<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229324</hangar_id>
 <dok_id>GJ03152</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>152</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:152</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>152</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-03-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:56</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03152/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03152</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03152</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:152&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03152/prop_199596__152-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Beskattning av förmån av utbildning och&lt;br&gt;andra åtgärder vid personalavveckling, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 28 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås olika ändringar i skattelagstiftningen, främst i&lt;br&gt;inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av fri utbildning och andra åtgärder i samband med uppsägning&lt;br&gt;och omplacering föreslås inte bli beskattade hos mottagaren under förut-&lt;br&gt;sättning att utbildningen eller åtgärden är av väsentlig betydelse för att den&lt;br&gt;skattskyldige skall kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Avdrag skall få gö-&lt;br&gt;ras för ökade levnadskostnader och resekostnader i samband med utbild-&lt;br&gt;ningen eller åtgärden om den skattskyldige fått ersättning för dessa kost-&lt;br&gt;nader. Förslagen omfattar inte förmån från fåmansföretag eller fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag om den anställde är företagsledare eller delägare i företaget&lt;br&gt;eller närstående till sådan person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reseförmåner som utgår på grund av anställning eller särskilt uppdrag&lt;br&gt;inom rese- och trafikbranschen föreslås i vissa fall kunna värderas efter&lt;br&gt;särskilda regler när för resan har gällt inskränkande villkor. Förmån av&lt;br&gt;flygresa skall värderas enligt en individuell beskattningsmodell där varje&lt;br&gt;enskild resa värderas till ett schablonvärde. Förmån av inrikes tågresor&lt;br&gt;skall värderas enligt en schablonmodell som innebär att värdet är en viss&lt;br&gt;andel av marknadspriset på de årskort som finns på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda skattefriheten för rabatter och andra förmåner som flygbo-&lt;br&gt;lag ger ut för visad kundtrohet vid utrikes flygresor, s.k. frequent flyer-&lt;br&gt;rabatter, föreslås slopad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare tas i propositionen upp vissa frågor som är föranledda av att&lt;br&gt;allt fler svenskar kommer att delta i arbete i Europeiska unionens institu-&lt;br&gt;tioner och organ. Vissa utökade avdragsmöjligheter för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader, hemresekostnader och kostnader för inställelseresor föreslås.&lt;br&gt;Vad avser resekostnader innebär förslaget att avdrag skall medges inte&lt;br&gt;bara för resor inom Sverige utan också för resor inom eller mellan Europe-&lt;br&gt;iska unionens medlemsländer eller EES-länder. På motsvarande sätt änd-&lt;br&gt;ras reglerna om skattefrihet för fri resa till och från anställningsintervju&lt;br&gt;eller ersättning för sådana kostnader. Dessutom föreslås att skattskyldig&lt;br&gt;som är på förrättning utomlands och har rätt till avdrag för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader skall ha rätt till avdrag för barns skolavgifter i förrättningslandet&lt;br&gt;under samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande förbudet mot ändring i taxeringsbeslut till den skatt-&lt;br&gt;skyldiges nackdel under november månad taxeringsåret föreslås slopat.&lt;br&gt;Dessutom föreslås att kretsen som får lämna förenklad självdeklaration&lt;br&gt;utökas till att avse även personer som är närstående till företagsledare i&lt;br&gt;fåmansföretag utan att vara delägare i företaget. Dödsbon föreslås undan-&lt;br&gt;tas från deklarationsplikt under vissa förutsättningar. Slutligen föreslås&lt;br&gt;vissa smärre ändringar av redaktionell karaktär i bl.a. kommunalskattela-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas i&lt;br&gt;huvudsak första gången vid 1997 års taxering. Vad gäller värdering av&lt;br&gt;reseförmåner och den slopade skattefriheten för kundtrohetsrabatter vid&lt;br&gt;utrikes flygresor skall dock reglerna tillämpas första gången vid 1998 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ......................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370)................................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i uppbördslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1953:272) ............................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjömansskatt .............................. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i taxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:324)................................ 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter .......... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ......................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av utbildning och andra åtgärder vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personalvveckling................................. 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmån i form av fri utbildning................ 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildning och andra åtgärder vid&amp;nbsp;personalavveckling 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildning under pågående anställning.......... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdragsrätt för ökade levnadskostnader m.m och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resekostnader.............................. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FåmansfÖretag............................. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reseförmåner .................................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund och gällande rätt................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag.................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av flygbranschens trohetsrabatter........... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund och gällande rätt................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag.................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning i samband med anställning eller uppdrag inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska unionen................................ 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Tjänstgöringsvillkor och särskilda EG-rättsliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteregler ............................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.1 Inledning ............................ 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.2 Anställningar och uppdrag inom EU:s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;institutioner och organ................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.3 Skattskyldighet i&amp;nbsp;Sverige ................ 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.4 Särskilda EG-rättsliga skatteregler......... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.5 Frågor att behandla..................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadsersättningar till företrädare i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentet ......................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdrag&amp;nbsp;för ökade levnadskostnader ............ 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdrag&amp;nbsp;för kostnader för hemresor m.m......... 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdrag&amp;nbsp;för skolavgifter...................... 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattefrihet för sjöinkomster för utländska sjömän ....... 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdrag för representationskostnader .................. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbudet att fatta taxeringsbeslut till nackdel under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;november &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;  81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utökning av kretsen som får lämna förenklad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration .................................. 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Automatisk taxering av dödsbons kapitalinkomster....... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn.......... 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer........................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370).................................. 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1953:272).................................. 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1958:295) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjömansskatt ................................ 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:324).................................. 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter............. 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster.............. 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Personalavveckling,&lt;br&gt;utbildning och beskattning (SOU 1995:94)......... 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utredningens om beskattning av förmåner i samband&lt;br&gt;med uppsägning och utbildning lagförslag ......... 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över de remissinstanser som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttrat sig över betänkandet Personalavveckling,&lt;br&gt;utbildning och beskattning (SOU 1995:94)......... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över de remissinstanser som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttrat sig över betänkandet Beskattning&lt;br&gt;av förmåner (SOU 1994:98) .................... 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Sammanfattning av rapporten betänkandet Svenskar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i EU-tjänst (SOU 1995:89)..................... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Förteckning över de remissinstaser som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttrat sig över rapporten Svenskar i EU-tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1995:89)............................... 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag .................... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande............................ 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde den 28 mars 1996 ......... 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 . lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 . lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 . lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 . lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;dels att 19 §, 32 § 3 och 3 f mom., 42 §, punkt 1 av anvisningarna till&lt;br&gt;20 §, punkt 20 e av anvisningarna till 23 §, punkterna 3, 3 b och 4 av an-&lt;br&gt;visningarna till 33 § samt punkt 4 av anvisningarna till 41 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya bestämmelser, 32 § 3 h mom.,&lt;br&gt;punkterna 3 d och 8 av anvisningarna till 33 § samt punkt 6 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 42 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som&lt;br&gt;förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket&lt;br&gt;utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri&lt;br&gt;eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till&lt;br&gt;högst 100 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeforsäkring tillfallit den försäkrade, om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så&lt;br&gt;ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått&lt;br&gt;annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall&lt;br&gt;som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen&lt;br&gt;(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grun-&lt;br&gt;das på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller&lt;br&gt;olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i&lt;br&gt;samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i&lt;br&gt;form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är&lt;br&gt;skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på&lt;br&gt;grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på grund&lt;br&gt;av skadeståndsfÖrsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig&lt;br&gt;natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen&lt;br&gt;utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan&lt;br&gt;att försäkring har tecknats for anställdas räkning betalar ut och som&lt;br&gt;motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens&lt;br&gt;tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock&lt;br&gt;att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad&lt;br&gt;än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som&lt;br&gt;skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade&lt;br&gt;sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den&lt;br&gt;mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad för näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av&lt;br&gt;annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,&lt;br&gt;som utgått på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för&lt;br&gt;premie icke förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om&lt;br&gt;icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke&lt;br&gt;utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §&lt;br&gt;eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för&lt;br&gt;utgivet belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendier för mottagarens utbildning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår&lt;br&gt;periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall&lt;br&gt;utföras för utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349),&lt;br&gt;intematbidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap.&lt;br&gt;samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller&lt;br&gt;statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag&lt;br&gt;likställda, och äger i följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för&lt;br&gt;kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om&lt;br&gt;introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den&lt;br&gt;avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter&lt;br&gt;båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen avser&lt;br&gt;samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring angiven&lt;br&gt;livränta i form av efterlevandelivränta till barn enligt lagen (1954:243) om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum angiven&lt;br&gt;författning till den del livräntan föranlett minskning av sådan del av&lt;br&gt;barnpension som inte är skattepliktig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag&lt;br&gt;som utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor&lt;br&gt;enligt 3 kap. 7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård&lt;br&gt;av sjukt eller handikappat barn samt hemsjukvårdsbidrag och&lt;br&gt;hemvårdsbidrag, som utges av kommunala eller landstingskommunala&lt;br&gt;medel till den vårdbehövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och&lt;br&gt;ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag och&lt;br&gt;lagen (1993:737) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna&lt;br&gt;medel till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning,&lt;br&gt;traktamente eller ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmån av fri resa till eller från förmån av fri resa till eller från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställningsintervju eller kostnads-&lt;br&gt;ersättning för sådan resa till den del&lt;br&gt;förmånen eller ersättningen avser&lt;br&gt;resa inom riket och, såvitt gäller&lt;br&gt;ersättningen, till den del den inte&lt;br&gt;överstiger faktiska resekostnader&lt;br&gt;och vid köming med egen bil inte&lt;br&gt;överstiger det avdrag som medges&lt;br&gt;för kostnader för resor med egen bil&lt;br&gt;enligt den schablon som anges i&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna till 33 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställningsintervju eller kostnads-&lt;br&gt;ersättning för sådan resa till den del&lt;br&gt;förmånen eller ersättningen avser&lt;br&gt;resa inom eller mellan Europeiska&lt;br&gt;unionens medlemsländer eller EES-&lt;br&gt;länderna och, såvitt gäller ersätt-&lt;br&gt;ningen, till den del den inte över-&lt;br&gt;stiger faktiska resekostnader och&lt;br&gt;vid köming med egen bil inte över-&lt;br&gt;stiger det avdrag som medges för&lt;br&gt;kostnader för resor med egen bil&lt;br&gt;enligt den schablon som anges i&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna till 33 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller&lt;br&gt;egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som&lt;br&gt;begått brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;&lt;br&gt;tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som&lt;br&gt;utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten&lt;br&gt;avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat&lt;br&gt;till närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från&lt;br&gt;personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering,&lt;br&gt;vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del&lt;br&gt;stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka&lt;br&gt;avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som&lt;br&gt;den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett&lt;br&gt;beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till&lt;br&gt;näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1&lt;br&gt;och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22 § tullagen&lt;br&gt;(1973:670), 20 § lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;beträffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om&lt;br&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 32 och 34 §§ tullagen&lt;br&gt;(1987:1065) eller 16 kap. 15 § mervärdesskattelagen (1994:200);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift&lt;br&gt;om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt&lt;br&gt;inte uppgår till 500 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen&lt;br&gt;anses skatten, om den betalats till staten, som en sådan speciell skatt för&lt;br&gt;vilken avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till följd av&lt;br&gt;detta utgör belopp som har fallit bort, och för vilket avdrag medgetts vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukfor-&lt;br&gt;säkring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Som intäkt tas inte&lt;br&gt;upp kostnadsersättning i form av&lt;br&gt;utlandstillägg och därmed likställda&lt;br&gt;förmåner såsom fri bostad, bostads-&lt;br&gt;kostnadsersättning, eller däremot&lt;br&gt;svarande förmån for utom riket&lt;br&gt;stationerad personal vid utrikes-&lt;br&gt;förvaltningen eller i svensk bi-&lt;br&gt;ståndsverksamhet. Som intäkt tas&lt;br&gt;inte heller upp kostnadsersättning&lt;br&gt;avseende ökade levnadskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m. Som intäkt tas inte upp&lt;br&gt;kostnadsersättning i form av ut-&lt;br&gt;landstillägg och därmed likställda&lt;br&gt;förmåner såsom fri bostad, bostads-&lt;br&gt;kostnadsersättning, eller däremot&lt;br&gt;svarande förmån for utom riket&lt;br&gt;stationerad personal vid utrikes-&lt;br&gt;förvaltningen eller i svensk bi-&lt;br&gt;ståndsverksamhet. Som intäkt tas&lt;br&gt;inte heller upp kostnadsersättning&lt;br&gt;avseende ökade levnadskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skolavgifter för barn samt&lt;br&gt;formån av fri bostad som anvisats&lt;br&gt;av styrelsen för Stockholms in-&lt;br&gt;ternationella fredsforskningsinstitut&lt;br&gt;(SIPRI) till sådan på bestämd tid&lt;br&gt;kontraktsanställd forskare vid&lt;br&gt;SIPRI som är utländsk medborgare&lt;br&gt;och som vid tidpunkten för anställ-&lt;br&gt;ningen hos SIPRI inte är bosatt i&lt;br&gt;Sverige. Till följd härav medges&lt;br&gt;inte den skattskyldige avdrag för&lt;br&gt;underskott som kan uppkomma&lt;br&gt;genom att den anvisade&lt;br&gt;ersättningen inte räcker till för att&lt;br&gt;täcka därmed avsedda utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skolavgifter för barn samt&lt;br&gt;förmån av fri bostad som anvisats&lt;br&gt;av styrelsen för Stockholms in-&lt;br&gt;ternationella fredsforskningsinstitut&lt;br&gt;(SIPRI) till sådan på bestämd tid&lt;br&gt;kontraktsanställd forskare vid&lt;br&gt;SIPRI som är utländsk medborgare&lt;br&gt;och som vid tidpunkten för anställ-&lt;br&gt;ningen hos SIPRI inte är bosatt i&lt;br&gt;Sverige. Den fasta resekostnads-&lt;br&gt;och traktamentsersättning som be-&lt;br&gt;talas av Europaparlamentet till&lt;br&gt;företrädare i Europaparlamentet&lt;br&gt;skall inte tas upp som skattepliktig&lt;br&gt;intäkt, såvida den inte kan antas&lt;br&gt;väsentligen överstiga de kostnader&lt;br&gt;den är avsedd att täcka. Till följd&lt;br&gt;härav medges inte den skattskyldi-&lt;br&gt;ge avdrag för underskott som kan&lt;br&gt;uppkomma genom att den anvisade&lt;br&gt;ersättningen inte räcker till för att&lt;br&gt;täcka därmed avsedda utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 f mom} Som intäkt tas inte upp personalrabatt vid inköp av en vara&lt;br&gt;eller en tjänst från arbetsgivaren eller något annat företag i samma&lt;br&gt;koncern, om varan eller tjänsten ingår i säljarens ordinarie utbud. Vad som&lt;br&gt;sagts nu gäller dock inte om rabatten är en direkt ersättning för utfört&lt;br&gt;arbete, om den överstiger den största rabatt som en konsument kan erhålla&lt;br&gt;på affärsmässiga grunder eller om den uppenbart överstiger personalrabatt&lt;br&gt;som är sedvanlig i branschen. Inte heller får rabatten utgå på sätt som&lt;br&gt;anges i 32 § 3 e mom. andra stycket 2-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte följer av 3 d&lt;br&gt;mom. tas som intäkt inte upp sådan&lt;br&gt;rabatt eller liknande förmån som&lt;br&gt;transportföretag enligt in-&lt;br&gt;ternationellt vedertagen praxis&lt;br&gt;utger för visad kundtrohet vid&lt;br&gt;utrikes flygresor och som slutligt&lt;br&gt;tillfaller en arbetstagare eller&lt;br&gt;uppdragstagare på grund av hans&lt;br&gt;egenskap av resenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 h m o m. Om en skattskyldig är&lt;br&gt;eller riskerar att bli arbetslös på&lt;br&gt;grund av omstrukturering, perso-&lt;br&gt;nalavveckling eller liknande i&lt;br&gt;arbetsgivarens verksamhet, skall en&lt;br&gt;förmån avseende utbildning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan åtgärd som är av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för att den skattskyldige&lt;br&gt;skall kunna fortsätta att förvärvs-&lt;br&gt;arbeta inte tas upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller inte för förmån från få-&lt;br&gt;mansföretag eller fåmansägt han-&lt;br&gt;delsbolag om den anställde är&lt;br&gt;företagsledare eller delägare /&lt;br&gt;företaget eller närstående till sådan&lt;br&gt;person. Är arbetsgivaren en fysisk&lt;br&gt;person gäller bestämmelserna inte i&lt;br&gt;fråga om förmåner från arbetsgi-&lt;br&gt;varen, om den anställde är&lt;br&gt;enarbetsgivaren närstående person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte&lt;br&gt;används som semesterbostad skall beräknas med ledning av i orten&lt;br&gt;gällande hyrespris eller, om tillfälle till sådan jämförelse saknas, efter&lt;br&gt;arman lämplig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av produkter, varor eller andra förmåner, som ingår i lön eller&lt;br&gt;annan inkomst, beräknas till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilförmån och kostförmån Bilförmån, kostförmån och vissa&lt;br&gt;värderas enligt särskilda grunder reseförmåner värderas enligt sär-&lt;br&gt;som anges i anvisningarna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skilda grunder som anges i an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Till skattskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna&lt;br&gt;paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga&lt;br&gt;försäkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra samman-&lt;br&gt;slutningar, i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras för&lt;br&gt;sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 33 §, 46 § 2&lt;br&gt;mom., punkterna 21 och 23 av anvisningarna till 23 § och punkt 6 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 §. Avdrag får även göras för inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. och punkt&lt;br&gt;21 av anvisningarna till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte avgifter till arbetsgivar-&lt;br&gt;organisationer. Beträffande sådana avgifter gäller att avdrag medges till&lt;br&gt;den del avgifterna avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad&lt;br&gt;avgifterna avser får grundas på uppgifter i organisationens budget om inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen skall dock avgifterna alltid&lt;br&gt;i första hand avräknas mot kostnaderna för den övriga organisations-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för representation och liknande ändamål är att hänföra till&lt;br&gt;omkostnader i förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med&lt;br&gt;verksamheten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller bibehålla&lt;br&gt;affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser jubileum för&lt;br&gt;företaget, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten,&lt;br&gt;stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är att hänföra&lt;br&gt;till personalvård. Avdrag medges i det enskilda fallet inte med större&lt;br&gt;belopp än som kan anses skäligt. Avdrag för måltidsutgifter som avser&lt;br&gt;lunch, middag eller supé medges inte med större belopp än 180 kr per per-&lt;br&gt;son.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är skattskyldig till&lt;br&gt;mervärdesskatt avser avdragsra-&lt;br&gt;men i föregående stycke pris exklu-&lt;br&gt;sive mervärdesskatt. För den som&lt;br&gt;inte är skattskyldig till mer-&lt;br&gt;värdesskatt ökas avdragsramen&lt;br&gt;med mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 e&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Arbetsgivare har - under de förutsättningar som anges i andra&lt;br&gt;stycket - rätt till avdrag för kostnader för att trygga pensionsåtagande&lt;br&gt;enligt allmän pensionsplan. Om allmän pensionsplan träder i kraft stegvis&lt;br&gt;men arbetsgivaren lämnat utfästelse om en snabbare tillämpning av&lt;br&gt;planen, har arbetsgivaren rätt till avdrag för kostnader föranledda av denna&lt;br&gt;utfästelse. Allmän pensionsplan har samma innebörd som i 4 § lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän&lt;br&gt;pensionsplan avses emellertid i denna lag, i fall där pensionsåtagande&lt;br&gt;enligt allmän pensionsplan icke föreligger, även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) pensionsåtagande för pensionsförmåner som rymmes inom vad som&lt;br&gt;är sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbetstagare med&lt;br&gt;motsvarande uppgifter eller hans efterlevande under förutsättning att annat&lt;br&gt;åtagande än sådant som innebär tryggande genom pensionsförsäkring eller&lt;br&gt;avsättning till pensionsstiftelse tryggats genom kreditförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) pensionsbestämmelser, som b) pensionsbestämmelser, som&lt;br&gt;rekommenderats av Svenska rekommenderats av Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet eller Svenska kyrkans för-&lt;br&gt;samlings- och pastoratförbund och&lt;br&gt;antagits såsom pensionsreglemente&lt;br&gt;av kommun, kommunalförbund,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet, Kommunernas Pen-&lt;br&gt;sionsanstalt, Svenska kyrkans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet eller Svenska kyrkans för-&lt;br&gt;samlings- och pastoratförbund och&lt;br&gt;antagits såsom pensionsreglemente&lt;br&gt;av kommun, kommunalförbund,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet, det för kommuner-&lt;br&gt;na och landstingen gemensamma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;församlings- och pastoratförbund&lt;br&gt;eller Sjukvårdens och socialvårdens&lt;br&gt;planerings- och rationaliserings-&lt;br&gt;institut eller av annan arbetsgivare,&lt;br&gt;för vars pensionsutfästelser enligt&lt;br&gt;pensionsreglementet kommun,&lt;br&gt;kommunalförbund, Svenska kom-&lt;br&gt;munförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet eller Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastoratforbund&lt;br&gt;tecknat borgen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organet för administration av&lt;br&gt;personalpension, Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastoratförbund&lt;br&gt;eller Sjukvårdens och socialvårdens&lt;br&gt;planerings- och rationaliserings-&lt;br&gt;institut eller av annan arbetsgivare,&lt;br&gt;för vars pensionsutfästelser enligt&lt;br&gt;pensionsreglementet kommun,&lt;br&gt;kommunalförbund, Svenska kom-&lt;br&gt;munförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet eller Svenska kyrkans för-&lt;br&gt;samlings- och pastoratforbund&lt;br&gt;tecknat borgen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) pensionsåtagande som har lämnats av statligt företag och for vilket&lt;br&gt;staten har tecknat borgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt enligt första stycket föreligger endast under förutsättning&lt;br&gt;dels att högsta pensionsgrundande lön enligt den allmänna pensionsplanen&lt;br&gt;icke överstiger trettio gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret eller det&lt;br&gt;högre pensionsgrundande belopp som gällde enligt planen vid utgången av&lt;br&gt;år 1977, dels att livsvarig ålderspension vid full intjänandetid enligt planen&lt;br&gt;icke avses komma att överstiga 15 procent av den pensionsgrundande&lt;br&gt;lönen till den del den icke överstiger sju och en halv gånger nämnda&lt;br&gt;basbelopp, 70 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den&lt;br&gt;överstiger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp och&lt;br&gt;40 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger&lt;br&gt;tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp eller det högre&lt;br&gt;pensionsbelopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977. Det&lt;br&gt;förhållandet att planen ger rätt till ålderspension utöver 15 procent av den&lt;br&gt;pensionsgrundande lön som icke överstiger sju och en halv gånger&lt;br&gt;nämnda basbelopp utgör dock icke hinder för avdrag, om den&lt;br&gt;överskjutande pensionen är avsedd att utgöra ersättning för tilläggspension&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får - även om&lt;br&gt;detta ej har medgivits i allmän pensionsplan - i pensionsåtagande inräknas&lt;br&gt;såväl arbetstagares anställningstid hos samma arbetsgivare innan&lt;br&gt;åtagandet lämnats som anställningstid hos förutvarande arbetsgivare. Vid&lt;br&gt;beräkning av avdrag for tryggande av åtagandet skall härvid dock&lt;br&gt;avräknas sådan pension åt arbetstagaren, som tidigare har utfästs och&lt;br&gt;tryggats av arbetsgivare under anställningstid som inräknas i åtagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som innebär&lt;br&gt;rätt till pension före 65 års ålder - härunder inbegripet kostnad avsedd att&lt;br&gt;vid arbetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pensions-&lt;br&gt;förmåner som skulle ha tillkommit honom vid avgång vid nämnda ålder -&lt;br&gt;medges i den utsträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän&lt;br&gt;pensionsplan och med beaktande jämväl av bestämmelserna i nionde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket. Är fråga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening&lt;br&gt;som har bestämmande inflytande över företaget, är dock kostnad som här&lt;br&gt;avses och som hänför sig till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast&lt;br&gt;efter beslut enligt tionde stycket. Till grund för bedömande om en&lt;br&gt;arbetstagare har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av&lt;br&gt;aktier eller andelar i företaget hos arbetstagaren själv jämte sådana honom&lt;br&gt;närstående personer som nämns i punkt 14 sista stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För medel, som avsatts enligt b eller d, medges sålunda avdrag intill&lt;br&gt;vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv, och för&lt;br&gt;pensionsförsäkring medges avdrag för så stor del av kostnaderna som&lt;br&gt;behövs för att trygga pensionsåtagande, allt med iakttagande av&lt;br&gt;bestämmelserna i första - fjärde styckena och beslut enligt tionde stycket&lt;br&gt;av denna anvisningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke,&lt;br&gt;om pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär smärre avvikelser&lt;br&gt;från allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsättning att&lt;br&gt;utfästelserna till den del de avser sådana avvikelser har tryggats genom&lt;br&gt;pensionsförsäkring. Vidare fordras att utfästelserna har lämnats före&lt;br&gt;utgången av år 1977 eller att de lämnats till arbetstagare som därefter&lt;br&gt;erhållit anställning hos arbetsgivare och motsvarar utfästelser som har&lt;br&gt;lämnats av arbetsgivaren till andra arbetstagare före utgången av år 1977.&lt;br&gt;Med smärre avvikelser förstås sådana förmånsbelopp som utgår utöver&lt;br&gt;allmän pensionsplan men inom ramen för högsta pensionsgrundande lön&lt;br&gt;enligt planen under förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för&lt;br&gt;förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av kostnaden för&lt;br&gt;pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig&lt;br&gt;kostnad för förmånsbeloppen förstås den merkostnad som motsvarande&lt;br&gt;förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas&lt;br&gt;av den allmänna pensionsplanen. Överstiger kostnaden för&lt;br&gt;förmånsbeloppen vad nu sagts, skall emellertid ingen del av den kostnad&lt;br&gt;som överstiger kostnaden för pensionsåtagande enligt den allmänna&lt;br&gt;pensionsplanen vara avdragsgill. För att erhålla avdragsrätt skall&lt;br&gt;arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att endast smärre&lt;br&gt;avvikelser från allmän pensionsplan föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare gjort pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan&lt;br&gt;men föreligger icke avdragsrätt enligt första stycket eller har arbetsgivare&lt;br&gt;gjort pensionsåtagande för arbetstagare som icke omfattas av allmän&lt;br&gt;pensionsplan, får han - under förutsättning att åtagandet tryggats genom&lt;br&gt;pensionsförsäkring - avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med&lt;br&gt;högst ett belopp motsvarande summan av 35 procent av vad arbetsgivaren&lt;br&gt;utgivit i lön till arbetstagaren intill en lön som motsvarar tjugo gånger det&lt;br&gt;basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för&lt;br&gt;året närmast före taxeringsåret samt 25 procent av lönen till den del den&lt;br&gt;överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. Avdraget får&lt;br&gt;beräknas på lön som arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren antingen under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsåret eller under det närmast föregående beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare, som enligt 25 § lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. är skyldig att trygga upplupen del av&lt;br&gt;pensionsutfästelse genom att köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela&lt;br&gt;kostnaden för sådan försäkring om utfästelsen icke avser arbetstagare i&lt;br&gt;aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande&lt;br&gt;över företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av avdrag för kostnader avsedda att trygga arbetsgivares&lt;br&gt;pensionsåtaganden får pensionsutfästelse beaktas endast om försäkring for&lt;br&gt;utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, får skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta om avdrag avseende kostnader for att trygga pensionsutfästelse&lt;br&gt;utöver vad som gäller enligt första och fjärde styckena.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut i sådant ärende får överklagas hos&lt;br&gt;Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Har skattskyldig i sitt arbete företagit resor som varit förenade med&lt;br&gt;övernattning utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt till avdrag&lt;br&gt;för den ökning i levnadskostnaden, som han har haft på grund av att han&lt;br&gt;vistats utom sin vanliga verksamhetsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vanliga verksamhets-&lt;br&gt;orten utgörs av ett område inom&lt;br&gt;ett avstånd av 50 kilometer från den&lt;br&gt;skattskyldiges tjänsteställe. Med&lt;br&gt;vanlig verksamhetsort likställs ett&lt;br&gt;område inom ett avstånd av 50&lt;br&gt;kilometer från den skattskyldiges&lt;br&gt;bostad. Tjänsteställe är den plats&lt;br&gt;där en arbetstagare fullgör huvud-&lt;br&gt;delen av sitt arbete. Om detta sker&lt;br&gt;under förflyttning eller på arbets-&lt;br&gt;platser som hela tiden växlar, anses&lt;br&gt;som tjänsteställe i regel den plats&lt;br&gt;där arbetstagaren fullgör en del av&lt;br&gt;sitt arbete, såsom att hämta och&lt;br&gt;lämna arbetsmaterial eller utföra&lt;br&gt;förberedande och avslutande&lt;br&gt;arbetsuppgifter. Om arbete på varje&lt;br&gt;arbetsplats pågår begränsad tid&lt;br&gt;enligt de villkor som gäller för&lt;br&gt;vissa arbetstagare inom byggnads-&lt;br&gt;och anläggningsbranschen eller&lt;br&gt;därmed jämförliga branscher skall&lt;br&gt;den skattskyldiges bostad anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vanliga verksamhets-&lt;br&gt;orten utgörs av ett område inom&lt;br&gt;ett avstånd av 50 kilometer från den&lt;br&gt;skattskyldiges tjänsteställe. Med&lt;br&gt;vanlig verksamhetsort likställs ett&lt;br&gt;område inom ett avstånd av 50&lt;br&gt;kilometer från den skattskyldiges&lt;br&gt;bostad. Tjänsteställe är den plats&lt;br&gt;där en arbetstagare fullgör huvud-&lt;br&gt;delen av sitt arbete. Om detta sker&lt;br&gt;under förflyttning eller på arbets-&lt;br&gt;platser som hela tiden växlar, anses&lt;br&gt;som tjänsteställe i regel den plats&lt;br&gt;där arbetstagaren fullgör en del av&lt;br&gt;sitt arbete, såsom att hämta och&lt;br&gt;lämna arbetsmaterial eller utföra&lt;br&gt;förberedande och avslutande&lt;br&gt;arbetsuppgifter. Om arbetet på&lt;br&gt;varje arbetsplats pågår begränsad&lt;br&gt;tid enligt de villkor som gäller för&lt;br&gt;vissa arbetstagare inom byggnads-&lt;br&gt;och anläggningsbranschen eller&lt;br&gt;därmed jämförliga branscher skall&lt;br&gt;den skattskyldiges bostad anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tjänsteställe. För reservoffi- som tjänsteställe. För reserv-&lt;br&gt;cerare skall bostaden anses som &amp;nbsp;&amp;nbsp;officerare skall bostaden anses som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänsteställe. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tjänsteställe. En skattskyldig som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under begränsad tid arbetar vid&lt;br&gt;någon av Europeiska unionens&lt;br&gt;institutioner eller organ eller vid&lt;br&gt;Europaskolorna men får den&lt;br&gt;huvudsakliga delen av lönen för&lt;br&gt;arbetet från annan arbetsgivare&lt;br&gt;skall, under längst tre år, anses ha&lt;br&gt;sitt tjänsteställe hos den arbets-&lt;br&gt;givare som betalar den&lt;br&gt;huvudsakliga delen av lönen, om&lt;br&gt;den skattskyldige begär det. Om&lt;br&gt;bostaden på arbetsorten är tillfällig&lt;br&gt;och beror enbart på tjänsteutöv-&lt;br&gt;ningen, skall den inte anses som&lt;br&gt;sådan bostad som avses i andra&lt;br&gt;meningen, under förutsättning att&lt;br&gt;den skattskyldige har annan perma-&lt;br&gt;nent bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsökning enligt första stycket kan avse utlägg för logi, merkost-&lt;br&gt;nad för måltider samt diverse småutgifiter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare för förrättning inom riket utgivit ersättning för att&lt;br&gt;täcka kostnadsökningen för måltider och småutgifiter (dagtraktamente)&lt;br&gt;och visar den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag&lt;br&gt;med belopp motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel&lt;br&gt;dag som tagits i anspråk för resan högst med ett belopp som motsvarar 0,5&lt;br&gt;procent av det för beskattningsåret gällande basbeloppet enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring avrundat till närmaste tiotal kronor&lt;br&gt;(helt maximibelopp) och för varje halv dag högst med ett halvt&lt;br&gt;maximibelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare för förrättning utom riket utgivit dagtraktamente, och&lt;br&gt;visar den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag med&lt;br&gt;belopp motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel dag&lt;br&gt;som tagits i anspråk för resan högst med belopp som kan anses motsvara&lt;br&gt;den normala ökningen i levnadskostnaderna under en dag i respektive för-&lt;br&gt;rättningsland (helt normalbelopp) och för varje halv dag högst med ett&lt;br&gt;halvt normalbelopp. Helt normalbelopp avser kostnadsökning för frukost,&lt;br&gt;för lunch och middag bestående av en rätt på restaurang av normal&lt;br&gt;standard samt för småutgifter under varje hel dag som har tagits i anspråk&lt;br&gt;för resan. Föreligger särskilda skäl får normalbeloppet avse kostnadsök-&lt;br&gt;ning för måltider på restaurang av bättre standard. Uppehåller sig den&lt;br&gt;anställde under tjänsteresa samma dag i mer än ett land bestäms det högsta&lt;br&gt;beloppet för avdrag med hänsyn till det land där han har uppehållit sig den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längsta tiden av dagen (06.00-24.00).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som hel dag anses även avresedag om resan påbörjats före kl. 12.00&lt;br&gt;och hemkomstdag om resan avslutats efter kl. 19.00. Som halv dag anses&lt;br&gt;avresedag om resan påbörjats kl. 12.00 eller senare och hemkomstdag om&lt;br&gt;resan har avslutats kl. 19.00 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen under förrättning som varit&lt;br&gt;förenad med övernattning inom riket i en och samma anställning varit&lt;br&gt;större än avdrag som beräknats i enlighet med vad som sägs i fjärde&lt;br&gt;stycket, skall utredningen avse hans samtliga förrättningar i nämnda&lt;br&gt;anställning under beskattningsåret. Vill skattskyldig visa att kostnadsök-&lt;br&gt;ningen under förrättning som varit förenad med övernattning på utrikes ort&lt;br&gt;i en och samma anställning varit större än avdrag som beräknats enligt&lt;br&gt;femte stycket, får kostnadsökningen beräknas för varje förrättning för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte fått ersättning från arbetsgivaren för att täcka&lt;br&gt;kostnadsökning för måltider och småutgifler men gör sannolikt att han&lt;br&gt;haft sådana merkostnader medges avdrag vid förrättning inom riket enligt&lt;br&gt;schablon med ett halvt maximibelopp och vid förrättning utom riket enligt&lt;br&gt;schablon med ett halvt normalbelopp per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi medges med belopp motsvarande den&lt;br&gt;faktiska utgiften. Kan den skattskyldige inte visa logikostnaden medges&lt;br&gt;avdrag med belopp motsvarande ersättning som uppburits från arbetsgi-&lt;br&gt;varen (nattraktamenté). Detta avdrag får dock inte överstiga vid för-&lt;br&gt;rättning inom riket ett halvt maximibelopp och vid förrättning utom riket&lt;br&gt;ett halvt normalbelopp per natt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig som har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;enligt denna punkt tillhandahållits kostförmån skall avdraget reduceras&lt;br&gt;med hänsyn härtill, såvida inte förmånen avser fri kost som tillhandahållits&lt;br&gt;på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och som inte utgör skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbete utom den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till en och&lt;br&gt;samma ort under längre tid än tre månader i en följd bedöms rätten till&lt;br&gt;avdrag och beräknas detta enligt bestämmelserna i punkt 3 a. En löpande&lt;br&gt;förrättning anses bruten endast av uppehåll som beror på att arbetet&lt;br&gt;förläggs till annan ort under minst fyra veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med arbetsgivare jämställs an-&lt;br&gt;nan utbetalare av traktamente om&lt;br&gt;den huvudsakliga delen av arbetet&lt;br&gt;utförs för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;. Den som på grund av sitt&lt;br&gt;arbete vistas på annan ort än sin&lt;br&gt;eller sin familjs hemort, äger rätt&lt;br&gt;till skäligt avdrag för kostnad för en&lt;br&gt;hemresa varje vecka om avståndet&lt;br&gt;mellan hemorten och arbetsorten är&lt;br&gt;längre än 50 kilometer. Avdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b. Den som på grund av sitt&lt;br&gt;arbete vistas på annan ort än sin&lt;br&gt;eller sin familjs hemort, äger rätt&lt;br&gt;till skäligt avdrag för kostnad för en&lt;br&gt;hemresa varje vecka om avståndet&lt;br&gt;mellan hemorten och arbetsorten är&lt;br&gt;längre än 50 kilometer. Avdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller endast kostnad för resa inom gäller endast kostnad för resa inom&lt;br&gt;riket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller mellan Europeiska unionens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemsländer eller EES-länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget skall i regel beräknas efter kostnad för billigaste färdsätt.&lt;br&gt;Avdrag medges dock för kostnad som inte är oskälig för tåg- eller flygre-&lt;br&gt;sa. Om godtagbara allmänna kommunikationer saknas får avdrag medges&lt;br&gt;för kostnader för resa med egen bil enligt den schablon som anges i punkt&lt;br&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 d. En skattskyldig som vid för-&lt;br&gt;rättning utom Sverige har rätt till&lt;br&gt;avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;enligt punkt 3 har också rätt till av-&lt;br&gt;drag för kostnader för medföljande&lt;br&gt;barns grundläggande skolgång i&lt;br&gt;förrättningslandet med belopp&lt;br&gt;motsvarande den faktiska utgiften&lt;br&gt;för den tid under vilken avdragsrätt&lt;br&gt;föreligger enligt punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Även för det fall, att skattskyldig enligt punkt 3 här ovan icke är be-&lt;br&gt;rättigad till avdrag för ökade levnadskostnader, äger han dock rätt avdraga&lt;br&gt;skälig kostnad för resor till och från arbetsplatsen, där denna varit belägen&lt;br&gt;på sådant avstånd från hans bostad, att han behövt anlita och även anlitat&lt;br&gt;särskilt fortskaffhingsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avståndet mellan den skattskyldiges bostad och arbetsplats uppgår&lt;br&gt;till minst fem kilometer och det klart framgår att användandet av egen bil&lt;br&gt;för resa till och från arbetsplatsen regelmässigt medför en tidsvinst på&lt;br&gt;minst två timmar i jämförelse med allmänt kommunikationsmedel medges&lt;br&gt;avdrag för kostnader för resa med egen bil. Sådant avdrag medges också&lt;br&gt;om den skattskyldige använder bilen i tjänsten under minst 60 dagar för år&lt;br&gt;räknat för de dagar som bilen används i tjänsten. Om bilen används i&lt;br&gt;tjänsten under minst 160 dagar för år räknat medges avdrag under alla de&lt;br&gt;dagar som bilen används för resor mellan bostad och arbetsplats. An-&lt;br&gt;vändning i tjänsten beaktas dock endast om den uppgår till minst 300 mil&lt;br&gt;för år räknat. Avdraget skall bestämmas enligt schablon på grundval av&lt;br&gt;genomsnittliga kostnader för mindre bil och med hänsyn till de kostnader,&lt;br&gt;som är direkt beroende av körd vägsträcka (milbundna kostnader).&lt;br&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för&lt;br&gt;varje taxeringsår föreskrifter för beräkningen av avdrag i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldig som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp är&lt;br&gt;nödsakad att använda bil tillämpas inte bestämmelserna i andra stycket.&lt;br&gt;Detsamma gäller skattskyldig som är tvungen att använda större bil på&lt;br&gt;grund av skrymmande last.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som haft kostnader&lt;br&gt;för resa inom riket i samband med&lt;br&gt;tillträdande eller frånträdande av&lt;br&gt;anställning eller uppdrag har rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som haft kostnader&lt;br&gt;för resa inom eller mellan Euro-&lt;br&gt;peiska unionens medlemsländer&lt;br&gt;eller EES-länderna i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäligt avdrag för kostnaderna, tillträdande eller frånträdande av&lt;br&gt;Härvid gäller vad som sägs i punkt anställning eller uppdrag har rätt till&lt;br&gt;3 b andra stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skäligt avdrag för kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härvid gäller vad som sägs i punkt&lt;br&gt;3 b andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige vid resorna haft kostnader för väg-, bro- eller&lt;br&gt;färjeavgift medges avdrag för den faktiska kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig för förmån av fri eller delvis fri bil medges&lt;br&gt;dock inte avdrag för andra kostnader än sådana som avses i femte stycket&lt;br&gt;för resor som avses i första stycket, om han har företagit resorna med bil&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under den tid förmånen åtnjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. En skattskyldig som åtnjuter&lt;br&gt;skattefri förmån av utbildning eller&lt;br&gt;annan åtgärd enligt 32 § 3 h mom.&lt;br&gt;första stycket har rätt till avdrag på&lt;br&gt;sätt som föreskrivs i punkt 4 och&lt;br&gt;33 § 2 mom. för kostnader för resor&lt;br&gt;till och från den plats där ut-&lt;br&gt;bildningen eller åtgärden till-&lt;br&gt;handahålls. Om den skattskyldige&lt;br&gt;har kostnader för både sådana&lt;br&gt;resor och för resor mellan bostaden&lt;br&gt;och arbetsplatsen, skall begrän-&lt;br&gt;sningen avse de sammanlagda kost-&lt;br&gt;naderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig som avses i&lt;br&gt;första stycket får ersättning för&lt;br&gt;ökade levnadskostnader och kost-&lt;br&gt;nader för hemresor, medges avdrag&lt;br&gt;för ökade levnadskostnader enligt&lt;br&gt;de regler som gäller för skattskyldi-&lt;br&gt;ga som avses i punkt 3 a första&lt;br&gt;stycket och för kostnader för hem-&lt;br&gt;resor enligt vad som föreskrivs i&lt;br&gt;punkt 3 b. Avdraget för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader får dock inte&lt;br&gt;överstiga vare sig uppburen ersätt-&lt;br&gt;ning eller de schablonbelopp som&lt;br&gt;anges i punkt 3 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges inte för tid efter&lt;br&gt;utgången av första året efter upp-&lt;br&gt;sägningstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;1 fråga om inkomst av tjänst 4. I fråga om inkomst av tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller som allmän regel, att inkomst&lt;br&gt;skall anses hava åtnjutits under det&lt;br&gt;år då densamma från den skatt-&lt;br&gt;skyldiges synpunkt är att anse som&lt;br&gt;verkligen förvärvad och till sitt&lt;br&gt;belopp känd. Detta är framför allt&lt;br&gt;förhållandet, då inkomsten av den&lt;br&gt;skattskyldige uppburits eller blivit&lt;br&gt;för honom tillgänglig for lyftning&lt;br&gt;eller, såsom i fråga om bostadsför-&lt;br&gt;mån och andra förmåner in natura,&lt;br&gt;då den på annat sätt kommit den&lt;br&gt;skattskyldige till godo, detta obe-&lt;br&gt;roende av huruvida inkomsten&lt;br&gt;intjänats under året eller tidigare.&lt;br&gt;Har den skattskyldige på grund av&lt;br&gt;sin tjänst fått förvärva värdepapper&lt;br&gt;på förmånliga villkor, tas förmånen&lt;br&gt;upp till beskattning det år förvärvet&lt;br&gt;skedde. I fall då behållning på pen-&lt;br&gt;sionsparkonto skall avskattas enligt&lt;br&gt;32 § 1 mom. första stycket j&lt;br&gt;inträder skattskyldigheten när&lt;br&gt;pensionssparavtalet upphör att gälla&lt;br&gt;för de tillgångar som skall&lt;br&gt;avskattas. Vid sådan överlåtelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller som allmän regel, att inkomst&lt;br&gt;skall anses hava åtnjutits under det&lt;br&gt;år, då densamma från den skatt-&lt;br&gt;skyldiges synpunkt är att anse som&lt;br&gt;verkligen förvärvad och till sitt&lt;br&gt;belopp känd. Detta är framför allt&lt;br&gt;förhållandet, då inkomsten av den&lt;br&gt;skattskyldige uppburits eller blivit&lt;br&gt;för honom tillgänglig för lyftning&lt;br&gt;eller, såsom i fråga om bostadsför-&lt;br&gt;mån och andra förmåner in natura,&lt;br&gt;då den på annat sätt kommit den&lt;br&gt;skattskyldige till godo, detta&lt;br&gt;oberoende av huruvida inkomsten&lt;br&gt;intjänats under året eller tidigare.&lt;br&gt;Förmån av fri eller delvis fri resa&lt;br&gt;på tåg som värderas enligt punkt 6&lt;br&gt;av anvisningarna till 42 § skall&lt;br&gt;dock anses åtnjuten redan när den&lt;br&gt;skattskyldige disponerar över hand-&lt;br&gt;ling eller dylikt som berättigar till&lt;br&gt;resa. Har den skattskyldige på&lt;br&gt;grund av sin tjänst fått förvärva&lt;br&gt;värdepapper på förmånliga villkor,&lt;br&gt;tas förmånen upp till beskattning&lt;br&gt;det år förvärvet skedde. I fall då be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsfÖrsäkring till ny försäk-&lt;br&gt;ringsgivare som avses i punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 31 § anses pen-&lt;br&gt;sionskapitalet utbetalt när ansvaret&lt;br&gt;for en överlåten försäkring övergår&lt;br&gt;på den övertagande försäkrings-&lt;br&gt;givaren eller, i fråga om pensions-&lt;br&gt;försäkring som överförs till sådan&lt;br&gt;del av försäkringsgivarens verk-&lt;br&gt;samhet som inte avser pensions-&lt;br&gt;försäkring, när överföringen äger&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållning på pensionssparkonto&lt;br&gt;skall avskattas enligt 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket j inträder skattskyl-&lt;br&gt;digheten när pensionssparavtalet&lt;br&gt;upphör att gälla for de tillgångar&lt;br&gt;som skall avskattas. Vid sådan&lt;br&gt;överlåtelse av pensionsförsäkring&lt;br&gt;till ny försäkringsgivare som avses&lt;br&gt;i punkt 1 av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;anses pensionskapitalet utbetalt när&lt;br&gt;ansvaret för en överlåten försäkring&lt;br&gt;övergår på den övertagande försäk-&lt;br&gt;ringsgivaren eller, i fråga om pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring som överförs till&lt;br&gt;sådan del av försäkringsgivarens&lt;br&gt;verksamhet som inte avser pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring, när överföringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna for inkomstförvärvet&lt;br&gt;avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats&lt;br&gt;eller först under ett senare år beräknas inflyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 42 § §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om inskränkande villkor&lt;br&gt;gäller för fria eller delvis fria resor&lt;br&gt;på flyg eller inrikes tåg som ges på&lt;br&gt;grund av anställning eller särskilt&lt;br&gt;uppdrag inom rese- eller&lt;br&gt;trafikbranschen skall förmånsvär-&lt;br&gt;det för flygresor beräknas enligt&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena och för&lt;br&gt;tågresor enligt femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inskränkande villkor avses&lt;br&gt;att resan får företas endast under&lt;br&gt;viss tid, på vissa avgångar eller i&lt;br&gt;mån av platstillgång vid resans&lt;br&gt;avgång och att villkoren dels&lt;br&gt;väsentligen avviker från vad som&lt;br&gt;gäller för resor som säljs på all-&lt;br&gt;männa marknaden, dels innebär en&lt;br&gt;påtaglig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En flygresa med sådant inskrän-&lt;br&gt;kande villkor att resan endast får&lt;br&gt;företas i mån av platstillgång vid&lt;br&gt;resans avgång värderas till 40&lt;br&gt;procent av det lägsta normalt före-&lt;br&gt;kommande marknadspris som en&lt;br&gt;konsument har fått betala för&lt;br&gt;motsvarande bokningsbara resa&lt;br&gt;utan inskränkande villkor under&lt;br&gt;perioden från och med oktober&lt;br&gt;andra året före beskattningsåret till&lt;br&gt;och med september året före&lt;br&gt;beskattningsåret. Flygresor i övrigt&lt;br&gt;värderas till 75 procent av nämnda&lt;br&gt;pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av det lägsta&lt;br&gt;normalt förekommande marknads-&lt;br&gt;priset för motsvarande resa utan&lt;br&gt;inskränkande villkor skall jäm-&lt;br&gt;förelse göras med priser för flygre-&lt;br&gt;sor med samma destinationsort&lt;br&gt;eller, när sådant underlag saknas,&lt;br&gt;med likartad resesträcka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av fria tågresor skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värderas till 5 procent av det&lt;br&gt;marknadspris som en konsument&lt;br&gt;får betala för ett årskort som&lt;br&gt;berättigar till motsvarande resor&lt;br&gt;utan inskränkande villkor under&lt;br&gt;beskattningsåret. För ungdomar&lt;br&gt;som under beskattningsåret fyller&lt;br&gt;lägst 16 år och högst 18 år skall&lt;br&gt;förmånen värderas till halva detta&lt;br&gt;värde. För barn som under be-&lt;br&gt;skattningsåret fyller högst 15 år&lt;br&gt;skall inget förmånsvärde åsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas vad avser de&lt;br&gt;nya bestämmelserna i 32 § 3 f mom., 42 § punkt 4 av anvisningarna till 41&lt;br&gt;§ och punkt 6 av anvisningarna till 42 § första gången vid 1998 års&lt;br&gt;taxering, och i övrigt första gången vid 1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya lydelsen av punkt 1 av anvisningarna till 20 § tillämpas&lt;br&gt;endast i fråga om måltidsutgifter efter utgången av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Traktamentsersättning och ersättning för hemresekostnader som&lt;br&gt;Europeiska unionens institutioner eller organ har betalat till nationella&lt;br&gt;experter under 1995 är inte skattepliktig intäkt vid 1996 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1995:920.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1625.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:180.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1596.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1995:853.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 och 97 §§ uppbördslagen (1953:272)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter skattskyldig jämte kontant inkomst andra förmåner skall&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas efter inkomstförmånemas sammanlagda&lt;br&gt;värde. Har den skattskyldige utgett ersättning för en förmån skall&lt;br&gt;förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall beräk-&lt;br&gt;nas enligt punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Andra stycket andra&lt;br&gt;meningen av nämnda anvisnings-&lt;br&gt;punkt skall dock tillämpas endast i&lt;br&gt;fall som avses i sjätte stycket ned-&lt;br&gt;an. Värdet av förmån av ränteffitt&lt;br&gt;lån eller lån där ränta understiger&lt;br&gt;marknadsräntan skall beräknas en-&lt;br&gt;ligt punkt 10 tredje—femte styckena&lt;br&gt;av anvisningarna till 32 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall beräk-&lt;br&gt;nas enligt punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Andra stycket andra&lt;br&gt;meningen av nämnda anvisnings-&lt;br&gt;punkt skall dock tillämpas endast i&lt;br&gt;fall som avses i sjätte stycket&lt;br&gt;nedan. Värdet av reseförmåner som&lt;br&gt;avses i punkt 6 av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;beräknas till det värde som följer&lt;br&gt;av tredje-femte styckena samma&lt;br&gt;anvisningspunkt. Värdet av förmån&lt;br&gt;av ränteffitt lån eller lån där räntan&lt;br&gt;understiger marknadsräntan skall&lt;br&gt;beräknas enligt punkt 10&lt;br&gt;tredje-femte styckena av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 32 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är&lt;br&gt;semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i&lt;br&gt;områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader. För-&lt;br&gt;månsvärdet av en bostad inom varje område skall bestämmas till det&lt;br&gt;genomsnittliga värdet beräknat per kvadratmeter bostadsyta för&lt;br&gt;jämförbara bostäder inom området. Om bostaden är belägen utom tätort&lt;br&gt;med närmaste omgivning skall dock värdet bestämmas till det lägsta av&lt;br&gt;nämnda genomsnittsvärden reducerat med tio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av annan förmån än som avses i andra och tredje styckena skall&lt;br&gt;beräknas enligt 42 § andra stycket kommunalskattelagen samt punkt 1&lt;br&gt;andra och tredje styckena och punkt 3 av anvisningarna till den&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av&lt;br&gt;förmånen med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten bestämt värdet av förmånen enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare skall detta värde användas även vid&lt;br&gt;beräkning av preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande vid vite eller&lt;br&gt;beslut om revision enligt 78 § 7&lt;br&gt;mom. får inte överklagas. Inte&lt;br&gt;heller beslut enligt 55 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket eller 55 § 2 mom.&lt;br&gt;andra stycket får överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande vid vite eller&lt;br&gt;beslut om revision enligt 78 § 2 b&lt;br&gt;mom. får inte överklagas. Inte&lt;br&gt;heller beslut enligt 55 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket eller 55 § 2 mom.&lt;br&gt;andra stycket får överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas, såvitt avser den&lt;br&gt;nya lydelsen av 8 §, första gången i fråga om preliminär skatt for 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:1516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:894.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om&lt;br&gt;sjömansskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sjömän, som icke skall erlägga sjömansskatt enligt 7 § 1 mom.&lt;br&gt;(utländsk sjöman), skall sjömansskatt utgå på beskattningsbar&lt;br&gt;månadsinkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i&lt;br&gt;fjärrfart, enligt vid denna lag fogad tabell F kolumn U, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogad&lt;br&gt;tabell N kolumn U.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna egenavgifter skall betalas enligt bestämmelserna i 7 § 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mom. andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt första stycket och&lt;br&gt;allmänna egenavgifter enligt andra&lt;br&gt;stycket utgår icke, om sjömannen&lt;br&gt;på ett godtagbart sätt visar, att han&lt;br&gt;är skattskyldig i annat land för in-&lt;br&gt;komsten ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt första stycket och&lt;br&gt;allmänna egenavgifter enligt andra&lt;br&gt;stycket utgår icke, om sjömannen&lt;br&gt;visar att inkomsten ombord be-&lt;br&gt;skattas i ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 7 § 1 mom. fjärde stycket och 7 § 2 mom. tillämpas&lt;br&gt;också i fråga om skatt enligt denna paragraf. Därvid skall dock i fall som&lt;br&gt;avses i 7 § 2 mom. första stycket skatt erläggas enligt tabell F kolumn U&lt;br&gt;och i fall som avses i andra stycket av samma lagrum enligt tabell N&lt;br&gt;kolumn U.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1745.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall varje taxeringsår fatta taxeringsbeslut före&lt;br&gt;utgången av november på grundval av de uppgifter som lämnats enligt&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt vad som&lt;br&gt;i övrigt framkommit vid utredning enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under november taxeringsåret&lt;br&gt;får skattemyndigheten dock inte till&lt;br&gt;den skattskyldiges nackdel fatta&lt;br&gt;grundläggande beslut om årlig&lt;br&gt;taxering, omprövningsbeslut eller&lt;br&gt;beslut om skattetillägg. Sådana om-&lt;br&gt;prövningsbeslut och beslut om&lt;br&gt;skattetillägg får dock fattas om det&lt;br&gt;grundläggande beslutet fattats se-&lt;br&gt;nast den 15 augusti på grundval av&lt;br&gt;förenklad självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1996 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:486.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8 och 13 §§ lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidigt skadeforsäk-&lt;br&gt;ringsföretag och värdepappersfond samt sådan stiftelse, fond eller&lt;br&gt;inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs,&lt;br&gt;vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt, om dess bruttointäkter under be-&lt;br&gt;skattningsåret överstigit grundavdraget enligt 8 § nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan juridisk person, om&lt;br&gt;dess bruttointäkter av en eller flera&lt;br&gt;förvärvskällor under beskattnings-&lt;br&gt;året uppgått till sammanlagt minst&lt;br&gt;100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. juridisk person, vars tillgångar&lt;br&gt;av den art som anges i 3 § 1 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:577) om statlig förmö-&lt;br&gt;genhetsskatt, vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång haft ett värde som&lt;br&gt;överstiger 800 000 kronor eller, i&lt;br&gt;fråga om sådan juridisk person som&lt;br&gt;avses i 6 § 1 mom. b nämnda lag,&lt;br&gt;25 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. juridisk person för vilken un-&lt;br&gt;derlag för skogsvårdsavgift, statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt, avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel eller särskild löne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. dödsbo när dess bruttointäkter&lt;br&gt;av kapital av annat slag än av-&lt;br&gt;kastning för vilken preliminär A-&lt;br&gt;skatt skall betalas enligt 3 § 2 mom.&lt;br&gt;tredje stycket uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) och bruttointäkter av en&lt;br&gt;eller flera andra förvärvskällor&lt;br&gt;uppgått till sammanlagt minst 100&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan juridisk person, om dess&lt;br&gt;bruttointäkter av en eller flera&lt;br&gt;förvärvskällor under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret uppgått till sammanlagt&lt;br&gt;minst 100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. juridisk person, vars tillgångar&lt;br&gt;av den art som anges i 3 § 1 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:577) om statlig förmö-&lt;br&gt;genhetsskatt, vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång haft ett värde som&lt;br&gt;överstiger 800 000 kronor eller, i&lt;br&gt;fråga om sådan juridisk person som&lt;br&gt;avses i 6 § 1 mom. b nämnda lag,&lt;br&gt;25 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. juridisk person for vilken un-&lt;br&gt;derlag for statlig fastighetsskatt,&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;br&gt;eller särskild löneskatt på pensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på pensionskostnader skall&lt;br&gt;fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömandet av deklarations-&lt;br&gt;skyldighet enligt första stycket 2-4&lt;br&gt;skall hänsyn inte tas till sådan&lt;br&gt;inkomst eller förmögenhet, for vil-&lt;br&gt;ken skattskyldighet inte föreligger&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370), lagen om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt eller lagen om statlig&lt;br&gt;förmögenhetsskatt. Däremot skall&lt;br&gt;hänsyn tas till sådan inkomst eller&lt;br&gt;förmögenhet som enligt dubbelbe-&lt;br&gt;skattningsavtal skall vara helt eller&lt;br&gt;delvis undantagen från beskattning&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader skall fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömandet av deklarations-&lt;br&gt;skyldighet enligt första stycket 2-5&lt;br&gt;skall hänsyn inte tas till sådan&lt;br&gt;inkomst eller förmögenhet, för vil-&lt;br&gt;ken skattskyldighet inte föreligger&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370), lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt eller lagen om statlig&lt;br&gt;förmögenhetsskatt. Däremot skall&lt;br&gt;hänsyn tas till sådan inkomst eller&lt;br&gt;förmögenhet som enligt dubbelbe-&lt;br&gt;skattningsavtal skall vara helt eller&lt;br&gt;delvis undantagen från beskattning&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild självdeklaration skall lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldige är annan juridisk person än dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den skattskyldige är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldige är företagsledare eller delägare i fåmansforetag,&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag, företag som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansforetag eller, om uppgifter skall lämnas eligt 24 §, i företag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphört att vara sådant företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den skattskyldige är närståen-&lt;br&gt;de till företagsledare i sådant&lt;br&gt;företag som avses i 3 och skall&lt;br&gt;lämna uppgifter enligt 24 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den skattskyldige enligt 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 3 &amp;nbsp;§ mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200) är skyldig att redovisa&lt;br&gt;utgående och ingående mervär-&lt;br&gt;desskatt i sin självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den skattskyldige inte varit&lt;br&gt;bosatt i Sverige under hela beskatt-&lt;br&gt;ningsåret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den skattskyldige inte mottagit&lt;br&gt;förtryckt blankett for förenklad&lt;br&gt;självdeklaration senast den 15 april&lt;br&gt;taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den skattskyldige enligt 14&lt;br&gt;kap. 3 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) är skyldig att redovisa&lt;br&gt;utgående och ingående mervär-&lt;br&gt;desskatt i sin självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den skattskyldige inte varit&lt;br&gt;bosatt i Sverige under hela beskatt-&lt;br&gt;ningsåret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den skattskyldige inte mottagit&lt;br&gt;förtryckt blankett for förenklad&lt;br&gt;självdeklaration senast den 15 april&lt;br&gt;taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1991:698.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:483.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall for varje år betalas till staten med 21,39 procent&lt;br&gt;på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65&lt;br&gt;år eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidrags-&lt;br&gt;försäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån for arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som annor-&lt;br&gt;ledes än på grund av kollektiv-&lt;br&gt;avtalsgrundad avgångsbidrags-&lt;br&gt;försäkring utbetalas av staten, kom-&lt;br&gt;mun eller kommunalförbund som&lt;br&gt;arbetsgivare eller av Svenska kom-&lt;br&gt;munförbundet, Landstings-&lt;br&gt;förbundet, Svenska kyrkans för-&lt;br&gt;samlings- och pastoratsforbund,&lt;br&gt;Kommunernas pensionsanstalt eller&lt;br&gt;Sjukvårdens och socialvårdens pla-&lt;br&gt;nerings- och rationaliseringsinstitut,&lt;br&gt;under förutsättning att&lt;br&gt;arbetsgivaren tillämpar kommunalt&lt;br&gt;pensionsavtal eller av annan&lt;br&gt;arbetsgivare, under förutsättning att&lt;br&gt;arbetsgivaren tilllämpar kommunalt&lt;br&gt;pensionsavtal och att borgen&lt;br&gt;tecknats i enlighet med vad som&lt;br&gt;anges i punkt 20 e första stycket b&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som&lt;br&gt;annorledes än på grund av kollek-&lt;br&gt;tivavtalsgrundad avgångsbidrags-&lt;br&gt;försäkring utbetalas av staten, kom-&lt;br&gt;mun eller kommunalförbund som&lt;br&gt;arbetsgivare eller av Svenska kom-&lt;br&gt;munförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, Svenska kyrkans försam-&lt;br&gt;lings- och pastoratsförbund, det för&lt;br&gt;kommunerna och landstingen&lt;br&gt;gemensamma organet för admini-&lt;br&gt;stration av personalpension eller&lt;br&gt;Sjukvårdens och socialvårdens&lt;br&gt;planerings- och rationaliserings-&lt;br&gt;institut, under förutsättning att&lt;br&gt;arbetsgivaren tilllämpar kommunalt&lt;br&gt;pensionsavtal eller av annan arbets-&lt;br&gt;givare, under förutsättning att&lt;br&gt;arbetsgivaren tillämpar kommunalt&lt;br&gt;pensionsavtal och att borgen&lt;br&gt;tecknats i enlighet med vad som&lt;br&gt;anges i punkt 20 e första stycket b&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-&lt;br&gt;organisationer till den del ersättningen utgör komplement till&lt;br&gt;förtidspension eller till sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts&lt;br&gt;enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av&lt;br&gt;engångsbelopp som inte utgör kompensation for mistad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 § första&lt;br&gt;stycket 2 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall bortses&lt;br&gt;från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993&lt;br&gt;om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som&lt;br&gt;inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän&lt;br&gt;försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast&lt;br&gt;ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som&lt;br&gt;inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1924.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Skattereglerna rörande naturaförmåner i inkomstslaget tjänst har setts över&lt;br&gt;i flera olika sammanhang genom åren i syfte att åstadkomma en neutral&lt;br&gt;beskattning mellan kontantlön och andra förmåner. Översyn har bl.a.&lt;br&gt;gjorts av Utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK), vars&lt;br&gt;betänkande Reformerad inkomstbeskattning (SOU 1989:33) låg till grund&lt;br&gt;för 1990 års skattereform, därefter av Utredningen om tjänsteinkomst-&lt;br&gt;beskattning (SOU 1992:57 och 1993:44) och Utredningen om beskattning&lt;br&gt;av förmåner (SOU 1994:98).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en utredning har nu sett över förmånsområdet, nämligen&lt;br&gt;Utredningen om beskattning av förmåner i samband med uppsägning och&lt;br&gt;utbildning. Utredningen tillsattes under våren 1995 för att se över&lt;br&gt;beskattningen avseende utbildning och andra förmåner i samband med&lt;br&gt;personalavveckling och av arbetsgivaren bekostad utbildning i övrigt.&lt;br&gt;Under hösten 1995 lades i betänkandet Personalavveckling, utbildning och&lt;br&gt;beskattning (SOU 1995:94) fram förslag till nya regler angående&lt;br&gt;beskattningen av dessa förmåner. Betänkandet har remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. Utredningens sam-&lt;br&gt;manfattning och förslag till lagtext finns i bilaga 2 och 3. En&lt;br&gt;sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i ärendet (dnr&lt;br&gt;Fi95/5591).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar nu upp de frågor som behandlas i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera av de olika översynerna har också skattereglerna rörande&lt;br&gt;reseförmåner tagits upp till behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till skattereformen gjordes i lagtexten ett uttryckligt undantag från&lt;br&gt;skatteplikt för en skattskyldigs fria resor på grund av anställning eller&lt;br&gt;särskilt uppdrag under förutsättning att resorna inte var att anse som&lt;br&gt;ersättning för kontant lön. Undantagsbestämmelsen kom i praxis att&lt;br&gt;omfatta anställda inom rese- och trafikbranschen. Skattefriheten slopades&lt;br&gt;i samband med skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har Riksskatteverket godtagit att vissa schabloner tillämpas vid&lt;br&gt;värderingen av reseförmåner, i avvaktan på att branschen utvecklar ett&lt;br&gt;system för kontroll av varje enskilds resande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om tjänsteinkomstbeskattning föreslog i sitt&lt;br&gt;slutbetänkande Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen (SOU 1993:44)&lt;br&gt;inte några undantagsregler för reseförmåner vid inkomstbeskattningen&lt;br&gt;men däremot en schabloniserad värdering av den enskilda resan vid be-&lt;br&gt;stämmande av underlaget för beräkning av preliminär skatt och arbets-&lt;br&gt;givaravgifter. Förslaget utsattes för kraftig kritik. Med hänsyn till kritiken&lt;br&gt;föreslog den dåvarande regeringen i prop. 1993/94:90 Översyn av&lt;br&gt;tjänsteinkomstbeskattningen, m.m. dels skattefrihet för en valfri resa per&lt;br&gt;år och anställd, dels en schablonvärderingsregel vid bestämmandet av&lt;br&gt;underlag för beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter. I&lt;br&gt;propositionen förutskickades också att en särskild utredare skulle tillkallas&lt;br&gt;för att se över reglerna på nytt. Skatteutskottet (bet. 1993/94:SkU10)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemställde dock att riksdagen skulle avslå propositionen när det gällde -&lt;br&gt;schablonvärderingen och den skattefria resan samt uttalade att en ny&lt;br&gt;lagstiftning borde utformas i enlighet med nuvarande provisorium.&lt;br&gt;Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I januari 1994 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppgift att&lt;br&gt;se över bl.a. reglerna om beskattning av reseförmåner. Utredningen om&lt;br&gt;beskattning av förmåner (Fi 1994:01) redovisade i juni 1994 sitt&lt;br&gt;betänkande Beskattning av förmåner (SOU 1994:98). Betänkandet har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4.&lt;br&gt;En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i ärendet (dnr&lt;br&gt;Fi94/2343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med direktiven har utredningen i sitt betänkande lämnat två&lt;br&gt;alternativa förslag till beskattning som lösning på värderingsproblemen&lt;br&gt;med reseförmåner, en schabloniserad modell och en individuell modell.&lt;br&gt;Utredningen har förordat den senare modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor som behandlas i betänkandet är, förutom reseförmåner, också&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdsförmåner, personalrabatter och förmåner av begränsat&lt;br&gt;värde. Samtliga frågor behandlades i den lagrådsremiss som lämnades till&lt;br&gt;Lagrådet den 2 mars 1995. Vad avser reseförmåner innebar förslaget i&lt;br&gt;remissen att reseförmåner skulle värderas enligt en individuell schablon-&lt;br&gt;modell. Lagrådet lämnade förslaget i denna del utan erinran. Men&lt;br&gt;förslaget fick dock kraftig kritik och regeringen ansåg därför att frågan&lt;br&gt;borde bli föremål for ytterligare överväganden. I den efterföljande pro-&lt;br&gt;positionen fanns därför inte något förslag avseende reseförmåner med&lt;br&gt;(prop. 1994/95:182, bet. 1994/95:SkU25, rskr. 1994/95:371). Efter&lt;br&gt;ytterligare beredning av frågan presenterade regeringen ett förslag om&lt;br&gt;ändrade skatteregler rörande reseförmåner i en lagrådsremiss den 5&lt;br&gt;oktober 1995. Förslaget innebar i princip att reseförmånema for den&lt;br&gt;enskilde resenären skulle värderas till ett schablonbelopp, oberoende av&lt;br&gt;antalet resor och deras längd, om inte den skattskyldige eller&lt;br&gt;skattemyndigheten kunde visa att värdet var något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet avstyrkte att förslagen lades till grund för lagstiftning. Den&lt;br&gt;allvarligaste invändningen var enligt Lagrådet att resultatet av schablonbe-&lt;br&gt;räkningama många gånger kunde bli klart orättvist för de skattskyldiga.&lt;br&gt;Men den anvisade schablonmetoden ansågs också vara utomordentligt&lt;br&gt;komplicerad. Ett system där förmånsvärdet bestäms mera individuellt för&lt;br&gt;varje resenär var klart att föredra från sakliga synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till Lagrådets yttrande ansåg regeringen att frågan om&lt;br&gt;värdering av reseförmåner på nytt borde beredas ytterligare. Efter att&lt;br&gt;frågan om reseförmåner beretts ännu en gång behandlas den i det följande.&lt;br&gt;Det förslag som regeringen nu presenterar innebär i princip att en&lt;br&gt;individuell schablonmodell föreslås i fråga om flygresor och en ny,&lt;br&gt;förenklad schablonmodell används för värdering av tågresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang tas också upp förslag om borttagande av&lt;br&gt;skattefriheten för vissa rabatter och förmåner som utgår på grund av visad&lt;br&gt;kundtrohet vid utrikes flygresa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-&lt;br&gt;avtalet) och därefter Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anlitas svenska tjänstemän i offentlig och privat tjänst som experter vid&lt;br&gt;institutioner och andra organ inom EU. Utöver en fast eller tillfällig&lt;br&gt;anställning vid någon av EU:s institutioner eller organ finns ett antal&lt;br&gt;uppdragsvarianter for vilka olika villkor i fråga om anställning, lön,&lt;br&gt;kostnadsersättningar, sociala avgifter och skatter gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav tillkallade regeringen i september 1994 en särskild&lt;br&gt;utredare med uppgift att belysa vissa frågor om lön, uppdragsarvoden,&lt;br&gt;traktamenten, övriga kostnadsersättningar och andra villkor för dem som&lt;br&gt;för Sverige deltar i kommittéer eller arbetsgrupper i EU eller som tjänstgör&lt;br&gt;som s.k. nationella experter vid en EU-institution. Utredaren skulle även&lt;br&gt;belysa frågan om tjänstledighet för den som medverkar i kommittéer m.m.&lt;br&gt;inom EU samt för dem som får fast eller tillfällig anställning vid en EU-&lt;br&gt;institution. I uppdraget ingick också att redovisa de skattemässiga&lt;br&gt;konsekvenser som de olika formerna av anställning eller uppdrag får.&lt;br&gt;Utredningen antog namnet EU-tjänstgöringsutredningen. Utredningen&lt;br&gt;redovisade i september 1995 sin rapport Svenskar i EU-tjänst (SOU&lt;br&gt;1995:89). En sammanfattning av rapporten återges i bilaga 5. Rapporten&lt;br&gt;har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i ärendet&lt;br&gt;(dnr Fi95/5073). Utredningens redovisning av gällande&lt;br&gt;skattekonsekvenser och remissinstansernas synpunkter härpå föranleder&lt;br&gt;regeringen att föreslå vissa förändringar rörande reglerna om avdragsrätt&lt;br&gt;för ökade levnadskostnader och resekostnader. Dessutom föreslås viss&lt;br&gt;skattefrihet för kostnadsersättningar som betalas av Europaparlamentet till&lt;br&gt;företrädare i parlamentet. Vidare tas upp förslag om avdragsrätt för barns&lt;br&gt;skolavgifter utomlands och om utvidgad skattefrihet för fri eller delvis fri&lt;br&gt;resa till eller från anställningsintervju.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs också fram vissa förslag om ändringar av&lt;br&gt;redaktionell karaktär i lagen (1958:295) om sjömansskatt, i&lt;br&gt;kommunalskattelagens regler om representationskostnader samt i&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) och i lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar också upp vissa av de förslag som Riksskatteverket lagt&lt;br&gt;fram i en rapport som fogats till den fördjupade anslagsframställningen&lt;br&gt;Förslag till förenklingar i skattelagstiftningen (RSV Rapport 1995:10),&lt;br&gt;nämligen slopande av förbud mot taxeringsbeslut till nackdel för den&lt;br&gt;skattskyldige under november taxeringsåret, en utökning av kretsen som&lt;br&gt;får lämna förenklad självdeklaration och en automatisk taxering av&lt;br&gt;dödsbos kapitalinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 29 februari 1996 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 8. Regeringen behandlar Lagrådets synpunkter i avsnitt 6.2.&lt;br&gt;Lagrådets granskning har också lett till vissa redaktionella ändringar i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till ändring av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370), 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster och 97 § uppbördslagen (1953:272) har inte granskats av&lt;br&gt;Lagrådet. Dessa förslag är enligt regeringens mening av sådan&lt;br&gt;beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Beskattning av utbildning och andra åtgärder vid&lt;br&gt;personalavveckling&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Förmån i form av fri utbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utbildningar av olika slag har under alla tider förekommit på&lt;br&gt;arbetsplatserna. Utbildning som har samband med arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet och som syftar till att den anställde skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;arbetsuppgifter beskattas inte enligt praxis. Utbildningen betraktas då som&lt;br&gt;fullgörande av tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den starka konjunkturnedgången sedan några år tillbaka&lt;br&gt;har personalavvecklingar blivit allt vanligare och kommit att omfatta allt&lt;br&gt;fler människor. Förmåner i samband med personalavvecklingar som består&lt;br&gt;av annat än kontanter förekommer i allt större utsträckning för att hjälpa&lt;br&gt;de uppsägningshotade att erhålla ett nytt förvärvsarbete. Utbildningar av&lt;br&gt;olika slag är en av dessa åtgärder. Arbetsgivaren eller en trygghetsstiftelse&lt;br&gt;betalar kostnaderna i samband med utbildningen, dvs. i förekommande&lt;br&gt;fall termins- och kursavgift samt litteraturkostnader. Den uppsägnings-&lt;br&gt;hotade får ofta lön under utbildningstiden. Utbildningsinsatser erbjuds&lt;br&gt;såväl under anställningstiden som efter dess upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan åtgärd som arbetsgivare allt oftare erbjuder uppsägningshotad&lt;br&gt;personal är hjälp av en s.k. outplacementkonsult. Konsultens uppgift kan&lt;br&gt;vara att hjälpa personen att lära sig skriva ansökningshandlingar och att&lt;br&gt;förbereda honom eller henne inför anställningsintervjuer. Vissa åtgärder,&lt;br&gt;särskilt när det gäller konsulttjänster, är av sådan karaktär att det är&lt;br&gt;tveksamt om de kan betraktas som skattepliktiga förmåner for den&lt;br&gt;anställde i den mening som avses i kommunalskattelagen (1928:370, KL).&lt;br&gt;En del av åtgärderna är sådana som vanligen tillhandahålls av&lt;br&gt;arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter skattereformen är i princip alla kontanta ersättningar i samband&lt;br&gt;med uppsägningar skattepliktiga. Avgångsersättningar (AGE) och&lt;br&gt;avgångsbidrag (AGB) är helt skattepliktiga om anställningen upphört efter&lt;br&gt;den 1 januari 1991. Särskilda övergångsregler gäller för anställningar som&lt;br&gt;upphört före den 1 januari 1991. Avgångsvederlag jämställs med lön och&lt;br&gt;är på grund härav skattepliktig intäkt. Skadestånd vid uppsägning anses&lt;br&gt;ersätta ekonomisk skada på grund av upphörandet av anställningen och&lt;br&gt;betraktas därför som skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda regler för förmåner i form av fri utbildning eller andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänster i samband med uppsägning finns inte. Förmånerna omfattas av Prop. 1995/96:152&lt;br&gt;den generella regeln i 32 § 1 mom. KL enligt vilken förmåner som lämnas&lt;br&gt;i samband med anställning eller annat uppdrag i annan form än kontant&lt;br&gt;ersättning jämställs med kontant lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa utbildningsformer för vilka det utgår statliga bidrag finns&lt;br&gt;emellertid särskilda skatteregler. Enligt punkt 12 fjärde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § KL räknas som skattepliktig intäkt av tjänst&lt;br&gt;korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt&lt;br&gt;studiestödslagen, utbildningsbidrag för doktorander, timersättning vid&lt;br&gt;kommunal vuxenutbildning (komvux), vid vuxenutbildning för&lt;br&gt;utvecklingsstörda (särvux) och vid svenskundervisning för invandrare&lt;br&gt;(sfi). Enligt sjätte stycket i nämnda anvisningspunkt gäller detsamma dag-&lt;br&gt;penning som utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning (AMU). Av&lt;br&gt;anvisningarna till 19 § KL framgår att bidrag i form av traktamente och&lt;br&gt;särskilt bidrag är undantagna skatteplikt om de utbetalas av staten eller av&lt;br&gt;en kommun enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade&lt;br&gt;bestämmelser, i samband med utbildning och omskolning, till arbetslösa&lt;br&gt;eller partiellt arbetsföra. Utgår skattepliktigt statligt bidrag vid utbildning&lt;br&gt;av vuxna jämställs den ofta i praxis med fullgörande av tjänst. Härav följer&lt;br&gt;att avdrag medges för merkostnader som följer av studierna såvida de inte&lt;br&gt;skall täckas av skattefria ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förmån av fri utbildning som i annat fall bekostas av arbetsgivaren&lt;br&gt;finns inga särskilda regler. Om utbildningen är att jämställa med&lt;br&gt;fullgörande av tjänsten sker ingen förmånsbeskattning av den anställde. I&lt;br&gt;annat fall kan förmånsbeskattning komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattskyldig som är eller riskerar att bli&lt;br&gt;arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller&lt;br&gt;liknande i arbetsgivarens verksamhet skall inte beskattas för förmån i&lt;br&gt;form av fri utbildning eller annan åtgärd om utbildningen eller&lt;br&gt;åtgärden är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige skall&lt;br&gt;kunna fortsätta att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Den som är eller riskerar att bli arbetslös skall inte&lt;br&gt;beskattas för förmån av fri utbildning eller annan tjänst om utbildningen&lt;br&gt;eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att han eller hon skall kunna&lt;br&gt;fortsätta att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har med få undantag i princip tillstyrkt eller lämnat&lt;br&gt;utan erinran utredningens förslag. Några remissinstanser, bl.a. Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation (SACO) och Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet, anser att det för skattefrihet bör räcka att åtgärden är &amp;quot;av&lt;br&gt;betydelse&amp;quot; och inte &amp;quot;av väsentlig betydelse&amp;quot; för att den skattskyldige skall&lt;br&gt;kunna fortsätta att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nuvarande skatteregler innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmåner i form av utbildning av olika slag är skattepliktiga om de inte är&lt;br&gt;att jämställa med fullgörande av tjänsten. För att förmånsbeskattning inte&lt;br&gt;skall komma i fråga måste utbildningen ha samband med arbetstagarens&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningar och andra förmåner i samband med omstrukturering och&lt;br&gt;personalavveckling syftar i första hand till att den anställde skall få en ny&lt;br&gt;tjänst. De bör därför enligt gällande regler anses vara skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övertalighet på arbetsmarknaden uppstår dels på grund av den&lt;br&gt;ekonomiska situationen vid en lågkonjunktur, dels på grund av den snabba&lt;br&gt;tekniska strukturomvandlingen. Den ekonomiska situationen har inneburit&lt;br&gt;att arbetsgivarna, såväl privata som offentliga, genom effektiviseringar&lt;br&gt;varit tvungna att minska kostnaderna i verksamheten bl.a. genom att&lt;br&gt;minska personalstyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i betänkandet redovisat de stödåtgärder som kan&lt;br&gt;förekomma i samband med uppsägning. Av redovisningen framgår att&lt;br&gt;utbildning i olika former är den vanligaste åtgärden vid sidan av pen-&lt;br&gt;sionserbjudanden och avgångsvederlag. I vissa fall betalar arbetsgivaren&lt;br&gt;lön under utbildningstiden medan kostnaderna för utbildningen betalas av&lt;br&gt;någon annan, t.ex. Trygghetsrådet. Som exempel på en annan åtgärd som&lt;br&gt;sätts in i samband med övertalighet är anlitande av s.k. outplace-&lt;br&gt;mentkonsulter. Konsulterna har till uppgift att hjälpa den enskilde att få ett&lt;br&gt;nytt arbete eller att erbjuda den enskilde hjälp av konsult vid start av eget&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det viktigt att åtgärder av detta slag vidtas&lt;br&gt;vid personalavveckling. Det är angeläget att åtgärder för att förhindra&lt;br&gt;arbetslöshet sätts in tidigt och om möjligt redan innan formell uppsägning&lt;br&gt;kommit till stånd. Om arbetsgivarna skall uppmuntras att ta ett större&lt;br&gt;ansvar för personalen vid personalavvecklingar får denna strävan inte&lt;br&gt;motverkas av en förmånsbeskattning hos den anställde. För den anställde&lt;br&gt;är det ofta ett hårt slag att varslas om uppsägning och att stå inför hotet om&lt;br&gt;arbetslöshet. Den enskilde bör i syfte att trygga sin egen framtida&lt;br&gt;försörjning uppmuntras till att utbilda sig eller att acceptera andra åtgärder&lt;br&gt;som arbetsgivaren erbjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmåner i form av utbildning, outplacementåtgärder m.m. i samband&lt;br&gt;med personalavveckling synes, trots att de är skattepliktiga enligt gällande&lt;br&gt;regler, enligt utredningen i praktiken inte bli föremål för beskattning i&lt;br&gt;någon större utsträckning. Om förmånen undantas från beskattning skulle&lt;br&gt;alltså statens inkomster inte minska nämnvärt. Önskemålet om en&lt;br&gt;likformig behandling av naturaförmåner i beskattningen utgör i och för sig&lt;br&gt;ett starkt skäl mot skattefrihet. Regeringen anser emellertid i likhet med&lt;br&gt;utredningen att de arbetsmarknadspolitiska och samhällsekonomiska&lt;br&gt;skälen väger tyngre och att övervägande skäl därför talar för att vissa&lt;br&gt;förmåner i samband med personalavveckling bör vara undantagna&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår som en förutsättning för skattefrihet att förmånen&lt;br&gt;skall vara av väsentlig betydelse för att den enskilde skall kunna fortsätta&lt;br&gt;förvärvsarbeta. Vissa remissinstanser har i sina remissyttranden framfört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det bör räcka med att åtgärden är av betydelse för den anställde.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet befarar att väsentlighetskravet kommer att&lt;br&gt;medföra tolkningstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med utredningen att regelns&lt;br&gt;tillämpningsområde måste begränsas till de åtgärder som kan leda till att&lt;br&gt;den uppsägningshotade får ett nytt arbete. Regeln skall inte omfatta&lt;br&gt;åtgärder som är att betrakta som förtäckta löneförmåner för de anställda.&lt;br&gt;Utredningens avgränsning är enligt regeringens uppfattning väl avvägd.&lt;br&gt;Kravet på väsentlig betydelse innebär att regeln inte omfattar åtgärder som&lt;br&gt;inte påtagligt ökar den anställdes möjligheter att kunna fortsätta för-&lt;br&gt;värvsarbeta. Utanför regelns tillämpningsområde faller därför utbildning&lt;br&gt;av anställda som har en utbildning på ett område där han eller hon utan&lt;br&gt;svårighet kan få arbete hos en annan arbetsgivare. Regeln bör inte heller&lt;br&gt;omfatta situationer där en person som har en gedigen utbildning inom ett&lt;br&gt;område med tillfällig arbetsbrist läser något annat i avvaktan på att arbets-&lt;br&gt;marknaden blir gynnsammare inom hans område. Även åtgärdspaket som&lt;br&gt;innehåller andra komponenter än utbildning bör omfattas av undantags-&lt;br&gt;regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Outplacementkonsultemas verksamhet går i stor utsträckning ut på att&lt;br&gt;hjälpa den enskilde att byta yrke. Outplacementverksamheten innehåller&lt;br&gt;moment som samhället ofta erbjuder medborgarna t.ex. kurser som&lt;br&gt;motsvarar arbetsförmedlingarnas jobbsökarkurser. Det kan ifrågasättas om&lt;br&gt;vissa av de outplacementåtgärder som erbjuds är en förmån i den mening&lt;br&gt;som avses i kommunalskattelagen. I verksamheten kan emellertid också&lt;br&gt;ingå andra moment såsom “lär-känna-dig-själv-kurser” som mer har&lt;br&gt;karaktär av en löneförmån. Åtgärderna syftar normalt till att den enskilde&lt;br&gt;skall kunna fortsätta förvärvsarbeta och bör omfattas av skattefriheten. För&lt;br&gt;att det inte skall råda någon osäkerhet om beskattningssituationen bör&lt;br&gt;detta framgå av skattelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna i fråga påbörjas ofta under uppsägningstiden men kan&lt;br&gt;avslutas efter det att anställningen upphört. I vissa situationer, t.ex. om den&lt;br&gt;anställda har varit barnledig, kan åtgärden påbörjas efter att anställningen&lt;br&gt;upphört. Regeringen anser att åtgärden bör omfattas av undantagsregeln&lt;br&gt;även om den sålunda avslutas, eller såväl påbörjas som avslutas, efter&lt;br&gt;anställningens upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen uttalar att risken att bli arbetslös antingen kan bero på en&lt;br&gt;åtgärd som vidtagits av arbetsgivaren eller på grund av att den skattskyl-&lt;br&gt;dige av något skäl känner sig tvingad att säga upp sig själv. Utredningens&lt;br&gt;förslag “den som är eller riskerar att bli arbetslös” överensstämmer med&lt;br&gt;vad som gäller för arbetsmarknadsutbildning enligt 9 § förordningen&lt;br&gt;(1987:406) om arbetsmarknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevnaden av skattelagstiftningen måste kunna kontrolleras av&lt;br&gt;skattemyndigheten. För att reglerna inte skall kunna missbrukas måste det&lt;br&gt;ställas krav på att den skattskyldige visar att arbetsgivaren planerar att&lt;br&gt;minska personalstyrkan eller, på grund av strukturomvandling eller av&lt;br&gt;annan anledning, omplacera anställda. Bestämmelsen bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening omfatta endast arbetslöshet eller risk för arbetslöshet&lt;br&gt;på grund av en åtgärd som initierats av arbetsgivaren. För att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelsen skall bli tilllämplig krävs dock inte att den anställde har Prop. 1995/96:152&lt;br&gt;blivit uppsagd. Skattefriheten inträder vid den tidpunkt då åtgärden&lt;br&gt;planeras och omfattar även de situationer då arbetsgivaren vidtar en åtgärd&lt;br&gt;som medför att arbetstagaren känner sig tvingad att säga upp sig själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder att en ny bestämmelse införs, 32 § 3 h mom. KL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Utbildning under pågående anställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utredningens förslag om införande av en&lt;br&gt;särskild bestämmelse om skattefrihet för utbildningsförmåner under&lt;br&gt;pågående anställning bör inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Förmån av fri utbildning som är av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för arbetsgivarens verksamhet skall inte tas upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget. Länsrätten i Malmöhus län avstyrker förslaget eftersom det&lt;br&gt;skulle ge stort utrymme för &amp;quot;fringe benefits&amp;quot;. Kammarrätten i Sundsvall&lt;br&gt;menar att kravet på att utbildningen skall vara av &amp;quot;väsentlig betydelse för&lt;br&gt;arbetsgivarens verksamhet&amp;quot; kan komma att medföra förmånsbeskattning&lt;br&gt;av kursverksamhet som det i dagsläget inte framstår som vare sig sakligt&lt;br&gt;motiverat eller av fiskala skäl önskvärt att förmånsbeskatta. Vidare anser&lt;br&gt;kammarrätten att lagtexten behöver förtydligas så att att det framgår att&lt;br&gt;lön och andra ersättningar inte ingår i begreppet fri utbildning.&lt;br&gt;Statskontoret anser att det kan ifrågasättas om det är principiellt riktigt att&lt;br&gt;genom skattesubventioner stimulera arbetsgivarna att ta ett långtgående&lt;br&gt;ansvar för utbildning på grundläggande nivå. Arbetsmarknadsverket är av&lt;br&gt;den uppfattningen att det inte bör krävas att utbildningen är &amp;quot;av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för arbetsgivarens verksamhet&amp;quot; utan att det bör räcka med att&lt;br&gt;den har ett tydligt samband med arbetsgivarens verksamhet och är till&lt;br&gt;nytta för denna. SACO anser att det bör räcka med att utbildningen är av&lt;br&gt;betydelse för arbetsgivarens verksamhet för att förmånen inte skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Några särskilda regler för&lt;br&gt;beskattning av förmån av utbildning under pågående anställning finns inte.&lt;br&gt;Arbetsgivare har under alla år utbildat sin personal. Vissa arbetsgivare&lt;br&gt;utbildar själv den nyanställde för tjänsten, så sker t.ex. inom posten och&lt;br&gt;skatteförvaltningen. Någon förmånsbeskattning av de anställda i detta&lt;br&gt;avseende sker inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsutvecklingen kräver att arbetsgivarna under pågående&lt;br&gt;anställning i allt större utsträckning måste utbilda sina anställda för att de&lt;br&gt;skall kunna bibehålla sin kompetens samt behålla sina arbeten. Den&lt;br&gt;snabba internationaliseringen har gjort det nödvändigt att utbilda&lt;br&gt;personalen i språk. Den tekniska strukturomvandlingen har inneburit att&lt;br&gt;arbeten försvunnit eller ersatts av nya arbeten som kräver högre&lt;br&gt;kompetens och utbildningsinsatser har varit nödvändiga vid omplacering&lt;br&gt;av personalen. Utbildningen sker i bland internt genom att arbetsgivaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utnyttjar de kunskaper som finns inom företagen eller externt genom att&lt;br&gt;köpa utbildningsprogram av utbildningsföretag. I de större företagen före-&lt;br&gt;kommer utbildningsprogram för chefer som sträcker sig över ett längre&lt;br&gt;tidsperspektiv med olika perioder av intensiv utbildning. Dessa ut-&lt;br&gt;bildningar kan äga rum utomlands. Även andra utbildningar, såsom&lt;br&gt;språkkurser, kan vara förlagda på utländsk ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbildning som arbetsgivaren bekostar kan naturligtvis ha positiv&lt;br&gt;betydelse för den anställde och även vara till nytta for honom eller henne&lt;br&gt;t.ex. när han eller hon söker ett nytt arbete. Utbildningen kan i och för sig&lt;br&gt;innebära en inbesparing av levnadskostnaderna for den anställde. Såsom&lt;br&gt;framgått av avsnitt 4.1 beskattas den anställde normalt inte for värdet av&lt;br&gt;utbildning under pågående anställning om utbildningen betingas av&lt;br&gt;verksamheten. Utbildningen jämställs i sådant fall med fullgörande av&lt;br&gt;tjänsten. I vissa fall torde det också vara svårt att särskilja den förmån på&lt;br&gt;grund av utbildningen som den anställde åtnjutit från nyttan av denna i&lt;br&gt;anställningen. Sedan den 1 januari 1996 är enligt 32 § 3 c mom. KL&lt;br&gt;förmåner, som är av begränsat värde for den anställde men där varan eller&lt;br&gt;tjänsten har en väsentlig betydelse för utförandet av den anställdes&lt;br&gt;arbetsuppgifter, undantagna från skatteplikt. Många utbildningar torde&lt;br&gt;sålunda vara skattefria med stöd av denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan naturligtvis finnas situationer då den anställde skall formåns-&lt;br&gt;beskattas för en av arbetsgivaren bekostad utbildning. Sådan förmåns-&lt;br&gt;beskattning sker redan enligt gällande regler om utbildningen inte har&lt;br&gt;samband med verksamheten och inte kan anses vara till nytta for företaget&lt;br&gt;(jfr RÅ 1983 1:78 1 och 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att förmån av fri utbildning i enlighet med gällande&lt;br&gt;praxis inte skall beskattas om utbildningen är att jämställa med&lt;br&gt;fullgörande av tjänsten. Värdet av studieresor och utbildningar som är att&lt;br&gt;anse som löneförmåner skall naturligtvis, såsom redan sker, beskattas. Det&lt;br&gt;avgörande for skattefriheten är nyttan av utbildningen i företaget och inte&lt;br&gt;kostnadens storlek eller var utbildningen genomförs. Bara den&lt;br&gt;omständigheten att utbildningen sker utomlands medför inte att det blir&lt;br&gt;fråga om en skattepliktig förmån. Den omständigheten kan däremot&lt;br&gt;motivera att skatteförvaltningen gör en noggrannare kontroll av&lt;br&gt;utbildningen. Inte heller bör enbart det förhållandet att utbildningen sker&lt;br&gt;på fritiden medföra att den skattskyldige skall beskattas för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening fungerar gällande regler och praxis väl. Det&lt;br&gt;är, såsom också några remissinstanser påpekat, inte helt klart att&lt;br&gt;utredningens förslag skulle innebära några egentliga förbättringar utan det&lt;br&gt;kan i stället få till följd att utbildningar som enligt praxis inte förmåns-&lt;br&gt;beskattas blir skattepliktiga. Nya gränsdragningar kan medföra att de for&lt;br&gt;samhället viktiga utbildningsinsatserna på arbetsplatserna får stå tillbaka&lt;br&gt;på grund av risken for förmånsbeskattning. Regeringen lägger därför inte&lt;br&gt;fram något förslag om regler om skattefrihet för utbildningsförmåner&lt;br&gt;under pågående anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Avdragsrätt för ökade levnadskostnader och resekostnader&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattskyldig som åtnjuter förmån av fri&lt;br&gt;utbildning eller annan åtgärd vid omstrukturering, personalavveckling&lt;br&gt;eller liknande i arbetsgivarens verksamhet har rätt till avdrag för&lt;br&gt;kostnader för resor mellan bostaden och utbildningsplatsen. Den&lt;br&gt;skattskyldige har vidare rätt till avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;och kostnader för hemresor om den skattskyldige uppburit ersättning&lt;br&gt;för sådana kostnader. Avdraget får inte överstiga erhållen ersättning&lt;br&gt;eller, såvitt avser ökade levnadskostnader, särskilt föreskrivna&lt;br&gt;schablonbelopp. Avdrag medges under högst ett år efter utgången av&lt;br&gt;uppsägningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag. Riksförsäkringsverket anser dock att avdragsrätten&lt;br&gt;för den som inte har fått ersättning för ökade levnadskostnader bör göras&lt;br&gt;generösare. Länsrätten i Jämtlands län ifrågasätter om det inte kan vara&lt;br&gt;befogat att medge avdrag för ökade levnadskostnader i två år.&lt;br&gt;Arbetsgivarverket anser att bidrag till ökade levnadskostnader till ett viss&lt;br&gt;belopp samt resekostnader skall vara skattefria. Verket föreslår vidare att&lt;br&gt;skattefrihet för merkostnader skall föreligga i samband med sådan&lt;br&gt;utbildning som grundar sig på tillämpningen av ett kollektivavtal i två år.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att avdragsrätten bör kunna&lt;br&gt;förlängas till två år om det föreligger synnerliga skäl. SACO,&lt;br&gt;Trygghetsrådet och Trygghetsstiftelsen avstyrker utredningens förslag om&lt;br&gt;att begränsa avdragsrätten för ökade levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Personer som genomgår&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning kan få särskilt bidrag för att täcka ökade&lt;br&gt;levnadskostnader och resekostnader. De särskilda bidragen är skattefria&lt;br&gt;enligt 19 § KL. Rättviseskäl talar därför för att personer som på grund av&lt;br&gt;omstruktuering eller personalavveckling genomgår utbildning som&lt;br&gt;bekostas av arbetsgivaren eller av en trygghetsstiftelse i skattehänseende&lt;br&gt;behandlas på ett likartat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen&lt;br&gt;medges enligt punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL om denna varit&lt;br&gt;belägen på sådant avstånd från bostaden att särskilt fortskaffningsmedel&lt;br&gt;behövt anlitas. Enligt 33 § 2 mom. KL begränsas avdragsrätten på så sätt&lt;br&gt;att avdrag endast medges för den del av kostnaden som överstiger 6 000&lt;br&gt;kr. Utredningen föreslår att skattskyldiga som deltar i utbildning eller&lt;br&gt;annan sådan åtgärd som enligt förslaget i avsnitt 4.2 är undantagen&lt;br&gt;beskattning, skall medges avdrag för kostnader för resor mellan bostaden&lt;br&gt;och utbildningsplatsen på motsvarande sätt. Ersättning som utgått för&lt;br&gt;resorna skall tas upp till beskattning såsom lön och sociala avgifter skall&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att om utbildningen eller åtgärden&lt;br&gt;genomförs på annan ort än bostadsorten bör den skattskyldige jämställas&lt;br&gt;med sådana som har ökade levnadskostnader på grund av tillfälligt arbete&lt;br&gt;enligt punkt 3 a första stycket av anvisningarna till 33 § KL. Den&lt;br&gt;skattskyldige bör medges avdrag för ökade levnadskostnader om&lt;br&gt;övernattning på utbildningsorten äger rum. Avdraget får inte överstiga&lt;br&gt;faktiska logikostnader eller de schablonbelopp för måltider och&lt;br&gt;småutgifter som följer av nämnda bestämmelse. Avdrag för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader bör medges längst ett år efter uppsägningstidens utgång.&lt;br&gt;Ersättningen som den skattskyldige fått skall tas upp till beskattning.&lt;br&gt;Utredningen föreslår slutligen att avdrag medges för kostnader för&lt;br&gt;hemresor i enlighet med bestämmelserna i punkt 3 b av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § KL, under förutsättning att ersättning utgår och högst med&lt;br&gt;ersättningens belopp. Avdrag medges för kostnaden för högst en resa per&lt;br&gt;vecka om avståndet mellan bostadsorten och utbildningsorten överstiger&lt;br&gt;50 km. Avdrag medges normalt för kostnaden med billigaste färdmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till utredningens förslag om rätt till avdrag för&lt;br&gt;vissa kostnader i samband med bl.a. utbildning. Flera remissinstanser har&lt;br&gt;motsatt sig en begränsning av rätten till avdrag för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader. Regeringen delar utredningens bedömning att en alltför&lt;br&gt;generös utvidgning av avdragsrätten kan öppna möjligheter till&lt;br&gt;överflyttning av lön från den skattepliktiga till den skattefria sfären. Det&lt;br&gt;bör såsom utredningen funnit finnas en gräns för hur länge en avdragsrätt&lt;br&gt;som hänför sig till en tidigare anställning kan godtas. Regeringen anser att&lt;br&gt;utredningens förslag att begränsa avdragsrätten till ett år efter&lt;br&gt;uppsägningstidens utgång är väl avvägd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder en ny anvisningspunkt 8 till 33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Fåmansforetag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De föreslagna bestämmelserna om fri&lt;br&gt;utbildning eller annan åtgärd vid omstrukturering, personalavveckling&lt;br&gt;eller liknande i arbetsgivarens verksamhet skall tills vidare inte gälla&lt;br&gt;förmån från fåmansforetag eller fåmansägt handelsbolag till anställd&lt;br&gt;som är företagsledare och delägare i företaget eller närstående till&lt;br&gt;sådan person. Om arbetsgivaren är en fysisk person skall reglerna inte&lt;br&gt;gälla förmåner från arbetsgivaren om den anställde är närstående till&lt;br&gt;arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att bestämmelserna om&lt;br&gt;skattefrihet och avdrag inte skall gälla för företagsledare, delägare eller&lt;br&gt;närstående i fåmansforetag och fåmansägt handelsbolag om inte den skatt-&lt;br&gt;skyldige arbetat i företaget i minst halvtid två år i följd. Den särskilda&lt;br&gt;begränsningen för denna personalkategori skall inte tillämpas om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran. Företagarnas Riksorganisation&lt;br&gt;avstyrker dock förslaget. Svenska Revisorsamfundet anser att avdragsrätt&lt;br&gt;skall gälla för företagsledare, delägare och närstående till företagsledare i&lt;br&gt;fåmansföretag men att näringsidkare skall visa att det inte innebär ett&lt;br&gt;missbruk av gällande regler. Vidare anser samfundet att det av lagtexten&lt;br&gt;bör framgå att reglerna om utbildning i allmänhet även gäller för&lt;br&gt;fåmansdelägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En grundläggande utgångspunkt är att&lt;br&gt;privata levnadskostnader skall finansieras med beskattade medel.&lt;br&gt;Kostnader för utbildning som syftar till att ge den anställde en högre eller&lt;br&gt;annan kompetens är i regel att betrakta som en privat levnadskostnad.&lt;br&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att de föreslagna reglerna om&lt;br&gt;skattefrihet för åtgärder vid personalavveckling kan öppna möjligheter för&lt;br&gt;missbruk inom fåmansföretag och fåmansägda handelsbolag m.m. I&lt;br&gt;nämnda företag kan det finnas särskilt stort intresse av att gynna vissa&lt;br&gt;anställda, t.ex. barn till delägaren. I dessa företag finns inget egentligt&lt;br&gt;tvåpartsförhållande. Delägarna kan därför själva besluta om förmåner till&lt;br&gt;sig själva eller till närstående. Utredningen har föreslagit att särskilda reg-&lt;br&gt;ler bör gälla för sådana personer som har inflytande i bolaget, dvs.&lt;br&gt;företagsledare, delägare och närstående till dessa. Med närstående avses&lt;br&gt;de personer som omfattas av begreppet närstående i punkt 14 trettonde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 32 § KL. Enligt regeringens bedömning är&lt;br&gt;utredningens avgränsning av kretsen som skall omfattas av särregleringen&lt;br&gt;väl avvägd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock att möjligheterna till missbruk av reglerna&lt;br&gt;kvarstår även efter den föreslagna tvåårsperiodens utgång. För att undvika&lt;br&gt;missbruk av reglerna bör utgångspunkten vara att företagsledare, delägare&lt;br&gt;och närstående till sådana personer i fåmansföretag eller fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag eller närstående till fysisk person som driver&lt;br&gt;näringsverksamhet inte skall omfattas av regeln om skattefrihet. I vissa&lt;br&gt;situationer kan det emellertid motiveras att en delägare i fåmansaktiebolag&lt;br&gt;eller i handelsbolag eller en till delägare närstående person kommer i åt-&lt;br&gt;njutande av en utbildningsinsats eller en annan åtgärd utan att han blir för-&lt;br&gt;månsbeskattad för förmånsvärdet. För en näringsidkare kan en sådan&lt;br&gt;situation uppstå då det är motiverat att han eller hon medges avdrag för&lt;br&gt;kostnaderna i verksamheten. Regeringen anser dock att de frågor som&lt;br&gt;hänger ihop med dessa gruppers beskattning bör utredas ytterligare.&lt;br&gt;Därvid bör neutralitetsaspekter mellan olika företagsformer och mellan&lt;br&gt;företagare och löntagare beaktas. Vidare bör undersökas hur reglerna bör&lt;br&gt;vara utformade för att efterlevnaden av dem skall kunna kontrolleras och&lt;br&gt;missbruk förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att företagsledare, delägare och närstående&lt;br&gt;till sådana personer i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag tills&lt;br&gt;vidare inte skall omfattas av bestämmelserna om skattefrihet för förmåner&lt;br&gt;från företaget i samband med omstrukturering, personalavveckling och&lt;br&gt;liknande av arbetsgivarens verksamhet. Om arbetsgivaren är en fysisk&lt;br&gt;person bör bestämmelsen inte gälla för förmåner från arbetsgivaren om&lt;br&gt;den anställde är en arbetsgivaren närstående person. Med närstående till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fysiska personer som driver näringsverksamhet avses samma personkrets&lt;br&gt;som angetts för fåmansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Reseförmåner&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Bakgrund och gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen 1990 slopades undantaget från skatteplikt för fria&lt;br&gt;resor åt anställda i trafik- och resebyråbranschen. Detta innebär att värdet&lt;br&gt;av de resor som de anställda får skall tas upp till beskattning och att&lt;br&gt;resorna skall värderas till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebranschen har sedan skattefriheten slopades riktat kritik mot&lt;br&gt;gällande regler. Bl.a. har det hävdats att kontroll- och värderingsproblem&lt;br&gt;motiverar att skattefriheten återinförs eller att förmånerna i vart fall&lt;br&gt;värderas enligt en lättillämpad schablon. Med hänsyn till de praktiska&lt;br&gt;problemen med beskattning av det faktiska resandet har Riksskatteverket&lt;br&gt;under åren 1991-1995 medgett en schabloniserad värdering av SJ- och&lt;br&gt;SAS-anställdas reseförmåner som ligger till grund för beräkning av&lt;br&gt;preliminär skatt och arbetsgivaravgifter samt för redovisning på kontrol-&lt;br&gt;luppgift. Dessa värden har också i stor utsträckning följts vid in-&lt;br&gt;komsttaxeringen. Även för inkomståret 1996 medges en sådan&lt;br&gt;schabloniserad beskattning. Schablonmodellen som gäller för SAS-&lt;br&gt;anställda tillämpas även för anställd i annat företag som erhåller flygresor&lt;br&gt;på likvärdiga villkor. I övriga fall har värdering skett med utgångspunkt i&lt;br&gt;den enskildes faktiska resande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare (avsnitt 3) redovisats har reglerna avseende reseförmåner&lt;br&gt;setts över av ett flertal utredningar utan att någon ändring av reglerna&lt;br&gt;skett. Den provisoriska schablonmodellen som Riksskatteverket godtagit&lt;br&gt;under en följd av år finns utförligt beskriven i betänkandet Beskattning av&lt;br&gt;förmåner (s. 128-131) och innebär i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De SAS-anställda påförs ett förmånsvärde som grundas på det s.k. ITA-&lt;br&gt;kortet (ID-ticket authorization). De anställda inom SAS får automatiskt&lt;br&gt;ITA-kort varje år. För att förmånsbeskattning skall utlösas krävs att den&lt;br&gt;anställde aktiverar kortet och köper ut den första biljetten. Hela schablon-&lt;br&gt;värdet påförs då den anställde som förmånsvärde. Det pris den anställde&lt;br&gt;betalar (ID-biljettpris) beräknas för varje uttagen biljett. När resenären&lt;br&gt;löser ut biljett via automat väljer han om betalning skall ske med&lt;br&gt;löneavdrag eller med betalkort (kreditkort). Löneavdrag görs efter ett par&lt;br&gt;månader varvid avräkning sker mot värdet av återlämnade biljetter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonvärdet beräknas med utgångspunkt i SAS-anställdas genom-&lt;br&gt;snittliga resande. Vid värderingen beaktas bl.a. så kallad standby-effekt,&lt;br&gt;dvs. effekten av att resan får företas endast i mån av platstillgång vid&lt;br&gt;resans avgång. Värdet är ett nettovärde och ytterligare avräkning får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast ske för avgift som SAS tar ut för ITA-kortet (administration-&lt;br&gt;savgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1996 är schablonvärdet för en vuxen 2 440 kr. För barn i åldern 2-&lt;br&gt;12 år är värdet 1 220 kr och beträffande barn och ungdomar som fyllt 12&lt;br&gt;år men inte 18 år värderas förmånen till 490 kr. Att värdet för denna grupp&lt;br&gt;är relativt lågt hänger samman med två faktorer. Dels finns det kraftigt&lt;br&gt;rabatterade ungdomsbiljetter på marknaden, dels är priset som resenären&lt;br&gt;betalar till arbetsgivaren detsamma som för en vuxenbiljett. Värdet av&lt;br&gt;förmånen blir således ganska litet. För ungdomar över 18 år men under 25&lt;br&gt;år är motsvarande värde 1 855 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonvärdet täcker samtliga biljettyper och samtliga destinationer&lt;br&gt;för resor som företas av personer med ITA-kortet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställda i SJ har möjlighet att ta ut olika typer av frikort/ffibiljetter för&lt;br&gt;inrikes resp, utrikes resor. Schablonbeskattning sker när det gäller in-&lt;br&gt;rikestrafiken för s.k. privatresekort och när det gäller utrikes resor för&lt;br&gt;internationella fribiljetter samt internationella rabattkort. För andra typer&lt;br&gt;av frikort/fribiljetter som tillhandahålls anställda m.fl. beräknas för-&lt;br&gt;månsvärdet individuellt för varje resa till gällande marknadspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet privatresekort är ca 100 000 stycken. Kortet ger innehavaren&lt;br&gt;rätt till fria resor i 1 :a eller 2:a klass inom Sverige. Inskränkningar i det&lt;br&gt;fria resandet finns vad gäller vissa tågavgångar, länstrafikbolagens linjer&lt;br&gt;och tåg under vissa tider m.m. Privatresekort värderas med utgångspunkt&lt;br&gt;i svenska folkets genomsnittliga resande. Privatresekort i l:a klass åsätts&lt;br&gt;ett 75 % högre värde än motsvarande kort i 2:a klass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1994 bestämdes schablonvärdet för privatresekort - inrikes resor -&lt;br&gt;till 800 kr i 2:a klass och 1 400 kr i l:a klass. Även för 1996 är värdet&lt;br&gt;detsamma. För barn födda åren 1981 och senare påförs inget värde. Resa&lt;br&gt;för barn födda 1978-1980 värderas till 50 % av vuxenvärdet. Särskilda&lt;br&gt;schablonvärden gäller för utrikes resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från förmånsvärdena (schablonvärdena) får avräkning ske för den&lt;br&gt;avgift på 50 kr som SJ tar ut för frikort och internationellt rabattkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förmån av fria och delvis fria resor på tåg eller&lt;br&gt;flyg som utgår på grund av anställning eller uppdrag inom rese- eller&lt;br&gt;trafikbranschen skall vid inkomsttaxeringen värderas enligt särskilda&lt;br&gt;regler om det för resan har gällt vissa inskränkande villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inskränkande villkor avses att resan får företas endast under&lt;br&gt;viss tid, på vissa avgångar eller endast i mån av platstillgång vid&lt;br&gt;resans avgång och villkoren dels väsentligt avviker från vad som&lt;br&gt;gäller för resor som säljs på allmänna marknaden, dels innebär en&lt;br&gt;påtaglig olägenhet för resenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En flygresa som är förenad med villkor att resan får företas endast&lt;br&gt;om plats finns vid resans avgång värderas till 40 % av ett lägsta&lt;br&gt;normalt förekommande marknadspris som en konsument har fått&lt;br&gt;betala under perioden från och med oktober andra året före&lt;br&gt;beskattningsåret till och med september året före beskattningsåret för&lt;br&gt;motsvarande bokningsbara resor utan inskränkande villkor. Flygresor&lt;br&gt;i övrigt skall värderas till 75 % av nämnda pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagtexten anges också riktlinjer för hur lägsta normalt&lt;br&gt;förekommande marknadspris skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av fria eller delvis fria inrikes resor på tåg skall värderas&lt;br&gt;till ett schablonvärde motsvarande 5 % av det for beskattningsåret&lt;br&gt;gällande marknadspriset för årskort som berättigar till motsvarande&lt;br&gt;resor utan inskränkande villkor. För barn som under beskattningsåret&lt;br&gt;fyller högst 15 år påförs inget förmånsvärde. För ungdomar som&lt;br&gt;fyller högst 18 år under beskattningsåret skall värdet bestämmas till&lt;br&gt;50 % av förmånsvärdet för en vuxen person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av underlaget för preliminär skatt och arbets-&lt;br&gt;givaravgifter skall reseförmåner av nu angivet slag värderas på&lt;br&gt;samma sätt som vid inkomsttaxeringen. Detta gäller även vid&lt;br&gt;redovisningen på kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har i enlighet med direktiven&lt;br&gt;presenterat två alternativa beskattningsmodeller, en schablonmässig&lt;br&gt;beskattningsmodell och en individuell beskattningsmodell men förordat&lt;br&gt;den individuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av utredningen presenterade schablonmässiga beskattningsmo-&lt;br&gt;dellen innebär i huvudsak följande. Förmån av fria eller delvis fria resor -&lt;br&gt;med inskränkande villkor som innebär påtagliga olägenheter - som&lt;br&gt;anställda i rese- och trafikbranschen åtnjuter beskattas enligt schablon.&lt;br&gt;Marknadsvärdet av samtliga av arbetsgivaren tillhandahållna resor som&lt;br&gt;omfattas av schablonmetoden minskas med vad som sammanlagt betalats&lt;br&gt;för resorna och återstående belopp fördelas på de resande. Vid inskrän-&lt;br&gt;kande villkor - som innebär en påtaglig olägenhet for den resande - skall&lt;br&gt;resorna värderas till 75 % av ett genomsnittligt lägsta marknadspris for&lt;br&gt;motsvarande bokningsbara resor utan inskränkande villkor året före&lt;br&gt;beskattningsåret. Vid flygresor med standby-villkor skall motsvarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värde i stället vara 40 %. Om den anställde betalar för resorna skall det&lt;br&gt;beräknade förmånsvärdet inte sättas ned. Om den anställde innehar&lt;br&gt;förmånsberättigad anställning kortare tid än ett halvt år skall förmånsvär-&lt;br&gt;det sättas ned med hälften. Modellen förutsätter att reseföretagen har&lt;br&gt;uppgift om antalet företagna resor och deras marknadsvärde. Både SAS&lt;br&gt;och SJ har, enligt utredningen, teknisk möjlighet att skapa system för att få&lt;br&gt;fram de uppgifter som behövs för att bestämma ett faktiskt marknadsvärde&lt;br&gt;på de resor som företagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag till individuell beskattningsmodell utgår från&lt;br&gt;schablonmodellen, men har överförts till individuell nivå. Den in-&lt;br&gt;dividuella modellen skiljer sig från schablonmodellen enbart därigenom&lt;br&gt;att reseföretag inte bara behöver hålla reda på vilka resor som företagits&lt;br&gt;utan också av vem. Även denna modell innehåller i vissa avseenden&lt;br&gt;schabloner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag har tillstyrkts eller lämnats&lt;br&gt;utan erinran av en majoritet av remissinstanserna. De närmast berörda&lt;br&gt;remissinstanserna, däribland SAS och SJ, är dock kritiska till förslaget.&lt;br&gt;Arbetsgivaralliansen anser att förslaget ger ett administrativt arbete som är&lt;br&gt;mera kostnadskrävande än själva förmånsvärdet och föreslår att en&lt;br&gt;särskild utredning skall se över reglerna i syfte att skapa schabloner som&lt;br&gt;är hanterliga för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation och Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;br&gt;förordar en värdering enligt schablonmodellen. SAS anser att det är&lt;br&gt;diskutabelt om beskattning av reseförmåner över huvud taget skall ske&lt;br&gt;med hänsyn till de övriga skattefria rabatter som finns på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den. Den nuvarande schablonmodellen kan, enligt SAS, med vissa&lt;br&gt;justeringar läggas till grund för den framtida beskattningen. Även IATA&lt;br&gt;och BARIS anser att rabatten bör jämställas med skattefri personalrabatt.&lt;br&gt;SJ, IATA och BARIS menar att om reserabatter skall beskattas, skall&lt;br&gt;värdering ske enligt nuvarande schablonmetod. Svenska Revisorsamfundet&lt;br&gt;SRS anser att värdering av förmån av frikort och liknande reseförmåner&lt;br&gt;bör ses över. Enligt SRS bör en schablonbeskattning ske av dessa i den&lt;br&gt;mån arbetsgivaren inte kan kontrollera den anställdes utnyttjande av&lt;br&gt;erbjudna reseförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Flera försök har gjorts att hitta en&lt;br&gt;värderingsmodell som är enkel och lätthanterlig och som inte strider mot&lt;br&gt;den grundläggande principen i skattelagstiftningen om en neutral be-&lt;br&gt;skattning. De förslag som tidigare presenterats har dock utsatts för kritik&lt;br&gt;och inte lett till någon lagstiftning. En modell som i huvudsak byggde på&lt;br&gt;den av utredningen förordade individuella beskattningsmodellen&lt;br&gt;presenterades under våren 1995 i en lagrådsremiss. Förslaget lämnades&lt;br&gt;utan erinran av Lagrådet. Men förslaget lades inte fram i den efterföljande&lt;br&gt;propositionen på grund av att det därefter blev kraftigt kritiserat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav och det tidigare redovisade utskottsuttalandet&lt;br&gt;presenterade regeringen efter ytterligare beredning av ärendet en mer&lt;br&gt;schablonmässig lösning på problemet med värdering av reseförmåner.&lt;br&gt;Förslaget byggde till stora delar på utredningens förslag till&lt;br&gt;schablonmodell. Lagrådet avstyrkte dock att förslaget lades till grund för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagstiftning. Lagrådet ansåg att den anvisade schablonmetoden var&lt;br&gt;utomordentligt komplicerad men den allvarligaste invändningen var att&lt;br&gt;resultatet av schablonberäkningama många gånger kan bli klart orättvist&lt;br&gt;för de skattskyldiga. Enligt Lagrådets mening var ett system där&lt;br&gt;förmånsvärdet bestäms mera individuellt för varje resenär klart att föredra&lt;br&gt;från sakliga synpunkter. Möjligheten till en sådan beskattning borde därför&lt;br&gt;övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till Lagrådets yttrande ansåg regeringen att frågan om&lt;br&gt;värdering av reseförmåner borde beredas ytterligare. Det är mot denna&lt;br&gt;bakgrund det nu presenterade förslaget skall ses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis bör dock sägas att förmån av fri eller delvis fri resa inte&lt;br&gt;kan ses som sådan personalrabatt som är skattefri. Skälen härför har&lt;br&gt;närmare utvecklats i prop. 1994/95:182, s. 38. Regeringen uttalade&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“Flera remissinstanser inom resebranschen hävdar att reseförmåner till&lt;br&gt;anställda inom trafik och resebranschen bör behandlas som skattefria&lt;br&gt;personalrabatter. Med de förutsättningar som föreslås gälla för att&lt;br&gt;personalrabatter skall behandlas som skattefria kan naturligtvis även&lt;br&gt;reseförmåner i vissa fall hamna inom det skattefria området. Men en&lt;br&gt;förutsättning är att det är en tjänst som ingår i företagets ordinarie&lt;br&gt;utbud. Så är sällan fallet med de rabatterade resorna för reseföretagens&lt;br&gt;anställda. Resorna är dels förenade med sådana villkor som inte kan&lt;br&gt;tillämpas mot vanliga kunder - utom i ett fåtal fall som t.ex.&lt;br&gt;ungdomsbiljetter vid inrikes flygresor - dels ligger priserna på en sådan&lt;br&gt;nivå att de inte under en längre tid skulle kunna tillämpas gentemot&lt;br&gt;största kund på affärsmässiga villkor. Rabatten är ofta sa stor att den&lt;br&gt;vida överstiger vad en konsument kan få. Denna typ av rabatterade&lt;br&gt;resor är också den dominerande delen av de rabatterade resorna till&lt;br&gt;anställda. Sådana reseförmåner bör därför for anställda inom rese- och&lt;br&gt;trafikbranschen regleras särskilt och inte omfattas av begreppet&lt;br&gt;personalrabatter.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till värdering av reseförmåner som tidigare har presenterats&lt;br&gt;har inneburit att alla förmåner av resor med inskränkande villkor - oavsett&lt;br&gt;transportslag - skall värderas enligt samma värderingsmodell. Det&lt;br&gt;vanligaste är dock att resorna görs med flyg eller tåg. Det har i vart fall&lt;br&gt;under beredningen inte framkommit att några reseförmåner kan erhållas&lt;br&gt;på motsvarande villkor inom andra transportslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock väsentliga skillnader mellan förmån av flyg- och förmån&lt;br&gt;av tågresa. En flygresenär måste ta ut en biljett eller motsvarande for att&lt;br&gt;kunna resa, och det sker en kontroll av resenärerna vid ombordstigningen.&lt;br&gt;Fria inrikes tågresor medges i dag i form av ett privatresekort och&lt;br&gt;ytterligare biljetter krävs normalt inte. Inte heller görs någon kontroll vid&lt;br&gt;själva påstigandet av tåget. En annan väsentlig skillnad är att medan&lt;br&gt;reseförmåner inom flygbranschen i stort sett kan omfatta resor till&lt;br&gt;samtliga världsdelar omfattar fria tågresor i huvudsak bara inrikes resor&lt;br&gt;och enstaka resor inom Europa. Förmån av fri eller delvis fri resa utom&lt;br&gt;Sverige värderas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till dessa skillnader anser regeringen att skilda&lt;br&gt;värderingsmodeller för flygresor respektive tågresor bör prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda värderingsreglerna skall dock kunna tillämpas endast i&lt;br&gt;fråga om reseförmåner som utgår på grund av anställning eller särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 152&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdrag i rese- eller trafikbranschen när resan är förenad med&lt;br&gt;inskränkande villkor. Vad som avses med inskränkande villkor&lt;br&gt;återkommer vi till i författningskommentarerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygresor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av utredningen presenterade schablonmodellen kan sägas ge en rättvis&lt;br&gt;beskattning på kollektiv nivå genom att det är de personer som utnyttjar&lt;br&gt;förmånen som beskattas för den och genom att den bygger på&lt;br&gt;marknadsvärdet av samtliga företagna resor i kollektivet. Däremot är&lt;br&gt;modellen inte rättvis inom gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Önskemål har framförts från branschens sida att den provisoriska&lt;br&gt;schablonmodellen skall lagfästas. I den lagrådsremiss som presenterades&lt;br&gt;under hösten 1995 gjordes ett försök att hitta en schablonmodell som&lt;br&gt;utgick från den provisoriska modellen. För att kunna konstatera hur&lt;br&gt;mycket en genomsnittlig förmånstagare reser måste arbetsgivarna hålla&lt;br&gt;reda på kollektivets resande. Det värde som genom en sådan metod skall&lt;br&gt;åsättas de enskilda resorna är det värde som motsvarar resans&lt;br&gt;marknadsvärde om resan hade sålts på allmänna marknaden till en&lt;br&gt;konsument. Metoden innebär dock att lagtexten blir både ganska&lt;br&gt;omfattande och komplicerad. En sådan värderingsmodell är enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte lämplig. Regeringen anser därför, i likhet med&lt;br&gt;Lagrådet, att en mer individuell värderingsmodell är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller reseförmåner har, enligt utredningen, SAS uppgett att det&lt;br&gt;är tekniskt möjligt att införa en individuell beskattning. Detta kräver dock&lt;br&gt;en hel del omställningar av bokningssystemen m.m., vilka dock SAS har&lt;br&gt;sagt sig kunna vara klara med inom en ettårsperiod. SAS uppger i sitt&lt;br&gt;remissyttrande att vad man kan kontrollera är uttaget av biljetter och vilka&lt;br&gt;som återlämnas men däremot inte den anställdes faktiska resande, vilket&lt;br&gt;enligt SAS motiverar att schablonmodellen väljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ingenting görs skall reseförmånema enligt nuvarande lagtext&lt;br&gt;värderas i varje enskilt fall till deras marknadsvärde. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör det vara marknadsvärdet som i princip skall gälla vid&lt;br&gt;värderingen av reseförmåner. Regeringen har dock viss förståelse för att&lt;br&gt;gällande lagstiftning kan medföra svårigheter för flygbolagen bl.a. med&lt;br&gt;hänsyn till de snabba förändringarna av marknadspriserna. Det finns&lt;br&gt;därför skäl att tillmötesgå branschens önskemål i viss utsträckning och låta&lt;br&gt;förmånsresor inom flygbranschen värderas enligt en individuell&lt;br&gt;schablonmodell i princip på sätt som föreslogs i en lagrådsremiss våren&lt;br&gt;1995. Denna modell bygger till stora delar på utredningens förslag till&lt;br&gt;individuell beskattningsmodell. Modellen bör vara så utformad att den i&lt;br&gt;princip motsvarar marknadsvärdet för resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den invändning som branschen främst riktat mot en individuell&lt;br&gt;beskattningsmodell är svårigheter för arbetsgivaren att hålla reda på de&lt;br&gt;anställdas resande. En annan invändning mot en individuell modell har&lt;br&gt;från branschens sida varit att det är svårt att bestämma marknadspriset för&lt;br&gt;en enskild resa. Dessa svårigheter skall dock inte överdrivas och är i vart&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall inte så stora att enbart de motiverar att en individuell beskattnings-&lt;br&gt;modell frångås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att beskattning av en förmån skall ske när den åtnjuts.&lt;br&gt;När en resa skall anses åtnjuten kan i och för sig variera med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna, men biljettuttaget utgör en presumtion för att förmånen&lt;br&gt;åtnjutits. För de fall den anställde återlämnar ej använda biljetter kan&lt;br&gt;avräkning för detta ske vid återlämnandet på vanligt sätt. Att arbetsgivaren&lt;br&gt;svårligen kan kontrollera om den anställde faktiskt utnyttjat en biljett som&lt;br&gt;han löst ut men inte återlämnat är inte något specifikt för resebranschen&lt;br&gt;utan motsvarande problem finns för de flesta förmåner som inte&lt;br&gt;omedelbart åtnjuts i samband med mottagandet, som t.ex. måltider i&lt;br&gt;samband med tjänsteresor, teaterbiljetter m.m. Arbetsgivarna får således&lt;br&gt;göra en bedömning utifrån de uppgifter de har tillgång till. När det gäller&lt;br&gt;biljetter med begränsad giltighetstid, upp till 3-4 månader, bör&lt;br&gt;arbetsgivaren kunna utgå från att en sådan resa är åtnjuten om biljetten&lt;br&gt;inte har återlämnats inom giltighetstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det är priserna året före beskattningsåret som&lt;br&gt;skall ligga till grund för vad som är lägsta marknadspris. Skälet härför är&lt;br&gt;att det tar viss tid att sammanställa prisuppgifterna och att därför viss&lt;br&gt;eftersläpning är ofrånkomlig. Även om många uppgifter kan tas fram&lt;br&gt;snabbt och enkelt kan det ändå antas kräva en viss tid att sammanställa&lt;br&gt;uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det därför finnas utrymme för att ta fram&lt;br&gt;sådana uppgifter redan före beskattningsårets början. De prisuppgifter som&lt;br&gt;bör ligga till grund för det lägsta marknadsvärdet bör därför avse perioden&lt;br&gt;från och med oktober andra året före beskattningsåret till och med&lt;br&gt;september året före beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksskatteverket bör det i lagtexten närmare klarläggas hur&lt;br&gt;reseförmånsvärdena skall beräknas. Regeringen anser att det finns an-&lt;br&gt;ledning att precisera lagtexten något för att ange riktlinjerna för&lt;br&gt;värderingen. Hur detta närmare bör ske återkommer vi till i författnings-&lt;br&gt;kommentarerna. Allmänt kan sägas att till grund för beräkningen av lägsta&lt;br&gt;marknadspris får läggas bokningsbara resor som kan innehålla&lt;br&gt;inskränkande villkor, men inte sådana som innebär påtagliga olägenheter.&lt;br&gt;Exempel på resor som kan läggas till grund för beräkning är resor till&lt;br&gt;apexpriser och liknande resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tågresor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare sagts är den tidigare presenterade schablonmodellen alltför&lt;br&gt;komplicerad för att leda till lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tågresor - till skillnad från flygresor - anser regeringen&lt;br&gt;däremot att en enkel schablonmodell är motiverad. Dels kan schablonen&lt;br&gt;konstrueras på ett lagtekniskt mindre komplicerat sätt än vad som gäller&lt;br&gt;för förmån av flygresor, dels kan förmånen även fortsättningsvis ges i&lt;br&gt;form av ett privatresekort (årskort).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med i år säljer SJ olika slags årskort beroende på i vilken&lt;br&gt;omfattning korten berättigar till resor. Det finns i princip tre olika&lt;br&gt;prisklasser. Årskort Guld berättigar till obegränsat resande i ett år i X2000&lt;br&gt;första klass och X2000 Budget, InterCity första och andra klass,&lt;br&gt;InterRegio första och andra klass, Nattåget Kupé, Säng och Bädd. Kortet&lt;br&gt;gäller också för resor på länstrafikens sträckor. Detta kort kostar för&lt;br&gt;närvarande 50 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom finns Årskort Silver och Årskort Silver Plus. Korten gäller i&lt;br&gt;ett år och berättigar till obegränsat antal resor. Årskort Silver gäller för&lt;br&gt;resor i X2000 Budget, InterCity andra klass, InterRegio andra klass samt&lt;br&gt;Nattåget Säng och Bädd. Årskortet Silver Plus ger, utöver rätt till resor i&lt;br&gt;den omfattning som nyss sagts, rätt till resor i InterCity och InterRegio&lt;br&gt;första klass. Korten kostar för närvarande 25 000 kr respektive 31 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således ett lättillgängligt marknadspris för årskort för inrikes&lt;br&gt;tågresor utan inskränkande villkor. Detta bör därför kunna användas som&lt;br&gt;utgångspunkt vid bestämmandet av ett schablonvärde för förmån av&lt;br&gt;inrikes tågresor. En sådan metod ger fortfarande den av Lagrådet påtalade&lt;br&gt;orättvisan men metoden är betydligt mindre komplicerad att tillämpa än&lt;br&gt;den tidigare presenterade schablonmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att förmån av fria tågresor inom landet bör&lt;br&gt;bestämmas till en viss andel av det för beskattningsåret gällande&lt;br&gt;marknadsvärdet för ett årskort för motsvarande resor utan inskränkande&lt;br&gt;villkor. Denna andel bör, med hänsyn till de villkor som är förenade med&lt;br&gt;resan och den värdenivå SJ:s privatkort hittills legat på, bestämmas till 5&lt;br&gt;%. Detta motsvarar värdet för en vuxen person. För barn som under&lt;br&gt;beskattningsåret fyller högst 15 år bör inte något förmånsvärde påföras.&lt;br&gt;För ungdomar som fyller högst 18 år under beskattningsåret bör värdet&lt;br&gt;motsvara 50 % av vuxenvärdet. Förmån av utrikes resor får, liksom&lt;br&gt;hittills, värderas enligt huvudregeln till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett om man använder sig av en individuell beskattningsmodell&lt;br&gt;eller en schablonmodell så måste arbetsgivaren göra en bedömning av när&lt;br&gt;en förmån kan anses åtnjuten - och därmed är skattepliktig - och skall&lt;br&gt;ingå i underlaget för preliminär skatt och arbetsgivaravgifter. Eftersom&lt;br&gt;några enskilda färdbiljetter inte utfärdas inför varje resa finns det med&lt;br&gt;nuvarande system med årskort ingen praktisk möjlighet att kontrollera när&lt;br&gt;en kortinnehavare första gången utnyttjar sitt kort. Vad arbetsgivaren&lt;br&gt;däremot vet är vilka som har tagit ut ett förmånskort. Med hänsyn till&lt;br&gt;kontrollsvårigheten och det stora antalet förmånshavare bör reseförmånen&lt;br&gt;anses åtnjuten i och med att förmånskortet kommer i mottagarens hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen beräknade att dess föreslagna schablonmodell skulle ge ett&lt;br&gt;300 kr högre värde per person jämfört med de schablonvärden som gällde&lt;br&gt;for anställda hos SAS år 1994. För år 1996 har värdena höjts något. Även&lt;br&gt;vårt förslag till en individuell schablonmodell torde innebära ett i viss mån&lt;br&gt;förhöjt förmånsvärde. Förslaget avseende värdering av reseförmåner på&lt;br&gt;tåg för de SJ-anställda innebär också en höjning av förmånsvärdet, som&lt;br&gt;dock har varit oförändrat sedan år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAS har förklarat att de behöver en omställningstid på ca ett år för att&lt;br&gt;införa ett system med individuell beskattning. De nya reglerna bör dock&lt;br&gt;kunna träda i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången vid 1998&lt;br&gt;års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder införande av en ny anvisningspunkt till 42 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370, KL), punkt 6, samt ändringar i 42 § och&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna till 41 § KL och 8 § uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beskattning av flygbranschens trohetsrabatter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Bakgrund och gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kontant ersättning eller annan förmån som utgått för tjänsten är i princip&lt;br&gt;skattepliktig intäkt. Rabatter kan således i vissa fall vara skattepliktiga. Ett&lt;br&gt;generellt undantag gäller dock för personalrabatter. Reglerna om personal-&lt;br&gt;rabatt finns i 32 § 3 f mom. kommunalskattelagen (1928:370, KL).&lt;br&gt;Bestämmelsen har ändrats fr.o.m. den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:182,&lt;br&gt;bet. 1994/95 :SkU25, rskr. 1994/95:371, SFS 1995:651). Enligt&lt;br&gt;bestämmelsens nya lydelse är personalrabatter skattefria om de ges vid&lt;br&gt;inköp av en vara eller en tjänst från arbetsgivaren eller något annat företag&lt;br&gt;i samma koncern, om varan eller tjänsten ingår i säljarens ordinarie utbud.&lt;br&gt;Skattefriheten gäller dock inte om rabatten är en direkt ersättning för&lt;br&gt;utfört arbete, om den överstiger den största rabatt som en konsument kan&lt;br&gt;erhålla på affärsmässiga grunder eller om den uppenbart överstiger&lt;br&gt;personalrabatt som är sedvanlig i branschen. Även vissa andra förut-&lt;br&gt;sättningar måste vara uppfyllda för att rabatten skall anses som skattefri&lt;br&gt;personalrabatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rabatter som lämnas för visad kundtrohet och som finns bl.a. inom&lt;br&gt;flyg- och hotellbranschen kan således vara skattepliktiga om de utnyttjas&lt;br&gt;for privat bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning for beskattning är att mottagarens&lt;br&gt;arbetsgivare eller uppdragsgivare bekostat de varor eller tjänster som ger&lt;br&gt;rätt till rabatten eller att förmånen av annat skäl kan anses som ett utflöde&lt;br&gt;av tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller flygbranschen erbjuder de flesta flygbolagen en form av&lt;br&gt;trohetsrabatt, s.k. frequent flyer-rabatt, som exempelvis innebär att&lt;br&gt;resenärerna belönas med ett antal poäng varje gång de väljer att flyga med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma flygbolag. Ett visst antal ihopsamlade poäng medför sedan att&lt;br&gt;resenären kan fä en flygresa, hotellrum, hyrbil eller annan förmån gratis&lt;br&gt;eller till rabatterat pris. En förmån av detta slag torde således, om ingen&lt;br&gt;undantagsregel fanns, vara skattepliktig om den grundar sig på tjänsteresor&lt;br&gt;som arbetsgivaren har betalat och förmånen inte utnyttjats i tjänsten.&lt;br&gt;Vidare torde den som utgett en skattepliktig förmån vara skyldig att lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift till skattemyndigheterna och att betala socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1992 är dock trohetsrabattema undantagna från&lt;br&gt;skatteplikt. Bestämmelsen finns i 32 § 3 f mom. KL och lyder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Även om det inte följer av 3 d mom. tas som intäkt inte upp sådan&lt;br&gt;rabatt eller liknande förmån som transportföretag enligt internationellt&lt;br&gt;vedertagen praxis utger för visad kunatrohet via utrikes flygresor och&lt;br&gt;som slutligen tillfaller en arbetstagare eller uppdragstagare i hans&lt;br&gt;egenskap av resenär.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om undantag för dessa rabatter aktualiserades i en motion (mot.&lt;br&gt;1990/91 :Skl3). Bakgrunden var bl.a. följande. Möjligheten för svenska&lt;br&gt;skattemyndigheter att beskatta de rabatter som lämnas av utländska bolag&lt;br&gt;ansågs i det närmaste obefintliga, om inte den skattskyldige själv redovisar&lt;br&gt;förmånen. Det innebar också svårigheter for det kontrolluppgiftsskyldiga&lt;br&gt;bolaget att veta om rabatten faktiskt kommit att utnyttjas och om den&lt;br&gt;utnyttjats vilken del av rabatten som grundar sig på av arbetsgivaren&lt;br&gt;betalda resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAS hade hos utskottet framhållit, att man av konkurrensskäl måste&lt;br&gt;införa någon form av liknande rabatter eftersom bolaget annars riskerade&lt;br&gt;att tappa så stort kundunderlag att dess verksamhet hotades. Bolaget hade&lt;br&gt;vidare anfört att det av samma skäl var nödvändigt att rabatten var&lt;br&gt;skattefri. Det skulle nämligen vara förenat med stora nackdelar för&lt;br&gt;företaget att redovisa rabatterna till skatteförvaltningen och det skulle&lt;br&gt;föreligga en betydande risk for att kunderna valde ett bolag vars&lt;br&gt;rabattgivning de svenska skattemyndigheterna inte kunde kontrollera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet, som hördes av utskottet, erinrade i sitt yttrande om att ett av&lt;br&gt;huvudsyftena med den då nyss genomförda skattereformen hade varit att&lt;br&gt;åstadkomma att beskattningen av arbetsinkomster blev neutral i den&lt;br&gt;meningen att alla typer av ersättningar och förmåner beskattas likformigt.&lt;br&gt;Som ett led i reformen hade ett antal tidigare skattefria förmåner gjorts&lt;br&gt;skattepliktiga (t.ex. reseförmåner for anställda hos trafik- och&lt;br&gt;resebyråföretag) samtidigt som kraven for skattefrihet for bl.a. personal-&lt;br&gt;vårdsförmåner skärptes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet pekade också på att förslaget om skattefrihet aktualiserade&lt;br&gt;frågan om hur de rabatter som avsågs med förslaget förhåller sig till&lt;br&gt;brottsbalkens regler om mutbrott och bestickning och till marknadsfö-&lt;br&gt;ringslagens normer. I anslutning härtill uttalade Lagrådet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Det är angeläget att ett system för frequent flyer-rabatter utformas och&lt;br&gt;tillämpas på ett sådant sätt att gränsen mot vad som är otillbörligt inte&lt;br&gt;överskrids. Det kan visa sig nödvändigt att vidta särskilda åtgärder,&lt;br&gt;bl.a. inom den offentliga sektorn, för att säkerställa att systemet får en&lt;br&gt;från olika synpunkter acceptabel tillämpning. Det är emellertid&lt;br&gt;knappast en uppgift för skattelagstiftningen att i det nu aktuella&lt;br&gt;hänseendet svara för gränsdragningen mellan vad som är acceptabelt&lt;br&gt;och otillbörligt. Å andra sidan är det enligt lagrådets mening viktigt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattefrihetsregeln inte ges en sådan utformning att den kan ge intryck Prop. 1995/96:152&lt;br&gt;av att lagstiftaren på detta område lämnar sitt godkännande till&lt;br&gt;förfarande som är angripbara enligt brottsbalkens och marknads-&lt;br&gt;föringslagen regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—Det synes lämpligt att vid utformningen i stället ta fasta på att någon&lt;br&gt;invändning normalt inte torde kunna riktas mot förfarande som innebär&lt;br&gt;att arbetsgivaren antingen i ett första steg själv uppbär förmånen och&lt;br&gt;sedan slussar den vidare till den anställde i dennes egenskap av resenär&lt;br&gt;eller i varje fall är involverad på ett sådant sätt att nan i någon rimlig&lt;br&gt;mening kan anses ha förmedlat förmånen till den anställde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet ansåg att det var viktigt att de svenska flygbolagen får driva sin&lt;br&gt;verksamhet under konkurrensneutrala förutsättningar. De måste därför få&lt;br&gt;möjlighet att erbjuda rabatter på samma villkor som andra flygbolag. Det&lt;br&gt;kunde därför inte accepteras att skattereglerna i Sverige innebar att&lt;br&gt;rabatter från ett svenskt flygbolag kom att beskattas medan motsvarande&lt;br&gt;rabatter från utländska bolag i praktiken kom att undgå beskattning här i&lt;br&gt;landet. Mot denna bakgrund och då även förenklingsskäl talade för detta&lt;br&gt;ansåg utskottet att det fanns skäl att överväga ändring av skattereglerna.&lt;br&gt;Utskottet instämde även i Lagrådets uppfattning att man vid utformningen&lt;br&gt;av skattereglerna borde ta fasta på att någon invändning normalt inte torde&lt;br&gt;kunna riktas mot ett förfarande som innebär att arbetsgivaren antingen i ett&lt;br&gt;första steg själv uppbär förmånen och sedan slussar den vidare till den&lt;br&gt;anställde i dennes egenskap av resenär eller i varje fall är involverad på ett&lt;br&gt;sådant sätt att han i någon rimlig mening kan anses ha förmedlat förmånen&lt;br&gt;till den anställde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet hemställde att riksdagen skulle besluta om undantag från&lt;br&gt;skatteplikt för rabatter av ifrågavarande slag. Utskottet var dock inte enigt&lt;br&gt;och sju ledamöter (alla s) reserverade sig. Enligt reservationen borde&lt;br&gt;någon skattefrihet inte införas. Ett förslag om nya skatteffihetsregler&lt;br&gt;ansågs vara synnerligen betänkligt. De aktuella förmånerna skulle i stor&lt;br&gt;utsträckning komma att utgå till personer som redan av andra skäl kan&lt;br&gt;anses som privilegierade. Utskottets förslag ansågs sanktionera en&lt;br&gt;affärsmoral som tangerar gränsen mot mutbrott och bestickning och vad&lt;br&gt;som är otillbörligt enligt marknadsföringslagen och konkurrenslagstift-&lt;br&gt;ningen. I första hand borde andra lösningar som ligger inom ramen för vad&lt;br&gt;som kan anses acceptabelt enligt den lagstiftning som gäller här i landet&lt;br&gt;sökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:SkU8, rskr. 1991/92:98).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rabatter eller andra förmåner som&lt;br&gt;transportföretag enligt internationell vedertagen praxis ger ut för&lt;br&gt;visad kundtrohet vid utrikes flygresor skall inte vara undantagna från&lt;br&gt;skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Skattefriheten för s.k. frequent flyer-&lt;br&gt;rabatter är en avvikelse från den huvudregel som annars gäller vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen, nämligen att allt som utgått for tjänsten är skattepliktig&lt;br&gt;intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringens mening skäl att pröva om de argument som&lt;br&gt;anfördes för införandet av undantaget är så starka att undantaget bör&lt;br&gt;finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör inledningsvis erinras om att för den privatperson som enbart&lt;br&gt;samlar ihop poäng genom sitt privata resande ett slopande av&lt;br&gt;skattefriheten inte skulle innebära någon förmånsbeskattning. Det är först&lt;br&gt;när poängen samlas ihop genom tjänsteresor och utnyttjas för privat bruk&lt;br&gt;som det - utan undantagsbestämmelsen - skulle kunna bli aktuellt med&lt;br&gt;förmånsbeskattning. Även om resenären med egna medel eller med ett&lt;br&gt;privat kreditkort i ett första skede betalar en tjänsteresa och sedan i ett&lt;br&gt;senare skede får ersättning for resan från arbetsgivaren torde rabatten som&lt;br&gt;belöper på vad arbetsgivaren har betalat, vara skattepliktig (jfr RÅ 1988&lt;br&gt;ref. 54).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de företag som upphandlar tjänsteresor torde bonussystemet&lt;br&gt;knappast ha någon större betydelse eftersom bonusen sällan kommer&lt;br&gt;arbetsgivaren till del. Detta beror bl.a. på att det bara är just resenären som&lt;br&gt;kan utnyttja bonusen och den kan inte alltid utnyttjas för eller i samband&lt;br&gt;med de resor som resenären gör för arbetsgivaren. I ett läge där företagen&lt;br&gt;är mer kostnadskänsliga torde utrymmet för den enskilde resenärens&lt;br&gt;påverkan på vilket flygbolag som skall anlitas minska. Men i de fall det&lt;br&gt;är den enskilde resenären som har ett bestämmande inflytande över valet&lt;br&gt;av flygbolag vid tjänsteresa kan det inte uteslutas att valet styrs av&lt;br&gt;möjligheten till bonuspoäng för privat bruk utan skattekonsekvenser. De&lt;br&gt;stora företagen torde i första hand sträva efter avtal med flygbolagen som&lt;br&gt;är anpassade efter just det företagets krav på låga priser, service,&lt;br&gt;tillgänglighet m.m. De större företagen har volymrabatter varför det ligger&lt;br&gt;i företagens intresse att de anställda reser med det bolag med vilket man&lt;br&gt;har avtal. Detta visar också den debatt som under senare tid har förts i&lt;br&gt;pressen angående frequent flyer-rabatter. Bl.a. har det framkommit att ett&lt;br&gt;antal företag gått samman for att förhandla med flygbolagen om att&lt;br&gt;bonuspoängen skulle tillfalla bolagen och inte den enskilde resenären.&lt;br&gt;Vissa företag aviserade också att de eventuellt skulle bojkotta de flygbolag&lt;br&gt;som inte gick med på att rabatten kom företagen till godo. Detta talar for&lt;br&gt;att de av SAS åberopade konkurrensskälen har försvagats något sedan&lt;br&gt;regelns tillkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten utformades också på ett sådant sätt att det var meningen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det för skattefrihet skulle krävas att arbetsgivaren antingen i ett första steg&lt;br&gt;själv uppbär rabatten och sedan slussar den vidare till den anställde i&lt;br&gt;dennes egenskap av resenär eller i varje fall är involverad på ett sådant sätt&lt;br&gt;att han i någon rimlig mening kan anses ha förmedlat förmånen till den&lt;br&gt;anställde. Det är tveksamt om det sätt på vilket rabatter i praktiken ges&lt;br&gt;innebär att arbetsgivaren måste vara involverad för att rabatten skall ges&lt;br&gt;till resenären. Skattefriheten gäller förmåner vid utrikes flygresor. SAS&lt;br&gt;bonussystem innebär att även inrikes resor tillgodoräknas resenären på&lt;br&gt;visst sätt. De ger i och för sig inga poäng som kan användas som&lt;br&gt;bonusuttag. Men poängen läggs på hög så att resenären kan avancera som&lt;br&gt;medlem i olika nivåer som ger olika servicegrad (SAS har tre med-&lt;br&gt;lemsnivåer). Vidare ges i samband med flygningar med SAS bonuspoäng&lt;br&gt;vid hyra av bil hos vissa företag och vid övernattning på vissa hotell samt&lt;br&gt;för telefonsamtal med visst telefonkort. Motsvarande gäller också i&lt;br&gt;bonussystem hos andra flygbolag. Riksskatteverket har emellertid godtagit&lt;br&gt;att poäng för hotell och hyrbil ingår i vad som är skattefritt under&lt;br&gt;förutsättning att hotellet eller hyrbilen utnyttjas i samband med den utrikes&lt;br&gt;flygresan. I SAS EuroBonus-system är ett av medlemsvillkoren att poäng&lt;br&gt;intjänade på tjänsteresor inte får användas privat utan arbetsgivarens&lt;br&gt;tillstånd. Den som ansöker om ett sådant kort måste också bekräfta att&lt;br&gt;poäng som intjänats på tjänsteresor inte skall utnyttjas privat. Härigenom&lt;br&gt;anser SAS att dess bonussystem är förenligt med gällande rätt. Det kan&lt;br&gt;dock enligt regeringens mening ändå ifrågasättas om nuvarande rabatter i&lt;br&gt;sin helhet verkligen uppfyller kraven för skattefrihet. Detta gäller i princip&lt;br&gt;samtliga bonussystem som finns på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De invändningar i övrigt som framfördes mot en beskattning av&lt;br&gt;rabatterna var bl.a. att flygbolagen skulle bli skyldiga att lämna kontroll-&lt;br&gt;uppgift om rabatten var skattepliktig. Det skulle dessutom, menade man,&lt;br&gt;vålla svårigheter att kontrollera om rabatten faktisk kom att utnyttjas och -&lt;br&gt;om den utnyttjats - vilken del av rabatten som grundade sig på av arbets-&lt;br&gt;givaren betalda resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första kan konstateras att huvudregeln är att förmåner är&lt;br&gt;skattepliktiga när de åtnjuts. Invändningen om att det kan vara svårt att&lt;br&gt;kontrollera när en bonusrabatt åtnjuts är i och för sig riktig. Men detta&lt;br&gt;gäller även för alla andra utgivare av skattepliktiga rabatter eller andra&lt;br&gt;förmåner som inte omedelbart åtnjuts. När en förmån skall anses åtnjuten&lt;br&gt;kan visserligen variera med hänsyn till omständigheterna men tidpunkten&lt;br&gt;för beskattningen torde inträffa när resenären utnyttjar rabatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte självklart att det rabattgivande företaget skall lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift för den skattepliktiga förmånen. Enligt 3 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter är det den som gett&lt;br&gt;ut den skattepliktiga förmånen som skall lämna kontrolluppgift. Är det&lt;br&gt;flygbolaget eller arbetsgivaren som gett ut den?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera omständigheter kan enligt regeringens mening anföras för att det&lt;br&gt;är arbetsgivaren som bör anses vara den som gett ut förmånen och därmed&lt;br&gt;skall lämna kontrolluppgift. Rätten till bonuspoäng torde kunna ses som&lt;br&gt;en del av avtalet mellan arbetsgivaren och flygbolaget om transport av&lt;br&gt;resenären. Att bonuspoängen är personliga skulle således inte spela någon&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;roll. Även en flygbiljett är ju personlig och kan normalt inte utnyttjas av&lt;br&gt;någon annan. Detta innebär att en anställd som vid en tjänsteresa&lt;br&gt;registrerar bonuspoäng i så fall gör detta för sin arbetsgivares räkning.&lt;br&gt;Den rätt till bonuspoäng som grundar sig på av arbetsgivaren betalda resor&lt;br&gt;bör således inte anses tillhöra resenären utan arbetsgivaren. Med en sådan&lt;br&gt;utgångspunkt är det naturligtvis arbetsgivaren och inte flygbolaget som&lt;br&gt;skall lämna kontrolluppgift och betala sociala avgifter när en skattskyldig&lt;br&gt;får utnyttja bonusen för privat bruk. Detta gäller oavsett vilket flygbolag&lt;br&gt;som är rabattgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande över det remitterade förslaget anfört att detta&lt;br&gt;resonemang inte är helt invändningsfritt. Mot bakgrund av att den nu&lt;br&gt;gällande skattefriheten avser förmåner som transportföretag har gett ut,&lt;br&gt;torde det inte kunna förväntas att kontrolluppgiftsskyldigheten enbart på&lt;br&gt;grund av sådana förarbetsuttalanden kommer att tillämpas så att den skall&lt;br&gt;ligga på arbetsgivaren. För att uppnå detta bör därför enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening i lagtext anges att ifrågavarande rabatter och andra förmåner skall&lt;br&gt;anses utgivna av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar att det nuvarande undantaget från beskattning av&lt;br&gt;flygbranchens trohetsrabatter nu bör slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Lagrådets uppfattning att en lagreglering behövs och&lt;br&gt;har för avsikt att senare i år återkomma med förslag till regler som&lt;br&gt;klargör att det är arbetsgivaren och inte flygbolaget som skall lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift och betala sociala avgifter för förmånen. Därmed drabbas&lt;br&gt;flygbolagen inte av några administrativa problem eller ökade kostnader&lt;br&gt;med anledning av att undantaget slopas. Reglerna blir också neutrala&lt;br&gt;flygbolagen emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring av 32 § 3 f mom. KL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beskattning i samband med anställning eller&lt;br&gt;uppdrag inom Europeiska unionen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Tjänstgöringsvillkor och särskilda EG-rättsliga&lt;br&gt;skatteregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.1.1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)&lt;br&gt;kom svenska tjänstemän i offentlig och privat tjänst att anlitas vid&lt;br&gt;institutioner och organ inom Europeiska unionen (EU). Till följd av det&lt;br&gt;svenska medlemskapet i EU fr.o.m. den 1 januari 1995 har antalet svenska&lt;br&gt;tjänstemän som på olika sätt deltar i EU:s institutioner och dess organ&lt;br&gt;därefter ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver en fast eller tillfällig anställning vid någon EU-institution finns&lt;br&gt;ett antal uppdragsvarianter för vilka skilda arbetsvillkor och ekonomiska&lt;br&gt;villkor gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU-tjänstgöringsutredningen lämnade sin rapport Svenskar i EU-tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU1995:89) under hösten 1995. Utredningen redovisar i rapporten&lt;br&gt;villkoren för de vanligast förekommande anställnings- och uppdrags-&lt;br&gt;typema: mötesdeltagare, anställda, nationella experter och företrädare i&lt;br&gt;Europaparlamentet. Vidare redovisar utredningen beskattningskonse-&lt;br&gt;kvensema för de olika grupperna på grundval av gällande rätt. Däremot&lt;br&gt;har det inte ingått i utredningsuppdraget att lämna förslag till ändrade&lt;br&gt;regler på skatteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har under remissbehandlingen lämnat en rad syn-&lt;br&gt;punkter på beskattningskonsekvensema. Regeringen har till följd av vad&lt;br&gt;som framkommit i utredningens redovisning sett över reglerna och&lt;br&gt;bedömt att förändringar behöver göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan förslagen presenteras finns det dock anledning att kortfattat&lt;br&gt;redovisa vilka olika anställnings- och uppdragsformer som, enligt&lt;br&gt;utredningens kartläggning, finns inom EU:s institutioner och organ och&lt;br&gt;vilka ekonomiska villkor som i huvudsak gäller för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.2 Anställningar och uppdrag inom EU:s institutioner och organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Europeiska unionen finns det fem institutioner: Europeiska unionens&lt;br&gt;råd, Europeiska gemenskapernas kommission, Europaparlamentet,&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas domstol och Europeiska revisionsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets arbete leds av ministrar från respektive medlemsland.&lt;br&gt;Kommissionen leds av 20 kommissionärer som utses av medlemsländerna&lt;br&gt;för fem år i taget. Dessa ingår således inte i begreppen tjänstemän och&lt;br&gt;andra anställda. Kommissionärema omfattas dock av de särskilda EG-&lt;br&gt;rättsliga reglerna i fråga om beskattning av intäkter från EU:s institutioner&lt;br&gt;som redovisas i avsnitt 7.1.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild grupp inom Europaparlamentet är de av medlemsländerna&lt;br&gt;valda företrädarna. Sverige har 22 företrädare. Företrädarna har ett arvode&lt;br&gt;som svarar mot det som vanliga nationella parlamentsledamöter har i&lt;br&gt;hemlandet och betalas också av hemlandet. I Sverige är det riksdagen som&lt;br&gt;betalar arvodet till företrädarna. Därutöver betalar Europaparlamentet&lt;br&gt;ersättning för olika slag av kostnader för företrädarna enligt särskilda&lt;br&gt;ersättningsregler som parlamentet själv har beslutat om. Ersättningen&lt;br&gt;omfattar ersättning för resor, logi, uppehälle, kontorsmaterial och även&lt;br&gt;kostnaden för att anställa personliga assistenter. En utförlig redovisning&lt;br&gt;av de ekonomiska villkoren finns i det förslag till riksdagen&lt;br&gt;1995/96:RFK5 om ekonomiska villkor för Sveriges företrädare i&lt;br&gt;Europaparlamentet, som riksdagens förvaltningskontor utarbetat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolens domare utses av medlemsländernas regeringar i&lt;br&gt;samförstånd för en mandattid om sex år. Domstolen biträds vidare av&lt;br&gt;generaladvokater. Vid domstolen finns det också en justitiesekreterare&lt;br&gt;eller registrator som ansvarar för målens handläggning. Domarna,&lt;br&gt;generaladvokaterna och justitiesekreteraren omfattas av de särskilda EG-&lt;br&gt;rättsliga reglerna om beskattning av intäkter från EU, se vidare avsnitt&lt;br&gt;7.1.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsrätten består av 15 ledamöter, en för varje medlemsland, vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter hörande av parlamentet utses av rådet för en period av sex år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För anställda inom de fem institutionerna samt de decentraliserade&lt;br&gt;organen gäller de regler och villkor för anställningen som anges i&lt;br&gt;tjänsteföreskrifterna. Tjänsteföreskrifterna är en samling av rådet&lt;br&gt;utfärdade förordningar. De är bindande för medlemsländerna och är&lt;br&gt;därmed gällande rätt också i Sverige. Tjänsteföreskrifterna finns återgivna&lt;br&gt;i bilaga 2 till rapporten. För svenskar som anställs vid en EU-institution&lt;br&gt;eller vid ett EU-organ som omfattas av tjänsteföreskrifterna tillämpas de&lt;br&gt;villkor för anställningen som finns angivna i dessa. De olika&lt;br&gt;institutionerna har också kompletterande föreskrifter för hur&lt;br&gt;tjänsteföreskrifterna skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteföreskrifterna delar in de anställda i två huvudgrupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- andra anställda i Europeiska gemenskaperna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännen är fast anställda och fullgör normalt sin yrkeskarriär&lt;br&gt;inom EU:s institutioner och organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra anställda i EU indelas i fyra grupper: tillfälligt anställda,&lt;br&gt;hjälppersonal, lokalt anställda och särskilda rådgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfälligt anställda är anställda på en begränsad tid. Det finns flera&lt;br&gt;olika kategorier av tillfälligt anställda. Dels finns det tjänster särskilt&lt;br&gt;inrättade för kategorin tillfälligt anställda, dels kan en person anställas&lt;br&gt;tillfälligt på en permanent post. Inom kategorin tillfälligt anställda finns&lt;br&gt;t.ex. de som har en tjänst i något av kanslierna (kabinetten), t.ex.&lt;br&gt;kommmissionäremas, domarnas eller revisorernas kansli. För tillfälligt&lt;br&gt;anställda tillämpas i stort sett samma anställningsvillkor som for&lt;br&gt;tjänstemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjälppersonal anställs som huvudregel under en begränsad tid om&lt;br&gt;högst ett år eller for den tid som anges for ett bestämt vikariat. Ofta&lt;br&gt;anställs översättare som behövs bara under begränsad tid i denna kategori.&lt;br&gt;Det förekommer också att personer som klarat anställningstesten för&lt;br&gt;tjänstemän anställs som hjälppersonal i väntan på att en tjänst som&lt;br&gt;tjänsteman skall bli ledig. Hjälppersonalen omfattas av många av de regler&lt;br&gt;som gäller for den fast anställda personalen. De har dock en särskild&lt;br&gt;lönetabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalt anställda anställs av varje institution enligt dess egna regler. I&lt;br&gt;denna kategori anställs personer for i huvudsak manuella eller&lt;br&gt;servicebetonade uppgifter. Anställningsvillkoren följer nationella regler i&lt;br&gt;anställningslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda rådgivare anställs for en kortare eller längre tid dock längst&lt;br&gt;två år i taget. Denna anställningsform används for att knyta sakkunskap&lt;br&gt;inom ett visst område till institutionerna under den tid som det kan&lt;br&gt;behövas. En del av de anställningsvillkor som finns i tjänsteföreskrifterna&lt;br&gt;gäller även för de särskilda rådgivarna. Lönen bestäms genom ett kontrakt&lt;br&gt;mellan den särskilde rådgivaren och arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tjänstmän och övriga anställda, utom såvitt avser lokalt anställda,&lt;br&gt;omfattas av särskilda EG-rättsliga regler i fråga om beskattning för&lt;br&gt;ersättningar från EU-institutioner framgår av avsnitt 7.1.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför tjänsteföreskrifternas tillämpningsområde faller anställda inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. Europeiska investeringsbanken, Europeiska monetära institutet och&lt;br&gt;Europeiska polisbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Europeiska investeringsbanken finns det särskilda&lt;br&gt;tjänsteföreskrifter som innehåller anställningsvillkor för bankens anställda.&lt;br&gt;De anställda inom bankens sekretariat har lön enligt av banken fastställda&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för Europeiska monetära institutet finns det särskilda&lt;br&gt;anställningsvillkor enligt regler utfärdade av institutets råd. Med dessa&lt;br&gt;som utgångspunkt bestäms de närmare villkoren för anställning genom&lt;br&gt;anställningskontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare planerat att inrätta ett europeiskt centralbankssystem&lt;br&gt;(ECBS) med medemsländemas riksbanker och en Europeisk centralbank&lt;br&gt;(ECB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga tre organ som nu nämnts omfattas till viss del av de särskilda&lt;br&gt;EG-rättsliga reglerna i fråga om beskattning för intäkter från EU som&lt;br&gt;redovisas i avsnittet 7.1.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller det polisiära samarbetet föreskriver fördraget att en&lt;br&gt;Europeisk polisbyrå (Europol) skall inrättas för informationsutbyte. Under&lt;br&gt;sommaren 1995 antogs en konvention för inrättandet av Europol. Redan i&lt;br&gt;dag finns emellertid inom Europol en narkotikaenhet (ENE). Den sysslar&lt;br&gt;med informationsutbyte i narkotikabrottsärende. Arbetet inom enheten&lt;br&gt;bedrivs av sambandsmän (poliser och tulltjänstemän) från&lt;br&gt;medlemsländerna. Dessa får i uppdrag från medlemsländerna att inhämta&lt;br&gt;information i ett visst ärende. Sambandsmännens lön och kostnader&lt;br&gt;betalas helt av medlemsländerna. Så kommer också att ske efter&lt;br&gt;konventionens ikraftträdande. Eftersom narkotikaenheten inte är någon&lt;br&gt;juridisk person förrän konventionen om Europeiska polisbyrån ratificeras&lt;br&gt;och träder i kraft, står all övrig personal kvar i avlönad anställning i sina&lt;br&gt;hemländer med vissa möjligheter for hemländerna att få kostnaden för&lt;br&gt;personalen ersatt från det årliga anslag som narkotikaenheten får från&lt;br&gt;medlemsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver gruppen anställda har institutionerna också ett antal&lt;br&gt;uppdragstagare. Bl.a. har kommissionen ett stort antal, ca 4 000 - 5 000,&lt;br&gt;uppdragstagare som arbetar i eller för kommissionen. Kommissionen har&lt;br&gt;nyligen försökt åstadkomma en mer likformig behandling av sina&lt;br&gt;uppdragstagare genom att sammanställa regler för att anlita sådan&lt;br&gt;personal. Dessa regler finns sammanställda i ett dokument benämnt &amp;quot;Code&lt;br&gt;of Conduct&amp;quot; (bilaga 3 i utredningsrapporten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella experter är en kategori uppdragstagare. Sverige har for&lt;br&gt;närvarande 33 sådana experter vid kommissionen. Nationella experter&lt;br&gt;avlönas av sin ordinarie arbetsgivare men arbetar for kommissionen.&lt;br&gt;Kommissionen betalar en viss dagersättning till de nationella experterna.&lt;br&gt;Den är avsedd att täcka de merkostnader som uppstår till följd av att den&lt;br&gt;nationelle experten är stationerad på en annan plats än sin ordinarie&lt;br&gt;arbetsplats i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsulter är en annan grupp som används av kommissionen som extra&lt;br&gt;arbetskraft för mycket skiftande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningspersonal anställs i bland som gästforskare för en period om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst ett år. Lönen betalas av kommissionen. Anställningsvillkoren för&lt;br&gt;gästforskare framgår av särskilda regler för dessa som finns i utredningens&lt;br&gt;rapport som bilaga 4. Det finns också forskare vid Gemensamma&lt;br&gt;forskningscentret. Enligt uppgift som utredningen fått får dessa en viss&lt;br&gt;dagersättning från kommissionen men får i övrigt stå för sina kostnader&lt;br&gt;själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktikanter tas också emot på kommissionen för tjänstgöring under en&lt;br&gt;period om fem månader. De är oavlönade, men kan från kommissionen få&lt;br&gt;ett visst bidrag till sitt uppehälle under praktiktiden. Även rådet tar emot&lt;br&gt;praktikanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragstagare av nu angivet slag finns till viss del även inom de&lt;br&gt;övriga institutionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska och sociala kommittén har ett delvis gemensamt&lt;br&gt;sekretariat med Regionkommittén. Alla de anställningstyper som finns i&lt;br&gt;tjänsteföreskrifterna kan förekomma inom sekretariatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU finns tio s.k. decentraliserade organ, förlagda till olika platser&lt;br&gt;i medlemsländerna. Som exempel kan nämnas Europeiska&lt;br&gt;miljömyndigheten i Köpenhamn och Europeiska översättningscentret i&lt;br&gt;Luxemburg. Tjänsteföreskrifterna skall enligt ett beslut av ministerrådet&lt;br&gt;tillämpas på de anställda inom de decentraliserade organen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltagande i möten i de fem institutionerna äger framför allt rum i&lt;br&gt;arbetsgrupper och kommittéer under kommissionen eller rådet. Vad gäller&lt;br&gt;övriga EU-organ kan deltagande i möten bli aktuellt främst inom&lt;br&gt;Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska&lt;br&gt;investeringsbanken och EU:s decentraliserade organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje institution och organ har sina egna regler för ersättning. Villkoren&lt;br&gt;för ersättning liksom ersättningsnivåerna varierar således beroende på&lt;br&gt;vilken institution eller vilket organ det rör sig om. Utöver EG-regler finns&lt;br&gt;det svenska regler om ersättning åt statsanställd i utlandsreseförordningen&lt;br&gt;(1991:1754). Det ojämförligt största antalet EU-möten som svenskar&lt;br&gt;kommer att delta i äger som nämnts rum i kommissionens eller rådets regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens regler om ersättning för deltagande i möten finns i ett&lt;br&gt;kommissionsbeslut av den 1 mars 1994 (bilaga 8 i utredningsrapporten).&lt;br&gt;I beslutet anges att följande tre kategorier inbjudna mötesdeltagare utanför&lt;br&gt;kommissionen är berättigade till ersättning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medlemmar, ersättare och deras experter i ständiga kommittéer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medlemmar, ersättare och deras experter i rådgivande kommittéer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- experter inbjudna på individuell basis för att avge utlåtande i något visst&lt;br&gt;ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln för tjänstemän från medlemsländernas ministerier och&lt;br&gt;myndigheter är att endast resekostnaden ersätts av kommissionen. Det&lt;br&gt;finns emellertid undantag. Privatanställda experter har rätt till ersättning&lt;br&gt;för uppehälle i större utsträckning. Ca 40 % av mötesdeltagarna beräknas&lt;br&gt;vara privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets regler om ersättning till mötesdeltagare framgår av ett rådsbeslut&lt;br&gt;av den 6 juli 1967 (bilaga 9 i utredningsrapporten). 1 rådsbeslutet anges att&lt;br&gt;de tjänstemän i medlemsstaterna som av rådet har ombetts att resa eller&lt;br&gt;inbjudits att ta del i ett möte organiserat av rådet är berättigade till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för kostnaderna för resan. Om en person inte har bjudits in till&lt;br&gt;ett möte, ersätts resan bara om personen finns med på den officiella listan&lt;br&gt;över hemlandets delegation. Kostnader för upphälle betalas inte av rådet.&lt;br&gt;Ersättning för resekostnaden förutsätter att mötesdeltagaren visar&lt;br&gt;färdbiljett och fyller i en reseräkning. Rådet betalar ut ersättningen direkt&lt;br&gt;till mötesdeltagaren eller till den som mötesdeltagaren anvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har nyligen anslutit sig till konventionen med stadga för&lt;br&gt;Europaskolorna (94/557/EG, Euratom).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europaskolorna erbjuder skolgång för barn till personalen vid EU:s&lt;br&gt;institutioner. Även andra barn får tas emot vid skolorna på villkor som&lt;br&gt;styrelsen för skolorna bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolornas ändamål är att barn till personal vid institutionerna skall&lt;br&gt;utbildas tillsammans. Om det finns många barn från samma land kan&lt;br&gt;medlemslandet bilda en egen sektion och anställer då egna lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet lärare som anställs bestäms av styrelsen utifrån antalet&lt;br&gt;sektioner, klasser och elever. De nationella lärarna anställs av den enskilda&lt;br&gt;medlemsstaten. Medlemsstaten betalar direkt till läraren den lön som&lt;br&gt;motsvarar lönen i den anställning som läraren hade vid rekryteringen.&lt;br&gt;Mellanskillnaden mellan denna lön och den av styrelsen för skolorna&lt;br&gt;beslutade betalas av EG. Dessutom betalar skolorna vissa&lt;br&gt;kostnadsersättningar till lärarna. Reglerna härom finns i Föreskrifter för&lt;br&gt;lärarkårens medlemmar, anställningsvillkor för deltidsanställda lärare (juni&lt;br&gt;1994).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningen vid Europaskolan varar högst nio år. Först har lärarna en&lt;br&gt;tidsbegränsad anställning på två år. Efter prövning kan läraren anställas på&lt;br&gt;tre år och därefter på ytterligare fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har två svenska sektioner, en i Bryssel och en i Luxemburg.&lt;br&gt;Svenska lärare som arbetar vid Europaskolan är anställda av Statens&lt;br&gt;skolverk. För närvarande arbetar sju svenska lärare vid Europaskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.3 Skattskyldighet i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller skattereglerna för de olika grupperna av anställningar och&lt;br&gt;uppdrag aktualiseras flera frågor. Är personerna över huvud taget&lt;br&gt;skattskyldiga i Sverige för inkomster från EU:s institutioner och organ&lt;br&gt;och, om så är fallet, finns det några EG-rättsliga regler på området? Vad&lt;br&gt;gäller enligt vår interna svenska lagstiftning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om någon är skattskyldig i Sverige enligt nationell lagstiftning&lt;br&gt;regleras i 53 och 54 §§ KL samt 6 och 7 §§ lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt. Kortfattat innebär reglerna att den som är oinskränkt&lt;br&gt;skattskyldig i Sverige innan han eller hon börjar ett arbete inom&lt;br&gt;gemenskaperna oftast är skattskyldig i Sverige även under den tid han&lt;br&gt;eller hon arbetar där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den utsträckning inkomsten beskattas i det andra landet innebär dock&lt;br&gt;sexmånadersregeln att den skattskyldige frikallas från skattskyldighet i&lt;br&gt;Sverige för den inkomsten. Skattefrihet föreligger nämligen enligt punkt 3&lt;br&gt;av anvisningarna till 54 § KL om anställningen och vistelsen utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varat minst sex månader i den mån inkomsten beskattas i Prop. 1995/96:152&lt;br&gt;verksamhetslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså kan en ettårsregel bli aktuell i vissa fall när inkomsten inte&lt;br&gt;beskattas i det andra landet. Om anställningen och vistelsen utomlands&lt;br&gt;varat minst ett år i samma land och avsett anställning hos annan än&lt;br&gt;svenska staten, svensk kommun, svensk landstingskommun eller svensk&lt;br&gt;församling medges dock sådan befrielse även om inkomsten inte beskattas&lt;br&gt;i verksamhetslandet på grund av lagstiftning eller adminstrativ praxis i&lt;br&gt;detta land eller annat avtal än avtal för undvikande av dubbelbeskattning&lt;br&gt;som detta land ingått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den som anses bosatt utomlands är i vissa fall skattskyldig i&lt;br&gt;Sverige. Särskilda regler härom finns i lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt for utomlands bosatta och lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 1 detta sammanhang är&lt;br&gt;det främst den förstnämnda lagen som är av intresse. Den som får lön eller&lt;br&gt;därmed jämförlig förmån från svenska staten eller svensk kommun skall&lt;br&gt;enligt lagen betala särskild inkomstskatt. Däremot föreligger i sådana fall&lt;br&gt;inte skattskyldighet i Sverige för ersättningar från EU-institutioner eller&lt;br&gt;EU-organ belägna i annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.4 Särskilda EG-rättsliga skatteregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1995 gäller lagen (1994:1500) med anledning av&lt;br&gt;Sveriges anslutning till Europeiska unionen. I denna sägs att fördrag och&lt;br&gt;andra instrument som anges i lagen samt de rättsakter, avtal och andra&lt;br&gt;beslut som före Sveriges anslutning till EU har antagis av EG gäller här i&lt;br&gt;landet med den verkan som följer av dessa fördrag och instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 28 i fördraget den 8 april 1965 om upprättandet av ett&lt;br&gt;gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna (fusionsfördraget) sägs att EG skall, på de villkor som&lt;br&gt;anges i ett särskilt protokoll fogat till fördraget, inom medlemsstaternas&lt;br&gt;territorier åtnjuta den immunitet och de privilegier som krävs för att de&lt;br&gt;skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fördraget finns ett särskilt protokoll fogat, protokollet om&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel V i protokollet har rubriken Tjänstemän och anställda i&lt;br&gt;Europeiska gemenskaperna. Under denna rubrik finns artiklarna 12-16,&lt;br&gt;som bl.a. reglerar skattskyldigheten för intäkter från gemenskaperna.&lt;br&gt;Gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda skall vara skyldiga att&lt;br&gt;betala skatt till gemenskaperna på de löner och arvoden som de får av&lt;br&gt;gemenskaperna enligt de villkor och det förfarande som rådet på förslag&lt;br&gt;av kommissionen har fastställt (artikel 13 första stycket). De skall dock&lt;br&gt;vara befriande från nationella skatter på de löner och arvoden som de får&lt;br&gt;av gemenskaperna (artikel 13 andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14 reglerar var gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda&lt;br&gt;skall anses skatterättsligt bosatta. Om de enbart på grund av sin&lt;br&gt;tjänsteutövning i gemenskaperna bosätter sig inom territoriet för en annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemsstat än den i vilken de vid tiden för sitt tjänstetillträde vid&lt;br&gt;gemenskaperna var skatterättsligt bosatta, skall - vad avser inkomst- och&lt;br&gt;förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och tillämpning av avtal om&lt;br&gt;undvikande av dubbelbeskattning som ingåtts mellan gemenskapernas&lt;br&gt;medlemsstater - i båda länderna behandlas som om de fortfarande var&lt;br&gt;bosatta på sin tidigare bostadsort, förutsatt att denna befinner sig inom en&lt;br&gt;av gemenskapernas medlemsstater. Detta gäller även för äkta makar,&lt;br&gt;förutsatt att de inte utövar någon egen yrkesverksamhet, och för barn som&lt;br&gt;de personer som avses i denna artikel försörjer och har hand om. Vid&lt;br&gt;tillämpningen av bestämmelserna skall inte hänsyn tas till bostadsort som&lt;br&gt;enbart beror på tjänsteutövning inom andra internationella organisationer.&lt;br&gt;I artikeln finns vidare särskilda regler om arvsskatt som inte berörs här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet skall på förslag från kommissionen och efter att ha samrått med&lt;br&gt;övriga berörda institutioner, besluta vilka grupper av gemenskapernas&lt;br&gt;tjänstemän och övriga anställda som bestämmelserna i bl.a. artikel 13&lt;br&gt;andra stycket och artikel 14 helt eller delvis skall tillämpas på.&lt;br&gt;Medlemsstaternas regeringar skall regelbundet underrättas om namn,&lt;br&gt;ställning och adress på de tjänstmän och övriga anställda som ingår i dessa&lt;br&gt;grupper (artikel 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under kapitel VII med rubriken Allmänna bestämmelser finns följande&lt;br&gt;artiklar av intresse i detta sammanhang. Enligt artikel 18 skall privilegier,&lt;br&gt;immunitet och lättnader endast beviljas gemenskapernas tjänstemän och&lt;br&gt;övriga anställda om det ligger i gemenskapernas intresse. Var och en av&lt;br&gt;gemenskapernas institutioner skall upphäva den immunitet som har&lt;br&gt;beviljats en tjänsteman eller annan anställd om institutionen anser att&lt;br&gt;upphävandet av immuniteten inte strider mot gemenskapernas intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 20 följer att artiklarna 13, 14 och 18 skall vara tillämpliga på&lt;br&gt;kommissionens ledamöter. Vidare skall nämnda artiklar också (enligt&lt;br&gt;artikel 21) var tillämpliga på domstolens domare, generaladvokater,&lt;br&gt;justitiesekreterare och biträdande referenter. Vidare är protokollet&lt;br&gt;tillämpligt på Europeiska investeringsbanken, på ledamöterna av dess&lt;br&gt;organ, dess personal och de företrädare för medlemsstaterna som deltar i&lt;br&gt;bankens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 23 (som infördes i protokollet genom&lt;br&gt;Maastrichtfördraget) skall protokollet, om inte annat följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i protokollet om ECBS stadga, också vara tillämpligt på&lt;br&gt;Europeiska centralbanken, medlemmarna av dess beslutande organ och&lt;br&gt;dess personal. Motsvarande skall tillämpas på Europeiska monetära&lt;br&gt;institutet (EMI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rådets utfärdade tjänsteföreskrifter, rådets förordning (EEG,&lt;br&gt;Eurotom, EKSG) nr 260/68 av den 29 februari 1968, följer att artikel 13 är&lt;br&gt;tillämplig på tjänstemän och övriga anställda. Under termen tjänstemän&lt;br&gt;ingår de fast anställda tjänstemännen inom gemenskaperna. I begreppet&lt;br&gt;övriga anställda, ingår tillfälligt anställda, hjälppersonal, lokalt anställda&lt;br&gt;och särskilda rådgivare. Lokalt anställda beskattas dock inte enligt&lt;br&gt;förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.5 Frågor att behandla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad nu sagts framgår att de grupper som omfattas av rådets&lt;br&gt;tjänsteföreskrifter i egenskap av tjänstemän och övriga anställda får den&lt;br&gt;lön och andra ersättningar som följer av föreskrifterna. Dessutom omfattas&lt;br&gt;de (dock ej lokalanställd personal) av regeln i artikel 13 § andra stycket&lt;br&gt;om förbud mot nationell beskattning. 1 stället skall de betala skatt till EU.&lt;br&gt;Undantagna från nationell beskattning är också kommissionärer, domare,&lt;br&gt;generaladvokater, justititiesekreterare och biträdande referenter. Även&lt;br&gt;ledamöter i Europeiska investeringsbanken, dess personal och de&lt;br&gt;företrädare för medlemsstaterna som deltar i bankens arbete, medlemmar&lt;br&gt;i ECBS:s beslutande organ och dess personal omfattas av protokollet om&lt;br&gt;immunitet och privilegier. På motsvarande sätt omfattas EM1 av&lt;br&gt;protokollet. Det torde innebära att de också omfattas av förbudet mot&lt;br&gt;nationell beskattning av intäkter från EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga grupper beskattas enligt vad som följer av nationella regler och&lt;br&gt;avtal om undvikande av dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen tar särskilt också upp mötesdeltagare, nationella experter&lt;br&gt;och företrädare i Europaparlamentet eftersom de är de vanligast&lt;br&gt;förekommande i den grupp som inte omfattas av tjänsteföreskrifterna. Det&lt;br&gt;är i huvudsak också för dessa grupper som vissa skattefrågor har&lt;br&gt;uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlas därför i nu nämnd ordning beskattning av&lt;br&gt;ersättningar till företrädare i Europaparlamentet, frågor om avdragsrätt för&lt;br&gt;ökade levnadskostnader för nationella experter och andra som tjänstgör&lt;br&gt;under liknande förhållande, avdrag för kostnader för hemresor och&lt;br&gt;inställelseresor för bl.a. nationella experter och mötesdeltagare,&lt;br&gt;skattefrihet för fri resa till anställningsintervju samt avdragsrätt för&lt;br&gt;skolavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Kostnadsersättningar till företrädare i Europaparlamentet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den fasta resekostnads- och traktaments-&lt;br&gt;ersättning som företrädare i Europaparlamentet får från parlamentet&lt;br&gt;skall inte tas upp som intäkt, såvida den inte väsentligen kan antas&lt;br&gt;överstiga de kostnader som den är avsedd att täcka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare redovisats i avsnitt 7.1.2&lt;br&gt;betalar resp, medlemsstat arvoden till sina företrädare medan vissa andra&lt;br&gt;ersättningar och förmåner betalas av parlamentet. Bl.a. har företrädarna&lt;br&gt;rätt till ersättning för resekostnader och uppehälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för resekostnader skall täcka kostnader för resor till möten i&lt;br&gt;Europaparlamentets officiella organ. Ersättningen utgår med ett&lt;br&gt;schablonbelopp, en klumpsumma, här kallad den fasta resekostnadsersätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen betalas bara vid visad och godkänd närvaro vid möten hos&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentets officiella organ. Ersättningen är avsedd att täcka&lt;br&gt;kostnader för hela resan, inklusive avgifter för biljettreservationer,&lt;br&gt;bagagekostnader, hotellkostnader, måltider och taxikostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser officiella organs möten - vilket torde vara den vanligast&lt;br&gt;förekommande anledningen för tjänsteresa - skall den fasta&lt;br&gt;resekostnadsersättningen beräknas med utgångspunkt från avståndet&lt;br&gt;mellan företrädarens bostadsort och platsen där mötet hålls. För de första&lt;br&gt;400 km för varje resa är kilometerersättningen (för år 1995) 0,76 ecu och&lt;br&gt;halva detta belopp för det följande antalet km. Lägsta ersättning är 40 ecu&lt;br&gt;(en ecu är ca 8,40 kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andra fall finns särskilda regler för hur ersättningen beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har företrädare rätt till ersättning med upp till 3 000 ecu per år för&lt;br&gt;att täcka kostnader som uppkommer vid resa som företas i tjänsteutövning&lt;br&gt;(med undantag av resor inom det land de valts) under förutsättning att de&lt;br&gt;kan presentera ett dokument som styrker kostnaderna. Denna ersättning&lt;br&gt;ingår inte i vad som här kallas den fasta resekostnadsersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En företrädare har också rätt till traktamente (subsistence allowance). I&lt;br&gt;huvudsak betalas traktamente i samband med resor till möten och&lt;br&gt;mellanliggande dagar om inte återresa till hemorten sker. Traktamente&lt;br&gt;betalas med (för år 1995) 213 ecu per dag vid möten inom EU och Europa&lt;br&gt;och med (för år 1995) 106,50 ecu per dag plus ersättning för faktisk&lt;br&gt;logikostnad vid möten som hålls utanför EU. Förutsättningen för att&lt;br&gt;ersättningen skall betalas är att företrädaren har skrivit under deltagarlistan&lt;br&gt;för respektive möte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning företrädarna anses oinskränkt skattskyldiga i Sverige&lt;br&gt;- vilket torde vara det vanligaste - är de skattskyldiga för samtliga&lt;br&gt;inkomster med några få undantag. I princip innebär våra nationella&lt;br&gt;skatteregler att alla kostnadsersättningar är skattepliktiga men avdrag&lt;br&gt;medges för motsvarande kostnader, i vissa fall med belopp motsvarande&lt;br&gt;de faktiska kostnaderna och i andra fall med vissa schablonbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen har dock i mål 208/80 Lord Bruce of Donington mot&lt;br&gt;Eric Gordon Aspden, REG 1981, s. 2205 prövat om den fasta&lt;br&gt;resekostnads- och traktamentsersättningen får beskattas nationellt.&lt;br&gt;Rättsfallet kan i huvudsak sammanfattas enligt följande&lt;br&gt;(utredningsrapporten s. 103, jfr s. 257).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I målet begärdes av en brittisk skattedomstol besked från EG-&lt;br&gt;domstolen angående tolkningen av gemenskapsrätten i enlighet med&lt;br&gt;artikel 177 i Romfördraget. Den fråga som ställdes till EG-domstolen&lt;br&gt;rörde i huvudsak om det finns någon regel i gemenskapsrätten som&lt;br&gt;förbjuder medlemsstater att beskatta någon del av ersättning för resor&lt;br&gt;och uppehälle (travel and subsistence expenses) och bidrag (allowance)&lt;br&gt;som betalas ut av gemenskapsmedel till företrädare i&lt;br&gt;Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden var att Lord Bruce of Donington, som varit medlem av&lt;br&gt;Europaparlamentet och i denna egenskap fått ersättning från&lt;br&gt;parlamentet för kostnader för resor och uppehälle, blivit beskattad för&lt;br&gt;dessa ersättningar i Storbritannien. Han överklagade beslutet om&lt;br&gt;beskattning och den skattedomstol som skulle ta ställning till&lt;br&gt;överklagandet begärde det nyss nämnda tolkningsbeskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen slog i sin dom fast att ersättningarna till företrädarna&lt;br&gt;inte omfattas av de regler om skatteimmumtet som återfinns i&lt;br&gt;protokollet om immunitet och privilegier för de Europeiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemenskaperna. Följaktligen kan den slutsatsen inte dras att varie&lt;br&gt;ersättning som betalas av parlamentet till dess företrädare skall vara fri&lt;br&gt;från nationell beskattning. Domstolen påpekade emellertid att&lt;br&gt;gemenskapsrätten lägger fast vissa gränser som medlemsländerna måste&lt;br&gt;respektera när nationella beskattningsregler tillämpas på medlemmar i&lt;br&gt;Europaparlamentet. Dessa gränser härrör främst från artikel 5 i&lt;br&gt;Romfördraget, som föreskriver att medlemsländerna skall underlätta&lt;br&gt;gemenskapens uppgifter och avstå från varje åtgärd som kan äventyra&lt;br&gt;att fördragets mål uppnås. Denna föipliktelse innefattar skyldigheten att&lt;br&gt;inte vidta åtgärder som kan medföra inblandning i institutionernas&lt;br&gt;interna funktion. Det följer vidare av artikel 8 i protokollet om de&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier att&lt;br&gt;medlemsländerna är förhindrade att bl.a. genom tillämpning av sina&lt;br&gt;nationella regler om beskattning ålägga företrädarna administrativa&lt;br&gt;restriktioner i deras rörelsefrihet under resa till eller från församlingens&lt;br&gt;mötesplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund slog domstolen fast att en beskattning av&lt;br&gt;ersättningar som utbetalas till täckning av de faktiska utgifterna som&lt;br&gt;uppdraget som företrädare hade medfört skulle innebära en otillåten&lt;br&gt;inblandning i parlamentets arbete, eftersom en sådan beskattning skulle&lt;br&gt;kunna leda till att företrädarna av ekonomiska skäl inte skulle kunna&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen uttalade vidare att det är parlamentets sak att avgöra vilka&lt;br&gt;aktiviteter och resor som är nödvändiga och nyttiga för att företrädarna&lt;br&gt;skall kunna fullgöra sitt uppdrag och vilka kostnader som är&lt;br&gt;nödvändiga eller nyttiga i samband med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av detta följer, fortsatte domstolen, att nationella myndigheter måste&lt;br&gt;respektera Europaparlamentets beslut att ersätta kostnader för resor och&lt;br&gt;uppehälle med fasta belopp. En omprövning från nationella&lt;br&gt;skattemyndigheters sida av om den utbetalade ersättningen är&lt;br&gt;gottgörelse för nödvändiga utgifter i samband med uppdraget som&lt;br&gt;företrädare innebär en otillåten inblandning i Europaparlamentets&lt;br&gt;interna angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller utbetalning av fasta belopp som ersättning för resor och&lt;br&gt;uppehälle, konstaterade emellertid domstolen att en sådan ersättning i&lt;br&gt;de fall där den är orimligt hög - så att det i verkligheten är fråga om&lt;br&gt;förtäckt vederlag och inte ersättning för utgifter - kan beskattas till den&lt;br&gt;del som den är att anse som vederlag. Detta stämmer enligt domstolen&lt;br&gt;överens med vad som gäller i övrigt om rätt för medlemsländerna att&lt;br&gt;beskatta företrädarnas lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vad mån de fasta belopp som betalas ut till företrädarna som&lt;br&gt;ersättning för kostnader skall anses som orimligt höga skulle enligt EG-&lt;br&gt;domstolen avgöras enbart med tillämpning av gemenskapsrätten.&lt;br&gt;Eftersom denna fråga inte ställts av den nationella domstolen,&lt;br&gt;besvarades den inte heller av EG-domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis besvarade EG-domstolen den av den brittiska&lt;br&gt;domstolen framställda frågan med att gemenskapsrätten förbjuder&lt;br&gt;nationell beskattning av de fasta belopp som betalas ut av&lt;br&gt;Europaparlamentet till dess ledamöter som ersättning för resekostnader&lt;br&gt;och kostnader för uppehälle, om det inte kan visas att sådana fasta&lt;br&gt;belopp i överensstämmelse med gemenskapsrätten till en viss del utgör&lt;br&gt;vederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dess ett nytt avgörande från EG-domstolen föreligger bör således&lt;br&gt;Sverige avstå från nationell beskattning av de ersättningar från&lt;br&gt;Europaparlamentet som omfattas av domen eller också vara beredd att&lt;br&gt;kunna övertygande bevisa att en viss ersättning i själva verket enligt EG-&lt;br&gt;rätten utgör ett förtäckt vederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen har i sina skäl åberopat både den mer allmänna&lt;br&gt;bestämmelsen i artikel 5 i Romfördraget och artikel 8 i protokollet om&lt;br&gt;immunitet och privilegier. Denna senare artikel avser endast att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;församlingens ledamöter inte får underkastas någon begränsning i sin&lt;br&gt;rörelsefrihet under resa till eller från församlingens mötesplats.&lt;br&gt;Regeringen tolkar därför domen på det sättet att den endast hindrar&lt;br&gt;nationell beskattning av den fasta resekostnads- och&lt;br&gt;traktamentsersättningen som betalas till företrädare i Europaparlamentet&lt;br&gt;när ersättningen inte till någon del utgör vederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädarna anses ha sitt tjänsteställe i bostaden och resor till&lt;br&gt;parlamentet m.m. är därför tjänsteresor. Avdrag enligt svensk skatte-&lt;br&gt;lagstiftning skulle således medges med belopp motsvarande de faktiska&lt;br&gt;kostnaderna. Detta gäller även logikostnader under tjänsteresan. Avdrag&lt;br&gt;för ökade levnadskostnader i övrigt skulle enligt nationella regler normalt&lt;br&gt;medges med visade faktiska merkostnader eller enligt schablon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens utgångspunkt är att ersättningar som betalas från EU:s&lt;br&gt;institutioner eller dess organ inte skall särbehandlas i svensk skattelag-&lt;br&gt;stiftning utan inordnas i de nu gällande reglerna såvida inte gemen-&lt;br&gt;skapsrättsliga regler lägger hinder i vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kan nivån på den av Europaparlamentet erhållna er-&lt;br&gt;sättningen inte antas väsentligen överstiga kostnaderna för den genom-&lt;br&gt;snittlige företrädaren. Med hänsyn härtill och med hänsyn till EG-rättens&lt;br&gt;företräde framför nationell lagstiftning bör kommunalskattelagen ändras&lt;br&gt;så att den inte strider mot EG-domstolens avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att det i 32 § 3 mom. KL tas in en&lt;br&gt;bestämmelse som uttryckligen säger att den fasta resekostnadsersättningen&lt;br&gt;och traktamentsersättningen inte är skattepliktig intäkt, såvida den inte kan&lt;br&gt;antas väsentligen överstiga de kostnader den är avsedd att täcka.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Avdrag för ökade levnadskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En skattskyldig som under en på förhand&lt;br&gt;bestämd tid arbetar vid någon av Europeiska unionens institutioner&lt;br&gt;eller organ eller vid Europaskolorna men får den huvudsakliga delen&lt;br&gt;av lönen för arbetet från annan arbetsgivare skall anses ha sitt&lt;br&gt;tjänsteställe hos den arbetsgivare som betalar lönen, om han eller hon&lt;br&gt;begär det. Detta gäller dock under längst tre år. Därefter blir de&lt;br&gt;allmänna reglerna för bestämmande av tjänsteställe tillämpliga. Det&lt;br&gt;innebär att t.ex. en nationell expert kan behålla sitt tjänsteställe hos&lt;br&gt;sin arbetsgivare i Sverige och anses vara på tjänsteresa under den tid&lt;br&gt;han eller hon arbetar inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådana fall har den skattskyldige rätt till avdrag för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader och detta även om familjen flyttar med till&lt;br&gt;arbetsorten. Ett krav är dock att bostaden på arbetsorten är tillfällig&lt;br&gt;och enbart föranledd av tjänsteutövningen samt att annan permanent&lt;br&gt;bostad behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av avdragsrätt för ökade levnadskostnader skall&lt;br&gt;med arbetsgivare jämställas annan utbetalare av traktamente om den&lt;br&gt;huvudsakliga delen av arbetet uförts för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens redovisning av skattekonsekvenser: Nationella experter&lt;br&gt;ingår inte i den grupp tjänstemän som enligt gemenskapsrätten är befriade&lt;br&gt;från nationell beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de flesta fall torde experten vara att anse som bosatt i Sverige och&lt;br&gt;därmed oinskränkt skattskyldig i Sverige. Även om experten inte kan&lt;br&gt;anses skatterätts ligt bosatt här skall han ändå, om han är statligt eller&lt;br&gt;kommunalt anställd, betala särskild inkomstskatt på lönen från den&lt;br&gt;svenske arbetsgivaren enligt vad som följer av lagen (1991:586) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt for utomlands bosatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en person anses oinskränkt skattskyldig i Sverige, kan han&lt;br&gt;eller hon enligt sexmånadersregeln vara frikallad från skattskyldighet,&lt;br&gt;nämligen om ersättningen åtnjutits under vistelse utomlands och&lt;br&gt;anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex månader och&lt;br&gt;inkomsten beskattas i verksamhetslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget som nationell expert får anses som likvärdigt med att man&lt;br&gt;har en anställning utomlands eftersom verksamhetslandet är ett annat än&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sexmånadersregeln skulle således kunna bli aktuell för nationella&lt;br&gt;experter som normalt har längre tjänstgöringstid än sex månader&lt;br&gt;utomlands. Om inkomsten i dessa fall beskattas i verksamhetslandet,&lt;br&gt;föreligger ingen skattskyldighet för den inkomsten i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ettårsregeln kan komma i fråga för nationella experter, om&lt;br&gt;inkomsten inte beskattas i verksamhetslandet. Anställda hos svenska&lt;br&gt;staten, en svensk försäkringskassa, en svensk kommun, ett svenskt&lt;br&gt;landsting eller en svensk församling kan dock inte åberopa ettårsregeln,&lt;br&gt;eftersom arbetet som nationell expert inte torde kunna betraktas som&lt;br&gt;tjänsteexport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken innebär reglerna och gällande dubbelbeskattningsavtal att en&lt;br&gt;statligt anställd som åker till Bryssel som nationell expert torde vara&lt;br&gt;skattskyldig i Sverige för samtliga ersättningar som följer av expert-&lt;br&gt;uppdraget. Den följande redovisningen tar sikte på vad som gäller för den&lt;br&gt;som är skattskyldig i Sverige utan att sexmånaders- eller ettårsregeln är&lt;br&gt;tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönen betalas av den arbetsgivare hos vilken experten är anställd.&lt;br&gt;Förutom hemrese- och flyttningskostnadsersättning, betalar&lt;br&gt;kommissionen särskild ersättning for uppehälle (inklusive logikostnad).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsersättningar som t.ex. traktamente är i princip skattepliktiga&lt;br&gt;intäkter för mottagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det undantag som regleras i 32 § 3 mom. KL som innebär att vissa&lt;br&gt;kostnadsersättningar inte skall tas upp som intäkt omfattar endast &amp;quot;förmån&lt;br&gt;för utom riket stationerad personal vid utrikesförvaltningen eller i svensk&lt;br&gt;biståndsverksamhet&amp;quot;. Nationella experter torde inte kunna anses ingå i den&lt;br&gt;grupp som undantas i detta lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kostnadsersättning som kommissionen betalar är således skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt. Däremot medges den skattskyldige avdrag vid taxeringen i&lt;br&gt;viss utsträckning för motsvarande kostnader. Avdrag for ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader i dessa fall medges enligt reglerna i punkt 3 a av anvisningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 § KL. En första förutsättning är dock att övernattning äger rum på&lt;br&gt;arbetsorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för ökade levnadskostnader medges normalt vid tidsbegränsade&lt;br&gt;eller kortvariga anställningar. Arbete som nationell expert får utifrån&lt;br&gt;dagens regler anses tillhöra denna grupp. Avdrag medges under längst två&lt;br&gt;år, men även under längre tid om anställningens natur eller andra särskilda&lt;br&gt;skäl talar för det. Eftersom nationella experter tjänstgör längst tre år och&lt;br&gt;förlängning inte är möjlig, torde de medges avdrag även efter de första två&lt;br&gt;åren. Avdrag for kostnad för logi beräknas till ett belopp som svarar mot&lt;br&gt;den faktiska utgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen i kostnaderna för måltider och småutgifiter på arbetsorten&lt;br&gt;beräknas antingen enligt utredning om den faktiska kostnadsökningens&lt;br&gt;storlek eller också schablonmässigt. Den schablonmässiga ökningen&lt;br&gt;beräknas till ett halvt normalbelopp per dag (för år 1996 är halva beloppet&lt;br&gt;229 kr vid tjänstgöring i Belgien) under de första tre månaderna av&lt;br&gt;bortovaron och till 30 procent av helt normalbelopp per dag (147,40 lö-&lt;br&gt;per dag) för tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för ökade levnadskostnader medges bara när övernattning sker&lt;br&gt;på arbetsorten. Det innebär att inget avdrag medges för de dagar som man&lt;br&gt;vistas i Sverige på besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt svenska regler anses mötesdeltagare i de flesta fall befinna sig på&lt;br&gt;tjänsteresa och reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader skall därför&lt;br&gt;bedömas enligt reglerna i punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL. En första&lt;br&gt;förutsättning för att avdrag skall medges är dock att tjänsteresan medför&lt;br&gt;övernattning utanför verksamhetsorten. Även i dessa fall är ersättning for&lt;br&gt;uppehälle i princip en skattepliktig intäkt, oavsett om den utges från en&lt;br&gt;person i Sverige eller av EU. Avdrag medges dock för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader. För logikostnader medges avdrag med faktiska kost-&lt;br&gt;nader. Kan den faktiska kostnaden inte visas, medges avdrag med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar den ersättning som uppburits från arbetsgivaren,&lt;br&gt;dock högst med ett halvt normalbelopp per natt. Som arbetsgivare torde i&lt;br&gt;de flesta fall den svenske arbetsgivaren anses. Har arbetsgivaren betalat&lt;br&gt;dagtraktamente, och visar den skattskyldige inte någon större&lt;br&gt;kostnadsökning, medges avdrag med belopp mosvarande den uppburna&lt;br&gt;ersättningen, dock för varje hel dag som tagits i anspråk for resan högst&lt;br&gt;med belopp som kan anses svara mot den normala ökningen i&lt;br&gt;levnadskostnaderna under en dag (helt normalbelopp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall kommissionen betalar traktamente eller något traktamente inte&lt;br&gt;utbetalas alls medges avdrag antingen med faktiska merkostnader, om&lt;br&gt;dessa kan visas, eller med ett halvt normalbelopp per dag, om kostnaderna&lt;br&gt;bara kan göras sannolika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När deltagande i ett möte sker både på uppdrag av en svensk&lt;br&gt;arbetsgivare och på en EU-institutions eller ett EU-organs uppdrag kan&lt;br&gt;möjligen bägge anses som arbetsgivare. Under sådana förhållanden&lt;br&gt;medges avdrag med de högre beloppen, även när ersättningen betalas av&lt;br&gt;EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det inte är fråga om en tjänsteresa utan om ett tillfälligt&lt;br&gt;uppdrag eller arbete - i de fall mötesdeltagaren reser enbart på uppdrag av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU, t.ex. som sakexpert, utan uppdrag från arbetsgivaren i Sverige -&lt;br&gt;medges avdrag för ökade levnadskostnader enligt reglerna i punkt 3 a av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen, Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån, anser att trakta-&lt;br&gt;mentsersättningar från kommissionen bör göras skattefria. Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige (LO) anser dock att kostnadsersättningar som&lt;br&gt;betalas ut till personer verksamma inom EU skall beskattas på samma sätt&lt;br&gt;som andra kostnadsersättningar i den mån EG-rätten inte tvingar fram en&lt;br&gt;annan tillämpning. Grundprincipen bör enligt LO vara att i&lt;br&gt;skattehänseende behandla de som arbetar inom EU på samma sätt som de&lt;br&gt;som arbetar inom andra internationella organ. Generaltullstyrelsen anser&lt;br&gt;det önskvärt att reglerna om bl.a. beskattning görs mer entydiga och mera&lt;br&gt;överskådliga. Kammarrätten i Sundsvall anser att det är viktigt att&lt;br&gt;överväga hur kostnadsersättningar från EU-institutioner i allmänhet skall&lt;br&gt;behandlas i beskattningshänseende. Läkemedelsverket befarar att&lt;br&gt;beskattning av ersättningar från EU kan medföra att rekryteringen till EU-&lt;br&gt;uppdrag kan försvåras. Beskattningen i sig - liksom behovet av&lt;br&gt;kompensationsåtgärder vid en beskattning - verkar enligt&lt;br&gt;Läkemedelsverket medföra skattetekniska, politiska och administrativa&lt;br&gt;svårigheter, som inte torde uppvägas av de begränsade intäkter som en&lt;br&gt;beskattning eventuellt skulle innebära. Riksskatteverket anser att det&lt;br&gt;synsätt som redovisas av utredningen att en nationell expert inte är på&lt;br&gt;tjänsteresa synes vara oförenligt med socialförsäkringsreglema om&lt;br&gt;utsändning i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om&lt;br&gt;tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda,&lt;br&gt;egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.&lt;br&gt;Eftersom den nationella experten enligt kommissionsbeslut skall stå kvar&lt;br&gt;i det egna landets socialförsäkring, blir resultatet att utsändningen måste&lt;br&gt;ses som en tjänsteresa i det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar utredningens&lt;br&gt;tolkning av hur kostnadsersättningarna skall behandlas enligt gällande rätt&lt;br&gt;för den som är oinskränkt skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i huvudsak i förhållande till nationella experter som konse-&lt;br&gt;kvenserna av svensk nationell skattelagstiftning har kritiserats, varför i det&lt;br&gt;följande endast talas om nationella experter. Detta utesluter givetvis inte&lt;br&gt;att andra grupper som arbetar eller kan komma att arbeta under jämförbara&lt;br&gt;förhållanden också omfattas av reglerna. En sådan grupp är t.ex. lärarna&lt;br&gt;vid Europaskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommissionens beslut 88/894/EG, av den 26 juli 1988 angående&lt;br&gt;regler tillämpliga på nationella experter vid kommissionen framgår att&lt;br&gt;nationella experter arbetar på uppdrag av kommissionen. Den nationelle&lt;br&gt;experten skall emellertid stå kvar i avlönad anställning hos sin&lt;br&gt;arbetsgivare under sin tjänstgöringstid vid EU-institutionen eller EU-&lt;br&gt;organet. Tjänstgöringstiden för nationella experter fastställs slutligt i&lt;br&gt;skriftlig form genom en överenskommelse mellan kommissionen och, när&lt;br&gt;experten är offentliganställd, hemlandets ständiga representation i Bryssel.&lt;br&gt;För det fall att den nationelle experten är privatanställd träffas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överenskommelse mellan kommissionen och den ordinarie arbetsgivaren.&lt;br&gt;Tjänstgöringstiden skall vara minst tre månader och högst tre år och avse&lt;br&gt;heltidsanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella experter anlitas i egenskap av sakexperter inom sina fält för&lt;br&gt;arbete under en begränsad tid inom kommissionen eller det gemensamma&lt;br&gt;forskningscentret. Förutom den nytta som kommissionen direkt har av&lt;br&gt;expertens arbete bidrar experten till ett viktigt utbyte mellan medlems-&lt;br&gt;länderna och kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från svensk synpunkt är möjligheten att sända nationella experter till&lt;br&gt;kommissionen av stort värde. Arbetet inom kommissionen ger också den&lt;br&gt;nationelle experten insyn i såväl EU:s organisation och verksamhet som i&lt;br&gt;det sakområde som experten arbetar inom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella experters arbetssituation är således ganska speciell till sin&lt;br&gt;konstruktion, dels vad avser rollen som sådan, dels vad gäller den&lt;br&gt;ekonomiska sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan vid frågan om experten har en eller flera arbetsgivare&lt;br&gt;uppkommer problem. Utredningen har ansett att en nationell expert bör&lt;br&gt;anses ha två arbetsgivare under tjänstgöringstiden, dels den arbetsgivare&lt;br&gt;som vederbörande arbetade hos innan expertuppdraget påbörjades och&lt;br&gt;som betalar lönen, dels kommissionen för vilken experten skall utföra&lt;br&gt;arbetsuppgifter och i vars intresse han skall agera. Det är dock inte helt&lt;br&gt;klart om kommissionen kan anses som arbetsgivare. Detta visar att&lt;br&gt;arbetssituationen inte riktigt passar in i skattelagstiftningen som - vad&lt;br&gt;gäller avdragsrätten - medger vissa högre schablonavdrag när ersättningen&lt;br&gt;utges av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har anfört att en nationell expert inte kan anses vara på&lt;br&gt;tjänsteresa utan att det är ett tidsbegränsat arbete på en ny verksamhetsort.&lt;br&gt;Riksskatteverket har påpekat att detta synsätt torde vara oförenligt med&lt;br&gt;socialförsäkringsreglema om utsändning vilka tillämpas för nationella&lt;br&gt;experter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det tidigare nämnda kommissionsbeslutet skall den stats-&lt;br&gt;förvaltning som den nationelle experten är avskild från före tjänst-&lt;br&gt;göringstidens början intyga att den nationelle experten behåller&lt;br&gt;hemlandets socialförsäkring under den tid då denne utför arbete för&lt;br&gt;kommissionens räkning. För privatanställda nationella experter finns&lt;br&gt;särskilda regler i kommissionens beslut. Reglerna innebär att&lt;br&gt;bestämmelserna om utsändande i förordningen skall tillämpas också på&lt;br&gt;dessa experters arbete i kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare ansett att uppdraget som nationell expert&lt;br&gt;innebär att experten på den svenske arbetsgivarens uppdrag under viss tid&lt;br&gt;skall utföra särskilda arbetsuppgifter. Några regler om tjänstledighet för&lt;br&gt;uppdrag som nationell expert kan därför inte komma i fråga, menar&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om det är en tjänsteresa eller inte har alltså viss betydelse från&lt;br&gt;skattesynpunkt, eftersom avdragsschablonema för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;är betydligt högre vid tjänsteresa än när fråga är om avdragsrätt på grund&lt;br&gt;av tillfällig anställning eller dubbel bosättning. Dessutom är avdragsnivån&lt;br&gt;högre om det är arbetsgivaren som betalar traktamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ä ena sidan talar flera omständigheter för att experten egentligen har ett&lt;br&gt;nytt tillfälligt arbete under tiden som nationell expert. T.ex. arbetar&lt;br&gt;experten uteslutande på kommissionens uppdrag och frågor om de dagliga&lt;br&gt;tjänstgöringsvillkoren såsom ledighet, förläggning av semestern,&lt;br&gt;arbetstider och arbetsuppgifter är en sak mellan experten och&lt;br&gt;kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men å andra sidan gör konstruktionen med avtal mellan kommissionen&lt;br&gt;och arbetsgivaren eller representationen att det i viss utsträckning liknar&lt;br&gt;en tjänsteförrättning. Experten beger sig enligt vad arbetsgivaren avtalat&lt;br&gt;om till kommissionen och tjänstgör där. Lönen betalas inte av&lt;br&gt;kommissionen utan av arbetsgivaren i Sverige. Även utredningens&lt;br&gt;bedömning att tjänstledighet inte torde krävas under experttiden talar för&lt;br&gt;att arbetet har beröringspunkter med en tjänsteresa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare sagts i avsnitt 7.2 är det regeringens utgångspunkt att&lt;br&gt;några undantag från skatteplikt inte bör göras i fråga om ersättningar från&lt;br&gt;EU:s institutioner eller organ såvida inte EG-rätten kräver detta. Mot&lt;br&gt;bakgrund av den tolkning av EG-domstolens mål 208/80 som redovisats&lt;br&gt;i avsnitt 7.2 finns det inga hinder mot beskattning av kostnadsersättningar&lt;br&gt;till sådana uppdragstagare som nationella experter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock att det är viktigt att nationella experter i&lt;br&gt;skattehänseende ges samma ekonomiska förutsättningar som en anställd&lt;br&gt;som är på tjänsteresa under samma tid. Med hänsyn härtill bör en&lt;br&gt;möjlighet införas för skattskyldig som på begränsad tid arbetar vid EU:s&lt;br&gt;institutioner eller organ att få behålla sitt tjänsteställe hos den arbetsgivare&lt;br&gt;som betalar lönen. Denna rätt bör gälla alla som arbetar under liknande&lt;br&gt;förhållanden. Detta bör dock gälla under högst tre år. Därefter blir de&lt;br&gt;allmänna reglerna för bestämmande av tjänsteställe tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en sådan ändring kommer den skattskyldige att ha rätt till avdrag&lt;br&gt;för ökade levnadskostnader enligt reglerna i punkt 3 av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör den som tjänstgör på sådana villkor som nu sagts ha rätt till&lt;br&gt;avdrag för ökade levnadskostnader även om familjen följer med till&lt;br&gt;arbetsorten om bostaden där endast är tillfällig och enbart föranledd av&lt;br&gt;tjänsteutövningen under förutsättning att annan permanent bostad behålls.&lt;br&gt;Som tidigare redovisats är reglerna i punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL&lt;br&gt;sådana att avdrag medges med högre schablonbelopp om arbetsgivaren&lt;br&gt;betalar traktamente. Om annan än arbetsgivaren betalar traktamente är&lt;br&gt;avdragschablonema lägre. En sådan skillnad framstår inte som motiverad&lt;br&gt;när det gäller t.ex. nationella experter som får lön från ett håll men&lt;br&gt;kostnadsersättning från ett annat. Detsamma gäller mötesdeltagare som&lt;br&gt;får traktamente från EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är med hänsyn härtill som regeringen föreslår att med arbetsgivare&lt;br&gt;skall jämställas annan utbetalare av traktamente om den huvudsakliga&lt;br&gt;delen av arbetet utförs för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändring i punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med rekryteringen av nationella experter ges information om&lt;br&gt;de ekonomiska villkoren för tjänstgöringen. I början av år 1995&lt;br&gt;bibringades vissa experter i samband härmed den uppfattningen att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadsersättning från kommissionen i princip var skattefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den tidigare redovisningen var informationen felaktig.&lt;br&gt;Med hänsyn till att EG-rätten undantar vissa grupper av tjänstemän från&lt;br&gt;nationell beskattning och att även den tidigare nämnda domen från EG-&lt;br&gt;domstolen undantar vissa kostnadsersättningar från beskattning fanns det&lt;br&gt;viss grund för denna missuppfattning av gällande rätt. Experterna torde ha&lt;br&gt;planerat sitt boende m.m. i tron att kostnadsersättningarna var skattefria.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att traktaments- och resekostnadsersättningen från&lt;br&gt;kommissionen under beskattningsåret 1995 bör undantas från beskattning.&lt;br&gt;Regeln bör tas in som en övergångsbestämmelse till förslaget till lag om&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rätta förhållandena har varit kända sedan i vart fall hösten 1995 och&lt;br&gt;experterna har därför inför beskattningsåret 1996 varit medvetna om&lt;br&gt;skattekonsekvenserna. De förslag till ändringar som regeringen lämnar i&lt;br&gt;denna proposition i fråga om avdragsrätt för ökade levnadskostnader m.m.&lt;br&gt;innebär dessutom en klar förbättring av det ekonomiska utfallet för de&lt;br&gt;flesta experter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Avdrag för kostnader för hemresor m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En skattskyldig skall medges avdrag för&lt;br&gt;kostnad för hemresa till sin eller sin familjs hemort vid resa inom eller&lt;br&gt;mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-länderna&lt;br&gt;(Island, Lichtenstein och Norge) och inte bara vid resa inom Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande utvidgning av avdragsrätten för resor utanför&lt;br&gt;Sverige men inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer&lt;br&gt;eller EES-länderna görs också i fråga om avdragsrätten för&lt;br&gt;inställelseresor, dvs. första resan till och sista resan från ett arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt skall även förmån av fri resa till eller från&lt;br&gt;anställningsintervju eller kostnadsersättning för sådan resa till den del&lt;br&gt;förmånen eller ersättningen avser resa inom eller mellan Europeiska&lt;br&gt;unionens medlemsländer eller EES-länderna vara skattefri.&lt;br&gt;Skattefriheten i dag gäller endast förmån av sådan resa inom Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens redovisning av skattekonsekvenser: Nationella experter&lt;br&gt;erhåller särskild ersättning för hemresekostnader från kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som på grund av sitt arbete vistas på annan ort än sin eller sin&lt;br&gt;familjs hemort har rätt till skäligt avdrag för kostnad för en hemresa varje&lt;br&gt;vecka om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 km.&lt;br&gt;Men avdraget gäller bara kostnader för resor inom Sverige (punkt 3 b av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § KL). Den ersättning som nationella experter får för&lt;br&gt;täckande av hemresekostnader är skattepliktig. Avdrag medges dock i&lt;br&gt;enlighet med vad som nu sagts. Det innebär att de kostnader som den&lt;br&gt;skattskyldige har för att resa exempelvis från Bryssel till en ort i Sverige&lt;br&gt;proportioneras så, att den del som avser resan inom Sverige blir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdragsgill. I praktiken blir därför den största delen av&lt;br&gt;kostnadsersättningen för hemresor beskattad på samma sätt som lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt svenska regler anses mötesdeltagare i de flesta fall befinna sig på&lt;br&gt;tjänsteresa. Om resekostnadsersättning utges direkt till mötesdeltagaren är&lt;br&gt;den en skattepliktig intäkt. Avdrag medges dock för den faktiska&lt;br&gt;kostnaden. Om det inte är fråga om en tjänsteresa utan om ett tillfälligt&lt;br&gt;uppdrag eller arbete - i de fall mötesdeltagaren reser enbart på uppdrag av&lt;br&gt;EU, t.ex. som sakexpert, utan uppdrag från arbetsgivaren i Sverige — gäller&lt;br&gt;delvis andra avdragsregler, nämligen följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för första och sista resan till arbetet, s.k. inställelseresor är&lt;br&gt;avdragsgilla till den del som de avser resor inom Sverige. Om kostnaderna&lt;br&gt;även avser resor utom riket, medges avdrag med belopp som motsvarar&lt;br&gt;den del av kostnaderna som kan anses belöpa på resorna i Sverige.&lt;br&gt;Kostnaderna proportioneras således. Under arbetets gång kan det&lt;br&gt;naturligtvis även för mötesdeltagare bli aktuellt med hemresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Flera remissinstanser anser att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadsersättningar från EU:s institutioner och organ bör göras skattefria.&lt;br&gt;Riksskatteverket anser att det kan finnas anledning att särskilt reglera&lt;br&gt;inställelseresor till EU och göra kostnaden helt avdragsgill. 1 övrigt se&lt;br&gt;avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nationella experter får en viss&lt;br&gt;månatlig ersättning från kommissionen för att täcka kostnader för&lt;br&gt;hemresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för hemresor är egentligen en privat levnadskostnad och&lt;br&gt;avdrag skulle, om inte en särskild regel fanns, inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till avdrag för kostnader för hemresor regleras i punkt 3 b av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § KL. Den som på grund av sitt arbete vistas på&lt;br&gt;annan ort än sin eller sin familjs hemort, äger rätt till skäligt avdrag för&lt;br&gt;kostnad för en hemresa varje vecka om avståndet mellan hemorten och&lt;br&gt;arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdraget gäller endast kostnad för&lt;br&gt;resa inom riket (första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget skall i regel beräknas efter kostnad för billigaste färdsätt.&lt;br&gt;Avdrag medges dock för kostnad som inte är oskälig för tåg- eller&lt;br&gt;flygresa. Om godtagbara allmänna kommunikationer saknas får avdrag&lt;br&gt;medges för kostnader för resa med egen bil enligt den schablon som anges&lt;br&gt;i punkt 4 (andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har varit oförändrat sedan skattereformen medan andra&lt;br&gt;stycket har fått sin nuvarande lydelse senare. Föredraganden uttalade i&lt;br&gt;prop. 1989/90:110, del 1 s. 361, följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Som RINK framhåller har hemresekostnader karaktär av privata&lt;br&gt;levnadskostnader, varför avdrag egentligen inte borde komma i fråga.&lt;br&gt;Avdragets sociala funktion samt önskemål att inte försvåra rörligheten&lt;br&gt;på arbetsmarknaden är dock enligt min mening tillräckliga för att&lt;br&gt;oehålla det.— Avdrag bör medges endast för resor inom riket.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av Sveriges medlemskap i EU och den fria rörligheten på&lt;br&gt;arbetsmarknaden inom EG kan ett större antal skattskyldiga förmodas ta&lt;br&gt;arbete utanför Sveriges gränser. Nationella experter är ett exempel på en&lt;br&gt;sådan grupp som till följd av Sveriges medlemskap i EU under en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsad tid arbetar utomlands. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de sociala skäl och arbetsmarknadsskäl som&lt;br&gt;anfördes vid regelns tillkomst gör sig gällande också i dag när&lt;br&gt;arbetsmarknadens geografiska område har ökat. Avdragsrätten bör därför&lt;br&gt;utökas till att gälla kostnader för hemresor inom eller mellan EU:s&lt;br&gt;medlemsländer eller EES-länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 33 § KL har&lt;br&gt;skattskyldig som haft kostnader för resa inom riket i samband med&lt;br&gt;tillträdande eller ffånträdande av anställning eller uppdrag rätt till skäligt&lt;br&gt;avdrag för kostnaderna. Härvid gäller vad som sägs i punkt 3 b andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningens redovisning visar kan detta ge effekten att en&lt;br&gt;mötesdeltagare som anlitas i egenskap av sakexpert och inte kan anses&lt;br&gt;vara på tjänsteresa, endast får avdrag för en mindre del av resekostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att skattelagstiftningen inte är&lt;br&gt;utformad så att tillfälliga arbeten och uppdrag i EU försvåras. Av samma&lt;br&gt;skäl som i övrigt anförts i fråga om avdragsrätten för hemresekostnader&lt;br&gt;bör avdragsrätten utvidgas till att avse kostnader för inställelseresor inom&lt;br&gt;eller mellan EU:s medlemsländer och EES-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 19 § KL är förmån av fri resa till eller från anställningsintervju&lt;br&gt;eller kostnadsersättning för sådan resa skattefri till den del förmånen eller&lt;br&gt;ersättningen avser resa inom riket och, såvitt gäller köming med egen bil,&lt;br&gt;inte överstiger det avdrag som medges for kostnader for resor med egen&lt;br&gt;bil enligt den schablon som anges i punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att också denna skattefrihet bör utvidgas till att avse&lt;br&gt;resor inom eller mellan EU:s medlemsländer och EES-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 19 § samt i punkterna 3 b och 4 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Avdrag för skolavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En skattskyldig som har rätt till avdrag för&lt;br&gt;ökade levnadskostnader vid förrättning utomlands enligt punkt 3 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § KL har också rätt till avdrag för kostnader for&lt;br&gt;medföljande barns grundläggande skolgång i forrättningslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kostnader för barns skolgång är i princip&lt;br&gt;privata levnadskostnader och avdrag medges inte för sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är på en tjänsteresa under så lång tid att hans eller hennes&lt;br&gt;barn går i skolan i forrättningslandet kan stora kostnader for skolgången&lt;br&gt;uppkomma. Om den skattskyldige i stället hade stannat i Sverige hade&lt;br&gt;några motsvarande kostnader normalt inte behövt uppkomma. På så sätt&lt;br&gt;kan kostnader for barns grundläggande skolgång anses vara en&lt;br&gt;uppkommen merkostnad som har orsakats av tjänstefÖrrättningen. Men å&lt;br&gt;andra sidan är det av privata skäl och inte av arbetsskäl som man har valt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ta barnen med till förrättningslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats i avsnitt 7.1 finns för EU-anställdas barn&lt;br&gt;tillgång till Europaskolorna. Enligt uppgift har även nationella experter&lt;br&gt;rätt att ha sina barn placerade där. Även om avgift kan tas ut är den&lt;br&gt;förhållandevis låg. Under vissa perioder har dock skolorna haft fler elever&lt;br&gt;än vad skolorna är avsedda att rymma, varför vissa har valt att placera sitt&lt;br&gt;barn i någon annan skola, vilket fått till följd höga skolavgifter.&lt;br&gt;Europaskolan har dessutom bara svenska avdelningar upp till och med&lt;br&gt;motsvarande svensk grundskolas femte klass. Av denna anledning kan&lt;br&gt;andra skolor komma att väljas, som t.ex. en svensk eller skandinavisk&lt;br&gt;skola. Som exempel på kostnadernas storlek har uppgetts att skolavgiften&lt;br&gt;för ett barn kan vara upp till 95 000 kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att även den som vill ha familjen med sig under&lt;br&gt;tjänstefÖrrättningen utomlands bör ges större ekonomiska möjligheter till&lt;br&gt;detta. Genom skattelagstiftningen kan detta underlättas på så sätt att&lt;br&gt;skolavgifter görs avdragsgilla. Även om kostnaden i sig är av privat natur&lt;br&gt;är det ändå en merkostnad i förhållande till att stanna hemma i Sverige.&lt;br&gt;Avdragsrätten bör dock omfatta bara skolgång upp till och med&lt;br&gt;gymnasieskola eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder införande av en ny bestämmelse, punkt 3 d i&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Skattefrihet för sjöinkomster för utländska sjömän&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skatt och allmänna egenavgifter skall inte utgå&lt;br&gt;om sjömannen visar att inkomsten beskattas i annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 8 § tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt utgår inte sjömansskatt och allmänna&lt;br&gt;egenavgifter på inkomst som uppbärs av utländsk sjöman om han på ett&lt;br&gt;godtagbart sätt visar att han är skattskyldig för inkomsten i annat land.&lt;br&gt;Bestämmelsen, som från början endast avsåg sjömansskatt och var&lt;br&gt;intagen i anvisningarna till 7 § förordningen om sjömansskatt, infördes&lt;br&gt;1958 i samband med lagens tillkomst för att undvika dubbelbeskattning av&lt;br&gt;utländska sjömän. Departementschefen föreslog i prop. 1958:92 med&lt;br&gt;förslag till förordning om sjömansskatt m.m., s. 157, att det borde&lt;br&gt;ankomma på Sjömansskattenämnden att besluta om att skatteavdrag ej&lt;br&gt;skall verkställas från lön utbetald till viss sjöman samt att utfärda&lt;br&gt;anvisningar till ledning för befälhavare. Han uttalade därvid att det särskilt&lt;br&gt;borde iakttas att enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning rätten&lt;br&gt;att beskatta inkomsten ombord kan ha förbehållits Sverige i fråga om&lt;br&gt;sjöman, som är bosatt i den andra avtalsslutande staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren som gått har departementschefens uttalande tolkats på så&lt;br&gt;sätt att skattebefrielse inte medgetts om en sjöman inte betalat skatt i sitt&lt;br&gt;hemland på grund av att beskattningsrätten tillkommit Sverige med stöd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av dubbelbeskattningsavtal. Innebörden av begreppet skattskyldig för Prop. 1995/96:152&lt;br&gt;inkomsten har numera ifrågasatts. Regeringen anser att av gällande regler&lt;br&gt;följer att skattebefrielse bör komma i fråga för att undanröja&lt;br&gt;dubbelbeskattning, dvs. om en sjöman även betalar skatt för inkomsten i&lt;br&gt;annat land. För att undanröja icke avsedda tolkningsmöjligheter bör&lt;br&gt;lagtexten förtydligas så att det klart framgår att skattebefrielse kan medges&lt;br&gt;endast om den skattskyldige visar att skatt betalas på inkomsten i det&lt;br&gt;andra landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 8 § tredje stycket lagen om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Avdrag för representationskostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avdragsramen för måltidsutgifter i samband&lt;br&gt;med representation avser belopp exklusive mervärdesskatt. Den som&lt;br&gt;inte är skattskyldig för mervärdesskatt får öka avdragsramen med ett&lt;br&gt;belopp motsvarande mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade nyligen att begränsa&lt;br&gt;avdragsramen för representation (prop. 1995/96:109, bet. 1995/96:SkU20,&lt;br&gt;rskr. 1995/96:135, SFS 1995:1625). Tidigare fanns ingen avdragsram&lt;br&gt;angiven i lagtexten. Där angavs endast att avdrag för måltidsutgifter&lt;br&gt;normalt inte medges med större belopp än som motsvarar skäliga utgifter&lt;br&gt;för lunch. I årliga rekommendationer angav Rikskatteverket vad som var&lt;br&gt;att anse som skäligt belopp. För år 1995 fastställde Riksskatteverket&lt;br&gt;avdragsramen till högst 300 kr per person exkl. mervärdesskatt eller&lt;br&gt;375 kr inkl, mervärdesskatt. Detta belopp fick enligt Riksskatteverkets&lt;br&gt;rekommendation överskridas i vissa fall t.ex. vid representation med&lt;br&gt;utomnordiska gäster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet innebär att avdragsramen numera är angiven till sitt&lt;br&gt;belopp i lagtext. Kostnaden för lunch, middag eller supé får inte&lt;br&gt;överskrida 180 kr per person. Avdragsramen får inte överskridas. Den&lt;br&gt;gäller t.ex. även vid representation gentemot utomnordiska gäster. I&lt;br&gt;propositionen angavs att &amp;quot;avdragsramen avser liksom hittills kostnad&lt;br&gt;inklusive serveringsavgift men exklusive mervärdesskatt&amp;quot;. Det sagda&lt;br&gt;innebär att rambeloppet inklusive 25 % mervärdesskatt är 225 kr. Den&lt;br&gt;som är skattskyldig för mervärdesskatt får göra avdrag för den ingående&lt;br&gt;mervärdesskatten (45 kr vid 25 % mervärdesskatt) i sin mervärdesskatte-&lt;br&gt;redovisning. Den som inte är skattskyldig för mervärdesskatt får liksom&lt;br&gt;tidigare göra avdrag för hela beloppet inklusive mervärdesskatt vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen. Avdragsramen är alltså 225 kr inklusive&lt;br&gt;mervärdesskatt oavsett om man är skattskyldig för mervärdesskatt eller&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har inte uppfattat innebörden av riksdagsbeslutet på&lt;br&gt;avsett sätt. I information till skattemyndigheterna tolkar Riksskatteverket&lt;br&gt;de nya bestämmelserna så att den nya avdragsramen uppgår till olika&lt;br&gt;belopp beroende på i vilken utsträckning den skattskyldige har rätt att&lt;br&gt;lyfta mervärdesskatten. En sådan tolkning var som framgått inte avsedd.&lt;br&gt;Ett förtydligande bör därför göras i lagtexten så att där uttryckligen anges&lt;br&gt;att Avdragsramen avser kostnad exkl. mervärdesskatt och att den som inte&lt;br&gt;är skattskyldig för mervärdesskatt får öka avdragsramen med kostnaden&lt;br&gt;för mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder en ändring i punkt 1 av anvisningarna till 20 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förbudet att fatta taxeringsbeslut till nackdel&lt;br&gt;under november&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förbudet att under november månad&lt;br&gt;taxeringsåret till den skattskyldiges nackdel fatta grundläggande&lt;br&gt;beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut eller beslut om&lt;br&gt;skattetillägg slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Taxeringsperioden, dvs. den tid inom&lt;br&gt;vilken skattemyndigheten skall fatta grundläggande beslut om årlig&lt;br&gt;taxering, omfattar för närvarande tiden fram till utgången av november&lt;br&gt;månad taxeringsåret. Under november får skattemyndigheten dock inte&lt;br&gt;fatta grundläggande beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut eller&lt;br&gt;beslut om skattetillägg till den skattskyldiges nackdel. Omprövningsbeslut&lt;br&gt;och beslut om skattetillägg får dock fattas om det grundläggande beslutet&lt;br&gt;fattats senast den 15 augusti på grundval av förenklad självdeklaration (4&lt;br&gt;kap. 2 § taxeringslagen, 1990:324, TL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den s.k. RS-reformen förlängdes ff.o.rn. 1979 års taxering&lt;br&gt;taxeringsperioden från den 30 juni till utgången av oktober månad&lt;br&gt;taxeringsåret. Vid införandet av de nya reglerna förutsattes att perioden,&lt;br&gt;efter en tid av intrimning av de nya rutinerna, skulle utsträckas till den 30&lt;br&gt;november. I den principproposition, som låg till grund för&lt;br&gt;detaljutformningen av den nya taxeringsorganisation som infördes 1991&lt;br&gt;(prop. 1986/87:47 s. 146), uttalade departementschefen att det kunde vara&lt;br&gt;lämpligt att en förlängning av taxeringsperioden till utgången av&lt;br&gt;november taxeringsåret förenades med en särskild regel om när den&lt;br&gt;skattskyldige senast skall underrättas om taxeringen i det fall&lt;br&gt;deklarationen inte följts. Med en sådan regel skulle den allra sista delen av&lt;br&gt;taxeringsperioden kunna förbehållas omprövningar av den årliga&lt;br&gt;taxeringen. Skatteförenklingskommittén föreslog dock i sitt&lt;br&gt;slutbetänkande inte någon bestämd tidsgräns inom vilken de årliga&lt;br&gt;taxeringsbesluten måste fattas. Utsändandet av slutskattesedlar, som senast&lt;br&gt;den 15 december taxeringsåret skulle tillställas de skattskyldiga, fick i&lt;br&gt;stället styra taxeringsperiodens längd (SOU 1988:21 s. 66).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet till regeln om begränsning i skattemyndigheternas möjligheter&lt;br&gt;att fatta nackdelsbeslut var att november månad borde förbehållas&lt;br&gt;omprövningar. Ett avvikelsebeslut under november kunde innebära att den&lt;br&gt;skattskyldige fick kvarstående skatt, utan att han haft möjlighet att begära&lt;br&gt;omprövning av beslutet. Skattemyndigheten borde därför inrikta sig på att&lt;br&gt;slutföra granskningen i oktober (prop. 1989/90:74 s. 294).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med 1995 års taxering skall slutskattesedel sändas ut senast&lt;br&gt;den 31 augusti under taxeringsåret till en skattskyldig som lämnat&lt;br&gt;förenklad självdeklaration under förutsättning att taxeringsbeslut fattats&lt;br&gt;senast den 15 augusti. I övriga fall skall slutskattesedeln liksom tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 152&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översändas senast den 15 december under taxeringsåret. Regeln i 4 kap. 2&lt;br&gt;§ TL tar således numera huvudsakligen sikte på beslut som fattas på&lt;br&gt;grundval av särskilda självdeklarationer. Det kan noteras att vid 1995 års&lt;br&gt;taxering 5,5 miljoner skattskyldiga tillställdes slutskattesedel redan i&lt;br&gt;augusti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i en rapport som fogats till den fördjupade&lt;br&gt;anslagsframställningen Förslag till förenklingar i skattelagstiftningen&lt;br&gt;(RSV Rapport 1995:10) föreslagit att inskränkningarna i möjligheterna att&lt;br&gt;fatta beslut under november månad skall slopas. Verket menar att&lt;br&gt;skattemyndigheterna redan i dagsläget har uppenbara problem med att&lt;br&gt;hinna med granskningen av de särskilda självdeklarationema. Av olika&lt;br&gt;skäl kommer granskningen i gång först vid månadsskiftet&lt;br&gt;augusti/september och i vissa fall kanske först någon vecka in i september.&lt;br&gt;Granskningstiden för denna grupp skattskyldiga inskränker sig därför till&lt;br&gt;mellan fem och sex veckor. Även om en trimning av&lt;br&gt;skattemyndigheternas maskinella stöd och rutiner kan leda till en något&lt;br&gt;längre reell granskningsperiod, är den tid som kan ägnas åt detta&lt;br&gt;granskningsarbete alltför kort. Den nuvarande ordningen leder således till&lt;br&gt;att endast vissa av många kontrollvärda deklarationer kan kontrolleras och&lt;br&gt;att de kontroller som genomförs företas under stor tidspress, vilket i sin tur&lt;br&gt;leder till att kontrollen inte kan ha den bredd och det djup som från&lt;br&gt;kontrollsynpunkt är önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen utgör inte heller någon garanti för att de&lt;br&gt;skattskyldiga rent faktiskt kan få till stånd en omprövning i november.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslutsfattande avseende den årliga taxeringen är av&lt;br&gt;naturliga skäl koncentrerat till den senare delen av oktober. Även om den&lt;br&gt;skattskyldige utan tidsutdräkt begär omprövning hinner&lt;br&gt;skattemyndigheten inte alltid fatta ett omprövningsbeslut under november.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot nackdelsbeslut under november har vidare inneburit en&lt;br&gt;rad administrativa problem. Detta gäller inte minst förbudet kombinerat&lt;br&gt;med det förhållandet att omprövningsförfarandet enligt taxeringslagen är&lt;br&gt;ett sakförfarande. Skattemyndigheterna har till följd av detta tvingats&lt;br&gt;lägga upp särskilda bevakningssystem så att beslut som skall tas senare&lt;br&gt;inte glöms bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare måste skattemyndigheten i vissa fall meddela ett särskilt beslut&lt;br&gt;med stöd av 68 § uppbördslagen (1953:272) för att förhindra att den&lt;br&gt;skattskyldige genom slutskattesedeln får tillbaka skatt som&lt;br&gt;skattemyndigheten kräver åter, efter ett omprövningsbeslut som meddelas&lt;br&gt;direkt efter taxeringsperiodens utgång. De skattskyldiga har säkert också&lt;br&gt;ofta svårt att förstå att skattemyndigheten är förhindrad att fatta ett riktigt&lt;br&gt;taxeringsbeslut under november månad utan av formella skäl får dela upp&lt;br&gt;beslutet på två. Enligt uppgift från Riksskatteverket fattades under&lt;br&gt;december månad 1995 ca 20 000 beslut avseende 1995 års taxering till&lt;br&gt;den skattskyldiges nackdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett slopande av regeln skulle enligt Riksskatteverket leda till inte helt&lt;br&gt;obetydliga besparingar eftersom skattemyndigheternas hantering blir&lt;br&gt;väsentligt enklare. Viktigast är dock att en längre effektiv&lt;br&gt;granskningsperiod skulle generera betydande ytterligare skatteintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan således konstateras att förbudet mot nackdelsbeslut under&lt;br&gt;november månad för med sig beaktansvärda administrativa&lt;br&gt;komplikationer, trots att det numera omfattar bara beslut som fattas på&lt;br&gt;grundval av särskilda självdeklarationer. Det är angeläget att den effektiva&lt;br&gt;granskningsperioden blir så lång som möjligt; inte minst för denna typ av&lt;br&gt;deklarationer. Den nuvarande ordningen torde inte föra med sig några&lt;br&gt;påtagliga fördelar för de skattskyldiga utan kan tvärtom upplevas som&lt;br&gt;svårförståelig. Regeringen föreslår därför att förbudet mot att under&lt;br&gt;november månad till den skattskyldiges nackdel fatta grundläggande&lt;br&gt;beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut och beslut om skattetillägg&lt;br&gt;slopas. Förslaget medför att 4 kap. 2 § andra stycket TL upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Utökning av kretsen som far lämna förenklad&lt;br&gt;självdeklaration&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rätt att lämna förenklad självdeklaration skall&lt;br&gt;föreligga även för personer som är närstående till företagsledare i&lt;br&gt;fåmansföretag utan att vara delägare i företaget. Detta gäller även om&lt;br&gt;den skattskyldige skall lämna uppgifter enligt 2 kap. 24 § lagen om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Fr.o.m. 1995 års taxering gäller att i&lt;br&gt;princip alla löntagare skall kunna lämna en förenklad själdeklaration.&lt;br&gt;Särskild självdeklaration skall i princip lämnas endast av andra juridiska&lt;br&gt;personer än dödsbon, skattskyldiga som skall redovisa inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet, företagsledare och delägare i fåmansföretag och&lt;br&gt;närstående till företagsledare under förutsättning att den närstående är&lt;br&gt;skyldig att lämna sådana uppgifter som behövs för beräkning av den&lt;br&gt;närståendes inkomst från företaget enligt 2 kap. 24 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK. För närståendekretsen gäller&lt;br&gt;att uppgifter skall lämnas om han haft något mellanhavande med företaget&lt;br&gt;(blankett K10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har föreslagit att även närståendekretsen skall få lämna&lt;br&gt;förenklad självdeklaration. Verket anför att de särskilda uppgifter som&lt;br&gt;enligt 2 kap. 24 § LSK kan bli aktuella att lämna för närståendekretsen för&lt;br&gt;att tillämpa gällande bestämmelser rörande beräkningen av inkomsten från&lt;br&gt;företaget normalt inte är av sådan svårighetsgrad att det kan motivera att&lt;br&gt;en särskild självdeklaration måste lämnas. Den förenklade&lt;br&gt;självdeklarationen och rutinerna kan enkelt anpassas så att taxering av&lt;br&gt;denna kategori skattskyldiga kan ske i det förenklade&lt;br&gt;deklarationsförfarandet, även om blankett K10 skall lämnas som bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket påpekar också att kravet på särskild självdeklaration i de fall en&lt;br&gt;person i egenskap av närstående till företagsledare är skyldig att lämna de&lt;br&gt;speciella uppgifter som avses i 2 kap. 24 § LSK innebär vissa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;administrativa problem vid utskicket av deklarationblanketter. Det finns&lt;br&gt;nämligen inte i skatteregistret några objektiva kriterier för att skilja ut de&lt;br&gt;som är närstående och som omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter&lt;br&gt;på grund av förekomst av mellanhavande med företaget. Detta får till följd&lt;br&gt;att felaktig blankett skickas ut till den skattskyldige och att den&lt;br&gt;skattskyldige byter blankett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att den grupp skattskyldiga som ställs utanför det&lt;br&gt;förenklade deklarationsförfarandet är så liten som möjligt. För ett krav på&lt;br&gt;särskild självdeklaration bör krävas vägande skäl. Några sådana kan inte&lt;br&gt;anses föreligga beträffande närståendekretsen. Regeringen ansluter sig&lt;br&gt;därför till Riksskatteverkets förslag att personer som är närstående till&lt;br&gt;företagledare i fåmansföretag och som inte själva är delägare i företaget&lt;br&gt;skall få lämna förenklad självdeklaration. För det fall skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgifter enligt 2 kap. 24 § LSK föreligger får blankett med dessa&lt;br&gt;uppgifter fogas till den förenklade självdeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller företagsledare och delägare i fåmansföretag föreslås dock&lt;br&gt;inte någon förändring. I dessa fall är det av kontrollskäl motiverat med ett&lt;br&gt;krav på särskild självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Automatisk taxering av dödsbos kapitalinkomster&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Dödsbon undantas från deklarationsplikt om&lt;br&gt;dödsboets enda inkomst utgörs av sådan ränta eller utdelning för&lt;br&gt;vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3 § 2 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett dödsbo är skyldigt att deklarera&lt;br&gt;om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under&lt;br&gt;beskattningsåret uppgått till minst 100 kr 2 kap. 8 § LSK. Dödsbons&lt;br&gt;inkomster utgörs ofta endast av räntor på banktillgodohavanden,&lt;br&gt;obligationsräntor eller utdelningar på aktier, värdepapperfonder m.m. För&lt;br&gt;sådana inkomster föreligger en obligatorisk skyldighet för utbetalaren att&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift enligt 3 kap. 22, 23 eller 27 § LSK samt göra&lt;br&gt;skatteavdrag för preliminär A-skatt enligt 3 § 2 mom. tredje stycket och&lt;br&gt;39 § 3 mom. uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person i motsvarande situationen är inte deklarationsskyldig.&lt;br&gt;I stället sker taxeringen automatiskt på grundval av de kontrolluppgifter&lt;br&gt;om kapitalinkomster och avdragen preliminär skatt som finns i&lt;br&gt;skatteregistret. Den skattskyldige får ett meddelande om beslutad taxering&lt;br&gt;för inkomst av kapital och beslutad skatt (7 och 8 §§&lt;br&gt;taxeringsförordningen, 1990:1236). I de fall det uppkommer kvarstående&lt;br&gt;eller överskjutande skatt som överstiger 24 kr utfärdas dessutom en&lt;br&gt;slutskattesedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödsbon kan normalt lämna förenklad självdeklaration. Endast om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dödsboet haft inkomst av näringsverksamhet eller är delägare i ett&lt;br&gt;fåmansföretag skall särskild självdeklaration användas. År 1995&lt;br&gt;fick 21 000 dödsbon förtryckt blankett för förenklad självdeklaration. Har&lt;br&gt;deklaration inte lämnats måste taxering åsättas skönsmässigt, i regel efter&lt;br&gt;det att dödsboet först förelagts att deklarera. 1 de flesta fall bestäms den&lt;br&gt;skönsmässiga taxeringen helt enligt inkomna kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet framstår enligt Riksskatteverket i dessa fall som onödigt&lt;br&gt;tungt. I de fall då dödsboet enligt kontrolluppgifter endast har&lt;br&gt;kapitalinkomster med skatteavdrag och det i övrigt saknas uppgifter som&lt;br&gt;tyder på att boet är deklarationsskyldigt på annan grund, finns i praktiken&lt;br&gt;inget behov av att kräva in deklaration för att kunna åsätta taxering. 1&lt;br&gt;likhet med vad som nu gäller för fysiska personer i motsvarande fall skulle&lt;br&gt;taxering kunna åsättas maskinellt. Förtryckt deklarationsblankett skulle då&lt;br&gt;inte heller behöva skickas ut till dödsboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dödsboet däremot, förutom kapitalinkomster, även haft&lt;br&gt;utgiftsräntor måste deklaration lämnas för att avdraget skall kunna&lt;br&gt;tillgodoföras. Kontrolluppgift lämnas om utgiftsräntor. Det är därför&lt;br&gt;möjligt att på grundval av uppgifterna i skatteregistret sortera ut de&lt;br&gt;dödsbon som skall tillställas en blankett för förenklad självdeklaration.&lt;br&gt;Detsamma gäller om dödsboet äger fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Riksskatteverkets uppfattning att dödsbon vars enda&lt;br&gt;inkomst utgörs av sådan ränta eller utdelning för vilken preliminär A-skatt&lt;br&gt;skall betalas genom skatteavdrag bör undantas från deklarationsskyldighet&lt;br&gt;och i stället taxeras maskinellt för inkomst av kapital. Förslaget föranleder&lt;br&gt;en ändring i 2 kap. 8 § LSK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1995/96:152&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att förmån av utbildning och liknande åtgärder i&lt;br&gt;omstruktureringssituationer och liknande inte skall beskattas innebär en&lt;br&gt;utvidgning av området för skattefria förmåner men torde i princip vara en&lt;br&gt;anpassning till hur reglerna tillämpas i praktiken. Förslaget innebär en viss&lt;br&gt;inkomstminskning för det allmänna. Jämfört med ett alternativ där&lt;br&gt;motsvarande utbildning i stället skulle ha kommit till stånd genom arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder ger lagförslagen en direkt saldoförstärkning&lt;br&gt;för den offentliga sektorn genom att företagen tar på sig större delen av&lt;br&gt;kostnaderna. Eventuella inkomstminskningar för det offentliga torde&lt;br&gt;därför vara marginella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna rörande värdering av förmåner av resor med inskränkande&lt;br&gt;villkor som utgår på grund av anställning eller uppdrag inom trafik- eller&lt;br&gt;resebranschen innebär att förmånsvärdena höjs något. Det totala&lt;br&gt;förmånsvärdet för gruppen kan antas öka något. Detta innebär en&lt;br&gt;marginell inkomstökning för det allmänna. Detsamma torde gälla förslaget&lt;br&gt;att slopa skattefriheten för trohetsrabatter inom flygbranchen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i övrigt avseende skattefrihet för vissa ersättningar till&lt;br&gt;företrädare i Europaparlamentet, viss utökad avdragsrätt för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader, avdragsrätt för skolavgifter, utökad avdragsrätt för&lt;br&gt;hemresor och inställelseresor samt utökad skattefrihet i fråga om&lt;br&gt;kostnader för resa till anställningsintervju innebär samtliga en viss lindring&lt;br&gt;i beskattningen av berörda skattskyldigas inkomster. Men det antal&lt;br&gt;skattskyldiga som kan förväntas uppfylla kraven för avdragsrätt respektive&lt;br&gt;skattefrihet kan förväntas vara så begränsat att förslagen inte leder till&lt;br&gt;något inkomstbortfall av betydelse för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att slopa förbudet mot att fatta beslut till den enskildes&lt;br&gt;nackdel under november månad taxeringsåret innebär enligt RSV, genom&lt;br&gt;den administrativa förenklingen förslaget innebär, inte helt obetydliga&lt;br&gt;besparingar. Den största ekonomiska vinsten är dock enligt verket att&lt;br&gt;förslaget, som i praktiken innebär att den faktiska granskningsperioden&lt;br&gt;blir en månad längre, kommer att generera betydande ytterligare&lt;br&gt;skatteintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även förslagen om att utöka kretsen som får lämna förenklad&lt;br&gt;självdeklaration och automatisk taxering av dödsbon innebär&lt;br&gt;administrativa förenklingar och därmed vissa, om än mindre, besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.1 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;79$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begreppet &amp;quot;den fasta resekostnadsersättningen&amp;quot; avses den&lt;br&gt;resekostnadsersättning som för närvarande finns reglerad i 1 kap. i&lt;br&gt;Europaparlamentets föreskrifter benämnda &amp;quot;Rules Goveming The&lt;br&gt;Payment of Expenses and Allowances to Members&amp;quot;. Reglerna som ännu&lt;br&gt;inte översatts till svenska finns som bilaga till riksdagens&lt;br&gt;förvaltningskontors Förslag om ekonomiska villkor för Sveriges&lt;br&gt;företrädare i Europaparlamentet (1995/96:RFK5). Ersättningen beräknas&lt;br&gt;schablonmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om traktamente finns i 3 kap. i nämnda föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kostnadsersättningar än de som nu sagts är inte avsedda att&lt;br&gt;omfattas av stadgandet om skattefrihet. Ersättning för assistent och övrig&lt;br&gt;kostnadsersättning omfattas således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av momentets sista mening följer att avdrag inte medges för underskott&lt;br&gt;som kan uppkomma genom att den anvisade ersättningen inte räcker till&lt;br&gt;för att täcka avsedda utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § 3 f mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att andra stycket slopas. Detta har närmare&lt;br&gt;kommenterats i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § 3 h mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i momentet, som är nytt, har kommenterats i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att förmån avseende utbildning eller andra åtgärder&lt;br&gt;i samband med omstrukturering, personalavveckling eller liknande av&lt;br&gt;arbetsgivarens verksamhet är skattefri under vissa förutsättningar.&lt;br&gt;Förmåner i form av utbildning och andra åtgärder är skattefria oavsett&lt;br&gt;kostnadens storlek eller utbildningens karaktär om kriterierna i&lt;br&gt;bestämmelsen i övrigt är uppfyllda. Med övriga åtgärder avses insatser&lt;br&gt;som syftar till att hjälpa den skattskyldige att få ett nytt arbete eller att i&lt;br&gt;övrigt bistå den anställde på ett personligt plan i samband med att en&lt;br&gt;uppsägning kan bli aktuell. Som exempel på sådana åtgärder har i avsnitt&lt;br&gt;4.2 nämnts outplacementåtgärder. En annan åtgärd som kan aktualiseras är&lt;br&gt;psykologkontakter som inte sker i sjukvårdande syfte. Även andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder som syftar till att förbättra den anställdes möjligheter att få ett Prop. 1995/96:152&lt;br&gt;nytt arbete omfattas av regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen omfattar inte lön eller ersättning for ökade&lt;br&gt;levnadskostnader. Däremot omfattas kurskostnader, terminsavgifter,&lt;br&gt;kurslitteratur, arvoden till föredragshållare och konsulter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första förutsättning för att bestämmelsen skall bli tillämplig är att&lt;br&gt;arbetsgivaren vidtagit en åtgärd i syfte att minska personalen eller att&lt;br&gt;omplacera anställda. Något krav på att den skattskyldige formellt har blivit&lt;br&gt;uppsagd ställs inte. Den skattskyldige måste emellertid visa att det&lt;br&gt;föreligger en personalavvecklings- eller omstruktureringssituation. En&lt;br&gt;förmån skall inte beskattas om han eller hon t.ex. visar att arbetsgivaren&lt;br&gt;underrättat en arbetstagarorganisation om eventuella uppsägningar eller att&lt;br&gt;sådana övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra krävs det att åtgärden skall vara av väsentlig betydelse for&lt;br&gt;att den skattskyldige skall kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Åtgärden&lt;br&gt;skall på ett påtagligt sätt öka den skattskyldiges möjligheter på&lt;br&gt;arbetsmarknaden i den arbetsmarknadssituation som råder när förmånen&lt;br&gt;åtnjuts. Om den skattskyldige har en sådan utbildning att han kan få arbete&lt;br&gt;hos en annan arbetsgivare omfattas han inte av undantagsregeln. Skatte-&lt;br&gt;befrielsen omfattar inte heller kurser som kan vara utvecklande för den&lt;br&gt;skattskyldige men som inte ökar möjligheten att få ett arbete. Datakurser&lt;br&gt;och språkkurser av allmän karaktär som underlättar for den enskilde att&lt;br&gt;studera vidare bör däremot omfattas av regelns tillämpningsområde.&lt;br&gt;Vidare bör grund- och yrkesutbildning anses vara av väsentlig betydelse&lt;br&gt;for den skattskyldiges möjligheter att få arbete om han eller hon tidigare&lt;br&gt;saknar sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att anställd som är företagsledare eller delägare i&lt;br&gt;fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag eller närstående till sådan&lt;br&gt;person inte omfattas av regeln. För det fall arbetsgivaren är en enskild&lt;br&gt;näringsidkare gäller inte heller skattefriheten för arbetsgivaren närstående&lt;br&gt;person. Undantaget avser endast förmåner som arbetsgivaren ger.&lt;br&gt;Förmåner som en trygghetsstiftelse eller liknande betalar omfattas inte av&lt;br&gt;andra stycket. Förslaget i denna del har kommenterats i avsnitt 4.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket innebär att det anges att vissa reseförmåner&lt;br&gt;skall värderas enligt särskilda grunder som anges i anvisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 20 e&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att Kommunernas pensionsanstalt ombildats till&lt;br&gt;ett aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket föreslås att en regel införs avseende vad som under vissa&lt;br&gt;förutsättningar skall anses som tjänsteställe för den som under en&lt;br&gt;begränsad tid arbetar vid EU:s institutioner eller organ eller vid&lt;br&gt;Europaskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första förutsättning är att den skattskyldige arbetar vid en EU-&lt;br&gt;institution, ett EU-organ eller vid Europaskolorna. En andra förutsättning&lt;br&gt;är att arbetet där är tidsbegränsat. För det tredje skall den huvudsakliga&lt;br&gt;delen av lönen betalas av annan arbetsgivare än EU-institution, EU-organ&lt;br&gt;eller Europaskolorna. Som redovisats i avsnitt 7.2 kan det diskuteras om&lt;br&gt;t.ex. en nationell expert har en eller två arbetsgivare. Det skall dock sakna&lt;br&gt;betydelse i detta sammanhang om EU-institutionen, EU-organet eller&lt;br&gt;Europaskolorna betraktas som arbetsgivare eller inte. Vad som krävs är&lt;br&gt;dock att den som betalar den huvudsakliga delen av lönen kan anses som&lt;br&gt;arbetsgivare. Regeln kan i varje enskilt fall tillämpas i längst tre år räknat&lt;br&gt;från den dag arbetet påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är samtliga dessa förutsättningar uppfyllda skall den skattskyldige, om&lt;br&gt;han begär det, anses ha sitt tjänsteställe hos den arbetsgivare som betalar&lt;br&gt;den huvudsakliga delen av lönen. Exempel på sådana som kan komma att&lt;br&gt;omfattas av regeln är nationella experter och lärare vid Europaskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är i sådant fall bostaden på arbetsorten tillfällig och beror enbart på&lt;br&gt;tjänsteutövningen skall den inte anses som sådan bostad som enligt&lt;br&gt;punktens andra stycke andra mening skall likställas med vanliga&lt;br&gt;verksamhetsorten, under förutsättning att den skattskyldige har annan&lt;br&gt;permanent bostad. Även om sistnämnda bostad är uthyrd eller utlånad bör&lt;br&gt;bostaden på arbetsorten anses vara tillfällig. Bostaden på hemorten skall&lt;br&gt;härvid anses som sådan bostad som avses i andra styckets andra mening.&lt;br&gt;Enbart den omständigheten att den skattskyldiges familj flyttar med till&lt;br&gt;arbetsorten medför inte att bostaden där skall likställas med den vanliga&lt;br&gt;verksamhetsorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tiden efter de första tre åren skall frågan om vad som är tjänsteställe&lt;br&gt;bedömas utifrån de allmänna reglerna i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbete utom den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till en och&lt;br&gt;samma ort under längre tid än tre månader i en följd bedöms rätten till&lt;br&gt;avdrag och beräknas detta enligt bestämmelserna i punkt 3 a av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § KL. En löpande förrättning anses bruten endast av&lt;br&gt;uppehåll som beror på att arbetet förläggs till annan ort under minst fyra&lt;br&gt;veckor. Avdragsrätten är dock tidsbegränsad. Avdrag vid s.k. tillfälliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbeten medges under längst två år och i övrigt längst under tre år för gifta&lt;br&gt;eller samboende par och under längst ett år för ensamstående&lt;br&gt;skattskyldiga. I den angivna tiden skall inräknas tid under vilken avdrag&lt;br&gt;för samma förrättning medgetts enligt punkt 3. Avdrag medges för längre&lt;br&gt;tid än som sagts nu, om anställningens natur eller andra särskilda skäl talar&lt;br&gt;för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller nationella experter är anställningens natur sådan att de&lt;br&gt;torde medges avdrag under hela sin tjänstgöring. Dels har de kvar sin&lt;br&gt;anställning i hemlandet med full lön, dels kan arbetet som expert inte&lt;br&gt;förlängas. Lärare vid Europaskolorna däremot torde - i de fall dubbel&lt;br&gt;bosättning inte föreligger - inte komma i fråga för avdragsrätt för längre&lt;br&gt;tid än två år. Deras första förordnande är på två år men tjänstgöringen kan&lt;br&gt;förlängas upp till nio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt sista stycke föreslås att med arbetsgivare skall jämställas även&lt;br&gt;utbetalare av traktamente om denne är den för vilken den huvudsakliga&lt;br&gt;delen av arbetet utförs. Skälen härför har angetts i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3 b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3 d&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningspunkten är ny och reglerar rätten till avdrag för skolavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som kan få avdrag för skolavgifter är den som är på förrättning&lt;br&gt;utomlands och har rätt till avdrag enligt punkt 3 av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten föreslås gälla enbart kostnader för barns grundläggande&lt;br&gt;skolgång i förrättningslandet. Härmed avses enbart sådana kostnader som&lt;br&gt;terminsavgift o.d. Andra kostnader som t.ex. resekostnader till skolan&lt;br&gt;omfattas inte. Med grundläggande skolgång avses grundskola och&lt;br&gt;gymnasieskola eller motsvarande. Eftergymnasial utbildning ingår inte i&lt;br&gt;begreppet. Avdragsrätten gäller endast kostnader som hänför sig till&lt;br&gt;medföljande barn som den skattskyldige försörjer och har hand om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För avdragsrätt krävs dessutom att skolgången genomförs i förrätt-&lt;br&gt;ningslandet. En person som t.ex. inför en längre utlandsvistelse låter sitt&lt;br&gt;barn gå på internatskola i Sverige får således inte avdrag för de kostnader&lt;br&gt;detta kan medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare måste den skattskyldige under samma tid ha rätt till avdrag för&lt;br&gt;ökade levnadskostnader enligt punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL vilket&lt;br&gt;innebär att avdragsrätten för skolkostnader är begränsad i samma&lt;br&gt;omfattning som rätten till avdrag för ökade levnadskostnader. Avdrag vid&lt;br&gt;tillfällig anställning medges under längst två år. I övrigt medges avdrag&lt;br&gt;under längst tre år för gifta eller samboende par och under längst ett år för&lt;br&gt;ensamstående skattskyldiga. Avdrag medges dock för längre tid än som&lt;br&gt;sagts nu, om anställningens natur eller andra särskilda skäl talar för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnader för vilka avdrag får göras skall dessutom avse den tid för&lt;br&gt;vilken avdragsrätten föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna avdragsregeln omfattar samma personkrets som undantas&lt;br&gt;från förmånsbeskattning i 32 § 3 h mom. Bestämmelsen reglerar den&lt;br&gt;skattskyldiges rätt till avdrag för kostnader som han eller hon får&lt;br&gt;vidkännas på grund av utbildning eller annan åtgärd som avses i 32 § 3 h&lt;br&gt;mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att den skattskyldige har rätt till avdrag för&lt;br&gt;kostnader för resor mellan bostaden och utbildningsplatsen. I&lt;br&gt;bestämmelsen hänvisas till 33 § 2 mom. och till punkt 4 av anvisningarna&lt;br&gt;enligt vilken avdrag skall medges för skäliga kostnader för resor till och&lt;br&gt;från arbetsplatsen. Avdrag medges för billigaste färdmedel om den&lt;br&gt;skattskyldige behövt anlita och har anlitat särskilt fortskaffningsmedel.&lt;br&gt;Avdrag medges för den del av kostnaden som tillsammans med kostnader&lt;br&gt;för resor mellan bostaden och arbetsplatsen överstiger 6 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall den skattskyldige medges avdrag för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader om han av arbetsgivaren eller av annan uppburit&lt;br&gt;ersättning för sådana kostnader. Avdrag medges med den uppburna&lt;br&gt;ersättningen dock högst med de schablonbelopp som gäller vid tillfällig&lt;br&gt;anställning enligt punkt 3 a första stycket av anvisningarna till 33 § KL.&lt;br&gt;För avdrag krävs att avståndet mellan bostaden och utbildningsorten&lt;br&gt;överstiger 50 km och att den skattskyldige övernattat på utbildningsorten.&lt;br&gt;Avdrag medges för logi med den faktiska kostnaden och för kostnader för&lt;br&gt;måltider och småutgifter med ett halvt maximibelopp eller normalbelopp&lt;br&gt;under de tre första månaderna och med 30 procent av maximibeloppet&lt;br&gt;eller normalbelopp för tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges under högst ett år efter anställningstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att förmåner skall värderas till marknadsvärdet. Förslaget&lt;br&gt;innebär att det anges att vissa reseförmåner emellertid skall värderas enligt&lt;br&gt;särskilda grunder i en ny anvisningspunkt 6 till denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vilken personkrets och vilka slags resor som&lt;br&gt;anvisningspunkten är tillämplig på. Endast flyg- och tågresor med&lt;br&gt;inskränkande villkor kan bli föremål för värdering enligt denna&lt;br&gt;anvisningspunkt. Dessutom skall flygresor och tågresor värderas enligt&lt;br&gt;två skilda modeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket anger vad som avses med inskränkande villkor. De&lt;br&gt;villkor som det kan vara fråga om är villkor om att resan endast får företas&lt;br&gt;under viss tid eller endast på vissa avgångar eller endast i mån av&lt;br&gt;platstillgång för resenären. Dessutom krävs det att dessa villkor dels&lt;br&gt;väsentligt avviker från vad som gäller för resa som finns att köpa på&lt;br&gt;allmänna marknaden, dels innebär en påtaglig olägenhet för resenären.&lt;br&gt;Resor med inskränkande villkor som finns på allmänna marknaden, skall&lt;br&gt;inte värderas enligt denna punkt även om villkoren innebär en påtaglig&lt;br&gt;olägenhet. Mindre inskränkningar i det fria resandet, som exempelvis&lt;br&gt;några enstaka avgångar på vilka personalen inte får rabatt, kan inte anses&lt;br&gt;som en sådan påtaglig olägenhet. Inskränkningarna bör vara av sådan&lt;br&gt;omfattning att möjligheterna att utnyttja förmånerna under t.ex. högsäsong&lt;br&gt;eller för normala pendlingsresor är starkt begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga resor - sådana som saknar nämnda inskränkningar - behandlas&lt;br&gt;vid beskattningen enligt vanliga regler, dvs. varje resa värderas till&lt;br&gt;marknadsvärdet enligt 42 § andra stycket KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges riktlinjer för hur det lägsta normalt&lt;br&gt;förekommande marknadspriset för motsvarande bokningsbara resa utan&lt;br&gt;inskränkande villkor skall räknas fram. Med en resa avses i detta&lt;br&gt;sammanhang en enkel resa mellan två orter. Om det däremot på allmänna&lt;br&gt;marknaden är vanligt förekommande att rundresebiljetter fmns att köpa&lt;br&gt;som tillåter uppehåll på en eller flera orter skall en sådan rundresa anses&lt;br&gt;som en resa. En flygresa som är förenad med s.k. standby-villkor - att&lt;br&gt;resan endast får företas i mån av platstillgång - skall värderas till 40 % av&lt;br&gt;det lägsta normalt förekommande marknadspriset för motsvarande resa&lt;br&gt;utan sådana inskränkande villkor som avses i andra stycket. Övriga&lt;br&gt;flygresor skall värderas till 75 % av detta pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är prisnivån under tiden från och med oktober andra året före&lt;br&gt;beskattningsåret till och med september året före beskattningsåret som&lt;br&gt;skall utgöra grund för värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En resa skall värderas med utgångspunkt i det lägsta normalt&lt;br&gt;förekommande marknadspriset för en konsument för motsvarande&lt;br&gt;bokningsbara resa utan inskränkande villkor. Vid bestämmandet av lägsta&lt;br&gt;marknadspris bör även tur- och returpriser beaktas. Med konsument i detta&lt;br&gt;sammanhang avses i princip samma sak som i lagen (1994:1512) om&lt;br&gt;avtalsvillkor i konsumentförhållanden, dvs. fysisk person som handlar&lt;br&gt;huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det efterföljande fjärde stycket anger riktlinjer för hur det lägsta&lt;br&gt;normalt förekommande marknadspriset skall beräknas. Utgångspunkten är&lt;br&gt;att jämförelse skall göras med priser för resor till samma destinationsort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med samma slags transportmedel. I den mån detta t.ex. inte framstår Prop. 1995/96:152&lt;br&gt;som lämpligt eller uppgifterna svårligen kan tas fram, kan i stället en&lt;br&gt;jämförelse göras med resor med samma slags tranportmedel och med&lt;br&gt;ungefår samma ressträcka. Det kan t.ex. vara så att priset för resor inom en&lt;br&gt;viss zon eller mellan vissa zoner inte nämnvärt skiljer sig åt. I sådana fall&lt;br&gt;bör som lägsta normalt förekommande pris kunna väljas ett genomsnitt av&lt;br&gt;de lägsta prisema till de vanligast förekommande destinationsorterna inom&lt;br&gt;respektive mellan zonerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att priset dessutom skall vara normalt förekommande innebär att&lt;br&gt;tillfälliga kampanjpriser och liknande inte får läggas till grund för&lt;br&gt;värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det femte stycket anges hur förmån av fria eller delvis fria tågresor&lt;br&gt;skall värderas. De skall värderas enligt en enhetlig schablon som är lika&lt;br&gt;oavsett hur mycket man reser. Däremot kan värdet variera beroende på&lt;br&gt;omfattningen av förmånen. T.ex. bör det bli ett värde för resor i andra&lt;br&gt;klass och ett annat för resor i första klass. För de SJ-anställda bör de&lt;br&gt;årskort som SJ säljer kunna tjäna till ledning för vad som är&lt;br&gt;marknadspriset för ett årskort för motsvarande resor utan inskränkande&lt;br&gt;villkor. Dessa årskorts omfattning har redovisats i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattar reseförmån med tåg även viss resa med buss där tågbiljett&lt;br&gt;fungerar som giltig färdbiljett skall förmånen anses omfatta även sådan&lt;br&gt;resa. Detsamma gäller om det i priset för det årskort utifrån vilket&lt;br&gt;förmånsvärdet beräknas ingår resa på buss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1996. Ändringarna skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i huvudsak tillämpas redan vid 1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna i 32 § 3 f mom., 42 §, punkt 4 av anvisningarna&lt;br&gt;till 41 § och punkt 6 av anvisningarna till 42 § skall dock tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lydelsen av punkt 1 av anvisningarna till 20 § KL skall tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om måltidsutgifter efter utgången av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten innebär att vissa ersättningar som enligt kommunalskattelagen är&lt;br&gt;skattepliktiga inte skall tas upp som intäkt vid 1996 års taxering. Det&lt;br&gt;gäller endast ersättning för traktamente och hemresekostnader som har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbetalats av EU-institution eller EU-organ till nationell expert under Prop. 1995/96:152&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att när det gäller vissa fria eller delvis fria resor inom&lt;br&gt;rese- och trafikbranschen skall resorna värderas enligt särskilda grunder&lt;br&gt;som beskrivs i punkt 6 av anvisningam till 42 § KL. Det är fråga om&lt;br&gt;reseförmåner med olika inskränkande villkor (se avsnitt 5.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att en tidigare felaktig hänvisning rättas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lydelsen av 8 § skall tillämpas första gången i fråga om&lt;br&gt;preliminär skatt för 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1958:295) om&lt;br&gt;sjömansskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har gjorts ett förtydligande av skattefriheten för utländska&lt;br&gt;sjömän. Sjömansskatt och allmänna egenavgifter utgår inte på inkomst&lt;br&gt;som uppbärs av utländsk sjöman om han visar, genom att uppvisa kvitto&lt;br&gt;eller intyg från skatteförvaltningen i det andra landet, att skatt på&lt;br&gt;inkomsten har tagits ut eller kommer att tas ut i det andra landet för&lt;br&gt;inkomsten ifråga. Skälen för förslaget har redovisats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.4 Förslaget till ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkningen i andra stycket att skattemyndigheten under november inte&lt;br&gt;får fatta grundläggande beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut och&lt;br&gt;beslut om skattetillägg till den skattskyldiges nackdel slopas. Förslaget har&lt;br&gt;kommenterats i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att dödsbo, i likhet med vad som gäller för en fysisk&lt;br&gt;person, inte behöver lämna självdeklaration i det fall boet inte har andra&lt;br&gt;inkomster än sådan inkomst av kapital från vilken avdrag för preliminär&lt;br&gt;A-skatt skall göras. Motiven till förslaget framgår av avsnitt 12. Dessutom&lt;br&gt;har en förändring av redaktionell karaktär skett i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven till ändringen, som innebär en utvidgning av den krets som får&lt;br&gt;lämna förenklad självdeklaration, finns i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.6 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;!.§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkt 3 är föranledd av att Kommunernas pensionsanstalt&lt;br&gt;ombildats till ett aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Personalavveckling,&lt;br&gt;utbildning och beskattning (SOU 1995:94)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall enligt direktiven kartlägga och redovisa vilka typer av&lt;br&gt;förmåner som förekommer i någon större utsträckning i samband med&lt;br&gt;uppsägning och redovisa hur dessa behandlas i skattehänsende samt lägga&lt;br&gt;förslag till de regeländringar som kan anses behövliga. Vidare skall utred-&lt;br&gt;ningen analysera hur av arbetsgivaren bekostad utbildning behandlas&lt;br&gt;skattemässigt och förslå de regeländringar som bedöms nödvändiga. Som&lt;br&gt;allmän begränsning bör enligt direktiven gälla att förslagen inte får öppna&lt;br&gt;möjligheter till överflyttning av lön till skattefria förmåner. De förslag&lt;br&gt;som utredningen lägger fram skall vara statsfinansiellt neutrala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kartläggningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har utfört kartläggningsuppdraget genom att göra intervjuer&lt;br&gt;med ett så representativt urval av intervjuobjekt som möjligt. Med hänsyn&lt;br&gt;till den begränsade tid som utredningen har haft till sitt förfogande har&lt;br&gt;utredningen varit tvungen att begränsa antalet intervjuobjekt. Intervjuer&lt;br&gt;har gjorts med företrädare för företag, olika fackförbund, myndigheter och&lt;br&gt;trygghetsstiftelser. Kartläggningens syfte har framför allt varit att få fram&lt;br&gt;vilka typer av förmåner som förekommer i samband med personalavveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under kartläggningsarbetet kommit fram att det framför allt finns&lt;br&gt;två orsaker till att det uppstår övertalighet av personal hos olika arbetsgi-&lt;br&gt;vare, nämligen den ekonomiska situationen i samband med en lågkonjunk-&lt;br&gt;tur och den strukturutveckling som äger rum. Allt snävare ekonomiska&lt;br&gt;ramar för både företag och myndigheter har gjort att de har varit tvungna&lt;br&gt;att på olika sätt försöka minska kostnaderna, bl.a. genom att nedbringa&lt;br&gt;personalstyrkan. Vidare har bl.a. den tekniska strukturomvandlingen gjort&lt;br&gt;att ett stort antal arbeten helt enkelt har försvunnit och i vissa fall ersatts&lt;br&gt;av helt nya arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den åtgärd som visat sig vara vanligast som stödåtgärd, bortsett från&lt;br&gt;möjligtvis avgångspensioner och avgångsvederlag, är utbildning i olika&lt;br&gt;former. Utbildningen kan gälla såväl korta kurser i t.ex. språk eller dator-&lt;br&gt;kunskap som en helt ny yrkesutbilning. Det kan gälla olika former av&lt;br&gt;handledning, t.ex. jobbsökarkurser, och kurser som syftar till att utveckla&lt;br&gt;den sociala kompetensen. Hjälp av outplacementkonsult förekommer&lt;br&gt;också liksom olika former av starta-eget-bidrag. Det senare kan bestå av&lt;br&gt;såväl kurser om hur man sköter ett eget företag som att den anställde eller&lt;br&gt;tidigare anställde får köpa inventarier e.d. av den förra arbetsgivaren till&lt;br&gt;ett lågt pris eller att den tidigare arbetsgivaren garanterar viss upphandling&lt;br&gt;av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kartläggningen har det vidare framkommit att de kostnader som de&lt;br&gt;olika åtgärderna uppgår till är mycket olika, framför allt beroende på åt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gärdens art. När det gäller utbildningsinsatser är dock också kostnaderna&lt;br&gt;beroende av om insatsen köps av ett särskilt utbildningsföretag eller om&lt;br&gt;utbildningen leds av personal inom företaget. Kostndema kan variera från&lt;br&gt;några hundra kronor för kortare handledning till långt över 100 000 kr för&lt;br&gt;viss längre utbildning eller outplacementåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utbildningstiden utgår i allmänhet lön eller någon annan ersättning&lt;br&gt;och den enskilde får sina utbildningskostnader betalade helt eller delvis.&lt;br&gt;Kostnaderna betalas av arbetsgivaren, arbetsförmedlingen eller av någon&lt;br&gt;av de trygghetsstiftelser som finns. Ibland delas kostnaderna mellan t.ex.&lt;br&gt;arbetsgivaren och en trygghetsstiftelse. Ofta får den enskilde själv betala&lt;br&gt;sina ökade levnadskostnader och resekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall hade utredningens intervjuobjekt inte stött på några problem&lt;br&gt;vad gäller beskattningen av olika förmåner medan man i andra fall hade&lt;br&gt;träffat på olikheter i praxis mellan olika skattemyndigheter. Nästan samtli-&lt;br&gt;ga intervjuobjekt betonade starkt de negativa effekter som det skulle få,&lt;br&gt;om utbildningskostnader i samband med uppsägning mera generellt skulle&lt;br&gt;beskattas. Man menade bl.a. att det skulle minska den enskildes incitament&lt;br&gt;till att genomgå utbildning och bli kvar i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Beskattning av förmåner i samband med personalavveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns för närvarande inte någon särskild lagreglering när det gäller&lt;br&gt;beskattning av förmåner i samband med personalavveckling och för övrigt&lt;br&gt;inte heller för utbildningsförmåner. I stället blir den allmänna regeln i 32 §&lt;br&gt;1 mom. KL tillämplig, där det anges att förmån i pengar, bostad eller annat&lt;br&gt;som utgått för tjänsten skall hänföras till intäkt av tjänst. Vidare är praxis&lt;br&gt;ganska sparsam när det gäller beskattning av de förmåner som utredningen&lt;br&gt;har att behandla, medan det finns en rikhaltig flora av&lt;br&gt;regeringsrättsavgöranden som avser avdragsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning o.d. i personalavvecklingssituationer äger rum dels innan&lt;br&gt;uppsägning sker men när det finns risk för sådan, dels under uppsägning-&lt;br&gt;stiden och dels efter denna tidpunkt. Någon definition på när en förmån&lt;br&gt;utgått för tjänsten finns inte i vår lagstiftning. I praxis har man dock gått&lt;br&gt;ganska långt när det gällt att anse att förmåner av olika slag har utgått för&lt;br&gt;tjänsten. En förmån anses således ha utgått för tjänsten inte bara när den&lt;br&gt;nuvarande arbetsgivaren betalar utan också när den tidigare arbetsgivaren&lt;br&gt;eller t.ex. en trygghetsstiftelse betalar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattelagstiftningen innehåller vissa regler om undantag från förmåns-&lt;br&gt;beskattningen. Sådana undantag finns bl.a. för förmån av fri rehabilitering&lt;br&gt;och personalvårdsförmåner. Åtgärder i samband med personalavveckling&lt;br&gt;kan inte inrymmas under något av de undantag från förmånsbeskattningen&lt;br&gt;som finns. Sådana förmåner skall således för närvarande i princip beskat-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens mening bör arbetsgivaren så långt det är möjligt&lt;br&gt;stimuleras att hjälpa till med utbildningsinsatser o.d. för den personal som&lt;br&gt;är uppsägningshotad liksom den anställde bör stimuleras till att genomgå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 152&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning eller till att delta i andra åtgärder som kan medverka till att han&lt;br&gt;blir kvar i arbetslivet och kan försörja sig själv i stället för att bli beroende&lt;br&gt;av stöd från samhällets sida. Arbetsgivarens satsning på att utbilda sina&lt;br&gt;uppsägningshotade anställda eller att på annat sätt hjälpa dem att få ett nytt&lt;br&gt;arbete bör då inte motverkas av förmånsbeskattning hos den enskilde. Det&lt;br&gt;är inte heller rimligt att den som får en utbildning bekostad av arbetsgiva-&lt;br&gt;ren skall förmånsbeskattas medan den som genomgår t.ex. arbetsmarknad-&lt;br&gt;sutbildning inte behöver betala skatt för sådana särskilda bidrag som utgår&lt;br&gt;för att täcka kostnader för t.ex. kursavgifter, resor och logikostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser därför att undantag från förmånsbeskattningen bör&lt;br&gt;göras när det gäller förmåner som utges i samband med personalavveck-&lt;br&gt;ling och föreslår därför en regel av innehåll att den som är eller riskerar att&lt;br&gt;bli arbetslös inte skall beskattas för förmåner i form av utbildning eller&lt;br&gt;liknande tjänster, om förmånen är av väsentlig betydelse för att han skall&lt;br&gt;kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Det innebär att utbildning och informa-&lt;br&gt;tion av olika slag, outplacementåtgärder, psykologhjälp och liknande&lt;br&gt;tjänster som på ett personligt plan avser att hjälpa den skattskyldige att få&lt;br&gt;ett nytt arbete eller att i övrigt bistå honom skall undantas från förmåns-&lt;br&gt;beskattning. Förmånliga inköp av varor eller tjänster från arbetsgivaren,&lt;br&gt;förmånliga lån m.m. omfattas däremot inte av skattebefrielsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Beskattning av förmåner i samband med utbildning i allmän-&lt;br&gt;het&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den i praxis ofta förekommande gränsdragningen mellan grundutbildning&lt;br&gt;och fortbildning har i gällande rätt betydelse både för förmånsbeskattning-&lt;br&gt;en och för den enskildes avdragsrätt. Denna gränsdragning kan härledas&lt;br&gt;till den för samtliga inkomstslag gemensamma bestämmelsen om avdrags-&lt;br&gt;rätt i 20 § KL. Enligt denna bestämmelse får vid beräkning av inkomst&lt;br&gt;från en särskild förvärvskälla avdrag medges för alla omkostnader för&lt;br&gt;intäkternas förvärvande och bibehållande. Vidare får avdrag inte göras för&lt;br&gt;den skattskyldiges personliga levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande rätt är det helt klart att fortbildning inte skall förmåns-&lt;br&gt;beskattas. Det torde också vara klart att en utbildning skall anses vara&lt;br&gt;fortbildning om utbildningen syftar till att den enskilde skall hålla sig å&lt;br&gt;jour med utvecklingen och det även när fråga är om att förvärva nya kun-&lt;br&gt;skaper för att kunna behålla den tjänst som man redan innehar. Emellertid&lt;br&gt;har strukturomvandlingen gjort att vissa arbeten helt har försvunnit och&lt;br&gt;ersatts av andra arbeten som ofta krävt en annan och högre kompetens än&lt;br&gt;den som behövdes för att sköta den tidigare tjänsten. Detta har medfört att&lt;br&gt;arbetsgivare har varit tvungna att utbilda den befintliga personalen för att&lt;br&gt;den skall bli skickad att klara av de nya arbetsuppgifterna. Det är i dessa&lt;br&gt;fall fråga om en klart kompetenshöjande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser därför att det är oförenligt med samhällsutveckling-&lt;br&gt;en att dra en skiljelinje mellan grundutbildning och fortbildning när det&lt;br&gt;gäller att bedöma om förmånsbeskattning skall ske för utbildningskostna-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der. I stället bör man bortse från dessa begrepp och utgå från det behov av&lt;br&gt;utbildning som den enskilde har för att kunna svara upp mot de krav som&lt;br&gt;ställs på grund av tekniska och andra förändringar på arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framför allt i senare rättspraxis har man i stället for att resonera kring&lt;br&gt;begreppen grundutbildning och fortbildning grundat sitt ställningstagande&lt;br&gt;på om utbildningen kan anses som fullgörande av tjänst. Således har&lt;br&gt;regeringsrätten i vissa fall ansett att en utbildning varit att jämställa med&lt;br&gt;fullgörande av tjänst, oavsett att den varit ägnad att medföra en högre&lt;br&gt;kompetens. Dessa rättsfall har gällt fråga om avdragsrätt förelegat men de&lt;br&gt;har givetvis betydelse även för formånsbeskattningen. Med tanke på den&lt;br&gt;oklarhet som fortfarande får anses råda i praxis anser utredningen att ett&lt;br&gt;klargörande krävs i lagstiftningen. Utredningen föreslår därför att förmån&lt;br&gt;av utbildning som är av väsentlig betydelse för arbetsgivarens verksamhet&lt;br&gt;skall undantas från förmånsbeskattning. För att en utbildning skall&lt;br&gt;omfattas av undantaget är det dock viktigt att klargöra att utbildningen har&lt;br&gt;ett tydligt samband med arbetsgivarens verksamhet och dessutom är av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för denna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avdragsrätt för ökade levnadskostnader och resekostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga särskilda lagregler om avdragsrätt för kostnader i samband&lt;br&gt;med personalavveckling eller utbildning i allmänhet. I stället gäller dels&lt;br&gt;den for samtliga inkomstslag gemensamma bestämmelsen i 20 § KL, dels&lt;br&gt;bestämmelsen i 33 § 1 mom. KL, där det föreskrivs att avdrag från in-&lt;br&gt;komst av tjänst får göras för samtliga utgifter som är att anse som kostna-&lt;br&gt;der for fullgörande av tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i sin kartläggning kunnat konstatera att den enskilde&lt;br&gt;ofta själv får betala resekostnader och ökade levnadskostnader. Ibland&lt;br&gt;betalar arbetsgivaren en ersättning som helt eller delvis skall täcka de&lt;br&gt;kostnader som den enskilde har. Även om ersättningen betalas efter det att&lt;br&gt;anställningen har upphört torde den enligt gällande praxis anses som ett&lt;br&gt;utflöde av tjänsten och jämställas med lön. Ersättningen är följaktligen&lt;br&gt;skattepliktig. Den enskildes kostnader kan dock i sådana fall knappast&lt;br&gt;anses som kostnader for fullgörande av tjänsten och avdrag skulle således&lt;br&gt;enligt gällande regler vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för t.ex. kurslitteratur och kursavgifter är i allmänhet be-&lt;br&gt;loppsmässigt relativt små i jämförelse med de kostnader för logi m.m. som&lt;br&gt;uppkommer när den enskilde genomgår utbildning på annan ort än bo-&lt;br&gt;stadsorten. En alltför generös utvidgning av avdragsrätten skulle därför&lt;br&gt;kunna komma i konflikt med direktivens krav på att utredningens förslag&lt;br&gt;inte får öppna möjligheter till överflyttning av lön till skattefria förmåner&lt;br&gt;med därav följande inkomstbortfall for det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock skäl som talar for en viss utvidgning av avdragsrätten for&lt;br&gt;den enskilde. Framför allt är det två situationer då det förefaller rimligt&lt;br&gt;med avdragsrätt. Det ena gäller det fallet att en person som är eller riskerar&lt;br&gt;att bli arbetslös genomgår utbildning på annan ort än arbetsorten, får er-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning från arbetsgivaren eller t.ex. en trygghetsstiftelse och har faktiska&lt;br&gt;merkostnader för logi, måltider m.m. Den andra situationen gäller en per-&lt;br&gt;son som visserligen inte behöver utbilda sig på annan ort än bostadsorten&lt;br&gt;men dagligen reser till den plats där utbildningen äger rum på samma sätt&lt;br&gt;som när han reste till sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som genomgår en utbildning på en annan ort än bostadsorten kan&lt;br&gt;jämföras med sådana skattskyldiga som har en tillfällig anställning utanför&lt;br&gt;bostadsorten. De har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader men inte&lt;br&gt;med lika höga belopp som personer som gör tjänsteresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår därför att skattskyldiga som deltar i en sådan ut-&lt;br&gt;bildning eller i andra sådana åtgärder som medför befrielse från förmåns-&lt;br&gt;beskattning skall ha rätt till avdrag för faktiska logikostnader och för mål-&lt;br&gt;tider och småutgifter med för närvarande högst 90 kr per dag under de tre&lt;br&gt;första månaderna och med 54 kr per dag för tiden därefter, dock endast&lt;br&gt;under förutsättning att ersättning utgår från arbetsgivaren, en trygghetsstif-&lt;br&gt;telse e.d. och högst med ersättningens belopp. Det är emellertid enligt&lt;br&gt;utredningens mening inte rimligt att en avdragsrätt som teoretiskt är ett&lt;br&gt;utflöde av en tidigare anställning skall godtas under hur lång tid som helst&lt;br&gt;efter det att anställningen har upphört. Avdraget bör därför inte utgå läng-&lt;br&gt;re tid än ett år efter utgången av uppsägningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som genomgår utbildning e.d. på annan ort än hemorten skall ock-&lt;br&gt;så ha rätt till avdrag för kostnad för en hemresa inom riket för varje vecka&lt;br&gt;om ersättning utgår från t.ex. arbetsgivaren och avståndet mellan hemor-&lt;br&gt;ten och utbildningsorten överstiger 50 km. Avdraget beräknas normalt&lt;br&gt;efter en kostnad för billigaste färdsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte övernattar på utbildningorten, men dagligen reser mellan&lt;br&gt;hemmet och utbildningsorten föreslås få rätt till avdrag för resor på samma&lt;br&gt;sätt som den som reser mellan bostaden och arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår inte några ändrade avdragsregler för den enskildes&lt;br&gt;kostnader i samband med utbildning under pågående anställning. Det&lt;br&gt;föreslås inte någon ändring av nuvarande regler när det gäller arbetsgiva-&lt;br&gt;rens avdragsrätt for anställdas utbildningskostnader och inte heller när det&lt;br&gt;gäller avdragsrätt för utbildningskostnader för enskilda näringsidkare eller&lt;br&gt;for delägare i handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fåmansföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretag är föremål för särskild skatterättslig behandling i vissa&lt;br&gt;situationer. Orsaken till särbehandlingen står att finna i att det formella&lt;br&gt;tvåpartsförhållande som föreligger genom att företaget och dess delägare&lt;br&gt;behandlas som två av varandra oberoende parter har ansetts kunna utnytt-&lt;br&gt;jas för att uppnå skatteförmåner. Särregler finns även för fåmansägda han-&lt;br&gt;delsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att huvudprincipen bör vara att alla anställda vare sig&lt;br&gt;de är delägare, företagsledare eller närstående i fåmansföretag eller fåman-&lt;br&gt;sägda handelsbolag eller inte skall behandlas lika när det gällder den skat-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;temässiga bedömningen av här aktuella förmåner och avdrag. Det går&lt;br&gt;emellertid inte alltid att bortse från att man i fåmansföretag eller ett fåman-&lt;br&gt;sägt handelsbolag kan ha skäl som i första hand präglas av det särskilda&lt;br&gt;ägarförhållandet i företaget för att låta företaget bekosta en utbildnings-&lt;br&gt;insats för t.ex. en närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att t.ex. närstående utan skattemässiga konsekvenser&lt;br&gt;kort tid efter att han är nyanställd får gå igenom en utbildningsinsats på&lt;br&gt;företagets bekostnad under förevändning att personen är uppsägningsbos-&lt;br&gt;tad och behöver utbildningen för att kunna fortsätta förvärvsarbeta anser&lt;br&gt;utredningen att det behövs någon form av särreglering för fåmansföretag&lt;br&gt;och fåmansägda handelsbolag. Utredningen föreslår därför att reglerna om&lt;br&gt;beskattning av förmåner och avdragsrätt i samband med personalavveck-&lt;br&gt;ling inte skall gälla för företagsledare, delägare och närstående till före-&lt;br&gt;tagsledare eller till delägare som varit anställda i företaget kortare tid än&lt;br&gt;två år i följd med en arbetstid som uppgått till minst halvtid. Samma&lt;br&gt;begränsning skall gälla för närstående till företagsledare eller till delägare&lt;br&gt;i fåmansägt handelsbolag. Någon särreglering skall emellertid inte gälla&lt;br&gt;om den skattskyldige kan visa att det föreligger särskilda skäl. En delägare&lt;br&gt;med endast en mindre aktiepost och utan egentligt inflytande i företaget är&lt;br&gt;ett exempel på när det kan anses föreligga särskilda skäl och när särreg-&lt;br&gt;leringen inte är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår ingen särreglering för fåmansföretag och fåmans-&lt;br&gt;ägda handelsbolag när det gäller utbildning under pågående anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i kommunalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;införas två nya bestämmelser, nämligen 32 § 3 h mom. och punkt 8 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 §, av följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § 3h mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig är eller riskerar att bli arbetslös skall en förmån av fri&lt;br&gt;utbildning eller annan tjänst som är av väsentlig betydelse för att han skall&lt;br&gt;kunna fortsätta att förvärvsarbeta inte tas upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av fri utbildning skall inte heller i andra fall än som avses i&lt;br&gt;första stycket tas upp som intäkt om utbildningen är av väsentlig beydelse&lt;br&gt;för arbetsgivarens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts i första stycket gäller inte för företagsledare, delägare&lt;br&gt;och närstående till företagsledare eller till delägare i fåmansföretag och&lt;br&gt;inte heller för den som är närstående till företagsledare eller till delägare i&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag, om inte anställningen i fåmansföretaget eller det&lt;br&gt;fåmansägda handelsbolaget varat under minst två år i följd med en arbet-&lt;br&gt;stid som uppgår till minst halvtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sagts i tredje stycket skall dock&lt;br&gt;förmånsbeskattning underlåtas om en skattskyldig som avses där kan visa&lt;br&gt;att särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 33 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. En skattskyldig som åtnjuter förmån av fri utbildning eller annan tjänst&lt;br&gt;enligt 32 § 3 h mom. första stycket har rätt till avdrag för kostnader för&lt;br&gt;resor till och från den plats där utbildningen eller tjänsten tillhandahålls&lt;br&gt;enligt punkt 4 ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig som avses i första stycket uppbär ersättning för&lt;br&gt;ökade levnadskostnader och hemresor har han rätt till avdrag för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader enligt de regler som gäller för skattskyldiga som avses i&lt;br&gt;punkt 3 a första stycket ovan och för hemresor enligt vad som föreskrivs i&lt;br&gt;punkt 3 b ovan. Avdraget får dock inte överstiga vare sig uppburen ersätt-&lt;br&gt;ning eller de schablonbelopp som anges i punkt 3 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första och andra styckena medges längst under ett år efter&lt;br&gt;utgången av uppsägningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första - tredje styckena gäller inte för företagsledare,&lt;br&gt;delägare och närstående till företagsledare eller till delägare i fåmansföre-&lt;br&gt;tag och inte heller till den som är närstående till företagsledare eller till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delägare i fåmansägt handelsbolag, om inte anställningen i fåmansföreta-&lt;br&gt;get eller det fåmansägda handelsbolaget varat under minst två år i följd&lt;br&gt;med en arbetstid som uppgått till minst halvtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sagts i fjärde stycket skall dock avdrag medges&lt;br&gt;om en skattskyldig som avses där kan visa att det föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.1995/96:152&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;betänkandet Personalavveckling, utbildning och beskattning &lt;sup&gt;Bila&lt;/sup&gt;ga 3&lt;br&gt;(SOU 1995:94)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV), Riksskatteverket (RSV), Hovrätten för Vä-&lt;br&gt;stra Sverige, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Sundsvall, Läns-&lt;br&gt;rätten i Malmöhus län, Länsrätten i Jämtlands län, Arbetsgivarverket,&lt;br&gt;Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Arbetsmarknadsverket, För-&lt;br&gt;svarsmakten, Länsarbetsnämnden i Kopparbergs län, Länsstyrelsen i Göte-&lt;br&gt;borg och Bohus län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Landstinget i Jön-&lt;br&gt;köpings län, Svenska Kommunförbundet, Svenska Revisorsamfundet&lt;br&gt;SRS, Landstingsförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen&lt;br&gt;i Sverige (LO), Kooperativa Förbundet (KF), Arbetsgivaralliansen, Koo-&lt;br&gt;perationens Förhandlingsorganisation (KFO), Svenska Arbetsgivareföre-&lt;br&gt;ningen, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation, Trygg-&lt;br&gt;hetsrådet och Trygghetsstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Arbetsgivareförening och Sveriges Industriförbund har lämnat&lt;br&gt;ett gemensamt remissyttrande. Göteborgs kommun, Stockholms stad,&lt;br&gt;Landstinget i Östergötlands län har beretts tillfälle att lämna synpunkter&lt;br&gt;men har inte svarat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över betänkandet Beskattning av förmåner (SOU&lt;br&gt;1994:98).&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket, Göta hovrätt, Kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Göteborgs- och Bohus&lt;br&gt;län, Länsrätten i Södermanlands län, Socialstyrelsen, Arbetsgivarverket,&lt;br&gt;Statskontoret, Riksrevisionsverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Konkurrens-&lt;br&gt;verket, Arbetsmiljöinstitutet, ILO-kommittén, Sveriges Akademikers&lt;br&gt;Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges Försäkrings-&lt;br&gt;förbund, Svenska Kommunförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Svens-&lt;br&gt;ka Revisorsamfundet, Landstingsförbundet, Tjänstemännens Centralorga-&lt;br&gt;nisation, Grossistförbundet Svensk Handel, Kooperativa Förbundet, Inter-&lt;br&gt;national Air Transport Association, Svenska Rese- och Turistindustrins&lt;br&gt;Samarbetsorganisation, Arbetsgivaralliansen, Board of Airline Represen-&lt;br&gt;tatives in Sweden (BARIS), Föreningen Svensk Företagshälsovård,&lt;br&gt;Kooperationens Förhandlingsorganisation, Scandinavian Airlines System&lt;br&gt;(SAS), SJ, Sveriges Bokförings- &amp;amp; Revisionsbyråers Förbund och Sveri-&lt;br&gt;ges Köpmannaförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Handelskammare, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen och Sveriges Industriförbund har åberopat ett yttrande&lt;br&gt;från Näringslivets Skattedelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation har förutom eget yttrande åberopat yttran-&lt;br&gt;de från Näringslivets Skattedelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbranschens Arbetsgivarorganisation har förutom eget yttran-&lt;br&gt;de åberopat yttrande från Sveriges Försäkringsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saab- Scania AB och AB Volvo har avgett ett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av EU-tjänstgöringsutredningens&lt;br&gt;rapport Svenskar i EU-tjänst (1995:89)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med direktiven till vår utredning ligger tyngdpunkten i vår rap-&lt;br&gt;port på en kartläggning av dels vilka olika tjänstgöringstyper hos institu-&lt;br&gt;tionerna och organen inom EU som kan bli aktuella för svenskar och dels&lt;br&gt;villkoren för en sådan tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den första delen av rapporten redogör vi sålunda för de olika typer av&lt;br&gt;tjänstgöring som förekommer inom EU:s fem institutioner och inom några&lt;br&gt;större EU-organ, nämligen Ekonomiska och sociala kommittén, Region-&lt;br&gt;kommittén, Europeiska investeringsbanken, Europeiska polisbyrån samt&lt;br&gt;EU:s skilda decentraliserade organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kartläggningen är uppbyggd på så sätt att vi först för varje EU-institu-&lt;br&gt;tion och EU-organ lämnar en översiktlig redogörelse för uppgifter och&lt;br&gt;organisation. Därefter följer en redogörelse för de olika typer av anställ-&lt;br&gt;ningar och uppdrag som förekommer och en kort uppgift om vilka villkor&lt;br&gt;som gäller för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kartläggningen bygger på omfattande kontakter md personalenhetema&lt;br&gt;på institutionerna och organen. Vi tror att den utgör den mest kompletta&lt;br&gt;sammanställning som hittills gjorts tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 rapportens andra del redogör vi mer detaljerat för villkoren för några&lt;br&gt;tjänstgöringstyper som vi funnit vara av särskilt intresse ur svensk syn-&lt;br&gt;vinkel. Det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mötesdeltagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- anställda hos EU,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- nationella experter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Europaparlamentariker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kunde finnas skäl att söka utreda de närmare villkoren för fler arbets-&lt;br&gt;och uppdragstagare än dessa - t.ex. också för forskare och praktikanter -&lt;br&gt;men dessvärre har svårigheterna att få information från EU på den utred-&lt;br&gt;ningstid som stått till vårt förfogande hindrat detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de anställda tillämpas inom EU ett invecklat system med&lt;br&gt;olika slags anställningar och en rad olika tjänstetyper, påminnande om vad&lt;br&gt;som tidigare gällde också i Sverige. Vi ger i rapporten en översikt över&lt;br&gt;EU-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De villkor för tjänstgöring som vi behandlar gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sociala avgifter och socialförsäkringsskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- traktamente m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beskattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tjänstledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje tjänstgöringstyp lämnar vi en redogörelse för andra medlemslän-&lt;br&gt;ders regler och praxis. Dessa uppgifter baseras på svaren i en enkät som vi&lt;br&gt;via Utrikesdepartementet har skickat ut till EU-ländemas huvudstäder och&lt;br&gt;på direktkontakter med de bägge andra nordiska medlemsländernas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringskanslier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Störst utrymme i den andra delen av rapporten ägnas villkoren för natio-&lt;br&gt;nella experter. Detta är en tjänstgöringstyp som är ny för svenskt vidkom-&lt;br&gt;mande. Den nationelle experten har - enligt vad vi kommit fram till -&lt;br&gt;under sin tjänstgöringstid två arbetsgivare, en i hemlandet och en i EU. De&lt;br&gt;EU-regler som gäller för nationella experter från vårt land förutsätter där-&lt;br&gt;för en viss samordning med svenska regler. Experttjänstgöring kan bli av&lt;br&gt;särskild betydelse för Sverige som medlemsland, inte minst inledningsvis&lt;br&gt;innan svenskar har hunnit få fasta tjänster inom EU i någon större ut-&lt;br&gt;sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de nationella experterna tar vi också upp frågor om&lt;br&gt;rekrytering. Information i dessa frågor har inhämtats både vid besök hos&lt;br&gt;kommissionen och Svenska representationen i Bryssel samt i samband&lt;br&gt;med svar på enkäten. Vi föreslår att en central samordningsfunktion i&lt;br&gt;någon form tillsammans med fackdepartementen anförtros uppgifter som&lt;br&gt;rör rekrytering, inte minst från jämställdhetsaspekter samt politisk och&lt;br&gt;annan prioritering och samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi pekar också på olika möjligheter att lösa frågan om de nationella ex-&lt;br&gt;perternas ersättning under tjänstgöringstiden i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi redogör vidare för vilket socialförsäkringsskydd som gäller för natio-&lt;br&gt;nella experter och för hjälppersonal i EU enligt svensk lagstiftning och&lt;br&gt;EG- förordningen 1408/71. Vad beträffar den svenske arbetsgivarens&lt;br&gt;sociala kostnader för den nationelle experten under tjänstgöringstiden i EU&lt;br&gt;pekar vi på en möjlighet för de statliga arbetsgivarna till en viss besparing&lt;br&gt;vad gäller statens personskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågor som rör beskattning av EU-traktamente redovisar vi att dessa&lt;br&gt;enligt vår tolkning av EG-rätten och svensk skattelagstiftning i regel skall&lt;br&gt;beskattas i Sverige. Enligt de besked som vi har fått från övriga med-&lt;br&gt;lemsländer synes Sverige vara ensamt om att beskatta EU-traktamenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat avsnitt av rapporten rör möjligheten att få tjänstledigt från en&lt;br&gt;svensk anställning för anställning eller uppdrag i EU. Här lämnar vi en&lt;br&gt;redogörelse för gällande rätt. Utredningen anser att det bör lämnas åt&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter att förhandla om kollektivavtal om rätt till&lt;br&gt;tjänstledighet för tidsbegränsad tjänstgöring inom EU. För tiden fram till&lt;br&gt;dess att ett kommande avtal har börjat gälla föreslås dock för statsförvalt-&lt;br&gt;ningens del en ändring i tjänstledighetsförordningen (1984:11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Europaparlamentarikemas del pågår på riksdagens uppdrag en&lt;br&gt;särskild utredning inom Riksdagens förvaltningsstyrelse. Vår kartläggning&lt;br&gt;har därför här begränsats till en kortfattad beskrivning av vilka&lt;br&gt;ersättningar som Europaparlamentarikema får från Europaparlamentet och&lt;br&gt;de begränsningar i möjligheten att nationellt beskatta dessa ersättningar&lt;br&gt;som gäller enligt ett avgörande i EG-domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi belyser i rapporten till sist förslagens kostnadskonsekvenser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över Rapporten (SOU 1995:89) Svenskar i EU-tjänst&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrätten i Sundsvall, Rikspolissty-&lt;br&gt;relsen, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Kommerskolle-&lt;br&gt;gium, Försvarsmakten, Läkemedelsverket, Riksförsäkringsverket, Jäm-&lt;br&gt;ställdhetsombudsmannen, Kommunikationsforskningsberedningen, Stats-&lt;br&gt;kontoret, Generaltullstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsver-&lt;br&gt;ket, Riksskatteverket, Arbetsgivarverket, Forskningsrådsnämnden, Juridis-&lt;br&gt;ka fakulten vid Stockholms univiersitet, Chalmers tekniska högskola,&lt;br&gt;Statens jordbruksverk, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsdomstolen, Sta-&lt;br&gt;tens kulturråd, Konkurrensverket, Konsumentverket, Länsstyrelsen i Mal-&lt;br&gt;möhus län, Statens naturvårdsverk, Svenska Arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers cen-&lt;br&gt;tralorganisation och Lantbrukarnas riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen&lt;br&gt;inkommit med yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län och Kooperativa förbundet har avstått från&lt;br&gt;att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;dels att 19 §, 32 § 3 och 3 f mom., 42 §, punkt 1 av anvisningarna till&lt;br&gt;20 §, punkterna 3, 3 b och 4 av anvisningarna till 33 § samt punkt 4 av an-&lt;br&gt;visningarna till 41 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya bestämmelser, 32 § 3 h mom.,&lt;br&gt;punkterna 3 d och 8 av anvisningarna till 33 § samt punkt 6 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 42 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvär-&lt;br&gt;vats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärda-&lt;br&gt;de premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid&lt;br&gt;vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100&lt;br&gt;kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så&lt;br&gt;ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått&lt;br&gt;annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall&lt;br&gt;som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen&lt;br&gt;(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grun-&lt;br&gt;das på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller&lt;br&gt;olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i&lt;br&gt;samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i&lt;br&gt;form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skatteplik-&lt;br&gt;tig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av&lt;br&gt;trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av ska-&lt;br&gt;deståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen&lt;br&gt;utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan&lt;br&gt;att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som mots-&lt;br&gt;varar ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet inte&lt;br&gt;väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock&lt;br&gt;att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som&lt;br&gt;skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade&lt;br&gt;sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den&lt;br&gt;mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad för näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av&lt;br&gt;annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,&lt;br&gt;som utgått på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för pre-&lt;br&gt;mie icke förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om&lt;br&gt;icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke&lt;br&gt;utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §&lt;br&gt;eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för&lt;br&gt;utgivet belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendier för mottagarens utbildning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår periodiskt&lt;br&gt;och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för&lt;br&gt;utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), intematbi-&lt;br&gt;drag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag&lt;br&gt;samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndig-&lt;br&gt;het meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd&lt;br&gt;härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts&lt;br&gt;skola bestridas med bidrag av förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersätt-&lt;br&gt;ning för flyktingar och vissa andra utlänningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den&lt;br&gt;avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter&lt;br&gt;båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen avser&lt;br&gt;samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring angiven&lt;br&gt;livränta i form av efterlevandelivränta till barn enligt lagen (1954:243) om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum angiven författ-&lt;br&gt;ning till den del livräntan föranlett minskning av sådan del av barnpension&lt;br&gt;som inte är skattepliktig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som&lt;br&gt;utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor&lt;br&gt;enligt 3 kap. 7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård&lt;br&gt;av sjukt eller handikappat barn samt hemsjuk vårdsbidrag och hemvårdsbi-&lt;br&gt;drag, som utges av kommunala eller landstingskommunala medel till den&lt;br&gt;vårdbehö vande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och&lt;br&gt;ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pen-&lt;br&gt;sionärer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag och lagen&lt;br&gt;(1993:737) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna&lt;br&gt;medel till den som -- utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning,&lt;br&gt;traktamente eller ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmån av fri resa till eller från förmån av fri resa till eller från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställningsintervju eller kostnads-&lt;br&gt;ersättning för sådan resa till den del&lt;br&gt;förmånen eller ersättningen avser&lt;br&gt;resa inom riket och, såvitt gäller&lt;br&gt;ersättningen, till den del den inte&lt;br&gt;överstiger faktiska resekostnader&lt;br&gt;och vid köming med egen bil inte&lt;br&gt;överstiger det avdrag som medges&lt;br&gt;för kostnader för resor med egen bil&lt;br&gt;enligt den schablon som anges i&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna till 33 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställningsintervju eller kostnads-&lt;br&gt;ersättning för sådan resa till den del&lt;br&gt;förmånen eller ersättningen avser&lt;br&gt;resa inom eller mellan Europeiska&lt;br&gt;unionens medlemsländer eller EES-&lt;br&gt;länderna och, såvitt gäller ersätt-&lt;br&gt;ningen, till den del den inte över-&lt;br&gt;stiger faktiska resekostnader och&lt;br&gt;vid köming med egen bil inte över-&lt;br&gt;stiger det avdrag som medges för&lt;br&gt;kostnader för resor med egen bil&lt;br&gt;enligt den schablon som anges i&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna till 33 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller&lt;br&gt;egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som&lt;br&gt;begått brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;&lt;br&gt;tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som&lt;br&gt;utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten&lt;br&gt;avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat&lt;br&gt;till närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från&lt;br&gt;personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering,&lt;br&gt;vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del&lt;br&gt;stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka&lt;br&gt;avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som&lt;br&gt;den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett&lt;br&gt;beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till&lt;br&gt;näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1&lt;br&gt;och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22 § tullagen&lt;br&gt;(1973:670), 20 § lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;beträffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om&lt;br&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 32 och 34 §§ tullagen&lt;br&gt;(1987:1065) eller 16 kap. 15 § mervärdesskattelagen (1994:200);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift&lt;br&gt;om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt&lt;br&gt;inte uppgår till 500 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen&lt;br&gt;anses skatten, om den betalats till staten, som en sådan speciell skatt för&lt;br&gt;vilken avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till följd av&lt;br&gt;detta utgör belopp som har fallit bort, och för vilket avdrag medgetts vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som utfaller på grund av&lt;br&gt;avtalsgruppsjukförsäkring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom.&lt;br&gt;och punkt 12 av anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Som intäkt tas inte upp&lt;br&gt;kostnadsersättning i form av ut-&lt;br&gt;landstillägg och därmed likställda&lt;br&gt;förmåner såsom fri bostad, bostads-&lt;br&gt;kostnadsersättning, eller däremot&lt;br&gt;svarande förmån för utom riket&lt;br&gt;stationerad personal vid utrikes-&lt;br&gt;förvaltningen eller i svensk&lt;br&gt;biståndsverksamhet. Som intäkt tas&lt;br&gt;inte heller upp kostnadsersättning&lt;br&gt;avseende ökade levnadskostnader&lt;br&gt;och skolavgifter för barn samt&lt;br&gt;förmån av fri bostad som anvisats&lt;br&gt;av styrelsen för Stockholms in-&lt;br&gt;ternationella fredsforskningsinstitut&lt;br&gt;(SIPRI) till sådan på bestämd tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m. Som intäkt tas inte upp&lt;br&gt;kostnadsersättning i form av ut-&lt;br&gt;landstillägg och därmed likställda&lt;br&gt;förmåner såsom fri bostad, bostads-&lt;br&gt;kostnadsersättning, eller däremot&lt;br&gt;svarande förmån för utom riket&lt;br&gt;stationerad personal vid&lt;br&gt;utrikesförvaltningen eller i svensk&lt;br&gt;biståndsverksamhet. Som intäkt tas&lt;br&gt;inte heller upp kostnadsersättning&lt;br&gt;avseende ökade levnadskostnader&lt;br&gt;och skolavgifter för barn samt&lt;br&gt;förmån av fri bostad som anvisats&lt;br&gt;av styrelsen för Stockholms in-&lt;br&gt;ternationella fredsforskningsinstitut&lt;br&gt;(SIPRI) till sådan på bestämd tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;kontraktsanställd forskare vid&lt;br&gt;SIPRI som är utländsk medborgare&lt;br&gt;och som vid tidpunkten för&lt;br&gt;anställningen hos SIPRI inte är&lt;br&gt;bosatt i Sverige. Till följd härav&lt;br&gt;medges inte den skattskyldige&lt;br&gt;avdrag för underskott som kan&lt;br&gt;uppkomma genom att den anvisade&lt;br&gt;ersättningen inte räcker till för att&lt;br&gt;täcka därmed avsedda utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontraktsanställd forskare vid&lt;br&gt;SIPRI som är utländsk medborgare&lt;br&gt;och som vid tidpunkten för&lt;br&gt;anställningen hos SIPRI inte är&lt;br&gt;bosatt i Sverige. Den fasta rese-&lt;br&gt;kostnads- och traktamentsersätt-&lt;br&gt;ning som betalas av Europapar-&lt;br&gt;lamentet till företrädare i Europa-&lt;br&gt;parlamentet skall inte tas upp som&lt;br&gt;skattepliktig intäkt, såvida den inte&lt;br&gt;kan antas väsentligen överstiga de&lt;br&gt;kostnader den är avsedd att täcka.&lt;br&gt;Till följd härav medges inte den&lt;br&gt;skattskyldige avdrag för underskott&lt;br&gt;som kan uppkomma genom att den&lt;br&gt;anvisade ersättningen inte räcker&lt;br&gt;till för att täcka därmed avsedda&lt;br&gt;utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 f mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Som intäkt tas inte upp personalrabatt vid inköp av en vara&lt;br&gt;eller en tjänst från arbetsgivaren eller något annat företag i samma&lt;br&gt;koncern, om varan eller tjänsten ingår i säljarens ordinarie utbud. Vad som&lt;br&gt;sagts nu gäller dock inte om rabatten är en direkt ersättning för utfört&lt;br&gt;arbete, om den överstiger den största rabatt som en konsument kan erhålla&lt;br&gt;på affärsmässiga grunder eller om den uppenbart överstiger personalrabatt&lt;br&gt;som är sedvanlig i branschen. Inte heller får rabatten utgå på sätt som&lt;br&gt;anges i 32 § 3 e mom. andra stycket 2—4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte följer av 3 d&lt;br&gt;mom. tas som intäkt inte upp sådan&lt;br&gt;rabatt eller liknande förmån som&lt;br&gt;transportföretag enligt in-&lt;br&gt;ternationellt vedertagen praxis&lt;br&gt;utger för visad kundtrohet vid&lt;br&gt;utrikes flygresor och som slutligt&lt;br&gt;tillfaller en arbetstagare eller&lt;br&gt;uppdragstagare på grund av hans&lt;br&gt;egenskap av resenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 h m o m. Om en skattskyldig är&lt;br&gt;eller riskerar att bli arbetslös på&lt;br&gt;grund av omstrukturering, per-&lt;br&gt;sonalavveckling eller liknande i&lt;br&gt;arbetsgivarens verksamhet, skall en&lt;br&gt;förmån avseende utbildning eller&lt;br&gt;annan åtgärd som är av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för att den skattskyldige&lt;br&gt;skall kunna fortsätta att förvärvs-&lt;br&gt;arbeta inte tas upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller inte för förmån från få-&lt;br&gt;mansföretag eller fåmansägt han-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delsbolag om den anställde är&lt;br&gt;företagsledare eller delägare i&lt;br&gt;företaget eller närstående till sådan&lt;br&gt;person. Är arbetsgivaren en fysisk&lt;br&gt;person gäller bestämmelserna inte i&lt;br&gt;fråga om förmåner från arbetsgi-&lt;br&gt;varen, om den anställde är en&lt;br&gt;arbetsgivaren närstående person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte&lt;br&gt;används som semesterbostad skall beräknas med ledning av i orten&lt;br&gt;gällande hyrespris eller, om tillfälle till sådan jämförelse saknas, efter&lt;br&gt;annan lämplig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av produkter, varor eller andra förmåner, som ingår i lön eller&lt;br&gt;annan inkomst, beräknas till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilförmån och kostförmån värde- Bilförmån, kostförmån och vissa&lt;br&gt;ras enligt särskilda grunder som reseförmåner värderas enligt sär-&lt;br&gt;anges i anvisningarna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skilda grunder som anges i an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Till skattskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna&lt;br&gt;paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga&lt;br&gt;försäkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra&lt;br&gt;sammanslutningar, i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock&lt;br&gt;göras för sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 33 §,&lt;br&gt;46 § 2 mom., punkterna 21 och 23 av anvisningarna till 23 § och punkt 6&lt;br&gt;av anvisningarna till 33 §. Avdrag får även göras för inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. och punkt&lt;br&gt;21 av anvisningarna till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte avgifter till&lt;br&gt;arbetsgivarorganisationer. Beträffande sådana avgifter gäller att avdrag&lt;br&gt;medges till den del avgifterna avser medel för konfliktändamål.&lt;br&gt;Bedömningen av vad avgifterna avser får grundas på uppgifter i&lt;br&gt;organisationens budget om inte särskilda skäl talar mot det. Vid&lt;br&gt;bedömningen skall dock avgifterna alltid i första hand avräknas mot&lt;br&gt;kostnaderna för den övriga organ isationsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för representation och liknande ändamål är att hänföra till&lt;br&gt;omkostnader i förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med&lt;br&gt;verksamheten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller bibehålla&lt;br&gt;affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser jubileum för&lt;br&gt;företaget, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten,&lt;br&gt;stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är att hänföra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till personalvård. Avdrag medges i det enskilda fallet inte med större&lt;br&gt;belopp än som kan anses skäligt. Avdrag för måltidsutgifter som avser&lt;br&gt;lunch, middag eller supé medges inte med större belopp än 180 kr per per-&lt;br&gt;son.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är skattskyldig till&lt;br&gt;mervärdesskatt avser beloppsramen&lt;br&gt;i föregående stycke pris exklusive&lt;br&gt;mervärdesskatt. För den som inte&lt;br&gt;är skattskyldig till mervärdesskatt&lt;br&gt;ökas avdraget med mervärdes-&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Har skattskyldig i sitt arbete företagit resor som varit förenade med&lt;br&gt;övernattning utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt till avdrag&lt;br&gt;för den ökning i levnadskostnaden, som han har haft på grund av att han&lt;br&gt;vistats utom sin vanliga verksamhetsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vanliga&lt;br&gt;verksamhetsorten utgörs av ett&lt;br&gt;område inom ett avstånd av 50&lt;br&gt;kilometer från den skattskyldiges&lt;br&gt;tjänsteställe. Med vanlig verksam-&lt;br&gt;hetsort likställs ett område inom ett&lt;br&gt;avstånd av 50 kilometer från den&lt;br&gt;skattskyldiges bostad.&lt;br&gt;Tjänsteställe är den plats där en&lt;br&gt;arbetstagare fullgör huvuddelen av&lt;br&gt;sitt arbete. Om detta sker under för-&lt;br&gt;flyttning eller på arbetsplatser som&lt;br&gt;hela tiden växlar, anses som&lt;br&gt;tjänsteställe i regel den plats där&lt;br&gt;arbetstagaren fullgör en del av sitt&lt;br&gt;arbete, såsom att hämta och lämna&lt;br&gt;arbetsmaterial eller utföra förbe-&lt;br&gt;redande och avslutande arbetsupp-&lt;br&gt;gifter. Om arbete på varje arbets-&lt;br&gt;plats pågår begränsad tid enligt de&lt;br&gt;villkor som gäller för vissa arbets-&lt;br&gt;tagare inom byggnads- och an-&lt;br&gt;läggningsbranschen eller därmed&lt;br&gt;jämförliga branscher skall den&lt;br&gt;skattskyldiges bostad anses som&lt;br&gt;tjänsteställe. För reservofficerare&lt;br&gt;skall bostaden anses som tjänste-&lt;br&gt;ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vanliga&lt;br&gt;verksamhetsorten utgörs av ett&lt;br&gt;område inom ett avstånd av 50&lt;br&gt;kilometer från den skattskyldiges&lt;br&gt;tjänsteställe. Med vanlig verksam-&lt;br&gt;hetsort likställs ett område inom ett&lt;br&gt;avstånd av 50 kilometer från den&lt;br&gt;skattskyldiges bostad. Tjäns-&lt;br&gt;teställe är den plats där en arbets-&lt;br&gt;tagare fullgör huvuddelen av sitt&lt;br&gt;arbete. Om detta sker under för-&lt;br&gt;flyttning eller på arbetsplatser som&lt;br&gt;hela tiden växlar, anses som&lt;br&gt;tjänsteställe i regel den plats där&lt;br&gt;arbetstagaren fullgör en del av sitt&lt;br&gt;arbete, såsom att hämta och lämna&lt;br&gt;arbetsmaterial eller utföra förbe-&lt;br&gt;redande och avslutande arbetsupp-&lt;br&gt;gifter. Om arbetet på varje arbets-&lt;br&gt;plats pågår begränsad tid enligt de&lt;br&gt;villkor som gäller för vissa arbets-&lt;br&gt;tagare inom byggnads- och an-&lt;br&gt;läggningsbranschen eller därmed&lt;br&gt;jämförliga branscher skall den&lt;br&gt;skattskyldiges bostad anses som&lt;br&gt;tjänsteställe. För reservofficerare&lt;br&gt;skall bostaden anses som tjänste-&lt;br&gt;ställe. En skattskyldig som under&lt;br&gt;begränsad tid arbetar vid någon av&lt;br&gt;Europeiska unionens institutioner&lt;br&gt;eller organ eller vid Europaskolan&lt;br&gt;men får den huvudsakliga delen av&lt;br&gt;lönen för arbetet från annan ar-&lt;br&gt;betsgivare skall, under längst tre&lt;br&gt;år, anses ha sitt tjänsteställe hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den arbetsgivare som betalar den&lt;br&gt;huvudsakliga delen av lönen, om&lt;br&gt;den skattskyldige begär det. År i&lt;br&gt;sådant fall bostaden på arbetsorten&lt;br&gt;tillfällig och beror enbart på tjäns-&lt;br&gt;teutövningen skall den inte anses&lt;br&gt;som sådan bostad som avses i&lt;br&gt;andra meningen, under&lt;br&gt;förutsättning att den skattskyldige&lt;br&gt;har ägande- eller hyresrätt till&lt;br&gt;annan permanent bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsökning enligt första stycket kan avse utlägg för logi, merkost-&lt;br&gt;nad för måltider samt diverse småutgifiter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare för förrättning inom riket utgivit ersättning för att täcka&lt;br&gt;kostnadsökningen för måltider och småutgifter {dagtraktamente) och visar&lt;br&gt;den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag med belopp&lt;br&gt;motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel dag som tagits&lt;br&gt;i anspråk för resan högst med ett belopp som motsvarar 0,5 procent av det&lt;br&gt;för beskattningsåret gällande basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring avrundat till närmaste tiotal kronor (helt&lt;br&gt;maximibelopp) och för varje halv dag högst med ett halvt maximibelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare för förrättning utom riket utgivit dagtraktamente, och&lt;br&gt;visar den skattskyldige inte större kostnadsökning, medges avdrag med&lt;br&gt;belopp motsvarande den uppburna ersättningen, dock för varje hel dag&lt;br&gt;som tagits i anspråk för resan högst med belopp som kan anses motsvara&lt;br&gt;den normala ökningen i levnadskostnaderna under en dag i respektive för-&lt;br&gt;rättningsland (helt normalbelopp) och för varje halv dag högst med ett&lt;br&gt;halvt normalbelopp. Helt normalbelopp avser kostnadsökning för frukost,&lt;br&gt;för lunch och middag bestående av en rätt på restaurang av normal&lt;br&gt;standard samt för småutgifter under varje hel dag som har tagits i anspråk&lt;br&gt;för resan. Föreligger särskilda skäl får normalbeloppet avse kostnadsök-&lt;br&gt;ning för måltider på restaurang av bättre standard. Uppehåller sig den&lt;br&gt;anställde under tjänsteresa samma dag i mer än ett land bestäms det högsta&lt;br&gt;beloppet för avdrag med hänsyn till det land där han har uppehållit sig den&lt;br&gt;längsta tiden av dagen (06.00-24.00).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som hel dag anses även avresedag om resan påbörjats före kl. 12.00&lt;br&gt;och hemkomstdag om resan avslutats efter kl. 19.00. Som halv dag anses&lt;br&gt;avresedag om resan påbörjats kl. 12.00 eller senare och hemkomstdag om&lt;br&gt;resan har avslutats kl. 19.00 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen under förrättning som varit&lt;br&gt;förenad med övernattning inom riket i en och samma anställning varit&lt;br&gt;större än avdrag som beräknats i enlighet med vad som sägs i fjärde&lt;br&gt;stycket, skall utredningen avse hans samtliga förrättningar i nämnda&lt;br&gt;anställning under beskattningsåret. Vill skattskyldig visa att kostnadsök-&lt;br&gt;ningen under förrättning som varit förenad med övernattning på utrikes ort&lt;br&gt;i en och samma anställning varit större än avdrag som beräknats enligt&lt;br&gt;femte stycket, får kostnadsökningen beräknas för varje förrättning för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte fått ersättning från arbetsgivaren för att täcka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadsökning för måltider och småutgifter men gör sannolikt att han&lt;br&gt;haft sådana merkostnader medges avdrag vid förrättning inom riket enligt&lt;br&gt;schablon med ett halvt maximibelopp och vid förrättning utom riket enligt&lt;br&gt;schablon med ett halvt normalbelopp per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för logi medges med belopp motsvarande den&lt;br&gt;faktiska utgiften. Kan den skattskyldige inte visa logikostnaden medges&lt;br&gt;avdrag med belopp motsvarande ersättning som uppburits från arbetsgi-&lt;br&gt;varen (nattraktamente). Detta avdrag får dock inte överstiga vid för-&lt;br&gt;rättning inom riket ett halvt maximibelopp och vid förrättning utom riket&lt;br&gt;ett halvt normalbelopp per natt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig som har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;enligt denna punkt tillhandahållits kostförmån skall avdraget reduceras&lt;br&gt;med hänsyn härtill, såvida inte förmånen avser fri kost som tillhandahållits&lt;br&gt;på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och som inte utgör skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbete utom den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till en och&lt;br&gt;samma ort under längre tid än tre månader i en följd bedöms rätten till&lt;br&gt;avdrag och beräknas detta enligt bestämmelserna i punkt 3 a. En löpande&lt;br&gt;förrättning anses bruten endast av uppehåll som beror på att arbetet&lt;br&gt;förläggs till annan ort under minst fyra veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med arbetsgivare jämställs annan&lt;br&gt;utbetalare av traktamente om den&lt;br&gt;huvudsakliga delen av arbetet&lt;br&gt;utförs för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;. Den som på grund av sitt&lt;br&gt;arbete vistas på annan ort än sin&lt;br&gt;eller sin familjs hemort, äger rätt&lt;br&gt;till skäligt avdrag för kostnad för en&lt;br&gt;hemresa varje vecka om avståndet&lt;br&gt;mellan hemorten och arbetsorten är&lt;br&gt;längre än 50 kilometer. Avdraget&lt;br&gt;gäller endast kostnad för resa inom&lt;br&gt;riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b. Den som på grund av sitt&lt;br&gt;arbete vistas på annan ort än sin&lt;br&gt;eller sin familjs hemort, äger rätt&lt;br&gt;till skäligt avdrag för kostnad för en&lt;br&gt;hemresa varje vecka om avståndet&lt;br&gt;mellan hemorten och arbetsorten är&lt;br&gt;längre än 50 kilometer. Avdraget&lt;br&gt;gäller endast kostnad för resa inom&lt;br&gt;eller mellan Europeiska unionens&lt;br&gt;medlemsländer eller EES-länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget skall i regel beräknas efter kostnad för billigaste färdsätt.&lt;br&gt;Avdrag medges dock för kostnad som inte är oskälig för tåg- eller flygre-&lt;br&gt;sa. Om godtagbara allmänna kommunikationer saknas får avdrag medges&lt;br&gt;för kostnader för resa med egen bil enligt den schablon som anges i punkt&lt;br&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 d. En skattskyldig som vid för-&lt;br&gt;rättning utom Sverige har rätt till&lt;br&gt;avdrag för ökade levnadskostnader&lt;br&gt;enligt punkt 3 har också rätt till av-&lt;br&gt;drag för kostnader för sina barns&lt;br&gt;grundläggande skolgång i förrätt-&lt;br&gt;ningslandet med belopp motsva-&lt;br&gt;rande den faktiska utgiften för den&lt;br&gt;tid under vilken avdragsrätt före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligger enligt punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Även för det fall, att skattskyldig enligt punkt 3 här ovan icke är be-&lt;br&gt;rättigad till avdrag för ökade levnadskostnader, äger han dock rätt avdraga&lt;br&gt;skälig kostnad för resor till och från arbetsplatsen, där denna varit belägen&lt;br&gt;på sådant avstånd från hans bostad, att han behövt anlita och även anlitat&lt;br&gt;särskilt fortskaffningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avståndet mellan den skattskyldiges bostad och arbetsplats uppgår&lt;br&gt;till minst fem kilometer och det klart framgår att användandet av egen bil&lt;br&gt;för resa till och från arbetsplatsen regelmässigt medför en tidsvinst på&lt;br&gt;minst två timmar i jämförelse med allmänt kommunikationsmedel medges&lt;br&gt;avdrag för kostnader för resa med egen bil. Sådant avdrag medges också&lt;br&gt;om den skattskyldige använder bilen i tjänsten under minst 60 dagar för år&lt;br&gt;räknat för de dagar som bilen används i tjänsten. Om bilen används i&lt;br&gt;tjänsten under minst 160 dagar för år räknat medges avdrag under alla de&lt;br&gt;dagar som bilen används för resor mellan bostad och arbetsplats. An-&lt;br&gt;vändning i tjänsten beaktas dock endast om den uppgår till minst 300 mil&lt;br&gt;för år räknat. Avdraget skall bestämmas enligt schablon på grundval av&lt;br&gt;genomsnittliga kostnader för mindre bil och med hänsyn till de kostnader,&lt;br&gt;som är direkt beroende av körd vägsträcka (milbundna kostnader).&lt;br&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för&lt;br&gt;varje taxeringsår föreskrifter för beräkningen av avdrag i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldig som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp är&lt;br&gt;nödsakad att använda bil tillämpas inte bestämmelserna i andra stycket.&lt;br&gt;Detsamma gäller skattskyldig som är tvungen att använda större bil på&lt;br&gt;grund av skrymmande last.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som haft kostnader&lt;br&gt;för resa inom riket i samband med&lt;br&gt;tillträdande eller frånträdande av&lt;br&gt;anställning eller uppdrag har rätt till&lt;br&gt;skäligt avdrag för kostnaderna.&lt;br&gt;Härvid gäller vad som sägs i punkt&lt;br&gt;3 b andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som haft kostnader&lt;br&gt;för resa inom eller mellan Euro-&lt;br&gt;peiska unionens medlemsländer&lt;br&gt;eller EES-länderna i samband med&lt;br&gt;tillträdande eller frånträdande av&lt;br&gt;anställning eller uppdrag har rätt till&lt;br&gt;skäligt avdrag för kostnaderna.&lt;br&gt;Härvid gäller vad som sägs i punkt&lt;br&gt;3 b andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige vid resorna haft kostnader för väg-, bro- eller&lt;br&gt;färjeavgift medges avdrag för den faktiska kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig för förmån av fri eller delvis fri bil medges&lt;br&gt;dock inte avdrag för andra kostnader än sådana som avses i femte stycket&lt;br&gt;för resor som avses i första stycket, om han har företagit resorna med bil&lt;br&gt;under den tid förmånen åtnjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. En skattskyldig som åtnjuter&lt;br&gt;skattefri förmån av utbildning eller&lt;br&gt;annan åtgärd enligt 32 § 3 h mom.&lt;br&gt;första stycket har rätt till avdrag på&lt;br&gt;sätt som föreskrivs i punkt 4 och 33&lt;br&gt;§ 2 mom. för kostnader för resor till&lt;br&gt;och från den plats där utbildningen&lt;br&gt;eller åtgärden tillhandahålls. Om&lt;br&gt;den skattskyldige har kostnader för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;både sådana resor och för resor&lt;br&gt;mellan bostaden och arbetsplatsen,&lt;br&gt;skall begränsningen avse de sam-&lt;br&gt;manlagda kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig som avses i&lt;br&gt;första stycket får ersättning för&lt;br&gt;ökade levnadskostnader och kost-&lt;br&gt;nader för hemresor, medges avdrag&lt;br&gt;för ökade levnadskostnader enligt&lt;br&gt;de regler som gäller för skattskyldi-&lt;br&gt;ga som avses i punkt 3 a första&lt;br&gt;stycket och för kostnader för hem-&lt;br&gt;resor enligt vad som föreskrivs i&lt;br&gt;punkt 3 b. Avdraget får dock inte&lt;br&gt;överstiga vare sig uppburen ersätt-&lt;br&gt;ning eller de schablonbelopp som&lt;br&gt;anges i punkt 3 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges inte för tid efter&lt;br&gt;utgången av första året efter&lt;br&gt;uppsägningstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;. I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller som allmän regel, att inkomst&lt;br&gt;skall anses hava åtnjutits under det&lt;br&gt;år då densamma från den ska-&lt;br&gt;ttskyldiges synpunkt är att anse&lt;br&gt;som verkligen förvärvad och till sitt&lt;br&gt;belopp känd. Detta är framför allt&lt;br&gt;förhållandet, då inkomsten av den&lt;br&gt;skattskyldige uppburits eller blivit&lt;br&gt;för honom tillgänglig for lyftning&lt;br&gt;eller, såsom i fråga om bostadsför-&lt;br&gt;mån och andra förmåner in natura,&lt;br&gt;då den på annat sätt kommit den&lt;br&gt;skattskyldige till godo, detta obe-&lt;br&gt;roende av huruvida inkomsten&lt;br&gt;intjänats under året eller tidigare.&lt;br&gt;Har den skattskyldige på grund av&lt;br&gt;sin tjänst fått förvärva värdepapper&lt;br&gt;på förmånliga villkor, tas förmånen&lt;br&gt;upp till beskattning det år förvärvet&lt;br&gt;skedde. I fall då behållning på&lt;br&gt;pensionsparkonto skall avskattas&lt;br&gt;enligt 32 § 1 mom. första stycket j&lt;br&gt;inträder skattskyldigheten när&lt;br&gt;pensionssparavtalet upphör att gälla&lt;br&gt;for de tillgångar som skall&lt;br&gt;avskattas. Vid sådan överlåtelse av&lt;br&gt;pensionsförsäkring till ny försäk-&lt;br&gt;ringsgivare som avses i punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 31 § anses pen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller som allmän regel, att inkomst&lt;br&gt;skall anses hava åtnjutits under det&lt;br&gt;år, då densamma från den skatt-&lt;br&gt;skyldiges synpunkt är att anse som&lt;br&gt;verkligen förvärvad och till sitt&lt;br&gt;belopp känd. Detta är framför allt&lt;br&gt;förhållandet, då inkomsten av den&lt;br&gt;skattskyldige uppburits eller blivit&lt;br&gt;för honom tillgänglig for lyftning&lt;br&gt;eller, såsom i fråga om bostadsför-&lt;br&gt;mån och andra förmåner in natura,&lt;br&gt;den på annat sätt kommit den skatt-&lt;br&gt;skyldige till godo, detta oberoende&lt;br&gt;av huruvida inkomsten intjänats un-&lt;br&gt;der året eller tidigare. Förmån av&lt;br&gt;fri eller delvis fri resa på tåg som&lt;br&gt;värderas enligt punkt 6 av an-&lt;br&gt;visningarna till 42 § skall dock&lt;br&gt;anses åtnjuten redan när den skatt-&lt;br&gt;skyldige disponerar över handling&lt;br&gt;eller dylikt som berättigar till resa.&lt;br&gt;Har den skattskyldige på grund av&lt;br&gt;sin tjänst fått förvärva värdepapper&lt;br&gt;på förmånliga villkor, tas förmånen&lt;br&gt;upp till beskattning det år förvärvet&lt;br&gt;skedde. I fall då behållning på pen-&lt;br&gt;sionssparkonto skall avskattas en-&lt;br&gt;ligt 32 § 1 mom. första stycket j&lt;br&gt;inträder skattskyldigheten när pen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionskapitalet utbetalt när ansvaret&lt;br&gt;för en överlåten försäkring övergår&lt;br&gt;på den övertagande försäk-&lt;br&gt;ringsgivaren eller, i fråga om&lt;br&gt;pensionsförsäkring som överförs&lt;br&gt;till sådan del av försäkringsgiva-&lt;br&gt;rens verksamhet som inte avser&lt;br&gt;pensionsförsäkring, när överfö-&lt;br&gt;ringen äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna for inkomstförvärvet&lt;br&gt;avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den&lt;br&gt;skattskyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats&lt;br&gt;eller först under ett senare år beräknas inflyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;sionssparavtalet upphör att gälla för&lt;br&gt;de tillgångar som skall avskattas.&lt;br&gt;Vid sådan överlåtelse av&lt;br&gt;pensionsförsäkring till ny försäk-&lt;br&gt;ringsgivare som avses i punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 31 § anses pen-&lt;br&gt;sionskapitalet utbetalt när ansvaret&lt;br&gt;för en överlåten försäkring övergår&lt;br&gt;på den övertagande försäk-&lt;br&gt;ringsgivaren eller, i fråga om&lt;br&gt;pensionsförsäkring som överförs&lt;br&gt;till sådan del av försäkringsgiva-&lt;br&gt;rens verksamhet som inte avser&lt;br&gt;pensionsförsäkring, när överfö-&lt;br&gt;ringen äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om inskränkande villkor gäller&lt;br&gt;för fria eller delvis fria resor på&lt;br&gt;flyg eller inrikes tåg som ges på&lt;br&gt;grund av anställning eller särskilt&lt;br&gt;uppdrag inom rese- eller&lt;br&gt;trafikbranschen skall förmånsvär-&lt;br&gt;det för flygresor beräknas enligt&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena och för&lt;br&gt;tågresor enligt femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inskränkande villkor avses&lt;br&gt;att resan får företas endast under&lt;br&gt;viss tid, på vissa avgångar eller i&lt;br&gt;mån av platstillgång vid resans&lt;br&gt;avgång och att villkoren dels&lt;br&gt;väsentligen avviker från vad som&lt;br&gt;gäller för resor som säljs på all-&lt;br&gt;männa marknaden, dels innebär en&lt;br&gt;påtaglig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En flygresa med sådant inskrän-&lt;br&gt;kande villkor att resan endast får&lt;br&gt;företas i mån av platstillgång vid&lt;br&gt;resans avgång värderas till 40&lt;br&gt;procent av det lägsta normalt före-&lt;br&gt;kommande marknadspris som en&lt;br&gt;konsument har fått betala för&lt;br&gt;motsvarande bokningsbara resa&lt;br&gt;utan inskränkande villkor under&lt;br&gt;perioden från och med oktober&lt;br&gt;andra året före beskattningsåret till&lt;br&gt;och med september året före&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsåret. Flygresor i övrigt&lt;br&gt;värderas till 75 procent av nämnda&lt;br&gt;pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av det normalt&lt;br&gt;förekommande lägsta marknads-&lt;br&gt;priset för motsvarande resa utan&lt;br&gt;inskränkande villkor skall jäm-&lt;br&gt;förelse göras med priser för flygre-&lt;br&gt;sor med samma destinationsort&lt;br&gt;eller, när sådant underlag saknas,&lt;br&gt;med likartad resesträcka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av fria tågresor skall&lt;br&gt;värderas till 5 procent av det&lt;br&gt;marknadspris som en konsument&lt;br&gt;får betala för ett årskort som&lt;br&gt;berättigar till motsvarande resor&lt;br&gt;utan inskränkande villkor under&lt;br&gt;beskattningsåret. För ungdomar i&lt;br&gt;som under beskattningsåret fyller&lt;br&gt;lägst 16 år och högst 18 år skall&lt;br&gt;förmånen värderas till halva detta&lt;br&gt;värde. För barn som under be-&lt;br&gt;skattningsåret fyller högst 15 år&lt;br&gt;skall inget förmånsvärde åsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya lydelsen av punkt 1 av anvisningarna till 20 § tillämpas&lt;br&gt;endast i fråga om måltidsutgifter efter utgången av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya bestämmelserna i 32 § 3 f mom., 42 §., punkt 4 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 41 § och punkt 6 av anvisningarna till 42 § tillämpas forst vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Traktamentsersättning och ersättning för hemresekostnader som&lt;br&gt;Europeiska unionens institutioner eller organ har betalat till nationella&lt;br&gt;experter under 1995 är inte skattepliktig intäkt vid 1996 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1995:920.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;br&gt;’Senaste lydelse 1995:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1993:1515.&lt;br&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1995:1625.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:1515.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1596.&lt;br&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1993:1515.&lt;br&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1995:853.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § uppbördslagen (1953:272),' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter skattskyldig jämte kontant inkomst andra förmåner skall&lt;br&gt;preliminär A-skatt beräknas efter inkomstförmånemas sammanlagda&lt;br&gt;värde. Har den skattskyldige utgett ersättning för en förmån skall&lt;br&gt;förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall be-&lt;br&gt;räknas enligt punkt 2 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 42 § kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370). Andra stycket&lt;br&gt;andra meningen av nämnda an-&lt;br&gt;visningspunkt skall dock tillämpas&lt;br&gt;endast i fall som avses i sjätte&lt;br&gt;stycket nedan. Värdet av förmån av&lt;br&gt;räntefritt lån eller lån där ränta&lt;br&gt;understiger marknadsräntan skall&lt;br&gt;beräknas enligt punkt 10 tredje-&lt;br&gt;femte styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall beräknas&lt;br&gt;enligt punkt 2 av anvisningarna till&lt;br&gt;42 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370). Andra stycket andra&lt;br&gt;meningen av nämnda anvisnings-&lt;br&gt;punkt skall dock tillämpas endast i&lt;br&gt;fall som avses i sjätte stycket&lt;br&gt;nedan. Värdet av reseförmåner som&lt;br&gt;avses i punkt 6 av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § kommunalskattelagen skall&lt;br&gt;beräknas till det värde som följer&lt;br&gt;av tredje-femte styckena samma an-&lt;br&gt;visningspunkt. Värdet av förmån av&lt;br&gt;räntefritt lån eller lån där räntan&lt;br&gt;understiger marknadsräntan skall&lt;br&gt;beräknas enligt punkt 10 tredje-&lt;br&gt;femte styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är&lt;br&gt;semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i&lt;br&gt;områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader. För-&lt;br&gt;månsvärdet av en bostad inom varje område skall bestämmas till det&lt;br&gt;genomsnittliga värdet beräknat per kvadratmeter bostadsyta för&lt;br&gt;jämförbara bostäder inom området. Om bostaden är belägen utom tätort&lt;br&gt;med närmaste omgivning skall dock värdet bestämmas till det lägsta av&lt;br&gt;nämnda genomsnittsvärden reducerat med tio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall beräknas enligt punkt 2 av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen (1928:370). Andra stycket andra meningen av&lt;br&gt;nämnda anvisningspunkt skall dock tillämpas endast i fall som avses i&lt;br&gt;sjätte stycket nedan. Värdet av reseförmåner som avses i punkt 6 av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen skall beräknas till det värde&lt;br&gt;som följer av tredje-femte styckena samma anvisningspunkt. Värdet av&lt;br&gt;förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger marknadsräntan&lt;br&gt;skall beräknas enligt punkt 10 tredje-femte styckena av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av annan förmån än som avses i andra och tredje styckena skall&lt;br&gt;beräknas enligt 42 § andra stycket kommunalskattelagen samt punkt 1&lt;br&gt;andra och tredje styckena och punkt 3 av anvisningarna till den&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av&lt;br&gt;förmånen med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten bestämt värdet av förmånen enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare skall detta värde användas även vid&lt;br&gt;beräkning av preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången i&lt;br&gt;fråga om preliminär skatt för 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:1516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om&lt;br&gt;sjömansskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sjömän, som icke skall erlägga sjömansskatt enligt 7 § 1 mom.&lt;br&gt;(utländsk sjöman), skall sjömansskatt utgå på beskattningsbar&lt;br&gt;månadsinkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i&lt;br&gt;fjärrfart, enligt vid denna lag fogad tabell F kolumn U, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogad&lt;br&gt;tabell N kolumn U.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna egenavgifter skall betalas enligt bestämmelserna i 7 § 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mom. andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt första stycket och&lt;br&gt;allmänna egenavgifter enligt andra&lt;br&gt;stycket utgår icke, om sjömannen&lt;br&gt;på ett godtagbart sätt visar, att han&lt;br&gt;är skattskyldig i annat land för in-&lt;br&gt;komsten ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt första stycket och&lt;br&gt;allmänna egenavgifter enligt andra&lt;br&gt;stycket utgår icke, om sjömannen&lt;br&gt;visar att inkomsten ombord be-&lt;br&gt;skattas i ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 7 § 1 mom. fjärde stycket och 7 § 2 mom. tillämpas&lt;br&gt;också i fråga om skatt enligt denna paragraf. Därvid skall dock i fall som&lt;br&gt;avses i 7 § 2 mom. första stycket skatt erläggas enligt tabell F kolumn U&lt;br&gt;och i fall som avses i andra stycket av samma lagrum enligt tabell N&lt;br&gt;kolumn U.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1745.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Bilaga 7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall varje taxeringsår fatta taxeringsbeslut före&lt;br&gt;utgången av november på grundval av de uppgifter som lämnats enligt&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt vad som&lt;br&gt;i övrigt framkommit vid utredning enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under november taxeringsåret&lt;br&gt;får skattemyndigheten dock inte till&lt;br&gt;den skattskyldiges nackdel fatta&lt;br&gt;grundläggande beslut om årlig&lt;br&gt;taxering, omprövningsbeslut eller&lt;br&gt;beslut om skattetillägg. Sådana om-&lt;br&gt;prövningsbeslut och beslut om&lt;br&gt;skattetillägg får dock fattas om det&lt;br&gt;grundläggande beslutet fattats se-&lt;br&gt;nast den 15 augusti på grundval av&lt;br&gt;förenklad självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1996 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:486.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8 och 13 §§ lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidigt skadeforsäk-&lt;br&gt;ringsföretag och värdepappersfond samt sådan stiftelse, fond eller&lt;br&gt;inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs,&lt;br&gt;vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt, om dess bruttointäkter under be-&lt;br&gt;skattningsåret överstigit grundavdraget enligt 8 § nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan juridisk person, om&lt;br&gt;dess bruttointäkter av en eller flera&lt;br&gt;förvärvskällor under beskattnings-&lt;br&gt;året uppgått till sammanlagt minst&lt;br&gt;100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■/.juridisk person, vars tillgångar&lt;br&gt;av den art som anges i 3 § 1 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:577) om statlig förmö-&lt;br&gt;genhetsskatt, vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång haft ett värde som&lt;br&gt;överstiger 800 000 kronor eller, i&lt;br&gt;fråga om sådan juridisk person som&lt;br&gt;avses i 6 § 1 mom. b nämnda lag,&lt;br&gt;25 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. juridisk person för vilken un-&lt;br&gt;derlag för skogsvårdsavgift, statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt, avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel eller särskild lönes-&lt;br&gt;katt på pensionskostnader skall&lt;br&gt;fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömandet av deklarations-&lt;br&gt;skyldighet enligt första stycket 2-4&lt;br&gt;skall hänsyn inte tas till sådan&lt;br&gt;inkomst eller förmögenhet, for vil-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. dödsbo när dess bruttointäkter&lt;br&gt;av kapital av annat slag än av-&lt;br&gt;kastning för vilken preliminär A-&lt;br&gt;skatt skall betalas enligt 3 § 2 mom.&lt;br&gt;tredje stycket uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) och bruttointäkter av en&lt;br&gt;eller flera andra förvärvskällor&lt;br&gt;uppgått till sammanlagt minst 100&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan juridisk person, om dess&lt;br&gt;bruttointäkter av en eller flera&lt;br&gt;förvärvskällor under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret uppgått till sammanlagt&lt;br&gt;minst 100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. juridisk person, vars tillgångar&lt;br&gt;av den art som anges i 3 § 1 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:577) om statlig förmö-&lt;br&gt;genhetsskatt, vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång haft ett värde som&lt;br&gt;överstiger 800 000 kronor eller, i&lt;br&gt;fråga om sådan juridisk person som&lt;br&gt;avses i 6 § 1 mom. b nämnda lag,&lt;br&gt;25 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. juridisk person for vilken un-&lt;br&gt;derlag för statlig fastighetsskatt,&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;br&gt;eller särskild löneskatt på pension-&lt;br&gt;skostnader skall fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömandet av deklarations-&lt;br&gt;skyldighet enligt första stycket 2—5&lt;br&gt;skall hänsyn inte tas till sådan&lt;br&gt;inkomst eller förmögenhet, for vil-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken skattskyldighet inte föreligger&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370), lagen om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt eller lagen om statlig&lt;br&gt;förmögenhetsskatt. Däremot skall&lt;br&gt;hänsyn tas till sådan inkomst eller&lt;br&gt;förmögenhet som enligt dubbelbe-&lt;br&gt;skattningsavtal skall vara helt eller&lt;br&gt;delvis undantagen från beskattning&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken skattskyldighet inte föreligger&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen (1928-&lt;br&gt;:370), lagen om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;eller lagen om statlig för-&lt;br&gt;mögenhetsskatt. Däremot skall&lt;br&gt;hänsyn tas till sådan inkomst eller&lt;br&gt;förmögenhet som enligt dubbelbe-&lt;br&gt;skattningsavtal skall vara helt eller&lt;br&gt;delvis undantagen från beskattning&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild självdeklaration skall lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldige är annan juridisk person än dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den skattskyldige är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldige är företagsledare eller delägare i fåmansföretag,&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag, företag som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansföretag eller, om uppgifter skall lämnas eligt 24 §, i företag som&lt;br&gt;upphört att vara sådant företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den skattskyldige är närståen-&lt;br&gt;de till företagsledare i sådant&lt;br&gt;företag som avses i 3 och skall&lt;br&gt;lämna uppgifter enligt 24 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den skattskyldige enligt 14 kap.&lt;br&gt;3 § mervärdesskattelagen (1994:2-&lt;br&gt;00) är skyldig att redovisa utgående&lt;br&gt;och ingående mervärdesskatt i sin&lt;br&gt;självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den skattskyldige inte varit&lt;br&gt;bosatt i Sverige under hela beskatt-&lt;br&gt;ningsåret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den skattskyldige inte mottagit&lt;br&gt;förtryckt blankett för förenklad&lt;br&gt;självdeklaration senast den 15 april&lt;br&gt;taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den skattskyldige enligt 14&lt;br&gt;kap. 3 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) är skyldig att redovisa&lt;br&gt;utgående och ingående mervär-&lt;br&gt;desskatt i sin självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den skattskyldige inte varit&lt;br&gt;bosatt i Sverige under hela beskatt-&lt;br&gt;ningsåret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den skattskyldige inte mottagit&lt;br&gt;förtryckt blankett for förenklad&lt;br&gt;självdeklaration senast den 15 april&lt;br&gt;taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:698.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:483.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-03-11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 29 februari 1996 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrollupp-&lt;br&gt;gifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna&lt;br&gt;Anita Saldén och Monica Dahlbom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § 3 f mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget slopas det undantag från skatteplikt för rabatter och andra&lt;br&gt;förmåner som transportföretag ger ut för visad kundtrohet vid utrikes&lt;br&gt;flygresor. Skattefriheten för sådana förmåner infördes den 1 juli 1992. I&lt;br&gt;lagrådsremissens allmänna motivering, avsnitt 6.1, redovisas de huvudsa-&lt;br&gt;kliga skälen för denna skattefrihet. Ett sådant skäl angavs vara svårigheten&lt;br&gt;för det kontrolluppgiftsskyldiga företaget att veta om förmånen faktiskt&lt;br&gt;kommit att utnyttjas och, om den utnyttjats, vilken del av förmånen som&lt;br&gt;grundar sig på resor som betalats av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skattefrihet avsåg rabatter och andra förmåner som&lt;br&gt;transportföretaget gett ut. Frågan om vem som skall anses ha gett ut för-&lt;br&gt;månen tas upp i lagrådsremissen. Flera omständigheter sägs tala för att det&lt;br&gt;är arbetsgivaren som skall anses vara den som gett ut förmånen och där-&lt;br&gt;med skall lämna kontrolluppgift enligt 3 kap. 4 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter. Enligt Lagrådets mening är detta&lt;br&gt;resonemang inte invändningsfritt. Mot bakgrund av att den nu gällande&lt;br&gt;skattefriheten avser förmåner som transportföretaget har gett ut, torde det&lt;br&gt;inte kunna förväntas att kontrolluppgiftsskyldigheten enbart på grund av&lt;br&gt;sådana förarbetsuttalanden kommer att tillämpas så att den skall ligga på&lt;br&gt;arbetsgivaren. För att detta skall uppnås bör därför enligt Lagrådets me-&lt;br&gt;ning i lagtext anges att ifrågavarande rabatter och andra förmåner skall&lt;br&gt;anses utgivna av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser sig dock inte böra föreslå hur en sådan bestämmelse&lt;br&gt;skall utformas. De svårigheter som anfördes beträffande transportföreta-&lt;br&gt;gens möjligheter att veta om förmånen faktiskt kommit att utnyttjas torde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreligga även för arbetsgivaren. Lagrådet förordar att denna och samman-&lt;br&gt;hängande frågor ytterligare övervägs innan kontrolluppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett tidigare gällande undantag från skatteplikt för fria resor på grund&lt;br&gt;av anställning eller särskilt uppdrag slopats i samband med 1990 års&lt;br&gt;skattereform har, såsom framgår av lagrådsremissen, frågan hur reseför-&lt;br&gt;måner för anställda inom rese- och trafikbranschen skall bedömas och&lt;br&gt;värderas setts över av utredningar och beretts av regeringen vid flera till-&lt;br&gt;fällen. Därvid har olika förslag till en ny reglering lagts fram och skilda&lt;br&gt;modeller för lösning av värderingsspörsmålen presenterats med utgångs-&lt;br&gt;punkt i större eller mindre inslag av schablonisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som lades fram av regeringen i lagrådsremiss den 5 oktober&lt;br&gt;1995 byggde på att reseformånema för den enskilde resenären, under&lt;br&gt;förutsättning att det fanns särskilda inskränkningar i rätten att utnyttja&lt;br&gt;resorna, i princip skulle bestämmas enligt en schablonmetod som beskrevs&lt;br&gt;närmare i den föreslagna lagtexten. Lagrådet avstyrkte förslaget och förde&lt;br&gt;i sitt yttrande fram invändningar såväl när det gällde reglernas språkliga&lt;br&gt;och redaktionella utformning som beträffande förslagets sakliga innebörd.&lt;br&gt;Lagrådet, som särskilt framhöll att resultatet av de avsedda schablonberäk-&lt;br&gt;ningama många gånger kunde bli orättvist mot de skattskyldiga, ansåg att&lt;br&gt;ett system där förmånsvärdet bestämdes mera individuellt för varje resenär&lt;br&gt;klart var att föredra från sakliga synpunkter. I avsaknad av närmare upp-&lt;br&gt;lysningar om hur ett individuellt beskattningssystem lämpligen skulle&lt;br&gt;kunna utformas och vilka problem av saklig eller praktisk natur som skul-&lt;br&gt;le kunna uppstå kunde Lagrådet dock inte yttra sig mera bestämt i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till reglering som nu föreligger till bedömning innebär en-&lt;br&gt;ligt remissen i princip att en individuell schablonmodell skall tillämpas i&lt;br&gt;fråga om flygresor och att en förenklad schablonmodell skall användas för&lt;br&gt;värdering av tågresor. Vid en jämförelse med förslaget i lagrådsremissen&lt;br&gt;hösten 1995 konstaterar Lagrådet att de synpunkter som anfördes vid&lt;br&gt;lagrådsgranskningen i viktiga hänseenden har beaktats. Det nya förslaget&lt;br&gt;har fått en mindre komplicerad utformning som gör det lättare att förstå&lt;br&gt;och dessutom leder till färre och enklare beräkningsmoment än det föregå-&lt;br&gt;ende. Genom att regleringen har delats upp på flyg- resp, tågresor har&lt;br&gt;värderingsbestämmelsema kunnat utformas mera precist for vardera kate-&lt;br&gt;gorin. Mot den nu föreliggande regleringen synes det inte heller finnas&lt;br&gt;anledning att göra sakliga invändningar, såsom att den medför påtagliga&lt;br&gt;risker för orättvisor för de skattskyldiga; detta gäller även den del av för-&lt;br&gt;slaget där schablonmodellen utnyttjas i mest renodlad form, nämligen för&lt;br&gt;tågreseformåner, bl.a. med hänsyn till de förhållandevis modesta formåns-&lt;br&gt;belopp som värderingsbestämmelsema här kan ge upphov till. Mot bak-&lt;br&gt;grund av det anförda anser Lagrådet att föreliggande förslag bör kunna&lt;br&gt;godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;br&gt;Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson,&lt;br&gt;Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:152 Beskattning av förmån av&lt;br&gt;utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49736, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:SkU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-04-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-04-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-04-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:16:13</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03152</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:16:13</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:SkU25</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01SkU25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Beskattningen av vissa förmåner, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:152&lt;br/&gt;
Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgärder vid  personalavveckling, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:152 Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:152&lt;br/&gt;
Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgärder vid  personalavveckling, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:152 Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:152&lt;br/&gt;
Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgärder vid  personalavveckling, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:152 Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:152&lt;br/&gt;
Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgärder vid  personalavveckling, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:152 Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:152&lt;br/&gt;
Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgärder vid  personalavveckling, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:152 Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Michael Stjernström  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:152&lt;br/&gt;
Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgärder vid  personalavveckling, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:152 Beskattning av förmån av utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Michael Stjernström  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>