2312637GJ031531995/96153propproppropProposition 1995/96:153PropositionPropositionUtrikesdepartementet15301996-03-07 00:00:002025-12-19 13:57:061996-01-01 00:00:00Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbetedigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GJ03153/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GJ03153https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03153
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>1995/96:153</h1>
<h2>Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges<br>internationella utvecklingssamarbete</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03153/prop_199596__153-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1995/96:153</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 7 mars 1996</p>
<p>Lena Hjelm-Wallén</p>
<p>Mats Hellström<br>(Utrikesdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslår regeringen ett nytt biståndsmål: jämställdhet<br>mellan kvinnor och män. Innebörden av det nya målet är att ett jämställd-<br>hetsperspektiv skall integreras i hela biståndet. Biståndet skall således<br>stödja utvecklingsländernas ansträngningar att skapa lika möjligheter,<br>rättigheter och skyldigheter för kvinnor och män.</p>
<p>Det överordnade målet för Sveriges internationella utvecklingssamarbete<br>är att höja de fattiga folkens levnadsnivå. Biståndet skall bidra till:</p>
<p>- resurstillväxt,</p>
<p>- ekonomisk och social utjämning,</p>
<p>- ekonomisk och politisk självständighet,</p>
<p>- en demokratisk samhällsutveckling,</p>
<p>- framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön, samt</p>
<p>- jämställdhet mellan kvinnor och män i mottagarländerna.</p>
<p>Biståndsmålen samverkar för att uppnå det övergripande målet. Den<br>inbördes ordningen speglar inte en rangordning.</p>
<p>I propositionen redovisar regeringen också vissa bedömningar avseende<br>riktlinjer, former och resurser för genomförandet av det nya biståndsmålet,<br>liksom avseende jämställdhet i samarbetet med länderna i Central- och<br>Östeuropa.</p>
<p>1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 153</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1995/96:153</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3</p>
<p>2 Ärendet och dess beredning....................... 4</p>
<p>3 Biståndsmålens framväxt......................... 4</p>
<p>4 Jämställdhet och utveckling....................... 4</p>
<p>4.1 En växande insikt om jämställdhetens betydelse .... 4</p>
<p>4.2 Hur skall jämställdhetsarbetet utformas ?......... 6</p>
<p>4.3 Jämställdhet som en genomgående fråga i biståndet . . 7</p>
<p>4.3.1 Resurstillväxt ....................... 7</p>
<p>4.3.2 Ekonomisk och social utjämning.......... 8</p>
<p>4.3.3 Ekonomisk och politisk självständighet..... 8</p>
<p>4.3.4 En demokratisk samhällsutveckling ........ 9</p>
<p>4.3.5 Framsynt hushållning med naturresurser och</p>
<p>omsorg om miljön.................... 9</p>
<p>4.4 En politik för jämställdhet i utvecklingssamarbetet . 9</p>
<p>5 Jämställdhet som biståndspolitiskt mål ............... 10</p>
<p>5.1 Ett nytt biståndsmål........................ 10</p>
<p>5.2 Övriga biståndsmåls lydelse och inbördes ordning ... 11</p>
<p>5.3 Genomförande ........................... 12</p>
<p>5.4 Kompetensutveckling och uppföljning........... 13</p>
<p>6 Jämställdhet i samarbetet med Central- och Östeuropa .... 14</p>
<p>Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser.................. 16</p>
<p>Bilaga 2 Sammanfattning av remissyttranden och betänkande..... 18</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde</p>
<p>den 7 mars 1996 .................................... 30</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Prop. 1995/96:153</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen<br>godkänner att jämställdhet mellan kvinnor och män skall vara ett mål<br>för Sveriges internationella utvecklingssamarbete.</p>
<h2>2 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>I budgetpropositionen 1994/95 presenterade regeringen sin avsikt att göra<br>en översyn av de biståndspolitiska målformuleringarna i syfte att tydligare<br>lyfta fram jämställdhetsfrågoma i biståndspolitiken.</p>
<p>Den 9 mars 1995 beslutade regeringen om direktiv till en särskild<br>utredare (dir. 1995:32). Utredningen (UD 1995:03) fick i uppdrag att se<br>över biståndsmålen i syfte att i utvecklingssamarbetet främja ökad<br>jämställdhet mellan kvinnor och män. Barbro Westerholm, riksdags-<br>ledamot (fp), forordnades till utredare.</p>
<p>Utredningen lämnade sitt betänkande (SOU 1995:116) den 31 oktober<br>1995. Betänkandet har remissbehandlats. En forteckning över remiss-<br>instanserna finns i bilaga 1. En sammanfattning av betänkandet och<br>remissyttrandena finns i bilaga 2.</p>
<p>Prop. 1995/96:153</p>
<h2>3 Biståndsmålens framväxt</h2>
<p>Målen for Sveriges utvecklingssamarbete har växt fram under bred<br>politisk enighet. I regeringens budgetproposition 1962:100 angavs att<br>”målet för biståndsgivningen är att höja de fattiga folkens levnadsnivå”.</p>
<p>Sedan den biståndspolitiska utredningen överlämnat sitt betänkande<br>(SOU 1977:13) antog riksdagen år 1978 i bred enighet en liknande<br>formulering for det överordnade målet (prop. 1977/78:135, bet.<br>1978/79:UU1, rskr. 1978/79:9). Målet preciserades så att biståndet skall<br>bidra till</p>
<p>- resurstillväxt,</p>
<p>- ekonomisk och social utjämning,</p>
<p>- ekonomisk och politisk självständighet, samt</p>
<p>- demokratisk samhällsutveckling i mottagarländerna.</p>
<p>Ett femte biståndsmål om ”framsynt hushållning med naturresurser och<br>omsorg om miljön” antogs av riksdagen år 1988 (prop. 1987/88:100<br>bil 5, bet. 1987/88:UU20, rskr. 1987/88:163) efter en översyn av de<br>biståndspolitiska målen (SOU 1987:28).</p>
<p>Under biståndsmålens framväxt har riksdagen anslutit sig till regeringens<br>syn att biståndsmålen bör ses som en helhet och att det inte finns någon<br>inbördes rangordning mellan biståndsmålen.</p>
<h2>4 Jämställdhet och utveckling</h2>
<h3>4.1 En växande insikt om jämställdhetens betydelse</h3>
<p>Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett viktigt mål for sam-<br>hällsutvecklingen i alla länder. Det innebär att kvinnor och män skall ha<br>lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter på livets alla områden.</p>
<p>Jämställdhet har avgörande betydelse för ett samhälles sociala, ekonomis- Prop. 1995/96:153<br>ka och politiska utveckling. Frågan om jämställdhet är ett nödvändigt<br>perspektiv i arbetet med att finna lösningar på globala problem som<br>fattigdom, miljöförstöring, befolkningsökning och migration. Vid alla de<br>stora konferenser som FN arrangerat under 90-talet har jämställdhet varit<br>ett återkommande tema.</p>
<p>FN:s konferens för miljö och utveckling år 1992 betonade kvinnornas<br>betydelse för en miljömässigt hållbar utveckling.</p>
<p>FN:s världskonferens om de mänskliga rättigheterna år 1993 slog fast<br>att kvinnors mänskliga rättigheter är oskiljbara från de universella<br>mänskliga rättigheterna. Jämställdhet är en fråga om mänskliga rättigheter,<br>inte en särskild kvinnofråga.</p>
<p>FN-konferensen om befolkning och utveckling år 1994 framhöll bl.a. att<br>en stärkt ställning för kvinnorna och ökad utbildning ofta leder till en<br>minskad befolkningstillväxt. Konferensen slog fast att kvinnor har rätt att<br>bestämma över sin egen kropp och att ha tillgång till säkra preventiv-<br>medel och hälsovård. I sammanhanget betonades särskilt männens ansvar<br>för att ompröva sina roller, attityder och beteenden.</p>
<p>Sociala toppmötet år 1995 konstaterade att kvinnor utgör en opropor-<br>tionerligt stor del av världens fattiga. Orsakerna till kvinnors fattigdom<br>skiljer sig mellan olika grupper, t.ex. beroende på klass och etnisk<br>tillhörighet. Kvinnor har dock i allmänhet inte samma möjligheter att<br>förändra sin och sin familjs situation. För att nå långsiktiga lösningar på<br>fattigdomsproblemet är det därför nödvändigt att i all analys utgå från att<br>kvinnor och män ofta lever under skilda livsbetingelser.</p>
<p>FN:s fjärde kvinnokonferens år 1995 byggde vidare på erfarenheterna<br>från de tidigare konferenserna. Kvinnokonferensen slog fast att kvinnor<br>har rätt att bestämma över sin egen sexualitet. Konferensen slog också<br>fast principen om lika arvsrätt för flickor och pojkar. Slutdokumentet -<br>en konkret handlingsplan för det vidare arbetet främst på nationell nivå<br>- kan betecknas som en milstolpe i det internationella politiska och<br>normgivande arbetet för jämställdhet.</p>
<p>Insikten om jämställdhetsfrågomas betydelse för att uppnå en långsiktigt<br>hållbar samhällsutveckling har således gradvis fördjupats. Den öppnar nu<br>nya vägar för att erkänna kvinnors och mäns lika värde och rättigheter,<br>vilket redan för femtio år sedan skrevs in som en av grundprinciperna i<br>FN-stadgan. Ändå är det långt kvar till målet.</p>
<p>Kvinnorna utgör hälften av jordens befolkning, men deras möjligheter<br>att påverka, delta i och dra fördel av utvecklingen är i de flesta länder<br>små. Detta tar sig bl.a. uttryck i betydande obalans mellan kvinnors och<br>mäns arbetsbörda och mellan deras tillgång till resurser och makt.</p>
<p>Kvinnor äger i allmänhet egendom i mindre utsträckning än män. Det<br>är inte ovanligt att närmare 90 procent av ett lands resurser ägs av män.<br>I u-världen visar sig könsdiskrimineringen främst genom att kvinnor har<br>sämre tillgång till arbete och erhåller lägre löner. I u-länder tar sig<br>diskrimineringen tydliga uttryck i såväl arbetsbörda som utbildnings- och<br>hälsonivå. Av världens 900 miljoner analfabeter är ca 75 procent kvinnor.<br>Statistik från UNDP:s rapport år 1995 om mänsklig utveckling (Human 5</p>
<p>Development Report 1995) visar att kvinnor har längre arbetsdagar än</p>
<p>män i praktiskt taget alla länder. Samtidigt är i industriländerna i<br>genomsnitt två tredjedelar av männens arbete avlönat, men bara en<br>tredjedel av kvinnornas. I u-ländema får männen lön för tre fjärdedelar av<br>sitt arbete, medan kvinnorna får lön för ungefar en tredjedel av sina<br>arbetstimmar. Statistiken visar också att världens kvinnor sammanlagt bara<br>har 10 procent av parlamentsplatsema och 6 procent av regeringspostema.<br>Kvinnor innehar endast en liten andel av de ledande posterna inom<br>offentlig förvaltning, näringsliv och internationella organisationer. U-<br>landskvinnomas bristande politiska och ekonomiska makt är såväl en<br>orättvisa som ett avgörande utvecklingsproblem.</p>
<h3>4.2 Hur skall jämställdhetsarbetet utformas?</h3>
<p>Kvinnors och mäns olika roller bestäms av sociala, kulturella, rättsliga,<br>ekonomiska och politiska förhållanden i samhället. Formella och<br>informella strukturer i samhället konserverar eller förstärker i varierande<br>grad kvinnors underordning och mäns överordning. Roller, resursfördel-<br>ning och maktförhållanden är invävda i ett komplext sammanhang.<br>Förändring är en politisk fråga.</p>
<p>Det går inte att föreskriva vilken jämställdhetspolitik enskilda länder<br>skall ha eller vilka metoder eller medel som bör användas i arbetet för<br>jämställdhet. Jämställdhet måste komma ur en inre samhällelig process.</p>
<p>På senare år har emellertid en betydande samsyn växt fram bland en<br>majoritet av FN:s medlemsländer om viktiga utgångspunkter för<br>jämställdhet. Denna samsyn förstärktes under Pekingkonferensen och<br>återspeglas i dess slutdokument.</p>
<p>En ökad insikt finns också om vikten av mer kunskap om de bakomlig-<br>gande orsakerna till bristande jämställdhet och det ojämna maktförhål-<br>landet mellan kvinnor och män. Sådan analys bör föregå alla beslut som<br>fattas i samhället och som påverkar människors livssituation. Det är<br>genom att integrera ett jämställdhetsperspektiv på alla politikområden som<br>varaktiga förutsättningar skapas för att förändra politiska, ekonomiska,<br>sociala och kulturella betingelser i ett samhälle på ett sätt som bidrar till<br>jämställdhet mellan kvinnor och män. Det handlar om ett djupgående och<br>långsiktigt förändringsarbete som tar sin utgångspunkt i samhällets behov<br>av att utnyttja både kvinnors och mäns erfarenheter och potential, snarare<br>än att söka förändra enskilda kvinnors och mäns värderingar och<br>beteende.</p>
<p>Pekingkonferensen slog bl.a. fast att det är regeringen i varje land som<br>har huvudansvaret för att främja jämställdhet. Jämställdhet är därmed en<br>viktig samhällsfråga och inte en fråga som rör enbart kvinnor. Att skapa<br>lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter för kvinnor och män innebär<br>bl.a. förändringar på en rad samhällsområden, t.ex. i frågor som rör<br>fördelningen av arbete, arbetets organisation och utbildning, fördelningen<br>av ekonomiska resurser och makt, både inom hushållen och i samhället<br>i stort. Det innebär också att männens ansvar och roll tydligt måste lyftas<br>fram.</p>
<p>Jämställdhetsarbetet pågår på många håll i världen. Nationella hand-<br></p>
<p>Prop. 1995/96:153</p>
<p>lingsplaner och lagar utarbetas i många länder för att främja jämställd- Prop. 1995/96:153<br>heten. Kvinnor bygger upp organisationer och nätverk för att få fram sina<br>åsikter och därigenom stärka sina möjligheter att påverka den politiska<br>utvecklingen både nationellt och internationellt. Insikten har vuxit om att<br>utbildning för flickor och kvinnor är ett mål i sig, men även ett medel att<br>främja både demokrati och utveckling.</p>
<h3>4.3 Jämställdhet som en genomgående fråga i biståndet</h3>
<p>Jämställdhet har i praktiken under lång tid varit ett mål i svenskt<br>utvecklingssamarbete. Såväl i Sidas arbete som i det multilaterala<br>samarbetet har Sverige haft en tydlig och framsynt jämställdhetsprofil.<br>Erfarenheterna från flera årtiondens arbete, med såväl framgångar som<br>motgångar, har fört jämställdhetsffågoma till en allt mer central position.<br>Fokus ligger inte längre på särskilda kvinnoprojekt, utan på att integrera<br>jämställdhet i hela utvecklingssamarbetet. Nedan redovisas några centrala<br>slutsatser utgående från de nuvarande biståndsmålen.</p>
<h4>4.3.1 Resurstillväxt</h4>
<p>Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för utveckling i alla länder och<br>förbättrar möjligheterna till ökad jämställdhet. Det är en central ut-<br>gångspunkt. Ekonomisk tillväxt leder emellertid inte automatiskt till ökad<br>jämställdhet. Mycket kan också åstadkommas i fattiga länder för att öka<br>jämställdheten utan att det kräver nya resurser. Viktigt är att se hur<br>befintliga resurser i samhället används och i vilken utsträckning de gynnar<br>eller missgynnar en utveckling i riktning mot jämställdhet.</p>
<p>Det ekonomiska argumentet för jämställdhet är starkt men ofta<br>underskattat. Med ökad jämställdhet ökar förutsättningarna såväl för ökad<br>tillväxt som för att tillväxten skall bli socialt och ekonomiskt hållbar.</p>
<p>Åtskillig forskning har uppmärksammat att jämställdhetsaspekter kan<br>vara avgörande för om ett ekonomiskt reformarbete skall lyckas. Kvinnors<br>tunga arbetsbörda begränsar i många fall deras möjligheter att delta på<br>den reguljära arbetsmarknaden. De har begränsad tillgång till resurser i<br>form av inkomster eller krediter för att investera i ny lönsam produk-<br>tionsteknik. Kvinnor och män har således sällan samma förutsättningar att<br>svara på marknadsekonomiska incitament.</p>
<p>Det är därför viktigt att i ekonomisk planering analysera och ta hänsyn<br>till både kvinnors och mäns roller och behov. Det går då inte att bortse<br>från sambandet mellan den produktiva delen och den reproduktiva delen<br>av ekonomin. Likaså behövs det en djupare kunskap om hur förändringar<br>på det makroekonomiska planet påverkar den ekonomiska basnivån,<br>särskilt inom familjen.</p>
<p>Inte minst gäller det att undvika försämringar för barn. Den traditionella<br>rollfördelningen innebär att många flickor slutar skolan i förtid för att<br>hjälpa till i hemmet. Flickor går miste om de möjligheter som utbildning<br>ger och landet gör en samhällsekonomisk förlust. En höjning av flickors 7</p>
<p>utbildningsnivå, framför allt på grundnivå, ger oftast större utslag än en<br></p>
<p>extra satsning på pojkar. En höjning av flickors kunskapsnivå far direkt Prop. 1995/96:153<br>genomslag i familjens närings- och hälsosituation. Flickor med grundut-<br>bildning får som vuxna i allmänhet färre barn än flickor utan utbildning.</p>
<p>Det är hög tid att kvinnors bidrag till den ekonomiska tillväxten<br>värderas och beaktas i beslutsunderlaget vid all samhällsplanering.</p>
<h4>4.3.2 Ekonomisk och social utjämning</h4>
<p>Ekonomisk tillväxt måste ske i samspel med en jämnare resursfördelning<br>för att alla medborgare, oberoende av kön, ekonomisk eller social<br>ställning skall fa del av utvecklingen. Som framgår av avsnitten ovan är<br>resurstillväxt och utjämning ömsesidigt förstärkande processer. Båda<br>målen är uppenbart direkt förknippade med jämställdhet.</p>
<p>En särskild rättvisefråga gäller funktionshindrade. Kvinnor och flickor<br>med funktionshinder utsätts ofta för dubbel diskriminering. De utsätts för<br>diskriminering vad avser hälsovård, utbildning, försörjningsmöjligheter,<br>rätten att bestämma över sin egen kropp och sin sexualitet, rätten till<br>egendom m.m. För en ändring krävs såväl upplysning och nya attityder<br>som lagstiftning och praktiska åtgärder. Det är av särskild betydelse ur ett<br>jämställdhetsprespektiv att demokratiska beslutsprocesser på lokal nivå<br>i samhället förstärks.</p>
<h4>4.3.3 Ekonomisk och politisk självständighet</h4>
<p>När det gäller målet för det svenska utvecklingssamarbetet om ekonomisk<br>och politisk självständighet, har situationen förändrats under senare<br>decennier. Kampen mot kolonialism är i stort sett fullbordad. Globalise-<br>ringen har gjort alla länder mer beroende av varandra. Oberoende i<br>inskränkt mening är varken önskvärt eller möjligt. Självständighet i<br>betydelsen att ett land har utrymme att självt utforma sin framtid är dock<br>fortfarande ett angeläget mål.</p>
<p>Kvinnor och män har påverkats olika av det växande ömsesidiga<br>beroendet. Det skapar nya möjligheter för många men kan samtidigt<br>innebära att förhållandena för andra försämras. Det är därför viktigt att<br>undersöka hur kvinnor respektive män påverkas av den ökade inter-<br>nationaliseringen.</p>
<p>För att stärka sin politiska och ekonomiska självständighet måste<br>regeringarna i samarbetsländema ta ett större ansvar för en utvecklings-<br>främjande politik. Förändringar som påtvingas utifrån har visat sig ge<br>bräckliga resultat. Givarna, bilaterala och multilaterala, har dock en<br>skyldighet att politiskt driva viktiga utvecklingsfrågor. Jämställdhet måste<br>här lyftas fram som den avgörande utvecklingsfråga den är. En ansvarsfull<br>utvecklingspolitik är en nödvändig förutsättning för en hållbar politisk och<br>ekonomisk självständighet.</p>
<h4>4.3.4 En demokratisk samhällsutveckling Prop. 1995/96:153</h4>
<p>Vägen till demokrati går genom kvinnors frigörelse. Demokrati betyder<br>folkstyre. Detta styre måste utövas av både kvinnor och män. Kvinnor och<br>män skall ha samma möjligheter att påverka besluten på alla nivåer i<br>samhället. Jämställdhet går inte att lägga till i efterhand, utan måste<br>utgöra en del av den demokratiska samhällsutvecklingen.</p>
<p>En fullvärdig demokrati kräver respekt för både kvinnors och mäns<br>mänskliga rättigheter. Trots det har 90 länder ännu inte ratificerat<br>konventionen om diskriminering mot kvinnor i dess helhet. Av de länder<br>som ratificerat konventionen brister många i genomförandet.</p>
<p>Av särskild betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv är också att<br>demokratiska beslutsprocesser på lokal nivå i samhället förstärks.</p>
<h4>4.3.5 Framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om<br>miljön</h4>
<p>Miljöhänsyn rör nästan alla samhällsområden. Kvinnors viktiga roll för att<br>främja en miljömässig utveckling lyftes fram vid FN-konferensen om<br>miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Erfarenheterna av t.ex.<br>bistånd till skogs- och markvård visar att kvinnors medverkan är<br>avgörande för om resultaten blir bestående. I projekt för vattenförsörjning<br>rapporteras avsevärda förbättringar när kvinnor far möjlighet att delta i<br>planering och genomförande. Det finns således stora vinster med att i<br>högre utsträckning än i dag lyfta fram jämställdhetspersepektiv på<br>miljöplanering.</p>
<h3>4.4 En politik för jämställdhet i utvecklingssamarbetet</h3>
<p>I budgetpropositionen 1994/95 presenterade regeringen sin avsikt att göra<br>en översyn av de biståndspolitiska målformuleringarna i syfte att tydligare<br>lyfta fram jämställdhetsfrågoma i biståndspolitiken. Samtidigt förklarade<br>regeringen avsikten att utarbeta politiska riktlinjer som utgår från både<br>kvinnors och mäns perspektiv i det internationella utvecklingssamarbetet<br>och en handlingsplan för dess genomförande.</p>
<p>Arbetet inom Utrikesdepartementet med att utveckla en övergripande<br>politik för jämställdhetsfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet<br>har delvis löpt parallellt med förberedelserna inför FN:s kvinnokonferens<br>1995 och andra internationella initiativ. Strävan har varit att ta vara på<br>den kunskap och erfarenhet som biståndsmyndigheter, enskilda or-<br>ganisationer, universitet och individer samlat på sig under den tid som<br>kvinnofrågor och jämställdhet har behandlats inom biståndsverksamheten.<br>En viktig insikt är att det inte räcker att fokusera på kvinnors situation.<br>För att biståndet skall vara effektivt är det nödvändigt att ta hänsyn till<br>både kvinnors och mäns situation.</p>
<p>Ett viktigt steg i arbetet var det seminarium som Utrikesdepartementet<br>och Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) gemensamt arrangerade<br>i januari 1995. Till seminariet inbjöds internationella experter på 9</p>
<p>1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 153<br></p>
<p>jämställdhet och utveckling. Seminariet mynnade ut i att seminarie- Prop. 1995/96:153<br>deltagarna presenterade en gemensam vision för jämställdhet och<br>utveckling och för biståndets roll i processen.</p>
<p>I april 1995 presenterades en studie som genomförts inom ramen för<br>Sekretariatet för analys och utvärdering (SAU) om biståndet lyckats<br>främja kvinnans ställning (Ds 1995:23).</p>
<p>OECD:s biståndskommitté, DAC, behandlade i maj 1995, jämställdhets-<br>frågoma vid sitt årliga ministermöte. Mötet utmynnade i en rekommenda-<br>tion att jämställdhet sätts upp som ett strategiskt mål för att främja en<br>hållbar utveckling med människan i centrum.</p>
<p>Vid FN:s kvinnokonferens i Peking i september 1995 uttryckte<br>representanter för 189 regeringar i slutdokumentet sin vilja att vidta<br>konkreta åtgärder på nationell nivå för att öka jämställdheten. Hand-<br>lingsplanen, liksom det förberedelsearbete som pågått inför konferensen<br>i olika länder i form av bl.a. framtagande av nationalrapporter, är en<br>viktig utgångspunkt för det framtida arbetet med jämställdhetsfrågor inom<br>det svenska utvecklingssamarbetet.</p>
<p>Den årliga rapporten om mänsklig utveckling från FN:s utvecklings-<br>program, UNDP, bör särskilt omnämnas. 1995 års rapport har jämställdhet<br>som tema och innehåller värdefull ny statistik om kvinnor och män i olika<br>delar av världen.</p>
<p>Under hösten 1995 genomförde Utrikesdepartementet en inventering av<br>olika internationella organisationers riktlinjer för jämställdhet och<br>utveckling som ett led i arbetet med att fastställa svenska prioriteringar.</p>
<p>Inom ramen för Världsbankens särskilda program för Afrika (SPA)<br>utarbetas nu rekommendationer att beakta jämställdhetsaspekter i de<br>ekonomiska reformer som genomförs för att skapa bättre förutsättningar<br>för ekonomisk tillväxt.</p>
<p>I december 1995 antog EU:s biståndsministrar en resolution där de<br>förbinder sig att vidta aktiva åtgärder för att integrera jämställdhets-<br>aspektema i hela utvecklingssamarbetet. EU:s ministrar med ansvar för<br>jämställdhetsfrågor beslutade också i december 1995 att ministerrådet vid<br>ett årligt möte skall diskutera uppföljning och genomförande av slut-<br>dokumentet från FN:s kvinnokonferens.</p>
<h2>5 Jämställdhet som biståndspolitiskt mål</h2>
<h3>5.1 Ett nytt biståndsmål</h3>
<p>Regeringens förslag: Jämställdhet mellan kvinnor och män skall<br>vara ett mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbete.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Alla remissinstanster utom en tillstyrker utred-<br>ningens förslag.</p>
<p>10</p>
<p>Skälen for regeringens förslag: För att verklig förändring skall komma Prop. 1995/96:153<br>till stånd bör jämställdhet lyftas fram som ett explicit mål i utvecklings-<br>samarbetet.</p>
<p>Allt bistånd bör utgå från både kvinnors och mäns situation och bidra<br>till att både kvinnor och män kan påverka, dra fördel av och själva bidra<br>till utvecklingen. Särskilda kvinnoprojekt kan vara nödvändiga komple-<br>ment för att stärka kvinnors situation och stödja kvinnors egna initiativ.<br>Däremot har det visat sig vara otillräckligt att enbart driva särskilda<br>projekt för kvinnor för att åstadkomma långsiktiga förändringar av<br>attityder, sedvänjor och lagar. Samtidigt skulle införandet av ett jämställd-<br>hetsmål vara ett viktigt steg i vår strävan att nå de fattiga.</p>
<p>Ett särskilt biståndsmål ligger i linje med rekommendationen från<br>OECD:s biståndskommitté i maj 1995 som slår fast att jämställdhet bör<br>vara ett av de övergripande, strategiska målen för biståndet. Det skulle<br>också kunna utgöra en konsekvent uppföljning av besluten vid FN:s<br>kvinnokonferens 1995.</p>
<p>Erfarenheter från andra länder, där jämställdhet fastställts som ett<br>särskilt biståndsmål, visar att detta fungerar som en politisk markering<br>både i den egna offentliga förvaltningen och gentemot samarbetsländer,<br>enskilda organisationer och andra givarländer.</p>
<p>Argumenten för ett nytt biståndsmål understöds också av att jämställd-<br>het är ett övergripande mål för samhällsutvecklingen i Sverige och därför<br>bör vara ett uttryckligt mål också för biståndet.</p>
<p>Regeringens slutsats är därför att jämställdhet bör formuleras som ett<br>nytt biståndsmål, vilket liksom de nuvarande målen klargör och preciserar<br>det övergripande målet för svenskt utvecklingssamarbete.</p>
<h3>5.2 Övriga biståndsmåls lydelse och inbördes ordning</h3>
<p>Regeringens bedömning: Det nya målet om jämställdhet i det<br>svenska utvecklingssamarbetet bör inte föranleda någon ändrad<br>lydelse eller en rangordning av biståndsmålen.</p>
<p>Utredningens förslag: Utan motivering föreslås en förändrad lydelse<br>och ordning mellan biståndsmålen enligt följande:</p>
<p>- demokratisk utveckling,</p>
<p>- jämställdhet mellan kvinnor och män,</p>
<p>- ekonomisk och politisk självständighet,</p>
<p>- resurstillväxt,</p>
<p>- ekonomisk och social utjämning,</p>
<p>- framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön.</p>
<p>Utan att lämna förslag har utredaren rekommenderat en översyn av de<br>nuvarande biståndsmålen inkl, det övergripande målet.</p>
<p>Remissinstanserna: Utredningens bedömning om biståndsmålens<br>rangordning har i huvudsak lämnats utan kommentarer. Många remiss-<br>instanser är positiva till en översyn av samtliga biståndsmål.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Biståndsmålen bör ses som en<br></p>
<p>11</p>
<p>helhet. En omgruppering av de befintliga målen skulle antyda att det finns Prop. 1995/96:153<br>en rangordning mellan biståndsmålen, vilket inte är fallet. Jämställdhets-<br>målet placeras efter de befintliga målen, utan att detta innebär en lägre<br>prioritet än något av de andra målen.</p>
<p>Frågan om en översyn av hela målformuleringen hänger samman med<br>många andra frågor om mål och medel for Sveriges internationella<br>ansvarstagande. Regeringen utesluter inte att en sådan översyn kan vara<br>påkallad. En sådan bör dock föregås av en bred diskussion bland<br>folkrörelser och allmänhet.</p>
<h3>5.3 Genomförande</h3>
<p>Regeringens bedömning: Regeringen avser att fastställa politiska<br>riktlinjer för hur jämställdhetsmålet skall styra biståndsarbetet.</p>
<p>Utredningens bedömning: Utredningen påpekar att ett jämställdhets-<br>mål i utvecklingssamarbetet i sig varken påverkar kvinnors eller mäns<br>villkor om inte målet omsätts i politisk vilja liksom i nödvändiga<br>operationella och institutionella förändringar.</p>
<p>Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som yttrat sig<br>instämmer i utredningens bedömning.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Det räcker inte med att formulera<br>ett mål. Målet måste konkretiseras så att det kan leda till faktiska<br>förbättringar. Erfarenheterna från andra givarländer, där jämställdhet är ett<br>biståndsmål, bekräftar att målet måste kompletteras med riktlinjer för att<br>resultat skall kunna uppnås.</p>
<p>Regeringen arbetar för närvarande med att ta fram riktlinjer för<br>jämställdhetsfrågor i utvecklingssamarbetet. Huvudprincipen i riktlinjerna<br>skall vara att ett jämställdhetsperspektiv skall integreras i hela utveck-<br>lingssamarbetet. Jämställdhetsaspektema måste beaktas vid prioritering<br>mellan olika sektorer, mellan olika projekt inom en sektor och vid beslut<br>om projektens inriktning och utformning. Såväl i det bilaterala biståndet,<br>som i EU-samarbetet och i det multilaterala biståndet skall Sverige arbeta<br>för att landstrategier och sektorstrategier baseras på grundlig analys av<br>relationerna mellan kvinnor och män. Sida kommer att presentera en<br>handlingsplan för jämställdhet i biståndet. Som medlem i EU är jämställd-<br>het en av regeringens högst prioriterade frågor.</p>
<p>Det är av största vikt att jämställdhetsfrågoma lyfts upp på en över-<br>gripande nivå i dialogen med våra samarbetsländer, med de multilaterala<br>organen, andra givarländer och enskilda organisationer. Varje lands<br>regering har det yttersta ansvaret för att bedriva en politik som främjar<br>jämställdhet.</p>
<p>Det internationella utvecklingssamarbetet bör verka för en bättre<br>uppföljning av internationella konferenser, särskilt FN:s kvinnokonferens,<br>och konventioner, särskilt konventionen om eliminering av diskriminering<br>mot kvinnor och FN:s barnkonvention.</p>
<p>Under vissa förutsättningar kan integreringen av ett jämställdhets-<br></p>
<p>12</p>
<p>perspektiv behöva kompletteras med särskilda insatser för att rätta till Prop. 1995/96:153<br>avgörande obalanser mellan kvinnors och mäns situation. Vidare kan det<br>vara lämpligt att lämna särskilt stöd till det jämställdhetsarbete som<br>bedrivs av olika nätverk och organisationer i samarbetsländema.</p>
<p>De politiska riktlinjerna kommer härutöver att ta upp t.ex. ansvarsfrågor,<br>behov av kompetensutveckling, finansiella och personella resurser samt<br>utvärdering och uppföljning. Resursbehovet skall täckas inom ramen för<br>existerande budget.</p>
<h3>5.4 Kompetensutveckling och uppföljning</h3>
<p>Regeringens bedömning: En analys bör göras av</p>
<p>- hur kompetensen skall stärkas för att kunna driva jämställdhets-<br>frågor i utvecklingssamarbetet, och</p>
<p>- hur en regelbunden uppföljning av jämställdhetsarbetet i utveck-<br>lingssamarbetet skall kunna genomföras.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen föreslår att ett fristående forsk-<br>nings- och kompetenscentrum med internationella experter inrättas. Vidare<br>föreslås kontinuerlig uppföljning ur jämställdhetssynpunkt av planer,<br>program och enskilda insatser. Utredningen förordar en översyn av vilken<br>roll Kvinnorådet för internationellt bistånd (KIB) bör ha i uppföljningen.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna är i huvudsak eniga om behovet<br>av att öka kompetensen på jämställdhetsområdet, medan åsikterna om ett<br>forsknings- och kompetenscentrum går isär. Några är positiva till tanken,<br>medan andra förespråkar lösningar inom ramen för nuvarande institu-<br>tioner. När det gäller frågan om regelbunden jämställdhetsöversyn av<br>biståndet är remissinstanserna övervägande positiva. Många anser att KIB<br>kan ha en roll i uppföljningen.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Behovet av konsultstöd, ut-<br>bildningsinsatser och ny forskning förväntas öka som följd av en<br>markerad satsning på att genomföra jämställdhetsmålet. Arbetet med att<br>bygga upp sådan kompetens behöver därför förstärkas. I första hand bör<br>lösningar sökas som bygger vidare på den kompetens och de nätverk som<br>finns, snarare än att initiera nya strukturer.</p>
<p>Vad gäller behovet av regelbunden översyn av jämställdhetsarbetet<br>kommer regeringen att närmare ta ställning till formerna i samband med<br>att de politiska riktlinjerna läggs fast.</p>
<p>13</p>
<h2>6 Jämställdhet i samarbetet med Central- och<br>Östeuropa</h2>
<p>Regeringens bedömning: De riktlinjer som regeringen håller på att<br>utarbeta för jämställdhet i utvecklingssamarbetet bör även omfatta<br>östsamarbetet. Jämställdhetsperspektivet bör genomsyra hela<br>samarbetet med Central- och Östeuropa. En särskild studie bör<br>också göras av hur jämställdhet bättre kan främjas i samarbetet med<br>Central- och Östeuropa.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i proposition<br>1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa, förklarat att<br>fyra mål skall gälla för östsamarbetet, nämligen:</p>
<p>- främja en säkerhetsgemenskap,</p>
<p>- fördjupa demokratins kultur,</p>
<p>- stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling,</p>
<p>- stödja en miljömässigt hållbar utveckling.</p>
<p>Frågan om jämställdhet lyfts fram i proposition 1994/95:160 (bet.<br>1994/95 :UU 16, rskr. 1994/95:308). Där sägs: ”Ett könsrelaterat perspektiv<br>bör anläggas på hela östsamarbetet, från demokratistöd till näringslivssam-<br>arbete och stöd till finansiella sektorn.”</p>
<p>Det är angeläget att kunskapen om reformprocessens olika påverkan på<br>män och kvinnor ökar, så att samarbetet kan utformas för att främja ökad<br>jämställdhet. Traditionellt har kvinnor högre utbildningsnivå än män i<br>Central- och Östeuropa. Ändå visar statistiken att kvinnor i högre<br>utsträckning än män drabbats av arbetslöshet under reformprocessen.<br>Enligt Världsbanken utgör idag kvinnor 70-80 procent av det totala antalet<br>arbetslösa och de är arbetslösa under längre perioder än män. Östsam-<br>arbetet bör därför medverka till att kvinnor återfår och bibehåller sin<br>position på arbetsmarknaden. Att tillvarata kvinnors kunskap och förmåga<br>skapar förutsättningar för högre tillväxt i ekonomin som helhet.</p>
<p>Jämställdhet mellan kvinnor och män är oskiljbart från demokrati och<br>respekten för mänskliga rättigheter. Det är angeläget att både män och<br>kvinnor tar aktiv del i det politiska livet och beslutsfattandet. Den<br>politiska aktivitetsnivån hos kvinnor är emellertid låg i dagens Central-<br>och Östeuropa. Stöd för att öka kvinnors möjlighet att engagera sig och<br>delta i det politiska livet är således särskilt angelägna.</p>
<p>Samarbetet med Central- och Östeuropa omfattas inte av betänkandet<br>SOU 1995:116, i vilket föreslås inrättandet av ett jämställdhetsmål för<br>samarbetet med utvecklingsländerna. Målen för östsamarbetet är som<br>tidigare nämnts annorlunda utformade. De fyra målen kan också i<br>praktiken ses som verksamhetsfält inom vilka östsamarbetet bedrivs.<br>Införandet av ett särskilt jämställdhetsmål i u-landssamarbetet föranleder<br>inte någon förändring av målen för det nuvarande programmet för<br>samarbete med Central- och Östeuropa. Däremot anser regeringen att de<br>politiska riktlinjerna för hur jämställdhet skall integreras i det inter-<br>nationella utvecklingssamarbetet också bör tillämpas på samarbetet med</p>
<p>Prop. 1995/96:153</p>
<p>14</p>
<p>Central- och Östeuropa. Prop. 1995/96:153</p>
<p>En studie kommer att genomföras för att dels göra en kartläggning av<br>läget beträffande jämställdhet i de prioriterade samarbetsländema i<br>Central- och Östeuropa, och dels ge förslag på åtgärder för att främja<br>jämställdhet i östsamarbetet.</p>
<p>15</p>
<p>Förteckning över remissinstanser, SOU 1995:116</p>
<h4>Remissinstanser som yttrat sig:</h4>
<p>1. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)</p>
<p>2. Nordiska Afrikainstitutet (NAI)</p>
<p>3. Svenska institutet</p>
<p>4. JämO</p>
<p>5. Afrikagruppema</p>
<p>6. Diakonia</p>
<p>7. Utan Gränser, Swedish Cooperative center (SCC)</p>
<p>8. Svenska handikapporganisationers internationella biståndsstiftelse<br>(SHIA)</p>
<p>9. Svenska missionsrådet</p>
<p>10. Pingstmissionens u-landshjälp/Lutherhjälpen/Svenska kyrkans mission</p>
<p>11. Rädda Barnen</p>
<p>12. Röda Korset</p>
<p>13. Kvinnorådet för internationellt bistånd (KIB)</p>
<p>14. Forum Syd</p>
<p>15. Stockholms universitet, efter hörande av samhällsvetenskapliga<br>fakulteten</p>
<p>16. Lunds universitet, efter hörande av samhällsvetenskapliga<br>fakulteten</p>
<p>17. Göteborgs universitet, efter hörande av samhällsvetenskapliga<br>fakulteten</p>
<p>18. Uppsala universitet, efter hörande av samhällsvetenskapliga fakulteten</p>
<p>19. Sveriges Lantbruksuniversitet</p>
<p>20. LO/TCO:s biståndsnämnd</p>
<p>21. Sveriges industriförbund</p>
<p>22. Sveriges akademikers centralorganisation (SACO)</p>
<p>23. Ambassaden i Colombo</p>
<p>24. Ambassaden i Dar es Salaam</p>
<p>25. Ambassaden i Dhaka</p>
<p>26. Ambassaden i Hanoi</p>
<p>27. Ambassaden i Harare</p>
<p>28. Ambassaden i Lusaka</p>
<p>29. Ambassaden i Nairobi</p>
<p>30. Ambassaden i New Delhi</p>
<p>31. Ambassaden i Peking</p>
<p>32. Ambassaden i Vientiane</p>
<p>33. Ambassaden i Windhoek</p>
<p>34. Delegationen i Paris</p>
<p>35. Representationen i Bryssel</p>
<p>36. Frivilligorganisationemas fond för mänskliga rättigheter</p>
<p>37. Svenska avdelningen av internationella juristkommissionen</p>
<p>Prop. 1995/96:153</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>16</p>
<h4>Remissinstanser som skriftligen meddelat att de avstår från att yttra Prop. 1995/96:153<br>sig: Bilaga 1</h4>
<p>1. Handelshögskkolan i Stockholm</p>
<p>2. Linköpings universitet</p>
<p>3. Umeå universitet</p>
<p>4. Ambassaden i Bangkok</p>
<p>5. Ambassaden i Phnom Penh</p>
<h4>Övriga remissinstanser som inte inte avgivit yttrande</h4>
<p>1. Swedfund International AB</p>
<p>2. Svenska FN-förbundet</p>
<p>3. Världsbanksforum</p>
<p>4. Olof Palmes Internationella Centrum</p>
<p>5. Ambassaden i Addis Abeba</p>
<p>6. Ambassaden i Bissau</p>
<p>7. Ambassaden i Gaborone</p>
<p>8. Ambassaden i Guatemala</p>
<p>9. Ambassaden i Kampala</p>
<p>10. Ambassaden i Luanda</p>
<p>11. Ambassaden i Managua</p>
<p>12. Ambassaden i Maputo</p>
<p>13. Ambassaden i Pretoria</p>
<p>14. Delegationen i New York</p>
<p>15. Delegationen i Geneve</p>
<h4>Remissvar som insänts på eget initiativ:</h4>
<p>- KFUK-KFUM</p>
<p>- Husmodersförbundet Hem och Samhälle</p>
<p>- Kvinnofolkhögskolan</p>
<p>Deltagare vid möte med remissinstanser och andra intresserade den</p>
<h4>18 januari 1996:</h4>
<p>- Sida</p>
<p>- Forum Syd</p>
<p>- Svenska Missionsrådet</p>
<p>- RFSU</p>
<p>- NAI</p>
<p>- Diakonia</p>
<p>- Kvinnoforum</p>
<p>- Kvinnofolkhögskolan</p>
<p>- SHIA</p>
<p>- Rädda Barnen</p>
<p>- Utan Gränser</p>
<p>17</p>
<h2>Remissammanställning över betänkande av Utred-<br>ningen om jämställdhet i de biståndspolitiska målen<br>(SOU 1995:116)</h2>
<h3>1. Inledning</h3>
<p>Regeringen bemyndigade den 9 mars 1995 det statsråd som har till<br>uppgift att föredra ärenden om internationellt utvecklingssamarbete att<br>tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utarbeta ett förslag om hur<br>jämställdhet mellan kvinnor och män bör uttryckas i de biståndspolitiska<br>målen.</p>
<p>Samma dag förordnades riksdagsledamoten Barbro Westerholm (fp) till<br>utredare.</p>
<p>Från och med den 1 maj 1995 förordnades en referensgrupp bestående<br>av Eva Lannerö (kds), leg. läkare, Elisebeht Markström (s), riksdagsleda-<br>mot, Ralph Monö (mp), kanslichef, Helena Nilsson (c), riksdagsledamot,<br>Björn Nyblom (fp), avdelningschef, Bertil Persson (m), riksdagsledamot,<br>och Maud Sundqvist (v) politisk sekreterare. Som sakkunniga förordnades<br>departementssekreterare Åsa Hermodsson och chefsekonom Mia Hom af<br>Rantzien. Journalisten Eva Åhlström förordnades som sekreterare i<br>utredningen.</p>
<p>Utredningen, som har arbetat under namnet Utredningen om jämställd-<br>het i de biståndspolitiska målen, överlämnade den 1 november 1995 sitt<br>betänkande Jämställdhet ett mål i utvecklingssamarbetet (SOU 1995:116).<br>Bertil Persson (m) fogade ett särskilt yttrande till betänkandet.</p>
<p>Sammanlagt 60 remissinstanser bereddes tillfälle att avge yttrande över<br>betänkandet. Av dessa inkom 42 med svar. Fem meddelade skriftligen att<br>de avstod från att yttra sig. Utöver svaren från instanser som beretts<br>tillfälle yttra sig inkom tre svar på eget initiativ.</p>
<p>Ytterligare synpunkter inkom den 18 januari 1996, vid ett möte som<br>Utrikesdepartementet anordnade med remissinstanser och andra som<br>anmält intresse för att delta. Vid detta möte deltog representanter för 11<br>organisationer, varav 9 var formella remissinstanser.</p>
<p>I avsnitten 2, 3, 4 och 5 har remissyttrandena inordnats under fyra<br>huvudrubriker: att främja jämställdhet mellan kvinnor och män (2), övriga<br>biståndsmål (3), genomförande av jämställdhetsmålet (4), forskning,<br>kompetensutveckling och uppföljning (5).</p>
<p>Remissammanställningen är gjord av Åsa Hermodsson.</p>
<h3>2. Att främja jämställdhet mellan kvinnor och män</h3>
<h4>Betänkandets slutsatser och förslag:</h4>
<p>* Jämställdhet mellan kvinnor och män bör formuleras som ett nytt<br>biståndsmål "att främja jämställdhet mellan kvinnor och män", vilket<br>liksom de nuvarande målen skall klargöra och precisera det övergripande<br>målet för svenskt utvecklingssamarbete "att höja de fattiga folkens</p>
<p>Prop. 1995/96:153</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>18</p>
<p>levnadsnivå".</p>
<p>* Innebörden av ett jämställdhetsmål bör vara att ett jämställdhetsperspek-<br>tiv måste integreras i hela utvecklingssamarbetet.</p>
<p>* Biståndspolitiken skall främja en utveckling som ger kvinnor och män<br>samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.</p>
<p>* Hur kravet på jämställdhet skall tolkas och tillämpas i varje enskild<br>biståndsinsats beror i första hand på den aktuella situationen i varje land.</p>
<p>Prop. 1995/96:153</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Alla remissinstanser utom en tillstyrker förslaget att jämställdhet bör<br>formuleras som ett nytt biståndsmål "att främja jämställdhet mellan<br>kvinnor och män".</p>
<p>Sida delar utredningens uppfattning att ett särskilt biståndsmål för<br>jämställdhet mellan män och kvinnor är önskvärt samt att ett jämställd-<br>hetsperspektiv skall integreras i utvecklingsstrategin och baseras på<br>motpartens förutsättningar och önskemål. Vidare bekräftar Sida att<br>uppmärksamheten kring jämställdhet kommer att skärpas om riksdagen<br>slår fast att det är ett av huvudmålen.</p>
<p>Nordiska Afrikainstitutet tillstyrker utredningens förslag om ett separat<br>biståndspolitiskt mål, att främja jämställdhet mellan män och kvinnor och<br>att könsmedvetenhet skall integreras i alla projekt och verksamheter.<br>Samtidigt vill Nordiska Afrikainstitutet tydligare betona att jämställdhets-<br>arbetet måste bygga på lokala krafter som verkar for jämställdhet.</p>
<p>Svenska Institutet instämmer i utredningens förslag vad gäller såväl<br>införandet av ett nytt biståndsmål om jämställdhet, som kravet att<br>jämställdhetsperspektivet beaktas i de övriga biståndsmålen.</p>
<p>Jämställdhetsombudsmannen stödjer utredningens förslag att formulera<br>jämställdhet som ett nytt biståndsmål.</p>
<p>Afrikagrupperna håller med om att jämställdhet bör vara ett särskilt mål<br>i utvecklingssamarbetet och att jämställdhetsaspekter är en nödvändig del<br>av alla biståndsinsatser. Samtidigt understryks vikten av respekt for olika<br>kulturer.</p>
<p>Diakonia ställer sig bakom förslaget att införa jämställdhet som ett<br>grundläggande mål för allt svenskt bistånd som en uppföljning av besluten<br>vid FN:s Kvinnokonferens i Kina.</p>
<p>Utan Gränser stödjer utredningens förslag om ett nytt biståndsmål om<br>jämställdhet, liksom den föreslagna formuleringen. Utan Gränser anser<br>att förmågan att integrera ett jämställdhetsperspektiv i samarbetet med<br>partners i skiftande miljöer är avgörande för. resultatet.</p>
<p>Svenska Handikapporganisationers Internationella Biståndsstiftelse (SHIA)<br>stödjer utredningens förslag att inrätta ett biståndspolitiskt mål som</p>
<p>behandlar jämställdhet. SHLA anser mer specifikt, att kvinnor och flickor<br>med funktionshinder måste uppmärksammas i allt utvecklingssamarbete,<br>vilket skulle tillföra en nu outnyttjad potential.</p>
<p>Svenska Missionsrådet stödjer utredningens förslag om att införa ett nytt<br>biståndsmål "att främja jämställdhet mellan kvinnor och män" och<br>instämmer i utredningens principiella utgångspunkt, att jämställdhet<br>mellan kvinnor och män är ett omistligt mål för hållbar mänsklig<br>utveckling samt en förutsättning för en sådan utveckling. Samtidigt vill<br>Svenska Missionsrådet understryka att jämställdhetsfrågoma kan te sig<br>olika i olika kulturer. Svenska Missionsrådet betonar vidare att jämställd-<br>hetsmålet måste fa betydelse också i EU-samarbetet.</p>
<p>Lutherhjälpen/Svenska Kyrkans Mission ställer sig bakom utredningens<br>förslag om jämställdhet som ett sjätte biståndsmål och delar synen att<br>jämställdhet mellan kvinnor och män är både ett mål för hållbar mänsklig<br>utveckling och en förutsättning för en sådan utveckling.<br>Lutherhjälpen/Svenska Kyrkans Mission betonar att jämställdhet berör<br>mannens roll och attityder i lika hög grad som kvinnans.</p>
<p>Rädda Barnen stödjer förslaget om ytterligare ett biståndspolitiskt mål och<br>anser att det är nödvändigt för att tillförsäkra ett jämställdhetsperspektiv<br>i allt utvecklingssamarbete. Rädda Barnen vill dock ha mer betoning på<br>de mänskliga rättigheterna och på livscykelperspektivet så att rättvise-<br>perspektivets betydelse för barnet kopplas till jämställdhet bland vuxna<br>män och kvinnor. Vidare efterlyser Rädda Barnen ett resonemang om<br>politisk vilja, traditioner, brist på resurser, strukturanpassningsprogram,<br>mänskliga rättigheter och det juridiska systemet.</p>
<p>Röda Korset tillstyrker förslaget om ett nytt självständigt jämställdhetsmål<br>för svenskt bistånd och vill poängtera att även katastrofbiståndet, det<br>multilaterala biståndet och de resurser som förmedlas via EU bör<br>omfattas. Vidare ser Röda Korset behov av tydligare definition av<br>jämställdhet för att klargöra hur mäns och kvinnors olika roller skall<br>påverka biståndet. Röda Korset betonar vikten av respekt för andra<br>kulturer.</p>
<p>Kvinnorådet för Internationellt Bistånd anser att det i biståndspolitiken<br>såväl som i den svenska politiken i övrigt, skall framgå tydligt att<br>politiken skall främja en utveckling som ger både kvinnor och män<br>samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter och att ett nytt bi-<br>ståndsmål "att främja jämställdhet mellan kvinnor och män" bör for-<br>muleras.</p>
<p>Forum Syd ställer sig bakom förslaget till formulering av ett nytt<br>biståndsmål.</p>
<p>Stockholms universitet instämmer i utredningens konstaterande att<br>jämställdhet redan ingår i de existerande målen, men att det är viktigt att<br></p>
<p>Prop. 1995/96:153</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>det nämns som ett särskilt mål. Ett av universitetets båda remissvar Prop. 1995/96:153<br>kritiserar de beskrivande delarna av utredningen for att vara alltför ytliga Bilaga 2<br>och för att röra ihop begreppen. Samma källa upprepar frågan från Bertil<br>Perssons särskilda yttrande, om vilka samband som kommer att finnas<br>mellan kvinnors och mäns relativa positioner i ett land som mottagare<br>eller potentiell mottagare av svenskt bistånd och omfattningen och<br>utformningen av detta bistånd?</p>
<p>Lunds universitet stödjer utredningens förslag att jämställdhet bör införas<br>som nytt biståndsmål.</p>
<p>Göteborgs universitet välkomnar förslaget att införa jämställdhet som ett<br>särskilt mål i utvecklingssamarbetet då detta, under vissa förutsättningar,<br>kan utgöra ett viktigt stöd till de jämlikhetssträvanden som pågår på olika<br>håll i världen och därigenom bli ett viktigt styrinstrument för att nå det<br>mer övergripande svenska biståndsmålet "att höja de fattiga folkens<br>levnadsnivå".</p>
<p>Uppsala universitet stödjer att jämställdhet mellan kvinnor och män bör<br>vara ett av flera övergripande mål i den svenska biståndspolitiken så att<br>kvinnors och mäns behov och intressen erkänns fullt ut i varje utveck-<br>lingsprojekt.</p>
<p>Sveriges Lantbruksuniversitet ställer sig bakom de förslag som utredaren<br>framlagt.</p>
<p>LO/TCO:s biståndsnämnd tillstyrker utredningens förslag när det gäller<br>att införa jämställdhet som ett nytt separat biståndsmål. LO/TCO:s bi-<br>ståndsnämnd ser det som positivt att målet skall ta hänsyn till olika<br>länders kultur.</p>
<p>Industriförbundet har inget att anföra mot att formulera ett nytt bi-<br>ståndsmål som lyder "att främja jämställdhet mellan män och kvinnor",<br>utom möjligtvis att alla former av diskriminering bör motverkas i<br>biståndet, oavsett om det beror på etnisk, politisk, social och religiös<br>tillhörighet eller på kön eller annan särställning.</p>
<p>SACO delar utredningens uppfattning att det är logiskt att jämställdhet<br>kommer till uttryck i de biståndspolitiska målen då det redan är ett<br>övergripande mål för samhällsutvecklingen i Sverige. SACO anser att allt<br>svenskt bistånd måste genomsyras av krav på jämställdhet mellan kvinnor<br>och män.</p>
<p>De svenska ambassader och utlandsmyndigheter som yttrat sig stöder<br>samtliga, med ett undantag, utredningens förslag. Ambassaden i Lusaka<br>har ansett att fler mål innebär en risk för urvattning i målformuleringen.</p>
<p>Frivilligorganisationernas Fond för Mänskliga Rättigheter ställer sig<br>bakom betänkandets förslag om att ställa upp ett sjätte mål för det</p>
<p>21</p>
<p>svenska biståndet. Med detta sjätte mål finns ytterligare förutsättningar för<br>internationellt samarbete för ökad jämställdhet.</p>
<p>Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen tillstyrker<br>utredningens förslag att som ett sjätte biståndsmål införa främjandet av<br>jämställdhet mellan kvinnor och män, vilket innebär en integrering av<br>jämställdhetsaspekter i hela utvecklingssamarbetet i kombination med<br>särskilda kvinnoprojekt.</p>
<p>De tre remissinstanser som yttrat sig på eget initiativ (KFUK-KFUMS<br>Riksförbund, Husmoderförbundet Hem och Samhälle samt Kvinno-<br>högskolan) är positiva till förslaget om ett jämställdhetsmål för biståndet.</p>
<h3>3. Övriga biståndsmål</h3>
<p>Prop. 1995/96:153</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h4>Betänkandets slutsatser och förslag:</h4>
<p>* Utredaren rekommenderar att formuleringen av det övergripande målet<br>"att höja de fattiga folkens levnadsnivå" ses över så att den bättre<br>motsvarar den rådande uppfattningen om utvecklingssamarbetet som ett<br>bidrag till samarbetsländemas egna ansträngningar för att skapa en hållbar<br>utveckling och att formuleringen av även de övriga biståndsmålen ses<br>över.</p>
<p>* I avvaktan på en översyn skall målen för det svenska utvecklingssam-<br>arbetet tills vidare lyda:</p>
<p>- demokratisk utveckling,</p>
<p>- jämställdhet mellan kvinnor och män,</p>
<p>- ekonomisk och politisk självständighet,</p>
<p>- resurstillväxt,</p>
<p>- ekonomisk och social utjämning,</p>
<p>- framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön.</p>
<p>Sida ser skäl för att i biståndsmålen ge uttryck för de samarbetsformer<br>som nu råder och att människorna själva skall ta makten över sin tillvaro,<br>men understryker vikten av att behålla fattigdomsdimensionen.</p>
<p>Ajrikagrupperna stödjer tanken på en revision av det övergripande<br>biståndspolitiska målet då detta är i linje med organisationens inställning<br>att bistånd innebär att stärka system och strukturer som folken i sam-<br>arbetsländerna själva bygger upp.</p>
<p>Utan Gränser instämmer i utredningens förslag att se över det över-<br>gripande biståndsmålet för att förtydliga biståndets roll som stöd till<br>samarbetspartners egna ansträngningar. På motsvarande sätt håller Utan<br>Gränser med om att det kan behövas en analys av hur de övriga målen<br>formulerats.</p>
<p>Svenska Handikapporganisationers Internationella Biståndsstiftelse stödjer<br>att övriga biståndspolitiska målen skall revideras ur jämställdhetssynpunkt.<br>De anser att funktionshindrade kvinnors situation måste uppmärksammas<br>inom ramen för demokratimålet för att slå vakt om alla medborgares<br>rättigheter, i fattigdomsmålet mot bakgrund av att funktionshindrade utgör<br>de fattigaste av de fattiga och i utjämningsmålet.</p>
<p>Svenska Missionsrådet delar utredningens bedömning att initiativ bör tas<br>till en översyn av de samlade biståndspolitiska målen.</p>
<p>Luther hjälpen/Svenska Kyrkans Mission stödjer förslaget om en total<br>översyn av såväl det övergripande målet för svenskt biståndssamarbete<br>som av övriga fem mål för att anpassa dem efter hur biståndstänkandet<br>har utvecklats. LutherhjälperdSvenska Kyrkans Mission anser att<br>biståndsmålen bör se fattiga kvinnor och män som aktörer i sin egen<br>utveckling, inte som objekt. Vidare efterlyses ett fördjupat resonemang<br>kring sambandet utveckling och jämställdhet.</p>
<p>Rädda Barnen välkomnar den föreslagna revisionen av de övergripande<br>målen.</p>
<p>Kvinnorådet för Internationellt Bistånd instämmer i att det behövs en<br>översyn av det övergripande målet som kan ses som föråldrat och inte<br>ligga i linje med det svenska samhällets numera jämställda syn på kvinnor<br>och mäns lika värde. Även de övriga biståndsmålen bör ses över ur ett<br>jämställdhetsperspektiv, men att detta inte far fördröja införandet av det<br>nya biståndsmålet.</p>
<p>Forum Syd ställer sig bakom den nya uppställningen av målen för svenskt<br>utvecklingssamarbete och ser liksom utredaren starka skäl för en översyn<br>av samtliga biståndsmål inom en snar framtid.</p>
<p>Ett av de bägge remissvaren från Stockholms universitet tror att jämställd-<br>het mellan kvinnor och män skall sättas som femte eller sjätte mål om<br>den listade ordningen följer någon outtalad prioritetsskala.</p>
<p>Göteborgs universitet efterlyser en analys av hur övriga svenska<br>biståndspolitiska målsättningar bör anpassas och vilka övriga åtgärder som<br>behöver vidtagas i det svenska biståndet för att det särskilda målet om<br>jämställdhet också skall fa praktisk betydelse.</p>
<p>LO/TCO:s biståndsnämnd stödjer förslaget om en total översyn av de<br>nuvarande biståndsmålen. Frågan om jämställdhet bör då på ett klart och<br>tydligt sätt integreras i ett övergripande mål.</p>
<p>Industriförbundet instämmer i att formuleringen av det övergripande<br>biståndsmålet bör ses över och anser att det bör prövas om "användande<br>av den svenska resursbasen" kan läggas till för att att uppnå bistånds-<br>målen.</p>
<p>Prop. 1995/96:153</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>23</p>
<p>SACO instämmer i att formuleringen av det övergripande målet idag är<br>högst föråldrat och kräver en total översyn.</p>
<p>De svenska utlandsmyndigheterna har i huvudsak delat utredarens<br>uppfattning om en översyn av samtliga biståndsmål.</p>
<p>Frivilligorganisationernas Fond för Mänskliga Rättigheter uttrycker stöd<br>för en översyn av biståndsmålen.</p>
<h3>4. Genomförande av jämställdhetsmålet</h3>
<h4>Betänkandets slutsatser och förslag:</h4>
<p>* Målet måste omsättas i politisk vilja liksom i nödvändiga operationella<br>och institutionella förändringar för att kunna påverka kvinnors och mäns<br>villkor och relationerna dem emellan.</p>
<p>* En övergripande policy for jämställdhet som preciseras i strategier och<br>handlingsplaner för det praktiska arbetet blir en viktig grund för det<br>fortsatta arbetet.</p>
<p>* Vaije biståndshandläggare måste ha ett tydligt ansvar för att alltid utgå<br>från ett jämställdhetsperspektiv och det yttersta ansvaret måste ligga på<br>högsta ledningen.</p>
<p>Sida betonar att utformningen av projekt och program måste vägledas av<br>land- och sektorstrategier för att inte styrningen av biståndet skall<br>försvagas genom upprättandet av for många biståndsmål.</p>
<p>Nordiska Afrikainstitutet pekar på vikten av operationalisering av målen<br>for att undvika att jämställdhetsmålet generellt ställs i motsättning till<br>tillväxtmålet och hänvisar till forskning kring effekter av strukturan-<br>passningsprogrammen, som visat att det inte finns någon bra modell for<br>att integrera kvinnors arbete i ekonomiska analyser. Nordiska Afrika-<br>institutet påpekar också att det finns exempel på hur stöd till kvinno-<br>organisationer enbart gagnat elitens kvinnor, trots att jämställdhet går<br>tvärs över andra former av diskriminering och ett sådant bistånd därför<br>kan fungera som en katalysator för ett jämlikare samhälle.</p>
<p>Afrikagrupperna håller med om att ansvar for jämställdhetsaspektema<br>måste ligga hos alla, från den högsta positionen till den lägsta hos alla<br>myndigheter, enskilda organisationer m.fl., som sysslar med bistånd.<br>Afrikagrupperna anser också att UD och Sida bör ha kriterier för<br>jämställdhet for alla bidrag som ges, såväl till multi- som bilateralt<br>bistånd.</p>
<p>Diakonia vill understryka utredningens konstaterande att demokratin är</p>
<p>Prop. 1995/96:153</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>24</p>
<p>ofullständig utan jämställdhet mellan kvinnor och män och att ett<br>biståndsmål måste knytas till ett handlings- och utvärderingsprogram som<br>åläggs biståndshandläggare på alla plan. Diakonia påpekar att jämställdhet<br>berör män i lika hög grad som kvinnor och att det krävs samarbete och<br>dialog på alla plan for att nå ökad demokrati och jämställdhet. I detta<br>arbete lyfter Diakonia fram NGO:s viktiga roll genom att påminna om att<br>arbetet kräver tid, men inte mycket resurser. Vikten av långsiktighet och<br>av att utgå från motpartens nivå betonas. Vidare ser Diakonia köns-<br>uppdelad statistik som ett viktigt arbetsredskap.</p>
<p>Utan Gränser håller med om utredningens konstaterande att ett mål måste<br>vidareutvecklas genom utarbetande av riktlinjer, strategier, hand-<br>lingsplaner, etc. Utan Gränser anser att ungdomar är en viktig målgrupp<br>for det svenska biståndet, inte minst for att uppnå attitydförändringar i<br>j ämställdhetsfrågor.</p>
<p>Svenska Handikapporganisationers Internationella Biståndsstiftelse<br>påpekar att det finns behov av kunskapshöjande såväl som lagliga och<br>rent praktiska åtgärder för att undanröja diskrimineringen av funktions-<br>hindrade kvinnor och flickor.</p>
<p>Svenska Missionsrådet instämmer i att införandet av jämställdhet som ett<br>nytt biståndspolitiskt mål måste följas av målmedvetna insatser när det<br>gäller utbildning, metoder, handlingsplaner och strategier samt att det är<br>nödvändigt med nya instrument för utvärdering av biståndsinsatser ur<br>jämställdhetssynpunkt. Svenska Missionsrådet påpekar att Sida bör ha ett<br>övergripande ansvar för detta, samtidigt som frivilligorganisationemas<br>kompetens tas till vara.</p>
<p>Lutherhjälpen/Svenska Kyrkans Mission vill tillägga att det krävs<br>fördjupade kunskaper kring jämställdhet och förbättrade metoder för<br>strategier och analys för att jämställdhetsmålet skall kunna uppnås.</p>
<p>Rädda Barnen vill påpeka barnkonventionens användbarhet som<br>instrument för att främja jämställdhet mellan könen och anser att staternas<br>egna rapporter, samt enskilda organisationers rapporter bör utnyttjas för<br>detta ändamål.</p>
<p>Röda Korset vill understryka den roll som de enskilda organisationerna<br>har i förverkligandet av ett jämställdhetsmål, både i själva biståndsgenom-<br>förandet och som attitydpåverkare. Röda Korset menar att klara upp-<br>följningsrutiner för myndigheter och organisationer måste etableras för att<br>bättre kunna mäta förändringar till följd av målet samt att det krävs<br>mycket tid och stora resurser för att nå framgång.</p>
<p>Kvinnorådet för Internationellt Bistånd vill särskilt uppmärksamma vikten<br>av att ansvariga politiker och verksledningar för olika biståndsorgan tar<br>ett huvudansvar för att jämställdheten genomsyrar allt biståndsarbete.</p>
<p>Prop. 1995/96:153</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Forum Syd ställer sig bakom utredarens syn att det nya biståndsmålet<br>måste kombineras med andra åtgärder inom biståndet. Särskild upp-<br>märksamhet bör ges åt funktionshindrade kvinnor, männens roll samt<br>opinionsbildning i Sverige och i Syd. Forum Syd understryker också<br>behovet av att jämställdhetsmålet kopplas till åtagande för biståndsor-<br>ganisationerna att ha en långtgående jämställdhetsplan med konkreta<br>målsättningar för den egna organisationen.</p>
<p>Stockholms universitet är överens med utredaren om att det krävs<br>ingående kunskaper om förhållandena i varje mottagarland. Det ena av de<br>två remissvaren betonar vikten av andra förhållanden, som t.ex. klass,<br>etnicitet och religion, som är av central betydelse för relationer mellan<br>kvinnor och män.</p>
<p>Lunds universitet vill särskilt understryka att könsperspektiv och<br>konsekvenser för män och kvinnor skall beaktas i planering och utform-<br>ning av alla typer av program och policy inom utvecklingssamarbetet.</p>
<p>Göteborgs universitet understryker att relationerna mellan man och kvinna<br>varierar lokalt och att en genderanalys därför måste tillämpas i varje<br>enskild situation. Vidare påpekas att ett utifrån påfört kvinnoinriktat<br>bistånd utan förankring och anpassning till lokala jämställdhetsprocesser,<br>många gånger riskerar att komma i konflikt med kulturella mönster.<br>Göteborgs universitet poängterar även vikten av ökat kvinnligt deltagande<br>från u-länder för att påverka det ensidigt västerländska utvecklings-<br>tänkandet.</p>
<p>LO/TCO:s biståndsnämnd stödjer UD:s arbete med att ta fram en policy<br>för jämställdhet. Det är mycket viktigt att dessa utvecklas i konkreta<br>handlingsplaner för det praktiska biståndsarbetet. LO/TCO:s bistånds-<br>nämnd anser att UD bör ta tillvara den kunskap som finns inom de<br>enskilda organisationerna och vill själva bidra med ett fackligt perspektiv.<br>Vidare betonas vikten av att arbeta både med integrering och med<br>kvinnospecifika insatser och för att kvinnokonferensens resultat far<br>genomslag i det svenska biståndet, inte minst fokuseringen på männens<br>roll. LO/TCO:s biståndsnämnd trycker särskilt på hur den kvinnliga<br>arbetskraften drabbas av strukturanpassningsprogram, i ekonomiska<br>frizoner och i den informella sektorn.</p>
<p>Industriförbundet lyfter fram de positiva effekterna på kvinnors ställning<br>i mottagarländerna genom krediter och föreslår att bistånd kan ges i form<br>av garantier som främjar utvecklingen av lokala kreditmarknadsfunktioner.<br>Industriförbundet anser att utredningens kritik mot krediter till kvinnor är<br>osaklig. Vidare betonas att kreditbistånd bör kombineras med att kvinnor<br>skall delta i formuleringen av riktlinjer, strategier och metoder.</p>
<p>Ambassaden i New Delhi anser att det handlar om att prioritera jämställd-<br>het gentemot andra aktiviteter och t.ex. satsa lite mer på de områden som<br>direkt har effekt på kvinnors situation och att föra fram jämställdhet</p>
<p>Prop. 1995/96:153</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>starkare i samtal med motparten.</p>
<p>Ambassaden i Windhoek betonar vikten av att den jämställdhetsanalys,<br>som skall ligga till grund för biståndsinsatser görs utifrån ett mottagar-<br>landsperspektiv och att givarens roll primärt är att föra en dialog inför<br>sådana analyser. Vidare förordar ambassaden i Windhoek att både kvinnor<br>och män deltar i utarbetandet av policy och strategier i Sverige och i<br>mottagar 1 änderna.</p>
<p>Frivilligorganisationernas Fond för Mänskliga Rättigheter saknar en<br>diskussion om hur biståndsmålen används i det konkreta arbetet. Vidare<br>understryks vikten av en kontinuerlig uppföljning av biståndsmålens<br>användning i det praktiska arbetet.</p>
<p>Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen instämmer i<br>att det behövs mer än ett mål för att åstadkomma förändringar och anser<br>att jämställdhetskrav bör ställas på mottagarländerna för att de skall få<br>bistånd. Vidare framhålles rättsväsendets och rättssystemets betydelse för<br>att stärka kvinnornas ställning.</p>
<h3>5. Kompetensutveckling och uppföljning</h3>
<h4>Betänkandets slutsatser och förslag:</h4>
<p>* Planer, program och enskilda insatser måste kontinuerligt följas upp och<br>utvärderas ur jämställdhetssynpunkt, t.ex. genom regelbunden jämställd-<br>hetsrevision.</p>
<p>* En översyn bör göras av vilken roll Kvinnorådet för Internationellt<br>Bistånd, KIB, bör ha i uppföljningen och utvecklingen av jämställdhets-<br>perspektivet i det svenska utvecklingssamarbetet.</p>
<p>* Det behövs mer kunskap om rådande rollfördelning mellan kvinnor och<br>män i olika samhällen och inom olika samhällsgrupper. Exempelvis skulle<br>ett fristående forsknings- eller kompetenscentrum med internationella<br>experter kunna inrättas.</p>
<p>Sida delar uppfattningen att KIB kan ha en roll i uppföljningen av hur<br>biståndet i praktiken utformas för att uppfylla jämställdhetsmålet genom<br>att ett detaljerat program upprättas för den fortsatta verksamheten.</p>
<p>Nordiska Afrikainstitutet instämmer i betänkandets påpekande, att behovet<br>av ökad kunskap är stort och anser därför att förslaget om ett fristående<br>forsknings- eller kompetenscentrum bör utredas och ställas mot andra<br>möjligheter att stärka genusforskningen vid redan existerande institutioner<br>och universitet. Därutöver framhåller Nordiska Afrikainstitutet vikten av<br>att stödja kunskapsproduktion om könsrelationer vid de inhemska<br>universiteten i fattiga länder.</p>
<p>Prop. 1995/96:153</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>27</p>
<p>Jämställdhetsombudsmannen stödjer särskilt de delar av förslaget som Prop. 1995/96:153<br>avser att förbättra vår kunskap om hur biståndet påverkar jämställdheten Bilaga 2<br>i mottagarländerna.</p>
<p>Afrikagrupperna är positiva till att införa jämställdhetsrevisioner av<br>biståndsinsatser och anser att KIB samt Sidas genderenhet därvid bör fa<br>större befogenheter. Vidare håller Afrikagrupperna med om att det behövs<br>en ökad kompetens och understryker vikten av att resurser skapas för<br>massiva utbildningsinsatser, som även tar tillvara den stora kunskapen<br>inom enskilda organisationer. Afrikagrupperna stödjer även förslaget om<br>ett forsknings- eller kompetenscentrum.</p>
<p>Diakonia instämmer i att utbildning behövs både bland biståndshandläg-<br>gare och mottagande partners. Färdiga lösningar bör dock inte presenteras<br>för våra partners.</p>
<p>Utan Gränser instämmer i utredningens syn på delegerat ansvar, behovet<br>av utbildning, kompetensutveckling samt uppföljning för att hålla<br>medvetenheten uppe. Vikten av att påverka, utbilda och informera männen<br>om varför jämställdhet är bra för alla, bör enligt Utan Gränser betonas<br>tydligare för att få fler aktiva män i jämställdhetsarbetet i det svenska<br>biståndet. Utan Gränser betonar också folkrörelsernas roll i opinionsbild-<br>ningen i Sverige, liksom deras möjligheter att arbeta med frågor som det<br>statliga biståndet finner alltför känsliga.</p>
<p>Svenska Handikapporganisationers Internationella Biståndsstiftelse<br>föreslår utbildningsinsatser för människor verksamma på olika nivåer<br>inom biståndssamarbetet så att funktionshindrade människors situation<br>genomgående skall beaktas i det jämställdhetsinriktade biståndet.</p>
<p>Svenska Missionsrådet stödjer tanken att inrätta ett fristående forsknings-<br>eller kompetenscentrum, som kan anlitas av både statliga biståndsorgan<br>och enskilda organisationer. Svenska Missionsrådet är också positivt till<br>tanken på regelbundet återkommande jämställdhetsrevision av svenska<br>biståndsinsatser, men är tveksamt till tanken att KIB skulle svara för detta<br>och föredrar att detta förläggs till det förslagna fristående centret. Vidare<br>vill Svenska Missionsrådet tydligare lyfta fram betydelsen av en förändrad<br>mansroll och understryker att det krävs mer studier, forskning och<br>utbildning kring detta.</p>
<p>Lutherhjälpen/Svenska Kyrkans Mission ser positivt på förslaget att Sidas<br>enskilda biståndsinsatser skall följas upp och utvärderas ur jämställdhets-<br>synpunkt. Lutherhjälpen/Svenska Kyrkans Mission stödjer därför förslaget<br>att inrätta ett forsknings- eller kompetenscentrum, men anser det mycket<br>viktigt att sakkunniga kvinnor och män från tredje världen far delta.<br>Lutherhjälpen/Svenska Kyrkans Mission anser att alla som arbetar med<br>bistånd, på alla nivåer, bör ha en gedigen utbildning i jämställdhet och<br>rekommenderar att detta görs obligatoriskt. Vidare betonas Sidas roll i att<br>skapa fora för erfarenhetsutbyte där också frivilligorganisationemas</p>
<p>28</p>
<p>erfarenheter tas tillvara.</p>
<p>Rädda Barnen betonar att jämställdhetsperspektivet måste genomsyra<br>policyutveckling, planering, genomförande och utvärdering i utvecklings-<br>samarbetet, inte minst om det är baminriktat.</p>
<p>Röda Korset vill poängtera att ett jämställdhetsmål kräver utbildning och<br>kompetensutveckling på alla nivåer och bland alla parter som är inblan-<br>dade i genomförandet av svenskt utvecklings- eller katastrofbistånd.</p>
<p>Kvinnorådet för Internationellt Bistånd vill uppmärksamma behovet av<br>kompetensutveckling, stöd och rådgivning på jämställdhetsområdet som<br>en följd av jämställdhetsmålet. KIB stödjer därför utredarens förslag att<br>inrätta ett fristående forsknings- och kompetenscentrum med inter-<br>nationella experter och föreslår att regeringen undersöker möjligheten att<br>detta kan utvecklas till ett EU-institut förlagt till Sverige. KIB menar<br>vidare att regelbundna jämställdhetsrevisioner av svenska biståndsinsatser<br>äj nödvändiga för att genomföra avsedda förändringar. KIB ser en<br>självklar roll för sig i detta arbete och ställer sig därför positivt på<br>förslaget om en översyn av KIB:s egen roll och organisatoriska form.</p>
<p>Forum Syd betonar vikten av att det införs ett system med regelbunden<br>jämställdhetsrevision av svenska biståndsinsatser, statliga såväl som<br>enskilda. Vidare trycker Forum Syd på vikten av genderutbildning och att<br>resurser för detta ändamål tillhandahålls av Sida.</p>
<p>Ett av de två remissvaren från Stockholms universitet uttrycker stöd för<br>översyn av KIB:s roll och uppgifter och anser att en förstärkning av KIB<br>med mer u-landskompetens bör övervägas.</p>
<p>Uppsala universitet är berett att inom ramen för sina resurser ta ett ansvar<br>för implementering av jämställdhetsmålet i det praktiska utvecklingssam-<br>arbetet genom sin forskning och kunskap om relationer mellan kvinnor<br>och män samt genom att samverka om utbildningsformer och innehåll i<br>samband med ett inrättande av ett forsknings- eller kompetenscentrum<br>med internationella experter.</p>
<p>LO/TCO:s biståndsnämnd delar utredarens bedömning om behovet av<br>kompetens men är tveksam till inrättandet av ett fristående forsknings-<br>och kompetenscentrum då detta kan innebära forskning på så hög nivå att<br>den inte blir användbar i biståndsarbetet. LO/TCO:s biståndsnämnd<br>föreslår ett särskilt öronmärkt anslag av samma karaktär som MR-anslaget<br>inrättas för att nya områden skall kunna kartläggas. Vidare välkomnas<br>Sidas och KIB:s förstärkta roll i jämställdhetsarbetet, liksom införandet<br>av regelbunden jämställdhetsrevision.</p>
<p>Prop. 1995/96:153</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>29</p>
<h2>Utrikesdepartementet Prop. 1995/96:153</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996</p>
<p>Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden</p>
<p>Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg,</p>
<p>Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lindh,<br>Johansson</p>
<p>Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1995/96:153 Jämställdhet som ett nytt<br>mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbete.</p>
<p>30</p>
<p>gotab 49631, Stockholm 1996</p>
11att riksdagen godkänner att jämställdhet mellan kvinnor och män skall vara ett mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbete.bifall= utskottet1995/96:UU18?11att riksdagen godkänner att jämställdhet mellan kvinnor och män skall vara ett mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbete.?BBordläggning1996-03-12 00:00:00inträffat2INLInlämning1996-03-12 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1996-03-13 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1996-03-27 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avUtrikesdepartementet2014-11-22 22:25:14statustextstatustextÄrendet är avslutatGJ031532019-05-22 17:24:20tilldelatTilldelatUtrikesutskottet2014-11-22 22:25:14behandlas_i1995/96:UU18GJ01UU18bet1995/96UU18Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:153<br/>
Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteGJ02U34mot1995/96U34med anledning av prop. 1995/96:153 Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:153<br/>
Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteGJ02U35mot1995/96U35med anledning av prop. 1995/96:153 Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:153<br/>
Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteGJ02U36mot1995/96U36med anledning av prop. 1995/96:153 Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:153<br/>
Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteGJ02U37mot1995/96U37med anledning av prop. 1995/96:153 Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:153<br/>
Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteGJ02U38mot1995/96U38med anledning av prop. 1995/96:153 Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteMotionföljdmotionav Bodil Francke Ohlsson (MP)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:153<br/>
Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteGJ02U36mot1995/96U36med anledning av prop. 1995/96:153 Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteav Bodil Francke Ohlsson (MP)Motionföljdmotionav Eva Zetterberg m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:153<br/>
Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteGJ02U38mot1995/96U38med anledning av prop. 1995/96:153 Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteav Eva Zetterberg m.fl. (V)Motionföljdmotionav Göran Lennmarker m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:153<br/>
Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteGJ02U34mot1995/96U34med anledning av prop. 1995/96:153 Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteav Göran Lennmarker m.fl. (M)Motionföljdmotionav Karl-Göran Biörsmark m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:153<br/>
Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteGJ02U35mot1995/96U35med anledning av prop. 1995/96:153 Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteav Karl-Göran Biörsmark m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Margareta Andersson m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:153<br/>
Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteGJ02U37mot1995/96U37med anledning av prop. 1995/96:153 Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbeteav Margareta Andersson m.fl. (C)Motion