksamhet, tjänst och kapital. Det valda inkomstmåttet innebär&lt;br&gt;att allmänna avdrag inte minskar den bidragsgrundande inkomsten. Som&lt;br&gt;huvudregel gäller däremot att avdrag i en förvärvskälla får sådan effekt.&lt;br&gt;Undantag från denna huvudregel finns, för förvärvskällor i inkomst-&lt;br&gt;slagen näringsverksamhet och kapital, i andra stycket. Av punkterna av-&lt;br&gt;seende tillägg i andra stycket har 1-4 överförts från nuvarande 6 §. I&lt;br&gt;punkt 1 har därvid gjorts ett förtydligande om kostförmån, som föranleds&lt;br&gt;av sjömansskattelagens speciella konstruktion. Kostförmånens värde kan&lt;br&gt;bestämmas med ledning av de föreskrifter som Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;årligen meddelar för beräkningen av pensionsgrundande inkomst. Punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 har kompletterats med inkomster som på grund av dubbelbeskattnings-&lt;br&gt;avtal inte ingår i den taxerade inkomsten. Punkt 5 avser ett antal av-&lt;br&gt;dragsposter i näringsverksamhet som skall återläggas. Det är avdrag som&lt;br&gt;har karaktär mer av frivilliga dispositioner än nödvändiga omkostnader,&lt;br&gt;och som i likhet med allmänna avdrag inte bör tillåtas minska den bi-&lt;br&gt;dragsgrundande inkomsten. Vidare undantas underskott från tidigare&lt;br&gt;beskattningsår. Punktens innehåll har kommenterats i avsnitt 12. Genom&lt;br&gt;punkt 6 begränsas verkan av avdrag från inkomst av kapital till tre fall.&lt;br&gt;De två första gäller realisationsvinster, som inte tidigare har ingått i&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomst. Kvittning tillåts här mot realisationsförluster&lt;br&gt;under samma beskattningsår, och minskning av kapitalinkomsten tillåts&lt;br&gt;genom uppskovsavdrag enligt lagen om uppskovsavdrag vid byte av&lt;br&gt;bostad. Att näringsidkares avdrag för negativ räntefördelning inte åter-&lt;br&gt;läggs beror på att beloppet, vilket beskattas som intäkt i näringsverksam-&lt;br&gt;het, då skulle ingå dubbelt i den bidragsgrundande inkomsten, övriga&lt;br&gt;avdrag från inkomst av kapital skall återläggas. 1 återläggningsfallen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall den bidragsgrundande inkomsten ökas med de belopp som de Prop. 1995/96:186&lt;br&gt;nämnda avdragen har minskat näringsinkomst respektive kapitalinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härmed avses avdragens inkomstminskande verkan ned till noll, inte&lt;br&gt;uppkomsten av underskott. Avdrag skall således inte återläggas till den&lt;br&gt;del de överstiger de inkomster de skall jämföras med. Minskningsposter-&lt;br&gt;na i tredje stycket är endast nödvändiga avstämningsposter till punkt 5.&lt;br&gt;Beträffande allt som har varit föremål för beslut vid taxeringen gäller att&lt;br&gt;taxeringsbeslutet är bindande för beräkningen av den bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomsten. Anknytningen till den inkomst som fastställs i inkomsttaxe-&lt;br&gt;ringsförfarandet innebär att avstämningen och fastställandet av det slut-&lt;br&gt;liga bidraget alltid görs per bidragstagarens beskattningsår, som alltid är&lt;br&gt;detsamma som kalenderår. Tillägg i form av icke skattepliktiga intäkter&lt;br&gt;får hänföras i tiden på samma sätt som skulle ha skett om intäkterna&lt;br&gt;hade varit skattepliktiga. Tillägg för förmögenhet (enligt den följande&lt;br&gt;paragrafen) får anses belöpa på det beskattningsår som gäller för för-&lt;br&gt;mögenhetstaxeringen, dvs. det kalenderår vars utgång utgör beskattnings-&lt;br&gt;tidpunkten för förmögenheten. Det innebär att tillägget hänförs till det&lt;br&gt;kalenderår vid vars utgång förmögenheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beaktandet av förmögenhetsinnehav har kommenterats i avsnitt 9. An-&lt;br&gt;knytningen till lagen om statlig förmögenhetsskatt sker på två sätt. Om&lt;br&gt;den beskattningsbara förmögenheten uppgår till mer än 800 000 kronor&lt;br&gt;och således ett beskattningsbeslut fattas, är detta beslut bindande i fråga&lt;br&gt;om den beskattningsbara förmögenhetens storlek. I andra fall är det&lt;br&gt;reglerna i lagen om statlig förmögenhetsskatt som gäller, och förmögen-&lt;br&gt;heten skall bestämmas till det belopp som skulle ha blivit innehållet i ett&lt;br&gt;taxeringsbeslut om ett sådant hade fattats. En följd av anknytningen till&lt;br&gt;skattereglerna är att det undantag för företagsförmögenhet som finns där&lt;br&gt;slår igenom. Denna fråga har berörts i avsnitt 9. I fråga om relevant&lt;br&gt;tidpunkt gäller reglerna för förmögenhetstaxeringen, vilket innebär att&lt;br&gt;det är innehavet vid utgången av beskattningsåret dvs. kalenderåret som&lt;br&gt;är avgörande. Se även kommentaren till föregående paragraf. Att det är&lt;br&gt;förhållandena vid utgången av varje kalenderår som är avgörande inne-&lt;br&gt;bär att frågan om förmögenheten i princip måste uppmärksammas av&lt;br&gt;alla sökande inför avstämningen, så att ändringar i förhållande till vad&lt;br&gt;som preliminärt angivits i ansökningen i förekommande fall anmäls och&lt;br&gt;kan påverka det slutliga bostadsbidraget. Regeln om avrundning nedåt&lt;br&gt;till närmaste hela tiotusental kronor minskar dock antalet justeringar på&lt;br&gt;grund av sådana ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningsregeln i andra stycket behövs på grund av den föreslagna&lt;br&gt;uppdelningen av inkomstgränsen för makar (se 13 §).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fördelningsregeln i tredje stycket behövs på grund av den föreslagna&lt;br&gt;uppdelningen av inkomstgränsen för makar (se 13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bevisregeln om makars sammanlevnad har flyttats till 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen att bidragsgrundande inkomst skall beräknas gemensamt&lt;br&gt;för makar har tagits bort, i konsekvens med att det för barnfamiljer före-&lt;br&gt;slås införande av individuella inkomstgränser vid bidragsberäkningen.&lt;br&gt;Beträffande inkomstberäkningen för övriga makar torde bestämmelsen&lt;br&gt;inte heller behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsåret är för alla fysiska personer lika med kalenderår. Den&lt;br&gt;tolvmånadersperiod för vilken preliminärt bidrag normalt beviljas kom-&lt;br&gt;mer regelmässigt att avvika från beskattningsåret, men avstämningen och&lt;br&gt;fastställandet av det slutliga bidraget görs alltid per beskattningsår. Vid&lt;br&gt;nybeviljning och upphörande av bostadsbidrag kan dock även perioden&lt;br&gt;för det slutliga bidraget avvika från beskattningsåret, genom att vara&lt;br&gt;kortare än detta. I sådana fall skall den bidragsgrundande inkomsten&lt;br&gt;anses vara lika fördelad över beskattningsårets månader. Regeln innebär&lt;br&gt;att det är hushållets ekonomiska situation sedd över hela året som är&lt;br&gt;avgörande även i fråga om bidrag som bara avser en del av året. Ett&lt;br&gt;särskilt fall är det där två makar separerar under året. Separationen är då&lt;br&gt;för det första en omständighet som skall bryta den pågående bidrags-&lt;br&gt;perioden; bidrag för tid efter separationen förutsätter ny ansökan av var&lt;br&gt;och en av makarna. Men makarnas respektive ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;efter separationen skall inte heller inverka på bidraget före separationen&lt;br&gt;såvitt gäller den andra maken. Detta måste bli den nödvändiga följden&lt;br&gt;av att makars inbördes beroende av varandras förhållanden när det gäller&lt;br&gt;rätten till förmåner inte kan bli bestående efter det att gemenskapen dem&lt;br&gt;emellan har upphört. På grund av denna - överordnade - regel kan för-&lt;br&gt;delningsregeln inte alltid upprätthållas i dessa fall. Det blir då i stället&lt;br&gt;nödvändigt att utreda inkomsternas fördelning över året. Frågan om&lt;br&gt;lämpliga lösningar kan bli föremål för verkställighetsföreskrifter. Några&lt;br&gt;undantag från fördelningsregeln i förhållande till en och samma person&lt;br&gt;eller ett under året oförändrat hushåll skall inte förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av avsnitt 10 avser regeringen att - som en väg att be-&lt;br&gt;akta förekomst och tillväxt av förmögenhet i form av den bostad för&lt;br&gt;vilken bidrag söks - införa en särskild begränsning av den kapitalkost-&lt;br&gt;nad som får räknas in i bostadskostnaden för ägda bostäder. Eftersom&lt;br&gt;det kan hävdas att föreskrifter om detta går utöver rena verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter och även utgör en avvikelse från vad som får anses gälla&lt;br&gt;enligt lagen, ges föreskrifterna stöd i lagen genom denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna nya femte stycket innehåller en storleksbegränsning som&lt;br&gt;gäller rätten till bostadsbidrag för s.k. umgängesrättsbam. Begreppet&lt;br&gt;bostadsyta får definieras närmare genom verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya punkten 2 i första stycket avskaffas rätten till bostadsbi-&lt;br&gt;drag för andra ungdomar utan bam än studerande. Kretsen av bidragsbe-&lt;br&gt;rättigade enligt punkt 2 utgörs av dels studerande som uppbär studiestöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 3, 4 eller 7 kap. studiestödslagen eller enligt lagen om särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa, dels sådana studerande med utbildnings-&lt;br&gt;bidrag som i detta sammanhang bör jämställas med de förstnämnda,&lt;br&gt;enligt en avgränsning som regeringen eller Riksförsäkringsverket kom-&lt;br&gt;mer att besluta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om individuella inkomstgränser för makar har kommenterats i&lt;br&gt;avsnitt 8. Att bidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kronor&lt;br&gt;per helt år - med år avses kalenderår - inte betalas ut är detsamma som&lt;br&gt;att rätt till bidrag i sådana fall inte föreligger. Om bidrag löper under&lt;br&gt;bara en del av kalenderåret får beloppet 1 200 kronor proportioneras.&lt;br&gt;Preliminärt bidrag skall i dessa fall inte betalas ut. Någon avstäm-&lt;br&gt;ning/prövning av slutligt bostadsbidrag i efterhand skall då inte heller&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Höjningen av det särskilda bidraget har behandlats i avsnitt 15 och kom-&lt;br&gt;menteras nedan under Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 a §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen av den bidragsgrundande bostadsytan har kommenterats&lt;br&gt;i avsnitt 14. Begreppet bostadsyta får definieras närmare genom verk-&lt;br&gt;ställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket motsvarar det nya andra stycket i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 a §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kommenterats i avsnitt 14.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket skulle behöva modifieras för att passa till det nya syste-&lt;br&gt;met med preliminära och slutliga beslut. Det kan emellertid knappast&lt;br&gt;finnas skäl att reglera denna fråga i lag, varför bestämmelsen föreslås&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När en ansökan bifalls betyder det att preliminärt bostadsbidrag kommer&lt;br&gt;att utges under högst tolv månader. För tid därefter krävs en ny ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om ändring i rätten till bidrag den första dagen i en månad har Prop. 1995/96:186&lt;br&gt;ändrats efter påpekanden att den nuvarande ensidiga regeln kan leda till&lt;br&gt;att en person får en dubbel rätt till bidrag en månad. Huvudregeln om&lt;br&gt;retroaktivitet föreslås ändrad så att bidrag inte längre lämnas för tid före&lt;br&gt;ansökningsmånaden. Andra styckets bestämmelse om bidrag för begrän-&lt;br&gt;sad tid torde i och med övriga ändringar inte längre tjäna något påtagligt&lt;br&gt;syfte, och föreslås upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 a §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Att preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad bidragsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst för att så nära som möjligt motsvara det slutliga bostads-&lt;br&gt;bidraget är den överordnade normen om preliminärt bidrag. Den innebär&lt;br&gt;att preliminärt bidrag skall beräknas för varje kalenderår för sig i de fall&lt;br&gt;bidrag söks för en period som sträcker sig över två kalenderår. Om för&lt;br&gt;något kalenderår bidraget kan beräknas till mindre än 100 kronor per&lt;br&gt;månad eller 1 200 kronor per helt år föreligger ingen rätt till bidrag för&lt;br&gt;det året. Regeln innebär också, i förening med bestämmelsen om ändring&lt;br&gt;i 25 §, att en ändring som görs när redan ett för högt månadsbelopp har&lt;br&gt;betalats ut under någon tid skall syfta till att om möjligt få totalbeloppet&lt;br&gt;för hela kalenderåret att stämma. Uppgifter om förväntad inkomst från&lt;br&gt;sökande som är näringsidkare kan vara svårare att kontrollera än uppgif-&lt;br&gt;ter från löntagare. För dessa sökande ges därför en särskild presumtions-&lt;br&gt;regel om uppskattningen av bidragsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 b §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kommenterats i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kommenterats i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om skyldighet att anmäla ändrade förhållanden föreslås&lt;br&gt;få en generell lydelse i fråga om vilka omständigheter den omfattar.&lt;br&gt;Vilka de omständigheter är som har betydelse måste göras klart för bi-&lt;br&gt;dragsmottagaren redan vid ansökningen, framför allt via de blanketter&lt;br&gt;som används. Anmälningsskyldigheten avses kunna uppfyllas, förutom&lt;br&gt;genom en formlig anmälan som leder till ett nytt beslut, på det förenk-&lt;br&gt;lade sätt som berörs i avsnitt 7. Paragrafens lydelse har också jämkats&lt;br&gt;för att täcka sådan tid före avstämningstidpunkten under vilken något&lt;br&gt;preliminärt bostadsbidrag av någon anledning inte längre betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ändrad till att gälla det preliminära bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens lydelse har jämkats för att täcka dels den tid under vilken&lt;br&gt;någon uppbär bidrag - numera preliminärt bidrag dels eventuell tid&lt;br&gt;därefter fram till dess avstämningen för det aktuella kalenderåret äger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;28 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf har sammanförts den hittills existerande återbetal-&lt;br&gt;ningsbestämmelsen och den nya återbetalningen efter avstämning av&lt;br&gt;inkomst. Kravet i den äldre bestämmelsen att bidragstagaren skall ha&lt;br&gt;antingen förorsakat felutbetalningen eller skäligen bort inse den har&lt;br&gt;tagits bort. Hur det förhåller sig i dessa avseenden är något som kan&lt;br&gt;ingå i bedömningen av om eftergift bör ges. Paragrafen innehåller en&lt;br&gt;eftergiftsregel med en sedvanlig utformning. Till frågan vad som allmänt&lt;br&gt;sett skall anses utgöra tillräckliga skäl för eftergift av återkrav av social-&lt;br&gt;försäkringsersättningar finns en rätt rikhaltig rättspraxis. Att för bostads-&lt;br&gt;bidrag återbetalning av preliminärt bidrag efter inkomstavstämning är ett&lt;br&gt;reguljärt inslag i systemet och därmed något i viss mån förutsebart på-&lt;br&gt;kallar dock en särskilt restriktiv tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;29 a §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inkomstberäkningens bindning till inkomst- och i förekommande fall&lt;br&gt;förmögenhetstaxeringen innebär att ändringar i beskattningsbeslut direkt&lt;br&gt;kan påverka vad som är rätt bostadsbidrag. Om en taxeringsändring&lt;br&gt;avser höjning av inkomst eller förmögenhet är det fråga om att bidraget&lt;br&gt;borde ha varit lägre. Enligt 28 § i den föreslagna nya lydelsen skall&lt;br&gt;bostadsbidrag som har lämnats felaktigt eller med för högt belopp åter-&lt;br&gt;betalas. Det kan alltså hävdas att 28 § blir tillämplig vid taxeringsän-&lt;br&gt;dring i höjande riktning. Samtidigt är det inte utan vidare naturligt att&lt;br&gt;tala om att bidrag har lämnats med för högt belopp om avstämning har&lt;br&gt;gjorts i enlighet med ett vid tidpunkten gällande beskattningsbeslut. För&lt;br&gt;taxeringsändringar i sänkande riktning torde det inte finnas någon be-&lt;br&gt;stämmelse som kan åberopas till stöd för en höjning av bostadsbidraget&lt;br&gt;i efterhand. I förevarande paragraf regleras uttryckligen frågan om om-&lt;br&gt;prövning av beslut om slutligt bostadsbidrag till följd av taxeringsän-&lt;br&gt;dring i både sänkande och höjande riktning. Taxeringsändringar till den&lt;br&gt;skattskyldiges fördel kan förekomma inom fem år efter taxeringsåret.&lt;br&gt;Taxeringsändringar till den skattskyldiges nackdel kan förekomma under&lt;br&gt;året efter taxeringsåret och, om oriktig uppgift har lämnats, i form av&lt;br&gt;eftertaxering under ytterligare fyra år. Härtill kommer eventuell tid för&lt;br&gt;processer i förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke begränsas möjligheten till nya beslut efter&lt;br&gt;två år genom ett krav att den ifrågasatta höjningen eller sänkningen av&lt;br&gt;bostadsbidraget då skall vara väsentlig. Härmed avses att det varken&lt;br&gt;beloppsmässigt eller procentuellt av bidraget skall vara fråga om endast&lt;br&gt;en mindre höjning eller sänkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkterna då de olika ändringarna föreslås få verkan har behandlats&lt;br&gt;i avsnitt 17. övergångsbestämmelsen i punkt 2 innebär att höjningen av&lt;br&gt;det särskilda bidraget får verkan successivt i takt med att flerbarns-&lt;br&gt;tilläggen avskaffas enligt övergångsbestämmelserna till den ändringen i&lt;br&gt;bambidragslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Fördelningseffekter och risk för övervältring på&lt;br&gt;socialbidragen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I följande bilaga presenteras en fördelningsanalys av en kombination av&lt;br&gt;ett antal sparförslag. Beräkningarna, som utförts på samma sätt som i&lt;br&gt;bilaga 3 till Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning - besparingar,&lt;br&gt;avser enbart familjer med bam. Med hjälp av en mikrosimuleringsmodell&lt;br&gt;som SCB (Statistiska Centralbyrån) utarbetat tillsammans med regerings-&lt;br&gt;kansliet har fördelningseffekterna analyserats. Beräkningarna baseras på&lt;br&gt;en urvalsundersökning varför resultaten omgärdas med en statistisk&lt;br&gt;osäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I modellen bygger redan bidragsgrundande inkomst på taxeringsdata,&lt;br&gt;därför betraktas i huvudalternativet det nya inkomstprövningssystemet&lt;br&gt;som infört. Dessutom används en bidragsgrundande inkomst som in-&lt;br&gt;kluderar reavinster och där de nya avdragsreglema för resor och övriga&lt;br&gt;kostnader tillämpas. Effekterna av dessa tre sparförslag finns alltså inte&lt;br&gt;inkluderade i kombinationsförslaget. Dessutom kan inte sparförslaget&lt;br&gt;som begränsar bidragsgrundande boendeytan för umgängesrättsföräldrar&lt;br&gt;beaktats utifrån denna urvalsundersökning. Referensen utgörs av 1996&lt;br&gt;års ekonomiska förutsättningar och jämförelserna har gjorts, undantaget&lt;br&gt;ovan givna förutsättningar, utifrån 1996 års regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sparförslag som kombinerats finns beskrivna i kapitel 8, 9, 10, 12&lt;br&gt;och 14. Sparförslaget i kapital 12 har endast schablonmässigt beaktats.&lt;br&gt;Samtliga förslag analyseras endast för barnfamiljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risk för övervältring på socialbidrag på grund av förslag om att slopa&lt;br&gt;bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 24 år som inte studerar&lt;br&gt;berörs i kapitel 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst och konsumtionsenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst definieras som den inkomst som ett hushåll har kvar&lt;br&gt;efter att hänsyn tagits till skatter och bidrag. För att kunna göra jäm-&lt;br&gt;förelser mellan hushåll av olika storlek har för varje hushåll den dis-&lt;br&gt;ponibla inkomsten dividerats med antalet konsumtionsenheter. En kon-&lt;br&gt;sumtionsenhet är en vikt för varje individs konsumtion. Disponibel in-&lt;br&gt;komst efter boendekostnad definieras som disponibel inkomst minus det&lt;br&gt;minsta värdet av faktisk bostadskostnad och skälig bostadskostnad enligt&lt;br&gt;de normer som tillämpas hos socialtjänsten och som bl.a. används vid&lt;br&gt;fastställande av underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de fem förslagen införs utifrån huvudalternativet kommer ca&lt;br&gt;200 000 bostadsbidragshushåll att beröras, vilket motsvarar ca 4,1 % av&lt;br&gt;samtliga hushåll i riket. Dessa hushåll kommer i snitt att förlora ca&lt;br&gt;5 800 kronor per år, vilket motsvarar 3,6 % procent av deras disponibla&lt;br&gt;inkomst. Om man skulle slå samman effekterna för varje enskilt förslag&lt;br&gt;skulle en överskattning av den samlade effekten av sparförslagen göras&lt;br&gt;eftersom förslagen till viss del överlappar varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningsmått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ginikoefficienten är ett av de vanligaste förekommande måtten på&lt;br&gt;graden av ojämnhet i en inkomstfördelning. Koefficienten kan anta vär-&lt;br&gt;den mellan noll och ett. Ju högre värden koefficienten antar desto större&lt;br&gt;är inkomstspridningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Decilkvoten är ett mått på inkomstskillnaden mellan höginkomsthushåll&lt;br&gt;och låginkomsthushåll. Ju högre värde på decilkvoten desto större är&lt;br&gt;skillnaden. Vid mätning av decilkvoten görs först en rangordning av&lt;br&gt;hushållen efter storleken på disponibel inkomst per konsumtionsenhet.&lt;br&gt;Därefter delas hushållen in i tio olika grupper, deciler. I den första decil-&lt;br&gt;gruppen finns de 10 % av hushållen som har de lägsta disponibla in-&lt;br&gt;komsterna per konsumtionsenhet. I den andra decilgruppen finns de&lt;br&gt;10 % av hushållen som har de näst lägsta disponibla inkomsterna per&lt;br&gt;konumtionsenhet osv. Själva decilkvoten beräknas genom att medelin-&lt;br&gt;komsten för decil nio divideras med medelinkomsten för decil två.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få jämförbarhet redovisas fördelningsmåtten beräknade för hela&lt;br&gt;befolkningen. Ginikoefficienten som är mycket trögrörlig ökar från 0,261&lt;br&gt;till 0,262. Decilkvoten, också den trögrörlig, ökar från 2,40 till 2,41.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risk för övervältring på socialbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragen utges i hög grad till familjer som har socialbidrag eller&lt;br&gt;som med sänkta bostadsbidrag skulle bli berättigade till socialbidrag. Tre&lt;br&gt;indikatorer har använts vid bedömning av riskerna för att besparingsför-&lt;br&gt;slagen leder till att kostnaderna till viss del övervältras på socialbidra-&lt;br&gt;gen. Den första indikatorn ger en uppskattning av hur andelen bostads-&lt;br&gt;bidragstagande hushåll under socialbidragsnormen kan komma att för-&lt;br&gt;ändras till följd av de besparingsåtgärder som analyserats. Den andra&lt;br&gt;indikatorn mäter den summerade skillnaden mellan socialbidragsnivån&lt;br&gt;och den disponibla inkomsten för de hushåll som har inkomster under&lt;br&gt;socialbidragsnivå (resursgapet). Vad gäller de båda första indikatorerna&lt;br&gt;bör påpekas att många hushåll med låg förvärvsfrekvens, förmögenhet,&lt;br&gt;utlandsinkomster, underhåll från annat håll eller som är näringsidkare,&lt;br&gt;studerar eller bor på institution kan ha inkomster under socialbidrags-&lt;br&gt;nivån utan att vara berättigade till socialbidrag. Dessutom söker endast&lt;br&gt;en del av de socialbidragsberättigade hushållen bidrag. Därför tenderar&lt;br&gt;dessa indikatorer att i betydande grad överskatta risken för övervältring&lt;br&gt;på socialbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje indikatorn kan i stället sägas ge ett minimimått på det&lt;br&gt;ökade socialbidragsbehovet. Den uppskattar nämligen minskningen av&lt;br&gt;bostadsbidragen för de bostadsbidragstagare som enligt databasen hade&lt;br&gt;socialbidrag någon gång under kalenderåret. För dessa hushåll är det&lt;br&gt;rimligt att anta att besparingarna leder till direkta övervältringar på&lt;br&gt;socialbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskattningarna bör tolkas med stor försiktighet eftersom de baseras&lt;br&gt;på ett relativt begränsat urval av bostadsbidragshushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudalternativet beräknas 33,4 % av de bostadsbidragsberättigade ha&lt;br&gt;en inkomst under socialbidragsnormen. Genom att införa kombinations-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 186&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparförslaget ökar denna andel till 34,1 %. Detta i kombination med&lt;br&gt;minskningen av bostadsbidragen för de som redan före förändringen låg&lt;br&gt;under socialbidragsnormen leder till att den samlade inkomstsumman&lt;br&gt;under socialbidragsnormen (resursgapet) enligt de approximativa beräk-&lt;br&gt;ningarna kommer att öka med ca 250 Mkr. Minskat bostadsbidrag till de&lt;br&gt;bostadsbidragstagare, som enligt databasen erhållit socialbidrag någon&lt;br&gt;gång under det kalenderåret som simuleringarna baseras på (år 1993),&lt;br&gt;har uppskattats till 80 Mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållen har i redovisningen delats in i decilgrupper efter den dis-&lt;br&gt;ponibla inkomsten som korrigerats för försörjningsbörda. (I decilgrupp 1&lt;br&gt;kan förekomma hushåll som har relativt hög inkomst, men som har&lt;br&gt;många bam att försörja. På motsvarande sätt kan i decilgrupp 10 före-&lt;br&gt;komma hushåll med låga inkomster och få familjemedlemmar.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grupperingar som används vid fördelningsanalysen är decilgrupp,&lt;br&gt;hushållskategori, boendeform och boenderegion. Hushållskategoriema&lt;br&gt;betecknas El, E2, E3+, G/Sl, G/S2 och G/S3+. Dessa beteckningar&lt;br&gt;betyder ensamstående eller gifta/sammanboende med 1, 2, 3 eller flera&lt;br&gt;bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal hushåll per decilgrupp uppräknat till riksnivå uppgår till ca 33 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållstyp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;El&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E3+&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G/Sl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G/S2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G/S3+&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boendeform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyreslägenhet&lt;br&gt;bostadsrätt&lt;br&gt;egnahem&lt;br&gt;övriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Region&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stor-Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stor-Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga mer än 75 000 in v&lt;br&gt;övriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal hushåll upp-&lt;br&gt;räknat till riksnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal hushåll upp-&lt;br&gt;räknat till riksnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal hushåll upp-&lt;br&gt;räknat till riksnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F ördelningsanaly sen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagrammen nedan visar den relativa förändringen av disponibel in-&lt;br&gt;komst före och efter boendekostnader för enbart populationen bostads-&lt;br&gt;bidragsberättigade barnfamiljer. Ungdomar under 29 år har exkluderats.&lt;br&gt;Därefter har populationen delats in i de olika redovisningsgruppema (se&lt;br&gt;definitioner). Observera att diagrammen delvis har olika skalor för att&lt;br&gt;profilen av effekterna ska kunna observeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kombination av sparförslagen som beskrivs i kapital 8, 9, 10, 12 och 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeteffekt: 1100 milj kr.*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relativ förändring i disponibel inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K| Relativ förändring i disponibel inkomst efter boendekostnader&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03186/prop_199596__186-2.png" style="width:286pt;height:75pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Decilgrupper&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03186/prop_199596__186-3.png" style="width:280pt;height:96pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03186/prop_199596__186-4.png" style="width:294pt;height:96pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03186/prop_199596__186-5.png" style="width:295pt;height:110pt;"/&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över myndigheter och organisationer&lt;br&gt;som inbjudits till hearing om Bostadsbidragsutred-&lt;br&gt;ningens förslag Bostadsbidragen - effektivare&lt;br&gt;inkomstprövning - besparingar (SOU 1995:133)&lt;br&gt;(De som inte deltagit anges kursivt)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Myndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Västernorrlands län, Domstols-&lt;br&gt;verket, Datainspektionen, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Stats-&lt;br&gt;kontoret, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden, Boverket, Ungdomsstyrelsen, Utredningen&lt;br&gt;om översyn av bostadspolitiken (N 1995:01), Kommittén för översyn av&lt;br&gt;studiestödssystemet (U 1994:13) och Sjuk- och arbetsskadeberedningen&lt;br&gt;(S 1993:07).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Organisationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet, Tjänstemännens centralorganisation,&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen, Försäkringskasseförbundet,&lt;br&gt;Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag,&lt;br&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund och Sveriges Förenade Studentkårer.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av synpunkter framförda vid&lt;br&gt;hearing om Bostadsbidragsutredningens betänkande&lt;br&gt;Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning -&lt;br&gt;besparingar (SOU 1995:133)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Muntliga synpunkter har i vissa fall kompletterats med skriftliga syn-&lt;br&gt;punkter.)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Boverket anser att utredningens förslag är acceptabla i stora drag men&lt;br&gt;saknar en närmare utredning av de administrativa kostnaderna. Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden (CSN) anser att det extra tillägg, som finns inom&lt;br&gt;studiehjälpssystemet och som lämnas till inkomstsvaga föräldrar, bör&lt;br&gt;överföras till det särskilda bidraget inom ramen för bostadsbidragssyste-&lt;br&gt;met. Datainspektionen har från integritetssynpunkt inget att erinra. In-&lt;br&gt;spektionen pekar på att det är viktigt att det i det fortsatta lagstiftnings-&lt;br&gt;arbetet utreds vilka register som kommer att beröras. Domstolsverket har&lt;br&gt;i sak inget att invända mot förslaget. Verket påpekar dock att förslagen&lt;br&gt;sannolikt kommer att leda till en ökad måltillströmning hos de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna. Försäkringskasseförbundet (FKF) är positivt till&lt;br&gt;förslagen men samtidigt tveksamt till utredningens bedömning av ad-&lt;br&gt;ministrativa besparingar. Riksförsäkringsverket (RFV) står i huvudsak&lt;br&gt;bakom förslaget. Verket är positivt till att bättre kontrollmöjligheter&lt;br&gt;kommer att uppnås. RFV ställer sig dock tveksamt till två genom-&lt;br&gt;förandetidpunkter. Riksrevisionsverket (RRV) har i allt väsentligt inget att&lt;br&gt;erinra mot förslaget. Riksskatteverket (RSV) anser att det borde klargöras&lt;br&gt;vilka uppgifter som man för bostadsbidragsändamål behöver från skatte-&lt;br&gt;registren. Socialstyrelsen (SoS) anser att det bör vara rimligt med en&lt;br&gt;övergångsperiod innan de nya reglerna träder i kraft. Styrelsen konsta-&lt;br&gt;terar att huvudförslaget har små effekter för socialbidragstagama. Vidare&lt;br&gt;framhåller styrelsen att det är mycket viktigt med information till&lt;br&gt;bidragstagama, bl.a. när det gäller återbetalningskravet. Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet anser att de samlade övervältringseffektema på social-&lt;br&gt;bidragen är oroande. Förbundet kan acceptera delar av förslaget som inte&lt;br&gt;slår direkt på kommunerna, men är kritiskt mot att ungdomsbostads-&lt;br&gt;bidragen slopas. Landsorganisationen i Sverige (LO) framför att för-&lt;br&gt;slaget kommer att medföra övervältringar på socialbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Författningsförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket anser att det lagtekniskt kan vara lämpligt att omarbeta&lt;br&gt;förslaget till en löpande paragrafnumrering. Kammarrätten i Jönköping&lt;br&gt;framför synpunkter av juridiskt-teknisk karaktär. RFV anser att författ-&lt;br&gt;ningstexten behöver bearbetas för att göras mer lättläst. RSV framhåller&lt;br&gt;att det behövs en teknisk genomgång av författningstexten. Vissa upp-&lt;br&gt;gifter som försäkringskassan behöver få tillgång till kan vara sekretess-&lt;br&gt;skyddade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nytt system för inkomstprövning av bostadsbidragen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Preliminärt bostadsbidrag betalas ut efter pröv-&lt;br&gt;ning av ansökan där uppskattad årsinkomst anges. Preliminärt bostads-&lt;br&gt;bidrag beviljas och utbetalas för högst tolv månader och i normalfallet&lt;br&gt;från och med den månad ansökan inkommit till försäkringskassan. Pre-&lt;br&gt;liminärt bidrag kan sättas ned. En ökning av det preliminära bidraget&lt;br&gt;skall kräva en ny ansökan. Bostadsbidrag fastställs slutligt på grundval&lt;br&gt;av de inkomstuppgifter som skattemyndigheterna fastställer vid taxering-&lt;br&gt;en avseende det kalenderår då preliminärt bostadsbidrag har betalats ut,&lt;br&gt;med vissa tillägg och justeringar. För högt respektive för lågt preliminärt&lt;br&gt;bostadsbidrag korrigeras vid fastställandet av det slutliga bostads-&lt;br&gt;bidraget. Ränta betalas på återbetalade och utbetalade belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Boverket tillstyrker, men anser det vara komplice-&lt;br&gt;rat med bidragsbeslut som gäller mer än ett kalenderår. CSN anser att en&lt;br&gt;uttömmande information till bidragstagama är viktig. Ändringsbeslut&lt;br&gt;under löpande bidragsperiod bör tillåtas. FKF och RFV tillstyrker, men&lt;br&gt;anser att hänsyn måste tas till resursbehovet hos försäkringskassorna.&lt;br&gt;FKF pekar på att försäkringskassorna måste få tillgång till de uppgifter&lt;br&gt;som behövs via befintliga ADB-register hos andra myndigheter. Förbun-&lt;br&gt;det ställer sig frågande till hur nuvarande system med återbetalning skall&lt;br&gt;samordnas med föreslaget avstämningssystem och anser att ett system&lt;br&gt;bör räcka. Såväl FKF som RFV anser att bidraget bör betraktas som&lt;br&gt;preliminärt endast med hänsyn till hushållets inkomster. RFV anser att&lt;br&gt;en förutsättning är att ett lämpligt ADB-system kan byggas upp och att&lt;br&gt;ett genomförande 1 januari 1997 är möjligt om bidragsansökningama&lt;br&gt;kan tas emot tre månader före detta datum. RFV förordar ett solidariskt&lt;br&gt;betalningsansvar vid återbetalning om det finns flera medlemmar i famil-&lt;br&gt;jen. Hyresgästernas Riksförbund tillstyrker förslaget. Kammarrätten i&lt;br&gt;Jönköping har inget att erinra, men anmärker att de nedskärningar som&lt;br&gt;föreslås sannolikt kommer att medföra ökningar av mål om ekonomiskt&lt;br&gt;bistånd enligt socialtjänstlagen och därmed öka personalbehovet i för-&lt;br&gt;valtningsdomstolarna. LO anser att förslaget är bra, men kommer bli&lt;br&gt;svårt att tillämpa. RRV tillstyrker och anser att förslaget uppfyller de&lt;br&gt;krav som RRV efterlyste i FUSK-rapporten (RRV 1995:32). Sveriges&lt;br&gt;Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) tillstyrker. Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation (TCO) är i princip positiv, men påtalar att de ad-&lt;br&gt;ministrativa kostnaderna bör utredas närmare i den fortsatta beredningen.&lt;br&gt;RSV pekar på att det inte finns individrelaterade inkomstuppgifter förrän&lt;br&gt;i december året efter inkomståret. Ett genomförande den 1 januari 1997&lt;br&gt;är enligt RSV väl optimistiskt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bostadsbidragsgrundande inkomst för egenföretagare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: I avvaktan på en med andra bidragssystem&lt;br&gt;samordnad utredning om inkomstberäkningar för näringsidkare bör in-&lt;br&gt;komster från näringsverksamhet i bostadsbidragssammanhang beräknas&lt;br&gt;utifrån den taxerade inkomsten ökad med årets avsättning till periodise-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsfonder minskat med årets upplösning av periodiseringsfonder samt&lt;br&gt;ökad med den del av avdrag för pensionsförsäkring som överstiger 0,25&lt;br&gt;basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansern: FKF anser att förslaget i någon mån kan avhjälpa&lt;br&gt;de felaktigheter som råder i dag. RFV och RRV anser att en översyn av&lt;br&gt;inkomstbegreppet bör företas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inkludera realisationsvinster i bidragsgrundande inkomst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Under året uppkomna realisationsvinster inklude-&lt;br&gt;ras i den bidragsgrundande inkomsten. Avdrag mot realisationsvinst får&lt;br&gt;göras för realisationsförluster som uppkommit under samma år. Inga&lt;br&gt;undantag görs för realisationsvinster till följd av fastighetsförsäljning.&lt;br&gt;Dock skall skattelagstiftningens regler om uppskov gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Boverket, FKF, RFV, RRV och SABO tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. RRV anser att förslaget minskar risken att bostadsbidraget&lt;br&gt;används för att subventionera privat förmögenhetsuppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förmögenhetsprövning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: 15 % av den del av ett hushålls nettoförmögen-&lt;br&gt;het som överstiger 200 000 kronor vad avser makar och 100 000 kronor&lt;br&gt;vad avser ensamstående inkluderas i bidragsgrundande inkomst. För-&lt;br&gt;mögenhetsvärdet i den bostad för vilken bidragstagaren sökt bostads-&lt;br&gt;bidrag exkluderas. Likaså beaktas inte skulder på bostad när nettoför-&lt;br&gt;mögenheten skall fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RRV och SABO tillstyrker förslaget. FKF anser&lt;br&gt;det vara orimligt och stötande att höga förmögenheter inte påverkar&lt;br&gt;bostadsbidrag. Om förmögenhet skall inkluderas måste lämnade upp-&lt;br&gt;gifter kunna kontrolleras. RSV anger att verket inte kan tillhandahålla de&lt;br&gt;förmögenhetsuppgifter som krävs för prövningen. Dock bör den enskilde&lt;br&gt;själv kunna lämna uppgifterna i ansökan om bostadsbidrag. Boverket och&lt;br&gt;RFV anser att gränsen för bidragsgrundande förmögenhet skall sättas vid&lt;br&gt;800 000 kronor på grund av att lägre förmögenheter är svåra att kon-&lt;br&gt;trollera. Boverket anser att generalklausulen bör tillämpas i större ut-&lt;br&gt;sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förmögenhet i eget hem och bostadsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: 5,6 % av taxeringsvärdet eller motsvarande in-&lt;br&gt;kluderas i den bidragsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hyresgästernas Riksförbund och SABO tillstyrker.&lt;br&gt;FKF har inga invändningar. RRV påtalar att förslaget minskar risken för&lt;br&gt;att bostadsbidrag används för att subventionera privat förmögenhetsupp-&lt;br&gt;byggnad. RSV pekar på att uppgifter om vilken fastighet som är&lt;br&gt;sökandens bostad eller om värde på bostadsrätt eller andel i bostads-&lt;br&gt;förening/-aktiebolag inte kan hämtas från skatteregistret. Bostadspolitiska&lt;br&gt;utredningen anser att förslaget kan slå mot barnfamiljer som är bosatta i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsrätter eller egna hem byggda under åren 1988-1993. RFV av-&lt;br&gt;styrker och anser att förmögenhet i egnahem bör inkluderas i den gene-&lt;br&gt;rella förmögenhetsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bidragsförskott och underhållsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: De som erhåller underhållsbidrag och/eller&lt;br&gt;bidragsförskott skall inkludera ett belopp (för närvarande 1 173 kronor)&lt;br&gt;som motsvarar bidragsförskottet för ett bam, samt de delar av under-&lt;br&gt;hållsbidraget som överstiger bidragsförskottsnivån, i den bidragsgrundan-&lt;br&gt;de inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: SABO tillstyrker. FKF anser att ett bidragsförskott&lt;br&gt;bör räknas in, dock inte underhållsbidrag därutöver. Förslaget kommer&lt;br&gt;att drabba ensamstående föräldrar. RFV anser inte att belopp som över-&lt;br&gt;stiger bidragsförskottsnivån bör beaktas. RRV anser att det finns starka&lt;br&gt;skäl att inkludera bidragsförskott och underhållsbidrag i BGI. Hyres-&lt;br&gt;gästernas Rikförbund anser att förslaget med hänsyn till ensamståendes&lt;br&gt;ekonomiska situation inte bör genomföras. LO anser att förslaget inte&lt;br&gt;bör genomföras då det kommer att leda till ökade kostnader för social-&lt;br&gt;bidragen. TCO pekar på att förslaget kommer att drabba ensamstående.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avdragregler för resor och övriga kostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Reglerna för avdrag för resor och övriga kost-&lt;br&gt;nader skall vara desamma inom bostadsbidragssystemet som inom in-&lt;br&gt;komstskattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RFV tillstyrker. FKF h ax inga invändningar. RRV&lt;br&gt;delar uppfattningen att likartade regler i olika system inom välfärdsområ-&lt;br&gt;det bör eftersträvas, men anför att det i princip bör undvikas att en&lt;br&gt;aktivitet, exempelvis en arbetsresa, &amp;quot;subventioneras två gånger&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bostadsbidrag till ungdomar under 29 år&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Bostadsbidraget till ungdomar utan bam slopas.&lt;br&gt;För studerande utan bam bör övervägas att utifrån en samlad bedömning&lt;br&gt;beakta bostadskostnaden i studiemedelssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: SABO tillstyrker förslaget. Bostadspolitiska ut-&lt;br&gt;redningen ser fördelar med att stödet till studenternas boende hanteras&lt;br&gt;inom ramen för studiemedelssystemet. FKF anser att förslaget är rimligt&lt;br&gt;med hänsyn till det statsfinansiella läget. RFV har inget att erinra. RRV&lt;br&gt;delar utredningens uppfattning. TCO accepterar att ungdomar med bam&lt;br&gt;prioriteras men pekar på att det finns risk för övervältringseffekter. Ung-&lt;br&gt;domsstyrelsen delar utredningens allmänna bedömning. Sveriges&lt;br&gt;Förenade Studentkårer (SFS) anser att en analys av effekter för dels&lt;br&gt;studerande, dels de som inte studerar saknas. SFS efterlyser ett helhets-&lt;br&gt;grepp på ungdomsfrågan. Boverket anser att det finns risk för att be-&lt;br&gt;sparingen är överskattad. Studiestödsutredningen menar att en tänkbar&lt;br&gt;utformning av stödet till bostadskostnader inom ramen för studiestöds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemet är ett extra studielån. Ett nytt studiestödssystem kan emellertid&lt;br&gt;inte träda i kraft förrän tidigast den 1 juli 1997. Därmed skulle en&lt;br&gt;mellanperiod uppstå från det att ungdomsbostadsbidraget upphör till dess&lt;br&gt;att kompenserande åtgärder kan införas. Hyresgästernas Riksförbund av-&lt;br&gt;styrker. LO pekar på att kostnaderna för socialbidrag kommer att öka.&lt;br&gt;SoS anser att risken är stor för övervältring på socialbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hushåll utan boendekostnad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag Bidragsbelopp som överstiger boendekostnaden&lt;br&gt;utbetalas ej. De som inte har någon boendekostnad blir därmed ej heller&lt;br&gt;berättigad till det särskilda bidraget för hemmavarande bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: FKF och RRV tillstyrker. RFV anser att nu-&lt;br&gt;varande regler bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Begränsningar av den bidraggrundande bostadsytan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Den bidragsgrundande bostadsytan begränsas&lt;br&gt;enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hushåll med ett bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hushåll med två bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hushåll med tre bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hushåll med fyra bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hushåll med fem eller fler bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst 90 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst 110 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst 130 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst 150 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst 170 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hushåll med en bostadsyta som överstiger dessa gränser fastställs&lt;br&gt;den bidragsgrundande boendekostnaden genom att den fulla boendekost-&lt;br&gt;naden multipliceras med kvoten mellan den högsta bidragsgrundande&lt;br&gt;bostadsytan och bostadens yta. Biytor räknas inte in. För hushåll med&lt;br&gt;enbart umgängesrättsbam används samma ytgräns som för ett hemma-&lt;br&gt;varande bam. För varje tillkommande umgängesrättsbam ökas ytgränsen&lt;br&gt;med 10 kvm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Boverket tillstyrker, men föreslår som alternativa&lt;br&gt;åtgärder antingen att en i förhållande till utredningens förslag begränsad&lt;br&gt;ytgräns införs och att de övre bostadskostnadsgränsema i systemet tas&lt;br&gt;bort, eller att ytgränsema differentieras mellan hyresrätt och bostadsrätt&lt;br&gt;resp, egnahem. FKF har inga invändningar. RFV, RRV och SABO till-&lt;br&gt;styrker förslaget. RRV och SABO anger att det saknas skäl att subven-&lt;br&gt;tionera mycket stort boende. Bostadspolitiska utredningen anser att för-&lt;br&gt;slaget kan slå mot de hushåll som bor i bostadsrätt eller egnahem till-&lt;br&gt;hörande senare års produktion.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regional differentiering av den övre boendekostnadsgränsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Den övre boendekostnadsgränsen sänks med 500&lt;br&gt;kronor för alla utanför Stor-Stockholm och Stor-Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RRV anser att förslaget ligger i linje med prin-&lt;br&gt;cipen att boende i stora bostäder inte bör subventioneras fullt ut. SABO&lt;br&gt;tillstyrker en differentiering av den övre boendekostnadsgränsen men&lt;br&gt;motsätter sig en generell sänkning. Bostadspolitiska utredningen anser&lt;br&gt;att förslaget kan slå mot de hushåll som bor i bostadsrätt eller egnahem&lt;br&gt;tillhörande senare års produktion. Boverket anser att byggnadsår och inte&lt;br&gt;ort avgör kostnaden. FKF anser att bostadsbidraget bör vara lika i hela&lt;br&gt;landet. Hyresgästernas Riksförbund pekar på att höga hyror även&lt;br&gt;förekommer utanför storstäderna. LO ställer sig tveksam. RFV framhåller&lt;br&gt;att det snarare är byggnadsår som avgör hyreskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Individuella inkomstgränser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Den nuvarande inkomstgränsen för hushåll med&lt;br&gt;bam, 117 000 kr, ersätts med individuella inkomstgränser för den&lt;br&gt;sökande och den medsökande. Den individuella inkomstgränsen skall&lt;br&gt;vara 58 500 kronor för gifta/sammanboende. För ensamstående skall&lt;br&gt;gränsen vara 117 000 kr. För gifta/sammanboende fördelas barnens in-&lt;br&gt;komster lika mellan makarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RRV anser att förslaget bidrar till att stärka arbets-&lt;br&gt;linjen. RFV avstyrker och anser att förslaget innebär ett starkt incitament&lt;br&gt;för gifta och sammanboende att skenseparera. Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet anser att det är bra att arbetslinjen förstärks. LO anser att för-&lt;br&gt;slaget kan slå mot låginkomsttagare. TCO anser att förslaget slår&lt;br&gt;orättvist om den ena sökanden i ett förhållande har inkomster som redu-&lt;br&gt;cerar bostadsbidrag, men sökandena tillsammans har inkomster som&lt;br&gt;ligger under inkomstgränsen. TCO anser att en spärr mot avräkning&lt;br&gt;borde införas vid den inkomstgräns som gäller för ensamstående.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bostadsbidrag för föräldrar med umgängesrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: De som enbart får bostadsbidrag för um-&lt;br&gt;gängesrättsbam ges bidrag med 50 % av boendekostnaden i det nedre&lt;br&gt;boendekostnadsintervallet. I det övre intervallet utgår ingen ersättning.&lt;br&gt;För de som får bostadsbidrag för både hemmavarande och umgänges-&lt;br&gt;rättsbam höjs den övre boendekostnadsgränsen för varje umgängesrätts-&lt;br&gt;bam med ett belopp som är hälften så stort som höjningen för varje&lt;br&gt;ytterligare hemmavarande bam. Till föräldrar med enbart umgängesrätt&lt;br&gt;skall bostadsbidrag utgå enbart för bostäder på minst 2 mm och kök och&lt;br&gt;en storlek på minst 40 kvm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RFV och SABO tillstyrker förslaget. FKF har inga&lt;br&gt;invändningar och anser att det är viktig att bostaden är tillräckligt stor&lt;br&gt;för umgänget. RRV anser att förslaget bidrar till att minska incitament&lt;br&gt;till skenseparationer. TCO accepterar förslag om minsta bostadsstandard,&lt;br&gt;men påtalar att kostnaderna för barnets boende kvarstår även då barnet&lt;br&gt;inte vistas hos umgängesrättsföräldem. Hyresgästernas Riksförbund an-&lt;br&gt;ser att umgängesrättsföräldrama är en viktig grupp att stödja. Många&lt;br&gt;bam bor lika lång tid hos resp, förälder. LO avstyrker förslaget och&lt;br&gt;anser att krav på vistelsetid i stället bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tillfälliga kostnadssänkande åtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Gränsen för inkomstprövning sänks tillfälligt.&lt;br&gt;Den andel av den bidragsgrundande boendekostnaden som ersätts sänks&lt;br&gt;tillfälligt från t.ex. 75 % till 70 % respektive 50 % till 45 % eller med&lt;br&gt;det antal procentenheter som krävs för att besparingen skall uppgå till&lt;br&gt;det belopp som erfordras. Den nedre boendekostnadsgränsen höjs för&lt;br&gt;gifta/sammanboende med bam. Det bidrag som utbetalas sänks tillfälligt&lt;br&gt;med samma belopp för alla bidragstagare. Alla bidragstagare bör dock få&lt;br&gt;behålla minst 100 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bostadspolitiska utredningen anser att kortsiktiga&lt;br&gt;åtgärder riskerar att försvåra administrationen och skada förtroendet för&lt;br&gt;bidragssystemet. Boverket instämmer i att det finns brister med tillfälliga&lt;br&gt;lösningar. FKF anser att det är bättre med långsiktiga lösningar.&lt;br&gt;Hyresgästerna Riksförbund anser att besparingarna måste ha långsiktigt&lt;br&gt;perspektiv för att ge trovärdighet. RFV avstyrker bl.a. mot bakgrund av&lt;br&gt;de problem som utredningen pekat på. RRV anser att regeringen i första&lt;br&gt;hand bör överväga lösningar som kan uppfattas som långsiktigt stabila.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet är kritiskt mot tillfälliga besparingar och an-&lt;br&gt;ser att övervältringseffekter för dessa förslag bör beräknas. SABO av-&lt;br&gt;styrker samtliga förslag. TCO avstyrker och anser att förslagen borde&lt;br&gt;genomsyras av långsiktighet och stabila regler.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Administrationskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV har beräknat kostnader for tillverkning av ADB-system, tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifter, utbildning, information m.m. till 15 miljoner kronor.&lt;br&gt;Under 1994-1995 har behovet av resurserna varit avsevärt större än vad&lt;br&gt;som beräknats och tilldelats kassorna. Vid förändring av bostadsbidrags-&lt;br&gt;systemet måste resursbehovet för framtiden grundas på det behov som&lt;br&gt;funnits för åren 1994 och 1995 och det behov som finns innevarande år&lt;br&gt;1996. RSV framhåller att merkostnader kommer att uppstå på grund av&lt;br&gt;förfrågningar dels från bidragstagama, dels från försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktutbetalning till hyresvärd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO föreslår en direktutbetalning av bostadsbidrag till hyresvärd.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet stödjer SABO:s förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg,&lt;br&gt;Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lindh,&lt;br&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hedborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:186 Nya regler för bostads-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:186&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1993:737) om&lt;br&gt;bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9, 12, 22 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:BoU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:42:19</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03186</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:24</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:42:19</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:BoU11</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01BoU11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Nya regler för bostadsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:186&lt;br/&gt;
Nya regler för bostadsbidrag</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:186&lt;br/&gt;
Nya regler för bostadsbidrag</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:186&lt;br/&gt;
Nya regler för bostadsbidrag</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:186&lt;br/&gt;
Nya regler för bostadsbidrag</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:186&lt;br/&gt;
Nya regler för bostadsbidrag</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:186&lt;br/&gt;
Nya regler för bostadsbidrag</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:186&lt;br/&gt;
Nya regler för bostadsbidrag</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:186&lt;br/&gt;
Nya regler för bostadsbidrag</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders Ygeman  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:186&lt;br/&gt;
Nya regler för bostadsbidrag</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Ygeman  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisa Abascal Reyes  och Yvonne Ruwaida  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:186&lt;br/&gt;
Nya regler för bostadsbidrag</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisa Abascal Reyes  och Yvonne Ruwaida  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Owe Hellberg  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:186&lt;br/&gt;
Nya regler för bostadsbidrag</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Owe Hellberg  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Lager  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:186&lt;br/&gt;
Nya regler för bostadsbidrag</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Lager  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:186&lt;br/&gt;
Nya regler för bostadsbidrag</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Susanne Eberstein  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:186&lt;br/&gt;
Nya regler för bostadsbidrag</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Susanne Eberstein  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tomas Eneroth  och Lena Sandlin  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:186&lt;br/&gt;
Nya regler för bostadsbidrag</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tomas Eneroth  och Lena Sandlin  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Björklund  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:186&lt;br/&gt;
Nya regler för bostadsbidrag</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Björklund  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>