<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286543</hangar_id>
 <dok_id>GJ03161</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>161</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:161</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>161</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-03-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:06</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997--2001</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03161/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03161</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03161</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:161&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 4 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thage G Peterson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margot Wallström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till de villkor och riktlinjer som skall gälla&lt;br&gt;under kommande tillståndsperiod för den radio- och TV-verksamhet i allmän-&lt;br&gt;hetens tjänst som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har radio- och TV-området i Sverige förändrats på&lt;br&gt;ett genomgripande sätt. Det finns därför anledning att förtydliga och stärka&lt;br&gt;programföretagens uppdrag i det nya medielandskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall tillgodose alla publikgrupper med ett mångsidigt&lt;br&gt;programutbud av hög kvalitet. Under den kommande avtalsperioden skall&lt;br&gt;programföretagen bl.a. vidga och fördjupa sitt kulturansvar, sända fler&lt;br&gt;svenska program med hög kvalitet, öka samarbetet med kulturinstitutionerna,&lt;br&gt;öka omfattningen av utomståendes medverkan, tillhandahålla program som&lt;br&gt;speglar det mångkulturella samhället samt ägna ökad uppmärksamhet åt&lt;br&gt;program för och med barn och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndet föreslås avse perioden förden 1 januari 1997 -den 31 decem-&lt;br&gt;ber 2001 för Sveriges Television och Sveriges Radio. Tillståndet för Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio föreslås omfatta perioden den 1 januari 1997 - den 31 de-&lt;br&gt;cember 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagens redovisning till statsmakterna skall förtydligas. Företa-&lt;br&gt;gen skall årligen följa upp och rapportera hur uppdraget uppfylls. Uppfölj-&lt;br&gt;ningsrapporten skall ges in till Granskningsnämnden för radio och TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andel av allmänproduktionen i Sveriges Television och Sveriges Ra-&lt;br&gt;dios rikssändningar som produceras utanför Stockholm skall under tillstånds-&lt;br&gt;perioden öka till 55 %. Det skall även i fortsättningen finnas två självständiga&lt;br&gt;nyhetsredaktioner inom Sveriges Television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall liksom nu sända i två TV-kanaler och fyra radioka-&lt;br&gt;naler. Om ett programföretag vill starta nya programkanaler skall regeringens&lt;br&gt;medgivande inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av verksamheten föreslås liksom hittills ske med TV-av-&lt;br&gt;giftsmedel. Programföretagen skall inte tillåtas finansiera sin verksamhet med&lt;br&gt;reklam. Sponsring skall endast få förekomma i Sveriges Televisions sänd-&lt;br&gt;ningar i samband med sportevenemang. Granskningsnämnden föreslås från&lt;br&gt;och med budgetåret 1997 helt finansieras via statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.......................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Public service-uppdragets förändring över tiden ............ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medielandskapets förändring......................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Programstatistik.................................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radioutbudet.............................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;TV-utbudet................................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio-och TV-publiken....................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationell jämförelse............................ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagstiftning.................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Yttrandefrihetsgrundlagen...................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radiolagen................................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;TV-avgiftslagen ............................ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny lagstiftning om radio och TV................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalen mellan staten och public service-företagen........... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisation.................................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaltningsstiftelsema....................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Programbolag.............................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Dotterbolag ............................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiering.................................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhetens omfattning........................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sändningsnät.............................. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Radio-och TV-innehav ....................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sändningsvolym............................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Granskningsnämnden för radio och TV.................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio-och TV-verket.............................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsframställningar och remissvar på Grönboken......... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Television AB....................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;Sveriges Radio AB.......................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2.1 Radio Sweden........................ 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Utbildningsradio AB................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrigt beslutsunderlag............................. 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna förutsättningar och utgångspunkter.............. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Public service-uppdraget............................ 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Public service-uppdragets delar.................. 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riktlinjer för programverksamheten .................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Att främja kulturlivet......................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.1.1 &amp;nbsp;Svenska program...................... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.1.2 Ökat samarbete med kulturinstitutionerna...... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.1.3 Frilansmedverkan och fri produktion......... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det mångkulturella samhället.................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.3 &amp;nbsp;Program för barn och ungdom................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hög kvalitet............................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den demokratiska processen.................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Olika perspektiv i nyhetsförmedlingen.............. 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mediets genomslagskraft...................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhet på invandrar-och minoritetsspråk........ 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Program för funktionshindrade.................. 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.10 Särskilda riktlinjer för Sveriges&amp;nbsp;Utbildningsradio...... 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillståndsperiodens längd........................... 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 &amp;nbsp;Ägarskap...................................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning och utvärdering......................... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisation.................................... 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22.1 Programföretagens struktur...................... 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22.2 Distriktsorganisationer och distriktsbaserad produktion... .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiering och ekonomiska förutsättningar.............. 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa frågor med anknytning till ny teknik................ 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda frågor.................................. 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.1 Granskningsnämnden.......................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.2 Försvarsfrågor.............................. 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.3 Radio Sweden............................... 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 &amp;nbsp;Medelsberäkning................................. 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26.1 Programbolagen ............................. 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26.2 TV-avgiften ................................ 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Remissyttranden över betänkandet (SOU 1995:84)&lt;br&gt;Kulturpolitikens inriktning....................... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning............ 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1996...... 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om programföretagens public&lt;br&gt;service-uppdrag (avsnitt 17),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;godkänner de föreslagna riktlinjerna för programverksamheten (av-&lt;br&gt;snitten 18.1-18.9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen förordar om Sveriges Utbildningsradios&lt;br&gt;fortsatta verksamhet (avsnitt 18.10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om tillståndsperiodens längd&lt;br&gt;(avsnitt 19),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;godkänner den föreslagna ändringen av ägandet av programföretagen&lt;br&gt;(avsnitt 20),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om uppföljning och rapportering&lt;br&gt;av hur public service-uppdraget uppfylls (avsnitt 21),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om programföretagens struktur&lt;br&gt;samt krav på distriktsorganisation och distriktsbaserad produktion&lt;br&gt;(avsnitt 22),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om finansiering och ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningar för perioden 1997-2001 (avsnitt 23),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen förordar om sändningarnas räckvidd, sänd-&lt;br&gt;ningsrättens omfattning m.m. (avsnitt 24),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. godkänner vad regeringen förordar om Granskningsnämndens finan-&lt;br&gt;siering (avsnitt 25.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. godkänner vad regeringen föreslår om Radio Swedens fortsatta verk-&lt;br&gt;samhet (avsnitt 25.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för den avgifts-&lt;br&gt;finansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB,&lt;br&gt;Sveriges Radio AB, Radio Sweden och Sveriges Utbildningsradio&lt;br&gt;AB (avsnitt 26.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De nu gällande riktlinjerna för Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB&lt;br&gt;och Sveriges Utbildningsradio AB lades fast genom 1992 års riksdagsbeslut&lt;br&gt;(prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329) och 1993 års&lt;br&gt;riksdagsbeslut (prop. 1992/93:236. bet. 1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten regleras genom yttrandefrihetsgrundlagen, lagen&lt;br&gt;(1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagens områden, radiolagen (1966:755), lagen (1989:41) om TV-&lt;br&gt;avgift samt förordningen (1989:46) om TV-avgift. I anslutning till 1992 års&lt;br&gt;riksdagsbeslut träffades avtal mellan staten och Sveriges Television, Sveriges&lt;br&gt;Radio respektive Sveriges Utbildningsradio samt avtal mellan staten och&lt;br&gt;Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio för krig&lt;br&gt;och krigsfara. Avtalen löper under perioden den 1 januari 1993 - den 31&lt;br&gt;december 1996. Avtal slöts också mellan staten och Sveriges Television om&lt;br&gt;förvaltning av rundradiomedlen. Detta avtal trädde i kraft den 1 januari 1993&lt;br&gt;och gäller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom debattskriften En radio och TV i allmänhetens tjänst! (Ds&lt;br&gt;1994:76), den s.k. Grönboken, tog den förra regeringen initiativ till en&lt;br&gt;offentlig diskussion om vilken omfattning och inriktning public service-&lt;br&gt;verksamheten bör ha efter nu gällande avtalsperiod. Drygt 200 remissvar kom&lt;br&gt;in till Kulturdepartementet med anledning av Grönboken. Remissyttrandena&lt;br&gt;har sammanställts i departementspromemorian En radio och TV i allmän-&lt;br&gt;hetens tjänst! (Ds 1995:49).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 25 februari 1993 bemyndigade regeringen chefen för&lt;br&gt;Kulturdepartementet att tillkalla en parlamentarisk utredning med uppgift att&lt;br&gt;utvärdera kulturpolitikens inriktning med utgångspunkt i 1974 års kulturpoli-&lt;br&gt;tiska mål. Genom beslut den 15 december 1994 gav regeringen tilläggsdirek-&lt;br&gt;tiv till utredningen. Utredningen som arbetade under namnet Kulturutredning-&lt;br&gt;en (Ku 1993:03) överlämnade i augusti 1995 sitt slutbetänkande Kulturpoliti-&lt;br&gt;kens inriktning (SOU 1995:84). En sammanställning av utredningens förslag&lt;br&gt;och remissinstansernas synpunkter vad gäller de frågor som berör den av-&lt;br&gt;giftsfinansierade radio- och TV-verksamheten finns i bilaga 1 och bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kulturutskottets betänkande Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verk-&lt;br&gt;samheten (1994/95 :KrU26) behandlades regeringens förslag i 1995 års bud-&lt;br&gt;getproposition. Utskottet föreslog att det inför nästa tillståndsperiod skulle&lt;br&gt;tillsättas en parlamentarisk beredning med företrädare för samtliga riksdags-&lt;br&gt;partier. Riksdagen anslöt sig till detta (rskr. 1995/96:367).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillsatte en sådan beredningsgrupp inom Kulturdepartementet&lt;br&gt;under ordförandeskap av statssekreteraren Thomas Lyrevik (s) den 7 juli&lt;br&gt;1995. Beredningsgruppen fick i uppgift att överväga frågan om vilka krav&lt;br&gt;som skall ställas på den fortsatta public service-verksamheten samt att ta ställ-&lt;br&gt;ning till vilka ekonomiska och organisatoriska förutsättningar som bör gälla&lt;br&gt;för programföretagen under nästa tillståndsperiod. Från riksdagspartierna har&lt;br&gt;medverkat riksdagsledamöterna Charlotta Bjälkebring (v), Andreas Carlgren&lt;br&gt;(c), Åke Gustavsson (s), Chris Heister (m), Gunnar Hökmark (m). Ewa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Larsson (mp), Agneta Ringman (s), Catarina Rönnung (s) samt förre riks-&lt;br&gt;dagsledamoten Olle Wästberg (fp) och högskolelärare Per-Staffan Johansson&lt;br&gt;(kds).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för (m), (v) och (kds) har i vissa frågor inte ställt sig bakom&lt;br&gt;beredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Public service-uppdragets förändring över tiden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I Sverige fick AB Radiotjänst år 1925 ensamrätten till radiosändningar. Orga-&lt;br&gt;nisationen av verksamheten styrdes i första hand av erfarenheterna från Stor-&lt;br&gt;britannien. Radion betraktades som ett företag i allmänhetens tjänst som i&lt;br&gt;princip skulle stå fritt gentemot staten och andra maktcentra, men staten skulle&lt;br&gt;utöva en kontrollerande verksamhet och ytterst garantera den ekonomiska&lt;br&gt;basen genom att radion finansierades genom licensavgifter. I de ursprungliga&lt;br&gt;åliggandena för Radiotjänst ingick även att främja folkupplysning och folk-&lt;br&gt;bildningsarbete. Alltifrån starten reglerades verksamheten genom avtal mellan&lt;br&gt;staten och företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan det första public service-företaget, AB Radiotjänst, bedrevs i aktie-&lt;br&gt;bolagsform. Aktieägarna utgjordes av två grupper; pressen och ett närings-&lt;br&gt;livskonsortium. I samband med att AB Radiotjänst år 1956 fick ensamrätt att&lt;br&gt;sända TV-program ändrades företagets namn till Sveriges Radio AB och ett&lt;br&gt;antal folkrörelser tillkom som en ny ägargrupp. Aktierna fördelades med&lt;br&gt;40 % till folkrörelserna, 40 % till pressen och 20 % till näringslivet. 1 anslut-&lt;br&gt;ning till 1966 års riksdagsbeslut ändrades fördelningen av aktieinnehavet med&lt;br&gt;60 % till folkrörelserna, 20 % till pressen och 20 % till näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för public service-verksamheten har formulerats i anslut-&lt;br&gt;ning till några av de viktigaste riksdagsbesluten under den senaste trettioårs-&lt;br&gt;perioden. Nedan följer en kort översikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1966: Efter fem års omfattande utredning lade 1960 års radioutredning&lt;br&gt;fram sitt betänkande om framtiden för radio och TV i Sverige. 1966 års riks-&lt;br&gt;dagsbeslut innebar att staten träffade avtal med Sveriges Radio för perioden&lt;br&gt;den 1 juli 1967-den 30juni 1979 (efter förlängning). Beslutet innebar att en&lt;br&gt;andra kanal i TV startades 1969/1970 i syfte att ge publiken större valfrihet&lt;br&gt;och förbättra möjligheterna till debatt och opinionsbildning. De två kanalerna&lt;br&gt;skulle vara resursmässigt likställda, ha i princip samma programuppdrag och&lt;br&gt;ha egna nyhetsredaktioner. &amp;quot;En stimulerande tävlan&amp;quot; skulle råda mellan&lt;br&gt;kanalerna. Samtidigt beslutades att distriktsverksamheten i både radio och TV&lt;br&gt;skulle byggas upp - minst en fjärdedel av riksutbudet skulle produceras utan-&lt;br&gt;för Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1975: 1975 beslutades om en utbyggnad av lokalradio. Ett tjugotal statio-&lt;br&gt;ner med länsvis täckning började successivt byggas ut. Verksamheten samla-&lt;br&gt;des i ett nytt bolag, Sveriges Lokalradio AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978: Sveriges Utbildningsradio tillkom efter ett mångårigt utrednings-&lt;br&gt;arbete om utbildningsverksamhet genom radio och TV (TRU-kommittén).&lt;br&gt;Syftet med bolaget var att samla utbildningsprogramverksamheten i ett bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1978 års beslut slöts ett nytt avtal mellan staten och Sveriges&lt;br&gt;Radio för perioden den 1 juli 1979 - den 30 juni 1986. Sveriges Radio om-&lt;br&gt;organiserades till en koncern med ett moderbolag (SR) och fyra dotterbolag&lt;br&gt;(Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB&lt;br&gt;och Sveriges Utbildningsradio AB). 1966 års modell för kanalkonkurrens&lt;br&gt;kvarstod med vissa modifieringar. 1974 års kulturpolitiska mål fördes in i&lt;br&gt;avtalen. Decentraliseringskravet betonades och distriktsverksamheten bygg-&lt;br&gt;des ut kraftigt inom riksradion och i än högre grad inom Sveriges Television.&lt;br&gt;Regionala nyhetssändningar skulle omfatta hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986: 1986 års beslut innebar att staten ingick avtal med moderbolag och&lt;br&gt;dotterbolag för perioden den 1 juli 1986 - den 31 december 1992 (efter för-&lt;br&gt;längning). Beslutet innebar inte några stora förändringar. Moderbolaget fick&lt;br&gt;förstärkta styrbefogenheter på vissa områden. En rad avregleringar infördes,&lt;br&gt;bl.a. fick Sveriges Radio rätt att själv bestämma om sändningstidens längd&lt;br&gt;och om distriktsindelningen samt rätt att initiera utredningar om förändringar.&lt;br&gt;Tillstånd gavs till ett fjärde FM-nät som i huvudsak skulle förbehållas lokal-&lt;br&gt;radion. Sveriges Television fick ändra inriktningen av TV-kanalerna så att&lt;br&gt;distriktsverksamheten koncentrerades till en kanal (TV 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991: En marksänd reklamfinansierad TV-kanal, TV 4, fick koncession.&lt;br&gt;Regeringen gav samtidigt vissa organisatoriska riktlinjer för Sveriges Radio.&lt;br&gt;Sveriges Television fick möjlighet att sända sponsrade program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992: 1992 års riksdagsbeslut omfattade avtalsperioden den 1 januari&lt;br&gt;1993 - den 31 december 1996. Beslutet innebar att koncernen skulle upplö-&lt;br&gt;sas och moderbolaget läggas ned. De tre programföretagen Sveriges Televi-&lt;br&gt;sion AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB&lt;br&gt;(UR) skulle vara självständiga bolag. Public service-uppdraget skulle vara i&lt;br&gt;huvudsak oförändrat, men kvalitetsaspekten betonades. Programföretagen&lt;br&gt;fick i huvudsak fri bestämmanderätt i fråga om organisation, programinne-&lt;br&gt;håll, sändningstid, distriktsindelning m.m. Programföretagen fick i uppdrag&lt;br&gt;att i avtal mellan sig fördela ansvar för olika insatser för funktionshindrade&lt;br&gt;och verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk. Sveriges Radio fick&lt;br&gt;möjlighet att sända sponsrade program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 års riksdagsbeslut innebar också att ett nytt statligt aktiebolag med&lt;br&gt;huvudmannaskap för rundradionätet, TERACOM Svensk Rundradio AB, bil-&lt;br&gt;dades den 1 juli 1992. Teracom skall ge sändningsberättigade programföretag&lt;br&gt;(public service-företagen och TV 4) tillgång till sändarnätet på likvärdiga&lt;br&gt;villkor. Programföretagen får köpa bolagets tjänster. Verksamheten regleras i&lt;br&gt;avtal mellan Teracom och företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993: Eftersom 1992 års beslut inte kunde realiseras i fråga om ägar-&lt;br&gt;strukturen. togs ett nytt beslut 1993 som innebär att SVT, SR och UR sedan&lt;br&gt;den 1 januari 1994 ägs av tre för ändamålet bildade stiftelser. Stiftelsernas&lt;br&gt;syfte skall vara att främja självständigheten hos de tre public service-företa-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 beslutade riksdagen även om att tillåta privata reklamfinansierade&lt;br&gt;ljudradiosändningar. En ny myndighet inrättades för frågor om tillstånd att&lt;br&gt;sända lokalradio - Styrelsen för lokalradiotillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994: Den 1 juli 1994 inrättades två nya myndigheter, Radio- och TV-&lt;br&gt;verket och Granskningsnämnden för radio och TV, som ersatte Radionämn-&lt;br&gt;den, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995: 1995 års riksdagsbeslut innebar bl.a. att avtalet mellan staten och&lt;br&gt;SVT ändrades på så sätt att kravet på att distriktens produktion skall vara&lt;br&gt;samlad i en kanal upphörde. Modellen med två konkurrerande kanaler har&lt;br&gt;därmed upphört. SVT har fr.o.m. år 1996 ändrat den inre organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Medielandskapets förändring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Public service-verksamhetens omvärld har under de senaste två decennierna&lt;br&gt;förändrats radikalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gamla Sveriges Radio-koncernen fick för första gången konkurrens&lt;br&gt;utifrån när närradion introducerades år 1979. År 1984 öppnades möjligheter&lt;br&gt;till radio- och TV-sändningar via kabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1986 inleddes TV-utbytet mellan Sverige och Finland. I&lt;br&gt;Sverige tillhandahålls en finländsk TV-kanal dels via marksändningar över&lt;br&gt;Storstockholmsområdet, dels via fiberoptiskt nät till 24 orter i landet där&lt;br&gt;kabelmottagning är möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som bedrevs inom Sveriges Radio - med TV, riksradio,&lt;br&gt;lokalradio och utbildningsradio - dominerade dock fortfarande massmedie-&lt;br&gt;landskapet under större delen av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starten på nyårsafton 1987 av den Londonbaserade TV-kanalen TV 3&lt;br&gt;innebar att Sveriges Televisions monopol på svenska TV-sändningar de facto&lt;br&gt;var brutet. Omkring 1990 kunde en tredjedel av hushållen nås av TV 3.&lt;br&gt;Hösten 1990 startade ytterligare ett privat bolag - Nordisk Television (TV 4)&lt;br&gt;- en TV-kanal som sändes via satellit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I november 1991 fick TV 4 sändningstillstånd för den tredje markbundna&lt;br&gt;TV-kanalen. För sändningarna gäller enligt radiolagen samma krav på opar-&lt;br&gt;tiskhet. saklighet och hänsyn till demokratiska värden som för Sveriges Tele-&lt;br&gt;vision. I avtalet mellan staten och TV 4 har bestämts att TV 4 bl.a. skall sända&lt;br&gt;ett mångsidigt programutbud av god kvalitet. Staten ställer ganska omfattande&lt;br&gt;krav på TV 4:s programinnehåll, men kraven kan ändå inte jämföras med dem&lt;br&gt;som ställs på public service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag sänds ca 190 TV-program ut från satellit över Europa för vidaresänd-&lt;br&gt;ning i kabelnät eller för direktmottagning via parabol. Det antal TV-kanaler&lt;br&gt;som kan tas emot i Sverige beror på om TV-kanalernas signaler är kodade&lt;br&gt;och i övrigt vilken teknisk utrustning som krävs. Det finns elva TV-kana-&lt;br&gt;ler som kan tas emot via kabelnät eller parabol och som är särskilt inriktade&lt;br&gt;mot den svenska publiken, nämligen TV 3, TV 4, Kanal 5, Z-TV, TVG och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV 6 samt filmkanalerna TV 1000, TV 1000 Cinema, FilmNet 1, FilmNet 2&lt;br&gt;och Supersport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också kanaler som bara är tillgängliga for dem som är anslutna&lt;br&gt;till kabelnät. Det finns kommersiella rikstäckande kabelkanaler (t.ex. spelka-&lt;br&gt;nalen TV21), ca 70 kommersiella lokala kabelkanaler och ca 25 icke-kommer-&lt;br&gt;siella lokala kabelkanaler. Utöver vissa grundläggande regler ställer staten&lt;br&gt;inga särskilda krav på programinnehållet i radio- Och TV-sändningar via&lt;br&gt;satellit och kabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1993 introducerades privat reklamfinansierad lokalradio.&lt;br&gt;Tillstånd beviljades den sökande som förband sig att betala den högsta årliga&lt;br&gt;avgiften till staten. Under åren 1993 och 1994 fördelades sammanlagt 59&lt;br&gt;sändningstillstånd för privat lokalradio. I dag finns 90 sändningstillstånd för-&lt;br&gt;delade på 40 olika sändningsområden. Några andra krav på sändningarnas&lt;br&gt;innehåll, än att minst en tredjedel av programmen skall vara framställda för&lt;br&gt;den egna verksamheten, finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradion expanderade kraftigt under 1980-talet för att sedan stagnera&lt;br&gt;när den privata lokalradion introducerades. Antalet organisationer med till-&lt;br&gt;stånd att sända närradio ökade från ca 300 år 1980 till 2 400 år 1989, men har&lt;br&gt;gått tillbaka till ca 1 200 år 1995. Samtidigt har det totala antalet sändnings-&lt;br&gt;timmar ökat kontinuerligt. Enkelt uttryckt sänder färre tillståndshavare mer&lt;br&gt;närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillsatte den 31 oktober 1995 en kommitté som skall föreslå&lt;br&gt;ändrade regler för lokala ljudradiosändningar. De nya reglerna skall förbättra&lt;br&gt;möjligheterna att förverkliga de ursprungliga intentionerna i fråga om lokalra-&lt;br&gt;dions mångfald och lokala förankring samt möjliggöra att närradion utvecklas&lt;br&gt;till en livskraftig radio med lokal anknytning och demokratisk förankring.&lt;br&gt;Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 oktober 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis har kommersiell radio och TV under de senaste tio år-&lt;br&gt;en fått sitt genombrott i Sverige. Ar 1985 hade vi två rikstäckande TV-kanaler&lt;br&gt;och fyra radiokanaler i allmänhetens tjänst. Ar 1995 hade vi dessutom elva&lt;br&gt;svensktalande kommersiella TV-kanaler och 90 kommersiella lokalradioka-&lt;br&gt;naler. Sändningsmonopolet har upphört och hela radio- och TV-området har&lt;br&gt;genomgått djupgående ekonomiska, tekniska och strukturella förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Programstatistik&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Radioutbudet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det totala radioutbudet har ökat kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radions sändningstid 1977-1993 (antal tusen timmar per vecka)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-2.png" style="width:296pt;height:272pt;"/&gt;
&lt;p&gt;MedieSverige 1995&lt;br&gt;Nordicom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen de senaste tio åren visar följande förändring av antalet sänd-&lt;br&gt;ningstimmar per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.400&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Närradio&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommersiell lokalradio&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.000&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22.400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; enligt uppgift från Sveriges Radio&lt;br&gt;prognos enligt uppgift från Radio- och TV-verket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 antagande enligt NORDICOM:s rapport MedieSverige 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radios utbud har ökat när nya kanaler har tillkommit. Antalet&lt;br&gt;producerade radiotimmar på lokal nivå har ökat kraftigt. I dag utgör de lokala&lt;br&gt;kanalerna drygt 70 % av den totala sändningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-3.png" style="width:218pt;height:119pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter från SR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programutbudet har också ändrats. Varje kanal har fått en egen kanalprofil&lt;br&gt;riktat mot olika målgrupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;P1 är en talkanal med nyheter, aktualitet, debatt, teater och andra gestal-&lt;br&gt;tande program, program om kultur och samhälle, vetenskap och livs-&lt;br&gt;åskådningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;P2 är SR:s kanal för seriös musik. Kanalen har ett särskilt ansvar för den&lt;br&gt;levande och egenproducerade musiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;P3 riktar sig till den unga publiken. Kanalen innehåller nyheter, samhälls&lt;br&gt;och kulturprogram samt musik och underhållning. P3 har ansvar för&lt;br&gt;beredskap och service med viktiga meddelanden till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;P4 riktar sig till den äldre hälften av publiken. P4 har två identiteter, dels&lt;br&gt;program som sänds av de 25 lokala kanalerna som sänder dagtid vardagar&lt;br&gt;och viss tid helger, dels det gemensamma P4-utbudet som sänds övrig&lt;br&gt;tid. P4 har ansvar för beredskap och service med viktiga meddelanden till&lt;br&gt;allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsradions program sänds i samtliga av Sveriges Radios kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i närradion kan vara svårt att bedöma enbart utifrån deltagande&lt;br&gt;organisationer. Antalet tillståndshavare har sjunkit till 1 156 från att under&lt;br&gt;slutet av 1980-talet varit ca 2 400. De religiösa samfunden dominerar fortfa-&lt;br&gt;rande närradion både vad gäller antal tillståndshavare (349 stycken) och sänd-&lt;br&gt;ningstid (18 %). Närradioföreningarna, dvs. sammanslutningar av flera till-&lt;br&gt;ståndshavare, har en sändningstid som motsvarar 17 %. De politiska partier-&lt;br&gt;na. studieförbunden och studentorganisationerna har sändningstider som&lt;br&gt;motsvarar ca 10 % var. Övrig sändningstid fördelas mellan invandrar-,&lt;br&gt;musik-, sport- och idrotts-, handikapps-, nykterhets- och fackliga föreningar&lt;br&gt;(ca 3-5 % vardera). I samband med att den privata lokalradion introducerades&lt;br&gt;fick även närradion rätt att sända reklam. Färre än hälften av tillståndshavama&lt;br&gt;utnyttjar denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några exakta uppgifter om de kommersiella radiostationernas sändningstid&lt;br&gt;finns ännu inte, men eftersom samtliga sänder mer eller mindre dygnet runt&lt;br&gt;innebär det en mycket kraftig ökning av sändningstiden i radio. Redan tidigt&lt;br&gt;skapades fem olika nätverk; SRAB/City, Z-Radio, SRU/RIX, NRJ/Energy,&lt;br&gt;och Megapol. Z-Radio och SRU/RIX samarbetar vad gäller programproduk-&lt;br&gt;tion och annonsförsäljning. Z-Radio har också bytt namn till Radio Rix. Flera&lt;br&gt;av nätverken sänder huvudsakligen centralt producerade program. Det finns&lt;br&gt;ett tiotal stationer som står utanför nätverken. Enligt uppgift från Radio- och&lt;br&gt;TV-verket finns kommersiella radiostationer på följande orter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SRAB/City finns på 15 orter&lt;br&gt;med 15 stationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Radio Rix (tidigare Z-Radio) finns på 12&lt;br&gt;orter med 13 stationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Borås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västra Småland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;br&gt;Helsingborg&lt;br&gt;Kalmar&lt;br&gt;Karlstad&lt;br&gt;Nyköping&lt;br&gt;Stockholm&lt;br&gt;Växjö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eskilstuna&lt;br&gt;Helsingborg&lt;br&gt;Karlstad&lt;br&gt;Nyköping&lt;br&gt;Sundsvall&lt;br&gt;Växjö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;br&gt;Jönköping&lt;br&gt;Kristianstad&lt;br&gt;Stockholm&lt;br&gt;Trestad&lt;br&gt;Östersund/Are&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SRU/RIX finns på 16 orter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;NRJ/Energy finns på 21 orter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;med 18 stationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;med 21 stationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Borås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Falun/Borlänge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gotland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halmstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halmstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hudiksvall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ludvika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hudiksvall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luleå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lycksele&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kristianstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skellefteå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mora/Sälen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sundsvall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norra Bohuslän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skellefteå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skövde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örnsköldsvik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trestad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örnsköldsvik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luleå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västra Småland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södertälje&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Megapol finns på 11 orter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;med 13 stationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eskilstuna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gotland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;På 5 orter finns det 10 stationer som inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Falun/Borlänge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tillhör något av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;de fem stora programnäten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Linköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Dessa orter är Arjeplog, Norrköping,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mora/Sälen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm (2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Skellefteå, Stockholm och Södertälje.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skövde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 TV-utbudet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det totala antalet sända TV-timmar per dag har ökat kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-4.png" style="width:290pt;height:223pt;"/&gt;
&lt;p&gt;sSVTprod. 1980/81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ SVTprod. 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från 1980/81 till 1993 ökade SVT:s utbud med ca 67 %. Under samma&lt;br&gt;period ökade det totala antalet sända timmar för Kanal 1, TV 2, TV 3, TV 4&lt;br&gt;och Kanal 5 med ca 247 %. Den relativa ökningen är störst för faktaprogram&lt;br&gt;(314 %). därefter kommer Fiktion och nöje (284 %). Fiktion och nöje svarar&lt;br&gt;för drygt 50 % av det totala TV-utbudet och drygt 40 % för SVT (enligt upp-&lt;br&gt;gifter från Sveriges Television).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Televisions totala sändningstid har ökat med 34 % mellan åren&lt;br&gt;1987 och 1993, eller från 112 tim/vecka till 150 tim/vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT:s utbudsprofil 1987 och 1993 (minuter per dag och procent)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typ av&lt;br&gt;program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procentuell&lt;br&gt;förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;483&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nöje&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blandat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter från O. Hultén och C. Nilsson. Sverige! Televisions utbud&lt;br&gt;1987-1993 (1994)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningstidsökningen förklaras av Kanal l:s eftermiddagssändningar Prop. 1995/96: 161&lt;br&gt;(TV-programmet Hemma) och TV 2:s morgonprogram som båda startade un-&lt;br&gt;der 1993. SVT sorterar Hemma och morgon-TV under kategorin fakta, som&lt;br&gt;således var den programkategori som under perioden ökade mest, med 82 %.&lt;br&gt;Efter faktaprogrammen har barn- och ungdomsprogrammen visat störst&lt;br&gt;ökning i tid. Även nyheter har fått ökad sändningstid. Fiktionsprogrammen&lt;br&gt;har ökat med 15 %. Andelen långfilmer har ökat med 142 % och svarar alltså&lt;br&gt;för en av de största ökningarna inom fiktionen. Underhållning och fiktion har&lt;br&gt;inte fått ökad andel av sändningstiden under bästa sändningstid (O. Hultén&lt;br&gt;och C. Nilsson, 1994).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV 4:s totala sändningstid uppgick till 98 tim/vecka under år 1994. TV 4&lt;br&gt;har under högsäsong sänt nyheter under i genomsnitt 18 tim/vecka och barn-&lt;br&gt;program 6 tim/vecka. Under år 1994 producerades 54 % av programmen hos&lt;br&gt;produktionsbolag som är verksamma utanför Stockholms län (TV 4:s upp-&lt;br&gt;gifter 1995).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programprofilerna under hösten 1993 för Kanal 1, TV 2, TV 3, TV 4 och&lt;br&gt;Kanal 5 presenteras nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningstid fördelat på programkategorier (procent)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kategori&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kanal 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TV 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TV 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TV 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kanal 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underhållning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blandat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minuter/dag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;764&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;547&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter från O. Hultén och C. Nilsson. Sveriges Televisions utbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1987-1993 (1994)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största skillnaden mellan SVT och de reklamfinansierade kanalerna är&lt;br&gt;de höga andelarna fiktionsprogram i de reklamfinansierade kanalerna, särskilt&lt;br&gt;i TV 3 och Femman. Den största andelen underhållning har TV 4.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Radio- och TV-publiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett stort utbud av kanaler medför en uppdelning av publiken. I takt med det&lt;br&gt;ökade antalet radio- och TV-kanaler får varje radio- och TV-kanal en minskad&lt;br&gt;lyssnar- respektive tittarandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången till TV-kanaler i Sverige varierar kraftigt mellan de hushåll som Prop. 1995/96: 161&lt;br&gt;kan se kanaler som sänds i satellit och övriga hushåll som endast kan se de tre&lt;br&gt;marksända TV-kanalema. I dag har något mer än hälften av befolkningen i&lt;br&gt;Sverige möjlighet att ta emot kabel- eller satellitkanaler. På samma sätt&lt;br&gt;varierar tillgången till radiokanaler. På vissa orter har hushållen tillgång till&lt;br&gt;såväl Sveriges Radios fyra programkanaler som flera privata lokalradio-&lt;br&gt;kanaler och närradio. Andra har endast tillgång till Sveriges Radios program-&lt;br&gt;kanaler. Hela radio- och TV-utbudet når alltså inte alla hushåll i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt publikmätningsföretaget MMS fördelades TV-tittandet i hela TV-&lt;br&gt;befolkningen 3-99 år en genomsnittlig dag under år 1995 på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tittarandel i hela TV-&lt;br&gt;befolkningen genomsnitt år 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tittarandel i satellit-TV-&lt;br&gt;befolkningen genomsnitt år 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kanal 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;8%&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-5.png" style="width:145pt;height:133pt;"/&gt;
&lt;p&gt;9% TV 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-6.png" style="width:170pt;height:140pt;"/&gt;
&lt;p&gt;15% TV 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: MMS 1995, beräkningar av Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 % av tittartiden ägnades alltså åt Sveriges Television en genomsnittlig&lt;br&gt;dag år 1995 i hela TV-befolkningen. TV-tittandet är starkt koncentrerat till ett&lt;br&gt;fåtal programkanaler. Under första halvåret 1995 angav endast 8 % av TV-&lt;br&gt;tittama i hela befolkningen att de hade sett på andra kanaler än Kanal 1, TV 2,&lt;br&gt;TV 3. TV 4 och Kanal 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt publikmätningsföretaget MMS ägnade svenskarna i genomsnitt 2&lt;br&gt;timmar och 13 minuter åt att titta på TV per dag under 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publikmätningsföretaget RUAB genomförde under perioden vecka 2-9,&lt;br&gt;10-14 samt 17-19 1995 en undersökning av radiolyssnandet i befolkningen&lt;br&gt;9-79 år. En motsvarande undersökning gjordes 1993 av Sveriges Radio.&lt;br&gt;Undersökningarna visar att lyssnarna under ett genomsnittligt dygn fördelade&lt;br&gt;sig på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radions lyssnartidsandelar 1993&lt;br&gt;(genomsnittligt dygn 9-79 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radions lyssnartidsandelar 1995&lt;br&gt;(genomsnittligt dygn 9-79 år&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-7.png" style="width:348pt;height:150pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Sveriges Radio 1995 Källa: RadioUndersökningar AB (RUAB) 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan åren 1993 och 1995 visar att den privata lokalradion&lt;br&gt;främst har tagit lyssnare från Sveriges Radios P3 och P4. Av den totala lyss-&lt;br&gt;nartiden 1995 ägnade befolkningen i genomsnitt 73 % åt något av Sveriges&lt;br&gt;Radios program.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Internationell jämförelse&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Public service-radio och TV är i allt väsentligt ett västeuropeiskt fenomen. I&lt;br&gt;grunden finns en gemensam tanketradition med kopplingar till den representa-&lt;br&gt;tiva demokratins utveckling. Även om det finns betydande variationer i fråga&lt;br&gt;om organisation och inriktning av rundradioverksamheten i de olika västeuro-&lt;br&gt;peiska länderna är det dock mer som förenar än skiljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-verksamheten i Västeuropa har haft en stark inspirations-&lt;br&gt;källa i Storbritanniens BBC. Inte minst de nordiska länderna har i stor ut-&lt;br&gt;sträckning följt den brittiska modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga inslag i den brittiska modellen är programföretagets publicistiskt&lt;br&gt;oberoende ställning samt finansieringen med mottagaravgifter, något som&lt;br&gt;anses stärka integriteten i förhållande till finansiering över statsbudgeten eller&lt;br&gt;genom reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om utgångsläget i Västeuropa var likartat när reguljära radiosänd-&lt;br&gt;ningar inleddes under 1920-talet, så har den senare utvecklingen följt olika&lt;br&gt;spår. Fri etableringsrätt i etern ansåg man sig inte kunna införa med hänvis-&lt;br&gt;ning till både knappheten på frekvenser och mediernas genomslagskraft. I&lt;br&gt;stället tilläts en eller ett par programföretag att bedriva verksamhet i monopol-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 161&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liknande former. Som motprestation fick företaget förbinda sig att iaktta sär-&lt;br&gt;skilda krav på programverksamheten, t.ex. att olika åsiktsriktningar skulle&lt;br&gt;speglas, att hänsyn skulle tas till minoritetsintressen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande görs ett försök att beskriva vissa aktuella tendenser i utveck-&lt;br&gt;lingen av public service-idéerna i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller utvecklingen i Norden kan man konstatera likheter på vä-&lt;br&gt;sentliga punkter. I Sverige, Norge, Danmark och Finland har det funnits en&lt;br&gt;stark, med mottagaravgifter finansierad, rundradioorganisation med ensam-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med starten av TV 2 i slutet av 1960-talet fick Sverige två public&lt;br&gt;service-kanaler i TV. I Finland fick YLE - Finlands motsvarighet till Sveriges&lt;br&gt;Radio - tidigt konkurrens från det reklamfinansierade företaget MTV. I&lt;br&gt;Danmark dröjde det till 1988 och i Norge till 1992 innan den andra TV-&lt;br&gt;kanalen startades. Utbyggnad och drift finansierades med reklaminkomster,&lt;br&gt;liksom sedermera Sveriges TV 4. I Danmark finansieras TV 2 även med&lt;br&gt;tillskott av avgiftsmedel. Norska och danska TV 2 utgör, liksom vår TV 4,&lt;br&gt;mellanformer mellan den klassiska public service-modellen och renodlat&lt;br&gt;kommersiell TV-verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark har beslut fattats om att DR skall få ytterligare en kanal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norge har beslut fattats om en omorganisation av Norsk Rikskringkast-&lt;br&gt;ning till aktiebolag. NRK skall även fortsättningsvis vara mottagaravgifts-&lt;br&gt;finansierat. Vidare skall NRK starta sin andra TV-kanal under hösten 1996,&lt;br&gt;NRK 2. Kanalen skall enligt planerna drivas enligt public service-principer.&lt;br&gt;NRK 2 skall sändas via satellit och i inledningsskedet beräknas den kunna&lt;br&gt;mottas av 55 % av befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finland sänder YLE två TV-kanaler och hyr ut en tredje till MTV. Starka&lt;br&gt;intressen arbetar för närvarande för att ytterligare ett programföretag skall få&lt;br&gt;rätt att bedriva riksomfattande markbunden reklam-TV, vid sidan av MTV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kontinenten följer diskussionen om framtidens public service delvis&lt;br&gt;olika spår. Debatten i Tyskland präglas dels av det förhållandet att radio- och&lt;br&gt;TV-verksamheten är en fråga för förbundsländerna, dels av betydelsefulla ut-&lt;br&gt;slag av författningsdomstolen. Aktuella diskusssioner avser bl.a. i vilken ut-&lt;br&gt;sträckning som public service-sektom skall få tillgripa reklamfinansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Frankrike finansieras public service-verksamheten med både statligt stöd,&lt;br&gt;mottagaravgifter och reklam. Strukturen hos radio och TV i Frankrike har ge-&lt;br&gt;nomgått kraftiga förändringar sedan de Gaulle-tiden. Då var verksamheten&lt;br&gt;samlad i ett enda företag (ORTF) som verkligen kunde betecknas som re-&lt;br&gt;geringskontrollerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Storbritannien kommer BBC-avtalet inom kort att ersättas med ett nytt. 1&lt;br&gt;ett preliminärt förslag anges bl.a. följande riktlinjer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen (Board of Governors) skall få en tydligare övervakande roll när&lt;br&gt;det gäller verksamhetens ekonomi. Detta innebär inte på något vis att den&lt;br&gt;redaktionella friheten får inskränkas. Vidare kommer man att kräva att BBC&lt;br&gt;klarare redovisar medelsförbrukning och verksamhetsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Lagstiftning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;Yttrandefrihets grundlagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), som trädde i kraft den 1 januari 1992,&lt;br&gt;innebär ett konstitutionellt skydd för yttrandefriheten i ljudradio, television,&lt;br&gt;filmer, videogram och ljudupptagningar m.m. och bygger på samma princi-&lt;br&gt;per som tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär bl.a. att principerna om censurförbud och etableringsfrihet&lt;br&gt;blivit gällande för större delen av det moderna massmedieområdet. I fråga om&lt;br&gt;användningen av radiofrekvensspektrum har emellertid en etableringsfrihet i&lt;br&gt;tryckfrihetsrättslig mening inte kunnat införas. Vidare gäller för ljudradio,&lt;br&gt;television, filmer m.m. tryckfrihetsförordningens principer om ensamansvar&lt;br&gt;och källskydd, begränsning av möjligheterna till kriminalisering samt särskild&lt;br&gt;rättegångsordning med tillgång till jury. De principer som grundlagfästs i&lt;br&gt;YGL har till stora delar även tidigare gällt den avgiftsfinansierade radio- och&lt;br&gt;TV-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;YGL kompletteras av lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. För varje program&lt;br&gt;skall finnas en ansvarig utgivare som i princip är ensam ansvarig för eventu-&lt;br&gt;ella yttrandefrihetsbrott i programmet. Utgivaren är också jämte programfö-&lt;br&gt;retaget skadeståndsskyldig men skadeståndsskyldighet föreligger endast i de&lt;br&gt;fall framställningen i ett program innefattar ett yttrandefrihetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 &amp;nbsp;Radiolagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Radiolagen (1966:755) är den grundläggande lagen för radio- och TV-verk-&lt;br&gt;samhet i Sverige. Lagen gäller dels för sändningar som sänds med stöd av&lt;br&gt;regeringens tillstånd (Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio AB och TV 4) och dels för andra tillståndspliktiga sänd-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt radiolagen krävs tillstånd av regeringen för att sända ljudradio och&lt;br&gt;TV-program till allmänheten i markbundna sändningar (5 § första stycket).&lt;br&gt;Sådant tillstånd ges för viss tid. Programföretaget avgör ensamt vad som&lt;br&gt;skall förekomma i en sändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser gäller för hur verksamheten skall bedrivas. Bl.a. skall&lt;br&gt;sändningsrätten utövas opartiskt och sakligt och det skall beaktas att en vid-&lt;br&gt;sträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i ljudradion och televi-&lt;br&gt;sionen. Vidare gäller att programverksamheten som helhet skall präglas av det&lt;br&gt;demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika&lt;br&gt;värde och den enskilda människans frihet och värdighet (den s.k. demokrati-&lt;br&gt;bestämmelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretaget får inte i programverksamheten mot vederlag eller annars&lt;br&gt;på ett otillbörligt sätt gynna ett kommersiellt intresse. Regeringen får i avtal&lt;br&gt;med programföretaget bestämma om ytterligare villkor och skyldigheter för&lt;br&gt;programföretaget inom vissa uppräknade områden. Exempelvis kan i avtalet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmas om förbud för företaget att sända reklam. Om företaget får sända Prop. 1995/96: 161&lt;br&gt;reklam finns i radiolagen särskilda regler om annonsers placering och utform-&lt;br&gt;ning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio och TV (tidigare Radionämnden) överva-&lt;br&gt;kar genom granskning i efterhand att den rätt företaget har på grund av sitt&lt;br&gt;tillstånd utövas i enlighet med radiolagen och avtalet mellan regeringen och&lt;br&gt;företaget. Myndighet eller annat allmänt organ får inte i förväg granska eller&lt;br&gt;föreskriva förhandsgranskning av radioprogram och inte heller förbjuda en&lt;br&gt;sändning på grund av dess innehåll. En motsvarande regel finns i yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen. Radiolagen innehåller vidare bestämmelser om Gransknings-&lt;br&gt;nämndens storlek och sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 TV-avgiftslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1989:41) om TV-avgift skall den som innehar en TV-mottagare&lt;br&gt;betala TV-avgift för mottagaren till Radiotjänst i Kiruna AB. I lagen finns&lt;br&gt;bestämmelser om avgiftens storlek, undantag från avgiftsskyldigheten etc.&lt;br&gt;Avgiftsbeloppen överförs till ett särskilt konto hos Riksgäldskontoret, det&lt;br&gt;s.k. rundradiokontot. Sveriges Television AB svarar för förvaltningen av&lt;br&gt;medlen. Medlen används för verksamheten inom Sveriges Television,&lt;br&gt;Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio samt en del av Gransknings-&lt;br&gt;nämndens kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Ny lagstiftning om radio och TV&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har denna dag till riksdagen överlämnat en proposition om en ny&lt;br&gt;radio- och TV-lagstiftning. 1 propositionen föreslås att sju av de nuvarande&lt;br&gt;lagarna på radio- och TV-området förs samman till en ny lag. Huvuddelen av&lt;br&gt;reglerna skall finnas i radio- och TV-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagstiftning som föreslås innehåller vissa ändringar i sak jämfört med&lt;br&gt;dagens regler. De viktigaste ändringarna som föreslås är följande. Tillstånds-&lt;br&gt;plikten för sändningar begränsas något. Till sändningar för vilka regeringen&lt;br&gt;meddelar tillstånd skall kunna knytas villkor av olika slag som skall ersätta&lt;br&gt;det nuvarande systemet med avtal mellan staten och programföretagen. Det&lt;br&gt;införs ett förbud mot sändningar av TV-program som innehåller verklighets-&lt;br&gt;trogna våldsskildringar eller pornografi under sådan tid och på sådant sätt att&lt;br&gt;barn kan se programmen. Ett förbud mot TV-reklam för receptbelagda läke-&lt;br&gt;medel införs. En särskild avgift införs för den som i vissa fall bryter mot&lt;br&gt;bestämmelser eller villkor om reklam m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Avtalen mellan staten och public service-&lt;br&gt;företagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt radiolagen skall det mellan varje programföretag och staten träffas avtal&lt;br&gt;som närmare reglerar hur företagets sändningsrätt skall utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande avtal mellan staten och vart och ett av programföretagen Sveri-&lt;br&gt;ges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB&lt;br&gt;gäller under perioden den 1 januari 1993 - den 31 december 1996. För&lt;br&gt;samma period finns också avtal om verksamheten under krig och krigsfara.&lt;br&gt;Avtalet mellan staten och Sveriges Television AB om förvaltning av rund-&lt;br&gt;radiomedlen trädde i kraft den 1 januari 1993 och gäller tills vidare. I avtal&lt;br&gt;som träffades från 1989 mellan staten och Radiotjänst i Kiruna AB, RIKAB,&lt;br&gt;regleras bolagets uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen mellan staten och programföretagen föreskriver att verksamheten&lt;br&gt;skall bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisatio-&lt;br&gt;ner och andra maktgrupper i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT har rätt att sända TV-program i två rikstäckande kanaler, text-TV-&lt;br&gt;sändningar samt tilläggstjänster. SR har rätt att sända ljudradioprogram i fyra&lt;br&gt;rikstäckande kanaler, varav en kanal även skall ha regional täckning, samt&lt;br&gt;tilläggstjänster. SR skall även sända ljudradioprogram avsedda för mottag-&lt;br&gt;ning i utlandet. UR skall sända i SVT:s och SR:s kanaler. Sändningarna skall&lt;br&gt;vara rikstäckande, vilket innebär att minst 99,8 % av den fast bosatta befolk-&lt;br&gt;ningen kan nås av sändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen innehåller följande bestämmelser om programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programbolagen skall ta hänsyn till mediets särskilda genomslagskraft när&lt;br&gt;det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av&lt;br&gt;programmen. De skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som känneteck-&lt;br&gt;nas av hög kvalitet. Programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet&lt;br&gt;och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intres-&lt;br&gt;sen hos landets befolkning. Även mindre gruppers intressen skall i görlig&lt;br&gt;mån tillgodoses vid tidpunkter då en stor del av befolkningen har möjlighet att&lt;br&gt;se programmen. Programutbudet skall som helhet präglas av folkbildnings-&lt;br&gt;ambitioner. Programmen skall utformas så att utrymme ges åt mångfald av&lt;br&gt;olika åsikter och meningsriktningar och så att hänsyn tas till olika förutsätt-&lt;br&gt;ningar hos befolkningen. Förnyelse av programinnehållet skall främjas. Ett&lt;br&gt;mångsidigt utbud av program på svenska språket skall tillhandahållas och&lt;br&gt;svenska artister och verk av svenska upphovsmän skall i betydande omfatt-&lt;br&gt;ning förekomma i sändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa allmänna föreskrifter preciseras sedan på följande sätt. Programfö-&lt;br&gt;retagen skall meddela nyheter samt kommentera eller på annat sätt belysa hän-&lt;br&gt;delser och skeenden och därvid ge den allsidiga information som medbor-&lt;br&gt;garna behöver för att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och kultur-&lt;br&gt;frågor, stimulera till debatt kring viktigare samhälls- och kulturfrågor samt&lt;br&gt;granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut&lt;br&gt;som rör medborgarna samt spegla verksamheten inom sådana organ och inom&lt;br&gt;andra sammanslutningar och föreningar. Företagen skall också tillvarata och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckla ljudradions och televisionens särskilda förutsättningar att ge upple-&lt;br&gt;velser och stimulera fantasin och därigenom ge möjligheter till inlevelse, en-&lt;br&gt;gagemang och förströelse, främja konstnärlig och kulturell förnyelse samt be-&lt;br&gt;driva skapande verksamhet med konstnärliga uttrycksformer. Företagen skall&lt;br&gt;bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets olika områden&lt;br&gt;samt i samspel med det övriga kulturlivet stimulera och förmedla olika kultur-&lt;br&gt;aktiviteter samt i skälig omfattning tillgodose olika intressen i fråga om bl.a.&lt;br&gt;religion, kultur och vetenskap. Företagen skall slutligen ta särskild hänsyn till&lt;br&gt;språkliga och etniska minoriteter samt till olika grupper av funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen får inte sända reklam mot vederlag eller program mot betalning.&lt;br&gt;Sändning av sponsrade program får ske under vissa förutsättningar. Pro-&lt;br&gt;gramföretagen skall beriktiga felaktiga sakuppgifter när det är påkallat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen innehåller bestämmelser om förfarandet vid tvister om avtalens&lt;br&gt;tolkning, vid brott mot avtalen samt när avtalen upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalet mellan staten och Sveriges Television AB om förvaltning av&lt;br&gt;rundradiomedlen skall SVT för statens räkning svara för förvaltningen av&lt;br&gt;rundradiomedlen. Avtalet gäller de verksamheter som finansieras med TV-av-&lt;br&gt;giftsmedel, dvs. de som bedrivs av SVT, SR, UR och Granskningsnämnden&lt;br&gt;(den s.k. rundradiorörelsen). SVT skall därvid ansvara för rundradiorörel-&lt;br&gt;sens likviditetsplanering och utbetalningarna från rundradiorörelsens resultat-&lt;br&gt;konto (rundradiokontot) hos Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan staten och Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) föreskriver att&lt;br&gt;RIKAB har till uppgift att uppbära TV-avgifter och bedriva avgiftskontroll&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1990. RIKAB ägs sedan den 1 januari 1994 gemensamt&lt;br&gt;av de tre programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Organisation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1993 är public service-verksamheten organiserad i tre&lt;br&gt;självständiga aktiebolag; Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio AB (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28,&lt;br&gt;rskr. 1991/92:329). Aktierna i de tre bolagen ägs sedan den 1 januari 1994 av&lt;br&gt;tre för ändamålet bildade förvaltningsstiftelser; Förvaltningsstiftelsen för&lt;br&gt;Sveriges Television AB, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB och&lt;br&gt;Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Utbildningsradio AB (prop. 1992/93:236,&lt;br&gt;bet. 1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Förvaltningsstiftelsema&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Varje förvaltningsstiftelses angelägenheter handhas av en styrelse. Styrelser-&lt;br&gt;na har identisk sammansättning. Varje styrelse består av en ordförande och&lt;br&gt;tio övriga ledamöter som utses av regeringen efter förslag från riksdags-&lt;br&gt;partierna. Styrelsernas mandatperioder relateras till riksdagens så att ordfö-&lt;br&gt;randen och hälften av ledamöterna utses viss tid efter ordinarie riksdagsval.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsestyrelserna får ha en partipolitisk sammansättning. Regeringen utser Prop. 1995/96:161&lt;br&gt;även två revisorer, varav en skall vara auktoriserad, i förvaltningsstiftelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsernas syfte är att främja självständigheten hos programbolagen ge-&lt;br&gt;nom att äga och förvalta aktierna i programbolagen samt att utöva de befogen-&lt;br&gt;heter som är förknippade med detta. Stiftelsestyrelserna skall bl.a. ta ställning&lt;br&gt;till programbolagens årsredovisningar, besluta om ansvarsfrihet för program-&lt;br&gt;bolagens styrelser samt utse styrelseledamöterna i programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 &amp;nbsp;Programbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De tre programbolagens styrelser består vardera av nio ledamöter och fyra&lt;br&gt;suppleanter. Regeringen utser ordförande, medan ägaren (dvs. stiftelserna)&lt;br&gt;på resp, bolagsstämma skall utse fem ledamöter. Den verkställande direktören&lt;br&gt;och två personalrepresentanter jämte två suppleanter är sjävskrivna ledamöter.&lt;br&gt;Därutöver utser regeringen och stiftelsestyrelserna var sin suppleant. Rege-&lt;br&gt;ringen förutsätts utse ordförandena och suppleanterna efter samråd med riks-&lt;br&gt;dagspartierna. Programbolagens styrelser skall inte ha en i huvudsak parti-&lt;br&gt;politisk sammansättning. Regeringen utser en av revisorerna i förvaltnings-&lt;br&gt;stiftelsema att vara revisor även i programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programbolagens styrelser har det slutliga ansvaret för att bolagets pro-&lt;br&gt;gramverksamhet överensstämmer med de avtal som tecknats med staten. Sty-&lt;br&gt;relserna fastställer mål och långsiktiga planer samt beslutar om grundläggande&lt;br&gt;prioriteringar. Styrelsernas ansvar omfattar även beslut om anslagsfram-&lt;br&gt;ställning, budget, planering samt viktigare utnämningar. Styrelserna skall inte&lt;br&gt;besluta om det löpande programarbetet på redaktionsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Televisions, Sveriges Radios och Sveriges Utbildningsradios&lt;br&gt;organisation samt distriktsorganisationer framgår av figurerna på s. 24-26.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 &amp;nbsp;Dotterbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Dotterbolagen Radiotjänst i Kiruna AB och Sveriges Radio Förvaltnings AB&lt;br&gt;ägs gemensamt av de tre programföretagen i relation till storleken på respek-&lt;br&gt;tive programföretags medelstilldelning. Sveriges Radio Förvaltnings AB äger&lt;br&gt;i sin tur Sveriges Radio och Television Fastigheter AB, Radio &amp;amp; TV Hälsan&lt;br&gt;AB och Sveriges Radios förlag AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarstrukturen presenteras i figuren på s. 27.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sveriges Television AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-8.png" style="width:395pt;height:277pt;"/&gt;
&lt;p&gt;SVT Region NORD&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-9.png" style="width:101pt;height:122pt;"/&gt;
&lt;p&gt;SVT Umeå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT Sundsvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT Region&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MELLANSVERIGE^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT RegionVÄST&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT Falun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r svt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockho]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;SVT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•SNorrköping&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-10.png" style="width:129pt;height:131pt;"/&gt;
&lt;p&gt;b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Götebor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT Malmö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT Region SYD&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-11.png" style="width:47pt;height:20pt;"/&gt;
&lt;p&gt;SVT Region&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STOCKHOLM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT NYHETER &amp;amp; SPORT&lt;br&gt;SVT DRAMA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STOCKHOLM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sveriges Radio AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;br&gt;SR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;br&gt;SR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrbotten&lt;br&gt;Västerbotten&lt;br&gt;Västernorrland&lt;br&gt;Jämtland&lt;br&gt;Gävleborg&lt;br&gt;Dalarna&lt;br&gt;Värmland&lt;br&gt;Uppland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Stockholm&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-12.png" style="width:241pt;height:259pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-13.png" style="width:140pt;height:270pt;"/&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sörmland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östergötland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gotland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blekinge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kristiandstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronoberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Väst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skaraborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Radio Sjuhärad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sveriges Utbildningsradio AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UR Norrbotten&lt;br&gt;UR Västerbotten&lt;br&gt;UR Västernorrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UR Jämtland&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-14.png" style="width:241pt;height:220pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Gävleborg&lt;br&gt;Dalarna&lt;br&gt;Värmland&lt;br&gt;Uppland&lt;br&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-15.png" style="width:154pt;height:294pt;"/&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;f 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; \&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rio&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;£12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;J 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;?&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sörmland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östergötland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gotland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blekinge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kristiandstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronoberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Väst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skaraborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Radio Sjuhärad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-16.png" style="width:36pt;height:3pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-17.png" style="width:375pt;height:429pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03161/prop_199596__161-18.png" style="width:57pt;height:3pt;"/&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Radiotjänst i Kiruna AB handhar avgiftsuppbörd och avgiftskontroll och ägs gemensamt av de tre&lt;br&gt;programföretagen i relation till storleken på respektive programföretags medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Radio Förvaltnings AB äger fastigheter och aktier i Sveriges Radio och&lt;br&gt;Television Fastigheter AB. Bolaget är också ensam ägare till Radio &amp;amp; TV Hälsan AB&lt;br&gt;samt Sveriges Radios Förlag AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skandinaviska Filmlaboratarier Holding AB äger de två filmlaboratoriema&lt;br&gt;SWELAB och Johan Ankarstjeme A/S.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;MMS AB (MedieMätningar i Sverige AB) utför publikundersökningar för TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;HD-DIVINE AB utvecklar digitala TV-sändningar och digital HD-TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svensk Beställ-TV AB är ett helägt. icke rörelsedrivet dotterbolag till Sveriges Television AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Riksradio AB är två icke rörelsedrivna dotterbolag&lt;br&gt;till Sveriges Radio AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;RUAB (RadioUndersökningar AB) utför publikundersökningar för lokal- och riksradio.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Finansiering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Public service-verksamheten, inklusive Radio Swedens programverksamhet&lt;br&gt;för utlandssändningar, finansieras med TV-avgiftsmedel. Influtna avgiftsme-&lt;br&gt;del placeras på räntebärande räkning, det s.k. rundradiokontot, hos Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret. Riksdagen anvisar medel ur rundradiokontot till public&lt;br&gt;service-verksamheten. Utbetalningen av medlen värdesäkras med utgångs-&lt;br&gt;punkt i ett särskilt kompensationsindex. Staten tillhandahåller genom Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret det rörelsekapital rundradiorörelsen behöver om avgiftsmedlen&lt;br&gt;ur lik vidi tetssynpunkt inte räcker till. Även Granskningsnämnden för Radio&lt;br&gt;och TV finansieras delvis med medel ur rundradiokontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television har sedan den 1 augusti 1991 möjlighet att sända&lt;br&gt;sponsrade program om sändningen gäller en allmän sammankomst eller en&lt;br&gt;offentlig tillställning som anordnas av någon annan än programföretaget.&lt;br&gt;Sponsorsintäkterna för Sveriges Television uppgick år 1995 till ca 16 mkr&lt;br&gt;och år 1994 till ca 18 mkr (mindre än 1 % av de totala intäkterna). År 1993&lt;br&gt;uppgick intäkterna till 10 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio har sedan den 1 januari 1993 möjlighet att sända sponsrade&lt;br&gt;program. SR:s styrelse beslöt dock, efter vissa sponsringsförsök år 1993, att&lt;br&gt;avstå från sponsring för såvitt den ekonomiska situationen för SR inte&lt;br&gt;ändrades. I samband med 1995 års besparingskrav beslöt styrelsen att börja&lt;br&gt;med sponsring igen under år 1996. SR:s sponsringsintäkter under år 1996&lt;br&gt;beräknas uppgå till ca 6 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fastställer årligen TV-avgiftens storlek. År 1995 uppgick TV-&lt;br&gt;avgiften till 1 440 kr som betalades i fyra poster om 360 kr. 1996 höjdes TV-&lt;br&gt;avgiften till 1 476 kr. Antalet TV-avgiftsbetalande hushåll uppgick 1995 till&lt;br&gt;drygt 3.3 miljoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Influtna avgiftsmedel placeras på räntebärande räkning, det s.k. rundra-&lt;br&gt;diokontot, hos Riksgäldskontoret. TERACOM Svensk Rundradio AB tillför&lt;br&gt;rundradiokontot årligen dels ett belopp motsvarande kompensation för värdet&lt;br&gt;av hittills gjorda direktavskrivna investeringar, dels ett belopp motsvarande&lt;br&gt;avkastningskravet på den konkurrensutsatta verksamheten. Rundradiokontot&lt;br&gt;tillfördes tidigare intäkter från TV 4 genom en fast och en rörlig koncessions-&lt;br&gt;avgift. TV 4:s koncessionsavgifter som inbetalas efter den 1 januari 1996&lt;br&gt;skall dock redovisas på inkomsttitel på statsbudgeten i stället för i rundradio-&lt;br&gt;rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala intäkterna i rundradiokontot under verksamhetsåret 1994 uppgick&lt;br&gt;till ca 5 305 mkr, en ökning med ca 196 mkr jämfört med år 1993. De totala&lt;br&gt;kostnaderna 1994 uppgick till närmare 5 150 mkr, en ökning med ca 204 mkr&lt;br&gt;jämfört med år 1993. Ränteintäkter uppgick 1994 till drygt 45 mkr, vilket är&lt;br&gt;en ökning med drygt 10 mkr jämfört med året innan. Med beaktande av 1993&lt;br&gt;års överskott på omkring 84 mkr uppgick rundradiorörelsens ackumulerade&lt;br&gt;överskott till drygt 284 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Verksamhetens omfattning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Sändningsnät&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio disponerar fyra rikstäckande FM-nät (Pl, P2, P3 och P4).&lt;br&gt;P4-nätet medger även länsvisa sändningar. Samtliga FM-nät är anpassade för&lt;br&gt;stereosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radios kanalomläggning i januari 1993 innebar att företaget om-&lt;br&gt;disponerade tillgängliga radiosändare i Stockholm och Malmö på så sätt att P2&lt;br&gt;fick en egen extra radiokanal som kunde sända seriös musik dygnet runt. I&lt;br&gt;Stockholm sänds även kanalen 103,3 Radio Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio har genom regeringsbeslut&lt;br&gt;den 21 september 1995 om ändring av avtal mellan staten och Sveriges Radio&lt;br&gt;respektive Sveriges Utbildningsradio rätt att bedriva digitala ljudradiosänd-&lt;br&gt;ningar. Sveriges Radio och BBC startade, som de två första radioföretagen i&lt;br&gt;världen, reguljära digitala ljudradiosändningar den 27 september 1995. Sveri-&lt;br&gt;ges Radio planerar att starta en digital finsk radiokanal, P7, under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga delar av det frekvensutrymme som är tillgängligt för rundradio-&lt;br&gt;sändningar av ljudradio, i första hand i FM-bandet såväl under 104 MHz som&lt;br&gt;i 104-108 MHz, utnyttjas sedan den 1 januari 1993 för kommersiell privat&lt;br&gt;lokalradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Radio Swedens sändningar till utlandet finns tre kortvågssändare i&lt;br&gt;Hörby och en mellanvågssändare i Sölvesborg. Delar av Radio Swedens&lt;br&gt;sändningar distribueras också via satellit - för närvarande Astra och Tele-X.&lt;br&gt;Utlandsprogrammen kan också avlyssnas i Stockholmsområdet från en FM-&lt;br&gt;sändare, P6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television sänder i två rikstäckande kanaler. Sändarnäten för&lt;br&gt;SVT 1 och SVT 2 täcker för närvarande ca 99,8 % av befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen köper tjänster för programutsändning och pro-&lt;br&gt;graminsamling av radio- och TV-program av bl.a. det helstatligt ägda bolaget&lt;br&gt;TERACOM Svensk Rundradio AB som bildades den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Radio- och TV-innehav&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Praktiskt taget varje hushåll beräknas ha en eller flera radiomottagare. Enligt&lt;br&gt;publikmätningsföretaget MMS (Mediemätning i Skandinavien AB) är&lt;br&gt;96,22 % av landets samtliga hushåll TV-innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Sändningsvolym&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1992 års riksdagsbeslut (jfr. prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr.&lt;br&gt;1991/92:329) om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993—&lt;br&gt;1996 innebar, liksom tidigare beslut, att staten endast skall ange allmänna&lt;br&gt;riktlinjer i fråga om public service-verksamhetens programverksamhet. Ram-&lt;br&gt;arna för verksamheten skall anges av regering och riksdag och sammanfattas i&lt;br&gt;avtalen med företagen. Programföretagen gavs därmed fri bestämmanderätt i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationen av verksamheten bl.a. vad gäller beslut om programverksam-&lt;br&gt;hetens innehåll, sändningstidens längd och placering, distriktsindelning, pro-&lt;br&gt;gramsättningsprinciper och produktionssammansättning. Undantag från prin-&lt;br&gt;cipen om allmänna riktlinjer gäller endast på två områden; dels program på&lt;br&gt;invandrar- och minoritetsspråk, dels program om och för funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års riksdagsbeslut (prop. 1994/95:100 bil. 12, bet. 1994/95:KrU26,&lt;br&gt;rskr. 1994/95:367) innebar att en 11-procentig besparing på public service-&lt;br&gt;verksamheten skall fördelas jämnt över perioden 1 juli 1995 - den 31 decem-&lt;br&gt;ber 1998. Beslutet innebar också att avtalet mellan staten och Sveriges Tele-&lt;br&gt;vision ändrades på så sätt att SVT:s skyldighet att koncentrera distrikts-&lt;br&gt;producerade program till en kanal (TV 2) upphörde den 1 juli 1995 samt att&lt;br&gt;kravet att minst 40 % av allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar skall&lt;br&gt;produceras utanför Stockholm ändrades till minst 50 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT:s totala sändningstid år 1994 uppgick till i genomsnitt 168 timmar per&lt;br&gt;vecka, varav 16 timmar regionala program. Andelen timmar av egenproduce-&lt;br&gt;rade originalprogram av fötstasändningarna beräknas till 51,1 %. Resten&lt;br&gt;utgörs av inköpta originalprogram av både svensk och utländsk härkomst&lt;br&gt;samt repriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvuddelen av landet sänder SR i fyra kanaler, Pl, P2, P3 och P4. P4&lt;br&gt;innehåller dels ett rikstäckande gemensamt program, P4-Riks, dels lokala&lt;br&gt;program från 25 olika lokalredaktioner. Dessutom sänder Radio Sweden&lt;br&gt;utlandsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1994 sände SR 2 392 timmar per vecka, varav ungefär 136 timmar&lt;br&gt;i Pl. 165 timmar i P2 och 165 timmar i P3. Lokalradion sände omkring&lt;br&gt;1 690 timmar i veckan. De lokala programmen svarade för ca 71 % av den&lt;br&gt;totala sändningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1992 års riksdagsbeslut skall minst 40 % av allmänproduktionen i&lt;br&gt;SR:s rikssändningar produceras utanför Stockholm. Antalet timmar produce-&lt;br&gt;rade utanför Stockholm utgjorde 7 908 timmar år 1994, vilket var 45 % av&lt;br&gt;allmänproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med 1993 disponerar Utbildningsradion egna fasta tider i SR:s&lt;br&gt;och SVT:s kanaler. Under år 1994 sände UR 570 timmar i TV, 785 timmar i&lt;br&gt;radions riksprogram och 932 timmar radio regionalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av SVT:s totala sändningstid under 1994 avser ca 60 % program på&lt;br&gt;svenska språket. Av UR:s sändningar är ca 75 % på svenska språket och ca&lt;br&gt;70 % har svenska upphovsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen (exkl. utlandsprogrammet Radio Sweden) sände under&lt;br&gt;1995 på 14 olika minoritetsspråk. Dessutom sänds program på svenska för&lt;br&gt;invandrare. SVT sände under 1995 program för invandrare och språkliga mi-&lt;br&gt;noriteter omfattande ca 254 timmar (inklusive reprissändningar), varav ca 95&lt;br&gt;timmar på finska. SR sände ca 5 200 timmar (inklusiva reprissändningar),&lt;br&gt;varav ca 3 700 timmar på finska. UR:s produktion motsvarade 19 timmar i&lt;br&gt;TV och 30 timmar i radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Granskningsnämnden för radio och TV&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden har till uppgift att genom efterhandsgranskning överva-&lt;br&gt;ka att public service-företagen utövar sin sändningsrätt i enlighet med bestäm-&lt;br&gt;melserna i radiolagen och avtalen samt att besluta om sanktioner vid bristande&lt;br&gt;efterlevnad av reglerna. Nämnden granskar även TV 4:s sändningar, kabel-&lt;br&gt;TV-sändningar samt närradio- och privata lokalradiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens granskning av program eller grupper av program sker efter&lt;br&gt;anmälan eller på nämndens eget initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden är en statlig myndighet som består av en ordförande och sex&lt;br&gt;andra ledamöter som utses av regeringen. För ledamöterna finns ersättare till&lt;br&gt;det antal som regeringen bestämmer. Ordföranden och vice ordföranden skall&lt;br&gt;vara eller ha varit ordinarie domare. Hos nämnden finns en direktör som är&lt;br&gt;chef för myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden har ingen befogenhet att döma ut straff eller skade-&lt;br&gt;stånd till public service-företagen. Enligt avtalen mellan staten och public&lt;br&gt;service-företagen kan emellertid regeringen, om det finns skäl att anta att ett&lt;br&gt;programbolag i väsentlig mån har brutit mot avtalet, påkalla utredning i frågan&lt;br&gt;och även säga upp avtalet om utredningen ger anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 &amp;nbsp;Radio- och TV -verket&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket ansvarar för tillståndsgivning för lokalradio- och när-&lt;br&gt;radiosändningar riktade till allmänheten. Verket ansvarar även för registrering&lt;br&gt;och avgiftshantering för satellitprogramföretag, satellitentreprenörer och utgi-&lt;br&gt;vare av lokalradio-, närradio- och kabelsändningar. Verket har tillsyn över&lt;br&gt;efterlevnaden av regler som inte gäller innehållet i sändningarna samt beslutar&lt;br&gt;om sanktioner vid bristande efterlevnad av sådana regler och vid uteblivna&lt;br&gt;avgifter. Verket skall också följa utvecklingen på radio- och TV-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket är organiserat som ett enrådighetsverk med en överdirektör som&lt;br&gt;chef. Överdirektören tillsätts av regeringen och är högsta beslutande instans&lt;br&gt;inom verket. I enlighet med verkets instruktion har ett särskilt insynsråd, som&lt;br&gt;består av tre personer, inrättats. Rådets uppgift är att säkerställa en fort-&lt;br&gt;löpande insyn i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 &amp;nbsp;Anslagsframställningar och remissvar på&lt;br&gt;Grönboken&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;14.1 Sveriges Television AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television AB hemställer om en medelsanvisning på sammanlagt&lt;br&gt;2 906.6 miljoner kronor i 1994 års prisnivå för yerksamhetsåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT redovisar i sin anslagsframställning för 1997 samt i sitt remissvar&lt;br&gt;över departementspromemorian En radio och TV i allmänhetens tjänst! (Ds&lt;br&gt;1994:76) följande synpunkter på riktlinjer inför den nya avtalsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsperioden bör vara längre än fyra år, förslagsvis tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den kommande avtalsperioden bör SVT vara en i förhållande till&lt;br&gt;staten och organiserade intressen fri, obunden television som ska verka i&lt;br&gt;allmänhetens tjänst. Statens grundläggande ansvar bör vara att garantera ett&lt;br&gt;journalistiskt och programmässigt oberoende. Statens styrning bör inriktas på&lt;br&gt;att ange allmänna riktlinjer samt garantera en trygg finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programutbudet bör kännetecknas av kvalitet, bredd och mångfald samt att&lt;br&gt;det skall vara angeläget för alla. Sändningarna skall vara tillgängliga i alla&lt;br&gt;delar av landet. SVT vill ha en folkbildande roll samt slå vakt om den svenska&lt;br&gt;identiteten. Nyheterna skall ge en oberoende och relevant bild av händelserna&lt;br&gt;i Sverige och omvärlden. SVT skall bidra till att utveckla vår demokrati, vår&lt;br&gt;kultur och det svenska språket. SVT ser sig som en del av den nationella&lt;br&gt;kulturen. Det är väsentligt att TV tillerkänns ett kulturvärde i sig och inte&lt;br&gt;endast ses som förmedlare eller speglare av det traditionella kulturlivet. SVT:s&lt;br&gt;roll inom kulturområdet bör tydliggöras för den kommande avtalsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av SVT:s främsta utmaningar under den kommande avtalsperioden blir&lt;br&gt;att erbjuda barn och ungdom programalternativ som kännetecknas av rika&lt;br&gt;upplevelser och ansvarstagande. SVT understryker att de har ett särskilt an-&lt;br&gt;svar för funktionshindrade och språkliga minoriteter. Detta ansvar skall&lt;br&gt;komma till klart uttryck i avtalet mellan staten och SVT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT har sedan den 1 januari 1996 gått över i en ny organisation. Syftet&lt;br&gt;med den nya organisationen är att slå vakt om public service-verksamheten i&lt;br&gt;en ny konkurrenssituation samt att möjliggöra de besparingar som företaget är&lt;br&gt;ålagda under perioden 1995-1998. Distriktsverksamheten skall utvecklas och&lt;br&gt;distrikten skall i den nya organisationen ges en starkare ställning. Den nya&lt;br&gt;organisationen bör gälla under den kommande avtalsperioden. Företaget bör&lt;br&gt;ges möjlighet att slå ihop nyhetsredaktionerna. Tvåkanalssystemet är en förut-&lt;br&gt;sättning för bredden i utbudet och för möjligheterna att fullfölja sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företaget bör finansieras med medel ur rundradiokontot som även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis bör byggas upp med hjälp av TV-avgifter, kompensation bör utgå&lt;br&gt;för pris- och löneökningar, nuvarande möjligheter till sponsring bör bibe-&lt;br&gt;hållas. företaget bör ges möjligheter att utnyttja betal-TV och &amp;quot;pay per view&amp;quot;&lt;br&gt;som kompletterande finansieringsformer. Beslut om finansieringen bör fattas&lt;br&gt;för längre perioder än ett år, helst för hela avtalsperioden, för att ge stabila&lt;br&gt;planeringsförutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT understryker betydelsen av att kunna ta aktiv del i utbyggnaden av di-&lt;br&gt;gitala distributionssystem för att inte komma i ett underläge och bli beroende&lt;br&gt;av andra marknadsaktörer. SVT vill ersätta slavsändarutbyggnaden med satel-&lt;br&gt;litdistribution och på sikt minska antalet redan driftsatta slavsändare, se över&lt;br&gt;den pågående distributionen av TV-program mellan Finland och Sverige, få&lt;br&gt;till stånd ett nordiskt samarbete samt bibehålla och utveckla den regionala&lt;br&gt;sändningsverksamheten. SVT räknar med att under en övergångsperiod till&lt;br&gt;digitala distributionsformer, uppskattningsvis 10-15 år, behöva fortsätta med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;analoga marksändningar för att ge en god service till den TV-publik som inte&lt;br&gt;investerar i nya digitala mottagare. Detta bör beaktas vid medelsfördelningen&lt;br&gt;under den kommande avtalsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 Sveriges Radio AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio AB hemställer i sin anslagsframställning för år 1997 om en&lt;br&gt;medelstilldelning för public service-verksamheten på 1 632,8 miljoner kronor&lt;br&gt;i 1994 års prisnivå samt att medlen värdesäkras genom ett pris- och löne-&lt;br&gt;index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt remissvar över departementspromemorian En radio och TV i allmän-&lt;br&gt;hetens tjänst! (Ds 1994:76) anför SR bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalstiden bör bli 10 år och avtalet bör utformas i dialog med SR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att SR är oberoende av såväl staten som av organisationer&lt;br&gt;och kommersiella intressen. Staten bör därför endast formulera långsiktiga&lt;br&gt;ramuppdrag samt garantera resurser men får ej styra programutbudet. Detalj-&lt;br&gt;regleringen av verksamheten får därför inte öka i nästa avtal. Det är viktigt för&lt;br&gt;företagets trovärdighet och integritet att de grundläggande bestämmelserna om&lt;br&gt;opartiskhet, saklighet och värdet om de demokratiska värdena betonas. SR&lt;br&gt;vill att företagsstyrelsemas ökade ansvar skall behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR skall vända sig till alla invånare i landet, erbjuda alla regioner egna ra-&lt;br&gt;diokanaler med nationell och internationell förankring samt spegla och bevaka&lt;br&gt;hela landet. Företagets programverksamhet skall motverka den informations&lt;br&gt;och kulturklyfta som mediekommersialiseringen kan medföra. Sveriges Ra-&lt;br&gt;dio har en skyldighet att göra nyheter och information tillgängliga för ungdo-&lt;br&gt;mar. I det ordinarie utbudet kommer kanalerna att uppmärksamma de behov&lt;br&gt;som informationssvaga och funktionshindrade har. Riktade insatser kommer&lt;br&gt;att göras för att öka programmens tillgänglighet för målgruppen. SR skall&lt;br&gt;spegla det mångkulturella Sverige och ge service till språkliga minoriteter.&lt;br&gt;Företagets program skall syfta till att underlätta sådana gruppers integrering i&lt;br&gt;det svenska samhället. Relationen till publiken och samhället bör i framtiden&lt;br&gt;präglas av interaktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programutbudet skall känneteckas av mångfald, bredd, djup och kvalitet.&lt;br&gt;Under nästa avtalsperiod vill företaget disponera minst oförändrat antal kana-&lt;br&gt;ler för att kunna erbjuda hela befolkningen public service-alternativ och verk-&lt;br&gt;lig valfrihet mellan kanaler. Genom den nya digitala radion, DAB (Digital&lt;br&gt;Audio Broadcasting), kommer företaget att kunna ge publiken ökad tillgäng-&lt;br&gt;lighet genom attraktivare sändningstider. Kvalitetskraven på kanalerna kom-&lt;br&gt;mer att utvecklas och förstärkas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya digitala tekniken kommer att medföra högre kvalitet och ökad&lt;br&gt;rationalitet i radioproduktionen. En förutsättning är att företaget får tillgång till&lt;br&gt;egna, hela DAB-block. En modernisering av produktionsmiljöer, produkti-&lt;br&gt;onsmetoder och utrustning blir nödvändig, liksom en förändring av arbets-&lt;br&gt;organisationen. SR vill leda utvecklingen av system som så småningom kom-&lt;br&gt;mer alla radiokanaler till godo. SR planerar till en början att inom DAB erbju-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;da en finskspråkig kanal, en klassisk musikkanal samt möjlighet att flexibelt&lt;br&gt;dela Pl för riksdagsdebatter, evenemangssändningar, pågående nyhetsför-&lt;br&gt;lopp etc. Programverksamheten inom DAB kommer, genom prioriteringar,&lt;br&gt;rationaliseringar och synergieffekter, att kunna finansieras inom existerande&lt;br&gt;ekonomiska ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års besparingsbeslut innebär att vissa tidigare planerade reform-&lt;br&gt;åtgärder inte kommer att genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företaget önskar en långsiktig och stabil finansiering på minst nuvarande&lt;br&gt;nivå via en av riksdagen för hela avtalsperioden beslutad andel av rundradio-&lt;br&gt;rörelsens samlade intäkter. SR vill förbli reklamfritt samt intar en restriktiv&lt;br&gt;hållning till sponsring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR hemställer om en separat, tillfällig tilläggsfinansiering avseende kost-&lt;br&gt;naderna för införandet av DAB-tekniken med anledning av de tekniska inves-&lt;br&gt;teringarna och kostnaderna för överlappningen mellan ett digitalt och ett&lt;br&gt;analogt distributionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2.1 Radio Sweden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio hemställer om att Sveriges Radios utlandsverksamhet tilldelas&lt;br&gt;40 miljoner kronor i 1996 års prisnivå samt att medlen värdesäkras genom&lt;br&gt;pris- och löneindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Sweden skriver i sin anslagsframställning för 1997 att företaget i sin&lt;br&gt;programpolitiska inriktning skall ha en förstärkt satsning på Europa, förbätt-&lt;br&gt;rad information för lyssnare i närområdet Baltikum och Ryssland samt&lt;br&gt;kontinuerlig programservice för lyssnare i andra delar av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra mottagningsmöjlighetema för svenskar i alla målområden,&lt;br&gt;kunna sända vid lämpliga lyssnartider och öka antalet sändningstillfällen,&lt;br&gt;väljs för Radio Swedens egenproducerade program på svenska ett kortare&lt;br&gt;programformat på vardagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Sweden kommer under 1996 att ytterligare utvidga samarbetet med&lt;br&gt;utländska radiostationer för att kunna öka antalet samproduktioner och åter-&lt;br&gt;utsändningar. Radio Sweden kommer att utöka samarbetet med Sveriges&lt;br&gt;Radios kanaler för att kunna vidga programutbudet och uppnå en större&lt;br&gt;rationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.3 Sveriges Utbildningsradio AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Utbildningsradio hemställer om en medelsanvisning på sammanlagt&lt;br&gt;218,9 miljoner kronor i 1994 års prisnivå för verksamhetsåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UR redovisar i sin anslagsframställning för 1997 samt i sitt remissvar över&lt;br&gt;departementspromemorian En radio och TV i allmänhetens tjänst! (Ds&lt;br&gt;1994:76) sin syn på verksamheten i en ny avtalsperiod och vilka villkor som&lt;br&gt;bör gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsperiodens längd bör vara 10 år. Den inriktning som idag gäller för&lt;br&gt;UR:s verksamhet bör gälla även i den nya avtalsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UR vill ha ett avtal som ger större handlingsutrymme och därmed frihet att&lt;br&gt;i takt med utvecklingen kunna ta nya initiativ, fortlöpande anpassa produk-&lt;br&gt;tions- och distributionsformer samt formerna för samarbete och finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UR skall, som ett självständigt programbolag, utgöra en del av public&lt;br&gt;service-verksamheten. Basen i UR:s uppdrag skall vara att inom ramen för&lt;br&gt;public service erbjuda utbildningsprogram för förskola, ungdomsskola, hög-&lt;br&gt;skola och annan vuxenutbildning samt för den fria och frivilliga folkbild-&lt;br&gt;ningen. Samarbetet med bl.a. studieförbunden skall fortsätta och utvecklas.&lt;br&gt;Nya interaktiva utbildningsformer och olika former av multimedia skall&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UR vill kunna erbjuda en utökad distansutbildning i radio och TV i olika&lt;br&gt;ämnen och på olika kompetensnivåer. Sändningarna skall i första hand kunna&lt;br&gt;ske på ledigt utrymme i public service-kanalerna, men även på sikt i andra&lt;br&gt;kanaler. Verksamheten skall bedrivas i nära samarbete med högskolor och&lt;br&gt;andra utbildningsanordnare. Produktionen skall ske både regionalt och cent-&lt;br&gt;ralt på UR i Stockholm. Även andra produktionsbolag skall vara involverade&lt;br&gt;i produktionen. Verksamheten skall bedrivas med allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UR vill kunna ingå i olika konsortier med syfte att producera utbildning i&lt;br&gt;nya former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmen bör sändas i alla public service-kanaler. UR har egen sänd-&lt;br&gt;ningsrätt. Nya avtal som innebär att UR får tillgång till egna fasta tider bör&lt;br&gt;slutas med SR och SVT för nästa avtalsperiod. För framtiden bör det också&lt;br&gt;slutas avtal om åtkomst och bruk av tillgångar såsom radio- och TV-arkiv och&lt;br&gt;andra gemensamma resurser. UR vill även kunna sända sina program i andra&lt;br&gt;kanaler, i nya digitala kanaler och över satellit samt själv kunna välja distri-&lt;br&gt;butionsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudsakliga finansieringen av verksamheten bör ske via avgiftsme-&lt;br&gt;del. För särskilda utbildningsinsatser bör kompletterande finansiering ske&lt;br&gt;med allmänna medel. Därutöver bör kompletterande finansiering från myn-&lt;br&gt;digheter och organisationer kunna användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av den avgiftsfinansierade utbildningsverksamheten vill UR äv-&lt;br&gt;en fortsättningsvis kunna bedriva intäktsfinansierad verksamhet. UR har idag&lt;br&gt;en kompletterande förlagsverksamhet som bär sina egna kostnader. Dessutom&lt;br&gt;säljer företaget teknik, samt åtar sig viss beställningsproduktion. UR vill fort-&lt;br&gt;sätta att bedriva dessa verksamheter och efterhand inkludera även nya medier&lt;br&gt;inom hela IT-området. Affärsverksamheten är ett viktigt komplement till UR:s&lt;br&gt;programverksamhet. Alla sidoaktiviteter skall täcka sina kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för medelstilldelningen bör fastställas vid avtalstidens början&lt;br&gt;och gälla för hela avtalsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96: 161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Övrigt beslutsunderlag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Skrivelser har inkommit från Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB&lt;br&gt;och Sveriges Utbildningsradio AB samt från ett antal institutioner och privat-&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden har på den parlamentariska beredningens begäran&lt;br&gt;lämnat synpunkter på statens avtal med public service-företagen i januari&lt;br&gt;1996. Nämnden anför bl.a. att de kommande avtalen tydligt bör ange vad&lt;br&gt;som skall mätas och kontrolleras och vad som mera har karaktär av pro-&lt;br&gt;gramförklaring. Vid utformningen av avtalen bör jämförelse göras med TV 4-&lt;br&gt;avtalet. Nämnden ifrågasätter om nämnden skall granska hur många kanaler&lt;br&gt;programföretagen sänder i och hur programföretagen använder sina resurser.&lt;br&gt;Nämnden efterfrågar ledning till tolkning av begreppen &amp;quot;hög kvalitet&amp;quot; och&lt;br&gt;&amp;quot;mångfald”. Uppdrag att mäta och bedöma kvalitet under avtalsperioden bör&lt;br&gt;inte lämnas till annan än Granskningsnämnden. Nämnden anser att avtalsbe-&lt;br&gt;stämmelsen om språkvårdsfrågor bör utgå. Bestämmelsen om att ämnesval&lt;br&gt;och framställning skall ta sikte på vad som är väsentligt behövs inte eftersom&lt;br&gt;nämndens praxis innebär att saklighetskravet redan inrymmer ett krav på&lt;br&gt;relevans. Nämnden anför vidare att bestämmelsen om den enskildes privatliv&lt;br&gt;bör ses över. Nämnden anför slutligen att sponsringsreglema bör bli tydli-&lt;br&gt;gare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga Musikaliska Akademin framhåller i en skrivelse i oktober 1995&lt;br&gt;vikten av en grundlig översyn av musikpolicy och musikutbud i radio och&lt;br&gt;dessa betydelse för svenskt musikliv, med särskilt beaktande av Sveriges&lt;br&gt;Radios roll och Sveriges Radios besparingar. Akademin anser att t.ex.&lt;br&gt;anpassning till konkurrerande radiokanaler spelat en större roll för Sveriges&lt;br&gt;Radio än önskemål från intressenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Seminariedeltagarna vid Arctic Light Film Festival i Kiruna anför i en&lt;br&gt;skrivelse i november 1995 att de nya avtalen med public service-företagen bör&lt;br&gt;ställa krav på ökad geografisk spridning av filmproduktion. Sveriges Televi-&lt;br&gt;sion bör ta sitt ansvar för hela Sverige och göra fler produktionsutläggningar&lt;br&gt;till fristående filmare ute i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oberoende Filmares Förbund framhåller i en skrivelse från januari 1996 att&lt;br&gt;det svenska stödet till svensk film är svagt och att produktionsvillkoren&lt;br&gt;successivt har försämrats. Förbundet föreslår därför att en svensk TV-fond&lt;br&gt;för oberoende TV-produktion inrättas. Fonden skulle stödja och finansiera&lt;br&gt;oberoende kvalitetsproduktion, dvs. TV-produktion utanför de sändande TV-&lt;br&gt;kanalerna. Det skulle krävas att en sändande svensk TV-kanal först visar&lt;br&gt;intresse för ett förslag från en oberoende producent för att denna skulle kunna&lt;br&gt;ansöka om finansieringsstöd från fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Journalistförbundets frilansdistrikt i Kristianstad anför i skrivelse&lt;br&gt;i december 1995 att villkoren för frilansmedverkande på Sveriges Radio har&lt;br&gt;försämrats och att Sveriges Radio därmed bryter statens avtal. Nedskärning-&lt;br&gt;arna på Sveriges Radio innebär försämringar för frilansama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens handikappråd anser i en skrivelse från oktober 1994 att public&lt;br&gt;service-bolagen bör få ett tydligt samhällsuppdrag som innebär att program&lt;br&gt;och teknik skall utformas så att ingen diskrimineras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hörselskadades Riksförbund anser i en skrivelse från december 1995 bl.a.&lt;br&gt;att omfattningen av textade svenska program i Sveriges Television bör uppgå&lt;br&gt;till minst 70 % av programutbudet (90 % av programutbudet skall vara till-&lt;br&gt;gängligt för hörselskadade år 2015). DAB-tekniken bör utnyttjas inom Sveri-&lt;br&gt;ges Television och Sveriges Radio även för hörselskadade. Sveriges Radio&lt;br&gt;bör anpassa produktion och distribution för hörselskadades behov. Utbild-&lt;br&gt;ningsradion bör satsa särskilt på TV-program som handlar om hur det är att&lt;br&gt;leva som hörselskadad i ett hörande samhälle. Förbundet anför att samråd&lt;br&gt;mellan programbolagen och handikapporganisationerna bör preciseras i av-&lt;br&gt;talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synskadades Riksförbund framför i en skrivelse från januari 1996 önske-&lt;br&gt;mål om att synskadade bör få tillgång till textremsan i TV genom att textrem-&lt;br&gt;san läses upp eller överförs till syntetiskt tal. Förbundet tar upp EU-projektet&lt;br&gt;Audetel där man har utvecklat ett system för syntolkning av TV-program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Tomedalingars Riksförbund behandlar i en skrivelse i november&lt;br&gt;1995 Sveriges Radio planer att starta en ny digital finskspråkig radiokanal där&lt;br&gt;även de tornedalsfinska sändningarna inkluderas. Förbundet anför att de&lt;br&gt;tomedalsfinska sändningarna i P4 bör vara kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radios Tomedalsfinska redaktion anför i en skrivelse i oktober&lt;br&gt;1995 att Sveriges Radios ledning vill överföra den tomedalsfinska redaktio-&lt;br&gt;nen till den nya digitala finskspråkiga radiokanalen. Sveriges Radios tome-&lt;br&gt;dalsfinska redaktion och sändningar måste även framledes vara en del av&lt;br&gt;Sveriges Radio Norrbotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen i Övertorneå kommun protesterar i en skrivelse i no-&lt;br&gt;vember 1995 mot Sveriges Radios omläggning där en ny digital finskspråkig&lt;br&gt;radiokanal skulle innebära att Sveriges Radio Norrbotten lägger ned sina&lt;br&gt;nuvarande program till tomedalingar. En digitalisering i dag skulle innebära&lt;br&gt;ett avbrott i mottagningarna på grund av bristande och ofullkomlig teknik.&lt;br&gt;Sändningarna bör därför samköras både digitalt och analogt tills mottag-&lt;br&gt;ningen är löst för ett på lyssnarna acceptabelt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av skrivelserna om de tomedalsfinska sändningarna anför&lt;br&gt;Sveriges Radio i en skrivelse i januari 1996 att företaget under våren 1996&lt;br&gt;avser att ta ställning till förslaget om en ny digital finsk radiokanal riktad till&lt;br&gt;samtliga finska grupper, dvs. finnar, tornedalsfinnar och finlandssvenskar.&lt;br&gt;Sveriges Radio framhåller att den tornedalsfinska redaktionen i Pajala har ett&lt;br&gt;särskilt lokalt bevakningsansvar att tillvarata den tomedalsfinska lysssnar-&lt;br&gt;gruppen. Sveriges Radio anför att det måste övervägas hur länge den finska&lt;br&gt;publiken måste erbjudas parallell service i de analoga kanalerna och den nya&lt;br&gt;digitala kanalen innan hela publiken omfattas av det nya digitala sändamätet&lt;br&gt;och har möjlighet att anskaffa de erforderliga DAB-radioapparatema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén anför i en skrivelse i januari 1996 att public&lt;br&gt;service-företagen på ett bättre sätt bör spegla vårt mångkulturella samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgsregionernas kommunalförbund framför i en skrivelse i decem-&lt;br&gt;ber 1995 och i en skrivelse i februari 1996 att de kommande avtalen mellan&lt;br&gt;staten och public service-företagen bör beakta nya former för styrning av&lt;br&gt;verksamheten och en kraftig decentralisering av beslutsprocessen, produk-&lt;br&gt;tionen och sändningarna. Resursfördelningen företagen emellan, företagens&lt;br&gt;förmåga att uppfylla fastställda mål, organisation, lokalisering och andra&lt;br&gt;strategiskt viktiga frågor bör bli föremål för fortlöpande och offentlig debatt.&lt;br&gt;Riksdagen bör ges möjlighet att revidera företagets villkor och förutsättningar&lt;br&gt;som ett resultat av detta. Förbundet anför vidare att frågan om utlokalisering&lt;br&gt;av Sveriges Utbildningsradio, en radio- och/eller en TV-kanal bör prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Teaterförbundet har i skrivelse i september 1995 överlämnat sitt&lt;br&gt;kultur- och mediepolitiska program antaget vid förbundsmöte den 10 juni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995.1 programmet anför förbundet att minst 50 % av den gestaltande pro-&lt;br&gt;duktionen i varje marksänd TV-kanal i Sverige skall vara nationellt produ-&lt;br&gt;cerad. För att öka mångfalden och möjligheten att söka filmproduktionsstöd&lt;br&gt;bör bl.a. en film- och TV-fond skapas. Förbundet anser vidare att det är ute-&lt;br&gt;slutet att public service-företagen reklamfinansieras. Krav bör ställas på kva-&lt;br&gt;litet i programutbudet och viss procentandel svensk gestaltande produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIF-klubbarna vid Sveriges Television och Sveriges Radio protesterar i en&lt;br&gt;skrivelse i juni 1993 mot 1993 års besparing i Sveriges Radios utlandspro-&lt;br&gt;gram Radio Sweden. SIF-klubbarna anför att regeringen bör verka för ett&lt;br&gt;stort utbyte av nordiska TV-program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket behandlar i en skrivelse i december 1994 frågan om Vägverkets&lt;br&gt;uppdrag att föra ut myndighetsinformation, bl.a. via Sveriges Radio. Vägver-&lt;br&gt;ket vill ge trafikanterna information om mer än framkomlighet. För detta&lt;br&gt;krävs att staten uttrycker den politiska viljan tydligt för Sveriges Radio och&lt;br&gt;Vägverket. Sveriges Radio bör få utrymme att agera som en allmännyttans&lt;br&gt;kanal i etermedierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rapporten Översyn av lagen (1989:41) om TV-avgift av riksdagens&lt;br&gt;revisorer framgår att antalet TV-avgifter uppgår till drygt 30.000 fler i dag än&lt;br&gt;år 1990 då Radiotjänst i Kiruna AB tog över huvudmannaskapet för upp-&lt;br&gt;börden. Om Televerket hade haft huvudmannaskapet för uppbörden i dag&lt;br&gt;hade kostnaden uppgått till ca 135-140 mkr, jämfört med Radiotjänst i&lt;br&gt;Kiruna AB:s kostnader på ca 128 mkr år 1994. Revisorerna kan därför kon-&lt;br&gt;statera att de krav som statsmakterna satte upp för Radiotjänst i Kiruna AB&lt;br&gt;har uppfyllts. Revisorerna föreslår dock en översyn av lagen samt att kost-&lt;br&gt;naderna för RIKAB bör redovisas bättre till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Allmänna förutsättningar och utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Yttrandefrihetens principer är grundläggande för all publicistisk verksamhet.&lt;br&gt;Det skall stå var och en fritt att utan myndigheternas godkännande ge ut tid-&lt;br&gt;ningar och böcker eller starta andra massmedieföretag. Myndigheter eller po-&lt;br&gt;litiska organ skall inte i förväg få granska det som skall publiceras. Massme-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diernas källor skall vara skyddade. Ansvaret för det som offentliggörs skall&lt;br&gt;vara tydligt och odelat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tryckta ordets del finns dessa principer sedan länge grundlagsfästa&lt;br&gt;i tryckfrihetsförordningen. Sedan år 1992 finns också en särskild yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlag med motsvarande bestämmelser för radio och television, filmer&lt;br&gt;och ljudupptagningar. På grund av knappheten för sändningsfrekvenser har&lt;br&gt;det emellertid inte varit möjligt att föreskriva etableringsfrihet för trådlösa&lt;br&gt;radio- och TV-sändningar. I stället får det ställas krav på tillstånd för sådana&lt;br&gt;sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och med att nya frekvensområden har börjat utnyttjas har frekvensknapp-&lt;br&gt;heten minskat i betydelse. I fråga om sändningar via satellit har det sålunda&lt;br&gt;inte införts något tillståndskrav, eftersom sändningsutrymmet har bedömts&lt;br&gt;räcka till för alla som vill utnyttja det. Utvecklingen av digital sändningstek-&lt;br&gt;nik kan leda till en kraftig ökning av sändningsutrymmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ännu så länge utgör emellertid de sändningsfrekvenser som används för&lt;br&gt;marksändningar en knapp resurs. Enligt det förslag till ny radio- och TV-lag&lt;br&gt;som regeringen denna dag förelagt riksdagen skall det även i fortsättningen&lt;br&gt;krävas tillstånd för marksända radio- och TV-sändningar till allmänheten&lt;br&gt;(prop. 1995/96:160).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det tryckta ordets område kan mångfalden säkerställas genom att det&lt;br&gt;finns ett stort antal tidningar, tidskrifter och bokförlag som arbetar oberoende&lt;br&gt;av varandra. Detta är inte möjligt på radio- och TV-området så länge de analo-&lt;br&gt;ga sändningsmöjligheterna och antalet marksändande programföretag i prakti-&lt;br&gt;ken är begränsade. I stället har olika villkor ställts upp som syftar till att få till&lt;br&gt;stånd åsiktsmässig och innehållsmässig mångfald inom de enskilda program-&lt;br&gt;företagens sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När principerna för radio och television i allmänhetens tjänst utformades i&lt;br&gt;Sverige rådde lagfäst ensamrätt på rundradiosändningar. Det företag som&lt;br&gt;hade i uppdrag att bedriva sändningsverksamheten skulle ensamt tillgodose&lt;br&gt;publikens olika behov och önskemål. Det innebar att programföretaget skulle&lt;br&gt;sända program av olika slag, och att både större och mindre publikgruppers&lt;br&gt;intressen skulle tillgodoses. En väsentlig del av åtagandet var att programmen&lt;br&gt;skulle kunna tas emot i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radios lagfästa ensamrätt upphörde att gälla år 1978. Den dåva-&lt;br&gt;rande Sveriges Radio-koncernen dominerade emellertid radion och televisio-&lt;br&gt;nen i Sverige också under en stor del av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste decenniet har situationen emellertid förändrats på ett&lt;br&gt;genomgripande sätt. Det började med satellitsändningarna som gav kabelan-&lt;br&gt;slutna hushåll möjligheter att se på utländska TV-kanaler, och så småningom&lt;br&gt;också program på svenska med inriktning på en svensk publik. Tillkomsten&lt;br&gt;av starkare satelliter har gjort att satellitprogrammen också kan tas emot med&lt;br&gt;enskilda parabolantenner. Sedan slutet av år 1991 sänds en privatägd, rek-&lt;br&gt;lamfinansierad TV-kanal, TV 4, ut i marksändningar. Kommersiell radio har&lt;br&gt;varit tillåten sedan år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så gott som alla svenskar kan se tre markbundna TV-kanaler. Omkring&lt;br&gt;60 % av hushållen har dessutom tillgång till satellitsända TV-kanaler i ett antal&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som varierar mellan ett par stycken och trettio eller flera. Kabelanslutna hus- Prop. 1995/96:161&lt;br&gt;håll kan även se programkanaler som bara sänds ut i kabelnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som kan ta emot både marksänd TV och ett större antal andra TV-&lt;br&gt;kanaler är valmöjligheterna mycket stora. Det finns minst sju allmäninriktade&lt;br&gt;TV-kanaler som särskilt vänder sig till den svenska publiken. Dessutom finns&lt;br&gt;specialkanaler för t.ex. film, nyheter och sport, av vilka vissa är inriktade mot&lt;br&gt;svenska tittare. Antalet utländska satellitsända programkanaler är mycket&lt;br&gt;stort, vilket t.ex. innebär att invandrare i Sverige har goda möjligheter att få&lt;br&gt;se program från sina hemländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Stockholm finns möjlighet att välja bland ett tjugotal ljudradiokanaler, av&lt;br&gt;vilka sex sänds ut av Sveriges Radio. I övriga landet är urvalet mindre, men&lt;br&gt;ca 70 % av befolkningen kan höra ett par privatradio- och närradiokanaler vid&lt;br&gt;sidan av Sveriges Radios fyra rikstäckande. De som bor utanför de kommer-&lt;br&gt;siella sändarnas räckviddsområden är dock fortfarande hänvisade till Sveriges&lt;br&gt;Radio, liksom för tio-femton år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publikmätningar visar att Sveriges Televisions båda kanaler tillsammans&lt;br&gt;fortfarande har 50 % av TV-tittandet, men att TV 4 numera är den enskilda&lt;br&gt;kanal som har den största publiken. Dessa tre kanaler svarar, tillsammans&lt;br&gt;med TV 3 och Kanal 5, för 90 % av den mätbara TV-tittartiden. Det samman-&lt;br&gt;lagda tittandet på alla övriga TV-kanaler är alltså ännu så länge mycket&lt;br&gt;begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata lokalradion har haft varierande framgång hos publiken och&lt;br&gt;mätresultaten varierar mellan olika orter. År 1995 ägnade befolkningen i ge-&lt;br&gt;nomsnitt 24 % av den totala lyssnartiden åt privat lokalradio. För Sveriges&lt;br&gt;Radio är motsvarande andel 73 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digital sändningsteknik kommer med stor sannolikhet att förändra medie-&lt;br&gt;landskapet ytterligare under kommande år. Med digital teknik utnyttjas frek-&lt;br&gt;vensutrymmet bättre, vilket ger rum för ytterligare ett mycket stort antal radio&lt;br&gt;och TV-kanaler. Möjligheten att kombinera innehåll av olika slag ökar också&lt;br&gt;med digitalteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya tekniken har ännu inte börjat användas i större skala för sändning-&lt;br&gt;ar till allmänheten. Digitala ljudradiosändningar inleddes visserligen i Sverige&lt;br&gt;redan i september 1995, men det finns ännu bara ett fåtal mottagare. Några&lt;br&gt;privata företag har aviserat att de avser att starta digitala TV-sändningar via&lt;br&gt;satellit under år 1996. Nordiska Satellitaktiebolaget (NSAB) distribuerar&lt;br&gt;redan i dag vissa kanaler digitalt via den svenska Tele-X-satelliten till danska&lt;br&gt;och norska kabel-TV-hushåll. För digital marksänd TV väntas ett förslag till&lt;br&gt;europeisk standard bli fastställt under året. Digitala marksändningar skulle&lt;br&gt;kunna inledas år 1997 eller 1998. En utredning har nyligen redovisat ett&lt;br&gt;underlag för ett eventuellt svenskt beslut att inleda digitala marksändningar av&lt;br&gt;TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte att nu med någon säkerhet förutse när digitaltekniken har nått&lt;br&gt;en sådan spridning att den får mer djupgående betydelse för radio- och TV-&lt;br&gt;verksamhetens villkor. Det beror bl.a. på vilka beslut statsmakterna kommer&lt;br&gt;att fatta och hur olika privata företag kommer att agera. Några år in på 2000-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talet kan emellertid den nya tekniken ha ändrat förutsättningarna på väsentliga&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilken roll public service-radion och public service-televisionen&lt;br&gt;skall spela i Sverige under tiden runt år 2000 måste bedömas i ljuset av den&lt;br&gt;utveckling som nu kan iakttas. Med all sannolikhet kommer tittare och lyss-&lt;br&gt;nare att ha tillgång till ett ökat programutbud. Public service-företagen bör stå&lt;br&gt;för ett kvalitetsaltemativ i detta utbud, men också ta till vara de möjligheter&lt;br&gt;som den nya tekniken erbjuder. Statsmakterna bör givetvis om möjligt se till&lt;br&gt;att villkoren för att använda den nya digitaltekniken blir sådana att de grund-&lt;br&gt;läggande värden som public service-företagen representerar kan tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående utvecklingen kännetecknas av att det har tillkommit ett bety-&lt;br&gt;dande antal nya programtjänster, både inom radion och televisionen. De nya&lt;br&gt;tjänsterna har i allmänhet startats på privat initiativ och finansieras med kom-&lt;br&gt;mersiella intäkter, i första hand reklam och abonnemangsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att få tillgång till de nya tjänsterna är ojämnt fördelad. I fråga&lt;br&gt;om ljudradio är tillgången störst i storstäderna. Även i medelstora städer finns&lt;br&gt;några kommersiella ljudradiokanaler, medan många platser utanför tätortsom-&lt;br&gt;rådena endast har möjlighet att höra Sveriges Radios sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio är alltså fortfarande ensam om att erbjuda program till ca&lt;br&gt;en tredjedel av Sveriges befolkning. De övriga har möjlighet att komplettera&lt;br&gt;Sveriges Radios olika program med en eller flera kommersiella ljudradiokana-&lt;br&gt;ler. Så som den privata lokalradions innehåll hittills har utvecklats innebär&lt;br&gt;detta dock att de ökade valmöjligheterna huvudsakligen avser program med&lt;br&gt;modem populärmusik. För andra programtyper är Sveriges Radio den domi-&lt;br&gt;nerande programkällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det närmaste alla i Sverige kan se Sveriges Televisions kanaler SVT 1&lt;br&gt;och SVT 2 samt TV 4. De har alltså tillgång till tre programkanaler med ett&lt;br&gt;programutbud som består av såväl nyheter och faktaprogram som underhåll-&lt;br&gt;ningsprogram av olika slag. Den som bor i en fastighet som är ansluten till&lt;br&gt;kabelnät, eller som har skaffat sig en egen parabolantenn, har därutöver till-&lt;br&gt;gång till ett antal satellitkanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om knappast någon är hänvisad enbart till Sveriges Televisions pro-&lt;br&gt;gram så svarar Sveriges Televisions båda kanaler för två tredjedelar av de till-&lt;br&gt;gängliga valmöjligheterna för de ca 40 % av de svenska hushållen som inte&lt;br&gt;kan se satellitprogram. Programsammansättningen i Sveriges Television och&lt;br&gt;TV 4 har stora likheter, men det finns också viktiga skillnader. Exempelvis&lt;br&gt;har TV 4 inte skyldighet att sända minoritetsprogram. Finansieringen med&lt;br&gt;reklamintäkter gör också att TV 4:s programutbud är mer inriktat på sådant&lt;br&gt;som kan väntas tilltala publikgrupper som ger upphov till stora reklam-&lt;br&gt;inkomster. Sveriges Television och TV 4 kompletterar alltså varandra när det&lt;br&gt;gäller en del av programutbudet. För flera viktiga programkategorier är dock&lt;br&gt;Sveriges Television den huvudsakliga eller enda programkällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De hushåll som även kan se satellitkanaler har givetvis större valmöjlig-&lt;br&gt;heter. Genom att ett stort antal kanaler är inriktade på underhållning av olika&lt;br&gt;slag är tillgången på sådana program riklig för-satellithushållen. Även inter-&lt;br&gt;nationella nyheter och information om vad som sker i olika främmande länder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns i stor omfattning i satellitkanalema. De utländska satellitprogrammen är&lt;br&gt;givetvis i första hand tillgängliga för dem som behärskar främmande språk.&lt;br&gt;Satellithushållen har däremot inte särskilt mycket större tillgång till faktapro-&lt;br&gt;gram på svenska eller till program som behandlar svensk kultur och sam-&lt;br&gt;hällsliv än de hushåll som endast kan se de marksända TV-programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa observationer ger grund för följande slutsats när det gäller public&lt;br&gt;service-uppgiftens utformning. Public service-företagen måste även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen kunna fylla uppgiften att förse hela publiken med program av olika&lt;br&gt;slag. Det förhållandet att vissa invånare i Sverige har fått betydligt större&lt;br&gt;valmöjligheter i fråga om i varje fall vissa kategorier av program får inte leda&lt;br&gt;till att andras möjligheter blir sämre. Public service-företagens uppgifter kan&lt;br&gt;därför inte begränsas till att endast eller främst sända sådant som kommer-&lt;br&gt;siella programföretag inte vill sända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta bör emellertid inte innebära att public service-företagen skall se det&lt;br&gt;som sin uppgift att konkurrera med de nytillkomna programföretagen genom&lt;br&gt;att öka inslagen av lättare underhållningsprogram. Tillkomsten av kommersi-&lt;br&gt;ella konkurrenter kan vara ett skäl för att skärpa kvalitetskraven på public&lt;br&gt;service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Public service-uppdraget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagens programverksamhet skall&lt;br&gt;bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisa-&lt;br&gt;tioner och andra maktgrupper i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som&lt;br&gt;kännetecknas av hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet och mång-&lt;br&gt;sidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen&lt;br&gt;hos landets befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programutbudet skall utformas så att utrymme ges åt en mångfald av&lt;br&gt;åsikter och meningsinriktningar och så att hänsyn tas till olika förutsätt-&lt;br&gt;ningar hos befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programutbudet skall främja och spegla det svenska kulturlivet,&lt;br&gt;spegla förhållanden i olika delar av landet samt som helhet präglas av&lt;br&gt;folkbildningsambitioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grönboken: I Grönboken (Ds 1994:76) ställs en rad frågor som rör om&lt;br&gt;staten bör ta något ansvar för radio och TV och hur detta ansvar bör utformas&lt;br&gt;en radio och TV i allmänhetens tjänst i fråga om bl.a. opartiskhet, saklighet,&lt;br&gt;demokratiska värden, kvalitet, geografisk täckning samt särskilda publik-&lt;br&gt;grupper (frågorna 2-10, 13, 16, 17, 21 och 22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som berört dessa&lt;br&gt;frågor anser att staten bör ha ett ansvar för radio- och TV-området. Sveriges&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion betonar statens ansvar för Prop. 1995/96: 161&lt;br&gt;en radio och TV i allmänhetens tjänst. Post- och Telestyrelsen betonar statens&lt;br&gt;särskilda ansvar för att säkerställa tillgången på frekvenser för radio- och TV-&lt;br&gt;verksamhet. Kulturrådet, Teaterförbundet och Filminstitutet understryker att&lt;br&gt;statens ansvar för radio och television är en del av det samlade kulturpolitiska&lt;br&gt;ansvaret. Några remissinstanser, däribland Sveriges Reklamförbund,&lt;br&gt;Sveriges Marknadsförbund och Telia anser att ny teknik kommer att medföra&lt;br&gt;att statens ansvar för public service-verksamheten bör minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser anser att nuvarande public service-uppdrag bör&lt;br&gt;bestå. Utbudet bör även i fortsättningen präglas av allsidighet och mångfald,&lt;br&gt;bredd och djup.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutredningen: Kulturutredningen anser att det behövs ett kraftigt&lt;br&gt;offentligt ansvarstagande för att bevara och utveckla public service-verksam-&lt;br&gt;heten som förmedlare av ett varierat utbud av hög kvalitet med stort utrymme&lt;br&gt;för inhemska uttryck och program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som kommenterar försla-&lt;br&gt;get delar utredningens bedömning, bl.a. Konstnärsnämnden, Kungl. Musika-&lt;br&gt;liska Akademin, Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik&lt;br&gt;(SKAP), TCO, Folkbildningsförbundet, Konstnärliga och Litterära Yrkes-&lt;br&gt;utövares Samarbetsnämnd (KLYS), Svenska Musikerförbundet, Sveriges&lt;br&gt;Television, Sveriges Radio, Sverigefinska Riksförbundet och Svenska&lt;br&gt;Journalistförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har synpunkter på vilka krav som skall ställas på&lt;br&gt;public service-kanalerna i fortsättningen. Svenska Teaterförbundet anser att&lt;br&gt;public service-begreppet måste preciseras och förtydligas. Sveriges Tele-&lt;br&gt;vision betonar att public service-verksamheten inte kan begränsa verksam-&lt;br&gt;heten till programområden där kommersiella företag inte tar något ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns anledning att förtydliga&lt;br&gt;och stärka public service-uppdraget i det nya medielandskapet. Även om de&lt;br&gt;kommersiella radio- och TV-företagen har bidragit till att människors val-&lt;br&gt;möjligheter har ökat, särskilt inom vissa programgenrer, har inte public&lt;br&gt;service-företagens ansvar försvunnit, vare sig för någon viss publikgrupp&lt;br&gt;eller för en viss sorts program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot har de kommersiella företagen gjort det lättare att precisera vari&lt;br&gt;public service-företagens särskilda ansvar består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommersiell radio och television fyller inte ensamma vissa uppgifter som&lt;br&gt;är angelägna i ett demokratiskt samhälle. Public service-företagen bör därför&lt;br&gt;ta ett grundläggande ansvar för att det finns möjligheter till en omfattande&lt;br&gt;samhällsdebatt och för att det sker en fortlöpande bevakning av händelser och&lt;br&gt;skeenden inom kultur- och samhällsliv. Detta innebär dock inte att public&lt;br&gt;service-verksamheten skall inskränkas till att endast omfatta sådana uppgifter&lt;br&gt;som kommersiell radio och television inte åtar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för sin uppgift att svara för radio- och TV-sändningar i&lt;br&gt;allmänhetens tjänst har radion och televisionen utvecklats till den viktigaste&lt;br&gt;förmedlaren av nyheter, information och debatt. Radion och televisionen får&lt;br&gt;en mycket stor genomslagskraft genom att hela befolkningen kan nås av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma budskap samtidigt. Radion och televisionen når inte bara dem som&lt;br&gt;aktivt söker information utan också personer med begränsade kunskaper och&lt;br&gt;ett mer ljumt intresse för samhällsfrågor. På så sätt skapar radion och televi-&lt;br&gt;sionen möjlighet till ett gemensamt rum där frågor som är av vikt för alla i&lt;br&gt;Sverige kan dryftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen har i allt högre utsträckning känt av konkurrensen&lt;br&gt;om attraktiva program och därmed om publiken. Public service-företagen har&lt;br&gt;anpassat sitt utbud till den utveckling som har skett och som kommer att ske.&lt;br&gt;Detta är inte något nytt. Den allmänna tidsandan och samhällsutvecklingen,&lt;br&gt;liksom utvecklingen på radio- och TV-området i stort, har avspeglats i såväl&lt;br&gt;statsmakternas som public service-företagens uttolkning av public service-&lt;br&gt;uppdraget. Men konkurrensen om lyssnar- och tittarsiffror riskerar att leda till&lt;br&gt;att public service-företagens programutbud förytligas. Höga lyssnar- och&lt;br&gt;tittarsiffror får därför inte vara styrande för public service-företagens pro-&lt;br&gt;gramplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklamfinansierad radio och TV måste, till skillnad från den avgiftsfinan-&lt;br&gt;sierade, övertyga annonsörema om sitt värde som annonsorgan. Därmed på-&lt;br&gt;verkar finansieringsförutsättningarna de kommersiella radio- och TV-företa-&lt;br&gt;gens programutbud. Public service-verksamheten behöver inte några lönsam-&lt;br&gt;hetskrav på programmen. Därför finns unika förutsättningar för dessa&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen har också speciella förutsättningar ur två andra&lt;br&gt;aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digitaltekniken kan medföra att antalet radio- och TV-kanaler flerdubblas i&lt;br&gt;framtiden. Gränsen mellan traditionell radio och TV och andra slag av kom-&lt;br&gt;munikation kan komma att suddas ut. Det finns en risk för att stora orättvisor&lt;br&gt;kan uppstå mellan dem som har kunskaper om och tillgång till den nya tek-&lt;br&gt;niken och dem som av olika skäl står utanför. Redan i dag är det de välut-&lt;br&gt;bildade som främst tar del av ett kvalificerat medieutbud, medan lågutbildade&lt;br&gt;mer än andra ser på video, TV-underhållning och läser som enda tidningar&lt;br&gt;kvällspress. Ett ständigt föränderligt informationssamhälle kräver aktiva och&lt;br&gt;upplysta medborgare. Public service-företagen har unika förutsättningar att&lt;br&gt;vidareutveckla radions och televisionens möjligheter att bilda ett gemensamt&lt;br&gt;rum där frågor som är intressanta för alla i Sverige tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången till radio- och TV-program i Sverige varierar kraftigt. Många&lt;br&gt;hushåll kan se TV-program som sänds i satellit medan andra hushåll bara kan&lt;br&gt;se de tre markbundna kanalerna. På samma sätt varierar tillgången till radio-&lt;br&gt;program. I de större städerna har hushållen tillgång till såväl Sveriges Radios&lt;br&gt;fyra programkanaler som flera privata lokalradiokanaler och närradio. I stora&lt;br&gt;områden finns i dag bara Sveriges Radios programkanaler. Hela radio- och&lt;br&gt;TV-utbudet når alltså inte alla hushåll i Sverige. Public service-företagens&lt;br&gt;kanaler når dock i stort sett alla hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förutsättningar ger unika möjligheter. Det är naturligt att ställa höga&lt;br&gt;krav på de företag som ges ett public service-uppdrag och en säkrad finan-&lt;br&gt;siering. Alla som bor i Sverige skall ha tillgång -till radio- och TV-program av&lt;br&gt;god kvalitet. Programutbudet från public service-företagen bör vara mång-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sidigt. Alla skall kunna hitta något intressant i programutbudet både när våra&lt;br&gt;önskemål överensstämmer med flertalets och när de inte gör det. Olika intres-&lt;br&gt;seinriktningar skall ha möjlighet att komma till uttryck. Public service-företa-&lt;br&gt;gen skall tjäna hela publiken, både minoriteter av olika slag och den stora&lt;br&gt;majoriteten. Bredd, djup och hög kvalitet måste erbjudas av public service-&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.1 Public service-uppdragets delar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska modellen för radio och TV i allmänhetens tjänst kan samman-&lt;br&gt;fattas på följande sätt. Vissa riktlinjer i detta uppdrag utvecklas i avsnitt 18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* rikstäckande sändningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* redaktionell självständighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* opartiskhet och saklighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* demokratiska värden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* mångfald och decentralisering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* hög kvalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* kulturansvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* minoritetsprogram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* folkbildningsambitioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* spegla hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikstäckande sändningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programutbudet skall kunna tas emot av hela befolkningen. Staten bör även i&lt;br&gt;framtiden garantera att public service-verksamhetens sändningar är riks-&lt;br&gt;täckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redaktionell självständighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En radio och TV i allmänhetens tjänst skall i sin programverksamhet stå fri i&lt;br&gt;förhållande till såväl staten som de stora organisationerna och andra makt-&lt;br&gt;centra. Integriteten är en fråga om oberoende på flera olika nivåer. Integriteten&lt;br&gt;kan dels gälla programbolagens publicistiskt oberoende ställning gentemot&lt;br&gt;olika makthavare, dels gälla medarbetarnas redaktionella integritet i för-&lt;br&gt;hållande till programföretagens ägare och styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Opartiskhet och saklighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagens sändningsrätt skall utövas opartiskt och sakligt. Det är&lt;br&gt;viktigt att många röster får komma till tals. Verksamheten bör säkerställa en&lt;br&gt;vidsträckt yttrande- och informationsfrihet. Eftersom tillgången på sändnings-&lt;br&gt;utrymme ännu inte är helt obegränsad är det viktigt att det finns mångfald&lt;br&gt;inom public service-företagens programutbud. Public service-företagen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fungera som ett gemensamt rum för olika åsikter och meningsriktningar.&lt;br&gt;Ämnesval och framställning skall ta sikte på vad som är väsentligt och&lt;br&gt;relevant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokratiska värden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagens programverksamhet skall som helhet präglas av det&lt;br&gt;demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika&lt;br&gt;värde och den enskilda människans frihet och värdighet (se vidare avsnitt&lt;br&gt;18.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokratin bygger på det välinformerade offentliga samtalet. Radio och&lt;br&gt;TV kan på ett väsentligt sätt bidra till den kunskap och den gemensamma&lt;br&gt;värdebas som är en förutsättning för den demokratiska processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mångfald och decentralisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen skall utforma programmen så att de är tillgängliga för&lt;br&gt;alla delar av publiken. Företagens samlade programutbud bör vara mångsidigt&lt;br&gt;och omväxlande samt kännetecknas av hög kvalitet. Program av många olika&lt;br&gt;slag bör sändas. Programmen skall tillgodose skiftande behov och intressen&lt;br&gt;hos landets befolkning. Även mindre gruppers intressen skall i görlig mån&lt;br&gt;tillgodoses vid tidpunkter då en stor del av befolkningen har möjlighet att se&lt;br&gt;programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall finnas en mångfald i opinionsbildningen så att yttrandefriheten&lt;br&gt;och möjligheten att uttrycka sig konstnärligt på olika sätt ges vida ramar inom&lt;br&gt;public service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall finnas en mångfald av produktionskällor. Därför bör krav även i&lt;br&gt;fortsättningen ställas på utomståendes medverkan i programproduktionen och&lt;br&gt;utläggning av produktionsuppdrag. Public service-företagen skall inte pro-&lt;br&gt;ducera allt själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mångfalden bör också ta sig uttryck i en geografiskt spridd produktion,&lt;br&gt;även vad gäller utläggning av produktionsuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mångsidigt utbud av program på svenska språket skall tillhandahållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hög kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela programutbudet bör kännetecknas av hög kvalitet. Public service-&lt;br&gt;företagen skall eftersträva kvalitet i alla slags program. Programutbudet bör&lt;br&gt;präglas av allsidighet och mångfald, bredd och djup. Det innebär att public&lt;br&gt;service-företagen bör prioritera hög kvalitet framför ökad kvantitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En radio och TV i allmänhetens tjänst skall vara ett forum för kulturellt&lt;br&gt;skapande och konstnärlig gestaltning. Public service-företagen bör föra fram&lt;br&gt;det nya och oprövade. Svenska artister och verk av svenska upphovsmän&lt;br&gt;skall förekomma i betydande omfattning. Public service-företagen skall&lt;br&gt;spegla det mångkulturella samhället. Det utländska programutbudet skall&lt;br&gt;spegla olika kulturkretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minoritetsprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen skall ta särskild hänsyn till språkliga och etniska&lt;br&gt;minoriteter. Programföretagen skall även beakta funktionshindrades behov.&lt;br&gt;Huvudsyftet är att alla som bor i Sverige skall kunna få tillgång till radio- och&lt;br&gt;TV-program, oavsett individuella förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de språkliga minoriteterna bör samiskan, finskan och tomedals-&lt;br&gt;finskan ges en särställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-verksamheten bör tjäna en process som gör att nya etniska&lt;br&gt;grupper inlemmas i det svenska samhället. I detta arbete har det svenska språ-&lt;br&gt;ket en stor betydelse. Public service-företagen har ett särskilt ansvar att&lt;br&gt;förmedla sådan kunskap och information som kan underlätta övergången till&lt;br&gt;ett mångkulturellt samhälle och minska de sociala spänningar som kan uppstå&lt;br&gt;ur okunnighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsambitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programutbudet skall som helhet präglas av folkbildningsambitioner. Det&lt;br&gt;skall utformas så att utrymme ges åt en mångfald av åsikter och meningsrikt-&lt;br&gt;ningar och så att hänsyn tas till olika förutsättningar hos befolkningen. En&lt;br&gt;radio och TV i allmänhetens tjänst innebär ett särskilt uppdrag att skapa förut-&lt;br&gt;sättningar för den insikt och förståelse av samhället som en levande demokrati&lt;br&gt;kräver. Sveriges EU-medlemskap utgör en ny dimension i den demokratiska&lt;br&gt;processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spegla hela landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena i olika delar av landet skall speglas i programutbudet.&lt;br&gt;Programutbudet skall vara representativt för hela landet och ge bilder från&lt;br&gt;skeendet i olika delar av landet. Därför skall programproduktionen vara&lt;br&gt;decentraliserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;18 Riktlinjer för programverksamheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget att sända radio- och TV-program i allmänhetens tjänst bör förtydli-&lt;br&gt;gas inför nästa tillståndsperiod. Det är angeläget att den svenska public&lt;br&gt;service-verksamheten stärks mot bakgrund av att medielandskapet har föränd-&lt;br&gt;rats under de senaste tio åren. Den kommande tillståndsperioden sträcker sig&lt;br&gt;in på 2000-talet. Rollen för en radio och TV i allmänhetens tjänst under nästa&lt;br&gt;sekel måste bedömas i ljuset av den utveckling som nu kan iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio har statsmakternas uppdrag att bedriva sändningsverksam-&lt;br&gt;het i allmänhetens tjänst. Innehållet i detta uppdrag bestäms av riksdag och re-&lt;br&gt;gering. En grundläggande förutsättning för att uppdraget skall kunna utföras&lt;br&gt;är att programföretagen kan upprätthålla en redaktionell självständighet i för-&lt;br&gt;hållande till statsmakterna, de stora organisationerna och andra makthavare.&lt;br&gt;Integritetskravet kompletteras av regler om etiskt ansvar, som syftar till att&lt;br&gt;upprätthålla respekt för privatlivet och hänsyn till mediets särskilda genom-&lt;br&gt;slagskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan staten och programföretagen uppvisar flera olika drag&lt;br&gt;som syftar till att säkerställa programföretagens självständighet. Statens fast-&lt;br&gt;ställer genom bestämmelserna i radiolagstiftningen och avtalen mellan rege-&lt;br&gt;ringen och programföretagen de allmänna riktlinjerna för verksamheten.&lt;br&gt;Enligt förslaget till ny radio- och TV-lag (prop. 1995/96:160) skall systemet&lt;br&gt;med avtal försvinna och ersättas med av regeringen fastställda tillståndsvill-&lt;br&gt;kor. Utifrån dessa riktlinjer bestämmer varje företag självständigt sändnings-&lt;br&gt;verksamhetens inriktning. Det är enligt grundlagen endast programutgivaren&lt;br&gt;som kan avgöra vad en viss sändning skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga myndigheter får inte förhandsgranska program och kan inte för-&lt;br&gt;bjuda en sändning på grund av det kända eller förväntade innehållet. Det är&lt;br&gt;Granskningsnämnden som genom efterhandsgranskning prövar om program-&lt;br&gt;företagen har efterlevt bestämmelserna i radiolagen och avtalen. Medelstill-&lt;br&gt;delningen till programföretagen beslutas av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även programföretagens ägarformer och det sätt på vilket företagsledning-&lt;br&gt;en utses har utformats för att främja den redaktionella och programmässiga&lt;br&gt;självständigheten. Den 1 januari 1994 tog tre för ändamålet bildade stiftelser&lt;br&gt;över aktierna i de tre självständiga programföretagen. Stiftelsernas främsta&lt;br&gt;uppgift är att främja självständigheten hos bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förra avsnittet har uppdraget för en radio och TV i allmänhetens tjänst&lt;br&gt;sammanfattats under rubrikerna Rikstäckande sändningar, Redaktionell själv-&lt;br&gt;ständighet, Opartiskhet och saklighet, Demokratiska värden, Mångfald och&lt;br&gt;decentralisering, Hög kvalitet. Kulturansvar, Minoritetsprogram, Folkbild-&lt;br&gt;ningsambitioner, Spegla hela landet. Regeringen avser att i detta avsnitt för-&lt;br&gt;tydliga vissa riktlinjer i uppdraget. Avsikten med förtydligandena inför den&lt;br&gt;kommande tillståndsperioden är att betona programföretagens kulturpolitiska&lt;br&gt;ansvar vad gäller kulturprogram, uppgiften att spegla kulturlivet i olika delar&lt;br&gt;av landet och att i ökad utsträckning samarbeta med kulturinstitutioner och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fria producenter. Vidare betonas vikten av att sända program av hög kvalitet&lt;br&gt;för barn och ungdom och uppgiften att spegla det mångkulturella samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa programfrågor har behandlats relativt utförligt i samband med de&lt;br&gt;senaste avtalsperioderna. Dessa frågor tas inte upp på nytt. De principer som&lt;br&gt;tidigare formulerats i fråga om språkvårdsfrågor, folkbildningsansvaret och&lt;br&gt;myndighetsinformation bör ligga fast (jämför prop. 1991/92:140 s. 59).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.1 Att främja kulturlivet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagen skall i sin roll som bärare&lt;br&gt;av det nationella kulturarvet vidga och fördjupa sitt kulturansvar. Pro-&lt;br&gt;gramföretagen skall stimulera till debatt kring viktigare samhälls- och&lt;br&gt;kulturfrågor, bevaka och granska händelser och utveckling på kultur-&lt;br&gt;livets olika områden och i samspel med det övriga kulturlivet stimulera&lt;br&gt;och förmedla olika kulturaktiviteter. Programmen skall spegla kultur-&lt;br&gt;livet i olika delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grönboken: I Grönboken frågas efter om allmänradion och allmän-&lt;br&gt;televisionens skall vara skyldiga att sända bl.a. program om kultur, program&lt;br&gt;som speglar den levande kulturen och program om samhälls- och kulturdebatt&lt;br&gt;(fråga 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissvar anser att kulturområdet är ett&lt;br&gt;angeläget programområde inom radio och TV som det bör satsas särskilt på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television och Sveriges Radio anser att staten bör ställa krav på&lt;br&gt;att det produceras och sänds kulturprogram. Sveriges Radio betonar att&lt;br&gt;kulturprogrammen har en särskild ställning i deras verksamhet. Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio anser att staten skall kräva att programbolagen erbjuder ett&lt;br&gt;brett spektrum av olika programtyper, däribland kulturprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutredningen: Kulturutredningen anser att public service-företa-&lt;br&gt;gen har en roll som på många sätt motsvarar de offentligstödda kulturinstituti-&lt;br&gt;onernas. Utredningen betonar att medierna bör se information om den &amp;quot;levan-&lt;br&gt;de&amp;quot; kulturen som en viktig uppgift. Man har ett offenligt uppdrag men utfor-&lt;br&gt;mar själv sin verksamhet, som bl.a. bör bidra till uppfyllandet av de av utred-&lt;br&gt;ningen föreslagna kulturpolitiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: TCO, Svenska Journalistförbundet och KLYS&lt;br&gt;delar utredarens uppfattning och anser att public service-företagens kulturan-&lt;br&gt;svar måste formuleras tydligare. TCO anser att det är glädjande att utredning-&lt;br&gt;en jämställer public service-företagen med de offentliga kulturinstitutionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television, Sveriges Radio, Granskningsnämnden och Svenska&lt;br&gt;Teaterförbundet menar att utredningen har överbetonat företagens roll som&lt;br&gt;förmedlare av kultur och undervärderat företagens roll som egna aktörer på&lt;br&gt;kulturområdet, både som kulturskapare och granskare av kulturlivet. Sveriges&lt;br&gt;Television vänder sig i sitt remissvar mot påståendet att public service-&lt;br&gt;verksamheten har en roll som motsvarar de offentligstödda institutionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket och Malmö Musik och Teater AB beklagar att ut-&lt;br&gt;redningen inte tagit upp frågan om Sveriges Televisions kulturuppdrag till en&lt;br&gt;samlad bedömning. Göteborgs universitet anser att statligt inflytande i medi-&lt;br&gt;erna skall motverkas och att mediepolitiken även fortsatt bör överordnas&lt;br&gt;kulturpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En radio och TV i allmänhetens&lt;br&gt;tjänst har en särskild roll som bärare av den nationella kulturella identiteten&lt;br&gt;och det nationella kulturarvet i ett allt mer internationaliserat kultur- och&lt;br&gt;medieutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radion och televisionen har också en viktig uppgift som förmedlare av&lt;br&gt;konstnärliga och kulturella upplevelser. Det gäller både i former som är sär-&lt;br&gt;skilt anpassade för respektive medium, t.ex. radioteater, och när radion och&lt;br&gt;televisionen återger framföranden i andra sammanhang. Mångdubbelt flera&lt;br&gt;människor tar del av exempelvis radio- eller TV-sända konserter eller&lt;br&gt;operaföreställningar än som besöker själva evenemangen. Man kan också&lt;br&gt;konstatera att radion och televisionen för ett stort antal människor är det enda&lt;br&gt;sättet att komma i kontakt med dessa konstarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På många områden inom kulturlivet har Sveriges Television och Sveriges&lt;br&gt;Radio fortfarande en dominerande ställning. Genom egna verksamheter som&lt;br&gt;radiokören och Sveriges Radios symfoniorkester erbjuder Sveriges Radio ett&lt;br&gt;viktigt kulturutbud. En viktig del av Sveriges Televisions kulturansvar kom-&lt;br&gt;mer till uttryck i omfattande beställning och inköp av spelfilm, dokumentär&lt;br&gt;och kortfilm. Sveriges Radio och Sveriges Television är två av Sveriges&lt;br&gt;största uppdragsgivare för kulturarbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i det nya medielandskapet med flera konkurrerande radio- och TV-&lt;br&gt;företag får programbolagens sätt att utforma sin verksamhet och disponera&lt;br&gt;sina resurser stor betydelse för kulturlivet. Public service-företagen tillhör&lt;br&gt;därför de mest betydelsefulla av landets kulturinstitutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagens program bör erbjuda kulturell stimulans och ge&lt;br&gt;näring åt fantasin. All utveckling innebär en vilja att pröva det nya och okän-&lt;br&gt;da. Radion och televisionen måste våga satsa på det nya, på det som ännu inte&lt;br&gt;har visat sig populärt. På så sätt får också TV-tittare och radiolyssnare chans-&lt;br&gt;en till nya och oväntade upplevelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen bör fördjupa och vidga sitt kulturansvar. En radio&lt;br&gt;och TV i allmänhetens tjänst skall vara ett forum för kulturellt skapande och&lt;br&gt;konstnärlig gestaltning. Företagen bör stimulera till debatt kring viktigare&lt;br&gt;samhälls- och kulturfrågor, bevaka och granska händelser och utveckling på&lt;br&gt;kulturlivets olika områden och i samspel med det övriga kulturlivet stimulera&lt;br&gt;och förmedla olika kulturaktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmen bör spegla kulturlivet i olika delar av landet. Det fördjupade&lt;br&gt;och utvidgade kulturansvaret innebär att programföretagen bör göra såväl&lt;br&gt;egna produktioner som lägga ut produktionsuppdrag, liksom att de bör&lt;br&gt;samarbeta med olika kulturinstitutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.1.1 Svenska program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagen skall vara skyldiga att till-&lt;br&gt;handahålla ett mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på svenska&lt;br&gt;språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grönboken: I Grönboken ställs frågor om allmänradion och allmän-&lt;br&gt;televisionen bör vara skyldiga att sända svenska program med svenska&lt;br&gt;artister av svenska upphovsmän (fråga 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissvaren anser att allmänradio&lt;br&gt;och allmäntelevisionen bör vara skyldiga att sända svenska program. Många&lt;br&gt;efterfrågar fler svenska program av god kvalitet. Såväl det lokala musiklivet&lt;br&gt;som det utländska, inte bara det anglosaxiska, bör återspeglas i utbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion anser att krav&lt;br&gt;bör formuleras som säkerställer ett brett programutbud, innefattande svenska&lt;br&gt;program med svenska artister av svenska upphovsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutredningen: Kulturutredningen betonar betydelsen av utrymme&lt;br&gt;för inhemska uttryck och program samt betydelsen av svensk musik i public&lt;br&gt;service-kanalerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, bl.a. Statens&lt;br&gt;Kulturråd, Svenska Teaterförbundet, Föreningen Svenska Kompositörer av&lt;br&gt;Polpulärmusik (SKAP), Föreningen Svenska Tonsättare och TCO delar&lt;br&gt;utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Författarförbund och Svenska Musikerförbundet anser att utrym-&lt;br&gt;met för svenska program i public service-företagen bör ökas. Svenska Musi-&lt;br&gt;kerförbundet menar att både Sveriges Television och Sveriges Radio måste&lt;br&gt;förmedla och producera produktioner för att motverka den anglosaxiska do-&lt;br&gt;minansen i programutbudet. Svenska Teaterförbundet anser att 50 % av den&lt;br&gt;gestaltande produktionen i varje marksänd TV-kanal i Sverige bör vara natio-&lt;br&gt;nellt producerad. Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) anser att public&lt;br&gt;service-företagen skall få resurser för att möjliggöra svensk produktion.&lt;br&gt;SKAP anser att nya avtal mellan staten och Sveriges Radio måste innehålla&lt;br&gt;tydliga riktlinjer när det gäller speglingen av det svenska musiklivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Av den totala sändningstiden i Sveriges Televisions båda ka-&lt;br&gt;naler var ca 78 % av svenskt ursprung år 1994. Motsvarande siffra för TV 4&lt;br&gt;var ca 54 %. Sveriges Television har ökat andelen svenska program med 3,4&lt;br&gt;procentenheter mellan åren 1985-1994. Andelen utländska program har un-&lt;br&gt;der samma period minskat med 3,9 procentenheter. Av drygt 2 800 sänd-&lt;br&gt;ningstimmar med förvärvade program inklusive repriser i Sveriges Televi-&lt;br&gt;sions båda kanaler år 1994 hade ca 56 % engelskspråkig bakgrund medan&lt;br&gt;drygt 12 % av tiden upptogs av program från våra nordiska grannländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sveriges Radio uppskattas andelen svensk musik under år 1994 uppgå&lt;br&gt;till cirka 59 % i Pl, ca 50 % i P2, 36 % i P3, 53 % i P4 Riks och 42 % i P4&lt;br&gt;Lokalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden anför i en skrivelse att avtalsbestämmelsen om att&lt;br&gt;programföretagen skall beakta språkvårdsfrågor i programverksamheten bör&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga Musikaliska Akademin framhåller i en skrivelse vikten av en&lt;br&gt;grundlig översyn av musikutbudet i radio, med särskilt beaktande av Sveriges&lt;br&gt;Radios roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med behandlingen av två motioner om språkvård 1995 erinrade&lt;br&gt;kulturutskottet om mediernas betydelse för stil- och språkutvecklingen. Ut-&lt;br&gt;skottet förutsatte att regeringen i beredningsarbetet inför en ny avtalsperiod&lt;br&gt;med Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio&lt;br&gt;överväger om det är motiverat att inom företagen ytterligare stärka kravet på&lt;br&gt;språkvård såväl i det dagliga journalistiska arbetet som i programverksam-&lt;br&gt;heten (bet. 1995/96:KrU7). Motionerna avslogs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den nationella kulturen i radio och&lt;br&gt;TV måste främjas. Sverige är ett litet land med ett litet språkområde. Fiktions-&lt;br&gt;marknaden i Sverige domineras i stor utsträckning av angloamerikanska&lt;br&gt;produkter. Det finns en viss risk för ett ensidigt perspektiv genom övervikten&lt;br&gt;av angloamerikansk import. Mot bakgrund av den ökade internationalise-&lt;br&gt;ringen och det förändrade medielandskapet är det viktigt att public service-&lt;br&gt;företagen tillhandahåller ett mångsidigt utbud på svenska språket. Public&lt;br&gt;service-företagens ansvar för att erbjuda program på svenska språket och&lt;br&gt;program med svenska artister är stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att andelen svenska program har ökat i Sveriges&lt;br&gt;Television under senare år. Andelen svensk musik varierar mellan Sveriges&lt;br&gt;Radios fyra kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare denna dag lagt fram ett förslag till ny radio- och&lt;br&gt;TV-lag. Enligt förslaget skall TV- och ljudradiosändningar som sker med&lt;br&gt;stöd av tillstånd av regeringen, om det inte finns särskilda skäl mot det, i&lt;br&gt;betydande omfattning innehålla program på svenska språket, program med&lt;br&gt;svenska artister och verk av svenska upphovsmän (prop. 1995/96:160).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att bevara den nationella kulturens särart och kvalitet i en situation&lt;br&gt;där det utländska och internationella programutbudet ökar bör public service-&lt;br&gt;företagen åta sig att sända fler svenska program med hög kvalitet och att till-&lt;br&gt;varata den svenska kulturen i dess vidaste bemärkelse. Det är också viktigt att&lt;br&gt;det sänds program från de nordiska grannländerna i syfte att stärka den&lt;br&gt;nordiska kulturgemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s direktiv (89/552/EEG) om TV utan gränser har betydelse för den&lt;br&gt;svenska public service-verksamheten. De regler som har betydelse för Sveri-&lt;br&gt;ges Television är i första hand bestämmelserna om andelen europeiska pro-&lt;br&gt;gram som innebär att varje programföretag skall sända minst 50 % europeiska&lt;br&gt;program, sedan nyheter, sport, tävlingar, reklam och text-TV räknats bort.&lt;br&gt;För närvarande pågår en översyn av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio har en viktig kulturpolitisk uppgift att sprida all slags&lt;br&gt;musik till alla delar av landet och ta ansvar för den svenska musiken inom alla&lt;br&gt;genrer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kvantitativa krav bör dock inte ställas på programbolagen. I många&lt;br&gt;länder regleras andelen inhemsk och utländsk produktion. En sådan kvotering&lt;br&gt;skulle dock leda till en stel organisation och rentav kunna motverka det&lt;br&gt;avsedda syftet. 1 stället bör programbolagen redovisa andelen svensk produk-&lt;br&gt;tion och utvecklingen i sin uppföljning av public service-uppdraget och i den&lt;br&gt;offentliga debatten (se även avsnitt 21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall även fortsättningsvis beakta språkvårdsfrågor i&lt;br&gt;programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.1.2 Ökat samarbete med kulturinstitutionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagen skall öka samarbetet med&lt;br&gt;kulturinstitutionerna i syfte att öka antalet utsändningar av föreställ-&lt;br&gt;ningar och evenemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutredningen: Kulturutredningen föreslår att antalet för TV be-&lt;br&gt;arbetade överföringar av musik- och teaterföreställningar bör öka. Kraven&lt;br&gt;kan uttryckas antingen i termer av medel eller sändningstid. Utredningen&lt;br&gt;anser att det bör överlåtas på institutionerna och medieföretagen i samverkan&lt;br&gt;att utveckla formerna för ett ökat samarbete. Man bör avsätta särskilda medel&lt;br&gt;under begränsad tid inom nuvarande ramar som kan hanteras av Filminstitutet&lt;br&gt;och fördelas till sådana samarbetsprojekt. Utredningen betonar också betydel-&lt;br&gt;sen av samarbete mellan bl.a. musikinstitutioner och medieföretag för att öka&lt;br&gt;antalet konserter i radio och TV samt dansföreställningar i TV. Utredningen&lt;br&gt;anser vidare att Sveriges Radio har ett särskilt ansvar för bredd och kvalitet i&lt;br&gt;sitt musikutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, bl.a. Statens&lt;br&gt;Kulturråd. Svenska Filminstitutet, Konstnärsnämnden, Danshögskolan,&lt;br&gt;Teatrarnas Riksförbund, Folkrörelsernas Medieforum, LO, Folkbildningsför-&lt;br&gt;bundet, Kungliga Teatern AB, Kungliga Dramatiska Teatern och Kungl.&lt;br&gt;Musikaliska Akademin, är positiva till förslaget att antalet för TV bearbetade&lt;br&gt;överföringar av musik- och teaterföreställningar skall öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser, bl.a. Kungliga Teatern AB, Kungliga Dramatiska&lt;br&gt;Teatern och Göteborgs Konsert AB, pekar dock på ett antal problem i&lt;br&gt;nuvarande samarbete med Sveriges Radio och Sveriges Television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga Dramatiska Teatern, Sveriges Television. Riksteatern. Svenska&lt;br&gt;Teaterförbundet, Folkrörelsernas Medieforum, TCO och Malmö Musik ocli&lt;br&gt;Teater AB understryker att överföringar av musik- och teaterföreställningar i&lt;br&gt;TV måste anpassas till TV-mediets krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teatercentrum och Svenska Teaterförbundet avvisar förslaget. Hittills&lt;br&gt;gjorda transmitteringsförsök av scenföreställningar borde stå som avskräck-&lt;br&gt;ande exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelsernas Medieforum och Folkbildningsförbundet stöder utred-&lt;br&gt;ningens förslag om kvantifieringar så att en viss del av medieföretagets medel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller sändningstid ska avse samverkan med teater- och musikinstitutioner. Prop. 1995/96:161&lt;br&gt;Sveriges Television, Sveriges Radio, Sveriges Dramatikerförbund och Teat-&lt;br&gt;rarnas Riksförbund avvisar förslaget om kvantifieringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Filminstitutet är berett att enligt utredningens förslag administrera&lt;br&gt;särskilda medel från staten. Sveriges Television, Sveriges Radio och Folkrö-&lt;br&gt;relsernas Medieforum avvisar förslaget att Filminstitutet ska fördela särskilda&lt;br&gt;projektmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Kulturråd, Danscentrum, Danshögskolan, Moderna Dansteatem&lt;br&gt;m.fl. stöder utredningens förslag att antalet dansföreställningar i TV bör öka.&lt;br&gt;Sveriges Television delar inte utredningens uppfattning att dans skulle vara ett&lt;br&gt;eftersatt programområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av remissinstanserna delar utredningens bedömning att&lt;br&gt;Sveriges Radio har ett särskilt ansvar för bredd och kvalitet i sitt musikutbud.&lt;br&gt;Vissa av remissinstanserna anser att det minskade anslaget till public service-&lt;br&gt;kanalerna (framförallt avseende nedskärningarna för Sveriges Radios P2) får&lt;br&gt;negativa effekter för musiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Teaterförbundet och TCO föreslår att ett svenskt TV-institut in-&lt;br&gt;rättas för att utveckla samarbetet mellan institutioner samt utveckla TV-mediet&lt;br&gt;som egen konstart. Oberoende Filmares Förbund föreslår att en TV-fond&lt;br&gt;bildas där enskilda producenter kan söka stöd för oberoende produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden betonar att radio och TV är självständiga medier&lt;br&gt;som själva avgör hur kraven skall uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är viktigt att en radio och TV i&lt;br&gt;allmänhetens tjänst lämnar utrymme för gestaltande program, att fristående&lt;br&gt;kulturarbetare kan medverka i programarbetet och att programmen speglar&lt;br&gt;kulturlivet i olika delar av landet. I public service-företagens kulturansvar&lt;br&gt;ingår också att främja det konstnärliga nyskapandet och sträva efter att sprida&lt;br&gt;konst- och kulturintresset till nya grupper. Radio- och TV-publiken har ett&lt;br&gt;stort intresse av att ta del av kulturinstitutionernas utbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen bör under nästa avtalsperiod öka samarbetet med&lt;br&gt;kultur- och musikinstitutioner i hela Sverige. Programbolagen bör öka antalet&lt;br&gt;samarbetsprojekt, vilket bör kunna leda till att andelen svenska program ökar,&lt;br&gt;att mångfalden av kulturimpulser ökar och att teater- och musiklivet i olika&lt;br&gt;delar av landet speglas. Frilansmedverkan och produktionsutläggning är&lt;br&gt;viktigt från denna synpunkt. Lika viktigt är det att Sveriges Television även i&lt;br&gt;fortsättningen kan göra åtaganden till stöd för svensk filmproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television har i 1993 års filmavtal förbundit sig dels att årligen&lt;br&gt;erlägga 15 mkr till Filminstitutet, dels att använda minst 15 mkr årligen för&lt;br&gt;samproduktion, medfinansiering och köp av visningsrätter vad gäller film&lt;br&gt;som erhållit stöd genom avtalet. Sveriges Televisions insatser vad gäller sam-&lt;br&gt;produktion m.m. uppgick år 1995 till drygt 50 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen bör samverka med kulturinstitutionerna i alla de situa-&lt;br&gt;tioner där detta är möjligt och meningsfullt. Samarbetet bör vara frivilligt och&lt;br&gt;finansieras inom programföretagens ordinarie medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock inte nödvändigt att ställa uttryckliga krav på antalet samarbets-&lt;br&gt;projekt. Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör i stället till statsmakterna lämna en tydlig redovisning av omfattningen av Prop. 1995/96:161&lt;br&gt;antalet samarbetsprojekt i samband med uppföljningen av public service-&lt;br&gt;uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.1.3 Frilansmedverkan och fri produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Omfattningen av utomståendes medverkan i&lt;br&gt;programproduktionen skall öka i Sveriges Television, Sveriges Radio&lt;br&gt;och i Sveriges Utbildningsradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt nuvarande avtal skall omfattningen av utomståendes&lt;br&gt;medverkan i programproduktionen i Sveriges Television, Sveriges Radio och&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio vara hög och jämn. I och med 1992 års riksdags-&lt;br&gt;beslut angavs att det bör ankomma på styrelser och företagsledningar att vidta&lt;br&gt;sådana åtgärder att syftet med villkoret uppfylls. Det kvoteringsvillkor som&lt;br&gt;tidigare gällt under avtalsperioden 1986-1992 ansågs därmed inte längre vara&lt;br&gt;nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslagsframställningen från Sveriges Television redovisas kostnader för&lt;br&gt;utläggningar och samproduktioner m.m. Omfattningen av produktionssam-&lt;br&gt;arbetet med producenter utanför Sveriges Television beräknas för år 1995&lt;br&gt;uppgå till 80 mkr i 1995 års prisläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oberoende Filmares Förbund framhåller i en skrivelse att det svenska stö-&lt;br&gt;det till svensk film är svagt och att produktionsvillkoren har försämrats. För-&lt;br&gt;bundet föreslås att en svensk TV-fond för oberoende TV-produktion inrättas.&lt;br&gt;Svenska Teaterförbundet anför i sitt kultur- och mediepolitiska program att en&lt;br&gt;film- och TV-fond bör skapas i syfte att bl.a. öka mångfalden. Svenska Jour-&lt;br&gt;nalistförbundets frilansdistrikt i Kristianstad anför i skrivelse att villkoren för&lt;br&gt;frilansmedverkande på Sveriges Radio har försämrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl för regeringens förslag: Den del i public service-uppdraget som&lt;br&gt;gäller mångfald i verksamheten kan bl.a. översättas i ett krav på att det skall&lt;br&gt;finnas många produktionskällor. Även public service-företagens kulturpoliti-&lt;br&gt;ska ansvar bör innefatta en strävan efter en hög nivå av frilansmedverkan och&lt;br&gt;utläggning av produktionsuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför angeläget att användningen av fria producenter i program-&lt;br&gt;produktionen ökar och att den geografiska spridningen av produktionen av&lt;br&gt;film- och TV-program ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att antalet TV-företag har vuxit har efterfrågan på program från&lt;br&gt;fristående produktionsföretag ökat. Inom EU är man angelägen om att främja&lt;br&gt;en oberoende film- och TV-produktion i Europa, inte minst därför att man vill&lt;br&gt;att det skall skapas en marknad för vidareutnyttjande av programrättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s direktiv om TV utan gränser innehåller bl.a. en bestämmelse om att&lt;br&gt;medlemsländerna på lämpligt sätt skall se till att programbolagen, där så är&lt;br&gt;praktiskt möjligt, reserverar 10 % av sändningstiden eller 10 % av bolagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programbudget för europeiska program av fristående producenter, sedan pro-&lt;br&gt;gramkategoriema nyheter, sport, tävlingar, reklam och text-TV räknats bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television har en central ställning när det gäller att som upp-&lt;br&gt;dragsgivare utveckla en bred kompetens och en mångfald av kreativa insatser&lt;br&gt;inom den fristående produktionsindustrin, bl.a. beroende på storleken av fö-&lt;br&gt;retagets resurser och kraven på bredd och djup i programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen utomståendes medverkan i programföretagens programverksam-&lt;br&gt;het har emellertid sjunkit under senare år. Utläggningar av produktion av TV-&lt;br&gt;program har minskat till följd av ändrade samarbetsformer mellan Sveriges&lt;br&gt;Television och utomstående producenter. Däremot har antalet samproduktio-&lt;br&gt;ner ökat liksom utnyttjandet av icke fast anställda i Sveriges Televisions egen&lt;br&gt;produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande skäl talar för att Sveriges Television successivt bör öka anta-&lt;br&gt;let utläggningar av produktionsuppdrag, samproduktioner och inköp av färdi-&lt;br&gt;ga program producerade av filmare m.fl. bosatta i Sverige. Med utläggning&lt;br&gt;avses olika former av produktionssamarbete med utomstående producenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av utomståendes medverkan i Sveriges Televisions, Sveri-&lt;br&gt;ges Radios och Sveriges Utbildningsradios produktion bör öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några uttryckligt kvoteringsvillkor är inte nödvändigt. Det är dock ange-&lt;br&gt;läget att Sveriges Television och Sveriges Radio i sin uppföljning av public&lt;br&gt;service-uppdraget lämnar en mer klargörande redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.2 Det mångkulturella samhället&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagen skall tillhandahålla&lt;br&gt;program som speglar det mångkulturella Sverige. Det utländska&lt;br&gt;programutbudet skall spegla olika kulturkretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sverige är ett mångkulturellt samhäl-&lt;br&gt;le. Av Sveriges befolkning har i dag 18 % invandrarbakgrund (födda utom-&lt;br&gt;lands eller barn till åtminstone en utomlands född förälder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En radio och TV i allmänhetens tjänst har ett stort ansvar när det gäller&lt;br&gt;speglingen av vårt alltmer mångkulturella samhälle. I public service-uppdra-&lt;br&gt;get ingår ett uppdrag att öka kunskapen och förståelsen mellan olika befolk-&lt;br&gt;ningsgrupper. Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbild-&lt;br&gt;ningsradio har ett särskilt ansvar att förmedla sådan kunskap och information&lt;br&gt;som kan minska sociala spänningar som kan uppstå ur okunnighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen bör därför ges ett särskilt uppdrag inför nästa tillstånds-&lt;br&gt;period att spegla det mångkulturella Sverige. Detta bör göras dels med inrikt-&lt;br&gt;ning på det svenska samhället, dels genom program från andra länder. Det&lt;br&gt;bör ställas krav på att det utländska programutbudet skall spegla olika kultur-&lt;br&gt;kretsar. Ett värdefullt och varierat utländskt programmaterial bör presenteras,&lt;br&gt;inklusive program från andra kulturkretsar än den angloamerikanska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-verksamheten bör tjäna en process som gör att nya etniska&lt;br&gt;grupper inlemmas i det svenska samhället och ökar deras förutsättningar att&lt;br&gt;delta i samhälls- och kulturdebatten. Public service-företagen bör aktivt arbeta&lt;br&gt;för att etniska minoriteter skall få fler möjligheter att ta del av program-&lt;br&gt;utbudet, men även att rekryteringar av anställda inom företagen avspeglar det&lt;br&gt;mångkulturella samhället. Det är vidare viktigt att invandrare informeras om&lt;br&gt;samhälls- och kulturlivet i ursprungsländerna samt att den svenska allmänhe-&lt;br&gt;ten får kunskap om dessa nya medborgare och deras bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre programföretagen bör samarbeta i fråga om ett mångkulturellt utbud&lt;br&gt;och redovisa sina insatser i samband med uppföljningen av public service-&lt;br&gt;uppdraget. Samarbetet bör lösas genom överenskommelser mellan företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.3 Program för barn och ungdom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagen skall ägna ökad uppmärk-&lt;br&gt;samhet åt program för och med barn och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grönboken: I Grönboken ställs frågor om allmänradion och allmäntele-&lt;br&gt;visionen bör vara skyldiga att sända program för barn och ungdom (fråga&lt;br&gt;23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissvaren anser att allmänradio&lt;br&gt;och allmäntelevisionen bör vara skyldiga att sända program för alla grupper&lt;br&gt;och smakriktningar. Några anser att staten bör ta ett ansvar för att förhindra&lt;br&gt;våld och pornografi i radio- och TV-utbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion anser att staten&lt;br&gt;bör ställa krav på att det sänds program för barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutredningen: Utredningen föreslår att staten bör ställa tydliga&lt;br&gt;krav på att svenska radio- och TV-företag sänder program på tider som passar&lt;br&gt;barnen och med ett innehåll som bidrar till att vidga deras kulturella erfaren-&lt;br&gt;heter och upplevelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som kommen-&lt;br&gt;terar förslaget delar utredningens uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Radion och televisionen har ett sär-&lt;br&gt;skilt ansvar för barn och ungdom. Barn och ungdomar har ofta ett stort&lt;br&gt;intresse för vad som händer i andra delar av världen och för bakgrunden till&lt;br&gt;det aktuella skeendet. Det är viktigt att radion och televisionen ser till att&lt;br&gt;nyheter och information görs tillgängligt på barnens och ungdomarnas egna&lt;br&gt;villkor. Detta gäller också program om andra frågor som särskilt angår barn&lt;br&gt;och ungdomar. Det är även angeläget att det finns program för barn och&lt;br&gt;ungdomar som förmedlar kulturella och konstnärliga upplevelser. Barn och&lt;br&gt;ungdomar bör få tillgång till information och material från olika kulturer och&lt;br&gt;olika nationella och internationella källor. Radion och televisionen har också&lt;br&gt;en viktig uppgift att ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos barn som&lt;br&gt;tillhör en språklig eller etnisk minoritetsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen bör ägna ökad uppmärksamhet åt programverk-&lt;br&gt;samheten riktad till barn och ungdom under den kommande tillståndsperioden&lt;br&gt;och vid sin uppföljning av public service-uppdraget redovisa vilka särskilda&lt;br&gt;satsningar som genomförs för barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.4 Hög kvalitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Hela programutbudet skall ha hög kvalitet.&lt;br&gt;Programföretagens ansvar för kvalitetsuppföljningen skall öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grönboken: I Grönboken frågas efter om statsmakterna även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen bör ställa kvalitetskrav (fråga 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I en majoritet av remissvaren på Grönboken anges&lt;br&gt;att staten bör ställa kvalitetskrav på de programföretag som verkar i&lt;br&gt;allmänhetens tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio betonar att företagets radiokanaler tydligt skall bära sitt&lt;br&gt;eget public service-ansvar och att företaget utvecklar kriterier och metoder för&lt;br&gt;kvalitetsutveckling. Sveriges Television understryker att det inte räcker med&lt;br&gt;ett allmänt och odefinierat krav på god kvalitet i en situation där företaget&lt;br&gt;konkurrerar med kommersiella bolag. Det blir därför en uppgift för Sveriges&lt;br&gt;Television att peka ut de särskilda kvaliteter som ska uppnås. Utbildnings-&lt;br&gt;radion betonar att staten skall ställa höga kvalitetskrav på allmänradions och&lt;br&gt;allmäntelevisionens programutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I nu gällande avtal betonas att hela programutbudet bör ha&lt;br&gt;hög kvalitet. Detta övergripande kvalitetsvillkor infördes fr.o.m. år 1993 i&lt;br&gt;syfte att markera att public service-företagen inte fick göra avkall på kvaliteten&lt;br&gt;i den konkurrenssituation som var att vänta. I 1992 års proposition betonades&lt;br&gt;att minskad kvantitet och bibehållen hög kvalitet är att föredra framför&lt;br&gt;oförändrad kvantitet och minskad kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden har i skrivelse begärt ledning till tolkning av be-&lt;br&gt;greppen &amp;quot;hög kvalitet&amp;quot; och &amp;quot;mångfald&amp;quot;. Nämnden anser sig för närvarande&lt;br&gt;endast kunna uttala sig om mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kvalitetsbegreppet har mer än en di-&lt;br&gt;mension. I kvalitetsbegreppet ingår bl.a. förnyelse, variation, bredd, profes-&lt;br&gt;sionalism och tillgänglighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att public service-radions och public service-televisionens&lt;br&gt;program genomgående håller hög kvalitet. Kvalitet skall i detta sammanhang&lt;br&gt;inte ses som ett kännetecken för endast vissa genrer. I stället bör program-&lt;br&gt;företagen eftersträva hög kvalitet i alla program som sänds ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valet mellan lång och utökad sändningstid eller hög kvalitet bör program-&lt;br&gt;företagen prioritera det senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande målsättning för programverksamheten bör vara att&lt;br&gt;åstadkomma kvalitetsförbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfattningarna om vad som är hög kvalitet varierar både mellan olika Prop. 1995/96:161&lt;br&gt;människor och mellan olika programtyper. Över tiden kan synen ändras på&lt;br&gt;vilka kvalitetsmått som är mest intressanta. Därför är det svårt eller omöjligt&lt;br&gt;att sätta upp generella normer för vad som skall menas med kvalitet eller hur&lt;br&gt;kvalitet skall mätas och att i avtalen göra några exakta tolkningar av begreppet&lt;br&gt;hög kvalitet. Samtidigt är det angeläget att utvecklingen i programföretagens&lt;br&gt;program kan följas under längre perioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att frågan om programmens kvalitet inte skall reduceras till att enbart&lt;br&gt;handla om enskilda människors tycke och smak bör programföretagen kunna&lt;br&gt;använda olika indikatorer för kvalitet, huvudsakligen sådana som tar sin&lt;br&gt;utgångspunkt i lyssnarnas och tittarnas upplevelse av programmen. Om t.ex.&lt;br&gt;en stor andel av den publik som rimligen bör vara intresserad av ett program&lt;br&gt;av en viss typ faktiskt har sett eller hört programmet, kan det vara en indika-&lt;br&gt;tor på att programmet har hög kvalitet. Om publiken uppskattar programmet&lt;br&gt;är givetvis också det en viktig indikator på kvalitet. Det är dock inte säkert att&lt;br&gt;de olika indikatorerna för kvalitet pekar i samma riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för programföretagen är att fortlöpande följa upp hur&lt;br&gt;olika kvalitetsindikatorer utvecklas. Denna uppföljning bör ske öppet, så att&lt;br&gt;programverksamheten kan behandlas i den allmänna debatten. Kontakten med&lt;br&gt;tittare och lyssnare blir därför väsentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden kan inte göra renodlade smakbedömningar av&lt;br&gt;enskilda program. Nämnden bör i stället på eget initiativ övervaka att ett&lt;br&gt;programföretags utbud i sin helhet uppfyller kravet på hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.5 Den demokratiska processen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagen skall beakta programverk-&lt;br&gt;samhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och ge utrymme åt en&lt;br&gt;mångfald av åsikter och meningsyttringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grönboken: I Grönboken frågas om statsmakterna även i fortsättningen&lt;br&gt;bör ställa krav på allmänradio och allmäntelevision i fråga om opartiskhet,&lt;br&gt;saklighet och demokratiska värden (fråga 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet anser att staten måste ställa krav på&lt;br&gt;public service-företagen när det gäller demokratiska värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television och Utbildningsradion anser att det är en grund-&lt;br&gt;läggande förutsättning att verksamheten som helhet präglas av demokratiska&lt;br&gt;värden. Sveriges Radio understryker att det i ett ramavtal är viktigt för före-&lt;br&gt;tagets trovärdighet och integritet att de demokratiska värdena betonas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En fungerande demokrati kräver&lt;br&gt;upplysta medborgare som tar del i de samhälleliga processerna. I den allmän-&lt;br&gt;na debatten har många pekat på att t.ex. organisationsväsendets roll har för-&lt;br&gt;svagats medan massmediernas betydelse för information, debatt och kontakt&lt;br&gt;mellan medborgare och förtroendevalda har ökat i betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En radio och TV i allmänhetens tjänst har ett särskilt ansvar för att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för den insikt om och förståelse av samhället samt bidra till&lt;br&gt;den gemensamma värdebas som en levande demokrati kräver. Programut-&lt;br&gt;budet skall som helhet präglas av folkbildningsambitioner. Det skall utformas&lt;br&gt;så att utrymme ges åt en mångfald av åsikter och meningsriktningar och så att&lt;br&gt;hänsyn tas till olika förutsättningar hos befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för sin uppgift att svara för radio- och TV-sändningar i&lt;br&gt;allmänhetens tjänst har radion och televisionen utvecklats till den kanske&lt;br&gt;viktigaste förmedlaren av nyheter, information och debatt. Genom att hela&lt;br&gt;befolkningen kan nås av samma budskap samtidigt kan radion och televisio-&lt;br&gt;nen få en mycket stor genomslagskraft. Radion och televisionen når inte bara&lt;br&gt;dem som aktivt söker information utan också personer med begränsade&lt;br&gt;kunskaper och ett mer ljumt intresse för samhällsfrågor. På så sätt kommer&lt;br&gt;radion och televisionen i allmänhetens tjänst att erbjuda ett gemensamt rum&lt;br&gt;där frågor som är av vikt för alla i Sverige kan dryftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med förslaget till ny radio- och TV-lag skall tillstånd som med-&lt;br&gt;delas av regeringen kunna förenas med villkor om opartiskhet och saklighet.&lt;br&gt;En bestämmelse som föreskriver att programverksamheten som helhet skall&lt;br&gt;präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla&lt;br&gt;människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet skall&lt;br&gt;finnas i lagen och gälla för alla typer av TV-sändningar som lagen omfattar&lt;br&gt;samt för de ljudradiosändningar där regeringen ger tillstånd till sändningarna&lt;br&gt;(prop. 1995/96:160).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orden &amp;quot;det demokratiska statsskickets grundidéer&amp;quot; avser beteckningen på&lt;br&gt;en statsform som bygger på fri åsiktsbildning, allmän och lika rösträtt samt&lt;br&gt;fria och hemliga val. Uttrycket &amp;quot;alla människors lika värde och den enskilda&lt;br&gt;människans frihet och värdighet&amp;quot; avser de sidor av demokratibegreppet som&lt;br&gt;anknyter till bl.a. förhållandet mellan människor, t.ex. fördömande av&lt;br&gt;rasism, våld och brutalitet samt hävdande av jämställdhet mellan kvinnor och&lt;br&gt;män. Bestämmelsen anses även innebära en skyldighet att markera ett av-&lt;br&gt;ståndstagande från eller att bemöta antidemokratiska uttalanden och att verka&lt;br&gt;för att rasfördomar bekämpas (jfr prop. 1977/78:91 s. 230).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1978 års proposition (s. 228 ff) berörs vidare utförligt kraven på opar-&lt;br&gt;tiskhet och saklighet. Saklighetskravet inrymmer också ett krav på relevans.&lt;br&gt;Det är viktigt att betona att public service-företagens uppgift är att se till att&lt;br&gt;väsentliga frågor lyfts fram och diskuteras och att problemen analyseras från&lt;br&gt;olika håll så att alla relevanta fakta och synpunkter kommer fram. Kravet på&lt;br&gt;att ämnesval och framställning skall ta sikte på vad som är väsentligt bör&lt;br&gt;därför kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang är det viktigt att peka på att formen för presentationen&lt;br&gt;måste anpassas till publiken för att tillgodose tittar- och lyssnarintresset. Om&lt;br&gt;programmen utformas så att de redan från början stöter bort alla utom de mest&lt;br&gt;intresserade är det svårt att nå hela publiken. Det är t.ex. viktigt att ungdomar&lt;br&gt;får tillgång till program om de samhällsfrågor som särskilt angår dem. Public&lt;br&gt;service-företagen har ett ansvar för att upprätthålla, utveckla och fördjupa&lt;br&gt;publikkontakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.6 Olika perspektiv i nyhetsförmedlingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagens nyhetsförmedling och&lt;br&gt;samhällsbevakning bör utgå från olika perspektiv, så att händelserna&lt;br&gt;inte ensidigt värderas från Stockholms utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Radions och televisionens nyhets-&lt;br&gt;förmedling och samhällsbevakning har stor betydelse för det svenska samhäl-&lt;br&gt;lets bild av sig själv och av vad som är viktigt och oviktigt. De frågor som tas&lt;br&gt;upp får ofta stor uppmärksamhet och en central roll i den allmänna debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för arbetet med nyheter och samhälls-&lt;br&gt;frågor inom Sveriges Radio och Sveriges Television är att programföretagen&lt;br&gt;inom de ramar som kravet på opartiskhet och saklighet ställer är fria att välja&lt;br&gt;de nyheter som skall presenteras och de frågor som skall tas upp. Detta skall&lt;br&gt;givetvis gälla också under kommande tillståndsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm är landets politiska, administrativa och ekonomiska huvudstad&lt;br&gt;och många händelser av betydelse och därmed högt nyhetsvärde äger rum&lt;br&gt;där. Det finns samtidigt stora risker med att låta ett enda synsätt prägla värde-&lt;br&gt;ringen av vad som är viktiga nyheter och vilka samhällsfrågor som är värda&lt;br&gt;att behandla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den kommande avtalsperioden bör programföretagen eftersträva att&lt;br&gt;nyhetsförmedlingen och samällsbevakningen i ökad utsträckning skall utgå&lt;br&gt;från olika perspektiv, så att händelserna inte ensidigt värderas utifrån Stock-&lt;br&gt;holms utgångspunkt. Bedömningen av vad som är viktigt och oviktigt skiljer&lt;br&gt;sig åt i olika delar av landet, och denna skillnad bör också avspeglas i pro-&lt;br&gt;grammen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.7 Mediets genomslagskraft&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagen skall ta hänsyn till mediets&lt;br&gt;särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och&lt;br&gt;utformning samt tiden för sändning av programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutredningen: Utredningen understryker vikten av att programut-&lt;br&gt;budet på eftermiddagstider tar hänsyn till att barn i hög utsträckning ser på TV&lt;br&gt;utan sällskap av vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna stöder förslaget,&lt;br&gt;bl.a. Statens Kulturråd. Svenska Teaterförbundet. Barnombudsmannen,&lt;br&gt;Svenska Kyrkans Centralstyrelse, TCO, Folkrörelsemas Medieforum. Folk-&lt;br&gt;bildningsförbundet och Socialstyrelsen. Barnombudsmannen anser att man&lt;br&gt;bör vara särskilt uppmärksam på de vuxenprogram och annonsering för&lt;br&gt;vuxenprogram som sänds i anslutning till barnprogrammen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television delar utredningens uppfattning att det är viktigt med ett&lt;br&gt;bamanpassat utbud, men anser dock att det är omöjligt att helt anpassa&lt;br&gt;utbudet under eftermiddagstid. Några specifika föreskrifter om sändnings-&lt;br&gt;tider för olika typer av program inte bör förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Televisionen är för närvarande den&lt;br&gt;helt dominerande distributionsformen för filmer och andra rörliga bilder. Med&lt;br&gt;förbättrade kommunikationsmöjligheter har förekomsten av nyhetsbilder från&lt;br&gt;t.ex. olyckor och krig ökat. Med det växande antalet TV-kanaler har antalet&lt;br&gt;våldsskildringar totalt sett ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-program får inte förhandsgranskas av någon myndighet. Det är inte&lt;br&gt;heller möjligt att stänga ute barn under en viss ålder. Ansvaret för vilka filmer&lt;br&gt;och TV-program som barnen ser måste därför ligga på föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radions och televisionens genomslagskraft medför att ett stort ansvar vilar&lt;br&gt;på public service-företagen. Enligt både FN:s konvention om barns rättigheter&lt;br&gt;och EG:s TV-direktiv skall medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att&lt;br&gt;säkerställa att TV-sändningarna inte innehåller program som barn kan ta&lt;br&gt;skada av. Den europeiska radiounionen, European Broadcasting Union, har&lt;br&gt;också antagit riktlinjer för hur medlemsföretagen bör förhålla sig till vålds-&lt;br&gt;skildringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nuvarande avtalen skall Sveriges Television, Sveriges Radio och&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio ta hänsyn till mediets särskilda genomslagskraft&lt;br&gt;när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av&lt;br&gt;programmen. Bakgrunden till bestämmelsen är att sändningarna riktas till&lt;br&gt;hemmen och till en stor allmän publik, där alla åldrar är företrädda, och att&lt;br&gt;programmen kan påverka lyssnare och tittare starkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Granskningsnämndens praxis är kravet på återhållsamhet strängare&lt;br&gt;när det gäller inslag som sänds före kl. 21.00. Oavsett tidpunkten för sänd-&lt;br&gt;ningen beaktas vid bedömningen i vilken mån publiken förvarnats om&lt;br&gt;skrämmande scener.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget till ny radio- och TV-lag (prop. 1995/96:160) skall den&lt;br&gt;nya lagen innehålla ett uttryckligt förbud mot att sända TV-program som in-&lt;br&gt;nehåller ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär eller porno-&lt;br&gt;grafiska bilder under sådan tid och på sådant sätt att det finns en betydande&lt;br&gt;risk att barn kan se dem. Förbudet gäller inte om det av särskilda skäl ändå är&lt;br&gt;försvarligt att sådana program sänds. Som exempel på situationer då det kan&lt;br&gt;vara försvarligt nämns som ett led i nyhetsförmedling eller i samband med en&lt;br&gt;debatt om våld eller pornografi. I den föreslagna lagbestämmelsen talas om&lt;br&gt;barn utan angivande av ålder. Regeringen föreslår i stället att det överlämnas&lt;br&gt;till rättstillämpningen att efter en sammanvägd bedömning av bl.a. tittarnas&lt;br&gt;ålder, programmens art samt i vilket sammanhang och under vilken tid&lt;br&gt;programmen sänts avgöra om bestämmelsen har överträtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagbestämmelsen omfattar endast våldsskildringar och&lt;br&gt;pornografi. Ett villkor om att programföretagen skall ta hänsyn till mediets&lt;br&gt;särskilda genomslagskraft behövs även i fortsättningen eftersom ett sådant&lt;br&gt;villkor har större räckvidd och gäller även annat än våldsskildringar och&lt;br&gt;pornografi. Det är bl.a. angeläget att Sveriges Television ägnar stor uppmärk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet åt sättet att presentera våld i nyhetsprogram och andra program som Prop. 1995/96: 161&lt;br&gt;informerar publiken om det faktiska våld som förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att Sveriges Television vid sin uppföljning av public&lt;br&gt;service-uppdraget lämnar en klargörande redovisning av vilka åtgärder som&lt;br&gt;vidtagits med anledning av tillståndsvillkoret om mediets särskilda genom-&lt;br&gt;slagskraft.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.8 Verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagen skall även fortsättningsvis&lt;br&gt;vara skyldiga att beakta språkliga och etniska minoriteters behov.&lt;br&gt;Samiska, finska och tomedalsfinska skall inta en särställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grönboken: I Grönboken ställs frågor om allmänradion och allmän-&lt;br&gt;televisionen även i fortsättningen bör vidta särskilda åtgärder för personer&lt;br&gt;som inte förstår svenska samt om allmänradion och allmäntelevisionen även i&lt;br&gt;fortsättningen bör sända program som är särskilt avsedda för personer som&lt;br&gt;tillhör språkliga eller etniska minoriteter (frågorna 9, 21 och 22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet anser att public service-företagen bör vidta&lt;br&gt;särskilda åtgärder och sända program särskilt avsedda för personer som&lt;br&gt;tillhör språkliga eller etniska minoriteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television betonar att kvotmässiga preciseringar bör undvikas&lt;br&gt;vad gäller program på invandrar- och minoritetsspråk. Företaget måste själv&lt;br&gt;få besluta om arten och omfattningen av åtgärder som ska vidtas med be-&lt;br&gt;aktande av den tekniska utvecklingen och den allmänna tillgången på medel.&lt;br&gt;Sveriges Radio eftersträvar ökad flexibilitet för att kunna anpassa minoritets-&lt;br&gt;språkutbudet till förändringar i olika gruppers integrationsbehov. Utbild-&lt;br&gt;ningsradion understryker att särskild vikt skall läggas vid ett programutbud&lt;br&gt;inom det mångkulturella området samt i fråga om språkliga minoriteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt nuvarande avtal skall programföretagen ta särskild hän-&lt;br&gt;syn till språkliga och etniska minoriteter. De tre programföretagen skall i en-&lt;br&gt;lighet med 1992 års riksdagsbeslut fördela ansvaret för insatser för program&lt;br&gt;på invandrar- och minoritetsspråk genom frivilliga överenskommelser mellan&lt;br&gt;sig. Enligt 1995 års överenskommelse skall programmen informera om&lt;br&gt;utvecklingen i det svenska samhället, spegla kulturlivet i Sverige och infor-&lt;br&gt;mera om samhälls- och kulturliv i ursprungsländerna. Under 1995 skall&lt;br&gt;verksamheten omfatta 14 språkgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Televisions samlade sändningstid på minoritetsspråk har minskat&lt;br&gt;från 343 timmar år 1994 till 254 timmar år 1995. Sveriges Radios samlade&lt;br&gt;sändningstid på minoritetsspråk beräknas 1995 omfatta 5 200 timmar, inkl,&lt;br&gt;reprissändningar, varav på finska lokalt ca 3 700 timmar. Sveriges Radios&lt;br&gt;styrelse har i januari 1996 beslutat om att starta en digital rikstäckande radio-&lt;br&gt;kanal som skall vända sig till finnar, tomedalsfinnar och finlandssvenskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Tomedalingars Riksförbund, Sveriges Radios Tomedalsfinska Prop. 1995/96: 161&lt;br&gt;redaktion och Kommunstyrelsen i Övertomeå kommun protesterar i skrivel-&lt;br&gt;ser mot Sveriges Radios planer på att överföra de tomedalsfinska sändning-&lt;br&gt;arna till den nya digitala finskspråkiga radiokanalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av skrivelserna anför Sveriges Radio i en skrivelse att det&lt;br&gt;måste övervägas hur länge den finska publiken måste erbjudas parallell&lt;br&gt;service i de analoga kanalerna och den nya digitala kanalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens skrivelse 1994/95:1 om finska språkets ställning i Sverige&lt;br&gt;redovisades regeringens syn på hur det finska språkets särställning i det&lt;br&gt;svenska samhället skall slås fast och beaktas på olika nivåer och områden&lt;br&gt;(bet. 1994/95:UbU4, rskr. 1994/95:83). I samband med behandlingen av&lt;br&gt;skrivelsen utgick utbildningsutskottet från att regeringen kommer att bevaka&lt;br&gt;de finskspråkiga intressena då nya avtal skall slutas på radio- och TV-om-&lt;br&gt;rådet. Riksdagen avslog motioner bl.a. om att regeringen vid utformandet av&lt;br&gt;ett nytt avtal mellan staten och Sveriges Radio bör ålägga radioföretaget att&lt;br&gt;införa en finskspråkig fullservicekanal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med behandlingen av en motion väckt under allmänna motions-&lt;br&gt;tiden 1993 där det föreslogs att Sveriges Radios sändningar på tornedals-&lt;br&gt;finska skulle öka, erinrade kulturutskottet om programföretagens självstän-&lt;br&gt;dighet och konstaterade att det ankommer på Sveriges Radio att - med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i avtalet med staten - ta särskild hänsyn till språkliga och etniska&lt;br&gt;minoriteter (bet. 1993/94:KrU6). Motionen avslogs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Public service-företagen har ett stort&lt;br&gt;ansvar när det gäller programservice på invandrar- och minoritetsspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den service på invandrar- och minoritetsspråk som Sveriges Television,&lt;br&gt;Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio för närvarande tillhandahåller&lt;br&gt;är av betydande omfattning. Mot bakgrund av företagens utökade uppdrag i&lt;br&gt;fråga om speglingen av det mångkulturella samhället bör de totala resurserna&lt;br&gt;för verksamheten på invandrar- och minoritetsspråk vara minst lika stora som&lt;br&gt;under verksamhetsåret 1996. Nya tekniska förutsättningar bör möjliggöra&lt;br&gt;förbättrade och utökade sändningar på invandrar- och minoritetsspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser - i likhet med tidigare uttalanden från regering och riks-&lt;br&gt;dag - att det finns särskilda skäl som motiverar programservice på samiska i&lt;br&gt;större utsträckning än vad som motiveras av samemas antal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de språkliga minoriteterna intar även den finskspråkiga gruppen en&lt;br&gt;särställning. Deras rätt till programservice i public service-företagens sänd-&lt;br&gt;ningar måste anses ha en delvis annan karaktär än övriga grupper med hänsyn&lt;br&gt;till såväl de historiska banden mellan Sverige och Finland som den finsk-&lt;br&gt;språkiga gruppens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tomedalsfinska befolkningen i norra Sverige anses historiskt sett re-&lt;br&gt;presentera den ursprungliga inhemska befolkningen. Tornedalsbefolkningens&lt;br&gt;identitetskänsla hänger i hög grad samman med såväl det egna språket och&lt;br&gt;dess utveckling som med den egna kulturen i övrigt. Även den tornedals-&lt;br&gt;finska gruppen intar därför en särställning. Den tomedalska kulturen bör även&lt;br&gt;fortsättningsvis återspeglas i det regionala programutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen bör ta hänsyn till att olika språkgruppers behov kan för-&lt;br&gt;ändras med tiden. Därför är det viktigt att programföretagen utvecklar former&lt;br&gt;för publikkontakter med just invandrar- och minoritetsspråksgruppema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre programföretagen bör även fortsättningsvis lösa samarbetet i fråga&lt;br&gt;om invandrar- och minoritetsspråk genom överenskommelser mellan sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programbolagen bör särskilt redovisa förändringar i produktionen av&lt;br&gt;sameprogram och program på finska och tomedalsfinska.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.9 Program för funktionshindrade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagen skall även fortsättningsvis&lt;br&gt;vara skyldiga att beakta funktionshindrades behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grönboken: I Grönboken ställs frågor om allmänradion och allmänte-&lt;br&gt;levisionen även i fortsättningen bör vidta särskilda åtgärder för personer med&lt;br&gt;funktionshinder samt om de även i fortsättningen bör sända program som är&lt;br&gt;särskilt avsedda för personer med funktionshinder (frågorna 8, 21 och 22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet anser att public service-företagen bör vidta&lt;br&gt;särskilda åtgärder och sända program särskilt avsedda för personer med&lt;br&gt;funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television anser att radio- och TV-företagen i allmänhetens tjänst&lt;br&gt;bör svara för att det även i fortsättningen sänds program för personer med&lt;br&gt;funktionshinder samt att de kan ta del av de vanliga programmen. Företagen&lt;br&gt;måste själva få bestämma art och omfattning av åtgärderna. Sveriges Radio&lt;br&gt;kommer att göra riktade insatser för att öka programmens tillgänglighet för&lt;br&gt;målgruppen. Utbildningsradion betonar att utbildningsprogram för funktions-&lt;br&gt;hindrade är en viktig och naturlig del av Utbildningsradions public service-&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutredningens förslag: Utredningen föreslår att krav på handi-&lt;br&gt;kappanpassning bör slås fast för samtliga marksändande TV-företag. Omfatt-&lt;br&gt;ningen av textning av svenska program bör preciseras och reglerade överens-&lt;br&gt;kommelser bör följas upp. Insatserna för att utveckla omvandling av text-TV&lt;br&gt;till syntetiskt tal bör intensifieras. Utvecklingsarbetet inom ramen för de&lt;br&gt;resurser som avdelats för IT-ändamål inom de nya forskningsstiftelserna bör&lt;br&gt;utnyttjas. Utredningen föreslår också att textning av svensk film bör vara&lt;br&gt;tillgänglig redan vid biografvisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hörselskadades Riksförbund, Sveriges Dövas&lt;br&gt;Riksförbund, Synskadades Riksförbund och Handikappombudsmannen är&lt;br&gt;angelägna om en större handikappanpassning i radio och TV. Folkrörelsernas&lt;br&gt;Medieforum, Handikappförbundens Samarbetsorgan m.fl. anser att företa-&lt;br&gt;gens insatser på detta område bör redovisas i public service-boksluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television anser inte att kraven på insatser för funktionshindrade&lt;br&gt;bör regleras i avtalet. Kvotmässiga preciseringar bör undvikas. Däremot av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser Sveriges Television tydligt i det s.k. public service-bokslutet redovisa de&lt;br&gt;insatser som görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller utredningens förslag om insatser för utveckling av syntetiskt tal&lt;br&gt;pekar Synskadades Riksförbund och Sveriges Television på möjligheterna att&lt;br&gt;utnyttja ett annat system, Audetel, för överföring av talad information i TV&lt;br&gt;avsedd för synskadade. Sveriges Television menar att syntetiskt tal ännu inte&lt;br&gt;har den kvalitet som är önskvärd och dessutom är för kostsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hörselskadades Riksförbund och Handikappförbundens Samarbetsorgan&lt;br&gt;stöder utredningens förslag om textning av svensk film vid biografvisning.&lt;br&gt;Sveriges Television avvisar förslaget med hänvisning till att det bygger på ett&lt;br&gt;missförstånd om var ansvaret ligger för versionering av biograffilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I nuvarande avtal mellan staten och programföretagen finns&lt;br&gt;angivet en särskild skyldighet att ta hänsyn till olika grupper av funktions-&lt;br&gt;hindrade. I enlighet med 1992 års riksdagsbeslut fördelar de tre program-&lt;br&gt;företagen ansvaret vad gäller program om och för funktionshindrade genom&lt;br&gt;överenskommelser mellan sig. Enligt dessa överenskommelser skall pro-&lt;br&gt;grambolagen bl.a. inom ordinarie utbud belysa frågor för funktionshindrade,&lt;br&gt;producera program för särskilda grupper av funktionshindrade samt genom&lt;br&gt;särskilda insatser förbättra tillgängligheten till programutbudet för olika&lt;br&gt;grupper av funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Handikappråd och olika organisationer för funktionshindrade har i&lt;br&gt;skrivelser samt i remissvaren på Grönboken och på Kulturutredningen ut-&lt;br&gt;tryckt önskemål om tydligare krav på anpassning till funktionshindrade i&lt;br&gt;verksamheten inför den nya avtalsperioden. De krav som framförts går&lt;br&gt;sammanfattningsvis ut på att programmen i större utsträckning än nu skall&lt;br&gt;göras tillgängliga för personer med funktionshinder. Organisationerna önskar&lt;br&gt;också fler program om funktionshindrades situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslagsframställningarna och remissvaren redovisas bl.a. att ca 50 % av&lt;br&gt;Sveriges Televisions sändningar är tillgängliga för de döva och hörselskadade&lt;br&gt;tittarna. Sveriges Television har en omfattande text-TV-verksamhet med bl.a.&lt;br&gt;textning av 21 timmar svenska program per vecka, vilket är nära en fördubb-&lt;br&gt;ling jämfört med år 1990. En fem-minuters nyhetssändning på teckenspråk&lt;br&gt;sänds måndag-fredag året om. En ny teknik har prövats för att ge synskadade&lt;br&gt;möjlighet att följa utländska program genom att textningen görs tillgänglig&lt;br&gt;som syntetiskt tal. Sveriges Television har dock kommit fram till att tekniken&lt;br&gt;inte är ändamålsenlig och kommer att pröva ett annat system, Audetel, som&lt;br&gt;innebär att bilderna i rutan kan syntolkas och/eller att programmets textning&lt;br&gt;kan läsas upp. Sveriges Radio startade under 1994 ett nyhetsprogram på lätt&lt;br&gt;svenska måndag-fredag. Sveriges Radio avser att förbättra möjligheterna för&lt;br&gt;hörselskadade genom att satsa på dels den nya digitala tekniken för att elimi-&lt;br&gt;nera brus och störningar, dels RDS-funktionen för att åstadkomma hörbar-&lt;br&gt;hetsförbättringar. Utbildningsradions program för funktionshindrade utgörs&lt;br&gt;till största delen av TV-program på teckenspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med public service-uppdraget följer&lt;br&gt;ett stort ansvar för att funktionshindrades intressen tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har i och med anslutning till FN:s standardregler om att tillförsäkra&lt;br&gt;människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet förbundit sig&lt;br&gt;att uppmuntra medierna att göra sina tjänster tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande mål för public service-företagen bör vara att göra de&lt;br&gt;ordinarie programmen tillgängliga för de funktionshindrade. Personer med&lt;br&gt;funktionshinder bör ges goda möjligheter att ta del av nyheter, information&lt;br&gt;och underhållning via TV och radio. Dessutom bör program produceras för&lt;br&gt;speciella målgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programbolagen bör under den kommande tillståndsperioden successivt&lt;br&gt;öka tillgängligheten för funktionshindrade genom att utnyttja befintlig och ny&lt;br&gt;teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till svårigheterna att förutse vilken teknik som kommer att bli&lt;br&gt;mest ändamålsenlig bör staten dock inte rikta detaljerade krav i fråga om pro-&lt;br&gt;grambolagens utveckling av ny teknik för anpassning till funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsarbete bör ske inom ramen för programbolagens medelstilldel-&lt;br&gt;ning. Nuvarande ordning bör bestå där de tre programföretagen fördelar an-&lt;br&gt;svaret vad gäller program för funktionshindrade genom överenskommelser&lt;br&gt;mellan sig. Genom en frivillig samordning kan de skilda förutsättningarna för&lt;br&gt;radio och TV även fortsättningsvis tas till vara på bästa sätt. De totala resur-&lt;br&gt;serna för detta ändamål bör vara minst oförändrade i jämförelse med vad som&lt;br&gt;gäller för verksamhetsåret 1996.1 takt med att de tekniska förutsättningarna&lt;br&gt;förbättras bör därmed verksamheten för funktionshindrade utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som vidtas, inklusive ekonomiska insatser, bör tydligt redo-&lt;br&gt;visas i såväl anslagsframställningar som i den årliga uppföljningen av public&lt;br&gt;service-uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller Kulturutredningens förslag om textning av svenska filmer i&lt;br&gt;samband med biografvisning kan konstateras att ansvaret för textning av&lt;br&gt;biograffilm ligger på filmens distributör och inte dess producent. Frågan om&lt;br&gt;särskilda textade filmkopior för biografvisning för hörselskadade behandlas&lt;br&gt;av regeringen i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.10 Särskilda riktlinjer för Sveriges Utbildningsradio&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sveriges Utbildningsradios uppdrag skall i&lt;br&gt;princip vara oförändrat under tillståndsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grönboken: I Grönboken frågas om allmänradion och allmäntelevisio-&lt;br&gt;nen bör vara skyldiga att sända utbildnings-, undervisnings- och folkbild-&lt;br&gt;ningsprogram (frågorna 11 och 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet anser att public service-företagen bör&lt;br&gt;sända utbildningsprogram och folkbildande program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Utbildningsradion understryker i sin anslagsframställning för&lt;br&gt;år 1997 och sitt remissvar på Grönboken att UR bör utgöra en del av public&lt;br&gt;service-verksamheten. Basen i UR:s uppdrag skall vara att inom ramen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;public service erbjuda utbildningsprogram för förskola, ungdomsskola, hög-&lt;br&gt;skola och annan vuxenutbildning samt för den fria och frivilliga folkbild-&lt;br&gt;ningen. UR vill kunna ingå i olika konsortier med syfte att producera utbild-&lt;br&gt;ning i nya former. UR vill även kunna sända sina program i andra kanaler, i&lt;br&gt;nya digitala kanaler och över satellit samt själv kunna välja distributionsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Resultatet av utredningen om dis-&lt;br&gt;tansmetoder inom utbildningen (U 1995:7) får betydelse för vilken roll Sveri-&lt;br&gt;ges Utbildningsradio skall spela i framtiden (se vidare avsnitt 19). Därför bör&lt;br&gt;tillståndstiden begränsas till två år, så att ett ställningstagande till de framtida&lt;br&gt;villkoren för Sveriges Utbildningsradio kan ske samtidigt med behandlingen&lt;br&gt;av förslaget från utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretaget skall under tillståndsperioden 1997-1999 producera ut-&lt;br&gt;bildningsprogram i första hand för sändning via marksändare. Verksamheten&lt;br&gt;skall liksom tidigare inriktas på de fyra utbildningsområdena förskola, ung-&lt;br&gt;domsskola, högskola och vuxenutbildning. Inom samtliga utbildningsområ-&lt;br&gt;den bör stöd och stimulans ges till grupper med olika funktionshinder och till&lt;br&gt;etniska och språkliga minoriteter. I likhet med nu bör barnprogram också pro-&lt;br&gt;duceras. Sveriges Utbildningsradios förlagsverksamhet bör bedrivas enligt&lt;br&gt;företagsekonomiska principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förutsätter att Sveriges Utbildningsradios program bereds plats&lt;br&gt;i Sveriges Televisions och Sveriges Radios kanaler och att Sveriges Utbild-&lt;br&gt;ningsradio liksom i dag genom avtal ges egna sändningstider. Eventuell&lt;br&gt;oenighet vid fördelning och placering av sändningstid bör även fortsättnings-&lt;br&gt;vis lösas genom två skiljenämnder (jämför prop. 1991/92:140, s. 53 och 74).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som nu gäller bör det finnas möjligheter för användarna&lt;br&gt;att framföra synpunkter och önskemål på Utbildningsradions verksamhet.&lt;br&gt;Detta inflytande bör ske mot bakgrund av Utbildningsradions publicistiskt&lt;br&gt;oberoende ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen genom medelstilldelning från rundradiokontot bör i likhet&lt;br&gt;med vad som nu gäller kunna kombineras med att staten även ställer särskilda&lt;br&gt;medel till Utbildningsradions förfogande för programverksamhet i samband&lt;br&gt;med särskilt angelägen fortbildning av skolans personal (jämför prop.&lt;br&gt;1987/88:125 bil. 5, bet. 1987/88:KrU23, rskr 287).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;19 Tillståndsperiodens längd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillståndet för Sveriges Television och&lt;br&gt;Sveriges Radio skall omfatta perioden den 1 januari 1997 - den 31 de-&lt;br&gt;cember 2001. Tillståndet för Sveriges Utbildningsradio skall omfatta&lt;br&gt;perioden den 1 januari 1997 - den 31 december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grönboken: I Grönboken frågas efter hur'lång tillståndstiden bör vara&lt;br&gt;(fråga 34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser anser att tillståndsperioden&lt;br&gt;bör vara längre än dagens fyra år. Många föreslår t.ex. 10 år men med en av-&lt;br&gt;stämning efter ca 4 år. Några enstaka remissinstanser föreslår sex år. Många&lt;br&gt;remissinstanser argumenterar att en längre tillståndsperiod skulle ge bättre&lt;br&gt;möjligheter till framförhållning och större oberoende för programbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion anser att till-&lt;br&gt;ståndstiden bör utsträckas till 10 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt 5 § radiolagen gäller ett tillstånd att här i landet sända&lt;br&gt;radioprogram i rundradiosändning för viss tid. Nuvarande avtal med SVT,&lt;br&gt;SR och UR trädde i kraft den 1 januari 1993 och gäller t.o.m. den 31 decem-&lt;br&gt;ber 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget till ny radio- och TV-lag (prop. 1995/96:160) skall de reg-&lt;br&gt;ler som skall gälla för innehållet i alla slags sändningar, oavsett sändnings-&lt;br&gt;form, framgå av radio- och TV-lagen. Till sändningar för vilka regeringen&lt;br&gt;meddelar tillstånd skall kunna knytas villkor av olika slag. Villkoren skall&lt;br&gt;ersätta nuvarande ordning med avtal mellan staten och programföretagen.&lt;br&gt;Villkor som rör tillståndets innehåll, innebörd och bestånd skall enligt försla-&lt;br&gt;get framgå direkt av bestämmelser i lagen. Den föreslagna radio- och TV-&lt;br&gt;lagen innehåller en uttömmande uppräkning av olika villkor för sändningstill-&lt;br&gt;ståndet som regeringen skall få ställa. Därutöver får regeringen ställa villkor&lt;br&gt;på programföretag som finansierar sin verksamhet med offentliga medel.&lt;br&gt;Dessa villkor får då endast vara knutna till rätten att få anslag och inte till&lt;br&gt;sändningstillståndet. Sådana villkor skall normalt gälla för ett visst budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som meddelas av regeringen skall även i fortsättningen gälla för&lt;br&gt;en viss tid. De förändringar som föreslås är att det införs bestämmelser om&lt;br&gt;rätt till förlängning och uppsägning av tillståndet. Om tillståndsperioden är&lt;br&gt;minst fyra år skall enligt förslaget tillståndet förlängas på oförändrade villkor&lt;br&gt;under ytterligare fyra år om tillståndshavaren önskar det och regeringen inte&lt;br&gt;senast två år före tillståndstidens utgång meddelat att tillståndet inte kommer&lt;br&gt;att förlängas eller att regeringen önskar förändra villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya radio- och TV-lagen skall träda i kraft den 1 december 1996 under&lt;br&gt;förutsättning att den godkänns av riksdagen. De sändningstillstånd som skall&lt;br&gt;meddelas Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion är&lt;br&gt;tänkta att gälla från den 1 januari 1997. Lagens bestämmelser om sändnings-&lt;br&gt;tillstånd och därtill knutna villkor skall därför tillämpas på de nya tillstånden&lt;br&gt;med programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Olika förhållanden bör beaktas vid&lt;br&gt;valet av en lämplig tillståndstid. Stora förändringar på teknikens område&lt;br&gt;under de närmaste åren medför svårigheter att förutsäga behovet av regler och&lt;br&gt;styrning av programföretagen. Fördelen med en kort tillståndstid är att staten&lt;br&gt;snabbare har möjlighet att ändra villkoren t.ex. på grund av tekniska föränd-&lt;br&gt;ringar. Om en kort tillståndstid väljs för public service-tillstånden skulle till-&lt;br&gt;stånden dessutom upphöra att gälla i nära anslutning till att lokalradiotillstån-&lt;br&gt;den löper ut, vilket skulle underlätta en samlad prövning av ljudradiopolitiken&lt;br&gt;inför 2000-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan finns det från programbolagens sida ett önskemål om en&lt;br&gt;lång tillståndstid. För dem är det en fördel med en lång tillståndstid mot bak-&lt;br&gt;grund av de stora tekniska förändringar som kan komma att inträffa de&lt;br&gt;närmaste åren med stora investeringskostnader för bolagen. För distributions-&lt;br&gt;företagen försvårar en kort tillståndstid den praktiska och ekonomiska plane-&lt;br&gt;ringen av investeringar i och tillhandahållandet av sändarkapacitet åt program-&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket tyder på att de framtida förändringarna på det tekniska området&lt;br&gt;kommer att starkt påverka utvecklingen av ljudradio och television framöver.&lt;br&gt;Övervägande skäl talar därför för en relativ kort tillståndstid. En tillståndstid&lt;br&gt;på fem år förefaller lämplig för Sveriges Television och Sveriges Radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges Utbildningsradio påverkas bedömningen av att frågan om&lt;br&gt;distansmetoder inom utbildningen är under utredning. En särskild utredare (U&lt;br&gt;1995:7) har till uppgift att föreslå åtgärder som kan främja användningen av&lt;br&gt;distansmetoder inom främst vuxenutbildningen och högskolan. Utredaren&lt;br&gt;skall föreslå en strategi som långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av&lt;br&gt;de möjigheter till distansutbildning som den moderna informationstekniken&lt;br&gt;erbjuder. Han skall vidare analysera hur radio och TV kan utnyttjas i utbild-&lt;br&gt;ningens och bildningens tjänst. Regeringen har denna dag beslutat om&lt;br&gt;tillläggsdirektiv till utredaren (dir. 1996:17). Enligt tilläggsdirektivet skall&lt;br&gt;utredaren lägga fram förslag om vilken roll Sveriges Utbildningsradio skall&lt;br&gt;spela inom utbildnings- och folkbildningsområdet. Uppdraget skall redovisas&lt;br&gt;före utgången av oktober 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av utredningen kommer att få betydelse för vilken roll Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio skall spela i framtiden. Därför bör tillståndstiden begränsas&lt;br&gt;till två år, så att ett ställningstagande till de framtida villkoren för Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio kan ske samtidigt med behandlingen av övriga förslag från&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;20 Ägarskap&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De tre förvaltningsstiftelserna skall upphöra&lt;br&gt;och de tre programbolagen skall ägas av en nybildad stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Riksdagen beslutade våren 1993 att de tre programbolagen&lt;br&gt;skall ägas av varsin stiftelse (prop. 1992/93:236, bet. 1992/93:KrU28, rskr.&lt;br&gt;1992/93:377). Genom att inrätta de tre förvaltningsstiftelserna ville statsmak-&lt;br&gt;terna åstadkomma tydliga spelregler för relationerna mellan staten och public&lt;br&gt;service-företagen. Stiftelsemas främsta funktion är därför att främja självstän-&lt;br&gt;digheten hos programbolagen genom att äga och förvalta aktierna i program-&lt;br&gt;bolagen samt att utöva de befogenheter som är förknippade med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre förvaltningsstiftelsemas styrelser haräv förenklingsskäl en identisk&lt;br&gt;styrelsesammansättning (se prop. 1992/93:236 s. 15). Stiftelsestyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall bl.a. ta ställning till programbolagens årsredovisningar, besluta om an-&lt;br&gt;svarsfrihet i programbolagen och utse styrelseledamöter i programbolagen.&lt;br&gt;Skälet till att tre stiftelser bildades i stället för en, som skulle äga aktierna i&lt;br&gt;samtliga tre public service-företag, var en önskan att undvika att det gamla&lt;br&gt;koncemförhållandet skulle återupprättas (se prop. 1992/93:236 s. 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det har visat sig att den nuvarande&lt;br&gt;lösningen med tre stiftelser som har identiska styrelser är mindre ändamåls-&lt;br&gt;enlig. Regeringen anser att det är mer rationellt med en stiftelse eftersom stif-&lt;br&gt;telserna ändå har samma övergripande mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att de tre stiftelserna upphör och att en ny stif-&lt;br&gt;telse bildas. Följande rättsliga förutsättningar gäller för en sådan ombildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt stiftelseförordnandena får föreskrifterna om stiftelsernas ändamål&lt;br&gt;ändras eller upphävas endast om riksdagen beslutat att det bolag som anges i&lt;br&gt;föreskrifterna inte längre skall bedriva rundradiosändningar av radio- och&lt;br&gt;televisionsprogram i allmänhetens tjänst eller det annars finns sådana skäl&lt;br&gt;som avses i permutationslagen eller motsvarande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt permutationslagen (1972:205) och stiftelselagen (1994:1220) som&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1996 får föreskrifter i ett stiftelseförordnande änd-&lt;br&gt;ras eller upphävas om de på grund av ändrade förhållanden inte längre kan&lt;br&gt;följas eller har blivit uppenbart onyttiga eller uppenbart stridande mot stifta-&lt;br&gt;rens avsikter eller om det finns andra särskilda skäl. Till skillnad från permu-&lt;br&gt;tationslagen gäller stiftelselagens permutationsbestämmelser även för statliga&lt;br&gt;stiftelser och stiftelser som enskilda bildat tillsammans med staten. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i stiftelselagen om ändring av föreskrifter i ett stiftelseförordnande&lt;br&gt;skall dock tillämpas först från och med den 1 januari 1997 på bl.a. stiftelser&lt;br&gt;som har bildats av eller tillsammans med staten. Varken permutationslagens&lt;br&gt;eller stiftelselagens regler är därmed tillämpliga i detta fall. Detta utesluter&lt;br&gt;dock inte möjligheterna till permutation, men den får då ske med stöd av all-&lt;br&gt;männa, icke lagreglerade principer. Det torde inte vara möjligt för en stiftare&lt;br&gt;att med stöd av stiftelseförordnande begränsa möjligheterna till permutation&lt;br&gt;enligt dessa principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att genomföra permutation anses vara mer vidsträckt för&lt;br&gt;stiftelser som bildats av allmänna medel än för stiftelser som har bildats av&lt;br&gt;enskilda personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har erfarit att de tre stiftelsestyrelserna, som är identiska till sin&lt;br&gt;sammansättning, avser att ansöka om permutation av innebörd att de tre stif-&lt;br&gt;telserna skall upphöra. Det är regeringen som skall besluta om permutation i&lt;br&gt;sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de ovan redovisade skälen bör vara tillräckliga för att&lt;br&gt;besluta om permutation av de tre stiftelserna. En ny stiftelse bör därefter&lt;br&gt;bildas av staten med uppgift att förvalta de tre programbolagen. Tillgångarna&lt;br&gt;från de tre stiftelserna tillförs den nya stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stiftelselagen finns föreskrifter som gör att en stiftelse kan bli moderstif-&lt;br&gt;telse i en koncern (1 kap. 5 §). Om en stiftelse har mer än hälften av rösterna&lt;br&gt;för samtliga aktier eller andelar i en juridisk person, så är stiftelsen moderstif-&lt;br&gt;telse och den juridiska personen dotterföretag. Moderstiftelse och dotterföre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag utgör tillsammans en koncern. Det innebär att de tre förvaltningsstiftelser- Prop. 1995/96: 161&lt;br&gt;na och respektive programbolag för närvarande utgör tre koncerner. I stiftel-&lt;br&gt;seförordnandena anges att varje stiftelse skall upprätta en årsredovisning där&lt;br&gt;bl.a. koncemresultaträkning och koncembalansräkning skall ingå. Regering-&lt;br&gt;ens förslag innebär att den nya stiftelsen blir moderstiftelse och programbola-&lt;br&gt;gen blir dotterföretag i den nya koncernen. Den nya stiftelsen skall därför&lt;br&gt;upprätta en koncernredovisning (3 kap. 7 § stiftelselagen). Att ett koncemför-&lt;br&gt;hållande föreligger innebär inga nackdelar. Programbolagen är självständiga&lt;br&gt;gentemot moderstiftelsen och medelstilldelningen sker som tidigare direkt till&lt;br&gt;de tre programbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör de riktlinjer som lades fast för stiftelser-&lt;br&gt;nas ändamål, styrelsesammansättning m.m. genom 1993 års riksdagsbeslut&lt;br&gt;gälla oförändrade för den nya moderstiftelsen. Även principerna för utseendet&lt;br&gt;av programbolagens styrelser bör gälla oförändrade i enlighet med 1993 års&lt;br&gt;riksdagsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21 Uppföljning och utvärdering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagen skall årligen följa upp och&lt;br&gt;rapportera hur public service-uppdraget uppfyllts. Uppföljningsrapporten&lt;br&gt;bör ges in till Granskningsnämnden för radio och TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutredningens förslag: Utredningen föreslår att de avgiftsfinan-&lt;br&gt;sierade radio- och TV-företagen ges i uppdrag att upprätta public service-&lt;br&gt;bokslut. Utredningen föreslår vidare att det utses en myndighet inom kultur-&lt;br&gt;och medieområdet med uppgift att bl.a. följa vad som händer på mass-&lt;br&gt;medieområdet inklusive att följa upp de så kallade public service-boksluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget stöds av bl.a. Sveriges Television,&lt;br&gt;Sveriges Radio, Statens Kulturråd, Danshögskolan, Folkbildningsförbundet,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Svenska Musikerförbundet, Folkrörelsernas Medie-&lt;br&gt;forum, Göteborgs universitet och Svenska Journalistförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av remissinstanserna, bl.a. Sveriges Television, Sveriges&lt;br&gt;Radio, Granskningsnämnden, Radio- och TV-verket, och Göteborgs univer-&lt;br&gt;sitet anser att den fortlöpande granskningen av radio- och TV-verksamheten&lt;br&gt;även fortsättningsvis bör vara samlad hos Granskningsnämnden. Sveriges&lt;br&gt;Radio anser att den utförliga redogörelse som redan nu årligen avlämnas i&lt;br&gt;praktiken är ett s.k. public service-bokslut. Granskningsnämnden framhåller&lt;br&gt;att det föreslagna public service-bokslutet inte kan ersätta den granskning som&lt;br&gt;nämnden har i uppdrag att genomföra. Uppdrag att mäta och bedöma kvalitet&lt;br&gt;under kommande avtalsperiod bör inte lämnas till någon annan än Gransk-&lt;br&gt;ningsnämnden. Nämnden anser inte att det är nödvändigt med särskilda före-&lt;br&gt;skrifter för utvärderingen av public service-boksluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturrådet ansluter sig till utredningens förslag. Kulturrådet bör få upp-&lt;br&gt;giften att som sektorsmyndighet inom kulturområdet följa och utvärdera&lt;br&gt;utvecklingen på radio- och TV-området samt i nya medier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Regering och riksdag anger allmänna förutsättningar för pro-&lt;br&gt;grambolagen i nuvarande avtal och lagar. Riksdagen beslutar årligen om bo-&lt;br&gt;lagens medelstilldelning och TV-avgiftens storlek. Genom regeringsbeslut&lt;br&gt;anges hur redovisning av de anvisade medlen skall ske. Redovisningen har&lt;br&gt;hittills utöver i aktiebolagens årsredovisningar skett i företagens årliga an-&lt;br&gt;slagsframställningar. Styrelserna och företagsledningarna tillser att de upp-&lt;br&gt;gifter som enligt tillståndsvillkoren åligger företagen verkställs, och att detta&lt;br&gt;sker med god hushållning. De programansvariga ansvarar för de enskilda&lt;br&gt;programmen. Granskningsnämnden för radio och TV övervakar genom&lt;br&gt;granskning i efterhand att lagbestämmelser och tillståndsvillkor om program-&lt;br&gt;innehållet efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsstiftelsemas styrelser och statsmakterna är beroende av en väl&lt;br&gt;fungerande revision som granskar om verksamheterna bedrivs effektivt och&lt;br&gt;om ledningens kontroll är tillfredsställande, liksom att återrapporteringen är&lt;br&gt;rättvisande. Från och med år 1994 granskar en av Riksrevisionsverket (RRV)&lt;br&gt;utsedd revisor Sveriges Televisions förvaltning av rundradiomedlen. Den av&lt;br&gt;RRV utsedde revisorn granskar också sedan den 1 januari 1995 förvaltnings-&lt;br&gt;stiftelsema och sedan 1995 års ordinarie bolagsstämmor även de tre program-&lt;br&gt;bolagen inklusive dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har tagit initiativ till&lt;br&gt;en studie, Kostnader, produktivitet och måluppfyllelse inom Sveriges Tele-&lt;br&gt;vision AB (Ds 1995:31). Studien visar bl.a. på svårigheterna att mäta och&lt;br&gt;bedöma om Sveriges Television levt upp till avtalet med staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio och television anför i en skrivelse att de&lt;br&gt;kommande avtalen tydligt bör ange vad som skall mätas och kontrolleras och&lt;br&gt;vad som mera har karaktär av programförklaring. Nämnden ifrågasätter om&lt;br&gt;nämnden skall granska hur många kanaler programföretagen sänder i och hur&lt;br&gt;programföretaget använder sina resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Programbolagen kan till skillnad&lt;br&gt;från vinstdrivande aktiebolag inte ha avkastningskrav som övergripande mål-&lt;br&gt;sättning. Staten formulerar i stället mål för verksamheten i tillståndsvillkoren&lt;br&gt;och beslutar om anslag. Målen bör även fortsättningsvis vara på en relativt&lt;br&gt;allmän nivå och vara både kvantitativa och kvalitativa. Målen bör även inne-&lt;br&gt;fatta krav på effektiv hushållning med resurser, bolagens produktivitet och&lt;br&gt;programverksamhetens kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsledningarna ansvarar för att verksamheten planeras, genomförs&lt;br&gt;och utvecklas i enlighet med de fastlagda tillståndsvillkoren. I detta ansvar&lt;br&gt;ligger också att ha den uppsättning av system och rutiner som behövs för&lt;br&gt;löpande uppföljning och rapportering liksom för den externa återrappor-&lt;br&gt;teringen vad gäller uppfyllelsen av de övergripande målen för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen fastställer redan idag mätmetoder och resultatmått för att&lt;br&gt;följa upp verksamheten och redovisa resukat. Med resultatmått avses&lt;br&gt;kvantitativa och kvalitativa mått, i ord och siffror, som visar vad som pres-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terats under en viss tidsperiod och som ger utgångspunkter för jämförelser,&lt;br&gt;uppföljning och förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på programföretagen att ta fram konkreta uppföljnings-&lt;br&gt;bara resultatmått baserade på regeringens tillstånds- och anslagsvillkor. Re-&lt;br&gt;sultatmåtten bör utformas så att de ger relevant information om public service-&lt;br&gt;uppdraget och förmedlar viktiga erfarenheter av verksamheten. Redovisning-&lt;br&gt;en bör avse volym, kostnader och intäkter samt nyckeltal som visar effekti-&lt;br&gt;vitet och produktivitet. Dessutom är det viktigt programföretagen utvecklar&lt;br&gt;bra indikatorer på kvalitet, som bl.a. beskriver hur publiken upplever pro-&lt;br&gt;grammen. Resultatmåtten måste naturligtvis även vara relevanta för den&lt;br&gt;interna målstyrningen. Över tiden kan synen ändras på vilka resultat som är&lt;br&gt;mest intressanta och vilka mått som bäst beskriver verksamhetens utveckling.&lt;br&gt;Därför måste resultatmåtten kunna ändras över tiden. Samtidigt är det ange-&lt;br&gt;läget med en viss stadga som gör det möjligt att följa utvecklingen på längre&lt;br&gt;sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta arbete bör också fastställas vilka programkategorier som verksam-&lt;br&gt;heten skall indelas i. För att uppföljning och utvärdering i ett längre perspek-&lt;br&gt;tiv skall underlättas är det viktigt att programstatistiken utformas så att&lt;br&gt;jämförelser blir möjliga under tillståndsperioden. Redovisningen bör uttrycka&lt;br&gt;vilken andel olika programkategorier har av den totala sändningstiden, när&lt;br&gt;olika programtyper sänds samt resursförbrukningen för respektive kategori,&lt;br&gt;vilket tillsammans beskriver verksamhetens utbudssida. Redovisningen bör&lt;br&gt;även avse omfattningen av tittande och lyssnande och publikens reaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen bör årligen redovisa hur public service-uppdraget&lt;br&gt;har fullgjorts. En sådan redovisning syftar till att klarlägga hur företagens&lt;br&gt;verksamhetsresultat förhåller sig till de mål som utgör grunden för företagens&lt;br&gt;uppdrag. Kulturutredningen föreslår att detta dokument skall kallas public&lt;br&gt;service-bokslut. Regeringen anser att benämningen public service-bokslut bör&lt;br&gt;undvikas eftersom det är angeläget att detta uppföljningsdokument inte&lt;br&gt;förväxlas med övrig ekonomisk redovisning, exempelvis den som lämnas i&lt;br&gt;form av årsredovisning enligt aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med rapportering av uppföljningen av public service-uppdraget&lt;br&gt;kan programföretagen med fördel även redovisa sina övergripande planer för&lt;br&gt;det närmast följande året för publiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med uppföljningen är att skärpa företagets fokus på hur uppdraget&lt;br&gt;uppfylls och att ge statsmakterna ett underlag inför förnyade koncessionsvill-&lt;br&gt;kor. Genom uppföljningen får TV-avgiftsbetalarna information om hur av-&lt;br&gt;giftsmedlen använts vilket även bör kunna stimulera den offentliga debatten.&lt;br&gt;Uppföljningen bör vidare möjliggöra och underlätta programföretagens inter-&lt;br&gt;na uppföljning och kvalitetssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är givetvis inte att statens krav på verksamhetsuppföljning på&lt;br&gt;något sätt skall inkräkta på programföretagens redaktionella integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljningsrapporten bör ges in till Granskningsnämnden för radio och&lt;br&gt;TV. Nämnden bör bedöma om rapporten ger statsmakterna och allmänheten&lt;br&gt;tillräckligt underlag. Härutöver har Granskningsnämnden liksom för när-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varande till uppgift att genom efterhandsgranskning av sända program&lt;br&gt;granska hur lagbestämmelser och tillståndsvillkor fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre public service-bolagen bör även fortsättningsvis inlämna besluts-&lt;br&gt;underlag till regeringen i samma form som nuvarande anslagsframställning,&lt;br&gt;som även bör innefatta en redovisning av framtida planer. Detta underlag bör&lt;br&gt;liksom i dag ligga till grund för regeringens förslag till riksdagen vid årliga&lt;br&gt;beslut om medelstilldelningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;22 Organisation&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;22.1 Programföretagens struktur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Liksom för närvarande skall det under&lt;br&gt;nästkommande tillståndsperiod finnas tre programföretag, Sveriges&lt;br&gt;Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.&lt;br&gt;Radiotjänst i Kiruna AB och Sveriges Radio Förvaltnings AB skall&lt;br&gt;fortfarande ägas gemensamt av de tre programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avgiftsfinansierade programföretagen bör även i framtiden be-&lt;br&gt;finna sig i täten av den tekniska utvecklingen. För att säkerställa att&lt;br&gt;kapaciteten används på bästa sätt skall Sveriges Radios, Sveriges Tele-&lt;br&gt;visions och Sveriges Utbildningsradios resurser för teknisk utveckling&lt;br&gt;sammanföras till ett gemensamt dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Den nuvarande strukturen med tre självständiga program-&lt;br&gt;företag infördes den 1 januari 1993. Då upphörde den tidigare koncernen där&lt;br&gt;ett icke sändande moderbolag fungerade som samordnare mellan program-&lt;br&gt;företagen och som ett slags &amp;quot;filter&amp;quot; mellan programföretagen och statsmak-&lt;br&gt;terna. De tre programföretagen äger gemensamt dotterbolagen Radiotjänst i&lt;br&gt;Kiruna AB. som handhar uppbörden av TV-avgift, och Sveriges Radio För-&lt;br&gt;valtnings AB, som sköter om fastighetsförvaltning, förlagsverksamhet och&lt;br&gt;personalhälsovård. Programföretagen samarbetar också i fråga om place-&lt;br&gt;ringen av Sveriges Utbildningsradios sändningar i de olika programkanalerna&lt;br&gt;samt när det gäller fördelningen av ansvaret för program för funktionshindra-&lt;br&gt;de och program på invandrar- och minoritetsspråk. Tvister om fördelning av&lt;br&gt;sändningstid får i sista hand lösas genom skiljeförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den nuvarande organisationen har&lt;br&gt;endast fungerat under en tillståndsperiod. Det finns därför inte underlag för&lt;br&gt;att nu föreslå någon förändring. Under den kommande tillståndsperioden bör&lt;br&gt;programföretagen samarbeta på samma sätt som hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en punkt finns det emellertid anledning att föreslå en förändring. Den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen inom radio- och TV-området går för närvarande mycket&lt;br&gt;snabbt. Digitaltekniken kommer att göra det möjligt att utnyttja det tillgängliga&lt;br&gt;frekvensutrymmet mer effektivt och kommer, att skapa förutsättningar för&lt;br&gt;både nya tjänster och för nya kombinationer av olika tjänster. Sveriges Radio&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Sveriges Television jämte Teracom har spelat en viktig roll i exempelvis&lt;br&gt;de utvecklingsprojekt som har lett fram till ett allmänt accepterat europeiskt&lt;br&gt;system för digital ljudradio (DAB) respektive en prototyp för ett sändnings-&lt;br&gt;system för digital marksänd TV (HD-DIVINE). Det är angeläget att de&lt;br&gt;avgiftsfinansierade programföretagen även i fortsättningen kan ligga i täten i&lt;br&gt;fråga om den tekniska utvecklingen. Det finns annars en risk för att kunska-&lt;br&gt;pen samlas hos företag med en kommersiell målsättning och att utvecklings-&lt;br&gt;arbetet främst tar sikte på kommersiellt användbara tillämpningar. Om radio-&lt;br&gt;och TV-verksamhet i allmänhetens tjänst även i fortsättningen skall kunna&lt;br&gt;spela med på samma villkor som de kommersiella programföretagen är det&lt;br&gt;angeläget att de har en egen teknisk kompetens i nivå med de bästa inom den&lt;br&gt;kommersiella sfären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digitaltekniken innebär bl.a. en ökad flexibilitet, genom att den digitala&lt;br&gt;signalen kan förmedla olika slags information. En DAB-signal kan t.ex. inte&lt;br&gt;bara användas för ljud utan även för text, enkla bilder och data av olika slag.&lt;br&gt;Det är t.om. möjligt att sända rörliga bilder, om hela frekvensutrymmet&lt;br&gt;används. På motsvarande sätt kan en digital TV-signal användas för en rad&lt;br&gt;olika tjänster, både inom och utom TV-området. Gränserna mellan radio,&lt;br&gt;television och andra medier kan därför komma att suddas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora kommersiella intresse som har knutits till digitaltekniken innebär&lt;br&gt;att mycket stora belopp i dag satsas på teknisk utveckling av företag som&lt;br&gt;hoppas vinna konkurrensmässiga fördelar genom att utveckla ny teknik. I&lt;br&gt;denna situation är det angeläget att de företag som arbetar i allmänhetens&lt;br&gt;tjänst, och som givetvis aldrig kan disponera så omfattande resurser som de&lt;br&gt;multinationella mediekoncernerna, har förutsättningar att använda sin samlade&lt;br&gt;kapacitet på det mest effektiva sättet. Mot denna bakgrund bör de tekniska&lt;br&gt;utvecklingsresurserna samordnas. Detta bör ske genom att de resurser för&lt;br&gt;teknisk utveckling som i dag finns inom Sveriges Radio, Sveriges Television&lt;br&gt;och Sveriges Utbildningsradio sammanförs till ett dotterbolag som ägs&lt;br&gt;gemensamt av bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22.2 Distriktsorganisationer och distriktsbaserad&lt;br&gt;produktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall även i fortsättningen finnas en&lt;br&gt;distriktsorganisation inom varje programföretag. Företagens organisa-&lt;br&gt;tion skall utformas så att förhållandena i olika delar av landet kan speg-&lt;br&gt;las. Programbolagen bestämmer om regional och lokal indelning av&lt;br&gt;respektive organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andel av allmänproduktionen i Sveriges Televisions och&lt;br&gt;Sveriges Radios rikssändningar som produceras utanför Stockholm&lt;br&gt;skall under tillståndsperioden ökas till minst 55 %. Ökningen bör i&lt;br&gt;första hand ske genom ökat anlitande av fristående producenter och&lt;br&gt;genom utomståendes medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall även i fortsättningen finnas två självständiga nyhets-&lt;br&gt;redaktioner inom Sveriges Television. Sveriges Television skall även i&lt;br&gt;fortsättningen ha en separat nyhetsredaktion för text-TV-verksamheten.&lt;br&gt;Arbetet med nyheter och samhällsfrågor skall bedrivas så att olika&lt;br&gt;perspektiv kommer att prägla verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grönboken: I Grönboken ställs frågor om de regionala sändningarna i&lt;br&gt;allmänradion och allmäntelevisionen bör omfatta fler, färre eller samma antal&lt;br&gt;regioner som nu, samt omfatta längre, kortare eller samma sändningstid som&lt;br&gt;nu. Vidare frågas om rikssändningama i allmänradion och allmäntelevisionen&lt;br&gt;bör avspegla händelser och skeenden i olika delar av landet i större, mindre&lt;br&gt;eller samma omfattning som nu (frågorna 19 och 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I en majoritet av remissvaren anges att de regionala&lt;br&gt;sändningarnas omfattning bör bibehållas. Ett antal remissinstanser anser att&lt;br&gt;de regionala sändningarna bör öka. Flertalet anser att staten bör ge de ekono-&lt;br&gt;miska förutsättningarna för att regionala program skall kunna sändas och för&lt;br&gt;att regionala händelser skall återspeglas i utbudet i stor omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Fr.o.m. innevarande avtalsperiod bestämmer programföre-&lt;br&gt;tagen själva över sin distriktsorganisation. En förutsättning är emellertid att&lt;br&gt;verksamheten är organiserad på sådant sätt att förhållandena i olika delar av&lt;br&gt;landet kan speglas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller att en viss andel av programmen skall vara producerad utan-&lt;br&gt;för Stockholm. Denna andel, som avser allmänproduktionen i rikssändning-&lt;br&gt;ama, var ursprungligen 40 % för både Sveriges Radio och Sveriges Televisi-&lt;br&gt;on. I samband med behandlingen av förslagen i 1995 års budgetproposition&lt;br&gt;gav riksdagen som sin mening till känna (bet. 1994/95:KrU26, rskr 1994/95:&lt;br&gt;367) att kravet på produktion utanför Stockholm borde höjas till 50 % för&lt;br&gt;Sveriges Televisons del. Utskottet påpekade att denna produktionsnivå i&lt;br&gt;realiteten redan var uppnådd. Vid samma tillfälle uttalade riksdagen att sänd-&lt;br&gt;ningar av distriktsproducerade program i Sveriges Television inte nödvän-&lt;br&gt;digtvis måste koncentreras till en kanal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också ett villkor om att Sveriges Television skall ha separata ny-&lt;br&gt;hetsredaktioner för varje kanal. Riksdagen behandlade våren 1995 motions-&lt;br&gt;yrkanden om samordning av nyhetsredaktionerna och om konkurrensen och&lt;br&gt;mångfalden i nyhetsbevakningen. Därvid uttalade kulturutskottet (bet.&lt;br&gt;1994/95:KrU26) att de båda redaktionerna borde finnas kvar och att de ny-&lt;br&gt;heter som de båda redaktionerna producerar skall sändas på det sättet att den&lt;br&gt;ena redaktionens produktion skall sändas i den ena sändningskanalen och den&lt;br&gt;andra redaktionens produktion i den andra sändningskanalen. Utskottet sade&lt;br&gt;sig inte vara berett att aktualisera frågan om en ändring i avtalet mellan staten&lt;br&gt;och Sveriges Television i detta hänseende. Riksdagen avslog motionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgsregionernas kommunalförbund betonar i två skrivelser vikten av&lt;br&gt;en kraftig decentralisering inom public service-verksamheten. Frågan om en&lt;br&gt;utlokalisering av Sveriges Utbildningsradio samt en radio- och/eller en TV-&lt;br&gt;kanal bör prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att en stor del av&lt;br&gt;programproduktikonen sker i decentraliserade former. På så sätt skapas förut-&lt;br&gt;sättningar för pluralism och för att programmen präglas av olika synsätt. Det&lt;br&gt;är också betydelsefullt att det växer upp produktionsmiljöer runt om i landet&lt;br&gt;och att det skapas förutsättningar för fristående produktionsföretag utanför&lt;br&gt;huvudstadsregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen har varit framgångsrika när det gäller att flytta ut pro-&lt;br&gt;gramproduktion till distrikten. Sveriges Television ökade andelen distrikts-&lt;br&gt;producerad allmänproduktion från 46 % år 1994 till 51 % år 1995. Riksda-&lt;br&gt;gens beslut våren 1995 om att kravet på decentraliserad prouktion skulle hö-&lt;br&gt;jas från 40 till 50 % för Sveriges Television var sålunda bara en bekräftelse&lt;br&gt;på vad som redan uppnåtts. Under år 1995 beräknas Sveriges Radio produ-&lt;br&gt;cera 45 % av sin allmänproduktion utanför Stockholm. Nu är det dags att ta&lt;br&gt;ytterligare ett steg. Under den tillståndsperiod som nu är aktuell bör andelen&lt;br&gt;successivt höjas till minst 55 % för Sveriges Television och Sveriges Radio.&lt;br&gt;För att uppnå en så hög andel decentraliserad programproduktion bör i första&lt;br&gt;hand utnyttjas utomståendes medverkan och fristående producenter som är&lt;br&gt;verksamma i olika delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör även i fortsättningen finnas två separata nyhetsredaktioner inom&lt;br&gt;Sveriges Television. Även text-TV-sändningamas nyhetsvärdering bör vara&lt;br&gt;självständig i förhållande till andra nyhetsredaktioners överväganden inom&lt;br&gt;public service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 18.6 angavs att programföretagen under den kommande till-&lt;br&gt;ståndsperioden bör eftersträva att nyhetsförmedling och samhällsbevakning i&lt;br&gt;ökad utsträckning skall utgå från olika perspektiv, så att händelserna inte&lt;br&gt;ensidigt värderas utifrån Stockholms utgångspunkt. Detta handlar inte enbart&lt;br&gt;om att spegla hela landet utan också om att det är av värde för mångfalden att&lt;br&gt;inte bedömingarna huvudsakligen görs av människor som verkar i ett be-&lt;br&gt;gränsat geografiskt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de omorganisationer som har skett inom Sveriges Television har&lt;br&gt;andelen nyhetsinslag som producerats i distrikten ökat under den senaste tio-&lt;br&gt;årsperioden. Det finns ett antal reportrar i distrikten med särskilt ansvar för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leverera riksnyheter. Detta är en glädjande utveckling som bör fortsätta. För&lt;br&gt;att säkerställa den nödvändiga perspektivförskjutningen måste Sveriges Tele-&lt;br&gt;vision under tillståndsperioden fortsätta att vidta åtgärder av såväl orga-&lt;br&gt;nisatoriskt som annat slag. Dessa skall innefatta utlokalisering från Stock-&lt;br&gt;holm av redaktioner eller kvalificerade beslutsfunktioner inom samhälls-&lt;br&gt;bevakningen. Distrikens resurser för nyheter och samhällsbevakning skall&lt;br&gt;fortsatt förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;23 Finansiering och ekonomiska förutsättningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagen skall finansieras med&lt;br&gt;medel som anvisas från rundradiokontot. Företagen skall inte tillåtas&lt;br&gt;sända annonser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-avgiftema skall oavkortat gå till finansiering av public service-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sponsring får endast förekomma i Sveriges Televisions sändningar i&lt;br&gt;samband med sportevenemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sponsring får inte längre förekomma i Sveriges Radios sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningarna skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om&lt;br&gt;särskild betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelstilldelningen till programföretagen skall liksom nu värdesäk-&lt;br&gt;ras med utgångspunkt i ett index. Även medelstilldelningen till Radio&lt;br&gt;Sweden bör värdesäkras med utgångspunkt i det särskilda kompensa-&lt;br&gt;tionsindexet för public service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åren 1997 och 1998 kvarstår statsmakternas besparingskrav i&lt;br&gt;enlighet med 1995 års riksdagsbeslut. Programföretagen skall inom&lt;br&gt;tillgänglig ekonomisk ram göra de prioriteringar som krävs för att&lt;br&gt;uppfylla målen med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grönboken: I Grönboken ställs frågor om Sveriges Radio, Sveriges Te-&lt;br&gt;levision och Sveriges Utbildningsradio även i fortsättningen bör finansieras&lt;br&gt;helt med TV-avgiftsmedel eller över statsbudgeten, med reklamintäkter, abon-&lt;br&gt;nemangsavgifter eller med en kombination av olika intäktskällor samt om de&lt;br&gt;olika programföretagen bör finansieras på olika sätt (frågorna 32 och 33).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissvar stödjer den nuvarande finan-&lt;br&gt;sieringsformen med TV-avgifter. En majoritet avvisar reklamfinansiering. En&lt;br&gt;majoritet anser att viss sponsring är acceptabel, men den får bara användas&lt;br&gt;som ett komplement till övrig finansiering. Några föredrar skattefinansiering.&lt;br&gt;Vissa remissinstanser anser att Utbildningsradion är den verksamhet som&lt;br&gt;enklast skulle kunna brytas ut och åtminstone delfinansieras på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television vill förutom avgiftsfinansiering och möjlighet till&lt;br&gt;sponsring även pröva betal-TV och pay per view. Sveriges Radio önskar för-&lt;br&gt;bli reklamfri och intar en restriktiv hållning till sponsring. Sveriges Utbild-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsradio är öppen för att erhålla allmänna medel för särskilda utbildnings-&lt;br&gt;insatser som ett komplement till TV-avgiftsfmansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Granskningsnämnden anför i en skrivelse att sponsringsreg-&lt;br&gt;lema i avtalet bör bli tydligare. Uttryck som &amp;quot;evenemangskaraktär&amp;quot; bör inte&lt;br&gt;användas. Skyldighet att upplysa om sponsorskap bör föreligga endast i de&lt;br&gt;fall publiken verkligen kan behöva upplysningen. Det är väsentlig skillnad på&lt;br&gt;upplysningen att ett program om jorbrukspolitik sponsras av LRF och upp-&lt;br&gt;lysningen att Snickers sponsrar en fotbollsmatch. Det bör anges vad spons-&lt;br&gt;ringsmeddelandet får innehålla. Regelverket bör överensstämma med art. 17b&lt;br&gt;i EU:s TV-direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En stark public service-verksamhet&lt;br&gt;kräver att företagen ges förutsättningar att finansiera sin verksamhet. Sveriges&lt;br&gt;Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio, inkl. Radio&lt;br&gt;Sweden och Radiotjänst i Kiruna AB, bör som nu finansieras i huvudsak&lt;br&gt;med TV-avgifter. Annan radio och television får reklamfinansieras eller&lt;br&gt;etablera egna arrangemang för att ta betalt av abonnenter (betal-TV-system).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän förutsättning för den programverksamhet som bedrivs i allmän-&lt;br&gt;hetens tjänst är att programmen skall kunna tas emot utan krav på särskilda&lt;br&gt;avgifter. Mot denna bakgrund är regeringen inte beredd att nu lägga fram&lt;br&gt;förslag med anledning av Sveriges Televisions begäran om att få pröva betal-&lt;br&gt;TV och pay per view. Om förutsättningarna skulle förändras, t.ex. i samband&lt;br&gt;med införande av sändningar med digital teknik, avser regeringen att åter-&lt;br&gt;komma till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åren 1997 och 1998 skall statsmakternas besparingskrav kvarstå i&lt;br&gt;enlighet med 1995 års riksdagsbeslut. Programföretagen skall inom tillgäng-&lt;br&gt;lig ekonomisk ram göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla målen&lt;br&gt;med verksamheten. Programföretagen skall även se till att uppfylla kraven på&lt;br&gt;effektiv verksamhet och god hushållning med tilldelade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-reklammarknaden har ökat mycket starkt sedan 1988, i genomsnitt&lt;br&gt;82 % per år. År 1994 översteg reklamintäkterna för första gången två miljar-&lt;br&gt;der kronor i Sverige. Därefter har den svenska TV-reklammarknadens&lt;br&gt;tillväxttakt avtagit något, men är fortfarande positiv. Många bedömare menar&lt;br&gt;att det torde finnas utrymme för en ytterligare ökad marknadsandel för TV-&lt;br&gt;reklam i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen skall, liksom tidigare, inte tillåtas sända annonser.&lt;br&gt;Genom att vara garanterade en viss på förhand känd tillförsel av medel har&lt;br&gt;public service-företagen en fördel framför privat radio och TV. Public&lt;br&gt;service-företagen är därmed inte beroende av att maximera antalet tittare och&lt;br&gt;lyssnare för att generera intäkter. I gengäld kan statsmakterna ställa höga krav&lt;br&gt;på public service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelstilldelningen skall vara samlad och inte innehålla några specialdesti-&lt;br&gt;nerade belopp. De tre programföretagen ansvarar för att tillräckliga medel&lt;br&gt;ställs till dotterbolagens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio har begärt särskild finansiering av vissa kostnader i&lt;br&gt;samband med sändningar med digital teknik. En särskild utredare har nyligen&lt;br&gt;lagt fram ett förslag om utbyggnad av digitala TV-sändningar. Regeringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser att behandla frågorna om finansiering av digitala sändningar samlat för&lt;br&gt;radion och televisionen. Något förslag med anledning av Sveriges Radios&lt;br&gt;hemställan läggs därför inte fram nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagens sidoaktiviteter till sändningsverksamheten skall&lt;br&gt;vara självbärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-avgiftsfinansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-verksamheten skall även i fortsättningen finansieras med TV-&lt;br&gt;avgiftsmedel. Programföretagen skall inte finansieras med reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att rollfördelningen på finansieringsområdet för radio och TV&lt;br&gt;vidmakthålls. Därför bör finansieringen av public service-företagen med TV-&lt;br&gt;avgiftsmedel renodlas. TV-avgiftsmedlen bör oavkortat gå till public service-&lt;br&gt;verksamheten. Granskningsnämnden, som i dag finansieras delvis via rund-&lt;br&gt;radiokontot, bör följaktligen finansieras helt via statsbudgeten under nästa&lt;br&gt;tillståndsperiod. Nämnden har även andra uppgifter utöver att granska public&lt;br&gt;service-kanalernas innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sponsring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden pekar i en skrivelse på ett antal önskvärda förändringar&lt;br&gt;av reglerna för sponsring. Uttryck som &amp;quot;evenemangskaraktär&amp;quot; bör inte&lt;br&gt;användas. Regelverket bör överensstämma med art. 17b i EG:s TV-direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television anför i en skrivelse att Granskningsnämndens påpe-&lt;br&gt;kanden är en ändamålsenlig grund för en revidering av sponsringsreglerna.&lt;br&gt;Sponsring bör även i fortsättningen tillåtas i Sveriges Television. Förändring-&lt;br&gt;ar som syftar till att vidga kategorin program som kan sponsras eftersträvas&lt;br&gt;inte av Sveriges Television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en renodling av finansieringen av public service-&lt;br&gt;verksamheten bör medföra att sponsring endast får förekomma i Sveriges&lt;br&gt;Televisions sändningar i samband med sportevenemang. Nuvarande villkor&lt;br&gt;för Sveriges Television när det gäller sponsring skall begränsas till att endast&lt;br&gt;omfatta sportevenemang. Det bör ankomma på regeringen att närmare ange&lt;br&gt;riktlinjerna för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sponsring bör inte längre förekomma i Sveriges Radios sändningar.&lt;br&gt;Något medgivande för Sveriges Radio när det gäller sponsrade program bör&lt;br&gt;därför inte finnas med i tillståndsvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad regeringen tidigare anfört bör Sveriges Utbildnings-&lt;br&gt;radio liksom nu kunna erhålla kompletterande finansiering med allmänna&lt;br&gt;medel för särskilda utbildningsinsatser av engångskaraktär som är utbild-&lt;br&gt;ningspolitiskt och ekonomiskt motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensationsindex&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelstilldelningen till public service-företagen skall liksom nu värdesäkras&lt;br&gt;med utgångspunkt i ett index. Även medelstilldelningen till Radio Sweden&lt;br&gt;bör värdesäkras med utgångspunkt i det särskilda kompensationsindexet för&lt;br&gt;public service-företagen på samma sätt som gäller för Sveriges Television,&lt;br&gt;Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom nu bör det ankomma på regeringen att fastställa hur detta index bör&lt;br&gt;vara konstruerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsanvisning och fördelningsnycklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen för verksamheten bör även i fortsättningen anvisas samlat till varje&lt;br&gt;programföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre programföretagen redovisar i en gemensam skrivelse den fördel-&lt;br&gt;ningsnyckel som programföretagen tillämpar år 1996 där 60,53 % av till-&lt;br&gt;gängliga medel tillförs Sveriges Television, 34,70 % till Sveriges Radio och&lt;br&gt;4,77 % till Sveriges Utbildningsradio. Programföretagen förordar att Radio&lt;br&gt;Swedens medelstilldelning läggs samman med Sveriges Radios inom ramen&lt;br&gt;för fördelningsnyckeln. Radio Swedens medelstilldelning skulle därmed bli&lt;br&gt;indexjusterad på samma sätt som gäller för programföretagen i övrigt. Pro-&lt;br&gt;gramföretagen hemställer därför att fördelningsnyckeln justeras till 60,08 %&lt;br&gt;för Sveriges Television, 35,19 % för Sveriges Radio (inklusive medelstilldel-&lt;br&gt;ning till Radio Sweden) och 4,73 % till Sveriges Utbildningsradio. Program-&lt;br&gt;företagen hemställer vidare att programföretagen även i fortsättningen bör ha&lt;br&gt;möjlighet att i samförstånd justera fördelningsnyckeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio även fortsättningsvis i samförstånd bör kunna justera för-&lt;br&gt;delningsnyckeln om bolagen exempelvis kommer överens om att omfördela&lt;br&gt;ansvaret för olika gemensamma funktioner. Radio Swedens medelstilldelning&lt;br&gt;bör dock inte läggas samman med Sveriges Radios inom ramen för fördel-&lt;br&gt;ningsnyckeln. Radio Swedens medelstilldelning bör även fortsättningsvis&lt;br&gt;vara oberoende av medelstilldelningen till Sveriges Radio. Fördelnings-&lt;br&gt;nyckeln bör därför justeras till 60,53 % för Sveriges Television, 34,70 % till&lt;br&gt;Sveriges Radio och 4,77 % till Sveriges Utbildningsradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiotjänst i Kiruna AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och&lt;br&gt;avgiftskontrollen. Influtna TV-avgiftsmedel placeras på rundradiokontot hos&lt;br&gt;Riksgäldskon toret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIKAB ägs sedan den 1 januari 1994 gemensamt av de tre programföreta-&lt;br&gt;gen. I avtal som träffades år 1989 mellan staten och RIKAB regleras bolagets&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att RIKAB under innevarande avtalsperiod har fått nya ägare&lt;br&gt;har inte påverkat RIKAB :s uppgifter. RIKAB bör behålla sina hittillsvarande&lt;br&gt;uppgifter med uppbörd och avgiftskontroll även under kommande tillstånds-&lt;br&gt;period. De tre programföretagen ansvarar för att tillräckliga medel ställs till&lt;br&gt;RIKAB:s förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anförde i samband med tillkomsten av lagen (1989:41) om&lt;br&gt;TV-avgift att den försöksverksamhet med särskilda betalningssätt som då&lt;br&gt;beslutades om skulle utvärderas när RIKAB haft möjlighet att pröva systemet&lt;br&gt;en tid. Senast den 1 mars 1992 skulle RIKAB redovisa en utvärdering av&lt;br&gt;verksamheten samt avge eventuella förslag till ändringar i TV-avgiftslagen&lt;br&gt;(prop. 1988/89:18 s. 70). RIKAB:s förslag till ändringar i lagstiftningen har&lt;br&gt;inkommit till departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har Svenska Inkassoföreningen i skrivelse till regeringen hem-&lt;br&gt;ställt om en översyn av lagen. Föreningen ifrågasätter om det är rimligt att&lt;br&gt;TV-avgiften skall ha den särställning som lagstiftaren tillmätt avgiften och&lt;br&gt;föreslår att regelsystemet för indrivning av oguldna TV-avgifter ändras. De&lt;br&gt;ändringar föreningen föreslår innebär att förfallna TV-avgifter i huvudsak&lt;br&gt;skall jämställas med övriga enskilda fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer som har granskat RIKAB föreslår också en översyn&lt;br&gt;av TV-avgiftslagen och efterlyser en mera utförlig redovisning till riksdagen&lt;br&gt;av hur uppbörden av TV-avgifter utvecklats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att utföra en översyn av reglerna om TV-avgift med&lt;br&gt;anledning av skrivelserna från RIKAB, riksdagens revisorer och Svenska&lt;br&gt;Inkassoföreningen. Regeringen återkommer senare till riksdagen med en&lt;br&gt;redogörelse för resultatet av denna översyn och eventuella förslag till författ-&lt;br&gt;ningsändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen av rundradiomedlen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre programföretagen har som ägare ett gemensamt ansvar för uppbörden&lt;br&gt;av TV-avgifter m.m. som bedrivs av RIKAB. För att åstadkomma en klar&lt;br&gt;och tydlig ansvarsfördelning är det nödvändigt att en part ansvarar för&lt;br&gt;förvaltningen av rundradiomedlen. Sveriges Television har genom ett avtal&lt;br&gt;som träffades den 1 januari 1993 och som gäller tills vidare ansvaret för&lt;br&gt;rundradiorörelsens finansiella samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däri ingår att ansvara för förvaltningen av TV-avgiftsmedlen, rundradio-&lt;br&gt;rörelsens likviditetsplanering och utbetalningarna från rundradiokontot samt&lt;br&gt;ansvaret för bedömningen av avgiftsuttagets storlek på kort och lång sikt.&lt;br&gt;Bolaget skall även redovisa medelsförvaltning och upplåning samt upprätta&lt;br&gt;bokslut för rundradiorörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television bör behålla sitt ansvar för förvaltningen av rund-&lt;br&gt;radiomedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96: 161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;24 Vissa frågor med anknytning till ny teknik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagen skall vara skyldiga att se&lt;br&gt;till att minst 99,8 % av den fast bosatta befolkningen kan ta emot&lt;br&gt;programmen. Om ett programföretag vill uppfylla en del av denna&lt;br&gt;skyldighet genom satellit eller annars inleda nya sändningar över satellit&lt;br&gt;skall regeringens medgivande inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Televisions sändningsrätt skall omfatta två TV-kanaler&lt;br&gt;inklusive text-TV. Sveriges Radios sändningsrätt skall omfatta fyra&lt;br&gt;radiokanaler, varav en skall ha lokal täckning. Sveriges Utbildnings-&lt;br&gt;radio skall under tillståndsperioden sända utbildningsprogram i&lt;br&gt;Sveriges Televisions och Sveriges Radios kanaler. Om ett program-&lt;br&gt;företag vill starta nya programkanaler skall regeringens medgivande&lt;br&gt;inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grönboken: I Grönboken ställs frågor om staten skall se till att alla som&lt;br&gt;bor i Sverige har möjlighet att ta emot radio- och TV-program. Vidare frågas&lt;br&gt;hur många kanaler Sveriges Television och Sveriges Radio bör sända i samt&lt;br&gt;om Utbildningsradion liksom idag bör dela sändningskanaler med Sveriges&lt;br&gt;Radio och Sveriges Television. Vidare frågas efter i vilken omfattning&lt;br&gt;allmänradion och allmäntelevisionen bör använda möjligheter till digitala&lt;br&gt;sändningar (frågorna 4 och 28-31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna anser att staten&lt;br&gt;bör garantera rikstäckande radio och TV. Public service-företagen bör bibe-&lt;br&gt;hålla nuvarande kanalomfattning. Ett motiv som anförs är att det krävs mer än&lt;br&gt;en kanal för att förverkliga de angivna målsättningarna för public service-&lt;br&gt;verksamheten. Ett annat är att Sveriges Television behöver två kanaler för att&lt;br&gt;markera sitt oberoende. Flera remissinstanser anser att Utbildningsradions&lt;br&gt;sändningsmöjligheter bör utökas. Kulturrådet anser att en särskild folkbild-&lt;br&gt;ningskanal bör etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flertalet remissvar framhålls att digital sändningsteknik bör användas&lt;br&gt;inom Sveriges Television och Sveriges Radio i stor omfattning. Det är viktigt&lt;br&gt;att den främsta tekniken är tillgänglig inom public service-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television vill på sikt göra sina program tillgängliga i kabel-TV&lt;br&gt;och satellitkanaler. Sveriges Television tror att övergången till ny digital tek-&lt;br&gt;nik kan ta 10-15 år. Sveriges Radio betonar att den nya digitala tekniken på&lt;br&gt;sikt kommer att innebära betydligt lägre distributionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Digitala ljudradiosändningar pågår sedan hösten 1995.&lt;br&gt;Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio har möjlighet att sända upp till&lt;br&gt;sex stereoprogram i den rikstäckande frekvensen samt två program i regionala&lt;br&gt;frekvenser. En första utvärdering av de digitala ljudradiosändningarna skall&lt;br&gt;äga rum när verksamheten har pågått i cirka två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digitala TV-sändningar via satellit väntas starta under år 1996 på initiativ&lt;br&gt;av privata företag. Digital marksänd TV komther att kunna inledas år 1997&lt;br&gt;eller 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har nyligen lagt fram betänkandet Från massmedia till&lt;br&gt;multimedia - att digitalisera svensk television (SOU 1996:25). Utredaren&lt;br&gt;föreslår att ett digitalt marksändamät för TV skall börja byggas ut senast år&lt;br&gt;1997 och att de analoga marksändningarna skall upphöra efter högst tio år.&lt;br&gt;Betänkandet remissbehandlas för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1991/92:140 diskuterades vilken omfattning public service-&lt;br&gt;verksamheten skulle ha under innevarande avtalsperiod. Där angavs att två&lt;br&gt;TV-kanaler och fyra radiokanaler borde betraktas som ett tak när det gäller&lt;br&gt;den totala omfattningen av sändningsrätten. De sändningar utöver denna nivå&lt;br&gt;som redan förekom på några orter, t.ex. särskilda kommunsändningar i radio&lt;br&gt;borde emellertid inte hindras. En viss utbyggnad för bättre sändningstäckning&lt;br&gt;skulle inte heller uteslutas. Programföretagen skulle också ha utrymme för&lt;br&gt;tilläggstjänster, t.ex. text-TV, programidentifikation eller trafikmeddelanden i&lt;br&gt;den utsträckning som behövs för programverksamheten. Däremot borde inte&lt;br&gt;public service-företagen få ta i anspråk sändamät för nya sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande sänder Sveriges Television i två rikstäckande kanaler,&lt;br&gt;varav den ena även har regional täckning. Text-TV-sändningar förekommer i&lt;br&gt;båda kanalerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio sänder i fyra rikstäckande ljudradiokanaler, varav en även&lt;br&gt;har regional täckning. Dessutom sänds ljudradioprogram för mottagning i&lt;br&gt;utlandet, Radio Sweden. På några orter förekommer därutöver sändningar&lt;br&gt;med lokal täckning. I Stockholmsområdet är programinnehållet fördelat på ett&lt;br&gt;annat sätt än i övriga landet. Det finns en särskild kanal som sänder seriös&lt;br&gt;musik hela dygnet. Denna kanal sänds också ut i Malmö. Vidare finns i&lt;br&gt;Stockholm en särskild lokalkanal, Radio Stockholm, vid sidan av den vanliga&lt;br&gt;P4-kanalen. Program på minoritetsspråk sänds tillsammans med Radio&lt;br&gt;Swedens sändningar i en särskild kanal, P6. Pl och P3 har emellertid samma&lt;br&gt;innehåll i Stockholm som i övriga landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Utbildningsradio sänder sina program i Sveriges Televisions och&lt;br&gt;Sveriges Radios kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalet med Sveriges Radio och Sveriges Television skall minst&lt;br&gt;99,8 % av den fast bosatta befolkningen nås av sändningarna. Vidare anges&lt;br&gt;att programföretagen skall köpa utsändningstjänster för marksändningar av&lt;br&gt;Teracom. Bakgrunden till bestämmelsen är bl.a. att beredskaps- och säker-&lt;br&gt;hetsskäl talar för ett sammanhållet distributionsnät i statlig ägo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande används satellitdistribution av Sveriges Radio för ljud-&lt;br&gt;radiosändningar till utlandet (Radio Sweden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television använder sig inte av satellitsändningar. Däremot är det&lt;br&gt;sändamät som används av TV4 uppbyggt på så sätt att programmen överförs&lt;br&gt;till marksändama med hjälp av satellit. Personer som bor utom räckhåll för&lt;br&gt;marksändama kan ta emot programmen direkt från satelliten. De särskilda&lt;br&gt;lokalprogrammen överförs dock till marksändarna på annat sätt och är inte&lt;br&gt;tillgängliga för satellitpubliken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fullständighetens skull bör nämnas att Sveriges Televisions program&lt;br&gt;på norskt initiativ sänds upp till satellit för matning av kabelnät i Norge. Av&lt;br&gt;upphovsrättsliga skäl får dessa sändningar dock inte tas emot utanför Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga public service-företag har redovisat planer på att utnyttja den nya Prop. 1995/96:161&lt;br&gt;tekniken för att förbättra räckvidden eller utöka antalet kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television har redovisat sin digital-TV-policy, som i samman-&lt;br&gt;fattning innebär att Sveriges Television på kort sikt vill få till stånd digitala&lt;br&gt;sändningar via satellit med inriktning på hushåll med dålig mottagning i&lt;br&gt;Sverige, svensktalande i Finland samt utlandssvenskar i övriga Europa. I ett&lt;br&gt;längre perspektiv vill Sveriges Television åstadkomma ett samlat public&lt;br&gt;service-utbud med program från bl.a. BBC, ARTE och de nordiska public&lt;br&gt;service-företagen. Sveriges Television har också fattat beslut om att inte&lt;br&gt;anskaffa ytterligare slavsändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio har redovisat planer på att med hjälp av DAB-teknik sända&lt;br&gt;ut en 24-timmars seriös musikkanal, en finsk kanal och möjligen också en&lt;br&gt;samnordisk samisk kanal. DAB-tekniken ger även möjlighet till andra&lt;br&gt;särskilda kanaltjänster, t.ex. direktsändningar från riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Sveriges Utbildningsradio har framfört önskemål om en egen digital&lt;br&gt;satellitkanal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Under den kommande tillstånds-&lt;br&gt;perioden kommer den digitala sändningstekniken att börja påverka medie-&lt;br&gt;landskapet. Vilken riktning utvecklingen kommer att ta beror bl.a. på vilka&lt;br&gt;beslut statsmakterna kommer att fatta och hur olika privata företag kommer att&lt;br&gt;agera. Några år in på 2000-talet kan emellertid den nya tekniken ha ändrat&lt;br&gt;förutsättningarna på väsentliga punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den digitala tekniken kommer att kräva viktiga ställningstaganden av&lt;br&gt;statsmakterna. De vägval som måste ske får stor betydelse för radio- och TV-&lt;br&gt;verksamhetens framtida villkor. Inte minst gäller det möjligheten att lång-&lt;br&gt;siktigt säkerställa att hela befolkningen har tillgång till programsändningar i&lt;br&gt;allmänhetens tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall även i fortsättningen vara skyldiga att köpa utsänd-&lt;br&gt;ningstjänster från Teracom. Under förutsättning att nödvändiga beredskaps&lt;br&gt;och säkerhetskrav kan upprätthållas skulle satellitteknik kunna användas som&lt;br&gt;ett led i det sändamät som Teracom skall svara för. Därigenom skulle&lt;br&gt;mottagningsmöjligheterna i Sverige kunna förbättras. På sikt skulle även&lt;br&gt;vissa befintliga slavsändare kunna läggas ner. Detta skulle emellertid kräva att&lt;br&gt;de nuvarande villkoren om sändningarnas befolkningstäckning ändras. För&lt;br&gt;närvarande skall minst 99,8 % av den fast bosatta befolkningen kunna ta&lt;br&gt;emot programmen från marksändare. Om ett programföretag vill uppfylla en&lt;br&gt;del av denna skyldighet genom satellit behöver regeringens medgivande&lt;br&gt;inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom satellitsändningar skulle det vidare bli möjligt att ta emot även&lt;br&gt;Sveriges Televisions program utanför Sverige, om vissa upphovsrättsliga&lt;br&gt;frågor kan lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om på vilket sätt Sveriges Televisions program skall distribueras&lt;br&gt;har emellertid ett nära samband med frågan om vilken teknik för TV-&lt;br&gt;sändningar som skall användas i framtiden. Inför de viktiga avgöranden som&lt;br&gt;kommer att behöva träffas är det angeläget att programföretagen agerar i&lt;br&gt;enlighet med den strategi för tekniska förändringar som statsmakterna kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komina att fatta beslut om. Därför bör regeringens medgivande inhämtas före&lt;br&gt;beslut om att inleda nya satellitsändningar. Detta torde i första hand gälla för&lt;br&gt;Sveriges Television, men förutsättningarna bör givetvis vara de samma för&lt;br&gt;övriga programföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digitaltekniken ger plats för flera programkanaler. Sveriges Radio har&lt;br&gt;redovisat planer på flera nya kanaler, bl.a. en 24-timmars seriös musikkanal&lt;br&gt;som motsvarar den som för närvarande sänds ut i Stockholm och Malmö, en&lt;br&gt;kanal med finskspråkig inriktning samt en kanal med ett mångkulturellt&lt;br&gt;utbud. Enligt regeringens mening är en av fördelarna med digitaltekniken att&lt;br&gt;den ger förutsättningar att t.ex. renodla vissa typer av program. Med hänsyn&lt;br&gt;till att det torde dröja ganska länge innan mottagare för digitala sändningar har&lt;br&gt;blivit vanliga är det emellertid angeläget att nya digitalt utsända program-&lt;br&gt;kanaler inte leder till att programmens tillgänglighet för den publik som enbart&lt;br&gt;kan ta emot analoga sändningar försämras. Det är förutsatt att en första&lt;br&gt;utvärdering av de digitala ljudradiosändningama skall äga rum när sändning-&lt;br&gt;arna har pågått i ungefär två år. Utvärderingsrapporten skall ge statsmakterna&lt;br&gt;underlag för att besluta om eventuella ändringar av villkoren för verksam-&lt;br&gt;heten. Mot denna bakgrund bör regeringens medgivande inhämtas före beslut&lt;br&gt;om nya programkanaler. Även om detta i första hand kommer att vara aktuellt&lt;br&gt;i fråga om Sveriges Radio bör givetvis samma förutsättning gälla för de&lt;br&gt;övriga programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;25 Särskilda frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;25.1 Granskningsnämnden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Granskningsnämnden skall från och med&lt;br&gt;budgetåret 1997 helt finansieras via statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Granskningsnämnden för radio och TV har enligt bestäm-&lt;br&gt;melser i den föreslagna radio- och TV-lagen samt förordningen (1994:728)&lt;br&gt;med instruktion för Granskningsnämnden till uppgift att utöva tillsyn över&lt;br&gt;efterlevnaden av regler för sändningarnas innehåll i fråga om ljudradio- och&lt;br&gt;TV-sändningar till allmänheten. I granskningen ingår kontroll av att ett före-&lt;br&gt;tag som har rätt att sända radio- och TV-program utövar denna rätt i enlighet&lt;br&gt;med det avtal som programverksamheten som gäller mellan regeringen och&lt;br&gt;företaget. Nämnden skall också följa innehållet i utländska ljudradio- och TV-&lt;br&gt;sändningar som riktas till den svenska allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Granskningsnämndens uppdrag,&lt;br&gt;organisation och verksamhetsformer bör vara oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 21 angavs att Granskningsnämnden under den kommande till-&lt;br&gt;ståndsperioden bör ta emot den uppföljningsrapport där Sveriges Television,&lt;br&gt;Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio årligen skall följa upp och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rapportera hur public service-uppdraget uppfylls. De tillkommande uppgifter-&lt;br&gt;na torde kunna genomföras med nuvarande resurser inom Gransknings-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden finansieras delvis med anvisningar från rundradio-&lt;br&gt;kontot motsvarande ca 4,6 miljoner kronor på helårsbasis. Det är viktigt att&lt;br&gt;TV-avgiftsmedel renodlas till att finansiera programbolagens verksamhet&lt;br&gt;inklusive RIKAB. För att renodla finansieringen bör Granskningsnämnden&lt;br&gt;från och med år 1997 helt finansieras via statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.2 Försvarsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillkallade den 16 juni 1994 en parlamentarisk kommitté (1994:8)&lt;br&gt;med uppgift att att göra en översyn av vad som bör gälla för radion och tele-&lt;br&gt;visionen vid krig och krigsfara och föreslå eventuella förändringar som&lt;br&gt;översynen ger upphov till (dir. 1994:55). Utredningen kommer inom kort att&lt;br&gt;redovisa sina överväganden i ett betänkande som skall remitteras på sed-&lt;br&gt;vanligt sätt. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag&lt;br&gt;avseende public service-företagens organisation och verksamhetsuppdrag vid&lt;br&gt;krig och krigsfara.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.3 Radio Sweden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Radio Swedens uppdrag och verksamhet&lt;br&gt;skall kvarstå oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Sveriges Radios programverksamhet för utlandet - Radio&lt;br&gt;Sweden - tillkom år 1938 och sänder för närvarande program på sex språk,&lt;br&gt;svenska, engelska, tyska, ryska, estniska och lettiska. Radio Sweden kom-&lt;br&gt;mer under 1996 att sända över 20 800 timmar om man förutom kortvågs-&lt;br&gt;sändningar räknar med parallellsändningar via satellit och mellanvåg samt&lt;br&gt;utsändningar av riksprogrammen. Av total sändningstid utgör drygt 2 800&lt;br&gt;timmar orginalsändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandsprogrammet förfogar över tre kortvågssändare i Hörby och en mel-&lt;br&gt;lanvågssändare i Sölvesborg. Utlandsprogrammen kan också avlyssnas i&lt;br&gt;Stockholmsområdet från en FM-sändare. Delar av Radio Swedens sändning-&lt;br&gt;ar distribueras också via satellit, för närvarande Astra och Tele-X. Teracom&lt;br&gt;svarar för utsändningen på kortvåg och mellanvåg samt för FM-utsändning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Sweden är en enhet inom Sveriges Radio AB. Enligt avtalet mellan&lt;br&gt;staten och Sveriges Radio skall program för sändning till utlandet ge dels&lt;br&gt;svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk publik, möjlighet att få&lt;br&gt;information om och upprätthålla kontakt med Sverige. Programmen bör ge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunskap om Sverige och bidra till förståelse för Sverige och det svenska&lt;br&gt;språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Sweden aviserar en förstärkning av satsningen på Europa (svenska,&lt;br&gt;engelska och tyska), en förbättring av informationen till lyssnare i närområdet&lt;br&gt;Baltikum och Ryssland (ryska, estniska och lettiska) och kontinuerlig pro-&lt;br&gt;gramservice för lyssnare i andra delar av världen. Radio Sweden avser att öka&lt;br&gt;antalet återutsändningar av, och samproduktioner med, utländska radio-&lt;br&gt;stationer. Vidare ska Radio Sweden utöka samarbetet med Sveriges Radios&lt;br&gt;kanaler för att kunna vidga programutbudet och uppnå en större rationalitet.&lt;br&gt;Radio Swedens verksamhet finansieras sedan den 1 januari 1995 med TV-&lt;br&gt;avgiftsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har inte för avsikt att&lt;br&gt;förändra det nuvarande verksamhetsuppdrag som Radio Sweden innehar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Sweden finansieras från och med den 1 januari 1995 med TV-&lt;br&gt;avgiftsmedel istället för med anslag som tidigare var fallet. Som regeringen&lt;br&gt;tidigare anfört, bör Radio Swedens anslag under den kommande tillståndspe-&lt;br&gt;rioden räknas upp med det särskilda kompensationsindexet för public service-&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med 1995 års riksdagsbeslut åläggs Radio Sweden samma&lt;br&gt;effektivitetskrav som övriga public serviceföretag, dvs. en 11 procentig redu-&lt;br&gt;cering av Radio Swedens medelstilldelning mellan den 1 juli 1995 och den 31&lt;br&gt;december 1998. Värdesäkringen i enlighet med indexuppräkning påverkas ej.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;26 Medelsberäkning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;26.1 Programbolagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om medelsanvisning till Sveriges Television, Sveriges&lt;br&gt;Radio och Sveriges Utbildningsradio tar sin utgångspunkt i vad som tidigare&lt;br&gt;anförts om finansiering och ekonomiska förutsättningar (avsnitt 23). Försla-&lt;br&gt;gen innebär en uppskrivning av den medelsram som public service-företagen&lt;br&gt;tilldelats för år 1997 i förhållande till indexändringen. Den totala medels-&lt;br&gt;tilldelningen till public service-företagen blir således 4 758,2 mkr (i 1994 års&lt;br&gt;prisläge enligt kompensationsindex).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad regeringen tidigare anfört om fördelningsnycklar bör&lt;br&gt;för år 1997 bör Sveriges Television anvisas 2 880,1 mkr (60,53 %) av det&lt;br&gt;tillgängliga beloppet), Sveriges Radio 1 651,1 mkr (34,70 %) och Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio 227,0 mkr (4,77 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad regeringen tidigare anfört bör Radio Swedens medels-&lt;br&gt;tilldelning i fortsättningen uppräknas med det särskilda kompensationsindexet&lt;br&gt;på samma sätt som för Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildnings-&lt;br&gt;radion. För år 1997 bör Radio Sweden därmed anvisas 36,4 mkr (i 1994 års&lt;br&gt;prisläge enligt kompensationsindex).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 161&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;26.2 TV-avgiften&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den faktor som är avgörande för behållningen på rundradiokontot är utveck-&lt;br&gt;lingen av det särskilda kompensationsindexet för public service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningarna har regeringen utgått från att kompensationsindexet&lt;br&gt;under år 1995 och 1996 inte kommer att öka med mer än 5 % och att antalet&lt;br&gt;TV-avgiftsbetalare blir oförändrat drygt 3,3 miljoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teracom bör i enlighet med 1992 års riksdagsbeslut tillföra 213,6 mkr (i&lt;br&gt;1992 års prisläge) till rundradiokontot fram t.o.m. år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande är TV-avgiften 1 476 kr eller 369 kr per tremånadersperiod&lt;br&gt;Regeringen föreslår att TV-avgiften höjs med 48 kr (3,1 %) till 1 524 kr&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1997. Avgiften för en tremånadersperiod blir därmed&lt;br&gt;381 kr. Regeringens förslag om TV-avgiften förutsätter en ändring i lagen&lt;br&gt;(1989:41) om TV-avgift. Detta har tagits in i prop. 1995/96:160.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissyttranden över betänkandet (SOU 1995:84)&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Kulturpolitikens inriktning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har hittills 380 yttranden samt ett stort antal spontansvar kommit&lt;br&gt;in över Kulturutredningens slutbetänkande. Följande remissinstanser (100&lt;br&gt;yttranden) kommenterar de förslag som berör public service-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen, Barnombudsmannen, Riksre-&lt;br&gt;visionsverket, Danshögskolan, Högskolan i Växjö, Göteborgs universitet,&lt;br&gt;Högskolan i Borås, Statens Kulturråd, Konstnärsnämnden, Gransknings-&lt;br&gt;nämnden, Radio- och TV-verket, Riksteatern, Kungliga Teatern AB, Kung-&lt;br&gt;liga Dramatiska Teatern, Helsingborgs stadsteater, Borås Stadsteater, Malmö&lt;br&gt;Musik och Teater AB, Göteborgsoperan, Teater Halland, Västerbottenstea-&lt;br&gt;tem, Gävleborgs Symfoniorkester, Göteborgs Konsert AB, Musik i Väster-&lt;br&gt;norrland, Musik i Halland, Kungl. Musikaliska Akademien, Kungl. Vitter-&lt;br&gt;hets Historie och Antikvitets Akademien, Upplandsmuseet, Örebro Läns Mu-&lt;br&gt;seum, Dansens Hus, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen för lättläst nyhets-&lt;br&gt;information och litteratur, Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Eskilstuna kommun, Norrköpings kommun, Jönköpings&lt;br&gt;kommun, Kristianstads kommun, Malmö kommun, Göteborgs kommun,&lt;br&gt;Uddevalla kommun, Borås kommun, Örebro kommun, Västerås kommun,&lt;br&gt;Gävle kommun, Sundsvalls kommun, Botkyrka kommun, Kungälvs kom-&lt;br&gt;mun, Upplands Väsby kommun, Piteå kommun, Västerviks kommun, Oxe-&lt;br&gt;lösunds kommun, Trollhättans kommun, Ljusdals kommun, Jönköpings läns&lt;br&gt;landsting, Landstinget i Älvsborg, Skaraborgs Läns Landsting, Sveriges&lt;br&gt;Hembygdsförbund, Sveriges Författarförbund, Handikappförbundens Sam-&lt;br&gt;arbetsorgan, Svenska Samemas Riksförbund, Sveriges Radio AB (SR), Sve-&lt;br&gt;riges Television AB (SVT), Sveriges Utbildningsradio AB (UR), Tjänste-&lt;br&gt;männens Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;br&gt;Danscentrum, FilmCentrum, Teatercentrum, Folkbildningsförbundet, Före-&lt;br&gt;ningen Svenska Kompositörer Av Populärmusik (SKAP), Föreningen Sven-&lt;br&gt;ska Tecknare, Föreningen Svenska Tonsättare, Föreningen Sveriges Film-&lt;br&gt;producenter, Föreningen Sveriges Kulturchefer, Konstnärliga och Litterära&lt;br&gt;Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS), Länsmuseernas Samarbetsråd,&lt;br&gt;Riksföreningen för Folkmusik och Dans, Samarbetsnämnden för folklig&lt;br&gt;dans. Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Svenska Idrottsrörelsens Studie-&lt;br&gt;förbund, Svenska Jazzakademien, Svenska Jazzriksförbundet, Svenska Kyr-&lt;br&gt;kans Centralstyrelse, Svenska Musikerförbundet, Svenska Musikförläggare-&lt;br&gt;föreningen. Svenska teaterförbundet, Svenska tonkonstnärsförbundet, Sveri-&lt;br&gt;gefinska Riksförbundet, Sveriges Dramatikerförbund, Sveriges Dövas Riks-&lt;br&gt;förbund. Sveriges Orkesterföreningars Riksförbund, Sveriges yrkesmusiker-&lt;br&gt;förbund. Synskadades Riksförbund, Teatrarnas riksförbund, TV4, Gles-&lt;br&gt;bygdsverket, Oberoende Filmares Förbund (OFF) och Riksförbundet&lt;br&gt;Sveriges Kammarmusikarrangörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har skrivelser inkommit från Folkrörelsernas Medieforum&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; och&lt;br&gt;Hörselskadades Riksförbund som kommenterar de förslag som berör public&lt;br&gt;service-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet avser att senare under år 1996 publicera en fullständig&lt;br&gt;sammanställning av samtliga remissyttranden över Kulturutredningens&lt;br&gt;slutbetänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'i Folkrörelsernas Medieforum ingår LO. TCO. Handikappförbundens Samarbetsorgan,&lt;br&gt;Folkbildningsförbundet. Folkets Husföreningamas Riksorganisation, Nykterhetsrörelsens&lt;br&gt;Landsförbund. Röda Korset. Svenska Kyrkans Stiftelse för rikskyrklig verksamhet och&lt;br&gt;Sveriges Frikyrkosamråd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanställning av remissyttranden över betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutredningens betänkande om kulturpolitikens inriktning berör public&lt;br&gt;service-verksamheten i följande avsnitt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9.1: Viktiga förutsättningar för barns kulturella utveckling(s.l57-158)&lt;br&gt;Avsnitt 12.2: Att stärka funktionshindrades kulturella möjligheter (s. 192-195)&lt;br&gt;Avsnitt 17.4: Radio och television (s. 279-283)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 17.8: Behov av en utvecklande och stödjande funktion (s. 290)&lt;br&gt;Avsnitt 22.3.4: Dans i TV (s. 391)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 23.2.4: Utrymmet för svensk musik i radio och TV (s. 410)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 26.3.2: Stöd till produktion av film (s. 457)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 32.4.4: Tänkbara steg för förbättrad utvärdering (s. 559)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan redovisas kulturutredningens förslag avseende public service-&lt;br&gt;verksamheten i tolv punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att staten bör ställa tydliga krav på att svenska radio- och&lt;br&gt;TV-företag sänder program på tider som passar barnen och med ett innehåll&lt;br&gt;som bidrar till att vidga deras kulturella erfarenheter och upplevelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av remissinstanserna stöder förslaget, bl.a. Statens Kulturråd,&lt;br&gt;Svenska teaterförbundet, Teater Halland, Sveriges Utbildningsradio AB&lt;br&gt;(UR), Barnombudsmannen, Länsteatrarnas Samarbetsråd, FilmCentrum,&lt;br&gt;Svenska Kyrkans Centralstyrelse, Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;(TCO), Folkrörelsernas Medieforum, LO, Folkbildningsförbundet och&lt;br&gt;Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT delar utredningens uppfattning att det är viktigt med bamanpassat ut-&lt;br&gt;bud men anser dock att det är omöjligt att helt anpassa utbudet under&lt;br&gt;eftermiddagstid till att barn då har möjlighet att se på TV utan vuxensällskap.&lt;br&gt;En grundläggande princip är givetvis att undvika program med våld. Några&lt;br&gt;specifika föreskrifter om sändningstider för olika typer av program bör inte&lt;br&gt;förekomma i SVT:s avtal med staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannen anser att det är av största vikt att programutbudet på&lt;br&gt;eftermiddagstider tar hänsyn till att barn i hög utsträckning då ser på TV utan&lt;br&gt;sällskap av vuxna. Man bör enligt Barnombudsmannen vara särskilt upp-&lt;br&gt;märksam på de vuxenprogram och annonsering för vuxenprogram, som&lt;br&gt;sänds i anslutning till barnprogrammen, vilka kan innehålla betydande vålds-&lt;br&gt;inslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien anser att&lt;br&gt;FN:s barnkonvention bör läggas till grund för en fördjupad diskussion om&lt;br&gt;framtida mediepolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappanpassning av marksändande radio- och TV-kanaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att krav på handikappanpassning slås fast för samtliga&lt;br&gt;marksändande radio-och TV-kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hörselskadades Riksförbund (HRF), Sveriges Dövas Riksförbund, Syn-&lt;br&gt;skadades Riksförbund (SRF) och Handikappombudsmannen är angelägna&lt;br&gt;om en större handikappanpassning i radio och TV. HRF anser att omfatt-&lt;br&gt;ningen av textsättning av svenska TV-program skall preciseras i avtalen mel-&lt;br&gt;lan staten och programbolagen. HRF anser vidare att år 2010 skall 90 % av&lt;br&gt;samtliga svenskspråkiga program vara textade av SVT och att direkttextning&lt;br&gt;av direktsända eller sent producerade program måste öka. Utredningen har&lt;br&gt;enligt HRF:s mening inte uppmärksammat hörselskadades behov av&lt;br&gt;tillgänglighet till radiomediet. Sveriges Dövas Riksförbund anser att SR och&lt;br&gt;SVT måste göra sitt utbud tillgängligt för döva bl.a. genom större satsningar&lt;br&gt;på teckentolkade program. SRF stöder utredningens förslag att kraven på&lt;br&gt;handikappanpassning av samtliga marksändande radio- och TV-kanaler &amp;quot;slås&lt;br&gt;fast&amp;quot;, men detta måste även komma till uttryck i tvingande åtgärder. Handi-&lt;br&gt;kappombudsmannen anser att utredningen borde ha gjort en utförligare&lt;br&gt;presentation av vilka krav som bör ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelsernas Medieforum, Handikappförbundens Samarbetsorgan, LO&lt;br&gt;och Folkbildningsförbundet anser att företagens insatser på detta område bör&lt;br&gt;redovisas i public service-boksluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT ser det inte som ändamålsenligt att kraven på insatser för funktions-&lt;br&gt;hindrade regleras i avtalet. Kvotmässiga preciseringar bör undvikas. Däremot&lt;br&gt;kommer SVT i det s.k. public service-bokslutet tydligt redovisa de insatser&lt;br&gt;som görs. SVT understryker att det är en självklar uppgift för företaget att i&lt;br&gt;möjligaste mån göra det allmänna programutbudet tillgängligt för funktions-&lt;br&gt;hindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT, SR och UR har en samrådsgrupp som årligen träffar representanter&lt;br&gt;för funktionshindrade för att lyssna på krav och för att redovisa program-&lt;br&gt;företagens planer och syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om text-TV och syntetiskt tal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att insatserna för att utveckla omvandling av text-TV till&lt;br&gt;syntetiskt tal intensifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT hävdar att syntetiskt tal ännu inte har den kvalitet som är önskvärd&lt;br&gt;och dessutom är för kostsamt. SVT pekar därför på möjligheterna att utnyttja&lt;br&gt;ett annat system. Audetel, för överföring av talad information avsedd för&lt;br&gt;synskadade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synskadades Riksförbund hänvisar också till Audetel-tekniken men anser&lt;br&gt;att synskadades tillgång till TV-utbudet måste beaktas i avtal mellan staten och&lt;br&gt;TV-kanalema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelsernas Medieforum stöder utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Text-TV-sättning av svenskproducerad film vid biografvisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att text-TV-band görs tillgängliga tidigare än till TV-&lt;br&gt;premiär för svenska filmer för att möjliggöra visning av textad svensk film&lt;br&gt;också på biograf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT avvisar förslaget med hänvisning till att det bygger på ett missför-&lt;br&gt;stånd om var ansvaret ligger för versionering av biograffilm. Text-TV-versio-&lt;br&gt;nering är i dagens läge inte heller användbar vid biografvisningar. SVT anser&lt;br&gt;det vara uteslutet att SVT skulle ta på sig ansvaret för att göra en versionering&lt;br&gt;som även ska kunna utnyttjas av biograffilmsdistributören. Distributören&lt;br&gt;måste givetvis också självständigt ha möjlighet att värdera den olägenhet en&lt;br&gt;textning skulle kunna innebära för publiken utan funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HRF och Handikappförbundens Samarbetsorgan stöder utredningens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kraftigt offentligt ansvarstagande för att bevara och utveckla&lt;br&gt;public service-verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen betonar betydelsen av ett kraftigt offentligt ansvarstagande för att&lt;br&gt;bevara och utveckla public service-verksamheten som förmedlare av ett&lt;br&gt;varierat utbud av hög kvalitet med stort utrymme för inhemska uttryck och&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser som kommenterar förslaget delar utredningens&lt;br&gt;bedömning, bl.a. Konstnärsnämnden, Kungl. Musikaliska Akademien, Fö-&lt;br&gt;reningen Svenska Kompositörer Av Populärmusik (SKAP), Sveriges Hem-&lt;br&gt;bygdsförbund, TCO, Folkbildningsförbundet, Konstnärliga och Litterära&lt;br&gt;Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS), Gävleborgs Symfoniorkester,&lt;br&gt;Svenska Musikerförbundet, Sveriges Orkesterföreningars Riksförbund,&lt;br&gt;Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU), Sverigefinska Riksför-&lt;br&gt;bundet, Svenska Journalistförbundet och Föreningen Svenska tecknare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Teaterförbundet anser att public service-begreppet måste precise-&lt;br&gt;ras och förtydligas. FilmCentrum anser att utredningen med större kraft borde&lt;br&gt;markerat public service-företagens ansvar och skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT och SR delar utredningens bedömning i princip. SVT betonar att&lt;br&gt;public service-verksamheten inte kan begränsa verksamheten till programom-&lt;br&gt;råden där kommersiella företag inte tar något ansvar, vilket är fallet för många&lt;br&gt;av de offentligstödda kulturinstitutionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Författarförbund och Svenska Musikerförbundet anser att ut-&lt;br&gt;rymmet för svenska program i public service-företagen bör ökas. Svenska&lt;br&gt;Musikerförbundet menar att både SVT och SR måste förmedla och producera&lt;br&gt;svenska produktioner för att motverka den anglosaxiska dominansen av&lt;br&gt;programutbudet. Svenska Teaterförbundet anser att 50 % av den gestaltande&lt;br&gt;produktionen i varje marksänd TV-kanal i Sverige skall vara nationellt produ-&lt;br&gt;cerad. Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) anser att public service-företagen&lt;br&gt;skall få resurser för att möjliggöra svensk produktion samt att SVT skall&lt;br&gt;stärka sin folkbildande inriktning. ABF anserwidare att samhällets möjlig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter till reglering av medieverksamheten bör förstärkas för att bl.a. då det&lt;br&gt;gäller etermedier garantera en hög programkvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nykterhetsrörelsens Landsförbund anser att särskilda etiska krav bör&lt;br&gt;ställas på public service-företagen i anslutning till att avtalet skall förnyas&lt;br&gt;inom den närmaste tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oberoende Filmares Förbund (OFF) och Högskolan i Växjö anser att&lt;br&gt;utredningen borde ha markerat att de sparkrav som av staten lagts på public&lt;br&gt;service-medierna är ett hot mot den innehållsliga mångfalden och möjlig-&lt;br&gt;heterna att upprätthålla hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-bokslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att de mottagaravgiftsstödda företagen ges i uppdrag att&lt;br&gt;upprätta public service-bokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget stöds av SVT, UR, Statens Kulturråd, Danshögskolan, TCO,&lt;br&gt;Folkbildningsförbundet, Svenska Kyrkans Centralstyrelse, Gävleborgs Sym-&lt;br&gt;foniorkester, Riksrevisionsverket, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares&lt;br&gt;Samarbetsnämnd (KLYS), Riksföreningen för Folkmusik och Dans (RFoD),&lt;br&gt;Svenska Musikerförbundet, Folkrörelsernas Medieforum, LO, Göteborgs&lt;br&gt;universitet och Svenska Journalistförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT och UR ser införandet av s.k. public service-bokslut som en fruktbar&lt;br&gt;åtgärd för att klarare kunna värdera företagens insatser. SR menar att ett åläg-&lt;br&gt;gande om ett public service-bokslut är ett försök att definiera de allmänna&lt;br&gt;uppdrag som redan uttrycks i t.ex. radiolagen och avtalet. SR understryker att&lt;br&gt;de i praktiken redan avger ett public service-bokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden framhåller att public service-bokslut på inget sätt&lt;br&gt;kan ersätta den granskning av programverksamheten som nämnden har i upp-&lt;br&gt;drag att genomföra. Nämnden anser vidare att det inte är nödvändigt att före-&lt;br&gt;skriva någon särskild form för utvärderingen av public service-boksluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Dramatikerförbund avvisar förslaget om public service-bokslut&lt;br&gt;och anser att det är ett system som öppnar för ökad politisk klåfingrighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Teaterförbundet, Riksföreningen för Folkmusik och Dans och&lt;br&gt;Göteborgs universitet menar att även de reklamfinansierade TV-bolagen och&lt;br&gt;radiokanalerna måste åläggas att upprätta bokslut som beskriver hur villkoren&lt;br&gt;i koncessionsavtalen har uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen som kulturinstitution&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att public service-företagen har en roll som på många sätt&lt;br&gt;motsvarar de offentligstödda kulturinstitutionernas. Utredningen betonar att&lt;br&gt;medierna bör se information om den &amp;quot;levande&amp;quot; kulturen som en viktig&lt;br&gt;uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO och Svenska Journalistförbundet anser att public service-företagens&lt;br&gt;kulturansvar måste formuleras tydligare. TCO anser att det är glädjande att ut-&lt;br&gt;redningen jämställer public service-företagen med de offentliga kulturinstituti-&lt;br&gt;onerna. vilket innebär att SVT och SR måste hållas reklamfria även i framti-&lt;br&gt;den. Även KLYS delar denna uppfattning. Svenska Barnboksinstitutet under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stryker vikten av att medierna uppfyller sitt kulturpolitiska ansvar och nämner&lt;br&gt;specifikt UR:s ansvar och möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT, SR, Granskningsnämnden och Svenska Teaterförbundet menar att&lt;br&gt;utredningen har överbetonat företagens roll som förmedlare av kultur och un-&lt;br&gt;dervärderat företagens roll som egna aktörer på kulturområdet, både som&lt;br&gt;kulturskapare och granskare av kulturlivet. Radio och TV är självständiga&lt;br&gt;medier med stor betydelse när det gäller att utveckla egna konstnärliga och&lt;br&gt;kreativa uttrycksformer. SVT understryker public service-TV:s särskilda roll&lt;br&gt;som bärare av det nationella kulturarvet i ett allt mer intemationaliserat och&lt;br&gt;kommersialiserat kultur- och medieutbud. SVT:s roll bör tydliggöras inför&lt;br&gt;den kommande avtalsperioden så att SVT:s ställning som kulturbärare under-&lt;br&gt;stryks och oberoendet mot statsmakten förstärks. SVT nämner att bevakning-&lt;br&gt;en av den s.k. levande kulturen sker i växande grad i de vanliga nyhetspro-&lt;br&gt;grammen och morgonprogrammen samt i caféprogrammen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket, Malmö musik och teater AB och Skånestyrelsen&lt;br&gt;beklagar att utredningen inte tagit upp frågan om SVT:s kulturuppdrag till en&lt;br&gt;samlad bedömning. Glesbygdsverket anser att det är viktigt att tydliggöra&lt;br&gt;SR:s och SVT:s ansvar för att lyfta fram hela landets kultur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet anser att utredningens syn på medierna indikerar att&lt;br&gt;man inte förstått yttrandefrihetens väsen. Grunden för mediepolitiken är att&lt;br&gt;statligt inflytande skall motverkas och endast i undantagsfall accepteras.&lt;br&gt;Enligt Göteborgs universitet är det av synnerlig vikt att mediepolitiken även&lt;br&gt;fortsatt överordnas kulturpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV4 kritiserar utredningens krav att staten skall utveckla och precisera vill-&lt;br&gt;koren för TV4 och understrykeratt TV4 redan i dag spelar en betydelsefull&lt;br&gt;roll som kulturinstitution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danshögskolan, Sveriges Orkesterföreningars Riksförbund, Folkbild-&lt;br&gt;ningsförbundet och Konstnärsnämnden instämmer i utredningens bedömning&lt;br&gt;att medierna bör se information om den levande kulturen som en viktig&lt;br&gt;uppgift. Sveriges Orkesterföreningars Riksförbund anser att public service-&lt;br&gt;kanalerna har ett ansvar att i lämplig form distribuera program som beskriver&lt;br&gt;och rapporterar från amatörmusiklivet i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringar av musik- och teaterföreställningar till TV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att antalet för TV bearbetade överföringar av musik- och&lt;br&gt;teaterföreställningar ökar. Utredningen anser att man kan överväga kvantifi-&lt;br&gt;eringar så att en viss del av medieföretagets medel eller sändningstid ska avse&lt;br&gt;samverkan med teater- och musikinstitutioner. En möjlighet att underlätta&lt;br&gt;samarbetet är att under begränsad tid avsätta särskilda medel och att hante-&lt;br&gt;ringen av dessa knyts till Svenska Filminstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet är positiva till förslaget, bl.a. Statens Kulturråd, Svenska&lt;br&gt;Filminstitutet, Konstnärsnämnden, Danshögskolan, Teatrarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Svenska Kyrkans Centralstyrelse, Folkrörelsernas Medieforum, LO, Folk-&lt;br&gt;bildningsförbundet och Kungl. Musikaliska Akademien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga Teatern AB fäster stor vikt vid möjligheten att göra föreställ-&lt;br&gt;ningar tillgängliga för en större publik genom radio- och TV-sändningar.&lt;br&gt;Kungliga Teatern AB redogör dock för vissa problem i nuvarande samarbete&lt;br&gt;med Sveriges Television och Sveriges Radio. Kungliga Teatern får ingen&lt;br&gt;ersättning för uppsättningar som visas i public service-kanalerna. Radio-&lt;br&gt;ledningen har visat bristande intresse vilket lett till att radioöverföringar blivit&lt;br&gt;allt mer sporadiskt förekommande. Vissa TV-produktioner har med kort&lt;br&gt;varsel inställts eftersom SVT har anfört att kostnaderna för bl.a. upphovs-&lt;br&gt;rättsersättning varit för höga. Därför bör produktionsbidrag för TV-produk-&lt;br&gt;tioner tillföras teatern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs Konsert AB understryker att SR ställt orimliga ekonomiska&lt;br&gt;krav vilket lett till att samarbetet i det närmaste har upphört. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund anser Göteborgs Konsert AB att det är mycket viktigt att de nya&lt;br&gt;avtalen mellan staten och SR tydligt formulerar radioföretagets skyldighet att&lt;br&gt;spegla landets musikliv i allmänhet och verksamheten vid symfoniorkestrarna&lt;br&gt;i synnerhet. Stockholms Konserthus anser att det står helt klart att public&lt;br&gt;service-företagen sedan flera år tillbaka inte uppfyller kraven på bredd och&lt;br&gt;mångfald vad gäller konsertmusiken. Kontinuerliga sändningar från landets&lt;br&gt;offentligt finansierade musikinstitutioner skulle mycket väl täcka det&lt;br&gt;kvantitativa och kvalitativa behovet av konsertmusik i radio och TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Kammarmusikarrangörer menar att nedskärningarna i public&lt;br&gt;service-kanalernas medelstilldelning omöjliggör ett utökat samarbete. Göte-&lt;br&gt;borgsoperan anser att radio- och TV-företagen måste vara beredda att satsa&lt;br&gt;mer pengar för radieringar och televiseringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga Teatern AB och Kungliga Dramatiska Teatern är enig med&lt;br&gt;utredningen att det slutliga beslutet om sändningar av nationalscenemas&lt;br&gt;produktioner ligger hos medieföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT, Riksteatern, Svenska Teaterförbundet, Folkrörelsernas Medieforum,&lt;br&gt;TCO och Malmö musik och teater AB ser TV som en konstform i sig som&lt;br&gt;måste utvecklas utifrån mediets förutsättningar och menar att en förutsättning&lt;br&gt;för &amp;quot;televisering&amp;quot; av scenföreställningar är att de adapteras för TV-visning,&lt;br&gt;med utgångspunkt från mediets speciella förutsättningar och möjligheter vad&lt;br&gt;gäller t.ex. regi, skådespelararbete, dekor och ljussättning. Dramatik i TV kan&lt;br&gt;inte i första hand vara televisering av scenteater. För att kunna genomföra ett&lt;br&gt;ökat samarbete måste särskilda resurser tillföras, av bl.a. avtalsrättsliga skäl.&lt;br&gt;Kungliga Dramatiska Teatern är positiv till att vissa föreställningar visas i TV,&lt;br&gt;men televiseringar måste ske på TV-mediets villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teatercentrum och Svenska Teaterförbundet tar klart avstånd från att fria&lt;br&gt;teatergrupper eller institutioner skall ställa sina uppsättningar till förfogande&lt;br&gt;genom transmittering för distribution i radio och TV. Teater, radio och TV är&lt;br&gt;inte utbytbara former för distribution av kultur. Hittills gjorda transmitterings-&lt;br&gt;försök av scenföreställningar borde stå som avskräckande exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelsernas Medieforum och Folkbildningsförbundet stöder utred-&lt;br&gt;ningens förslag om kvantifieringar så att en viss del av medieföretagets medel&lt;br&gt;eller sändningstid ska avse samverkan med teater- och musikinstitutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT, SR, Sveriges Dramatikerförbund ochTeatrarnas Riksförbund av-&lt;br&gt;visar förslaget om kvantifieringar. Teatrarnas Riksförbund avvisar utredning-&lt;br&gt;ens förslag att lägga ansvaret för en fortsatt sådan verksamhet på utomstående&lt;br&gt;konsulenter. Teatrarnas Riksförbund framhåller i stället de positiva erfaren-&lt;br&gt;heter som gjorts när Statens Kulturråd, genom särskilda anslag, stimulerat till&lt;br&gt;anpassning av teaterföreställningar för överföring i TV. Sveriges Dramati-&lt;br&gt;kerförbund föreslår att man i stället ålägger SVT att sända ett specificerat antal&lt;br&gt;singelproduktioner. Om företaget väljer att producera dessa själva eller till-&lt;br&gt;sammans med en teater bör vara deras ensak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Filminstitutet är berett att enligt utredningens förslag administrera&lt;br&gt;särskilda medel från staten för att ett ökat samarbete mellan institutionerna och&lt;br&gt;medierna skall komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT, SR och Folkrörelsernas Medieforum avvisar förslaget att Filmin-&lt;br&gt;stitutet ska fördela särskilda projektmedel avsatta för samverkan. SVT menar&lt;br&gt;att det inte finns någon parallell till produktionsstöd till film. Folkrörelsernas&lt;br&gt;Medieforum anser att en ökning av överföringar och TV-anpassning i stället&lt;br&gt;skulle kunna säkras genom en tydligare skrivning i de kommande avtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Teaterförbundet och TCO föreslår att ett svenskt TV-institut in-&lt;br&gt;rättas för att utveckla samarbetet mellan institutioner samt utveckla TV-mediet&lt;br&gt;som egen konstart. TV-institutet skulle fungera som en motsvarighet till&lt;br&gt;Svenska Filminstitutet. Ansvaret för radio- och TV-dramatik måste ligga på&lt;br&gt;radio- och TV-bolagen och de bör kunna få särskilt stöd för att utveckla sina&lt;br&gt;speciella konstformer. Oberoende Filmares Förbund (OFF) föreslår att en&lt;br&gt;TV-fond bildas där enskilda producenter kan söka stöd för produktioner som&lt;br&gt;skall distribueras som TV-program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsmuseernas Samarbetsråd och Upplandsmuseet anser att större an-&lt;br&gt;strängningar bör göras att förmedla museernas kunskapsmaterial i TV.&lt;br&gt;Ansvaret för detta bör ligga på TV-bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av en utvecklande och stödjande funktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen betonar behovet av kulturpolitisk uppföljning och utvärdering på&lt;br&gt;massmedieområdet samt föreslår att Statens Kulturråd får ett övergripande&lt;br&gt;utvärderingsansvar för kultur- och medieverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget stöds av Statens Kulturråd och Konstnärsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT, SR, UR, Granskningsnämnden, Radio- och TV-verket, Svenska&lt;br&gt;Kyrkans Centralstyrelse, Folkrörelsernas Medieforum, Göteborgs universitet&lt;br&gt;och Folkbildningsförbundet avvisar förslaget. SVT, UR, Folkrörelsernas&lt;br&gt;Medieforum, Göteborgs universitet och Folkbildningsförbundet anser att den&lt;br&gt;fortlöpande granskningen även fortsättningsvis bör vara samlad hos Gransk-&lt;br&gt;ningsnämnden, som bör få i tilläggsuppgift att granska de s.k. public service-&lt;br&gt;boksluten. SVT och SR understryker public service-kanalernas oberoende&lt;br&gt;från staten och andra maktgrupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dans i TV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen betonar att det borde sändas mer dansföreställningar i TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget stöds av Statens Kulturråd, Danscentrum, Danshögskolan,&lt;br&gt;Moderna Dansteatern, Riksföreningen för Folkmusik och Dans och Sam-&lt;br&gt;arbetsnämnden för folklig dans. Ett brett utbud av dansprogram som täcker&lt;br&gt;såväl historiska, pedagogiska som konstnärliga aspekter vore önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danshögskolan betonar att transmitteringar av dansföreställningar inte får&lt;br&gt;ses som alternativ till produktionen av originalverk för TV. Originalverk är av&lt;br&gt;största vikt för att tillvarata och utveckla dansens uttrycksmöjligheter. Dans-&lt;br&gt;högskolan vill att dansens behov tydligt markeras i kommande avtal mellan&lt;br&gt;staten och SVT. En dansredaktion eller referensgrupp med personer kom-&lt;br&gt;petenta på dansområdet bör inrättas. Stiftelsen Dansens Hus föreslår att man&lt;br&gt;bör verka för ökad tillgänglighet till dans i bildmedia, video, film och TV&lt;br&gt;genom stöd i enstaka och gemensamma initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Teaterförbundet och Malmö musik och teater AB anser att televi-&lt;br&gt;sering av dans- och teaterproduktioner kan spela en betydelsefull roll när det&lt;br&gt;gäller att utveckla och sprida intresset för konstformen, men att det är ange-&lt;br&gt;läget att föreställningarna anpassas till TV-mediets speciella förutsättningar.&lt;br&gt;Statens Kulturråd betonar att dansens specifika förutsättningar måste beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT delar inte utredningens uppfattning att dans skulle vara ett eftersatt&lt;br&gt;programområde. Omfattningen och inriktningen av sådana program måste&lt;br&gt;företaget självständigt ta ställning till inom de allmänna ramar som anges i&lt;br&gt;avtalet med staten. Något kvoteringsförfarande bör inte förekomma. Före-&lt;br&gt;ställningarna i TV måste anpassas till TV-mediets krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk musik i radio- och TV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen betonar betydelsen av utrymme för svensk musik i public&lt;br&gt;service-kanalerna och i de privata kanalerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Kulturråd, Samarbetsnämnden för folklig dans, Svenska Teater-&lt;br&gt;förbundet, Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik (SKAP),&lt;br&gt;Svenska Musikförläggareföreningen, Föreningen Svenska Tonsättare, TCO,&lt;br&gt;Gävleborgs Symfoniorkester, KLYS och Svensk Musik delar utredningens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKAP anser att nya avtal mellan staten och SR måste innehålla tydliga&lt;br&gt;riktlinjer när det gäller speglingen av det svenska musiklivet. Public service-&lt;br&gt;mediernas skyldighet att prioritera den svenska musiken bör betonas. Musik i&lt;br&gt;Halland menar att det är en stor svaghet att utredningen inte behandlar SR&lt;br&gt;som är en mycket stor aktör med omfattande åtaganden på musikområdet.&lt;br&gt;Föreningen Svenska Tonsättare kritiserar att SR:s musikverksamhet undan-&lt;br&gt;tagits från bedömning i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Kulturråd anser att förutsättningar bör skapas för att public servi-&lt;br&gt;ce-kanalerna och de privata kanalerna i ökad omfattning skall kunna sprida&lt;br&gt;även annan musik än populärmusik. Svenska Jazzakademien anser att SR&lt;br&gt;som public service-företag har ett särskilt ansvar för bredd och kvalitet i sitt&lt;br&gt;jazzutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT och SR betonar att en mängd svenska musikföreställningar redan&lt;br&gt;förekommer i företagens utbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de remissinstanser som kommenterat utredningens förslag&lt;br&gt;konstaterar att det minskade anslaget till public service-kanalerna (framförallt&lt;br&gt;avseende nedskärningarna för SR:s P2) får negativa effekter för musiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Svenska Tonsättare efterlyser ett aktivt handlande från rege-&lt;br&gt;ringen för att återupprätta den för musiklivet så viktiga verksamheten vid Sve-&lt;br&gt;riges Radio P2. Föreningen ser det som en politisk paradox när Kulturutred-&lt;br&gt;ningen på flera ställen betonar public service-kanalernas kulturpolitiska bety-&lt;br&gt;delse, samtidigt som riksdagen ålägger SR drastiska besparingskrav. Svensk&lt;br&gt;Musik anser att det är viktigt att staten klargör SR:s kulturansvar på ett sätt&lt;br&gt;som medför förändringar av de besparingsbeslut som redan fattats av dess&lt;br&gt;styrelse. Teatrarnas Riksförbund anser att i kommande avtal och anslags-&lt;br&gt;tilldelning till SR bör staten se till att företaget har medel att spegla hela det&lt;br&gt;svenska musiklivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till produktion av film&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen betonar att det är rimligt att de TV-företag som är avtalsslutande&lt;br&gt;parter ökar sina bidrag till finansieringen av svensk filmproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Sveriges Filmproducenter delar utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Teaterförbundet delar utredningens uppfattning att TV-företagen&lt;br&gt;avsevärt bör ökar sina bidrag till finansiering av svensk filmproduktion, men&lt;br&gt;ifrågasätter om det ska vara som part i ett avtal. Om televisionen i framtiden&lt;br&gt;ska ta ett större ekonomiskt ansvar för den svenska filmproduktionen måste&lt;br&gt;deras egenintresse tydligt regleras och helt nya samarbetsformer mellan film-&lt;br&gt;branschen och televisionen komma till stånd. Det nuvarande filmavtalet är&lt;br&gt;otillräckligt. Teaterförbundet hänvisar till sitt förslag om ett TV-institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT anser att utredningens förslag är oklart. Om syftet är att tillförsäkra&lt;br&gt;svensk filmproduktion ökade medel i form av rena bidrag utan att SVT och&lt;br&gt;TV4 har något konkret utbyte, ställer sig SVT direkt avvisande. Om de&lt;br&gt;direkta bidragsintäkterna inom ramen för filmavtalet ska ökas bör nya TV-&lt;br&gt;företag (bl.a. betal-TV-kanaler) föras in i avtalet, företag som också i hög&lt;br&gt;grad utnyttjar film i sitt utbud. SVT understryker att omfattningen av SVT:s&lt;br&gt;insatser inom ramen för filmavtalet ska avgöras i de förhandlingar som förs&lt;br&gt;mellan avtalets parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oberoende Filmares Förbund (OFF) anser inte att det är tillräckligt att den&lt;br&gt;marksända televisionen lämnar ett större ekonomiskt bidrag till filmproduktio-&lt;br&gt;nen via Filminstitutet. OFF anser att det är nödvändigt att bryta upp maktkon-&lt;br&gt;centrationen och skapa nya former för stöd till produktion av rörliga bilder.&lt;br&gt;OFF hänvisar även här till sitt förslag om bildandet av en TV-fond som skall&lt;br&gt;ses som ett komplement till Filminstitutet och public service-televisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Peterson, ordförande och statsråden, Thalén,&lt;br&gt;Freivalds, Wallström, Tham, Blomberg, Andersson, Uusmann, Ulvskog,&lt;br&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Wallström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens&lt;br&gt;tjänst 1997-2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49621, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen föreslår om programföretagens public service-uppdrag (avsnitt 17)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:KrU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen föreslår om programföretagens public service-uppdrag (avsnitt 17)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>godkänner de föreslagna riktlinjerna för programverksamheten (avsnitten 18.1-18.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>godkänner de föreslagna riktlinjerna för programverksamheten (avsnitten 18.1-18.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:KrU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen förordar om Sveriges Utbildningsradios fortsatta verksamhet (avsnitt 18.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:KrU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen förordar om Sveriges Utbildningsradios fortsatta verksamhet (avsnitt 18.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen föreslår om tillståndsperiodens längd (avsnitt 19)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen föreslår om tillståndsperiodens längd (avsnitt 19)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:KrU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>godkänner den föreslagna ändringen av ägandet av programföretagen (avsnitt 20)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:KrU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>godkänner den föreslagna ändringen av ägandet av programföretagen (avsnitt 20)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen föreslår om uppföljning och rapportering av hur public service-uppdraget uppfylls (avsnitt 21)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen föreslår om uppföljning och rapportering av hur public service-uppdraget uppfylls (avsnitt 21)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:KrU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen föreslår om programföretagens struktur samt krav på distriktsorganisation och distriktsbaserad produktion (avsnitt 22)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:KrU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen föreslår om programföretagens struktur samt krav på distriktsorganisation och distriktsbaserad produktion (avsnitt 22)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen föreslår om finansiering och ekonomiska förutsättningar för perioden 1997-2001 (avsnitt 23)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen föreslår om finansiering och ekonomiska förutsättningar för perioden 1997-2001 (avsnitt 23)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:KrU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen förordar om sändningarnas räckvidd, sändningsrättens omfattning m.m. (avsnitt 24)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:KrU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen förordar om sändningarnas räckvidd, sändningsrättens omfattning m.m. (avsnitt 24)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen förordar om Granskningsnämndens finansiering (avsnitt 25.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen förordar om Granskningsnämndens finansiering (avsnitt 25.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:KrU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen föreslår om Radio Swedens fortsatta verksamhet (avsnitt 25.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:KrU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>godkänner vad regeringen föreslår om Radio Swedens fortsatta verksamhet (avsnitt 25.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Radio Sweden och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 26.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Radio Sweden och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 26.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:KrU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Kristdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:50:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03161</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:50:26</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:KrU12</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01KrU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:161&lt;br/&gt;
En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Kr7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:161&lt;br/&gt;
En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Kr8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:161&lt;br/&gt;
En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Kr9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:161&lt;br/&gt;
En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Kr10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:161&lt;br/&gt;
En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Kr7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ewa Larsson  och Eva Goës  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:161&lt;br/&gt;
En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Kr9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ewa Larsson  och Eva Goës  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Fanny Rizell  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:161&lt;br/&gt;
En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Kr8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Fanny Rizell  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:161&lt;br/&gt;
En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Kr10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>