<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2358926</hangar_id>
 <dok_id>GJ03175</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>175</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:175</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljödepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>175</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-03-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:16</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03175/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03175</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03175</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:175&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Milj ödepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen presenteras skärpta obligatoriska avgaskrav för tunga&lt;br&gt;fordon. Regeringen lämnar även förslag till vissa förändringar av&lt;br&gt;bilavgaslagen (1986:1386) och lagen om försäljningsskatt på motorfordon&lt;br&gt;(1978:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver aviseras skärpningar av utsläppskraven för lätta fordon.&lt;br&gt;Miljöklassystemet är ett fortsatt viktigt styrmedel för att stimulera&lt;br&gt;försäljningen av renare fordon. I det framtida arbetet med att utveckla&lt;br&gt;miljökraven för tunga fordon prioriteras även i fortsättningen utsläppen&lt;br&gt;av kväveoxider och partiklar. För lätta fordon kommer utsläppen av&lt;br&gt;koldioxid mer i fokus eftersom andra utsläpp nu minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslås bemyndigas att meddela föreskrifter avseende&lt;br&gt;typgodkännanden, registrering, ibruktagande och försäljning av fordon&lt;br&gt;och motorer som inte uppfyller utsläppskrav beslutade inom den&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen. Vidare föreslås regeringen kunna meddela&lt;br&gt;föreskrift om de tekniska villkor som skall gälla för miljöklasserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven i miljöklasserna 2 och 3 skärps för tunga fordon. Lagen&lt;br&gt;(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon föreslås ändrad så att&lt;br&gt;ingen försäljningsskatt tas ut av tunga fordon i miljöklass 2. Försäljnings-&lt;br&gt;skatten för fordon i miljöklass 3 med en totalvikt över 3 500 kilogram&lt;br&gt;men högst 7 000 kilogram sänks från 20 000 kronor till 6 000 kronor.&lt;br&gt;För fordon med en totalvikt överstigande 7 000 kilogram föreslås&lt;br&gt;försäljningsskatten i miljöklass 3 sänkt från 65 000 kronor till 6 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut enligt 7 § bilavgaslagen föreslås ske till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol istället för till Koncessionsnämnden för miljöskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 175&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bilavgaslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:1386).......................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om för-&lt;br&gt;säljningsskatt på motorfordon ............... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skärpta baskrav for tunga fordon ................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya kravnivåer i miljöklassystemet............ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bemyndiganden i bilavgaslagen .............. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändrad försäljningsskatt för tunga fordon............ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändrad instansordning........................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förestående ändringar i miljöklassystemet............ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande ............................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter av förslagen......................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Förslaget till lag om ändring av bilavgaslagen&lt;br&gt;(1986:1386).......................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning av remissinstanserna och sammanställning av&lt;br&gt;remissvaren över COM(94)558 final COD 286 om skärpta&lt;br&gt;utsläppskrav för lätta lastbilar och bussar samt COM(94)559&lt;br&gt;final COD 312 om partikelutsläpp m.m. från tunga fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Små motorer i EUROII och kostnader for att klara en&lt;br&gt;strängare partikelnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning av remissinstanserna och sammanställning av&lt;br&gt;remissvaren över Naturvårdsverkets PM om små diesel-&lt;br&gt;motorer i EuroH och kostnader för att klara en strängare&lt;br&gt;partikelnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996 . . 29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motor-&lt;br&gt;fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bilavgaslagen (1986:1386)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 12 och 13 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 och 11 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begränsning av utsläpp i luften&lt;br&gt;av avgaser och andra ämnen från&lt;br&gt;motordrivna fordon samt om&lt;br&gt;fordonens beskaffenhet, utrustning,&lt;br&gt;hållbarhet och funktion för att&lt;br&gt;uppfylla uppställda krav på be-&lt;br&gt;gränsning av utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyldighet att underhålla den&lt;br&gt;utrustning på fordonen som be-&lt;br&gt;gränsar utsläppen och att använda&lt;br&gt;visst bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;kontroll och tillsyn av att&lt;br&gt;fordonen uppfyller kraven på be-&lt;br&gt;gränsning av utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begränsning av utsläpp i luften&lt;br&gt;av avgaser och andra ämnen från&lt;br&gt;motordrivna fordon samt om&lt;br&gt;fordonens beskaffenhet, utrustning,&lt;br&gt;hållbarhet och funktion för att&lt;br&gt;uppfylla uppställda krav på be-&lt;br&gt;gränsning av utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyldighet att underhålla den&lt;br&gt;utrustning på fordonen som be-&lt;br&gt;gränsar utsläppen och att använda&lt;br&gt;visst bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kontroll och tillsyn av att&lt;br&gt;fordonen uppfyller kraven på be-&lt;br&gt;gränsning av utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utfärdande av typgodkännande,&lt;br&gt;registrering, ibruktagande och för-&lt;br&gt;säljning av fordon och motorer,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de utsläppskrav och övriga&lt;br&gt;tekniska villkor som skall gälla för&lt;br&gt;miljöklasserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ett beslut av en myndighet&lt;br&gt;om föreläggande enligt 5 § eller&lt;br&gt;om kontrollavgift eller dispensav-&lt;br&gt;gift i ett särskilt fall enligt 9 och&lt;br&gt;10 §§ får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §’ Ett beslut av en myndighet&lt;br&gt;om föreläggande enligt 5 och 7&lt;br&gt;§§ eller om kontrollavgift eller&lt;br&gt;dispensavgift i ett särskilt fall&lt;br&gt;enligt 9 och 10 §§ får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 men tillämpas inte i de fall där&lt;br&gt;det första beslutet i ett ärende enligt 7 § fattats innan dess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:64.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om för- p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1995/96:175&lt;br&gt;säljningsskatt på motorfordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med&lt;br&gt;belopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt&lt;br&gt;tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personbil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt, ökat&lt;br&gt;med 2 000 kro-&lt;br&gt;nor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;buss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en totalvikt&lt;br&gt;av högst 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt, ökat&lt;br&gt;med 2 000 kro-&lt;br&gt;nor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en totalvikt&lt;br&gt;överstigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 500 kilogram&lt;br&gt;men högsl 7 000&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en totalviJa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;överstigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 000 kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1984:159.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:915.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. lastbil med&lt;br&gt;skåpkarosseri&lt;br&gt;med en totalvikt&lt;br&gt;av högst 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt, ökat&lt;br&gt;med 2 000 kro-&lt;br&gt;nor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en totalvikt&lt;br&gt;överstigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 500 kilogram&lt;br&gt;men högst 7 OOO&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en totalvikt&lt;br&gt;överstigande&lt;br&gt;7 000 kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 OOO kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. lastbil utan&lt;br&gt;skåpkarosseri&lt;br&gt;med en totalvikt&lt;br&gt;av högst 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en totalvikt&lt;br&gt;överstigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 500 kilogram&lt;br&gt;men högst 7 OOO&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en totalviki&lt;br&gt;överstigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;7 000 kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut för motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte&lt;br&gt;överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men&lt;br&gt;inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är&lt;br&gt;högre än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat&lt;br&gt;fall med 4 480 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personbilar, lastbilar och bussar som är inrättade för drift med&lt;br&gt;elektricitet från batterier i fordonet skall skatt tas ut med motsvarande&lt;br&gt;belopp som gäller för miljöklass 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med&lt;br&gt;belopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt&lt;br&gt;tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Personbil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt, ökat&lt;br&gt;med 2 000 kro-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;nor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. buss&lt;br&gt;med en totalvikt&lt;br&gt;av högst 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt, ökat&lt;br&gt;med 2 000 kro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en totalvikt&lt;br&gt;överstigande&lt;br&gt;3 500 kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. lastbil med&lt;br&gt;skÅpkarosseri&lt;br&gt;med en totalvikt&lt;br&gt;av högst 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt, ökat&lt;br&gt;med 2 000 kro-&lt;br&gt;nor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en totalvikt&lt;br&gt;överstigande&lt;br&gt;3 500 kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. lastbil utan&lt;br&gt;skÅpkarosseri&lt;br&gt;med en totalvikt&lt;br&gt;av högst 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en totalvikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;överstigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 500 kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut for motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte&lt;br&gt;överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men&lt;br&gt;inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är&lt;br&gt;högre än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat&lt;br&gt;fall med 4 480 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personbilar, lastbilar och bussar som tillhör är inrättade för drift&lt;br&gt;med elektricitet från batterier i fordonet skall skatt tas ut med&lt;br&gt;motsvarande belopp som gäller för miljöklass 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som&lt;br&gt;hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Systemet med miljöklasser av fordon kopplade till differentierad&lt;br&gt;försäljningsskatt infördes från och med 1993 års modeller (prop.&lt;br&gt;1990/91:156, bet. 1990/91 :SkU25, rskr. 1990/91:344).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av bland annat Sveriges närmande till EG samt&lt;br&gt;expertdiskussionema inom ramen för EES-avtalet beslöt regeringen den&lt;br&gt;27 maj 1993 om direktiv till en särskild utredare om en vidareutveckling&lt;br&gt;av systemet med miljöklasser för fordon m.m. (dir. 1993:64). Ut-&lt;br&gt;redningen kom att anta namnet Miljöklassutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uttalade i propositionen Vidareutveckling av systemet med&lt;br&gt;miljöklasser för fordon m.m. (1995/96:6) att det primära målet med&lt;br&gt;systemet även i fortsättningen bör vara att minska utsläppen av luft-&lt;br&gt;föroreningar. Regeringens bedömning var att antalet miljöklasser för&lt;br&gt;varje kategori av fordon bör vara minst tre. Genom förslaget att inrätta&lt;br&gt;särskilda miljöklasser för el- och hybridfordon ökades antalet miljöklasser&lt;br&gt;enligt 2 a § bilavgaslagen (1986:1386).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I delbetänkandet Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU (SOU&lt;br&gt;1995:31) föreslog utredningen att överklagande av beslut om åtgärder&lt;br&gt;enligt 7 § bilavgaslagen förs över från Koncessionsnämnden för&lt;br&gt;miljöskydd till allmän förvaltningsdomstol. Miljöklassutredningens be-&lt;br&gt;tänkande har remissbehandlats. Delbetänkandet låg till underlag för ovan&lt;br&gt;nämnda proposition. En remissammanställning finns tillgänglig i Miljö-&lt;br&gt;departementet (dnr M95/1073/7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet i EU innebär att de svenska avgaskraven skall utvecklas&lt;br&gt;inom de ramar som det gemensamma regelverket utgör. Enligt direktiven&lt;br&gt;får medlemsländerna endast använda ekonomiska incitament för att&lt;br&gt;stimulera ett förtida införande av teknik som uppfyller en beslutad men&lt;br&gt;ännu inte obligatorisk kravnivå. Genom direktiven preciseras även tid-&lt;br&gt;tabeller för skärpningar av baskraven för olika fordonsslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidtabellen för skärpning av avgaskraven för dieselmotorer för fordon&lt;br&gt;ges av rådets direktiv 91/542/EEG av den 10 oktober om ändring av&lt;br&gt;direktiv 88/77/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om&lt;br&gt;åtgärder mot utsläpp av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som&lt;br&gt;används i fordon (EGT L242/1, Celex 391L0441/S). I rådets direktiv&lt;br&gt;92/97/EEG av den 10 november 1992 om ändring av direktiv&lt;br&gt;70/157/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om&lt;br&gt;tillåten ljudnivå och avgassystemet för motorfordon&lt;br&gt;(EGT L371/1, Celex 392L0097/S) specificeras en tidtabell för skärpta&lt;br&gt;bullerkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 96/1/EG av den 22&lt;br&gt;januari 1996 om ändring av direktiv 88/77/EEG om tillnärmning av med-&lt;br&gt;lemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikel-&lt;br&gt;formiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon&lt;br&gt;(EGT L040/1, Celex 396L0001) införs ett lindrigare partikelkrav för en&lt;br&gt;grupp dieselmotorer som huvudsakligen används i vissa tunga fordon för&lt;br&gt;distributionstrafik. En särskild tidtabell gäller för dessa dieselmotorer.&lt;br&gt;Det kommissionsförslag som låg till grund för direktivet har remissbe-&lt;br&gt;handlats. En remissammanställning finns i bilaga 1. Perioden under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 175&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken nya fordon med motorer som endast uppfyller det högre partikel- Prop. 1995/96:175&lt;br&gt;gränsvärdet får säljas avkortades från det remissbehandlade förslagets&lt;br&gt;fyra år till två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har gjort en översiktlig bedömning av kostnadsskill-&lt;br&gt;nader för fordon. Verkets bedömning finns som bilaga 2. Den har&lt;br&gt;remissbehandlats. En remissammanställning finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om skattesatser är av sådan natur att Lagrådets hörande skulle&lt;br&gt;sakna betydelse. Lagrådets inställning till den principiella frågan om&lt;br&gt;instansordning har inhämtats vid flera tillfallen. Förslaget är därför även&lt;br&gt;i denna del av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Skärpta baskrav för tunga fordon&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Miljöklassystemets uppbyggnad och mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöavgiftsutredningen (SOU 1989:83-84) ansåg att systemet skulle ha&lt;br&gt;en inneboende dynamik och skulle tillåta internationell samordning.&lt;br&gt;Enligt 2 och 2 a §§ bilavgaslagen (1986:1386) förs fordon som uppfyller&lt;br&gt;gällande baskrav till miljöklass 3. Tillverkarna kan välja att ansöka om&lt;br&gt;inplacering av fordon till miljöklasser med högre krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen framhöll i proposition Vidareutveckling av systemet med&lt;br&gt;miljöklasser för fordon m.m. (prop. 1995/96:6, bet. 1995/96:JoU6, rskr.&lt;br&gt;1995/96:86) att miljöklassystemet bör utvecklas inom de ramar som följer&lt;br&gt;av medlemskapet i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att miljöklassystemet är ett fortsatt viktigt&lt;br&gt;styrmedel för att stimulera försäljningen av renare fordon. EG-kommis-&lt;br&gt;sionens förslag till kommande obligatoriska kravnivåer blir en viktig&lt;br&gt;utgångspunkt för en ny kravnivå i miljöklass 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Nya kravnivåer i miljöklassystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rådets direktiv 91/542/EEG av den 10 oktober om ändring av direktiv&lt;br&gt;88/77/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder&lt;br&gt;mot utsläpp av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som används&lt;br&gt;i fordon (EGT L242/1, Celex 391L0441/S) preciseras två kravnivåer, A&lt;br&gt;och B, för utsläpp från tunga fordon. Dessa kravnivåer benämns populärt&lt;br&gt;Eurol och EuroII. Medlemsländerna får från och med den 1 oktober 1996&lt;br&gt;ej längre tillåta att fordon med dieselmotorer som endast uppfyller&lt;br&gt;kravnivån A registreras för första gången, saluförs eller tas i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilavgasförordningen (1991:1481) sammanlänkas miljöklassystemet&lt;br&gt;med de EG-direktiv som berör fordonens avgasutsläpp. I förordningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges vilka krav som bilar i olika miljöklasser skall uppfylla och vilka Prop. 1995/96:175&lt;br&gt;testmetoder som skall användas. Kravnivån A i direktiv 91/542/EEG är&lt;br&gt;förebild för kraven i miljöklass 3. Kravnivån B överensstämmer med&lt;br&gt;utsläppskraven för miljöklasserna 2 och 1. I miljöklass 1 tillkommer ett&lt;br&gt;särskilt bullerkrav i enlighet med rådets direktiv 92/97/EEG av den&lt;br&gt;10 november 1992 om ändring av direktiv 70/157/EEG om tillnärmning&lt;br&gt;av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudnivå och avgassystemet&lt;br&gt;för motorfordon (EGT L371/1, Celex 392L0097/S). Detta strängare&lt;br&gt;bullerkrav gäller för alla nya tunga fordon från och med den 1 oktober&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med tidtabellen för kravskärpning i direktiv 91/542/EEG&lt;br&gt;ändrades bilavgasförordningen (1991:1481) under hösten 1995 så att&lt;br&gt;tunga dieselfordon med nya EG-typgodkännanden avseende avgasrenings-&lt;br&gt;utrustningen utfärdade från och med den 1 oktober 1995 skall uppfylla&lt;br&gt;kraven enligt miljöklasserna 2 eller 1. Samtidigt föreskrevs att person-&lt;br&gt;bilar med nya EG-typgodkännanden utfärdade från och med den 1 januari&lt;br&gt;1996 skall uppfylla kraven enligt miljöklass 2. Fordon med äldre&lt;br&gt;typgodkännanden fick även i fortsättningen placeras i miljöklass 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 96/1/EG av den 22&lt;br&gt;januari 1996 om ändring av direktiv 88/77/EEG om tillnärmning av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och&lt;br&gt;partikelformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon&lt;br&gt;(EGT L040/1, Celex 396LOOO1) infördes ett högre partikelgränsvärde för&lt;br&gt;dieselmotorer till tunga fordon med en slagvolym om högst 0,7 liter per&lt;br&gt;cylinder och ett maximalt varvtal över 3 000 varv per minut som i övrigt&lt;br&gt;klarar kravnivån B enligt direktiv 91/542/EEG. För dessa fordon höjs det&lt;br&gt;tillåtna framtida partikelgränsvärdet från 0,15 g/kWh (gram per&lt;br&gt;kilowattimme) till 0,25 g/kWh. Medlemsländerna skall tillåta försäljning&lt;br&gt;av fordon med motorer som uppfyller det lindrigare partikelgränsvärdet&lt;br&gt;till och med den 30 september 1998. Sista datum för typgodkännande av&lt;br&gt;sådana motorer är den 30 september 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjliga EU-baserade kravnivåer i miljöklassystemet för tunga fordon&lt;br&gt;efter den 1 oktober 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den 1 oktober 1996 uppfyller tunga fordon med motorer som endast&lt;br&gt;klarar det högre partikelgränsvärdet enligt direktiv 96/1/EG de lindrigaste&lt;br&gt;utsläppskraven inom EU. Dessa krav kan utgöra den nya lägsta nivån i&lt;br&gt;det svenska miljöklassystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande gentemot det högre partikelgränsvärdet enligt direktiv&lt;br&gt;96/1/EG är främst aktuellt för dieselmotorer till vissa distributionsfordon.&lt;br&gt;En risk med detta är att takten i sänkningen av partikelutsläppen blir&lt;br&gt;lägre i de områden där de har störst effekt på människors hälsa. Sverige&lt;br&gt;motsatte sig därför denna del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppfattning är att fordon med små dieselmotorer som&lt;br&gt;uppfyller det strängare partikelkravet bör placeras i en annan miljöklass&lt;br&gt;än de som inte gör det. Avsikten är att introducera bättre teknologi i&lt;br&gt;förtid. Regeringen avser därför att ändra bilavgasförordningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:1481) sä att fordon med dieselmotorer som godkänts mot det Prop. 1995/96:175&lt;br&gt;lindrigare partikelkravet enligt direktiv 96/1/EG skall anses uppfylla&lt;br&gt;kraven for miljöklass 3. Detta blir därför den enda kategorin av nya&lt;br&gt;tunga fordon som från den 1 oktober 1996 anses uppfylla kraven för&lt;br&gt;miljöklass 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordon som uppfyller kravnivån B enligt direktiv 91/542/EG bör enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning från och med den 1 oktober anses uppfylla&lt;br&gt;kraven i miljöklass 2. Avgaskraven i miljöklass 2 blir därigenom de&lt;br&gt;samma som i dag, däremot skärps bullerkraven i denna klass. Skillnaden&lt;br&gt;mellan miljöklasserna 2 och 3 ändras därmed så att miljöklass 3&lt;br&gt;reserveras för en mindre grupp fordon med ett visst tekniskt utförande&lt;br&gt;som genom en särbestämmelse tillåts ha högre utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis finns det två inom EU beslutade kravnivåer som&lt;br&gt;efter den 1 oktober 1996 kan ligga till grund för miljöklasser i bilav-&lt;br&gt;gaslagens bemärkelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU-kommissionen skall senast den 31 december 1996 föreslå två nya&lt;br&gt;kravnivåer för tunga fordon som skall införas från och med år 2000.&lt;br&gt;Rådets beslut väntas senast första halvåret 1998. Sverige prioriterar i&lt;br&gt;detta arbete åtgärder som minskar belastningen på tätortsmiljön,&lt;br&gt;försurningen, fotokemiska oxidanter, eutrofieringen och växthuseffekten.&lt;br&gt;Så snart det är möjligt bör dessa kravnivåer föras in i miljöklassystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Bemyndiganden i bilavgaslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas meddela föreskrifter&lt;br&gt;om typgodkännande, registrering, ibruktagande och försäljning av&lt;br&gt;nya fordon och motorer. Syftet är att åstadkomma en bättre&lt;br&gt;harmonisering med EG-direktiven på så sätt att i bl.a. bilavgasför-&lt;br&gt;ordningen anges när försäljningsförbud inträder enligt direktiven.&lt;br&gt;Regeringen bemyndigas dessutom att fastställa de krav som skall&lt;br&gt;gälla i miljöklasserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Båda förändringarna genomförs för&lt;br&gt;att på ett tydligare sätt knyta an till den EG-rättsliga lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § fjärde punkten bilavgaslagen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skärpningen av de gränsvärden för avgasutsläpp som fastställs i&lt;br&gt;bilavgasdirektiven sker i två steg:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Från och med ett visst datum får medlemsländerna inte längre utfärda&lt;br&gt;typgodkännande för en viss kravnivå vad gäller avgaser. Fordonen får&lt;br&gt;däremot säljas en tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Från och med ett senare datum, vanligen ett år efter det första,&lt;br&gt;inträder försäljningsförbud, förbud mot registrering och ibruktagande för&lt;br&gt;nya fordon med typgodkännanden enligt den äldre kravnivån. De nya,&lt;br&gt;skärpta gränsvärdena (utsläppskraven) blir baskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före medlemsskapet i EU genomfördes skärpta avgaskrav genom att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilar från och med en viss årsmodell skulle klara en viss kravnivå. Om Prop. 1995/96:175&lt;br&gt;de inte uppfyllde kraven kunde de inte registreras och därmed inte heller&lt;br&gt;tas i bruk. Av detta följde också att bilarna naturligtvis inte heller kunde&lt;br&gt;försäljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett till innehållet i svensk lagstiftning kan det således ifrågasättas om&lt;br&gt;bemyndigandet är nödvändigt för att genomföra de krav direktiven ställer&lt;br&gt;på medlemsländerna. Med hänsyn till hur direktiven är utformade - med&lt;br&gt;förbud som inträder vid vissa datum - och till bilavgaslagens karaktär av&lt;br&gt;ramlag bör emellertid enligt regeringens mening dessa grundläggande&lt;br&gt;principer anges i lagen. Konstitutionellt kan bestämmelserna om framför&lt;br&gt;allt försäljningsförbud ses som sådana föreskrifter som enligt 8 kap 3 §&lt;br&gt;regeringsformen skall anges i lag (med möjlighet till delegering enligt 7 §&lt;br&gt;fjärde punkten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens mening att i bilavgasförordningen (1991:1481) ange&lt;br&gt;när förbuden skall inträda for de olika fordonsslagen. Avsikten är att&lt;br&gt;förbudsdatum skall överensstämma med vad som anges i de EG-direktiv&lt;br&gt;som behandlar bilavgaser. För tunga fordon kommer som nämnts ett&lt;br&gt;förbud att inträda från den 1 oktober 1996 rörande försäljning, registre-&lt;br&gt;ring och ibruktagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § femte punkten bilavgaslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När systemet med miljöklasser infördes (prop. 1990/91:156) angavs att&lt;br&gt;de grundläggande föreskrifterna om de krav som skall vara uppfyllda i&lt;br&gt;alla de tre miljöklasserna borde framgå av lagtexten och att de närmare&lt;br&gt;bestämmelserna om gränsvärden, provmetoder m.m. borde föras in i&lt;br&gt;bilavgasförordningen (1991:1481). Något särskilt bemyndigande&lt;br&gt;beträffande bland annat gränsvärdena för utsläpp gällande för miljö-&lt;br&gt;klass 1 och 2 ansågs inte krävas. Motsvarande resonemang borde kunna&lt;br&gt;föras för de fäll där regeringen anser sig böra underlåta att fastställa&lt;br&gt;gränsvärden för ett fordonsslag i en miljöklass. Nu kommer det under en&lt;br&gt;tid att saknas fastställda utsläppskrav för en miljöklass. I tydlighetens&lt;br&gt;intresse bör det anges i bilavgaslagen att regeringen fastställer ut-&lt;br&gt;släppskrav och övriga tekniska villkor för miljöklasserna. Denna&lt;br&gt;bestämmelse kan lämpligen ges i form av ett bemyndigande, på det sätt&lt;br&gt;som föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kommer att beröra framför allt miljöklass 1. Det är&lt;br&gt;regeringens bedömning och ambition att detta förfärande - att ställa&lt;br&gt;miljöklasser &amp;quot;tomma&amp;quot; - endast skall behöva tillgripas under begränsade&lt;br&gt;tidsrymder. När så sker skall det anges i bilavgasförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ändrad försäljningsskatt för tunga fordon&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: För fordon i miljöklass 2 med en totalvikt&lt;br&gt;över 3 500 kilogram tas ingen försäljningsskatt ut. För fordon med&lt;br&gt;en totalvikt över 3 500 kilogram men högst 7 000 kilogram sänks&lt;br&gt;försäljningsskatten i miljöklass 3 från 20 000 kronor till 6 000&lt;br&gt;kronor. För fordon med en totalvikt överstigande 7 000 kg sänks&lt;br&gt;försäljningsskatten i miljöklass 3 från 65 000 kronor till 6 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Försäljningsskatt tas ut på personbilar,&lt;br&gt;vissa bussar och lastbilar samt motorcyklar enligt lagen (1978:69) om&lt;br&gt;försäljningsskatt på motorfordon. För lätta fordon beräknas skatten efter&lt;br&gt;fordonets tjänstevikt och för tunga efter fordonets totalvikt. Skatten&lt;br&gt;påverkas även av vilken miljöklass fordonet hänförs till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dieseldrivna lastbilar och bussar med en totalvikt över 3 500&lt;br&gt;kilogram men högst 7 000 kilogram tas försäljningsskatt ut i miljöklass&lt;br&gt;3 med 20 000 kronor. För fordon med en totalvikt överstigande 7 000 kg&lt;br&gt;tas försäljningsskatten i miljöklass 3 ut med 65 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fordon som möter utsläppskraven för miljöklass 1 tas i dag inte ut&lt;br&gt;någon försäljningsskatt. Dessa fordon kommer efter den 1 oktober att&lt;br&gt;uppfylla utsläppskraven i miljöklass 2. Regeringen föreslår att försälj-&lt;br&gt;ningsskatten i detta fäll skall vara oförändrad i förhållande till kravnivån&lt;br&gt;efter den 1 oktober 1996. För tunga fordon i miljöklass 2 bör därför&lt;br&gt;ingen försäljningsskatt tas ut från och med den 1 oktober 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG pågår nu ett arbete med att utarbeta förslag till ytterligare&lt;br&gt;skärpta kravnivåer för dieselmotorer till tunga fordon. Regeringen anser&lt;br&gt;att ekonomiska styrmedel fortsatt är ett viktigt instrument att för att&lt;br&gt;gynna försäljningen av tunga fordon vars dieselmotorer möter framtida&lt;br&gt;kravnivåer. Regeringen avser att återkomma med förslag till sådana&lt;br&gt;incitament i samband med den översyn som kommer att göras av&lt;br&gt;vägtrafikens samlade beskattning i enlighet med vad som aviserats i&lt;br&gt;propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop.&lt;br&gt;1995/96:25, bet. 1995/96:FiU01, prot. 1995/96:41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i propositionen aviserade ändringarna i bilavgasförordningen&lt;br&gt;(1991:1481) innebär att nästan alla tunga fordon kommer att hänföras till&lt;br&gt;miljöklass 2. Endast ett litet antal fordon, med en speciell motortyp,&lt;br&gt;kommer att hänföras till miljöklass 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkta partikelutsläpp från dieselmotorer kan åstadkommas bland annat&lt;br&gt;genom motormodifikationer eller genom eftermontering av renings-&lt;br&gt;utrustning. Naturvårdsverket har i sin promemoria bedömt att merkost-&lt;br&gt;naden för bättre teknik är cirka 7 000 - 8 000 kronor för dieselmotorer&lt;br&gt;som uppfyller det strängare partikelgränsvärdet enligt kravnivå B i rådets&lt;br&gt;direktiv 91/542/EEG av den 10 oktober om ändring av direktiv&lt;br&gt;88/77/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder&lt;br&gt;mot utsläpp av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som används&lt;br&gt;i fordon (EGT L242/1, Celex 391L0441/S) jämfört med de som endast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfyller det lindrigare enligt Europaparlamentets och rådets direktiv Prop. 1995/96:175&lt;br&gt;96/1/EG av den 22 januari 1996 om ändring av direktiv 88/77/EEG om&lt;br&gt;tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av&lt;br&gt;gas- och partikelformiga föroreningar från dieselmotorer som används i&lt;br&gt;fordon (EGT L040/1, Celex 396L0001).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att försäljningsskatten för tunga&lt;br&gt;fordon i miljöklass 3 bör vara 6 000 kronor högre än för tunga fordon i&lt;br&gt;miljöklass 2. Försäljningsskatten för fordon i miljöklass 3 med en&lt;br&gt;totalvikt mellan 3 500 kilogram och 7 000 kilogram bör därför ändras&lt;br&gt;från 20 000 kronor till 6 000 kronor. För de fordon som är tyngre bör&lt;br&gt;försäljningsskatten ändras från 65 000 kronor till 6 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ändrad försäljningsskatt kommer att anmälas till&lt;br&gt;EG-kommissionen i enlighet med rådets direktiv 83/189/EEG av den 28&lt;br&gt;mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder&lt;br&gt;och föreskrifter (ändrat senast genom Europaparlamentets och rådets&lt;br&gt;direktiv 94/10/EG av den 23 mars 1994; EGT L109/28, Celex&lt;br&gt;383/L0189).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ändrad instansordning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Instansordningen ändras så att förelägganden&lt;br&gt;enligt 7 § bilavgaslagen överklagas till allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;i stället för till Koncessionsnämnden. Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöklassutredningens förslag: Utredningen föreslog att instansord-&lt;br&gt;ningen skulle ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har berört frågan,&lt;br&gt;Bilindustriföreningen och Koncessionsnämnden för miljöskydd, har&lt;br&gt;framhållit att det är önskvärt med en ändrad instansordning. Kon-&lt;br&gt;cessionsnämnden har anfört att nuvarande regler om överklagande inte&lt;br&gt;är tillfredsställande och därvid hänvisat till ett beslut där Naturvårds-&lt;br&gt;verket avslagit en begäran om dispens från avgasreningskrav enligt 18 §&lt;br&gt;bilavgasförordningen och i samma beslut förelagt om rättelseåtgärder&lt;br&gt;enligt 7 § bilavgaslagen och 13 och 21 § bilavgasförordningen. Kon-&lt;br&gt;cessionsnämnden har vidare anfört att detta inneburit att förstnämnda&lt;br&gt;beslut överklagades till kammarrätten och vidare till Regeringsrätten. Det&lt;br&gt;andra beslutet överklagades till Koncessionsnämnden, som vilandeförkla-&lt;br&gt;rade frågan om rättelseåtgärder i avvaktan på lagakraftägande beslut i&lt;br&gt;dispensfrågan. Regeringsrätten beslutade dock att vilandeförklara&lt;br&gt;dispensfrågan i avvaktan på Koncessionsnämndens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk har i samband med redovisningen av ett&lt;br&gt;regeringsuppdrag rörande kontroll av hållbarhetskrav på avgasrening för&lt;br&gt;tunga fordon (M96/460/7) som sin uppfattning gett till känna att verket&lt;br&gt;inte har någon erinran mot en ändrad instansordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Frågan om instansordningen var Prop. 1995/96:175&lt;br&gt;föremål för överväganden redan under arbetet vid införandet av&lt;br&gt;bilavgaslagen (prop. 1986/87:56, bet. 1986/87:JoU7, rskr.&lt;br&gt;1986/87:106). Lagrådet anförde betänkligheter om det lämpliga med&lt;br&gt;instansordningen Koncessionsnämnden - regeringen i föreläggandefåll&lt;br&gt;och anförde att detta var typiska domstolsfrågor som naturligt hör hemma&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol. Föredragande statsrådet anförde&lt;br&gt;emellertid att föreläggande att vidta rättelseåtgärder efter hållbar-&lt;br&gt;hetskontroll rymde komplicerade bedömningar av tekniska, ekonomiska&lt;br&gt;och miljömässiga samband. Av detta skäl och av rättssäkerhetsskäl ansågs&lt;br&gt;därför Koncessionsnämnden med sin kompetens och speciella samman-&lt;br&gt;sättning vara den lämpligaste överprövningsinstansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att även Naturvårdsverkets beslut om&lt;br&gt;dispensavgift ursprungligen överklagades till regeringen. Genom en lag-&lt;br&gt;ändring år 1991 fördes överklagandena i stället till kammarrätten.&lt;br&gt;Nyligen har länsrätt blivit första domstolsinstans i denna måltyp, i&lt;br&gt;enlighet med de principer som anges i prop. 1994/95:27 Fortsatt&lt;br&gt;reformering av instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolarna (bet. 1995/96:SkU8, rskr. 1994/95:96, rskr. 1994/95:97), vilket&lt;br&gt;innebär att det krävs prövningstillstånd för att detta slags mål skall prövas&lt;br&gt;i kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen (prop. 1995/96:6 Vidareutveckling av systemet&lt;br&gt;med miljöklasser för fordon m.m.) hänvisat till att Miljöbalksutred-&lt;br&gt;ningens direktiv omfattar även frågan om instansordningen i över-&lt;br&gt;klagandeärenden och därvid också frågan om inrättande av miljödomstol.&lt;br&gt;Vid ett förnyat övervägande av de olägenheter som det innebär att i&lt;br&gt;sakligt näraliggande frågor ha parallella instanser blir slutsatsen den att&lt;br&gt;instansordningen bör göras enhetlig redan nu. En sådan ändring kan&lt;br&gt;heller inte anses på något sätt försvåra eller föregripa Miljöbalksutred-&lt;br&gt;ningens arbete. I enlighet med principen att tyngdpunkten i rättsskip-&lt;br&gt;ningen skall ligga i första instans bör det krävas prövningstillstånd vid ett&lt;br&gt;överklagandet från länsrätt till kammarrätt (se t. ex. prop. 1994/95:27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förestående ändringar i miljöklassystemet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Miljöklassystemet står inför förändringar&lt;br&gt;som bland annat betingas av kravskärpningar i enlighet med EG:s&lt;br&gt;direktiv. Den 1 januari 1997 kommer utsläppskraven för nya&lt;br&gt;personbilar att skärpas. För nya lätta lastbilar och bussar skärps&lt;br&gt;utsläppskraven under perioden 1 januari 1998 till den 1 oktober&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma EG-lagstiftitingen anger ramarna för ut-&lt;br&gt;vecklingen av miljöklassystemet. Regeringen avser att även&lt;br&gt;framgent aktivt driva frågan om ett gemensamt system för hållbar-&lt;br&gt;hetskrav i kombination med tillverkaransvar inom EU och att&lt;br&gt;medlemsländernas möjligheter att utnyttja ekonomiska styrmedel&lt;br&gt;för att i förtid introducera renare fordon skall förbättras. För tunga&lt;br&gt;fordon prioriteras även i fortsättningen utsläppen av kväveoxider&lt;br&gt;och partiklar. För lätta fordon kommer utsläppen av koldioxid mer&lt;br&gt;i fokus eftersom andra utsläpp nu minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöklassutredningens bedömning: Överensstämmer i stort med&lt;br&gt;regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna stödjer tanken på&lt;br&gt;att miljöklassystemet skall utvecklas. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser&lt;br&gt;att ett vidareutvecklat miljöklassystem är ett bra instrument att nå&lt;br&gt;miljömålen. Göteborg kommun tycker att det är angeläget att Sverige får&lt;br&gt;behålla miljöklassystemet med tre klasser. Däremot är de ekonomiska&lt;br&gt;styrmedlen otillräckliga och bör ökas. Industriförbundet stödjer ut-&lt;br&gt;redningens förslag om att det fortsatta arbetet bör inriktas på en&lt;br&gt;anpassning av bilavgaslagens bestämmelser till EG:s regelverk. Kommu-&lt;br&gt;nikationsforskningsberedningen (KFB) anser att det finns skäl till att stor&lt;br&gt;vikt läggs vid att utarbeta alternativ som lättare kan accepteras inom EU,&lt;br&gt;t.ex. miljözoner i tätorter snarare än en utvidgning av miljöklassystemet.&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) anser att för att miljö-&lt;br&gt;klassystemet skall kunna bli en framgång och dessutom utvecklas vidare&lt;br&gt;krävs en bättre förankring i industrin samt en internationell harmonise-&lt;br&gt;ring av kraven. Riksskatteverkets (RSV) bestämda uppfattning är att&lt;br&gt;försäljningsskatten och inte fordonsskatten bör väljas om beskattningen&lt;br&gt;av fordon skall differentieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en komplettering av kraven i miljöklassystemet med en&lt;br&gt;koldioxidkoefficient tillstyrks av bland andra Riksskatteverket, Riks-&lt;br&gt;revisionsverket, Naturvårdsverket, Konsumentverket, Kommunförbundet&lt;br&gt;och Göteborg kommun. Trafik- och Klimatkommittén och NUTEK föreslår&lt;br&gt;att Sverige driver frågan i EU. Naturskyddsföreningen anser att bränsle-&lt;br&gt;förbrukningen som sådan bör ingå i miljöklassystemet. Kommerskolle-&lt;br&gt;gium anser att förslaget med största sannolikhet kommer att uppfattas&lt;br&gt;som handelshindrande av flera medlemsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens bedömning: Regeringens uppfattning vad&lt;br&gt;gäller den framtida utvecklingen av miljöklassystemet för bilar redovisa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;des i propositionen Vidareutveckling av miljöklassystemet för fordon Prop. 1995/96:175&lt;br&gt;(prop. 1995/96:6, bet. 1995/96:JoU6, rskr. 1995/96:86). Systemet är ett&lt;br&gt;instrument att minska vägtrafikens miljöpåverkan och bör utvecklas inom&lt;br&gt;de ramar som ges av EU:s gemensamma lagstiftning. Det primära målet&lt;br&gt;med systemet bör även i fortsättningen vara att utsläppen av luftförore-&lt;br&gt;ningar från vägtrafiken skall minska. Behovet av tre eller flera miljö-&lt;br&gt;klasser för varje kategori av bilar kvarstår. Basen för systemet är de&lt;br&gt;kravnivåer som är beslutade av EU. Naturvårdsverket avser att på eget&lt;br&gt;initiativ under våren inkomma med förslag om vidareutveckling av&lt;br&gt;miljöklassystemet som är baserade på dessa förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder betingande av EU-direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 94/12/EG av den 23 mars 1994 om åtgärder mot&lt;br&gt;luftförorening genom avgaser från motorfordon och om ändring av&lt;br&gt;direktiv 70/220/EEG (EGT L100/42, Celex 394L0012/S) föranstaltar om&lt;br&gt;skärpta krav för nya personbilar. Bilar som endast uppfyller den kravnivå&lt;br&gt;som fostlades genom rådets direktiv 91/441/EEG av den 26 juni 1991 om&lt;br&gt;ändring av direktiv 70/220/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas&lt;br&gt;lagstiftning om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfor-&lt;br&gt;don (EGT L242/1, Celex 391L0441/S) får inte längre säljas, tas i bruk&lt;br&gt;eller registreras för första gången från och med den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid rådets möte den 19 december 1995 antogs ett direktivförslag som&lt;br&gt;innebär en skärpning av de avgaskrav för lätta lastbilar och bussar som&lt;br&gt;anges i rådets direktiv 93/59/EEG av den 28 juni 1993 om ändring av&lt;br&gt;direktiv 70/220/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning&lt;br&gt;om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon (EGT&lt;br&gt;186/21, Celex 393LOO59/S). Skärpningen genomförs enligt en tidtabell&lt;br&gt;som beror på viktklassen och skall vara helt genomförd den 1 oktober&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda dessa direktiv kan innebära att bilavgasförordningen (1991:1481)&lt;br&gt;och lagen om försäljningsskatt på motorfordon (1978:69) behöver ändras.&lt;br&gt;I båda fallen är det närmast dagens kravnivå enligt miljöklass 3 som&lt;br&gt;berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska kommissionen förbereder därutöver ett förslag om skärpta&lt;br&gt;avgaskrav för personbilar. Detta direktivförslag förväntas omfatta två&lt;br&gt;kravnivåer, av vilken en avses bli obligatorisk från år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges agerande inom EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska miljöarbetet i EU - Inriktning och genomförande (skr.&lt;br&gt;1994/95:167, bet. 1994/95:JoU23, rskr. 1994/95:424) lägger en grund&lt;br&gt;för Sveriges agerande i EU:s arbete med miljöfrågor. Inom bilavgasom-&lt;br&gt;rådet driver Sverige frågan om att hållbarhetskrav i kombination med&lt;br&gt;tillverkaransvar skall införas. Sverige förespråkar även att kommande&lt;br&gt;gemensamma kravnivåer i högre grad bör utgå från vad som är motiverat&lt;br&gt;med tanke på miljösituationen. Vad gäller inriktningen hos det fortsatta &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet med att minska fordonens utsläpp bör det noteras att kväveoxider&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och partiklar är den viktigaste utsläppsfrågan for tunga fordon. De tunga Prop. 1995/96:175&lt;br&gt;fordonen kan inom några år komma att vara en större källa till utsläpp&lt;br&gt;av kväveoxider än lätta fordon. För lätta fordon kommer koldioxidutsläp-&lt;br&gt;pen mer i fokus med tanke på att utsläppen av kväveoxider, kolväten,&lt;br&gt;kolmonoxid och partiklar från dem nu minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig fråga är medlemsländernas möjlighet att ha ett&lt;br&gt;miljöklassystem kopplat till ekonomiska styrmedel. Sverige verkar även&lt;br&gt;för att EG beslutar om kommande utsläppskrav med god framförhållning.&lt;br&gt;Om så sker ökar förutsättningarna för att i miljöklassystemet utnyttja&lt;br&gt;beslutade, men ännu inte obligatoriska, kravnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidutsläppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppfattning vad gäller utvecklingen av vägtrafikens&lt;br&gt;avgasutsläpp har utvecklats i Miljön - Vårt gemensamma ansvar (skr.&lt;br&gt;1994/95:120, bet. 1994/95:JoU 16, rskr. 1994/95:306).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan utsläppen av kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och partiklar&lt;br&gt;från svensk vägtrafik nu successivt minskar tycks dess koldioxidutsläpp&lt;br&gt;långsiktigt öka. Konsumentverket har nyligen underrättat regeringen om&lt;br&gt;utvecklingen av nya personbilars genomsnittliga bränsleförbrukning. Den&lt;br&gt;uppgick under år 1994 i medeltal till 0,84 liter per mil vid blandad&lt;br&gt;köming. Den genomsnittliga bränsleförbrukningen för nya bilar har&lt;br&gt;därmed ökat något sedan år 1987 då den var 0,82 liter per mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Vidareutveckling av systemet med miljöklasser för&lt;br&gt;fordon m.m. (prop. 1995/96:6, bet. 1995/96:JoU6, rskr. 95/96:86)&lt;br&gt;konstaterade regeringen att det svenska bilavgasregelverket for närvaran-&lt;br&gt;de inte behandlar koldioxidutsläppen. De kommer att få en relativt större&lt;br&gt;betydelse i jämförelse med utsläppen av kväveoxider, kolväten, kolmo-&lt;br&gt;noxid och partiklar än tidigare. Frågan om en koldioxidkomponent skall&lt;br&gt;ingå i miljöklassystemet eller behandlas separat bör övervägas när&lt;br&gt;Naturvårdsverket har lämnat sitt förslag om ett volymrelaterat koldiox-&lt;br&gt;idindex, vilket verket avser att göra under våren 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU pågår för närvarande ett arbete med att ta fram en gemensam&lt;br&gt;strategi för att minska koldioxidutsläppen. EG-kommissionens förslag&lt;br&gt;bygger på en kombination av åtgärder, bland annat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En frivillig överenskommelse med bilindustrin om mål för reducering&lt;br&gt;av bränsleförbrukningen hos nya bilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regler för hur bränsleförbrukningen skall redovisas vid marknadsföring&lt;br&gt;och försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skattenedsättning för bränslesnåla bilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlättad kravskärpning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att se över bilavgaslagen (1986:1386) med syfte att&lt;br&gt;underlätta framtida kravskärpningar i enlighet med EU:s direktiv. Därvid&lt;br&gt;kommer systemet för beteckningar på de olika miljöklasserna att&lt;br&gt;granskas. Av dagens utformning av 2 och 2 a §§ bilavgaslagen&lt;br&gt;(1986:1386) följer att de utsläppskrav ett fordon skall möta beror på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kombinationen av miljöklass och försäljningsdag. Detta kan i sin tur få Prop. 1995/96:175&lt;br&gt;återverkningar på lagen om försäljningsskatt på motorfordon (1978:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt problem är att tillämpningen av miljözonsregler (147 §&lt;br&gt;Vägtrafikkungörelsen 1972:603) i praktiken förutsätter ett entydigt&lt;br&gt;samband mellan kravnivå och miljöklass. Miljöklassutredningen (SOU&lt;br&gt;1995:31) förutsåg att problem kunde uppstå med den nuvarande&lt;br&gt;uppläggningen, men avstod från att lägga ett eget förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring av bilavgaslagen bör träda i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring av lagen om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon bör träda i kraft den 1 oktober 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Effekter av förslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under år 1995 uppgick intäkterna från försäljningsskatten för tunga&lt;br&gt;fordon till cirka 250 miljoner kronor. Regeringen bedömer att fordonstill-&lt;br&gt;verkama inom kort kommer att introducera tunga fordon i de bättre&lt;br&gt;miljöklasserna genom att klarhet har bringats i frågan om hållbar-&lt;br&gt;hetskontrollens utformning. Därmed kommer intäkterna från försäljnings-&lt;br&gt;skatten för tunga fordon att minska kraftigt under år 1996. De beräknade&lt;br&gt;intäkterna under år 1996 uppgår till cirka 80 miljoner kronor och härrör&lt;br&gt;huvudsakligen från försäljning under årets tre första månader. Därefter&lt;br&gt;kommer försäljningen av tunga fordon i miljöklass 3 att vara mycket&lt;br&gt;begränsad, åtminstone för fordon över 7 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ändrad instansordning vid överklaganden enligt 7 §&lt;br&gt;bilavgaslagen (1986:1386) kan med hänsyn till hittillsvarande över-&lt;br&gt;klagandefrekvens inte bedömas medföra kostnadskonsekvenser för de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;10.1 Förslaget till lag om ändring av bilavgaslagen&lt;br&gt;(1986:1386)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 4 och 5 är nya och utgör närmast förtydliganden av redan&lt;br&gt;givna bemyndiganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 4 utgör också förtydligande av att regeringen får meddela&lt;br&gt;bestämmelser om typgodkännande, försäljning, registrering och&lt;br&gt;ibruktagande av nya fordon och motorer. Förbud i dessa hänseenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att inträda med jämna mellanrum för olika fordonstyper enligt&lt;br&gt;avgasdirektiven. Dessa datum bör föras in i bilavgasförordningen, och&lt;br&gt;även i andra författningar om det bedöms lämpligt. Vad gäller punkten&lt;br&gt;5 har i allmänmotiveringen framhållits att regeringen i princip redan&lt;br&gt;bemyndigats ställa upp krav på begränsning av utsläpp (enligt punkten 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det givna bemyndigandet ligger att det under vissa perioder kan saknas&lt;br&gt;fastställda utsläppskrav. Detta förutses framför allt bli fallet då nya&lt;br&gt;gränsvärden kommer att beslutas inom EU inom en förhållandevis snar&lt;br&gt;framtid. Bemyndigandet innebär ett förtydligande av att regeringen&lt;br&gt;fastställer utsläppskrav och övriga tekniska villkor för de olika miljö-&lt;br&gt;klasserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utsläppskrav avses de värden som återfinns i bilavgasförordningen&lt;br&gt;i bilagorna 1 och 4 (under rubriken gränsvärden i 1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att förelägganden enligt 7 § skall överklagas till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol, i stället för som nu till Koncessionsnämnden&lt;br&gt;för miljöskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer följaktligen inte längre vara slutinstans i denna typ&lt;br&gt;av ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § skall upphöra att gälla och de särskilda förfarandereglema i 13 §&lt;br&gt;blir överflödiga. Prövningstillstånd skall krävas vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning av remissinstanserna och sammanställning av&lt;br&gt;remissvaren över COM(94)558 final COD 286 om skärpta&lt;br&gt;utsläppskrav för lätta lastbilar och bussar samt COM(94)559&lt;br&gt;final COD 312 om partikelutsläpp m.m från tunga fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut, VTI. Kommu-&lt;br&gt;nikationsforskningsberedningen, KFB, Närings- och Teknikutvecklings-&lt;br&gt;verket, NUTEK, Konsumentverket, Statens Naturvårdsverk, SNV,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Naturskyddsföreningen, AB Svensk Bilprov-&lt;br&gt;ning, Bilindustriföreningen, Gröna Bilister, Motormännens Riksförbund&lt;br&gt;och Åkeriförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket, AB Svensk Bilprovning, Bilindustriföreningen och Åkeri-&lt;br&gt;förbundet har avstått från att lämna synpunkter. Konsumentverket lämnar&lt;br&gt;inga detaljsynpunkter utan ser positivt på att skärpta avgaskrav införs för&lt;br&gt;dessa fordonsslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på COM(94)558 Fmal COD 286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Väg- och Transportforskningsinstitut, VTI, Naturvårdsverket,&lt;br&gt;SNV, och Naturskyddsföreningen anför principiell kritik mot gräns-&lt;br&gt;värdenas tekniska konstruktion. De motsätter sig tanken på ett samlat&lt;br&gt;gränsvärde för kväveoxider och kolväten samt lättnader i utsläppskraven&lt;br&gt;för dieselmotorer i allmänhet och direktinsprutade motorer i synnerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SNV menar att hänsynstagande till åldersförsämring bör ske med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från en körsträcka om 160 000 kilometer, vilket kräver en ny&lt;br&gt;uppsättning försämringsfektorer i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen pekar på avsaknaden av tillverkaransvar och håll-&lt;br&gt;barhetskrav enligt svensk modell. Föreningens sammanfattande omdöme&lt;br&gt;är att de förslagna gränsvärdena är för höga och att de för svensk del&lt;br&gt;innebär en ambitionssänkning. SNV menar att ministerrådet bör ge rikt-&lt;br&gt;linjer till EU-kommissionen om att tillverkaransvar och reella hållbar-&lt;br&gt;hetskrav med &amp;quot;recall&amp;quot;-regler ingår som en del av det kommande revi-&lt;br&gt;sionsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsforskningsberedningen, KFB, finner att det på många sätt&lt;br&gt;är komplicerat att jämföra de utsläppskrav som tidigare tillämpats i&lt;br&gt;Sverige för denna fordon skategori. KFBs intryck är dock att de svenska&lt;br&gt;gränsvärdena för miljöklasserna 1 och 2 är strängare. Även om frågan&lt;br&gt;om hållbarhetskrav inte tagits upp av kommissionen anser KFB att detta&lt;br&gt;krav bör beaktas vid en jämförelse av gränsvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och Teknikutvecklingsverket, NUTEK, finner att Sverige kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;acceptera kommissionens förslag eftersom det är frågan om en över-&lt;br&gt;gångslösning och ett förkastande av förslaget skulle innebära att in-&lt;br&gt;förandet av de nya kraven skulle försenas, trots att förslaget har brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VTI och KFB anför att den föreslagna metoden för produktionskontroll&lt;br&gt;har vissa brister. Detta gäller bland annat frågan om regler när myndig-&lt;br&gt;heter skall godkänna produktionsstandardavvikelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på COM(94)559 Final COD 312&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SNV och Naturskyddsföreningen avstyrker förslaget om ett höjt gräns-&lt;br&gt;värde för partikelutsläpp för vissa dieselmotorer för tunga fordon och&lt;br&gt;menar att Sverige bör motverka det. Motivet är bland annat den långa tid&lt;br&gt;som tillverkarna har haft på sig att åtgärda problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KFB delar kommissionens uppfattning att det är svårare att klara emis-&lt;br&gt;sionskrav på en viss given nivå med en mindre motor, men framhåller&lt;br&gt;samtidigt att det finns teknik tillgänglig för att klara lägre partikelkrav.&lt;br&gt;De tolkar kommissionens skrivning så att kostnadsökningen utgör ett&lt;br&gt;hinder för att utnyttja modem reningsteknik för små motorer. KFB anser&lt;br&gt;därför att förslaget i detta avseende bör ifrågasättas och anför att om det&lt;br&gt;inte går att ändra det blir det viktigt att utnyttja ekonomiska styrmedel för&lt;br&gt;att påskynda den tekniska utvecklingen av de små motorerna, så att ut-&lt;br&gt;släppen kan minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK instämmer inte i kommissionens uppfattning att partikelemissio-&lt;br&gt;nema skulle vara beroende av motorns cylindervolym och anför att det&lt;br&gt;i USA finns motorer med mycket liten cylindervolym och låga partikel-&lt;br&gt;utsläpp. Verket finner att förslaget inte bör accepteras annat än möjligen&lt;br&gt;som en övergångslösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på artiklarna om ekonomiska styrmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SNV finner det angeläget att begränsningen för användningen av &amp;quot;tax&lt;br&gt;incentives&amp;quot; tas bort med hänvisning till att en sådan begränsning har&lt;br&gt;direkt inverkan på vårt svenska miljöklassystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen anför att artiklarna har en sådan utformning att de&lt;br&gt;effektivt hindrar att medlemsländerna utnyttjar rabatterad försäljningsskatt&lt;br&gt;för att introducerar teknologi som är bättre än den som behövs för att&lt;br&gt;möta kraven i direktiven. Artiklarna är därför tekniskt och miljömässigt&lt;br&gt;kontraproduktiva och endast ägnade att skydda biltillverkare med låga&lt;br&gt;miljöambitioner. Enligt föreningen bör Sverige agera att för att artiklarna&lt;br&gt;stryks eller får en sådan utformning att de tillåter introduktionen av bilar&lt;br&gt;med en mycket hög grad av avgasreduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KFB ser det som positivt att möjligheterna att använda ekonomiska&lt;br&gt;incitament diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Små motorer i EUROII och kostnader för att klara en&lt;br&gt;strängare partikelnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgaskraven 88/77/EEG (EUROII) för dieselmotorer ändras så att &amp;quot;små&lt;br&gt;dieselmotorer&amp;quot; under perioden 1/10 1995-1/10 1997 tillåts ha ett högre&lt;br&gt;partikelutsläpp än vad som tidigare beslutats. Gränsvärdet blir 0.25&lt;br&gt;g/kWh istället för 0.15 g/kWh. Tillverkarna får därmed en längre tid på&lt;br&gt;sig att anpassa motorerna till den strängare nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av små motorer i EU har tidigare varit motorer med effekt&lt;br&gt;mindre eller lika med 85 kW. Den europeiska bilindustrin, representerad&lt;br&gt;av ACEA, har dock framfört att en ökad användning av turboöverladd-&lt;br&gt;ning samt laddluftkylning på &amp;quot;små motorer&amp;quot; medför att motoreffekten&lt;br&gt;ökar. Europa-parlamentet och rådet har medgivit att definitionen av små&lt;br&gt;motorer ändras till &amp;quot;motorer vilkas slagvolym understiger 0.7 1/cylinder&lt;br&gt;och vilkas maxivarvtal överstiger 3000 rpm&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med detta PM är att försöka redovisa en möjlig merkostnad&lt;br&gt;för att redan nu trots allt klara den strängare partikelnivån (0.15g/kWh)&lt;br&gt;för små motorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Små motorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ACEA uppger att det i princip finns två skolor för konstruktionen av&lt;br&gt;dagens små motorer med effekt upp till ca. 85kW. I det ena fellet&lt;br&gt;handlar det om motorer som är derivat av personbilsmotorer och i det&lt;br&gt;andra fellet om &amp;quot;riktiga&amp;quot; lastbilsmotorer. Den nya definitionen skall täcka&lt;br&gt;in det första fellet. Typiska data för små motorer är enligt ACEA&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cylindervolym&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.55 - 0.65 liter/cylinder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal cylindrar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 (ibland 5 eller 6)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Max. motoreffekt&lt;br&gt;@ maxivarvtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45-85 kW&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3500-4000 rpm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typ av motor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Indirekt insprutning (IDI) eller&lt;br&gt;Direktinsprutning (DI)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motorvikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240 kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bränsleinsprutning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rotorpump&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Motorerna sitter i bilar med totalvikt under 3.5 ton upp till ca. 6-7.5 ton&lt;br&gt;dvs. både i lätta lastbilar och i små tunga lastbilar/bussar. Av betydelse&lt;br&gt;är att ett typgodkännade enligt direktiv 88/77/EEG möjliggör installation&lt;br&gt;av godkända motorer i både lätta lastbilar och tunga lastbilar, dvs. bilar&lt;br&gt;med totalvikt under resp, över 3.5 ton. Motorerna används i de &amp;quot;mindre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lastbilar och bussar&amp;quot; som används för distribution i tätorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stränga emissionskrav för små motorer - som partikelnivån 0.15g/kWh -&lt;br&gt;kommer enligt ACEA att medföra att motorerna i mindre lastbilar ersätts&lt;br&gt;av &amp;quot;riktiga lastbilsmotorer&amp;quot; och att bilarna därmed blir större och tyngre.&lt;br&gt;ACEA har beräknat skillnaden mellan en transport i tätort på ca. 40 km&lt;br&gt;med en mindre bil som klara partikelnivån 0.25g/kWh och en större bil&lt;br&gt;som klara 0.15 g/kWh. För den lättare bilen uppges utsläppen av&lt;br&gt;partiklar öka med 35% men kväveoxidutsläppen och bränsleförbruk-&lt;br&gt;ningen (CO2) blir i stället 30 resp 35% lägre. Det har då inte tagits&lt;br&gt;hänsyn till att en större bil har mer lastkapacitet och därmed kan utnyttjas&lt;br&gt;för ett större transportarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Små motorer i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För årsmodell 1996 gäller att följande små motorer finns avgasgodkända&lt;br&gt;i Sverige (Euro I nivån):&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fabrikat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P[kW]&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;@ rpm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;br&gt;cylindrar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DI&lt;br&gt;alt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IDI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sug&lt;br&gt;Ttirbo&lt;br&gt;Ladd.kyl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partiklar&lt;br&gt;[g/kWh]&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NOx&lt;br&gt;[g/kWh]&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iveco&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mercedes&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IDI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mercedes&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IDI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mercedes&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IDI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;s&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mercedes&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IDI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;s&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Renault *)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VW&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IDI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;*) Lätt lastbil med motor avgasgodkänd enligt 88/77/EEG (ASB:s Ref.nr A99/95).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga av dessa motorer använder sig av avgasreningsteknik som avgasåter-&lt;br&gt;cirkulation (EGR), katalysator eller partikelfilter. Katalysator och EGR är&lt;br&gt;däremot mycket vanliga i dieselmotordrivna personbilar, dvs. de motorer&lt;br&gt;som &amp;quot;små motorerna&amp;quot; är derivat av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av &amp;quot;små motorerna&amp;quot; styrs av emissionskraven för personbilar.&lt;br&gt;Hitintills har dessa motorer vanligen varit av typen indirekt insprutning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(IDI). Jämfört med de direktinsprutade motorer (DI) som sedan en längre&lt;br&gt;tid uteslutande används i tyngre lastbilar har IDI motorn sämre bränsleför-&lt;br&gt;brukning, lägre utsläpp av NOx men högre utsläpp av partiklar. Uppskatt-&lt;br&gt;ningar pekar emot att år 2000 kommer ca. 50% av dieselmotorerna i nya&lt;br&gt;personbilar att vara direktinsprutade (DI). För att förbättra avgasprestandan&lt;br&gt;arbetar man annars främst med förbättringar av insprutningssystemet&lt;br&gt;(utveckling av den billigare Rotorpumpen samt övergång till &amp;quot;Unit injectors&amp;quot;&lt;br&gt;eller &amp;quot;Common rail&amp;quot;) som möjliggör användning av högre insprutningstryck&lt;br&gt;(&amp;quot;lastbilstryck&amp;quot; på ca. 1500 bar eftersträvas) samt än förbättrad &amp;quot;andning”&lt;br&gt;i motorn, dvs. övergång till fyra ventiler per cylinder. Kommande&lt;br&gt;europeiska krav för år 2000 förväntas klaras utan användning av&lt;br&gt;partikelfilter eller NOx-reducerande katalysatorer (DE-NOx). Moderna DI-&lt;br&gt;motorer för personbilar finns på programmet hos bland annat Audi,&lt;br&gt;Mercedes och Volvo (Audi's motor). Uttryckt i g/kWh kan en modem&lt;br&gt;direktinsprutad personbilsdiesel antas ha ett utsläpp av NOx på ca. 4-3 och&lt;br&gt;partiklar mindre än 0.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för bättre avgasprestanda hos &amp;quot;små motorer&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efierbehandling på befintliga motorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förväntas att de &amp;quot;små motorer&amp;quot; som i dag finns på marknaden&lt;br&gt;genom mindre motormodifieringar (eventuellt i kombination med an-&lt;br&gt;vändning av oxidationskatalysator) har bra förutsättningar att klara den av&lt;br&gt;ACEA begärda gränsvärdeskombinationen 7 g/kWh NOx samt 0.25 g/kWh&lt;br&gt;partiklar. Ytterligare reduktion av partikelutsläppen för dessa motorer skulle&lt;br&gt;därvid kunna nås genom användning av partikelfilter. Inköpspriset för i dag&lt;br&gt;tillgängliga filter är av storleksordingen ca. 50 - 60 000 kronor. Det gäller&lt;br&gt;en enstaka utrustning. Inköpspriset för en motortillverkare som väljer detta&lt;br&gt;alternativ torde därför kunna ligga på en avsevärt lägre nivå. Uppskattnings-&lt;br&gt;vis mindre än 10 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativt gäller en mer grundläggande motorutveckling. En nyckelåtgärd&lt;br&gt;är då bättre system för bränsleinsprutning. Produktionskostnaden för olika&lt;br&gt;motoråtgärder för aktuella typer av små motorer kan uppskattas enligt&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbättring av bränsleinsprutningssystemet ca. 2 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- komplettering med turboöverladdnining ca. 500-1000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- komplettering med laddluftkylning ca. 500 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- komplettering med EGR ca. 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillverkarledet blir kostnaden uppskattningsvis maximalt ca. 3 500 - 4 000&lt;br&gt;kronor. Den ökade inköpskostnaden kan då förväntas ligga i nivå med ca&lt;br&gt;7 000 - 8 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning av remissinstanserna och sammanställning av&lt;br&gt;remissvaren över Naturvårdsverkets PM om små diesel-&lt;br&gt;motorer i EuroII och kostnader för att klara en strängare&lt;br&gt;partikelnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium, Vägverket, Kommunikationsforskningsberedningen,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Naturskydds-&lt;br&gt;föreningen, Grossistförbundet Svensk Handel, AB Svensk Bilprovning,&lt;br&gt;Bilindustriföreningen, Gröna Bilister och Svenska Åkeriförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på kostnadsberäkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium bedömer på underlag av uppgifter från branschen att&lt;br&gt;Naturvårdsverkets uppskattning av merkostnaderna för dieselmotorer med&lt;br&gt;lägre partikelutsläpp kan vara för låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket finner Naturvårdsverkets beräkning till synes acceptabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) anser sig inte ha bra under-&lt;br&gt;lag för bedömning av kostnader, men framhåller att kostnaderna riskerar&lt;br&gt;bli högre än de redovisade om endast fordon som saluförs i Sverige ska&lt;br&gt;belastas med de utvecklingsinsatser och andra kostnader som erfordras&lt;br&gt;för att nå den lägre partikelnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB Svensk Bilprovning instämmer i Naturvårdsverkets beräkning men&lt;br&gt;framhåller att utvecklings- och produktionskostnaderna, utslagna per&lt;br&gt;motor, kan öka väsentligt om tillverkningsvolymema blir små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilindustriföreningen menar att Naturvårdsverket grovt underskattat kost-&lt;br&gt;naderna for att anpassa motorerna till partikelnivån 0,15 g/kWh. Mer-&lt;br&gt;kostnaderna för de erfordrade tekniska åtgärderna kan vara minst 50 %&lt;br&gt;högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Åkeriförbundet finner att kostnadbedömningen är väl optimistisk&lt;br&gt;och att ökade servicekostnader m.m. inte inkluderas i beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium påpekar att ett system med ekonomiska styrmedel i&lt;br&gt;detta fall endast gäller under cirka 1 Vi års tid. Kollegiets uppfattning är&lt;br&gt;att möjligheterna för att få genomslag för ett system med ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel skulle öka om ett sådant gällde i fler av EU:s medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket ser positivt på att utnyttja ekonomiska styrmedel för att minska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vägtrafikens utsläpp. För att sänka partikelutsläppen behöver industrin en&lt;br&gt;mer utvecklad och kostsam teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KFB framhåller att vid sidan av emissioner av kväveoxider utgör emis-&lt;br&gt;sioner av partiklar från dieselmotorer en av de allvarligaste miljö-&lt;br&gt;störningarna eftersom dieselpartiklar utgör en potentiell hälsorisk i tät-&lt;br&gt;orter. Vetenskaplig expertis är ense om detta även om det finns vissa&lt;br&gt;divergerande uppfattningar om sambandet mellan exponeringen av partik-&lt;br&gt;lar och de mekanismer som leder till ökade hälsorisker. KFB instämmer&lt;br&gt;därför i Naturvårdsverkets strävan att hålla utsläppen av partiklar på så&lt;br&gt;låg nivå som är tekniskt och ekonomiskt möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att det är en tänkbar lösning att inrätta en särskild&lt;br&gt;miljöklass fordon med dieselmotorer som uppfyller högre krav på partikel-&lt;br&gt;utsläpp. Verkets bestämda uppfattning är att försäljningsskatten och inte&lt;br&gt;fordonsskatten bör väljas om beskattningen av fordon skall differentieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och Teknikutvecklingsverket (NUTEK) har inga invändningar&lt;br&gt;mot förslaget att övergångsvis tillåta ett högre gränsvärde för små diesel-&lt;br&gt;motorer beträffande partikelkrav om samtidigt möjligheter finns att på&lt;br&gt;den svenska marknaden frivilligt välja motorer med lägre gränsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen anser att Naturvårdsverkets pm utgör ett bra&lt;br&gt;underlag som bör användas till att ge berörda fordon en av miljöskäl&lt;br&gt;motiverad högre försäljningsskatt. Föreningen anser att det är en själv-&lt;br&gt;klarhet att ekonomiska styrmedel utnyttjas för att gynna fordon som&lt;br&gt;redan idag klarar det ursprungliga gränsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Åkeriförbundet menar att Sverige skall acceptera EUs beslut att&lt;br&gt;medge högre partikelutsläpp under en övergångsperiod om två år. Ett&lt;br&gt;bibehållande av de något högre partikelutsläppen under två år bör vägas&lt;br&gt;mot de ökade kostnader som svenska särkrav förorsakar transporterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel bedömer det som svårt att få till-&lt;br&gt;verkarna att ta fram särskilda motorer för en liten marknad som den&lt;br&gt;svenska. Förbundet ställer sig avvisande till att Sverige i detta samman-&lt;br&gt;hang inför regler för små dieselmotorer som avviker från det EU-&lt;br&gt;gemensamma regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilindustriföreningen förordar att Sverige endast tillämpar det harmonise-&lt;br&gt;rade partikelkravet i direktiv 96/1/EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;MILJÖDEPARTEMENTET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg,&lt;br&gt;Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lindh,&lt;br&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:175 Skärpta avgaskrav för&lt;br&gt;tunga fordon m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49645, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:JoU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 02:23:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03175</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 02:23:25</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:JoU22</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01JoU22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:175&lt;br/&gt;
Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Jo17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:175 Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:175&lt;br/&gt;
Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Jo18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:175 Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:175&lt;br/&gt;
Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Jo19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:175 Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Wistrand  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:175&lt;br/&gt;
Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Jo19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:175 Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Wistrand  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Lindvall  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:175&lt;br/&gt;
Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Jo18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:175 Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Lindvall  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göte Jonsson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:175&lt;br/&gt;
Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Jo17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:175 Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göte Jonsson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>