<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2307708</hangar_id>
 <dok_id>GJ03180</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>180</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:180</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>180</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-03-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:16</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Teleoperatörernas skyldigheter vid hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03180/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03180</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03180</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:180&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03180/prop_199596__180-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Teleoperatörernas skyldigheter vid hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att de teleoperatörer som tillhandahåller&lt;br&gt;telefonitjänst, mobil teletjänst eller fasta teleförbindelser och vilkas&lt;br&gt;verksamhet är av betydande omfattning skall svara för att deras&lt;br&gt;telesystem är uppbyggda och utformade på ett sådant sätt att tvångsmed-&lt;br&gt;len på teleområdet - hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;br&gt;- alltid kan verkställas. Detta innebär att teleoperatörerna kontinuerligt,&lt;br&gt;t.ex. vid byte till ny teknik, måste se till att möjligheter finns till hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning. Innebörden av denna&lt;br&gt;förpliktelse är i praktiken ett krav på att telesystemen skall innehålla&lt;br&gt;särskilda hårdvaror och särskilda datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teleoperatörerna skall svara för de kostnader som hänför sig till&lt;br&gt;anpassningarna av telesystemen medan polisen även i fortsättningen&lt;br&gt;skall ersätta teleoperatörerna för de kostnader som uppkommer vid&lt;br&gt;varje enskild verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996. För att&lt;br&gt;de teleoperatörer som före ikraftträdandet har fått tillstånd att driva&lt;br&gt;televerksamhet skall få tillfälle att anpassa de befintliga systemen till de&lt;br&gt;nya reglerna föreslås en övergångsperiod fram till den 1 juli 1997.&lt;br&gt;Teleoperatören skall dock alltid ha minst sex månader på sig från det att&lt;br&gt;Post- och telestyrelsen fastställt de närmare villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 180&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken ..... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597) ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund................................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning.......................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationell jämförelse....................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformbehovet............................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvaret för telesystemens utformning .............. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader................................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader for verkställighet i det enskilda fallet .... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader för anpassning av telesystemen........ 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadskonsekvenser i övrigt............... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser........... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................ 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken .... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i telelagen......... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag .................. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorians lagförslag .................. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ................ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ...................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Resolution on the lawful interception of tele-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;communications (9529/95 ENFOPOL 90) .......48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996 . . 57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i telelagen (1993:597).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 27 kap. 25 § rättegångsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten lämnat tilltånd till hemlig teleavlyssning eller hemlig&lt;br&gt;teleövervakning, får de tekniska hjälpmedel som behövs för avlyss-&lt;br&gt;ningen eller övervakningen användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ telelagen (1993:597) finns&lt;br&gt;bestämmelser om hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning och hemlig teleöver-&lt;br&gt;vakning som gäller för den som&lt;br&gt;har tillstånd att driva televerk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1230.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1995/96:180&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om telelagen (1993:597)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny paragraf, 14 a §, samt närmast före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 5 § att driva televerksamhet får förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsvillkor kan avse bl.a. skyldighet för tillståndshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att på vissa villkor tillhandahålla telefonitjänst åt var och en som&lt;br&gt;efterfrågar denna tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;att med beaktande av tillgänglig kapacitet på vissa villkor&lt;br&gt;tillhandahålla festa teleförbindelser åt den som efterfrågar sådana,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att bedriva verksamheten under de förutsättningar som följer av de&lt;br&gt;internationella överenskommelser som Sverige har biträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i verksamheten ta hänsyn till handikappades behov av särskilda&lt;br&gt;teletjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att medverka till att telemeddelanden kan förmedlas till samhällets&lt;br&gt;alarmerings- och räddningstjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att beakta totalförsvarets behov av telekommunikationer under höjd&lt;br&gt;beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. att årligen redovisa sin verksamhet i de delar som berörs av&lt;br&gt;tillståndet efter för verksamheten särskilt avpassade principer samt att&lt;br&gt;ställa redovisningen till förfogande för tillståndsmyndigheten eller den&lt;br&gt;som anvisas av myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. att på skäliga villkor till annan tillståndshavare lämna ut sådana&lt;br&gt;publicerade uppgifter om enskildas teleabonnemang som inte omfettas&lt;br&gt;av tystnadsplikt enligt 25 § första stycket 1 denna lag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. att på skäliga villkor i egen telekatalog publicera och i sin verk-&lt;br&gt;samhet till allmänheten lämna ut uppgifter om enskildas teleabonnemang&lt;br&gt;hos annan tillståndshavare i den utsträckning de inte omfettas av&lt;br&gt;tystnadsplikt enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 5 § att driva&lt;br&gt;televerksamhet skall förenas med&lt;br&gt;villkor att på ett visst sätt full-&lt;br&gt;göra vad som föreskrivs i&lt;br&gt;14 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om tillståndsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning m.m. Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som beviljas tillstånd enligt&lt;br&gt;5 § skall bedriva denna tele-&lt;br&gt;verksamhet så att beslut om&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning kan verkställas&lt;br&gt;och så att verkställandet inte&lt;br&gt;röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i och uppgifter om&lt;br&gt;de avlyssnade eller övervakade&lt;br&gt;telemeddelandena skall göras&lt;br&gt;tillgängliga så att informationen&lt;br&gt;enkelt kan tas om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Även tillstånd enligt 5 § som har beviljats före ikraftträdandet skall&lt;br&gt;förenas med villkor enligt 13 § tredje stycket. I fråga om dessa tillstånd&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 14 a § från den dag då sex månader har&lt;br&gt;förflutit efter det att tillståndsvillkoren enligt 13 § tredje stycket&lt;br&gt;fastställdes, dock tidigast den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den snabba tekniska utvecklingen på teleområdet och den avreglerade&lt;br&gt;telemarknaden har ändrat förutsättningarna för att genomföra ett beslut&lt;br&gt;om hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning. I departements-&lt;br&gt;promemorian Teleoperatörernas skyldigheter vid hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;och hemlig teleövervakning (Ds 1995:48) föreslås vissa ändringar i&lt;br&gt;rättegångsbalken, telelagen och teleförordningen som syftar till att&lt;br&gt;säkerställa fortsatt möjlighet till hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning. Promemorians lagförslag finns intaget som bilaga 1.&lt;br&gt;Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju 95/3257). En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Regeringen tar i&lt;br&gt;detta ärende upp de frågor som behandlas i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 15 februari att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som utarbetats i ärendet. Förslagen som remitterades&lt;br&gt;till Lagrådet finns i bilaga 3. Lagrådet har lämnat förslagen utan&lt;br&gt;erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det har tidigare gått att klart skilja mellan radio, TV, kabelkommu-&lt;br&gt;nikation, telekommunikation och datorkommunikation med utgångspunkt&lt;br&gt;från informationsinnehåll och metoder för användning och överföring.&lt;br&gt;Dessa skillnader har emellertid blivit alltmer otydliga. Den nya informa-&lt;br&gt;tionstekniken (IT) har dessutom tillfört nya former av kommunikation&lt;br&gt;där tal, text och bild integreras. Det förekommer att mottagaren kan&lt;br&gt;påverka informationsinnehållet, s.k. interaktiv kommunikation. Överfö-&lt;br&gt;ringen av telemeddelanden sker via såväl allmänt tillgängliga telenät&lt;br&gt;som privata företagsnät. Trådlös telekommunikation har också blivit&lt;br&gt;vanlig. Vidare har ägarstrukturerna förändrats på senare år till följd av&lt;br&gt;bl.a. en fri telemarknad och att abonnenter i stället för operatörer i allt&lt;br&gt;högre grad kommit att äga nät, abonnentväxlar och annan tele-&lt;br&gt;utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen har ökat, vilket bl.a. användningen av IT har&lt;br&gt;bidragit till. Kommunikation sker idag nästan helt oberoende av&lt;br&gt;landsgränser. Inom Europeiska unionen (EU) har intresset för IT-&lt;br&gt;området ökat markant på senare år. En rapport har arbetats fram (den&lt;br&gt;s.k. Bangemannrapporten) med en rad förslag till framför allt en rättslig&lt;br&gt;nyordning där avreglering är det mest kännetecknande draget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för den svenska telepolitiken är att ge hushåll, företag och&lt;br&gt;myndigheter tillgång till ett ändamålsenligt telesystem som bidrar till ett&lt;br&gt;effektivt resursutnyttjande i samhället som helhet. Riksdagen har slagit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fest bl.a. att staten skall svara för att det finns ett sammanhållet och &amp;nbsp;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öppet telenät som täcker hela landet. Vidare har betonats vikten av att&lt;br&gt;staten skapar förutsättningar för en effektiv konkurrens på utrustnings-&lt;br&gt;marknaden och vid utvecklingen av teletjänster (prop. 1987/88:118, bet.&lt;br&gt;1987/88:TU28, rskr. 1987/88:402 och prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:&lt;br&gt;TU28, rskr. 1990/91:369).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ändrad verksamhetsform för Televerket och en rättslig&lt;br&gt;reglering av en fri telemarknad har under senare år behandlats av&lt;br&gt;riksdagen (prop. 1991/92:100 bil. 7, bet. 1991/92:TU20, rskr.&lt;br&gt;1991/92:312 och prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr.&lt;br&gt;1992/93:443). Härvid har betydelsen för samhällsutvecklingen av&lt;br&gt;effektiva telekommunikationer ytterligare framhållits och det statliga&lt;br&gt;ansvaret för grundläggande telekommunikationer har utvidgats från&lt;br&gt;taltelefoni till att omfetta även telefex och viss datakommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya IT-baserade rutinerna, den öppna telepolitiken och den ökade&lt;br&gt;internationaliseringen har förändrat förutsättningarna för att använda&lt;br&gt;tvångsmedel på teleområdet. Frågan om i vilken omfettning hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning och hemlig teleövervakning bör kunna användas i brotts-&lt;br&gt;utredningar har därvid fått förnyad aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen antagit de förslag som regeringen lade fram i&lt;br&gt;en proposition om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;br&gt;(prop. 1994/95:227, bet. 1995/96:JuUl, rskr. 1995/96:17, SFS&lt;br&gt;1995:1230). Ändringarna grundas på förslag från Datastraffrätts-&lt;br&gt;utredningen i betänkandet Information och den nya informations-&lt;br&gt;teknologin (SOU 1992:110) och innebär en anpassning av reglerna i&lt;br&gt;rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;br&gt;till utvecklingen på teleområdet. Propositionen innehöll inte några&lt;br&gt;förslag som direkt tar sikte på dem som tillhandahåller teletjänster eller&lt;br&gt;festa teleförbindelser. Sådana företag som bedriver televerksamhet, s.k.&lt;br&gt;teleoperatörer, har emellertid till följd av den snabba tekniska utveck-&lt;br&gt;lingen på teleområdet och den avreglerade telemarknaden kommit att&lt;br&gt;inta en central roll vid verkställighet av tvångsmedel på teleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar i detta ärende upp frågan vilka skyldigheter som bör&lt;br&gt;vila på teleoperatörerna för att möjligheterna till verkställighet av beslut&lt;br&gt;om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning skall kunna upp-&lt;br&gt;rätthållas. Däremot behandlas inte de frågeställningar som tar sikte på&lt;br&gt;ansvar och skyldigheter för producenter av telekommunikationsutrust-&lt;br&gt;ning eller för den som tillhandahåller underhållstjänster i fråga om tele-&lt;br&gt;kommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Nuvarande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är varje medborgare gentemot det&lt;br&gt;allmänna skyddad mot bl.a. hemlig avlyssning eller upptagning av&lt;br&gt;telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Detta skydd får enligt&lt;br&gt;12 § i samma kapitel begränsas genom lag. Sådana begränsningar får&lt;br&gt;endast ske för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokra-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvän- Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;digt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller&lt;br&gt;sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande lagregleringen om hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;hemlig teleövervakning finns i 27 kap. 18-25 §§ rättegångsbalken (RB).&lt;br&gt;Genom en ändring i rättegångsbalken år 1989 togs nya föreskrifter om&lt;br&gt;dessa tvångsmedel in i 27 kap. 18-24 §§ RB (prop. 1988/89:124, bet.&lt;br&gt;1988/89 :JuU25, rskr. 1988/89:313, SFS 1989:650). Bestämmelserna&lt;br&gt;innebar en saklig och terminologisk anpassning till ny teknik. Redan i&lt;br&gt;det lagstiftningsarbetet konstaterades emellertid att den förändrade kon-&lt;br&gt;kurrenssituationen på telekommunikationsområdet kunde ha återverk-&lt;br&gt;ningar på möjligheterna att utnyttja hemlig teleavlyssning som ett straff-&lt;br&gt;processuellt tvångsmedel men att detta problem fick tas upp i ett annat&lt;br&gt;sammanhang (prop. s. 40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;br&gt;anpassades 1993 till de ändringar som införandet av telelagen&lt;br&gt;(1993:597) innebar. Denna reglering öppnade telemarknaden for flera&lt;br&gt;operatörer. Rättegångsbalkens föreskrifter om hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;hemlig teleövervakning anpassades så att begränsningen till tele-&lt;br&gt;meddelanden som befordras av Televerket ersattes av en begränsning&lt;br&gt;till telemeddelanden som befordras via allmänt tillgängliga telenät.&lt;br&gt;Vidare infördes en bestämmelse rörande verkställighet av sådana&lt;br&gt;åtgärder (27 kap. 25 § RB, se prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:443, SFS 1993:602).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har riksdagen nyligen antagit de förslag som&lt;br&gt;regeringen lade fram i en proposition om hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;hemlig teleövervakning (prop. 1994/95:227). Härigenom har rättegångs-&lt;br&gt;balkens regler om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;br&gt;ändrats så att begränsningen till viss teleanläggning slopats och ersatts&lt;br&gt;av en begränsning till viss teleadress. Vidare innebär ändringarna i&lt;br&gt;rättegångsbalken att avlyssning och övervakning även kan ske i privata&lt;br&gt;telenät, t.ex. i större företagsnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver rättegångsbalkens bestämmelser om hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;hemlig teleövervakning finns sådana begränsningar av fri- och rättig-&lt;br&gt;heterna enligt regeringsformen också i lagen (1952:98) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål {1952 års tvångsme-&lt;br&gt;delslag), lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. (1988&lt;br&gt;års lag) och i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll (1991 års&lt;br&gt;lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning innebär - sedan den 1 januari 1996 - att&lt;br&gt;telemeddelanden som befordras till eller från ett telefonnummer, en kod&lt;br&gt;eller annan teleadress, i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett&lt;br&gt;tekniskt hjälpmedel för återgivning av innehållet i meddelandet (27 kap.&lt;br&gt;18 § första stycket RB). För att sådan avlyssning skall få ske krävs att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon är skäligen misstänkt för ett brott för vilket inte är föreskrivet Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;lindrigare straff än fängelse i två år eller för försök, förberedelse eller&lt;br&gt;stämpling till sådant brott, om sådan gärning är belagd med straff (18 §&lt;br&gt;andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleövervakning innebär att uppgifter i hemlighet hämtas in om&lt;br&gt;telemeddelanden som har expedierats eller beställts till eller från en viss&lt;br&gt;teleadress eller att sådana meddelanden hindras från att nå fram.&lt;br&gt;Tvångsmedlet får användas vid förundersökning i brottmål om det för&lt;br&gt;brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex månader och&lt;br&gt;vid narkotikabrott med enbart fängelse i straffskalan samt vid försök,&lt;br&gt;förberedelse eller stämpling till brott för vilket inte är föreskrivet&lt;br&gt;lindrigare straff än fängelse i två år, om sådan gärning är belagd med&lt;br&gt;straff (27 kap. 19 § RB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning kan också komma&lt;br&gt;i fråga vid misstanke om anstiftan eller medhjälp till brottslighet av&lt;br&gt;angivet kvalificerat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillstånd till sådan avlyssning eller övervakning krävs - utöver att&lt;br&gt;någon är skäligen misstänkt för brott av viss svårighetsgrad - att&lt;br&gt;åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Vidare får åtgärden&lt;br&gt;endast avse en teleadress som innehas eller annars kan antas komma att&lt;br&gt;användas av den misstänkte (27 kap. 20 § första stycket RB). En&lt;br&gt;teleadress till vilken den misstänkte kan antas komma att ringa får alltså&lt;br&gt;inte avlyssnas. Från tillämpningsområdet undantas slutligen telemed-&lt;br&gt;delanden som endast befordras inom ett telenät som med hänsyn till sin&lt;br&gt;ringa omfattning och omständigheterna i övrigt får anses vara av mindre&lt;br&gt;betydelse från allmän kommunikationssynpunkt (20 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För all tvångsmedelsanvändning gäller tre allmänna principer. De tre&lt;br&gt;principerna, som anknyter till innehållet i 2 kap. 12 § regeringsformen,&lt;br&gt;är ändamålsprincipen, behovsprincipen och proportionalitetsprincipen.&lt;br&gt;Ändamålsprincipen innebär att en myndighets befogenhet att använda&lt;br&gt;tvångsmedlet skall vara bunden till det ändamål för vilket tvångsmedlet&lt;br&gt;har beslutats. Behovsprincipen innebär att en myndighet får använda ett&lt;br&gt;tvångsmedel bara när det finns ett påtagligt behov och en mindre&lt;br&gt;ingripande åtgärd inte är tillräcklig. Proportionalitetsprincipen, som är&lt;br&gt;lagfäst i bl.a. 27 kap. 1 § tredje stycket RB, innebär att en tvångsåtgärd&lt;br&gt;i fråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet skall stå i rimlig&lt;br&gt;proportion till vad som står att vinna med åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning prövas&lt;br&gt;av rätten på ansökan av åklagaren. I beslutet skall det anges vilken&lt;br&gt;teleadress och under vilken tid tillståndet gäller. Tiden, som inte får&lt;br&gt;bestämmas längre än nödvändigt, får inte överstiga en månad från&lt;br&gt;dagen för beslutet (21 § första stycket). Vidare skall i beslutet särskilt&lt;br&gt;anges om åtgärden får verkställas utanför allmänt tillgängliga telenät&lt;br&gt;(21 § andra stycket). Hemlig teleavlyssning får inte ske av&lt;br&gt;telemeddelanden mellan den misstänkte och hans försvarare. Om det&lt;br&gt;framkommer att en avlyssning avser ett sådant meddelande skall&lt;br&gt;avlyssningen avbrytas och upptagningar eller uppteckningar som&lt;br&gt;omfettas av förbudet skall omedelbart förstöras (22 §). Föreskrifter ges &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också om hävande av beslut (23 §) och om tid för granskning och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstöring av upptagningar och uppteckningar (24 §). Vidare finns en Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;bestämmelse om verkställighet. Har rätten lämnat tillstånd till hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning eller hemlig teleövervakning, får de tekniska hjälpmedel&lt;br&gt;som behövs for avlyssningen eller övervakningen användas (25 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar varje år genom en skrivelse till riksdagen hur&lt;br&gt;reglerna i rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning har tillämpats (se regeringens skrivelse 1995/96:9, bet.&lt;br&gt;1995/96:JuUl, rskr. 1995/96:17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952 års tvångsmedelslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa&lt;br&gt;brottmål innehåller tilläggs- och undantagsbestämmelser till den&lt;br&gt;grundläggande regleringen i rättegångsbalken i fråga om straffpro-&lt;br&gt;cessuella tvångsmedel. Lagen, som är tidsbegränsad, gäller vid&lt;br&gt;förundersökning angående vissa brott mot rikets säkerhet och vissa&lt;br&gt;andra grova brott. Efter den senast gjorda förlängningen gäller lagen till&lt;br&gt;utgången av år 1996 (prop. 1995/96:14, bet. 1995/96:JuUll, rskr.&lt;br&gt;1995/96:125, SFS 1995:1511).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952 års tvångsmedelslag gäller vid förundersökning angående dels&lt;br&gt;allmänfarliga brott, t.ex. mordbrand och sabotage, dels vissa högmåls-&lt;br&gt;brott såsom uppror och olovlig kårverksamhet, dels vissa brott mot&lt;br&gt;rikets säkerhet, t.ex. spioneri. Lagen gäller också försök, förberedelse&lt;br&gt;och stämpling till dessa brott om sådan gärning är straffbar. I för-&lt;br&gt;hållande till regleringen i rättegångsbalken innebär lagen utvidgade&lt;br&gt;möjligheter att använda vissa tvångsmedel, bl.a. hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;och hemlig teleövervakning. Rätten får alltså lämna tillstånd till&lt;br&gt;tvångsmedel på teleområdet enligt denna lag även om det för brottet är&lt;br&gt;föreskrivet lindrigare straff än vad som krävs enligt rättegångsbalken&lt;br&gt;(5 §). Åklagaren får i brådskande fall själv besluta om användning av&lt;br&gt;tvångsmedlen. Har åklagaren gjort detta, skall anmälan ofordröjligen&lt;br&gt;göras hos domstolen, som skyndsamt skall pröva ärendet (6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988 års lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;heterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. regleras hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning i 28 §. Där föreskrivs att&lt;br&gt;åklagaren får besluta om sådan åtgärd om det kan befaras att&lt;br&gt;inhämtande av rättens tillstånd skulle medföra sådan fördröjning eller&lt;br&gt;annan olägenhet som är av väsentlig betydelse för utredningen. Om&lt;br&gt;åklagaren har fattat ett beslut om hemlig teleavlyssning eller hemlig&lt;br&gt;teleövervakning skall han genast anmäla det hos rätten, som snabbt skall&lt;br&gt;pröva ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll får i vissa fåll&lt;br&gt;tvångsåtgärd såsom t.ex. hemlig teleavlyssning tillgripas. För detta&lt;br&gt;krävs att åtgärden är påkallad för att utröna om en utlänning eller en&lt;br&gt;organisation eller en grupp som han tillhör eller verkar för planlägger&lt;br&gt;eller förbereder någon gärning som innebär våld, hot eller tvång för&lt;br&gt;politiska syften och som innefattar brott för vilket lindrigare straff än&lt;br&gt;fängelse i två år inte är föreskrivet. Tvångsmedlen har alltså i detta&lt;br&gt;sammanhang ett brottsförebyggande syfte. Den parlamentariska&lt;br&gt;kontrollen av lagens tillämpning sker, liksom av 1952 års tvångs-&lt;br&gt;medelslag, genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse om denna&lt;br&gt;till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telelagen (1993:597) syftar till att enskilda och myndigheter skall få&lt;br&gt;tillgång till effektiva telekommunikationer till lägsta samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska kostnad (2 §). För rätten att få tillhandahålla vissa centrala&lt;br&gt;teletjänster krävs tillstånd om verksamheten är av betydande omfattning&lt;br&gt;(5 §). Frågor om tillstånd prövas av tillståndsmyndigheten, som är Post-&lt;br&gt;och telestyrelsen. Myndigheten har möjlighet att medge undantag från&lt;br&gt;tillståndsplikten om det finns särskilda skäl och i sådana fåll får&lt;br&gt;tillstånd splikten ersättas med en anmälningsplikt (8 §). Tillstånd skall&lt;br&gt;beviljas om inte den sökande saknar förutsättningar att bedriva&lt;br&gt;verksamheten varaktigt och med god kapacitet och kvalitet (11 §).&lt;br&gt;Tillstånd att driva televerksamhet får vidare förenas med villkor, vilka&lt;br&gt;kan avse bland annat skyldighet för tillståndshavare att på vissa villkor&lt;br&gt;tillhandahålla telefonitjänst åt var och en som efterfrågar denna tjänst,&lt;br&gt;att i verksamheten ta hänsyn till handikappades behov av särskilda&lt;br&gt;teletjänster och att beakta totalförsvarets behov av telekommunikationer&lt;br&gt;under höjd beredskap. Tillståndsvillkoren skall gälla för en bestämd tid&lt;br&gt;(13 och 14 §§). Ett tillstånd kan återkallas om verksamheten bedrivs i&lt;br&gt;strid med telelagen eller i strid med föreskrifter eller villkor som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen och avvikelsen inte kan anses vara av&lt;br&gt;mindre betydelse (10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen har till uppgift att utöva tillsyn över efter-&lt;br&gt;levnaden av telelagen och av de föreskrifter och villkor som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen (31 §). Myndigheten får i detta syfte meddela de&lt;br&gt;förelägganden och förbud som behövs, vilka får förenas med vite&lt;br&gt;(33 §). Uppkommer tvist om tillämpningen av lagen skall myndigheten&lt;br&gt;som huvudregel medla mellan parterna (32 § andra stycket).&lt;br&gt;Tillståndsmyndighetens beslut får överklagas hos länsrätten (37 §).&lt;br&gt;Telelagen innehåller också vissa straffbestämmelser (34-36 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt telelagen får den som i televerksamhet har fått tillgång till&lt;br&gt;uppgift om teleabonnemang, innehållet i ett. telemeddelande eller annan&lt;br&gt;uppgift som angår ett särskilt telemeddelande som huvudregel inte&lt;br&gt;obehörigen fora vidare eller utnyttja det han fått del av eller tillgång till&lt;br&gt;(25 § första stycket). Tystnadsplikt gäller också för angelägenhet som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser användning av hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;enligt 27 kap. 18 eller 19 § RB och for uppgift som hänför sig till&lt;br&gt;åtgärden att kvarhålla försändelser enligt 9 § samma kapitel. På begäran&lt;br&gt;av åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som&lt;br&gt;har att ingripa mot ett brott skall emellertid den som driver tele-&lt;br&gt;verksamhet och därvid har fått del av eller tillgång till uppgift som&lt;br&gt;avses i 25 § första stycket lämna uppgift som angår misstanke om brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna uppgiftsskyldighet är begränsad till uppgift om teleabonnemang&lt;br&gt;(namn, titel, adress och telefonnummer, etc.) och annan uppgift som&lt;br&gt;angår ett särskilt telemeddelande, t.ex. uppgift om mellan vilka&lt;br&gt;abonnemang ett telemeddelande har förmedlats. Undantaget från&lt;br&gt;tystnadsplikten såvitt avser uppgift om teleabonnemang gäller endast om&lt;br&gt;fängelse är föreskrivet för brottet och detta enligt myndighetens bedöm-&lt;br&gt;ning kan föranleda annan påföljd än böter. För annan uppgift som angår&lt;br&gt;ett särskilt telemeddelande gäller undantaget endast om det för brottet&lt;br&gt;inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år (27 §). Be-&lt;br&gt;träffande uppgifter om innehållet i ett telemeddelande genombryts&lt;br&gt;tystnadsplikten inte i något fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För myndigheter som driver televerksamhet gäller i stället 9 kap. 8 §&lt;br&gt;och 14 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100). Bestämmelserna motsvarar&lt;br&gt;i huvudsak regleringen i telelagen. Enligt sekretesslagen kan emellertid&lt;br&gt;också - när förutsättningarna är uppfyllda - uppgifter om innehållet i&lt;br&gt;telemeddelanden lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mänskliga rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av tvångsmedel på teleområdet berör bl.a. frågor om&lt;br&gt;mänskliga rättigheter. FN:s generalförsamling antog år 1948 en allmän&lt;br&gt;förklaring om de mänskliga rättigheterna. I art. 12 sägs bl.a. att ingen&lt;br&gt;får utsättas för godtyckliga ingripanden i fråga om privatliv, familj, hem&lt;br&gt;eller korrespondens. Grundsatsen har därefter arbetats in i 1966 års FN-&lt;br&gt;konvention om medborgerliga och politiska rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd&lt;br&gt;för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna är av&lt;br&gt;intresse också på teleområdet. I art. 8 första punkten tillförsäkras envar&lt;br&gt;rätt till skydd för sitt privatliv och familjeliv, sitt hem och sin korre-&lt;br&gt;spondens. Begränsningar får ske endast om åtgärden är förenlig med de&lt;br&gt;strikta undantag som ställs upp i art. 8 andra punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den praxis som har utvecklats hos den europeiska domstolen för&lt;br&gt;mänskliga fri- och rättigheter vid tillämpningen av den europeiska kon-&lt;br&gt;ventionen har fästslagits att hemlig teleavlyssning kan ses som ett&lt;br&gt;ingrepp i såväl privatliv som korrespondens (t.ex. fallen Huvig, Malone&lt;br&gt;och Klass).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Internationell jämförelse&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I internationella fora pågår arbete med olika frågor som rör tele-&lt;br&gt;kommunikation. Inom Europarådet har en expertkommitté nyligen&lt;br&gt;arbetat fram ett förslag till rekommendation rörande processuella frågor&lt;br&gt;med anknytning till informationsteknik där vissa aspekter av hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning uppmärksammas. Även inom&lt;br&gt;EU, inom gruppen för polissamarbete under den s.k. tredje pelaren, är&lt;br&gt;frågor om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning aktuella.&lt;br&gt;Ministerrådet har nyligen antagit en resolution (9529/95 ENFOPOL 90)&lt;br&gt;som hänvisar till en upprättad kravspecifikation för verkställighet av&lt;br&gt;tvångsmedel på teleområdet (se vidare härom i avsnitt 8). Syftet är bl.a.&lt;br&gt;att de angivna kraven skall beaktas i det nationella lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man från svensk sida överväger olika frågor som har anknytning&lt;br&gt;till hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning är det naturligtvis&lt;br&gt;av intresse att jämföra hur andra länder har hanterat dessa frågor. Det&lt;br&gt;bör emellertid redan från början klargöras att problemställningarna för&lt;br&gt;närvarande är gemensamma för de flesta länder. Detta innebär att några&lt;br&gt;nationella regelsystem som skulle kunna tjäna som direkta förebilder för&lt;br&gt;en svensk reglering är svåra att urskilja. Något skall dock beröras den&lt;br&gt;reglering som finns i vissa andra länder med avseende på tele-&lt;br&gt;operatörernas ansvar och skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark, Tyskland, Frankrike, Italien och Holland finns lagregler&lt;br&gt;som förpliktar teleoperatörer att se till att hemlig teleavlyssning möjlig-&lt;br&gt;görs. I Holland är vissa teleoperatörer undantagna från denna skyldig-&lt;br&gt;het. Den holländska regeringen har nyligen överlämnat en proposition&lt;br&gt;till parlamentet med förslag om att de teleoperatörer som tillhandahåller&lt;br&gt;GSM-baserad mobiltelefoni skall stå för de kostnader som uppkommer&lt;br&gt;när telesystemen skall anpassas. I Tyskland står teleoperatörerna själva&lt;br&gt;för anpassningskostnaderna. Även i Frankrike har teleoperatörerna ett&lt;br&gt;kostnadsansvar. Storbritannien har bestämmelser som förpliktar tele-&lt;br&gt;operatörerna att utföra ett avlyssningsbeslut. Därutöver måste tele-&lt;br&gt;operatörerna, samtidigt med ansökan om tillstånd att driva televerk-&lt;br&gt;samhet, lämna in en plan över hur avlyssnade meddelanden kommer att&lt;br&gt;hållas tillgängliga. Teleoperatörerna är dessutom skyldiga att svara för&lt;br&gt;kostnaderna med att anpassa sina telesystem så att beslut om hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning kan verkställas. På Irland framgår teleoperatörernas&lt;br&gt;skyldighet att möjliggöra hemlig teleavlyssning av en Ministerial Order.&lt;br&gt;I Spanien finns inga uttryckliga bestämmelser som reglerar operatörer-&lt;br&gt;nas skyldigheter men dessa anses följa implicit av ett beslut om hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa länder framgår teleoperatörernas skyldigheter av de kon-&lt;br&gt;cessionsvillkor som berättigar dem till att bedriva televerksamhet. Inte i&lt;br&gt;något land görs någon skillnad mellan enskilda företag och sådana&lt;br&gt;företag som drivs i allmän regi. De flesta länder har straffbestämmelser&lt;br&gt;för operatörer som inte uppfyller sina skyldigheter. Det är här ofta&lt;br&gt;fråga om påföljderna böter och fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare praktiska innebörden av teleoperatörernas skyldigheter&lt;br&gt;att tillhandahålla möjligheter till hemlig teleavlyssning och hemlig tele-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övervakning tycks i många länder ha lämnats oreglerad. I bl.a. Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;Australien och USA har lagstiftningen däremot kommit längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Australiens framskjutna position i världen avseende reglerna om&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning hänger samman med&lt;br&gt;att landet är mycket långt framme när det gäller telekommunikationer i&lt;br&gt;allmänhet. Detta förklaras i sin tur av att landet till ytan är mycket stort&lt;br&gt;men har ett lågt antal invånare som dessutom till största delen är bosatta&lt;br&gt;inom ett begränsat område i sydöstra Australien. Australien har påbörjat&lt;br&gt;en avreglering av telemarknaden som förväntas vara helt genomförd&lt;br&gt;1997. I dag finns det tre stora teleoperatörer, Telecom, Optus och&lt;br&gt;Vodaphone och ett fyrtiotal mindre operatörer som hyr kapacitet från de&lt;br&gt;stora operatörerna. De tre stora teleoperatörerna har var och en ett&lt;br&gt;tillstånd att driva televerksamhet som, till skillnad från de mindre&lt;br&gt;operatörerna, är förenat med villkor avseende bl.a. hemlig teleavlyss-&lt;br&gt;ning och hemlig teleövervakning. Av villkoren framgår att telesystemen&lt;br&gt;måste vara uppbyggda och utformade på ett sådant sätt att beslut om&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning kan verkställas. Det&lt;br&gt;finns möjlighet för kommunikationsministern att medge undantag från&lt;br&gt;detta villkor. Teleoperatörerna är vidare skyldiga att samråda med de&lt;br&gt;olika myndigheter som kan verkställa beslut om tvångsmedel på&lt;br&gt;teleområdet vid införande av ny teknik i systemen. Även samråd med&lt;br&gt;Australian Telecommunication Authority (AUSTEL), vilken myndighet&lt;br&gt;närmast motsvarar Post- och telestyrelsen, är nödvändigt. Denna&lt;br&gt;myndighet har möjlighet att meddela föreskrifter om operatörernas&lt;br&gt;verksamhet i olika hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för anpassningar av systemen betalas i Australien för&lt;br&gt;närvarande av teleoperatörerna som sedan har rätt att få ersättning från&lt;br&gt;staten med motsvarande belopp. Under en treårsperiod fram till 1997&lt;br&gt;har de tre federala polisiära myndigheterna som verkställer tvångsmedel&lt;br&gt;på teleområdet erhållit ett tilläggsanslag om motsvarande etthundraåttio&lt;br&gt;miljoner kronor. Denna summa utgör den ekonomiska ram inom vilken&lt;br&gt;myndigheterna får prioritera vilka anpassningar i operatörernas system&lt;br&gt;som de anser mest angelägna. Samtidigt är alltså teleoperatörerna&lt;br&gt;skyldiga att anpassa sina system. I de fall operatörerna och polismyn-&lt;br&gt;digheterna inte kan komma överens får AUSTEL agera skiljenämnd.&lt;br&gt;Denna ordning är en slags kompromisslösning under den tid som&lt;br&gt;rådande system ses över. Det kan nämnas att de anslagna medlen till&lt;br&gt;alldeles övervägande del kommer att bekosta anpassningar av det&lt;br&gt;mobila GSM-nätet. Inom berörda departement utesluter man inte att det&lt;br&gt;efter 1997, bland annat på grund av det ansträngda statsfinansiella läget,&lt;br&gt;blir teleoperatörerna som får bära hela eller delar av kostnaderna. Tele-&lt;br&gt;operatörerna svarar för övrigt redan i dag för en stor del av de&lt;br&gt;kostnader som är betingade av försvarets behov av telekomunikationer&lt;br&gt;och av nödvändiga teleanläggningar för att nå alarmeringstjänsten.&lt;br&gt;Detsamma gäller kostnaderna för olönsamma abonnemang. Det bör&lt;br&gt;nämnas att polismyndigheterna i Australien utöver de tidigare angivna&lt;br&gt;kostnaderna betalar en viss avtalad mindre summa vid vaije enskild&lt;br&gt;verkställighet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Australien betonas vikten av gemensamma internationella kravspeci- Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;fikationer som kommer att leda till standardprodukter hos tillverkarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I USA finns en långtgående skyldighet för teleoperatörerna att med-&lt;br&gt;verka vid verkställighet av beslut om hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning. Teleoperatörerna skall lämna all information, upplåta&lt;br&gt;all teknisk utrustning samt ge den tekniska assistans som behövs för att&lt;br&gt;avlyssningen eller övervakningen skall kunna genomföras på ett så&lt;br&gt;smidigt sätt som möjligt. Vidare har i USA nyligen antagits vissa&lt;br&gt;federala lagändringar som syftar till att ytterligare klargöra och&lt;br&gt;definiera innebörden av teleoperatörernas skyldigheter. Lagstiftningen&lt;br&gt;innehåller även regler för företag som tillhandahåller underhållstjänster&lt;br&gt;samt för företag som tillverkar telekommunikationsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya amerikanska bestämmelserna, som är mycket detaljerade och&lt;br&gt;innehåller en rad undantagssituationer, innebär bl.a. följande. Tele-&lt;br&gt;operatörerna är skyldiga att anpassa sina telesystem så att hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning kan ske av alla telemed-&lt;br&gt;delanden som förmedlas inom operatörens egen televerksamhet. Bestäm-&lt;br&gt;melsen omfattar alltså även trådlös kommunikation, t.ex. mobiltelefoni,&lt;br&gt;för vilken verksamhet gäller en rad särskilda regler. Teleoperatören&lt;br&gt;skall se till att avlyssningen eller övervakningen kan genomföras utan&lt;br&gt;tidsutdräkt. Det skall vara möjligt att samtidigt avlyssna flera samtal&lt;br&gt;utan att detta drabbar personer som inte innefattas i beslutet om&lt;br&gt;avlyssning. Teleoperatören skall se till att avlyssningen eller över-&lt;br&gt;vakningen sker diskret och på ett sådant sätt att andra abonnenter&lt;br&gt;förorsakas så lite besvär som möjligt. Det ankommer på teleoperatören&lt;br&gt;att göra innehållet i ett avlyssnat meddelande eller uppgifterna som&lt;br&gt;hämtats in vid en övervakning tillgängliga i en godtagbar form och på&lt;br&gt;en annan plats än hos operatören. Teleoperatören skall se till att&lt;br&gt;verkställigheten av tvångsmedlen inte röjs. Bestämmelserna innebär inte&lt;br&gt;någon begränsning avseende vilken utrustning eller annat som får&lt;br&gt;användas i systemen så länge operatören uppfyller de angivna kraven.&lt;br&gt;Vidare finns regler för operatörens skyldigheter avseende krypterade&lt;br&gt;meddelanden som i korthet innebär att teleoperatörerna är skyldiga att&lt;br&gt;dekryptera meddelanden endast i de fåll som operatören tillhandahåller&lt;br&gt;krypteringssystemet och operatören har möjlighet att dekryptera med-&lt;br&gt;delandet. Det finns också ett relativt komplicerat regelsystem som tar&lt;br&gt;sikte på hur och under vilken period teleoperatörerna skall uppfylla sina&lt;br&gt;åtaganden och under vilka förutsättningar som operatören kan underlåta&lt;br&gt;att anpassa sina system. Här inryms bland annat ett administrativt&lt;br&gt;förfarande med publicering och registrering av olika uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser kostnader för anpassningar av telesystemen som blivit&lt;br&gt;nödvändiga till följd av de nya reglerna ersätter staten teleoperatörerna&lt;br&gt;i denna del. Statens kostnadsansvar gäller dock endast om kostnaderna&lt;br&gt;är skäliga och längst till den 1 januari 1995. Därefter får teleoperatörer-&lt;br&gt;na stå för kostnaderna om detta kan anses skäligt, vilket innebär att&lt;br&gt;teleoperatörerna får betala om anpassningarna kan ske utan betydande&lt;br&gt;svårigheter och oproportionellt stora kostnader. För kostnader som&lt;br&gt;ligger över denna gräns kan de få ersättning av staten. Alternativt kan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teleoperatörerna undantas från bestämmelserna. Slutligen finns be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelser om effekten av utebliven betalning från statens sida och om Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;kontrollfunktionen över betalningssystemet. Som ett grundbelopp för&lt;br&gt;statens kostnadsansvar under åren 1995-1998 har budgeterats&lt;br&gt;femhundra miljoner dollar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Reformbehovet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den tekniska utvecklingen på&lt;br&gt;teleområdet och den avreglerade telemarknaden har skapat behov&lt;br&gt;av regler om telesystemens utformning för att bibehålla hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning som effektiva tvångs-&lt;br&gt;medel. En sådan reglering kräver inte att man samtidigt reglerar&lt;br&gt;närliggande frågor som tredje mans medverkan vid all tvångs-&lt;br&gt;medelsanvändning, kryptering av telemeddelanden och användan-&lt;br&gt;de av s.k. överskottsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna instämmer i&lt;br&gt;promemorians bedömning eller lämnar denna utan erinran. Telia anser&lt;br&gt;att behovet av lagstiftning är svårt att bedöma eftersom promemorian&lt;br&gt;inte närmare anger i vilken utsträckning som teleoperatörerna underlåter&lt;br&gt;att medverka vid verkställighet i dag. Förslaget kommer enligt Post-&lt;br&gt;och telestyrelsens uppfattning inte att få avsedda effekter bl.a. på grund&lt;br&gt;av teknikutvecklingen och alltmer lätthanterliga krypteringsprogram.&lt;br&gt;Den enda realistiska vägen for att upprätthålla effektiva möjligheter till&lt;br&gt;avlyssning är enligt styrelsen att ingripa i klartextmomentet, dvs. ha en&lt;br&gt;avlyssningsanordning placerad där information lämnas eller tas emot&lt;br&gt;(buggning). Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) anser att det saknas&lt;br&gt;en analys av tvångsmedlens effektivitet så att nyttan av en reform kan&lt;br&gt;vägas mot kostnaderna. Vidare bör enligt föreningen tredje mans&lt;br&gt;medverkan vid all verkställighet av beslut om tvångsmedel på tele-&lt;br&gt;området klarläggas liksom behovet av skydd för näringslivets informa-&lt;br&gt;tionssystem och användande av krypteringslösningar, innan någon&lt;br&gt;lagstiftning genomförs. Några remissinstanser vill också se en reglering&lt;br&gt;av användandet av s.k. överskottsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning är betydelsefulla strafiprocessuella tvångsmedel bl.a. i&lt;br&gt;kampen mot narkotikan, den organiserade brottsligheten och allvarligare&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet samt vid brott mot rikets inre och yttre säkerhet.&lt;br&gt;Tvångsmedlen är i dessa fall oumbärliga verktyg i den brottsutredande&lt;br&gt;verksamheten. Det kan med fog hävdas att avancerade brottslingar som&lt;br&gt;har tillgång till kommunikationsvägar som inte kan avlyssnas eller&lt;br&gt;övervakas har goda möjligheter att bedriva sina kriminella aktiviteter&lt;br&gt;utan att avslöjas. Det är därför enligt regeringens mening ytterst ange-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 180&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läget att möjligheterna till verkställighet av tvångsmedlen på teleområdet Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen på telekommunikationsområdet har&lt;br&gt;inneburit nya och utvidgade möjligheter för människor att kommunicera&lt;br&gt;på andra sätt än genom att tala i telefon. Framför allt har kommunika-&lt;br&gt;tion med hjälp av telefax och datorer kommit att i stor utsträckning&lt;br&gt;ersätta de vanliga telefonsamtalen. Men även taltelefonin har genomgått&lt;br&gt;stora förändringar. Utvecklingen av mobiltelefoni har varit rekordartad&lt;br&gt;och Sverige har för närvarande flest sådana abonnemang per person i&lt;br&gt;världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i rättegångsbalken reglerade teleavlyssningen och teleövervak-&lt;br&gt;ningen omfattar alla telemeddelanden som befordras via ett telenät.&lt;br&gt;Dock får avlyssning eller övervakning inte avse telemeddelanden som&lt;br&gt;endast befordras inom ett telenät som med hänsyn till sin begränsade&lt;br&gt;omfattning och omständigheterna i övrigt får anses vara av mindre&lt;br&gt;betydelse från allmän kommunikationssynpunkt. Telemeddelanden via&lt;br&gt;datorer, telefax och mobiltelefoner får alltså avlyssnas och övervakas på&lt;br&gt;samma sätt som ”vanliga” telefonsamtal. Den tekniska utvecklingen på&lt;br&gt;telekommunikationsområdet har dock inneburit att de praktiska&lt;br&gt;förutsättningarna för att verkställa beslut om hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;hemlig teleövervakning har ändrats radikalt. Beslut om hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning verkställs numera i allt större utsträckning genom en&lt;br&gt;anpassning av de datorprogram som styr telekommunikationerna. En&lt;br&gt;allmän förutsättning för att hemlig teleavlyssning och hemlig teleöver-&lt;br&gt;vakning sålunda skall vara möjlig är att telekommunikationssystemet är&lt;br&gt;anpassat för detta. Anpassningen kan avse såväl hård- som mjukvara.&lt;br&gt;Det går inte att upprätthålla acceptabel kvalitet och effektivitet vid&lt;br&gt;användningen av tvångsmedlen på teleområdet om sådana anpassningar&lt;br&gt;inte har vidtagits i systemen. Bakgrunden till den inom EU antagna&lt;br&gt;resolutionen om tvångsmedlen på teleområdet (9529/95 ENFOPOL 90,&lt;br&gt;se avsnitt 6 och 8) är just risken för att de modema telekommunika-&lt;br&gt;tionssystemens utformning kan hindra hemlig teleavlyssning såvida de&lt;br&gt;inte anpassas för det ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket var tidigare den enda teleoperatören på telemarknaden.&lt;br&gt;Televerket samarbetade med polisen när beslut om tvångsmedel på&lt;br&gt;teleområdet skulle verkställas. Som en följd av att telemarknaden har&lt;br&gt;avreglerats finns det i dag flera bolag som bedriver televerksamhet.&lt;br&gt;Förutom det av staten helägda aktiebolaget Telia kan nämnas aktie-&lt;br&gt;bolagen Comvik GSM, Europolitan och Tele2. Förekomsten av enskilda&lt;br&gt;från staten fristående teleoperatörer och den snabba tekniska utveck-&lt;br&gt;lingen innebär försämrade möjligheter för polisen att verkställa beslut&lt;br&gt;om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning. Man kan inte&lt;br&gt;utan vidare räkna med att alla nya teleoperatörer på marknaden kommer&lt;br&gt;att medverka i den utsträckning som erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har ifrågasatt om hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;hemlig teleövervakning numera är så verkningsfulla straffprocessuella&lt;br&gt;tvångsmedel att det finns skäl att, med beaktande bl.a. av de kostnader&lt;br&gt;det medför, genomföra en reform av det slag som föreslås i pro- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;memorian. SAF hävdar att det redan av det förhållandet att telefon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlyssning endast förekommer i några hundratal fall per år kan dras Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;slutsatsen att teleavlyssning inte har någon avgörande betydelse for&lt;br&gt;brottsbekämpningen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att antalet teleavlyssningar är begränsat kan enligt regeringens&lt;br&gt;mening inte leda till slutsatsen att hemlig teleavlyssning inte är ett&lt;br&gt;verkningsfullt straffprocessuellt tvångsmedel. Detta är i stället en&lt;br&gt;naturlig följd av den restriktiva lagstiftningen på området, som har sin&lt;br&gt;grund i en önskan att värna den enskildes integritet. Den användning av&lt;br&gt;tvångsmedlen på teleområdet som varje år redovisas till riksdagen tyder&lt;br&gt;tvärtom på en ganska hög grad av effektivitet (se regeringens skrivelse&lt;br&gt;1995/96:9). Så hade hemtig teleavlyssning betydelse för förunder-&lt;br&gt;sökningen i fråga om den misstänkte i drygt 50 % av fallen år 1994.&lt;br&gt;Svaren från flera remissinstanser talar i samma riktning. Bl.a. Riks-&lt;br&gt;åklagaren framhåller att hemlig teleavlyssning och hemlig teleöver-&lt;br&gt;vakning är mycket viktiga instrument för inhämtande av uppgifter vid&lt;br&gt;bekämpning av allvarlig brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikutvecklingen, som bl.a. lett till alltmer lätthanterliga krypte-&lt;br&gt;ringsprogram, innebär enligt Post- och telestyrelsen att hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning och hemlig teleövervakning i framtiden inte kommer att vara&lt;br&gt;de verkningsfulla strafiprocessuella tvångsmedel som de varit. Förslaget&lt;br&gt;kommer därför inte att få avsedd verkan enligt styrelsens mening. SAF&lt;br&gt;har också tagit upp krypteringsfrågor i sitt remissvar och anser att&lt;br&gt;lagstiftaren i detta sammanhang måste ta ställning till den framtida&lt;br&gt;användningen av kryptering bl.a. med beaktande av näringslivets behov&lt;br&gt;av skydd för sina informationssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sist nämnda problemställningen är mycket komplicerad och bör&lt;br&gt;lösas i samförstånd med andra länder i vår omvärld. Det pågår för&lt;br&gt;närvarande också flera internationella projekt på området där Sverige&lt;br&gt;deltar. Det är därför varken önskvärt eller möjligt att Sverige nu tar&lt;br&gt;ställning för en viss lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är otvivelaktigt så att kryptering försvårar polisens arbete i viss&lt;br&gt;utsträckning. Kryptering förutsätter dock, som framhålls i prome-&lt;br&gt;morian, en viss administration. De kriminella måste ha krypterings-&lt;br&gt;utrustning tillgänglig och de måste samordna sig. Vissa krypterings-&lt;br&gt;anläggningar är inte helt enkla att använda. Vidare kan krypton&lt;br&gt;forceras. I det avseendet skiljer sig ett krypterat meddelande inte från&lt;br&gt;ett meddelande där t.ex. en kod används. Kriminella måste tala i&lt;br&gt;klartext när de talar med andra än medbrottslingar. Kryptering kommer&lt;br&gt;inte i fråga när den kriminelle beställer varor, bokar flygbiljetter, hyr&lt;br&gt;lokal osv. Vidare kan alla samtal - även krypterade - ge betydelsefull&lt;br&gt;information vid hemlig teleövervakning. De farhågor som framförts om&lt;br&gt;att utvecklingen av krypteringslösningar mer eller mindre skulle&lt;br&gt;innebära slutet för tvångsmedlen på teleområdet är enligt regeringens&lt;br&gt;mening överdrivna. Att de myndigheter som närmast sysslar med&lt;br&gt;telekontroll är angelägna om en reform talar också i denna riktning. Så&lt;br&gt;instämmer Riksåklagaren, Överåklagaren i Stockholm, Regionåklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Linköping, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen och&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen i de bedömingar som görs i promemorian. Juridiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fakultet snämnden vid Stockholms universitet framhåller att det vore&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oacceptabelt att låta den snabba utvecklingen leda till att möjligheterna Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;till telekontroll tunnas ut eller försvinner. Regeringen delar denna&lt;br&gt;uppfattning och avser inte att mer eller mindre ge upp tvångsmedlen på&lt;br&gt;teleområdet. Denna bedömning hindrar inte att det kan finnas skäl att&lt;br&gt;bl.a. med hänsyn till teknikutvecklingen överväga behovet av avlyssning&lt;br&gt;i klartextmomentet och även i övrigt noga följa utvecklingen på&lt;br&gt;teleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som aktualiserats i promemorian och som också tagits&lt;br&gt;upp av några remissinstanser är frågan om teleoperatörernas roll när&lt;br&gt;beslut om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning skall&lt;br&gt;verkställas och om vilka befogenheter som rent allmänt kan härledas ur&lt;br&gt;ett beslut om tvångsmedel. Användandet av tvångsmedel innebär alltid&lt;br&gt;ett visst intrång utöver vad som följer av själva tvångsmedlet. Lika&lt;br&gt;självklart är att även utomstående kan drabbas av effekterna av ett&lt;br&gt;tvångsmedel. Det är däremot inte lika klart vad som gäller om tredje&lt;br&gt;mans medverkan vid verkställighet av ett tvångsmedel. SAF har&lt;br&gt;framhållit att detta bör klarläggas innan någon lagstiftning genomförs.&lt;br&gt;Denna allt annat än okomplicerade fråga aktualiseras emellertid vid all&lt;br&gt;tvångsmedelsanvändning och måste därför enligt regeringens mening&lt;br&gt;behandlas i ett större sammanhang än inom ramen för tvångsmedlen på&lt;br&gt;teleområdet. Den tveksamhet som finns på området förorsakar inte&lt;br&gt;några andra praktiska problem vid verkställigheten av beslut om hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning än de som behandlas i detta&lt;br&gt;ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har bl.a. Post- och telestyrelsen, Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Stockholms universitet och SAF kritiserat att promemorian inte&lt;br&gt;behandlar frågan om användande av s.k. överskottsinformation - dvs.&lt;br&gt;information som inte har samband med den brottsmisstanke som har&lt;br&gt;föranlett ingripandet. Denna fråga har tagits upp i olika sammanhang,&lt;br&gt;senast i Polisrättsutredningens slutbetänkande Tvångsmedel (SOU&lt;br&gt;1995:47) s. 196 f. Polisrättsutredningen anser där att det inte finns skäl&lt;br&gt;att reglera polisens rätt att använda överskottsinformationen. Det är&lt;br&gt;närmast i ett sådant bredare sammanhang som denna fråga bör&lt;br&gt;övervägas. Den reform som behandlas i detta ärende avser egentligen&lt;br&gt;inte att utöka polisens tillgång till information, utan endast till att&lt;br&gt;återställa telekontrollens effektivitet. Problematiken kring användandet&lt;br&gt;av s.k. överskottsinformation bör inte hindra en sådan begränsad reform&lt;br&gt;som behandlas i detta lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ansvaret för telesystemens utformning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Teleoperatörer som beviljas tillstånd enligt&lt;br&gt;5 § telelagen (1993:597) att inom ett allmänt tillgängligt telenät&lt;br&gt;tillhandahålla telefonitjänst, mobil teletjänst eller fasta tele-&lt;br&gt;förbindelser är skyldiga att se till att telesystemen som tillhanda-&lt;br&gt;håller dessa tjänster är så uppbyggda och utformade att beslut om&lt;br&gt;hemtig teleavlyssning och hemlig teleövervakning kan verkställas.&lt;br&gt;Teleoperatörerna svarar vidare för att innehållet i och uppgifter&lt;br&gt;om telemeddelanden som avlyssnas eller hämtas in görs till-&lt;br&gt;gängliga så att informationen enkelt kan tas om hand samt att&lt;br&gt;verkställandet av beslut om hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning inte röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrat sig i denna&lt;br&gt;del tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telia och Comviq GSM anser att det principiella ansvaret bör vila på&lt;br&gt;polisen, som genom kravspecifikationer skall ange vilken information&lt;br&gt;man önskar tillgång till. Med dessa som utgångspunkt skulle operatörer-&lt;br&gt;na sedan göra nödvändiga anpassningar. Riksrevisionsverket (RRV) och&lt;br&gt;Telenordia påpekar att gränsdragningen mellan de operatörer som&lt;br&gt;omfattas av förslaget och de som faller utanför är oklar. RRV fram-&lt;br&gt;håller vidare att det finns en mängd möjligheter att skicka meddelanden&lt;br&gt;som inte regleras i telelagen, t.ex. datatrafik, internet, e-mail,&lt;br&gt;satellittelefoni och dataöverförda telefonsamtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några teleoperatörer menar att det skall festställas standardiserade&lt;br&gt;normer som är lika för alla operatörer som omfettas av förslaget medan&lt;br&gt;ett par andra remissinstanser framhåller att det bör festställas&lt;br&gt;standardiserade och lika villkor för samtliga teleoperatörer. Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen anser att ansvaret bör begränsas till att möjliggöra avlyss-&lt;br&gt;ning av telemeddelanden mellan enklare teleterminaler. Tele2 framhåller&lt;br&gt;att i propositionen bör förtydligas vad som skall gälla t.ex. när en&lt;br&gt;teleoperatörs abonnent är fysiskt ansluten till en annan operatörs nät.&lt;br&gt;Den lagtekniska utformningen av teleoperatörernas ansvar berörs av ett&lt;br&gt;par remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När domstolen har gett tillstånd till&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning underrättas den teleoperatör som har den&lt;br&gt;misstänkte som abonnent i sitt telenät om beslutet. Av beslutet framgår&lt;br&gt;vilken teleadress som får avlyssnas och under hur lång tid tvångsmedlet&lt;br&gt;får användas. På polisens begäran gör sedan teleoperatören en&lt;br&gt;inkoppling på den misstänktes teleledning. Inkopplingen kan antingen&lt;br&gt;ske med hjälp av viss teknisk utrustning genom att den ledning som går&lt;br&gt;till den misstänkte ansluts till en parallell analog förbindelse som går till&lt;br&gt;polisen. Alternativt ansluts den misstänktes&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;teleledning med en parallell&lt;br&gt;förbindelse till polisen med hjälp av en programvara i teleoperatörens&lt;br&gt;växel. Man talar i det förra fellet om en hårdvarumässig inkoppling och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i det senare fallet om en mjukvarumässig inkoppling. Vilken metod som Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;används beror på vilken version av televäxel som används av den&lt;br&gt;berörda teleoperatören. När tiden enligt domstolsbeslutet har löpt ut,&lt;br&gt;eller när tvångsmedlet upphör av annat skäl, kopplar teleoperatören, på&lt;br&gt;endera sättet, ur anslutningen till den misstänktes teleledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 27 kap. 25 § RB finns bestämmelser om verkställighet av hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning. Paragrafen fördes in i&lt;br&gt;rättegångsbalken i samband med telelagens tillkomst år 1993 som en&lt;br&gt;anpassning till den avreglerade telemarknaden med fristående tele-&lt;br&gt;operatörer och justerades genom 1995 års ändringar i reglerna om&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning. Av paragrafen&lt;br&gt;framgår att de tekniska hjälpmedel som behövs för avlyssningen eller&lt;br&gt;övervakningen får användas när domstolen har lämnat tillstånd till&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning. Bestämmelsen ger&lt;br&gt;polisen befogenheter att vidta vissa praktiska åtgärder när beslut om&lt;br&gt;tvångsmedel på teleområdet skall verkställas. Det saknar här betydelse&lt;br&gt;om teleoperatören är ett privat företag eller ett företag som drivs i&lt;br&gt;statlig regi. Den ändring som genomfördes i 1995 års lagstiftnings-&lt;br&gt;ärende syftade till att klargöra att verkställigheten av ett beslut att tillåta&lt;br&gt;tvångsmedel på teleområdet kan ske både med hjälp av traditionell&lt;br&gt;avlyssningsutrustning för analoga telesystem och med hjälp av de&lt;br&gt;hårdvaror jämte datorprogram som behövs för verkställigheten i andra&lt;br&gt;fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teleoperatörerna skall svara for anpassningen av telesystemen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regleringen i 27 kap. 25 § RB ger polisen befogenhet att&lt;br&gt;använda såväl teknisk utrustning som olika datorprogram när ett beslut&lt;br&gt;om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning skall verkställas.&lt;br&gt;Bestämmelsen kan i konsekvens härmed även sägas innebära en&lt;br&gt;förpliktelse för teleoperatörerna att medverka i viss utsträckning. Som&lt;br&gt;tidigare nämnts bör denna skyldighet att medverka i det enskilda fallet i&lt;br&gt;viss mån hållas skild från frågan om teleoperatörerna bör vara skyldiga&lt;br&gt;att tillhandahålla de tekniska hjälpmedel i form av hård- och mjukvaror&lt;br&gt;i telesystemen som kan krävas för att hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning skall kunna ske. Det torde, som tidigare framhållits,&lt;br&gt;knappast gå att slå fäst en sådan skyldighet enligt gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian diskuteras om teleoperatörerna här bör ges ett vidare&lt;br&gt;ansvar. Diskussionen förs med utgångspunkt i frågan om vem som rent&lt;br&gt;principiellt bör ha det huvudsakliga ansvaret för att hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning och hemlig teleövervakning kan ske - de brottsutredande&lt;br&gt;myndigheterna eller teleoperatörerna - och vem av dem som rent&lt;br&gt;faktiskt har de bästa förutsättningarna att genomföra de anpassningar i&lt;br&gt;telesystemen som krävs för att tvångsmedlen på teleområdet skall kunna&lt;br&gt;användas. Promemorians slutsats är att detta ansvar bör åvila&lt;br&gt;teleoperatörerna och att anpassningen i systemen bör utföras av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder enighet bland remissinstanserna om att den faktiska&lt;br&gt;anpassningen av systemen inte kan göras av de brottsutredande myn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheterna utan bör utföras av teleoperatörerna. Regeringen ansluter sig Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;till den uppfattningen. Det är knappast möjligt för polisen att på egen&lt;br&gt;hand modifiera ett datorprogram i ett telekommunikationssystem, att&lt;br&gt;tillföra systemet nya datorprogram eller att anpassa hårdvarorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att det hos polisen skulle behöva finnas en omfattande teknisk&lt;br&gt;expertis som hela tiden följde utvecklingen på teleteknikens område,&lt;br&gt;skulle det vara nödvändigt för polisen att hålla sig med en stor mängd&lt;br&gt;tekniska hjälpmedel. Härutöver skulle det krävas en rad olika prov-&lt;br&gt;anläggningar. De tekniska hjälpmedlen skulle hela tiden behöva upp-&lt;br&gt;dateras. Vidare skulle polisen behöva se till att det fanns reservsystem&lt;br&gt;för det fall t.ex. en växel slogs ut som en följd av någon polisens&lt;br&gt;åtgärd. Även om polisen hade möjlighet att upphandla alla nödvändiga&lt;br&gt;tekniska hjälpmedel och utbilda erforderlig personal skulle polisen ändå&lt;br&gt;behöva stå i ständig kontakt med operatörerna. Det skulle nämligen vara&lt;br&gt;nödvändigt för polisen att hela tiden få information om samtliga&lt;br&gt;åtgärder som vidtas i telesystemen för att kunna genomföra erforderliga&lt;br&gt;anpassningar. Risken för att polisen skulle kunna skada telekommu-&lt;br&gt;nikationssystemet är också uppenbar om polisen själv skulle ansvara för&lt;br&gt;anpassningarna av hård- och mjukvarorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också en rad andra tungt vägande skäl mot att polisen svarar&lt;br&gt;för den anpassning som krävs för att det skall vara möjligt att utföra&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning. De åtgärder i&lt;br&gt;maskin- och programvaror som behöver vidtas för att tvångsmedlen&lt;br&gt;skall kunna verkställas bör ske på ett så tidigt stadium som möjligt. Det&lt;br&gt;är alltså mindre lämpligt att anpassningarna görs i ett färdigt&lt;br&gt;telekommunikationssystem. Det mest praktiska och överlägset mest&lt;br&gt;ekonomiska tillvägagångssättet är att möjligheterna till telekontroll&lt;br&gt;beaktas i utvecklings- och uppbyggnadsarbetet av telekommunikations-&lt;br&gt;systemen. Detta innebär att den utrustning för telekommunikation, såväl&lt;br&gt;hård- som mjukvara, som utvecklas och upphandlas av teleoperatörerna&lt;br&gt;redan från början bör vara så konstruerad att den möjliggör hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill framhålla att vi är ense med de remissinstanser som kritiserar&lt;br&gt;det synsätt som redovisas i promemorian, nämligen att teleoperatörerna&lt;br&gt;skall bära det huvudsakliga ansvaret för att beslut om hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning och hemlig teleövervakning kan genomföras. Vad vi åsyftar&lt;br&gt;är ett faktiskt ansvar för teleoperatörerna när det gäller telesystemens&lt;br&gt;utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka teleoperatörer skall omfattas ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning får efter 1995 års&lt;br&gt;lagändring ske även utanför allmänt tillgängliga telenät. Från tvångs-&lt;br&gt;medlens tillämpningsområde undantas dock telemeddelanden som&lt;br&gt;befordras inom ett telenät som med hänsyn till sin begränsade omfatt-&lt;br&gt;ning och omständigheterna i övrigt får anses vara av mindre betydelse&lt;br&gt;från kommunikationssynpunkt (27 kap. 20 § andra stycket RB). I&lt;br&gt;kongruens med denna reglering borde skyldigheten att anpassa tele- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemen omfatta alla teleoperatörer som bedriver televerksamhet av Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;sådan omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås en annan gränsdragning, som anknyter till&lt;br&gt;tillståndsplikten enligt 5 § telelagen. Denna plikt är begränsad till att&lt;br&gt;avse allmänt tillgängliga telenät. Det krävs enligt 5 § telelagen tillstånd&lt;br&gt;för att inom ett sådant telenät få tillhandahålla telefonitjänst, mobil&lt;br&gt;teletjänst eller festa teleförbindelser, om verksamheten har en betydande&lt;br&gt;omfattning. I sin praxis har tillståndsmyndigheten tolkat bestämmelsen&lt;br&gt;så att de teleoperatörer som har en marknadsandel om minst fem&lt;br&gt;procent får anses driva verksamhet av betydande omfattning. De tele-&lt;br&gt;operatörer som driver annan form av televerksamhet eller tillhanda-&lt;br&gt;håller telefonitjänst, mobil teletjänst eller festa teleförbindelser i annat&lt;br&gt;än betydande omfattning är däremot inte tillståndspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhålls i promemorian skulle det naturligtvis vara önskvärt att&lt;br&gt;samtliga teleoperatörer på marknaden anpassade sina system så att&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning enkelt kunde genom-&lt;br&gt;föras i den utsträckning som regleringen i rättegångsbalken medger. En&lt;br&gt;sådan ordning är dock förenad med betydande svårigheter av olika slag&lt;br&gt;och det finns marknad smässiga aspekter som måste beaktas. Så skulle&lt;br&gt;t.ex. en sådan generell skyldighet kunna drabba de mindre teleopera-&lt;br&gt;törerna särskilt hårt, vilket skulle motverka konkurrensen på&lt;br&gt;telemarknaden och hämma nyetableringar. En sådan utveckling är inte&lt;br&gt;önskvärd. Det skulle vidare, delvis av samma skäl, föra för långt att&lt;br&gt;belasta innehavare av privata nät, t.ex. interna företagsnät, med långt-&lt;br&gt;gående skyldigheter att svara för telesystemens uppbyggnad och&lt;br&gt;utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De brottsutredande myndigheternas behov av hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;och hemlig teleövervakning fokuserar i första hand på stora festa telenät&lt;br&gt;och på mobiltelefoni. Detta behov kan för närvarande i allt väsentligt&lt;br&gt;tillgodoses genom att de stora teleoperatörerna förpliktas att anpassa&lt;br&gt;sina system. Härigenom öppnas en möjlighet att verkställa tvångsmedlen&lt;br&gt;även när teletjänsten tillhandahålls av en icke tillståndspliktig tele-&lt;br&gt;operatör som hyr kapacitet i ett telenät av en tillståndspliktig operatör.&lt;br&gt;Internationella erfarenheter visar också att de privata näten ännu inte&lt;br&gt;har orsakat några större problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgränsning som anknyter till den gräns som dras upp av 5 §&lt;br&gt;telelagen framstår också enligt regeringens uppfettning som rimlig. De&lt;br&gt;flesta remissinstanserna har inte berört gränsdragningen. RRV har&lt;br&gt;emellertid framhållit att promemorians gränsdragning är oklar när det&lt;br&gt;gäller vilka teleoperatörer som omfettas av anpassningskravet. Enligt&lt;br&gt;verket är det osäkert om kravet omfettar alla tre kategorierna av till-&lt;br&gt;ståndshavare; för festa teleförbindelser, för telefoni och för mobil-&lt;br&gt;telefoni. Vidare har Telenordia uppgett att Post- och telestyrelsen i&lt;br&gt;praxis ger tillstånd till den som begär det utan att kräva att tele-&lt;br&gt;verksamheten skall ha en betydande omfattning. Det finns därför i dag&lt;br&gt;tillståndshavare som inte är tillståndspliktiga. Från vissa håll ifrågasätts&lt;br&gt;om avsikten är att de som är tillståndspliktiga eller de som beviljas&lt;br&gt;tillstånd skall omfettas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje gräns medför att det kan bli någon gråzon där det är osäkert om Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;en viss teleoperatör faller strax innanför eller utanför gränsen. Det är&lt;br&gt;därför angeläget att se till att gränsdragningen blir så förutsebar och&lt;br&gt;klar som möjligt. Enligt regeringens mening bör skyldigheten att&lt;br&gt;anpassa telesystemet anknytas till att en teleoperatör faktiskt beviljas&lt;br&gt;tillstånd enligt 5 § telelagen. Det är alldeles klart vilka som fått tillstånd&lt;br&gt;och det finns enligt telelagen möjlighet för en tveksam operatör att&lt;br&gt;begära förhandsbesked från tillståndsmyndigheten om de är skyldiga att&lt;br&gt;söka tillstånd för sin verksamhet (7 § telelagen). Skyldigheten att&lt;br&gt;anpassa systemen bör omfatta alla tre kategorierna av tillståndshavare;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för fasta teleförbindelser, för telefonitjänst och för mobil teletjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teleoperatörer som i och för sig inte är tillståndspliktiga kommer med&lt;br&gt;denna reglering att bli skyldiga att anpassa telesystemen, om de begär&lt;br&gt;och beviljas tillstånd enligt 5 § telelagen. Lagstiftningen innebär dock&lt;br&gt;inte någon skyldighet för en mindre teleoperatör att söka tillstånd. Det&lt;br&gt;finns för övrigt inte heller något hinder för mindre teleoperatörer att på&lt;br&gt;frivillig väg anpassa sina telesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att man ålägger de teleoperatörer som beviljas tillstånd enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § telelagen att anpassa sina telesystem för hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;hemlig teleövervakning kommer åklagare och polis att få effektiv&lt;br&gt;tillgång till tvångsmedel på teleområdet i den utsträckning som behövs i&lt;br&gt;dag. Skulle en avgränsning i enlighet med det nu sagda i en framtid visa&lt;br&gt;sig vara alltför snäv kan frågan övervägas på nytt. Det finns därför,&lt;br&gt;som Överåklagaren i Stockholm framhållit, skäl att noga följa&lt;br&gt;utvecklingen i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare innebörden av skyldigheten att anpassa telesystemen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att anpassa telesystemen så att hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;hemlig teleövervakning kan ske kan knappast begränsas till anpassningar&lt;br&gt;i systemen vaije gång ett beslut om tvångsmedel på teleområdet skall&lt;br&gt;verkställas. Det bör i stället vara fråga om en generell skyldighet som&lt;br&gt;hänför sig till konstanta egenskaper i telesystemet oberoende av om det&lt;br&gt;pågår någon hemlig teleavlyssning eller hemlig övervakning. Tele-&lt;br&gt;systemet bör alltså vid vaije givet tillfälle innehålla de egenskaper som&lt;br&gt;behövs för att beslutet genast skall kunna verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare innebörden av teleoperatörernas skyldighet blir i&lt;br&gt;praktiken ett krav på att teleoperatören i sin verksamhet skall använda&lt;br&gt;sig av tekniska hjälpmedel som har vissa egenskaper. Vidare måste&lt;br&gt;sådana personella och organisatoriska dispositioner vidtas som krävs för&lt;br&gt;att hantera hjälpmedlen. Men det gäller alltså främst för operatörerna&lt;br&gt;att använda sig av viss maskinell utrustning, hårdvaror, och av de&lt;br&gt;datorprogram, mjukvaror, som erfordras för att tillgodose de krav som&lt;br&gt;riktas mot dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av tidigare avsnitt omfattar de aktuella åtgärderna inte&lt;br&gt;alla fall där hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning är möjlig&lt;br&gt;enligt rättegångsbalkens reglering. Enbart den teleoperatör som beviljats&lt;br&gt;tillstånd enligt 5 § telelagen för telefoni, mobiltelefoni eller festa tele- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbindelser omfettas av förslaget. Avsikten är inte heller att den Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;teleoperatör som i och för sig beviljas tillstånd enligt 5 § telelagen skall&lt;br&gt;vara skyldig att anpassa sitt telesystem avseende annan verksamhet än&lt;br&gt;den som hans tillstånd omfettar. Det innebär, som RRV påpekat, t.ex.&lt;br&gt;att den som beviljats tillstånd för enbart telefoni inte är skyldig att&lt;br&gt;anpassa sitt telesystem utanför området för vad som enligt 1 § telelagen&lt;br&gt;betecknas som telefonitjänst, dvs. teletjänst bestående i överföring av tal&lt;br&gt;och som medger överföring av telefexmeddelanden samt datakommu-&lt;br&gt;nikation via låghastighetsmodem. Däremot har den som beviljas tillstånd&lt;br&gt;att tillhandahålla festa teleförbindelser ett ansvar för att alla telemed-&lt;br&gt;delanden som förmedlas via nätet kan avlyssnas och övervakas, dvs.&lt;br&gt;även t.ex. datatrafik, internet, e-mail och dataöverförda telefonsamtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ministerrådet inom EU har, som tidigare nämnts, antagit en resolution&lt;br&gt;om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning. Till resolutionen&lt;br&gt;har fogats en bilaga som innehåller en uppställning över polisens krav i&lt;br&gt;olika hänseenden i anslutning till användningen av de berörda tvångs-&lt;br&gt;medlen. Denna kravspecifikation anger bl.a. vilka uppgifter som polisen&lt;br&gt;behöver få tillgång till när hemlig teleavlyssning och hemlig tele-&lt;br&gt;övervakning genomförs. Vidare anges på vilket sätt teleoperatören skall&lt;br&gt;tillhandahålla uppgifterna samt vilka övriga åtaganden som operatören&lt;br&gt;bör uppfylla vid verkställighet av tvångsmedlen. Resolutionen syftar till&lt;br&gt;att åstadkomma en internationell gemensam lösning som skall gälla i&lt;br&gt;samtliga medlemsländer. Resolutionen i dess engelska lydelse (den&lt;br&gt;svenska versionen är ännu inte färdigställd) finns intagen som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är tveklöst så att internationellt giltiga krav i nu aktuellt avseende&lt;br&gt;skulle innebära en lösning på många av de problem som den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen innebär för verkställandet av tvångsmedlen på teleområdet.&lt;br&gt;Vikten av en sådan internationell gemensam lösning understryks av det&lt;br&gt;fektum att den av EU antagna resolutionen är frukten av ett omfettande&lt;br&gt;internationellt arbete där bl.a. ett flertal europeiska länder, inklusive&lt;br&gt;Sverige, samt USA och Australien har deltagit. Den nyligen antagna&lt;br&gt;amerikanska lagstiftningen överensstämmer också i stora delar med&lt;br&gt;resolutionens krav och i Australien har de olika verkställande myndig-&lt;br&gt;heterna upprättat en kravspecifikation för GSM-baserad mobiltelefoni&lt;br&gt;som i stort motsvarar den europeiska resolutionen. Om en sådan&lt;br&gt;internationell gemensam lösning skulle komma att gälla i samtliga&lt;br&gt;länder i världen skulle tillverkarna av telekommunikationsutrustning&lt;br&gt;med all säkerhet se till att funktionerna ingick i den ursprungtiga&lt;br&gt;produkten som levererades till teleoperatörerna. En stor del av de nu&lt;br&gt;förekommande problemen skulle därmed vara lösta och en sådan&lt;br&gt;utveckling är också det yttersta syftet med EU-resolutionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som framgår av den av EU antagna resolutionen är mycket&lt;br&gt;långtgående. De syftar till att vara heltäckande i så måtto att alla&lt;br&gt;telemeddelanden i princip skall kunna avlyssnas till hundra procent. I&lt;br&gt;arbetet med att utarbeta en kravspecifikation har de brottsutredande&lt;br&gt;myndigheternas intressen kommit att stå i fokus. Andra aspekter på&lt;br&gt;frågan, t.ex. teleoperatörernas möjligheter att med en rimlig arbetsinsats&lt;br&gt;och till en rimlig kostnad uppfylla kraven, har av naturliga skäl inte &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillmätts samma vikt. Mot denna bakgrund kan de krav som presenteras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i resolutionen inte utan vidare läggas till grund för lagstiftning. Av&lt;br&gt;betydelse i sammanhanget är vem som skall stä for kostnaderna (jfr&lt;br&gt;avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid klart att teleoperatörerna måste uppfylla många av&lt;br&gt;de krav som anges i resolutionen. Naturligtvis måste polisen kunna få&lt;br&gt;tillgång till innehållet i ett telemeddelande som är föremål för hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning. Det är väsentligt att hela meddelandet utan inskränkning&lt;br&gt;blir tillgängligt utan att för den sakens skull innehållet i ett annat&lt;br&gt;telemeddelande tas upp. Den avlyssnade skall givetvis inte kunna&lt;br&gt;upptäcka att han är föremål för ett beslut om hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;inte heller någon annan abonnent skall kunna få kännedom om detta.&lt;br&gt;Det bör särskilt framhållas att andra abonnenter över huvud taget inte&lt;br&gt;skall behöva påverkas av den pågående verkställigheten som också bör&lt;br&gt;ske på ett sådant sätt att förekomsten av hemlig teleavlyssning inte röjs.&lt;br&gt;När en avlyssnad teleadress medflyttas till en annan abonnents telefon&lt;br&gt;skall avlyssningen kunna begränsas till att omfatta endast den med-&lt;br&gt;flyttade teleadressen. Vidare är det av avgörande betydelse att&lt;br&gt;telesystemen har kapacitet att genomföra flera avlyssningar samtidigt.&lt;br&gt;Innehållet i telemeddelandet måste göras tillgängligt samtidigt som det&lt;br&gt;förmedlas eller i vart fall i omedelbar anslutning till att det förmedlas.&lt;br&gt;Det är också nödvändigt att polisen kan identifiera telemeddelandet.&lt;br&gt;Likaså finns ett behov av att det avlyssnade telemeddelandet görs&lt;br&gt;tillgängligt för polisen på ett sådant sätt och på en sådan plats att det&lt;br&gt;enkelt kan tas om hand av polisen. Detta innebär att om teleoperatören,&lt;br&gt;av effektivitetsskäl eller andra skäl, kodar eller komprimerar&lt;br&gt;telemeddelandena, dessa måste levereras i klartext. Detsamma gäller för&lt;br&gt;krypterade meddelanden. En förutsättning i det sistnämnda fallet är&lt;br&gt;givetvis att det är teleoperatören som tillhandahåller krypteringssystemet&lt;br&gt;och att teleoperatören har möjlighet att dekryptera meddelandet.&lt;br&gt;Teleoperatörerna bör alltså inte kunna avkrävas telemeddelandena i&lt;br&gt;klartext om abonnenten själv komprimerar eller krypterar sina&lt;br&gt;meddelanden. Därmed behövs det inte heller någon begränsning av&lt;br&gt;teleoperatörernas skyldigheter till att möjliggöra avlyssning av tele-&lt;br&gt;meddelanden mellan enklare teleterminaler som Pöst- och telestyrelsen&lt;br&gt;förespråkat. Använder abonnenterna sig av t.ex. avancerade tele-&lt;br&gt;terminaler med krypteringsfunktioner föreligger enligt förslaget ingen&lt;br&gt;skyldighet för teleoperatören att dekryptera meddelanden om annan än&lt;br&gt;operatören tillhandahållit krypteringssystemet. Den mera övergripande&lt;br&gt;frågan om användande av kryptering behandlas, som tidigare nämnts, i&lt;br&gt;internationella sammanhang där Sverige deltar. Det går inte nu att&lt;br&gt;förutse om och hur frågan kan komma att regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu presenterade förslaget innebär att t.ex. en nätoperatör som&lt;br&gt;enbart tillhandahåller fasta teleförbindelser är skyldig att se till att alla&lt;br&gt;telemeddelanden som distribueras där går att avlyssna och övervaka.&lt;br&gt;Däremot har han inte någon skyldighet att tillhandahålla dessa&lt;br&gt;meddelanden i klartext om den som använder nätet komprimerar eller&lt;br&gt;krypterar meddelandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som tidigare sagts om innebörden av teleoperatörernas för-&lt;br&gt;pliktelser beträffande hemlig teleavlyssning gör sig i allt väsentligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gällande också för hemlig teleövervakning. Sålunda bör det finnas Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;kapacitet som möjliggör flera övervakningar samtidigt och samtliga de&lt;br&gt;uppgifter som omfettas av hemlig teleövervakning måste kunna hämtas&lt;br&gt;in. Vidare bör övervakningen ske utan intrång för de abonnenter som&lt;br&gt;inte omfettas av beslutet om övervakning och med beaktande av de&lt;br&gt;olika behov av sekretess som ovan redovisats. Även för hemlig&lt;br&gt;teleövervakning gäller att uppgifterna bör hållas tillgängliga inom viss&lt;br&gt;tid, på visst sätt och på viss plats så att de enkelt kan tas om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer samtrafik mellan flera teleoperatörer i ett och samma&lt;br&gt;telenät. Vaije teleoperatör som beviljas tillstånd enligt 5 § telelagen har&lt;br&gt;dock ett eget ansvar för att ett beslut om hemlig teleavlyssning eller&lt;br&gt;hemlig teleövervakning kan verkställas beträffande operatörens&lt;br&gt;abonnenter. Inget hindrar emellertid att de teleoperatörer som bedriver&lt;br&gt;samtrafik gemensamt anpassar systemet så att avlyssning kan ske av alla&lt;br&gt;telemeddelanden som befordras i nätet. Det kan också vara tillräckligt&lt;br&gt;att nätoperatören vidtar anpassningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har ansett att det skall festställas standardise-&lt;br&gt;rade normer som skall gälla för samtliga teleoperatörer som omfettas av&lt;br&gt;kravet på anpassning. Detta låter sig emellertid knappast göras i&lt;br&gt;praktiken. Det är självfallet så att en teleoperatör med ett mycket stort&lt;br&gt;antal abonnenter kan behöva tillhandahålla ett system som möjliggör fler&lt;br&gt;inkopplingar samtidigt än en teleoperatör som har ett förhållandevis litet&lt;br&gt;antal abonnenter. De olika tekniska lösningar som används i moderna&lt;br&gt;telesystem kan också föranleda att den avvägning mellan effektivitet och&lt;br&gt;ekonomi som måste göras utfeller olika i de enskilda fallen om vaije&lt;br&gt;teleoperatör kan bedömas för sig. En mera fyrkantig reglering kan&lt;br&gt;medföra behov av betydligt större ingrepp i vissa telesystem än andra&lt;br&gt;och sålunda utgöra en tyngre börda för vissa teleoperatörer. Det skulle&lt;br&gt;rent av kunna leda till att ett visst telesystem inte längre gick att&lt;br&gt;använda på marknaden. Man skulle därigenom riskera att allvarligt&lt;br&gt;snedvrida konkurrensen på telemarknaden. Vidare är en inte alltför&lt;br&gt;handfest regel nödvändig om inte snart sagt vaije teknisk landvinning på&lt;br&gt;teleområdet skall leda till författningsändringar. Slutligen kan det finnas&lt;br&gt;skäl att göra skillnad på krav som riktas mot en teleoperatör vid&lt;br&gt;införande av ett nytt telesystem och krav på anpassningar av redan&lt;br&gt;befintliga telesystem som lagstiftningen inledningsvis ger upphov till.&lt;br&gt;Några mera preciserade anvisningar om vad som bör krävas av vaije&lt;br&gt;teleoperatör bör därför enligt regeringens mening inte anges direkt i lag&lt;br&gt;eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen bör i egenskap av tillståndsmyndighet - inom&lt;br&gt;ramen för myndighetens befogenheter att meddela tillståndsvillkor och&lt;br&gt;föreskrifter - avgöra vilka åtgärder som skall vidtas för att bestäm-&lt;br&gt;melserna skall uppfyllas. Det finns goda skäl för Post- och telestyrelsen&lt;br&gt;att i ett inledande skede nöja sig med att meddela individuella tillstånds-&lt;br&gt;villkor. Något hinder mot att precisera närmare krav även i generella&lt;br&gt;föreskrifter bör dock inte finnas. De jnblandade parternas egna&lt;br&gt;uppfattningar är givetvis av stor betydelse. Råder det enighet mellan de&lt;br&gt;brottsutredande myndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och teleoperatören om vilka krav, utöver de eventuella generella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifterna, som operatören skall uppfylla, torde det normalt inte Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;finnas anledning för Post- och telestyrelsen att göra någon mer ingående&lt;br&gt;prövning utan myndigheten bör kunna utfärda villkor i enlighet med&lt;br&gt;parternas överenskommelse. Det är alltså normalt endast i de fall som&lt;br&gt;teleoperatören och de brottsutredande myndigheterna har olika uppfatt-&lt;br&gt;ningar som tillståndsmyndigheten behöver ingripa (jfr den medlande&lt;br&gt;funktion som Post- och telestyrelsen har enligt 32 § andra stycket&lt;br&gt;telelagen). Kan Post- och telestyrelsen inte jämka samman parterna får&lt;br&gt;styrelsen avgöra frågan genom att meddela ett tillståndsvillkor. Även&lt;br&gt;innan generella föreskrifter utfärdas finns det anledning för Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen att först höra parterna och att fästa stor vikt vid deras&lt;br&gt;gemensamma uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den som redan erhållit tillstånd till televerksamhet&lt;br&gt;enligt 5 § telelagen bör särskilda hänsyn tas. Något hinder för Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen att meddela generella föreskrifter eller att fastställa ett nytt&lt;br&gt;tillståndsvillkor finns inte; 14 § telelagen reglerar endast ändringar i ett&lt;br&gt;utfärdat villkor. Det är emellertid naturligt att Post- och telestyrelsen&lt;br&gt;när de närmare kraven festställs beaktar att det rör sig om ändringar i&lt;br&gt;efterhand och att anpassningskraven därför kan behöva sättas lägre än&lt;br&gt;vad som blir fellet vid nya tillstånd eller vid övergång till ny teknik.&lt;br&gt;Även när det gäller dessa anpassningar i befintliga system bör det i&lt;br&gt;första hand ankomma på de brottsutredande myndigheterna, Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen och Riksåklagaren, och den som erhållit tillstånd enligt&lt;br&gt;5 § telelagen att komma överens om vad som behöver göras. Kan de&lt;br&gt;inte enas bör Post- och telestyrelsen i enlighet med vad som tidigare&lt;br&gt;sagts i första hand söka jämka samman parterna. Går inte detta har&lt;br&gt;styrelsen att genom individuellt utformade tillståndsvillkor fastställa hur&lt;br&gt;tillståndshavaren skall uppfylla sina skyldigheter, utöver vad som kan&lt;br&gt;framgå av generella föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna ordningen bör lämpligen regleras i telelagen. En&lt;br&gt;hänvisning till dessa bestämmelser bör göras i 27 kap. 25 § rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer till ikraftträdande- och övergångsbestäm-&lt;br&gt;melser i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Kostnader för verkställighet i det enskilda fallet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Polisen bör även i fortsättningen vara&lt;br&gt;skyldig att ersätta teleoperatörerna för de kostnader som upp-&lt;br&gt;kommer vid vaije enskild verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det finns en stor enighet bland remissinstanserna Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;om att polisen bör ersätta teleoperatörerna för de kostnader som&lt;br&gt;uppkommer vid vaije enskild verkställighet. Riksrevisionsverket (RRV)&lt;br&gt;anser dock att det bör klargöras hur polisens avgift för verkställighet&lt;br&gt;skall beräknas. Även Telia Mobitel framhåller att det är oklart vad som&lt;br&gt;är kostnader för verkställighet i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De kostnader som uppkommer&lt;br&gt;vid vaije enskild verkställighet för att ta i anspråk överföringskapacitet&lt;br&gt;betalas i dag av polisen. Polisen ersätter teleoperatörerna även för vissa&lt;br&gt;andra kostnader som uppkommer i samband med verkställigheten av ett&lt;br&gt;beslut om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning. Det finns&lt;br&gt;ingen anledning att överväga någon förändring i detta hänseende. De&lt;br&gt;brottsutredande myndigheterna bör också i fortsättningen få väga kost-&lt;br&gt;naderna och fördelarna med dessa tvångsmedel mot kostnaderna och&lt;br&gt;fördelarna med andra åtgärder som kan komma i fråga. Polisen bör&lt;br&gt;således liksom i dag stå kostnaden dels för överföringskapaciteten, dels&lt;br&gt;för de övriga kostnader som uppkommer vid vaije tillfälle då ett beslut&lt;br&gt;om tvångsmedel på teleområdet skall verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår alltså inte några ändringar jämfört med vad som&lt;br&gt;nu gäller vid hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning.&lt;br&gt;Regeringen utgår från att ersättningsfrågan, liksom hittills, skall kunna&lt;br&gt;lösas av teleoperatörerna och polisen själva. Det finns därför enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte tillräckliga skäl att, såsom RRV föreslagit, i lag&lt;br&gt;eller annan författning nu försöka att närmare reglera denna ersätt-&lt;br&gt;ningsfråga. Detta torde för övrigt knappast gå att göra utan att använda&lt;br&gt;ganska grova schabloner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i detta sammanhang framhållas att användningen av hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning är mycket resurskrävande för&lt;br&gt;de brottsutredande myndigheterna. Inte minst den bearbetning av&lt;br&gt;insamlat material som måste göras för att nå önskvärt resultat tar stora&lt;br&gt;personella resurser i anspråk. De kostnader som polisen i dag har för&lt;br&gt;att ersätta teleoperatörerna, och som även de uppgår till ansenliga&lt;br&gt;belopp, är sålunda endast en del av polisens totala kostnad för an-&lt;br&gt;vändningen av ifrågavarande tvångsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Kostnader för anpassning av telesystemen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Teleoperatörerna skall stå för de kostnader&lt;br&gt;för anpassning, drift och underhåll av telesystemen som krävs för&lt;br&gt;att beslut om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;br&gt;skall kunna verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En knapp majoritet av remissinstanserna,&lt;br&gt;däribland Riksrevisionsverket och Konkurrensverket, instämmer i&lt;br&gt;förslaget eller lämnar detta utan erinran. Det är framför allt tele-&lt;br&gt;operatörer och deras intresseorganisationer som motsätter sig förslaget,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men även myndigheter som Justitiekanslem och Post- och telestyrelsen Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;anser att kostnaden bör belasta statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Skyldigheten för teleoperatörerna att&lt;br&gt;upprätthålla de tekniska och administrativa förutsättningarna för hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning får naturligtvis ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenser. De största kostnaderna kommer att uppstå vid de&lt;br&gt;tillfällen som nya tekniska lösningar introduceras i telesystemen. Det är&lt;br&gt;nämligen de erforderliga grundinstallationema i form av hård- och&lt;br&gt;mjukvaror som är mest kostsamma. I praktiken innebär detta att&lt;br&gt;kostnaderna kommer att uppstå dels under ett initialt skede då berörda&lt;br&gt;operatörer måste anpassa sina befintliga system, dels vid de senare&lt;br&gt;tillfällen då operatörerna byter till ny teknik. Det kan antas att det är&lt;br&gt;förenat med större kostnader att anpassa ett befintligt system än att&lt;br&gt;bygga in vissa avlyssnings- och övervakningsfunktioner i ett helt nytt&lt;br&gt;telesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning medför även&lt;br&gt;kostnader utöver vad som nu har anförts. Tekniska anpassningar i&lt;br&gt;telesystemen for att kunna verkställa tvångsmedlen innebär att det&lt;br&gt;uppstår drifts- och underhållskostnader, innefattande bl.a. kostnader för&lt;br&gt;den arbetskraft som handhar och finns i beredskap för den praktiska&lt;br&gt;hanteringen av verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något underlag för en tillförlitlig beräkning av kostnaderna for&lt;br&gt;anpassningar, drift och underhåll av telekommunikationssystemen finns&lt;br&gt;inte och det är tveksamt om det över huvud taget är möjligt att i förväg&lt;br&gt;få fram ett sådant underlag. Det finns heller inga möjligheter att nu&lt;br&gt;förutse vilka ekonomiska konsekvenser som kommer att följa av den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen på teleområdet. Det finns emellertid anledning att&lt;br&gt;anta att kostnaderna kommer att uppgå till avsevärda belopp. I&lt;br&gt;promemorian redovisas att enligt företrädare för Telia en anpassning av&lt;br&gt;bolagets samtliga nät sammanlagt kan beräknas uppgå till cirka 34&lt;br&gt;miljoner kronor. Av denna summa hänför sig 7 miljoner till NMT-nätet,&lt;br&gt;14 miljoner till GSM-nätet och 13 miljoner till det fasta telenätet. Det&lt;br&gt;är här fråga om kostnader för anpassningar av befintliga redan&lt;br&gt;uppbyggda nät. I remissvaren anger Europolitan att de belopp Telia&lt;br&gt;angett för anpassningen av sitt GSM-nät synes inte vara helt orimliga&lt;br&gt;medan Telia Mobitel bedömer att de angivna kostnaderna är för låga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna torde variera väsentligt beroende på om det är fråga om&lt;br&gt;en anpassning av ett befintligt telesystem eller om det gäller att försäkra&lt;br&gt;sig om möjligheterna till hemlig teleavlyssning och hemlig teleöver-&lt;br&gt;vakning vid uppbyggnaden av ett nytt telesystem. Det finns skäl att anta&lt;br&gt;att kostnaden skulle bli väsentligt lägre i det senare fallet och kanske&lt;br&gt;inte ens en gång gå att närmare särskilja från totalkostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian diskuteras vem som skall bära dessa kostnader. De&lt;br&gt;kan bäras av polisen eller av teleoperatörerna. En tredje möjlighet är&lt;br&gt;att, utan att belasta polisens anslag, betala kostnaderna via stats-&lt;br&gt;budgeten. Det finns också den möjligheten att fördela kostnaderna&lt;br&gt;mellan teleoperatörerna och polisen/staten. Ytterligare en möjlighet är&lt;br&gt;att de teleoperatörer som redan har erhållit tillstånd att driva tele- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet kompenseras for de kostnader som de initialt kommer att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drabbas av till följd av den nya regleringen medan de vid byte till ny Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;teknik liksom också nya operatörer får stå kostnaderna fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag är att teleoperatörerna skall stå för kostnaderna.&lt;br&gt;Särskilda övergångsbestämmelser föreslås för de teleoperatörer som&lt;br&gt;redan har fått tillstånd att bedriva televerksamhet. Remissutfallet är&lt;br&gt;blandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän utgångspunkt när det gäller kostnader för den brottsutre-&lt;br&gt;dande verksamheten är att polisen skall svara för dessa. Detta argument&lt;br&gt;har också framförts av de remissinstanser som är kritiska mot&lt;br&gt;promemorians förslag. Den brottsutredande verksamheten är enligt&lt;br&gt;dessa remissinstanser en statlig angelägenhet som bör bekostas av&lt;br&gt;samhällsmedborgama som kollektiv och inte av teleabonnentema.&lt;br&gt;Frågan är då om detta argument bör hindra andra lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en rad verksamhetsområden där samhället som förutsättning&lt;br&gt;för att få idka näring kräver att vissa samhälleliga intressen beaktas. I&lt;br&gt;promemorian lämnas flera exempel på detta. Det tydligaste exemplet är&lt;br&gt;kanske arbetsgivares skyldighet att uppbära, redovisa och inbetala&lt;br&gt;preliminär skatt for anställda. Som ett annat exempel kan nämnas&lt;br&gt;miljöfarlig verksamhet där företagen måste investera stora summor för&lt;br&gt;att minimera de skador som kan följa med verksamheten. Denna&lt;br&gt;jämförelse har kritiserats under remissbehandlingen. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening finns det emellertid ingen avgörande principiell skillnad mellan&lt;br&gt;dessa förpliktelser och en förpliktelse att på egen bekostnad anpassa&lt;br&gt;telesystemen så att möjligheterna till hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning bibehålls. Inte heller kan hemlig teleavlyssning och&lt;br&gt;hemlig teleövervakning sägas inta någon särställning i nu berört&lt;br&gt;avseende endast på den grunden att det rör sig om brottsutredande&lt;br&gt;verksamhet. Det finns redan i dag lagstadgade skyldigheter för företag&lt;br&gt;att vidta vissa åtgärder för att underlätta den brottsutredande&lt;br&gt;verksamheten. Bankernas uppgiftsskyldighet enligt lagen (1993:768) om&lt;br&gt;åtgärder mot penningtvätt är ett exempel på detta. Om man ålägger&lt;br&gt;teleoperatörerna skyldighet att på egen bekostnad anpassa sina system&lt;br&gt;innebär det inte att man därigenom ålägger dem ett ansvar för&lt;br&gt;brottsutredande verksamhet i egentlig mening. Teleoperatörernas&lt;br&gt;skyldighet att anpassa sina system så att möjligheterna till verkställighet&lt;br&gt;av beslut om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;br&gt;bibehålls är nämligen helt fristående från pågående förundersökningar&lt;br&gt;och aktualiseras utan hänsyn till hur och när polisen sedan kan komma&lt;br&gt;att verkställa ett beslut om hemlig teleavlyssning eller hemlig tele-&lt;br&gt;övervakning. Från principiell synpunkt skiljer sig denna situation enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte från bestämmelserna om bankernas skyldighet&lt;br&gt;att lämna uppgifter enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns andra skäl som skulle kunna åberopas för att teleoperatörer-&lt;br&gt;na inte bör svara för de nu aktuella kostnaderna. En finansiering över&lt;br&gt;statsbudgeten kan sägas stå i överensstämmelse med vad som anges i&lt;br&gt;förarbetena till telelagen om bestridande av. vissa kostnader, särskilt de&lt;br&gt;kostnader som uppkommer för totalförsvarets behov av telekommunika-&lt;br&gt;tioner och handikappades behov av särskilda teletjänster (prop. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:200 s. 115 ff. och s. 288 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tillståndspliktiga teleoperatörerna kan emellertid inom andra Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;områden genom villkor åläggas att driva televerksamheten med be-&lt;br&gt;aktande av vissa centrala samhälleliga intressen som medför kostnader&lt;br&gt;för operatörerna utan att de får ekonomisk kompensation från staten för&lt;br&gt;detta. Ett exempel på en sådan funktion är skyldigheten att tillhanda-&lt;br&gt;hålla teletjänster i glesbygd. Tillståndshavare, som genom ett villkor&lt;br&gt;blir ålagd att ansluta även inte lönsamma kunder, skall som regel göra&lt;br&gt;detta utan särskild ersättning från staten (a. prop. s. 113). Såsom&lt;br&gt;påpekats under remissbehandlingen bör det framhållas att det hittills&lt;br&gt;endast är Telia som har ålagts en sådan skyldighet och att Telia kan&lt;br&gt;kompensera sig för detta via samtrafikavgifter. Denna ordning med&lt;br&gt;avgiftsfinansiering i stället för finansiering via statsbudgeten är enligt&lt;br&gt;regeringen ett exempel som skulle kunna tjäna som förebild för en&lt;br&gt;reglering på tvångsmedelsområdet. Lika viktigt som goda kommu-&lt;br&gt;nikationer i glesbygd är det att bibehålla möjligheten att bekämpa den&lt;br&gt;allvarligare brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydelsefull omständighet att beakta vid valet mellan olika&lt;br&gt;lösningar är kostnadseffektiviteten. Den som drabbas av kostnaderna har&lt;br&gt;naturligtvis ett starkt incitament att söka hålla kostnaderna nere. I&lt;br&gt;promemorian görs den bedömningen att teleoperatörerna här har ett&lt;br&gt;försteg framför polisen. RRV delar i sitt remissvar den bedömningen&lt;br&gt;och anför att det finns skäl att tro att ett eget finansieringsansvar hos&lt;br&gt;operatörerna skulle leda till mer kostnadseffektiva lösningar. Till&lt;br&gt;skillnad från polisen kan teleoperatörerna påverka priserna vid&lt;br&gt;upphandlingen av de hård- och mjukvaror som krävs. Teleoperatörerna&lt;br&gt;har en förhandlingsposition som bör kunna leda till att största kostnads-&lt;br&gt;effektivitet uppnås i detta hänseende. Teknik som möjliggör hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning kommer nämligen att&lt;br&gt;omfettas av förhandlingar om helt nya telesystem och om ny teknik i&lt;br&gt;befintliga system som en mycket liten del i ett större paket. Tele-&lt;br&gt;operatörerna kan också i stor utsträckning välja mellan olika tillverkare.&lt;br&gt;Ifrågavarande kostnader kan hållas nere om de aktuella funktionerna&lt;br&gt;beaktas på ett så tidigt stadium som möjligt. En internationellt godtagen&lt;br&gt;standard på området, som EU-samarbetet kan leda till, skulle också&lt;br&gt;bidra till lägre merkostnader. Polisen däremot är utlämnad till den&lt;br&gt;teleoperatör vars system skall göras avlyssningsbart, vilket innebär att&lt;br&gt;någon upphandlingssituation i egentlig mening inte uppstår. Vidare&lt;br&gt;skulle polisen i dessa fell ha stora svårigheter att bedöma rimligheten i&lt;br&gt;de ekonomiska krav som teleoperatörerna skulle rikta mot dem. Den&lt;br&gt;kompetens som erfordras för en sådan bedömning skulle inte utan&lt;br&gt;betydande svårigheter kunna inhämtas och upprätthållas hos polisen.&lt;br&gt;Det saknas också i denna situation ett eget ekonomiskt incitament för&lt;br&gt;operatörerna att förhandla fram ett så fördelaktigt pris som möjligt.&lt;br&gt;Dessutom skulle polisen komma in i bilden, om man ser till kost-&lt;br&gt;nadseffektiviteten, på ett alldeles för sent stadium. Det är heller inte&lt;br&gt;önskvärt att polisen skulle behöva förhandla med operatörerna vaije&lt;br&gt;gång ny teknik tas i anspråk. Det som för polisen skulle kunna bli&lt;br&gt;ansenliga kostnader bör alltså kunna begränsas av operatörerna, särskilt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det tigger i operatörernas intresse att hålla nere kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda har under remissbehandlingen kritiserats av flera Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;teleoperatörer. Det anförs från flera håll att promemorians förslag&lt;br&gt;riskerar att öka kostnaderna och att det finns risk för att polisen&lt;br&gt;överkonsumerar en till synes gratis nyttighet. Om polisen har ett&lt;br&gt;kostnadsansvar skulle detta avhålla polisen från att begära alltför&lt;br&gt;vidlyftiga tekniska lösningar till stora kostnader. Ett kostnadsansvar för&lt;br&gt;polisen skulle i enlighet med detta resonemang medföra att endast de&lt;br&gt;anpassningar av telesystemen vidtogs som de brottsutredande myndig-&lt;br&gt;heterna fann mest angelägna. De brottsutredande myndigheterna skulle&lt;br&gt;helt enkelt på vanligt sätt prioritera olika verksamheter och lägga sina&lt;br&gt;pengar där de bedömdes göra bäst nytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan inte ansluta sig till detta resonemang. Den ordning&lt;br&gt;som vi redovisat i det föregående (avsnitt 8) innebär inte att polisen fritt&lt;br&gt;får bestämma vilka anpassningar som skall göras i telesystemen. Enligt&lt;br&gt;vårt förslag skall de grundläggande kraven på teleoperatörerna framgå&lt;br&gt;av lag och den närmare innebörden av teleoperatörernas skyldigheter&lt;br&gt;formuleras genom tillståndsvillkor och föreskrifter, som bestäms av&lt;br&gt;Post- och telestyrelsen efter samråd med teleoperatören, Riksåklagaren&lt;br&gt;och Rikspolisstyrelsen. Med en sådan reglering kan de telepolitiska&lt;br&gt;målen balanseras mot de kriminalpolitiska och därigenom elimineras&lt;br&gt;också risken för att polisen skulle kunna utverka t.ex. orealistiskt dyra&lt;br&gt;anpassningar av vissa telesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering som innebär att teleoperatörerna skall bära kostnaderna&lt;br&gt;för anpassningarna av telesystemen måste vägas mot de konsekvenser&lt;br&gt;som en sådan reglering innebär. Det är av stor betydelse att de&lt;br&gt;telepolitiska målen, såsom de kommit till uttryck i bl.a. telelagen, kan&lt;br&gt;uppnås och vidmakthållas. Detta framhålls också med skärpa från flera&lt;br&gt;remissinstanser. Det är därför mycket viktigt att de tillståndspliktiga&lt;br&gt;operatörerna ges möjlighet att verka på telemarknaden på rimliga villkor&lt;br&gt;för att på så sätt tillgodose samhällets behov av goda och billiga tele-&lt;br&gt;kommunikationer. Mot denna bakgrund är det olyckligt om tele-&lt;br&gt;operatörerna skulle bli ekonomiskt ansvariga för alltför stora sam-&lt;br&gt;hälleliga åtaganden. Samtidigt är televerksamheten så speciell att det är&lt;br&gt;oundvikligt att ett relativt stort samhällsansvar måste följa med&lt;br&gt;verksamheten. Självklart kan det innebära en stor ekonomisk belastning&lt;br&gt;för en operatör att stå kostnaderna för anpassningen av det egna tele-&lt;br&gt;systemet. Det torde emellertid inte vara fråga om summor som inte kan&lt;br&gt;bäras av en teleoperatör. Detta gäller särskilt som de teleoperatörer vars&lt;br&gt;verksamhet inte är av betydande omfattning är undantagna från skyldig-&lt;br&gt;heten att anpassa systemen. De telepolitiska målen bör enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening kunna uppnås och vidmakthållas även med en sådan&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bilden hör att det i en framtid kan komma att finnas ett stort antal&lt;br&gt;teleoperatörer som erbjuder teletjänster och att ett kostnadsansvar för&lt;br&gt;polisen skulle bli mycket betungande. Det är inte realistiskt att förvänta&lt;br&gt;sig att polisen kan tillföras motsvarande ekonomiska resurser, särskilt&lt;br&gt;mot bakgrund av det ytterst ansträngda statsfinansiella läget. Det är av&lt;br&gt;samma skäl inte ett alternativ att sköta finansieringen över stats- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgeten. Till en del gäller detta även ett system där kostnaderna delas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upp mellan operatörerna och de brottsutredande myndigheterna. Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;Förutom den administration som erfordras för ett sådant system blir det&lt;br&gt;dessutom alltid i sista hand fråga om skönsmässiga bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativet till ett kostnadsansvar för teleoperatörerna är i praktiken&lt;br&gt;att tvångsmedlen på teleområdet får ges upp. Även om ett kostnads-&lt;br&gt;ansvar för de tillståndspliktiga teleoperatörerna i någon mån skulle&lt;br&gt;verka hämmande för televerksamheten som helhet är det enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening inte rimligt att oinskränkt vidmakthålla de telepolitiska&lt;br&gt;målen på bekostnad av statens möjligheter att bekämpa grova brott och&lt;br&gt;upprätthålla rikets inre och yttre säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall samtrafik förekommer kan nätoperatören kompensera sig via&lt;br&gt;samtrafikavgiftema (jfr avsnitt 8). I övrigt innebär en ordning där&lt;br&gt;teleoperatörerna står för alla kostnader för anpassningar, drift och&lt;br&gt;underhåll av telesystemen i slutändan att abonnenterna får betala. Detta&lt;br&gt;är inte orimligt med tanke på att det är abonnenterna som drar nytta av&lt;br&gt;att telesystemen hela tiden moderniseras och förbättras, vilket ju i sin&lt;br&gt;tur är orsaken till att polisens möjligheter att bedriva hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning och hemlig teleövervakning har försämrats. En sådan&lt;br&gt;ordning kan därför förefalla mer rättvis än att låta skattebetalarna&lt;br&gt;betala, oavsett i vilken utsträckning de använder sig av moderna&lt;br&gt;telekommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också utrymme for teleoperatörerna och polisen att dela på&lt;br&gt;kostnaderna i vissa fall. Skulle det t.ex. visa sig att ett system i och for&lt;br&gt;sig är avlyssningsbart men att, om teleoperatören installerade ny teknik,&lt;br&gt;detta skulle innebära lägre kostnader för polisen vid vaije enskild&lt;br&gt;verkställighet bör det finnas utrymme för förhandlingar mellan tele-&lt;br&gt;operatören och polisen. Detsamma bör kunna gälla om det finns&lt;br&gt;möjlighet för teleoperatörerna att välja olika lösningar när ett system&lt;br&gt;skall anpassas och en av lösningarna innebär högre kostnader för&lt;br&gt;teleoperatören men lägre kostnader för vaije enskild verkställighet.&lt;br&gt;Även i sådana fall bör förhandlingar om hur kostnaderna skall bäras&lt;br&gt;vara till gagn både för teleoperatörerna och polisen. Det finns enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte anledning att, som Telia föreslagit i sitt&lt;br&gt;remissvar, lagreglera denna möjlighet. En sådan bestämmelse skulle&lt;br&gt;nämligen endast kunna slå fest att polisen och teleoperatörerna har&lt;br&gt;frihet att förhandla i nu berört hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har uttalat ferhågor för att anpassnings-&lt;br&gt;kostnaderna kan leda till en snedvridning av konkurrensen. Europolitan&lt;br&gt;hävdar att det föreligger en mycket stor risk för att kostnaderna&lt;br&gt;kommer att bli olika för de olika operatörerna, vilket medför att kon-&lt;br&gt;kurrensförutsättningarna blir olika. Telenordia anför att investeringarna&lt;br&gt;förefaller vara av den karaktären att kostnaderna är relativt oberoende&lt;br&gt;av antalet abonnenter. Följden härav är enligt deras mening att förslaget&lt;br&gt;riskerar att snedvrida konkurrensen genom att kostnaderna per abonnent&lt;br&gt;blir större för små operatörer. Konkurrensverket å sin sida har&lt;br&gt;principiellt inget att erinra mot förslaget att teleoperatörerna skall svara&lt;br&gt;för anpassningskostnaderna. Enligt verket är det emellertid från&lt;br&gt;konkurrenssynpunkt väsentligt att - när statsmakterna ändrar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spelreglerna för en marknad - de operatörer som redan erhållit tillstånd Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;att verka på telemarknaden ges rimlig tid att anpassa sina system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana operatörer som ännu inte har fått tillstånd att&lt;br&gt;bedriva televerksamhet anser regeringen i belysning av de överväganden&lt;br&gt;vi redovisat i det föregående att det närmast är en självklarhet att den&lt;br&gt;kostnad som uppkommer för att anpassa systemen för hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning och hemlig teleövervakning skall bäras av operatörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen är en annan för de operatörer som redan har tillstånd att&lt;br&gt;bedriva televerksamhet och som påbörjade sin verksamhet under de&lt;br&gt;förutsättningar som då gällde; ett kostnadsansvar för anpassning av de&lt;br&gt;befintliga systemen kan sägas rubba dessa förutsättningar. Mot detta kan&lt;br&gt;sägas att en förpliktelse för operatörer med tillstånd att bekosta&lt;br&gt;anpassningar i befintliga system drabbar dem alla, även om kostnaderna&lt;br&gt;av naturliga skäl inte blir lika tunga att bära för alla operatörer.&lt;br&gt;Regeringen har anledning att utgå från att de aktuella operatörerna kan&lt;br&gt;bära dessa kostnader om de ges en rimlig övergångstid och rimliga&lt;br&gt;villkor för anpassningen. De närmare ikraftträdande- och övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna behandlas vidare i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Kostnadskonsekvenser i övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för reformen kommer i första hand att drabba tele-&lt;br&gt;operatörerna. Dessa kan i sin tur komma att övervältra kostnaderna på&lt;br&gt;sina abonnenter, dvs. såväl stat och kommuner som företag och&lt;br&gt;privatpersoner. Det är ju också ytterst abonnenterna som drar nytta av&lt;br&gt;de tekniska landvinningar som har försämrat möjligheterna till hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning och hemlig teleövervakning. Regeringen bedömer att de&lt;br&gt;eventuella merkostnader som på detta sätt kan komma att drabba stat&lt;br&gt;och kommuner ryms inom befintliga ramar. Några andra&lt;br&gt;kostnadsökningar för det allmänna innebär förslagen inte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.&lt;br&gt;De teleoperatörer som då redan har tillstånd enligt 5 § telelagen&lt;br&gt;tillförsäkras en generell övergångstid om ett år från lagens&lt;br&gt;ikraftträdande, dock minst sex månader från det att Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen festställt de närmare villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1996. De teleoperatörer som redan har tillstånd enligt 5 § telelagen får&lt;br&gt;en övergångstid om ett år från ikraftträdandet att anpassa sina&lt;br&gt;telesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Konkurrensverket anser sig inte ha underlag för&lt;br&gt;att bedöma om den i promemorian föreslagna övergångsperioden är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillräckligt lång. Telia Mobitel framhåller att övergångsperioden bör Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;sättas till ett år efter det att detaljkraven har fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen före regeringens förslag: Den i promemorian föreslagna&lt;br&gt;övergångstiden har knappast berörts alls i remissvaren. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens bedömning har det inte framkommit något som talar för att den&lt;br&gt;grundläggande övergångstiden om ett år är for kort. Det kan dock ta&lt;br&gt;viss tid innan de närmare villkoren preciserats. Förutom den i prome-&lt;br&gt;morian föreslagna övergångstiden om ett år bör det därför införas en&lt;br&gt;övergångsbestämmelse som alltid tillförsäkrar en tillståndshavare en tid&lt;br&gt;för anpassning om sex månader från det att Post- och telestyrelsen&lt;br&gt;fastställt de närmare villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;27 kap. 25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har fått ett nytt andra stycke som innehåller en hänvisning&lt;br&gt;till bestämmelserna i telelagen (1993:597) om vissa teleoperatörers för-&lt;br&gt;pliktelser med avseende på verkställandet av beslut om hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning och hemlig teleövervakning. Till skillnad från vad som före-&lt;br&gt;skrivs i första stycket om verkställighet i det enskilda fallet syftar hän-&lt;br&gt;visningen i andra stycket på teleoperatörernas generella skyldigheter&lt;br&gt;enligt 14 a § telelagen att driva televerksamheten på visst sätt (se avsnitt&lt;br&gt;8).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Förslaget till lag om ändring i telelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till paragrafen har fogats ett nytt tredje stycke. Enligt detta skall&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten meddela individuella villkor för hur den berörde&lt;br&gt;teleoperatören skall uppfylla sina åligganden enligt 14 a §. Ett tillstånds-&lt;br&gt;villkor kan avse t.ex. vilken kapacitet teleoperatören skall ha för att&lt;br&gt;kunna verkställa flera beslut samtidigt och på vilket närmare sätt&lt;br&gt;innehållet i eller uppgifterna om det avlyssnade meddelandet skall göras&lt;br&gt;tillgängliga for polisen. Flera av de krav som framgår av EU-&lt;br&gt;resolutionen den 17 januari 1995 om hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning bör kunna anges som tillståndsvillkor (se avsnitt 8 och&lt;br&gt;bilaga 5). Tillståndsmyndigheten bör vid sin prövning beakta nyttan av&lt;br&gt;en viss anpassning mot kostnaden för denna. Vidare bör myndigheten ta&lt;br&gt;särskild hänsyn till om det rör sig om ändringar i ett befintligt&lt;br&gt;telesystem eller krav som ställs vid byte till ny teknik. Att villkoren ofta&lt;br&gt;bör kunna utformas i enlighet med teleoperatören och de brotts-&lt;br&gt;utredande myndigheternas överenskommelse har redovisats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillståndsvillkor skall som regel gälla viss tid och ändring av&lt;br&gt;villkoret under löpande tillståndsperiod får ske endast under vissa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållanden, t.ex. om tillståndsmyndigheten förbehållit sig rätt att göra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta (14 §). När det gäller nu aktuella villkor är det lämpligt att till- Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;ståndsmyndigheten gör ett sådant förbehåll så att de närmare villkoren&lt;br&gt;fortlöpande kan anpassas till teknikutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens fjärde stycke motsvarar det tidigare tredje stycket. Det&lt;br&gt;nya tredje stycket medför dock att tillståndsmyndigheten även genom&lt;br&gt;generella föreskrifter kan precisera hur teleoperatörerna skall uppfylla&lt;br&gt;de krav som behandlas i 14 a §, se 4 § teleförordningen (1993:598).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den innehåller generella bestämmelser om att tele-&lt;br&gt;operatörerna är skyldiga att anpassa sina telesystem så att beslut om&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning kan verkställas.&lt;br&gt;Regleringen har behandlats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller den grundläggande bestämmelsen om att&lt;br&gt;berörda teleoperatörer är skyldiga att bedriva sin verksamhet så att&lt;br&gt;beslut om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning kan&lt;br&gt;verkställas. Inledningsvis framgår att det endast är de teleoperatörer&lt;br&gt;som beviljas tillstånd enligt 5 § som omfattas av bestämmelserna. Härav&lt;br&gt;följer också att reglerna endast tar sikte på teleoperatörer vars verk-&lt;br&gt;samhet är av betydande omfattning. Bestämmelsen innebär i praktiken&lt;br&gt;att teleoperatörerna måste utforma och anpassa sina telesystem med&lt;br&gt;beaktande av denna förpliktelse. Av ordalydelsen framgår vidare att&lt;br&gt;skyldigheten inte sträcker sig längre än till den egna televerksamhet som&lt;br&gt;omfattas av tillståndet. Härav följer att den som beviljats tillstånd för&lt;br&gt;telefonitjänst inte behöver i klartext tillhandahålla meddelanden som&lt;br&gt;krypterats av abonnenten själv. En nätoperatör som hyr ut kapacitet&lt;br&gt;behöver inte heller i klartext tillhandahålla telemeddelanden som&lt;br&gt;komprimeras eller krypteras av någon annan. Däremot skall han till-&lt;br&gt;handahålla samtliga telemeddelanden som går via det nät som tillståndet&lt;br&gt;omfattar. Vilken anpassning i systemen som behöver göras av den&lt;br&gt;enskilda operatören preciseras i de tillståndsvillkor som Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen skall föreskriva enligt det nya tredje stycket i 13 §,&lt;br&gt;kompletterade med de eventuella generella föreskrifter som styrelsen&lt;br&gt;kan meddela. Det anges vidare att teleoperatörerna skall bedriva&lt;br&gt;verksamheten så att verkställandet av hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning inte röjs. Bestämmelsen tar sikte på den praktiska&lt;br&gt;verkställigheten av ifrågavarande beslut och avser de tekniska&lt;br&gt;förfaranden som blir aktuella. Bestämmelsen innebär inte någon&lt;br&gt;förändring i förhållande till gällande regler om tystnadsplikt och&lt;br&gt;sekretess i 24-28 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall teleoperatörerna göra innehållet i det&lt;br&gt;avlyssnade meddelandet eller uppgifterna om meddelandet tillgängliga&lt;br&gt;så att informationen enkelt kan tas om hand. Innebörden härav har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft den 1 juli 1996. För de teleoperatörer som har fått&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstånd att bedriva televerksamhet före lagens ikraftträdande föreskrivs Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;en övergångsbestämmelse som innebär att dessa operatörer har minst ett&lt;br&gt;år på sig att anpassa sina telesystem. Fastställs de närmare villkoren&lt;br&gt;inte före utgången av år 1996 är teleoperatören ändå tillförsäkrad en tid&lt;br&gt;om sex månader för att anpassa systemen. Genom denna övergångs-&lt;br&gt;bestämmelse ges ifrågavarande operatörer en rimlig tid att anpassa sina&lt;br&gt;system och de kan kanske vidta anpassningsåtgärdema i samband med&lt;br&gt;andra tekniska förändringar. Övergångsbestämmelsen hindrar givetvis&lt;br&gt;inte polisen att verkställa beslut om hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning i telesystemen dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de teleoperatörer som beviljas tillstånd enligt 5 § efter lagens&lt;br&gt;ikraftträdande gäller bestämmelserna omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 27 kap. 25 § rättegångsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten lämnat tillstånd till hemlig teleavlyssning eller hemlig&lt;br&gt;teleövervakning, får de tekniska hjälpmedel som behövs för avlyss-&lt;br&gt;ningen eller övervakningen anslutas, underhållas och återtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ telelagen (1993:597) finns&lt;br&gt;bestämmelser om hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning och hemlig teleövervak-&lt;br&gt;ning som gäller för den som har&lt;br&gt;tillstånd att driva televerksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om telelagen (1993:597)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny paragraf, 14 a §, samt närmast före&lt;br&gt;14 a § en ny rubrik, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 5 § att driva televerksamhet får förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsvillkor kan avse bl.a. skyldighet för tillståndshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att på vissa villkor tillhandahålla telefonitjänst åt var och en som&lt;br&gt;efterfrågar denna tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;att med beaktande av tillgänglig kapacitet på vissa villkor&lt;br&gt;tillhandahålla fasta teleförbindelser åt den som efterfrågar sådana,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att bedriva verksamheten under de förutsättningar som följer av de&lt;br&gt;internationella överenskommelser som Sverige har biträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i verksamheten ta hänsyn till handikappades behov av särskilda&lt;br&gt;teletjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att medverka till att telemeddelanden kan förmedlas till samhällets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alarmerings- och räddningstjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att beakta totalförsvarets behov av telekommunikationer under höjd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. att årligen redovisa sin verksamhet i de delar som berörs av&lt;br&gt;tillståndet efter för verksamheten särskilt avpassade principer samt att&lt;br&gt;ställa redovisningen till förfogande för tillståndsmyndigheten eller den&lt;br&gt;som anvisas av myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;att på skäliga villkor till 8. att på skäliga villkor till&lt;br&gt;annan tillståndshavare lämna ut annan tillståndshavare lämna ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana publicerade uppgifter om&lt;br&gt;enskildas teleabonnemang som inte&lt;br&gt;omfattas av tystnadsplikt enligt&lt;br&gt;25 § första stycket 1 denna lag,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. att på skäliga villkor i egen&lt;br&gt;telekatalog publicera och i sin&lt;br&gt;verksamhet till allmänheten lämna&lt;br&gt;ut uppgifter om enskildas tele-&lt;br&gt;abonnemang hos annan tillstånds-&lt;br&gt;havare i den utsträckning de inte&lt;br&gt;omfattas av tystnadsplikt enligt&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana publicerade uppgifter om&lt;br&gt;enskildas teleabonnemang som inte&lt;br&gt;omfattas av tystnadsplikt enligt&lt;br&gt;25 § första stycket 1 denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. att på skäliga villkor i egen&lt;br&gt;telekatalog publicera och i sin&lt;br&gt;verksamhet till allmänheten lämna&lt;br&gt;ut uppgifter om enskildas tele-&lt;br&gt;abonnemang hos annan tillstånds-&lt;br&gt;havare i den utsträckning de inte&lt;br&gt;omfattas av tystnadsplikt enligt&lt;br&gt;lag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. att bedriva verksamheten på&lt;br&gt;ett visst sätt för att fullgöra vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 14 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som regeringen bestämmer får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddela föreskrifter om tillståndsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96.1 saml. Nr 180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som beviljas tillstånd enligt&lt;br&gt;5 § skall bedriva televerksamheten&lt;br&gt;på ett sådant sätt att hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning och hemlig teleöver-&lt;br&gt;vakning kan verkställas och pä ett&lt;br&gt;sådant sätt att verkställandet inte&lt;br&gt;röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i och uppgifter om de&lt;br&gt;avlyssnade eller övervakade tele-&lt;br&gt;meddelandena skall göras till-&lt;br&gt;gängliga inom viss tid och pä visst&lt;br&gt;sätt och viss plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För den som beviljats tillstånd enligt 5 § före ikraftträdandet gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 14 a § från och med den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän, Justitiekanslem, Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Data-&lt;br&gt;inspektionen, Försvarsmakten, Generaltullstyrelsen, Riksrevisions-&lt;br&gt;verket, Post- och telestyrelsen, Konkurrensverket, Banverket, Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Telia AB, Telia Mobitel AB, Tele2 AB, FTNS Nordic AB, Comviq&lt;br&gt;GSM AB, Europolitan AB, Telenordia AB samt Svenska IT-företagens&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har bifogat yttranden från Överåklagaren i Stockholm&lt;br&gt;och Regionåklagarmyndigheten i Linköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också kommit in från Svenska Arbetsgivareföreningen.&lt;br&gt;Informationstekniska standardiseringen har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 27 kap. 25 § rättegångsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten lämnat tilltånd till hemlig teleavlyssning eller hemlig&lt;br&gt;teleövervakning, får de tekniska hjälpmedel som behövs för avlyss-&lt;br&gt;ningen eller övervakningen användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ telelagen (1993:597) finns&lt;br&gt;bestämmelser om hemlig tele-&lt;br&gt;avlyssning och hemlig teleöver-&lt;br&gt;vakning som gäller för den som&lt;br&gt;har tillstånd att driva televerk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1230.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om telelagen (1993:597)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny paragraf, 14 a §, samt närmast före&lt;br&gt;14 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 5 § att driva televerksamhet får förenas med villkor.&lt;br&gt;Tillståndsvillkor kan avse bl.a. skyldighet för tillståndshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att på vissa villkor tillhandahålla telefonitjänst åt var och en som&lt;br&gt;efterfrågar denna tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;att med beaktande av tillgänglig kapacitet på vissa villkor&lt;br&gt;tillhandahålla fasta teleförbindelser åt den som efterfrågar sådana,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att bedriva verksamheten under de förutsättningar som följer av de&lt;br&gt;internationella överenskommelser som Sverige har biträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i verksamheten ta hänsyn till handikappades behov av särskilda&lt;br&gt;teletjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att medverka till att telemeddelanden kan förmedlas till samhällets&lt;br&gt;alarmerings- och räddningstjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att beakta totalförsvarets behov av telekommunikationer under höjd&lt;br&gt;beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. att årligen redovisa sin verksamhet i de delar som berörs av&lt;br&gt;tillståndet efter för verksamheten särskilt avpassade principer samt att&lt;br&gt;ställa redovisningen till förfogande for tillståndsmyndigheten eller den&lt;br&gt;som anvisas av myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. att på skäliga villkor till annan tillståndshavare lämna ut sådana&lt;br&gt;publicerade uppgifter om enskildas teleabonnemang som inte omfattas&lt;br&gt;av tystnadsplikt enligt 25 § första stycket 1 denna lag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. att på skäliga villkor i egen telekatalog publicera och i sin verk-&lt;br&gt;samhet till allmänheten lämna ut uppgifter om enskildas teleabonnemang&lt;br&gt;hos annan tillståndshavare i den utsträckning de inte omfattas av&lt;br&gt;tystnadsplikt enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 5 § att driva&lt;br&gt;televerksamhet skall förenas med&lt;br&gt;villkor att på ett visst sätt full-&lt;br&gt;göra vad som föreskrivs i&lt;br&gt;14 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om tillståndsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som beviljas tillstånd&lt;br&gt;enligt 5 § skall bedriva denna&lt;br&gt;televerksamhet så att beslut om&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning kan verkställas&lt;br&gt;och så att verkställandet inte&lt;br&gt;röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i och uppgifter om&lt;br&gt;de avlyssnade eller övervakade&lt;br&gt;telemeddelandena skall göras&lt;br&gt;tillgängliga så att informationen&lt;br&gt;enkelt kan tas om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Även tillstånd enligt 5 § som har beviljats före ikraftträdandet skall&lt;br&gt;förenas med villkor enligt 13 § tredje stycket. I fråga om dessa tillstånd&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 14 a § från den dag då sex månader har&lt;br&gt;förflutit efter det att tillståndsvillkoren enligt 13 § tredje stycket&lt;br&gt;fastställdes, dock tidigast den 1 juli 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-02-29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 15 februari 1996 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i telelagen (1993:597).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Bengt&lt;br&gt;Olsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Resolution on the lawful interception of tele-&lt;br&gt;communications (9529/95 ENFOPOL 90)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESOLUTION OF THE COUNCIL OF THE EUROPEAN UNION&lt;br&gt;of 17 January 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;on the lawful interception of telecommunications&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Council of the European Union,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty establishing the European Union,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recalling Artides K. 1(9) and K.2(2) of that Treaty,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaffirming the need, when implementing telecommunications inter-&lt;br&gt;ception measures, to observe the right of individuals to respect for their&lt;br&gt;privacy as enshrined in the territorially applicable national legislation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aware of the fact that observing that right comes up against specific&lt;br&gt;legal and technical difficulties in view of technological developments,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Determined to identify and overcome these difficulties in implementing&lt;br&gt;the requirements set out in the Annex while observing human rights and&lt;br&gt;the principles of data protection,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas in the laws of the Member States possibilities are provided for&lt;br&gt;restricting the secrecy of Communications and, under certain circum-&lt;br&gt;stances, intercepting telecommunications;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the legally authorized interception of telecommunications is an&lt;br&gt;important tool for the protection of national interest, in particular&lt;br&gt;national security and the investigation of serious crime;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas interception may only be effected insofar as the necessary&lt;br&gt;technical provisions have been made;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas in accordance with a decision by the TREVI Ministers in&lt;br&gt;December 1991 a study should be made of the effects of legal, technical&lt;br&gt;and market developments within the telecommunications sector on the&lt;br&gt;different interception possibilities and of what action should be taken to&lt;br&gt;counter the problems that have become apparent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAS ADOPTED THIS RESOLUTION:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The Council notes that the requirements of Member States to&lt;br&gt;enable them to conduct lawful interception of telecom-&lt;br&gt;munications, annexed to this Resolution (&amp;quot;the Requirements&amp;quot;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;constitute an important summary of the needs of the competent&lt;br&gt;authorities for the technical implementation of legally authorized&lt;br&gt;interception in modem telecommunications systems.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The Council considers that the aforementioned Requirements&lt;br&gt;should be taken into account in the definition and implemen-&lt;br&gt;tation of measures which may affect the legally authorized&lt;br&gt;interception of telecommunications and requests Member States&lt;br&gt;to call upon the Ministers responsible for telecommunications to&lt;br&gt;support this view and to cooperate with the Ministers res-&lt;br&gt;ponsible for Justice and Home Affairs with the aim of&lt;br&gt;implementing the Requirements in relation to network operators&lt;br&gt;and service providers.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Council of the European Union&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The President&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANNEX&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;requirements&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This section presents the Requirements of law enforcement agencies&lt;br&gt;relating to the lawful interception of telecommunications. These require-&lt;br&gt;ments are subject to national law and should be interpreted in&lt;br&gt;accordance with applicable national policies.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terms are defined in the attached glossary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Law enforcement agencies require access to the entire tele-&lt;br&gt;communications transmitted, or caused to be transmitted, to and&lt;br&gt;from the number or other identifier of the target service used by&lt;br&gt;the interception subject. Law enforcement agencies also require&lt;br&gt;access to the call-associated data that are generated to process the&lt;br&gt;call.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Law enforcement agencies require access to all interception&lt;br&gt;subjects operating temporarily or permanently within a telecom-&lt;br&gt;munications system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;Law enforcement agencies require access in cases where the&lt;br&gt;interception subject may be using features to divert calls to other&lt;br&gt;telecommunications services or terminal equipment, including&lt;br&gt;calls that traverse more than one network or are processed by&lt;br&gt;more than one network operator/service provider before com-&lt;br&gt;pleting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;Law enforcement agencies require that the telecommunications to&lt;br&gt;and from a target service be provided to the exclusion of any&lt;br&gt;telecommunications that do not fall within the scope of the&lt;br&gt;interception authorization.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;Law enforcement agencies require access to call associated data&lt;br&gt;such as:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.1 Signalling of access ready status&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.2 Called party number for outgoing connections even if there is no&lt;br&gt;successful connection established&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.3 Calling party number for incoming connections even if there is no&lt;br&gt;successful connection established&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.4 All signals emitted by the target, including post-connection dialled&lt;br&gt;signals emitted to activate features such as conference calling and&lt;br&gt;call transfer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.5 Beginning, end and duration of the connection&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1.4.6 Actual destination and intermediate directory numbers if call has&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beed diverted.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Law enforcement agencies require information on the most&lt;br&gt;accurate geographical location known to the network for mobile&lt;br&gt;subscribers.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Law enforcement agencies require data on the specific services&lt;br&gt;used by the interception subject and the technical parameters for&lt;br&gt;those types of communication.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Law enforcement agencies require a real-time, fulltime&lt;br&gt;monitoring capability for the interception of telecommunications.&lt;br&gt;Call associated data should also be provided in real-time. If call&lt;br&gt;associated data cannot be made available in real time, law&lt;br&gt;enforcement agencies require the data to be available as soon as&lt;br&gt;possible upon call termination.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Law enforcement agencies require network operators/service&lt;br&gt;providers to provide one or several interfaces from which the&lt;br&gt;intercepted Communications can be transmitted to the law&lt;br&gt;enforcement monitoring facility. These interfaces have to be&lt;br&gt;commonly agreed on by the interception authorities and the&lt;br&gt;network operators/service providers. Other issues associated with&lt;br&gt;these interfaces will be handled according to accepted practices in&lt;br&gt;individual countries.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Law enforcement agencies require network operators/service&lt;br&gt;providers to provide call associated data and call content from the&lt;br&gt;target service in a way that allows for the accurate correlation of&lt;br&gt;call associated data with call content.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Law enforcement agencies require that the format for transmitting&lt;br&gt;the intercepted Communications to the monitoring facility be a&lt;br&gt;generally available format. This format will be agreed upon on an&lt;br&gt;individual country basis.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;If network operators/service providers initiate encoding,&lt;br&gt;compression or encryption of telecommunications traffic, law&lt;br&gt;enforcement agencies require the network operators/service&lt;br&gt;providers to provide intercepted Communications en clair.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Law enforcement agencies require network operators/service&lt;br&gt;providers to be able to transmit the intercepted Communications to&lt;br&gt;the law enforcement monitoring facility via fixed or switched&lt;br&gt;connections.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Law enforcement agencies require that the transmission of the&lt;br&gt;intercepted Communications to the monitoring facility meet&lt;br&gt;applicable security requirements.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Law enforcement agencies require interceptions to be&lt;br&gt;implemented so that neither the interception target nor any other&lt;br&gt;unauthorized person is aware of any changes made to fulfil the&lt;br&gt;interception order. In particular, the operation of the target&lt;br&gt;service must appear unchanged to the interception subject.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Law enforcement agencies require the interception to be designed&lt;br&gt;and implemented to preclude unauthorized or improper use and&lt;br&gt;to safeguard the information related to the interception.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Law enforcement agencies require network operators/service&lt;br&gt;providers to protect information on which and how many&lt;br&gt;interceptions are being or have been performed, and not disclose&lt;br&gt;information on how interceptions are carried out.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Law enforcement agencies require network operators/service&lt;br&gt;providers to ensure that intercepted Communications are only&lt;br&gt;transmitted to the monitoring agency specified in the interception&lt;br&gt;authorization.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;According to national regulations, network operators/service&lt;br&gt;providers could be obliged to maintain an adequately protected&lt;br&gt;record of activations of interceptions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Based on a lawful inquiry and before implementation of the inter-&lt;br&gt;ception, law enforcement agencies require (1) the interception&lt;br&gt;subject's identity, service number or other distinctive identifier,&lt;br&gt;(2) information on the services and features of the tele-&lt;br&gt;communications system used by the interception subject and&lt;br&gt;delivered by network operators/service providers, and (3)&lt;br&gt;information on the technical parameters of the transmission to the&lt;br&gt;law enforcement monitoring facility.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;During the interception, law enforcement agencies may require&lt;br&gt;information and/or assistance from the network operators/service&lt;br&gt;providers to ensure that the Communications acquired at the&lt;br&gt;interception interface are those Communications associated with&lt;br&gt;the target service. The type of information and/or assistance&lt;br&gt;required will vary according to the accepted practices in&lt;br&gt;individual countries.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Law enforcement agencies require. network operators/service&lt;br&gt;providers to make provisions for implementing a number of&lt;br&gt;simultaneous intercepts. Multiple interceptions may be required&lt;br&gt;for a single target service to allow monitoring by more than one&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;law enforcement agency. In this case, network operators/service&lt;br&gt;providers should take precautions to safeguard the identities of the&lt;br&gt;monitoring agencies and ensure the confidentiality of the in-&lt;br&gt;vestigations. The maximum number of simultaneous interceptions&lt;br&gt;for a given subscriber population will be in accordance with&lt;br&gt;national requirements.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Law enforcement agencies require network operators/service&lt;br&gt;providers to implement interceptions as quickly as possible (in&lt;br&gt;urgent cases within a few hours or minutes). The response&lt;br&gt;requirements of law enforcement agencies will vary by country&lt;br&gt;and by the type of target service to be intercepted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;For the duration of the interception, law enforcement agencies&lt;br&gt;require that the reliability of the services supporting the&lt;br&gt;interception at least equals the reliability of the target services&lt;br&gt;provided to the interception subject. Law enforcement agencies&lt;br&gt;require the quality of service of the intercepted transmissions&lt;br&gt;forwarded to the monitoring facility to comply with the&lt;br&gt;performance standards of the network operators/service providers.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GLOSSARY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Access&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;The technical capability to interface with a&lt;br&gt;communication facility, such as a Communica-&lt;br&gt;tions line or switch, so that a law enforcement&lt;br&gt;agency can acquire and monitor Commu-&lt;br&gt;nications and call associated data carried on the&lt;br&gt;facility.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Call&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Any connection (fixed or temporary) capable of&lt;br&gt;transferring information between two or more&lt;br&gt;users of a telecommunications system.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Call Associated Data&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Signalling information passing between a target&lt;br&gt;service and the network or another user.&lt;br&gt;Includes signalling information used to establish&lt;br&gt;the call and to control its progress (e.g. call&lt;br&gt;hold, call handover). Call associated data also&lt;br&gt;includes information about the call that is&lt;br&gt;available to the network operator/service&lt;br&gt;provider (e.g. duration of connection).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Interception&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;As used here, the statutory-based action of&lt;br&gt;providing access and delivery of a subject s&lt;br&gt;telecommunications and call associated data to&lt;br&gt;law enforcement agencies.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Interception Interface&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;The physical location within the network&lt;br&gt;operator's/service provider's telecommunica-&lt;br&gt;tions facilities where access to the intercepted&lt;br&gt;Communications or call associated data is&lt;br&gt;provided. The interception interface is not&lt;br&gt;necessarily a single, fixed point.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Interception Order&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;An order placed on a network operator/service&lt;br&gt;provider for assisting a law enforcement agency&lt;br&gt;with a lawfully authorized telecommunications&lt;br&gt;interception.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Interception Subject&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Person or persons identified in the lawful&lt;br&gt;authorization and whose incoming and outgoing&lt;br&gt;Communications are to be intercepted and&lt;br&gt;monitored.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Law Enforcement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agency&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A service authorized by law to carry out&lt;br&gt;telecommunications interception.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Law Enforcement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Monitoring Facility&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A law enforcement facility designated as the Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;transmission destination for the intercepted Bilaga 5&lt;br&gt;Communications and call associated data of a&lt;br&gt;particular interception subject. The site where&lt;br&gt;monitoring/recording equipment is located.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lawful Authorization&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Permission gran ted to a law enforcement&lt;br&gt;agency under certain conditions to intercept&lt;br&gt;specified telecommunications. Typically this&lt;br&gt;refers to an order or warrant issued by a&lt;br&gt;legally authorized body.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Network Operator/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Service Provider&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- &amp;quot;network operator&amp;quot; = the operator of a public&lt;br&gt;telecommunications infrastructure which&lt;br&gt;permits the conveyance of signals between&lt;br&gt;defined network termination points by wire, by&lt;br&gt;microwave, by optical means or by other&lt;br&gt;electromagnetic means;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;quot;service provider&amp;quot; = the natural or legal&lt;br&gt;person providing (a) public telecommunications&lt;br&gt;service(s) whose provision consists wholly or&lt;br&gt;partly in the transmission and routing of signals&lt;br&gt;on a telecommunications network.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Quality of Service&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;The quality specification of a Communications&lt;br&gt;channel, system, virtual channel, computer-&lt;br&gt;communications session, etc. Quality of service&lt;br&gt;may be measured, for example, in terms of&lt;br&gt;signal-to-noise ratio, bit error rate, message&lt;br&gt;throughput rate or call blocking probability.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reliability&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;The probability that a system or service will&lt;br&gt;perform in a satisfäctory manner for a given&lt;br&gt;period of time when used under specified&lt;br&gt;operating conditions.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Roaming&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;The ability of subscribers of mobile telecom-&lt;br&gt;munications services to place, maintain, and&lt;br&gt;receive calls when they are located outside&lt;br&gt;their designated home serving area.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Target Service&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A service associated with an interception&lt;br&gt;subject and usually specified in a lawful&lt;br&gt;authorization for interception.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telecommunications&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Any transfer of signs, signals, writing, images,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sounds, data or intelligence of any nature &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transmitted in whole or in part by a wire,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;radio, electromagnetic, photoelectronic or Prop. 1995/96:180&lt;br&gt;photooptical system. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg,&lt;br&gt;Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren,&lt;br&gt;Ulvskog, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:180 Teleoperatörernas&lt;br&gt;skyldigheter vid hemligteleavlyssning och hemlig teleövervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49632, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:JuU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:38:09</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03180</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:23</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:38:09</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:JuU20</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01JuU20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Teleoperatörernas skyldigheter vid hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:180&lt;br/&gt;
Teleoperatörernas skyldigheter vid hemlig teleavlyssning och hemlig  teleövervakning</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ju22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:180 Teleoperatörernas skyldigheter  vid hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Siw Persson  och Bengt Harding Olson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:180&lt;br/&gt;
Teleoperatörernas skyldigheter vid hemlig teleavlyssning och hemlig  teleövervakning</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ju22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:180 Teleoperatörernas skyldigheter  vid hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Siw Persson  och Bengt Harding Olson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>