<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229302</hangar_id>
 <dok_id>GJ03177</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>177</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:177</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>177</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-03-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:16</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392) m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03177/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03177</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03177</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:177&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03177/prop_199596__177-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För nya växtsorter finns en särskild skyddsform, växtförädlarrätt.&lt;br&gt;Skyddet, som liknar patent, regleras i växtförädlarrättslagen (1971:392)&lt;br&gt;och växtforädlarrättskungörelsen (1971:393). I propositionen föreslås en&lt;br&gt;ändring av reglerna så att sorter av ett ytterligare antal växtsläkten och&lt;br&gt;arter omfattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komplettera rådets förordning om gemenskapens växtföräd-&lt;br&gt;larrätt föreslås vidare att det i växtförädlarrättslagen införs bestämmel-&lt;br&gt;ser om straffansvar vid intrång i en EG-växtförädlarrätt och om att&lt;br&gt;avgift skall betalas då en ansökan om EG-växtförädlarrätt ges in till&lt;br&gt;Växtsortnämnden för vidare befordran till gemenskapens växtsortmyn-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås en ändring i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1994:1510) om ändring i varumärkeslagen (1960:644).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:392)........................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1510) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i varumärkeslagen (1960:644).......... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet ................................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapens växtförädlarrätt............ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till ändringar i växtförädlarrättslagen.......... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvidgning av växtförädlarrättslagens tillämpnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;område ............................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagstiftning till följd av EG-växtförädlarrättens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämplighet i Sverige.................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändringar i lagen (1994:1510) om ändring i varumärkesla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen (1960:644) ............................ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader................................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i växtförädlarrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:392) &amp;nbsp;&amp;nbsp;.......................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1510)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i varumärkeslagen (1960:644) &amp;nbsp;....... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om ändring i växtförädlarrättsla-&lt;br&gt;gen (1971:392),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1510)&lt;br&gt;om ändring i varumärkeslagen (1960:644).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i växtförädlarrättslagen&lt;br&gt;(1971:392)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1971:392)&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 51 och 52 §§,&lt;br&gt;samt närmast före 51 § en ny rubrik av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att bilagan till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-växtförädlarrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ger in en ansökan om&lt;br&gt;gemenskapens växtförädlarrätt&lt;br&gt;till Växtsortnämnden för vidare&lt;br&gt;befordran enligt artikel 49.2 i&lt;br&gt;rådets förordning (EG) nr&lt;br&gt;2100/94' av den 27 juli 1994&lt;br&gt;om gemenskapens växtföräd-&lt;br&gt;larrätt skall betala en avgift med&lt;br&gt;det belopp som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid intrång i en gemenskapens&lt;br&gt;växtförädlarrätt tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 36 § om ansvar&lt;br&gt;för intrång i en växtförädlarrätt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;EGT nr L 227, 1.9.1994, s. 1 (Celex 394R2100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Acer spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Agrostis spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allium spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lök&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alopecurus pratensis L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ängskavle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alstroemeria L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Perulilja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anethum graveolens L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dill&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Apium graveolens L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Selleri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aronia spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aronia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Asparagus officinalis L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avena byzantina K. Koch&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rödhavre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avena sa ti va L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Havre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begonia spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begonia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;altissima Döll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sockerbeta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;conditiva Alef.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rödbeta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;crassa Alef.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Foderbeta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betula spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Björk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica napus L. var. oleifera Metzg.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Raps&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica napus L. var. napobrassica (L.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rchb.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kålrot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica nigra (L.) W. Koch&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svartsenap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica oleracea L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica oleracea L. ssp. acephala DC.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fodermärgkål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica rapa L. var. oleifera Metzg.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rybs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica rapa L. var. rapa (L.) Thell.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rova&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bromus arvensis L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Renlosta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bromus inermis Leyss.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Foderlosta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Camelina sativa (L.) Crantz&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oljedådra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cannabis sativa L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hampa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Capsicum annuum L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Paprika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Caragana spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ärtbuske&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Chaenomeles Lindl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rosenkvitten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Chrysanthemum spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krysantemum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Clematis L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Klematis&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Comus spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kornell, snöbär&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Crocosmia spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Crocosmia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cucumis melo L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Melon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cucumis sativus L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gurka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cynosurus cristatus L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kamäxing&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dactylis glomerata L.&lt;br&gt;Daucus carota L.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dianthus caryophyllus L.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dracaena spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hundäxing&lt;br&gt;Morot&lt;br&gt;Nejlika&lt;br&gt;Dracena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Euonymus spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spindelträd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Euphorbia spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Julstjärna, Kristi&lt;br&gt;törnekrona&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Festuca spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svingel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Festulolium spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rajsvingel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ficus spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fikus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fragaria spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordgubbar, smultron&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Glycine max (L.) Merrill&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sojaböna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Helianthus annuus L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Solros&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hippophae spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Havtorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hordeum vulgäre L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Korn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Impatiens spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Balsamin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalanchoe Adans.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höst glöd, våreld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lactuca sativa L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sallat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Linum usitatissimum L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lolium spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rajgräs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lonicera spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Try&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lupinus angustifolius L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blålupin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lupinus luteus L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gullupin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lycopersicon esculentum P. Mill.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tomat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malus spp. (även grundstam)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äpple&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicago spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lusern&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omithopus sativus Brot.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Seradella&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Papaver somniferum L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vallmo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pastinaca sativa L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Palsternacka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pelargonium L’Hér. ex Ail.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Petroselinum crispum (Mill.) Nym.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pelargon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ex A. W. Hill&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Persilja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petunia spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petunia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Phalaris arundinacea L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörflen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Phaseolus coccineus L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rosenböna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Phaseolus vulgaris L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Böna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Philadelphus spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Schersmin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Phleum spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timotej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pisum sativum L. sensu lato&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ärt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Poa spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gröe&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Populus spp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Potentilla spp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prunus spp. (även grundstam)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pyrus spp. (även grundstam)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Asp, poppel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fingerört, tok&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Körsbär, plommon, persika,&lt;br&gt;aprikos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Päron&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Raphanus sativus L. var. niger (Mill.)&lt;br&gt;S. Kemer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Raphanus sativus L. var. radicula Pers.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rädisa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rhododendron spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Azalea,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ribes spp. (även grundstam)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rhododendron&lt;br&gt;Vinbär, krusbär&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rosa spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ros, nypon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rubus spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hallon, björnbär&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saintpaulia ionantha H. Wendl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saintpaulia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Salix spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pil, sälg, vide&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Scaveola aemula R.Br.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Scaveola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Secale cereale L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sinapis alba L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vitsenap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Solanum tuberosum L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Potatis&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sorbus spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rönn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spinacia oleracea L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spenat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spiraea spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spirea&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Streptocarpus x hybridus Voss&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kornettblomma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Syringa spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Syrén&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trifolium hybridum L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alsikeklöver&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trifolium pratense L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rödklöver&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trifolium repens L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vitklöver&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Triticosecale Wittmack&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rågvete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Triticum aestivum L. emend.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiori et Paol.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Triticum durum Desf.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Makaroni vete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Triticum turgidosecale&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rågvete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tulipa L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tulpan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vaccinium spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blåbär, lingon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verbena spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verbena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vibumum spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olvon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vicia foba L. var. major Harz.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bondböna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vicia faba L. var. minor Harz.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åkerböna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vicia sativa L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fodervicker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vicia villosa Roth&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luddvicker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Zea mays L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Majs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1510) om&lt;br&gt;ändring i varumärkeslagen (1960:644)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1994:1510) om ändring i varumärkeslagen (1960:644)' skall ha följan-&lt;br&gt;de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft i fråga&lt;br&gt;om 14 § första stycket 8) och&lt;br&gt;andra stycket samt 50 - 64 §§&lt;br&gt;den dag regeringen bestämmer&lt;br&gt;och i övrigt den 1 januari 1995.&lt;br&gt;Om en ansökan om registrering&lt;br&gt;av ett varumärke har kungjorts&lt;br&gt;före den 1 januari 1995, skall&lt;br&gt;den behandlas och avgöras&lt;br&gt;enligt lagen i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft i fråga&lt;br&gt;om 14 § första stycket 8 och 9,&lt;br&gt;tredje och fjärde stycket samt 50&lt;br&gt;- 64 §§ den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer och i övrigt den 1&lt;br&gt;januari 1995. De nya bestäm-&lt;br&gt;melserna får sättas i kraft vid&lt;br&gt;olika tidpunkter. Om en ansökan&lt;br&gt;om registrering av ett varumär-&lt;br&gt;ke har kungjorts före den 1&lt;br&gt;januari 1995, skall den behand-&lt;br&gt;las och avgöras enligt lagen i&lt;br&gt;dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrad genom 1995:1278.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För nya växtsorter finns det en särskild civilrättslig skyddsform, växt-&lt;br&gt;forädlarrätt. Skyddet, som liknar patent, regleras i växtforädlarrättsla-&lt;br&gt;gen (1971:392) och växtförädlarrättskungörelsen (1971:393). Den som&lt;br&gt;har framställt en ny växtsort kan genom en registrering få en viss&lt;br&gt;ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten. Skyddstiden är 20 år. Ansök-&lt;br&gt;ningar om växtförädlarrätt prövas av Statens växtsortnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen bygger på 1961 års internationella konvention för&lt;br&gt;skydd av växtforädlingsprodukter (Convention internationale pour la&lt;br&gt;protection des obtentions végétales).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § växtförädlarrättslagen skall lagen tillämpas på växtsorter&lt;br&gt;som tillhör de växtsläkten och arter som anges i en särskild bilaga till&lt;br&gt;lagen. En grundläggande förutsättning för att man skall få en ny växt-&lt;br&gt;sort registrerad är alltså att den tillhör de släkten eller arter som är&lt;br&gt;upptagna i bilagan. Denna omfattar för närvarande drygt 100 släkten&lt;br&gt;och arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtsortnämnden har i en framställning den 12 september 1995 till&lt;br&gt;regeringen föreslagit att växtförädlarrättslagen skall utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta Dracaena spp. (dracena), hela släktet Euphorbia spp. (jul-&lt;br&gt;stjärna, Kristi törnekrona), Kalanchoe Adans, (höstglöd, våreld), hela&lt;br&gt;släktet Pelargonium L’Hér. ex Ait. (pelargon) och Philadelphus spp.&lt;br&gt;(schersmin).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för hortikultu-&lt;br&gt;rell växtförädling, i en framställning den 22 december 1995 föreslagit&lt;br&gt;att bl.a. Chaenomeles (rosenkvitten) och Clematis (klematis) tas upp i&lt;br&gt;bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda framställningarna har remitterats till Statens jordbruksverk, Patent-&lt;br&gt;och registreringsverket, Konkurrensverket, Statens utsädeskontroll,&lt;br&gt;Lantbrukarnas riksförbund, Svenska Lantmännens Riksförbund, Träd-&lt;br&gt;gårdsnäringens Riksförbund, Hilleshög Aktiebolag, Svalöf Weibull&lt;br&gt;Aktiebolag och Sveriges Industriförbund. Därutöver har Sveriges lant-&lt;br&gt;bruksuniversitets framställning remitterats till Statens växtsortnämnd. En&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig hos Justitiedepar-&lt;br&gt;tementet (dnr Ju 95-3476).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Europeiska unionen (EU) har antagits en förordning på växt-&lt;br&gt;forädlarrättens område, rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27&lt;br&gt;juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt. Genom förordningen in-&lt;br&gt;fördes en gemensam europeisk växtförädlarrätt som är gällande i alla&lt;br&gt;unionens medlemsländer parallellt med de olika staternas nationella&lt;br&gt;skydd för växtsorter. Förordningen är direkt tillämplig och gäller som&lt;br&gt;lag här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1995 utarbetades i Justitiedepartementet en promemoria som&lt;br&gt;innehåller ett förslag till en helt ny växtförädlarrättslag (Ds 1995:69).&lt;br&gt;Promemorian tar upp dels frågan om en svensk anslutning till en re-&lt;br&gt;viderad version av 1961 års internationella växtförädlarrättskonvention,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels frågan om kompletterande nationell lagstiftning till följd av EG-&lt;br&gt;förordningen. I sistnämnda avseende föreslås bestämmelser dels om&lt;br&gt;straffansvar vid intrång i en EG-växtförädlarrätt, dels om avgifter som&lt;br&gt;skall betalas då ansökningar om EG-växtförädlarrätt ges in till Statens&lt;br&gt;växtsortnämnd. Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning&lt;br&gt;av remissyttrandena finns tillgänglig hos Justitiedepartementet (dnr Ju&lt;br&gt;95-4495).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom EG-förordningen har trätt i kraft och det är möjligt att&lt;br&gt;ansöka om gemenskapens växtförädlarrätt bör de kompletterande na-&lt;br&gt;tionella bestämmelserna om straffansvar och avgifter träda i kraft så&lt;br&gt;snart som möjligt. Frågan om en ny växtförädlarrättslag är fortfarande&lt;br&gt;under beredning och den reviderade versionen av den internationella&lt;br&gt;växtförädlarrättskonventionen har ännu inte trätt i kraft. Den del av&lt;br&gt;promemorians lagförslag som rör frågor med anknytning till EG-växt-&lt;br&gt;förädlarrätten behandlas därför i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärendet föreslås dessutom en ändring i lagen (1994:1510) om änd-&lt;br&gt;ring i varumärkeslagen (1960:644).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om växtförädlarrättslagen innehåller, förutom en komplette-&lt;br&gt;ring av bilagan, endast två paragrafer. Den första av dem svarar mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 § första meningen varumärkeslagen (1960:644) och den andra mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 § första meningen i samma lag. De nämnda paragraferna, som gran-&lt;br&gt;skades av Lagrådet, infördes som en följd av en EG-förordning om&lt;br&gt;gemenskapsvarumärken (prop. 1995/96:26). I förhållande till dessa&lt;br&gt;paragrafer har endast justeringar gjorts som föranleds av den aktuella&lt;br&gt;skyddsformens annorlunda benämning. Lagförslaget är i fråga om änd-&lt;br&gt;ringarna av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse. Lagförslaget har därför inte granskats av Lagrådet. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller lagförslaget rörande lagen (1994:1510) om ändring i varu-&lt;br&gt;märkeslagen (1960:644). Det lagförslaget innehåller enbart en komplet-&lt;br&gt;tering av en uppräkning i en övergångsbestämmelse av vilka delar av&lt;br&gt;lagen som regeringen får sätta i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Europeiska gemenskapens växtförädlarrätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;År 1990 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till en förord-&lt;br&gt;ning om ensamrätt till växtsorter (Proposal for a Council Regulation&lt;br&gt;[EEC] on Community plant variety rights, COM [90] 347). Rådet antog&lt;br&gt;den 27 juli 1994 förordning (EG) nr 2100/94 om gemenskapens växtför-&lt;br&gt;ädlarrätt. Förordningen publicerades i gemenskapernas officiella tidning&lt;br&gt;den 1 september 1994 (EGT Nr L 227) och trädde i kraft samma dag.&lt;br&gt;Enligt övergångsbestämmelserna blev dock flertalet artiklar inte till-&lt;br&gt;lämpliga förrän den 27 april 1995. Från och med detta datum blev det&lt;br&gt;möjligt att ansöka om gemenskapens växtförädlarrätt (EG-växtföräd-&lt;br&gt;larrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förordningen inrättas en möjlighet att genom en enda ansökan&lt;br&gt;få skydd för en växtsort inom hela Europeiska unionen (EU). Ett&lt;br&gt;centralt register skall föras av gemenskapens växtsortmyndighet, vars&lt;br&gt;slutliga lokalisering ännu inte är bestämd. Tills vidare bedriver myndig-&lt;br&gt;heten sin verksamhet i Bryssel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen innebär inte något hinder för medlemsstaterna att på&lt;br&gt;nationell nivå behålla sina skyddssystem. Däremot skall det inte vara&lt;br&gt;möjligt att få en och samma växtsort skyddad både på nationell nivå och&lt;br&gt;inom EG-systemet (artikel 3 och 92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-förordningens bestämmelser är tillämpliga på alla växtsläkten och&lt;br&gt;växtarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-förordningen gäller som grundläggande skyddsförutsättningar att&lt;br&gt;växtsorten är ny, särskiljbar, likformig och stabil (artikel 6-10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller EG-växtförädlarrättens omfattning och innebörd görs i&lt;br&gt;artikel 13.2 en uppräkning av sju slags åtgärder som inte får vidtas utan&lt;br&gt;tillstånd. Dessa åtgärder är: produktion eller reproduktion (uppförök-&lt;br&gt;ning), behandling med avseende på förökning, erbjudande till försälj-&lt;br&gt;ning, försäljning eller annan form av saluföring, export från gemenska-&lt;br&gt;pen, import till gemenskapen samt lagring i syfte att utföra någon av de&lt;br&gt;nyss nämnda åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt fordras tillstånd när förfarandena innebär befattning med&lt;br&gt;sortbeståndsdelar. Därutöver utsträcker EG-förordningen ensamrätten&lt;br&gt;också till skördat material, men endast på villkor att detta erhållits&lt;br&gt;genom att sortbeståndsdelar använts utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En EG-växtförädlarrätt ger inte skydd för enbart den registrerade&lt;br&gt;växtsorten utan även för vissa närbesläktade sorter, däribland s. k.&lt;br&gt;väsentligen avledda sorter (artikel 13.5). Sådana sorter kan framställas&lt;br&gt;genom att man med hjälp av genteknik modifierar en sort som förädlats&lt;br&gt;fram på traditionell väg. Genom att skyddsomfånget utsträcks till&lt;br&gt;väsentligen avledda sorter får den sortinnehavare som har växtförädlar-&lt;br&gt;rätten till den ursprungliga sorten även ensamrätt till den sort som blir&lt;br&gt;resultatet av en sådan avledningsprocedur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 13.8 följer en viss generell begränsning av EG-växtföräd-&lt;br&gt;larrätten. Där sägs att utövandet av rätten inte får strida mot föreskrifter&lt;br&gt;som antagits på grund av vissa, särskilt angivna allmänna intressen,&lt;br&gt;bl.a. miljöskydd och säkerställande av konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om undantag för jordbrukare (farmer’s privilegé) regleras i&lt;br&gt;artikel 14. Principen framgår av artikel 14.1, där det anges att jord-&lt;br&gt;brukare skall ha rätt att på marken inom sina egna jordbruksföretag an-&lt;br&gt;vända skördeprodukter av en skyddad sort för förökningsändamål, om&lt;br&gt;skördeproduktema erhållits genom odling av marken inom företaget.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte hybridsorter eller syntetiska sorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksundantaget gäller inte generellt. I artikel 14.2 anges på vilka&lt;br&gt;växtarter undantaget är tillämpligt. Samtliga arter är att hänföra till&lt;br&gt;foderväxter, spannmål, potatis eller olje- och fiberväxter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare sägs i artikel 14.3 att de närmare villkoren för tillämpningen&lt;br&gt;av undantagsbestämmelsen skall anges i tillämpningsföreskrifter som&lt;br&gt;skall utformas på grundval av vissa uppräknade principer. Till dessa&lt;br&gt;principer hör att det skördade materialet får rensas antingen av lant-&lt;br&gt;brukaren själv eller av någon uppdragstagare. Vidare fastslås att små-&lt;br&gt;brukare inte skall behöva betala ersättning till sortinnehavaren. Vissa&lt;br&gt;riktlinjer för vilka som skall anses vara småbrukare anges också. Den&lt;br&gt;ersättning som andra jordbrukare än småbrukare kan åläggas att betala&lt;br&gt;skall vara betydligt lägre än licensavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 15 anges ett antal begränsningar av gemenskapsväxtföräd-&lt;br&gt;larrättens rättsverkningar. Inskränkningarna omfattar åtgärder av privat&lt;br&gt;natur utan affärsmässiga syften, experimentellt bruk och utnyttjande i&lt;br&gt;syfte att förädla fram andra växtsorter (breeder's exemption). Därutöver&lt;br&gt;anges uttryckligen att EG-växtförädlarrätten inte heller omfattar de nya&lt;br&gt;sorter som framställs med hjälp av den skyddade sorten, såvida inte&lt;br&gt;bestämmelsen i artikel 13.5 om bl. a. väsentligen avledda sorter är&lt;br&gt;tillämplig. Slutligen klargörs i artikel 15 att ensamrätten är begränsad i&lt;br&gt;den mån det behövs för att principerna i artikel 13.8 (allmänna&lt;br&gt;intressen), 14 (jordbruksundantag) och 29 (tvångslicens) skall kunna&lt;br&gt;upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 16 slås fäst att principen om regional konsumtion gäller inom&lt;br&gt;EU. Ensamrätten utsläcks alltså för växtmaterial som med förädlarens&lt;br&gt;samtycke har överlåtits inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om användning av rätt benämning i artiklarna 17 och 18 ger&lt;br&gt;vid handen att det finns en skyldighet för var och en som utnyttjar&lt;br&gt;växtdelar av en skyddad sort i kommersiella sammanhang att använda&lt;br&gt;den registrerade benämningen. Vidare är det inte tillåtet att använda en&lt;br&gt;sådan benämning, eller en beteckning som kan förväxlas med en sådan,&lt;br&gt;för någon annan växtsort som tillhör samma eller en besläktad växtart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddstiden för gemenskapens växtförädlarrätt är 25 år (artikel 19).&lt;br&gt;För vin och träd är dock skyddstiden 30 år. Ensamrätten kan upphöra i&lt;br&gt;förtid om sortinnehavaren avstår sin rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det visar sig att någon av de grundläggande skyddsförutsätt-&lt;br&gt;ningarna inte var uppfylld när EG-växtförädlarrätt beviljades, skall&lt;br&gt;Växtsortmyndigheten enligt artikel 20 förklara ensamrätten ogiltig. När&lt;br&gt;det gäller likformighets- och stabilitetskraven skall bristen leda till&lt;br&gt;ogiltighet endast om ensamrätten beviljades huvudsakligen på grundval&lt;br&gt;av information och dokument som sökanden tillhandahöll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall det uppdagas att EG-växtförädlarrätt har beviljats en&lt;br&gt;annan person än den som är berättigad, skall rätten förklaras ogiltig, om&lt;br&gt;den inte förs över till den som har bättre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 21 finns även en möjlighet för Växtsortmyndigheten att&lt;br&gt;upphäva en EG-växtförädlarrätt med verkan endast för framtiden. Detta&lt;br&gt;kan ske om likformighets- och stabilitetskraven inte längre är uppfyllda.&lt;br&gt;Vidare kan ensamrätten upphävas om rättsinnehavaren underlåter att&lt;br&gt;tillhandahålla material för efterkontroll, att föreslå annan benämning&lt;br&gt;eller att betala föreskriven avgift. Detsamma gäller om rättsinnehavaren&lt;br&gt;eller hans ombud inte längre uppfyller de krav som gäller beträffande&lt;br&gt;medborgarskap och hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artiklarna 22 - 29 framgår att förordningen behandlar EG-växt-&lt;br&gt;förädlarrätten som en förmögenhetstillgång som kan överlåtas, helt eller&lt;br&gt;delvis upplåtas (licens), utmätas osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förmögenhetstillgång som ensamrätten representerar skall i första&lt;br&gt;hand anses finnas i det medlemsland där sortinnehavaren har sitt hem-&lt;br&gt;vist, säte eller driftställe enligt vad som är antecknat i växtsortregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En EG-växtförädlarrätt får överlåtas endast till den som uppfyller&lt;br&gt;kraven rörande medborgarskap och skyldighet att i vissa fall ställa&lt;br&gt;ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om tvångslicens innebär att den som önskar få sådan licens&lt;br&gt;kan ansöka om det hos Växtsortmyndigheten. Även medlemsstater och&lt;br&gt;kommissionen är behöriga att göra ansökningar om att någon person&lt;br&gt;eller viss kategori av personer skall beviljas tvångslicens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt gäller att tvångslicens får beviljas bara på grund av något&lt;br&gt;allmänt intresse. Växtsortmyndigheten skall fastställa skäliga villkor för&lt;br&gt;licensen. Det kan gälla tidsbegränsning av utnyttjandet och betalning av&lt;br&gt;licens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtsortmyndigheten är ensam behörig att besluta om tvångslicens för&lt;br&gt;en EG-växtförädlarrätt. Medlemsstaternas domstolar och myndigheter&lt;br&gt;får alltså inte bevilja sådan licens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-växtförädlarrätt kan beviljas endast efter ansökan hos EG:s växt-&lt;br&gt;sortmyndighet. Visserligen kan ansökan ges in till en nationell myndig-&lt;br&gt;het, men denna skall då vidarebefordra handlingarna till Växtsortmyn-&lt;br&gt;digheten för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan skall enligt artiklarna 53 och 54 prövas av Växtsortmyn-&lt;br&gt;digheten i både formellt och materiellt hänseende. Den materiella&lt;br&gt;granskningen omfattar också en teknisk undersökning som skall utföras&lt;br&gt;av särskilda provningsanstalter. Vid dessa skall som regel provodlingar&lt;br&gt;av växtsorten göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Växtsortmyndigheten finner att det inte finns några hinder mot att&lt;br&gt;bevilja ensamrätt, skall ansökan bifallas (artikel 62). I samband därmed&lt;br&gt;skall myndigheten också pröva om den benämning som sökanden har&lt;br&gt;föreslagit kan godkännas. Visar det sig däremot att villkoren inte är&lt;br&gt;uppfyllda, skall ansökan avslås (artikel 61). Hindret kan vara av såväl&lt;br&gt;formell som materiell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtsortmyndighetens beslut kan överklagas hos myndighetens över-&lt;br&gt;prövningsenhet, Överklagandenämnden. Var och en som berörs av ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut har talerätt (artikel 68). Överklagandenämndens beslut får i vissa&lt;br&gt;fall överklagas hos EG-domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 94 anges de gärningar som utgör intrång i en EG-växtföräd-&lt;br&gt;larrätt. Det första fallet är att någon utför någon av de sju åtgärder som&lt;br&gt;anges i artikel 13.2 utan att vara berättigad till detta. Hit hör t. ex.&lt;br&gt;yrkesmässig försäljning av beståndsdelar av en skyddad växtsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra fallet är att någon underlåter att använda växtsortens kor-&lt;br&gt;rekta benämning när detta är obligatoriskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett tredje foll anges användning av en skyddad sorts benämning,&lt;br&gt;eller en snarlik benämning, på en annan växtsort på ett sätt som strider&lt;br&gt;mot vad förordningen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 94.1 kan två sanktioner komma ifråga då någon gör sig&lt;br&gt;skyldig till ett intrång. För det första kan en domstol förbjuda fortsatta&lt;br&gt;intrång. För det andra föreskrivs i artikel 94.1 att den som begått ett&lt;br&gt;intrång skall betala rimlig ersättning. Denna ersättningsskyldighet synes&lt;br&gt;vara oberoende av om någon oaktsamhet kan läggas intrångsgöraren till&lt;br&gt;last.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall där intrång begås uppsåtligen eller av försumlighet kan ytter-&lt;br&gt;ligare skadeståndsansvar komma ifråga enligt artikel 94.2. Om försum-&lt;br&gt;ligheten är ringa, kan skadeståndet jämkas. I fråga om skadeståndets&lt;br&gt;beräkning tillämpas enligt artikel 97 nationell rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd - liksom talan om bättre rätt till en EG-växtför-&lt;br&gt;ädlarrätt - skall väckas vid nationell domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 107 följer att medlemsstaterna skall se till att överträdelser&lt;br&gt;straffsanktioneras och att straffskalan är densamma som vid intrång i&lt;br&gt;den motsvarande rätt som följer av inhemsk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till ändringar i växtförädlarrättslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;5.1 Utvidgning av växtförädlarrättslagens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Växtförädlarrättslagens tillämpningsområde&lt;br&gt;skall utvidgas till att omfatta Chaenomeles (rosenkvitten),&lt;br&gt;Clematis (klematis), Dracaena spp. (dracena), Euphorbia spp.&lt;br&gt;(julstjärna, Kristi törnekrona), Kalanchoe Adans, (höstglöd, vår-&lt;br&gt;eld), Pelargonium L’Hér. ex Ait. (pelargon) och Philadelphus&lt;br&gt;spp. (schersmin).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtsortnämndens förslag: Växtsortnämnden föreslår att växtföräd-&lt;br&gt;larrättslagens tillämpningsområde utvidgas att omfatta dracena, hela&lt;br&gt;släktet Euphorbia (julstjärna, Kristi törnekrona), höstglöd, våreld, hela&lt;br&gt;släktet pelargon samt schersmin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksuniversitetets förslag: Lantbruksuniversitetet föreslår att&lt;br&gt;sorter av Hippophae spp. (havtorn), Chaenomeles (rosenkvitten), Aronia&lt;br&gt;(bäraronia) och Clematis (klematis) skall kunna bli föremål för växtför-&lt;br&gt;ädlarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslagen&lt;br&gt;eller lämnar dem utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att omfattas av växtförädlarrätt&lt;br&gt;bör, enligt vad som för närvarande gäller, ett växtsläkte eller en växtart&lt;br&gt;vara odlingsbar och således tillhöra kulturväxterna. Det bör också&lt;br&gt;finnas ett behov av att skydda sorter av släktet eller arten i fråga. Det&lt;br&gt;måste slutligen finnas en möjlighet att prova sorterna för registrering&lt;br&gt;(jfr SOU 1969:15 s. 73 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med Växtsortnämnden respektive Lantbruksuniversitetet och&lt;br&gt;samtliga remissinstanser anser regeringen att det finns förutsättningar att&lt;br&gt;låta sorter av rosenkvitten, klematis, dracena, hela släktet Euphorbia,&lt;br&gt;höstglöd, våreld, hela släktet pelargon samt schersmin omfattas av&lt;br&gt;växtförädlarrätt. Regeringen föreslår därför att växtförädlarrättslagens&lt;br&gt;tillämpningsområde utvidgas till att omfatta sådana sorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande lagens tillämpningsområde omfattar redan havtorn&lt;br&gt;och bäraronia. Lantbruksuniversitetets framställan beträffande dessa&lt;br&gt;arter föranleder därför inte något förslag från regeringens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Lagstiftning till följd av EG-växtförädlarrättens tillämp-&lt;br&gt;lighet i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I växtförädlarrättslagen införs bestämmelser&lt;br&gt;om straffansvar för intrång i en EG-växtförädlarrätt och om att&lt;br&gt;avgift skall betalas då en ansökan om EG-växtförädlarrätt ges in&lt;br&gt;till Växtsortnämnden för vidare befordran till gemenskapens&lt;br&gt;växtsortmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;(se promemorian s. 133).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Reglerna i EG-förordningen om&lt;br&gt;gemenskapens växtförädlarrätt innehåller bestämmelser om skadestånd&lt;br&gt;m.m. vid överträdelse av växtförädlarrätten (sjätte delen i förord-&lt;br&gt;ningen). Bestämmelserna om sanktioner omfattar emellertid inte - som&lt;br&gt;en följd av kompetensfördelningen inom EU - regler om ansvar. I arti-&lt;br&gt;kel 107 föreskrivs i stället att medlemsstaterna skall vidta alla nödvändi-&lt;br&gt;ga åtgärder för att se till att samma straffbestämmelser gäller för över-&lt;br&gt;trädelser av gemenskapens växtförädlarrätt som för intrång i en natio-&lt;br&gt;nell växtförädlarrätt. Reglerna i växtförädlarrättslagen om straffansvar&lt;br&gt;vid intrång i en växtförädlarrätt bör alltså göras tillämpliga också på&lt;br&gt;intrång i gemenskapens växtförädlarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 49.2 kan en ansökan om gemenskapens växtförädlarrätt&lt;br&gt;ges in till en nationell myndighet för vidare befordran till Växtsortmyn-&lt;br&gt;digheten. Myndigheten får ta ut en avgift som inte får överstiga de&lt;br&gt;administrativa kostnaderna för att ta emot och vidarebefordra ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige är det Växtsortnämnden som är behörig att ta emot ansök-&lt;br&gt;ningar. Regeringen föreslår att den som ger in en ansökan till Växtsort-&lt;br&gt;nämnden för vidare befordran enligt artikel 49.2 skall betala en avgift&lt;br&gt;och att regeringen får bemyndigande att bestämma beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ändringar i lagen (1994:1510) om ändring i&lt;br&gt;varumärkeslagen (1960:644)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1994 genomfördes vissa ändringar i varumärkeslagen&lt;br&gt;(1960:644), bl.a. som en följd av Sveriges tillträde till det s.k. Madrid-&lt;br&gt;protokollet (prop. 1994/95:59, bet. 1994/95:LU7, rskr. 1994/95:108.&lt;br&gt;SFS 1994:1510). Ändringarna i denna del innebar dels att vissa nya&lt;br&gt;paragrafer rörande registrering m.m. av varumärken enligt Madrid-&lt;br&gt;protokollet infördes i varumärkeslagen (50 - 64 §§) och dels att 14 §&lt;br&gt;första stycket kompletterades med en ny punkt 8 enligt vilken varumär-&lt;br&gt;kesregistrering enligt Madridprotokollet skall kunna vara hinder för&lt;br&gt;senare registrering av nationella varumärken. I övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna bemyndigades regeringen att bestämma när dessa ändringar skulle&lt;br&gt;träda i kraft. Regeringen har ännu inte bestämt när ändringen i 14 §&lt;br&gt;skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1995 genomfördes ytterligare ändringar i varumärkeslagen.&lt;br&gt;Dessa ändringar var en följd av rådets förordning (EG) nr 40/94 av den&lt;br&gt;20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (prop. 1995/96:26, bet.&lt;br&gt;1995/96:LU6, rskr. 1995/96:66, SFS 1995:1277). Ändringarna innebar&lt;br&gt;bl.a. att gemenskapsvarumärken skall kunna vara hinder för senare&lt;br&gt;registrering av nationella varumärken. Eftersom 1994 års ändringar med&lt;br&gt;anledning av Madrid-protokollet inte trätt i kraft genomfördes 1995 års&lt;br&gt;ändringar bl.a. genom införande av en ny punkt 8 i 14 § första stycket;&lt;br&gt;i 14 § infördes vidare två nya stycken. Dessa ändringar trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1996. Samtidigt beslutades om en ändring i lagen&lt;br&gt;1994:1510 i de delar den ännu inte trätt i kraft. Ändringen innebär&lt;br&gt;bl.a. att den regel som i 1995 års lagstiftningsärende återfinns under&lt;br&gt;punkt 8 i 14 § första stycket i stället återfinns under punkt 9 medan&lt;br&gt;punkt 8 i likhet med vad som ursprungligen föreskrevs tar sikte på re-&lt;br&gt;gistreringar enligt Madrid-protokollet (se SFS 1995:1278). I lagstift-&lt;br&gt;ningsärendet gjordes emellertid ingen ändring i övergångsbestämmelser-&lt;br&gt;na till 1994 års ändringar. Till följd härav saknas bemyndigande för&lt;br&gt;regeringen att till fullo sätta i kraft de bestämmelser som riksdagen har&lt;br&gt;beslutat om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna brist bör omgående åtgärdas genom en ändring i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1510) om ändring i varumär-&lt;br&gt;keslagen. Det föreslås att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;På grund av införandet av gemenskapens växtförädlarrätt kommer&lt;br&gt;troligen antalet ansökningar om nationell växtförädlarrätt att minska.&lt;br&gt;Det förhållandet att det blir möjligt att skydda växtsorter av ytterligare&lt;br&gt;några släkten och arter kan inte antas kompensera denna minskning.&lt;br&gt;Den minskade arbetsbörda som införandet av gemenskapens växtföräd-&lt;br&gt;larrätt torde innebära för Växtsortnämnden motsvaras av minskade&lt;br&gt;intäkter från ansöknings- och årsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det arbete som nämnden måste lägga ned på mottagande och&lt;br&gt;vidarebefordran av ansökningar om EG-växtförädlarrätt kommer nämn-&lt;br&gt;den att kompenseras genom avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminaliseringen av intrång i EG-växtförädlarrätten kan inte för-&lt;br&gt;väntas leda till någon ökad belastning för domstolarna eller åklagarvä-&lt;br&gt;sendet. Marknaden, aktörerna och växtsorterna är desamma oavsett om&lt;br&gt;ett visst förfarande utgör intrång i en nationell växtförädlarrätt eller en&lt;br&gt;EG-växtförädlarrätt. Det finns därför ingen anledning att anta att det&lt;br&gt;totala antalet brott på växtförädlarrättens område kommer att öka. Un-&lt;br&gt;der de 25 år som det har funnits ett växtförädlarrättssystem i Sverige&lt;br&gt;har det, såvitt är känt, inte förekommit några brottmål enligt växtföräd-&lt;br&gt;larrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad bedömning finns det således inte grund för att anta att&lt;br&gt;de föreslagna ändringarna kommer att leda till några ökade utgifter för&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;8.1 Förslaget till lag om ändring i växtförädlarrättslagen&lt;br&gt;(1971:392)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ger in en ansökan om gemenskapens växtförädlarrätt till Växt-&lt;br&gt;sortnämnden för vidare befordran enligt artikel 49.2 i rådets förordning&lt;br&gt;(EG) nr 2100/94 av den 27juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt&lt;br&gt;skall betala en avgift med det belopp som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen lägger en skyldighet på sökanden att betala en avgift för&lt;br&gt;ansökan som ges in till Växtsortnämnden och bemyndigar regeringen att&lt;br&gt;bestämma avgiftens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid intrång i en gemenskapens växtförädlarrätt tillämpas bestämmelser-&lt;br&gt;na i 36 § om ansvar för intrång i en växtförädlarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna paragraf uppfyller Sverige skyldigheten enligt artikel 107&lt;br&gt;i förordningen om gemenskapens växtförädlarrätt att i nationell lagstift-&lt;br&gt;ning straffbelägga intrång i gemenskapens växtförädlarrätt. Som nämnts&lt;br&gt;i avsnitt 4 anges i artikel 94 de gärningar som utgör intrång i gemen-&lt;br&gt;skapens växtförädlarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1510) om&lt;br&gt;ändring i varumärkeslagen (1960:644)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft i fråga om 14 § första stycket 8 och 9, tredje&lt;br&gt;och fjärde stycket samt 50 - 64 §§ den dag regeringen bestämmer och i&lt;br&gt;övrigt den 1 januari 1995. De nya bestämmelserna får sättas i kraft vid&lt;br&gt;olika tidpunkter. Om en ansökan om registrering av ett varumärke har&lt;br&gt;kungjorts före den 1 januari 1995, skall den behandlas och avgöras&lt;br&gt;enligt lagen i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Peter-&lt;br&gt;son, Hellström, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg, Hed-&lt;br&gt;borg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lindh, Jo-&lt;br&gt;hansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:177 Ändringar i växtförädlar-&lt;br&gt;rättslagen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:177&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivningsbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:392)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;394R2100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49626, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:LU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 19:52:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03177</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:23</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 19:52:26</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:LU23</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01LU23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändring i växtförädlarrättslagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>