<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225783</hangar_id>
 <dok_id>GJ03166</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>166</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:166</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>166</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-03-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:06</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Tullens befogenheter vid den inre gränsen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03166/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03166</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03166</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:166&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Tullens befogenheter vid den inre&lt;br&gt;gränsen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 28 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en lag om Tullverkets befogenheter&lt;br&gt;vid införsel eller utförsel över Sveriges gräns mot ett annat EU-land.&lt;br&gt;Tilliens kontrollbefogenheter regleras för närvarande i tullagen&lt;br&gt;(1994:1550, TL), såvitt avser trafik med tredje land, dvs. land som inte&lt;br&gt;är medlem i EU, och i övergångsbestämmelserna till TL när det är fråga&lt;br&gt;om EU-intem trafik. Den föreslagna lagen, som endast skall gälla i&lt;br&gt;förhållande till trafik mellan Sverige och annat EU-land, reglerar tullens&lt;br&gt;befogenheter i samband med kontrollen av vissa särskilt uppräknade&lt;br&gt;varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller bl.a. vissa åtgärder för att bekämpa i första hand&lt;br&gt;narkotikabrottsligheten. Sålunda föreslås att tullen i den brottsbe-&lt;br&gt;kämpande verksamheten skall få tillgång till bokningsuppgifter om&lt;br&gt;passagerare m.m. från transportföretagen. Vidare ges tullen en lagstadgad&lt;br&gt;möjlighet att undersöka och öppna brev och andra postförsändelser samt&lt;br&gt;att lägga s.k. postspärr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen och därav följande ändringar i andra författningar&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagtext&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om Tullverkets befogenheter vid&lt;br&gt;Sveriges gräns mot ett annat land inom&lt;br&gt;Europeiska unionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i tullagen&lt;br&gt;(1994:1550)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565)&lt;br&gt;om beskattning av privatinförsel av alkohol-&lt;br&gt;drycker och tobaksvaror från land som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i postlagen&lt;br&gt;(1993:1684)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551)&lt;br&gt;om frihet från skatt vid import, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om tullagstiftningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tullagstiftningen efter EU-medlemskapet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relevanta artiklar i EG-fördraget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 30, 34 och 36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Allmänna överväganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en permanent lagreglering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyddsnivån vid den inre gränsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Varuslag som omfattas av TL:s övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krigsmateriel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt i Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regleringen inom EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra strategiska produkter (s.k. dual use)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt i Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regleringen inom EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Narkotika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt i Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regleringen inom EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vapen m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.4.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt i Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturföremål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;6.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regleringen inom EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alkoholhaltiga drycker och tobak&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regleringen inom EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regleringen inom EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 &amp;nbsp;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Den lagtekniska lösningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Varuslag som bör omfattas av den nya lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Tilliens kontrollbefogenheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kontrollnivån vid inre gräns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kontroll av postförsändelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Postspärr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om vissa tjänstemäns befogenheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Kompensatoriska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna överväganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samarbete tull och polis&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång till uppgifter ur transportföretagens&lt;br&gt;register&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tullens hantering av bokningsuppgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Trafikanternas skyldigheter vid den inre gränsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Ekonomiska konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;13 Författningskommentar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om Tullverkets befogenheter&lt;br&gt;vid Sveriges gräns mot ett annat land inom&lt;br&gt;Europeiska unionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i tullagen&lt;br&gt;(1994:1550)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1994:1565) om beskattning av privatinförsel&lt;br&gt;av alkoholdrycker och tobaksvaror från land&lt;br&gt;som är medlem i Europeiska unionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i postlagen&lt;br&gt;(1993:1684)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1994:1551) om frihet från skatt vid import,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av betänkandet Skyddet vid&lt;br&gt;den inre gränsen (SOU 1994:131)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113 Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet i bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av betänkandet Kontrollfrågor i&lt;br&gt;tulldatoriseringen m.m. (SOU 1992:23)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet i bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Promemoria om förslag till reglering av tullens&lt;br&gt;tillgång till uppgifter om last och passagerare ur&lt;br&gt;transportföretags bokningsregister&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemorian i bilaga 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;den 28 mars 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat&lt;br&gt;land inom Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i tullagen (1994:1550),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel&lt;br&gt;av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i&lt;br&gt;Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i postlagen (1993:1684),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om Tullverkets befogenheter vid&lt;br&gt;Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om Tullverkets befogenheter vid&lt;br&gt;införsel eller utförsel över Sveriges gräns mot ett annat land inom&lt;br&gt;Europeiska unionen (EU-land).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kontroller enligt denna lag får inte utformas på sådant sätt att urvalet&lt;br&gt;av vad och vem som kontrolleras sker slumpmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Lagen är tillämplig endast beträffande följande varor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krigsmateriel som avses i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, och&lt;br&gt;produkter som avses i lagen (1991:341) om strategiska produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor som skall beskattas enligt lagen (1994:1565) om beskattning&lt;br&gt;av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. narkotika som avses i narkotikastrafflagen (1968:64),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vapen och ammunition som avses i vapenlagen (1996:67),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. injektionssprutor och kanyler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa&lt;br&gt;dopningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;springstiletter, springknivar, knogjäm, kaststjämor, riv- eller&lt;br&gt;nithandskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kulturföremål som avses i 5 kap. 4-6 §§ lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. hundar och katter för annat ändamål än handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen (1994:1738),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. andra djur än sådana som anges ovan och produkter av djur, om&lt;br&gt;det finns särskild anledning att misstänka att smittsam sjukdom&lt;br&gt;förekommer, att djuret eller djurprodukten på annat sätt utgör en allvarlig&lt;br&gt;hälsorisk för människor eller djur, att medföljande dokument är&lt;br&gt;ofullständiga eller felaktiga, att erforderliga dokument saknas eller att de&lt;br&gt;villkor som i övrigt gäller för införseln inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ Anmälningsskyldighet föreligger &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den som utan erforderligt tillstånd, eller med stöd av tillstånd&lt;br&gt;som föranletts av vilseledande uppgift, från ett annat EU-land till Sverige&lt;br&gt;inför eller från Sverige till ett sådant land utför en vara som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 3, 5-8 och 10,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som från ett annat EU-land till Sverige inför eller från&lt;br&gt;Sverige till ett sådant land utför en vara som avses i 3 § 1, 4, 9, 11 och&lt;br&gt;12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Generaltullstyrelsen&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter om anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverkets kontrollverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Var och en är skyldig att stanna på en tulltjänstemans anmaning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan anmaning får ges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som i omedelbart samband med inresa till Sverige från ett annat&lt;br&gt;EU-land eller vid utresa från Sverige till ett sådant land befinner sig i&lt;br&gt;omedelbar närhet av gränspassage, om det behövs för att möjliggöra&lt;br&gt;sådan kontroll som avses i 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som anträffas i trakterna invid Sveriges landgräns mot ett annat&lt;br&gt;EU-land, eller kuster, eller i närheten av eller inom flygplats eller annat&lt;br&gt;område som har direkt trafikförbindelse med ett annat EU-land, om det&lt;br&gt;finns anledning anta att han medför en vara som avses i 3 §, och att han&lt;br&gt;inte fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmaning enligt första stycket 2 får ges endast om det behövs för&lt;br&gt;att möjliggöra kontroll enligt 7 § och får inte gå utöver vad som är&lt;br&gt;nödvändigt för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som enligt 5 § är skyldig att stanna, skall på en tulltjänstemans&lt;br&gt;begäran lämna de uppgifter och visa upp de handlingar som behövs för&lt;br&gt;kontroll enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För kontroll av att anmälningsskyldigheten enligt denna lag, eller&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av&lt;br&gt;alkoholdrycker och tobaksvaror från ett land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen, fullgjorts riktigt och fullständigt, samt för kontroll av att&lt;br&gt;gällande villkor för in- eller utförsel av sådana varor som anges i 3 § 1&lt;br&gt;och 3-12 uppfyllts, får en tulltjänsteman undersöka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan&lt;br&gt;förvaras vid införsel från eller utförsel till ett annat EU-land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handresgods, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och&lt;br&gt;liknande som medförs av en resande vid inresa från eller utresa till ett&lt;br&gt;annat EU-land, eller av den som kan anmanas att stanna enligt 5 § första&lt;br&gt;stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om befogenheter bl.a. avseende&lt;br&gt;kroppsvisitation och kroppsbesiktning finns i lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För kontroll av att anmälningsskyldigheten enligt denna lag fullgjorts Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;riktigt och fullständigt får en tulltjänsteman undersöka postförsändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såsom paket, brev och liknande försändelser. En sådan försändelse får&lt;br&gt;öppnas, om det finns anledning anta att den innehåller en vara som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 3 §, och att denna vara kan tas i beslag enligt lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling samt försändelsen finns hos tullmyndigheten&lt;br&gt;eller på utväxlingspostkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Beslut om öppnande med stöd av 8 § av brev och andra sådana&lt;br&gt;försändelser som kan antas innehålla förtroliga meddelanden får fattas&lt;br&gt;endast av tullmyndighetens chef eller efter dennes förordnande av någon&lt;br&gt;annan tjänsteman vid myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En försändelse som öppnas med stöd av 8 och 9 §§ får inte&lt;br&gt;undersökas närmare än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med&lt;br&gt;undersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll skall föras över undersökningen. Av protokollet skall framgå&lt;br&gt;ändamålet med undersökningen och vad som har kommit fram vid denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försändelse öppnats skall adressaten och, om det är möjligt,&lt;br&gt;avsändaren underrättas så snart som möjligt, om inte särskilda skäl talar&lt;br&gt;emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Under de förutsättningar som anges i andra stycket får chefen för&lt;br&gt;en tullmyndighet besluta att postförsändelse som väntas till viss&lt;br&gt;postanstalt, och som kommer från ett annat EU-land, skall hållas kvar av&lt;br&gt;postbefordringsföretaget när försändelsen kommer in till postanstalten. Ett&lt;br&gt;beslut skall meddelas att gälla viss angiven, kortare tidsrymd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för ett beslut om kvarhållande är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det finns anledning anta att sådan postförsändelse innehåller&lt;br&gt;narkotika som kan tas i beslag enligt lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att ett sådant beslut är nödvändigt för att det avsedda resultatet skall&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om kvarhållande får verkställas omedelbart men skall snarast&lt;br&gt;prövas av Generaltullstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Polisen och Kustbevakningen är skyldiga att medverka i kontroll-&lt;br&gt;verksamheten enligt denna lag. Vad som sägs i 5-7 och 13 §§ om en&lt;br&gt;tullmyndighet och en tulltjänsteman gäller vid sådan medverkan också&lt;br&gt;polismyndigheten och Kustbevakningen samt en polisman och en&lt;br&gt;tjänsteman vid Kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett postbefordringsföretag som regeringen bestämmer är skyldigt att,&lt;br&gt;på begäran av tullmyndigheten, till denna myndighet överlämna en&lt;br&gt;försändelse som kvarhållits enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett befordringsföretag är skyldigt att göra anmälan till Tullverket om&lt;br&gt;det i företagets verksamhet uppkommer misstanke om att en försändelse&lt;br&gt;innehåller narkotika som kan tas i beslag enligt lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Vid kontroll enligt denna lag skall den vars uppgifter skall Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;kontrolleras, eller för vars räkning varan införs eller utförs, ge den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställer kontrollen tillfälle att undersöka varan och transportmedlet och&lt;br&gt;utan kostnad tillhandahålla de varuprov som behövs. Den som utför&lt;br&gt;kontrollen skall också lämnas tillträde till de lokaler och andra utrymmen&lt;br&gt;som används för den transport, förvaring eller verksamhet som kontrollen&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vars uppgifter skall kontrolleras eller för vars räkning varan införs&lt;br&gt;eller utförs skall svara för den transport av varan som behövs samt för&lt;br&gt;uppackning och återinpackning. Han skall även tillhandahålla någon som&lt;br&gt;hjälper till vid provtagning och vägning. Den som åsidosätter dessa&lt;br&gt;skyldigheter skall enligt beslut av en tullmyndighet ersätta staten för dess&lt;br&gt;kostnader för åtgärderna i fråga. Vad som sägs i 37 § tullagen&lt;br&gt;(1994:1550) om indrivning av tull skall gälla även sådan ersättning.&lt;br&gt;Tullmyndigheten får besluta om befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;ersättningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Transportföretag, som befordrar resande från ett annat EU-land,&lt;br&gt;skall utan kostnad för staten ställa de lokaler och anordningar till&lt;br&gt;Tullverkets förfogande som enligt vad Generaltullstyrelsen bedömer&lt;br&gt;behövs för undersökning av resgods och fordon som resande för med sig,&lt;br&gt;för förhör och kroppsvisitation av resande samt för tullpersonal under&lt;br&gt;uppehåll i tjänstgöringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Transportföretag som befordrar varor, passagerare eller fordon till&lt;br&gt;eller från Sverige skall på begäran av en tullmyndighet skyndsamt lämna&lt;br&gt;de aktuella uppgifter om ankommande och avgående transporter, som&lt;br&gt;företaget har tillgång till. Transportföretag har endast skyldighet att&lt;br&gt;lämna de uppgifter om passagerare som avser namn, resrutt, bagage och&lt;br&gt;medpassagerare samt sättet för betalning och bokning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får begära uppgifter enligt första stycket endast om&lt;br&gt;uppgifterna kan antas ha betydelse för Tullverkets brottsbekämpande&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Transportföretag får lämna uppgifter enligt 15 § på så sätt att de&lt;br&gt;görs läsbara för tullmyndigheten genom terminalåtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får ta del av uppgifter genom terminalåtkomst endast&lt;br&gt;i den omfattning och under den tid som behövs för att kontrollera aktuella&lt;br&gt;transporter. Tullmyndigheten får inte ändra eller på annat sätt bearbeta&lt;br&gt;eller lagra uppgifter som hålls tillgängliga på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om enskilda personer som lämnats på annat sätt än genom&lt;br&gt;terminalåtkomst, skall omedelbart förstöras, om de visar sig sakna&lt;br&gt;betydelse för utredning och lagföring av brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om det behövs för att genomföra en kontroll enligt denna lag, får&lt;br&gt;en tullmyndighet ta hand om en vara. Varan får därvid läggas upp på&lt;br&gt;lager för tillfällig förvaring. De kostnader som Tullverket haft för varans&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppläggning och förvaring skall ersättas av den som för in eller för ut Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten kan besluta att varan inte får tas ut från lagret förrän&lt;br&gt;kostnaderna ersatts eller säkerhet ställts för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får besluta om befrielse helt eller delvis från ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldigheten, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En tullmyndighet har rätt att göra kontrollbesök och revisioner hos&lt;br&gt;den som för ut sådana varor som nämns i 3 § 1 och 8. Vad som sägs i&lt;br&gt;68-80 §§ tullagen (1994:1550) om revision m.m. gäller därvid, liksom&lt;br&gt;bestämmelsen i 99 § samma lag om vite vid revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff och vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet låter bli att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stanna på en tulltjänstemans anmaning enligt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämna uppgifter och visa upp handlingar för en tulltjänsteman enligt&lt;br&gt;6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Ansvar enligt 19 § inträder inte om gärningen är belagd med straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i brottsbalken eller i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Vite får av en tullmyndighet föreläggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett transportföretag som inte fullgör sina skyldigheter enligt 15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den vars uppgifter skall kontrolleras eller för vars räkning en vara&lt;br&gt;införs eller utförs enligt 13 § och som inte fullgör sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;samma paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Beslut enligt 13-15 och 17 §§ får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs för överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga beslut enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fraga om tullagen (1994:1550)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkterna 4, 6 och 7 i övergångsbestämmelserna till lagen skall&lt;br&gt;upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6, 9 a, 66 och 107 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 57 a, 57 b, 57 c,&lt;br&gt;57 d, 67 a och 67 b §§, 99 a § av följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oförtullade oljeprodukter får&lt;br&gt;tillföras sådana märkämnen som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 7 § lagen&lt;br&gt;(1994:1776) om skatt på energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oförtullade oljeprodukter får&lt;br&gt;tillföras sådana märkämnen som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 8 § lagen&lt;br&gt;(1994:1776) om skatt på energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9a§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som från en plats utanför det svenska tullområdet, men inom EG:s&lt;br&gt;tullområde, till det svenska tullområdet inför eller låter införa en icke-&lt;br&gt;gemenskapsvara, som inte är underkastad ett tullförfarande, är skyldig att&lt;br&gt;anmäla införseln till tullmyndigheten vid gränspasseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten uppbär därvid tull för varan och övervakar att&lt;br&gt;handelspolitiska åtgärder vidtas och andra villkor för övergång till fri&lt;br&gt;omsättning iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av anmälningsskyl-&lt;br&gt;digheten har tullmyndigheten rätt&lt;br&gt;att utföra de kontroller som fram-&lt;br&gt;går av punkt 4 andra stycket i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av anmälningsskyl-&lt;br&gt;digheten har tullmyndigheten rätt&lt;br&gt;att utföra de kontroller som fram-&lt;br&gt;går av lagen (1996:000) om Tull-&lt;br&gt;verkets befogenheter vid Sveriges&lt;br&gt;gräns mot ett annat land inom&lt;br&gt;Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan kontroll som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § får en tulltjänsteman under-&lt;br&gt;söka postförsändelser, såsom pa-&lt;br&gt;ket, brev och liknande försändel-&lt;br&gt;ser. En sådan försändelse får öpp-&lt;br&gt;nas om det finns anledning anta att&lt;br&gt;den innehåller en vara, och att&lt;br&gt;anmälnings- och uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;heten inte fullgjorts samt försän-&lt;br&gt;delsen finns hos tullmyndigheten&lt;br&gt;eller på utväxlingspostkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1531.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om öppnande med stöd av&lt;br&gt;57 a § av brev och andra sådana&lt;br&gt;försändelser som kan antas inne-&lt;br&gt;hålla förtroliga meddelanden får&lt;br&gt;fattas endast av tullmyndighetens&lt;br&gt;chef eller efter dennes förordnande&lt;br&gt;av någon annan tjänsteman vid&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försändelse som öppnas med&lt;br&gt;stöd av 57 a och 57 b §§ får inte&lt;br&gt;undersökas närmare än vad som&lt;br&gt;behövs med hänsyn till ändamålet&lt;br&gt;med undersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll skall föras över&lt;br&gt;undersökningen. Av protokollet&lt;br&gt;skall framgå ändamålet med under-&lt;br&gt;sökningen och vad som har kommit&lt;br&gt;fram vid denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försändelse öppnats skall&lt;br&gt;adressaten och, om det är möjligt,&lt;br&gt;avsändaren underrättas så snart&lt;br&gt;som möjligt, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som an-&lt;br&gt;ges i andra stycket får chefen för&lt;br&gt;en tullmyndighet besluta att post-&lt;br&gt;försändelse som väntas till viss&lt;br&gt;postanstalt, och som kommer från&lt;br&gt;tredje land, skall hållas kvar av&lt;br&gt;postbefordringsföretaget när för-&lt;br&gt;sändelsen kommer in till post-&lt;br&gt;anstalten. Ett beslut skall meddelas&lt;br&gt;att gälla viss angiven, kortare tids-&lt;br&gt;rymd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för ett beslut&lt;br&gt;om kvarhållande är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det finns anledning anta att&lt;br&gt;sådan postförsändelse innehåller&lt;br&gt;narkotika som kan tas i beslag en-&lt;br&gt;ligt lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att ett sådant beslut är nöd-&lt;br&gt;vändigt för att det avsedda resul-&lt;br&gt;tatet skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om kvarhållande får&lt;br&gt;verkställas omedelbart men skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snarast prövas av Generaltull-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen och Kustbevakningen är&lt;br&gt;skyldiga att medverka i kontroll-&lt;br&gt;verksamheten enligt denna lag.&lt;br&gt;Vad som sägs i 57-63 §§ om tull-&lt;br&gt;myndighet och tulltjänsteman&lt;br&gt;gäller vid sådan medverkan också&lt;br&gt;polismyndighet och Kustbevak-&lt;br&gt;ningen samt polisman och tjänste-&lt;br&gt;man vid Kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även postbefordringsföretag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer och järn-&lt;br&gt;vägsföretag är skyldiga att&lt;br&gt;medverka i kontrollverksamheten&lt;br&gt;enligt denna lag i fråga om varor&lt;br&gt;som befordras med post eller på&lt;br&gt;järnväg. I fråga om sådan med-&lt;br&gt;verkan gäller inte 57-63 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om medverkan som&lt;br&gt;avses i första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen och Kustbevakningen är&lt;br&gt;skyldiga att medverka i kontroll-&lt;br&gt;verksamheten enligt denna lag.&lt;br&gt;Vad som sägs i 57, 58-63 §§ om&lt;br&gt;en tullmyndighet och en tulltjänste-&lt;br&gt;man gäller vid sådan medverkan&lt;br&gt;också en polismyndighet och&lt;br&gt;Kustbevakningen samt en polisman&lt;br&gt;och en tjänsteman vid Kustbevak-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett postbefordringsföretag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer är skyldigt&lt;br&gt;att på begäran av tullmyndigheten&lt;br&gt;till denna myndighet överlämna en&lt;br&gt;försändelse som kvarhållits enligt&lt;br&gt;57 d §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett befordringsföretag är skyldigt&lt;br&gt;att göra anmälan till Tullverket om&lt;br&gt;det i företagets verksamhet upp-&lt;br&gt;kommer en misstanke om att en&lt;br&gt;försändelse innehåller narkotika&lt;br&gt;som kan tas i beslag enligt lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varu-&lt;br&gt;smuggling, och att även i övrigt&lt;br&gt;medverka i kontrollverksamheten&lt;br&gt;enligt denna lag i fråga om varor&lt;br&gt;som befordras med post, på järn-&lt;br&gt;väg eller med luftfartyg. I fråga om&lt;br&gt;sådan medverkan gäller inte&lt;br&gt;57-63 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om medverkan som&lt;br&gt;avses i första och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportföretag som befordrar&lt;br&gt;varor, passagerare eller fordon till&lt;br&gt;eller från Sverige skall på begäran&lt;br&gt;av en tullmyndighet skyndsamt&lt;br&gt;lämna de aktuella uppgifter om an-&lt;br&gt;kommande och avgående transpor-&lt;br&gt;ter, som företaget har tillgång till.&lt;br&gt;Transportföretag har endast skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna de uppgifter om&lt;br&gt;passagerare som avser namn, res-&lt;br&gt;rutt, bagage och medpassagerare&lt;br&gt;samt sättet för betalning och&lt;br&gt;bokning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får begära upp- Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;gifter enligt första stycket endast&lt;br&gt;om uppgifterna kan antas ha bety-&lt;br&gt;delse för Tullverkets brottsbekäm-&lt;br&gt;pande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportföretag får lämna upp-&lt;br&gt;gifter enligt 67 a § på så sätt att&lt;br&gt;de görs läsbara för tullmyndigheten&lt;br&gt;genom terminalåtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får ta del av&lt;br&gt;uppgifter genom terminalåtkomst&lt;br&gt;endast i den omfattning och under&lt;br&gt;den tid som behövs för att kontrol-&lt;br&gt;lera aktuella transporter. Tull-&lt;br&gt;myndigheten får inte ändra eller på&lt;br&gt;annat sätt bearbeta eller lagra&lt;br&gt;uppgifter som hålls tillgängliga på&lt;br&gt;detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om enskilda personer&lt;br&gt;som lämnats pä annat sätt än ge-&lt;br&gt;nom terminalåtkomst, skall omedel-&lt;br&gt;bart förstöras, om de visar sig&lt;br&gt;sakna betydelse för utredning och&lt;br&gt;lagföring av brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite får av en tullmyndighet före-&lt;br&gt;läggas ett transportföretag som inte&lt;br&gt;fullgör sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;67 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt bestämmelser&lt;br&gt;som meddelats med stöd av lagen eller enligt tullagstiftningen i övrigt får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, när det är fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastställelse av tull och prövningen inte gäller sådant beslut om&lt;br&gt;befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av tull som meddelats&lt;br&gt;med stöd av regeringens bemyndigande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uttag av tull ur en vara enligt gemenskapsregler eller 37 § denna&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. temporär import,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. restitution av tull,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ursprungsintyg som krävs för erhållande av förmånsbehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inskränkning i rätten att förfoga över en vara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bindande klassificeringsbesked,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ränta eller dröjsmålsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tulltillägg eller förseningsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ersättning som avses i 62 § andra stycket eller 64 § eller ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för särskilda kostnader för bindande klassificeringsbesked,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. beslut om föreläggande som meddelats enligt tullagstiftningen, Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12. utdömande av vite enligt 99 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. utdömande av vite.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. begäran om att lämna upp-&lt;br&gt;gifter enligt 67 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt överklagas Generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt bestämmelser som meddelats med stöd av lagen eller enligt&lt;br&gt;tullagstiftningen i övrigt hos regeringen, om inte annat är särskilt&lt;br&gt;föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:166&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1565) om beskattning av&lt;br&gt;privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4-6 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 7-13 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för in en vara för vil-&lt;br&gt;ken skatt skall betalas enligt 2 §&lt;br&gt;skall vid införseln anmäla detta till&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Kopparbergs&lt;br&gt;län (beskattningsmyndigheten).&lt;br&gt;Beskattningsmyndigheten beslutar&lt;br&gt;med stöd av anmälan den skatt&lt;br&gt;som skall betalas. Skatten skall&lt;br&gt;betalas senast två veckor efter&lt;br&gt;dagen för detta beslut. Skatten&lt;br&gt;betalas genom insättning på ett&lt;br&gt;särskilt konto. Betalningen anses&lt;br&gt;ha skett den dag då den har bok-&lt;br&gt;förts på det särskilda kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;annan myndighet för beskattnings-&lt;br&gt;myndighetens räkning får ta emot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för in en vara för vil-&lt;br&gt;ken skatt skall betalas enligt denna&lt;br&gt;lag skall vid införseln anmäla detta&lt;br&gt;till Skattemyndigheten i Koppar-&lt;br&gt;bergs län (beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten). Beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;beslutar om den skatt som skall&lt;br&gt;betalas för varje skattepliktig in-&lt;br&gt;försel. Skatten skall betalas senast&lt;br&gt;två veckor efter dagen för detta be-&lt;br&gt;slut. Skatten betalas genom insätt-&lt;br&gt;ning på ett särskilt konto.&lt;br&gt;Betalningen anses ha skett den dag&lt;br&gt;då den har bokförts på det sär-&lt;br&gt;skilda kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket skall för beskattnings-&lt;br&gt;myndighetens räkning ta emot an-&lt;br&gt;mälan som avses i första stycket&lt;br&gt;när införseln sker där bemannad&lt;br&gt;tullplats finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På annan plats skall Tullverket&lt;br&gt;där det är möjligt se till att an-&lt;br&gt;mälan kan lämnas på annat sätt.&lt;br&gt;Tullverket skall i sådana fall&lt;br&gt;vidarebefordra anmälan till be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anmälan skett enligt andra&lt;br&gt;stycket skall Tullverket för be-&lt;br&gt;skattningsmyndighetens räkning&lt;br&gt;besluta om skatten och får i sam-&lt;br&gt;band därmed uppbära skatten,&lt;br&gt;samt vidta nödvändig skatte-&lt;br&gt;kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för in en vara för vil-&lt;br&gt;ken skatt skall betalas enligt denna&lt;br&gt;lag skall, när inresan sker där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmälan enligt 4 §, besluta och i&lt;br&gt;samband därmed uppbära skatten&lt;br&gt;samt vidta nödvändig skatte-&lt;br&gt;kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bemannad tullplats finns, anmäla&lt;br&gt;detta till Tullverket vid införseln.&lt;br&gt;Sker införseln på annan plats skall&lt;br&gt;anmälan ändå lämnas till Tull-&lt;br&gt;verket om sådan möjlighet till-&lt;br&gt;handahålls av verket. I annat fall&lt;br&gt;skall anmälan om införseln lämnas&lt;br&gt;till beskattningsmyndigheten senast&lt;br&gt;tre dagar efter införseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift och indrivning i lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter skall även&lt;br&gt;gälla för skatt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgift skall tas ut om&lt;br&gt;skatt inte betalas inom den tid som&lt;br&gt;anges i 4 §. Därvid tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna om dröjsmålsavgift i&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om indrivning av skatt&lt;br&gt;och avgift enligt denna lag gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 kap. 16 och&lt;br&gt;18 §§ lagen om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har resande vid fullgörande av&lt;br&gt;anmälningsskyldighet enligt denna&lt;br&gt;lag lämnat uppgift som befinns&lt;br&gt;oriktig, skall en särskild avgift&lt;br&gt;påföras honom. Avgiften år femtio&lt;br&gt;procent av det skattebelopp som&lt;br&gt;inte skulle ha påförts honom om&lt;br&gt;den oriktiga uppgiften hade god-&lt;br&gt;tagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har resande fört in vara för&lt;br&gt;vilken skatt skall betalas enligt&lt;br&gt;denna lag utan att anmäla detta,&lt;br&gt;skall en särskiltd avgift påföras&lt;br&gt;honom. Avgiften är femtio procent&lt;br&gt;av den skatt som påförs honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten skall&lt;br&gt;påföra särskild avgift enligt 7 §. 1&lt;br&gt;fall där den oriktiga uppgiften&lt;br&gt;lämnats i anmälan direkt till Tull-&lt;br&gt;verket eller det vid kontroll som&lt;br&gt;Tullverket företagit framkommit att&lt;br&gt;anmälan inte lämnats skall Tull-&lt;br&gt;verket påföra särskild avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet lämnar uppgift som be-&lt;br&gt;finns oriktig eller underlåter att&lt;br&gt;anmäla skattepliktig införsel enligt&lt;br&gt;denna lag döms till böter. I ringa&lt;br&gt;fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling och skattebrotts-&lt;br&gt;lagen (1971:69) skall inte tillämpas&lt;br&gt;på införsel som avses i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag av be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten eller tull-&lt;br&gt;myndighet får överklagas hos all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol. Pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;//.§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras ett beskattningsbeslut i en&lt;br&gt;fråga som föranlett särskild avgift&lt;br&gt;skall domstolen vidta den ändring&lt;br&gt;av beslutet om särskild avgift som&lt;br&gt;föranleds av beskattningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift tas inte ut vid rät-&lt;br&gt;telse av en uppenbar felräkning el-&lt;br&gt;ler misskrivning eller vid frivillig&lt;br&gt;rättelse av en oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift får efterges, om&lt;br&gt;den oriktiga uppgiften eller den&lt;br&gt;underlåtna anmälningsskyldigheten&lt;br&gt;framstår som ursäktlig eller det&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;framstår som uppenbart oskäligt att&lt;br&gt;ta ut avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om eftergift av&lt;br&gt;särskild avgift skall beaktas även&lt;br&gt;om yrkande om detta inte fram-&lt;br&gt;ställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Föreskriften i 10 § om krav&lt;br&gt;på prövningstillstånd tillämpas inte i de fall där det första beslutet i&lt;br&gt;ärendet om skatt fattas före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684) Prop. 1995/96:166&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i postlagen (1993:1684) skall införas en&lt;br&gt;ny paragraf, 20 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver postverksamhet&lt;br&gt;enligt denna lag skall utan hinder&lt;br&gt;av 19 § bistå en tullmyndighet vid&lt;br&gt;kontroll avseende postförsändelse&lt;br&gt;enligt tullagen (1994:1550) eller&lt;br&gt;lagen (1996:000) om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter vid Sveriges gräns&lt;br&gt;mot ett annat land inom&lt;br&gt;Europeiska unionen. Detta gäller&lt;br&gt;dock endast kontroll som rör&lt;br&gt;misstanke om narkotikabrott.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;frihet från skatt vid import, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (1994:1551) om frihet från&lt;br&gt;skatt vid import, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihet från skatt skall, om inte&lt;br&gt;annat följer av 3 eller 4 §§ eller av&lt;br&gt;3 kap., medges för en vara som&lt;br&gt;övergår till fri omsättning under&lt;br&gt;sådana omständigheter som för en&lt;br&gt;tullpliktig vara medför tullbefrielse&lt;br&gt;enligt rådets förordning (EEG) nr&lt;br&gt;918/83, lagen (1994:1547) om tull-&lt;br&gt;frihet m.m. eller föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av förord-&lt;br&gt;ningen eller lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihet från skatt skall, om inte&lt;br&gt;annat följer av 3 eller 4 §§ eller av&lt;br&gt;3 kap., medges för en vara som&lt;br&gt;övergår till fri omsättning under&lt;br&gt;sådana omständigheter som för en&lt;br&gt;tullpliktig vara medför tullbefrielse&lt;br&gt;enligt rådets förordning (EEG) nr&lt;br&gt;918/83, lagen (1994:1547) om tull-&lt;br&gt;frihet m.m., lagen (1972:114) med&lt;br&gt;anledning av konventionen den&lt;br&gt;9 februari 1972 mellan Sverige och&lt;br&gt;Norge om renbetning, eller före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av&lt;br&gt;förordningen eller lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihet från skatt vid import skall medges även i de fall som anges i&lt;br&gt;5-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihet från skatt skall medges även när förutsättningar för hel frihet&lt;br&gt;från tull vid temporär import föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 2 december 1993 bemyndigade regeringen chefen för&lt;br&gt;Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda nya&lt;br&gt;former för narkotikabekämpning m.m. i ett EU-perspektiv. Utredningen,&lt;br&gt;som antog namnet EU-gränskontrollutredningen, skulle enligt direktiven&lt;br&gt;utreda vissa frågor om hur Sverige, vid ett EU-medlemskap, skulle kunna&lt;br&gt;förhindra att den fria rörligheten av personer och varor inom EU skulle&lt;br&gt;medföra ett ökat inflöde av narkotika och illegala vapen i landet.&lt;br&gt;Utredningen skulle bl.a. överväga i vad mån lagstiftningen om varu-&lt;br&gt;smuggling behövde ändras för att Sverige skulle kunna behålla straff-&lt;br&gt;sanktionerade förbud mot in- eller utförsel av vissa varor i förhållande&lt;br&gt;till andra EU-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skulle utredningen överväga formerna för att inom ramen för&lt;br&gt;vad som är tillåtet enligt det internationella regelverket, upprätthålla en&lt;br&gt;kontroll när det gäller varor som förs över en gräns mot ett annat EU-&lt;br&gt;land i strid mot ett straffsanktionerat förbud. Enligt direktiven borde&lt;br&gt;kontrollen i första hand avse narkotika och vapen, och det borde vidare&lt;br&gt;vara en uppgift för polisen och tullen att tillsammans svara för&lt;br&gt;kontrollen. Utredningen överlämnade i december 1994 betänkandet&lt;br&gt;Skyddet vid den inre gränsen (SOU 1994:131). Utredningens&lt;br&gt;sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-&lt;br&gt;na finns i bilaga 2. En sammanfattning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi 94/4103).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens betänkande lämnades alltför sent för att det skulle hinna&lt;br&gt;läggas till grund för lagstiftning i samband med EU-inträdet den 1 januari&lt;br&gt;1995. Därför kom tullens befogenheter att tills vidare regleras i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till tullagen (1994:1550, TL). Lagrådet hördes&lt;br&gt;inte i ärendet med hänsyn till att ett hörande av Lagrådet skulle fördröja&lt;br&gt;lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Det&lt;br&gt;framhölls att ett sådant yttrande skulle ha varit värdefullt, men att det&lt;br&gt;skulle kräva en genomgång inte enbart av ett omfattande förslag till&lt;br&gt;nationell lagstiftning, utan även en genomgång av en ännu mer&lt;br&gt;omfattande samling bestämmelser i EG-förordningar. Den tid som stod&lt;br&gt;till förfogande gav alltså inte utrymme för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt övergångsbestämmelserna behåller Tullverket sina befogenheter&lt;br&gt;att vid inre gräns ingripa mot bl.a. illegal införsel av t.ex. narkotika och&lt;br&gt;vapen. Kontrollbefogenhetema avser vissa uppräknade varuslag för vilka&lt;br&gt;tillstånd krävs för införsel eller utförsel. Förutom narkotika och vapen är&lt;br&gt;det fråga om injektionssprutor och kanyler, dopningsmedel, ammunition,&lt;br&gt;springstiletter och andra s.k. gatustridsvapen, vissa kulturföremål, hundar&lt;br&gt;och katter samt spritdrycker, vin och starköl. Även alkohol och tobak&lt;br&gt;som inte får införas skattefritt vid inresa till Sverige omfattas. Enligt&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna skall i de nämnda fallen bestämmelserna om&lt;br&gt;anmälnings- och uppgiftsskyldighet i den upphävda tullagen (1987:1065)&lt;br&gt;fortfarande gälla liksom kontrollbefogenhetema i 63 §, 64 § (till den del&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den avser skyldighet att stanna på tullmyndighets anmaning) och 65 § Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;samma lag. 1 fråga om krigsmateriel och s.k. strategiska produkter gäller&lt;br&gt;samtliga bestämmelser i den upphävda lagen om Tullverkets kontroll-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter forslag av regeringen (prop. 1994/95:173) genomförde riksdagen&lt;br&gt;en komplettering av övergångsbestämmelserna dels genom att utöka listan&lt;br&gt;över de varugrupper som får kontrolleras med nötkreatur, svin, får, getter,&lt;br&gt;fjäderfän, fisk och reptiler, dels genom att ge tullmyndigheterna rätt att&lt;br&gt;kontrollera djurtransporter vid misstanke om smittsam sjukdom. Det&lt;br&gt;gjordes dessutom ett tillägg avseende trafikanternas skyldigheter och Tull-&lt;br&gt;verkets befogenheter vid den inre gränsen. Sålunda kompletterades be-&lt;br&gt;stämmelserna i fråga om rätt att i administrativ ordning omhänderta såda-&lt;br&gt;na varor som avses i övergångsbestämmelserna, och som inte får inforas&lt;br&gt;i landet. Vidare lades det till föreskrifter om transportföretagens skyl-&lt;br&gt;digheter att utan kostnad för staten tillhandahålla vissa lokaler m.m. på&lt;br&gt;vissa ankomstplatser och beträffande skyldigheten för den kontrollerade&lt;br&gt;att svara för lossning och uppackning m.m. Dessa bestämmelser har&lt;br&gt;granskats av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1992 avlämnade utredningen om lagstiftningsbehovet vid&lt;br&gt;tulldatoriseringen (TDL-utredningen) sitt slutbetänkande Kontrollfrågor&lt;br&gt;i tulldatoriseringen m.m. (SOU 1992:23). Denna utredning, som skulle&lt;br&gt;lämna förslag om de författningsändringar som behövdes inför tullens&lt;br&gt;datorisering, tog bl.a. upp frågan om Tullverkets befogenhet att undersöka&lt;br&gt;brev och andra postförsändelser. Utredningens sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet finns i bilaga 3. Betänkandet har remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Utredningen ledde&lt;br&gt;emellertid inte till något lagförslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet har en promemoria upprättats med förslag&lt;br&gt;till reglering av tullens befogenheter att ta del av uppgifter ur transport-&lt;br&gt;företagens bokningsregister. Promemorian återfinns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 mars 1996 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om ändring i 6 § TL och i 2 kap. 2 § lagen (1994:1551) om&lt;br&gt;frihet från skatt vid import, m.m. har inte granskats av Lagrådet.&lt;br&gt;Ändringen i 6 § TL innebär endast en rättelse av ett förbiseendefel. I&lt;br&gt;2 kap. 2 § lagen om frihet från skatt vid import, m.m. har endast ett&lt;br&gt;tillägg gjorts för att göra tydligt att den tull- och avgiftsfrihet som gäller&lt;br&gt;enligt i paragrafen angiven konvention även skall innefatta en skattefrihet.&lt;br&gt;Dessa ändringar är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle&lt;br&gt;sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen i huvudsak följt Lagrådets förslag. Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;I förhållande till lagrådsremissen har, förutom vissa redaktionella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringar, en ändring gjorts avseende vite som föreläggs enligt 99 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sålunda skall frågor om utdömande av vite enligt nämnda paragraf även&lt;br&gt;i fortsättningen prövas av Generaltullstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitt 7 och i författnings-&lt;br&gt;kommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Allmänt om tullagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tullverkets reguljära kontrollverksamhet i förhållande till tredje land&lt;br&gt;regleras i främst tullagen (1994:1550, TL) och tullförordningen&lt;br&gt;(1994:1558). &amp;nbsp;&amp;nbsp;Detalj föreskrifter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om tullproceduren finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaltullstyrelsens tullordning. Tullagstiftningen innehåller en del&lt;br&gt;regler om kontrollbefogenheter. Några av dessa befogenheter är till sin&lt;br&gt;karaktär tvångsmedel. Gemensamt för dessa regler är att de kan tillämpas&lt;br&gt;utan att det finns någon misstanke om brott. Uppkommer vid reguljär&lt;br&gt;tullkontroll misstanke om brott tillämpas i stället bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling (VSL). Den lagen innehåller i&lt;br&gt;princip också alla straffbestämmelser angående smugglingsbrottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska tullagstiftningen är uppbyggd kring en skyldighet att&lt;br&gt;anmäla införsel och utförsel av varor till en tullmyndighet. Varor som&lt;br&gt;införs till tullområdet, dvs. Sveriges landområde och sjöterritorium samt&lt;br&gt;luftrummet däröver, skall förtullas eller underkastas annan tullklarering.&lt;br&gt;Vid förtullning kontrollerar tullmyndigheten att varan får införas och&lt;br&gt;fastställer tull och annan skatt samt avgifter enligt tulldeklaration och&lt;br&gt;andra uppgifter. Den som anmält varan till förtullning är tullskyldig. I&lt;br&gt;princip får ingen förfoga över en införd vara innan den förtullats.&lt;br&gt;Uppgifter till tullen får även lämnas genom elektronisk överföring till&lt;br&gt;tulldatasystemet (TDS) av den som fått tillstånd till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor som är oförtullade och varor som anmälts till utförsel står under&lt;br&gt;TUllverkets överinseende (tullkontroll). Att en vara står under tullkontroll&lt;br&gt;innebär att tullmyndigheten och tulltjänstemannen har befogenhet att&lt;br&gt;utöva kontroll över den aktuella varan eller transportmedlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt äldre tullagstiftning skulle alla varor och transportmedel som&lt;br&gt;infördes till landet underkastas en fysisk kontroll. Denna kontrollmetodik&lt;br&gt;tillämpas inte längre. Numera används helt andra kontrollmetoder. Dessa&lt;br&gt;är inte närmare definierade i tullagstiftningen. Inom tullen brukar man&lt;br&gt;tala om stickprovskontroll, selektiv kontroll, misstankebaserad kontroll&lt;br&gt;och pådragskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stickprovskontroll avser en sådan kontroll där objektet väljs ut helt&lt;br&gt;slumpmässigt. Det kan t.ex. göras på så sätt att var femte eller var tionde&lt;br&gt;resenär tas ut för kontroll. Saken brukar också uttryckas så att det saknas&lt;br&gt;varje form av misstanke eller annat särskilt skäl för urvalet till kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Selektiv kontroll innebär, till skillnad från den slumpmässigt präglade&lt;br&gt;stickprovskontrollen, att ett objekt väljs ut för kontroll på grund av ett&lt;br&gt;eller flera skäl. En selektiv kontroll kan vara antingen misstankebaserad&lt;br&gt;eller icke-misstankebaserad. En selektiv kontroll är - om den inte&lt;br&gt;baseras på en brottsmisstanke - en förfinad form av tullkontroll där inte&lt;br&gt;enbart slumpen är utslagsgivande. Urvalet av kontrollobjekt görs i stället&lt;br&gt;med utgångspunkt i tullpersonalens allmänna erfarenheter och kunskaper&lt;br&gt;om smuggling. Det kan grundas enbart på sådana omständigheter som en&lt;br&gt;persons beteende eller det sällskap vederbörande befinner sig i. Det&lt;br&gt;kontrollerade objektet kan också tillhöra en särskild riskprofil, dvs.&lt;br&gt;tillhöra en kategori personer, varor eller transportmedel som&lt;br&gt;erfarenhetsmässigt är förknippade med risker för smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Misstankebaserad kontroll är, som namnet ger vid handen, en kontroll&lt;br&gt;som sker på grund av misstanke om brott. Det kan finnas någon form av&lt;br&gt;underrättelse om misstänkt smugglingsförsök. Man kan också ha tillämpat&lt;br&gt;s.k. riktad spaning före kontrolltillfället. Detta innebär att man genom att&lt;br&gt;göra förberedande iakttagelser, t.ex. vid utresa eller i anslutning till&lt;br&gt;någon tidigare eller den aktuella inresan, funnit ett avvikande beteende&lt;br&gt;eller liknande som ger anledning till misstanke om någon form av&lt;br&gt;smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pådragskontroll är en särskild typ av stickprovskontroll. Ett beslut om&lt;br&gt;pådragskontroll innebär att var och en som ankommer eller avreser med&lt;br&gt;ett visst transportmedel eller till eller från en viss gränsort under en&lt;br&gt;angiven tid får underkastas kroppsvisitation. Pådragskontroll används&lt;br&gt;huvudsakligen i två olika syften; dels för att kontrollera laglydnaden vid&lt;br&gt;ett specifikt tillfälle på ett visst gränsavsnitt eller med ett visst transport-&lt;br&gt;medel, dels för att genomföra kontroll när tullen genom underrättelseför-&lt;br&gt;farande har en välgrundad misstanke om ett allvarligt smugglingsbrott&lt;br&gt;men där uppgifterna är ofullständiga på det sättet att det misstänkta&lt;br&gt;objektet inte är känt annat än till tidpunkt, transportmedel och/eller plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Tullagstiftningen efter EU-medlemskapet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Sveriges inträde i EU blev de gemenskapsförordningar som reglerar&lt;br&gt;handeln gentemot tredje land direkt gällande rätt här i landet. De bestäm-&lt;br&gt;melser i tullagstiftningen som reglerade förhållanden som även regleras&lt;br&gt;i gemenskapsforordningarna upphävdes. Samtidigt infördes en ny&lt;br&gt;lagstiftning som komplement till gemenskapsforordningarna eller för att&lt;br&gt;genomföra gällande EG-direktiv på tullområdet. Sålunda ersattes 1987 års&lt;br&gt;tullag med TL som trädde i kraft den 1 januari 1995 och som utgör ett&lt;br&gt;komplement till rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober&lt;br&gt;1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (tullkodexen) och&lt;br&gt;kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter för rådets förordning nr 2913/92 av den 12&lt;br&gt;oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (tillämp-&lt;br&gt;ningskodexen). Den nya tullagen gäller endast tredjelandstrafik och skall&lt;br&gt;sålunda inte tillämpas i handeln med gemenskapsvaror mellan Sverige och&lt;br&gt;annan medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare infördes - i avvaktan på en permanent lösning - övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser till TL. I dessa ges en tulltjänsteman befogenhet att göra&lt;br&gt;kontroller vid den inre gränsen för vissa uppräknade skyddsändamål.&lt;br&gt;Befogenheternas omfattning bestäms genom en hänvisning till den gamla&lt;br&gt;tullagens bestämmelser i vissa närmare angivna paragrafer. Av dessa är&lt;br&gt;63 § av störst intresse. Enligt denna får tullen kontrollera att transportörer&lt;br&gt;och resande uppfyllt sina anmälnings- och uppgiftsskyldigheter rörande&lt;br&gt;medförda varor genom att undersöka bl.a. dels transportmedel, containrar,&lt;br&gt;lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras vid införsel eller&lt;br&gt;utförsel, dels hamnar, flygplatser, bangårdar och godsterminaler där varor&lt;br&gt;som står under tullkontroll förvaras liksom lokaler inom sådana områden.&lt;br&gt;Några krav på en viss grad av misstanke ställs inte vare sig i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till TL eller i den gamla tullagen. Både den gamla och&lt;br&gt;den nya lagen ger sålunda utrymme för helt slumpmässiga kontroller. I&lt;br&gt;propositionen om den svenska tullagstiftningen vid ett EU-medlemskap&lt;br&gt;(prop. 1994/95:34 s.110 ff) sägs emellertid att bestämmelserna inte bör&lt;br&gt;tillämpas på så sätt att objekten tas ut slumpmässigt, vilket inte anses vara&lt;br&gt;tillåtet mellan EU-länder, men att de ger stöd för en sådan selektiv&lt;br&gt;kontroll som inte grundar sig på brottsmisstanke. Vidare anförs att det bör&lt;br&gt;vara en uppgift för Generaltullstyrelsen att se till att kontrollen utövas på&lt;br&gt;ett sätt som inte står i strid med EG:s bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Relevanta artiklar i EG-fördraget&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.3.1 Artikel 7a&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Termen inre marknad infördes i EG-fördraget genom enhetsaktens artiklar&lt;br&gt;13-19. Maastrichtfördraget har tillfogat ytterligare bestämmelser därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av grundläggande betydelse är artikel 7a i EG-fördraget. EG:s Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;målsättning är att upprätta en inre marknad utan inre gränser med fri&lt;br&gt;rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Detta finns stadfäst i&lt;br&gt;artikel 7a. Denna artikel skall inte inverka på övriga bestämmelser i EG-&lt;br&gt;fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.2 Artiklarna 30, 34 och 36&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I det avsnitt i EG-fördraget som behandlar fri rörlighet för varor sägs i&lt;br&gt;artikel 30 att kvantitativa importrestriktioner samt åtgärder med motsva-&lt;br&gt;rande verkan är förbjudna mellan medlemsstaterna, om inte annat&lt;br&gt;föreskrivs i fördraget. Enligt artikel 34 skall kvantitativa exportrestriktio-&lt;br&gt;ner samt åtgärder med motsvarande verkan också vara förbjudna mellan&lt;br&gt;medlemsstaterna. Bestämmelserna i artiklarna 30 och 34 är emellertid inte&lt;br&gt;undantagslösa. Enligt artikel 36 skall nämligen dessa bestämmelser inte&lt;br&gt;hindra vissa förbud eller restriktioner för import, export eller transitering.&lt;br&gt;En förutsättning är dock att förbuden eller restriktionerna grundas på&lt;br&gt;hänsynen till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet eller&lt;br&gt;intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter,&lt;br&gt;att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt&lt;br&gt;värde eller att skydda industriell och kommersiell äganderätt. En&lt;br&gt;ytterligare förutsättning är att förbuden eller restriktionerna inte utgör ett&lt;br&gt;medel för godtycklig diskriminering eller innefattar en förtäckt be-&lt;br&gt;gränsning av handeln mellan medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;Allmänna överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Behovet av en permanent lagreglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått var det av tidsskäl inte möjligt att genomföra en&lt;br&gt;självständig reglering av Tullverkets befogenheter vid den inre gränsen,&lt;br&gt;baserad på EU-gränskontrollutredningens förslag i direkt samband med&lt;br&gt;EU-medlemskapet. En provisorisk lösning fick i stället införas.&lt;br&gt;Regleringen i övergångsbestämmelserna till tullagen (1994:1550, TL) kan&lt;br&gt;från författningsteknisk utgångspunkt endast godtas just som ett&lt;br&gt;provisorium. Härtill kommer att avsaknaden av permanenta regler leder&lt;br&gt;till tveksamhet beträffande statsmakternas intentioner när det gäller&lt;br&gt;Tullverkets kontrollbefogenheter vid gränsen mot andra EU-länder.&lt;br&gt;Sammantaget leder detta till slutsatsen att permanenta regler bör införas.&lt;br&gt;Dessa kan i vissa delar baseras på EU-gränskontrollutredningens förslag.&lt;br&gt;Slutligen bör enbart påpekas att ändringar i Tullverkets befogenheter på&lt;br&gt;lång sikt inte bör uteslutas. Det är emellertid regeringens bestämda&lt;br&gt;uppfattning att begränsningar i kontroll befogenheterna en ligt interna regler&lt;br&gt;enbart kan genomföras i ett läge när fullgoda garantier föreligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att åtgärder på gemenskapsnivå ger ett minst lika gott skydd som det Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;som följer av den reglering som vi nu föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Skyddsnivån vid den inre gränsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det svenska medlemskapet i EU innebär bl.a. att vi är skyldiga att&lt;br&gt;tillämpa bestämmelserna i EG-fÖrdraget om fri rörlighet för varor och&lt;br&gt;personer m.m. 1 princip innebär detta att sådana kontroller som enbart&lt;br&gt;grundas på att en vara passerar en gräns inte längre är tillåtna. Förbudet&lt;br&gt;är dock inte undantagslöst. Enligt artikel 36 i EG-fördraget kan nämligen&lt;br&gt;kontroller behållas under vissa förutsättningar. Sålunda krävs att&lt;br&gt;kontrollen har sin grund i ett godtagbart samhällsintresse, där bl.a.&lt;br&gt;hänsynen till allmän ordning, allmän säkerhet och intresset att skydda&lt;br&gt;människors och djurs liv och hälsa nämns, och att detta samhällsintresse&lt;br&gt;inte kan tillgodoses på annat, neutralt sätt. En andra förutsättning är att&lt;br&gt;kontrollen är proportionell i förhållande till det hinder den innebär för den&lt;br&gt;fria rörligheten. Med detta avses att det hinder som kontrollen utgör inte&lt;br&gt;får gå utöver det syfte som motiverar kontrollen, eller i övrigt ha en&lt;br&gt;onödigt störande inverkan på utbytet över gränsen. Dessutom gäller att&lt;br&gt;om det skyddsvärda ändamålet blivit fullt tillgodosett genom gemenskaps-&lt;br&gt;rättsliga regler finns det inte längre någon möjlighet att nationellt&lt;br&gt;föreskriva om kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU-gränskontrollutredningen har funnit att artikel 36 ger möjlighet till&lt;br&gt;fortsatta kontroller vid inre gräns, men att dessa kontroller bör utformas&lt;br&gt;annorlunda än dagens. Sålunda anser utredningen att sådana kontroller,&lt;br&gt;med undantag för kontroll av postförsändelser, enbart skall få förekomma&lt;br&gt;vid misstanke om brott. Utredningen anser att den misstankegrad som&lt;br&gt;därvid skall krävas skall vara den lägsta som förekommer i svensk rätt,&lt;br&gt;dvs. &amp;quot;anledning anta&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att kontroller för vissa&lt;br&gt;särskilt skyddsvärda ändamål kan och bör behållas när det gäller vissa&lt;br&gt;varugrupper. Regeringen anser dock inte att det skall krävas misstanke&lt;br&gt;för att kontrollerna skall kunna utföras. Regeringens uppfattning är att&lt;br&gt;EG-rättens krav kan uppfyllas även med tillämpande av s.k selektiva&lt;br&gt;kontroller, vilka innebär att kontrollobjektet tas ut med utgångspunkt i&lt;br&gt;tullpersonalens allmänna erfarenheter och kunskaper om smuggling. Detta&lt;br&gt;innebär dock inte att det blir någon förändring i förhållande till den&lt;br&gt;kontrollnivåsom förnärvarandetillämpas enligt övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till TL. För att tydligt markera att EG-rättens bestämmelser om fri&lt;br&gt;rörlighet har beaktats bör i den nya lagen införas en bestämmelse om att&lt;br&gt;slumpmässiga kontroller, dvs. sådana kontroller som har som enda grund&lt;br&gt;att en vara fors över en gräns, inte får utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts kan det förutsättas att det kommer att ta lång tid&lt;br&gt;att utveckla sådana åtgärder på gemenskapsnivå, s.k. kompensatoriska&lt;br&gt;åtgärder, som ger ett minst lika gott skydd som det som följer av den reg-&lt;br&gt;lering vi nu föreslår. Vi bör därför ta tillvara möjligheten att införa egna&lt;br&gt;kompensatoriska åtgärder. En sådan åtgärd som bör införas är att tullen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får rätt att begära uppgifter från transportföretagens bokningsregister. Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;Denna möjlighet bör gälla både vid yttre och vid inre gräns.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Varuslag som omfattas av TL:s&lt;br&gt;övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1. Krigsmateriel&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.1.1 Gällande rätt i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I Sverige råder sedan länge ett förbud mot att föra ut krigsmateriel utan&lt;br&gt;regeringens tillstånd. Tidigare har detta reglerats i en särskild lag om&lt;br&gt;förbud mot utförsel av krigsmateriel. I den nu gällande lagen (1992:1300)&lt;br&gt;om krigsmateriel regleras krigsmaterielkontrollen när det gäller frågor om&lt;br&gt;utförsel i 6 §. I anslutning till lagen har utfärdats förordningen&lt;br&gt;(1992:1303) om krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller utlandssamverkan på krigsmaterielområdet baserar sig lagen&lt;br&gt;på en generell förbudsprincip. För undantag från lagens förbud gäller två&lt;br&gt;övergripande kriterier; dels att s.k. utlandssamverkan är nödvändig för att&lt;br&gt;tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller&lt;br&gt;i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte står i strid&lt;br&gt;med principerna eller målen för Sveriges utrikespolitik. Regleringen&lt;br&gt;uppbärs alltså av de svenska säkerhets- och utrikespolitiska målsätt-&lt;br&gt;ningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot utförsel av krigsmateriel finns i 6 § lagen om krigsmate-&lt;br&gt;riel. Där anges i första stycket att krigsmateriel inte får föras ut ur landet&lt;br&gt;utan tillstånd, om inte annat följer av lagen eller annan författning.&lt;br&gt;Utförsel av krigsmateriel omfattas sålunda enligt bestämmelsen av ett&lt;br&gt;generellt förbud, från vilket det kan meddelas undantag. Tillstånd prövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de flesta fall av Inspektionen för strategiska produkter (1SP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot införsel av krigsmateriel har övervägts, men inte funnits&lt;br&gt;motiverat. Ett skäl har varit att import i allmänhet sker för försvarets resp,&lt;br&gt;krigsmaterielindustrins räkning eller omfattas av bestämmelserna i&lt;br&gt;vapenlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har rätt att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel har också&lt;br&gt;rätt att föra in sådana vapen som omfattas av tillståndet. Detta följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap 1 § vapenlagen (1996:67).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med frågan om import av vapen sammanhänger frågan om transitering&lt;br&gt;genom Sverige. Transitering gäller till övervägande del leveranser till och&lt;br&gt;från våra nordiska grannländer. Av de riktlinjer som tillämpas för&lt;br&gt;tillståndsgivning följer att hinder i dessa fall generellt inte bedöms&lt;br&gt;föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller i 24 § en erinran om att överträdelse av utförselför-&lt;br&gt;budet och försök därtill straffas enligt bestämmelserna i lagen (1960:418)&lt;br&gt;om straff för varusmuggling (VSL). Varusmuggling av vapen kan under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa omständigheter vara att anse som grov. Även VSL:s förverkandebe- Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;stämmelser är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.2 Regleringen inom EU&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EG-fördraget innehåller i artikel 223 ett undantag på krigsmaterielområdet&lt;br&gt;från fördragets övriga bestämmelser, inklusive dem som reglerar de fria&lt;br&gt;varurörelserna på den gemensamma marknaden. Frågan om undantaget&lt;br&gt;sträcker sig så långt, att medlemsländerna i tullhänseende kan föra en&lt;br&gt;oberoende importpolitik har av kommissionen förts under EG-domstolens&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 223 är principiellt att betrakta som ett uttryck för medlemslän-&lt;br&gt;dernas oinskränkta rådighet över frågor som angår deras nationella&lt;br&gt;säkerhet. Artikeln har inte ändrats genom Maastrichtfördraget, vilket i den&lt;br&gt;s.k. andra pelaren innehåller bestämmelser om en gemensam heltäckande&lt;br&gt;utrikes- och säkerhetspolitik. Inom ramen för den gemensamma utrikes-&lt;br&gt;och säkerhetspolitiken diskuteras inom EU de allmänna kriterierna för&lt;br&gt;vapenexport. Vissa, allmänt hållna, kriterier har överenskommits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materiel som inte anses omfattad av artikel 223, dvs. av förteckningen&lt;br&gt;över krigsmateriel, faller under de allmänna reglerna om fria varurörelser.&lt;br&gt;Undantag från principen om fria varurörelser skall följaktligen ha stöd i&lt;br&gt;artikel 36 i EG-fördraget. Det skyddshänsyn det där kan vara fråga om är&lt;br&gt;hänsyn till allmän säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 &amp;nbsp;Andra strategiska produkter (s.k. dual use)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1 Gällande rätt i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige utövar, i likhet med de flesta andra industriländer, kontroll över&lt;br&gt;utförseln även av andra strategiskt känsliga produkter än krigsmateriel,&lt;br&gt;s.k. dual use-produkter (strategiska produkter). Dessa kan, förutom sin&lt;br&gt;etablerade civila användning, också brukas för framställning eller&lt;br&gt;användning av massförstörelsevapen och annan krigsmateriel eller för&lt;br&gt;andra militära syften. Strategiska produkter regleras i Sverige genom&lt;br&gt;rådets förordning (EG) nr 3381/94 av den 19 december 1994 om&lt;br&gt;inrättandet av en gemenskapsordning för kontroll av export av strategiska&lt;br&gt;produkter, av lagen (1991:341) om strategiska produkter och av&lt;br&gt;förordningen (1994:2060) om strategiska produkter. I lagen om strategiska&lt;br&gt;produkter bemyndigas regeringen att föreskriva vilka produkter som skall&lt;br&gt;omfattas av lagen och rådsförordningen. Detta har skett i förordningen om&lt;br&gt;strategiska produkter. Lagen reglerar förutom utförsel även avtal om&lt;br&gt;tillverkningsrätt och tillhandahållande, vilket är en ren svensk reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från krigsmateriel gäller för dual use-produkter inget&lt;br&gt;generellt utförselförbud. Tillstånd skall lämnas om det inte strider mot&lt;br&gt;utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitiska intressen. Tillstånd enligt lagen&lt;br&gt;prövas, liksom för krigsmateriel, i de flesta fall av Inspektionen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strategiska produkter (ISP). Bestämmelserna om varusmuggling i VSL Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;tillämpas om export skulle ske utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.2 Regleringen inom EU&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med rådets forordning (EG) nr 3381/94 av den 19 december 1994&lt;br&gt;inrättades en gemenskapsordning för kontroll av export av strategiska&lt;br&gt;produkter. Regleringen innebär att fri rörlighet etableras inom unionen&lt;br&gt;och exportkontroll gentemot omvärlden för dual use-produkter som&lt;br&gt;förtecknats i bilaga 1 till rådets beslut 94/942/GUSP av den 19 december&lt;br&gt;1994. För vissa särskilt känsliga produkter föreskrivs även tillstånd för&lt;br&gt;utförsel till annan medlemsstat (bilaga 4 och 5 i den svenska&lt;br&gt;förordningen). Förordningen innehåller vidare en generalklausul, artikel&lt;br&gt;4, som innebär att även produkter som inte förtecknats i bilagan kan&lt;br&gt;kräva utförseltillstånd om produkterna i fråga är eller kan vara avsedda&lt;br&gt;för utveckling eller användning av massförstörelsevapen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Narkotika&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.3.1 Gällande rätt i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;All befattning med narkotika kräver i princip särskilt tillstånd för att&lt;br&gt;hanteringen skall anses som laglig. För illegala förfaranden med narkotika&lt;br&gt;föreskrivs straff i narkotikastrafflagen (1968:64) och i VSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om den legala hanteringen av narkotika finns i lagen&lt;br&gt;(1992:860) om kontroll av narkotika, narkotikakontrollagen, och i för-&lt;br&gt;ordningen (1992:1554) i samma ämne, narkotikakontrollförordningen.&lt;br&gt;Narkotikakontrollagen, som ersatt narkotikaförordningen (1962:704),&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 juli 1993. Den har anpassats till de internationella&lt;br&gt;konventioner som gäller på narkotikaområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har anslutit sig till de tre konventioner som FN har antagit på&lt;br&gt;narkotikaområdet. Dessa är 1961 års allmänna narkotikakonvention med&lt;br&gt;1972 års tilläggsprotokoll till denna, 1971 års konvention om psykotropa&lt;br&gt;substanser och 1988 års konvention mot olaglig hantering av narkotika&lt;br&gt;och psykotropa ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika spridning av narkotika till annat än medicinskt och&lt;br&gt;vetenskapligt bruk och därav följande missbruksproblem, har den legala&lt;br&gt;hanteringen av narkotika sedan länge varit föremål för en sträng reglering&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1988 års konvention finns förutom bestämmelser om den olagliga&lt;br&gt;hanteringen av narkotika också bestämmelser om de ämnen som ofta&lt;br&gt;ingår som beståndsdelar vid framställning av narkotika och som samtidigt&lt;br&gt;i många fall har en omfattande legal användning. Det är fråga om ämnen&lt;br&gt;som, utan att de själva klassificeras som narkotika, ofta används vid&lt;br&gt;olaglig framställning av narkotika. De aktuella ämnena är av två slag. De&lt;br&gt;utgörs dels av s.k. prekursorer, dvs. kemikalier som lätt förändras till ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;narkotiskt ämne, dels av s.k. essentiella kemikalier, vilka är nödvändiga Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;för framställning av narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.2 Regleringen inom EU&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Efter tillkomsten av 1988 års konvention inleddes arbetet med att&lt;br&gt;uppfylla konventionens bestämmelser när det gäller de ämnen som&lt;br&gt;används vid illegal tillverkning av narkotika, s.k. prekursorer. Vid ett&lt;br&gt;möte i Houston 1990 fick den då inrättade s.k. Chemical Action Task&lt;br&gt;Force (CATF) i uppdrag av den s.k. G 7-gruppen, dvs. de sju rikaste&lt;br&gt;industristaterna, att utarbeta mer detaljerade regler för kontrollen av de&lt;br&gt;aktuella ämnena i syfte att säkerställa att de inte kommer på avvägar (s.k.&lt;br&gt;diversion) och används vid illegal narkotikaanvändning. De rekommenda-&lt;br&gt;tioner CATF utarbetade antogs av G 7-gruppen vid deras möte i London&lt;br&gt;i juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG antog 1990 en förordning om åtgärder som skall vidtas för att&lt;br&gt;motverka spridningen av vissa ämnen till olaglig narkotikatillverkning,&lt;br&gt;rådets förordning (EEG) nr 3677/90 av den 13 december 1990 om&lt;br&gt;åtgärder för att försvåra avledningen av vissa ämnen för olaglig&lt;br&gt;framställning av narkotika och psykotropa ämnen. Förordningen trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1991 och började tillämpas i medlemsstaterna fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 juli samma år. För att tillämpa CATF-rekommendationerna antog&lt;br&gt;EG den 31 mars 1992 en förordning om ändring av 1990 års förordning.&lt;br&gt;Ändringsförordningen trädde i kraft den 1 januari 1993. Vidare har EG&lt;br&gt;den 21 december 1992 antagit en förordning, kommissionens förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 3769/92 av den 21 december 1992 om tillämpning och ändring&lt;br&gt;av rådets förordning (EEG) nr 3677/90 om åtgärder för att försvåra&lt;br&gt;avledningen av vissa ämnen till olaglig framställning av narkotika och&lt;br&gt;psykotropa ämnen, med tillämpningsföreskrifter till de båda tidigare&lt;br&gt;antagna förordningarna. Denna förordning trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1993. Det finns vidare ett EG-direktiv om tillverkning av narkotiska&lt;br&gt;droger och psykotropa ämnen, rådets direktiv (EEG) nr 92/109 av den&lt;br&gt;14 december 1992 om tillverkning och utsläppande på marknaden av vissa&lt;br&gt;ämnen som används vid illegal tillverkning av narkotiska preparat och&lt;br&gt;psykotropa ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som ovan redovisats har EG som organisation inte någon&lt;br&gt;kompetens vad gäller narkotikabekämpningen utan samarbetet i sådana&lt;br&gt;frågor är av mellanstatlig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Maastrichtfördraget har emellertid bekämpningen av narkotika&lt;br&gt;tagits upp som en fråga av gemensamt intresse (artikel Kl).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Vapen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.4.1 Gällande rätt i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt svensk rätt krävs i princip särskilt tillstånd för att inneha vapen&lt;br&gt;och ammunition. Vidare gäller att det i princip också krävs särskilt&lt;br&gt;tillstånd för införsel av vapen och ammunition. Bestämmelserna finns i&lt;br&gt;vapenlagen (1996:67) och i vapenförordningen (1996:70). Vissa&lt;br&gt;särbestämmelser om utförsel av vapen finns i lagen (1992:1300) om&lt;br&gt;krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa vapen som vapenlagen inte är tillämplig på regleras i andra för-&lt;br&gt;fattningar, såsom lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och&lt;br&gt;andra farliga föremål samt förordningen (1990:415) om tillstånd till&lt;br&gt;införsel av vissa farliga föremål. Enligt den sistnämnda förordningen&lt;br&gt;krävs tillstånd för införsel av t.ex. springstiletter, springknivar, knogjärn&lt;br&gt;och kaststjärnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap 1 § första stycket vapenlagen krävs tillstånd för att inneha&lt;br&gt;skjutvapen eller ammunition, införa skjutvapen eller ammunition till&lt;br&gt;Sverige eller driva handel med skjutvapen. Enligt andra stycket i&lt;br&gt;lagrummet krävs dock inte tillstånd för ett kolsyre-, luft- eller&lt;br&gt;fjädervapen, som är avsett för målskjutning, eller ett harpunvapen om&lt;br&gt;detta har en i förhållande till andra jämförliga skjutvapen begränsad&lt;br&gt;effekt. Detta undantag gäller emellertid inte för personer under 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tillstånd enligt vapenlagen prövas av en polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs för tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige att samma&lt;br&gt;förutsättningar som gäller för innehav av skjutvapen är uppfyllda. Ett&lt;br&gt;införseltillstånd för skjutvapen eller ammunition medför enligt&lt;br&gt;2 kap. 12 § vapenlagen rätt att under den tid och för det ändamål som&lt;br&gt;särskilt anges i tillståndet i Sverige inneha egendom som har förts hit med&lt;br&gt;stöd av tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda personer far enligt 2 kap 13 § vapenlagen utan särskilt till-&lt;br&gt;stånd föra in de skjutvapen och den ammunition som de i Sverige har rätt&lt;br&gt;att inneha för personligt bruk. Detsamma gäller skyttesammanslutningar,&lt;br&gt;huvudmän för museer och bevakningsföretag. Enskilda personer som har&lt;br&gt;permanent tillstånd från behörig myndighet i Danmark, Finland eller&lt;br&gt;Norge att där inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen för eget bruk, får&lt;br&gt;medföra dessa vapen med tillhörande ammunition till Sverige för tillfällig&lt;br&gt;användning vid jakt eller tävling i Sverige. I ett sådant fall far vapnet och&lt;br&gt;ammunitionen utan tillstånd innehas i Sverige av den som har fört in&lt;br&gt;egendomen under högst tre månader från dagen för införandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är berättigad att bedriva handel med skjutvapen får enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap 16 § vapenlagen meddelas tillstånd att till Sverige införa sådana&lt;br&gt;skjutvapen som omfattas av hans handelstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har rätt att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel har också rätt att föra in&lt;br&gt;sådana vapen som omfattas av tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att fora ut skjutvapen och ammunition ur Sverige regleras Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;huvudsakligen i krigsmateriellagen samt förordningen (1992:1303) i&lt;br&gt;samma ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt vapenlagen kan återkallas. Ett sådant tillstånd återkallas,&lt;br&gt;om en innehavare av ett skjutvapen genom missbruk av vapnet eller&lt;br&gt;oaktsamhet med vapnet eller på något annat sätt visat att han är olämplig&lt;br&gt;att inneha vapen, eller att det annars finns skälig anledning till det. När&lt;br&gt;det gäller vapenhandlare kan ett tillstånd för en sådan återkallas om till-&lt;br&gt;ståndshavaren har åsidosatt en bestämmelse i vapenlagen eller en&lt;br&gt;föreskrift eller ett villkor som meddelats med stöd av lagen, om&lt;br&gt;tillståndshavaren inte längre driver yrkesmässig handel, om förut-&lt;br&gt;sättningarna för tillståndet inte längre finns, eller om det annars finns&lt;br&gt;skälig anledning (6 kap 1-3 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns risk för missbruk av skjutvapen, eller om det är sannolikt&lt;br&gt;att ett tillstånd att inneha vapnet kommer att återkallas, och det finns&lt;br&gt;särskilda skäl att omhänderta det, får polismyndighet besluta att vapnet&lt;br&gt;med tillhörande ammunition skall omhändertas. Är risken för missbruk&lt;br&gt;överhängande, får en polisman även utan sådant förordnande omhänderta&lt;br&gt;skjutvapnet och ammunitionen. I ett sådant fall skall polismannen&lt;br&gt;skyndsamt anmäla åtgärden hos polismyndigheten, som omedelbart skall&lt;br&gt;pröva om omhändertagandet skall bestå. Samma rätt som tillkommer en&lt;br&gt;polisman har enligt andra stycket även en jakttillsynsman som förordnas&lt;br&gt;av länsstyrelsen samt personal vid Kustbevakningen och Tullverket eller&lt;br&gt;särskilt förordnade tjänstemän vid länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olovlig införsel av vapen och ammunition och försök till sådant brott&lt;br&gt;straffas enligt VSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inledningsvis angetts finns vissa vapen som vapenlagen inte är&lt;br&gt;tillämplig på men som regleras i andra författningar, såsom lagen&lt;br&gt;(1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål,&lt;br&gt;knivförbudslagen, samt förordningen (1990:415) om tillstånd till införsel&lt;br&gt;av vissa farliga föremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § i förordningen får inte springstiletter, springknivar, knogjärn,&lt;br&gt;kaststjärnor, riv- eller nithandskar och batonger samt karatepinnar,&lt;br&gt;blydaggar, spikklubbor eller liknande föras in i landet utan tillstånd. För&lt;br&gt;olovlig införsel av föremål som omfattas av förordningen och försök till&lt;br&gt;sådant brott finns bestämmelser om påföljd i VSL (5 § förordningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s vapendirektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det s.k. vapendirektivet, rådets direktiv av den 18 juni 1991 om kontroll&lt;br&gt;av förvärv och innehav av vapen (91/477/EEG) utfärdades för att&lt;br&gt;kompensera att systematiska kontroller mellan medlemsländerna kom att&lt;br&gt;upphöra när den inre marknaden genomfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt inledningen till vapendirektivet skall införas effektiva regler för&lt;br&gt;kontroll inom respektive stat av innehav och förvärv av skjutvapen och&lt;br&gt;beträffande överföring av sådana vapen mellan medlemsstaterna.&lt;br&gt;Direktivet innehåller de lägsta krav som ställs på respektive medlemsstats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 166&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagstiftning i dessa hänseenden. Det framgår dock klart att medlemslän- Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;derna beträffande sin kontroll av vapen får anta eller behålla regler som&lt;br&gt;är strängare än de som direktivet anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vapendirektivet skall medlemsstaterna utöva viss kontroll över&lt;br&gt;handeln med skjutvapen inom respektive stat. Vidare skall vissa krav vara&lt;br&gt;uppfyllda för att en person skall tillåtas förvärva skjutvapen av de angivna&lt;br&gt;kategorierna. Om förvärvaren inte är bosatt i det medlemsland där&lt;br&gt;förvärvet äger rum skall särskilda villkor vara uppfyllda. Bestämmelserna&lt;br&gt;om forvärv och innehav av ammunition skall vara desamma som för&lt;br&gt;innehav av det skjutvapen för vilket ammunitionen är avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vilken kategori ett vapen tillhör får det överföras mellan med-&lt;br&gt;lemsstaterna endast på något av följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill överfora ett vapen till en annan medlemsstat kan ansöka&lt;br&gt;om licens för detta i den medlemsstat där vapnet finns. En sådan ansökan&lt;br&gt;prövas av ifrågavarande medlemsstat ensam. Detta förutsätter dock att den&lt;br&gt;medlemsstat till vilken överföringen skall ske har tagit upp den&lt;br&gt;ifrågavarande vapentypen på en lista över vapen som får överföras till&lt;br&gt;medlemsstaten utan dess föregående samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat kan undanta vapenhandlare från skyldigheten att för&lt;br&gt;varje inbördes förflyttning av skjutvapen söka tillstånd genom att utfärda&lt;br&gt;ett generellt tillstånd med högst tre års giltighet. Ett sådant skall följa&lt;br&gt;respektive skjutvapen till destinationsorten och på begäran visas för&lt;br&gt;medlemsstaternas myndigheter. Senast vid tidpunkten för fölflyttningen&lt;br&gt;skall vapenhandlaren lämna förflyttningsuppgifterna till den behöriga&lt;br&gt;myndigheten i den medlemsstat som vapnet lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra alternativa proceduren är följande. För att skjutvapen skall&lt;br&gt;få medföras under en resa genom två eller flera medlemsstater krävs som&lt;br&gt;huvudregel godkännande från respektive medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jägare och sportskyttar far emellertid under vissa förutsättningar utan&lt;br&gt;godkännande från berörda stater vid resor mellan olika medlemsländer&lt;br&gt;medföra vissa slags skjutvapen som finns upptagna i ett europeiskt&lt;br&gt;vapenpass. Det europeiska vapenpasset är ett personligt dokument som på&lt;br&gt;begäran skall utfärdas av medlemsstaterna åt personer som legalt&lt;br&gt;förvärvar och använder skjutvapen. I passet skall de vapen innehavaren&lt;br&gt;förvärvar och använder föras in liksom förändringar i vapeninnehavet&lt;br&gt;eller i vapnens egenskaper samt förlust och stöld av vapen. Passet skall&lt;br&gt;ha en giltighetstid på högst 5 år men tiden skall kunna förlängas. För&lt;br&gt;vissa vapen är den längsta giltighetstiden 10 år. Den som använder vapnet&lt;br&gt;skall alltid medföra passet. Vapenpasset grundar inte någon rätt att&lt;br&gt;medföra ett vapen till en medlemsstat som förbjuder förvärv och innehav&lt;br&gt;av ett sådant vapen eller som kräver tillstånd för detta. 1 ett sådant fall&lt;br&gt;skall vapenpasset innehålla en uttrycklig uppgift därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet föreskriver också att varje medlemsstat skall delge annan&lt;br&gt;berörd medlemsstat information om bl.a. överföring av skjutvapen.&lt;br&gt;Medlemsstaterna skall upprätta ett nätverk för utbyte av sådan in-&lt;br&gt;formation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapendirektivet har genomförts i svensk rätt genom införande av nu&lt;br&gt;vapenlagen och vapenförordningen. Såsom framgår av det ovanstående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgör ett europeiskt skjutvapenpass dock inte tillräcklig grund för att få Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;föra in skjutvapen i Sverige. Eftersom tillstånd krävs för innehav av i&lt;br&gt;princip samtliga typer av skjutvapen i Sverige har i vapenlagstiftningen&lt;br&gt;behållits kravet på tillstånd för införsel av skjutvapen och ammunition&lt;br&gt;från övriga medlemsländer, med undantag i vissa fall för skjutvapen for&lt;br&gt;vilka tillstånd till innehav beviljats i Danmark, Finland eller Norge.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Kulturföremål&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.5.1 Gällande rätt i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål från&lt;br&gt;Sverige finns i 5 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Be-&lt;br&gt;stämmelserna innebär att det i princip krävs tillstånd för utförsel av vissa&lt;br&gt;kategorier av föremål som bedömts som kulturhistoriskt värdefulla.&lt;br&gt;Olovlig utförsel och försök till ett sådant brott är straffbelagd i VSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 kap. 1 § kulturminneslagen framgår att äldre svenska och&lt;br&gt;utländska föremål, som är av stor betydelse för det svenska kulturarvet,&lt;br&gt;inte får föras ut ur landet utan särskilt tillstånd. Med svenska&lt;br&gt;kulturföremål avses föremål som är eller kan antas vara framställda i&lt;br&gt;Sverige eller i ett annat land av en svensk och med utländska föremål&lt;br&gt;avses föremål som är framställda i ett annat land av annan än en svensk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till utförsel av kulturföremål skall enligt 5 kap. 8 § kultur-&lt;br&gt;minneslagen ges om kulturföremålet inte är av stor betydelse for det&lt;br&gt;nationella kulturarvet. Även om kulturföremålet är av stor betydelse för&lt;br&gt;det nationella kulturarvet får utförseltillstånd ges om föremålet förvärvas&lt;br&gt;av en institution i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan tillstånd får enligt 5 kap. 7 § kulturminneslagen kulturföremål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föras ut ur landet, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;föremålets ägare flyttar från Sverige för att bosätta sig i ett annat&lt;br&gt;land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;föremålet genom arv, testamente eller bodelning har förvärvats av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en enskild person som är bosatt i ett annat land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;föremålet förs ut av en offentlig institution här i landet eller en&lt;br&gt;institution som far bidrag av stat, kommun eller landstingskommun&lt;br&gt;och det skall föras tillbaka till Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;föremålet förs ut av en enskild person för att användas i samband&lt;br&gt;med offentlig kulturverksamhet och det skall föras tillbaka till&lt;br&gt;Sverige, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;föremålet är tillfälligt inlånat från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om utförsel av kulturföremål skall ges in till Riksanti-&lt;br&gt;kvarieämbetet, som haren samordnande funktion. Frågor om tillstånd till&lt;br&gt;utförsel av kulturföremål prövas - beroende på föremålets art - av&lt;br&gt;Kungliga biblioteket, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens&lt;br&gt;konstmuseer eller Nordiska museet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 17 § kulturminneslagen är olovlig utförsel av kulturföre- Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;mål och försök till ett sådant brott straffbelagt enligt VSL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.5.2 Regleringen inom EU&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EG har fattat beslut om två åtgärder vad gäller kulturföremål som är av&lt;br&gt;kompensatorisk art. Reglerna om kulturföremål består av dels en&lt;br&gt;förordning, rådets förordning (EEG) nr 3911/92 av den 9 december 1992&lt;br&gt;om export av kulturföremål, dels ett direktiv 93/7/EEG av den 15 mars&lt;br&gt;1993 om återlämnande av kulturföremål som olagligen har förts bort från&lt;br&gt;en medlemsstats territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen krävs det exportlicens för att få föra ut vissa i en&lt;br&gt;bilaga till förordningen angivna kategorier av kulturföremål från EU.&lt;br&gt;Tillstånden utfärdas av respektive EU-land men kan vägras med stöd av&lt;br&gt;landets interna lagstiftning till skydd för kulturskatter. Om ett kulturföre-&lt;br&gt;mål kan anses vara en nationalskatt för någon av medlemsstaterna bör&lt;br&gt;enligt förordningen exporttillstånd också vägras av den stat där föremålet&lt;br&gt;befinner sig. En utfärdad exportlicens skall gälla inom hela EU samtidigt&lt;br&gt;som länderna gemensamt skall kontrollera exporten av kulturföremål vid&lt;br&gt;gemenskapens yttre gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet om återlämnande av kulturföremål skall ett kulturföre-&lt;br&gt;mål som olagligt förts bort från en medlemsstats territorium under vissa&lt;br&gt;förutsättningar återlämnas till den staten. Det behöver inte vara fråga om&lt;br&gt;stulna eller på annat sätt olovligt åtkomna föremål. Det avgörande är att&lt;br&gt;det skett en olaglig utförsel av kulturföremålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kulturföremål skall enligt direktivet förstås sådana föremål som&lt;br&gt;klassas som en nationell skatt enligt lagstiftning eller administrativa&lt;br&gt;förfaranden som är förenliga med artikel 36 i EG-fördraget. Vidare skall&lt;br&gt;föremålet tillhöra någon av de kategorier av föremål och falla inom de&lt;br&gt;värdegränser som framgår av en bilaga till direktivet. Även föremål som&lt;br&gt;inte framgår av bilagan är kulturföremål i direktivets mening om de utgör&lt;br&gt;en integrerad del av offentliga samlingar som framgår av museers, arkivs&lt;br&gt;eller bibliotekssamlingars inventarieförteckningar eller är inventarier i&lt;br&gt;kyrkliga institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kulturföremål skall enligt direktivet anses ha olagligt förts bort om&lt;br&gt;det förts från en stats territorium i strid mot dess regler om skydd för&lt;br&gt;nationella skatter eller i strid mot EG-förordningen om export av&lt;br&gt;kulturföremål. Vidare skall föremålet anses som olagligt bortfört om detta&lt;br&gt;inte återlämnas efter en tidsbegränsad laglig bortförsel eller någon annan&lt;br&gt;överträdelse skett av ett villkor som ställts för tillstånd till sådan&lt;br&gt;bortförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet omfattas av EES-avtalet enligt ett särskilt beslut den 8 mars&lt;br&gt;1994. Direktivet har införlivats med svensk rätt genom ett nytt 6 kap. i&lt;br&gt;kulturminneslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis kan nämnas att regeringen har tillkallat en särskild&lt;br&gt;utredare för att se över bl.a. kulturminneslagens regler om utförsel av&lt;br&gt;kulturföremål (Dir. 1994:57). Utredningen lämnade i december 1995 ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delbetänkande, Kulturegendomar och kulturföremål (SOU 1995:128), om Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;bl.a. utförsel av kulturföremål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Alkoholhaltiga drycker och tobak&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.6.1 Gällande rätt i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;VSL är som tidigare har nämnts i princip tillämplig på alla brott vid&lt;br&gt;införsel och utförsel av varor som innebär att staten undandras pålagor&lt;br&gt;eller att varor införs eller utförs i strid mot förbud. VSL:s&lt;br&gt;straffbestämmelser omfattar således såväl gärningar som går ut på att tull,&lt;br&gt;andra skatter eller avgifter undandras eller kan komma att undandras&lt;br&gt;staten i samband med in- och utförsel av varor (undandragandebrott) som&lt;br&gt;gärningar som innebär att in- och utförsel av varor sker i strid mot förbud&lt;br&gt;(rena smugglingsbrott).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en vara skall anses införd till eller utförd ur landet framgår inte&lt;br&gt;av VSL. Sådana frågor avgörs med ledning av olika uttalanden i&lt;br&gt;lagförarbeten och av praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vanlig grupp av undandragandebrott utgörs av de brott som enskilda&lt;br&gt;resenärer gör sig skyldiga till. Förhållandevis ofta rör dessa brott införsel&lt;br&gt;av för stora kvantiteter alkoholdrycker eller tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av&lt;br&gt;alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen framgår närmare vilka kvantiteter alkohol och tobak en resande&lt;br&gt;kan införa skattefritt. När det gäller alkoholdrycker får den som reser in&lt;br&gt;till Sverige med luftfartyg i yrkesmässig trafik eller den som har&lt;br&gt;varit utomlands i mer än 24 timmar eller den som medför alkohol som&lt;br&gt;beskattats i annat EU-land skattefritt från sådant land föra med sig en&lt;br&gt;liter sprit eller tre liter starkvin, fem liter vin samt femton liter&lt;br&gt;starköl. Om större kvantiteter förs in, skall skatt betalas för överskjutande&lt;br&gt;kvantiteter. Det följer av alkohollagen (1994:1738) att endast den som&lt;br&gt;fyllt 20 år får införa spritdrycker, vin och starköl. I samband med&lt;br&gt;EU-inträdet avskaffades import-, export-, tillverknings- och&lt;br&gt;partihandelsmonopolen när det gäller de nämnda dryckerna. En ny&lt;br&gt;myndighet, Alkoholinspektionen, inrättades för ti I iståndsgivning, kontroll&lt;br&gt;och tillsyn. Enligt 4 kap. 2 § alkohollagen får spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl för kommersiellt bruk föras in till landet endast av den som har&lt;br&gt;tillverknings- eller partihandelstillstånd avseende sådana varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.6.2 Regleringen inom EU&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har beskrivits får i princip inom EU, efter införandet av den&lt;br&gt;inre marknaden den 1 januari 1993, någon kontroll av varor i anledning&lt;br&gt;av att varorna passerar en gräns mellan två medlemsländer inte ske.&lt;br&gt;Reglerna om den fria rörligheten anses innebära bl.a. att systematiska&lt;br&gt;kontroller vid de inre gränserna är uteslutna. Med systematiska kontroller&lt;br&gt;avses då åtgärder som inte har någon annan grund än att en vara förs över&lt;br&gt;en gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroller i anslutning till en gräns kan under vissa villkor godtas, om&lt;br&gt;de görs för att skydda något av de ändamål som anges i artikel 36 i&lt;br&gt;Romfördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör framhållas att sådana ingripanden som kan&lt;br&gt;göras i hela landet inom det egna territoriet givevis även kan göras vid en&lt;br&gt;gräns, även om varan kommer från ett annat EU-land. Föreligger&lt;br&gt;beträffande t.ex. en inresande en misstanke om smugglingsbrott som kan&lt;br&gt;föranleda att förundersökning skall inledas eller straffprocessuella&lt;br&gt;tvångsmedel vidtas kan således ett ingripande göras vid gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller just alkohol och tobak följer av rådets direktiv&lt;br&gt;92/12/EEG av den 25 februari 1992 om den generella ordningen för&lt;br&gt;punktskattepliktiga produkter och om lagring, omsättning och kontroll&lt;br&gt;över dessa produkter (det s.k. cirkulationsdirektivet) att privatpersoner har&lt;br&gt;frihet att köpa beskattade varor i vilket EU-land som helst. Varorna kan&lt;br&gt;sedan fritt medtas till ett annat EU-land. Skatt tas således ut endast i det&lt;br&gt;medlemsland där varorna inköps och inget annat EU-land har rätt att&lt;br&gt;beskatta varorna. Denna princip slås fast i artikel 8. Direktivet anses ge&lt;br&gt;uttryck för de allmänna principer om fria varurörelser som nu gäller inom&lt;br&gt;EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har dock, liksom Danmark och Finland, övergångsvis fatt rätt&lt;br&gt;att tillämpa skatteregler som avviker från den princip som har slagits fast&lt;br&gt;i artikel 8. Detta undantag, som gäller införsel för privat bruk, innebär&lt;br&gt;således en rätt för Sverige att ta ut punktskatt på alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror, som har inköpts i ett annat EU-land, om införseln överstiger&lt;br&gt;vissa angivna kvantiteter. De kvantitativa gränserna för rätten att ta ut&lt;br&gt;punktskatt är för tobaksvaror 300 cigaretter, 150 cigariller, 75 cigarrer&lt;br&gt;eller 400 gram tobak samt för alkoholdrycker 1 liter sprit eller 3 liter&lt;br&gt;starkvin, 5 liter vin och 15 liter öl. Det spelar ingen roll om varorna&lt;br&gt;redan är punktbeskattade i det EU-land där de är inköpta, eller om&lt;br&gt;införseln avser skattefria varor som har inhandlats i taxfree-systemet.&lt;br&gt;Överstiger den sammanlagda kvantiteten som tas in till Sverige angivna&lt;br&gt;gränser, har Sverige således rätt att ta ut punktskatt på de överstigande&lt;br&gt;kvantiteterna. Någon högsta gräns för vad som över huvud taget får tas&lt;br&gt;in för privat bruk finns inte. En annan sak är att införseln kan avse så&lt;br&gt;stora kvantiteter att den måste anses som en yrkesmässig import.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I cirkulationsdirektivet har Danmark uttryckligen medgivits rätt att&lt;br&gt;företa kontroller av att skattereglerna följs. 1 ingressen till direktivet sägs&lt;br&gt;att Danmark har rätt att utföra den kontroll som erfordras för be-&lt;br&gt;stämmelsernas efterlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att över huvud taget deklarera sprit och tobak finns Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;intagen i 12 § i den danska tullagen. Av 23 § samma lag framgår att den&lt;br&gt;som reser in från ett annat EU-land bl.a. är skyldig att på begäran av&lt;br&gt;tullpersonalen visa och även packa upp bagage etc. Det förutsätts inte att&lt;br&gt;någon misstanke om brott föreligger och någon begränsning i geografiskt&lt;br&gt;hänseende föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen synes i praktiken gå till på det sättet att vissa stickprovs-&lt;br&gt;mässiga kontroller görs av resande som har kommit in över landgränsen.&lt;br&gt;Denna kontroll görs normalt inte i anslutning till gränsen. Kontrollen&lt;br&gt;avser då medförda kvantiteter och om den inresande med kopia av&lt;br&gt;inresedeklarationen kan styrka att han på föreskrivet sätt har lämnat&lt;br&gt;deklaration. Vid flygplatser och farjehamnar lär i viss utsträckning&lt;br&gt;förekomma stickprovskontroller.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Djur&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.7.1 Gällande rätt i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om införsel av djur, djurprodukter, sjukdomsalstrande&lt;br&gt;organismer och material som används vid hantering av djur finns i&lt;br&gt;förordningen (1994:1830) om införsel av levande djur m.m. Syftet med&lt;br&gt;förordningen är främst att förebygga att smittsamma eller ärftliga&lt;br&gt;djursjukdomar kommer in i landet och får ytterligare spridning här. Enligt&lt;br&gt;förordningen far Statens jordbruksverk (SJV) meddela föreskrifter om&lt;br&gt;krav på införseltillstånd och om andra villkor för införsel av djur och&lt;br&gt;varor. SJV får också meddela föreskrifter om hur kontrollen skall genom-&lt;br&gt;föras vid sådan införsel. Olovlig införsel av djur eller djurprodukter och&lt;br&gt;försök därtill straffas enligt VSL. I förordningen finns straffbestämmelser&lt;br&gt;avseende brott mot föreskrifter som meddelats med stöd av förordningen.&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelser finns beträffande utförsel i förordningen&lt;br&gt;(1994:542) om utförsel av levande djur m.m. Förordningarna har komp-&lt;br&gt;letterats av Jordbruksverket som har meddelat detaljerade föreskrifter för&lt;br&gt;de flesta djurslag. Införselbestämmelserna innehåller normalt bl.a. krav på&lt;br&gt;karantänsvistelse och förutsätter en gränskontroll beträffande samtliga&lt;br&gt;införda djur och djurprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.7.2 Regleringen inom EU&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EU har sedan år 1964 utvecklat enhetliga djurhälsokrav och djursjuk-&lt;br&gt;domsriskbedömningar för handel med nötkreatur, svin, hästdjur, får,&lt;br&gt;getter, fjäderfän, odlad fisk samt produkter av dessa djurarter. Reglerna&lt;br&gt;avser enbart varor för handel över nationella gränser inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För handeln med tredje land har EU sedan år 1972 ett s.k. tredjelands-&lt;br&gt;direktiv. Enligt detta medges tillstånd för två klasser av varor som får&lt;br&gt;föras in till EU. Varor, som är föremål för reglering i särskilda&lt;br&gt;EU-direktiv, s.k. harmoniserade varor, får försäljas inom hela EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importkontrollen av dessa varor sker vid den yttre gränsen vid särskilda Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;av Kommissionen godkända gränskontrollanläggningar. Icke harmonise-&lt;br&gt;rade varor som förs in från ett tredje land far enbart föras in till destina-&lt;br&gt;tionslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln med djur och djurprodukter inom EU regleras i bl.a. olika&lt;br&gt;veterinärkontrolldirektiven. Enligt dessa är det inte längre tillåtet att vid&lt;br&gt;den inre gränsen kontrollera djur och djurprodukter, som kan överföra&lt;br&gt;smitta. De veterinära gränskontrollerna har ersatts av en kontroll i&lt;br&gt;ursprungsbesättningen i nära anslutning till transporten till ett annat land.&lt;br&gt;Stickprovskontroller får också göras vid destinationsplatsen och, vid stark&lt;br&gt;misstanke om felaktigheter, även under transporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länder el ler områden som är fria från vissa smittsamma sjukdomar eller&lt;br&gt;har kontrollprogram för dessa kan av kommissionen beviljas tillstånd att&lt;br&gt;kräva tilläggsgarantier för dessa sjukdomar. Detta innebär att utöver de&lt;br&gt;krav på frihet från sjukdom som uppställts i direktiven kan ett land kräva&lt;br&gt;att ett djur som införs i landet även är fritt från den sjukdom tilläggs-&lt;br&gt;garantin avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det direktiv som reglerar handeln med hund och katt måste&lt;br&gt;hundar och katter äldre än tre månader vaccineras mot rabies för att bli&lt;br&gt;föremål för handel. Vaccinationen måste certifieras och djuren skall&lt;br&gt;åtföljas av ett pass. Något krav på blodprov som utvisar att djuret&lt;br&gt;utvecklat antikroppar mot rabies föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något EU-direktiv som reglerar sällskapsdjur som medföljer djurägare&lt;br&gt;utan att vara föremål för handel föreligger inte. Eftersom detta område&lt;br&gt;inte är harmoniserat regleras det fortfarande av nationell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Den lagtekniska lösningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En lag om tullens kontrollbefogenheter vid&lt;br&gt;gränsen mot annat EU-land införs. Lagen kommer att ersätta den&lt;br&gt;nuvarande regleringen i övergångsbestämmelserna till tullagen&lt;br&gt;(1994:1550, TL). Den nya lagen kommer att i stort sett&lt;br&gt;överensstämma med övergångsbestämmelserna. Emellertid kommer&lt;br&gt;skyldigheten att anmäla alkohol- och tobaksvaror som skall beskattas&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av&lt;br&gt;alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i&lt;br&gt;Europeiska unionen i fortsättningen att regleras i sistnämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1960:418)om straff för varusmuggling (VSL) kommer tills&lt;br&gt;vidare att fortsätta att reglera förhållanden vid såväl yttre som inre&lt;br&gt;gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: EU-gränskontrollutredningen föreslog att det vid&lt;br&gt;sidan av lagen (1960:418) om straff för varusmuggling (VSL) skulle&lt;br&gt;finnas en författning som reglerade frågor om införsel- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utförselrestriktioner vid den inre gränsen. Enligt förslaget skulle det inte Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;föreligga någon anmälningsskyldighet vid inre gräns. Vid sidan av denna&lt;br&gt;författning föreslogs att det skulle införas en lag med regler om straff för&lt;br&gt;införsel i strid mot föreskrifter av alkohol och tobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har direkt uttalat sig&lt;br&gt;om hur den nya lagen bör utformas. De har i stället framfört synpunkter&lt;br&gt;på enskilda frågor av stor betydelse, såsom vilken typ av kontroller som&lt;br&gt;skall tillåtas, vilka varuslag lagen bör omfatta, lagens förenlighet med&lt;br&gt;EG-rätten etc. Dessa synpunkter tas upp i separata avsnitt i propositio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den av EU-gränskontrollutredningen&lt;br&gt;föreslagna författningen skulle kallas lagen om straff för olovlig införsel&lt;br&gt;eller utförsel över EU-gräns. Denna lag skulle bara ta sikte på införsel&lt;br&gt;eller utförsel i strid mot förbud och inte, som VSL, även fall av&lt;br&gt;undandragande av skatt eller avgift. Någon anmälningsskyldighet skulle&lt;br&gt;i princip inte finnas vid de inre gränserna. Vidare skulle det vid sidan av&lt;br&gt;den föreslagna lagen och VSL, som bara skulle reglera trafik med land&lt;br&gt;som inte är medlem i EU (tredje land), finnas en lag med regler om straff&lt;br&gt;för införsel från annat EU-land av alkohol och tobak i strid mot&lt;br&gt;föreskrifter. Denna lag skulle endast avse icke yrkesmässig olovlig&lt;br&gt;införsel av alkohol och tobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inledningsvis haft att ta ställning till om förslaget till ny&lt;br&gt;lagstiftning enbart skulle avse Tullverkets kontrollbefogenheter vid inre&lt;br&gt;gräns, eller om det även skulle innehålla bestämmelser om straff för&lt;br&gt;varusmugglingsbrott, och om sådana tvångsmedel som exempelvis beslag,&lt;br&gt;husrannsakan och kroppsvisitation. Redan 1991 lämnade den s.k.&lt;br&gt;varusmugglingsutredningen betänkandet Smuggling och tullbedrägeri&lt;br&gt;(SOU 1991:84). 1 detta betänkande gjordes en översyn av VSL. De&lt;br&gt;lagförslag som utredningen lämnade har ännu inte lett till någon&lt;br&gt;lagstiftning, mycket beroende på de stora förändringar som sedan dess&lt;br&gt;inträffat till följd av den ansökan om medlemskap i Europeiska unionen&lt;br&gt;som lämnades in till kommissionen i juli 1991, och det därav följande&lt;br&gt;medlemskapet den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är otvivelaktigt så att VSL, som är en relativt gammal lag och&lt;br&gt;därför i vissa avseenden föråldrad, behöver ses över och moderniseras.&lt;br&gt;Regeringen har emellertid kommit fram till att en sådan översyn bör ske&lt;br&gt;efter ytterligare utredning och i ett annat sammanhang. Det primära nu är&lt;br&gt;att fa en permanent reglering av Tullverkets befogenheter vid den inre&lt;br&gt;gränsen. Den nya lagen kommer inte att innehålla några straffbestämmel-&lt;br&gt;ser för den som gjort sig skyldig till varusmuggling. Inte heller kommer&lt;br&gt;den att innehålla bestämmelser om sådana tvångsåtgärder som beslag,&lt;br&gt;husrannsakan och kroppsvisitation etc. Dessa förfaranden kommer liksom&lt;br&gt;i dag att regleras i VSL som tills vidare kommer att gälla såväl vid inre&lt;br&gt;som vid yttre gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag begränsas sålunda till att avse en lag om Tullver-&lt;br&gt;kets befogenheter vid den inre gränsen. Som tidigare framgått regleras&lt;br&gt;verkets befogenheter vid den yttre gränsen av TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen, som kommer att ersätta den nuvarande regleringen i Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;TL:s övergångsbestämmelser, innebär att Tullverket behåller sina&lt;br&gt;befogenheter vid den inre gränsen. Tullen kommer således även i&lt;br&gt;fortsättningen att ha rätt att utföra selektiva kontroller och därvid&lt;br&gt;undersöka bl.a. transportmedel, lokaler och handresgods utan att det finns&lt;br&gt;misstanke om brott. Inte heller blir det någon skillnad beträffande en&lt;br&gt;tulltjänstemans möjlighet att ställa frågor, begära in uppgifter och&lt;br&gt;handlingar etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om anmälningsskyldighet skall finnas eller ej&lt;br&gt;finner regeringen att en sådan skyldighet visserligen rent generellt kan&lt;br&gt;synas tveksam ur ett EG-rättsligt perspektiv, men att detta knappast kan&lt;br&gt;gälla beträffande de i den nya lagen nämnda varorna. Inskränkningar i&lt;br&gt;den fria rörligheten får ju ske med stöd av artikel 36, om det inte finns&lt;br&gt;tillräckliga kompensatoriska åtgärder, eller grundas på de undantag som&lt;br&gt;Sverige fått i medlemskapsförhandlingarna. En anmälningsskyldighet&lt;br&gt;utgör därvid ett relativt litet hinder för den fria rörligheten. I motsats till&lt;br&gt;den generella tullkontrollen, i form av exempelvis stickprovskontroller,&lt;br&gt;träffar anmälningsskyldigheten endast de aktuella varorna. Den&lt;br&gt;anmälningsskyldighet som gäller i dag enligt övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till TL bör sålunda finnas kvar i de fall tillstånd till införsel saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vissa varor, såsom krigsmateriel och strategiska&lt;br&gt;produkter, skjutvapen och ammunition samt sådana djur och djurprodukter&lt;br&gt;som avses i 3 § 9, 11 och 12 finner regeringen att det är nödvändigt med&lt;br&gt;en generell anmälningsskyldighet. Enligt 15 § förordningen (1992:1303)&lt;br&gt;om krigsmateriel skall utförsel av krigsmateriel anmälas till en&lt;br&gt;tullmyndighet senast en vecka före den tidpunkt vid vilken utförsel avses&lt;br&gt;ske. Detsamma gäller vid utförsel av strategiska produkter enligt&lt;br&gt;förordningen (1994:2060) om strategiska produkter. Dessa regler om en&lt;br&gt;generell förhandsanmälan bör åtminstone tills vidare behållas. I enlighet&lt;br&gt;härmed gäller en generell anmälningsskyldighet för de nämnda varorna&lt;br&gt;enligt övergångsbestämmelserna till TL. Skäl att ändra denna ordning&lt;br&gt;föreligger inte för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att den svenska vapenlagstiftningen i många delar är&lt;br&gt;strängare än den som gäller i övriga medlemsländer är risken stor att&lt;br&gt;avsaknaden av en anmälningsskyldighet för vapen och ammunition skulle&lt;br&gt;kunna leda till en ökning av antalet fall av olovlig införsel av sådana&lt;br&gt;varor. En jägare från ett annat EU-land skulle således helt omedvetet&lt;br&gt;kunna göra sig skyldig till varusmuggling. Dessutom skulle en sådan&lt;br&gt;ordning medföra att den som verkligen vill skaffa sig ett tillstånd far det&lt;br&gt;betydligt svårare. Utan en anmälningsskyldighet skulle det nämligen inte&lt;br&gt;vara möjligt att, som gäller i dag, låta ett vapen förvaras hos tullen medan&lt;br&gt;innehavaren vänder sig till polismyndigheten för att skaffa ett tillstånd.&lt;br&gt;Eventuella tillstånd måste således alltid sökas från ett annat land, vilket&lt;br&gt;innebär att man måste avvakta postgång, överföra betalning för&lt;br&gt;ansökningsavgift via bank etc. Detta kan knappast vara ägnat att öka den&lt;br&gt;fria rörligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän och fisk har&lt;br&gt;Sverige vid medlemskapsförhandlingarna ansökt om s.k. til läggsgarantier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för en rad sjukdomar som kan drabba dessa djur. Kommissionen kommer Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;att i en snar framtid definitivt avgöra om sådana garantier skall medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i avvaktan på att kommissionen prövar ansökningarna har Sverige enligt&lt;br&gt;anslutningsavtalet rätt att tillämpa de införselbestämmelser som gällde&lt;br&gt;före Sveriges anslutning till EU. Innan något definitivt beslut är fattat bör&lt;br&gt;Sverige behålla de kontroller som finns i dag. Risken är annars stor att&lt;br&gt;den försämring i kontrollen som exempelvis ett borttagande av&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten skulle innebära, skulle kunna försvåra våra&lt;br&gt;möjligheter att beviljas de sökta garantierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precis som när det gäller vapen är risken stor att den omedvetna&lt;br&gt;smugglingen av framför allt hundar och katter skulle kunna öka väsentligt&lt;br&gt;om anmälningsskyldigheten togs bort. Enligt gällande regler är en&lt;br&gt;förutsättning för att få införa en hund eller en katt att den inresande,&lt;br&gt;förutom införseltillstånd för djuret, medför vaccinationsintyg och&lt;br&gt;friskintyg. Om något av dessa intyg inte skulle vara giltigt, exempelvis på&lt;br&gt;grund av att det är för gammalt, eller saknas helt kommer detta att&lt;br&gt;upptäckas i samband med att djuret anmäls. Om anmälningsskyldigheten&lt;br&gt;tas bort ökar riskerna väsentligt för att sjuka hundar och katter förs in i&lt;br&gt;landet. Detta skulle kunna medföra att Sverige, som varit fritt från rabies&lt;br&gt;i över 100 år, åter skulle kunna få in denna allvarliga sjukdom som kan&lt;br&gt;drabba både människor och djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell anmälningsskyldighet skall även gälla andra djur och djur-&lt;br&gt;produkter, bl.a. om det finns särskild anledning att misstänka förekomsten&lt;br&gt;av smittsam sjukdom. Ett borttagande av anmälningsskyldigheten i dessa&lt;br&gt;fall skulle kunna få oacceptabla konsekvenser, inte bara ur smitt-&lt;br&gt;skyddssynpunkt utan även från ett ekonomiskt perspektiv. Sverige skulle&lt;br&gt;sålunda riskera att få in djursjukdomar som skulle kunna medföra kost-&lt;br&gt;nader för samhället på miljontals kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande privatinförsel av alkohol och tobak finns efter EU-inträdet&lt;br&gt;i princip inga kvantitativa restriktioner, så länge de införda alkohol-&lt;br&gt;dryckerna är avsedda för privat konsumtion. Däremot föreligger skatte-&lt;br&gt;plikt när den införda kvantiteten överstiger vissa gränser som anges i 2 §&lt;br&gt;lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen. Enligt sist-&lt;br&gt;nämnda lag skall den som för in de skattepliktiga varorna anmäla detta&lt;br&gt;till beskattningsmyndigheten. Enligt regeringens mening är det lämpligast&lt;br&gt;att anmälningsskyldigheten i dessa fall även i fortsättningen regleras i&lt;br&gt;nyssnämnda lag, bl.a. med hänsyn till att den bör utformas speciellt för&lt;br&gt;sådan införsel och på ett relativt detaljerat sätt. Vidare bör VSL inte vara&lt;br&gt;tillämplig om någon för privatbruk för in alkohol eller tobak i kvantiteter&lt;br&gt;som överskrider de skattefria kvantiteterna utan att anmäla detta. Införseln&lt;br&gt;som sådan är inte otillåten och anmälningsskyldigheten kan i vissa&lt;br&gt;situationer inte fullgöras vid själva gränspassagen utan först i efterhand.&lt;br&gt;Den bristande anmälningsskyldigheten har därför karaktär av en förseelse&lt;br&gt;av samma slag som att exempelvis någon lämnar felaktiga uppgifter i en&lt;br&gt;punktskattedeklaration. Anmälningsskyldigheten bör därför straffsank-&lt;br&gt;tioneras särskilt i den lag som reglerar privatinförseln. I lagrådsremissen&lt;br&gt;har regeringen vidare föreslagit att straffsanktionen kombineras med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler om särskilda avgifter av skattetilläggsliknande karaktär för att göra Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;de ekonomiska sanktionerna mot den som inte fullgör sin anmälningsskyl-&lt;br&gt;dighet mer kännbara. Lagrådet anser i sitt yttrande att det inte finns&lt;br&gt;egentliga skäl för en ordning enligt vilken två ekonomiska sanktioner för&lt;br&gt;samma förfarande skall fastställas i två skilda procedurer och att det&lt;br&gt;därför bör övervägas att antingen bötesstraffet eller den särskilda avgiften&lt;br&gt;utgår. Regeringen har i och för sig förståelse för denna synpunkt. Med&lt;br&gt;hänsyn till att det i de aktuella fallen normalt kommer att röra sig om&lt;br&gt;skatteundandragande av förhållandevis begränsad storleksordning skulle&lt;br&gt;det ligga närmast till hands att enbart ha en särskild avgift. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening är det emellertid inte lämpligt att helt avkriminalisera&lt;br&gt;underlåtenhet att anmäla skattepliktig införsel. En straffsanktion bör&lt;br&gt;därför finnas. Om å andra sidan bötesstraff skulle vara den enda&lt;br&gt;sanktionen skulle i vissa fall för exempelvis personer med låga inkomster&lt;br&gt;bötesstraffet i kronor räknat bli lågt i förhållande till den undandragna&lt;br&gt;skatten. De två olika sanktionerna kompletterar således i viss mån&lt;br&gt;varandra. Regeringen är därför inte beredd att följa lagrådets&lt;br&gt;rekommendation i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har också berört frågan om när ett brott mot den aktuella&lt;br&gt;straffbestämmelsen skall anses fullbordat och påpekat att bestämmelsen&lt;br&gt;innebär att om någon blir ertappad vid kontroll innan kontrollstället har&lt;br&gt;passerats det inte kommer att finnas förutsättningar att påföra vare sig&lt;br&gt;särskild avgift eller böter. Regeringen vill med anledning härav anföra att&lt;br&gt;införseln för privat bruk i och för sig är tillåten. Vad som är straffbelagt&lt;br&gt;är att underlåta att på föreskrivet sätt anmäla skattepliktig införsel till&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten eller att lämna oriktiga uppgifter. 1 praktiken går&lt;br&gt;det knappast att avgöra om någon haft för avsikt att inte fullgöra sin&lt;br&gt;anmälningsskyldighet förrän han haft en faktisk möjlighet att göra en&lt;br&gt;anmälan, exempelvis genom att han passerat kontrollstället utan att lämna&lt;br&gt;anmälan. En straffbeläggning även av försök förefaller därför inte&lt;br&gt;meningsfull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya lagen förslås vissa åtgärder för att öka möjligheterna för&lt;br&gt;tullen att bekämpa i första hand narkotikabrottsligheten. Sålunda föreslås&lt;br&gt;att tullen i den brottsbekämpande verksamheten skall fa tillgång till&lt;br&gt;bokningsuppgifter om passagerare m.m. från transportföretagen. Denna&lt;br&gt;bestämmelse går längre än den av utredningen, som inte lämnade något&lt;br&gt;lagförslag i den delen, förordade lösningen och kommer sålunda att avse&lt;br&gt;uppgifter som har betydelse för bekämpning inte bara av narkotikabrott&lt;br&gt;utan även av ekonomiska brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare ges tullen en möjlighet att undersöka och öppna brev och andra&lt;br&gt;postförsändelser samt att lägga s.k. postspärr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kommer bl.a. polisen, Kustbevakningen och Posten AB&lt;br&gt;förpliktas att, till skillnad mot vad som gäller i dag, också vid den inre&lt;br&gt;gränsen medverka i Tullverkets kontrollverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Varuslag som bör omfattas av den nya lagen &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- '995/96:166&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya lagen skall omfatta samma varuslag&lt;br&gt;som för närvarande omfattas av övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;tullagen (1994:1550,TL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har kommit fram till att följande&lt;br&gt;varugrupper skall vara föremål för restriktioner och kunna kontrolleras vid&lt;br&gt;den inre gränsen: narkotika, injektionssprutor och kanyler, dopningsmedel,&lt;br&gt;skjutvapen och ammunition, vissa vapen som vapenlagen inte är tillämplig&lt;br&gt;på som t.ex. springstiletter och springknivar, krigsmateriel, kulturföremål&lt;br&gt;samt hundar och katter för annat ändamål än handel. Vidare skall kontroll&lt;br&gt;kunna företas vid införsel till Sverige av alkohol- och tobaksvaror för&lt;br&gt;privat bruk för vilka skatt skall erläggas med hänsyn till det undantag&lt;br&gt;avseende införselbeskattning av alkohol och tobak som Sverige fatt i&lt;br&gt;anslutningsfördraget med EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten i Malmö, Rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;Kustbevakningen och Generaltullstyrelsen anser att det utöver de i utred-&lt;br&gt;ningens förslag angivna varuslagen bör tillfogas sådana varor som omfat-&lt;br&gt;tas av handeln med utrotningshotade djur. Rikspolisstyrelsen anför därvid&lt;br&gt;att den illegala handeln i strid mot den s.k. CITES-konventionen under&lt;br&gt;senare år har fått en sådan omfattning att det endast torde vara narkoti-&lt;br&gt;kahandeln som värdemässigt omsätter större belopp. Handeln utgör, enligt&lt;br&gt;styrelsen, ett hot mot framför allt vissa svenska fågelarter, såsom&lt;br&gt;kungsörn och falk. Den svarta marknaden finns till stor del inom EU-&lt;br&gt;länder. Rikspolisstyrelsen anser vidare, i likhet med Åklagarmyndigheten&lt;br&gt;i Stockholm och GeneraltulIstyrelsen att radioaktiva ämnen och strålkällor&lt;br&gt;bör läggas till. Generaltullstyrelsen anser att även farligt avfall och mine-&lt;br&gt;raloljor bör omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I artikel 7a i EG-fördraget sägs att den&lt;br&gt;inre marknaden skall omfatta ett område utan inre gränser med fri&lt;br&gt;rörlighet för bl.a. varor. I artiklarna 30 och 34 anges att kvantitativa&lt;br&gt;import- och exportportrestriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan&lt;br&gt;är förbjudna mellan medlemsstaterna om inte annat föreskrivs i fördraget.&lt;br&gt;Bestämmelserna är emellertid inte undantagslösa. Enligt artikel 36 skall&lt;br&gt;nämligen dessa bestämmelser inte hindra vissa förbud eller restriktioner&lt;br&gt;för import, export eller transitering. En förutsättning är dock att förbuden&lt;br&gt;eller restriktionerna grundas på hänsynen till allmän moral, allmän&lt;br&gt;ordning, allmän säkerhet eller intresset att skydda människors och djurs&lt;br&gt;hälsa och liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnär-&lt;br&gt;ligt, historiskt eller arkeologiskt värde eller att skydda industriell eller&lt;br&gt;kommersiell äganderätt. Inga andra skyddshänsyn än de uppräknade kan&lt;br&gt;berättiga till undantag. Artikel 36 ger utrymme för införande av såväl&lt;br&gt;kvantitativa restriktioner som åtgärder med motsvarande verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för om en åtgärd är berättigad enligt artikeln är att den är Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;nödvändig för att tillgodose det skyddshänsyn som åberopas, dvs.&lt;br&gt;skyddsintresset skall inte kunna tillgodoses på något annat sätt. Vidare får&lt;br&gt;åtgärden inte gå utöver det syfte som motiverar kontrollen eller annars ha&lt;br&gt;onödigt störande inverkan på utbytet över gränsen. Den måste med andra&lt;br&gt;ord vara proportionell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proportionalitetsprincipen har en avgörande betydelse för medgivande&lt;br&gt;av undantag enligt artikel 36. Tillämpningen av denna princip gäller sättet&lt;br&gt;att tillgodose ett skyddshänsyn. En handelshindrande åtgärd, vilken i och&lt;br&gt;för sig kan berättigas, får inte ha mer restriktiva effekter på handeln&lt;br&gt;mellan medlemsstaterna än vad som erfordras för att tillgodose det&lt;br&gt;skyddsvärda syftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 36 kan normalt inte åberopas på områden som är harmoniserade,&lt;br&gt;dvs. i sådana fall då en rättsakt som harmoniserar de åtgärder som är&lt;br&gt;nödvändiga för att säkra skyddsintresset antagits med stöd av artikel 100&lt;br&gt;eller 100a i EG-fördraget. I sådana fall skall denna rättsakts bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas, och artikel 36 kan sålunda inte åberopas. Det betyder inte att&lt;br&gt;varje rättsakt ger så uttömmande garantier att artikel 36 trängs undan. I&lt;br&gt;de fall gemenskapsreglerna inte täcker en hel sektor kan medlemsstaterna&lt;br&gt;fortfarande åberopa artikel 36 men med de begränsningar som framgår av&lt;br&gt;rättsakten. I frånvaro av harmoniserande EG-lagstiftning har i princip&lt;br&gt;varje medlemsstat rätt att avgöra enligt sina egna värderingar i vilka&lt;br&gt;former och i vilken utsträckning man vill tillgodose skyddsintressena i&lt;br&gt;artikeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaternas handlingsfrihet begränsas emellertid av att en&lt;br&gt;eventuell diskriminering mellan importerade och inhemska produkter inte&lt;br&gt;får vara godtycklig, men också av att den nationella åtgärden inte får&lt;br&gt;innebära en förtäckt restriktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den möjlighet till undantag som följer av artikel 36 har Sverige&lt;br&gt;vid medlemskapsförhandl ingarna erhål 1 it undantag som möj 1 iggör kontrol I&lt;br&gt;av alkohol- och tobaksvaror samt av vissa djur. Dessutom har varje&lt;br&gt;medlemsland rätt att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda väsentliga&lt;br&gt;säkerhetsintressen och för att förhindra att smittsamma djursjukdomar&lt;br&gt;kommer in i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De varugrupper som ursprungligen togs med i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till TL överensstämmer med dem som avses i utredningens förslag.&lt;br&gt;Regeringen finner att samtliga dessa varuslag bör tas med i den nya lagen,&lt;br&gt;liksom de djurslag som riksdagen på regeringens förslag (prop.&lt;br&gt;1994/95:173) beslutade att lägga till på den ursprungliga listan över&lt;br&gt;varugrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för att ta med de föreslagna varugrupperna framgår av det&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kontroll motiverad av undantaget i artikel 36 i Romfördraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Narkotika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen med missbruk och kriminalitet som har samband med&lt;br&gt;narkotika är väl kända. Den svenska narkotikapolitikens mål är att skapa&lt;br&gt;ett narkotikafritt samhälle. All befattning med narkotika kräver i princip&lt;br&gt;särskilt tillstånd. Olovlig införsel eller utförsel av narkotika straffas enligt&lt;br&gt;VSL. Regleringen med ett tillståndsförfarande för införsel till landet&lt;br&gt;innebär en begränsning i den fria rörligheten av varor inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud eller restriktioner för import från ett annat EU-land är&lt;br&gt;emellertid möjliga enligt artikel 36 i EG-fördraget om förbudet eller&lt;br&gt;restriktionerna grundas på intresset att skydda människors och djurs hälsa&lt;br&gt;och liv, allt under förutsättning att detta intresse inte har tillgodosetts&lt;br&gt;genom gemenskapsrättsliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan knappast råda något tvivel om att kontrollen över illegal&lt;br&gt;narkotikahantering omfattas av artikel 36. Den får i hög grad anses angå&lt;br&gt;såväl allmän ordning och säkerhet som liv och hälsa, vilka hänsyn&lt;br&gt;legitimerar hinder för den fria rörligheten enligt EG-fördraget. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill och då någon gemenskapsrättlig kompetens i huvudsak inte&lt;br&gt;finns på området bör kravet på import- och exportlicenser behållas, och&lt;br&gt;narkotika vara en av de varugrupper som kan bli föremål för särskild&lt;br&gt;kontroll vid inre gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Injektionssprutor och kanyler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll av injektionssprutor och kanyler är en viktig del av den svenska&lt;br&gt;narkotikapolitiken. Det nära sambandet med kontrollen av själva&lt;br&gt;narkotikan motiverar att också sprutor och kanyler hänförs till de varor&lt;br&gt;för vilka krävs importlicens och som kan bli föremål för särskild kontroll&lt;br&gt;vid inre gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Dopningsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Import av dopningsmedel kan endast ske genom godkänd partihandel och&lt;br&gt;läkemedlen kan inte säljas utan att vara godkända i Sverige.&lt;br&gt;Lagregleringen när det gäller dopningsmedel har utformats på i huvudsak&lt;br&gt;samma sätt som beträffande narkotika. Största delen av de dopningsmedel&lt;br&gt;som finns i landet smugglas hit. Det finns många skäl som talar för att&lt;br&gt;de aktuella dopningsmedlen bör jämställas med narkotika såvitt gäller&lt;br&gt;kontroll vid de inre gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Vapen och ammunition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den svenska vapenlagen (1996:67) krävs särskilt tillstånd för&lt;br&gt;införsel av skjutvapen eller ammunition. Det principiella tillståndskravet&lt;br&gt;stämmer överens med vad som enligt huvudregeln i artikel 12 i&lt;br&gt;vapendirektivet skall gälla för förflyttning av vapen inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den svenska vapenregleringen till någon del kan antas gå&lt;br&gt;utöver vad som enligt artikel 36 utgör godtagbara skäl att inskränka den&lt;br&gt;fria rörligheten har undersökts av Vapenlagsutredningen som haft till&lt;br&gt;uppgift att se över vapenlagstiftningen, och då bl.a. undersöka vilka&lt;br&gt;ändringar som behövs för att de krav som ställs vid ett medlemskap i EU&lt;br&gt;skall uppfyllas. Utredningen konstaterar i betänkandet Vapenlagen och EG&lt;br&gt;(SOU 1994:4) att förflyttning av skjutvapen mellan Sverige och andra&lt;br&gt;medlemsländer bör kunna ske så säkert och smidigt som möjligt utifrån&lt;br&gt;de krav som ställs i vapendirektivet. Medborgare i EU-länder bör som&lt;br&gt;huvudregel få ta med sig skjutvapen till Sverige först efter tillstånd av en&lt;br&gt;svensk myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inledningen till vapendirektivet nämns bl.a. att avvecklingen av den&lt;br&gt;systematiska gränskontrollen mellan medlemsländerna nödvändiggör att&lt;br&gt;effektiva regler införs för att inom länderna kunna kontrollera t.ex.&lt;br&gt;överföring av vapen mellan medlemsländerna. Det deklareras att det i&lt;br&gt;princip inte bör vara tillåtet att ta med skjutvapen mellan&lt;br&gt;medlemsländerna, men att detta kan medges om ett förfarande antas som&lt;br&gt;ger staterna möjlighet att få underrättelse om att ett skjutvapen förs in i&lt;br&gt;respektive land. Smidigare regler bör dock antas för jakt- eller&lt;br&gt;tävlingsskytte för att inte inskränka den fria rörligheten mer än&lt;br&gt;nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis gör utredningen bedömningen att den svenska&lt;br&gt;vapenlagstiftningen inte till någon del går utöver vad som enligt artikel&lt;br&gt;36 i EG-fördraget utgör godtagbara skäl för att inskränka den fria&lt;br&gt;rörligheten för varor. I propositionen En ny vapenlag (prop. 1995/96:52&lt;br&gt;s. 52f) instämmer regeringen i denna bedömning, både såvitt avser&lt;br&gt;skjutvapen och ammunition som när det gäller föremål som omfattas av&lt;br&gt;lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål&lt;br&gt;och förordningen (1990:415) om tillstånd till införsel av vissa farliga&lt;br&gt;föremål. Regeringen konstaterar att restriktionerna får anses motiverade&lt;br&gt;med hänsyn till allmän ordning och säkerhet, och att bestämmelserna&lt;br&gt;varken utgör medel för godtycklig diskriminering eller innefattar en&lt;br&gt;förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsländerna. Den&lt;br&gt;nyssnämnda propositionen lämnades i oktober 1995 och riksdagen biföll&lt;br&gt;förslagen den 31 januari 1996. Det har inte sedan dess inträffat något som&lt;br&gt;gör att det finns skäl att frångå den bedömning som regeringen och&lt;br&gt;riksdagen gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Kissa vapen som vapenlagen in le är tillämplig på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen om tillstånd till införsel av vissa farliga föremål får&lt;br&gt;springstiletter, springknivar, knogjärn, kaststjärnor, riv- eller nithandskar,&lt;br&gt;batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande inte, med&lt;br&gt;vissa undantag, föras in i landet utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämndes ovan har regeringen och riksdagen funnit att en kontroll&lt;br&gt;av de uppräknade vapnen kan anses motiverad med stöd av artikel 36 i&lt;br&gt;EG-fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Kulturföremål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förhindra att äldre kulturföremål, som är av betydelse för det&lt;br&gt;nationella kulturarvet, förs ut ur landet gäller enligt 5 kap lagen om&lt;br&gt;kulturminnen m.m. att utförsel av föremål av vissa kategorier, som&lt;br&gt;bedömts som kulturhistoriskt värdefulla och i behov av skydd, i princip&lt;br&gt;kräver särskilt tillstånd. Av artikel 36 framgår att den fria rörligheten av&lt;br&gt;varor, under de förutsättningar som i övrigt anges i artikeln, inte hindrar&lt;br&gt;förbud eller restriktioner beträffande utförsel av bl.a. föremål som utgör&lt;br&gt;nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde.&lt;br&gt;Flertalet av EU:s medlemsländer har också i likhet med Sverige en&lt;br&gt;nationell lagstiftning om utförsel av kulturföremål. Kravet på exportlicens&lt;br&gt;bör därför behållas och berörda kulturföremål vara en sådan varugrupp&lt;br&gt;som kan bli föremål för kontroll vid inre gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) Spritdrycker, vin och starköl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För införsel av alkoholdrycker i kommersiellt syfte fordras partihandels-&lt;br&gt;eller ti 11 verkningsti 1 lstånd enligt 4 kap. 2 § alkohollagen (1994:1738). Den&lt;br&gt;som saknar tillstånd, eller har ett felaktigt sådant, är sålunda skyldig att&lt;br&gt;anmäla detta till tullen enligt TL:s övergångsbestämmelser. Om han inte&lt;br&gt;gör det gör han sig skyldig till brott mot VSL. Detta följer av såväl TL:s&lt;br&gt;övergångsbestämmelser som av den nya lagen. En tulltjänsteman har alltså&lt;br&gt;befogenhet att efter ett selektivt urval hejda transportmedel och personer&lt;br&gt;och kontrollera varor, transportmedel m.m. Om han upptäcker brott mot&lt;br&gt;införselrestriktionerna har man rätt att göra beslag, inleda förundersökning&lt;br&gt;etc. När det gäller frågan om denna begränsning i rörligheten av alkohol&lt;br&gt;är förenlig med artikel 36 i EG-fördraget gör regeringen följande&lt;br&gt;bedömning. Avsikten med den införda restriktionen är dels att hindra att&lt;br&gt;den som är under 20 år inför alkoholdrycker till Sverige, dels att så långt&lt;br&gt;som möjligt begränsa den omfattande illegala, kommersiella införseln av&lt;br&gt;alkoholvaror över inre gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för den svenska alkoholpolitiken skall vara att begränsa alko-&lt;br&gt;holens skadeverkningar genom att minska den totala, alltför höga alko-&lt;br&gt;holkonsumtionen. Denna strategi bygger på kunskaper och beprövade er-&lt;br&gt;farenheter av tillgänglighetens betydelse för utvecklingen av total-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 166&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumtionen och alkoholskadorna. En ökad tillgänglighet av alkohol Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;medför en ökad konsumtion. Ju mer alkohol det dricks i ett samhälle&lt;br&gt;desto fler människor går över från måttlighetsdrickande till missbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvänt gäller att ju svårare det är att få tag i alkohol, desto mindre&lt;br&gt;dricks det totalt sett och desto förre människor skadas på grund av&lt;br&gt;alkoholen. Detta synsätt har också anammats av Världshälsoorganisationen&lt;br&gt;(WHO) och ligger till grund för europaregionens handlingsplan (European&lt;br&gt;Alcoholic Action Plan) för att minska alkoholskadorna i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga medel för att minska tillgängligheten i Sverige är att begränsa&lt;br&gt;den privata införseln (se nedan), åldersgränser vid försäljning av alkohol-&lt;br&gt;drycker och att hindra den kommersiella införseln av smuggelsprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet för ungdomen går som en röd tråd genom den svenska alko-&lt;br&gt;hollagstiftningen. Förbudet mot att överlåta alkoholdrycker till ungdomar,&lt;br&gt;åldersgränser för inköp liksom för servering av alkoholdrycker på restau-&lt;br&gt;ranger är exempel på detta. Alkoholmissbruket bland ungdomar är ett&lt;br&gt;stort socialt problem i Sverige. Om tullen skulle förlora befogenheten att&lt;br&gt;selektivt kontrollera ungdomar vid gränskontrollen skulle detta kunna fö&lt;br&gt;allvarliga följder för det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen med spritsmuggling har under de senaste åren ökat i Sverige,&lt;br&gt;och den svenska tullen har gjort stora spritbeslag. Det är sannolikt att en&lt;br&gt;begränsning av möjligheten att på låg indikation kontrollera transporter&lt;br&gt;av alkohol skulle medföra att spritsmugglingen till Sverige skulle öka än&lt;br&gt;mer, vilket skulle kunna medföra risk för omfattande sociala,&lt;br&gt;samhällsekonomiska och medicinska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av det anförda finner regeringen att det hinder i den fria&lt;br&gt;rörligheten som en gränskontroll av alkoholvaror innebär kan motiveras&lt;br&gt;av samhällets intresse av att skydda människors liv och hälsa. Artikel 36&lt;br&gt;är sålunda tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kontroll motiverad av erhållna undantag i&lt;br&gt;medlemskapsförhandlingarna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;a) Alkohol och tobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige fick i medlemskapsförhandlingarna med EU rätt att punktbeskatta&lt;br&gt;privatinförsel av alkohol och tobak över en viss mängd. Sverige har i&lt;br&gt;anslutning härtill medgetts rätt att företa kontroller av att skattereglerna&lt;br&gt;följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Reptiler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare fick Sverige vid förhandlingarna rätt att behålla sina nationella&lt;br&gt;bestämmelser om kontroll vid införsel av ormar och andra reptiler tills&lt;br&gt;EG har reglerat området. Detta undantag gäller alltså i avvaktan på&lt;br&gt;gemenskapsbestämmeiser om dessa djurslag. Sveriges nationella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser innebär att tillstånd krävs för införsel, och att en Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;artbestämning görs, samt att kontroll sker vid införseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Hundar och katter för annat ändamål än handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För införsel av sällskapsdjur fordras det införseltillstånd samt att&lt;br&gt;uppställda villkor för införseln är uppfyllda. Regleringen med ett&lt;br&gt;tillståndsförfarande för införsel till landet innebär, som tidigare nämnts,&lt;br&gt;en begränsning i den fria rörligheten av varor inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I medlemskapsförhandlingarna fick emellertid Sverige en möjlighet att&lt;br&gt;tillämpa strängare regler för att skydda landet mot rabies. Eftersom&lt;br&gt;införsel för privat bruk av sällskapsdjur inte heller har blivit föremål för&lt;br&gt;någon gemenskapsrättslig reglering är den reglering som i dag finns i&lt;br&gt;Sverige, och som avser privat införsel av hundar och katter, tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän och fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förhandlingarna ansökte Sverige om til läggsgarantier för en rad&lt;br&gt;sjukdomar som kan drabba nötkreatur, svin, far, getter, fjäderfan och fisk.&lt;br&gt;Kommissionen kommer att i en snar framtid definitivt avgöra om sådana&lt;br&gt;garantier skall medges. I avvaktan på att kommissionen prövar&lt;br&gt;ansökningarna har Sverige enligt anslutningsavtalet rätt att tillämpa de&lt;br&gt;införselbestämmelser som gällde före Sveriges anslutning till EU. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser innebär att kontroll skall ske vid gränsen, och att ett villkor&lt;br&gt;för införseln är att samtliga berörda djurslag förvaras i karantän. Enligt&lt;br&gt;anslutningsavtalet förutsattes att ansökningarna om til läggsgarantier skulle&lt;br&gt;komma att prövas under en ettårig övergångstid under vilken, som&lt;br&gt;nämnts, tidigare gällande införselbestämmelser skulle få tillämpas. Enligt&lt;br&gt;avtalet kan emellertid övergångstiden vid behov förlängas. Med hänsyn&lt;br&gt;till att kommissionen inte prövade alla Sveriges ansökningar under det&lt;br&gt;första medlemskapsåret har Sverige begärt att övergångstiden skall&lt;br&gt;förlängas till dess att samtliga är slutligt prövade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har Sverige beviljats tilläggsgarantier för vissa sjukdomar och&lt;br&gt;djur medan frågan om sådana garantier skall lämnas, beträffande&lt;br&gt;exempelvis nötkreatur och far, ännu inte har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på kommissionens prövning tillämpar Sverige i enlighet med&lt;br&gt;anslutningsavtalet, tidigare gällande införselbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kontroll motiverad av andra skäl&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;a) Krigsmateriel och strategiska produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmateriel omfattas inte av artikel 36 i Romfördraget. Av art. 223.1.b&lt;br&gt;i fördraget följer emellertid att medlemsstaterna har rätt att vidta de&lt;br&gt;åtgärder som de anser nödvändiga för att skydda sina egna väsentliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhetsintressen och som rör tillverkning av eller handel med bl.a. Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Misstanke om bl.a. smittsam djursjukdom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådsdirektivet 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och&lt;br&gt;avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom&lt;br&gt;gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden, ger&lt;br&gt;utrymme för nationella bestämmelser om kontroll av transporter av djur.&lt;br&gt;Sådana kontroller får göras om den behöriga myndigheten i den&lt;br&gt;medlemsstat som är transit- eller mottagarland har information som gör&lt;br&gt;att förekomst av smittsam sjukdom kan misstänkas, eller att djuret på&lt;br&gt;annat sätt utgör en allvarlig hälsorisk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bör lagen omfatta även andra varor?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser har ansett att ytterligare varukategorier, utöver de&lt;br&gt;i TL:s övergångsbestämmelser uppräknade, bör läggas till i den nya lagen.&lt;br&gt;Således har föreslagits att den s.k. listan bör utökas med varor som&lt;br&gt;omfattas av handeln med utrotningshotade djur och växter, farligt avfall,&lt;br&gt;mineralolja och moderna sällskapsdjur som illrar och möss m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller moderna sällskapsdjur har vi inte vid medlemskaps-&lt;br&gt;förhandlingarna fått ett undantag motsvarande det som gäller för hundar&lt;br&gt;och katter. Beträffande övriga varugrupper gör regeringen följande&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Farligt avfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om transporter av farligt avfall regleras i rådets förordning (EEG)&lt;br&gt;nr 259/93 av den 1 februari 1993 om övervakning och kontroll av&lt;br&gt;avfallsprodukter inom, till och från EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att kartlägga&lt;br&gt;omfattningen av illegala transporter av farligt avfall. Uppdraget skall&lt;br&gt;redovisas i augusti 1996. Skulle utredningen visa att det förekommer&lt;br&gt;omfattande illegala transporter av farligt avfall, eller att det i övrigt finns&lt;br&gt;behov att ge Tullverket ökade befogenheter vid den inre gränsen avser&lt;br&gt;regeringen att återkomma i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Utrotningshotade växter och djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte att varor som omfattas av konventionen om inter-&lt;br&gt;nationell handel med vissa utrotningshotade djur och växter (CITES) bör&lt;br&gt;tas med i den föreslagna lagen. Bakgrunden till detta ställningstagande är&lt;br&gt;följande. Det förekommer en omfattande internationell handel med vilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;djur och växter. Den nämnda konventionen innebär bl.a. att den interna- Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;tionella handeln med utrotningshotade arter är mycket hårt reglerad och&lt;br&gt;i praktiken nästan total förbjuden. För att kunna avskaffa CITES-kontrol-&lt;br&gt;lerna vid de inre gränserna antog rådet år 1982 förordningen (EEG) nr&lt;br&gt;3626/82 om tillämpning inom gemenskapen av C1TES. Enligt förord-&lt;br&gt;ningen införs bl.a. en för EG-länderna gemensam kontrollgräns avseende&lt;br&gt;CITES vid EG-ländernas gränser mot tredje land. Vidare infördes genom&lt;br&gt;förordningen s.k kompensatoriska åtgärder i form av en hård reglering av&lt;br&gt;handel med och transporter av utrotningshotade djur och växter inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna reglering av handel och transport gäller bl.a. alla rovfåglar (med&lt;br&gt;undantag för vissa gamar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har EG reglerat handel och transporter inom EU i rådets direktiv&lt;br&gt;79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) och rådets&lt;br&gt;direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och&lt;br&gt;växter (art- och habitatdirektivet). Direktivbestämmelserna innebär bl.a.&lt;br&gt;en skyldighet för medlemsstaterna att reglera handel och transport inom&lt;br&gt;EU av hotade europeiska arter av vilda djur och växter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s gränskontroll av CITES-reglerade varor vid unionens gräns mot&lt;br&gt;tredje land har utsatts för både internationell och intern kritik för&lt;br&gt;bristande effektivitet. Sedan början av 1990-talet har EG därför engagerat&lt;br&gt;sig i utarbetande av en ny och bättre förordning på CITES-området.&lt;br&gt;Sommaren 1995 kom EU:s miljöministrar överens (gemensam ståndpunkt)&lt;br&gt;om en rådsförordning om skyddet av arter av vilda djur och växter genom&lt;br&gt;kontroll av handeln med dem. Förordningen, som kommer att förbättra&lt;br&gt;tillämpningen i EU av CITES, skärper även de nu gällande reglerna om&lt;br&gt;handel och transport inom EU av utrotningshotade vilda djur och växter.&lt;br&gt;Förordningen beräknas kunna träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör&lt;br&gt;skyddade arter trädde i kraft den 1 januari 1995. Genom lagen bemyn-&lt;br&gt;digas regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela&lt;br&gt;de föreskrifter angående in- och utförsel, transport, handel, preparering&lt;br&gt;och förevisning avseende djur och växter som behövs för att uppfylla&lt;br&gt;Sveriges internationella åtaganden på området eller av andra skäl. I lagen&lt;br&gt;straffbeläggs, förutom befattning med djur och växter i strid mot&lt;br&gt;föreskrift m.m. som meddelats med stöd av lagen, även sådan befattning&lt;br&gt;i strid mot bestämmelserna i EG:s förordning 3626/82.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I januari 1995 gav regeringen Statens naturvårdsverk i uppdrag att&lt;br&gt;utreda och lämna förslag till den reglering av befattning med djur och&lt;br&gt;växter samt av handel, förevisning och preparering av djur och växter&lt;br&gt;som behövs för att skydda vilt levande djur- och växtarter. I december&lt;br&gt;1995 redovisade Naturvårdsverket uppdraget till regeringen och föreslog&lt;br&gt;därvid bl.a. tillståndskrav för försäljning, förevisning och preparering av&lt;br&gt;vilda djur. I redovisningen föreslog Naturvårdsverket också att tull-&lt;br&gt;tjänstemän och tjänstemän vid Kustbevakningen skulle få vissa polisiära&lt;br&gt;befogenheter vad gäller brott mot EG:s förordning 3626/82 eller före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av lagen om åtgärder beträffande djur&lt;br&gt;och växter som tillhör skyddade arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Miljödepartementet utarbetas för närvarande en departements- Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;promemoria som skall handla om nödvändig anpassning av den nyss-&lt;br&gt;nämnda lagen till EG:s nya CITES-förordning. Vidare skall i prome-&lt;br&gt;morian behandlas de förslag till lagstiftning på området som redovisats av&lt;br&gt;Naturvårdsverket. Regeringen kan i nuläget inte uttala sig om det framtida&lt;br&gt;behovet av att särskilt kontrollera de transporter av vilda djur och växter&lt;br&gt;som sker över gräns mot annat EU-land. Om det visar sig att behov finns&lt;br&gt;av en förstärkning av kontrollen i detta avseende avser regeringen att&lt;br&gt;återkomma även i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Mineralolja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller införseln av mineraloljor, vilket över huvud taget inte är&lt;br&gt;en tullfråga utan en angelägenhet för skattemyndigheterna, vill regeringen&lt;br&gt;erinra om att denna fråga är föremål för utredning inom Skatteflykts-&lt;br&gt;kommittén (Fi 1995:04) som fått tilläggsdirektiv (Dir. 1995:165) om att&lt;br&gt;lämna förslag till förbättring av punktskattekontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Radioaktiva ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervakning och kontroll av gränsöverskridande transporter av radioaktivt&lt;br&gt;material är tillfredsställande reglerat i rådets förordning nr 1493/93&lt;br&gt;(Euratom) av den 8 juni 1993 om transport av radioaktiva ämnen mellan&lt;br&gt;medlemsstater samt rådets direktiv 92/3/Euratom om övervakning och&lt;br&gt;kontroll av transporter av avfall mellan medlemsstater samt till och från&lt;br&gt;gemenskapen. Det nämnda rådsdirektivet har införts som svensk rätt dels&lt;br&gt;genom ändring i strålskyddslagen (1988:220) och lagen (1994:3) om&lt;br&gt;kärnteknisk verksamhet, dels genom Statens strålskyddsinstituts&lt;br&gt;föreskrifter (SSI FS nr 1995:4) om kontroll vid in- och utförsel av&lt;br&gt;radioaktivt avfall. Detta ger tillsammans med bestämmelsen i 3 § 1 i den&lt;br&gt;nya lagen sådana möjligheter att kontrollera gränsöverskridande transpor-&lt;br&gt;ter av radioaktivt material att någon ytterligare reglering inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Tullens kontrollbefogenheter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Kontrollnivån vid inre gräns&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tullverket behåller sina befogenheter att&lt;br&gt;utföra s.k. selektiva kontroller vid gräns mot ett annat EU-land. I&lt;br&gt;lagen införs en bestämmelse som anger nivån för denna kontroll.&lt;br&gt;Sålunda är slumpmässiga kontroller, dvs. kontroller som enbart har&lt;br&gt;sin grund i att någon passerar en gräns, inte tillåtna vid inre gräns.&lt;br&gt;Rätten att hejda transportmedel och personer efter ett selektivt urval&lt;br&gt;begränsas till ett område som är såväl tidsmässigt som geografiskt&lt;br&gt;knutet till själva gränspasserandet. Utanför detta område kan, om&lt;br&gt;det finns misstanke om att anmälningsskyldigheten för en vara som&lt;br&gt;anges i 3 § inte fullgjorts, ett ingripande ske mot den som befinner&lt;br&gt;sig i trakterna invid Sveriges landgräns mot ett annat EU-land, eller&lt;br&gt;kuster, eller i närheten av eller inom flygplats eller annat område&lt;br&gt;som har direkt trafikförbindelse med ett annat EU-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har förslagit att kontroller vid den&lt;br&gt;inre gränsen - med undantag för kontroll av postförsändelser - enbart&lt;br&gt;skall fa förekomma vid misstanke om brott. Graden av misstanke skall&lt;br&gt;därvid vara den lägsta som förekommer i svensk rätt, dvs. ingripande&lt;br&gt;skall fa ske om det finns &amp;quot;anledning anta&amp;quot;. Utredningen har inte lämnat&lt;br&gt;något eget förslag till hur en regel om rätt att hejda transportmedel skall&lt;br&gt;utformas mot bakgrund av att frågan om huruvida en sådan regel skall&lt;br&gt;införas för polisverksamheten är föremål för överväganden i Justitiede-&lt;br&gt;partementet. Utredningen finner dock att rätten att hejda transportmedel&lt;br&gt;bör begränsas genom en särskild proportionalitetsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser har, i likhet med ut-&lt;br&gt;redningen, funnit att EG:s regelsystem omöjliggör en slumpmässig, icke&lt;br&gt;misstankebaserad kontroll vid de inre gränserna. Vanligare är dock att&lt;br&gt;kritik riktas mot utredningens uppfattning att kontroll vid den inre gränsen&lt;br&gt;endast skall fa förekomma vid misstanke om brott. Stockholms&lt;br&gt;Handelskammare, Sydsvenska Handelskammaren, Industriförbundet,&lt;br&gt;Göteborgs kommunstyrelse och Sveriges speditörförbund avvisar&lt;br&gt;användandet av stickprovskontroller. Åklagarmyndigheterna i Stockholm,&lt;br&gt;Malmö och Karlstad, Rikspolisstyrelsen, Kustbevakningen, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen, Länspolismästaren i Stockholms län, Tull-Kust,&lt;br&gt;Internationella Institutet för Alkoholfrågor, Nykterhetsrörelsens&lt;br&gt;landsförbund, Malmö kommunstyrelse och Norrköpings kommunstyrelse&lt;br&gt;anser att tullens befogenheter enligt övergångsbestämmelserna till tullagen&lt;br&gt;bör finnas kvar, åtminstone tills det finns effektiva kompensatoriska&lt;br&gt;åtgärder. Riksåklagaren och Åklagarmyndigheten i Stockholm anser att&lt;br&gt;kontrollnivån bör kunna sättas högre utan att komma i konflikt med&lt;br&gt;gällande regler. Riksåklagaren hänvisar därvid till att den danska tullagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillåter stickprovskontroller samtidigt som den ger tullmyndigheterna Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;möjlighet att utan misstanke stoppa vilket fordon som helst och&lt;br&gt;kontrollera det. Rikspolisstyrelsen anser i sitt yttrande att EG:s regelverk&lt;br&gt;inte hindrar användningen av stickprovskontroller (spot checks) utan att&lt;br&gt;metoden tvärtom direkt anvisats som en kompensatorisk åtgärd.&lt;br&gt;General tullstyrelsen har föreslagit att tullen skall kunna anmana förare av&lt;br&gt;transportmedel och annan att stanna om det uppenbart behövs för att&lt;br&gt;tullen skall kunna utöva sina befogenheter när det gäller att ta egendom&lt;br&gt;i beslag och för att utföra kroppsvisitation eller kroppsbesiktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tull-Kust anser att utredningen måste göras om eller kompletteras bl.a.&lt;br&gt;eftersom de lämnade förslagen inte ger tullen rätt att stoppa trafikanter&lt;br&gt;och fordon vid den inre gränsen. Avgörande för en effektiv&lt;br&gt;narkotikabekämpning är, enligt förbundet, möjligheterna för en&lt;br&gt;tulltjänsteman att inleda samtal och ställa frågor, inleda begränsad kontroll&lt;br&gt;samt trafikantens skyldighet att stanna och upplysa om resrutt och biljetter&lt;br&gt;m.m. Misstankegraden byggs sålunda oftast successivt upp eller avtar i&lt;br&gt;samband med tulltjänstemannens samtal med och inledande ytliga kontroll&lt;br&gt;av en resandes bagage eller transportmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Principerna om fria varurörelser inom&lt;br&gt;EU anses bl.a. innebära att systematiska kontroller (åtgärder som inte har&lt;br&gt;någon annan grund än att en vara förs över en gräns) vid de inre&lt;br&gt;gränserna är uteslutna. Det krävs alltså att ett ingripande skall grundas på&lt;br&gt;något annat, t.ex. den enskildes uppträdande, färdväg eller färdsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De begränsningar i form av kontroller som är tillåtna enligt EG-rätten&lt;br&gt;skall dels kunna motiveras av behovet av legitima skyddsaspekter i form&lt;br&gt;av viktiga samhällsintressen, dels ges en sådan utformning att de inte går&lt;br&gt;utöver syftet med kontrollen eller inverkar onödigt störande på den fria&lt;br&gt;rörligheten. Om kontroller vid den inre gränsen sker med stöd av&lt;br&gt;misstanke om brott strider de inte mot kravet på fri rörlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stickprovskontroller får anses utgöra sådana systematiska kontroller som&lt;br&gt;enbart har sin grund i passerandet av en gräns och som inte får&lt;br&gt;förekomma inom EU. Ett land har emellertid rätt att ha samma typ av&lt;br&gt;kontroller vid den inre gränsen som inne i landet. Detta skulle alltså&lt;br&gt;innebära en möjlighet för ett land att ha stickprovskontroller vid den inre&lt;br&gt;gränsen om man inför ett motsvarande system med kontroller inne i&lt;br&gt;landet. Det kan i detta sammanhang nämnas att den danska tullagen ger&lt;br&gt;tulltjänstemännen samma kontrollbefogenheter i hela landet.&lt;br&gt;Befogenheterna är således inte inskränkta till gränsen eller det gränsnära&lt;br&gt;området utan kan utövas på samma sätt inom hela det danska territoriet.&lt;br&gt;Den danska tullen kan således, utan att det finns någon som helst&lt;br&gt;misstanke, var som helst i Danmark stoppa vilken person eller vilket&lt;br&gt;fordon som helst för kontroll. Av motiven till denna lagstiftning framgår&lt;br&gt;emellertid att avsikten inte är att kontrollen skall utövas på detta sätt.&lt;br&gt;Sålunda skulle en kontroll inne i landet endast bli aktuell i undantagsfall,&lt;br&gt;och då nästan undantagslöst mycket nära gränsen. Av förarbetena framgår&lt;br&gt;vidare att den stickprovsvisa kontrollen bara skall kunna ske i förbindelse&lt;br&gt;med införsel av sprit och tobak och mineralolja samt, vid särskilda&lt;br&gt;tillfallen, andra varor som införs olovligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner att en sådan utvidgning av kontrollmöjligheterna som Prop. 1995/96.11&amp;gt;6&lt;br&gt;kontroller över hela territoriet skulle innebära skulle leda till drastiskt&lt;br&gt;ökade skyldigheter för den enskilde att bl.a. underkasta sig genomsökning&lt;br&gt;av sina tillhörigheter, vilket inte kan anses rimligt ur rättssäker-&lt;br&gt;hetsynpunkt. Det är sålunda inte ett system som kan accepteras i det&lt;br&gt;svenska samhället. I likhet med utredningen finner regeringen sålunda att&lt;br&gt;det inte finns förutsättningar för att tillämpa stickprovskontroller vid den&lt;br&gt;inre gränsen. Slumpmässiga kontroller är dessutom inte särskilt effektiva&lt;br&gt;och har i praktiken inte använts av den svenska tullen på flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att tullen även i fortsättningen skall kunna utföra&lt;br&gt;sådana selektiva, icke misstankebaserade, kontroller som i dag tillämpas&lt;br&gt;vid den inre gränsen. Sålunda skall ett objekt kunna väljas ut för kontroll&lt;br&gt;utan att det föreligger misstanke om visst smugglingsbrott om det&lt;br&gt;kontrollerade objektet t.ex. kan hänföras till en särskild riskprofil, eller&lt;br&gt;om en tulltjänsteman genom att använda sin intuition eller erfarenhet&lt;br&gt;finner att objektet bör kontrolleras. Sådana kontroller riktar sig visserligen&lt;br&gt;mot vissa utvalda objekt, men underlaget är alltför vagt, motsägelsefullt&lt;br&gt;eller ofullständigt för att ge upphov till en brottsmisstanke. Utredningen&lt;br&gt;har funnit att kontrollmetoder som bygger på subjektiva uppfattningar&lt;br&gt;eller intuition och som inte stöds av någon konkret omständighet kan&lt;br&gt;uppfattas som godtyckliga, och att de därigenom kan strida mot de&lt;br&gt;principer som tillämpas inom EU om förbud mot diskriminering.&lt;br&gt;Utredningen föreslår därför att selektiva kontroller, som inte är miss-&lt;br&gt;tankebaserade, inte skall få användas vid den inre gränsen. När det gäller&lt;br&gt;definitionen av den misstankegrad, &amp;quot;anledning anta&amp;quot;, som skall krävas för&lt;br&gt;ett ingripande har utredningen konstaterat (betänkandet s. 16f) att&lt;br&gt;misstanken inte behöver vara särskilt påtaglig för att denna misstankegrad&lt;br&gt;skall anses föreligga och anför vidare följande. &amp;quot;Det kan räcka med att en&lt;br&gt;tulltjänsteman på grund av en persons särskilda beteende får uppfattningen&lt;br&gt;att vederbörande medför något som han inte far föra med sig. Misstanken&lt;br&gt;måste dock vara konkret i den meningen att den som vidtar åtgärden i&lt;br&gt;efterhand skall kunna ange vilka faktiska omständigheter som låg till&lt;br&gt;grund för beslutet om kontroll. En misstanke om brott enligt lagen får&lt;br&gt;aldrig bygga enbart på att vederbörande har ett visst utseende, fardas i en&lt;br&gt;speciell typ av bil eller liknande. Vad som däremot kan vara av intresse&lt;br&gt;är hur personen uppträder, t.ex. om han förefaller vara omotiverat&lt;br&gt;nervös.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att den selektiva kontroll som regeringen förordar&lt;br&gt;inte nämnvärt skiljer sig från den misstankebaserade kontroll som&lt;br&gt;utredningen anser vara den enda tillåtna enligt EG-rätten. Det är lätt att&lt;br&gt;få intrycket att skillnaden mellan utredningens förslag och regeringens i&lt;br&gt;själva verket är semantisk. Vad skiljer exempelvis en selektiv kontroll, där&lt;br&gt;tulltjänstemannen med stöd av sin erfarenhet och intuition tar ut en person&lt;br&gt;som han uppfattar som &amp;quot;omotiverat nervös&amp;quot;, från en misstankebaserad&lt;br&gt;kontroll som bygger på att personen i fråga verkat &amp;quot;omotiverat nervös&amp;quot;?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det selektiva urvalet sker alltså på grundval av gjorda iakttagelser,&lt;br&gt;underrättelser, tips, riskprofiler och dylikt. Det kan grunda sig på en&lt;br&gt;relativt trivial omständighet men har lika ofta sin grund i riskprofiler eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i information som finns tillgänglig hos tullen. Med riskprofiler avses Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;sammanställningar av olika kriterier eller förhållanden och metoder som&lt;br&gt;har noterats vid den brottslighet som har upptäckts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kontroll får aldrig gå utöver det syfte som motiverar kontrollen eller&lt;br&gt;annars ha en onödigt störande inverkan på utbytet över gränsen. Detta är&lt;br&gt;ett uttryck för den s.k. proportionalitetsprincip som gäller vid tullkontroll,&lt;br&gt;dvs. minsta möjliga tvångsingripande skall göras och ingripandet skall till&lt;br&gt;art och varaktighet stå i rimlig proportion till det mål som myndigheterna&lt;br&gt;avser att uppnå. Proportionalitetsprincipen innefattar alltid en&lt;br&gt;intresseavvägning från EG-domstolens sida där hänsyn till nationella&lt;br&gt;politiska intressen vägs in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av JO den 26 september 1995 (dnr 798-1995) belyser&lt;br&gt;närmare frågan om vilken rätt tullen har att utföra kontroll av den som&lt;br&gt;passerar gränsen från annat EU-land. Omständigheterna i ärendet var&lt;br&gt;följande. En person, DL, anlände till Sverige med färja från Tyskland och&lt;br&gt;togs ut för kontroll av tullen sedan en narkotikahund enligt&lt;br&gt;tulltjänstemannen markerat. DL förnekade detta. Vid den därpå följande&lt;br&gt;diskussionen uppgav tjänstemannen att hon enbart på intuitiva grunder&lt;br&gt;hade rätt att både söka igenom hans bagage och företa kroppsvisitation av&lt;br&gt;honom. I sin anmälan till JO ifrågasatte DL om en enskild tulltjänstemans&lt;br&gt;intuition kan utgöra tillräcklig grund för bl.a. bagagekontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JO ansåg att den ifrågavarande tullkontrollen inte kunde anses ha&lt;br&gt;företagits i strid mot gällande regler och anförde därvid bl.a. att det&lt;br&gt;inte framkommit annat än att fråga varit om en kontroll som baserat sig&lt;br&gt;på ett selektivt urval av viss resande och således inte på något&lt;br&gt;slumpmässigt urval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sitt beslut hänvisade JO till ett tidigare beslut av myndigheten den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 mars 1986 (JO:s ämbetsberättelse 1987/88 s. 242f) där JO behandlade&lt;br&gt;frågan om vilken grad av misstanke som behövs för att kroppsvisitation&lt;br&gt;skall få utföras. JO uttalade därvid att en tulltjänstemans subjektiva&lt;br&gt;bedömning att en resande i samband med tullkontroll &amp;quot;ser nervös ut&amp;quot;&lt;br&gt;utgör tillräcklig grund för att verkställa en kroppsvisitation och ytlig&lt;br&gt;kroppsbesiktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart det förhållandet att den resande verkade nervös ansågs således&lt;br&gt;vara tillräckligt för att misstankegraden &amp;quot;anledning anta&amp;quot; skulle ha&lt;br&gt;uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda besluten förstärker intrycket av att det inte går att dra någon&lt;br&gt;klar skiljelinje mellan en selektiv och en misstankebaserad kontroll. Under&lt;br&gt;alla omständigheter kan den skillnaden inte anses vara så stor att den&lt;br&gt;skulle motivera ett införande av en kontrollnivå som kan uppfattas som&lt;br&gt;mindre restriktiv än den i själva verket är. En allmänt utbredd uppfattning&lt;br&gt;om att en misstanke krävs för att ett ingripande skall kunna göras kan&lt;br&gt;därför innebära en ökad risk för smuggling av narkotika. Det kan&lt;br&gt;nämligen inte uteslutas att själva ordet misstanke kan tolkas som att&lt;br&gt;konkreta bevis skulle krävas innan tullen kan göra ett ingripande. Som&lt;br&gt;tidigare framgått anser regeringen det vara av yttersta vikt att tullens&lt;br&gt;möjligheter till effektiv kontroll av narkotikasmuggling och annan&lt;br&gt;brottslighet inte på något sätt försämras. Detta talar också för att tullen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste kunna fortsätta att arbeta som tidigare och med samma typ av Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;kontroller. Regeringens uppfattning är att kontroller som bygger på ett&lt;br&gt;selektivt urval inte strider mot EG-rätten under förutsättning att&lt;br&gt;proportionalitets- och nödvändighetskriterierna uppfyllts. Regeringen&lt;br&gt;föreslår mot den redovisade bakgrunden att Tullverket även i&lt;br&gt;fortsättningen skall tillämpa selektiva kontroller vid gränsen mot annat&lt;br&gt;EU-land. För att tydliggöra att slumpmässiga kontroller inte skall&lt;br&gt;tillämpas har det i lagen införts en särskild bestämmelse om detta.&lt;br&gt;Kontrollnivån vid inre gräns kommer härigenom att regleras i den nya&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för att tullen skall kunna genomföra en&lt;br&gt;fysisk undersökning av exempelvis ett fordon eller av något som medförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta, eller av handresgods och liknande som medförs av en resande, är&lt;br&gt;självfallet att fordonet eller personen i fråga, om det behövs, kan hejdas&lt;br&gt;och kvarhållas till dess undersökningen har genomförts. Befogenheten att&lt;br&gt;hejda transportmedel och personer har därför stor betydelse i tullarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 8 § RF har emellertid varje medborgare en grundlags-&lt;br&gt;skyddad rörelsefrihet. Begränsningar i denna får inte göras annat än&lt;br&gt;genom lag. För begränsningar av de fri- och rättigheter som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. regeringsformen krävs lagstöd. Enligt 12 § andra stycket i samma&lt;br&gt;kapitel får en begränsning göras endast för att tillgodose ändamål som är&lt;br&gt;godtagbara i ett demokratiskt samhälle, och vidare får en rättighets-&lt;br&gt;inskränkning aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det&lt;br&gt;ändamål som har föranlett den. Behovet av ett uttryckligt lagstöd blir&lt;br&gt;särskilt tydligt om man tänker sig att tullen måste stoppa en buss för att&lt;br&gt;kunna gripa en person som misstänks för ett allvarligt brott. Ett&lt;br&gt;ingripande av det slaget innebär ju en inskränkning i rörelsefriheten för&lt;br&gt;alla passagerare i bussen. Detta talar för att en så betydande begränsning&lt;br&gt;i rörelsefriheten inte bör få förekomma utan uttryckligt stöd i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn måste också tas till de internationella konventionerna om&lt;br&gt;mänskliga rättigheter. Europeiska konventionen angående skydd för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonven-&lt;br&gt;tionen) är sedan den 1 januari 1995 gällande rätt i Sverige. Konventionen&lt;br&gt;innehåller bestämmelser som bl.a. tar sikte på olika former av inskränk-&lt;br&gt;ningar i den personliga rörelsefriheten. Enligt artikel 2 i fjärde&lt;br&gt;tilläggsprotokollet till konventionen får rätten att röra sig fritt&lt;br&gt;&amp;quot;...inte underkastas andra inskränkningar än sådana som är angivna i lag&lt;br&gt;och i ett demokratiskt samhälle nödvändiga med hänsyn till statens&lt;br&gt;säkerhet eller den allmänna säkerheten, för upprätthållande av den&lt;br&gt;allmänna ordningen och förhindrande av brott, för hälsovården samt för&lt;br&gt;skyddande av sedligheten eller av annans fri- och rättigheter.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen har således gett staterna förhållandevis stor frihet att&lt;br&gt;bedöma när det är nödvändigt att företa inskränkningar i rörelsefriheten.&lt;br&gt;En faktor som har betydelse vid bedömningen av om det är fråga om ett&lt;br&gt;frihetsberövande, där skyddet är betydligt starkare än skyddet mot andra&lt;br&gt;frihetsinskränkningar, eller en inskränkning i rörelsefriheten är&lt;br&gt;varaktigheten av ett ingripande. Att en kortare stund hålla kvar någon på&lt;br&gt;en plats utgör i sig sannolikt inte mer än en mindre inskränkning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörelsefriheten. Ju längre den mot vilken ingripandet riktar sig är tvungen Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;att stanna kvar, desto mer kommer ingripandet emellertid att närma sig&lt;br&gt;ett frihetsberövande. Utsträckningen i tiden torde dock knappast ensamt&lt;br&gt;vara avgörande för frågan om ingripandet utgör ett frihetsberövande eller&lt;br&gt;ej. Dessutom måste man ta hänsyn till vilket slag av åtgärd det är fråga&lt;br&gt;om, mot vem åtgärden riktar sig och i vilket syfte den företas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tullen även fortsättningsvis skall kunna utföra en effektiv&lt;br&gt;kontroll vid den inre gränsen finner regeringen att det är nödvändigt att&lt;br&gt;man också i framtiden skall kunna hejda fordon och personer utan att det&lt;br&gt;föreligger misstanke om brott och sålunda efter ett selektivt urval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som ovan nämnts bl.a. om varje medborgares&lt;br&gt;grundlagsskyddade rörelsefrihet, och att en inskränkning i denna aldrig får&lt;br&gt;gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har&lt;br&gt;föranlett den, är det betydelsefullt att rätten att stoppa personer, utan att&lt;br&gt;det föreligger misstanke, begränsas såväl tidsmässigt som geografiskt. De&lt;br&gt;angivna befogenheterna får således utövas endast mot person som i ome-&lt;br&gt;delbart samband med inresa till Sverige från annat EU-land eller utresa&lt;br&gt;från Sverige till ett sådant land uppehåller sig inom en tämligen snävt&lt;br&gt;avgränsad zon från territorialgränsen. Den som hejdas enligt 5 § första&lt;br&gt;stycket I måste således en relativt kort tid dessförinnan ha anlänt till&lt;br&gt;landet eller stå i begrepp att tämligen omgående lämna det. Att bedöma&lt;br&gt;om och när någon inrest till landet torde sällan vålla några problem.&lt;br&gt;Däremot kan det av naturliga skäl ibland vara svårare att avgöra om&lt;br&gt;någon avser att lämna landet och när avresa i så fall skall ske. Sistnämnda&lt;br&gt;bedömning får ske med ledning av bl.a hur vederbörande uppträder och&lt;br&gt;är utrustad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det valda uttrycket innebär beträffande den som inreser till landet att&lt;br&gt;kontrollåtgärden i princip skall inledas i nära nog direkt anslutning till&lt;br&gt;inresan. Det skall alltså finnas ett direkt samband mellan inresan och den&lt;br&gt;senare företagna kontrollåtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare territoriell begränsning framgår av 5 § första stycket 2.&lt;br&gt;Enligt denna bestämmelse får en person eller ett fordon stoppas av en&lt;br&gt;tulltjänsteman inom ett vidare geografiskt område under förutsättning att&lt;br&gt;det föreligger viss misstanke, &amp;quot;anledning anta&amp;quot;, om att personen i fråga&lt;br&gt;medför en vara som avses i 3 §, och att han inte fullgjort sin&lt;br&gt;anmälningsskyldighet enligt 4 §. Tulltjänstemannen har då rätt att&lt;br&gt;genomföra en sådan undersökning som framgår av 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta tillämpningen av bestämmelsen har den geografiska&lt;br&gt;begränsningen av dess räckvidd utformats efter mönster av bestämmel-&lt;br&gt;serna om hejdande av transportmedel i 61 § tullförordningen (1994:1558).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare måste proportionalitetskravet iakttas, dvs. ingripandet far inte bli&lt;br&gt;mer omfattande än vad som är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de skyddsregler som införts för att hindra en otillbörlig&lt;br&gt;integritetskränkning finner regeringen att de aktuella bestämmelserna inte&lt;br&gt;kan anses vara av sådan art att de skulle strida mot den grundlags-&lt;br&gt;skyddade rörelsefriheten. Inte heller finner regeringen att en&lt;br&gt;tulltjänstemans hejdande av en person kan anses innefatta en sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskränkning i rörelsefriheten som skulle vara i strid med bestämmelserna Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;i Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt övergångsbestämmelserna till TL skall den som är skyldig att&lt;br&gt;stanna på begäran även lämna de uppgifter som behövs för kontrollen. I&lt;br&gt;motiven (prop. 1986/87:166 s. 97) till denna bestämmelse som återfanns&lt;br&gt;i 64 § i den gamla tullagen sägs bl.a. följande. Skyldigheten avser även&lt;br&gt;andra uppgifter och handlingar än dem som rutinmässigt skall lämnas&lt;br&gt;angående transportmedel och medförda varor enligt föreskrifter i tullagen&lt;br&gt;eller med stöd av tullagen meddelade föreskrifter. Exempelvis är en&lt;br&gt;resenär enligt denna bestämmelse skyldig att på tulltjänstemans begäran&lt;br&gt;uppge varifrån han kommer och visa upp sitt pass. En motsvarighet till&lt;br&gt;TL:s bestämmelser om uppgiftsskyldighet m.m. finns i 6 § i den nya&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts måste kontrollen av såväl resande som transport-&lt;br&gt;medel vara selektiv redan från början. Detta innebär, när det gäller&lt;br&gt;skyldigheten att lämna uppgifter, att resande inte får tillfrågas slump-&lt;br&gt;mässigt. Tulltjänstemannen måste sålunda genom en selektiv kontroll ha&lt;br&gt;valt ut kontrollobjektet, innan han har möjlighet att ställa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör det av Rikspolisstyrelsen återgivna uttalandet från&lt;br&gt;Vitboken kommenteras. Styrelsen har sålunda tolkat ett uttalande i&lt;br&gt;Vitboken så att stickprovskontroller skall vara tillåtna vid gränsen.&lt;br&gt;Denna tolkning måste härröra från en tveksam översättning av den&lt;br&gt;engelska grundtexten. Denna tar sålunda upp exempel på kompensatoriska&lt;br&gt;åtgärder och lyder som följer: &amp;quot;Obvious examples are improving Controls&lt;br&gt;at the external frontiers of the Community using spot-checks at the&lt;br&gt;internal frontiers and inland&amp;quot;. Det som torde avses med uttalandet är att&lt;br&gt;stickprovskontroller kan användas vid den inre gränsen, om de också är&lt;br&gt;tillåtna i landet i övrigt (inland). Som tidigare nämnts är stick-&lt;br&gt;provskontroller vid den inre gränsen tillåtna om man har samma typ av&lt;br&gt;kontroller inne i landet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Kontroll av postförsändelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tullverkets nuvarande befogenheter att&lt;br&gt;undersöka och öppna brev och andra postförsändelser ges ett&lt;br&gt;klarare stöd i tullagstiftningen. En regel som uttryckligen ger&lt;br&gt;Tullverket en sådan befogenhet infors därför i 8 § i den nya lagen&lt;br&gt;när det gäller EU-trafik, och i 57 a § TL såvitt gäller trafik med&lt;br&gt;tredje land. Samtidigt infors de begränsningar i kontrollbefogen-&lt;br&gt;heterna som skyddet av brevhemligheten påkallar. Vidare far en&lt;br&gt;postförsändelse öppnas endast hos tullmyndigheten eller på&lt;br&gt;utväxlingspostkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Rikspolisstyrelsen anser att det av utredningen&lt;br&gt;lämnade förslaget innebär att brottsbekämpningen i alltför stor ut-&lt;br&gt;sträckning skulle hindras, eftersom försändelser endast far undersökas och&lt;br&gt;således inte öppnas, och då sådan undersökning endast får ske vid sådant&lt;br&gt;postkontor till vilken post från utlandet ankommer, dvs. vid de särskilda&lt;br&gt;utväxlingspostkontoren. Postförsändelser måste kunna kontrolleras även&lt;br&gt;när försändelsen finns på mottagarens postkontor dvs. vid adresspost-&lt;br&gt;kontoret och således inte endast vid gränsen. Generaltullstyrelsen har&lt;br&gt;följande invändningar mot utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tillämpningen av förslaget kommer att bli problematisk, eftersom&lt;br&gt;man i fortsättningen måste räkna med att postförsändelser som inkommer&lt;br&gt;från ett annat EU-land över huvud taget inte kommer att föras till de&lt;br&gt;särskilda posttullanstalterna, och att det därför blir svårt att genomföra&lt;br&gt;någon undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utredningens förslag om att en tulltjänsteman endast skall få göra en&lt;br&gt;yttre undersökning av postförsändelser, och alltså inte få öppna dessa,&lt;br&gt;innebär att reglerna i rättegångsbalken (RB) kommer att gälla och att&lt;br&gt;sålunda endast rätten, undersökningsledaren eller åklagaren kommer att&lt;br&gt;fa öppna beslagtagen postförsändelse. Statens invandrarverk anför att det&lt;br&gt;inte är ovanligt att postbefordran används för att skicka pass och andra&lt;br&gt;handlingar som ett led i människosmuggling. Posten AB anser att utred-&lt;br&gt;ningens förslag att endast postförsändelser skall omfattas av bestämmelsen&lt;br&gt;om kontroll (och sålunda inte brev och paket som förs över gränsen med&lt;br&gt;budbilar och liknande) är omotiverat, eftersom traditionell post numera&lt;br&gt;inte så sällan förs in i och ut ur landet av just sådana kurir- och&lt;br&gt;budföretag m.m. som undantas i lagen. Posten AB vänder sig vidare mot&lt;br&gt;den av utredningen framförda åsikten att en posttjänsteman som fattar&lt;br&gt;misstankarom att en försändelse innehåller narkotika skall vidarebefordra&lt;br&gt;denna misstanke till Tullverket för vidare kontroll. Enligt Posten AB&lt;br&gt;skulle ett sådant förfarande innebära ett brott mot postlagens (1993:1684)&lt;br&gt;bestämmelser om tystnadsplikt. Slutligen anser Posten AB, med anledning&lt;br&gt;av utredningens påstående att en försändelse inte kan öppnas på grund av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att detta skulle hindra rörligheten, att allt som i någon omfattning stör Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;postbefordringen, således även den av utredningen föreslagna kontrollen,&lt;br&gt;fördröjer en enskild försändelses befordran till dess adressat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen&lt;br&gt;åtnjuter varje medborgare skydd mot bl.a. undersökning av brev eller&lt;br&gt;annan förtrolig försändelse. För begränsningar av de fri- och rättigheter&lt;br&gt;som anges i 2 kap. regeringsformen krävs lagstöd. Enligt 12 § andra&lt;br&gt;stycket i samma kapitel får begränsning göras endast för att tillgodose&lt;br&gt;ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen&lt;br&gt;far aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål&lt;br&gt;som föranlett den, och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot&lt;br&gt;mot den fria åsiktsbildningen. Begränsning kan t.ex. ske med hänsyn till&lt;br&gt;beivrandet av brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan också nämnas Europakonventionens&lt;br&gt;bestämmelser om skydd för de mänskliga rättighterna och de&lt;br&gt;grundläggande friheterna. Artikel 6 i konventionen innehåller sålunda&lt;br&gt;regler om rätt till domstolsprövning och om rättssäkerhet. Var och en har,&lt;br&gt;när det gäller att pröva hans civila rättigheter och skyldigheter eller&lt;br&gt;anklagelse mot honom för brott, rätt till en opartisk och offentlig&lt;br&gt;rättegång. Europadomstolen har emellertid i ett mål (fallet Ashingdane)&lt;br&gt;uttalat att rätten till tillträde till domstol inte är absolut utan att&lt;br&gt;inskränkningar i denna rätt kan föreligga. En inskränkning måste&lt;br&gt;emellertid ha ett legitimt syfte, och det måste finnas en rimlig&lt;br&gt;proportional itet mellan medel och syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn bör också tas till artikel 8 i konventionen. I denna artikel&lt;br&gt;föreskrivs att var och en har rätt till skydd för bl.a. sin korrespondens.&lt;br&gt;Av artikelns andra stycke framgår dock att rättigheten får underkastas&lt;br&gt;inskränkningar. Stycket har följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Offentlig myndighet må inte störa åtnjutandet av denna rättighet med&lt;br&gt;undantag från vad som är stadgat i lag och i ett demokratiskt samhälle är&lt;br&gt;nödvändigt med hänsyn till landets yttre säkerhet, den allmänna&lt;br&gt;säkerheten, landets ekonomiska välstånd, förebyggande av oordning eller&lt;br&gt;brott, hälsovården, skyddandet av sedligheten eller av andra personers fri-&lt;br&gt;och rättigheter&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ingrepp i rätten till korrespondens har ofta uppkommit när&lt;br&gt;det gäller personer som avtjänar frihetsstraff eller av annan anledning&lt;br&gt;varit berövade friheten. Grundläggande principer läggs fast i målet Silver&lt;br&gt;mot Storbritannien, som rör stoppande av brev till och från fängelse-&lt;br&gt;intagna. Redan stoppandet av ett brev ansågs som ett intrång i denna&lt;br&gt;rättighet. För att ett sådant intrång skall vara tillåtet krävs att det har&lt;br&gt;stöd i lag, att det har ett legitimt syfte på sätt som anges i artikeln samt&lt;br&gt;att stoppandet får anses nödvändigt för att tillgodose det syftet. Vid&lt;br&gt;bedömningen tillämpas proportionalitetsprincipen idet att myndigheternas&lt;br&gt;intresse av att stoppa eller granska en försändelse vägs mot den enskildes&lt;br&gt;intresse av att ha sin korrespondens skyddad. Kravet på nödvändighet&lt;br&gt;upprätthålls tämligen strängt även då det är fråga om försändelser till och&lt;br&gt;från fängelseintagna där syftet är att förhindra brott eller oordning på&lt;br&gt;anstalten. I fråga om omhändertagande av lösdrivare har den europeiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommissionen uttalat sig mot kontroll av deras korrespondens, men Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;Europadomstolen accepterade inte detta synsätt utan ansåg att sådan&lt;br&gt;kontroll kunde motiveras med nödvändigheten att förebygga oordning&lt;br&gt;eller brott samt att skydda hälsa och moral och andras fri- och rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullens rätt att med stöd av 57 § TL undersöka bl.a. lådor och andra&lt;br&gt;utrymmen har ansetts omfatta även paket, brev och andra försändelser&lt;br&gt;(prop. 1986/87:166 s. 93 f). Lagrådet anmärkte vid sin granskning av&lt;br&gt;bestämmelsen i den gamla tullagen att det var fråga om&lt;br&gt;kontrollbefogenheter av så långtgående art, att de borde ges ett klarare&lt;br&gt;stöd i tullagen. Departementschefen påpekade, med anledning av&lt;br&gt;Lagrådets yttrande, att tullens befogenheter endast fick användas för att&lt;br&gt;kontrollera anmälnings- och uppgiftsskyldigheten. Han framhöll vidare det&lt;br&gt;nödvändiga i att tullens kontrollbefogenheter omfattade även brev och&lt;br&gt;liknande försändelser, men att kontrollen inte får vara mer långtgående än&lt;br&gt;vad som behövs för att uppnå syftet med den. Detta innebär, enligt&lt;br&gt;departementschefen, att tullmyndigheterna inte får ta del av innehållet i&lt;br&gt;förtroliga meddelanden och liknande som finns i brev eller andra&lt;br&gt;försändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före 1987 års lagstiftning meddelades förordnande om öppning av&lt;br&gt;brevförsändelser undantagslöst med stöd av beslagsbestämmelsen i 27 kap.&lt;br&gt;12 § RB. Numera har tullen möjlighet att öppna brev och liknande&lt;br&gt;försändelser med stöd av 57 § TL. Urvalet sker emellertid inte&lt;br&gt;slumpmässigt. Med hänsyn till den stora mängd försändelser det rör sig&lt;br&gt;om framstår slumpmetoder för övrigt som i stort sett meningslösa. En&lt;br&gt;metod med ett styrt urval innebär att en försändelse öppnas för&lt;br&gt;tullkontroll endast när tullen har fatt en indikation, mer eller mindre stark,&lt;br&gt;på att försändelsen innehåller en vara som inte får föras in i landet utan&lt;br&gt;tillstånd. En sådan indikation kan fås t.ex. med hjälp av narkotikahund&lt;br&gt;eller genom röntgen. Kontroll med hjälp av hund går till på så sätt att&lt;br&gt;tullens hundförare och hund under en begränsad tid kontrollerar&lt;br&gt;postsäckarna på en posttullavdelning. Tulltjänstemannen väljer mer eller&lt;br&gt;mindre slumpmässigt ut de säckar han önskar kontrollera. Som regel görs&lt;br&gt;en sådan insats med utgångspunkt från försändelseland eller region. Han&lt;br&gt;tömmer sedan ut försändelserna över golvet och släpper hunden. Hunden&lt;br&gt;söker och markerar. Efter markeringen vidtar manuell kontroll av aktuella&lt;br&gt;försändelser, dvs. försändelserna öppnas för efterforskning av innehåll.&lt;br&gt;Kontroll med röntgen innebär att försändelsen genomlyses. Ett sådant&lt;br&gt;förfarande ger inte tulltjänstemannen någon möjlighet att ta del av ett&lt;br&gt;eventuellt skriftligt meddelande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU-gränskontrollutredningen har som grund för sitt förslag att det vid&lt;br&gt;undersökning av postförsändelser inte skall vara tillåtet att öppna dessa&lt;br&gt;utan misstanke hänvisat till EG-fördragets bestämmelser som förbjuder&lt;br&gt;sådana kontroller vid gränsen som försvårar eller fördyrar rörligheten för&lt;br&gt;varor. Utredningen har funnit att de mest ingripande åtgärderna vid&lt;br&gt;undersökning av postförsändelser som kan tillåtas enligt EG-rätten är de&lt;br&gt;tidigare nämnda formerna för undersökning, nämligen genomlysning eller&lt;br&gt;användande av narkotikahund, under förutsättning att undersökningen inte&lt;br&gt;påverkar genomströmningen. Enligt utredningen är nämnda kontroller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betrakta som ett mycket litet intrång och kan därmed inte sägas hindra Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;rörligheten. Vidare anser utredningen att en narkotikahunds markering är&lt;br&gt;tillräcklig för att ge upphov till en misstanke om brott. En postförsändelse&lt;br&gt;som sålunda misstänks innehålla narkotika kan därvid öppnas och den&lt;br&gt;berörda varan beslagtas med stöd av VSL:s regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilka befogenheter Tullverket skall ha när det gäller att&lt;br&gt;undersöka och öppna brev och andra postförsändelser togs även upp i&lt;br&gt;TDL-utredningens betänkande Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m.&lt;br&gt;(SOU 1992:23). Denna utredning föreslog att det skulle införas en&lt;br&gt;uttrycklig bestämmelse i dåvarande tullagen vilken skulle ge&lt;br&gt;tullmyndigheterna rätt att under vissa förutsättningar undersöka och öppna&lt;br&gt;postförsändelser, och att det i lagen skulle införas skyddsregler för att&lt;br&gt;trygga rättssäkerheten när det gäller att öppna och undersöka försändelser&lt;br&gt;som kan antas innehålla förtroliga meddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna var kritiska till utredningens förslag i denna&lt;br&gt;del. Sålunda ansåg Riksåklagaren, Åklagarmyndigheten i Göteborg,&lt;br&gt;Hovrätten för Nedre Norrland och Kammarrätten i Stockholm att en så&lt;br&gt;integritetskränkande åtgärd som brevöppning borde prövas av domstol och&lt;br&gt;inte beslutas i administrativ ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 likhet med TDL-utredningen har regeringen, med hänsyn till det&lt;br&gt;starka skydd som rätten till förtrolig kommunikation åtnjuter, övervägt om&lt;br&gt;frågan om en myndighets rätt att undersöka och öppna förtroliga&lt;br&gt;försändelser i stället borde regleras genom RB:s bes lagsregi er, eller om&lt;br&gt;den rätt som följer av TL skall få finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör därvid följande bedömning. Det far anses nödvändigt&lt;br&gt;att tullen även i fortsättningen kan utöva viss kontroll över varor som&lt;br&gt;befordras per post. Öppning och undersökning av brev och andra&lt;br&gt;försändelser motiveras i särskilt hög grad av det starka samhällsintresset&lt;br&gt;att begränsa narkotikabrottsligheten. Sålunda görs årligen ett stort antal&lt;br&gt;narkotikabeslag i hanteringen av postförsändelser från utlandet. Under år&lt;br&gt;1993 uppgick beslagen av postförsändelser till närmare 20 procent av det&lt;br&gt;totala antalet narkotikabeslag som tullen svarade för. Även om den mängd&lt;br&gt;narkotika som beslagtas i samband med postförsändelser är förhållandevis&lt;br&gt;liten är antalet beslag av sådan omfattning att denna form av smuggling&lt;br&gt;måste tas på största allvar. I RB:s bestämmelser om beslag ställs det&lt;br&gt;högre krav på brottsmisstanke än vad som gäller vid ett administrativt&lt;br&gt;förfarande. Detta skulle kunna försvåra den mycket viktiga kampen mot&lt;br&gt;narkotikabrottsligheten. Häremot står självfallet skyddet av den enskildes&lt;br&gt;integritet och rätten till förtrolig kommunikation. Det är naturligtvis av&lt;br&gt;vikt att en inskränkning i rättigheter som skyddas av grundlagen och&lt;br&gt;internationella konventioner blir så begränsad som möjligt. Som framgått&lt;br&gt;är det därvid av betydelse att syftet med inskränkningen kan anses&lt;br&gt;legitimt, och att det finns en rimlig proportionalitet mellan det medel som&lt;br&gt;används och syftet med åtgärden. En undersökning av en postförsändelse,&lt;br&gt;i form av genomlysning eller genom användande av en narkotikahund,&lt;br&gt;kan inte anses medföra ett så stort ingrepp i den enskildes integritet att&lt;br&gt;det skulle strida mot de grundläggande rättigheterna. Däremot är det&lt;br&gt;naturligtvis extra känsligt ur integritetssynpunkt att öppna en sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försändelse. För att göra detta ingrepp så begränsat som möjligt föreslår Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;regeringen att ett öppnande skall kunna ske endast om det finns viss&lt;br&gt;misstanke (&amp;quot;anledning anta&amp;quot;) om att försändelsen innehåller en vara som&lt;br&gt;kan tas i beslag enligt bestämmelserna i VSL. Det torde därvid vara&lt;br&gt;tillräckligt att kontrollen resulterar i att en narkotikahund markerar, eller&lt;br&gt;i att genomlysningen indikerar att det är fråga om ett otillåtet införande&lt;br&gt;av en vara för att den nämnda misstankegraden skall anses ha uppnåtts.&lt;br&gt;Däremot kan &amp;nbsp;&amp;nbsp;ett öppnande inte motiveras av exempelvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erfarenhetsmässigt traditionella riskflöden (försändelser från vissa länder&lt;br&gt;eller orter) eller försändelser med visst utseende och form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linder de nämnda förutsättningarna får försändelsen öppnas om den&lt;br&gt;aktuella kontrollen sker vid gränsen, dvs. hos tullmyndigheten där eller&lt;br&gt;på utväxlingspostkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av det anförda föreslår regeringen att det införs en&lt;br&gt;bestämmelse i 8 § i den nya lagen, där det tydligt framgår att tullen under&lt;br&gt;vissa förutsättningar har rätt att undersöka och öppna postförsändelser. En&lt;br&gt;paragraf med liknande innehåll införs i TL. Skyddet av brevhemligheten&lt;br&gt;påkallar emellertid lagstadgade begränsningar i kontrollbefogenhetema.&lt;br&gt;1 såväl den nya lagen som i TL föreslås sålunda en begränsningsparagraf&lt;br&gt;där det föreskrivs att en undersökning inte får vara mer ingående än som&lt;br&gt;behövs med hänsyn till ändamålet med undersökningen&lt;br&gt;(proportionalitetsprincipen). Vidare bör en bestämmelse om skyldighet att&lt;br&gt;föra protokoll över undersökningen införas. En sådan bestämmelse&lt;br&gt;överensstämmer med vad som gäller enligt RB:s regler om beslag, där det&lt;br&gt;är fråga om lika ingripande regler för den enskilde. Att befogenheten att&lt;br&gt;besluta i fråga om granskningen i princip ligger på myndighetschefen,&lt;br&gt;även om den skall kunna delegeras till någon annan tjänsteman, framgår&lt;br&gt;av 9 § i den nya lagen och i 57 b § i TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått är syftet med den föreslagna regleringen att så långt det&lt;br&gt;är möjligt möjligt begränsa, i första hand, den mycket allvarliga&lt;br&gt;narkotikabrottsligheten. Regeringen anser detta syfte vara av sådan vikt&lt;br&gt;att ett eventuellt intrång i vissa grundläggande rättigheter kan anses&lt;br&gt;försvarbar. Som tidigare nämnts kan skyddet för bl.a. brevhemligheten&lt;br&gt;och rätten till domstolsprövning inskränkas om syftet med en sådan&lt;br&gt;inskränkning anses legitimt och om det är proportionellt i förhållande till&lt;br&gt;det ändamål som föranlett den. En sådan begränsning kan ske t.ex. med&lt;br&gt;hänsyn till beivrandet av brott. Arbetet med att beivra narkotikabrott&lt;br&gt;tillhör de högst prioriterade områdena inom tullens verksamhet. I detta&lt;br&gt;arbete är det av vikt att komma tillrätta med den smuggling som sker via&lt;br&gt;postförsändelser. Det är svårt att se hur denna smuggling skulle kunna&lt;br&gt;begränsas utan den möjlighet till undersökning och öppning av brev som&lt;br&gt;förslaget innebär. Tillsammans med den i nästa avsnitt redovisade&lt;br&gt;möjligheten att lägga s.k. postspärr bör chanserna att bekämpa denna form&lt;br&gt;av brottslighet öka väsentligt med de föreslagna åtgärderna. Även EG-&lt;br&gt;rättsligt bör den föreslagna regleringen kunna försvaras med hänsyn till&lt;br&gt;det anförda. Ett öppnande av postförsändelser måste dessutom anses som&lt;br&gt;ett litet hinder i den fria rörligheten av varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Postspärr&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En bestämmelse om postspärr införs. Härmed&lt;br&gt;avses att posten tillfälligt omhändertar enstaka försändelser till en&lt;br&gt;känd adressat på adresspostanstalten. Ett beslut om ett sådant&lt;br&gt;kvarhållande av en postförsändelse får fattas av chefen för en&lt;br&gt;tullmyndighet om det finns anledning anta att postförsändelsen&lt;br&gt;innehåller narkotika som kan tas i beslag enligt lagen (1960:418)&lt;br&gt;om straff for varusmuggling (VSL). Samtidigt införs en ny&lt;br&gt;bestämmelse i postlagen som bryter sekretessen när det gäller&lt;br&gt;möjligheten för en posttjänteman att lämna ut uppgifter. En&lt;br&gt;förutsättning härför är att det är fråga om kontroll som rör&lt;br&gt;misstanke om narkotikabrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen, som inte lämnar något förslag i&lt;br&gt;denna del, anser att kontrollen av post endast skall få ske vid de särskilda&lt;br&gt;posttullanstalterna, dvs. vid sådan postanstalt till vilken post från utlandet&lt;br&gt;ankommer. I enlighet härmed finner utredningen att ett eventuellt&lt;br&gt;ingripande endast skall fa ske enligt reglerna i rättegångsbalken (RB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Generaltullstyrelsen anser att möjligheten att lägga&lt;br&gt;postspärr är av stor betydelse i tullens arbete. Styrelsen anser att RB:s&lt;br&gt;regler om kvarhållande av postförsändelse kan befaras bli tungrodda&lt;br&gt;jämfört med möjligheten att lägga postspärr. Den fördröjning som kan&lt;br&gt;väntas bli fallet av en tillämpning av RB:s regler kan medföra att en&lt;br&gt;väntad narkotikasändning &amp;quot;slinker igenom&amp;quot;. Rikspolisstyrelsen framhåller&lt;br&gt;att kontrollintresset när det gäller postförsändelser är stort, och att denna&lt;br&gt;kontroll måste kunna genomföras så länge försändelsen finns hos något&lt;br&gt;av Posten AB:s kontor, dvs. senast när den finns på mottagarens&lt;br&gt;postkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts utgör antalet&lt;br&gt;beslag av postförsändelser en stor del av det totala antalet narkotikabeslag&lt;br&gt;som tullen svarar för, och denna form av smuggling måste därför tas på&lt;br&gt;största allvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till ett förfarande med postspärr är följande. Tullen kan&lt;br&gt;genom tips eller gjorda beslag få en mer eller mindre stark indikation på&lt;br&gt;att t.ex. narkotika förekommer eller kommer att förekomma i ett visst&lt;br&gt;flöde av försändelser. Som tidigare framgått är det svårt att vid ett&lt;br&gt;utväxlingspostkontor hitta samtliga försändelser som härrör från en viss&lt;br&gt;avsändare eller som är adresserade till en viss mottagare. Andra&lt;br&gt;omständigheter som försvårar eftersökningen kan vara att avsändaren i&lt;br&gt;detta syfte låter försändelsen gå över en &amp;quot;neutral&amp;quot; adress i ett tredjeland&lt;br&gt;innan den vidaresänds till Sverige. Det är däremot tämligen enkelt att&lt;br&gt;fånga upp en sådan försändelse när den kommer till mottagarens lokala&lt;br&gt;postkontor genom att lägga en s.k. postspärr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TDL-utredningen tog i sitt betänkande även upp frågan om postspärr Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;skulle tillåtas eller inte men lämnade inte något lagförslag i den delen.&lt;br&gt;Anledningen härtill var bl.a. att utredningen ansåg att det vore en&lt;br&gt;olämplig lösning att utsträcka den aktuella kontrollbefogenheten med&lt;br&gt;brevöppning utanför utväxlingspostkontoren och tullen. För förfarandet&lt;br&gt;därefter ansåg utredningen att reglerna om beslag i RB skulle anses fylla&lt;br&gt;föreliggande kontrollbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av remissinstanserna uttalade Postverket åsikten att postförsändelser&lt;br&gt;inte längre borde anses stå under tullkontroll sedan de lämnat&lt;br&gt;utväxlingspostkontoret, framfor allt av integritetsskäl. Generaltullstyrelsen&lt;br&gt;ansåg att tullkontroll skulle kunna utföras även på ett adresspostkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett skäl till att TDL-utredningen inte ville uttala sig om&lt;br&gt;frågan var gränsen för tullens befogenheter skulle gå var att ett ärende&lt;br&gt;rörande just denna fråga då var uppe till prövning hos regeringen. I detta&lt;br&gt;ärende menade sålunda dåvarande Postverket att tullkontroll är avsedd att&lt;br&gt;ske vid gränser, flygplatser och hamnar etc. medan Generaltullstyrelsen&lt;br&gt;ansåg att en försändelse står under tullkontroll tills Posten har lämnat ut&lt;br&gt;den till adressaten, och att Posten därför måste biträda i tullproceduren.&lt;br&gt;Regeringen beslutade i detta ärende den 28 oktober 1993 (K91/3180/1).&lt;br&gt;Enligt beslutet är Postverket enligt tullagstiftningen skyldigt att medverka&lt;br&gt;i kontrollen av varor som kommer till Sverige med post genom att till&lt;br&gt;Tullverket överlämna postförsändelser som begärts, också när dessa finns&lt;br&gt;på ett adresspostkontor. Även i förarbetena till postlagen (1993/94:38 s.&lt;br&gt;109) tar regeringen upp frågan om Postverkets skyldighet att medverka&lt;br&gt;i tullkontrollen. Regeringen anför därvid bl.a. följande. &amp;quot;Det skulle i och&lt;br&gt;för sig vara tänkbart att Tullverket övertog allt ansvar för kontrollen av&lt;br&gt;postförsändelserna. En sådan ordning skulle emellertid få negativa&lt;br&gt;konsekvenser för genomströmningstiden vid posttullanstalterna. Antalet&lt;br&gt;postförsändelser som passerar posttullanstalterna är mycket stort, och det&lt;br&gt;finns risk för allvarliga förseningar, om postpersonal inte längre skulle&lt;br&gt;medverka vid tullkontrollen. Regeringen föreslår därför att Posten AB,&lt;br&gt;med en bestämmelse i tullagen, åläggs en skyldighet att medverka i&lt;br&gt;tullkontrollen av försändelser som kommer in i landet som postförsändel-&lt;br&gt;ser. Skyldigheten för Posten AB att medverka i tullkontrollen kvarstår så&lt;br&gt;länge postförsändelsen finns hos något av Posten AB:s postkontor. Det&lt;br&gt;innebär att Posten AB:s medverkan kan ske senast när postförsändelsen&lt;br&gt;finns på mottagarens adresspostkontor.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser, som tidigare framgått, med stor oro på den ökade&lt;br&gt;narkotikabrottsligheten. Den smuggling som sker i brevförsändelser måste&lt;br&gt;tas på största allvar och den lagreglering om ett förfarande med postspärr&lt;br&gt;som regeringen nu föreslår är ett medel i kampen mot denna form av&lt;br&gt;brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarhållande av enstaka försändelse har länge tillämpats. Någon&lt;br&gt;lagreglering som möjliggör förfarandet finns emellertid inte i&lt;br&gt;tullagstiftningen, och fanns inte heller före Sveriges inträde i EU.&lt;br&gt;Postspärr läggs emellertid fortfarande när det gäller försändelser från&lt;br&gt;tredje land men inte såvitt avser EU-intern post. Den möjlighet som tullen&lt;br&gt;i dag har att lägga postspärr vid gräns mot tredje land är av stor betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kampen mot narkotikabrottsligheten. Ett utvidgande av denna möjlighet Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;även till inre gräns skulle öka möjligheterna att beivra narkotikabrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precis som när det gäller öppnande av brev kan ett förfarande med&lt;br&gt;postspärr naturligtvis upplevas som integritetskränkande. Förfarandet får&lt;br&gt;emellertid anses försvarbart av samma skäl som de som tidigare nämnts&lt;br&gt;när det gäller undersökning och öppnande av brev. Det är emellertid inte&lt;br&gt;tillfredsställande att ett så för den enskilde ingripande institut kan&lt;br&gt;tillämpas utan uttryckligt lagstöd. En lagregel om postspärr bör därför&lt;br&gt;införas, såväl vid yttre som vid inre gräns. Även möjligheten att lägga&lt;br&gt;postspärr bör omgärdas med skyddsregler. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;det skall krävas misstanke för att en postförsändelse skall kunna hållas&lt;br&gt;kvar. Vidare får ett beslut om kvarhållande meddelas att gälla endast&lt;br&gt;under en viss angiven, kortare tidsrymd. Det innebär att en försändelse&lt;br&gt;måste ha kommit in till befordringsföretaget inom den angivna tiden för&lt;br&gt;att förordnandet om kvarhållande skall få tillämpas. Slutligen måste alltid&lt;br&gt;den s.k proportionalitetsprincipen iakttas, dvs. beslutet måste anses&lt;br&gt;nödvändigt för att syftet med åtgärden skall kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten AB har i sitt remissvar kritiserat den av EU-gränskontroll-&lt;br&gt;utredningen framförda åsikten att en posttjänsteman som fattar misstankar&lt;br&gt;om att en försändelse innehåller narkotika skall vidarebefordra denna&lt;br&gt;misstanke till Tullverket för vidare kontroll. Enligt Posten AB innebär ett&lt;br&gt;sådant förfarande ett brott mot bestämmelserna i postlagen om tystnads-&lt;br&gt;plikt. Enligt 19 § i nämnda lag gäller nämligen tystnadsplikt för uppgift&lt;br&gt;som rör särskild brevförsändelse eller annan uppgift som rör enskilds för-&lt;br&gt;bindelse med verksamheten såvitt gäller befordran av brev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått finner regeringen det mycket angeläget att i möjligaste&lt;br&gt;mån försöka förhindra att narkotika smugglas via postförsändelser. Det&lt;br&gt;hindersom för närvarande finns förposten enligt postlagens bestämmelser&lt;br&gt;att lämna ut uppgifter som rör postförsändelser kan på ett avgörande sätt&lt;br&gt;minska möjligheterna att bekämpa denna form av smuggling. Av denna&lt;br&gt;anledning föreslår regeringen att det i postlagen skall införas en&lt;br&gt;bestämmelse som bryter den sekretess som följer av 19 §. I bestämmelsen&lt;br&gt;föreskrivs att den som bedriver postverksamhet enligt postlagen skall,&lt;br&gt;trots vad som föreskrivs i 19 §, bistå tullmyndigheten vid kontroll&lt;br&gt;avseende postförsändelse enligt TL eller lagen (1996:000) om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska&lt;br&gt;unionen. En förutsättning härför är att det är fråga om kontroll som rör&lt;br&gt;misstanke om narkotikabrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Särskilt om vissa tjänstemäns befogenheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I likhet med vad som gäller enligt TL är&lt;br&gt;tjänstemän vid polisen och Kustbevakningen enligt den nya lagen&lt;br&gt;skyldiga att medverka i tullens kontrollverksamhet. De får därvid&lt;br&gt;utöva de befogenheter som följer av 5-7 och 13 §§. Även Posten&lt;br&gt;AB är skyldigt att medverka i kontrollverksamheten enligt lagen.&lt;br&gt;Vid denna medverkan, som avser varor som befordras med post,&lt;br&gt;gäller inte bestämmelserna i 5-7 och 13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen anser att befogenheterna för polisen&lt;br&gt;och Kustbevakningen skall vara desamma som i dag när det föreligger&lt;br&gt;misstanke om brott. Däremot skall dessa myndigheter inte ha rätt att&lt;br&gt;utöva de befogenheter som framgår av 63-70 §§ i den gamla tullagen (57-&lt;br&gt;63 §§ i den nya) vid den inre gränsen. De skall sålunda inte ha rätt att&lt;br&gt;utan misstanke undersöka transportmedel, containrar, lådor etc. och de&lt;br&gt;skall inte heller ha befogenhet att hejda transportmedel och personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Rikspolisstyrelsen anför att den framtida gräns-&lt;br&gt;kontrollverksamheten kräver effektiv samverkan mellan polisen och tullen.&lt;br&gt;En absolut förutsättning för att vidareutveckla en sådan samverkan är&lt;br&gt;dock, enligt styrelsen, att det sker en översyn av befogenhetsfrågorna så&lt;br&gt;att ett effektivt samarbete kan bedrivas fullt ut. Polisen, tullen och&lt;br&gt;Kustbevakningen bör därför tilläggas ändrade och ökade befogenheter.&lt;br&gt;Kustbevakningen tillstyrker att myndighetens tjänstemän skall ha samma&lt;br&gt;kontrollbefogenheter som tulltjänstemän, och betonar att myndigheten har&lt;br&gt;‘ ett mer självständigt ansvar vid tullkontroll än vad som går att utläsa av&lt;br&gt;betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kustbevakningen skall enligt 66 § TL&lt;br&gt;och 65 § tullförordningen (1994:1558) medverka i tullens kontroll-&lt;br&gt;verksamhet genom att utföra tullkontroll av sjötrafiken. På begäran skall&lt;br&gt;Kustbevakningen även i övrigt bistå en tullmyndighet om det behövs för&lt;br&gt;att en avsedd kontrollåtgärd skall kunna utföras. Kustbevakningen deltar&lt;br&gt;inte vid förtullning, tulltaxering, uppbörd av skatt och avgift etc. utan&lt;br&gt;uppgifterna stannar i princip vid den omedelbara fysiska kontrollen av&lt;br&gt;resande- och varutrafiken. Kustbevakningen har, för att kunna utföra&lt;br&gt;kontrollen, tillagts i stort sett samma kontrollbefogenheter som tullen har&lt;br&gt;enligt tullagen och tullförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen är enligt nämnda lagrum skyldig att bistå tullen vid kontroller&lt;br&gt;på begäran av en tullmyndighet. Här föreligger en viss skillnad jämfört&lt;br&gt;med Kustbevakningen, vars ansvar för tullkontroll av sjötrafiken följer&lt;br&gt;direkt av författning och därmed inte förutsätter en begäran från tullen.&lt;br&gt;I polisens uppgifter ingår uttryckligen att medverka vid Tullverkets&lt;br&gt;kontroll av utrikes flygtrafik. Polismännen som deltar i kontrollen har i&lt;br&gt;allt väsentligt samma kontrollbefogenheter enligt TL och tullförordningen&lt;br&gt;som tulltjänstemännen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övergångsbestämmelserna till TL har polisen och Kustbevakningen Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;inte tillförts de befogenheter vid inre gräns som de har vid den yttre&lt;br&gt;enligt TL. Detta innebär sålunda att de inte har möjlighet att exempelvis&lt;br&gt;hejda personer eller att undersöka transportmedel, containrar, lådor eller&lt;br&gt;handresgods etc. I propositionen Effektivare gränskontroll (1995/96:159)&lt;br&gt;föreslår regeringen att polisen, tullen och Kustbevakningen skall bistå&lt;br&gt;varandra vid övervakningen av Sveriges yttre gränser och att denna&lt;br&gt;skyldighet skall regleras i lag. Syftet med de föreslagna lagändringarna&lt;br&gt;är att stärka samverkan mellan de berörda myndigheterna samt att med&lt;br&gt;nuvarande resurser så långt som möjligt effektivisera verksamheten. På&lt;br&gt;flera håll i propositionen betonas vikten av samarbete mellan de olika&lt;br&gt;myndigheterna. Sveriges del av EU:s yttre gränser kommer till stor del att&lt;br&gt;sammanfalla med inre gränser. Detta gäller flygplatser och hamnar med&lt;br&gt;blandad trafik samt vår sjögräns. Med anledning härav bör kontrollen&lt;br&gt;även vid de inre gränserna utövas i samverkan mellan tullen, polisen och&lt;br&gt;Kustbevakningen. Polisen och Kustbevakningen bör sålunda också vid den&lt;br&gt;inre gränsen exempelvis kunna hejda personer och undersöka&lt;br&gt;transportmedel. Till skillnad från vad som gäller vid yttre gräns kommer&lt;br&gt;de emellertid inte ha rätt att preja och inbringa fartyg. Med tanke på vad&lt;br&gt;som tidigare nämnts om att inre och yttre sjögräns till stor del&lt;br&gt;sammanfaller, kan det dock inte anses föreligga något behov av en sådan&lt;br&gt;möjlighet för vare sig polisen eller Kustbevakningen. De kommer inte&lt;br&gt;heller ha rätt att undersöka postförsändelser eller att begära uppgifter från&lt;br&gt;transportföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Posten AB är skyldigt att medverka i tullens kontrollverksamhet&lt;br&gt;enligt den nya lagen. Postens medverkan, som kvarstår så länge&lt;br&gt;försändelsen finns hos något av Posten AB:s postkontor, gäller endast&lt;br&gt;varor som befordras med post och avser att möjliggöra för tullen att lägga&lt;br&gt;s.k postspärr, dvs. att besluta om att viss postförsändelse skall hållas kvar&lt;br&gt;av postbefordringsföretaget, när det finns anledning anta att försändelsen&lt;br&gt;innehåller narkotika. Vidare skall denna medverkan bestå i en skyldighet&lt;br&gt;för ett postbefordringsföretag att göra anmälan till Tullverket om det i&lt;br&gt;företagets verksamhet uppkommer en misstanke om att en försändelse&lt;br&gt;innehåller narkotika som kan tas i beslag enligt VSL. Denna sistnämnda&lt;br&gt;skyldighet skall även avse andra befordringsföretag än&lt;br&gt;postbefordringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Kompensatoriska åtgärder&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Allmänna överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Sverige bör även fortsättningsvis aktivt&lt;br&gt;delta i det internationella arbetet med att utveckla effektiva metoder&lt;br&gt;för att förhindra att den fria rörligheten över gränserna får negativa&lt;br&gt;konsekvenser i form av t.ex. ökad narkotikahandel, terrorism eller&lt;br&gt;annan internationell brottslighet. Nationellt bör vi redan nu införa en&lt;br&gt;kompensatorisk åtgärd som innebär att tullen ges möjlighet att i den&lt;br&gt;brottsbekämpande verksamheten inhämta bokningsuppgifter om&lt;br&gt;passagerare m.m. från transportföretagen. Uppgifterna kan användas&lt;br&gt;för att med mindre störning i trafiken och med ökad träffsäkerhet&lt;br&gt;rikta kontroller mot varusändningar och personer som kan misstänkas&lt;br&gt;för brottslighet som faller under tullens ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges medlemskap i EU har bl.a. medfört att Sverige blivit en del av&lt;br&gt;gemenskapens tullunion och den inre marknaden. Fri rörlighet av varor&lt;br&gt;innebär att det inte längre finns någon deklarationsskyldighet vid&lt;br&gt;passerandet av en inre gräns. Några gränsformaliteter mellan med-&lt;br&gt;lemsländerna i unionen skall således i princip inte längre förekomma.&lt;br&gt;Borttagandet av gränsformaliteterna far emellertid den effekten att tullens&lt;br&gt;kontroll över varuflödet till Sverige minskar, vilket i sin tur innebär att&lt;br&gt;det finns en ökad risk för illegal införsel av oönskade varor, såsom&lt;br&gt;narkotika, vapen, dopningsmedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att väga upp bortfallet av kontrollen över varor, som den fria&lt;br&gt;rörligheten på den inre marknaden innebär, krävs andra effektiva metoder&lt;br&gt;för att förhindra illegal införsel och utförsel. För att lösa detta problem&lt;br&gt;har EG fattat beslut om s.k. kompensatoriska åtgärder. EG:s förordningar&lt;br&gt;och direktiv för handeln med olika varor ger många exempel på hur&lt;br&gt;kontrollfrågan kan lösas utan gränskontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU-kommissionen har i sitt program för genomförandet av den inre&lt;br&gt;marknaden - den s.k. vitboken - tagit upp ett flertal sådana kompen-&lt;br&gt;satoriska åtgärder. En av de viktigaste kompensatoriska åtgärderna är att&lt;br&gt;hålla en jämn och hög kontroll- och skyddsnivå i förhållande till länder&lt;br&gt;utanför EU (tredje land), för att förhindra att förbjudna varor&lt;br&gt;överhuvudtaget kommer in på unionens territorium. Andra alternativ som&lt;br&gt;framhålls är ett utökat samarbete mellan berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma takt som brottsligheten blir allt mer internationell och väl&lt;br&gt;organiserad, blir tull- och polismyndigheter beroende av internationellt&lt;br&gt;samarbete både i det operativa arbetet och i fråga om utbyte av informa-&lt;br&gt;tion samt med utveckling av teknik och arbetsmetoder. Inom flera områ-&lt;br&gt;den pågår arbete med att finna effektiva och rationella samarbetsformer&lt;br&gt;länderna och myndigheterna emellan. Ett led i detta arbete är inrättandet&lt;br&gt;av Europol och uppbyggnaden av internationella informationssystem.&lt;br&gt;Sverige har i juli 1995 tillträtt en konvention för utbyte av information&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom tullväsendet - Customs Information System (CIS). Konventionen Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;syftar till att upprätta en informationsbas i EU-kommissionens regi där&lt;br&gt;tullmyndigheterna kan hämta och lämna uppgifter av betydelse för den&lt;br&gt;brottsbekämpande verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverkets brottsbekämpande verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullens ansvarsområde är knutet till handeln med varor. Tullverket har att&lt;br&gt;fastställa och uppbära tullar m.m. vid import och export. Vid gränserna&lt;br&gt;svarar Tullverket för varukontrollen medan polisen ansvarar för&lt;br&gt;personkontrollen. Även om tullens verksamhet är inriktad på varor färden&lt;br&gt;brottsbekämpande verksamheten indirekt en viss anknytning till personer,&lt;br&gt;eftersom det är personer som för varorna med sig över gränserna och kan&lt;br&gt;dömas för smugglingsbrott. Tullverket svarar i stor utsträckning för&lt;br&gt;utredning av brott inom sitt verksamhetsområde, exempelvis varusmugg-&lt;br&gt;ling. I dessa fall sköts brottsutredningen av tulltjänstemän inom&lt;br&gt;tullkriminalen, vilka har uppgifter och befogenheter som i stort sett&lt;br&gt;motsvarar de befogenheter polisen har vid brottsutredning. Grunden för&lt;br&gt;tullens brottsbekämpande verksamhet finns i VSL. Därutöver gäller RB:s&lt;br&gt;regler om förundersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelseverksamheten och det internationella samarbetet kommer&lt;br&gt;framöver att bli ännu viktigare i tullens och polisens brottsbekämpande&lt;br&gt;verksamhet. Det utvecklade internationella samarbetet kommer också att&lt;br&gt;ha en stor betydelse som kompensatorisk åtgärd. 1 Tullverkets brotts-&lt;br&gt;bekämpande verksamhet har de olika verksamhetsgrenarna sin speciella&lt;br&gt;funktion och uppgift. Underrättelsetjänstens viktigaste uppgift är att&lt;br&gt;underlätta operativa åtgärder genom insamling, trovärdighetsbedömning,&lt;br&gt;sammanställning och analys av information. Informationen inhämtas från&lt;br&gt;register, andra verksamhetsgrenar inom tullen, andra myndigheter och&lt;br&gt;organ både inom landet och utom landet, från allmänna källor samt tips&lt;br&gt;och upplysningar från allmänheten. Underrättelsetjänstens analyser skall&lt;br&gt;ge underlag till bättre urval för olika kontrollåtgärder. Spaningsverksam-&lt;br&gt;heten är en målinriktad verksamhet som riktar sig mot identifierade&lt;br&gt;misstänkta objekt. Genom spaningen kan hypoteser förkastas eller&lt;br&gt;bekräftas, gärningsmän bindas till medbrottslingar och deras huvudmän&lt;br&gt;och eventuella brottsorganisationer förhoppningsvis knytas till det&lt;br&gt;misstänkta brottet. Kontrollverksamheten - den operativa verksamheten -&lt;br&gt;är beroende av information och bakgrundsmaterial från underrättelsetjän-&lt;br&gt;sten och spaningsverksamheten för sina insatser för att aktivt avslöja&lt;br&gt;brottslighet. Därefter vidtar utredningsarbetet under ledning av åklagare&lt;br&gt;för att se om det eventuella brottet kan leda till åtal eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av kompensatoriska åtgärder för att bekämpa internationell Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;brottslighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den brottsbekämpande verksamheten har tullen att motverka och beivra&lt;br&gt;smugglingsbrott och därvid ge narkotikabekämpning högsta prioritet.&lt;br&gt;Regering och riksdag har även ställt krav på tullen att medverka i åtgärder&lt;br&gt;för att minska den ekonomiska brottsligheten. Insatserna skall inriktas mot&lt;br&gt;den internationella brottsligheten särskilt vad gäller systematisk eller&lt;br&gt;yrkesmässig brottslighet vilket för tullens del främst torde inbegripa&lt;br&gt;bedrägerier avseende EU:s finansiella system, såsom tull- och&lt;br&gt;bidragsbedrägerier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska narkotikapolitikens mål är att skapa ett narkotikafritt sam-&lt;br&gt;hälle med en starkt avvisande hållning till all icke-medicinsk användning&lt;br&gt;av narkotika. Åtgärderna för att uppnå detta mål är inriktade på att för-&lt;br&gt;hindra såväl spridning som användning av narkotiska preparat. Tullens&lt;br&gt;uppgift i detta sammanhang är att försöka hålla narkotikan utanför landet&lt;br&gt;och på så vis hindra spridningen. Gränskontrollerna har traditionellt haft&lt;br&gt;en allmänt hämmande effekt på den illegala införseln, eftersom risken för&lt;br&gt;upptäckt och beslag är avskräckande och avhåller många från&lt;br&gt;smugglingsförsök. I den organiserade internationella narkotikahandeln är&lt;br&gt;visserligen gränskontrollerna ett av flera hinder som behöver passeras,&lt;br&gt;men kontrollerna har inte samma avskräckande effekt, som i den&lt;br&gt;småskaliga narkotikahandeln. I kampen mot den internationella&lt;br&gt;narkotikabrottsligheten ärtullens och polisens underrättelse- och spanings-&lt;br&gt;verksamhet ett minst lika verksamt medel som de traditionella gränskon-&lt;br&gt;trollerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av narkotikan i Europa har sitt ursprung i länder utanför&lt;br&gt;Europa. En inte oansenlig del av den narkotika som smugglas in i Sverige&lt;br&gt;kommer dock från eller via andra länder inom EU. Det kan nämnas att&lt;br&gt;nästan 90 procent av beslagtagen narkotika år 1994, dvs. året innan&lt;br&gt;Sverige blev medlem i EU, beslagtogs i trafiken mellan Sverige och&lt;br&gt;länder inom EU. Det behövs således effektiva medel för att hindra&lt;br&gt;spridning och brottslighet i anknytning till narkotika såväl i förhållande&lt;br&gt;till tredje land som till länder inom unionen. Under år 1995 då Sverige&lt;br&gt;varit medlem i EU har de sedvanliga gränsformaliteterna tagits bort i&lt;br&gt;trafiken med andra EU-länder. Statistiken över narkotikabeslagen för år&lt;br&gt;1995 visar att antalet beslag har minskat men att mängden beslagtagen&lt;br&gt;narkotika ligger kvar på i stort sett samma nivå som tidigare och för vissa&lt;br&gt;typer av narkotika bl.a. cannabis och heroin har beslagen till och med&lt;br&gt;ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att människor - såväl kriminella som icke kriminella - blir&lt;br&gt;allt rörligare ökar behovet av nya arbetsmetoder för att uppnå bättre&lt;br&gt;träffsäkerhet i kontrollerna vid gränserna. Kontrollerna måste vidare&lt;br&gt;utformas så att dessa inte stör den fria rörligheten inom EU. Kontrollerna&lt;br&gt;måste därför i större utsträckning grunda sig på underrättelser, riskprofiler&lt;br&gt;och riskanalyser och med ökad träffsäkerhet riktas mot sådana varusänd-&lt;br&gt;ningar och personer som kan misstänkas för brottslighet inom tullens&lt;br&gt;ansvarsområde. Som ovan nämnts pågår arbetet att utveckla andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompensatoriska åtgärder men dessa är till stor del beroende av internatio- Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;nella överenskommelser och tar därför tid att genomföra. Under tiden&lt;br&gt;måste arbetsmetoderna utvecklas och vidareutvecklas på nationell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan gränskontrollerna kan ersättas, utan att skyddsnivån avseende illegal&lt;br&gt;varuinförsel sänks, är det regeringens bedömning att tullen skall fa behålla&lt;br&gt;i stort sett samma befogenheter att ingripa och kontrollera in- och&lt;br&gt;utförselrestriktioner avseende vissa varugrupper även vid gränser till andra&lt;br&gt;EU-länder, som före medlemskapet i EU. På sikt är det dock tänkt att de&lt;br&gt;kompensatoriska åtgärderna skall ersätta gränskontrollerna. En åtgärd som&lt;br&gt;redan nu kan införas utan att internationella överenskommelser behöver&lt;br&gt;inväntas och som kan få stor betydelse för arbetet med bekämpning av&lt;br&gt;den internationella brottsligheten är att ge tullen möjlighet att inhämta&lt;br&gt;bokningsuppgifter från transportföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Samarbete tull och polis&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Samarbetet mellan tull och polis&lt;br&gt;fungerar väl och det finns inte skäl att ändra den nuvarande&lt;br&gt;fördelningen av arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte kommenterat&lt;br&gt;frågan närmare eller anser allmänt att det är angeläget att samarbetet&lt;br&gt;vidareutvecklas. Rikspolisstyrelsen pekar dock på att den framtida&lt;br&gt;gränskontrollverksamheten kräver en effektiv samverkan mellan polisen&lt;br&gt;och tullen och att en översyn av befogenhetsfrågorna är en absolut&lt;br&gt;förutsättning för att samarbetet effektivt skall kunna bedrivas fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Såsom nämnts ovan ingår det i&lt;br&gt;tullens uppgifter att övervaka gränserna och beivra brott i anknytning till&lt;br&gt;varuhandeln. Polisens brottsbeivrande verksamhet sker såväl inne i landet&lt;br&gt;som vid våra gränser. När det gäller smuggling sammanfaller tullens och&lt;br&gt;polisens uppgifter. Polisen har att beivra narkotikabrott och smuggling på&lt;br&gt;samma sätt som annan brottslighet medan tullen har ett särskilt ansvar för&lt;br&gt;sådan brottslighet. Tullen har delvis andra befogenheter vid gränserna än&lt;br&gt;vad polisen allmänt har. I de fall polisen biträder tullen i kontrollåtgärder&lt;br&gt;har polistjänstemannen emellertid samma befogenheter som en&lt;br&gt;tulltjänsteman. Samarbete mellan tull och polis förekommer på alla nivåer&lt;br&gt;inom organisationerna och det har inte framkommit annat än att sam-&lt;br&gt;arbetet fungerar väl och att man samarbetar både i konkreta ärenden och&lt;br&gt;i utvecklandet av nya arbetsmetoder. Detta samarbete sker både på&lt;br&gt;nationell och internationell nivå. Ett fortsatt samarbete, särskilt inom&lt;br&gt;underrättelse- och spaningsverksamheten, är av stort värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen som haft i uppgift att klarlägga hur samarbetet mellan&lt;br&gt;tullen och polisen borde organiseras för att på effektivaste sätt utnyttja&lt;br&gt;bägge myndigheternas resurser, har under sitt arbetet inte funnit något&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tyder på att det finns några särskilda problem i gränsdragningen Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;mellan tullens och polisens uppgifter. Utredningen fann att både tullen&lt;br&gt;och polisen inom sina respektive ansvarsområden har upparbetat&lt;br&gt;erfarenhet och skicklighet samt internationella kontaktnät och informa-&lt;br&gt;tionskällor som är avgörande för en effektiv brottsbekämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att den nuvarande&lt;br&gt;fördelningen av arbetsuppgifter mellan tull och polis är lämplig och att&lt;br&gt;det främst är en fråga för Generaltullstyrelsen och Rikspolisstyrelsen att&lt;br&gt;finna lämpliga former att vidareutveckla samarbetet. Regeringen lämnar&lt;br&gt;därför inga förslag till förändringar i samarbetet mellan tull och polis i&lt;br&gt;detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Tillgång till uppgifter ur transportföretagens register&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tullen ges befogenhet att i den brottsbekäm-&lt;br&gt;pande verksamheten inhämta uppgifter från transportföretagen i&lt;br&gt;fråga om passagerare, last och fordon, för att uppnå bättre träffsä-&lt;br&gt;kerhet i kontrollerna med mindre störning i den legala trafiken över&lt;br&gt;gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Datastraffrättsutredningen lämnade i betänkande (SOU&lt;br&gt;1992:110) förslag till lag om skyldighet för lufttransportföretag att lämna&lt;br&gt;vissa uppgifter, m.m. Utredningen har inte lämnat något eget lagförslag&lt;br&gt;i denna del. Den har emellertid förordat att tullen ges viss tillgång till&lt;br&gt;uppgifter ur transportföretagens bokningsregister i huvudsak enligt&lt;br&gt;Datastraffrättsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten i Stockholm, Generaltull-&lt;br&gt;styrelsen och Förbundet för anställda inom Tullverket och Kustbevak-&lt;br&gt;ningen (Tull-Kust) förordar längre gående tillgång till bokningsregistren&lt;br&gt;än vad EU-gränskontrollutredningen förordar. Riksåklagaren och Region-&lt;br&gt;åklagarmyndigheten i Karlstad tillstyrker förslaget men anser att beslutet&lt;br&gt;inte skall underställas Riksåklagaren såsom föreslagits. Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;och SÄPO pekar på nödvändigheten av att polisen får tillgång till upp-&lt;br&gt;gifter ur transportföretagens register för att undvika att terrorister och&lt;br&gt;internationella brottslingar fritt kan passera in i landet. Luftfartsverket och&lt;br&gt;Sveriges Redareförening tillstyrker förslaget. Industriförbundet förordar&lt;br&gt;stor försiktighet i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En promemoria har upprättas inom departementet med förslag till&lt;br&gt;reglering som i huvudsak överensstämmer med regeringens (jfr bilaga 4).&lt;br&gt;Förslaget avviker betydligt från Datstraffrättsutredningens och EU-&lt;br&gt;gränskontrollutredningens förslag varför departementet fann skäl att på&lt;br&gt;nytt inhämta yttrande från remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna, med undantag av Helsingborgs&lt;br&gt;tingsrätt och Industriförbundet, tillstyrker i princip att tullen ges tillgång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till uppgifter ur transportföretags register på det sätt som föreslagits. Riks- Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;dagens ombudmän, Riksåklagaren, Svea hovrätt, Generaltullsstyrelsen och&lt;br&gt;Tull-Kust har med hänvisning till att effektivitetsvinsterna i brottsbekämp-&lt;br&gt;ningen får anses väga tyngre än integritetsaspekterna, utan erinringar ställt&lt;br&gt;sig positiva till förslaget. Svea hovrätt har dock framfört några&lt;br&gt;påpekanden av teknisk natur. Justitiekanslern (JK) har från integritets-&lt;br&gt;synpunkt inte något att invända mot förslaget men är tveksam om&lt;br&gt;förslaget skall genomföras utan att detta tillkommit gemensamt med&lt;br&gt;övriga medlemsländer i Europeiska unionen. Vidare anser JK att det bör&lt;br&gt;övervägas hur terminalåtkomst och ADB-överföring förhåller sig till&lt;br&gt;bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen om allmänna handlingar.&lt;br&gt;Datainspektionen tillstyrker att vissa uppgifter om resande bör kunna&lt;br&gt;inhämtas med nyttjande av ADB, men anser att det närmare bör&lt;br&gt;analyseras vilka villkor som skall gälla för Tullverkets hantering av&lt;br&gt;uppgifterna och sekretesskyddet för dessa. Rikspolisstyrelsen tillstyrker&lt;br&gt;förslaget vad gäller tullens möjligheter att ta del av nu aktuell&lt;br&gt;information, men framför kravet att även polisens tillgång till uppgifter&lt;br&gt;av detta slag måste övervägas i detta sammanhang. Enligt&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen är tillgång till sådana uppgifter av helt avgörande&lt;br&gt;betydelse för polisens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter när det&lt;br&gt;gäller åtgärder mot t.ex. organiserad brottslighet och andra brott med in-&lt;br&gt;ternationell anknytning. Sveriges Redareförening, Sveriges Speditörför-&lt;br&gt;bund och Airline Operator’s Committee (AOC) ställer sig i princip&lt;br&gt;positiva till att näringslivet samarbetar med tullen i kampen mot den&lt;br&gt;internationella brottsligheten men pekar på att det inte får leda till att en&lt;br&gt;för stor belastning för företagen. Sveriges Redareförening anser att det&lt;br&gt;måste klargöras att företagen inte måste lämna andra uppgifter än sådana&lt;br&gt;som finns förvarade hos företagen eller införa särskilda rutiner för&lt;br&gt;registrering, samt att Tullverket endast får begära uppgifter i&lt;br&gt;undantagsfall. Sveriges Speditörförbund invänder att en begäran att&lt;br&gt;löpande lämna uppgifter endast bör få göras när det finns särskilda skäl&lt;br&gt;till det. Förbundet avstyrker en terminalåtkomst till register om inte en&lt;br&gt;frivillig överenskommelse kan nås från fall till fail. AOC framför åsikten&lt;br&gt;att frågan måste prövas av EU innan svensk lagstiftning äger rum och att&lt;br&gt;det kan vara oförenligt med andra länders lagstiftning. Helsingborgs&lt;br&gt;tingsrätt och Sveriges Industriförbund anser att den föreslagna regleringen&lt;br&gt;inte utan ytterligare överväganden kan läggas till grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågan om tullen och polisen bör fä&lt;br&gt;möjlighet att ta del av uppgifter om passagerare har varit aktuell tidigare.&lt;br&gt;Generaltu Ilstyrelsen och Rikspolisstyrelsen har i skrivelser 1988 respektive&lt;br&gt;1991 framställt önskemål om och förslag till författningsändringar som&lt;br&gt;skulle ge myndigheterna tillgång till flygföretagens bokningsregister.&lt;br&gt;Frågan har behandlats av Datastraffrättsutredningen (SOU 1992:110) som&lt;br&gt;föreslog att uppgiftslämnande till polisen och tullen endast skulle få ske&lt;br&gt;undantagsvis i syfte att avslöja grov brottslighet - sådan brottslighet som&lt;br&gt;föranleder ett minimistraff på fängelse två år. Uppgiftsskyldigheten för&lt;br&gt;flygföretagen begränsades till vissa konkreta förhållanden, såsom&lt;br&gt;uppgifter om viss resande eller om visst transportmedel, samt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter om namn, resrutt, bagage, medresenärer, bokningsställe och Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;bokningssätt. Frågan om utlämnande av uppgifter skulle prövas av&lt;br&gt;domstol på ansökan av åklagare. Enligt Datastraffrättsutredningens&lt;br&gt;mening medförde dessa begränsningar av tillämpningsområdet att&lt;br&gt;intrånget i den enskildes integritet inte blev otillbörligt. Förslaget fick ett&lt;br&gt;blandat mottagande av remissinstanserna och har ännu inte lett till någon&lt;br&gt;lagstiftning. EU-gränskontrollutredningen har i allt väsentligt anslutit sig&lt;br&gt;till Datastraffrättsutredningens överväganden om hur en sådan uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet bör utformas. Utredningen anser dock att åklagare eller chef&lt;br&gt;for tulldistrikt bör kunna besluta om inhämtande av uppgifter, vars beslut&lt;br&gt;skall underställas Riksåklagaren respektive Generaltullstyrelsen. Vidare&lt;br&gt;bör enligt utredningen inte skyldigheten att lämna uppgifter i dessa&lt;br&gt;situationer enbart gälla flygföretag utan även andra transportföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns skäl att ta upp frågan om en längre gående&lt;br&gt;åtkomst till uppgifter från transportföretags bokningsregister än vad som&lt;br&gt;hittills föreslagits av utredningarna. Ett skäl är det ökade behovet av&lt;br&gt;effektiva medel att bekämpa internationell brottslighet med. Frågan om&lt;br&gt;polisen bör ges tillgång till motsvarande registeruppgifter kräver, med&lt;br&gt;hänsyn till polisens betydligt vidare ansvarsområde inom brottsbe-&lt;br&gt;kämpningen, andra och närmare överväganden vilka faller utanför&lt;br&gt;ramarna för detta ärende. Frågan har emellertid uppmärksammats inom&lt;br&gt;regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har genom medlemskapet i EU åtagit sig att både nationellt och&lt;br&gt;internationellt utveckla kompensatoriska åtgärder som på sikt skall kunna&lt;br&gt;ersätta gränskontrollerna. För att så effektivt som möjligt stoppa bl.a.&lt;br&gt;narkotika redan vid gränsen krävs att tullen i dess brottsbekämpande&lt;br&gt;verksamhet också ges reella förutsättningar att på ett tillfredställande sätt&lt;br&gt;utföra sin uppgift. Traditionella arbetsmetoder behöver kompletteras och&lt;br&gt;tullen ges möjlighet att följa med utvecklingen samt tillvarata de&lt;br&gt;möjligheter som följer av datorisering och ökat informationsflöde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett internationellt beprövat och effektivt hjälpmedel i kampen mot&lt;br&gt;internationell brottslighet, framförallt vad gäller narkotikasmuggling, är&lt;br&gt;att diskret och utan att det stör och hindrar trafiken skaffa sig uppgifter&lt;br&gt;om vad och vilka som passerar gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad går metoden ut på?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En metod som redan nu används i andra europeiska länder, inklusive våra&lt;br&gt;nordiska grannländer, innebär att de kommersiella datoriserade boknings-&lt;br&gt;systemen för internationell trafik granskas. Poängen är att med tillgång till&lt;br&gt;information i dessa register kan underrättelsetjänsten göra en förhands-&lt;br&gt;granskning och riskbedömning avseendeankommnade last och passagerare&lt;br&gt;innan transportmedlet ankommer. Denna granskning sker främst i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flygtrafiken där stora varu- och personströmmar snabbt förflyttar sig Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;mellan länderna. Det är vid granskningen inte i första hand namn på&lt;br&gt;passagerare som är intressant. Såvitt en person inte är känd eller efterlyst&lt;br&gt;säger namnet i sig inte något om smugglingsrisken. Det är heller inte&lt;br&gt;säkert att personen bokat resan i sitt riktiga namn. Det är andra uppgifter&lt;br&gt;såsom avreseort, resrutt, betalningssätt, bokningsrutin och bagage som i&lt;br&gt;första hand kan fånga underrättelsetjänstens uppmärksamhet och intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av erfarenhet har det visat sig att narkotikasmugglare kan uppvisa ett&lt;br&gt;beteendemönster inför resan som avviker från resandes i allmänhet. Det&lt;br&gt;kan t.ex, röra sig om sena bokningar och ombokningar, onödiga omvägar&lt;br&gt;i resrutten, kontantbetalning av resan m.m. Flera sådana omständigheter&lt;br&gt;som avviker från det normala kan ge en indikation om att det kan vara&lt;br&gt;fråga om smuggling. Dessa uppgifter kan i sin tur leda fram till ett&lt;br&gt;intresse av att kontrollera en viss person, ett visst fordon eller en&lt;br&gt;varusändning. Information av detta slag finns att hämta i de större&lt;br&gt;transportföretagens register, innan transportmedlet ankommit till Sverige&lt;br&gt;eller i samband därmed. När väl transportmedlet ankommit har uppgifter-&lt;br&gt;nas värde minskat betydligt då passagerarna och fordonen snabbt passerar&lt;br&gt;gränsen och försvinner ur tullens kontroll, särskilt i EU-trafiken.&lt;br&gt;Metoden används för få en bätttre grund och urval for&lt;br&gt;kontrollverksamheten och på så sätt kunna rikta kontrollerna mot de som&lt;br&gt;kan misstänkas för brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Otillbörligt integritetsintrång?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går att resa flera invändningar mot att införa en skyldighet för&lt;br&gt;transportföretag att lämna ut uppgifter om sina passagerare och mot att&lt;br&gt;tullen skulle ges åtkomst till bokningsregister med hjälp av ADB t.ex.&lt;br&gt;genom terminalåtkomst till transportföretagens databaser. Ett tungt&lt;br&gt;vägande skäl mot att lämna ut registeruppgifter av detta slag till tullen är&lt;br&gt;att uppgifterna till största delen rör resenärer som inte kan misstänkas for&lt;br&gt;brott, och att det därmed finns en risk för otillbörligt intrång i de resandes&lt;br&gt;personliga integritet. En annan invändning är att det är fråga om tillgång&lt;br&gt;till privata företags kunduppgifter, vilket innebär en användning av&lt;br&gt;personregister för andra ändamål än det ändamål registret är avsett för. En&lt;br&gt;avvägning mellan samhällets intresse av effektiv brottsbekämpning och&lt;br&gt;skyddet för den personliga integriteten måste således ske. De begräns-&lt;br&gt;ningar i tillgängligheten som utredningarna föreslagit innebär dels att&lt;br&gt;uppgifter endast kan inhämtas efter ett särskilt beslut som skall&lt;br&gt;underställas åklagare, domstol eller Generaltullstyrelsen, dels kan&lt;br&gt;uppgifter endast hämtas in om tullen eftersöker en viss person, eller&lt;br&gt;alternativt riktat misstankar mot ett visst transportmedel och behöver veta&lt;br&gt;vilka som medföljer detta. Dessutom skulle myndigheterna enbart få&lt;br&gt;hämta in uppgifterna i skriftlig eller muntlig form, alltså inte genom&lt;br&gt;ADB. Dessa begränsningar gör sammantaget att någon effektivitetsvinst&lt;br&gt;inte uppnås i bekämpandet av den internationella brottsligheten, av&lt;br&gt;följande skäl. Uppgifterna har oftast ett värde endast under en kort tid och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innan någon brottslighet kan knytas till någon viss person eller visst brott. Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;Har väl misstankarna riktats mot en person eller transport har de oftast&lt;br&gt;blivit så konkreta och starka att det redan i dag finns möjlighet att med&lt;br&gt;RB:s regler om beslag inhämta dessa uppgifter. Det råder ingen tvekan&lt;br&gt;om att narkotika, vapen m.m. smugglas in i landet. Vi vet dock inte var,&lt;br&gt;när och av vem. Metoden att granska uppgifter i transportföretagens&lt;br&gt;bokningsregister går ut på att genom riskprofiler och profilsökning skaffa&lt;br&gt;sig en uppfattning om vem eller vilka som kan misstänkas för den brotts-&lt;br&gt;lighet som förekommer. Det är således fråga om ren förspaningsmetod&lt;br&gt;som är till nytta innan misstankar om något konkret brott kan knytas till&lt;br&gt;någon person. För att metoden och uppgifterna skall vara användbara&lt;br&gt;måste de således vara förhållandevis lätt åtkomliga för tullens under-&lt;br&gt;rättelsetjänst, för att den när något misstänkt framkommer, omedelbart&lt;br&gt;skall kunna vidarebefordra information till tullens operativa verksamhet&lt;br&gt;så att ingripande kan ske när transporten anländer eller innan den avgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag har transportföretag i trafiken från och till tredje land en om-&lt;br&gt;fattande uppgiftsskyldighet avseende sin godsbefordran för kontrollen av&lt;br&gt;efterlevnaden av tullbestämmelser, dvs. utan att det är fråga om något&lt;br&gt;brott. Vid resandes ankomst till Sverige har tullen befogenhet att utan att&lt;br&gt;någon konkret misstanke ännu uppstått t.ex. med hjälp av sin erfarenhet&lt;br&gt;eller med narkotikahunds markering stoppa och kontrollera resande och&lt;br&gt;deras bagage. Även om tullen redan har långt gående befogenheter som&lt;br&gt;kan inkräkta på den personliga integriteten så innebär onekligen ett&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter om passagerare en ytterligare belastning i detta&lt;br&gt;avseende. Å andra sidan kan nämnas att tusentals personer, med tjänst&lt;br&gt;inom de större företagen inom transport- och resebranschen, använder och&lt;br&gt;har tillgång till dessa uppgifter i tjänsten. Vidare är de svenska&lt;br&gt;resenärerna när de reser utomlands redan i dag utsatta för denna integ-&lt;br&gt;ritetskränkning men av andra länders tullmyndigheter. Frågan är således&lt;br&gt;om intrånget i de resandes integritet är otillbörligt eller försvarbart och&lt;br&gt;överkomligt i förhållande till syftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner vid en samlad bedömning att i dag väger behovet av&lt;br&gt;dessa uppgifter i brottsbekämpningen tyngre än det intrång i de resandes&lt;br&gt;personliga integritet som ligger i att ett begränsat antal svenska tulltjän-&lt;br&gt;stemän far tillgång till uppgifter av detta slag. Regeringen anser av effek-&lt;br&gt;tivitetsskäl att uppgifterna skall fa göras läsbara för tullen genom&lt;br&gt;terminalåtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet att arbeta med uppgifter av detta slag i förspaningen kan&lt;br&gt;ses som en kompensatorisk åtgärd vad gäller den storskaliga internatio-&lt;br&gt;nella brottsligheten, men torde ha ringa eller mycket liten effekt i den&lt;br&gt;småskaliga smugglingen. Metoden kan således inte ersätta gränskon-&lt;br&gt;trollerna och ensamt motivera en sänkning av kontrollnivån vid gränserna.&lt;br&gt;Däremot minskar störningarna i den legala trafiken och ger tullen&lt;br&gt;möjlighet att rikta mer av sina resurser mot underbyggda misstankebase-&lt;br&gt;rade kontroller. Metoden är lika angelägen och användbar i trafiken med&lt;br&gt;länder utanför EU och medverkar till att höja skyddsnivån i förhållande&lt;br&gt;till dessa länder. En stärkt kontroll av trafiken vid den yttre gränsen är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också en viktig kompensatorisk åtgärd. Motsvarande bestämmelser bör Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;därför införas i TL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.3.1 Tullens hantering av bokningsuppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tullen får begära in uppgifter om bokning&lt;br&gt;och incheckning som är av särskild betydelse för att bekämpa&lt;br&gt;brottslighet som faller under tullens ansvarsområde och i den&lt;br&gt;utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga hos företagen.&lt;br&gt;Uppgifter som visar sig sakna betydelse för vidare åtgärder skall&lt;br&gt;omedelbart förstöras. Uppgifter som tullen far tillgång till genom&lt;br&gt;terminalåtkomst får endast användas i den omfattning och under&lt;br&gt;den tid som behövs för att ta ställning till vidare kontrollåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De personer vars bokningsuppgifter&lt;br&gt;granskas har inte någon möjlighet att hindra åtgärden eller få den prövad.&lt;br&gt;Inte heller kan kontroll ske från allmänhetens sida eftersom sekretess&lt;br&gt;hindrar från insyn i myndighetens brottsbekämpande verksamhet.&lt;br&gt;Bestämmelserna måste därför utformas pä ett sådant sätt, att metoden kan&lt;br&gt;accepteras som nödvändig i tullens kamp mot den internationella&lt;br&gt;brottsligheten och att risken för missbruk av uppgifterna minimeras. Det&lt;br&gt;är därför viktigt att framhålla att det inte är fråga om att tillåta någon&lt;br&gt;systematisk kartläggning av resandeströmmarna eller något generellt&lt;br&gt;insamlande av uppgifter. Syftet med metoden är att ge ett bättre underlag&lt;br&gt;för de fysiska kontrollerna och minska riskerna för att resande eller&lt;br&gt;varusändningar i onödan utsätts för integritetskränkande kontrollåtgärder.&lt;br&gt;Enligt uppgift från tullens underrättelsetjänst finns det inte heller något&lt;br&gt;behov eller intresse att kartlägga, registrera eller på annat sätt&lt;br&gt;sammanställa bokningsuppgifter. Regeringen delar därför inte&lt;br&gt;utredningarnas bedömning att skyddet för resenärernas personliga&lt;br&gt;integritet kräver en så begränsad tillgänglighet till uppgifter som hittills&lt;br&gt;föreslagits. Vissa begränsningar i inhämtandet och användningen av&lt;br&gt;uppgifter behövs dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första bör uppgiftsskyldigheten endast omfatta de uppgifter som&lt;br&gt;företaget rent faktiskt har tillgång till och uppgifter av det slag som kan&lt;br&gt;vara av betydelse i sammanhanget. Vad gäller passagerare bör således&lt;br&gt;tullen endast vara berättigad att ta del av uppgifter som kan förekomma&lt;br&gt;i samband med bokning av resa såsom namn, resrutt, medpassagerare,&lt;br&gt;incheckning av bagage och uppgifter om när, var och hur bokning och&lt;br&gt;betalning skett. Uppgiftsskyldigheten bör således avse sådana uppgifter&lt;br&gt;och endast i den utsträckning företaget har tillgång till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett inhämtande av uppgifter av detta slag bör heller inte få ske oavsett&lt;br&gt;för vilket ändamål tullen anser sig ha behov av den begärda uppgiften. Ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 166&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant generellt inhämtande går enligt vår uppfattning utöver vad som Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;erfordras för att uppnå syftet med åtgärden. För att begränsa integritetsin-&lt;br&gt;trånget och följa de internationella åtaganden Sverige gjort avseende&lt;br&gt;behandlingen av personuppgifter till skydd för enskilda personer, bör en&lt;br&gt;därför en begränsning införas i lagtexten så att uppgifter endast får&lt;br&gt;inhämtas om de behövs i tullens brottsbekämpande verksamhet. Alla&lt;br&gt;tulltjänstemän skall således inte slentrianmässigt, på måfå och oavsett&lt;br&gt;syfte få begära in uppgifter av detta slag från transportföretagen. Metoden&lt;br&gt;att utifrån bokningsuppgifter bilda sig en uppfattning om det finns&lt;br&gt;anledning att misstänka brottslighet, kräver särskild träning och kunskap&lt;br&gt;i vilka uppgifter som är intressanta och hur dessa skall tolkas. Det är&lt;br&gt;endast ett begränsat antal tulltjänstemän med brottsbekämpande&lt;br&gt;arbetsuppgifter och nödvändig utbildning, som därför bör få befogenhet&lt;br&gt;att begära in uppgifter eller ha mer direkt tillgång till bokningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullens övriga verksamhetsområden lämnas utanför tillämpningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den brottsbekämpande verksamheten kan dock avse även annat än&lt;br&gt;narkotika. Tullen har t.ex. en viktig roll och uppgift i att bekämpa&lt;br&gt;allvarlig ekonomisk brottslighet med internationell anknytning avseende&lt;br&gt;EU:s finansiella system. EU:s medel utgörs till cirka 20 procent av&lt;br&gt;tullintäkter. Bedrägerier i organiserad form och i stor skala förekommer&lt;br&gt;gentemot EU:s medel både på inkomstsidan i samband med import, men&lt;br&gt;också på utgiftssidan i samband med bidragsberättigad export.&lt;br&gt;Bedrägerierna orsakar EU årliga förluster på åtskilliga miljarder kronor.&lt;br&gt;Sverige och övriga medlemsstater har skyldighet att vidta alla åtgärder&lt;br&gt;som står till hands för att skydda gemenskapens medel och tillse att&lt;br&gt;skyddsnivån blir likvärdig i hela gemenskapen. Tullen har en viktig roll&lt;br&gt;när det gäller att upptäcka sådan brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utländska tullmyndigheterna har hittills mest använt metoden i be-&lt;br&gt;kämpningen av narkotikasmuggling i flygtrafiken. Metoden är väl&lt;br&gt;utvecklad i England där tekniken utvecklats och blivit en viktig kompo-&lt;br&gt;nent i det engelska gränsskyddet. Man skulle därför kunna inskränka&lt;br&gt;tillgången till bokningsuppgifter till flygtrafiken och till syftet att uppdaga&lt;br&gt;narkotikabrott. Även fartygstrafiken har emellertid i allt större ut-&lt;br&gt;sträckning uppgifter om både passagerare och fordon. Utvecklingen på&lt;br&gt;andra områden som rör tullens brottsbekämpande verksamhet bl.a. i&lt;br&gt;anledning av att dokumentation och gränsformaliteter avseende varutrans-&lt;br&gt;porter bortfallit i EU-trafiken, gör att det även finns behov av denna&lt;br&gt;sortens uppgifter för att spåra och upptäcka varusändningar eller fordon&lt;br&gt;som kan misstänkas vara inblandade i smuggling eller bedrägerier av&lt;br&gt;olika slag. Eftersom det i princip skall råda fri rörlighet av varor över&lt;br&gt;gränserna inom EU skall varutransporter inte stoppas bara för att de&lt;br&gt;passerar en gräns. Ur kontrollsynpunkt är Sverige geografiskt gynnat på&lt;br&gt;det sättet att största delen av EU-trafiken till Sverige kommer med båt&lt;br&gt;eller flyg. En möjlighet förtullen att inhämta information från boknings-&lt;br&gt;register i färje- eller flygtrafik angående last av varor, fordon och&lt;br&gt;passagerare skulle därför innebära en stor effektivitetsvinst i tullens&lt;br&gt;brottsbekämpande arbete också inom andra områden. Eftersom metoden&lt;br&gt;kan vara användbar även för att upptäcka annan allvarlig brottslighet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tullen har att bekämpa bör användningen inte begränsas endast till Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;narkotikabekämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formen för uppgiftslämnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullen är verksam vid gränserna och när väl fordon eller personer passerat&lt;br&gt;gränsen försvinner de ur tullens kontroll in eller ut ur landet. För tullen&lt;br&gt;är därför bokningsuppgifter &amp;quot;färskvaror&amp;quot; på det sättet att det är endast&lt;br&gt;under en ytterst begränsad tidsrymd tullen har tillfälle att upptäcka&lt;br&gt;brottslighet genom fysisk kontroll. Det är därför av avgörande betydelse&lt;br&gt;att uppgifterna kan nå fram till tullen snabbt, innan tillfället till kontroll&lt;br&gt;gått förbi. Formerna för uppgiftslämnande kan komma att bli mycket&lt;br&gt;skiftande, beroende på företagens sätt att förvara sina uppgifter och på hur&lt;br&gt;frekvent tullen behöver uppgifter från företaget i fråga. Vad gäller stora&lt;br&gt;flygföretag kan det finnas behov av en mer eller mindre löpande tillgång&lt;br&gt;till uppgifter. För andra företag, t.ex. ett rederi med begränsad trafik&lt;br&gt;kanske det endast blir aktuellt någon gång och då. Uppgifterna skall&lt;br&gt;således kunna lämnas på det sätt som för situationen är det mest lämpliga,&lt;br&gt;även på dataterminal. Med tanke på att det fråga om uppgifter som är&lt;br&gt;intressanta under en mycket begränsad tidsrymd förutses det däremot inte&lt;br&gt;bli intressant i praktiken att information på datadisketter för ADB&lt;br&gt;överlämnas till tullen. Information på en diskett är ur intergritetssynpunkt&lt;br&gt;dessutom betydligt känsligare än uppgifter som ges via terminal eftersom&lt;br&gt;möjligheterna att själv sammanställa och bearbeta materialet är större. Vid&lt;br&gt;terminalåtkomst styrs bearbetningsmöjligheterna av den som handhar&lt;br&gt;databasen. Mot bakgrund härav bör bestämmelsen utformas så att den&lt;br&gt;endast ger behövligt stöd för att uppgifter får lämnas genom att tullen får&lt;br&gt;ta del av uppgifterna på dataterminal. Av effektivitetskäl vore det&lt;br&gt;praktiskt om tullen fick ta del av uppgifter på detta sätt. Det kommer&lt;br&gt;dock inte på fråga att for detta syfte ålägga privata transportföretag att&lt;br&gt;ställa terminaler till tullens förfogande. När det gäller t.ex. större&lt;br&gt;flygbolag med datautrustning på flygplatserna är det kanske inte något&lt;br&gt;större problem att komma överens om att göra uppgifterna tillgängliga för&lt;br&gt;tullen genom terminalåtkomst, men för mindre företag inom transport-&lt;br&gt;näringen kan det vara betydligt mer kostsamt och opraktiskt. Förslaget till&lt;br&gt;reglering av uppgiftsskyldigheten innefattar därför inte en skyldighet att&lt;br&gt;tillhandahålla uppgifterna på detta sätt. Däremot bör så fa ske om tullen&lt;br&gt;och transportföretaget i fråga finner att det är en praktisk och möjlig&lt;br&gt;lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om hantering av uppgifter som gjorts tillgängliga för tullen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar avseende uppgifternas användning erfordras för att uppnå&lt;br&gt;mesta möjliga integritetsskydd utan att effektivitetsvinsterna minskar. Det&lt;br&gt;är inte avsett att uppgifter om resande skall, registreras, lagras eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bearbetas av tullen på ett sådant sätt att nya personregister med uppgifter Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;om resande skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att på förhand överblicka omfattningen av denna verksam-&lt;br&gt;het, men det är troligt att det kan komma att röra sig om ett stort antal&lt;br&gt;uppgifter vilka till allt övervägande del rör passagerare och varu-&lt;br&gt;transporter som inte kan misstänkas för någon brottslighet. Det kommer&lt;br&gt;således att röra sig om en ansenlig mängd med överflödiga uppgifter. Den&lt;br&gt;omständigheten att det kommer att röra sig om en stor andei överskotts-&lt;br&gt;uppgifter, mängden av uppgifter samt att de snabbt skulle kunna bearbetas&lt;br&gt;med datateknik, medför att de blir särskilt integritetskänsliga. Inhämtade&lt;br&gt;bokningsuppgifter måste givetvis granskas för att underrättelsetjänsten&lt;br&gt;skall kunna bedöma om de kan ligga till grund för vidare åtgärder som&lt;br&gt;spaning eller fysiska kontroller. Ur integritetssynpunkt är det dock viktigt&lt;br&gt;att granskningen av uppgifterna sker så snart som möjligt. Tullen har&lt;br&gt;emellertid kort tid på sig innan transporten ankommer eller avgår att ta&lt;br&gt;ställning till om uppgifterna föranleder några vidare åtgärder och även av&lt;br&gt;det skälet faller det sig naturligt att uppgifterna granskas rätt omgående.&lt;br&gt;När tulltjänstemannen gjort profilsökning och riskanalys och tagit&lt;br&gt;ställning till om någon uppgift behöver följas upp med vidare åtgärder,&lt;br&gt;kommer han inte ha någon ytterligare användning av uppgifter om&lt;br&gt;resterande passagerare eller varusändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar uppgifterna betydelse för vidare åtgärder finns det ingen&lt;br&gt;anledning att spara dessa. Visar det sig däremot att uppgifterna har&lt;br&gt;betydelse för vidare åtgärder kan de behöva bevaras så länge de någon&lt;br&gt;betydelse för den fortsatta handläggningen. Till den del uppgifterna inte&lt;br&gt;kommer till användning för någon kontrollåtgärd eller brottsutredning är&lt;br&gt;det regeringens bedömning att de omedelbart bör förstöras. Även i de fall&lt;br&gt;uppgifterna ger upphov till en brottsutredning torde de endast undantags-&lt;br&gt;vis vara av något värde för den fortsatta utredningen eller av bevisvärde&lt;br&gt;i en senare process att de av den anledningen behöver sparas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller att inhämta uppgifter genom uppkoppling till databaser via&lt;br&gt;terminal ger detta tillgång till stora uppgiftsmängder som kan vara av mer&lt;br&gt;eller mindre integritetskänslig natur. För att terminalanvändning inte skall&lt;br&gt;leda till onödigt integritetsintrång bör sökning endast få ske på sådant sätt,&lt;br&gt;i sådan omfattning och under den tidsrymd som behövs för att tullen skall&lt;br&gt;kunna ta ställning till om det finns grund för fortsatta åtgärder i form av&lt;br&gt;spaning eller kontroll. Vidare är informationen endast tillgänglig för tullen&lt;br&gt;på så sätt att den är läsbar. Det går därför inte att föreskriva att uppgifter&lt;br&gt;som tullen tar del av via terminal skall förstöras, eftersom informationen&lt;br&gt;fortfarande tillhör och förvaras av transportföretaget. Vad gäller&lt;br&gt;tillgängligheten till uppgifter via terminal får det därför anses tillräckligt&lt;br&gt;att tullen inte får använda bokningsregister under längre tid än vad som&lt;br&gt;behövs för att fa fram de relevanta uppgifterna och ta ställning till&lt;br&gt;eventuella fortsatta åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt gäller att om det framkommer uppgifter i Tullverkets&lt;br&gt;brottsbekämpning om någon som misstänks för brott, och uppgiften är av&lt;br&gt;särskild betydelse för brottsbekämpningen, får tullen föra in vissa&lt;br&gt;uppgifter om denne i Tullverkets register för brottsbekämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller för varor och transporter. Uppgifter om bokning torde Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;dock sällan ha någon större betydelse sedan någon väl har stoppats för&lt;br&gt;kontroll. Motsvarande uppgifter kan då dessutom inhämtas från den&lt;br&gt;resande själv eller ur dennes resehandlingar. Att införa något förbud för&lt;br&gt;registrering, för det fall uppgifter framkommer i denna verksamhet och&lt;br&gt;anses ha denna betydelse för brottsbekämpningen, synes dock inte&lt;br&gt;motiverat. Registrering av uppgifter kan således komma att ske i den&lt;br&gt;utsträckning det är särskilt förskrivet, t.ex. i förordningen (1987:864) om&lt;br&gt;Tullverkets register för brottsbekämpande verksamhet eller i internationell&lt;br&gt;överenskommelse som Sverige ingått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser för allmänhet och transportföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För allmänheten medför den föreslagna regleringen, att bokningsuppgifter&lt;br&gt;om oss alla i egenskap av resenärer, emellanåt kan komma att granskas&lt;br&gt;av tullen, något som dock inte kommer att märkas i praktiken.&lt;br&gt;Konsekvenserna blir störst för transportföretagen som blir ålagda en&lt;br&gt;ytterligare uppgift gentemot de svenska myndigheterna. De företrädare för&lt;br&gt;transportbranschen som yttrat sig i frågan, och för vilka uppgiftslämnande&lt;br&gt;onekligen kan medföra visst besvär, har i princip ställt sig positiva till att&lt;br&gt;på detta sätt medverka i kampen mot den internationella brottsligheten.&lt;br&gt;Tillstyrkandet har getts under förbehåll att det inte onödigt belastar&lt;br&gt;företagen arbets- eller kostnadsmässigt. Det är ytterst angeläget att&lt;br&gt;näringslivets goda vilja att samarbeta med tullen i dessa frågar tillvaratas&lt;br&gt;och att de adminstrativa och praktiska arrangemangen utformas så smidigt&lt;br&gt;som möjligt så att det inte onödigt belastar företagen. Därför bör de&lt;br&gt;praktiska formerna för uppgiftslämnandet närmare utarbetas genom&lt;br&gt;frivilliga överenskommelser mellan tullen och företagen. I den&lt;br&gt;utsträckning det behövs kommer regeringen att meddela&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Trafikanternas skyldigheter vid den inre gränsen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De i övergångsbestämmelserna till TL&lt;br&gt;införda reglerna om omhändertagande av varor i vissa fall, om&lt;br&gt;transportföretagens skyldighet att ställa lokaler och anordningar till&lt;br&gt;Tullverkets förfogande samt om den kontrollerades skyldighet att&lt;br&gt;biträda Tullverket vid kontrollen m.m. förs över till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: 1 övergångsbestämmelserna till TL har&lt;br&gt;införts regler som tidigare endast gällde mot yttre gräns. Sålunda skall&lt;br&gt;Tullverkets rätt att omhänderta varor liksom bestämmelserna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transportföretagens skyldigheter att ställa lokaler och anordningar till Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;Tullverkets förfogande även gälla vid inre gräns. Detsamma gäller för&lt;br&gt;den kontrollerades skyldighet att biträda Tullverket vid kontrollen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller omhändertagande av varor får en tullmyndighet ta hand om&lt;br&gt;en vara för att kontrollera om den är av sådant slag som nämns i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna och därvid lägga upp den på lager för tillfällig&lt;br&gt;förvaring. Kostnaderna skall täckas av trafikanten såvida det inte&lt;br&gt;föreligger särskilda skäl för befrielse från ersättningsskyldighet. Denna&lt;br&gt;bestämmelse kan bli tillämplig, förutom när det gäller av avgöra om en&lt;br&gt;vara är av sådant slag som nämns i övergångsbestämmelserna, och som&lt;br&gt;inte får föras in utan tillstånd, i avvaktan på att en fråga om tillstånd blir&lt;br&gt;löst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser om transportföretagens skyldigheter att utan kostnad&lt;br&gt;ställa lokaler och anordningar till Tullverkets förfogande gäller numera&lt;br&gt;även transportföretag som befordrar resande från annat EU-land i fråga&lt;br&gt;om sådana varor som nämns i övergångsbestämmelserna. Även be-&lt;br&gt;stämmelserna om den kontrollerades skyldighet att biträda Tullverket vid&lt;br&gt;kontrollen m.m. beträffande varor som tagits ut för kontroll med stöd av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna gäller numera också för trafikanter från annat&lt;br&gt;land inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu berörda bestämmelserna bör föras över till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För Tullverket torde den samlade effekten av förslagen inte innebära&lt;br&gt;någon ökad arbetsbelastning. Kontroller vid de inre gränserna sker redan&lt;br&gt;i dag i stort sett efter samma mönster som nu föreslås, även om reglerna&lt;br&gt;i den nya lagen är något annorlunda utformade än de övergångsbestäm-&lt;br&gt;melser som gäller i dag. Den föreslagna regleringen av tullens&lt;br&gt;kontrollbefogenheter vid inre gräns torde inte bli mer resurskrävande än&lt;br&gt;nuvarande ordning. Detta inte minst med tanke på att det nya regelverket&lt;br&gt;får anses underlätta den brottsbekämpande verksamheten genom att tullen&lt;br&gt;får tillgång till uppgifter ur transportföretagens bokningsregister.&lt;br&gt;Regeringen gör därmed bedömningen att förslagen ryms inom nuvarande&lt;br&gt;resursramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av författningskommentaren till 21 § i den nya lagen&lt;br&gt;kommer de allmänna förvaltningsdomstolarna åläggas att pröva frågor om&lt;br&gt;utdömande av vite såväl enligt den nya lagen som i fråga om sådant vite&lt;br&gt;som föreläggs transportföretag som underlåtit att fullgöra skyldighet som&lt;br&gt;föreskrivs i 67 a § tullagen (1994:1550). Vidare kommer sådana&lt;br&gt;överklaganden som kan följa av 22 § att prövas av förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsdomstolarna har redan stor vana av att hantera de aktuella&lt;br&gt;måltypema. Det lär inte bli fråga om något större antal mål som kan&lt;br&gt;tänkas komma under domstol enligt den nu föreslagna regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör därför den bedömningen att domstolsväsendet bör kunna Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;klara dessa uppgifter inom ramen för befintliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96.166&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Förslaget till lag om Tullverkets befogenheter vid&lt;br&gt;Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om Tullverkets befogenheter vid&lt;br&gt;införsel eller utförsel över Sveriges gräns mot ett annat land inom&lt;br&gt;Europeiska unionen (EU-land).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 denna paragraf anges lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen innehåller bestämmelser om Tullverkets kontrollbe-&lt;br&gt;fogenheter vid gräns mot annat EU-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter några inledande allmänna bestämmelser (1-4 §§) finns i lagen&lt;br&gt;bestämmelser om Tullverkets kontrollverksamhet (5-18 §§). Sedan följer&lt;br&gt;bestämmelser om straff och vite (19-21 §§) samt om överklagande&lt;br&gt;(22 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroller enligt denna lag får inte utformas på sådant sätt att&lt;br&gt;urvalet av vad och vem som kontrolleras sker slumpmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen betonas att kontrollen enligt lagen inte får ske i form av&lt;br&gt;slumpvisa kontroller. Som påpekats i avsnitt 9.1 är s.k. stickprovskon-&lt;br&gt;troller eller systematiska kontroller inte längre tillåtna vid inre gräns.&lt;br&gt;Enbart det förhållandet att någon passerar en sådan gräns är sålunda inte&lt;br&gt;tillräckligt för att han skall kunna kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig endast beträffande följande varor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krigsmateriel som avses i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, och&lt;br&gt;produkter som avses i lagen (1991:341) om strategiska produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;varor som skall beskattas enligt lagen (1994:1565) om&lt;br&gt;beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från&lt;br&gt;land som är medlem i Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. narkotika som avses i narkotikastrafflagen (1968:64),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vapen och ammunition som avses i vapenlagen (1996:67),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. injektionssprutor och kanyler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;vissa dopningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. springstiletter, springknivar, knogjärn, kaststjärnor, riv- eller&lt;br&gt;nithandskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och&lt;br&gt;liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kulturföremål som avses i 5 kap. 4-6 §§ lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. hundar och katter för annat ändamål än handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen (1994:1738),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. andra djur än sådana som anges ovan och produkter av djur,&lt;br&gt;om det finns särskild anledning att misstänka att smittsam sjukdom&lt;br&gt;förekommer, att djuret eller djurprodukten på annat sätt utgör en&lt;br&gt;allvarlig hälsorisk för människor eller djur, att medföljande&lt;br&gt;dokument är ofullständiga eller felaktiga, att erforderliga dokument&lt;br&gt;saknas eller att de villkor som i övrigt gäller för införseln inte är&lt;br&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller bara vissa närmare angivna varuslag, nämligen krigsmateriel&lt;br&gt;och strategiska produkter, alkohol- och tobaksvaror som skall beskattas,&lt;br&gt;narkotika, injektionssprutor och kanyler, dopningsmedel, vapen och&lt;br&gt;ammunition, springstiletter, springknivar och vissa andra farliga föremål,&lt;br&gt;vissa äldre kulturföremål, spritdrycker, vin och starköl, hundar och katter&lt;br&gt;som förs in i landet för annat ändamål än handel, nötkreatur, svin, får,&lt;br&gt;getter, fjäderfän, fisk och reptiler samt andra djur än sådana som nämnts&lt;br&gt;ovan och produkter av djur om det finns särskild anledning att misstänka&lt;br&gt;bl.a. att smittsam sjukdom förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig både på införsel från och utförsel till ett land som&lt;br&gt;är medlem i EU. Det är dock bara i fråga om narkotika som det råder ett&lt;br&gt;principiellt förbud både mot införsel och utförsel. I övrigt gäller enbart&lt;br&gt;införselrestriktioner i fråga om de varor som anges under punkterna 4-7&lt;br&gt;och 9-12 samt enbart utförselrestriktioner i fråga om krigsmateriel och&lt;br&gt;strategiska produkter samt för kulturföremål (punkterna 1 och 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt punkt 1 utgör krigsmateriel framgår av 1 § lagen om&lt;br&gt;krigsmateriel. Lagen gäller vapen, ammunition och annan för militärt bruk&lt;br&gt;utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel.&lt;br&gt;1 en bilaga till förordningen (1992:1303) om krigsmateriel har regeringen&lt;br&gt;angett vad som utgör krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. I&lt;br&gt;lagen (1991:341) om strategiska produkter bemyndigas regeringen&lt;br&gt;föreskriva vilka produkter som skall omfattas av lagen och rådets&lt;br&gt;förordning (EG) nr 3381/94 av den 19 december 1994 om inrättandet av&lt;br&gt;en gemenskapsordning för kontroll av export av strategiska produkter.&lt;br&gt;Detta har skett i förordningen (1994:2060) om strategiska produkter.&lt;br&gt;Lagen reglerar förutom utförsel även avtal om tillverkningsrätt och&lt;br&gt;tillhandahållande, vilket är en ren svensk reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 avser det undantag som Sverige har fått i förhandlingarna inför&lt;br&gt;EU-medlemskapet beträffande införsel av alkoholdrycker och tobaksvaror.&lt;br&gt;Sverige har sålunda medgetts rätt att ta ut punktskatt på sådana varor även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om de har inköpts i ett annat EU-land om införseln överstiger vissa Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;angivna kvantiteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 används begreppet narkotika och det klargörs att med detta&lt;br&gt;begrepp skall i denna lag avses detsamma som i narkotikastrafflagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § narkotikastrafflagen förstås med narkotika läkemedel eller&lt;br&gt;hälsofarliga varor med starkt vanebildande egenskaper eller varor som&lt;br&gt;med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper och som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;på sådan grund är föremål för kontroll enligt en internationell&lt;br&gt;överenskommelse som Sverige har biträtt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;av regeringen har förklarats skola anses som narkotika enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har biträtt 1961 års allmänna narkotikakonvention - den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s.k. Single Convention - med tilläggsprotokoll 1972 - samt 1971&lt;br&gt;års konvention om psykotropa substanser. Vidare har Sverige biträtt&lt;br&gt;Förenta Nationernas konvention 1988 mot olaglig hantering av&lt;br&gt;narkotika och psykotropa ämnen. De ämnen som är föremål för&lt;br&gt;kontroll enligt konventionen upptas i förteckningar som fogas till&lt;br&gt;konventionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förordningen om kontroll av narkotika anges vilka ytterligare&lt;br&gt;substanser som skall anses vara narkotika enligt narkotikastrafflagen. De&lt;br&gt;aktuella substanserna har indelats i huvudgrupperna centralstimulerande&lt;br&gt;medel, hallucinogener, smärtstillande medel samt sömnmedel och&lt;br&gt;lugnande medel. Av förordningen framgår vidare dels att som narkotika&lt;br&gt;skall även anses de ovanjordiska delarna av växten kat, dels att vid&lt;br&gt;tillämpningen av narkotikastrafflagen skall med cannabis förstås de&lt;br&gt;ovanjordiska delarna av varje växt av släktet Cannabis - med undantag&lt;br&gt;av frön - från vilka hartset inte blivit extraherat och oavsett under vilken&lt;br&gt;benämning de förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad härefter gäller vapen och ammunition enligt punkt 4 föreskrivs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap 2 § vapen lagen att med skjutvapen förstås i vapen lagen ett vapen&lt;br&gt;med vilket kulor, hagel, harpuner eller andra projektiler kan skjutas ut&lt;br&gt;med hjälp av krutladdning, kolsyreladdning, komprimerad luft eller annat&lt;br&gt;liknade utskjutningsmedel. 1 paragrafen föreskrivs vidare att vad som sägs&lt;br&gt;om skjutvapen skall gälla även vissa andra typer av vapen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap 4 § vapenlagen anges att bl.a. vissa arbetsredskap med karaktär&lt;br&gt;av vapen inte omfattas av vapen lagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap 5 § vapenlagen förstås med ammunition patroner och&lt;br&gt;projektiler till handvapen som lagen tillämpas på samt tändhattar och&lt;br&gt;andra tändmedel till sådana patroner och projektiler. I 1 kap 7 § finns&lt;br&gt;slutligen vissa särbestämmelser beträffande hagel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppen injektionssprutor och kanyler i punkt 5 har samma innebörd&lt;br&gt;som motsvarande uttryck i förordningen (1968:70) med vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om injektionssprutor och kanyler. Med kanyl förstås injektionsnål som&lt;br&gt;kan användas för insprutning i människokroppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som menas med dopningsmedel enligt punkt 6 framgår av lagen&lt;br&gt;(1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel. Enligt 1 § i den lagen&lt;br&gt;avses syntetiska anabola steroider, testosteron och dess derivat,&lt;br&gt;tillväxthormon samt kemiska substanser som ökar produktion och&lt;br&gt;frigörelse av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De farliga föremål som räknas upp i punkt 7 är desamma som anges Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;i förordningen om tillstånd till införsel av vissa farliga föremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka kulturföremål som avses i punkt 8 framgår av 5 kap. 4-6 §§&lt;br&gt;lagen om kulturminnen m.m. I 4 § räknas de svenska kulturföremålen upp&lt;br&gt;och i 5 § anges de utländska. Enligt 6 § krävs tillstånd även för utförsel&lt;br&gt;av en del av ett sådant föremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I medlemskapsförhandlingarna fick Sverige en möjlighet att tillämpa&lt;br&gt;strängare regler för att skydda landet mot rabies. Detta har medfört att&lt;br&gt;hundar och katter har tagits upp i punkt 9. Det bör framhållas att&lt;br&gt;regleringen bara omfattar dessa sällskapsdjur när de förs in i landet för&lt;br&gt;annat ändamål än handel. I fråga om handeln med dessa djur har en&lt;br&gt;harmonisering skett av de nationella föreskrifterna. Punkt 10 avser den&lt;br&gt;åldersgräns som gäller för införsel av alkoholvaror enligt 4 kap. 2 §&lt;br&gt;alkohollagen. Sålunda får spritdrycker, vin och starköl införas endast av&lt;br&gt;resande som har fyllt 20 år eller av person som utför arbete på&lt;br&gt;transportmedel och som har uppnått nämnda ålder, för eget eller familjens&lt;br&gt;bruk eller som gåva till närstående för dennes eller familjens personliga&lt;br&gt;bruk. Vidare gäller punkten kommersiell införsel av spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl. För sådan införsel krävs nämligen tillverknings- eller&lt;br&gt;partihandelstillstånd enligt 4 kap. 2 § alkohollagen. Hänvisningen till&lt;br&gt;alkohollagen innebär ett förtydligande i förhållande till övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid medlemskapsförhandlingarna ansökte Sverige om s.k.&lt;br&gt;tilläggsgarantier för en rad sjukdomar som kan drabba nötkreatur, svin,&lt;br&gt;får, getter, fjäderfän och fisk. Innan dessa ansökningar är&lt;br&gt;fardigbehandlade får Sverige tills vidare tillämpa äldre bestämmelser om&lt;br&gt;kontroll vid införseln i fråga om dessa djurslag vilka nämns i punkt 11.&lt;br&gt;Även beträffande reptiler har Sverige rätt att tills vidare behålla sina&lt;br&gt;nationella bestämmelser om kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid införsel av andra djur än sådana som nämns i punkterna 9 och 11&lt;br&gt;och av produkter av djur får enligt punkt 12 kontroller ske av transporter&lt;br&gt;av djur om det föreligger särskild anledning till misstanke om bl.a.&lt;br&gt;smittsam sjukdom. Detta följer av rådsdirektivet 90/425 om veterinära och&lt;br&gt;avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom&lt;br&gt;gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet föreligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förden som utan erforderligt tillstånd, eller med stöd av tillstånd&lt;br&gt;som föranletts av vilseledande uppgift, från ett annat EU-land till&lt;br&gt;Sverige inför eller från Sverige till ett sådant land utför en vara som&lt;br&gt;avses i 3 § 3, 5-8 och 10,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som från ett annat EU-land till Sverige inför eller från&lt;br&gt;Sverige till ett sådant land utför en vara som avses i 3 § 1, 4, 9, 11&lt;br&gt;och 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Generaltull- Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;styrelsen får meddela närmare föreskrifter om anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket I har en bestämmelse om anmälningsskyldighet tagits in&lt;br&gt;för sådana varor som avses i 3 § 3, 5-8 och 10 och som förs in till&lt;br&gt;Sverige från ett annat EU-land eller ut från Sverige till ett sådant land av&lt;br&gt;den som inte har erforderligt tillstånd, eller som har ett sådant tillstånd&lt;br&gt;som föranletts av vilseledande uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller krigsmateriel och strategiska varor, vapen och&lt;br&gt;ammunition som avses i vapenlagen (1996:67) och djur som anges i 3 §&lt;br&gt;9, 11 och 12 gäller, enligt första stycket 2, en generell an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet, dvs. samtliga sådana varor skall anmälas till&lt;br&gt;tullmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor som skall beskattas enligt lagen (1994:1565) om beskattning av&lt;br&gt;privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem&lt;br&gt;i Europeiska unionen, skall också anmälas till tullmyndigheten. Denna&lt;br&gt;anmälningsskyldighet framgår emellertid av den nyssnämnda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller enligt TL:s övergångsbestämmelser skall&lt;br&gt;ett brott anses fullbordat först när den som inför eller utför den aktuella&lt;br&gt;varan underlåter att anmäla denna till tullmyndigheten på platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverkets kontrollverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en är skyldig att stanna på en tulltjänstemans anmaning.&lt;br&gt;Sådan anmaning får ges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som i omedelbart samband med inresa till Sverige från ett&lt;br&gt;annat EU-land eller vid utresa från Sverige till ett sådant land&lt;br&gt;befinner sig i omedelbar närhet av gränspassage, om det behövs för&lt;br&gt;att möjliggöra sådan kontroll som avses i 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som anträffas i trakterna invid Sveriges landgräns mot ett&lt;br&gt;annat EU-land, eller kuster, eller i närheten av eller inom flygplats&lt;br&gt;eller annat område som har direkt trafikförbindelse med ett annat&lt;br&gt;EU-land, om det finns anledning anta att han medför en vara som&lt;br&gt;avses i 3 §, och att han inte fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt&lt;br&gt;4§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmaning enligt första stycket 2 får ges endast om det behövs&lt;br&gt;för att möjliggöra kontroll enligt 7 § och får inte gå utöver vad som&lt;br&gt;är nödvändigt för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar delvis 58 § TL och innebär att en tulltjänsteman&lt;br&gt;får anmana någon att stanna efter ett selektivt urval inom ett område som&lt;br&gt;är såväl tidsmässigt som geografiskt begränsat. Utanför detta område kan&lt;br&gt;en tulltjänsteman anmana den som anträffas inom ett vidare område att&lt;br&gt;stanna endast om det finns anledning anta att personen i fråga medför en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara som avses i 3 §, och att han inte fullgjort sin anmälningsskyldighet Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att ett ingripande enligt första stycket andra&lt;br&gt;punkten endast far ske om proportionalitetsprincipen har iakttagits. Detta&lt;br&gt;innebär att tulltjänstemannen måste väga det som talar för åtgärden mot&lt;br&gt;det intrång som åtgärden innebär för den enskilde. Ett hejdande innebär&lt;br&gt;ju alltid en inskränkning i rörelsefriheten. Med hänsyn till det relativt vida&lt;br&gt;område som ett ingripande enligt första stycket 2 får utövas inom, är det&lt;br&gt;extra betydelsefullt att ett sådant ingripande kringgärdas av skyddsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 5 § är skyldig att stanna, skall på en tulltjänstemans&lt;br&gt;begäran lämna de uppgifter och visa upp de handlingar som behövs&lt;br&gt;för kontroll enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen regleras uppgiftsskyldigheten för den som enligt föregående&lt;br&gt;paragraf är skyldig att stanna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att anmälningsskyldigheten enligt denna lag, eller&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av&lt;br&gt;alkoholdrycker och tobaksvaror från ett land som är medlem i&lt;br&gt;Europeiska unionen, fullgjorts riktigt och fullständigt, samt för&lt;br&gt;kontroll av att gällande villkor för in- eller utförsel av sådana varor&lt;br&gt;som anges i 3 § 1 och 3-12 uppfyllts, får en tulltjänsteman undersöka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där&lt;br&gt;varor kan förvaras vid införsel från eller utförsel till ett annat EU-&lt;br&gt;land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handresgods, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor&lt;br&gt;och liknande som medförs av en resande vid inresa från eller utresa&lt;br&gt;till ett annat EU-land, eller av den som kan anmanas att stanna&lt;br&gt;enligt 5 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om befogenheter bl.a. avseende&lt;br&gt;kroppsvisitation och kroppsbesiktning finns i lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befogenheterna enligt paragrafen, som i huvudsak motsvarar 57 § TL&lt;br&gt;skall endast avse varuförsel inom gemenskapen och far användas för att&lt;br&gt;kontrollera att den som hejdats enligt 5 § fullgjort sin anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet. Vid denna kontroll far tulltjänstemannen även kontrollera att&lt;br&gt;gällande in- eller utförsel vi Ilkor är uppfyllda för de varor som anges i&lt;br&gt;3 § I och 3-12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att anmälningsskyldigheten enligt denna lag&lt;br&gt;fullgjorts riktigt och fullständigt får en tulltjänsteman undersöka&lt;br&gt;postförsändelser, såsom paket, brev och liknande försändelser. En&lt;br&gt;sådan försändelse får öppnas, om det finns anledning anta att den&lt;br&gt;innehåller en vara som avses i 3 §, och att denna vara kan tas i&lt;br&gt;beslag enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling samt&lt;br&gt;försändelsen finns hos tullmyndigheten eller på utväxlingspost-&lt;br&gt;kontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen infors en ny bestämmelse i förhållande till vad som gäller&lt;br&gt;enligt TL och dess övergångsbestämmelser. Genom bestämmelsen far&lt;br&gt;tullens rätt att undersöka och öppna brev, paket och andra post-&lt;br&gt;försändelser ett klarare uttryck än den hittills har haft i TL. En&lt;br&gt;försändelse får undersökas endast för att tulltjänstemannen skall kunna&lt;br&gt;kontrollera att anmälningsskyldigheten fullgjorts enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste föreligga misstanke, &amp;quot;anledning anta&amp;quot;, om att försändelsen&lt;br&gt;innehåller en sådan vara som anges i 3 §, och att denna vara kan tas i&lt;br&gt;beslag enligt bestämmelserna i VSL, för att en försändelse skall kunna&lt;br&gt;öppnas. Denna misstankegrad, som är den lägsta som förekommer inom&lt;br&gt;svensk rätt, får anses uppnådd om en narkotikahund markerar, eller om&lt;br&gt;en genomlysning med röntgenutrustning eller liknade indikerar att det är&lt;br&gt;fråga om en vara som avses i 3 §. En sådan åtgärd kan ske utan att för-&lt;br&gt;sändelsen öppnas, och eventuella meddelanden i den kontrollerade för-&lt;br&gt;sändelsen kan inte läsas. I praktiken torde efterforskningar enligt&lt;br&gt;bestämmelsen komma att inriktas på narkotika och möjligen dopnings-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den aktuella kontrollbefogenheten gäller enbart postförsändelser. Brev&lt;br&gt;och paket som förs över gränsen med budbilar och liknande är inte att&lt;br&gt;anse som post i den mening som avses i bestämmelsen. Dessa får därför&lt;br&gt;inte underkastas någon kontroll enligt denna bestämmelse och för det fall&lt;br&gt;en sådan försändelse skall undersökas får undersökningen ske - som&lt;br&gt;hittills - med stöd av de regler som i den nya lagen finns i 7 § första&lt;br&gt;stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om öppnande med stöd av 8 § av brev och andra sådana&lt;br&gt;försändelser som kan antas innehålla förtroliga meddelanden får&lt;br&gt;fattas endast av tullmyndighetens chef eller efter dennes förordnande&lt;br&gt;av någon annan tjänsteman vid myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen avser försändelser som erfarenhetsmässigt innehåller&lt;br&gt;förtroliga meddelanden. Som regel befordras dessa som brevförsändelser&lt;br&gt;enligt de postala bestämmelserna. Undantagsvis kan givetvis sådana&lt;br&gt;meddelanden förekomma i andra typer av försändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försändelse som öppnas med stöd av 8 och 9 §§ får inte&lt;br&gt;undersökas närmare än vad som behövs med hänsyn till ändamålet&lt;br&gt;med undersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll skall föras över undersökningen. Av protokollet skall&lt;br&gt;framgå ändamålet med undersökningen och vad som har kommit&lt;br&gt;fram vid denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försändelse öppnats skall adressaten och, om det är möjligt,&lt;br&gt;avsändaren underrättas så snart som möjligt, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket i bestämmelsen avser att lyfta fram proportional itets-&lt;br&gt;principen för den som granskar en försändelse som antas innehålla ett&lt;br&gt;förtroligt meddelande. Förebild för bestämmelsen är bl.a. en motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse om beslag i 27 kap. 1 § tredje stycket RB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall en företagen undersökning dokumenteras för&lt;br&gt;att den enskilde i efterhand skall kunna kontrollera att den inte har&lt;br&gt;inneburit ett oförsvarligt ingrepp i brevhemligheten. Bestämmelsen har sin&lt;br&gt;förebild i RB:s regler om beslag (jfr 27 kap. 13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i paragrafens tredje stycke regleras den enskildes möjlighet att så snart&lt;br&gt;som möjligt få kännedom om att ett öppnande skett. För det fall tullens&lt;br&gt;undersökning av försändelsen leder till misstanke om brott bör det dock,&lt;br&gt;för att brottsutredningen skall kunna genomföras effektivt, finnas&lt;br&gt;möjlighet att underlåta en snar underrättelse. Förebild för bestämmelsen&lt;br&gt;är motsvarande regel i 27 kap. 11 § RB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som anges i andra stycket får chefen för en&lt;br&gt;tullmyndighet besluta att postförsändelse som väntas till viss&lt;br&gt;postanstalt, och som kommer från ett annat EU-land, skali hållas&lt;br&gt;kvar av postbefordringsföretaget när försändelsen kommer in till&lt;br&gt;postanstalten. Ett beslut skall meddelas att gälla viss angiven, kortare&lt;br&gt;tidsrymd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för ett beslut om kvarhållande är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det finns anledning anta att sådan postförsändelse innehåller&lt;br&gt;narkotika som kan tas i beslag enligt lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att ett sådant beslut är nödvändigt för att det avsedda resultatet&lt;br&gt;skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om kvarhållande får verkställas omedelbart men skall&lt;br&gt;snarast prövas av Generaltullstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs en bestämmelse om s.k postspärr. Ett förfarande med&lt;br&gt;postspärr innebär att postförsändelse som väntas till en viss postanstalt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan hållas kvar av postbefordringsföretaget. För att ett sådant Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;kvarhållande skall vara möjligt krävs att det finns anledning anta att&lt;br&gt;försändelsen innehåller narkotika som kan tas i beslag enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i VSL, och att proportionalitetsprincipen iakttagits. Som&lt;br&gt;ytterligare skyddsåtgärder för den enskildes integritet gäller att det endast&lt;br&gt;är chefen för en tullmyndighet som kan besluta om åtgärden, och att&lt;br&gt;beslutet omedelbart skall prövas av Generaltullstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har förordat att en regel om att ett beslut skall meddelas att&lt;br&gt;gälla viss angiven kortare tidsrymd förs in i paragrafen. En sådan regel&lt;br&gt;finns i 27:9 RB och innebär att en försändelse måste ha kommit in till&lt;br&gt;befordringsföretaget inom den angivna tiden för att förordnandet om&lt;br&gt;kvarhållande skall få tillämpas. Paragrafen har kompletterats med en&lt;br&gt;sådan bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen och Kustbevakningen är skyldiga att medverka i kontroll-&lt;br&gt;verksamheten enligt denna lag. Vad som sägs i 5-7 och 13 §§ om en&lt;br&gt;tullmyndighet och en tulltjänsteman gäller vid sådan medverkan&lt;br&gt;också polismyndigheten och Kustbevakningen samt en polisman och&lt;br&gt;en tjänsteman vid Kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett postbefordringsföretag som regeringen bestämmer är skyldigt&lt;br&gt;att, på begäran av tullmyndigheten, till denna myndighet överlämna&lt;br&gt;en försändelse som kvarhållits enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett befordringsföretag är skyldigt att göra anmälan till Tullverket&lt;br&gt;om det i deras verksamhet uppkommer misstanke om att en&lt;br&gt;försändelse innehåller narkotika som kan tas i beslag enligt lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Kustbevakningen som polisen har en skyldighet att bistå vid tullens&lt;br&gt;kontrollverksamhet, om detta begärs. Vid sådan medverkan har myndig-&lt;br&gt;heterna rätt att bl.a hejda och undersöka transportmedel samt undersöka&lt;br&gt;lådor, lokaler och handresgods m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Posten AB är skyldigt att medverka i kontrollverksamheten enligt&lt;br&gt;lagen. Denna skyldighet kvarstår så länge postförsändelsen finns hos&lt;br&gt;något av Posten AB:s postkontor. Detta innebär att Posten AB:s med-&lt;br&gt;verkan kan ske senast när postförsändelsen finns på mottagarens&lt;br&gt;adresspostkontor. Postens medverkan är nödvändig för att en&lt;br&gt;tullmyndighet skall kunna lägga en postspärr enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att uttrycket &amp;quot;postbefordringsföretag som regeringen bestämmer&amp;quot;&lt;br&gt;används beror på att Postens nuvarande organisation som en koncern&lt;br&gt;inrymmer ett flertal aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att det av paragrafen skall framgå att ett&lt;br&gt;postbefordringsföretag är skyldigt att, på begäran av tullmyndigheten, till&lt;br&gt;denna myndighet överlämna en försändelse som kvarhållits enligt II §,&lt;br&gt;och att ett sådant företag, och även andra befordringsföretag, är skyldiga&lt;br&gt;att anmäla till Tullverket om det i företagets verksamhet uppkommer en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;misstanke om att en försändelse innehåller narkotika som kan tas i beslag Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;enligt VSL. Lagrådets förslag i dessa delar har följts av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kontroll enligt denna lag skall den vars uppgifter skall kontrol-&lt;br&gt;leras, eller för vars räkning varan införs eller utförs, ge den som&lt;br&gt;verkställer kontrollen tillfälle att undersöka varan och transportmed-&lt;br&gt;let och utan kostnad tillhandahålla de varuprov som behövs. Den som&lt;br&gt;utför kontrollen skall också lämnas tillträde till de lokaler och andra&lt;br&gt;utrymmen som används förden transport, förvaring eller verksamhet&lt;br&gt;som kontrollen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vars uppgifter skall kontrolleras eller för vars räkning varan&lt;br&gt;införs eller utförs skall svara för den transport av varan som behövs&lt;br&gt;samt för uppackning och återinpackning. Han skall även till-&lt;br&gt;handahålla någon som hjälper till vid provtagning och vägning. Den&lt;br&gt;som åsidosätter dessa skyldigheter skall enligt beslut av en&lt;br&gt;tullmyndighet ersätta staten för dess kostnader för åtgärderna i&lt;br&gt;fråga. Vad som sägs i 37 § tullagen (1994:1550) om indrivning av tull&lt;br&gt;skall gälla även sådan ersättning. Tullmyndigheten får besluta om&lt;br&gt;befrielse helt eller delvis från ersättningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De aktuella bestämmelserna är nödvändiga för att Tullverket inte skall&lt;br&gt;behöva svara för bl.a. lossning och lastning samt uppackning och&lt;br&gt;återinpackning sedan ett visst kontrollobjekt har tagits ut för kontroll med&lt;br&gt;stöd av 5-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportföretag, som befordrar resande från ett annat Ell-land,&lt;br&gt;skall utan kostnad för staten ställa de lokaler och anordningar till&lt;br&gt;Tullverkets förfogande som enligt vad Generaltullstyrelsen bedömer&lt;br&gt;behövs för undersökning av resgods och fordon som resande för med&lt;br&gt;sig, för förhör och kroppsvisitation av resande samt för tullpersonal&lt;br&gt;under uppehåll i tjänstgöringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse föreskriver om skyldighet för transportföretag som&lt;br&gt;transporterar resande och fordon från annat medlemsland att ställa vissa&lt;br&gt;lokaler och anordningar till Tullverkets förfogande. Bestämmelsen tar&lt;br&gt;främst sikte på trafiken med fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportföretag som befordrar varor, passagerare eller fordon till&lt;br&gt;eller från Sverige skall på begäran av en tullmyndighet skyndsamt&lt;br&gt;lämna de aktuella uppgifter om ankommande och avgående&lt;br&gt;transporter, som företaget har tillgång till. Transportföretag har&lt;br&gt;endast skyldighet att lämna de uppgifter om passagerare som avser&lt;br&gt;namn, resrutt, bagage och medpassagerare samt sättet för betalning&lt;br&gt;och bokning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får begära uppgifter enligt första stycket endast&lt;br&gt;om uppgifterna kan antas ha betydelse för Tullverkets brotts-&lt;br&gt;bekämpande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bestämmelsen ges tullen befogenhet att i den brottsbekämpande&lt;br&gt;verksamheten begära in uppgifter om last, passagerare och fordon från&lt;br&gt;transportföretag. Denna reglering innefattar inte några ålägganden för&lt;br&gt;transportföretag att infora nya rutiner eller föra register över passagerare,&lt;br&gt;last eller fordon. Endast i den utsträckning företaget har uppgifter av detta&lt;br&gt;slag, för eget behov eller på grund av föreskrifter i annan ordning, kan&lt;br&gt;det således bli fråga om att lämna ut sådana uppgifter. Med tillgängliga&lt;br&gt;uppgifter avses även uppgifter som fysiskt lagras någon annanstans t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i databaser, men som är tillgängliga med tekniskt hjälpmedel hos&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket om att det är fråga om aktuella uppgifter understryker att&lt;br&gt;regleringen är avsedd för transporter vars ankomst eller avgång tids-&lt;br&gt;mässigt är nära förestående. Det är därför angeläget att transportföretaget&lt;br&gt;skyndsamt efterkommer en begäran från tullen om uppgifter så att&lt;br&gt;granskningen av dessa kan ske innan det blir för sent för tullen att vidta&lt;br&gt;kontrollåtgärder. Bokningsuppgifter av det slag det här är fråga om, bör&lt;br&gt;i efterhand ha ett begränsat värde för redan upptäckt brottslighet. Det bör&lt;br&gt;endast vara i undantagsfall som historiska uppgifter är av intresse för den&lt;br&gt;brottsbekämpande verksamheten. Tullen får i sådana fall, liksom hittills,&lt;br&gt;vara hänvisade till rättegångsbalkens regler om beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportföretagens skyldighet att lämna uppgifter till tullen avseende&lt;br&gt;enskilda personer i egenskap av passagerare begränsas till sådana&lt;br&gt;bokningsuppgifter som kan vara av betydelse i sammanhanget. Andra&lt;br&gt;uppgifter om passagerare som kan tänkas finnas hos företagen behöver&lt;br&gt;inte lämnas ut, utan uppgiftsskyldigheten omfattar endast uppgifter som&lt;br&gt;kan förekomma i samband med platsbokning och incheckning såsom&lt;br&gt;namn, resrutt, bagage, medpassagerare och uppgfter om hur bokning och&lt;br&gt;betalning gått till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med bestämmelsen är att ge tullen möjlighet att på ett&lt;br&gt;effektivare sätt bekämpa allvarlig brottslighet inom tullens ansvarsområde.&lt;br&gt;Uppgifterna ger tullen en möjlighet att innan en transport ankommer eller&lt;br&gt;avgår ta ställning till om det finns några tecken på att passagerare,&lt;br&gt;varusändningar eller fordon är inblandade i eller har samband med&lt;br&gt;brottslighet. Framkommer det sådana uppgifter går det att med större&lt;br&gt;precision rikta kontrollerna mot varusändningar eller personer som kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;misstänkas för brottslighet och bespara andra från integritetskränkande Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;kontrollåtgärder. Denna arbetsmetod skall bara användas i tullens brotts-&lt;br&gt;bekämpande verksamhet och uppgifter får inte begäras in för att&lt;br&gt;tillgodose något annat informationsbehov i Tullverkets övriga verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportföretag får lämna uppgifter enligt 15 § på så sätt att de&lt;br&gt;görs läsbara fär tullmyndigheten genom terminalåtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får ta del av uppgifter genom terminalåtkomst&lt;br&gt;endast i den omfattning och under den tid som behövs för att&lt;br&gt;kontrollera aktuella transporter. Tullmyndigheten får inte ändra eller&lt;br&gt;på annat sätt bearbeta eller lagra uppgifter som hålls tillgängliga på&lt;br&gt;detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om enskilda personer som lämnats på annat sätt än&lt;br&gt;genom terminalåtkomst, skall omedelbart förstöras, om de visar sig&lt;br&gt;sakna betydelse för utredning och lagföring av brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen reglerar formerna för uppgiftslämnandet samt tullens be-&lt;br&gt;handling av inhämtade bokningsuppgifter. Formerna för uppgiftslämnande&lt;br&gt;kan förutses bli mycket skiftande, beroende på företagens sätt att förvara&lt;br&gt;sina uppgifter och på hur frekvent tullen behöver uppgifter från företaget.&lt;br&gt;Uppgifterna får lämnas på det sätt som för situationen är det mest&lt;br&gt;lämpliga. Det kan således röra sig om allt från muntliga uppgifter, fax,&lt;br&gt;brev, elektronisk post till terminalåtkomst till databaserade register. Det&lt;br&gt;uppställs därför inget krav på att uppgifterna skall lämnas på visst sätt.&lt;br&gt;Bestämmelsen ger dock behövligt stöd, för de företag som finner det&lt;br&gt;lämpligt, att fullgöra sin uppgiftsskyldighet genom att uppgifterna görs&lt;br&gt;tillgängliga för tullen genom terminalåtkomst. För att terminalåtkomsten&lt;br&gt;till uppgifter inte skall leda till onödigt integritetsintrång föreskrivs att&lt;br&gt;tullens informationssökning endast får ske på sådant sätt, i sådan&lt;br&gt;omfattning och under den tidsrymd som behövs för att tullen skall kunna&lt;br&gt;ta ställning till om det finns grund för fortsatta åtgärder i form av spaning&lt;br&gt;eller kontroll (riskanalys). Det innebär att tulltjänstemannen får läsa&lt;br&gt;uppgifter som tillhandahålls på terminal, men får inte ändra,&lt;br&gt;sammanställa, lagra eller på annat sätt bearbeta registerinnehål let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som transportföretagen lämnar till tullen blir i allmänhet&lt;br&gt;inkomna allmänna handlingar hos tullmyndigheten enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 6 §§ tryckfrihetsförordningen och skall till följd därav normalt&lt;br&gt;registreras enligt 15 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) och, om så&lt;br&gt;beslutas, arkiveras hos myndigheten enligt 3 § arkivlagen (1990:782). När&lt;br&gt;tullen är färdig med profilsökning och riskanalys kommer man emellertid&lt;br&gt;inte ha någon ytterligare användning av uppgifterna. Med hänsyn till&lt;br&gt;mängden överskottsuppgifter som rör oskyldiga resande föreskrivs att&lt;br&gt;uppgifter som rör enskilda personer, omedelbart skall förstöras om de inte&lt;br&gt;behövs för fortsatt utredning av brottslighet. Det innebär att gallringen&lt;br&gt;skall ske så snart det kan konstateras att uppgifterna ur spanings- eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollsynpunkt saknar betydelse. Det går däremot inte att ha samma Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;föreskrift för uppgifter som tullen har tillgång till genom terminalåtkomst&lt;br&gt;eftersom tullen endast kan förfoga över infor-mationen på så sätt att den&lt;br&gt;är läsbar for tulltjänstemannen. Uppgifter som tullen tar del av på detta&lt;br&gt;sätt får dock inte ändras eller användas under längre tid än vad som är&lt;br&gt;nödvändigt för att tå fram de relevanta uppgifterna och ta ställning till&lt;br&gt;eventuella fortsatta åtgärder. Under tiden bokningsuppgifter förvaras hos&lt;br&gt;tullmyndigheten torde de omfattas av sekretesskydd enligt 5 kap. 1 § och&lt;br&gt;9 kap. 17 § sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för att genomföra en kontroll enligt denna lag, får en&lt;br&gt;tullmyndighet ta hand om en vara. Varan får därvid läggas upp på&lt;br&gt;lager för tillfällig förvaring. De kostnader som Tullverket haft för&lt;br&gt;varans uppläggning och förvaring skall ersättas av den soin för in&lt;br&gt;eller för ut varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lAillmyndigheten kan besluta att varan inte får tas ut från lagret&lt;br&gt;förrän kostnaderna ersatts eller säkerhet ställts för dein.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får besluta om befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;ersättningsskyldigheten, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kan bli tillämplig när det gäller att avgöra om en vara är av&lt;br&gt;sådant slag som nämns i 3 §, och som inte far föras in utan tillstånd. Ett&lt;br&gt;omhändertagande av en vara utan tillstånd får i regel antas vara relativt&lt;br&gt;kortfristigt. Så snart kontrollen av en vara har slutförts måste omhän-&lt;br&gt;dertagandet hävas. Beslag bör alltid ske i fall då utredningen av en&lt;br&gt;brottsmisstanke kräver ett längre omhändertagande av varan än som&lt;br&gt;motiveras av kontrollen. I de fall varan läggs upp på lager för tillfällig&lt;br&gt;förvaring skall kostnaderna härför ersättas av den som för in varan. Det&lt;br&gt;bör dock finnas en möjlighet för tullmyndigheten att medge befrielse helt&lt;br&gt;eller delvis från ersättningsskyldigheten, t.ex. då det sedermera visar sig&lt;br&gt;att den aktuella varan inte varit av sådant slag som nämns i 3 § eller att&lt;br&gt;den som fört in varan inte heller på annat sätt åsidosatt sina skyldigheter&lt;br&gt;enligt tullagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tullmyndighet har rätt att göra kontrollbesök och revisioner hos&lt;br&gt;den som för ut sådana varor som anges i 3 § 1 och 8. Vad som sägs&lt;br&gt;i 68-80 §§ tullagen (1994:1550) om revision m.m. gäller därvid,&lt;br&gt;liksom bestämmelsen i 99 § samma lag om vite vid revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen ges tullmyndigheten även i fortsättningen befogenhet att, i&lt;br&gt;fråga om krigsmateriel och andra strategiska produkter (s.k. dual use-&lt;br&gt;produkter) samt kulturföremål, göra kontrollbesök och revisioner hos den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som exporterar sådana varor till annat EU-land. Därvid skall Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;bestämmelserna i 68-80 §§ tullagen (1994:1550) om revision, samt om&lt;br&gt;vite som föreläggs på grund av dessa bestämmelser, gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff och vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet låter bli att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stanna på en tulltjänstemans anmaning enligt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämna uppgifter och visa upp handlingar för en tulltjänsteman&lt;br&gt;enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller straffbestämmelser för överträdelser av vissa&lt;br&gt;föreskrifter i den nya lagen. Bestämmelserna gäller den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet inte stannar på en tulltjänstemans anmaning, när sådan&lt;br&gt;skyldighet föreligger enligt 5 §, eller som inte, trots att en tulltjänsteman&lt;br&gt;begär det, lämnar uppgifter eller företer handlingar enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar enligt 19 § inträder inte om gärningen är belagd med straff&lt;br&gt;i brottsbalken eller i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att ansvarsbestämmelserna skall tillämpas subsidiärt i&lt;br&gt;förhållande till straffbestämmelserna i brottsbalken och lagen (1960:418)&lt;br&gt;om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite får av en tullmyndighet föreläggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett transportföretag som inte fullgör sina skyldigheter enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den vars uppgifter skall kontrolleras eller för vars räkning en&lt;br&gt;vara införs eller utförs enligt 13 § och som inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt samma paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndighet far förelägga vite om transportföretag inte fullgör sin&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet enligt 15 §, och om den vars uppgifter skall kontrolle-&lt;br&gt;ras eller för vars räkning en vara införs i enlighet med 13 § inte fullgör&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt denna paragraf. Därvid skall lagen (1985:206) om&lt;br&gt;viten tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande lydelsen av TL skall frågor om utdömande av vite&lt;br&gt;alltid prövas av Generaltulllstyrelsen. Detta är ett avsteg från huvudregeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 6 § lagen (1985:206) om viten, där det stadgas att vite utdöms av Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;länsrätten. Annan ordning gäller endast i den mån det följer av särskilda&lt;br&gt;föreskrifter, jfr 1 § andra stycket viteslagen. Frågan om vilken myndighet&lt;br&gt;som skall döma ut vite på tullagstiftningens område berördes både i&lt;br&gt;propositionen till viteslagen (prop. 1984/85:96 s. 52) och i propositionen&lt;br&gt;till den gamla tullagen (prop. 1986/87:166 s. 112), men regeringen finner&lt;br&gt;att några egentliga skäl för att ha en annan ordning än den som gäller&lt;br&gt;enligt viteslagen inte har anförts i dessa propositioner. Viten som&lt;br&gt;föreläggs enligt tullagstiftningen kan inte heller anses vara så särpräglade&lt;br&gt;från materiell eller någon annan synpunkt att det motiverar avsteg från&lt;br&gt;huvudregeln. Regeringen anser därför att vite som föreläggs enligt den&lt;br&gt;nya lagen skall dömas ut av länsrätten. När det gäller vite som föreläggs&lt;br&gt;enligt TL finner regeringen emellertid att det for närvarande inte finns&lt;br&gt;skäl att ändra den nuvarande ordningen härvidlag. Som framgår av&lt;br&gt;kommentaren till 99 a § TL bör dock vite som föreläggs ett&lt;br&gt;transportföretag som inte fullgör sina skyldigheter enligt 67 a § i&lt;br&gt;nyssnämnda lag dömas ut av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 13-15 och 17 §§ får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs för överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga beslut enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke far sådana beslut som fattats med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13-15 och 17 §§ överklagas till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet anfört har i tredje stycket införts en&lt;br&gt;bestämmelse där det framgår att inga andra beslut än de som framgår av&lt;br&gt;första stycket far överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Förslaget till lag om ändring i tullagen (1994:1550) &lt;sup&gt;Pl0&lt;/sup&gt;P- 1995/96:166&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oförtullade oljeprodukter får tillföras sådana märkämnen som avses&lt;br&gt;i 2 kap. 8 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen innebär en rättelse av ett förbiseendefel. I&lt;br&gt;paragrafen skall rätteligen hänvisas till 2 kap. 8 § lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi i stället för som i dag till 2 kap. 7 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som från en plats utanför det svenska tullområdet, men inom&lt;br&gt;EG:s tullområde, till det svenska tullområdet inför eller låta införa&lt;br&gt;en icke-gemenskapsvara, som inte är underkastad ett tullförfarande,&lt;br&gt;är skyldig att anmäla införseln till tullmyndigheten vid gränspasse-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten uppbär därvid tull för varan och övervakar att&lt;br&gt;handelspolitiska åtgärder vidtas och andra villkor för övergång till&lt;br&gt;fri omsättning iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av anmälningsskyldigheten har tullmyndigheten rätt&lt;br&gt;att utföra de kontroller som framgår av lagen (1996:000) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom&lt;br&gt;Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följdändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan kontroll som avses i 57 § får en tulltjänsteman undersöka&lt;br&gt;postförsändelser, såsom paket, brev och liknande försändelser. En&lt;br&gt;sådan försändelse får öppnas om det finns anledning anta att den&lt;br&gt;innehåller en vara, och att anmälnings- och uppgiftsskyldigheten inte&lt;br&gt;fullgjorts samt försändelsen finns hos tullmyndigheten eller på&lt;br&gt;utväxlingspostkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar delvis 8 § i den nya lagen som emellertid&lt;br&gt;enbart möjliggör öppnande när det finns anledning anta att försändelsen&lt;br&gt;innehåller en vara som anges i 3 § och som kan tas i beslag. Vid den&lt;br&gt;yttre gränsen är kontrollmöjligheterna större. Sålunda är det där möjligt&lt;br&gt;att öppna en försändelse om det finns misstanke om att denna innehåller&lt;br&gt;en vara och att anmälnings- och uppgiftsskyldigheten inte fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om öppnande med stöd av 57 a § av brev och andra sådana&lt;br&gt;försändelser som kan antas innehålla förtroliga meddelanden får&lt;br&gt;fattas endast av tullmyndighetens chef eller efter dennes förordnande&lt;br&gt;av någon annan tjänsteman vid myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar 9 § i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försändelse som öppnas med stöd av 57 a och 57 b §§ får inte&lt;br&gt;undersökas närmare än vad som behövs med hänsyn till ändamålet&lt;br&gt;med undersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll skall föras över undersökningen. Av protokollet skall&lt;br&gt;framgå ändamålet med undersökningen och vad som har kommit&lt;br&gt;fram vid denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försändelse öppnats skall adressaten och, om det är möjligt,&lt;br&gt;avsändaren underrättas så snart som möjligt, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar 10 § i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som anges i andra stycket får chefen för en&lt;br&gt;tullmyndighet besluta att postförsändelse som väntas till viss&lt;br&gt;postanstalt, och som kommer från tredje land, skall hållas kvar av&lt;br&gt;postbefordringsföretaget när försändelsen kommer in till&lt;br&gt;postanstalten. Ett beslut skall meddelas att gälla viss angiven, kortare&lt;br&gt;tidsrymd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för ett beslut om kvarhållande är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det finns anledning anta att sådan postförsändelse innehåller&lt;br&gt;narkotika som kan tas i beslag enligt lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att ett sådant beslut är nödvändigt för att det avsedda resultatet&lt;br&gt;skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om kvarhållande får verkställas omedelbart men skall&lt;br&gt;snarast prövas av Generaltullstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar 11 § i den nya lagen. Som framgår av&lt;br&gt;kommentaren till nyssnämnda paragraf har Lagrådets förslag om att&lt;br&gt;införa en regel om att ett beslut skall meddelas att gälla viss angiven,&lt;br&gt;kortare tidsrymd följts av regeringen. En motsvarande bestämmelse bör&lt;br&gt;därför införas i 57 d §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen och Kustbevakningen är skyldiga att medverka i&lt;br&gt;kontrollverksamheten enligt denna lag. Vad som sägs i 57, 58-63 §§&lt;br&gt;om en tullmyndighet och en tulltjänsteman gäller vid sådan&lt;br&gt;medverkan också en polismyndighet och Kustbevakningen samt en&lt;br&gt;polisman och en tjänsteman vid Kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett postbefordringsföretag som regeringen bestämmer är skyldigt&lt;br&gt;att på begäran av tullmyndigheten till denna myndighet överlämna&lt;br&gt;en försändelse som kvarhållits enligt 57 d §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett befordringsföretag är skyldigt att göra anmälan till Tullverket&lt;br&gt;om det i företagets verksamhet uppkommer en misstanke om att en&lt;br&gt;försändelse innehåller narkotika som kan tas i beslag enligt lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling, och att även i övrigt&lt;br&gt;medverka i kontrollverksamheten enligt denna lag i fråga om varor&lt;br&gt;som befordras med post, på järnväg eller med luftfartyg. I fråga om&lt;br&gt;sådan medverkan gäller inte 57—63 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om medverkan som&lt;br&gt;avses i första och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar i stort 12 § i den nya lagen. Av kommentaren&lt;br&gt;till den paragrafen framgår bl.a. att Lagrådet anser att, för det fall&lt;br&gt;regeringen godtar förslaget till ändring i 12 §, en motsvarande ändring&lt;br&gt;bör göras i 66 § andra stycket TL. Lagrådets förslag till ändring i 12 §&lt;br&gt;har följts av regeringen. Härav följer att även 66 § TL bör innehålla en&lt;br&gt;bestämmelse om att ett postbefordringsföretag till en tullmyndighet skall&lt;br&gt;överlämna en försändelse som kvarhållits och ett sådant företag, och även&lt;br&gt;andra befordringsföretag, skall anmäla till Tullverket om det i företagets&lt;br&gt;verksamhet uppkommit en misstanke om narkotikabrott. Med anledning&lt;br&gt;av att TL omfattar handel med tredjelandsvaror vilka fortfarande&lt;br&gt;tullklareras kommer befordringsföretagets medverkan att omfatta även&lt;br&gt;andra åtgärder än de som nämns i 12 § i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportföretag som befordrar varor, passagerare eller fordon till&lt;br&gt;eller från Sverige skall på begäran av en tullmyndighet skyndsamt&lt;br&gt;lämna de aktuella uppgifter om ankommande och avgående&lt;br&gt;transporter, som företaget har tillgång till. Transportföretag har&lt;br&gt;endast skyldighet att lämna de uppgifter om passagerare som avser&lt;br&gt;namn, resrutt, bagage och medpassagerare samt sättet för betalning&lt;br&gt;och bokning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får begära uppgifter enligt första stycket endast&lt;br&gt;om uppgifterna kan antas ha betydelse för Tullverkets brottsbekäm-&lt;br&gt;pande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny paragraf, motsvarande § 15 i den nya lagen, införs. Som ett led i Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;tullens kamp mot den internationella brottsligheten har transportföretag&lt;br&gt;motsvarande skyldighet att på begäran lämna uppgifter om ankommande&lt;br&gt;och avgående transporters last, passagerare och fordon i trafiken med&lt;br&gt;länder utanför EU som i EU-trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportföretag får lämna uppgifter enligt 67 a § på så sätt att de&lt;br&gt;görs läsbara för tullmyndigheten genom terminalåtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får ta del av uppgifter genom terminalåtkomst&lt;br&gt;endast i den omfattning och under den tid som behövs för att&lt;br&gt;kontrollera aktuella transporter. Tullmyndigheten får inte ändra eller&lt;br&gt;på annat sätt bearbeta eller lagra uppgifter som hålls tillgängliga på&lt;br&gt;detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om enskilda personer som lämnats på annat sätt än&lt;br&gt;genom terminalåtkomst, skall omedelbart förstöras, om de visar sig&lt;br&gt;sakna betydelse för utredning och lagföring av brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar 16 § i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99 a §&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vite får av en tullmyndighet föreläggas ett transportföretag som inte&lt;br&gt;fullgör sina skyldigheter enligt 67 a §.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 99 § prövas frågor om utdömande av vite av Generaltullstyrelsen.&lt;br&gt;Vitesbeloppet är därvid begränsat till högst 5 000 kr. Genom den nya&lt;br&gt;paragrafen blir bestämmelserna i viteslagen (1985:206) tillämpliga i fråga&lt;br&gt;om sådant vite som föreläggs ett transportföretag som inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt 67 a §. Detta innebär bl.a. att frågor om utdömande&lt;br&gt;av vite skall prövas av länsrätt, och att vitet skall fastställas till ett belopp&lt;br&gt;som, med hänsyn till vad som är känt om vederbörandes ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden och omständigheterna i övrigt, kan antas förmå honom att&lt;br&gt;följa föreläggandet. Den begränsning av vitesbeloppets storlek som följer&lt;br&gt;av 99 § kan nämligen inte anses ändamålsenlig i sådana fall som avses i&lt;br&gt;67a§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaitullstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt bestämmelser&lt;br&gt;som meddelats med stöd av lagen eller enligt tullagstiftningen i övrigt&lt;br&gt;får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, när det är fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastställelse av tull och prövningen inte gäller sådant beslut om Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av tull som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelats med stöd av regeringens bemyndigande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uttag av tull ur en vara enligt gemenskapsregler eller 37 § denna&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. temporär import,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. restitution av tull,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ursprungsintyg som krävs för erhållande av förmånsbehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inskränkning i rätten att förfoga över en vara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bindande klassificeringsbesked,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ränta eller dröjsmålsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tulltillägg eller förseningsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ersättning som avses i 62 § andra stycket eller 64 § eller&lt;br&gt;ersättning för särskilda kostnader för bindande klassificeringsbesked,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. beslut om föreläggande som meddelats enligt tullagstiftningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. utdömande av vite enligt 99 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. begäran om att lämna uppgifter enligt 67 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt överklagas Generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag&lt;br&gt;eller enligt bestämmelser som meddelats med stöd av lagen eller&lt;br&gt;enligt tullagstiftningen i övrigt hos regeringen, om inte annat är&lt;br&gt;särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av kommentaren till 99 a § kommer frågor om utdömande&lt;br&gt;av vite att prövas av länsrätt när det gäller sådant vite som föreläggs ett&lt;br&gt;transportföretag som inte fullgör sina skyldigheter enligt 67 a §. I övriga&lt;br&gt;fall kommer, liksom tidigare, sådana frågor att prövas av Generaltull-&lt;br&gt;styrelsen. Detta framgår av punkt 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs en ny punkt, 13, för att möjliggöra överklagande av&lt;br&gt;en tullmyndighets beslut att inhämta bokningsuppgifter från&lt;br&gt;transportföretag enligt 67 a §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1565) om&lt;br&gt;beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för in en vara för vilken skatt skall betalas enligt denna lag&lt;br&gt;skall vid införseln anmäla detta till Skattemyndigheten i Kopparbergs&lt;br&gt;län(beskattningsmyndigheten). Beskattningsmyndigheten beslutarom&lt;br&gt;den skatt som skall betalas för varje skattepliktig införsel. Skatten&lt;br&gt;skall betalas senast två veckor efter dagen för detta beslut. Skatten&lt;br&gt;betalas genom insättning på ett särskilt konto. Betalningen anses ha&lt;br&gt;skett den dag då den har bokförts på det särskilda kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket skall för beskattningsmyndighetens räkning ta emot Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;anmälan som avses i första stycket när införseln sker där bemannad&lt;br&gt;tullplats finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På annan plats skall Tullverket där det är möjligt se till att&lt;br&gt;anmälan kan lämnas på annat sätt. Tullverket skall i sådana fall&lt;br&gt;vidarebefordra anmälan till beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anmälan skett enligt andra stycket skall Tullverket för&lt;br&gt;beskattningsmyndighetens räkning besluta om skatten och får i&lt;br&gt;samband därmed uppbära skatten, samt vidta nödvändig&lt;br&gt;skattekontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med ändringen i första stycket är att klargöra att&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten skall besluta om skatt även i fall där någon&lt;br&gt;anmälan inte lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens övriga stycken ges bestämmelser om att Tullverket i vissa&lt;br&gt;fall för beskattningsmyndighetens räkning skall ta emot anmälningar om&lt;br&gt;införsel och även besluta om skatt i sådana fall. Dessa bestämmelser har&lt;br&gt;förts över från förordningen (1994:1615) om beskattning av privatinförsel&lt;br&gt;av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen. Syftet är att skapa ökad överskådlighet genom att samtliga&lt;br&gt;bestämmelser om anmälnings- och beslutsförfarandet samlas på ett ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för in en vara för vilken skatt skall betalas enligt denna lag&lt;br&gt;skall, när inresan sker där bemannad tullplats finns, anmäla detta till&lt;br&gt;Tullverket vid införseln. Sker införseln på annan plats skall anmälan&lt;br&gt;ändå lämnas till Tullverket om sådan möjlighet tillhandahålls av&lt;br&gt;verket. I annat fall skall anmälan om införseln lämnas till&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten senast tre dagar efter införseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras anmälningsskyldigheten närmare. Eftersom det skall&lt;br&gt;vara straffsanktionerat att inte anmäla en skattepliktig införsel är det&lt;br&gt;motiverat att samla bestämmelserna i lagen i stället för i förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgift skall tas ut om skatt inte betalas inom den tid som&lt;br&gt;anges i 4 §. Därvid tillämpas bestämmelserna om dröjsmålsavgift i&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om indrivning av skatt och avgift enligt denna lag gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 kap. 16 och 18 §§ lagen om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är av redaktionellt slag och syftar till att tydliggöra&lt;br&gt;kopplingen till bestämmelserna om dröjsmålsavgift och indrivning i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Med anledning av Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter har en justering gjorts i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har resande vid fullgörande av anmälningsskyldighet enligt denna lag&lt;br&gt;lämnat uppgift som befinns oriktig, skall en särskild avgift påföras&lt;br&gt;honom. Avgiften är femtio procent av det skattebelopp som inte&lt;br&gt;skulle ha påförts honom om den oriktiga uppgiften hade godtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har resande fört in vara för vilken skatt skall betalas enligt denna&lt;br&gt;lag utan att anmäla detta, skall en särskild avgift påföras honom.&lt;br&gt;Avgiften är femtio procent av den skatt som påförs honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges bestämmelser om särskild avgift. Syftet med&lt;br&gt;bestämmelserna är att infora en sanktion mot dem som lämnar oriktiga&lt;br&gt;uppgifter vid fullgörandet av sin anmälningsskyldighet eller helt&lt;br&gt;underlåter att anmäla en skattepliktig införsel. Detta saknas helt i dag.&lt;br&gt;Modellen för avgiften har hämtats från regler om skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde inte förekomma att beslut om skatt enligt lagen fattas efter&lt;br&gt;skälig grund. Det kan därför inte anses motiverat att införa en&lt;br&gt;bestämmelse om särskild avgift i samband med skönsmässiga beslut om&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten skall påföra särskild avgift enligt 7 §. 1 fall&lt;br&gt;där den oriktiga uppgiften lämnats i anmälan direkt till Tullverket&lt;br&gt;eller det vid kontroll som Tullverket företagit framkommit att&lt;br&gt;anmälan inte lämnats skall Tullverket påföra särskild avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen ges skattemyndigheten rätt att påföra särskild avgift enligt&lt;br&gt;lagen. Som framgår av 4 § skall Tullverket besluta om skatt i fall där&lt;br&gt;anmälan om införsel lämnats direkt till Tullverket. Om en oriktig uppgift&lt;br&gt;lämnats i en sådan anmälan bör Tullverket av administrativa skäl även&lt;br&gt;kunna påföra särskild avgift. På förslag av Lagrådet har bestämmelsen&lt;br&gt;kompletterats så att det framgår att särskild avgift far påföras av&lt;br&gt;Tullverket även i det fall då det vid av Tullverket företagen kontroll&lt;br&gt;framkommit att anmälan inte lämnats, trots att sådan skyldighet förelegat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnat uppgift som befinns&lt;br&gt;oriktig eller underlåter att anmäla skattepliktig införsel enligt denna&lt;br&gt;lag döms till böter. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagen (1960:418) om straff för varusmuggling och skattebrottslagen Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;(1971:69) skall inte tillämpas på införsel som avses i denna lag.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och innebär att en resande som inte fullgör sin&lt;br&gt;anmälningsskyldighet enligt lagen döms till böter. Det är alltså&lt;br&gt;underlåtenheten att anmäla en införsel och inte själva införseln som&lt;br&gt;straffbeläggs. I förhållande till lagrådsremissens förslag har bestämmelsen&lt;br&gt;på Lagrådets inrådan ändrats på så sätt att även lämnandet av oriktig&lt;br&gt;uppgift straffsanktionerats. En regel har också införts om att det inte skall&lt;br&gt;dömas till ansvar i ringa fall. Därmed avses exempelvis att den&lt;br&gt;oredovisade mängden är ringa eller det i övrigt framstår som en&lt;br&gt;bagatellartad förseelse. Vidare har i ett nytt andra stycke enligt Lagrådets&lt;br&gt;förslag uttryckligen angetts att skattebrottslagen och lagen om straff för&lt;br&gt;varusmuggling inte skall vara tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag av beskattningsmyndigheten eller tullmyndig-&lt;br&gt;het får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd&lt;br&gt;krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att överklagande skall ske till länsrätt. I enlighet med&lt;br&gt;den ordning som numera eftersträvas i förvaltningsprocessen har också&lt;br&gt;föreskrivits krav på prövningstillstånd vid överklagande av länsrätts beslut&lt;br&gt;till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras ett beskattningsbesiut i en fråga som föranlett särskild avgift&lt;br&gt;skall domstolen vidta den ändring av beslutet om särskild avgift som&lt;br&gt;föranleds av beskattningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en särskild avgift införs är det motiverat att även införa&lt;br&gt;bestämmelser om att avgiften skall ändras om beslutet om skatt ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift tas inte ut vid rättelse av en uppenbar felräkning eller&lt;br&gt;misskrivning eller vid frivillig rättelse av en oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift får efterges, om den oriktiga uppgiften eller den&lt;br&gt;underlåtna anmälningsskyldigheten framstår som ursäktlig eller det&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna framstår som uppenbart oskäligt&lt;br&gt;att ta ut avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras möjligheten att efterge särskild avgift. Syftet är att Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;bestämmelsen skall tillämpas både i fall där underlåtenheten framstår som&lt;br&gt;ursäktlig och i fall där fråga är om misskrivning, frivillig rättelse etc. Vid&lt;br&gt;tillämpningen av bestämmelsen kan ledning hämtas i praxis avseende&lt;br&gt;liknande bestämmelser på skatteti 1 läggsområdet. Paragrafen har utformats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i enlighet med Lagrådets forslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bestämmelserna om eftergift av särskild avgift skall beaktas även om&lt;br&gt;yrkande om detta inte framställts.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att bestämmelsen om eftergift av särskild avgift skall&lt;br&gt;beaktas ex officio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Föreskriften i 10 § om krav&lt;br&gt;på prövningstillstånd tillämpas inte i de fall där det första beslutet i&lt;br&gt;ärendet om skatt fattas före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.4 Förslaget till lag om ändring i postlagen (1993:1684)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;20 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver postverksamhet enligt denna lag skall utan hinder&lt;br&gt;av 19 § bistå en tullmyndighet vid kontroll avseende postförsändelse&lt;br&gt;enligt tullagen (1994:1550) eller lagen (1996:000) om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska&lt;br&gt;unionen. Detta gäller dock endast kontroll som rör misstanke om&lt;br&gt;narkotikabrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf har införts i postlagen för att möjliggöra för Tullverket&lt;br&gt;att lägga en postspärr enligt 11 § i den nya lagen. 19 § i postlagen&lt;br&gt;innehåller nämligen bestämmelser om tystnadsplikt för den som är eller&lt;br&gt;har varit anställd i enskilt företag som sysslar med brevbefordran eller&lt;br&gt;som har en liknande anknytning till ett sådant företag. Paragrafen kommer&lt;br&gt;visserligen att innebära en begränsning i sekretesskyddet beträffande&lt;br&gt;uppgifter som rör enskilds förbindelse med verksamheten såvitt gäller&lt;br&gt;befordran av brev. Å andra sidan kommer den postanställdes medverkan&lt;br&gt;endast att innebära att han håller kvar en viss försändelse på&lt;br&gt;adresspostanstalten, och att han sedan överlämnar denna till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tulltjänstemannen. Postförsändelsen far öppnas endast av tulltjänsteman Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;på tullmyndigheten eller på utväxlingspostkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om&lt;br&gt;frihet från skatt vid import, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihet från skatt skall, om inte annat följer av 3 eller 4 §§ eller av 3&lt;br&gt;kap., medges för en vara som övergår till fri omsättning under&lt;br&gt;sådana omständigheter som för en tullpliktig vara medför&lt;br&gt;tullbefrielse enligt rådets förordning (EEG) nr 918/83, lagen&lt;br&gt;(1994:1547) om tullfrihet m.m., lagen (1972:114) med anledning av&lt;br&gt;konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om&lt;br&gt;renbetning, eller föreskrifter som meddelats med stöd av&lt;br&gt;förordningen eller lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihet från skatt vid import skall medges även i de fall som anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;« 5-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihet från skatt skall medges även när förutsättningar för hel&lt;br&gt;frihet från tull vid temporär import föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen avser att i författningen göra tydligt att den tu 11-&lt;br&gt;och avgiftsfrihet som överenskommits mellan länderna i den angivna&lt;br&gt;konventionen även skall innefatta en skattefrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;Skyddet vid den inre gränsen (SOU 1994:131)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningsuppdraget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har haft i uppdrag att utreda vissa frågor om hur Sverige,&lt;br&gt;vid ett EU-medlemskap, skall förhindra att den fria rörligheten av varor&lt;br&gt;inom EU leder till ett ökat inflöde i landet av bl.a. narkotika och illegala&lt;br&gt;vapen. Uppdraget har endast avsett förhållanden som rör trafiken över&lt;br&gt;Sveriges gränser mot EU:s medlemsländer (den inre gränskontrollen).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbud och restriktioner för införsel och&lt;br&gt;utförsel över den inre gränsen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I artikel 7 a i Romfördraget anges att den inre marknaden skall omfatta&lt;br&gt;ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för bl.a. varor säkerställs&lt;br&gt;i enlighet med bestämmelserna i fördraget. I det avsnitt i Romfördraget&lt;br&gt;som behandlar fri rörlighet för varor sägs i artiklarna 30 och 34 att&lt;br&gt;kvantitativa import- och exportrestriktioner samt åtgärder med motsvaran-&lt;br&gt;de verkan är förbjudna mellan medlemsstaterna, om inte annat föreskrivs&lt;br&gt;i fördraget. Bestämmelserna i artiklarna 30 och 34 är emellertid inte&lt;br&gt;undantagslösa. Enligt artikel 36 skall nämligen dessa bestämmelser inte&lt;br&gt;hindra vissa förbud eller restriktioner för import, export eller transitering.&lt;br&gt;En förutsättning är dock att förbuden eller restriktionerna grundas på&lt;br&gt;hänsyn till allmän sedlighet, allmän ordning eller allmän säkerhet eller&lt;br&gt;intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter,&lt;br&gt;att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt&lt;br&gt;värde eller att skydda immateriell äganderätt. En ytterligare förutsättning&lt;br&gt;är att förbuden eller restriktionerna inte utgör medel för godtycklig&lt;br&gt;diskriminering eller innefattar en förtäckt begränsning av handeln mellan&lt;br&gt;medlemsstaterna. (En redogörelse för principerna om fri rörlighet inom&lt;br&gt;EU och de undantag som kan göras från dem lämnas i avsnitt 2.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första fråga som utredningen haft att ta ställning till är vilka&lt;br&gt;förbud och restriktioner som kan ställas upp som undantag från de&lt;br&gt;allmänna principerna om fria varurörelser inom EU. En sådan restriktion&lt;br&gt;följer redan av det resultat som Sverige har uppnått i förhandlingarna&lt;br&gt;med EU. Sverige har nämligen - trots att detta annars, om man bortser&lt;br&gt;från Danmark, inte är tillåtet inom EU - fått rätt att punktbeskatta&lt;br&gt;privatinförsel av alkohol och tobak över en viss mängd. I övrigt ges&lt;br&gt;ramen för vad som är tillåtna förbud och restriktioner i artikel 36 i&lt;br&gt;Romfördraget. Frågan om förbud och restriktioner behandlas i avsnitt&lt;br&gt;13.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har kommit fram till att följande varugrupper skall vara&lt;br&gt;föremål för restriktioner och kunna kontrolleras vid den inre gränsen.&lt;br&gt;Narkotika, injektionssprutor och kanyler, dopningsmedel, skjutvapen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ammunition, vissa vapen som vapenlagen inte är tillämplig på - t.ex.&lt;br&gt;springstiletter och springknivar-, krigsmateriel, kulturföremål, hundar och&lt;br&gt;katter för annat ändamål än handel (sällskapsdjur) på grund av risken för&lt;br&gt;rabies samt alkohol och tobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Stickprovskontroller, riskprofiler eller&lt;br&gt;misstankebaserad kontroll?&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Allmänt om kontrollmöjligheterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nästa fråga som utredningen fått ta ställning till är vilka kontrollbefogen-&lt;br&gt;heter som behövs och som är tillåtna enligt EU-rätten för att upprätthålla&lt;br&gt;efterlevnaden av de aktuella restriktionerna. Principerna om fria var-&lt;br&gt;urörelser inom EU anses bl.a. innebära att systematiska kontroller&lt;br&gt;(åtgärder som inte har någon annan grund än att en vara förs över en&lt;br&gt;gräns) vid de inre gränserna är uteslutna. Det krävs alltså att ett in-&lt;br&gt;gripande skall grundas på något annat, t.ex. den enskildes uppträdande,&lt;br&gt;färdväg eller färdsätt. En fråga som också gäller kontrollbefogenhetema&lt;br&gt;är om kontrollen skall kunna bedrivas bara vid de inre gränserna eller i&lt;br&gt;anslutning till dessa eller om befogenheterna måste kunna utövas i hela&lt;br&gt;landet. Frågan om kontrollbefogenhetema behandlas i avsnitt 13.3 och&lt;br&gt;13.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kontrollmetoder som i dag används av tullen är, stickprovskontrol-&lt;br&gt;ler, pådragskontroller, selektiva kontroller och misstankebaserade&lt;br&gt;kontroller. Det kan finnas anledning att kort försöka definiera innebörden&lt;br&gt;av respektive kontrollmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stickprovskontroll avser en sådan kontroll där objektet väljs ut helt&lt;br&gt;slumpmässigt. Det kan t.ex. göras på så sätt att var femte eller var tionde&lt;br&gt;resenär tas ut för kontroll. Saken brukar också uttryckas så att det saknas&lt;br&gt;varje form av misstanke eller annat särskilt skäl för urvalet till kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pådragskontroll är en särskild typ av stickprovskontroll. Ett beslut om&lt;br&gt;pådragskontroll innebär att var och en som ankommer eller avreser med&lt;br&gt;ett visst transporetmedel eller till eller från en viss gränsort under en&lt;br&gt;angiven tid får underkastas kroppsvisitation. Pådragskontroll används&lt;br&gt;huvudsakligen i två olika syften; dels för att kontrollera laglydnaden vid&lt;br&gt;ett specifikt tillfälle på ett visst gränsavsnitt eller med ett visst transport-&lt;br&gt;medel, dels för att genomföra kontroll när tullen genom underrättelseför-&lt;br&gt;farande har en välgrundad misstanke om ett allvarligt smugglingsbrott&lt;br&gt;men där uppgifterna är ofullständiga på det sättet att det misstänkta&lt;br&gt;objektet inte är känt annat än till tidpunkt, transportmedel och/eller plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Selektiv kontroll innebär till skillnad från den slumpmässigt präglade&lt;br&gt;stickprovskontrollen att ett objekt väljs ut för kontroll på grund av ett&lt;br&gt;eller flera skäl. En selektiv kontroll kan vara antingen misstankebaserad&lt;br&gt;eller icke-misstankebaserad. En selektiv kontroll är - om den inte baseras&lt;br&gt;på en brottsmisstanke - en förfinad form av tullkontroll där inte enbart&lt;br&gt;slumpen är utslagsgivande. Urvalet av kontrollobjekt görs i stället med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgångspunkt i tullpersonalens allmänna erfarenheter och kunskaper om&lt;br&gt;smuggling. Urvalet behöver emellertid inte motiveras. Det kan grundas&lt;br&gt;enbart på sådana omständigheter som en persons utseende eller det&lt;br&gt;sällskap vederbörande befinner sig i. Det kontrollerade objektet kan också&lt;br&gt;tillhöra en särskild riskprofil, dvs. tillhöra en kategori personer, varor&lt;br&gt;eller transportmedel som erfarenhetsmässigt är förknippade med risker&lt;br&gt;för smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Misstankebaserad kontroll är, som namnet ger vid handen, en kontroll&lt;br&gt;som sker på grund av misstanke om brott. Det kan föreligga någon form&lt;br&gt;av underrättelse om misstänkt smugglingsförsök. Man kan också ha&lt;br&gt;tillämpat s.k. riktad spaning före kontrolltillfallet. Detta innebär att man&lt;br&gt;genom att göra förberedande iakttagelser, t.ex. vid utresa eller i&lt;br&gt;anslutning till någon tidigare eller den aktuella inresan, funnit avvikande&lt;br&gt;beteende eller liknande som ger anledning till misstanke om någon form&lt;br&gt;av smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Hur bör kontrollen inriktas i framtiden?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats kan systematiska kontroller som enbart har sin&lt;br&gt;grund i passerandet av en gräns inte godtas av hänsyn till principen om&lt;br&gt;fri rörlighet för varor. De begränsningar i form av kontroller som likväl&lt;br&gt;är tillåtna skall dels kunna motiveras av behovet av legitima skyddsaspek-&lt;br&gt;ter i form av viktiga samhällsintressen, dels ges en sådan utformning att&lt;br&gt;de inte går utöver syftet med kontrollen eller inverkar onödigt störande&lt;br&gt;på den fria rörligheten. Detta innebär att det även i framtiden kommer att&lt;br&gt;finnas utrymme för kontroller vid den inre gränsen men att dessa måste&lt;br&gt;utformas annorlunda än dagens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån kontroller vid den inre gränsen sker med stöd av misstanke&lt;br&gt;om brott strider de inte mot kravet på fri rörlighet. Att Sverige ansluter&lt;br&gt;sig til EU kommer därför inte att innebära någon förändring när det&lt;br&gt;gäller tullens och polisens möjligheter att ingripa vid misstanke om&lt;br&gt;smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Kontroller som inte grundar sig på brottsmisstanke&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En mycket liten del av de kontroller som görs vid gränsen i dag sker i&lt;br&gt;form av stickprovskontroller. UTredningen anser att metoden strider mot&lt;br&gt;den allmänna principen att systematiska kontroller som enbart har sin&lt;br&gt;grund i passerandet av en gräns inte får förekomma inom EU och&lt;br&gt;systemet med stickprovskontroller kan därför inte behållas såvitt avser&lt;br&gt;den inre gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man vill bevara systemet med stickprovskontroller vid passerandet&lt;br&gt;av den inbre gränsen skulle en lösning kunna vara att man inför ett&lt;br&gt;motsvarande system med kontroller inne i landet. Ett land har nämligen&lt;br&gt;rätt att ha samma typ av kontroller vid den inre gränsen som inne i&lt;br&gt;landet. Väljer man den lösningen kommer passerandet av gränsen att bli&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av underordnad betydelse från rättslig synpunkt. De nuvarande reglerna&lt;br&gt;om tullkontroll utan att det föreligger någon brottsmisstanke innebär en&lt;br&gt;omfattande skyldighet för resande att underkasta sig integritetskränkande&lt;br&gt;kontroller i samband med inresa. Att en sådan kontroll sker i direkt&lt;br&gt;samband med inresa i landet efter en utlandsvistelse, och att resenären&lt;br&gt;därvid har en vidsträckt skyldighet att ställa sig till förfogande för&lt;br&gt;kontroll, torde vara allmänt godtaget. En helt annan sak är om man&lt;br&gt;diskuterar att införa en skyldighet att genomgå motsvarande kontroller&lt;br&gt;utan direkt samband med gränspassering. Att utsträcka kontrollmöjlig-&lt;br&gt;heten i tid och rum skulle nämligen leda till en mycket omfattande&lt;br&gt;utvidgning av enskildas skyldigheter att bl.a. underkasta sig genomsök-&lt;br&gt;ning av sina tillhörigheter. Eftersom en sådan utvidgning inte framstår&lt;br&gt;som rimlig från rättssäkerhetssynpunkt samtidigt som metoden med&lt;br&gt;stickprovskontroller inte är särskilt effektiv, kan en sådan lösning inte&lt;br&gt;accepteras. Utredningen föreslår därför att systemet med stickprovskon-&lt;br&gt;troller avskaffas såvitt avser överskridande av inre gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller pådragskontroller menar utredningen - av samma&lt;br&gt;skäl som nyss redovisats i fråga om stickprovskontroller - att sådana&lt;br&gt;kontroller som i dag görs för att kontrollera laglydnanden inte kan få&lt;br&gt;förekomma vid den inre gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra typen av pådragskontroller görs därför att tullen misstänker&lt;br&gt;att smugglingsbrot kommer att begås vid en viss tidpunkt jpå en viss ort&lt;br&gt;eller av någon som reser med ett visst transportmedel, men där det&lt;br&gt;saknas tillräckligt fasta hållpunkter för att rikta misstankarna åt något&lt;br&gt;bestämt håll. I fråga om dessa kontroller ter sig saken mer komplicerad.&lt;br&gt;Enligt utredningens mening måste det finnas utrymme för att i undantags-&lt;br&gt;fall genomföra en generell kontroll även vid den inre gränsen när särskilt&lt;br&gt;stora värden står på spel. Utredningen föreslår att chefen för ett tulldi-&lt;br&gt;strikt skall få besluta om särskild kontroll - som innebär att kroppsvisita-&lt;br&gt;tion skall få företas på envar och att transportmedel och handresgods får&lt;br&gt;undersökas - om följande förutsättningar föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall finnas anledning anta att ett brott har begåtts eller kommer att&lt;br&gt;begås. Brottet skallvara av så allvarlig beskaffenhet att det inte kan antas&lt;br&gt;föranleda ett lägre straff än fängelse i två år. Med en sådan avgränsning&lt;br&gt;kommer bl.a. grov olovlig införsel av narkotika att omfattas. Vidare&lt;br&gt;måste det finnas anledning att anta att en viss grupp av resande kan sättas&lt;br&gt;i samband med brottsligheten och att man i tid och rum kan avgränsa&lt;br&gt;kontrollen till ett visst transportmedel eller en viss gränsort. Det måste&lt;br&gt;även framstå som oundgängligen nödvändigt med en generell kontroll för&lt;br&gt;att komma till rätta med brottet i fråga. Beslutet om kontroll skall&lt;br&gt;dessutom föregås av en bedömning av om mindre ingripande medel kan&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de nu angivna begränsningarna kan man enligt utredningen uppnå&lt;br&gt;syftet att komma åt sådan smuggling som sätter särskilt stora värden på&lt;br&gt;spel, samtidigt som tillräckliga rättssäkerhetsgarantier tillskapas. En&lt;br&gt;reglering med detta innehåll torde inte heller stå i strid med principen om&lt;br&gt;fri rörlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller selektiva kontroller, som ofrta grundar sig på riskprofiler&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller på information som finns tillgänglig hos tullen, måste man skilja&lt;br&gt;mellan sådana kontroller som har sin grund i en brottsmisstanke och&lt;br&gt;sådana som bygger på tulltjänstemannens subjektiva uppfattning att det&lt;br&gt;kan vara fråga om en smuggling. Kontroller av det senare slaget riktar&lt;br&gt;sig visserligen mot vissa utvalda objekt men underlaget är alltför vagt,&lt;br&gt;motsägelsefullt eller ofullständigt för att bilda en brottsmisstanke.&lt;br&gt;Kontrollmetoder som bygger på subjektiva uppfattningar, eller intuition,&lt;br&gt;som inte stöds av någon konkret omständighet kan , menar utredningen,&lt;br&gt;uppfattas som godtyckliga. De kan därigenom strida mot de principer&lt;br&gt;som tillämpas inom EU om förbud mot diskriminering. För att en&lt;br&gt;kontroll vid den inre gränsen skall tillåtas enligt EU-rätten måste den&lt;br&gt;kunna motiveras rationellt och dessutom uppfylla kravet på proportionali-&lt;br&gt;tet. En subjektiv övertygelse uppfyller inte dessa krav och en aldrig så&lt;br&gt;stark &amp;quot;känsla&amp;quot; är således inte tillräcklig. Utredningen föreslår därför att&lt;br&gt;selektiva kontroller som inte är misstankebaserade inte skall få användas&lt;br&gt;vid den inre gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är i vilken utsträckning som postförsändelser skall få&lt;br&gt;kontrolleras vid den inre gränsen. Av tillgänglig statistik framgår att ett&lt;br&gt;betydande antal narkotikabeslag görs i posthanteringen varje år. Enligt&lt;br&gt;utredningens mening bör tullen även i fortsättningen få utöva viss kontroll&lt;br&gt;över varor som befordras per post. Sådana kontroller som inte försvårar&lt;br&gt;eller fördyrar rörligheten för varor förbjuds inte av EU-rätten. En&lt;br&gt;undersökning som enbart innebär att en försändelse passerar en kontrol-&lt;br&gt;lapparat eller att en narkotikahund får genomsöka den lokal som&lt;br&gt;postförsändelsen passerar innebär ett mycket litet intrång eller dröjsmål&lt;br&gt;och kan, menar utredningen, inte sägas hindra rörligheten. Utredningen&lt;br&gt;anser därför att det även i fortsättningen - alltså utan brottsmisstanke -&lt;br&gt;kan godtas att post eller andra försändelser som ankommer från ett EU-&lt;br&gt;land genomgår viss kontroll. Att kvarhålla en försändelse i syfte att&lt;br&gt;undersöka torde dock inte vara tillåtet, utom i de fall brottsmisstanke har&lt;br&gt;uppstått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att utredningen alltså har stannat för att&lt;br&gt;kontroller vid den inre gränsen - med undantag för kontroll av postför-&lt;br&gt;sändelser - enbart skall få förekomma vid misstanke om brott.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Graden av brottsmisstanke&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller den grad av brottsmisstanke som skall ställas upp för&lt;br&gt;ett ingripande, menar utredningen att den skall vara den lägsta grad av&lt;br&gt;misstanke som förekommer i svensk rätt, nämligen att det finns &amp;quot;anled-&lt;br&gt;ning att anta&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen vill i detta sammanhang framhålla att den reguljära&lt;br&gt;tullkontrollen aldrig har kunnat omfatta stickprovskontroller när det gäller&lt;br&gt;sådant som en resenär bär på sig i sina kläder eller innanför dessa.&lt;br&gt;Sådana undersökningar kan även i dag bara ske med stöd av varusmugg-&lt;br&gt;lingslagen och rättegångsbalken och förutsätter misstanke om brott. I&lt;br&gt;dessa fall innebär utredningens förslag således ingen ändring mot vad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som gäller i dag. Ser man på de förbud och begränsningar som omfattas&lt;br&gt;av utredningens förslag torde i många fall de aktuella varorna, t.ex.&lt;br&gt;narkotika, vara just sådana som smugglas i kläderna eller fästade på&lt;br&gt;kroppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att misstankegraden &amp;quot;anledning att anta&amp;quot; skall föreligga behöver&lt;br&gt;misstanken inte vara särskilt påtaglig. Det kan räcka med att en tulltjän-&lt;br&gt;steman på grund av en persons särskilda beteende får uppfattningen att&lt;br&gt;vederbörande medför något som han inte får föra med sig. Misstanken&lt;br&gt;måste dock vara konkret i den meningen att den som vidtar åtgärden i&lt;br&gt;efterhand skall kunna ange vilka faktiska omständigheter som låg till&lt;br&gt;grund för beslutet om kontroll. En misstanke om brott enligt lagen får&lt;br&gt;aldrig bygga enbart på att vederbörande har ett visst utseende, färdas i&lt;br&gt;en speciell typ av bil eller liknande. Vad som däremot kan vara av&lt;br&gt;intresse är hur personen uppträder, t.ex. om han förefaller vara omo-&lt;br&gt;tiverat nervös.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Tullens och polisens kontrollbefogenheter&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Behovet av ändrade kontrollbefogenheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid ett svenskt medlemskap i EU måste kontrollverksamheten ges en helt&lt;br&gt;annan inriktning än i dag eftersom den reguljära tullkontrollen i princip&lt;br&gt;upphör vid den inre gränsen. I avsnitt 13.3 har utredningen stannat för&lt;br&gt;att kontroller vid den inre gränsen - med undantag för kontroll av&lt;br&gt;postförsändelser - enbart skall få förekomma vid misstanke om brott.&lt;br&gt;Detta ställningstagande får betydelse för hur kontrollbefogenhetema&lt;br&gt;närmare bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av den kontrollverksamhet som riktar sig direkt mot enskilda&lt;br&gt;med anledning av misstanke om brott förekommer ett omfattande arbete&lt;br&gt;inom såväl tullen som polisen som ett led i myndigheternas allmänna&lt;br&gt;brottsuppdagande och brottsbeivrande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att avskaffandet av de systematiska kontrollerna vid&lt;br&gt;den inre gränsen inte utgör något hinder mot att exempelvis civilklädd&lt;br&gt;personal från tullen och/eller polisen finns vid gränsen och utövar en&lt;br&gt;diskret övervakning av den trafik som förekommer. De iakttagelser som&lt;br&gt;då görs kan i vissa fall leda till uppkomsten av en brottsmisstanke och&lt;br&gt;således ge upphov till ett ingripande. I andra fall kan övervakningen leda&lt;br&gt;till fortsatta spaningsåtgärder. Det bör också, menar utredningen, vara&lt;br&gt;möjligt att få till stånd en ordning som innebär att tullen låter personal&lt;br&gt;finnas ombord på transportmedel destinerade till Sverige och där utföra&lt;br&gt;övervakningsuppgifter av nyssnämnda slag. Användningen av narkotika-&lt;br&gt;hundar bör ses som ett spaningshjälpmedel och det bör mot den bak-&lt;br&gt;grunden inte föreligga något hinder mot att låta narkotikahundar ingå i&lt;br&gt;den utrustning som används vid en diskret övervakning av den inre&lt;br&gt;gränsen. Utredningen anser vidare att det internationella samarbetet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan brottsbekämpande myndigheter kommer att bli ännu viktigare i&lt;br&gt;framtiden. Inom detta område krävs det nya åtgärder för att utveckla&lt;br&gt;samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen understryker även att tullens och polisens underrättelse-&lt;br&gt;verksamhet kommer att bli ännu betydelsefullare i framtiden. I och med&lt;br&gt;att det kommer att krävas brottsmisstanke för kontroll vid den inre&lt;br&gt;gränsen kommer produkterna av underrättelseverksamheten i form av&lt;br&gt;konkreta uppgifter att bli ett viktigt underlag för bedömningar av om det&lt;br&gt;föreligger misstanke om brott. Det måste därför vara en prioriterad&lt;br&gt;uppgift för tullen och polisen att vidare utveckla sina arbetsmetoder på&lt;br&gt;detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart en utveckling av arbetsmetoderna är emellertid enligt ut-&lt;br&gt;redningens mening inte tillräckligt. Utredningen förordar därför - utan att&lt;br&gt;lägga fram ett eget lagförslag - att tullen under vissa förutsättningar skall&lt;br&gt;få tillgång till uppgifter ur transportföretagens bokningsregister be-&lt;br&gt;träffande en viss transport. En förutsättning är att det skall finnas en&lt;br&gt;misstanke om allvarlig smugglingsbrottslighet. Utredningen anser att det&lt;br&gt;aktuella brottet skall vara av så allvarlig beskaffenhet att det inte kan&lt;br&gt;antas föranleda lägre straff än två års fängelse. Även i övrigt skall för&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten gälla de förutsättningar som gäller för särskild&lt;br&gt;kontroll. De uppgifter som uppgiftsskyldigheten bör omfatta är uppgifter&lt;br&gt;om namn, resrutt, bagage, medresenärer, bokningsställe och boknings-&lt;br&gt;sätt. Uppgifter av detta slag bör inte inhämtas på datamedium och&lt;br&gt;särskilda regler för gallring av uppgifterna bör införas. Chefen för ett&lt;br&gt;tulldistrikt bör kunna besluta om uppgiftslämnande. Det skall alltså inte&lt;br&gt;krävas beslut av domstol. Beslutet skall dock ofördröjligen underställas&lt;br&gt;Generaltullstyrelsens prövning. Om en åklagare har fattat ett sådant&lt;br&gt;beslut, bör på motsvarande sätt Riksåklagaren få del av beslutet. Ut-&lt;br&gt;redningen anser vidare det vara lämpligt att göra lagstiftningen tidsbe-&lt;br&gt;gränsad. Generaltullstyrelsen bör åläggas en skyldighet att till regeringen&lt;br&gt;redovisa en sammanställning över lagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Tvångsmedelsregleringen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga är om och i så fall i vilken utsträckning tullen i framtiden&lt;br&gt;bör få begära uppgifter av den som passerar en inre gräns. Tullens&lt;br&gt;nuvarande möjlighet att ställa frågor till den som passerar gränsen i syfte&lt;br&gt;att utröna om vederbörande har fullgjort sin anmälningsskyldighet bygger&lt;br&gt;på principen om generell tullplikt, en princip som överges i förhållande&lt;br&gt;till EU-ländema vid ett svenskt medlemskap. Den nuvarande rätten att&lt;br&gt;fråga ut den passerande ger ofta underlag för bedömning av om denne&lt;br&gt;skall tas ut för en närmare kontroll eller om det rent av föreligger&lt;br&gt;misstanke om brott. Utfrågningsrätten torde dock främst ha betydelse för&lt;br&gt;bedömning av om den resande medför något som är tullpliktigt och för&lt;br&gt;utlänningskontrollen. Enligt utredningens mening skulle det innebära ett&lt;br&gt;stort ingrepp i den fria rörligheten om man införde en mot 65 § tullagen&lt;br&gt;svarande uppgiftsskyldighet för den som passerar vid en inre gräns. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan därför inte komma i fråga. Den omständigheten att kontroll i&lt;br&gt;fortsättningen skall grunda sig på misstanke om brott talar också med&lt;br&gt;styrka för att man inte i den särskilda regleringen om införsel och&lt;br&gt;utförsel vid den inre gränsen bör införa en skyldighet att lämna uppgifter&lt;br&gt;som är mer långtgående än den som finns i rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslagsreglema i varusmugglingslagen ger möjlighet att ta en vara i&lt;br&gt;beslag om den kan antas komma att förverkas. I fråga om beslag av&lt;br&gt;bevisföremål gäller de generella reglerna i rättegångsbalken. Utredningen&lt;br&gt;föreslår att beslagsreglema i den särskilda regleringen om införsel och&lt;br&gt;utförsel vid den inre gränsen utformas efter mönster av beslagsreglema&lt;br&gt;i varusmugglingslagen. Misstankegraden föreslås dock bli sänkt till&lt;br&gt;&amp;quot;anledning att anta&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särreglering rörande husrannsakan som finns i varusmugg-&lt;br&gt;lingslagen är delvis knuten till reglerna i 28 kap. 3 § rättegångsbalken om&lt;br&gt;s.k. tillhåll. Utredningen föreslår inte någon motsvarighet till reglerna i&lt;br&gt;varusmugglingslagen om husrannsakan i tillhåll. Däremot föreslår&lt;br&gt;utredningen att det i den särskilda regleringen om införsel och utförsel&lt;br&gt;vid den inre gränsen införs regler om husrannsakan som i övrigt&lt;br&gt;motsvarar dem som för närvarande finns i varusmugglingslagen. Vidare&lt;br&gt;föreslår utredningen att tullmyndigheterna m.fl. skall ha kvar en&lt;br&gt;möjlighet till husrannsakan i lokaler vars enda användningsområde är&lt;br&gt;förvaring av varor. Även för husrannsakan föreslås misstankegraden bli&lt;br&gt;sänkt till &amp;quot;anledning att anta&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kroppsvisitation och kroppsbesiktning har utredningen&lt;br&gt;föreslagit att man skall införa en regel om särskild kontroll vid den inre&lt;br&gt;gränsen som endast i vissa delar motsvarar den nuvarande regeln i 19 §&lt;br&gt;varusmugglingslagen om pådragskontroller. I övrigt föreslår utredningen&lt;br&gt;att den särskilda regleringen om införsel och utförsel vid den inre gränsen&lt;br&gt;skall innehålla regler rörade kroppsvisitation och kroppsbesiktning som&lt;br&gt;motsvarar dem i varusmugglingslagen. En motsvarighet till reglerna i&lt;br&gt;varusmugglingslagen om urinprov bör också finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om gripande och medtagande till förhör föreslår utredningen att&lt;br&gt;samma reglering som nu återfinns i varusmugglingslagen skall gälla vid&lt;br&gt;den inre gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig principiell frågan är om tullen bör få en särskild rätt att hejda&lt;br&gt;transportmedel och hur i så fall en sådan regel bör utformas. Det ligger&lt;br&gt;i sakens natur att användandet av tvångsmedel kan innebära ett visst&lt;br&gt;intrång utöver vad som följer av själva tvångsmedlet och att detta får&lt;br&gt;godtas. Lika självklart är att även utomstående kan drabbas av effekterna&lt;br&gt;av ett tvångsmedel. Enligt utredningens mening kan det emellertid inre&lt;br&gt;rimligen ur ett beslut om att en person skall kroppsbesiktigas eller gripas&lt;br&gt;eller underkastas något annat tvångsmedel härledas en rätt att stanna&lt;br&gt;exempelvis en båt med flera hundra passagerare. Ett sådant ingrepp måste&lt;br&gt;ses som en frihetsinskränkning för alla som berörs av åtgärden. Ut-&lt;br&gt;redningen anser därför att en särskild regel bör införas om rätt att hejda&lt;br&gt;fordon och andra transportmedel när det föreligger misstanke om brott&lt;br&gt;mot den särskilda regleringen om införsel och utförsel vid den inre&lt;br&gt;gränsen. Utredningen lämnar inte något eget förslag till hur en sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regel bör utformas mot bakgrund av att frågan om en sådan regel skall Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;införas för polisverksamheten är föremål för överväganden i Justitiede- Bilaga 1&lt;br&gt;partementet. Utredningen anser att en bestämmelse om rätt för tullen att&lt;br&gt;hejda fordon bör i tillämpliga delar kunna utformas efter mönster i&lt;br&gt;motsvarande regler för polisen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 &amp;nbsp;Särskilt om vissa tjänstemäns befogenheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att tjänstemän vid Kustbevakningen skall ha samma&lt;br&gt;befogenheter som personal inom Tullverket vid misstake om införsel eller&lt;br&gt;utförsel i strid med den särskilda regleringen vid den inre gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att tjänstemän vid Statens järnvägar ges&lt;br&gt;samma möjlighet som reglerna i varusmugglingslagen för närvarande&lt;br&gt;erbjuder att ingripa med beslag vid misstanke om olovlig införsel eller&lt;br&gt;utförsel vid den inre gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot anser utredningen att någon regel om tvångsmedelsbefogen-&lt;br&gt;heter för personal inom Sjöfartsverket inte bör införas i den särskilda&lt;br&gt;regleringen om införsel eller utförsel vid den inre gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Den territoriella begränsningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Användningen av tvångsmedel enligt rättegångsbalken är inte underkastad&lt;br&gt;någon territoriell begränsning. Dessa åtgärder får - om förutsättningarna&lt;br&gt;i övrigt är uppfyllda - vidtas var som helst i landet. I varusmugglingsla-&lt;br&gt;gen finns däremot en viss territoriell begränsning vad gäller tvångsmedel-&lt;br&gt;sanvändningen. I varusmugglingslagen föreskrivs att kroppsvisitation och&lt;br&gt;ytlig kroppsbesiktning får företas om det finns anledning att anta att&lt;br&gt;någon som &amp;quot;antyräffas vid en gräns- eller kustort eller ankommer till en&lt;br&gt;plats med förbindelse till utlandet&amp;quot; har på sig gods som enligt var-&lt;br&gt;usmugglingslagen är underkastat beslag. Vidare får under samma&lt;br&gt;förutsättningar urinprov tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att motsvarande territoriella brgränsningar i fråga&lt;br&gt;om tvångsmedelsanvändning skall gälla vid den inre gränsen. Samma&lt;br&gt;territoriella begränsning föreslås gälla även för undersökning av postför-&lt;br&gt;sändelser, vilket torde innebära att försändelser bara kan kontrolleras vid&lt;br&gt;de särskilda posttullanstaletema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot föreslår utredningen inte någon territoriell begränsning i fråga&lt;br&gt;om beslag, Husrannsakan, gripande och medtagande till förhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta tillämpningen av bestämmelsen har den geografiska&lt;br&gt;begrändningen utformats efter mönster av en i tullagstiftningen angiven&lt;br&gt;zonindelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Förundersökningsreglerna m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är utredningens uppfattning att tullen bör spela en viktig roll i&lt;br&gt;kontrollverksamheten vid den inre gränsen. Detta beror bl.a. på att&lt;br&gt;kontrollen delvis kommer att bygga på underrättelser från tullens&lt;br&gt;internationellt anknutna underrättelsetjänst, att kontrollen också måste&lt;br&gt;riktas mot jfordon och resgods samt att tullen är etablerad vid sådana&lt;br&gt;hamnar och flygplatser där kontroll av detta slag kan bli aktuell. Det&lt;br&gt;förhållandet att yttre och inre gräns i många fall sammanfaller talar också&lt;br&gt;med styrka för att tullen bör kunna utöva brottsbekämpande verksamhet&lt;br&gt;vid den inre gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår därför att samma regler som i dag gäller enligt&lt;br&gt;varusmugglingslagen skall gälla i fråga om tullens befogenheter att inleda&lt;br&gt;och genomföra förundersökning och att i övrigt bedriva brottsbekämpande&lt;br&gt;verksamhet vid den inre gränsen. Utredningen föreslår vidare tt samma&lt;br&gt;regler som i dag skall gälla också i fråga om tullens befogenheter som&lt;br&gt;åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Samarbetet mellan tull och polis&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen betonar vikten av att de resurser som står till förfogande för&lt;br&gt;kontrollverksamheten utnyttjas så effektivt som möjligt. FAtt dra nytta av&lt;br&gt;båda yrkesgruppernas särskilda kunskaper genom att samordna verksam-&lt;br&gt;heten är då en självklar lösning. Samverkan mellan tull och polis blir en&lt;br&gt;viktig kompensatorisk åtgärd vid ett svenskt medlemskap i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av det föregående har utredningen stannat för att inte&lt;br&gt;föreslå några förändringar när det gäller förundersökningsreglerna. Tull&lt;br&gt;och polis kommer således även i framtiden att ha delvis överlappande&lt;br&gt;funktioner. Utredningen menar att detta ger goda möjligheter att skapa&lt;br&gt;nya samarbetsformer och nämner som ett exempel tillskapandet av&lt;br&gt;grupper som består av båda tullpersonal och polismän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda problem som hänför sig till gränsdragningen mellan&lt;br&gt;tullens respektive polisens uppgifter har utredningen inte stött på. Detta&lt;br&gt;talar för att det inte heller i övrigt krävs några förändringar när det gäller&lt;br&gt;fördelningen av arbetsuppgifter mellan tull och polis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att det i första hand är en fråga för Generaltullstyrel-&lt;br&gt;sen och Rikspolisstyrelsen att finna lämpliga former för att utveckla&lt;br&gt;samarbetet. Ett av de områden som är särskilt viktigt är underrättelse-&lt;br&gt;verksamheten. Att ytterligare förbättra samarbetet mellan tullen och&lt;br&gt;polisen när det gäller analysarbete och utbyte av informationer, generellt&lt;br&gt;och i enskilda frågor, är av vital betydelse. Ett annat viktigt område är&lt;br&gt;att gemensamt utveckla nya arbetsmetoder i kampen mot smugglings-&lt;br&gt;brottslighet och att delge varandra utvecklingen i andra länder på detta&lt;br&gt;område. Ett exempel på vad som kan krävas är utvecklandet av samarbe-&lt;br&gt;tet vid spaning. Ett tredje viktigt område är utbildningen. För att tullen&lt;br&gt;och polisen i största möjliga utsträckning skall kunna dra nytta av&lt;br&gt;varandras specialkunskaper är det nödvändigt att båda yrkeskategorierna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har en god kännedom om de rättsliga och andra förutsättningar under&lt;br&gt;vilka den andra kategorin arbetar. Den information som ges genom&lt;br&gt;utbildning bör också kompletteras med utökade möjligheter til ut-&lt;br&gt;bytestjänstgöring inom det andra verksamhetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Slutsatser om skyddsnivån vid den inre gränsen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I sina slutsatser om skyddsnivån vid den inre gränsen uttalar utredningen&lt;br&gt;att Sverige även vid EU-medlemskap kommer att kunna upprätthålla en&lt;br&gt;hög skyddsnivå och att det är troligt att skyddsnivån på sikt - efter hand&lt;br&gt;som samarbetet och de internationella kontakterna utvecklas - bör kunna&lt;br&gt;ligga på en högre nivå jämfört med i dag. Utredningen erinrar därvid om&lt;br&gt;att enligt dess förslag samtliga aktuella former av ingripanden inte kräver&lt;br&gt;mer än en mycket låg grad av misstanke (anledning att anta) och att det&lt;br&gt;i anslutning till den inre gränsen kommer att bedrivas övervakning och&lt;br&gt;spaning. Utredningen pekar vidare på att den tillgång till uppgifter ur&lt;br&gt;transportföretagens bokningsregister som utredningen förordar kan antas&lt;br&gt;få en positiv effekt på det brottsbekämpande arbetet. Utredningen&lt;br&gt;framhåller även betydelsen av de s.k. kompensatoriska åtgärderna, vilka&lt;br&gt;innebär en utvecklad kriminalunderrättelsetjänst, ett utökat samarbete&lt;br&gt;mellan landets egna myndigheter och att Sverige får tillgång till&lt;br&gt;ytterligare internationella samarbetsformer, organ för kriminalunderrättel-&lt;br&gt;setjänst, informationssystem m.m. Enligt utredningen förutsätter nämligen&lt;br&gt;en effektiv bekämpning av den internationella kriminaliteten ett långt-&lt;br&gt;gående internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den lagtekniska lösningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som redovisas i avsnitt 13.7 anser utredningen att det vid sidan&lt;br&gt;av varusmugglingslagen bör finnas en författning som reglerar frågor om&lt;br&gt;införsel- och utförselrestriktioner vid den inre gränsen. Lagen kan&lt;br&gt;lämpligen kallas lagen om straff för olovlig införsel eller utföprsel över&lt;br&gt;EU-gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller straffbestämmelser om införsel av alkoholhaltiga&lt;br&gt;drycker och tobaksvaror för privat bruk anser utredningen att det av olika&lt;br&gt;skäl är olämpligt (se avsnitt 13.7) att låta den nyss nämnda författningen&lt;br&gt;omfatta även sådana varor. Utredningen föreslår därför en särskild lag&lt;br&gt;om straff för införsel från anat EU-land av alkoholhaltiga drycker och&lt;br&gt;tobaksvaror för privat bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Skyddet vid den inre gränsen&lt;br&gt;(SOU 1994:131)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av följande instanser.&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrät-&lt;br&gt;ten i Jönköping, Justitiekanslem (JK), Riksåklagaren (RÅ), Rikspolissty-&lt;br&gt;relsen, Säkerhetspolisen (SÄPO), Kommerskollegium, Svenska handel-&lt;br&gt;skammarförbundet, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Läkemedelsverket, Folkhälsoinstitutet, Sjöfartsverket, Luftfartsverket,&lt;br&gt;Statskontoret, Generaltullstyrelsen, Riksrevisionsverket (RRV), Riks-&lt;br&gt;skatteverket (RSV), Statens jordbruksverk, Statens livsmedelsverk,&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet, Statens invandrarverk, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länssty-&lt;br&gt;relsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Norrbottens län,&lt;br&gt;Statens naturvårdsverk, Svenska Kommunförbundet, Grossistförbundet&lt;br&gt;Svensk Handel, Sveriges industriförbund, Tjänstemännens centralorgani-&lt;br&gt;sation (TCO), Centralorganisationen SACO, Sveriges redareförening, In-&lt;br&gt;ternationella institutet för alkoholpolitik, Nykterhetsrörelsens landsför-&lt;br&gt;bund, Göteborgs kommun, Haparanda kommun, Helsingborgs kommun,&lt;br&gt;Malmö kommun, Norrköpings kommun, Posten AB, Statens Järnvägar,&lt;br&gt;Svenska åkeriförbundet, Sveriges Speditörförbund, Systembolaget AB,&lt;br&gt;IOGT-NTO, Ungdomens Nykterhetsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ har bifogat yttrande från Åklagarmyndigheterna i Stockholm och&lt;br&gt;Malmö samt från Regionåklagarmyndigheten i Karlstad respektive Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmaterielinspektionen, Helsingborgs kommun, Scandinavian Airlines&lt;br&gt;Systems (SAS) och Vin &amp;amp; Sprit AB har inte yttrat sig över betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Kontrollfrågor i&lt;br&gt;tulldatoriseringen m.m. (SOU 1992:23)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TDL-utredningen har i ett första delbetänkande (SOU 1989:20) Tull-&lt;br&gt;registerlag m.m. föreslagit de författningsändringar som var nödvändiga&lt;br&gt;för att tulldatasystemet (TDS) skulle kunna börja tas i drift avseende&lt;br&gt;exportverksamheten under år 1990. I betänkandet föreslogs att tulldatare-&lt;br&gt;gistret skall regleras i en särskild registerlag samt vissa ändringar i&lt;br&gt;tullagen och lagen om straff för varusmuggling i anledning av TDS och&lt;br&gt;därmed sammanhängande procedurändringar, främst rörande förfarandet&lt;br&gt;vid export. Betänkandet låg till grund för en proposition med förslag till&lt;br&gt;tullregisterlag m.m. (prop. 1989/90:40). Riksdagen antog den nya&lt;br&gt;lagstiftningen (SkU19, rskr. 188, SFS 1990:137-139). Regeringen&lt;br&gt;beslutade senare om ändringar på förordningsnivå (SFS 1990:179-181).&lt;br&gt;Författningarna trädde i kraft den 1 juni 1990. TDS togs därefter i bruk&lt;br&gt;på exportsidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett andra delbetänkande (SOU 1990:37) Författningsreglering av nya&lt;br&gt;importrutiner m.m. har vi behandlat förfarandet vid import och därmed&lt;br&gt;sammanhängande frågor till följd av tulldatautredningens (TDU) förslag&lt;br&gt;till nya importrutiner (SOU 1987:40). I betänkandet behandlade vi även&lt;br&gt;vissa närliggande frågor såsom tullupplagens rättsliga ställning och vissa&lt;br&gt;allmänna förvaltningsrättsliga frågor. Betänkandet låg till grund för en&lt;br&gt;proposition med förslag till en anpassning av tullklareringsrutinema vid&lt;br&gt;import till ett datoriserat förfarande (prop. 1990/91:75). Riksdagen antog&lt;br&gt;den nya lagstiftningen (SkU16, rskr. 173, SFS 1991:157). Regeringen&lt;br&gt;beslutade om ändringar på förordningsnivå i anledning av den nya&lt;br&gt;lagstiftningen (SFS 1991:1297). Författningarna trädde i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreliggande betänkande, som är utredningens slutbetänkande,&lt;br&gt;behandlar utredningen föreskrifterna om uppgiftslämnandet och vissa&lt;br&gt;rättsliga frågor om kontroll. Kontrollfrågoma avser främst tullmyndig-&lt;br&gt;heternas tillgång till företagens ADB-baserade räkenskaper och rätt att&lt;br&gt;öppna brev och andra förtroliga försändelser för tullkontroll. Vidare&lt;br&gt;behandlas vissa registerfrågor, såsom utlämnande av personuppgifter ur&lt;br&gt;tullregistret till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av den rättsliga regleringen av uppgiftslämnandet och&lt;br&gt;tullkontrollen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 2 redovisar utredningen bl.a. lagtekniska frågor kring tullagen&lt;br&gt;och lämnar en beskrivning av den rättsliga regleringen av uppgiftsläm-&lt;br&gt;nandet och tullkontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av ett svenskt EG-medlemskap och av EES-avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3 lämnas en redogörelse över utvecklingen inom EG och vilka&lt;br&gt;konsekvenser denna kan medföra för svenskt vidkommande. Enligt&lt;br&gt;utredningen får ett svenskt EG-medlemskap konsekvenser för debitering&lt;br&gt;och uppbörd av tull, mervärdesskatt och andra skatter och avgifter,&lt;br&gt;insamling av uppgifter för handelsstatistiskt ändamål samt för den&lt;br&gt;reguljära kontroll- och klareringsverksamheten i samband med trafiken&lt;br&gt;till och från utlandet. I det arbetsprogram EG-kommissionen lagt fram&lt;br&gt;den 30 januari 1991 för realiserandet av en tullunion anges som&lt;br&gt;väsentliga uppgifter antagandet av en för EG gemensam tullagstiftning&lt;br&gt;och avskaffandet av de interna gränserna den 1 januari 1993 samt&lt;br&gt;införandet av gemensamma sanktioner vid brott mot EGs tullagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tulltaxeringsarbetet innebär ett svenskt medlemskap rent&lt;br&gt;teoretiskt — om såväl Norge som Finland också vinner medlemskap — att&lt;br&gt;detta arbete grovt räknat reduceras till 30 procent av nuvarande resursni-&lt;br&gt;vå. Gränsuppbörden av mervärdesskatt vid handel mellan EG-medlemmar&lt;br&gt;är avsedd att tas bort efter år 1992. Skatteuppbörden och skattekontrollen&lt;br&gt;för denna handel skall sksötas på i princip samma sätt som i fråga om&lt;br&gt;den interna handeln. Statistikinsamlingen avseende intemhandeln inom&lt;br&gt;EG är tänkt att kopplas till uppbörden av mervärdesskatt när ett enhetligt&lt;br&gt;skattesystem införs inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tidpunkten för regeringens beslut om tilläggsdirektiv för TDL-&lt;br&gt;utredningen hade frågan om ett svenskt medlemskap i EG av regeringen&lt;br&gt;inte förts under riksdagens prövning. Situationen har nu ändrats och mot&lt;br&gt;bakgrund av de konsekvenser ett EG-medlemskap kan medföra — bl.a.&lt;br&gt;antagande av en EG-tullag och ett system för statistikinsamling — anser&lt;br&gt;utredningen att endast de författningsändringar som bedöms nödvändiga&lt;br&gt;i ett kortare perspektiv bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innebär inte någon skyldighet för Sverige att ändra sina&lt;br&gt;tullprocedurer. Avtalet lägger inte heller något hinder i vägen för nya&lt;br&gt;nationella procedurregler. EES-avtalet medför således inte några direkta&lt;br&gt;konsekvenser för utredningens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftslämnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4 behandlar utredningen den rättsliga regleringen av sättet för&lt;br&gt;uppgiftslämnandet, dels uppgiftsskyldighetens omfattning och hur den är&lt;br&gt;rättsligt reglerad. Utredningen föreslår mot bakgrund av ett eventuellt&lt;br&gt;svenskt EG-medlemskap inte några lagändringar i denna fråga. Ut-&lt;br&gt;redningen redovisar dock i och för sig tänkbara förändringar i bilaga 4&lt;br&gt;(lagskissen) och bilaga 5 (motiv till lagskissen) till betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande av personuppgifter till utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att undantagsregeln i 1 kap. 3 § tredje stycket&lt;br&gt;sekretesslagen medger att uppgifter ur tullregistret lämnas till utländsk&lt;br&gt;myndighet eller mellanfolklig organisation utan datainspektionens&lt;br&gt;medgivande, om utlämnandet sker enligt lag eller förordning. Samtliga&lt;br&gt;tullsamarbetsavtal — som innehåller regler om uppgiftsutbyte — som&lt;br&gt;Sverige träffat med främmande länder har genom förordning införlivats&lt;br&gt;med svensk rätt. Det innebär således att datainspektionens medgivande&lt;br&gt;enligt 7 kap. 16 § andra stycket samma lag i dessa fall inte blir erforder-&lt;br&gt;ligt. Gällande ordning behöver därför inte ändras för att möjliggöra det&lt;br&gt;informationsutbyte som följer av Sveriges internationella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet för informationsutbytet av uppgifter ur&lt;br&gt;tullregistret föreslår vi dock två nya regler i tullregisterlagen. Den ena&lt;br&gt;innehåller en allmän regel om utlämnande av uppgifter på ADB till&lt;br&gt;utländsk myndighet och mellanfolklig organisation. Den andra reglerar&lt;br&gt;det fallet då uppgifter som lämnats ut skall användas för automatisk&lt;br&gt;databehandling i en stat som inte har anslutit sig till den europeiska&lt;br&gt;dataskyddskonventionen. I sådana fall fordras enligt förslaget datainspek-&lt;br&gt;tionens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrkande handlingar (kontrollunderlaget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att styrkande handlingar — enligt den ordning som&lt;br&gt;förutsattes i TDUs förslag och som ligger bakom TDS — normalt inte&lt;br&gt;skall behöva lämnas vid ett elektroniskt uppgiftslämnande föreslår vi efter&lt;br&gt;förebild i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, att&lt;br&gt;den för vars räkning en vara förs in i landet (importören), oavsett om han&lt;br&gt;lämnar uppgifterna elektroniskt eller inte, skall vara skyldig att i skälig&lt;br&gt;omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt&lt;br&gt;sörja för att underlag finns för att fullgöra tulldeklarationsskyldigheten&lt;br&gt;och för kontroll av den (anteckningsskyldighet m.m.). Vi har däremot&lt;br&gt;inte funnit att någon motsvarande regel behövs för exportörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår vidare att underlaget skall bevaras under fem år efter den&lt;br&gt;dag varan anmäldes till förtullning. Det motsvarar den tid under vilken&lt;br&gt;eftertulltaxering kan äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollbefogenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ADB-baserade räkenskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 7 redogör utredningen för de nuvarande bestämmelserna rörande&lt;br&gt;tullens befogenhet att granska den anmälnings- och/eller uppgiftsskyldiges&lt;br&gt;räkenskaper, anteckningar och andra handlingar och de problem en sådan&lt;br&gt;kontroll möter när företagen datoriserar sina ekonomisystem. Någon&lt;br&gt;skyldighet för den som granskas att låta tullmyndigheten använda dennes&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terminal eller annat tekniskt hjälpmedel för att ta del av datoriserade&lt;br&gt;räkenskaper m.m. eller att tillhandahålla myndigheten dessa på medium&lt;br&gt;för ADB föreligger inte enligt dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse görs med motsvarande bestämmelser om räkenskapskon-&lt;br&gt;troll m.m. på skatteområdet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår, med beaktande av den jämförelsevis begränsade&lt;br&gt;inriktningen vid tullkontroll till förhållanden som rör in- och utförsel av&lt;br&gt;varor, att tullens befogenheter såvitt avser ADB-baserade räkenskaper&lt;br&gt;begränsas till en rätt att få ut sådana räkenskaper i form av utskrift eller&lt;br&gt;på ADB-medium i maskinläsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller behovet av skydd för personuppgifter konstateras att det&lt;br&gt;är mindre vid tullens ADB-revision än när det gäller skattemyndig-&lt;br&gt;heternas taxeringsrevision. Utredningen anser dock inte att frågan om&lt;br&gt;integritetsskydd bör lämnas oreglerad. Utredningen föreslår att be-&lt;br&gt;stämmelserna i 1-4 §§ och 6 § lagen (1987:1231) om automatisk&lt;br&gt;databehandling vid taxeringsrevision, m.m. samt den särskilda för-&lt;br&gt;ordningen (1987:1232) som ger datainspektionen rätt att utfärda&lt;br&gt;föreskrifter om verkställighet av &amp;quot;ADB-lagen&amp;quot; skall omfatta även tullens&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare efter taxeringslagens förebild dels att&lt;br&gt;granskning hos enskild inte utan särskilda skäl får verkställas mellan kl.&lt;br&gt;19.00 och kl. 08.00, dels att sådan granskning i bostadsutrymmen och&lt;br&gt;andra utrymmen som inte hör till verksamheten får ske endast med den&lt;br&gt;granskades medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev och andra postförsändelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 8 redogör vi för tullverkets nuvrande befogenhet att undersöka&lt;br&gt;brev och andra postförsändelser. Vi menar att befogenheten måste ges ett&lt;br&gt;klarare stöd i tullagen. Vi föreslår därför en regel som uttryckligen ger&lt;br&gt;tullverket en sådan befogenhet i de fall det finns anledning anta att&lt;br&gt;försändelsen innehåller en vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår samtidigt att man lagfäster de begränsningar i kontrollbe-&lt;br&gt;fogenhetema som skyddet av brevhemligheten påkallar. Den undersök-&lt;br&gt;ning tullmyndigheten gör av brev och andra sådana försändelser för&lt;br&gt;kontroll av anmälnings- och uppgiftsskyldigheten får inte vara mer&lt;br&gt;ingående än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med&lt;br&gt;undersökningen. En sådan försändelse får öppnas endast hos sådan&lt;br&gt;tullmyndighet där sådan försändelser tullklareras. Beslut om öppnande får&lt;br&gt;fattas endast av chefen vid myndigheten eller den tjänsteman som särskilt&lt;br&gt;förordnats att göra det. Över undersökningen skall föras protokoll. Av&lt;br&gt;protokollet skall framgå ändamålet med undersökningen och vad som&lt;br&gt;därvid förekommit. Har ett brev eller en liknande försändelse öppnats&lt;br&gt;skall adressaten underrättas så snart som möjligt om inte särskilda skäl&lt;br&gt;föranleder annat. Detsamma gäller avsändaren om denne är känd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S.k. kurirpaket föreslås inte omfattade av denna särskilda ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser inte att den som underlåter att iaktta en så allmänt&lt;br&gt;hållen bestämmelse om anteckningsskyldighet m.m. som föreslagits skall&lt;br&gt;kunna drabbas av straffansvar. En straffbestämmelse grundad på en så&lt;br&gt;allmänt hållen regel skulle stå i strid mot det sanktionssystem som eljest&lt;br&gt;gäller på beskattningens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 166&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m.&lt;br&gt;(SOU 1992:23)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av följande instanser.&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Hovrätten för Nedre Norrland, Malmö&lt;br&gt;tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Riksåklagaren (RÅ), Datainspektio-&lt;br&gt;nen, Kommerskollegium, Stockholms Handelskammare, Statskontoret,&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen, Riksrevisionsverket (RRV), Riksskatteverket (RSV),&lt;br&gt;Bokföringsnämnden, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges&lt;br&gt;industriförbund, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Postverket,&lt;br&gt;Sveriges Speditörförbund, Sveriges Stuvareförbund, Standardiserings-&lt;br&gt;kommissionen i Sverige, Svenska Hamnförbundet, Föreningen Auktorise-&lt;br&gt;rade Revisorer, Svenska Arbetsgivareföreningen, Företagens Uppgifts-&lt;br&gt;lämnardelegation (FUD)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ har bifogat yttrande från Åklagarmyndigheterna i Göteborg och&lt;br&gt;Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Sveriges Redareförening, Sveriges&lt;br&gt;Bokförings- och Revisionsbyråers förbund samt Swepro-Handelsprocedur-&lt;br&gt;rådet har inte yttrat sig över betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggare&lt;br&gt;Kammarrättsassessor&lt;br&gt;Eva-Lotta Pivén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tel 08-405 15 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fax 08-10 98 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROMEMORIA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till reglering av tullens&lt;br&gt;tillgång till uppgifter om last och&lt;br&gt;passagerare ur transportföretags&lt;br&gt;bokningsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning och sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna promemoria har tillkommit som ett led i arbetet med lagstiftningen&lt;br&gt;om skyddet vid gränserna till andra EU-länder och promemorian tar&lt;br&gt;endast upp frågan om uppgiftslämnande i Tullverkets verksamhet.&lt;br&gt;Frågan har behandlats i EU-gränskontrollutredningens betänkande (SOU&lt;br&gt;1994:131) och tidigare i Datastraffrättsutredningens betänkande (SOU&lt;br&gt;1992:110). Efter att ha fått kompletterande uppgifter och utredning från&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen i fråga om användningsområdet och behovet av&lt;br&gt;uppgifter från transportföretagens bokningsregister har det blivit aktuellt&lt;br&gt;att på nytt överväga om en längre gående möjlighet att ta del av sådana&lt;br&gt;uppgifter. Det förslag som ges i denna promemoria avviker betydligt från&lt;br&gt;de ovan nämnda utredningarnas förslag till reglering och det finns därför&lt;br&gt;skäl att på nytt inhämta synpunkter ifrån remissinstanserna i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverkets uppgifter är att bl.a. att uppbära tullar och skatter vid&lt;br&gt;import och export samt övervaka och kontrollera trafiken till och från&lt;br&gt;tredje land (länder utanför EU) och i viss mån även trafik till och från&lt;br&gt;EU-länder. Tillien har i sin brottsbekämpande verksamhet att motverka&lt;br&gt;och beivra smugglingsbrott och därvid ge narkotikabekämpning högsta&lt;br&gt;prioritet. Regering och riksdag har också ställt krav på bl.a. tullen att&lt;br&gt;medverka i åtgärder för att minska de ekonomiska brottsligheten.&lt;br&gt;Insatserna skall inriktas mot den internationella brottsligheten särskilt vad&lt;br&gt;gäller systematisk eller yrkesmässig brottslighet, bedrägeri avseende EU:s&lt;br&gt;finansiella system, bolagsplundring, grova skattebedrägerier och&lt;br&gt;miljöbrottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska narkotikapolitikens mål är att skapa ett narkotikafritt&lt;br&gt;samhälle med en starkt avvisande hållning till all icke-medicinsk&lt;br&gt;användning av narkotika. Åtgärderna för att uppnå detta mål är inriktade&lt;br&gt;på att förhindra såväl spridning som användning av narkotiska preparat.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen och andra nationella organ har ansvaret för kampen mot narkotika&lt;br&gt;inne i landet medan tullen har som viktig uppgift att hålla narkotikan&lt;br&gt;utanför landets gränser och på så vis förhindra spridningen. Gränskon-&lt;br&gt;trollerna har traditionellt en hämmande effekt på den illegala införseln av&lt;br&gt;narkotika, eftersom risken för upptäckt och beslag är avskräckande och&lt;br&gt;avhåller många från illegal införsel. För den organiserade internationella&lt;br&gt;narkotikahandeln är visserligen gränskontrollerna ett av många hinder&lt;br&gt;som måste övervinnas, men kontrollerna har inte samma avskräckande&lt;br&gt;effekt, utan tullens och polisens underrättelse- och spaningsverksamhet&lt;br&gt;är minst lika verksam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges medlemskap i EU har bl.a. medfört att Sverige blivit en del&lt;br&gt;av gemenskapens tullunion och den inre marknaden. Några gräns-&lt;br&gt;formaliteter mellan medlemsländerna i unionen skall således i princip inte&lt;br&gt;längre förekomma. Borttagandet av gränsformalitetema för emellertid&lt;br&gt;med sig att tullens kontroll över varuflödet till Sverige minskar, vilket i&lt;br&gt;sin tur innebär att det finns en ökad risk för illegal införsel av oönskade&lt;br&gt;varor, såsom narkotika, vapen, dopingpreparat m.m. Den minskade&lt;br&gt;kontrollen över varor som den fria rörligheten på den inre marknaden&lt;br&gt;innebär kräver andra effektiva metoder för att förhindra illegal införsel&lt;br&gt;- s.k. kompensatoriska åtgärder - för att väga upp bortfallet av kontroller.&lt;br&gt;I avvaktan på utvecklingen av dessa kompensatoriska åtgärder kommer&lt;br&gt;regeringen i den kommande propositionen att föreslå att tullens kontroll-&lt;br&gt;befogenheter vid gränserna mot andra EU-länder i stort sett behålls&lt;br&gt;oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett internationellt beprövat och effektivt hjälpmedel i kampen mot&lt;br&gt;narkotikasmuggling har varit att skaffa sig uppgifter om ankommande&lt;br&gt;passagerare. I denna promemoria föreslås att även den svenska tullen i&lt;br&gt;sin brottsbekämpande verksamhet på liknande sätt skall få tillgång till&lt;br&gt;uppgifter ur transportföretagens register om last och passagerare, för att&lt;br&gt;på ett mer effektivt sätt kunna rikta kontrollen mot personer och&lt;br&gt;varutransporter som kan misstänkas för narkotikabrottslighet eller annan&lt;br&gt;brottslighet av allvarligt slag .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av kompensatoriska åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullens traditionella strategi har varit att inrikta brottsbekämpningen till&lt;br&gt;gränserna och där försöka identifiera de personer som ligger bakom&lt;br&gt;smugglingsbrott och annan tullbrottslighet. Den brottslighet tullen har att&lt;br&gt;övervaka kräver en fysisk rörelse över gränserna där de kriminella blir&lt;br&gt;sårbara. Behovet av nya arbetsmetoder med bättre träffsäkerhet i&lt;br&gt;kontrollen vid våra gränser har blivit allt mer akut i takt med att&lt;br&gt;människor - såväl kriminella som icke kriminella - blir betydligt&lt;br&gt;rörligare. Varu- och resandeströmmen ökar och det är varken praktiskt&lt;br&gt;möjligt eller tänkt att tullen skall kontrollera alla resande och varutrans-&lt;br&gt;porter. Kontrollerna måste i större utsträckning grunda sig på förhandsin-&lt;br&gt;formation och riskanalyser för att effektivt kunna riktas mot varusänd-&lt;br&gt;ningar och personer som kan misstänkas för brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de viktigaste kompensatoriska åtgärderna är att hålla en jämn och&lt;br&gt;hög kontroll- och skyddsnivå i förhållande till länder utanför EU - tredje&lt;br&gt;land - för att förhindra att illegala varor överhuvudtaget kommer in på&lt;br&gt;unionens territorium. En stor del av narkotikan i Europa har sitt ursprung&lt;br&gt;i länder utanför Europa. En inte oansenlig del av den narkotika som&lt;br&gt;smugglas in i Sverige kommer dock från eller via andra länder inom&lt;br&gt;unionen. Det kan nämnas att nästan 90 procent av beslagtagen narkotika&lt;br&gt;år 1994 beslagtogs i trafiken mellan Sverige och länder inom EU. Det&lt;br&gt;behövs således effektiva medel för att hindra spridning och brottslighet&lt;br&gt;i anknytning till narkotika även inom unionen. I takt med att brottslig-&lt;br&gt;heten blir alltmer internationell och väl organiserad blir tull- och&lt;br&gt;polismyndigheter beroende av internationellt samarbete både i det&lt;br&gt;operativa arbetet och i fråga om utbyte av information samt med&lt;br&gt;utveckling av teknik och arbetsmetoder. Inom flera områden pågår arbete&lt;br&gt;med att finna effektiva och rationella samarbetsformer länderna och&lt;br&gt;myndigheterna emellan. Ett led i detta arbete är uppbyggnaden av&lt;br&gt;internationella informationssystem. Sverige har i juli 1995 bl.a. tillträtt&lt;br&gt;en konvention för utbyte av information inom tullväsendet - Customs&lt;br&gt;Information System (CIS). Konventionen syftar till att upprätta en&lt;br&gt;informationsbas i Europeiska kommissionens regi där tullmyndigheterna&lt;br&gt;kan hämta och lämna uppgifter av betydelse för den brottsbekämpande&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att de kompensatoriska åtgärderna kommit upp i samma&lt;br&gt;skyddsnivå avseende illegal varuinförsel, föreslår regeringen att tullen&lt;br&gt;skall få behålla i stort sett samma befogenheter att ingripa och kontrollera&lt;br&gt;varor och resande även vid gränser till andra EU-länder, som innan&lt;br&gt;medlemskapet i EU. På sikt är det dock tänkt att de kompensatoriska&lt;br&gt;åtgärderna skall ersätta gränskontrollerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framgångsrik metod som redan nu används i andra länder är&lt;br&gt;granskning av de kommersiella bokningssystemen för internationell trafik.&lt;br&gt;Poängen är att med tillgång till information i dessa register kan tullen&lt;br&gt;göra en förhandsgranskning och riskbedömning innan transportmedlet och&lt;br&gt;de resande ankommer. Denna granskning sker främst i flygtrafiken där&lt;br&gt;stora varu- och personströmmar snabbt förflyttar sig mellan länderna.&lt;br&gt;Uppgifter om resrutt, ombokningar sättet att betala resan m.m. kan ge&lt;br&gt;upphov till misstänksamhet mot en resande eller en varusändning vilket&lt;br&gt;i sin tur gör att det med en betydligt större säkerhet går att plocka ut&lt;br&gt;misstänkta resande eller transporter för kontroll. Tullen har inte behov&lt;br&gt;av eller önskemål om att lagra eller på annat sätt bearbeta uppgifter ur&lt;br&gt;dessa bokningssystem utan söker endast en snabb och åtkomlig väg att få&lt;br&gt;information om inkommande transportmedels last och passagerare, i syfte&lt;br&gt;att snabbt kunna rikta effektiva kontroller mot den eller de som kan&lt;br&gt;misstänkas för brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågans tidigare behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaltullstyrelsen (GTS) och Rikpolisstyrelsen (RPS) har i skrivelser&lt;br&gt;1988 respektive 1991 framställt önskemål och förslag till författnings-&lt;br&gt;ändringar som skulle ge myndigheterna tillgång till flygföretagens&lt;br&gt;bokningsregister. Frågan har behandlats av Datastraffrättsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datastraff rättsutredningen (SOU 1992:110)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterade att en sådan reglering av inhämtande av&lt;br&gt;uppgifter bör ske i lag, mot bakgrund av det är fråga om en avvägning&lt;br&gt;mellan skyddet av den enskildes integritet och samhällets kontrollbehov&lt;br&gt;samt ett åtagande för den enskilde. Utlämnande av uppgifter ur transport-&lt;br&gt;företagens kundregister medför att flygföretagens personregister används&lt;br&gt;för annat än avsett ändamål. Europeiska konventionen om skydd för&lt;br&gt;enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter och datalagen&lt;br&gt;utgör dock inget hinder mot att genom bestämmelse medge annan&lt;br&gt;användning av personregister t.ex. om det sker i brottsbekämpande&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen fann att effektiv bekämpning av grov brottslighet utgör ett&lt;br&gt;starkt vägande skäl för att uppgifter skall få lämnas ut men anförde bl.a.&lt;br&gt;följande. “En annan sak är om det utan misstanke om ett konkret brott&lt;br&gt;bör vara möjligt att få ut uppgifter ur personregister om resandes&lt;br&gt;färdvägar m.m. Det kan finnas risk för att ökade möjligheter att samla&lt;br&gt;in och bearbeta data öppnar vägen för ett mer urskillningslöst insamlande&lt;br&gt;av uppgifter. Förspaning innebär till sin natur ett obestämt och obe-&lt;br&gt;gränsat uppgiftsinsamlande. Det kan finnas risk för att upppgifter samlas&lt;br&gt;in bara av den anledningen att de kan vara bra att ha i framtiden, trots&lt;br&gt;att sambandet med ett brott har fått släppas. Databehandlingen innebär&lt;br&gt;samtidigt att informationen blir mera lättåtkomlig och därigenom mera&lt;br&gt;integritetskänslig. Avgörande vid den avvägning som måste ske mellan&lt;br&gt;effektivitet och integritet, är vilka risker för otillbörligt integritetsintrång&lt;br&gt;som en åtkomst till flygbolagens bokningsregister kan medföra.&amp;quot; En&lt;br&gt;sammanvägning av dessa intressen ledde till att utredningen föreslog att&lt;br&gt;uppgiftslämnande endast skulle få ske undantagsvis i syfte att avslöja&lt;br&gt;grov brottslighet - sådan brottsliget som föranleder ett minimistraff på&lt;br&gt;fängelse två år. Frågan om utlämnande av uppgifter skulle prövas av&lt;br&gt;domstol på ansökan av åklagare. Enligt utredningens mening medförde&lt;br&gt;denna begränsning av tillämpningsområdet att intrånget i den enskildes&lt;br&gt;integritet inte blev otillbörligt. Terminalåtkomst &amp;quot;on line&amp;quot; till register&lt;br&gt;ansågs däremot ge tillgång till alltför omfattande insyn i enskildas&lt;br&gt;förhållanden och godtogs inte. Uppgifterna skulle inte få överföras via&lt;br&gt;ADB utan på traditionell väg skriftligt eller muntligt. Några bestämmelser&lt;br&gt;om uppgiftslämnande för profilsökning föreslogs inte eftersom det ur&lt;br&gt;integritetssynpunkt inte kunde godtas att uppgifter om passagerare gene-&lt;br&gt;rellt hämtas in. Bearbetning och selektering av ett så omfattande underlag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle innebära uppenbara risker för otillbörligt intrång i den enskildes&lt;br&gt;personliga integritet. Lagförslaget se bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Riksåklagaren (RÅ), Regionåklagar-&lt;br&gt;myndighetema i Karlstad och Umeå tillstyrkte förslaget och anförde att&lt;br&gt;den restriktiva utformningen tillgodosåg kraven på rättsäkerhet.&lt;br&gt;Polismyndigheten i Göteborg ansåg att det var väsentligt med en&lt;br&gt;skyldighet att lämna ut uppgifter ur flygföretagens databaserade register,&lt;br&gt;men ifrågasatte om det praktiska förfarandet var det mest lämpliga.&lt;br&gt;Luftfartsverket som i tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivelse inte haft något att invända mot GTS ursprungliga förslag&lt;br&gt;tillstyrkte lagförslaget och anförde att intrånget i passagerarnas integritet&lt;br&gt;uppvägs av samhällets intresse att få ta del av uppgifterna för att&lt;br&gt;bekämpa grov brottslighet. Sveriges Domareförbund anförde att in-&lt;br&gt;tegritetsriskema minskade väsentligt genom förslaget att polisen och&lt;br&gt;tullen inte ges teminalåtkomst eller får databehandla uppgifterna.&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) ansåg att förslaget på flera sätt bryter mot&lt;br&gt;den systematik som ligger till grund för rättegångsbalkens regler om den&lt;br&gt;brottsutredande verksamheten. Det innebär bl.a. att man i ett visst&lt;br&gt;begränsat hänseende ställer upp uttryckliga regler om förspanings-&lt;br&gt;verksamhet, att en ny misstankegrad införs, och att åklagare och domstol&lt;br&gt;kopplas in i förspaningsverksamheten. Förslaget kunde under inga&lt;br&gt;omständigheter läggas till grund för lagstiftning. Datainspektionen och&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund avstyrkte förslaget. Regionåklagarmyndigheten&lt;br&gt;i Stockholm och Polismyndigheten i Stockholm ställde sig i huvudsak&lt;br&gt;negativa till förslaget. GTS och Förbundet för anställda inom tullverket&lt;br&gt;och kustbevakningen (Tull-Kust) avstyrkte förslaget och förordade en&lt;br&gt;längre gående uppgiftsskykdighet och framhöll bl.a. att avsikten inte var&lt;br&gt;att lagra uppgifter för framtida användning eller upprätta ett förspanings-&lt;br&gt;register såsom utredningen befarat. Vidare medför den kontrollverksam-&lt;br&gt;het Tullverket utövar en risk för att att oförvitliga personer utsätts för&lt;br&gt;ingripande åtgärder i form av tullvisitation, kroppsvisitation och&lt;br&gt;kroppsbesiktning, just på grund av brister i det informationsunderlag som&lt;br&gt;står till tullens förfogande. Enligt GTS uppfattning skulle ett bättre in-&lt;br&gt;formationsunderlag minska risken för ingripanden mot oförvitliga&lt;br&gt;trafikanter och rikta tullens kontroller mot varor och personer där det&lt;br&gt;finns ett säkrare grund för ingripande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU-gränskontrollutredningen (SOU 1994:131)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen delade Datastraffrättsutredningens överväganden att&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten för transportföretagen borde begränsas till vissa&lt;br&gt;konkreta förhållanden, såsom uppgifter om viss resande eller om visst&lt;br&gt;transportmedel, samt till uppgifter om namn, resrutt, bagage, med-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resenärer, bokningsställe och bokningssätt. Utredningen ansåg dock att&lt;br&gt;beslutet inte skulle behöva tas av domstol utan borde kunna fattas av&lt;br&gt;åklagare eller chef för tulldistrikt, vars beslut skulle underställas RÅ&lt;br&gt;respektive GTS. Inte heller skulle uppgiftsskyldigheten i dessa situationer&lt;br&gt;gälla enbart flygföretag utan även andra transportföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen lämnade inte något författningsförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagarmyndigheten i Stockholm, GTS och Tull-Kust förordar längre&lt;br&gt;gående tillgång till bokningsregistren. RÅ och Regionåklagarmyndigheten&lt;br&gt;i Karlstad tillstyrker förslaget men anser att beslutet inte skall under-&lt;br&gt;ställas RÅ såsom föreslagits. Luftfartsverket och Sveriges Redareförening&lt;br&gt;tillstyrker förslaget. Industriförbundet förordar stor försiktighet i&lt;br&gt;sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktuella överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med arbetet med ny lagstiftning om skyddet vid inre gräns&lt;br&gt;kommer frågan om tullens eventuella tillgång till transportföretagens&lt;br&gt;registeruppgifter åter upp. Det finns skäl till att ta upp frågan om en&lt;br&gt;längre gående möjlighet till att inhämta uppgifter till förnyat över-&lt;br&gt;vägande. Ett av skälen är det ökade behovet av effektiva medel att&lt;br&gt;bekämpa internationell brottslighet. Sverige har genom medlemskapet i&lt;br&gt;EU åtagit sig bl.a. att både nationellt och internationellt utveckla&lt;br&gt;kompensatoriska åtgärder som på sikt skall kunna ersätta gränskontroller-&lt;br&gt;na. Att de kompensatoriska åtgärderna utvecklats och uppnått en&lt;br&gt;tillfredställande skyddsnivå är också en av förutsättningarna för Sveriges&lt;br&gt;deltagande i Schengen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att så effektivt som möjligt stoppa narkotikan redan vid gränsen&lt;br&gt;krävs att tullen i dess brottsbekämpande verksamhet också ges reella&lt;br&gt;förutsättningar att på ett tillfredställande sätt utföra sin uppgift. Under år&lt;br&gt;1995 då Sverige blivit medlem i EU har de sedvanliga gränsformaliteter-&lt;br&gt;na tagits bort i trafiken med andra EU-länder. Statistiken över narkotika-&lt;br&gt;beslagen för år 1995 visar att antalet beslag har minskat men att mängden&lt;br&gt;beslagtagen narkotika ligger kvar på i stort sett samma nivå som tidigare&lt;br&gt;och för vissa typer av narkotika har beslagen - bl.a. cannabis och heroin&lt;br&gt;- till och med ökat. Traditionella arbetsmetoder behöver emellertid&lt;br&gt;kompletteras och följa med utvecklingen samt tillvarata de möjligheter&lt;br&gt;som bl.a. följer av datorisering och effektivare informationsflöde. De&lt;br&gt;kompensatoriska åtgärder som är under utveckling är till stor del&lt;br&gt;beroende av internationella överenskommelser och som en följd härav tar&lt;br&gt;de tid att genomföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god underrättelsetjänst har en stor betydelse som kompensatorisk&lt;br&gt;åtgärd. Underrättelsearbetet har som viktigaste uppgift att underlätta&lt;br&gt;operativa åtgärder t.ex. kontroller genom insamling, trovärdighetsbe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dömning, sammanställning och analys av information. Dessa analyser&lt;br&gt;skall ge underlag till bättre urval för olika kontrollåtgärder. Spanings-&lt;br&gt;verksamheten är en målinriktad verksamhet som riktar sig mot identifie-&lt;br&gt;rade misstänkta objekt. Genom spaningen kan hypoteser förkastas eller&lt;br&gt;bekräftas, gärningsmän bindas till medbrottslingar och deras huvudmän&lt;br&gt;och eventuella brottsorganisationer förhoppningsvis knytas till det&lt;br&gt;misstänkta brottet. Kontrollverksamheten - den operativa verksamheten -&lt;br&gt;är beroende av information och bakgrundsmaterial från underrättelstjän-&lt;br&gt;sten och spaningsverksamheten för sina insatser för att aktivt avslöja&lt;br&gt;brottsligheten. Därefter vidtar utredningsarbetet för att se om det&lt;br&gt;eventuella brottet kan leda till åtal eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En åtgärd som snabbt skulle ge tullen effektivare verktyg i kampen mot&lt;br&gt;narkotikan och annan grövre brottslighet under tullens ansvarsområde är&lt;br&gt;att låta de nuvarande kontrollbefogenhetema i trafiken över gränserna&lt;br&gt;kompletteras med uppgiftsskyldighet om ankommande varor, passagerare&lt;br&gt;och fordon. Transportföretagen, och kanske då främst flygföretagen, har&lt;br&gt;i sina bokningsregister uppgifter om passagerare som tillsammans kan ge&lt;br&gt;en indikation på brottslighet och då främst i fråga om narkotikasmugg-&lt;br&gt;ling. Även fartygstrafiken har i ökad utsträckning uppgifter om dess&lt;br&gt;passagerare men också om medföljande fordon och last.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsakligen är det tullens underrättelstjänst som i sitt arbete har&lt;br&gt;behov av att få uppgifter om ankommande passagerare. Det är då inte i&lt;br&gt;första hand namn på passagerare som är intressant för tullens del, utan&lt;br&gt;det är andra uppgifter såsom avreseort, resrutt, betalningssätt, boknings-&lt;br&gt;rutin och bagage. Av erfarenhet har det visat sig att narkotikasmugglare&lt;br&gt;uppvisar ett beteendemönster inför resan som avviker från resande i&lt;br&gt;allmänhet. Det kan t.ex, röra sig om sena bokningar och ombokningar,&lt;br&gt;onödiga omvägar i resrutten, kontantbetalning av resan m.m. Flera&lt;br&gt;sådana omständigheter som avviker från det normala kan ge under-&lt;br&gt;rättelstjänsten indikation om att det kan vara fråga om smuggling. Dessa&lt;br&gt;uppgifter kan i sin tur leda fram till ett intresse av att kontrollera en viss&lt;br&gt;passagerare eller ett visst fordon. Denna information finns att hämta i de&lt;br&gt;större transportföretagens kundregister, innan transportmedlet ankommit&lt;br&gt;till Sverige eller i samband därmed. När väl transportmedlet ankommit&lt;br&gt;har uppgifternas värde minskat betydligt då passagerarna och fordonen -&lt;br&gt;särskilt i EU-trafiken - snabbt passerar gränsen och försvinner ur tullens&lt;br&gt;kontroll. Tullens avsikter är emellertid inte att lagra eller bearbeta de&lt;br&gt;uppgifter som man härigenom får tillgång till i transportföretagens&lt;br&gt;register. Ett aktuellt fall som belyser hur uppgifter ur bokningsregistren&lt;br&gt;använts av den engelska underrättelsetjänsten och lett till att flera kilo&lt;br&gt;kokain beslagtagits och flera gärningsmän gripits ges i bifogade PM,&lt;br&gt;bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheterna har i ett flertal länder tillgång till dessa registerupp-&lt;br&gt;gifter och systemet och är kanske mest utvecklat i England, där&lt;br&gt;träffsäkerheten i de fysiska kontrollerna enligt de engelska tullmyndig-&lt;br&gt;heterna ökat betydligt. Även i de övriga nordiska länderna har tullen&lt;br&gt;någon form av tillgång till registren. I Finland och Danmark har således&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tullmyndigheterna terminalåtkomst till uppgifter i sådana register, jfr&lt;br&gt;danska tulloven § 17 och finska tullagen 28 § p 1, bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Otillbörligt integritetsintrång ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går att rikta flera invändningar mot att införa uppgiftsskyldighet om&lt;br&gt;passagerare och mot att tullen skulle ges terminalåtkomst till boknings-&lt;br&gt;registren. Den främsta invändningen mot Tullverkets tillgång till dessa&lt;br&gt;registeruppgifter är att uppgifterna till största delen rör oskyldiga&lt;br&gt;passagerare, och att det därmed finns en risk för otillbörligt integritetsin-&lt;br&gt;trång. En annan invändning är att det är fråga om tillgång till privata&lt;br&gt;företags kunduppgifter och innebär en användning av personregister för&lt;br&gt;andra ändamål än det tänkta. En avvägning mellan samhällets intresse av&lt;br&gt;att effektivisera de brottsbekämpande myndigheternas arbetsmetoder och&lt;br&gt;intrånget i den personliga integriteten har hittills lett till att endast en&lt;br&gt;mycket begränsad tillgång till de nu aktuella uppgifterna har godtagits av&lt;br&gt;utredningar och ett flertal remissinstanser. Förslagen har ännu inte lett till&lt;br&gt;någon lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De begränsningar i uppgiftsskyldigheten som Datastraffrättsutredningen&lt;br&gt;och EU-gränskontrollutredningen föreslagit ger emellertid inte någon&lt;br&gt;effektivitetsvinst i bekämpandet av narkotikabrottsligheten, eftersom&lt;br&gt;uppgifterna oftast har ett värde endast under en kort tid och innan någon&lt;br&gt;brottslighet kan knytas till någon viss person eller visst brott. Det är här&lt;br&gt;en fråga om ren förspaningsmetod som i andra länder visat sig nog så&lt;br&gt;effektiv i kampen mot narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anledning av bl.a. medlemskapet i EU har det blivit allt mer&lt;br&gt;angeläget att försöka åstadkomma bättre förutsättningar för tullens&lt;br&gt;brottsbekämpande arbete. Det finns behov av en längre gående och&lt;br&gt;snabbare åtkomst till uppgifter av detta slag än vad som tidigare&lt;br&gt;föreslagits. Tullen har hittills varit beroende av att få informationen från&lt;br&gt;andra länder, vars tullmyndigheter har längre gående befogenheter i detta&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullförfattningama rör kontrollen av varor men får genom varorna även&lt;br&gt;oundvikligen en viss anknytning till individer. I dag har bl.a. transport-&lt;br&gt;företag i trafiken från och till tredje land en omfattande uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het avseende sin godsbefordran för kontrollen av efterlevnaden av&lt;br&gt;tullbestämmelser, d.v.s. utan att det är fråga om något brott. Vid&lt;br&gt;resandes ankomst till Sverige har tullen befogenhet att utan att någon&lt;br&gt;konkret misstanke ännu uppstått med t.ex. hjälp av sin erfarenhet eller&lt;br&gt;narkotikahunds markering stoppa och kontrollera resande och dess&lt;br&gt;bagage. Även om tullen redan har långt gående befogenheter som kan&lt;br&gt;inkräkta på den personliga integriteten så innebär onekligen en uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet om passagerare ett ytterligare belastning i detta avseende. Å&lt;br&gt;andra sidan kan nämnas att registeruppgifterna används av tusentals&lt;br&gt;personer med tjänst inom de större företagen inom transport- och&lt;br&gt;resebranschen. Vidare är de svenska resenärerna när de reser utomlands&lt;br&gt;redan utsatta för denna integritetskränkning av andra länders tullmyndig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter. Det är också viktigt att framhålla att det inte är fråga om någon&lt;br&gt;systematisk kartläggning av resande från tullens sida utan syftet är att&lt;br&gt;bland resandemängden i förväg hitta de som av erfarenhet kan misstänkas&lt;br&gt;för brott och ge en bättre grund för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är om intrånget i de resandes integritet är otillbörligt eller&lt;br&gt;försvarbart och överkomligt i förhållande till syftet. Vid en samlad&lt;br&gt;bedömning väger i dag behovet av dessa uppgifter i brottsebekämpningen&lt;br&gt;tyngre än det begränsade intrång i de resandes personliga integritet som&lt;br&gt;ligger i att ett begränsat antal svenska tulltjänstemän inom företrädesvis&lt;br&gt;underättelsetjänsten får tillgång till uppgifter om resande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagteknisk lösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om uppgiftsskydighet om passagerare måste ges i lag, med&lt;br&gt;hänsyn till att det innebär en förpliktelse för enskilda företag och en&lt;br&gt;användning av registrerade personuppgifter för annat ändamål än det med&lt;br&gt;registret avsedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att i någon mån begränsa integritetsintrånget och följa de internatio-&lt;br&gt;nella åtaganden Sverige gjort avseende behandlingen av personuppgifter&lt;br&gt;till skydd för enskilda personer, bör uppgifter om passagerare endast få&lt;br&gt;inhämtas i tullens brottsbekämpande verksamhet. Den brottsbekämpande&lt;br&gt;verksamheten kan dock avse annat än bara narkotika. Tullen har t.ex. en&lt;br&gt;viktig roll och uppgift i att bekämpa allvarlig ekonomisk brottslighet med&lt;br&gt;internationell anknytning bl.a avseende EUs medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mest angelägna och användbara området för uppgifter om&lt;br&gt;passagerare är narkotikabrottsligheten. Man skulle därför kunna inskränka&lt;br&gt;tillgången till registeruppgifterna till syftet att uppdaga allvarliga&lt;br&gt;narkotikabrott. Utvecklingen på andra områden som rör tullens brotts-&lt;br&gt;bekämpande verksamhet bl.a. i anledning av att dokumentation och&lt;br&gt;gränsformaliteter avseende varutransporter bortfallit i EU-trafiken gör att&lt;br&gt;det även finns behov av registeruppgifter för att spåra och upptäcka&lt;br&gt;varusändningar eller fordon som som kan misstänkas vara inblandade i&lt;br&gt;smuggling eller bedrägerier. Ett aktuellt fall rör sig om en varusändning&lt;br&gt;till Sverige via Tyskland som enligt dokumenten skulle vara import av&lt;br&gt;salt. De anställda på rederiet fattade misstankar mot transporten och&lt;br&gt;meddelade tullen sina misstankar samt gav uppgifter om med vilken färja&lt;br&gt;transporten skulle komma till Sverige. Vid ankomsten till Sverige ingrep&lt;br&gt;tullen och fann tusentals liter alkohol, vilka motsvarar skatteintäkter och&lt;br&gt;avgifter på ca 4 miljoner kronor. Eftersom det i princip skall råda fri&lt;br&gt;rörlighet av varor över gränserna inom EU skall varutransporter inte&lt;br&gt;stoppas bara för att de passerar en gräns. Ur kontrollsynpunkt är Sverige&lt;br&gt;geografiskt gynnat på det sättet att det mesta EU-trafiken till Sverige&lt;br&gt;komma med båt eller flyg. En möjlighet för tullen till snabb information&lt;br&gt;från bokningsregister i färje- eller flygtrafik angående fartygens last av&lt;br&gt;varor och fordon skulle således medföra en stor effektivitetsvinst i tullens&lt;br&gt;brottsbekämpande arbete och även på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om tillgången till uppgifter bör därför inte inskränkas till enbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;narkotikabrottslighet utan för det fall uppgifter om varusändningar,&lt;br&gt;fordon eller personer kan vara av betydelse för att upptäcka allvarlig&lt;br&gt;brottslighet av annat slag som faller inom tullens ansvarsområde bör&lt;br&gt;någon åtskillnad i åtkomsten inte göras. Det är inte emellertid inte tänkt&lt;br&gt;att alla tulltjänstemän på måfå och oavsett syfte skall ha möjlighet att&lt;br&gt;inhämta dessa uppgifter utan det skall röra sig om ett begränsat antal&lt;br&gt;tull tjänstemän med brottsbekämpande arbetsuppgifter, vilka bör ha&lt;br&gt;befogenhet att begära in uppgifter eller ha mer direkt tillgång till&lt;br&gt;bokningsregister. Enligt Generaltullstyrelsen skulle det röra sig om ca&lt;br&gt;100 personer inom Tullverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om vilka grupper av tjänstemän inom Tullverket&lt;br&gt;som bör få behörighet att begära in information från transportföretagen&lt;br&gt;bör ges av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare inte tänkt att genom denna reglering tvinga transportföre-&lt;br&gt;tag att föra register över passagerare. I den mån företaget har uppgifter&lt;br&gt;om passagerare kan de däremot omfattas av uppgiftsskyldigheten. Med&lt;br&gt;förvarade uppgifter avses även uppgifter som är tillgängliga med tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel hos företaget, men som fysiskt lagras någon annanstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av effektivitetskäl vore det visserligen praktiskt om tullen hade tillgång&lt;br&gt;till uppgifterna via terminal eller annat ADB-medium. Det är emellertid&lt;br&gt;tveksamt om privata företag i transportbranschen generellt kan åläggas att&lt;br&gt;ställa terminaler till tullens förfogande eller göra ADB-överföring av&lt;br&gt;uppgifterna. När det gäller t.ex. större flygbolag med terminaler på&lt;br&gt;flygplatserna är det kanske inte något större problem men för mindre&lt;br&gt;företag inom fartygsnäringen kan det vara betydligt mer kostsamt och&lt;br&gt;opraktiskt. Förslaget till reglering av uppgiftsskyldigheten kommer&lt;br&gt;således inte att innefatta en skyldighet att tillhandahålla uppgifterna på&lt;br&gt;detta sätt. Däremot ger bestämmelsen behövligt lagstöd för att så får ske&lt;br&gt;om tullverket och transportföretaget i fråga finner att det är en praktisk&lt;br&gt;och möjlig lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare begränsning bör ske avseende uppgifternas användning.&lt;br&gt;Det är inte avsett att uppgifterna om resande skall lagras eller bearbetas&lt;br&gt;av Tullverket. I den mån det framkommer uppgifter om en person som&lt;br&gt;misstänks för allvarligare brott och är av särskild betydelse för brottsbe-&lt;br&gt;kämpningen kan det övervägas om inte uppgiften bör få sparas i&lt;br&gt;Tullverkets brottsregister eller i register som Sverige enligt internationella&lt;br&gt;överenskommelser åtagit sig att föra. Lagring och bearbetning av&lt;br&gt;uppgifterna skulle därför kunna kopplas till det syfte och den omfattning&lt;br&gt;som gäller enligt 2 § förordningen (1987:864) om Tullverkets register för&lt;br&gt;brottsbekämpande verksamhet.Det är möjligt att frågan får tas upp till&lt;br&gt;nytt övervägande i kommande arbete med registerfrågor i samband med&lt;br&gt;bl.a. CIS-konventionen. Tills vidare föreslås dock att registeruppgifter&lt;br&gt;från bokningssystemen om enskilda personer inte får lagras eller&lt;br&gt;bearbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen avses att införas i den kommande lagstiftningen om&lt;br&gt;olovlig införsel och utförsel över EU-gräns samt i tullagen (1994:1550).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall transportföretag skulle underlåta att efterkomma en begäran&lt;br&gt;att lämna ut uppgifter bör tullen få förelägga vite. I 99 § tullagen finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redan en vitesbestämmelse som kan tilllämpas även i detta sammanhang, Prop. 1995/96:166&lt;br&gt;i fråga om trafiken med tredje land. Vad gäller EU-trafiken kommer en Bilaga 5&lt;br&gt;motsvarande vitesbestämmelse införas i den kommande lagen om olovlig&lt;br&gt;införsel och utförsel över EU-gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportföretag som befordrar varor, resande eller fordon till eller från&lt;br&gt;det svenska tullområdet, skall på begäran lämna uppgifter till Tullverket&lt;br&gt;om ankommande och avgående transportmedels last och hos företaget&lt;br&gt;förvarade uppgifter om passagerare och fordon. Transportföretaget är inte&lt;br&gt;skyldig att lämna ut andra uppgifter rörande passagerare än namn,&lt;br&gt;resrutt, bagage, medresenärer samt sättet för betalning och bokning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket får begära uppgifter enligt första stycket endast om&lt;br&gt;uppgifterna kan antas ha betydelse för Tullverkets brottsbekämpande&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten får fullgöras genom terminalåtkomst eller annan&lt;br&gt;överföring med ADB-medium av uppgifter i transportföretagens&lt;br&gt;kundregister. Lämnade uppgifter om enskilda personer från transportföre-&lt;br&gt;tagen får inte lagras eller på annat sätt bearbetas av Tullverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemorian om reglering av tullens tillgång till&lt;br&gt;uppgifter från transportföretag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande avgetts av följande instanser. Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän (JO), Svea Hovrätt, Helsingborgs tingsrätt, Justitiekanslem&lt;br&gt;(JK), Riksåklagaren (RÅ), Rikspolisstyrelsen, Datainspektionen, General-&lt;br&gt;tullstyrelsen, Sveriges Redareförening, Airline Operatorns Committee&lt;br&gt;(AOC), Tull-Kust, Sveriges Speditörförbund, Sveriges industriförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket, Grossistförbundet Svensk Handel och SAS har inte yttrat&lt;br&gt;sig över betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;De till Lagrådet remitterade lagförslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om Tullverkets befogenheter vid införsel&lt;br&gt;eller utförsel över gräns mot ett annat land inom Europeiska&lt;br&gt;unionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om Tullverkets befogenheter vid&lt;br&gt;gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen (EU-land).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kontroller enligt denna lag får inte utformas på sådant sätt&lt;br&gt;att urvalet av vad och vem som kontrolleras sker slumpmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Lagen är tillämplig endast beträffande följande varor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krigsmateriel som avses i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, och&lt;br&gt;produkter som avses i lagen (1991:341) om strategiska produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor som skall beskattas enligt lagen (1994:1565) om beskattning&lt;br&gt;av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. narkotika som avses i narkotikastrafflagen (1968:64),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vapen och ammunition som avses i vapenlagen (1996:67),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. injektionssprutor och kanyler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa&lt;br&gt;dopningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;springstiletter, springknivar, knogjäm, kaststjämor, riv- eller&lt;br&gt;nithandskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kulturföremål som avses i 5 kap. 4-6 §§ lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. hundar och katter för annat ändamål än handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen (1994:1738),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. andra djur än sådana som anges ovan och produkter av djur om det&lt;br&gt;finns särskild anledning att misstänka att smittsam sjukdom förekommer,&lt;br&gt;att djuret eller djurprodukten på annat sätt utgör en allvarlig hälsorisk för&lt;br&gt;människor eller djur, att medföljande dokument är ofullständiga eller&lt;br&gt;felaktiga, att erforderliga dokument saknas eller att de villkor som i&lt;br&gt;övrigt gäller för införseln inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Anmälningsskyldighet föreligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den som utan erforderligt tillstånd, eller med stöd av tillstånd&lt;br&gt;som föranletts av vilseledande uppgift, från ett annat EU-land till Sverige&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför eller från Sverige till ett sådant land utför en vara som avses i 3 §&lt;br&gt;1, 3, 5-8 och 10,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som från ett annat EU-land till Sverige inför en vara som&lt;br&gt;avses i 3 § 4, 9, 11 och 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Generaltullstyrelsen&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter om anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUllverkets kontrollverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Var och en är skyldig att stanna på en tulltjänstemans anmaning.&lt;br&gt;Sådan anmaning får ges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som i omedelbart samband med inresa till Sverige från ett annat&lt;br&gt;EU-land eller vid utresa från Sverige till ett sådant land befinner sig i&lt;br&gt;omedelbar närhet av gränspassage, om det behövs för att möjliggöra&lt;br&gt;sådan kontroll som avses i 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som anträffas i trakterna invid Sveriges landgräns mot ett annat&lt;br&gt;EU-land, eller kuster, eller i närheten av eller inom flygplats eller annat&lt;br&gt;område som har direkt trafikförbindelse med ett annat EU-land, om det&lt;br&gt;finns anledning anta att han medför en vara som avses i 3 §, och att han&lt;br&gt;inte fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmaning enligt första stycket 2 får ges endast om det behövs för&lt;br&gt;att möjliggöra kontroll enligt 7 § och får inte gå utöver vad som är&lt;br&gt;nödvändigt för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som enligt 5 § är skyldig att stanna, skall på en tulltjänstemans&lt;br&gt;begäran lämna de uppgifter och visa upp de handlingar som behövs för&lt;br&gt;kontroll enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För kontroll av att anmälningsskyldigheten enligt denna lag, eller&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alko-&lt;br&gt;holdrycker och tobaksvaror från ett land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen, fullgjorts riktigt och fullständigt, samt för kontroll av att&lt;br&gt;gällande villkor för in- eller utförsel av sådana varor som anges i 3 § 1,&lt;br&gt;3-12 uppfyllts, får en tulltjänsteman undersöka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan&lt;br&gt;förvaras vid införsel från eller utförsel till ett annat EU-land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handresgods, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och&lt;br&gt;liknande som medförs av en resande vid inresa från eller utresa till ett&lt;br&gt;annat EU-land, eller av den som kan anmanas att stanna enligt 5 § första&lt;br&gt;stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om befogenheter bl.a. avseende kroppsvisita-&lt;br&gt;tion och kroppsbesiktning finns i lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För kontroll av att anmälningsskyldigheten enligt denna lag fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt får en tulltjänsteman undersöka postförsändelser,&lt;br&gt;såsom paket, brev och liknande försändelser. En sådan försändelse får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga T&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öppnas om det finns anledning anta att den innehåller en vara som avses&lt;br&gt;i 3 §, och att denna vara kan tas i beslag enligt lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling och försändelsen finns hos tullmyndigheten eller&lt;br&gt;på ett utväxlingspostkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Beslut om öppnande med stöd av 8 § av brev och andra sådana&lt;br&gt;försändelser som kan antas innehålla förtroliga meddelanden får fattas&lt;br&gt;endast av tullmyndighetens chef eller efter dennes förordnande av någon&lt;br&gt;annan tjänsteman vid myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En försändelse som öppnas med stöd av 8 och 9 §§ får inte&lt;br&gt;undersökas närmare än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med&lt;br&gt;undersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll skall föras över undersökningen. Av protokollet skall framgå&lt;br&gt;ändamålet med undersökningen, och vad som har kommit fram vid&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försändelse öppnats skall adressaten och, om det är möjligt,&lt;br&gt;avsändaren underrättas så snart som möjligt, om inte särskilda skäl talar&lt;br&gt;emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Under de förutsättningar som anges i andra stycket får chefen för&lt;br&gt;en tullmyndighet besluta att en postförsändelse som väntas till viss&lt;br&gt;postanstalt, och som kommer från ett annat EU-land, under en viss&lt;br&gt;angiven, kortare tidsrymd skall hållas kvar av postbefordringsföretaget&lt;br&gt;när försändelsen kommer in till postanstalten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för ett beslut om kvarhållande är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det finns anledning anta att postförsändelsen innehåller narkotika&lt;br&gt;som kan tas i beslag enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att ett sådant beslut är nödvändigt för att det avsedda resultatet skall&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om kvarhållande får verkställas omedelbart men skall snarast&lt;br&gt;prövas av Generaltullstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Polisen och Kustbevakningen är skyldiga att medverka i kontroll-&lt;br&gt;verksamheten enligt denna lag. Vad som sägs i 5-7 och 13 §§ om en&lt;br&gt;tullmyndighet och en tulltjänsteman gäller vid sådan medverkan också&lt;br&gt;polismyndigheten och Kustbevakningen samt en polisman och en&lt;br&gt;tjänsteman vid Kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ett postbefordringsföretag som regeringen bestämmer är skyldigt&lt;br&gt;att medverka i kontrollverksamheten enligt denna lag. Vid denna&lt;br&gt;medverkan, som endast avser varor som befordras med post, gäller inte&lt;br&gt;bestämmelserna i 5—7 och 13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Vid kontroll enligt denna lag skall den vars uppgifter skall kontrolle-&lt;br&gt;ras, eller för vars räkning varan införs eller utförs, ge den som verkstäl-&lt;br&gt;ler kontrollen tillfälle att undersöka varan och transportmedlet och utan&lt;br&gt;kostnad tillhandahålla de varuprov som behövs. Den som utför kontrollen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 166&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall också lämnas tillträde till de lokaler och andra utrymmen som&lt;br&gt;används för den transport, förvaring eller verksamhet som kontrollen&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vars uppgifter skall kontrolleras eller för vars räkning varan införs&lt;br&gt;eller utförs skall svara för den transport av varan som behövs samt för&lt;br&gt;uppackning och återinpackning. Han skall även tillhandahålla någon som&lt;br&gt;hjälper till vid provtagning och vägning. Den som åsidosätter dessa&lt;br&gt;skyldigheter skall enligt beslut av en tullmyndighet ersätta staten för dess&lt;br&gt;kostnader för åtgärderna i fråga. Tullmyndigheten får besluta om&lt;br&gt;befrielse helt eller delvis från ersättningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Transportföretag, som befordrar resande från ett annat EU-land,&lt;br&gt;skall utan kostnad för staten ställa de lokaler och anordningar till&lt;br&gt;Tullverkets förfogande som behövs för undersökning av resgods och&lt;br&gt;fordon som resande för med sig, för förhör och kroppsvisitation av&lt;br&gt;resande samt för tullpersonal under uppehåll i tjänstgöringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Transportföretag som befordrar varor, passagerare eller fordon till&lt;br&gt;eller från Sverige, skall på begäran av en tullmyndighet skyndsamt lämna&lt;br&gt;de aktuella bokningsuppgifter om ankommande och avgående transporter,&lt;br&gt;som företaget har tillgång till. Transportföretag har endast skyldighet att&lt;br&gt;lämna de bokningsuppgifter om passagerare som avser namn, resrutt,&lt;br&gt;bagage och medpassagerare samt sättet för betalning och bokning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får begära uppgifter enligt första stycket endast om&lt;br&gt;uppgifterna kan antas ha betydelse för Tullverkets brottsbekämpande&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Transportföretag får göra uppgifter enligt 15 § tillgängliga för&lt;br&gt;tullmyndigheten genom att de görs läsbara på dataterminal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får ta del av uppgifter som tillhandahålls på datatermi-&lt;br&gt;nal endast i den omfattning och under den tid som behövs för att&lt;br&gt;kontrollera aktuella transporter. Tullmyndigheten får inte ändra eller på&lt;br&gt;annat sätt bearbeta eller lagra uppgifter som hålls tillgängliga på detta&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om enskilda personer som lämnats på annat sätt än via&lt;br&gt;dataterminal, skall omedelbart förstöras, om de visar sig sakna betydelse&lt;br&gt;för utredning och lagföring av brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om det behövs för att genomföra en kontroll enligt denna lag, får&lt;br&gt;en tullmyndighet ta hand om en vara. Varan får därvid läggas upp på&lt;br&gt;lager för tillfällig förvaring. De kostnader som Tullverket haft för varans&lt;br&gt;uppläggning och förvaring skall ersättas av den som för in eller för ut&lt;br&gt;varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten kan besluta att varan inte får tas ut från lagret förrän&lt;br&gt;kostnaderna ersatts eller säkerhet ställts för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får besluta om befrielse helt eller delvis från ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldigheten, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En tullmyndighet har rätt att göra kontrollbesök och revisioner hos&lt;br&gt;företag som för ut sådana varor som nämns i 3 § 1 och 8. Vad som sägs&lt;br&gt;i 68-80 §§ tullagen (1994:1550) om revision m.m. gäller därvid, liksom&lt;br&gt;bestämmelsen i 99 § samma lag om vite vid revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff och vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet låter bli att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stanna på en tulltjänstemans anmaning enligt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämna uppgifter och visa upp handlingar för en tulltjänsteman enligt&lt;br&gt;6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Ansvar enligt 19 § inträder inte om gärningen är belagd med straff&lt;br&gt;i brottsbalken eller i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Vite får av en tullmyndighet föreläggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett transportföretag som inte fullgör sina skyldigheter enligt 15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den vars uppgifter skall kontrolleras eller för vars räkning en vara&lt;br&gt;införs eller utförs enligt 13 § och som inte fullgör sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;samma paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Beslut enligt 13-15 och 17 §§ får överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs för överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1994:1550)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkterna 4, 6 och 7 i övergångsbestämmelserna till lagen skall&lt;br&gt;upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9 a, 99 och 107 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 57 a, 57 b, 57 c,&lt;br&gt;57 d, 67 a och 67 b §§, av följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som från en plats utanför det svenska tullområdet, men inom EG:s&lt;br&gt;tullområde, till det svenska tullområdet inför eller låter införa en icke-&lt;br&gt;gemenskapsvara, som inte är underkastad ett tullförfarande, är skyldig att&lt;br&gt;anmäla införseln till tullmyndigheten vid gränspasseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten uppbär därvid&lt;br&gt;handelspolitiska åtgärder vidtas och&lt;br&gt;omsättning iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av anmälningsskyl-&lt;br&gt;digheten har tullmyndigheten rätt&lt;br&gt;att utföra de kontroller som fram-&lt;br&gt;går av punkt 4 andra stycket i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tull för varan och övervakar att&lt;br&gt;andra villkor för övergång till fri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av anmälningsskyl-&lt;br&gt;digheten har tullmyndigheten rätt&lt;br&gt;att utföra de kontroller som fram-&lt;br&gt;går av lagen (1996:000) om Tull-&lt;br&gt;verkets befogenheter vid införsel&lt;br&gt;eller utförsel över gräns mot ett&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan kontroll som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § får en tulltjänsteman under-&lt;br&gt;söka postförsändelser, såsom pa-&lt;br&gt;ket, brev och liknande försändel-&lt;br&gt;ser. En sådan försändelse får&lt;br&gt;öppnas när det finns anledning&lt;br&gt;anta att den innehåller en vara,&lt;br&gt;och att denna vara kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling och försändelsen&lt;br&gt;finns hos tullmyndigheten eller på&lt;br&gt;ett utväxlingspostkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1531.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om öppnande med stöd av&lt;br&gt;57 a § av brev och andra sådana&lt;br&gt;försändelser som kan antas inne-&lt;br&gt;hålla förtroliga meddelanden får&lt;br&gt;fattas endast av tullmyndighetens&lt;br&gt;chef eller efter dennes förordnande&lt;br&gt;av någon annan tjänsteman vid&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försändelse som öppnas med&lt;br&gt;stöd av 57 a och 57 b §§ får inte&lt;br&gt;undersökas närmare än vad som&lt;br&gt;behövs med hänsyn till ändamålet&lt;br&gt;med undersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll skall föras över under-&lt;br&gt;sökningen. Av protokollet skall&lt;br&gt;framgå ändamålet med undersök-&lt;br&gt;ningen, och vad som kommit fram&lt;br&gt;vid denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försändelse öppnats skall&lt;br&gt;adressaten och, om det är möjligt,&lt;br&gt;avsändaren underrättas så snart&lt;br&gt;som möjligt, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i andra stycket får chefen för&lt;br&gt;en tullmyndighet besluta att en&lt;br&gt;postförsändelse som väntas till viss&lt;br&gt;postanstalt, och som kommer från&lt;br&gt;ett land som inte är medlem i Eu-&lt;br&gt;ropeiska unionen (tredje land),&lt;br&gt;under en viss angiven, kortare&lt;br&gt;tidsrymd skall hållas kvar av post-&lt;br&gt;befordringsföretaget när försändel-&lt;br&gt;sen kommer in till postanstalten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för ett beslut&lt;br&gt;om kvarhållande är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det finns anledning anta att&lt;br&gt;postförsändelsen innehåller narko-&lt;br&gt;tika som kan tas i beslag enligt&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att ett sådant beslut är nöd-&lt;br&gt;vändigt för att det avsedda resulta-&lt;br&gt;tet skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om kvarhållande får&lt;br&gt;verkställas omedelbart men skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;br&gt;snarast prövas av Generaltullsty-&lt;br&gt;relsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportföretag som befordrar&lt;br&gt;varor, passagerare eller fordon till&lt;br&gt;eller från Sverige, skall på begäran&lt;br&gt;av en tullmyndighet skyndsamt&lt;br&gt;lämna de aktuella bokningsuppgif-&lt;br&gt;ter om ankommande och avgående&lt;br&gt;transporter, som företaget har till-&lt;br&gt;gång till. Transportföretag har en-&lt;br&gt;dast skyldighet att lämna de bok-&lt;br&gt;ningsuppgifter om passagerare som&lt;br&gt;avser namn, resrutt, bagage och&lt;br&gt;medpassagerare samt sättet för be-&lt;br&gt;talning och bokning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får begära upp-&lt;br&gt;gifter enligt första stycket endast&lt;br&gt;om uppgifterna kan antas ha bety-&lt;br&gt;delse för Tullverkets brottsbekäm-&lt;br&gt;pande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportföretag får göra uppgif-&lt;br&gt;ter enligt 67 a § tillgängliga för&lt;br&gt;tullmyndigheten genom att de görs&lt;br&gt;läsbara på dataterminal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får ta del av&lt;br&gt;uppgifter som tillhandahålls på&lt;br&gt;dataterminal endast i den omfatt-&lt;br&gt;ning och under den tid som behövs&lt;br&gt;för att kontrollera aktuella trans-&lt;br&gt;porter. Tullmyndigheten får inte&lt;br&gt;ändra eller på annat sätt bearbeta&lt;br&gt;eller lagra uppgifter som hålls till-&lt;br&gt;gängliga på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om enskilda personer&lt;br&gt;som lämnats på annat sätt än via&lt;br&gt;dataterminal, skall omedelbart för-&lt;br&gt;störas, om de visar sig sakna be-&lt;br&gt;tydelse för utredning och lagföring&lt;br&gt;av brott.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;99 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en tullmyndighet med stöd av tullagstiftningen förelägger&lt;br&gt;tullskyldig eller annan att vidta åtgärd som behövs för förtullning eller&lt;br&gt;annan tullklarering eller för Tullverkets kontrollverksamhet, kan vite&lt;br&gt;föreläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite kan även föreläggas, om nå- Vite kan även föreläggas, om nå-&lt;br&gt;gon underlåtit att lämna uppgift gon underlåtit att lämna uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller inge handling enligt föreskrift&lt;br&gt;i tullagstiftningen eller att fullgöra&lt;br&gt;skyldighet som föreskrivs i 62 §&lt;br&gt;eller med stöd av 65 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite får inte fastställas till lägre&lt;br&gt;belopp ån femhundra kronor eller&lt;br&gt;högre än femtusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av vite&lt;br&gt;prövas av Generaltullstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 36 § tillämpas&lt;br&gt;även i fråga om viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övrigt gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1985:206) om viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller inge handling enligt föreskrift&lt;br&gt;i tullagstiftningen eller att fullgöra&lt;br&gt;skyldighet som föreskrivs i 62, 65&lt;br&gt;eller 67 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt bestämmelser&lt;br&gt;som meddelats med stöd av lagen eller enligt tullagstiftningen i övrigt får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, när det är fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastställelse av tull och prövningen inte gäller sådant beslut om&lt;br&gt;befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av tull som meddelats&lt;br&gt;med stöd av regeringens bemyndigande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uttag av tull ur en vara enligt gemenskapsregler eller 37 § denna&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. temporär import,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. restitution av tull,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ursprungsintyg som krävs för erhållande av förmånsbehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inskränkning i rätten att förfoga över en vara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bindande klassificeringsbesked,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ränta eller dröjsmålsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tulltillägg eller förseningsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ersättning som avses i 62 § andra stycket eller 64 § eller ersättning&lt;br&gt;för särskilda kostnader för bindande klassificeringsbesked,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. beslut om föreläggande som meddelats enligt tullagstiftningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. utdömande av vite.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12. begäran om att lämna uppgif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter enligt 67 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt överklagas Generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt bestämmelser som meddelats med stöd av lagen eller enligt&lt;br&gt;tullagstiftningen i övrigt hos regeringen, om inte annat är särskilt&lt;br&gt;föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om&lt;br&gt;beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1565) om beskattning av&lt;br&gt;privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4-6 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 7-13 §§, av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för in en vara för vil-&lt;br&gt;ken skatt skall betalas enligt 2 §&lt;br&gt;skall vid införseln anmäla detta till&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Kopparbergs&lt;br&gt;län (beskattningsmyndigheten).&lt;br&gt;Beskattningsmyndigheten beslutar&lt;br&gt;med stöd av anmälan den skatt&lt;br&gt;som skall betalas. Skatten skall&lt;br&gt;betalas senast två veckor efter&lt;br&gt;dagen för detta beslut. Skatten&lt;br&gt;betalas genom insättning på ett&lt;br&gt;särskilt konto. Betalningen anses&lt;br&gt;ha skett den dag då den har bok-&lt;br&gt;förts på det särskilda kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;annan myndighet för beskattnings-&lt;br&gt;myndighetens räkning får ta emot&lt;br&gt;anmälan enligt 4 §, besluta och i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för in en vara för vil-&lt;br&gt;ken skatt skall betalas enligt denna&lt;br&gt;lag skall vid införseln anmäla detta&lt;br&gt;till Skattemyndigheten i Koppar-&lt;br&gt;bergs län (beskattningsmyndighe-&lt;br&gt;ten). Beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;beslutar om den skatt som skall be-&lt;br&gt;talas för varje skattepliktig införsel.&lt;br&gt;Skatten skall betalas senast två&lt;br&gt;veckor efter dagen för detta beslut.&lt;br&gt;Skatten betalas genom insättning på&lt;br&gt;ett särskilt konto. Betalningen an-&lt;br&gt;ses ha skett den dag då den har&lt;br&gt;bokförts på det särskilda kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket skall för beskattnings-&lt;br&gt;myndighetens räkning ta emot an-&lt;br&gt;mälan som avses i första stycket&lt;br&gt;när införseln sker där bemannad&lt;br&gt;tullplats finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På annan plats skall Tullverket&lt;br&gt;där det är möjligt se till att an-&lt;br&gt;mälan kan lämnas på annat sätt.&lt;br&gt;Tullverket skall i sådana fall vid-&lt;br&gt;arebefordra anmälan till beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anmälan skett direkt till&lt;br&gt;Tullverket skall verket för beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndighetens räkning besluta&lt;br&gt;om skatten och får i samband där-&lt;br&gt;med uppbära skatten, samt vidta&lt;br&gt;nödvändig skattekontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för in en vara för vil-&lt;br&gt;ken skatt skall betalas enligt denna&lt;br&gt;lag skall när inresan sker där be-&lt;br&gt;mannad tullplats finns anmäla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband därmed uppbära skatten&lt;br&gt;samt vidta nödvändig skattekon-&lt;br&gt;troll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta till Tullverket vid införseln.&lt;br&gt;Sker införseln på annan plats skall&lt;br&gt;anmälan ändå lämnas till Tullver-&lt;br&gt;ket om sådan möjlighet tillhanda-&lt;br&gt;hålls av verket. I annat fall skall&lt;br&gt;anmälan om införseln lämnas till&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten senast tre&lt;br&gt;dagar efter införseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift och indrivning i lagen (1984-&lt;br&gt;:151) om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter skall även gälla&lt;br&gt;för skatt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgift skall tas ut om&lt;br&gt;skatt inte betalas inom den tid som&lt;br&gt;anges i 4 §. Därvid tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna om dröjsmålsavgift i&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om indrivning av skatt&lt;br&gt;enligt denna lag gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i 5 kap. 16 och 18 §§ lagen&lt;br&gt;om punktskatter och prisreglerings-&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har resande vid fullgörande av&lt;br&gt;anmälningsskyldighet enligt denna&lt;br&gt;lag lämnat uppgift som befinns&lt;br&gt;oriktig, skall en särskild avgift&lt;br&gt;påföras honom. Avgiften är femtio&lt;br&gt;procent av det skattebelopp som&lt;br&gt;inte skulle ha påförts honom om&lt;br&gt;den oriktiga uppgiften hade god-&lt;br&gt;tagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har resande fört in vara för&lt;br&gt;vilken skatt skall betalas enligt&lt;br&gt;denna lag utan att anmäla detta,&lt;br&gt;skall en särskiltd avgift påföras&lt;br&gt;honom. Avgiften är femtio procent&lt;br&gt;av den skatt som påförs honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten skall&lt;br&gt;påföra särskild avgift enligt 7 §. /&lt;br&gt;fall där den oriktiga uppgiften&lt;br&gt;lämnats i anmälan direkt till Tull-&lt;br&gt;verket skall Tullverket påföra sär-&lt;br&gt;skild avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet underlåter att anmäla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattepliktig införsel enligt denna&lt;br&gt;lag döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag av be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten eller Tull-&lt;br&gt;verket får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Prövningstill-&lt;br&gt;stånd krävs vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;//„§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras ett beskattningsbeslut i en&lt;br&gt;fråga som föranlett särskild avgift&lt;br&gt;skall domstolen vidta den ändring&lt;br&gt;av beslutet om särskild avgift som&lt;br&gt;föranleds av beskattningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift får efterges om&lt;br&gt;det med hänsyn till omständigheter-&lt;br&gt;na framstår som uppenbart oskäligt&lt;br&gt;att ta ut avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om eftergift av&lt;br&gt;särskild avgift skall beaktas även&lt;br&gt;om yrkande om detta inte fram-&lt;br&gt;ställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i postlagen (1993:1684) skall införas en&lt;br&gt;ny paragraf, 20 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver postverksamhet&lt;br&gt;enligt denna lag skall utan hinder&lt;br&gt;av 19 § bistå en tullmyndighet vid&lt;br&gt;kontroll avseende postförsändelse&lt;br&gt;enligt tullagen (1994:1550) eller&lt;br&gt;lagen (1996:000) om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter vid införsel eller ut-&lt;br&gt;försel över gräns mot ett annat&lt;br&gt;land inom Europeiska unionen.&lt;br&gt;Detta gäller dock endast kontroll&lt;br&gt;som rör misstanke om narkotika-&lt;br&gt;brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-03-19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet&lt;br&gt;Johan Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 7 mars 1996 (Finansdepartementet) har rege-&lt;br&gt;ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om Tullverkets befogenheter vid införsel eller utförsel över gräns&lt;br&gt;mot ett annat land inom Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i tullagen (1994:1550),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel&lt;br&gt;av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i postlagen (1993:1684).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna&lt;br&gt;Johan Montelius och Eva-Lotta Pivén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet-.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om Tullverkets befogenheter vid införsel eller&lt;br&gt;utförsel över gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen meddelas vissa föreskrifter om anmälningsskyldighet vid&lt;br&gt;införsel från eller utförsel till ett annat EU-land. I princip är paragrafen&lt;br&gt;så uppbyggd att det för vissa slags varor - däribland krigsmateriel och&lt;br&gt;narkotika - avses gälla en anmälningsskyldighet för den som för in eller&lt;br&gt;ut en vara av angivet slag utan tillstånd eller med stöd av tillstånd som&lt;br&gt;grundar sig på vilseledande uppgifter (första stycket punkt 1). För andra&lt;br&gt;slags varor, däribland vapen, avses anmälningsskyldighet gälla vid&lt;br&gt;införsel oberoende av om tillstånd för införseln har meddelats eller inte&lt;br&gt;(första stycket punkt 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna om anmälningsskyldighet har ingen motsvarighet i det&lt;br&gt;utredningsbetänkande som ligger till grund för lagförslaget och synes inte&lt;br&gt;heller ha föranletts av påpekanden vid remissbehandlingen. Föreskrifterna&lt;br&gt;kan inte i alla situationer anses fylla någon beaktansvärd funktion. Den&lt;br&gt;som utan att ge det till känna för vederbörlig myndighet för in eller ut en&lt;br&gt;vara utan erforderligt tillstånd kan straffas för detta omedelbart på grund&lt;br&gt;av bestämmelserna i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling. För&lt;br&gt;att den lagen skall bli tillämplig behövs sålunda inga särskilda föreskrifter&lt;br&gt;om anmälningsskyldighet. När det gäller sådan införsel som sker med&lt;br&gt;stöd av tillstånd är anmälningsskyldigheten osanktionerad och varan får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införas oberoende av om anmälan görs eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstruktionen har också fått till följd att flera av bestämmelserna om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid kontroll har fått en missvisande utformning.&lt;br&gt;När det t.ex. i den på nakotikakontroll inriktade bestämmelsen i 8 § sägs&lt;br&gt;att en tulltjänsteman får undersöka postförsändelser för kontroll av att&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten har fullgjorts riktigt och fullständigt, återspeglar&lt;br&gt;den föreslagna lydelsen sålunda inte alls det egentliga syftet med&lt;br&gt;kontrollen. Denna kontroll sker ju med syfte att undersöka om en&lt;br&gt;försändelse innehåller narkotika eller något annat ämne som är belagt&lt;br&gt;med införselrestriktioner och inte för att kontrollera att den som t.ex.&lt;br&gt;söker föra in narkotika illegalt har gjort anmälan om sitt förfarande på ett&lt;br&gt;riktigt och fullständigt sätt. Liknande invändningar kan göras mot de&lt;br&gt;övriga bestämmelser om tullverkets befogenheter som tar sin&lt;br&gt;utgångspunkt i den förutsatta anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att konstruktionen delvis har förebild i gällande&lt;br&gt;bestämmelser vill Lagrådet likväl inte avstyrka förslaget i denna del. Av&lt;br&gt;remissen framgår emellertid att frågan om ändringar i varusmugglings-&lt;br&gt;lagstiftningen för närvarande övervägs på grundval av bl.a. betänkandet&lt;br&gt;Smuggling och tullbedrägeri (SOU 1991:84). Lagrådet förordar att&lt;br&gt;begreppsbildningen i förevarande lag och därmed även konstruktionen av&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten övervägs på nytt i det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får chefen för en tullmyndighet under angivna förutsätt-&lt;br&gt;ningar besluta att en väntad postförsändelse under en viss angiven kortare&lt;br&gt;tidsrymd skall hållas kvar av postbefordringsföretaget, när försändelsen&lt;br&gt;inkommer till postanstalten. Ett beslut om kvarhållande får verkställas&lt;br&gt;omedelbart men skall snarast prövas av Generaltullstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att en väntad försändelse skall kvarhållas av befordringsanstalt&lt;br&gt;kan meddelas också enligt 27 kap. 9 § rättegångsbalken men ankommer&lt;br&gt;då alltid på domstol. Med hänsyn härtill kunde det ifrågasättas om inte&lt;br&gt;även sådana beslut som avses i förevarande paragraf borde meddelas av&lt;br&gt;domstol eller åtminstone underställas domstol i stället för Generaltull-&lt;br&gt;styrelsen. Det är emellertid att märka att tulltjänsteman enligt gällande&lt;br&gt;rätt anses ha befogenhet att undersöka postförsändelser och att det i&lt;br&gt;remissens 8 och 9 §§ har upptagits uttryckliga regler om detta. Den nu&lt;br&gt;aktuella möjligheten att förordna om kvarhållande av en postförsändelse&lt;br&gt;kan ses som ett utflöde av denna befogenhet. Med hänsyn härtill vill&lt;br&gt;Lagrådet inte motsätta sig den föreslagna ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan skillnad mellan 27 kap. 9 § rättegångsbalken och förevarande&lt;br&gt;paragraf hänför sig till giltigheten i tiden av ett beslut om kvarhållande.&lt;br&gt;Ett förordnande enligt det förra lagrummet skall meddelas att gälla under&lt;br&gt;viss tid, högst en månad från den dag då det delgavs befordringsföre-&lt;br&gt;taget. Det innebär att en försändelse måste ha kommit in till beford-&lt;br&gt;ringsföretaget inom den angivna tiden för att förordnandet om kvar-&lt;br&gt;hållande skall få tillämpas. Ett beslut enligt förevarande paragraf såsom&lt;br&gt;den avfattats enligt förslaget kan däremot gälla utan någon begränsning&lt;br&gt;i tiden i detta hänseende; först när en försändelse har kommit in till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befordringsföretaget gäller enligt förslaget en tidsbegränsning så till vida&lt;br&gt;att försändelsen får hållas kvar endast under en viss angiven kortare tids-&lt;br&gt;rymd. Detta är inte tillfredsställande. Lagrådet förordar att det i första&lt;br&gt;stycket som en andra mening läggs till en regel av innehåll att ett beslut&lt;br&gt;skall meddelas att gälla viss angiven kortare tidsrymd. Orden &amp;quot;under viss&lt;br&gt;angiven kortare tidsrymd&amp;quot; kan då utgå ur första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör observeras att såväl denna paragraf som 12 § talar bara&lt;br&gt;om postbefordringsföretag medan 27 kap. 9 § rättegångsbalken är&lt;br&gt;tillämplig på alla befordringsföretag, t. ex. järnvägsföretag. Om avsikten&lt;br&gt;är att även andra befordringsföretag än postföretag skall inbegripas i&lt;br&gt;regeln, bör antingen &amp;quot;postbefordringsföretag&amp;quot; ändras till &amp;quot;befordrings-&lt;br&gt;företag&amp;quot; eller också, i överensstämmelse med 66 § tullagen, järnvägsföre-&lt;br&gt;tag nämnas vid sidan av postbefordringsföretag i såväl denna paragraf&lt;br&gt;som 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket av förevarande paragraf anges enligt förslaget att ett&lt;br&gt;postbefordringsföretag är skyldigt att medverka i kontrollverksamheten&lt;br&gt;enligt lagen. Paragrafen ger emellertid inte någon annan upplysning om&lt;br&gt;vad denna medverkan är avsedd att inbegripa än att 5-7 och 13 §§ inte&lt;br&gt;är tillämpliga vid sådan medverkan. Paragrafens avfattning kan därmed&lt;br&gt;möjligen ge underlag för slutsatsen att exempelvis bestämmelserna i 8 §&lt;br&gt;om undersökning av postförsändelser skall kunna tillämpas av post-&lt;br&gt;befordringsföretaget, vilket uppenbarligen ej är avsikten. Däremot är det&lt;br&gt;tydligen avsett att postbefordringsföretaget på begäran skall till Tullverket&lt;br&gt;lämna ut en försändelse som kvarhållits, något som inte utan vidare kan&lt;br&gt;läsas in i bestämmelsen enligt den föreslagna avfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren till förslaget till lag om ändring i postlagen&lt;br&gt;anges vid 20 a § att de postanställdas medverkan endast skall bestå i att&lt;br&gt;hålla kvar en viss försändelse på postanstalten och att överlämna denna&lt;br&gt;till en tulltjänsteman. Enligt uttalanden i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 9.3) vill det emellertid synas som om avsikten dessutom är att en&lt;br&gt;posttjänsteman som fattar misstanke om att en försändelse innehåller&lt;br&gt;narkotika utan hinder av gällande sekretessregler skall vidarebefordra&lt;br&gt;denna misstanke till Tullverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att postbefordringsföretaget är skyldigt att hålla kvar en försändelse,&lt;br&gt;om beslut härom har delgetts företaget, följer av 11 § och behöver inte&lt;br&gt;anges även i förevarande paragraf. Om det i övrigt är avsett att post-&lt;br&gt;befordringsföretaget skall medverka genom att på begäran lämna ut en&lt;br&gt;kvarhållen försändelse och genom att vidarebefordra misstankar av nyss&lt;br&gt;angivet slag till Tullverket men inte genom några andra åtgärder, bör&lt;br&gt;detta i klarhetens intresse uttryckligen anges. Detta har betydelse inte&lt;br&gt;bara för undanröjandet av missuppfattningen att befordringsföretagets&lt;br&gt;medverkan skall inbegripa även andra åtgärder utan också för tillgodo-&lt;br&gt;seendet av det krav på konkretion som gäller för att tystnadsplikten skall&lt;br&gt;genombrytas (jfr Corell m.fl., Sekretesslagen, 2 uppl. s. 337 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar med hänvisning till det anförda att stycket får följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Ett postbefordringsföretag som regeringen bestämmer är skyldigt att,&lt;br&gt;på begäran av tullmyndigheten, till denna myndighet överlämna en för-&lt;br&gt;sändelse som kvarhållits enligt 11 §. Ett sådant postbefordringsföretag är&lt;br&gt;även i annat fall skyldigt att göra anmälan till Tullverket, om det i före-&lt;br&gt;tagets verksamhet uppkommer misstanke att en försändelse innehåller&lt;br&gt;narkotika som kan tas i beslag enligt lagen (1960:418) om straff för varu-&lt;br&gt;smuggling. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtas Lagrådets förslag bör motsvarande ändring göras i 66 § andra&lt;br&gt;stycket tullagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall vissa angivna beslut av tullmyndighet överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol. Beträffande övriga beslut enligt lagen har&lt;br&gt;inga särskilda föreskrifter föreslagits, vilket innebär att exempelvis beslut&lt;br&gt;enligt 11 och 21 §§ i enlighet med allmänna principer kommer att kunna&lt;br&gt;överklagas till regeringen (jfr 30 § verksförordningen, 1987:1100). Är&lt;br&gt;avsikten att överklagande skall kunna ske endast i de särskilt angivna&lt;br&gt;fallen, bör i ett tredje stycke anges att andra beslut enligt lagen än sådana&lt;br&gt;som avses i första stycket inte får överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till föreskriften i 12 § att vad som sägs i 13 § gäller för&lt;br&gt;polismyndighets eller Kustbevakningens medverkan vid kontrollverksam-&lt;br&gt;het enligt lagen bör enligt Lagrådets mening första stycket utformas så att&lt;br&gt;överklagandereglema får avseende också på beslut av dessa myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill i övrigt påpeka att ordningen för överklagande enligt&lt;br&gt;denna paragraf skiljer sig från den enligt tullagen, bl.a. så till vida att&lt;br&gt;ett beslut av en tullmyndighet enligt paragrafen skall överklagas hos all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol men enligt tullagen hos Generaltullstyrelsen.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets mening är det inte tillfredsställande att ordningen för&lt;br&gt;överklagande inte är likartad i de två lagarna. Lagrådet förutsätter att&lt;br&gt;denna fråga tas upp i samband med en kommande översyn av tullagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i tullagen (1994:1550)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad Lagrådet anfört vid 11 § förslaget till lag om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid införsel eller utförsel över gräns mot ett&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unionen förordas att det i första stycket som&lt;br&gt;en andra mening läggs till en regel av innehåll att ett beslut skall&lt;br&gt;meddelas att gälla viss angiven kortare tidsrymd samt att orden &amp;quot;under&lt;br&gt;viss angiven kortare tidsrymd&amp;quot; utgår ur första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av&lt;br&gt;privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall bestämmelserna i 5 kap. 16 och 18 §§ lagen&lt;br&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter gälla i fråga om indrivning av&lt;br&gt;skatt enligt lagen, vilket bl.a. innebär att verkställighet enligt&lt;br&gt;utsökningsbalken kan ske av skattebeslut. Uppenbarligen är avsikten att&lt;br&gt;detsamma skall gälla med avseende på beslut om dröjsmålsavgift och&lt;br&gt;beslut om sådan avgift som avses i 7 §. Lagrådet förordar därför att det&lt;br&gt;i andra stycket i stället för enbart &amp;quot;skatt&amp;quot; anges &amp;quot;skatt och avgift&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7-9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § andra stycket i remissförslaget skall särskild avgift påföras en&lt;br&gt;resande som har fört in en vara för vilken skatt skall betalas enligt lagen&lt;br&gt;utan att anmäla detta; avgiften får dock enligt 12 § efterges om det är&lt;br&gt;uppenbart oskäligt att ta ut densamma. Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet underlåter att anmäla skattepliktig införsel enligt lagen skall&lt;br&gt;enligt 9 § dessutom dömas till böter. Den särskilda avgiften drabbar alltså&lt;br&gt;samma personkrets som bötesstraffet och förutsättningarna för sank-&lt;br&gt;tionerna är också i praktiken desamma. Med hänsyn härtill finns det inte&lt;br&gt;några egentliga skäl för en ordning enligt vilken ekonomiska sanktioner&lt;br&gt;för samma förfarande skall fastställas i två skilda procedurer. I den mån&lt;br&gt;det finns ett önskemål att göra den ekonomiska konsekvensen särskilt&lt;br&gt;kännbar kan ju detta tillgodoses inom ramen för endera av sanktionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar därför att det övervägs att antingen bötesstraffet&lt;br&gt;eller också den särskilda avgiften utgår. I det senare fallet måste&lt;br&gt;straffbestämmelsen i 9 § göras tillämplig även på det fallet att någon&lt;br&gt;lämnar oriktiga uppgifter vid fullgörande av anmälningsskyldigheten.&lt;br&gt;Med hänsyn till de svårigheter som i vissa fall kan finnas att dra gränsen&lt;br&gt;mellan en oriktig uppgift i en anmälan och en underlåten anmälan kan en&lt;br&gt;sådan utvidgning vara motiverad även om det dubbla sanktionsystemet&lt;br&gt;behålls. Det nämnda gränsdragningsproblemet kan uppkomma även vid&lt;br&gt;tolkningen av begreppet &amp;quot;oriktig uppgift&amp;quot; i 8 §. Även i fråga om andra&lt;br&gt;meningen i denna paragraf bör därför övervägas en utformning som gör&lt;br&gt;det klart att den omfattar såväl oriktig uppgift som underlåten anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som 7 och 9 §§ har utformats torde särskild avgift eller bötesstraff&lt;br&gt;kunna komma i fråga endast under förutsättning att införseln har full-&lt;br&gt;bordats och således inte om förfarandet har stannat vid ett försök. Lag-&lt;br&gt;rådet har ingen invändning mot denna ordning men vill påpeka att den&lt;br&gt;innebär att, om någon blir ertappad vid tullkontroll innan kontrollstället&lt;br&gt;har passerats, det inte kommer att finnas förutsättningar att påföra denne&lt;br&gt;vare sig särskild avgift eller böter (jfr NJA II 1960 s. 158).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt författningskommentaren är avsikten att lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling inte skall tillämpas vid handlingar som omfattas&lt;br&gt;av straffbestämmelsen i 9 §. Sannolikt är avsikten att varusmugglings-&lt;br&gt;lagen inte heller skall tillämpas på fall då någon har lämnat oriktig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift i en anmälan enligt förevarande lag, något som i enlighet med&lt;br&gt;vad som nyss sagts faller utanför den föreslagna straffbestämmelsen. Att&lt;br&gt;varusmugglingslagen inte är tillämplig bör framgå av en uttrycklig&lt;br&gt;bestämmelse. Vidare bör anmärkas att det i en nyligen avlämnad propo-&lt;br&gt;sition (prop. 1995/96:170) föreslås att skattebrottslagen (1971:69) skall&lt;br&gt;vara generellt tillämplig i fråga om skatter med undantag för fall då ett&lt;br&gt;förfarande är straffbelagt i varusmugglingslagen. Avsikten är uppenbar-&lt;br&gt;ligen att inte heller skattebrottslagen skall vara tillämplig i de nu aktuella&lt;br&gt;fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar med hänvisning till det anförda att lagförslaget&lt;br&gt;kompletteras med en bestämmelse av följande innehåll: &amp;quot;Lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling och skattebrottslagen (1971:69)&lt;br&gt;skall inte tillämpas vid införsel som avses i denna lag&amp;quot;. Om 9 § skall&lt;br&gt;kvarstå, kan bestämmelsen upptas i ett andra stycke av den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att särskild avgift får efterges, om det med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften.&lt;br&gt;Enligt författningskommentaren är syftet att bestämmelsen skall tillämpas&lt;br&gt;både i fall där underlåtelsen framstår som ursäktlig och i fall där fråga&lt;br&gt;är om misskrivning, frivillig rättelse etc. Det framhålls att vid tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelsen ledning kan hämtas i praxis avseende liknande bestäm-&lt;br&gt;melser på skattetilläggsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid misskrivning och felräkning skall skattetillägg inte tas ut; se t ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 § taxeringslagen (1990:324). Enligt 6 § samma kapitel skall&lt;br&gt;eftergift av särskild avgift ske vid fall av ursäktlighet eller om det&lt;br&gt;framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening är det en fördel om förevarande paragraf, i den mån den sär-&lt;br&gt;skilda avgiften skall kvarstå, utformas i närmare anslutning till vad som&lt;br&gt;gäller enligt bl.a. taxeringslagen. Detta kan ske genom att paragrafen ges&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Särskild avgift tas inte ut vid rättelse av en uppenbar felräkning eller&lt;br&gt;misskrivning eller vid frivillig rättelse av en oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift får efterges, om den oriktiga uppgiften eller den&lt;br&gt;underlåtna anmälningsskyldigheten framstår som ursäktlig eller det med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna framstår som uppenbart oskäligt att ta ut&lt;br&gt;avgiften”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En komplettering av lagförslaget med en bestämmelse om tidpunkten för&lt;br&gt;ikraftträdandet är påkallad. Härutöver är följande att anföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 10 § införs bestämmelser om överklagande av beslut av beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten eller Tullverket. Detta gäller inte enbart beslut&lt;br&gt;avseende den nya särskilda avgiften utan också beslut i fråga om skatt&lt;br&gt;enligt lagen. Eftersom remissförslaget föreskriver en nyordning i fråga&lt;br&gt;om prövningstillstånd, bör enligt Lagrådets mening övervägas att med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anknytning till den nya prövningstillståndsbestämmelsen införa en&lt;br&gt;övergångsregel av motsvarande innehåll som beslutats i samband med&lt;br&gt;ändringen i annan lagstiftning på grundval av prop. 1995/96:22 om&lt;br&gt;tvåpartsprocess m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna och bet.&lt;br&gt;1995/96: JuU 7 i samma ärende. En sådan övergångsregel kan förslagsvis&lt;br&gt;ges följande lydelse: &amp;quot;Föreskriften i 10 § om krav på prövningstillstånd&lt;br&gt;tillämpas inte i de fall där det första beslutet i ärende om skatt fattats före&lt;br&gt;ikraftträdandet. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i postlagen (1993:1684)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 mars 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;br&gt;Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson,&lt;br&gt;Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition Tullens befogenheter vid den inre&lt;br&gt;gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upp-&lt;br&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande&lt;br&gt;EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om Tullverkets &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157E (Romfördraget)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kontrollbefogenheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394R3381&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vid införsel eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;392L0109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utförsel över gräns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393L0046&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mot ett annat land&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390R3677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inom Europeiska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;391L0477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;unionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393L0015&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0007&lt;br&gt;390L0425 mfl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377L038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tullagen (1994:1550)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;392L0012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;392R0012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;lagen (1994:1565)&lt;br&gt;om beskattning av&lt;br&gt;privatinförsel av&lt;br&gt;alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror från land&lt;br&gt;som är medlem i&lt;br&gt;Europeiska unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49728, Stockholm 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:SkU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-04-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-04-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-04-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:47:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03166</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:47:17</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:SkU23</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01SkU23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Tullens befogenheter vid den inre gränsen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:166&lt;br/&gt;
Tullens befogenheter vid den inre gränsen</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:166 Tullens befogenheter vid den inre gränsen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:166&lt;br/&gt;
Tullens befogenheter vid den inre gränsen</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:166 Tullens befogenheter vid den inre gränsen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gun Hellsvik  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:166&lt;br/&gt;
Tullens befogenheter vid den inre gränsen</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:166 Tullens befogenheter vid den inre gränsen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gun Hellsvik  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Thomas Julin  och Ronny Korsberg  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:166&lt;br/&gt;
Tullens befogenheter vid den inre gränsen</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:166 Tullens befogenheter vid den inre gränsen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Thomas Julin  och Ronny Korsberg  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>