<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287633</hangar_id>
 <dok_id>GJ03176</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>176</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:176</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>176</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-03-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:16</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03176/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03176</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03176</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:176&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03176/prop_199596__176-1.png" style="width:37pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås bl.a. ändringar i hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) och en ny lag om tillsyn över hälso- och sjukvården. Sam-&lt;br&gt;tidigt föreslås att stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hälso- och sjukvårdslagen föreslås bl.a. att där det bedrivs hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsverksamhet skall det finnas de lokaler, den utrustning samt den&lt;br&gt;personal som behövs för att kunna ge en god vård. Det införs också ett&lt;br&gt;krav på att hälso- och sjukvården systematiskt och fortlöpande skall&lt;br&gt;utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Vidare föreslås att regle-&lt;br&gt;ringen av ledningsansvaret inom hälso- och sjukvården förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården införs&lt;br&gt;enhetliga bestämmelser om tillsyn över hälso- och sjukvården. Socialsty-&lt;br&gt;relsen skall, med undantag for den sjukvård som ges inom Försvars-&lt;br&gt;makten, utöva tillsynen över all hälso- och sjukvård oavsett driftform.&lt;br&gt;Den som vill bedriva hälso- och sjukvård skall anmäla detta till Social-&lt;br&gt;styrelsen. Anmälningsskyldigheten omfattar även verksamhet som tar&lt;br&gt;emot uppdrag från hälso- och sjukvården och utgör led i bedömningen&lt;br&gt;av patients hälsotillstånd eller behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreskriver vidare att Socialstyrelsen i sin tillsynsverk-&lt;br&gt;samhet skall få rätt att ta del av handlingar och erhålla upplysningar i&lt;br&gt;behövlig utsträckning samt att göra inspektioner. Det införs också ett&lt;br&gt;sanktionssystem gentemot den som bedriver hälso- och sjukvård. Om&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdsverksamhet påbörjas eller ändras utan anmälan till&lt;br&gt;Socialstyrelsen skall böter kunna utdömas. Socialstyrelsen föreslås också&lt;br&gt;få rätt att meddela förelägganden och förbjuda hälso- och sjukvårdsverk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 176&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet. Föreläggande får förenas med vite. Den som fortsätter att be- Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;driva hälso- och sjukvårdsverksamhet efter det att Socialstyrelsen be-&lt;br&gt;slutat att förbjuda verksamheten skall kunna dömas till böter eller fäng-&lt;br&gt;else i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Förslag till riksdagsbeslut ............................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagtext ........................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om tillsyn över......................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälso- och sjukvården...............................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i hälso- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvårdslagen (1982:763)........................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1985:125) ..................................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:953)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården...... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:954)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område ... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) . . 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) ...... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal primärvård . 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskattelagen (1994:200) ...................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1974:202) om beräkning av strafftid m.m................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1985:12) om kontroll av berusningsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på sjukhus......................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ............23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:831) om transplantation m.m.....................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ärendet och dess beredning..........................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Nuvarande förhållanden ............................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Hälso- och sjukvårdsverksamhet....................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Mål och krav på hälso- och sjukvården...............27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Vårdgivare...................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Offentliga vårdgivare........................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården .... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Tillsyn......................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Allmänt.................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Tillsyn på hälso- och sjukvårdens område .........35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 Individtillsyn .............................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.4 Verksamhetstillsyn .........................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Behov av förändringar .............................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Överväganden och förslag...........................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Allmänt.....................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Grundläggande drag i tillsynen över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälso- och sjukvården..............................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Ändringar i hälso- och sjukvårdslagen................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 Krav på verksamhet inom hälso- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvården ...................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 Vårdgivarens kvalitetssäkring..................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.3 Ledningsansvaret inom hälso- och sjukvården.......54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Enhetliga och samlade tillsynsregler .................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Tillsynens omfattning ...........................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.1 Tillämpningsområdet........................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.2 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria...........67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Anmälningsförfarandet ..........................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.1 Anmälningens syfte.........................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.2 Anmälarkretsen............................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.3 Innehållet i anmälan ........................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 När skall anmälan göras .........................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7.1 Ny, förändrad eller nedlagd verksamhet...........76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7.2 Befintlig verksamhet........................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 Socialstyrelsens befogenheter......................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9 Sanktioner...................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.10 Register....................................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.11 Ikraftträdande................................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.11.1 Lagen om tillsyn över hälso- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvården ..................................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.11.2 Särskilt om vårdhemsstadgans upphörande.......88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.12 Vissa resursfrågor.............................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Konsekvensanalys ................................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Författningskommentar.............................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Förslaget till lag om tillsyn över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälso- och sjukvården ...........................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ............... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Förslaget till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tandvårdslagen (1985:125)....................... 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen om&lt;br&gt;(1994:953) åligganden for personal inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälso- och sjukvården .......................... 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälso- och sjukvårdens område ................... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:620).................................. 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 Förslaget till lag om ändring i skollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1985:1100) ................................. 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:1136) om försöksverksamhet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunal primärvård .......................... 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9 Förslaget till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskattelagen (1994:200)................... 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.10 Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1974:202) om beräkning av strafftid m.m............ 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.11 Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1985:12) om kontroll av berusningsmedel på sjukhus . . . 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:870)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vård av missbrukare i vissa fall ............... 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.13 Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:831) om transplantation m.m............... 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Förstärkt tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över hälso- och sjukvården (Ds 1995:35)........... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagförslaget i promemorian Förstärkt tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över hälso- och sjukvården (Ds 1995:35)........... 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag.................... 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande........................... 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 7 mars 1996 .................................. 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad..................................... 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om tillsyn över hälso- och sjukvården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1994:953) om åligganden för personal&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal primärvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1974:202) om beräkning av strafftid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1985:12) om kontroll av berusningsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på sjukhus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa&lt;br&gt;fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1995:831) om transplantation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om tillsyn över hälso- och&lt;br&gt;sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Hälso- och sjukvården och dess personal står under tillsyn av Social-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn över hälso- och sjukvård inom Försvarsmakten finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med hälso- och sjukvård avses i denna lag sådan verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårdslagen&lt;br&gt;(1985:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hälso- och sjukvårdspersonal avses i denna lag sådan personal&lt;br&gt;som omfattas av lagen (1994:953) om åligganden for personal inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vårdgivare avses i denna lag fysisk eller juridisk person som be-&lt;br&gt;driver hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som, utan att bedriva hälso- och sjukvård, tar emot uppdrag&lt;br&gt;från hälso- och sjukvården avseende provtagning, analys eller annan ut-&lt;br&gt;redning som utgör led i bedömningen av en patients hälsotillstånd eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandling, står i denna verksamhet också under tillsyn av Socialstyrel- Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Socialstyrelsens tillsyn skall främst syfta till att förebygga skador&lt;br&gt;och eliminera risker i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen skall genom&lt;br&gt;sin tillsyn stödja och granska verksamheten och hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;personalens åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en patient i samband med vård, behandling eller undersökning&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården drabbats av eller utsatts för risk att drabbas&lt;br&gt;av allvarlig skada eller sjukdom skall vårdgivaren snarast göra anmälan&lt;br&gt;till Socialstyrelsen. Om en patient drabbats av eller utsatts för risk att&lt;br&gt;drabbas av allvarlig skada eller sjukdom genom sådan verksamhet som&lt;br&gt;avses i 3 §, skall även den som bedriver sådan verksamhet göra anmälan&lt;br&gt;till Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 a § lagen (1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården finns bestämmelser om skyldighet for personalen att rappor-&lt;br&gt;tera till vårdgivaren om en patient drabbats av eller utsatts för risk att&lt;br&gt;drabbas av allvarlig skada eller sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som på grund av anställning, uppdrag eller annan liknande&lt;br&gt;grund deltar eller har deltagit i verksamhet som omfattas av denna lag&lt;br&gt;får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid fått veta om en en-&lt;br&gt;skilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt&lt;br&gt;röjande anses inte att någon fullgör uppgiftsskyldighet som följer av lag&lt;br&gt;eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen&lt;br&gt;inom den enskilda vården gäller bestämmelserna i lagen (1994:953) om&lt;br&gt;åligganden for personal inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan av verksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som avser att bedriva verksamhet som omfattas av Socialstyrel-&lt;br&gt;sens tillsyn enligt denna lag skall anmäla detta till Socialstyrelsen senast&lt;br&gt;en månad innan verksamheten påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Anmälan enligt 7 § skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhetens inriktning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. var verksamheten skall bedrivas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhetschefen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vem som svarar för anmälningsskyldighet enligt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. verksamhet som avses i 3 § som anlitas eller avses anlitas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. patientförsäkring som tecknats för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om verksamheten helt eller till väsentlig del förändras eller flyttas,&lt;br&gt;skall detta anmälas till Socialstyrelsen inom en månad efter genomföran-&lt;br&gt;det. Om verksamheten läggs ned, skall det utan dröjsmål anmälas till&lt;br&gt;Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens befogenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som bedriver verksamhet som står under tillsyn enligt denna&lt;br&gt;lag och den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att på&lt;br&gt;Socialstyrelsens begäran lämna handlingar, prover och annat material&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som rör verksamheten samt ge styrelsen de upplysningar om verksam- Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;heten som styrelsen behöver för sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen får förelägga den som bedriver verksamheten eller den&lt;br&gt;som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen att lämna vad som begärs. I&lt;br&gt;föreläggandet får vite sättas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Socialstyrelsen eller den som styrelsen förordnar har rätt att inspek-&lt;br&gt;tera verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag och hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalens yrkesutövning. Den som utför inspektion har rätt&lt;br&gt;att få tillträde till lokaler eller andra utrymmen, dock inte bostäder, som&lt;br&gt;används för verksamheten. Den som utför inspektionen har rätt att tillfäl-&lt;br&gt;ligt omhänderta handlingar, prover och annat material som rör verksam-&lt;br&gt;heten. Den vars verksamhet eller yrkesutövning inspekteras är skyldig att&lt;br&gt;lämna den hjälp som behövs vid inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vid inspektion som avses i 11 § har den som utför inspektionen&lt;br&gt;rätt att av polismyndigheten få det biträde som behövs for att inspektio-&lt;br&gt;nen skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot vårdgivare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om Socialstyrelsen får kännedom om att någon har brutit mot en&lt;br&gt;bestämmelse som gäller verksamhet som står under Socialstyrelsens&lt;br&gt;tillsyn, skall styrelsen vidta åtgärder för att vinna rättelse och, om det&lt;br&gt;behövs, göra anmälan till åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om Socialstyrelsen finner att en vårdgivare inte uppfyller kraven&lt;br&gt;på god vård och missförhållandena är av betydelse for patientsäkerheten,&lt;br&gt;får styrelsen förelägga vårdgivaren att avhjälpa påtalade missförhållan-&lt;br&gt;den. I föreläggandet får vite sättas ut. Detta gäller även verksamhet som&lt;br&gt;avses i 3 § om verksamheten medför fara for patientsäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ett föreläggande enligt 14 § skall innehålla uppgift om de åtgärder&lt;br&gt;Socialstyrelsen anser nödvändiga för att de påtalade missförhållandena&lt;br&gt;skall kunna avhjälpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om föreläggande enligt 14 § inte följs och missförhållandena är&lt;br&gt;allvarliga, får Socialstyrelsen helt eller delvis förbjuda verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om det är fara for patienters liv, hälsa eller personliga säkerhet i&lt;br&gt;övrigt, får Socialstyrelsen utan föregående föreläggande helt eller delvis&lt;br&gt;förbjuda verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om det finns sannolika skäl for att verksamheten helt eller delvis&lt;br&gt;kommer att förbjudas enligt 16 eller 17 § och ett sådant beslut inte kan&lt;br&gt;avvaktas, får Socialstyrelsen tills vidare helt eller delvis förbjuda verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket gäller i högst sex månader. Om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl får beslutets giltighetstid förlängas med ytterligare sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot hälso- och sjukvårdspersonal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om Socialstyrelsen finner att det finns skäl att ifrågasätta disciplin-&lt;br&gt;påföljd, återkallelse av legitimation eller annan behörighet att utöva yrke&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom hälso- och sjukvården eller begränsning av förskrivningsrätt enligt Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;område, skall styrelsen göra anmälan om detta hos Hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;dens ansvarsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Socialstyrelsen skall, om inte annat följer av 33 § lagen (1994:954)&lt;br&gt;om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område, göra an-&lt;br&gt;mälan till åtal, om den mot vilken disciplinpåföljd kan ifrågasättas är&lt;br&gt;skäligen misstänkt för att i yrkesutövningen ha begått brott, för vilket&lt;br&gt;fängelse är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler gäller för åtal för brott enligt 6 § lagen (1991:115) om&lt;br&gt;åtgärder i forsknings- eller behandlingssyfte med befruktade ägg från&lt;br&gt;människa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet påbörjar verksamhet eller&lt;br&gt;i väsentlig del ändrar tidigare verksamhet utan att ha gjort föreskriven&lt;br&gt;anmälan till Socialstyrelsen döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet fortsätter att bedriva&lt;br&gt;verksamhet i strid med förbud enligt 16 - 18 §§ döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Socialstyrelsens beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte&lt;br&gt;annat anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Socialstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol, om beslutet gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreläggande enligt 10 § att lämna upplysningar, handlingar eller&lt;br&gt;annat material,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreläggande enligt 14 § att avhjälpa missförhållanden i verksam-&lt;br&gt;heten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbud att driva verksamhet enligt 16 eller 17 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förbud tills vidare att driva verksamhet enligt 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av Socialstyrelsen enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Socialstyrelsen skall föra ett register med hjälp av automatisk data-&lt;br&gt;behandling över verksamheter som anmälts enligt lagen. Registret får&lt;br&gt;användas för tillsyn och forskning samt för framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Registret får innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn eller firma och personnummer eller organisationsnummer för&lt;br&gt;den som bedriver verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. var verksamheten bedrivs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhetens inriktning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verksamhetens omfattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. antalet yrkesutövare och deras yrkestitlar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. namn, adress och telefonnummer till verksamhetschefen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. patientförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. när inspektion företagits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. datum för Socialstyrelsens beslut angående verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. när anmälan enligt 5 § gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret får inte innehålla uppgifter om enskilda patienter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Uppgifter enligt 26 § första stycket 8-10 som har tagits in i re-&lt;br&gt;gistret skall tas bort efter fem år eller då verksamheten lagts ned. Övriga&lt;br&gt;uppgifter som har tagits in i registret skall tas bort när ny uppgift kom-&lt;br&gt;mer in eller då anmälan görs om att verksamheten lagts ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen&lt;br&gt;får, om det är av särskilt värde för tillsynen, föreskriva att anmälan en-&lt;br&gt;ligt 7 § skall innehålla uppgifter utöver dem som anges i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om hur anmälningsskyldigheten enligt 5 § första&lt;br&gt;stycket skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 då stadgan (1970:88) om&lt;br&gt;enskilda vårdhem m.m. upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande bedriver verksamhet som om-&lt;br&gt;fattas av lagen skall anmäla detta till Socialstyrelsen. Detta gäller inte&lt;br&gt;den som erhållit tillstånd for verksamhet enligt stadgan (1970:88) om&lt;br&gt;enskilda vårdhem m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen&lt;br&gt;meddelar föreskrifter om när och hur anmälan enligt punkt 2 skall full-&lt;br&gt;göras. Sådan föreskrift får inte innebära att anmälan får göras senare än&lt;br&gt;tre år efter lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. För den som vid lagens ikraftträdande erhållit tillstånd for verksam-&lt;br&gt;het enligt stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m. och som inte&lt;br&gt;uteslutande bedriver hälso- och sjukvård finns bestämmelser i punkt 3 av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1996:000) om ändring i socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen (1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)'&lt;br&gt;dels att 13, 14 och 23 §§ skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 28 och 29 §§ skall betecknas 32 och 33 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 27 § och den nya 32 § samt rubriken närmast före 27 § skall&lt;br&gt;ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 28 och 29 §§ skall sättas närmast före&lt;br&gt;de nya 32 och 33 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 2 d och&lt;br&gt;28-31 §§, samt närmast efter 26 § och närmast före 28 och 31 §§ nya&lt;br&gt;rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 d&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där det bedrivs hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård skall det finnas den personal,&lt;br&gt;de lokaler och den utrustning som&lt;br&gt;behövs för att god vård skall&lt;br&gt;kunna ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser för&lt;br&gt;all hälso- och sjukvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har tillsynen över&lt;br&gt;landstingens och kommunernas&lt;br&gt;hälso- och sjukvård. Styrelsen&lt;br&gt;skall därvid följa och stödja verk-&lt;br&gt;samheten. Vid utövandet av sin&lt;br&gt;tillsyn har styrelsen rätt att företa&lt;br&gt;inspektioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patientansvarig läkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs med hänsyn till&lt;br&gt;patientsäkerheten, skall för patien-&lt;br&gt;ten utses en patientansvarig legiti-&lt;br&gt;merad läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen av hälso- och sjukvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen av hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård skall vara organiserad så att&lt;br&gt;den tillgodoser hög patientsäker-&lt;br&gt;het och god kvalitet av vården&lt;br&gt;samt främjar kostnadseffektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom hälso- och sjukvård skall&lt;br&gt;det finnas någon som svarar för&lt;br&gt;verksamheten (verksamhetschef).&lt;br&gt;Verksamhetschefen får dock be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:567.&lt;br&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § 1995:835,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § 1995:835.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämma över diagnostik eller&lt;br&gt;vård och behandling av enskilda&lt;br&gt;patienter endast om han eller hon&lt;br&gt;har tillräcklig kompetens och er-&lt;br&gt;farenhet för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom psykiatrisk tvångsvård och&lt;br&gt;vid tvångsisolering enligt smitt-&lt;br&gt;skyddslagen (1988:1472) skall&lt;br&gt;verksamhetschefens uppgifter ut-&lt;br&gt;övas av en läkare med specialist-&lt;br&gt;kompetens (chefsöverläkare) eller,&lt;br&gt;vid tvångsisolering, av sådan be-&lt;br&gt;fattningshavare som förordnats&lt;br&gt;enligt 50 a § smittskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetschefen får uppdra åt&lt;br&gt;sådana befattningshavare inom verk-&lt;br&gt;samheten som har tillräcklig kompe-&lt;br&gt;tens och erfarenhet att fullgöra enskil-&lt;br&gt;da ledningsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetssäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom hälso- och sjukvård skall&lt;br&gt;kvaliteten i verksamheten systema-&lt;br&gt;tiskt och fortlöpande utvecklas och&lt;br&gt;säkras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(28 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att i frå-&lt;br&gt;ga om landstingens och kommu-&lt;br&gt;nernas hälso- och sjukvård med-&lt;br&gt;dela ytterligare föreskrifter till&lt;br&gt;skydd för enskilda eller beträffan-&lt;br&gt;de verksamhetens bedrivande i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela ytterli-&lt;br&gt;gare föreskrifter om hälso- och&lt;br&gt;sjukvård som behövs till skydd för&lt;br&gt;enskilda eller hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;dens bedrivande i övrigt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlåta åt Socialstyrelsen att meddela föreskrifter till&lt;br&gt;skydd för enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen&lt;br&gt;(1985:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om tandvårdslagen (1985:125)&lt;br&gt;dels att 13 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16 och 17 §§ samt rubriken närmast före 16 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 a §, samt närmast&lt;br&gt;efter 15 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där det bedrivs tandvårdsverk-&lt;br&gt;samhet skall det finnas den perso-&lt;br&gt;nal, de lokaler och den utrustning&lt;br&gt;som behövs för att god vård skall&lt;br&gt;kunna ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser för&lt;br&gt;all tandvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har tillsynen över&lt;br&gt;folktandvården. Styrelsen skall&lt;br&gt;därvid följa och stödja verksamhe-&lt;br&gt;ten. Vid utövandet av sin tillsyn&lt;br&gt;har styrelsen rätt att företa in-&lt;br&gt;spektioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetssäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom tandvård skall kvaliteten i&lt;br&gt;verksamheten systematiskt och&lt;br&gt;fortlöpande utvecklas och säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att i frå-&lt;br&gt;ga om folktandvården meddela&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter till skydd&lt;br&gt;för enskilda eller beträffande&lt;br&gt;verksamhetens bedrivande i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela ytterli-&lt;br&gt;gare föreskrifter om tandvården&lt;br&gt;som behövs till skydd för enskilda&lt;br&gt;eller tandvårdens bedrivande z&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlåta åt Socialstyrelsen att meddela föreskrifter till&lt;br&gt;skydd för enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:953) om&lt;br&gt;åligganden för personal inom hälso- och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:953) om åligganden för&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 12 - 17 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 18 § skall betecknas 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 12 § skall lyda &amp;quot;Ytterligare föreskrifter&amp;quot;,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 7 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhör hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonalen skall rapportera&lt;br&gt;till vårdgivaren om en patient i&lt;br&gt;samband med vård, behandling&lt;br&gt;eller undersökning drabbats av&lt;br&gt;eller utsatts för risk att drabbas&lt;br&gt;av allvarlig skada eller sjukdom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:954)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:176&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 och 33 §§ lagen (1994:954) om disciplin-&lt;br&gt;påföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen har anmälts till&lt;br&gt;åtal, får disciplinärt förfarande enligt denna lag inte inledas eller fort-&lt;br&gt;sättas i fråga om den förseelse som avses med åtgärden. Underrättelse&lt;br&gt;om anmälan enligt 25 § får dock ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en gärning har prövats i straffrättslig ordning, får ett disciplinärt&lt;br&gt;förfarande inledas eller fortsättas bara om gärningen, av någon annan&lt;br&gt;orsak än bristande bevisning, inte har ansetts vara något brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till åtal skall ske, om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den mot vilken disciplinpåföljd&lt;br&gt;ifrågasatts är skäligen misstänkt&lt;br&gt;för att i yrkesutövningen ha begått&lt;br&gt;brott, för vilket fängelse är före-&lt;br&gt;skrivet. Särskilda regler gäller för&lt;br&gt;åtal för brott enligt 6 § lagen&lt;br&gt;(1991:115) om åtgärder i forsk-&lt;br&gt;nings- eller behandlingssyfte med&lt;br&gt;befruktade ägg från människa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till åtal skall göras av&lt;br&gt;Socialstyrelsen om annat inte föl-&lt;br&gt;jer av 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner ansvarsnämnden i ett&lt;br&gt;ärende att de i 5 § tredje stycket&lt;br&gt;angivna förutsättningarna för an-&lt;br&gt;mälan till åtal föreligger, skall&lt;br&gt;nämnden göra sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner ansvarsnämnden i ett&lt;br&gt;ärende att de i 20 § lagen&lt;br&gt;(1996:000) om tillsyn över hälso-&lt;br&gt;och sjukvården angivna förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för anmälan till åtal före-&lt;br&gt;ligger, skall nämnden göra sådan&lt;br&gt;anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ändringen innebär att tredje och fjärde styckena upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) Prop. 1995/96:176&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 69 § socialtjänstlagen (1980:620)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill en enskild person eller sammanslutning inrätta ett hem för vård&lt;br&gt;eller boende, skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Ett sådant hem står&lt;br&gt;under löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där hemmet är&lt;br&gt;beläget. Nämnden har rätt att inspektera verksamheten vid hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även hem som har inrättats för&lt;br&gt;vård under en begränsad del av dygnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enskilda vårdhem finns sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som sägs i 69 § första stycket gäller även hem som omfattades&lt;br&gt;eller skulle ha omfattats av numera upphävda stadgan (1970:88) om&lt;br&gt;enskilda vårdhem m.m. och som inte uteslutande bedriver hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som vid lagens ikraftträdande erhållit tillstånd för verksamhet&lt;br&gt;enligt stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m. och som inte&lt;br&gt;uteslutande bedriver hälso- och sjukvård skall anses ha erhållit tillstånd&lt;br&gt;enligt 69 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1571. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 kap. 8 § skollagen (1985:1100)' skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1136) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med kommunal primärvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:1136) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunal primärvård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763) gäller&lt;br&gt;för den primärvård som ingår i&lt;br&gt;försöksverksamhet, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om personalen i hälso- och&lt;br&gt;sjukvården och om patientansvarig&lt;br&gt;legitimerad läkare m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om läkare under allmän-&lt;br&gt;tjänstgöring eller specialist-utbild-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om bemyndigande for rege-&lt;br&gt;ringen att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;behörighet till tjänster inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 och 21 §§ om planering av&lt;br&gt;hälso- och sjukvården och om&lt;br&gt;samverkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § första stycket om ledningen&lt;br&gt;av den kommunala hälso- och&lt;br&gt;sjukvården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om vårdavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § om socialstyrelsens tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § om bemyndigande att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § om hälso- och sjukvården i&lt;br&gt;krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter, utöver de&lt;br&gt;som gäller all hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård, i hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) gäller för den primär-&lt;br&gt;vård som ingår i försöksverksam-&lt;br&gt;het, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om läkare under allmän-&lt;br&gt;tjänstgöring eller specialist-utbild-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om bemyndigande för rege-&lt;br&gt;ringen att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;behörighet till tjänster inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 och 21 §§ om planering av&lt;br&gt;hälso- och sjukvården och om&lt;br&gt;samverkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § första stycket om ledningen&lt;br&gt;av den kommunala hälso- och&lt;br&gt;sjukvården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om vårdavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:845.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukvård förstås åtgärder&lt;br&gt;för att medicinskt förebygga, ut-&lt;br&gt;reda eller behandla sjukdomar,&lt;br&gt;kroppsfel och skador samt vård&lt;br&gt;vid bamsbörd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om åtgärderna vidtas vid sjuk-&lt;br&gt;hus eller någon annan inrättning&lt;br&gt;som drivs av det allmänna eller&lt;br&gt;vid inrättningar som avses i 1 §&lt;br&gt;stadgan (1970:88) om enskilda&lt;br&gt;vårdhem m.m., eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om åtgärderna annars vidtas av&lt;br&gt;någon med särskild legitimation&lt;br&gt;att utöva yrke inom sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukvård förstås åtgärder&lt;br&gt;för att medicinskt förebygga, ut-&lt;br&gt;reda eller behandla sjukdomar,&lt;br&gt;kroppsfel och skador samt vård&lt;br&gt;vid bamsbörd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om åtgärderna vidtas vid sjuk-&lt;br&gt;hus eller någon annan inrättning&lt;br&gt;som drivs av det allmänna eller,&lt;br&gt;inom enskild verksamhet, vid in-&lt;br&gt;rättningar för sluten vård, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om åtgärderna annars vidtas av&lt;br&gt;någon med särskild legitimation&lt;br&gt;att utöva yrke inom sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukvård förstås även sjuktransporter som utförs med transport-&lt;br&gt;medel som är särskilt inrättade för sådana transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukvård jämställs medicinskt betingad fotvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:202) om&lt;br&gt;beräkning av strafftid m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 9 §§ lagen (1974:202) om beräkning av&lt;br&gt;strafftid m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är häktad får avge&lt;br&gt;nöjdförklaring inför chefen för det&lt;br&gt;häkte där han är intagen eller, om&lt;br&gt;han är intagen i kriminalvårds-&lt;br&gt;anstalt, inför chefen för anstalten&lt;br&gt;eller inför någon annan tjänsteman&lt;br&gt;där som har förordnats att ta emot&lt;br&gt;sådan förklaring. Om den häktade&lt;br&gt;är intagen på en sådan enhet som&lt;br&gt;avses i 6 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård eller i 5 §&lt;br&gt;lagen (1991:1137) om rättspsykiat-&lt;br&gt;risk undersökning, får han avge&lt;br&gt;nöjdförklaring inför chefsöverläka-&lt;br&gt;ren eller någon annan läkare som&lt;br&gt;denne har förordnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är häktad får avge&lt;br&gt;nöjdförklaring inför chefen för det&lt;br&gt;häkte där han är intagen eller, om&lt;br&gt;han är intagen i kriminalvårds-&lt;br&gt;anstalt, inför chefen för anstalten&lt;br&gt;eller inför någon annan tjänsteman&lt;br&gt;där som har förordnats att ta emot&lt;br&gt;sådan förklaring. Om den häktade&lt;br&gt;är intagen på en sådan enhet som&lt;br&gt;avses i 6 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård eller i 5 §&lt;br&gt;lagen (1991:1137) om rättspsykiat-&lt;br&gt;risk undersökning, får han avge&lt;br&gt;nöjdförklaring inför chefsöverläka-&lt;br&gt;ren, verksamhetschefen eller inför&lt;br&gt;annan tjänsteman som någon av&lt;br&gt;dem har förordnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nöjdförklaring som avses i första stycket gäller endast om den som&lt;br&gt;mottager förklaringen har tillgång till domen eller rättens bevis om må-&lt;br&gt;lets utgång, såvitt rör den dömde (domsbevis), samt den dömde haft&lt;br&gt;betänketid till andra dagen efter den då domen avkunnades för honom&lt;br&gt;vid rätten eller på annat sätt delgavs honom. Den dömde skall om möj-&lt;br&gt;ligt beredas tillfälle att under betänketiden samråda med sin försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som får taga emot nöjdförklaring enligt första stycket skall så&lt;br&gt;snart det kan ske erinra den dömde om hans rätt att avge nöjdförklaring&lt;br&gt;samt upplysa den dömde om när och hur det kan ske. Det åligger honom&lt;br&gt;vidare att den dag, då nöjdförklaring först kan avges, efterhöra om den&lt;br&gt;dömde vill avge sådan förklaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som skall undergå fäng-&lt;br&gt;else häktad, omhändertagen enligt&lt;br&gt;28 kap. 11 § tredje stycket brotts-&lt;br&gt;balken eller intagen i kriminal-&lt;br&gt;vårdsanstalt för att undergå påföljd&lt;br&gt;i annat mål när domen får verk-&lt;br&gt;ställas, skall kriminalvårdsanstal-&lt;br&gt;ten eller häktet där han är intagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som skall undergå fäng-&lt;br&gt;else häktad, omhändertagen enligt&lt;br&gt;28 kap. 11 § tredje stycket brotts-&lt;br&gt;balken eller intagen i kriminal-&lt;br&gt;vårdsanstalt för att undergå påföljd&lt;br&gt;i annat mål när domen får verk-&lt;br&gt;ställas, skall kriminalvårdsanstal-&lt;br&gt;ten eller häktet där han är intagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1145.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1145.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omedelbart befordra domen till&lt;br&gt;verkställighet. Om han är intagen&lt;br&gt;på en sådan enhet som avses i 5 §&lt;br&gt;lagen (1991:1137) om rättspsykia-&lt;br&gt;trisk undersökning, är det i stället&lt;br&gt;chefsöverläkaren som skall göra&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omedelbart befordra domen till&lt;br&gt;verkställighet. Om han är intagen&lt;br&gt;på en sådan enhet som avses i 5 §&lt;br&gt;lagen (1991:1137) om rättspsykia-&lt;br&gt;trisk undersökning, är det i stället&lt;br&gt;verksamhetschefen som skall göra&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaras den som är häktad i målet ej i kriminalvårdsanstalt, skall han&lt;br&gt;for verkställighet förpassas till sådan anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den dömde häktad i annat mål när domen får verkställas och förva-&lt;br&gt;ras han ej i kriminalvårdsanstalt, får verkställigheten påbörjas där han&lt;br&gt;förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:12) om&lt;br&gt;kontroll av berusningsmedel på sjukhus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1985:12) om kontroll av&lt;br&gt;berusningsmedel på sjukhus skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefsöverläkaren får ställa föl-&lt;br&gt;jande villkor för att ta in någon på&lt;br&gt;sjukhuset för vård för missbruk av&lt;br&gt;beroendeframkallande medel, om&lt;br&gt;det behövs för att hindra att pa-&lt;br&gt;tienten har tillgång till sådana me-&lt;br&gt;del eller föremål som anges i 2 §.&lt;br&gt;De villkor som avses är krav på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att patienten underkastar sig&lt;br&gt;kroppsvisitation eller ytlig kropps-&lt;br&gt;besiktning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att patienten medger under-&lt;br&gt;sökning av vad han innehar eller&lt;br&gt;får sig tillsänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetschefen får ställa föl-&lt;br&gt;jande villkor för att ta in någon på&lt;br&gt;sjukhuset för vård för missbruk av&lt;br&gt;beroendeframkallande medel, om&lt;br&gt;det behövs för att hindra att pa-&lt;br&gt;tienten har tillgång till sådana me-&lt;br&gt;del eller föremål som anges i 2 §.&lt;br&gt;De villkor som avses är krav på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att patienten underkastar sig&lt;br&gt;kroppsvisitation eller ytlig kropps-&lt;br&gt;besiktning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att patienten medger under-&lt;br&gt;sökning av vad han innehar eller&lt;br&gt;får sig tillsänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana berusningsmedel och föremål som anges i 2 § får omhändertas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om de påträffas hos en intagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om en intagen får dem sig tillsända, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om de påträffas utan att det finns någon känd ägare till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefsöverläkaren skall låta för-&lt;br&gt;störa eller försälja den omhänder-&lt;br&gt;tagna egendomen enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna om beslagtagen egendom&lt;br&gt;i 2 § &amp;nbsp;1 första stycket lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1958:205) om förverkande av&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetschefen Skall låta för-&lt;br&gt;störa eller försälja den omhänder-&lt;br&gt;tagna egendomen enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna om beslagtagen egendom&lt;br&gt;i 2 § 1 första stycket lagen&lt;br&gt;(1958:205) om förverkande av&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som erhållits vid försäljningen skall tillfalla staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:605.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:605.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:870) om vård Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;av missbrukare i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 24 och 45 §§ lagen (1988:870) om vård av&lt;br&gt;missbrukare i vissa fall skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården skall inledas på sjukhus, om förutsättningar för sjukhusvård är&lt;br&gt;uppfyllda och det anses lämpligt med hänsyn till den planerade vården i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon behöver sjukhusvård under vårdtiden, skall han beredas&lt;br&gt;tillfälle till sådan vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefsöverläkaren vid den sjuk-&lt;br&gt;husenhet där missbrukaren vårdas&lt;br&gt;skall se till att socialnämnden eller&lt;br&gt;den som förestår vården vid&lt;br&gt;LVM-hemmet genast underrättas,&lt;br&gt;om missbrukaren önskar lämna&lt;br&gt;eller redan har lämnat sjukhuset.&lt;br&gt;Chefsöverläkaren får besluta att&lt;br&gt;missbrukaren skall hindras att&lt;br&gt;lämna sjukhuset under den tid&lt;br&gt;som behövs för att säkerställa att&lt;br&gt;missbrukaren kan föras över till&lt;br&gt;ett LVM-hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetschefen för den sjuk-&lt;br&gt;husenhet där missbrukaren vårdas&lt;br&gt;skall se till att socialnämnden eller&lt;br&gt;den som förestår vården vid&lt;br&gt;LVM-hemmet genast underrättas,&lt;br&gt;om missbrukaren önskar lämna&lt;br&gt;eller redan har lämnat sjukhuset.&lt;br&gt;Verksamhetschefen får besluta att&lt;br&gt;missbrukaren skall hindras att&lt;br&gt;lämna sjukhuset under den tid&lt;br&gt;som behövs för att säkerställa att&lt;br&gt;missbrukaren kan föras över till&lt;br&gt;ett LVM-hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna biträde för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran av socialnämnden eller rätten föra en missbrukare till en&lt;br&gt;beslutad läkarundersökning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på begäran av socialnämnden föra den som skall beredas vård eller&lt;br&gt;som är omedelbart omhändertagen enligt denna lag till ett LVM-hem&lt;br&gt;eller sjukhus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på begäran av chefs överläka-&lt;br&gt;ren i fall som avses i 24 § tredje&lt;br&gt;stycket föra den som skall beredas&lt;br&gt;vård eller som är omedelbart om-&lt;br&gt;händertagen enligt denna lag till&lt;br&gt;ett LVM-hem, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på begäran av verksamhets-&lt;br&gt;chefen i fall som avses i 24 §&lt;br&gt;tredje stycket föra den som skall&lt;br&gt;beredas vård eller som är omedel-&lt;br&gt;bart omhändertagen enligt denna&lt;br&gt;lag till ett LVM-hem, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. på begäran av den som förestår vården vid ett LVM-hem&lt;br&gt;efterforska, hämta eller förflytta någon som skall tas in i hemmet eller&lt;br&gt;som vårdas där med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:831) om&lt;br&gt;transplantation m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1995:831) om transplantation&lt;br&gt;m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ingrepp enligt denna&lt;br&gt;lag fattas vid sådana enheter&lt;br&gt;som avses i 14 § hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen (1982:763) av chefs-&lt;br&gt;överläkaren eller den till vilken&lt;br&gt;chefsöverläkaren enligt andra&lt;br&gt;stycket nämnda paragraf upp-&lt;br&gt;dragit att besluta och vid andra&lt;br&gt;enheter av den läkare som är me-&lt;br&gt;dicinskt ansvarig för verksam-&lt;br&gt;heten. Sådant beslut får inte fattas&lt;br&gt;av en läkare som ansvarar för vår-&lt;br&gt;den av den person till vilken en&lt;br&gt;transplantation skall ske eller som&lt;br&gt;skall använda det biologiska mate-&lt;br&gt;rialet för annat medicinskt ända-&lt;br&gt;mål. Beslut om användning av&lt;br&gt;fostervävnad från aborterat foster&lt;br&gt;för transplantation eller annat me-&lt;br&gt;dicinskt ändamål får inte fattas av&lt;br&gt;en läkare som utför aborten eller&lt;br&gt;bestämmer tid och metod för den-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ingrepp enligt denna&lt;br&gt;lag fattas av den läkare som är&lt;br&gt;medicinskt ansvarig för verksam-&lt;br&gt;heten eller den läkare till vilken&lt;br&gt;den medicinskt ansvarige läkaren&lt;br&gt;har uppdragit att besluta. Sådant&lt;br&gt;beslut får inte fattas av en läkare&lt;br&gt;som ansvarar för vården av den&lt;br&gt;person till vilken en transplanta-&lt;br&gt;tion skall ske eller som skall an-&lt;br&gt;vända det biologiska materialet för&lt;br&gt;annat medicinskt ändamål. Beslut&lt;br&gt;om användning av fostervävnad&lt;br&gt;från aborterat foster för transplan-&lt;br&gt;tation eller annat medicinskt ända-&lt;br&gt;mål får inte fattas av en läkare&lt;br&gt;som utför aborten eller bestämmer&lt;br&gt;tid och metod för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vissa beslut enligt denna lag inte får fattas utan Socialstyrelsens&lt;br&gt;tillstånd föreskrivs i 8, 9 och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att annan hälso- och sjukvårdspersonal än läkare får fullgöra upp-&lt;br&gt;gifter som läkare har enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Behovet av enhetliga tillsynsregler för privat och offentlig hälso- och&lt;br&gt;sjukvård har uppmärksammats i olika utredningar och sammanhang&lt;br&gt;under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Tillsyn över hälso- och sjukvården (SOU 1991:63) före-&lt;br&gt;slog Tillsynsutredningen att tillsynsregeln i hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763, HSL) skulle utvidgas till att omfatta också enskilt bedriven&lt;br&gt;öppen och sluten hälso- och sjukvård. Utredningen förutsatte att en&lt;br&gt;grundlig översyn av stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem (vårdhems-&lt;br&gt;stadgan) skulle genomföras och betraktade sina förslag som provisoriska&lt;br&gt;i avvaktan på denna översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I november 1992 tillsattes en arbetsgrupp med uppdrag att göra en&lt;br&gt;översyn av vårdhemsstadgan. Arbetsgruppen lämnade i maj 1993 be-&lt;br&gt;tänkandet Enskild vård och omsorg - offentlig tillsyn (Ds 1993:38).&lt;br&gt;Arbetsgruppen föreslog att även öppen och sluten enskild hälso- och&lt;br&gt;sjukvård skulle omfattas av HSL:s tillsynsregel. Enligt arbetsgruppens&lt;br&gt;mening borde kraven på verksamhetens kvalitet samt på tillsyn och kon-&lt;br&gt;troll av säkerheten så långt som möjligt vara desamma för privat och of-&lt;br&gt;fentlig vård. Att föreslå en enhetlig reglering av tillsynen över enskilt&lt;br&gt;och offentligt bedriven hälso- och sjukvård låg emellertid utanför arbets-&lt;br&gt;gruppens uppdrag. Arbetsgruppens betänkande har remissbehandlats och&lt;br&gt;ligger i vissa delar till grund för de förslag som presenteras här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor kring tillsyn över hälso- och sjukvården och de offentliga&lt;br&gt;huvudmännens upphandling inom hälso- och sjukvårdens verksamhets-&lt;br&gt;område har också uppmärksammats i samband med Socialstyrelsens in-&lt;br&gt;gripande mot laboratorieföretaget MedAnalys. Händelsen föranledde en&lt;br&gt;motion 1994/95 :So29 (v) med begäran om att resurser borde avsättas för&lt;br&gt;en snabb insats för ackreditering och kontroll av landets medicinska&lt;br&gt;laboratorieverksamhet och att en utredning borde tillsättas med uppgift&lt;br&gt;att upprätta särskilda regler för sådan upphandling inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdens verksamhetsområde som berör människors liv och hälsa. I be-&lt;br&gt;tänkandet 1994/95 :SoU22 med anledning av motionen uttalade social-&lt;br&gt;utskottet att det pågående beredningsarbetet i regeringskansliet när det&lt;br&gt;gäller tillsyn över hälso- och sjukvården inte borde föregripas. Utskottet&lt;br&gt;utgick från att frågor om de offentliga huvudmännens upphandling, kon-&lt;br&gt;troll och uppföljning av verksamhet som lagts ut på entreprenad skulle&lt;br&gt;komma att belysas i beredningsarbetet. Utskottet framhöll också nödvän-&lt;br&gt;digheten av att riksdagen skyndsamt föreläggs förslag till en förbättrad&lt;br&gt;lagstiftning med krav på god kvalitet och hög patientsäkerhet i vården&lt;br&gt;samt en kraftfull tillsyn inom hela hälso- och sjukvården, såväl den&lt;br&gt;offentligt som den privat bedrivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att utreda hur Socialstyrelsen fullgjort sin uppgift som tillsyns-&lt;br&gt;myndighet har vidare Riksdagens revisorer informerat sig om förhållan-&lt;br&gt;dena kring MedAnalys och Socialstyrelsens ingripande. Revisorerna&lt;br&gt;ansåg i sin rapport Tillsyn i praktiken - Informationsbesök med anled-&lt;br&gt;ning av klagomål på laboratorieföretaget MedAnalys bl.a. att reglerna&lt;br&gt;om tillsyn över hälso- och sjukvården måste samlas och på ett överskåd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt sätt klargöra vilka gränser som skall finnas för Socialstyrelsens till-&lt;br&gt;synsmöjligheter. Revisorerna har tidigare i en granskning om tillsyn -&lt;br&gt;innebörd och tillämpning (1994/95:RR9) behandlat frågor som rör stat-&lt;br&gt;liga insatser för tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Socialstyrelsen har granskat upphandling och tillämpning av&lt;br&gt;entreprenadavtal i samband med MedAnalysärendet. En rapport avläm-&lt;br&gt;nades i juni 1995 och granskningen avslutades med en konferens till-&lt;br&gt;sammans med landstingen och företrädare för privata vårdgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att det tidigare utredningsmaterialet, dvs. Tillsyns-&lt;br&gt;utredningen och Översynen av den enskilda vårdhemsstadgan, endast&lt;br&gt;behandlat tillsyn av enskild vård beslöt chefen för Socialdepartementet&lt;br&gt;den 13 mars 1995 att en arbetsgrupp inom departementet skulle ta fram&lt;br&gt;underlag och lämna förslag till en samlad reglering av tillsynen över&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. Arbetsgruppens förslag presenterades i promemo-&lt;br&gt;rian Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården (Ds 1995:35). En sam-&lt;br&gt;manställning av promemorians förslag finns i bilaga 1 och dess lagför-&lt;br&gt;slag i bilaga 2. En sammanställning över remissinstansernas yttranden&lt;br&gt;finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr S95/3229/S).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i en rapport från september 1995 gjort en uppfölj-&lt;br&gt;ning och utvärdering av chefsöverläkarreformen. Inom Socialdeparte-&lt;br&gt;mentet utarbetades, mot bakgrund av Socialstyrelsens utvärdering, ett&lt;br&gt;förslag till förändring av bestämmelsen om ledningsansvaret inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården. Förslaget har delgetts berörda intressenter för synpunk-&lt;br&gt;ter och en hearing anordnades den 22 november 1995. Förslaget och de&lt;br&gt;synpunkter som framförts behandlas under avsnitt 6.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 8 februari 1996 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de förslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen i allt väsentligt följt Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Regeringen vidhåller dock att ledningen av hälso- och sjukvård skall&lt;br&gt;vara organiserad så att den främjar kostnadseffektivitet. Dessutom har&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Vi återkommer till Lag-&lt;br&gt;rådets synpunkter i avsnitten 6.3.3 och 6.5.2 samt i författningskommen-&lt;br&gt;taren till de lagrum vilkas utformning Lagrådet lämnat synpunkter på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Nuvarande förhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Hälso- och sjukvårdsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) avses med hälso- och&lt;br&gt;sjukvård åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla&lt;br&gt;sjukdomar och skador. Begreppet hälso- och sjukvård omfattar såväl de&lt;br&gt;sjukdomsförebyggande åtgärderna som den egentliga sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsovården avser att medicinskt förebygga sjukdomar och skador. Den Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;kan vara miljöinriktad och kommer då att innebära medverkan i sam-&lt;br&gt;hällsplanering. Den kan också vara individinriktad och ta formen av&lt;br&gt;exempelvis hälsokontroller, vaccination, hälsoupplysning samt mödra-&lt;br&gt;och barnhälsovård. Sjukvården omfattar utredning och behandling av&lt;br&gt;uppkomna sjukdomar och skador samt åtgärder med anledning av bams-&lt;br&gt;börd och kroppsfel, abort och sterilisering m.fl. Till hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den hör också sjuktransporter samt att ta hand om avlidna. Begreppet&lt;br&gt;hälso- och sjukvård är slutligen, enligt förarbetena till HSL&lt;br&gt;(prop. 1981/82:97 s. 44.), begränsat till att omfatta sådana vårdbehov&lt;br&gt;som bedöms kräva insatser av medicinskt utbildad personal eller sådan&lt;br&gt;personal i samarbete med annan personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hälso- och sjukvården räknas också tandvården. För tandvården&lt;br&gt;finns särskilda bestämmelser i tandvårdslagen (1985:125).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Mål och krav på hälso- och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga vårdgivare skall bedriva sin hälso- och sjukvårdsverksamhet&lt;br&gt;med beaktande av de mål och krav som gäller för hälso- och sjukvården&lt;br&gt;enligt HSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § HSL anges att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa&lt;br&gt;och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med en god hälsa för&lt;br&gt;hela befolkningen avses inte bara varje enskild persons fysiska, psykiska&lt;br&gt;och sociala välmående utan också hälsosituationen inom befolkningen&lt;br&gt;som helhet. En vård på lika villkor för hela befolkningen innebär att alla&lt;br&gt;vid behov skall kunna få del av hälso- och sjukvårdens tjänster, oavsett&lt;br&gt;var de bor i landet och utan att individuella särförhållanden av t.ex.&lt;br&gt;ekonomisk, social, språklig, religiös eller kulturell natur skall utgöra&lt;br&gt;något hinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdgivaren skall vidare bedriva sin hälso- och sjukvårdsverksamhet så&lt;br&gt;att den uppfyller kraven på en god vård. I 2 a § HSL anges också vad&lt;br&gt;som menas med en god vård. Vården skall vara av god kvalitet och&lt;br&gt;tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Detta&lt;br&gt;innebär att hälso- och sjukvården skall hålla en god personell och mate-&lt;br&gt;riell standard, dvs. bedrivas av en personal med adekvat utbildning och&lt;br&gt;med behövlig teknisk utrustning i ändamålsenliga lokaler. Därutöver&lt;br&gt;skall hälso- och sjukvården tillgodose patienternas behov av trygghet i&lt;br&gt;vården och ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vår-&lt;br&gt;den skall vidare vara lätt tillgänglig och bygga på respekt för patientens&lt;br&gt;självbestämmande och integritet. Med lätt tillgänglighet avses främst de&lt;br&gt;geografiska förhållandena men också vårdmottagningarnas öppethållan-&lt;br&gt;detider, jourtjänstgöringen och förekomsten av väntetider inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården. Att vården skall bygga på respekt för patientens själv-&lt;br&gt;bestämmande och integritet innebär att den rätt till bibehållen värdighet&lt;br&gt;och integritet som allmänt sett alltid måste anses tillkomma varje enskild&lt;br&gt;människa givetvis också gäller när någon utnyttjar hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;dens tjänster. Här betonas också att vården skall genomföras i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;atmosfär av samförstånd och samverkan mellan vårdpersonalen och&lt;br&gt;patienten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patientens rätt till självbestämmande och integritet kan dock inte vara&lt;br&gt;absolut utan måste av flera skäl vara begränsad. Avgöranden om t.ex.&lt;br&gt;vårdens omfattning och innehåll måste ankomma på sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;mannen och den som har det medicinska ansvaret för vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården skall också främja goda kontakter mellan patienten och hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonalen. Härmed inkluderas också kontinuitetens be-&lt;br&gt;tydelse i vården. Vården och behandlingen skall även så långt det är&lt;br&gt;möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall&lt;br&gt;ges så utförlig och ingående information som förhållandena påkallar och&lt;br&gt;stimuleras att aktivt söka information, kritiskt granska den och anpassa&lt;br&gt;informationen till sin egen situation. Att patienten är välinformerad un-&lt;br&gt;derlättar för personalen att få den information från patienten som behövs&lt;br&gt;för att ge en god vård. Informationen till patienten har också stor be-&lt;br&gt;tydelse för patientens självkänsla. Motsvarande bestämmelser för tand-&lt;br&gt;vården finns i 3 § tandvårdslagen (1985:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdgivarna skall vidare arbeta för att förebygga ohälsa enligt 2 b §&lt;br&gt;HSL. När någon avlidit skall hälso- och sjukvårdens uppgifter, enligt&lt;br&gt;2 c § HSL, fullgöras med respekt för den avlidne och de efterlevande&lt;br&gt;skall visas hänsyn och omtanke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSL:s och tandvårdslagens inledande bestämmelser om mål och krav&lt;br&gt;för hälso- och sjukvården omfattar samtliga vårdgivare. Därutöver finns&lt;br&gt;det i lagarna särskilda krav för den hälso- och sjukvård som landstingen&lt;br&gt;och kommunerna bedriver. Beträffande enskild sluten hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdsverksamhet finns det särskilda krav i stadgan (1970:88) om enskil-&lt;br&gt;da vårdhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i strävandet att uppnå en trygg och säker hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård av god kvalitet ställer lagstiftningen också krav på hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonalen. I lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården m.m. ges bestämmelser som syftar till att garan-&lt;br&gt;tera en viss kunskapsnivå och sådana personliga egenskaper hos yrkes-&lt;br&gt;utövaren att denne är förtjänt av allmänhetens och myndigheternas för-&lt;br&gt;troende. I lagen (1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården (åliggandelagen) finns grundläggande bestämmelser om ålig-&lt;br&gt;ganden för och tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen. Härutöver&lt;br&gt;finns bestämmelser om detta i dels författningar som utfärdats med stöd&lt;br&gt;av åliggandelagen, dels Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd&lt;br&gt;som riktar sig till speciella grupper inom hälso- och sjukvårdspersonalen&lt;br&gt;och dels de lokala administrativa föreskrifter som en arbetsgivare kan&lt;br&gt;meddela.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Vårdgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.1 Offentliga vårdgivare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I HSL och tandvårdslagen ges landstingen och i vissa avseenden kom-&lt;br&gt;munerna ett omfattande ansvar för hälso- och sjukvården inkl, tandvår-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen har enligt 3 och 7 §§ HSL samt 5 och 8 §§ tandvårds-&lt;br&gt;lagen ansvaret för att de som är bosatta i landstinget erbjuds en god vård&lt;br&gt;och att hälso- och sjukvården planeras med utgångspunkt i befolkningens&lt;br&gt;behov av denna. Landstingens vårdansvar avser i princip allt som enligt&lt;br&gt;1 § första stycket HSL och tandvårdslagen avses med hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård, dvs. åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla&lt;br&gt;sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket HSL även sjuktransporter samt omhändertagandet av avlidna.&lt;br&gt;Landstingets ansvar omfattar emellertid inte sådan hälso- och sjukvård&lt;br&gt;som omfattas av kommunernas ansvar enligt HSL. Enligt 18 och 20 §§&lt;br&gt;HSL har kommunerna ett motsvarande ansvar beträffande dem som bor&lt;br&gt;i en sådan boendeform eller bostad som avses i 20 § andra stycket och&lt;br&gt;21 § tredje stycket socialtjänstlagen (1980:620, SoL), samt dem som&lt;br&gt;vistas i dagverksamhet som omfattas av 10 § socialtjänstlagen. Kommu-&lt;br&gt;nernas ansvar omfattar dock inte sjukvård som meddelas av läkare och&lt;br&gt;inte heller sjuktransporter. Enligt 6 § HSL är detta ett särskilt ansvar för&lt;br&gt;landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 20 § andra stycket och 21 § tredje stycket SoL skall kommunen&lt;br&gt;inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av fysiska,&lt;br&gt;psykiska eller andra skäl behöver ett sådant boende. Häri ingår dock inte&lt;br&gt;gruppbostäder för utvecklingsstörda rn.fi. som erbjuds enligt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1994. Kommunens ansvar utesluter inte&lt;br&gt;heller att särskilda boendeformer uppförs och drivs av annan än kommu-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas ansvar medför ingen inskränkning i det ansvar som&lt;br&gt;vilar på andra huvudmän (3 § andra stycket SoL). Sålunda har lands-&lt;br&gt;tingen skyldighet att erbjuda läkarvård till de i särskilda boendeformer&lt;br&gt;medan det ligger i kommunernas ansvar att se till att den som är i behov&lt;br&gt;av sådan vård verkligen får den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intentionerna i lagstiftningen på hälso- och sjukvårdens samt social-&lt;br&gt;tjänstens områden förutsätter en nära samverkan och samordning av&lt;br&gt;verksamheter inom landsting och kommuner men även mellan dessa och&lt;br&gt;fristående organisationer och enskilda. I HSL och tandvårdslagen åläggs&lt;br&gt;landstingen och kommunerna en skyldighet till sådan samverkan. Lands-&lt;br&gt;tingens och kommunernas planeringsansvar avser även den enskilda hälso-&lt;br&gt;och sjukvården och skall fullgöras i samverkan med andra myndigheter,&lt;br&gt;organisationer och enskilda vårdgivare. Landstingen och kommunerna&lt;br&gt;skall utifrån vård- och planeringsansvaret enligt HSL, tandvårdslagen&lt;br&gt;och SoL organisera vården efter de lokala förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser finns i 3 och 18 §§ HSL, 5 § tandvårdslagen respektive Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;4 § SoL om landstingens och kommunernas möjligheter att sluta avtal&lt;br&gt;med enskild att på entreprenad utföra de uppgifter som de svarar för&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården, tandvården respektive socialtjänsten. Upp-&lt;br&gt;gifter som innefattar myndighetsutövning får emellertid inte utan särskilt&lt;br&gt;lagstöd överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftel-&lt;br&gt;se eller en enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting kan således sluta avtal med enskild vårdgivare om full-&lt;br&gt;görande av vissa vårdinsatser inom ett upptagningsområde. Driftsan-&lt;br&gt;svaret för en vårdcentral kan t.ex. läggas ut på entreprenad. Ett entrepre-&lt;br&gt;nadavtal innebär emellertid inte att entreprenören tar över landstingets&lt;br&gt;vårdansvar enligt HSL. Entreprenören och dennes personal blir genom&lt;br&gt;entreprenadavtalet aldrig landstingspersonal utan förblir enskilda vård-&lt;br&gt;givare och yrkesutövare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de ändringar som skett i kommunallagen (1991:900) fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 juli 1994 har kommuner och landsting, när de överlämnar vården&lt;br&gt;av en kommunal angelägenhet till någon annan än ett helägt kommunalt&lt;br&gt;företag, ålagts en skyldighet att tillförsäkra sig möjligheter att kontrollera&lt;br&gt;och följa upp verksamheten (3 kap. 19 §). De kommunala nämndernas&lt;br&gt;ansvar enligt kommunallagen skall även omfatta sådan verksamhet som&lt;br&gt;nämnden lämnar över till annan på entreprenad (6 kap. 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvård bedrivs också i vissa fall under tillsyn av andra&lt;br&gt;statliga myndigheter. Statens skolverk ansvarar t.ex. för tillsynen över&lt;br&gt;skolhälsovården, Kriminalvårdsstyrelsen för den hälso- och sjukvård som&lt;br&gt;bedrivs inom kriminalvården och Arbetarskyddsstyrelsen för företags-&lt;br&gt;hälsovården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av hälso- och sjukvården bedrivs i offentlig regi.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.2 Enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vårdansvar som uppställs för landsting och kommun i bl.a. 3 respek-&lt;br&gt;tive 18 §§ HSL innebär inte att lagen ställer upp något hinder för att&lt;br&gt;andra vårdgivare än landstingen och kommunerna ges förutsättningar att&lt;br&gt;bedriva hälso- och sjukvårdsverksamhet. I förarbetena till hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (prop. 1981/82:97 s.150) har det bl.a. ansetts angeläget&lt;br&gt;att t.ex. privatpraktiserande läkare och privata sjukhem ges goda möjlig-&lt;br&gt;heter för sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem (vårdhemsstadgan) ges be-&lt;br&gt;stämmelser för enskild verksamhet på hälso- och sjukvårdens och social-&lt;br&gt;tjänstens område. Vårdhemsstadgan reglerar sluten sjukvård samt om-&lt;br&gt;vårdnad och tillsyn av äldre som motsvarar kommunernas särskilda bo-&lt;br&gt;endeformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För enskild öppen sjukvård finns ingen motsvarande reglering. Inom&lt;br&gt;den öppna hälso- och sjukvården kan enskild verksamhet etableras utan&lt;br&gt;att någon i författning reglerad tillståndsprövning behöver ske. Vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;legitimerade yrkesutövare har dock en i författning reglerad skyldighet Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;att till Socialstyrelsen anmäla att de driver enskild mottagningsverksam-&lt;br&gt;het. Sådan anmälningsskyldighet gäller enligt 2 § förordningen&lt;br&gt;(1994:1290) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;läkare, tandläkare, sjuksköterskor och barnmorskor. Enligt bestämmelsen&lt;br&gt;gäller en skyldighet att anmäla verksamheten till Socialstyrelsen senast&lt;br&gt;två veckor efter det att verksamheten startats. Anmälan skall också göras&lt;br&gt;om verksamheten upphör eller flyttas till annan lokal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 26 § lagen (1993:651) om läkarvårdsersättning skall privatprak-&lt;br&gt;tiserande läkare medverka till att den egna verksamheten kan följas upp&lt;br&gt;och utvärderas. Läkaren skall årligen lämna uppgifter om antalet patient-&lt;br&gt;besök m.m. till Socialstyrelsen och landstinget. Motsvarande gäller för&lt;br&gt;sjukgymnaster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ca 2 000 privatpraktiserande läkare, varav ca 800 arbetar&lt;br&gt;som sådana på heltid. En stor grupp ca. 4 000 av de privatpraktiserande&lt;br&gt;vårdyrkesutövama är tandläkare. Sammanlagt ett hundratal&lt;br&gt;sjuksköterskor och barnmorskor är enskilt verksamma. Mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 500 - 1 800 psykologer är enskilt verksamma på hel- eller deltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om vårdhemsstadgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m. Vårdhemsstadgan inne-&lt;br&gt;håller enhetliga regler om tillsyn och kontroll av enskilda inrättningar&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens område. Vårdhemsstad-&lt;br&gt;gan omfattar dock endast sluten sjukvård samt sådan omvårdnad och&lt;br&gt;tillsyn av äldre som motsvarar kommunernas särskilda boendeformer. I&lt;br&gt;stadgan ges bestämmelser om krav på föreståndare, vårdhemsläkare,&lt;br&gt;personal, lokaler och utrustning. Bestämmelserna kompletterar de be-&lt;br&gt;stämmelser om krav på hälso- och sjukvården som gäller enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a - 2 c §§ HSL. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna&lt;br&gt;råd (SOSFS 1985:16) för tillämpningen av stadgan. Styrelsen har bl.a.&lt;br&gt;beträffande förläggning, lokaler, utrustning m.m. föreskrivit att de nor-&lt;br&gt;mer som gäller för landstingens sjukhus i princip skall gälla också för&lt;br&gt;privata sjukhus för somatisk korttidsvård. Personalen skall vara dimen-&lt;br&gt;sionerad efter patienternas antal och vårdbehov. Personalen skall få den&lt;br&gt;fortlöpande utbildning och handledning som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med enskilt vårdhem avses, enligt vårdhemsstadgan, inrättning som&lt;br&gt;drivs av annan än staten, kommun eller landsting och som har minst tre&lt;br&gt;vårdplatser för sjukvård eller annan personlig omvårdnad eller tillsyn.&lt;br&gt;Verksamheten vid ett vårdhem får endast avse sådana personer för vilka&lt;br&gt;vårdhemmet är godkänt och som lämpligen kan vårdas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården vid ett enskilt vårdhem skall vara frivillig. Lagen (1991:1128)&lt;br&gt;om psykiatrisk tvångsvård kan göras tillämplig på det enskilda vårdhem-&lt;br&gt;met endast i enskilda patientfall efter regeringens bestämmande. Åtgär-&lt;br&gt;der som inlåsning, bältesläggning eller annan form av tvång får inte&lt;br&gt;förekomma vid ett vårdhem. Detta gäller även den som vid permission,&lt;br&gt;som beviljas i samband med vård enligt lagen, är skyldig att vistas på&lt;br&gt;vårdhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som finns om tvång i lagen (1990:52) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om vård av unga (LVU) och i lagen (1988:870) om vård av&lt;br&gt;missbrukare i vissa fall (LVM) kan inte heller tillämpas vid en placering&lt;br&gt;på enskilt vårdhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdhemsstadgan anger att enskild inte får driva inrättning med tre&lt;br&gt;eller fler vårdplatser för sjukvård eller annan personlig omvårdnad eller&lt;br&gt;tillsyn utan tillstånd av länsstyrelsen. Tillståndskravet och vissa andra&lt;br&gt;bestämmelser i stadgan gäller även vissa inrättningar med färre än tre&lt;br&gt;vårdplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheter med 1 - 2 vårdplatser för yrkesmässig sjukvård får inte&lt;br&gt;heller drivas utan tillstånd. Enligt 17 § vårdhemsstadgan görs dock un-&lt;br&gt;dantag om det finns ett avtal med sjukvårdshuvudmannen. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i vårdhemsstadgan om tillsyn och föreståndare gäller också i till-&lt;br&gt;ämpliga delar. Krav på särskild vårdhemsläkare ställs inte för dessa&lt;br&gt;verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § vårdhemsstadgan regleras avgränsningen av stadgans tillämplig-&lt;br&gt;het i förhållande till annan lagstiftning. Där anges också verksamheter&lt;br&gt;som är undantagna från stadgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgan är inte tillämplig på enskild verksamhet som kräver tillstånd&lt;br&gt;enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;br&gt;och inte heller vad beträffar verksamheter för alkohol- och narkotika-&lt;br&gt;missbrukare som enligt 69 § socialtjänstlagen (1980:620) är att anse som&lt;br&gt;hem för vård eller boende. Den s.k. kontrollerade familjevården för psy-&lt;br&gt;kiskt sjuka omfattas inte av vårdhemsstadgan och regleras inte heller av&lt;br&gt;bestämmelser i annan författning. Undantag från vårdhemsstadgans&lt;br&gt;tillämplighet görs också beträffande verksamhet för vilken statsbidrag&lt;br&gt;utgår vid vård av handikappade eller för vilken regeringen har meddelat&lt;br&gt;särskilda föreskrifter, och beträffande vårdenhet som är avsedd för Riks-&lt;br&gt;försäkringsverkets sjukvårdande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 - 10 §§ vårdhemsstadgan ges bestämmelser om tillståndsgivningen&lt;br&gt;och därmed sammanhängande frågor. Ansökan om tillstånd att driva en-&lt;br&gt;skilt vårdhem kan göras av enskild eller juridisk person och skall göras&lt;br&gt;skriftligen hos länsstyrelsen i det län där sökanden avser att etablera&lt;br&gt;verksamheten. Ansökan skall innehålla uppgift om målgruppen, vård-&lt;br&gt;hemmets benämning och belägenhet, antalet vårdplatser, brandskydds-&lt;br&gt;åtgärder och sanitära anordningar, föreståndare, dennes kompetens och&lt;br&gt;erfarenhet, vårdhemsläkare, övrig personal och deras utbildning. Till an-&lt;br&gt;sökan skall fogas vissa handlingar. Föreståndaren och vårdhemsläkaren&lt;br&gt;skall lämna skriftligt åtagande till länsstyrelsen innan verksamheten star-&lt;br&gt;tas. Länsstyrelsen skall utfärda skriftligt bevis om beviljat tillstånd. I be-&lt;br&gt;viset skall anges de villkor som gäller för tillståndet (9 § vårdhemsstad-&lt;br&gt;gan). Handläggningen av tillståndsansökningar regleras inte närmare i&lt;br&gt;vårdhemsstadgan. I SOSFS 1985:16 har dock Socialstyrelsen meddelat&lt;br&gt;allmänna råd beträffande förfarandet. Tillståndsbeviset skall alltid inne-&lt;br&gt;hålla uppgift om vem som skall driva hemmet, dess benämning och&lt;br&gt;belägenhet, den kategori vårdbehövande för vilken det är godkänt, det&lt;br&gt;högsta antal personer som samtidigt får vårdas där och vem som skall&lt;br&gt;vara föreståndare. Har byggnadslov inte meddelats och är det inte up-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;penbart att sådant är obehövligt, skall beviset innehålla erinran om att&lt;br&gt;byggnadslov kan fordras. Tillstånd kan beviljas innan uppgift lämnats&lt;br&gt;om föreståndare och vårdhemsläkare. I beviset skall då anges att verk-&lt;br&gt;samhet inte får påbörjas förrän länsstyrelsen medgivit det. I beviset skall&lt;br&gt;också anges om tillståndet gäller tills vidare eller för begränsad tid (10 §&lt;br&gt;vårdhemsstadgan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen kan utöver de nu nämnda villkoren ange särskilda villkor&lt;br&gt;för tillståndet som är motiverade med hänsyn till förhållandena i det en-&lt;br&gt;skilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetstillsynen över enskilda vårdhem regleras i 3 § vårdhems-&lt;br&gt;stadgan. I tillsynen över vårdhemmen är fyra myndigheter inkopplade,&lt;br&gt;nämligen Socialstyrelsen, länsstyrelsen i det län där vårdhemmet är be-&lt;br&gt;läget, socialnämnden i vederbörande kommun och - beträffande vård-&lt;br&gt;hem som organiserar undervisning på en nivå motsvarande förskola,&lt;br&gt;grundskola eller gymnasieskola - Skolverket. Socialstyrelsen har den&lt;br&gt;högsta tillsynen över de enskilda vårdhemmen. Denna sociala och medi-&lt;br&gt;cinska verksamhetstillsyn innebär att styrelsen har att verka for att vår-&lt;br&gt;den och behandlingen vid de enskilda vårdhemmen blir av godtagbar&lt;br&gt;standard och följer den allmänna medicinska och sociala utvecklingen i&lt;br&gt;samhället samt att gällande bestämmelser följs i fråga om den enskildes&lt;br&gt;rättigheter och säkerhet i vården. Länsstyrelserna meddelar tillstånd en-&lt;br&gt;ligt vårdhemsstadgan och utövar på länsplanet den primära tillsynen över&lt;br&gt;enskilda vårdhem. Länsstyrelserna inspekterar vårdhemmen och kan vid&lt;br&gt;behov ge förelägganden beträffande verksamheten. Om rättelse inte sker&lt;br&gt;kan länsstyrelsen ange särskilda villkor for att verksamheten skall få&lt;br&gt;fortsätta eller återkalla beviljat tillstånd. Socialnämnderna skall enligt 3 §&lt;br&gt;tredje stycket vårdhemsstadgan utöva löpande tillsyn över vårdhemmen&lt;br&gt;i kommunen. Syftet är att nämnden skall lära känna verksamheten vid&lt;br&gt;vårdhemmen och genom besök - minst två gånger om året - och samtal&lt;br&gt;bilda sig en uppfattning om vård- och boendeförhållanden vid dessa.&lt;br&gt;Nämnden bör hjälpa hemmets ledning med råd rörande sociala frågor,&lt;br&gt;förmedla kontakter med organisationer och andra föreningar samt infor-&lt;br&gt;mera om socialtjänstens möjligheter till aktivering och meningsfull&lt;br&gt;sysselsättning av patienter och gäster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 19 § vårdhemsstadgan får de myndigheter som har tillsyn över&lt;br&gt;enskilda vårdhem kräva de upplysningar som behövs for tillsynen. Till-&lt;br&gt;synsmyndighet äger tillträde till hemmet och rätt att göra sig underrättad&lt;br&gt;om förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av stadgan och&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med stöd av denna. Polishandräckning kan&lt;br&gt;tillgripas om tillsynsmyndighet vägras tillträde utan godtagbart skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdhemsstadgan innehåller också en bestämmelse om skyldighet för&lt;br&gt;föreståndaren att varje år lämna årsberättelse över vårdhemmets verk-&lt;br&gt;samhet till Socialstyrelsen, länsstyrelsen och kommunen (15 § 7 vård-&lt;br&gt;hemsstadgan). Årsberättelsen skall lämnas på ett av Socialstyrelsen fast-&lt;br&gt;ställt formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 16 § 5 vårdhemsstadgan anges att vårdhemsläkaren omedelbart skall&lt;br&gt;anmäla till Socialstyrelsen om någon i samband med vård eller behand-&lt;br&gt;ling vid hemmet drabbats av eller utsatts for risk att drabbas av allvarlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skada eller sjukdom. Vårdhemsläkarens anmälningsskyldighet motsvarar&lt;br&gt;den som gäller ett landstings eller en kommuns hälso- och sjukvård eller&lt;br&gt;annan hälso- och sjukvård som en legitimerad yrkesutövare svarar för&lt;br&gt;enligt förordningen (1982:772) om skyldighet att anmäla vissa allvarliga&lt;br&gt;skador m.m. i hälso- och sjukvården, den s.k. Lex Maria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga tillsynen och kontrollen över enskilda vårdhem innefat-&lt;br&gt;tar ett sanktionssystem som ger länsstyrelsen befogenheter att anmäla till&lt;br&gt;åtal, att återkalla tillstånd, att ange särskilda villkor för verksamheten&lt;br&gt;och att förflytta personer som är inskrivna på hemmet. Enligt 18 § vård-&lt;br&gt;hemsstadgan kan länsstyrelsen göra åtalsanmälan vid vissa förseelser&lt;br&gt;mot vårdhemsstadgan. Den som driver tillståndspliktig verksamhet utan&lt;br&gt;tillstånd, eller utan föreståndare eller vårdhemsläkare när sådan skall&lt;br&gt;finnas vid hemmet, kan dömas till böter eller fängelse i högst sex måna-&lt;br&gt;der. Detta gäller även den som ändrar verksamheten eller vårdhemmet&lt;br&gt;eller byter föreståndare utan tillstånd. Enligt 13 § vårdhemsstadgan kan&lt;br&gt;länsstyrelsen återkalla tillstånd om vården inte ombesörjs på ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande sätt eller om annat uppenbart missförhållande föreligger och&lt;br&gt;rättelse inte sker. Enligt 9-10 §§ vårdhemsstadgan kan länsstyrelsen&lt;br&gt;fastställa särskilda villkor för att en verksamhet skall få påbörjas eller&lt;br&gt;fortsätta. Enligt 4 § vårdhemsstadgan kan länsstyrelsen förordna att per-&lt;br&gt;soner som vistas på vårdhem skall förflyttas därifrån. Detta gäller perso-&lt;br&gt;ner som inte lämpligen kan vårdas vid ett vårdhem eller som väsentligen&lt;br&gt;försvårar vården av andra som vistas på hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut om tillstånd och därmed sammanhängande frågor&lt;br&gt;kan överklagas. Av 20 a § vårdhemsstadgan framgår att överklagande av&lt;br&gt;länsstyrelsens beslut enligt stadgan skall göras i vissa fall till kammarrätt&lt;br&gt;och i andra fall till Socialstyrelsen. Beslut av Socialstyrelsen beträffande&lt;br&gt;tillstånd och därmed hörande ärenden överklagas hos regeringen. I ären-&lt;br&gt;den där regeringen eller Socialstyrelsen är slutinstans finns en viss kla-&lt;br&gt;gomöjlighet till Regeringsrätten enligt lagen (1988:205) om rättsprövning&lt;br&gt;av vissa förvaltningsbeslut. Denna prövning är begränsad till om avgö-&lt;br&gt;randet strider mot någon rättsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.4.1 Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med tillsyn menas i allmänhet någon form av övervakning. Riksdagens&lt;br&gt;revisorer har, i ett förslag till riksdagen (1994/95 :RR9) angående till-&lt;br&gt;synens innebörd och tillämpning, bl.a. påpekat att tillsynsbegreppet&lt;br&gt;ibland kan närma sig information och rådgivning liksom att gränserna&lt;br&gt;mellan tillsyn, uppföljning och kontroll inte alltid varit klara. Riks-&lt;br&gt;dagsrevisorema väljer för sin del ett tillsynsbegrepp som ligger kontroll-&lt;br&gt;begreppet nära och påpekar att varje verksamhetsutövare självklart har&lt;br&gt;ett ansvar för sin egen verksamhet, som även inbegriper olika former av&lt;br&gt;kontroller och intern revision. I förhållande härtill skall den statliga till-&lt;br&gt;synen utgöra en oberoende kontroll, som tjänar som en garanti gentemot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänheten. Revisorernas slutsatser, som grundas på granskningar av Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;tillsynen inom åtta skilda verksamhetsområden i samhället, innebär i&lt;br&gt;korthet bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att det anses viktigt med tydliga förutsättningar för tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att tillsynens oberoende och integritet bör stärkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att det anses nödvändigt med offentlig tillsyn oaktat utformning och&lt;br&gt;omfattning av verksamhetsutövarens egenkontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att tillsynen bör bli mer aktiv och att det bör avsättas tillräckliga&lt;br&gt;resurser för detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att ett sanktionssystem anses kunna bidra till en effektivare tillsyn&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att frågan om avgifter för tillsyn inom olika samhällsområden bör&lt;br&gt;ges en samlad behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av revisorernas förslag har riksdagen begärt en uppfölj-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av statlig tillsynsverksamhet av regeringen (bet. 1994/95 :KU27,&lt;br&gt;rskr. 1994/95:193).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.2 Tillsyn på hälso- och sjukvårdens område&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvården är en verksamhet som många är beroende av och&lt;br&gt;som har stor betydelse för den allmänna välfärden. Det är av vikt att de&lt;br&gt;mål och krav som ställs på verksamheten uppfylls. Detta måste i första&lt;br&gt;hand säkerställas av vårdgivarna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvården kontrolleras också genom statlig tillsyn. I till-&lt;br&gt;synen ligger såväl att kontrollera som att följa och stödja verksamheten.&lt;br&gt;Statens tillsyn över hälso- och sjukvården har traditionellt beskrivits som&lt;br&gt;inriktad dels mot själva vårdverksamheten (verksamhetstillsyn), dels mot&lt;br&gt;de personer som arbetar i vården (individtillsyn). Eftersom denna indel-&lt;br&gt;ning inte alltid ger en bra och heltäckande beskrivning av tillsynsarbetet&lt;br&gt;används även andra begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skilja den direkt verkande tillsynen från mer övergripande in-&lt;br&gt;satser har inom Socialstyrelsen gjorts en indelning, som ansluter till&lt;br&gt;verkets huvudprogramområden; primär tillsyn å ena sidan och (nationell)&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering å den andra sidan. Andra begreppspar som&lt;br&gt;tillämpas är förebyggande tillsyn till skillnad från indikerad tillsyn re-&lt;br&gt;spektive löpande tillsyn till skillnad från initiativtillsyn. I det första fallet&lt;br&gt;avses att åskådliggöra att arbetet består av såväl prevention som av kon-&lt;br&gt;troll. I det andra fallet vill man belysa hur tillsynsinsatser uppstår.&lt;br&gt;Mängden definitioner är i sig ett tecken på att tillsynen utgör ett vittom-&lt;br&gt;fattande och dynamiskt arbetsområde och därför är svår att fånga i en&lt;br&gt;given begreppsapparat. Av den anledningen ansluter sig beskrivningen&lt;br&gt;här, trots redovisade begränsningar, till den traditionella indelningen i&lt;br&gt;individ- och verksamhetstillsyn och till det mer kontrollbetonade&lt;br&gt;tillsynsbegreppet som riksdagens revisorer förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver statens tillsyn utövar naturligtvis sjukvårdshuvudmännen i sin&lt;br&gt;egenskap av finansiär och arbetsgivare tillsyn över sin verksamhet och&lt;br&gt;personal. Denna form av tillsyn avser då interna förhållanden och för-&lt;br&gt;hållandet arbetsgivare-arbetstagare. Enligt lagen (1992:563) om för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;troendenämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården, m.m. skall inom&lt;br&gt;varje landsting och kommun finnas en förtroendenämnd med uppgift att&lt;br&gt;främja kontakten mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen&lt;br&gt;samt att ge patienten den hjälp som behövs. Sedan 1 januari 1994 gäller&lt;br&gt;särskilda föreskrifter som beslutats av Socialstyrelsen om kvalitetssäk-&lt;br&gt;ring i hälso- och sjukvården (SOSFS 1993:9). Enligt dessa föreskrifter&lt;br&gt;skall egenkontrollen bedrivas systematiskt, fortlöpande och dokumen-&lt;br&gt;terat. Kvalitetsarbetet har dock inte hunnit utvecklats så väl hos alla&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmän att man helt skulle kunna förlita sig till egenkon-&lt;br&gt;trollen. Ur patientsäkerhetssynpunkt är det vidare av stor vikt att det&lt;br&gt;finns en oberoende tillsynsinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensbekräftelsen, som inom Europeiska Unionen (EU) benämns&lt;br&gt;ackreditering, kan ses som en mellanform mellan statlig tillsyn och hu-&lt;br&gt;vudmannens egenkontroll i den meningen att det här handlar om en&lt;br&gt;extern tredjepartsbedömning. Ackreditering utförs av Styrelsen för ack-&lt;br&gt;reditering och teknisk kontroll (SWEDAC), som är en myndighet under&lt;br&gt;Näringsdepartementet. SWEDAC:s verksamhet regleras i lagen om tek-&lt;br&gt;nisk kontroll och systemet utgår från de på Europeiska Unionens upp-&lt;br&gt;drag utarbetade europeiska kvalitetsstandardema (EN 45 000 serien) för&lt;br&gt;kompetensprövning och kompetensbekräftelse av laboratorier, certifie-&lt;br&gt;rings- eller besiktningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackreditering har inom hälso- och sjukvården hittills främst varit aktu-&lt;br&gt;ellt för laboratorier. Ackreditering innebär för ett laboratorium en syste-&lt;br&gt;matisk och återkommande kontroll av dess tekniska kompetens för varje&lt;br&gt;använd provningsmetod. Vidare krävs att laboratoriet har ett samman-&lt;br&gt;hållet kvalitetssystem, att använda metoder är verifierade och tillämpliga,&lt;br&gt;att använd utrustning är provad etc. Även personalens kompetens kon-&lt;br&gt;trolleras. Medverkan i internationella eller nationella program för labora-&lt;br&gt;torietjänster t.ex. SEQLA är obligatoriskt för ackrediterade laboratorier&lt;br&gt;och ingår alltså som en av komponenterna i kompetensprövningen.&lt;br&gt;Tillsyn av verksamheten sker sedan minst årligen. Ackreditering innebär&lt;br&gt;således också en kontinuerlig uppföljning på plats av att ett ackrediterat&lt;br&gt;laboratorium uppfyller kvalitetskraven. Däremot innefattar inte ackredite-&lt;br&gt;ring användningen av framkomna analysresultat i den medicinska vården&lt;br&gt;eller medicinska bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med ackreditering av laboratorier, certifierings- eller besikt-&lt;br&gt;ningsorgan används redan idag av ett stort antal föreskrivande myndig-&lt;br&gt;heter. Detta i enlighet med riksdagens beslut att införa öppna system för&lt;br&gt;teknisk kontroll i enlighet med EU:s principer. Dessa innebär bl.a. att&lt;br&gt;man skiljer på teknisk kompetensprövning och myndighetstillsyn. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas att Naturvårdsverket ställer krav på ackreditering&lt;br&gt;av laboratorier som kontrollerar vatten- och luftföroreningar och att&lt;br&gt;Livsmedelsverket har motsvarande krav på laboratorier som analyserar&lt;br&gt;livsmedel. Även Arbetarskyddsstyrelsen, Sprängämnesinspektionen, Bo-&lt;br&gt;verket, Vägverket m.fl. har i enlighet med riksdagens beslut gjort ackre-&lt;br&gt;ditering obligatorisk inom ett stort antal områden. Att ackreditering görs&lt;br&gt;obligatorisk innebär att endast av SWEDAC accepterade organ får utföra&lt;br&gt;arbetsuppgifter under en viss myndighetsföreskrift etc. Ackreditering är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast ett verktyg för fortlöpande kvalitetskontroll som tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heter använder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har SWEDAC ackrediterat ca 50 laboratorier inom laboratorie-&lt;br&gt;medicinområdet. Ytterligare ca 50 laboratorier arbetar för att bli ackredi-&lt;br&gt;terade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEQLA är laboratoriebranschens eget organ för kvalitetsgranskning.&lt;br&gt;Anslutning, som är frivillig, innebär att laboratoriets analyssvar fort-&lt;br&gt;löpande bedömas och testas. Laboratoriet får sedan besked om hur de&lt;br&gt;egna analyssvaren förhåller sig i relation till andra laboratoriers svar och&lt;br&gt;får på så sätt en signal när korrigeringar behöver vidtas. Huvud-&lt;br&gt;intressenter i SEQLA är Landstingsförbundet, Svenska Läkaresällskapet&lt;br&gt;och Institutet för Biomedicinsk laboratorievetenskap (tidigare Svenska&lt;br&gt;laboratorieassistentföreningen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.3 Individtillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen utövar den s.k individtillsynen, varmed avses tillsynen&lt;br&gt;över det sätt på vilket den enskilde yrkesutövaren utför sina åligganden&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården. Bestämmelser härom finns i lagen&lt;br&gt;(1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;(åliggandelagen) och lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens område (disciplinpåföljdslagen). Bestämmelserna&lt;br&gt;omfattar den som har legitimation för yrke inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och personal verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar som med-&lt;br&gt;verkar i vård, behandling eller undersökning av patienter samt den som&lt;br&gt;i annat fall vid vård, behandling eller undersökning biträder en legitime-&lt;br&gt;rad yrkesutövare. Viss personal inom detaljhandel med läkemedel,&lt;br&gt;Apoteksbolagets giftinformationsverksamhet och personal vid larmcentral&lt;br&gt;som förmedlar hjälp eller lämnar upplysningar till vårdsökande samt&lt;br&gt;arbetsterapeuter i vad avser åtgärder för att förebygga, utreda eller be-&lt;br&gt;handla medicinska besvär omfattas också av tillsynen liksom den som&lt;br&gt;tillfälligt tillhandahåller hälso- och sjukvård i landet. Regeringen kan&lt;br&gt;meddela föreskrifter om vilka ytterligare grupper av yrkesutövare inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården som skall omfattas av tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt åliggandelagen står hälso- och sjukvårdspersonalen inom offent-&lt;br&gt;lig och enskild verksamhet i sin yrkesutövning under tillsyn av Social-&lt;br&gt;styrelsen. Den som i sin yrkesutövning vid undersökning, vård och be-&lt;br&gt;handling eller vid klinisk forskning på människa inte fullgör vad som&lt;br&gt;åvilar honom enligt vissa bestämmelser i åliggandelagen kan bli föremål&lt;br&gt;för prövning enligt disciplinpåföljdslagen. Enligt disciplinpåföljdslagen&lt;br&gt;kan patient eller närstående till patienten samt Socialstyrelsen, Riks-&lt;br&gt;dagens ombudsmän och Justitiekanslem anmäla till Hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdens ansvarsnämnd (HSAN) frågor om disciplinpåföljd. Socialstyrel-&lt;br&gt;sen kan också anmäla frågor om återkallelse av legitimation eller be-&lt;br&gt;gränsning av förskrivningsrätten. I åliggandelagen ges en allmän bestäm-&lt;br&gt;melse om skyldighet för hälso- och sjukvårdspersonalen att lämna So-&lt;br&gt;cialstyrelsen handlingar, prover och annat material som rör verksamheten&lt;br&gt;samt att ge styrelsen de upplysningar om denna som styrelsen behöver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för sin tillsyn. Åliggandelagen innehåller också särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om uppgiftsskyldighet för hälso- och sjukvårdspersonalen utöver vad&lt;br&gt;som annars följer av lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De individinriktade insatserna har av tradition dominerat Socialstyrel-&lt;br&gt;sens medicinska tillsyn. Arbetet är till övervägande delen grundat på&lt;br&gt;externa anmälningar. Socialstyrelsen uppger att dessa i det närmaste&lt;br&gt;fördubblats under den senaste femårsperioden och att man använder 45&lt;br&gt;procent av de totala tillsynsresursema till detta område. Det är särskilt&lt;br&gt;tre kategorier av ärenden som ökar: Lex Maria-ärenden, övriga anmäl-&lt;br&gt;ningsärenden (från patienter, anhöriga, andra myndigheter m.fl.) samt&lt;br&gt;remisser från HSAN och de rättsinstanser som behandlar disciplinären-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendena utreds med målet att klarlägga de bakomliggande orsakerna&lt;br&gt;till inträffade händelser, att förebygga en återupprepning och att identi-&lt;br&gt;fiera riskindivider. När Socialstyrelsen konstaterar fel eller försummelse,&lt;br&gt;som inte är ringa och felet inte heller framstår som ursäktligt,&lt;br&gt;överlämnas ärendet till HSAN. Antalet anmälningar från Socialstyrelsen&lt;br&gt;till HSAN har den senaste femårsperioden ökat med ca 50 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens utredningsmetodik uppges ha ändrat karaktär under&lt;br&gt;senare år. Från att ha varit främst en rutinmässig handläggning av in-&lt;br&gt;kommande ärenden läggs nu ökad vikt vid de utåtriktade och förebyg-&lt;br&gt;gande möjligheterna som ärendena inrymmer. Ambitionen att dra syste-&lt;br&gt;matiska erfarenheter av dessa uppges också ha ökat. Ett viktigt inslag&lt;br&gt;har blivit att besöka verksamheter där riskhändelser inträffat för att på&lt;br&gt;plats och ställe utreda omständigheterna. Avsikten är att inhämta en mer&lt;br&gt;nyanserad och allsidig bild än vad en skriftlig händelsebeskrivning kan&lt;br&gt;ge och att direkt med de berörda diskutera möjliga åtgärder för att för-&lt;br&gt;bättra patientsäkerheten. En särskild riskdatabas har byggts upp till stöd&lt;br&gt;för en mer systematisk återföring av information om risksituationer i&lt;br&gt;vården. Avsikten är att ge impulser till säkerhetsfrämjande åtgärder i det&lt;br&gt;lokala kvalitetsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är troligt att de externa anmälningarna bara speglar en liten del av&lt;br&gt;alla riskhändelser som faktiskt inträffar i hälso- och sjukvården. Av den&lt;br&gt;anledningen gör Socialstyrelsen också tillsynsinsatser på eget initiativ.&lt;br&gt;Antalet egeninitierade ärenden var tidigare mycket lågt och initiativären-&lt;br&gt;dena är, trots en påtaglig ökning de senaste åren, alltjämt betydligt färre&lt;br&gt;än de externa anmälningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Initiativärenden tillkommer ofta efter händelser och uppgifter om&lt;br&gt;oegentligheter eller missförhållanden, som på olika sätt kommer Social-&lt;br&gt;styrelsen till känna. Det gäller bl.a. ärenden som väcks till följd av kon-&lt;br&gt;takterna med apotek, försäkringskassor, socialtjänsten, polisen och åkla-&lt;br&gt;gare. Vidare skapas initiativärenden genom systematisk granskning av&lt;br&gt;specifika risksituationer och riskområden. Det är också vanligt att repor-&lt;br&gt;tage i media leder till granskningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av initiativärendena avser läkare som överförskriver be-&lt;br&gt;roendeframkallande läkemedel. Fusk med intyg, oriktig debitering och&lt;br&gt;andra felaktigheter vid tillämpningen av den allmänna försäkringen kan&lt;br&gt;också initiera tillsynsinsatser. Hälso- och sjukvårdspersonal med psykisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukdom, missbruksproblem, omdömeslöshet eller allvarliga kompetens- Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;brister är riskpersoner i ett patientsäkerhetsperspektiv och utgör därför&lt;br&gt;ett prioriterat område för denna typ av tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av regeringen tillsatta utredningen om förbättrad tillsyn över&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonalen överlämnade sitt betänkande Förbättrad&lt;br&gt;tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 1995:147) i januari&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet redovisar ett förslag som innebär att en ny åtgärd - före-&lt;br&gt;skrift om prövotid - skall kunna tillämpas i vissa situationer när legiti-&lt;br&gt;merad hälso- och sjukvårdspersonal visat oskicklighet eller olämplighet&lt;br&gt;i sin yrkesutövning. Inträffar under den treåriga prövotiden på nytt en&lt;br&gt;förseelse eller visar den legitimerade sig på ett allvarligt sätt olämplig att&lt;br&gt;utöva yrket, skall legitimationen i princip återkallas. I betänkandet före-&lt;br&gt;slås vidare att en bestämmelse om interimistisk återkallelse av legitima-&lt;br&gt;tion i vissa allvarliga fall införs; en förutsättning för att införa en sådan&lt;br&gt;möjlighet är dock att det därtill kopplas en bestämmelse om ett strikt&lt;br&gt;skadeståndsansvar för det allmänna. I betänkandet föreslås slutligen att&lt;br&gt;Socialstyrelsen bör ges möjlighet att inrätta ett särskilt register för till-&lt;br&gt;synsändamål. I första hand bör emellertid utformningen av ett sådant&lt;br&gt;register utredas parallellt med eller sedan de pågående översynerna av de&lt;br&gt;nuvarande kriminal-, polis- och körkortsregistren samt datalagen slut-&lt;br&gt;förts. Betänkandet har skickats ut på remiss och remisstiden går ut den&lt;br&gt;31 maj 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.4 Verksamhetstillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla vårdgivare omfattas som tidigare angetts av de allmänna bestäm-&lt;br&gt;melserna i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårdslagen&lt;br&gt;(1985:125) om kraven på vårdverksamheten. Vårdgivaren är skyldig att&lt;br&gt;bedriva sin verksamhet så att den uppfyller kraven på en god vård. Skyl-&lt;br&gt;digheten för vårdgivaren innebär ett indirekt krav på verksamhetens&lt;br&gt;organisation. Denna måste vara uppbyggd på ett sådant sätt och ha såda-&lt;br&gt;na resurser som fordras för att en god vård skall kunna ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen skall enligt sin instruktion (1988:1236) följa utveck-&lt;br&gt;lingen inom och utvärdera vårdverksamheterna. Detta arbete utförs på&lt;br&gt;riksnivå och avser mer övergripande granskningar och kartläggningar av&lt;br&gt;hur målen uppfylls i fråga om hälso- och sjukvårdens struktur, om-&lt;br&gt;fattning, innehåll, kostnader och utveckling. Uppföljnings- och utvärde-&lt;br&gt;ringsarbetet bedrivs i projektform, ofta med utnyttjande av registerdata&lt;br&gt;och enkätundersökningar och inte sällan som en följd av särskilda rege-&lt;br&gt;ringsuppdrag. Resultatet presenteras vanligen i rapporter till regeringen&lt;br&gt;och sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetstillsyn avser också hälso- och sjukvårdsverksamheten som&lt;br&gt;sådan och om den uppfyller de allmänna kraven, t.ex. hur den är organi-&lt;br&gt;serad, vårdutbudets omfattning och inriktning, arbetsrutiner, den medi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cintekniska utrustningen, personalens utbildning och kompetens samt Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;personaltillgången. Som tidigare beskrivits är arbetet såväl förebyggande&lt;br&gt;som kontrollerande till sin karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetstillsyn över offentlig vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens tillsyn över landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård&lt;br&gt;regleras i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL). Denna verksam-&lt;br&gt;hetstillsyn ankommer enligt 27 § HSL på Socialstyrelsen och gäller både&lt;br&gt;sluten och öppen vård. I tillsynen skall Socialstyrelsen - med&lt;br&gt;hänsynstagande till rätten för varje landsting och kommun att själv be-&lt;br&gt;stämma om sina angelägenheter - följa och stödja verksamheten. Syftet&lt;br&gt;med tillsynen är att kontrollera och verka for att de mål och krav som&lt;br&gt;anges för hälso- och sjukvården i HSL uppfylls. Vid utövandet av tillsy-&lt;br&gt;nen över landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård har Social-&lt;br&gt;styrelsen enligt 27 § HSL rätt att företa inspektioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdsverksamhet som förekommer som en del av annan&lt;br&gt;verksamhet exempelvis inom kriminalvården och skolan står dock under&lt;br&gt;tillsyn av Kriminalvårdsstyrelsen respektive Skolverket som en del i&lt;br&gt;dessa myndigheters ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens verksamhetstillsyn bedrivs dels inom ramen för pro-&lt;br&gt;grammet &amp;quot;aktiv uppföljning&amp;quot;, dels i form av &amp;quot;tematisk tillsyn&amp;quot; och dels&lt;br&gt;som mer direktverkande insatser på indikationer om kvalitetsbrister.&lt;br&gt;&amp;quot;Aktiv uppföljning&amp;quot; är en länsvis och i tiden samlad genomgång av ett&lt;br&gt;stort antal verksamheter inom både hälso- och sjukvården och socialtjän-&lt;br&gt;sten. Takten i granskningen är vanligtvis fyra län per år. I varje län&lt;br&gt;genomförs ett stort antal projekt, som underordnas ett gemensamt tema&lt;br&gt;för att från olika perspektiv belysa en aspekt eller ett problemkomplex.&lt;br&gt;Med de olika delrapporterna som underlag fors sedan en dialog med&lt;br&gt;företrädare för de studerade verksamheterna. Arbetsmetodiken kan sägas&lt;br&gt;innebära försök att definiera och lyfta fram systematiska brister, men&lt;br&gt;också att ge goda exempel och att i dialogform verka för förbättringar&lt;br&gt;inom verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Tematisk tillsyn&amp;quot; bedrivs också som projektarbete, men har en tyd-&lt;br&gt;ligare inriktning mot kontroll. Målet är att inom identifierade risk-&lt;br&gt;områden kartlägga, kvantifiera och tydliggöra problem. I arbetsmetodi-&lt;br&gt;ken ingår alltid platsbesök på samtliga eller ett urval av berörda&lt;br&gt;vårdinrättningar. De så kallade &amp;quot;nedslagen&amp;quot;, som genomförs som oan-&lt;br&gt;mälda inspektioner, syftar till att genom praktiska kontroller, observatio-&lt;br&gt;ner och intervjuer så nära patienterna som möjligt bedöma vårdens kvali-&lt;br&gt;tet och säkerhet. Sådana temainspektioner har de senaste åren gjorts hos&lt;br&gt;äldre läkare och tandläkare, på sjukhusens akutmottagningar, inom den&lt;br&gt;psykiatriska tvångsvården, inom dialysverksamheten och beträffande&lt;br&gt;kommunernas sjukvård för äldre. Resultaten redovisas i en rapport, som&lt;br&gt;dels gör det möjligt för de berörda vårdenheterna att jämföra sig med&lt;br&gt;andra, dels allmänt är till vägledning för sjukvårdshuvudmännen och&lt;br&gt;andra intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den &amp;quot;indikerade verksamhetstillsynen&amp;quot; tillkommer, på samma sätt som Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;ovan beskrivits beträffande individtillsynen, antingen som ett initiativ av&lt;br&gt;Socialstyrelsen eller efter anmälan. I båda fallen utnyttjas normalt&lt;br&gt;inspektioner som ett medel i utredningen. Ärendena kan avse kritik mot&lt;br&gt;ett helt verksamhetsområde (t.ex. undermålig sjukvård for de äldre i X-&lt;br&gt;kommunens särskilda boendeformer), mot en viss klinik (t.ex. bristande&lt;br&gt;medicinsk kvalitet i ett eller flera avseenden) eller mot någon särskild&lt;br&gt;del av en verksamhet (t.ex. slarvig joumalhantering på vårdcentralen i&lt;br&gt;Y-landstinget). Ett ökande antal egenanmälningar kan ge uttryck for en&lt;br&gt;önskan från berörd vårdenhet om &amp;quot;second opinion&amp;quot; när man t.ex. upp-&lt;br&gt;fattar sig ifrågasatt av kolleger, patienter, massmedia eller eljest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den medicinska utvecklingen har gjort det möjligt att behandla patien-&lt;br&gt;ter med så svåra och sällsynta sjukdomar att behovet av samverkan och&lt;br&gt;kunskapsuppbyggnad starkt motiverar en koncentration i landet. I hän-&lt;br&gt;delser där sådana strukturproblem bedöms vara huvudorsaken till inade-&lt;br&gt;kvat vård analyseras om vården bedrivs på rätt nivå i sjukvårdssystemet&lt;br&gt;med utgångspunkt från kraven på såväl närhet, säkerhet som effektiv&lt;br&gt;resursanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendena avslutas med beslut i varje särskilt fall, ofta med forslag till&lt;br&gt;förändringar. Det kan gälla åtgärder beträffande rutiner, remisshantering,&lt;br&gt;dokumentation, delegering, läkemedelshantering, personalsammansätt-&lt;br&gt;ning, bemanning och personalplanering, utbildning, jourorganisation,&lt;br&gt;kontrollfunktioner, underhåll av teknisk utrustning m.m. En analys gjord&lt;br&gt;i mars 1995 av Riskdatabasen, grundad på knappt 4000 Lex Maria-&lt;br&gt;ärenden, visar att ca 5% av de händelser i vården där en felhandling&lt;br&gt;konstaterats och där orsaken inte bedömts som en normal komplikation&lt;br&gt;kan förklaras av materialfel, bristande funktion eller andra tekniska pro-&lt;br&gt;blem. Den individrelaterade delen utgör drygt 70% och ca en femtedel&lt;br&gt;är brister, som direkt kan hänföras till organisationen. Ungefär vart fem-&lt;br&gt;te fall av de felhandlingar som klassificerats som individbundna har&lt;br&gt;dock tillika en biförklaring av organisatorisk art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i HSL av statens verksamhetstillsyn innefattar inte något&lt;br&gt;sanktionsystem som ger Socialstyrelsen befogenheter att ställa särskilda&lt;br&gt;villkor beträffande en verksamhet eller att på annat sätt ingripa mot ett&lt;br&gt;landsting eller en kommun som åsidosätter sitt vårdansvar enligt HSL.&lt;br&gt;De ovan beskrivna rekommendationerna av Socialstyrelsen är därför inte&lt;br&gt;bindande for de verksamhetsansvariga utan förutsätter att dessa finner&lt;br&gt;förslagen så välgrundade att de genomför dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetstillsyn över enskild vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetstillsyn över enskild sluten sjukvård och över hem for sär-&lt;br&gt;skilt boende m.m. som drivs av enskilda regleras i stadgan (1970:88) om&lt;br&gt;enskilda vårdhem m.m. (vårdhemsstadgan). I avsnitt 4.3.2 har&lt;br&gt;bestämmelserna i vårdhemsstadgan beskrivits närmare. Sammanfattnings-&lt;br&gt;vis kan framhållas att länsstyrelsen meddelar tillstånd att driva enskilt&lt;br&gt;vårdhem och har den primära tillsynen över vårdhemmen i länet. I till-&lt;br&gt;synen över vårdhemmen är emellertid flera andra myndigheter in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kopplade, nämligen Socialstyrelsen, socialnämnden i vederbörande kom- Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;mun och - beträffande vårdhem som organiserar skolundervisning -&lt;br&gt;Skolverket. Tillsynsmyndigheten har befogenhet att kräva upplysningar&lt;br&gt;och handlingar samt rätt att inspektera verksamheten. Länsstyrelsen har&lt;br&gt;tillgång till sanktioner i form av förelägganden och återkallande av till-&lt;br&gt;stånd gentemot vårdgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon reglering av verksamhetstillsyn över enskild öppen sjukvårds-&lt;br&gt;verksamhet finns inte. Statens tillsyn och kontroll är här kopplad till&lt;br&gt;individtillsynen och avser läkare och annan legitimerad hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonal som driver egen verksamhet. I lagen (1994:953) om ålig-&lt;br&gt;ganden för personal inom hälso- och sjukvården ges närmare bestäm-&lt;br&gt;melser om Socialstyrelsens befogenheter i tillsynen över hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonalen. Socialstyrelsens arbetsmetoder har beskrivits ovan&lt;br&gt;under avsnitt 4.4.3. Avsaknaden av ett lagreglerat ansvar för tillsyn över&lt;br&gt;verksamheten som sådan i denna sektor kan bl.a. ha medfört att Social-&lt;br&gt;styrelsen gjort individuella ansvarsfrågor av förhållanden, som egentligen&lt;br&gt;främst avser organisatoriska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda regler för laboratorier om t.ex. tillstånd för att kunna&lt;br&gt;bedriva sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården finns inte. I den&lt;br&gt;mån laboratorier handhar produkter som faller under läkemedelslagstift-&lt;br&gt;ningen är Läkemedelsverket tillsynsmyndighet. I övrigt gäller samma&lt;br&gt;regler som för övrig hälso- och sjukvård. Det innebär att det saknas&lt;br&gt;reglerad verksamhetstillsyn för de privata laboratorierna och att&lt;br&gt;kontrollen också här i stället vilar på bestämmelserna om individtillsyn.&lt;br&gt;Såvitt känt leds de flesta laboratorier med medicinsk inriktning av lä-&lt;br&gt;kare, vilket medför att personalen (främst biomedicinska analytiker)&lt;br&gt;normalt bör kunna förutsättas biträda denne och därmed skulle ha ett&lt;br&gt;personligt ansvar för sitt yrkesmässiga handlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn över medicintekniska produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medicinteknisk produkt måste enligt lagen (1993:584) om medicin-&lt;br&gt;tekniska produkter uppfylla vissa uppställda krav. Produkten skall enligt&lt;br&gt;lagen vara lämplig för sin användning. Det innebär att produkten vid&lt;br&gt;normal användning måste uppnå de prestanda som tillverkaren avsett&lt;br&gt;och tillgodose höga krav på skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa&lt;br&gt;hos patienter, användare och andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen utövar tillsyn över medicintekniska produkter (över-&lt;br&gt;gångsvis har även Läkemedelsverket vissa tillsynsuppgifter). Styrelsen&lt;br&gt;har också beslutat i föreskrifter och allmänna råd vilka krav och villkor&lt;br&gt;som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU införs ett nytt system för prövning och certifiering av medi-&lt;br&gt;cinska produkter. En produkt som överenstämmer med dessa krav får&lt;br&gt;fritt föras på marknaden inom EES-området. Som ett igenkänningstecken&lt;br&gt;anbringas på produkten ett sk. CE-märke. Sedan den 1 januari 1995 får&lt;br&gt;endast tillhandhållas CE-märkta aktiva medicintekniska produkter för&lt;br&gt;implantation, t.ex. pacemakrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från samma tidpunkt kan andra medicintekniska produkter få foras på&lt;br&gt;marknaden, provade och certifierade enligt det nya systemet. Från den&lt;br&gt;13 juni 1998 blir det obligatoriskt även för dessa produkter att vara CE-&lt;br&gt;märkta. Denna grupp indelas i klasser, som bygger på de risker som&lt;br&gt;människokroppen kan utsättas för på grund av produktens konstruktion,&lt;br&gt;tillverkningssätt eller användning. De produkter som tillhör den lägsta&lt;br&gt;klassen registreras vid Socialstyrelsen om tillverkningen sker i Sverige.&lt;br&gt;Produkter i högre klasser registreras vid det ansvariga organ som svarar&lt;br&gt;för den föreskrivna tredjepartscertifieringen. Ett ansvarigt organ är i&lt;br&gt;Sverige ackrediterat av SWEDAC och registrerat vid Europeiska kom-&lt;br&gt;missionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har nyligen publicerat ett slutligt förslag till direktiv för&lt;br&gt;in vitrodiagnostiska produkter - KOM (95) 130 slutlig. För denna pro-&lt;br&gt;duktgrupp gäller alltså ännu inte det beskrivna provnings- och certifie-&lt;br&gt;ringssystemet. Lagen om medicintekniska produkter omfattar dock alla&lt;br&gt;medicintekniska produkter, CE-märkta eller icke CE-märkta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaren skall fortlöpande övervaka hur hans CE-märkta produkt&lt;br&gt;fungerar i praktiskt bruk. Vid allvarlig olycka eller tillbud som orsakats&lt;br&gt;av produkten har tillverkaren en skyldighet att utreda och anmäla hän-&lt;br&gt;delsen till Socialstyrelsen (SOSFS 1994:3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i egenskap av tillsynsmyndighet rätt att på begäran&lt;br&gt;få de upplysningar och handlingar som behövs och att få tillträde till&lt;br&gt;lokaler m.m. Upptäcks farliga eller bristfälliga produkter får Socialstyrel-&lt;br&gt;sen meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen&lt;br&gt;(1993:584) om medicintekniska produkter och Socialstyrelsens föreskrif-&lt;br&gt;ter skall efterlevas. Förelägganden och förbud får förenas med vite. Den&lt;br&gt;som bryter mot lagen om medicintekniska produkter eller Socialstyrel-&lt;br&gt;sens föreskrifter kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Sverige&lt;br&gt;är skyldigt att informera Europeiska kommissionen och medlemslän-&lt;br&gt;derna om en CE-märkt produkt stoppas, vilket kan få till följd att pro-&lt;br&gt;dukten dras bort från hela EES-marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Behov av förändringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det är allmänt omvittnat att standarden på den svenska hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården är god vid en internationell jämförelse. Men medborgarnas krav&lt;br&gt;och förväntningar på vården ökar ständigt samtidigt som den ekono-&lt;br&gt;miska utvecklingen i samhället under senare år gjort det svårt att tillföra&lt;br&gt;mer resurser. Dessa frågor diskuteras ofta i media och det finns en oro&lt;br&gt;bland många människor att de av resursskäl inte kommer att få nödvän-&lt;br&gt;dig vård eller att de skall tvingas acceptera sämre vård än vad den medi-&lt;br&gt;cinska och omvårdnadsmässiga vetenskapen faktiskt kan erbjuda. Priori-&lt;br&gt;teringsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1995:5) framhållit att&lt;br&gt;det finns ett gap mellan behov och resurser och att kvalitetsförsämring&lt;br&gt;kan framstå som det bekvämaste alternativet för att hantera situationen.&lt;br&gt;Av den anledningen understryker utredningen att samhället måste till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkra sig instrument för att förhindra försämring av hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdens kvalitet. En aktiv och förstärkt tillsyn är ett sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdens traditionella indelning i offentlig och enskild&lt;br&gt;vårdverksamhet håller successivt på att förändras. Mellan den offentliga&lt;br&gt;och den enskilda hälso- och sjukvården pågår en integrering. Denna&lt;br&gt;utveckling har tagit sig flera olika former t.ex. så att den offentliga&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens huvudmän i ökad utsträckning genom vårdavtal&lt;br&gt;köper tjänster från den enskilda vården, att en viss verksamhet &amp;quot;sätts på&lt;br&gt;bolag&amp;quot; eller att en privat entreprenör får ta över driften av en offentlig&lt;br&gt;vårdenhet. Parallellt med denna utveckling kan noteras ett ökat intresse&lt;br&gt;bland hälso- och sjukvårdspersonalen att &amp;quot;starta eget&amp;quot; och att sälja sina&lt;br&gt;tjänster. Köp/sälj-förhållanden såväl inom de offentliga sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännens egen organisation - genom införande av fristående resul-&lt;br&gt;tatenheter - som mellan olika huvudmän, har blivit vanliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En varierad vårdstruktur med starka ekonomiska incitament i verksam-&lt;br&gt;heten ställer ökade krav på en kompetent kontroll både när det gäller&lt;br&gt;kvalitet och säkerhet i vården och rättvisa och tillgänglighet i utbudet.&lt;br&gt;En tilltagande resursknapphet aktualiserar också frågan om de bakom-&lt;br&gt;liggande prioriteringarna till olika medicinska beslut är riktiga och rim-&lt;br&gt;liga. Mycket kvalificerad vård, fullt jämförbar med specialistvården inom&lt;br&gt;den offentliga hälso- och sjukvården, utförs idag av enskilda vårdgivare.&lt;br&gt;Inom den slutna enskilda vården utförs t.ex. sedan länge avancerade&lt;br&gt;hjärtoperationer. Det finns också inom den öppna enskilda vården läkare&lt;br&gt;som specialiserat sig på behandlingar och ingrepp med moderna meto-&lt;br&gt;der, t.ex. endoskopier och laserbehandling, som kan göras polikliniskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya vård- och behandlingsmetoder, framför allt inom kirurgin, gör att&lt;br&gt;operationer som tidigare krävde eftervård på sjukhus och konvalescens&lt;br&gt;nu kan utföras polikliniskt över en dag. Denna utveckling har medfört&lt;br&gt;att förekomsten av sängplatser, som är en förutsättning för att verksam-&lt;br&gt;heten skall betraktas som sluten vård, inte längre kan ses som ett avgö-&lt;br&gt;rande kriterium för vårdverksamhetens svårighetsgrad. Det gäller även&lt;br&gt;för vården i enskild regi. Patienten kanske placeras i ett uppvakningsrum&lt;br&gt;några timmar för observation, men ligger inte kvar över natten. Likaså&lt;br&gt;torde varianter förekomma då opererade patienter inkvarteras på patient-&lt;br&gt;hotell över natten med någon form av övervakning och jourorganisation.&lt;br&gt;Samma sak gäller bl.a. i fråga om psykiatrisk verksamhet. Här förekom-&lt;br&gt;mer dagverksamheter, ibland med kvalificerad psykiatrisk behandling,&lt;br&gt;där patienten vistas hemma under natten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen har också gått mot större läkarmottagningar - läkarhus -&lt;br&gt;där läkarna i själva undersöknings- och behandlingsarbetet visserligen är&lt;br&gt;verksamma var och en för sig, men i övrigt replierar på en gemensam&lt;br&gt;organisation i form av t.ex. assisterande personal, reception och bokning,&lt;br&gt;remiss- och joumalhantering, röntgen- och laboratorieservice m.m. Även&lt;br&gt;om det saknas sängplatser får dessa mottagningar en institutionsliknande&lt;br&gt;karaktär och skiljer sig mycket från den traditionella privatpraktiken.&lt;br&gt;Tillsammans medför dessa utvecklingstendenser att såväl gränserna&lt;br&gt;mellan offentlig och enskild vård som mellan sluten och öppen vård blir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alltmer flytande. Verksamhetsområdena uppvisar också allt större lik-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tillsynen är dock, som beskrivits ovan, skillnaderna stora&lt;br&gt;mellan offentligt och enskilt bedriven verksamhet. Inom den enskilt&lt;br&gt;bedrivna verksamheten ökar t.ex. öppenvårdsverksamheten. För denna&lt;br&gt;liksom för t.ex. de fristående laboratorierna saknas helt verksamhets-&lt;br&gt;tillsyn. Sådan verksamhet som tidigare bedrevs efter tillstånd enligt&lt;br&gt;stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem (vårdhemsstadgan) kan idag&lt;br&gt;bedrivas inom den öppna vården utan tillstånd och därmed heller ingen&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna inom hälso- och sjukvården har medfört att regelverket&lt;br&gt;för verksamheten inte längre är anpassat till de verkliga förhållandena.&lt;br&gt;Vårdhemsstadgan har blivit alltmer svår att tillämpa, vilket bl.a. beror på&lt;br&gt;de generella utvecklingstendenserna inom hälso- och sjukvården och på&lt;br&gt;vissa oklarheter i den nuvarande lagstiftningen. Det gäller t.ex. frågan&lt;br&gt;om besittningsskyddet enligt hyreslagen kontra vårdkraven enligt HSL&lt;br&gt;och SoL, men också om en kommun skall anställa vårdhemsläkare när&lt;br&gt;man vill driva ett särskilt boende i bolagsform. Det är vidare svårt att&lt;br&gt;tillämpa Socialstyrelsens gruppindelning vad gäller verksamheter med&lt;br&gt;social inriktning. Att dementa patienter kan vårdas inom tre olika grup-&lt;br&gt;per av vårdhem, trots att det i grunden torde röra sig om i princip sam-&lt;br&gt;ma vårdbehov, är ett exempel på att gruppindelningen inte är relevant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en översyn av den enskilda vårdhemsstadgan har påtalats i&lt;br&gt;olika sammanhang och stadgan har också varit föremål för översyn vid&lt;br&gt;ett flertal tillfällen. Det kan vidare allmänt diskuteras vilka skäl som&lt;br&gt;finns for att ha olika system vad gäller förutsättningarna for offentligt&lt;br&gt;och enskilt bedriven verksamhet och tillsynen över dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- behovet av tillsyn allmänt ökat till följd av bl.a. resursknapphet och&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdshuvudmännens eget förnyelsearbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- regelsystemet bör vara lika for offentlig och enskild vård och för&lt;br&gt;sluten och öppen vård eftersom dessa begrepp alltmer flätas samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Överväganden och förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvården är av grundläggande betydelse för välfärden och&lt;br&gt;människors trygghet. Rättssäkerheten och tillgången till en god vård är&lt;br&gt;avgörande för den enskilde. Modem sjukvård medför kraftigt förbättrade&lt;br&gt;möjligheter att ingripa också mot mycket svåra sjukdomstillstånd som&lt;br&gt;for några år sedan lett till invaliditet, långvarig sjukdom eller död. Mo-&lt;br&gt;dema botande och lindrande åtgärder kan - om de hanteras utan tillräck-&lt;br&gt;lig kompetens, utrustning, fungerande samarbete mellan personalgrupper,&lt;br&gt;noggrannhet och avvägningar mot patienternas tillstånd - också innebära&lt;br&gt;stora risker för patienten. Kraven på säkerhet måste därför ställas mycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högt. Vidare har patienten i praktiken små möjligheter att själv värdera Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;om vårdgivaren är pålitlig och om behandlingsinsatsen är professionellt&lt;br&gt;utförd. Det förhållandet att patienten ofta är i ett underläge mot vård-&lt;br&gt;givaren motiverar att hälso- och sjukvården måste kunna kontrolleras&lt;br&gt;genom en oberoende och objektiv tillsyn. Detta bör vara en statlig upp-&lt;br&gt;gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förbättra och säkerställa en god kvalitet och en hög patientsäkerhet&lt;br&gt;är ett gemensamt mål for alla aktörer inom hälso- och sjukvården. Mot&lt;br&gt;bakgrund av hälso- och sjukvårdens omfattning och komplexitet kan&lt;br&gt;målet endast nås genom vårdgivarens egna aktiva insatser för verksam-&lt;br&gt;hetsuppföljning och kvalitetutveckling. Med detta synsätt som utgångs-&lt;br&gt;punkt blir den statliga tillsynen att betrakta som ett komplement till&lt;br&gt;vårdgivarens egna insatser på området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Grundläggande drag i tillsynen över hälso- och&lt;br&gt;sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Fyra grundförutsättningar bör gälla for till-&lt;br&gt;synen över hälso- och sjukvården:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vårdgivarens kvalitetssäkring bör kompletteras av den statliga&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsynen bör bygga på ett anmälningsförfarande och fortlöpande&lt;br&gt;tillsynsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsynen bör innehålla både förebyggande och kontrollerande&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsåtgärder bör i normalfallet föregås av dialog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det finns en klart positiv inställning till de princi-&lt;br&gt;piella utgångspunkter som görs i promemorian från de allra flesta re-&lt;br&gt;missinstanser. Några remissinstanser har framfört särskilda synpunkter&lt;br&gt;på frågeställningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen understryker att den statliga tillsynen skall ses som ett&lt;br&gt;komplement till den av nödvändighet lokalt baserade kvalitetssäkringen.&lt;br&gt;Spri betonar det kvalitetsarbete som utförs som egenkontroll och menar&lt;br&gt;att promemorian underskattat betydelsen av detta. Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Sveriges läkarförbund och Malmö kommun&lt;br&gt;betonar särskilt sjukvårdshuvudmannens egenkontroll som det viktigaste&lt;br&gt;instrumentet vad gäller upprätthållande av kvalitet och patientsäkerhet&lt;br&gt;och ser denna som en väsentlig utgångspunkt för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av anmälan istället för tillstånd accepteras av de allra flesta re-&lt;br&gt;missinstanserna, även om några avstyrker och någon pekar på att Social-&lt;br&gt;styrelsen kan tvingas att avvakta med förbud för en verksamhet tills den&lt;br&gt;de facto startats. Riksrevisionsverket har denna syn på anmälningsfor-&lt;br&gt;farandet. Riksdagens ombudsmän anser att det föreligger risk för att inte&lt;br&gt;önskvärda verksamheter kan påbörjas trots att de i realiteten inte kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer att kunna fortsätta efter Socialstyrelsens ingripande. Man föredrar&lt;br&gt;därför en tillståndsprövning före ett anmälningsförfarande. Länsstyrelser-&lt;br&gt;na i Malmöhus, Värmland och Örebro län uttalar också en viss tveksam-&lt;br&gt;het i samma frågeställning. Stockholms läns landsting och Kristianstads&lt;br&gt;läns landsting menar att tillståndsprövning for enskilda vårdhem bör&lt;br&gt;kvarstå. Några landsting uttalar en mer generell tveksamhet till anmälan&lt;br&gt;för den offentligt drivna vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen vill betona den förebyggande roll som styrelsen har.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket betonar vikten av att den kontrollerande tillsynen inte&lt;br&gt;får stå tillbaka för den förebyggande och rådgivande tillsynen. Lands-&lt;br&gt;tinget i Skaraborg anser att Socialstyrelsens roll skall vara i huvudsak&lt;br&gt;förebyggande och är tveksam till en förskjutning mot mer kontroll och&lt;br&gt;sanktioner. Liknande synpunkter framförs av Praktikertjänst. Sveriges&lt;br&gt;läkarförbund påpekar att en kontrollfunktion med i huvudsak repressiv&lt;br&gt;och statisk karaktär kan verka kontraproduktivt vad gäller kvaliteten&lt;br&gt;inom en så snabb kunskapsutveckling som den medicinska. Förbundet&lt;br&gt;förordar en modell for kvalitetsutveckling och att tillsynen omfattar upp-&lt;br&gt;följning av resultaten av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrbottens läns landsting säger bestämt nej till sanktionsprincipen for&lt;br&gt;offentligt bedriven vård, medan Landstinget Skaraborg och Malmö kom-&lt;br&gt;mun uttalar tveksamhet. Landstingsförbundet understryker att det är&lt;br&gt;vårdgivaren som beslutar om åtgärder avseende organisationsförändring-&lt;br&gt;ar, inriktning och omfattning och att Socialstyrelsen inte i praktiken får&lt;br&gt;överta vårdgivarens självbestämmande genom sanktionsrätt. Liknande&lt;br&gt;synpunkter framförs av Praktikertjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdgivarens kvalitetssäkring och statlig tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenkontroll i den bemärkelsen att huvudmannen övervakar den egna&lt;br&gt;organisationen har alltid varit grunden for verksamheten i hälso- och&lt;br&gt;sjukvården liksom inom många andra områden. Om man ställer kraven&lt;br&gt;något högre och med egenkontroll menar, att huvudmannen har ett ut-&lt;br&gt;arbetat egenkontrollprogram eller en sorts formaliserat system för konti-&lt;br&gt;nuerlig styrning, uppföljning och värdering av verksamhetens kvalitet&lt;br&gt;och resultat saknas dock sådan kontroll i de flesta fall inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården idag. Som beskrivits i avsnitt 4.4 har en sådan utveckling&lt;br&gt;påbörjats de senaste åren, bl.a. till följd av Socialstyrelsens föreskrifter&lt;br&gt;om kvalitetssäkring men också på grund av att kvalitetsfrågorna har&lt;br&gt;uppmärksammats i samhället i stort och att olika typer av marknads-&lt;br&gt;liknande arrangemang införs i hälso- och sjukvården där kostnader ställs&lt;br&gt;i förhållande till produktion och resultat. Patientens valfrihet har också&lt;br&gt;haft betydelse i detta sammanhang. Vårdgivarens egenkontroll och ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete kan starkt förbättra förutsättningarna för att bedriva en&lt;br&gt;god vård. Fördelen med egenkontroll är att den engagerar de som är di-&lt;br&gt;rekt ansvariga för vården och som direkt kan avhjälpa fel och brister.&lt;br&gt;För tillsynsmyndighetens del är kan man koncentrera sig på granskning&lt;br&gt;av systemen (t.ex. i vad mån huvudmannen har ett fungerande egen-&lt;br&gt;kontrollprogram) i stället för detaljkontroll. Intresset för extern gransk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning i form av certifiering och ackreditering är också i ökande och kan&lt;br&gt;även det komma att fungera som ett komplement för myndigheten i dess&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tidigare nämnda rapporten (1994/95 :RR9) har riksdagens reviso-&lt;br&gt;rer utifrån exempel från flera olika samhällsområden varnat för en över-&lt;br&gt;tro på egenkontrollinstrumentet och framhållit att det ökande inslaget av&lt;br&gt;krav på egenkontroll inte får innebära att myndigheternas aktiva tillsyn&lt;br&gt;uteblir. Revisorerna anser vidare att tillsynsmyndigheternas uppgift att&lt;br&gt;utöva direkt kontroll av olika verksamheter t.o.m är så viktig att denna&lt;br&gt;måste fortgå &amp;quot;oaktat utformning och omfattning av motsvarande egen-&lt;br&gt;kontroll&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenkontrollen i hälso- och sjukvården är ännu så svagt utvecklad att&lt;br&gt;denna inte erbjuder något verkligt alternativ till myndighetstillsynen.&lt;br&gt;Regeringen har tidigare framfört att behovet av statlig tillsyn snarast&lt;br&gt;ökar på grund av omvärldsförändringama. Tillsynen får dock naturligtvis&lt;br&gt;inte ses som ett alibi för vårdgivarna att frångå sitt ansvar för den egna&lt;br&gt;verksamheten. Det är ju som tidigare påpekats själva grunden i all verk-&lt;br&gt;samhet och gäller för övrigt även vid entreprenadförhållanden där hu-&lt;br&gt;vudmannen måste bevaka att avtalet utformas så att kraven på bl.a. in-&lt;br&gt;syn och kvalitet tillgodoses. Vad som eftersträvas är således ett kon-&lt;br&gt;struktivt samspel mellan egenkontrollen och den statliga tillsynen där de&lt;br&gt;olika insatserna bör stödja och förstärka varandra. Regeringen anser att&lt;br&gt;detta bör komma till klart uttryck i lagstiftningen (se avsnitt 6.3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav på att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvali-&lt;br&gt;teten i verksamheten bör alltså införas. Den statliga tillsynen bör sedan&lt;br&gt;utifrån vårdgivarens insatser kontrollera verksamheten och verka i före-&lt;br&gt;byggande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan och fortlöpande tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte ovanligt att myndigheter med tillsynsuppgifter också ålagts&lt;br&gt;att meddela tillstånd till berörda verksamheter. Inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården förekommer detta bl.a. hos länsstyrelserna i fråga om enskilda&lt;br&gt;vårdhem samt hos Socialstyrelsen i fråga om tandtekniska laboratorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsförfarandet innebär en förhandsgranskning inför etableringen&lt;br&gt;av en verksamhet. Avsikten är att sålla bort oseriösa verksamhetsutövare&lt;br&gt;så att allmänheten garantera? en viss grundkvalitet redan när verksam-&lt;br&gt;heten startar. Fördelen för verksamhetsföreträdaren är att, när tillstånd&lt;br&gt;väl meddelats, förutsättningarna för verksamheten klarlagts och sedan&lt;br&gt;ligger fast så länge verksamheten inte förändras nämnvärt. Nackdelen för&lt;br&gt;denne är att själva tillståndsprövningen kan bli både kostsam och tids-&lt;br&gt;ödande. För myndigheten innebär förfarandet att man tidigt får känne-&lt;br&gt;dom om planerade etableringar och möjlighet att påverka utformningen.&lt;br&gt;En annan fördel är att man får personlig kontakt med verksamhets-&lt;br&gt;utövaren och att handläggningen i sig kan ge kunskaper som senare kan&lt;br&gt;visa sig värdefulla i tillsynsarbetet. Å andra sidan är tillståndsprövning&lt;br&gt;ofta administrativt tungrott och resurskrävande för myndigheten. Det är&lt;br&gt;också en nackdel att ett godkännande egentligen bara speglar förhållan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dena vid själva beslutstillfället. Ett tillståndsfÖrfarande kan också lätt&lt;br&gt;uppfattas som om tillståndsmyndigheten i viss mån har ett ansvar för&lt;br&gt;själva verksamheten. Slutligen finns en risk för att prövningen, även&lt;br&gt;med de bästa ambitioner, blir ytlig och att ett medgivet tillstånd därför i&lt;br&gt;praktiken kan ge en falsk trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan i stället för tillstånd förekommer inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;när det gäller enskilt verksamma läkare, tandläkare, barnmorskor och&lt;br&gt;sjuksköterskor. Dessa skall senast två veckor efter det att verksamheten&lt;br&gt;påbörjades anmäla detta till Socialstyrelsen. Även flyttning eller ned-&lt;br&gt;läggning av verksamheten skall anmälas. Anmälan innebär inte någon&lt;br&gt;prövning i sak utan skall snarast ses som ett krav på utövaren att för&lt;br&gt;tillsynsmyndighetens kännedom tillkännage sin verksamhet. Det är ett&lt;br&gt;mycket enkelt förfarande för såväl yrkesutövaren som för myndigheten,&lt;br&gt;men som ändå ger en del grundläggande information. Det blir sedan en&lt;br&gt;fråga för tillsynen att följa upp och kontrollera hur verksamheten sköts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Certifiering och ackreditering är som tidigare beskrivits en mellanform&lt;br&gt;mellan extern tillsyn och huvudmannens egenkontroll i den meningen att&lt;br&gt;det handlar om en extern tredjepartsbedömning. Även om förfarandet i&lt;br&gt;flesta fall kan antas medföra kvalitetsvinster har det i princip också sam-&lt;br&gt;ma nackdelar som tillståndsförfarandet. Ackreditering och certifiering&lt;br&gt;omfattar inte heller användningen av framkomna analysresultat i den&lt;br&gt;medicinska vården eller medicinska bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer har i sin tidigare nämnda rapport uttryckt en viss&lt;br&gt;oro för att uppgiften att ge tillstånd kan inkräkta på myndighetens ut-&lt;br&gt;rymme för att bedriva tillsyn. Regeringen anser också för sin del att&lt;br&gt;fördelarna med ett tillståndsfÖrfarande inte uppväger nackdelarna. Vår&lt;br&gt;utgångspunkt är därför att kontrollen av hälso- och sjukvårdens kvalitet&lt;br&gt;och säkerhet bör vila på ett aktivt tillsynsarbete kompletterat med ett&lt;br&gt;förhållandevis okomplicerat anmälningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebyggande och kontrollerande tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningen av tillsynen inom hälso- och sjukvården (avsnitt 4.4) har&lt;br&gt;gjorts med ett kontrollbetonat tillsynsbegrepp. Socialstyrelsens tillsyns-&lt;br&gt;arbete har dock av tradition inte varit rent kontrollerande, utan har också&lt;br&gt;haft en förebyggande inriktning. I den rollen, som periodvis varit domi-&lt;br&gt;nerande, har ingått allt från enkel rådgivning i enskilda fall till bred&lt;br&gt;information och kunskapsutveckling för grupper av hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;personalen. Enligt regeringens mening bör t.ex. information om gällande&lt;br&gt;rättsregler och konkret rådgivning vara en självklar del av tillsynen.&lt;br&gt;Däremot bör sådan allmän information och kunskapsutveckling som&lt;br&gt;egentligen kan karaktäriseras som utbildning inte tas in under tillsyns-&lt;br&gt;begreppet. Regeringen noterar därför som positivt att Socialstyrelsen nu&lt;br&gt;genomfört en omorganisation som bl.a. medför att tillsynen renodlas&lt;br&gt;ytterligare och ges en samlad ställning i organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör tillsynsarbetet på hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;området även framgent bestå av såväl förebyggande som kontrollerande&lt;br&gt;insatser. I förhållande till vad som gällde under 1980-talet bör dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tyngdpunkten förskjutas mer mot kontroll. Det är en utveckling som&lt;br&gt;påbörjats efter etableringen av regionala tillsynsenheter inom Socialsty-&lt;br&gt;relsen och som regeringen alltså anser bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅterfÖring till vården av vad Socialstyrelsen och andra funnit är en&lt;br&gt;väsentlig del i det förebyggande arbetet. Den förebyggande tillsynen bör&lt;br&gt;i första hand utnyttja den kunskap som tillsynsärendena ger och återföra&lt;br&gt;denna till vården. Socialstyrelsens Riskdatabas, Patientförsäkringen,&lt;br&gt;HSAN och förtroendenämnderna förfogar över ett omfattande material&lt;br&gt;om kvalitetsbrister i vården, som om det sammanställs och bearbetas bör&lt;br&gt;vara en naturlig utgångspunkt för återföringsarbete. Socialstyrelsens&lt;br&gt;Riskdatabas omfattar idag s.k. Lex Maria-ärenden men kommer ff.o.m.&lt;br&gt;våren 1996 även att omfatta beslut från HSAN. Uppgifterna ger erfaren-&lt;br&gt;het och kunskaper som sedan kan återföras till sjukvården via olika&lt;br&gt;informationskanaler och genom kontakter vid handläggningen av de&lt;br&gt;enskilda tillsynsärendena. Målsättningen är att få bort risker och risk-&lt;br&gt;beteenden och att undvika att misstag upprepas. Formerna för informa-&lt;br&gt;tionen kan givetvis variera efter behoven, men det är viktigt att behålla&lt;br&gt;en tydlig anknytning till tillsynens mål, dvs. att förebygga skador och&lt;br&gt;eliminera risker i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har under de&lt;br&gt;senaste åren inriktat sin externa information på att informera om Social-&lt;br&gt;styrelsens kvalitetssäkringsföreskrifter och dess innehåll. Under våren&lt;br&gt;1995 tillfrågade Socialstyrelsen ett representativt urval av hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalen, sammanlagt 2 908 personer, om man kände till&lt;br&gt;föreskriften. Resultatet för intervjuade i arbetsledande ställning, såsom&lt;br&gt;medicinskt ansvariga sjuksköterskor och chefsöverläkare, visar att nästan&lt;br&gt;alla (93 procent) kände till kvalitetssäkringsföreskriften. Motsvarande&lt;br&gt;siffra för övrig legitimerad personal var 89 procent. Undersökningen&lt;br&gt;tyder enligt regeringens mening på att informationsinsatser av denna typ&lt;br&gt;har en god genomslagskraft i hälso- och sjukvården men att ytterligare&lt;br&gt;förbättring kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av förslaget till krav på vårdgivaren att bedriva kvali-&lt;br&gt;tetssäkring- och utveckling av sin verksamhet (avsnitt 6.3.2) bör ett&lt;br&gt;prioriterat inslag i den förebyggande tillsynen bli att informera och stöd-&lt;br&gt;ja vårdgivaren i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kontrollerande tillsynen bör liksom hittills bedrivas genom inspek-&lt;br&gt;tioner i anslutning till enskilda ärenden och genom mera omfattande&lt;br&gt;granskningar av identifierade riskområden. Granskningen rör idag oftast&lt;br&gt;händelser och professionell standard. Den nya lagstiftningen innebär att&lt;br&gt;Socialstyrelsen ges bättre möjligheter att granska verksamheter ur ett&lt;br&gt;helhetsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör de förebyggande och kontrollerande&lt;br&gt;uppgifterna ses som integrerade i tillsynsarbetet. Eftersom rådgivningen&lt;br&gt;är mer positiv till sitt innehåll och dessutom efterfrågas på fältet är ris-&lt;br&gt;ken stor att denna prioriteras på bekostnad av den rent kontrollerande&lt;br&gt;funktionen. Myndigheten bör vara observant på detta och t.ex. i sin&lt;br&gt;resultatredovisning återkommande beskriva hur denna avvägning utfallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dialog och sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som beskrivits i avsnitt 4.4 saknas idag ett reglerat sanktionssystem till&lt;br&gt;stöd för Socialstyrelsen när det krävs ingripanden mot landsting och&lt;br&gt;kommuner som åsidosätter sitt vårdansvar enligt HSL. Det finns inte&lt;br&gt;heller några sanktionsmöjligheter mot den öppna privata hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. Däremot kan länsstyrelserna ge förelägganden och återkalla&lt;br&gt;tillstånd när det gäller enskilda vårdhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare konstaterat att avsaknaden av ett tydligt till-&lt;br&gt;synsmandat för Socialstyrelsen i vissa fall har medfört att man utkrävt&lt;br&gt;ansvar enligt åliggandelagen även när sanktionerna rätteligen borde rik-&lt;br&gt;tas mot den som faktiskt är ansvarig för verksamheten. Det förekommer&lt;br&gt;också att vårdgivare efter Socialstyrelsens påpekande lovar att genom-&lt;br&gt;föra en diskuterad förändring, men där man vid en senare uppföljning&lt;br&gt;kan konstatera att denna aldrig utförts. Vanligast är emellertid att vård-&lt;br&gt;givaren, antingen denne är offentlig eller privat, lojalt åtgärdar fel och&lt;br&gt;brister som påpekats av Socialstyrelsen, även om sanktionsmöjlighet&lt;br&gt;formellt saknas. Uppfattningarna om vilket förhållningssätt - samarbets-&lt;br&gt;präglad dialog eller myndighetsutövning - som ger bäst resultat har&lt;br&gt;också varierat under åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av Socialstyrelsens tillsynsformer som mest utpräglat tillämpar&lt;br&gt;dialogen som påverkningsmedel är &amp;quot;aktiv uppföljning&amp;quot;. Olika uppfölj-&lt;br&gt;ningar och en mindre utvärdering visar enligt Socialstyrelsen i huvudsak&lt;br&gt;på ett positivt utfall av programmet, men även brister i genomslags-&lt;br&gt;kraften har konstaterats. Under 1994 genomfördes också en mindre stu-&lt;br&gt;die på effekten av 20 Lex Maria-beslut, som ju inte heller är formellt&lt;br&gt;bindande för huvudmannen men som till formen ändå har en mer tving-&lt;br&gt;ande karaktär. Resultatet, som enligt Socialstyrelsen måste tolkas med&lt;br&gt;stor försiktighet, tycks tyda på att man ute i vården är positiv till de&lt;br&gt;framförda åtgärdsförslagen. Den största kvalitetshöjande effekten har&lt;br&gt;enligt studien dock de åtgärder som anmälaren själv vidtagit som ett led&lt;br&gt;i den interna process som händelsen startat. Det påpekas särskilt att an-&lt;br&gt;mälningsplikten betyder mycket för att dessa åtgärder alls vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dialog eller sanktioner ger bäst resultat i tillsynsverksamheten är&lt;br&gt;svårt att avgöra. God kvalitet i vården kan emellertid svårligen kommen-&lt;br&gt;deras fram utan grundas på att alla känner delaktighet och gemensamt&lt;br&gt;arbetar med måluppfyllelsen. När ett samarbetspräglat förhållningssätt&lt;br&gt;bedöms vara en framkomlig väg skall man därför givetvis i första hand&lt;br&gt;välja denna tillsynsform. I vissa situationer krävs dock ett mer kraftfullt&lt;br&gt;agerande. Ur såväl allmänpreventiv som individualpreventiv synvinkel&lt;br&gt;kan då sanktioner fylla en uppgift. Regeringen anser att avsaknaden av&lt;br&gt;sanktionsmöjligheter i gällande lagstiftning är en brist. När miss-&lt;br&gt;förhållanden uppdagats och när patientsäkerheten så kräver skall tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten kunna sätta kraft bakom orden och förelägga vårdgivaren&lt;br&gt;att avhjälpa bristerna eller, som en yttersta åtgärd, förbjuda en verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Ändringar i hälso- och sjukvårdslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.1 Krav på verksamhet inom hälso- och sjukvården&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I hälso- och sjukvårdslagens (1982:763) inle-&lt;br&gt;dande bestämmelser som anger kraven på all hälso- och sjukvård&lt;br&gt;skall införas en ny bestämmelse om att det, där hälso- och sjukvård&lt;br&gt;bedrivs, skall finnas den personal, de lokaler och den utrustning som&lt;br&gt;behövs för att god vård skall kunna meddelas. En motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelse skall införas i tandvårdslagen (1985:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet i 28 § hälso- och sjukvårdslagen för regeringen att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om landstingens och kommunernas hälso- och&lt;br&gt;sjukvård skall utvidgas att omfatta all hälso- och sjukvård. Motsva-&lt;br&gt;rande ändring skall göras i tandvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans avstyrker promemorians för-&lt;br&gt;slag till ändringar i hälso- och sjukvårdslagen. Några remissinstanser har&lt;br&gt;lämnat detaljsynpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen uttrycker en viss tveksamhet till tillsynens möjligheter&lt;br&gt;att uppfylla förväntningar, då skrivningarna kan komma att uppfattas&lt;br&gt;som en statlig garanti för god vård. Styrelsen pekar på hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdens komplexitet och menar att tillsynen är ett viktigt komplement till&lt;br&gt;den kvalitetssäkring som främst måste göras lokalt. Man föreslår vidare&lt;br&gt;att vårdgivarna bör bedriva verksamheten efter vetenskap och beprövad&lt;br&gt;erfarenhet vilket kan införas i HSL. Kammarrätten i Stockholm och&lt;br&gt;Statskontoret anser att skrivningarna kräver ytterligare preciseringar&lt;br&gt;genom allmänna råd eller föreskrifter, vilka kan komma att bli svåra att&lt;br&gt;överblicka konsekvenserna av och där tolkningssvårigheter kan uppstå.&lt;br&gt;Liknande synpunkter lämnas av Riksrevisionsverket. Svenska&lt;br&gt;Läkaresällskapet välkomnar förslaget till tillägg i HSL. Sällskapet anser&lt;br&gt;att det i många anmälningsärenden framkommer allvarliga resursmässiga&lt;br&gt;brister som bidragit till felaktig medicinsk handläggning. Den enskilde&lt;br&gt;vårdarbetaren har ställts till ansvar men sjukvårdshuvudmannen har inte&lt;br&gt;kunnat fällas. Man föreslår ett tillägg: &amp;quot; Den som bedriver hälso- och&lt;br&gt;sjukvård skall också tillse att det finns organisatoriska och resursmässiga&lt;br&gt;förutsättningar for att varje anställd skall kunna delta i kvalitetsutveck-&lt;br&gt;lingsarbete&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 2 a § hälso- och sjukvårdslagens&lt;br&gt;(1982:763, HSL) anges hur hälso- och sjukvården skall bedrivas for att&lt;br&gt;uppfylla kraven på en god vård. Bestämmelsen gäller all hälso- och&lt;br&gt;sjukvård. Kravet i första punkten 2 a § HSL att vården skall vara av god&lt;br&gt;kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och be-&lt;br&gt;handlingen anses innebära bl.a. att hälso- och sjukvården skall hålla en&lt;br&gt;god personell och materiell standard, dvs. bedrivas av en personal med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;adekvat utbildning och med behövlig teknisk utrustning i ändamålsenliga Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver finns särskilda bestämmelser om personal, lokaler och ut-&lt;br&gt;rustning i vårdhemsstadgan och när det gäller personal vid landsting och&lt;br&gt;kommuner i HSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är kraven på vårdgivarens personal, lokaler&lt;br&gt;och utrustning av avgörande betydelse för vårdens kvalitet och patient-&lt;br&gt;säkerhet. I HSL och tandvårdslagen skall därför uttryckligen stadgas att&lt;br&gt;den som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet skall ha den personal,&lt;br&gt;de lokaler och den utrustning som behövs för att en god vård skall&lt;br&gt;kunna meddelas. Det bör vara en av Socialstyrelsens viktigaste tillsyns-&lt;br&gt;uppgifter att kontrollera att vårdgivaren uppfyller dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 28 § HSL finns idag bemyndigande för regeringen att meddela fö-&lt;br&gt;reskrifter till skydd för enskilda och verksamhetens bedrivande i övrigt i&lt;br&gt;fråga om landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård. Regering-&lt;br&gt;en föreslår att bemyndigandet i fortsättningen skall omfatta all hälso-&lt;br&gt;och sjukvård. Motsvarande ändring skall göras i tandvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.2 Vårdgivarens kvalitetssäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett krav på att hälso- och sjukvården systema-&lt;br&gt;tiskt och fortlöpande skall utveckla och säkra kvaliteten i verksam-&lt;br&gt;heten skall införas i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tand-&lt;br&gt;vårdslagen (1985:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens. Enligt promemorians förslag skulle dock kravet regleras i lagen om&lt;br&gt;tillsyn över hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker ut-&lt;br&gt;tryckligen promemorians förslag att kravet på egenkontroll lagfästs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen betonar tillsynens uppgift att kontrollera att det finns&lt;br&gt;effektiva kvalitetssystem och vilka resultat de ger i förhållande till upp-&lt;br&gt;satta mål. Man anser att den föreslagna bestämmelsen bör formuleras :&lt;br&gt;&amp;quot;Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården skall fort-&lt;br&gt;löpande och systematiskt kontrollera och säkra kvaliteten och säkerheten&lt;br&gt;i verksamheten&amp;quot;. Styrelsen anser vidare att kravet på vårdgivaren att&lt;br&gt;bedriva kvalitetssäkring bör regleras i hälso- och sjukvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens mening skall vård-&lt;br&gt;givaren inom hälso- och sjukvården utveckla metoder för att noga följa&lt;br&gt;och analysera utvecklingen vad gäller kvalitet och säkerhet. Det gäller&lt;br&gt;t.ex. system som synliggör förekomsten av risktillbud eller s.k. avvikan-&lt;br&gt;de händelser (onormala vårdtider, infektioner, komplikationer, reoperatio-&lt;br&gt;ner, återintagningar etc.) eller som mäter servicegrad, patienttillfreds-&lt;br&gt;ställelse osv. Ett utvecklingsarbete med denna inriktning har idag inletts&lt;br&gt;hos flera huvudmän och vårdgivare vilket regeringen anser som mycket&lt;br&gt;positivt. Det är viktigt att vårdgivaren skapar förutsättningar och stimule-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rar medarbetare till insatser i arbetet med kvalitetssäkring- och utveck-&lt;br&gt;ling. Resultatet av detta arbete är en viktig del av att vidareutveckla&lt;br&gt;vården, höja kvaliteten och stärka patientens ställning och skall fort-&lt;br&gt;löpande återföras till dem som deltar i vård- och behandlingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det ibland saknas samstämmighet om vilka parametrar som&lt;br&gt;ger en rättvisande belysning av kvaliteten och eftersom olika verksam-&lt;br&gt;heter har olika förutsättningar och problem är det inte möjligt att fast-&lt;br&gt;ställa en för alla tillämpbar kvalitetsmall. Det måste bli en uppgift för&lt;br&gt;Socialstyrelsen att i nära samråd med sjukvårdshuvudmännen och be-&lt;br&gt;rörda professioner inom hälso- och sjukvården konkretisera vilka grund-&lt;br&gt;läggande indikatorer som de verksamhetsansvariga skall följa upp. Lo-&lt;br&gt;kalt utvecklingsarbete är också av stort värde i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett pågående samarbete mellan Socialstyrelsen och Svenska&lt;br&gt;Läkaresällskapet studeras nu förutsättningarna for ett genomarbetat inci-&lt;br&gt;dentrapporteringssystem. Detta kan sägas utgöra en vidgad bas for de&lt;br&gt;informationssystem som också avser att tillförsäkra samhället insyn i&lt;br&gt;sådana allvarliga händelser som skall anmälas enligt Lex Maria-bestäm-&lt;br&gt;melsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett väl fungerande system for kvalitets-säkring och -utveckling&lt;br&gt;skulle förutsättningarna för tillsynen förändras så att behovet av direkt-&lt;br&gt;verkande insatser blir mindre och utrymmet for en mer övergripande&lt;br&gt;granskning blir större, vilket kan antas ge vissa effektivitetsvinster för&lt;br&gt;tillsynen, särskilt när det gäller vårdgivare med en omfattande verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ett krav på vårdgivaren att bedriva kvalitetssäk-&lt;br&gt;ring såväl som kvalitetsutveckling skall komma till klart uttryck i lag-&lt;br&gt;stiftningen. Den nya bestämmelsen bör medföra ändringar och utveck-&lt;br&gt;ling av Socialstyrelsens föreskrifter på området (SOSFS 1993:9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.3 Ledningsansvaret inom hälso- och sjukvården&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ledningen av all hälso- och sjukvårdsverksam-&lt;br&gt;het skall organiseras så att den tillgodoser hög patientsäkerhet, god&lt;br&gt;kvalitet av vården och främjar kostnadseffektivitet. Inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvård skall det finnas någon som svarar för verksamheten, verk-&lt;br&gt;samhetschef. Förslaget berör inte tandvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementets förslag: Vid alla andra enheter för diagnostik&lt;br&gt;eller vård och behandling än i primärvården skall det finnas någon som&lt;br&gt;tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen som svarar for den samlade led-&lt;br&gt;ningen av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skall gälla inom all offentlig vård och i möjligaste mån inom den&lt;br&gt;enskilda vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter framförda i samband med hearing: Socialstyrelsen&lt;br&gt;anser att det viktiga inte är att i lagtext formalisera ledningsansvaret utan&lt;br&gt;att ange de krav på ledningen som bör uppställas for att uppnå vissa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mål. Styrelsen anser att det bör införas en bestämmelse som utpekar Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;skyldigheten att utveckla en ledningsorganisation i vården som tillgodo-&lt;br&gt;ser kraven på hög patientsäkerhet, hög kvalitet och kostnadseffektiv&lt;br&gt;vård. Därmed kan huvudmännen själva bestämma om verksamheten&lt;br&gt;skall omfattas av ett samlat ledningsansvar och vem som i så fall skall&lt;br&gt;inneha detta. En sådan regel bör gälla såväl offentlig som enskild vård&lt;br&gt;och oavsett om den är sluten eller öppen. Liknande synpunkter framförs&lt;br&gt;av Landstingsförbundet. Förbundet framhåller vidare att lagförslagets&lt;br&gt;tillämpningsområde förutsätter att kretsen av möjliga chefer inte begrän-&lt;br&gt;sas till hälso- och sjukvårdspersonal. Svenska Kommunförbundet anser&lt;br&gt;att det befrämjar vården utveckling att ledningsansvaret inte begränsas&lt;br&gt;till en speciell yrkesgrupp. Förbundet anser vidare det viktigt att ansvaret&lt;br&gt;for att utveckla ledningsfrågan ligger på huvudmannen och att förslaget&lt;br&gt;ger större möjlighet till att ta tillvara effektiva lokala lösningar. Sveriges&lt;br&gt;läkarförbund motsätter sig förslagets innebörd att ett samlat lednings-&lt;br&gt;ansvar skall kunna tilldelas annan än läkare. Vårdförbundet SHSTF anser&lt;br&gt;att ett upphävande av läkarobligatoriet är ett steg mot en flexibel och&lt;br&gt;effektiv hälso- och sjukvård i vilken huvudmännen ges tillfälle att utnytt-&lt;br&gt;ja alla goda resurser på ett sätt som hittills varit omöjligt. Sveriges&lt;br&gt;Psykologförbund tillstyrker förslaget vad gäller den offentliga vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet anser vidare att bestämmelsen om patientansvarig läkare bör&lt;br&gt;omformuleras till att omfatta legitimerad patientansvarig behandlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 14 § hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763, HSL) infördes med ikraftträdande den 1 juli 1991 en bestäm-&lt;br&gt;melse om att vid enheter for diagnostik eller vård och behandling det,&lt;br&gt;om det behövs med hänsyn till patientsäkerheten, skall finnas en särskild&lt;br&gt;läkare med specialistkompetens som svarar för den samlade ledningen&lt;br&gt;av verksamheten. En sådan läkare benämns chefsöverläkare (CHÖL).&lt;br&gt;Dessutom infördes i 13 § HSL en bestämmelse om patientansvarig läka-&lt;br&gt;re. Bestämmelsen innebär att det vid enhet som leds av chefsöverläkare&lt;br&gt;också skall utses en patientansvarig läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens uppföljning och bedömning av chefsöverläkarreformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i en rapport från september 1995 gjort en uppföljning&lt;br&gt;och bedömning av CHÖL-reformen. Styrelsen anser att reformen innebu-&lt;br&gt;rit en fokusering av ledningsffågoma som haft såväl positiva som negati-&lt;br&gt;va effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen framhåller som positivt den stigande insikten om led-&lt;br&gt;ningsfrågomas vikt som tillämpningen av 14 § HSL gett anledning till.&lt;br&gt;En positiv utveckling har inletts som ett resultat av det tydligare kravet&lt;br&gt;på ett fungerande ledarskap. Vidare anser styrelsen det positivt att det&lt;br&gt;blivit enklare att urskilja var det formella ansvaret för vårdens kvalitet,&lt;br&gt;säkerhet och kostnadseffektivitet ligger. Detta underlättar, enligt styrel-&lt;br&gt;sen, tillsynsarbetet och gör tydligt för allmänhet och patienter var an-&lt;br&gt;svaret ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen framhåller som negativt att formen med lagreglering&lt;br&gt;gett en något otymplig ledningsform, som inte alltid kunnat anpassas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokala förutsättningar. Det anses i första hand bero på bestämmelsen som Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;sådan men också på Socialstyrelsens allmänna råd i ämnet och till viss&lt;br&gt;del på huvudmännen som känt sig alltför bundna av styrelsens allmänna&lt;br&gt;råd och inte ansett sig kunna pröva alternativa ledningsformer. Som&lt;br&gt;negativt anses också de påtagliga motsättningar kring chefskapet som&lt;br&gt;uppstått mellan olika personalgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av detta föreslår Socialstyrelsen att det formella kravet&lt;br&gt;på viss kompetens för den som leder verksamheten, som avses i 14 §&lt;br&gt;HSL, avskaffas. Regeln bör ersättas av en ny bestämmelse som tydligt&lt;br&gt;utpekar skyldigheten för huvudmannen att utveckla en ledningsorganisa-&lt;br&gt;tion i vården som tillgodoser kravet på hög patientsäkerhet, hög kvalitet&lt;br&gt;och tillämpning av kostnadseffektiv vårdmetodik. Ett sådant system&lt;br&gt;skulle passa såväl den slutna som den öppna vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på hälso- och sjukvårdsverksamhetens ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSL bygger på principen att huvudmännen för hälso- och sjukvården&lt;br&gt;skall vara fria att organisera och bedriva verksamheten efter lokala förut-&lt;br&gt;sättningar och på det sätt de själva anser vara bäst för att uppfylla kra-&lt;br&gt;ven i lagen och för att sträva mot de mål för verksamheten som där&lt;br&gt;ställs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Socialstyrelsens bedömning har nuvarande lagreglering av en&lt;br&gt;typ av verksamhet, enheter för diagnostik eller vård och behandling,&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården medfört en något otymplig ledningsform,&lt;br&gt;som inte alltid kunnat anpassas till lokala förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bestämmelse som regeringen nu föreslår kommer att ställa krav på&lt;br&gt;att ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten organiseras så att den&lt;br&gt;tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet av vården och främjar kost-&lt;br&gt;nadseffektivitet. Regeringen bedömer det vidare som viktigt att lednings-&lt;br&gt;ansvaret är tydligt, detta gäller såväl ur ett patient- som ett tillsyns-&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När CHÖL-reformen tillkom avgränsades bestämmelserna om ett sam-&lt;br&gt;lat ledningsansvar till de enheter för diagnostik eller vård och behandling&lt;br&gt;där hänsynen till patienternas säkerhet i vården krävde att verksamheten&lt;br&gt;leddes av en läkare. Avgränsningen motiverades med att det inte nöd-&lt;br&gt;vändigtvis erfordrades att det var en läkare i ledningen vid samtliga&lt;br&gt;enheter. Beträffande andra enheter överläts till sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;själva att bestämma adekvat kompetens och ledningsansvarets omfatt-&lt;br&gt;ning. De positiva erfarenheter som reformen gett bör tas tillvara och&lt;br&gt;tillämpas i vidare omfattning. Bestämmelsen om ledningen av hälso- och&lt;br&gt;sjukvård skall därför omfatta all sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän strävan är att samma regler och därigenom krav på kvalitet&lt;br&gt;och säkerhet skall gälla för all hälso- och sjukvård oavsett driftform.&lt;br&gt;Patientsäkerheten motiverar också att bestämmelsen om ledningsorga-&lt;br&gt;nisation omfattar all hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser det omotiverat att i lag meddela en föreskrift om att&lt;br&gt;ledningen skall vara organiserad så att den främjar kostnadseffektivitet.&lt;br&gt;Detta med hänsyn bl.a. till att paragrafen skall gälla för privata företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oberoende av om verksamheten till någon del erhåller bidrag eller annars Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;finansieras genom det allmänna. Emellertid är hälso- och sjukvården till&lt;br&gt;övervägande del finansierad genom allmänna medel. Detta motiverar&lt;br&gt;också att krav kan ställas på hur medlen används. Med hänsyn till att&lt;br&gt;resurserna är begränsade bör de användas på bästa möjliga sätt, oavsett&lt;br&gt;av vem vården bedrivs. Detta bör även framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att organisera ledningen av hälso- och sjukvårdsverksam-&lt;br&gt;heten ligger i varje landstingskommun hos hälso- och sjukvårdsnämnden&lt;br&gt;eller motsvarande (10 § första stycket HSL). För kommunernas hälso-&lt;br&gt;och sjukvård ligger ansvaret hos den eller de nämnder som kommun-&lt;br&gt;fullmäktige bestämmer (22 § HSL). När det gäller den privata vården&lt;br&gt;ger den associationsrättsliga regleringen besked om vem som bär ansva-&lt;br&gt;ret för hur verksamheten organiseras. Om vårdverksamheten bedrivs i&lt;br&gt;exempelvis aktiebolagsform ansvarar bolagets styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdsverksamhetens chef&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvården är av omedelbar betydelse för patienternas liv och&lt;br&gt;hälsa. Hälso- och sjukvårdsverksamheten måste därför kontrolleras fort-&lt;br&gt;löpande av både vårdgivaren själv och genom statlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Socialstyrelsens bedömning har CHÖL-reformen medfört en&lt;br&gt;positiv utveckling av ledarskapet inom hälso- och sjukvården. Dessa&lt;br&gt;fördelar bör tas tillvara i en ny bestämmelse om ledningen av hälso- och&lt;br&gt;sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hälso- och sjukvården skall kunna kontrolleras på ett effektivt&lt;br&gt;sätt krävs det att ledningsfunktionen inom verksamheten är tydlig. Det&lt;br&gt;krävs såväl av patienter, anhöriga och personal som av tillsynsmyndighet&lt;br&gt;att det finns en person som dessa kan vända sig till rörande frågor kring&lt;br&gt;verksamheten. En verksamhetschef skall därför bl.a. ansvara for den&lt;br&gt;löpande verksamheten och upprätthålla och bevaka att hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdsverksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet av vår-&lt;br&gt;den och främjar kostnadseffektivitet inom det verksamhetsområde som&lt;br&gt;bestämts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken kompetens verksamhetschefen skall ha kommer att variera be-&lt;br&gt;roende på inriktning och omfattning av verksamheten samt vilket ansvar&lt;br&gt;som läggs på denne. Utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper&lt;br&gt;blir här avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetschefen skall alltid ha det samlade ansvaret för verksam-&lt;br&gt;heten, men kan och bör i vissa fall uppdra åt arman enskilda uppgifter&lt;br&gt;mot bakgrund av sin kompetens. Naturligtvis kan verksamhetschefen inte&lt;br&gt;gå in i enskilda patientärenden om denne inte har den erforderliga medi-&lt;br&gt;cinska, omvårdnads eller psykologiska kompetensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det lämpligt att Socialstyrelsen i allmän-&lt;br&gt;na råd närmare anger vilka grundläggande krav som måste ställas på&lt;br&gt;verksamhetschefen med hänsyn till inriktningen på hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den. De allmänna råden skall utformas i samråd med berörda professio-&lt;br&gt;ner inom hälso- och sjukvården och sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patientansvarig läkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om patientansvarig läkare i 13 § HSL är kopplad till de&lt;br&gt;enheter där det skall finnas en chefsöverläkare. Någon utvärdering av&lt;br&gt;bestämmelsen har inte gjorts och den bör därför för närvarande inte&lt;br&gt;förändras. Undantaget för patientansvarig läkare inom primärvården&lt;br&gt;bedöms dock inte vara nödvändigt. Det är naturligt att den fasta läkar-&lt;br&gt;kontakten inom primärvården som enligt gällande bestämmelser skall ha&lt;br&gt;de uppgifter som en patientansvarig läkare annars har, också faktiskt är&lt;br&gt;patientansvarig. Risken för att olägenheter uppkommer genom att patien-&lt;br&gt;ten väljer en fast läkarkontakt och en annan läkare utses som patient-&lt;br&gt;ansvarig torde vara obefintlig. I konsekvens med regeringens förslag bör&lt;br&gt;bestämmelsens koppling till chefsöverläkare tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten med patientansvarig läkare bör emellertid utvärderas.&lt;br&gt;Regeringen har avsikten att uppdra åt Socialstyrelsen att genomföra&lt;br&gt;denna utvärdering. I det sammanhanget bör frågan om möjligheten att&lt;br&gt;utse även andra yrkesutövare än läkare som patientansvariga övervägas.&lt;br&gt;Därvid bör särskilt beaktas patientsäkerhetsaspekten i sådan hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsverksamhet som helt eller delvis bygger på annan vetenskap än&lt;br&gt;den medicinska, t.ex. diagnostik, vård och behandling av patienter utförd&lt;br&gt;av psykolog inom psykiatrin.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Enhetliga och samlade tillsynsregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att förtydliga och förstärka tillsynen över&lt;br&gt;hälso- och sjukvården skall enhetliga regler införas och samlas i en&lt;br&gt;särskild lag: lag om tillsyn över hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag skall Socialstyrelsen anges som tillsynsmyndighet över&lt;br&gt;hälso- och sjukvården och dess personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det finns en klar uppfattning bland remiss-&lt;br&gt;instanserna att bestämmelser om tillsyn över hälso- och sjukvården bör&lt;br&gt;samlas i den föreslagna tillsynslagen så att de blir lika för såväl offentlig&lt;br&gt;som privat vård och mellan öppen och sluten vård. Vissa remissinstanser&lt;br&gt;har framfört synpunkter på lagtextens disposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen framför synpunkter på hur regelverket kring den sam-&lt;br&gt;lade tillsynen, sanktioner och disciplinåtgärder bör grupperas i olika&lt;br&gt;lagar. Praktikertjänst AB framför åsikten att tillsynen bör grupperas på&lt;br&gt;ett annat sätt med en särskild lag för individtillsyn och en annan för&lt;br&gt;verksamhetstillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stort sett samtliga remissinstanser instämmer att tillsynen över hälso-&lt;br&gt;och sjukvården skall utövas genom Socialstyrelsen. Socialstyrelsen anser&lt;br&gt;att den statligt reglerade tillsynen inte kan ersättas med certifiering eller&lt;br&gt;ackreditering. Swedac anser att ackreditering och certifiering av kva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;litetssystem bör kunna fungera som komplement och hjälpmedel för So-&lt;br&gt;cialstyrelsen i dess tillsynsroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om verksamhets-&lt;br&gt;tillsyn över hälso- och sjukvården bygger för närvarande på en uppdel-&lt;br&gt;ning i offentlig och enskild vård samt öppen eller sluten vård. De gene-&lt;br&gt;rella utvecklingstendenserna uppvisar dock, som beskrivits i avsnitt 5, en&lt;br&gt;allt större integrering mellan olika huvudmän och mellan olika verksam-&lt;br&gt;hetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening saknas numera skäl att ha olika regelsystem&lt;br&gt;för verksamheter som i stort sett är identiska frånsett i vems regi eller&lt;br&gt;vilken form verksamheten bedrivs. En utgångspunkt för våra förslag är&lt;br&gt;att samma krav på kvalitet och säkerhet och samma tillsynsregler bör&lt;br&gt;gälla oavsett om verksamheten bedrivs i offentlig eller enskild regi. Det&lt;br&gt;finns från tillsynssynpunkt numera inte heller skäl att göra skillnad mel-&lt;br&gt;lan öppen och sluten vård. Även i detta avseende vill vi alltså uppnå en&lt;br&gt;större enhetlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En andra utgångspunkt för regeringens förslag är att tillsynsansvaret&lt;br&gt;bör ligga på en myndighet. Därigenom koncentreras kompetensen och&lt;br&gt;möjligheten att se till helheten inom hälso- och sjukvårdsområdet för-&lt;br&gt;bättras. Det bör vara Socialstyrelsen som ges detta ansvar. Styrelsen har&lt;br&gt;redan idag tillsynen över landstingens och den kommunalt bedriva vår-&lt;br&gt;den och i viss mån även över den enskilt bedrivna vården. Vi anser att&lt;br&gt;enhetlighet även i fråga om myndighetsansvaret kan medföra en starkare&lt;br&gt;och effektivare tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i sammanhanget fästa uppmärksamhet på systemet med&lt;br&gt;ackreditering. SWEDAC ackrediterar enligt lagen ( 1992:1119) om tek-&lt;br&gt;nisk kontroll även certifierings- eller besiktningsorgan. Certifierings-&lt;br&gt;organen utför sedan arbetet mot kunden. För närvarande överväger vissa&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmän att kvalitetssystemcertifiera sin verksamhet enligt&lt;br&gt;kraven i ISO 9000 serien och formella ansökningar finns hos flera certi-&lt;br&gt;fieringsorganisationer i Sverige. SWEDAC har ännu inte ackrediterat&lt;br&gt;något organ inom detta område, mycket beroende på att diskussioner om&lt;br&gt;detta inte är slutförda med de föreskrivande myndigheterna och att kon-&lt;br&gt;kreta tillämpningar för certifiering inom området inte är utarbetade. Den-&lt;br&gt;na typ av revision är emellertid en växande verksamhet i många länder&lt;br&gt;och det anses därför vara en tidsfråga innan den första organisationen&lt;br&gt;ackrediteras för certifiering i sjukvården i Sverige. Att ackreditering görs&lt;br&gt;innebär endast att ett av SWEDAC accepterat organ får utföra arbets-&lt;br&gt;uppgifter under en viss myndighetsföreskrift etc. Däremot fråntar det&lt;br&gt;inte på något sätt de föreskrivande myndigheterna möjligheten att be-&lt;br&gt;driva traditionell tillsyn. Regeringen anser att Socialstyrelsen är oför-&lt;br&gt;hindrad att utnyttja SWEDACs kompetens i tillsynen. Andra myndig-&lt;br&gt;heter som t.ex. Naturvårdsverket ställer krav på ackreditering av labora-&lt;br&gt;torier som kontrollerar vatten - och luftföroreningar. Ackreditering av&lt;br&gt;laboratorier och certifiering av kvalitetssystem bör kunna fungera som&lt;br&gt;ett kvalitetshöjande hjälpmedel för vårdgivaren. En positiv effekt av ackreditering-&lt;br&gt;och certifieringsverksamhet skulle kunna vara att den kan effektivisera&lt;br&gt;tillsynsinsatsema därigenom att en första granskning av verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan ske utifrån det av vårdgivaren tillämpade kvalitetssystemet. Rege-&lt;br&gt;ringen vill understryka vikten av ett nära samråd och samarbete mellan&lt;br&gt;aktörerna på området i syfte att skapa så klara forhållanden som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredje utgångspunkt är att åstadkomma ett samlat regelverk för individ-&lt;br&gt;och verksamhetstillsyn. Det ger en bättre överskådlighet. Regeringen&lt;br&gt;har ovan (avsnitt 4.4) beskrivit att Socialstyrelsens utredningar inte säl-&lt;br&gt;lan visar på brister som samtidigt har såväl individuella som organisato-&lt;br&gt;riska förklaringar. Eftersom hälso- och sjukvården fungerar som en hel-&lt;br&gt;het med ofta svårutredda samband mellan människan, tekniken och orga-&lt;br&gt;nisationen finns det, enligt regeringens mening, ett värde i att detta tyd-&lt;br&gt;liggörs även lagstiftningsmässigt. Dessutom bör själva tillsynsarbetet&lt;br&gt;underlättas när uppmärksamheten kan riktas samtidigt mot flera aspekter&lt;br&gt;på problemen i en verksamhet. De särskilda reglerna för individuellt&lt;br&gt;ansvar respektive verksamhetsansvar måste dock utformas olika. För att&lt;br&gt;regelsystemet skall bli så klart som möjligt kan lagstiftningen utformas&lt;br&gt;så att kraven på hälso- och sjukvårdsverksamhet regleras i hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagens allmänna bestämmelser. Alla bestämmelser om tillsynen,&lt;br&gt;anmälningsforfarandet, Socialstyrelsens befogenheter etc. bör enligt vår&lt;br&gt;mening foras samman i en särskild ny lag. Regeringen anser att tillsyns-&lt;br&gt;frågorna blir mest överskådligt presenterade om de samlas i en lag och&lt;br&gt;om bestämmelserna om individ- och verksamhetstillsyn samordnas så&lt;br&gt;långt det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande syftet med den föreslagna lagstiftningen är att säker-&lt;br&gt;ställa en god kvalitet i vården och en hög patientsäkerhet samt att ge&lt;br&gt;Socialstyrelsen bättre möjligheter att genom stödjande och kontrollerande&lt;br&gt;tillsynsinsatser bevaka hälso- och sjukvårdens utveckling i detta avseen-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen 1993/94:149&lt;br&gt;Åligganden för personal inom hälso- och sjukvården m.m. gav riksdagen&lt;br&gt;regeringen till känna att det arbete som redan inletts hos Socialstyrelsen&lt;br&gt;vad gäller en enhetlig policy for anmälan till HSAN var viktigt och&lt;br&gt;borde intensifieras. Socialstyrelsen har den 14 november 1995 i en skri-&lt;br&gt;velse till regeringen redogjort för de åtgärder som vidtagits och som är&lt;br&gt;under utveckling i syfte att säkerställa enhetlighet beträffande ärende-&lt;br&gt;handläggningen och anmälan om disciplinpåföljd m.m. till HSAN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i den nya organisationen inrättat en särskild till-&lt;br&gt;synsstab. Tillsynsstaben leds av en särskild befattningshavare direkt&lt;br&gt;under överdirektören. Denna stab har i första hand till uppgift att arbeta&lt;br&gt;med samordnings- och metodutvecklingsfrågor gentemot de regionala&lt;br&gt;tillsynsenhetema. Häri ingår att utveckla kvaliteten i tillsynsarbetet, följa&lt;br&gt;och utvärdera enheternas beslut, medverka i utformningen av verksam-&lt;br&gt;hetstillsyn samt nya föreskrifter och allmänna råd för Lex Maria-anmä-&lt;br&gt;lan, utveckla metoder for enhetlig ärendehandläggning och en enhetlig&lt;br&gt;praxis för anmälan till HSAN. Arbetet sker hela tiden i dialog med en-&lt;br&gt;heterna och företrädare for den regionala tillsynen deltar i arbetsgrupper-&lt;br&gt;na. Inom styrelsen pågår också för närvarande bl.a. en översyn av be-&lt;br&gt;stämmelserna om delegering i hälso- och sjukvården och ett projekt om&lt;br&gt;missbruk av alkohol och narkotika hos hälso- och sjukvårdspersonalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av nämnda arbete bör, enligt styrelsen, möjliggöra en enhet- Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;ligare bedömning av fel och försummelser inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har vidare infort en ny intern delegeringsordning. Den-&lt;br&gt;na innebär bl.a. att endast enhetschefen på en regional tillsynsenhet kan&lt;br&gt;besluta i ärenden om anmälningar till HSAN. Ärenden beträffande åtals-&lt;br&gt;anmälningar, återkallelse av legitimationer p.g.a. olämplighet, relegitima-&lt;br&gt;tioner och ärenden av policykaraktär/principiellt intresse eller som är av&lt;br&gt;särskild vikt eller svår natur skall granskas av tillsynsstaben för avgöran-&lt;br&gt;de av överdirektören eller i särskilda fall av generaldirektören. Tillsyns-&lt;br&gt;staben granskar också i viss utsträckning andra ärenden på en tillsynsen-&lt;br&gt;hets begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de åtgärder Socialstyrelsen vidtagit bör öka möj-&lt;br&gt;ligheterna till en enhetlig ärendehandläggning och policy för anmälning-&lt;br&gt;ar till HSAN. Regeringen vill i sammanhanget understryka vikten av en&lt;br&gt;fortlöpande granskning av enhetligheten på området ur rättssäkerhets-&lt;br&gt;synpunkt. Den nya ärendegrupp som tillkommer i och med lagen om&lt;br&gt;tillsyn över hälso- och sjukvården bör naturligtvis också ingå i detta&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Tillsynens omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.5.1 Tillämpningsområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Socialstyrelsens tillsyn skall avse såväl indi-&lt;br&gt;vid- som verksamhetstillsyn och omfatta all hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;verksamhet inom Sveriges gränser oberoende av vem som är huvud-&lt;br&gt;man och i vilka former den tillhandahålls. Enda undantaget skall vara&lt;br&gt;tillsynen över den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom&lt;br&gt;Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när någon, i en verksamhet som inte utgör hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdsverksamhet, tar emot uppdrag från hälso- och sjukvården av-&lt;br&gt;seende provtagning, analys eller annan utredning som utgör led i&lt;br&gt;bedömning av patients hälsotillstånd eller behandling, skall denna&lt;br&gt;verksamhet stå under tillsyn av Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I stort sett samtliga remissinstanser är positiva till&lt;br&gt;den föreslagna omfattningen av Socialstyrelsens tillsyn vad gäller indi-&lt;br&gt;vid- och verksamhetstillsyn oberoende av huvudman. Det finns ingen in-&lt;br&gt;stans som avstyrker att verksamhet som utför analyser m.m. på uppdrag&lt;br&gt;av hälso- och sjukvården innefattas i tillsynsansvaret. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser har detaljsynpunkter på lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anser att lagen i vissa fall också borde omfatta svensk&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonal utomlands. Man anser vidare att de&lt;br&gt;problem som finns i kopplingen till gränsdragningen mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“professionell” hälso- och sjukvård och “kvacksalveri” inte löses genom&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag. Styrelsen vill vidare ha klargjort gränslandet&lt;br&gt;mellan socialtjänstens tillståndspliktiga verksamheter och de anmälnings-&lt;br&gt;pliktiga. Liknande synpunkter framförs av Riksförbundet för dementas&lt;br&gt;rättigheter. Rättsmedicinalverket anser att Socialstyrelsens tillsynsansvar&lt;br&gt;måste vara vidare än den begränsning som görs i 4 §. Statens institu-&lt;br&gt;tionsstyrelse anser det inte klarlagt hur ansvaret for verksamhetstillsynen&lt;br&gt;for hälso- och sjukvård inom verkets institutioner kommer att tolkas&lt;br&gt;enligt den nya lagen. Riksrevisionsverket saknar en diskussion kring&lt;br&gt;förhållandet mellan Socialstyrelsens tillsynsverksamhet och annan till-&lt;br&gt;synsverksamhet som berör hälso- och sjukvården. Skolverket anser att&lt;br&gt;Socialstyrelsen även bör överta ansvaret for utvärderings- och uppfölj-&lt;br&gt;ningsarbeten inom skolhälsovården. Arbetet med dessa frågor bör dock&lt;br&gt;ske i samarbete med verket. Arbetarskyddsstyrelsen är tveksam till om&lt;br&gt;alla delar av den hälso- och sjukvård som bedrivs skall omfattas av en&lt;br&gt;samlad tillsyn och har särskilda synpunkter avseende företagshälsovård&lt;br&gt;och i relation till arbetsmiljölagen. Styrelsen avstyrker förslaget att all&lt;br&gt;tillsyn skall ligga på Socialstyrelsen avseende företagshälsovården. Bo-&lt;br&gt;huslandsting och Svenska Läkaresällskapet vill även innefatta Försvars-&lt;br&gt;makten i Socialstyrelsens verksamhetstillsyn. Svenska Advokatsamfundet&lt;br&gt;anser att Socialstyrelsens tillsyn även bör omfatta utredningsverksamhet&lt;br&gt;som utgör led i patientens hälsotillstånd utan att uppdraget härrör från&lt;br&gt;hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Socialstyrelsens tillsyn skall enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning omfatta i princip all hälso- och sjukvårdsverk-&lt;br&gt;samhet i landet, oberoende av om denna organiserats som en självstän-&lt;br&gt;dig verksamhet eller utgör en större eller mindre del av en annan verk-&lt;br&gt;samhet. Med hälso- och sjukvård avses i det här sammanhanget samma&lt;br&gt;sak som i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och som beskrivits i&lt;br&gt;avsnitt 4.1. Det innebär att tillsynen omfattar såväl de sjukdomsförebyg-&lt;br&gt;gande åtgärderna som den direkt sjukvårdande verksamheten. Till hälso-&lt;br&gt;och sjukvården räknas även tandvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet med den föreslagna lagstiftningen är att säkerställa hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdens kvalitet och säkerheten för patienterna i vården. I&lt;br&gt;arbetsmiljölagen (1977:1160) ges grundläggande bestämmelser for ar-&lt;br&gt;betet med att skapa goda förhållanden i arbetsmiljön. Arbetarskydds-&lt;br&gt;verket, dvs. Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen, har till upp-&lt;br&gt;gift att på olika sätt se till att lagstiftningen på bl.a. arbetsmiljöområdet&lt;br&gt;efterlevs. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet&lt;br&gt;samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Tillsynsansvaret över arbets-&lt;br&gt;miljön inom hälso- och sjukvården kommer även fortsättningsvis oav-&lt;br&gt;kortat att ligga på Arbetarskyddsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är inte att sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som sker&lt;br&gt;enligt lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdens område (kvacksalverilagen) skall omfattas av Socialsty-&lt;br&gt;relsens tillsyn. Av förarbetena till HSL framgår att begreppet hälso- och&lt;br&gt;sjukvård enligt lagen är begränsat till att omfatta sådana vårdbehov som&lt;br&gt;bedöms kräva insatser av medicinskt utbildad personal eller sådan perso-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nal i samarbete med annan personal. I kvacksalverilagen finns bestäm-&lt;br&gt;melser om vad som gäller för de personer som inte står under Social-&lt;br&gt;styrelsens tillsyn men som enligt 1 § kvacksalverilagen mot ersättning&lt;br&gt;&amp;quot;undersöker annans hälsotillstånd eller behandlar annan för sjukdom&lt;br&gt;eller därmed jämförligt tillstånd genom att vidta eller föreskriva åtgärd i&lt;br&gt;förebyggande, botande eller lindrande syfte&amp;quot;. Genom lagen begränsas&lt;br&gt;den numera grundlagsfästa närings- och yrkesfrihet som gäller som&lt;br&gt;grundprincip i vårt land. Av i första hand patientsäkerhetsskäl har be-&lt;br&gt;handlingen av ett antal uppräknade sjukdomar, tillstånd och patient-&lt;br&gt;grupper samt användningen av vissa behandlingsmetoder förbjudits för&lt;br&gt;personer som faller under lagens bestämmelser. Den som bryter mot&lt;br&gt;lagens förbud eller under utövande av verksamhet som sägs i 1 § kvack-&lt;br&gt;salverilagen uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar en patient skada eller&lt;br&gt;risk för skada kan dömas för hälsofarligt kvacksalveri till böter eller&lt;br&gt;fängelse. Socialstyrelsen ges enligt kvacksalverilagen rätt att förbjuda&lt;br&gt;den som dömts för sådant brott att tillfälligt eller för alltid utöva hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdsverksamhet. Värd att nämna är den bestämmelse i lagen&lt;br&gt;som säger att den omständigheten att gärningsmannen på grund av brist&lt;br&gt;i utbildning eller erfarenhet ej kunnat inse sjukdomens natur eller förutse&lt;br&gt;skadan eller faran inte befriar honom från ansvar. De som tillhandahåller&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdsinsatser underkastade kvacksalverilagens bestämmel-&lt;br&gt;ser utgör idag en mycket heterogen grupp. När kvacksalverilagen nämns&lt;br&gt;går tanken i första hand naturligen till dem som vid behandling och&lt;br&gt;undersökning tillämpar altemativmedicinska metoder. Även personer&lt;br&gt;med av samhället fastställd utbildning och/eller med en skolmedicinsk&lt;br&gt;inriktning vilka i enskild verksamhet inte faller under hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonalbegreppet som det definierats i åliggandelagen är emellertid&lt;br&gt;i den verksamheten underkastade kvacksalverilagens bestämmelser. Här&lt;br&gt;kan t.ex. nämnas enskilt verksamma terapeuter och optiker utan legiti-&lt;br&gt;mation för yrket, dietister, fotvårdsspecialister och annan liknande per-&lt;br&gt;sonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om tillsyn av verksamhet som regleras i lagen&lt;br&gt;(1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;dens område, den s.k. kvacksalverilagen, har regeringen överlämnat&lt;br&gt;denna för behandling av 1994 års behörighetskommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Tillsyn över hälso- och sjukvården (SOU 1991:63) fann&lt;br&gt;Tillsynsutredningen för sin del inte tillräckligt starka skäl att låta enskilt&lt;br&gt;bedriven tandvård ingå i Socialstyrelsens ansvar för verksamhetstillsyn.&lt;br&gt;Man ansåg att individtillsynen här var tillräcklig eftersom den enskilda&lt;br&gt;tandvårdsverksamheten hittills och alltjämt bedrivs vid små mottagnings-&lt;br&gt;enheter med oftast en eller några få tandläkare. Regeringen vill dock&lt;br&gt;påpeka att utvecklingen inom privattandvården väsentligen är densamma&lt;br&gt;som i sjukvården och att individ- och organisationsfrågorna även i detta&lt;br&gt;fall är nära sammanlänkade med varandra. Härtill kommer att patient-&lt;br&gt;säkerhetsintressen och andra kvalitetskrav gör sig gällande inom tand-&lt;br&gt;vården på samma sätt som inom den övriga hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför anser regeringen att även enskild tandvård skall ingå i Social-&lt;br&gt;styrelsens fullständiga tillsynsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte heller att de hälso- och sjukvårdsinsatser som&lt;br&gt;idag ligger inom andra myndigheters tillsynsområden, t.ex. skolhälsovår-&lt;br&gt;den under Skolverket, företagshälsovården under Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;och hälso- och sjukvården för intagna i kriminalvården under Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen respektive för flyktingar under Invandrarverket bör stå&lt;br&gt;utanför Socialstyrelsens tillsyn. Detta förslag motiveras bl.a. av vårt&lt;br&gt;önskemål att hålla samman ansvaret för individ- och verksamhetstillsyn&lt;br&gt;under en och samma myndighet. En samlad tillsyn bör också öka kom-&lt;br&gt;petensen och borga för att samma krav ställs på patientsäkerheten obero-&lt;br&gt;ende av vem som är huvudman. Regeringen förordar ett tillsynsbegrepp&lt;br&gt;som ligger nära kontrollbegreppet. Detta innebär att myndigheterna själ-&lt;br&gt;va ansvarar för innehåll, genomförande och organisation av hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsverksamheten inom respektive fackområden. De är ju i likhet&lt;br&gt;med landstingen, kommunerna och de enskilda vårdgivarna ansvariga för&lt;br&gt;sina verksamheter och har därmed ett totalansvar for dessa. Det bör&lt;br&gt;särskilt framhållas att de myndigheter som själva bedriver hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsverksamhet också åläggs att bedriva kvalitetssäkring och att&lt;br&gt;ansvara för att anmälningsrutiner enligt Lex Maria fungerar (avsnitt 6.3.2&lt;br&gt;och 6.5.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsmiljölagen skall arbetsgivaren om arbetsförhållandena&lt;br&gt;påkallar det föranstalta om företagshälsovård i den omfattning som verk-&lt;br&gt;samheten kräver. Avsikten med regeringens förslag är att de hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsinsatser som ges inom företagshälsovården skall stå under So-&lt;br&gt;cialstyrelsens tillsyn. Företagshälsovårdens verksamhet i övrigt, dvs.&lt;br&gt;arbetet med stöd till arbetsgivare i fråga om förebyggande arbetsmiljö-&lt;br&gt;arbete och rehabilitering berörs inte av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande skolhälsovården innebär förslaget att Skolverket även i&lt;br&gt;fortsättningen har ansvar för utvärderings- och utvecklingsarbeten inom&lt;br&gt;skolhälsovården. Detta innebär bl.a. ett ansvar för att integrera skolhälso-&lt;br&gt;vården i den pedagogiska verksamheten. Exempel på detta är skol-&lt;br&gt;sköterskors deltagande i hälsoundervisningen i klassrumssituationer och&lt;br&gt;i elevaktiviteter som att förebygga och stoppa mobbning, deltagande i&lt;br&gt;elevvårdskonferenser m.m. I syfte att anpassa skolsituationen med stöd&lt;br&gt;till elever med funktionshinder har skolsköterskan och skolläkaren också&lt;br&gt;en viktig uppgift. Skolverket har också ett ansvar att på nationell nivå&lt;br&gt;ombesörja kompetensutveckling för skolsköterskor och skolläkare vad&lt;br&gt;avser frågor inom verkets ansvarsområde. Skolverkets insatser skall vara&lt;br&gt;inriktade mot skolan eller eleverna i skolan. Inom ramen for uppfölj-&lt;br&gt;ningsansvaret skall verket också följa personalresurser och kostnader for&lt;br&gt;skolhälsovården. Utvärderingar av skolsituationen for elever i allmänhet&lt;br&gt;och barn med svårigheter i synnerhet omfattar skolhälsovården som en&lt;br&gt;del av den samlade elevvården. I samband med nationell skolutveckling&lt;br&gt;ingår skolhälsovården som en del av skolans verksamhet, exempelvis&lt;br&gt;projektet med hälsoskoloma och stöd till insatser mot mobbning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över den hälso- och sjukvård som bedrivs inom Försvars-&lt;br&gt;makten bör undantas från regeringens förslag om att Socialstyrelsen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvara för all tillsyn inom hälso- och sjukvården. Verksamhetstillsynen&lt;br&gt;inom försvarets hälso- och sjukvård prövades i samband med att den nya&lt;br&gt;myndigheten Försvarsmakten inrättades den 1 juli 1994 (prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil.5). Tidigare tillsynsuppgifter som låg på Försvarets&lt;br&gt;sjukvårdsstyrelse togs då över av sjukvårdsledningen i den nya Försvars-&lt;br&gt;maktens högkvarter. Generalläkaren ansvarar för tillsynen över bl.a. hälso-&lt;br&gt;och sjukvård samt djurhälsovården. För att markera dennes självständig-&lt;br&gt;het och integritet i detta avseende är han i sin tillsynsfunktion inte un-&lt;br&gt;derställd myndighetens chef. Regeringens överväganden grundade sig på&lt;br&gt;förslag som den s.k. Lemo-utredningen redovisat i betänkandet Försvars-&lt;br&gt;maktens hälso- och sjukvård (SOU 1992:101). Beträffande tillsynsfrågor-&lt;br&gt;na diskuterade utredningen två möjliga lösningar, den ena att tillsyns-&lt;br&gt;ansvaret skulle övergå till den myndighet som har ansvaret att utöva&lt;br&gt;tillsynen på respektive sakområde (Socialstyrelsen m.fl.), den andra att&lt;br&gt;den nya Försvarsmakten skulle få en särskild tillsynsfunktion, knuten till&lt;br&gt;generalläkaren i högkvarteret. Den senare lösningen valdes av regering-&lt;br&gt;en, vilket bl.a. tillstyrktes av Socialstyrelsen. Skäl till detta var de sär-&lt;br&gt;skilda förutsättningar som gäller för Försvarsmakten där krigssjukvården&lt;br&gt;ingår som en del av planeringen samt också som en del av den operativa&lt;br&gt;och taktiska ledningen av krigsförbanden. Sjukvården i krig ställer därut-&lt;br&gt;över särskilda krav på kunskap om totalförsvarets verksamhet och de&lt;br&gt;därför nödvändiga avvägningarna anses bäst göras i en organisation som&lt;br&gt;har både god kunskap om försvarets verksamhet och gott fackkunnande.&lt;br&gt;För att chefen för Försvarsmakten skall kunna avkrävas ansvar för sin&lt;br&gt;verksamhet måste han även vara ansvarig för hur krigssjukvården ut-&lt;br&gt;formas. Även om särregleringar för Försvarsmakten så långt som möjligt&lt;br&gt;bör undvikas, finner regeringen för närvarande inte anledning att föreslå&lt;br&gt;något ändrat ansvar vad avser verksamhetstillsynen över Försvarsmak-&lt;br&gt;tens hälso- och sjukvård. Regeringen vill för tydlighetens skull framhålla&lt;br&gt;att Försvarsmaktens hälso- och sjukvårdspersonal däremot står under&lt;br&gt;Socialstyrelsens individtillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att all hälso- och sjukvård, med undantag av Försvars-&lt;br&gt;maktens, skall omfattas av Socialstyrelsens tillsyn innebär t.ex. att verk-&lt;br&gt;samhet vid SOS-Alarmering och Giftinformationscentralen inom Apo-&lt;br&gt;teksbolaget kommer att ingå i Socialstyrelsens samlade tillsynsansvar i&lt;br&gt;den delen dessa organisationer tillhandahåller hälso- och sjukvård. Det&lt;br&gt;gäller för SOS-Alarmerings del uppgifter i samband med beställning av&lt;br&gt;ambulans och rådgivning i sjukvårdsfrågor via telefonnumret 90000 och&lt;br&gt;för giftinformationens del, rådgivning i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagstiftningen gör följdändringar nödvändiga i annan&lt;br&gt;lagstiftning som idag reglerar tillsynsansvaret för statliga myndigheter. I&lt;br&gt;det flesta fall är tillsynsansvaret allmänt angivet. För t.ex. kriminal-&lt;br&gt;vården är tillsynsansvaret reglerat i 8 § förordningen (1990:1018) med&lt;br&gt;instruktion för kriminalvårdsstyrelsen. Där anges att en regionmyndighet&lt;br&gt;under Kriminalvårdsstyrelsen skall leda och ha tillsyn över verksamheten&lt;br&gt;i regionen. Denna bestämmelse hindrar inte att t.ex. Arbetarskyddsstyrel-&lt;br&gt;sen utövar tillsyn över arbetsmiljön eller att Livsmedelsverket utövar&lt;br&gt;tillsyn över hanteringen av livsmedel inom kriminalvården. Bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen torde därför inte vara något hinder mot att föreskriva att tillsynen&lt;br&gt;över hälso- och sjukvården skall utövas av Socialstyrelsen. I 14 kap. 8 §&lt;br&gt;skollagen (1985:1100) är däremot Skolverkets tillsyn över skolhälsovår-&lt;br&gt;den direkt reglerad. Denna bestämmelse upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är det oklart om laboratorieverksamhet&lt;br&gt;och annan liknande verksamhet utanför den offentliga hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården, som på uppdrag utför analyser och andra åtgärder som har be-&lt;br&gt;tydelse för vården och behandlingen av patienter, alltid omfattas av&lt;br&gt;HSL:s bestämmelser. För att det inte skall råda minsta tvivel om att&lt;br&gt;även sådan verksamhet är underställd Socialstyrelsens tillsyn har rege-&lt;br&gt;ringen valt att tydliggöra detta genom en uttrycklig bestämmelse i den&lt;br&gt;nya lagen. Oavsett om en sådan verksamhet leds av en legitimerad&lt;br&gt;yrkesutövare eller inte, får således Socialstyrelsen genom förslaget rätt&lt;br&gt;att utöva tillsyn. Vi anser att verksamhet som faller under denna bestäm-&lt;br&gt;melse i lagen också skall omfattas av vårt förslag om anmälningsskyl-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens tillsyn enligt den nya lagen skall gälla verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs inom Sveriges gränser. Styrelsens individtillsyn är också begrän-&lt;br&gt;sad till hälso- och sjukvårdspersonalens yrkesutövning inom landet. För&lt;br&gt;enskilda yrkesutövare från ett EES-land eller ett s.k. tredje land gäller att&lt;br&gt;villkor för yrkesverksamhet inom de reglerade hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;yrkena är godkännande från Socialstyrelsen. Yrkesutövare inom EES har&lt;br&gt;dessutom en möjlighet att utan legitimation här i landet tillfälligt till-&lt;br&gt;handahålla tjänster. Även dessa yrkesutövare utgör hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;personal och är underkastade Socialstyrelsens tillsyn och i förekomman-&lt;br&gt;de fall HSANs prövning vad avser den yrkesverksamhet de bedriver i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet i EU och den allmänt växande internationaliseringen&lt;br&gt;kommer med all sannolikhet att innebära att det blir alltmer vanligt med&lt;br&gt;utländska intressenter även inom hälso- och sjukvårdssektorn. Regering-&lt;br&gt;en är medveten om att det redan idag förekommer att arbeten utförs&lt;br&gt;utomlands på uppdrag av svenska bolag t.ex för framställning av pro-&lt;br&gt;dukter avsedda att användas inom den svenska hälso- och sjukvården för&lt;br&gt;patientvård. I viss utsträckning är sådan verksamhet reglerad genom&lt;br&gt;lagstiftningen om medicintekniska produkter (se avsnitt 4.4.4). Om led-&lt;br&gt;ningen av hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs i Sverige har sitt&lt;br&gt;säte i ett annat land är det viktigt att de medicinskt och administrativt&lt;br&gt;ansvariga som skall anmälas till Socialstyrelsen enligt den av regeringen&lt;br&gt;föreslagna ordningen har sin hemvist i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.5.2 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skyldigheten att anmäla till Socialstyrelsen om&lt;br&gt;någon drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada&lt;br&gt;eller sjukdom, s.k. Lex Maria-anmälningar, skall regleras i lag. Skyl-&lt;br&gt;dighet for personalen att rapportera till vårdgivaren om sådana skador&lt;br&gt;eller risk för sådana skador skall också införas. Skyldigheten att göra&lt;br&gt;Lex Maria-anmälningar skall även gälla för den som bedriver verk-&lt;br&gt;samhet, som utan att utgöra hälso- och sjukvård, utför vissa uppgifter&lt;br&gt;åt hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Enligt promemorians forslag skulle dock skyldigheten att göra&lt;br&gt;anmälan vara begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker ut-&lt;br&gt;tryckligen promemorians förslag att kravet på Lex Maria-amälan lag-&lt;br&gt;fästs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har detalj synpunkter på förslaget om Lex Maria.&lt;br&gt;Enligt Socialstyrelsen bör även Lex Maria omfatta verksamhet enligt 3 §&lt;br&gt;i den föreslagna lagen samt verksamhet vid apotek. Styrelsen anser ock-&lt;br&gt;så att underlåtenhet att rapportera skall kunna medföra disciplinpåföljd.&lt;br&gt;Liknande synpunkter framförs av Sveriges Allmänna Patientförening.&lt;br&gt;Malmö tingsrätt anser att uttrycket &amp;quot;den som svarar för vården&amp;quot; är oklart&lt;br&gt;och behöver preciseras. Liknande åsikter framför Domstolsverket.&lt;br&gt;Svenska Kommunalarbetarförbundet anser att det inte endast är legitime-&lt;br&gt;rade yrkesutövare som svarar for vård och behandling och man anser&lt;br&gt;därför att bestämmelsen om Lex Maria måste tydliggöras. Under-&lt;br&gt;sköterskor, skötare och bamsköterskor utfor vård och behandling efter&lt;br&gt;ordination från legitimerad yrkesutövare och har då ett eget yrkesansvar&lt;br&gt;och svarar för vården i det enskilda fallet. Vårdförbundet SHSTF och&lt;br&gt;TCO framför liknande synpunkter och anser att all personal som arbetar&lt;br&gt;med sådan hälso- och sjukvård som står under Socialstyrelsens verksam-&lt;br&gt;hetstillsyn t.ex. biomedicinska analytiker skall omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lex Maria-anmälningar är sedan&lt;br&gt;länge en av de viktigaste informationskällorna till stöd för arbetet med&lt;br&gt;förbättrad patientsäkerhet och kvalitet i vården. Anmälningar om risk-&lt;br&gt;situationer och riskhändelser har stor betydelse för Socialstyrelsens före-&lt;br&gt;byggande tillsynsarbete. En anmälan från en vårdgivare till Socialstyrel-&lt;br&gt;sen innebär att risker blir kända och kan analyseras på nationell nivå.&lt;br&gt;Erfarenheterna återförs sedan till hälso- och sjukvården. En aktiv med-&lt;br&gt;verkan från vårdgivaren kan på så sätt bidra till att förbättra patienternas&lt;br&gt;säkerhet och trygghet i vården. Genom ändring (1994:1291) i den så&lt;br&gt;kallade Lex Maria-förordningen föreligger i princip en generell rapporte-&lt;br&gt;ringsplikt inom hälso- och sjukvården oavsett om verksamheten bedrivs&lt;br&gt;av landsting, kommuner eller i privat regi, om vården och behandlingen&lt;br&gt;medfört allvarlig skada eller sjukdom eller risk för sådan skada eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukdom för en patient. Det är landstinget, kommunen respektive den&lt;br&gt;legitimerade yrkesutövaren själv som ålagts ansvar för att anmälan görs.&lt;br&gt;I fråga om landsting och kommuner skall uppgift lämnas till Socialsty-&lt;br&gt;relsen om vilken person som fått uppdraget att svara för denna uppgift.&lt;br&gt;Det är oftast chefsöverläkaren (motsv) på sjukhus, någon bland vård-&lt;br&gt;centralchefema inom primärvården respektive den medicinskt ansvariga&lt;br&gt;sjuksköterskan i kommunen som i praktiken fullgör anmälningsskyldig-&lt;br&gt;heten. Några större privata vårdinstitutioner har på motsvarande sätt&lt;br&gt;utsett en av läkarna som företrädare i dessa frågor inför Socialstyrelsen.&lt;br&gt;I den enskilda hälso- och sjukvården är det varje yrkesutövare som själv&lt;br&gt;skall svara för anmälan. Situationen är likartad inom tandvården. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår att skyldigheten att göra anmälningar lagregleras. En del&lt;br&gt;vårdgivare har internt infört incidentrapporteringssystem, dvs. en regi-&lt;br&gt;strering - oftast på kliniknivå eller motsvarande - av komplikationer,&lt;br&gt;oönskade effekter, riskhändelser eller andra situationer som inrymmer&lt;br&gt;latenta faromoment. Denna registrering omfattar ibland även fullvärdiga&lt;br&gt;Lex Maria-händelser där patienter faktiskt skadats allvarligt eller riskerat&lt;br&gt;att skadas allvarligt till följd av vården. Chefsöverläkaren, den medi-&lt;br&gt;cinskt ansvariga sjuksköterskan eller den som eljest ålagts uppgiften får&lt;br&gt;sedan bedöma om incidenten faller under kriterierna för vidareanmälan&lt;br&gt;till Socialstyrelsen. Denne är naturligtvis beroende av att den interna&lt;br&gt;kommunikationen fungerar så väl att han alltid informeras om vad som&lt;br&gt;inträffat. Detta kan vara ett praktiskt problem hos större vårdgivare, men&lt;br&gt;det kan också finnas risk för att man av hänsyn till den egna enhetens&lt;br&gt;renommé vill förtiga informationen. Regeringen föreslår därför dels för&lt;br&gt;att stödja vårdgivarens egen utveckling av incidentrapportering, dels för&lt;br&gt;att säkra samhällets insyn i verksamheten i form av Lex Maria-bestäm-&lt;br&gt;melsen att hälso- och sjukvårdspersonalen uttryckligen åläggs att rappor-&lt;br&gt;tera &amp;quot;uppåt&amp;quot; i organisationen när man upplevt eller gjort iakttagelser om&lt;br&gt;sådant som eventuellt skall föranleda anmälan enligt Lex Maria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria-bestämmelsen utvidgas ock-&lt;br&gt;så till att omfatta all hälso- och sjukvårdsverksamhet. Därigenom omfat-&lt;br&gt;tas exempelvis hälso- och sjukvård i statlig regi. Enligt regeringens me-&lt;br&gt;ning gör sig patientsäkerhetsintressen gällande i lika hög grad på detta&lt;br&gt;område som övriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i likhet med vissa remissinstanser påtalat att även verk-&lt;br&gt;samhet som utan att utgöra hälso- och sjukvård men som utför vissa&lt;br&gt;uppdrag åt hälso- och sjukvården bör omfattas av skyldigheten att upp-&lt;br&gt;märksamma om en patient drabbas eller utsatts för risk att drabbas av&lt;br&gt;allvarlig skada eller sjukdom. Lagrådet har föreslagit att den som be-&lt;br&gt;driver sådan verksamhet, dvs. sådan verksamhet som kommer att omfat-&lt;br&gt;tas av 3 § i förslaget till lag om tillsyn över hälso- och sjukvården, skall&lt;br&gt;göra anmälan till vårdgivaren. Regeringen är också av den uppfattningen&lt;br&gt;att det är av största betydelse att vårdgivaren får kännedom om att en&lt;br&gt;patient drabbas eller utsatts för risk att drabbas av någon skada eller&lt;br&gt;sjukdom, för att kunna begränsa följderna av en sådan händelse. Avsik-&lt;br&gt;ten med Lex Maria-anmälningar är att analysera bakomliggande orsaker&lt;br&gt;till händelsen. För att undvika att liknande händelser sker skall resultatet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av analysen återföras till hälso- och sjukvården i större omfattning och Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;inte enbart dit händelsen inträffat. Det får förutsättas att om den som&lt;br&gt;bedriver verksamhet som på uppdrag av hälso- och sjukvården utför t.ex.&lt;br&gt;analyser underrättar den som givit uppdraget om någon enskild patient&lt;br&gt;utsatts för någon risk. Regeringen anser dock att Lex Maria-anmälningar&lt;br&gt;alltid skall göras till Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen om Lex Maria-anmälan bör medföra ändringar&lt;br&gt;och utveckling av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Lex&lt;br&gt;Maria-anmälan (SOSFS 1991:34). Regeringen har erfarit att ett sådant&lt;br&gt;arbete har inletts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Anmälningsförfarande&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.6.1 Anmälningens syfte&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Socialstyrelsen skall genom anmälan få känne-&lt;br&gt;dom om all verksamhet på hälso- och sjukvårdsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanser är positiva till an-&lt;br&gt;mälningsförfarande framfor tillståndsfÖrfarande. Många remissinstanser&lt;br&gt;uttalar dock tveksamhet angående omfattningen av anmälningsförfaran-&lt;br&gt;det. Kammarrätten i Stockholm uttalar viss tveksamhet for den ökade&lt;br&gt;administration som anmälningsforfarandet kan innebära. Rättsmedicinal-&lt;br&gt;verket anser att anmälningsforfarandet är omfattande och att det borde&lt;br&gt;införas mindre resurskrävande åtgärder i form av en i verksamheten&lt;br&gt;aktuell förteckning över verksamheten. Landstingsförbundet anser att&lt;br&gt;anmälningsforfarandet måste beredas ytterligare i nära samverkan med&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen och den medicinska professionen. Liknande&lt;br&gt;synpunkter framförs av Svenska Kommunförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Socialstyrelsen skall vaka över hälso-&lt;br&gt;och sjukvården vad gäller kvalitet, säkerhet och den enskildes rättigheter,&lt;br&gt;samt följa upp och utvärdera hälso- och sjukvårdens utveckling. Rege-&lt;br&gt;ringen har ovan (avsnitt 6.2.2) diskuterat for- och nackdelar med anmä-&lt;br&gt;lan respektive tillstånd. Vi har härvid kommit till slutsatsen att ett an-&lt;br&gt;mälningsforfarandet for hälso- och sjukvårdsverksamhet är ett bättre&lt;br&gt;alternativ än en tillståndsprövning. Ett anmälningsförfarande är admini-&lt;br&gt;strativt lättare att hantera för vårdgivaren såväl som för Socialstyrelsen&lt;br&gt;än en lagreglerad tillståndsprövning, som många gånger kan vara resurs-&lt;br&gt;och tidskrävande. En tillståndsprövning innebär dessutom bara en&lt;br&gt;granskning av att vissa förutsättningar är uppfyllda vid en viss given&lt;br&gt;tidpunkt, varför ett godkännande riskerar att inge en falsk trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett anmälningsförfarande motiveras i första hand av att Socialstyrel-&lt;br&gt;sens tillsyn enligt hälso- och sjukvårdslagen respektive tandvårdslagen&lt;br&gt;förutsätter att styrelsen får kännedom om all verksamhet på hälso- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvårdsområdet och väsentliga förändringar däri. Denna kunskap torde Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;idag i huvudsak finnas inom Socialstyrelsens olika enheter och befatt-&lt;br&gt;ningshavare och således ej tillgänglig på något systematiskt och enkelt&lt;br&gt;sätt. Genom ett obligatoriskt anmälningsförfarande för alla vårdgivare&lt;br&gt;betonas också att kraven på och tillsynen över hälso- och sjukvårdsverk-&lt;br&gt;samheten är desamma. Ett förhållandevis okomplicerat anmälningsför-&lt;br&gt;farande innebär att Socialstyrelsen såväl som vårdgivaren kan koncen-&lt;br&gt;trera sig på åtgärder för att förbättra kvaliteten i vården och säkerheten&lt;br&gt;för patienterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsförfarandet ger Socialstyrelsen förbättrade möjligheter att&lt;br&gt;fullgöra sin tillsyn genom att vissa grundläggande uppgifter lämnas till&lt;br&gt;styrelsen oavsett vem som är vårdgivare. Att de uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas är relevanta ur tillsynshänseende och att uppgifitslämnandet inte&lt;br&gt;belastar vårdgivaren i onödan är en förutsättning för ett väl fungerande&lt;br&gt;anmälningsförfarande. Vilka närmare uppgifter som skall ingå bör därför&lt;br&gt;fastställas först efter samråd med de berörda professionerna, de privata&lt;br&gt;vårdgivarna och sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan om att hälso- och sjukvård kommer att bedrivas bör alltså,&lt;br&gt;enligt vår mening, i första hand ses som ett utgångsläge i en process&lt;br&gt;där den kontinuerliga tillsynen sedan skall garantera kvalitet, patient-&lt;br&gt;säkerhet och god vård m.m. Det är den fortlöpande tillsynen som skall&lt;br&gt;vara den grundläggande faktorn i statens kontroll av vårdens kvalitet och&lt;br&gt;säkerhet. Möjligheten för Socialstyrelsen att uppmärksamma och reagera&lt;br&gt;på en planerad etablering är härvid mer att ses som ett komplement.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.6.2 Anmälarkretsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Anmälan skall göras av såväl de offentliga&lt;br&gt;huvudmännen för hälso- och sjukvård som varje enskild juridisk&lt;br&gt;eller fysisk person som avser att bedriva hälso- och sjukvård eller&lt;br&gt;sådan verksamhet som avses i 3 § lagen om tillsyn över hälso- och&lt;br&gt;sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser är positiva till att ett an-&lt;br&gt;mälningsförfarande införs för all hälso- och sjukvård. Några remiss-&lt;br&gt;instanser avstyrker eller ställer sig tveksamma till att omfattas av för-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna i Malmöhus län, Värmland och Örebro län är tvek-&lt;br&gt;samma till anmälningsförfarandet avseende de enskilda vårdhemmen.&lt;br&gt;Landstinget Halland, Skaraborg, Västernorrland, Västmanland och&lt;br&gt;Norrbottens läns landsting är tveksamma till promemorians förslag till&lt;br&gt;anmälningsförfarandet avseende offentlig vård och uttalar att man vill se&lt;br&gt;förenklingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns landsting förordar ett system med tillstånd avseende&lt;br&gt;den privata vården. Anmälningsförfarandet bör dessutom inte omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvårdshuvudmännens verksamhet. Landstinget i Kristianstads län&lt;br&gt;anser att anmälningsförfarandet endast bör gälla privata vårdgivare. Op-&lt;br&gt;tikerföretagen anser att enskilt bedriven optikerverksamhet bör undantas&lt;br&gt;från anmälningsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regerings förslag: Regeringens förslag innebär att den som&lt;br&gt;bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet omfattas av en anmälningsskyl-&lt;br&gt;dighet. I och med att anmälningsskyldigheten omfattar all hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsverksamhet betonas att Socialstyrelsen bör ha kännedom om&lt;br&gt;vilken vård som bedrivs och att samma krav på kvalitet och säkerhet&lt;br&gt;gäller oavsett i vilken driftform verksamheten bedrivs. På motsvarande&lt;br&gt;sätt tydliggörs att vårdgivaren omfattas av samma tillsynsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall göras av huvudmännen för den offentliga hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. När det gäller kommunal verksamhet ges, enligt HSL, lands-&lt;br&gt;ting och kommuner betydande frihet att själva bestämma hur ledningen&lt;br&gt;av hälso- och sjukvården skall utövas. Därför går det inte att generellt&lt;br&gt;ange vilken nämnd, utskott etc. som ytterst ansvarar for anmälningsskyl-&lt;br&gt;digheten. Det får överlåtas åt respektive landsting och kommun att av-&lt;br&gt;göra vem som har ledningsansvaret for olika delar av hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården och vem som därmed är bäst lämpad att fullgöra anmälningsskyl-&lt;br&gt;digheten. Det förefaller troligt att t.ex. sjukhusdirektörer, primärvårds-&lt;br&gt;direktörer och socialchefer (motsv) i praktiken ofta kommer att bli de&lt;br&gt;som åläggs denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vissa myndigheter som bedriver hälso- och sjukvård som en&lt;br&gt;särskild verksamhet inom sitt ansvarsområde skall som tidigare nämnts&lt;br&gt;omfattas av anmälningsskyldigheten. Ansvaret för att anmälan görs åvi-&lt;br&gt;lar myndighetens styrelse. Det innebär inte heller här att styrelsen själv&lt;br&gt;skall göra anmälan utan att detta kan överlåtas till särskilt ansvariga&lt;br&gt;inom myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilda hälso- och sjukvården bedrivs i olika organisations-&lt;br&gt;former. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen i egenskap av&lt;br&gt;anställd i enskild vårdverksamhet skall inte själv anmäla förhållandet till&lt;br&gt;Socialstyrelsen. Ansvarig uppgiftslämnare bör här vara arbetsgivaren.&lt;br&gt;Det kan vara ett bolag, en stiftelse eller en förening som bedriver verk-&lt;br&gt;samheten. Det är i de fallen styrelsen, VD eller motsvarande som har&lt;br&gt;ansvaret for att anmälan görs. Endast för det fall att någon bedriver&lt;br&gt;verksamhet enskilt utan att tillhöra något bolag etc. bör anmälningsskyl-&lt;br&gt;digheten åvila den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.6.3 Innehållet i anmälan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Anmälan skall innehålla uppgifter om verk-&lt;br&gt;samhetens inriktning. Dessutom skall framgå vissa adress- och&lt;br&gt;kontaktmannauppgifter. Det gäller var verksamheten bedrivs, vem&lt;br&gt;som är chef för verksamheten (verksamhetschef) och vem som svarar&lt;br&gt;för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria-bestämmelsen. Anmä-&lt;br&gt;lan skall också innehålla uppgift om hur patientförsäkring ordnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen skall få föreskriva att anmälan skall innehålla yt-&lt;br&gt;terligare uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens. Enligt promemorians förslag skulle även uppgifter om verksamhe-&lt;br&gt;tens omfattning och antalet yrkesutövare med hälso- och sjukvårdsupp-&lt;br&gt;gifter ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser är tveksamma till innehåll&lt;br&gt;och omfattningen på de uppgifter som skall lämnas i samband med an-&lt;br&gt;mälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anser att administrativa grunduppgifter i första hand&lt;br&gt;skall vara tillgängliga som en överblick för uppläggningen av de konkre-&lt;br&gt;ta tillsynsinsatsema. Styrelsen finner det viktigt att också en hos vård-&lt;br&gt;givaren ansvarig för medicintekniska produkter skall anmälas, liksom&lt;br&gt;hur verksamheten kvalitetssäkras och utvecklas. Örebro läns landsting&lt;br&gt;och Göteborgs kommun anser att det föreligger svårigheter att bedöma&lt;br&gt;det innehåll som skall rapporteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall innehålla grundläggande uppgifter för att Socialstyrelsen&lt;br&gt;skall kunna få en uppfattning om vilken typ av verksamhet det är fråga&lt;br&gt;om. Därutöver skall det ingå vissa adress- och kontaktmannauppgifter.&lt;br&gt;Även ett sådant begränsat uppgiftslämnande ger ett underlag för att kun-&lt;br&gt;na bedöma verksamhetens risknivå. I de fall verksamheten är av särskilt&lt;br&gt;intresse ur patientsäkerhetssynpunkt kan Socialstyrelsen komplettera&lt;br&gt;underlaget genom att inhämta ytterligare uppgifter om just den verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldigheten avses, som tidigare nämnts, omfatta hela&lt;br&gt;hälso- och sjukvården och inom området finns betydande variationer,&lt;br&gt;såväl vad avser medicinska risker som organisatoriskt och storleks-&lt;br&gt;mässigt. Regeringen anser det därför vara mest ändamålsenligt att i lag-&lt;br&gt;text endast slå fast vilka generella uppgifter som skall lämnas. Det måste&lt;br&gt;sedan bli en uppgift för Socialstyrelsen i samråd med berörda vårdgivare&lt;br&gt;och sjukvårdshuvudmännen att närmare precisera relevanta data och att&lt;br&gt;t.ex. utarbeta formulär som är anpassade till olika verksamhetstyper.&lt;br&gt;Socialstyrelsen bör också i föreskrifter eller allmänna råd beskriva hur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmälan skall fullgöras. Anmälan på datamedium kan härvid vara ett Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;alternativ, t.ex. for huvudmän med många ingående vårdenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som lämnas till Socialstyrelsen skall avse vårdverksam-&lt;br&gt;heten som sådan. Frågor om brandförsvar, miljö- och hälsoskydd och&lt;br&gt;bygglov m.m. skall handläggas av respektive ansvarigt samhällsorgan.&lt;br&gt;Ansvaret för att sådana kontakter tas vilar på anmälaren och prövning&lt;br&gt;görs av de samhällsorgan som har den adekvata kompetensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med verksamhetens inriktning avses i första hand inom vilken eller vilka&lt;br&gt;medicinska och odontologiska specialiteter som hälso- och sjukvården&lt;br&gt;bedrivs (kirurgi, psykiatri, allmänläkarvård, bamtandvård etc.). Dessa be-&lt;br&gt;grepp måste här ges en något vidare tolkning än vad som är vanligt. Om&lt;br&gt;verksamheten inte är en egen specialitet eller om specialitetsförteckning-&lt;br&gt;en innebär en alltför grov indelning eller eljest blir missvisande kan i&lt;br&gt;stället det aktuella ämnesområdet anges om det bedrivs i en organisato-&lt;br&gt;riskt avgränsad form, t.ex. ambulanssjukvård och smärtmottagning. Det&lt;br&gt;kan också gälla psykologer, kuratorer, sjukgymnaster, dietister m.fl.&lt;br&gt;yrkesgrupper, som på en del sjukhus har organiserats i egna enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom landstingen bedrivs verksamhet inom de flesta medicinska och&lt;br&gt;odontologiska specialiteter, ofta med underordnade enheter for olika&lt;br&gt;subspecialiteter. Det gäller i viss mån numera även den enskilda hälso-&lt;br&gt;och sjukvården, om man ser detta vårdområde som en helhet. Det är&lt;br&gt;dock vanligt att man här avgränsar verksamheten till en eller ett fåtal&lt;br&gt;medicinska specialiteter eller specialmottagningar. Privat verksamma&lt;br&gt;sjukgymnaster, kiropraktorer, naprapater, psykologer, psykoterapeuter,&lt;br&gt;barnmorskor och sjuksköterskor m.fl. får på motsvarande sätt ange sitt&lt;br&gt;huvudsakliga arbetsfält med eventuell specialisering, t.ex. allmän fysio-&lt;br&gt;terapeutisk mottagning med särskild inriktning mot patienter med neuro-&lt;br&gt;logiskt betingad funktionsnedsättning. Kommunernas hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdsverksamhet omfattar till största delen hälso- och sjukvårdsinsatser&lt;br&gt;för äldre, långvarigt sjuka och funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vad gäller hur verksamhetens inriktning skall beskrivas kommer&lt;br&gt;ett utvecklingsarbete att krävas av Socialstyrelsen i samråd med vård-&lt;br&gt;givarna och sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån uppgiften om verksamhetens inriktning kan Socialstyrelsen&lt;br&gt;bedöma det framtida behovet av tillsyn. Verksamhet som inbegriper&lt;br&gt;invasiva ingrepp är exempelvis av särskilt intresse med hänsyn till pa-&lt;br&gt;tientsäkerheten. Om en pågående verksamhet ändrar inriktning skall&lt;br&gt;detta anmälas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens adress&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för en effektiv tillsyn är givetvis att Socialstyrelsen vet&lt;br&gt;var verksamheten bedrivs. Verksamhetens adress bör därför anges i an-&lt;br&gt;mälan for att underlätta Socialstyrelsens framtida kontakt med vårdgiva-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdsverksamhetens chef - verksamhetschef&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de generella uppgifter som lämnas enligt den föreslagna anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldigheten är det väsentligt att Socialstyrelsen på ett enkelt och&lt;br&gt;snabbt sätt kan få fram kompletterande uppgifter om verksamheten. För&lt;br&gt;att underlätta Socialstyrelsens inhämtande av uppgifter föreslår vi att det&lt;br&gt;av anmälan skall framgå vem som är utsedd till chef för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet enligt s.k. Lex Maria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att s.k. Lex Maria-anmälningar till Socialstyrelsen&lt;br&gt;skall lagregleras. Det är också viktigt att klarlägga vem som de facto har&lt;br&gt;ansvar för att anmälan görs när så krävs och som fortlöpande kan kon-&lt;br&gt;taktas i dessa och andra kvalitetsfrågor. Enligt Socialstyrelsen varierar&lt;br&gt;anmälningsbenägenheten betydligt mellan olika vårdgivare. En första&lt;br&gt;förklaring är givetvis att olika verksamheter har olika risknivåer. Skillna-&lt;br&gt;derna kan också bero på olika traditioner liksom vilken position i organi-&lt;br&gt;sationen som den anmälningspliktige befattningshavaren har. Erfaren-&lt;br&gt;heten tycks visa att om personen har en överordnad ställning eller eljest&lt;br&gt;en friare plats i organisationen, utan något större eget vård- och behand-&lt;br&gt;lingsarbete, så är det lättare för denne att fungera i anmälarrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att den verksamhetsansvarige redan i sin anmälan om etable-&lt;br&gt;ring av en ny verksamhet skall uppge vem som skall svara för Lex&lt;br&gt;Maria-rapporteringen kommer denna bestämmelses grundläggande be-&lt;br&gt;tydelse för kvaliteten att lyftas fram. Inom flera pågående verksamheter,&lt;br&gt;främst på de statliga och privata vårdområdena, saknas idag uppgift hos&lt;br&gt;Socialstyrelsen om en namngiven person att kontakta i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa uppdragstagare eller entreprenadavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har ovan (avsnitt 6.5.1) föreslagit att alla laboratorier som&lt;br&gt;utför provtagningar på patienter eller analyserar sådana prover skall&lt;br&gt;underställas Socialstyrelsens tillsyn. Avsikten är att förstärka möjlighe-&lt;br&gt;terna till statlig kontroll av denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att huvudmannen för en anmälningspliktig verksamhet&lt;br&gt;avser att anlita extern utförare av medicinska laboratoriearbeten, i stället&lt;br&gt;för att bedriva denna del av verksamheten i egen regi, är en betydelse-&lt;br&gt;full upplysning för tillsynsmyndigheten och bör följaktligen vara en&lt;br&gt;obligatorisk uppgift i anmälan. Om ett entreprenadavtal ingås eller sägs&lt;br&gt;upp i en pågående verksamhet är detta normalt att betrakta som en så&lt;br&gt;stor förändring att den skall anmälas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan innebär, som tidigare påpekats, inte några inskränkningar i&lt;br&gt;huvudmannens eget ansvar för avtalets konstruktion och den nödvändiga&lt;br&gt;kvalitetskontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patientförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom avtal mellan de offentliga sjukvårdshuvudmännen och fyra stora&lt;br&gt;svenska försäkringsbolag skapades från den 1 januari 1975 en särskild&lt;br&gt;patientförsäkring. Genom försäkringen har sjukvårdshuvudmännen frivil-&lt;br&gt;ligt åtagit sig att lämna ersättning for behandlingsskador som har direkt&lt;br&gt;samband med hälso- och sjukvård. Försäkringen har administrerats av ett&lt;br&gt;särskilt forsäkringskonsortium. Liknande försäkringar har tecknats av&lt;br&gt;privata vårdgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de ändrade förhållandena inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;med ett ökat antal vårdgivare och den risk detta medför att patienter kan&lt;br&gt;komma att stå utan möjlighet till ekonomisk ersättning då de drabbas av&lt;br&gt;skador inom hälso- och sjukvården, tillsattes en statlig utredning Pati-&lt;br&gt;entförsäkringsutredningen (S 1992:11) for att se över försäkringsskyddet.&lt;br&gt;Den nya EG-anpassade konkurrenslagen har också medfört att det tidiga-&lt;br&gt;re konsortiet för patientförsäkring upphört med sin verksamhet i och&lt;br&gt;med utgången av år 1994. Utredningen föreslår i betänkandet Patient-&lt;br&gt;skadelag (SOU 1994:75) att en patientskadelag införs som skall motsva-&lt;br&gt;ra de nuvarande frivilliga patientförsäkringarna. För att garantera att&lt;br&gt;patienterna erhåller ersättning enligt lagens bestämmelser föreslås att alla&lt;br&gt;vårdgivare skall vara skyldiga att teckna en patientförsäkring som omfat-&lt;br&gt;tar det lagreglerade skyddet. Staten och landstingen undantas från för-&lt;br&gt;säkringsskyldigheten men omfattas av patientskadelagens ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet. Förslaget innebär också att patienter som skadas i vården&lt;br&gt;skall kunna få ersättning oavsett om vårdgivaren är försäkrad eller inte.&lt;br&gt;Reglerna för ersättning kommer i huvudsak att vara desamma som gäller&lt;br&gt;för den nuvarande frivilliga patientförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer inom en snar framtid att besluta om proposition&lt;br&gt;om patientskadelag. I propositionen kommer att föreslås att lagen skall&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget till patientskadelag skall en särskild avgift kunna tas ut&lt;br&gt;av en vårdgivare som försummat att teckna erforderlig försäkring. Ut-&lt;br&gt;redningen har påpekat att Socialstyrelsen i den allmänna tillsynen över&lt;br&gt;vårdgivare har möjlighet att väga in den omständigheten att vårdgivaren&lt;br&gt;underlåtit att teckna patientförsäkring. Uppgift om att patientförsäkring&lt;br&gt;tecknats är ur patientsäkerhetssynpunkt så viktig att den bör anges i&lt;br&gt;vårdgivarens anmälan till Socialstyrelsen om hälso- och sjukvårdsverk-&lt;br&gt;samhet. Eftersom landstingen har patientförsäkringar genom Lands-&lt;br&gt;tingens Ömsesidiga Försäkringsbolag och staten tecknat patientförsäkring&lt;br&gt;för all statlig sjukvård är det i första hand för de enskilda vårdgivarna&lt;br&gt;och kommunerna som anmälningsplikten kommer att få en praktisk&lt;br&gt;betydelse. Genom att vårdgivare i sin anmälan till Socialstyrelsen skall&lt;br&gt;uppge att patientförsäkring tecknats kan gruppen oförsäkrade vårdgivare&lt;br&gt;minimeras vilket självfallet är önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 När skall anmälan göras&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.7.1 Ny, förändrad eller nedlagd verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Anmälan av ny hälso- och sjukvårdsverksam-&lt;br&gt;het skall göras senast en månad innan verksamheten påbörjas. Om&lt;br&gt;verksamheten helt eller i väsentliga delar förändras eller flyttas skall&lt;br&gt;detta anmälas inom en månad. Vid nedläggning skall anmälan göras&lt;br&gt;utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens. Anmälningstiden för ny verksamhet föreslogs till tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser föreslår att anmälningstiden&lt;br&gt;tre månader förkortas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrbottens läns landsting anser det inte vara rimligt att nya verksam-&lt;br&gt;heter, liksom väsentliga ändringar skall anmälas i samband med start&lt;br&gt;eller förändring. Malmö kommun och Östersunds kommun anser det vara&lt;br&gt;en omöjlig uppgift att anmäla förändringar i takt med den snabba för-&lt;br&gt;ändring som framförallt de stora sjukvårdshuvudmännens verksamheter&lt;br&gt;genomgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som regeringen tidigare framfört är&lt;br&gt;syftet med anmälan att Socialstyrelsen skall få kännedom om all verk-&lt;br&gt;samhet på hälso- och sjukvårdsområdet som ett underlag för det löpande&lt;br&gt;tillsynsarbetet. För att ytterligare förbättra dessa förutsättningar föreslår&lt;br&gt;vi att anmälan av verksamheten sker innan denna påbörjas. Man kan&lt;br&gt;tänka sig olika tidsramar, men vi har fastnat för att anmälan skall göras&lt;br&gt;en månad innan verksamheten startar. Genom att anmälan sker på för-&lt;br&gt;hand uppmärksammas Socialstyrelsen på den nya vårdgivaren. I anmälan&lt;br&gt;skall denne lämna de tidigare beskrivna uppgifterna (se avsnitt 6.6.3) om&lt;br&gt;verksamheten. Förslaget att anmälan skall göras på förhand innebär att&lt;br&gt;Socialstyrelsen på ett tidigt stadium kan kontakta vårdgivaren exempel-&lt;br&gt;vis i de fall verksamheten kan betraktas som särskilt riskfylld. Socialsty-&lt;br&gt;relsen bör emellertid inte ha befogenhet att kräva in upplysningar eller&lt;br&gt;handlingar eller att inspektera verksamheten förrän denna faktiskt har&lt;br&gt;påbörjats. Än mindre kan några administrativa sanktioner komma i frå-&lt;br&gt;ga. Däremot kan den som påbörjar verksamhet utan att ha gjort föreskri-&lt;br&gt;ven anmälan dömas till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare påpekat att förslaget om förhandsanmälan inte&lt;br&gt;innebär en sådan prövning av myndigheten som är bruklig i tillstånds-&lt;br&gt;förfaranden. Eftersom anmälan endast innehåller basuppgifter om verk-&lt;br&gt;samheten skall kravet i första hand ses som ett signalsystem. Vi anser&lt;br&gt;ändå att det för Socialstyrelsens del innebär väsentliga fördelar att få för-&lt;br&gt;handsinformation i stället för att ställas inför fullbordat faktum. Det kan&lt;br&gt;också vara bra för vårdgivaren att i planeringsfasen tvingas precisera&lt;br&gt;sådana grundläggande frågor som skall redovisas i anmälan och att tidigt&lt;br&gt;få en kontakt med tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv tillsyn över hälso- och sjukvården förutsätter en fortlöpande Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;information från vårdgivaren. Anmälan av förändringar i verksamheten&lt;br&gt;möjliggör för Socialstyrelsen att kontinuerligt följa vårdgivarens verk-&lt;br&gt;samhet med aktuella uppgifter om denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan av förändringar i verksamheten avser endast väsentliga såda-&lt;br&gt;na som uppenbart är av betydelse för Socialstyrelsen att känna till. Om&lt;br&gt;en verksamhet helt eller delvis läggs ner är det av intresse för Socialsty-&lt;br&gt;relsen att bli underrättad därom utan dröjsmål. Vilka förändringar i verk-&lt;br&gt;samheten som är att betrakta som väsentliga är naturligtvis beroende av&lt;br&gt;bl.a. verksamhetens omfattning, inriktning, organisationsstruktur, drift-&lt;br&gt;form och huvudmannaskap. När en viss specialitet eller ett visst sjukhem&lt;br&gt;tillkommer eller flyttar bör t.ex. detta anmälas. Det är emellertid inte&lt;br&gt;meningsfullt att anmäla förändringar i personaluppsättning, metoder eller&lt;br&gt;medicinteknisk utrustning i andra fall än då detta innebär en ny inrikt-&lt;br&gt;ning. Successiva förändringar som var och en för sig bedöms vara av&lt;br&gt;mindre betydelse, men som sammantagna kanske innebär att verksam-&lt;br&gt;heten omstöps, skall anmälas när den nya inriktningen kan skönjas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.7.2 Befintlig verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I en övergångsbestämmelse till den nya lagen&lt;br&gt;om tillsyn över hälso- och sjukvården skall stadgas en övergångstid&lt;br&gt;om tre år beträffande anmälan för redan befintlig verksamhet inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har redan tillräckliga uppgifter om de enskilda vård-&lt;br&gt;hemmen varför denna sektor inte behöver ingå i den generella anmäl-&lt;br&gt;ningsomgången utan får lämna kompletterande uppgifter särskilt på&lt;br&gt;begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Enligt promemorians förslag skulle all hälso-&lt;br&gt;och sjukvård anmälas i samband med lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett antal remissinstanser har uttryckt att man vill&lt;br&gt;se förenklingar av anmälningsförfarandet. Andra anser att anmälningsför-&lt;br&gt;farandet måste beredas ytterligare. Remissinstansernas inställning har&lt;br&gt;redovisats tidigare (avsnitten 6.6.1 och 6.6.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare föreslagit att&lt;br&gt;anmälan skall göras inför etablering av ny hälso- och sjukvårdsverksam-&lt;br&gt;het liksom vid väsentliga förändringar i eller nedläggning av befintlig&lt;br&gt;verksamhet. Denna rutin behöver kompletteras med en övergångsord-&lt;br&gt;ning, som möjliggör för Socialstyrelsen att få en korrekt bild av all be-&lt;br&gt;fintlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en övergångsbestämmelse bör Socialstyrelsen ges en tidsperiod om&lt;br&gt;tre år för att utforma och genomföra anmälningsförfarandet - för redan&lt;br&gt;befintlig verksamhet - som den nya lagen om tillsyn över hälso- och&lt;br&gt;sjukvården stadgar. Härigenom bör administrativt lätthanterliga rutiner&lt;br&gt;såväl för Socialstyrelsen som för anmälningsskyldiga kunna utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insamlandet av dessa uppgifter innebär ett relativt omfattande arbete for&lt;br&gt;såväl uppgiftslämnama som for mottagaren och bör därför inte göras&lt;br&gt;mer omfattande än nödvändigt. Socialstyrelsen bör i samråd med berörda&lt;br&gt;vårdgivare och sjukvårdshuvudmän utforma formulär och andra praktiska&lt;br&gt;detaljer som underlättar en smidig hantering. Om möjligt bör ADB-tek-&lt;br&gt;niken användas for att underlätta informationsöverföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom anmälningsskyldigheten omfattar hela hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och betydande variationer förekommer inom området, såväl avseende&lt;br&gt;organisation som omfattning, måste det bli en uppgift för Socialstyrelsen&lt;br&gt;att närmare precisera anmälningsförfarandet. Utifrån de generella uppgif-&lt;br&gt;ter som anges i lagtext kan anmälan - efter samråd med berörda profes-&lt;br&gt;sioner och sjukvårdshuvudmännen - anpassas till olika verksamhetsty-&lt;br&gt;per. Även tiden för när anmälan skall göras kan variera för olika verk-&lt;br&gt;samheter. All hälso- och sjukvårdsverksamhet skall emellertid vara an-&lt;br&gt;mäld senast den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller landstingens hälso- och sjukvård har Socialstyrelsen&lt;br&gt;redan idag en hel del uppgifter om verksamheten, men dessa har huvud-&lt;br&gt;sakligen inhämtats inom ramen för särskilda utvärderingsprojekt eller&lt;br&gt;dylikt och motsvarar därför inte tillsynens behov av systematisk basin-&lt;br&gt;formation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kommunernas hälso- och sjukvård bör anmälningsförfaran-&lt;br&gt;det medföra en betydande förbättring av kunskapen om hur verksam-&lt;br&gt;heten ser ut. I många kommuner pågår fortfarande organisationsföränd-&lt;br&gt;ringar efter Ädel-reformens införande och utbyggnaden av äldreom-&lt;br&gt;sorgen har tillfört nya särskilda boenden. Det kan också vara oklart hur&lt;br&gt;ansvaret för hemsjukvården lösts. Problemet med gränsdragningen mel-&lt;br&gt;lan socialtjänsten och hälso- och sjukvården motiverar allmänt sett att&lt;br&gt;sådana grundläggande uppgifter som anmälan avses omfatta tas in som&lt;br&gt;en bas for Socialstyrelsens tillsynsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För delar av den enskilda hälso- och sjukvården innebär anmälnings-&lt;br&gt;förfarandet formellt inte några stora nyheter. Länsstyrelsernas tillstånds-&lt;br&gt;prövning enligt vårdhemsstadgan ersätts enligt regeringens förslag av ett&lt;br&gt;enklare anmälningssystem. Anmälningsskyldighet för läkare, tandläkare,&lt;br&gt;sjuksköterskor och barnmorskor som vill öppna egen mottagning har&lt;br&gt;funnits sedan länge. Denna anmälningsplikt kommer att bestå, om än&lt;br&gt;med utvidgad reglering och utformning, i och med vårt förslag att all&lt;br&gt;hälso- och sjukvård i fortsättningen skall anmälas. Däremot har motsva-&lt;br&gt;rande anmälningsplikt saknats för andra grupper av hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;personal som i stor utsträckning är privat yrkesverksamma, antingen i&lt;br&gt;gruppmottagningar eller som ensampraktiserande. Det gäller t.ex. sjuk-&lt;br&gt;gymnaster (ca 3000), kiropraktorer (drygt 100), naprapater (drygt 400)&lt;br&gt;och optiker (ca 1500).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata vårdsektorn är starkt decentraliserad med många små mot-&lt;br&gt;tagningar. Ett stort antal privatpraktiserande läkare och tandläkare är&lt;br&gt;anslutna till Praktikertjänst AB, men i övrigt saknas en gemensam hu-&lt;br&gt;vudman. I den mån anmälningar gjorts kan dessa vara inaktuella och&lt;br&gt;motsvarar for övrigt inte de mer fullvärdiga uppgifter som förutsätts i&lt;br&gt;det &amp;quot;nya&amp;quot; anmälningssystemet. Socialstyrelsen har fått kopior av länssty-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relsemas tillståndsbevis enligt vårdhemsstadgan. Dessa beslut innehåller&lt;br&gt;däremot i stort sett all information som här efterfrågas. Av den anled-&lt;br&gt;ningen saknas skäl att ålägga de enskilda vårdhemmen att ånyo lämna&lt;br&gt;samma uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare (avsnitt 6.5.1) föreslagit att även den hälso-&lt;br&gt;och sjukvård som kan förekomma inom bl.a. Skolverkets, Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsens och Invandrarverkets tillsynsområden bör omfattas av&lt;br&gt;Socialstyrelsens tillsyn. Det blir en helt ny uppgift för Socialstyrelsen,&lt;br&gt;som följaktligen saknar information om nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär vårt förslag att anmälan skall göras&lt;br&gt;successivt - inom en tre-årsperiod - i fråga om landstingens hälso- och&lt;br&gt;sjukvård liksom av kommunala och vissa statliga vårdgivare beträffande&lt;br&gt;befintlig hälso- och sjukvårdsverksamhet. Detsamma gäller for alla pri-&lt;br&gt;vata vårdgivare med undantag av sådana som begärt och fått tillstånd&lt;br&gt;som enskilt vårdhem. Det bör understrykas att även sådan verksamhet&lt;br&gt;enligt 3 § lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården skall omfattas av&lt;br&gt;skyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslog i promemorian även att en fortlöpande redovis-&lt;br&gt;ning av den medicinska verksamheten skulle lämnas till Socialstyrelsen.&lt;br&gt;Flera remissinstanser avstyrkte eller var tveksamma till kravet. Det an-&lt;br&gt;fördes bl.a. att Socialstyrelsen redan i kravet på att väsentliga föränd-&lt;br&gt;ringar skall anmälas får den kontinuerliga information som behövs för&lt;br&gt;att bedriva ett fortlöpande och effektivt tillsynsarbete. Dessutom fram-&lt;br&gt;hölls att styrelsen när som helst hade möjlighet att begära in handlingar&lt;br&gt;och upplysningar från vårdgivaren för att komplettera faktaunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner mot denna bakgrund att det för närvarande inte&lt;br&gt;föreligger något direkt behov av ett krav på medicinsk årsredovisning. I&lt;br&gt;det fall det skulle visa sig att Socialstyrelsen inte får in den information&lt;br&gt;som behövs for att bedriva ett fortlöpande och effektivt tillsynsarbete bör&lt;br&gt;ett krav på medicinsk årsredovisning emellertid åter övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.8 Socialstyrelsens befogenheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Socialstyrelsen skall i sin tillsynsverksamhet&lt;br&gt;kunna kräva att få ta del av handlingar, prover och annat material&lt;br&gt;samt erhålla upplysningar som behövs for att följa och granska&lt;br&gt;verksamheten. Styrelsen skall även ha rätt att inspektera verksam-&lt;br&gt;heten. Sådana arbetsbeslut skall inte kunna överklagas i annat fall&lt;br&gt;än då föreläggande meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens. Arbetsgruppen har även föreslagits att Socialstyrelsen bör ha rätt att&lt;br&gt;i samband med tillsyn omhänderta material som innehåller ADB-upp-&lt;br&gt;tagningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrat sig tillstyrker&lt;br&gt;de föreslagna befogenheterna for Socialstyrelsen i sin tillsynsroll. Ett&lt;br&gt;flertal remissinstanser har lämnat detaljsynpunkter på forslagen.&lt;br&gt;Datainspektionen anser att befogenheten för tillsynsmyndigheten att&lt;br&gt;använda den registeransvariges eller egen teknisk utrustning för att ta del&lt;br&gt;av ADB-registrerat material måste lagregleras. I annat fall måste Social-&lt;br&gt;styrelsen få tillstånd från Datainspektionen i varje enskilt fall. Socialsty-&lt;br&gt;relsen anser att det bör förtydligas att inspektionsrätten också skall om-&lt;br&gt;fatta &amp;quot;lokaler knutna till verksamheten&amp;quot; eftersom journaler och andra&lt;br&gt;handlingar ibland kan förvaras på annan plats än &amp;quot;där verksamheten&lt;br&gt;bedrivs&amp;quot;. Styrelsen finner det också angeläget för tillsynen att kunna ta&lt;br&gt;del av uppgifter i datorer i Socialstyrelsens lokaler och att detta inte&lt;br&gt;skall kräva Datainspektionens tillstånd. Kammarrätten i Stockholm är&lt;br&gt;tveksam till inspektionsrätten. Den bör innehålla rekvisit för vad som&lt;br&gt;skall gälla för att Socialstyrelsen skall ha rätt till inspektion. Domstols-&lt;br&gt;verket efterlyser ett förtydligande av vad som avses med uttrycket&amp;quot; den&lt;br&gt;som bedriver verksamhet/en&amp;quot;. Sveriges tandläkarförbund anser att in-&lt;br&gt;spektion måste genomföras i dialog med ansvarig person i vårdverksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen vill inledningsvis påpeka&lt;br&gt;att tillsynsarbetet i första hand bör karaktäriseras av ett samarbetspräglat&lt;br&gt;förhållningssätt och genomföras i dialog med den som förestår verksam-&lt;br&gt;heten. Vi tror att detta grundläggande synsätt är den bästa utgångspunk-&lt;br&gt;ten för bestående resultat i kvalitetsfrågor inom hälso- och sjukvården.&lt;br&gt;Erfarenheten visar dock att det ibland är nödvändigt med ett mer kraft-&lt;br&gt;fullt agerande, antingen av utredningstekniska skäl eller därför att dia-&lt;br&gt;logformen prövats men visat sig verkningslös. Vi anser därför att Social-&lt;br&gt;styrelsen måste kunna inspektera och kräva in de uppgifter om verksam-&lt;br&gt;heten som behövs för att tillförsäkra patienterna en god och säker vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har vid utövandet av individtillsyn långtgående befo-&lt;br&gt;genheter gentemot den enskilde yrkesutövaren. I 14 § åliggandelagen&lt;br&gt;stadgas att Socialstyrelsen, eller den som styrelsen förordnar, har rätt att&lt;br&gt;inspektera hälso- och sjukvårdspersonalens verksamhet. Den som utför&lt;br&gt;inspektionen äger tillträde till lokaler, där verksamheten bedrivs, och rätt&lt;br&gt;att tillfälligt omhänderta handlingar, prover och annat material som rör&lt;br&gt;verksamheten. Den vars verksamhet inspekteras är skyldig att lämna det&lt;br&gt;biträde som behövs vid inspektionen. I 13 § åliggandelagen stadgas att&lt;br&gt;den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall efter anmaning&lt;br&gt;lämna Socialstyrelsen handlingar, prover och annat material som rör&lt;br&gt;verksamheten samt ge styrelsen de upplysningar om denna som styrelsen&lt;br&gt;behöver för sin tillsyn. Vid anmaningen får vite föreläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart det är fråga om hälso- och sjukvårdspersonalens verksamhet&lt;br&gt;finns alltså i åliggandelagen ett lagstöd för en ingripande tillsyn. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser täcker emellertid inte in de tillsynsåtgärder som avser&lt;br&gt;verksamhetens organisation och bemanning m.m. Regeringen har tidi-&lt;br&gt;gare konstaterat att Socialstyrelsens utredningar inte sällan visar att bris-&lt;br&gt;ter i vården samtidigt har individuella och organisatoriska orsaker, varför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de båda tillsynsformerna individ- och verksamhetstillsyn i praktiken går&lt;br&gt;i varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller verksamhetstillsyn över sluten vård i enskild regi före-&lt;br&gt;skrivs i vårdhemsstadgans 19 § att en myndighet får kräva de upplys-&lt;br&gt;ningar som den behöver för sin tillsyn. Den som har att utöva tillsynen&lt;br&gt;äger också tillträde till hemmet och rätt att göra sig underrättad om så-&lt;br&gt;dana förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av vårdhems-&lt;br&gt;stadgan eller föreskrifter som meddelats med stöd av stadgan. Om till-&lt;br&gt;träde vägras utan godtagbart skäl skall polismyndigheten på begäran&lt;br&gt;lämna handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarande bestämmelse finns inte i HSL när det gäller tillsyn&lt;br&gt;över offentlig hälso- och sjukvårdsverksamhet. Socialstyrelsen har vis-&lt;br&gt;serligen enligt nuvarande 27 § HSL rätt att göra inspektioner, främst för&lt;br&gt;informations- och erfarenhetsutbyte med huvudmännen. Däremot saknas&lt;br&gt;krav på offentliga vårdgivare att medverka i en tillsynsutredning genom&lt;br&gt;att t.ex. lämna material och upplysningar. Det är kanske mer en formell&lt;br&gt;brist, eftersom landstingens och kommunernas representanter hittills&lt;br&gt;lojalt delgett Socialstyrelsen efterfrågade uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ett effektivt tillsynsarbete närmast självklart förut-&lt;br&gt;sätter att myndigheten ges rätt att inspektera berörda verksamheter och&lt;br&gt;ta del av handlingar etc. Vi har ovan (avsnitt 4.4) beskrivit hur Social-&lt;br&gt;styrelsen bedriver tillsynen. Det är numera vanligt förekommande med&lt;br&gt;besök och inspektioner, såväl i förebyggande syfte på eget initiativ som&lt;br&gt;i utredningssyfte när missförhållanden påtalats. Mot bakgrund av pågå-&lt;br&gt;ende förändringar av hälso- och sjukvårdens struktur och innehåll har vi&lt;br&gt;också sett det som nödvändigt att tillskapa ett regelsystem som är gene-&lt;br&gt;rellt tillämpbart oberoende av huvudmannaskap, organisationsform etc.&lt;br&gt;Med det ökade inslaget av konkurrens även på hälso- och sjukvårdsom-&lt;br&gt;rådet finns dessutom en risk för att vårdgivarna inte längre är lika öppna&lt;br&gt;inför myndigheten. Därför föreslås att bestämmelser, korresponderande&lt;br&gt;med åliggandelagen, dels bör riktas mot vårdgivarna, dels bör bli all-&lt;br&gt;mängiltiga så att de omfattar all hälso- och sjukvård, såväl offentlig som&lt;br&gt;enskild och såväl öppen som sluten vård. Bestämmelserna bör också&lt;br&gt;gälla sådan verksamhet som avses i 3 § lagen om tillsyn över hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. Socialstyrelsen skall härigenom kunna kräva material bl.a.&lt;br&gt;patientjournaler och upplysningar som den behöver för sin tillsyn. Vida-&lt;br&gt;re bör den som har att utöva tillsynen äga tillträde till vårdgivarnas loka-&lt;br&gt;ler och ha rätt att göra sig underrättad om sådana förhållanden som är av&lt;br&gt;betydelse för tillsynen. Om tillträde vägras utan godtagbart skäl bör&lt;br&gt;polismyndigheten på begäran kunna lämna handräckning. De föreslagna&lt;br&gt;åtgärderna innebär givetvis vissa inskränkningar i vårdgivarnas hand-&lt;br&gt;lingsfrihet, vilket är ofrånkomligt om samhället skall kunna ha insyn i&lt;br&gt;verksamheten. Enligt regeringens mening bör sådana beslut under till-&lt;br&gt;synsarbetets gång inte kunna överklagas, om de inte är förenade med&lt;br&gt;föreläggande. Beslut om föreläggande bör kunna överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datoriseringen inom hälso- och sjukvården har utvecklats snabbt un-&lt;br&gt;der senare år. I promemorian har även föreslagits att Socialstyrelsen bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha rätt att i samband med tillsyn omhänderta material som innehåller Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;ADB-upptagningar. Datainspektionen påtalar i sitt remissvar att om So-&lt;br&gt;cialstyrelsen skall ges så vittgående befogenheter att styrelsen äger rätt&lt;br&gt;att förfoga över en vårdgivares personregister bör befogenheterna och&lt;br&gt;vad styrelsen har att iaktta med hänsyn till de registrerades integritet&lt;br&gt;fÖrfattningsregleras. I avsaknad av sådant författningsstöd krävs tillstånd&lt;br&gt;från Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan har även varit föremål för diskussion i Hälsodatakommitténs&lt;br&gt;betänkande Hälsodataregister - Vårdregister (SOU 1995:95, s. 157).&lt;br&gt;Kommittén konstaterar att frågan om tillsynsmyndigheter bör få rätt att&lt;br&gt;utan Datainspektionens tillstånd få bearbeta ett omhändertaget person-&lt;br&gt;register eller for tillsynsändamål få föra ett personregister som utgör en&lt;br&gt;kopia av det omhändertagna registret inte är specifik för hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdens område och därför bör övervägas i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det nu anförda är regeringen for närvarande inte be-&lt;br&gt;redd att författningsreglera denna frågan särskilt på hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdens område.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.9 Sanktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Socialstyrelsen skall kunna förelägga vårdgi-&lt;br&gt;vare att rätta till missförhållanden. Ett sådant beslut skall när så&lt;br&gt;krävs kunna förenas med vite. Om föreläggandet inte efterföljs eller&lt;br&gt;om omedelbar fara föreligger för patienternas liv, personliga säker-&lt;br&gt;het eller hälsa skall Socialstyrelsen kunna förbjuda verksamheten.&lt;br&gt;Den som trotsar ett förbud skall kunna straffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden och förbud är av så ingripande karaktär att de skall&lt;br&gt;kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker de sanktio-&lt;br&gt;ner som föreslås. Ett antal remissinstanser har framfört synpunkter på&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret påpekar att en konfliktsituation kan uppstå om viss verk-&lt;br&gt;samhet förbjuds och vårdansvaret ändå ligger kvar på samma huvudman.&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen påpekar att det inte går att tillämpa samma nor-&lt;br&gt;mer för sanktioner inom kriminalvården som inom övrig hälso- och&lt;br&gt;sjukvård. Norrbottens läns landsting finner det inte motiverat att Social-&lt;br&gt;styrelsen skall ha befogenhet att t.ex. förbjuda ett landsting att bedriva&lt;br&gt;en viss verksamhet. Liknande synpunkter framförs av Landstinget&lt;br&gt;Västernorrland. Malmö kommun och Landstingsförbundet betonar att&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännens självbestämmande inskränker Socialstyrelsens&lt;br&gt;möjligheter till sanktioner. Ett föreläggande får inte innebära att Social-&lt;br&gt;styrelsen i praktiken tar över beslut om organisation, inriktning eller&lt;br&gt;omfattning. Praktikertjänst anser att rekvisiten för patientsäkerhet och&lt;br&gt;god vård bör utvecklas eftersom de utgör grundförutsättningar för So-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cialstyrelsens möjlighet att med omedelbar verkan förbjuda viss verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Landstingen och kommunerna är hu-&lt;br&gt;vudansvariga för hälso- och sjukvården i landet. Därutöver finns även&lt;br&gt;statliga och enskilda vårdgivare. Det är vårdgivarna själva som beslutar&lt;br&gt;om vårdens innehåll, genomförande och organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Socialstyrelsen i sin tillsyn eller på annat sätt blivit medveten om&lt;br&gt;brister i en pågående verksamhet har man tagit kontakt med den som&lt;br&gt;bedriver verksamheten och framfört kritiken för att få rättelse. I de flesta&lt;br&gt;fall har som tidigare beskrivits vårdgivaren tagit påpekandena på allvar&lt;br&gt;och åtgärdat problemet. Det har emellertid också förekommit att Social-&lt;br&gt;styrelsen vid en senare uppföljning kunnat konstatera att en överenskom-&lt;br&gt;men förändring aldrig genomförts. Det har också förekommit att vård-&lt;br&gt;givaren medvetet förhalat frågan eller eljest visat sig oresonlig. När&lt;br&gt;förhållandena så påkallar bör därför Socialstyrelsen i patientsäkerhetens&lt;br&gt;intresse ha möjlighet att i formen av ett skriftligt föreläggande kräva att&lt;br&gt;uppmärksammade brister avhjälps.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vårdhemsstadgan har länsstyrelsen en sådan möjlighet idag när&lt;br&gt;det gäller de enskilda vårdhemmen. Länsstyrelsen kan vidare återkalla&lt;br&gt;ett tillstånd att driva enskilt vårdhem om vården inte ombesörjs på&lt;br&gt;tillfredsställande sätt eller om annat uppenbart missförhållande föreligger&lt;br&gt;och rättelse inte sker. Ett beslut om återkallelse länder omedelbart till&lt;br&gt;efterrättelse om länsstyrelsen inte förordnar annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patienternas behov av god och säker vård är givetvis desamma obero-&lt;br&gt;ende av var vården bedrivs och av vem den erbjuds. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att vårdhemsstadgans principer utsträcks till att gälla all hälso-&lt;br&gt;och sjukvård, inklusive de verksamheter som avses inrymmas i den nya&lt;br&gt;lagen enligt tidigare redovisade avgränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De missförhållanden eller brister som kan tänkas föranleda beslut om&lt;br&gt;förelägganden kan vara av skiftande karaktär. Att i detalj ange sådana&lt;br&gt;förhållanden är inte möjligt. Regeringen vill ändå framföra några prin-&lt;br&gt;ciper till vägledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utgångspunkt vid en bedömning av behovet av föreläggande&lt;br&gt;gäller HSL:s krav på god och säker vård samt övriga bestämmelser för&lt;br&gt;den aktuella verksamheten. Om verksamheten avviker från kraven och&lt;br&gt;avvikelsen medfört allvarligt men eller kan komma att innebära fara för&lt;br&gt;patientsäkerheten bör föreläggande övervägas. Det kan t.ex. gälla ändrad&lt;br&gt;inriktning på en verksamhet för vilken saknas tillräcklig personal eller&lt;br&gt;personal med lämplig kompetens. Det kan också gälla krav på kompe-&lt;br&gt;tensutveckling inom specifika områden som förutsättning för att någon&lt;br&gt;särskild behandlingsmetod skall få tillämpas eller att behandling av vissa&lt;br&gt;diagnosgrupper skall hänskjutas till annan nivå. Bristande respekt för&lt;br&gt;enskildas självbestämmande och integritet, t.ex. allvarlig försummelse av&lt;br&gt;vårdtagarens behov av vård, behandling, omvårdnad eller tillsyn bör&lt;br&gt;föranleda föreläggande om förhållandena inte rättas till på annat sätt.&lt;br&gt;Andra exempel på allvarliga brister kan avse lokaler eller utrustning.&lt;br&gt;Föreläggande bör också övervägas om ordningen och rutiner i verksam-&lt;br&gt;heten är av sådan karaktär att det innebär otrygghet eller osäkerhet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;patienterna. I särskilda fall kan det vara motiverat att förstärka effekten&lt;br&gt;av ett föreläggande genom att kombinera detta med vite. I lagen&lt;br&gt;(1985:206) om vite anges regler för vitesföreläggande, vitesbelopp, ut-&lt;br&gt;dömande av vite m.m. Vårt förslag till sanktionssystem innebär succes-&lt;br&gt;sivt stärkta befogenheter för Socialstyrelsen. Den yttersta åtgärden när&lt;br&gt;dialog, kritik och föreläggande - eventuellt med vite - prövats utan&lt;br&gt;framgång är förbud. Enligt regeringens mening bör ett så allvarligt&lt;br&gt;beslut som att förbjuda verksamheten tillgripas endast när inga andra&lt;br&gt;medel står till buds för att åstadkomma rättelse. I normalfallet har alltså&lt;br&gt;Socialstyrelsen förelagt vårdgivaren att åtgärda konstaterade missför-&lt;br&gt;hållanden eller brister. Om rättelse ändå inte sker måste för trovärdig-&lt;br&gt;hetens och patientsäkerhetens skull finnas som sista alternativ att förbju-&lt;br&gt;da fortsatt verksamhet. En möjlighet att omedelbart förbjuda verksam-&lt;br&gt;heten bör också finnas om missförhållandena eller bristerna är av sådan&lt;br&gt;akut och allvarlig karaktär att effekterna av ett föreläggande inte kan&lt;br&gt;avvaktas av hänsyn till patienternas liv, personliga säkerhet eller hälsa.&lt;br&gt;Enbart det förhållandet att tillsynsmyndigheten förfogar över dessa kraft-&lt;br&gt;fulla korrigeringsinstrument bör vara ett starkt incitament för vårdgivaren&lt;br&gt;att ta itu med bristerna redan innan dessa hunnit utvecklas till allvarliga&lt;br&gt;säkerhetsproblem. Ett beslut att förbjuda verksamheten är en mycket&lt;br&gt;kraftig markering från samhällets sida för att värna patienterna. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår därför att böter eller fängelse skall komma i fråga för den&lt;br&gt;som fortsätter att bedriva sin verksamhet trots ett meddelat förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden och förbud får långtgående konsekvenser för verksam-&lt;br&gt;hetsföreträdaren. Av hänsyn till rättssäkerheten måste rimligen sådana&lt;br&gt;beslut kunna överklagas. Regeringen föreslår att länsrätten blir behörig&lt;br&gt;instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller enskilt bedriven vård innebär förslaget bl.a. att Social-&lt;br&gt;styrelsen - när de formella förutsättningarna föreligger - kan förbjuda&lt;br&gt;verksamheten oavsett om den bedrivs i bolagsform eller av en enskild&lt;br&gt;yrkesutövare. När förbudet riktar sig mot en enskild yrkesutövare upp-&lt;br&gt;kommer frågan om hur den nya lagens bestämmelser om sanktioner&lt;br&gt;m.m. förhåller sig dels till disciplinpåföljdslagens bestämmelser om&lt;br&gt;disciplinpåföljd, begränsning av behörighet och återkallelse av legitima-&lt;br&gt;tion, dels till bestämmelserna om Socialstyrelsens individtillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är här viktigt att understryka att Socialstyrelsens befogenheter&lt;br&gt;enligt den nya lagen är avsedda att ge styrelsen instrument att snabbt&lt;br&gt;kunna gripa in med inspektioner, förelägganden och förbud när patient-&lt;br&gt;säkerheten är i fara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått saknar det i praktiken ofta betydelse för Socialsty-&lt;br&gt;relsen att klart avgränsa åtgärder inom verksamhetstillsynen från åtgärder&lt;br&gt;styrelsen vidtar som individtillsyn. Inte sällan går en form av tillsyn över&lt;br&gt;i den andra formen vid ett och samma tillfälle. Mot bl.a. denna bakgrund&lt;br&gt;har regeringen ansett det vara viktigt att samla alla bestämmelser som&lt;br&gt;rör tillsynen i en lag och att så långt det varit möjligt samordna bestäm-&lt;br&gt;melserna för verksamhets- och individtillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall Socialstyrelsens sanktioner riktar sig mot en enskilt verksam&lt;br&gt;yrkesutövare blir gränsen mellan verksamhetstillsyn och individtillsyn i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det närmaste imaginär. Styrelsen förfogar då både över de möjligheter&lt;br&gt;som de gemensamma bestämmelserna för individ- och verksamhetstill-&lt;br&gt;synen erbjuder i form inspektioner och biträde m.m. och över åtgärder&lt;br&gt;inom verksamhetstillsynen såsom förelägganden och förbud. Styrelsen&lt;br&gt;skall dessutom anmäla den enskilde till HSAN respektive direkt göra&lt;br&gt;anmälan till åtal om de förutsättningar som anges i bestämmelserna om&lt;br&gt;individtillsyn är uppfyllda. Har anmälan gjorts till HSAN är det nämn-&lt;br&gt;den som svarar för att anmälan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet måste Socialstyrelsens samlade kunskap från ärenden om&lt;br&gt;såväl individ- som verksamhetstillsyn kunna ligga till grund för Social-&lt;br&gt;styrelsens bedömningar och beslut. Det är viktigt att understryka att ett&lt;br&gt;förbud av Socialstyrelsen riktat mot den verksamhet som en enskild&lt;br&gt;yrkesutövare bedriver aldrig får karaktären av ett absolut yrkesförbud&lt;br&gt;eller en formell inskränkning i behörigheten att utöva yrket för den en-&lt;br&gt;skilde yrkesutövaren. De möjligheter som Socialstyrelsen ges att förbju-&lt;br&gt;da en verksamhet är således inte jämförbara med HSANs befogenheter&lt;br&gt;enligt disciplinpåföljdslagen ifråga om återkallelse av legitimation och&lt;br&gt;begränsning av behörighet samt disciplinpåföljder. En enskilt verksam&lt;br&gt;yrkesutövare, vars verksamhet blivit förbjuden av Socialstyrelsen enligt&lt;br&gt;lagens bestämmelser är således, så länge HSAN inte beslutat annat,&lt;br&gt;formellt oförhindrad att söka anställning inom sitt yrke i sjukvården eller&lt;br&gt;starta en ny verksamhet. En anmälan från denne att starta ny enskild&lt;br&gt;verksamhet kommer ändå självfallet att bli föremål för särskild uppmärk-&lt;br&gt;samhet från styrelsens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande om att vidta åtgärder eller förbud av verksamheten skall&lt;br&gt;naturligtvis kunna överklagas. Enligt förvaltningslagen (1986:223) får&lt;br&gt;den som beslutet angår överklaga beslutet om det gått honom emot.&lt;br&gt;Vem beslutet angår har i praxis fått en restriktiv tolkning. Det kan därför&lt;br&gt;anses mindre troligt att t.ex. patienter eller konkurrenter kommer att ges&lt;br&gt;klagorätt. Det är i princip den vars verksamhet beslutet gäller som skall&lt;br&gt;kunna överklaga det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.10 Register&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Hos Socialstyrelsen skall inrättas ett centralt&lt;br&gt;register, där uppgifter skall registreras om dem som anmält verksam-&lt;br&gt;het enligt lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorians förslag om att skapa ett centralt&lt;br&gt;register har tillstyrkts av ett flertal remissinstanser. Några instanser har&lt;br&gt;synpunkter på utformningen av lagtext och registrets omfattning. Kam-&lt;br&gt;marrätten i Stockholm ställer sig positiv till att Lex Maria-anmälningar&lt;br&gt;förs in i det föreslagna registret. Socialstyrelsen anser det nödvändigt att&lt;br&gt;förfoga över ett aktuellt och tillförlitligt register, men anser att detta inte&lt;br&gt;ensamt kan utgöra underlag för tillsynsinsatser. Styrelsen anser vidare att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registret bör innehålla uppgifter hur verksamhetens kvalitet säkras och&lt;br&gt;utvecklas. Datainspektionen anser att det i lagtext bör framgå att re-&lt;br&gt;gistret inte får innehålla uppgifter om enskilda patienter. Inspektionen&lt;br&gt;anser också att det bör framgå att det endast är själva anmälan enligt&lt;br&gt;Lex Maria som får registreras och inte innehållet i anmälan samt ifråga-&lt;br&gt;sätter om det är nödvändigt att registrera personnummer i det föreslagna&lt;br&gt;registret. Stockholms läns landsting anser att det vore värdefullt att kun-&lt;br&gt;na hämta uppgifter ur registret även om fem år har gått. Landstinget i&lt;br&gt;Kristianstads län avstyrker att Lex Maria-anmälningar fors in i registret&lt;br&gt;om det innebär att uppgifter om enskilda patienter blir offentliga. Däre-&lt;br&gt;mot bör HSAN:s domar föras in eftersom de är offentliga. Landstinget&lt;br&gt;Västmanland vill betona vikten av att registret innehåller korrekta upp-&lt;br&gt;gifter. Vårdförbundet SHSTF anser att Lex Maria-anmälningar inte skall&lt;br&gt;registreras och finner det tveksamt om registret skall innehålla uppgift&lt;br&gt;om när inspektion företagits. Liknande synpunkter har framförts av&lt;br&gt;Svenska Tandläkareförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av avsnitt 6.5.3 framgår vilka upp-&lt;br&gt;gifter som en anmälan enligt lagen skall innehålla. Uppgifterna är av&lt;br&gt;grundläggande karaktär och lämnas i syfte att ge Socialstyrelsen känne-&lt;br&gt;dom om vilken typ av verksamhet det är frågan om. Vid utövandet av&lt;br&gt;tillsyn måste Socialstyrelsen, på ett lätthanterligt sätt, ha tillgång till&lt;br&gt;dessa grundläggande uppgifter om den anmälda verksamheten. För att&lt;br&gt;fortlöpande kunna utöva tillsyn krävs också ett register i vilket bl.a.&lt;br&gt;uppgifter om förändringar i verksamheten och vidtagna åtgärder införs.&lt;br&gt;Ett register kan också användas som informationsbas i det uppföljande,&lt;br&gt;rådgivande och vägledande tillsynsarbetet. Genom att skapa ett centralt&lt;br&gt;register ges Socialstyrelsen förutsättning att utöva en effektiv tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till registrets omfattning bör regleringen tas in i själva&lt;br&gt;lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården. Registret skall få användas&lt;br&gt;för registrering av uppgifter över verksamheter som anmälts samt for&lt;br&gt;tillsyn. Registret skall även få användas for forskning samt för framställ-&lt;br&gt;ning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret skall få innehålla uppgifter om den som bedriver verksamhet&lt;br&gt;och var, verksamhetens inriktning och omfattning, antal yrkesutövare&lt;br&gt;och deras behörighet, verksamhetschef samt om patientförsäkring teck-&lt;br&gt;nats. Häri ingår bl.a. person-, organisation- och adressuppgifter for såväl&lt;br&gt;fysiska som juridiska personer. När det gäller uppgifter om fysiska per-&lt;br&gt;soner som bedriver verksamheten är det nödvändigt att även person-&lt;br&gt;nummer skall kunna registreras. I de fall verksamheten inte bedrivs i&lt;br&gt;någon associationsrättslig form blir registrering av personnummret enda&lt;br&gt;möjligheten till att säkert kunna identifiera den som bedriver verksam-&lt;br&gt;heten. Även uppgifter om när inspektion företagits och datum för Social-&lt;br&gt;styrelsens beslut angående verksamheten samt anmälan enligt den s.k.&lt;br&gt;Lex Maria skall kunna ingå i registret. I reglerna om registret bör vidare&lt;br&gt;bestämmelser om gallring av registerinformation efter viss tid och om&lt;br&gt;ändringar i uppgifterna tas in. Det bör särskilt framhållas att registret&lt;br&gt;inte får innehålla uppgifter om enskilda patienter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret är avsett att vara offentligt. Regeringen är medveten om att Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;särskilt uppgifterna beträffande inspektion, Socialstyrelsens beslut och&lt;br&gt;anmälan enligt den s.k. Lex Maria bestämmelsen i viss mån är av käns-&lt;br&gt;lig karaktär för vårdgivaren. En större öppenhet inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården och bättre tillgång till information är emellertid önskvärd. Genom&lt;br&gt;att ge allmänheten bättre möjlighet till kännedom om sin vårdgivares&lt;br&gt;verksamhet kan förtroendet för denne ytterligare förbättras. 1 vilken&lt;br&gt;utsträckning informationen kommer att användas och på vilket sätt är&lt;br&gt;givetvis svårt att bedöma. En följd av att tillgången till information för&lt;br&gt;allmänheten förbättras kan naturligtvis ytterligare anstränga vårdgivarens&lt;br&gt;arbetsförhållanden. Detta måste vägas mot allmänhetens intresse av att&lt;br&gt;ha tillgång till uppgifter om sin vårdgivare. Att vårdgivarens verksamhet&lt;br&gt;har inspekterats eller att Lex Maria anmälan förekommer behöver inte&lt;br&gt;heller nödvändigtvis tolkas som någonting negativt. Tvärtom bör en&lt;br&gt;inspektion leda till att verksamheten förbättras och en Lex Maria anmä-&lt;br&gt;lan visar på att vårdgivaren har en fungerande rutin för att uppmärksam-&lt;br&gt;ma händelser av betydelse för patienternas säkerhet i vården.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.11 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.11.1 Lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya lagstiftningen om tillsynen över&lt;br&gt;hälso- och sjukvården skall träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Den nya lagen om tillsyn över hälso- och&lt;br&gt;sjukvården föreslogs träda i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Socialstyrelsen anser att ikraftträdandet bör ske&lt;br&gt;den 1 januari 1997, med hänsyn till förändringarnas omfattning och de&lt;br&gt;grundliga förberedelser som måste ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den föreslagna lagen om tillsyn över&lt;br&gt;hälso- och sjukvården bör träda i kraft så snart som möjligt. Samtidigt&lt;br&gt;kräver den nya lagen ett förberedelsearbete såväl hos vårdgivarna som&lt;br&gt;hos Socialstyrelsen. Socialstyrelsen bör bl.a. ges möjlighet att i samråd&lt;br&gt;med övriga berörda anpassa och utforma anmälningsförfarandet för att&lt;br&gt;uppnå ett administrativt lätthanterligt och effektivt system. Ikraftträdan-&lt;br&gt;det av den föreslagna lagstiftningen bör också i möjligaste mån samord-&lt;br&gt;nas med ikraftträdandet av de nya föreskrifter och allmänna råd som&lt;br&gt;lagstiftningen föranleder. Det är vidare en fördel om information om&lt;br&gt;förändringarna kan genomföras i ett sammanhang. Ett hänsynstagande&lt;br&gt;till dessa omständigheter leder regeringen till att föreslå att den nya&lt;br&gt;lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården skall träda i kraft den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1997 och anmälan för redan befintlig hälso- och sjukvårdsverk-&lt;br&gt;samhet genomförs och utformas under en tre-årsperiod. Genomförandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av anmälan för redan befintlig verksamhet behandlas närmare i avsnitt Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;6.7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna om tillsyn över hälso- och sjukvården blir omedelbart&lt;br&gt;tillämpliga på såväl ny som befintlig verksamhet inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården. De bestämmelser som avser anmälan kräver en grundlig för-&lt;br&gt;beredelse, därför finns det anledning att undanta redan befintlig hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdsverksamhet från kravet på anmälningsskyldighet under en&lt;br&gt;viss tidsperiod. Däremot saknas skäl att inte tillämpa även dessa bestäm-&lt;br&gt;melser på ny hälso- och sjukvårdsverksamhet som påbörjas efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.11.2 Särskilt om vårdhemsstadgans upphörande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem&lt;br&gt;m.m. skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan verksamhet än hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedri-&lt;br&gt;vits efter tillstånd enligt vårdhemsstadgan skall regleras i social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620). För ny sådan verksamhet skall krävas till-&lt;br&gt;stånd från länsstyrelsen. Nytt tillstånd skall inte erfordras för befint-&lt;br&gt;lig verksamhet. I båda fallen skall verksamheterna stå under social-&lt;br&gt;nämndens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Den enskilda vårdhemsstadgan skulle upp-&lt;br&gt;höra att gälla i samband med att den nya lagen om tillsyn över hälso-&lt;br&gt;och sjukvården trädde i kraft, vilket föreslogs ske den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna anser att den enskilda&lt;br&gt;vårdhemsstadgan bör upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den del av verksamheterna som utgör&lt;br&gt;hälso- och sjukvård skall anmälas till Socialstyrelsen. Om den hälso- och&lt;br&gt;sjukvård som tillhandahålles vid vårdhemmet ges av personal som an-&lt;br&gt;litats av hemmet på annat sätt än genom anställning, kan vårdhemmet&lt;br&gt;inte anses bedriva hälso- och sjukvård. Anmälan till Socialstyrelsen skall&lt;br&gt;i de fallen göras av den som ger vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av den verksamhet som bedrives vid vårdhemmen är att&lt;br&gt;betrakta som socialtjänst. Ett flertal av hemmen bedriver verksamhet&lt;br&gt;som har stora likheter med hemmen för vård- och boendes (HVB) verk-&lt;br&gt;samheter och skulle i praktiken kunna organiseras så att de omfattades&lt;br&gt;av bestämmelserna som gäller för sådana hem. Även många av de andra&lt;br&gt;hemmen uppvisar så stora likheter med HVB-hemmen att regleringen av&lt;br&gt;dessa borde kunna vara densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstkommittén har i sitt huvudbetänkande Ny socialtjänstlag&lt;br&gt;(SOU 1994:139) föreslagit bl.a. att stadgan om enskilda vårdhem m.m.&lt;br&gt;upphävs och att regleringen av vårdhemmen förs över till en ny social-&lt;br&gt;tjänstlag. Regleringen skulle för enskilda HVB-hem, särskilda boende-&lt;br&gt;former, hem för viss annan heldygnsvård samt en del andra enskilda&lt;br&gt;verksamheter vara densamma. Det föreslås bl.a. att tillstånd skall krävas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att verksamheten skall stå under länsstyrelsens och Socialstyrelsens Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. Det vore olämpligt att förekomma&lt;br&gt;utfallet av remissbehandling genom att föreslå en ny reglering av de&lt;br&gt;vårdhem som omfattas av vårdhemsstadgan och som är att betrakta som&lt;br&gt;socialtjänst. Det är emellertid nödvändigt med en större förändring av&lt;br&gt;vårdhemsstadgan när hälso- och sjukvårdsverksamhet inte längre skall&lt;br&gt;omfattas av den. Ett alternativ som är att föredra är att hela vårdhems-&lt;br&gt;stadgan upphäves och att de verksamheter som inte utgör hälso- och&lt;br&gt;sjukvård i avvaktan på beredningen av Socialtjänstkommitténs betänkan-&lt;br&gt;de regleras i annan ordning. Med hänsyn till de likheter verksamheterna&lt;br&gt;visar med övrig socialtjänst är det lämpligt att en sådan reglering görs i&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620). Det måste dock framhållas att en sådan&lt;br&gt;lösning är tänkt att vara temporär. Om det skulle visa sig att beredning-&lt;br&gt;en av Socialtjänstkommitténs förslag dröjer, måste ytterligare övervägan-&lt;br&gt;den göras beträffande nu aktuella verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.12 Vissa resursfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De resurser som kan friställas vid andra&lt;br&gt;myndigheter då Socialstyrelsen övertar tillsynsansvaret för all hälso-&lt;br&gt;och sjukvård bör överföras till Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen bör ge tillsynen över hälso- och sjukvården ökad&lt;br&gt;prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har uttalat sig i&lt;br&gt;frågan. Socialstyrelsen bedömer att de uppgifter som föreslås påföras&lt;br&gt;styrelsen kräver att ytterligare resurser tillförs. Statskontoret förutsätter&lt;br&gt;att förstärkningen av tillsynen sker inom befintliga resurser. Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen anser att inga resurser kan överföras till Socialstyrelsen&lt;br&gt;utan den förstärkning som planeras inom den kriminalvårdsmedicinska&lt;br&gt;verksamheten måste betraktas som en förutsättning för att svara upp mot&lt;br&gt;bl.a. den egenkontroll som behöver utföras. Liknande synpunkter fram-&lt;br&gt;förs av Statens institutionsstyrelse, Arbetarskyddsstyrelsen, Länsstyrel-&lt;br&gt;serna i Malmöhus, Värmland och Göteborgs- och Bohus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringens förslag till ny lag&lt;br&gt;om tillsyn över hälso- och sjukvården innebär bl.a. att Socialstyrelsens&lt;br&gt;tillsynsansvar utvidgas samtidigt som styrelsens befogenheter och sank-&lt;br&gt;tionsmöjligheter förstärks. Detta kommer att kräva ett intensifierat arbete&lt;br&gt;med tillsynen över hälso- och sjukvården och att ytterligare resurser&lt;br&gt;omfördelas till detta verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att Socialstyrelsen genomfört en omorgani-&lt;br&gt;sation som bl.a. medför att tillsynen renodlas ytterligare och ges en sam-&lt;br&gt;lad ställning i organisationen. Tillsynsarbetet leds av en överdirektör.&lt;br&gt;Denne är chef för tillsynsarbetet i myndigheten och därmed överordnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;chef för de regionala tillsynsenhetema i Stockholm, Göteborg, Malmö,&lt;br&gt;Umeå, Örebro och Jönköping samt över den nationella tillsynsenheten&lt;br&gt;och tillsynsstaben. Denna stab har ansvar för samordning, planering och&lt;br&gt;uppföljning och leds av en särskild befattningshavare direkt under över-&lt;br&gt;direktören. Socialstyrelsen har själv möjlighet att utforma sin organisa-&lt;br&gt;tion, regeringen kan dock konstatera att den nuvarande organisationen&lt;br&gt;bör skapa goda förutsättningar för att utveckla tillsynsarbetet och Social-&lt;br&gt;styrelsens roll som tillsynsmyndighet över hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om en ny lag om tillsyn över hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den innebär att Socialstyrelsens tillsynsansvar utvidgas. Vi är medvetna&lt;br&gt;om att utvidgandet av tillsynsansvaret och fullgörandet av de nya upp-&lt;br&gt;gifterna ställer stora krav på myndigheten. Det anmälningsförfarande&lt;br&gt;som vi föreslår är motiverat bl.a. av att det är mer administrativt lätthan-&lt;br&gt;terligt och mindre resurskrävande än en tillståndsprövning. Administra-&lt;br&gt;tionen av anmälningsförfarandet bör dessutom kunna datoriseras i hög&lt;br&gt;grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de generellt sett goda förutsättningar som finns inom Socialsty-&lt;br&gt;relsen att leva upp till de krav på myndigheten som regeringens förslag&lt;br&gt;innebär kan vissa resurs- och kompetensmässiga förstärkningar behöva&lt;br&gt;vidtas. De regionala enheterna besitter god medicinsk- och juridisk kom-&lt;br&gt;petens inom hälso- och sjukvårdsområdet och värdefull kunskap om&lt;br&gt;lokala förhållanden. De regionala enheterna kan emellertid behöva för-&lt;br&gt;stärkas med ytterligare handläggare. Vissa utbildningsinsatser bl.a. när&lt;br&gt;det gäller granskning av kvalitetssystem kommer också att behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att Socialstyrelsen övertar tillsynsansvaret&lt;br&gt;över hälso- och sjukvård som bedrivs som en särskild verksamhet inom&lt;br&gt;vissa myndigheter och/eller där en annan statlig myndighet utövar tillsyn&lt;br&gt;över verksamheten. De resurser som kan friställas i detta sammanhang&lt;br&gt;bör överföras till Socialstyrelsen. Beredningar pågår för närvarande inom&lt;br&gt;regeringskansliet beträffande möjliga resursöverföringar och kommer att&lt;br&gt;underställas riksdagen för prövning i samband med budgetpropositionen&lt;br&gt;för 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beredningen har frågan om finansiering genom att avgifter tas ut&lt;br&gt;för de tjänster som myndigheten tillhandahåller övervägts. Finansiering&lt;br&gt;genom avgifter finns idag bl.a. för Alkoholinspektionens kostnader för&lt;br&gt;de arbetsinsatser som krävs för att utreda och bedöma de verksamheter&lt;br&gt;för vilka tillstånd söks (ansökningsavgift) samt efterföljande tillsyn och&lt;br&gt;kontroll av verksamheten (tillsynsavgift). Socialdepartementet har i pro-&lt;br&gt;memorian Åldersgräns vid tobaksköp (Ds 1995:66) föreslagit att det i&lt;br&gt;tobakslagen (1993:581) införs en åldersgräns vid 18 år för bl.a. inköp av&lt;br&gt;tobak. Tillsynen av regeln om åldersgräns skall utövas av kommunerna&lt;br&gt;som därvid också föreslås få möjlighet att ta ut avgifter för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om tillsyn över hälso- och sjukvården bygger på&lt;br&gt;ett anmälningsförfarande och en fortlöpande tillsyn. Det är således något&lt;br&gt;annorlunda utformat än på de tidigare nämnda områdena. Därtill kom-&lt;br&gt;mer att hälso- och sjukvården är en verksamhet av stor omfattning och&lt;br&gt;mångfald. Om det är lämpligt att införa ett system med avgifter för&lt;br&gt;tillsynen över hälso- och sjukvården och i så fall hur detta skulle utfor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mas saknas det idag underlag for att bedöma varför frågan kommer att Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;beredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Konsekvensanalys&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet med den föreslagna lagstiftningen är att säkerställa hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdens kvalitet och säkerheten för patienterna i vården oavsett&lt;br&gt;driftform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den brist på konsekvens och oklarhet som finns i gällande lagstiftning&lt;br&gt;om tillsyn över hälso- och sjukvårdsverksamhet kommer att forsvinna.&lt;br&gt;Genom en enhetlig tillsynslag klargörs Socialstyrelsens tillsynsansvar.&lt;br&gt;Därmed betonas också att samma krav på kvalitet och säkerhet gäller&lt;br&gt;oavsett huvudman, driftform eller om vården sker i öppna eller slutna&lt;br&gt;former. Därmed bör kvaliteten av vården och patientsäkerheten förbätt-&lt;br&gt;ras, särskilt inom den hälso- och sjukvårdsverksamhet som hittills varit&lt;br&gt;oreglerad. Den obalans som nu råder, där olika vårdgivare omfattas av&lt;br&gt;olika regler och vissa vårdgivare av inga alls, undanröjs. Såväl for vård-&lt;br&gt;givare och patienter som för Socialstyrelsen kommer det att bli lättare&lt;br&gt;att överblicka de regler som gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens tillsyn syftar främst till att förebygga skador och elimi-&lt;br&gt;nera risker i hälso- och sjukvården, vilket bör leda till en förbättrad&lt;br&gt;patientsäkerhet och positiva effekter for samhällsekonomin. Den nya&lt;br&gt;lagstiftningen bör effektivisera tillsynen och vara ett verksamt instrument&lt;br&gt;for Socialstyrelsen att ingripa med i allvarliga fall av missförhållanden&lt;br&gt;inom vården. Lagstiftningen möjliggör också att tillsynen kan anlägga ett&lt;br&gt;helhetsperspektiv på hälso- och sjukvården. Tillsynsinsatsema kan riktas&lt;br&gt;mer mot brister i verksamheten, t.ex. bristande kommunikation och sam-&lt;br&gt;arbete inom och mellan enheter eller funktioner, samtidigt som hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonalens handlande granskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje vårdgivare beslutar själv om bl.a. vårdens innehåll, genomföran-&lt;br&gt;de och organisation. Vårdgivaren ansvarar också för att den vård som&lt;br&gt;bedrivs uppfyller kraven på kvalitet och säkerhet. En förutsättning för en&lt;br&gt;framgångsrik förbättring och utveckling av hälso- och sjukvårdens kvali-&lt;br&gt;tet och säkerhet är att vårdgivaren själv aktivt arbetar med dessa frågor.&lt;br&gt;Ett sådant arbete har också redan inletts hos många vårdgivare. Införan-&lt;br&gt;det av ett krav på systematiskt kvalitetssäkringsarbete inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården bör leda till att detta arbete intensifieras, vilket bör leda till&lt;br&gt;en förbättrad patientsäkerhet och kvalitet av vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av Socialstyrelsens beslut enligt den nya lagstiftningen skall&lt;br&gt;kunna överklagas till förvaltningsdomstol. Tillsynsarbetet bör som tidiga-&lt;br&gt;re beskrivits i första hand genomföras i dialog med vårdgivaren. Beslut&lt;br&gt;om föreläggande och förbud är avsett att användas endast när dialog-&lt;br&gt;formen visar sig otillräcklig. De flesta fall av påpekade brister har hittills&lt;br&gt;också åtgärdats av vårdgivaren, trots avsaknaden av ytterligare påtryck-&lt;br&gt;ningsmedel. Mot bakgrund av dessa erfarenheter torde möjligheterna att&lt;br&gt;överklaga beslut om föreläggande och förbud endast medföra en obetyd-&lt;br&gt;lig ökning av förvaltningsdomstolarnas belastning. Bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffansvar för utebliven anmälan eller fortsatt verksamhet trots förbud Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;finns redan idag beträffande enskilda vårdhem. Anmälan om åtal är och&lt;br&gt;torde även i framtiden bli mycket ovanliga. Några ytterligare resurser&lt;br&gt;skall därför inte behöva tillföras domstolarna på grund av de förelig-&lt;br&gt;gande förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslaget till lag om tillsyn över&lt;br&gt;hälso- och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att hälso- och sjukvården och dess personal står&lt;br&gt;under Socialstyrelsens tillsyn. Vad som avses med hälso- och sjukvård&lt;br&gt;och hälso- och sjukvårdspersonal anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom&lt;br&gt;Försvarsmakten finns särskilda bestämmelser. Detta innebär att den vår-&lt;br&gt;den är undantagen från lagens tillämpningsområde. Det gäller dock en-&lt;br&gt;dast verksamheten som sådan och inte tillsynen över hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonalen. Denna skall, liksom sker i dag, bedrivas av Social-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att med hälso- och sjukvård förstås sådan verksam-&lt;br&gt;het som omfattas av 1 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och 1 §&lt;br&gt;tandvårdslagen (1985:125). Det är således verksamhet som omfattar&lt;br&gt;åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador&lt;br&gt;som avses. Enligt hälso- och sjukvårdslagen omfattas även sjuktrans-&lt;br&gt;porter och omhändertagande av avlidna. Det gäller oavsett hur verksam-&lt;br&gt;heten bedrivs, dvs. oavsett om det är landsting, kommun, staten eller&lt;br&gt;annan som bedriver verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att med hälso- och sjukvårdspersonal avses sådan&lt;br&gt;personal som omfattas av 1 § lagen (1994:953) om åligganden för perso-&lt;br&gt;nal inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket definieras begreppet vårdgivare. Det är en fysisk eller&lt;br&gt;juridisk person som bedriver hälso- och sjukvård. Det är inte bara t.ex.&lt;br&gt;staten, landsting, kommuner, aktiebolag eller stiftelser som kan vara&lt;br&gt;vårdgivare utan även en person som bedriver enskild näringsverksamhet,&lt;br&gt;t.ex. en tandläkare som har en egen praktik som bedrivs i form av enkelt&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Brister inom verksamhet som hälso- och sjukvården är beroende av för&lt;br&gt;att kunna diagnostisera och behandla patienter kan ha lika stor betydelse&lt;br&gt;för patientsäkerheten som själva hälso- och sjukvårdsverksamheten har.&lt;br&gt;I paragrafen anges därför att verksamhet som inte utgör hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdsverksamhet, men som på uppdrag av hälso- och sjukvården utför&lt;br&gt;provtagningar, analyser eller gör annan utredning som utgör ett led i be-&lt;br&gt;dömningen av en patients hälsotillstånd eller behandling också skall stå&lt;br&gt;under Socialstyrelsens tillsyn. Här avses bl.a. fristående laboratorier som&lt;br&gt;anlitas av hälso- och sjukvården, i den mån verksamheten inte utgör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälso- och sjukvårdsverksamhet. Härigenom kan tvekan aldrig råda om Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;verksamheten omfattas av Socialstyrelsens tillsyn eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges syftet med Socialstyrelsens tillsyn. Syftet är främst att&lt;br&gt;förebygga skador och eliminera risker inom hälso- och sjukvården. Strä-&lt;br&gt;van skall vara att kontinuerligt förbättra kvaliteten inom vården. Social-&lt;br&gt;styrelsen skall vara ett stöd for såväl den som bedriver verksamheten&lt;br&gt;som for personalen, t.ex. genom att ge råd om förbättringar. Vidare skall&lt;br&gt;Socialstyrelsen granska verksamheten och personalens åtgärder, dvs.&lt;br&gt;kontrollera att den vård som ges uppfyller kraven på bl.a. god vård. Om&lt;br&gt;Socialstyrelsen finner brister skall styrelsen medverka t.ex genom att ge&lt;br&gt;råd och upplysningar om hur bristerna kan avhjälpas. Vid behov, t.ex&lt;br&gt;om bristerna inte avhjälps frivilligt, kan styrelsen vidta åtgärder, bl.a. i&lt;br&gt;form av föreläggande till verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har forts in en bestämmelse om skyldighet för vårdgivare&lt;br&gt;att till Socialstyrelsen anmäla om någon drabbats av eller utsatts for risk&lt;br&gt;att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård, be-&lt;br&gt;handling eller undersökning. Bestämmelsen ersätter förordningen&lt;br&gt;(1982:772) om skyldighet att anmäla vissa allvarliga skador m.m. i&lt;br&gt;hälso- och sjukvården (&amp;quot;Lex Maria&amp;quot;). Anmälningsskyldighet föreskrivs&lt;br&gt;gälla for all verksamhet som omfattar vård, behandling och undersök-&lt;br&gt;ning. Det är vårdgivaren som ansvarar for att anmälan görs. Inget&lt;br&gt;hindrar att fullgörandet delegeras. Detta torde också vara vanligt när det&lt;br&gt;är fråga om större verksamheter, t.ex. inom landstingen. I enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag föreslås att även verksamhet som omfattas av 3 § skall&lt;br&gt;uppmärksamma om patient drabbats av eller utsatts for risk att drabbas&lt;br&gt;av skada eller sjukdom genom sådan verksamhet. Det föreslås dock att&lt;br&gt;den som bedriver verksamheten skall göra anmälan direkt till Socialsty-&lt;br&gt;relsen och inte såsom Lagrådet föreslagit, till vårdgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har överlåtits till regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;till Socialstyrelsen att närmare föreskriva hur anmälningsskyldigheten&lt;br&gt;skall fullgöras (se 29 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket erinras om att det i lagen (1994:953) om åligganden for&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvården stadgas en skyldighet för hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonalen att rapportera till den som svarar för vården om&lt;br&gt;en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada&lt;br&gt;eller sjukdom (se kommentaren till 7 a § lagen om ändring i lagen&lt;br&gt;(1994:953) om åligganden for personal inom hälso- och sjukvården).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs en bestämmelse om tystnadsplikt for den som på&lt;br&gt;grund av anställning, uppdrag eller annan liknande grund deltar eller har&lt;br&gt;deltagit i verksamhet som omfattas av lagen. Bestämmelsen kompletterar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna om sekretess inom hälso- och sjukvården för det all- Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;männas verksamhet som regleras i sekretesslagen (1980:100) och be-&lt;br&gt;stämmelserna om tystnadsplikt för hälso- och sjukvårdspersonal inom&lt;br&gt;den enskilda vården som regleras i lagen (1994:953) om åligganden för&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvården. Den föreslagna bestämmelsen&lt;br&gt;innebär att även annan personal inom den enskilda hälso- och sjukvården&lt;br&gt;kommer att omfattas av tystnadsplikt, t.ex. verkställande direktörer och&lt;br&gt;annan administrativ personal. När tystnadspliktsbestämmelsema för&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonal infördes i lagen (1980:11) om tillsyn över&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonalen angavs i prop. 1980/81:28 s. 22 att&lt;br&gt;bestämmelserna i huvudsak skalle ha samma innehåll som motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i sekretesslagen (1980:100). Bestämmelserna utformades&lt;br&gt;dock inte på samma sätt, dvs. med ett skaderekvisit, utan tystnadsplikten&lt;br&gt;avgränsades på så sätt att personalen inte obehörigen får röja vad den får&lt;br&gt;veta i sin verksamhet. Bestämmelserna återfinns idag i 8 - 9 §§ lagen&lt;br&gt;(1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården. I&lt;br&gt;propositionen (s. 23) angavs att vid tolkningen av obehörighetsrekvisitet&lt;br&gt;ledning torde kunna sökas i skaderekvisitet i sekretesslagen för att i sak&lt;br&gt;nå en nära överensstämmelse mellan tystnadsplikten för offentliga&lt;br&gt;funktionärer och enskilda. Den nu aktuella bestämmelsen har utformats&lt;br&gt;med bestämmelserna i åliggandelagen som förebild, dvs. med ett obe-&lt;br&gt;hörighetsrekvisit, och torde tolkas på samma sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom Lagrådet påtalat skall bestämmelsen kompletteras med ett&lt;br&gt;tillägg om att som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet som följer av lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs en anmälningsskyldighet för den som avser att&lt;br&gt;bedriva verksamhet som omfattas av Socialstyrelsens tillsyn enligt lagen.&lt;br&gt;Anmälan skall göras till Socialstyrelsen senast en månad innan verksam-&lt;br&gt;heten påbörjas. Det är enbart den som inte tidigare bedriver verksamhet&lt;br&gt;som skall göra anmälan. Om verksamheten utökas skall det i regel&lt;br&gt;anmälas som en väsentlig förändring enligt 9 § även om det är fråga om&lt;br&gt;t.ex. ett nytt sjukhus eller en ny praktik. Socialstyrelsen skall inte göra&lt;br&gt;någon prövning av anmälan utan denna är till för att Socialstyrelsen&lt;br&gt;skall ha kännedom om de verksamheter som den har tillsyn över. För att&lt;br&gt;tillsynen skall kunna utövas från det att verksamheten påbörjas skall&lt;br&gt;anmälan ske i god tid. Att tillsynen inte får utövas förrän verksamheten&lt;br&gt;har påbörjats hindrar inte att Socialstyrelsen på förfrågan eller på eget&lt;br&gt;initiativ ger råd och stöd om hur verksamheten bör bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver sådan verksamhet som omfattas av lagen (1960:409)&lt;br&gt;om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område&lt;br&gt;skall inte anmäla verksamheten till Socialstyrelsen. I de fall tveksamhet&lt;br&gt;råder, är det i första hand Socialstyrelsen som avgör om styrelsens&lt;br&gt;tillsyn skall omfatta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka uppgifter som generellt sett&lt;br&gt;skall finnas med i anmälan. Uppgifterna skall underlätta for Socialstyrel-&lt;br&gt;sen att utöva tillsynen. Uppgifterna skall vara av den karaktären att&lt;br&gt;styrelsen med hjälp av dem kan avgöra om de mest grundläggande&lt;br&gt;förutsättningarna för att kraven för en god vård skall kunna anses&lt;br&gt;uppfyllda. Anmälan i sig skall kunna ge indikationer till Socialstyrelsen&lt;br&gt;att det finns anledning till att aktivt utöva tillsynen över just den verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 skall verksamhetens inriktning inom hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den anges i anmälan. Här avses om det t.ex. är allmänmedicin, ortopedi&lt;br&gt;eller hjärtkirurgi som skall utövas inom verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 2 skall det anmälas var verksamheten skall bedrivas. Det&lt;br&gt;är adressen som skall anges. När fråga är om ett större antal olika&lt;br&gt;verksamhetsområden som bedrivs inom samma geografiska områden&lt;br&gt;t.ex. ett sjukhus är det tillräckligt att sjukhusets adress anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 3 skall uppgift om vem som är verksamhetschef lämnas.&lt;br&gt;Verksamhetschef skall enligt föreslagen lydelse av 29 § hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763) alltid finnas. Denna skall svara för verksam-&lt;br&gt;heten. Socialstyrelsen kan vid behov vända sig direkt till verksamhets-&lt;br&gt;chefen för att snabbt få upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 4 skall den som svarar för att anmälningsskyldigheten&lt;br&gt;enligt 5 §, s.k. Lex Maria-anmälningar, namnges. Det är inte ovanligt att&lt;br&gt;den som bedriver vården utser någon som det åvilar att fullgöra an-&lt;br&gt;mälningsskyldigheten. Denna ordning har hittills gällt inom landstingen&lt;br&gt;och kommunerna. Om Socialstyrelsen vet vem som svarar för anmäl-&lt;br&gt;ningen kan kompletterande uppgifter inhämtas utan onödiga fördröj-&lt;br&gt;ningar vilket främjar en snabbare utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 5 skall anmälan innehålla uppgift om sådan verksamhet&lt;br&gt;som anlitas eller avses anlitas men som i sig själv inte utgör hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsverksamhet. Sådan verksamhet har anmälningsskyldighet enligt&lt;br&gt;7 § och står under Socialstyrelsens tillsyn. Att Socialstyrelsen får känne-&lt;br&gt;dom om verksamheten dels genom den egna anmälan, dels genom&lt;br&gt;anlitarens uppgifter är ingen nackdel utan en garanti för att även sällan&lt;br&gt;anlitad eller udda verksamhet kommer till styrelsens kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 6 skall uppgift lämnas i anmälan om patientförsäkring&lt;br&gt;tecknats för verksamheten. Regeringen kommer inom en snar framtid att&lt;br&gt;besluta om proposition om en patientskadeförsäkring. I propositionen&lt;br&gt;kommer att föreslås att försäkringen skall vara obligatorisk för den som&lt;br&gt;bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Uppgiften kommer om för-&lt;br&gt;slaget följs endast att utgöra en kontroll av att vårdgivaren fullgör sina&lt;br&gt;åligganden i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att Socialstyrelsen effektivt skall kunna utöva sin tillsyn är det&lt;br&gt;viktigt att den vet vilken typ av verksamhet som bedrivs och var den&lt;br&gt;bedrivs. Styrelsen måste få kännedom om verksamheten förändras eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flyttas. I paragrafen föreskrivs därför att om verksamheten helt eller till Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;väsentlig del förändras eller flyttas skall detta anmälas till Socialstyrel-&lt;br&gt;sen. Sådan anmälan skall göras inom en månad från det att förändringen&lt;br&gt;eller flyttningen är genomförd. Om verksamheten helt läggs ned skall&lt;br&gt;detta också anmälas till Socialstyrelsen. En sådan anmälan skall göras&lt;br&gt;utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är endast om hela verksamheten eller en väsentlig del av den&lt;br&gt;förändras eller flyttas som anmälan skall göras. Mindre förändringar som&lt;br&gt;inte medför någon förändring för tillsynsarbetet behöver inte anmälas.&lt;br&gt;Vad som utgör en väsentlig del av verksamheten beror på många fakto-&lt;br&gt;rer och kan inte anges generellt. Det som för en verksamhet i liten skala&lt;br&gt;utgör en väsentlig förändring, t.ex. en utökning av antalet vårdplatser,&lt;br&gt;kan för en verksamhet i stor skala kanske anses vara en mindre föränd-&lt;br&gt;ring. Att flytta en avdelning inom ett sjukhusområde kan i regel inte&lt;br&gt;anses vara en sådan flyttning som bör anmälas medan ett byte av adress&lt;br&gt;för en enmanspraktik utgör en sådan omständighet som bör anmälas. En&lt;br&gt;utökning av verksamheten genom att t.ex. ett landsting öppnar en ny&lt;br&gt;vårdcentral eller ny akutmottagning är en sådan förändring som skall&lt;br&gt;anmälas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att Socialstyrelsen har rätt att på begäran få de&lt;br&gt;upplysningar, handlingar och annat material som behövs för tillsynen.&lt;br&gt;Det är t.ex. joumalhandlingar som avses. Enligt 2 § andra stycket&lt;br&gt;patientjoumallagen (1985:562) är joumalhandlingar inte bara framställ-&lt;br&gt;ning i skrift eller bild utan även upptagning som kan läsas, avlyssnas&lt;br&gt;eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Möjligheten&lt;br&gt;för Socialstyrelsen att for granskning självständigt förfoga över ett&lt;br&gt;personregister på ADB-medium kräver Datainspektionens tillstånd. Inget&lt;br&gt;hindrar dock att Socialstyrelsen tillsammans med den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten eller den vars yrkesutövning är föremål for tillsyn går&lt;br&gt;igenom innehållet i ett sådant register om det sker inom ramen for de&lt;br&gt;regler som gäller för registret. Bestämmelsen gäller såväl den som&lt;br&gt;bedriver verksamheten som den enskilde yrkesutövaren. För att Social-&lt;br&gt;styrelsen skall kunna utöva sin tillsyn måste den också få behövliga&lt;br&gt;upplysningar och material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges Socialstyrelsen rätt att förelägga den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten eller den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen att&lt;br&gt;inkomma med det som begärts. Möjligheten att förelägga bör inte&lt;br&gt;användas vid andra tillfällen än då Socialstyrelsen inte kan få begärda&lt;br&gt;uppgifter på frivillighetens väg. I föreläggandet får vite sättas ut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;II §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges Socialstyrelsen rätt att inspektera verksamheten och&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonalens yrkesutövning. Den som utför inspektio-&lt;br&gt;nen skall få tillträde till lokaler eller andra utrymmen som används av&lt;br&gt;verksamheten och möjlighet att omhänderta handlingar, prover och annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 176&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;material som rör verksamheten. Socialstyrelsen tär dock inte bereda sig Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;tillträde till bostäder. Det är viktigt att tillsynen även kan utövas på&lt;br&gt;plats. På så sätt kan Socialstyrelsen få en bättre uppfattning om verk-&lt;br&gt;samheten och också lättare och snabbare upptäcka eventuella brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får naturligtvis inte störa verksamheten mer än nödvändigt.&lt;br&gt;Eventuella omhändertagande av handlingar eller annat får inte medföra&lt;br&gt;att vården av patienterna påverkas. För att inspektionen skall medföra så&lt;br&gt;liten olägenhet som möjligt är det väsentligt att Socialstyrelsen kan få&lt;br&gt;t.ex. upplysningar om var handlingar finns eller information om hur&lt;br&gt;rutiner fungerar. Det föreskrivs därför att den vars verksamhet eller den&lt;br&gt;vars yrkesutövning inspekteras är skyldig att lämna den hjälp som&lt;br&gt;behövs vid inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid inspektion enligt 11 § får biträde från polismyndighet användas.&lt;br&gt;Polisens bistånd skall avse de åtgärder som avses i 11 §, dvs. hjälp att få&lt;br&gt;tillträde till lokaler och tillfälligt omhänderta handlingar, prover och&lt;br&gt;annat material som rör verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om Socialstyrelsen under tillsynsarbetet eller på annat sätt får kännedom&lt;br&gt;om att någon har brutit mot en bestämmelse som gäller verksamhet som&lt;br&gt;står under styrelsens tillsyn skall styrelsen vidta åtgärder för att rättelse&lt;br&gt;skall ske. Det kan avse bl.a. brister i anmälningsskyldigheten till Social-&lt;br&gt;styrelsen eller de krav på hälso- och sjukvårdsverksamhet som återfinns&lt;br&gt;i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Vilka åtgärder som kan vidtas&lt;br&gt;anges i 14 - 18 §§. I första hand skall Socialstyrelsen försöka vinna&lt;br&gt;rättelse genom frivilliga åtgärder. Om det behövs skall Socialstyrelsen&lt;br&gt;göra anmälan till åtal. Det kan vara aktuellt om någon bedriver verksam-&lt;br&gt;het utan att ha gjort föreskriven anmälan till Socialstyrelsen (se 21 §).&lt;br&gt;För närvarande återfinns motsvarande bestämmelse i 5 § förordningen&lt;br&gt;(1988:1236) med instruktion för Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I de fall Socialstyrelsen vid sin tillsyn finner att hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdsverksamhet inte uppfyller kraven på god vård och missförhållande-&lt;br&gt;na är av betydelse för patientsäkerheten får styrelsen förelägga den som&lt;br&gt;bedriver verksamheten att avhjälpa påtalade missförhållandena. Kravet&lt;br&gt;på god vård återfinns i 2 a § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och&lt;br&gt;gäller för all hälso- och sjukvård. God vård innebär mer än ett skydd för&lt;br&gt;patientsäkerheten. Socialstyrelsen kan inte använda sig av möjligheten&lt;br&gt;att förelägga för att få vårdgivaren att uppfylla kravet i alla delar, utan&lt;br&gt;endast i de fall det har betydelse för patientsäkerheten. Kraven i nu&lt;br&gt;aktuell paragraf på &amp;quot;god vård&amp;quot; och &amp;quot;av betydelse för patientsäkerheten&amp;quot;&lt;br&gt;innebär en lägre nivå för ingripande än den fara för patientsäkerheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anges i 17 § och som kan medföra omedelbart förbud av verksam- Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;heten. I föreläggandet får vite sättas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som omfattas av Socialstyrelsen tillsyn enligt 3 § är inte&lt;br&gt;bunden av hälso- och sjukvårdslagen men om sådan verksamhet utgör&lt;br&gt;fara för patienternas säkerhet kan Socialstyrelsen ändå utfärda före-&lt;br&gt;lägganden. Föreläggandet är avsett att användas först om åtgärder inte&lt;br&gt;vidtas frivilligt av den som bedriver vården.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vad ett föreläggande enligt 14 § skall innehålla. Det&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om vilka åtgärder Socialstyrelsen anser nödvändi-&lt;br&gt;ga för att kraven på god vård skall anses vara uppfyllda eller att faran&lt;br&gt;för patientsäkerheten skall vara undanröjd. Föreläggandet skall således&lt;br&gt;inte bara ange vilka brister som finns utan även anvisning om hur dessa&lt;br&gt;kan avhjälpas. Socialstyrelsens anvisning är enbart en rekommendation.&lt;br&gt;Det finns inget som hindrar att den som bedriver verksamheten väljer ett&lt;br&gt;annat sätt att avhjälpa bristen. Det väsentliga är att bristen avhjälps.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges Socialstyrelsen möjlighet att helt eller delvis förbjuda&lt;br&gt;verksamhet om den som bedriver verksamheten inte efterkommer före-&lt;br&gt;läggande enligt 14 §. Endast om missförhållandena är allvarliga skall&lt;br&gt;verksamheten kunna förbjudas. Missförhållandena är allvarliga om t.ex.&lt;br&gt;fara för patienternas liv, hälsa eller personliga säkerhet kan uppkomma&lt;br&gt;om inte missförhållandena åtgärdas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om förbud mot verksamhet utan&lt;br&gt;föregående föreläggande. Om fara föreligger för patienternas liv, hälsa&lt;br&gt;eller personliga säkerhet får Socialstyrelsen direkt helt eller delvis&lt;br&gt;förbjuda verksamheten. Förbudet är avsett att användas i situationer där&lt;br&gt;missförhållandena är så allvarliga att de inte kan åtgärdas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen får tills vidare helt eller delvis förbjuda verksamhet om&lt;br&gt;sannolika skäl föreligger för att verksamheten helt eller delvis kommer&lt;br&gt;att förbjudas enligt 16 eller 17 § och ett sådant beslut inte kan avvaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket gäller ett interimistiskt beslut i högst sex månader&lt;br&gt;men kan om det föreligger synnerliga skäl förlängas med ytterligare sex&lt;br&gt;månader. Under förstnämnda tid skall Socialstyrelsen normalt sett kunna&lt;br&gt;slutföra sin utredning för att slutligt kunna ta ställning till om verksam-&lt;br&gt;heten skall förbjudas eller den som bedriver verksamheten kunnat&lt;br&gt;åtgärda missförhållandena. Om det föreligger synnerliga skäl skall dock&lt;br&gt;tiden kunna förlängas. Synnerliga skäl kan vara att den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten gjort troligt att missförhållandena skall avhjälpas men att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det av t.ex. praktiska skäl kan ske först efter den första sexmånaders Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har överförts från lagen (1994:953) om åligganden för&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvården (16 §). Tillägg har dock gjorts om&lt;br&gt;att bestämmelsen även skall omfatta återkallelse av annan behörighet att&lt;br&gt;utöva yrke inom hälso- och sjukvården än legitimation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har hämtats från lagen (1994:954) om disciplinpåföljd&lt;br&gt;m.m. på hälso- och sjukvårdens område (5 § tredje och fjärde styckena).&lt;br&gt;Paragrafen har dock fått en annan utformning. Någon ändring i sak är&lt;br&gt;inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelse om bötesstraff för den som underlåter&lt;br&gt;att göra föreskriven anmälan till Socialstyrelsen när ny verksamhet&lt;br&gt;påbörjas eller när tidigare verksamhet ändras eller flyttas. Det erfordras&lt;br&gt;uppsåt eller oaktsamhet för att brott skall föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om straffansvar for den som fort-&lt;br&gt;sätter bedriva verksamhet efter det att Socialstyrelsen förbjudit verksam-&lt;br&gt;heten enligt 16 - 18 §§. Den som bryter mot ett förbud kan dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex månader. Det erfordras uppsåt eller&lt;br&gt;oaktsamhet for att brott skall föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens beslut skall gälla omedelbart oberoende av om det över-&lt;br&gt;klagas. Socialstyrelsen kan dock besluta att det skall gälla t.ex. från en&lt;br&gt;viss angiven tidpunkt eller när beslutet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Socialstyrelsens&lt;br&gt;beslut. Beslut om föreläggande och förbud får överklagas. Andra beslut&lt;br&gt;av Socialstyrelsen får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar är&lt;br&gt;huvudregeln att ett beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars län&lt;br&gt;ärendet först har prövats. Socialstyrelsen är belägen i Stockholm och de&lt;br&gt;beslut som fattas centralt skall därför överklagas till Länsrätten i Stock-&lt;br&gt;holms län. Socialstyrelsen har också sex regionala tillsynsenheter och&lt;br&gt;deras beslut skall överklagas till länsrätten inom det län tillsynsenheten&lt;br&gt;är belägen (jfr. Regeringsrättens årsbok 1995 ref. 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket föreskrivs prövningstillstånd vid överklagande till Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;25 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen skall föra ett register med hjälp av automatisk data-&lt;br&gt;behandling över verksamheter som anmälts enligt lagen. Ändamålet med&lt;br&gt;registret skall vara att användas i tillsynsarbetet och för forskning.&lt;br&gt;Vidare skall det få användas för framställning av statistik. Registret i sig&lt;br&gt;omfattas inte av någon särskild sekretessbestämmelse vilket innebär att&lt;br&gt;uppgifterna är offentliga om inte någon särskild sekretessbestämmelse&lt;br&gt;gäller för viss uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka uppgifter som får tas in i registret. Det är&lt;br&gt;uppgifterna i anmälan till Socialstyrelsen om verksamheten som får&lt;br&gt;registreras. Det finns dock utrymme för att i registret införa något mer&lt;br&gt;detaljerade uppgifter, t.ex. närmare precisering av verksamhetens omfatt-&lt;br&gt;ning och yrkesutövarnas yrkestitlar. Härutöver får uppgift tas in om när&lt;br&gt;inspektion företagits och när Socialstyrelsen fattat beslut angående verk-&lt;br&gt;samheten. Det är datum för åtgärderna som får registreras och inte vad&lt;br&gt;som framkommit vid inspektion eller innehållet i beslutet. Vidare får&lt;br&gt;registret innehålla uppgift om när anmälan enligt 5 §, s.k. Lex Maria-&lt;br&gt;anmälan, gjorts. Registret skall endast om det är särskilt påkallat inne-&lt;br&gt;hålla personuppgifter. I de fall t.ex. en tandläkare, en sjukgymnast eller&lt;br&gt;en läkare bedriver enskild verksamhet i form av enkelt bolag måste dock&lt;br&gt;personuppgifter registreras för att verksamheten skall kunna identifieras.&lt;br&gt;Vidare får registret innehålla uppgifter om verksamhetschefen. Det bör&lt;br&gt;då endast vara fråga om namn samt adress och telefonnummer under&lt;br&gt;arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges för tydlighetens skull att registret inte får inne-&lt;br&gt;hålla uppgifter om enskilda patienter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om när inspektion företagits, när beslut har fattats angående&lt;br&gt;verksamheten och Lex Maria-anmälningar skall gallras efter fem år eller&lt;br&gt;då anmälan görs om att verksamheten lagts ned. Det är endast aktuella&lt;br&gt;uppgifter som skall ingå i registret och nämnda uppgifter saknar i regel&lt;br&gt;betydelse för tillsynsarbetet efter viss tid. De bör därför inte belasta&lt;br&gt;registret längre än nödvändigt. Övriga uppgifter i registret skall utgå när&lt;br&gt;ny uppgift inkommer eller då anmälan görs om verksamheten lagts ned.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;28 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Socialstyrelsen får föreskriva att anmälan skall innehålla ytterligare&lt;br&gt;uppgifter än de som är angivna i 8 §. De i 8 § angivna uppgifterna&lt;br&gt;gäller för alla verksamheter. För vissa typer av verksamheter kan det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara av stort värde för att underlätta tillsynsarbetet att även andra upp-&lt;br&gt;gifter lämnas. Som exempel kan nämnas brännskadevård där uppgift om&lt;br&gt;erfarenhet och därmed kunskap om sådan vård är av betydelse for&lt;br&gt;bedömning om verksamheten uppfyller kravet på god vård. För att&lt;br&gt;ytterligare uppgifter skall få begäras erfordras att det är av särskilt värde&lt;br&gt;för tillsynen. Möjligheten att kunna begära ytterligare uppgifter är&lt;br&gt;avsedd att användas generellt for en viss typ av verksamheter. Om&lt;br&gt;Socialstyrelsen vill ha upplysningar om en viss verksamhet bör styrelsen&lt;br&gt;begära att vårdgivaren lämnar uppgifterna enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter hur Lex Maria-anmälningama skall full-&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 anger att lagen träder ikraft den 1 januari 1997. Stadgan&lt;br&gt;(1970:88) om enskilda vårdhem m.m. skall upphöra att gälla i och med&lt;br&gt;lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 innehåller bestämmelser om förfarandet for befintliga verksam-&lt;br&gt;heter som omfattas av lagen. Den som har tillstånd att bedriva verksam-&lt;br&gt;het enligt stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m. behöver dock&lt;br&gt;inte vidta några åtgärder. I de fallen har Socialstyrelsen redan kännedom&lt;br&gt;om verksamheterna och i stort sett alla de uppgifter en anmälan skall&lt;br&gt;innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 innehåller ett bemyndigande till regeringen eller Socialstyrel-&lt;br&gt;sen att meddela föreskrifter om när och hur anmälan enligt punkt 2 skall&lt;br&gt;fullgöras. Socialstyrelsen kan härigenom styra i vilken takt anmälningar&lt;br&gt;skall komma in och på så sätt även ha kontroll över registreringen.&lt;br&gt;Socialstyrelsen kan t.ex. välja att registrera verksamheterna geografiskt&lt;br&gt;eller efter verksamhetsområde. Föreskrifterna får inte innebära att&lt;br&gt;anmälan görs senare än tre år efter lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2 och 3 har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 innehåller en hänvisning till övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen om ändring i socialtjänstlagen i fråga om vad som gäller för de&lt;br&gt;vårdhem som har tillstånd enligt stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem&lt;br&gt;m.m. och som inte uteslutande bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet.&lt;br&gt;Enligt bestämmelserna skall de bestämmelser i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) om tillstånd och tillsyn som gäller for hem for vård och&lt;br&gt;boende även gälla för hem som avsågs i vårdhemsstadgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2d§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innehåller en bestämmelse om att där det bedrivs&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdsverksamhet skall det finnas den personal, de lokaler&lt;br&gt;och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges. Be-&lt;br&gt;stämmelsen gäller all verksamhet oavsett om det är fråga om offentligt&lt;br&gt;eller enskilt bedriven verksamhet. Personalens antal eller kompetens,&lt;br&gt;lokalernas utseende eller vilken utrustning som behövs kan inte generellt&lt;br&gt;anges utan vad som är behövligt får avgöras från fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rubriken närmast efter 26 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rubriken är ny och anger att bestämmelserna i 27 - 33 §§ om patient-&lt;br&gt;ansvarig läkare, ledningsansvar, rätten att meddela föreskrifter och hälso-&lt;br&gt;och sjukvården i krig m.m. gäller all hälso- och sjukvårdsverksamhet.&lt;br&gt;Därtill har nya underrubriker före 27, 28 och 31 §§ tillkommit för att&lt;br&gt;närmare ange innehållet i paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har hittills innehållit bestämmelser om Socialstyrelsens tillsyn&lt;br&gt;över landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård. Socialstyrel-&lt;br&gt;sens tillsyn inom sådan verksamhet föreslås nu införas i lagen om tillsyn&lt;br&gt;över hälso- och sjukvården. Istället föreslås i paragrafen en bestämmelse&lt;br&gt;om när patientansvarig läkare skall finnas. Den överensstämmer inne-&lt;br&gt;hållsmässigt till viss del med den gamla 13 §. Bestämmelsen är dock&lt;br&gt;tillämplig på all hälso- och sjukvård oavsett vem som bedriver verksam-&lt;br&gt;heten, dvs. oavsett om det är i offentlig eller enskild regi.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;28 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamhet skall&lt;br&gt;vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvali-&lt;br&gt;tet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Detta innebär att den&lt;br&gt;som bedriver verksamheten måste välja en ledningsform som är an-&lt;br&gt;passad till verksamhetens inriktning och omfattning. Av 29 § framgår att&lt;br&gt;det alltid måste finnas en verksamhetschef. I vissa fall kan detta vara&lt;br&gt;tillräckligt inte bara med hänsyn till verksamhetens omfattning utan även&lt;br&gt;med hänsyn till verksamhetschefens kompetens och erfarenhet. I andra&lt;br&gt;fall kan det vara lämpligt att ledningen består av ytterligare personer,&lt;br&gt;t.ex. en styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att det skall finnas någon som svarar för verksam-&lt;br&gt;heten, en verksamhetschef. Detta gäller oavsett om verksamheten är&lt;br&gt;offentlig eller enskild och oavsett den medicinska risknivån för enheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det enda krav som ställs på hur verksamheten skall ledas är att det skall Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;finnas en chef. I övrigt kan verksamhetens ledningsfunktion ha olika&lt;br&gt;utseende. Verksamhetschefen behöver inte tillhöra hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;personalen utan kan tillhöra annan yrkeskategori. Såsom Lagrådet påtalat&lt;br&gt;skall verksamhetschefen följa vad som överenskommit mellan honom&lt;br&gt;och den som bedriver verksamheten, t.ex. genom anställningsavtal, samt&lt;br&gt;de regler som finns i lagar eller andra författningar. Detta har, i enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag, inte angetts särskilt i paragrafen. 1 de fall verk-&lt;br&gt;samhetschefen inte har medicinsk kompetens kan han eller hon av&lt;br&gt;naturliga skäl inte heller bestämma över vården av den enskilda patien-&lt;br&gt;ten. Inom kommunalt bedriven verksamhet kommer den medicinskt&lt;br&gt;ansvariga sjuksköterskan, i de fall de båda uppdragen inte är förenade,&lt;br&gt;att vara underställd verksamhetschefen. Vissa av hennes uppgifter är&lt;br&gt;dock reglerade i HSL och förordningen (1994:1290) om åligganden för&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att viss verksamhet skall ledas av en chefs-&lt;br&gt;överläkare. Det är fråga om sådan verksamheter som har inslag av myn-&lt;br&gt;dighetsutövning som är förenad med medicinska eller liknande bedöm-&lt;br&gt;ningar. När det gäller tvångsisolering enligt smittskyddslagen kan chefs-&lt;br&gt;överläkarens uppgifter utövas av någon legitimerad befattningshavare&lt;br&gt;som landstinget har förordnat. Om så har skett utövar denne verksam-&lt;br&gt;hetschefens uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;30 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall verksamhetschefen kunna uppdra åt annan be-&lt;br&gt;fattningshavare att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. I de fall verksam-&lt;br&gt;hetschefen saknar kompetens för vissa uppgifter är det naturligt att det&lt;br&gt;ansvaret uppdras åt någon som har kompetens för uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att hälso- och sjukvård systematiskt och fortlöpande&lt;br&gt;skall utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Det innebär att en&lt;br&gt;uppföljning och värdering av verksamhetens kvalitet och resultat skall&lt;br&gt;göras. Det är inte angivet hur kontrollen skall ske utan det får regleras&lt;br&gt;genom verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen utökas regeringens bemyndigande att utfärda ytterligare&lt;br&gt;föreskrifter om hälso- och sjukvård som behövs till skydd för enskilda&lt;br&gt;eller hälso- och sjukvårdens bedrivande i övrigt till att gälla all hälso-&lt;br&gt;och sjukvård. Bestämmelsen har hittills endast avsett den av landstingen&lt;br&gt;och kommunerna bedrivna vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Förslaget till lag om ändring i tandvårdslagen&lt;br&gt;(1985:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I tandvårdslagen (1985:125) föreslås samma tillägg och ändringar som i&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) i de paragrafer som har motsvaran-&lt;br&gt;de innehåll. Något förslag om reglering av ledningen eller lednings-&lt;br&gt;ansvaret för tandvården lämnas dock inte. Motiveringen för föreslagna&lt;br&gt;tillägg och ändringar är desamma för tandvården som för den övriga&lt;br&gt;hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:953)&lt;br&gt;om åligganden for personal inom hälso-&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De paragrafer som innehåller bestämmelser om Socialstyrelsens tillsyn&lt;br&gt;(12 - 17 §§) förs över till lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården.&lt;br&gt;För att lagen skall vara mera sammanhängande får sista paragrafen ny&lt;br&gt;paragrafrubricering (12 §). Rubriken närmast före 12 § får till följd&lt;br&gt;härav en annan lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdspersonal skall rapportera till vårdgivaren om en&lt;br&gt;patient i samband med vård, behandling eller undersökning drabbats av&lt;br&gt;eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Be-&lt;br&gt;stämmelsen är ett komplement till 5 § lagen om tillsyn över hälso- och&lt;br&gt;sjukvården enligt vilken sådana incidenter skall anmälas till Socialstyrel-&lt;br&gt;sen av vårdgivaren (Lex Maria-anmälningar). Genom rapporterings-&lt;br&gt;skyldigheten inom verksamheten får vårdgivaren kännedom om händel-&lt;br&gt;sen och möjlighet att fullgöra sin anmälningsskyldighet. Vårdgivaren kan&lt;br&gt;naturligtvis delegera ansvaret för att anmälan görs. I verksamhets-&lt;br&gt;anmälan till Socialstyrelsen skall anges vem som svarar för Lex Maria-&lt;br&gt;anmälningama. I de fall det finns någon särskild utsedd att svara för&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten till Socialstyrelsen torde det vara till denna som&lt;br&gt;den interna rapporteringen skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påtalat att skyldigheten att rapportera gäller all personal&lt;br&gt;som har kännedom om händelsen. Lagrådet förutsätter att olägenheter&lt;br&gt;som härigenom kan uppkomma motverkas genom föreskrifter eller&lt;br&gt;alllmänna råd. Regeringen förutsätter att, i förekommande fall, arbets-&lt;br&gt;givaren utfärdar rutiner för hur rapporteringar skall göras och finner i&lt;br&gt;övrigt att tillämpningsproblem inte torde uppkomma. Om behov upp-&lt;br&gt;kommer om förtydligande kan det föranleda föreskrifter eller allmänna&lt;br&gt;råd från Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:954)&lt;br&gt;om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens område&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I tredje och fjärde styckena fmns bestämmelser om att Socialstyrelsen i&lt;br&gt;vissa fall skall göra anmälan till åtal om den mot vilken disciplinpåföljd&lt;br&gt;ifrågasatts är skäligen misstänkt för att i yrkesutövning ha begått brott&lt;br&gt;för vilket fängelse är föreskrivet. Bestämmelserna har i sak överförts till&lt;br&gt;20 § lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följdändring till att bestämmelsen i 5 § har förts över&lt;br&gt;till lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;69 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m. upphävs fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 1997. Några nya bestämmelser som särskilt avser enskilda vård-&lt;br&gt;hem kommer inte att införas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 anger att lagändringen träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 anger att den verksamhet som omfattas eller skulle ha omfat-&lt;br&gt;tats av vårdhemsstadgan och som inte utgör hälso- och sjukvård skall&lt;br&gt;omfattas av socialtjänstlagen (1980:620). Socialtjänstkommittén har i sitt&lt;br&gt;huvudbetänkande Ny socialtjänstlag (SOU 1994:139) föreslagit en ny&lt;br&gt;reglering av sådan verksamhet. Betänkandet har remissbehandlats. I av-&lt;br&gt;vaktan på beredningen av ärendet föreslås att sådan verksamhet som&lt;br&gt;vårdhemsstadgan omfattat eller skulle ha omfattat och som inte utgör&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdsverksamhet omfattas av 69 § i socialtjänstlagen och&lt;br&gt;därvid behandlas på samma sätt som verksamhet vid hem för vård och&lt;br&gt;boende. Detta innebär att tillstånd måste erhållas av länsstyrelsen och att&lt;br&gt;hemmen står under löpande tillsyn av socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 anger att de hem som kommer att omfattas av lagen enligt&lt;br&gt;punkt 2 och som erhållit tillstånd enligt vårdhemsstadgan inte behöver&lt;br&gt;erhålla nytt tillstånd enligt 69 § utan redan skall anses ha behövligt till-&lt;br&gt;stånd. Om det bedrivs hälso- och sjukvård vid hemmen skall även an-&lt;br&gt;mälan till Socialstyrelsen göras enligt 7 § lagen om tillsyn över hälso-&lt;br&gt;och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 Förslaget till lag om ändring i skollagen&lt;br&gt;(1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;14 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelse om tillsyn över skolhälsovården. Till&lt;br&gt;följd av att tillsynen över all hälso- och sjukvård föreslås regleras i lagen&lt;br&gt;om tillsyn över hälso- och sjukvården skall paragrafen upphävas. Änd-&lt;br&gt;ringen innebär att tillsynsansvaret övergår till Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1136)&lt;br&gt;om försöksverksamhet med kommunal primärvård&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en uppräkning av vilka bestämmelser, utöver de&lt;br&gt;generella, i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) som skall gälla&lt;br&gt;även for försöksverksamheten. En del av de bestämmelser som anges&lt;br&gt;föreslås upphävas. Dessutom görs ett förtydligande av att de uppräknade&lt;br&gt;bestämmelserna är de som gäller utöver de bestämmelser som gäller all&lt;br&gt;hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.9 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vad som anses utgöra sjukvård enligt mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen. Det hänvisas bl.a. till stadgan (1970:88) om enskilda vård-&lt;br&gt;hem m.m. Eftersom stadgan förslås upphävas i samband med lagen om&lt;br&gt;tillsyn över hälso- och sjukvården tillkomst föreslås att det i stället anges&lt;br&gt;enskild verksamhet vid inrättningar for sluten vård. Någon ändring i sak&lt;br&gt;är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:202)&lt;br&gt;om beräkning av strafftid m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger inför vem en häktad får avge nöjdförklaring. Detta kan&lt;br&gt;i vissa angivna fall ske infor chefsöverläkaren. I förslaget till ändring av&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) föreslås bl.a. att chefsöverläkare i&lt;br&gt;de flesta fall skall ersättas med en verksamhetschef. Nöjdförklaring bör&lt;br&gt;även kunna avges infor denne i de fall chefsöverläkare inte finns eller&lt;br&gt;någon tjänsteman som verksamhetschefen eller, i förekommande fall,&lt;br&gt;chefsöverläkaren, har förordnat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetschefen åläggs de uppgifter som idag åligger chefsöverläka-&lt;br&gt;ren. Vissa verksamheter leds av en chefsöverläkare. I de fallen åligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifterna den sistnämnde. Detta följer av 29 § andra stycket hälso- Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;och sjukvårdslagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:12)&lt;br&gt;om kontroll av berusningsmedel på sjukhus&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 och 4 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till ändring av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) föreslås&lt;br&gt;bl.a. att chefsöverläkare i de flesta fall skall ersättas med en verksam-&lt;br&gt;hetschef. De uppgifter som enligt lagen om kontroll av berusningsmedel&lt;br&gt;ålegat chefsöverläkaren föreslås istället åläggas verksamhetschefen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:870)&lt;br&gt;om vård av missbrukare i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;24 och 45 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till ändring av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) föreslås&lt;br&gt;bl.a. att chefsöverläkare i de flesta fall skall ersättas med en verksam-&lt;br&gt;hetschef. De uppgifter som enligt lagen om vård av missbrukare i vissa&lt;br&gt;fall ålegat chefsöverläkaren föreslås istället åläggas verksamhetschefen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:831)&lt;br&gt;om transplantation m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vem som fattar beslut om ingrepp enligt lagen. Enligt&lt;br&gt;gällande lydelse är det chefsöverläkaren, om sådan finns, som skall fatta&lt;br&gt;beslutet. I andra fall är det den medicinskt ansvarige för verksamheten&lt;br&gt;som skall göra det. I förslaget till ändring av hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) föreslås bl.a. att chefsöverläkare i de flesta fall skall ersättas&lt;br&gt;med en verksamhetschef. Verksamhetschefen behöver inte inneha medi-&lt;br&gt;cinsk kompetens och får i sådana fall inte bestämma om vården av en&lt;br&gt;enskild patient. I lagen anges därför att det är den medicinskt ansvarige&lt;br&gt;som fattar beslut om ingreppen eller den läkare till vilken den medi-&lt;br&gt;cinskt ansvarige har uppdragit att besluta. I de fall verksamhetschefen&lt;br&gt;har det medicinska ansvaret kan han eller hon naturligtvis fatta ett sådant&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian Förstärkt tillsyn&lt;br&gt;över hälso- och sjukvården (Ds 1995:35)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har haft i uppdrag att arbeta fram underlag och forslag&lt;br&gt;till en samlad reglering av tillsynen över hälso- och sjukvården med&lt;br&gt;målsättningen att säkerställa en god kvalitet och en hög patientsäkerhet&lt;br&gt;inom all hälso- och sjukvårdsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att alla bestämmelser om tillsyn i hälso- och&lt;br&gt;sjukvården - såväl verksamhetstillsynen och individtillsynen - samlas i&lt;br&gt;en ny lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär sammanfattningsvis följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Socialstyrelsen blir tillsynsmyndighet för all hälso- och sjukvård in-&lt;br&gt;klusive tandvård. Härigenom blir sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet&lt;br&gt;som idag saknar tillsyn eller står under tillsyn av annan statlig myndig-&lt;br&gt;het underställd styrelsens tillsyn, t.ex. den enskilda öppna vården, skol-&lt;br&gt;hälsovården och sjukvård inom kriminalvården. Endast sjukvård inom&lt;br&gt;försvarsmakten undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Samma bestämmelser skall gälla för all vård, oavsett om den be-&lt;br&gt;drivs i offentlig eller enskild regi respektive i sluten eller öppen vård.&lt;br&gt;Även verksamhet som utför analyser m.m. på uppdrag av sjukvården&lt;br&gt;omfattas av tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En anmälningsskyldighet till Socialstyrelsen införs för verksamhet&lt;br&gt;som omfattas av styrelsens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentligare förändringar i pågående verksamhet skall också anmälas.&lt;br&gt;Vidare föreskrivs en årlig rapporteringsskyldighet som skall göra det&lt;br&gt;möjligt för Socialstyrelsen att hålla uppgifterna om verksamheten upp-&lt;br&gt;daterade. Ett offentligt databaserat register skall föras av Socialstyrelsen&lt;br&gt;över de uppgifter om verksamheten som anmäls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Socialstyrelsen ges utökade befogenheter i form av inspektionsrätt&lt;br&gt;och rätt att omhänderta nödvändigt material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Socialstyrelsen skall vidare, när det behövs, få förelägga den som be-&lt;br&gt;driver verksamhet och som inte uppfyller kraven på god vård att avhjäl-&lt;br&gt;pa missförhållanden. Styrelsen får förelägga vite och om missförhållan-&lt;br&gt;dena är allvarliga förbjuda verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den som påbörjar och fortsätter verksamhet i strid med lagens be-&lt;br&gt;stämmelser skall kunna fällas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Krav på kvalitetskontroll infors for all hälso- och sjukvårdsverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996. Samti-&lt;br&gt;digt bör den enskilda vårdhemsstadgan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen införs krav för all&lt;br&gt;verksamhet att ha den personal, de lokaler och den utrustning som be-&lt;br&gt;hövs för att god vård skall kunna meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall för all enskilt bedriven vård finnas en medicinskt ansvarig&lt;br&gt;person. Med medicinskt ansvarig avses även andra legitimerade yrkes-&lt;br&gt;utövare än läkare, såsom psykologer, optiker och kiropraktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande frågor anser arbetsgruppen behöver övervägas ytterligare i&lt;br&gt;annan ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Socialstyrelsens tillsyn omfattar inte verksamhet som regleras av den&lt;br&gt;s.k. kvacksalverilagen. 1994 års behörighetskommitté bör överväga om&lt;br&gt;statens tillsyn bör utvidgas att omfatta även viss sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skyldigheten att göra s.k. Lex Maria anmälan omfattar enligt grup-&lt;br&gt;pens förslag endast legitimerad personal i sådan verksamhet som på&lt;br&gt;sjukvårdens uppdrag utför analyser m.m., framförallt vid enskilda&lt;br&gt;laboratorier. Möjligheten att utvidga ansvaret även till övrig personal&lt;br&gt;behöver övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Behovet av att införa föreskrifter om medicinskt ansvarig person bör&lt;br&gt;övervägas även för tandvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Behovet av reglering av sådan verksamhet som inte omfattas av den&lt;br&gt;nya lagstiftningen behöver skyndsamt utredas med anledning av att den&lt;br&gt;enskilda vårdhemsstadgan upphävs. Utgångspunkten skall vara de förslag&lt;br&gt;som socialtjänstkommittén lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Behovet av ytterligare sekretessregler för verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;enskilt behöver också övervägas i samband med att enskilda vårdhems-&lt;br&gt;stadgan upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det bör ankomma på Socialstyrelsen att överväga hur anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten enligt den nya lagen skall utformas i praktiken och vad den&lt;br&gt;behöver omfatta i olika verksamheter och situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslaget i promemorian Förstärkt tillsyn över Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;hälso- och sjukvården (Ds 1995:35) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om tillsyn över hälso- och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Hälso- och sjukvården och dess personal står under tillsyn av Social-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn över hälso- och sjukvård inom Försvarsmakten finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med hälso- och sjukvård förstås i denna lag sådan verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårdslagen&lt;br&gt;(1985:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hälso- och sjukvårdspersonal förstås i denna lag sådan personal&lt;br&gt;som omfattas av lagen (1994:953) om åligganden for personal inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Verksamhet som utan att utgöra hälso- och sjukvårdsverksamhet&lt;br&gt;mottager uppdrag från hälso- och sjukvården, avseende provtagning,&lt;br&gt;analys eller annan utredning som utgör led i bedömning av patients&lt;br&gt;hälsotillstånd eller behandling, står i denna verksamhet också under&lt;br&gt;tillsyn av Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Socialstyrelsens tillsyn syftar till att förebygga skador och eliminera&lt;br&gt;risker i vården. Socialstyrelsen skall genom sin tillsyn stödja och&lt;br&gt;granska verksamheten och hälso- och sjukvårdspersonalens åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården skall fort-&lt;br&gt;löpande kontrollera kvaliteten i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en patient i samband med vård, behandling eller undersökning&lt;br&gt;inom ett landstings eller en kommuns hälso- och sjukvård eller inom&lt;br&gt;annan hälso- och sjukvård, som en legitimerad yrkesutövare svarar for,&lt;br&gt;drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller&lt;br&gt;sjukdom skall den som svarar for vården snarast göra anmälan till&lt;br&gt;Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 a § lagen (1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården finns bestämmelser om skyldighet for personalen att rappor-&lt;br&gt;tera till den som svarar för vården om en patient drabbats av eller utsatts&lt;br&gt;for risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan av verksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som avser att bedriva verksamhet som omfattas av Socialstyrel-&lt;br&gt;sens tillsyn enligt denna lag eller att inleda ny sådan verksamhet skall&lt;br&gt;anmäla detta till Socialstyrelsen senast tre månader innan verksamheten&lt;br&gt;påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Anmälan enligt 7 § skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhetens inriktning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verksamhetens omfattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antalet yrkesutövare och därav legitimerade sådana,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. var verksamheten bedrivs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en kontaktperson i medicinska frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. en kontaktperson i administrativa frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. vem som svarar for anmälningsskyldighet enligt 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. verksamhet som avses i 3 § som anlitas eller avses anlitas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. att patientförsäkring tecknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om verksamhet helt eller till väsentlig del forändras eller flyttas&lt;br&gt;skall detta anmälas till Socialstyrelsen inom en månad. Om verksamhet&lt;br&gt;läggs ned skall det utan dröjsmål anmälas till Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som bedriver verksamhet som skall anmälas enligt 7 § skall&lt;br&gt;varje år lämna rapport till Socialstyrelsen om förändringar som inte har&lt;br&gt;anmälts enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten skall lämnas senast tre månader efter verksamhetsårets&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens befogenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som bedriver verksamhet som står under tillsyn enligt denna&lt;br&gt;lag och den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att på&lt;br&gt;Socialstyrelsens begäran lämna handlingar, prover och annat material&lt;br&gt;som rör verksamheten samt ge styrelsen de upplysningar om denna som&lt;br&gt;styrelsen behöver for sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen får förelägga den som bedriver verksamheten eller den&lt;br&gt;som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen att lämna vad som begärs. I&lt;br&gt;föreläggandet får vite sättas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Socialstyrelsen eller den som styrelsen förordnar har rätt att in-&lt;br&gt;spektera verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag och hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonalens yrkesutövning. Den som utför inspektion har&lt;br&gt;rätt att få tillträde till lokaler där verksamheten bedrivs och rätt att&lt;br&gt;tillfälligt omhänderta handlingar, prover och annat material som rör&lt;br&gt;verksamheten. Den vars verksamhet eller yrkesutövning inspekteras är&lt;br&gt;skyldig att lämna det biträde som behövs vid inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Vid inspektion som avses i 12 § har den som utför inspektionen&lt;br&gt;rätt att av polismyndighet få det biträde som behövs för att inspektionen&lt;br&gt;skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot hälso- och sjukvårdsverksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om Socialstyrelsen får kännedom om att någon har brutit mot en&lt;br&gt;bestämmelse som gäller verksamhet som står under Socialstyrelsens&lt;br&gt;tillsyn, skall styrelsen vidta åtgärder for att vinna rättelse och, om det&lt;br&gt;behövs, göra anmälan till åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om Socialstyrelsen finner att en verksamhet inte uppfyller kraven&lt;br&gt;på god vård eller, i fall som avses i 3§, medför fara för patientsäker-&lt;br&gt;heten får styrelsen förelägga den som bedriver verksamheten att avhjälpa&lt;br&gt;påtalade missförhållanden. I föreläggandet får vite sättas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Ett föreläggande enligt 15 § skall innehålla uppgift om de åtgärder&lt;br&gt;Socialstyrelsen anser nödvändiga for att den bedrivna verksamheten skall&lt;br&gt;anses uppfylla kraven på god vård eller faran for patientsäkerheten vara&lt;br&gt;undanröjd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om föreläggande enligt 15 § inte följs får Socialstyrelsen, om&lt;br&gt;missförhållandena är allvarliga, helt eller delvis förbjuda verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om fara föreligger for patienters liv, hälsa eller personliga säkerhet&lt;br&gt;i övrigt får Socialstyrelsen utan föregående föreläggande helt eller delvis&lt;br&gt;förbjuda verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om sannolika skäl föreligger för att verksamheten helt eller delvis&lt;br&gt;kommer att förbjudas enligt 17 eller 18 § och ett sådant beslut inte kan&lt;br&gt;avvaktas får Socialstyrelsen tills vidare helt eller delvis förbjuda verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket gäller i högst sex månader. Om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl får beslutets giltighetstid förlängas med ytterligare sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot hälso- och sjukvårdspersonal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om Socialstyrelsen finner att det finns skäl att ifrågasätta disciplin-&lt;br&gt;påföljd, återkallelse av legitimation eller annan behörighet att utöva yrke&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården eller begränsning av förskrivningsrätt enligt&lt;br&gt;lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;område skall styrelsen göra anmälan om detta hos Hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;dens ansvarsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Socialstyrelsen skall, om inte annat följer av 33 § lagen (1994:954)&lt;br&gt;om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område, göra&lt;br&gt;anmälan till åtal, om den mot vilken disciplinpåföljd kan ifrågasättas är&lt;br&gt;skäligen misstänkt för att i yrkesutövningen ha begått brott, för vilket&lt;br&gt;fängelse är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler gäller för åtal för brott enligt 6 § lagen (1991:115) om&lt;br&gt;åtgärder i forsknings- eller behandlingssyfte med befruktade ägg från&lt;br&gt;människa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Den som påbörjar verksamhet eller i väsentlig del ändrar tidigare&lt;br&gt;verksamhet utan att ha gjort föreskriven anmälan till Socialstyrelsen&lt;br&gt;döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Den som fortsätter bedriva verksamhet i strid med förbud enligt&lt;br&gt;17 - 19 §§ döms till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Socialstyrelsens beslut enligt denna lag gäller omedelbart om inte&lt;br&gt;annat anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Ett beslut av Socialstyrelsen får överklagas till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol om beslutet gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreläggande enligt 11 § att lämna upplysningar, handlingar eller&lt;br&gt;annat material,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreläggande enligt 15 § att avhjälpa missförhållanden i verksam-&lt;br&gt;heten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbud att driva verksamhet enligt 17 eller 18 §§, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förbud tills vidare att driva verksamhet enligt 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av Socialstyrelsen enligt denna lag får inte överklagas.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs för överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Register&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;26 § Socialstyrelsen skall föra ett register med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling över verksamheter som anmälts enligt lagen. Registret&lt;br&gt;får användas for tillsyn och forskning samt for framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Registret får innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn eller firma och personnummer eller organisationsnummer för&lt;br&gt;den som bedriver verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. var verksamheten bedrivs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhetens inriktning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verksamhetens omfattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. antalet yrkesutövare och deras behörighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. namn, adress och telefonnummer till kontaktpersoner i medicinska&lt;br&gt;frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. namn, adress och telefonnummer till kontaktpersoner i admini-&lt;br&gt;strativa frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. patientförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. när inspektion företagits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. datum för Socialstyrelsens beslut angående verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. anmälan enligt 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. när rapport enligt 10 § avlämnats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. beslut om undantag från skyldigheten att lämna rapport enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Uppgifter enligt 27 § punkterna 9-11 som har tagits in i registret&lt;br&gt;skall utgå efter fem år eller då anmälan görs om att verksamheten lagts&lt;br&gt;ned. Övriga uppgifter som har tagits i registret skall utgå när ny uppgift&lt;br&gt;inkommer eller då anmälan görs om att verksamheten lagts ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen&lt;br&gt;får föreskriva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att anmälan enligt 7 § skall innehålla ytterligare uppgifter än de i&lt;br&gt;8 § angivna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att rapport enligt 10 § skall innehålla ytterligare uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen&lt;br&gt;får meddela föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om hur kvalitetskontroll enligt 5 § skall genomföras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om hur anmälningsskyldigheten enligt 6 § skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen&lt;br&gt;får medge undantag från skyldigheten att lämna rapport enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 då Kungl. Maj:ts stadga&lt;br&gt;(1970:88) om enskilda vårdhem m.m. och förordningen (1982:772) om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldighet att anmäla vissa allvarliga skador m.m. i hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande bedriver verksamhet som om-&lt;br&gt;fattas av lagen skall anmäla detta till Socialstyrelsen inom sex månader&lt;br&gt;från lagens ikraftträdande. Detta gäller inte den som erhållit tillstånd för&lt;br&gt;verksamhet enligt Kungl. Maj:ts stadga (1970:88) om enskilda vårdhem&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)'&lt;br&gt;dels att 23 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13, 27 och 28 §§ samt rubriken närmast före 27 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 2 d §, och närmast&lt;br&gt;före 28 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där det bedrivs hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård skall det finnas den personal,&lt;br&gt;de lokaler och den utrustning som&lt;br&gt;behövs för att god vård skall&lt;br&gt;kunna meddelas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I hälso- och sjukvården skall det&lt;br&gt;finnas den personal som behövs&lt;br&gt;för att ge god vård. Vid enhet&lt;br&gt;som avses i 14 § skall för varje&lt;br&gt;patient utses en patientansvarig&lt;br&gt;legitimerad läkare. I primärvården&lt;br&gt;skall den läkare som patienten valt&lt;br&gt;som sin fasta läkarkontakt ha de&lt;br&gt;uppgifter som en patientansvarig&lt;br&gt;läkare annars har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om åliggande för hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonal och om tillsy-&lt;br&gt;nen över denna personal finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid enhet som avses i 14 § skall&lt;br&gt;för varje patient utses en patient-&lt;br&gt;ansvarig legitimerad läkare. I&lt;br&gt;primärvården skall den läkare som&lt;br&gt;patienten valt som sin fasta läkar-&lt;br&gt;kontakt ha de uppgifter som en&lt;br&gt;patientansvarig läkare annars har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Enligt lydelse i prop. 1994/1995:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har tillsynen över&lt;br&gt;landstingens och kommunernas&lt;br&gt;hälso- och sjukvård. Styrelsen&lt;br&gt;skall därvid följa och stödja verk-&lt;br&gt;samheten. Vid utövandet av sin&lt;br&gt;tillsyn har styrelsen rätt att företa&lt;br&gt;inspektioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilt bedriven hälso- och&lt;br&gt;sjukvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje enskilt bedriven&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdsverksamhet&lt;br&gt;skall finnas en medicinskt ansva-&lt;br&gt;rig person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;28&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att z&lt;br&gt;fråga om landstingens och kom-&lt;br&gt;munernas hälso- och sjukvård&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter till&lt;br&gt;skydd för enskilda eller beträffan-&lt;br&gt;de verksamhetens bedrivande z&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten har inslag av&lt;br&gt;vård som kräver särskild medi-&lt;br&gt;cinsk kompetens eller som kan&lt;br&gt;medföra risker för patienterna&lt;br&gt;skall den medicinskt ansvariga&lt;br&gt;personen vara läkare med specia-&lt;br&gt;listkompetens. I en verksamhet där&lt;br&gt;sådan vård lämnas skall även för&lt;br&gt;varje patient finnas en patient-&lt;br&gt;ansvarig legitimerad läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Socialstyrelsen&lt;br&gt;skall meddela föreskrifter om&lt;br&gt;vilken vård som omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelserna i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser för&lt;br&gt;all&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela ytterli-&lt;br&gt;gare föreskrifter om hälso- och&lt;br&gt;sjukvård som behövs till skydd för&lt;br&gt;enskilda eller hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;dens bedrivande i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlåta åt Socialstyrelsen att meddela föreskrifter till&lt;br&gt;skydd för enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om tandvårdslagen (1985:125)&lt;br&gt;dels att 13 och 16 §§ skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att rubriken närmast före 16 § skall utgå,&lt;br&gt;dels att 17 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 4 a § av följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det närmast efter 15a § skall införas en ny rubrik av lydelse&lt;br&gt;Gemensamma bestämmelser för all tandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där det bedrivs tandvårdsverk-&lt;br&gt;samhet skall det finnas den perso-&lt;br&gt;nal, de lokaler och den utrustning&lt;br&gt;som behövs för att god vård skall&lt;br&gt;kunna meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att i&lt;br&gt;fråga om folktandvården meddela&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter till skydd&lt;br&gt;för enskilda eller beträffande&lt;br&gt;verksamhetens bedrivande i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela ytterli-&lt;br&gt;gare föreskrifter om tandvården&lt;br&gt;som behövs till skydd för enskilda&lt;br&gt;eller tandvårdens bedrivande z&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlåta åt Socialstyrelsen att meddela föreskrifter till&lt;br&gt;skydd för enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1994:953) om åligganden för&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:953) om åligganden för&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 12 - 17 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 18 § skall betecknas 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 12 § skall lyda Ytterligare förskrifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 7 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhör hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonalen skall rapportera&lt;br&gt;till den som svarar för vården om&lt;br&gt;en patient drabbats av eller ut-&lt;br&gt;satts för risk att drabbas av all-&lt;br&gt;varlig skada eller sjukdom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder ikraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1994:954) om&lt;br&gt;disciplinpåföljd m.m. på hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 och 33 §§ lagen (1994:954) om disciplin-&lt;br&gt;påföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen har anmälts till&lt;br&gt;åtal, får disciplinärt förfarande enligt denna lag inte inledas eller fort-&lt;br&gt;sättas i fråga om den förseelse som avses med åtgärden. Underrättelse&lt;br&gt;om anmälan enligt 25 § får dock ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en gärning har prövats i straffrättslig ordning, får ett disciplinärt&lt;br&gt;förfarande inledas eller fortsättas bara om gärningen, av någon annan&lt;br&gt;orsak än bristande bevisning, inte har ansetts vara något brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till åtal skall ske, om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den mot vilken disciplinpåföljd&lt;br&gt;ifrågasatts är skäligen misstänkt&lt;br&gt;för att i yrkesutövningen ha begått&lt;br&gt;brott, för vilket fängelse är före-&lt;br&gt;skrivet. Särskilda regler gäller för&lt;br&gt;åtal för brott enligt 6 § lagen&lt;br&gt;(1991:115) om åtgärder i forsk-&lt;br&gt;nings- eller behandlingssyfte med&lt;br&gt;befruktade ägg från människa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till åtal skall göras av&lt;br&gt;Socialstyrelse om annat inte följer&lt;br&gt;av 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Finner ansvarsnämnden i ett&lt;br&gt;ärende att de i 5 § tredje stycket&lt;br&gt;angivna förutsättningarna för an-&lt;br&gt;mälan till åtal föreligger, skall&lt;br&gt;nämnden göra sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder ikraft den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner ansvarsnämnden i ett&lt;br&gt;ärende att de i 20 § lagen om till-&lt;br&gt;syn över hälso- och sjukvården&lt;br&gt;angivna förutsättningarna för an-&lt;br&gt;mälan till åtal föreligger, skall&lt;br&gt;nämnden göra sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ändringen innebär att tredje och fjärde styckena upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om tillsyn över hälso- och&lt;br&gt;sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Hälso- och sjukvården och dess personal står under tillsyn av Social-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn över hälso- och sjukvård inom Försvarsmakten finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med hälso- och sjukvård avses i denna lag sådan verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårdslagen&lt;br&gt;(1985:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hälso- och sjukvårdspersonal avses i denna lag sådan personal&lt;br&gt;som omfattas av lagen (1994:953) om åligganden för personal inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vårdgivare avses i denna lag fysisk eller juridisk person som be-&lt;br&gt;driver hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Verksamhet som, utan att utgöra hälso- och sjukvård, tar emot upp-&lt;br&gt;drag från hälso- och sjukvården avseende provtagning, analys eller an-&lt;br&gt;nan utredning som utgör led i bedömningen av en patients hälsotillstånd&lt;br&gt;eller behandling, står i denna verksamhet också under tillsyn av Social-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Socialstyrelsens tillsyn skall främst syfta till att förebygga skador&lt;br&gt;och eliminera risker i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen skall genom&lt;br&gt;sin tillsyn stödja och granska verksamheten och hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;personalens åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en patient i samband med vård, behandling eller undersökning&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården drabbats av eller utsatts för risk att drabbas&lt;br&gt;av allvarlig skada eller sjukdom skall vårdgivaren snarast göra anmälan&lt;br&gt;till Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 a § lagen (1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården finns bestämmelser om skyldighet för personalen att rappor-&lt;br&gt;tera till vårdgivaren om en patient drabbats av eller utsatts för risk att&lt;br&gt;drabbas av allvarlig skada eller sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som på grund av anställning, uppdrag eller annan liknande&lt;br&gt;grund deltar eller har deltagit i verksamhet som omfattas av denna lag&lt;br&gt;får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid fått veta om en en-&lt;br&gt;skilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen&lt;br&gt;inom den enskilda vården gäller bestämmelserna i lagen (1994:953) om&lt;br&gt;åligganden för personal inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan av verksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som avser att bedriva verksamhet som omfattas av Socialstyrel-&lt;br&gt;sens tillsyn enligt denna lag skall anmäla detta till Socialstyrelsen senast&lt;br&gt;en månad innan verksamheten påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Anmälan enligt 7 § skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhetens inriktning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. var verksamheten skall bedrivas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhetschefen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vem som svarar for anmälningsskyldighet enligt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. verksamhet som avses i 3 § som anlitas eller avses anlitas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att patientförsäkring tecknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om verksamheten helt eller till väsentlig del förändras eller flyttas&lt;br&gt;skall detta anmälas till Socialstyrelsen inom en månad efter genomföran-&lt;br&gt;det. Om verksamheten läggs ned skall det utan dröjsmål anmälas till&lt;br&gt;Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens befogenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som bedriver verksamhet som står under tillsyn enligt denna&lt;br&gt;lag och den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att på&lt;br&gt;Socialstyrelsens begäran lämna handlingar, prover och annat material&lt;br&gt;som rör verksamheten samt ge styrelsen de upplysningar om verksam-&lt;br&gt;heten som styrelsen behöver for sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen får förelägga den som bedriver verksamheten eller den&lt;br&gt;som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen att lämna vad som begärs. I&lt;br&gt;föreläggandet får vite sättas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Socialstyrelsen eller den som styrelsen förordnar har rätt att inspek-&lt;br&gt;tera verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag och hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalens yrkesutövning. Den som utför inspektion har rätt&lt;br&gt;att få tillträde till lokaler eller andra utrymmen, dock inte bostäder, som&lt;br&gt;används av verksamheten. Den som utför inspektionen har rätt att till-&lt;br&gt;fälligt omhänderta handlingar, prover och annat material som rör verk-&lt;br&gt;samheten. Den vars verksamhet eller yrkesutövning inspekteras är skyl-&lt;br&gt;dig att lämna den hjälp som behövs vid inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vid inspektion som avses i 11 § har den som utför inspektionen&lt;br&gt;rätt att av polismyndigheten få det biträde som behövs för att inspektio-&lt;br&gt;nen skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot hälso- och sjukvården m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om Socialstyrelsen får kännedom om att någon har brutit mot en&lt;br&gt;bestämmelse som gäller verksamhet som står under Socialstyrelsens&lt;br&gt;tillsyn, skall styrelsen vidta åtgärder for att vinna rättelse och, om det&lt;br&gt;behövs, göra anmälan till åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om Socialstyrelsen finner att hälso- och sjukvården inte uppfyller&lt;br&gt;kraven på god vård och missförhållandena är av betydelse för&lt;br&gt;patientsäkerheten får styrelsen förelägga vårdgivaren att avhjälpa påtala-&lt;br&gt;de missförhållanden. I föreläggandet får vite sättas ut. Detta gäller även&lt;br&gt;verksamhet som avses i 3 § om verksamheten medför fara for&lt;br&gt;patientsäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ett föreläggande enligt 14 § skall innehålla uppgift om de åtgärder&lt;br&gt;Socialstyrelsen anser nödvändiga för att verksamheten skall anses upp-&lt;br&gt;fylla kraven på god vård eller faran för patientsäkerheten skall vara&lt;br&gt;undanröjd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om föreläggande enligt 14 § inte följs får Socialstyrelsen, om&lt;br&gt;missförhållandena är allvarliga, helt eller delvis förbjuda verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om det är fara för patienters liv, hälsa eller personliga säkerhet i&lt;br&gt;övrigt, får Socialstyrelsen utan föregående föreläggande helt eller delvis&lt;br&gt;förbjuda verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om det finns sannolika skäl för att verksamheten helt eller delvis&lt;br&gt;kommer att förbjudas enligt 16 eller 17 § och ett sådant beslut inte kan&lt;br&gt;avvaktas, får Socialstyrelsen tills vidare helt eller delvis förbjuda verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket gäller i högst sex månader. Om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl får beslutets giltighetstid förlängas med ytterligare sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot hälso- och sjukvårdspersonal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om Socialstyrelsen finner att det finns skäl att ifrågasätta disciplin-&lt;br&gt;påföljd, återkallelse av legitimation eller annan behörighet att utöva yrke&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården eller begränsning av förskrivningsrätt enligt&lt;br&gt;lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;område, skall styrelsen göra anmälan om detta hos Hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;dens ansvarsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Socialstyrelsen skall, om inte annat följer av 33 § lagen (1994:954)&lt;br&gt;om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område, göra an-&lt;br&gt;mälan till åtal, om den mot vilken disciplinpåföljd kan ifrågasättas är&lt;br&gt;skäligen misstänkt för att i yrkesutövningen ha begått brott, för vilket&lt;br&gt;fängelse är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler gäller för åtal för brott enligt 6 § lagen (1991:115) om&lt;br&gt;åtgärder i forsknings- eller behandlingssyfte med befruktade ägg från&lt;br&gt;människa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet påbörjar verksamhet eller&lt;br&gt;i väsentlig del ändrar tidigare verksamhet utan att ha gjort föreskriven&lt;br&gt;anmälan till Socialstyrelsen döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet fortsätter bedriva&lt;br&gt;verksamhet i strid med förbud enligt 16-18 §§ döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Socialstyrelsens beslut enligt denna lag gäller omedelbart om inte&lt;br&gt;annat anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Socialstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol om beslutet gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreläggande enligt 10 § att lämna upplysningar, handlingar eller&lt;br&gt;annat material,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreläggande enligt 14 § att avhjälpa missförhållanden i verksam-&lt;br&gt;heten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbud att driva verksamhet enligt 16 eller 17 §§, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förbud tills vidare att driva verksamhet enligt 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av Socialstyrelsen enligt denna lag får inte överklagas.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Register&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 § Socialstyrelsen skall fora ett register med hjälp av automatisk data-&lt;br&gt;behandling över verksamheter som anmälts enligt lagen. Registret får&lt;br&gt;användas för tillsyn och forskning samt för framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Registret får innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn eller firma och personnummer eller organisationsnummer för&lt;br&gt;den som bedriver verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. var verksamheten bedrivs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhetens inriktning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verksamhetens omfattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. antalet yrkesutövare och deras yrkestitlar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. namn, adress och telefonnummer till verksamhetschefen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. patientförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. när inspektion företagits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. datum for Socialstyrelsens beslut angående verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. när anmälan enligt 5 § gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret får inte innehålla uppgifter om enskilda patienter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Uppgifter enligt 26 § 8 - 10 som har tagits in i registret skall tas&lt;br&gt;bort efter fem år eller då verksamheten lagts ned. Övriga uppgifter som&lt;br&gt;har tagits in i registret skall tas bort när ny uppgift kommer in eller då&lt;br&gt;anmälan görs om att verksamheten lagts ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen&lt;br&gt;får, om det är av särskild värde för tillsynen, föreskriva att anmälan&lt;br&gt;enligt 7 § skall innehålla ytterligare uppgifter än de i 8 § angivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om hur anmälningsskyldigheten enligt 5 § skall&lt;br&gt;fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 då stadgan (1970:88) om&lt;br&gt;enskilda vårdhem m.m. upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande bedriver verksamhet som om-&lt;br&gt;fattas av lagen skall anmäla detta till Socialstyrelsen inom tre år från&lt;br&gt;lagens ikraftträdande. Detta gäller inte den som erhållit tillstånd för&lt;br&gt;verksamhet enligt stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen&lt;br&gt;meddelar föreskrifter om när och hur anmälan enligt punkt 2 skall full-&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. För den som vid lagens ikraftträdande erhållit tillstånd for verksam-&lt;br&gt;het enligt stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m. och som inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uteslutande bedriver hälso- och sjukvård finns bestämmelser i punkt 3 av Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1996:000) om ändring i socialtjänst- Bilaga 3&lt;br&gt;lagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen (1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)'&lt;br&gt;dels att 13, 14 och 23 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 28 och 29 §§ skall betecknas 32 och 33 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 27 och nya 32 §§ samt rubriken närmast före 27 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 2 d och&lt;br&gt;28-31 §§ av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 d&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där det bedrivs hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård skall det finnas den personal,&lt;br&gt;de lokaler och den utrustning som&lt;br&gt;behövs för att god vård skall&lt;br&gt;kunna ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensamma bestämmelser för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all hälso- och sjukvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har tillsynen över&lt;br&gt;landstingens och kommunernas&lt;br&gt;hälso- och sjukvård. Styrelsen&lt;br&gt;skall därvid följa och stödja verk-&lt;br&gt;samheten. Vid utövandet av sin&lt;br&gt;tillsyn har styrelsen rätt att företa&lt;br&gt;inspektioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs med hänsyn till&lt;br&gt;patientsäkerheten skall för patien-&lt;br&gt;ten utses en patientansvarig legiti-&lt;br&gt;merad läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen av hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården skall vara organiserad så&lt;br&gt;att den tillgodoser hög patientsä-&lt;br&gt;kerhet och god kvalitet av vården&lt;br&gt;samt främjar kostnadseffektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom hälso- och sjukvården skall&lt;br&gt;det finnas någon som svarar för&lt;br&gt;verksamheten. Denna person be-&lt;br&gt;nämns verksamhetschef. Verksam-&lt;br&gt;hetschefen skall, i frågor som rör&lt;br&gt;annat än diagnostik eller vård och&lt;br&gt;behandling av enskilda patienter,&lt;br&gt;följa de riktlinjer och anvisningar&lt;br&gt;som den som bedriver verksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1992:567.&lt;br&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § 1995:835,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § 1995:835.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten meddelar. Verksamhetsche-&lt;br&gt;fen får inte bestämma över diag-&lt;br&gt;nostik eller vård och behandling&lt;br&gt;av enskilda patienter om han eller&lt;br&gt;hon saknar kompetens för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom psykiatrisk tvångsvård och&lt;br&gt;vid tvångsisolering enligt smitt-&lt;br&gt;skyddslagen (1988:1472) skall&lt;br&gt;verksamhetschefens uppgifter ut-&lt;br&gt;övas av en läkare med specialist-&lt;br&gt;kompetens (chefs överläkare) eller&lt;br&gt;vid tvångsisolering av sådan be-&lt;br&gt;fattningshavare som förordnats&lt;br&gt;enligt 50 a § smittskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetschefen far uppdra åt&lt;br&gt;sådana befattningshavare inom verk-&lt;br&gt;samheten som har tillräcklig kompe-&lt;br&gt;tens och erfarenhet, att fullgöra en-&lt;br&gt;skilda ledningsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvården skall sys-&lt;br&gt;tematiskt och fortlöpande utveckla&lt;br&gt;och säkra kvaliteten i verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(28 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att i frå-&lt;br&gt;ga om landstingens och kommu-&lt;br&gt;nernas hälso- och sjukvård med-&lt;br&gt;dela ytterligare föreskrifter till&lt;br&gt;skydd för enskilda eller beträffan-&lt;br&gt;de verksamhetens bedrivande i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela ytterli-&lt;br&gt;gare föreskrifter om hälso- och&lt;br&gt;sjukvård som behövs till skydd för&lt;br&gt;enskilda eller hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;dens bedrivande i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlåta åt Socialstyrelsen att meddela föreskrifter till&lt;br&gt;skydd för enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen&lt;br&gt;(1985:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om tandvårdslagen (1985:125)&lt;br&gt;dels att 13 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16 och 17 §§ samt rubriken närmast före 16 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 4 a § av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där det bedrivs tandvårdsverk-&lt;br&gt;samhet skall det finnas den perso-&lt;br&gt;nal, de lokaler och den utrustning&lt;br&gt;som behövs för att god vård skall&lt;br&gt;kunna ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser för&lt;br&gt;all tandvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har tillsynen över&lt;br&gt;folktandvården. Styrelsen skall&lt;br&gt;därvid följa och stödja verksamhe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tandvården skall systematiskt&lt;br&gt;och fortlöpande utveckla och säk-&lt;br&gt;ra kvaliteten i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten. Vid utövandet av sin tillsyn&lt;br&gt;har styrelsen rätt att företa in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spektioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att i frå-&lt;br&gt;ga om folktandvården meddela&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter till skydd&lt;br&gt;för enskilda eller beträffande&lt;br&gt;verksamhetens bedrivande i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela ytterli-&lt;br&gt;gare föreskrifter om tandvården&lt;br&gt;som behövs till skydd för enskilda&lt;br&gt;eller tandvårdens bedrivande i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlåta åt Socialstyrelsen att meddela föreskrifter till&lt;br&gt;skydd för enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:953) om&lt;br&gt;åligganden för personal inom hälso- och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:953) om åligganden för&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 12 - 17 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 18 § skall betecknas 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 12 § skall lyda &amp;quot;Ytterligare förskrifter&amp;quot;,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 7 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhör hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonalen skall rapportera&lt;br&gt;till den som bedriver verksam-&lt;br&gt;heten om en patient i samband&lt;br&gt;med vård, behandling eller under-&lt;br&gt;sökning drabbats av eller utsatts&lt;br&gt;för risk att drabbas av allvarlig&lt;br&gt;skada eller sjukdom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 176&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:954)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:176&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 och 33 §§ lagen (1994:954) om disciplin-&lt;br&gt;påföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen har anmälts till&lt;br&gt;åtal, får disciplinärt förfarande enligt denna lag inte inledas eller fort-&lt;br&gt;sättas i fråga om den förseelse som avses med åtgärden. Underrättelse&lt;br&gt;om anmälan enligt 25 § får dock ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en gärning har prövats i straffrättslig ordning, får ett disciplinärt&lt;br&gt;förfarande inledas eller fortsättas bara om gärningen, av någon annan&lt;br&gt;orsak än bristande bevisning, inte har ansetts vara något brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till åtal skall ske, om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den mot vilken disciplinpåföljd&lt;br&gt;ifrågasatts är skäligen misstänkt&lt;br&gt;för att i yrkesutövningen ha begått&lt;br&gt;brott, för vilket fängelse är före-&lt;br&gt;skrivet. Särskilda regler gäller för&lt;br&gt;åtal för brott enligt 6 § lagen&lt;br&gt;(1991:115) om åtgärder i forsk-&lt;br&gt;nings- eller behandlingssyfte med&lt;br&gt;befruktade ägg från människa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till åtal skall göras av&lt;br&gt;Socialstyrelsen om annat inte föl-&lt;br&gt;jer av 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner ansvarsnämnden i ett&lt;br&gt;ärende att de i 5 § tredje stycket&lt;br&gt;angivna förutsättningarna för an-&lt;br&gt;mälan till åtal föreligger, skall&lt;br&gt;nämnden göra sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner ansvarsnämnden i ett&lt;br&gt;ärende att de i 20 § lagen&lt;br&gt;(1996:000) om tillsyn över hälso-&lt;br&gt;och sjukvården angivna förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för anmälan till åtal före-&lt;br&gt;ligger, skall nämnden göra sådan&lt;br&gt;anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ändringen innebär att tredje och fjärde styckena upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 69 § socialtjänstlagen (1980:620)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill en enskild person eller sammanslutning inrätta ett hem för vård&lt;br&gt;eller boende, skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Ett sådant hem står&lt;br&gt;under löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där hemmet är&lt;br&gt;beläget. Nämnden har rätt att inspektera verksamheten vid hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även hem som har inrättats för&lt;br&gt;vård under en begränsad del av dygnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enskilda vårdhem finns sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som sägs i 69 § första stycket gäller även hem som omfattades&lt;br&gt;eller skulle ha omfattats av numera upphävda stadgan (1970:88) om&lt;br&gt;enskilda vårdhem m.m. och som inte uteslutande bedriver hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som vid lagens ikraftträdande erhållit tillstånd för verksamhet&lt;br&gt;enligt stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m. och som inte&lt;br&gt;uteslutande bedriver hälso- och sjukvård skall anses ha erhållit tillstånd&lt;br&gt;enligt 69 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1571. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 kap. 8 § skollagen (1985:1100)' skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1136) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med kommunal primärvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:1136) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunal primärvård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763) gäller&lt;br&gt;för den som ingår i försöksverk-&lt;br&gt;samhet, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om personalen i hälso- och&lt;br&gt;sjukvården och om patientansvarig&lt;br&gt;läkare m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om läkare under allmän-&lt;br&gt;tjänstgöring eller specialist-utbild-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om bemyndigande för rege-&lt;br&gt;ringen att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;behörighet till tjänster inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 och 21 §§ om planering av&lt;br&gt;hälso- och sjukvården och om sa-&lt;br&gt;mverkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § första stycket om ledningen&lt;br&gt;av den kommunala hälso- och&lt;br&gt;sjukvården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om vårdavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § om socialstyrelsens tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § om bemyndigande att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § om hälso- och sjukvården i&lt;br&gt;krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter, utöver de&lt;br&gt;som gäller all hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård, i hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) gäller för den som in-&lt;br&gt;går i försöksverksamhet, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om läkare under allmän-&lt;br&gt;tjänstgöring eller specialist-utbild-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om bemyndigande för rege-&lt;br&gt;ringen att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;behörighet till tjänster inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 och 21 §§ om planering av&lt;br&gt;hälso- och sjukvården och om&lt;br&gt;samverkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § första stycket om ledningen&lt;br&gt;av den kommunala hälso- och&lt;br&gt;sjukvården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om vårdavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:845.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 176&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukvård förstås åtgärder&lt;br&gt;för att medicinskt förebygga, ut-&lt;br&gt;reda eller behandla sjukdomar,&lt;br&gt;kroppsfel och skador samt vård&lt;br&gt;vid bamsbörd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om åtgärderna vidtas vid sjuk-&lt;br&gt;hus eller någon annan inrättning&lt;br&gt;som drivs av det allmänna eller&lt;br&gt;vid inrättningar som avses i 1 §&lt;br&gt;stadgan (1970:88) om enskilda&lt;br&gt;vårdhem m.m., eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om åtgärderna annars vidtas av&lt;br&gt;någon med särskild legitimation&lt;br&gt;att utöva yrke inom sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukvård förstås åtgärder&lt;br&gt;för att medicinskt förebygga, ut-&lt;br&gt;reda eller behandla sjukdomar,&lt;br&gt;kroppsfel och skador samt vård&lt;br&gt;vid bamsbörd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om åtgärderna vidtas vid sjuk-&lt;br&gt;hus eller någon annan inrättning&lt;br&gt;som drivs av det allmänna eller,&lt;br&gt;inom enskild verksamhet, vid in-&lt;br&gt;rättningar för sluten vård, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om åtgärderna annars vidtas av&lt;br&gt;någon med särskild legitimation&lt;br&gt;att utöva yrke inom sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukvård förstås även sjuktransporter som utförs med transport-&lt;br&gt;medel som är särskilt inrättade för sådana transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukvård jämställs medicinskt betingad fotvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:202) om&lt;br&gt;beräkning av strafftid m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 9 §§ lagen (1974:202) om beräkning av&lt;br&gt;strafftid m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är häktad får avge&lt;br&gt;nöjdförklaring inför chefen för det&lt;br&gt;häkte där han är intagen eller, om&lt;br&gt;han är intagen i kriminalvårds-&lt;br&gt;anstalt, inför chefen för anstalten&lt;br&gt;eller inför någon annan tjänsteman&lt;br&gt;där som har förordnats att ta emot&lt;br&gt;sådan förklaring. Om den häktade&lt;br&gt;är intagen på en sådan enhet som&lt;br&gt;avses i 6 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård eller i 5 §&lt;br&gt;lagen (1991:1137) om rättspsykiat-&lt;br&gt;risk undersökning, får han avge&lt;br&gt;nöjdförklaring inför chefsöverläka-&lt;br&gt;ren eller någon annan läkare som&lt;br&gt;denne har förordnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är häktad får avge&lt;br&gt;nöjdförklaring inför chefen för det&lt;br&gt;häkte där han är intagen eller, om&lt;br&gt;han är intagen i kriminalvårds-&lt;br&gt;anstalt, inför chefen för anstalten&lt;br&gt;eller inför någon annan tjänsteman&lt;br&gt;där som har förordnats att ta emot&lt;br&gt;sådan förklaring. Om den häktade&lt;br&gt;är intagen på en sådan enhet som&lt;br&gt;avses i 6 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård eller i 5 §&lt;br&gt;lagen (1991:1137) om rättspsykiat-&lt;br&gt;risk undersökning, får han avge&lt;br&gt;nöjdförklaring inför chefsöverläka-&lt;br&gt;ren, verksamhetschefen eller inför&lt;br&gt;någon annan tjänsteman som har&lt;br&gt;förordnats att ta emot sådan för-&lt;br&gt;klaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nöjdförklaring som avses i första stycket gäller endast om den som&lt;br&gt;mottager förklaringen har tillgång till domen eller rättens bevis om må-&lt;br&gt;lets utgång, såvitt rör den dömde (domsbevis), samt den dömde haft&lt;br&gt;betänketid till andra dagen efter den då domen avkunnades för honom&lt;br&gt;vid rätten eller på annat sätt delgavs honom. Den dömde skall om möj-&lt;br&gt;ligt beredas tillfälle att under betänketiden samråda med sin försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som får taga emot nöjdförklaring enligt första stycket skall så&lt;br&gt;snart det kan ske erinra den dömde om hans rätt att avge nöjdförklaring&lt;br&gt;samt upplysa den dömde om när och hur det kan ske. Det åligger honom&lt;br&gt;vidare att den dag, då nöjdförklaring först kan avges, efterhöra om den&lt;br&gt;dömde vill avge sådan förklaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som skall undergå fäng-&lt;br&gt;else häktad, omhändertagen enligt&lt;br&gt;28 kap. 11 § tredje stycket brotts-&lt;br&gt;balken eller intagen i kriminal-&lt;br&gt;vårdsanstalt för att undergå påföljd&lt;br&gt;i annat mål när domen får verk-&lt;br&gt;ställas, skall kriminalvårdsanstal-&lt;br&gt;ten eller häktet där han är intagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som skall undergå fäng-&lt;br&gt;else häktad, omhändertagen enligt&lt;br&gt;28 kap. 11 § tredje stycket brotts-&lt;br&gt;balken eller intagen i kriminal-&lt;br&gt;vårdsanstalt för att undergå påföljd&lt;br&gt;i annat mål när domen får verk-&lt;br&gt;ställas, skall kriminalvårdsanstal-&lt;br&gt;ten eller häktet där han är intagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1145.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1145.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omedelbart befordra domen till&lt;br&gt;verkställighet. Om han är intagen&lt;br&gt;på en sådan enhet som avses i 5 §&lt;br&gt;lagen (1991:1137) om rättspsykia-&lt;br&gt;trisk undersökning, är det i stället&lt;br&gt;chefs överläkaren som skall göra&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omedelbart befordra domen till&lt;br&gt;verkställighet. Om han är intagen&lt;br&gt;på en sådan enhet som avses i 5 §&lt;br&gt;lagen (1991:1137) om rättspsykia-&lt;br&gt;trisk undersökning, är det i stället&lt;br&gt;verksamhetschefen som skall göra&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaras den som är häktad i målet ej i kriminalvårdsanstalt, skall han&lt;br&gt;för verkställighet förpassas till sådan anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den dömde häktad i annat mål när domen får verkställas och förva-&lt;br&gt;ras han ej i kriminalvårdsanstalt, får verkställigheten påbörjas där han&lt;br&gt;förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:12) om&lt;br&gt;kontroll av berusningsmedel på sjukhus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1985:12) om kontroll av&lt;br&gt;berusningsmedel på sjukhus skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefsöverläkaren får ställa föl-&lt;br&gt;jande villkor för att ta in någon på&lt;br&gt;sjukhuset for vård for missbruk av&lt;br&gt;beroendeframkallande medel, om&lt;br&gt;det behövs for att hindra att pa-&lt;br&gt;tienten har tillgång till sådana me-&lt;br&gt;del eller föremål som anges i 2 §.&lt;br&gt;De villkor som avses är krav på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att patienten underkastar sig&lt;br&gt;kroppsvisitation eller ytlig&lt;br&gt;kroppsbesiktning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att patienten medger under-&lt;br&gt;sökning av vad han innehar eller&lt;br&gt;får sig tillsänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetschefen får ställa föl-&lt;br&gt;jande villkor för att ta in någon på&lt;br&gt;sjukhuset för vård for missbruk av&lt;br&gt;beroendeframkallande medel, om&lt;br&gt;det behövs for att hindra att pa-&lt;br&gt;tienten har tillgång till sådana me-&lt;br&gt;del eller föremål som anges i 2 §.&lt;br&gt;De villkor som avses är krav på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att patienten underkastar sig&lt;br&gt;kroppsvisitation eller ytlig&lt;br&gt;kroppsbesiktning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att patienten medger under-&lt;br&gt;sökning av vad han innehar eller&lt;br&gt;får sig tillsänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana berusningsmedel och föremål som anges i 2 § får omhändertas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om de påträffas hos en intagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om en intagen får dem sig tillsända, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om de påträffas utan att det finns någon känd ägare till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefsöverläkaren skall låta för-&lt;br&gt;störa eller försälja den omhänder-&lt;br&gt;tagna egendomen enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna om beslagtagen egendom&lt;br&gt;i 2 § 1 första stycket lagen&lt;br&gt;(1958:205) om förverkande av&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetschefen skall låta för-&lt;br&gt;störa eller försälja den omhänder-&lt;br&gt;tagna egendomen enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna om beslagtagen egendom&lt;br&gt;i 2 § 1 första stycket lagen&lt;br&gt;(1958:205) om förverkande av&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som erhållits vid försäljningen skall tillfalla staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:605.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:605.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:870) om vård Prop. 1995/96:176&lt;br&gt;av missbrukare i vissa fall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 24 och 45 §§ lagen (1988:870) om vård av&lt;br&gt;missbrukare i vissa fall skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården skall inledas på sjukhus, om förutsättningar för sjukhusvård är&lt;br&gt;uppfyllda och det anses lämpligt med hänsyn till den planerade vården i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon behöver sjukhusvård under vårdtiden, skall han beredas&lt;br&gt;tillfälle till sådan vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefsöverläkaren vid den sjuk-&lt;br&gt;husenhet där missbrukaren vårdas&lt;br&gt;skall se till att socialnämnden eller&lt;br&gt;den som förestår vården vid&lt;br&gt;LVM-hemmet genast underrättas,&lt;br&gt;om missbrukaren önskar lämna&lt;br&gt;eller redan har lämnat sjukhuset.&lt;br&gt;Chefsöverläkaren får besluta att&lt;br&gt;missbrukaren skall hindras att&lt;br&gt;lämna sjukhuset under den tid&lt;br&gt;som behövs för att säkerställa att&lt;br&gt;missbrukaren kan foras över till&lt;br&gt;ett LVM-hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetschefen för den sjuk-&lt;br&gt;husenhet där missbrukaren vårdas&lt;br&gt;skall se till att socialnämnden eller&lt;br&gt;den som förestår vården vid&lt;br&gt;LVM-hemmet genast underrättas,&lt;br&gt;om missbrukaren önskar lämna&lt;br&gt;eller redan har lämnat sjukhuset.&lt;br&gt;Verksamhetschefen får besluta att&lt;br&gt;missbrukaren skall hindras att&lt;br&gt;lämna sjukhuset under den tid&lt;br&gt;som behövs för att säkerställa att&lt;br&gt;missbrukaren kan föras över till&lt;br&gt;ett LVM-hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna biträde för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran av socialnämnden eller rätten fora en missbrukare till en&lt;br&gt;beslutad läkarundersökning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på begäran av socialnämnden fora den som skall beredas vård eller&lt;br&gt;som är omedelbart omhändertagen enligt denna lag till ett LVM-hem&lt;br&gt;eller sjukhus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på begäran av chefsöverläka-&lt;br&gt;ren i fall som avses i 24 § tredje&lt;br&gt;stycket föra den som skall beredas&lt;br&gt;vård eller som är omedelbart om-&lt;br&gt;händertagen enligt denna lag till&lt;br&gt;ett LVM-hem, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på begäran av verksamhets-&lt;br&gt;chefen i fall som avses i 24 §&lt;br&gt;tredje stycket föra den som skall&lt;br&gt;beredas vård eller som är omedel-&lt;br&gt;bart omhändertagen enligt denna&lt;br&gt;lag till ett LVM-hem, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. på begäran av den som förestår vården vid ett LVM-hem&lt;br&gt;efterforska, hämta eller förflytta någon som skall tas in i hemmet eller&lt;br&gt;som vårdas där med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:831) om&lt;br&gt;transplantation m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1995:831) om transplantation&lt;br&gt;m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ingrepp enligt denna&lt;br&gt;lag fattas vid sådana enheter&lt;br&gt;som avses i 14 § hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen (1982:763) av chefs-&lt;br&gt;överläkaren eller den till vilken&lt;br&gt;chefsöverläkaren enligt andra&lt;br&gt;stycket nämnda paragraf upp-&lt;br&gt;dragit att besluta och vid andra&lt;br&gt;enheter av den läkare som är me-&lt;br&gt;dicinskt ansvarig för verksam-&lt;br&gt;heten. Sådant beslut får inte fattas&lt;br&gt;av en läkare som ansvarar för vår-&lt;br&gt;den av den person till vilken en&lt;br&gt;transplantation skall ske eller som&lt;br&gt;skall använda det biologiska mate-&lt;br&gt;rialet för annat medicinskt ända-&lt;br&gt;mål. Beslut om användning av&lt;br&gt;fostervävnad från aborterat foster&lt;br&gt;för transplantation eller annat me-&lt;br&gt;dicinskt ändamål får inte fattas av&lt;br&gt;en läkare som utför aborten eller&lt;br&gt;bestämmer tid och metod för den-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ingrepp enligt denna&lt;br&gt;lag fattas av den läkare som är&lt;br&gt;medicinskt ansvarig för verksam-&lt;br&gt;heten eller den till vilken den me-&lt;br&gt;dicinskt ansvarige läkaren har&lt;br&gt;uppdragit att besluta. Sådant be-&lt;br&gt;slut får inte fattas av en läkare&lt;br&gt;som ansvarar för vården av den&lt;br&gt;person till vilken en transplanta-&lt;br&gt;tion skall ske eller som skall an-&lt;br&gt;vända det biologiska materialet för&lt;br&gt;annat medicinskt ändamål. Beslut&lt;br&gt;om användning av fostervävnad&lt;br&gt;från aborterat foster för transplan-&lt;br&gt;tation eller annat medicinskt ända-&lt;br&gt;mål får inte fattas av en läkare&lt;br&gt;som utför aborten eller bestämmer&lt;br&gt;tid och metod för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vissa beslut enligt denna lag inte får fattas utan Socialstyrelsens&lt;br&gt;tillstånd föreskrivs i 8, 9 och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att annan hälso- och sjukvårdspersonal än läkare får fullgöra upp-&lt;br&gt;gifter som läkare har enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-02-28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 8 februari 1996 (Socialdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;tillsyn över hälso- och sjukvården, m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Marie Jönsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om tillsyn över hälso- och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar s.k. Lex Maria anmälningar. Som framhålls i lag-&lt;br&gt;rådsremissens allmänna motiv (avsnitt 6.5.2.) är dessa sedan länge en av&lt;br&gt;de viktigaste informationskällorna till stöd för arbetet med förbättrad&lt;br&gt;patientsäkerhet och kvalitet i vården. Förslaget att denna anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet regleras i lag i stället för i förordning är enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening ägnad att understryka betydelsen av att Socialstyrelsen får till-&lt;br&gt;gång till sådan information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldigheten gäller enligt förslaget vårdgivare, dvs. den&lt;br&gt;som bedriver hälso- och sjukvård. Därmed undantas de som att utan&lt;br&gt;bedriva sådan vård tar emot uppdrag för hälso-och sjukvården avseende&lt;br&gt;provtagning, analys eller annan utredning som utgör led i bedömningen&lt;br&gt;av en patients hälsotillstånd eller behandling. En sådan uppdragstagare&lt;br&gt;står enligt förslagets 3 § dock under Socialstyrelsens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i sitt yttrande över promemorian Förstärkt tillsyn&lt;br&gt;över hälso- och sjukvården ansett att anmälningsskyldigheten bör omfat-&lt;br&gt;ta även verksamhet som avses i 3 §. I lagrådsremissen har inte Social-&lt;br&gt;styrelsens synpunkter bemötts eller på annat sätt kommenterats. Lagrådet&lt;br&gt;vill i den frågan framhålla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att ansvaret för att anmälan görs läggs på vårdgivaren med&lt;br&gt;skyldighet för denne att enligt 8 § 4 ange vem som svarar för an-&lt;br&gt;mälningsskyldigheten undanröjs den osäkerhet som på vissa håll lär ha&lt;br&gt;rått om vem som är anmälningsskyldig. En patient kan emellertid&lt;br&gt;drabbas av eller utsättas för risk att drabbas av allvarlig skada eller&lt;br&gt;sjukdom till följd av åtgärd eller underlåtenhet vid sådan provtagning,&lt;br&gt;analys eller annan utredning som avses i 3 §. Det kan mycket väl tänkas&lt;br&gt;att vårdgivaren inte har kännedom om detta. Han har t.ex. ingen an-&lt;br&gt;ledning att misstänka att en laboratorieanalys är felaktig. Om så är fallet,&lt;br&gt;kan det visserligen i normalfallet förutsättas att laboratoriet underrättar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdgivaren om felet. Erfarenheterna ger dock vid handen att&lt;br&gt;vårdgivaren inte alltid kan räkna med att få en sådan underrättelse.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets mening bör därför i lagen anges en skyldighet for den&lt;br&gt;som bedriver sådan verksamhet som avses i 3 § att ofordröjligen under-&lt;br&gt;rätta vårdgivaren om förhållande som har inträffat i verksamheten och&lt;br&gt;som är av det slaget att anmälan bör göras till Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 5 § första stycket kompletteras med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Har en patient drabbats av eller utsatts for risk att drabbas av allvar-&lt;br&gt;lig skada eller sjukdom genom sådan verksamhet som avses i 3 §,&lt;br&gt;skall den som bedriver verksamheten utan dröjsmål underrätta vård-&lt;br&gt;givaren.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs tystnadsplikt for annan personal inom enskild&lt;br&gt;hälso- och sjukvård än sådan som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen.&lt;br&gt;Tystnadsplikten innebär förbud att obehörigen röja i verksamheten er-&lt;br&gt;hållna uppgifter om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga&lt;br&gt;förhållanden. Bestämmelsen har enligt författningskommentaren utfor-&lt;br&gt;mats med 8 och 9 §§ lagen (1994:953) om åligganden för personal inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården som förebild. Regleringen i den lagen skiljer sig&lt;br&gt;emellertid från den nu föreslagna därigenom att den också upptar en&lt;br&gt;bestämmelse om att det inte anses som obehörigt röjande att någon full-&lt;br&gt;gör uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning. Denna bestäm-&lt;br&gt;melse överfördes vid åliggandelagens tillkomst oförändrad från lagen&lt;br&gt;(1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. Den&lt;br&gt;motiverades när den infördes i sistnämnda lag med att det av lagtexten&lt;br&gt;borde uttryckligen framgå att en uppgiftsskyldighet i en författning, dock&lt;br&gt;inte av lägre dignitet än förordning, bryter tystnadsplikten (prop.&lt;br&gt;1980/81:28 s. 23). Vidare framhölls i motiven att en föreskrift från en&lt;br&gt;myndighet om uppgiftsskyldighet, som inte hade stöd i lag eller förord-&lt;br&gt;ning, således inte bryter tystnadsplikten; uppgiftslämnande på grund av&lt;br&gt;en föreskrift från en myndighet kunde dock vara behörigt på annan&lt;br&gt;grund än en i lag eller förordning föreskriven konkret uppgiftsskyldighet.&lt;br&gt;Som exempel nämndes uppgifter till en tillsynsmyndighet när uppgiften&lt;br&gt;behövdes för tillsynen (a. prop. s. 28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt Lagrådet kan finna föreligger det inte skäl att i den nu föreslag-&lt;br&gt;na lagen utforma tystnadspliktsregleringen i angivet hänseende annor-&lt;br&gt;lunda än vad som skett i åliggandelagen och dess föregångare. Lagrådet&lt;br&gt;förordar att paragrafen kompletteras i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestäm melser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkterna 2 och 3 föreligger, med visst undantag, anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet for den som vid lagens ikraftträdande bedriver verksamhet&lt;br&gt;som omfattas av lagen. Anmälaren ges enligt punkt 2 en tidsfrist om tre&lt;br&gt;år, vilken emellertid genom föreskrift enligt punkt 3 kan begränsas.&lt;br&gt;Syftet med punkt 3 är enligt författningskommentaren bl.a. att Social-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsen skall kunna styra i vilken takt anmälningar skall komma in.&lt;br&gt;Anmälaren skall således inte ha rätt att alltid utnyttja hela treårsfristen.&lt;br&gt;Innebörden av punkterna 2 och 3 skulle enligt Lagrådets mening komma&lt;br&gt;till klarare uttryck, om de ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;2. Den som vid lagens ikraftträdande bedriver verksamhet som om-&lt;br&gt;fattas av lagen skall anmäla det till Socialstyrelsen. Detta gäller inte&lt;br&gt;den som erhållit tillstånd för verksamhet enligt stadgan (1970:88) om&lt;br&gt;enskilda vårdhem m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen&lt;br&gt;meddelar föreskrifter om när och hur anmälan enligt punkt 2 skall&lt;br&gt;fullgöras. Sådan föreskrift får inte innebära att anmälan får göras&lt;br&gt;senare än tre år efter lagens ikraftträdande.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen avses vara tillämplig på all hälso- och sjukvård, oavsett om&lt;br&gt;den bedrivs i offentlig eller enskild regi. Även med denna utgångspunkt&lt;br&gt;får det anses vara motiverat att det föreskrivs att ledningen av hälso- och&lt;br&gt;sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet&lt;br&gt;och god kvalitet av vården, låt vara att föreskriften knappast får någon&lt;br&gt;egentlig innebörd för helt små enheter inom den enskilda hälso- och&lt;br&gt;sjukvården, exempelvis en sådan som består av endast en privatpraktise-&lt;br&gt;rande läkare. Med hänsyn bl.a till att paragrafen skall gälla för privata&lt;br&gt;företag oberoende av om verksamheten till någon del erhåller bidrag&lt;br&gt;eller annars finansieras genom det allmänna, ter det sig däremot omo-&lt;br&gt;tiverat att i lag meddela en föreskrift om att ledningen skall vara organi-&lt;br&gt;serad så att den främjar kostnadseffektivitet. Lagrådet förordar att den&lt;br&gt;delen av paragrafen utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första styckets tredje mening anges att verksamhetschefen skall, i frå-&lt;br&gt;gor som rör annat än diagnostik eller vård och behandling av enskilda&lt;br&gt;patienter, följa de riktlinjer och anvisningar som den som bedriver verk-&lt;br&gt;samheten meddelar. Denna föreskrift ter sig enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;överflödig och snarast ägnad att vålla problem. Verksamhetschefens&lt;br&gt;lydnadsplikt i förhållande till vårdgivaren följer av vad som kan ha&lt;br&gt;bestämts i anställningsavtalet och av anställningsförhållandet i övrigt&lt;br&gt;liksom, i det fall vårdgivaren är ett aktiebolag och verksamhetschefen&lt;br&gt;verkställande direktör, av aktiebolagslagstiftningen. Lagrådet förordar att&lt;br&gt;meningen utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde meningen av stycket anges att verksamhetschefen inte får be-&lt;br&gt;stämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter,&lt;br&gt;om han eller hon saknar kompetens för detta. Lämpligen bör här samma&lt;br&gt;uttryckssätt användas som det som har begagnats i 30 § och som har&lt;br&gt;förebild i andra stycket av nuvarande 14 §, vilket innebär att krav bör&lt;br&gt;ställas såväl på tillräcklig kompetens som på tillräcklig erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda och med vissa redaktionella justeringar&lt;br&gt;i övrigt - som bl.a. innebär att även andra meningen föreslås utgå såsom&lt;br&gt;obehövlig - kan första stycket av paragrafen erhålla följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Inom hälso och sjukvård skall det finnas någon som svarar för verk-&lt;br&gt;samheten (verksamhetschef). Verksamhetschefen får dock bestämma&lt;br&gt;över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast&lt;br&gt;om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:953) om&lt;br&gt;åligganden för personal inom hälso- och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom paragrafen är utformad åligger rapporteringsskyldigheten envar&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvårdspersonalen som känner till att patientskada&lt;br&gt;eller risk för patientskada har inträffat. Om någon av dem har rapporte-&lt;br&gt;rat händelsen till vårdgivaren, är det uppenbarligen inte nödvändigt att&lt;br&gt;också de övriga gör det. Ä andra sidan får det naturligtvis inte förekom-&lt;br&gt;ma att ingen rapporterar, därför att var och en förlitar sig på att någon&lt;br&gt;annan har gjort det. Lagrådet förutsätter att olägenheter av detta slag kan&lt;br&gt;motverkas genom föreskrifter som utfärdas med stöd av bemyndigandet&lt;br&gt;i nuvarande 18 § (enligt förslaget 12 §) eller genom allmänna råd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:831) om&lt;br&gt;transplantation m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att bestämmelsen i första stycket, som anger vem som&lt;br&gt;är behörig att besluta om ingrepp enligt transplantationslagen, anpassas&lt;br&gt;till de föreslagna ändringarna i hälso- och sjukvårdslagens reglering av&lt;br&gt;ledningsansvaret. Mot bakgrund av att den som enligt den nya lydelsen&lt;br&gt;av 29 § hälso- och sjukvårdslagen skall svara för en hälso- och sjukvård-&lt;br&gt;sverksamhet inte behöver ha medicinsk kompetens föreslås i remissen att&lt;br&gt;lagtexten ändras så att den som är ansvarig för verksamheten i medi-&lt;br&gt;cinskt hänseende blir behörig att besluta i fråga om transplantations-&lt;br&gt;ingrepp, med möjlighet för denne att uppdra åt annan att fatta sådana&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna anpassningen innebär en saklig skillnad i förhållande&lt;br&gt;till nuvarande lydelse bl.a. genom att den formella möjligheten för den&lt;br&gt;medicinskt ansvarige läkaren att delegera beslutsfattandet till annan än&lt;br&gt;en läkare blir obegränsad. Enligt tredje stycket i paragrafen bemyndigas&lt;br&gt;emellertid regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om att även annan hälso- och sjukvårdspersonal än&lt;br&gt;läkare får fullgöra uppgifter som läkare har enligt lagen. Bemyndigande-&lt;br&gt;regeln har tillkommit med beaktande framför allt av att det finns vissa&lt;br&gt;verksamheter som berörs av lagen - t.ex. blodgivning - för vilka annan&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonal än läkare kan vara ansvarig. Sådant ansvar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har därvid ansetts böra inbegripa behörighet att besluta om enklare in-&lt;br&gt;grepp (jfr prop. 1994/95:148 s. 86).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det således har befunnits motiverat med en speciell bemyn-&lt;br&gt;diganderegel, som sannolikt kommer att följas av kompletterande be-&lt;br&gt;stämmelser på förordnings- eller föreskriftsnivå, när det gäller att föra&lt;br&gt;över uppgiften att inom vissa verksamheter besluta om ingrepp till annan&lt;br&gt;än läkare, synes det inte konsekvent att nu öppna generell möjlighet för&lt;br&gt;medicinskt ansvariga läkare att delegera beslutsfattandet i fråga om in-&lt;br&gt;grepp till annan hälso- och sjukvårdspersonal. Något behov av en så&lt;br&gt;vidsträckt delegationsmöjlighet har inte heller åberopats i lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet. Lagrådet förordar med hänsyn till det anförda att den föreslag-&lt;br&gt;na lagtexten i första stycket kompletteras - enklast genom infogande av&lt;br&gt;ordet &amp;quot;läkare&amp;quot; - så att det framgår att beslut om ingrepp kan fattas, för-&lt;br&gt;utom av den för verksamheten medicinskt ansvarige läkaren, av den&lt;br&gt;läkare till vilken den medicinskt ansvarige har uppdragit att besluta om&lt;br&gt;sådant ingrepp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg,&lt;br&gt;Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lindh,&lt;br&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso-&lt;br&gt;och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:176&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen om tillsyn över&lt;br&gt;hälso- och sjukvården&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28, 29 §§, övergångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelse punkt 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen (1982:763)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tandvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1985:125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49648, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:SoU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:58:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03176</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:23</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:58:22</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:SoU18</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01SoU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:176&lt;br/&gt;
Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:176&lt;br/&gt;
Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:176&lt;br/&gt;
Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:176&lt;br/&gt;
Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:176&lt;br/&gt;
Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:176&lt;br/&gt;
Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:176&lt;br/&gt;
Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Westerholm  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:176&lt;br/&gt;
Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Westerholm  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Chatrine Pålsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:176&lt;br/&gt;
Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Chatrine Pålsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Israelsson  och Kerstin Warnerbring  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:176&lt;br/&gt;
Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Israelsson  och Kerstin Warnerbring  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Leif Carlson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:176&lt;br/&gt;
Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Leif Carlson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:176&lt;br/&gt;
Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stig Sandström  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:176&lt;br/&gt;
Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stig Sandström  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Thomas Julin  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:176&lt;br/&gt;
Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Thomas Julin  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>