<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2289458</hangar_id>
 <dok_id>GJ03183</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>183</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:183</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>183</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-03-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:16</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03183/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03183</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03183</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:183&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03183/prop_199596__183-1.png" style="width:38pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Y Iva Johansson&lt;br&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition föreslås att ett landsting efter överenskommelse med&lt;br&gt;en kommun får anordna även andra nationella program i gymnasieskolan&lt;br&gt;än inom naturbruk och omvårdnad. Vidare föreslås att den företrädesrätt&lt;br&gt;tas bort som landstingen i dag har att anordna utbildning inom naturbruk&lt;br&gt;och omvårdnad. Landsting skall efter överenskommelse med en kommun&lt;br&gt;även kunna få anordna gymnasial vuxenutbildning och&lt;br&gt;påbyggnadsutbildning i komvux inom andra områden än naturbruk och&lt;br&gt;omvårdnad samt nationella program i gymnasiesärskolan och motsvarande&lt;br&gt;utbildning i särvux. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 183&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ..................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudmän för gymnasial utbildning................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande regler........................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiering av gymnasial utbildning............ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Problem med gällande regler ................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändrade regler om att anordna gymnasial&amp;nbsp;utbildning...... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar .......................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996 . . 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:183&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 183&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 5 och 10 §§, 5 kap. 6 och 23 §§, 6 kap. 10 §, 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § samt 12 kap. 3, 7, 9 och 11 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 6 kap. 10 a §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymna-&lt;br&gt;sieskolan därför att de är utvecklingsstörda finns särskolan. Kommunerna&lt;br&gt;är huvudmän för särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter överenskommelse med en&lt;br&gt;kommun får ett landsting vara hu-&lt;br&gt;vudman för viss utbildning inom&lt;br&gt;särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting är huvudmän för komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är huvudmän för särvux och sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter överenskommelse med en&lt;br&gt;kommun får ett landsting vara hu-&lt;br&gt;vudman för viss utbildning inom&lt;br&gt;särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen får anordna utbild-&lt;br&gt;ning endast på sådana nationella&lt;br&gt;program som avser naturbruk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen får anordna utbild-&lt;br&gt;ning på sådana nationella program&lt;br&gt;som avser naturbruk och omvård-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:598.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omvårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett landsting anordnar sådan&lt;br&gt;utbildning som avses i första styck-&lt;br&gt;et, får kommuner som ingår i&lt;br&gt;landstinget inte anordna samma&lt;br&gt;utbildning utan överenskommelse&lt;br&gt;med landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting som i sin gymnasie-&lt;br&gt;skola på ett nationellt program har&lt;br&gt;tagit in en elev som inte är hemma-&lt;br&gt;hörande i en kommun som har&lt;br&gt;samverkansavtal med landstinget,&lt;br&gt;har rätt till ersättning för sina kost-&lt;br&gt;nader för elevens utbildning från&lt;br&gt;elevens hemkommun. Landstinget&lt;br&gt;får dock inte betinga sig högre&lt;br&gt;ersättning från hemkommunen än&lt;br&gt;som svarar mot det statsbidrag som&lt;br&gt;utgår dit för elevens utbildning i&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter överenskommelse med en&lt;br&gt;kommun får ett landsting även&lt;br&gt;anordna utbildning på andra natio-&lt;br&gt;nella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting som i sin gymnasie-&lt;br&gt;skola på ett nationellt program har&lt;br&gt;tagit in en elev som inte är hemma-&lt;br&gt;hörande i en kommun som har&lt;br&gt;samverkansavtal med landstinget,&lt;br&gt;har rätt till ersättning för sina kost-&lt;br&gt;nader för elevens utbildning från&lt;br&gt;elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije kommun skall erbjuda de elever som har bedömts kunna gå ett&lt;br&gt;nationellt program ett urval av olika program. Antalet platser på de olika&lt;br&gt;programmen skall anpassas med hänsyn till elevernas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall avse utbildning&lt;br&gt;som anordnas inom kommunen&lt;br&gt;eller i en annan kommun i enlighet&lt;br&gt;med samverkansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter överenskommelse med en&lt;br&gt;kommun får ett landsting anordna&lt;br&gt;utbildning på nationella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett erbjudande enligt första&lt;br&gt;stycket skall avse utbildning som&lt;br&gt;anordnas inom kommunen eller i&lt;br&gt;en annan kommun eller ett&lt;br&gt;landsting i enlighet med samver-&lt;br&gt;kansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JO a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett landsting anordnar utbild-&lt;br&gt;ning på nationella program, gäller&lt;br&gt;vad som sägs i 6 § tredje stycket&lt;br&gt;om skyldighet att anordna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolskjuts för landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning. De skall härvid&lt;br&gt;sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen får anordna gymna- Landstingen får anordna gymna-&lt;br&gt;sial vuxenutbildning endast inom sial vuxenutbildning inom område-&lt;br&gt;områdena naturbruk och omvård- na naturbruk och omvårdnad,&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter överenskommelse med en&lt;br&gt;kommun får ett landsting anordna&lt;br&gt;gymnasial vuxenutbildning även&lt;br&gt;inom andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall erbjuda särvux. De skall härvid sträva efter att&lt;br&gt;erbjuda utbildning som svarar mot behov och efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter överenskommelse med en&lt;br&gt;kommun får ett landsting anordna&lt;br&gt;särvux som motsvarar den utbild-&lt;br&gt;ning som ges på nationella program&lt;br&gt;i gymnasiesärskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun är skyldig att till sin&lt;br&gt;särvux ta emot en sökande som&lt;br&gt;kommer från en annan kommun,&lt;br&gt;om hemkommunen har åtagit sig&lt;br&gt;att svara för kostnaderna för ele-&lt;br&gt;vens utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerfår uppdra åt andra att&lt;br&gt;anordna särvux. Regeringen får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om vem som&lt;br&gt;får ges ett sådant uppdrag och om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun eller ett landsting är&lt;br&gt;skyldig att till sin särvux ta emot&lt;br&gt;en sökande som kommer från en&lt;br&gt;annan kommun, om hemkommunen&lt;br&gt;har åtagit sig att svara för kostna-&lt;br&gt;derna för elevens utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun eller ett landsting får&lt;br&gt;uppdra åt andra att anordna särvux.&lt;br&gt;Regeringen får meddela föreskrifter&lt;br&gt;om vem som får ges ett sådant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:598.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:598.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:598.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdrag och om villkor för det. Prop. 1995/96:183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill delta i särvux skall&lt;br&gt;ansöka om detta hos styrelsen för&lt;br&gt;utbildningen i sin hemkommun.&lt;br&gt;Om ansökan avser en utbildning&lt;br&gt;som en annan kommun anordnar&lt;br&gt;eller låter anordna skall styrelsen&lt;br&gt;skyndsamt sända ansökan vidare&lt;br&gt;till styrelsen för utbildningen där.&lt;br&gt;Till ansökan skall styrelsen foga ett&lt;br&gt;yttrande av vilket det framgår om&lt;br&gt;hemkommunen åtar sig att svara&lt;br&gt;för kostnaderna för elevens utbild-&lt;br&gt;ning, såvida det inte på grund av&lt;br&gt;tidigare överenskommelse är onö-&lt;br&gt;digt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill delta i särvux skall&lt;br&gt;ansöka om detta hos styrelsen för&lt;br&gt;utbildningen i sin hemkommun.&lt;br&gt;Om ansökan avser en utbildning&lt;br&gt;som en annan kommun eller ett&lt;br&gt;landsting anordnar eller låter anord-&lt;br&gt;na skall styrelsen skyndsamt sända&lt;br&gt;ansökan vidare till styrelsen för&lt;br&gt;utbildningen där. Till ansökan skall&lt;br&gt;styrelsen foga ett yttrande av vilket&lt;br&gt;det framgår om hemkommunen åtar&lt;br&gt;sig att svara för kostnaderna för&lt;br&gt;elevens utbildning, såvida det inte&lt;br&gt;på grund av tidigare överenskom-&lt;br&gt;melse är onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:598.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenut-&lt;br&gt;bildningen (prop. 1990/91:85 ) föreslogs att kommuner och landsting även&lt;br&gt;fortsättningsvis skulle vara huvudmän för gymnasieskolan och gymnasial&lt;br&gt;vuxenutbildning. Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget (bet.&lt;br&gt;1990/91:UbU16, rskr. 1990/91:356). Enligt 5 kap. 6 § skollagen&lt;br&gt;(1985:1100) får landstingen inom gymnasieskolan endast anordna&lt;br&gt;utbildning på sådana nationella program som avser naturbruk och&lt;br&gt;omvårdnad. För gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning&lt;br&gt;inom komvux gäller enligt 11 kap. 17 § andra stycket skollagen att&lt;br&gt;landstingen får anordna sådan utbildning endast inom områdena naturbruk&lt;br&gt;och omvårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt med anledning av proposition om ändrat huvudmanna-&lt;br&gt;skap för särskolan och särvux m.m. (prop. 1991/92:94, bet. 1991/92:UbU&lt;br&gt;21 och 28, rskr. 1991/92:285) att kommunen skall vara huvudman för&lt;br&gt;särskolan och särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bl.a. skrivelser från Svenska Kommunförbundet och Landstings-&lt;br&gt;förbundet (1995-11-17, dnr U95/3933/S) har till regeringen framförts&lt;br&gt;önskemål om ändringar i skollagen, som underlättar samverkan mellan&lt;br&gt;kommuner och landsting även inom andra utbildningsområden än natur-&lt;br&gt;bruk och omvårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningar har ägt rum mellan företrädare för Utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentet och företrädare för Svenska Kommunförbundet och Landstingsför-&lt;br&gt;bundet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudmän för gymnasial utbildning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 Gällande regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är enligt 5 kap. 5 § skollagen skyldig att erbjuda samtliga&lt;br&gt;ungdomar i kommunen utbildning på nationella program i gymnasieskolan&lt;br&gt;fram till och med första halvåret det år de fyller 20 år. Detta innebär att&lt;br&gt;kommunerna har ansvar för att alla ungdomar får tillgång till ett allsidigt&lt;br&gt;urval av nationella program. Ungdomar som vill gå på program, som&lt;br&gt;kommunen inte anordnar, har rätt att studera på dessa i annan kommun.&lt;br&gt;Detta kan ske genom samverkansavtal mellan hemkommun och&lt;br&gt;kommuner eller landsting, som anordnar utbildningen. Landstingen får&lt;br&gt;enligt 5 kap. 6 § skollagen inom gymnasieskolan endast anordna utbild-&lt;br&gt;ning på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad.&lt;br&gt;Om ett landsting anordnar sådan utbildning får kommuner, som ingår i&lt;br&gt;landstinget, inte anordna samma utbildning utan överenskommelse med&lt;br&gt;landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fråga om gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning&lt;br&gt;gäller enligt 11 kap. 17 § att landstingen får anordna utbildning endast&lt;br&gt;inom områdena naturbruk och omvårdnad. I 2 kap. 9 § förordningen&lt;br&gt;(1992:403) om kommunal vuxenutbildning föreskrivs att en kommun, som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser att anordna utbildning som får anordnas av det landsting till vilket Prop. 1995/96:183&lt;br&gt;kommunen hör, skall samråda med landstinget. Det finns således inget&lt;br&gt;som hindrar att en kommun startar sådan vuxenutbildning som landstinget&lt;br&gt;anordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För särskolan och särvux kan endast kommuner vara huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för en kommun eller ett landsting att låta annan genomföra&lt;br&gt;utbildning på entreprenad regleras i lagen (1993:802) om entrepre-&lt;br&gt;nadförhållanden inom skolan. Det är endast viss undervisning inom&lt;br&gt;gymnasieskolan, som får läggas ut på entreprenad till fysiska eller&lt;br&gt;enskilda juridiska personer. Om det finns särskilda skäl får regeringen på&lt;br&gt;ansökan av en kommun eller ett landsting i andra fall medge att&lt;br&gt;kommunen eller landstinget får sluta avtal med någon annan om att&lt;br&gt;bedriva undervisning inom det offentliga skolväsendet. De uppgifter, som&lt;br&gt;den kommunala styrelsen för utbildningen och rektorn har, får inte&lt;br&gt;omfattas av avtalet. Detta innebär att rektorn alltid är anställd av kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget. När det gäller komvux och särvux kan&lt;br&gt;huvudmannen uppdra åt andra att genomföra utbildningen (11 kap. 6 §&lt;br&gt;respektive 12 kap. 9 § skollagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Finansiering av gymnasial utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i det statliga bidragssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till den 1 juli 1991 hade skolsektorn ett stort antal specialdestinera-&lt;br&gt;de bidrag uppdelade på skolformer och delar av skolformer. Riksdagens&lt;br&gt;beslut med anledning av propositionen om Ansvaret för skolan (prop.&lt;br&gt;1990/91:18, bet. 1990/91:UbU4, rskr. 1990/91:76) innebar att de special-&lt;br&gt;destinerade statsbidragen den 1 juli 1991 ersattes med ett bidrag till&lt;br&gt;skolsektorn - sektorsbidraget. Härigenom fick kommunerna en bidragsram&lt;br&gt;för hela skolsektorn och de fick därvid själva prioritera resurserna mellan&lt;br&gt;olika skolformer och mellan olika verksamheter inom skolformerna.&lt;br&gt;Sektorsbidraget grundades på ett schabloniserat system för att beräkna&lt;br&gt;huvudmännens behov av finansiellt stöd för den undervisning som följer&lt;br&gt;av gällande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsbidraget ersattes den 1 januari 1993 (prop. 1991/92:150, bet.&lt;br&gt;1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345) med ett statligt utjämningsbidrag till&lt;br&gt;kommuner och landsting. Det primära syftet med detta nya bidragssystem&lt;br&gt;var att utjämna de stora inkomstskillnaderna i kommunsektorn och att&lt;br&gt;garantera alla kommuner ett visst skatteunderlag. Inkomstutjämningen&lt;br&gt;innebar att bidraget relaterades till kommunens skattebas i stället för den&lt;br&gt;verksamhet som kommunen bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1996 gäller ett nytt system för strukturkost-&lt;br&gt;nadsutjämning enligt riksdagens beslut i december 1995 om ett nytt&lt;br&gt;utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m. (prop. 1995/96:64,&lt;br&gt;bet. 1995/96:FiU5, rskr. 1995/96:116). I den nya beräkningsmodellen för&lt;br&gt;utjämningsbidragen till kommun finns faktorer som tar hänsyn till ut-&lt;br&gt;bildningsbehovet. Motsvarande faktorer finns inte med i skatteutjämningen&lt;br&gt;mellan landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interkommunal ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det gamla statsbidragssystemet och genom sektorsbidraget fick kommu-&lt;br&gt;nerna bidrag från staten som i genomsnitt täckte hälften av kommunens&lt;br&gt;kostnader för utbildningsverksamheten. Den resterande delen fick således&lt;br&gt;bekostas av kommunerna själva. För att täcka de kommunala kostnaderna&lt;br&gt;för en elev från en annan kommun fick kommunen s.k. interkommunal&lt;br&gt;ersättning. Hemkommunen var skyldig att betala denna ersättning för de&lt;br&gt;kommuninvånare som studerade i annan kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya utjämningssystemet syftar till att tillsammans med skatteinkom-&lt;br&gt;sterna ge kommunerna likvärdiga förutsättningar att finansiera t.ex. den&lt;br&gt;skolverksamhet som kommunen är skyldig att anordna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För landstingens del innebar förändringarna i bidragssystemet att det&lt;br&gt;inte finns ett särskilt statligt bidrag för utbildning. I stället täcks lands-&lt;br&gt;tingets kostnader av interkommunal ersättning från elevens hemkommun.&lt;br&gt;Enligt 5 kap. 23 § skollagen har ett landsting, som i sin gymnasieskola&lt;br&gt;på ett nationellt program har tagit in en elev, som inte är hemmahörande&lt;br&gt;i en kommun som har samverkansavtal med landstingen, rätt till ersättning&lt;br&gt;för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.&lt;br&gt;Landstingen får dock inte betinga sig högre ersättning från hemkommunen&lt;br&gt;än som svarar mot det statsbidrag som utgår dit för elevens utbildning i&lt;br&gt;gymnasieskolan. Den landstingskommunala delen i utbildningskostnaderna&lt;br&gt;täcks genom landstingsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att utbildningskostnaderna har förändrats och att sektors-&lt;br&gt;bidraget har avvecklats har det blivit allt svårare att identifiera vad som&lt;br&gt;svarar mot tidigare statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgifter från Skolverket fördelar sig den interkommunala ersätt-&lt;br&gt;ningen på Omvårdnads- respektive Naturbruksprogrammet läsåret 1994/95&lt;br&gt;enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Interkom.&lt;br&gt;ersättn.&lt;br&gt;Kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Interkom.&lt;br&gt;ersättn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Snittkostn.&lt;br&gt;Kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Snittkostn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Av tabellen framgår tydligt att den interkommunala ersättningen till lands-&lt;br&gt;ting är liten jämfört med den verkliga snittkostnaden. Spridningen är dock&lt;br&gt;stor. Kostnaderna för Omvårdnadsprogrammet ligger mellan 35 700 kr&lt;br&gt;och 91 500 kr per elev. Motsvarande siffror för Naturbruksprogrammet&lt;br&gt;är 96 300 kr respektive 248 300 kr. Spridningen i interkommunal&lt;br&gt;ersättning till landstingen varierar mellan 12 000 kr och 27 300 kr för&lt;br&gt;Omvårdnadsprogrammet samt 30 800 kr och 54 900 kr för Naturbrukspro-&lt;br&gt;grammet. Det är dock inte så att den interkommunala ersättningen helt&lt;br&gt;och hållet står i relation till landstingets kostnader, dvs. det landsting som&lt;br&gt;har den högsta kostnaden tar inte ut den högsta ersättningen. Som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämförelse kan nämnas att den interkommunala ersättningen till kommu- Prop. 1995/96:183&lt;br&gt;ner för omvårdnadsprogrammet ligger mellan 50 952 kr och 55 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder stor skillnad i nivån på den interkommunala ersättningen för&lt;br&gt;Omvårdnadsprogrammet om det genomförs av landstinget respektive kom-&lt;br&gt;munen (20 800 kr respektive 53 078 kr). Landstingets lägre ersättnings-&lt;br&gt;nivå kan förklaras genom skollagens bestämmelser om &amp;quot;statlig&amp;quot; del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Problem med gällande regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag har kommunerna inte möjlighet att påverka utbudet av alla na-&lt;br&gt;tionella program genom att landstingen har en företrädesrätt att anordna&lt;br&gt;utbildning inom naturbruk och omvårdnad. Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;menar att en lösning skulle vara att kommunerna har huvudmannaskapet&lt;br&gt;för all gymnasieutbildning och att kommunerna får lägga ut utbildning på&lt;br&gt;entreprenad i landstingen. Svenska Kommunförbundet pekar på bl.a. den&lt;br&gt;omständigheten att kommunerna fr.o.m. 1 juli 1994 är skyldiga att lämna&lt;br&gt;bidrag till fristående gymnasieskolor även om det skulle röra sig om&lt;br&gt;utbildningar som om de ingått i det offentliga skolväsendet skulle ha haft&lt;br&gt;landstingetskommunalt huvudmannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även problem på grund av att landstingen endast får anordna&lt;br&gt;utbildning inom vissa områden. Konsekvenserna av nuvarande bestämmel-&lt;br&gt;ser blir att initiativ av kommuner och landsting till samverkan förhindras&lt;br&gt;och att deras möjligheter att göra pedagogiska och kostnadsbesparande åt-&lt;br&gt;gärder begränsas. Detta gäller utbildning inom gymnasieskolan, gym-&lt;br&gt;nasiesärskolan, komvux och särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en gemensam skrivelse till regeringen i november 1995 har Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet och Landstingsförbundet hemställt att regeringen&lt;br&gt;skyndsamt vidtar åtgärder som underlättar för skolhuvudmännen att sam-&lt;br&gt;verka vad gäller gymnasial utbildning. Förbunden framhåller att det finns&lt;br&gt;flera skäl som talar för att det är bättre för eleverna och billigare för&lt;br&gt;samhället att landstingen, med en redan uppbyggd kompetens och organi-&lt;br&gt;sation för vissa program, t.ex. Barn- och fritidsprogrammet, på kom-&lt;br&gt;munernas uppdrag svarar för anordnandet av själva utbildningen. För-&lt;br&gt;bunden hänvisar till att det rådande samhällsekonomiska läget påkallar&lt;br&gt;samverkan och nya lösningar för att få till stånd en så rationell resursan-&lt;br&gt;vändning som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har våren 1995 fastställt programmål för Naturbrukspro-&lt;br&gt;grammet i gymnasiesärskolan. Skolverket har nyligen publicerat&lt;br&gt;kursplaner för gymnasiesärskolan som motsvarar delar av Omvårdnads-&lt;br&gt;programmet. Kommunerna, som aldrig anordnat Naturbruksprogrammet&lt;br&gt;eller motsvarande äldre utbildningar och därmed saknar lärare, lokaler och&lt;br&gt;utrustning, kommer därmed att - åtminstone inledningsvis - få svårt att&lt;br&gt;genomföra gymnasiesärskola med denna inriktning. I realiteten finns dock&lt;br&gt;landsting, med tidigare erfarenhet av naturbruksutbildningar i särskolan,&lt;br&gt;som genomför Naturbruksprogrammet i gymnasiesärskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem som aktualiserats kan sammanfattas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Landstingen har företrädesrätt att anordna omvårdnads- och natur-&lt;br&gt;bruksutbildningar i gymnasieskolan. Denna innebär att en kommun inte&lt;br&gt;har rätt att anordna dessa program såvida inte berört landsting ger sitt&lt;br&gt;godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Landstingen får inte i sin gymnasieskola anordna andra utbildningar än&lt;br&gt;nationella program inom naturbruk och omvårdnad. Detta innebär att&lt;br&gt;landstingen inte har möjlighet att anordna andra program, t.ex. Bam-&lt;br&gt;och fritidsprogrammet, och därmed utnyttja kompetens, som de bl.a. har&lt;br&gt;genom att de anordnar Omvårdnadsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Landstingen får inte anordna gymnasial vuxenutbildning inom andra&lt;br&gt;områden än naturbruk och omvårdnad. Elever, som vill kombinera&lt;br&gt;studier inom t.ex. omvårdnad och kärnämnen, måste därför vara in-&lt;br&gt;skrivna i två komvux - dvs. både i landstinget och i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Landstingen får inte anordna gymnasiesärskola. Detta medför exempel-&lt;br&gt;vis att kommunerna måste göra investeringar i utrustning och lokaler&lt;br&gt;om de skall anordna naturbruksutbildningar i denna skolform. Det finns&lt;br&gt;inte heller möjlighet att genomföra integrerad undervisning mellan gym-&lt;br&gt;nasiesärskola och gymnasieskola i berörda utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kommuner som vill lägga &amp;quot;uppdrag&amp;quot; på landsting för att genomföra&lt;br&gt;viss gymnasial utbildning, t.ex. i ämnen inom Fordonsprogrammet, kan&lt;br&gt;inte göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om landstingens ansvar för gymnasial utbildning har diskuterats&lt;br&gt;tidigare. De problem som förbunden, var för sig och gemensamt, fört&lt;br&gt;fram talar för att det finns skäl att nu aktualisera frågan. Det kan i&lt;br&gt;sammanhanget nämnas att i propositionen Växa med kunskaper - om&lt;br&gt;gymnasieskolan och vuxenutbildningen anförde föredragande statsrådet&lt;br&gt;följande (s.60):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Den företrädesrätt att anordna utbildning som jag här föreslagit skall&lt;br&gt;ges landstingskommunerna strider i och för sig mot principen&lt;br&gt;omkommunemas ansvar för gymnasieutbildningen. Avsteget har gjorts&lt;br&gt;främst av praktiska skäl. Skulle det, mot förmodan, visa sig medföra&lt;br&gt;svårigheter, är jag inte främmande för att på nytt ta upp saken.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lösning, som redan nämnts, skulle kunna vara att kommuner får&lt;br&gt;möjlighet att lägga en utbildning på entreprenad hos landsting. Trots&lt;br&gt;propåer från kommuner och landsting har inte något medgivande enligt&lt;br&gt;2 § lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden i skolan lämnats. De&lt;br&gt;möjligheter som finns att lägga ut undervisning på entreprenad inom&lt;br&gt;skolan innebär att den som är huvudman för en utbildning får uppdra åt&lt;br&gt;någon annan att bedriva undervisning. Uppdragsgivaren är huvudman för&lt;br&gt;utbildningen och har det ansvar som anges i 1 kap. 12 § skollagen. Där&lt;br&gt;anges att huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i skollagen och de bestämmelser som kan finnas i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan lag eller förordning. Det är huvudmannens skyldighet att se till att Prop. 1995/96:183&lt;br&gt;entreprenören bedriver sin verksamhet så att undervisningen uppfyller de&lt;br&gt;krav som kan ställas på den. Det är endast undervisningen och vad som&lt;br&gt;hör till den som en entreprenör får ha hand om. Rektor skall vara anställd&lt;br&gt;av huvudmannen. Den kommunala nämnd som är styrelse för utbildningen&lt;br&gt;prövar mottagandefrågor, sköter intagning m.m. Om en kommun skulle&lt;br&gt;få ge ett landsting i uppdrag att bedriva undervisning som entreprenör&lt;br&gt;skulle det innebära att kommunen alltjämt är ansvarig för utbildningen,&lt;br&gt;medan landstinget endast har &amp;quot;utförarrollen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem är också att ett landsting som regel skulle komma att få&lt;br&gt;flera uppdragsgivare eftersom man kan utgå från att det i de flesta fall&lt;br&gt;skulle vara fråga om att bedriva undervisning på flera kommuners&lt;br&gt;uppdrag. Samtliga kommuner skulle vara huvudman för &amp;quot;sin del&amp;quot; av&lt;br&gt;utbildningen. Förutom praktiska problem när det gäller att fatta beslut&lt;br&gt;skulle ansvaret kunna bli otydligt. Detta går kanske i och för sig att lösa&lt;br&gt;genom att berörda kommuner först ingår ett samverkansavtal med&lt;br&gt;varandra varvid en kommun blir anordnare av utbildningen. Därefter&lt;br&gt;träffar den kommunen avtal med landstinget. Detta är emellertid en&lt;br&gt;omständlig lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ändrade regler om att anordna gymnasial ut- Prop. 1995/96:183&lt;br&gt;bildning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Efter överenskommelse med en kommun får&lt;br&gt;ett landsting anordna även andra nationella program i gymnasiesko-&lt;br&gt;lan än inom naturbruk och omvårdnad. Den företrädesrätt tas bort&lt;br&gt;som landstingen genom skollagens bestämmelser i dag har inom na-&lt;br&gt;turbruk och omvårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting skall efter överenskommelse med en kommun kunna&lt;br&gt;få anordna gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i&lt;br&gt;komvux inom andra områden än naturbruk och omvårdnad samt&lt;br&gt;nationella program i gymnasiesärskolan och motsvarande utbildning&lt;br&gt;i särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i skollagen tas bort om att ett landsting inte får&lt;br&gt;betinga sig högre ersättning från en elevs hemkommun än som&lt;br&gt;svarar mot det statsbidrag som lämnas dit för elevens utbildning i&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens uppfattning är att det i första&lt;br&gt;hand är kommunerna som skall vara huvudmän för all utbildning i&lt;br&gt;gymnasieskolan och komvux, dvs. även utbildningar inom naturbruk och&lt;br&gt;omvårdnad. Detta skulle innebära att ett landsting först efter överenskom-&lt;br&gt;melse med en kommun skulle ha möjlighet att som huvudman anordna&lt;br&gt;gymnasieutbildning. I avvaktan på att ett sådant förslag kan läggas&lt;br&gt;föreslår vi nu ändringar i skollagen som löser ett antal problem av mer&lt;br&gt;akut karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats är kommuner huvudmän för särskolan och&lt;br&gt;särvux medan såväl kommuner som landsting är huvudmän för&lt;br&gt;gymnasieskolan och komvux. Landstingens rätt att anordna utbildning&lt;br&gt;inom dessa skolformer är dock begränsad. Vi har i föregående avsnitt&lt;br&gt;redovisat att nuvarande lagstiftning skapar problem och att Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet samt Landstingsförbundet i gemensam skrivelse i&lt;br&gt;november 1995 hemställt att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder som&lt;br&gt;underlättar för skolhuvudmännen att samverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar de båda förbundens uppfattning att nuvarande lagstift-&lt;br&gt;ning skapar problem och förhindrar att resurserna används på ett effektivt&lt;br&gt;sätt. Det visar bl.a. resultatet av en förfrågan, som de båda förbundet gjort&lt;br&gt;gemensamt hos skolhuvudmännen i april 1995. Undersökningen visar att&lt;br&gt;flera landsting anordnar utbildning på främst Barn- och fritidsprogrammet&lt;br&gt;men i enstaka fall även på Hantverksprogrammet och Industriprogrammet&lt;br&gt;trots att detta inte är tillåtet enligt bestämmelserna i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett exempel på hur bestämmelserna förhindrar en utveckling&lt;br&gt;av gymnasieutbudet finns i Örebro län. Där vill kommunerna i den södra&lt;br&gt;länsdelen och landstinget i Örebro län att landstinget skall ha möjlighet&lt;br&gt;att ansvara för all gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening skall kommunerna ha rätten att själva bestämma var&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deras elever skall erbjudas utbildning. Detta skulle innebära att Prop. 1995/96:183&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 kap. 6 § första stycket och 11 kap. 17 § andra stycket&lt;br&gt;skollagen som ger landstingen rätt att anordna gymnasieutbildning och&lt;br&gt;gymnasial vuxenutbildning inom områdena naturbruk och omvårdnad på&lt;br&gt;sikt bör utgå. En sådan ändring får till följd att ett landsting först efter&lt;br&gt;överenskommelse med en kommun skulle ha möjlighet att anordna sådan&lt;br&gt;utbildning. Innan ett förslag av den innebörden kan läggas måste dock&lt;br&gt;vissa frågor om skatteväxling m.m. ytterligare beredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den angivna bakgrunden föreslår vi nu att ett landsting efter&lt;br&gt;överenskommelse med en kommun skall få anordna annan utbildning&lt;br&gt;inom gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen än inom&lt;br&gt;naturbruksområdet och omvårdnadsområdet. Vidare föreslås att&lt;br&gt;kommunerna kan överlåta åt landstinget att vara huvudman för hela eller&lt;br&gt;delar av utbildningar inom gymnasiesärskolan och motsvarande utbildning&lt;br&gt;i särvux. Förslagen innebär således att om kommunerna så önskar kan&lt;br&gt;landstingen vidga sin utbildningsverksamhet till att omfatta andra na-&lt;br&gt;tionella program i gymnasieskolan samt också anordna utbildningar inom&lt;br&gt;gymnasiesärskolan och gymnasial vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att landstingen i dag har företrädesrätt att anordna&lt;br&gt;gymnasieutbildning inom naturbruk och omvårdnad slopas. Detta förslag&lt;br&gt;innebär således att landstingen får fortsätta att anordna dessa utbildningar&lt;br&gt;utan särskild överenskommelse med en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag kräver ändringar i skollagen. Förutom att det behövs&lt;br&gt;bestämmelser som gör det möjligt för kommuner och landsting att träffa&lt;br&gt;sådana överenskommelser som vi föreslår, behöver vissa bestämmelser om&lt;br&gt;huvudmannens skyldigheter i respektive skolformskapitel ändras så att&lt;br&gt;bestämmelserna också omfattar ett landsting som anordnar utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till att nuvarande bestämmelse i 5 kap. 23 § skollagen&lt;br&gt;om den interkommunala ersättningens storlek är föråldrad, föreslår&lt;br&gt;regeringen att bestämmelsen slopas. Eftersom huvuddelen av landstingens&lt;br&gt;utbildningskostnader täcks genom landstingsskatt bör den föreslagna&lt;br&gt;förändringen inte nämnvärt påverka kommunernas kostnader för&lt;br&gt;utbildning inom naturbruk och omvårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att landstingen kan komma att få nya ut-&lt;br&gt;bildningsuppdrag utöver de nuvarande inom naturbruk och omvårdnad. I&lt;br&gt;dessa fall bör ersättningen till landstingen regleras genom&lt;br&gt;samverkansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 och 10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose ett behov av praktiska samarbetslösningar mellan&lt;br&gt;kommuner och landsting ges ett landsting, efter överenskommelse med en&lt;br&gt;eller flera kommuner, möjlighet att vara huvudman och därmed att&lt;br&gt;anordna utbildning inom de aktuella områdena. Enligt de tidigare gällande&lt;br&gt;reglerna har ett landsting inte kunnat vara huvudman för utbildning inom&lt;br&gt;gymnasiesärskolan och särvux. Vilken utbildning som en&lt;br&gt;överenskommelse enligt dessa bestämmelser får avse anges i 6 kap. 10 §&lt;br&gt;andra stycket respektive 12 kap. 3 § andra stycket. Ett landsting som&lt;br&gt;anordnar utbildning efter överenskommelse med en kommun är huvudman&lt;br&gt;för den utbildningen och har därmed det ansvar som anges i 1 kap. 12 §.&lt;br&gt;Detta innebär bl.a. att styrelse för utbildningen är den nämnd som&lt;br&gt;landstinget enligt 2 kap. 1 § har utsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen får även fortsättningsvis anordna gymnasieutbildning på&lt;br&gt;nationella program som avser naturbruk och omvårdnad. Efter överens-&lt;br&gt;kommelse med en kommun kan landstinget anordna utbildning även på&lt;br&gt;andra nationella program. Landstingens företrädesrätt till att anordna ut-&lt;br&gt;bildning på nationella program som avser naturbruk och omvårdnad tas&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra mening tas bort eftersom den syftar på ett bidragssys-&lt;br&gt;tem som inte längre tillämpas. De närmare skälen har behandlats i avsnitt&lt;br&gt;4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket innebär att ett landsting, efter överenskommelse&lt;br&gt;med en kommun, får anordna utbildning inom gymnasiesärskolan på&lt;br&gt;nationella program. Det tidigare andra stycket blir ett nytt tredje stycke&lt;br&gt;och ändras endast på så sätt att det framgår att den utbildning som nu&lt;br&gt;erbjuds även kan anordnas av ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna nya paragraf innebär att om ett landsting anordnar utbildning inom&lt;br&gt;gymnasiesärskolan så är det skyldigt att anordna skolskjuts för eleverna&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 6 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen får även fortsättningsvis anordna gymnasial vuxenutbildning&lt;br&gt;inom områdena naturbruk och omvårdnad. Efter överenskommelse med&lt;br&gt;en kommun kan landstinget anordna gymnasial vuxenutbildning även&lt;br&gt;inom andra områden. Av 11 kap. 2 § tredje stycket följer att denna&lt;br&gt;möjlighet för landsting också gäller påbyggnadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens nya andra stycke innebär att ett landsting, efter&lt;br&gt;överenskommelse med en kommun, får anordna särvux i samma&lt;br&gt;omfattning som landstinget får anordna utbildning inom gymnasiesärsko-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en följd av ändringen i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen medför att även ett landsting får möjlighet att&lt;br&gt;uppdra åt andra att anordna särvux. Det kan förutsättas att landstingen&lt;br&gt;kommer att utnyttja denna möjlighet endast till en mindre del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11 §&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen är en följd av ändringen i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;UTBILDNINGSDEPARTEMENTET &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:183&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lindh,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ylva Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:183 Huvudmannaskapet för&lt;br&gt;gymnasial utbildning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:183&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som inför, &amp;nbsp;Celexnummer för bak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrar, upphäver eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omiiggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprepar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i skolla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen (1985:1100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49635, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:UbU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 01:33:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03183</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:23</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 01:33:33</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:UbU10</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01UbU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:183&lt;br/&gt;
Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:183 Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:183&lt;br/&gt;
Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:183 Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:183&lt;br/&gt;
Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:183 Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:183&lt;br/&gt;
Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:183 Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:183&lt;br/&gt;
Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:183 Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:183&lt;br/&gt;
Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:183 Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>