2284322 GJ03168 1995/96 168 prop prop prop Proposition 1995/96:168 Proposition Proposition Finansdepartementet 168 0 1996-03-28 00:00:00 2025-12-19 13:57:06 1996-01-01 00:00:00 Inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03168/text https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03168 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03168 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1> <h1>1995/96:168</h1> <h2>Inkomstskatteregler m.m. med anledning av<br>ändrade bestämmelser om aktiekapitalets<br>storlek</h2> <p>Prop.</p> <p>1995/96:168</p> <p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p> <p>Stockholm den 28 mars 1996</p> <p>Göran Persson</p> <p>Thomas Östros</p> <p>(Finansdepartementet)</p> <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> <p>I propositionen föreslås regler som gör det möjligt för aktiebolag som<br>inte höjer aktiekapitalet till 100 000 kr att fortsätta verksamheten i annan<br>företagsform. Verksamheten kan fortsättas som enskild näringsverksam-<br>het, i handelsbolag, enkelt bolag eller i ett aktiebolag. Reglerna innebär<br>att aktiebolaget och dess ägare i princip undgår omedelbara beskattnings-<br>konsekvenser.</p> <p>Lager, fordringar och liknande tillgångar skall tas upp till belopp som<br>motsvarar de utgående skattemässiga värdena i aktiebolaget. Skulder<br>behandlas på motsvarande sätt. Särskilda bestämmelser föreslås för<br>avsättningar för framtida utgifter och för pensionsskulder. Disponibla<br>pensionsmedel får återföras under en period av högst fem år.</p> <p>För byggnad, markanläggning och inventarium och liknande tillgångar<br>gäller att aktiebolagets avskrivningsplan skall tas över. Det innebär att<br>övertagaren får göra avskrivningar på aktiebolagets anskaffningsvärden.</p> <p>Ersättningsfonder och periodiseringsfonder får tas över. De behandlas<br>på samma sätt som om avsättningen redan från början gjorts av över-<br>tagaren. Denne har vidare, med vissa inskränkningar, samma rätt till<br>avdrag för underskott av näringsverksamhet som aktiebolaget skulle ha<br>haft om inte verksamheten hade tagits över. 1 den mån aktiebolaget har<br>en skatteutjämningsreserv skall denna återföras hos övertagaren.</p> <p>Bestämmelser finns vidare om beräkningen av övertagande handels-<br>bolags justerade ingångsvärde och fördelningsunderlag enligt lagen om</p> <p>1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 168<br></p> <p>räntefördelning vid beskattningen liksom om beräkningen av expansions- Prop. 1995/96:168<br>medel.</p> <p>Lagen innehåller slutligen bestämmelser som innebär kontinuitet i fråga<br>om avkastningsskatt på pensionsmedel, särskild löneskatt på pensionskost-<br>nader och mervärdesskatt.</p> <h2>Innehållsförteckning</h2> <p>Prop. 1995/96:168</p> <p>1 &nbsp;&nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;4</p> <p>2 &nbsp;Lagtext&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;5</p> <p>Förslag till lag om inkomstskatteregler m.m.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;5</p> <p>med anledning av ändrade bestämmelser om<br>aktiekapitalets storlek</p> <p>3 &nbsp;Ärendet och dess beredning&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;10</p> <p>4 &nbsp;Inkomstskatteregler med anledning av ändrade&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;11</p> <p>bestämmelser om aktiekapitalets storlek</p> <p>4.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Allmänna utgångspunkter&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;11</p> <p>4.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förutsättningar för lagens&nbsp;tillämpning&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;13</p> <p>4.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Uttagsbeskattning&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;17</p> <p>4.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Reavinstbeskattning&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;19</p> <p>4.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Stämpelskatt&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;19</p> <p>4.6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Fastigheter&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;20</p> <p>4.7 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Tillgångar och skulder&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;21</p> <p>4.8 &nbsp;&nbsp;Ersättningsfonder och periodiseringsfond&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;22</p> <p>4.9 &nbsp;&nbsp;Underskottsavdrag&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;23</p> <p>4.10 &nbsp;Justerat ingångsvärde på andel&nbsp;i&nbsp;handels-&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;24</p> <p>bolag</p> <p>4.11 &nbsp;&nbsp;Räntefördelning&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;24</p> <p>4.12 &nbsp;Expansionsmedel&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;25</p> <p>4.13 &nbsp;Skatteutjämningsreserv&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;26</p> <p>4.14 &nbsp;Mervärdesskatt&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;27</p> <p>4.15 &nbsp;Övriga frågor&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;28</p> <p>4.16 &nbsp;Ikraftträdande&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;28</p> <p>5 &nbsp;Handelsbolag&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;29</p> <p>6 &nbsp;Författningskommentarer&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;30</p> <p>Bilaga 1 &nbsp;&nbsp;Sammanfattning av&nbsp;promemorian (Ds 1995:81)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;42</p> <p>Inkomstskatteregler med anledning av<br>ändrade bestämmelser om aktiekapitalets<br>storlek</p> <p>Bilaga 2 &nbsp;&nbsp;Förteckning över remissinstanser&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;43</p> <p>Bilaga 3 &nbsp;&nbsp;Det remitterade lagförslaget&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;44</p> <p>Bilaga 4 &nbsp;&nbsp;Lagrådets yttrande&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;49</p> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;53</p> <p>28 mars 1996</p> <h4>Prop. 1995/96:168</h4> <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2> <p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om<br>inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om<br>aktiekapitalets storlek.</p> <h2>2 Lagtext</h2> <p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p> <p>Prop. 1995/96:168</p> <h3>Förslag till lag om inkomstskatteregler m.m. med anledning<br>av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek</h3> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <h4>Tillämpningsområde</h4> <p>1 § Denna lag innehåller regler för beräkning av inkomst enligt kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,<br>avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel, särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild<br>löneskatt på pensionskostnader samt mervärdesskatt enligt mervärdes-<br>skattelagen (1994:200) i fall då aktiebolag upplösts genom avregistrering<br>enligt punkt 5 eller 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802)<br>om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).</p> <p>2 § Lagen tillämpas om verksamheten i ett sådant aktiebolag som avses<br>i 1 § tas över av en fysisk person, delägare i ett enkelt bolag, ett dödsbo,<br>ett handelsbolag eller ett aktiebolag (övertagaren) under förutsättning att</p> <p>1. aktiebolaget sedan ingången av år 1995 i mer än obetydlig omfatt-<br>ning har bedrivit näringsverksamhet som avses i 21 § kommunalskatte-<br>lagen (1928:370),</p> <p>2. övertagaren har tagit över aktiebolagets hela verksamhet och fort-<br>farande bedriver denna vid utgången av det beskattningsår då den över-<br>tagna verksamheten skall redovisas första gången, och</p> <p>3. aktiebolaget har upprättat en balansräkning med anledning av<br>övertagandet.</p> <p>Som förutsättning för att lagen skall tillämpas gäller vidare att den eller<br>de personer som har tagit över aktiebolagets verksamhet ägde aktierna i<br>bolaget, direkt eller indirekt, vid utgången av år 1995. Är det fråga om<br>flera personer, krävs dessutom att de skall ha ägt lika stora andelar vid<br>utgången av år 1995 som vid övertagandet. Skillnader som beror på arv,<br>testamente eller bodelning med anledning av en makes död utgör dock<br>inte hinder för lagens tillämpning.</p> <h4>Befrielse från eller uppskov med skatt</h4> <p>3 § Vid övertagande enligt 2 § skall uttagsbeskattning av aktiebolaget<br>enligt punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370)<br>eller enligt mervärdesskattelagen (1994:200) inte ske i fråga om tillgångar<br></p> <p>som är hänförliga till näringsverksamhet för övertagaren och inte heller Prop. 1995/96:168<br>beträffande fastigheter och bostadsrätter som ändrar karaktär till privat-<br>bostäder vid avregistreringen.</p> <p>I fråga om egendom för vilken övertagandet skall föranleda uttags-<br>beskattning av aktiebolaget skall dessutom övertagaren ta upp värdet som<br>utdelningsinkomst.</p> <p>I fall då enligt första stycket uttagsbeskattning inte skall ske skall inte<br>heller beskattning äga rum enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 §<br>kommunalskattelagen (1928:370) eller 2 § 13 mom. andra stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt.</p> <p>4 § Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust skall<br>inte anses uppkomma genom sådan avregistrering som anges i 1 §. Det-<br>samma gäller i fråga om tillskott av aktier till handelsbolag som övertar<br>verksamheten enligt 2 §.</p> <p>Avyttras övertagna tillgångar som inte föranlett uttagsbeskattning enligt<br>3 §, skall aktiebolaget och övertagaren anses utgöra en skattskyldig när<br>frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsför-<br>lust bedöms.</p> <p>5 § När ett sådant småhus eller en sådan bostadsrätt som avses i<br>25 respektive 26 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt ändrar<br>karaktär till privatbostadsfastighet respektive privatbostad vid<br>övertagandet, skall punkterna 4 eller 5 av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas beträffande aktiebolaget.</p> <p>När en sådan fastighet eller bostadsrätt som avses i första stycket<br>avyttras, skall, om fastigheten respektive bostadsrätten utgjort<br>anläggningstillgång hos aktiebolaget, anskaffningsvärdet vid realisa-<br>tionsvinstberäkningen reduceras med 2,176 gånger skillnaden mellan<br>aktiebolagets anskaffningsvärde och marknadsvärdet vid övergången. Om<br>fastigheten respektive bostadsrätten utgjort lagertillgång hos aktiebolaget,<br>skall anskaffningsvärdet utgöras av det bokförda värdet i aktiebolaget och<br>reduceras med 3,307 gånger skillnaden mellan det bokförda värdet och<br>marknadsvärdet vid övergången. Om annat inte visas skall marknadvärdet<br>vid övergången anses vara 133 procent av taxeringsvärdet och, i fråga<br>om bostadsrätt, 150 procent av bostadsrättens andel av föreningens eller<br>bolagets behållna förmögenhet, beräknad med utgångspunkt i taxerings-<br>värdet för år 1994 och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga<br>tillgångar och skulder enligt bokslutet för det räkenskapsår som har<br>avslutats närmast före ingången av år 1994.</p> <p>Reduktion enligt andra stycket skall göras endast om marknadsvärdet<br>överstiger anskaffningsvärdet.</p> <p>6 § Återföringsskyldighet enligt 9 kap. 5 - 6 §§ mervärdesskattelagen<br>(1994:200) uppkommer inte när fastighet överlåts i samband med sådan<br>överföring av verksamhet som anges i 2 §.</p> <p>Övertagaren inträder i aktiebolagets ställe vad gäller rättigheter och<br>skyldigheter enligt mervärdesskattelagen.</p> <p>Första och andra styckena gäller endast om övertagaren blir skattskyl- Prop. 1995/96:168<br>dig dels vid samma tidpunkt som aktiebolagets skattskyldighet upphör,<br>dels i samma omfattning som aktiebolaget.</p> <h4>Värdering av tillgångar och skulder</h4> <p>7 § Övertagaren skall ta upp lager, fordringar och liknande tillgångar till<br>ett belopp motsvarande de utgående värdena i den balansräkning som<br>aktiebolaget upprättat vid övertagandet. Det värde som övertagaren skall<br>ta upp lagret till skall dock jämkas, om lagret omfattat en fastighet som<br>vid övertagandet ändrar karaktär till privatbostadsfastighet.</p> <p>Har byggnad, markanläggning, inventarium, patenträtt eller tillgång av<br>goodwills natur tagits över, skall aktiebolaget och övertagaren anses<br>utgöra en skattskyldig när värdeminskningsavdrag och liknande avdrag<br>samt vad som återstår oavskrivet av tillgångens anskaffningsvärde<br>beräknas.</p> <p>Har betalningsansvaret för framtida utgifter tagits över och har<br>aktiebolaget medgetts avdrag för utgifterna, skall motsvarande belopp tas<br>upp som intäkt hos övertagaren. Avdragsrätten för övertagaren prövas<br>med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången av be-<br>skattningsåret.</p> <p>Utgör aktierna i aktiebolaget omsättningstillgång enligt punkt 4 av<br>anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen (1928:370) skall aktiebola-<br>gets fastigheter hos övertagaren tas upp till ett belopp motsvarande det<br>värde aktierna tagits upp till enligt punkt 2 av anvisningarna till 24 §<br>nämnda lag. Det belopp som övertagaren skall ta upp skall dock jämkas,<br>om värdet på aktierna i mer än ringa omfattning är hänförligt till annat<br>än sådana fastigheter.</p> <p>Utöver vad som anges i första - fjärde styckena skall övertagaren<br>redovisa skattepliktiga intäkter och avdragsgilla kostnader som annars<br>varit hänförliga till aktiebolaget.</p> <p>8 § Om aktiebolaget i sin balansräkning redovisar pensionsskuld eller<br>avsättning under rubriken Avsatt till pensioner eller i en sådan delpost<br>som avses i 8 a § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelser<br>m.m., skall övertagaren ta upp disponibla pensionsmedel som intäkt<br>under det beskattningsår då verksamheten tas över. Intäkten får i stället<br>fördelas mellan detta beskattningsår och de fyra närmast följande be-<br>skattningsåren på det sätt som övertagaren önskar.</p> <p>Vid tillämpning av lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-<br>medel och lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader<br>anses aktiebolaget och övertagaren utgöra en skattskyldig.</p> <p>9 § Vid tillämpningen av reglerna i 2 kap. 3 § och 3 kap. 24 § mervär-<br>desskattelagen (1994:200) skall aktiebolaget och övertagaren anses utgöra<br>en skattskyldig.</p> <p>Bestämmelserna i 8 kap. 16 f § första meningen mervärdesskattelagen Prop. 1995/96:168<br>(1994:200) skall tillämpas även vid överföring av varor enligt denna lag.</p> <h4>Reserveringar m.m.</h4> <p>10 § Har aktiebolaget gjort avsättning enligt lagen (1990:663) om ersätt-<br>ningsfonder eller enligt lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder, får<br>en sådan fond övertas.</p> <p>Fondema skall anses avsatta under det år då avsättningen har skett hos<br>aktiebolaget.</p> <p>11 § Övertagaren övertar aktiebolagets rätt till avdrag enligt lagen<br>(1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet med de<br>begränsningar som följer av andra stycket.</p> <p>Har aktiebolaget genomgått en ägarförändring inom fem år före det<br>beskattningsår då övertagandet sker har övertagaren rätt till avdrag för<br>gammalt underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret<br>efter ägarförändringen. Detta gäller om</p> <p>1. övertagaren är ett annat aktiebolag,</p> <p>2. övertagaren vid tiden för övertagandet även bedriver annan verksam-<br>het eller</p> <p>3. övertagaren är ett handelsbolag som helt eller delvis ägs av ett<br>företag som avses i 3 § första stycket lagen (1993:1539) om avdrag för<br>underskott av näringsverksamhet.</p> <p>1 fråga om fysisk person medges inte avdrag för underskott enligt<br>bestämmelserna i 46 § 1 mom. första stycket kommunalskattelagen<br>(1928:370).</p> <p>Underskott som avses i 2 § 14 mom. första stycket lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt får tas över av aktiebolag eller handelsbolag.<br>Avdragsrätten för sådant underskott är för handelsbolag begränsad till<br>70 procent av underskottet.</p> <p>12 § Har ett handelsbolag som övertar verksamheten erhållit aktierna från<br>delägare, skall tillskottet vid beräkning av delägarens justerade ingångs-<br>värde enligt 24 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt be-<br>stämmas med utgångspunkt i anskaffningsvärdet enligt 27 § 2 mom.<br>samma lag för de tillskjutna aktierna.</p> <p>13 § När fördelningsunderlag enligt 2 § lagen (1993:1536) om ränteför-<br>delning vid beskattning första gången skall beräknas för övertagaren, sker<br>beräkningen med beaktande av aktiebolagets utgående värden.</p> <p>14 § Vid tillämpning av lagen (1993:1537) om expansionsmedel gäller att<br>övertagaren vid taxeringen för det närmast föregående beskattningsåret<br>skall anses ha expansionsmedel som svarar mot 138,89 procent av aktie-<br>bolagets eget kapital, minskat med tillskjutet kapital. I fråga om delägare<br>i handelsbolag gäller motsvarande beträffande dennes del av kapitalet.</p> <p>Överstiger anskaffningsvärdet för aktierna, beräknat enligt 27 § 2 mom. Prop. 1995/96:168<br>lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, det tillskjutna kapitalet, skall<br>det egna kapitalet minskas med anskaffningsvärdet.</p> <p>15 § Vid tillämpning av lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjäm-<br>ningsreserv anses aktiebolaget och övertagaren som ett företag.</p> <h4>Övriga bestämmelser</h4> <p>16 § En kopia av sådan balansräkning som avses i 2 § första stycket 3<br>skall ges in med den självdeklaration i vilken den övertagna verksam-<br>heten skall redovisas första gången. Uppgifter skall lämnas om vilka<br>personer som var aktieägare i bolaget vid utgången av år 1995 och vid<br>upplösningen. Dessa uppgifter skall lämnas även i den självdeklaration<br>där aktiebolagets verksamhet skall redovisas sista gången.</p> <p>17 § Övertagaren svarar för sådana aktiebolagets skatter och avgifter som<br>anges i 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar<br>m.m.</p> <p>18 § Beteckningar i denna lag som förekommer i kommunalskattelagen<br>(1928:370) och i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har samma<br>betydelse som i de lagarna.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas i fråga om aktie-<br>bolag som avregistrerats efter ikraftträdandet. På begäran av övertagaren<br>eller, om övertagandet görs av flera personer, samtliga övertagare till-<br>lämpas lagen även i fråga om aktiebolag som avregistrerats under perio-<br>den den 1 januari 1996 - den 30 juni 1996.</p> <h2>3 Ärendet och dess beredning</h2> <p>Från och med den 1 januari 1995 delas aktiebolagen in i två kategorier,<br>publika och privata bolag (prop. 1993/94:196, bet. 1993/94:LU32, SFS<br>1994:802 och bet. 1994/95:LU1, SFS 1994:1395). Alla aktiebolag som<br>bildas efter den 1 januari 1995 måste ha minst 100 000 kr i aktiekapital.<br>För befintliga bolag gäller att de måste ha anmält den nödvändiga<br>ökningen av aktiekapitalet till Patent- och registreringsverket före<br>utgången av år 1997. Annars blir bolaget avregistrerat och avförs ur<br>aktiebolagsregistret. Aktiebolaget är därigenom upplöst.</p> <p>Gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag ändrades våren<br>1993 (prop. 1992/93:137, bet. 1992/93:LU43, SFS 1993:760). De nya<br>reglerna trädde i kraft den 1 januari 1995 och innebär bl.a. att ett<br>handelsbolag uppkommer först genom att bolaget förs in i handels-<br>registret. Om ett handelsbolag som har bildats enligt äldre regler var<br>oregistrerat vid utgången av år 1995 anses det vara upplöst vid denna<br>tidpunkt. Fortsätter bolagsmännen verksamheten föreligger ett enkelt<br>bolag. Enligt nu gällande regler får näringsverksamhet utövas i enkla<br>bolag.</p> <p>Inom Finansdepartementet utarbetades under 1995 promemorian<br>Inkomstskatteregler med anledning av ändrade bestämmelser om aktie-<br>kapitalets storlek (Ds 1995:81) som behandlar behovet av skatteregler till<br>följd av den ovan nämnda civilrättsliga regleringen. En sammanfattning<br>av promemorian finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En<br>förteckning av remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av<br>remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi95/7030).</p> <p>Lagrådet</p> <p>Regeringen beslutade den 7 mars 1996 att inhämta Lagrådets yttrande<br>över det lagförslag som finns i bilaga 3.</p> <p>Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.</p> <p>Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. Dessutom har<br>vissa redaktionella ändringar skett.</p> <p>Riksdagsbehandling</p> <p>Det är angeläget att de regler regeringen i det följande föreslår kan träda<br>i kraft snarast möjligt. De föreslagna reglerna är avsedda att träda i kraft<br>den 1 juli i år, och skall enligt huvudregeln (se avsnitt 4.16) tillämpas i<br>fråga om aktiebolag som avregistreras efter ikraftträdandet. Riksdagsbe-<br>handling bör därför ske under innevarande riksmöte.</p> <p>Prop. 1995/96:168</p> <p>10</p> <h2>4 Inkomstskatteregler med anledning av ändrade ^ProP- ¹ &quot;5/96:168<br>bestämmelser om aktiekapitalets storlek</h2> <h3>4.1 Allmänna utgångspunkter</h3> <p>Regeringens förslag: Skatteregler införs som gör det möjligt för<br>aktieägarna till sådana aktiebolag som inte höjer aktiekapitalet till det<br>nya minimikravet 100 000 kr att fortsätta näringsverksamheten i en<br>annan företagsform. Reglerna ger ingen definitiv skattelättnad.</p> <p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Med ett undantag anser de remissinstanser som har<br>yttrat sig i frågan att det är angeläget att underlätta ett byte av företags-<br>form för de aktiebolag som inte uppfyller det nya kravet på att aktiekapi-<br>talet skall uppgå till minst 100 000 kr. Svenska Revisorsamfundet ifråga-<br>sätter om den föreslagna lagstiftningen bör införas med hänsyn till att det<br>för den enskilde företagaren kan vara svårt att förutse konsekvenserna av<br>att beskattningen skjuts på framtiden.</p> <p>Bakgrunden till regeringens förslag: Från och med den 1 januari<br>1995 delas aktiebolagen in i två kategorier, publika och privata bolag.<br>Ändringen i aktiebolagslagen (1975:1385) har skett mot bakgrund av<br>EG:s bolagsrättsliga direktiv. De publika aktiebolagen skall, till skillnad<br>från de privata, kunna vända sig till allmänheten för att skaffa kapital.<br>Fondpapper som har givits ut av privata aktiebolag skall inte kunna bli<br>föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats.</p> <p>Aktiekapitalet skall i ett publikt aktiebolag uppgå till minst 500 000 kr<br>och i ett privat aktiebolag till minst 100 000 kr. Ett publikt aktiebolags<br>firma skall åtföljas av beteckningen (publ), om det inte redan av firman<br>framgår att bolaget är publikt.</p> <p>Aktiemarknadsbolag med ett aktiekapital på minst 500 000 kr blev<br>automatiskt publika aktiebolag den 1 januari 1995. Övriga bolag som var<br>registrerade i aktiebolagsregistret den 1 januari 1995 och som inte före<br>detta datum registrerat beslut om att bolaget skall vara ett publikt<br>aktiebolag anses vara privata bolag.</p> <p>Aktiebolag, som har bildats före den 1 januari 1995, skall ha anmält<br>den nödvändiga ökningen av aktiekapitalet till registrering senast vid<br>utgången av år 1997. Bolaget kommer annars att avföras ur aktiebolags-<br>registret (punkt 6 av övergångsbestämmelserna till SFS 1994:802).<br>Genom avregistreringen anses bolaget vara upplöst.</p> <p>Ett bolag som inte har ett registrerat aktiekapital som uppgår till<br>100 000 kr kan också avregistreras om samtliga aktieägare och styrelsele-<br>damöter samt verkställande direktören begär det före utgången av oktober<br>1997 (punkt 5 av övergångsbestämmelserna till SFS 1994:802). Patent-<br>och registreringsverket, som är registreringsmyndighet, skall genast</p> <p>11<br></p> <p>kungöra detta i Post-och Inrikes Tidningar. Tidigast en månad därefter Prop. 1995/96:168<br>får bolaget avföras ur registret.</p> <p>När ett aktiebolag har avförts ur registret svarar aktieägarna samt<br>styrelseledamöterna och verkställande direktören solidariskt för bolagets<br>förpliktelser. Bolagets tillgångar övergår till aktieägarna. De inträder<br>vidare i bolagets ställe som part i de avtal som bolaget har slutit med<br>tredje man.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: En upplösning av ett aktiebolag<br>medför skatterättsliga konsekvenser för såväl bolaget som dess ägare.</p> <p>Enligt 24 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL,<br>anses aktier och andra finansiella instrument avyttrade om det aktiebolag<br>som har gett ut dem avregistreras på grund av att bolaget inte har ett<br>aktiekapital på minst 100 000 kr. Aktieägarna blir således reavinstbe-<br>skattade. Vid reavinstberäkningen värderas tillgångarna till marknadsvär-<br>det vid upplösningstillfället. De skulder som finns vid denna tidpunkt<br>avräknas. Reavinsten kan delvis bli beskattad i inkomstslaget tjänst om<br>det är ett fåmansföretag som avregistreras (3 § 12 mom. SIL).</p> <p>En upplösning medför även skattekonsekvenser för bolaget. Aktiebola-<br>get blir nämligen uttagsbeskattat. Enligt huvudregeln i punkt 1 av<br>anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, gäller<br>följande. Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla sker beskattning<br>som om tillgången i stället hade avyttrats för ett belopp motsvarande<br>marknadsvärdet. Två förutsättningar ställs upp för att uttagsbeskattning<br>skall ske. En är att vederlag eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits<br>upp som intäkt av näringsverksamhet. Den andra är att det inte finns sär-<br>skilda skäl mot uttagsbeskattning. Avsikten är att det skall vara möjligt<br>att underlåta uttagsbeskattning i vissa omstruktureringsfall o.d. (prop.<br>1989/90:110 s. 557). När ett aktiebolag ombildas till handelsbolag, enkelt<br>bolag eller enskild firma lämnar aktiebolagets tillgångar den dubbelbe-<br>skattade sektorn och enligt praxis är det då inte möjligt att underlåta<br>uttagsbeskattning trots att verksamheten fortsätter i annan form.</p> <p>Även andra beskattningskonsekvenser inträder. Bl.a. kan nämnas att<br>periodiseringsfonder, enligt 5 § 1 lagen (1993:1538) om periodiserings-<br>fonder omedelbart skall återföras till beskattning om den skattskyldige har<br>upphört att bedriva näringsverksamhet. Motsvarande gäller i fråga om<br>[9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder] och skatteutjämningsreserver<br>[11 § lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv].</p> <p>Enligt uppgift från Patent- och registreringsverket fanns det vid<br>årsskiftet 1994/95 cirka 223 000 aktiebolag som hade ett aktiekapital<br>motsvarande det hittillsvarande minimikravet. Vidare hade omkring<br>54 000 aktiebolag ett aktiekapital i storleksordningen 51 000-499 000 kr.<br>Det är således ett mycket stort antal bolag som berörs av de nya reglerna,<br>och det framstår redan av den anledningen som angeläget att införa be-<br>stämmelser i syfte att underlätta ett byte av företagsform för dem som<br>inte klarar av det nya minimikravet. Till bilden hör också att enskilda<br>näringsidkare och delägare i handelsbolag från och med 1995 års taxering<br>fått skatteregler som väsentligen är likvärdiga med reglerna för en-<br>mansaktiebolag (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS 1993:1536-<br></p> <p>12<br></p> <p>1537 m.fl.). Utgångspunkten för den föreslagna övergångsregleringen är Prop. 1995/96:168<br>att skattereglerna skall vara neutrala i fråga om valet av företagsform,<br>dvs. skattereglerna skall varken försvåra eller ge incitament till att byta<br>företagsform. Förslagen ger inte någon definitiv skattelättnad. Avsikten<br>är endast att göra det möjligt att driva aktiebolagets verksamhet vidare<br>utan omedelbara skattekonsekvenser.</p> <p>Budgeteffekter</p> <p>Förslagen ger ingen definitiv skattelättnad för aktiebolagen eller dess<br>ägare och kan inte bedömas ha några budgetmässiga konsekvenser.</p> <h3>4.2 Förutsättningar för lagens tillämpning</h3> <p>Regeringens förslag: Det upplösta aktiebolagets verksamhet får tas<br>över av en fysisk person, delägare i ett enkelt bolag, ett dödsbo, ett<br>handelsbolag eller ett aktiebolag under förutsättning att det upplösta<br>aktiebolaget bedrivit näringsverksamhet sedan ingången av år 1995<br>att övertagaren tar över hela verksamheten och fortfarande bedriver<br>denna vid utgången av det beskattningsår den övertagna verksam-<br>heten skall redovisas första gången och att aktiebolaget har upprättat<br>ett bokslut med anledning av övertagandet. Vidare krävs att samma<br>fysiska och/eller juridiska person eller personer som ägde aktierna<br>den 31 december 1995 och vid bolagets upplösning äger den<br>övertagna verksamheten. Andelarna skall vara lika stora vid båda<br>tillfällena. Skillnader i ägarförhållandena som beror på arv,<br>testamente eller bodelning med anledning av makes död beaktas inte.</p> <p>Promemorians förslag: Samma som regeringens förslag. Enligt pro-<br>memorieförslaget kunde dock varken delägare i enkla bolag eller ett<br>aktiebolag ta över verksamheten. Inte heller skulle lagen tillämpas om det<br>upplösta aktiebolaget haft tillräckligt med balanserade vinstmedel för att<br>höja aktiekapitalet genom fondemission efter utgången av år 1994.</p> <p>Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Lantbrukarnas<br>Riksförbund (LRF) och Skogsägarnas Riksförbund (SRF), anser att enkla<br>bolag bör omfattas av bestämmelserna. De framhåller att lagstiftningen<br>har ändrats på så sätt att det numera är tillåtet att bedriva näringsverk-<br>samhet i enkelt bolag och att denna samverkansform således måste anses<br>vara accepterad av lagstiftaren. Vidare understryks att det alltid varit<br>möjligt att bedriva jord- och skogsbruk i enkelt bolag samt att den<br>föreslagna regleringen kan tvinga t.ex. äkta makar som är aktieägare i ett<br>driftbolag att gå över till handelsbolagsformen. Riksskatteverket (RSV)<br>föreslår att reglerna görs tillämpliga i fall när ett aktiebolag äger samtliga<br>aktier och tar över verksamheten.</p> <p>13</p> <p>Ett stort antal remissinstanser har vänt sig mot att reglerna inte skulle Prop. 1995/96:168<br>vara tillämpliga om bolaget genom fondemission efter år 1994 hade kun-<br>nat höja aktiekapitalet till 100 000 kr. Handelshögskolan i Stockholm<br>pekar på att aktiebolag med stora övervärden i tillgångar, vilkas be-<br>skattade vinstmedel ändå inte förslår till en fondemission, kommer att<br>kunna överföra tillgångarna till ägaren eller ägarna med stöd av den före-<br>slagna lagen, medan ett bolag utan större övervärden i tillgångar men<br>med tillräckligt mycket beskattade medel för att kunna öka aktiekapitalet<br>inte kan använda sig av lagen.</p> <p>Några remissinstanser, bl.a. RSV, önskar en precisering av vad som<br>krävs för att ett bolag skall anses vara vilande. De anför bl.a. att lag-<br>förslagets ordalydelse kan tolkas på så sätt att så snart en aldrig så liten<br>näringsverksamhet bedrivits, som omfattas av 21 § KL, skall lagen<br>tillämpas.</p> <p>RSV föreslår med hänvisning till skattemyndighetens kontrollmöjligheter<br>att övertagaren skall ha bedrivit näringsverksamheten minst ett år efter<br>övertagandet.</p> <p>Bokföringsnämnden m.fl pekar på att överlåtaren respektive övertagaren<br>i vissa fall kan vara skyldig att upprätta årsredovisning enligt olika lagar<br>på grund av införandet av den nya årsredovisningslagen som trädde i<br>kraft den 1 januari 1996. RSV ifrågasätter om det inte vore lämpligt att<br>föreskriva att det särskilda bokslut som aktiebolaget enligt lagförslaget<br>skall upprätta görs i enlighet med i dag gällande regler.</p> <h4>Skälen för regeringens förslag:</h4> <p>Övertagarna</p> <p>Från och med den 1 januari 1995 är det möjligt att bedriva näringsverk-<br>samhet i enkelt bolag. Tidigare har detta varit möjligt endast i undantags-<br>fall, t.ex. inom jord- och skogsbruket. Motivet till den nya lagstiftningen<br>är bl.a. (prop. 1992/93:137 s. 7) att det finns behov av utvidgade möjlig-<br>heter att utöva näringsverksamhet i enkelt bolag. Ett exempel är enligt<br>det föredragande statsrådet uthyrning av samägda fastigheter, där det ofta<br>både för fastighetsägarna och för tredje man torde framstå som verklig-<br>hetsfrämmande att betrakta uthyrningsverksamheten som ett handelsbolag.</p> <p>De skatterättsliga reglerna för enkla bolag kan medföra kontrollproblem<br>vid taxeringen. Bolaget är varken en juridisk person eller ett skatte-<br>subjekt. Inkomsten beskattas hos delägarna i förhållande till vars och ens<br>andel. Bolagsmännen får göra värdeminskningsavdrag på sin del av<br>inventarierna och de kan tillämpa olika avskrivningsmetoder och göra<br>avdrag med olika stora belopp. Bolagsmännen kan vidare redovisa<br>inkomsten på två sätt. Antingen kan bolaget behandlas som en enhet<br>varvid delägarna redovisar den del av inkomsten som belöper på hans<br>andel. Delägarna kan alternativt välja att redovisa respektive andel av<br>bolagets verksamhet i deklarationen. Avsaknaden av en enhetlig reg-<br>lering är i sig ägnad att leda till svårigheter vid det praktiska</p> <p>14<br></p> <p>taxeringsarbetet. Detta talar mot att låta det upplösta aktiebolagets Prop. 1995/96:168<br>verksamhet tas över av ett enkelt bolag. Häremot skall emellertid ställas<br>att det enkla bolaget numera är en accepterad företagsform. Vidare måste<br>de problem som kan uppkomma för jord- och skogsbrukets del beaktas.<br>Sammanfattningsvis framstår det därför som rimligt att låta även enkla<br>bolag ta över verksamheten.</p> <p>Enligt förslaget i promemorian kan ett avregistrerat bolags verksamhet<br>tas över av två eller flera aktiebolag genom ett handelsbolag. Med hänsyn<br>till att avyttringsbegreppet i 24 § 2 mom. SIL har ändrats (prop.<br>1994/94:187, bet. 1994/95 :SkU31, SFS 1995:854) till att omfatta även<br>den situationen att aktiebolag blir avregistrerade enligt punkt 5 eller 6 av<br>övergångsbestämmelserna, dvs. att reavinstbeskattning kommer i fråga<br>bör reglerna omfatta även fall när ett aktiebolag tar över verksamheten.</p> <p>Möjligheten att öka aktiekapitalet genom fondemission</p> <p>Promemorians förslag att reglerna inte skall få tillämpas om det upplösta<br>bolaget haft tillräckliga balanserade vinstmedel för att kunna höja aktie-<br>kapitalet till 100 000 kr genom en fondemission framstår i och för sig<br>som rimligt med tanke på syftet att göra det möjligt för bolag som inte<br>kan höja sitt kapital att fortsätta verksamheten i annan form.</p> <p>En fondemission innebär en ökning av aktiekapitalet utan tillskott av<br>nytt kapital. Aktiekapitalet ökas antingen genom minskning av det fria<br>egna kapitalet eller reservfonden eller genom uppskrivning av värdet på<br>anläggningstillgångar. Även om praktiska skäl finns för promemorians<br>förslag att avgränsa förutsättningen på så sätt att endast fondemission<br>genom överföring av balanserade vinstmedel omfattas, blir regleringen<br>inte neutral. Härtill kommer att enskilda näringsidkare och handelsbolag<br>numera har skatteregler som i allt väsentligt är likvärdiga med reglerna<br>för enmansbolag. Skattereglerna bör vara neutrala och det framstår inte<br>som rimligt att med reglernas hjälp mer eller mindre påtvinga den<br>skattskyldige en företagsform som kanske är olämplig i det enskilda<br>fallet. Regeringen anser att övervägande skäl talar för att promemorieför-<br>slaget justeras på den här punkten.</p> <p>Företag som bedriver näringsverksamhet</p> <p>Den föreslagna lagen syftar till att göra det möjligt för de förutvarande<br>aktieägarna att fortsätta verksamheten i en annan form. Begränsningen till<br>aktiebolag som bedriver näringsverksamhet är därför naturlig.</p> <p>Lagförslaget har utformats så att endast näringsverksamhet i form av<br>rörelse eller fastighetsförvaltning innefattas i begreppet. Näringsverksam-<br>het definieras i 21 § KL som yrkesmässigt självständigt bedriven<br>förvärvsverksamhet. I förarbetena (prop. 1989/90:110 s. 649) framhålls<br>att definitionen ansluter till kraven i då gällande rätt och att den<br>rättspraxis som utbildats på området således belyser frågan om när</p> <p>15<br></p> <p>näringsverksamhet skall anses föreligga. Kravet på yrkesmässighet får Prop. 1995/96:168<br>som regel anses innebära att verksamheten skall betingas av varaktighet,<br>självständighet och vinstsyfte. Några remissinstanser, bl.a. RSV, önskar<br>en precisering av vad som krävs för att ett bolag skall anses vara vilande.<br>De anför bl.a. att lagförslagets ordalydelse kan tolkas på så sätt att så<br>snart en aldrig så liten näringsverksamhet bedrivits, som omfattas av 21 §<br>KL skall lagen tillämpas.</p> <p>Det kan i enskilda fall kan vara svårt att avgöra om ett aktiebolag har<br>avvecklat sin verksamhet. Endast den omständigheten att bolaget inne-<br>håller kvarvarande rörelsetillgångar från en tidigare bedriven verksamhet<br>bör inte föranleda att lagen blir tillämplig. Det framstår som rimligt att<br>det är fråga om en i gång varande verksamhet. Genom att uppställa ett<br>krav på att verksamheten är av mer än obetydlig omfattning exkluderas<br>vad som i realiteten utgör vilande företag från möjligheten att använda<br>lättnadsreglema (se vidare 2 § och kommentaren till denna).</p> <p>Övertagaren skall fortsätta att driva den övertagna verksamheten</p> <p>Villkoret att övertagaren skall fortsätta att driva den övertagna<br>verksamheten är motiverat av syftet att göra det möjligt för de<br>förutvarande aktieägarna att fortsätta verksamheten i annan form. RSV<br>befarar att kontrollmöjligheterna kan komma att sättas ur spel på grund<br>av regelns utformning. Detta gäller särskilt vid tvångsmässiga avregistre-<br>ringar.</p> <p>Regeringens förslag innebär ett förtydligande jämfört med promemorie-<br>förslaget. Ur aktiebolagets synvinkel innebär avregistrering enligt punkt<br>6 av övergångsbestämmelserna att verksamheten upphör per den<br>31 december 1997. Övertagarens verksamhet börjar i detta fall den 1<br>januari 1998 och det är förhållandena vid utgången av det beskattnings-<br>året som skall ligga till grund för en bedömning av om verksamheten<br>alltjämt bedrivs.</p> <p>Regeringen vill också understryka att eventuella försök från den<br>skattskyldiges sida att komma i åtnjutande av skatteförmåner motverkas<br>av skatteflyktslagen.</p> <p>Balansräkning med anledning av övertagandet</p> <p>En balansräkning skall upprättas med anledning av verksamhetsöverfö-<br>ringen. Balansräkningen behövs för att den föreslagna lagens bestämmel-<br>ser skall kunna tillämpas.</p> <p>Fram till avregistreringen är aktiebolaget ett skattesubjekt och skatt-<br>skyldigt för sina inkomster. Balansräkningen är således nödvändig för att<br>deklarationsskyldigheten skall kunna fullgöras på ett riktigt sätt.</p> <p>Årsredovisningslagen (1995:1554) trädde i kraft den 1 januari 1996. De<br>nya reglerna gäller såvitt nu är av intresse aktiebolag och vissa handels-<br>bolag. Det avregistrerade aktiebolaget och övertagaren kan på grund av</p> <p>16<br></p> <p>de nya bestämmelserna bli skyldiga att upprätta bokslut enligt olika lagar. Prop. 1995/96:168<br>Den bristande samordningen kan medföra problem vid verksamhetsöver-<br>föringen. Frågan kommer att beredas vidare.</p> <p>Ågaridentitet</p> <p>Kravet på ägarsamband är enligt praxis en förutsättning för att företag<br>skall kunna ombildas till skattemässiga värden utan uttagsbeskattning. Det<br>är motiverat bl.a. av önskemålet att förhindra att benefika förfoganden<br>över rörelsetillgångama genomförs utan uttagsbeskattning. I rättstillämp-<br>ningen har en viss förskjutning mellan ägargrupper accepterats.</p> <p>Regeringen anser att det skall råda en strikt ågaridentitet mellan<br>aktiebolaget och övertagaren. Det innebär att ett aktiebolag med flera<br>ägare kan tas över av delägare i enkelt bolag eller av ett handelsbolag.<br>Ett bolag med endast en ägare kan tas över av en fysisk person, ett döds-<br>bo eller av ett aktiebolag.</p> <p>När delägare i enkla bolag och handelsbolag tar över verksamheten<br>skall deras kapitalandelar stå i proportion till respektive andel av<br>aktiebolagets kapital.</p> <p>Det avregistrerade bolagets rättigheter, däribland äganderätten till<br>bolagets egendom, övergår till aktieägarna genom universalsuccession.<br>Bolagsmännen i ett enkelt bolag bör mot bakgrund härav anses ha en<br>andel i alla tillgångar.</p> <p>Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR framhåller att delägarna i ett<br>handelsbolag kan avtala om en resultatfördelning som avviker från vad<br>som svarar mot ägarandelen. Vid en framtida realisation kan det medföra<br>att den princip som kravet på ågaridentitet avser att upprätthålla sätts ur<br>spel.</p> <p>Civilrättsligt gäller avtalsfrihet för resultatfördelningen mellan<br>delägarna i ett handelsbolag. Delägarnas skilda intressen garanterar<br>vanligtvis en rimlig fördelning. Normalt godtas därför vid taxeringen den<br>inkomstfördelning delägarna har gjort. Fördelningen kan emellertid<br>frångås vid beskattningen om den innebär en obehörig inkomstöverföring.<br>Enligt regeringens mening bör det inte föranleda några särskilda svårig-<br>heter att upprätthålla kravet på ågaridentitet.</p> <h3>4.3 Uttagsbeskattning</h3> <p>Regeringens förslag: Övertagandet skall inte medföra uttagsbe-<br>skattning av aktiebolaget om tillgångarna hos övertagaren är<br>hänförliga till näringsverksamhet. Inte heller fastigheter och<br>bostadsrätter uttagsbeskattas.</p> <p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p> <p>17</p> <p>2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 168</p> <p>Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran. Prop. 1995/96:168<br>Kammarrätten i Sundsvall anser dock att ett klargörande bör göras<br>avseende skatteflyktslagens tillämplighet.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Uttagsbeskattning skall ske om<br>verksamheten i en förvärvskälla upphör. Det är möjligt att underlåta<br>uttagsbeskattning i vissa omstruktureringsfall. De villkor som ställs upp<br>i praxis är att överlåtelsen skall göras av organisatoriska skäl, att ett<br>starkt ägarsamband skall finnas, att reglerna om dubbelbeskattning inte<br>får kringgås, att omsättningstillgångar inte får ändra karaktär till anlägg-<br>ningstillgångar samt att det inte får uppkomma någon otillbörlig skatte-<br>förmån.</p> <p>I det här fallet görs inte överlåtelsen av organisatoriska skäl utan på<br>grund av att aktiebolaget inte höjer sitt kapital till den nya minimigrän-<br>sen. Det är redan av den anledningen nödvändigt med en särskild bestäm-<br>melse för att uttagsbeskattning skall kunna undvikas. Verksamhetsöver-<br>låtelsen innebär vidare, utom i det fallet att ett aktiebolag tar över<br>verksamheten, att tillgångarna lämnar den dubbelbeskattade sektorn.</p> <p>För näringsidkare som är fysiska personer gäller att reavinst vid<br>försäljning av värdepapper, bl.a. aktier (även aktier som innehas av<br>organisatoriska skäl) beskattas i inkomstslaget kapital och således blir<br>lägre beskattade. Aktier, obligationer och andra värdepapper skall därför<br>inte utan skattekonsekvenser kunna tas över av fysiska personer. I<br>handelsbolag hänförs alla vinster och förluster på värdepapper till<br>inkomstslaget näringsverksamhet. Handelsbolag bör därför få ta över<br>värdepapper.</p> <p>Fastigheter som i och med avregistreringen av aktiebolaget ändrat<br>karaktär till privatbostäder kan definitionsmässigt inte ingå i närings-<br>verksamhet. I normalfallet torde det vara fråga om företagsledarens egen<br>bostad och fastigheten kan således anses utgöra verksamhetsfrämmande<br>egendom för aktiebolaget. Billighetsskäl talar likväl för att undanta även<br>sådana fastigheter från uttagsbeskattning. Däremot bör avskattning av<br>värdeminskningsavdrag ske hos aktiebolaget och en särskild reavinst-<br>beräkning tillämpas om fastigheten säljs efter avregistreringen (se avsnitt<br>4.6).</p> <p>Det kan inte uteslutas att vissa skattskyldiga försöker utnyttja de<br>föreslagna reglerna för förfaranden av skatteflyktskaraktär. Förslaget<br>innehåller i huvudsak regler för beräkning av inkomst enligt KL och SIL<br>och lagen (1995:575) mot skatteflykt, som gäller bl.a. i fråga om taxering<br>till kommunal och statlig inkomstskatt, kan därför tillämpas under förut-<br>sättning att villkoren i övrigt är uppfyllda. Det är självfallet svårt att<br>närmare ange i vilka fall en taxering på grundval av förfarandet (2 § 3<br>skatteflyktslagen) skulle strida mot lagstiftningens grunder. RSV har ut-<br>tryckt oro över att de tidskrav som ställts upp med avseende på hur länge<br>den övertagna verksamheten skall bedrivas och jämförelsetidpunktema för<br>när ågaridentitet skall föreligga kan leda till kontrollsvårigheter. Även om<br>lagförslaget har förtydligats och arbetats om i de avseendena kan säkert<br>svårigheter kvarstå. Den övertagna verksamhetens varaktighet bör enligt<br>regeringens uppfattning vara en sådan omständighet som kan påverka be-<br></p> <p>18<br></p> <p>dömningen av om skatteflyktslagen är tillämplig i sådana fall som RSV Prop. 1995/96:168<br>åsyftar.</p> <h3>4.4 Reavinstbeskattning</h3> <p>Regeringens förslag: Skattepliktig reavinst eller avdragsgill rea-<br>förlust uppkommer inte på grund av aktietillskott i samband med<br>verksamhetsöverföringen och inte heller på grund av att aktiebolaget<br>avregistreras.</p> <p>Om övertagna tillgångar avyttras skall aktiebolagets anskaffnings-<br>tid samt anskaffnings- och förbättringskostnader användas vid rea-<br>vinstberäkningen.</p> <p>Promemorians förslag: Tillskott av aktier i samband med verksam-<br>hetsöverföringen reglerades inte uttryckligen.</p> <p>Remissinstanserna: RSV föreslår att lagtexten kompletteras på så sätt<br>att det uttryckligen framgår att aktietillskott till övertagande handelsbolag<br>varken skall medföra skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: I det fall ett aktiebolag ägs av två<br>eller flera fysiska personer kan verksamheten tas över av delägarna i ett<br>enkelt bolag eller av ett handelsbolag. Det sist nämnda fallet förutsätter<br>att ägarna bildar handelsbolaget innan avregistreringen och att de till-<br>skjuter aktierna i samband därmed. Vid avregistreringen kommer då<br>aktiebolagets tillgångar att tillfalla det nybildade handelsbolaget.</p> <p>Såväl tillskottet av aktierna som avregistreringen är reavinstgrundande<br>och bör således som RSV framhållit uttryckligen regleras för att säker-<br>ställa att några omedelbara beskattningskonsekvenser inte skall upp-<br>komma.</p> <p>Reglerna bygger på att kontinuiteten i beskattningen skall upprätthållas.<br>Det är därför naturligt att aktiebolagets anskaffningstid samt anskaffnings-<br>och förbättringskostnader används vid reavinstberäkningen i de fall över-<br>tagna tillgångar säljs.</p> <h3>4.5 Stämpelskatt</h3> <p>Regeringens bedömning: Någon generell reglering om att över-<br>tagaren medges undantag från skatteplikt för stämpelskatt bör inte<br>göras.</p> <p>Promemorians förslag: Övertagaren medges undantag från skatte-<br>plikten enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt, StämpelskatteL, vid</p> <p>19<br></p> <p>inskrivningsmyndigheter för fastighetsförvärv vid verksamhets- Prop. 1995/96:168<br>överföringen.</p> <p>Remissinstanserna: Ett antal remissinstanser, däribland Hovrätten över</p> <p>Västra Sverige och Kammarrätten i Sundsvall, anser att bestämmelsen bör<br>tas in i lagen om stämpelskatt. RSV påpekar att bestämmelsen förutsätter<br>informationsutbyte mellan inskrivningsmyndigheten och skattemyndig-<br>heten.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser i och för sig att<br>aktiebolag som bedriver näringsverksamhet och fortsätter verksamheten<br>i annan form efter avregistreringen bör slippa stämpelskatt i de fall<br>fastigheter förs över till och används i den nya verksamheten. Det är<br>emellertid svårt att lösa frågan genom en generell reglering.</p> <p>Kammarkollegiet, vars beslut kan överklagas till regeringen kan medge<br>befrielse från eller återbetalning av stämpelskatt när det finns synnerliga<br>skäl. Bestämmelser om detta finns i 42 § StämpelskatteL och i<br>förordningen (1979:293) om befrielse från eller återbetalning av viss<br>stämpelskatt.</p> <p>Befrielse från eller återbetalning av stämpelskatt bör kunna komma i<br>fråga i här avsedda fall. Något lagstiftningsingripande är därför inte<br>nödvändigt.</p> <h3>4.6 Fastigheter</h3> <p>Regeringens förslag: Värdeminskningsavdrag på fastigheter samt<br>avdrag för värdehöjande reparationer och underhåll avseende<br>fastigheter och bostadsrätter som ändrar karaktär till privatbostäder<br>skall återföras hos aktiebolaget.</p> <p>Anskaffningsvärdet skall vid reavinstberäkningen vid en framtida<br>avyttring reduceras för sådana fastigheter och bostadsrätter.</p> <p>Promemorians förslag: Utöver tekniska skillnader omfattade<br>promemorieförslaget samtliga fastigheter.</p> <p>Remissinstanserna: Regeln anses vara onödigt komplicerad. Flera<br>remissinstanser påpekar också att normalt sett säljs aktierna i stället för<br>fastigheten, eftersom detta som regel är förmånligare.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Näringsfastigheter och motsvarande<br>bostadsrätter som ändrar karaktär till privatbostadsfastigheter respektive<br>privatbostäder bör som redovisats i avsnitt 4.3 undantas från uttags-<br>beskattning trots att de inte kan ingå i övertagarens näringsverksamhet.</p> <p>När egendom av här avsett slag byter karaktär tillämpas reglerna om<br>återläggning i punkt 5 av anvisningarna till 22 § KL. Återläggnings-<br>reglema omfattar både värdeminskningsavdrag m.m. och avdrag för<br>utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll. Värdeminsknings-<br>avdrag kan endast komma i fråga beträffande näringsfastigheter medan<br>utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll kan avse både</p> <p>20<br></p> <p>näringsfastigheter och motsvarande bostadsrätter. När en näringsfastighet Prop. 1995/96:168<br>(bostadsrätt) byter karaktär i samband med avregistreringen skall<br>bestämmelserna om återläggning tillämpas. Något skäl att underlåta en<br>sådan begränsad avskattning i de fall det är fråga om här finns inte.</p> <p>Återläggningen bör inte heller förläggas vid en senare tidpunkt än<br>karaktärsbytet. Förenklingsskäl talar för att den sker i direkt anslutning<br>till avregistreringen. Det bör också framhållas att om egendomen avyttras<br>får de återlagda beloppet, i den mån det hänför sig till utgifter för<br>reparation och underhåll, öka omkostnadsbeloppet. För det fall egen-<br>domen utgör en omsättningstillgång hos aktiebolaget skall i stället<br>bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 22 § KL tillämpas, vilket<br>innebär att medgivna värdeminskningsavdrag som inte har gjorts i<br>räkenskaperna skall återföras till beskattning.</p> <p>Det finns också anledning att införa regler som tar sikte på reavinst-<br>beräkningen vid en framtida avyttring av privatbostadsfastigheten eller<br>privatbostaden. Värdeökningen under aktiebolagets innehavstid bör<br>beskattas fullt ut. Ett sätt att åstadkomma detta är att reducera<br>anskaffningsvärdet för fastigheten. Hur reduceringen skall ske utvecklas<br>närmare i författningskommentaren till 5 §.</p> <h3>4.7 Tillgångar och skulder</h3> <p>Regeringens förslag: Tillgångar och skulder skall tas upp till belopp<br>som motsvarar aktiebolagets utgående värden.</p> <p>Övertagaren tar över avskrivningsunderlag och anskaffnings-<br>tidpunkt i fråga om värdeminskningsavdrag.</p> <p>Avdrag för framtida utgifter som medgivits aktiebolaget skall<br>återföras till beskattning hos övertagaren. Denne är berättigad till<br>avdrag i den mån sådana utgifter förekommit eller kommer att<br>uppkomma.</p> <p>En bestämmelse införs om värdering av fastigheter som ändrar<br>karaktär från anläggningstillgång till omsättningstillgång.</p> <p>Disponibla pensionsmedel skall tas upp som intäkt. Intäkten får<br>fritt fördelas mellan det beskattningsår då verksamheten tas över och<br>de fyra närmast följande beskattningsåren.</p> <p>En kontinuitetsregel införs för avkastningsskatt på pensionsmedel<br>och särskild löneskatt på pensionskostnader.</p> <p>Promemorians förslag: Samma som regeringens förslag med den<br>skillnaden att promemorian inte innehöll förslag om värderingen av<br>fastigheter som ändrar karaktär från anläggningstillgång till<br>omsättningstillgång. Avkastningsskatten på pensionsmedel och den<br>särskilda löneskatten på pensionskostnader berördes inte heller.</p> <p>Remissinstanserna: Förutom redaktionella synpunkter anser en del<br>remissinstanser att återföringstiden för disponibla pensionsmedel är för</p> <p>21<br></p> <p>kort. Bl.a. Industriförbundet och PensionsRådet anser att den bör sträckas Prop. 1995/96:168<br>ut till tio år. PensionsRådet anser vidare, i likhet med RSV, att frågan om<br>särskild löneskatt på pensionskostnader bör uppmärksammas.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Förslagen förutsätter att det skall<br>föreligga kontinuitet och enhet mellan aktiebolaget och övertagaren.<br>Tillgångar och skulder skall därför tas upp till de värden som motsvaras<br>av de utgående skattemässiga värdena aktiebolagets sista beskattningsår.<br>Vidare skall aktiebolagets avskrivningsplaner tas över. Det innebär bl.a.<br>att övertagaren gör avskrivningar på aktiebolagets anskaffningsvärden.<br>Avsättningar för framtida utgifter skall tas upp till beskattning av<br>övertagaren. Denne medges i sin tur avdrag i den mån det är berättigat.</p> <p>Aktier i fastighetsförvaltande bolag som ägs av den som bedriver<br>byggnadsrörelse eller handel med fastigheter utgör omsättningstillgång<br>hos den skattskyldige bl.a. om intressegemenskap råder mellan den<br>skattskyldige och företaget. I företaget utgör fastigheterna däremot<br>anläggningstillgång. Fastigheterna ändrar normalt karaktär till<br>omsättningstillgång vid verksamhetsöverföringen och en värderingsregel<br>är därför nödvändig.</p> <p>Det är sannolikt sällsynt att något av de aktiebolag som omfattas av den<br>föreslagna övergångsregleringen redovisar pensionsskuld eller avsättning<br>under rubriken Avsatt till pensioner. För att undvika att likviditets-<br>problem uppkommer i de undantagsfall sådana reserveringar finns bör en<br>regel införas som gör det möjligt att återföra disponibla pensionsmedel<br>successivt. Promemorians förslag om en femårig överföringstid får anses<br>vara tillräckligt.</p> <p>Vid tillämpningen av lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader uppkommer problem som behöver lösas. Remiss-<br>instanserna har efterlyst ett klarläggande av hur negativa löne-<br>skatteunderlag hos aktiebolaget skall hanteras. Regeringen anser att de<br>bör få föras över till den nya verksamheten. Även andra frågor kan<br>uppkomma. Det är därför rimligt att införa en kontinuitetsregel av<br>generell räckvidd.</p> <h3>4.8 Ersättningsfonder och periodiseringsfonder</h3> <p>Regeringens förslag: Ersättningsfonder och periodiseringsfonder får<br>föras över till den nya verksamheten. Avsättningarna anses ha skett<br>det år aktiebolaget fick avdrag för avsättningen.</p> <p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran i sak.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 § första stycket 7 lagen om<br>ersättningsfonder skall en ersättningsfond återföras till beskattning om<br>skattskyldigheten för inkomst av förvärvskällan har upphört. Det finns en<br>motsvarande bestämmelse i 5 § 1 lagen om periodiseringsfonder. Fon-<br></p> <p>22<br></p> <p>derna kan övertas under vissa förutsättningar. Dessa förutsättningar är Prop. 1995/96:168<br>inte uppfyllda i fråga om sådana verksamhetsöverföringar som omfattas<br>av den föreslagna lagen. För att undvika likviditetsproblem är det därför<br>nödvändigt att införa bestämmelser som gör det möjligt för övertagaren<br>att ta över fonderna. Fonderna skall därvid anses avsatta vid den tidpunkt</p> <p>då avsättningen skedde hos aktiebolaget.</p> <h3>4.9 Underskottsavdrag</h3> <p>Regeringens förslag: Aktiebolagets rätt till avdrag för underskott av<br>näringsverksamhet får tas över. Tas verksamheten över av flera<br>fysiska och/eller juridiska personer sker fördelningen av underskottet<br>i förhållande till aktieinnehavet i det upplösta bolaget. Tidigare<br>ägarförändringar kan medföra att avdragsrätten begränsas under en<br>femårsperiod från ägarförändringen. Underskott enligt 2 § 14 mom.<br>SIL (fållan) får tas över av delägare i handelsbolag och av ett<br>aktiebolag. Avdragsrätten för delägare i handelsbolag begränsas till<br>70 procent för underskott som hänför sig till fållan.</p> <p>Promemorian: Spärren vid ägarförändringar var utformad på ett annat<br>sätt. Underskott i fållan fick tas över av delägare i handelsbolag med full<br>avdragsrätt.</p> <p>Remissinstanserna: Förutom redaktionella synpunkter har det vid<br>remissbehandlingen kommit fram önskemål om ett klarläggande av hur<br>underskott i fållan skall behandlas. RSV efterlyser ett klarläggande av vad<br>det skall anses innebära för övertagaren att aktiebolagets möjlighet att<br>själv utnyttja underskottet påverkas av spärreglerna i 8 och 12 §§ lagen<br>(1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Syftet är att verksamhetsöverföringen<br>inte skall påverka möjligheten till förlustutjämning. Det är emellertid inte<br>möjligt att upprätthålla den principen fullt ut.</p> <p>För aktiebolag är avdragsrätten för förluster vid avyttring av kapital-<br>placeringsaktier och liknande tillgångar (27 § 1 mom. SIL) begränsad.<br>Enligt 2 § 14 mom. SIL får förluster endast kvittas mot vinster vid<br>avyttring av motsvarande tillgångar. Uppkommer ett underskott behandlas<br>det nästa år som en ny reaförlust av samma slag.</p> <p>Underskott som hänför sig till fållan bör få tas över av delägare i<br>handelsbolag. I handelsbolag hänförs alla vinster och förluster på värde-<br>papper till inkomstslaget näringsverksamhet. Även om avdragsrätten för<br>handelsbolagets del inte är begränsad till reaförluster av motsvarande slag<br>framstår det därför som rimligt att underskottet får tas över. Avdrags-<br>rätten bör däremot inskränkas till 70 procent i enlighet med bestäm-<br>melserna i punkt 33 av anvisningarna till 23 § KL.</p> <p>23</p> <p>Enskilda näringsidkare och bolagsmän i enkla bolag bör överhuvudtaget Prop. 1995/96:168<br>inte få ta över underskott i den mån de hänför sig till fållan, eftersom<br>reavinster i de fallen skulle bli beskattade i inkomstslaget kapital.</p> <p>Det är inte meningen att spärreglerna mot förlustutjämning skall kunna<br>kringgås genom verksamhetsöverföringen. Bestämmelsen har arbetats om<br>i syfte att förhindra kringgåenden.</p> <h3>4.10 Justerat ingångsvärde på andel i handelsbolag</h3> <p>Regeringens förslag: Delägarens justerade ingångsvärde i det<br>övertagande handelsbolaget skall ökas med ett belopp som motsvarar<br>delägarens skattemässiga anskaffningsvärde på aktierna.</p> <p>Promemorians förslag: Det justerade ingångsvärdet ökas med del-<br>ägarens andel av det tillskjutna kapitalet i aktiebolaget. Ökningen får<br>dock inte överstiga anskaffningskostnaden för aktierna.</p> <p>Remissinstanserna: Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, LRF,<br>Sveriges Fastighetsägareförbund m.fl. anser att regeln bör utformas på<br>så sätt att det justerade ingångsvärdet får öka med det skattemässiga<br>anskaffningsvärdet på aktierna.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Promemorieförslaget innebär att den<br>del av köpeskillingen för aktierna som överstiger bolagets tillskjutna<br>kapital inte blir avdragsbart. Ett materiellt korrekt beskattningsresultat<br>erhålls om den faktiska anskaffningsutgiften får beaktas. Justeringen av<br>ingångsvärdet bör därför ske på grundval av de faktiska<br>anskaffningskostnaderna.</p> <h3>4.11 Räntefördelning</h3> <p>Regeringens förslag: Fördelningsunderlaget enligt lagen om<br>räntefördelning beräknas första året med beaktande av aktiebolagets<br>utgående värden.</p> <p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.<br>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig över förslaget.<br>Skälen för regeringens förslag: Lagen (1993:1536) om räntefördelning<br>vid beskattning syftar bl.a. till att förhindra att avkastning på kapital som<br>investeras i enskild näringsverksamhet eller i handelsbolag utsätts för<br>merbeskattning i förhållande till kapital som en ägare till ett aktiebolag<br>har lånat ut till bolaget. Fördelningsunderlaget beräknas med utgångs-<br>punkt i förhållandena vid utgången av närmast föregående beskattningsår.</p> <p>24</p> <p>Aktiebolagets utgående värden måste således användas när underlaget Prop. 1995/96:168<br>fastställs.</p> <h3>4.12 Expansionsmedel</h3> <p>Regeringens förslag: Övertagaren skall anses ha expansionsmedel<br>som i princip motsvarar aktiebolagets balanserade vinstmedel.</p> <p>Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.<br>Remissinstanserna: RSV anser att de framräknade expansionsmedlen<br>skall divideras med 0,72. Vidare bör enligt RSV såväl ovillkorliga som<br>villkorliga aktieägartillskott räknas som en del av det tillskjutna kapitalet.</p> <h4>Skälen för regeringens förslag:</h4> <p>Beräkning av expansionsmedel</p> <p>Expansionsmedel i enskild näringsverksamhet (eller för delägare i<br>handelsbolag) motsvaras i princip av aktiebolagets fria egna kapital, dvs.<br>sådana vinstmedel som kan delas ut eller fonderas för att senare användas<br>t.ex. för expansion av verksamheten. Avsikten är att kontinuiteten i<br>beskattningen skall bibehållas på så sätt att endast förstaledsbeskattat<br>kapital i aktiebolaget kan fortsätta att utgöra förstaledsbeskattat kapital<br>hos övertagaren.</p> <p>Övertagarens expansionsmedel vid taxeringen för det närmast före-<br>gående beskattningsåret skall anses motsvara 138,89 % av aktiebolagets<br>egna kapital, minskat med tillskjutet kapital.</p> <p>Om den balanserade vinsten i ett aktiebolag uppgår till 100 000 kr,<br>motsvaras detta av en skattepliktig vinst om avrundat 139 000 kr. Vinsten<br>är förstaledsbeskattad med avrundat 39 000 kr (28 %).</p> <p>Övertagarens expansionsmedel skall uppgå till 139 000 kr. Expansions-<br>medelsskatten på 139 000 kr skall anses ha uppgått till avrundat<br>39 000 kr (28 x 139 000), vilket motsvarar den erlagda bolagsskatten.<br>Vid en upplösning av expansionsmedlen gottskrivs övertagaren 39 000 kr.<br>Detta stämmer även utifrån en beräkning av takbeloppet som får anses ha<br>uppgått till 100 000 kr i aktiebolaget. Det motsvarar 72 % av<br>expansionsmedlen.</p> <p>Aktieägartillskott</p> <p>Aktieägartillskott - ovillkorliga och villkorliga - lämnas normalt i syfte<br>att förbättra ett bolags ekonomiska ställning.</p> <p>25</p> <p>Ett ovillkorligt aktieägartillskott lämnas helt utan krav på motprestation. Prop. 1995/96:168<br>Det ger inte upphov till någon skuld för bolaget utan ökar endast dess<br>nettobehållning. För bolaget utgör aktieägartillskottet inte skattepliktig<br>intäkt. Den som gjort tillskottet får tillgodoräkna sig detta som en del av<br>anskaffningskostnaden för aktierna i bolaget.</p> <p>Om ett aktieägartillskott lämnas med förbehåll att det skall återbetalas<br>ur framtida vinstmedel är det villkorligt. Ett beslut om återbetalning<br>måste fattas i de former som gäller för beslut om vinstutdelning. Åter-<br>betalningen får inte heller strida mot bestämmelserna i 12 kap. 2 §<br>aktiebolagslagen (1975:1385) om tillåtligheten av vinstutdelning. I<br>skatterättsligt hänseende behandlas återbetalning av villkorliga<br>aktieägartillskott normalt som en återbetalning av lån. Återbetalning av<br>lån utlöser inte någon inkomstbeskattning.</p> <p>Även om villkorliga aktieägartillskott inte utgör tillskjutet kapital bör<br>de räknas som en del av det tillskjutna kapitalet när expansionsmedlen<br>bestäms. Annars skulle övertagaren bli beskattad för tillskottet vid en<br>minskning av expansionsmedlen. Det skulle stå i strid med den skatte-<br>rättsliga behandlingen av villkorliga aktieägartillskott.</p> <h3>4.13 Skatteutjämningsreserv</h3> <p>Regeringens förslag: Aktiebolagets skatteutjämningsreserv skall<br>återföras hos övertagaren.</p> <p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig över förslaget.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 11 § lagen (1993:1540) om<br>återföring av skatteutjämningsreserv (surv) gäller att återstående<br>skattepliktig del av survavsättningen omedelbart skall återföras till<br>beskattning om den skattskyldige har upphört att bedriva näringsverk-<br>samhet. En omedelbar avskattning av kvarstående survavsättning kan få<br>obilliga konsekvenser. Survåterföringen bör därför få fullföljas av<br>övertagaren.</p> <p>26</p> <h3>4.14 Mervärdesskatt</h3> <p>Prop. 1995/96:168</p> <p>Regeringens förslag: Överföringen av verksamhet skall inte medföra<br>uttagsbeskattning. Den skall inte heller medföraåterföringsskyldighet<br>i det fall en fastighet överförs och där aktiebolaget är skattskyldigt<br>för uthyrning av fastigheten. Övertagarens eventuella beräkning av<br>jämkning av avdrag för investeringsvara skall utgå från<br>förhållandena i aktiebolaget.</p> <p>Promemorians förslag: Promemorian innehöll inget förslag om<br>mervärdesskatt.</p> <p>Remissinstanserna: RSV och Sveriges industriförbund har framfört att<br>det kan behövas kontinuitetsregler även beträffande mervärdesskatten.<br>Fråga kan uppkomma om eventuell återföring vid uthyrning av fastigheter<br>och uttagsbeskattning.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Som lagtexten i mervärdesskattelagen<br>är utformad bör vissa bestämmelser införas i den nya lagen för att för-<br>hindra oönskade skattekonsekvenser med anledning av ändrade bestäm-<br>melser om aktiekapitalets storlek.</p> <p>Enligt mervärdesskattelagen skall uttagsbeskattning ske bl.a. om den<br>skattskyldige överlåter en vara till någon annan utan ersättning eller mot<br>ersättning som satts ned utan att nedsättningen varit marknadsmässigt<br>betingad (2 kap. 2 § jämförd med 7 kap. 3 § 2 a mervärdesskattelagen).<br>En regel införs (3 § första stycket) om att uttagsbeskattning inte skall ske<br>vid sådana överföringar som den föreslagna lagen är tillämplig på. Kravet<br>på kontinuitet medför att regler behövs som klargör att vid senare<br>omsättningar skall aktiebolaget och övertagaren ses som en skattskyldig<br>(9 §)■</p> <p>Omsättning av fast egendom är generellt undantagen från mervärdes-<br>skatteplikt. En fastighetsägare som upplåter fastigheten till en skattskyldig<br>hyresgäst kan dock, efter särskilt beslut av skattemyndigheten, frivilligt<br>träda in i mervärdesskattesystemet. Den frivilliga skattskyldigheten<br>medför att rätt till avdrag för ingående skatt uppkommer. Om fastighets-<br>sägaren säljer fastigheten upphör den frivilliga skattskyldigheten och han<br>blir i vissa fall skyldig att återföra ingående skatt som han gjort avdrag<br>för. Om skattskyldigheten upphör inom tre år från det år då skattskyldig-<br>heten inträtt skall hela det avdragna beloppet återföras. Upphör skatt-<br>skyldigheten inom sex år skall hälften av den avdragna skatten återföras.<br>Regler om frivillig skattskyldighet för upplåtelse av fastighet finns i 3<br>kap. 3 § andra-fjärde styckena samt i 9 kap. mervärdesskattelagen.</p> <p>En regel införs (6 &nbsp;§) för att förhindra uppkomsten av</p> <p>återföringsskyldighet när en fastighet överlåts i samband med sådan<br>verksamhetsöverlåtelse på vilken lagen är tillämplig. Avsikten är att<br>övertagaren skall träda i aktiebolagets ställe vad gäller rättigheter och<br>skyldigheter. Övertagaren skall således bli skattskyldig i samma<br></p> <p>27</p> <p>utsträckning som aktiebolaget varit det. Några skattekonsekvenser skall Prop. 1995/96:168<br>inte uppkomma.</p> <h3>4.15 Övriga frågor</h3> <p>Regeringens förslag: Aktiebolagets sista balansräkning skall ges in<br>med den deklaration i vilken den övertagna verksamheten redovisas<br>första gången. Uppgifter skall även lämnas om vilka som var<br>aktieägare i bolaget den 31 december 1995 och vid upplösningen.<br>Dessa uppgifter skall även lämnas av aktiebolaget i den deklaration<br>där verksamheten skall redovisas sista gången.</p> <p>En bestämmelse införs som reglerar det upplösta<br>aktiebolagets/övertagarens ställning i taxeringsprocessen liksom<br>ansvaret för sådana skatter och avgifter som belöper på det upplösta<br>aktiebolaget.</p> <p>Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.<br>Något förslag om aktiebolagets/övertagarens ställning i taxerings-<br>processen fanns inte.</p> <p>Remissinstanserna: Har lämnat förslaget utan erinran. RSV har dock<br>efterlyst ett klarläggande avseende processuella och därmed samman-<br>hängande frågor som uppkommer vid avregistreringen.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Uppgifterna behövs för skatte-<br>myndighetens kontroll av verksamhetsöverföringen och av att aktiebolaget<br>fullgör sin deklarationsplikt.</p> <p>Aktiebolaget förlorar sin rättskapacitet och därmed också sin part-<br>shabilitet vid avregistreringen. Det är därför nödvändigt att komplettera<br>förslaget med bestämmelser som reglerar därmed sammanhängade frågor.</p> <h3>4.16 Ikraftträdande</h3> <p>Regeringens förslag: Lagen träder i kraft den 1 juli 1996 och<br>tillämpas i fråga om aktiebolag som avregistrerats efter<br>ikraftträdandet. Om den skattskyldige yrkar det tillämpas lagen även<br>i fråga om aktiebolag som avregistrerats under perioden den 1<br>januari 1996 - den 30 juni 1996.</p> <p>Promemorians förslag: Omfattade endast avregistreringar efter<br>ikraftträdandet.</p> <p>Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att lagen bör ges en<br>retroaktiv tillämpning.</p> <p>28</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Ändringarna i aktiebolagslagen trädde Prop. 1995/96:168<br>i kraft redan den 1 januari 1995 och det har således varit möjligt att<br>avregistrera bolag med stöd av övergångsbestämmelserna sedan denna<br>tidpunkt. Att låta de nu föreslagna reglerna tillämpas redan från den<br>1 januari 1995 leder för långt. Något hinder att tillämpa lagen på<br>avregistreringar under hela 1996 kan däremot inte anses föreligga. Även<br>om en sådan utvidgning inte torde innefatta någon otillåten retroaktivitet<br>bör lagen tillämpas på avregistreringar före ikraftträdandet endast efter<br>yrkande av de skattskyldiga i fråga.</p> <h2>5 Handelsbolag</h2> <p>Regeringens bedömning: Några särskilda skatteregler för att<br>underlätta byte av företagsform för handelsbolag behövs inte.</p> <p>Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Remissinstanserna delar eller lämnar prome-<br>morians bedömning utan erinran. RSV delar promemorians slutsats att det<br>inte finns tillräckliga skäl för att införa särskilda övergångsbestämmelser.<br>Fastighetsägareförbund förutsätter att avvecklingen av Sveriges oregist-<br>rerade handelsbolag inte medför några negativa effekter i de fall hyreshus<br>m.fl näringsfastigheter samägs av flera personer. I teorin har sådant<br>samägande ansetts konstituera handelsbolag i fråga om själva driften men<br>inte beträffande fastighetsägandet. I praktiken har man dock inte redovisat<br>driften som handelsbolag i dessa fall.</p> <p>Bakgrunden till regeringens bedömning: De nya reglerna för gräns-<br>dragningen mellan handelsbolag och enkla bolag trädde i kraft den<br>1 januari 1995 och innebär att ett handelsbolag uppkommer först genom<br>att bolaget förs in i handelsregistret. Vidare får näringsverksamhet utövas<br>i enkla bolag.</p> <p>Bolagsmännen i ett enkelt bolag har rätt att föras in i handelsregistret,<br>om näringsverksamhet utövas i bolaget. Registreringsskyldighet föreligger<br>om näringsverksamheten skulle ha medfört bokföringsskyldighet enligt<br>bokföringslagen (1929:117) ifall denna gällt även efter utgången av år<br>1976. Någon firma skall inte registreras för näringsverksamheten.</p> <p>Enligt övergångsbestämmelserna gäller de nya reglerna även för bolag<br>som har bildats före den 1 januari 1995. Om ett handelsbolag som har<br>bildats enligt äldre regler var oregistrerat vid utgången av år 1995, skall<br>det anses vara upplöst vid denna tidpunkt. Fortsätter bolagsmännen<br>verksamheten utan att registrera bolaget föreligger ett enkelt bolag.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: Enligt 24 § 2 mom. SIL skall en<br>delägare i ett handelsbolag anses ha avyttrat sin andel i bolaget om det<br>upplöses. Detta gäller oberoende av orsaken till att bolaget blir upplöst</p> <p>29</p> <p>(prop. 1988/89:55 s. 27). Delägarna blir således reavinstbeskattade vid Prop. 1995/96:168<br>en upplösning.</p> <p>Handelsbolaget blir uttagsbeskattat i enlighet med bestämmelserna i<br>punkt 1 av anvisningarna till 22 § KL. Därutöver kan nämnas att perio-<br>diseringsfonder, ersättningsfonder och skatteutjämningsreserver skall<br>återföras till beskattning om den skattskyldige har upphört att bedriva<br>näringsverksamhet.</p> <p>Behovet av särskilda skatteregler i syfte att underlätta ett byte av<br>företagsform för rörelsedrivande handelsbolag måste ses mot bakgrund<br>av att bolagsmännen genom en enkel registreringsåtgärd kan säkra<br>handelsbolagets fortbestånd. Vidare kan erinras om den bedömning som<br>har gjorts i prop. 1992/93:137 (s. 8), nämligen att det, trots den ändrade<br>gränsdragningen, inte heller i framtiden torde vara praktiskt möjligt att<br>utöva näringsverksamhet i någon större skala i ett enkelt bolag.</p> <h2>6 Författningskommentar</h2> <p>Lagen om inkomstskatteregler med anledning av ändrade<br>bestämmelser om aktiekapitalets storlek m.m.</p> <h4>Tillämpningsområde</h4> <p>1 §</p> <p>I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Lagen omfattar bolag som<br>lösts upp enligt punkt 5 eller 6 av övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) och ägare till<br>sådana bolag. Även utländska ägare till svenska aktiebolag omfattas av<br>bestämmelserna. Förutom regler om beräkning av kommunal och statlig<br>inkomstskatt innehåller lagen även bestämmelser om beräkning av avkast-<br>ningsskatt på pensionsmedel, särskild löneskatt på pensionskostnader och<br>mervärdesskatt.</p> <p>2 §</p> <p>Det upplösta aktiebolagets verksamhet kan tas över av en fysisk person,<br>delägare i ett enkelt bolag, ett dödsbo, ett handelsbolag eller ett<br>aktiebolag om förutsättningarna i första och andra stycket är uppfyllda.</p> <p>Av första stycket punkt 1 framgår det att bestämmelserna endast<br>omfattar bolag som bedriver näringsverksamhet som avses i 21 § KL.<br>Begränsningen innebär att endast näringsverksamhet i form av rörelse<br>eller fastighetsförvaltning innefattas. Annan verksamhet omfattas inte<br>även om den enligt 2 § 1 mom. sjätte stycket SIL är att hänföra till<br>näringsverksamhet för subjektet i fråga (exempelvis räntor och ut-<br>delningar). Den praxis som utbildats före 1990 års skattereform kan</p> <p>30<br></p> <p>alltjämt vara till ledning (jfr prop. 1989/90:100 s. 648). Bolag som Prop. 1995/96:168<br>uteslutande bedriver kapitalförvaltning liksom vilande bolag omfattas<br>således inte av bestämmelserna.</p> <p>För att lagen skall vara tillämplig krävs vidare att näringsverksamheten<br>är av mer än obetydlig omfattning. I detta ligger ett krav på reell affärs-<br>verksamhet. Enbart förekomsten av t.ex. oreglerade kundfordringar e.d.<br>medför alltså inte att lagen blir tillämplig.</p> <p>Av punkt 2 framgår att övertagaren skall ha tagit över hela verksam-<br>heten från aktiebolaget.</p> <p>I punkt 3 anges att en balansräkning skall upprättas med anledning av<br>verksamhetsöverföringen. Balansräkningen behövs för att lagens be-<br>stämmelser skall kunna tillämpas. Bl.a. skall övertagaren ta upp lager,<br>fordringar och liknande tillgångar till belopp som motsvarar aktiebolagets<br>utgående värden (se 7 § första stycket). Vidare är aktiebolaget<br>skattesubjekt och skattskyldigt för sina inkomster fram till<br>avregistreringen. Balansräkningen är alltså nödvändig för att<br>deklarationsskyldigheten skall kunna fullgöras.</p> <p>Kravet på ägarsamband (andra stycket) är enligt praxis en förutsättning<br>för att företag skall kunna ombildas till skattemässiga värden utan<br>uttagsbeskattning. 1 rättstillämpningen accepteras en viss förskjutning<br>mellan ägargrupper. Vid tillämpningen av denna lag är emellertid<br>avsikten att en strikt ågaridentitet skall råda såväl med avseende på<br>personkretsen som till vilken del den övertagna verksamheten ägs.<br>Ägarandelen skall hänföra sig till kapitalet i aktiebolaget.</p> <p>Kravet på ågaridentitet innebär att ett aktiebolag som ägs av flera inte<br>kan övertas av en fysisk person. Det måste övertas av två eller flera<br>delägare i ett enkelt bolag eller av ett handelsbolag. Å andra sidan kan<br>inte verksamheten i ett enmansbolag tas över av ett handelsbolag. Den<br>måste föras över till enskild näringsverksamhet.</p> <p>Kravet på ågaridentitet upprättshålls inte i alla situtationer. Skillnader<br>som beror arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död<br>godtas.</p> <h4>Befrielse från eller uppskov med skatt</h4> <p>3 §</p> <p>Uttagsbeskattning skall ske om verksamheten i en förvärvskälla upphör.<br>Villkoret för att uttagsbeskattning skall underlåtas är (första stycket) att<br>tillgångarna är hänförliga till näringsverksamhet för övertagaren. Undan-<br>tag görs för fastigheter.</p> <p>För näringsidkare som är fysiska personer gäller att aktier, obligationer<br>eller andra värdepapper inte kan ingå i näringsverksamhet. Sådana till-<br>gångar skall alltså uttagsbeskattas hos aktiebolaget. I de fallen gäller<br>(andra stycket) vidare att övertagaren skall ta upp värdet som utdelnings-<br>inkomst. Det innebär bl.a. att beskattning enligt 3 § 12 mom. SIL kan<br>komma ifråga. Lagrådet föreslog att bestämmelsen skulle utgå, eftersom</p> <p>31<br></p> <p>den endast synes reglera vad som gäller generellt. Ett annat synsätt är att Prop. 1995/96:168<br>tillgångarna utgör vederlag för aktierna i det upplösta aktiebolaget.</p> <p>Vederlaget skulle då undgå beskattning på grund av regleringen i 4 §<br>första stycket. Bestämmelsen synes därför inte kunna undvaras.</p> <p>Uttagsbeskattning avseende mervärdesskatt skall inte ske när en vara<br>förs över på grund av sådan överföring av verksamhet som regleras i den<br>föreslagna lagen. Om en vara tas ut för t.ex. privat bruk skall emellertid<br>uttagsbeskattning ske på vanligt sätt. Uttagsbeskattning skall inte heller<br>ske vid överföring av t.ex. en rättighet.</p> <p>Av tredje stycket framgår att i de fall då uttagsbeskattning skall<br>underlåtas skall inte heller beskattning enligt punkt 14 av anvisningarna<br>till 32 § KL eller 2 § 13 mom. andra stycket SIL äga rum.</p> <p>4 §</p> <p>Bestämmelsen i första stycket medför att varken avregistreringen eller<br>aktietillskott i samband med verksamhetsöverföringen blir reavinst-<br>beskattade. I fråga om sådana tillgångar som tagits över utan<br>uttagsbeskattning gäller enligt andra stycket att aktiebolagets<br>anskaffningstid samt anskaffnings- och förbättringskostnader läggs till<br>grund för reavinstberäkningen om tillgången säljs av övertagaren. Att<br>aktiebolaget och övertagaren skall ses som en skattskyldig omfattar även<br>det fall då handelsbolag är övertagare. Vid gåva gäller de s.k. lätt-<br>nadsreglema under de förutsättningar som anges i 43 § andra stycket<br>lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL. Vidare gäller att om<br>den som innehar egendom som varit föremål för beskattning enligt<br>lättnadsreglema avhänder sig egendomen inom fem år skall ny gåva anses<br>ha skett. Det senare innebär att lättnadsförmånen helt försvinner.</p> <p>Om någon fått aktier i gåva under förhållanden som inneburit att<br>lättnadsreglema tillämpats och upplöses aktiebolaget genom avregistrering<br>innebär kontinuiteten att gåvotagaren inte kan anses ha avhänt sig<br>egendomen. Avregistreringen kan således inte leda till ytterligare<br>gåvobeskattning av gåvotagaren. Ny gåvobeskattning kan däremot ske om<br>gåvotagaren avhänder sig egendom eller väsentlig att därav efter<br>avregistreringen men inom fem år efter gåvotillfället.</p> <p>Vid avyttring av fastigheter och bostadsrätter skall i vissa fall<br>bestämmelserna i 5 § tillämpas.</p> <p>5 §</p> <p>Av första stycket framgår att om fastigheter och bostadsrätter ändrar<br>karaktär till privatbostad vid avregistreringen skall aktiebolaget beskattas<br>i enlighet med bestämmelserna i punkt 4 eller 5 av anvisningarna till 22 §<br>KL.</p> <p>I andra stycket finns bestämmelser som reglerar reavinstberäkningen<br>vid avyttring av sådana fastigheter. Fastigheterna kan hos aktiebolaget</p> <p>32</p> <p>vara antingen anläggningstillgångar eller omsättningstillgångar. I båda Prop. 1995/96:168<br>fallen skall anskaffningsvärdet reduceras vid reavinstberäkningen.</p> <p>Reduktion skall emellertid endast göras om marknadsvärdet vid<br>övergången överstiger anskaffningsvärdet. Detta anges uttryckligen i<br>tredje stycket. För en privatbostadsfastighet som utgjort lager hos<br>aktiebolaget skall enligt andra stycket anskaffningsvärdet utgöras av det<br>bokförda värdet i aktiebolaget, dvs. även om ingen reduktion skall ske.</p> <p>Anläggningstillgångar</p> <p>Anskaffningsvärdet för fastigheten skall reduceras med 2,176 gånger<br>skillnaden mellan anskaffningsvärdet och värdet vid övergången. Det<br>värde som skall läggas till grund för bedömningen kan antingen<br>schablonmässigt beräknas till 133 procent av taxeringsvärdet eller kan det<br>faktiska marknadsvärdet användas. I fråga om bostadsrätter anses mark-<br>nadsvärdet vara ett belopp motsvarande andelstalet multiplicerat med 133<br>procent av taxeringsvärdet. Det är givetvis möjligt att använda det<br>faktiska marknadsvärdet även i fråga om bostadsrätter. I det senare fallet<br>skall värderingsintyg ges in. Att omräkningsfaktom blir relativt hög beror<br>på att reavinsten vid avyttring av privatbostäder är låg i förhållande vad<br>som skulle ha gällt om aktiebolaget avyttrat fastigheten och vinsten sedan<br>delats ut till aktieägaren.</p> <p>För de fastigheter som ändrar karaktär till privatbostadsfastigheter vid<br>övertagandet är alltså jämförelsenormen att värdestegringen under aktie-<br>bolagets innehavstid skall träffas av ekonomisk dubbelbeskattning.<br>Beskattningseffekten (S_AB) uppgår då till</p> <p>M^M-W*(°-9*^t&gt;⁺(1 -0.5*^ *^)=[W-y*(0A764)</p> <p>där r_b är bolagsskattesatsen och r_k är kapitalskattesatsen. M är<br>marknadsvärdet och I_gml är aktiebolagets anskaffningsvärde.</p> <p>Tekniken är att anskaffningsvärdet reduceras på så sätt att<br>beskattningen vid avyttringen motsvarar den som skulle ha uppkommit<br>vid avskattning direkt från aktiebolaget. Detta innebär att<br>anskaffningsvärdet för fastigheten vid en framtida reavinstberäkning skall<br>reduceras med 2,176 &nbsp;&nbsp;&nbsp;gånger skillnaden mellan aktiebolagets</p> <p>anskaffningsvärde och marknadsvärdet vid övergången. Det kan uttryckas<br>i följande formel.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03168/prop_199596__168-1.png" style="width:264pt;height:26pt;"/> <p>I_ny är det anskaffningsvärde som skall användas vid beräkningen. T är<br>taxeringsvärdet. Övriga symboler har samma betydelse som ovan.<br>Faktorn 0,9 härör från att endast 90 procent av vinst på en fastighet som</p> <p>33</p> <p>3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 168<br></p> <p>är anläggningstillgång skall beskattas. Vidare härrör faktorn 0,5 från att Prop. 1995/96:168<br>endast 50 procent av reavinst på privatbostad beskattas.</p> <p>Ett exempel illustrerar. AB A äger en fastighet vars anskaffningsvärde<br>är 200 000 kr. Aktieägaren bor i fastigheten, en villa, och tänker göra<br>det i fortsättningen också. AB A höjer inte aktiekapitalet till 100 000 kr.<br>Aktieägaren tar i egenskap av enskild näringsidkare över verksamheten.<br>Vid denna tidpunkt har fastigheten stigit i värde med 80 000 kr. När<br>fastigheten avyttras är den värd 865 000 kr.</p> <p>1. Värdestegringen skattas av vid överföringen. Aktieägaren köper</p> <p>fastigheten till ett pris som motsvarar marknadsvärdet. Aktiebolaget delar<br>ut vinsten (efter skatt) till aktieägaren. Den samlade beskattningen uppgår<br>till [280000-200000]*(0,9*0,28+ (1-0,9*0,28)*0,3) &nbsp;=</p> <p>[80000]*(0,4764)=38112 kr. Anskaffningsvärdet på fastigheten är nu<br>280 000 kr. Vid reavinstberäkningen blir aktieägarens skatt [865000-<br>280000]*(0,5*0,3) = 87750 kr. Den sammanlagda skatten uppgår till<br>125 862 kr (38 112 + 87 750).</p> <p>2. Värdestegringen skattas inte av vid överföringen. Aktiebolagets<br>anskaffningsvärde om 200 000 kr reduceras i stället med 2,176 *<br>värdestegringen (2,176 * 80000 kr = 174 080 kr). Anskaffningsvärdet<br>som skall användas vid realisationsvinstberäkningen uppgår då till<br>25 920 kr. Skatten uppgår till [865000-25920]*(0,5*0,3)= 125 862 kr.</p> <p>Beskattningen i löpande priser blir således samma som om övergången<br>från aktiebolag till enskild näringsverksamhet inte hade ägt rum. I<br>nuvärdetermer blir den dock mycket lägre än om avskattning skett.</p> <p>Omsättningstillgångar</p> <p>För det fall fastigheten varit en lagertillgång hos aktiebolaget skall<br>anskaffningsvärdet utgöras av det bokförda värdet i aktiebolaget. Detta<br>värde skall reduceras med 3,307 gånger skillnaden mellan det bokförda<br>värdet och marknadsvärdet vid övergången. Liksom i fråga om anlägg-<br>ningstillgångar är marknadsvärdet 133 % av taxeringsvärdet eller det<br>faktiska marknadsvärdet.</p> <p>Faktorn 3,307 har beräknats på följande sätt.</p> <p>där V_b är det bokförda värdet. I övrigt överensstämmer beteckningarna<br>med de som använts tidigare. Ett undantag är dock att faktorn 0,9 fattas,<br>eftersom vinst på omsättningstillgångar tas upp till beskattning med 100<br>procent.</p> <p>Av tredje stycket framgår att anskaffningsvärdet skall reduceras endast<br>under förutsättning att marknadsvärdet överstiger anskaffningsvärdet.</p> <p>34</p> <h4>6§</h4> <h4>Prop. 1995/96:168</h4> <p>Bestämmelsen syftar till att hindra uppkomsten av återföringsskyldighet<br>när en fastighet överlåts i samband med sådan verksamhetsöverföring på<br>vilken lagen är tillämplig. Avsikten är att överlåtelsen inte skall medföra<br>några skattekonsekvenser.</p> <p>I andra stycket föreskrivs därför att övertagaren inträder i aktiebolagets<br>ställe vad gäller rättigheter och skyldigheter enligt mervärdesskattelagen.<br>Det innebär att övertagaren träder i aktiebolagets ställe även vad gäller<br>beräkningen av tidsfristerna på tre respektive sex år. Följden av detta är<br>att övertagaren vid en senare försäljning kan komma att bli återförings-<br>skyldig för den skatt som aktiebolaget tidigare dragit av.</p> <p>I tredje stycket stadgas att en förutsättning för att återföring skall<br>undvikas är att övertagaren vid överlåtelsen blir skattskyldig i exakt<br>samma omfattning som aktiebolaget varit det.</p> <h4>Värdering av tillgångar och skulder m.m.</h4> <p>7 §</p> <p>Av första stycket framgår att övertagaren skall ta upp lager, fordringar<br>och liknande tillgångar till belopp som motsvarar de utgående värdena på<br>den balansräkning som aktiebolaget upprättat med anledning av verksam-<br>hetsöverföringen. Sådana tillgångar och skulder som direkt påverkar<br>resultatet skall således beaktas (jfr punkt 1 av anvisningarna till 24 §<br>KL). Bestämmelsen syftar till att upprätthålla kontinuiteten i beskatt-<br>ningen. Särskilda bestämmelser om framtida utgifter och pensionsskuld<br>finns i tredje stycket respektive 8 § första stycket.</p> <p>I fråga om de tillgångar som anges i andra stycket gäller det att<br>aktiebolaget och övertagaren vid beräkning av värdeminskningsavdrag<br>och vad som återstår oavskrivet skall ses som ett företag (enhets-<br>principen). Övertagaren övertar med andra ord såväl avskrivnings-<br>underlag som anskaffningstidpunkt och aktiebolaget beskattas inte.</p> <p>Av tredje stycket framgår att medgivna avdrag för framtida utgifter<br>skall återföras till beskattning hos övertagaren. Denne är i sin tur<br>berättigad till avdrag för sådana kostnader om det kan visas att sådana<br>kostnader förekommit eller kommer att uppkomma.</p> <p>Fjärde stycket, som är nytt i förhållande till promemorieförslaget, tar<br>sikte på de s.k. byggsmittereglema i punkt 4 av anvisningarna till 21 §<br>KL. Enligt dessa regler gäller som huvudregel att varje fastighet, som<br>genom oneröst fång förvärvats av någon som bedriver byggnadsrörelse<br>eller handel med fastigheter, smittas av rörelsen och blir därmed<br>omsättningstillgång i rörelsen. Syftet med byggsmittereglema är att<br>säkerställa att byggmästarvinsten alltid beskattas fullt ut. Fastigheter som<br>uppenbarligen förvärvats för stadigvarande användning i annan<br>näringsverksamhet än fastighetsförvaltning smittas inte. Vidare undantas<br>fastighetsförvärv som uppenbarligen helt saknar samband med byggnads-</p> <p>35</p> <p>rörelsen. Aktier i fastighetsförvaltande bolag som ägs av den som Prop. 1995/96:168<br>bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter utgör omsätt-<br>ningstillgång hos den skattskyldige bl.a. om intressegemenskap råder<br>mellan den skattskyldige och företaget. I företaget utgör fastigheterna<br>däremot anläggningstillgång. Genom föreskriften i fjärde stycket<br>upprätthålls kontinuiteten i beskattningen när fastigheter som är<br>anläggningstillgång hos ett fastighetsförvaltande aktiebolag övertas och<br>därmed blir omsättningstillgång hos aktieägaren som bedriver byggnads-<br>rörelse eller handel med fastigheter.</p> <p>Exempel på sådana intäkter som avses i femte stycket är t.ex.<br>nedskrivna fordringar som flyter in efter övertagandet.</p> <p>8§</p> <p>I första stycket behandlas reserveringar på kontot Avsatt till pensioner<br>eller i en sådan delpost som avses i 8 a § lagen (1967:531) om tryggande<br>av pensionsutfästelser m.m. De får föras över i den mån de avser ut-<br>fästelser till andra än företagsledaren och denne närstående personer och<br>utfästelserna är knutna till allmän pensionsplan. I den mån det avsatta<br>beloppet överstiger kapitalvärdet på de överförda utfästelserna skall<br>skillnaden återföras till beskattning hos övertagaren. För att mildra de<br>likviditetssvårigheter som kan uppkomma får återföringen delas upp<br>under en period av högst fem år, dvs. övergångsåret och de fyra därpå<br>följande åren. Fördelningen får ske på det sätt den skattskyldige önskar.</p> <p>I andra stycket finns en generellt utformad kontinuitetsbestämmelse<br>avseende lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel och<br>lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Avsikten<br>är bl.a. att göra det möjligt för övertagaren att ta över negativa<br>löneskatteunderlag från aktiebolaget.</p> <p>9§</p> <p>I första stycket finns en kontinuitetsbestämmelse som tar sikte på att<br>klargöra tillämpningen av 2 kap. 3 &nbsp;§ och 3 kap. 24&nbsp;&nbsp;§</p> <p>mervärdesskattelagen (1994:200) i de fall som regleras i den föreslagna<br>lagstiftningen. I lagförslagets 3 § stadgas att uttagsbeskattning inte skall<br>ske när tillgångar överlåts på sätt som anges i 2 §. Om den som övertagit<br>en tillgång senare gör ett uttag skall uttagsbeskattning dock ske på vanligt<br>sätt.</p> <p>Enligt 2 kap. 3 § mervärdesskattelagen skall uttagsbeskattning ske<br>endast om den skattskyldige haft avdrags- eller återbetalningsrätt vid<br>förvärvet av varan. De föreslagna bestämmelserna medför att vid<br>tillämpning av 2 kap. 3 § första stycket mervärdesskattelagen det inte<br>endast är av intresse om övertagaren haft avdragsrätt vid förvärvet utan<br>även om aktiebolaget haft avdragsrätt vid dess förvärv.</p> <p>36</p> <p>Även vid överlåtelse av varor är beskattningen beroende av om Prop. 1995/96:168<br>avdrags- eller återbetalningsrätt förelegat vid förvärvet (3 kap. 24 §<br>mervärdesskattelagen). När det gäller varor som övertagits genom sådan<br>överföring som denna lag är tillämplig på har övertagaren av aktie-<br>bolagets tillgångar inte haft avdragsrätt, däremot kan aktiebolaget haft<br>det. Eftersom de båda skall ses som en skattskyldig kan därför aktie-<br>bolagets tidigare avdragsrätt medföra att övertagaren blir skattskyldig för<br>sin överlåtelse. I andra stycket finns ännu en kontinuitetsbestämmelse<br>rörande mervärdesskatt. Även här är avsikten att aktiebolaget och<br>övertagaren skall ses som en skattskyldig.</p> <h4>Reserveringar m.m.</h4> <p>10 §</p> <p>Enligt 9 § första stycket 7 lagen om ersättningsfonder skall en ersätt-<br>ningsfond återföras till beskattning om skattskyldigheten för inkomst av<br>förvärvskällan har upphört. Det finns en motsvarande bestämmelse om<br>avdrag för avsättning till periodiseringsfond i 5 § 1 lagen om periodi-<br>seringsfonder. Fondema kan övertas under vissa förutsättningar. Dessa<br>förutsättningar är inte uppfyllda i fråga om sådana övertaganden som<br>avses i 2 § och det är därför nödvändigt med en bestämmelse som gör<br>det möjligt att föra över fonderna till den nya verksamheten. De över-<br>tagna fondema skall behandlas på samma sätt som om avsättningarna<br>redan från början hade gjorts av övertagaren. I fråga om handelsbolag<br>gäller enligt 2 § tredje stycket lagen om periodiseringsfonder att av-<br>sättningen görs på delägarnivå. I det fallet skall därför fonden anses<br>avsatt hos delägaren. Fonden skall därvid fördelas i förhållande till<br>andelstalen.</p> <p>H §</p> <p>Av första stycket framgår att huvudregeln är att övertagaren, eller i fråga<br>om enkla bolag, delägarna, övertar aktiebolagets rätt till avdrag för<br>underskott enligt lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet<br>(AUL). Underskottet &quot;rullar in&quot; i övertagarens förvärvskälla. Tas verk-<br>samheten över av ett handelsbolag eller ett enkelt bolag belöper på varje<br>delägare så stor del av underskottet som svarar mot dennes ägarandel i<br>aktiebolaget.</p> <p>För det fall det övertagna aktiebolaget genomgått en ägarförändring<br>mindre än fem år före det beskattningsår då övertagandet sker gäller<br>enligt andra stycket en begränsning i fråga om aktiebolagets gamla under-<br>skott. Med &quot;ägarförändring&quot; förstås sådana förändringar av det bestäm-<br>mande inflytandet över ett företag som anges i 4 eller 5 § AUL. Med<br>&quot;gammalt underskott&quot; avses underskott som kvarstår från beskattningsåret<br>närmast före det beskattningsår då ägarförändringen ägde rum (3 § sista</p> <p>37<br></p> <p>stycket AUL). Begränsningen innebär att gammalt underskott inte får Prop. 1995/96:168<br>dras av under en femårig karenstid räknat från ägarförändringen.</p> <p>Begränsningen gäller för tre olika situationer med avseende på<br>övertagaren.</p> <p>Enligt punkt 1 gäller begränsningen om övertagaren är ett annat aktie-<br>bolag. Även gammalt underskott som uppkommit i det övertagande bola-<br>gets egen verksamhet berörs av begränsningen. Spärrsituationen är i<br>princip densamma som om aktiebolagen i stället hade fusionerats enligt<br>2 § 4 mom. SIL (jfr 12 § AUL).</p> <p>Enligt punkt 2 gäller begränsningen för det fall övertagaren, eller i<br>fråga om enkla bolag, delägaren, vid tiden för övertagandet också bedrev<br>annan verksamhet. Anta att en person som driver näringsverksamhet den<br>1 oktober 1996 överför förlustbolaget B:s verksamhet till sin enskilda<br>firma i enlighet med lagens bestämmelser. Aktierna i förlustbolaget<br>köptes under beskattningsåret 1995. Bolagets kvarstående gamla under-<br>skott får kvittas mot överskott i den enskilda firman först fr.o.m.<br>beskattningsåret 2001. Till skillnad från situationen i punkt 1 berörs<br>kvarstående underskott som tidigare uppkommit i den enskilda firman inte<br>av begränsningen (en enskild näringsidkare kan definitionsmässigt inte ha<br>gammalt underskott). Givetvis berörs inte heller nytt underskott som upp-<br>kommit efter övertagandet.</p> <p>Enligt punkt 3 gäller begränsningen också i fråga om handelsbolag som<br>helt eller delvis ägs av ett företag. Begränsningen gäller även om<br>handelsbolaget inte bedrivit någon egen verksamhet före övertagandet.<br>Med företag förstås aktiebolag, ekonomisk förening, bankaktiebolag,<br>sparbank, försäkringsbolag eller utländskt bolag (3 § första stycket AUL).<br>Anta att ett förlustbolag ägs av ett aktiebolag och en fysisk person.<br>Förlustbolaget genomgick en ägarförändring under beskattningsåret 1993.<br>Dess verksamhet överförs till ett nybildat handelsbolag. Kvarstående<br>gammalt underskott får kvittas mot handelsbolagets inkomster först<br>fr.o.m. beskattningsåret 1999.</p> <p>Underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet får enligt bestäm-<br>melser i 46 § 1 mom. första stycket KL i viss omfattning kvittas mot<br>inkomst av tjänst. Härför krävs att verksamheten startats efter utgången<br>av år 1995 och att den skattskyldige inte någon gång under de fem år<br>som föregått startåret direkt eller indirekt bedrivit likartad verksamhet.<br>Det är således i och för sig möjligt att med kvittningsrätt mot tjänste-<br>inkomster starta t.ex. en konsultfirma trots att man sedan några år<br>tillbaka indirekt bedriver en helt annan näringsverksamhet via ett<br>aktiebolag. Sammanslagningen av verksamheterna torde dock medföra att<br>rätten till kvittning går förlorad, eftersom en likartad verksamhet då kan<br>anses ha bedrivits redan före utgången av år 1995. I förtydligande syfte<br>har dock en uttrycklig bestämmelse om att kvittning mot tjänst inte får<br>ske tagits in i tredje stycket.</p> <p>I fjärde stycket regleras avdragsrätten för underskott som hänför sig till<br>aktiebolagets reaförluster på kapitalplaceringsinstrument. Avdragsrätten<br>är för aktiebolagets del begränsad (27 § 1 mom. SIL). Enligt 2 §<br>14 mom. SIL får förluster endast kvittas mot vinster vid avyttring av</p> <p>38<br></p> <p>motsvarande tillgångar. Uppkommer ett underskott behandlas det nästa Prop. 1995/96:168<br>år som en ny reaförlust av samma slag. Motsvarande reavinster redovisas<br>för handelsbolagets del i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta gäller<br>även för delägare som är fysiska personer. För fysiska personer sker<br>beskattningen i inkomstslaget kapital. I konsekvens härmed får underskott<br>som avses i 2 § 14 mom. första stycket SIL tas över av handelsbolag.</p> <p>Avdragsrätten skall begränsas till 70 % i enlighet med bestämmelserna</p> <p>i punkt 33 av anvisningarna till 23 § KL. Enskilda näringsidkare eller<br>fysiska personer som är delägare i enkla bolag får däremot inte ta över<br>underskott som hänför sig till fållan.</p> <p>12 §</p> <p>Bestämmelsen innehåller en regel om hur ingångsvärdet för andel skall<br>beräknas för delägare i övertagande handelsbolag. Det skall ökas med ett<br>belopp som motsvarar delägarens skattemässiga anskaffningsvärde på<br>aktierna. Värdet som sedan justeras fortlöpande enligt 28 § SIL får<br>genomslag inte bara vid reavinstbeskattning vid en avyttring av andelen<br>utan även löpande ifråga om räntefördelning och expansionsmedel.</p> <p>13 §</p> <p>Fördelningsunderlaget bestäms enligt 2 § räntefördelningslagen med<br>utgångspunkt i förhållandena vid utgången av närmast föregående<br>beskattningsår. Av bestämmelsen framgår att det är aktiebolagets<br>utgående värden som, skall användas när fördelningsunderlaget fastställs<br>första gången.</p> <p>14 §</p> <p>I bestämmelsen fastslås att övertagaren vid taxeringen för det närmast<br>föregående beskattningsåret skall anses ha expansionsmedel som svarar<br>mot 138,89 procent av aktiebolagets eget kapital, minskat med tillskjutet<br>kapital. Med tillskjutet kapital förstås annat aktiekapital än fondemitterat<br>kapital. Ovillkorliga aktieägartillskott ingår i det tillskjutna kapitalet.<br>Även villkorliga aktieägartillskott skall, av skäl som framgår i avsnitt<br>4.12, beaktas. Bestämmelsen har arbetats om och lydelsen motsvarar vad<br>Lagrådet föreslagit med den skillnaden att uttrycket &quot;vid taxeringen för<br>det närmast föregående beskattningsåret&quot; kvarstår i tydlighetens intresse.</p> <p>Genom bestämmelsen bibehålls kontinuiteten i beskattningen på så sätt<br>att endast förstaledsbeskattat kapital i aktiebolaget kan fortsätta att utgöra<br>förstaledsbeskattat kapital hos övertagaren.</p> <p>39</p> <p>15 §</p> <p>Vid sådana verksamhetsöverföringar som omfattas av lagen skall över-<br>tagaren och aktiebolaget anses som ett företag, vilket innebär att<br>aktiebolagets skatteutjämningsreserv skall återföras hos övertagaren.</p> <h4>Övriga bestämmelser</h4> <p>16 §</p> <p>Uppgifterna behövs för skattemyndighetens kontroll av verksamhets-<br>överföringen. De utgående posterna i den balansräkning som aktiebolaget<br>upprättat vid övertagandet (2 § första stycket 3) skall utgöra ingångs-<br>värden då verksamheten fortsätter i ny form. En kopia av balans-<br>räkningen skall därför fogas till den deklaration där verksamheten skall<br>redovisas första gången. Dessutom behövs uppgifter om aktieägarnas<br>aktieinnehav vid överlåtelsetillfället respektive vid utgången av år 1995.</p> <p>Uppgifterna behövs även för skattemyndighetens kontroll av aktie-<br>bolagets deklarationsskyldighet för det sista verksamhetsåret.</p> <p>17 §</p> <p>Enligt punkterna 5 och 6 av övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) går ansvaret för<br>det avregistrerade aktiebolagets förpliktelser över på aktieägarna,<br>styrelseledamöterna och den verkställande direktören. De berörda<br>personernas ansvar är, med viss inskränkning, solidariskt. Bolaget<br>förlorar sin rättskapacitet och därmed också sin partshabilitet.<br>Konsekvensen blir att några skattebeslut inte kan riktas mot bolaget efter<br>upplösningen, vilket bl.a. får till följd att varken bolaget eller det<br>allmänna kan begära omprövning av ett taxeringsbeslut avseende tiden<br>före bolagets upplösning. Bestämmelsen i denna paragraf har till syfte att<br>negativa konsekvenser av upplösningen skall undvikas liksom att fastställa<br>omfattningen av betalningsskyldigheten för bolagets skatter och avgifter.</p> <p>18 §</p> <p>I bestämmelsen görs en hänvisning till KL och SIL med avseende på<br>betydelsen av beteckningar som används i lagen.</p> <h4>Ikraftträdande</h4> <p>Prop. 1995/96:168</p> <p>Lagen träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas på verksamhets-<br>överlåtelser från och med denna dag. Om de skattskyldiga yrkar det kan<br></p> <p>40</p> <p>bestämmelserna även tillämpas på verksamhetsöverlåtelser som sker Prop. 1995/96:168<br>under tiden den 1 januari 1996 - den 30 juni 1996. Om bolaget har flera<br>ägare krävs yrkande av alla.</p> <p>41</p> <p>4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 168</p> <h2>Sammanfattning av promemorian (Ds 1995:81)<br>Inkomstskatteregler med anledning av ändrade<br>bestämmelser om aktiekapitalets storlek</h2> <p>Alla aktiebolag som bildats efter den 1 januari 1995 måste ha minst<br>100 000 kr i aktiekapital. För befintliga bolag gäller att de senast före<br>utgången av år 1997 måste anmäla den nödvändiga ökningen av<br>aktiekapitalet till Patent- och registreringsverket. Bolaget kommer annars<br>att avföras ur aktiebolagsregistret.</p> <p>I promemorian föreslås skatteregler (lättnadsregler) som gör det möjligt<br>för aktieägare att fortsätta aktiebolagets näringsverksamhet i en annan<br>företagsform utan i princip omedelbara skattekonsekvenser.</p> <p>Förslagen innebär ingen definitiv skattelättnad utan har utformats så att<br>de varken skall försvåra eller ge incitament till att byta företagsform.<br>Tekniskt åstadkoms detta genom mycket långtgående kontinuitetsregler.<br>Lättnadsreglema omfattar endast rörelsedrivande och fastighetsförvaltande<br>bolag. Vilande bolag och kapitalförvaltande bolag omfattas inte. Endast<br>bolag som inte genom fondemission kunnat höja sitt aktiekapital till den<br>nya minimigränsen 100 000 kr omfattas.</p> <p>Aktiebolagets verksamhet kan endast fortsättas som enskilt bedriven<br>näringsverksamhet (enskild firma) eller i handelsbolag. För aktiebolag<br>som ägs av en fysisk person måste verksamheten bedrivas som enskild<br>firma. För bolag som ägs av flera står endast handelsbolagsformen till<br>buds. En fullständig ägaridentitet skall råda med avseende såväl på<br>personkretsen som till ägarandel.</p> <p>Gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag har ändrats. De<br>nya reglerna innebär att ett handelsbolag uppkommer först genom att<br>bolaget förs in i handelsregistret. Om ett handelsbolag som har bildats<br>enligt äldre rätt är oregistrerat vid utgången av år 1995, skall det anses<br>vara upplöst vid denna tidpunkt. En sådan upplösning kan medföra bl.a.<br>uttagsbeskattning och reavinstbeskattning.</p> <p>För handelsbolagens del föreslås inte några särskilda övergångsregler<br>vid beskattningen. Mot bakgrund av att delägarna genom en enkel<br>registreringsåtgärd kan säkra handelsbolagets fortsatta bestånd anses<br>särskilda skatteregler överflödiga.</p> <p>Enligt promemorieförslaget skall de nya reglerna träda i kraft den 1 juli<br>1996 och tillämpas på verksamhetsöverlåtelser från och med denna dag.</p> <p>Prop. 1995/96:168</p> <p>Bilaga 1</p> <p>42</p> <p>Förteckning över remissinstanser som avgett<br>yttrande över promemorian (Ds 1995:81)<br>Inkomstskatteregler med anledning av ändrade<br>bestämmelser om aktiekapitalets storlek</p> <p>Efter remiss har yttrande inkommit från Riksskatteverket (RSV),<br>Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Sundsvall, Bokförings-<br>nämnden (BFN), Patent- och Registreringsverket (PRV), Närings- och<br>teknikutvecklingsrådet (NUTEK), Handelshögskolan i Stockholm,<br>Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Byggentreprenörerna,<br>Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas riksorganisation,<br>Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Skogsägarnas Riksförbund, Svenska<br>Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Bankföreningen, Stockholms<br>Handelskammare, Svenska Revisorsamfundet SRS, Svenska Upp-<br>finnareföreningen, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Bokförings- och<br>Revisionsbyråers förbund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges<br>Industriförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges Köpmannaförbund,<br>Sveriges Redareförening, Sveriges Redovisningskonsulters förbund och<br>Tjänsteförbundet.</p> <p>Yttrande har också kommit in från PensionsRådet.</p> <p>Riksskatteverket har inhämtat yttrande från Skattemyndigheterna i<br>Stockholms, Jönköpings, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt<br>Jämtlands län.</p> <p>Företagarnas riksorganisation och Sveriges Köpmannaförbund har kommit<br>in med ett gemensamt yttrande. Lantbrukarnas Riksförbund och<br>Skogsägarnas Riksförbund har också kommit in med ett gemensamt<br>yttrande.</p> <p>Sveriges Jordägareförbund hänvisar till det gemensamma yttrandet från<br>Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund.</p> <p>Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Stockholms<br>Handelskammare och Sveriges Industriförbund hänvisar i sina remissvar<br>till Näringslivets Skattedelegations yttrande.</p> <p>Centralorganisationen SACO, Kooperativa Förbundet (KF), Landsorgani-<br>sationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)<br>har avstått från att yttra sig.</p> <p>Prop. 1995/96:168</p> <p>Bilaga 2</p> <p>43</p> <h2>Det remitterade lagförslaget</h2> <h3>Förslag till lag om inkomstskatteregler m.m.<br>med anledning av ändrade bestämmelser om<br>aktiekapitalets storlek</h3> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <h4>Tillämpningsområde</h4> <p>1 § Denna lag innehåller regler för beräkning av inkomst enligt kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,<br>avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel, särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild<br>löneskatt på pensionskostnader samt mervärdesskatt enligt mervärdesskat-<br>telagen (1994:200) för</p> <p>1. aktiebolag som upplösts genom att de avregistrerats enligt punkt 5<br>eller 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i<br>aktiebolagslagen (1975:1385), och</p> <p>2. ägare till sådana bolag som avses i 1.</p> <p>2 § Lagen tillämpas om verksamheten i ett sådant aktiebolag som avses<br>i 1 § tas över av en fysisk person, delägare i ett enkelt bolag, ett dödsbo,<br>ett handelsbolag eller ett aktiebolag (övertagaren) under förutsättning att</p> <p>1. aktiebolaget sedan ingången av år 1995 i mer än obetydlig omfatt-<br>ning har bedrivit näringsverksamhet som avses i 21 § kommunal skattela-<br>gen (1928:370),</p> <p>2. övertagaren har tagit över aktiebolagets hela verksamhet med det<br>undantag som avses i 3 § och fortfarande bedriver denna vid utgången av<br>det beskattningsår den övertagna verksamheten skall redovisas första<br>gången, och</p> <p>3. aktiebolaget har upprättat ett bokslut med anledning av övertagandet.</p> <p>Som förutsättning för att lagen skall tillämpas gäller vidare att samma<br>person eller personer som den 31 december 1995 direkt eller indirekt<br>ägde aktierna i aktiebolaget vid dess upplösning äger den från bolaget<br>eller bolagen övertagna verksamheten eller andelarna i det handelsbolag<br>som övertagit bolagets eller, vid indirekt ägande, bolagens verksamhet.<br>Det krävs dessutom att ägarna respektive delägarna äger lika stor andel<br>vid de nämnda tillfällena. Skillnader som beror på arv, testamente eller<br>bodelning med anledning av makes död utgör dock inte hinder för lagens<br>tillämpning. I fråga om aktiebolag som bildats enligt aktiebolagslagen<br>(1944:705) utgör skillnader som beror på att ägare till enstaka aktie inte<br>kvarstår efter övertagandet inte heller hinder för lagens tillämpning.</p> <p>Prop. 1995/96:168</p> <p>Bilaga 3</p> <p>44</p> <h4>Befrielse från eller uppskov med skatt</h4> <p>3 § Vid övertagande enligt 2 § skall uttagsbeskattning enligt punkt 1 av<br>anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) inte ske. Utöver<br>fastigheter och bostadsrätter som ändrar karaktär till privatbostäder vid<br>avregistreringen gäller vad nu sagt endast i fråga om tillgångar som är<br>hänförliga till näringsverksamhet för övertagaren respektive delägarna i<br>det övertagande handelsbolaget.</p> <p>I fråga om egendom för vilken övertagandet skall föranleda uttagsbe-<br>skattning av aktiebolaget skall dessutom övertagaren ta upp värdet som<br>utdelningsinkomst.</p> <p>Beskattning enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskatte-<br>lagen (1928:370) och 2 § 13 mom. lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt skall inte heller ske.</p> <p>Uttagsbeskattning enligt 2 kap. 2 - 5 §§ mervärdesskattelagen<br>(1994:200) skall inte ske vid övertagande enligt 2 §.</p> <p>4 § Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust skall<br>inte anses uppkomma genom sådan avregistrering som anges i 1 §.<br>Detsamma gäller i fråga om tillskott av aktier till handelsbolag som<br>övertar verksamheten enligt 2 §.</p> <p>Avyttras övertagna tillgångar som inte föranlett uttagsbeskattning enligt<br>3 §, skall aktiebolaget och övertagaren anses utgöra en skattskyldig när<br>frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsför-<br>lust bedöms. Vid avyttring av fastigheter och bostadsrätter som vid<br>övertagandet ändrat karaktär till privatbostäder skall vidare bestämmelser-<br>na i 5 § tillämpas.</p> <p>5 § När en fastighet eller bostadsrätt ändrar karaktär till privatbo-<br>stadsfastighet vid övertagandet, skall aktiebolaget beskattas i enlighet med<br>bestämmelserna i punkt 4 och 5 av anvisningarna till 22 § kommunalskat-<br>telagen (1928:370).</p> <p>När en sådan fastighet eller bostadsrätt som avses i första stycket<br>avyttras, skall, om fastigheten utgjort anläggningstillgång hos aktiebola-<br>get, anskaffningsvärdet vid realisationsvinstberäkningen reduceras med<br>2,176 gånger skillnaden mellan aktiebolagets anskaffningsvärde och<br>marknadsvärdet vid övergången. Om fastigheten utgjort lagertillgång hos<br>aktiebolaget skall anskaffningsvärdet utgöras av det bokförda värdet i<br>aktiebolaget och reduceras med 3,307 gånger skillnaden mellan det<br>bokförda värdet och marknadsvärdet vid övergången. Om annat inte visas<br>skall marknadvärdet vid övergången anses vara 133 procent av taxerings-<br>värdet och i fråga om bostadsrätt, ett belopp motsvarande andelstalet<br>multiplicerat med 133 procent av taxeringsvärdet.</p> <p>Reduktion enligt andra stycket skall göras endast om marknadsvärdet<br>överstiger anskaffningsvärdet.</p> <p>Prop. 1995/96:168</p> <p>Bilaga 3</p> <p>6 § Återföringsskyldighet enligt 9 kap. 5 - 6 §§ mervärdesskattelagen<br>(1994:200) uppkommer inte när fastighet överlåts i samband med sådan<br></p> <p>45</p> <p>överföring av verksamhet som anges i 2 §.</p> <p>Övertagaren inträder i aktiebolagets ställe vad gäller rättigheter och<br>skyldigheter enligt mervärdesskattelagen.</p> <p>Som förutsättning gäller att övertagaren blir skattskyldig dels vid<br>samma tidpunkt som aktiebolagets skattskyldighet upphör, dels i samma<br>omfattning som aktiebolaget.</p> <h4>Värdering av tillgångar och skulder</h4> <p>7 § Övertagaren skall ta upp lager, fordringar och liknande tillgångar till<br>ett belopp motsvarande de utgående värdena i den balansräkning som<br>aktiebolaget upprättat vid övertagandet. Det värde övertagaren skall ta<br>upp lagret till skall dock jämkas om lagret omfattat en fastighet som vid<br>övertagandet ändrar karaktär till privatbostadsfastighet.</p> <p>Har byggnad, markanläggning, inventarium, patenträtt eller tillgång av<br>goodwills natur tagits över, skall aktiebolaget och övertagaren anses<br>utgöra en skattskyldig när värdeminskningsavdrag och liknande avdrag<br>samt vad som återstår oavskrivet av tillgångens anskaffningsvärde<br>beräknas.</p> <p>Har betalningsansvaret för framtida utgifter tagits över och har<br>aktiebolaget medgetts avdrag för utgifterna, skall motsvarande belopp tas<br>upp som intäkt hos övertagaren. Avdragsrätten för övertagaren prövas<br>med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången av be-<br>skattningsåret.</p> <p>Utgör aktierna i aktiebolaget omsättningstillgång enligt bestämmelserna<br>i punkt 4 av anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen (1928:370)<br>skall aktiebolagets fastigheter hos övertagaren tas upp till ett belopp<br>motsvarande det värde aktierna tagits upp till enligt punkt 2 av an-<br>visningarna till 24 § nämnda lag. Beloppet övertagaren skall ta upp skall<br>dock jämkas om värdet på aktierna i mer än ringa omfattning är<br>hänförligt till annat än sådana fastigheter.</p> <p>Utöver vad som anges i första - femte styckena skall övertagaren<br>redovisa skattepliktiga intäkter och avdragsgilla kostnader som annars<br>varit hänförliga till aktiebolaget.</p> <p>8 § Om aktiebolaget i sin balansräkning redovisar pensionsskuld eller<br>avsättning under rubriken Avsatt till pensioner eller i en sådan delpost<br>som avses i 8 a § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelser<br>m.m., skall övertagaren ta upp disponibla pensionsmedel som intäkt<br>under det beskattningsår då verksamheten tas över. Intäkten får i stället<br>fördelas mellan detta beskattningsår och de fyra närmast följande<br>beskattningsåren på det sätt som övertagaren önskar.</p> <p>Vid tillämpning av lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-<br>medel och lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader<br>anses aktiebolaget och övertagaren utgöra en skattskyldig.</p> <p>Prop. 1995/96:168</p> <p>Bilaga 3</p> <p>46</p> <p>9 § Vid tillämpningen av reglerna i 2 kap. 3 § och 3 kap. 24 § mervär-<br>desskattelagen (1994:200) skall aktiebolaget och övertagaren anses utgöra<br>en skattskyldig.</p> <p>8 kap. 16 f § första meningen mervärdesskattelagen (1994:200) skall<br>tillämpas även vid överföring av varor enligt denna lag.</p> <h4>Reserveringar m.m.</h4> <p>10 § Har aktiebolaget gjort avsättning enligt lagen (1990:663) om<br>ersättningsfonder eller enligt lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,<br>får en sådan fond övertas.</p> <p>Fondema skall anses avsatta hos övertagaren eller, i fråga om<br>periodiseringsfonder då handelsbolag är övertagare hos delägarna, under<br>det år då avsättningen skett hos aktiebolaget.</p> <p>11 § Övertagaren, eller i fråga om enkla bolag, delägarna, övertar<br>aktiebolagets rätt till avdrag enligt lagen (1993:1539) om avdrag för<br>underskott av näringsverksamhet med de begränsningar som följer av<br>andra stycket.</p> <p>Har aktiebolaget genomgått en ägarförändring inom fem år före det<br>beskattningsår då övertagandet sker har dock övertagaren rätt till avdrag<br>för gammalt underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret<br>efter ägarförändringen. Detta gäller om</p> <p>1. övertagaren är ett annat aktiebolag,</p> <p>2. övertagaren, eller i fråga om enkla bolag, delägaren, vid tiden för<br>övertagandet även bedriver annan verksamhet eller</p> <p>3. övertagaren är ett handelsbolag som helt eller delvis ägs av ett<br>företag.</p> <p>I fråga om fysisk person medges från och med det beskattningsår då<br>övertagandet sker inte avdrag för underskott enligt bestämmelserna i 46<br>§ 1 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370).</p> <p>Underskott som avses i 2 § 14 mom. första stycket lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt får tas över av aktiebolag eller handelsbolag.<br>Avdragsrätten för sådant underskott är för handelsbolag begränsad till 70<br>procent av underskottet.</p> <p>12 § Vid beräkning av ingångsvärde enligt 24 § 1 mom. lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt skall delägarens ingångsvärde för andel i det<br>övertagande handelsbolaget bestämmas med utgångspunkt i anskaffnings-<br>värdet enligt 27 § 2 mom. samma lag för de tillskjutna aktierna.</p> <p>13 § Vid beräkning av fördelningsunderlag enligt lagen (1993:1536) om<br>räntefördelning vid beskattning skall övertagarens ingående värden<br>betraktas som föregående års utgående värden. Vad som nu sagts gäller<br>endast vid taxeringen för det beskattningsår verksamheten övertagits.</p> <p>Prop. 1995/96:168</p> <p>Bilaga 3</p> <p>47</p> <p>14 § Vid tillämpning av lagen (1993:1537) om expansionsmedel gäller att<br>aktiebolagets eget kapital minskat med tillskjutet kapital skall anses ha<br>motsvarat 72 procent av övertagarens expansionsmedel vid taxeringen för<br>det närmast föregående beskattningsåret. I fråga om delägare i handels-<br>bolag gäller motsvarande beträffande dennes del av kapitalet.</p> <p>15 § Vid tillämpning av lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjäm-<br>ningsreserv anses aktiebolaget och övertagaren som ett företag.</p> <h4>Övriga bestämmelser</h4> <p>16 § En kopia av sådan balansräkning som avses i 2 § första stycket 3<br>skall ges in med den självdeklaration i vilken den övertagna verksam-<br>heten skall redovisas första gången. Uppgifter skall lämnas om vilka<br>personer som var aktieägare i bolaget vid utgången av år 1995 och vid<br>upplösningen. Dessa uppgifter skall lämnas även i den självdeklaration<br>där aktiebolaget skall redovisa verksamheten sista gången.</p> <p>17 § Övertagaren svarar för sådana aktiebolagets skatter och avgifter som<br>anges i 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar<br>m.m.</p> <p>18 § Beteckningar i denna lag som förekommer i kommunalskattelagen<br>(1928:370) och i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har samma<br>betydelse som i de lagarna.</p> <p>Prop. 1995/96:168</p> <p>Bilaga 3</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas i fråga om<br>aktiebolag som avregistrerats efter ikraftträdandet. Efter yrkande av de<br>skattskyldiga tillämpas lagen även i fråga om aktiebolag som avregistre-<br>rats under perioden den 1 januari 1996 - den 30 juni 1996.</p> <p>48</p> <h2>LAGRÅDET</h2> <p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-03-19</p> <p>Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten</p> <p>i Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet<br>Leif Lindstam.</p> <p>Enligt en lagrådsremiss den 7 mars 1996 (Finansdepartementet) har rege-<br>ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p> <p>lag om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser<br>om aktiekapitalets storlek.</p> <p>Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn<br>Lena Lagercrantz.</p> <p>Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p> <p>Syftet med lagförslaget är att underlätta för aktiebolag som inte höjer<br>aktiekapitalet till den numera gällande gränsen, 100 000 kronor, och till<br>följd därav upplöses att fortsätta verksamheten i en annan företagsform.<br>Verksamheten kan fortsättas som enskild näringsverksamhet eller i ett<br>enkelt bolag, ett dödsbo, ett handelsbolag eller ett aktiebolag. De<br>föreslagna reglerna innebär att det upplösta aktiebolaget och dess ägare</p> <p>1 princip undgår omedelbara beskattningskonsekvenser.</p> <p>En motsvarande lag (SFS 1974:990) genomfördes i samband med att<br>lägsta beloppet för aktiekapital höjdes från 5 000 till 50 000 kronor.</p> <p>Det nu framlagda lagförslaget berör stora delar av skatterätten, och<br>lagtexten är delvis mycket komplicerad. Lagrådet har begränsade<br>möjligheter att avgöra om förslaget är så utformat att det kan antas<br>tillgodose de syften som har angetts i remissen. Rent lagtekniskt uppstår<br>svårigheter bl.a. vid prövningen av om hänvisningarna till övrig skatte-<br>lagstiftning är korrekta och uttömmande. Med de nu gjorda reserva-<br>tionerna vill Lagrådet föra fram följande detalj synpunkter.</p> <p>2 §</p> <p>I paragrafens andra stycke ställs upp ett krav på ägarsamband för att<br>lagen skall vara tillämplig. Kravet innebär i princip att samma personer<br>som har övertagit ett upplöst aktiebolags verksamhet också skall ha varit<br>ägare, direkt eller indirekt, till aktierna i bolaget den 31 december 1995.<br>Vissa undantag från denna princip har dock ställts upp. Bl.a. föreslås, när<br>det gäller aktiebolag som har bildats enligt 1944 års aktiebolagslag, att<br>skillnader som beror på att ägare till enstaka aktie inte kvarstår efter<br>övertagandet inte skall utgöra hinder för lagens tillämpning.</p> <p>Enligt Lagrådets mening kan det förutsättas att den återgivna undan-<br>tagsregeln får en ringa praktisk betydelse. Bl.a. med hänsyn härtill för-<br>ordar Lagrådet att regeln utgår.</p> <p>Prop. 1995/96:168</p> <p>Bilaga 4</p> <p>49</p> <p>I övrigt bör lagtexten i 2 § andra stycket förtydligas och kan förslagsvis<br>ges följande utformning:</p> <p>&quot;Som förutsättning för att lagen skall tillämpas gäller vidare att den<br>eller de personer som har tagit över aktiebolagets verksamhet ägde<br>aktierna i bolaget, direkt eller indirekt, vid utgången av år 1995. Är det<br>fråga om flera personer, krävs dessutom att de skall ha ägt lika stora<br>andelar vid utgången av år 1995 som vid övertagandet. Skillnader som<br>beror på arv, testamente eller bodelning med anledning av en makes död<br>utgör dock inte hinder för lagens tillämpning.&quot;</p> <p>3 §</p> <p>Enligt paragrafen skall uttagsbeskattning som avses i punkt 1 av<br>anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen och viss annan beskattning<br>inte ske vid övertagande enligt 2 §. I ett andra stycke sägs att i fråga om<br>egendom för vilken övertagandet skall föranleda uttagsbeskattning av<br>aktiebolaget skall övertagaren ta upp värdet som utdelningsinkomst.</p> <p>Andra stycket synes inte innehålla något annat än en upplysning om<br>vad som generellt gäller när uttagsbeskattning skall äga rum. Enligt<br>Lagrådets mening bör stycket kunna utgå.</p> <p>I övrigt anser Lagrådet att bestämmelsen i fjärde stycket om uttags-<br>beskattning enligt mervärdesskattelagen bör arbetas in i första stycket.<br>Efter även vissa andra justeringar bör 3 § utformas på följande sätt:</p> <p>&quot;Vid övertagande enligt 2 § skall uttagsbeskattning av aktiebolaget<br>enligt punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370)<br>eller enligt mervärdesskattelagen (1994:200) inte ske i fråga om tillgångar<br>som är hänförliga till näringsverksamhet för övertagaren och inte heller<br>beträffande fastigheter och bostadsrätter som ändrar karaktär till privat-<br>bostäder vid avregistreringen.</p> <p>I fall då enligt första stycket uttagsbeskattning inte skall ske skall inte<br>heller beskattning äga rum enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 §<br>kommunalskattelagen (1928:370) eller 2 § 13 mom. andra stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt.&quot;</p> <p>H §</p> <p>I paragrafen talas på ett par ställen om &quot;övertagaren, eller i fråga om<br>enkla bolag, delägaren&quot;. Enligt de grundläggande bestämmelserna i 2 §<br>avses med övertagare bl.a. delägare i ett enkelt bolag. Med hänsyn härtill<br>får det anses tillräckligt att i 11 § använda ordet &quot;övertagaren''.</p> <p>Prop. 1995/96:168</p> <p>Bilaga 4</p> <p>50</p> <h4>12 och 13 §§</h4> <p>Prop. 1995/96:168</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Paragraferna bör förtydligas och utformas på följande sätt:</p> <p>&quot;12 § Är övertagaren ett handelsbolag, skall vid beräkning av<br>ingångsvärde enligt 24 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt varje delägares ingångsvärde bestämmas med utgångspunkt i<br>anskaffningsvärdet enligt 27 § 2 mom. samma lag för de tillskjutna<br>aktierna.</p> <p>13 § När fördelningsunderlag enligt 2 § lagen (1993:1536) om<br>räntefördelning vid beskattning första gången skall beräknas för<br>övertagaren, sker beräkningen med beaktande av aktiebolagets utgående<br>värden.”</p> <p>14 §</p> <p>Enligt paragrafen skall vid tillämpning av lagen (1993:1537) om expan-<br>sionsmedel gälla, att aktiebolagets eget kapital, minskat med tillskjutet<br>kapital, skall anses ha motsvarat 72 procent av övertagarens expan-<br>sionsmedel vid taxeringen för det närmast föregående beskattningsåret.<br>I fråga om delägare i handelsbolag skall motsvarande gälla beträffande<br>dennes del av kapitalet.</p> <p>I den allmänna motiveringen (avsnitt 4.12) anges att övertagaren skall<br>anses ha expansionsmedel som i princip motsvarar aktiebolagets fria egna<br>kapital. Avsikten anges vara att kontinuiteten i beskattningen skall<br>bibehållas på så sätt att endast förstaledsbeskattat kapital i aktiebolaget<br>kan fortstta att utgöra förstaledsbeskattat kapital hos övertagaren.</p> <p>Enligt Lagrådets mening har det uttalade syftet med den föreslagna<br>bestämmelsen inte kommit till klart uttryck i vare sig motiven eller<br>lagtexten. Avsikten synes vara att det belopp - före skatt - som motsvarar<br>aktiebolagets fria egna kapital, minskat med tillskjutet kapital, skall<br>utgöra expansionsmedel hos övertagaren. Har det inte uppkommit någon<br>vinst under bolagets sista verksamhetsår och har det till följd därav inte<br>tagits ut någon skatt för det året, skall hänsyn tas till att kapitalet tidigare<br>har blivit förstaledsbeskattat. Härvid skall bolagsskatten anses ha utgjort<br>28 procent. I lagtexten torde saken kunna uttryckas så, att övertagaren till<br>följd av övertagandet skall vid ingången av det första verksamhetsåret<br>anses ha expansionsmedel som svarar mot 138,89 procent av aktie-<br>bolagets eget kapital, minskat med tillskjutet kapital.</p> <p>Lagrådet förordar att paragrafen ges följande lydelse:</p> <p>&quot;Vid tillämpning av lagen (1993:1537) om expansionsmedel gäller att<br>övertagaren skall till följd av övertagandet vid ingången av det första<br>verksamhetsåret anses ha expansionsmedel som svarar mot 138,89</p> <p>51</p> <p>procent av aktiebolagets eget kapital, minskat med tillskjutet kapital. I Prop. 1995/96:168<br>fråga om delägare i handelsbolag gäller motsvarande beträffande dennes Bilaga 4<br>del av kapitalet.&quot;</p> <p>52</p> <h2>Finansdepartementet</h2> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 mars 1996</p> <p>Prop. 1995/96:168</p> <p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden<br>Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,<br>Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson,<br>von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing.</p> <p>Föredragande: statsrådet Östros</p> <p>Regeringen beslutar proposition 1995/96:168 Inkomstskatteregler m.m.<br>med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek.</p> <p>53</p> 1 1 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till delvis bifall = utskottet 1995/96:SkU27 ? 1 1 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till ? INL Inlämning 1996-04-03 00:00:00 inträffat 60 B Bordläggning 1996-04-15 00:00:00 inträffat 2 HÄN Hänvisning 1996-04-16 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1996-04-30 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Finansdepartementet 2014-11-23 12:06:41 statustext statustext Ärendet är avslutat GJ03168 2019-05-22 17:24:22 tilldelat Tilldelat Skatteutskottet 2014-11-23 12:06:41 behandlas_i 1995/96:SkU27 GJ01SkU27 bet 1995/96 SkU27 Inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek Betänkande följdmotion <br/> med anledning av prop. 1995/96:168<br/> Inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek GJ02Sk38 mot 1995/96 Sk38 med anledning av prop. 1995/96:168 Inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek Motion följdmotion av Inga-Britt Johansson och Marianne Carlström (S)<br/> med anledning av prop. 1995/96:168<br/> Inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek GJ02Sk38 mot 1995/96 Sk38 med anledning av prop. 1995/96:168 Inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek av Inga-Britt Johansson och Marianne Carlström (S) Motion