<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2232800</hangar_id>
 <dok_id>GJ03184</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>184</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:184</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>184</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-03-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:16</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Tillträde till högre utbildning m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03184/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03184</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03184</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:184&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Tillträde till högre utbildning m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 mars 1996&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03184/prop_199596__184-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Tham&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redogör regeringen för sina överväganden och förslag i&lt;br&gt;fråga om ändringar i reglerna för tillträde - behörighet och urval - till&lt;br&gt;högre utbildning. Syftet med ändringarna är att skapa ett system som är&lt;br&gt;tydligt, överblickbart och rättssäkert för sökande till universitet och&lt;br&gt;högskolor. Avsikten är att ändringarna skall träda i kraft vid antagningen&lt;br&gt;inför studier höstterminen 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare en ändring i högskolelagen som innebär&lt;br&gt;att universitet och högskolor ges ställning som part i Högskolans&lt;br&gt;avskiljandenämnd. Slutligen föreslås att riksdagen återkallar dels sitt&lt;br&gt;bemyndigande till regeringen att besluta om nedläggning av Verket för&lt;br&gt;högskoleservice, dels sitt godkännande av att ett statligt helägt&lt;br&gt;servicebolag bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 184&lt;br&gt;Rättelse: S. 5 höger spalt rad 4-6 kursiverad&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ........................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter ........................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av regeringens förslag&amp;nbsp;och bedömningar . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gymnasieskolan och högskolan i förändring ........... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Gymnasieskolan och den gymnasiala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vuxenutbildningen......................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Eleverna i gymnasieskolan................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Högskolan .............................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sökande till högskolan ..................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande behörighet........................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande behörighet för studerande från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning .... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Motsvarandebedömningar.................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande behörighet enligt den s.k. 25:4-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeln ................................. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskild behörighet - standardbehörigheter ............ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Urval ...................................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Betyg som urvalsgrund ..................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Högskoleprovet........................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Annat särskilt prov ........................ 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslivserfarenhet........................ 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Urval baserat på särskilda skäl ................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lottning som urvalsmetod ................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studenternas rättssäkerhet ........................ 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Antagningsordning ........................ 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Studenternas möjlighet att överklaga ............ 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Antagningsprocessen............................ 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avskiljande av studenter m.m...................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;Lärosätenas ställning som part i Högskolans av-&lt;br&gt;skilj andenämnd ........................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;Utvärdering av Högskolans avskiljandenämnds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet.............................. 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;Regler för avskiljande ...................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 Passiva studenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Genomförandefrågor............................ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av delbetänkandena Allmän&lt;br&gt;behörighet för högskolestudier (SOU 1995:41) och&lt;br&gt;Behörighet och urval - Förslag till nya regler för&lt;br&gt;antagning till universitet och högskolor (SOU&lt;br&gt;1995:71), samt av promemorian Gymnasieskolan - en&lt;br&gt;bred grund för högskolan! (Ds 1995:56).......... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över del-&lt;br&gt;betänkandet Allmän behörighet för högskolestudier&lt;br&gt;(SOU 1995:41)........................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över del-&lt;br&gt;betänkandet Behörighet och urval - förslag till nya&lt;br&gt;regler för antagning till universitet och högskolor&lt;br&gt;(SOU 1995:71) samt promemorian Gymnasieskolan&lt;br&gt;- en bred grund för högskolan! (Ds 1995:56)...... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser avseende&lt;br&gt;Utbildningsdepartementets remiss Avskiljande av&lt;br&gt;studenter från högskoleutbildning .............. 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996 . . 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...................................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:184&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen&lt;br&gt;(1992:1434),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;godkänner riktlinjerna för behörighet och urval till högre utbildning&lt;br&gt;(avsnitten 7, 8 och 9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;återkallar sitt godkännande av att ett statligt helägt servicebolag&lt;br&gt;med högskolorna som företrädare för staten bildas enligt senare&lt;br&gt;beslut av regeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;återkallar sitt bemyndigande till regeringen att besluta om nedlägg-&lt;br&gt;ning av Verket för högskoleservice.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i högskolelagen&lt;br&gt;(1992:1434)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 och 7 §§ högskolelagen (1992:1434)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan inte alla behöriga sökande Kan inte alla behöriga sökande&lt;br&gt;till en utbildning tas emot, skall till en utbildning tas emot, skall&lt;br&gt;urval göras bland de sökande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;urval göras bland de sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om urval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En för högskolan gemensam nämnd skall pröva frågor om avskiljande.&lt;br&gt;Nämndens ordförande skall vara jurist och ha erfarenhet som domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut i avskiljande-&lt;br&gt;frågor får överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol av studenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut i avskiljande-&lt;br&gt;frågor får överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol av studenten&lt;br&gt;och högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om avskiljande skall, om den som har avskilts begär det,&lt;br&gt;omprövas efter två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Den äldre lydelsen av 4 kap. 7 §&lt;br&gt;gäller för beslut som har meddelats av nämnden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:96.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade år 1992 om en universitets- och högskolereform, som&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 juli 1993 (prop. 1992/93:1, bet. 1992/93:UbU3, rskr.&lt;br&gt;1992/93:103). En ny lag beslutades för högskolans verksamhet. År 1993&lt;br&gt;beslutade riksdagen att budgetåret 1993/94 införa ett nytt resurstill-&lt;br&gt;delningssystem för högskolorna samt utbildningsuppdrag för varje enskild&lt;br&gt;högskola (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU 14, rskr. 1992/93:363).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade i december 1993 chefen för Utbildnings-&lt;br&gt;departementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en&lt;br&gt;uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform (dir. 1993:143).&lt;br&gt;En av uppgifterna för utredningen, som benämns RUT-93, var att belysa&lt;br&gt;hur behörighets- och urvalsreglerna utvecklats samt hur antagnings-&lt;br&gt;systemet och informationen till studenterna fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1994 gav regeringen genom tilläggsdirektiv (dir. 1994:126)&lt;br&gt;utredningen i uppdrag att bl.a. lägga förslag till förändringar i högskole-&lt;br&gt;förordningens regler om tillträde till grundläggande högskoleutbildning.&lt;br&gt;Syftet skulle vara att skapa en nationell ordning som är överblickbar för&lt;br&gt;de enskilda vad beträffar kopplingen mellan gymnasieskolan, vuxenut-&lt;br&gt;bildningen och högskolan. Särskild uppmärksamhet skulle ägnas åt de&lt;br&gt;studerandes rättssäkerhet i antagningsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen överlämnade i april 1995 delbetänkandet Allmän behörig-&lt;br&gt;het för högskolestudier (SOU 1995:41) samt i juli 1995 delbetänkandet&lt;br&gt;Behörighet och urval - Förslag till nya regler för antagning till universitet&lt;br&gt;och högskolor (SOU 1995:71). Utredningen har även publicerat arbets-&lt;br&gt;rapporter under sitt utredningsarbete. En sammanfattning av betänkandena&lt;br&gt;finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen överlämnade i mars 1996 sitt slutbetänkande Reform och&lt;br&gt;förändring (SOU 1996:21), som är föremål för beredning i regerings-&lt;br&gt;kansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens delbetänkanden om tillträde till högre utbildning har&lt;br&gt;remissbehandlats. Remissammanställningar finns i bilaga 2 respektive 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har haft till uppgift bl.a.&lt;br&gt;att bedöma behovet av justeringar och förtydliganden i betygssystemen för&lt;br&gt;de frivilliga skolformerna. Arbetsgruppen har funnit skäl att utifrån&lt;br&gt;gymnasieskolans synvinkel föra fram till diskussion frågor om behörighet&lt;br&gt;och urval till högskolan, särskilt mot bakgrund av den reformerade&lt;br&gt;gymnasieskolan. Arbetsgruppen presenterade i september 1995&lt;br&gt;promemorian Gymnasieskolan - en bred grund för högskolan! (Ds&lt;br&gt;1995:56). Promemorian har remissbehandlats. En sammanfattning av&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag finns i bilaga 1. Remissammanställningen i bilaga&lt;br&gt;3 innefattar även remissvaren på arbetsgruppens promemoria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade våren 1995 beslut om att en central högskole-&lt;br&gt;myndighet, Högskoleverket, skulle inrättas den 1 juli 1995. Riksdagen&lt;br&gt;beslutade då också om vilka uppgifter som skall vila på Högskoleverket&lt;br&gt;samt Verket för högskoleservice (prop. 1994/95:165, bet.&lt;br&gt;1994/95:UbU17, rskr. 1994/95:386). Vidare fastslogs Högskoleverkets&lt;br&gt;ansvar vad gäller att besluta om universitetens och högskolornas rätt att&lt;br&gt;utfärda examina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i ett tillkännagivande till regeringen (bet.&lt;br&gt;1993/94:UbU16, rskr. 1993/94:308) framhållit att en utvärdering av&lt;br&gt;erfarenheterna från Högskolans avskiljandenämnds verksamhet borde&lt;br&gt;göras. Även regelsystemet för avskiljande av studenter från&lt;br&gt;högskoleutbildning borde ses över. Vidare begärde riksdagen att&lt;br&gt;nuvarande regler ändras så att företrädare för högskolan kan uppträda som&lt;br&gt;part i Avskiljandenämnden vid prövning av ett avskiljandeärende. Justite-&lt;br&gt;kanslem (JK) har föreslagit regeringen att det i högskolelagen förs in en&lt;br&gt;regel om talerätt för lärosätena i avskilj andefrågor. JK har också förordat&lt;br&gt;att det aktuella lärosätet ges partsställning hos nämnden. Sedan regeringen&lt;br&gt;inhämtat visst ytterligare underlag har frågorna remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. En sammanställning&lt;br&gt;av remissyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (dnr&lt;br&gt;U95/3484/UH).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på regeringen att besluta närmare om regler för tillträde&lt;br&gt;- behörighet och urval - till högre utbildning. Eftersom dessa regler är så&lt;br&gt;viktiga för den enskilda studenten, anser regeringen att det finns skäl att&lt;br&gt;låta riksdagen ta ställning till huvuddragen i de förändringar av högskole-&lt;br&gt;förordningen som planeras. Ändringarna innebär också att Högskoleverket&lt;br&gt;kommer att få vissa nya uppgifter i förhållande till dem som förelädes&lt;br&gt;riksdagen i propositionen Ett högskoleverk (prop. 1994/95:165).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den svenska högskolan har under det senaste årtiondet genomgått stora&lt;br&gt;förändringar. Det totala antalet studerande i högskolan har ökat med&lt;br&gt;omkring 50 procent, från cirka 200 000 i mitten av 1980-talet till upp-&lt;br&gt;skattningsvis cirka 300 000 läsåret 1995/96. Genom förstärkningen av i&lt;br&gt;första hand de mindre och medelstora högskolorna har den högre ut-&lt;br&gt;bildningen också blivit en av de starkaste krafterna för utvecklingen i&lt;br&gt;landets olika regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av 1980-talet inleddes även en reformering av högskolans inre&lt;br&gt;organisation tillsammans med en långtgående decentralisering. De&lt;br&gt;enskilda universiteten och högskolorna har i dag ett ansvar för att inom&lt;br&gt;vida ramar utforma sitt utbud av utbildningar men även för att besluta om&lt;br&gt;innehållet i dessa. Detta har lett till ett stort behov av information om alla&lt;br&gt;de utbildningar som erbjuds de sökande till högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beslutsbefogenheter när det gäller regler för behörighet, urval och&lt;br&gt;antagning till högskolan har i hög grad överförts till de enskilda läro-&lt;br&gt;sätena. Det har kommit att innebära att det för relativt likartade utbild-&lt;br&gt;ningar formulerats olika behörighets- och urvalsregler. De sökandes&lt;br&gt;meriter har därmed kommit att bedömas på olika sätt vid olika universitet&lt;br&gt;och högskolor. Möjligheterna för de enskilda att överblicka och bedöma&lt;br&gt;chanserna att bli antagna till olika program eller kurser har därmed blivit&lt;br&gt;mindre än de skulle behöva vara. Detta skapar svårigheter för i första&lt;br&gt;hand dem som kommer från mindre studievana miljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även gymnasieskolan har reformerats för att möta krav från ett snabbt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föränderligt arbetsliv och samhälle, där behovet av ökade kunskaper och Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;breddad kompetens blir alltmer framträdande. Den linjeindelade gym-&lt;br&gt;nasieskolan har omvandlats till en program- och kursbaserad&lt;br&gt;gymnasieskola med en gemensam kärna av allmänna ämnen. Det relativa&lt;br&gt;betygssystemet med betyg i varje ämne har ersatts av kunskapsrelaterade&lt;br&gt;betyg efter varje kurs. Alla gymnasieprogram är nu treåriga, vilket innebär&lt;br&gt;att de som i framtiden lämnar gymnasieskolan efter fullföljd utbildning i&lt;br&gt;allmänhet kommer att ha bättre kunskaper än de som lämnade&lt;br&gt;gymnasieskolan före reformen. Fler människor får härigenom bättre&lt;br&gt;förutsättningar att kunna studera vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av gymnasieskolan innebär genomgripande förändringar&lt;br&gt;i förutsättningarna för högskolorna. Förändringarna i högskolan respektive&lt;br&gt;gymnasieskolan, som genomförts samtidigt, har i alltför hög grad skett&lt;br&gt;oberoende av varandra. Högskolan har därigenom tvingats söka sina&lt;br&gt;lösningar i en oklar situation. Det har också skapat en stor osäkerhet hos&lt;br&gt;de studerande i gymnasieskolan om vilka villkor som skall gälla för&lt;br&gt;tillträde till högskolan, dvs. för behörighet och urval till olika utbild-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för tillträde till högskolan skall enligt regeringens mening i&lt;br&gt;sina huvuddrag vara en angelägenhet för riksdag och regering, eftersom&lt;br&gt;högskolan ingår i ett nationellt utbildningssystem. Statsmakterna skall ha&lt;br&gt;ansvar för utformningen av dessa regler. Den enskilda högskolan skall&lt;br&gt;även fortsättningsvis vara antagningsmyndighet med ansvar för antag-&lt;br&gt;ningen i enlighet med de nationella reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt med föreliggande proposition är att presentera ett&lt;br&gt;system för tillträde till högskolan som är tydligt, överblickbart och rätts-&lt;br&gt;säkert för de enskilda sökandena och som samtidigt underlättar hög-&lt;br&gt;skolans grannlaga arbete med antagning till högre studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högre utbildningen står nu inför en period av ytterligare expansion.&lt;br&gt;Regeringen planerar att ge förutsättningar för att öka antalet studerande&lt;br&gt;vid högskolan med i första hand cirka 30 000 inom en treårsperiod. Detta&lt;br&gt;kommer att bereda både fler ungdomar och fler vuxna goda möjligheter&lt;br&gt;till en studieplats inom högskolan. Även detta understryker behovet av att&lt;br&gt;skapa ett stabilt, överblickbart och rättssäkert system för tillträde till&lt;br&gt;högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att tillträdesreglema utformas så att de sökande i&lt;br&gt;största möjliga utsträckning kommer in på den utbildning de i första hand&lt;br&gt;önskar och har förutsättningar att genomföra. Reglerna för tillträde bör&lt;br&gt;också upplevas som rättvisa och bidra till att ge så god information som&lt;br&gt;möjligt om de förkunskapskrav som bedöms nödvändiga för att klara&lt;br&gt;studierna på rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God information om de krav högskolestudierna ställer ger den enskilde&lt;br&gt;möjlighet att själv bedöma sin förmåga att klara studier. Det är i sista&lt;br&gt;hand den enskilde som måste ta ansvaret för sina egna studier samtidigt&lt;br&gt;som högskolan aktivt måste stödja de studerande i deras arbete. Genom&lt;br&gt;ett sådant ömsesidigt ansvarstagande minskar behovet av formella regler.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Sammanfattning av regeringens förslag och&lt;br&gt;bedömningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som regeringen föreslår respektive avser att genomföra&lt;br&gt;är i sammanfattning följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I högskoleförordningen införs kompletteringar som avser sökande med&lt;br&gt;slutbetyg enligt det nya betygssystemet för gymnasieskolan och den&lt;br&gt;gymnasiala vuxenutbildningen. För sökande med betyg enligt det gamla&lt;br&gt;betygssystemet kommer nuvarande regler fortsatt att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benämningen ”allmän behörighet” ändras till ”grundläggande behörig-&lt;br&gt;het”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande behörighet skall den ha som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- från gymnasieskolan fått slutbetyg från ett nationellt eller specialut-&lt;br&gt;format program och har lägst betyget Godkänd på kurser omfattande&lt;br&gt;minst 90 procent av antalet gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt&lt;br&gt;program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- från gymnasial vuxenutbildning fått slutbetyg och har lägst betyget&lt;br&gt;Godkänd i kurser omfattande minst 90 procent av antalet gymnasiepoäng&lt;br&gt;som krävs för ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket skall utfärda föreskrifter för högskolornas bedömning&lt;br&gt;av grundläggande behörighet när det gäller sökande som har kunskaper&lt;br&gt;från annan utbildning än gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning,&lt;br&gt;t.ex. folkhögskola, eller från annan verksamhet än utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket skall efter hörande av Statens skolverk samt universitet&lt;br&gt;och högskolor utveckla och fastställa ett begränsat antal&lt;br&gt;standardbehörigheter för att uttrycka kraven på särskild behörighet för de&lt;br&gt;program och kurser som vänder sig till nybörjare i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de utbildningar som leder till yrkesexamina (exklusive de konst-&lt;br&gt;närliga examina) enligt högskoleförordningen skall Högskoleverket efter&lt;br&gt;hörande av Statens skolverk samt universitet och högskolor bestämma&lt;br&gt;vilka standardbehörigheter som skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga kurser och program som vänder sig till nybörjare i högskolan&lt;br&gt;skall respektive högskola besluta vilka standardbehörigheter som skall&lt;br&gt;gälla, alternativt att något krav på särskild behörighet inte skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardbehörighetema skall formuleras så att de kan tillämpas på&lt;br&gt;sökande från såväl den gamla som den nya gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Urval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid urval bland de sökande till högskoleutbildning skall som regel minst&lt;br&gt;en tredjedel av platserna besättas på grundval av betyg och minst en&lt;br&gt;tredjedel på grundval av resultatet på högskoleprovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om hur de nya gymnasiebetygen skall meritvärderas som grund&lt;br&gt;för urvalet skall fastställas av regeringen efter förslag från Högskole-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt prov får användas som urvalsinstrument endast till utbildningar&lt;br&gt;som leder fram till vissa yrken som ställer särskilda krav på vissa person-&lt;br&gt;liga egenskaper eller en särskild kompetens. Syftet med det särskilda&lt;br&gt;provet och vilka kvalifikationer hos den sökande som provet skall mäta&lt;br&gt;skall framgå tydligt för den sökande. Till de flesta kurser eller program&lt;br&gt;skall antagningen ske med andra urvalsinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av sökande med resultat från högskoleprovet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hälften antas på grundval av poäng för arbetslivserfarenhet och poäng&lt;br&gt;för högskoleprovet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hälften antas enbart på grundval av poäng för högskoleprovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetslivserfarenhet ges 0,5 poäng efter fem års arbete på minst&lt;br&gt;halvtid. Högskoleverket fastställer närmare föreskrifter för beräkning av&lt;br&gt;poäng för arbetslivserfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökande som av olika skäl inte kan bedömas på ett lämpligt sätt med&lt;br&gt;de urvalsmetoder som behandlats ovan skall kunna åberopa särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lottning skall endast få användas när det inte finns andra lämpliga&lt;br&gt;möjligheter att skilja sökande med likvärdiga meriter åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studenternas rättssäkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje högskola skall fastställa en antagningsordning i syfte att förbättra&lt;br&gt;informationen om vilka regler som gäller och att öka rättssäkerheten för&lt;br&gt;studenterna. Antagningsordningen skall omfatta de regler som gäller lokalt&lt;br&gt;och fastställas av styrelsen för högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A ntagningsprocessen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma serviceverksamheten för antagningen bör också fort-&lt;br&gt;sättningsvis bedrivas i myndighetsform. Verket för högskoleservice (VHS)&lt;br&gt;bör alltså bibehållas som myndighet och riksdagen bör återkalla be-&lt;br&gt;myndigandet för regeringen att lägga ned verket och att i stället bilda ett&lt;br&gt;servicebolag för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A vskiljandefrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det aktuella lärosätet ges ställning som part i Högskolans avskiljande-&lt;br&gt;nämnd. Lärosätet skall därmed kunna överklaga ett beslut av nämnden&lt;br&gt;i fråga om avskiljande av en student från högskoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Gymnasieskolan och högskolan i förändring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;6.1 Gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen&lt;br&gt;Under senare år har flera olika beslut fattats i syfte att åstadkomma en&lt;br&gt;kvalitetshöjning inom den gymnasiala utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991 beslutade riksdagen om en reform av gymnasieskolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85, bet. 1990/9 l:UbU 16, rskr.&lt;br&gt;1990/91:356). Ett av reformens syften var att åstadkomma en kvalitets-&lt;br&gt;höjning och höja den allmänna utbildningsnivån. Härigenom förbereds&lt;br&gt;eleverna för ett livslångt lärande i ett samhälle där det blir allt mer nöd-&lt;br&gt;vändigt med återkommande utbildning. Ett annat syfte var att skapa en&lt;br&gt;flexibel gymnasieskola som kan anpassa sig efter elevernas önskemål om&lt;br&gt;studieinriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen innebar bl.a. att över 500 linjer och specialkurser i&lt;br&gt;gymnasieskolan ersattes av 16 nationella program, samtliga treåriga. Till&lt;br&gt;dessa kommer specialutformade program, som är likvärdiga med de&lt;br&gt;nationella programmen, och individuella program. Reformen började&lt;br&gt;genomföras läsåret 1992/93 och fr.o.m. 1997 kommer nästan alla som&lt;br&gt;lämnar gymnasieskolan att ha följt ett treårigt program. En kärna av&lt;br&gt;allmänna ämnen, s.k. kärnämnen, ger alla elever, oavsett programmets&lt;br&gt;inriktning, en gemensam kunskap att bygga vidare på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya gymnasieskolan är kursbaserad och bygger på att varje kurs&lt;br&gt;åsätts ett visst antal gymnasiepoäng. Poängen definieras som det antal&lt;br&gt;undervisningstimmar som beräknas behövas för att varje elev normalt&lt;br&gt;skall inhämta kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av den kommunala vuxenutbildningen genomfördes&lt;br&gt;läsåret 1992/93. Den gymnasiala vuxenutbildningen syftar till att ge vuxna&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter motsvarande dem som ungdomar får i&lt;br&gt;gymnasieskolan. Gymnasial vuxenutbildning följer samma kursplaner som&lt;br&gt;gymnasieskolan. Omfattningen av gymnasial vuxenutbildning anges också&lt;br&gt;med gymnasiepoäng. För att få slutbetyg krävs liksom i gymnasieskolan&lt;br&gt;att den studerande har slutfört samtliga kämämneskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har också beslutat om ett nytt betygssystem för&lt;br&gt;gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen (prop.&lt;br&gt;1992/93:250, bet. 1993/94: UbU2, rskr. 1993/94:93). Det tidigare relativa&lt;br&gt;betygssystemet ersattes av ett mål- och kunskapsrelaterat system.&lt;br&gt;Betygssättningen knyts till varje kurs, inte till ämne. Ett ämne kan bestå&lt;br&gt;av flera kurser på vilka betyg sätts. Betygen följer en fyrgradig skala,&lt;br&gt;nämligen Icke godkänd (IG), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och&lt;br&gt;Mycket väl godkänd (MVG). Till skillnad från det relativa betygssystemet&lt;br&gt;skall det nya betygssystemet ge besked om i vilken utsträckning en elev&lt;br&gt;tillägnat sig den kunskap som studierna i de aktuella kurserna syftar till.&lt;br&gt;Detta besked riktar sig såväl till den enskilda eleven som till bl.a. den&lt;br&gt;läroanstalt där eleven vill fortsätta sina studier. Utgångspunkten är att&lt;br&gt;betygen också skall kunna fungera som ett urvalsinstrument för fortsatta&lt;br&gt;studier. För betygen Godkänd och Väl Godkänd finns betygskriterier som&lt;br&gt;fastställs av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läsåret 1994/95 infördes en ny läroplan och nya kursplaner vilka, Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;tillsammans med det samtidigt införda nya betygssystemet, innebär en&lt;br&gt;tydlig betoning av att varje elev skall nå vissa fastställda kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla program har i dag inslag av ämnen som förr var uppdelade på&lt;br&gt;studieförberedande treåriga linjer och yrkesinriktade tvååriga linjer. Riks-&lt;br&gt;dagen beslutade år 1995 att ta bort beteckningarna studie- respektive&lt;br&gt;yrkesförberedande utbildningar för att markera de förändringar som har&lt;br&gt;skett - förändringar som bl.a. har till syfte att öppna vägen för fortsatta&lt;br&gt;studier för elever från alla program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av obligatoriska kämämneskurser har betytt en förstärkning&lt;br&gt;av de allmänteoretiska kunskaperna inom främst gymnasieutbildningar&lt;br&gt;med yrkesämnen. Karaktärsämnena, som i högre grad än andra ämnen&lt;br&gt;förenar teori och praktik, har fått ett innehåll och en struktur som bl.a. gör&lt;br&gt;dem användbara i fortsatta studier.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Eleverna i gymnasieskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Intresset för högskolestudier bland gymnasieleverna är i dag större än&lt;br&gt;någonsin tidigare. År 1995 räknade betydligt fler än hälften av samtliga&lt;br&gt;elever i sista årskursen med att läsa vidare på universitet eller högskola.&lt;br&gt;Under 1970- och 1980-talen var detta intresse avsevärt mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskaps- och Samhällsvetenskapsprogrammen omfattar för&lt;br&gt;närvarande mer än hälften av eleverna i gymnasieskolan. Här finns mer-&lt;br&gt;parten av dem som tidigt varit inriktade mot en högskoleutbildning.&lt;br&gt;Eleverna har högre betyg än inom andra program och könsfördelningen&lt;br&gt;är jämnare. Om man räknar in eleverna från motsvarande, tidigare före-&lt;br&gt;kommande studieförberedande linjer dominerar dessa elever bland yngre&lt;br&gt;sökande till merparten av universitetens och högskolornas utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya gymnasieskolan har emellertid inneburit vissa förändringar när&lt;br&gt;det gäller intresseinriktningen bland eleverna. Exempelvis har det nya&lt;br&gt;Medieprogrammet attraherat relativt många elever med höga betyg från&lt;br&gt;grundskolan och en ganska stor andel av dessa elever kan förväntas vilja&lt;br&gt;fortsätta till högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma kommer sannolikt att bli fallet för eleverna från det Estetiska&lt;br&gt;programmet. Läsåret 1994/95 hade dessa elever de högsta grundskole-&lt;br&gt;betygen i gymnasieskolan näst efter eleverna på Naturvetenskaps-, Sam-&lt;br&gt;hällsvetenskaps- och Medieprogrammen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriprogrammet utgör ett tredje exempel på förändrad intresse-&lt;br&gt;inriktning. Under läsåret 1994/95 och hösten 1995 har antalet elever på&lt;br&gt;Industriprogrammet påtagligt ökat; programmet hade relativt få sökande&lt;br&gt;i starten. Tack vare en markant tillströmning av flickor med goda grund-&lt;br&gt;skolebetyg har eleverna på Industriprogrammet nu klart högre medelbetyg&lt;br&gt;än tidigare årskullar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Högskolan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högskolereform som genomfördes år 1977 innebar en radikal om-&lt;br&gt;läggning av den högre utbildningen. Ett viktigt mål för reformen var att&lt;br&gt;göra denna utbildning mer tillgänglig, vilket ledde till att nya tillträdes-&lt;br&gt;regler utformades. Allmän behörighet till högskoleutbildning fick den som&lt;br&gt;genomgått minst tvåårig linje i gymnasieskolan. Högskolan skulle även&lt;br&gt;göras mer tillgänglig för vuxna med annan bakgrund och den s.k. 25:4-&lt;br&gt;regeln blev därför gällande för hela högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som följd av 1977 års reform organiserades en stor del av högskolans&lt;br&gt;utbildningar i allmänna och lokala utbildningslinjer. Det dåvarande&lt;br&gt;Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) fastställde utbildningsplanerna&lt;br&gt;för de allmänna utbildningslinjerna och även vilka särskilda behörig-&lt;br&gt;hetskrav som skulle gälla för tillträde till dessa. UHÄ ansvarade också för&lt;br&gt;antagningen till flertalet av de allmänna linjerna. Högskolorna beslutade&lt;br&gt;om antagningen till de lokala linjerna och fristående kurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avveckling av denna centrala reglering påbörjades under slutet av&lt;br&gt;1980-talet och fullföljdes år 1993. Då beslutade riksdagen om en genom-&lt;br&gt;gripande universitets- och högskolereform som genomfördes den 1 juli&lt;br&gt;1993. Reformen innebar att regeringens och riksdagens styrning när det&lt;br&gt;gällde högskolan i huvudsak skulle inriktas på resultaten - i kvalitativ och&lt;br&gt;kvantitativ mening. Varje universitet och högskola fick därmed det fulla&lt;br&gt;ansvaret för sin utbildning och för organisationen av studierna fram till de&lt;br&gt;examina som regeringen beslutat om i högskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen avsåg bl.a. att möjliggöra större mångfald i utbildnings-&lt;br&gt;utbudet vid universitet och högskolor. Även där mer eller mindre fasta&lt;br&gt;utbildningsprogram utformats, skulle skillnader kunna råda beträffande&lt;br&gt;såväl studiernas uppläggning och de särskilda förkunskapskraven som&lt;br&gt;utbildningarnas tyngdpunkt och innehåll m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års reform innebar att varje universitet och högskola blev sin egen&lt;br&gt;antagningsmyndighet. UHÄ lades ned. Lärosätena fick rätt att inom&lt;br&gt;högskoleförordningens vida ramar självständigt fastställa tillträdesbestäm-&lt;br&gt;melsema för sina utbildningar, i fråga om såväl särskild behörighet som&lt;br&gt;urval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket för högskoleservice har i sin årsrapport för budgetåret 1993/94&lt;br&gt;(VHS skriftserie 1995:2) redovisat vissa erfarenheter av högskolereformen&lt;br&gt;vad gäller tillämpningen av tillträdesbestämmelsema. De förändringar som&lt;br&gt;skett innebär som regel att behörighetskraven har skärpts samt att skilda&lt;br&gt;universitet och högskolor har fastställt olika förkunskapskrav för utbild-&lt;br&gt;ningar med samma eller likartad benämning. Det har även förekommit att&lt;br&gt;vissa högskolor ändrat tillträdesreglema med kort varsel. Det har därmed&lt;br&gt;blivit svårt för de sökande att få klarhet om vilka regler som gäller och&lt;br&gt;att få en överblick över sina möjligheter att komma in på en önskad&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Sökande till högskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som söker till högskolan har en heterogen utbildningsbakgrund. Under&lt;br&gt;lång tid framöver kommer troligen majoriteten av de sökande att ha en&lt;br&gt;annan utbildningsbakgrund än den nya gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever som kommer direkt från gymnasieskolan utgör normalt sett en&lt;br&gt;minoritet av dem som varje år söker till en utbildning i högskolan. Detta&lt;br&gt;förhållande gäller trots att direktövergången har ökat under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefär 34 procent av de totalt cirka 240 000 personer som inför&lt;br&gt;antagningen höstterminen 1995 konkurrerade om en utbildningsplats var&lt;br&gt;redan registrerade vid en högskoleutbildning. 24 procent återkom efter&lt;br&gt;uppehåll från högskolestudier. 32 procent hade inte tidigare läst vid&lt;br&gt;svensk högskola och hade slutfört en gymnasieskoleutbildning före&lt;br&gt;1994/95 eller hade en annan svensk utbildning eller en utländsk utbild-&lt;br&gt;ning. Endast 10 procent kom direkt från gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är numera fler kvinnor än män bland sökande både till längre och&lt;br&gt;till kortare högskoleutbildningar. Av de 105 000 sökande inför höst-&lt;br&gt;terminen 1995, som inte tidigare studerat vid högskolan var drygt 60 000&lt;br&gt;(58 procent) kvinnor. Bland sökande under 25 år var könsfördelningen&lt;br&gt;ganska jämn, men i åldern 25 år eller äldre var andelen kvinnor nästan&lt;br&gt;63 procent. Det var betydligt fler kvinnor än män som hade slutbetyg från&lt;br&gt;endast tvåårig gymnasieskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökande inför höstterminen 1995, som ej tidigare läst i högskolan,&lt;br&gt;fördelade per kön, ålder och utbildningsbakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Källa: SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ Män&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;■ Kvinnor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Yngre än 25 är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymn.skola 3/4 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymn.skola, högst 2 år&lt;br&gt;övrig utb.bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 är och äldre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymn.skola 3/4 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymn.skola , högst 2 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig utb.bakgrund&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03184/prop_199596__184-2.png" style="width:154pt;height:46pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03184/prop_199596__184-3.png" style="width:73pt;height:61pt;"/&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de tidigare nämnda 105 000 sökande var cirka 30 procent 25 år eller Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;äldre och drygt en tredjedel hade en utbildning från utlandet, kommunal&lt;br&gt;vuxenutbildning, folkhögskola eller annan äldre svensk utbildning.&lt;br&gt;Reglerna för tillträde till högskolan måste således tillämpas på mycket&lt;br&gt;heterogena grupper av sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsbakgrund bland sökande som inte tidigare studerat&lt;br&gt;vid högskolan, framskrivning för åren 1995/96 - 2009/10&lt;br&gt;(Källa: SCB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03184/prop_199596__184-4.png" style="width:286pt;height:162pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03184/prop_199596__184-5.png" style="width:225pt;height:159pt;"/&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Grundläggande behörighet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 8 § högskolelagen skall den grundläggande högskole-&lt;br&gt;utbildningen väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på&lt;br&gt;nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.&lt;br&gt;Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 2 § nämnda lag avgör den högskola som anordnar en&lt;br&gt;utbildning vilka behörighetsvillkor som skall gälla för att bli antagen till&lt;br&gt;utbildningen, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens föreskrifter om allmän behörighet finns i 8 kap. 3-5 §§&lt;br&gt;högskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 4 § nämnda förordning gäller följande. A llmän behörighet&lt;br&gt;har den som fullföljt ett nationellt program i gymnasieskolan eller har&lt;br&gt;motsvarande svensk eller utländsk utbildning eller den som genom annan&lt;br&gt;verksamhet förvärvat motsvarande kunskaper. Allmän behörighet har&lt;br&gt;också den som är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där&lt;br&gt;är behörig till högre utbildning. Den som har annat modersmål än&lt;br&gt;svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha de kunskaper i&lt;br&gt;svenska som behövs. Den som har finska som modersmål och har haft&lt;br&gt;svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform&lt;br&gt;under tre år eller mer skall anses ha de kunskaper i svenska som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § i samma kapitel skall även den anses ha allmän behörighet&lt;br&gt;som fyller 25 år senast under det kalenderår då utbildningen börjar och&lt;br&gt;varit yrkesverksam minst fyra år före det kalenderår då utbildningen&lt;br&gt;börjar eller på annat sätt förvärvat motsvarande erfarenhet samt har&lt;br&gt;kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt&lt;br&gt;program i gymnasieskolan (25:4-regeln).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § i samma kapitel får en högskola, om det föreligger särskilda&lt;br&gt;skäl, besluta om dispens från något eller några behörighetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 14 i övergångsbestämmelserna till högskoleförordningen&lt;br&gt;gäller till utgången av år 1999 att den har allmän behörighet som upp-&lt;br&gt;fyller kraven på sådan behörighet enligt bestämmelserna i deras äldre&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49697, Stockholm 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Grundläggande behörighet för studerande från&lt;br&gt;gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förelag: I högskoleförordningen införs kompletteringar&lt;br&gt;som avser sökande med slutbetyg enligt det nya betygssystemet för&lt;br&gt;gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. För sökan-&lt;br&gt;de med betyg enligt det gamla betygssystemet kommer nuvarande&lt;br&gt;regler fortsatt att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benämningen ”allmän behörighet” ändras till ”grundläggande&lt;br&gt;behörighet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande behörighet skall den ha som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- från gymnasieskolan fått slutbetyg från ett nationellt eller speci-&lt;br&gt;alutformat program och har lägst betyget Godkänd på kurser om-&lt;br&gt;fattande minst 90 procent av antalet gymnasiepoäng som krävs för&lt;br&gt;ett fullständigt program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- från gymnasial vuxenutbildning fått slutbetyg och har lägst&lt;br&gt;betyget Godkänd i kurser omfattande minst 90 procent av antalet&lt;br&gt;gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg från gymnasial vuxenut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förelag: Utredningen för uppföljning av 1993 års uni-&lt;br&gt;versitets- och högskolereform föreslår i sitt delbetänkande Allmän be-&lt;br&gt;hörighet för högskolestudier (SOU 1995:41) att den har allmän behörighet&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fullföljt ett nationellt eller specialutformat program och därvid har&lt;br&gt;lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av den&lt;br&gt;minsta garanterade tiden för ett fullständigt program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har lägst betyget Godkänd i kärnämnena engelska, matematik, natur-&lt;br&gt;kunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska i den omfattning&lt;br&gt;dessa ämnen har för Övriga program enligt bilaga 2 till skollagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har lägst betyget Godkänd på specialarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller att införandet av ett nytt betygssystem i&lt;br&gt;gymnasieskolan gör en precisering av de nuvarande reglerna för allmän&lt;br&gt;behörighet nödvändig. Enligt utredningen är syftet med behörighetskrav&lt;br&gt;till en viss högskoleutbildning å ena sidan att garantera en viss startnivå&lt;br&gt;för den berörda utbildningen och å andra sidan att ge besked till pre-&lt;br&gt;sumtiva sökande om vad som krävs för att framgångsrikt kunna&lt;br&gt;genomföra den aktuella utbildningen. Utredningen understryker att det är&lt;br&gt;viktigt att högskolans utbildning kan bygga på att de studerande har&lt;br&gt;tillräckliga förkunskaper. Inte minst är detta en förutsättning för att man&lt;br&gt;på rimlig tid skall kunna nå de utbildningsmål som finns angivna i&lt;br&gt;examensordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt delbetänkande Behörighet och urval (SOU 1995:71) föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 184&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningen att beteckningen ”allmän behörighet” skall ersättas av ”grund- Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;läggande behörighet”. Som skäl anförs att denna term är mer rättvisande,&lt;br&gt;eftersom allmän behörighet har varit tillräcklig endast för ett mindre antal&lt;br&gt;högskoleutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet&lt;br&gt;ställer sig i sin promemoria Gymnasieskolan - en bred grund för hög-&lt;br&gt;skolan! (Ds 1995:56) bakom utredningens förslag till grundläggande&lt;br&gt;behörighet. Därutöver föreslår arbetsgruppen att ämnet svenska som&lt;br&gt;andraspråk skall kunna utgöra ett alternativ till ämnet svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En mycket stor majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;instämmer i utredningens förslag. Nästan samtliga remissinstanser stöder&lt;br&gt;förslaget om lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90&lt;br&gt;procent av den minsta garanterade tiden för ett fullständigt program. En&lt;br&gt;klar majoritet anser att det skall krävas minst betyget Godkänd i samtliga&lt;br&gt;kärnämnen utom idrott och hälsa samt estetisk verksamhet. Majoriteten&lt;br&gt;tillstyrker förslaget om minst betyget Godkänd på specialarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enda tydligt avvikande remissinstanserna är Högskolan i Växjö och&lt;br&gt;Riksrevisionsverket. Båda konstaterar att utredningens förslag innebär en&lt;br&gt;inte obetydlig skärpning av de nu gällande villkoren för allmän behörig-&lt;br&gt;het. Vidare framhåller dessa remissinstanser att utredningen varken pre-&lt;br&gt;senterar empiriskt material, analys eller principiella resonemang som&lt;br&gt;grund för sina förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förelag: En höjning av den allmänna utbildnings-&lt;br&gt;nivån är angelägen från såväl de enskildas som samhällets synpunkt.&lt;br&gt;Högre utbildning ger förutsättningar för bättre livskvalitet, ökar individens&lt;br&gt;möjligheter på arbetsmarknaden och främjar tillväxten i samhälls-&lt;br&gt;ekonomin. En alltmer välutbildad arbetskraft kommer att behövas i alla&lt;br&gt;samhällssektorer i framtiden. Det är därför angeläget att fler ungdomar&lt;br&gt;väljer att gå vidare till högre utbildning. Även vuxna måste ges möjlighet&lt;br&gt;att genomgå en grundläggande högskoleutbildning eller att vidareutbilda&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gymnasiereform som tidigare beskrivits och som innebär bl.a. att&lt;br&gt;samtliga gymnasieutbildningar nu är treåriga är ett led i arbetet med att&lt;br&gt;åstadkomma en generell höjning av kunskapsnivån. Regeringen vill nu&lt;br&gt;följa upp gymnasiereformen genom att föreslå vissa förändringar i be-&lt;br&gt;hörighetsvillkoren för högskolestudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna för allmän behörighet lades fast innan det var&lt;br&gt;klart hur betygssystemet i den nya gymnasieskolan skulle komma att&lt;br&gt;utformas. Reglerna innehåller inte någon bestämmelse om att de sökande&lt;br&gt;skall ha uppnått en viss lägsta betygsnivå eller uppfylla något annat sär-&lt;br&gt;skilt kvalitetskrav. En elev med ettor i slutbetyg i alla ämnen är således&lt;br&gt;allmänt behörig till högskolan. Detta beror på att gymnasiebetygen&lt;br&gt;tidigare inte dokumenterat någon kunskapsnivå som bestämts av kurs-&lt;br&gt;planens mål. De nya behörighetsvillkor som regeringen föreslår och som&lt;br&gt;redovisats ovan innebär att en anpassning görs till det nu gällande&lt;br&gt;betygssystemet i gymnasieskolan. Villkoren överenstämmer med punkt 1&lt;br&gt;i utredningens förslag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya villkoren för behörighet innebär en skärpning i förhållande till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagens regler. I den nya gymnasieskolan anges i kursplaner vilka Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;kunskaper eleverna lägst skall ha för att bli godkända på en kurs. Betygen&lt;br&gt;relateras således till angivna mål för kursen. Som stöd för lärarens&lt;br&gt;betygssättning finns därtill betygskriterier som förtydligar kraven för&lt;br&gt;betygen Godkänd och Väl Godkänd. I förhållande till det gamla betygs-&lt;br&gt;systemet har de kunskapskrav eleverna skall uppfylla markerats tydligare.&lt;br&gt;Med det nya betygssystemet ställs större krav på elevernas prestationer för&lt;br&gt;att nå ett godkänt betyg än vad som tidigare ställdes för de lägsta betygen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att högskolan är tillgänglig för så många som möjligt.&lt;br&gt;Den skärpning av de grundläggande behörighetsvillkoren som regeringen&lt;br&gt;föreslår innebär att eleverna måste ha godkänt i flertalet kärnämnen.&lt;br&gt;Någon skärpning därutöver, som utredningen föreslagit, är inte lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med utredningens förslag bör benämningen ”allmän behörig-&lt;br&gt;het” ändras till ”grundläggande behörighet”. Det är en mer adekvat&lt;br&gt;beteckning, som antyder att det i de flesta fall förekommer ytterligare&lt;br&gt;behörighetsvillkor för olika utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev som på grund av studiesvårigheter i något ämne valt bort detta&lt;br&gt;ämne kan följa ett s.k. reducerat program. Kurser som kan väljas bort får&lt;br&gt;uppgå till högst 10 procent av poängtalet för ett fullständigt program.&lt;br&gt;Även en elev som har slutbetyg från ett maximalt reducerat program (90&lt;br&gt;procent av ett fullständigt program) kommer således att få grundläggande&lt;br&gt;behörighet om han/hon godkänns på alla kurser. En elev som gått i&lt;br&gt;gymnasial vuxenutbildning uppfyller kraven på grundläggande behörighet&lt;br&gt;om eleven fått slutbetyg och har godkänts på kurser omfattande minst 90&lt;br&gt;procent av det antal gymnasiepoäng som krävs för slutbetyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande högskoleförordning får en högskola besluta om&lt;br&gt;dispens från något eller några behörighetsvillkor, om det föreligger&lt;br&gt;särskilda skäl. Denna regel kommer att finnas kvar och kan användas t.ex.&lt;br&gt;när det gäller utländska studenter. Detta är naturligt i en tid när lärosätena&lt;br&gt;önskar främja studerandeutbyte och anstränger sig att erbjuda under-&lt;br&gt;visning också på engelska för att göra sina utbildningar internationellt&lt;br&gt;tillgängliga. Regeln kan också tillämpas t.ex. för sådana kurser som&lt;br&gt;högskolorna erbjuder med distansundervisning, om syftet är att genom&lt;br&gt;denna undervisningsform nå nya grupper studenter. Också i andra fall kan&lt;br&gt;högskolorna med stöd av regeln frånfalla något eller några behörighets-&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att det än så länge finns endast begränsade erfarenheter&lt;br&gt;av gymnasieskolans nya betygssystem är det angeläget att de berörda&lt;br&gt;myndigheterna, Skolverket och Högskoleverket, följer utvecklingen och&lt;br&gt;återkommer till regeringen med förslag till åtgärder, om de finner skäl till&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Motsvarandebedömningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Högskoleverket skall utfärda föreskrifter för&lt;br&gt;högskolornas bedömning av grundläggande behörighet när det gäller&lt;br&gt;sökande som har kunskaper från annan utbildning än gymnasie-&lt;br&gt;skolan eller gymnasial vuxenutbildning, t.ex. folkhögskola, eller&lt;br&gt;från annan verksamhet än utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: De nuvarande reglerna bör finnas kvar, dvs. varje&lt;br&gt;högskola skall bedöma om den sökandes meriter motsvarar dem som&lt;br&gt;föreskrivs för att gymnasiestuderande skall uppfylla kraven på grund-&lt;br&gt;läggande behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om motsvarandebedömning kan ge behörighet för sökande som&lt;br&gt;läst reducerat program, för sökande från kommunal vuxenutbildning och&lt;br&gt;för sökande med utländska gymnasiebetyg om de i övrigt uppfyller kraven&lt;br&gt;på grundläggande behörighet enligt utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår även att motsvaranderegeln skall omfatta folkhög-&lt;br&gt;skolestuderande och att regeln skall tolkas så att följande utbildningar ger&lt;br&gt;grundläggande behörighet: 1) tre års folkhögskoleutbildning eller 2) två&lt;br&gt;års folkhögskoleutbildning som bygger på minst ett års gymnasiestudier&lt;br&gt;eller på grundskola och minst ett års yrkesverksamhet eller 3) ett års&lt;br&gt;folkhögskoleutbildning som bygger på minst två års gymnasiestudier.&lt;br&gt;Folkhögskolorna bör få förtroendet att utfärda intyg för de elever som&lt;br&gt;uppfyller dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag, oftast utan några särskilda kommentarer. Sveriges lantbruks-&lt;br&gt;universitet anser att det behövs en central instans som hjälper antagnings-&lt;br&gt;myndigheterna med motsvarandebedömningar genom t.ex. bedömnings-&lt;br&gt;handböcker så att högskolorna gör enhetliga bedömningar. Högskolan i&lt;br&gt;Växjö anser att förordningen bör preciseras när det gäller kraven i svenska&lt;br&gt;för utomnordiska sökande. Mitthögskolan tar upp de utländska sökande&lt;br&gt;som inte har en avslutad gymnasieutbildning och ställer frågan vilka krav&lt;br&gt;på kompletteringar som skall ställas på denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet påpekar att de sex kärnämnen som nämns redan&lt;br&gt;finns i de behörighetsgivande folkhögskolekursema. Vidare anser Folk-&lt;br&gt;bildningsrådet och Högskolan i Växjö att man bör ta in och precisera&lt;br&gt;utredningens förslag i högskoleförordningen. Linköpings universitet anser&lt;br&gt;att högskolorna skall ha rätt att medge undantag från kraven i svenska och&lt;br&gt;engelska för studenter - särskilt med tanke på Erasmus-studenter som vill&lt;br&gt;ta examen i Sverige. Kunskapskraven i svenska och engelska är också en&lt;br&gt;stötesten för invandrarelever, även om de har bedrivit akademiska studier&lt;br&gt;i sitt hemland. Vidare anser universitetet att motsvarandebedömningama&lt;br&gt;kan bli olika mellan högskolorna och att det därför bör vara tydligare&lt;br&gt;föreskrivet i förordningen vad som skall gälla. Likartade synpunkter&lt;br&gt;lämnas från Mitthögskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De nuvarande reglerna om allmän&lt;br&gt;behörighet för de grupper som har en utbildning som motsvarar ett full- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följt program i gymnasieskolan behöver preciseras. Det gäller bl.a.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökande från folkhögskola eller annan behörighetsgivande utbildning samt Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;sökande med utländsk gymnasieutbildning. Det är angeläget att alla&lt;br&gt;sökande med likartad bakgrund blir enhetligt bedömda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket för högskoleservice (VHS) ger ut en s.k. bedömningshandbok,&lt;br&gt;där bl.a. de motsvarandebedömningar finns samlade som nu tillämpas av&lt;br&gt;de universitet och högskolor, som har slutit avtal med VHS. VHS samlar&lt;br&gt;också bedömningar av utländska utbildningar i en särskild handbok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör Högskoleverket efter hörande av&lt;br&gt;universitet och högskolor fastställa vilka regler som skall gälla för de&lt;br&gt;ovannämnda grupperna. Därvid skall beaktas att, som tidigare nämnts,&lt;br&gt;sökande som uppfyller kraven på allmän behörighet enligt de regler som&lt;br&gt;gällde före den 1 juli 1993 skall anses ha dylik behörighet - i fortsätt-&lt;br&gt;ningen benämnd grundläggande behörighet - t.o.m. år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag vad gäller sökande med folkhögskola, som stöds&lt;br&gt;av Folkbildningsrådet, anser regeringen väl avvägt. Regler med denna&lt;br&gt;innebörd bör därför fastställas av Högskoleverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser påpekar att det finns ett behov av att precisera&lt;br&gt;vilka krav som skall ställas på utländska studenter när det gäller&lt;br&gt;kunskaper i svenska. Enligt de regler som gällde före den 1 juli 1993&lt;br&gt;skulle kunskaperna motsvara två årskurser på någon linje i gymnasiesko-&lt;br&gt;lan eller den förberedande utbildningen i svenska för utomnordiska gäst-&lt;br&gt;studerande och invandrarstudenter. Denna utbildning reglerades i en&lt;br&gt;särskild förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket bör fastställa de regler som behövs när det gäller vilka&lt;br&gt;krav som skall ställas på utländska studenters svenskkunskaper. Riksdagen&lt;br&gt;har beslutat att svenska som andraspråk numera är ett alternativt kärnämne&lt;br&gt;som ger behörighet. Detta skall framgå av de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om högskolornas möjlighet att ge dispens från något eller några&lt;br&gt;behörighetsvillkor, se avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Grundläggande behörighet enligt den s.k. 25:4-regeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler skall också den anses ha allmän behörighet som&lt;br&gt;fyller 25 år senast under det kalenderår då utbildningen börjar, varit&lt;br&gt;yrkesverksam i minst fyra år och har kunskaper i svenska och engelska&lt;br&gt;som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan. Utred-&lt;br&gt;ningen anser att någon ändring för denna grupp inte behöver göras. Rege-&lt;br&gt;ringen delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före 1993 års universitets- och högskolereform var kraven kunskaper&lt;br&gt;motsvarande minst två årskurser i engelska. Enligt den övergångsbes-&lt;br&gt;tämmelse som tidigare nämnts har detta betydelse t.o.m. år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om högskolornas möjlighet att ge dispens från något eller några&lt;br&gt;behörighetsvillkor, se avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Särskild behörighet - standardbehörigheter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Högskoleverket skall efter hörande av Statens&lt;br&gt;skolverk samt universitet och högskolor utveckla och fastställa ett&lt;br&gt;begränsat antal standardbehörigheter för att uttrycka kraven på&lt;br&gt;särskild behörighet för de program och kurser som vänder sig till&lt;br&gt;nybörjare i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de utbildningar som leder till yrkesexamina (exklusive de&lt;br&gt;konstnärliga examina) enligt högskoleförordningen skall Högskole-&lt;br&gt;verket efter hörande av Statens skolverk samt universitet och&lt;br&gt;högskolor bestämma vilka standardbehörigheter som skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga kurser och program som vänder sig till nybörjare i&lt;br&gt;högskolan skall respektive högskola besluta vilka standardbehörig-&lt;br&gt;heter som skall gälla, alternativt att något krav på särskild behörig-&lt;br&gt;het inte skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardbehörighetema skall formuleras så att de kan tillämpas på&lt;br&gt;sökande från såväl den gamla som den nya gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att ett system med standard-&lt;br&gt;behörigheter införs som skall gälla för merparten av de kurser och pro-&lt;br&gt;gram som vänder sig till nybörjare i högskolan. Dessa skall fastställas av&lt;br&gt;Högskoleverket efter hörande av universitet och högskolor, Statens skol-&lt;br&gt;verk och Folkbildningsrådet. De skall formuleras som krav på minst be-&lt;br&gt;tyget Godkänd på vissa kurser inom gymnasieskolans nationella program.&lt;br&gt;Vidare skall det framgå för vilka utbildningar de är tänkta att gälla. Varje&lt;br&gt;högskola avgör om en viss standardbehörighet skall gälla för en viss kurs&lt;br&gt;eller ett visst program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår 16 olika standardbehörigheter. Standardbehörighet&lt;br&gt;1 innehåller samma krav som utredningen föreslår skall gälla för grund-&lt;br&gt;läggande behörighet. När det gäller övriga standardbehörigheter ställs krav&lt;br&gt;på genomgångna kurser i gymnasiet, i huvudsak från Naturvetenskaps-&lt;br&gt;och Samhällsvetenskapsprogrammen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag till standardbehörigheter definieras utifrån ett antal&lt;br&gt;kurser i gymnasieskolan. Det skall dock finnas olika vägar att uppnå&lt;br&gt;behörighetema genom motsvarandebedömningar, som högskolorna själva&lt;br&gt;gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen är syftet med att ordna behörighetsreglerna i&lt;br&gt;standardbehörigheter att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. standardbehörighetema skall kunna gälla för merparten av de ut-&lt;br&gt;bildningar som är avsedda för sökande som inte tidigare bedrivit högsko-&lt;br&gt;lestudier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. systemet med standardbehörigheter skall kunna beskrivas enkelt och&lt;br&gt;i termer som är begripliga även för dem som saknar erfarenhet från&lt;br&gt;högskoleområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. systemet skall kunna utformas så att det för en viss standardbehörig- Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;het skall vara möjligt att förutsäga i stort sett vilka typer av utbildningar&lt;br&gt;som den ger behörighet för under en relativt lång tid framöver, oberoende&lt;br&gt;av studieort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en sökande skall kunna få sin behörighetsnivå prövad, oberoende av&lt;br&gt;om han eller hon söker till en utbildning eller ej,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som vid ett visst tillfälle har bedömts svara mot kraven för en&lt;br&gt;viss standardbehörighet skall anses ha denna behörighet även vid senare&lt;br&gt;ansökningstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Standardbehörigheter bör utvecklas och&lt;br&gt;innehålla kurser även från andra program än Naturvetenskaps- och Sam-&lt;br&gt;hällsvetenskapsprogrammen. Därmed ges ökade möjligheter för elever&lt;br&gt;från andra program att få behörighet till högskolestudier. Högskoleverket&lt;br&gt;bör få i uppdrag att i samråd med Statens skolverk göra en genomgång&lt;br&gt;av vilka kurser i övrigt som bör ingå i en förteckning över&lt;br&gt;standardbehörigheter. En sådan förteckning skall fastställas av regeringen&lt;br&gt;i högskoleförordningen, alternativt av Högskoleverket i samråd med&lt;br&gt;Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En klar majoritet av universiteten och högskolorna&lt;br&gt;förordar utredningens förslag om standardbehörigheter. Bland kommun-&lt;br&gt;erna är de flesta av den åsikten att arbetsgruppens förslag är att föredra.&lt;br&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Högskolan i Halmstad, Idrottshögskolan och&lt;br&gt;Folkbildningsrådet, hävdar att utredningens förslag om standardbehörig-&lt;br&gt;heter är alltför inriktade mot matematik och naturvetenskapliga ämnen. Ett&lt;br&gt;flertal remissinstanser anser att utredningens förslag inte innehåller till-&lt;br&gt;räckliga krav på förkunskaper i språk. Några remissinstanser uttrycker&lt;br&gt;åsikten att utredningens förslag inte uppmuntrar till tvärvetenskapliga&lt;br&gt;studier.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 2 § högskolelagen avgör - som anförts inledningsvis i&lt;br&gt;avsnitt 7 ovan - den högskola som anordnar en utbildning vilka behörig-&lt;br&gt;hetsvillkor som skall gälla för att bli antagen till utbildningen, om inte&lt;br&gt;annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens föreskrifter om särskild behörighet finns i 8 kap. 6 §&lt;br&gt;högskoleförordningen. Av bestämmelsen framgår att de krav på särskilda&lt;br&gt;förkunskaper som en högskola uppställer skall vara relevanta för den&lt;br&gt;aktuella utbildningen. Kraven får avse kunskaper i ämne i gymnasie-&lt;br&gt;skolans nationella program eller motsvarande kunskaper, kunskaper från&lt;br&gt;en eller flera högskolekurser och andra villkor som betingas av utbild-&lt;br&gt;ningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen för-&lt;br&gt;bereder för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § i samma kapitel får en högskola, om det föreligger särskilda&lt;br&gt;skäl, besluta om dispens från något eller några behörighetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A llmänna överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande behörighetskraven anger den breda gemensamma basen&lt;br&gt;för högskolestudier. För många utbildningar behöver kompletterande krav&lt;br&gt;anges avseende de mer specialiserade förkunskaper som anses nödvändiga&lt;br&gt;för att klara utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grunden är det dock den enskilda individen som har ansvaret för sina&lt;br&gt;studier och den uppgift man går in i när man påbörjar en utbildning vid&lt;br&gt;ett universitet eller en högskola. De sökande måste förmodas vara i stånd&lt;br&gt;att bedöma om de har reella förutsättningar för att kunna följa en viss&lt;br&gt;utbildning. Också lärosätena har ett ansvar som är relevant i detta sam-&lt;br&gt;manhang, nämligen ansvaret för att ta hand om studenterna och ge goda&lt;br&gt;förutsättningar för att de skall nå framgång i studierna. Det är därför&lt;br&gt;angeläget att de särskilda behörighetskraven inte blir alltför omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt högskolelagen skall högskolans grundläggande utbildning väsent-&lt;br&gt;ligen bygga på kunskaper som eleverna får på nationella program i&lt;br&gt;gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Utredningen har i sina&lt;br&gt;förslag om särskild behörighet, de s.k. standardbehörighetema, för ett stort&lt;br&gt;antal utbildningar angivit förkunskapskrav som obligatoriskt uppnås&lt;br&gt;endast på Naturvetenskapsprogrammet. Effekterna av detta förslag blir&lt;br&gt;enligt Högskoleverket att kompletteringsstudier efter avslutade&lt;br&gt;gymnasiestudier blir nödvändiga för stora grupper studerande. Detta är&lt;br&gt;inte tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många högskolor framhåller i sina remissvar att utredningens förslag till&lt;br&gt;standardbehörigheter är alltför inriktade på ämnet matematik. En annan&lt;br&gt;invändning är att de inte passar särskilt bra för utbildningsprogram av mer&lt;br&gt;tvärvetenskaplig karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De studenter som antas till högskolan måste självfallet ha de kunskaper&lt;br&gt;som är en nödvändig förutsättning för framgångsrika studier. Det finns&lt;br&gt;emellertid många andra faktorer än förkunskaper som påverkar studenter-&lt;br&gt;nas studieresultat. En del av dessa, t.ex. de som har med studentens&lt;br&gt;sociala situation att göra, kan högskolorna inte i någon större utsträckning&lt;br&gt;påverka. Faktorer som hänger samman med undervisningssituationen är&lt;br&gt;däremot i högsta grad högskolans ansvar. Vissa universitet och högskolor&lt;br&gt;har i sina årsredovisningar för budgetåret 1994/95 beskrivit sina erfaren-&lt;br&gt;heter av försök med ändringar av utbildningens uppläggning och arbets-&lt;br&gt;sätt. Det framgår att sådana förändringar kan ha stor betydelse för om&lt;br&gt;studenterna klarar sina studier. Regeringens bedömning är således att&lt;br&gt;särskilda behörighetskrav bör tillämpas relativt restriktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att de särskilda behörig-&lt;br&gt;hetskrav som likväl behövs bör ordnas i form av standardbehörigheter&lt;br&gt;men dessa bör vara färre än vad utredningen föreslagit. Vidare behöver&lt;br&gt;innehållet i standardbehörighetema övervägas närmare; utredningens&lt;br&gt;förslag till standardbehörigheter utgår från en annan definition av den&lt;br&gt;grundläggande behörigheten än den regeringen lägger fram i denna&lt;br&gt;proposition. Det förslag till standardbehörigheter som utredningen lagt&lt;br&gt;fram utgår vidare i högre grad från sådana kunskaper som eleverna får på&lt;br&gt;Naturvetenskaps- och Samhällsvetenskapsprogram-men; även vissa kurser&lt;br&gt;som eleverna läser inom andra program kan enligt regeringens mening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara en bra grund för högskolestudier. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket bör, efter hörande av Statens skolverk samt universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och högskolor, utveckla och fastställa ett begränsat antal&lt;br&gt;standardbehörigheter. Standardbehörighetema skall formuleras så att de&lt;br&gt;kan tillämpas på sökande från såväl den gamla som den nya gymnasie-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda gäller för de utbildningar som genomförs av utbildnings-&lt;br&gt;anordnare vars rätt att utfärda examina bestäms av Högskoleverket. För&lt;br&gt;Sveriges lantbruksuniversitet bör regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen utser fastställa reglerna om särskild behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden angående behörighetsregler för utbildningar som leder till&lt;br&gt;yrkesexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utbildningar som leder till en yrkesexamen (exklusive de konstnärliga&lt;br&gt;examina) enligt högskoleförordningen bör ha nationellt gällande behörig-&lt;br&gt;hetsregler. Därför skall Högskoleverket fastställa vilka standardbehörig-&lt;br&gt;heter som skall gälla för dessa utbildningar. I förordningens examensord-&lt;br&gt;ning har regeringen fastställt de krav som skall vara uppfyllda för respek-&lt;br&gt;tive examen genom att ange målen och antal poäng för utbildningen. Det&lt;br&gt;förhållandet att kraven är uttryckta på ett sådant sätt att de ger varje uni-&lt;br&gt;versitet och högskola stor frihet vad gäller uppläggning och innehåll i ut-&lt;br&gt;bildningarna, motiverar inte att reglerna för behörighet är olika. Tvärtom&lt;br&gt;är det önskvärt att studenterna vet att de bedöms lika, oberoende av&lt;br&gt;vilken högskola de söker till. Det finns ändå ett stort utrymme för sådan&lt;br&gt;profilering av utbildningen som högskolorna önskar. Eftersom de utbild-&lt;br&gt;ningar som avslutas med en yrkesexamen i de flesta fall leder mot yrken&lt;br&gt;som statsmakterna har intresse av att reglera är det också av vikt att&lt;br&gt;utbildningarna i stor utsträckning kan bedrivas på samma villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utbildningar som leder till yrkesexamen är i de flesta fall mycket&lt;br&gt;populära och har många sökande. Behörighetskraven skall enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte påverkas av detta utan ange endast vilka förkun-&lt;br&gt;skaper som är nödvändiga för att följa den aktuella utbildningen. Det skall&lt;br&gt;vara möjligt för personer med olika bakgrund att konkurrera på lika vill-&lt;br&gt;kor om dessa platser. Behörighetskraven bör därför vara så utformade att&lt;br&gt;de inte i realiteten utgör ett hinder för vissa grupper sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilda högskolan bör alltså inte få fastställa högre krav på&lt;br&gt;särskild behörighet än vad Högskoleverket föreskrivit. Antalet sökande till&lt;br&gt;olika kurser och utbildningsprogram varierar emellertid och det kan finnas&lt;br&gt;behov av att något avvika från behörighetskraven t.ex. för att bereda fler&lt;br&gt;sökande plats. Högskolorna bör därför kunna frångå de särskilda behörig-&lt;br&gt;hetskraven, t.ex. om antalet behöriga sökande till en viss utbildning är&lt;br&gt;färre än antalet platser. I dessa fall kan högskolorna samtidigt erbjuda&lt;br&gt;studenterna en möjlighet att på ett enkelt sätt komplettera sina kunskaper,&lt;br&gt;antingen genom en mer etablerad samverkan med komvux eller genom att&lt;br&gt;integrera kompletterande undervisning i den ordinarie utbildningen. Det&lt;br&gt;finns redan nu många positiva erfarenheter av sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet som redan finns för en högskola att, om det finns &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda skäl, besluta om dispens från något eller några behörighetsvillkor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör behållas. Den möjliggör dispens också i andra fall än de nu nämnda. Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden angående behörighetsregler för övriga kurser och program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga kurser och program som vänder sig till nybörjare i högskolan&lt;br&gt;skall högskolorna själva besluta vilka standardbehörigheter som skall&lt;br&gt;gälla, alternativt att något krav på särskild behörighet inte skall gälla. Om&lt;br&gt;det för vissa kurser eller program finns behov av att ställa andra behörig-&lt;br&gt;hetskrav än som kan uttryckas i form av standardbehörigheter skall Hög-&lt;br&gt;skoleverkets godkännande till detta inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om högskolornas möjlighet att ge dispens från något eller några&lt;br&gt;behörighetsvillkor, se strax ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av lagändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya regler om behörighet som regeringen föreslagit i avsnitt 7 och 8&lt;br&gt;kräver ingen ändring i högskolelagen. Enligt 4 kap. 2 § nämnda lag får&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer nämligen&lt;br&gt;meddela de föreskrifter som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Urval&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 3 § högskolelagen skall urval göras bland de sökande om&lt;br&gt;inte alla behöriga sökande till en utbildning kan tas emot. Enligt 1 §&lt;br&gt;samma kapitel skall högskolorna ta emot behöriga sökande så långt det&lt;br&gt;kan ske med hänsyn till det krav på hög kvalitet som gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 7 § högskoleförordningen skall vid urval till grund-&lt;br&gt;läggande högskoleutbildning hänsyn tas till den sökandes möjlighet att&lt;br&gt;tillgodogöra sig sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § i samma kapitel skall vid urvalet användas en eller flera av&lt;br&gt;urvalsgrundema betyg, högskoleprov, annat särskilt prov, tidigare utbild-&lt;br&gt;ning samt arbetslivserfarenhet. Även särskilda skäl som den sökande har&lt;br&gt;åberopat skall kunna användas. Högskoleprov får dock inte användas som&lt;br&gt;enda urvalsgrund för hela antagningen till en utbildning. Vid i övrigt&lt;br&gt;likvärdiga meriter får urval också ske med hänsyn till kön i syfte att&lt;br&gt;förbättra rekryteringen av studenter från kraftigt underrepresenterat kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den fortsatta utbyggnaden av den högre utbildningen kommer inte&lt;br&gt;alla behöriga sökande att kunna beredas plats i önskad utbildning. Det blir&lt;br&gt;därför nödvändigt att också fortsättningsvis tillämpa ett urvalsförfarande.&lt;br&gt;Urvalsreglernas funktion är att rangordna de sökande på ett lämpligt sätt.&lt;br&gt;Betyg är det urvalsinstrument som det finns mest erfarenhet av och som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synes ha det högsta prognosvärdet. Det måste löna sig att lägga ner arbete Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;på studierna i gymnasieskolan och därför bör betygen vara en viktig ur-&lt;br&gt;valsgrund. För dem som inte har fått så höga betyg i gymnasieskolan men&lt;br&gt;som senare har utvecklat sin studieförmåga utgör högskoleprovet ett&lt;br&gt;lämpligt urvalsintrument. Många sökande har en annan bakgrund än gym-&lt;br&gt;nasieskolan och saknar alltså betyg som kan konkurrera i ett betygsurval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för denna grupp är högskoleprovet ett lämpligt urvalsinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en relativt lång period framöver torde majoriteten av de sökande&lt;br&gt;komma att ha sifferbetyg från gymnasiet. Det kommer också att finnas&lt;br&gt;sökande som har betyg enligt både det gamla och det nya betygssystemet.&lt;br&gt;Ytterligare många sökande kommer att ha en annan bakgrund än svensk&lt;br&gt;gymnasieutbildning, t.ex. utländsk utbildning eller annan svensk utbild-&lt;br&gt;ning. Det är därför nödvändigt att använda ett urvalssystem som bygger&lt;br&gt;på urvalsgrupper och som ger sökande med olika bakgrund likvärdiga&lt;br&gt;chanser. Det är alltså av vikt att sökande med s.k. 25:4-behörighet inte&lt;br&gt;missgynnas. Sökande med gamla gymnasiebetyg och sökande med betyg&lt;br&gt;enligt det nya betygssystemet skall vid antagningen behandlas i olika&lt;br&gt;urvalsgrupper. Som riktlinje bör gälla att antalet platser för dessa grupper&lt;br&gt;skall stå i proportion till antalet sökande i varje grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan något år tillbaka är det möjligt för elever från gymnasieskolan att&lt;br&gt;genomgå prövning för att få högre betyg i kurser som ingår i slutbetyget.&lt;br&gt;De betyg som sålunda erhållits skall kunna tillgodoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya regler om urval som föreslås skall gälla för sådana sökande till&lt;br&gt;kurser och program, som inte sedan tidigare är antagna till högskolan.&lt;br&gt;Reglerna behöver således inte tillämpas för sådana studenter som redan&lt;br&gt;är registrerade vid högskolan och som söker till kurser i avsikt att fort-&lt;br&gt;sätta sin utbildning, t.ex. fördjupningskurser. Sådana studenter kan alltså&lt;br&gt;ges förtur.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Betyg som urvalsgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Som regel skall minst en tredjedel av platserna&lt;br&gt;besättas på grundval av betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om hur de nya gymnasiebetygen skall meritvärderas som&lt;br&gt;grund för urvalet skall fastställas av regeringen efter förslag från&lt;br&gt;Högskoleverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer be-&lt;br&gt;myndigas genom en ändring i högskolelagen att föreskriva om&lt;br&gt;urval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Enligt utredningen kommer de sökande från den&lt;br&gt;nya gymnasieskolan att ha mer skiftande bakgrund än tidigare och ha följt&lt;br&gt;kurser med olika svårighetsgrad. Det är bara kärnämnena och de kurser&lt;br&gt;som ingår i den särskilda behörigheten som dessa sökande har gemen-&lt;br&gt;samt. Sökandena kan också ha studerat under olika lång tid. Därför blir&lt;br&gt;det i många fall svårare än tidigare att bedöma sökandenas studieförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen beskriver tre alternativa modeller för hur betygen kan Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;värderas men förordar en modell som innebär att man bara räknar med&lt;br&gt;betygen på kurser som ingår i behörighetskraven utökade med ett antal&lt;br&gt;kurser som ger kunskaper som är speciellt viktiga för den sökta utbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kurserna bör kallas meritkurser och anges i en särskild förteckning.&lt;br&gt;Utredningen föreslår ett relativt detaljerat system för hur detta skall&lt;br&gt;fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betyg på kurser omfattande maximalt 1500 poäng får användas och&lt;br&gt;meritvärdet grundas på kursens poäng multiplicerat med en betygsfaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att betyg inte bör ha en lika central roll i det nya&lt;br&gt;systemet som i det gamla eftersom variationen av kurser är mycket större&lt;br&gt;nu. Utredningen tvivlar också på de nya betygens prognosvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen anser att urvalet till högskolan&lt;br&gt;i minsta möjliga utsträckning skall störa arbetet i gymnasieskolan. Det&lt;br&gt;vore därför enligt gruppen olyckligt om ett stort antal kurser skulle sakna&lt;br&gt;meritvärde i urvalet. Man befarar att det skulle innebära att elever i&lt;br&gt;taktiskt syfte fäster mindre vikt vid vissa kurser och nöjer sig med&lt;br&gt;godkänt betyg. Därför bör 90 procent av kurserna i slutbetyget ingå i be-&lt;br&gt;räkningsunderlaget. De kurser som krävs för särskild behörighet skall ingå&lt;br&gt;och i övrigt får eleverna räkna med de högsta betygen inom ramen för 90&lt;br&gt;procent av kurserna i slutbetyget, dvs. även lokala kurser. Gruppen lägger&lt;br&gt;också förslag till jämförelsetal för de nya betygen; betygen omvandlas till&lt;br&gt;siffervärden. Gruppen anser att man vid beräkningen av meritvärdet bör&lt;br&gt;ta hänsyn till kursernas omfattning uttryckt i gymnasiepoäng. Arbetsgrup-&lt;br&gt;pen föreslår vidare att beräkningsmetoden för betygsjämförelse skall&lt;br&gt;fastställas i högskoleförordningen och vara lika för alla oavsett vilken&lt;br&gt;utbildning det gäller. Konkurrenskompletteringar skall få tillgodoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser anser att alla universitet och&lt;br&gt;högskolor bör tillämpa samma beräkningsmodell. VHS anser att det är&lt;br&gt;bråttom med att fastställa meritvärderingssystem och urvalsregler för att&lt;br&gt;hinna med förändringar i ADB-systemen. Högskoleverket anser att föränd-&lt;br&gt;ringarna i den nya gymnasieskolans betygssystem är så stora att det krävs&lt;br&gt;ett omfattande utvecklingsarbete innan antagningen kan genomföras,&lt;br&gt;oavsett om det skall ske samordnat eller lokalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att beräkna betygen på ett enhetligt sätt är enligt Högskole-&lt;br&gt;verket uppenbart och verket föreslår att bestämmelser om hur betygen&lt;br&gt;skall poängberäknas tas in i högskoleförordningen. Verket tillstyrker att&lt;br&gt;vid meritvärderingen hänsyn tas till kursernas omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet avstyrker förslaget om förbud mot att använda betyg&lt;br&gt;som enda urvalsgrund. Det saknas enligt universitetet grund för att anta&lt;br&gt;att de nya gymnasiebetygen blir så svaga som urvalskriterier att ett förbud&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är viktigt att eleverna i gymnasie-&lt;br&gt;skolan på ett tydligt sätt kan uppfatta dels att de kunskaper de förvärvar&lt;br&gt;i gymnasiet är centrala för studier på högskolenivå, dels att framgångsrika&lt;br&gt;gymnasiestudier förbättrar antagningsmöjlighetema till högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya betygen bör värderas på ett enhetligt sätt och därför bör regler &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om hur värderingen skall ske fastställas av regeringen. Regeringen avser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ge Högskoleverket i uppdrag att efter hörande av Statens skolverk, Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;VHS samt universitet och högskolor inkomma med förslag om hur de&lt;br&gt;nya gymnasiebetygen skall värderas. Arbetet skall ha arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag som utgångspunkt. Högskoleverkets uppdrag skall också gälla&lt;br&gt;meritvärdering av de gamla gymnasiebetygen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regel bör minst en tredjedel av platserna besättas på grundval av&lt;br&gt;betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya urvalsregler som regeringen föreslår i detta avsnitt och de&lt;br&gt;följande kräver - vid sidan av vissa förordningsändringar - en ändring i&lt;br&gt;4 kap. 3 § högskolelagen. Skälet till att en ändring krävs i denna paragraf&lt;br&gt;är att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör&lt;br&gt;bemyndigas att föreskriva om urvalet, varvid regeringen skall följa de&lt;br&gt;riktlinjer som anges ovan och nedan; när nuvarande lydelse av paragrafen&lt;br&gt;tillkom förutsattes att regeringen skulle meddela endast verkställig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter till lagregeln (prop. 1992/93:1 s. 89).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Högskoleprovet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förelag: Som regel skall minst en tredjedel av platserna&lt;br&gt;besättas på grundval av resultatet på högskoleprovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förelag: Utredningen föreslår att varken gymnasiebetyg&lt;br&gt;eller högskoleprov skall få användas som enda urvalsinstrument för hela&lt;br&gt;antagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser anser att högskoleprovet&lt;br&gt;är ett viktigt urvalsinstrument som kompletterar betygen. En stor del av&lt;br&gt;remissinstanserna anser att en högskola inte skall få använda endast betyg&lt;br&gt;eller högskoleprov som urvalsgrund för ett sökaltemativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förelag: Högskoleprovet var ursprungligen avsett&lt;br&gt;för sökande som var behöriga enligt den s.k. 25:4-regeln. Användningen&lt;br&gt;har dock successivt vidgats. Även eleverna i gymnasiet får numera göra&lt;br&gt;högskoleprovet. Provet, som avser att mäta allmänna studiefärdigheter,&lt;br&gt;består av fem delprov, nämligen ordkunskap, läsförståelse, tolkning av&lt;br&gt;diagram, numerisk-logisk förmåga och läsförståelse i engelska. Använd-&lt;br&gt;ningen av högskoleprovet som urvalsinstrument varierar mellan olika hög-&lt;br&gt;skolor och utbildningar. En version av högskoleprovet kommer från och&lt;br&gt;med våren 1996 att försöksvis erbjudas dyslektiker, på liknande sätt som&lt;br&gt;det anpassats för synskadade från och med våren 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av urvalsreglerna efter 1993 års reform visar att de flesta&lt;br&gt;universitet och högskolor använder högskoleprov och betyg som de&lt;br&gt;viktigaste urvalsinstrumenten. I vissa fall sker urvalet dock nästan ute-&lt;br&gt;slutande från den grupp som har tagit högskoleprovet. Detta utestänger&lt;br&gt;sökande med enbart gymnasiebetyg och bör enligt regeringens mening&lt;br&gt;inte få förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening skall som regel minst en tredjedel av de&lt;br&gt;sökande antas på grundval av resultat från högskoleprovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Annat särskilt prov&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Särskilt prov får användas som urvals-&lt;br&gt;instrument endast till utbildningar som leder fram till vissa yrken&lt;br&gt;som ställer särskilda krav på vissa personliga egenskaper eller en&lt;br&gt;särskild kompetens. Syftet med det särskilda provet och vilka kvali-&lt;br&gt;fikationer hos den sökande som provet skall mäta skall framgå&lt;br&gt;tydligt för den sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de flesta kurser eller program skall antagningen ske med hjälp&lt;br&gt;av andra urvalsinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår ingen ändring av gällande&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av universiteten och högskolorna anser&lt;br&gt;att nuvarande regler bör behållas. Härigenom kan den kunskap och er-&lt;br&gt;farenhet som uppnåtts hos de lokala antagningsmyndigheterna användas&lt;br&gt;på ett sätt som höjer examinationsfrekvensen och minskar risken för icke&lt;br&gt;fullbordade studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Förutom betyg och högskoleprov kan&lt;br&gt;högskolorna använda annat särskilt prov som urvalsinstrument. Vid sidan&lt;br&gt;av de prov som används vid urval till de konstnärliga utbildningarna&lt;br&gt;förekommer flera andra slags prov. Ett exempel är det s.k. arkitektprovet,&lt;br&gt;som använts under en längre tid. Detta innebär att de sökandes lämplighet&lt;br&gt;bedöms på grundval av inlämnade arbetsprover. Vidare används särskilda&lt;br&gt;intervjuförfaranden kompletterade med skriftliga prov för antagning till&lt;br&gt;läkarutbildningen. Till vissa språkämnen används språktester. Utredningen&lt;br&gt;lämnar i sin arbetsrapport nr 3 Urvalsmetoder en lista på de särskilda&lt;br&gt;urvalsmetoder som tillämpades under läsåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda proven har successivt växt fram sedan mitten av 1980-talet.&lt;br&gt;De krävde under en lång tid särskilt godkännande av regeringen, senare&lt;br&gt;av UHÄ. Anledningen till att regeringen var återhållsam med att ge&lt;br&gt;tillstånd till sådana urvalsmetoder var bl.a. att studenterna före den 1 juli&lt;br&gt;1993 kunde överklaga den centrala antagningen men inte antagning&lt;br&gt;genom särskilda prov. Efter denna tidpunkt är urvalsförfarandet inte&lt;br&gt;nationellt reglerat och urvalsbesluten kan inte överklagas. Reglering av&lt;br&gt;vilka prov som får förekomma saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening skall det i normalfallet vara möjligt att&lt;br&gt;komma in även på mycket eftertraktade utbildningar på enbart betyg eller&lt;br&gt;på grundval av resultatet på högskoleprovet. Därför skall de särskilda&lt;br&gt;urvalsproven användas restriktivt. Det bör ankomma på Högskoleverket&lt;br&gt;att besluta om för vilka utbildningar särskilda prov får användas och om&lt;br&gt;de villkor som skall gälla för detta. I den mån särskilda prov skall före-&lt;br&gt;komma skall det gälla sådana utbildningar som leder fram till yrken som&lt;br&gt;ställer särskilda krav på vissa personliga egenskaper, t.ex. vård- eller&lt;br&gt;lärarutbildningarna, eller en särskild kompetens. Syftet med det särskilda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;provet och vilka egenskaper hos den sökande det skall mäta skall framgå Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;för den sökande på ett tydligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de konstnärliga utbildningarna skall det även i fortsättningen vara&lt;br&gt;möjligt att anta samtliga genom särskilda prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på Högskoleverket att i samarbete med berörda&lt;br&gt;högskolor utvärdera de olika prov som förekommer så att ytterligare erfa-&lt;br&gt;renheter kan vinnas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Arbetslivserfarenhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Av sökande med resultat från högskoleprovet&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hälften antas på grundval av poäng för arbetslivserfarenhet och&lt;br&gt;poäng för högskoleprovet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hälften antas enbart på grundval av poäng för högskoleprovet.&lt;br&gt;För arbetslivserfarenhet ges 0,5 poäng efter fem års arbete på minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;halvtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket fastställer närmare föreskrifter för beräkning av&lt;br&gt;poäng för arbetslivserfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att en viss andel av platserna&lt;br&gt;tillsätts efter urval på särskild grund och att de sökande som erhåller&lt;br&gt;poäng för arbetslivserfarenhet skall ingå i denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många är tveksamma till utredningens förslag på&lt;br&gt;denna punkt eftersom systemet då blir mindre överblickbart för den&lt;br&gt;enskilde och försvårar för sökanden att bedöma sina chanser att komma&lt;br&gt;in i högskolan. Vissa högskolor anser också att utredningen är alltför&lt;br&gt;negativ till sökande med arbetslivserfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Formerna för meritvärdering av de&lt;br&gt;sökande som har erfarenhet från arbetslivet har diskuterats av flera&lt;br&gt;utredningar under årens lopp. Samtidigt som alla är eniga om att det är&lt;br&gt;värdefullt - både för de yngre studenterna och för lärarna - att erfarenhet&lt;br&gt;från arbetslivet kan komma högskolan till godo, har man haft uppenbara&lt;br&gt;svårigheter att finna ett lämpligt sätt att poängsätta dessa meriter. De&lt;br&gt;regler som gällde före den 1 juli 1993 innebar att lägst fem års arbetsliv-&lt;br&gt;serfarenhet gav 0,5 poäng att lägga till poängen för högskoleprovet som&lt;br&gt;är maximalt 2,0 poäng. Av dem som antogs på grundval av högskole-&lt;br&gt;provet fick hälften tillgodoräkna sig detta tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter 1993 års reform har de flesta universitet och högskolor kvar detta&lt;br&gt;sätt att värdera arbetslivserfarenheten. Eftersom dessa regler fungerar&lt;br&gt;tillfredsställande finns det ingen anledning att genomföra en förändring.&lt;br&gt;Emellertid är det en rättvisefråga för de sökande att arbetslivserfarenhet&lt;br&gt;bedöms lika överallt. Högskoleverket bör fastställa närmare föreskrifter&lt;br&gt;för beräkningar av poäng för arbetslivserfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Urval baserat på särskilda skäl&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sökande som av olika skäl inte kan bedömas&lt;br&gt;på ett lämpligt sätt med de urvalsmetoder som behandlats ovan skall&lt;br&gt;kunna åberopa särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att högst en fjärdedel av&lt;br&gt;platserna får antas efter andra grunder än de som tidigare nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En klar majoritet av remissinstanserna välkomnar&lt;br&gt;möjligheten att göra urval på särskild grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sökande med olika former av funktions-&lt;br&gt;hinder kan ha svårt att hävda sig i den reguljära urvalsprocessen. Därför&lt;br&gt;måste det finnas ett utrymme för högskolorna att göra en friare bedöm-&lt;br&gt;ning av dessa sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller för sökande med en unik kompetens som av något skäl&lt;br&gt;inte kan bedömas rättvist i ett urval som baseras på de ovan nämnda&lt;br&gt;grunderna. Liksom tidigare bör sökande med kunskaper i ett invandrar-&lt;br&gt;språk kunna åberopa särskilda skäl när det gäller utbildningar till sådana&lt;br&gt;yrken som har behov av tvåspråkig personal, t.ex. inom det sociala&lt;br&gt;området eller inom undervisningssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den lokala antagningen kan det förekomma att antalet sökande som&lt;br&gt;åberopar vissa typer av speciella meriter är så litet att det inte är menings-&lt;br&gt;fullt att upprätta en särskild urvalsgrupp för dem. Detta kan gälla t.ex.&lt;br&gt;sökande med folkhögskoleutbildning. För att inte dessa sökande skall&lt;br&gt;missgynnas bör det vara möjligt för högskolorna att göra ett särskilt urval.&lt;br&gt;I övrigt bör högskolorna vara återhållsamma med urval baserat på&lt;br&gt;särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar inte utredningens uppfattning att man bör ge större&lt;br&gt;utrymme i urvalsprocessen än nu angivits för individuella hänsyn. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör regler för tillträde och urval vara överblickbara&lt;br&gt;för de enskilda och dessa skall kunna bedöma vilka chanser som finns att&lt;br&gt;komma in på en viss utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 Lottning som urvalsmetod&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lottning skall endast få användas när det inte&lt;br&gt;finns andra lämpliga möjligheter att skilja sökande med likvärdiga&lt;br&gt;meriter åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag överenstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt de regler som gällde före den 1&lt;br&gt;juli 1993 medgavs lottning när de sökande hade likvärdiga meriter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera universitet och högskolor har i sina remissvar framhållit att lott- Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;ning bör få användas i framför allt två situationer. Den ena är när det&lt;br&gt;urvalsinstrument man använder, främst betyg eller högskoleprov, inte kan&lt;br&gt;skilja de sökande åt. Den andra gäller urval till vissa kurser där resurs-&lt;br&gt;insatserna för meritvärdering är för höga i förhållande till utbildnings-&lt;br&gt;kostnaderna eller där omständigheterna är sådana att lämpliga urvals-&lt;br&gt;kriterier saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör lottning kunna användas som urvals-&lt;br&gt;metod men endast när det inte finns andra lämpliga möjligheter att skilja&lt;br&gt;sökande med likvärdiga meriter åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill här erinra om att enligt nu gällande regler får hög-&lt;br&gt;skolorna vid i övrigt likvärdiga meriter göra ett urval med hänsyn till kön&lt;br&gt;i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från kraftigt under-&lt;br&gt;representerat kön. Denna möjlighet skall ha utnyttjats, i den mån förut-&lt;br&gt;sättningarna härför förelegat, innan lottning får användas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Studenternas rättssäkerhet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Antagningsordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Varje högskola skall fastställa en&lt;br&gt;antagningsordning i syfte att förbättra informationen om vilka regler&lt;br&gt;som gäller och att öka rättssäkerheten för studenterna. Antagnings-&lt;br&gt;ordningen skall omfatta de regler som gäller lokalt och fastställas&lt;br&gt;av styrelsen för högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som kommenterat frågan om&lt;br&gt;antagningsordning är positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Eftersom högskolorna numera är&lt;br&gt;antagningsmyndigheter är det viktigt att de regler som gäller för antag-&lt;br&gt;ningen till en viss högskola finns samlade i ett särskilt dokument, som bör&lt;br&gt;kallas antagningsordning. Denna skall fastställas av styrelsen för&lt;br&gt;högskolan. Antagningsordningen skall omfatta regler om behörighet och&lt;br&gt;urval till de kurser och utbildningsprogram som finns vid högskolan, om&lt;br&gt;anmälan till utbildning, om formerna för hur besluten fattas och om&lt;br&gt;studenternas insyn i antagningsverksamheten. En antagningsordning&lt;br&gt;kommer, som påpekats av Överklagandenämnden för högskolan m.fl., att&lt;br&gt;få stor betydelse för studenternas rättssäkerhet bl.a. därför att den ökar&lt;br&gt;klarheten om vilka lokala regler som gäller. Antagningsordningen kan ses&lt;br&gt;som ett kvalitetssäkringsinstrument, vari processer och kriterier i antag-&lt;br&gt;ningsförfarandet blir synliga för de sökande och dokumenterade för&lt;br&gt;högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 184&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Studenternas möjlighet att överklaga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon ändring av bestämmelserna om&lt;br&gt;rätten att överklaga beslut om behörighet och urval bör inte&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att överklaganderätten skall&lt;br&gt;omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beslut - fattade i samband med antagningen - om att en sökande inte&lt;br&gt;uppfyller kraven för behörighet; sådana beslut omfattas av överklagande-&lt;br&gt;rätten också enligt gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beslut - fattade utan samband med antagningen - om att en person&lt;br&gt;inte uppfyller kraven för en viss standardbehörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillämpningen av de regler för urval som anges i antagningsordningen,&lt;br&gt;dock ej resultatet av prov, intervjuer och andra jämförbara urvalsgrunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av universiteten och högskolorna anser&lt;br&gt;att tillämpningen av urvalsreglerna inte skall få överklagas, då detta skulle&lt;br&gt;innebära att antagningsprocessen blir förlängd och mer resurskrävande.&lt;br&gt;Bland övriga remissinstanser är ett betydande antal positiva till att sådan&lt;br&gt;tillämpning skall få överklagas. Vad gäller överklaganderätten i fråga om&lt;br&gt;beslut - fattade utan samband med antagning - om att en person inte&lt;br&gt;uppfyller kraven för en viss standardbehörighet, anser en stor andel att&lt;br&gt;dessa beslut skall kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 1 § högskolelagen svarar en särskild överklagandenämnd för&lt;br&gt;prövning av överklaganden av vissa beslut på högskoleväsendets område.&lt;br&gt;Nämndens beslut i anledning av ett överklagande dit får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 kap. 2 § högskoleförordningen är det Överklagandenämnden&lt;br&gt;för högskolan som prövar överklaganden av beslut av en högskola. De&lt;br&gt;beslut som får överklagas är - bortsett från vissa beslut om tillsättning av&lt;br&gt;tjänster - beslut om att sökande inte uppfyller kraven på behörighet för&lt;br&gt;att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning, beslut om tillgodo-&lt;br&gt;räknande av kurs och beslut om avslag på en students begäran att få&lt;br&gt;examensbevis eller utbildningsbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli&lt;br&gt;antagen till grundläggande högskoleutbildning är en av de frågor som nu&lt;br&gt;omfattas av studenternas rätt att överklaga. Någon ändring i detta&lt;br&gt;avseende bör inte göras. Genom införandet av dels gemensamma regler&lt;br&gt;för behörighetskraven, dels krav på en antagningsordning skapas klarhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för studenterna om vilka regler som gäller. Behovet av en regel om att en Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;person skall kunna dels få till stånd en prövning - fristående från&lt;br&gt;antagningsförfarandet - av frågan huruvida personen uppfyller en viss&lt;br&gt;standardbehörighet, dels få rätt att överklaga ett sådant beslut är mot den&lt;br&gt;bakgrunden inte stort; kraven för att standardbehörigheten skall anses&lt;br&gt;uppfylld är tydliggjorda och prövningen och överprövningen kan ske inom&lt;br&gt;ramen för ett antagningsförfarande. Eftersom en dylik regel dessutom&lt;br&gt;torde vara förknippad med praktiska svårigheter för antagnings-&lt;br&gt;myndigheterna, bl.a. när det gäller samordningen dem emellan i&lt;br&gt;anslutning till prövningen, bör den inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte heller att förslaget att ge studenterna rätt att&lt;br&gt;överklaga tillämpningen av de regler om urval som anges i antagnings-&lt;br&gt;ordningen bör genomföras. Enligt 4 kap. 1 § högskolelagen skall hög-&lt;br&gt;skolorna ta emot de sökande som uppfyller behörighetskraven, så långt&lt;br&gt;detta kan ske med hänsyn till det krav på kvalitet som gäller. En bestäm-&lt;br&gt;melse om att tillämpningen av urvalsreglerna kan överklagas skulle stå i&lt;br&gt;viss motsättning till nämnda föreskrift (se prop. 1992/93:1 s. 48). Genom&lt;br&gt;att styrelsen för högskolan i antagningsordningen skall fastställa vilka&lt;br&gt;regler som skall gälla för en viss kurs eller ett visst utbildningsprogram&lt;br&gt;blir reglerna tydliggjorda. Det åligger högskolans ledning att se till att&lt;br&gt;reglerna efterföljs. Också Högskoleverket har - inom ramen för sin till-&lt;br&gt;synsverksamhet - att vaka över detta. Mot denna bakgrund blir behovet&lt;br&gt;av en rätt att överklaga tillämpningen av urvalsreglerna inte framträdande.&lt;br&gt;En överklagandeprocedur skulle dessutom göra hela antagningsprocessen&lt;br&gt;mycket långdragen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Antagningsprocessen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den gemensamma serviceverksamheten för&lt;br&gt;antagningen skall också fortsättningsvis bedrivas i myndighetsform.&lt;br&gt;Verket för högskoleservice skall alltså bibehållas som myndighet&lt;br&gt;och riksdagen bör återkalla bemyndigandet för regeringen att lägga&lt;br&gt;ned verket och att i stället bilda ett servicebolag för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med anledning av regeringens förslag&lt;br&gt;i prop. 1994/95:165 inrättades Högskoleverket. Verket övertog de upp-&lt;br&gt;gifter som Kanslersämbetet och Rådet för grundläggande högskoleut-&lt;br&gt;bildning hade. Vidare övertog Högskoleverket de myndighetsuppgifter&lt;br&gt;som Verket för högskoleservice (VHS) hade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslogs att VHS serviceuppgifter, främst medverkan&lt;br&gt;vid antagning av studenter, upphandling och juridisk service, skulle - så&lt;br&gt;snart det var tekniskt möjligt - föras över till ett helägt statligt bolag med&lt;br&gt;högskolorna som företrädare för staten. I avvaktan härpå renodlades VHS&lt;br&gt;uppgifter till att omfatta enbart serviceuppgifterna och verket ombildades&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till en uppdragsmyndighet. Regeringen begärde riksdagens bemyndigande Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;att senare inrätta ett servicebolag och lägga ned VHS. Riksdagen biföll&lt;br&gt;regeringens förslag (bet. 1994/95:UbU17, rskr. 1994/95:386).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsikt att ta fram underlag för ett slutligt ställningstagande till över-&lt;br&gt;gången till bolagsform tillkallades en särskild utredare. Utredaren över-&lt;br&gt;lämnade i juni 1995 betänkandet Ett aktiebolag för service till universitet&lt;br&gt;och högskolor m.m. (SOU 1995:73) om förutsättningarna för bildandet av&lt;br&gt;servicebolaget. Betänkandet remitterades till samtliga universitet och&lt;br&gt;högskolor inklusive vårdhögskolorna samt till bl.a. Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Statskontoret, Kammarkollegiet, Konkurrensverket, Nämnden för offentlig&lt;br&gt;upphandling, Högskoleverket och VHS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissvaren visade att inga universitet och högskolor hade något att&lt;br&gt;erinra mot bildandet av ett servicebolag. Två av högskolorna föredrog&lt;br&gt;dock en annan organisationsform. Flertalet av de centrala myndigheterna&lt;br&gt;framförde invändningar mot bildandet av ett servicebolag med hänvisning&lt;br&gt;till bl.a. de allmänna kriterier som statsmakterna angivit som villkor för&lt;br&gt;att statlig verksamhet skall bolagiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den syn på den högre utbildningen som regeringen har&lt;br&gt;redovisat under avsnitt 4 i denna proposition och de av vissa remiss-&lt;br&gt;instanser framförda invändningarna mot bildandet av ett servicebolag har&lt;br&gt;regeringen tagit frågan under förnyat övervägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen för systemet för anmälan och antagning av studerande till&lt;br&gt;eftergymnasial utbildning i vid mening behöver definieras under hän-&lt;br&gt;synstagande till flera aspekter. Omfattande och delvis detaljerad in-&lt;br&gt;formation behövs både till sökande och antagningsmyndigheter om sök-&lt;br&gt;möjligheter och antagningssituation under olika skeden av sök- och&lt;br&gt;antagningsproceduren. Utbyggnaden av den högre utbildningen förstärker&lt;br&gt;ytterligare behovet av överblick över sökande och antagningsmöjligheter.&lt;br&gt;Allmänhet och antagningsmyndigheter i hela landet skall därvid ha&lt;br&gt;likvärdiga möjligheter till information. Systemet skall kunna utgöra ett&lt;br&gt;stöd både för antagningsmyndigheterna och de sökande. En allt större del&lt;br&gt;av de sökande kommer att komma från grupper som inte tidigare sökt&lt;br&gt;högskoleutbildning. Detta kommer i sin tur att ställa höga krav på rekry-&lt;br&gt;teringen och en ökad dialog mellan högskolan, skolväsendet och arbets-&lt;br&gt;marknaden. Det är önskvärt att informationen till de sökande därvid enkelt&lt;br&gt;kan kopplas till datorbaserad information som tillhandahålls av Högskole-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet skall vidare kunna användas för ett rationellt urvals- och an-&lt;br&gt;tagningsförfarande inom det eftergymnasiala utbildningsväsendet som&lt;br&gt;helhet, både i situationer med översökta utbildningar och när lediga&lt;br&gt;platser behöver förmedlas till sökande. Slutligen bör systemet kunna&lt;br&gt;utgöra ett effektivt instrument för att i varje antagningsomgång snabbt ta&lt;br&gt;fram statistik över sökande och antagna för samtliga berörda utbildningar&lt;br&gt;i riket. Systemet bör därvid kunna ge Högskoleverket tillgång till data för&lt;br&gt;verkets uppföljning av rekryteringen till högre utbildning. Även den&lt;br&gt;nettoberäknade statistik om sökande och faktiska nybörjare m.m. som&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån producerar på Högskoleverkets uppdrag bör kunna&lt;br&gt;förbättras ytterligare och tas fram snabbare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överblickens och samordningens skull bör även landstingskom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munala och enskilda utbildningsanordnare medverka. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behoven av samverkan mellan myndigheter är generellt av större&lt;br&gt;omfattning för antagningen till utbildningsprogram än för antagningen till&lt;br&gt;enskilda kurser. Även i de fall själva antagningen kan ske utan samverkan&lt;br&gt;mellan myndigheterna krävs ändå samverkan med hänsyn till behoven av&lt;br&gt;dels en effektiv information till sökande och antagningsmyndigheter, dels&lt;br&gt;statistik. Förutsättningen för att nå dessa två mål är således en samverkan&lt;br&gt;mellan samtliga antagningsmyndigheter. En sådan samverkan mellan&lt;br&gt;antagningsmyndigheterna är nödvändig och bör därför vara obligatorisk.&lt;br&gt;Den ger grunden för att bygga upp ett nationellt system som utnyttjar&lt;br&gt;modem informationsteknik. Det gemensamma systemet skall inte hindra&lt;br&gt;att antagningsmyndigheterna på egen bekostnad har särskilda system för&lt;br&gt;eget bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gemensamma systemet behöver kunna medge en integrering mellan&lt;br&gt;lokala och centrala funktioner. Det behöver byggas upp och underhållas&lt;br&gt;långsiktigt med stor teknisk och ekonomisk stabilitet. Eventuellt kan&lt;br&gt;nuvarande antagningssystem utgöra en grund. Det är både ett nationellt&lt;br&gt;intresse och bör vara en angelägenhet för varje antagningsmyndighet att&lt;br&gt;ett sådant system kan byggas upp. Regeringen anser att det är mest&lt;br&gt;rationellt att staten centralt finansierar systemutveckling och systemunder-&lt;br&gt;håll samt driften i den omfattning den enligt ovanstående är obligatorisk&lt;br&gt;för samtliga antagningsmyndigheter. Användarna bör svara för drifts-&lt;br&gt;kostnaderna i övrigt i förhållande till sitt utnyttjande av systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu anförts innebär att regeringen inte avser att utnyttja&lt;br&gt;riksdagens bemyndigande att inrätta ett servicebolag för högskolan.&lt;br&gt;Regeringen har därför genom beslut den 21 december 1995 givit VHS i&lt;br&gt;uppdrag att utveckla system för antagning av studenter till högskole-&lt;br&gt;utbildning. VHS kommer att ges en delvis ändrad roll. Dess instruktion&lt;br&gt;kommer därför att ändras. VHS bör efter samråd i lämpliga former med&lt;br&gt;universitet och högskolor besluta om tekniska rutiner för det gemensamma&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att VHS styrelse även fortsättningsvis bör ha en tydlig&lt;br&gt;förankring hos användarna. Med den angivna inriktningen av verk-&lt;br&gt;samheten blir det naturligt att därvid även beakta behovet av repre-&lt;br&gt;sentation för de studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till de anslagsmässiga konsekvenserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i budgetpropositionen för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Avskiljande av studenter m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Lärosätenas ställning som part i Högskolans av-&lt;br&gt;skilj andenämnd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det aktuella lärosätet ges ställning som part i&lt;br&gt;Högskolans avskilj andenämnd. Lärosätet skall därmed kunna över-&lt;br&gt;klaga ett beslut av nämnden i fråga om avskiljande av en student&lt;br&gt;från högskoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslems förslag: Överenstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Alla tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 6 § högskolelagen får regeringen meddela föreskrifter om&lt;br&gt;att en student tills vidare skall avskiljas från utbildningen i fall då&lt;br&gt;studenten lider av psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika&lt;br&gt;eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Som ytterligare förut-&lt;br&gt;sättning för ett avskiljande gäller att det, till följd av något sådant för-&lt;br&gt;hållande som nyss nämndes, bedöms föreligga en påtaglig risk för att&lt;br&gt;studenten kan komma att skada annan person eller värdefull egendom&lt;br&gt;under utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 7 § samma lag skall en för högskolan gemensam nämnd&lt;br&gt;pröva frågor om avskiljande. Nämndens ordförande skall vara jurist och&lt;br&gt;ha erfarenhet som domare. Studenten får överklaga beslut i avskiljande-&lt;br&gt;frågor till allmän förvaltningsdomstol. Beslutet får inte överklagas av det&lt;br&gt;aktuella lärosätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § förordningen (1987:915) om avskiljande av studenter från&lt;br&gt;högskoleutbildning får en student avskiljas under de villkor som anges i&lt;br&gt;4 kap. 6 § högskolelagen och prövas frågor om avskiljande på anmälan&lt;br&gt;av ett lärosäte av Högskolans avskiljandenämnd. Enligt 10 § samma&lt;br&gt;förordning har nämnden ansvar för att ärendena blir tillräckligt utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ä rendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsutskottet anförde i sitt betänkande Vissa högskolefrågor (bet.&lt;br&gt;1993/94:UbU16 s. 16) bl.a. att det ofta upplevs som otillfredsställande att&lt;br&gt;beslut av Högskolans avskiljandenämnd endast får överklagas av&lt;br&gt;studenten. Detta innebär att en högskola inte kan få sin anmälan prövad&lt;br&gt;i högre instans. Utskottet hemställde att riksdagen av regeringen skulle&lt;br&gt;begära en ändring av gällande författning av innebörd att företrädare för&lt;br&gt;högskolan kan uppträda som part vid prövningen av anmälan om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskolan kan uppträda som part vid prövningen av anmälan om Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;avskiljande. Riksdagen biföll vad utskottet hemställt (rskr. 1993/94:308).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från Justitiekanslem (JK) har till regeringen inkommit en skrivelse den&lt;br&gt;23 oktober 1995, som tillkommit efter inspektion som JK genomfört hos&lt;br&gt;nämnden. I skrivelsen har JK, i syfte att stärka allmänna intressens&lt;br&gt;ställning i ärenden om avskiljande av studenter från högskoleutbildning,&lt;br&gt;föreslagit att det aktuella lärosätet får ställning som part i Högskolans&lt;br&gt;avskiljandenämnd. Nämndens eget utredningsansvar enligt förvaltnings-&lt;br&gt;processuella principer bör dock enligt JK kvarstå. JK har vidare föreslagit&lt;br&gt;att respektive lärosäte skall utföra sin talan men ha möjlighet att anlita&lt;br&gt;ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JK erinrar om att rättssäkerhetsaspektema i förfarandet betonades vid&lt;br&gt;tillkomsten av Högskolans avskiljandenämnd. Även om nämnden har&lt;br&gt;utredningsansvar vid handläggningen av ärenden kan det innebära&lt;br&gt;avsevärda svårigheter att bedöma hur långt nämndens skyldigheter på&lt;br&gt;denna punkt egentligen bör sträcka sig i det enskilda fallet. JK menar att&lt;br&gt;nämndens objektiva ställning kan komma att sättas i fråga, t.ex. om&lt;br&gt;nämnden på eget initiativ närmare söker utreda av studenten lämnade&lt;br&gt;uppgifter. Det kan emellertid finnas starka skäl för att sådana uppgifter&lt;br&gt;verkligen blir ifrågasatta och utredda inför beslut i ärendet. Enligt JK kan&lt;br&gt;det inte bortses ifrån att det ibland kan lämnas oriktiga eller ofullständiga&lt;br&gt;uppgifter vilket kan leda till materiellt felaktiga beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JK diskuterar frågan huruvida en särskild ombudsman bör inrättas som&lt;br&gt;partsföreträdare för lärosätena i frågor om avskiljande av studenter. JK&lt;br&gt;konstaterar emellertid att en sådan handläggningsordning synes bli&lt;br&gt;omständlig och stannar vid att respektive lärosäte bör utföra sin talan men&lt;br&gt;ha möjlighet att anlita ombud; det är lärosätet som har bäst kännedom om&lt;br&gt;den student lärosätet vill skall avskiljas från högskoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näst intill samtliga remissinstanser tillstyrker JK:s förslag i dess helhet.&lt;br&gt;Några yttrar sig särskilt om utredningsansvaret och anser att detta ytterst&lt;br&gt;skall åvila nämnden; Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, ser emellertid&lt;br&gt;nämndens roll som den beslutande och endast i undantagsfall som den&lt;br&gt;utredande. Vårdhögskolan i Borås menar att en särskild ombudsman bör&lt;br&gt;inrättas som obligatorisk partsföreträdare för lärosätena i frågor om&lt;br&gt;avskiljande. Uppsala universitet, SACO och SFS anser att studentens talan&lt;br&gt;bör föras genom ombud så att styrkebalansen mellan de två parterna inte&lt;br&gt;blir påtagligt ojämn; SACO och SFS anser att ersättning för studentens&lt;br&gt;kostnader för ett ombud skall utbetalas av allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår ovan inskränker sig lärosätets befattning med ärenden om&lt;br&gt;avskiljande i huvudsak till att lärosätet anmäler frågan till prövning hos&lt;br&gt;nämnden. Bortsett från anmälans innehåll utgör således de uppgifter som&lt;br&gt;studenten lämnar i ärendet i princip det enda underlag som nämnden&lt;br&gt;tillförs för sin prövning. Det kan vara så att de uppgifter studenten lämnar&lt;br&gt;är oriktiga eller ofullständiga och att detta inte blir klarlagt inom ramen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för nämndens eget utredningsansvar. Det finns således en risk för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden fattar beslut på ett oriktigt eller ofullständigt underlag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon annan än nämnden bör, för det allmännas räkning, svara för att&lt;br&gt;inför nämnden lägga fram den kompletterande utredning som anses&lt;br&gt;erforderlig. Det är av vikt att det underlag nämnden skall fatta beslut på&lt;br&gt;är så fylligt och rättvisande som möjligt. Det är också viktigt att ett beslut&lt;br&gt;om avskiljande kan fattas så snabbt som möjligt. Genom att även någon&lt;br&gt;annan än den student som det är fråga om lägger fram utredning hos&lt;br&gt;nämnden torde nämnden kunna fatta beslut snabbare än i dag och på ett&lt;br&gt;bättre underlag än nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lärosäte som anmäler frågan om avskiljande till nämnden bör ha&lt;br&gt;ansvaret för att lägga fram nämnda utredning. När ett lärosäte får ett&lt;br&gt;sådant ansvar är det lämpligt att ansvaret förenas med en ställning som&lt;br&gt;part. Lärosätet kan representeras av en tjänsteman eller av ett fristående&lt;br&gt;ombud. Det yttersta ansvaret för att ärendena blir tillräckligt utredda skall&lt;br&gt;även fortsättningsvis åvila nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att lärosätena ges utökad talerätt i frågor om avskiljande från hög-&lt;br&gt;skoleutbildning ligger i linje med den utveckling som skett inom det&lt;br&gt;förvaltningsprocessuella området (jfr prop. 1995/96:22 Tvåpartsprocess&lt;br&gt;m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna, bet. 1995/96:JuU7, rskr.&lt;br&gt;1995/96:55-56). I anslutning till den utvecklingen har regeringen genom&lt;br&gt;en ändring i förordningen om avskiljande av studenter från hög-&lt;br&gt;skoleutbildning föreskrivit att det aktuella lärosätet skall vara studentens&lt;br&gt;motpart sedan handlingarna i ärendet har överlämnats till allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol (se SFS 1996:54). Ändringen träder - liksom de&lt;br&gt;allmänna föreskrifterna om tvåpartsprocess i allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;- i kraft den 1 maj 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vad vissa remissinstanser har anfört om att studentens&lt;br&gt;talan bör föras genom ombud som bekostas av allmänna medel gör&lt;br&gt;regeringen följande överväganden. Studenten kan naturligtvis anlita&lt;br&gt;juridisk hjälp för att driva saken. I vissa fall kan studenten beviljas allmän&lt;br&gt;rättshjälp. I de fall detta inte kan ske får de överväganden som gjordes av&lt;br&gt;justitieutskottet i samband med nyssnämnda proposition om tvåparts-&lt;br&gt;process m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna betydelse (se bet.&lt;br&gt;1995/96:JuU7 s. 7-9). Utskottet ansåg i sitt av riksdagen antagna&lt;br&gt;betänkande att reformen om tvåpartsprocess i förvaltningsprocessen inte&lt;br&gt;förutsatte att möjligheterna att få rättshjälp i förvaltningsmål utökades.&lt;br&gt;Utskottet fäste därvid vikt vid att förvaltningsdomstolarnas utrednings-&lt;br&gt;ansvar skulle kvarstå; utskottet ansåg frågan om detta ansvar så betydelse-&lt;br&gt;full att den borde ägnas särskild uppmärksamhet vid en kommande&lt;br&gt;utvärdering av reformen. Ovan har regeringen funnit att motsvarande&lt;br&gt;ansvar för Högskolans avskiljandenämnd också skall kvarstå. Vid den&lt;br&gt;utvärdering av nämndens verksamhet som senare bör komma till stånd (se&lt;br&gt;nästa avsnitt) bör också i detta sammanhang särskild uppmärksamhet&lt;br&gt;ägnas åt utredningsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i detta avsnitt kräver - vid sidan av vissa&lt;br&gt;förordningsändringar - en ändring i 4 kap. 7 § högskolelagen. Ändringen&lt;br&gt;bör träda i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Utvärdering av Högskolans avskilj andenämnds&lt;br&gt;verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Högskolans avskiljandenämnd har ännu&lt;br&gt;inte handlagt ett tillräckligt stort antal ärenden för att en utvärdering&lt;br&gt;skall vara meningsfull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I sitt tidigare nämnda, av riks-&lt;br&gt;dagen antagna betänkande (bet. 1993/94:UbU16 s. 12-14) behandlade&lt;br&gt;utbildningsutskottet två motioner, i vilka det föreslogs en översyn av&lt;br&gt;reglerna om avskiljande. Utskottet framhöll bl.a. att det är angeläget med&lt;br&gt;en utvärdering av erfarenheterna från Högskolans avskilj andenämnds&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den inspektion som JK företog hos Avskilj andenämnden i mars&lt;br&gt;1995 diskuterades med utgångspunkt i utbildningsutskottets betänkande&lt;br&gt;frågan om avskiljande av studenter. I detta sammanhang berördes också&lt;br&gt;socialutskottets betänkande 1993/94:SoU26 Åligganden för personal inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gällde frågan om en utvärdering av Avskiljandenämndens verk-&lt;br&gt;samhet och praxis ansåg nämnden att frågan var för tidigt väckt främst&lt;br&gt;med hänsyn till att nämnden inte har handlagt ett tillräckligt stort antal&lt;br&gt;ärenden. Sedan Avskiljandenämnden tillkom år 1987 hade 20 ärenden&lt;br&gt;avgjorts i sak. Av dessa hade i 17 ärenden anmälningarna lett till ett&lt;br&gt;avskiljande. Kammarrätten hade prövat elva överklaganden av slutliga&lt;br&gt;beslut, varav domstolen upphävt två. Regeringsrätten hade prövat ett&lt;br&gt;ärende i sak. Den vanligaste orsaken till avskiljande var psykisk störning.&lt;br&gt;Många av ärendena rörde studenter i vårdutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JK har - i sin i föregående avsnitt nämnda skrivelse - anfört att han&lt;br&gt;instämmer i Avskiljandenämndens uppfattning att tiden inte är mogen för&lt;br&gt;en allmän utvärdering av nämndens verksamhet och praxis. Skälet härför&lt;br&gt;är främst att antalet handlagda ärenden ännu är begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riksdagen uttalat är det angeläget med en utvärdering av erfaren-&lt;br&gt;heterna från nämnden. I likhet med Avskiljandenämnden och JK anser&lt;br&gt;regeringen emellertid att nämnden ännu inte har handlagt ett tillräckligt&lt;br&gt;stort antal ärenden för att en utvärdering skall vara meningsfull. Ett&lt;br&gt;ytterligare skäl för att avvakta med utvärderingen är den väsentliga för-&lt;br&gt;ändring av avskilj andeförfarandet som regeringen föreslår i föregående&lt;br&gt;avsnitt. Det är av värde om effekten av förändringen kan ingå i utvärde-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Regler för avskiljande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De nuvarande reglerna för avskiljande bör&lt;br&gt;inte vidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utbildningsutskottet anförde i det&lt;br&gt;betänkande som nämns ovan att regeringen bör överväga möjligheten att&lt;br&gt;vidga de nuvarande förutsättningarna för avskiljande. Uttalandet gjordes&lt;br&gt;i samband med behandlingen av två motioner i vilka det framfördes att&lt;br&gt;det är orimligt att avskiljandereglema saknar koppling till den kommande&lt;br&gt;yrkesrollen. Utskottet erinrade om lärosätenas ansvar när det gäller god-&lt;br&gt;kännande av praktiska moment på undervisnings- och vårdområdena. Det&lt;br&gt;är enligt utskottet rimligt att förutsätta att godkända prov visar att&lt;br&gt;studenten bedömts lämplig för den kommande yrkesverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans avskiljandenämnd framförde vid JK:s tidigare nämnda&lt;br&gt;inspektion att nämndens verksamhetsområde är väl avvägt och att det inte&lt;br&gt;finns några gränsdragningsproblem gentemot det disciplinära förfarandet&lt;br&gt;som varje högskola har att svara för. Enligt nämndens uppfattning finns&lt;br&gt;därför inte skäl att för närvarande överväga några förändringar vad avser&lt;br&gt;nämndens verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett yttrande den 9 februari 1994 över Riksdagens revisorers rapport&lt;br&gt;Disciplinärenden inom hälso- och sjukvården tog Avskiljandenämnden&lt;br&gt;upp frågan om hur en students olämplighet för det yrke studierna syftar&lt;br&gt;till bör behandlas. Avskiljandenämnden anförde följande. Nämnden har&lt;br&gt;under sin hittillsvarande verksamhet gjort studiebesök på ett flertal&lt;br&gt;högskolor. Avskiljandenämnden har därvid erfarit att det i princip, även&lt;br&gt;i fall där nämnden inte kan fatta beslut om avskiljande, finns ett behov av&lt;br&gt;att skilja den studerande från en utbildning när det är uppenbart att den&lt;br&gt;studerande på grund av bristande förutsättningar är olämplig för det yrke&lt;br&gt;som studierna syftar till. När företrädare för Avskiljandenämnden och&lt;br&gt;högskolan har penetrerat frågan har det ofta visat sig att det avsedda&lt;br&gt;resultatet hade kunnat nås genom en mer konsekvent och fast tillämpning&lt;br&gt;av gällande regler om prövning och bedömning av olika prov och av&lt;br&gt;praktik, där sådan ingår i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskiljandenämnden framhåller att det ankommer på högskolan att i&lt;br&gt;samband med att studenten går igenom olika delar av utbildningen pröva&lt;br&gt;om studenten har gjort detta med godkänt resultat. Prövningen avser såväl&lt;br&gt;genomgångna kurser och prov som genomgångna praktikperioder. Ett&lt;br&gt;avskiljande från studier på grund av olämplighet för den kommande&lt;br&gt;yrkesrollen i de fall då ett avskiljande inte kan ske enligt föreskrifterna i&lt;br&gt;4 kap. 6 § högskolelagen bör då kunna ske genom att den studerande inte&lt;br&gt;godkänns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens uttalanden i yttrandet har remissbehandlats (tillsammans med&lt;br&gt;den skrivelse från JK som nämnts i avsnitt 12.1). Många remissinstanser&lt;br&gt;delar helt Avskiljandenämndens uppfattning. Flera understryker att ytterli-&lt;br&gt;gare reglering inte behövs. Ett antal instanser tar, med hänsyn till studen-&lt;br&gt;tens rättssäkerhet, avstånd från att i högskolelagen införa att olämplighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för det yrke studierna syftar till kan utgöra grund för avskiljande. Det Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;upplevs som vanskligt att inom ramen för ett avskiljandeförfarande göra&lt;br&gt;bedömningar av en students förmåga och lämplighet att i framtiden utöva&lt;br&gt;ett visst yrke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser anser att det i första hand är högskolornas ansvar&lt;br&gt;att bedöma en students lämplighet för den kommande yrkesverksamheten,&lt;br&gt;men att högskolelagen ändå bör kompletteras med en möjlighet till&lt;br&gt;avskiljande av en student som bedöms olämplig för det yrke studenten&lt;br&gt;utbildar sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De möjligheter som redan finns för att åstadkomma en mer konsekvent&lt;br&gt;och fast tillämpning av gällande regler om prövning och bedömning av&lt;br&gt;olika prov och av praktik har påtalats både av högskolorna och andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsutskottet ansåg i det tidigare nämnda betänkandet att&lt;br&gt;regeringen bör söka klarlägga i vilken utsträckning högskolorna genom att&lt;br&gt;underkänna prov förmår studenter, som bedöms olämpliga för den&lt;br&gt;avsedda yrkesverksamheten, att avbryta utbildningen. Regeringen har&lt;br&gt;därför i samband med den remissbehandling som nämndes i avsnitt 12.1&lt;br&gt;ställt motsvarande fråga till högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av svaren framgår att högskolorna saknar statistik på området. En del&lt;br&gt;högskolor redovisar att ett fåtal studerande, som bedömts olämpliga för&lt;br&gt;den avsedda yrkesverksamheten, har förmåtts avbryta utbildningen. Många&lt;br&gt;redovisar högskolans agerande vid underkännande eller avrådan. Flera&lt;br&gt;högskolor framför synpunkter och förslag på hur högskolorna bör agera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera högskolor anger att underkännande av prov och av moment som&lt;br&gt;avser yrkespraktik kan fylla en bättre funktion än vad som hittills varit&lt;br&gt;fallet. Flera högskolor har infört begränsningar i antalet provtillfällen och&lt;br&gt;praktikmoment. Några högskolor har aviserat en översyn av dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det främst i utbildningar som leder till&lt;br&gt;vård- eller undervisningsyrken som det kan vara aktuellt att avskilja&lt;br&gt;studenter som är olämpliga för det yrke studierna syftar till. Regeringen&lt;br&gt;instämmer i Högskolans avskiljandenämnds uppfattning att sådant&lt;br&gt;avskiljande bör kunna göras genom att den studerande inte godkänns vid&lt;br&gt;prövning och bedömning av olika prov och av praktikmoment. Under-&lt;br&gt;kännande av prov, och särskilt av moment som avser yrkespraktik, synes&lt;br&gt;inte alltid ha använts i den utsträckning som kunde ha varit möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att högskolorna har förmåga att&lt;br&gt;hantera dessa svåra ärenden. Frågorna bör lyftas upp och diskuteras inom&lt;br&gt;högskolorna för att underlätta framtida beslut. En diskussion mellan&lt;br&gt;högskolorna är nödvändig för att få fram tydliga principer för i vilka fall&lt;br&gt;underkännande eller avrådan bör tillgripas. Det bör också finnas rutiner,&lt;br&gt;som är kända för både lärare och studenter, för hur dessa frågor skall&lt;br&gt;hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Passiva studenter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket har i sin tillsynsverksamhet erfarit att det hos universitet&lt;br&gt;och högskolor råder oklarhet om hur man skall förfara med studenter som&lt;br&gt;brister i studieaktivitet. Denna oklarhet upplevs som ett problem både i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den grundläggande högskoleutbildningen och i forskarutbildningen. Frågan Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;har ställts på sin spets i ett ärende - som nu är föremål för bedömning&lt;br&gt;hos JK - där ett universitet beslutade att en passiv doktorand förverkat sin&lt;br&gt;studieplats. Högskoleverket har för avsikt att - efter det att JK har&lt;br&gt;redovisat sin bedömning - ta upp frågan inom ramen för verkets till-&lt;br&gt;synsverksamhet. Regeringen kommer sedan att vidta de åtgärder som kan&lt;br&gt;behövas för att lösa eventuella kvarstående problem.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Genomförandefrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna för grundläggande och särskild behörighet samt urval till&lt;br&gt;högre utbildning bör träda i kraft vid antagningen inför studier höst-&lt;br&gt;terminen 1997. De lagändringar som föreslås i denna proposition bör dock&lt;br&gt;träda i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av delbetänkandena Allmän&lt;br&gt;behörighet för högskolestudier (SOU 1995:41) och&lt;br&gt;Behörighet och urval - Förslag till nya regler för&lt;br&gt;antagning till universitet och högskolor (SOU&lt;br&gt;1995:71), samt av promemorian Gymnasieskolan -&lt;br&gt;en bred grund för högskolan! (Ds 1995:56).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanfattning av delbetänkandet Allmän behörighet för högskolestudier&lt;br&gt;(SOU 1995:41)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande bestämmelser för allmän behörighet för högskolestudier&lt;br&gt;fastställdes innan den nya gymnasieskolans form och innehåll var fast-&lt;br&gt;slagna. Höstterminen 1997 kommer de första eleverna från den nya&lt;br&gt;gymnasieskolan att söka till högre utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och högskole-&lt;br&gt;reform, RUT-93, har av regeringen fått i uppdrag att föreslå bestämmelser&lt;br&gt;för allmän behörighet, som skall komma att gälla från och med höst-&lt;br&gt;terminen 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att benämningen allmän behörighet ändras till&lt;br&gt;grundläggande behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att den aktuella paragrafen i högskoleförordningen&lt;br&gt;preciseras så att för allmän behörighet för studerande från ett nationellt&lt;br&gt;program i den nya gymnasieskolan krävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lägst betyget Godkänd på kurser motsvarande 90 procent av&lt;br&gt;programmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lägst betyget Godkänd i samtliga kärnämnen, dvs. de kurser som är&lt;br&gt;gemensamma för samtliga nationella gymnasieprogram, med undantag för&lt;br&gt;ämnena idrott och hälsa samt estetisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lägst betyget Godkänd på specialarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen vill även behålla gällande regler som innebär att även den&lt;br&gt;som har motsvarande svensk eller utländsk utbildning eller den som&lt;br&gt;genom annan verksamhet förvärvat motsvarande kunskaper är behörig,&lt;br&gt;respektive den s.k. 25:4-regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen diskuterar också hur reglerna om motsvarandebedömning&lt;br&gt;bör tillämpas i olika fall, bl.a. för studerande från den kommunala&lt;br&gt;vuxenutbildningen och för studerande som läst ett reducerat program i&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av delbetänkandet Behörighet och urval - Förslag&lt;br&gt;till nya regler för antagning till universitet och högskolor&lt;br&gt;(SOU 1995:71)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att behörighetskraven skall ändras med anledning av&lt;br&gt;den nya gymnasieskolans betygssystem. De föreslår inledningsvis att den&lt;br&gt;allmänna behörigheten istället bör kallas grundläggande behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen presenterar ett förslag med standardbehörigheter. Dessa&lt;br&gt;skall kunna användas för att uttrycka den särskilda behörigheten för större&lt;br&gt;delen av de sökaltemativ som förekommer i högskolan och som är&lt;br&gt;avsedda för nybörjare. Utredningen lämnar förslag på 16 standard-&lt;br&gt;behörigheter. Den första skall utgöras av den grundläggande behörigheten.&lt;br&gt;Högskoleverket skall fastställa standardbehörigheter och en förteckning&lt;br&gt;för vilka utbildningsområden som normalt hör till var och en av dessa.&lt;br&gt;Den enskilda högskolan skall själv avgöra vilka standardbehörigheter och&lt;br&gt;eventuella andra förkunskapskrav som skall gälla som särskild behörighet&lt;br&gt;för högskolans utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att en enskild person skall kunna få prövat om&lt;br&gt;han/hon uppfyller kraven för en viss standardbehörighet eller ej, även om&lt;br&gt;vederbörande inte söker till en viss utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Urval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det centrala och det lokala antagningssystemet&lt;br&gt;bör samordnas.Vidare anser de att det skall finnas flera olika metoder för&lt;br&gt;urval och att urvalsmetoden anpassas till den utbildning det gäller och de&lt;br&gt;speciella förutsättningar som gäller för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att man som en komplettering till nu gällande&lt;br&gt;urvalsmetoder inför urval på särskild grund i högskoleförordningen.&lt;br&gt;Denna urvalsmetod skall användas för att kunna ta hänsyn till speciella&lt;br&gt;förkunskaper eller erfarenheter vid antagningen som kan anses vara&lt;br&gt;meriterande för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen diskuterar betyg som urvalsinstrument och i samband med&lt;br&gt;detta de tidigare och de nya gymnasiebetygen och deras respektive värde&lt;br&gt;som urvals- och prognosinstrument. Vidare diskuteras även hur de nya&lt;br&gt;betygen skall värderas, dvs. efter vilken metod ett jämförelsevärde skall&lt;br&gt;framtas. De presenterar i samband med detta tre olika modeller för&lt;br&gt;beräkning av betygsjämförelsetal, av vilka de rekommenderar modell 3.&lt;br&gt;I anslutning till det diskuteras hur olika kurser skall värderas i ett&lt;br&gt;sammantaget betygsjämförelsetal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det skall införas en studenthandbok, vari in-&lt;br&gt;formation skall presenteras om samtliga högskoleutbildningar och vilka&lt;br&gt;behörighetskrav som gäller på olika lärosäten. Ansvarig för studenthand-&lt;br&gt;boken skall då vara Högskoleverket. Vidare diskuterar de möjligheterna&lt;br&gt;att tillhandahålla sådan information på Internet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att regeringen inför begreppet antagningsalternativ.&lt;br&gt;Ett antagningsalternativ föreslås dels precisera vilken studerandeplats en&lt;br&gt;sökande söker till, dels vilka rättigheter och skyldigheter en antagen&lt;br&gt;student har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det vid varje högskola skall finnas en lokal&lt;br&gt;antagningsordning. Denna skall precisera de regler som används vid&lt;br&gt;antagning av studenter. Vidare tar utredningen upp frågan om studentens&lt;br&gt;insyn i antagningsprocessen. Slutligen diskuteras vissa utvidgningar i&lt;br&gt;möjligheten att överklaga antagningsbeslut. Utredningen diskuterar hur&lt;br&gt;den sökande ska få sin behörighetsstatus uttryckt i standardbehörigheter&lt;br&gt;bestämd, samt om ett sådant besked skall kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelsystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår en rad ändringar i högskoleförordningen som följd&lt;br&gt;av de förslag som framförs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanfattning av promemorian Gymnasieskolan - en bred grund för&lt;br&gt;högskolan! (Ds 1995:56)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Syftet med promemorian Gymnasieskolan - en bred grund för högskolan!&lt;br&gt;har varit att utifrån gymnasieskolans synvinkel lyfta fram frågor om&lt;br&gt;behörighet och urval till högskolan till diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller allmän behörighet anför arbetsgruppen att kursplanen i&lt;br&gt;svenska som andraspråk har sådan kunskapsnivå att ämnet kan utgöra&lt;br&gt;grund för allmän behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen är positiv till det system med standardbehörigheter som&lt;br&gt;RUT-93 föreslår, men vill att kurser från andra program än Naturveten-&lt;br&gt;skaps- och Samhällsvetenskapsprogrammen också skall finnas med bland&lt;br&gt;standardbehörighetema. Därför föreslås att Högskoleverket tillsammans&lt;br&gt;med Statens skolverk får i uppdrag att gå igenom vilka kurser som bör&lt;br&gt;ingå i en förteckning över standardbehörigheter. För att eleverna skall&lt;br&gt;kunna planera sina högskolestudier anser arbetsgruppen att en sådan&lt;br&gt;förteckning skall fastställas av regeringen i högskoleförordningen eller av&lt;br&gt;Högskoleverket i samråd med Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgruppen går det nya betygssystemet i gymnasiet att använda&lt;br&gt;för urval och bör betyg även i fortsättningen vara den viktigaste urvals-&lt;br&gt;grunden. I betänkandet diskuteras tre metoder att bestämma ett jämförelse-&lt;br&gt;tal som skulle kunna användas för betygsurval. Arbetsgruppen förordar en&lt;br&gt;modell där de bästa betygen i 90 procent av kurserna i slutbetyget från en&lt;br&gt;fullständig gymnasieutbildning skall räknas samt att betyg i längre kurser&lt;br&gt;skall väga tyngre än betyg i kortare kurser. Vidare skall beräknings-&lt;br&gt;metoden för betygsjämförelsetal fastställas i högskoleförordningen och&lt;br&gt;vara lika för alla oavsett utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över del- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:184&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;betänkandet Allmän behörighet för högskolestudier Bilaga 2&lt;br&gt;(SOU 1995:41)&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Yttranden över delbetänkandet har avgivits av Statskontoret, Riks-&lt;br&gt;revisionsverket (RRV), Arbetsgivarverket, Statens skolverk, Folkbild-&lt;br&gt;ningsrådet, Kanslersämbetet, Centrala Studiestödsnämnden (CSN),&lt;br&gt;Uppsala universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå&lt;br&gt;universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungliga&lt;br&gt;Tekniska Högskolan, Högskolan i Luleå, Danshögskolan, Högskolan i&lt;br&gt;Borås, Högskolan i Falun/Borlänge, Högskolan i Gävle/Sandviken,&lt;br&gt;Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Karlstad,&lt;br&gt;Högskolan i Kristianstad, Högskolan i Skövde, Högskolan i Troll-&lt;br&gt;hättan/Uddevalla, Högskolan i Växjö, Högskolan i Örebro, Idrottshög-&lt;br&gt;skolan i Stockholm, Konstfack, Lärarhögskolan i Stockholm, Mitthög-&lt;br&gt;skolan, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Chalmers tekniska&lt;br&gt;högskola AB, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Statens skolor för vuxna;&lt;br&gt;Norrköping, Statens skolor för vuxna i Härnösand, Sveriges lantbruks-&lt;br&gt;universitet, Stockholms kommun, Växjö kommun, Karlskrona kommun,&lt;br&gt;Lunds kommun, Halmstads kommun, Göteborgs kommun, Karlstads&lt;br&gt;kommun, Örebro kommun. Borlänge kommun, Östersunds kommun,&lt;br&gt;Umeå kommun, Luleå kommun, Svenska Kommunförbundet, Landstings-&lt;br&gt;förbundet, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers&lt;br&gt;Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Elevorganisationen i&lt;br&gt;Sverige, Hälsohögskolan i Stockholm, Hälsohögskolan i Umeå, Sam-&lt;br&gt;arbetsorganisationen för Sveriges vuxenstuderande, Sveriges Folkhög-&lt;br&gt;skolestuderandes Förbund, Sveriges Förenade Studentkårer, Vårdhög-&lt;br&gt;skolan i Borås, Vårdhögskolan i Gävle, Vårdhögskolan i Göteborg, Vård-&lt;br&gt;högskolan i Lund/Helsingborg, Vårdhögskolan i Växjö, Vårdhögskolan i&lt;br&gt;Örebro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har särskilt yttrande inkommit från idrottslärama vid Tumba&lt;br&gt;gymnasium.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanfattning av remissvaren&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna instämmer till övervägande del i de övergripande&lt;br&gt;dragen i utredarens förslag. Ett tiotal instämmer till fullo med utredarens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm och Umeå tillstyrker helt&lt;br&gt;eller i hög utsträckning förslaget i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instämmer i, ingen bestrider, utredarens påstående att det inte kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligga i linje med intentionerna med den nya gymnasieskolan att en elev&lt;br&gt;skall kunna endast passivt närvara i vissa kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings universitet anser att utredarens förslag i större utsträckning&lt;br&gt;borde ha präglats av att behörighetsprövningen decentraliserats till de&lt;br&gt;enskilda lärosätena, det ökade studentutbytet samt att RUT-93:s förslag&lt;br&gt;om standardbehörigheter ställer behörighetsfrågan i ett nytt ljus. Konst-&lt;br&gt;fack, Danshögskolan, Teaterhögskolan och Operahögskolan förutsätter att&lt;br&gt;de även framledes kommer att kunna få ge dispens från kravet på allmän&lt;br&gt;behörighet. De anser att det bästa urvalsinstrumentet och även prognos-&lt;br&gt;instrumentet för de konstnärliga högskolorna är de särskilda konstnärliga&lt;br&gt;urvalsprov som de låter samtliga sökande få genomgå. Teaterhögskolan&lt;br&gt;anser att gymnasiet i mycket liten utsträckning innehåller undervisning&lt;br&gt;som på något som helst sätt förbättrar de sökandes möjligheter att studera&lt;br&gt;på Teaterhögskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Växjö anser om utredningens förslag att ”om så görs leder&lt;br&gt;detta till en icke obetydlig höjning av kraven för allmän behörighet”.&lt;br&gt;Högskolan i Växjö saknar genomgående mer redovisning av analysen och&lt;br&gt;kommentarer från utredaren, samt redovisning av erfarenheter som stöder&lt;br&gt;deras förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV, som poängterar att de kommenterar förslaget strikt ur ett&lt;br&gt;effektivitetsperspektiv, anser att utredaren endast redovisar ett generellt&lt;br&gt;resonemang. De efterlyser genomgående mer empiri och resonemang från&lt;br&gt;utredaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Förenade Studentkårer är i princip positiva till betänkandet,&lt;br&gt;och anser att det utgår från den nya gymnasieskolan och dess förut-&lt;br&gt;sättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges folkhögskolestuderandes förbund kritiserar att utredarens&lt;br&gt;förslag bekräftar högskolans teoretiska inriktning, vilken de tycker är&lt;br&gt;beklaglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevorganisationen förkastar i princip hela förslaget, eftersom de inte&lt;br&gt;accepterar betyg som en kunskapsmätare, och ej heller som urvals-&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A llmän behörighet för studerande från gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mycket klar majoritet instämmer i princip med den av utredaren&lt;br&gt;föreslagna ändringen av 4 § i högskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan samtliga remissinstanser instämmer i förslaget om minst betyget&lt;br&gt;Godkänd i 90 procent av kurserna. Två stycken anser att det borde vara&lt;br&gt;krav på 100 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tydlig majoritet anser att det skall krävas minst betyget Godkänd i&lt;br&gt;samtliga kärnämnen, förutom idrott och hälsa, samt estetisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet anser att kraven på engelska för allmän behörighet&lt;br&gt;bör höjas. Vidare skriver de: ”Det bör särskilt beaktas att just denna&lt;br&gt;garanti för en bred bas från gymnasieskolan utgör en återhållande faktor&lt;br&gt;i de krav på s k collegeår mellan gymnasieskola som framförs från tid till&lt;br&gt;annan”. Karolinska institutet och SACO anser att även historia borde vara&lt;br&gt;kärnämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten tillstyrker utredarens förslag om krav på minst betyget Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;Godkänd på specialarbetet. Uppsala universitet, Stockholms universitet, Bilaga 2&lt;br&gt;Mälardalens högskola, Karolinska institutet och Umeå kommun in-&lt;br&gt;stämmer i förslaget, men vill tillfoga att specialarbete bör införas även i&lt;br&gt;Komvux, då specialarbetet är en viktig förberedelse och erfarenhet inför&lt;br&gt;högre studier. Mitthögskolan anser att det inte finns någon anledning att&lt;br&gt;kräva betyget Godkänd på specialarbetet från vare sig gymnasiet eller&lt;br&gt;komvux, då studenterna får lära sig självständigt, vetenskapligt arbete i&lt;br&gt;högskolevärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna delar utredarens uppfattning att&lt;br&gt;kärnämnena idrott och hälsa samt estetisk verksamhet kan undantas från&lt;br&gt;kravet på betyget Godkänd. Flera av dessa instämmer i utredarens&lt;br&gt;bedömning att dessa ämnen kan undantas, då de inte ingår i komvux.&lt;br&gt;Flera remissinstanser invänder mot att undanta dessa två ämnen. Hög-&lt;br&gt;skolan i Trollhättan/Uddevalla och Örebro kommun anser att dessa två&lt;br&gt;kärnämnen bör ingå, då det annars sänder en signal till eleverna att&lt;br&gt;ämnena inte är viktiga. Karolinska institutet, Idrottshögskolan, Sveriges&lt;br&gt;Förenade Studentkårer och idrottslärama vid Tumba gymnasium anser att&lt;br&gt;idrott och hälsa bör ingå enligt nyss nämnda skäl. Kungliga Musikhög-&lt;br&gt;skolan anför samma skäl vad gäller estetisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Skövde samt Högskolan i Gävle/Sandviken är av åsikten&lt;br&gt;att behörigheten till högskolan borde lägga större vikt vid den&lt;br&gt;kommunikativa förmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet föreslår att det tydligt bör stå angivet i gymnasie-&lt;br&gt;betyget om betyget ger allmän behörighet eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Jönköping anser att svenska som andraspråk inte skall vara&lt;br&gt;behörighetsgivande på lärarutbildningar, eftersom det ställs höga krav på&lt;br&gt;lärarens kunskaper i svenska. Staten skolverk påpekar att svenska som&lt;br&gt;andraspråk redan är ett kärnämne, sedan riksdagens beslut 8 juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A llmän behörighet eller grundläggande behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mindre antal remissinstanser anser att grundläggande behörighet vore&lt;br&gt;en bättre benämning än allmän behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten har dock inte kommenterat denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarandebedömningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget efterfrågar de mindre högskolorna i högre utsträckning en&lt;br&gt;mer enhetlig, centraliserad bedömning och regelverk för motsvarande-&lt;br&gt;bedömningar än vad universiteten gör. Detta efterfrågas också av RRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett betydande antal är tveksamma till det s.k. samlade betygsdokumentet&lt;br&gt;från Komvux, då detta inte ger en tydlig bild av kunskaperna hos den&lt;br&gt;sökande på samma sätt som ett gymnasiebetyg eller ett intyg från&lt;br&gt;gymnasiet. Särskilt kritiska till ett samlat betygsdokument är Lunds&lt;br&gt;universitet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal av remissinstanserna tycker att uttrycket ”erforderliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunskaper i svenska” bör preciseras. Sveriges lantbruksuniversitet efter-&lt;br&gt;frågar ett klarläggande vad gäller behörighet via en kombination av&lt;br&gt;gymnasium och komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor andel framhåller att det är viktigt att tydligare fastslå regler för&lt;br&gt;bedömning av allmän behörighet för studenter med invandrarbakgrund.&lt;br&gt;Flera anser också att reglerna i framtiden bör möjliggöra en generös&lt;br&gt;bedömning av utländska betyg. Vidare understryks betydelsen av att lösa&lt;br&gt;frågan om allmän behörighet för elever med folkhögskolebakgrund, så att&lt;br&gt;regelverket är fastslaget till år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings universitet är av den åsikten att det inte är nödvändigt med&lt;br&gt;krav på svenskkunskaper, i de fall undervisningen bedrivs helt eller till&lt;br&gt;stor del på engelska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A llmän behörighet genom 25:4-regeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor majoritet tycker att 25:4-regeln bör finnas kvar. Ett mindre antal&lt;br&gt;remissinstanser anser att studerande från 25:4-kvoten har en tydligt högre&lt;br&gt;avbrottsfrekvens. Flera anser att det borde ställas samma formella&lt;br&gt;kunskapskrav på sökande via 25:4-regeln som på studenter med&lt;br&gt;gymnasiebetyg. Chalmers anser att det bör ställas krav på gymnasiebetyg&lt;br&gt;i matematik för denna grupp. De som anser att det bör ställas högre krav&lt;br&gt;än idag på sökande via 25:4-regeln är Chalmers, Högskolan i Växjö och&lt;br&gt;Umeå kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens remiss ställdes frågan om det räcker att endast ställa krav&lt;br&gt;på betyget Godkänd i kärnämnena svenska engelska och matematik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stort sett samtliga remissinstanser framhåller att det inte räcker med&lt;br&gt;betyget Godkänd i endast dessa tre kärnämnen. Växjö kommun, Vårdhög-&lt;br&gt;skolan i Kristianstad och Högskolan i Kristianstad anser att förslaget är&lt;br&gt;bra eller godtagbart. Högskolan i Kristianstad, Högskolan i Skövde,&lt;br&gt;Danshögskolan, Statens skola för vuxna i Härnösand, Samarbets-&lt;br&gt;organisationen för Sveriges vuxenstuderande, Östersunds kommun samt&lt;br&gt;LO anser att en begränsning av antalet kärnämnen skulle begränsas till&lt;br&gt;svenska, engelska, matematik och samhällskunskap. Högskolan i Växjö&lt;br&gt;vill begränsa ämnena till svenska och engelska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över del-&lt;br&gt;betänkandet Behörighet och urval - förslag till nya&lt;br&gt;regler för antagning till universitet och högskolor&lt;br&gt;(SOU 1995:71) samt promemorian Gymnasieskolan&lt;br&gt;- en bred grund för högskolan! (Ds 1995:56)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Remissinstanserna avseende delbetänkandet Behörighet och urval&lt;br&gt;- Förslag till nya regler för antagning till universitet och högskolor&lt;br&gt;(SOU 1995:71)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden över SOU 1995:71 har avgivits av Statskontoret, Riks-&lt;br&gt;revisionsverket (RRV), Statens Arbetsgivarverk, Statens skolverk, Folk-&lt;br&gt;bildningsrådet, Högskoleverket, Verket för högskoleservice (VHS),&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden (CSN), Stockholms universitet, Kungl.&lt;br&gt;Tekniska högskolan (KTH), Karolinska institutet, Lärarhögskolan i&lt;br&gt;Stockholm, Idrottshögskolan i Stockholm, Dramatiska institutet,&lt;br&gt;Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm,&lt;br&gt;Teaterhögskolan i Stockholm, Uppsala universitet, Mälardalens högskola,&lt;br&gt;Högskolan i Falun/Borlänge, Högskolan i Gävle-Sandviken, Högskolan&lt;br&gt;i Örebro, Linköpings universitet, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Lunds&lt;br&gt;universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan i&lt;br&gt;Karlskrona/Ronneby, Högskolan i Kristianstad, Högskolan i Växjö, Göte-&lt;br&gt;borgs universitet, Chalmers tekniska högskola AB(CTH), Högskolan i&lt;br&gt;Borås, Högskolan i Karlstad, Högskolan i Skövde, Högskolan i&lt;br&gt;Trollhättan/Uddevalla, Umeå universitet, Mitthögskolan, Högskole-&lt;br&gt;utbildningen på Gotland, Statens skolor för vuxna i Härnösand, Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet, Stockholms kommun, Växjö kommun, Karlskrona&lt;br&gt;kommun, Lunds kommun, Halmstads kommun, Göteborgs kommun,&lt;br&gt;Örebro kommun, Borlänge kommun, Östersunds kommun, Umeå&lt;br&gt;kommun, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Tjänste-&lt;br&gt;männens Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Hälsohögskolan i Jönköping,&lt;br&gt;Hälsohögskolan i Stockholm, Hälsohögskolan i Umeå, Hälsohögskolan i&lt;br&gt;Värmland, Kalmar läns vårdhögskola, Landstingets högskola i&lt;br&gt;Kristianstad, Skaraborgs vårdhögskola, Vårdhögskolan i Boden. Vårdhög-&lt;br&gt;skolan i Borås, Vårdhögskolan i Gävle, Vårdhögskolan i Göteborg, Vård-&lt;br&gt;högskolan i Lund-Helsingborg, Vårdhögskolan i Malmö, Vårdhögskolan&lt;br&gt;i Vänersborg och Vårdhögskolan i Växjö, Ersta högskola, Samarbets-&lt;br&gt;organisationen för Sveriges vuxenstuderande (SAMVUX), Sveriges Folk-&lt;br&gt;högskolestuderandes Förbund och Sveriges Förenade Studentkårer (SFS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden kommit in från de tekniska fakulteterna vid&lt;br&gt;Lunds universitet, Linköpings universitet och Högskolan i Luleå, naturve-&lt;br&gt;tenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, den matematisk-naturveten-&lt;br&gt;skapliga fakulteten vid Umeå universitet, Malmöhus läns landsting,&lt;br&gt;Utbildningsnämnden i Värmlands läns landsting, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;ABB Industrigymnasium, Riksförbundet Lärare i svenska som andraspråk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksföreningen för Lärare i Moderna Språk, Socialdemokratiska Student-&lt;br&gt;förbundet, Språkgruppen, Stockholms Universitets Studentkår (SUS),&lt;br&gt;Studievägledare vid komvux i Danderyd, Järfälla, Kungsängen, Norrtälje,&lt;br&gt;Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Vallentuna, Upplands Väsby, Vaxholm&lt;br&gt;och Åkersberga, Svenska folkhögskolans lärarförbund, Sveriges Vägledar-&lt;br&gt;förening, Teologiska doktorandrådet, Vårdhögskolornas rektorskollegium,&lt;br&gt;Väggaskolan och Överklagandenämnden för högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2. Remissinstanserna avseende promemorian Gymnasieskolan&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;- en bred grund för högskolan! (Ds 1995:56)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Yttranden över Ds 1995:56 har avgivits av Statskontoret, Riksrevision-&lt;br&gt;sverket (RRV), Statens Arbetsgivarverk, Statens skolverk, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Folkbildningsrådet, Högskoleverket, Centrala studiestödsnämnden (CSN),&lt;br&gt;Stockholms universitet, Kungl. Tekniska högskolan (KTH), Karolinska&lt;br&gt;institutet, Lärarhögskolan i Stockholm, Idrottshögskolan i Stockholm,&lt;br&gt;Danshögskolan, Kungl. Konsthögskolan, Operahögskolan i Stockholm,&lt;br&gt;Uppsala universitet, Mälardalens högskola, Högskolan i Falun/Borlänge,&lt;br&gt;Högskolan i Gävle-Sandviken, Högskolan i Örebro, Linköpings&lt;br&gt;universitet, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Lunds universitet,&lt;br&gt;Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan i&lt;br&gt;Karlskrona/Ronneby, Högskolan i Kristianstad, Högskolan i Växjö,&lt;br&gt;Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola AB(CTH), Högskolan&lt;br&gt;i Borås, Högskolan i Karlstad, Högskolan i Skövde, Högskolan i&lt;br&gt;Trollhättan/Uddevalla, Umeå universitet, Högskolan i Luleå, Mitt-&lt;br&gt;högskolan, Högskoleutbildningen på Gotland, Statens skolor för vuxna i&lt;br&gt;Härnösand, Statens skolor för vuxna i Norrköping, Sveriges lantbruks-&lt;br&gt;universitet, Stockholms kommun, Norrköpings kommun, Växjö kommun,&lt;br&gt;Karlskrona kommun, Olofströms kommun, Helsingborgs kommun, Lunds&lt;br&gt;kommun, Ystads kommun, Halmstads kommun, Göteborgs kommun,&lt;br&gt;Örebro kommun, Borlänge kommun, Bollnäs kommun, Östersunds&lt;br&gt;kommun, Umeå kommun, Vilhelmina kommun, Luleå kommun,&lt;br&gt;Landstinget i Stockholms län, Landstinget i Kronobergs län. Landstinget&lt;br&gt;i Malmöhus län, Landstinget i Örebro län, Landstinget i Västerbottens län,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen (SAF), Hälsohögskolan i Jönköping, Hälso-&lt;br&gt;högskolan i Stockholm, Hälsohögskolan i Umeå, Hälsohögskolan i&lt;br&gt;Värmland, Skaraborgs vårdhögskola, Vårdhögskolan i Boden, Vård-&lt;br&gt;högskolan i Borås, Vårdhögskolan i Gävle, Vårdhögskolan i Göteborg,&lt;br&gt;Vårdhögskolan i Uppsala, Vårdhögskolan i Vänersborg och Vård-&lt;br&gt;högskolan i Växjö, Ersta högskola och Sveriges Förenade Studentkårer&lt;br&gt;(SFS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden kommit in från Sveriges Industriförbund, ABB&lt;br&gt;Industrigymnasium, Riksförbundet Lärare i svenska som andraspråk,&lt;br&gt;Språkgruppen, Stockholms Universitets Studentkår (SUS) och Vägga-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 184&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3. Sammanfattning av remissvaren&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3.1 Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser understryker att de anser att 1993 års universitets-&lt;br&gt;och högskolereform var viktig för att skapa en ökad mångfald inom den&lt;br&gt;svenska utbildningen. Ingen uttrycker att reformen var ett steg i fel&lt;br&gt;riktning. Ett flertal remissinstanser anser att behörighets- och urvals-&lt;br&gt;systemet tydligt måste avspegla och harmoniera med dels högskole-&lt;br&gt;världens ökade mångfald, dels den nya gymnasieskolans utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomgående tema i remissyttrandena är att de poängterar vikten av&lt;br&gt;att regeringen i god tid innan höstterminen 1997 ger tydliga och klara&lt;br&gt;besked om behörighets- och urvalssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av remissinstanserna är av den åsikten att antagningskraven&lt;br&gt;har en central roll att fylla inom utbildningssektom genom att dels ge&lt;br&gt;tydliga signaler till presumtiva studenter, dels vara till vägledning för dem&lt;br&gt;i gymnasiet eller då de skall värdera sin behörighetsstatus enligt andra&lt;br&gt;behörighetsgrupper. Linköpings universitet anför följande om denna fråga:&lt;br&gt;”Ett system av behörighets- och urvalsregler måste av de sökande upp-&lt;br&gt;fattas både som möjligt att överblicka och att anpassa sina gymnasie-&lt;br&gt;studier till och som rättvist. Ur högskolans synpunkt bör det garantera&lt;br&gt;vissa förkunskaper och studiefärdigheter samt uppmuntra de studerande&lt;br&gt;att utnyttja gymnasieskolan på ett sätt som främjar de framtida studier&lt;br&gt;man vill välja. ... olika vägar genom gymnasieskolan är olika bra för olika&lt;br&gt;framtida utbildningar och för olika framtida yrkesverksamheter.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland vårdhögskolorna instämmer majoriteten i hög utsträckning med&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser anser att det är viktigt att antagningssystemet&lt;br&gt;tydligt måste premiera vad man läst i gymnasiet och vilket resultat som&lt;br&gt;uppnåtts. Flera företrädare för gymnasieskolan poängterar detta. T.ex.&lt;br&gt;Lunds skolstyrelse skriver att högskolans antagningsregler måste utformas&lt;br&gt;så att stor hänsyn tas till de förändringar som skett inom gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat vanligt påpekande är att det vore olyckligt om det skulle bli&lt;br&gt;en kraftig förändring av behörighets- och urvalssystemet så snart efter&lt;br&gt;1993 års högskolereform. Högskolan i Skövde framhåller att innan en&lt;br&gt;sådan normbildning har ägt rum och har ”satt sig”, finns inga reella&lt;br&gt;möjligheter att dra vittgående slutsatser och göra omfattande förändringar&lt;br&gt;i den struktur som är under implementation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Kalmar anför att ”man låter de nya systemen finna sina&lt;br&gt;former innan man gör alltför långtgående förändringar.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk markerar genomgående i sitt remissyttrande att&lt;br&gt;högskolans utformning och system för behörighet och urval inte i&lt;br&gt;tillräcklig utsträckning motsvarar utformningen av och syftet med den nya&lt;br&gt;gymnasieskolan. Skolverket instämmer till stora delar med den syn som&lt;br&gt;företräds i promemorian. Landstingsförbundet framhåller att det är bra att&lt;br&gt;arbetsgruppen belyser frågor om behörighet och urval till högskolan ur&lt;br&gt;gymnasieskolans synvinkel. Högskolan i Kalmar anser att det är ”önskvärt&lt;br&gt;med ett ökat samspel mellan gymnasieskolan och den högre&lt;br&gt;utbildningen.” Högskolan i Trollhättan-Uddevalla säger: ”Det är angeläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att centrala initiativ tas i syfte att åstadkomma en samverkan högskolorna&lt;br&gt;emellan vad gäller utformning av behörighets- och urvalssystemet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet menar att de båda betänkandena inte har tagit&lt;br&gt;tillräcklig hänsyn till de senaste årens utveckling, men välkomnar strävan&lt;br&gt;efter att skapa större enhetlighet i behörighets- och urvalsfrågoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att gymnasieskolan och högskolevärlden har genomgått&lt;br&gt;genomgripande förändringar tämligen oberoende av varandra:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”RUT-93 och arbetsgruppen bakom promemorian företer stora skillnader&lt;br&gt;i synsätt, vilket torde ha sin utgångspunkt i att de var för sig tämligen&lt;br&gt;strikt utgår från respektive perspektiv. RRV anser att ett gemensamt&lt;br&gt;hehetsperspektiv skulle kunna öka möjligheterna att utveckla ett väl&lt;br&gt;fungerande system där övergången från gymnasie- till högskolestudier&lt;br&gt;underlättas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV påtalar också att helhetsperspektivet riskeras när olika delfrågor&lt;br&gt;behandlas i separata betänkanden och skrivelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4. Behörighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4.1 Allmän behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser ställer sig bakom den syn på allmän behörighet som&lt;br&gt;företräds av utredningen, bl.a. Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Handels-&lt;br&gt;högskolan i Stockholm, Sveriges lantbruksuniversitet och SUS. Frågan om&lt;br&gt;allmän behörighet har redan behandlats i utredningens tidigare del-&lt;br&gt;betänkande Allmän behörighet (SOU 1995:41), och i en del yttranden&lt;br&gt;hänvisas till dessa remissvar. Mitthögskolan och Växjö kommun anför att&lt;br&gt;betyget Godkänd på specialarbete som krav för grundläggande behörighet&lt;br&gt;även bör gälla komvux, och Högskolan i Gävle-Sandviken finner att&lt;br&gt;frågan behöver utredas ytterligare. Mitthögskolan, Idrottshögskolan och&lt;br&gt;Kungl. Musikhögskolan anser att det är fel att utesluta idrott/hälsa och&lt;br&gt;estetisk verksamhet ur den grundläggande behörigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet, Sveriges Folkhögskolestuderandes Förbund och&lt;br&gt;Svenska folkhögskolans lärarförbund vill att det skall framgå tydligt av&lt;br&gt;högskoleförordningen att den grundläggande behörigheten kan uppnås&lt;br&gt;genom folkhögskolestudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett femtontal remissinstanser, Folkbildningsrådet, Lärarhögskolan i&lt;br&gt;Stockholm, SAF, Vårdhögskolan i Växjö, Riksförbundet Lärare i svenska&lt;br&gt;som andraspråk m.fl., instämmer i att svenska som andraspråk skall kunna&lt;br&gt;ingå i den grundläggande behörigheten som ett alternativ till svenska.&lt;br&gt;Hälsohögskolan i Värmland motsätter sig dock förslaget. Enligt&lt;br&gt;Högskolan i Växjö bör kraven på förkunskaper i svenska för utom-&lt;br&gt;nordiska sökande preciseras i högskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Särskild behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan alla remissinstanser ansluter sig till utredningens förslag om ett&lt;br&gt;system med standardbehörigheter, men några är av en annan åsikt. Till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exempel framför Stockholms Universitets Studentkår (SUS) att de inte är Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;övertygade om att standardbehörighetema fungerar eller behövs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet, Högskolan i Örebro, Högskolan i Jönköping m.fl.&lt;br&gt;anser att standardbehörighetema skall avgöras och bestämmas av Sveriges&lt;br&gt;Universitets- och Högskoleförbund genom en frivillig överenskommelse&lt;br&gt;mellan högskolorna. Högskolan i Örebro skriver följande i sitt remissvar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Det nybildade Sveriges Universitets- och Högskoleförbund tillsammans&lt;br&gt;med den nya serviceorganisationen ökar i hög grad möjligheterna till&lt;br&gt;gemensamt utvecklingsarbete och till erfarenhetsutbyte mellan läro-&lt;br&gt;anstalterna. Vi tror att det med dessa förutsättningar finns goda möjlig-&lt;br&gt;heter att i växande grad integrera antagningsfrågoma i utbildnings-&lt;br&gt;processen och öka kvaliteten i detta viktiga initialskede av utbildningen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av universiteten och högskolorna, däribland Lunds&lt;br&gt;universitet, Stockholms universitet, KTH och Högskolan i Gävle-Sand-&lt;br&gt;viken är emot central reglering av den särskilda behörigheten medan&lt;br&gt;Kommunförbundet, Dramatiska institutet, Göteborgs kommun m.fl. före-&lt;br&gt;drar centralt fastställda behörighetskrav. Högskoleverket tillstyrker att&lt;br&gt;standardbehörighetema skall ha generell giltighet, men bedömer inte att&lt;br&gt;det är lämpligt att verket föreslår eller fastställer standardbehörigheter,&lt;br&gt;vilket motiveras med att: ”Verkets tillsyn men även uppföljningar och&lt;br&gt;utvärderingar kan få en minskad trovärdighet om verket skall kontrollera&lt;br&gt;tillämpningen och effekterna av bestämmelser som det själv utfärdat”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tjugotal remissinstanser, såsom Skolverket, Högskolan Dalarna,&lt;br&gt;Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Högskolan i Växjö, Kommun-&lt;br&gt;förbundet, Hälsohögskolan i Umeå och Vårdhögskolan i Borås, stödjer&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag att Högskoleverket i samråd med Statens skolverk&lt;br&gt;bör få i uppdrag att undersöka vilka andra kurser som kan utgöra&lt;br&gt;standardbehörigheter. Umeå universitet avvisar förslaget, men är positiv&lt;br&gt;till att ge studerande från traditionellt icke studieförberedande gymnasie-&lt;br&gt;program större möjligheter att bedriva högskolestudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser håller med arbetsgruppen om att kurser från andra&lt;br&gt;program än de traditionellt teoretiska skall kunna ingå i standard-&lt;br&gt;behörighetema, t.ex. Folkbildningsrådet, Högskolan i Halmstad och SFS.&lt;br&gt;Idrottshögskolan anför att det är av intresse ur både individ- och sam-&lt;br&gt;hällsperspektiv att bredda grunden för rekrytering till universitet och&lt;br&gt;högskola. Enligt Landstingsförbundet innebär sannolikt elevernas ökade&lt;br&gt;benägenhet att välja efter intresse att elever med förutsättningar att bli&lt;br&gt;framgångsrika i sina högskolestudier finns i hela gymnasieskolan, dvs.&lt;br&gt;även på de yrkesinriktade programmen. RRV, Högskolan i Kristianstad,&lt;br&gt;Vårdhögskolan i Gävle m.fl. framhåller att standardbehörighetemas&lt;br&gt;innehåll bör diskuteras vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet, Karolinska institutet och Högskolan i Gävle-&lt;br&gt;Sandviken m.fl. hävdar att Naturvetenskaps- och Samhällsvetenskaps-&lt;br&gt;programmet ger de bästa förutsättningarna för högskolestudier på grund&lt;br&gt;av de krav som ställs på studietekniska färdigheter, språkkunskaper, god&lt;br&gt;allmän orientering och i många fall goda förkunskaper i matematik. För&lt;br&gt;att alla antagna skall ha förutsättningar att klara utbildningen understryker&lt;br&gt;Stockholms universitet att det är bättre att behörighetskraven sätts för högt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än för lågt. Högskoleverket pekar på att effekten av standardbehörig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetema i relation till tillgången på studenter från olika program medför att&lt;br&gt;kompletteringsstudier kan bli nödvändiga för stora grupper studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vanlig kommentar från remissinstanserna är att de föreslagna&lt;br&gt;standardbehörighetema inte innehåller tillräckliga krav på förkunskaper i&lt;br&gt;språk. Universiteten i Lund, Göteborg och Umeå, Konstfack, SAF, Hälso-&lt;br&gt;högskolan i Jönköping m.fl. uttrycker åsikten att Engelska B skall kunna&lt;br&gt;ingå bland standardbehörighetema. Högskolan i Skövde belyser att&lt;br&gt;Engelska A motsvarar 110 timmar engelska, vilket är färre timmar än&lt;br&gt;eleverna har haft hitintills. Då många högskoleutbildningar har hälften&lt;br&gt;eller mer av kurslitteraturen på engelska förordar Riksföreningen för&lt;br&gt;Lärare i Moderna Språk att även Engelska C skall ingå i standard-&lt;br&gt;behörighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsgruppens betänkande diskuteras skillnaden mellan kurserna i&lt;br&gt;karaktärsämnena på Elprogrammet och fysikkursen på Naturveten-&lt;br&gt;skapsprogrammet, och hur eleverna på Elprogrammet skulle kunna till-&lt;br&gt;godoräkna sig en del av fysikkursen. Lunds universitet betonar att det är&lt;br&gt;en fundamental skillnad mellan den teoretiska överbyggnaden på Natur-&lt;br&gt;vetenskapsprogrammet och Elprogrammets inriktning på praktisk&lt;br&gt;tillämpning, varför universitetet tar avstånd från en sådan motsvarande-&lt;br&gt;bedömning. Likaså Högskolan i Karlskrona/Ronneby finner att det just är&lt;br&gt;skillnaden mellan dessa kurser som är betydelsefull och avgörande för&lt;br&gt;lyckade studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan Dalarna, Örebro läns landsting, Vårdhögskolan i Boden och&lt;br&gt;Norrköpings, Olofströms och Borlänge kommuner m.fl. tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget att standardbehörighetema skall fastställas i högskoleförordningen,&lt;br&gt;medan bl.a. Högskolan i Luleå och Hälsohögskolan i Stockholm avvisar&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet, Vårdhögskolan i Gävle, Karolinska institutet och&lt;br&gt;Högskolan i Gävle/Sandviken delar den syn som företräds av utredningen,&lt;br&gt;nämligen att vid krav på särskild behörighet avses minst betyget Godkänd&lt;br&gt;och om särskilda skäl föreligger kan betyget Väl godkänd krävas. Några&lt;br&gt;remissinstanser, däribland Folkbildningsrådet, SFS och Socialdemokratiska&lt;br&gt;Studentförbundet, motsätter sig betygskrav utöver betyget Godkänd.&lt;br&gt;Statens skolor för vuxna i Härnösand är också negativ till att ha högre&lt;br&gt;behörighetskrav än betyget Godkänd, eftersom det medför stora&lt;br&gt;informationsproblem och troligtvis skulle leda till att antalet behörig-&lt;br&gt;hetskompletteringar ökar. Umeå universitet och Högskolan i Skövde är&lt;br&gt;däremot angelägna att det skall finnas möjlighet att kräva Väl godkänd för&lt;br&gt;särskild behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Prövning av standardbehörigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som har valt att kommentera rätten till förhands-&lt;br&gt;prövning av standardbehörigheter tillstyrker flertalet förslaget, t.ex. Hög-&lt;br&gt;skoleverket, Högskolan i Örebro och SFS. Linköpings universitet och&lt;br&gt;Mälardalens högskola menar, till skillnad från utredningen, att prövningen&lt;br&gt;inte skall äga generell giltighet utan endast gälla det lärosäte där den har&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Växjö, Sveriges lantbruksuniversitet och Konstfack vill att&lt;br&gt;prövningen skall ske centralt, och Verket för högskoleservice, Högskolan&lt;br&gt;i Kalmar och Högskolan i Jönköping föreslår att VHS får i uppdrag att&lt;br&gt;göra förhandsbedömningarna. Av rättssäkerhetsskäl föredrar Umeå&lt;br&gt;universitet att prövningen görs av ett för högskolorna gemensamt sam-&lt;br&gt;verkansorgan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5. Urval&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5.7 Fritt tillträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fritt tillträde till högskolan instämmer de flesta yttrandena&lt;br&gt;i att det skall vara målet på lång sikt, bl.a. Folkbildningsrådet, Lärarhög-&lt;br&gt;skolan i Stockholm, LO och SFS. Några, såsom SUS och Göteborgs&lt;br&gt;universitet, nämner att fritt tillträde kräver mer resurser. Högskolan i&lt;br&gt;Karlstad är beredd att stödja målet under förutsättning att kvaliteten på&lt;br&gt;utbildningen kan bibehållas. Även Högskolan i Falun/Borlänge ifrågasätter&lt;br&gt;att kvaliteten kan upprätthållas om alla behöriga skall beredas plats.&lt;br&gt;Mälardalens högskola efterlyser överenskommelser mellan högskolorna&lt;br&gt;för att uppnå målet, och Vårdhögskolan i Växjö ser gärna att samverkan&lt;br&gt;sker genom högskolornas rektorskonferenser/kollegium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Urvalsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret framför att ramar för de lokala urvals- och antagnings-&lt;br&gt;reglerna bör regleras centralt, och RRV finner att en samordning av&lt;br&gt;antagningsreglerna borde kunna minska kostnaderna, men att det är oklart&lt;br&gt;hur samordningen skulle gå till. Bland andra Stockholms universitet,&lt;br&gt;Högskolan i Kalmar och Vårdhögskolan i Lund-Helsingborg delar&lt;br&gt;utredningens uppfattning att det inte skall finnas skillnader i urvalsregler&lt;br&gt;mellan program och fristående kurser för en nybörjare som söker till&lt;br&gt;högskolan, medan SUS avstyrker förslaget. Enligt Karolinska institutet&lt;br&gt;kan en sådan samordning inte appliceras på KI:s utbildningsutbud,&lt;br&gt;eftersom kurserna kräver andra förkunskaper och urvalsregler än&lt;br&gt;programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remisserna är positiva till att det skall finnas flera&lt;br&gt;urvalsgrunder, och Statens skolverk, TCO, SAF m.fl. betonar vikten av&lt;br&gt;att alternativa urvalsmetoder utvecklas. Både Mitthögskolan och SFS vill&lt;br&gt;att det skall bestämmas i högskoleförordningen att minst två urvalsgrunder&lt;br&gt;skall användas vid urval av sökande. Vårdhögskolan i Vänersborg påtalar&lt;br&gt;att ingen urvalsmetod bör användas som enda urvalsgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan synpunkt, som förs fram av Umeå universitet, är att hög-&lt;br&gt;skoleförordningen skall innehålla en paragraf som gör urval genom en&lt;br&gt;kombination av gymnasiebetyg och högskolemeriter möjligt. SUS förut-&lt;br&gt;sätter att högskolorna också fortsättningsvis kan anta studenter på&lt;br&gt;akademiska meriter. CSN framhåller att sambandet mellan urvalsmetoder&lt;br&gt;och studenternas möjligheter att lyckas med sina studier bör beaktas, på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund av att den som tidigare studerat vid högskola eller motsvarande&lt;br&gt;måste visa tillräckliga studieresultat för att beviljas studiemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet, Sveriges Folkhögskolestuderandes Förbund och&lt;br&gt;Svenska folkhögskolans lärarförbund förordar att kvotsystemet med&lt;br&gt;sökande från folkhögskola som egen kvotgrupp bibehålls. Om det inte är&lt;br&gt;möjligt anför Folkbildningsrådet att i andra hand ”skall en jämförelse ske&lt;br&gt;mellan studieomdöme och betyg på ett sätt som är enhetligt över landet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Betyg som urvalsinstrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, däribland Göteborgs universitet, Umeå universitet&lt;br&gt;och Högskolan i Örebro, instämmer i den syn på betygens användbarhet&lt;br&gt;i urvalssammanhang som RUT-93 företräder. Skolverket understryker&lt;br&gt;dock att det inte finns något underlag för att påstå att det nya mål-&lt;br&gt;relaterade betygssystemet har sämre prognosvärde för högskolestudier än&lt;br&gt;det gamla betygssystemet. Några andra remisser, t.ex. Högskolan i Växjö,&lt;br&gt;TCO och SUS, håller med arbetsgruppen om att betyg även fortsättnings-&lt;br&gt;vis skall vara ett av de viktigaste urvalsinstrumenten. Mälardalens&lt;br&gt;högskola gör bedömningen att betyg bör kunna användas som enda&lt;br&gt;urvalsgrund till ett visst sökaltemativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett trettiotal remissinstanser, universiteten i Uppsala, Stockholm, Umeå&lt;br&gt;och Linköping, KTH m.fl., Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Kommun-&lt;br&gt;förbundet m.fl., ansluter sig till den modell (3) för betygsurval som före-&lt;br&gt;språkas av RUT-93, några med förbehåll att den är minst dålig att bygga&lt;br&gt;vidare på. Ett femtontal instanser föredrar i stället den modell som arbets-&lt;br&gt;gruppen förordar, t.ex. Mitthögskolan, Handelshögskolan i Stockholm,&lt;br&gt;TCO, SFS och Vårdhögskolan i Uppsala. I några yttranden, bl.a. från&lt;br&gt;Göteborgs universitet, Högskolan i Jönköping och Socialdemokratiska&lt;br&gt;Studentförbundet, betraktas modell 1 (bygger på medelvärde över betygen&lt;br&gt;i alla kurser) i RUT-93 som mest lämplig för att beräkna betygsjäm-&lt;br&gt;förelsetal. Socialdemokratiska Studentförbundet kritiserar begreppet merit-&lt;br&gt;kurser som används i modell 3 för att det är oklart definierat och kan leda&lt;br&gt;till för mycket godtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk befarar att modell 3 medför att ett ganska stort antal&lt;br&gt;kurser inte kommer att räknas in i betygsurvalet, vilket ger eleverna&lt;br&gt;signaler att dessa kurser inte är viktiga. Därför föreslår Skolverket en&lt;br&gt;modell där varje betyg viktas och multipliceras med summan av alla&lt;br&gt;kurspoäng inom det betyget, och därefter adderas den uppnådda poängen&lt;br&gt;för varje betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket, Uppsala universitet, LO m.fl. är positiva till att vikta&lt;br&gt;kurserna i omfattning. Högskolan i Falun/Borlänge, SAF och Växjö&lt;br&gt;kommun är däremot mycket tveksamma till att vikta kurserna. SAF anför&lt;br&gt;att antalet timmar inte avspeglar kursens svårighetsgrad, och att det bör&lt;br&gt;vara upp till högskolan att bestämma hur betygen skall viktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Falun/Borlänge, Örebro läns landsting och Örebro kommun&lt;br&gt;anser att jämförelsetal bör räknas på fullt program, vilket Örebro kommun&lt;br&gt;motiverar med att kommunen inte vill missgynna elever som ”väljer att&lt;br&gt;inte gå den lättare vägen”. För att det inte skall bli en fördel att läsa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reducerat program bör därför de kurser som saknas i det reducerade&lt;br&gt;programmet räknas som underkända. Bollnäs, Umeå och Lunds&lt;br&gt;kommuner, Örebro läns landsting och Väggaskolan poängterar att de&lt;br&gt;lokala kurserna måste få tas med i beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tiotal remissinstanser, bl.a. Statens skolverk. Högskoleverket,&lt;br&gt;Handelshögskolan i Stockholm och Vårdhögskolan i Boden, ställer sig&lt;br&gt;bakom arbetsgruppens förslag att beräkningsmetoden för betygsjäm-&lt;br&gt;förelsetal bör fastställas i högskoleförordningen och vara lika för alla&lt;br&gt;utbildningar, och några instanser avstyrker förslaget, däribland Uppsala&lt;br&gt;universitet, Karolinska institutet och Högskolan i Karlstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet vill att metoden för beräkning av betygsjäm-&lt;br&gt;förelsetal skall utvecklas av högskolorna i samråd med Skolverket. KTH&lt;br&gt;m.fl. framför att beräkningsmetoden av betygsjämförelsetal bör vara lika&lt;br&gt;för samma kategorier av utbildningar och anges i antagningsordningen.&lt;br&gt;Vidare bör de inbördes förhållandena mellan betygsstegen analyseras&lt;br&gt;ytterligare innan betygsfaktorema fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växjö kommun kritiserar utredningen för att ta för lätt på översättnings-&lt;br&gt;regler för sökande med äldre svenska gymnasiebetyg och för att inte alls&lt;br&gt;ta upp hur utländska gymnasiebetyg skall hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Urval på särskild grund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser välkomnar möjligheten att göra urval på särskild&lt;br&gt;grund, t.ex. Stockholms universitet, Umeå universitet. Kommunförbundet&lt;br&gt;och SUS. Umeå universitet hyser dock viss oro över rättssäkerheten, och&lt;br&gt;Stockholms universitet gör förbehållet att bedömningen av sökande måste&lt;br&gt;ske utifrån den sökandes möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen. Då&lt;br&gt;urvalet baseras på subjektiva bedömningar hävdar högskolan i&lt;br&gt;Trollhättan/Uddevalla att förslaget snarare minskar än ökar rättssäker-&lt;br&gt;heten. RRV påtalar att det utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv skall framgå&lt;br&gt;i högskolornas antagningsordningar vad som gäller för särskild grund.&lt;br&gt;Karolinska institutet bedömer att högskolorna själva måste få bestämma&lt;br&gt;omfattningen av detta urval med hänsyn till respektive antagnings-&lt;br&gt;alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdhögskolan i Borås, Lunds kommun och Socialdemokratiska&lt;br&gt;Studentförbundet efterlyser en ytterligare precisering av förslaget.&lt;br&gt;Göteborgs kommun påpekar att förslaget innebär att det blir svårt att göra&lt;br&gt;en särskild bedömning av funktionshindrade studenters meriter. Möjlig-&lt;br&gt;heterna att tillgodoräkna arbetslivserfarenhet bör utredas vidare, enligt&lt;br&gt;Linköpings universitet. KTH m.fl. är positiva till att arbetslivserfarenhet&lt;br&gt;kan utgöra en av kriterierna för urval på särskild grund, och LO:s åsikt&lt;br&gt;är att användning av omfattande erfarenheter av verksamhet inom arbets-&lt;br&gt;livet som urvalsgrund är ett steg i rätt riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Uppsala och Stockholms universitet avstyrker författningsreglering&lt;br&gt;av beräkningsmetod för betygsjämförelsetal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Övriga urvalsmetoder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet, Högskolan i Karlstad, Vårdhögskolan i Gävle, SUS och&lt;br&gt;Socialdemokratiska Studentförbundet delar utredningens uppfattning att&lt;br&gt;lottning endast skall användas i undantagsfall. Uppsala universitet vill ge&lt;br&gt;utrymme för lottning om det i övrigt föreligger synnerliga skäl, och&lt;br&gt;Göteborgs universitet och Umeå universitet anför att lottning bör kunna&lt;br&gt;användas av resursskäl - när det inte är rimligt att göra urval enligt de&lt;br&gt;föreslagna föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SUS föreslår att systemet med poäng för arbetslivserfarenhet skall&lt;br&gt;avskaffas i och med att det tenderar att fungera som ett kösystem.&lt;br&gt;Högskolan i Karlstad och Högskolan i Jönköping vill att arbetslivs-&lt;br&gt;erfarenhet även fortsättningsvis skall kunna tillgodoräknas i kombination&lt;br&gt;med högskoleprovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Folkhögskolestuderandes Förbund anser att prov inte är ett&lt;br&gt;nyanserat sätt att mäta studieförmågan eller lämpligheten inför ett yrke,&lt;br&gt;men att prov i vissa fall kan fungera som komplement. Slutligen fram-&lt;br&gt;håller Socialdemokratiska Studentförbundet att utbildning skall vara&lt;br&gt;tillgänglig för alla, varför varken högskoleprov eller andra prov skall vara&lt;br&gt;avgiftsbelagda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6. Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal remissinstanser anser att informationen och överskådlig-&lt;br&gt;heten för den enskilde starkt har försämrats i och med 1993 års reform.&lt;br&gt;Samtliga anser att informationen måste göras tydligare för den presumtive&lt;br&gt;studenten och de övriga kategorier som behöver ha översikt över hög-&lt;br&gt;skoleväsendets tillträdesvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket uttrycker detta som följer: ”De korta vägarna mellan&lt;br&gt;beslut och verkställighet och det rika utbudet av kurser och program har&lt;br&gt;ett stort värde men den starkt decentraliserade strukturen inom hela&lt;br&gt;utbildningssystemet har medfört uppenbara friktioner i gränssnittet mellan&lt;br&gt;gymnasieskolan och högskolan.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1. Studenthandbok&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om en studenthandbok tillstyrks av en majoritet av&lt;br&gt;remissinstanserna. Bl.a. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Högskolan&lt;br&gt;i Kalmar, Högskolan i Luleå och Vårdhögskolan Gävle stöder förslaget&lt;br&gt;om en årligen utkommande studenthandbok, då de anser att den vore ett&lt;br&gt;komplement till den information som produceras vid universitet och&lt;br&gt;högskolor. Dock hävdar SLU och Teaterhögskolan att en studenthandbok&lt;br&gt;inte kan ersätta den lokala informationen. Lunds universitet, Stockholms&lt;br&gt;universitet m.fl. avstyrker förslaget då de anser att en sådan trycksak dels&lt;br&gt;skulle innehålla för mycket inaktuell information, dels sakna färsk&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser anser att förslaget med att presentera sådan&lt;br&gt;information på Internet vore positivt, då de anser att den ständigt kan&lt;br&gt;hållas aktuell. En remissinstans varnar för en övertro på Internet, då de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser att det inom de närmaste åren kommer att vara en viss andel Prop. 1995/96:184&lt;br&gt;presumtiva studenter som inte har tillgång till Internet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7. Rättssäkerhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna understryker den stora betydelsen av att systemet för&lt;br&gt;bestämning av behörighet samt regelverket för urval måste vara tydligt&lt;br&gt;och överskådligt för den enskilde. Därmed ska den som ämnar studera på&lt;br&gt;högskolenivå skall kunna planera sin framtid och sitt eventuella&lt;br&gt;kompletteringsbehov, samt även kunna få klara besked om sin egen&lt;br&gt;behörighetsstatus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1. Motsvaranderegler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En klar majoritet av remissinstanserna delar inställningen att det är viktigt&lt;br&gt;att ha en generös inställning till bedömningen av personer med utländska&lt;br&gt;betyg. Ett flertal av de mindre högskolorna markerar att det vore för-&lt;br&gt;delaktigt med en central servicefunktion för motsvarandebedömning, då&lt;br&gt;de själva har för få fall för att skaffa sig en tillräcklig erfarenhetsbas för&lt;br&gt;en säker hantering av motsvarandebedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2. Antagningsordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En större del av remissinstanserna tillstyrker idén om en antagnings-&lt;br&gt;ordning vid varje högskola. Ingen avstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3. Besvärsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna anser att den enskilde inte skall kunna&lt;br&gt;överklaga urvalsbeslut, då de anser att det på ett olyckligt sätt skulle&lt;br&gt;förlänga och göra antagningsprocessen mer resurskrävande. Högskolan i&lt;br&gt;Växjö skriver t.ex. ”Möjligheten att ändra felaktiga beslut om urval&lt;br&gt;regleras redan idag lokalt av den enskilda högskolan. Om man väljer att&lt;br&gt;formalisera detta i högskolans regelverk är risken stor att antagnings-&lt;br&gt;processen blir så utdragen att syftet med förslaget motverkas.”&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser avseende&lt;br&gt;Utbildningsdepartementets remiss Avskiljande av&lt;br&gt;studenter från högskoleutbildning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden över remissen har inkommit från Länsrätten i Stockholms län,&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Högskoleverket,&lt;br&gt;Högskolans avskiljandenämnd, Uppsala universitet, Lunds universitet,&lt;br&gt;Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet,&lt;br&gt;Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan&lt;br&gt;i Stockholm, Högskolan i Luleå, Danshögskolan, Högskolan i Borås,&lt;br&gt;Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle/Sandviken, Högskolan i Halmstad,&lt;br&gt;Högskolan i Kalmar, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Högskolan i&lt;br&gt;Karlstad, Högskolan i Skövde, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla,&lt;br&gt;Högskolan i Örebro, Idrottshögskolan i Stockholm, Konstfack, Kungl.&lt;br&gt;Konsthögskolan, Lärarhögskolan i Stockholm, Mitthögskolan, Mälardalens&lt;br&gt;högskola, Operahögskolan i Stockholm, Teaterhögskolan i Stockholm,&lt;br&gt;Hälsohögskolan i Stockholm, Hälsohögskolan i Umeå, Hälsohögskolan i&lt;br&gt;Värmland, Kalmar läns vårdhögskola, Skaraborgs vårdhögskola, Vård-&lt;br&gt;högskolan i Boden, Vårdhögskolan i Borås, Vårdhögskolan i Gävle,&lt;br&gt;Vårdhögskolan i Göteborg, Vårdhögskolan i Lund/Helsingborg, Vård-&lt;br&gt;högskolan i Malmö, Vårdhögskolan i Växjö, Sveriges lantbruksuniversitet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Lärarförbundet, Vårdförbundet SHSTF, Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation och Sveriges Förenade Studentkårer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:184&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sahlin, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nygren, Ulvskog, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Tham&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:184 Tillträde till högre&lt;br&gt;utbildning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:184&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som inför, &amp;nbsp;Celexnummer för bak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrar, upphäver eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprepar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i hög-&lt;br&gt;skolelagen (1992:1434)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Illustration: Uggla och mus, Lasse Åberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för behörighet och urval till högre utbildning (avsnitten 7, 8 och 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för behörighet och urval till högre utbildning (avsnitten 7, 8 och 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen återkallar sitt godkännande av att ett statligt helägt servicebolag med högskolorna som företrädare för staten bildas enligt senare beslut av regeringen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen återkallar sitt godkännande av att ett statligt helägt servicebolag med högskolorna som företrädare för staten bildas enligt senare beslut av regeringen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen återkallar sitt bemyndigande till regeringen att besluta om nedläggning av Verket för högskoleservice.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen återkallar sitt bemyndigande till regeringen att besluta om nedläggning av Verket för högskoleservice.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:UbU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:04:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03184</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:23</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:04:35</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:UbU11</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01UbU11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Tillträde till högre utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:184&lt;br/&gt;
Tillträde till högre utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:184&lt;br/&gt;
Tillträde till högre utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:184&lt;br/&gt;
Tillträde till högre utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:184&lt;br/&gt;
Tillträde till högre utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:184&lt;br/&gt;
Tillträde till högre utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:184&lt;br/&gt;
Tillträde till högre utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:184&lt;br/&gt;
Tillträde till högre utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:184&lt;br/&gt;
Tillträde till högre utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:184&lt;br/&gt;
Tillträde till högre utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erik Arthur Egervärn  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:184&lt;br/&gt;
Tillträde till högre utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erik Arthur Egervärn  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunnar Goude  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:184&lt;br/&gt;
Tillträde till högre utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunnar Goude  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Davidson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:184&lt;br/&gt;
Tillträde till högre utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Davidson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:184&lt;br/&gt;
Tillträde till högre utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sofia Steiner  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:184&lt;br/&gt;
Tillträde till högre utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sofia Steiner  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>