<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2295480</hangar_id>
 <dok_id>GJ03171</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>171</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:171</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>171</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-04-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:06</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>En sjätte AP-fondstyrelse m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03171/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03171</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03171</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:171&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;En sjätte AP-fondstyrelse m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03171/prop_199596__171-1.png" style="width:40pt;height:31pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 april 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut i december 1995 skall en omfördelning göras av&lt;br&gt;de medel som AP-fonden förvaltar så att fonden får förvärva aktier för&lt;br&gt;ytterligare 10 miljarder kronor. I propositionen föreslås att nuvarande&lt;br&gt;avvecklingsstyrelsen (Fond 92-94) permanentas inom ramen for AP-&lt;br&gt;fonden och byter namn till sjätte fondstyrelsen. Den sjätte fondstyrelsen&lt;br&gt;skall förvalta de omfördelade medlen och placera dem huvudsakligen i&lt;br&gt;svenska aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om första-tredje fondstyrelserna föreslås att placeringsreglema&lt;br&gt;utvidgas i två hänseenden. Fondstyrelsernas möjlighet att lämna direktlån&lt;br&gt;till näringslivet utökas till att avse även lån i utländsk valuta. Vidare får&lt;br&gt;fondstyrelserna möjlighet att göra s.k. portföljinvesteringar i svenska och&lt;br&gt;utländska fastighetsbolag och i utländska fastighetsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att tidpunkten för när fondstyrelserna skall lämna&lt;br&gt;årsredovisning tidigareläggs med två månader. Detta innebär att årsredo-&lt;br&gt;visningarna skall lämnas före den 1 februari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 171&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext .................................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med&lt;br&gt;reglemente for Allmänna pensionsfonden ........... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Bakgrund .................................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;En sjätte fondstyrelse........................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Placeringsbestämmelsema för första-tredje fondstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvidgas .................................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Tidpunkten för årsredovisning m.m.................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Ekonomiska effekter av förslaget................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Författningskommentar.......................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglemente för Allmänna pensionsfonden ............. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Första-tredje fondstyrelsernas kompletterande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivelse 1995-06-02 till utvärderingen av fond-&lt;br&gt;förvaltningen avseende år 1994 .............. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Framställning 1995-09-22 från första-tredje fond-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelserna om ändring i AP-fondsreglementet .... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser............. 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 1996&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med&lt;br&gt;reglemente for Allmänna pensionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med&lt;br&gt;reglemente för Allmänna pensionsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med reglemente&lt;br&gt;för Allmänna pensionsfonden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkterna 2-4 i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1991:1857) om ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 12, 15 a, 16, 25, 26, 29, 32, 43 och 45 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att huvudrubriken närmast före 26 § skall lyda &amp;quot;III Fjärde-sjätte&lt;br&gt;fondstyrelserna&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in två nya paragrafer, 31 och 36 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De penningmedel, som enligt&lt;br&gt;4 kap. 3 § lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter, 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1744) om allmänna egen-&lt;br&gt;avgifter och 3 § lagen (1958:295)&lt;br&gt;om sjömansskatt skall föras till&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden, skall&lt;br&gt;förvaltas av första-/emre fond-&lt;br&gt;styrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna finns i 2-16, 21-&lt;br&gt;25, 44 och 45 §§ samt om fjärde&lt;br&gt;och femte fondstyrelserna i 26, 28-&lt;br&gt;30, 32-35, 37, 39, och 43-45 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De penningmedel, som enligt&lt;br&gt;4 kap. 3 § lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter, 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1744) om allmänna egen-&lt;br&gt;avgifter och 3 § lagen (1958:295)&lt;br&gt;om sjömansskatt skall föras till&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden, skall&lt;br&gt;förvaltas av första-sjätte fond-&lt;br&gt;styrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna finns i 2-16, 21-&lt;br&gt;25, 44 och 45 §§ samt om fjärde-&lt;br&gt;sjätte fondstyrelserna i 26, 28-37,&lt;br&gt;39 och 43-45 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fondstyrelse far placera de medel som styrelsen förvaltar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skuldförbindelser med låg kreditrisk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra skuldförbindelser utfärdade av svenska aktiebolag eller eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar, till belopp som sammanlagt motsvarar högst fem&lt;br&gt;procent av det totala marknadsvärdet av de tillgångar som styrelsen för-&lt;br&gt;valtar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldförbindelser enligt första&lt;br&gt;stycket 1 får vara utställda i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta. Sådana skuldför-&lt;br&gt;bindelser skall vara föremål för&lt;br&gt;handel på en svensk eller utländsk&lt;br&gt;börs, en auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats eller någon annan reglerad&lt;br&gt;marknad. Det sammanlagda mark-&lt;br&gt;nadsvärdet av varje fondstyrelses&lt;br&gt;innehav av skuldförbindelser i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta får uppgå till ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar högst tio&lt;br&gt;procent av det totala marknads-&lt;br&gt;värdet av de tillgångar som&lt;br&gt;styrelsen förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldförbindelser enligt första&lt;br&gt;stycket 1 får vara utställda i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta. Om sådana skuldför-&lt;br&gt;bindelser har utfärdats av annan&lt;br&gt;än svensk juridisk person, skall de&lt;br&gt;vara föremål för handel på en&lt;br&gt;svensk eller utländsk börs, en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats eller&lt;br&gt;någon annan reglerad marknad.&lt;br&gt;Det sammanlagda marknadsvärdet&lt;br&gt;av varje fondstyrelses innehav av&lt;br&gt;skuldförbindelser i utländsk valuta&lt;br&gt;får uppgå till ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar högst tio procent av det&lt;br&gt;totala marknadsvärdet av de till-&lt;br&gt;gångar som styrelsen förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots vad som sägs i första stycket får en fondstyrelse inte placera&lt;br&gt;fondmedel i konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med&lt;br&gt;optionsrätt till nyteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon av gränserna i denna paragraf efter förvärvet kommer att&lt;br&gt;överskridas, skall innehavet avvecklas i motsvarande mån så snart det är&lt;br&gt;lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fondstyrelse får förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för&lt;br&gt;att bereda styrelsen lokaler för verksamheten eller för att bereda bostad&lt;br&gt;åt någon som är anställd hos fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelse får dessutom, för att&lt;br&gt;tillgodose kravet på en ändamåls-&lt;br&gt;enlig förvaltning av de medel som&lt;br&gt;styrelsen förvaltar, själv eller&lt;br&gt;genom bolag som i sin helhet&lt;br&gt;innehas av fondstyrelsen eller flera&lt;br&gt;fondstyrelser gemensamt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärva och till nyttjande&lt;br&gt;upplåta fast egendom eller tomträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelse får dessutom, för att&lt;br&gt;tillgodose kravet på en ändamåls-&lt;br&gt;enlig förvaltning av de medel som&lt;br&gt;styrelsen förvaltar, själv eller&lt;br&gt;genom bolag som i sin helhet&lt;br&gt;innehas av fondstyrelsen eller flera&lt;br&gt;fondstyrelser gemensamt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärva och till nyttjande&lt;br&gt;upplåta fast egendom eller tomt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärva aktier i ett bolag&lt;br&gt;som har till ändamål att äga eller&lt;br&gt;förvalta sådan egendom (fastig-&lt;br&gt;hetsbolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärva aktier i ett bolag&lt;br&gt;som har till ändamål att äga eller&lt;br&gt;förvalta sådan egendom (fastig-&lt;br&gt;hetsbolag), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärva andelar i en ut-&lt;br&gt;ländsk fond som äger fastigheter&lt;br&gt;eller aktier i fastighetsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda marknadsvärdet av varje fondstyrelses innehav av&lt;br&gt;tillgångar som förvärvats enligt andra stycket får uppgå till ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar högst fem procent av det totala marknadsvärdet av de&lt;br&gt;tillgångar som styrelsen förvaltar. Om denna gräns efter förvärvet&lt;br&gt;kommer att överskridas, skall innehavet avvecklas i motsvarande mån så&lt;br&gt;snart det är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsernas räkenskapsår är kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fondstyrelse skall före&lt;br&gt;den 1 april varje år lämna årsredo-&lt;br&gt;visning. Denna består av resultat-&lt;br&gt;räkning och balansräkning samt&lt;br&gt;förvaltningsberättelse. Årsredovis-&lt;br&gt;ningen skall upprättas i enlighet&lt;br&gt;med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fondstyrelse skall före&lt;br&gt;den 1 februari varje år lämna års-&lt;br&gt;redovisning. Denna består av&lt;br&gt;resultaträkning och balansräkning&lt;br&gt;samt förvaltningsberättelse. Års-&lt;br&gt;redovisningen skall upprättas i en-&lt;br&gt;lighet med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan revisionsberättelsen har&lt;br&gt;kommit fondstyrelsen till handa,&lt;br&gt;skall styrelsen genast överlämna&lt;br&gt;årsredovisningen och revisions-&lt;br&gt;berättelsen till regeringen, som&lt;br&gt;senast den 15 oktober samma år&lt;br&gt;skall avgöra frågan om fastställelse&lt;br&gt;av balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan revisionsberättelsen har&lt;br&gt;kommit fondstyrelsen till handa,&lt;br&gt;skall styrelsen genast överlämna&lt;br&gt;årsredovisningen och revisions-&lt;br&gt;berättelsen till regeringen, som&lt;br&gt;senast den 1 juni samma år skall&lt;br&gt;avgöra frågan om fastställelse av&lt;br&gt;balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket skall till fjärde och femte fondstyrelsernas för-&lt;br&gt;valtning överföra de medel, som styrelserna rekvirerar hos verket.&lt;br&gt;Medlen avräknas på medel som belöper på första, andra och tredje fond-&lt;br&gt;styrelserna i förhållande till kapitalbehållningarna enligt dessa styrelsers&lt;br&gt;balansräkningar avseende ställningen vid utgången av närmast före-&lt;br&gt;gående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fjärde och femte fond- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Till fjärde och femte fondstyrel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsernas förvaltning skall&lt;br&gt;också, med den begränsning&lt;br&gt;som följer av 28 §, hänföras&lt;br&gt;avkastningen av de medel som&lt;br&gt;styrelserna förvaltar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;semas förvaltning skall också, med&lt;br&gt;den begränsning som följer av&lt;br&gt;28 §, hänföras avkastningen av de&lt;br&gt;medel som styrelserna förvaltar.&lt;br&gt;Avkastningen av de medel som&lt;br&gt;sjätte fondstyrelsen förvaltar skall&lt;br&gt;hänföras till den fondstyrelsens&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som enligt första stycket överförs till en fondstyrelses för-&lt;br&gt;valtning får uppgå till högst en procent av det sammanlagda anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på de medel&lt;br&gt;som första-tredje fondstyrelserna förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en av fjärde och femte&lt;br&gt;fondstyrelserna skall med de&lt;br&gt;medel som styrelsen förvaltar&lt;br&gt;betala kostnaderna för dess&lt;br&gt;verksamhet och för revisionen&lt;br&gt;av dess förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en av fjärde-s/ätte fond-&lt;br&gt;styrelserna skall med de medel&lt;br&gt;som styrelsen förvaltar betala&lt;br&gt;kostnaderna för dess verksamhet&lt;br&gt;och för revisionen av dess för-&lt;br&gt;valtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte fondstyrelsen skall bestå av&lt;br&gt;fem ledamöter, som förordnas av&lt;br&gt;regeringen. Av ledamöterna för-&lt;br&gt;ordnas en till ordförande och en&lt;br&gt;till vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller suppleant&lt;br&gt;entledigas eller avlider eller om&lt;br&gt;hans uppdrag av annat skäl upphör&lt;br&gt;under den tid för vilken han blivit&lt;br&gt;förordnad, skall för den åter-&lt;br&gt;stående tiden i hans ställe en ny&lt;br&gt;ledamot respektive suppleant för-&lt;br&gt;ordnas i den ordning som anges i&lt;br&gt;30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller suppleant&lt;br&gt;entledigas eller avlider eller om&lt;br&gt;hans uppdrag av annat skäl upphör&lt;br&gt;under den tid för vilken han blivit&lt;br&gt;förordnad, skall för den åter-&lt;br&gt;stående tiden i hans ställe en ny&lt;br&gt;ledamot respektive suppleant för-&lt;br&gt;ordnas. Detta skall i fråga om&lt;br&gt;fjärde och femte fondstyrelserna&lt;br&gt;ske i den ordning som anges i&lt;br&gt;30 § och ifråga om ledamöterna i&lt;br&gt;sjätte fondstyrelsen i den ordning&lt;br&gt;som anges i 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte fondstyrelsen får placera de&lt;br&gt;medel som styrelsen förvaltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i aktier i svenska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i sådana konvertibla skulde-&lt;br&gt;brev eller skuldebrev förenade med&lt;br&gt;optionsrätt till nyteckning som har&lt;br&gt;utfärdats av svenska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;som riskkapital i svenska&lt;br&gt;ekonomiska föreningar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;i andelar i svenska kom-&lt;br&gt;manditbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får inte förvärva så&lt;br&gt;många vid en svensk börs inregi-&lt;br&gt;strerade aktier i ett aktiebolag att&lt;br&gt;dessa uppgår till 30 procent eller&lt;br&gt;mer av samtliga aktier i bolaget&lt;br&gt;eller, om aktierna har olika röst-&lt;br&gt;värde, att röstetalet för aktierna&lt;br&gt;uppgår till 30 procent eller mer av&lt;br&gt;röstetalet för samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget. Detta gäller inte förvärv&lt;br&gt;av aktier i ett svenskt riskkapital-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 4 § andra-fjärde&lt;br&gt;styckena, 5 § första och andra&lt;br&gt;styckena, 7-10 §§, 11 § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena, 12 a §, 14 §, 15 §,&lt;br&gt;15 a § första stycket, 16 §, 16 a §&lt;br&gt;samt 21-25 §§ gäller också i fråga&lt;br&gt;om fjärde och femte fondstyrel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 4 § fjärde stycket,&lt;br&gt;5 § första och andra styckena, 7-&lt;br&gt;10 §§, 11 § tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena, 12 a §, 14 §, 15 §, 15 §&lt;br&gt;a § första stycket, 16 §, 16 a §&lt;br&gt;samt 21-25 §§ gäller också i fråga&lt;br&gt;om Yfåxde-sjätte fondstyrelserna.&lt;br&gt;För fjärde och femte fond-&lt;br&gt;styrelserna gäller även 4 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall årligen göra en sammanställning av fondstyrelsernas&lt;br&gt;årsredovisningar och göra en utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning&lt;br&gt;av fondkapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställningen, fondstyrel- Sammanställningen, fondstyrel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sernas årsredovisningar och rege-&lt;br&gt;ringens utvärdering skall överläm-&lt;br&gt;nas till riksdagen senast den 75&lt;br&gt;oktober året efter räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sernas årsredovisningar och rege-&lt;br&gt;ringens utvärdering skall överläm-&lt;br&gt;nas till riksdagen senast den 7 juni&lt;br&gt;året efter räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Första-tredje fondstyrelserna skall från styrelsernas förvaltning till&lt;br&gt;sjätte fondstyrelsen, efter rekvisition från den styrelsen, senast den 1 juli&lt;br&gt;1997 överföra tillgångar motsvarande sammanlagt tio miljarder kronor.&lt;br&gt;Överföringen från första-tredje fondstyrelserna skall ske i förhållande till&lt;br&gt;kapitalbehållningarna enligt dessa styrelsers balansräkningar avseende&lt;br&gt;ställningen vid utgången av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avvecklingsstyrelsen skall byta namn och utgöra den sjätte fond-&lt;br&gt;styrelse som avses i 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1991:1857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2 i övergångsbestämmelserna 1995:855&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3 i övergångsbestämmelserna 1995:856&lt;br&gt;punkt 4 i övergångsbestämmelserna 1995:855.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1749.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1993:547.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:542.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:542.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:542.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:747.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1991:1857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1993:542.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:542.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1993:542.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i december 1995 - i enlighet med regeringens förslag i&lt;br&gt;prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling (den s.k.&lt;br&gt;tillväxtpropositionen) - beslutat att en omfördelning skall göras av de&lt;br&gt;medel som Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) förvaltar så att&lt;br&gt;fonden får förvärva aktier för ytterligare 10 miljarder kronor. I detta&lt;br&gt;ärende behandlas frågan om hur dessa medel skall förvaltas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 skrivelser, som kom in till Finansdepartementet i juni 1995 och&lt;br&gt;september 1995 hemställde första-tredje fondstyrelserna att få göra s.k.&lt;br&gt;portföljinvesteringar i utländska fastighetsbolag och fastighetsfonder&lt;br&gt;resp, lämna direktlån i utländsk valuta. Skrivelserna, som finns i&lt;br&gt;bilagorna 1 och 2, har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i&lt;br&gt;Finansdepartementet (dnr 95/2471 och dnr 95/4948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärendet behandlas också frågan om tidpunkten för när fond-&lt;br&gt;styrelserna skall lämna årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna inom AP-fonden har beretts tillfälle att komma in&lt;br&gt;med synpunkter på ett utkast till denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden bildades i samband med att lagstiftningen om en allmän&lt;br&gt;tilläggspension (ATP) genomfördes år 1960 (prop. 1959:100, Särsk. U 1,&lt;br&gt;rskr. 269, SFS 1959:293). Bestämmelser om AP-fonden finns i lagen&lt;br&gt;(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden. AP-fonden&lt;br&gt;har till uppgift att förvalta de avgifter som erläggs för att finansiera&lt;br&gt;försäkringen för tilläggspension. Syftet med fonden är dels att klara&lt;br&gt;tillfälliga påfrestningar i pensionssystemet, dels att möjliggöra en ökad&lt;br&gt;kapitalbildning i samhället. Enligt reglementet skall bl.a. pensionsut-&lt;br&gt;betalningar, i den mån andra medel inte står till förfogande, betalas&lt;br&gt;genom tillskott från fondstyrelserna. Förvaltningen av fondens medel&lt;br&gt;uppdrogs från början åt tre fondstyrelser; första, andra och tredje fond-&lt;br&gt;styrelserna. En fjärde fondstyrelse inrättades i samband med att AP-&lt;br&gt;fonden fick rätt att placera medel i aktier år 1974 (prop. 1973:97, NU&lt;br&gt;58, rskr. 237, SFS 1973:503). Härigenom breddades fondens placerings-&lt;br&gt;möjligheter till att även omfatta riskkapitalmarknaden. Från och med år&lt;br&gt;1984 förstärktes denna inriktning ytterligare genom att fem nya fond-&lt;br&gt;styrelser (de s.k. löntagarfondstyrelserna) inrättades inom ramen för AP-&lt;br&gt;fonden (prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr. 122, SFS 1983:1092).&lt;br&gt;Löntagarfondstyrelsema skulle i första hand placera fondmedel på&lt;br&gt;aktiemarknaden. Genom ett riksdagsbeslut år 1988 (prop. 1987/88:167,&lt;br&gt;NU 42, rskr. 406, SFS 1988:747) inrättades en femte fondstyrelse med&lt;br&gt;samma inriktning och uppgifter som den fjärde fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter riksdagsbeslut avvecklades löntagarfondstyrelsema år 1992&lt;br&gt;(prop. 1991/92:36, bet. 1991/92:FiU9, rskr. 1991/92:91, SFS&lt;br&gt;1991:1857). De tillgångar och skulder som då förvaltades av dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelser fördes över till gemensam förvaltning av en nyinrättad&lt;br&gt;avvecklingsstyrelse (Fond 92-94) i avvaktan på en total utskiftning under&lt;br&gt;år 1994. Det bokförda värdet av den samlade fondförmögenheten upp-&lt;br&gt;gick vid överföringstillfället till 22 miljarder kronor. Avvecklings-&lt;br&gt;styrelsens uppgift har varit att förvalta medlen och forbereda en total&lt;br&gt;utskiftning av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingsstyrelsen intar samma rättsliga ställning som övriga&lt;br&gt;fondstyrelser inom AP-fonden och regleras i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1991:1857) om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente&lt;br&gt;för Allmänna pensionsfonden. Styrelsen består av fem ledamöter, vilka&lt;br&gt;tillsätts av regeringen. Förvaltade medel skall placeras så att kraven på&lt;br&gt;god avkastning tillgodoses. Medlen får placeras - förutom i vissa&lt;br&gt;skuldebrev, ekonomiska föreningar samt andelar i svenska kommandit-&lt;br&gt;bolag - endast i aktier i svenska aktiebolag med den begränsningen att&lt;br&gt;styrelsen får förvärva högst 30 % av aktierna i ett bolag om aktierna är&lt;br&gt;inregistrerade vid Stockholms Fondbörs. Om det behövs för en&lt;br&gt;tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på&lt;br&gt;ändamålsenlig förvaltning får fondmedel placeras hos Riksbanken, annan&lt;br&gt;bank eller postgirot. I samma syfte får fondmedel placeras i statsskuld-&lt;br&gt;växlar samt andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för den&lt;br&gt;allmänna marknaden. Däremot får avvecklingsstyrelsen inte placera&lt;br&gt;medel i utländska aktier eller motsvarande. I avvecklingsstyrelsens&lt;br&gt;förvaltning ingår även avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar.&lt;br&gt;Avvecklingsstyrelsens förvaltning granskas av två av regeringen för-&lt;br&gt;ordnade revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt har avvecklingsstyrelsen efter riksdagsbeslut skiftat ut 28&lt;br&gt;miljarder kronor under åren 1992-1994. I juni 1994 beslöt riksdagen att&lt;br&gt;de särskilda bestämmelser som reglerade avvecklingsstyrelsens verksam-&lt;br&gt;het skulle upphöra att gälla vid utgången av juni 1995 (prop.&lt;br&gt;1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399, SFS 1994:1078).&lt;br&gt;I september 1994 lämnade avvecklingsstyrelsens dåvarande styrelse en&lt;br&gt;slutrapport per den 31 juli 1994. Styrelsen ansåg sig därmed ha fullgjort&lt;br&gt;sitt uppdrag och begärde att bli entledigad från uppdraget. Regeringen&lt;br&gt;tillsatte emellertid den 29 september 1994 en ny styrelse eftersom AP-&lt;br&gt;fondsreglementet kräver att redovisning sker per kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1995 fanns tillgångar till ett totalt värde av drygt 290 miljoner&lt;br&gt;kronor kvar som omfattades av riksdagens utskiftningsbeslut men som&lt;br&gt;ännu inte hade skiftats ut. Riksdagen beslöt enhälligt att dessa medel inte&lt;br&gt;skulle utskiftas utan behållas i AP-fonden och som en temporär lösning&lt;br&gt;förvaltas av avvecklingsstyrelsen. Vidare beslöts att bestämmelserna som&lt;br&gt;reglerade styrelsens verksamhet skulle fortsätta att gälla efter den sista&lt;br&gt;juni 1995 samt att styrelsen liksom tidigare skall förvalta medlen på ett&lt;br&gt;sådant sätt att möjligheterna till god avkastning tillgodoses (prop.&lt;br&gt;1994/95:150 bil. 7, bet. 1994/95:NU28, rskr. 1994/95:444, SFS&lt;br&gt;1994:855 och 856). För närvarande uppgår värdet av de medel som&lt;br&gt;förvaltas av avvecklingsstyrelsen till ca 366 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillväxtpropositionen (prop. 1995/96:25) konstaterade regeringen att&lt;br&gt;AP-fonden, vars totala fondkapital vid årsskiftet 1994/95 uppgick till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;562 miljarder kronor, har drygt 90 % av sina tillgångar investerade i&lt;br&gt;tillgångsslag som är direkt beroende av ränteutvecklingen. För att bättre&lt;br&gt;uppfylla kravet på god riskspridning och därmed bidra till en ökad&lt;br&gt;avkastning på fondens kapital föreslog regeringen i propositionen att 10&lt;br&gt;miljarder kronor av fondens medel skulle omfördelas till aktie-&lt;br&gt;placeringar. I propositionen framhölls att den svenska ekonomins&lt;br&gt;utveckling och tillväxt gynnas genom att näringslivet får tillgång till&lt;br&gt;ytterligare riskvilligt kapital, både för börsnoterade bolag och för&lt;br&gt;onoterade företag (prop. s. 18 och 87). Regeringens förslag har med&lt;br&gt;bred majoritet antagits av riksdagen (bet. 1995/96:FiUl, rskr.&lt;br&gt;1995/96:132).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 En sjätte fondstyrelse&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande avvecklingsstyrelsen (Fond 92-94)&lt;br&gt;permanentas inom AP-fonden och byter namn till sjätte fond-&lt;br&gt;styrelsen. Styrelsen skall förvalta de 10 miljarder kronor som enligt&lt;br&gt;riksdagens beslut skall omfördelas inom AP-fonden. Förvaltade&lt;br&gt;medel skall placeras i huvudsak enligt de regler som i dag gäller för&lt;br&gt;avvecklingsstyrelsen. För styrelsens organisation och verksamhet&lt;br&gt;skall också gälla väsentligen samma regler som nu gäller för&lt;br&gt;avvecklingsstyrelsen. Fondstyrelsen skall beakta miljöaspekter i sin&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Såsom konstaterats i tillväxt-&lt;br&gt;propositionen är det viktigt att skapa goda förutsättningar för närings-&lt;br&gt;livet i syfte att främja tillväxt och sysselsättning. En sådan tillväxt förut-&lt;br&gt;sätter bl.a. att riskvilligt kapital ställs till det svenska näringslivets för-&lt;br&gt;fogande. Ett sätt att stärka kapitalförsörjningen till näringslivet är att ge&lt;br&gt;AP-fonden möjlighet att investera ytterligare medel i svenska företag.&lt;br&gt;Enligt riksdagens nyligen fattade beslut skall bl.a. i detta syfte en omför-&lt;br&gt;delning göras av de medel som AP-fonden förvaltar så att fonden får&lt;br&gt;förvärva aktier för ytterligare 10 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen av ytterligare 10 miljarder kronor för förvärv av aktier&lt;br&gt;ökar tillgången till riskkapital på marknaden. Därmed förbättras företag-&lt;br&gt;ens möjligheter att emittera nya aktier och stärka sin finansiella bas till&lt;br&gt;gagn för utveckling av företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst för små och medelstora företag kan bristande tillgång till&lt;br&gt;riskkapital utgöra en &amp;quot;begränsning för expansion. Medlen bör därför&lt;br&gt;kunna investeras i mindre, nystartade och onoterade bolag. Sådana&lt;br&gt;investeringar kräver speciell kompetens och en särskild styrning. AP-&lt;br&gt;fonden behöver inte nödvändigtvis själv bygga upp egen sådan&lt;br&gt;kompetens. Denna typ av investeringar kan ske via specialiserade s.k.&lt;br&gt;riskkapitalbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att riksdagens beslut om en omfördelning av de&lt;br&gt;medel som fonden förvaltar genomförs snarast. Ett enkelt och effektivt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 171&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt att skyndsamt få till stånd en väl fungerande förvaltning av medlen&lt;br&gt;med inriktning på placeringar i aktier är att utnyttja den befintliga&lt;br&gt;organisationen inom AP-fonden och nu gällande reglering for fonden.&lt;br&gt;För detta syfte bör avvecklingsstyrelsen göras till en permanent fond-&lt;br&gt;styrelse och anförtros förvaltningen av de omfördelade medlen. Därmed&lt;br&gt;skapas utrymme for en självständig och långsiktig ägare på aktiemark-&lt;br&gt;naden. Styrelsen bör byta namn till sjätte fondstyrelsen. De regler som i&lt;br&gt;dag gäller för avvecklingsstyrelsen bör i fortsättningen - med vissa&lt;br&gt;smärre justeringar - gälla for sjätte fondstyrelsen. I det följande redo-&lt;br&gt;visas huvuddragen i dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättning för medelsförvaltningen samt organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För avvecklingsstyrelsen gällde inledningsvis - som en grundläggande&lt;br&gt;princip for medelsförvaltningen - att styrelsen skulle förvalta medlen så&lt;br&gt;att kraven på god avkastning och riskspridning tillgodosågs, samtidigt&lt;br&gt;som placeringarna skulle göras med sikte på den kommande utskift-&lt;br&gt;ningen. Riksdagen beslutade under våren 1995 att inom AP-fonden&lt;br&gt;behålla vissa tillgångar som inte utskiftats från avvecklingsstyrelsen och&lt;br&gt;anförtro dessa medel till avvecklingsstyrelsens förvaltning. I samband&lt;br&gt;därmed bestämdes att styrelsen skulle placera medlen så att kraven på&lt;br&gt;god avkastning tillgodoses (prop. 1994/95:150 bil. 7, SFS 1995:856).&lt;br&gt;Förklaringen till att kravet på riskspridning togs bort var den specifika&lt;br&gt;sammansättningen av de tillgångar som avvecklingsstyrelsen skulle ta&lt;br&gt;hand om. Det riskspridningskrav som ursprungligen gällde for avveck-&lt;br&gt;lingsstyrelsen bör emellertid gälla for sjätte fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som övergripande mål för medelsförvaltningen inom AP-fonden&lt;br&gt;gäller att i ett långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på till-&lt;br&gt;gångarna. Detta mål bör ligga till grund även för den sjätte fondstyrel-&lt;br&gt;sen. Särskilt beträffande investeringar i mindre bolag kan det ta några år&lt;br&gt;innan investeringen blir lönsam. Genom att avkastningskravet är lång-&lt;br&gt;siktigt blir inte sjätte fondstyrelsen begränsad till att investera i huvud-&lt;br&gt;sakligen tillgångar med enbart låg risk för att uppnå en avkastning som&lt;br&gt;är god på kort sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte fondstyrelsens huvuduppgift bör således - i överensstämmelse&lt;br&gt;med vad som gäller for övriga aktieplacerande fondstyrelser - vara&lt;br&gt;inriktad på att placera medlen så att kraven på långsiktigt hög avkastning&lt;br&gt;och tillfredsställande riskspridning tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser beträffande styrelsens organisation och samman-&lt;br&gt;sättning som nu gäller for avvecklingsstyrelsen bör tillämpas även i fort-&lt;br&gt;sättningen med det undantaget att det inte kan anses föreligga något&lt;br&gt;behov av att utse suppleanter för ledamöterna. Att bestämmelserna&lt;br&gt;lämnas oförändrade innebär bl.a. att sjätte fondstyrelsen - utöver att&lt;br&gt;själv handha förvaltningen - bör ha möjlighet att uppdra åt en eller flera&lt;br&gt;externa kapitalförvaltare att förvalta medlen. Vidare får sjätte fond-&lt;br&gt;styrelsen anställa den personal som behövs för verksamheten.&lt;br&gt;Kostnaderna for styrelsens verksamhet och revisionen av dess förvalt-&lt;br&gt;ning bör — på samma sätt som gäller övriga fondstyrelser - betalas med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de medel som styrelsen förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av syftena med ändringen av AP-föndens placeringsinriktning är att&lt;br&gt;främja svensk ekonomis utveckling och tillväxt. Av denna anledning bör&lt;br&gt;den sjätte fondstyrelsen tillämpa de placeringsregler som hittills gällt för&lt;br&gt;avvecklingsstyrelsen, dvs. medlen får placeras på riskkapitalmarknaden i&lt;br&gt;aktier i svenska aktiebolag och i sådana konvertibla skuldebrev eller&lt;br&gt;skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av&lt;br&gt;svenskt aktiebolag. Vidare får medel placeras som riskkapital i ekono-&lt;br&gt;miska föreningar, liksom i statsskuldväxlar, bank- och företagscertifikat&lt;br&gt;m.m. Däremot får placeringar inte göras i utländska aktier eller mot-&lt;br&gt;svarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innehav i bolag vars aktier är inregistrerade vid Stockholms&lt;br&gt;Fondbörs gäller för avvecklingsstyrelsen en gräns på 30 % av rösterna i&lt;br&gt;bolaget. Denna regel bör gälla även för sjätte fondstyrelsen. Jämfört med&lt;br&gt;fjärde och femte fondstyrelserna, för vilka gäller en röstbegränsnings-&lt;br&gt;regel på 10 %, får sjätte fondstyrelsen därmed bättre förutsättningar att&lt;br&gt;äga andelar i mindre företag. Samtidigt innebär den generösare gränsen&lt;br&gt;att andelarna inte behöver bli för små i relation till fondkapitalet. Regeln&lt;br&gt;möjliggör således att små och medelstora företag i större utsträckning&lt;br&gt;kan få ta del av det riskkapital som AP-fonden förser marknaden med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppmuntra investeringar i svenska riskkapitalbolag bör sjätte&lt;br&gt;fondstyrelsen - utan någon röstbegränsning - kunna förvärva börs-&lt;br&gt;registrerade aktier i ett svenskt riskkapitalbolag. Härigenom skapas&lt;br&gt;möjlighet för såväl nytillkommande som redan existerande riskkapital-&lt;br&gt;bolag att förvalta det kapital som nu ställts till riskkapitalmarknadens&lt;br&gt;förfogande. Riskkapitalbolagens verksamhet riktar sig företrädesvis till&lt;br&gt;små och medelstora tillväxtföretag genom att bolagen erbjuder dessa&lt;br&gt;företag olika former av riskvilligt kapital. Detta sker vanligtvis i form av&lt;br&gt;direktinvesteringar i kombination med en aktiv medverkan till företagens&lt;br&gt;tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillväxtpropositionen framhölls bl.a. att den ekonomiska tillväxten&lt;br&gt;måste ske utan ökad förslitning av natur och miljö. Vidare uttalades att&lt;br&gt;miljöargumentet i allt större utsträckning blir en konkurrensfaktor för&lt;br&gt;företagen samt att miljöanpassning av varor, tjänster och produktions-&lt;br&gt;metoder kan bidra till att stimulera bl.a. ekonomisk tillväxt. Regeringen&lt;br&gt;sade sig eftersträva en ökad användning av ekonomiska styrmedel i&lt;br&gt;miljöpolitiken (prop. s. 18 och 19). Vid investeringar i företag finns&lt;br&gt;därför allt större anledning att göra en bedömning av företagets&lt;br&gt;utvecklingsmöjligheter med hänsyn till nuvarande och förväntade&lt;br&gt;miljökrav. Mot denna bakgrund bör det för sjätte fondstyrelsen, liksom&lt;br&gt;för övriga fondstyrelser, vara välmotiverat att - med iakttagande av de&lt;br&gt;grundläggande målen för sin förvaltning, nämligen att tillgodose kraven&lt;br&gt;på långsiktigt hög avkastning och tillfredsställande riskspridning — ta&lt;br&gt;miijörelaterade hänsyn vid sina placeringar. Fondstyrelsen bör redovisa i&lt;br&gt;vilken utsträckning - och på vilket sätt - styrelsen har tagit hänsyn till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöaspekter i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelstilldelning och avkastningskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte fondstyrelsens förvaltning avser ett belopp på 10 miljarder kronor.&lt;br&gt;Detta bör överföras från första-tredje fondstyrelserna efter rekvisition av&lt;br&gt;sjätte fondstyrelsen och vid de tidpunkter som bestäms efter samråd&lt;br&gt;mellan första-tredje fondstyrelserna och sjätte fondstyrelsen. Om styrel-&lt;br&gt;serna finner det vara lämpligt kan överföringen - helt eller delvis - ske&lt;br&gt;i form av andra tillgångar än kontanter. Inget bör hindra att tillgångarna&lt;br&gt;överförs i delposter, men de bör vara helt överförda till sjätte fondstyrel-&lt;br&gt;sen senast den 1 juli 1997. Innehållet i 39 § AP-fondsreglementet gör&lt;br&gt;det möjligt för sjätte fondstyrelsen att behålla överförda medel i form av&lt;br&gt;andra tillgångsslag än aktier i avvaktan på att medlen placeras på aktie-&lt;br&gt;marknaden. I sjätte fondstyrelsens förvaltning bör - i överensstämmelse&lt;br&gt;med vad som hittills gällt för avvecklingsstyrelsen - ingå även&lt;br&gt;avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar. Vidare bör sjätte&lt;br&gt;fondstyrelsen tills vidare inte vara skyldig att leverera någon del av&lt;br&gt;avkastningen på de förvaltade medlen till första-tredje fondstyrelserna. I&lt;br&gt;styrelsens förvaltning kommer också att ingå de medel som ännu inte&lt;br&gt;har skiftats ut från avvecklingsstyrelsen. Värdet av dessa medel uppgår&lt;br&gt;för närvarande till ca 366 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision, utvärdering och granskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga fondstyrelser bör gälla enhetliga regler om revision, utvärd-&lt;br&gt;ering och granskning. Detta innebär att sjätte fondstyrelsens medels-&lt;br&gt;förvaltning skall granskas av två revisorer, vilka utses av regeringen.&lt;br&gt;Vidare bör sjätte fondstyrelsen, i likhet med övriga fondstyrelser, vara&lt;br&gt;skyldig att göra en utvärdering (resultatuppföljning) av sin placerings-&lt;br&gt;verksamhet, som överlämnas till regeringen samtidigt med årsredo-&lt;br&gt;visningen och revisionsberättelsen. En utvärdering av sjätte fondstyrel-&lt;br&gt;sens förvaltning av fondkapitalet bör ingå i den årliga sammanställning&lt;br&gt;av fondstyrelsernas årsredovisningar som regeringen överlämnar till&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagtekniska lösningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna åtgärderna fordrar att ändringar görs i reglementet för&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden. Härvid bör de särskilda regler om avveck-&lt;br&gt;lingsstyrelsen som nu finns i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1991:1857) om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden tas bort. Eftersom den sjätte fondstyrelsen&lt;br&gt;enligt förslaget skall utgöra en permanent fondstyrelse inom AP-fonds-&lt;br&gt;systemet bör det regelverk som fondstyrelsen skall lyda under tas in i&lt;br&gt;AP-fondsreglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Placeringsbestämmelsema för första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna utvidgas&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Första-tredje fondstyrelsernas möjlighet att&lt;br&gt;placera förvaltade medel i skuldförbindelser i form av direktlån till&lt;br&gt;det svenska näringslivet utvidgas till skuldförbindelser med låg&lt;br&gt;kreditrisk utställda i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna ges vidare rätt att göra s.k. portfölj investeringar&lt;br&gt;i svenska och utländska fastighetsbolag och utländska fastighets-&lt;br&gt;fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsernas förslag: Överensstämmer med regeringens förslag&lt;br&gt;med den skillnaden att fondstyrelsernas förslag inte omfattar portfölj-&lt;br&gt;investeringar i svenska fastighetsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har uttalat sig&lt;br&gt;tillstyrker framställningarna eller lämnar dem utan erinran. Riksbanken&lt;br&gt;förordar att möjligheten att göra portfölj investeringar i fastighetsbolag&lt;br&gt;även skall kunna avse svenska bolag. Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;br&gt;framför liknande synpunkter. Riksgäldskontoret anser att en utvidgning&lt;br&gt;av möjligheten till såväl fastighetsplaceringar som direktlån i utländsk&lt;br&gt;valuta påkallar överväganden om särskilda begränsningsregler och att&lt;br&gt;kontrollen av storleken på enhandsengagemang resp, på engagemang&lt;br&gt;med likartad exponering bör ses över.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Direktlån i utländsk valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna skall huvudsakligen placera förvaltade&lt;br&gt;medel på obligations- och penningmarknaden. Enligt 12 § AP-fonds-&lt;br&gt;reglementet får fondmedlen placeras i skuldförbindelser med låg kredit-&lt;br&gt;risk. Exempel på placeringar med låg kreditrisk är obligationer eller&lt;br&gt;andra skuldförbindelser som getts ut eller garanterats av staten,&lt;br&gt;kommuner eller därmed jämförbara samfälligheter. Placeringar med låg&lt;br&gt;kreditrisk kan även avse s.k. direktlån till bl.a. staten, kommunerna och&lt;br&gt;mellanhandsinstitut. Placeringar med låg kreditrisk får i begränsad&lt;br&gt;omfattning avse skuldförbindelser utställda i utländsk valuta. Sådana&lt;br&gt;skuldförbindelser far nämligen motsvara högst 10 % av det totala&lt;br&gt;marknadsvärdet av de tillgångar som styrelsen förvaltar. Vidare krävs att&lt;br&gt;skuldförbindelserna är föremål för handel på en reglerad marknad.&lt;br&gt;Möjligheten att placera i tillgångar i utländsk valuta infördes genom en&lt;br&gt;ändring i AP-fondsreglementet år 1990 (prop. 1989/90:27,&lt;br&gt;1989/90:NU12, rskr. 1989/90:92, SFS 1989:1038).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver skuldförbindelser med låg kreditrisk får fondstyrelserna, enligt&lt;br&gt;12 § AP-fondsreglementet, placera medlen i andra skuldförbindelser&lt;br&gt;utfärdade av svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;placeringar får inte överstiga 5 % av det totala marknadsvärdet av de&lt;br&gt;tillgångar som styrelsen förvaltar. Sådana skuldförbindelser får inte vara&lt;br&gt;utställda i utländsk valuta. Även de nu nämnda placeringarna kan ske i&lt;br&gt;form av direktlån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För första-tredje fondstyrelsernas placeringar gäller som en allmän&lt;br&gt;förutsättning att fondmedlen skall placeras så att kraven på långsiktigt&lt;br&gt;hög avkastning, tillfredsställande betalningsberedskap och riskspridning&lt;br&gt;samt betryggande säkerhet tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse som kom in till Finansdepartementet i september 1995&lt;br&gt;(dnr Fi 95/4948) har första-tredje fondstyrelserna hemställt att fond-&lt;br&gt;styrelserna ges en utökad möjlighet att lämna direktlån i utländsk valuta.&lt;br&gt;Enligt fondstyrelserna har den privata sektorns agerande på den inter-&lt;br&gt;nationella kreditmarknaden ökat under de senaste åren. Företagens upp-&lt;br&gt;låningsbehov och val av valuta styrs bl.a. av deras investeringar och&lt;br&gt;kapitalflöden i olika valutor. Fondstyrelserna har mötts av en ökad&lt;br&gt;efterfrågan på direktlån i utländsk valuta främst från svenska låntagare.&lt;br&gt;Fondstyrelserna har emellertid inte rätt att ge sådana lån. Möjligheten att&lt;br&gt;placera fondmedel i utländsk valuta är begränsad till skuldförbindelser&lt;br&gt;med låg kreditrisk vilka är föremål for handel på en reglerad marknad.&lt;br&gt;Styrelserna anser att denna begränsning är omotiverad mot bakgrund av&lt;br&gt;kreditmarknadens utveckling med ökad internationalisering och nya&lt;br&gt;tekniker för hantering av valutarisk. Det borde därför vara möjligt for&lt;br&gt;fondstyrelserna att också kunna ge direktlån i utländsk valuta till svenska&lt;br&gt;låntagare. En sådan utvidgning innebär inte någon utökad möjlighet för&lt;br&gt;fonden att ikläda sig kreditrisk. Den innebär inte heller att tioprocents-&lt;br&gt;kvoten for innehav av skuldförbindelser i utländsk valuta behöver&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvidgning av fondstyrelsernas rätt att ge direktlån i utländsk&lt;br&gt;valuta till det svenska näringslivet genom att placera medel i skuld-&lt;br&gt;förbindelser med låg kreditrisk kan bidra till att ge AP-fonden en ökad&lt;br&gt;avkastning. Den kan vidare komma att förstärka konkurrensen på låne-&lt;br&gt;marknaden. Med hänsyn härtill bör fondstyrelserna få vidgade möjlig-&lt;br&gt;heter att ge direktlån i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har anfört att en sådan utvidgning av placerings-&lt;br&gt;reglerna i fråga om direktlån till näringslivet aktualiserar frågan om&lt;br&gt;begränsningar for storleken på enskilda engagemang. Enligt kontoret är&lt;br&gt;det inte nödvändigt att särskilda begränsningsregler fors in i fondens&lt;br&gt;reglemente. Ett sätt att kontrollera exponeringar och system för risk-&lt;br&gt;kontroll är att regeringen anger särskilda rapporteringskrav som skall&lt;br&gt;tillgodoses i varje fondstyrelses egen utvärdering av sin förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För första-tredje fondstyrelsernas placeringar gäller allmänt att fond-&lt;br&gt;medlen skall placeras så att kravet på bl.a. tillfredsställande riskspridning&lt;br&gt;tillgodoses. Detta krav skall givetvis också vara uppfyllt när det gäller&lt;br&gt;fondstyrelsernas placeringar i skuldförbindelser med låg kreditrisk. Det&lt;br&gt;ankommer därför på första-tredje fondstyrelserna att i sin förvaltning&lt;br&gt;försäkra sig om att riskspridningskravet tillgodoses även i fråga om&lt;br&gt;sådana placeringar i s.k. direktlån utställda i utländsk valuta. En&lt;br&gt;utvidgning av fondstyrelsernas rätt att lämna direktlån till att avse även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lån utställda i utländsk valuta innebär ytterligare en verksamhet för&lt;br&gt;fondstyrelserna som kommer att vara förenad med valutakursrisk. För att&lt;br&gt;hantera valutakursrisker åligger det fondstyrelserna att se till att&lt;br&gt;erforderlig kompetens och nödvändiga riskhanteringssystem finns för att&lt;br&gt;på ett betryggande sätt kunna genomföra placeringar i utländska valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Portföljinvesteringar i fastighetsbolag m.m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 a § andra stycket AP-fondsreglementet får första-tredje fond-&lt;br&gt;styrelserna, för att tillgodose kravet på en ändamålsenlig förvaltning av&lt;br&gt;de medel som styrelsen förvaltar, själva eller genom ett bolag som'i sin&lt;br&gt;helhet ägs av en fondstyrelse eller av fondstyrelserna gemensamt,&lt;br&gt;förvärva fast egendom eller aktier i ett bolag som har till ändamål att&lt;br&gt;äga eller förvalta sådan egendom (fastighetsbolag). Det sammanlagda&lt;br&gt;marknadsvärdet av en fondstyrelses fastighetsinnehav enligt andra&lt;br&gt;stycket far uppgå till ett belopp som motsvarar högst 5 % av det totala&lt;br&gt;marknadsvärdet av de tillgångar som styrelsen förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att i placeringssyfte förvärva fast egendom antingen&lt;br&gt;genom direkta förvärv eller indirekt genom förvärv av aktier i ett&lt;br&gt;fastighetsbolag infördes år 1988. Reformen motiverades dels med att&lt;br&gt;AP-fonden, mot bakgrund av de anspråk på fondens avkastning som de&lt;br&gt;ökade pensionsutbetalningarna medför, borde få del av den gynnsamma&lt;br&gt;värdeutveckling som placeringar i fastigheter i allmänhet innebär, dels&lt;br&gt;med att de enskilda försäkringsbolagen redan hade denna möjlighet.&lt;br&gt;Bestämmelsen tillkom således för att tillgodose kravet på en&lt;br&gt;ändamålsenlig förvaltning av anförtrodda medel (prop. 1987/88:11, NU&lt;br&gt;1987/88:10, rskr. 1987/88:111, SFS 1987:1326). Eftersom fastighets-&lt;br&gt;investeringar innebar ett nytt inslag i placeringsverksamheten och&lt;br&gt;därmed också en ändrad riskprofil begränsades möjligheten på det sätt&lt;br&gt;som beskrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att samtliga aktier i ett fastighetsbolag måste förvärvas&lt;br&gt;slopades genom en ändring i 15 a § år 1989, efter en framställning från&lt;br&gt;första-tredje fondstyrelserna. I propositionen betonades särskilt att&lt;br&gt;aktieinnehavet skall syfta till en långsiktig placering och innebära ett&lt;br&gt;ägarengagemang. Det sades uttryckligen att någon öppning mot&lt;br&gt;portföljinvesteringar inte kunde accepteras. Utifrån dessa utgångspunkter&lt;br&gt;fick en bedömning av fondens syfte med förvärvet och fondens faktiska&lt;br&gt;ställning som aktiv ägare göras (prop. 1988/89:150 bil. 6,&lt;br&gt;1988/89:FiU30, rskr. 1988/89:327, SFS 1989:512).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna har i en skrivelse som kom in till&lt;br&gt;Finansdepartementet ijuni 1995 (dnr Fi 95/2471) hemställt att det görs&lt;br&gt;möjligt för fondstyrelserna att investera i utländska fastigheter genom&lt;br&gt;fastighetsbolag och fastighetsfonder utan de begränsningar som uppställts&lt;br&gt;för motsvarande investering på den svenska marknaden. Fondstyrelserna&lt;br&gt;har därvid framhållit att styrelserna med ett undantag hittills valt att&lt;br&gt;direktäga fastigheter eller heläga dem i bolagsform. Det finns dock&lt;br&gt;enligt styrelsernas uppfattning mycket som talar för att en riskspridning&lt;br&gt;av det utländska ägandet borde ske genom att styrelserna tillåts placera i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fonder eller särskilda fastighetsbolag i olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av motiven till 15 a § framgår att fondstyrelserna är förhindrade att&lt;br&gt;göra portföljinvesteringar i såväl svenska som utländska fastighetsbolag.&lt;br&gt;Bestämmelsen ger i sin nuvarande lydelse inte heller utrymme för&lt;br&gt;placeringar i utländska fonder som äger fastigheter eller aktier i fastig-&lt;br&gt;hetsbolag. I sin framställning har fondstyrelserna betonat att ett sådant&lt;br&gt;innehav skulle kunna bidra till en ökad riskspridning i placeringarna. En&lt;br&gt;ytterligare fördel som framhållits är att indirekta placeringar ger lägre&lt;br&gt;transaktionskostnader och bättre likviditet. Detta talar för att ett sådant&lt;br&gt;innehav skulle kunna ha en-gynnsam effekt på den totala avkastningen&lt;br&gt;av de medel som fonden förvaltar. Mot denna bakgrund bör utrymme&lt;br&gt;skapas för fondstyrelserna att göra portfölj investeringar i utländska&lt;br&gt;fastighetsbolag. Vidare bör styrelserna ges möjlighet att placera i utländ-&lt;br&gt;ska fonder som äger fastigheter eller aktier i fastighetsbolag. Även ett&lt;br&gt;sådant innehav förutsätter att portfölj investeringar måste accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken har förordat att möjligheten att göra s.k. portfölj-&lt;br&gt;investeringar i fastighetsbolag även bör avse placeringar i svenska fastig-&lt;br&gt;hetsbolag. Riksbanken har därvid uttalat att det knappast kan stå i sam-&lt;br&gt;klang med de nyare formerna för riskhantering att dra en generell&lt;br&gt;gränslinje mellan inhemska och utländska tillgångar. Även Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund har förordat en motsvarande utvidgning till&lt;br&gt;svenska fastighetsbolag och hävdat att en inskränkning av fördelaktigare&lt;br&gt;placeringsmöjligheter till utländska fastigheter skulle försämra möjlig-&lt;br&gt;heterna för en önskvärd riskkapitalförsörjning till den svenska fastighets-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fördelar som lyfts fram till stöd för att tillåta fondstyrelserna att&lt;br&gt;göra portfölj investeringar i utländska fastighetsbolag i form av ökad&lt;br&gt;riskspridning och bättre likviditet gäller i hög grad även för fond-&lt;br&gt;styrelsernas placeringar på den svenska fastighetsmarknaden. I dagens&lt;br&gt;avreglerade värld är principerna för riskspridning och kostnads-&lt;br&gt;effektivitet desamma för den inhemska och de utländska fastighets-&lt;br&gt;marknaderna. Detta talar för att fondstyrelserna bör ges möjlighet till&lt;br&gt;portfölj investeringar även i svenska fastighetsbolag. En sådan utvidgning&lt;br&gt;kan även sägas följa nu gällande placeringsregler som inte innebär någon&lt;br&gt;differentiering vad gäller direkta investeringar i svenska eller utländska&lt;br&gt;fastigheter. Det är givetvis en fråga för fondstyrelserna själva att avgöra&lt;br&gt;om och när portfölj investeringar bör företas på den svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om Riksgäldskontorets under remissbehandlingen framförda&lt;br&gt;synpunkt om särskilda begränsningsregler för enskilda engagemang i&lt;br&gt;fastighetsplaceringar bör det resonemang som förts ovan beträffande&lt;br&gt;enhandsengagemang i fråga om direktlän äga motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Tidpunkten för årsredovisning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Samtliga fondstyrelser skall senast den&lt;br&gt;1 februari lämna sin årsredovisning. Regeringen skall därefter senast&lt;br&gt;den 1 juni avgöra frågan om fastställelse av balansräkningar och&lt;br&gt;överlämna ärendet med aktuella handlingar till riksdagens gransk-&lt;br&gt;ning^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nu gällande regler i AP-&lt;br&gt;fondsreglementet skall varje fondstyrelse före den 1 april varje år lämna&lt;br&gt;årsredovisning, vilken består av resultaträkning, balansräkning och&lt;br&gt;förvaltningsberättelse (16 och 43 §§). Revisorerna skall sedan för varje&lt;br&gt;kalenderår avge en revisionsberättelse, som skall överlämnas till fond-&lt;br&gt;styrelserna inom fjorton dagar från det att årsredovisningen har kommit&lt;br&gt;revisorerna till handa (24 §). Därefter skall resp, fondstyrelse genast&lt;br&gt;överlämna årsredovisningen och revisionsberättelsen till regeringen, som&lt;br&gt;senast den 15 oktober samma år skall avgöra frågan om fastställelse av&lt;br&gt;balansräkningen (25 §). Varje fondstyrelse skall samtidigt med att&lt;br&gt;årsredovisningen och revisionsberättelsen överlämnas till regeringen&lt;br&gt;också överlämna en egen utvärdering (resultatuppföljning) av styrelsens&lt;br&gt;förvaltning av fondmedlen (16 a §). Regeringen skall varje år göra en&lt;br&gt;sammanställning av fondstyrelsernas årsredovisningar och göra en&lt;br&gt;utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning av fondkapitalet. Denna&lt;br&gt;sammanställning, fondstyrelsernas årsredovisningar och regeringens&lt;br&gt;utvärdering skall överlämnas till riksdagen senast den 15 oktober året&lt;br&gt;efter räkenskapsåret (45 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor vikt att resultatet av AP-fondens förvaltning så snart&lt;br&gt;som möjligt efter avslutat räkenskapsår offentliggörs och kommer till&lt;br&gt;bl.a. allmänhetens kännedom. Ambitionsnivån bör i detta hänseende&lt;br&gt;ligga högre hos fondstyrelserna än inom det privata näringslivet. De&lt;br&gt;tidsramar för granskningsforfarandet som i dag gäller for fondstyrelserna&lt;br&gt;och regeringen är förhållandevis väl tilltagna och ger fondstyrelserna&lt;br&gt;möjlighet att avge sin redovisning vid en betydligt senare tidpunkt än&lt;br&gt;vad som är vanligt i större bolag. Högt ställda krav på aktualitet och&lt;br&gt;öppenhet vad gäller AP-fondens medelsförvaltning motiverar emellertid&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning att den tidpunkt vid vilken redovisning&lt;br&gt;senast skall ske från fondstyrelsernas sida bör tidigareläggas. Senast till&lt;br&gt;den 1 februari bör fondstyrelserna ha lämnat sina årsredovisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall avlämnas inom fjorton dagar efter det att&lt;br&gt;revisorerna fått del av årsredovisningen. Fondstyrelserna skall, efter det&lt;br&gt;att revisionsberättelsen kommit dem tillhanda, genast överlämna denna&lt;br&gt;tillsammans med årsredovisningen och den egna utvärderingen till&lt;br&gt;regeringen. 1 dessa avseenden föreslås inte någon ändring. Fond-&lt;br&gt;styrelserna behöver viss tid för att med beaktande av bl.a. övriga fond-&lt;br&gt;styrelsers årsredovisningar överlämna en egen utvärdering av sin förvalt-&lt;br&gt;ning. Vidare förutsätter revisorernas arbete att resp, fondstyrelses&lt;br&gt;årsredovisning färdigställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den nu föreslagna ändringen i fråga om offent-&lt;br&gt;liggörande av fondstyrelsernas årsredovisningar bör det finnas utrymme&lt;br&gt;att återgå till tidigare gällande ordning som innebar att riksdagen fick&lt;br&gt;del av styrelsernas årsredovisningar och regeringens utvärdering av&lt;br&gt;medelsförvaltningen redan före riksdagens sommaruppehåll (se bl.a.&lt;br&gt;prop. 1987/88:11 s. 16 och 17). Som senaste tidpunkt for regeringen att&lt;br&gt;överlämna det aktuella materialet till riksdagen bör gälla den 1 juni året&lt;br&gt;efter räkenskapsåret. Regeringen bör senast samma dag avgöra frågan&lt;br&gt;om fastställelse av balansräkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter de ändringar av bestämmelserna om avlämnande av årsredo-&lt;br&gt;visningar m.m. som nu föreslås kommer sammanfattningsvis följande att&lt;br&gt;gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Samtliga fondstyrelser skall före den 1 februari lämna årsredo-&lt;br&gt;visningshandlingar, dvs. resultaträkning, balansräkning samt förvaltnings-&lt;br&gt;berättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Revisorerna skall inom 14 dagar efter det att årsredovisningshand-&lt;br&gt;lingarna kommit dem tillhanda avge revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Efter det att en fondstyrelse fått revisionsberättelsen skall styrelsen&lt;br&gt;genast överlämna berättelsen tillsammans med årsredovisningshand-&lt;br&gt;lingarna och resultatuppföljningen till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen skall senast den 1 juni avgöra frågan om fastställelse av&lt;br&gt;fondstyrelsernas balansräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen skall senast den 1 juni överlämna en sammanställning&lt;br&gt;av fondstyrelsernas årsredovisningar och en utvärdering av fondstyrel-&lt;br&gt;sernas förvaltning av fondkapitalet till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ekonomiska effekter av förslaget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom att överföra medel från första-tredje fondstyrelserna till en sjätte&lt;br&gt;fondstyrelse flyttas medel från obligationsmarknaden till riskkapital-&lt;br&gt;marknaden. Överföringen torde inte medföra några störningar för&lt;br&gt;aktiemarknaden på grund av dels att beloppet är relativt litet ställt i&lt;br&gt;relation till marknadens totala volym, dels att placeringen av medlen i&lt;br&gt;aktier kommer att ske successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen av AP-fondens medel kommer att effektiviseras till&lt;br&gt;följd av de föreslagna förändringarna i portföljsammansättningen.&lt;br&gt;Andelen aktier kommer att öka vilket kan bidra till en högre avkastning&lt;br&gt;på fondmedlen, eftersom aktier över tiden gett högre avkastning än&lt;br&gt;räntebärande tillgångar. Fonden får också bättre möjlighet att sprida&lt;br&gt;risken då andelen aktier ökar och fondens möjlighet att investera i&lt;br&gt;utländska fastighetstillgångar underlättas. Således förbättras risk-&lt;br&gt;spridningen både genom omfördelning av medel mellan tillgångsslagen&lt;br&gt;och inom tillgångsslagen. Vidare effektiviseras förvaltningen genom&lt;br&gt;bredare produktutbud med direkta lån även i utländsk valuta. Denna&lt;br&gt;förändring i reglementet torde också bidra till att konkurrensen på&lt;br&gt;marknaden för direkta lån i utländsk valuta ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för fondens övergripande valutaexponering ändras inte.&lt;br&gt;Däremot kommer fondens möjligheter att ikläda sig valutarisk att utökas.&lt;br&gt;Lättnaderna for att investera i tillgångsslaget fastigheter och möjligheten&lt;br&gt;att ge direkta lån i utländsk valuta gör att antalet tillgångsslag som kan&lt;br&gt;förenas med valutarisk ökar. Detta bör effektivisera förvaltningen och&lt;br&gt;kunna bidra till en högre avkastning, eftersom fonden får en viss&lt;br&gt;riskspridning i antalet tillgångsslag med möjlig valutaexponering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillskottet av riskkapital kan bidra till att finansiera näringslivets&lt;br&gt;expansion. Ökade investeringar bidrar till högre tillväxt och ger därmed&lt;br&gt;positiva effekter på samhällsekonomin i stort. Särskilt gynnas de mindre&lt;br&gt;och medelstora företagen av att sjätte fondstyrelsen kan äga en större&lt;br&gt;andel i ett företag och bidra till företagens riskkapitalförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbyggnaden av sjätte fondstyrelsen samt den fortlöpande verksam-&lt;br&gt;heten kommer såväl initialt som fortsättningsvis att medföra ökade&lt;br&gt;förvaltningskostnader för AP-fonden. Syftet med sjätte fondstyrelsens&lt;br&gt;förvaltning är emellertid att bidra till en långsiktigt högre avkastning på&lt;br&gt;AP-fondens kapital. De ökade förvaltningskostnaderna bör därför mer än&lt;br&gt;väl kompenseras av den förväntade högre avkastningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2-4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensions-&lt;br&gt;fonden upphävs till följd av att avvecklingsstyrelsen fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1996 blir en permanent fondstyrelse inom AP-fondssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom att avvecklingsstyrelsen blir en permanent fondstyrelse inom&lt;br&gt;ramen för AP-fonden kommer det fr.o.m. den 1 juli 1996 att finnas sex&lt;br&gt;permanenta fondstyrelser. Den sjätte fondstyrelsen får samma rättsliga&lt;br&gt;ställning som övriga fondstyrelser i fondsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket har den sjätte fondstyrelsen lagts till som förvaltare&lt;br&gt;av de penningmedel som genom vissa lagar tillförs AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har ändrats eftersom nya paragrafer införts med&lt;br&gt;anledning av att avvecklingsstyrelsen blir en bestående fondstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att fondstyrelsernas&lt;br&gt;möjlighet att lämna direktlån till det svenska näringslivet utvidgats i och&lt;br&gt;med att kravet på att skuldförbindelser utställda i utländsk valuta skall&lt;br&gt;vara föremål för handel på en reglerad marknad tas bort. Ändringen har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 a §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande bestämmelser har första-tredje fondstyrelserna rätt att i&lt;br&gt;placeringssyfte förvärva fast egendom antingen genom direkta förvärv&lt;br&gt;eller indirekt genom förvärv av aktier i ett fastighetsbolag. Denna&lt;br&gt;placeringsmöjlighet gäller såväl svenska som utländska fastigheter och&lt;br&gt;fastighetsbolag. Enligt tidigare motivuttalanden har fondstyrelserna&lt;br&gt;emellertid inte fått göra portfölj investeringar i fastighetsbolag. I&lt;br&gt;förevarande proposition accepteras nu att fondstyrelserna tillåts att göra&lt;br&gt;portföljinvesteringar i såväl svenska som utländska fastighetsbolag.&lt;br&gt;Fondstyrelserna kan därmed att förvärva mindre poster av aktier i&lt;br&gt;svenska och utländska fastighetsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i andra stycket tillförts en ny tredje punkt. Enligt&lt;br&gt;denna får fondstyrelserna möjlighet att förvärva andelar i en utländsk&lt;br&gt;fastighetsfond, dvs. en utländsk- fond som äger fastigheter eller aktier i&lt;br&gt;fastighetsbolag. Förvärv kan ske i form av portfölj investeringar. Detta&lt;br&gt;innebär att fondstyrelserna också i fråga om sådana utländska placeringar&lt;br&gt;är oförhindrade att förvärva en mindre del av andelarna i en utländsk&lt;br&gt;fastighetsfond. Ändringen har behandlats närmare i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 bestämmelsen har tidpunkten för när en fondstyrelse skall avlämna sin&lt;br&gt;årsredovisning tidigarelagts med två månader.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för när regeringen senast skall avgöra frågan om fastställ-&lt;br&gt;ande av fondstyrelsernas balansräkningar har flyttats från den 15 oktober&lt;br&gt;till den 1 juni.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;26 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafens andra stycke anges att avkastningen av de medel som sjätte&lt;br&gt;fondstyrelsen förvaltar skall ingå i styrelsens förvaltning. Något avkast-&lt;br&gt;ningskrav på sjätte fondstyrelsen i förhållande till första-tredje fond-&lt;br&gt;styrelserna har inte införts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;29 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen har lagts till sjätte fondstyrelsen, vilket innebär att&lt;br&gt;kostnaderna för styrelsens verksamhet och revisionen av dess förvaltning&lt;br&gt;skall betalas med de medel som styrelsen förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;31 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Sjätte fondstyrelsen skall bestå av fem ledamöter.&lt;br&gt;Samtliga ledamöter utses av regeringen. För styrelsen gäller genom en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänvisning i 43 § bestämmelserna i 4 § fjärde stycket om behörig- 1995/96:171&lt;br&gt;hetskrav, 5 § första och andra styckena om förordnande resp, entledig-&lt;br&gt;ande av ledamöter samt 7-10 §§. I 7-8 §§ regleras kallelseförfarandet,&lt;br&gt;beslutsregler och protokollföring. Med stöd av 9 § kan styrelsen anställa&lt;br&gt;den personal som erfordras och enligt 10 § bestämmer regeringen&lt;br&gt;arvoden och andra ersättningar till ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har en följdändring gjorts med anledning av att&lt;br&gt;avvecklingsstyrelsen övergår till att bli en permanent fondstyrelse och att&lt;br&gt;bestämmelser om styrelsen finns i 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;36 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen som är ny anges de placeringsbestämmelser som skall&lt;br&gt;tillämpas av sjätte fondstyrelsen vid medelsförvaltningen. Fondstyrelsen&lt;br&gt;har dessutom genom en hänvisning i 43 § till bestämmelsen i 12 a §&lt;br&gt;möjlighet att handla med optioner och terminer eller andra likartade&lt;br&gt;finansiella instrument för att bl.a. effektivisera förvaltningen av fondens&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att begränsningsregeln i samma stycke i fråga&lt;br&gt;om förvärv av börsregistrerade aktier inte gäller vid sjätte fondstyrelsens&lt;br&gt;förvärv av sådana aktier i ett svenskt riskkapitalbolag. Härigenom&lt;br&gt;likställs förvärv av sådana aktier med aktier som inte är inregistrerade&lt;br&gt;vid en börs, vilka sedan tidigare kunnat förvärvas fritt av avvecklings-&lt;br&gt;styrelsen. Bestämmelsen har kommenterats närmare i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;43 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges genom en hänvisning de paragrafer om första-&lt;br&gt;tredje fondstyrelserna som skall gälla också i fråga om sjätte&lt;br&gt;fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;45 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är betingad av att tidpunkten för när fondstyrelserna skall&lt;br&gt;avlämna sina årsredovisningar har tidigarelagts (se avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte fondstyrelsen skall tillföras medel på sammanlagt 10 miljarder&lt;br&gt;kronor från första-tredje fondstyrelserna i form av antingen kontanta&lt;br&gt;medel eller tillgångar till motsvarande värde. Det är marknadsvärdet vid&lt;br&gt;överföringstillfället som skall ligga till grund för beräkningen av de&lt;br&gt;värden som skall överföras till sjätte fondstyrelsen. Överföringen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ske i samråd med första-tredje fondstyrelserna efter rekvisition från&lt;br&gt;sjätte fondstyrelsen. Medlen kan rekvireras i delposter vid de tidpunkter&lt;br&gt;som särskilt överenskoms, men överföringen skall vara slutförd till&lt;br&gt;halvårsskiftet 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att avvecklingsstyrelsen från den 1 juli 1996 byter&lt;br&gt;namn till sjätte fondstyrelsen och utgör en permanent AP-fondstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna Pensionsfondens, Första, Andra och&lt;br&gt;Tredje fondstyrelserna kompletterande skrivelse till&lt;br&gt;utvärderingen av fondförvaltningen avseende år&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna Pensionsfonden, Första, Andra och Tredje fondstyrelserna (AP-&lt;br&gt;Fönden) har tidigare i en skrivelse daterad den 6 april 1995 överlämnat&lt;br&gt;en-utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning avseende verksamhetsåret&lt;br&gt;1994. Vid tidpunkten for denna utvärdering hade livförsäkringsbolagen&lt;br&gt;ännu inte slutligt redovisat sina årsbokslut. I skrivelsen redovisade fond-&lt;br&gt;styrelserna därför sin avsikt att senare komplettera utvärderingen med en&lt;br&gt;jämförelse med livförsäkringsbolagens avkastning. Fondstyrelserna får&lt;br&gt;härmed (se bilaga A) överlämna en komplettering av utvärderingen avse-&lt;br&gt;ende en jämförelse mellan AP-fondens och livförsäkringsbolagens avkast-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver vill fondstyrelserna ta upp en fråga om indirekta fastighets-&lt;br&gt;investeringar i utlandet som aktualiserats under senare tid. Fondstyrelser-&lt;br&gt;na har hittills med undantag för ägandet i Pleiad valt att direktäga fastig-&lt;br&gt;heter eller heläga dem i bolagsform. Det finns dock mycket som talar for&lt;br&gt;att en riskspridning av det utländska ägandet borde ske genom att fonden&lt;br&gt;kunde placera i fonder eller särskilda fastighetsbolag i olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomgång av förarbetena till den ändring i Allmänna Pensions-&lt;br&gt;fondens reglemente som gav fondstyrelserna möjlighet att äga fastigheter,&lt;br&gt;visar emellertid på begränsningar i fondstyrelsernas möjligheter till sådan&lt;br&gt;riskspridning i fastighetsinvesteringama. I förarbetena markeras kraven på&lt;br&gt;långsiktighet och ägarinflytande när det gäller förvärv av aktier i fastig-&lt;br&gt;hetsbolag. En rimlig tolkning av dessa begränsningar är att dessa i första&lt;br&gt;hand avser sådana placeringar på den svenska marknaden. När det gäller&lt;br&gt;fastighetsplaceringar i utlandet kan knappast några vägande invändningar&lt;br&gt;riktas mot att fonden tillåts göra indirekta placeringar utan angivna be-&lt;br&gt;gränsningar, varför fondstyrelserna bör ha möjlighet att agera mer fritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna hemställer mot denna bakgrund och vad som i övrigt&lt;br&gt;framgår av bilaga B att det görs möjligt for fondstyrelserna att indirekt&lt;br&gt;investera i utländska fastighetsbolag och fastighetsfonder utan de be-&lt;br&gt;gränsningar som uppställts för motsvarande investering på den svenska&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första, Andra och Tredje fondstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Johan Åberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Med hemställan om utökade möjligheter för Första, Prop. 1995/96:171&lt;br&gt;Andra och Tredje fondstyrelserna att förvärva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;andelar i utländska fastighetsbolag/fastighetsfonder.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna begärde i en gemensam skrivelse daterad den 2 april&lt;br&gt;1987 en ändring av Allmänna Pensionsfondens Reglemente (APR) § 15&lt;br&gt;för att bl.a. få möjlighet att investera i fastigheter och fastighetsbolag.&lt;br&gt;Placeringarna skulle få uppgå till 10% av AP-fondens tillgångar. Rege-&lt;br&gt;ringen avvek (prop. 1987/88:11) på några punkter från fondstyrelsernas&lt;br&gt;hemställan. Beloppsgränsen sattes till 5% och for investering i fastighets-&lt;br&gt;bolag var fonden tvungen att inneha samtliga aktier. Den senare begräns-&lt;br&gt;ningen tillkom för att skilja placeringstillgången fastigheter från aktier.&lt;br&gt;Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en senare skrivelse daterad den 3 februari 1989 begärde fondstyrel-&lt;br&gt;serna gemensamt om en ändring av APR § 15a så att kravet på att äga&lt;br&gt;samtliga aktier i ett fastighetsbolag togs bort. Fondstyrelserna framförde&lt;br&gt;bl.a. “Det är enligt fondstyrelsernas uppfattning ej meningsfullt eller&lt;br&gt;rationellt att diskutera vid vilken preciserad ägarandel som gränsdrag-&lt;br&gt;ningen gentemot placeringstillgången aktier blir tydlig. I stället for att&lt;br&gt;precisera en sådan andel är det bättre att se till fondens syfte med förvär-&lt;br&gt;vet och fondens faktiska ställning som aktiv ägare. Från detta kan en&lt;br&gt;utvärdering göras, om fonden som en av ett fåtal stora ägare i ett fastig-&lt;br&gt;hetsbolag uppfyller de nämnda kraven.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gick på fondstyrelsernas förslag (prop. 1988/89:150, bila-&lt;br&gt;ga 6) och slopade det angivna kravet. Föredragande statsråd anförde dock&lt;br&gt;följande (sid 5); “Jag vill särskilt markera att aktieinnehavet skall syfta&lt;br&gt;till en långsiktig placering och innebära ett ägarengagemang. Någon&lt;br&gt;öppning mot portfölj investeringar kan således inte accepteras. Utifrån&lt;br&gt;dessa utgångspunkter får en bedömning av fondens syfte med förvärvet&lt;br&gt;och fondens faktiska ställning som aktiv ägare göras.” Ändringen av&lt;br&gt;reglementet trädde i kraft den 1 juli 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tydliga markeringen att fondens innehav av aktier i fastighetsbo-&lt;br&gt;lag skall vara långsiktigt och innebära ett ägarengagemang skall ses mot&lt;br&gt;bakgrund av att det inte fick råda någon misstanke om att AP-Fondens&lt;br&gt;tre första fondstyrelser skulle kunna börja placera i aktier på den svenska&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade senare beslut om en revidering av APR (prop.&lt;br&gt;1992/93:206) som trädde i kraft den 1 juli 1993. Bl.a. renodlades&lt;br&gt;avkastningskravet och fondens roll som buffert mellan in- och utbetal-&lt;br&gt;ningar i ATP-sytemet. Målet för fondförvaltningen formulerades som&lt;br&gt;långsiktig maximal avkastning givet kraven på tillfredsställande&lt;br&gt;betalningsberedskap och riskspridning samt betryggande säkerhet i place-&lt;br&gt;ringarna. Kravet på riskspridning var nytt for Första, Andra och Tredje&lt;br&gt;fondstyrelsernas förvaltning och hade tidigare bara gällt Fjärde och Fem-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;te Fondstyrelserna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskspridningen innebär en diversifiering av portföljen mellan och Bilaga 1&lt;br&gt;inom tillgångsslag så att risken reduceras för att resultatet av enskilda&lt;br&gt;placeringar får ett större genomslag i totalportföljen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Indirekta fastighetsinvesteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kravet på riskspridning är ett av flera centrala krav som fondstyrelserna&lt;br&gt;beaktar vid utformningen av fondens placeringsstrategi. För fastighetsin-&lt;br&gt;vesteringar innebär riskspridning bl.a. en diversifiering, dels på olika&lt;br&gt;geografiska områden, dels på olika typer av fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsvärdet av fondens fastighetsinvesteringar uppgår idag till ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 mdkr motsvarande ca 3% av fondens tillgångar. Fastighetsinnehavets&lt;br&gt;fördelning framgår av följande tablå.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mdkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastigheter i Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastigheter i utlandet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav i London&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktier i Pleiad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Av sammanställningen framgår att fondens fastighetsinnehav är starkt&lt;br&gt;koncentrerat till den svenska marknaden. Mindre än en sjättedel av fas-&lt;br&gt;tighetsinnehavet ligger i utlandet och då huvudsakligen i London. Fon-&lt;br&gt;dens fastighetsplaceringar har i allt väsentligt skett genom direkt ägande.&lt;br&gt;Ett undantag är det indirekta ägandet i Pleiad. Fondstyrelserna förvärvade&lt;br&gt;aktierna i Pleiad 1989 och utövar ett aktivt ägaransvar genom styrelserep-&lt;br&gt;resentation i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riskspridningsskäl har fondstyrelserna fattat beslut om ytterligare&lt;br&gt;diversifiering av fastighetsportföljen i och utanför Sverige. För utländska&lt;br&gt;förvärv bör placeringarna i första hand vara indirekta. Ett direkt ägande&lt;br&gt;bör i första hand vara aktuellt där fonden har längre erfarenhet och dju-&lt;br&gt;pare kunskap om fastighetsmarknaden t.ex. i London.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En indirekt placering innebär lägre krav på lokal kännedom. Istället&lt;br&gt;för att direkt konkurrera med lokala aktörer medför en indirekt placering&lt;br&gt;att fonden investerar tillsammans med parter som har lokal expertis. Vid&lt;br&gt;en indirekt investering befrias AP-fonden från en rad komplicerade och&lt;br&gt;tidsödande frågeställningar som är kopplade till ett direkt ägande. Indi-&lt;br&gt;rekt ägande är inte lika management- och personal intensivt utan mer tid&lt;br&gt;kan istället ägnas åt övergripande analys och allokeringsbeslut. Ett för-&lt;br&gt;värv av en andel i en fastighetsportfölj ger också en, i normalfallet, större&lt;br&gt;riskspridning än ett direktförvärv av en fastighet. En ytterligare fördel är&lt;br&gt;att indirekta placeringar ger lägre transaktionskostnader och bättre likvi-&lt;br&gt;ditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna anser att kravet på riskspridning är centralt för fond-&lt;br&gt;förvaltningen. En möjlighet att sprida riskerna inom tillgångslaget fastig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter är att göra placeringar i utlandet. Av skäl som redan nämnts är det Prop. 1995/96:171&lt;br&gt;då inte alltid lämpligast att direkt äga fastigheter utan ett indirekt ägande Bilaga 1&lt;br&gt;kan vara att föredra. Ett sådant indirekt ägande kan inte alltid kombineras&lt;br&gt;med kraven på långsiktigt ägande och aktivt ägaransvar. Snarare försvå-&lt;br&gt;rar dessa krav en lämplig spridning av fastighetsplaceringama i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedanstående exempel illusterar detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fondstyrelsernas uppfattning föreligger det inget behov av för-&lt;br&gt;ändring av reglementet i syfte att vidga fondstyrelsernas möjligheter att&lt;br&gt;placera på den svenska fastighetsmarknaden. Kravet på att ägande av&lt;br&gt;aktier i fastighetsbolag inte skall öppna för portfölj investeringar på den&lt;br&gt;svenska marknaden är sannolikt lika stort i dag som då fondstyrelserna&lt;br&gt;fick möjlighet till placeringar i fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Exempel på en utländsk indirekt placering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att indirekta fastighetsplaceringar skall kunna utgöra ett alternativ till&lt;br&gt;att direkt förvärva fastigheter, bör det finnas en bred, djup och transpa-&lt;br&gt;rant marknad. Det finns det bl.a. i USA. På den amerikanska marknaden&lt;br&gt;finns det börsnoterade s.k. Real Estate Investments Trust's (REIT's) med&lt;br&gt;syfte att poola kapital från ett stort antal placerare för investeringar i&lt;br&gt;fastigheter. REIT's har oftast en fokuserad investeringsstrategi med in-&lt;br&gt;riktning på ett fastighetssegment i en viss region. Inriktningen kan vara&lt;br&gt;på kontor, bostäder, shoppingcenter, hotell eller industrifastigheter. Det&lt;br&gt;finns begränsningar i hur stor andel av en REIT som en enskild investe-&lt;br&gt;rare får inneha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en lämplig riskspridning krävs placeringar såväl i olika&lt;br&gt;regioner som i olika fastighetstyper. Placeringar i REIT's innebär&lt;br&gt;innehav av mindre ägarandelar i ett sannolikt större antal sådana fastig-&lt;br&gt;hetsbolag. Även om fondens aktivitet på den amerikanska fastighetsmark-&lt;br&gt;naden skulle vara långsiktig så skulle sannolikt andelarna i enskilda&lt;br&gt;REIT's omsättas till viss del för att uppnå en effektiv förvaltning. Fond-&lt;br&gt;styrelserna skulle vid denna typ av placering i fastighetsfonder inte ha för&lt;br&gt;avsikt att ta ett aktivt ägaransvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed skulle fondens engagemang i en enskild REIT inte uppfylla&lt;br&gt;kraven på långsiktighet och ägarengagemang som idag gäller för indirek-&lt;br&gt;ta fastighetsplaceringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Framställning om ändring i lagen (1983:1092) om Prop. 1995/96:171&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Allmänna Pensionsfondens reglemente &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna Pensionsfondens reglemente (APR) har varit föremål för ett&lt;br&gt;antal förändringar sedan slutet av 1980-talet. Vissa ändringar har&lt;br&gt;initierats genom gemensamma framställningar från Första, Andra och&lt;br&gt;Tredje fondstyrelserna. Detta gäller bl.a. möjligheten att få lämna s.k.&lt;br&gt;direktlån, förvärva fastigheter och placera i skuldförbindelser i utländsk&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den senaste ändringen av APR trädde i kraft den 1 juli 1993&lt;br&gt;(prop. 1992/93:206, bet. 1992/93:NU31, rskr. 1992/93:383). Till grund&lt;br&gt;för denna låg en promemoria från finansdepartementet (Ds 1991:14).&lt;br&gt;Med den nya utformningen av Första - Tredje fondstyrelsernas&lt;br&gt;placeringsreglemente renodlades avkastningskravet. Placeringsreglema&lt;br&gt;gavs en enklare och mer generell utformning för att bättre anpassas till&lt;br&gt;kravet på långsiktig hög avkastning. Den snabba utvecklingen på den&lt;br&gt;svenska kapitalmarknaden och den ökande internationaliseringen samt&lt;br&gt;tillkomsten av nya finansiella intrument var andra viktiga motiv för att&lt;br&gt;inte i lag ange alltför detaljerade placeringsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu föreliggande gemensamma skrivelsen från Första, Andra och&lt;br&gt;Tredje fondstyrelserna begär fondstyrelserna att fa en utökad möjlighet&lt;br&gt;att lämna direktlån i utländsk valuta. Med direktlån avses en placering i&lt;br&gt;skuldförbindelse som ej normalt är föremål för handel på någon reglerad&lt;br&gt;marknad. Möjligheten att lämna direktlån har hittillls begränsats till lån&lt;br&gt;i SEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i oktober 1983 begärde fondstyrelserna i en skrivelse till&lt;br&gt;regeringen att få möjlighet till att ge direktlån, dvs sådana räntebärande&lt;br&gt;placeringar som inte var avsedda för allmän omsättning, utan borgens-&lt;br&gt;förbindelse från stat, kommun eller därmed jämförlig samfällighet.&lt;br&gt;Regeringen tog inte ställning i frågan utan denna överfördes för&lt;br&gt;behandling i kreditmarknadskommittén, vilken hade i uppdrag att göra&lt;br&gt;en översyn av kreditmarknadens struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ökad fokusering på fondens avkastning och kredit-&lt;br&gt;marknadens utveckling gjorde fondstyrelserna r april 1987 en förnyad&lt;br&gt;framställan om att få rätt till direktlån då kreditmarknadskommittén ännu&lt;br&gt;inte avlämnat sitt slutbetänkande. Avsikten var att i begränsad&lt;br&gt;omfattning ge lån direkt till företag som hade obligationslån som&lt;br&gt;alternativ finansieringsform men där obligationslån inte gav den flexibla&lt;br&gt;låneprofil som företaget önskade. Omfattningen av direktlånen föreslogs&lt;br&gt;begränsad till högst fem procent av AP-fondens 1-3 tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna hade i huvudsak inget att erinra även om några&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varnade för ökade administrationskostnader för fonden (kreditprövning,&lt;br&gt;täckande av kreditförluster m.m.) som skulle bli följden av direkt-&lt;br&gt;utlåningen. Indsutriförbundet och bankföreningen avstyrkte förslaget&lt;br&gt;med motiven att fondens köp av obligationer skulle minska och därmed&lt;br&gt;driva upp obligationsräntan samt att fonden skulle fa en alltför&lt;br&gt;betydande roll inom den institutionella direktlånemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1987 fattade riksdagen beslut (prop. 1987/88:11,&lt;br&gt;NU 10, rskr 111) om att ge fonden möjlighet att lämna direktlån till&lt;br&gt;svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar till ett belopp som&lt;br&gt;sammanlagt motsvarar högst fem procent av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;(marknadsvärde fr.o.m. 1993-07-01) av de tillgångar som styrelsen&lt;br&gt;förvaltar. De nya reglerna om direktlån trädde i kraft den 1 februari&lt;br&gt;1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse till finansdepartementet (1989-03-23) begärde fond-&lt;br&gt;styrelserna gemensamt en ytterligare ändring av reglementet som gjorde&lt;br&gt;det möjligt för fonden att placera upp till tio procent av fondkapitalet till&lt;br&gt;anskaffningsvärde i “obligationer och andra för den allmänna rörelsen&lt;br&gt;avsedda skuldförbindelser utställda i utländsk valuta”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen föranleddes av riksdagens beslut 1989-03-08 att avveckla&lt;br&gt;valutaregleringen fullt ut. Genom detta beslut fick försäkringsbolagen&lt;br&gt;omedelbar möjlighet att placera i utländska fastigheter och räntebärande&lt;br&gt;värdepapper. Det principiella motiv som angavs i skrivelsen till att också&lt;br&gt;fonden skulle få placera i utländska värdepapper var att fonden häri-&lt;br&gt;genom skulle likställas med försäkringsbolagen. Begränsningen tio&lt;br&gt;procent skulle motsvara försäkringsbolagens placeringsfrihet inom den&lt;br&gt;s.k. fria sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver motivet om likabehandling angavs också som skäl för utlands-&lt;br&gt;placeringar att fondförvaltningen skulle kunna effektiviseras med&lt;br&gt;avseende på ränterisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fonden kunde p.g.a.&lt;br&gt;sin storlek inte variera ränterisken på ett opimalt sätt om dess&lt;br&gt;verksamhet enbart begränsades till den svenska marknaden. Genom att&lt;br&gt;fonden var hänvisad till ett begränsat antal låntagare ökade också&lt;br&gt;kreditrisken. Dessa problem skulle reduceras genom tillgång till den&lt;br&gt;internationella räntemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser tillstyrkte förslaget eller lämnade det utan&lt;br&gt;erinran. Några remissinstanser kommenterade förslaget, däribland&lt;br&gt;Riksbanken som b.la. anförde att “Placeringarna bör, oberoende av&lt;br&gt;valuta, avgränsas till sådana marknadspapper som offentligen utbjudits&lt;br&gt;genom emissionsinstitut.” Denna synpunkt beaktades av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade beslut (prop 1989/90:27, NU12, rskr.92) i enlighet&lt;br&gt;med fondstyrelsernas förslag men med tillägget om att skuldförbindel-&lt;br&gt;serna skulle vara offentligen utbjudna dvs fondstyrelserna fick inte rätt&lt;br&gt;att lämna direktlån i utländsk valuta. Ändringen trädde i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämndes inledningsvis har placeringsreglerna i APR fr.om.&lt;br&gt;1993-07-01 givits en mer generell utformning. Den paragraf i APR,&lt;br&gt;§ 12, som styr fondens möjlighet att lämna direktlån förenklades&lt;br&gt;avsevärt. Istället för en detaljerad uppräkning av möjliga placeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjordes en uppdelning i skuldförbindelser med låg kreditrisk resp, i &amp;nbsp;Prop. 1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra skuldförbindelser utfärdade av svenska aktiebolag eller Bilaga 2&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. Den senare kategorin begränsades till att&lt;br&gt;motsvara högst fem procent av fondens totala tillgångar beräknade till&lt;br&gt;marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop 1992/93:206 anförde föredragande statsråd angående&lt;br&gt;möjligheten att lämna direktlån; “Bestämmelserna bör även omfatta&lt;br&gt;placeringar i s.k. direktlån till bl.a. staten, kommuner och&lt;br&gt;mellanhandsinstitut. För placeringar i sådana tillgångar bör som enda&lt;br&gt;restriktion gälla att dessa har låg kreditrisk. Det bör på samma sätt som&lt;br&gt;idag finnas möjlighet ått placera fondmedel i direktlån till näringslivet.&lt;br&gt;För dessa uppställs inte samma krav på att varje enskild skuldförbindelse&lt;br&gt;skall ha låg kreditrisk. Däremot innebär bestämmelserna i APR om&lt;br&gt;tillfredsställande riskspridning och betryggande säkerhet att placeringar i&lt;br&gt;direktlån till näringslivet som inte har låg kreditrisk måste anpassas så&lt;br&gt;att den totala förvaltningen uppfyller dessa krav.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondens möjlighet att lämna direktlån till svenska aktiebolag och&lt;br&gt;ekonomiska föreningar begränsades genom att sådana lån som inte har&lt;br&gt;låg kreditrisk får uppgå till högst fem procent av fondens totala&lt;br&gt;tillgångar beräknade till marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att placera fondmedel i utländsk valuta begränsades i&lt;br&gt;likhet med tidigare till skuldförbindelser vilka är föremål för handel på&lt;br&gt;svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller annan&lt;br&gt;reglerad marknad. Likaså kvarstod begränsningen att sådana placeringar&lt;br&gt;far uppgå till tio procent av fondens tillgångar men beräknade till&lt;br&gt;marknadsvärde istället för till anskaffningsvärde. Någon möjlighet att&lt;br&gt;lämna direktlån i utländsk valuta gavs således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktlån i utländsk valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen under de senaste åren visar på en klart ökad aktivitet i den&lt;br&gt;privata sektorns agerande på den internationella kreditmarknaden.&lt;br&gt;Företagens upplåningsbehov och val av valuta styrs bl.a. av dess&lt;br&gt;investeringar och kapitalflöden i olika valutor. Visserligen kan företagen&lt;br&gt;ta lån i SEK för att sedan swapa lånet till annan valuta för att uppnå en&lt;br&gt;önskad valutaexponering. En sådan transaktion är inte alltid&lt;br&gt;kostnadseffektiv om möjlighet föreligger för företaget att direkt låna i&lt;br&gt;önskad valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden har mötts av en ökad efterfrågan på direktlån i utländsk&lt;br&gt;valuta främst från svenska låntagare men som framgått tidigare har&lt;br&gt;fonden inte rätt att ge sådana lån. Fondstyrelserna anser att denna be-&lt;br&gt;gränsning är omotiverad mot bakgrund av kreditmarknadens utveckling&lt;br&gt;- ökad internationalisering och utvecklade tekniker för hantering av&lt;br&gt;valutarisk. Det borde därför vara möjligt för fonden att också kunna ge&lt;br&gt;direktlån i utländsk valuta till svenska låntagare. Förändringen innebär&lt;br&gt;inte någon utökad möjlighet för fonden att ikläda sig kreditrisk.&lt;br&gt;Förslaget innebär inte heller någon förändring i tioprocentskvoten för&lt;br&gt;innehav av skuldförbindelserna i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det ovan anförda hemställer fondstyrelserna om en&lt;br&gt;ändring av 12 § i lagen (1983:1092) med Allmänna Pensionsfondens&lt;br&gt;reglemente i enlighet med Bilaga A, som ger fondstyrelserna möjlighet&lt;br&gt;att lämna direktlån i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första, Andra och Tredje fondstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Johan Åberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Bilaga 2&lt;br&gt;Allmänna Pensionsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fondstyrelse får placera de medel som styrelsen förvaltar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skuldförbindelser med låg&lt;br&gt;kreditrisk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;andra skuldförbindelser&lt;br&gt;utfärdade av svenska aktiebolag&lt;br&gt;eller ekonomiska föreningar, till&lt;br&gt;belopp som sammanlagt mot-&lt;br&gt;svarar högst fem procent av det&lt;br&gt;totala marknadsvärdet av de&lt;br&gt;tillgångar som styrelsen för-&lt;br&gt;valtar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldförbindelser enligt&lt;br&gt;första stycket får vara utställda&lt;br&gt;i utländsk valuta. Sådana skuld-&lt;br&gt;förbindelser skall vara föremål&lt;br&gt;för handel på en svensk eller&lt;br&gt;utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats eller någon&lt;br&gt;annan reglerad marknad. Det&lt;br&gt;sammanlagda marknadsvärdet&lt;br&gt;av varje fondstyrelses innehav&lt;br&gt;av skuldförbindelser i utländsk&lt;br&gt;valuta får uppgå till ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar högst tio&lt;br&gt;procent av det totala marknads-&lt;br&gt;värdet av de tillgångar som&lt;br&gt;styrelsen förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skuldförbindelser med låg&lt;br&gt;kreditrisk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;andra skuldförbindelser&lt;br&gt;utfärdade av svenska aktiebolag&lt;br&gt;eller ekonomiska föreningar, till&lt;br&gt;belopp som sammanlagt mot-&lt;br&gt;svarar högst fem procent av det&lt;br&gt;totala marknadsvärdet av de&lt;br&gt;tillgångar som styrelsen för-&lt;br&gt;valtar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldförbindelser enligt&lt;br&gt;första stycket får vara utställda&lt;br&gt;i utländsk valuta. Sådana skuld-&lt;br&gt;förbindelser skall vara föremål&lt;br&gt;för handel på en svensk eller&lt;br&gt;utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats eller någon&lt;br&gt;annan reglerad marknad. Denna&lt;br&gt;begränsning gäller dock ej&lt;br&gt;skuldförbindelser utställda av&lt;br&gt;svenska juridiska personer. Det&lt;br&gt;sammanlagda marknadsvärdet&lt;br&gt;av varje fondstyrelses innehav&lt;br&gt;av skuldförbindelser i utländsk&lt;br&gt;valuta får uppgå till ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar högst tio&lt;br&gt;procent av det totala marknads-&lt;br&gt;värdet av de tillgångar som&lt;br&gt;styrelsen förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots vad som sägs i första stycket får en fondstyrelse inte placera&lt;br&gt;fondmedel i konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med&lt;br&gt;optionsrätt till nyteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon av gränserna i denna paragraf efter förvärvet kommer att&lt;br&gt;överskridas, skall innehavet avvecklas i motsvarande mån så snart det är&lt;br&gt;lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över skrivelserna från första-tredje fond-&lt;br&gt;styrelserna som kom in till Finansdepartementet den 2 juni 1995 resp,&lt;br&gt;den 22 september 1995 avgetts av Sveriges Riksbank, Riksgäldskontoret,&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen, Allmänna pensions-&lt;br&gt;fonden, femte fondstyrelsen, Konkurrensverket, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige (LO), Sveriges Arbetsgivareföreningen (SAF), Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation (TCO), Sveriges Industriförbund, Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges Försäkrings-&lt;br&gt;förbund samt Sveriges Fastighetsägareförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) har förklarat sig&lt;br&gt;avstå från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Wallström, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson,&lt;br&gt;Uusmann, Ulvskog, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg,&lt;br&gt;Pagrotsky, Östros,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar propositionen 1995/96:171 En sjätte AP-fondstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49781, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:NU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-04-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-04-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 12:12:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03171</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 12:12:44</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:NU24</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01NU24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En sjätte AP-fondstyrelse m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:171&lt;br/&gt;
En sjätte AP-fondstyrelse m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:171 En sjätte AP-fondstyrelse m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:171&lt;br/&gt;
En sjätte AP-fondstyrelse m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:171 En sjätte AP-fondstyrelse m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:171&lt;br/&gt;
En sjätte AP-fondstyrelse m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:171 En sjätte AP-fondstyrelse m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:171&lt;br/&gt;
En sjätte AP-fondstyrelse m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:171 En sjätte AP-fondstyrelse m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Hägglund  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:171&lt;br/&gt;
En sjätte AP-fondstyrelse m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:171 En sjätte AP-fondstyrelse m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Hägglund  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av tredje vice talman Christer Eirefelt  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:171&lt;br/&gt;
En sjätte AP-fondstyrelse m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:171 En sjätte AP-fondstyrelse m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av tredje vice talman Christer Eirefelt  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>