<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228603</hangar_id>
 <dok_id>GJ03150</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>150</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:150</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>150</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-04-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:56</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03150/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03150</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03150</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:150&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk vårproposition med förslag till&lt;br&gt;riktlinjer för den ekonomiska politiken,&lt;br&gt;utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret&lt;br&gt;1995/96, m.m.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-1.png" style="width:41pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 april 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Asbrink&lt;br&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomi-&lt;br&gt;ska politiken. Regeringens finansplan redovisas jämte förslag till utgiftstak&lt;br&gt;för staten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten.&lt;br&gt;Regeringen redovisar även en bedömning av kommunsektorns ekonomiska&lt;br&gt;utveckling och förslag till ändrade anslag på tilläggsbudget för budgetåret&lt;br&gt;1995/96. Dessutom redovisas en förnyad beräkning av budgetutvecklingen&lt;br&gt;för innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen görs en uppföljning med hänsyn till målen för budgetpo-&lt;br&gt;litiken. Återstående delar av saneringsprogrammet med budgetförstärkning-&lt;br&gt;ar uppgående till 118 miljarder kronor preciseras. För att uppnå tidigare&lt;br&gt;uppställda mål för de offentliga finanserna åren 1997 och 1998 krävs enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning budgetförstärkningar utöver 118-miljarderspro-&lt;br&gt;grammet. Regeringen föreslår därför ytterligare budgetförstärkande åtgär-&lt;br&gt;der till ett sammanlagt belopp av 10 miljarder kronor år 1997 och ytterliga-&lt;br&gt;re 12 miljarder kronor år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förslår ett utgiftstak för staten på 723 miljarder kronor år&lt;br&gt;1997, 720 miljarder kronor år 1998 och 735 miljarder kronor år 1999. Ut-&lt;br&gt;giftstaket för staten fördelas på de av riksdagen fastställda utgiftsområdena&lt;br&gt;och socialförsäkringar vid sidan av statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut............................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ......................................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag med särskilda bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbetalning av skattemedel år 1997 ................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m......................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämningsbidrag till kommuner och landsting ....... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1516) om utjämnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift för kommuner och landsting ................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:49) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsning av läkemedelskostnader, m.m........... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:411) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter .................................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansplan......................................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;En politik för halvering av arbetslösheten ........... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Den ekonomiska utvecklingen..................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Den ekonomiska politikens inriktning............... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.1 Tillväxt och sysselsättning................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.2 Finans-och penningpolitiken ................ 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.3 Den europeiska dimensionen................. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.4 Fördelningspolitiken ....................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.5 Budgetpolitiken ........................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.6 Skatteawikelser........................... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.7 Den kommunala sektorn .................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgiftstak för den offentliga sektorn .................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Ett tak för de offentliga utgifterna.................. 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förutsättningar för den ekonomiska politiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och budgetpolitiken.............................. 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Budgetpolitiska restriktioner................. 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Allmänekonomiska förutsättningar............ 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Konsekvenskalkylen ....................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Politiska prioriteringar...................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 Behov av ytterligare åtgärder................. 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Statsbudgetens och statsskuldens utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under perioden 1997-2001 ........................ 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Inkomster och utgifter för de socialförsäkringar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisas vid sidan av statsbudgeten................ 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Utgiftstak för den offentliga sektorn uppdelat på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stat och kommun................................ 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;Utgiftstaket för staten inklusive socialförsäkringssektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid sidan av statsbudgeten, med fördelning på&lt;br&gt;utgiftsområden m.m............................. 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6.1 Utgiftstak för staten fördelat på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgiftsområden m.m........................ 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6.2 Beskrivning av utgiftsområden m.m........... 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning........................................ 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Uppföljning av budgetåret 1994/95 ................. 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 Årsredovisning för staten 1994/95 ............ 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Regeringens bedömningar och åtgärder med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning av revisionens iakttagelser.......... 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Jämförelse statsbudget och utfall 1994/95 ...... 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 Redovisning av skatteawikelser.............. 126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Uppföljning av budgetåret 1995/96 ................. 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Avstämning av saneringsprogrammet............... 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 .................. 144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Inledning...................................... 144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln) .......... 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Socialdepartementet (femte huvudtiteln) ............ 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) ...... 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln) ........ 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln) .... 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln) ........... 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 Civildepartementet (trettonde huvudtiteln) ........... 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunsektorn .................................... 171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Allmänna förutsättningar ......................... 171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 De senaste årens utveckling ....................... 173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Den kommunala ekonomin de närmaste åren......... 176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 Riktlinjer för utvecklingen av skatteinkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och statsbidrag ............................ 176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 Minskning i särskilda fall av det generella stats-&lt;br&gt;bidraget till kommuner och landsting åren 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 1998 ................................. 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.3 Vissa regeländringar vid beräkning av preliminära&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattemedel ...................... 182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.4 Kommunal ekonomi i balans................. 185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.5 Ekonomiska regleringar mellan staten och de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkliga kommunerna år 1997 ................ 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Kommunsektorns utveckling fram till år 2001 ........ 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.1 Kommunsektorns ekonomi.................. 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.2 Den kommunala verksamheten............... 193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.3 Sysselsättningen inom den kommunala sektorn .. 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor................................... 197 &amp;nbsp;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.1 Reglering av kompensation för avtalspensioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till lärare m.tl.............................. 197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.2 Kommuner och landsting med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningssvårigheter....................... 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.3 Särskilda insatser för vissa kommuner och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting ................................. 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upprättade lagförslag............................ 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk ekonomi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avstämning av det svenska konvergensprogrammet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av skatteawikelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissammanställning KUSK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 1996&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser den ekonomiska politiken och utgiftstaket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska&lt;br&gt;politiken som regeringen förordat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 1997-&lt;br&gt;1999 (avsnitt 4.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner regeringens förslag till utformning av utgiftstak för staten&lt;br&gt;och den offentliga sektorn (avsnitt 4.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fastställer utgiftstaket för staten inklusive socialförsäkringssektorn vid&lt;br&gt;sidan av statsbudgeten för år 1997 till 723 miljarder kronor, för år&lt;br&gt;1998 till 720 miljarder kronor och för år 1999 till 735 miljarder kro-&lt;br&gt;nor (avsnitt 4.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner den preliminära beräkningen för samtliga utgiftsområden&lt;br&gt;(avsnitt 4.6.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner beräkningen av utgifterna inom den kommunala sektorn&lt;br&gt;för åren 1997-1999 (avsnitt 4.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser kommunsektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;utbetalning av skattemedel år 1997,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns eller annan menighets utdebi-&lt;br&gt;tering av skatt, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515) om&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommuner och landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1516) om&lt;br&gt;utjämningsavgift för kommuner och landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;godkänner regeringens förslag att kompensera kommuner och lands-&lt;br&gt;ting avseende pensioner och andra trygghetsförmåner till lärare, skol-&lt;br&gt;ledare och syokonsulenter (avsnitt 7.5.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:49) om&lt;br&gt;begränsning av läkemedelskostnader, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag omändring i lagen (1995:411) om&lt;br&gt;tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;minska det under fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget&lt;br&gt;Försvarsmakten med 3 295 094 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;öka det under fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget Statens&lt;br&gt;försvarshistoriska museer med 2 000 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;öka det under fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget Flygtekniska&lt;br&gt;försöksanstalten med 5 000 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;öka det under femte huvudtiteln anvisade ramanslaget&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket med 38 000 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;öka det under femte huvudtiteln anvisade ramanslaget Allmänna&lt;br&gt;försäkringskassor med 30 000 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;öka det under åttonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Bidrag&lt;br&gt;till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. med&lt;br&gt;393 750 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;öka det under åttonde huvudtiteln anvisade anslaget Bidrag till&lt;br&gt;folkbildningen med 72 000 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öka det under åttonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget&lt;br&gt;Övriga utgifter inom grundutbildningen med 35 910 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;öka det under åttonde huvudtiteln anvisade ramanslaget Vissa&lt;br&gt;ersättningar för klinisk utbildning och forskning med 755 016 000&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget&lt;br&gt;Studiemedel m.m. med 134 000 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade reserva-&lt;br&gt;tionsanslaget Vuxenstudiestödm.m. med 328 666 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;öka det under nionde huvudtiteln anvisade ramanslaget Statens&lt;br&gt;jordbruksverk med 2 000 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag Från&lt;br&gt;EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruks-&lt;br&gt;omräkningskursen på 173 000 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;under nionde huvudtiteln anvisa ett ramanslag Fiskevård på&lt;br&gt;6 917 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. &amp;nbsp;beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;öka det under nionde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget&lt;br&gt;Ersättningar för viltskador m.m. med 10 000 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår i fråga om datortek under tionde&lt;br&gt;huvudtiteln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen förslår i fråga om höjt finansieringsbidrag Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;vid arbetsplatsintroduktion under tionde huvudtiteln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. &amp;nbsp;godkänner den föreslagna användningen av medel på det under&lt;br&gt;tionde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Överföring av och andra&lt;br&gt;åtgärder för flyktingar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. &amp;nbsp;beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;öka det under tolfte huvudtiteln anvisade ramanslaget Sveriges&lt;br&gt;geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.&lt;br&gt;med 9 500 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. &amp;nbsp;godkänner en utökning av investeringsplanen för Affärsverket&lt;br&gt;svenska kraftnät för budgetåret 1995/96 med 500 000 000 kronor att&lt;br&gt;finansieras med verkets egna medel (avsnitt 6.7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. &amp;nbsp;bemyndigar regeringen att, intill ett sammanlagt belopp om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 500 000 000 kronor, teckna borgen för lån eller utfärda&lt;br&gt;kreditgarantier till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät&lt;br&gt;förvaltar statens aktier eller andelar (avsnitt 6.7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 5. beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;öka det under trettonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget&lt;br&gt;Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. med&lt;br&gt;3 500 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;minska det under trettonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget&lt;br&gt;EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa med 4 841 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;utbetalning av skattemedel år 1997&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning av en församlings eller en kyrklig samfällighets fordran&lt;br&gt;enligt 4 a § ljärde stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., skall fordran&lt;br&gt;vid ingången av år 1997 minskas med 5,7 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan&lt;br&gt;menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 4 § andra och tredje styckena lagen&lt;br&gt;(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan&lt;br&gt;menighets utdebitering av skatt, m.m. orden &amp;quot;i december” skall bytas ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;senast i september”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515) om&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 8 § lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag&lt;br&gt;till kommuner och landsting orden &amp;quot;10 september” skall bytas ut mot &amp;quot;1&lt;br&gt;oktober”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1516) om&lt;br&gt;utjämningsavgift för kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 8 § lagen (1995:1516) om utjämningsavgift&lt;br&gt;för kommuner oeh landsting orden &amp;quot;10 september” skall bytas ut mot &amp;quot;1&lt;br&gt;oktober”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:49) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P 1995/96:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;begränsning av läkemedelskostnader, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1981:49) om begränsning av läke-&lt;br&gt;medelskostnader, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar någon att han i den omfattning som anges i andra stycket har köpt&lt;br&gt;prisnedsatta eller andra läkemedel som avses i 3 § eller har erlagt&lt;br&gt;patientavgift för öppen hälso- och sjukvård som ombesöijs av staten, ett&lt;br&gt;landsting eller kommun som inte tillhör ett landsting eller för vård eller&lt;br&gt;behandling enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen&lt;br&gt;(1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik är han befriad från att&lt;br&gt;därefter betala för utskrivna läkemedel. Befrielsen gäller under den tid som&lt;br&gt;återstår av ett år, räknat från det första vårdtillfället, behandlingstillfället&lt;br&gt;eller läkemedelsinköpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnadsfrielse enligt första&lt;br&gt;stycket fordras att prisnedsatta läke-&lt;br&gt;medel har inköpts för eller&lt;br&gt;patientavgifter erlagts med&lt;br&gt;sammanlagt minst 7 800 kronor.&lt;br&gt;Om ett landsting eller en kommun&lt;br&gt;som inte ingår i ett landsting har&lt;br&gt;beslutat att för sin del tillämpa ett&lt;br&gt;lägsta belopp som understiger 1 800&lt;br&gt;kronor, skall i stället det beloppet&lt;br&gt;gälla för kostnadsbefrielse enligt&lt;br&gt;första stycket för den som är bosatt&lt;br&gt;inom landstinget respektive&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnadsbefrielse enligt&lt;br&gt;första stycket fordras att&lt;br&gt;prisnedsatta läkemedel har inköpts&lt;br&gt;för eller patient-av gifter erlagts med&lt;br&gt;sammanlagt minst 2 500 kronor.&lt;br&gt;Om ett landsting eller en kommun&lt;br&gt;som inte ingår i ett landsting har&lt;br&gt;beslutat att för sin del tillämpa ett&lt;br&gt;lägsta belopp som understiger 2 500&lt;br&gt;kronor, skall i stället det beloppet&lt;br&gt;gälla för kostnadsbefrielse enligt&lt;br&gt;första stycket för den som är bosatt&lt;br&gt;inom landstinget respektive&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under 16 år i sin&lt;br&gt;vård, får barnen gemensamt kostnadsbefrielse när utgifterna för vårdtill-&lt;br&gt;fällen, behandlingstillfällen och läkemedelsinköp för bamen sammanlagt&lt;br&gt;uppgår till vad som sägs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsbefrielse gäller under den tid som avses i första stycket även&lt;br&gt;barn som under denna tid fyller 16 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder avses även fosterförälder. Som förälder räknas även den&lt;br&gt;med vilken en förälder stadigvarande sammanbor och som är eller har varit&lt;br&gt;gift eller har haft barn med föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En kostnadsbefrielse enligt 7§ som gäller ikraftträdandet skall bestå&lt;br&gt;enligt äldre föreskrifter även efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1995:840&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:411) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P 1995/96:150&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1995:411) om tillfällig&lt;br&gt;avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en ersättare som avses i 1 §&lt;br&gt;får arbetsgivaren göra avdrag med&lt;br&gt;500 kronor per arbetsdag som&lt;br&gt;ersättaren har varit anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren får göra avdrag&lt;br&gt;med högst 75 kronor per&lt;br&gt;utbildningstimme, dock sammanlagt&lt;br&gt;högst 40 000 kronor, för varje&lt;br&gt;arbetstagare som deltar i av&lt;br&gt;länsarbetsnämnden godkänd&lt;br&gt;yrkesinriktad utbildning eller&lt;br&gt;utbildning som ökar arbetstagarens&lt;br&gt;förutsättningar att tillgodogöra sig&lt;br&gt;ny teknik eller utföra nya&lt;br&gt;arbetsuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en ersättare som avses i 1 §&lt;br&gt;får arbetsgivaren göra avdrag med&lt;br&gt;400 kronor per arbetsdag som&lt;br&gt;ersättaren har varit anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren får göra avdrag&lt;br&gt;med högst 35 kronor per&lt;br&gt;utbildningstimme, dock sammanlagt&lt;br&gt;högst 20 000 kronor, för varje&lt;br&gt;arbetstagare som deltar i av&lt;br&gt;länsarbetsnämnden godkänd&lt;br&gt;yrkesinriktad utbildning eller&lt;br&gt;utbildning som ökar arbetstagarens&lt;br&gt;förutsättningar att tillgodogöra sig&lt;br&gt;ny teknik eller utföra nya&lt;br&gt;arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Äldre bestämmelser skall tillämpas&lt;br&gt;då ersättare påbörjat sin anställning före ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Finansplanen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 En politik för halvering av arbetslösheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Att minska arbetslösheten är regeringens främsta uppgift. Den djupa lågkon-&lt;br&gt;junkturen, krisen i den finansiella sektorn och den kraftigt sjunkande syssel-&lt;br&gt;sättningen är de viktigaste orsakerna till sammanbrottet i de offentliga finan-&lt;br&gt;serna och till de ansträngningar på välfärden som nationen har upplevt sedan&lt;br&gt;början av 1990-talet. Arbetslösheten är en viktig faktor bakom de ökande&lt;br&gt;inkomstskillnaderna under senare år. Den skapar klyftor och påfrestningar&lt;br&gt;för både vuxna och barn. Arbetslösheten utgör också ett allvarligt hot mot&lt;br&gt;kommunernas möjligheter att upprätthålla en god kvalitet i utbildning, vård&lt;br&gt;och omsorg. Målet är att halvera den öppna arbetslösheten från 8 procent&lt;br&gt;1994 till 4 procent år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kampen mot arbetslösheten kräver en samverkan av politiken inom flera&lt;br&gt;områden och en medverkan från hela det svenska samhället. För det första&lt;br&gt;måste det finnas en god samhällsekonomisk grund för en hållbar utveckling&lt;br&gt;och en hög sysselsättning. Sunda statsfinanser och prisstabilitet är nödvändi-&lt;br&gt;ga delar av en sådan grund. Därför är regeringen fast besluten att fullfölja&lt;br&gt;budgetsaneringen. Att fullfölja saneringen av de offentliga finanserna är en&lt;br&gt;avgörande förutsättning för att räntorna skall kunna pressas ner och för att&lt;br&gt;vårt lands ekonomi varaktigt skall kunna stärkas. Målen är att stabilisera&lt;br&gt;statsskulden som andel av BNP 1996, begränsa underskottet i de offentliga&lt;br&gt;finanserna till mindre än 3 procent av BNP 1997 och att Sverige skall ha de&lt;br&gt;offentliga finanserna i balans 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bedömningar av den ekonomiska utvecklingen som nu kan göras visar&lt;br&gt;att Sverige är nära att nå balans i de offentliga finanserna 1998. Det krävs&lt;br&gt;emellertid vissa ytterligare insatser för att fullt ut nå målen. Därför föreslås&lt;br&gt;i denna proposition ett statsfinansiellt program i fem punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det saneringsprogram för besparingar och inkomsförstärkningar om 118&lt;br&gt;miljarder kronor som riksdagen har fattat beslut om ligger fast. De åter-&lt;br&gt;stående delarna av programmet preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Överskridandena under budgetåret 1995/96 finansieras med åtgärder&lt;br&gt;inom berört departements ansvarsområde där detta har bedömts vara&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De reformer som föreslås är fullt finansierade. Det gäller bland annat en&lt;br&gt;omfattande utbildningssatsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett treårigt utgiftstak för den statliga sektorn läggs fast. Det sätter tydliga&lt;br&gt;ramar för statens utgifter de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det konvergensprogram som regeringen överlämnade till EU i juni 1995&lt;br&gt;följs upp. För att nå de uppsatta balansmålen genomförs ytterligare bud-&lt;br&gt;getförstärkningar med ca 10 miljarder kronor 1997 och ca 12 miljarder&lt;br&gt;kronor 1998. Av detta utgör ca 6 miljarder kronor permanenta bespa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar och ca 2 miljarder kronor permanenta inkomstförstärkningar. Sa-&lt;br&gt;neringsprogrammet utvidgas därmed från 118 miljarder kronor till&lt;br&gt;126 miljarder kronor. Den förbättring av de offentliga finanserna som&lt;br&gt;härmed uppnås - från ett underskott på 12,4 procent av BNP 1993 till&lt;br&gt;balans 1998 - saknar motstycke bland OECD-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra måste utbildningen förbättras och byggas ut. Gymnasies-&lt;br&gt;kolans kvalitet måste höjas, alla ungdomar skall tillförsäkras en god utbild-&lt;br&gt;ning som lägger grunden för ett livslångt lärande. Den reguljära utbildning-&lt;br&gt;en byggs ut med 100.000 platser i vuxenutbildningen för att ge människor&lt;br&gt;med låg utbildningsnivå en chans att förbättra sina kunskaper och därmed&lt;br&gt;sina möjligheter på arbetsmarknaden. Samtidigt tillskapas 30.000 nya plat-&lt;br&gt;ser i högskolan. Denna utbyggnad av vuxenutbildningen och högskolan&lt;br&gt;avlöser de tillfälliga utbildningsplatser som har finansierats med arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska medel. Arbetslösheten skall bekämpas med välutbildade kvin-&lt;br&gt;nor och män som har en stark ställning på arbetsmarknaden, inte med ökade&lt;br&gt;löneskillnader och försämrad social trygghet. En god välfärd är en bra bas&lt;br&gt;för en hög tillväxt och dessutom en avgörande faktor för att tillväxten skall&lt;br&gt;komma alla till del. Trygga, kunniga, jämlika och jämställda människor&lt;br&gt;utvecklar Sverige som nation. Därigenom nås en effektivare produktion med&lt;br&gt;fler i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje måste villkoren för företagande förbättras. Sverige behöver&lt;br&gt;fler företag och företagare. I Sverige finns en social och politisk stabilitet&lt;br&gt;med ett gott samarbetsklimat. Här finns en kompetent och välutbildad ar-&lt;br&gt;betskraft Här finns en utbredd medvetenhet hos medborgarna och företagen&lt;br&gt;om betydelsen av att värna miljön. Här finns ett högt utvecklat tekniskt kun-&lt;br&gt;nande, en väl utbyggd infrastruktur och en väl utvecklad produktionsappa-&lt;br&gt;rat. Sverige satsar relativt mer på forskning och utveckling än flertalet andra&lt;br&gt;länder Den svenska företagsbeskattningen är förmånlig vid en internationell&lt;br&gt;jämförelse. Andra områden behöver förbättras och utvecklas. Näringspoliti-&lt;br&gt;kens lokala och regionala roll måste stärkas. Arbetsmarknadspolitiken måste&lt;br&gt;effektiviseras ytterligare och kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;måste utvecklas. Ekonomisk brottslighet måste bekämpas. Kapitalförsörj-&lt;br&gt;ningen måste förbättras. Regeringen föreslår inrättandet av en sjätte AP-&lt;br&gt;fondsstyrelse med goda möjligheter att placera sina tillgångar i små och&lt;br&gt;medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelfjärde krävs ett nytt kontrakt för samverkan. En bred uppslutning&lt;br&gt;kring kampen mot arbetslöshet är av avgörande betydelse för möjligheterna&lt;br&gt;att uppnå en tillfredsställande tillväxt och sysselsättning. Det finns inga&lt;br&gt;enkla eller snabba lösningar på den uppgift Sverige står inför. För att Sveri-&lt;br&gt;ge skall komma tillbaka till en situation med hög sysselsättning och sunda&lt;br&gt;statsfinanser krävs stora ansträngningar, och på kort sikt också betydande&lt;br&gt;uppoffringar. De åtgärder som vidtas måste ha en acceptabel fördelningspo-&lt;br&gt;litisk profil. Medborgarnas vilja att axla denna börda kommer att vara bero-&lt;br&gt;ende av att alla bär sin del och att ansträngningarna och uppoffringarna leder&lt;br&gt;till resultat. För att så snabbt som möjligt ta Sverige ut ur massarbetslöshe-&lt;br&gt;ten behövs därför samverkan inom flera områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lönebildningen måste förbättras. Sverige måste även vid väsentligt lägre&lt;br&gt;arbetslöshetsnivåer än den nuvarande få en lönekostnadsutveckling på&lt;br&gt;god europeisk nivå. Arbetsmarknadens parter har ansvaret för att finna&lt;br&gt;former för en lönebildning som bidrar till att minska arbetslösheten. Re-&lt;br&gt;geringen kommer inom kort att inbjuda arbetsmarknadens parter till&lt;br&gt;överläggningar för att få deras syn på den framtida lönebildningen. Par-&lt;br&gt;terna bör då gemensamt redovisa hur lönebildningen i Sverige skall ut-&lt;br&gt;formas för att ge en lönekostnadsutveckling på god europeisk nivå vid låg&lt;br&gt;arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kommunerna måste medverka till en god utveckling. I enlighet med en&lt;br&gt;nyligen träffad överenskommelse utfäster sig kommunförbunden bland&lt;br&gt;annat att verka för att kommuner och landsting inte höjer skatten under&lt;br&gt;1997 och 1998 och att de i möjligaste mån undviker att säga upp fast&lt;br&gt;anställd personal så att denna inte hamnar i öppen arbetslöshet. Regering-&lt;br&gt;en åtar sig bland annat att hålla statsbidragen på en nominellt oförändrad&lt;br&gt;nivå och avvaktar med att införa ett lagstadgat balanskrav för kommuner-&lt;br&gt;na till 1999 och för landstingen till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen kommer också att fortsätta verka för en bred uppslutning i&lt;br&gt;Europa för kampen mot arbetslösheten. Sveriges medlemskap i Europeis-&lt;br&gt;ka unionen (EU) ger därvid nya möjligheter. EU-toppmötena har vid&lt;br&gt;upprepade tillfällen under senare tid slagit fast att sysselsättningen är den&lt;br&gt;högst prioriterade frågan och allt fler länder sluter upp bakom tanken på&lt;br&gt;att utforma en gemensam strategi mot arbetslösheten, en fråga som den&lt;br&gt;svenska regeringen drivit intensivt sedan Sverige blev medlem i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen och Centerpartiet har sedan våren 1995 samarbetat om den&lt;br&gt;ekonomiska politiken. Detta samarbete har haft en avgörande betydelse för&lt;br&gt;den politiska stabiliteten och bidragit till sänkta räntor och stärkt krona.&lt;br&gt;Detta samarbete fullföljs nu genom en utbildningssatsning, ett förstärkt&lt;br&gt;saneringsprogram och de i denna proposition redovisade förslagen rörande&lt;br&gt;den ekonomiska politiken, utgiftstaket, kommunsektorn och tilläggsbudget&lt;br&gt;förbudgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000 är djärv&lt;br&gt;och svår att uppnå. Men med en aktiv medverkan, inte bara från andra parti-&lt;br&gt;er i riksdagen utan också från arbetsmarknadens parter och hela svenska&lt;br&gt;folket, kan vi nå målet. Regeringen bjuder in till en samverkan för att be-&lt;br&gt;tvinga arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Den ekonomiska utvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den internationella utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten i OECD-området dämpades betydligt i slutet av 1995. Avmatt-&lt;br&gt;ningen var särskilt påtaglig i EU. Det sammanhänger bland annat med den&lt;br&gt;ekonomiska politik som har förts i området under de senaste åren. De korta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntorna har hållits på en relativt hög nivå. Den genomsnittliga korta real-&lt;br&gt;räntan i EU-området var 3,8 procent i slutet av 1995. Också de långa räntor-&lt;br&gt;na har varit höga. De steg betydligt under 1994 och låg som högst kring&lt;br&gt;årsskiftet 1994/95. Den genomsnittliga långa realräntan var ca 5 procent i&lt;br&gt;slutet av 1995. Vidare har EU-ländemas sammanvägda effektiva växelkurs&lt;br&gt;mot resten av världen förstärkts med 5 å 6 procent under det senaste året.&lt;br&gt;Även finanspolitiken har varit restriktiv för att minska de stora underskotten&lt;br&gt;i de offentliga finanserna. Dessa faktorer har sammantagna bidragit till att&lt;br&gt;dämpa den ekonomiska aktiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå. Den har under de senaste två&lt;br&gt;åren legat på ca 7,5 procent i OECD och ca 11 procent i EU. Mot slutet av&lt;br&gt;1995 steg arbetslösheten i flera länder, bl. a. Tyskland och Frankrike. Infla-&lt;br&gt;tionen i OECD och EU har däremot sjunkit. Den ligger i EU för närvarande&lt;br&gt;på ca 3 procent per år och flera länder har en inflationstakt under 2 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mest troliga är att den nuvarande avmattningen i EU blir tillfällig och&lt;br&gt;att den således inte är inledningen till en långvarig recession. Flera faktorer&lt;br&gt;talar för detta. Inflationen är låg, vilket underlättar för centralbankerna att&lt;br&gt;föra en lättare penningpolitik. De nominella räntorna har fallit betydligt&lt;br&gt;under senare tid. De korta räntorna har sänkts i flera länder i slutet av 1995&lt;br&gt;och i början av 1996, och de långa räntorna ligger ca 1,5 procentenheter&lt;br&gt;under den nivå de låg på när de var som högst. Lönsamheten i industrin är&lt;br&gt;fortsatt hög och aktiebörserna har utvecklats positivt. Valutaturbulensen har&lt;br&gt;avtagit, vilket har bidragit till minskad osäkerhet hos ekonomiska aktörer.&lt;br&gt;Dollarn har stigit under de första månaderna 1996, något som i sin tur bidrar&lt;br&gt;till en stärkt konkurrenskraft för EU-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är avmattningen koncentrerad till vissa länder i EU, medan ut-&lt;br&gt;vecklingen i andra industriländer är betydligt bättre. Det är särskilt i Tysk-&lt;br&gt;land och Frankrike som konjunkturen är svag, medan exempelvis Storbri-&lt;br&gt;tannien och Italien, vilkas valutor har deprecierat i förhållande till ecun, har&lt;br&gt;en starkare tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot de positiva tecknen i ekonomin står ett antal ogynnsamma konjunk-&lt;br&gt;turindikatorer. Det gäller bland annat hushållens låga förtroende för den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen, något som vanligtvis förebådar en fortsatt svag&lt;br&gt;ekonomisk aktivitet. En tendens till ökad arbetslöshet kan dessutom leda till&lt;br&gt;att förtroendet försvagas ytterligare. Företagens förtroende har också min-&lt;br&gt;skat och investeringsplanerna för den närmaste framtiden är nedreviderade.&lt;br&gt;Osäkerhet om den framtida ekonomiska politiken i EU och osäkerhet om&lt;br&gt;medlemsländernas möjlighet att 1997 klara konvergenskraven för&lt;br&gt;deltagande i den ekonomiska och monetära unionens tredje etapp 1999&lt;br&gt;(EMU) skulle kunna leda till en förnyad turbulens på valuta- och räntemark-&lt;br&gt;nadema, vilket skulle kunna påverka den ekonomiska tillväxten i EU nega-&lt;br&gt;tivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avmattningen av den ekonomiska aktiviteten under de sista kvartalen&lt;br&gt;1995 och det första kvartalet 1996 talar för att den genomsnittliga tillväxten&lt;br&gt;i EU blir betydligt lägre i år än vad som förutsågs i hösten 1995. Den torde&lt;br&gt;stanna vid 1,7 procent. De gynnsamma faktorer som nämnts ovan bör dock&lt;br&gt;leda till en förstärkning av tillväxten under andra halvåret 1996 och för 1997&lt;br&gt;bedöms tillväxten i EU komma att uppgå till 2,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Förenta staterna har tillväxten också mattats av något, men den bedöms&lt;br&gt;ändå komma att uppgå till drygt 2 procent både 1996 och 1997. Efter flera&lt;br&gt;år av stagnation har den japanska ekonomin böljat återhämta sig. Mycket&lt;br&gt;låga räntor i kombination med finanspolitiska stimulansåtgärder har bidragit&lt;br&gt;till återhämtningen och tillväxten bedöms komma att bli 2-3 procent 1996&lt;br&gt;och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även tillväxten utanför OECD-området bedöms bli god under 1996 och&lt;br&gt;1997. Det gäller i synnerhet de asiatiska ekonomierna. Kinas ekonomiska&lt;br&gt;tillväxt väntas ligga nära 10 procent och övriga dynamiska asiatiska ekono-&lt;br&gt;mier 2 procentenheter lägre. Flertalet östeuropeiska länderna har nu börjat&lt;br&gt;återhämta sig efter den djupa krisen i samband med planekonomins samm-&lt;br&gt;anbrott. Den svenska exporten till Östeuropa tillhörde de delar av exporten&lt;br&gt;som växte kraftigtast 1995, dock svarar den fortfarande för bara en liten&lt;br&gt;andel av exporten. De central- och sydamerikanska ekonomierna har hämtat&lt;br&gt;sig efter de problem som uppstod i samband med Mexikokrisen i början av&lt;br&gt;1995 och de väntas växa med mellan 3 och 5 procent. Sammantaget väntas&lt;br&gt;världshandeln expandera med nära 8 procent per år de kommande två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.1 Internationella förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken ger nu resultat. Sverige har lämnat den allvarliga&lt;br&gt;situation då underskotten i de offentliga finanserna ökade kraftigt, räntorna&lt;br&gt;steg till extremt höga nivåer och arbetslösheten flerdubblades. Den samlade&lt;br&gt;produktionen växer nu igen. Utvecklingen under 1995 var god. BNP-&lt;br&gt;tillväxten var 3 procent. Industriinvesteringarna ökade med närmare 40&lt;br&gt;procent och produktionskapaciteten byggdes ut. Sysselsättningen ökade med&lt;br&gt;över 60.000 personer och arbetslösheten började minska. Den offentliga&lt;br&gt;sektorns finansiella underskott minskade från ca 11 procent av BNP 1994&lt;br&gt;till ca 8 procent av BNP 1995 och de långa räntorna sjönk kraftigt under&lt;br&gt;året. Bytesbalansen förbättrades markant, främst beroende på den snabba&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exporttillväxten. Överskottet i bytesbalansen uppgick till ca 2 procent av Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;BNP 1995, vilket är den högsta siffran sedan 1973.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten är emellertid fortfarande hög. Den höga tillväxttakten&lt;br&gt;1995 förde visserligen med sig att sysselsättningen ökade betydligt, men&lt;br&gt;eftersom utbudet av arbetskraft och medelarbetstiden också steg, blev ned-&lt;br&gt;gången i den öppna arbetslösheten blygsam. Detta understryker den stora&lt;br&gt;utmaning som regeringen står inför för att uppnå målet om en halverad&lt;br&gt;öppen arbetslöshet till år 2000. Den öppna arbetslösheten minskade från 8,0&lt;br&gt;procent 1994 till 7,7 procent 1995. Minskningen hänförs enbart till arbets-&lt;br&gt;lösheten för män. Den kvinnliga öppna arbetslöshetsnivån var 1995 dock&lt;br&gt;fortfarande lägre än den manliga, 6,9 procent jämfört med 8,4 procent. An-&lt;br&gt;talet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskade också något. Den&lt;br&gt;sammanlagda andelen öppet arbetslösa och personer i åtgärder föll därmed&lt;br&gt;från ca 13 procent 1994 till ca 12 procent 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationstrycket i den svenska ekonomin har minskat markant. Den sva-&lt;br&gt;ga utvecklingen av inhemsk efterfrågan under 1995, särskilt av den privata&lt;br&gt;konsumtionen, höll tillbaka inflationsimpulsema från efterfrågesidan. Denna&lt;br&gt;utveckling accentuerades av att kronan stärktes, vilket medförde att upp-&lt;br&gt;gången av importprisema hejdades. Produktiviteten inom näringslivet fort-&lt;br&gt;satte dessutom att utvecklas tämligen gynnsamt. Trots den goda tillväxten&lt;br&gt;var prisökningarna måttliga. Konsumentprisindex ökade med 2,6 procent&lt;br&gt;under loppet av året och nettoprisindex med bara 1,0 procent. Inflationen&lt;br&gt;1995 blev därmed ca en halv procentenhet lägre än vad som förutsågs i&lt;br&gt;början av året. En motsvarande överskattning har gjorts även de senaste&lt;br&gt;åren. De förbättrade inflationsutsiktema och de minskande inflationsförvänt-&lt;br&gt;ningarna möjliggjorde för Riksbanken att i början av 1996 inleda en sänk-&lt;br&gt;ning av styrräntorna - hittills i år har reporäntan sänkts med närmare 2 pro-&lt;br&gt;centenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot slutet av 1995 fanns flera tecken på en avmattning av konjunkturlä-&lt;br&gt;get. Den internationella tillväxten avtog och prognoserna för 1996 revidera-&lt;br&gt;des ned. Svenska företag mötte en vikande exportefterfrågan. Prognosen för&lt;br&gt;den svenska ekonomins utveckling under 1996 och 1997 bygger på att den&lt;br&gt;internationella konjunkturavmattningen blir kortvarig, i enlighet med vad&lt;br&gt;som har anförts ovan. Möjligheterna är då goda för att exporten på nytt skall&lt;br&gt;kunna expandera. Den vikande inflationstakten i många länder skapar också&lt;br&gt;förutsättningar för låga räntor, vilket är gynnsamt för Sverige. Positiva im-&lt;br&gt;pulser från omvärlden kan väntas leda till betydande spridningseffekter på&lt;br&gt;den inhemska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten förväntas mot denna bakgrund bli drygt 1 procent 1996 för att&lt;br&gt;stiga till 2 procent 1997. Den privata konsumtionen bör kunna förstärkas de&lt;br&gt;närmaste åren till följd av både stigande inkomster och en fallande sparkvot;&lt;br&gt;när räntorna sjunker stärks förtroendet och ökar villigheten att låna till bo-&lt;br&gt;stad och kapitalvaror. Samtidigt väntas de samlade investeringarna fortsätta&lt;br&gt;att öka, om än i långsammare takt. Visserligen bromsas näringslivets inve-&lt;br&gt;steringar upp, men detta motverkas av att bostadsbyggandet vänder upp efter&lt;br&gt;det ras som inleddes 1992. BNP-siffroma hålls dock nere av att det inom&lt;br&gt;näringslivet finns behov av att minska lagren. Trots en relativt snabb upp-&lt;br&gt;gång av skatteintäkterna väntas den kommunala konsumtionen fortsätta att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;falla under 1996. Nedgången bromsas dock upp 1997. Den statliga Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;konsumtionen är svårbedömd främst på grund av variationer i de militära&lt;br&gt;inköpen. Den underliggande trenden visar på en fortsatt måttlig nedgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den relativt låga aktiviteten gör att inflationstrycket i den svenska ekonomin&lt;br&gt;torde förbli lågt, något som skulle accentueras om kronkursen steg ytterliga-&lt;br&gt;re. Inflationen beräknas bli omkring två procent per år de närmaste två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svagare tillväxten beräknas leda till en fortsatt om än måttlig ökning&lt;br&gt;av sysselsättningen. I kombination med den föreslagna kraftiga utbyggnaden&lt;br&gt;av antalet utbildningsplatser bör detta leda till att den öppna arbetslösheten&lt;br&gt;kan minska till 6,5 procent 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tabell 3.2 Försörjningsbalans&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, 1991 års priser, procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv exkl. bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerförändring (bidrag till BNP)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 33 Nyckeltal, basalternativ&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KPI dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning, personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nivå i procent&lt;br&gt;Öppen arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens nettosparkvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en särskild bilaga till finansplanen görs kalkyler för den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen de närmaste fem åren. Osäkerheten är för stor för att kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göra regelrätta prognoser för en så lång period. Därför görs dessa kalkyler Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;med utgångspunkt från vissa grundläggande antaganden. Vidare redovisas&lt;br&gt;två olika alternativ, en relativt försiktig baskalkyl, som ligger till grund för&lt;br&gt;den medelfristigt inriktade budgetpolitiken, och en kalkyl med högre tillväxt,&lt;br&gt;vilken avser att visa vad som krävs för att den öppna arbetslösheten skall&lt;br&gt;kunna reduceras till 4 procent år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båda alternativen antas tillväxten i OECD-området uppgå till 2,5 pro-&lt;br&gt;cent per år fr.o.m. 1998. De medelfristiga kalkylerna bygger vidare på anta-&lt;br&gt;gandet om en fortsatt god samhällsekonomisk grund för den inhemska till-&lt;br&gt;växten med sunda statsfinanser och prisstabilitet. Därmed föreligger goda&lt;br&gt;förutsättningar för att räntemarginalen mot utlandet gradvis skall krympa&lt;br&gt;och att kronan skall förstärkas något i takt med att förtroendet för den svens-&lt;br&gt;ka ekonomin stärks bland finansiella placerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I basaltemativet antas BNP-tillväxten bli 2 till 2,5 procent per år under&lt;br&gt;kalkylperioden. Med tanke på det relativt låga resursutnyttjandet i den&lt;br&gt;svenska ekonomin i utgångsläget bör tillväxten kunna bli högre än den&lt;br&gt;trendmässiga de närmaste åren. Under åren 1998 och 1999 antas tillväxten&lt;br&gt;därför i basaltemativet ligga 0,5 procentenheter över en mer långsiktig trend&lt;br&gt;på 2 procent per år. Drivkraften i tillväxtprocessen är investeringarna och&lt;br&gt;successivt i allt högre grad den privata konsumtionen. Arbetslösheten faller&lt;br&gt;något under perioden ned till under 6 procent. Inflationstakten beräknas&lt;br&gt;ligga nära Riksbankens inflationsmål under hela kalkylperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillväxtaltemativet antas BNP-tillväxten bli omkring 3 procent per år&lt;br&gt;under kalkylperioden. Denna kalkyl bygger på att lönebildningen fungerar&lt;br&gt;bra samt att övriga förbättringar i arbetsmarknadens funktionssätt liksom&lt;br&gt;tillväxtbefrämjande åtgärder får ett starkt genomslag i ett medelfristigt per-&lt;br&gt;spektiv. Genom att alla parter tar ett ansvar för att främja högre sysselsätt-&lt;br&gt;ning blir utrymmet för ekonomisk återhämtning större, dvs. det blir möjligt&lt;br&gt;att få till stånd en högre tillväxt utan att det uppstår ett löne- och pristryck. I&lt;br&gt;detta scenario antas att förtroendet för den svenska ekonomin förstärks snab-&lt;br&gt;bare. Därigenom skapas förutsättningar för en starkare uppgång av konsum-&lt;br&gt;tion och investeringar. Den öppna arbetslösheten halveras fram till år 2000.&lt;br&gt;Regeringens politik inriktas på att förverkliga detta alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns styrkefaktorer i den svenska ekonomin som kan leda till en&lt;br&gt;gynnsam utveckling under återstoden av decenniet. Den konkurrensutsatta&lt;br&gt;sektorns lönsamhet är hög historiskt sett och svenska företag har utrymme&lt;br&gt;att sänka sina marginaler för att hålla uppe marknadsandelarna. Det privata&lt;br&gt;finansiella sparandet har varit högt under en period, vilket gör att hushålls-&lt;br&gt;sektom som helhet är välkonsoliderad. Om framtidsförväntningarna blir mer&lt;br&gt;positiva finns en betydande potential för konsumtionsökning, särskilt om&lt;br&gt;kampen mot arbetslösheten blir framgångsrik. Den låga inflationstakten&lt;br&gt;möjliggör en krympande räntemarginal gentemot omvärlden. Kommer den&lt;br&gt;svenska ekonomin in i en sådan positiv spiral förbättras de offentliga finan-&lt;br&gt;serna i än snabbare takt, vilket bör förstärka tendensen mot en avtagande&lt;br&gt;räntemarginal gentemot omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid också risker. Ett uppenbart osäkerhetsmoment är den&lt;br&gt;internationella konjunkturen. Men även inhemska faktorer kan dämpa&lt;br&gt;tillväxten. Den stora ökningen av statsskulden som har skett under början av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990-talet har gjort den svenska ekonomin sårbar. Samma inverkan har&lt;br&gt;Sveriges oförmånliga inflationshistoria. Även om utvecklingen i båda dessa&lt;br&gt;avseenden markant håller på att förbättras, visar erfarenheten att förtroendet&lt;br&gt;snabbt kan raseras och att det tar tid att bygga upp det igen. Vid oro på de&lt;br&gt;internationella finansiella marknaderna kan det därför inte uteslutas att Sve-&lt;br&gt;rige under något år framöver åter kan komma att drabbas hårdare än många&lt;br&gt;andra länder. Utvecklingen på arbetsmarknaden inger också oro. Om löner-&lt;br&gt;na i Sverige även fortsättningsvis ökar snabbare än i omvärlden kan detta&lt;br&gt;förhindra en minskning av arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tabell 3.4 Den svenska ekonomin i tillväxtalternativet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet, nivå i procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga finanserna har under de senaste två åren förstärkts i snabb takt.&lt;br&gt;Det offentliga sparandeunderskottet är emellertid fortfarande utomordentligt&lt;br&gt;stort. Underskottet har minskat från 12,4 procent av BNP 1993 till 8,1 pro-&lt;br&gt;cent av BNP 1995.1 år beräknas underskottet uppgå till 86 miljarder kronor&lt;br&gt;eller 5,1 procent av BNP. Statsskulden motsvarade ca 85 procent av BNP&lt;br&gt;vid utgången av 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den snabba förbättringen av de offentliga finanserna blev under-&lt;br&gt;skottet 1995 större än vad som beräknades i höstas i den s.k. tillväxtproposi-&lt;br&gt;tionen (prop. 1994/95:25), 8,1 procent av BNP i stället för 6,8 procent av&lt;br&gt;BNP. Både statens och kommunernas underskott blev större än väntat. Skat-&lt;br&gt;teintäkterna blev lägre än beräknat, bl.a. till följd av en svagare tillväxt och&lt;br&gt;en mindre ökning av sysselsättningen än förutsett. Transfereringsutgiftema&lt;br&gt;blev däremot högre än beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen av de offentliga finanserna beräknas fortsätta i snabb takt&lt;br&gt;de närmaste åren. Den svagare konjunkturutveckling som nu förutses främst&lt;br&gt;för 1996 borde visserligen i sig föranleda en ytterligare nedrevidering av&lt;br&gt;utsikterna för det offentliga sparandet. Det finns emellertid ett flertal faktorer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tyder på att de offentliga finansernas underliggande utveckling är star-&lt;br&gt;kare än tidigare beräknat. Det är främst skatteintäkterna som väntas öka&lt;br&gt;snabbare. Till följd av det försämrade utgångsläget år 1995 kommer dock&lt;br&gt;underskotten de närmaste åren att bli större än tidigare beräknat. Utan beslut&lt;br&gt;om ytterligare förstärkningar av de offentliga finanserna skulle underskottet&lt;br&gt;i det finansiella sparandet uppgå till 3,3 procent av BNP 1997 och 0,8 pro-&lt;br&gt;cent av BNP 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskotten i de offentliga finanserna torde således i frånvaro av ytterli-&lt;br&gt;gare åtgärder bli något större de närmaste åren än tidigare beräknat. I till-&lt;br&gt;växtpropositionen gjordes bedömningen att underskottet i de offentliga fi-&lt;br&gt;nanserna skulle bli mindre än 3 procent av BNP 1997 och att balans i de&lt;br&gt;offentliga finanserna skulle uppnås 1998. Om inte ytterligare budgetförstär-&lt;br&gt;kande åtgärder skulle vidtas utöver det budgetsaneringsprogram på 118&lt;br&gt;miljarder kronor som redan har beslutats, skulle det fattas 6 miljarder kronor&lt;br&gt;för att nå ett underskott på 3 procent av BNP 1997. Det skulle kvarstå ett&lt;br&gt;finansiellt underskott på 14 miljarder kronor 1998. Konvergensprogrammets&lt;br&gt;mål att eliminera underskottet skulle nås först år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tabell 3.5 Den offentliga sektorns finanser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion och investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare budgetförstärkningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För att de offentliga finanserna skall vara i balans 1998 föreslås ytterliga-&lt;br&gt;re budgetförstärkningar, vilka redovisas längst ner i tabell 3.5. Dessa ytterli-&lt;br&gt;gare förstärkningar har inte beaktats i prognoserna för den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen. Åtgärderna är inte fullt ut preciserade, men beaktas vid beräk-&lt;br&gt;ningen av utgiftstaken för de kommande åren. De torde i sig få en viss ned-&lt;br&gt;dragande effekt på efterfrågan och tillväxten. Men den dämpande effekten&lt;br&gt;motverkas av att fasthållande vid balansmålen för de offentliga finanserna&lt;br&gt;dels stärker förtroendet för den ekonomiska politiken, dels leder till lägre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntor än om regering och riksdag skulle skjuta på balansmålen. Därmed&lt;br&gt;leder budgetförstärkningarna till lägre räntor, vilka stärker tillväxten. Om-&lt;br&gt;fattningen av budgetförstärkningarna är måttlig i relation till BNP. De rör&lt;br&gt;sig om ca 0,6 procent av BNP 1997 och ytterligare 0,2 procent av BNP&lt;br&gt;1998, varav en del är inleveranser m.m. vilka inte torde ha någon dämpande&lt;br&gt;effekt på den inhemska efterfrågan. Med hänsyn till de stärkande effekterna&lt;br&gt;via ökat förtroende och lägre räntor, vilka är att vänta redan innevarande år,&lt;br&gt;torde tillväxten inte påverkas annat än marginellt. Den utbildningssatsning&lt;br&gt;som redovisas och dess finansiering har inräknats i prognoserna. Dessa&lt;br&gt;åtgärder börjar få effekt redan andra halvåret 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba förbättringen av de offentliga finanserna är anmärkningsvärd&lt;br&gt;vid en internationell jämförelse. År 1993 hade Sverige näst Grekland det&lt;br&gt;största offentliga underskottet bland OECD-ländema. År 1998 kommer&lt;br&gt;Sverige med nuvarande projektioner och de åtgärder som nu föreslås att&lt;br&gt;tillhöra det fatal länder i EU som når balans i de offentliga finanserna. Det är&lt;br&gt;till synes bara Danmark, Finland och Luxemburg som också har möjligheter&lt;br&gt;att nå en sådan balans. Denna förbättring saknar motstycke bland OECD-&lt;br&gt;ländema.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Den ekonomiska p olitikens inriktning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;33.1 Tillväxt och sysselsättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Att minska arbetslösheten är regeringens främsta uppgift. Målet är att Sveri-&lt;br&gt;ge skall halvera den öppna arbetslösheten till år 2000. I tillväxtpropositio-&lt;br&gt;nen redovisades regeringens dagordning för tillväxt och sysselsättning. Den&lt;br&gt;politiken fullföljs nu genom initiativ på flera områden. Utgångspunkten är&lt;br&gt;att sunda statsfinanser och stabila priser ger de bästa förutsättningarna för en&lt;br&gt;långsiktigt uthållig tillväxt. Idén om det livslånga lärandet skall förverkligas&lt;br&gt;genom en kraftfull satsning på utbildning. Politiken inriktas på att skapa&lt;br&gt;goda villkor för företag och företagande. För att åter nå full sysselsättning&lt;br&gt;behövs ett nytt kontrakt för samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En halverad arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En halvering av den öppna arbetslösheten, från 8 procent 1994 till 4 procent&lt;br&gt;år 2000, är ett mycket ambitiöst mål. Under den djupa lågkonjunkturen i&lt;br&gt;böljan av 1990-talet förlorades mer än 500.000 arbetstillfällen. Vart åttonde&lt;br&gt;jobb försvann från den svenska arbetsmarknaden. Under de senaste två åren&lt;br&gt;har återhämtningen varit stark. Från 1994 till 1995 ökade sysselsättningen&lt;br&gt;med drygt 60.000 personer. Samtidigt ökade emellertid också utbudet av&lt;br&gt;arbetskraft. Många som inte fann det lönt att söka jobb när arbetslösheten&lt;br&gt;steg i början av 1990-talet sökte sig åter ut på arbetsmarknaden när det blev&lt;br&gt;meningsfullt att söka jobb. Över 50.000 personer tillkom till arbetskraften.&lt;br&gt;Det medförde att arbetslösheten bara minskade marginellt. Den öppna ar-&lt;br&gt;betslösheten minskade från 8,0 procent av arbetskraften 1994 till 7,7 pro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cent 1995. Även framöver far man räkna med att samma faktorer gör sig Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;gällande. I takt med att fler får arbete kommer också fler av dem som gett&lt;br&gt;upp och lämnat arbetskraften att återvända. Till detta kommer den normala&lt;br&gt;årliga ökningen av arbetskraften. Sverige kommer att behöva flera år av god&lt;br&gt;sysselsättningstillväxt för att lyckas i kampen mot massarbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet att halvera arbetslösheten är ambitiöst även i ett internationellt&lt;br&gt;perspektiv. I EU är den öppna arbetslösheten ca 11 procent. De senaste&lt;br&gt;årens relativt goda tillväxt har bara förmått att reducera arbetslösheten mar-&lt;br&gt;ginellt, från 11,5 procent när den var som högst 1994. Däremot har USA&lt;br&gt;och Japan varit mer framgångsrika i kampen mot arbetslösheten. I USA har&lt;br&gt;den reducerats från ca 7,5 procent när den var som högst 1992 till ca 5,5&lt;br&gt;procent 1995.1 Japan har arbetslösheten visserligen stigit något under den&lt;br&gt;senaste långvariga stagnationen, men den ligger fortfarande på en låg nivå&lt;br&gt;på drygt 3 procent. Allt fler länder i Europa sätter nu kampen mot arbets-&lt;br&gt;lösheten högst på dagordningen. Exempelvis har både Tyskland och Finland&lt;br&gt;satt upp som mål att halvera arbetslösheten till år 2000. Även för EU som&lt;br&gt;helhet diskuteras samma ambition, men den har inte ännu antagits som offi-&lt;br&gt;ciellt mål för unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.1 Sysselsättning och arbetskraftsutbud&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-2.png" style="width:363pt;height:204pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Såvitt nu kan bedömas kommer det att bli svårt men inte omöjligt att nå&lt;br&gt;målet att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000.1 denna proposition&lt;br&gt;redovisas en prognos för den ekonomiska utvecklingen under 1996 och&lt;br&gt;1997. Till denna har fogats medelfristiga kalkyler för åren 1998 - 2000.&lt;br&gt;Baskalkylen bygger på relativt försiktiga antaganden. Tillväxten beräknas&lt;br&gt;till 2-2,5 procent per år fram till sekelskiftet. Med dessa antaganden minskar&lt;br&gt;den öppna arbetslösheten dock endast till 5,7 procent år 2000. För att nå&lt;br&gt;målet om en halvering av den öppna arbetslösheten till 4 procent kommer en&lt;br&gt;starkare utveckling att behövas. Det s.k. tillväxtaltemativet redovisar en&lt;br&gt;sådan utveckling. I detta alternativ fungerar ekonomin bättre. Lönebildning-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ger kostnadsökningar på god europeisk nivå vid en betydligt lägre arbets- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;löshet än dagens. Tillväxten är högre, sysselsättningen ökar snabbare och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den öppna arbetslösheten reduceras till 4 procent år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.2 Öppet arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-3.png" style="width:356pt;height:189pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet och Finansde-&lt;br&gt;partementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste budskapet till dem som idag är arbetslösa eller som hotas&lt;br&gt;av arbetslöshet, oavsett kön och ålder, är att det går att komma tillbaka till en&lt;br&gt;hög och full sysselsättning, och att riksdag och regering beslutsamt kommer&lt;br&gt;att göra vad som går för att förverkliga detta mål. Det viktigaste budskapet&lt;br&gt;till löntagarna och deras fackliga organisationer är att utan deras stöd och&lt;br&gt;medverkan kommer detta inte att vara möjligt. Det viktigaste budskapet till&lt;br&gt;arbetsgivarna är att inte försitta denna möjlighet att nå stabilitet och en ny&lt;br&gt;samförståndsanda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det livslånga lärandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningspolitiken är av central betydelse för ansträngningarna att stärka&lt;br&gt;tillväxten, öka sysselsättningen, minska klyftorna och trygga välfärden. Fler&lt;br&gt;människor i utbildning - såväl i skolan och högskolan som i vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen - innebär ökade investeringar i kunskap och kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I höstens tillväxtproposition aviserade regeringen ett omfattande program&lt;br&gt;för utbildning och kompetensutveckling. Nu konkretiseras denna offensiva&lt;br&gt;utbildningssatsning. Den reguljära utbildningen byggs ut med 100.000 plat-&lt;br&gt;ser i vuxenutbildningen. Kommunerna kommer att ges en viktig roll för att&lt;br&gt;utforma de lokala modellerna för den utbildningssatsning som i första hand&lt;br&gt;skall rikta sig till arbetslösa med lägre utbildningsnivå än 3-årigt gymna-&lt;br&gt;sium. Dessutom tilkommer 30.000 nya platser i högskolan. Denna utbygg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad av vuxenutbildningen och högskolan avlöser de tillfälliga utbildnings-&lt;br&gt;platser som har finansierats med arbetsmarknadspolitiska medel. Särskild&lt;br&gt;uppmärksamhet ägnas åt behoven inom områdena naturvetenskap, teknik&lt;br&gt;och språk. Programmet innebär en väsentlig förstärkning av Sveriges&lt;br&gt;utvecklings- och expansionsförutsättningar. Som ett led i programmet ingår&lt;br&gt;en fortsatt utbyggnad främst av de mindre och medelstora högskolorna för&lt;br&gt;att stärka utvecklingskraften och produktionsförutsättningama i olika delar&lt;br&gt;av landet Utbyggnaden sker med särskild tyngdpunkt på Malmö, Sundsvall-&lt;br&gt;Härnösand-Östersund, Bergslagen och sydöstra Sverige. Utbildningsprog-&lt;br&gt;rammet finansieras genom en höjning av energiskatterna samt effektivise-&lt;br&gt;ringar och ändringar av reglerna inom arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande utbildningen är av central betydelse för många ar-&lt;br&gt;betslösa. Den bör i första hand erbjudas inom det reguljära utbildnings-&lt;br&gt;väsendet. Gränsdragningen mellan arbetmarknadsutbildning och reguljär&lt;br&gt;utbildning ses därför över. Inrikningen bör vara att arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ningen skall renodlas mot främst omställningsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer under våren till riksdagen med en proposition&lt;br&gt;om en fortsatt förnyelse av sysselsättningspolitiken. Kampen mot långtidsar-&lt;br&gt;betslösheten kommer att ha fortsatt hög priorititet. Arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;bör även bidra till att främja jämställdheten på arbetsmarknaden - den senas-&lt;br&gt;te konjunkturuppgången har främst ökat de arbetslösa männens chanser att&lt;br&gt;få ett arbete. Den ännu höga ungdomsarbetslösheten är ett hot mot en god&lt;br&gt;ekonomisk utveckling, men också mot de ungas möjligheter att få spela en&lt;br&gt;roll i samhällslivet. Det är regeringens målsättning att ungdomar inte skall&lt;br&gt;vara arbetslösa mer än hundra dagar, utan att övergå till utbildning eller&lt;br&gt;sysselsättning. Invandrarnas kompetens måste bättre tas tillvara. Därmed&lt;br&gt;kan Sveriges möjligheter stärkas i den ökande internationaliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den aktiva arbetsmarknadspolitiken stöder människor i svåra omställ-&lt;br&gt;ningsperioder och underlättar strukturomvandlingen. Syftet är att att indivi-&lt;br&gt;den skall kunna återgå till den reguljära arbetsmarknaden. Den aktiva ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiken bygger samtidigt på ett ömsesidigt åtagande. Rätten&lt;br&gt;till ersättning är förenad med bestämda skyldigheter. Den som aktivt söker&lt;br&gt;arbete och tar alla rimliga möjligheter att stärka sina utsikter att finna arbete&lt;br&gt;får också stöd av samhället. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken har aldrig&lt;br&gt;varit och får inte nedgraderas till att enbart vara en väg till ytterligare en&lt;br&gt;ersättningsperiod. De åtgärder som sätts in skall ingå i en individuell hand-&lt;br&gt;lingsplan för en återgång till den reguljära arbetsmarknaden. Det finns där-&lt;br&gt;för skäl att tydliggöra arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsför-&lt;br&gt;säkring i linje med vad som anfördes i tillväxtpropositionen. Regeringen&lt;br&gt;avser att återkomma i sysselsättningspropositionen med förslag om en bortre&lt;br&gt;parentes i arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Goda villkor för företag och företagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma tillrätta med arbetslöshetsproblemet måste staten erbjuda&lt;br&gt;goda villkor för företag och företagande. Sverige måste ha livskraftiga före-&lt;br&gt;tag som förmår att hävda sig i både den inhemska och den internationella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrensen. Det är framför allt i näringslivet som sysselsättningen måste Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;öka, inte minst i de små och medelstora företagen. Särskild uppmärksamhet&lt;br&gt;måste riktas mot kvinnors företagande och dess behov av riskkapital. En&lt;br&gt;expansion av det privata näringslivet innebär en förstärkning av hela Sveri-&lt;br&gt;ges ekonomi, och är därför viktig för att vi skall kunna bevara de offentliga&lt;br&gt;verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitikens syfte är att stödja företagens möjligheter att utvecklas&lt;br&gt;och att utnyttja både personalens kompetens och de möjligheter som ställs&lt;br&gt;till förfogande av ny teknik. Genom en ständig strukturomvandling måste de&lt;br&gt;företag som inte förmår att hävda sig i konkurrensen ersättas av nya livskraf-&lt;br&gt;tiga företag. En ständig utveckling av ekonomin mot en successivt allt mera&lt;br&gt;högförädlad produktion är nödvändig för att åter uppnå en hög sysselsätt-&lt;br&gt;ning och för att upprätthålla en hög levnadsstandard. Den närmare integra-&lt;br&gt;tion som nu sker mellan handels- och näringspolitiken syftar till att bredda&lt;br&gt;näringspolitiken och skapa en fastare bas för en aktiv tillväxtpolitik. Möjlig-&lt;br&gt;heterna att utveckla och förädla företagsidéer bör förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitiken måste vidare vara inriktad på att stärka konkurrens och&lt;br&gt;konkurrensförmåga. En väl fungerande konkurrens är nödvändig för att&lt;br&gt;upprätthålla ett tillräckligt omvandlingstryck i ekonomin och därmed en&lt;br&gt;strukturomvandling som flyttar produktionsresurser från lågproduktiv verk-&lt;br&gt;samhet till högproduktiv. Regeringen ser nu, i enlighet med tillväxtproposi-&lt;br&gt;tionen, över konkurrenslagstiftningen samt utreder konkurrensförhållandet&lt;br&gt;inom livsmedelshandel och livsmedelsindustri. Inrättandet av en byggkost-&lt;br&gt;nadsdelegation planeras, med syfte att genom olika åtgärder främja låga&lt;br&gt;byggkostnader och ökad konkurrens i byggsektorn. Även de statliga före-&lt;br&gt;tagsstöden och deras effekter på det svenska näringslivet ses över. Utred-&lt;br&gt;ningen om företagsstöden skall bland annat överväga alternativ till finansiel-&lt;br&gt;la stöd och se över möjligheterna att omfördela företagsstödet till andra&lt;br&gt;ändamål. Effektivisering av kampen mot den ekonomiska brottsligheten,&lt;br&gt;bl a. genom en bättre myndighetsorganisation, bidrar till att förbättra kon-&lt;br&gt;kurrensförhållandena för det seriösa näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången till riskkapital skall förbättras med AP-fondens utökade möj-&lt;br&gt;ligheter att förvärva aktier. En sjätte AP-fondstyrelse kommer att inrättas,&lt;br&gt;vilken kommer att ges möjlighet att förvärva aktier i både börsnoterade och&lt;br&gt;onoterade bolag för ytterligare 10 miljarder kronor. Särskilda regler införs&lt;br&gt;som gör det möjligt för denna fondstyrelse att gå in i riskkapitalföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen 1990-91 fick Sverige ett stabilare skattesystem.&lt;br&gt;Svensk företagsbeskattning är idag mycket konkurrenskraftig vid en interna-&lt;br&gt;tionell jämförelse. Företagsbeskattningen skall så långt möjligt vara neutral&lt;br&gt;i förhållande till olika verksamhetsinriktningar, verksamhetsformer och&lt;br&gt;verksamhetsbeslut. Istället för selektiva skattelättnader bör skattesystemet&lt;br&gt;karakteriseras av likformighet och stabila regler. Företagsskatteutredningen&lt;br&gt;ser nu över företagsbeskattningen i syfte att finna ett system som ytterligare&lt;br&gt;stimulerar företagens nyinvesteringar och försörjning med riskkapital. Ut-&lt;br&gt;redningsarbetet skall bedrivas så att de nya reglerna skall kunna gälla lf.o.m.&lt;br&gt;inkomståret 1998. Riksdagen har dessutom fattat beslut om införandet av ett&lt;br&gt;tillfälligt riskkapitalavdrag samt om en utvidgad kvittningsrätt för enskilda&lt;br&gt;näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsrätten behöver förändras. Arbetsrätten måste ha en ändamålsenlig&lt;br&gt;utformning och spegla en rimlig avvägning mellan löntagarnas behov av&lt;br&gt;skydd mot godtyckliga och diskriminerande beslut och företagens behov av&lt;br&gt;att kontinuerligt kunna anpassa sin organisation och sin arbetsstyrka till&lt;br&gt;förändrade förutsättningar och behov. Den skall också vara utformad så att&lt;br&gt;den inte försvårar för företagen att expandera och nysatsa. Arbetsrättskom-&lt;br&gt;missionen, med företrädare för arbetsmarknadens parter, kommer att inom&lt;br&gt;kort redovisa sina överväganden inom detta område. I kommissionens arbete&lt;br&gt;ingår att se över anställningsformerna, exempelvis tiderna för visstidsan-&lt;br&gt;ställning vid arbetsanhopning, och reglerna för återanställning. I första hand&lt;br&gt;skall kommissionen söka avtalslösningar på de problem den diskuterar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöpolitiken spelar en central roll i en strategi för ökad sysselsättning.&lt;br&gt;Nästa tillväxtperiod i de moderna ekonomierna kan komma som ett resultat&lt;br&gt;av just de krav på omställning av produktion och konsumtion som miljön&lt;br&gt;ställer Kretsloppssamhället ger nya jobb och nya företag. Miljösektom&lt;br&gt;bedöms idag utgöra ett av de områden som kommer att uppvisa den högsta&lt;br&gt;marknadstillväxten under kommande decennier. Det är i samspelet mellan&lt;br&gt;en alltmer ambitiös miljöpolitik och ett näringsliv som är berett till omvand-&lt;br&gt;ling, som Sverige kan förnya redan etablerade näringar och finna nya fram-&lt;br&gt;gångsrika verksamheter, vilka ger nya arbetstillfällen. Regeringens ambition&lt;br&gt;är att Sverige skall vara en pådrivande internationell kraft och ett föregångs-&lt;br&gt;land i strävan att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle. I detta perspektiv&lt;br&gt;formas också jordbrukspolitiken. En fortsatt reformering av EU:s gemen-&lt;br&gt;sammajordbrukspolitik är därvidlag angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt energisystem skall utvecklas. Avvecklingen av kärnkraften bör&lt;br&gt;inledas under mandatperioden och därefter fortsätta i jämn takt. Den skall&lt;br&gt;ske på ett sådant sätt att den elintensiva industrins konkurrensläge inte även-&lt;br&gt;tyras. En energiförsörjning till internationellt konkurrenskraftiga priser är en&lt;br&gt;viktig förutsättning för näringslivets utveckling. På grundval av 1991 års&lt;br&gt;energiöverenskommelse, Energikommissionens betänkande och remisssva-&lt;br&gt;ren på detta inbjuds samtliga riksdagspartier till överläggningar om energi-&lt;br&gt;politiken. Regeringen eftersträvar en bred parlamentarisk majoritet kring&lt;br&gt;frågan om omställningen av energisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala utvecklingen blir allt viktigare. Tillväxten måste komma&lt;br&gt;hela landet till del. Varje region i Sverige bär på en egen tillväxtkraft, och&lt;br&gt;denna måste tas till vara för att den sammanlagda utvecklingen skall bli så&lt;br&gt;positiv som möjligt. Det behövs ett aktivt statligt stöd till regional utveck-&lt;br&gt;ling, framför allt i form av en fortsatt utbyggnad av de mindre och medelsto-&lt;br&gt;ra högskolorna. Samtidigt måste olika aktörer på både lokal och regional&lt;br&gt;nivå själva aktivt bidra till att skapa starka och dynamiska tillväxtprocesser i&lt;br&gt;sin region.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt kontrakt för samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att halvera arbetslösheten måste bli utgångspunkt för en bred&lt;br&gt;nationell kraftsamling. Under de framgångsrika decennierna efter andra&lt;br&gt;världskriget levererade arbetsmarknadens parter en stabil arbetsmarknad och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lönebildning. Detta bidrog till att möjliggöra sociala reformer och ökad&lt;br&gt;trygghet I dag står det svenska välfärdssamhället inför ett avgörande vägval.&lt;br&gt;Om det ekonomiska utrymme som skapas genom en ökad tillväxt helt tas i&lt;br&gt;anspråk för bättre villkor och högre köpkraft för dem som redan har arbete,&lt;br&gt;så kommer det att ske på bekostnad av möjligheterna att minska arbetslöshe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönebildningen är av avgörande betydelse för möjligheterna att nå tillba-&lt;br&gt;ka till full sysselsättning. Internationaliseringen av ekonomin har medfört&lt;br&gt;ökade krav på en sund och balanserad inhemsk lönebildning. Sveriges möj-&lt;br&gt;ligheter att halvera arbetslösheten är beroende av att lönebildningen funge-&lt;br&gt;rar väl. Ansvaret för detta ligger på arbetsmarknadens parter. De måste vilja&lt;br&gt;och kunna ta ansvaret för löneutvecklingen. Partema bör gemensamt för&lt;br&gt;regeringen redovisa hur lönebildningen skall ge en kostnadsutveckling på&lt;br&gt;god europeisk nivå vid en betydligt lägre arbetslöshetsnivå än dagens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även på utbildningsområdet har arbetsmarknadens parter ett stort ansvar.&lt;br&gt;Arbetsgivarna kan inte räkna med att klara sin kompetensförsörjning enbart&lt;br&gt;genom att ersätta befintliga anställda med andra som har fått sin utbildning&lt;br&gt;bekostad med skattemedel. Istället måste de själva, enskilt och genom sina&lt;br&gt;branschsammanslutningar, ta ansvar för att vårda, underhålla och utveckla&lt;br&gt;kompetensen hos sin egen arbetskraft. Regeringen kommer att inbjuda ar-&lt;br&gt;betsmarknadens parter till överläggningar i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33.2 Finans- och penningpolitiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Finans pol itiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de mest framträdande konsekvenserna av lågkonjunkturen i början av&lt;br&gt;1990-talet var sammanbrottet i de offentliga finanserna. Ett överskott i den&lt;br&gt;offentliga sektom på 4 procent av BNP 1990 förbyttes på bara tre år till ett&lt;br&gt;underskott på mer än 12 procent av BNP 1993. Underskott av den storleken&lt;br&gt;hotar välfärdsstatens långsiktiga överlevnad. Ränteutgifterna växer okontrol-&lt;br&gt;lerat och driver därmed upp skatterna och tränger ut andra utgifter. Risken&lt;br&gt;för försvagad krona och ökad inflation får långivarna att kräva kompensation&lt;br&gt;i form av höga räntor, vilket i sin tur riskerar att knäcka tillväxten. Dessutom&lt;br&gt;blir ett land med så stora underskott mycket utsatt vid kriser på de internatio-&lt;br&gt;nella kapitalmarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under budgetåret 1994/95 lagt fram och fått riksdagens&lt;br&gt;stöd för ett budgetsaneringsprogram omfattande 118 miljarder kronor eller&lt;br&gt;7,5 procent av BNP. Merparten av programmet består av utgiftsminskning-&lt;br&gt;ar Programmet har vägletts av tre principer. Det skall genomföras i snab-&lt;br&gt;bast möjliga takt för att minska landets beroende av de internationella kapi-&lt;br&gt;talmarknaderna, stärka förtroendet för den ekonomiska politiken och ge&lt;br&gt;möjlighet till en mindre stram penningpolitik. Det skall vara uthålligt och&lt;br&gt;stabilt; de offentliga finanserna måste klara en kommande lågkonjunktur.&lt;br&gt;Det skall bäras rättvist; saneringsprogrammet måste ha en rimlig fördel-&lt;br&gt;ningsprofil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammantagna effekten av saneringsprogrammet och den ekonomiska Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;återhämtningen har hejdat statsskuldens utveckling och lett till ett dramatiskt&lt;br&gt;minskat budgetunderskott. Statsskulden mätt som andel av BNP stabiliseras&lt;br&gt;under innevarande år och börjar minska nästa år i enlighet med de mål som&lt;br&gt;har satts upp för budgetpolitiken. De offentliga finanserna förbättras i snabb&lt;br&gt;takt. Underskottet i de offentliga finanserna minskade till 8 procent av BNP&lt;br&gt;1995 och i år förutses en fortsatt minskning till drygt 5 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om utvecklingen av de offentliga finanserna försämrats jämfört&lt;br&gt;med prognoserna i höstas, ligger den väl i linje med beräkningarna i kom-&lt;br&gt;pletteringspropositionen våren 1995 och i det konvergensprogram som&lt;br&gt;regeringen överlämnade till EU i juni 1995. BNP-tillväxten blev något star-&lt;br&gt;kare i fjol, men den torde bli svagare i år än vad som då beräknades. Under-&lt;br&gt;skottet i de offentliga finanserna blev mindre ifjol (8 i stället för 9 procent av&lt;br&gt;BNP), men det beräknas överensstämma med bedömningen i konvergens-&lt;br&gt;programmet i år (drygt 5 procent av BNP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 33 Finansiellt sparande i offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-4.png" style="width:356pt;height:203pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Trots de hittillsvarande framgångarna är budgetunderskottet och stats-&lt;br&gt;skulden fortfarande mycket stora och sårbarheten vid internationella kriser&lt;br&gt;finns kvar. Utan tillkommande åtgärder kommer målen för budgetpolitiken&lt;br&gt;inte att nås fullt ut. Underskottet i de offentliga finanserna beräknas till 3,3&lt;br&gt;procent av BNP 1997 och 0,8 procent av BNP 1998. Det innebär att det&lt;br&gt;fattas ca 6 miljarder kronor 1997 och ca 14 miljarder kronor 1998 för att&lt;br&gt;målen skall nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna situation har föranlett svåra överväganden. Visserligen är finans-&lt;br&gt;politiken i utgångsläget mycket stram och kalkylerna över utvecklingen av&lt;br&gt;de offentliga finanserna osäkra samtidigt som det saknas konjunkturpolitiska&lt;br&gt;skäl för att strama åt finanspolitiken ytterligare. Det är i sig mycket restrik-&lt;br&gt;tivt att hålla fast vid 118-miljarderspaketet, att finansiera överskridanden, att&lt;br&gt;finansiera utbildningsreformen m.m. och att införa tydliga nominella utgifts-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tak. Redan i det beslutade budgetsaneringsprogrammet ligger budgetför- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;stärkningar på ca 1 procent av BNP både 1997 och 1998. Vidare förbättras&lt;br&gt;de offentliga finanserna i snabb takt och balans uppnås 1999 även utan&lt;br&gt;ytterligare åtgärder. Sverige har ett av de mest ambitiösa målen i EU och den&lt;br&gt;utan jämförelse bästa utvecklingen av de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.4 Den offentliga sektorns brutto- och nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-5.png" style="width:354pt;height:202pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Det stärker emellertid trovärdigheten för den ekonomiska politiken om&lt;br&gt;statsmakterna håller fast vid de mål som har satts upp. Efter de senaste årens&lt;br&gt;stora underskott och snabba skuldökning måste utvecklingen skyndsamt&lt;br&gt;vändas och finansiell stryka åter skapas; både för att vi skall klara av att&lt;br&gt;möta lågkonjunkturer och för att trygga välfärden. Därmed leder ytterligare&lt;br&gt;budgetförstärkningar till ökad tillförsikt om framtiden och lägre räntor, vil-&lt;br&gt;ket motverkar de dämpande effekterna på efterfrågan av förstärkningarna.&lt;br&gt;Vidare finns det en risk att de offentliga finanserna utvecklas sämre än be-&lt;br&gt;räknat. Dels kan konjunkturutvecklingen bli svagare, dels kan de offentliga&lt;br&gt;utgifterna 1997 ha underskattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetsaneringen måste därför fortsätta med full kraft. Målen för budget-&lt;br&gt;politiken ligger fast: att stabilisera statsskulden som andel av BNP 1996, att&lt;br&gt;begränsa underskottet i de offentliga finanserna till mindre än 3 procent av&lt;br&gt;BNP 1997 och att Sverige skall ha de offentliga finanserna i balans 1998.&lt;br&gt;Det finns en stark uppslutning kring målet att nå balans i de offentliga finan-&lt;br&gt;serna 1998. En bred majoritet i riksdagen har ställt sig bakom detta mål och&lt;br&gt;för Socialdemokraternas del finns ett kongressbeslut från i mars 1996 att de&lt;br&gt;offentliga finanserna skall vara i balans 1998. Och målet ligger inom räck-&lt;br&gt;håll. Det är med nuvarande bedömningar av den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;relativt måttliga förstärkningar som behövs för att nå balans 1998. En varak-&lt;br&gt;tigt god tillväxt och hög sysselsättning måste byggas under av sunda statsfi-&lt;br&gt;nanser. Att hålla fast vid budgetsaneringen stärker därmed möjligheterna att&lt;br&gt;halvera arbetslösheten till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att de offentliga finanserna även utan ytterligare budget- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;förstärkningar förbättras i snabb takt och att det inte finns några konjunktur-&lt;br&gt;politiska skäl att strama åt ekonomin kan en del av åtgärderna genomföras&lt;br&gt;som engångsförstärkningar i form av senareläggningar av inköp och extra&lt;br&gt;inleveranser från statliga affärsverk och företag. Dessutom finns det fördel-&lt;br&gt;ningspolitiska skäl att komplettera utgiftsneddragningarna med vissa skatte-&lt;br&gt;höjningar. Vidare avser regeringen att fullfölja den utförsäljning av statliga&lt;br&gt;tillgångar (Nordbanken, Securum, m.m.) på ca 50 miljarder kronor som&lt;br&gt;aviserades i konvergensprogrammet. Det kommer att sänka statsskulden och&lt;br&gt;i någon mån bidra till minskningen av underskottet i de offentliga finanserna&lt;br&gt;(försäljningsintäkterna inräknas inte i budgetförstärkningarna, men däremot&lt;br&gt;skillnaden mellan räntan på den minskade statsskulden och de normala inle-&lt;br&gt;veranserna från de aktuella tillgångarna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framtida utrymmet för skattehöjningar är starkt begränsat. Ett stabilt&lt;br&gt;skattesystem som bygger på sunda principer är en förutsättning för att möta&lt;br&gt;framtida krav. Därför måste i möjligaste mån täta förändringar i skattereg-&lt;br&gt;lerna undvikas. På några områden är dock fortsatta reformer motiverade. Det&lt;br&gt;gäller företagsbeskattningen, miljö- och energiskatterna och skatte-&lt;br&gt;kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen 1991 gav Sverige ett modernt och bra skattesystem. De&lt;br&gt;svenska företagsskattereglema blev mycket konkurrenskraftiga vid en inter-&lt;br&gt;nationell jämförelse. Samtidigt medförde den omläggning som beslutades&lt;br&gt;hösten 1993 ett ökat skatteuttag på företagen. Regeringen har därför tidigare&lt;br&gt;uttalat att skatteuttaget på detta område skall sänkas, samt avsatt en ram för&lt;br&gt;detta på två miljarder kronor. I höstas beslutades om ett tillfälligt riskkapi-&lt;br&gt;talavdrag och en utvidgad kvittningsrätt för enskilda näringsidkare för att&lt;br&gt;understödja nyföretagande och expansion. Samtidigt gavs 1992 års företags-&lt;br&gt;skatteutredning i uppdrag att pröva en ny modell för en generell skattelätt-&lt;br&gt;nad på företagsnivå för att ytterligare förbättra de skattemässiga villkoren för&lt;br&gt;företagens nyinvesteringar och kapitalförsörjning. Om utredningen finner&lt;br&gt;avgörande hinder mot att införa en generell modell på företagsnivå skall&lt;br&gt;utredningen istället presentera förslag till en selektiv lättnad med inriktning&lt;br&gt;på mindre företag. Avsikten är att de nya reglerna skall kunna tillämpas från&lt;br&gt;och med inkomståret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan årsskiftet gäller nya regler för redovisning och inbetalning av mer-&lt;br&gt;värdesskatt. Normalt skall skatten redovisas månadsvis senast den 20 i den&lt;br&gt;efterföljande månaden. Regeringen föreslår nu att företag med en skatteplik-&lt;br&gt;tig omsättning under 40 miljoner kronor per år skall redovisa skatten senast&lt;br&gt;den 5 i andra månaden efter redovisningsperioden. Ändringen bör gälla från&lt;br&gt;den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom miljö- och energipolitiken finns skäl att utveckla användandet av&lt;br&gt;skatter och avgifter för att styra om mot ett ekologiskt mer uthålligt samhäl-&lt;br&gt;le. Ett omvandlingstryck i form av högre beskattning är viktigt för att skynda&lt;br&gt;på en omställning som är nödvändig. Regeringen föreslår i anslutning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96.1 saml. Nr 150&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna proposition höjda energiskatter som en del av finansieringen av ut- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;bildningssatsningarna och för att bidra till den nödvändiga omställningen av&lt;br&gt;energisystemet. Skatterna på energi uppgår i år till ca 50 miljarder kronor.&lt;br&gt;Energiskattehöjningarna ger en sammanlagd inkomstförstärkning på ca 5&lt;br&gt;miljarder kronor. Höjningen sker i två steg, den 1 september 1996 och den 1&lt;br&gt;juli 1997. Inom Skatteväxlingskommittén utreds möjligheterna till en ökad&lt;br&gt;miljörelatering av skattesystemet. Regeringen avser därefter att pröva möj-&lt;br&gt;ligheterna till en sådan s.k. grön skatteväxling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energibeskattningen förändras även i andra avseenden. Regeringen har&lt;br&gt;tidigare i år presenterat ett förslag som innebär en fördubbling av industrins&lt;br&gt;koldioxidskatt utan att den energiintensiva industrin drabbas alltför hårt.&lt;br&gt;Skatten på el från äldre vattenkraftverk avses föras över till en fastighetsskatt&lt;br&gt;på ett intäktsneutralt sätt. Miljöskatten på inrikes flygtrafik är utformad på&lt;br&gt;ett sätt som inte är förenligt med EG:s regler och föreslås därför slopas.&lt;br&gt;Arbete pågår med syfte att utforma en skatt med en likvärdig styreffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilförmåner beskattas f.n. med en fast schablon som bygger på fordonets&lt;br&gt;anskaffningskostnad. Det finns enligt regeringens mening skäl att överväga&lt;br&gt;en ändring så att en rörlig del införs utan att det samlade skatteuttaget änd-&lt;br&gt;ras. Finansdepartementet avser att inom kort remissbehandla en promemoria&lt;br&gt;om beskattningen av bilförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår även ett antal andra förändringar på skatteområdet&lt;br&gt;med syfte att förstärka statens inkomster. Grundbeloppet i den statliga skat-&lt;br&gt;ten på förvärvsinkomster höjs från 100 kr till 200 kr. Företagens rätt till&lt;br&gt;avdrag för representationskostnader reduceras till hälften av nu gällande&lt;br&gt;nivå från och med inkomståret 1997. Senare i vår lämnas förslag till beslut&lt;br&gt;om redan aviserade höjningar av den allmänna egenavgiften till sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen med en procentenhet vardera 1997 och 1998. Därmed kan sjukför-&lt;br&gt;säkringsavgiften minskas med 1,1 procent för vart och ett av åren samtidigt&lt;br&gt;som den allmänna löneavgiften höjs lika mycket. Den särskilda löneskatten&lt;br&gt;justeras i motsvarande mån och även vissa andra skatter som påverkas av&lt;br&gt;socialavgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på kommande förslag till ny förmögenhetsskatt föreslås vissa&lt;br&gt;justeringar fr o m. 1997 års taxering. Fribeloppet höjs till 900.000 kronor&lt;br&gt;för att dämpa genomslaget av 1996 års fastighetstaxering. Denna åtgärd&lt;br&gt;finansieras genom att vissa marknadsnoterade aktier skall tas upp till fulla&lt;br&gt;marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera byggverksamheten och motverka arbetslösheten under&lt;br&gt;1996 och 1997 kommer regeringen att senare i vår presentera förslag om&lt;br&gt;skattereduktion för nedlagda arbetskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilltron till skattepolitiken kräver att skatter debiteras och uppbärs på ett&lt;br&gt;effektivt sätt. För närvarande pågår ett brett inriktat arbete för att skärpa&lt;br&gt;skattekontrollen och för att motverka skattebrott, skatteflykt och skatteun-&lt;br&gt;dandraganden i olika avseenden. En effektiv skattekontroll leder till förbätra-&lt;br&gt;de offentliga finanser, bättre skattemoral och en bättre fungerande marknad&lt;br&gt;genom att skattefuskets betydelse som konkurrensfördel minskar. Förslag&lt;br&gt;om förbättrad kontroll av yrkesmässiga transporter av mineraloljor, alkohol&lt;br&gt;och tobak har nyligen presenterats. Skattekontrollutredningen skall utforma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en obligatorisk kontrolluppgiftsskyldighet för reavinster och reaförluster på&lt;br&gt;aktier m.m. Kontrollen av mervärdesskatten skall effektiviseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal utredningar arbetar med att utforma nya regler som ger skatte-&lt;br&gt;förvaltningen utökade befogenheter och underlättar arbetet både vid deklara-&lt;br&gt;tion och skattekontroll. Kontrolluppgiftsskyldighet har införts för aktieutdel-&lt;br&gt;ningar och försäljningspriset på aktier. Skatteflyktsklausulen har återinförts&lt;br&gt;i avvaktan på att en ny lag har hunnit utformas. Skattebrottslagen har setts&lt;br&gt;över och regeringen har lagt förslag till förbättringar som gör den lättare att&lt;br&gt;tillämpa för berörda myndigheter. För såväl de skattskyldiga som för skatte-&lt;br&gt;förvaltningen är ytterligare förenklingar av skattereglerna önskvärda. Riks-&lt;br&gt;skatteverket har i anslutning till sin fördjupade anslagsframställning föresla-&lt;br&gt;git ett stort antal förenklingar som skulle frigöra ytterligare resurser inom&lt;br&gt;skatteförvaltningen för skattekontroll. Regeringen har inlett en analys av de&lt;br&gt;olika förslagen, bl.a. deras förenlighet med andra angelägna skattepolitiska&lt;br&gt;mål. Några av de förenklingar som verket förordat har förelagts riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen kommer att ställa nya krav på skattesystemet. Vårt&lt;br&gt;medlemskap i EU ger samtidigt möjligheter att påverka skattepolitiken i&lt;br&gt;Europa. Sverige kommer att fortsätta att driva frågan om en gemensam&lt;br&gt;energi- och koldioxidskatt. Ett annat viktigt område gäller kapitalbeskatt-&lt;br&gt;ningen, där det är angeläget att gemensamma åtgärder vidtas för att säker-&lt;br&gt;ställa en effektiv beskattning. På företagsbeskattningens område är det ange-&lt;br&gt;läget att motverka förekomsten av skattegynnade zoner som snedvrider&lt;br&gt;konkurrensen mellan länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatten kring 1990-91 års skattereform har varit intensiv allt sedan dess&lt;br&gt;tillkomst och behovet av en sammanfattande utvärdering är stort. Ett väsent-&lt;br&gt;ligt bidrag till en sådan utvärdering har getts av en särskild kommitté som i&lt;br&gt;november 1995 presenterade sitt betänkande. Betänkandet har remissbe-&lt;br&gt;handlats. Kommittén har haft en svår och omfattande uppgift. Samtidigt med&lt;br&gt;att skattereformen genomfördes drabbades den svenska ekonomin av den&lt;br&gt;djupaste konjunkturnedgången sedan 1930-talet. Skattereglerna förändrades&lt;br&gt;också, i flera fall genom långtgående avsteg från reformprincipema. Den&lt;br&gt;kraftiga lågkonjunkturen och turbulensen på skatteområdet efter reformen&lt;br&gt;har gjort det svårt att renodla effekterna av reformen, samtidigt som analy-&lt;br&gt;sen av samspelet mellan reformen och den ekonomiska utvecklingen har&lt;br&gt;blivit en central fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén har skattereformens mål på flertalet punkter uppfyllts&lt;br&gt;väl. Det nya skattesystemet är mer robust, skatteplaneringen har minskat,&lt;br&gt;beteendena styrs inte lika mycket av skattereglerna och beskattningen har&lt;br&gt;blivit mer samhällsekonomiskt effektiv. Kommittén noterar dock att refor-&lt;br&gt;men i efterhand visat sig tidsmässigt dåligt anpassad till konjunkturförloppet&lt;br&gt;och till den tidigare avregleringen av kreditmarknaden. Reformen anses&lt;br&gt;också ha bidragit till att fördjupa lågkonjunkturen utan att vara en primär&lt;br&gt;faktor i krisförloppet. Samtidigt konstateras att reformen i olika avseenden&lt;br&gt;var nödvändig mot bakgrund av såväl inhemska negativa erfarenheter av det&lt;br&gt;gamla skattesystemet som den fortgående internationaliseringen av den&lt;br&gt;svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar vidare att reformen på kort sikt inte var fullt ut&lt;br&gt;finansierad. För de första åren beräknas underfinansieringen ha uppgått till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ca 35 miljarder kronor per år. Hänsyn har då även tagits till reformens effek- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;ter på konjunkturen. Samtidigt registerar kommittén tendenser till återhämt-&lt;br&gt;ning på flera områden, bl. a. vad gäller kapital- och företagsskatteinkomster-&lt;br&gt;na. Kommittén konstaterar också att reformen i fördelningspolitiskt avseen-&lt;br&gt;de givit det avsedda resultatet för de allra flesta grupper, men att utfallet för&lt;br&gt;den tiondel av hushållen som har de högsta inkomsterna har blivit något&lt;br&gt;bättre än vad som var avsett. Kommittén har därvid inte kunnat beakta hur&lt;br&gt;den återstående finansieringen kommer att påverka den fördelningspolitiska&lt;br&gt;bilden. Bland annat har bam- och bostadsbidragen inte höjts på det sätt som&lt;br&gt;var avsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan i långa stycken dela utredningens uppfattning, även om&lt;br&gt;exempelvis de vinster som en samhällsekonomiskt mer effektiv beskattning&lt;br&gt;ger är svåra att kvantifiera, särskilt för en period med stort undemyttjande av&lt;br&gt;resurserna i den svenska ekonomin. Regeringen slår vakt om de grundprin-&lt;br&gt;ciper som låg bakom skattereformen: enkelhet och likformighet, stimulans&lt;br&gt;av arbete och sparande samt minskade möjligheter till skatteplanering och&lt;br&gt;fusk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underfinansieringen av skattereformen är dock ett problem. Genom sena-&lt;br&gt;re åtgärder, särskilt i det saneringsprogram som introducerades genom den&lt;br&gt;ekonomisk-politiska propositionen hösten 1994, har emellertid korrigeringar&lt;br&gt;i dessa avseenden gjorts. Vidare är villkoret att gruppen höginkomsttagare&lt;br&gt;själva skulle betala sina skattesänkningar av allt att döma inte uppfyllt. Den&lt;br&gt;tillfälliga värnskatten har från 1995 bidragit till en bättre fördelningsprofil.&lt;br&gt;Värnskatten kommer enligt gällande lagstiftning att upphöra inkomståret&lt;br&gt;1999. Regeringen kommer att föreslå riksdagen hur det samlade skatte- och&lt;br&gt;avgiftsuttaget för höginkomsttagare skall justeras för att en bättre fördel-&lt;br&gt;ningsprofil skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nu redovisade undantag har 1990-91 års skattereform givit de åsyf-&lt;br&gt;tade resultaten. Genom riksdagens beslut hösten 1994 har också de föränd-&lt;br&gt;ringar av reformen som gjordes under perioden 1992-1994, särskilt på kapi-&lt;br&gt;talbeskattningens område, i allt väsentligt korrigerats. Detta innebär att skat-&lt;br&gt;tesystemet har en stabil struktur som det är angeläget att bevara, inte minst&lt;br&gt;mot bakgrund av de senaste årens turbulens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitiken bedrivs självständigt av Riksbanken och har som övergri-&lt;br&gt;pande uppgift att värna penningvärdet. Den spelar en viktig roll för att skapa&lt;br&gt;den stabila samhällsekonomiska miljö som är en av grundpelarna i regering-&lt;br&gt;ens strategi för tillväxt och sysselsättning. Prisstabilitet stärker möjligheter-&lt;br&gt;na till en god ekonomisk utveckling och gör ett land mindre sårbart vid oro&lt;br&gt;på de internationella kapitalmarknaderna. Beslut om investeringar i ny pro-&lt;br&gt;duktionskapacitet och andra långsiktiga beslut främjas av en miljö präglad&lt;br&gt;av stabila priser. Riksbanksfullmäktige har definierat målet prisstabilitet som&lt;br&gt;att ökningen i konsumentpriserna skall begränsas till 2 procent med en tole-&lt;br&gt;rans om 1 procentenhet uppåt och nedåt. Riksbankens mål ligger väl i linje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med vad som kan bedömas vara en god europeisk nivå. Regeringen stöder Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;denna inriktning av penningpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationstakten har avtagit under det senaste året och den uppgår nu till&lt;br&gt;mindre än 2 procent i årstakt. Avtagande inflationsförväntningar indikerar&lt;br&gt;också att trovärdigheten i Riksbankens inflationsmål har stärkts. Budgetsa-&lt;br&gt;neringen har ökat förtroendet för den ekonomiska politiken och minskat&lt;br&gt;trycket på penningpolitiken. Den har därmed bidragit till att det blivit möj-&lt;br&gt;ligt för Riksbanken att under de senaste månaderna sänka de korta räntorna.&lt;br&gt;Reporäntan har sänkts med närmare 2 procentenheter sedan årsskiftet&lt;br&gt;1995/1996. Det ökade förtroendet för den ekonomiska politiken har också&lt;br&gt;lett till fallande obligationsräntor och en förstärkning av kronan. Under det&lt;br&gt;senaste året har räntan på 5-åriga statsobligationer sänkts med över 3 pro-&lt;br&gt;centenheter och kronan stärkts med ca 15 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges medlemskap i EU har förändrat förutsättningarna för penning-&lt;br&gt;och valutapolitiken. Sverige har nu möjligheter att delta i det europeiska&lt;br&gt;valutasamarbetet och skall senare ta ställning till deltagande i den europeiska&lt;br&gt;växelkursmekanismen (ERM) och den monetära unionens tredje etapp&lt;br&gt;(EMU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stabilitet i växelkursutvecklingen är önskvärd, men måste för att vara&lt;br&gt;robust underbyggas med låg inflation och god balans i de offentliga finan-&lt;br&gt;serna. Det är inte aktuellt att knyta kronan till ERM.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt nu kan bedömas kommer ett beslut om deltagande i EMU att behö-&lt;br&gt;va fattas av riksdagen hösten 1997 eftersom ett beslut i EU om vilka länder&lt;br&gt;som skall ingå i EMU den 1 januari 1999 väntas i böljan av 1998. Det är&lt;br&gt;viktigt att beslutet förbereds väl med både faktaunderlag och en bred allmän&lt;br&gt;debatt. Regeringen har därför tillsatt en expertutredning för att ta fram&lt;br&gt;underlag inför beslutet. Den skall vara klar i oktober 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har anslutit sig till EG-fördraget. Inriktningen i fördraget är att&lt;br&gt;penningpolitiken utan att åsidosätta målet om prisstabilitet bör bidra till att&lt;br&gt;uppfylla övriga mål för den ekonomiska politiken såsom hållbar tillväxt och&lt;br&gt;hög sysselsättning. Fördraget innebär också vissa åtaganden rörande Riks-&lt;br&gt;bankens ställning. Vidare finns skäl att se över ansvarsfördelningen för&lt;br&gt;valutapolitiken; i Sverige är det Riksbanken som beslutar om växelkursregi-&lt;br&gt;men medan motsvarande beslutskompetens ligger hos regeringen i övriga&lt;br&gt;Eu-länder. Detta har uppmärksammats av Riksbanksfullmäktige, som i en&lt;br&gt;skrivelse till riksdagens finansutskott har begärt en översyn av den svenska&lt;br&gt;lagstiftningen rörande Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av alla nya förutsättningar för penning- och valutapoliti-&lt;br&gt;ken som beskrivits ovan har ett arbete påbörjats för att förbereda de föränd-&lt;br&gt;ringar i lagstiftningen som är motiverade i den nya situationen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;333 Den europeiska dimensionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det europeiska samarbetet syftar till dels att knyta samman de europeiska&lt;br&gt;staterna i en så stark intressegemenskap att ett nytt europeiskt storkrig blir&lt;br&gt;en omöjlighet; dels att skapa en stark och dynamisk gemensam ekonomi. Ett&lt;br&gt;väsentligt mål för samarbetet är att fortgående förbättra levnads- och arbets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkoren för medborgarna. Målet skall enligt EU:s grundfördrag nås genom&lt;br&gt;en gemensam politik för att främja en utveckling av näringslivet, en hållbar&lt;br&gt;och icke-inflatorisk tillväxt som tar hänsyn till miljön, en hög nivå i fråga&lt;br&gt;om sysselsättning och socialt skydd, ekonomisk och social sammanhållning&lt;br&gt;samt solidaritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägledande för samarbetet på det ekonomiska området är de allmänna&lt;br&gt;riktlinjer för den ekonomiska politiken som Europeiska rådet årligen antar.&lt;br&gt;De senaste riktlinjerna antogs i juni 1995. Rådet pekade i dessa på behovet&lt;br&gt;av dels fortsatta förbättringar av de strukturella förutsättningarna för tillväxt,&lt;br&gt;dels växelkurser som speglade de bakomliggande ekonomiska förhållande-&lt;br&gt;na. Medlemsländerna uppmanades att fortsatt verka för pris- och växelkurs-&lt;br&gt;stabilitet, för sunda offentliga finanser, och för främjande av konkurrens-&lt;br&gt;kraft och hållbar tillväxt. Länderna uppmanades särskilt att föra en mer aktiv&lt;br&gt;och effektiv arbetsmarknadspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundfördraget innehåller också ett åtagande från medlemsländerna att&lt;br&gt;sträva efter att undvika alltför stora underskott i de offentliga finanserna. Vid&lt;br&gt;den senaste granskningen bedömdes 12 av de 15 medlemsländerna ha ett för&lt;br&gt;stort budgetunderskott eller en för stor offentlig skuld. Härutöver finns ett&lt;br&gt;åtagande från medlemsländerna att sträva efter en sådan finansiell och mo-&lt;br&gt;netär stabilitet att de kan delta i den planerade valutaunionen. Villkoren för&lt;br&gt;deltagande beskrivs i de s.k. konvergenskriterierna. De motsvarar de krav&lt;br&gt;som generellt bör ställas på en sund och balanserad ekonomi. Sverige har i&lt;br&gt;likhet med andra medlemsländer lagt fram ett s.k. konvergensprogram som&lt;br&gt;redovisar inriktningen av landets ekonomiska politik och de förväntade&lt;br&gt;resultaten. Det svenska programmet har tagits mycket väl emot. Den halv-&lt;br&gt;årsvisa uppföljning som genomförs av det svenska konvergensprogrammet&lt;br&gt;framhålls av EG-kommissionen som ett föredöme för andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten - en europeisk utmaning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den alltför höga arbetslösheten och den låga sysselsättningen är det europe-&lt;br&gt;iska samarbetets allvarligaste utmaning. Tudelningen mellan de som har&lt;br&gt;jobb och de som går utan hotar att underminera både fredsprojektet och de&lt;br&gt;ekonomiska visionerna. Om det europeiska samarbetet skall kunna svara&lt;br&gt;mot visionerna om ett ‘Medborgarnas Europa’ måste det också kunna visa&lt;br&gt;att det förmår vara en del av lösningen på sysselsättningsproblemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Europa kommer att vara av stor betydelse för Sveriges&lt;br&gt;möjligheter att komma tillbaka till en hög och full sysselsättning. Det är inte&lt;br&gt;frågan om att EU eller EU-samarbetet kommer att lösa Sveriges sysselsätt-&lt;br&gt;ningsproblem. Sverige måste själv svara för de avgörande insatserna för en&lt;br&gt;ökad sysselsättning genom att utveckla den egna ekonomins funktionssätt&lt;br&gt;och omställningsförmåga. Det svenska välfärdssamhället bygger emellertid&lt;br&gt;på en omfattande handel med omvärlden. Utan en tillräckligt stark och stabil&lt;br&gt;utveckling på de viktigaste exportmarknaderna så hämmas Sveriges egen&lt;br&gt;utveckling. Omvänt kommer en stark och dynamisk europeisk ekonomi att&lt;br&gt;skapa goda förutsättningar för en hög svensk tillväxt och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk expansion i ett land ger positiva effekter för de kring-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liggande ländernas ekonomier. Denna effekt förstärks av att den europeiska Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;ekonomin är betydligt mer sluten än de enskilda ländernas ekonomier. En&lt;br&gt;mycket stor andel av ländernas utrikeshandel sker med andra europeiska&lt;br&gt;länder. Utrikeshandelns andel av BNP för EU som helhet, frånräknat den&lt;br&gt;interna handeln med andra EU-länder uppgår till ca 10 procent. 1 detta avse-&lt;br&gt;ende är EU en relativt sluten ekonomi och jämförbar med USA och Japan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varje land lämnas att på egen hand söka lösningen på sina sysselsätt-&lt;br&gt;ningsproblem, ökar riskerna för att varje enskilt land söker öka sin export&lt;br&gt;och minska sin import. Det europeiska samarbetet ger emellertid nya möj-&lt;br&gt;ligheter i den ekonomiska politiken. Om länderna istället gemensamt för en&lt;br&gt;tillväxt- och sysselsättningsinriktad politik kan de förstärka effekterna av de&lt;br&gt;nationella åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen står nu överst på EU:s dagordning. Under 1995 har&lt;br&gt;medlemsländerna utarbetat medelfristiga nationella sysselsättningsprogram.&lt;br&gt;Europeiska rådet uttalade vid sitt möte i Madrid i december 1995 att det&lt;br&gt;huvudsakliga sociala, ekonomiska och politiska målet för Europeiska unio-&lt;br&gt;nen och dess medlemsländer är fler jobb, och förklarade sig fast beslutet att&lt;br&gt;fortsätta ansträngningarna att minska arbetslösheten. Rådet uppmanade&lt;br&gt;medlemsländerna att, med beaktande av situationen i det enskilda landet,&lt;br&gt;särskilt prioritera:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utvidgade utbildningsprogram, särskilt för arbetslösa;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökad flexibilitet inom sådana områden som arbetsorganisation och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstid;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lönebikostnader som är förenliga med målet att minska arbetslösheten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en fortsatt återhållsam lönebildning, som kopplas till produktiviteten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sociala skyddssystem som bevarar uppnådda nivåer utan att motverka&lt;br&gt;arbetssökandet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- omvandling av passiva insatser för arbetslösa till aktiva sysselsättnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbättrat informationsutbyte mellan arbetsgivare och arbetssökande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lokala sysselsättningsinitiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid toppmötet i Turin i mars 1996, som inledde regeringskonferensen om&lt;br&gt;EU:s grundfördrag, slogs ånyo fast att sysselsättningen är den högst priorite-&lt;br&gt;rade frågan för EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet för en ökad sysselsättning i EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan landet blev medlem i den Europeiska unionen vid årsskif-&lt;br&gt;tet 1994/95 varit pådrivande i sysselsättningsfrågorna. De svenska insatser-&lt;br&gt;na har bidragit till att stärka det pågående arbetet inom EU. Inför fördragsö-&lt;br&gt;versynen har regeringen vid den nyligen inledda regeringskonferensen aktu-&lt;br&gt;aliserat förändringar i EU:s grundfördrag i syfte att ge ett starkare fördrags-&lt;br&gt;mässigt stöd åt arbetet med sysselsättningsfrågorna. Regeringen kommer att&lt;br&gt;fortsätta att driva sysselsättningsfrågorna inom EU-samarbetet. Fyra frågor&lt;br&gt;står på den svenska dagordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första är att Sverige vill fl till stånd ett förstärkt gemensamt åtagande&lt;br&gt;från medlemsländerna att aktivt förbättra förutsättningarna för expansion&lt;br&gt;och ökad sysselsättning. Inriktningen skall vara på åtgärder för att förebygga&lt;br&gt;och begränsa strukturella obalanser på arbetsmarknaden och förbättra ar-&lt;br&gt;betsmarknadens funktionssätt. Åtagandet bör vara så tydligt att det kan läg-&lt;br&gt;gas till grund för en återkommande strukturerad uppföljning av vad respek-&lt;br&gt;tive land har uppnått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som bör göras är mycket beroende av varje lands förutsättningar,&lt;br&gt;institutionella struktur och politiska kultur. Sverige vill inte skapa några nya&lt;br&gt;gemensamma program som finansieras över EU:s budget eller fl till stånd&lt;br&gt;bindande beslut på EU-nivå om hur enskilda länder skall gå tillväga. Genom&lt;br&gt;en uppföljning inriktad på vad varje land faktiskt har uppnått blir det emel-&lt;br&gt;lertid möjligt för varje land att ställa sina egna resultat mot vad andra länder&lt;br&gt;har uppnått med sina åtgärder. De svenska erfarenheterna av en aktiv arbets-&lt;br&gt;marknadspolitik är så goda att det finns övertygande skäl för att anta att en&lt;br&gt;sådan politik står sig väl vid en internationell jämförelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra är att det finns ett behov av att öka medlemsländernas medve-&lt;br&gt;tenhet om hur starkt beroende de europeiska staternas ekonomier är av va-&lt;br&gt;randra, och om den ömsesidiga påverkan från staternas ekonomiska politik.&lt;br&gt;En växande medvetenhet om de ömsesidiga beroendena skulle kunna leda&lt;br&gt;till en fördjupad dialog inom ramen för EU:s finansministerråd och till ökat&lt;br&gt;hänsynstagande till de sammanlagda effekterna för den europeiska ekono-&lt;br&gt;min av de enskilda ländernas ekonomiska politik. Den planerade monetära&lt;br&gt;unionen för också med sig ett behov av en finanspolitisk samordning särskilt&lt;br&gt;mellan de länder som ingår i denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etablerande av transeuropeiska nätverk (TEN) och investeringar inom&lt;br&gt;miljöområdet har också stor betydelse för det fortsatta arbetet på att stärka&lt;br&gt;den gemensamma europeiska ekonomin och det europeiska näringslivets&lt;br&gt;konkurrensförmåga. Genom den Europeiska Investeringsbanken och den&lt;br&gt;Europeiska Investeringsfonden ökar möjligheterna att lämna lån på konkur-&lt;br&gt;renskraftiga villkor till såväl privata som offentliga investeringar. Ett medel&lt;br&gt;för att främja en balanserad utveckling inom hela EU-området är de s.k.&lt;br&gt;strukturfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje är att de europeiska staterna i sina överväganden och beslut&lt;br&gt;behöver lägga ökad vikt vid konjunkturcyklerna och stabiliseringspolitiken.&lt;br&gt;På detta område kan de åstadkomma mer om de förmår att se till den europe-&lt;br&gt;iska helheten istället för att enbart se till det egna utbytet av de egna åtgär-&lt;br&gt;derna. För att staterna skall kunna låta budgetsaldot försvagas under en&lt;br&gt;konjunkturnedgång måste de emellertid ha tillräckligt starka statsfinanser att&lt;br&gt;starta med så att den tillfälliga försvagningen inte utlöser en finansiell oro&lt;br&gt;som driver upp räntorna. En effektiv stabiliseringspolitik kräver en tillräck-&lt;br&gt;ligt stor åtstramning av finanspolitiken under uppgångsfasen i konjunkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den jjärde är att Sverige vill stärka kopplingen mellan ekonomisk politik&lt;br&gt;och arbetsmarknadspolitik. Medan Sverige traditionellt har sett den aktiva&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken som ett led i den ekonomiska tillväxtpolitiken be-&lt;br&gt;handlas den inom EU alltför ofta som en del av socialpolitiken. Sverige vill&lt;br&gt;därför att de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som EU fast-&lt;br&gt;ställer varje år också skall lägga stor vikt vid sysselsättningsfrågorna, samt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att uppföljningen av vad som åstadkommits på sysselsättningsområdet skall Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;integreras med uppföljningen av den allmänna politiken och av utvecklingen&lt;br&gt;när det gäller monetär och finansiell stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europa utvidgas österut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av ett demokratiskt styrelseskick i de central- och östeuropeiska&lt;br&gt;staterna har förändrat Europas politiska och ekonomiska karta. Genom de&lt;br&gt;fortgående politiska och institutionella reformerna skapas förutsättningar för&lt;br&gt;en stark och dynamisk utveckling. Ett antal central- och östeuropeiska stater&lt;br&gt;har ansökt om medlemskap i EU. I riksdagen råder enighet om att den pågå-&lt;br&gt;ende regeringskonferensen bör lägga grunden för EU:s utvidgning. Sverige&lt;br&gt;kommer tillsammans med andra länder att kraftfullt verka för att förhand-&lt;br&gt;lingarna inleds för alla ansökarländer en kort tid efter det att regeringskonfe-&lt;br&gt;rensen har avslutats. Ländernas egna politiska, ekonomiska och institutionel-&lt;br&gt;la framsteg bör vara avgörande för när de kan bli medlemmar. Utvidgningen&lt;br&gt;medför också ett behov av översyn av EU:s institutioner och verksamheter.&lt;br&gt;Bland annat krävs reformering av EU:s jordbruks- och regionalpolitik för att&lt;br&gt;en utvidgning inte skall medföra ökade kostnader för EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges del är utvecklingen i Östersjöregionen av särskild betydelse.&lt;br&gt;Länderna kommer att bli viktiga marknader för svenska företag. År 1990&lt;br&gt;bjöd den dåvarande statsministern in till en historisk konferens i Ronneby&lt;br&gt;angående samarbetet kring Östersjön. Huvudämnet var miljön. I maj 1996&lt;br&gt;möts regeringscheferna från ländema runt Östersjön igen på svenskt initiativ&lt;br&gt;i Visby för att dra upp riktlinjerna för det fortsatta samarbetet. Visbykonfe-&lt;br&gt;rensen måste bli ett startskott för en bred offensiv för utveckling och förny-&lt;br&gt;else runt Östersjön. Den Europeiska unionen och de internationella finansi-&lt;br&gt;ella institutionerna skall engageras för Östersjöfrågoma. Tre frågor kommer&lt;br&gt;att stå i fokus:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjön skall bli en symbol för fredlig samlevnad. Våra grannar i öst&lt;br&gt;och sydöst skall få hjälp att bygga stabila samhällen. Den demokratiska&lt;br&gt;utvecklingen skall befästas och fördjupas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjön skall bli en symbol för ekonomisk utveckling. Området runt&lt;br&gt;Östersjön skall knytas samman genom handel, investeringar och infrastruk-&lt;br&gt;tur. Det ekonomiska samarbetet skall utvecklas och handeln breddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjön skall bli en symbol för en framgångsrik miljöpolitik. Det ge-&lt;br&gt;mensamma intresset av en hållbar utveckling skall främjas genom insatser&lt;br&gt;för att rena Östersjön, stärka kärnsäkerheten i området, effektivisera energi-&lt;br&gt;användningen och främja användningen av fömybar energi.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33.4 Fördelningspolitiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En god fördelningspolitik är en nödvändig del av en politik för omvandling&lt;br&gt;och tillväxt. När alla tillförsäkras möjligheter att delta i samhällsutveckling-&lt;br&gt;en och bli delaktiga av dess frukter skapas en bred och stabil grund för pro-&lt;br&gt;duktion och fortsatt utveckling. De allvarligaste hoten mot en rättvis fördel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning kommer från stora utbildningsklyftor och en hög arbetslöshet. Den Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;viktigaste fördelningspolitiska uppgiften är därför att göra det möjligt för&lt;br&gt;alla som kan arbeta att försörja sig på sitt arbete. Därtill kommer betydelse-&lt;br&gt;fulla omfördelande insatser via en väl fungerande offentlig sektor samt skat-&lt;br&gt;ter och bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet ledde till ett kraftigt fall i&lt;br&gt;sysselsättningen och till en betydande obalans i de offentliga finanserna.&lt;br&gt;Den snabba ökningen av statsskulden och statsskuldräntoma utgjorde ett&lt;br&gt;allvarligt hot mot det svenska välfärdssamhället. En fortsatt skulduppbygg-&lt;br&gt;nad skulle ha medfört att den växande räntebördan hade fortsatt att tränga ut&lt;br&gt;andra angelägna utgifter. När staten på detta sätt förlorar kontrollen över&lt;br&gt;budgetutvecklingen och måste skära ner utgifterna för verksamheter och&lt;br&gt;transfereringar, drabbar detta ofrånkomligen dem som har behov av samhäl-&lt;br&gt;lets stöd och bistånd. Den statsfmansiella obalansen utgör därför också ett&lt;br&gt;allvarligt hot mot samhällets fördelningspolitiska ambitioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som riksdagen har beslutat i syfte att skapa balans mellan&lt;br&gt;statens inkomster och utgifter har inneburit både höjda skatter och sänkta&lt;br&gt;utgifter. Ambitionen att så långt möjligt värna vård, omsorg och utbildning&lt;br&gt;har inneburit att utgiftsminskningarna främst har lagts på bidrag och ersätt-&lt;br&gt;ningar till hushållen och på den statliga verksamheten. Av fördelningspoli-&lt;br&gt;tiska skäl har skatteåtgärderna utformats så att de särskilt påverkar grupper&lt;br&gt;med högre inkomster. Några exempel på detta är full skatt för utdelningsin-&lt;br&gt;komster, full skatt för realisationsvinster, bibehållen förmögenhetsskatt och&lt;br&gt;värnskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige i ett internationellt perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan böljan av 1980-talet har inkomstspridningen i Sverige ökat så att den&lt;br&gt;1993 var nära den nivå som gällde i början av 1970-talet. Skillnaderna i&lt;br&gt;ekonomisk standard mellan välbeställda och ekonomiskt svaga hushåll har&lt;br&gt;ökat. Ungdomar har fått en svagare relativ ekonomisk position och&lt;br&gt;pensionärer en relativt bättre. Utvecklingen ställer ökade krav på en politik&lt;br&gt;som säkrar en hög sysselsättning och en rättvis fördelning av välfärden samt&lt;br&gt;främjar jämställdheten mellan kvinnor och män, samtidigt som den ger ett&lt;br&gt;pålitligt skydd för utsatta grupper och motverkar segregation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många andra länder har erfarit en liknande utveckling. OECD har under&lt;br&gt;hösten 1995 publicerat en omfattande inkomstfördelningsstudie. Undersök-&lt;br&gt;ningen visar att inkomstskillnaderna under 1980-talet ökade påtagligt också&lt;br&gt;i Finland, Norge, Belgien, Holland, Storbritannien, Kanada, Australien och&lt;br&gt;USA - dvs. i stort sett i alla länder för vilka det finns undersökningar av&lt;br&gt;detta slag. Det tyder på att även andra faktorer än nationell politik är av stor&lt;br&gt;betydelse för utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD:s undersökning visar emellertid också att Sverige i likhet med&lt;br&gt;övriga nordiska länder i slutet av 1980-talet hade en jämnare fördelning av&lt;br&gt;den ekonomiska välfärden än andra länder, oavsett hur man mäter. Detta&lt;br&gt;sammanhänger både med en mindre spridning i löner och arbetstider och&lt;br&gt;med stora utjämningseffekter av skatter och transfereringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ännu finns det inga studier som jämför olika länder i början av Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;1990-talet I Finland, Norge, USA och Storbritannien finns årliga undersök-&lt;br&gt;ningar, vilka dock inte är fullt jämförbara. De tyder på att inkomstspridning-&lt;br&gt;en hittills under 1990-talet har fortsatt att öka i dessa länder. Inför föränd-&lt;br&gt;ringar som driver fram växande ekonomiska klyftor är det särskilt viktigt att&lt;br&gt;slå vakt om de generella välfärdssystem som effektivt bidrar till en rättvis&lt;br&gt;fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges nittiotal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal studier har genomförts under senare tid av inkomst- och förmögen-&lt;br&gt;hetsfördelningens utveckling i början av 1990-talet. Förutsättningarna har&lt;br&gt;under denna period förändrats främst genom skattereformen, den ekonomis-&lt;br&gt;ka krisen och saneringen av de offentliga finanserna. Det finns än så länge&lt;br&gt;endast uppgifter om den faktiska utvecklingen t.o.m. 1993. Betydande an-&lt;br&gt;strängningar har dock gjorts för att bedöma fördelningseffekterna av de&lt;br&gt;därefter beslutade förändringarna i skatte- och bidragssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med skattereformen 1990-91 var att förenkla skattesystemet, göra&lt;br&gt;beskattningen mer likformig, bl.a. för att minska möjligheterna till skattepla-&lt;br&gt;nering, och att göra skattesystemet mer effektivt genom att bredda skatteba-&lt;br&gt;serna och sänka skattesatserna. Avsikten var att skattereformen skulle vara&lt;br&gt;finansierad och att höginkomsttagarna själva skulle betala sina marginalskat-&lt;br&gt;tesänkningar genom basbreddningar och en mer enhetlig kapitalbeskattning.&lt;br&gt;Genom basbreddningama lyfte skattereformen fram tidigare icke beskattade&lt;br&gt;inkomster till redovisning och beskattning, vilket gett en skenbar ökning av&lt;br&gt;inkomstsskillnadema. Skattereformen har, som redovisats ovan, utvärderats&lt;br&gt;av en för ändamålet särskilt tillsatt kommitté. Utvärderingen visar att effek-&lt;br&gt;terna av skattereformen var fördelningspolitiskt neutrala, men att hushåll&lt;br&gt;med höga inkomster inte på det sätt som var avsett själva betalade sina sänk-&lt;br&gt;ta skatter. Diagram 3.5 visar att hushåll med olika ekonomisk standard i&lt;br&gt;genomsnitt fick en ganska lika relativ ökning av den disponibla inkomsten&lt;br&gt;som följd av regeländringar i skattereformen, oavsett om effekten beräkna-&lt;br&gt;des på statistiska data före eller efter reformen. Decilgrupp 1 fick en lägre&lt;br&gt;ökning, men i denna grupp ingår många personer som endast tillfälligt har&lt;br&gt;låga inkomster, t ex. studerande och värnpliktiga. Utvärderingen av skattere-&lt;br&gt;formen har remissbehandlats och skall bli föremål för fortsatt analys och&lt;br&gt;överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Diagram 3.5 Förändring av disponibel inkomst per konsumtionsenhet Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;genom skattereformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-6.png" style="width:341pt;height:168pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Decilgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Skattereformal 1990-1991. En utvärdering. SOU 1995:104, bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda studier har nyligen genomförts av hur ensamföräldrar och ål-&lt;br&gt;derspensionärer påverkas av den ekonomiska krisen och saneringsprogram-&lt;br&gt;met. Rapporten &amp;quot;Ensamföräldrarna och den ekonomiska krisen&amp;quot; visar bl. a.&lt;br&gt;att ensamföräldrarnas ekonomiska standard beräknas ha sjunkit med 10-15&lt;br&gt;procent under åren 1989-96 till följd av bl.a. den ökade arbetslösheten och&lt;br&gt;neddragningarna av transfereringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rapporten &amp;quot;Pensionärerna och den ekonomiska krisen&amp;quot; framgår bl. a.&lt;br&gt;att vid början av 1990-talet hade pensionärerna i genomsnitt en ekonomisk&lt;br&gt;standard som motsvarade ca 80 procent av standarden för löntagarhushåll.&lt;br&gt;Fram till 1996 beräknas denna andel ha ökat till ca 93 procent. Ålderspen-&lt;br&gt;sionärer beräknas 1996 ha 5-10 procent högre standard än barnfamiljer,&lt;br&gt;med den gängse justeringen för skillnader i försörjningsbörda, och upp till&lt;br&gt;25 procent högre standard än ensamföräldrar. För enskilda pensionärer har&lt;br&gt;dock den ekonomiska standarden minskat med i genomsnitt ca 2,5 procent&lt;br&gt;1993-1996 som följd av främst höjda skatter och reducerad höjning av bas-&lt;br&gt;beloppet. De sammantagna direkta effekterna av regeländringar är något&lt;br&gt;lindrigare för ålderspensionärer än för den övriga befolkningen, och lindri-&lt;br&gt;gare för pensionärer med enbart grundpension än för ATP-pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningseffekterna av saneringsprogrammet har utförligt redovisats i&lt;br&gt;1995 års budgetproposition (prop 1994/95:100) och kompletteringsproposi-&lt;br&gt;tion (prop 1994/95:150). Analyserna visar att åtgärderna i saneringspro-&lt;br&gt;grammet har en rimlig fördelningsprofil. Sänkta transfereringar berör visser-&lt;br&gt;ligen särskilt hushåll med måttliga eller låga inkomster, men de kompense-&lt;br&gt;ras delvis av sänkt mervärdesskatt på livsmedel. Hushåll med hög ekono-&lt;br&gt;misk standard bidrar med en mycket stor andel av budgetförstärkningarna,&lt;br&gt;bl.a. genom höjda skatter och egenavgifter. I denna proposition redovisas&lt;br&gt;ytterligare åtgärder inom skatte- och bidragssystemen för att precisera sane-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsprogrammet, finansiera överskridanden och nå de uppsatta balansmålen. Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;Fördelningseffekterna både av saneringsprogrammet och samtliga i denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;proposition redovisade åtgärder framgår av diagram .6. I de nya beräkning-&lt;br&gt;arna ingår bl. a. effekterna av nya regler för bostadsbidrag och för nytt un-&lt;br&gt;derhållsstöd till särlevande föräldrar, förändrade regler för sjukpenning och&lt;br&gt;förtidspension, förlängd arbetsgivarperiod för sjukförsäkringen, höjda ener-&lt;br&gt;giskatter och andra skatteändringar samt föreslagna tillkommande bespa-&lt;br&gt;ringar bl. a. inom pensionsområdet. Huvuddelen av förslagen har kunnat&lt;br&gt;efterbildas helt men i de fall det saknas detaljerade förslag har bästa möjliga&lt;br&gt;antaganden gjorts för att kunna visa de troliga fördelningseffekterna. Beräk-&lt;br&gt;ningen är utförd med samma metoder och definitioner som användes för&lt;br&gt;analyserna av saneringsprogrammet. Diagrammet visar således de kombine-&lt;br&gt;rade direkta effekterna av åtgärderna inom skatte- och bidragssystemen när&lt;br&gt;de trätt i kraft (fullfunktion). Ingen hänsyn tas till eventuella ändrade beteen-&lt;br&gt;den bland hushållen eller till effekter på räntor och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man beaktar både saneringsprogrammets effekter och effekter av nu&lt;br&gt;redovisade åtgärder bidrar hushållen i decilgruppema 9 och 10 tillsammans&lt;br&gt;med ca 37 procent av de sammantagna budgetförstärkningarna. Decilgrupp&lt;br&gt;1 och 2 bidrar tillsammans med ca 15 procent. Alla grupper deltar på olika&lt;br&gt;sätt i de uppoffringar som är nödvändiga för att sanera de offentliga finan-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.6 Andel av den totala budgetförstärkningen i saneringspro-&lt;br&gt;grammet och nu redovisade åtgärder som resp, decilgrupp bidrar med&lt;br&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-7.png" style="width:342pt;height:170pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Decilgrupp&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition berör i något högre grad hushåll med låga&lt;br&gt;eller genomsnittliga inkomster jämfört med saneringsprogrammet, vilket&lt;br&gt;sammanhänger med att de största besparingarna sker i olika sociala transfe-&lt;br&gt;reringar. Visserligen är förändringarna i bostadstöden m.fl. system utforma-&lt;br&gt;de för att minimera negativa fördelningspolitiska verkningar och höjda er-&lt;br&gt;sättningsnivåer kompenserar delvis de grupper som berörs. Höjda ersätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar och andra fördelningspolitiskt motiverade justeringar bl.a. inom skat-&lt;br&gt;terna kan dock inte fullt ut uppväga effekterna av minskade transfereringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika undersökningar som finns av utvecklingen under de senaste åren&lt;br&gt;omfattar i stort sett endast hur inkomstfördelningen påverkas av ändrade&lt;br&gt;regler i skatte- och bidragssystemen. Samtidigt har det emellertid också skett&lt;br&gt;andra stora förändringar. Tillgångsvärdena har fallit för bl.a. egna bostäder.&lt;br&gt;Krisen i ekonomin har medfört hög arbetslöshet, men återhämtningen har&lt;br&gt;gett en allt bättre reallöneutveckling i de expanderade sektorerna och ökade&lt;br&gt;vinster för många företag. Kommunerna och landstingen möter växande&lt;br&gt;behov av och efterfrågan på vård, omsorg och service, men eftersom resur-&lt;br&gt;serna är begränsade måste avgifterna höjas och verksamheten koncentreras&lt;br&gt;till prioriterade områden och grupper. Ett stort antal genomgripande refor-&lt;br&gt;mer förbereds och har genomförts inom det sociala området (bostadsbidrag,&lt;br&gt;socialbidrag, underhållsstöd, pensioner) samt inom arbetsmarknadspoliti-&lt;br&gt;ken. Fördelningseffekterna av den ekonomiska krisen, arbetslösheten, sane-&lt;br&gt;ringsprogrammet och förändringarna i de kommunala verksamheterna måste&lt;br&gt;följas mycket noga. Regeringen kommer att återkomma med fortsatta analy-&lt;br&gt;ser av fördelningseffekterna i takt med att nytt material kommer fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade regler inom skatter och socialförsäkringar har en stor betydelse&lt;br&gt;för de ekonomiska villkoren för flertalet hushåll. Det står emellertid klart&lt;br&gt;redan nu att det är den höga arbetslösheten som mer än något annat skapar&lt;br&gt;orättvisor, vidgar klyftor och urholkar den sociala tryggheten. Den viktigaste&lt;br&gt;fördelningspolitiska uppgiften är därför att genom en sund och uthållig&lt;br&gt;finans- och penningpolitik, en aktiv arbetsmarknadspolitik och stora sats-&lt;br&gt;ningar på utbildning åter ge alla människor möjlighet att försörja sig genom&lt;br&gt;eget arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33.5 Budgetpolitiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I det konvergensprogram som regeringen överlämnade till EU i juni 1995&lt;br&gt;preciserade regeringen två övergripande budgetpolitiska mål - att stabilisera&lt;br&gt;statsskulden som andel av BNP 1996 och att eliminera underskottet i de&lt;br&gt;offentliga finanserna 1998. Dessa mål ligger fast. Vidare har regeringen vid&lt;br&gt;flera tillfällen upprepat att Sverige måste uppfylla EU:s konvergenskriterier&lt;br&gt;1997, vilket bl.a. innebär att underskottet i den offentliga sektorns finansiella&lt;br&gt;sparande får vara högst 3 procent av BNP detta år. Därför genomförs ett&lt;br&gt;program i fem punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringsprogrammet på ca 118 miljarder kronor ligger fast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan hösten 1994 har ett omfattande program för att stärka de offentliga&lt;br&gt;finanserna lagts fram och antagits av riksdagen. Programmet, som omfattar&lt;br&gt;ca 118 miljarder kronor i 1994/95 års priser, har antagits i flera steg. I pro-&lt;br&gt;grammet ingår även åtgärder som har beslutats före regeringsskiftet hösten&lt;br&gt;1994 och som träder i kraft under perioden 1995-1998. Programmets ge-&lt;br&gt;nomförande följs upp halvårsvis. Den första detaljerade uppföljningen gjor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;des i tillväxtpropositionen hösten 1995 och den andra görs i denna proposi- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;tion. I fortsättningen kommer uppföljningen att ske i budgetpropositionen i&lt;br&gt;september och i samband med den ekonomiska vårpropositionen i april.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har fattat principbeslut om hela saneringsprogrammet och&lt;br&gt;angett hur mycket somskallsparas inom repektive departementsområde.&lt;br&gt;Några av de specifika åtgärder som krävs för att uppnå hela beloppet har&lt;br&gt;dock inte preciserats tidigare. Av denna anledning delades programmet vid&lt;br&gt;den första uppföljningen in i tre kategorier: (1) Preciserade beslut fattade&lt;br&gt;av riksdagen. Denna grupp avser åtgärder där inga ytterligare riksdagsbeslut&lt;br&gt;krävs för genomförande. (2) Aviserade beslut. Härmed avses åtgärder där&lt;br&gt;det finns principbeslut om åtgärdens inriktning och belopp, men slutligt&lt;br&gt;beslut av riksdagen saknas. I denna kategori ingår även de förslag som läggs&lt;br&gt;i anslutning till denna proposition. (3) Återstår att åtgärda. Härmed avses&lt;br&gt;målsatta belopp, men där åtgärdernas inriktning ännu ej preciserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uppföljningen i november 1995 fanns preciserade beslut uppgående&lt;br&gt;till ca 91 miljarder kronor, aviserade beslut om ca 24 miljarder kronor me-&lt;br&gt;dan ca 2 miljarder kronor återstod att åtgärda. Aviserade beslut fanns både&lt;br&gt;vad avser inkomster och utgifter. På inkomstsidan utgjordes de främst av de&lt;br&gt;aviserade höjningarna av egenavgiftema till sjukförsäkringen. På utgiftssi-&lt;br&gt;dan ingick åtgärder som var föremål för utredningar, t.ex. bostadsbidragsu-&lt;br&gt;tredningen och sjuk- och arbetsskadeberedningen. Sedan dess har flera av de&lt;br&gt;aviserade besluten preciserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär detta att av de 118 miljarder kronorna finns nu&lt;br&gt;preciserade förslag som beslutats av riksdagen på ca 100 miljarder kronor,&lt;br&gt;ca 17 miljarder utgörs av förslag som ännu inte beslutats av riksdagen. De&lt;br&gt;delar som återstår att åtgärda kommer som utlovades i tillväxtpropositionen&lt;br&gt;att föreläggas riksdagen senast i budgetpropositionen i september 1996.&lt;br&gt;Programmet kommer därmed i sin helhet och i detalj att ha förelagts riksda-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tabell 3.6 Beslutsläget vad gäller förstärkningarna av de offentliga&lt;br&gt;finanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Effekt 1998 i miljarder kronor, 1994/1995 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Preciserade beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aviserade beslut:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;propositioner under våren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;under beredning eller utredning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återstår att åtgärda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av överskridandena under budgetåret 1995/96 finansieras &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En noggrann uppföljning av utgifterna är en förutsättning för att regeringen&lt;br&gt;i tid skall kunna vidta de åtgärder som krävs för att hålla utgifterna inom&lt;br&gt;anvisade ramar. Därför genomförs ett antal förändringar för att strama upp&lt;br&gt;rutinerna för budgetuppföljning och budgetprognoser. Varje halvår gör&lt;br&gt;numera samtliga departement en genomgång av den beräknade utgiftsnivån&lt;br&gt;för innevarande budgetår inom sina områden och rapporterar denna till&lt;br&gt;Finansdepartementet. För vissa anslag görs denna uppföljning och redovis-&lt;br&gt;ning till Finansdepartementet varje kvartal. Två gånger per år, i samband&lt;br&gt;med vår- respektive budgetpropositionen kommer regeringen att redovisa&lt;br&gt;denna uppföljning för riksdagen, samt presentera förslag till åtgärder för att&lt;br&gt;finansiera eventuella överskridanden. Inkomstutvecklingen kommer att&lt;br&gt;följas upp av Finansdepartementet. Vidare har Riksrevisionsverket fått i&lt;br&gt;uppdrag att i samråd med Konjunkturinstitutet självständigt göra budget-&lt;br&gt;prognoser och redovisa eventuella skillnader mellan de båda myndigheter-&lt;br&gt;nas prognoser avseende de offentliga finansernas utveckling. Verket följer&lt;br&gt;månadsvis upp budgetutfallet och förser fackdepartementen med aktuella&lt;br&gt;uppgifter för att underlätta och förbättra departementens beräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten beräknades budgetunderskottet för pågående 18-måna-&lt;br&gt;ders budgetår till ca 215 miljarder kronor. Motsvarande siffra är nu ca&lt;br&gt;24 miljarder lägre, dvs. budgetunderskottet beräknas till ca 191 miljarder&lt;br&gt;kronor. Den huvudsakliga orsaken till förbättringen är att statsskuldsräntor-&lt;br&gt;na nu beräknas bli ca 16 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten främst till&lt;br&gt;följd av ett gynnsammare ränteläge och en starkare krona. Utgifterna exklu-&lt;br&gt;sive statsskuldsräntoma har däremot sammantagna ökat något. Inkomsterna&lt;br&gt;beräknas nu bli ca 24 miljarder högre än i statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tabell 3.7 Aktuell prognos för innevarande budgetår&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96 18 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1995/96:64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vårproposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;763,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;787,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exkl. statsskuldsräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;846,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;862,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statskuldsräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetsaldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-214,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-191,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktuella beräkningar av överskridanden för det 18 månader långa budge-&lt;br&gt;tåret 1995/96 bekräftar i huvudsak de iakttagelser som gjordes i tillväxtpro-&lt;br&gt;positionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att överskridandena inte leder till försämringar av stats-&lt;br&gt;finanserna och ett ökat lånebehov i förhållande till statsbudgeten aviserar&lt;br&gt;regeringen i denna proposition ett antal fmansieringsåtgärder. överskridan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dena finansieras med åtgärder inom berört departements ansvarsområde där&lt;br&gt;detta har bedömts vara möjligt. Inom Socialdepartementets område har&lt;br&gt;finansieringen inte kunnat ske genom regelförändringar under innevarande&lt;br&gt;budgetår när det gäller överskridanden av anslagen för assistansersättning,&lt;br&gt;bostadsbidrag och sjukvårdsförmåner. Dessa överskridanden har istället&lt;br&gt;finansierats genom utgiftsminskningar under kommande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Arbetsmarknadsdepartementets område beräknas utgifterna för&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen överskrida budgeten med ca 11 miljarder kronor,&lt;br&gt;bland annat på grund av högre arbetslöshet än beräknat. Överskridandet&lt;br&gt;kommer delvis att finansieras inom Arbetsmarknadsdepartementets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av uppföljningen i avsnitt 5.2 ligger de förväntade totala&lt;br&gt;utgifterna för budgetåret 1995/96 i stort sett på budgeterad nivå. Orsaken till&lt;br&gt;detta är att överskridandena balanseras av lägre utgifter för räntor på stats-&lt;br&gt;skulden. Regeringen betraktar generellt sett inte detta som en finansiering. I&lt;br&gt;rådande konjunkturläge gör regeringen dock den bedömningen att det leder&lt;br&gt;till en bättre avvägd finanspolitik att inte kräva finansiering av resterande del&lt;br&gt;av överskridandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De reformer som föreslås är fullt finansierade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De reformer som redovisas i denna proposition och genomförs de närmaste&lt;br&gt;åren är fullt finansierade. Det gäller bland annat den omfattande utbild-&lt;br&gt;ningssatsningen som beräknas höja utgiftsnivån med ca 10 miljarder kronor&lt;br&gt;1999 när den är fullt genomförd. Denna reform finansieras fullt ut med dels&lt;br&gt;de tidigare redovisade höjningarna av energiskatter på ca 5 miljarder kronor,&lt;br&gt;dels minskade utgifter till följd av effektiviseringar och regeländringar inom&lt;br&gt;arb etsm arkn adsp o litiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett treårigt utgiftstak för den statliga sektorn läggs fast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att förbättra de offentliga finanserna och skärpa kontrollen av budge-&lt;br&gt;tutvecklingen har regeringen initierat flera institutionella förändringar. Den&lt;br&gt;mest genomgripande förändringen är förslaget att införa ett tak för de statli-&lt;br&gt;ga utgifterna. Utgiftstaket innebär att regering och riksdag får en ökad kon-&lt;br&gt;troll över de offentliga utgifterna. Detta är av stor betydelse för att inte till-&lt;br&gt;fälliga händelser och plötsliga utgiftsökningar skall tvinga fram beslut och&lt;br&gt;driva politiken framför sig. Utgiftstaket premierar långsiktighet och politisk&lt;br&gt;styrning. Det skapar också bättre förutsättningar för att politiska priorite-&lt;br&gt;ringar skall styra utvecklingen inom olika områden. Med ett tak för utgifter-&lt;br&gt;na finns klara ramar för vad olika ändamål far medföra i form av utgifter.&lt;br&gt;Därmed kan prioriteringar på ett klarare sätt göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstaket beslutas för hela den statliga sektorn exklusive statsskulds-&lt;br&gt;räntor men inklusive socialförsäkringssystemet utanför statsbudgeten. Efter-&lt;br&gt;som kommuner och landsting själva beslutar om sina utgifter i enlighet med&lt;br&gt;den kommunala självstyrelsens princip måste utgiftstaket ges en annan inne-&lt;br&gt;börd för kommunsektorn än för den statliga sektorn. Ramarna för kommun-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sektom bör i första hand uppnås genom restriktioner för inkomstutveckling- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;en, främst vad avser kommunalskatter och statsbidrag. Med hjälp av ett&lt;br&gt;sådant tak, i kombination med ett aviserat lagstadgat krav om ekonomisk&lt;br&gt;balans i kommunerna, kan kommunsektorns utgifter hållas på en nivå som&lt;br&gt;är långsiktigt samhällsekonomiskt hållbar. En överenskommelse har nyligen&lt;br&gt;träffats med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet om kom-&lt;br&gt;munsektorns ekonomiska ramar för de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstaket är treårigt och nominellt Det utgiftstak som föreslås i denna&lt;br&gt;proposition omfattar följaktligen åren 1997, 1998 och 1999. Besluten rullas&lt;br&gt;sedan årligen. Våren 1997 förlängs utgiftstaksbeslutet sålunda med ytterliga-&lt;br&gt;re ett år till år 2000. Taket sätts i respektive års prisnivå. Detta gör att taken&lt;br&gt;blir relativt lätta att följa upp och jämföra med utfallet. Den nominella&lt;br&gt;principen innebär att det inte ges utrymme för att låta oväntad inflation öka&lt;br&gt;utgifterna. Detta bidrar till att hålla nere inflationen och inflationsförvänt-&lt;br&gt;ningarna på dagens låga nivåer. Beräkningarna bygger på en mängd anta-&lt;br&gt;ganden om den ekonomiska utvecklingen: tillväxt, arbetslöshet, inflation&lt;br&gt;mfl. Skulle antagandena inte infrias kommer detta så långt möjligt att hante-&lt;br&gt;ras inom ramen för den flexibilitet som systemet medger. Utgiftstaket utgör&lt;br&gt;en övre gräns. De statliga utgifterna får inte överstiga utgiftstaket, men skul-&lt;br&gt;le utvecklingen bli sådan att utgifterna understiger de beräknade skall detta&lt;br&gt;utrymme i enlighet med vad som angavs i konvergensprogrammet användas&lt;br&gt;till att minska skuldbördan. Statsbudgetens utgifter är vidare indelade i 27&lt;br&gt;utgiftsområden. Ett av dessa - statsskuldräntor - ingår ej i utgiftstaket. Soci-&lt;br&gt;alförsäkringssystemet vid sidan av statsbudgeten omfattar ATP, delpension&lt;br&gt;och arbetsskadeförsäkring. Dessa jämte de nyss nämnda 26 utgiftsområdena&lt;br&gt;och en budgeteringsmarginal ingår i utgiftstaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att senare under året föreslå en budgetlag. Som ett led i&lt;br&gt;arbetet med att stärka den statliga budgetprocessen tillsatte regeringen våren&lt;br&gt;1995 en särskild utredare med uppgift att undersöka behovet av ett fastare&lt;br&gt;regelverk för den statliga budgetprocessen och att lämna förslag på detta&lt;br&gt;område. Utredningen har nu avlämnat sitt betänkande “Budgetlag - rege-&lt;br&gt;ringens befogenheter på finansmaktens område” (SOU 1996:14). Den kon-&lt;br&gt;staterar att centrala delar av den statliga budgetprocessen är ofullständigt&lt;br&gt;reglerade. Statsmaktemas ställningstaganden är i många frågor spridda på&lt;br&gt;äldre propositioner och utskottsyttranden, vilket riskerar att skapa oklarhet&lt;br&gt;om vad som gäller. Sverige avviker också genom sin avsaknad av en budget-&lt;br&gt;lag från vad som betraktas som internationell norm på området. Utredningen&lt;br&gt;remissbehandlas för närvarande. Avsikten är att en budgetlag skall kunna&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konvergensprogrammet följs upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskottet i de offentliga finanserna beräknas till 3,3 procent av BNP&lt;br&gt;1997 och till 0,8 procent av BNP 1998 om inga ytterligare åtgärder vidtas&lt;br&gt;för att förstärka de offentliga finanserna. Det innebär att det fattas ca 6&lt;br&gt;miljarder kronor för att nå ned till ett underskott på 3 procent av BNP 1997&lt;br&gt;och att det fattas ca 14 miljarder kronor för att nå balans 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att målen för budgetpolitiken skall uppnås måste ytterligare budget- Prop. 1995/96.150&lt;br&gt;förstärkningar vidtas. År 1997 förstärks därför budgeten med ca 10 miljar-&lt;br&gt;der kronor och 1998 med ca 12 miljarder. Av detta utgör ca 6 miljarder&lt;br&gt;kronor permanenta besparingar och ca 2 miljarder kronor permanenta in-&lt;br&gt;komstförstärkningar. Tillsammans med ränteeffekter nås därmed balans i de&lt;br&gt;offentliga finanserna 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tabell 3.8 Ytterligare budgetförstärkningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsminskningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstförstärkningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa, inkl, ränteeffekter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsminskningarna redovisas i detalj i senare kapitel. Bland inkomst-&lt;br&gt;förstärkningarna ingår de skattehöjningar som redovisas ovan, en höjning av&lt;br&gt;bankernas avgifter till insättargarantisystemet, vissa ökade inleveranser&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system för garanti av insättningar i bank är i kraft sedan den 1 januari&lt;br&gt;1996. Systemet finansieras av bankerna gemensamt med en årlig avgift på i&lt;br&gt;genomsnitt 0,25 procent av den garanterade inlåningsvolymen. Avgifterna&lt;br&gt;placeras på konto i Riksgäldskontoret och påverkar därmed det offentliga&lt;br&gt;sparandet positivt även om statsbudgetens saldo inte påverkas. För att stärka&lt;br&gt;de offentliga finanserna föreslås avgiften höjas till 0,50 procent från den 1&lt;br&gt;januari 1997. Det innebär ett ökat offentligt sparande med ca 750 miljoner&lt;br&gt;kronor. Därmed kan också systemets finansiella styrka snabbare byggas&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33.6 Skatteawikelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de stöd som redovisas på statsbudgetens utgiftssida finns också&lt;br&gt;stöd på statsbudgetens inkomstsida i form av olika särregler i skattelagstift-&lt;br&gt;ningen som hittills inte redovisats på ett samlat sätt. Kostnader för olika&lt;br&gt;stödformer är inte alltid direkt jämförbara eftersom vissa stöd är skatteplikti-&lt;br&gt;ga medan andra är undantagna från skatteplikt. I det nya systemet med tak&lt;br&gt;för olika utgiftsområden är det angeläget att dessa skillnader i redovisning&lt;br&gt;beaktas inför förändringar i olika utgiftsområden. Som ett underlag för riks-&lt;br&gt;dagens överväganden och för den offentliga diskussionen är det angeläget att&lt;br&gt;även dessa stöd redovisas. En redovisning av skatteawikelser lämnas i bila-&lt;br&gt;ga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen av skatteawikelser syftar till att åstadkomma en rättvisan-&lt;br&gt;de jämförelse av olika stöd. Ett direkt stöd, som redovisas på budgetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgiftssida, är i princip föremål för förnyade beslut varje budgetår. Ett indi- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;rekt stöd via en skatteawikelse ingår däremot inte i den årliga budgetproces-&lt;br&gt;sen och stödet består utan årliga omprövningar efter det att lagförslaget en&lt;br&gt;gång godtagits. Ofta innebär detta en automatisk uppräkning av det stöd som&lt;br&gt;lämnas via skatteawikelser med risk för en okontrollerad utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redovisning av dessa stöd ger en möjlighet till en kontinuerlig pröv-&lt;br&gt;ning av samma slag som görs för transfereringar på budgetens utgiftssida.&lt;br&gt;De totala skatteawikelsema uppgår till knappt 180 miljarder kronor in-&lt;br&gt;komståret 1996. Detta kan jämföras med statsbudgetens totala utgifter om&lt;br&gt;685 miljarder kronor. Räknat netto uppgår awikelsema till knappt 100 mi-&lt;br&gt;ljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33.7 Den kommunala sektorn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala verksamheten har under de senaste åren påverkats kraftigt&lt;br&gt;av den ekonomiska krisen och av det ansträngda statsfmansiella läget. Den&lt;br&gt;drastiskt minskade sysselsättningen har bidragit till att kommunernas och&lt;br&gt;landstingens skatteinkomster har utvecklats svagt samtidigt som den fler-&lt;br&gt;dubblade arbetslösheten har ökat trycket på utgiftssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting har under den första delen av 1990-talet min-&lt;br&gt;skat sin konsumtionsvolym och sysselsättning för att anpassa ekonomin&lt;br&gt;efter de samhällsekonomiska förutsättningar som har gällt. Sektorn som&lt;br&gt;helhet har kunnat upprätthålla ett positivt eller obetydligt negativt finansiellt&lt;br&gt;sparande under perioden. Det kommunala skatteuttaget har dock ökat med&lt;br&gt;ca 0,6 procentenheter åren 1995 och 1996, efter att i stort sett ha legat kon-&lt;br&gt;stant i fyra år till följd av skattestopp och andra åtgärder för att hålla ner det&lt;br&gt;kommunala skatteuttaget. Det samlade kommunala skatteuttaget uppgår till&lt;br&gt;31,66 procent 1996, inklusive de kyrkliga kommunerna (1,19 procent).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som kommuner och landsting bedriver är av utomor-&lt;br&gt;dentligt stor betydelse för människomas välfärd. Verksamheter som barn-&lt;br&gt;omsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg måste därför värnas och utvecklas,&lt;br&gt;även i en ekonomiskt ansträngd situation. Regeringens principiella grundsyn&lt;br&gt;är att de offentliga verksamheterna i kommuner och landsting skall priorite-&lt;br&gt;ras framför transfereringar och statlig verksamhet. Det statsfmansiella läget&lt;br&gt;är emellertid alltjämt så allvarligt att reform utrymmet under de närmaste&lt;br&gt;åren är mycket begränsat. I den mån det finns något sådant utrymme, måste&lt;br&gt;de extra resurserna i första hand gå till förbättringar av vården, omsorgen&lt;br&gt;och utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av behoven inom vård, omsorg och utbildning och med&lt;br&gt;hänsyn till den höga arbetslösheten, finner regeringen det angeläget att kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen under de närmaste åren inte bidrar till att arbets-&lt;br&gt;lösheten ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har överlagt med företrädare för Kommun- och Landstings-&lt;br&gt;förbunden om förutsättningarna för de kommande årens verksamhet i syfte&lt;br&gt;att skapa stabila spelregler. De båda förbunden och regeringen är i princip&lt;br&gt;överens om att verksamheten i kommuner och landsting under 1997 och&lt;br&gt;1998 bör utvecklas på följande grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun- och Landstingsförbunden utfäster sig att verka för att skatterna&lt;br&gt;inte höjs i kommuner och landsting under åren 1997 och 1998. De åtar sig&lt;br&gt;att verka för att kommuner och landsting i möjligaste mån undviker att säga&lt;br&gt;upp fast anställd personal så att denna inte hamnar i öppen arbetslöshet och&lt;br&gt;de åtar sig att verka för att det kommunala förnyelsearbetet drivs vidare i&lt;br&gt;syfte att göra verksamheten bättre och mer kostnadseffektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen å sin sida åtar sig att hålla statsbidragen på en nominellt ofö-&lt;br&gt;rändrad nivå även 1997 och 1998 och garanterar att kommunsektorn far&lt;br&gt;behålla sina skatteinkomster oavsett ekonomisk utveckling. Statens 118-&lt;br&gt;miljardersprogram för att sanera statsfinanserna skall fullföljas. Därutöver&lt;br&gt;åtar sig staten att ekonomiskt reglera nya och ändrade regler som påverkar&lt;br&gt;det kommunala skatteunderlaget och det kommunala utgiffstrycket. Finansi-&lt;br&gt;eringsprincipen skall gälla. Staten åtar sig vidare att genomföra avreglering-&lt;br&gt;ar bl.a. i fråga om socialbidragen, i syfte att minska trycket på de kommuna-&lt;br&gt;la kostnaderna. Slutligen avvaktar staten med att införa ett lagstadgat balan-&lt;br&gt;skrav för kommunerna till år 1999 och för landstingen till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från denna överenskommelse förutses ett ökat under-&lt;br&gt;skott i kommunernas finansiella sparande 1997 och 1998, men en minsk-&lt;br&gt;ning av underskotten därefter. Kalkylen bygger således på förutsättningarna&lt;br&gt;att de generella statsbidragen är nominellt oförändrade och att skatteuttaget&lt;br&gt;inte ökar. Konsumtionen beräknas fortsätta att minska med ca 1 procent&lt;br&gt;1996, medan den årliga genomsnittliga minskningstakten därefter beräknas&lt;br&gt;bli lägre. Utifrån dessa förutsättningar bedöms att det balanskrav som avise-&lt;br&gt;ras i propositionen bör kunna uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.9 Kommunsektorns finanser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;404,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;432,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;449,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;386,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;404,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;452,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionsvolym,&lt;br&gt;procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda kommunernas och landstingens situation varierar kraftigt.&lt;br&gt;Vissa kommuner och landsting har en mycket svag ekonomisk ställning&lt;br&gt;medan andra har en stark ställning med betydande överskott. Skillnaderna&lt;br&gt;mellan kommunerna och landstingen beror på både skillnader i utgångsläget&lt;br&gt;före lågkonjunkturen och skillnader i skatteunderlagets tillväxt och deras&lt;br&gt;anpassningsförmåga. Det nya bidrags- och utjämningssystem som trädde i&lt;br&gt;kraft 1996 syftar till att ge kommunerna och landstingen mer likvärdiga&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. En parlamenta-&lt;br&gt;risk beredning är tillsatt för att följa upp reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger i denna proposition fram förslag till principer för en&lt;br&gt;lagstiftning om kommunal ekonomi i balans som avses träda i kraft 1999 för&lt;br&gt;kommunerna och 2000 för landstingen. Vidare anmäler regeringen att den&lt;br&gt;senare under år 1996 kommer att förelägga riksdagen förslag om en kom-&lt;br&gt;munal redovisningslag samt lagförslag avseende kommuner och landsting&lt;br&gt;med betalningssvårigheter. Regeringen aviserar också ett förslag om att de&lt;br&gt;kommuner och landsting som höjer skattesatsen åren 1997 och 1998 skall få&lt;br&gt;vidkännas en minskning av sitt statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Utgiftstak för den offentliga sektorn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. De offentliga utgifterna beräknas till 1 042 miljarder kronor år&lt;br&gt;1997,1 051 miljarder kronor år 1998 och 1 077 miljarder kronor år&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett tak för de statliga utgifterna, omfattande statsbudgeten exklusi-&lt;br&gt;ve utgifter för räntor på statsskulden men inklusive socialförsäk-&lt;br&gt;ringssektorn vid sidan om statsbudgeten, fastställs till 723 miljarder&lt;br&gt;kronor år 1997, 720 miljarder kronor år 1998 och 735 miljarder&lt;br&gt;kronor år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Fördelningen av de statliga utgifterna för de ifrågavarande åren på&lt;br&gt;26 utgiftsområden, socialförsäkringen vid sidan av statsbudgeten&lt;br&gt;och en budgeteringsmarginal gäller som riktlinje för den fortsatta&lt;br&gt;budgetberedningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Utgifterna inom den kommunala sektorn beräknas till 437 miljarder&lt;br&gt;kronor år 1997, 448 miljarder kronor år 1998 och 459 miljarder&lt;br&gt;kronor år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreliggande kapitel presenteras regeringens förslag till utgiftstak för&lt;br&gt;åren 1997-1999. Utgiftstaket för den offentliga sektorn får en något annan&lt;br&gt;form än vad som förutsågs i prop. 1994/95:150. Konstruktionen, som redo-&lt;br&gt;visas i avsnitt 4.1 nedan, innebär att riksdagen fattar beslut om ett tak för de&lt;br&gt;statliga utgifterna, medan ett tak beräknas för den kommunala sektorn och&lt;br&gt;för den offentliga sektorn som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förutsättningarna för beräkningen av utgiftstaket ingår dels antaganden&lt;br&gt;om den allmänna ekonomiska utvecklingen, dels en analys av vad tidigare&lt;br&gt;beslut på det budgetpolitiska och andra områden innebär. Därutöver påver-&lt;br&gt;kas beräkningarna av nya prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare budgetpolitiska åtaganden summeras i avsnitt 4.2.1. Analysen&lt;br&gt;visar att målen för den offentliga sektorns sparande avseende åren 1997 och&lt;br&gt;1998 inte nås med de åtgärder som hittills beslutats. Det föreligger alltså ett&lt;br&gt;behov av ytterligare budgetförstärkande åtgärder. Sådana presenteras över-&lt;br&gt;siktligt i avsnitt 4.2.5 och mer utförligt i genomgången av berörda utgifts-&lt;br&gt;områden. Mot bakgrund av den träffade överenskommelsen på den kom-&lt;br&gt;munala sidan föreslås de kompletterande budgetförstärkningarna uteslutan-&lt;br&gt;de inom den statliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kalkyl avseende statsbudgetens och statsskuldens utveckling för&lt;br&gt;perioden 1997- 2001 med de aviserade åtgärderna inkluderade i förutsätt-&lt;br&gt;ningarna redovisas i avsnitt 4.3. Denna kalkyl visar att de budgetpolitiska&lt;br&gt;målen nås under förutsättning att kompletterande budgetförstärkningar&lt;br&gt;beslutas i enlighet med aviserade förslag. I avsnitt 4.4 redovisas inkomst-&lt;br&gt;och utgiftsutvecklingen för de socialförsäkringar som redovisas vid sidan&lt;br&gt;av statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.5 presenteras beräkningen av taket för de offentliga utgifterna Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;för perioden 1997-1999. I underlaget för denna beräkning ingår dels taket&lt;br&gt;för de statliga utgifterna, som underställs riksdagen för beslut, dels en be-&lt;br&gt;räkning av utgifterna inom den kommunala sektorn, för vilka redogörs mer&lt;br&gt;utförligt i kapitel 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis görs i avsnitt 4.6 en fördelning av de statliga utgifterna&lt;br&gt;på utgiftsområden och socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten.&lt;br&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner denna fördelning som en rikt-&lt;br&gt;linje för den fortsatta budgetberedningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Ett tak för de offentliga utgifterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1995 på regeringens förslag att införa ett tak för&lt;br&gt;de offentliga utgifterna (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:FiU20, rskr.&lt;br&gt;1994/95:447). I december 1995 informerade finansministern riksdagen om&lt;br&gt;det fortsatta utvecklingsarbetet i regeringskansliet kring utgiftstaket och&lt;br&gt;därtill relaterade frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstakets konstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagsbeslutet skall taket vara nominellt, flerårigt och omfatta hela&lt;br&gt;den offentliga sektorn. Takets nominella karaktär innebär att beslut fattas&lt;br&gt;om belopp i kronor vid ett visst tillfälle på basis av tillgänglig information.&lt;br&gt;Informationen avser både allmänekonomiska faktorer som BNP-utveckling&lt;br&gt;och mer specifika faktorer som priser och volymer på skilda områden. Alla&lt;br&gt;ingående uppskattningar är behäftade med större eller mindre osäkerhet. Att&lt;br&gt;taket är nominellt innebär att inflationen inte särbehandlas i osäkerhetshän-&lt;br&gt;seende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att utgiftstaket skall vara treårigt. Det innebär att rege-&lt;br&gt;ringen nu förelägger riksdagen ett förslag om utgiftstak avseende åren&lt;br&gt;1997,1998 och 1999. Detta beslut rullas våren 1997. Det innebär att beslu-&lt;br&gt;ten avseende åren 1998 och 1999 ligger fast, om inte särskilda omständig-&lt;br&gt;heter föranleder en ändring av tidigare beslut, samtidigt som ett beslut avse-&lt;br&gt;ende år 2000 fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande takets omfattning delade riksdagen regeringens bedömning&lt;br&gt;att hela den offentliga sektorns utgifter med undantag för räntorna på stats-&lt;br&gt;skulden bör omfattas. Finansutskottet ställde sig exempelvis tveksamt till att&lt;br&gt;undanta konjunkturkänsliga utgifter. Som finansministern meddelade i&lt;br&gt;riksdagen i december 1995 delar regeringen denna bedömning. Det huvud-&lt;br&gt;sakliga skälet är att stabiliseringspolitiken verkar framför allt via budgetens&lt;br&gt;inkomstsida; vid en konjunkturavmattning minskar statens inkomster mer&lt;br&gt;än utgifterna ökar. Den aviserade konstruktionen av utgiftstaket ger också&lt;br&gt;möjligheter till betydande anpassning på utgiftssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstruktionen av utgiftstaket lämnades i någon mån öppen i beslutet&lt;br&gt;våren 1995. Såväl konstitutionsutskottet som finansutskottet utgick i sina&lt;br&gt;yttranden från att förslaget vad avser den kommunala sektorn blir förenligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med grundlagens bestämmelser om den kommunala självstyrelsen. Inne-&lt;br&gt;börden av denna självstyrelse är bland annat att statsmakterna inte utövar ett&lt;br&gt;direkt inflytande över kommunsektorns inkomster och utgifter. Däremot&lt;br&gt;sker en påverkan via de allmänna ekonomiska förutsättningarna och lagreg-&lt;br&gt;leringen av den kommunala verksamheten. Staten fastställer också storle-&lt;br&gt;ken på och fördelningen av de statliga bidragen till den kommunala sektorn&lt;br&gt;och anger därigenom också riktlinjer för det skattefmansierade utrymmet,&lt;br&gt;dvs. hur stora inkomster i form av statsbidrag och skatteinkomster sektorn&lt;br&gt;beräknas förfoga över för de nästkommande åren givet ett visst skatteuttag.&lt;br&gt;I kombination med ett aviserat, senare kommande förslag om ett balanskrav&lt;br&gt;på kommuner och landsting kommer detta att innebära en långsiktig restrik-&lt;br&gt;tion på utgiftsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av finansplanen har regeringen och de politiska företrädar-&lt;br&gt;na för Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet kommit över-&lt;br&gt;ens om riktlinjer för kommunernas och landstingens ekonomi under åren&lt;br&gt;1997 och 1998.1 dessa riktlinjer ingår att det kommunala skatteuttaget inte&lt;br&gt;får öka men att kommunsektorns skatteinkomster tillåts följa den samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen. För att motverka att kommunernas inkomster&lt;br&gt;och därmed utgiftsutrymmet ökar till följd av ett höjt kommunalt skatteut-&lt;br&gt;tag aviseras ett förslag om att det generella statsbidraget minskas för de&lt;br&gt;kommuner och landsting som höjer skatten åren 1997 eller 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa förutsättningar är ett nominellt utgiftstak för den kommunala&lt;br&gt;sektom ingen adekvat lösning. I stället bör riksdagen godkänna en beräk-&lt;br&gt;ning av de kommunala utgifterna i enlighet med de ekonomiska och regel-&lt;br&gt;mässiga förutsättningar som föreligger. Därmed bör även riksdagsbeslutet&lt;br&gt;avseende utgifterna inom hela den offentliga sektom relateras till en beräk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstaket för den statliga sektom omfattar utgifterna på statsbudgeten&lt;br&gt;exklusive utgifterna för räntor på statsskulden men inklusive utgifter för de&lt;br&gt;socialförsäkringar som redovisas vid sidan av statsbudgeten. Riksdagen&lt;br&gt;föreläggs nu ett förslag till beslut om ett statligt utgiftstak omfattande dessa&lt;br&gt;båda block för åren 1997,1998 och 1999. Däijämte redovisas en fördelning&lt;br&gt;av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden som riktlinje för den fortsatta&lt;br&gt;budgetberedningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat om riktlinjer för en reformering av ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemet (prop. 1993/94:240, bet. 1993/94:SfU24, rskr 1993/94:439)&lt;br&gt;med inriktning att förmånerna i det framtida ålderspensionssystemet skall&lt;br&gt;vara avgiftsbestämda och att ålderspensionen särskiljs som en fristående&lt;br&gt;försäkringsgren. Förhållandet mellan ett nominellt utgiftstak och det refor-&lt;br&gt;merade ålderspensionssystemet behandlas ej i denna proposition, eftersom&lt;br&gt;utbetalningar av ålderspension enligt reformerade regler inte skall ske under&lt;br&gt;den beslutsperiod som omfattas av regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av marginal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den treårsperiod som utgiftstaket omfattar kan såväl den makroeko-&lt;br&gt;nomiska utvecklingen som de ekonomiska konsekvenserna av redan fattade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut bli annorlunda än vad som antagits. Detta aktualiserar behovet av att Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;ha en viss marginal i utgiftstaket. Avsikten med en sådan marginal är inte&lt;br&gt;att skapa utrymme för ofinansierade utgiftsökningar. Det är dock lätt att&lt;br&gt;föreställa sig en makroekonomisk utveckling som leder till en högre utgifts-&lt;br&gt;nivå utan att saldot för den skull försämras. En högre inflationstakt är ett&lt;br&gt;sådant exempel, då både utgifter och inkomster ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En marginal på utgiftssidan skall inte innebära att respekten för saldore-&lt;br&gt;laterade mål minskar utan tjänar i första hand till att ge flexibilitet och där-&lt;br&gt;med minska risken för revideringar av utgiftstaket. Budgeteringsmarginalen&lt;br&gt;ingår inte i de nedanstående beräkningarna av statsbudgetens utveck-ling.&lt;br&gt;Ett ianspråkstagande av budgeteringsmarginalen utan motverkande finansi-&lt;br&gt;eringsåtgärder försämrar därmed budgetsaldot. En beräkning av budgete-&lt;br&gt;ringsmarginalen görs i avsnitt 4.6.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Förutsättningar för den ekonomiska politiken och&lt;br&gt;budgetpolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I förutsättningarna för beräkningen av utgiftstaket ingår dels antaganden&lt;br&gt;om den allmänekonomiska utvecklingen, dels redan fattade politiska beslut.&lt;br&gt;De förra har presenterats i finansplanen och beskrivs mer utförligt i bilaga 1&lt;br&gt;Svensk ekonomi. De senare avser restriktioner på skuldkvoten, den offent-&lt;br&gt;liga sektoms finansiella sparande, skatte- och avgiftshöjningar samt krav på&lt;br&gt;finansiering av överskridanden och av EU-medlemskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På basis av de allmänekonomiska antagandena har utgifts- och inkomst-&lt;br&gt;utvecklingen analyserats under förutsättningen att inga nya beslut med&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenser fattas. Denna kalkyl visar att ett av de budgetpo-&lt;br&gt;litiska målen - kraven på det finansiella sparandet i offentlig sektor - inte&lt;br&gt;uppfylls. Det föreligger alltså ett behov av ytterligare budgetförstärkande&lt;br&gt;åtgärder. Sådana presenteras i avsnitt 4.2.5.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.1 Budgetpolitiska restriktioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De budgetpolitiska restriktioner som regeringen ålagt sig under innevaran-&lt;br&gt;de mandatperiod och som riksdagen ställt sig bakom kan sammanfattas&lt;br&gt;enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Skuldkvoten (statsskulden i relation till BNP) skall stabiliseras senast år&lt;br&gt;1996 (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447)).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Underskottet i den offentliga sektoms finansiella sparande får inte över-&lt;br&gt;stiga 3 procent av BNP år 1997 (Konvergensprogrammet juni 1995).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* De offentliga finanserna skall vara i balans år 1998 (prop. 1994/95:150).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Utrymmet för ytterligare skattehöjningar är starkt begränsat (prop.&lt;br&gt;1994/95:150).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Anslagsöverskridanden under pågående budgetår skall finansieras, även&lt;br&gt;när det gäller regelstyrda anslag (prop. 1994/95:150).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* EU-medlemskapet skall finansieras fullt ut (prop. 1994/95:40, bet. Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.2 Allmänekonomiska förutsättningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De allmänna ekonomiska förutsättningarna som ingår i underlaget redo-&lt;br&gt;visas i det så kallade basscenariot i bilaga 1 Svensk ekonomi och kan&lt;br&gt;sammanfattas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* BNP-tillväxten under år 1996 blir 1,4 procent för att därefter stiga till 2,5&lt;br&gt;procent per år under åren 1998 och 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Den totala arbetslösheten sjunker från drygt 12 procent år 1995 till&lt;br&gt;knappt 10 procent år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Prisökningstakten blir 1,6 procent år 1996 och 2,3 till 2,5 procent under&lt;br&gt;återstoden av perioden till och med år 1999. Räntenivån för femåriga&lt;br&gt;statsobligationer sjunker från 9,9 procent år 1995 till 7 procent år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Investeringar, export och import återgår till mer normala nivåer från de&lt;br&gt;historiskt mycket höga värdena år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.3 Konsekvenskalkylen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har mot bakgrund av ovanstående antaganden beräknat konse-&lt;br&gt;kvenserna av redan fattade beslut för den offentliga sektorn och för staten.&lt;br&gt;Förutsättningarna för denna konsekvenskalkyl är bland annat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Ekonomin utvecklas enligt ovan angivna förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Saneringsprogrammet om 118 miljarder kronor fullföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Anslagsöverskridanden finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Inga ofinansierade reformer eller skattesänkningar genomförs under&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Statsbidragen till kommuner, organisationer m.m. jämte andra bidrag&lt;br&gt;som inte är indexerade räknas inte upp under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Behållningen på reservations- och ramanslag minskar med 4,5 miljarder&lt;br&gt;kronor år 1997 och antas därefter vara oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa kalkylförutsättningar bygger, med undantag för den sistnämnda,&lt;br&gt;på en strikt tolkning av vad som är fattade beslut. Även i de fall man tidiga-&lt;br&gt;re genom enskilda beslut har anpassat bidragsnivåer efter prisutvecklingen&lt;br&gt;antas nominellt oförändrade belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande behållningarna på reservations- och ramanslagen gäller att&lt;br&gt;dessa under innevarande och följande år påverkas av besparingar, vilket&lt;br&gt;kan förväntas minska anslagsbehållningen. Uppföljningen av innevarande&lt;br&gt;budgetår (avsnitt 5.2) stöder detta antagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen av konsekvenskalkylen är att de budgetpolitiska målen av-&lt;br&gt;seende den offentliga sektorns finansiella sparande åren 1997 och 1998 inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nås. Enligt regeringens bedömning krävs budgetförstärkande åtgärder på 10 Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;miljarder kronor år 1997 och ytterligare 12 miljarder kronor år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.4 Politiska prioriteringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En fortsättning av nuvarande politik - strikt tolkad som ett fullföljande av&lt;br&gt;redan fattade beslut - leder i sig till förändringar. Den offentliga sektorns&lt;br&gt;utgifter sedda i relation till BNP beräknas falla från drygt 67 procent år&lt;br&gt;1996 till drygt 61 procent år 1999 (konsoliderade siffror). Detta är en kraf-&lt;br&gt;tig reduktion. Huvuddelen av denna minskning (omkring 5 procentenheter)&lt;br&gt;ligger på statsbudgetens utgifter exklusive statsskuld sräntor. En mindre&lt;br&gt;minskning (1,4 procentenheter) ligger på den kommunala sektorn, medan&lt;br&gt;socialförsäkringarna vid sidan av statsbudgeten liksom utgifterna för stats-&lt;br&gt;skuldsräntor motsvarar en relativt stabil andel av BNP. Den i förhållande till&lt;br&gt;staten mindre minskningen på det kommunala området kan ses som ett&lt;br&gt;uttryck för viljan att prioritera kommunala verksamheter framför transfere-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande presenteras förslag till prioriterade områden för de kom-&lt;br&gt;mande åren. Samtliga förslag är finansierade. De påverkar alltså inte det&lt;br&gt;finansiella sparandet och därmed inte heller behovet av budgetförstärkande&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningssatsningar under perioden 1996-1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av finansplanen avser regeringen att föreslå riksdagen en&lt;br&gt;större varaktig utbildningssatsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet platser under perioden 1997-1999 framgår av nedanstående&lt;br&gt;tabell.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ht 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ht 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ht 1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Komvux inkl, basår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvalificerad yrkesutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringen presenterar i förslaget till tilläggsbudget åtgärder avseende&lt;br&gt;innevarande budgetår. Regeringen avser att återkomma med förslag till&lt;br&gt;utformning av utbildningssatsningen och studiefinansieringen inom vuxen-&lt;br&gt;utbildningen för åren 1997 och 1998. Kommunerna kommer att ges ett stort&lt;br&gt;ansvar för att genomföra satsningen inom vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tillfälliga insatser inom utbildningsområdet som har genomförtsunder&lt;br&gt;åren 1992-1996 (den s.k. A/U-ramen) och som finansierats med konjunk-&lt;br&gt;turrelaterade medel kommer att upphöra och ersättas med de varaktiga&lt;br&gt;insatserna inom utbildningsområdet fr.o.m. den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar inom social- och arbetslöshetsförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att föreslå att ersättningsnivåerna inom sjuk- och föräldra-&lt;br&gt;försäkringen samt arbetslöshetsförsäkringen höjs från 75 procent till 80&lt;br&gt;procent från och med den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollfunktionen i staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av fundamental betydelse för den offentliga sektorns legitimitet att&lt;br&gt;de skatter som statsmakterna beslutat om faktiskt betalas och att bidrag av&lt;br&gt;olika slag når enbart dem de är avsedda för. I ett statsfinansiellt trängt läge&lt;br&gt;blir dessa krav särskilt starka. Regeringen har vidtagit åtgärder på inkomst-&lt;br&gt;sidan bl.a. genom en särskild satsning på effektivare skattekontroll. Vidare&lt;br&gt;beslutade regeringen i april 1995 om en strategi för samhällets samlade&lt;br&gt;åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har visat att åtgärder är påkallade även på utgiftssi-&lt;br&gt;dan (RRV 1995:32, RRV 1996:3). Kontrollresurser måste dimensioneras så&lt;br&gt;att den totala kostnaden för felaktigt utbetalade bidrag och för kontroller&lt;br&gt;minimeras. Särskilt intresse bör fokuseras på Riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;Arbetsmarknadsverket, som administrerar mycket stora transfereringar,&lt;br&gt;liksom på de myndigheter som svarar för merparten av betalningarna av&lt;br&gt;EU-relaterade medel i Sverige. Kontrollinsatserna på central, regional och&lt;br&gt;lokal nivå bör dessutom utformas så att befintlig information utnyttjas så&lt;br&gt;effektivt som möjligt. Revisionen behöver stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att föreslå en total ram för förstärkning av kontroll-&lt;br&gt;funktionen i staten om 100 miljoner kronor år 1997, 120 miljoner kronor år&lt;br&gt;1998 och 125 miljoner kronor år 1999. Inom denna ram bör resurser avsät-&lt;br&gt;tas även för bekämpning av ekobrotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för utbildningssatsningen beräknas netto till 7,9 miljarder kro-&lt;br&gt;nor år 1997, 9,2 miljarder kronor år 1998 samt 9,9 miljarder kronor år&lt;br&gt;1999. Den avses bli finansierad genom regeländringar inom arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiken och höjda energiskatter från år 1996. Finansieringen av åtgär-&lt;br&gt;der under innevarande budgetår beskrivs i kapitel 6. Inom Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementets område finansieras utbildningssatsningarna samt de höjda&lt;br&gt;ersättningsnivåerna inom arbetslöshetsförsäkringen dels genom förändring-&lt;br&gt;ar inom arbetslöshetsförsäkringen, dels genom effektivisering av de arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärderna. De totala besparingarna i detta syfte beräk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas netto uppgå till 5,3 miljarder kronor år 1997, 6,3 miljarder kronor år Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;1998 samt 6,6 miljarder kronor år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De höjda ersättningsnivåerna inom sjuk- och föräldraförsäkringen fin-&lt;br&gt;ansieras genom regeländringar för beräkning av sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst och besparingar i tandvårdsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkningen av kontrollfunktionen i staten finansieras gemensamt&lt;br&gt;från flera departements verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.5 Behov av ytterligare åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av det tidigare bedöms hittills vidtagna åtgärder inom ramen&lt;br&gt;för saneringsprogrammet vara otillräckliga för att målen avseende det fi-&lt;br&gt;nansiella sparandet i offentlig sektor åren 1997 och 1998 skall nås. Med&lt;br&gt;anledning av detta har regeringen beslutat att föreslå riksdagen tillkomman-&lt;br&gt;de budgetförstärkningar motsvarande 10 miljarder kronor år 1997 och&lt;br&gt;ytterligare 12 miljarder kronor år 1998. Detta ger med ränteeffekten 11&lt;br&gt;respektive 14 miljarder kronor åren 1997 och 1998. Åtgärderna utgör en&lt;br&gt;kombination av utgiftsminskningar och inkomstförstärkningar med över-&lt;br&gt;vikt för de förstnämnda. De presenteras översiktligt i nedanstående tabell.&lt;br&gt;Som nämnts i finansplanen avser regeringen att senare i vår framlägga en&lt;br&gt;proposition om skattereduktion för reparationsåtgärder. Detta har avräknats&lt;br&gt;från budgetförstärkningsåtgärdema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.1 Budgetförstärkningar 1997-1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor, nettoeffekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U t giftsminskningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO1: Rikets styrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO2: Samhällsekonomi och finansförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO3: Skatteförvaltning och uppbörd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO4: Rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO5: Utrikesförvalt. och internat. samverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO6: Totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;___&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO7: Internationellt bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO8: Invandrare och flyktingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO10: Ekon, trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO11: Ekon, trygghet vid ålderdom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO12: Ekon, trygghet för familjer och barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;715&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO13: Ekon, trygghet vid arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO14: Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO15: Studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO16: Utbildning och universitetsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO17: Kultur, medier, trossamfund och fritid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO18: Samhällsplan., bostadsförsörjn. och bygg.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO19: Regional utjämning och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO20: Allmän miljö- och naturvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO21: Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO22: Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO23: Jord- och skogsbruk, fiske med ansl. när.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO24: Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 495&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förlängd arbetsgivarperiod&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halvering barnpension i form av ATP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgiftsminskningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstförstärkningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjd insättningsgaranti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sänkt representationsavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Garantiavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 kronor statlig skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inleveranser och ränteeffekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av utförsäljningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ändrad momsperiod&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgår t.f.a. skatteavdrag ROT&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;....&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomstförstärkningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa budgetförstärkningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskade statsskuldsräntor t.f.a.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lägre lånebehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetförstärkningar inkl, ränteeffekter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 590&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Beloppet är brutto. Skattebortfallet motverkas av skatteintäkter från ROT-verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkningarna på utgiftssidan berörs närmare under respektive ut-&lt;br&gt;giftsområde. Åtgärderna på skatteområdet beskrivs utförligt i propositionen&lt;br&gt;Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdet&lt;br&gt;(prop. 1995/96:198), som överlämnas till riksdagen samtidigt med denna&lt;br&gt;proposition. Några inkomstförstärkningar har berörts i finansplanen. Övri-&lt;br&gt;ga åtgärder kommenteras i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen förlängs från två till fyra veckor.&lt;br&gt;Arbetsgivarna kompenseras delvis. Till den del arbetsgivarna inte kompen-&lt;br&gt;seras innebär förslaget en skattehöjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande statliga garantier är grundregeln att en avgift skall tas ut&lt;br&gt;motsvarande den ekonomiska risk som staten löper. Från denna regel har&lt;br&gt;gjorts vissa undantag, vilka innebär att ifrågavarande projekt subventione-&lt;br&gt;ras. Riksgäldskontoret har per 1 juni 1995 uppskattat subventionselementet&lt;br&gt;i sin garantiportfölj till omkring 300 miljoner kronor. I detta belopp är inte&lt;br&gt;medräknade bland annat subventionerna inom infrastrukturområdet till&lt;br&gt;Öresundskonsortiet, Arlandabanan och Dennis-överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör för närvarande en översyn av garantiverksamheten i&lt;br&gt;syfte att skapa bättre överensstämmelse mellan faktisk risk och avgift. Re-&lt;br&gt;geringen gör bedömningen att statens inkomster från garantiavgifter skulle&lt;br&gt;kunna ökas med 150 miljoner kronor från och med år 1997 och återkom-&lt;br&gt;mer i höstens budgetproposition med preciserade förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår en översyn inom regeringskansliet av statens be-&lt;br&gt;talningssystem. Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag utrett vissa&lt;br&gt;förändringar av betalningssystemet med anledning av den partiella avregle-&lt;br&gt;ringen av statens betalningssystem 1994. Denna utredning inkom till rege-&lt;br&gt;ringen i mars 1995. På basis av RRV:s utredning och inkomna samrådsytt-&lt;br&gt;randen bedömer regeringen att det finns en potential för effektivitetsvinster&lt;br&gt;inom statens betalningssystem. Hur stora dessa är kan dock inte uppskattas&lt;br&gt;just nu. Den fortsatta översynen av statens betalningssystem kommer att&lt;br&gt;inriktas på att finna en lösning för hanteringen av statens betalningar som&lt;br&gt;innebär effektivitetsvinster både vad avser kostnader och informationshan-&lt;br&gt;tering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Statsbudgetens och statsskuldens utveckling under&lt;br&gt;perioden 1997-2001&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas beräkningar som inkluderar de av regeringen före-&lt;br&gt;slagna budgetförstärkningarna på 10 miljarder kronor år 1997 och 12 mil-&lt;br&gt;jarder kronor år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1997 beräknas statsbudgetens inkomster till 618 miljarder kronor. Åren&lt;br&gt;1998 och 1999 beräknas inkomsterna till 653 respektive 671 miljarder&lt;br&gt;kronor. Inkomsterna följer den makroekonomiska utvecklingen väl. Ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vecklingen av den privata konsumtionen, lönesumman och inflationen styr Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;i stor utsträckning inkomstutvecklingen. I relation till BNP ligger inkom-&lt;br&gt;sterna på en nivå strax över 35 procent åren 1997 och 1998, och sjunker&lt;br&gt;därefter till 34,5 procent år 1999. Aren 2000-2001 beräknas inkomsterna&lt;br&gt;ligga på en nivå strax under 35 procent i relation till BNP. Från år 1995 till&lt;br&gt;år 1997 ökar inkomsterna väsentligt både nominellt och i relation till BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förklaras av flera faktorer. En orsak är de ökningar av skatter och&lt;br&gt;andra inkomster som beslutats inom ramen för saneringsprogrammet och&lt;br&gt;där ytterligare åtgärder nu tillkommer. Andra orsaker är av teknisk natur.&lt;br&gt;Från och med den 1 juli 1995 bruttoredovisas sjuk- och föräldraförsäkring-&lt;br&gt;en på statsbudgeten, vilket höjer både inkomsterna och utgifterna med sam-&lt;br&gt;ma belopp. Vid samma tidpunkt lyftes även Arbetsmarknadsfondens in-&lt;br&gt;komster och utgifter in på statsbudgeten. Lånebehovet påverkades inte av&lt;br&gt;förändringarna, men det redovisade budgetsaldot försämrades till följd av&lt;br&gt;Arbetsmarknadsfondens underskott. Dessa förändringar påverkar bara det&lt;br&gt;andra halvåret 1995 men slår igenom fullt ut år 1996. (För en närmare be-&lt;br&gt;skrivning, se proposition 1994/95:100, bil. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.2 Statsbudgetens inkomster 1995-2001 i miljarder kronor och i relation&lt;br&gt;till BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;465,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;571,9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;618,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;652,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;703,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;730,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor beräknas i löpande pri-&lt;br&gt;ser för år 1997 till 575 miljarder kronor och för åren 1998 och 1999 till 565&lt;br&gt;respektive 570 miljarder kronor. Utgifterna är alltså i stort sett oförändrade&lt;br&gt;mellan åren 1997 och 1999 i nominella tal. Detta innebär att utgifterna realt&lt;br&gt;sett faller under perioden. I relation till BNP sjunker utgifterna kraftigt.&lt;br&gt;Mellan åren 1997 och 1999 minskar utgifterna i relation till BNP med drygt&lt;br&gt;3 procentenheter, från knappt 33 procent till drygt 29 procent. Aren 2000&lt;br&gt;och 2001 beräknas utgifterna fortsätta att minska för att år 2001 motsvara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27,5 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fallande utgiftsandelen förklaras av flera faktorer. Minskningen av&lt;br&gt;transfereringarna till hushållen bidrar mellan åren 1997 och 1999 med ca 1&lt;br&gt;procent av BNP. Fallande utgifter för ersättning till arbetslösa, främst till&lt;br&gt;följd av en successivt minskande arbetslöshet, står för en väsentlig del av&lt;br&gt;minskningen. Transfereringarna till företag minskar med 0,8 procent av&lt;br&gt;BNP. Nedtrappningen av räntebidragen kombinerat med gradvis fallande&lt;br&gt;räntor ligger bakom större delen av denna minskning. De statliga transfere-&lt;br&gt;ringarna till kommunerna beräknas vara nominellt oförändrade fram till år&lt;br&gt;1999. Dessa utgifter minskar därför med ca 0,5 procent av BNP. Besparing-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ar inom den statliga konsumtionen bidrar också till att hålla utgifterna nere.&lt;br&gt;I relation till BNP beräknas den statliga konsumtionen minska med 0,5&lt;br&gt;procent från är 1997 till år 1999. Övriga transfereringar och statliga investe-&lt;br&gt;ringar svarar för den resterande delen av minskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifternas utveckling varierar dock kraftigt mellan budgetens olika&lt;br&gt;utgiftsområden. På vissa områden ökar utgifterna betydligt. Utgifterna för&lt;br&gt;exempelvis läkemedelsförmåner stiger nominellt med ca 11 procent mellan&lt;br&gt;åren 1997 och 1999. Utgifterna för den svenska avgiften till EG-budgeten&lt;br&gt;ökar också, med ca 12 procent i nominella siffror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga utgiftsökningen mellan åren 1995 och 1996 kan liksom&lt;br&gt;motsvarande inkomstökning till stor del förklaras av ändrade redovisnings-&lt;br&gt;principer. En annan bidragande faktor är att myndigheterna för år 1996&lt;br&gt;beräknar att utnyttja delar av sina reserverade medel från tidigare år, medan&lt;br&gt;behållningen på reservations- och ramanslag under tidigare år ökat. Dessa&lt;br&gt;båda faktorer svarar för uppskattningsvis tre fjärdedelar av utgiftsökningen.&lt;br&gt;Den kraftiga ökning av utgifterna som inträffade under 1993, (se diagram-&lt;br&gt;met), förklaras till hälften av att medel avsattes för att stärka det finansiella&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.1 Statsbudgetens inkomster och utgifter 1980-2001 i&lt;br&gt;relation till BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-8.png" style="width:286pt;height:190pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm. Kalkylen för statens inkomster för åren 1997-2001 bygger i huvudsak på in-&lt;br&gt;komstberäkningar från Riksrevisionsverket. I diagrammet är inkomst- och utgiftsseri-&lt;br&gt;ema för perioden 1980-1994 angivna i brutna kalenderår, dvs. 1980 avser budgetåret&lt;br&gt;1979/80. Fr.o.m. 1995 är serierna angivna på kalenderårsbasis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.3 Statsbudgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor 1995-2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor och i relation till BNP&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;br&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;513,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;589,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;574,9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;565,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;577,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;1 beloppet för år 1997 ingår minskade anslagsbehållningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för statsskuldsräntor var år 1995 105 miljarder kronor men be-&lt;br&gt;räknas falla år 1996 till 96 miljarder kronor till följd av lägre marknadsränta&lt;br&gt;och realiserade valutakursvinster på drygt 3 miljarder kronor. De senare&lt;br&gt;uppstår då Riksgäldskontoret löser ett utlandslån vid en tidpunkt då kronan&lt;br&gt;är starkare än när lånet togs. År 1997 uppvisar räntorna en högsta nivå och&lt;br&gt;beräknas till ca 110 miljarder kronor. Den högre nivån år 1997 beror på&lt;br&gt;flera faktorer. Räntorna på Arbetsmarknadsfondens ackumulerade skuld,&lt;br&gt;vilken uppgår till ca 87 miljarder kronor, räknas från och med år 1997 in i&lt;br&gt;statsskuldsräntoma. Detta höjer ränteutgifterna med ca 7 miljarder kronor.&lt;br&gt;Någon saldoförsämring uppstår dock inte, då utgifterna på utgiftsområde&lt;br&gt;13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet minskar med samma belopp. Där-&lt;br&gt;utöver ger valutaeffekter en försämring på 5-6 miljarder kronor mellan åren&lt;br&gt;1996 och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntoma kan variera kraftigt mellan enskilda år bland annat&lt;br&gt;till följd av att stora lån emitteras eller förfaller till betalning vid specifika&lt;br&gt;tidpunkter. Under perioden 1995-2000 är statsskuldsräntoma relativt stabi-&lt;br&gt;la, men över en något längre tidsperiod är statsskuldsräntoma fallande.&lt;br&gt;Statens lånebehov, faller kraftigt, och statsskulden beräknas frän år 1999&lt;br&gt;börja minska även nominellt, vilket bidrar till minskade utgifter för stats-&lt;br&gt;skuldsräntor. Som andel av budgetens totala utgifter beräknas räntorna&lt;br&gt;minska betydligt. År 1995 utgjorde statsskuldsräntoma knappt 17 procent&lt;br&gt;av statsbudgetens totala utgifter, och år 2001 beräknas motsvarande siffra&lt;br&gt;till 12 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.4 Statsskuldsräntor 1995-2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor och i relation till BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens saldo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens saldo förbättras markant mellan åren 1997 och 1999. Bud-&lt;br&gt;getunderskottet beräknas år 1997 till 66 miljarder kronor. Åren 1998 och&lt;br&gt;1999 beräknas budgetunderskottet till 19 respektive 2 miljarder kronor. Av&lt;br&gt;denna förbättring på 64 miljarder kronor beror 57 miljarder på ett bättre&lt;br&gt;primärsaldo och 7 miljarder på lägre statsskuldsräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens saldo kommer framgent att bli ett mindre betydelsefullt&lt;br&gt;mått på de offentliga finanserna än tidigare. Regeringens budgetpolitiska&lt;br&gt;mål är formulerade som krav på den offentliga sektoms finansiella sparande&lt;br&gt;och omfattar staten (statsbudgeten och socialförsäkringssektorn vid sidan&lt;br&gt;av statsbudgeten) och kommunerna. Detta mått är betydligt stabilare än&lt;br&gt;budgetsaldot. Regeringens verktyg för att nå budgetmålen är utgiftstaket.&lt;br&gt;Framöver kommer därför fokus i den konkreta budgetpolitiken att ligga på&lt;br&gt;de offentliga utgifterna snarare än på utvecklingen av statsbudgetens saldo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lånebehov och statsskuld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lånebehov har minskat kraftigt från sin högsta nivå, 242 miljarder&lt;br&gt;kronor år 1993, och beräknas falla ytterligare mellan åren 1995 och 1999.&lt;br&gt;År 1995 var statens lånebehov 139 miljarder kronor, och år 1999 beräknas&lt;br&gt;det till -15 miljarder kronor, dvs. år 1999 uppstår ett sparande i stället för ett&lt;br&gt;lånebehov. I relation till BNP har lånebehovet fallit från 16,7 procent 1993&lt;br&gt;till 8,5 procent 1995 och beräknas till -0,8 procent år 1999. En viktig orsak&lt;br&gt;till denna utveckling är som ovan nämnts budgetförstärkningarna i sane-&lt;br&gt;ringsprogrammet, som bidragit till att utgifterna ligger kvar på en nominellt&lt;br&gt;oförändrad nivå. Utgifterna exklusive statsskuldsräntor ökar visserligen&lt;br&gt;mellan åren 1995 och 1996, men detta beror som tidigare nämnts till stor&lt;br&gt;del på ändrade redovisningsprinciper. Från år 1996 till år 1999 faller utgif-&lt;br&gt;terna i relation till BNP med drygt 5 procentenheter, från 35 procent till&lt;br&gt;drygt 29 procent. Under åren 2000 och 2001 ökar sparandet ytterligare och&lt;br&gt;beräknas vara 79 miljarder kronor år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden beräknas vara som högst i relation till BNP år 1996, då den&lt;br&gt;uppgår till 86,8 procent. Därefter beräknas statsskulden falla markant för att&lt;br&gt;år 1999 motsvara 76,8 procent av BNP. I nominella tal beräknas statsskul-&lt;br&gt;den öka till år 1998 men falla från och med år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.2 Statens lånebehov i relation till BNP 1980-2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-9.png" style="width:286pt;height:188pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.3 Statsskulden i relation till BNP 1980-2001&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-10.png" style="width:288pt;height:189pt;"/&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.S Statens lånebehov och statsskuld 1995-2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mljarder kronor och i relation till BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lånebehov, mdkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-78,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lånebehov %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld, mdkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1386,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1461,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1503,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1491,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1460,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1386,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Inkomster och utgifter för de socialförsäkringar som&lt;br&gt;redovisas vid sidan av statsbudgeten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten omfattar den allmänna&lt;br&gt;tilläggspensionen (ATP), delpensionen samt arbetsskadeförsäkringen.&lt;br&gt;Inkomster, utgifter och finansiellt sparande under perioden 1997-1999&lt;br&gt;framgår av tabell 4.6 nedan. Utgifterna för ATP utgör ca 95 procent av de&lt;br&gt;totala utgifterna. Vid beräkningen har hänsyn tagits till effekter av de&lt;br&gt;åtgärder som ingår i det tidigare beslutade saneringsprogrammet liksom till&lt;br&gt;tidigare redovisade tillkommande budgetförstärkningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.6 Inkomster, utgifter och finansiellt sparande för&lt;br&gt;socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten&lt;br&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Utgiftstak för den offentliga sektorn uppdelat på stat och&lt;br&gt;kommun&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De samlade utgifterna för den offentliga sektorn erhålls som summan av&lt;br&gt;utgiftstaket för staten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan av stats-&lt;br&gt;budgeten och den beräknade utgiftsnivån för kommunerna, med avdrag för&lt;br&gt;det beräknade flödet mellan stat och kommunal sektor. Beräkningarna base-&lt;br&gt;ras på antagandet att de tillkommande budgetförstärkningar som aviserats&lt;br&gt;också genomförs. Även de politiska prioriteringar som redovisats i avsnitt&lt;br&gt;4.2 ingår i förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen ett tak för de statliga&lt;br&gt;utgifterna uppgående till 723 miljarder kronor år 1997, 720 miljarder kro-&lt;br&gt;nor år 1998 och 735 miljarder kronor år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 7.4 beräknas utgiftsnivån i den kommunala sek-&lt;br&gt;tom för åren 1997, 1998 och 1999 till 437, 448 resp. 459 miljarder kronor.&lt;br&gt;I dessa utgifter är utjämningsavgiften om 21,2 miljarder kronor inkluderad.&lt;br&gt;Dessa tre tal definierar utgiftstaket för kommunerna respektive år. Det tota-&lt;br&gt;la utgiftstaket erhålls genom en summering av utgiftstaken för staten och&lt;br&gt;den kommunala sektom, justerad för interna transaktioner. Utgiftstaken för&lt;br&gt;staten och för hela offentliga sektom är avrundade uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.7 Utgiftstak för offentlig sektor 1997-1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten inklusive social-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försäkringssektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;723&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Interna transaktioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 077&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det statliga utgiftstaket kan komma att justeras av flera skäl. Under hös-&lt;br&gt;ten 1996 avser regeringen att överlämna en energipolitisk proposition till&lt;br&gt;riksdagen. Avsikten är att även de åtgärder som föreslås i den energipolitis-&lt;br&gt;ka propositionen skall vara statsfinansiellt neutrala, dvs. finansieras fullt ut&lt;br&gt;på statsbudgetens utgifts- eller inkomstsida. Om finansieringen till viss del&lt;br&gt;sker på inkomstsidan, kommer utgiftstaket att behöva revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut (prop. 1994/95:41, bet. 1994/95:SfU6, rskr&lt;br&gt;1994/95:81) förs fr.o.m. 1 januari 1995 en viss del av ATP-avgiftema över&lt;br&gt;till en särskild förvaltning hos Riksgäldskontoret. Utbetalningar av dessa&lt;br&gt;särskilt förvaltade medel till individuella premiereservkonton i enlighet med&lt;br&gt;principbeslutet om en reformering av ålderspensionssystemet (prop.&lt;br&gt;1993/94:250, bet. 1993/94:SfU24, rskr 1993/94:439) kan öka de offentliga&lt;br&gt;utgifterna och därmed påverka utgiftstaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i samband med att statliga ålderspensionsavgifter införs kan utgift-&lt;br&gt;staken komma att behöva justeras. Detta blir följden av att pensionsgrun-&lt;br&gt;dande ersättningar och belopp kommer att utgöra underlag för statliga ål-&lt;br&gt;derspensionsavgifter. Denna förändring har ingen effekt på statsbudgetens&lt;br&gt;saldo. Förändrade utgiftstak till följd av införandet av statliga ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgifter är därmed att betrakta som en teknisk justering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett exempel på förändringar som kan påverka utgiftstaket är&lt;br&gt;ändringar av skatteregler och andra förändringar som föranleder en regle-&lt;br&gt;ring av statens bidrag till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Utgiftstak för staten inklusive socialförsäkringssektorn&lt;br&gt;vid sidan av statsbudgeten, med fördelning på utgiftsområden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.6.1 Utgiftstak för staten fördelat på utgiftsområden m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat om en indelning av statsbudgetens utgifter i 27 ut-&lt;br&gt;giftsområden (bet. 1995/96:KU21, rskr. 1995/96:157). I det statliga utgifts-&lt;br&gt;taket ingår samtliga utgiftsområden utom utgiftsområde 26 Statsskuldsrän-&lt;br&gt;tor m.m. Vidare ingår de delar av socialförsäkringssektorn som redovisas&lt;br&gt;vid sidan av statsbudgeten, beräknad minskning av anslagsbehållningar och&lt;br&gt;en budgeteringsmarginal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ramar som redovisas nedan för respektive utgiftsområde är prelimi-&lt;br&gt;nära. Vissa tekniska justeringar av ramarna kommer att göras inför 1996 års&lt;br&gt;budgetproposition. Exempelvis har de presenterade ramarna beräknats i&lt;br&gt;löpande priser. Förvaltningskostnadsanslagen har för år 1997 räknats upp&lt;br&gt;på sedvanligt sätt. För åren 1998 och 1999 har en schablonmässig uppräk-&lt;br&gt;ning gjorts. Den definitiva omräkningen för åren 1998 och 1999 görs i&lt;br&gt;respektive års budgetarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pris- och lönekänsliga anslag för år 1997 beräknas slutligt först inför&lt;br&gt;1996 års budgetproposition. Den definitiva pris- och löneomräkningen av&lt;br&gt;dessa anslag kommer att baseras på de antaganden om den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen som då görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de ovan redovisade rent tekniska justeringarna av ramarna avser&lt;br&gt;regeringen att under våren 1996 lägga fram förslag till riksdagen som kan&lt;br&gt;påverka fördelningen mellan ramarna för utgiftsområdena utan att detta&lt;br&gt;påverkar taket för de totala statliga utgifterna. Regeringen avser exempel-&lt;br&gt;vis, som nämnts i finansplanen, att till riksdagen avlämna en sysselsätt-&lt;br&gt;ningspolitisk proposition. Vidare kommer regeringen att samtidigt med&lt;br&gt;budgetpropositionen avlämna en forskningspolitisk proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 4.8 nedan redovisas regeringens preliminära fördelning av ut- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;giftstaket på utgiftsområden. Därefter ges en kort beskrivning av utgiftsom-&lt;br&gt;rådena samt socialförsäkringen vid sidan av statsbudgeten. Budgeterings-&lt;br&gt;marginalen beskrivs avslutningsvis i detta avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.8 Statligt utgiftstak åren 1997-1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;.999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO1: Rikets styrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 902&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;848&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO2: Samhällsekonomi och finansförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 861&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 816&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;862&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO3: Skatteförvaltning och uppbörd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 678&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 739&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO4: Rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 606&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO5: Utrikesförvalt. och intemat. samverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 724&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2759&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1834&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO6: Totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 568&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO7: Internationellt bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO8: Invandrare och flyktingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 365&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 487&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 446&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 837&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;068&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO10: Ekon, trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO11: Ekon, trygghet vid ålderdom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO12: Ekon, trygghet för familjer och barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;891&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO13: Ekon, trygghet vid arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 414&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 091&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO14: Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 756&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 934&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO15: Studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18918&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;483&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO16: Utbildning och universitetsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO17: Kultur, medier, trossamfund och fritid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 919&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO18: Samhällsplan., bostadsförsörjn. och bygg.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 048&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;726&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO19: Regional utjämning och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 487&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO20: Allmän miljö- och naturvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO21: Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;496&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;441&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO22: Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 504&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO23: Jord- och skogsbruk, fiske med ansl. när.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO24: Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 594&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 793&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 543&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;553&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO25: Allmänna bidrag till kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 433&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 883&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(UO26: Statsskuldsräntor m.m.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UO27: Avgiften till Europeiska gemenskapen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgiftsområden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;574 696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570 501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;565 113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringar vid sidan av statsbudgeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136 749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskning av anslagsbehållningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgeteringsmarginal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;703 911&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;722 555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;719 862&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;734&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Siffran för 1996 är schablonmässigt beräknad på 1995/96 års statsbudget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6.2 Beskrivning av utgiftsområden m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 1: Rikets styrelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar utgifter för statschefen, regeringen och riksdagen.&lt;br&gt;Dessutom ingår utgifter för den demokratiska processen, bl.a. allmänna val&lt;br&gt;och stöd till politiska partier. Vidare omfattar utgiftsområdet utgifter för&lt;br&gt;massmedier, bl.a. presstöd, och myndigheterna Justitiekanslem, Datain-&lt;br&gt;spektionen och Sametinget. De totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår&lt;br&gt;under år 1996 till 3,6 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutade besparingar på förvaltningsanslagen kommer att fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har sedan tidigare planerade utgiftsökningar för åren 1997-1999&lt;br&gt;med ca 50,70 respektive 20 miljoner kronor. Dessa belopp har beaktats i de&lt;br&gt;ramar som regeringen har beräknat för utgiftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar ramen för utgiftsområdet för år 1997 till 3 676&lt;br&gt;miljoner kronor, för år 1998 till 3 902 miljoner kronor och för år 1999 till&lt;br&gt;3 848 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 2: Samhällsekonomi och finansförvaltning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar ett flertal myndigheter: Riksrevisionsverket, Stats-&lt;br&gt;kontoret, Statistiska Centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Finansinspektio-&lt;br&gt;nen, Riksgäldskontoret m.fl. Andra större utgifter är kostnaderna för stats-&lt;br&gt;skuldens upplåning och låneförvaltning samt inbetalning till Europeiska&lt;br&gt;Investeringsbanken, EIB. De totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår&lt;br&gt;under år 1996 till 3,3 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna inom utgiftsområdet sjunker mellan åren 1997 och 1998 med&lt;br&gt;ca 1 miljard kronor, främst beroende på att Sveriges inbetalningar till Euro-&lt;br&gt;peiska Investeringsbanken minskar kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska ramen utgått från&lt;br&gt;att ytterligare besparingar på 6 miljoner kronor görs på myndigheterna&lt;br&gt;inom området fr.o.m. år 1998. Därutöver har de ökade kostnaderna för&lt;br&gt;uppbyggnaden av ett ADB-baserat lägenhetsregister beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare avsatt 100 miljoner kronor år 1997, 120 miljoner&lt;br&gt;kronor år 1998 och 125 miljoner kronor år 1999 för att förstärka kontroll-&lt;br&gt;funktionen i staten. Resurserna bör fördelas på berörda utgiftsområden och&lt;br&gt;myndigheter efter särskild prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;br&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till&lt;br&gt;3 861 miljoner kronor, för år 1998 till 2 816 miljoner kronor och för år&lt;br&gt;1999 till 2 862 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 3: Skatteförvaltning och uppbörd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket, Skattemyndigheterna och Tull-&lt;br&gt;verket. De totala utgifterna för området uppgår under år 1996 till 5,5 mil-&lt;br&gt;jarder kronor, varav 4,5 miljarder kronor för skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare beslutat om en särskild satsning på utbyggd&lt;br&gt;skattekontroll. Denna innebär fr.o.m. innevarande budgetår ett resurstill-&lt;br&gt;skott på 200 miljoner kronor per år. Regeringen kommer under de närmaste&lt;br&gt;åren att inom skatteområdet särskilt prioritera bl.a. insatserna mot ekono-&lt;br&gt;misk brottslighet. Riksdagens beslut år 1995 om besparingar inom skatte-&lt;br&gt;förvaltningen innebär att anslagen reduceras med cirka 270 miljoner kronor&lt;br&gt;fram till år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller Tullverket har medlemskapet i EU lett till grundläggande&lt;br&gt;förändringar av gränsformaliteter och kontroll. Detta har bl.a. inneburit en&lt;br&gt;kraftig minskning av Tullverkets arbetsvolymer. Med anledning av detta&lt;br&gt;har riksdagen fattat beslut om att anpassa Tullverkets dimensionering efter&lt;br&gt;de nya förutsättningarna. Beslutet innebär en minskning av Tullverkets&lt;br&gt;anslag med 288 miljoner kronor under budgetåren 1995/96 och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska ramen utgått från&lt;br&gt;att ytterligare besparingar på 24 miljoner kronor görs inom utgiftsområdet&lt;br&gt;fr.o.m. år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;br&gt;som regeringen beräknat för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till&lt;br&gt;5 678 miljoner kronor, för år 1998 till 5 739 miljoner kronor samt för år&lt;br&gt;1999 till 5 935 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 4: Rättsväsendet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet,&lt;br&gt;rättshjälpen, kriminalvården, exekutionsväsendet, Brottsförebyggande rå-&lt;br&gt;det, Brottsoffermyndigheten, Rättsmedicinalverket och Gentekniknämnden.&lt;br&gt;De totala utgifterna för området uppgår under år 1996 till 20,6 miljarder&lt;br&gt;kronor, varav polisväsendets utgifter motsvarar ca 10 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom rättsväsendets utgiftsområde genomförs besparingar på 462 miljo-&lt;br&gt;ner kronor budgetåret 1995/96. Ytterligare besparingar på ca 670 miljoner&lt;br&gt;kronor (prisnivå 1995/96) kommer att genomföras t.o.m. budgetåret 1998,&lt;br&gt;varav hälften under budgetåret 1997. Besparingarna förutsätter att en rad&lt;br&gt;kostnadssänkande åtgärder vidtas inom samtliga verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska ramen utgått från&lt;br&gt;att ytterligare besparingar görs inom utgiftsområdet med 30 miljoner kronor&lt;br&gt;fr.o.m. år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten&lt;br&gt;och öka människors trygghet mot att utsättas för brott. Centrala uppgifter&lt;br&gt;för rättsväsendet är att förbättra och förstärka den enskildes rättssäkerhet&lt;br&gt;och rättstrygghet samt att verkställa rättsanspråk som inte har reglerats på&lt;br&gt;frivillig väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriterade områden är effektivisering av rättsväsendet och modemise-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring av kriminalpolitiken. Sakfrågor som kommer att prioriteras är åtgärder&lt;br&gt;för att åstadkomma ett effektivt brottsförebyggande arbete, en ny organisa-&lt;br&gt;tion för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten samt Schengensam-&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;br&gt;som regeringen beräknat för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till&lt;br&gt;21 189 miljoner kronor, för år 1998 till 21 499 miljoner kronor och för år&lt;br&gt;1999 till 22 209 miljoner kronor. Vissa av de medel som avsatts för för-&lt;br&gt;stärkning av den statliga kontrollfunktionen (utgiftsområde 2) bör få dispo-&lt;br&gt;neras för satsningen på bekämpning av den ekonomiska brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 5: Utrikesförvaltning och internationell samverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar i huvudsak förvaltningskostnader för Utrikesde-&lt;br&gt;partementet och de 96 utlandsmyndigheterna, bidrag till vissa internationel-&lt;br&gt;la organisationer, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor, handelspoli-&lt;br&gt;tik samt information om Sverige i utlandet. De totala utgifterna för utgifts-&lt;br&gt;området uppgår under år 1996 till ca 3,5 miljarder kronor, varav anslaget&lt;br&gt;till utrikesförvaltningen utgör ca 1,7 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektivitetskravet på statlig konsumtion har för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;inneburit bl.a. nedläggning av sju utlandsmyndigheter, indragning av ett&lt;br&gt;stort antal tjänster vid kvarvarande myndigheter samt rationaliseringar vad&lt;br&gt;gäller fastigheter och bostäder utomlands. Riksdagens beslut år 1995 om&lt;br&gt;besparingar under perioden fram till år 1998 innebär också minskade bi-&lt;br&gt;drag till nordiskt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska ramen utgått från&lt;br&gt;att ytterligare besparingar på 20 miljoner kronor görs inom utgiftsområdet&lt;br&gt;fr.o.m. år 1998. Regeringen har också tagit hänsyn till att den del av ansla-&lt;br&gt;get för fredsfrämjande verksamhet som avser insatser med trupp utomlands&lt;br&gt;fr.o.m. 1997 förs över till utgiftsområde 6 Totalförsvar. I förhållande till år&lt;br&gt;1996 har anslaget först minskats med 250 miljoner kronor. Preliminärt har&lt;br&gt;återstående medel fördelats med ca 150 miljoner kronor på utgiftsområde 5&lt;br&gt;och ca 530 miljoner kronor på utgiftsområde 6 (efter hänsyn tagen till ge-&lt;br&gt;nomförd besparing), men fördelningen skall övervägas ytterligare i det&lt;br&gt;fortsatta budgetarbetet bl.a. mot bakgrund av utvecklingen i Bosnien. Rege-&lt;br&gt;ringen gör bedömningen att de fredsfrämjande insatserna framgent kommer&lt;br&gt;att få ett ökat civilt inslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet genomför nu en mycket genomgripande omorga-&lt;br&gt;nisation för att anpassa departementet till de nya uppgifter som den till-&lt;br&gt;tagande internationaliseringen medfört. Bland de områden som kommer att&lt;br&gt;ägnas särskild uppmärksamhet under de närmaste åren är ett utvidgat och&lt;br&gt;förstärkt EU-samarbete, stöd till FN:s och andra internationella organisatio-&lt;br&gt;ners arbete för internationell fred, säkerhet och mänskliga rättigheter samt&lt;br&gt;ett utvidgat regionalt samarbete kring Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;2 724 miljoner kronor, för år 1998 till 2 759 miljoner kronor och för år&lt;br&gt;1999 till 2 834 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 6: Totalförsvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde omfattar verksamheter inom det militära och det civila för-&lt;br&gt;svaret, totalförsvaret närstående myndigheter samt viss annan verksamhet.&lt;br&gt;Till utgiftsområdet räknas även den internationella fredsfrämjande verk-&lt;br&gt;samhet som genomförs med militär trupp utomlands. Med totalförsvar&lt;br&gt;avses den verksamhet som är nödvändig för att förbereda landet inför yttre&lt;br&gt;hot och för att ställa om samhället till krigsförhållanden. Under krigsförhål-&lt;br&gt;landen omfattar totalförsvaret hela den samhällsverksamhet som då skall&lt;br&gt;bedrivas. De totala utgifterna för utgiftsområdet kommer under år 1996 att&lt;br&gt;uppgå till 41,0 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1995 fattade statsmakterna beslut om inriktningen för totalför-&lt;br&gt;svaret och de ekonomiska ramarna för kommande försvarsbeslutsperiod.&lt;br&gt;Den fortsatta planeringen utgår ifrån statsmakternas bedömning i försvars-&lt;br&gt;beslutet del 1 (prop. 1995/96:12, bet. 1995/96:FöUl, rskr. 1995/96:45) att&lt;br&gt;det säkerhetspolitiska läget medger att besparingar om totalt 4 miljarder&lt;br&gt;kronor kan genomföras t.o.m. år 2001. Av dessa 4 miljarder kronor har&lt;br&gt;besparingsåtgärder motsvarande 1,3 miljarder kronor redan vidtagits under&lt;br&gt;innevarande budgetår. Ytterligare utgiftsbegränsningar om 0,7 miljarder&lt;br&gt;kronor skall uppnås fram t.o.m. år 1998. De ytterligare utgiftsbegränsning-&lt;br&gt;ama om 2 miljarder kronor åren 1999-2001 genomförs stegvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkningen av utgiftsramarna för åren 1997-1999&lt;br&gt;utgått från att vissa förändringar görs inom utgiftsområdet. Innevarande&lt;br&gt;budgetår kommer engångsvisa och tidigarelagda inleveranser om likvida&lt;br&gt;medel på 600 miljoner kronor att genomföras. Förändringar kommer att ske&lt;br&gt;inom det civila försvaret för sammanlagt 250 miljoner kronor. Fr.o.m. år&lt;br&gt;1998 kommer utgiftsbegränsningar om 200 miljoner kronor att genomföras&lt;br&gt;främst genom strukturella förändringar inom utgiftsområdets myndigheter.&lt;br&gt;Därutöver kommer materielbeställningar för år 1998 att senareläggas och&lt;br&gt;anslaget minskas under år 1998 med 2 000 miljoner kronor. Detta belopp&lt;br&gt;kommer att återläggas under åren 2000 och 2001. Återläggningen sker&lt;br&gt;således under totalförsvarsbeslutsperioden men tidpunkten för när detta&lt;br&gt;skall ske får slutgiltigt bedömas i samband med kontrollstationen 1998 mot&lt;br&gt;bakgrund av bl.a. sysselsättningsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller övergripande frågor inom området återkommer regeringen&lt;br&gt;till riksdagen i en försvarspolitisk proposition som avser perioden 1997-&lt;br&gt;2001. Försvarsbeslutet år 1996 kommer, förutom ett fömyat säkerhetspoli-&lt;br&gt;tiskt ställningstagande, att innefatta ställningstaganden till den kvantitativa&lt;br&gt;och kvalitativa inriktningen av det militära försvarets krigsorganisation, det&lt;br&gt;militära försvarets grundorganisation i fred samt inriktningen av det civila&lt;br&gt;försvarets verksamhet i krig och fred. Regeringen avser att, under försvars-&lt;br&gt;beslutsperioden 1997-2001, genomföra en säkerhetspolitisk kontrollstation&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till&lt;br&gt;41 533 miljoner kronor, för år 1998 till 40 568 miljoner kronor och för år&lt;br&gt;1999 till 43 472 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar utvecklingssamarbete med u-länder samt länder i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa. För år 1996 beräknas de totala utgifterna till 12,2&lt;br&gt;miljarder kronor varav ca 11,4 miljarder kronor för utvecklingssamarbetet&lt;br&gt;med u-länder och ca 0,8 miljarder kronor för samarbetet med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Den totala biståndsramen (inkl, avräkningar från andra utgifts-&lt;br&gt;områden) för samarbetet med u-länder beräknas till 13,4 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambitionen är att Sverige åter skall uppnå enprocentmålet för bistånds-&lt;br&gt;ramen när de statsfmansiella förutsättningarna föreligger. Saneringen av de&lt;br&gt;offentliga finanserna har emellertid nödvändiggjort ett avsteg från enpro-&lt;br&gt;centmålet. Riksdagen har tidigare beslutat att hålla biståndet på en nominellt&lt;br&gt;oförändrad nivå. Regeringen har i sin beräkning av den ekonomiska ramen&lt;br&gt;utgått från att biståndsramen sänks till en nivå som motsvarar 0,7 procent&lt;br&gt;av BNI. Även efter denna åtgärd uppfyller Sverige det av FN antagna 0,7&lt;br&gt;procent målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från biståndsramen avräknas vissa asylkostnader, medel för EU:s ge-&lt;br&gt;mensamma bistånd samt vissa administrationskostnader. För år 1997 sänks&lt;br&gt;asylavräkningama med 200 miljoner kronor jämfört med innevarande bud-&lt;br&gt;getår. Avräkningens storlek för åren 1998 och 1999 skall beräknas på vid&lt;br&gt;budgeteringstillfället tillgängligt prognosunderlag. Ytterligare 25 miljoner&lt;br&gt;kronor kommer fr.o.m. 1997 att avräknas för bl.a. administrationskostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det överordnade målet för det svenska utvecklingssamarbetet med u-&lt;br&gt;länder är att höja de fattiga folkens levnadsnivå. De av riksdagen fastlagda&lt;br&gt;biståndspolitiska målen är att bidra till resurstillväxt, ekonomisk och poli-&lt;br&gt;tisk självständighet, ekonomisk och social utjämning, demokratisk sam-&lt;br&gt;hällsutveckling samt en framsynt hushållning med naturresurser och om-&lt;br&gt;sorg om miljön. Regeringen har i en proposition till riksdagen under våren&lt;br&gt;1996 föreslagit att jämställdhet mellan kvinnor och män skall vara ett sjätte&lt;br&gt;mål för biståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet med Central- och Östeuropa utgör en viktig del av svensk&lt;br&gt;utrikes- och säkerhetspolitik. De övergripande målsättningarna för samar-&lt;br&gt;betet med Central- och Östeuropa är att främja en säkerhetsgemenskap,&lt;br&gt;fördjupa demokratin, stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling samt&lt;br&gt;stödja en miljömässigt hållbar utveckling. Samarbetet sker främst i Estland,&lt;br&gt;Lettland, Litauen, Polen och nordvästra Ryssland. Insatser kan även göras i&lt;br&gt;andra länder i övriga Central- och Östeuropa. Riksdagen har beslutat om ett&lt;br&gt;samarbetsprogram omfattande budgetåren 1995/96, 1997 och 1998. Rege-&lt;br&gt;ringen kommer under år 1998 att lämna förslag på omfattningen och inrikt-&lt;br&gt;ningen för samarbetet efter år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;10 926 miljoner kronor, för år 1998 till 11511 miljoner kronor och för är&lt;br&gt;1999 till 11 286 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 8: Invandrare och flyktingar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar den statliga flykting-, invandrings- och invandrar-&lt;br&gt;politiken. Invandrarpolitiken ingår dessutom indirekt i de flesta andra ut-&lt;br&gt;giftsområden. De totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår under år 1996&lt;br&gt;till 6,4 miljarder kronor, varav för asylsökandes försörjning 1,2 miljarder&lt;br&gt;kronor och för statlig ersättning till kommunerna för flyktingmottagandet&lt;br&gt;4,3 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna påverkas främst av hur många asylsökande och anhöriga till&lt;br&gt;dessa som söker sig till Sverige, hur lång asylutredningstiden är och slutli-&lt;br&gt;gen av hur många utlänningar som beviljas uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet asylsökande och antalet flyktingar med uppehållstillstånd som&lt;br&gt;tas emot i kommunerna har efter en kraftig uppgång under första delen av&lt;br&gt;1990-talet minskat under det senaste året. Därmed minskar kostnaderna&lt;br&gt;inom utgiftsområdet. Situationen på arbetsmarknaden kan dock innebära en&lt;br&gt;risk för långsiktiga kostnader för invandringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora flykting- och anhöriginvandringen under de senaste tjugo åren&lt;br&gt;har förändrat det svenska samhället. Prioriteringar för att underlätta invand-&lt;br&gt;rarnas integration bör ske inom andra statliga utgiftsområden, främst vad&lt;br&gt;gäller arbetsmarknads- och utbildningspolitik. Kostnadsfördelningen mel-&lt;br&gt;lan stat och kommun kommer inför budgetåret 1998 att ses över. Inom&lt;br&gt;ramen för utgiftsområdet kommer särskilda insatser i invandrarområden att&lt;br&gt;ges fortsatt prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiken i sin helhet har setts över. Efter remissbehandling av&lt;br&gt;den invandrarpolitiska kommitténs betänkande avser regeringen att åter-&lt;br&gt;komma med förslag till riksdagen. Vad gäller flykting- och invandringspo-&lt;br&gt;litiken ämnar regeringen föreslå riksdagen förändringar i en särskild propo-&lt;br&gt;sition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;br&gt;som regeringens beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till&lt;br&gt;3 368 miljoner kronor, för år 1998 till 3 487 miljoner kronor och och för år&lt;br&gt;1999 till 3 350 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar merparten av statens utgifter för vård och omsorg&lt;br&gt;inklusive utgifterna för de flesta myndigheterna under Socialdepartementet,&lt;br&gt;bidrag till organisationer inom det sociala området samt stimulans- och&lt;br&gt;utvecklingsbidrag för skilda ändamål. Statens utgifter inom området uppgår&lt;br&gt;år 1996 till ca 23,4 miljarder kronor, varav anslagen sjukvårdsförmåner och&lt;br&gt;kostnader för statlig assistansersättning utgör sammanlagt ca 82 procent.&lt;br&gt;Statens utgifter inom utgiftsområdet utgör endast en mindre del av de sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lade offentliga utgifterna för hälso- och sjukvård och social omsorg efter- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;som verksamhetsområdet i allt väsentligt är en kommunal angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder, exempel-&lt;br&gt;vis höjda egenavgifter och införande av ett referensprissystem, för att däm-&lt;br&gt;pa kostnadsutvecklingen vad avser läkemedel. En fortsatt kostnadsökning&lt;br&gt;kan dock förutses eftersom nya och effektivare, men också dyrare läkeme-&lt;br&gt;del fortlöpande introduceras samtidigt som volymerna ökar genom att be-&lt;br&gt;folkningen åldras samt att allt fler behandlingar ges i öppenvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1994 infördes den statliga assistansersättningen som ett ekonomiskt&lt;br&gt;stöd till personlig assistans för personer med stora funktionshinder. Utgifts-&lt;br&gt;utvecklingen underskattades inledningsvis bl.a. eftersom målgrupperna och&lt;br&gt;deras ansökningsbenägenhet inte var kända och behovsnivåema var svåra&lt;br&gt;att förutse. Regeringen har nyligen lagt en proposition om den statliga assis-&lt;br&gt;tansersättningen (prop. 1995/96:146) i vilken vissa mindre besparingar&lt;br&gt;föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska ramen utgått från&lt;br&gt;att besparingsåtgärder genomförs inom utgiftsområdet i syfte att uppnå de&lt;br&gt;utgiftsminskningar som ligger i saneringsprogrammet och för att finansiera&lt;br&gt;överskridanden av anslag under innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En besparing görs på kostnader för statlig assistansersättning i enlighet&lt;br&gt;med nyss nämnda proposition. Besparings- och strukturåtgärder vidtas&lt;br&gt;inom systemet för sjukvårdsförmåner rörande såväl tandvård som läkeme-&lt;br&gt;del. Dessa besparingar uppgår till 1 270 miljoner kronor åren 1997, 1998&lt;br&gt;och 1999. Besparingen inom tandvården är beräknad till 350 miljoner kro-&lt;br&gt;nor, och förutsätter att regeringen beslutar om att en reviderad tandvårds-&lt;br&gt;taxa skall gälla fr.o.m. den 1 oktober 1996. Besparingarna inom läkemedel-&lt;br&gt;sområdet uppgår till 920 miljoner kronor och innebär att egenkostnadstaket&lt;br&gt;i högkostnadsskyddet för öppen sjukvård och prisnedsatta läkemedel höjs&lt;br&gt;till lägst 2500 kronor fr.o.m. den 1 juli 1996 samt att förmånssystemet re-&lt;br&gt;formeras per den 1 januari 1997 med utgångspunkt i de förslag som presen-&lt;br&gt;teras av kommittén (S 1992:04) om hälso- och sjukvårdens finansiering och&lt;br&gt;organisation (HSU 2000) i betänkandet SOU 1995:122 Reform på recept.&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom rege-&lt;br&gt;ringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska ramen för vårpro-&lt;br&gt;positionen utgått från att ytterligare besparingsåtgärder genomförs inom&lt;br&gt;utgiftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSU:s förslag om förstärkta läkemedelskommittéer och en bättre upp-&lt;br&gt;följning av läkemedelsförskrivningen samt formerna för prisförhandlingar-&lt;br&gt;na med läkemedelsindustrin förutses ytterligare dämpa kostnadsutveckling-&lt;br&gt;en. Regeringen avser att under år 1996 i en proposition behandla frågan om&lt;br&gt;Apoteksbolagets framtida roll. Mot denna bakgrund har regeringen vid&lt;br&gt;beräkning av den ekonomiska ramen utgått från ytterligare besparingar&lt;br&gt;inom läkemedelsområdet med 300 miljoner kronor år 1998 och 400 miljo-&lt;br&gt;ner kronor år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att föreslå att de statliga subventionerna inom tand-&lt;br&gt;vårdsområdet fr.o.m. år 1998 begränsas till att endast gälla vissa grupper&lt;br&gt;som till följd av sjukdom eller funktionshinder har särskilda tandvårdsbe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hov. Barn- och ungdomstandvården, som finansieras av landstingen, berörs&lt;br&gt;inte av förslaget. Besparingen inom tandvårdsförsäkringen beräknas till 900&lt;br&gt;miljoner kronor och avser att bidra till finansiering av de höjda ersättnings-&lt;br&gt;nivåerna i sjuk- och föräldraförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att snarast inleda överläggningar med kommun- och&lt;br&gt;landstingsförbunden om huvudmannaskapsförändringar för läkemedel.&lt;br&gt;Dessa överläggningar bör också behandla frågor rörande bl.a. assistanser-&lt;br&gt;sättningen och utformningen av socialbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;br&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen för utgiftsområdet&lt;br&gt;uppgår för år 1997 till 23 837 miljoner kronor, för år 1998 till 23 389 mil-&lt;br&gt;joner kronor och för år 1999 till 25 068 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar socialförsäkringsförmåner som lämnas vid ohälsa.&lt;br&gt;Förmånerna ges i form av dagersättningar såsom sjukpenning, rehabilite-&lt;br&gt;ringsersättning, närståendepenning samt vissa yrkesskadeersättningar. Där-&lt;br&gt;utöver ingår folkpension och pensionstillskott i form av förtidspension i&lt;br&gt;utgiftsområdet. Inom detta område redovisas även administrationskostna-&lt;br&gt;derna för socialförsäkringen, dvs. Riksförsäkringsverket och de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna. Statens utgifter inom området uppgår år 1996 till ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39,8 miljarder kronor. I sammanhanget skall noteras att ATP i form av&lt;br&gt;förtidspension samt utgifterna för arbetsskadeförsäkringen finansieras vid&lt;br&gt;sidan av statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste åren har omfattande regelförändringar genomförts inom sys-&lt;br&gt;temen för sjukersättning och ersättning vid arbetsskada. Inriktningen har&lt;br&gt;varit att göra reglerna enklare och mer rättvisa, förbättra möjligheterna att&lt;br&gt;stävja överutnyttjande och att stärka arbetslinjen. Dessa åtgärder har resulte-&lt;br&gt;rat i minskade utgifter inom såväl sjukförsäkringen som arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuk- och arbetsskadekommittén har i uppdrag att analysera och lämna&lt;br&gt;förslag till utformning av försäkringsskydd vid inkomstbortfall orsakat av&lt;br&gt;ohälsa, hur rehabiliterande insatser skall organiseras samt hur drivkrafterna&lt;br&gt;för förebyggande insatser kan stärkas. Utgångspunkten för kommitténs&lt;br&gt;arbete är att försäkringen ges en tydligt avgränsad roll, att försäkringsskyd-&lt;br&gt;det uppfyller krav på effektivitet och rättvisa samt att arbetslinjen stärks och&lt;br&gt;att statens utgifter begränsas. Kommittén lämnade ett delbetänkande (SOU&lt;br&gt;1995:149) i december 1995 och skall lämna sitt slutbetänkande i juni 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl konstruktionen av regelverket för socialförsäkringarna som social-&lt;br&gt;försäkringsadministrationens effektivitet är viktiga för utgifternas utveck-&lt;br&gt;ling. De närmaste åren skall omfattande förändringar genomföras i&lt;br&gt;försäkrings- och bidragssystemen samtidigt som det ställs ökade krav på&lt;br&gt;effektivare kontroll och ökad kvalitet. En utredning om socialförsäkringens&lt;br&gt;organisationsstruktur skall lämna sitt slutbetänkande i slutet av april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska ramen utgått från&lt;br&gt;att besparingsåtgärder genomförs inom utgiftsområdet i syfte att uppnå de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgiftsminskningar som ligger i saneringsprogrammet och för att finansiera&lt;br&gt;överskridanden av anslag under innevarande budgetår. Besparingsåtgärder-&lt;br&gt;na i detta syfte beräknas uppgå till 800 miljoner kronor per år 1997-1999&lt;br&gt;och fördelar sig lika mellan sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen.&lt;br&gt;Detta motsvarar 400 miljoner kronor under detta utgiftsområde. Förslaget&lt;br&gt;innebär att sjukpenninggrundande inkomst (SGI) beräknas enligt förslag&lt;br&gt;från sjuk- och arbetsskadekommittén. I beräkningarna har även beaktats att&lt;br&gt;resursförstärkning, motsvarande 40 miljoner kronor år 1997, tillförs Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket och försäkringskassorna till följd av administrativa mer-&lt;br&gt;kostnader i samband med genomförande av ändrade regler på vissa områ-&lt;br&gt;den inom socialförsäkringen. De extra resurserna till socialförsäkringsadmi-&lt;br&gt;nistrationen finansieras genom omprioriteringar inom Socialdepartementets&lt;br&gt;utgiftsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska ramen för vårpro-&lt;br&gt;positionen utgått från att ytterligare budgetförstärkningar genomförs inom&lt;br&gt;utgiftsområdet. De ytterligare budgetförstärkningarna uppgår totalt till&lt;br&gt;1 485 miljoner kronor år 1997, 1 500 miljoner kronor år 1998 och till 1 300&lt;br&gt;miljoner kronor år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att fr.o.m. år 1997 förlänga arbetsgivarperioden i sjuk-&lt;br&gt;försäkringen från 14 till 28 dagar. Åtgärden innebär en förstärkning av&lt;br&gt;statsbudgetens saldo med 1 100 miljoner kronor. Under sjuklöneperioden&lt;br&gt;baseras ersättningen på aktuell inkomst. Endast en liten del av det samlade&lt;br&gt;antalet sjukfall kommer att påverkas av de nya reglerna för fastställande av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst (SGI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser vidare att göra en översyn av effekterna av de senaste&lt;br&gt;årens rehabiliteringssatsningar. I avvaktan på resultat av en sådan översyn&lt;br&gt;minskas tillfälligt den ram som försäkringskassorna har till förfogande för&lt;br&gt;köp av yrkesinriktad rehabilitering med 200 miljoner kronor åren 1997 och&lt;br&gt;1998. Som en effekt av den föreslagna förlängningen av arbetsgivarperio-&lt;br&gt;den i sjukförsäkringen samt vunna erfarenheter under senare år inom områ-&lt;br&gt;det kommer att arbetsgivarnas insats och engagemang för anställdas rehabi-&lt;br&gt;litering öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassorna har under ett antal år inom ramen för statens öve-&lt;br&gt;renskommelse med sjukvårdshuvudmännen om vissa ersättningar till sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen disponerat särskilda medel för upphandling av medi-&lt;br&gt;cinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser från hälso- och sjukvården.&lt;br&gt;Denna samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och försäkringskassorna&lt;br&gt;kan nu anses vara etablerad och i huvudsak förutsättas ske med befintliga&lt;br&gt;resurser varför en neddragning av särskilda stimulansmedel med 185 miljo-&lt;br&gt;ner kronor år 1997 och 200 miljoner kronor år 1998 respektive år 1999 kan&lt;br&gt;vara motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna har beaktats att ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen&lt;br&gt;och närståendepenningen höjs till 80 procent fr.o.m. år 1998. Höjningen av&lt;br&gt;ersättningsnivåerna finansieras genom förändringar i beräkningen av sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst (SGI) samt med förändringar i tandvårdsför-&lt;br&gt;säkringen som redogjordes för under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård&lt;br&gt;och social omsorg. Besparingen i SGI beräknas till 980 miljoner kronor per&lt;br&gt;år fr.o.m. 1998 och fördelar sig lika mellan sjukförsäkringen och föräldra-&lt;br&gt;försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;36 186 miljoner kronor, för år 1998 till 37 591 miljoner kronor och för år&lt;br&gt;1999 till 39 357 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar folkpension och pensionstillskott i form av ålders-&lt;br&gt;pension, efterlevandepension till vuxna, bostadstillägg till pensionärer samt&lt;br&gt;särskilt pensionstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens utgifter inom området uppgår år 1996 till ca 65,3 miljarder kro-&lt;br&gt;nor. I sammanhanget skall noteras att ATP i form av ålders- och efterlevan-&lt;br&gt;depensioner till vuxna finansieras vid sidan om statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för ålderspensioner från folkpensioneringen beräknas minska&lt;br&gt;något under den kommande femårsperioden. ATP-utgiftema stiger i och&lt;br&gt;med att en allt större andel av ålderspensionärerna tjänat in en allt högre rätt&lt;br&gt;till ATP. Detta medför samtidigt att utgifterna för pensionstillskotten min-&lt;br&gt;skar. Även den begränsade uppräkningen av basbeloppet har en återhållan-&lt;br&gt;de effekt på utgifterna. Antalet nytillkommande pensionärer minskar svagt&lt;br&gt;under de närmaste åren, vilket också påverkar utgifterna. Några år in på&lt;br&gt;2000-talet kommer den demografiska utvecklingen dock att leda till ett ökat&lt;br&gt;antal ålderspensionärer och därmed ökade utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska ramen utgått från&lt;br&gt;att besparingsåtgärder genomförs inom utgiftsområdet i syfte att uppnå de&lt;br&gt;utgiftsminskningar som ligger i saneringsprogrammet och för att finansiera&lt;br&gt;överskridanden av anslag under innevarande budgetår. Besparingsåtgärder-&lt;br&gt;na i detta syfte omfattar inkomstprövning av folkpension för änkepensionä-&lt;br&gt;rer samt förändrad antagandepoängsberäkning för ATP för förtidspensionä-&lt;br&gt;rer. Besparingen av inkomstprövning av folkpension för änkepensionärer&lt;br&gt;beräknas till 385 miljoner kronor år 1997 och 500 miljoner kronor år 1998&lt;br&gt;och 1999. Besparingen på antagandepoängsberäkningen beräknas till 75&lt;br&gt;miljoner kronor år 1997, 300 miljoner kronor år 1998 och 600 miljoner&lt;br&gt;kronor år 1999. Den förändrade antagandepoängsberäkningen redovisas i&lt;br&gt;socialförsäkringssektorn vid sidan om statsbudgeten. Besparingskravet&lt;br&gt;inompensionsområdet i syfte att finansiera saneringsprogrammet och över-&lt;br&gt;skridanden av anslag under innevarande budgetår uppgår till 400 miljoner&lt;br&gt;kronor åren 1997, 1998 och 1999. Den sammanlagda besparingseffekten av&lt;br&gt;ovan redovisade åtgärder överstiger sålunda besparingskravet varför den&lt;br&gt;överskjutande besparingen ingår i de ytterligare besparingar som regering-&lt;br&gt;en har utgått från vid beräkningen av den ekonomiska ramen för vårpropo-&lt;br&gt;sitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ytterligare besparingarna omfattar ett flertal åtgärder inom utgiftsom-&lt;br&gt;rådet. Kompensationsgraden i bostadstillägget till pensionärer sänks från 85&lt;br&gt;procent till 83 procent. Vidare skall innehav av fritidsfastighet ingå i in-&lt;br&gt;komstprövningen av bostadstillägget. Omställningspensionen förkortas från&lt;br&gt;tolv till sex månader. För efterlevandepension till vuxna genomförs motsva-&lt;br&gt;rande växling mellan folkpension och pensionstillskott som tidigare ge-&lt;br&gt;nomförts i förtidspensioneringen. Detta innebär att folkpensionen sänks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med sex procentenheter samtidigt som pensionstillskottet höjs i motsvaran-&lt;br&gt;de utsträckning. Sammantaget beräknas besparingseffekten av dessa ytterli-&lt;br&gt;gare åtgärder till 735 miljoner kronor år 1997 och 910 miljoner kronor åren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 och 1999. Dessa åtgärder avses träda i kraft den 1 januari 1997. Dock&lt;br&gt;träder inkomstprövningen av folkpension för änkepensionärer samt att&lt;br&gt;fritid sfastigheter skall påverka bostadstillägget i kraft den 1 april 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;br&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till&lt;br&gt;64 256 miljoner kronor, för år 1998 till 64 690 miljoner kronor och för år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999 till 65 479 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för familjer och barn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar statens ekonomiska stöd till barnfamiljer (förutom&lt;br&gt;bostadsbidragen, som återfinns i utgiftsområde 18). Stödet utgörs av&lt;br&gt;allmänna barnbidrag, föräldraförsäkring, bidragsförskott, folkpension i&lt;br&gt;form av barnpension samt vårdbidrag för barn med funktionshinder. Vidare&lt;br&gt;ingår ett särskilt stöd till ensamstående adoptivföräldrar samt bidrag till&lt;br&gt;omkostnader vid adoption av barn från utlandet. Statens utgifter inom om-&lt;br&gt;rådet uppgår år 1996 till 36,7 miljarder kronor. I sammanhanget skall note-&lt;br&gt;ras att ATP i form av barnpension finansieras vid sidan om statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för de familjepolitiska stöden styrs av en mängd olika fakto-&lt;br&gt;rer. Den demografiska utvecklingen och den allmänna pris- och löneut-&lt;br&gt;vecklingen är därvid de faktorer som har störst betydelse för utgiftsutveck-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den demografiska utvecklingen bör noteras att antalet&lt;br&gt;födda barn på senare tid har minskat långt mer än vad som antagits i tidiga-&lt;br&gt;re prognoser. I vad mån denna minskning är tillfällig eller bestående för en&lt;br&gt;längre tid är osäkert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska regleringen mellan särlevande föräldrar med barn och&lt;br&gt;stödet till ensamföräldrar har varit föremål för ett långvarigt beredningsar-&lt;br&gt;bete. En proposition med förslag till nya regler planeras före sommaren&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska ramen utgått från&lt;br&gt;att besparingsåtgärder genomförs inom utgiftsområdet i syfte att uppnå de&lt;br&gt;utgiftsminskningar som ligger i saneringsprogrammet och för att finansiera&lt;br&gt;överskridanden av anslag under innevarande budgetår. Besparingsåtgärder-&lt;br&gt;na i detta syfte beräknas till 900 miljoner kronor. Besparingsåtgärderna&lt;br&gt;innefattar modifieringar av förslaget till underhållsstöd till barn med särle-&lt;br&gt;vande föräldrar (Ds 1996:2) motsvarande 500 miljoner kronor. Återstoden&lt;br&gt;av besparingarna utgörs av de förändringar i sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst (SGI) motsvarande 400 miljoner kronor som beskrivits under ut-&lt;br&gt;giftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska ramen för vårpro-&lt;br&gt;positionen utgått från att ytterligare besparingsåtgärder genomförs inom&lt;br&gt;utgiftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa besparingsåtgärder innefattar ytterligare modifieringar av förslaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till nytt underhållstöd till barn med särlevande föräldrar (Ds 1995:2) mot- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;svarande 370 miljoner kronor år 1997, 535 miljoner kronor år 1998 och&lt;br&gt;635 miljoner kronor år 1999. Dessutom slopas den förhöjda ersättningen&lt;br&gt;inom föräldrapenningen i samband med barns födelse eller adoption som&lt;br&gt;utges till vardera föräldern under en månad (s.k. pappa-/mammamånad)&lt;br&gt;vilket beräknas ge en besparing på motsvarande 275 miljoner kronor år&lt;br&gt;1997 och 135 miljoner kronor åren 1998 och 1999. Dessa åtgärder avses&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1997. Till förändringarna i föräldraförsäkringen&lt;br&gt;kopplas inga övergångsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna har även beaktats att ersättningsnivåerna höjs till 80&lt;br&gt;procent i föräldraförsäkringen och havandeskapspenningen år 1998. De&lt;br&gt;höjda ersättningsnivåerna finansieras med de förändrade regler för sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst (SGI) som redogjordes för under utgiftsområde 10&lt;br&gt;Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp samt med förändringar i&lt;br&gt;tandvårdsförsäkringen som redogjordes för under utgiftsområde 9 Hälso-&lt;br&gt;vård, sjukvård och social omsorg. Ungefär hälften av den besparing som&lt;br&gt;blir följden av de förändrade SGI-reglema faller inom utgiftsområde 12.&lt;br&gt;Detta motsvarar 490 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomförs inom den ram&lt;br&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till&lt;br&gt;35 981 miljoner kronor, för år 1998 till 37 199 miljoner kronor och för år&lt;br&gt;1999 till 37 891 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 13: Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar bidrag till arbetslöshetsförsäkringen, kostnader för&lt;br&gt;kontant arbetsmarknadsstöd samt bidrag till lönegarantiersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet är starkt konjunkturberoende, framförallt vad gäller ar-&lt;br&gt;betslöshetens omfattning, men även av antalet företagskonkurser. Utgifter-&lt;br&gt;na påverkas också av regelverkets utformning. Det gäller bl.a. möjligheter-&lt;br&gt;na att kvalificera till arbetslöshetsersättning som avgör hur stor del av de&lt;br&gt;arbetslösa som är ersättningsberättigade, ersättningsperiodemas längd och&lt;br&gt;nivåer. De totala utgifterna för utgiftsområdet beräknas under år 1996&lt;br&gt;uppgå till drygt 48 miljarder kronor varav utgifterna för arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen beräknas utgöra ca 31 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsersättningen har under senare år präglats av stora utgiftsök-&lt;br&gt;ningar. Av statsfmansiella skäl och som ett led i att stärka arbetslinjen har&lt;br&gt;regering och riksdag sedan mandatperiodens början beslutat om mycket&lt;br&gt;omfattande förändringar inom utgiftsområdet. Sammantaget innebär de&lt;br&gt;vidtagna åtgärderna att utgifterna varaktigt minskas med knappt 7 miljarder&lt;br&gt;kronor årligen fr.o.m. 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att kvalificera sig till arbetslöshetsersättning har stramats&lt;br&gt;upp bl.a. genom att kravet på individens anknytning till arbetsmarknaden&lt;br&gt;har skärpts. Detta har genomförts dels genom krav på fler arbetade dagar&lt;br&gt;under fler månader i arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. den 1 januari 1995,&lt;br&gt;dels genom att för en första ersättningsperiod fr.o.m. den 1 januari 1996&lt;br&gt;kräva att reguljärt arbete skall ha utförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förmå arbetsgivarna att i högre grad erbjuda heltidstjänster har&lt;br&gt;möjligheterna att erhålla arbetslöshetsersättning vid sidan av deltidsarbete&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1996 skärpts för personer med tillsvidareanställning på&lt;br&gt;deltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen sänktes den 1 januari 1996&lt;br&gt;från 80 procent till 75 procent av den tidigare inkomsten. Samtidigt sänktes&lt;br&gt;grundbeloppet i det kontanta arbetsmarknadsstödet till 230 kronor per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka självförvållad arbetslöshet och för att hindra fusk med&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning har antalet avstängnings- och frånkännandedagar&lt;br&gt;utökats fr.o.m. den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkningen av den ekonomiska ramen för vårpro-&lt;br&gt;positionen utgått från att ytterligare besparingar görs inom utgiftsområdet.&lt;br&gt;Besparingarna motiveras i viss mån av statsfmansiella skäl, men framförallt&lt;br&gt;syftar de till att finansiera dels utbildningssatsningar som skall genomföras&lt;br&gt;med böljan under innevarande år, dels de höjda ersättningsnivåerna inom&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen från 75 procent till 80 procent fr.o.m. 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998. Dessa satsningar finansieras delvis genom regelförändringar inom&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen avser att i en sysselsättningspolitisk&lt;br&gt;proposition i vår närmare precisera inriktningen och utformningen av dessa&lt;br&gt;besparingsåtgärder. De sammanlagda bruttobesparingama inom utgiftsom-&lt;br&gt;råde 13 beräknas till 5,5 miljarder kronor under 1997, 6,0 miljarder kronor&lt;br&gt;år 1998 och 6,5 miljarder kronor år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom arbetslöshetsförsäkringen har antalet ersättningstagare med långa&lt;br&gt;perioder av arbetslöshet ökat kraftigt under de senaste åren. Ofta har dessa&lt;br&gt;personer mot slutet av en ersättningsperiod gått i en konjunkturberoende&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att därefter åter leva på arbetslöshetser-&lt;br&gt;sättning. lu längre personerna befinner sig i denna situation, desto svårare&lt;br&gt;får de att komma tillbaka till den reguljära arbetsmarknaden. Även om&lt;br&gt;dessa personer var och en drabbats av arbetslöshet av olika skäl, är det&lt;br&gt;vanligt med en bristande utbildningsbakgrund. Ofta behövs ett grundläg-&lt;br&gt;gande kunskapslyft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att under utgiftsområde 15 Studiestöd, 16&lt;br&gt;Utbildning och universitetsforskning och 17 Kultur, medier, trossamfund&lt;br&gt;och fritid föreslå omfattande utbildningssatsningar motsvarande ca 130 000&lt;br&gt;platser inom Komvux, den kvalificerade yrkesutbildningen, folkbildningen&lt;br&gt;och högskolan. Finansieringen av dessa utbildningar bör delvis ske inom&lt;br&gt;utgiftsområde 13. Utbildningssatsningarna innebär i sig att de förväntade&lt;br&gt;utgifterna för arbetslöshetsersättningen kommer att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minimera förekomsten av långa arbetslöshetsperioder och för att&lt;br&gt;ytterligare understryka arbetslöshetsersättningens roll som en omställnings-&lt;br&gt;ersättning har regeringen i proposition 1995/96:25 En politik för arbete,&lt;br&gt;trygghet och utveckling (bet. 1995/96:FiUl, rskr. 1995/96:132) påtalat&lt;br&gt;behovet av en bortre parentes inom arbetslöshetsersättningen. Individen&lt;br&gt;skall endast kunna erhålla ersättning under en begränsad tidsperiod. Rege-&lt;br&gt;ringens kommande förslag i detta avseende kommer att ställa ökade krav på&lt;br&gt;effektiva insatser i syfte att förhindra att personer utförsäkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare framhållit att så snart utgiftsläget tillåter skall en&lt;br&gt;höjning av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen genomföras. Rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen har för avsikt att föreslå en höjning av kompensationsnivån inom&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen till 80 procent fr.o.m. den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;br&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till&lt;br&gt;36 091 miljoner kronor, för år 1998 till 36 102 miljoner kronor och för år&lt;br&gt;1999 till 34 610 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ar-&lt;br&gt;betslivsfrågor och Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader samt ut-&lt;br&gt;gifter för statliga arbetsgivarfrågor. Inom utgiftsområdet återfinns även&lt;br&gt;utgifter för jämställdhetspolitiska åtgärder bl.a. för Jämställdhetsombuds-&lt;br&gt;mannen (JämO) som har som mål för sin verksamhet att främja jämställdhet&lt;br&gt;mellan kvinnor och män i arbetslivet och verka för att jämställdhetslagens&lt;br&gt;föreskrifter följs. De totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår under år&lt;br&gt;1996 till ca 40,0 miljarder kronor varav utgifterna för konjunkturberoende&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder utgör ca 20,0 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdets kostnader för myndigheternas verksamhet styrs i&lt;br&gt;huvudsak av statsmakternas beslut om medelstilldelning. Denna medelstill-&lt;br&gt;delning grundar sig till stor del på det förväntade behovet av konjunkturbe-&lt;br&gt;roende arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som bl.a. skall bidra till att utjäm-&lt;br&gt;na svängningarna i ekonomin. Vidare finns en koppling till regelverkets&lt;br&gt;utformning vad gäller bl.a. bidragsnivåer och de arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärdernas längd och utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har fr.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1995/96 en rad åtgärder genomförts i syfte att hävda arbetslinjen och upp-&lt;br&gt;rätthålla flexibiliteten på arbetsmarknaden. Inom arbetslivsområdet har&lt;br&gt;organisationen av arbetslivsforskningen förändrats med en ny myndighets-&lt;br&gt;struktur. Inom jämställdhetsområdet prioriteras åtgärder som leder till att ett&lt;br&gt;jämställdhetsperspektiv införlivas i alla politikområden. Riksdag och rege-&lt;br&gt;ring har vidare beslutat att statliga arbetsgivare fr.o.m. den 1 juli 1995 skall&lt;br&gt;betala och redovisa lagstagdade arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, enligt samma regler som&lt;br&gt;gäller för arbetsmarknaden i övrigt. För utgiftsområdet gäller generellt att&lt;br&gt;det av riksdagen fastlagda besparingskravet om elva procent på offentlig&lt;br&gt;konsumtion fullföljs. Sammantaget har vidtagna åtgärder inom utgiftsområ-&lt;br&gt;det inneburit varaktiga bruttobesparingar uppgående till ca 7 miljarder kro-&lt;br&gt;nor årligen fr.o.m. år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkningen av den ekonomiska ramen utgått från att&lt;br&gt;besparingar utöver de som riksdag och regering tidigare beslutat om görs&lt;br&gt;inom utgiftsområdet. Ett skärpt effektivitetskrav motsvarande 200 miljoner&lt;br&gt;kronor per år åläggs Samhall AB fr.o.m. år 1997. Ytterligare besparingar&lt;br&gt;motsvarande 30 miljoner kronor läggs fr.o.m. år 1998 på myndigheterna&lt;br&gt;inom utgiftsområdet. Vidare skall utgifterna för de arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärderna minskas med ca 1 300 miljoner kronor fr.o.m. år 1997 genom&lt;br&gt;effektiviseringar och/eller regelförändringar. Regeringen avser att i en sys-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;selsättningspolitisk proposition i vår närmare precisera utformningen av&lt;br&gt;dessa besparingsåtgärder. Besparingarna motiveras av statsfmansiella skäl,&lt;br&gt;men är också en del i finansieringen av de utbildningssatsningar regeringen&lt;br&gt;har för avsikt att föreslå under utgiftsområde 15 Studiestöd, 16 Utbildning&lt;br&gt;och universitetsforskning och 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. De&lt;br&gt;sammanlagda bruttobesparingama uppgår till ca 1,5 miljarder kronor år&lt;br&gt;1997, ca 1,6 miljarder kronor år 1998 och ca 1,6 miljarder kronor år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller det av riksdagen fastlagda besparingskravet på offentlig kon-&lt;br&gt;sumtion skall detta ifråga om Arbetsmarknadsverket inte tas ut på arbetsför-&lt;br&gt;medlingarna utan istället fullt ut tas ut på den centrala och regionala organi-&lt;br&gt;sationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget Jämställdhetsombudsmannen skall prioriteras inom ramen för&lt;br&gt;utgiftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;br&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till&lt;br&gt;46 756 miljoner kronor, för år 1998 till 43 934 miljoner kronor år 1998 och&lt;br&gt;för år 1999 till 41 922 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 15: Studiestöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar statens utgifter för studiefinansiering för studier på&lt;br&gt;gymnasienivå, vuxenstudier samt högskolestudier. De totala utgifterna för&lt;br&gt;utgiftsområdet uppgår under år 1996 till ca 11 miljarder kronor varav mer-&lt;br&gt;parten avser studiemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet anslag är rättighetsstyrda och anslagsbelastningen är bl.a. bero-&lt;br&gt;ende av antalet utbildningsplatser. En parlamentariskt sammansatt kommitté&lt;br&gt;gör för närvarande en övergripande översyn av studiestödssystemet. Kom-&lt;br&gt;mittén skall enligt direktiven lämna förslag till ett mer sammanhållet studie-&lt;br&gt;stödssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med den stigande arbetslösheten har medel för tillfälliga insatser&lt;br&gt;inom utbildningsområdet tillförts anslagen för att kunna erbjuda komplette-&lt;br&gt;rande utbildning för personer som är eller riskerar att bli arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i beräkningen av den ekonomiska ramen för vårproposi-&lt;br&gt;tionen utgått från att saneringsprogrammet skall fullföljas i enlighet med&lt;br&gt;riksdagens beslut år 1995. I förra årets budgetproposition (1994/95:100&lt;br&gt;bil.9) redovisades således ett besparingsprogram som skulle genomföras&lt;br&gt;under en treårsperiod fram t o m budgetåret 1998.1 beräkningen av utgift-&lt;br&gt;staket för utgiftsområdet Studiestöd har som ett led i detta program en ne-&lt;br&gt;dräkning gjorts med sammanlagt 197 miljoner kronor för budgetåret 1997.&lt;br&gt;För budgetåret 1998 uppgår besparingarna till ytterligare 163 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ovan angivna besparingar har utgångspunkten varit att ytterligare&lt;br&gt;besparingar avseende studiemedel görs om ca 25 miljoner kronor från och&lt;br&gt;med år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utgiftsområdet har vidare utgifter för treårsperioden 1997-1999&lt;br&gt;beräknats för den omfattande utbildningssatsningen på 130 000 platser&lt;br&gt;inom komvux, folkhögskola, kvalificerad yrkesutbildning och högskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som regeringen senare avser att föreslå riksdagen. Under utgiftsområdet har&lt;br&gt;dessutom beräknats utgifter för en förbättrad studiefinansiering för vuxen-&lt;br&gt;studerande med 600 miljoner kronor från och med budgetåret 1998. Ut-&lt;br&gt;giftsökningarna har beräknats till ca 6 miljarder kronor för 1997, ca 7 mil-&lt;br&gt;jarder kronor för 1998 samt ca 7 miljarder kronor år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer senare också att föreslå att de tillfälliga insatser&lt;br&gt;inom utbildningsområdet som under åren 1992-1996 genomförts av kon-&lt;br&gt;junkturskäl skall upphöra. Dessa tillfälliga insatser beräknas ersättas med de&lt;br&gt;varaktiga insatserna inom utbildningsområdet från och med den 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;br&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen för utgiftsområdet&lt;br&gt;beräknas för år 1997 till 18 918 miljoner kronor, för år 1998 till 19 932&lt;br&gt;miljoner kronor och för år 1999 till 20 483 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar utgifter för skolväsendet, vuxenutbildning, kvalifi-&lt;br&gt;cerad yrkesutbildning, högskoleutbildning samt universitetsforskning. De&lt;br&gt;totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår år 1996 till ca 23 miljarder kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fullfölja det besparingsprogram som redovisades i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen (1994/95:100 bil.9) och som sträcker sig över en treårsperiod fram&lt;br&gt;till och med budgetåret 1998 har besparingar gjorts om sammanlagt 544&lt;br&gt;miljoner kronor för budgetåret 1997 och ytterligare 271 miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998. Merparten av besparingarna avser besparingar inom verksamhetsom-&lt;br&gt;rådet Universitet och högskolor m.m. samt verksamhetsområdet Nationella&lt;br&gt;och internationella forskningsresurser. Övriga besparingar avser området&lt;br&gt;Skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i beräkningarna för den ekonomiska ramen för åren&lt;br&gt;1997-1999 utgått från att ytterligare besparingar skall göras. Besparingarna&lt;br&gt;uppgår till sammanlagt 320 miljoner kronor år 1997 och 400 miljoner kro-&lt;br&gt;nor åren 1998 och 1999 och avser i huvudsak forskning samt i viss ut-&lt;br&gt;sträckning fortbildning inom skolväsendet. Ambitionen är att huvuddelen&lt;br&gt;av dessa besparingar skall kunna kompenseras genom stiftelsemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser vidare att föreslå riksdagen att omfattande utbildnings-&lt;br&gt;satsningar inom utbildningsväsendet genomförs under treårsperioden 1997-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999. Förslagen kommer att omfatta kommunal vuxenutbildning, kvalifice-&lt;br&gt;rad yrkesutbildning samt högskoleutbildning. Alla tänkbara utbildnings-&lt;br&gt;anordnare från skolväsendet till universitet och högskolor skall aktiveras&lt;br&gt;för att åstadkomma en så god utbildningssituation som möjligt för den en-&lt;br&gt;skilde individen. För att tillgodose skiftande behov och förutsättningar&lt;br&gt;krävs ett utvecklat samarbete mellan individen, arbetsförmedlingen och&lt;br&gt;olika lokala aktörer - studieförbund, arbetsmarknadens parter, folkrörelser&lt;br&gt;och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av utgifterna för 1997-1999 baseras på att ca 90 000 platser&lt;br&gt;tillskapas på gymnasienivå i den kommunala vuxenutbildningen. Inom den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ramen har insatser bl.a. beräknats för basärsutbildning som leder till behö- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;righet för studier i högskolan inom naturvetenskapliga och tekniska utbild-&lt;br&gt;ningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna har också baserats på att försöksverksamheten med den&lt;br&gt;s.k. kvalificerade yrkesutbildningen utvidgas till att omfatta ytterligare ca&lt;br&gt;3 000 platser under treårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom högskolan har beräknats att 15 000 nya platser skapas från och&lt;br&gt;med höstterminen 1997 och att ytterligare 10 000 platser skapas hösttermi-&lt;br&gt;nen 1998. Utbyggnaden fullföljs hösten 1999. Då beräknas 30 000 nya&lt;br&gt;högskoleplatser totalt ha skapats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tillfälliga insatser inom utbildningsområdet som under åren 1992-&lt;br&gt;1996 genomförts av konjunkturskäl avses upphöra . Dessa tillfälliga in-&lt;br&gt;satser ersätts med de ovan redovisade varaktiga insatserna inom utbild-&lt;br&gt;ningsområdet från och med den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller övergripande frågor inom forskningsområdet återkommer&lt;br&gt;regeringen till riksdagen i en forskningspolitisk proposition som avser bud-&lt;br&gt;getåren 1997-1999.1 det sammanhanget kan omfördelningar mellan olika&lt;br&gt;utgiftsområden behöva prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;br&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen för utgiftsområdet&lt;br&gt;beräknas för år 1997 till 25 623 miljoner kronor, för år 1998 till 26 436&lt;br&gt;miljoner kronor och för år 1999 till 27 596 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar kulturområdet, exkl. presstöd och vissa andra&lt;br&gt;massmediefrågor, dvs. frågor om arkiv, museer, kulturmiljövård,&lt;br&gt;konstnärer, teater, dans, musik, bibliotek, litteratur, tidskrifter, bildkonst,&lt;br&gt;konsthantverk, hemslöjd och film samt den samiska kulturen. Till utgifts-&lt;br&gt;området hör också folkbildningen. Dessa utgifter innefattar statsbidrag till&lt;br&gt;folkhögskolorna och studieförbunden, bidrag till kontakttolkutbildning&lt;br&gt;samt för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar även stöd till trossamfund, ungdomsfrågor,&lt;br&gt;folkrörelse- och idrottsfrågor samt restaureringsarbeten vid de kungliga&lt;br&gt;slotten m.m. De totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår år 1996 till ca&lt;br&gt;6,9 miljarder kronor, varav 3,8 miljarder kronor hänför sig till kulturområ-&lt;br&gt;det och 2,2 miljarder kronor till folkbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ram för utgiftsområdet under perioden 1997-1999 grundar&lt;br&gt;sig på riksdagens tidigare fattade beslut om besparingar på statlig konsum-&lt;br&gt;tion. Vidare har en ytterligare besparing på 100 miljoner kronor beräknats&lt;br&gt;för folkbildningen och sammanlagt 55 miljoner kronor för idrotts- och&lt;br&gt;ungdomsfrågor. Ä andra sidan ges folkbildningen ökade möjligheter ge-&lt;br&gt;nom den utbildningssatsning regeringen nämnt i det föregående. För bud-&lt;br&gt;getåret 1997 har en engångsbesparing gjorts inom Kulturdepartementets&lt;br&gt;område med 20 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska ramen medger vissa satsningar inom kulturområdet.&lt;br&gt;Dessa kommer att presenteras i propositionen om den framtida kulturpoliti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken, som kommer att läggas fram under hösten 1996. Därvid kommer sär-&lt;br&gt;skild vikt att läggas vid frågor om konstnärernas villkor, barn- och ung-&lt;br&gt;domskultur samt kultur i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I underlaget till beräknad ram ingår 10 000 nya platser på folkhögskolor-&lt;br&gt;na inom ramen för de omfattande utbildningssatsningar som regeringen&lt;br&gt;senare kommer att föreslå. De tillfälliga insatser i form av platser inom&lt;br&gt;folkhögskolorna som tidigare har genomförts skall sålunda ersättas av var-&lt;br&gt;aktiga insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;br&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till&lt;br&gt;7 074 miljoner kronor, för år 1998 till 7 212 miljoner kronor och för år&lt;br&gt;1999 till 7 394 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och&lt;br&gt;byggande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar främst utgifter för räntebidrag, bostadsbidrag,&lt;br&gt;Bostadskreditnämndens garantiverksamhet samt länsstyrelserna. Det ut-&lt;br&gt;giftsmässigt största sakanslaget är anslaget för räntebidrag m.m. De mest&lt;br&gt;betydelsefulla faktorerna för det statsfmansiella utfallet på detta anslag är&lt;br&gt;räntenivån och den allmänna ekonomiska utvecklingen. Reglerna för ränte-&lt;br&gt;bidrag har en direkt koppling till marknadsräntan på bostadsobligationer.&lt;br&gt;De totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår under år 1996 till 40 mil-&lt;br&gt;jarder kronor, varav utgifterna för räntebidragen uppgår till ca 29 miljarder&lt;br&gt;kronor. De minskade utgifterna för utgiftsområdet över perioden 1997-&lt;br&gt;1999 beror främst på sjunkande räntebidrag för ny- och ombyggnad av&lt;br&gt;bostäder enligt 1991 års regler eller äldre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets kostnader för bostadsbidrag har ökat kraftigt under senare år.&lt;br&gt;Den allmänna ekonomiska utvecklingen med hög arbetslöshet, höga räntor&lt;br&gt;och därmed höga boendekostnader har tillsammans med regelförändringar&lt;br&gt;och ökad ansökningsfrekvens haft stor betydelse. Kraftfulla åtgärder har&lt;br&gt;föreslagits från regeringen (prop. 1995/96:186) för att bryta kostnadsök-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska ramen utgått från&lt;br&gt;att ytterligare besparingar görs inom utgiftsområdet bl.a. på länsstyrelserna.&lt;br&gt;Besparingarna totalt inom utgiftsområdet uppgår till 90 miljoner kronor år&lt;br&gt;1997 och till 170 miljoner kronor från år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriterade frågor inom området är utformningen av stödet till bostads-&lt;br&gt;produktionen, utvecklingen av byggkostnaderna, förbättrad kvalitet och till-&lt;br&gt;gänglighet i fråga om geografisk information samt kostnadseffektivitet i&lt;br&gt;processen för fastighetsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller stödet till den fortsatta produktionen av bostäder kommer&lt;br&gt;förändringar att aktualiseras i samband med att den bostadspolitiska utred-&lt;br&gt;ningen lämnar sitt slutbetänkande hösten 1996. Utredningen skall utforma&lt;br&gt;sina förslag med utgångspunkt i att statens ekonomiska insatser måste be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gränsas och att statens möjligheter att styra utgifterna behöver förbättras. Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;Fördelningen mellan generellt, riktat och behovsprövat stöd skall övervä-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggkostnaderna har under lång tid fortsatt att öka och i en takt som&lt;br&gt;väsentligt överstiger prisutvecklingen inom andra områden. Behovet av&lt;br&gt;förbättrad konkurrens och produktivitet inom byggsektorn kommer därför&lt;br&gt;att ägnas stor uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stärka statens geotekniska instituts ansvar för forskning och ut-&lt;br&gt;veckling inom infrastrukturområdet har 8 miljoner kronor överförts från&lt;br&gt;utgiftsområde 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bygglagen (1987:10) är föremål för en fortsatt översyn inom&lt;br&gt;ramen för plan- och byggutredningen. I utredningens uppdrag ingår också&lt;br&gt;att se över lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar.&lt;br&gt;Inom lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten pågår ett omfattande&lt;br&gt;förnyelsearbete vad gäller bl.a. fastighetsbildningsprocessen och en effektiv&lt;br&gt;försöijning av grundläggande landskaps- och fastighetsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1995/96:38 föreslagit att Kristianstads och Mal-&lt;br&gt;möhus län läggs samman till Skåne län. Som en följd härav beräknas bespa-&lt;br&gt;ringar kunna göras genom att berörda länsstyrelser förs samman till en&lt;br&gt;länsstyrelse. När det gäller den framtida länsindelningen i Västsverige har&lt;br&gt;regeringen tillkallat en särskild utredare för att dels se över den geografiska&lt;br&gt;utformningen, dels beskriva en länsstyrelseorganisation i ett nytt väst-&lt;br&gt;svenskt län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningens betänkande (SOU 1995:27) om bl.a. ansvarsfördel-&lt;br&gt;ningen på den regionala nivån är föremål för beredning i regeringskansliet.&lt;br&gt;Regeringen planerar att återkomma i denna fråga till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;br&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till&lt;br&gt;34 769 miljoner kronor, för år 1998 till 27 705 miljoner kronor och för år&lt;br&gt;1999 till 23 726 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 19: Regional utjämning och utveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar regionalpolitik. Detta sakområde brukar benämnas&lt;br&gt;den &amp;quot;lilla&amp;quot; regionalpolitiken. Med den ”stora” regionalpolitiken avses sa-&lt;br&gt;kområden inom andra samhällssektorer. Utvecklingen inom dessa andra&lt;br&gt;samhällssektorer är sammantaget mer betydelsefull än den lilla regionalpo-&lt;br&gt;litiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar främst olika former av företagsstöd samt medel&lt;br&gt;som länsstyrelserna förfogar över för en del av medfinansieringen av EG:s&lt;br&gt;strukturfondsprogram. De totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår under&lt;br&gt;år 1996 till ca 2,8 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare tid har verksamheten inom utgiftsområdet påverkats av förbe-&lt;br&gt;redelser för att ta del av återflödet av medel från EG:s strukturfonder. Det&lt;br&gt;sammanlagda återflödet av medel för regionalpolitiskt inriktade åtgärder&lt;br&gt;beräknas under perioden 1995-1999 komma att uppgå till ca 5,5 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska ramen utgått från&lt;br&gt;att besparingar skall göras på företagsstöd i form av driftstöd som lämnas i&lt;br&gt;vissa regionalpolitiska stödområden. Besparingarna uppgår till 150 miljoner&lt;br&gt;kronor från år 1997. Att besparingen sker på driftstöd motiveras främst av&lt;br&gt;att dessa stödformer är de som är minst inriktade på att skapa ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt, vilket är en av regeringen prioriterad målsättning. Vissa av dessa&lt;br&gt;stödformer bedöms också eventuellt inte överensstämma med Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas statsstödsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna besparing är enligt regeringens bedömning möjlig utan att för-&lt;br&gt;sämra möjligheterna att uppnå de regionalpolitiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen för regionalpolitiken är uthållig tillväxt, rättvisa&lt;br&gt;och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela&lt;br&gt;landet. De regionala obalanserna tenderar att öka. En balanserad regional&lt;br&gt;utveckling är en förutsättning för att den tillväxtorienterade politik som&lt;br&gt;regeringen driver skall bli framgångsrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1996 kommer regeringen att ta ställning till de förslag som den&lt;br&gt;pågående Företagsstödsutredningen väntas lägga fram under våren. Kom-&lt;br&gt;mittén ser över olika former av företagsstöd inom närings-, arbets-&lt;br&gt;marknads- och regionalpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har utvecklingen inom många samhällssektorer stor&lt;br&gt;betydelse för den regionala utvecklingen. Regeringen tillsatte under hösten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 en särskild utredare som skall kartlägga de regionala konsekvenserna&lt;br&gt;av avregleringar inom olika statliga sektorer. Regeringen beräknar under&lt;br&gt;1997 ta ställning till resultatet av utredarens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna inom området påverkas främst av den ekonomiska konjunk-&lt;br&gt;turens utveckling. En uppåtgående konjunktur innebär t.ex. en ökad inves-&lt;br&gt;teringsvilja hos företagen som i sin tur ökar efterfrågan på företagsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;br&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till&lt;br&gt;3 499 miljoner kronor, för år 1998 till 3 487 miljoner kronor och för 1999&lt;br&gt;till 3 510 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar frågor rörande biologisk mångfald och naturvård,&lt;br&gt;vatten- och luftvård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd, miljöforsk-&lt;br&gt;ning, avfallsforskning, kemikaliekontroll, strålskydd och säkerhetsfrågor&lt;br&gt;kopplade till kärnkraften samt internationellt miljösamarbete. Utgiftsområ-&lt;br&gt;det omfattar vidare utgifter för Statens naturvårdsverk, Koncessionsnämn-&lt;br&gt;den för miljöskydd, Kemikalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut och&lt;br&gt;Statens kämkraftinspektion. De totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 till ca 1,4 miljarder kronor, varav ca 1,2 miljarder kronor för miljö-&lt;br&gt;vård och 0,2 miljarder kronor för strålskydd och kärnsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1996 har riksdagen beslutat om besparingar inom utgiftsområdet&lt;br&gt;om sammanlagt 232 miljoner kronor. Riksdagens beslut innebär vidare att&lt;br&gt;därutöver skall 20 miljoner kronor sparas fr.o.m. år 1997 och ytterligare&lt;br&gt;127 miljoner kronor fr.o.m. år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska ramen utgått från&lt;br&gt;att ytterligare besparingar utöver de tidigare beslutade görs inom utgiftsom-&lt;br&gt;rådet. Dessa besparingar uppgår till 50 miljoner kronor år 1998. Vidare&lt;br&gt;bortfaller fr.o.m. 1999 resterande medel från energiskatteöverenskommel-&lt;br&gt;sen, 58 miljoner kronor. Ambitionen är att vissa besparingar skall kunna&lt;br&gt;kompenseras genom medel från Stiftelsen för strategisk miljöforskning&lt;br&gt;(MISTRA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet med miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den&lt;br&gt;biologiska mångfalden, främja en långsiktig god hushållning med naturre-&lt;br&gt;surser samt skydda natur- och kulturlandskap. Regeringen har som ambi-&lt;br&gt;tion att Sverige skall bli ledande i Europa med att systematiskt bygga ett&lt;br&gt;ekologiskt hållbart samhälle. En inriktning är att utveckla Östersjön till att&lt;br&gt;bli en symbol för en framgångsrik miljöpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriterade områden i regeringens miljöarbete är: ett grönare näringsliv&lt;br&gt;(inkl, kretslopp/avfall, kemikalier och trafik), Östeijön/Östeuropa, natur-&lt;br&gt;vård och miljöpolitiska styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna för ett mer miljöanpassat näringsliv bör fortsätta. Företagens&lt;br&gt;miljöanpassning kan bidra till ökad tillväxt och sysselsättning. En viktig&lt;br&gt;uppgift är att driva på miljöarbetet inom olika sektorer. Sektorsansvaret för&lt;br&gt;miljöfrågorna måste öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om en miljöbalk avses lämnas till riksdagen våren 1997 med&lt;br&gt;ikraftträdande den 1 januari 1998. Förslaget syftar till en samordnad och&lt;br&gt;skärpt miljölagstiftning och kan leda till ändringar i miljövårdens organisa-&lt;br&gt;tion. Regeringen avser att förelägga riksdagen förslag till bl.a. nya och&lt;br&gt;omarbetade miljömål i en samlad miljöproposition våren 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;br&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till&lt;br&gt;1 300 miljoner kronor, för år 1998 till 1 144 miljoner kronor och för år&lt;br&gt;1999 till 1 109 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 21: Energi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar anslag för energiforskning och energiteknisk ut-&lt;br&gt;veckling inklusive bioenergiforskning samt stöd till upphandling av energi-&lt;br&gt;effektiv teknik. Inom ramen för 1991 års energipolitiska program för ny&lt;br&gt;energiteknik, som avslutas under innevarande år, stöds genom bidrag, inve-&lt;br&gt;steringar i vindkraftverk, solvärmeanläggningar och biobränsleeldade kraft-&lt;br&gt;värmeverk. Verksamheten bedrivs i huvudsak inom Närings- och tekni-&lt;br&gt;kutvecklingsverket (NUTEK). Viss verksamhet bedrivs inom Boverket och&lt;br&gt;Statens råd för byggnadsforskning. Utgiftsområdet omfattar också&lt;br&gt;verksamheten inom Statens oljelager. Statens oljelager har till uppgift att&lt;br&gt;förvalta statens civila beredskapslager av olja för krigssituationer. Statens&lt;br&gt;oljelagers verksamhet kommer att avvecklas år 1999. De totala utgifterna&lt;br&gt;för utgiftsområdet år 1996 uppgår till ca 1,0 miljard kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet återfinns inom utgiftsområ-&lt;br&gt;det. Verket driver och förvaltar det svenska storkraftnätet för el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den parlamentariskt sammansatta Energikommissionen överlämnade sitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutbetänkande i december 1995 (Omställning av energisystemet SOU Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;1995:139). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposi-&lt;br&gt;tion om energipolitiska riktlinjer m.m. hösten 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminärt uppgår ramen för år 1997 till 558 miljoner kronor, för år&lt;br&gt;1998 till 496 miljoner kronor och för år 1999 till 441 miljoner kronor. Ra-&lt;br&gt;men kan komma att påverkas av beslut i den energipolitiska propositionen&lt;br&gt;hösten 1996. Åtgärder som beslutas i den energipolitiska propositionen&lt;br&gt;förutsätts vara statsfinansiellt neutrala.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 22: Kommunikationer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar investeringar i samt drift och underhåll av vägar&lt;br&gt;ochjämvägar. Utgiftsområdet omfattar även sjöfart, luftfart, post, telekom-&lt;br&gt;munikationer samt forskning. De totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår&lt;br&gt;under år 1996 till 25,6 miljarder kronor varav utgifterna för vägar och järn-&lt;br&gt;vägar utgör ca 23 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1991 har riksdag och regering beslutat om mycket omfattande&lt;br&gt;ökningar av anslagen främst till investeringar i vägar och järnvägar. Riks-&lt;br&gt;dagsbeslutet våren 1991, om ökade anslag till utbyggnad av infrastrukturen&lt;br&gt;som ett medel för att skapa ekonomisk tillväxt, lade grunden till de nu pågå-&lt;br&gt;ende satsningarna på investeringar i järnvägar, vägar och kollektivtrafikan-&lt;br&gt;läggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i juni 1993 om långsiktiga investeringsplaner för&lt;br&gt;vägar och järnvägar för perioden 1994-2003. Beslutet omfattade även en&lt;br&gt;ytterligare ökning av de ekonomiska ramarna för infrastrukturinvesteringar-&lt;br&gt;na. Därtill skall räknas de järnvägs- och väginvesteringar som finansieras&lt;br&gt;genom avgifter på trafiken. Riksdagens beslut 1995 om besparingar på&lt;br&gt;kommunikationsområdet under perioden fram till år 1998 innebär en sena-&lt;br&gt;reläggning av infrastrukturutbyggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska ramen utgått från&lt;br&gt;att ytterligare besparingar görs inom utgiftsområdet. Besparingarna uppgår&lt;br&gt;till 210 miljoner kronor år 1997 samt ytterligare 95 miljoner kronor från år&lt;br&gt;1998. Dessutom kommer utgifter inom utgiftsområdet om 350 miljoner&lt;br&gt;kronor som planerats till år 1998 att senareläggas till år 2000-2001. Av&lt;br&gt;dessa medel återläggs 175 miljoner kronor år 2000 och 175 miljoner kronor&lt;br&gt;år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållet av infrastrukturen är sedan länge eftersatt. Det omfattande&lt;br&gt;investeringsprogrammet som nu pågår kommer på sikt att ytterligare öka&lt;br&gt;kraven på underhållsinsatser. Regeringen avser återkomma till riksdagen&lt;br&gt;med förslag till åtgärder för drift och underhåll i ett långsiktigt perspektiv&lt;br&gt;och inom ramen för befintliga resurser. Underhållsfrågoma kommer att&lt;br&gt;övervägas i samband med revideringen av de långsiktiga investeringspla-&lt;br&gt;nerna 1996-97. Förslag till nytt kommunikationspolitiskt beslut utarbetas&lt;br&gt;till 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till nytt kommunikationspolitiskt beslut syftar bl.a. till att å-&lt;br&gt;stadkomma ett miljöanpassat transportsystem i ett europeiskt perspektiv.&lt;br&gt;En ny kommunikationspolitik inbegriper vidare åtgärder för att främja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användningen av informationsteknik. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1996 kommer regeringen att lämna förslag till riksdagen om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framtida sjöfartspolitiken, bl.a. om rederistödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning och översyn inom postområdet kan komma att påverka&lt;br&gt;resursfördelningen under de närmaste åren. Även en översyn av teleområ-&lt;br&gt;det pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;br&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till&lt;br&gt;25 037 miljoner kronor, för år 1998 till 24 504 miljoner kronor och för år&lt;br&gt;1999 till 25 465 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 23: Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande&lt;br&gt;näringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar utgifter inom ramen för EG:s gemensamma jord-&lt;br&gt;brukspolitik, den gemensamma fiskepolitiken samt nationellt beslutade&lt;br&gt;åtgärder inom dessa näringar. Vidare redovisas utgifter för växtskydd, djur-&lt;br&gt;skydd och djurhälsovård samt livsmedelskontroll. Utgiftsområdet innefattar&lt;br&gt;också anslag till högre utbildning och forskning som rör vård och utnyttjan-&lt;br&gt;de av biologiska naturresurser. Vidare ingår anslag till Skogsvårdsorganisa-&lt;br&gt;tionen, skogsbruk och rennäringen. De totala utgifterna för utgiftsområdet&lt;br&gt;uppgår år 1996 till 10,8 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dominerande delen av utgifterna är förknippade med EG:s gemen-&lt;br&gt;sammajordbrukspolitik. Mer än hälften av utgifterna är en följd av obliga-&lt;br&gt;toriska åtgärder som i sin helhet finansieras från EG:s gemensamma budget&lt;br&gt;(EG:s jordbruksfonds garantisektion). Även de av EG delfinansierade stöd-&lt;br&gt;och ersättningssystemen, bl.a. miljöersättningar och stöd till s.k. mindre&lt;br&gt;gynnade områden, utgör en väsentlig andel av utgiftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de olika strukturprogrammen har femåriga planer fastställts avseen-&lt;br&gt;de perioden 1995-1999. Av planerna framgår vilka resurser som skall av-&lt;br&gt;sättas nationellt respektive från EG:s jordbruksfond. Det gällande femåriga&lt;br&gt;obligatoriska miljöersättningsprogrammet baseras på bidragsbeslut med en&lt;br&gt;femårig giltighetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter år 1997 kommer samtliga utgifter som härrör från 1990 års om-&lt;br&gt;ställningsbeslut rörande livsmedelssektorn att ha upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de kommande åren kommer utvecklingen inom utgiftsområdet i&lt;br&gt;stort sett helt att styras av utvecklingen av de anslag som har sin utgångs-&lt;br&gt;punkt i EG:s regelverk och förändringar av den gemensamma jordbrukspo-&lt;br&gt;litiken som kan komma att äga rum. I flera fall är anslagsbelastningen till&lt;br&gt;viss del beroende av den svenska kronans utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkningen av den ekonomiska ramen utgått ifrån&lt;br&gt;att nettobesparingar på totalt 216 miljoner kronor skall genomföras inom&lt;br&gt;utgiftsområdet, varav 193 miljoner kronor skall tas ut år 1997. Besparingar&lt;br&gt;kommer bl.a. ske genom avveckling av stödet till företagshälsovård inom&lt;br&gt;jordbruksområdet och minskade medel för beredskapslagring av livsmedel.&lt;br&gt;Därutöver tillkommer en avveckling av avbytarverksamheten. Verksam-&lt;br&gt;heten i glesbygd och jourverksamheten kommer dock att upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har regeringen vid sin beräkning av ramen för utgiftsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagit hänsyn till ett förväntat ökat återflöde från EG-budgeten vilket inte Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;påverkar statsbudgetens saldo, men väl belastningen på berörda anslag och&lt;br&gt;därmed utgiftsområdesramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;br&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till&lt;br&gt;12 537 miljoner kronor, för år 1998 till 12 554 miljoner kronor och för år&lt;br&gt;1999 till 12 631 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 24: Näringsliv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar verksamheterna näringspolitik, teknologisk infra-&lt;br&gt;struktur, marknads- och konkurrensfrågor, teknisk forskning och utveck-&lt;br&gt;ling, konsumentfrågor, kooperativ utveckling samt exportfrämjande. De&lt;br&gt;totala utgifterna för utgiftsområdet uppgår år 1996 till 3,6 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade år 1993 beslut om regeringens forskningspolitik för&lt;br&gt;åren 1993/94-1995/96. Beslutet innebar bl.a. en förstärkning av informa-&lt;br&gt;tionsteknologisk FoU samt en inledande satsning på uppbyggandet av ett&lt;br&gt;antal s.k. kompetenscentra vid högskolor. ALMI Företagspartner AB och&lt;br&gt;dess regionala dotterbolag tillskapades 1994 med uppgifter inom främst&lt;br&gt;rådgivning och finansiering för små och medelstora företag. Efter riksdags-&lt;br&gt;beslut 1995 bildades Delegationen för utländska investeringar i Sverige&lt;br&gt;samt en ny myndighet och ett halvstatligt bolag på turistområdet. Som ett&lt;br&gt;led i konsumentpolitiken har regeringen till riksdagen överlämnat skrivelse&lt;br&gt;1995/96:181 Konsumentpolitik i EU - mål och inriktning för det svenska&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den fortsatta mandatperioden kommer småföretagens betydelse&lt;br&gt;som skapare av sysselsättning m.m. att uppmärksammas i högre grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det konkurrensfrämjande området kan anslagsbehovet de närmaste&lt;br&gt;åren komma att påverkas av bl.a. den pågående uppföljningen av konkur-&lt;br&gt;renslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av regeringen tillsatta utredningen om statens roll för att främja&lt;br&gt;utvecklingen av den svenska gruvnäringen kommer att utgöra ett viktigt&lt;br&gt;underlag för delar av den fortsatta näringspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1996 kommer regeringen att till riksdagen överlämna en forsk-&lt;br&gt;ningspolitisk proposition avseende budgetåren 1997-1999. I det samman-&lt;br&gt;hanget kan omfördelningar mellan olika utgiftsområden behöva prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser, i enlighet med vad som angivits i regeringsförklaring-&lt;br&gt;en, att i den forskningpolitiska propositionen bl.a. stärka den tvärvetenskap-&lt;br&gt;liga och tillämpade forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom tidigare besparingsåtaganden har varaktiga besparingar beräk-&lt;br&gt;nats på forskningsanslagen uppgående till 200 miljoner kronor fr.o.m. år&lt;br&gt;1997 och ytterligare 100 miljoner kronor fr.o.m. år 1998. Ambitionen är att&lt;br&gt;huvuddelen av dessa besparingar skall kunna kompenseras genom stiftelse-&lt;br&gt;medel. Den slutliga fördelningen av dessa besparingar på statsbudgetens&lt;br&gt;anslag kommer att avgöras i beredningen inför forskningspropositionen, då&lt;br&gt;storleken på de medel som allokeras till detta utgiftsområde fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. I saml. Nr 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår för år 1997 till&lt;br&gt;2 793 miljoner kronor, för år 1998 till 2 543 miljoner kronor och för år&lt;br&gt;1999 till 2 553 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 25: Allmänna bidrag till kommuner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner består av anslagen Gene-&lt;br&gt;rellt statsbidrag till kommuner, Generellt statsbidrag till landsting, Särskilda&lt;br&gt;insatser för vissa kommuner och landsting, samt Statligt utjämningsbidrag&lt;br&gt;till kommuner och landsting. De generella statsbidragen till kommuner och&lt;br&gt;landsting samt anslaget för särskilda insatser uppgår år 1996 till 57,2 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Utjämningsbidraget uppgår samma år till 21,2 miljarder kro-&lt;br&gt;nor och motsvaras av en lika hög utjämningsavgift för kommuner och land-&lt;br&gt;sting som bokförs på statsbudgetens inkomstsida. De totala utgifterna inom&lt;br&gt;utgiftsområdet uppgår år 1996 till 78,4 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens styrning av kommunsektorn sker genom lagstiftning och statsbi-&lt;br&gt;drag. Dessutom sker en påverkan genom att staten anger riktlinjer för det&lt;br&gt;skattefmansierade utrymmet. Regeringen bedömer det av konstitutionella&lt;br&gt;skäl inte som möjligt att direkt styra den kommunala utgiftsnivån. I stället&lt;br&gt;bör detta ske indirekt genom restriktioner för de kommunala inkomsterna.&lt;br&gt;Regeringen aviserar i denna proposition ett förslag om vissa sanktioner vid&lt;br&gt;skattehöjningar med innebörden att statsbidragen till kommuner och land-&lt;br&gt;sting minskas vid ett ökat skatteuttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagen till kommunsektorn fastställs årligen av riksdagen och grundas&lt;br&gt;på en bedömning av det skattefmansierade utrymmet. Det finns således&lt;br&gt;ingen automatik i beräkningen av statsbidragen till kommunsektorn. De&lt;br&gt;senaste åren har bidragen hållits i huvudsak nominellt oförändrade med&lt;br&gt;undantag av sådana justeringar som gjorts med hänsyn till verksamhetsfö-&lt;br&gt;rändringar som reglerats enligt finansieringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att skapa stabila planeringsförutsättningar för kommunsektorn har&lt;br&gt;regeringen och företrädare för Svenska Kommunförbundet och Landstings-&lt;br&gt;förbundet i en överenskommelse enats om riktlinjer för kommunernas och&lt;br&gt;landstingens ekonomiska utveckling under åren 1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att de generella statsbidragen bör&lt;br&gt;hållas på en nominellt oförändrad nivå under åren 1997 och 1998, med&lt;br&gt;undantag av regleringar enligt finansieringsprincipen. I avsnitt 7.5.1 fö-&lt;br&gt;reslår regeringen att den statliga kompensationen till kommuner och lands-&lt;br&gt;ting för pensioner och andra trygghetsförmåner för lärare m.fl. fr.o.m. år&lt;br&gt;1997 inkluderas i de generella statsbidragen. Regeringen avser också att&lt;br&gt;senare lämna förslag i syfte att ekonomiskt reglera nya och ändrade regler&lt;br&gt;som påverkar det kommunala skatteunderlaget och det kommunala utgifts-&lt;br&gt;trycket. Detta gäller dock inte de förslag som omfattas av 118 miljarders&lt;br&gt;programmet för att sanera de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar ramen för utgiftsområdet till 79 833 miljoner kro-&lt;br&gt;nor för år 1997, till 79 883 miljoner kronor för år 1998 och till 79 983&lt;br&gt;miljoner kronor för år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden samt oförutsedda&lt;br&gt;utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntoma ingår som tidigare nämnts i inledningskapitlet inte i&lt;br&gt;utgiftstaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för statsskuldsräntor styrs av flera faktorer. Till att börja med&lt;br&gt;avgörs utgifterna dels av hur stor statsskulden är i början av beräkningspe-&lt;br&gt;rioden, dels av hur stort primärt lånebehov, (lånebehov exkl utgifter för&lt;br&gt;statsskuldsräntor), som beräknas uppstå under själva perioden. Därutöver&lt;br&gt;styrs utgifterna av makroekonomiska variabler såsom inhemska och utländ-&lt;br&gt;ska räntenivåer samt växelkurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ett antal tekniska faktorer får effekter på de redovisade statsskulds-&lt;br&gt;räntomas storlek. Dessa tekniska faktorer hänger till stor del samman med&lt;br&gt;vilken emissionsteknik som Riksgäldskontoret väljer att använda sig av vid&lt;br&gt;förvaltningen av statsskulden. Ett exempel är Riksgäld skontorets upplåning&lt;br&gt;via emission av ett begränsat antal s.k. benchmarklån. Lånen löper med fast&lt;br&gt;kupongränta. Om marknadsräntan vid emissionstillfället avviker från den&lt;br&gt;fastställda kupongräntan uppstår över- eller underkurser som påverkar&lt;br&gt;statsbudgeten vid emissionstillfället. I de fall Riksgäldskontoret väljer att&lt;br&gt;förtidsinlösa delar av stora benchmarklån får detta till följd att kursvinster&lt;br&gt;eller kursförluster uppstår som i sin tur påverkar nettoutgiftema för stats-&lt;br&gt;skuldsräntoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat exempel är användandet av så kallade nollkupongobligationer,&lt;br&gt;vilket innebär att all ränta redovisas på statsbudgeten först efter ett antal år,&lt;br&gt;vid obligationens förfallotidpunkt. Utbetalningarna för statsskuldsräntoma&lt;br&gt;skjuts på detta sätt framåt i tiden. Riksgäldskontoret har vid sidan av de&lt;br&gt;redovisade räntorna beräknat periodiserade räntor på statsskulden där hän-&lt;br&gt;syn tagits till effekter av ovan angivna slag. Dessa periodiserade räntor är&lt;br&gt;högre än de redovisade för alla år fram till 1999. De periodiserade räntorna&lt;br&gt;ligger mellan 6 och 11 miljarder kronor högre än de som redovisats i den&lt;br&gt;tabell för åren 1996 till 1999 som återfinns i avsnitt 4.3. Tas hänsyn till&lt;br&gt;dessa effekter ökar alltså kostnaderna för statsskuldsräntoma de närmaste&lt;br&gt;åren. Å andra sidan minskar kostnaderna för räntorna längre fram i tiden&lt;br&gt;och utvecklingen mot minskande statsskuldsräntor blir än tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar utgifterna för år 1997 till 109 600 miljoner kronor,&lt;br&gt;för år 1998 till 106 300 miljoner kronor och för år 1999 till 102 500 miljo-&lt;br&gt;ner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgiftsområde 27: Avgiften till Europeiska gemenskapen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområdet omfattar Sveriges avgift till Europeiska gemenskapens all-&lt;br&gt;männa budget (EG-budgeten). EG-budgeten omfattar Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapens samtliga förväntade inkomster och utgifter. Budgeten finansieras&lt;br&gt;huvudsakligen (till ca 99 procent) av de s.k. egna medlen, vilka utgörs av&lt;br&gt;avgifter från medlemsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda avgiften från medlemsländerna till gemenskapsbud-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geten består av fyra huvudkomponenter: tullar, jordbruks- och sockeravgif- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;ter, mervärdesskattebaserad avgift och en avgift beräknad på bruttona-tio-&lt;br&gt;nalinkomsten. Den svenska avgiften budgeteras på fyra anslag motsvarande&lt;br&gt;uppdelningen i dessa fyra komponenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningen av delar av avgiften enligt den s.k. infasningsöverens-&lt;br&gt;kommelsen budgeteras under inkomsttitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsbudgetens omfattning styrs av fleråriga budgetbeslut. Det&lt;br&gt;nuvarande beslutet avser perioden fram t.o.m. år 1999. Det tak som gäller&lt;br&gt;för 1999 förlängs tills annat beslutas. Taket uttrycks som procentuell andel&lt;br&gt;av gemenskapens samlade BNI. För år 1997 uppgår taket till 1,24 procent&lt;br&gt;av BNI, för år 1998 till 1,26 procent av BNI och för år 1999 till 1,27 pro-&lt;br&gt;cent av BNI. Beslutet innebär således en real ökning av gemenskapsbudge-&lt;br&gt;tens omfattning och därmed Sveriges avgift till budgeten. Budgetbesluten&lt;br&gt;konkretiseras ytterligare i ramar för EG-budgetens utgiftskategorier och&lt;br&gt;anslagsbehov i de s.k. finansiella perspektiven. Dessa fungerar som tak för&lt;br&gt;den årliga gemenskapsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska avgiften påverkas förutom av besluten avseende budgetens&lt;br&gt;omslutning och dess genomförande också av hur finansieringen fördelas&lt;br&gt;mellan avgiftsslagen och medlemsländerna. Till följd av handelsöverens-&lt;br&gt;kommelser förväntas tullinkomsterna minska. Samtidigt minskar enligt&lt;br&gt;fattade beslut uttaget i förhållande till momsbasen. Detta kommer att leda&lt;br&gt;till att BNI-avgiften får ökad betydelse som finansieringskälla för EG-bud-&lt;br&gt;geten, vilket i sin tur leder till att Sveriges avgift ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar ramen för utgiftsområdet för år 1997 till 22 500&lt;br&gt;miljoner kronor, för år 1998 till 24 030 miljoner kronor och för år 1999 till&lt;br&gt;25 240 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av socialförsäkringarna redovisas på statsbudgeten. Vid sidan&lt;br&gt;av statsbudgeten finns dock den allmänna tilläggspensionen (ATP), delpen-&lt;br&gt;sionen samt arbetsskadeförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän tilläggspension utges i form av ålderspension, förtidspension,&lt;br&gt;efterlevandepension till vuxna samt barnpension. Administrationskostna-&lt;br&gt;derna finansieras inom systemet. Utgifterna för socialförsäkringssektorn&lt;br&gt;vid sidan av statsbudgeten uppgår år 1996 till 129,2 miljarder kronor. Ut-&lt;br&gt;gifterna for ATP styrs av antalet ålderspensionärer, utvecklingen av intjäna-&lt;br&gt;de ATP-poäng samt den allmänna prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP finansieras genom en tilläggspensionsavgift som för närvarande är&lt;br&gt;13 procent för både arbetsgivare och egenföretagare, en allmän ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgift på 1 procent för löntagare samt via avkastning från allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden (AP-fonden). I enlighet med de av riksdagen beslutade&lt;br&gt;riktlinjerna för ålderspensionsreformen skall pensionsavgifter inte tas ut på&lt;br&gt;inkomstdelar som överstiger förmånstaket. Mot denna bakgrunden gäller&lt;br&gt;fr.o.m. 1 januari 1995 att 7 procent av intäkterna av ATP-avgiften förs till&lt;br&gt;statsbudgeten. Vidare förs fr.o.m. denna tidpunkt en viss andel (för närva-&lt;br&gt;rande 11 procent) av intäkterna av ATP-avgiften över till en särskild för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valtning hos Riksgäldskontoret för att pensionsrätter inom det kommande Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;premiereservsystemet inom det reformerade ålderspensionssystemet skall&lt;br&gt;kunna tillgodoräknas fr.o.m. inkomståret 1995 för försäkrade födda år 1939&lt;br&gt;eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpension beviljas försäkrad mellan 61 och 64 år som minskat sin ar-&lt;br&gt;betstid med minst fem timmar och som mest tio timmar per vecka. Delpen-&lt;br&gt;sionen finansieras med delpensionsavgiften och avkastning på delpensions-&lt;br&gt;fonden. Avgiften uppgår för närvarande till 0,2 procent för både arbetsgiva-&lt;br&gt;re och egenföretagare. Den 1 juli 1994 gjordes inskränkningar i rätten till&lt;br&gt;delpension. Förändringarna har lett till en kraftig minskning av antalet ny-&lt;br&gt;beviljade delpensioner. I samband med att ålderspension enligt de reforme-&lt;br&gt;rade reglerna kommer att börja utbetalas fr.o.m. år 2 000 skall inga nya&lt;br&gt;delpensioner beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, uppdragstagare och egen-&lt;br&gt;företagare och ger ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av&lt;br&gt;skada i sitt arbete. Från arbetsskadeförsäkringen utbetalas egenlivräntor,&lt;br&gt;efterlevandelivräntor, begravningshjälp, sjukpenning i vissa fall samt ersätt-&lt;br&gt;nig i samband med sjukhusvård utom riket, tandvård och ersättning för sär-&lt;br&gt;skilda hjälpmedel. Arbetsskadeförsäkringen skall finansieras via en social-&lt;br&gt;avgift och avkastning från arbetsskadefonden. Avgiften till arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkringen är 1,38 procent för arbetsgivare och 1,4 procent för egenföretage-&lt;br&gt;re. Fonden uppvisar sedan år 1987 ett underskott. De löpande underskotten&lt;br&gt;har finansierats över statsbudgeten. Sedan budgetåret 1994/95 är dock ut-&lt;br&gt;gifterna lägre än inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid sin beräkning av den ekonomiska ramen utgått frän&lt;br&gt;att beslutade besparingsåtgärder inom socialförsäkringssektorn vid sidan av&lt;br&gt;statsbudgeten genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har ytterligare besparingsåtgärder beaktats i beräkningarna. Åt-&lt;br&gt;gärderna innefattar besparingar i ATP i form av sänkt barnpension, förkor-&lt;br&gt;tad omställningspension för vuxna från tolv till sex månader samt förändrad&lt;br&gt;beräkning av s.k. antagandepoäng för förtidspensionärer. Förändringarna i&lt;br&gt;barnpensionen och omställningspensionen avses träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1997 och den förändrade antagandepoängsberäkningen den 1 juli 1997.&lt;br&gt;Besparingarna uppgår till 420 miljoner kronor år 1997,655 miljoner kronor&lt;br&gt;år 1998 samt 955 miljoner kronor år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram&lt;br&gt;som regeringen beräknar för denna del av socialförsäkringssektorn. Ramen&lt;br&gt;uppgår för år 1997 till 132 554 miljoner kronor, för år 1998 till 136 749&lt;br&gt;miljoner kronor och för år 1999 till 142 198 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Budgeteringsmarginal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en budgeteringsmarginal har motiverats i avsnitt 4.4. Osäkerhe-&lt;br&gt;ten framför allt vad gäller vissa makroekonomiska variabler som inflation,&lt;br&gt;räntenivå och arbetslöshet gör det nödvändigt med en marginal för att min-&lt;br&gt;ska risken för en revidering av utgiftsbeslutet. Respekten för saldorelatera-&lt;br&gt;de mål skall inte minska på grund av budgeteringsmarginalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En osäkerhetsfaktor vid sidan av de makroekonomiska är förbrukningen Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;av sparade anslagsmedel på reservations- och ramanslag. Vid beräkningen&lt;br&gt;av utgiftstaket för staten har antagits att behållningen på dessa anslag min-&lt;br&gt;skar med 4,5 miljarder kronor år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dimensioneringen av budgeteringsmarginalen måste baseras på en av-&lt;br&gt;vägning mellan kraven på stramhet i finanspolitiken och risken för att ut-&lt;br&gt;giftstaket ej kan hållas om inte ett visst utrymme finns för att hantera effek-&lt;br&gt;terna av en annan ekonomisk utveckling än förväntat. Rådande osäkerhet&lt;br&gt;beträffande utgiftsutvecklingen talar för en marginal på en till ett par pro-&lt;br&gt;cent. Eftersom osäkerheten stiger över tiden, bör detta gälla också budgete-&lt;br&gt;ringsmarginalen. Budgeteringsmarginalen har beräknats på en bas av cirka&lt;br&gt;700 miljarder kronor med drygt 1,5 procent för år 1997, 2 procent för år&lt;br&gt;1998 och 2,5 procent för år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en marginal bör dessutom reserveras utrymme för vissa saldoneutrala&lt;br&gt;förändringar som av olika skäl inte bör synliggöras på budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående har budgeteringsmarginalen beräknats för&lt;br&gt;år 1997 till 15 000 miljoner kronor, för år 1998 till 18 000 miljoner kronor&lt;br&gt;och för år 1999 till 22 000 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Uppföljning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändrade budgetprocessen med ramar och utgiftstak ställer ökade&lt;br&gt;krav på uppföljning, både under löpande budgetår och efter budgetårets&lt;br&gt;slut. Den sistnämnda kommer i framtiden att presenteras i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen, men på grund av övergången från det brutna budgetåret till det&lt;br&gt;kalenderårsbaserade sker redovisningen i år i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årsredovisning för staten har för andra året publicerats av Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket och kommenteras inledningsvis. Årsredovisningen, som fortfa-&lt;br&gt;rande är under utveckling, är en teknisk sammanställning av revisionellt&lt;br&gt;granskade årsredovisningar för myndigheterna samt bolag där staten har ett&lt;br&gt;väsentligt inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppföljningen av budgetåret 1994/95 ingår också regeringens bedöm-&lt;br&gt;ningar och åtgärder med anledning av revisionens iakttagelser samt några&lt;br&gt;observationer kring statsbudget, prognoser och utfall för detta budgetår.&lt;br&gt;Vidare ges en översiktlig redovisning av skatteawikelser. En grundligare&lt;br&gt;bakgrundsbeskrivning och lägesredovisning av skatteawikelser återfinns i&lt;br&gt;bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.2 görs en uppföljning av utgiftsutvecklingen innevarande&lt;br&gt;budgetår, med regeringens åtgärder för att möta överskridanden. Vidare&lt;br&gt;presenteras en avstämning av tidigare beslutat saneringsprogram (avsnitt&lt;br&gt;5.3).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Uppföljning av budgetåret 1994/95&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 Årsredovisning för staten 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har upprättat en årsredovisning för staten avse-&lt;br&gt;ende budgetåret 1994/95. Årsredovisningen omfattar dels balans- och resul-&lt;br&gt;taträkning samt finansieringsanalys för den juridiska personen staten, dels&lt;br&gt;en sammanställning av den statliga sektorns tillgångar och skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den juridiska personen staten omfattar enligt RRV:s definition i&lt;br&gt;huvudsak myndigheterna under regering och riksdag. I begreppet ingår&lt;br&gt;även de allmänna försäkringskassorna samt de fonder som redovisas av&lt;br&gt;myndigheter. Riksbanken och AP-fonden faller utanför begreppet. I andra&lt;br&gt;sammanhang, exempelvis i Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper&lt;br&gt;(NR), definieras staten på delvis annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den statliga sektom ingår myndigheterna samt Riksbanken, AP-fonden&lt;br&gt;och bolag där staten har ett väsentligt inflytande. Väsentligt inflytande defi-&lt;br&gt;nieras här som en ägarandel uppgående till minst 20 procent. Med denna&lt;br&gt;definition bortfaller stiftelser bildade av staten, vilka är självägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår ett löpande utvecklingsarbete beträffande årsredovisningens&lt;br&gt;innehåll och de redovisningsprinciper som ligger till grund för redovisning-&lt;br&gt;en. Detta gäller bl.a. begreppsapparat, avgränsningsprinciper och såväl&lt;br&gt;redovisningsmässigt som textmässigt innehåll. Nämnas kan att Budgetlags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningen i sitt betänkande (SOU 1996:14) har föreslagit att årsredovis-&lt;br&gt;ningen för staten, förutom balans- och resultaträkning samt finansierings-&lt;br&gt;analys, skall innehålla det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar&lt;br&gt;och anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt syfte med årsredovisningen är att den skall utgöra ett underlag&lt;br&gt;för uppföljning och analys av statens verksamhet sedd över tiden. Emeller-&lt;br&gt;tid kommer det först på några års sikt att bli möjligt att presentera tidsserier&lt;br&gt;över centrala nyckeltal och på annat sätt redogöra för statens ekonomiska&lt;br&gt;utveckling i ett längre perspektiv. Årsredovisningen för staten lämnas nu&lt;br&gt;för andra gången, vilket gör det möjligt att analysera vissa förändringar som&lt;br&gt;skett i sammansättningen av de ingående posterna. Detta gäller emellertid&lt;br&gt;inte finansieringsanalysen för staten, vilken framställts för första gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årsredovisningen för staten lämnas en samlad bild av statens ställning&lt;br&gt;och resultat. Begreppet nettoförmögenhet, dvs. statens samlade tillgångar&lt;br&gt;minus dess skulder, bör i detta sammanhang tolkas med stor försiktighet.&lt;br&gt;Statens skulder kan inte utan vidare kvittas mot tillgångarna, bl.a. beroende&lt;br&gt;på att samtliga tillgångar inte är av finansiell natur och därför inte finns&lt;br&gt;tillgängliga för att reducera statens skulder på kort sikt. Dessutom finns&lt;br&gt;tillgångar av betydande värde som är avsedda att användas i viss verksam-&lt;br&gt;het och som i praktiken inte heller finns tillgängliga för att reducera skul-&lt;br&gt;derna på längre sikt. Värderingen av statens tillgångar är dessutom i många&lt;br&gt;fall betydligt mer osäker än värderingen av skulderna. Det gäller exempel-&lt;br&gt;vis tillgångar som inte har något alternativt användningsområde och som&lt;br&gt;därför inte kan avyttras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen för staten visar att den juridiska personen statens net-&lt;br&gt;toförmögenhet uppgick till minus 1 004 miljarder kronor per den 30 juni&lt;br&gt;1995. Detta innebär en minskning av nettoförmögenheten med 81 miljarder&lt;br&gt;kronor jämfört med föregående budgetår. Förändringen motsvaras i princip&lt;br&gt;av statsskuldens ökning samt den förstärkning av statens tillgångssida som&lt;br&gt;invärderingen av bl.a. vägar och krigsmateriel medfört. Om invärderingen&lt;br&gt;ej gjorts skulle nettoförmögenheten minskat med ytterligare ca 90 miljarder&lt;br&gt;kronor, vilket innebär en minskning med ca 171 miljarder kronor i förhål-&lt;br&gt;lande till föregående budgetår. Sammanfattningsvis bekräftar årsredovis-&lt;br&gt;ningen för staten bilden av en svag statsfinansiell ställning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Redovisningsprinciper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen för staten bygger på uppgifter från de ingående myndig-&lt;br&gt;heternas och bolagens årsredovisningar eller i vissa fall delårsrapporter. Till&lt;br&gt;skillnad från myndigheternas årsredovisningar avser bolagens årsredovis-&lt;br&gt;ningar kalenderår och inte budgetår. Denna avvikelse har inte korrigerats i&lt;br&gt;sammanställningen av den statliga sektorn. Problemet kommer emellertid&lt;br&gt;att upphöra i och med statens övergång till kalenderårsbudget fr.o.m. räken-&lt;br&gt;skapsåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eliminering av mellanhavanden inom och mellan de ingående organisa-&lt;br&gt;tionerna i den statliga sektorn har endast gjorts i viss utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen i staten skall följa bokföringsförordningen (1979:1212)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ske i enlighet med god redovisningssed. Detta innebär bl.a. att omsätt- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;ningstillgångar och kortfristiga skulder värderas enligt lägsta respektive&lt;br&gt;högsta värdets princip och att anläggningstillgångar värderas till historiska&lt;br&gt;anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt&lt;br&gt;plan. I årsredovisningen för staten har vissa undantag från bokförings-&lt;br&gt;förordningens generella regler gjorts. De mest väsentliga undantagen inne-&lt;br&gt;bär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* uppbörd och transfereringar i huvudsak redovisas kassamässigt eftersom&lt;br&gt;avräkningen mot statsbudgeten sker med betalningstillfället som grund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* värdet på jämvägsbanor saknas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* värdet på statens upparbetade skuld för kompletteringspensioner till&lt;br&gt;statstjänstemän saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har vissa myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsom-&lt;br&gt;råde medgivits dispens från att invärdera anläggningstillgångar som anskaf-&lt;br&gt;fats före budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bättre beakta förmögenhetsaspektema i redovisningen har balans-&lt;br&gt;räkningen för staten i vissa fall kompletterats med s.k. omräknade värden.&lt;br&gt;Det omräknade värdet för aktier och andelar definieras som bolagets eget&lt;br&gt;kapital samt 70 procent av de obeskattade reserverna. När det gäller ej bok-&lt;br&gt;förda poster såsom jämvägsbanor och upparbetade kompletteringspensio-&lt;br&gt;ner har beräknade värden angivits. Beträffande materiella anläggningstill-&lt;br&gt;gångar har tillgångarnas återanskaffningsvärde, minskat med ackumulerade&lt;br&gt;avskrivningar enligt plan, redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande tillgångar med mycket svårbestämbara värden, exempelvis&lt;br&gt;museisamlingar, bibliotek och nationalparker, sker ingen tillgångsredovis-&lt;br&gt;ning hos myndigheterna. Värdet av sådana tillgångar saknas i årsredovis-&lt;br&gt;ningen för staten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den juridiska personen staten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska ställningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den juridiska personen staten har såväl tillgångar som skulder ökat i&lt;br&gt;värde sedan föregående budgetår, men då skulderna har ökat mer än till-&lt;br&gt;gångarna har nettoförmögenheten minskat i värde. Omsättningstillgångar-&lt;br&gt;nas värde har ökat med 38 miljarder kronor, vilket främst beror på att för-&lt;br&gt;svarets förråd av ammunition och annan krigsmateriel har invärderats i&lt;br&gt;balansräkningen. Anläggningstillgångarna har ökat med 58 miljarder kro-&lt;br&gt;nor, främst beroende på att statens vägar har invärderats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skuldsidan är det i huvudsak statsskuldens ökning som givit upphov&lt;br&gt;till förändringarna jämfört med föregående budgetår. Statsskuldens ökning&lt;br&gt;uppgår enligt redovisningen till 192 miljarder kronor, vilket innebär att&lt;br&gt;statsskulden enligt den konsoliderade balansräkningen uppgick till 1 369&lt;br&gt;miljarder kronor per den 30 juni 1995. Detta belopp är 1,1 miljarder lägre&lt;br&gt;än den av Riksgäldskontoret redovisade statsskulden, vilket beror på att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsfondens innehav av statsskuldväxlar uppgående till 1,1 miljarder Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;kronor har eliminerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens nettoförmögenhet har därmed minskat med 81 miljarder kronor&lt;br&gt;jämfört med förgående budgetår och uppgick per den 30 juni 1995 till&lt;br&gt;minus 1 004 miljarder kronor. Förändringen förklaras dels av årets under-&lt;br&gt;skott enligt den konsoliderade resultaträkningen, minus 189 miljarder kro-&lt;br&gt;nor, dels av transaktioner som bokförts direkt mot balansräkningen utan att&lt;br&gt;passera resultaträkningen. Exempel på sådana transaktioner är invärdering-&lt;br&gt;en av omsättnings- och anläggningstillgångar enligt vad som beskrivits&lt;br&gt;ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inledningsvis nämnts har vissa poster i balansräkningen omräknats&lt;br&gt;för att bättre spegla aktuella förmögenhetsvärden. De omräknade värdena&lt;br&gt;av såväl tillgångar som skulder är högre än motsvarande bokförda värden.&lt;br&gt;Det omräknade värdet för tillgångarna är 731 miljarder kronor och för&lt;br&gt;skulderna 1613 miljarder kronor. Nettoförmögenheten i omräknade värden&lt;br&gt;är därmed minus 882 miljarder kronor att jämföra med minus 1 004 mil-&lt;br&gt;jarder kronor enligt bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver skuldposterna i balansräkningen har staten ansvarsförbindelser&lt;br&gt;uppgående till 176 miljarder kronor bestående av utställda kreditgarantier&lt;br&gt;samt den s.k. premiereserven för framtida pensioner uppgående till 3,9 mil-&lt;br&gt;jarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.1 Konsoliderad balansräkning för den juridiska personen staten&lt;br&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bokförda&lt;br&gt;värden&lt;br&gt;940630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bokförda&lt;br&gt;värden&lt;br&gt;950630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omräknade&lt;br&gt;värden&lt;br&gt;950630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Periodavgränsningsposter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anläggningstillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kortfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Periodavgränsningsposter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1613&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoförmögenhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skulder och eget&lt;br&gt;kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska utfallet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska utfallet av statens verksamhet budgetåret 1994/95 blev&lt;br&gt;minus 189 miljarder kronor. Såväl intäkter som kostnader ökade i relation&lt;br&gt;till föregående räkenskapsår, men då statens intäkter ökade mer än kostna-&lt;br&gt;derna blev resultatet en förbättring jämfört med föregående år uppgående&lt;br&gt;till 31 miljarder kronor. På inkomstsidan var det främst inkomstskatten som&lt;br&gt;bidrog till ökningen under perioden, medan ökningarna på kostnadssidan&lt;br&gt;bl.a. förklaras av ökade kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;samt den nytillkomna avgiften till EG-budgeten. Andra kostnader, exem-&lt;br&gt;pelvis avseende räntebidrag, minskade under perioden. Vad beträffar de&lt;br&gt;finansiella kostnaderna för statsskulden ökade dessa med 28 miljarder kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.2 Konsoliderad resultaträkning för den juridiska personen staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens intäk-&lt;br&gt;ter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av avgifter och&lt;br&gt;andra ersättningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;559&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens kostna-&lt;br&gt;der&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar och bi-&lt;br&gt;drag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;531&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för personal&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga driftkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;691&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verks amhetsutfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella intäkter och&lt;br&gt;kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Särredovisas första gången 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella flödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsanalysen för staten har framställts för första gången och sak-&lt;br&gt;nar därmed jämförelsevärden. Av analysen framgår att statens kassaflöde,&lt;br&gt;dvs. summan av statens in- och utbetalningar, uppgick till minus 195 mil-&lt;br&gt;jarder kronor under budgetåret 1994/95. Det negativa kassaflödet var till&lt;br&gt;största delen hänförligt till statens finansiella verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den statliga sektorn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga sektorns samlade tillgångar uppgick år 1994 till 2 162&lt;br&gt;miljarder kronor, varav 510 miljarder kronor hänför sig till den juridiska&lt;br&gt;personen staten. I relation till bruttonationalprodukten (BNP) för budgetåret&lt;br&gt;1994/95, som enligt RRV beräknats till 1 579 miljarder kronor, utgjorde de&lt;br&gt;samlade tillgångarna 137 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samlade skulderna uppgick under motsvarande period till 2 495 mil-&lt;br&gt;jarder kronor, dvs. 158 procent av BNP. Den största enskilda skuldposten&lt;br&gt;var statsskulden som efter eliminering uppgick till 1 369 miljarder kronor&lt;br&gt;(87 procent av BNP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Differensen mellan tillgångar och skulder uppgår till minus 333 milj-&lt;br&gt;arder kronor, vilket innebär att den statliga sektorns samlade nettoförmö-&lt;br&gt;genhet var negativ vid utgången av år 1994. Nettoförmögenhetens värde&lt;br&gt;minskade med 82 miljarder kronor jämfört med föregående år. Om man&lt;br&gt;istället för bokförda värden betraktar omräknade värden framgår att den&lt;br&gt;statliga sektorns samlade nettoförmögenhet beräknades uppgå till minus&lt;br&gt;341 miljarder kronor vid utgången av år 1994. Beloppet består av den juri-&lt;br&gt;diska personen statens omräknade nettoförmögenhet på minus 882 milj-&lt;br&gt;arder kronor samt AP-fondens kapital om 541 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.3 Sammanställning av den statliga sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Statliga bolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Statliga banker&lt;br&gt;och finansinstitut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;619&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoför-&lt;br&gt;mögenhet/&lt;br&gt;Kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Eliminering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Totalt bokförda&lt;br&gt;värden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Omräknade&lt;br&gt;värden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;tillgångar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2495&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoför-&lt;br&gt;mögenhet/&lt;br&gt;Kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-228&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;5.1.2 Regeringens bedömningar och åtgärder med anledning av&lt;br&gt;revisionens iakttagelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) och dess revisorer granskar och avger revi-&lt;br&gt;sionsberättelser för myndigheter, stiftelser, bolag och andra organisationer.&lt;br&gt;RRV har under 1995 medverkat i revision av cirka 400 organisationer,&lt;br&gt;varav 260 myndigheter. Revisionen kan föranleda kritik av varierande grad.&lt;br&gt;Den allvarligaste formen av kritik innebär att revisionsobjektet erhåller&lt;br&gt;revisionsberättelse med invändning. Om en myndighet erhåller revisionsbe-&lt;br&gt;rättelse med invändning skall myndigheten till regeringen redovisa de åt-&lt;br&gt;gärder myndigheten avser att vidta med anledning av invändningen. I de&lt;br&gt;fall revisionens iakttagelser är av sådan art att de bör komma myndighetens&lt;br&gt;ledning och styrelse tillkänna avger RRV s.k. revisionsrapporter. Myndig-&lt;br&gt;heternas styrelser är ålagda att besluta om åtgärder med anledning av&lt;br&gt;RRV:s revisionsrapporter. Granskningen år 1995 har resulterat i 15 revi-&lt;br&gt;sionsberättelser med invändning, varav en berättelse avser ett aktiebolag&lt;br&gt;och övriga avser myndigheter. Detta innebär en märkbar förändring i för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hällande till föregående budgetår då 31 revisionsberättelser med invändning&lt;br&gt;avlämnades. De senaste tre årens utveckling med ökning av antalet invänd-&lt;br&gt;ningar har således brutits. Även antalet revisionsrapporter till de granskade&lt;br&gt;organisationernas styrelser har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliets revisionskontor gör i princip motsvarande årliga&lt;br&gt;revision av departementen inklusive utrikesförvaltningen, regeringskansli-&lt;br&gt;ets förvaltningskontor, RRV samt Svenska institutet. Revisionskontorets&lt;br&gt;granskning har inte föranlett någon invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för regeringens beredning av revisionens iakttagelser är&lt;br&gt;att ineffektiv användning och/eller bristfällig redovisning av statliga medel&lt;br&gt;inte kan accepteras. Det primära ansvaret för att påtalade brister och miss-&lt;br&gt;förhållanden åtgärdas ligger hos organisationernas ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lämnas en redogörelse för vilka bedömningar regeringen&lt;br&gt;gör med anledning av revisionens iakttagelser samt vilka åtgärder regering-&lt;br&gt;en, inom ramen för sitt kontroll- och stymingsansvar, har vidtagit eller&lt;br&gt;avser att vidta för att undanröja påtalade brister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtgärder med anledning av brister av principiell natur&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågor av generell karaktär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att antalet revisionsberättelser med invändningar har halverats&lt;br&gt;och antalet avlämnade rapporter till de granskade organisationernas styrel-&lt;br&gt;ser har minskat med ett fyrtiotal i förhållande till föregående år tyder på att&lt;br&gt;det har skett förbättringar inom det ekonomiadministrativa området. Många&lt;br&gt;myndigheter har lagt ned ett omfattande arbete på att förbättra sina admini-&lt;br&gt;strativa rutiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brister kvarstår dock fortfarande och RRV har i sina revisionsrapporter&lt;br&gt;riktat allvarlig kritik mot de granskade organisationerna. Flera av de rappor-&lt;br&gt;ter som har avlämnats avseende budgetåret 1994/95 behandlar frågor som&lt;br&gt;kan föras tillbaka på bristande intern kontroll eller brister i ledningarnas&lt;br&gt;förvaltning inom granskade myndigheter och andra organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de senaste årens omfattande delegering av ekonomiad-&lt;br&gt;ministrativa befogenheter från statsmaktsnivå till myndighetsnivå anser&lt;br&gt;regeringen att det är av största vikt att respektive myndighetsledning tar&lt;br&gt;ansvar för styrning och uppföljning samt ser till att rutiner och organisa-&lt;br&gt;toriska förhållanden är så ordnade att god intem kontroll kan upprätthållas&lt;br&gt;inom myndigheten. Som ett led i arbetet med att stärka de interna kontroll-&lt;br&gt;funktionerna inom myndigheterna har regeringen genom förordning&lt;br&gt;(1995:686) beslutat att större myndigheter skall inrätta intern revision från&lt;br&gt;och med den 1 juli 1995. RRV har emellertid uppmärksammat regeringen&lt;br&gt;på att samtliga berörda myndigheter ännu inte har efterlevt regeringens&lt;br&gt;beslut. I sammanhanget nämns särskilt myndigheter inom högskoleområ-&lt;br&gt;det. Regeringen ser allvarligt på de av revisionen uppmärksammade brister-&lt;br&gt;na beträffande intemkontrollen och kommer att påtala vikten av att intern&lt;br&gt;revision etableras inom berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statsfmansiella läget inskärper vikten av att så kostnadseffektivt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligt tillvarata statens intressen. RRV har återigen framfört att det enligt Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;verkets bedömning föreligger ett behov av effektivare kontroll inom myn-&lt;br&gt;dighetsområden som hanterar stora medelsflöden avseende transfereringar&lt;br&gt;och uppbörd. Med effektivare kontroll avses att det skall finnas rutiner som&lt;br&gt;säkerställer att olika typer av bidrag och stöd endast utbetalas till dem som&lt;br&gt;är berättigade till bidrag och då med rätt belopp. I sin rapport om fusk och&lt;br&gt;systembrister i välfärdssystemen har RRV konstaterat betydande brister i&lt;br&gt;detta avseende. I rapporten uppskattas omfattningen av fusk, överutnyttjan-&lt;br&gt;de och systembrister i granskade system uppgå till mellan 5 och 7 miljarder&lt;br&gt;kronor årligen (RRV dnr 1995:32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar RRV:s bedömning att det föreligger ett behov av att&lt;br&gt;förstärka kontrollrutinerna och kraven kring statlig bidrags- och stödverk-&lt;br&gt;samhet. Som framgått av kapitel 4 avser regeringen att avsätta särskilda&lt;br&gt;medel för att stärka kontrollfunktionen i staten. Ramen uppgår till 100 mil-&lt;br&gt;joner kronor år 1997 för att därefter öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att kontrollverksamheten i staten skall kunna funge-&lt;br&gt;ra effektivt är att ansvarsförhållandena är tydliga i de fall flera myndigheter&lt;br&gt;eller organisationer är engagerade i bidrags- eller stödverksamhet. RRV har&lt;br&gt;uppmärksammat regeringen på att det i vissa fall föreligger oklarheter be-&lt;br&gt;träffande hos vilken part ansvaret ligger. Regeringen har för avsikt att i&lt;br&gt;förekommande fall på ett tydligare sätt klargöra ansvarsförhållandena mel-&lt;br&gt;lan berörda parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har återigen fört fram att små myndigheter har svårt att prestera en&lt;br&gt;tillförlitlig redovisning och upprätthålla godtagbar ekonomiadministrativ&lt;br&gt;kompetens. I föregående års kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150&lt;br&gt;bil. 1) nämndes bl.a. att RRV hade uppmärksammat att särskilt de mindre&lt;br&gt;myndigheterna uppfattar regelverket om kapitalförsörjning som betungande&lt;br&gt;i förhållande till den verksamhet som bedrivs. Regeringen har fr.o.m. den&lt;br&gt;1 juli 1995 infört bestämmelser i kapitalförsörjningsförordningen&lt;br&gt;(1992:406) som bör innebära lättnader beträffande myndigheternas lånead-&lt;br&gt;ministration. Även vid översyn av förordningar i övrigt kommer de små&lt;br&gt;myndigheternas speciella förhållanden att beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har även påtalat att vissa ekonomiadministrativa brister hos myn-&lt;br&gt;digheterna ibland beror på otydliga eller felaktigt utformade regeringsbeslut&lt;br&gt;som vanligtvis rör undantag från gällande regelverk. För att komma tillrätta&lt;br&gt;med dessa problem kommer särskilda utbildningsinsatser på det ekonomi-&lt;br&gt;administrativa området att genomföras inom regeringskansliet med början&lt;br&gt;innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har vidare påvisat problem förknippade med avgiftsfinansierad&lt;br&gt;verksamhet. Bland armat föreligger vid blandfinansierad verksamhet en risk&lt;br&gt;att anslagsfinansierad verksamhet subventioneras med avgifter eller vice&lt;br&gt;versa. Vidare redovisar många myndigheter avgiftsfinansierad verksamhet&lt;br&gt;under anslag på ett felaktigt sätt vilket bland annat försvårar uppföljningen&lt;br&gt;av de av riksdagen fastlagda sparkraven på statlig konsumtion. Regeringen&lt;br&gt;har för avsikt att se över den avgiftsfinansierade verksamheten. En arbets-&lt;br&gt;grupp har bildats med representanter för Finansdepartementet och RRV&lt;br&gt;med uppgift att överväga åtgärder för att komma tillrätta med bl.a. av revi-&lt;br&gt;sionen identifierade brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1993 infördes ett generellt system för räntebeläggning av de Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;medel som myndigheterna disponerar i den egna verksamheten. Räntekon-&lt;br&gt;tomodellen skall i princip vara neutral, dvs. varken medföra positiva eller&lt;br&gt;negativa finansiella effekter för myndigheterna som kollektiv. RRV har&lt;br&gt;påtalat att många myndigheter redovisar stora belopp som ans lagssparande&lt;br&gt;respektive utgående reservation och att flertalet myndigheters likviditet är&lt;br&gt;god. Många myndigheter redovisar därför betydligt större belopp som rän-&lt;br&gt;teintäkter än som räntekostnader. Regeringen kommer med anledning av de&lt;br&gt;iakttagelser som gjorts att genomföra en översyn av räntekontomodellen.&lt;br&gt;Regeringen avser att bättre ta tillvara de statsfmansiella aspekterna i ränte-&lt;br&gt;kontomodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV konstaterar att det är nödvändigt med en anpassning av resultat-&lt;br&gt;styrningen till de särskilda förhållanden som råder vid respektive myndig-&lt;br&gt;het. Den anpassning verket anser vara nödvändig avser t.ex. målformule-&lt;br&gt;ringar, återrapporteringskrav eller rapporteringens periodicitet för vissa små&lt;br&gt;myndigheter. Regeringen har under hösten 1995 påböljat en översyn av&lt;br&gt;förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags-&lt;br&gt;framställning och en ny förordning beräknas träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1997. RRV:s iakttagelser kommer att beaktas i detta arbete. Den nya förord-&lt;br&gt;ningen kommer att avspegla ett synsätt som innebär att anpassningar kan&lt;br&gt;göras till de särskilda förhållanden som råder vid olika myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med föregående år har RRV tagit upp frågor kring styrningen av&lt;br&gt;statlig verksamhet som bedrivs i annan form än myndighetsform. I rege-&lt;br&gt;ringskansliet pågår inom ramen för en interdepartemental arbetsgrupp ett&lt;br&gt;arbete som syftar till att åstadkomma en mer samordnad och effektiv ägar-&lt;br&gt;förvaltning av de statliga bolagen. Ett led i detta arbete har redovisats i&lt;br&gt;propositionen Aktiv förvaltning av statens företag säg ande (prop.&lt;br&gt;1995/96:141). Förutsättningarna för att utveckla en mer aktiv statlig ägar-&lt;br&gt;roll kommer att studeras vidare. Regeringen avser att återkomma till riksda-&lt;br&gt;gen i denna fråga senast under det kommande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av Sveriges medlemskap i EU har betydande insatser gjorts vid&lt;br&gt;berörda myndigheter för att implementera administrationen av medel från&lt;br&gt;EG:s budget. RRV pekar i sin rapport på att det i flera avseenden finns&lt;br&gt;svårigheter att upprätthålla en tillfredsställande standard på den interna kon-&lt;br&gt;trollen vid ett flertal av de berörda myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en del torde de brister RRV uppmärksammat kunna hänföras till&lt;br&gt;bristande erfarenhet av EG:s regel- och kontrollsystem, men också av bris-&lt;br&gt;tande medvetenhet om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att hantera&lt;br&gt;de risker som dessa medelsflöden utsätts för i form av fusk, fel och misstag.&lt;br&gt;Den av regeringen nyligen inrättade delegationen för samverkan mellan&lt;br&gt;berörda myndigheter och departement för nationella åtgärder för att bättre&lt;br&gt;bekämpa bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering och använd-&lt;br&gt;ning av EU-relaterade medel, bör till en del kunna överbrygga detta. För att&lt;br&gt;försäkra sig om att EG:s medel används korrekt är det väsentligt att ansvari-&lt;br&gt;ga myndigheter kan kontrollera att villkoren för bidragen eller betalningar-&lt;br&gt;na är uppfyllda, bland annat genom kontroller på plats hos slutmottagaren.&lt;br&gt;Branschsaneringsutredningen (dir. 1995:142) undersöker bl.a. möjligheter-&lt;br&gt;na att införa kontroller för att säkerställa att bidrag inte felaktigt ges till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag på grund av att myndigheter saknar kännedom om misskötsamhet, Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;olagligt beteende eller liknande förhållanden. Utredningen skall redovisa&lt;br&gt;sitt arbete senast i april 1997. Inom Finansdepartementet övervägs för när-&lt;br&gt;varande en lagreglerad rätt för RRV att, i likhet med EU:s revisionsrätt&lt;br&gt;liksom RRV:s motsvarighet i Finland, utföra granskning hos slutmottagare&lt;br&gt;eller motsvarande för att därigenom kunna verifiera att EU:s medel admini-&lt;br&gt;strerats och använts korrekt och säkert i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa frågor inom några departementsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Justitiedepartementets verksamhetsområde har RRV liksom tidigare&lt;br&gt;uppmärksammat regeringen på att bristen på helhetssyn inom rättsväsendet&lt;br&gt;medför risk för ineffektiv styrning och bristfälligt resursutnyttjande. Rege-&lt;br&gt;ringen tillsatte i mars förra året en särskild utredare som skulle utreda frågor&lt;br&gt;om en samlad resultatredovisning för det kriminalpolitiska området. Upp-&lt;br&gt;draget redovisades i januari 1996 och en försöksverksamhet med en samlad&lt;br&gt;resultatredovisning för rättsväsendet kommer att genomföras (Rättsväsen-&lt;br&gt;dets resultat - så kan det redovisas, SOU 1995:136). En samlad resultatre-&lt;br&gt;dovisning bör ge bättre förutsättningar för effektivt resursutnyttjande och&lt;br&gt;effektiv styrning av rättsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har RRV ånyo uppmärksammat regeringen på betydelsen av en&lt;br&gt;samlad syn på informationsförsörjningen inom rättsväsendet. Den s.k. RI-&lt;br&gt;utredningen (Ju 1994:09) föreslår i betänkandet IT och verksamhetsfömy-&lt;br&gt;else inom rättsväsendet att en ny myndighet skall inrättas med uppgift att&lt;br&gt;svara för den övergripande samordningen av rättsväsendets informations-&lt;br&gt;försörjning (SOU 1995:32). Enligt regeringens uppfattning bör emellertid&lt;br&gt;en sådan samordning kunna organiseras av berörda myndigheter inom&lt;br&gt;ramen för deras ordinarie verksamhet. De berörda myndigheterna inom&lt;br&gt;rättsväsendet har därför fått i uppdrag att lämna förslag till en strategi för&lt;br&gt;samordning av rättsväsendets informationsförsörjning. Uppdraget skall&lt;br&gt;redovisas senast den 2 september 1996. Regeringen kommer därefter att ta&lt;br&gt;ställning till och fastställa i vilken utsträckning den föreslagna strategin&lt;br&gt;skall läggas till grund för den fortsatta samordningen. Regeringen kommer&lt;br&gt;då också att fastställa mål för den fortsatta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av principiellt intresse är RRV:s iakttagelser om entledigande av perso-&lt;br&gt;nal i samband med sammanslagningen den 1 juli 1995 av myndigheterna&lt;br&gt;SIDA, BITS, SAREC, Swedecorp och Styrelsen för u-landsutbildning inom&lt;br&gt;Utrikesdepartementets verksamhetsområde. RRV är kritisk till utformning-&lt;br&gt;en av de avgångsvederlag eller retroaktiva löner som utbetalats i samband&lt;br&gt;med entledigande. Regeringen anser att frågan är av stor principiell vikt.&lt;br&gt;Med anledning av RRV:s iakttagelser har en diskussion inletts mellan rege-&lt;br&gt;ringskansliet, Arbetsgivarverket och RRV. Regeringen avser att återkomma&lt;br&gt;till riksdagen i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har vidare granskat Exportkreditnämndens långfristiga garantigiv-&lt;br&gt;ning och därvid haft synpunkter på bl.a. riskspridningen och på hur sam-&lt;br&gt;hällsintresset beaktas. Dessa frågor är under beredning inom regerings-&lt;br&gt;kansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har lämnat revisionsberättelse med invändning avseende två myn-&lt;br&gt;digheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde (Försvarsmak-&lt;br&gt;ten och Fortifikationsverket, se nedan). Föregående budgetår lämnades&lt;br&gt;invändning for sju myndigheter. Den positiva utvecklingen kan hänföras till&lt;br&gt;att myndigheterna generellt har ökat sin ekonomiadministrativa kompetens&lt;br&gt;samt att de omfattande omstruktureringar som berörde flera myndigheter&lt;br&gt;inom området nu är genomförda. Fortfarande konstateras dock ett behov av&lt;br&gt;att ytterligare förbättra styrning, kontroll och redovisningssystem för vissa&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB) har RRV upp-&lt;br&gt;märksammat regeringen på att ÖCB:s medel avseende beredskapslager har&lt;br&gt;ökat under de senaste åren till följd av utförsäljningar som inte inneburit&lt;br&gt;motsvarande återinvesteringar. Regeringen avser därför att snarast fatta&lt;br&gt;beslut om att 350 miljoner kronor skall inlevereras till statskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har funnit att generella brister och systemfel hindrar effektiviteten&lt;br&gt;i vissa bidragssystem inom Socialdepartementets verksamhetsområde.&lt;br&gt;Vidare bör enligt RRV statens kontrollmöjligheter förbättras. RRV anser&lt;br&gt;också att kraven bör skärpas på resultatstyrning och tillsyn över hur gällan-&lt;br&gt;de regler tillämpas och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet bedriver i samverkan med Riksförsäkringsverket ett&lt;br&gt;omfattande arbete för att komma till rätta med problemen. Regeringen har&lt;br&gt;nyligen lagt fram ett förslag till riksdagen om regelförändringar vad gäller&lt;br&gt;bostadsbidrag innefattande åtgärder för ökad kostnadskontroll och minska-&lt;br&gt;de utgifter (prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag). Vidare avser&lt;br&gt;regeringen att under våren lämna en proposition till riksdagen om ändring&lt;br&gt;av reglerna för samhällsstöd till barn vars föräldrar inte bor tillsammans.&lt;br&gt;Regeländringarna syftar till att uppnå bättre fungerande bidragssystem&lt;br&gt;jämte kostnadsminskningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ett uppdrag till RRV som redovisats i tre särskilda&lt;br&gt;rapporter (RRV 1995:32, RRV 1995:33 och RRV 1995:34) bedrivs utöver&lt;br&gt;de ovan redovisade systemförändringarna ett arbete med att ta fram åtgär-&lt;br&gt;der för att komma till rätta med fusk och överutnyttjande inom förmånssys-&lt;br&gt;temen. I detta sammanhang kan framhållas att det för närvarande pågår en&lt;br&gt;översyn av registerlagregleringen i enlighet med vad som anfördes i rege-&lt;br&gt;ringens proposition 1995/96:128 om bl.a. vissa registerfrågor inom social-&lt;br&gt;försäkringsadministrationen. Avsikten är bl.a. att bättre ta tillvara ADB-&lt;br&gt;tekniken för kontroll- och uppföljningsändamål. Härvid är dock avvägning-&lt;br&gt;en mellan rättssäkerhet, administrativ effektivitet och skydd för den person-&lt;br&gt;liga integriteten av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan rörande skärpta krav på resultatstyrningen och tillsynen över&lt;br&gt;regeltillämpningen har studerats i samverkan mellan Socialdepartementet,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och RRV. Arbetet har delvis skett mot bakgrund av&lt;br&gt;att RRV lämnade revisionsberättelse med invändning avseende Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets årsredovisning för budgetåret 1993/94. Innehållet i årsredovis-&lt;br&gt;ningen för budgetåret 1994/95 utgör emellertid ett betydligt bättre underlag&lt;br&gt;för styrning av socialförsäkringsadministrationens verksamhet än tidigare&lt;br&gt;årsredovisningar. Utvecklingsarbetet fortsätter alltjämt. I sammanhanget&lt;br&gt;kan noteras att den pågående utredningen om socialförsäkringsadministra-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionens organisation kommer att redovisa sitt uppdrag under april månad&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Finansdepartementets verksamhetsområde har RRV upp-&lt;br&gt;märksammat regeringen på behovet av åtgärder för förstärkt riskkontroll&lt;br&gt;inom Riksgäldskontorets verksamhetsområde. Enligt RRV är det framför&lt;br&gt;allt angeläget att riskkontrollen förstärks inom avdelningen utlandsmar-&lt;br&gt;knad, delvis till följd av den omfattande volymtillväxten i avdelningens&lt;br&gt;derivatportfölj under senare år. Regeringen anser det vara av hög prioritet&lt;br&gt;att Riksgäldskontoret vidtar åtgärder som säkerställer god intern kontroll&lt;br&gt;inom hela Riksgäldskontorets verksamhetsområde. Som ett led i detta a-&lt;br&gt;rbete har en omorganisation av Riksgäldskontoret genomförts. Dessutom&lt;br&gt;implementeras för närvarande ett nytt finansadministrativt system. Rege-&lt;br&gt;ringen kommer fortlöpande bevaka att även andra åtgärder vidtas som leder&lt;br&gt;till skärpt riskkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har vidare föreslagit att Riksskatteverkets ansvar för samordningen&lt;br&gt;mellan skatteförvaltningen och exekutionsväsendet skall anges i instruktio-&lt;br&gt;nerna för dessa förvaltningar. För att indrivningsarbetet skall kunna bedri-&lt;br&gt;vas effektivt är det av stor vikt att kronofogdemyndigheterna och skatte-&lt;br&gt;myndigheterna samverkar på ett rationellt sätt. Skattebetalningsutredningen&lt;br&gt;(dir. 1993:22) kommer inom kort att lägga fram ett förslag om införande av&lt;br&gt;ett system med så kallade skattekonton. Om förslaget genomförs kommer&lt;br&gt;bl.a kravet på återrapportering till skattemyndigheterna under indrivnings-&lt;br&gt;arbetet att förändras. Enligt regeringens mening bör frågan om en närmare&lt;br&gt;reglering av samordningen mellan skattemyndigheterna och kronofogde-&lt;br&gt;myndigheterna övervägas i samband med utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde har RRV på&lt;br&gt;flera punkter uppmärksammat att det finns brister i Arbetsmarknadsverkets&lt;br&gt;(AMV) interna styrning, kontroll och uppföljningsverksamhet. Anslagspos-&lt;br&gt;ten 1 under anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas&lt;br&gt;för bl.a. tillfälliga personalförstärkningar. Under budgetåret 1994/95 fick&lt;br&gt;högst 395 miljoner kronor användas för detta ändamål. Mot bakgrund av&lt;br&gt;överskridande på berörd anslagspost (se nedan) omfördes efter räkenskap-&lt;br&gt;sårets utgång utgifter för 55 miljoner kronor till anslaget A 1. Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsverkets förvaltningskostnader med motiveringen att det i första hand är&lt;br&gt;förvaltningsanslaget som skall belastas med personalkostnader. Effekten av&lt;br&gt;förfarandet blev att det redovisade överutnyttjandet av anslagsposten 1&lt;br&gt;under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder blev lägre än det annars&lt;br&gt;skulle ha blivit. Denna redovisningsprincip tillämpades dock inte i föregå-&lt;br&gt;ende årsredovisning. RRV ifrågasätter förfaringssättet men förutsätter att&lt;br&gt;principen skall tillämpas framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det inträffade ytterligare förstärker bilden av att&lt;br&gt;uppföljningen och den interna styrningen inte fungerar tillfredsställande&lt;br&gt;inom AMV. Avsikten med personalförstärkningsramen är att, under vissa&lt;br&gt;förutsättningar, möjliggöra en personalstyrka vid arbetsförmedlingen ut-&lt;br&gt;över vad förvaltningsanslaget medger. Någon generell utbytbarhet mellan&lt;br&gt;medlen för tillfälliga personalförstärkningar och medlen på förvaltnings-&lt;br&gt;anslaget finns inte. Det är inte acceptabelt att med hjälp av redovisningstek-&lt;br&gt;nik undvika överskridanden av ett anslag eller en anslagspost. Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsätter att AMV framdeles i redovisningen särskiljer medlen från de två&lt;br&gt;anslagen på ett korrekt och konsekvent sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller tillsynen av arbetslöshetskassorna konstaterar RRV att allt&lt;br&gt;färre ärenden granskats under de senaste tre åren. Regeringen har uppmärk-&lt;br&gt;sammat riksdagen på de bristande resurserna inom tillsynsverksamheten&lt;br&gt;och AMV har för innevarande budgetår tilldelats ytterligare medel för till-&lt;br&gt;synsverksamheten. Regeringen avser att följa upp hur dessa medel utnytt-&lt;br&gt;jas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV förordar en samordning inom intemrevisionsfunktionen vid AMV.&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen ( AMS) har lämnat ett förslag till regeringen om&lt;br&gt;en centralisering av intemrevisionsfunktionen. Regeringen kommer att ta&lt;br&gt;ställning till detta förslag i samband med översynen av AMV:s framtida&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande intemkontrollen i bidragshanteringen har RRV särskilt upp-&lt;br&gt;märksammat säkerheten i bidragshantering av arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder som finansieras genom nedsättning av arbetsgivares sociala avgif-&lt;br&gt;ter. Det handlar främst om utbildningsvikariat. RRV har på regeringens&lt;br&gt;uppdrag lämnat förslag till åtgärder för att få till stånd effektiv kontroll och&lt;br&gt;rättvisande ekonomisk redovisning samt förbättrad uppföljning inom områ-&lt;br&gt;det. Regeringen ser för närvarande över samtliga arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder och kommer att ta ställning till förslaget i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom AMV med att förbättra styrning, uppföljning och kontroll&lt;br&gt;kommer kontinuerligt att bevakas från regeringens sida bl.a. inom ramen&lt;br&gt;för en arbetsgrupp med representanter för AMS och Arbetsmarknadsdepar-&lt;br&gt;tementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har tidigare påtalat att myndigheter inom vissa verksamhetsområ-&lt;br&gt;den har bildat stiftelser och köpt bolag utan regeringens tillstånd. Med an-&lt;br&gt;ledning av riksdagens ställningstagande när det gäller former för statlig&lt;br&gt;verksamhet har regeringen den 29 februari 1996 beslutat att samtliga statli-&lt;br&gt;ga universitet och högskolor inom Utbildningsdepartementets verksamhets-&lt;br&gt;område skall ompröva sina nuvarande engagemang i bolag, stiftelser och&lt;br&gt;andra associationer samt pröva huruvida eventuella ansökningar om nya&lt;br&gt;engagemang skall vidhållas. Ett liknande beslut har fattats inom Civildepar-&lt;br&gt;tementets verksamhetsområde beträffande länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid RRV:s granskning av lärares arbetstid och övertimmar har fram-&lt;br&gt;kommit att schablonmässiga beräkningsgrunder använts och att beräkning-&lt;br&gt;ar på icke avtalsenliga grunder har förekommit, vilket medfört att övertid-&lt;br&gt;sersättning har utbetalats med felaktiga belopp. Vidare har RRV granskat&lt;br&gt;lärares bisysslor och avlämnat en rapport. Regeringen har under året tillsatt&lt;br&gt;en utredning som har till uppgift att utreda tjänsteorganisationen för lärare&lt;br&gt;vid statliga universitet och högskolor (dir. 1996:3) som bl.a. skall behandla&lt;br&gt;dessa frågor. Utbildningsdepartementet har också i skrivelser till högskolor-&lt;br&gt;na redogjort för gällande bestämmelser samt rektorernas ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många myndigheter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområ-&lt;br&gt;de har problem med att upprätthålla en jämn och hög nivå på kontrollen av&lt;br&gt;de statliga medlen. Regeringen har fr.o.m. budgetåret 1994/95 ålagt univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor att inrätta intern revision. RRV har funnit att flera hög-&lt;br&gt;skolor inte har vidtagit några åtgärder för att efterkomma bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid några högskolor har åtgärder vidtagits men verksamheten har ännu inte Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;kommit igång. Regeringen ser mycket allvarligt på att högskolorna inte har&lt;br&gt;följt kravet på inrättande av intemrevision. De högskolor som inte har följt&lt;br&gt;kravet skall enligt ett särskilt regeringsbeslut inkomma med en redovisning&lt;br&gt;av att intemrevision inrättats och att en fastlagd revisionsplan finns. Om&lt;br&gt;detta inte kan uppvisas senast den 14 juni 1996 avser regeringen att aktuali-&lt;br&gt;sera frågan om styrelsemas sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolornas årsredovisningar har på grund av vissa brister inte kunnat&lt;br&gt;tjäna som ett fullgott underlag för regeringens styrning. I samband med&lt;br&gt;Högskoleverkets arbete med att ta in information från högskolorna utifrån&lt;br&gt;de krav som har formulerats i regleringsbrev, högskoleförordningen&lt;br&gt;(1993:100) samt förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m.&lt;br&gt;vid universitet och högskolor har det vidare - på grund av den bristande&lt;br&gt;enhetligheten i efterlevnaden av föreskrifterna - visat sig vara svårt att göra&lt;br&gt;de sammanställningar som krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har uppmärksammat behovet av att ytterligare öka insatserna&lt;br&gt;för att tillse att högskolornas redovisning håller hög kvalitet och är jämför-&lt;br&gt;bar mellan högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har med anledning av detta den 8 februari 1996 beslutat att&lt;br&gt;ge RRV och Högskoleverket ett gemensamt uppdrag att utarbeta komplette-&lt;br&gt;rande föreskrifter och råd avseende den ekonomiska redovisningen för&lt;br&gt;universitet och högskolor. I de fall det av projektet framgår att det för upp-&lt;br&gt;följning och styrning på nationell nivå är väsentligt att redovisningen görs&lt;br&gt;på ett likformigt sätt vid samtliga högskolor, skall RRV efter samråd med&lt;br&gt;Högskoleverket utfärda kompletterande föreskrifter senast den 30 augusti&lt;br&gt;1996 att gälla fr.o.m kalenderåret 1997.1 övrigt skall råd publiceras i lämp-&lt;br&gt;lig form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har granskat fördelning och uppföljning av utbetalade forsknings-&lt;br&gt;medel vid Forskningsrådsnämnden (FRN), Humanistisk-Samhällsvetenska-&lt;br&gt;pliga forskningsrådet (HSFR), Medicinska forskningsrådet (MFR), Natur-&lt;br&gt;vetenskapliga forskningsrådet (NFR), Socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;br&gt;(SFR), Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) samt Teknikvetenska-&lt;br&gt;pliga forskningsrådet (TFR). Syftet med granskningen har varit att bedöma&lt;br&gt;forskningsrådens rutiner samt få en uppfattning om hur vanligt det är att&lt;br&gt;forskningsrådens ledamöter och suppleanter erhåller forskningsbidrag från&lt;br&gt;de råd i vilka de medverkar. Samtliga forskningsråd utom FRN har erhållit&lt;br&gt;revisionsrapport över iakttagna brister. Det område där flest svagheter har&lt;br&gt;identifierats är uppföljning av forskningsprojekt. Även rutiner för hantering&lt;br&gt;av jäv sfrågor brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av RRV:s iakttagelser samt de redogörelser myndigheter-&lt;br&gt;na har lämnat med anledning av granskningsresultaten har regeringen den&lt;br&gt;14 mars 1996 fattat beslut om att forskningsråden och i tillämpliga delar&lt;br&gt;även Forskningsrådsnämnden skall ansvara för att en ekonomisk uppfölj-&lt;br&gt;ning, utifrån gemensamma grundprinciper, görs av de medel som betalas ut&lt;br&gt;av forskningsråden till universitet och högskolor samt senast den 14 juni&lt;br&gt;1996 inkomma till regeringen med en redogörelse för grundprinciperna.&lt;br&gt;Uppföljning skall göras årligen av samtliga avslutade projekt samt av ett&lt;br&gt;urval av de pågående projekten. RRV skall följa upp vidtagna åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga forskningsråd har redovisat att de har infört jävsregler. Rege-&lt;br&gt;ringen har givit RRV i uppdrag att verifiera de åtgärder som forskningsrå-&lt;br&gt;den vidtagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Jordbruksdepartementet verksamhetsområde har RRV vid&lt;br&gt;granskning av Statens jordbruksverks (S JV) verksamhet påtalat allvarliga&lt;br&gt;brister inom områdena organisation, intern kontroll och ADB-system. Re-&lt;br&gt;geringen är medveten om att de arbetsuppgifter SJV blev ålagda i samband&lt;br&gt;med inträdet i EU utfördes under hård tidspress och med knappa resurser.&lt;br&gt;Regeringen anser dock att bristerna är av den karaktären att de måste åtgär-&lt;br&gt;das skyndsamt. Detta inskärps av de krav som ställs på Jordbruksverket&lt;br&gt;såsom utbetalningsställe för jordbruksfonden. Enligt EG-kommissionens&lt;br&gt;förordning (EG) nr 1663/95 måste ett utbetalningsställe vara ackrediterat&lt;br&gt;för att få hantera betalningar till och från EG:s jordbruksfonds garantisek-&lt;br&gt;tion och för att ackreditering skall beviljas måste verket uppfylla ett antal&lt;br&gt;krav som ställs på redovisnings- och förvaltningsrutinema. Mot bakgrund&lt;br&gt;av RRV:s iakttagelser beviljade regeringen den 12 oktober 1995 SJV endast&lt;br&gt;tillfällig ackreditering samt gav SJV i uppdrag att åtgärda bristerna senast&lt;br&gt;den 31 januari respektive den 1 april 1996. Vidare har regeringen uppdragit&lt;br&gt;åt RRV att senast den 10 maj 1996 verifiera i vad mån de åtgärder SJV&lt;br&gt;vidtagit överensstämmer med de villkor som gäller för ackreditering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Kulturdepartementets verksamhetsområde konstaterar RRV i lik-&lt;br&gt;het med föregående år brister i resultatredovisningen, den interna styrning-&lt;br&gt;en och uppföljningen. RRV har lämnat rapport till styrelserna för sex myn-&lt;br&gt;digheter för brister inom nämnda områden. För att komma tillrätta med&lt;br&gt;bristerna har departementet anordnat särskilda seminarier om årsredovis-&lt;br&gt;ningarna. Seminarierna ingår i den kontinuerliga dialogen mellan departe-&lt;br&gt;mentet och myndigheterna. Vidare har samtal förts med varje myndighet&lt;br&gt;om årsredovisningens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några stiftelser m.fl. organ inom departementets område har för första&lt;br&gt;gången lämnat resultatredovisningar. Då institutionerna inte har haft till-&lt;br&gt;gång till de utbildningar som anordnats av RRV för myndigheterna är årsre-&lt;br&gt;dovisningarna något bristfälliga och bör förbättras. Av denna anledning har&lt;br&gt;departementet anordnat ett särskilt seminarium för dessa institutioner och&lt;br&gt;det finns även planer på att anordna särskilda utbildningar för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att rapporteringen av resultat inom Miljödepartemen-&lt;br&gt;tets verksamhetsområde bör utvecklas ytterligare. I flera fall föreligger pro-&lt;br&gt;blem med att beskriva och mäta verksamheten i kvantitativa termer samt att&lt;br&gt;redovisa effekter av utförd verksamhet. Regeringen poängterar vikten av att&lt;br&gt;det påbörjade arbetet med resultatstyrning fortsätter och vidareutvecklas.&lt;br&gt;En viktig del i detta arbete är att ta fram uppföljningsbara och tydliga verk-&lt;br&gt;samhetsmål. Ett exempel på sådant utvecklingsarbete är samarbetet mellan&lt;br&gt;Naturvårdsverket, Miljödepartementet och Finansdepartementet i syfte att&lt;br&gt;vidareutveckla verksamhetsmålen inför 1997 års regleringsbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtgärder med anledning av revisionsberättelser med invändning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invändningar med anledning av att resultatredovisning saknas eller är&lt;br&gt;bristfällig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För räkenskapsåret 1993/94 lämnade RRV totalt nio skäl för invändningen&lt;br&gt;i revisionsberättelsen avseende Försvarsmakten. Försvarsmakten har under&lt;br&gt;den granskade perioden genomfört ett åtgärdsprogram, vilket har medfört&lt;br&gt;högre informationskvalitet i årsredovisningen för budgetåret 1994/95. An-&lt;br&gt;talet skäl för invändningen har därmed minskat väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har lämnat invändning i revisionsberättelsen mot den av Försvars-&lt;br&gt;makten inlämnade resultatredovisningen med hänvisning till att den inte&lt;br&gt;uppfyller väsentliga krav enligt förordningen (1993:134) om myndigheters&lt;br&gt;årsredovisning och anslagsframställning. Den avgörande anledningen till&lt;br&gt;detta är att den ekonomiska redovisningen inte ger en rättvisande bild av&lt;br&gt;programmens kostnader, bl.a. genom att utgifter för krigsmateriel inte pe-&lt;br&gt;riodiserats genom årliga avskrivningar. Vidare anger RRV att det av redo-&lt;br&gt;visningen inte framgår hur använda medel under året bidragit till förban-&lt;br&gt;dens uppnådda krigsduglighetsvärde. RRV bedömer att det krävs ett ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete över flera år innan en rättvisande bild kan redovisas av ett&lt;br&gt;krigsförbands verkliga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant utvecklingsarbete pågår inom Försvarsdepartementet och&lt;br&gt;Försvarsmakten. I detta arbete ingår bl.a. att invärdera befintlig krigsmateri-&lt;br&gt;el och periodisera utgifterna för all krigsmateriel samt att åstadkomma en&lt;br&gt;tydligare koppling mellan resurser, prestationer och uppsatta mål. Resultatet&lt;br&gt;av genomfört utvecklingsarbete kommer att redovisas i nästkommande&lt;br&gt;årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har även lämnat invändning mot Fortifikationsverkets (FortV)&lt;br&gt;årsredovisning när det gäller resultatredovisningen, som enligt RRV inte&lt;br&gt;uppfyller de krav som ställs. Bl.a. saknas redovisning av väsentliga slut-&lt;br&gt;prestationer, volymer, totala intäkter och kostnader samt hur dessa utveck-&lt;br&gt;lats över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 godkänt inrikt-&lt;br&gt;ningen i ett av FortV inlämnat förslag till mätmetoder och resultatmått. I&lt;br&gt;den första delårsrapporten för budgetåret 1995/96 har FortV tagit ett första&lt;br&gt;steg mot att redovisa verksamheten enligt denna struktur. Under återstoden&lt;br&gt;av budgetåret kommer ambitionsnivån att höjas i takt med informationssys-&lt;br&gt;temets utveckling. Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna torde&lt;br&gt;medföra betydande förbättringar inom området. Regeringen avser dock att&lt;br&gt;noggrant följa utveckligen och efterhand ytterligare precisera sina krav i&lt;br&gt;detta avseende om erfarenheterna visar på ett sådant behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har i sin revisionsberättelse avseende Arbetslivsfonden bedömt att&lt;br&gt;resultatredovisningen inte uppfyller väsentliga krav och därför inte ger en&lt;br&gt;rättvisande bild av verksamheten under räkenskapsåret 1994/95. Förord-&lt;br&gt;ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ-&lt;br&gt;ning kom i vissa delar formellt att gälla för Arbetslivsfonden först genom&lt;br&gt;ett särskilt regeringsbeslut den 11 maj 1995. Eftersom Arbetslivsfondens&lt;br&gt;verksamhet - liksom dess administration - upphörde den 1 juli 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(prop. 1992/93:100. bil. 11, bet. 1992/93:AU12, rskr. 1992/93:203) blev Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;möjligheterna för fonden att fullt ut efterkomma kraven i det särskilda rege-&lt;br&gt;ringsbeslutet begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har genom beslut i december 1995 uppdragit åt Arbetslivsin-&lt;br&gt;stitutet att, mot bakgrund av genomförda uppföljningar och utvärderingar&lt;br&gt;m.m. avseende Arbetslivsfondens verksamhet, analysera och sammanfatta&lt;br&gt;de resultat och effekter som fondens insatser har givit upphov till. Uppdra-&lt;br&gt;get skall slutredovisas senast vid årsskiftet 1996/97. Regeringen avser att&lt;br&gt;därefter återkomma till riksdagen i denna fråga. Regeringen kommer vidare&lt;br&gt;att tillvarata erfarenheterna från Arbetslivsfondens system med s.k. kun-&lt;br&gt;skapscheckar vad beträffar kontrollen av utbetalningar från Europeiska&lt;br&gt;socialfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invändningar med anledning av allvarliga brister i förvaltning eller&lt;br&gt;redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har lämnat invändning i revisionsberättelsen över Vägverkets årsredo-&lt;br&gt;visning avseende 1994. Enligt RRV finns brister avseende den interna&lt;br&gt;kontrollen samt efterlevnaden av gällande regelverk. Enligt verkets mening&lt;br&gt;finns dessutom behov av ytterligare affärsjuridisk kompetens. RRV har&lt;br&gt;även påtalat risker för att statens ekonomiska intressen inte tillgodosetts på&lt;br&gt;ett tillfredsställande sätt samt att upphandling skett utan konkurrens. Väg-&lt;br&gt;verket har till regeringen redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anled-&lt;br&gt;ning av RRV:s kritik. Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna är&lt;br&gt;relevanta. Regeringen avser emellertid att följa upp att vidtagna åtgärder har&lt;br&gt;haft avsedd effekt, bl.a. inom ramen för den löpande mål- och resultatdialo-&lt;br&gt;gen med myndigheten. Såvitt avser Vägverkets årsredovisning för år 1995&lt;br&gt;har RRV avgivit en revisionsberättelse utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och tekniksutvecklingsverket (NUTEK) fick invändning i revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen avseende ledningens förvaltning. RRV konstaterade brister&lt;br&gt;i NUTEK:s beredning av beslut, huvudsakligen rörande dokumentation av&lt;br&gt;beslutsunderlag. NUTEK har informerat regeringen och RRV om de åtgär-&lt;br&gt;der verket har vidtagit eller ämnar vidta för att skapa en ändamålsenlig&lt;br&gt;struktur för beredning, kontroll och uppföljning av beslut. Ett led i detta&lt;br&gt;arbete är den intemrevisionsfunktion som har inrättats vid NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att de åtgärder som hittills vidtagits och de&lt;br&gt;som planeras torde medföra att förhållandena avsevärt förbättras. Regering-&lt;br&gt;en avser dock att följa upp att effekterna av vidtagna åtgärder samt det fort-&lt;br&gt;satta förbättringsarbetet på NUTEK medför att såväl kontrollstrukturen som&lt;br&gt;dess tillämpning anpassas till de krav som kan ställas på verksamheten. En&lt;br&gt;dialog med NUTEK har därför inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har lämnat invändning mot att Fortifikationsverket (FortV) inte har&lt;br&gt;finansierat investeringar i anläggningstillgångar uppgående till drygt 500&lt;br&gt;miljoner kronor med lån i Riksgäldskontoret. FortV har därigenom inte&lt;br&gt;uppfyllt kraven i kapitalförsörjningsförordningen (1992:406). FortV har i&lt;br&gt;en skrivelse framfört att de ansett att de är undantagna från kapitalförsöij-&lt;br&gt;ningsförordningen i detta avseende och hemställt om regeringens ställ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstagande. Av regleringsbrev för budgetåren 1994/95 och 1995/96 Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;framgår dock att FortV inte har varit undantaget från skyldigheten att finan-&lt;br&gt;siera sina investeringar i anläggningstillgångar genom att uppta lån i Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter avslutat budgetår har FortV upptagit lån för vissa av de ovan&lt;br&gt;nämnda investeringarna. Regeringen förutsätter att FortV fortsättningsvis&lt;br&gt;kommer att uppfylla kapitalförsörjningens krav avseende lånefinansiering&lt;br&gt;av anläggningstillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Karolinska institutet har RRV lämnat invändning med anledning av&lt;br&gt;brister i den ekonomiadministrativa styrningen och kontrollen, vilka väsent-&lt;br&gt;ligen påverkat tillförlitligheten i underlaget till årsredovisningen. RRV har&lt;br&gt;p.g.a. dessa brister inte kunnat bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt&lt;br&gt;varit rättvisande. Karolinska institutet har i en skrivelse givit RRV rätt i dess&lt;br&gt;kritik samt anmält att institutet har vidtagit åtgärder för att förändra rutiner&lt;br&gt;och anvisningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att institutet arbetar för att komma tillrätta med brister-&lt;br&gt;na har regeringen givit RRV i uppdrag att under budgetåret 1995/96 göra&lt;br&gt;fördjupade granskningar av Karolinska institutet, vilka skall avrapporteras&lt;br&gt;till regeringen senast den 31 oktober 1996. Regeringen avser att på grund-&lt;br&gt;val av de fortsatta granskningarna ta ställning till om institutets problem kan&lt;br&gt;lösas inom myndigheten eller om det behövs extern medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Högskolan i Gävle/Sandviken har RRV avgivit revisionsbe-&lt;br&gt;rättelse med invändning p.g.a. att högskolestyrelsen beslutat om arvode till&lt;br&gt;rektor för ett särskilt uppdrag avseende högskolans FoU-verksamhet. Det&lt;br&gt;extra arvodet motiverades av att uppdraget skulle medföra merarbete för&lt;br&gt;rektor. Det är emellertid endast regeringen som kan besluta om ersättning&lt;br&gt;till rektor vid en högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har påtalat för högskolan att styrelsen inte haft behörighet att&lt;br&gt;besluta om ersättningen. Eventuella framtida överträdelser av detta slag&lt;br&gt;kommer att medföra att regeringen tar upp bl.a. frågan om återbetalning av&lt;br&gt;felaktigt utbetalad ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sameskolstyrelsen har erhållit revisionsberättelse med invändning bero-&lt;br&gt;ende på att årsredovisningen saknat anslagsredovisning. Sameskolstyrelsen&lt;br&gt;har i en skrivelse med anledning av RRV:s granskning redogjort för att de&lt;br&gt;interna rutinerna skall förbättras och att årsredovisningen skall vara kom-&lt;br&gt;plett och korrekt när den inlämnas framdeles. Sameskolstyrelsen har på&lt;br&gt;regeringens uppdrag kompletterat årsredovisningen i vissa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet har erhållit revisionsberättelse med invändning. För&lt;br&gt;invändningen finns två skäl dels att avräkning mot statsbudgeten har gjorts&lt;br&gt;i strid mot gällande regelverk varför anslagsredovisning samt resultat- och&lt;br&gt;balansräkning inte är rättvisande, dels att den interna kontrollen har väsent-&lt;br&gt;liga brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet inrättade den 1 januari 1996 en central controllerfunk-&lt;br&gt;tion och myndigheten fortsätter i övrigt att stärka ekonomifunktionen ge-&lt;br&gt;nom ett ökat ADB-stöd. Regeringen bedömer för närvarande att dessa åt-&lt;br&gt;gärder är tillfredsställande. Regeringen avser dock att, bl.a. inom ramen för&lt;br&gt;den löpande mål- och resultatdialogen, närmare följa resultatet av de ekono-&lt;br&gt;miadministrativa insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Gävleborgs län har erhållit revisionsberättelse med in-&lt;br&gt;vändning. Datorer, annan utrustning och förbättringsutgifter på armans&lt;br&gt;fastighet till ett sammanlagt värde av 4,3 miljoner kronor har inte klassifice-&lt;br&gt;rats och bokförts som anläggningstillgång. Detta står i strid med bokfö-&lt;br&gt;ringsförordningen (1979:1212). Som en konsekvens av förfarandet har&lt;br&gt;aktuella investeringar i anläggningstillgångar inte finansierats via lån i Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret, vilket strider mot kapitalförsörjningsförordningen&lt;br&gt;(1992:406).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har med anledning av invändningen i revisionsberättelsen&lt;br&gt;aktiverat dessa tillgångar, varefter lån upptagits i Riksgäldskontoret. Civil-&lt;br&gt;departementet har i särskild skrivelse inför länsstyrelsernas arbete med&lt;br&gt;anslagsframställningarna för år 1997 lyft fram skyldigheten att följa kapital-&lt;br&gt;försöijningsförordningen. Regeringen förutsätter att Länsstyrelsen i Gävle-&lt;br&gt;borgs län även fortsättningsvis följer såväl kapitalförsörjningsförordningen&lt;br&gt;som bokföringsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkens museum - etnografiska har erhållit revisionsberättelse med in-&lt;br&gt;vändning med hänvisning till att årsredovisningen inte motsvarar de krav&lt;br&gt;som ställs. RRV anser att hela ekonomifunktionen bör ses över då årsredo-&lt;br&gt;visningen har stora brister. Museet har påbörjat en omorganisation och&lt;br&gt;arbetar med att förbättra de administrativa rutinerna. Samråd sker mellan&lt;br&gt;Kulturdepartementet och museet i syfte att snabbt få en lösning på prob-&lt;br&gt;lemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Statens biograjbyrå har RRV avgivit en revisionsberättelse&lt;br&gt;med invändning med anledning av att myndighetens styrelse inte fattat&lt;br&gt;beslut om årsredovisningen. Biografbyråns styrelse har därefter den 24&lt;br&gt;november 1995 fattat beslut om att fastställa årsredovisningen. Regeringen&lt;br&gt;förutsätter att förfarandet inte kommer att upprepas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet har erhållit&lt;br&gt;revisionsberättelse med invändning eftersom årsredovisningen lämnades in&lt;br&gt;för sent. Regeringen utgår frän att fastställda tidpunkter respekteras fram-&lt;br&gt;gent då för sent inlämnade årsredovisningar negativt påverkar förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för regeringen att på ett tillfredsställande sätt bedöma och avrap-&lt;br&gt;portera verksamheten till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invändning avseende hantering av anslag i strid med riksdagens eller&lt;br&gt;regeringens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har lämnat invändning i revisionsberättelsen över Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsverkets (AMV) årsredovisning med anledning av ett anslagsöverskri-&lt;br&gt;dande och ett överskridande av en anslagspost. Dels har anslagsposten 1&lt;br&gt;under reservationsanslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder överskri-&lt;br&gt;dits med drygt 280 miljoner kronor, dels har reservationsanslaget B 5. Sär-&lt;br&gt;skilda åtgärder för arbetshandikappade utnyttjats utöver tilldelade medel&lt;br&gt;med knappt 200 miljoner kronor. Överskridandet under anslaget A 2. här-&lt;br&gt;rör från anslagspost 1 som överutnyttjats med knappt 210 miljoner kronor.&lt;br&gt;Överskridandet skulle dessutom, såvitt RRV kan bedöma, ha blivit sam-&lt;br&gt;manlagt omkring 100 miljoner kronor större om periodiceringen av utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och anslagsavräkning varit riktig. RRV anser att överskridandena och felpe-&lt;br&gt;riodiceringama visar på brister i AMV:s interna styrning och uppföljning.&lt;br&gt;RRV menar vidare att anslagen bör förses med någon form av bemyndigan-&lt;br&gt;deramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser mycket allvarligt på det inträffade och delar RRV:s be-&lt;br&gt;dömning att det finns brister i AMV:s interna styrning och uppföljning.&lt;br&gt;Regeringen anser att den flexibilitet mellan budgetår som RRV efterlyser&lt;br&gt;kan tillgodoses genom förändringar i anslagsstrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i samband med proposition 1995/96:61 Anställning med&lt;br&gt;lönebidrag (bet. 1995/96:AU4, rskr. 1995/96:61) fattat beslut om att över-&lt;br&gt;skridandet på anslaget B 5 skall finansieras med de medel som tilldelats&lt;br&gt;under innevarande budgetår på anslaget. Överskridandet på anslagsposten 1&lt;br&gt;under anslaget A 2 avräknas de tilldelade medlen på anslagsposten för inne-&lt;br&gt;varande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att under innevarande budgetår undvika överskridanden har rege-&lt;br&gt;ringen i regleringsbrevet för AMV angivit att Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;(AMS) varje månad skall redovisa medelsförbrukningen fördelad på olika&lt;br&gt;åtgärder/ändamål samt en prognos över hur mycket som beräknas utbetalas&lt;br&gt;från anslagen fram till den 31 december 1995, den 30 juni 1996 samt till&lt;br&gt;slutet av budgetåret. AMS skall också redovisa medel under anslagen som&lt;br&gt;intecknats genom beslut men ännu ej utbetalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller anslaget B 4 innevarande budgetår, vilket motsvarar anslaget&lt;br&gt;B 5 budgetåret 1994/95, sker en ytterligare bevakning av utgiftsutveckligen&lt;br&gt;i och med den återrapportering riksdagen krävt i samband med tilldelningen&lt;br&gt;av extra medel för lönebidragen (bet. 1995/96:AU4, rskr. 1995/96:61).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Granskning av delårsrapporter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i förstärkningen av den löpande uppföljningen av verksamheten&lt;br&gt;under innevarande budgetår har regeringen beslutat att myndigheter som&lt;br&gt;omfattas av förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och&lt;br&gt;anslagsframställning skall upprätta delårsrapport per den 31 december 1995&lt;br&gt;och per den 30 juni 1996. Riksrevisionsverket (RRV) har ålagts att granska&lt;br&gt;dessa delårsrapporter samt avge revisorsintyg avseende genomförd gran-&lt;br&gt;skning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har granskat delårsrapportema per den sista december 1995 och&lt;br&gt;därvid funnit brister som utmynnat i revisorsintyg med invändning i ett&lt;br&gt;tjugotal fall. Regeringen har för avsikt att i budgetpropositionen 1996, då&lt;br&gt;även delårsrapportema per den 30 juni 1996 har inkommit till regeringen,&lt;br&gt;återkomma till riksdagen i de fall det bedöms nödvändigt att särskilt kom-&lt;br&gt;mentera revisionens iakttagelser. Då lämnas också en redogörelse för de&lt;br&gt;åtgärder regeringen avser att vidta med anledning av de iakttagelser som&lt;br&gt;gjorts vid granskningen av delårsrapportema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.3 Jämförelse mellan statsbudget och utfall 1994/95&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utfall för budgetåret 1994/95 redovisades i november 1995&lt;br&gt;(RRV 1995:11). På några poster skilde sig utfallet från den prognos som&lt;br&gt;regeringen publicerade i kompletteringspropositionen i april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.4 Statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kompl.prop.&lt;br&gt;våren 1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;368,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;427,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;423,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exkl. statsskuldsräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;442,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;462,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;456,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-150,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-160,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-156,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Från statsbudgeten som beslutades i juni 1994 till kompletteringspropo-&lt;br&gt;sitionen i april 1995 ökade de beräknade inkomsterna med ca 60 miljarder&lt;br&gt;kronor, från 368 till 427 miljarder kronor. Denna ökning beror till stor del&lt;br&gt;på ökade företagsskatter, bl.a. fick nya regler för aktiebeskattning större&lt;br&gt;effekter än väntat på skatteinkomsterna. Även för fysiska personer under-&lt;br&gt;skattades effekten av de höjda aktieskattema. En annan bidragande orsak&lt;br&gt;till de ökade inkomsterna är försäljningen av aktier i Pharmacia AB, som&lt;br&gt;gav en budgetförstärkning på 9 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna ökade under samma period från 519 till 588 miljarder kronor,&lt;br&gt;dvs. med 70 miljarder kronor. Ökningen beror huvudsakligen på att rän-&lt;br&gt;teutgifterna avseende statsskulden i statsbudgeten underskattades med 50&lt;br&gt;miljarder kronor, vilket förklaras av att marknadsräntorna legat på en högre&lt;br&gt;nivå än förväntat. I övrigt förklaras 12 miljarder kronor av utgiftsökningen&lt;br&gt;av medlemskapet i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det slutliga utfallet visar att både inkomsterna och utgifterna överskatta-&lt;br&gt;des något i kompletteringspropositionen. Statens inkomster för 1994/95&lt;br&gt;blev 4 miljarder kronor lägre än vad som prognosticerades i komplette-&lt;br&gt;ringspropositionen. Statens utgifter blev 8 miljarder kronor lägre än vad&lt;br&gt;som prognosticerats, varav statsskuldsräntoma svarade för 2 miljarder kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgetens utveckling mellan budgetåret 1994/95 och 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 månader)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1995/96 sträcker sig, som ett resultat av övergången till kalen-&lt;br&gt;derbudgetår, över 18 månader. För att kunna göra en meningsfull jämförel-&lt;br&gt;se med utfallet föregående budgetår har beräkningar gjorts även för budget-&lt;br&gt;årets tolv första månader. Beräkningen för 1995/96 nedan bygger på upp-&lt;br&gt;gifter som inkommit från departementen i februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.5 Statsbudgetens inkomster och utgifter 1994/95 och 1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 månader, miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96 (12 mån)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvartalsuppföljning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;423,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;547,5*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exkl. statsskulds-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;räntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;456,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;565,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-156,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-124,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Inkomstberäkningen bygger på underlag från Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna har ökat mellan åren med 124 miljarder kronor. Största&lt;br&gt;delen, ca 95 miljarder kronor, hänför sig till lagstadgade socialavgifter och&lt;br&gt;beror till stor del på att sjukförsäkringsavgiften, arbetsmarknadsavgiften,&lt;br&gt;arbetarskyddsavgiften och lönegarantiavgiften bruttoredovisas fr.o.m&lt;br&gt;den 1 juli 1995 samt att sjukförsäkringsavgiften höjdes med en procenten-&lt;br&gt;het den 1 januari 1996 (för närmare beskrivning se prop. 1994/95:100, bil.&lt;br&gt;1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna exklusive statsskuldsräntor har ökat mellan åren med 90 milj-&lt;br&gt;arder kronor. Liksom på inkomstsidan beror det till stor del på tekniska&lt;br&gt;faktorer. Bruttoredovisningen av ovan nämnda trygghetssystem beräknas&lt;br&gt;på utgiftssidan ge en ökning med ca 40 miljarder kronor. Arbetslöshetser-&lt;br&gt;sättningen finansierades tidigare från Arbetsmarknadsfonden som redovisas&lt;br&gt;vid sidan av statsbudgeten. Sedan den 1 juli 1995 redovisas ersättningen&lt;br&gt;över anslag på statsbudgeten, vilket ger en utgiftsökning med ca 50 mil-&lt;br&gt;jarder kronor budgetåret 1995/96 (tolv månader). Till viss del motverkas&lt;br&gt;utgiftsökningen av inkomster från arbetsmarknadsavgiften. Eftersom Ar-&lt;br&gt;betsmarknadsfonden uppvisar ett negativt finansiellt sparande leder dock&lt;br&gt;omläggningen till en försämring av budgetsaldot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntoma har minskat med 16 miljarder kronor mellan åren.&lt;br&gt;Framför allt förklaras det av den förstärkning av kronan som skett under&lt;br&gt;1995/96, vilket medfört att valutaförlusterna blivit lägre. Dessutom leder&lt;br&gt;fallande marknadsräntor till något lägre utgifter för statsskuldsräntoma.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.4 Redovisning av skatteawikelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar i denna proposition för första gången en samman-&lt;br&gt;ställning av s.k. skatteawikelser. Denna redovisning av skatteawikelser&lt;br&gt;skall ses mot bakgrund av Finansutskottets uttalanden (1990/91 :FiU30,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:386). Den fullständiga redovisningen av skatteawikelser&lt;br&gt;återfinns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets stöd till hushåll och individer och andra grupper redovisas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Kostnaderna för dessa stöd är inte&lt;br&gt;alltid direkt jämförbara eftersom vissa stöd är skattepliktiga medan andra är&lt;br&gt;undantagna från skatteplikt. I det nya systemet med ramar för olika utgifts-&lt;br&gt;områden är det angeläget att dessa brister i redovisningen undanröjs för att&lt;br&gt;underlätta prioriteringar mellan olika utgiftsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de stöd som redovisas på statsbudgetens utgiftssida finns&lt;br&gt;också stöd på statsbudgetens inkomstsida i form av olika särregler i skatte-&lt;br&gt;lagstiftningen, vilka hittills inte har redovisats samlat. Exempel på sådana&lt;br&gt;stöd är det särskilda grundavdraget för pensionärer, avdrag för kostnader&lt;br&gt;for resor till och från arbetet, nedsatta socialavgifter för arbetsgivare i vissa&lt;br&gt;kommuner och den lägre skattesatsen vad gäller mervärdesskatt för livsme-&lt;br&gt;del. Goda skäl finns för dessa särregler, men det är önskvärt att effekterna&lt;br&gt;av dem redovisas så att en jämförelse mellan olika stödformer blir möjlig.&lt;br&gt;Ett stöd, som redovisas på budgetens utgiftssida i form av ett anslag är&lt;br&gt;föremål för beslut inför vaije budgetår. Ett indirekt stöd via en skatteawi-&lt;br&gt;kelse prövas däremot inte automatiskt i den årliga budgetprocessen. Det&lt;br&gt;indirekta stöd som ges via skatteawikelsen följs därför inte upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett underlag för riksdagens överväganden och för den offentliga&lt;br&gt;diskussionen kring statens finanser är det angeläget att även stöd i form av&lt;br&gt;skatteawikelser redovisas. Därigenom ges en möjlighet till en kontinuerlig&lt;br&gt;prövning av samma slag som görs av utgifterna på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att identifiera en särregel eller en s.k. skatteawikelse måste det exis-&lt;br&gt;terande regelsystemet sättas i relation till en jämförelsenorm. I den norm&lt;br&gt;som tillämpas i redovisningen av skatteawikelser gäller bland annat enhet-&lt;br&gt;liga avdrags- och skatteregler samt generell skatteplikt för inkomster. En-&lt;br&gt;hetliga skatteregler innebär att det särskilda grundavdraget för pensionärer&lt;br&gt;räknas om till en skattepliktig pension, så att nettot efter skatt beräknat med&lt;br&gt;vanligt grundavdrag blir detsamma som enligt gällande regler. Det tillkom-&lt;br&gt;mande beloppet visar hur mycket pensionerna skulle behöva öka i frånvaro&lt;br&gt;av det särskilda grundavdraget och vid oförändrade nettobetalningar till&lt;br&gt;pensionärskollektivet. En sådan redovisning ger en mer korrekt redovisning&lt;br&gt;av vad olika stödformer kostar. Det bör i detta sammanhang understrykas&lt;br&gt;att redovisningen av skatteawikelser enbart syftar till att åstadkomma en&lt;br&gt;rättvisande jämförelse av olika stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Awikelsema redovisas både netto och brutto. I den statliga budgetbered-&lt;br&gt;ningen är nettokostnaden vanligen av störst intresse, men detta skulle kräva&lt;br&gt;en redovisning av statsbudgetens utgifter i nettotermer. I redovisningen&lt;br&gt;nedan har för samtliga icke skattepliktiga transfereringar inklusive det sär-&lt;br&gt;skilda grundavdraget nettoawikelsen satts till noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala skatteawikelsema har med utgångspunkt i den beräkningsme-&lt;br&gt;tod som redovisas i bilaga 3 uppskattats till knappt 174 miljarder kronor av-&lt;br&gt;seende inkomståret 1996. Awikelsema uppgår netto till knappt 78 milj-&lt;br&gt;arder kronor, vilket motsvarar drygt 12 procent av statsbudgetens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoderna för redovisning av skatteawikelser är under utveckling och&lt;br&gt;kommer successivt att förfinas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.6. Skatteavvikelserna fördelade på utgiftsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförmån brutto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförmån netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 1994 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Rikets styrelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="9"&gt;
&lt;p&gt;2 Samhällsekonomi och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;finansförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Skatteförvaltning och&lt;br&gt;uppbörd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Rättsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Utrikesförvaltning o&lt;br&gt;internationell samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Totalförsvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Internationellt bistånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Invandrare och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flyktingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Hälsovård,sjukvård och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 Ekonomisk trygghet vid&lt;br&gt;sjukdom o handikapp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Eknomisk trygghet vid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ålderdom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 Ekonomisk trygghet för&lt;br&gt;familjer och barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Ekonomisk trygghet vid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 Studiestöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Utbildning och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;universitetsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Kultur, medier, trossamfund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och fritid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 Samhällsplanering,bostads-&lt;br&gt;försörjning och byggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Regional utjämning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 Allmän miljö- och naturvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 Kommunikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Jord- o skogsbruk, fiske&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med anslutande näringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 Näringsliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 Allmänna bidrag till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 Statsskuldsräntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 Avgiften till Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 Generell skatteförmån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skatteawikelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Uppföljning av budgetåret 1995/96&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;B udgetutvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna följa utgiftsutvecklingen och i god tid upptäcka eventuella&lt;br&gt;tendenser till överskridanden görs numera inom regeringskansliet kvartals-&lt;br&gt;visa uppföljningar av statsbudgeten. Regeringen kommer två gånger per år,&lt;br&gt;i samband med den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen,&lt;br&gt;att redovisa denna uppföljning för riksdagen samt presentera förslag till&lt;br&gt;åtgärder för att finansiera eventuella överskridanden. Den senaste kvartals-&lt;br&gt;uppföljningen som gjordes i februari innevarande år, tyder på överskridan-&lt;br&gt;den på ett antal områden. Regeringen lämnar i det följande en redogörelse&lt;br&gt;för de olika åtgärder som kommer att vidtas för att komma till rätta med&lt;br&gt;utgiftsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.7 Inkomster och utgifter budgetåret 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(18 månader) Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudget&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvartals-&lt;br&gt;uppföljning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;763,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;787,4&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter exkl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;statsskuldsräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;846,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;862,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-214,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-191,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Inklusive utjämningsbidrag till kommuner och landsting i enlighet med propositionen&lt;br&gt;1995/96:64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Inkomstberäkningen bygger på underlag från Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av tabellen beräknas statsbudgetens inkomster nu bli något&lt;br&gt;högre än vad som beräknades i juni 1995. Inkomsterna för det 18 månader&lt;br&gt;långa budgetåret beräknades då till ca 723 miljarder kronor. Ytterligare ca&lt;br&gt;40 miljarder kronor tillkom hösten 1995 i och med proposition 1995/96:64&lt;br&gt;Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting m.m. Enligt nu&lt;br&gt;aktuella beräkningar bedöms inkomsterna bli 787 miljarder kronor. Huvud-&lt;br&gt;orsaken till denna ytterligare ökning med 24 miljarder kronor är riksdags-&lt;br&gt;beslut om nya skatter och andra inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna exklusive statsskuldsräntor beräknas bli något högre än i den&lt;br&gt;fastslagna budgeten. Detta beror dels på överskridanden, dels på att myn-&lt;br&gt;digheterna bedöms utnyttja reservationsmedel i större utsträckning än tidi-&lt;br&gt;gare beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntorna på statsskulden beräknas nu bli betydligt lägre än i statsbudge-&lt;br&gt;ten från juni 1995. Huvudorsaken är fallande marknadsräntor och en star-&lt;br&gt;kare krona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 144 rad 15 Står: föreslås---Rättat till: för---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala utgifterna beräknas uppgå till 979 miljarder kronor, dvs. i stort&lt;br&gt;sett samma belopp som i statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att finansiera överskridanden och nya åtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade utgifter i förhållande till statsbudgeten kan uppstå av flera skäl. En-&lt;br&gt;ligt regeringen bör ökade utgifter finansieras oavsett om utgiftsökningen&lt;br&gt;bedöms vara av engångskaraktär eller varaktig. Vad gäller varaktiga utgifts-&lt;br&gt;ökningar på regelstyrda anslag är det viktigt att regeländringar snabbt kom-&lt;br&gt;mer till stånd. Under löpande budgetår kan möjligheterna att ändra i regel-&lt;br&gt;system oeh på så sätt förhindra överskrid anden vara små. Effekten av en&lt;br&gt;åtgärd måste därför värderas över flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvartalsuppföljningen tyder på betydande överskrid anden på vissa en-&lt;br&gt;skilda utgiftsanslag. De största förväntade överskridandena återfinns inom&lt;br&gt;Social- och Arbetsmarknadsdepartementens verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskridandena på Socialdepartementets verksamhetsområde beror på&lt;br&gt;volymökningar inom regelstyrda anslag. Vad gäller bostadsbidrag finns&lt;br&gt;förutom kravet att finansiera ett förväntat överskridande på 1,8 miljarder&lt;br&gt;kronor även ett kvarvarande besparingskrav på 1,5 miljarder kronor i sane-&lt;br&gt;ringsprogrammet. Regeringen har i proposition 1995/96:186 Nya regler för&lt;br&gt;bostadsbidrag lagt fram förslag till regelförändringar som kommer att min-&lt;br&gt;ska utgifterna för bostadsbidrag år 1997. För innevarande budgetår kom-&lt;br&gt;mer inte överskridandet att kunna åtgärdas genom regelförändringar. Rege-&lt;br&gt;ringen har därför beslutat att överskridandet skall hanteras genom varaktiga&lt;br&gt;besparingar under de kommande fem åren (1997-2001). Överskridandena&lt;br&gt;avseende assistansersättningen och sjukvårdsförmåner på 0,7 respektive 3,4&lt;br&gt;miljarder kronor kommer att hanteras på ett likartat sett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde beräknas&lt;br&gt;utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen överskrida budgeten med ca 11&lt;br&gt;miljarder kronor. Överskridandet kommer delvis att finansieras inom&lt;br&gt;Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde. Som framgått ligger&lt;br&gt;de förväntade totala utgifterna för budgetåret 1995/96 i stort sett på budge-&lt;br&gt;terad nivå. Huvudorsaken till detta är lägre utgifter för räntor på statsskul-&lt;br&gt;den. Regeringen betraktar generellt sett inte sänkta ränteutgifter som en&lt;br&gt;finansiering. I rådande konjunkturläge gör regeringen dock den bedöm-&lt;br&gt;ningen att det leder till en bättre avvägd finanspolitik att inte finansiera&lt;br&gt;resterande del av överskridandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av dessa större överskridanden föreligger ett antal mindre.&lt;br&gt;Dessa överskrid anden åtgärdas i huvudsak inom respektive departements&lt;br&gt;verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga tjänstepensioner är en utgift som redovisas på statsbudgetens&lt;br&gt;inkomstsida. Sedan budgeteringstillfället har utgifterna ökat med 1,3 mil-&lt;br&gt;jarder kronor till följd av att staten av Arbetsdomstolen retroaktivt ålagts att&lt;br&gt;betala ut pensioner till f.d. statstjänstemän. Den varaktiga utgiftsökningen&lt;br&gt;beräknas bli ca 300 miljoner kronor per år. Både den engångsvisa, retroak-&lt;br&gt;tiva utbetalningen och den varaktiga utgiftsökningen bör finansieras från&lt;br&gt;flera departementsområden. Den engångsvisa utbetalningen finansieras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom engångsvisa indragningar innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 6 redovisas förslag till nya och ändrade anslag för innevarande&lt;br&gt;budgetår (tilläggsbudget för 1995/96). Utgiftsökningarna summerar till&lt;br&gt;drygt 1 999 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Avstämning av saneringsprogrammet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det konvergensprogram för Sverige som presenterades i juni 1995 redo-&lt;br&gt;gjordes översiktligt för det saneringsprogram för de offentliga finanserna&lt;br&gt;som regeringen förelagt riksdagen i fyra steg sedan november 1994. Pro-&lt;br&gt;grammet har beräknats ge en sammantagen förstärkning av de offentliga&lt;br&gt;finanserna år 1998 med ca 118 miljarder kronor. Riksdagen har fattat prin-&lt;br&gt;cipbeslut om hela saneringsprogrammet på ca 118 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tillkommande budgetförstärkningsåtgärder som motiveras av målet&lt;br&gt;för den offentliga sektorns finansiella sparande har beskrivits i avsnitt 4.2.5.&lt;br&gt;Dessa åtaganden innebär en utvidgning av saneringsprogrammet och kom-&lt;br&gt;mer framgent att ingå i uppföljningen av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 5.8 nedan redovisas saneringsprogrammet så som det lades fram&lt;br&gt;i kompletteringspropositionen våren 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.8 Förstärkning av de offentliga finanserna enligt saneringsprogrammet Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekt 1998, miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekter av beslut under föregående mandatperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inkomstförstärkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avgår därav orsakade inkomstminskningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utgiftsminskningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avgår därav orsakade inkomstminskningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagd förstärkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag i budgetpropositionen exkl. tidigare aviserade förstärkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utgiftsminskningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avgår därav orsakade inkomstminskningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avgår justeringar i riksdagen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avgår handlingsprogrammet mot arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagd förstärkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering av medlemskapet i EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inkomstförstärkningar i prop. 1994/95:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avgår därav orsakade utgiftsökningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inkomstförstärkningar i prop. 1994/95:203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utgiftsminskningar presenterade i budget- och&lt;br&gt;kompletteringspropositionema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagd förstärkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletteringspropositionen mm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sänkt mervärdesskatt på livsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utgiftsminskningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inkomstförstärkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Diverse överskridanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagd förstärkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-7,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa föreslagna och beslutade åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta uppföljningen av beslutsläget vad gäller saneringspro- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;grammet har budgetåtgärderna delats in i följande tre grupper:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Preciserade beslut&lt;br&gt;fattade av riksdagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Denna grupp avser åtgärder där inga ytter-&lt;br&gt;ligare riksdagsbeslut krävs för genomförande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aviserade beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Denna grupp avser åtgärder där principbeslut&lt;br&gt;finns om vilka budgetförstärkningar som skall&lt;br&gt;genomföras, inom vilka departementsområden&lt;br&gt;åtgärderna faller samt åtgärdernas allmänna&lt;br&gt;inriktning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återstår att åtgärda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Denna grupp avser åtgärder där principbeslut&lt;br&gt;finns om med vilka belopp utgifterna skall&lt;br&gt;minskas samt inom vilka departement detta&lt;br&gt;skall ske.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling pre-&lt;br&gt;senterades en första uppföljning av beslutsläget vad gäller saneringspro-&lt;br&gt;grammet. Vid det tillfället, november 1995, fanns preciserade beslut på ca&lt;br&gt;91 miljarder kronor och aviserade beslut på ca 24 miljarder kronor. Det&lt;br&gt;återstod 2,2 miljarder kronor att åtgärda. I tabell 5.9 redogörs för beslutslä-&lt;br&gt;get så som det presenterades i prop. 1995/96:25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.9 Förstärkning av de offentliga finanserna , beslutsläget i november 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekt år 1998, miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Preciserade beslut fattade av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;riksdagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aviserade beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återstår att åtgärda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan november 1995 har flera av besparingarna konkretiserats och för&lt;br&gt;vissa av de tidigare aviserade besparingarna finns nu ett riksdagsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid föregående uppföljning återstod 2,2 miljarder kronor att åtgärda. Av&lt;br&gt;dem är nu samtliga preciserade och ingår i de två övriga grupperna.&lt;br&gt;Det aktuella beslutsläget redovisas i tabell 5.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5. 10 Förstärkning av de offentliga Finanserna, beslutsläget i mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekt år 1998, miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ändringar&lt;br&gt;jämfört&lt;br&gt;med nov.&lt;br&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Preciserade beslut fattade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av riksdagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aviserade beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återstår att åtgärda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm. Siffrorna i tabellen summrerar inte p.g.a avrundningseffekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5.1 Förstärkning av de offentliga finanserna, beslutläget i mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekt 1998, miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-11.png" style="width:277pt;height:180pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Av det totala saneringssprogrammet på ca 118 miljarder kronor förelig-&lt;br&gt;ger nu riksdagsbeslut som summerar till ca 100 miljarder kronor. Det är en&lt;br&gt;ökning med närmare 9 miljarder kronor jämfört med uppföljningen i prop.&lt;br&gt;1995/96:25. Främst är det inkomstförstärkningar som tidigare grupperats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som aviserade men som nu beslutats av riksdagen. Som exempel kan näm- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;nas ändrade tidpunkter för momsuppbörd och moms på dagstidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuläget återstår besparingar om 18 miljarder kronor i gruppen avisera-&lt;br&gt;de beslut. Största delen, 9,4 miljarder kronor, ligger på inkomstsidan och&lt;br&gt;avser höjda egenavgifter i sjukförsäkringen. Den resterande delen är ut-&lt;br&gt;giftsminskningar varav åtgärder inom Socialdepartementets område står för&lt;br&gt;6 miljarder kronor. Av dem föreligger propositioner på 2,5 miljarder kronor&lt;br&gt;och utredningsförslag på ytterligare ca 3 miljarder kronor. Ytterligare en&lt;br&gt;stor post, 704 miljoner kronor, utgörs av utgiftsminskningar som inte be-&lt;br&gt;döms kunna bäras inom det område som ursprungligen avsågs. Av dessa är&lt;br&gt;250 miljoner kronor engångsvis till följd av att besparingen på invandring&lt;br&gt;senarelagts. Detta belopp sparas engångsvis genom inleveranser och in-&lt;br&gt;dragningar av anslagsbehållningar. Resterande besparingskrav på 454 mil-&lt;br&gt;joner kronor bedöms inte kunna genomföras inom Jordbruksdepartemen-&lt;br&gt;tets verksamhetsområde och finansieras nu varaktigt genom neddragningar&lt;br&gt;inom flera departements verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av besparingarna i denna kategori har fördelats på utgiftsom-&lt;br&gt;råden. Den slutliga preciseringen kommer i allt väsentligt att ske i samband&lt;br&gt;med höstens budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.11 Saneringsprogrammet&lt;br&gt;Uppföljning av budgetförstärkningar'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekt 1998, miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preciserade beslut fattade av riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&amp;nbsp;945&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51&amp;nbsp;590&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa preciserade beslut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;99&amp;nbsp;535&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aviserade beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjd egenavgift till sjukförsäkringen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9 400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9 400&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Utgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt prop:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-Bostadsbidrag (prop. 1995/96:186)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-Assistansersättning (prop. 1995/96:146)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-Förtidspensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-SGI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-Underhållsstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-Läkemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(finansieras kollektivt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Invandring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa aviserade beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återstår att åtgärda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa återstår att åtgärda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117 562&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Sedan uppföljningen i proposition 1994/95:25 har viss omfördelning av åtgärderna&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer detaljerad genomgång av beslutade åtgärder återfinns i bilaga till&lt;br&gt;detta avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya beräkningar av avgiften till EG-budgeten visar på ett ökat finansie-&lt;br&gt;ringsbehov om ca 0,5 miljarder kronor jämfört med tidigare beräkningar.&lt;br&gt;Detta finansieringsbehov avräknas mot den ännu ej helt utnyttjade ramen&lt;br&gt;för sänkt företagsbeskattning. Regeringen avser att återkomma med en&lt;br&gt;bedömning av finansieringsbehovet efter år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till kap. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Av riksdagen beslutade förstärkningar av de offentliga&lt;br&gt;finanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor, netto &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekt 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTGIFTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare beslutade åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensioner &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&amp;nbsp;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjepolitik &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;900&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;800&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergång till Danellsystemet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&amp;nbsp;900&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition 1994/95:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skärpt prövning av förtidspension &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkta flerbarnstillägg &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;540&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reducerad uppräkning av basbeloppet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsförskott/underhållsbidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;760&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffat vårdnadsbidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslagring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbytarverksamhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartem entet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparing &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Asylkostnader &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avindexering av studiemedel &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetproposition 1994/95:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partistöd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolarna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvård &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samarbete Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slopat Efta-bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sänkta barnbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfasning flerbarnstillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F öräldraförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ändrade utbetalningstidpunkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sänkt folkpension för vissa gifta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diverse förslag bostadstillägg pensionärer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sänkt folkpension/höjt pensiontillskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för förtidspensionärer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ändrade utbetalningstidpunkter för pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjning av tak för avgift för vårddag till 80kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjning av högkostnadsskyddet vid sjukvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tandvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Läkemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;726&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskade investeringar i vägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;968&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskade investeringar i järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskat bidrag till fritidsbåtsändamål m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskad ersättning till Posten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskat bidrag till enskilda vägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskat bidrag till flygplatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatte- och exekutionsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsförvaltning och lokalförsöijning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statliga arbetsgivarfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU-besparing&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skolsektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 024&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EG:s miljöprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till mindre gynnade områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning i företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsvillkor/Normalarbetstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Permitteringslön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsbidrag på sommaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda åtgärder för arbetshandikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsbidrag utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparing Sveriges Radio och TV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiskt FoU-samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktivitets- och effektivitetskrav på myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteeffekter av engångsvisa inleveranser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till miljöarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kalkningsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöinsatser i Östersjön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga hov- och slottsstaten&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kompletteringspropositionen 1994/95:150&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75% ersättningsnivå i sjuk- och föräldraförsäkring&lt;br&gt;Läkemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tandvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;615&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 433&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 509&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;482&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;496&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;551&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskad investering i järnvägar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeisk forskningssamverkan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsverksamhet och internationell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samverkan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75% ersättningsnivå i vuxenstudiestöden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkt ersättning rek.stöd och beredskapsarbete &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträde i A-kassan plus karens vid egen uppsägning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;800&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeländringar arbetsmarknadspolitiska åtgärder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;620&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltid, sänkt ersättning för fasta tjänster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsavgift för arbetsplatsintroduktion &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starthjälp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75% ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1510&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU-finansiering &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främjande av kvinnors företagande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsfrämj ande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig konsumtion &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsbidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKEKämsäkerhetsforskning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen kompensation för allmän löneavgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;87 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa utgiftsminskningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56 688&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INKOMSTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare beslutade åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändrade egenavgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&amp;nbsp;600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition 1994/95:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&amp;nbsp;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enhetlig kapitalbeskattning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&amp;nbsp;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevarad förmögenhetsskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;900&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningsskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;900&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskad indexering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Egenavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Interaktionseffekter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteadininistrationsersättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kyrkliga kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga skatteförändringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej reducerade indexering för tak för egenavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Proposition 1994/95:203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatt industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatt kommuner lokalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt arbetsredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän höjning CÖ2-skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjd vattenskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjd kämkraftskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på naturgrus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjd energiskatt på el&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Indexering av försäljningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begränsad avdragsrätt pensionsförsäkringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän löneavgift m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändrad moms/punktskatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsgödselavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kompletteringspropositionen 1994/95:150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tidningsmoms&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ändrad momsuppbörd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdsförmåner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reducerat grundavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sänkt representationsavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Moms begagnade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgiftsskyldighet aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjd skatt folköl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tullen (från utgiftssidan)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstförstärkning Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomstförstärkningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTALT beslutade budgetförstärkningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114 233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgår diverse budgetförsvagningar:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strukturfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsreform&lt;br&gt;Överskridanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskad avtrappning räntebidrag&lt;br&gt;Skattelättnader företag&lt;br&gt;Sänkt matmoms&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-820&lt;br&gt;-1 052&lt;br&gt;-1 226&lt;br&gt;-2 000&lt;br&gt;-2 000&lt;br&gt;-7 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTALT beslutade budgetförstärkningar&lt;br&gt;exkl. budgetförsvagningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;budgetåret 1995/96&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;6.1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på&lt;br&gt;tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa&lt;br&gt;nya anslag. Så har skett i ett antal propositioner under innevarande budgetår.&lt;br&gt;De ytterligare förändringar av gällande statsbudget som nu kan överblickas&lt;br&gt;och andra frågor som regeringen anser bör tas upp, redovisas i det följande.&lt;br&gt;Om ytterligare framställningar om förändringar av anslag för innevarande&lt;br&gt;budgetår skulle visa sig ofrånkomliga, kommer de att föreläggas riksdagen&lt;br&gt;under hösten 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anslagsförändringar som begärs innebär en nettoökning som uppgår&lt;br&gt;till drygt 1 999 miljoner kronor (tabell 6.1). I detta ingår utgifter som&lt;br&gt;sammanhänger med från EG-budgeten finansierad kompensation för&lt;br&gt;revalvering av jordbruksomräkningskursen och fiskevård för vilka det&lt;br&gt;föreslås nya anslag till ett belopp av knappt 180 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bibehålla förtroendet för de offentliga finanserna har regeringen&lt;br&gt;tidigare uttalat att utgiftsökningar och inkomstminskningar skall vara fullt&lt;br&gt;finansierade genom samtidigt beslutade utgifitssänkningar eller&lt;br&gt;inkomstökningar (prop. 1994/95:100 bil. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering sker i huvudsak inom respektive departementsområde med&lt;br&gt;undantag av utbildningssatsningarna inom Utbildningsdepartementets&lt;br&gt;område, vilka till största delen finansieras genom vissa regelförändringar&lt;br&gt;inom Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt föreslås i tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;utgiftsökningar på drygt 1 999 miljoner kronor och utgiftsminskningar på&lt;br&gt;knappt 3 300 miljoner kronor, varav 3 288 miljoner kronor avser medel till&lt;br&gt;Försvarsmakten som p.g.a. leveransförseningar i stället bör budgeteras år&lt;br&gt;1997. Regeringens förslag innebär således att budgeten för år 1995/96&lt;br&gt;minskas med 1 300 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.1 Specifikation avförändringarna i utgiftsanslagen för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 i förhållande till statsbudgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tals kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i stats- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;nytt anslags-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ökning (+)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgeten' &amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Minskning&amp;nbsp;(-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 260 534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 965 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;- 3 295 094&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens försvarshistoriska museer, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 358 979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 070 885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 288 094&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;819 326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;857 326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna försäkringskassor, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 420 407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 450 407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 239 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 307 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till viss verksamhet inom det kommu-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nala skolväsendet mm, förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 156510&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 550 260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till folkbildningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 630 357 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 702 357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga utgifter inom grundutbildningen,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 622 33R&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 658 248&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa ersättningar för klinisk utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och forskning, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 296 979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 051 995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;755 016&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel mm., förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 309 260 &lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 443 260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vuxenstudiestöd mm, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 960 175 &lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 288 841&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;328 666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 975 619'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 694 961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+ 1719 342&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Inkl. prop. 1995/96:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Varav 511 905 tkr föreslagna i prop 1995/96:105&lt;br&gt;’ Varav 158 000 tkr föreslagna iprop 1995/96:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;Varav 173 285 tkr föreslagna i prop 1995/96:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Varav 286 135 tkr föreslagna i prop 1995/96:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Varav 475 575 tkr föreslagna i prop 1995/96:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen.1395/96. i saml, Nr 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 145 rad 18 Summor flyttade till rätt kolumn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.1 (forts.)&lt;br&gt;1000-tals kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i stats-&lt;br&gt;budgeten&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;br&gt;nytt anslags-&lt;br&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökning (+)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning (-)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;244 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från EG-budgeten finansierad kompensation&lt;br&gt;Kr revalvering av jordbruksomräknings-&lt;br&gt;kursen, reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskevård, ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning Kr viltskador m.m., Krslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;282 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;474 717&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191 917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges geologiska undersökning: Geologisk&lt;br&gt;undersökningsverksamhet m.m., ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till nationell och internationell&lt;br&gt;ungdomsverksamhet m.m., reservationsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171 103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU:s utbytesprogram Ungdom Kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europa, Krslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 841&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 841&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178 944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa totalt: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92 237 47S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 936 799&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300 676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.2 Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:150&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;A. Försvarsmakten m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;A 1. Försvarsmakten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för Försvarsmaktens&lt;br&gt;verksamhet uppfört ett ramanslag på 59 260 534 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med övergången från tidigare budgetårsindelning till&lt;br&gt;kalenderårsvisa budgetår uppmärksammades att medelsbehovetet under&lt;br&gt;perioden juni 1996 till juni 1997 var ojämnt fördelat. Medelsbehovet var&lt;br&gt;större under hösten än under våren. I den nya budgetårsindelningen&lt;br&gt;budgeterades därför medlen till det artonmånaders långa budgetåret&lt;br&gt;1995/96 istället för till det nya budgetåret 1997 så att Försvarsmaktens&lt;br&gt;halvårsvisa behov av betalningsmedel skulle kunna tillgodoses utan att&lt;br&gt;planeringen ändrades. Således budgeterades 3 288 094 000 kronor till&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 istället för till budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av bl.a. leveransförseningar har medelsbehovet förändrats.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att de till 1995/96 budgeterade medlen istället bör&lt;br&gt;budgeteras till budgetåret 1997. Anslaget för innevarande budgetår kan&lt;br&gt;därför minskas med 3 288 094 000 kronor. I det följande föreslår&lt;br&gt;regeringen att anslaget skall minskas med ytterligare 7 000 000 kronor för&lt;br&gt;att finansiera resursförstärkningar inom Försvarsdepartementes&lt;br&gt;verksamhetsområde. Totalt föreslås en minskning av anslaget med&lt;br&gt;3 295 094 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;G. Övrig verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;G 1. Statens försvarshistoriska museer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;statsbudgeten för innevarande budgetår finns för Statens&lt;br&gt;försvarshistoriska museers verksamhet uppfört ett ramanslag på 68 201 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 11 maj 1994 att uppdra åt Statens&lt;br&gt;fastighetsverk att uppföra ett nytt Marinmuseum i Karlskrona. Regeringen&lt;br&gt;har vidare den 6 juli 1995 uppdragit åt Statens fastighetsverk att projektera&lt;br&gt;och utföra ombyggnad av Armémuseum i Stockholm. Under sommaren&lt;br&gt;1997 respektive under året 1998 beräknas inflyttning kunna ske.&lt;br&gt;Investeringar i museernas basutställningar medför ökade kapitalkostnader&lt;br&gt;för myndigheten under innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökade kapitalkostnaderna kan beräknas till 2 000 000 kronor.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att myndigheten inte har möjligheter att inom den för&lt;br&gt;innevarande år tilldelade anslagsramen göra omprioriteringar för att&lt;br&gt;finansiera dessa kostnader. Regeringen anser att innevarande års anslag till&lt;br&gt;Statens försvarshistoriska museer på tilläggsbudget skall ökas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 000 000 kronor. Det totala anslagsbeloppet blir därigenom 70 201 000&lt;br&gt;kronor. Regeringen föreslår att utgiftsökningen finansieras genom att&lt;br&gt;anslaget Försvarsmakten minskas med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 6. Flygtekniska försöksanstalten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för Flygtekniska&lt;br&gt;försöksanstaltens verksamhet uppfört ett ramanslag på 30 244 000 kronor.&lt;br&gt;Behov av ytterligare investeringar i vindtunnlama under budgetåret&lt;br&gt;1995/96 föreligger. Investeringarna medför ökade kapitalkostnader för&lt;br&gt;myndigheten under innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkostnaderna för budgetåret 1995/96 kan beräknas till 5 000 000&lt;br&gt;kronor. Regeringen bedömer att myndigheten inte har möjligheter att inom&lt;br&gt;den för innevarande år tilldelade anslagsramen göra omprioriteringar för att&lt;br&gt;finansiera dessa kostnader. Regeringen föreslår därför att innevarande års&lt;br&gt;anslag till Flygtekniska försöksanstalten på tilläggsbudget ökas med&lt;br&gt;5 000 000 kronor. Totalbeloppet blir 35 244 000 kronor. Regeringen&lt;br&gt;föreslår att utgiftsökningen finansieras genom att anslaget Försvarsmakten&lt;br&gt;minskas med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.3 Socialdepartementet (femte huvudtiteln)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;B. Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och&lt;br&gt;ålderdom&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;B 2. Sjukvårdsförmåner m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelsförmånen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Egenkostnadstaket i högkostnadsskyddet för&lt;br&gt;öppen sjukvård och prisnedsatta läkemedel höjs från lägst 1 800&lt;br&gt;kronor till lägst 2 500 kronor fr.o.m. den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sjukförsäkringens kostnader för&lt;br&gt;läkemedelsförmånen har hittills av olika orsaker ökat mer än beräknat&lt;br&gt;under budgetåret 1995/96. En betydande del av denna ökning beror på den&lt;br&gt;allt snabbare övergången till nya och dyrare men också effektivare&lt;br&gt;läkemedel samt på den pågående omstruktureringen från sluten till öppen&lt;br&gt;sjukvård vilket leder till att en ökad volym prisnedsatta läkemedel förskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 öppen vård. Utvecklingen i dessa avseenden bedöms i huvudsak ha&lt;br&gt;positiva kostnadskonsekvenser för vårdsektorn och medföra en bättre&lt;br&gt;livskvalitet för många människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot kan vi konstatera att de kraftigt höjda egenavgiftema för&lt;br&gt;prisnedsatta läkemedel under förra året inte fick avsedda besparingseffekter&lt;br&gt;beroende på att förmånssystemet genom sin konstruktion av&lt;br&gt;högkostnadsskyddet har en kostnadsdrivande effekt. Detta medför även&lt;br&gt;negativa kostnadseffekter för sjukvårdshuvudmännen i form av fler&lt;br&gt;avgiftsfria besök i den öppna vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför enligt regeringens bedömning motiverat att vidta åtgärder&lt;br&gt;för att motverka kostnadsutvecklingen i detta avseende. I avvaktan på den&lt;br&gt;planerade ändringen av förmånssystemet nästa år anser vi att detta bäst sker&lt;br&gt;genom en höjning av högkostnadsskyddet från lägst 1 800 kronor högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 500 kronor för en 12-månadersperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna höjningen av egenkostnadstaket i&lt;br&gt;högkostnadsskyddet, som förutsätter ändring i lagen (1981:49) om&lt;br&gt;begränsning av läkemedelskostnader m.m., beräknas minska försäkringens&lt;br&gt;kostnader med 370 miljoner kronor per år. Förslaget innebär vidare att&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännens inkomster för patientavgifter beräknas öka med ca&lt;br&gt;250 miljoner kronor på helårsbasis. För innevarande budgetår beräknas&lt;br&gt;förslaget minska anslaget med 185 miljoner kronor. Lagförslaget återfinns&lt;br&gt;i avsnitt 2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation&lt;br&gt;(HSU 2000) har i sitt delbetänkande Reform på recept (SOU 1995:122)&lt;br&gt;lämnat förslag om en genomgripande reformering av läkemedelsförmånen&lt;br&gt;både vad gäller förmånssystemets utformning och kostnadsansvaret för&lt;br&gt;detta. Förslaget har remissbehandlats och bereds nu inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att en proposition om förändringar i läkemedelsförmånen, med Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;utgångspunkt i utredningens förslag, skall kunna föreläggas riksdagen efter&lt;br&gt;sommaren 1996 så att det nya systemet kan träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tandvårdsförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den 1 oktober 1996 införs en reviderad&lt;br&gt;tandvårdstaxa. Samtidigt slopas försäkringsersättningen för ädla metaller&lt;br&gt;i tandtekniska arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare avser regeringen att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att&lt;br&gt;utarbeta förslag om en tandvårdsförsäkring som fr.o.m. år 1998 endast&lt;br&gt;ger ekonomiskt stöd till vissa s.k. särskilda patientgrupper i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I prop. 1995/96:119 Reformerad&lt;br&gt;tandvårdsförsäkring framhöll regeringen det angelägna i att företa en&lt;br&gt;revidering av gällande tandvårdstaxa i syfte att förenkla och förbättra denna.&lt;br&gt;Propositionen innehåller en detaljerad redovisning av hur taxan bör revideras&lt;br&gt;och skälen för detta. Regeringen tvingades dock återkalla propositionen då&lt;br&gt;det inte förelåg erforderligt stöd för förslaget i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eldigt regeringens bedömning är det emellertid nödvändigt att fullfölja det&lt;br&gt;aviserade förändringsarbetet angående åtgärdstaxan och Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;kommer inom kort att få i uppdrag att utarbeta ett förslag till reviderad&lt;br&gt;tandvårdstaxa som i princip utgår från förslaget i den återkallade&lt;br&gt;propositionen. Det innebär således att den nuvarande åtgärdsförteckningen&lt;br&gt;omformas så att vissa åtgärder sammanförs så att alla tjänster, inkl,&lt;br&gt;tandtekniskt arbete och allt material för en viss behandlingsåtgärd samlas&lt;br&gt;under en åtgärdsrubrik med ett arvode. Vidare bör arvodena för respektive&lt;br&gt;åtgärd vägas samman med utgångspunkt i principen om lägsta effektiva&lt;br&gt;omhändertagandenivå. Självrisken på 700 kronor behålls och ersättningen&lt;br&gt;från försäkringen bör vara 35 procent för behandlingskostnader upp t.o.m.&lt;br&gt;13 500 kronor då ett särskilt högkostnads-skydd inträder med 70 procent&lt;br&gt;ersättning. Försäkringsersättningen för ädelmetall i de tandtekniska arbetena&lt;br&gt;bör avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från dessa förändringar skall den reviderade taxan&lt;br&gt;grundas på en utgiftsram om 1 901 miljoner kronor, vilket är 350 miljoner&lt;br&gt;kronor lägre än vad som tidigare gällt för år 1996. Förslaget beräknas för&lt;br&gt;innevarande budgetår minska anslaget med 88 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också för avsikt att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att&lt;br&gt;utarbeta förslag som utgår från att samtliga subventioner i&lt;br&gt;tandvårdsförsäkringen slopas med undantag för ett ekonomiskt skydd för de&lt;br&gt;s.k. särskilda patientgrupperna dvs. grupper som till följd av sjukdom eller&lt;br&gt;funktionshinder har särskilda tandvårdsbehov. För detta ändamål skall avsättas&lt;br&gt;en utgiftsram på högst 1 000 miljoner kronor, vilket innebär en ytterligare&lt;br&gt;utgiftsminskning på ca 900 miljoner kronor. Denna omstrukturering av&lt;br&gt;tandvårdsförsäkringen är planerad att träda i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;F. Myndigheter under Socialdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;F 1. Riksförsäkringsverket och F 2. Allmänna försäkringskassor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;uppfört ett ramanslag på 819 326 000 kronor och för de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna ett ramanslag på 6 420 407 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandekostnader för det reformerade ålderspensionssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade den 8 juni 1994 på grundval av propositionen&lt;br&gt;1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet om riktlinjer för&lt;br&gt;en genomgripande reform av det allmänna ålderspensionssystemet&lt;br&gt;(bet. 1993/94 :SfU24, rskr,1993/94:439).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dåvarande regeringen beslutade den 23 juni 1994 att inom&lt;br&gt;Socialdepartementet tillsätta en arbetsgrupp, benämnd Genomförandegruppen,&lt;br&gt;med företrädare för de politiska partier som ställt sig bakom förslagen i den&lt;br&gt;angivna propositionen. Genomförandegruppen fick i uppdrag att medverka&lt;br&gt;vid det fortsatta beredningsarbetet och att vårda överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil.6) föreslog regeringen&lt;br&gt;att pensionsreformen skall träda ikraft den 1 januari 1997. Riksdagen godkände&lt;br&gt;förslaget (bet. 1994/95:SfU10, rskr. 1994/95:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter har Socialdepartementet i en departementspromemoria Reformerat&lt;br&gt;pensionssystem - lag om inkomstgrundad ålderspension, m.m. (Ds 1995:41)&lt;br&gt;redovisat förslag till lagstiftning vad avser intjänande och beräkning av&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension, m.m. Departementspromemorian har under&lt;br&gt;hösten 1995 remissbehandlats. Den socialdemokratiska partikongressen har&lt;br&gt;nyligen antagit riktlinjer för ett brett upplagt samråd kring det kommande&lt;br&gt;pensionssystemet. Utifrån detta samråd avser regeringen att ta ställning till&lt;br&gt;de frågor som fortfarande är öppna inom ramen för pensionsöverenskommelsen.&lt;br&gt;Regeringen eftersträvar en bred politisk uppslutning kring reformeringen av&lt;br&gt;pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i av statsmakterna gjorda ställningstaganden bedrivs&lt;br&gt;sedan något år tillbaka ett omfattande utvecklingsarbete vid&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetet med pensionsprojektet krävs resursförstärkning vid&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket fr.o.m. innevarande budgetår. Med hänsyn till att det&lt;br&gt;är fråga om utvecklingsarbete som beräknas bli av betydande värde för&lt;br&gt;verksamheten under lång tid framöver kan låneramen i Riksgäldskontoret&lt;br&gt;disponeras. Regeringen har i regleringsbrev den 15 juni 1995 avseende&lt;br&gt;socialförsäkringsadministrationen meddelat beslut om låneramens storlek för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96. Regeringen beräknade härvid lånebehovet för det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet till 130 miljoner kronor. Det är nu regeringens&lt;br&gt;avsikt att besluta om ökning av låneramen med ytterligare 88 miljoner kronor.&lt;br&gt;De räntekostnader som skall betalas för lån för arbetet med pensionssystemet&lt;br&gt;under innevarande budgetår beräknas till 13 miljoner kronor. För detta belopp&lt;br&gt;behöver medel tillföras Riksförsäkringsverkets anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den stora betydelse pensionen har för allmänheten är&lt;br&gt;informationen om det reformerade pensionssystemet av stor vikt. Vissa&lt;br&gt;informationsinsatser har också redan genomförts. Enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning behövs fortsatta insatser. Informationsbehovet omfattar såväl&lt;br&gt;generell information genom Riksförsäkringsverkets försorg som mer riktad&lt;br&gt;information via försäkringskassorna. Av vikt är att försäkringskassorna har&lt;br&gt;en god kunskapsnivå och beredskap för att kunna besvara allmänhetens&lt;br&gt;frågor. Regeringen beräknar medelsbehovet för generella informationsinsatser&lt;br&gt;under budgetåret 1995/96 till 10 miljoner kronor. Av medlen avses viss del&lt;br&gt;ställas till regeringens disposition. För försäkringskassorna beräknas ett&lt;br&gt;ytterligare medelsbehov om 5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot bakgrund härav att för förberedelser för det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet skall för innevarande budgetår ramanslaget&lt;br&gt;till Riksförsäkringsverket tillföras 23 miljoner kronor och ramanslaget till&lt;br&gt;Allmänna försäkringskassor 5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för den löpande administrationen och genomförandet av&lt;br&gt;pensionsreformen bör enligt regeringens mening finansieras inom ramen för&lt;br&gt;det allmänna pensionssystemet. En sådan ordning ligger i linje med&lt;br&gt;nuvarande princip för finansieringen av ATP-systemets administration.&lt;br&gt;Regeringen avser att i samband med förslag om den närmare utformningen&lt;br&gt;och finansieringen av det reformerade pensionssystemet återkomma till&lt;br&gt;riksdagen angående finansiering av administrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandekostnader för reform om nya regler för bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag har regeringen&lt;br&gt;lämnat förslag till ändrade regler för bostadsbidrag. Förslagen omfattar i första&lt;br&gt;hand ett nytt inkomstprövningssystem som beräknas innebära betydande&lt;br&gt;kostnadsminskningar. Regeländringarna skall enligt regeringens förslag i&lt;br&gt;huvudsak träda i kraft den 1 januari 1997. I propositionen anges att de&lt;br&gt;administrativa konsekvenserna av det nya regelsystemet inledningsvis kommer&lt;br&gt;att bli påtagliga. Inför ikraftträdandet krävs förberedelsearbete hos såväl&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket som försäkringskassorna. I propositionen anges också&lt;br&gt;att Riksförsäkringsverket beräknat kostnaderna för förberedelser som omfattar&lt;br&gt;utveckling av ADB-system, uppbyggnaden av administrativa rutiner,&lt;br&gt;utbildning av försäkringskassornas personal samt information till 15 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer här beträffande behovet av resurstillskott för&lt;br&gt;förberedelsearbetet avseende innevarande budgetår. Utöver för tidigare&lt;br&gt;beräknade kostnader behövs 25 miljoner kronor för försäkringskassornas&lt;br&gt;handläggning av bidragsärenden inför årsskiftet 1996/97. För&lt;br&gt;genomförandekostnadema bör Riksförsäkringsverkets ramanslag tillföras&lt;br&gt;15 miljoner kronor och försäkringskassornas ramanslag 25 miljoner kronor.&lt;br&gt;Resursförstärkningen för administrationen är en förutsättning för&lt;br&gt;genomförandet av bostadsbidragsreformen och beloppen finansieras främst&lt;br&gt;via besparingar till följd av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär förslagen ett ökat anslagsbehov för anslaget F 1.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket med 38 000 000 kronor och för anslaget F 2. Allmänna&lt;br&gt;försäkringskassor med 30 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.4 Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;A. Skolväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet&lt;br&gt;m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 1 644 605 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innevarande läsår har extra statsbidrag på drygt 1 500 miljoner kronor&lt;br&gt;anvisats under detta anslag för sysselsättningsskapande åtgärder inom&lt;br&gt;gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning. Detta motsvarar 16 000&lt;br&gt;platser inom gymnasieskolan och 42 500 platser i vuxenutbildningen, varav&lt;br&gt;17 000 platser för tredje året i komvux och 1 500 platser för basår inom&lt;br&gt;komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i propositionen med förslag till tilläggsbudget till&lt;br&gt;statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (prop. 1995/96:105) riksdagen att anvisa&lt;br&gt;ytterligare 511 905 000 kronor under detta anslag. Medel beräknades då för&lt;br&gt;insatser under höstterminen 1996 med 35 300 platser i komvux, varav 3 300&lt;br&gt;för yrkesutbildning och 4 000 för basår, samt för att höstterminen 1996 inleda&lt;br&gt;försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning med 1 700 platser. En&lt;br&gt;närmare redovisning har lämnats i propositionen om kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning m.m. (prop. 1995/96:145) för hur kostnaderna för kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning har beräknats. Riksdagen har ännu inte tagit ställning till&lt;br&gt;förslagen i dessa propositioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår nu, som en inledning på en större utbildningssatsning,&lt;br&gt;att ytterligare 25 000 platser inrättas i komvux för höstterminen 1996. Med&lt;br&gt;ändring av förslaget i prop. 1995/96:105 kan kostnaderna beräknas för&lt;br&gt;samtliga 56 300 platser - utöver platserna för kvalificerad yrkesutbildning&lt;br&gt;och basåret - till i genomsnitt ca 28 100 kronor per helårsplats. Motivet för&lt;br&gt;detta är att bidrag för yrkesutbildning inte bör vara enhetligt utan ta hänsyn&lt;br&gt;till att det finns betydande kostnadsskillnader mellan yrkesutbildningar av&lt;br&gt;olika slag. Den sammanlagda kostnaden för komvux, basår och kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning beräknas till 905 655 000 kronor för höstterminen 1996.&lt;br&gt;Ökningen i förhållande till prop. 1995/96:105 är 393 750 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag avseende ökade kostnader för studiemedel och vuxenstudiestöd&lt;br&gt;behandlas under anslagen E 4. Studiemedel m.m. resp. E 5. Vuxenstudiestöd&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;B. Folkbildning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Bl. Bidrag till folkbildningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett&lt;br&gt;obetecknat anslag på 3 472 357 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i prop. 1995/96: 105 med förslag till tilläggsbudget&lt;br&gt;till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 att Folkbildningsrådet erhåller&lt;br&gt;ytterligare 50 miljoner kronor för särskilda kurser för arbetslösa förlagda till&lt;br&gt;studieförbund och folkhögskolor under hösten 1996. Regeringen föreslog&lt;br&gt;även att ytterligare 108 miljoner kronor skulle anvisas för att möjliggöra ca&lt;br&gt;6 000 extra platser inom folkhögskolan under höstterminen 1996. Regeringen&lt;br&gt;meddelade sin avsikt att i budgetpropositionen för budgetåret 1997 återkomma&lt;br&gt;till riksdagen med motsvarande förslag avseende första halvåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår, utöver vad som föreslagits i prop. 1995/96:105, att&lt;br&gt;ytterligare 72 000 000 kronor, anvisas för att möjliggöra ca 4 000 fler platser&lt;br&gt;inom folkhögskolan under höstterminen 1996. Såvitt gäller resurser för dessa&lt;br&gt;platser för första halvåret 1997 avser regeringen att återkomma i&lt;br&gt;budgetpropositionen för budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;C. Universitet och högskolor m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;C 46. Övriga utgifter inom grundutbildningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett&lt;br&gt;reservationsanslag på 1 449 053 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta anslag har riksdagen anvisat medel för vissa särskilda åtgärder&lt;br&gt;under läsåret 1995/96 för att, mot bakgrund av den höga arbetslösheten,&lt;br&gt;erbjuda fler studerande plats i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten&lt;br&gt;för budgetåret 1995/96 (prop. 1995/96:105) föreslagit att de tillfälliga&lt;br&gt;utbildningssatsningarna bör förlängas att gälla under läsåret 1996/97. Detta&lt;br&gt;förslag innebar enviss minskning i omfattningen av platser i förhållande till&lt;br&gt;vad som gäller för innevarande budgetår. Regeringens förslag innebar att&lt;br&gt;resurser skulle anvisas för de sista sex månaderna av budgetåret 1995/96 för&lt;br&gt;5 000 platser inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska&lt;br&gt;utbildningsområdena, för 2 600 basårsplatser samt för 1 200 platser inom&lt;br&gt;aspirantutbildning för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning.&lt;br&gt;Regeringen anförde vidare att om universiteten och högskolorna bedömde&lt;br&gt;det möjligt att öka antalet basårsplatser utöver de föreslagna antalet, skulle&lt;br&gt;en omfördelning av platser från de humanistiska, samhällsvetenskapliga och&lt;br&gt;juridiska utbildningsområdena till basårsplatser göras inom ramen för de&lt;br&gt;anvisade medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att universitetens och högskolornas uppfattning inhämtats har det visat&lt;br&gt;sig att antalet basårsplatser kan utökas till cirka 3 400 varför antalet platser&lt;br&gt;inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildnings-&lt;br&gt;områdena reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår, utöver vad som föreslagits i prop. 1995/96:105, att&lt;br&gt;ytterligare resurser anvisas för de sista sex månaderna av budgetåret 1995/96&lt;br&gt;för 2 000 platser varav 1 450 platser inom de humanistiska, samhälls-&lt;br&gt;vetenskapliga och juridiska utbildningsområdena. Därmed bibehålls läsåret&lt;br&gt;1996/97 sammanivå inom dessa utbildningsområden som gäller innevarande&lt;br&gt;läsår. De övriga 550 platserna bör avse naturvetenskapliga och tekniska&lt;br&gt;utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för de nu föreslagna platserna uppgår till 35 910 000 kronor&lt;br&gt;för de sista sex månaderna av budgetåret 1995/96. Regeringen avser att&lt;br&gt;återkomma i budgetpropositionen för budgetåret 1997 avseende resurser under&lt;br&gt;vårterminen 1997 för de föreslagna platserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;C 50. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett&lt;br&gt;ramanslag på 2 296 979 000 kronor. Medlen avser att täcka ersättning till&lt;br&gt;landsting/kommuner för sammanlagt 18 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. samt&lt;br&gt;avtal om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m skall statens&lt;br&gt;ersättning till berörda landsting/kommuner betalas i sin helhet den 15 juli och&lt;br&gt;avse det aktuella kalenderåret. Budgetåret 1995/96 omfattar således två&lt;br&gt;utbetalningstiUfällen, den 15 juli 1995 och den 15 juli 1996, varför medel för&lt;br&gt;två hela kalenderår borde ha anvisats under anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar ersättningsbeloppet för två kalenderår till&lt;br&gt;3 051 995 000 kronor, dvs. en ökning med 755 016 000 kronor. Den ökade&lt;br&gt;belastningen som detta innebär för statsbudgeten och därmed för statens&lt;br&gt;upplåningsbehov och ränteutgifter, finansieras bl.a. av att den minskade&lt;br&gt;dimensioneringen på läkar- och tandläkarutbildningarna minskar belastningen&lt;br&gt;på detta anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare görs en indragning av reserverade medel på anslaget C 45. Vissa&lt;br&gt;särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. med ca 65 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E. Studiestöd m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;E 4. Studiemedel m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns det för detta ändamål uppfört&lt;br&gt;ett förslagsanslag på 11 023 125 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala&lt;br&gt;skolväsendet m.m. föreslås ytterligare medel till bl.a. platser i komvux för&lt;br&gt;höstterminen 1996. Vidare föreslås under anslaget B 1. Bidrag till&lt;br&gt;folkbildningen medel för platser i folkhögskolan för höstterminen 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen räknar med att hälften av de studerande på dessa platser kommer&lt;br&gt;att välja studiemedel. Resurser till studiemedel bör därför anvisas till 12 500&lt;br&gt;platser i komvux och 2 000 platser i folkhögskolan för höstterminen 1996.&lt;br&gt;Studiemedel motsvarande dessa platser beräknas till 116 miljoner kronor.&lt;br&gt;Regeringen avser att i budgetpropositionen för budgetåret 1997 återkomma&lt;br&gt;till riksdagen med ett nytt förslag om studiestöd för dessa platser avseende&lt;br&gt;år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning föreslås medel&lt;br&gt;för tillfälliga utbildningssatsningar inom den högre utbildningen.&lt;br&gt;Satsningarna avser 2 000 platser och kostnaderna för studiemedel för de&lt;br&gt;studerande beräknas till 18 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt beräknas således kostnaderna för studiemedel för de särskilda&lt;br&gt;satsningarna under hösten 1996 uppgå till 134 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;E 5. Vuxenstudiestöd m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett&lt;br&gt;reservationanslag på 3 484 600 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala&lt;br&gt;skolväsendet m.m. föreslår regeringen medel till platser i bl.a. komvux för&lt;br&gt;höstterminen 1996. Vidare föreslås under anslaget B 1. Bidrag till&lt;br&gt;folkbildningen medel för platser i folkhögskolan för höstterminen 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen räknar med att hälften av de studerande på dessa platser&lt;br&gt;kommer att välja särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) och föreslår&lt;br&gt;därför att det för svuxa anslås medel till motsvarande ytterligare 12 500&lt;br&gt;platser i gymnasial komvux och 2 000 platser i folkhögskolan för&lt;br&gt;höstterminen 1996. Resurser för svuxa motsvarande dessa platser beräknas&lt;br&gt;till 328 666 000 kronor avseende hösten 1996. Regeringen avser att i&lt;br&gt;budgetpropositionen för budgetåret 1997 återkomma till riksdagen med&lt;br&gt;förslag om studiestöd för dessa platser avseende år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.5 Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;B. Jordbruk och trädgårdsnäring&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;B 1. Statens jordbruksverk&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Gränskontrollstationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett&lt;br&gt;ramanslag på 244 500 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) måste&lt;br&gt;Sverige i enlighet med EG:s bestämmelser upprätta gränskontrollstationer mot&lt;br&gt;tredje land. Vid dessa skall alla levande djur och djurprodukter som&lt;br&gt;importeras till gemenskapen kontrolleras. Statens jordbruksverk (SJV) har&lt;br&gt;det övergripande myndighetsansvaret för införselfrågor avseende levande&lt;br&gt;djur och djurprodukter enligt förordningen (1994:1830) om införsel av&lt;br&gt;levande djur m.m. SJV förordnar officiell veterinär på vissa platser med&lt;br&gt;särskild befogenhet som gränskontrollveterinär. Hur en gränskontrollstation&lt;br&gt;skall se ut och hur kontrollerna skall utföras är strikt reglerat i EG:s regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:251) om&lt;br&gt;gränskontrollveterinärer samt om införselorter m.m. anges via vilka orter&lt;br&gt;införsel får ske av djur och djurprodukter från land utanför EU. Genom en&lt;br&gt;ändring i föreskrifterna (SJVFS 1995:190) upphörde möjligheten att föra in&lt;br&gt;levande djur via Stockholms hamn den 18 december 1995. Via Stockholms&lt;br&gt;hamn får därefter endast införsel av djurprodukter ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelse den 12 december 1995 till kommuner som har internationell&lt;br&gt;hamn eller flygplats har SJV meddelat att verket kommer att besluta om en&lt;br&gt;begränsning av antalet gränskontrollstationer. Gränsen mot Norge undantas&lt;br&gt;tills vidare. De gränskontrollstationer som SJV i skrivelsen i första hand&lt;br&gt;åsyftar är Arlanda flygplats (djur och djurprodukter), Göteborgs hamn (djur&lt;br&gt;och djurprodukter), Stockholms hamn (djurprodukter) och Ystads hamn&lt;br&gt;(djurprodukter). SJV anger att det finns möjlighet att inrätta ytterligare&lt;br&gt;gränskontrollstationer utöver dessa under förutsättning att kommuner eller&lt;br&gt;företag tar ansvar för finansieringen av uppbyggnad och drift av dem. Driften&lt;br&gt;skall i huvudsak finansieras via avgifter från importörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att ett engångsbelopp på 2 miljoner kronor tillförs&lt;br&gt;ramanslaget Statens jordbruksverk för att användas för bidrag till täckande&lt;br&gt;av investeringskostnader för gränskontrollstationer. Finansiering sker genom&lt;br&gt;att prisregleringsmedel, som redovisas under anslaget, inlevereras till&lt;br&gt;inkomsttitel på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;B 17. Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;jordbruksomräkningskursen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för&lt;br&gt;innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska unionens råd antog den 18 december 1995 en förordning om&lt;br&gt;kompensation för märkbara sänkningar av jordbruksomräkningskursema före&lt;br&gt;den 1 juli 1996 (förordning (EG) nr 2990/95, EGT nr L312/7). Denna&lt;br&gt;föreskriver att Sverige, i det fall en sådan sänkning av kursen sker, får bevilja&lt;br&gt;stöd till jordbruket under tre på varandra följande tolvmånadersperioder med&lt;br&gt;böljan efter den månad då kursen revalverades. Beloppet för den andra och&lt;br&gt;den tredje perioden skall minskas med en tredjedel av det belopp som ges&lt;br&gt;under den första perioden. Stödet får inte inriktas på en viss produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska kronans jordbruksomräkningskurs gentemot ecun&lt;br&gt;revalverades den 11 januari 1996 med 3,3 procent. Det innebär att EG:s&lt;br&gt;förordning nu är tillämplig för Sverige. Det kompensationsbelopp som utgår&lt;br&gt;från EG-budgeten har fastställts till 86,5 miljoner kronor för 1996. Nästa år&lt;br&gt;utgår följaktligen två tredjedelar av detta belopp - 57,67 miljoner - och år&lt;br&gt;1998 en tredjedel - 28,83 miljoner, dvs. totalt 173 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den svenska statsbudgeten tas anslag upp motsvarande de belopp som&lt;br&gt;Sverige erhåller från EG-budgeten. För utbetalning av stödet krävs därför att&lt;br&gt;ett särskilt anslag på den svenska statsbudgeten anvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsreglerna för stödet fastställs i EG-kommissionens förordning&lt;br&gt;(EG) nr 2921/95 av den 18 december 1995 om närmare bestämmelser om&lt;br&gt;kompensation för sänkning av vissa jordbruksomräkningskurser (EGT nr&lt;br&gt;L305/60 ändrad genom förordning (EG) nr 459/96 (EGT nr L 64/12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen föreskriver att man i detta fall får använda medlen antingen&lt;br&gt;till kollektiva åtgärder av allmänt intresse för jordbruket, t.ex. forskning, eller&lt;br&gt;till andra av EG-kommissionen redan godkända nationella stöd. Ytterligare&lt;br&gt;ett krav är att stödet inte får ersätta nationella utgifter, den s.k.&lt;br&gt;additionalitetsprincipen. Åtgärderna skall således till sin art eller storlek&lt;br&gt;utgöra ett komplement till åtgärder som Sverige skulle ha vidtagit om detta&lt;br&gt;stöd inte beviljats. De får inte heller åtnjuta annat stöd från gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stödet per jordbruksföretag i genomsnitt underskrider 400 ecu (mot-&lt;br&gt;svarar drygt 3 500 kronor), får man avstå från att fördela stödet direkt till&lt;br&gt;företagen. Det stöd Sverige får ge ligger långt under denna gräns. Det&lt;br&gt;genomsnittliga stödbeloppet är så litet, ca 1 000 kronor, att kostnaden för att&lt;br&gt;fördela det på företagsnivå skulle bli orimligt stor i förhållande till stödets&lt;br&gt;storlek. Stödet kommer därför inte att fördelas till jordbruksföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av stödet till olika ändamål skall godkännas av&lt;br&gt;kommissionen innan utbetalning får ske. Ansökan skall lämnas före den 31&lt;br&gt;december 1996. Därefter har kommissionen två månader till sitt förfogande&lt;br&gt;att behandla ärendet och ge sitt utlåtande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att utforma detaljplanerna för stödet och sedan i enlighet&lt;br&gt;med EG:s regelverk underställa dessa kommissionen för godkännande.&lt;br&gt;Regeringen har för avsikt att i detta sammanhang prioritera forskning och&lt;br&gt;utveckling inom jordbrukssektorn samt marknadsfrämjande åtgärder för&lt;br&gt;jordbruksprodukter. Därutöver kan vissa andra kollektiva ändamål, såsom&lt;br&gt;kartor för skiftesidentifiering samt verksamheten med s.k. maskinringar, bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktuella. Samtliga dessa ändamål kan komma i fråga endast under Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;förutsättning att de kan utformas så att de stämmer överens med de krav som&lt;br&gt;ställs i EG:s regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;C. Fiske&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;C 7. Fiskevård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för&lt;br&gt;innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppfört ett&lt;br&gt;reservationsanslag på 5 418 000 kronor för Bidrag till fiskevård och ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 1 500 000 kronor för Ersättning för intrång i enskild&lt;br&gt;fiskerätt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt den 22 november 1995 (skr. 1995/96:114) att återkalla&lt;br&gt;proposition 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m. Syftet med den i&lt;br&gt;propositionen föreslagna fiskevårdsavgiften var att finansiera angelägna&lt;br&gt;fiskevårdsinsatser. I skrivelsen till riksdagen förklarade regeringen som sin&lt;br&gt;avsikt att lägga fram förslag till annan finansiering av dessa insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår nu att vissa statliga insatser för fiskevården även i&lt;br&gt;fortsättningen skall finansieras över statsbudgeten. Medlen bör användas för&lt;br&gt;att uppdatera och färdigbehandla ansökningar om bidrag till förrättnings-&lt;br&gt;kostnader för fiskevårdsområden som inkommit före den 1 september 1990,&lt;br&gt;men även för bidrag till att i övrigt bilda eller omarrondera fiskevårdsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fisketillsyn längs kusterna och i de stora sjöarna är sådan verksamhet som&lt;br&gt;ingår i den allmänna fiskevården och bör få stöd. I fiskevården ingår också&lt;br&gt;åtgärder för biotop- och fiskevård såsom utsättningar av angelägna arter och&lt;br&gt;insatser för att bevara hotade fiskarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna har en viktig roll i bildande och ombildande av&lt;br&gt;fiskevårdsområden samt för att tillse att en fisketillsyn i form av&lt;br&gt;fisketillsyningsman upprätthålls. Beslut om bidrag för dessa ändamål bör därför&lt;br&gt;även fortsättningsvis fattas av länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad regeringen ovan anfört bör ett ramanslag till&lt;br&gt;Fiskevård tas upp på statsbudgeten med 6 917 000 kronor. Finansiering sker&lt;br&gt;genom att anslagen Bidrag till fiskevård och Ersättning för intrång i enskild&lt;br&gt;fiskerätt m.m, som står till regeringens disposition, inte kommer att tas i anspråk&lt;br&gt;under budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;D. Sametinget och rennäringen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;D 4. Ersättning för viltskador m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 38 300 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:32 om samemaoch samisk kultur m.m. tog regeringen upp&lt;br&gt;frågan om ersättning för rovdjursrivna renar. Enligt förordningen (1976:430)&lt;br&gt;om ersättning vid vissa skador av rovdjur i dess lydelse före dén 1 januari 1996&lt;br&gt;lämnades ersättning för vaije ren som skadats eller dödats genom angrepp av&lt;br&gt;bjöm, varg, järv, lo eller öm om renen återfunnits. I propositionen föreslog&lt;br&gt;regeringen att ett nytt ersättningssystem införs. Det nya systemet innebär i&lt;br&gt;korthet att rennäringen årligen får disponera ett belopp motsvarande det skäliga&lt;br&gt;värdet av de renar som har rivits av rovdjur. Fördelningen av ersättningen skall&lt;br&gt;baseras på rovdjursförekomst. Sametinget svarar för administrationen och&lt;br&gt;fördelningen i samverkan med Statens naturvårdsverk. Riksdagen godtog&lt;br&gt;förslaget (bet. 1992/93 :BoU8, rskr. 1992/93:115). Det nya ersättningssystemet&lt;br&gt;för rovdjursrivna renar infördes den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömde i den nämnda propositionen antalet rovdjursdödade&lt;br&gt;renar till knappt 20 000, varav 16 000 är kalvar. Som ett fast belopp för&lt;br&gt;ersättning för rovdjursrivna renar kalenderåret 1996 föreslog regeringen i prop.&lt;br&gt;1994/95:100, bil. 10, att 14 miljoner kronor anvisas, vilket enligt propositionen&lt;br&gt;får anses motsvara de rivna renamas slaktvärde. Riksdagen godtog förslaget,&lt;br&gt;men uttalade att det närmast får anses givet att regeringen, om så anses&lt;br&gt;erforderligt, återkommer till riksdagen i ärendet i 1995 års&lt;br&gt;kompletteringsproposition eller i annat sammanhang om beredningen av&lt;br&gt;Naturvårdsverkets och Sametingets gemensamt utarbetade förslag till den&lt;br&gt;närmare utformningen av systemet för insamling, bearbetning och redovisning&lt;br&gt;av rapporterade rovdjursobservationer föranleder en omprövning av frågan&lt;br&gt;(bet. 1994/95 :BoU 16, rskr. 1994/95:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har därefter den 21 februari 1996 gett regeringen till känna att&lt;br&gt;regeringen under våren 1996 bör återkomma till riksdagen med ett förslag&lt;br&gt;som innebär att ytterligare medel ställs till förfogande för genomförandet av&lt;br&gt;det nya systemet för ersättning för rovdjursrivna renar (bet. 1995/96 :BoU7,&lt;br&gt;rskr. 1995/96:153).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning i prop. 1992/93:32 om samema och samisk kultur&lt;br&gt;m.m. att antalet rovdjursrivna renar uppgick till knappt 20 000 baserade sig&lt;br&gt;på Naturvårdsverkets rapport 3899, Förslag till nytt ersättningssystem för&lt;br&gt;rovdjursrivna renar från april 1991. Bedömningen av renamas totala slaktvärde&lt;br&gt;i prop. 1994/95:100 bil. 10 baserade sig på detta antal och det då kända&lt;br&gt;avräkningspriset på renkött.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bl.a. Naturvårdsverkets och Sametingets rapport i februari 1995&lt;br&gt;med förslag till utformningen av det nya ersättningssystemet för rovdjursrivna&lt;br&gt;renar har framkommit att rovdjursstammama sedan år 1991 ökat i&lt;br&gt;renskötselområdet. Det är framför allt lodjuret som har ökat i antal, men även&lt;br&gt;björnstammen växer. För kungsörn och järv är bilden mer oklar.&lt;br&gt;Naturvårdsverket gör mot denna bakgrund den bedömningen att det verkliga&lt;br&gt;antalet rovdjursrivna renar i dag sannolikt ligger på ca 24 000 djur, varav 18 000&lt;br&gt;utgörs av kalvar. Till grund for bedömningen ligger enligt verket tillgängliga&lt;br&gt;rovdjursinventeringar och utbetalda rovdjursersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkningspriset på renkött har stigit till drygt 29,50 kronor per kilo. De Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;rovdjursrivna renarnas slaktvärde, inklusive det statliga pristillägg som betalas&lt;br&gt;till renägaren vid slakt, uppgår därmed till ca 25 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de förändringar som skett vad gäller antalet rovdjursrivna&lt;br&gt;renar och avräkningspriset på renkött sedan riksdagen tog ställning till&lt;br&gt;ersättningen för rovdjursrivna renar, föreslår regeringen att ytterligare&lt;br&gt;10 miljoner kronor anvisas för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Jordbruksdepartementet utreds möjligheterna att inom ramen för EU:s&lt;br&gt;miljöersättningsprogram ta fram ett program med syfte att bevara livskraftiga&lt;br&gt;stammar av de stora rovdjuren i renskötselområdet. Programmet avses innefatta&lt;br&gt;ersättning för de skador rovdjuren åstadkommer baserat på rovdjursförekomst&lt;br&gt;enligt riksdagens beslut. Ett ersättningssystem som kan medfmansieras av EU&lt;br&gt;måste emellertid anpassas till de krav som ställs i den rådsförordning&lt;br&gt;EEG 2078/92 som ligger till grund för en sådan stödåtgärd. Utan att binda&lt;br&gt;sig för det som tidigare sagts om ersättningssystemets konstruktion, föreslår&lt;br&gt;därför regeringen att de delar, t.ex. villkor, sanktions- och kontrollsystem, som&lt;br&gt;kräver anpassning till gällande regelverk, lämnas öppna. Eftersom&lt;br&gt;miljöersättningsprogram förutsätter femåriga åtaganden bör det även lämnas&lt;br&gt;öppet i vilken utsträckning ersättningssystemet kan byggas ut med hänvisning&lt;br&gt;till eventuella förändringar i rovdjursstammama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gjorda bedömningar kommer anslaget Bil. Miljöersättningar inom&lt;br&gt;jordbruket inte att utnyttjas fullt ut under innevarande år. Mot bakgrund dels&lt;br&gt;av överskridanden på andra anslag inom Jordbruksdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde, dels målsättningen beträffande ersättningen för&lt;br&gt;rovdjursrivna renar i miljöprogrammet har regeringen valt att för närvarande&lt;br&gt;inte föreslå EG-kommissionen några förändringar i miljöprogrammet. Även&lt;br&gt;de nu föreslagna ökade resurserna för ersättning för rovdjursrivna renar under&lt;br&gt;1996 ryms inom ramen för detta underutnyttjande. Således innebär inte detta&lt;br&gt;tillskott ökad belastning på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.6 Arbetsmarknadsdepartementet&lt;br&gt;(tionde huvudtiteln)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;A. Arbetsmarknad&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Datortek for arbetslösa personer som har fyllt 25 år&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Även arbetslösa som har fyllt 25 år ges möjlighet&lt;br&gt;att delta i datortek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i prop. 1994/95:218 En&lt;br&gt;effektivare arbetsmarknadspolitikm.m. (bet. 1994/95:AU 15, rskr. 1994/95:398)&lt;br&gt;infördes fr.o.m. den 1 juli 1995 datortek för arbetslösa ungdomar i åldern 20-24&lt;br&gt;år som ett led i arbetet med att utveckla Sverige till ett ledande land inom&lt;br&gt;informationstekniken. Syftet med datortek är att arbetssökande skall kunna&lt;br&gt;få möjlighet att lära sig använda informationsteknik som ett hjälpmedel inom&lt;br&gt;olika yrken och verksamheter parallellt med arbetsmarknadsinriktade&lt;br&gt;projektarbeten. Den senare delen är en form av utvidgad&lt;br&gt;vägledning/jobbsökaraktivitet som syftar till att vidga arbetsmarknaden för&lt;br&gt;arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1995/96 har det beräknats att minst 20 000 ungdomar i&lt;br&gt;genomsnitt per månad skall delta i Datortekens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnornas andel av de arbetssökande ökar. Såväl äldre män som kvinnor&lt;br&gt;saknar erfarenhet av ny informationsteknik. För kvinnor som av olika skäl&lt;br&gt;måste lämna anställning inom offentlig sektor är också behovet av kunskap&lt;br&gt;om ny teknik och vidgade yrkesval av särskilt stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således fler grupper bland de arbetssökande än ungdomarna som&lt;br&gt;har behov av de insatser som Datorteken kan erbjuda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning finns redan nu möjlighet och behov av att&lt;br&gt;öppna Datorteken även för personer som fyllt 25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vidgning av målgruppen bör inte innebära att de totala kostnaderna för&lt;br&gt;datortek överstiger det belopp som angivits i regleringsbrevet för innevarande&lt;br&gt;budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Finansieringsbidrag vid arbetsplatsintroduktion (API)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Finansieringsbidraget vid arbetsplatsintroduktion&lt;br&gt;höjs från 1 000 kronor till 2 000 kronor per månad för praktik som påböijas&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att uppnå ett effektivare utnyttjande av&lt;br&gt;de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna sammanslogs flera av dessa till en ny&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärdsform (Arbetsplatsintroduktion, API) fr.o.m. den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;API är en åtgärd for arbetslösa personer som har fyllt 20 år. Den består av&lt;br&gt;praktik under en period av högst sex månader. Att få möjlighet att skaffa sig&lt;br&gt;arbetslivserfarenhet kan för många arbetslösa vara skillnaden mellan arbete&lt;br&gt;och arbetslöshet, då de flesta arbetsgivare är mest intresserade av personer&lt;br&gt;med aktuell arbetslivserfarenhet. Det är därför viktigt för den arbetslöse att&lt;br&gt;få denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en arbetslös anvisas en introduktionsplats skall arbetsgivaren, genom&lt;br&gt;en skriftlig överenskommelse med länsarbetsnämnden, ha åtagit sig att i&lt;br&gt;samband med anvisningstidens slut till staten betala ett finansieringsbidrag&lt;br&gt;om 1 000 kronor per månad. Undantag från finansieringsbidrag kan göras&lt;br&gt;beträffande arbetslösa som har fyllt 60 år, invandrare, arbetshandikappade&lt;br&gt;samt de som deltar i praktikperioder i vägledningssyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en delfinansiering fr.o.m. andra halvåret av den utbildningssatsning&lt;br&gt;som tidigare har redovisats bör finansieringsbidraget vid API höjas till 2 000&lt;br&gt;kronor för praktik som påbörjas fr.o.m. den 1 juli 1996. De grupper som&lt;br&gt;fortsättningsvis bör undantas från att omfattas av finansieringsbidraget bör&lt;br&gt;vara arbetslösa som fyllt 60 år, invandrare, arbetshandikappade samt personer&lt;br&gt;som deltar i praktikperioder i vägledningssyfte under maximalt fyra veckor.&lt;br&gt;Det generella undantaget beträffande finasieringsbidrag avseende personer&lt;br&gt;som deltar i praktikperioder i vägledningsyftet slopas således fr.o.m. den 1&lt;br&gt;juli 1996. Höjningen beräknas innebära en inkomstförstärkning på ca 120&lt;br&gt;miljoner kronor för tiden den 1 juli - den 31 december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utbildningsvikariat&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avdraget från arbetsgivaravgiften vid&lt;br&gt;utbildningsvikariat sänks från 500 kronor till 400 kronor per dag för&lt;br&gt;arbetsgivarens lönekostnader för en vikarie som anställs i stället för den&lt;br&gt;som deltar i utbildning. Avdraget från arbetsgivaravgiften för&lt;br&gt;arbetsgivarens utbildningskostnader för den som utbildas sänks från högst&lt;br&gt;75 kronor till högst 35 kronor per utbildningstimme. Det totala avdraget&lt;br&gt;för utbildningskostnader sänks från högst 40 000 till högst 20 000 kronor&lt;br&gt;för varje anställd som deltar i utbildning. Förslagen gäller för&lt;br&gt;utbildningsvikariat som påbörjas den 1 juli 1996 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utbildningsvikariat innebär för närvarande&lt;br&gt;att arbetsgivaren får göra avdrag från arbetsgivaravgiften med 500 kronor&lt;br&gt;per dag för lönekostnader för en vikarie som anvisas av arbetsförmedlingen&lt;br&gt;for en anställd som deltar i utbildning. Om den anställde deltar i yrkesinriktad&lt;br&gt;utbildning som bedöms öka hans eller hennes förutsättningar att tillgodogöra&lt;br&gt;sig ny teknik eller nya arbetsuppgifter har arbetsgivaren dessutom möjlighet&lt;br&gt;att göra avdrag från arbetsgivaravgiften för utbildningskostnader med högst&lt;br&gt;75 kronor per utbildningstimme, dock med högst 40 000 kronor för vaije&lt;br&gt;anställd som utbildar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en ytterligare delfinansiering fr.o.m. andra halvåret 1996 av den Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;utbildningssatsning som regeringen tidigare i dag har redovisat bör avdragen&lt;br&gt;från arbetsgivaravgiften vid utbildningsvikariat sänkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således bör det avdrag som arbetsgivaren får göra för den vikarie som anställs&lt;br&gt;i stället för en anställd som utbildar sig sänkas från 500 till 400 kronor per&lt;br&gt;dag. Likaså bör möjligheten för arbetsgivaren till avdrag från arbetsgivaravgiften&lt;br&gt;för utbildningskostnader för den anställde minskas från 75 till 35 kronor per&lt;br&gt;utbildningstimme. Det totala avdraget i det sistnämnda avseendet bör få uppgå&lt;br&gt;till högst 20 000 kronor för varje anställd som utbildar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär en inkomstförstärkning på ca 380 miljoner kronor för&lt;br&gt;tiden den 1 juli - den 31 december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringsförslagen bör avse utbildningsvikariat som påbörjas den 1 juli&lt;br&gt;1996 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär ändringar i 2 och 3 §§ lagen (1995:411) om tillfällig&lt;br&gt;avvikelse från lagen (19981:691) om socialavgifter. Ett förslag till lagändring&lt;br&gt;har upprättats inom Arbetsmarknadsdepartementet. Lagförslaget återfinns i&lt;br&gt;avsnitt 2.6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;D. Invandring m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Stöd till återvändande flyktingar till Bosnien-Herzegovina&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I Dayton-fördraget ingår en särskild bilaga om bl.a. repatriering av flyktingar&lt;br&gt;från Bosnien-Herzegovina. FN:s flyktingkommisarie (UNHCR) har i avtalet&lt;br&gt;fått en uttalad roll att tillsammans med de fördragsslutande parterna utarbeta&lt;br&gt;en repatrieringsplan. UNHCR har nyligen presenterat en sådan plan för de&lt;br&gt;länder som givit skydd åt större grupper av bosnier, däribland Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav föreslår regeringen att högst 25 miljoner kronor av&lt;br&gt;de medel som anvisats under förslagsanslaget Överföring av och andra åtgärder&lt;br&gt;för flyktingar m.m. får användas för bidrag till resekostnader under år 1996&lt;br&gt;för utlänningar som förbereder att återvända till Bosnien-Herzegovina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.7 Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:150&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;C. Teknologisk infrastruktur m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;C 10. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk&lt;br&gt;undersökningsverksamhet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett&lt;br&gt;ramanslag på 201 400 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges geologiskaundersökning (SGU) är en central förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. Det&lt;br&gt;övergripande målet för SGU:s verksamhet är att undersöka, dokumentera och&lt;br&gt;beskriva Sveriges geologi för att tillhandahålla geologisk information som&lt;br&gt;behövs särskilt inom områdena miljö och hälsa, fysisk planering och hushållning&lt;br&gt;med naturresurser, naturresursförsöijning, jord- och skogsbruk och totalförsvar&lt;br&gt;samt att marknadsföra denna information. SGU är chefsmyndighet för&lt;br&gt;Bergsstaten, dvs. landets två bergmästarämbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I besparingssyfte föreslog regeringen i budgetpropositionen 1995 (prop.&lt;br&gt;1994/95:100 bil. 13, s. 96-97) att den maringeologiska verksamheten vid SGU&lt;br&gt;skulleawecklas.Kostnademafördenmaringeologiskaverksamhetenberäknades&lt;br&gt;till 19,5 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dethuvudsakligamotivet för denmaringeologiskaverksamheten som bedrivs&lt;br&gt;är att inventera landets marina sand- och gruvresurser. Andra motiv för&lt;br&gt;verksamheten är att skaffa beslutsunderlag för miljö och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av motioner från de flesta rik sdag sp artiema bedömde riksdagen&lt;br&gt;att SGU:s maringeologiska verksamhet är av sådan betydelse att en nedläggning&lt;br&gt;inte kan komma ifråga (prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. 1994/95:NU 18, rskr.&lt;br&gt;1994/95:300). Riksdagen konstaterade att det är uppenbart att&lt;br&gt;användningsområdena för den aktuella informationen har relevans för flera&lt;br&gt;departementsområden. Enligt riksdagen vore det naturligt om en samfinansiering&lt;br&gt;mellan berörda departement kunde införas. Regeringen anmodades att ta fram&lt;br&gt;förslag med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förhindra att den maringeolo giska verksamheten upphör och i avvaktan&lt;br&gt;på ett förslag av regeringen beslöt riksdagen att anslaget till SGU skulle ökas&lt;br&gt;med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Enligt riksdagen&lt;br&gt;torde det föreslagna beloppet inte vara tillräckligt för att verksamheten skall&lt;br&gt;kunna bedrivas under hela det förlängda budgetåret 1995/96. Regeringen borde&lt;br&gt;därför under innevarande budgetår återkomma till riksdagen med förslag som&lt;br&gt;säkerställerverksamhetenpålängre sikt. Som en tillfällig engångsvis finansiering&lt;br&gt;av den föreslagna ökningen förordade riksdagen att motsvarande belopp skulle&lt;br&gt;föras bort från Energiteknikfondens innestående medel i Riksgäldskontoret&lt;br&gt;som en besparing. Riksdagen underströk att den föreslagna överföringen inte&lt;br&gt;är någon bestående besparing. Regeringen borde återkomma till riksdagen&lt;br&gt;med förslag om en bestående finansiering. Detta måste utformas så att en ökning&lt;br&gt;av budgetunderskottet inte uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de ökade kostnaderna för den maringeologiska Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;verksamheten under det förlängda budgetåret 1995/96 bör finansieras genom&lt;br&gt;indragning av reservationsmedel och anslagssparande uppgående till ett belopp&lt;br&gt;om 9,5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldenavriksdagenförordadesamfinansieringenmellan berördadepartement&lt;br&gt;avser regeringen återkomma i 1996 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E. Energi&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Affärsverket svenska kraftnät&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Investeringar under budgetåret 1995/96 m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) har i skrivelse den 28 mars&lt;br&gt;1996 redogjort för sin planerade medverkan i ett projekt avseende uppförande&lt;br&gt;och förvaltning av en likströmslänk mellan Sverige och Polen. Enligt planerna&lt;br&gt;skall projektet genomföras av ett tänkt polskt-svenskt aktiebolag som till 50&lt;br&gt;procent skall ägas av Svenska kraftnät, till 49 procent av Vattenfall AB och&lt;br&gt;till 1 procent av det polska företaget Polski Sieci Electroenergetyczne (PSE).&lt;br&gt;PSE ägs av polska staten och ansvarar för produktion och överföring av el&lt;br&gt;i Polen, samt för elhandeln med utlandet. Avsikten är att PSE på sikt skall öka&lt;br&gt;sin andel i bolaget samtidigt som Vattenfalls ägarandel minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likströmslänken planeras ha en effekt på 600-800 megawatt. Den totala&lt;br&gt;investeringen i projektet bedöms uppgå till ca 3 miljarder kronor. Avsikten&lt;br&gt;är att investeringen skall genomföras av bolaget för Polen-länken och finansieras&lt;br&gt;genom lån som bolaget tar upp. Bolagets delägare skall medverka i&lt;br&gt;finansieringen. Svenska kraftnäts andel i projektet anges i skrivelsen till ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skrivelsen avser Svenska kraftnät att finansiera sin medverkan genom&lt;br&gt;att dels teckna borgen för sin andel i de lån som bolaget för Polen-länken tar&lt;br&gt;upp, dels lämna delägarlån till bolaget från internt genererade medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen hemställer Svenska kraftnät att med egna medel få lämna&lt;br&gt;delägarlån om 500 miljoner kronor till bolaget för Polen-länken. Vidare hemställs&lt;br&gt;om bemyndigande till Svenska kraftnät att, intill ett belopp om 1,5 miljarder&lt;br&gt;kronor, teckna borgen för verkets andel av bolagets lån. Fördelningen mellan&lt;br&gt;borgen och delägarlån föreslås kunna bestämmas av Svenska kraftnät. Den&lt;br&gt;blir beroende av dels i vilken utsträckning bolaget kan teckna lån, dels&lt;br&gt;inriktningen att minimera kapitalkostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens beslut år 1992 (prop.1991/92:133, bet. 1991/92:NU30,&lt;br&gt;rskr. 1991/92:322) fastställdes riktlinjer för verksamheten med det svenska&lt;br&gt;storkraftnätet. Enligt riktlinjerna skall det svenska storkraftnätet och de statligt&lt;br&gt;ägda utlandsförbindelserna förvaltas av en från kraftproducenterna fristående&lt;br&gt;organisation, Affärsverket svenska kraftnät. Vidare anges att principen när&lt;br&gt;det gäller ägande av utlandsförbindelserna bör vara att Svenska kraftnät skall&lt;br&gt;äga och förvalta en tillräckligt stor andel av utlandsförbindelserna för att&lt;br&gt;säkerställa svenska konsumenters och producenters möjligheter att sluta avtal&lt;br&gt;om kraftaffärer med köpare och säljare utomlands. Enligt propositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994/95:222) Ny ellagstiftning bör, för att tillgodose samhällets intresse av&lt;br&gt;långsiktig försöijningstrygghet i elsystemet, en strävan vara att tillkommande&lt;br&gt;utlandsförbindelser ägs och förvaltas av staten. Hösten 1995 tillkallades en&lt;br&gt;särskild utredare med uppdrag att bl.a. pröva behovet av och möjligheterna&lt;br&gt;att genom en lagreglering tillgodose denna strävan i fråga om ägandet av&lt;br&gt;utlandsförbindelser (dir. 1995:112). Utredningen kommer inom kort att redovisa&lt;br&gt;sina överväganden och förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att staten genom Svenska kraftnät tillförsäkras ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över en eventuell likströmslänk mellan Sverige och&lt;br&gt;Polen. Därigenom kan samhällets intresse av en långsiktig försöijningstrygghet&lt;br&gt;i elsystemet tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av projektet för en likströmslänk mellan Sverige och Polen&lt;br&gt;förutsätter koncession enligt lagen (1902:71) innefattande vissa bestämmelser&lt;br&gt;om elektriska anläggningar (ellagen). Enligt föreskrifterna i ellagen skall ansökan&lt;br&gt;om koncession för utlandsförbindelse prövas av regeringen. Vidare föreskrivs&lt;br&gt;att koncession för utlandsförbindelse inte får meddelas om förbindelsen skulle&lt;br&gt;hota den långsiktiga försörjningstryggheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Svenska kraftnät är avsikten att bolaget för Polen-länken under våren&lt;br&gt;1996 skall lämna in en ansökan om koncession för likströmslänken till&lt;br&gt;regeringens prövning. De finansiella förutsättningarna för investeringsprojektet&lt;br&gt;bör klarläggas inför en sådan prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har våren 1995 beslutat om bl.a. Svenska kraftnäts investerings-&lt;br&gt;och finansieringsplan för åren 1995-1997 (prop. 1994/95:100, bet.&lt;br&gt;1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300). I beslutet fastställs investeringsramen till&lt;br&gt;totalt 1,2 miljarder kronor under perioden, fördelat med 400 miljoner kronor&lt;br&gt;per år. Enligt beslutet skall samtliga investeringar täckas genom egen finansiering.&lt;br&gt;Det aktuella investeringsprojektet har tillkommit efter att investeringsplanen&lt;br&gt;fastställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den här redovisade bakgrunden bör den nu gällande investerings- och&lt;br&gt;finansieringsplanen utökas med 500 miljoner kronor för år 1996 för att inom&lt;br&gt;investeringsramen skapa utrymme för Svenska kraftnät att lämna delägarlån&lt;br&gt;till bolaget för Polen-länken. Ökningen skall finansieras med verkets egna&lt;br&gt;medel. Regeringen avser attihöstens budgetproposition återkomma till riksdagen&lt;br&gt;med förslag till investerings- och finansieringsplan avseende perioden 1997-&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnäts medverkan i projektet för en likströmslänk mellan Sverige&lt;br&gt;och Polen förutsätter också att staten tecknar borgen för lån till det tänkta bolaget&lt;br&gt;för Polen-förbindelsen intill högst 1,5 miljarder kronor, alternativt utfärdar&lt;br&gt;kreditgarantier intill högst motsvarande belopp. För budgetåret 1995/96 är&lt;br&gt;regeringen bemyndigad att teckna borgen för bolag i vilka Svenska kraftnät&lt;br&gt;förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om 175 miljoner kronor&lt;br&gt;(prop. 1994/95:100, bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300). Detta&lt;br&gt;bemyndigande bör med hänsyn till vad som nyss anförts ökas till 1,5 miljarder&lt;br&gt;kronor och vidgas till att omfatta även kreditgarantier. Under förutsättning&lt;br&gt;av riksdagens bemyndigande och ett beslut om koncession för&lt;br&gt;högspänningskabeln, avser regeringen föreskriva att avgifter, motsvarande&lt;br&gt;statens risk i samband med borgensteckning och kreditgarantigivning, skall&lt;br&gt;tas ut från bolaget för Polen-länken. Regeringen avser uppdra åt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret att fastställa avgifterna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har bemyndigats av riksdagen att inom en ram av 13 5 miljoner&lt;br&gt;kronor besluta i frågor som rör förvärv av aktier och bildande av bolag inom&lt;br&gt;Svenska kraftnäts verksamhetsområde (prop. 1994/95:100, bet. 1994/95 :NU 18,&lt;br&gt;rskr. 1994/95:300). Svenska kraftnäts andel av aktiekapitalet i det tänkta bolaget&lt;br&gt;för Polen-förbindelsen kommer enligt vad regeringen inhämtat att vara lägre&lt;br&gt;än detta belopp. Regeringen kan således besluta om bolagsbildning inom ramen&lt;br&gt;för nu gällande bemyndigande av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Svenska kraftnäts skrivelse i ärendet framgår att en likströmslänk mellan&lt;br&gt;Sverige och Polen förutsätter vissa kompletterande investeringar i det svenska&lt;br&gt;storkraftnätet. Dessa beräknas uppgå till sammanlagt ca 310 miljoner kronor,&lt;br&gt;varav ca 280 miljoner kronor infaller under åren 1998 och 1999. Förutsatt&lt;br&gt;att det nu aktuella projektet realiseras skall dessa investeringar ingå i den&lt;br&gt;kommande investerings- och finansieringsplanen för Svenska kraftnät avseende&lt;br&gt;åren 1997-1999 som regeringen avser underställa riksdagen i&lt;br&gt;budgetpropositionen hösten 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tänkta bolaget för Polen-länken bör ses som ett dotterbolag till Svenska&lt;br&gt;kraftnät och skall därmed konsolideras i affärsverkskoncemens redovisning.&lt;br&gt;Den upplåning som planeras i bolaget kommer således att påverka&lt;br&gt;affärsverkskoncemens finansiella ställning. Enligt Svenska kraftnät beräknas&lt;br&gt;soliditeten för affärsverkskoncemen minska från dagens nivå på 46 procent&lt;br&gt;till ca 40 procent år 1998 då investeringen planeras vara fullt genomförd. Detta&lt;br&gt;väntas dock inte få någon påverkan på stamnätsavgiftema eller på verkets&lt;br&gt;avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.8 Civildepartementet (trettonde huvudtiteln)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;D. Ungdomsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;D 2. Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett&lt;br&gt;reservationsanslag på 171 103 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte har hos regeringen hemställt&lt;br&gt;om att få upplösa Stiftelsen samt ansökt om medel för att täcka vissa&lt;br&gt;merkostnader i samband med upplösningen. Regeringen föreslår att medel&lt;br&gt;ställs till regeringens disposition för att täcka dessa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer har i en skrivelse redogjort&lt;br&gt;för sina avsikter att tillsammans med andra organisationer bilda en&lt;br&gt;samarbetsorganisation med uppgift att främja internationellt ungdomsutbyte.&lt;br&gt;Regeringen föreslår att den nya samarbetsorganisationen engångsvis beviljas&lt;br&gt;ett startbidrag om högst 1, 5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att vissa medel ställs till regeringens disposition&lt;br&gt;dels för att stärka Sveriges medverkan i EU :s arbete med ungdomsfrågor och&lt;br&gt;dels för insatser inom området ungdom, IT och samhällsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot bakgrund härav att innevarande års anslag till Bidrag&lt;br&gt;till nationell och internationell ungdomsverksamhet ökas med 3,5 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsökningen finansieras genom en minskning av anslaget till EU:s&lt;br&gt;utbytesprogram Ungdom för Europa. I statsbudgeten för innevarande budgetår&lt;br&gt;finns för detta ändamål uppfört ett förslagsanslag på 7 841 000 kronor. Genom&lt;br&gt;att medlemsavgiften för utbytesprogrammet kommer att betalas i annan ordning&lt;br&gt;inom ramen för EG-budgeten kommer anslaget inte att utnyttjas för anvisat&lt;br&gt;ändamål. Riksdagen har i december 1995 (prop. 1995/96:111, bet.&lt;br&gt;1995/96:KrU6, rskr. 1995/96:74) beslutat att högst 3 000 000 kronor av anslaget&lt;br&gt;får användas för att genomföra en världskongress i Sverige under år 1996 om&lt;br&gt;kommersiell sexuell exploatering av barn. Regeringen föreslår att anslaget&lt;br&gt;tillEU:sutbytesprogramUngdomförEuropaminskasmedresterande4 841000&lt;br&gt;kronor. Regeringens förslag innebär en nettobesparing på statsbudgeten med&lt;br&gt;1 341 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kommunsektorn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Allmänna förutsättningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Staten har ett övergripande ansvar för att den offentliga verksamheten i vid&lt;br&gt;mening utvecklas på ett sätt som är förenligt med kravet på samhälls-&lt;br&gt;ekonomisk balans. Kommunsektorns ekonomiska omfattning och betydelse&lt;br&gt;för välfärden medför att staten har behov av att kunna påverka sektorns&lt;br&gt;utveckling. Staten styr kommunsektorn främst genom nivån på stats-&lt;br&gt;bidragen och genom lagstiftning som reglerar den kommunala verksam-&lt;br&gt;heten. Bedömningen av kommunsektorns ekonomiska utrymme bör baseras&lt;br&gt;på en avvägning mellan totala samhällsekonomiska förutsättningar och&lt;br&gt;aktuella behov av kommunal verksamhet samt förenas med respekt för den&lt;br&gt;kommunala självstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste åren har starkt präglats av obalanser i den svenska ekonomin.&lt;br&gt;Riksdagen har beslutat om ett program för att sanera de offentliga finanser-&lt;br&gt;na. Vidtagna åtgärder har främst riktats mot statliga transfereringssystem.&lt;br&gt;Målet har varit att i möjligaste mån värna den kommunala verksamheten.&lt;br&gt;Det har emellertid inte varit möjligt att helt undanta kommunsektorn&lt;br&gt;eftersom syftet med programmet då skulle kunna äventyras. Kommuner&lt;br&gt;och landsting har mött denna situation med att förändra och effektivisera&lt;br&gt;sin verksamhet. Genom sin förmåga att anpassa ekonomin har&lt;br&gt;kommunsektorn bidragit till saneringen av de offentliga finanserna. En&lt;br&gt;minskning av konsumtionsvolymen har kunnat ske utan några påtagliga,&lt;br&gt;generella kvalitetsförsämringar i viktiga verksamheter som vård, omsorg&lt;br&gt;och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunsektorn är starkt beroende av en god tillväxt och en hög syssel-&lt;br&gt;sättning. Arbetslösheten är ett grundproblem för både statens och kommu-&lt;br&gt;nernas ekonomi, eftersom både skatteinkomster och utgifter påverkas nega-&lt;br&gt;tivt. Den ekonomiska politiken måste därför inriktas mot en minskad&lt;br&gt;arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmaste åren kommer att kännetecknas av fortsatta åtgärder för att&lt;br&gt;förbättra de offentliga finanserna. Saneringsprogrammet skall fullföljas.&lt;br&gt;Utrymmet för generella skattehöjningar är starkt begränsat. I syfte att stärka&lt;br&gt;de offentliga finanserna har riksdagen beslutat att införa ett tak för de&lt;br&gt;offentliga utgifterna. Regeringens bedömning av den kommunala ekono-&lt;br&gt;min och de generella statsbidragen måste sålunda göras utifrån kravet på&lt;br&gt;stabilisering av de offentliga finanserna, målet att minska arbetslösheten&lt;br&gt;och strävan att upprätthålla fortsatt god kvalitet i den kommunala verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att i denna situation värna och utveckla de för välfärden viktiga&lt;br&gt;verksamheterna är det nödvändigt att kommuner och landsting erhåller&lt;br&gt;stabila förutsättningar som gör det möjligt att planera för en längre tids-&lt;br&gt;period än ett år. Regeringen och de politiska företrädarna för Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet och Landstingsförbundet har därför kommit överens&lt;br&gt;om vilka riktlinjer som bör gälla för den kommunala ekonomin under åren&lt;br&gt;1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen innebär att de generella statsbidragen inte minskas Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;utan kommer att hållas på en nominellt oförändrad nivå åren 1997 och&lt;br&gt;1998. Överenskommelsen innebär också att regeringen, utöver vad som föl-&lt;br&gt;jer av finansieringsprincipen, under åren 1997 och 1998 kommer att lämna&lt;br&gt;förslag för att ekonomiskt reglera även andra nya statliga beslut som på-&lt;br&gt;verkar det kommunala utgiftstrycket eller det kommunala skatteunderlaget.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte effekter av det redan antagna 118-&lt;br&gt;miljardersprogrammet för att sanera de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala förnyelsearbetet har varit framgångsrikt. Övergången&lt;br&gt;till generella statsbidrag har bidragit till att den kommunala verksamheten&lt;br&gt;har kunnat bedrivas mer effektivt. Det är av största vikt att förnyelsearbetet&lt;br&gt;drivs vidare i kommuner och landsting. Regeringen avser att underlätta&lt;br&gt;detta arbete genom att senare återkomma med förslag till avreglering av den&lt;br&gt;kommunala verksamheten, bl.a. i fråga om socialbidragen, i syfte att&lt;br&gt;minska utgiftstrycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting kommer enligt överenskommelsen att få be-&lt;br&gt;hålla sina skatteinkomster oavsett samhällsekonomisk utveckling. Sektorns&lt;br&gt;inkomster, och därigenom utgiftsutrymme, kommer att påverkas om det&lt;br&gt;kommunala skatteunderlaget får en annan utveckling än vad som nu&lt;br&gt;prognostiseras. Regeringen har i flera propositioner uttalat att utrymmet för&lt;br&gt;ytterligare skattehöjningar är mycket begränsat. Samtidigt har kommunerna&lt;br&gt;och landstingen inför åren 1995 och 1996 sammantaget ökat det&lt;br&gt;genomsnittliga skatteuttaget med ca 0,6 procentenheter. Skattehöjningarna&lt;br&gt;kan i vissa fall anses vara en nödvändig anpassning. Fortsatta skatte-&lt;br&gt;höjningar i sektorn bör dock inte få ske eftersom detta minskar hushållens&lt;br&gt;köpkraft och därigenom hämmar den ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda kommunförbunden har åtagit sig att verka för att kommunal-&lt;br&gt;skatterna inte höjs under åren 1997 och 1998. För att ytterligare motverka&lt;br&gt;skattehöjningar avser regeringen att återkomma med ett förslag som innebär&lt;br&gt;att statsbidraget, med vissa undantag, minskas för den kommun eller det&lt;br&gt;landsting som höjer skatten åren 1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda kommunernas och landstingens ekonomiska situation varie-&lt;br&gt;rar kraftigt, från en stark ekonomisk ställning i vissa fall till en mycket svag&lt;br&gt;ställning i andra. Exempel finns på kommuner och landsting som haft svårt&lt;br&gt;att anpassa sin verksamhet till de ekonomiska ramarna och i stället valt att&lt;br&gt;underbalansera budgeten. Regeringen aviserade i föregående års komplette-&lt;br&gt;ringsproposition att en översyn skyndsamt skulle göras av kommunallagens&lt;br&gt;kapitel om ekonomisk förvaltning. Syftet var att återinföra regler om&lt;br&gt;ekonomisk balans. I denna proposition aviserar regeringen ett förslag om&lt;br&gt;att införa ett sådant balanskrav för kommuner och landsting. Det är&lt;br&gt;emellertid nödvändigt att ge alla kommuner och landsting en rimlig tid för&lt;br&gt;att anpassa sig till detta krav. Därför anser regeringen att balanskravet bör&lt;br&gt;gälla fr.o.m. år 1999 för kommunerna och fr.o.m. år 2000 för landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 De senaste årens utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta avsnitt innehåller en beskrivning av kommunsektorns ekonomiska&lt;br&gt;situation och utveckling under åren 1991-1994. Redovisningen har i vissa&lt;br&gt;fall kompletterats med preliminära uppgifter för år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet utgör skillnaden mellan inkomster och utgifter.&lt;br&gt;Efter att ha varit negativt mellan åren 1985 och 1991 var det finansiella&lt;br&gt;sparandet kraftigt positivt åren 1992 och 1993. Därefter blev det åter nega-&lt;br&gt;tivt år 1994. Preliminära uppgifter för år 1995 visar på ett negativt finan-&lt;br&gt;siellt sparande på knappt 6 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tabell 7.1 Kommunsektorns finansiella sparande åren 1991-1995&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- övriga&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Preliminärt utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Kyrkokommuner och kommunalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunsektorns kraftigt förbättrade finansiella sparande mellan åren&lt;br&gt;1991 och 1992 berodde främst på tillfälligt ökade skatteinkomster till följd&lt;br&gt;av den tvååriga eftersläpningen i det gamla systemet för utbetalning av&lt;br&gt;kommunalskattemedel i kombination med nedväxlingen av pris- och&lt;br&gt;löneökningstakten under dessa år. Effekten av den tvååriga eftersläpningen&lt;br&gt;finns inte kvar efter år 1994, då det nya systemet för utbetalning av&lt;br&gt;skattemedel slagit igenom fullt ut. Skillnaden mellan preliminärt utbetalade&lt;br&gt;och slutgiltigt beräknade kommunalskattemedel beror i dag endast på&lt;br&gt;avvikelse mellan prognostiserad och verklig skatteunderlagsutveckling och&lt;br&gt;kan vara såväl positiv som negativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1994 uppvisade sektorn ett sparandeunderskott som kan hänföras till&lt;br&gt;kommuner, kyrkokommuner och kommunalförbund. Preliminära uppgifter&lt;br&gt;för år 1995 visar en mindre försämring av sparandet. Kommuner, kyrko-&lt;br&gt;kommuner samt kommunalförbund redovisar ett fortsatt sparande-&lt;br&gt;underskott medan landstingen även detta år uppvisar överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskottet år 1995 i det finansiella sparandet motsvarar drygt en&lt;br&gt;procent av sektorns totala inkomster eller ungefär en fjärdedel av sektorns&lt;br&gt;investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan finansiellt sparande mäter skillnaden mellan inkomster och utgifter,&lt;br&gt;utgör ekonomiskt resultat enligt en resultaträkning skillnaden mellan&lt;br&gt;intäkter och kostnader. De två sistnämnda begreppen är inkomster och&lt;br&gt;utgifter periodiserade till ett visst verksamhetsår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tabell 7.2 Kommunsektorns resultaträkning åren 1991-1994&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-365,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-385,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-385,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-396,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens nettokostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-231,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-235,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-277,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-289,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteintäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Generella statsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansnetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultat efter skatteintäkter och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;finansnetto (resultat 2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring av pensionsskuld&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära poster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring av eget kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(resultat 3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- kyrkokommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- kommunalförbund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring av eget kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;exklusive pensionsskuldsförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Särredovisas första gången år 1992. För år 1992 (dock ej år 1993 och 1994)&lt;br&gt;ingår även pensionsskuldens förändring avseende lärare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sektorn som helhet försämrades resultat 3, dvs. förändring av eget&lt;br&gt;kapital, mellan åren 1993 och 1994 med ca 1 miljard kronor. Kommunerna&lt;br&gt;uppvisar en resultatförbättring år 1994 medan landstingen och&lt;br&gt;kyrkokommunerna redovisar en resultatförsämring. Resultaträkningen visar&lt;br&gt;också att det finns skillnader inom sektorn år 1994, då landstingen samman-&lt;br&gt;lagt redovisar negativt resultat medan övriga redovisar positiva resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna för åren 1991-1994 är inte fullt jämförbara, bl.a. på grund&lt;br&gt;av att pensionsskuldens förändring har hanterats olika. Detta medför att för-&lt;br&gt;ändringen av eget kapital inte är direkt jämförbar de olika åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas resultatförbättring år 1994 beror i första hand på att de&lt;br&gt;extraordinära intäkterna ökade samtidigt som de extraordinära kostnaderna&lt;br&gt;minskade. Dessutom var den redovisade ökningen av pensionsskulden,&lt;br&gt;vilken redovisas som en kostnad i resultaträkningen, betydligt mindre år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 än år 1993, vilket också förbättrade resultatet. Den jämförelsevis låga&lt;br&gt;ökningen av pensionsskulden beror bl.a. på de senaste årens minskande&lt;br&gt;inflationstakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminära uppgifter för år 1995 visar att kommunernas resultat 3 för-&lt;br&gt;bättras från 1 till 3 miljarder kronor. Detta beror bl.a. på ökade skattein-&lt;br&gt;täkter på grund av delavräkning på 1995 års preliminära skattemedelsut-&lt;br&gt;betalningar (ca 2 miljarder kronor) samt slutavräkning på 1994 års skatte-&lt;br&gt;medelsutbetalningar (ca 3 miljarder kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens resultat försämrades mellan åren 1993 och 1994, beroende&lt;br&gt;på att verksamhetens nettokostnader ökade med sex procent samtidigt som&lt;br&gt;skatteintäkterna minskade med tre procent. Preliminär resultaträkning för&lt;br&gt;landstingen år 1995 finns ännu inte tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de enskilda kommunerna varierar det ekonomiska resultatet kraftigt&lt;br&gt;för år 1994. Av samtliga 286 kommuner år 1994 redovisade 139 ett nega-&lt;br&gt;tivt resultat 3'. Preliminära uppgifter för år 1995 visar att 129 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; kommuner&lt;br&gt;redovisar ett negativt resultat 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett negativt resultat 2 innebär att löpande intäkter inte täcker de löpande&lt;br&gt;kostnaderna. Ar 1994 redovisade ett tjugotal kommuner ett negativt resultat&lt;br&gt;2, samtidigt som ett sjuttiotal kommuner redovisade ett positivt resultat 2&lt;br&gt;som översteg tio procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. För år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 är motsvarande siffror ett femtontal kommuner respektive ett åttiotal&lt;br&gt;kommuner. För att en kommun år 1994 skall ha ett positivt resultat 3 enligt&lt;br&gt;nuvarande redovisningspraxis bör resultat 2 minst uppgå till mellan sex och&lt;br&gt;nio procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för de enskilda landstingen varierar det ekonomiska resultatet för&lt;br&gt;år 1994, dock inte lika mycket som för kommunerna. Av samtliga 23&lt;br&gt;landsting redovisade 19 ett negativt resultat 3. Ett landsting redovisade år&lt;br&gt;1994 löpande intäkter som inte täckte de löpande kostnaderna samtidigt&lt;br&gt;som tre landsting redovisade ett positivt resultat 2 som översteg tio procent&lt;br&gt;av skatteintäkter och generella statsbidrag. För att ett landsting år 1994 skall&lt;br&gt;ha ett positivt resultat 3 enligt nuvarande redovisningspraxis bör resultat 2&lt;br&gt;minst uppgå till omkring tio procent av skatteintäkter och generella stats-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1994 uppgick kommunernas soliditet exklusive pensionsskuld till&lt;br&gt;59 procent och landstingens till 71 procent exklusive pensionsskuld. Kom-&lt;br&gt;munerna redovisar en minskning av soliditeten med två procentenheter och&lt;br&gt;landstingen en minskning med en procentenhet sedan år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Källa: “Vad kostar verksamheten i din kommun, Bokslut 1994&amp;quot;, Svenska Kommunförbun-&lt;br&gt;det och Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Totalt 284 av landets 288 kommuner (motsvarande 99,6 % av befolkningen) har besvarat&lt;br&gt;SCB:s enkät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget får sektorns ekonomiska resultat, utifrån gällande förutsätt-&lt;br&gt;ningar, betraktas som relativt gott år 1994. Kommunerna redovisar enligt&lt;br&gt;preliminära uppgifter ett förbättrat resultat år 1995 bl.a. tack vare stora del-&lt;br&gt;och slutavräkning ar av kommunalskattemedel. En spridning finns dock,&lt;br&gt;såväl mellan som inom delsektorema. Flera kommuner och landsting be-&lt;br&gt;höver förbättra sitt resultat för att få balans i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har samtidigt med denna proposition överlämnat en skrivelse&lt;br&gt;till riksdagen om utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr.&lt;br&gt;1995/96:194). Av skrivelsen framgår att kostnadsneddragningar skett i&lt;br&gt;delar av den kommunala verksamheten samtidigt som en viss expansion&lt;br&gt;skett inom t.ex. skola och barnomsorg. Det material som redovisas ger inte&lt;br&gt;grund för att påstå att kvaliteten generellt sett försämrats inom vård, omsorg&lt;br&gt;och utbildning. Skillnader mellan enskilda kommuner och landsting har&lt;br&gt;hittills tenderat att öka, men genom det system för utjämning av inkomster&lt;br&gt;och strukturella kostnader som riksdagen beslutat om under 1995, för-&lt;br&gt;bättras de ekonomiska förutsättningarna för en likvärdig verksamhet i olika&lt;br&gt;kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Den kommunala ekonomin de närmaste åren&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.3.1 Riktlinjer för utvecklingen av skatteinkomster och statsbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De generella statsbidragen till kommuner&lt;br&gt;och landsting bör för åren 1997 och 1998 vara nominellt oförändrade&lt;br&gt;i förhållande till 1996 års bidrag, med undantag av regleringar enligt&lt;br&gt;finansieringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya och ändrade regler, utöver vad som omfattas av regeringens&lt;br&gt;118-miljardersprogram för sanering av de offentliga finanserna, bör&lt;br&gt;under åren 1997 och 1998 regleras ekonomiskt om de påverkar kom-&lt;br&gt;munsektorns skatteinkomster eller det kommunala utgiftstrycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån nuvarande förutsättningar bör de generella statsbidragen&lt;br&gt;vara nominellt oförändrade även för år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: För år 1996 uppgår de generella&lt;br&gt;statsbidragen till kommuner och landsting sammanlagt till 56 788 miljoner&lt;br&gt;kronor, varav 44 740 miljoner kronor till kommunerna och 12 048 miljoner&lt;br&gt;kronor till landstingen. Det statliga utjämningsbidraget till kommuner och&lt;br&gt;landsting har for år 1996 fastställts till 21 245 miljoner kronor. Utjämnings-&lt;br&gt;bidraget motsvaras av en statlig utjämningsavgift för kommuner och&lt;br&gt;landsting, som dessa betalar till staten. Utjämningsavgiften beräknas uppgå&lt;br&gt;till samma belopp som utjämningsbidraget, dvs. 21 245 miljoner kronor.&lt;br&gt;Därutöver finns ett anslag om 400 miljoner kronor för särskilda insatser för&lt;br&gt;vissa kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska situationen ställer krav på en mycket måttfull utgifts- Prop. 1995/96.150&lt;br&gt;utveckling de närmaste åren. Riksdagen har beslutat om att införa ett tak för&lt;br&gt;de offentliga utgifterna. Avsikten är att därigenom få en ökad kontroll över&lt;br&gt;de offentliga utgifternas utveckling. Ett utgiftstak föreslås för åren 1997-&lt;br&gt;1999 för hela den statliga sektorn, dvs. utgifterna på statsbudgeten&lt;br&gt;exklusive statsskuldsräntor men inklusive socialförsäkringssystemet vid&lt;br&gt;sidan av statsbudgeten. För kommunsektorn får utgiftstaket en annan inne-&lt;br&gt;börd. Enligt regeringens uppfattning bör målet om utgiftsbegränsning för&lt;br&gt;kommunsektorn i första hand uppnås genom vissa restriktioner för sektorns&lt;br&gt;inkomstutveckling i kombination med det i denna proposition aviserade&lt;br&gt;lagstadgade kravet på ekonomisk balans. Statsbidragen till kommuner och&lt;br&gt;landsting bör vara nominellt oförändrade åren 1997 och 1998. Därutöver&lt;br&gt;skall ekonomiska regleringar göras till följd av finansieringsprincipen m.m.&lt;br&gt;För närvarande bedömer regeringen att de generella statsbidragen bör&lt;br&gt;kunna ligga kvar på en i förhållande till föregående år nominellt oförändrad&lt;br&gt;nivå även år 1999. Bidragsnivån för år 1999 kommer emellertid att prövas&lt;br&gt;på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunsektorns skatteinkomster för de närmaste åren kan endast be-&lt;br&gt;räknas utifrån prognoser för den samhällsekonomiska utvecklingen. Om&lt;br&gt;denna utveckling blir bättre än den prognostiserade kommer sektorns&lt;br&gt;skatteinkomster att öka i förhållande till nu föreliggande beräkningar. Även&lt;br&gt;det motsatta förhållandet kan uppstå. Sådana förändringar av utfallet i&lt;br&gt;förhållande till prognoserna bör inte föranleda några åtgärder från statens&lt;br&gt;sida. En förbättrad ekonomisk utveckling avses således komma kommun-&lt;br&gt;sektorn till del i form av ökade skatteinkomster. Detta kan i och för sig&lt;br&gt;innebära att den totalt beräknade ramen för de offentliga utgifterna ändras.&lt;br&gt;Regeringen förutsätter att det genomsnittliga kommunala skatteuttaget inte&lt;br&gt;ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare beslutade 118-miljardersprogrammet för sanering av de&lt;br&gt;offentliga finanserna måste fullföljas i alla delar, även i de delar som på-&lt;br&gt;verkar kommunsektorn. Om nya eller ändrade regler föreslås därutöver,&lt;br&gt;som påverkar de kommunala skatteinkomsterna eller det kommunala ut-&lt;br&gt;giftstrycket, kommer regeringen att föreslå en ekonomisk reglering mellan&lt;br&gt;staten och kommunsektorn genom en justering av statsbidragsnivån. Detta&lt;br&gt;ligger i linje med den tidigare redovisade överenskommelsen mellan före-&lt;br&gt;trädare för regeringen och de båda kommunförbunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag till statsbidragsnivå för år 1997 kommer att lämnas i höstens&lt;br&gt;budgetproposition. De föreslagna generella statsbidragen till kommuner&lt;br&gt;respektive landsting kommer då att innefatta en reglering till följd av det i&lt;br&gt;denna proposition föreslagna systemet för kompensation avseende lärar-&lt;br&gt;pensioner m.m. (avsnitt 7.5.1). Förslaget innebär att statsbidraget till kom-&lt;br&gt;muner skall ökas med 1 320 miljoner kronor för år 1997, och statsbidraget&lt;br&gt;till landsting ökas med 80 miljoner kronor för samma år. Därutöver&lt;br&gt;kommer statsbidragsnivån för år 1997 att justeras med anledning av andra&lt;br&gt;förslag som påverkar den kommunala ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1996 gäller ett nytt system för konkurrenskorrige-&lt;br&gt;ring avseende kommunernas och landstingens kostnader för ingående mer-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdesskatt (prop. 1995/96:64, bet. 1995/96:FiU5, rskr. 1995/96:116). För Prop 1995/96:150&lt;br&gt;att täcka kommunernas och landstingens kostnader för att finansiera syste-&lt;br&gt;met gjordes en ekonomisk reglering genom att de generella statsbidragen&lt;br&gt;till kommuner och landsting höjdes med sammanlagt 19 miljarder kronor&lt;br&gt;fr.o.m. år 1996. Eftersom underlaget för den fastställda regleringen var&lt;br&gt;osäkert, uttalade regeringen att en uppföljning borde göras när säkrare&lt;br&gt;uppgifter finns att tillgå. Regeringen avser att återkomma med ett förslag&lt;br&gt;om kompletterande reglering i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet av det nya bidrags- och utjämningssystemet&lt;br&gt;för kommuner och landsting år 1996 tillfördes de generella statsbidragen&lt;br&gt;sammanlagt 2 035 miljoner kronor. Dessa medel utgjorde huvuddelen av&lt;br&gt;kommunsektorns kompensation för höjda arbetsgivaravgifter m.m. till följd&lt;br&gt;av EU-inträdet. Av de totala medlen tillfördes kommunerna 822 miljoner&lt;br&gt;kronor och landstingen 1213 miljoner kronor. Fördelningen, som skedde&lt;br&gt;med utgångspunkt i kostnaderna för de föreslagna införandereglema samt&lt;br&gt;kostnadsutjämningen i det nya systemet, innebar en överkompensation till&lt;br&gt;landstingen i förhållande till deras relativa andel av kommunsektorn. För år&lt;br&gt;1997 beräknas kostnaden för landstingens införanderegler att minska och&lt;br&gt;kostnaden för kommunernas införanderegler att öka. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;kommer regeringen inför år 1997 att föreslå att ett belopp förs över från det&lt;br&gt;generella bidraget till landsting till det generella bidraget till kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer även för år 1997 att föreslå ett anslag för särskilda&lt;br&gt;insatser för vissa kommuner och landsting (avsnitt 7.5.3). Anslaget är för&lt;br&gt;närvarande beräknat till 400 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3.2 Minskning i särskilda fall av det generella statsbidraget till&lt;br&gt;kommuner och landsting åren 1997 och 1998&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Om en kommun eller ett landsting fast-&lt;br&gt;ställer en högre skattesats för åren 1997 eller 1998 än den som gällde&lt;br&gt;för år 1996, bör det generella statsbidraget till kommunen respektive&lt;br&gt;landstinget minskas med ett belopp som motsvarar hälften av de ökade&lt;br&gt;skatteinkomster som följer av skattehöjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från statsbidragsminskning bör medges för de kommuner&lt;br&gt;vilkas skattekraft för år 1993 översteg garantinivån i det statliga utjäm-&lt;br&gt;ningsbidraget enligt lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag till&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag bör medges även för sådana fall då ändringen av skatte-&lt;br&gt;satsen görs till följd av att uppgifter fördelas om mellan kommuner och&lt;br&gt;landsting. Om så sker, bör den som tar över uppgifter få höja sin&lt;br&gt;skattesats i samma mån som den som blir avlastad uppgifter sänker sin&lt;br&gt;skattesats, utan att det generella statsbidraget minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i åtgärderna att komma till rätta med problemen i landets ekono-&lt;br&gt;mi har riksdagen, som tidigare nämnts, antagit ett program för sanering av&lt;br&gt;de offentliga finanserna, det s.k. 118-miljardersprogrammet. Regeringen&lt;br&gt;uttalade i detta sammanhang att de offentliga utgifternas nivå är avgörande&lt;br&gt;för hur de offentliga finanserna kommer att utvecklas och att utrymmet för&lt;br&gt;ytterligare skattehöjningar är starkt begränsat. Skatteuttaget kan inte höjas&lt;br&gt;nämnvärt utan risk för negativa ekonomiska återverkningar (prop.&lt;br&gt;1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145 och 146 samt prop.&lt;br&gt;1994/95:150, bet. 1994/95 :FiU20, rskr. 1994/95:416).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var mot denna bakgrund som regeringen i 1995 års kompletterings-&lt;br&gt;proposition föreslog att riksdagen fr.o.m. år 1997 skall fastställa ett tak för&lt;br&gt;de offentliga utgifterna, i syfte att förbättra kontrollen över utgiftsutveck-&lt;br&gt;lingen. Riksdagen godkände vad regeringen anförde i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lade i 1995 års kompletteringsproposition även fram förslag&lt;br&gt;till ett nytt bidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting.&lt;br&gt;Efter riksdagsbehandlingen och riksdagens uttryckliga begäran återkom&lt;br&gt;regeringen till riksdagen med ett reviderat förslag hösten 1995 (prop.&lt;br&gt;1995/96:64, bet. 1995/96:FiU5, rskr. 1995/96:116), vilket antogs av riks-&lt;br&gt;dagen. Det nya systemet infördes den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en överenskommelse som träffats mellan regeringen, Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet och Landstingsförbundet har de båda förbunden utfäst sig att&lt;br&gt;verka för att skatterna inte höjs i kommuner och landsting inför åren 1997&lt;br&gt;och 1998.1 detta sammanhang har regeringen också klargjort att man avser&lt;br&gt;att föreslå åtgärder i form av innehållna statsbidrag om kommuner och&lt;br&gt;landsting ändå höjer skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot kommunala skattehöjningar tillämpades för åren 1991-&lt;br&gt;1994. Därefter har den genomsnittliga kommunala skattesatsen ökat; år&lt;br&gt;1995 med 45 öre per skattekrona och år 1996 med ytterligare 16 öre per&lt;br&gt;skattekrona. Den genomsnittliga kommunala skattesatsen uppgår år 1996&lt;br&gt;till 31,66 kronor per skattekrona (inklusive kyrkliga kommuner).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att åtgärder bör vidtas i syfte att&lt;br&gt;motverka fortsatta skattehöjningar och förbättra kontrollen över de offent-&lt;br&gt;liga utgifterna. Om en kommun eller ett landsting inför åren 1997 eller&lt;br&gt;1998 höjer skatten bör därför det generella statsbidraget till kommunen&lt;br&gt;eller landstinget minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tak för de offentliga utgifterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av regeringens förslag om ett tak för de offentliga ut-&lt;br&gt;gifterna konstaterade finansutskottet att regeringens budgetberedning har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stramals upp på senare år, och att även riksdagen kommer att börja tillämpa&lt;br&gt;en ny beredningsform. Förslaget om ett utgiftstak innebär att också det&lt;br&gt;tredje ledet i budgetprocessen - genomförandefasen - stramas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet förutsatte i sitt yttrande över regeringens förslag&lt;br&gt;(1994/95 :KU6y) att regeringen ordentligt utreder om det aviserade försla-&lt;br&gt;get om ett utgiftstak är förenligt med kommunernas enligt regeringsformen&lt;br&gt;tillförsäkrade självstyrelse. Finansutskottet utgick från att så sker (bet.&lt;br&gt;1994/95 :FiU20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftstaket måste emellertid, som tidigare nämnts, ges en annan inne-&lt;br&gt;börd för kommuner och landsting eftersom staten inte direkt kan styra de&lt;br&gt;kommunala utgifterna. Enligt regeringens uppfattning bör målet om ut-&lt;br&gt;giftsbegränsning för kommunsektorn i stället uppnås genom vissa restrik-&lt;br&gt;tioner för inkomstutvecklingen, främst vad avser kommunalskatter och&lt;br&gt;statsbidrag. Med hjälp av sådana restriktioner, i kombination med ett kom-&lt;br&gt;mande lagstadgat krav på ekonomisk balans som aviseras i denna pro-&lt;br&gt;position, torde kommunsektorns utgifter kunna begränsas till en nivå som&lt;br&gt;är långsiktigt samhällsekonomiskt hållbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting in-&lt;br&gt;fördes den 1 januari 1996 (prop. 1995/96:64, bet. 1995/96:FiU5, rskr.&lt;br&gt;1995/96:116). Tanken är att utjämningen skall leda till att skillnader i&lt;br&gt;skattesatser främst skall spegla skillnader i effektivitet, val av ambitionsnivå&lt;br&gt;och avgiftspolitik. Enligt regeringens uppfattning är det på sikt önskvärt att&lt;br&gt;skillnaderna i skattesatser minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av det nya statsbidrags- och utjämningssystemet innebär såväl&lt;br&gt;inkomstökningar som inkomstminskningar för enskilda kommuner och&lt;br&gt;landsting i förhållande till tidigare gällande system. För att ge kommuner&lt;br&gt;och landsting möjlighet att anpassa verksamheten till inkomstföränd-&lt;br&gt;ringama tillämpas därför under de första åtta åren införanderegler. För de&lt;br&gt;tre kommuner (Danderyd, Lidingö och Täby), vilkas skattekraft för år 1993&lt;br&gt;översteg garantinivån i det statliga utjämningsbidraget enligt lagen&lt;br&gt;(1992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner, gäller särskilda in-&lt;br&gt;föranderegler som innebär krav på en snabbare anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om införandereglema övergångsvis dämpar bidragsförändringar-&lt;br&gt;na, kan minskade bidragsinkomster likväl skapa ett visst incitament att höja&lt;br&gt;skattesatsen i vissa kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot kommunala skattehöjningar åren 1991-1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1991-1993 begränsades rätten för landsting och kommuner&lt;br&gt;samt församlingar eller kyrkliga samfälligheter att höja skatteuttaget enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1990:608) om tillfällig begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt&lt;br&gt;och lagen (1992:672) om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för&lt;br&gt;år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen år 1990 (prop. 1989/90:150, bil. 4, bet.&lt;br&gt;1989/90:FiU29, rskr. 1989/90:359) lade regeringen fram ett lagförslag som&lt;br&gt;innebar att den kommunala utdebiteringen åren 1991 och 1992 inte fick&lt;br&gt;vara högre än den utdebitering som fastställts för år 1990. Ett undantag&lt;br&gt;föreslogs dock för skattehöjningar i samband med s.k. skatteväxlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för förslaget angavs i propositionen att en fortsatt utveckling&lt;br&gt;mot högre kommunalskatter skulle äventyra de effekter som skattereformen&lt;br&gt;syftade till att uppnå. Regeringen framhöll att det även fanns andra skäl att&lt;br&gt;ta upp frågan om åtgärder som motverkar kommunala skattehöjningar. Som&lt;br&gt;ett led i en allmän åtstramning borde tillfälliga åtgärder i syfte att förhindra&lt;br&gt;kommunala skattehöjningar kunna övervägas. Regeringen anförde också att&lt;br&gt;det var angeläget att skillnaderna i kommunal utdebitering minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen hade inhämtat Lagrådets yttrande över ett lagförslag som&lt;br&gt;innebar ett ettårigt skattestopp. Lagrådet ansåg därvid att en ettårig be-&lt;br&gt;gränsning i kommuners m.fl. rätt att ta ut skatt inte gick utöver vad som&lt;br&gt;från konstitutionell synpunkt kunde anses möjligt att acceptera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lade i 1992 års kompletteringsproposition (prop.&lt;br&gt;1991/92:150 del II, bet. 1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345) fram ett lag-&lt;br&gt;förslag som innebar att skattestoppet skulle förlängas att gälla även för år&lt;br&gt;1993. Även detta lagförslag remitterades till Lagrådet. Med hänsyn till vad&lt;br&gt;som förekommit i 1990 års lagstiftningsärende fann sig Lagrådet från kon-&lt;br&gt;stitutionell synpunkt kunna godta den föreslagna förlängningen med ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala skattestoppet upphörde vid utgången av år 1993. För år&lt;br&gt;1994 tillämpades en arman metod för att motverka skattehöjningar. Meto-&lt;br&gt;den innebar att kommuner och landsting som inte höjde skatten fick en&lt;br&gt;särskild ekonomisk kompensation (prop. 1993/94:150 bil. 7, bet.&lt;br&gt;1994/95 :FiU 19, rskr. 1993/94:442).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översyn av grundlagen vad gäller den kommunala självstyrelsen och&lt;br&gt;beskattningsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den diskussion om beskattningsrätten som föranleddes av&lt;br&gt;förslaget till nytt statsbidrags- och utjämningssystem (bet. 1994/95:FiU 19)&lt;br&gt;har en parlamentarisk kommitté tillkallats med uppgift att analysera inne-&lt;br&gt;börden av den kommunala självstyrelsen och beskattningsrätten och dess&lt;br&gt;förhållande till grundlagsbestämmelserna (dir. 1995:111). Om kommittén&lt;br&gt;finner att det behövs förtydliganden av eller ändringar i grundlagsbestäm-&lt;br&gt;melserna om den kommunala självstyrelsen och beskattningsrätten, skall&lt;br&gt;kommittén lämna förslag till sådana ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skall enligt direktiven redovisa sitt uppdrag senast den 1 juli&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning i särskilda fall av det generella statsbidraget till kommuner och P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P 1995/96.150&lt;br&gt;landsting åren 1997 och 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer senare, under förutsättning av Lagrådets tillstyrkande,&lt;br&gt;att föreslå att om en kommun eller ett landsting höjer skattesatsen inför åren&lt;br&gt;1997 eller 1998 i förhållande till den som gäller för år 1996, skall det&lt;br&gt;generella statsbidraget till kommunen respektive landstinget minskas med&lt;br&gt;ett belopp motsvarande hälften av de ökade skatteinkomster som följer av&lt;br&gt;skattesatshöjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de kommuner (Danderyd, Lidingö och Täby) för vilka införande-&lt;br&gt;reglerna ställer krav på en snabbare anpassning kan emellertid föreligga&lt;br&gt;särskilda behov att höja skatten under de närmaste åren. Dessa kommuner&lt;br&gt;har för närvarande de lägsta skattesatserna. För dessa kommuner avser&lt;br&gt;regeringen förslå att undantag görs från ovan beskrivna åtgärder. Om dessa&lt;br&gt;kommuner höjer skatten inför åren 1997 och 1998 kommer ingen&lt;br&gt;reducering av det generella statsbidraget till kommunen att göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från statsbidragsminskning föreslås även då en ändring av&lt;br&gt;skattesatsen görs till följd av att uppgifter fördelas om mellan kommuner&lt;br&gt;och landsting. Om så sker bör den som tar över uppgifter få höja sin&lt;br&gt;skattesats i samma mån som den som blir avlastad uppgifter sänker sin&lt;br&gt;skattesats, utan att det generella statsbidraget minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som förekommit i tidigare lagstiftningsärenden av-&lt;br&gt;seende tillfälliga begränsningar av kommuners m.fl. rätt att ta ut skatt anser&lt;br&gt;regeringen att den åtgärd som beskrivits ovan är förenlig med rege-&lt;br&gt;ringsformens bestämmelser i fråga om den kommunala självstyrelsen och&lt;br&gt;beskattningsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser likväl att förslaget till lag om minskning i särskilda fall&lt;br&gt;av det generella statsbidraget till kommuner och landsting åren 1997 och&lt;br&gt;1998, innan det föreläggs riksdagen för beslut, bör prövas av Lagrådet. Av&lt;br&gt;denna anledning läggs inte nu fram något lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommande förslaget avses inte omfatta församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3.3 Vissa regeländringar vid beräkning av preliminära&lt;br&gt;kommunalskattemedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De uppräkningsfaktörer som ligger till grund för&lt;br&gt;beräkningen av preliminära kommunalskattemedel skall fastställas&lt;br&gt;senast i september månad året före det år då de preliminära kommu-&lt;br&gt;nalskattemedlen utbetalas. Med kommunalskattemedel avses även&lt;br&gt;landstingsskattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån skall senast den 1 oktober lämna uppgifter&lt;br&gt;till varje kommun och landsting om preliminära utjämningsbidrag och&lt;br&gt;utjämningsavgifter för nästkommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Ar 1993 ändrades systemet för utbe- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;talning av kommunalskattemedel (prop. 1991/92:150 del II, bet.&lt;br&gt;1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345). Förändringarna omfattade inte de&lt;br&gt;kyrkliga kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före är 1993 beräknades kommunalskattemedlen utifrån de beskatt-&lt;br&gt;ningsbara inkomsterna två år tidigare. När utfallet av de beskattningsbara&lt;br&gt;inkomsterna förelåg gjordes en slutavräkning. Skatteinkomsternas utveck-&lt;br&gt;ling bestämdes i hög grad av den allmänna löneutvecklingen två år tidigare.&lt;br&gt;Utgifterna påverkas däremot direkt av förändringar av löner och priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det utbetalningssystem som infördes år 1993 syftar till att de kommunal-&lt;br&gt;skattemedel som betalas ut under ett år skall beräknas i detta års lönenivå.&lt;br&gt;Beräkningen av de preliminära kommunalskattemedlen måste därför bygga&lt;br&gt;på en prognos avseende de beskattningsbara inkomsterna. Även i det nya&lt;br&gt;utbetalningssystemet ligger de beskattningsbara inkomsterna två år tidigare&lt;br&gt;till grund för beräkningen men räknas upp till utbetalningsårets nivå. Detta&lt;br&gt;sker genom att de två år gamla beskattningsbara inkomsterna - skatteunder-&lt;br&gt;laget - multipliceras med två uppräkningsfaktorer. Dessa uttrycker den&lt;br&gt;prognostiserade utvecklingen av skatteunderlaget för hela landet under året&lt;br&gt;före respektive det år preliminära kommunalskattemedel utbetalas.&lt;br&gt;Eftersom de preliminära kommunalskattemedlen beräknas utifrån en&lt;br&gt;prognos tillämpas ett slutavräkningsförfarande även i det nu gällande&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av skatt, m.m., skall regeringen, eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer, under december månad fastställa upp-&lt;br&gt;räkningsfaktorer som skall ligga till grund för beräkning av preliminära&lt;br&gt;kommunalskattemedel det närmast följande året. Regeringen har genom&lt;br&gt;förordningen (1992:1592) om uppräkningsfaktorer uppdragit åt Riks-&lt;br&gt;revisionsverket (RRV) att senast den 15 augusti preliminärt beräkna och&lt;br&gt;senast den 20 december fastställa uppräkningsfaktorema för nästkommande&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutlig beräkning av statsbidrag och preliminära kommunalskatte-&lt;br&gt;medel för nästkommande år görs på basis av det taxeringsutfall som före-&lt;br&gt;ligger i slutet av året samt utifrån de i december fastställda uppräknings-&lt;br&gt;faktorema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De preliminära uppräkningsfaktorer som RRV fastställer i augusti an-&lt;br&gt;vänds av Statistiska centralbyrån (SCB) vid de preliminära statsbidrags-&lt;br&gt;beräkningar som SCB skall göra avseende det närmast följande året.&lt;br&gt;Resultatet av dessa preliminära beräkningar skall vara kommuner och&lt;br&gt;landsting tillhanda senast den 10 september enligt lagen (1995:1515) om&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommuner och landsting samt lagen (1995:1516) om&lt;br&gt;utjämningsavgift för kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommunallagen 8 kap. 8 § skall fullmäktige i kommuner och&lt;br&gt;landsting, om inte särskilda skäl föreligger, före november månads utgång&lt;br&gt;fastställa budgeten för nästkommande år. Enligt 8 kap. 9 § i samma lag&lt;br&gt;skall fidlmäktige också fastställa skattesatsen inom denna tid. Detta innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att budgeten normalt fastställs av kommunen eller landstinget innan de&lt;br&gt;slutliga beräkningarna av statsbidrag och preliminära skattemedel har&lt;br&gt;gjorts. Av olika anledningar, inte minst på grund av ändrade prognoser över&lt;br&gt;den makroekonomiska utvecklingen, kan de uppräkningsfaktorer som fast-&lt;br&gt;ställs i december avvika från de i augusti preliminärt beräknade. Om de&lt;br&gt;fastställda uppräkningsfaktorema blir väsentligt lägre än de preliminärt&lt;br&gt;beräknade, finns det risk för att den budget som beslutats blir under-&lt;br&gt;balanserad eftersom de preliminära skattemedlen minskar. Detta skapar&lt;br&gt;problem för såväl planeringen av verksamheten som möjligheterna att&lt;br&gt;uppfylla det aviserade balanskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta skälet till att uppräkningsfaktorema fastställs först i decem-&lt;br&gt;ber är dels att det slutliga utfallet av föregående års taxering då föreligger,&lt;br&gt;dels att det medger hänsynstagande till de mest aktuella prognoserna för&lt;br&gt;den ekonomiska utvecklingen, vilken bl.a. styr skatteunderlagsutveck-&lt;br&gt;lingen. Även om en sen tidpunkt för fastställande av uppräkningsfaktorema&lt;br&gt;kan vara motiverad för att kunna ta hänsyn till de mest aktuella bedöm-&lt;br&gt;ningarna avseende den samhällsekonomiska utvecklingen, måste detta&lt;br&gt;vägas mot nackdelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avvägning måste göras mellan behovet av stabila planeringsförut-&lt;br&gt;sättningar för kommuner och landsting och behovet av att göra så aktuella&lt;br&gt;prognoser som möjligt. Regeringen anser att de nackdelar i prognoshän-&lt;br&gt;seende som en tidigareläggning av fastställandetidpunkten medför mer än&lt;br&gt;väl uppvägs av de fördelar som detta medför i planeringshänseende.&lt;br&gt;Nackdelarna i prognoshänseende kan minskas genom förbättrade metoder&lt;br&gt;för att tidigare kunna prognostisera utfallet av taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot denna bakgrund att uppräkningsfaktorema för&lt;br&gt;beräkning av preliminära kommunalskattemedel skall fastställas senast i&lt;br&gt;september månad året före utbetalningsåret. Närmare tidpunkt kommer att&lt;br&gt;preciseras i förordning. Tidpunkten för fastställandet av uppräkningsfak-&lt;br&gt;torer bör dock vara senast den 20 september. Därmed finns det inte längre&lt;br&gt;något behov av att beräkna preliminära uppräkningsfaktorer. Den tidpunkt&lt;br&gt;vid vilken SCB:s preliminära beräkningar av statsbidrag skall vara kom-&lt;br&gt;muner och landsting tillhanda föreslås flyttas från den 10 september till den&lt;br&gt;1 oktober.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det slutliga taxeringsutfallet skall även i fortsättningen ligga till grund&lt;br&gt;för de definitiva beräkningarna av statsbidrag samt för beräkningar av&lt;br&gt;preliminära kommunalskattemedel för nästkommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovan beskrivna regeländringar avses träda i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3.4 Kommunal ekonomi i balans&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I kommunallagen (1991:900) bör införas ett&lt;br&gt;krav på att de kommunala budgetarna varje år skall upprättas så att&lt;br&gt;intäkterna överstiger kostnaderna (balanskrav). Överstiger kostnaderna&lt;br&gt;intäkterna för räkenskapsåret bör detta regleras under de närmaste två&lt;br&gt;åren efter det år då underskottet uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska belastningen till följd av de kommunala avtals-&lt;br&gt;pensionerna bör omfattas av balanskravet. Därvid bör beaktas dels&lt;br&gt;kostnaderna för sådana förmåner som intjänas efter en bestämd tid-&lt;br&gt;punkt och dels utbetalningar för förmåner som har intjänats före denna&lt;br&gt;tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balanskravet bör införas fr.o.m. år 1999 för kommunerna och&lt;br&gt;fr.o.m. år 2000 för landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet har vissa kommuner och landsting haft svårt att anpassa&lt;br&gt;verksamheten till sina ekonomiska ramar. Några har valt att underbalansera&lt;br&gt;sina budgetar och t.o.m. lånefinansierat löpande kostnader för verksam-&lt;br&gt;heten. Det finns också exempel på kommuner som under årens lopp har in-&lt;br&gt;gått borgensförbindelser av stor omfattning, främst för sina bostadsföretag,&lt;br&gt;och därvid underskattat de framtida följderna för den egna ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund uttalade regeringen i förra årets kompletteringspro-&lt;br&gt;position att det skyndsamt skulle göras en översyn av kommunallagens be-&lt;br&gt;stämmelser om ekonomisk förvaltning. Översynen skulle syfta till att skapa&lt;br&gt;bättre förutsättningar för kommuner och landsting att åstadkomma en god&lt;br&gt;ekonomisk hushållning. Ett förslag skulle tas fram om hur ett krav på&lt;br&gt;balanserad budget skulle uttryckas i kommunallagen och vilka effekter på&lt;br&gt;den kommunala redovisningen som ett sådant krav kunde ge upphov till.&lt;br&gt;Regeringen uttalade också att det skulle utarbetas ett förslag om en lag-&lt;br&gt;reglering av kommunernas låneverksamhet. Utgångspunkten skulle vara att&lt;br&gt;rätten att ta upp lån i huvudsak begränsades till investeringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat om att införa ett tak för de offentliga utgifterna.&lt;br&gt;Ett balanskrav ökar, i kombination med vissa restriktioner för den kom-&lt;br&gt;munala inkomstutvecklingen, statens möjligheter att påverka kommun-&lt;br&gt;sektorns utgiftsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 4 maj 1995 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att göra en översyn av kommu-&lt;br&gt;nallagens ekonomikapitel. I september 1995 avlämnades rapporten Kom-&lt;br&gt;munal ekonomi i balans (Ds 1995:57). I rapporten föreslås bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att budgeten skall upprättas så att intäkterna varje år överstiger kostna-&lt;br&gt;derna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att eventuellt underskott i utfallet skall täckas senast under det andra året&lt;br&gt;efter det år underskottet uppkommit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att om kostnaderna enligt årsbokslutet överstiger intäkterna skall i års-&lt;br&gt;redovisningen anges när och på vilket sätt underskottet avses täckas med&lt;br&gt;ett motsvarande överskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att det utarbetas en särskild kommunal bokföringslag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att det inrättas ett nytt oberoende organ som skall överta den roll som de&lt;br&gt;båda kommunförbundens gemensamma referensgrupp i redovisnings-&lt;br&gt;frågor nu har på redovisningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till hur förslaget till balanskrav har utformats ansåg arbets-&lt;br&gt;gruppen att det inte finns något behov av en särskild lagregel som begrän-&lt;br&gt;sar rätten att ta upp lån till att i huvudsak avse investeringsverksamhet.&lt;br&gt;Gruppen ansåg vidare att pensionskostnaderna skall beaktas i ett balanskrav&lt;br&gt;men lämnade frågan om på vilket sätt de skall ingå öppen för fortsatta över-&lt;br&gt;väganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag har remissbehandlats. Remissutfallet har visat att&lt;br&gt;det finns ett starkt stöd för att bereda arbetsgruppens förslag vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balanskravets utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till lagreglering av ett&lt;br&gt;balanskrav. Den fortsatta beredningen sker utifrån den här angivna inrikt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett balanskrav bör införas fr.o.m. år 1999 för kommunerna och fr.o.m. år&lt;br&gt;2000 för landstingen. I balanskravet ligger att budgeten skall upprättas så&lt;br&gt;att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Uppstår underskott bör&lt;br&gt;detta regleras under de närmaste två åren efter det år då underskottet upp-&lt;br&gt;kom. Kostnaderna för de kommunala avtalspensionerna bör beaktas enligt&lt;br&gt;den modell som arbetsgruppen kallar den blandade modellen. Frågan om&lt;br&gt;hanteringen av pensionerna behandlas närmare i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge extra stadga och styrka åt balanskravet har regeringen också&lt;br&gt;for avsikt att i höst föreslå en kommunal redovisningslag och att det inrättas&lt;br&gt;ett nytt oberoende organ med uppgift att utveckla god redovisningssed&lt;br&gt;inom kommunsektorn. En departementspromemoria med förslag på dessa&lt;br&gt;punkter kommer att remissbehandlas inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala avtalspensioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diskussionen om kommunernas och landstingens ekonomi har under se-&lt;br&gt;nare år frågan om deras pensionsåtaganden tagit en central plats. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet och Landstingsförbundet har presenterat flera utred-&lt;br&gt;ningar som behandlar denna fråga. Regeringen beslutade hösten 1994 att&lt;br&gt;tillsätta en arbetsgrupp som skulle utreda hanteringen av avtalspensioner i&lt;br&gt;kommuner och landsting. I augusti 1995 överlämnade gruppen sin rapport&lt;br&gt;Kommunala avtalspensioner (Ds 1995:46).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är villkoren för de kommunala avtalspensionerna reglerade i&lt;br&gt;kollektivavtal. Avtalspensionernas fortsatta utformning är således en fråga&lt;br&gt;för arbetsmarknadens parter. I detta avsnitt redogör regeringen endast för&lt;br&gt;sin syn på hur pensionerna bör beaktas i balanskravet. Regeringen åter-&lt;br&gt;kommer till frågan om redovisningen av pensionsförmånerna i samband&lt;br&gt;med att förslag lämnas till kommunal redovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historiskt har endast löpande utbetalningar till pensionärer tagits upp i&lt;br&gt;den kommunala redovisningen, dvs. pensionerna har hanterats enligt en s.k.&lt;br&gt;fördelningsmodell. Denna modell innebär att nuvarande skattebetalare&lt;br&gt;finansierar utbetalningar som härrör från tidigare intjänade pensionsför-&lt;br&gt;måner. De förmåner som tjänas in i dag skall på motsvarande sätt finansie-&lt;br&gt;ras av framtida skattebetalare. Därigenom behöver inga avsättningar göras&lt;br&gt;som motsvarar de pensionsförmåner som löpande tjänas in. I stället utgår&lt;br&gt;fördelningsmodellen från den kommunala verksamhetens varaktiga karak-&lt;br&gt;tär, dvs. verksamheten kan bara upphöra genom politiska beslut. Ingen&lt;br&gt;hänsyn tas i denna modell till demografiska variationer över tiden. Framtida&lt;br&gt;pensionsutbetalningar anses vara säkerställda genom beskattningsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under andra hälften av 1980-talet infördes en ny budget- och redovis-&lt;br&gt;ningsmodell i kommuner och landsting. Modellen utvecklades av de båda&lt;br&gt;kommunförbunden och rekommenderades av dessa till sina medlemmar.&lt;br&gt;Syftet var att få den kommunala budget- och redovisningsmodellen mer&lt;br&gt;enkel och enhetlig bl.a. genom en anpassning till näringslivets redovisning.&lt;br&gt;I samband med att den nya modellen infördes inrättade Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet och Landstingsförbundet en gemensam referensgrupp för att&lt;br&gt;främja god redovisningssed i kommuner och landsting. Den fråga&lt;br&gt;referensgruppen först tog sig an var hur pensionsskulden skulle redovisas.&lt;br&gt;Referensgruppens rekommendation innebär att kommuner och landsting&lt;br&gt;bör redovisa de historiskt intjänade pensionsförmånerna som en skuld i&lt;br&gt;balansräkningen. Pensionsskulden kan sägas motsvara nuvärdet av de&lt;br&gt;framtida utbetalningarna för hittills intjänade pensionsförmåner. I resultat-&lt;br&gt;räkningen bör de under året intjänade förmånerna samt en ränte- och in-&lt;br&gt;flationsuppräkning av pensionsskulden kostnadsredovisas. Rekommenda-&lt;br&gt;tionen innebär att redovisningen av pensionskostnaderna bör ske enligt en&lt;br&gt;s.k. fonderad modell. För närvarande följer ca 90 procent av kommunerna&lt;br&gt;och samtliga landsting utom ett denna rekommendation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett balanskrav införs är det viktigt att bestämma kravets utformning Prop. 1995/96.150&lt;br&gt;i fråga om på vilket sätt de kommunala pensionerna skall belasta ekonomin&lt;br&gt;över tiden. Den arbetsgrupp som utarbetade förslag till krav på ekonomi i&lt;br&gt;balans föreslog, som tidigare nämnts, att pensionskostnaderna skall&lt;br&gt;inkluderas i kravet. Gruppen lämnade dock inget förslag om på vilket sätt&lt;br&gt;detta skulle ske. I stället redovisades tre alternativa modeller. Förutom för-&lt;br&gt;delningsmodellen och fonderingsmodellen, som beskrivits ovan, presen-&lt;br&gt;terades ytterligare ett alternativ som benämndes blandad modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den blandade modellen innebär att en viss tidpunkt väljs efter vilken en&lt;br&gt;successiv övergång kan ske från fördelningsmodellen till en fonderad mo-&lt;br&gt;dell. De pensionsförmåner som har intjänats före denna tidpunkt hanteras&lt;br&gt;enligt fördelningsmodellen, dvs. belastar resultatet det år då utbetalning&lt;br&gt;sker. För pensionsförmåner som intjänas efter den fastställda tidpunkten&lt;br&gt;beaktas kostnader enligt den fonderade modellen. Efter en tid av ca 40 år&lt;br&gt;kommer den blandade modellen att motsvara den fonderade modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika pensionsmodellemas belastning på kommunernas och lands-&lt;br&gt;tingens ekonomi över tiden är bl.a. beroende av antalet pensionärer med&lt;br&gt;kommunal kompletteringspension och av den samhällsekonomiska ut-&lt;br&gt;vecklingen. I rapporten Kommunal ekonomi i balans redovisades två alter-&lt;br&gt;nativa beräkningar för hela kommunsektorn fram t.o.m. år 2034 som i&lt;br&gt;huvudsak bygger på Långtidsutredningens (SOU 1995:4) basaltemativ&lt;br&gt;respektive eftersläpningsaltemativ. Då beräkningarna avser en lång tids-&lt;br&gt;period och är beroende av en mängd antaganden måste de emellertid be-&lt;br&gt;traktas som mycket osäkra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen enligt basaltemativet, som bl.a. innebär en ökning av&lt;br&gt;antalet kommunalt anställda från år 2000 och framåt, visar att de löpande&lt;br&gt;pensionsutbetalningama (fördelningsmodellen) i nuläget uppgår till mot-&lt;br&gt;svarande 0,6 procent i skatteuttag och beräknas stiga till ca 1,2 procent&lt;br&gt;omkring år 2030. Nivån år 2030 beräknas inte på något anmärkningsvärt&lt;br&gt;sätt överstiga beräknade kostnader för de båda övriga modellerna vid denna&lt;br&gt;tidpunkt. Främst den fonderade modellen, men även den blandade mo-&lt;br&gt;dellen, utgör emellertid en betydligt högre ekonomisk belastning i nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna mellan de olika modellerna i slutet av den beräknade&lt;br&gt;perioden är mycket beroende av gjorda antaganden. Långtidsutredningens&lt;br&gt;eftersläpningsaltemativ innebär bl.a. att antalet kommunalt anställda&lt;br&gt;minskar något fram till år 2000 för att därefter bli ungefär oförändrat. I&lt;br&gt;detta alternativ ökar skillnaderna kring år 2030 mellan fördelningsmodellen&lt;br&gt;och de båda övriga modellerna jämfört med i basaltemativet, på så sätt att&lt;br&gt;kostnaderna minskar i fonderad och blandad modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta kommuner och landsting har högre ambition än att i nuläget&lt;br&gt;bara finansiera pensionsutbetalningama. Denna ambition att göra redovis-&lt;br&gt;ningsmässiga avsättningar synes vara rimlig bl.a. eftersom pensionsför-&lt;br&gt;månerna är långsiktiga åtaganden och finansieringen av dessa därför är be-&lt;br&gt;roende av den framtida ekonomiska tillväxten. Vidare väntas den demo-&lt;br&gt;grafiskautvecklingen, med en stigande andel äldre människor, öka behovet&lt;br&gt;av kommunal verksamhet såsom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg.&lt;br&gt;Genom att göra redovisningsmässiga avsättningar för pensioner i nuläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökar handlingsutrymmet för att möta de framtida behoven och minskar Pr°P- 1995/96:150&lt;br&gt;känsligheten för utvecklingen av den långsiktiga tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser emellertid att den s.k. fonderade modellen inte tar till-&lt;br&gt;räcklig hänsyn till att de kommunala avtalspensionerna under en lång följd&lt;br&gt;av år har hanterats enligt ett fördelningssystem. Beskattningsrätten kan i sig&lt;br&gt;sägas utgöra en garanti för förmånerna i ett fördelningssystem, vilket bör&lt;br&gt;tas i beaktande vid val av pensionsmodell i balanskravet. Med en fonderad&lt;br&gt;modell skulle kommuner och landsting varje år, förutom under året&lt;br&gt;intjänade förmåner, finansiera en förräntning på tidigare års intjänade för-&lt;br&gt;måner. Vid en direkt övergång till att i balanskravet inkludera kostnader&lt;br&gt;enligt en fonderad modell skulle nuvarande skattebetalare, enligt rege-&lt;br&gt;ringens bedömning, behöva finansiera en alltför hög kostnad som beror på&lt;br&gt;de pensionsförmåner som tidigare intjänats utan att avsättningar gjorts. I&lt;br&gt;stället bör övergången till en fonderad modell ske successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att balanskravet bör formuleras så&lt;br&gt;att pensionskostnaderna beaktas enligt den s.k. blandade modellen. Med&lt;br&gt;denna modell skall kommuner och landsting finansiera den årliga kostna-&lt;br&gt;den i form av nyintjänade pensionsförmåner. Dessutom bör årets resultat&lt;br&gt;belastas med pensionsutbetalningar för de förmåner som intjänats i fördel-&lt;br&gt;ningssystemet. Nuvarande skattebetalare kommer därigenom både att&lt;br&gt;finansiera sin del av de kommunala avtalspensionerna och därutöver en del&lt;br&gt;som härrör från tidigare år. Sammantaget anser regeringen att denna hante-&lt;br&gt;ring av pensionerna i balanskravet ger en rimlig avvägning mellan ekono-&lt;br&gt;misk belastning på kort och på lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill vidare framhålla avsikten att noga följa utvecklingen av&lt;br&gt;balanskravet och effekterna av den valda modellen för pensionskost-&lt;br&gt;naderna. Kommuner och landsting bör inte avhända sig en del av sina&lt;br&gt;tillgångar för finansiering av framtida pensionsutbetalningar. De medel som&lt;br&gt;kan komma att byggas upp för framtida pensioner bör i huvudsak användas&lt;br&gt;inom den offentliga sektorn, bl.a. för att finansiera kommunala investe-&lt;br&gt;ringar. Regeringen avser att tillkalla en utredning med uppgift att se över&lt;br&gt;den kommunala medelsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3.5 Ekonomiska regleringar mellan staten och de&lt;br&gt;kyrkliga kommunerna år 1997&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran&lt;br&gt;vid ingången av år 1997 skall minskas med 1,7 procent med avseende&lt;br&gt;på ändringar som har påverkat det kommunala skatteunderlaget. Där-&lt;br&gt;utöver skall skattemedelsfordran minskas med 4 procent som&lt;br&gt;ersättning till staten för administrationen av församlingsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I den ekonomisk-politiska propositionen Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;(prop. 1994/95:25, bet. 1994/95FiUl, rskr. 1994/95:145 och 146) uttalade&lt;br&gt;regeringen att även de kyrkliga kommunerna bör bidra till saneringen av&lt;br&gt;statens finanser. Mot den bakgrunden beslutade riksdagen att de kyrkliga&lt;br&gt;kommunerna skall ersätta staten för administrationen av församlingsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ersättning har för år 1996 fastställts till 4 procent av de kyrkliga&lt;br&gt;kommunernas skattemedelsfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de kyrkliga kommunerna får de ändringar som år 1995 påverkade&lt;br&gt;det kommunala skatteunderlaget inte effekt förrän år 1997, men då med&lt;br&gt;dubbel effekt eftersom både förskott och slutavräkning påverkas. I följande&lt;br&gt;sammanställning redovisas de tillkommande regleringar år 1997 som bör&lt;br&gt;göras mellan staten och de kyrkliga kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tabell 7.3 Sammanställning av tillkommande ekonomiska regleringar&lt;br&gt;mellan staten och de kyrkliga kommunerna år 1997.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slopat schablonavdrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karensdag och sänkta ersättningsnivåer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sänkt pensionsnivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ISURV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Höjt pensionstillskott/Särskilt grundavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företagsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna egenavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bamomsorgsgaranti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återreglering vårdnadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformerad arbetslöshetsförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återreglering av kvittning av underskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De tidigare beslutade (310 miljoner kronor) och de nu föreslagna regle-&lt;br&gt;ringarna (-143 miljoner kronor) uppgår sammanlagt till 167 miljoner kro-&lt;br&gt;nor, vilket beräknas motsvara en reducering av de kyrkliga kommunernas&lt;br&gt;skattemedelsfordran med 1,7 procent vid ingången av år 1997. Till detta&lt;br&gt;kommer den föreslagna skatteadministrationsersättningen om 4 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Kommunsektorns utveckling fram till år 2001&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4.1 Kommunsektorns ekonomi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nedanstående kalkyl utgör en av delkomponenterna vid beräkningen av ut-&lt;br&gt;giftstaket för den offentliga sektorn, se avsnitt 4.5.1 den beräkning som här&lt;br&gt;redovisas ingår varken utjämningsavgiften för kommuner och landsting&lt;br&gt;eller utjämningsbidraget till kommuner och landsting, båda uppgående till&lt;br&gt;21,2 miljarder kronor. Detta har betydelse för utgifts- respektive in-&lt;br&gt;komstnivån i kalkylen men däremot inte för beräkningen av kommun-&lt;br&gt;sektorns finansiella ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala utgifterna beräknas år 1996 motsvara drygt hälften av de&lt;br&gt;statliga utgifterna eller ca en ljärdedel av BNP. Även inkomsterna mot-&lt;br&gt;svarar omkring en fjärdedel av BNP. Den största andelen av inkomsterna&lt;br&gt;utgörs av skattemedel. Kommunalskatten utgör enligt preliminära uppgifter&lt;br&gt;i år ca 16 procentenheter av den totala skattekvoten på 53 procent. Det&lt;br&gt;genomsnittliga skatteuttaget i kommuner och landsting uppgår år 1996 till&lt;br&gt;30,47 procent och i de kyrkliga kommunerna till 1,19 procent av de&lt;br&gt;beskattningsbara inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av kommunsektorns finansiella utveckling som redovisas&lt;br&gt;i detta avsnitt baseras på de antaganden som görs i finansplanen. En ut-&lt;br&gt;gångspunkt för beräkningarna är att det genomsnittliga kommunala skatte-&lt;br&gt;uttaget under den närmaste femårsperioden blir detsamma som år 1996.&lt;br&gt;Den kommunala konsumtionsvolymen bedöms vara oförändrad år 1997&lt;br&gt;jämfört med år 1996. Under åren 1998 och 1999 minskar den enligt kal-&lt;br&gt;kylen med 0,9 respektive 0,7 procent. För åren därefter förväntas inga&lt;br&gt;ytterligare neddragningar av konsumtionsvolymen. I år väntas kommun-&lt;br&gt;sektorns finansiella sparande uppgå till -0,3 miljarder kronor. Enligt kal-&lt;br&gt;kylen ökar konsumtionen i löpande priser mer än skatteinkomsterna mellan&lt;br&gt;år 1996 och år 1997 och det finansiella sparandet väntas åren 1997 och&lt;br&gt;1998 bli ungefär -10 miljarder kronor för att därefter förbättras under slutet&lt;br&gt;av perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tabell 7.4 Kommunsektorns finanser&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; åren 1996-2001&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;299,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;329,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från stat och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;socialförsäkrings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;404,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;432,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;449,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;467,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;321,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;329,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;351,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;404,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;426,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;452,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;467,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Utjämningsavgiften för respektive utjämningsbidraget till kommuner och&lt;br&gt;landsting om 21,2 miljarder kronor ingår inte i kalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Fasta priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm. På grund av avrundningar summerar inte alltid delarna exakt till total-&lt;br&gt;summan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunsektorns totala inkomster förväntas öka med 63 miljarder&lt;br&gt;kronor i löpande priser, eller 2,9 procent per år i genomsnitt, under åren&lt;br&gt;1997 till 2001.1 relation till BNP utgör detta en minskning från 24 procent&lt;br&gt;till 22 procent. Sektorns skatteinkomster förväntas i löpande priser öka med&lt;br&gt;i genomsnitt 3,7 procent per år och bedöms utgöra omkring 70 procent av&lt;br&gt;de totala inkomsterna år 2001. De generella statsbidragen bedöms vara&lt;br&gt;nominellt oförändrade under perioden, med undantag för regleringar enligt&lt;br&gt;finansieringsprincipen m.m. Deras andel av de totala inkomsterna beräknas&lt;br&gt;minska marginellt och år 2001 uppgå till 13 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna beräknas i löpande priser öka från 405 miljarder kronor till&lt;br&gt;467 miljarder kronor, eller med ca 2,9 procent årligen. Mätt i relation till&lt;br&gt;BNP innebär detta en minskning från 24 till 22 procent. De kommunala&lt;br&gt;transfereringarna till hushållen väntas öka med 3 miljarder kronor i löpande&lt;br&gt;priser under perioden. Kommunernas utgifter för socialbidrag bedöms i&lt;br&gt;löpande priser minska under åren 1996 till 1999 till följd av att antalet flyk-&lt;br&gt;tingar förväntas minska. Under åren därefter bedöms socialbidragsutgifter-&lt;br&gt;na öka något. Pensionsutbetalningar till tidigare anställda, ränteutgifter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transfereringar till företag är exempel på transfereringar som bedöms öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneökningstakten beräknas bli något högre inom den kommunala&lt;br&gt;sektorn än inom näringslivet fram till och med år 1997. Aren därefter vän-&lt;br&gt;tas löneökningstakten bli lika hög eller något lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala konsumtionen bedöms under perioden öka i löpande&lt;br&gt;priser. I fasta priser förväntas den dock vara oförändrad under år 1997, för&lt;br&gt;att därefter minska med 0,9 respektive 0,7 procent under åren 1998 och&lt;br&gt;1999. Den oförändrade konsumtionsvolymen år 1997 beror på att hänsyn&lt;br&gt;har tagits till att regeringen aviserat förslag om ett ökat antal utbild-&lt;br&gt;ningsplatser inom den kommunala vuxenutbildningen. År 2000 och år&lt;br&gt;2001 antas konsumtionsvolymen vara oförändrad. Investeringarna bedöms&lt;br&gt;öka något under perioden i löpande priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 7.3.4 aviserat ett förslag om att införa ett kom-&lt;br&gt;munalt balanskrav som innebär att kommunernas och landstingens budgetar&lt;br&gt;skall upprättas så att intäkterna årligen överstiger kostnaderna. Balanskravet&lt;br&gt;gäller resultatet definierat enligt kommunal redovisningspraxis. Ett positivt&lt;br&gt;resultat kan vara förenligt med ett underskott i det finansiella sparandet bl.a.&lt;br&gt;beroende på investeringsnivån. Med utgångspunkt i det finansiella sparande&lt;br&gt;som redovisats ovan kan en bedömning göras av det förväntade resultatet&lt;br&gt;enligt kommuners och landstings resultaträkning. Det finns dock vissa&lt;br&gt;osäkerheter i dessa beräkningar. Det är t.ex. svårt att beakta olika&lt;br&gt;periodiseringar som görs i den kommunala redovisningen. Sammantaget&lt;br&gt;bedömer dock regeringen att kommuner och landsting som helhet har&lt;br&gt;förutsättningar att uppnå det aviserade balanskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4.2 Den kommunala verksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala verksamheten påverkas av många faktorer. De yttre&lt;br&gt;ramarna anges av sektorns inkomster. Hur resurserna därefter fördelas på&lt;br&gt;olika delverksamheter och vilken total omfattning den har beror bl.a. på&lt;br&gt;sektorns åtaganden, politiska ambitioner, befolkningens storlek och&lt;br&gt;sammansättning samt produktiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När befolkningens storlek och sammansättning förändras påverkas också&lt;br&gt;behovet av eller efterfrågan på kommunala tjänster. För att spegla den&lt;br&gt;behovsförändring av kommunalt finansierade tjänster som beror på&lt;br&gt;demografin har Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet gjort&lt;br&gt;s.k. baskalkyler. Dessa har redovisats bl.a. i Långtidsutredningen 1995&lt;br&gt;(SOU 1995:4). Utgångspunkten i dessa kalkyler är att standarden på de&lt;br&gt;kommunala tjänsterna är oförändrad. Förutom befolkningsutvecklingen tas&lt;br&gt;också hänsyn till redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Ingen hänsyn&lt;br&gt;tas dock till möjligheterna att höja produktiviteten eller effektiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt baskalkylen beräknas behoven av kommunal verksamhet öka med&lt;br&gt;i genomsnitt 0,8 procent per år under år 1997 till år 2001 för kommunerna&lt;br&gt;och 0,5 procent per år för landstingen. Behoven beräknas öka i en betydligt&lt;br&gt;lägre takt efter år 1998 än före detta år. Behovsutvecklingen för de enskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetsområdena varierar. Behovet av t.ex. barnomsorg kommer att&lt;br&gt;minska medan behovet av utbildning följer en motsatt utveckling.&lt;br&gt;Kalkylerna över äldre- och handikappomsorg visar på en fortsatt&lt;br&gt;behovsökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av förbunden beräknade behovsutvecklingen kan ställas mot rege-&lt;br&gt;ringens bedömning att kommunernas och landstingens konsumtion i fasta&lt;br&gt;priser beräknas minska med i genomsnitt 0,2 procent respektive 0,4 procent&lt;br&gt;per år under åren 1997 till 2001. Eftersom behovet av service ökar bl.a. på&lt;br&gt;grund av demografiska förändringar innebär detta att resurserna måste&lt;br&gt;användas på ett mer effektivt sätt för att den ursprungliga servicenivån skall&lt;br&gt;kunna upprätthållas. Det bör emellertid påpekas att en baskalkyl alltid bör&lt;br&gt;tolkas med försiktighet eftersom det är en rad olika faktorer som påverkar&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om servicenivån i framtiden kan bibehållas beror till stor del på&lt;br&gt;möjligheterna att öka produktiviteten inom den kommunala verksamheten.&lt;br&gt;Analyser som gjorts tyder på att det under de senaste åren har skett pro-&lt;br&gt;duktivitetsförbättringar i kommunerna och landstingen efter ett antal år med&lt;br&gt;negativ produktivitetsutveckling. Det är framförallt inom barnomsorgen&lt;br&gt;samt inom hälso- och sjukvården som produktiviteten har förbättrats. I och&lt;br&gt;med att det har skett produktivitetsförbättringar kommer produktivitetsut-&lt;br&gt;vecklingen framöver att utgå från en högre nivå. Erfarenheter visar emeller-&lt;br&gt;tid att genom t.ex. nya organisations- och styrformer, förbättrad teknik samt&lt;br&gt;konkurrensutsättning är det möjligt att förbättra produktiviteten ytterligare.&lt;br&gt;I detta perspektiv är det viktigt att det kommunala förnyelsearbetet fortsätter&lt;br&gt;för att göra verksamheten bättre och mer kostnadseffektiv.&lt;br&gt;Förutsättningarna för produktivitetsförbättring är olika inom olika&lt;br&gt;verksamhetsområden. Inom t.ex. skolan kan det nya löne- och arbets-&lt;br&gt;tidssystemet förväntas ha betydelse för produktivitetsutvecklingen&lt;br&gt;framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala verksamheten påverkas förutom av förändringar i de-&lt;br&gt;mografin också av förändrade regler. När beslut fattas om ändrade regler&lt;br&gt;för kommunernas och landstingens verksamhet som medför en förändrad&lt;br&gt;kostnadsnivå tillämpas finansieringsprincipen. Denna innebär att det skall&lt;br&gt;ske en ekonomisk reglering. Principen gäller endast ändrade regler som&lt;br&gt;direkt tar sikte på den kommunala verksamheten. Beslut som indirekt&lt;br&gt;påverkar den kommunala ekonomin, t.ex. när reglerna för de statliga&lt;br&gt;transfereringarna förändras, skall beaktas vid bedömningen av kommun-&lt;br&gt;sektorns skattefmansierade utrymme. Regeringen avser emellertid att&lt;br&gt;föreslå att nya och ändrade regler som påverkar det kommunala skatte-&lt;br&gt;underlaget eller det kommunala utgiftstrycket, utöver vad som har aviserats&lt;br&gt;i 118-miljardersprogrammet för att sanera de offentliga finanserna, skall&lt;br&gt;regleras ekonomiskt under åren 1997 och 1998. Staten lägger därmed en&lt;br&gt;stabil grund för den kommunala verksamheten de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regelöversyn som Finansdepartementet har inlett tillsammans med Pf°P- 1995/96:150&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet skall fortsätta. I detta arbete görs en genom-&lt;br&gt;gång av det statliga regelverket som berör kommunal verksamhet. Syftet är&lt;br&gt;att förenkla regler och därigenom minska trycket på de kommunala&lt;br&gt;kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär finansieringsprincipen och regeringens åtaganden&lt;br&gt;att kommunerna och landstingen ges stabila planeringsförutsättningar för&lt;br&gt;de närmaste åren. Detta underlättar sådana förändringar och produktivitets-&lt;br&gt;förbättringar inom den kommunala verksamheten som krävs på grund av&lt;br&gt;förändrade behov och strama ekonomiska förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot den här bakgrunden att det finns förutsättningar&lt;br&gt;för att servicenivån inom den kommunala sektorn skall kunna bibehållas de&lt;br&gt;närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4.3 Sysselsättningen inom den kommunala sektorn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorn sysselsätter ungefär en fjärdedel av den totala&lt;br&gt;arbetskraften. I början av 1990-talet upphörde den expansion av kommunal&lt;br&gt;verksamhet som ägt rum under många år. Antalet sysselsatta i kommuner&lt;br&gt;och landsting har under 1990-talet minskat med ca 119 000 personer. Den&lt;br&gt;relativa sysselsättningsminskningen i den kommunala sektorn har&lt;br&gt;emellertid varit lägre än i många andra sektorer på arbetsmarknaden. År&lt;br&gt;1995 uppgick antalet sysselsatta i kommuner och landsting till ca 1 029 000&lt;br&gt;personer. Antalet sysselsatta i den kommunala sektorn är därmed på&lt;br&gt;ungefär samma nivå som i böljan av 1980-talet. Till viss del beror&lt;br&gt;minskningen av att delar av den kommunala verksamheten har förts över&lt;br&gt;till kommunala bolag eller lagts ut på entreprenad utanför sektorn. Av de&lt;br&gt;anställda i den kommunala sektom utgör kvinnor ca 80 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektoms betydelse för sysselsättningen varierar i olika&lt;br&gt;delar av landet. I regionalpolitiska sammanhang delas Sverige in i riksom-&lt;br&gt;råden. År 1993 stod den kommunala sektom för 33 procent av de totalt&lt;br&gt;sysselsatta i riksområdet norra Norrland medan den i Stockholm sysselsatte&lt;br&gt;22 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är rimligt att anta att sysselsättningen i kommunsektorn på längre&lt;br&gt;sikt utvecklas på ungefär samma sätt som den kommunala konsumtionen&lt;br&gt;eftersom den till största delen består av löner och arbetsgivaravgifter. I be-&lt;br&gt;dömningen av kommunsektorns finansiella utveckling beräknas den kom-&lt;br&gt;munala konsumtionen i fasta priser under åren 1997 till 2001 endast minska&lt;br&gt;under år 1998 och år 1999. Antalet sysselsatta i kommuner och landsting&lt;br&gt;bedöms därför minska under år 1998 och år 1999 med ca en procent&lt;br&gt;respektive år eller ca 10 000 personer per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet avgångar, dvs. de personer som slutat sin anställning i den&lt;br&gt;kommunala sektorn, var under perioden november 1993 till november&lt;br&gt;1994 ca 10 procent av de anställda, vilket motsvarar mer än 100 000&lt;br&gt;personer. Detta tyder på att den beräknade minskningen av personal på total&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nivå bör kunna lösas inom ramen för den ordinarie personalomsättningen&lt;br&gt;så att fast anställd personal ej behöver sägas upp. Politiska företrädare för&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har i överläggningar&lt;br&gt;med regeringen inför åren 1997 och 1998 också åtagit sig att verka för att&lt;br&gt;fast anställd personal i möjligaste mån inte sägs upp och hamnar i öppen&lt;br&gt;arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet har ett arbete bedrivits med att bedöma&lt;br&gt;sysselsättningsutvecklingen i kommunsektorn. Arbetet har innefattat dels&lt;br&gt;en kartläggning av den historiska utvecklingen och dels en bedömning av&lt;br&gt;sysselsättningsutvecklingen för de närmaste åren och på lite längre sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den historiska utvecklingen kan kort sammanfattas enligt följande.&lt;br&gt;Sedan 1970-talets början har den kommunala verksamheten ökat kraftigt.&lt;br&gt;Den kommunala expansionen bröts i början av 1990-talet. Den kommunala&lt;br&gt;sektorns expansion spelade en stor roll för kvinnornas inträde på arbets-&lt;br&gt;marknaden. Under 1990-talet minskade antalet sysselsatta i den kommunala&lt;br&gt;sektorn. Den lågkonjunktur som drabbade Sverige några år in på 1990-talet&lt;br&gt;ledde till att statsmakterna och kommunerna satsade på olika former av&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En stor andel av dem som sysselsätts i&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder finns inom den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En beräkning har gjorts av den förväntade sysselsättningsutvecklingen&lt;br&gt;inom den kommunala sektorn de närmaste åren. Beräkningarna har gjorts&lt;br&gt;med utgångspunkt i vissa grunddata på kommun- och landstingsnivå samt&lt;br&gt;i vissa antaganden när det gäller balanskrav och samhällsekonomi. Vidare&lt;br&gt;har effekterna av det nya utjämningssystemet beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De resultat som har erhållits med denna beräkningsmetod skiljer sig inte&lt;br&gt;nämnvärt från andra beräkningar som gjorts av sysselsättningseffekterna av&lt;br&gt;t.ex. kommunförbunden. Däremot påvisas vissa strukturella och geogra-&lt;br&gt;fiska mönster när det gäller sysselsättningsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya statsbidrags- och utjämningssystem som gäller fr.o.m. i år kom-&lt;br&gt;mer för en del av kommunerna och landstingen på sikt att innebära stora&lt;br&gt;förändringar i ekonomiska förutsättningar. För de kommuner och landsting&lt;br&gt;som får mindre intäkter i förhållande till det tidigare systemet kan kostnads-&lt;br&gt;neddragningar bli nödvändiga. De kommuner och landsting som har haft&lt;br&gt;höga statsbidrag i det tidigare systemet har haft utrymme för att hålla en&lt;br&gt;jämförelsevis hög sysselsättningsnivå inom den kommunala sektorn. Dessa&lt;br&gt;kommuner och landsting kan nu bli tvungna att minska sin sysselsättning.&lt;br&gt;Sammantaget innebär detta att anpassningskraven och därmed förändringar&lt;br&gt;i sysselsättningen inom den kommunala sektorn kommer att variera mellan&lt;br&gt;olika delar av Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det inom Finansdepartementet bedrivna arbetet bekräftar också att den&lt;br&gt;sammanlagda personalminskning som måste ske framöver till stor del bör&lt;br&gt;kunna lösas inom ramen för naturliga avgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser, som tidigare nämnts, att föreslå att ett lagstadgat&lt;br&gt;balanskrav för kommuner och landsting införs först år 1999 respektive år&lt;br&gt;2000. Därigenom skapas ett tidsmässigt utrymme för att anpassningar skall&lt;br&gt;kunna ske utan att fast anställd personal behöver sägas upp. Regeringen vill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i detta sammanhang även peka på de möjligheter som finns att träffa avtal&lt;br&gt;med berörda länsarbetsnämnder. Dessa avtal innebär att medel beviljas för&lt;br&gt;utbildningsinsatser mot att den offentliga arbetsgivaren förbinder sig att inte&lt;br&gt;säga upp fast personal under avtalsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.5.1 Reglering av kompensation för avtalspensioner till lärare m.fl.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande överenskommelse med Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet och Landstingsförbundet förlängs till att gälla&lt;br&gt;t.o.m. den 31 december 1996. Detta innebär att staten även för andra&lt;br&gt;halvåret 1996 ersätter kommuner och landsting för de faktiska utbetal-&lt;br&gt;ningarna avseende pensioner och andra trygghetsförmåner till lärare,&lt;br&gt;skolledare och syokonsulenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1997 inkluderas kompensationen till kommuner respek-&lt;br&gt;tive landsting avseende pensioner och andra trygghetsförmåner till&lt;br&gt;lärare, skolledare och syokonsulenter i de generella statsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1997 ökas det generella statsbidraget till kommunerna&lt;br&gt;med 1 320 miljoner kronor. Under åren 1998 t.o.m. 2005 ökas det&lt;br&gt;generella statsbidraget ytterligare med följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&amp;nbsp;2000&amp;nbsp;&amp;nbsp;2001 2002&amp;nbsp;2003&amp;nbsp;2004&amp;nbsp;2005&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor 50 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;160&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;180&amp;nbsp;&amp;nbsp;210&amp;nbsp;&amp;nbsp;210&amp;nbsp;&amp;nbsp;200&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensationsnivån uppgår därigenom till 2 570 miljoner kronor&lt;br&gt;år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det generella statsbidraget till landstingen ökas fr.o.m. år 1997 med&lt;br&gt;80 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Fr.o.m. år 1991 överfördes lärare m.fl.&lt;br&gt;till kommunalt reglerade tjänster. Som en provisorisk del av regleringen av&lt;br&gt;kostnaderna för förändringen avtalades med Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;och Landstingsförbundet att staten längst t.o.m. budgetåret 1994/95 skulle&lt;br&gt;ersätta de faktiska utbetalningarna för pensioner och andra trygghetsförmå-&lt;br&gt;ner till lärare, skolledare och syokonsulenter. Därefter skulle bidrag ges&lt;br&gt;efter en genomsnittskostnad till kommunerna och inarbetas i sektorsbi-&lt;br&gt;draget till skolan. Sektorsbidraget till skolan upphörde emellertid fr.o.m. år&lt;br&gt;1993 och lades in i det statliga utjämningsbidraget till kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på en permanent lösning bestämdes under år 1994 att staten&lt;br&gt;ytterligare ett år, dvs. t.o.m. den 30 juni 1996, skulle fortsätta att ersätta de&lt;br&gt;faktiska utbetalningarna för lärares m.fl. pensioner och andra trygghetsför-&lt;br&gt;måner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den provisoriska lösningen upphör att gälla vid halvårsskiftet 1996. En Prop 1995/96:150&lt;br&gt;ny överenskommelse avseende kompensationen har träffats med Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Överenskommelsen innebär&lt;br&gt;att staten även för det andra halvåret 1996 ersätter kommuner och landsting&lt;br&gt;för de faktiska utbetalningarna för pensioner och andra trygghetsförmåner.&lt;br&gt;Anledningen är att en permanent lösning företrädesvis bör införas vid ett&lt;br&gt;årsskifte eftersom den då följer både det kommunala och statliga budget-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1997 bör kompensationen schabloniseras och läggas in i de&lt;br&gt;generella statsbidragen till kommuner respektive till landsting. Därigenom&lt;br&gt;uppnås syftet att kommuner och landsting själva får ta ett fullt arbetsgivar-&lt;br&gt;ansvar för den berörda gruppen. Lösningen ligger också i linje med prin-&lt;br&gt;cipen att statens bidrag till kommuner och landsting, i möjligaste mån, skall&lt;br&gt;utgöra en allmän finansieringskälla samt att utjämningen av ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningar mellan kommuner respektive mellan landsting sker genom&lt;br&gt;utjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillsammans med de båda förbunden beräknat nivån på&lt;br&gt;kompensationen. De årliga beloppen är beräknade utifrån den förväntande&lt;br&gt;ökningen av antalet pensionerade lärare t.o.m. år 2005 och inkluderar en&lt;br&gt;värdesäkring med hänsyn till en bedömd löneutveckling under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör de generella statsbidragen till kommuner och&lt;br&gt;landsting för år 1997 ökas med 1 400 miljoner kronor och kompensationen&lt;br&gt;i statsbidragen bör successivt öka till 2 650 miljoner kronor år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen kompenseras genom att det generella statsbidraget fr.o.m. år&lt;br&gt;1997 ökas med 80 miljoner kronor. Den årliga ökningen av landstingens ut-&lt;br&gt;gifter för lärarpensioner m.m. kan i sammanhanget betraktas som marginell.&lt;br&gt;Det generella statsbidraget bör därför inte ökas ytterligare fram t.o.m. år&lt;br&gt;2005. Nivån för år 1997 utgör ett beräknat genomsnitt för perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensationen till kommunerna bör däremot öka under perioden.&lt;br&gt;Nedanstående tabell visar den kompensation som respektive år föreslås ingå&lt;br&gt;i det generella statsbidraget. Ökningen mellan åren utgör respektive års&lt;br&gt;tillägg i statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7.5 Kompensation för lärarpensioner m.m. till kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor, löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ar 2005 utgör i enlighet med tidigare överenskommelser den beräknade&lt;br&gt;långsiktiga utgiftsnivån. Detta år har sålunda kompensationen fullt ut inklu-&lt;br&gt;derats i det generella statsbidraget och den fortsatta utvecklingen får där-&lt;br&gt;efter beaktas vid bedömningen av kommunsektorns skattefmansierade&lt;br&gt;utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är överens med Svenska Kommunförbundet och Landstings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbundet om att nuvarande regler för kompensationen, under förutsättning Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;att riksdagen godkänner den nu föreslagna lösningen, upphör att gälla vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.5.2 Kommuner och landsting med betalningssvårigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har de senaste åren uppmärksammat de svårigheter en kommun&lt;br&gt;eller ett landsting kommer i om de inte kan svara för sina åtaganden i form&lt;br&gt;av förfallna skulder, ingångna borgensförpliktelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagen innehåller inga bestämmelser om hur man hanterar&lt;br&gt;problem som uppstår när kommuner och landsting inte kan fullgöra sina&lt;br&gt;betalningsförpliktelser. Sådan lagstiftning finns bl.a. i Norge och i Finland.&lt;br&gt;I förra årets kompletteringsproposition uttalades bl.a. att regeringen hade&lt;br&gt;för avsikt att utarbeta ett förslag till lagstiftning som syftar till att hantera&lt;br&gt;nämnda problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har lagt fram betänkandet Kommuner och landsting&lt;br&gt;med betalningssvårigheter (SOU 1996:12). I betänkandet föreslås bl.a. en&lt;br&gt;lag om statligt stöd till kommuner och landsting med betalningssvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln i förslaget är att om en kommun eller ett landsting ansöker&lt;br&gt;om statligt stöd skall nödvändiga administrativa åtgärder i kommunen eller&lt;br&gt;landstinget vidtas på frivillig väg. Innan en kommun eller ett landsting&lt;br&gt;ansöker om statligt stöd skall kommunen eller landstinget ha gjort alla&lt;br&gt;rimliga ansträngningar för att på egen hand lösa sina problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att regeringen skall kunna tillsätta utredningsmän&lt;br&gt;och kontrollorgan samt uppställa villkor för beviljandet av stöd. Ett sådant&lt;br&gt;villkor kan vara att vissa kommunala uppgifter övertas av kontrollorganet.&lt;br&gt;Under detta frivilliga förfarande föreslås de kommunala organen behålla&lt;br&gt;sina beslutsbefogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet finns också förslag om att regeringen skall kunna besluta&lt;br&gt;om tvångsförvaltning av en kommun eller ett landsting under viss tid.&lt;br&gt;Beslut om sådan förvaltning kan, enligt förslaget, fattas om en kommun&lt;br&gt;eller ett landsting underlåter att medverka i eller avbryter det frivilliga för-&lt;br&gt;farandet och ett statligt ingripande ändå behövs för att sanera kommunens&lt;br&gt;eller landstingets ekonomi. I ett sådant läge föreslås ett av regeringen utsett&lt;br&gt;kontrollorgan överta större eller mindre delar av fullmäktiges och styrelsens&lt;br&gt;uppgifter enligt kommunallagen. I betänkandet föreslås ändring i regerings-&lt;br&gt;formen för att möjliggöra förslaget om tvångsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Regeringen har för avsikt&lt;br&gt;att efter remissbehandlingen återkomma till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.5.3 Särskilda insatser för vissa kommuner och landsting&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i december 1995 om ett nytt utjämningssystem för&lt;br&gt;kommuner och landsting (prop. 1995/96:64, bet. 1995/96:FiU5, rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:116). Det nya systemet innebär en långtgående utjämning av&lt;br&gt;skatteinkomster samt strukturella kostnadsskillnader. Regeringen konstate-&lt;br&gt;rade i 1995 års kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150 bil. 7 s. 63-&lt;br&gt;64) att trots långtgående införanderegler kan vissa kommuner och landsting&lt;br&gt;få problem vid införandet av det nya utjämningssystemet. För att tillfälligt&lt;br&gt;kunna bistå dessa kommuner och landsting föreslog regeringen att medel&lt;br&gt;skulle ställas till förfogande för rekonstruktiva åtgärder. Riksdagen anslog&lt;br&gt;därefter medel för särskilda insatser som maximalt kunde uppgå till 400&lt;br&gt;miljoner kronor år 1996 (bet. 1994/95:FiU 19, rskr. 1994/95:416). Beloppet&lt;br&gt;fastställdes i december i samband med riksdagens beslut om nytt utjäm-&lt;br&gt;ningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har regeringen inte fördelat ut de medel som avsatts för särskilda&lt;br&gt;insatser för vissa kommuner och landsting. Regeringens bedömning är&lt;br&gt;dock att det ännu är för tidigt att avgöra om alla kommuner och landsting&lt;br&gt;kan klara av sina ekonomiska åtaganden utan behov av särskilda insatser.&lt;br&gt;Därför bör regeringen även fortsättningsvis ha tillgång till de extra resurser&lt;br&gt;som de avsatta medlen utgör. Detta motiveras bl.a. av ekonomiska problem&lt;br&gt;som vissa kommuner kan få om stora borgensåtaganden måste infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de 400 miljoner kronor som avsatts för särskilda insatser år 1996&lt;br&gt;inte behöver användas detta år, bör medlen kvarstå till regeringens för-&lt;br&gt;fogande kommande budgetår. Motsvarande belopp för detta ändamål bör&lt;br&gt;avsättas även för åren 1997 och 1998, varvid syftet med de särskilda in-&lt;br&gt;satserna som angavs i 1995 års kompletteringsproposition kan uppnås. Be-&lt;br&gt;dömningen av sådana särskilda insatser kan påverkas av ett eventuellt lag-&lt;br&gt;förslag om kommuner och landsting i betalningssvårigheter (avsnitt 7.5.2).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Upprättade lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet har upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommu-&lt;br&gt;ner och landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommu-&lt;br&gt;ner och landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen återfinns i kapitel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Svensk ekonomi&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förord&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Föreliggande bilaga till 1996 års ekonomiska vårproposition beskriver den&lt;br&gt;internationella och den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av den internationella utvecklingen grundar sig på material&lt;br&gt;från bLa. OECD. Beskrivningen av den svenska ekonomin baseras främst på&lt;br&gt;underlag från Statistiska centralbyrån och på den prognos som Konjunktu-&lt;br&gt;rinstitutet publicerade den 27 mars 1996. Ansvaret för de redovisade be-&lt;br&gt;dömningarna åvilar dock helt Finansdepartementets ekonomiska avdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagan innehåller dessutom kalkyler över ekonomins utveckling i ett&lt;br&gt;något längre perspektiv. Den traditionella prognosen för 1996 och 1997&lt;br&gt;kompletteras med två alternativa scenarier över utvecklingen på medellång&lt;br&gt;sikt. Dessa beräkningar är gjorda med stöd av Konjunkturinstitutets model-&lt;br&gt;ler KOSMOS och FIMO. Arbetet med bilagan har letts av departementsrå-&lt;br&gt;det Anders Palmér. Kalkylerna avslutades den 10 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150. Bil. 1-4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1. Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Den svenska ekonomin 1996 och 1997&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin utvecklades gynnsamt under 1995. Exporten fort-&lt;br&gt;satte att öka kraftigt. Investeringarna inom näringslivet, och särskilt inom&lt;br&gt;industrin, expanderade i snabb takt. Däremot blev uppgången i den privata&lt;br&gt;konsumtionen mycket måttlig beroende på stagnerande realinkomster och en&lt;br&gt;avvaktande attityd från hushållens sida. BNP-tillväxten uppgick till 3%,&lt;br&gt;vilket medförde en betydande sysselsättningsökning och möjliggjorde en&lt;br&gt;viss nedgång av den öppna arbetslösheten. Inflationstrycket dämpades grad-&lt;br&gt;vis och ökningen av konsumentprisindex stannade på 2,6% under loppet av&lt;br&gt;året. Överskottet i bytesbalansen växte till över 2% av BNP, den högsta&lt;br&gt;siffran sedan 1973. Den realekonomiska utvecklingen gynnades av en under&lt;br&gt;senare delen av året nedåtriktad trend för både korta och långa räntor. Sam-&lt;br&gt;tidigt förstärktes den svenska kronan. Underskottet i den offentliga sektorns&lt;br&gt;finansiella sparande krympte med nästan 3 procentenheter av BNP och&lt;br&gt;bruttoskuldkvoten upphörde i stort sett att växa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om tillväxten var förhållandevis hög under 1995, fanns under året&lt;br&gt;förväntningar om en ännu starkare utveckling vad avser tillväxt, sysselsätt-&lt;br&gt;ning och offentliga finanser. Under hösten skedde emellertid en kraftig upp-&lt;br&gt;bromsning av den internationella konjunkturen, främst inom EU-området.&lt;br&gt;Detta påverkade framför allt det fjärde kvartalet som blev svagt i Sverige&lt;br&gt;och ekonomin tappade fart in i 1996. Dessutom skedde en ofrivillig&lt;br&gt;uppbyggnad av lagren, då företagen inte hann justera ned sina produktions-&lt;br&gt;planer i takt med den svagare efterfirågeutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgörande frågan är om den nuvarande avmattningen - internatio-&lt;br&gt;nellt och i Sverige - utgör en tillfällig svacka eller är inledningen till en&lt;br&gt;allvarlig lågkonjunktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreliggande bedömning utgår från att de relativt gynnsamma tillväxt-&lt;br&gt;föutsättningama i Europa kommer att leda till en återhämtning under senare&lt;br&gt;delen av 1996 och under 1997. Räntorna har kommit ned i många länder,&lt;br&gt;vilket med en viss tidseftersläpning stimulerar tillväxten. Särskilt tydligt&lt;br&gt;väntas konjunkturomslaget bli i Tyskland och Frankrike. Marknadstillväxten&lt;br&gt;utanför EU är fortsatt hög. Den amerikanska ekonomin växer i en ganska&lt;br&gt;jämn takt. I Japan är uppsvinget mycket tydligt. I de nya industriländerna i&lt;br&gt;Fjärran Östern fortsätter den starka expansionen. Osäkerheterna i den inter-&lt;br&gt;nationella prognosen är dock betydande. Om arbetslösheten ligger kvar på&lt;br&gt;nuvarande höga nivåer, eller t.o.m. stiger, kan hushållen hålla tillbaka sin&lt;br&gt;konsumtion. Lägre tillväxt gör det svårare för EU-ländema att uppnå&lt;br&gt;konvergenskriteriet för deltagande i den monetära unionens tredje fas om ett&lt;br&gt;underskott i de offentliga finanserna på högst 3% 1997. Detta kan föranleda&lt;br&gt;ytterligare finanspolitiska åtstramningar i dessa länder eller oro på de finan-&lt;br&gt;siella marknaderna, vilket i så fall dämpar tillväxten ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1996 kommer den svenska ekonomin att präglas av en klar av-&lt;br&gt;mattning. Exporttillväxten bromsar upp kraftigt. Ett behov av att hålla nere&lt;br&gt;de alltför stora lagren begränsar också tillväxten. En fortsatt svag arbetsmar-&lt;br&gt;knad gör att hushållen är försiktiga och håller tillbaka sin konsumtion. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;positiv faktor är dock att investeringsplanerna inom näringslivet är fortsatt&lt;br&gt;expansiva. Dessutom har realräntorna sjunkit, särskilt på den korta sidan,&lt;br&gt;vilket skapar bättre förutsättningar för såväl investeringar som privat kon-&lt;br&gt;sumtion. Den offentliga konsumtionen hålls uppe av omfattande inköp till&lt;br&gt;försvaret, medan kommunerna planerar en volymnedgång. Inflationstakten&lt;br&gt;blir låg, trots höga löneökningar. Trots det allmänt svaga ekonomiska läget -&lt;br&gt;med en BNP-tillväxt på under 1,5% - kommer den öppna arbetslösheten att&lt;br&gt;falla, då volymen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder stiger. Underskottet i&lt;br&gt;den offentliga sektorns finansiella sparande fortsätter att krympa. Skuldkvo-&lt;br&gt;ten ökar däremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.1 Produktionstillväxten i olika sektorer 1987-1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-12.png" style="width:281pt;height:218pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1997 väntas det ekonomiska läget förbättras. En internationell&lt;br&gt;återhämtning får positiva återverkningar på den svenska exporten. Lager-&lt;br&gt;anpassningen bör vara avklarad, vilket gör att efterfrågan kommer att slå&lt;br&gt;igenom i ökad produktion. Det bestående låga inflationstrycket och de lägre&lt;br&gt;realräntorna stimulerar tillväxten. Ökad efterfrågan på arbetskraft stärker&lt;br&gt;också hushållens framtidstro och därmed den privata konsumtionen. Där-&lt;br&gt;emot kommer sannolikt investeringarna att öka relativt långsamt efter de&lt;br&gt;senaste årens kraftiga uppgång. Den kommunala konsumtionen hålls uppe&lt;br&gt;på en i stort sett oförändrad nivå. De offentliga finanserna fortsätter att för-&lt;br&gt;bättras. Bruttoskulden börjar minska och underskottet väntas minska till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,3 % av BNP, exklusive de nu aviserade åtgärderna. Ökningen av BNP&lt;br&gt;beräknas bli av storleksordningen 2%, vilket skapar förutsättningar för en&lt;br&gt;fallande arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns betydande osäkerheter i den här beskrivna konjunkturbilden.&lt;br&gt;Om den internationella utvecklingen blir sämre far detta direkta återverk-&lt;br&gt;ningar på exporten och investeringarna inom den konkurrensutsatta sektorn.&lt;br&gt;De negativa effekterna sprider sig sedan till den inhemska delen av ekono-&lt;br&gt;min. Ett annat osäkerhetsmoment är den privata konsumtionen. Sparkvoten&lt;br&gt;antas falla betydligt nästa år. Om arbetsmarknaden blir svagare eller om det&lt;br&gt;uppstår oro på de finansiella marknaderna kan hushållen komma att bli mer&lt;br&gt;försiktiga än vad som här antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodiseringen av försvarsinköpen är en annan källa till osäkerhet i&lt;br&gt;prognosen. I och med att dessa inköp fluktuerar kraftigt påverkas tillväxt-&lt;br&gt;profilen i betydande grad. För att beskriva den underliggande konjunktur-&lt;br&gt;utvecklingen kan förändringen av den statliga konsumtionen sättas till noll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 och 1997 i stället för de + 5,2% resp. - 3,3% som ligger inne i&lt;br&gt;prognosen. I ett sådant räkneexempel stiger BNP med endast 1% 1996 och&lt;br&gt;med 2,2% 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här presenterade prognosen beaktar inte de tillkommande budget-&lt;br&gt;förstärkningarna, utöver 118-miljardersprogrammet, som nu föreslås för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.2 BNP-förlopp med oförändrad statlig konsumtion, 1996 och 1997&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-13.png" style="width:270pt;height:186pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;—— Säsongrensad nivå, kvartal (vänster)&lt;br&gt;SS Årlig procentuell förändring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.1 Prognosförutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxt i OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentprisökning i OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dollarkurs (i kr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECU-index&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tysk ränta 5 års statsobligation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk ränta 5 års statsobligation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk ränta 6 månaders ssvx&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt för prognosen för 1996 och 1997 är ränteutveck-&lt;br&gt;lingen. I denna bedömning antas att relativt små förändringar inträffar under&lt;br&gt;1996 i omvärlden, både vad avser korta och långa räntor. I takt med att den&lt;br&gt;internationella konjunkturen stärks sker en viss åtstramning av penningpoli-&lt;br&gt;tiken under 1997. För Sverige antas att det finns utrymme för sjunkande&lt;br&gt;korta räntor under 1996. De gradvis allt lägre inflationsförväntningarna och&lt;br&gt;förbättrade statsfinanserna bör möjliggöra att de svenska obligationsräntorna&lt;br&gt;går ned något fram till slutet av 1997. Trots fallande nominella räntor be-&lt;br&gt;räknas realräntorna ligga på nivån 454-5%, vilket är högt sett i ett längre&lt;br&gt;historiskt perspektiv och innebär en hämsko för den ekonomiska utveck-&lt;br&gt;lingen. För kronan väntas inga större förändringar. Möjligen kan en viss&lt;br&gt;förstärkning inträffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönerna stiger med 5-514% för ekonomin som helhet i år och ca 1&lt;br&gt;procentenhet långsammare nästa år, under förutsättning att löneglidningen&lt;br&gt;kan begränsas till historiskt låga nivåer. Industrilönema beräknas stiga med&lt;br&gt;ca en procentenhet mer i Sverige än inom EU i genomsnitt per år. Även om&lt;br&gt;de relativt låga löneökningarna under båda åren kan absorberas av stigande&lt;br&gt;produktivitet och fallande vinstmarginaler är det inte långsiktigt uthålligt att&lt;br&gt;lönerna i Sverige ökar snabbare än i omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationen i Sverige har nu kommit ned till ca 2%, trots de relativt höga&lt;br&gt;löneökningarna. En bidragande orsak till dämpningen har varit den starkare&lt;br&gt;kronan som lett till minskat pristryck från importen. Sänkningen av mer-&lt;br&gt;värdesskatten på livsmedel har i stor utsträckning neutraliserat andra pris-&lt;br&gt;höjande skatte- och subventionsförändringar. Under loppet av 1997 beräk-&lt;br&gt;nas konsumentpriserna stiga något snabbare än i år, eller med 2,3 %, bl.a.&lt;br&gt;beroende på en något starkare efterfrågan. Dessutom väntas importprisema&lt;br&gt;åter stiga något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exporrtillväxten mer än halveras 1996 jämfört med 1995 för att sedan&lt;br&gt;stiga något 1997. Förutom den lägre marknadstillväxten väntas också sven-&lt;br&gt;ska företag tappa marknadsandelar både i år och nästa år. Konkurrenskraften&lt;br&gt;försämras p.g.a. den högre kronkursen och de relativt omvärlden snabba&lt;br&gt;löneökningarna. Svenska företag kommer dock sannolikt att minska sina&lt;br&gt;marginaler för att hålla volymerna uppe. Priskonkurrensen underlättas av att&lt;br&gt;vinstnivåerna är höga i utgångsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata konsumtionen, som förra året steg med 0,3%, väntas i år öka&lt;br&gt;ungefär i takt med de disponibla inkomsterna. Arbetsmarknadsläget gör&lt;br&gt;hushållen försiktiga. Samtidigt innebär det för svenska förhållanden höga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiella sparandet under de senaste åren att hushållen är välkonsolidera-&lt;br&gt;de. Lägre räntor bör också stimulera köplusten. En gynnsammare&lt;br&gt;ekonomisk bild under 1997 med fallande öppen arbetslöshet och lägre&lt;br&gt;räntor bör möjliggöra en konsumtionsuppgång av storleksordningen V/r-&lt;br&gt;2%, trots att de realt disponibla inkomsterna beräknas stiga endast&lt;br&gt;marginellt Reallönerna ökar långsammare än tidigare samtidigt som finans-&lt;br&gt;politiken är stram. Sparkvoten faller därmed med drygt en procentenhet.&lt;br&gt;Osäkerheten om hushållens konsumtions- och sparbeteende är emellertid&lt;br&gt;mycket stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.2 Försörjningsbalans, 1994-1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder Procentuell volymförändring&lt;br&gt;Kr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;---------------------&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 634,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;563,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2198,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;853,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;291,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;667,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 198,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tnhem.sk användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 531,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samlade investeringsvolymen hålls väl uppe i år. Den senaste&lt;br&gt;investeringsenkäten tyder på att näringslivets investeringsplaner är fortsatt&lt;br&gt;expansiva. Man har uppenbarligen en långsiktig syn på kapacitetsutbyggna-&lt;br&gt;den. Dessutom är lönsamheten god och realräntorna på väg ned. Samtidigt&lt;br&gt;har de avgiftsfinansierade infrastrukturprojekten nått höga volymer. Under&lt;br&gt;1997 väntas dock en tämligen svag investeringutveckling, främst inom&lt;br&gt;industrin. Kapaciteten är väl utbyggd för att möta efterfrågan och några nya&lt;br&gt;stora projekt inom basindustrierna verkar inte vara aktuella. Näringslivets&lt;br&gt;lönsamhet kommer sannolikt också att vara något lägre p.g.a. en starkare&lt;br&gt;krona och ökad priskonkurrens. Bostadsinvesteringama väntas vända upp i&lt;br&gt;år, från en mycket låg nivå, och uppgången hålla i sig under 1997. Bostads-&lt;br&gt;efterfrågan stiger inom vissa expansiva orter, bla. stimulerad av de lägre&lt;br&gt;realräntorna. Lagerinvesteringarnas bidrag till tillväxten blir kraftigt nega-&lt;br&gt;tivt i år. Den snabba och överraskande konjunkturavmattningen under&lt;br&gt;hösten 1995 gjorde att många företag inte hann anpassa sina insatsvaru- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;färdigvarulager till den svagare efterffågeutvecklingen. Denna anpassning&lt;br&gt;kommer i stället i år men väntas vara genomförd 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svagare efterfrågan gör att importen växer allt långsammare fram-&lt;br&gt;över. P.g.a. att exportökningen mattas av kommer ändå nettoexportens bi-&lt;br&gt;drag till tillväxten att avta i år för att därefter återigen stiga. Överskottet i&lt;br&gt;bytesbalansen krymper under 1996 men växer sedan till 2,5% av BNP nästa&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.3 Nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön, kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPI, dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot (nivå)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ enhetsarbetskostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet (nivå)'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans (mdr kr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (i % av BNP)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;1 % av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den relativt låga tillväxten i BNP under 1996 och 1997 (1,4% resp.&lt;br&gt;2,0%) gör att ökningen av sysselsättningen blir måttlig. I år kan endast en&lt;br&gt;utökning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna förhindra en uppgång av&lt;br&gt;den öppna arbetslösheten, som väntas hamna på drygt 7%. Nästa år&lt;br&gt;kommer de omfattande extraordinära utbildningsinsatserna att dämpa ut-&lt;br&gt;budet av arbetskraft. Därmed väntas den öppna arbetslösheten falla till&lt;br&gt;6,5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finanser har under de två senaste årens&lt;br&gt;ekonomiska återhämtning förstärkts med motsvarande 4,5% av BNP. Trots&lt;br&gt;konjunkturavmattningen under 1996 beräknas det finansiella sparandet i stat&lt;br&gt;och kommuner fortsätta förbättras i ungefär samma takt som under 1994&lt;br&gt;och 1995. Det finansiella underskottet beräknas i år uppgå till 86 miljarder&lt;br&gt;kronor, vilket motsvarar 5,1% av BNP. Sparandeökningen förklaras främst&lt;br&gt;av ökade inkomster. De viktigaste skattebaserna utvecklas starkare än BNP,&lt;br&gt;bland annat till följd av höga löneökningar. Vidare har en rad skattehöjning-&lt;br&gt;ar genomförts, bl.a. höjd allmän egenavgift och höjd fastighetsskatt. Samm-&lt;br&gt;antaget medför detta en höjning av skatter och avgifter, mätt som andel av&lt;br&gt;BNP, med nära tre procentenheter. De offentliga utgifterna växer något&lt;br&gt;långsammare än BNP. Besparingar, bl.a. sänkt kompensationsgrad i en rad&lt;br&gt;trygghetssystem, resulterar i en real minskning av transfereringarna till&lt;br&gt;hushållen. De stora försvarsinköpen gör att den offentliga konsumtionen&lt;br&gt;ökar något, trots att den kommunala verksamheten dras ned med 1%. Den&lt;br&gt;kraftiga - och tillfälliga - uppgången i den statliga konsumtionen 1996 ger&lt;br&gt;ett positivt bidrag till BNP-tillväxten på nästan 0,5 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.4 Finansiellt sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP, löpande pris&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Realt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fasta investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet odt Finansdepartemaitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1997 minskar de offentliga utgifterna i reala termer och utgifts-&lt;br&gt;kvoten reduceras med två procentenheter, till knappt 66% av BNP, samtidigt&lt;br&gt;som den offentliga sektorns inkomster växer i nästan samma takt med BNP.&lt;br&gt;Utvidgningen av antalet utbildningsplatser håller uppe den kommunala&lt;br&gt;konsumtionen på en oförändrad nivå, medan statens konsumtion minskar,&lt;br&gt;bLa som följd av periodiseringen av försvarsinköp. En sjunkande arbetslös-&lt;br&gt;het bidrar till att reducera transfereringarna till hushållen. Med de samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar som föreliggande prognos anger och de beslut&lt;br&gt;som hittills fattats vad gäller budgetförstärkningar beräknas den offentliga&lt;br&gt;sektorns finansiella underskott år 1997 uppgå till 57 miljarder kronor. Detta&lt;br&gt;motsvarar 3,3% av BNP och skulle innebära att Sverige, vid en strikt till-&lt;br&gt;ämpning, inte klarar att uppfylla konvergenskriterierna för deltagande i den&lt;br&gt;monetära unionen. I den ekonomiska vårpropositionen lämnar regeringen&lt;br&gt;förslag till budgetförstärkande åtgärder utöver det program på sammantaget&lt;br&gt;118 miljarder kronor som presenterades i det s.k. konvergensprogrammet i&lt;br&gt;juni 1995. Dessa åtgärder beräknas vara tillräckliga för att Sverige med&lt;br&gt;betryggande marginal skall klara underskottskriteriet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Den svenska ekonomins utveckling fram t.o.m. år 2001&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utöver den vanliga kortsiktsprognosen, vars perspektiv sträcker sig t.o.m.&lt;br&gt;1997, har Finansdepartementet även gjort en analys av den svenska&lt;br&gt;ekonomins utveckling i ett medelfristigt perspektiv. Man bör vara medveten&lt;br&gt;om att osäkerheten är mycket stor i kalkyler med detta tidsperspektiv. Två&lt;br&gt;kalkyler har gjorts. Det s.k. basaltemativet, som sträcker sig fram till år&lt;br&gt;2001, illustrerar en utveckling med förhållandevis måttfulla antaganden&lt;br&gt;avseende utrymmet för ekonomisk återhämtning utan att det uppstår infla-&lt;br&gt;tionsproblem. Det s.k. högtillväxtaltemativet beskriver en utveckling med&lt;br&gt;bLa en väl fungerande lönebildning som leder till att den öppna arbetslöshe-&lt;br&gt;ten faller till fyra procent år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska-politiska utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylerna baseras på den ekonomiska politik och de regler som beslutats av&lt;br&gt;riksdagen samt den finansierade utbildningssatsning som regeringen nu&lt;br&gt;föreslår. Däremot beaktas i dessa kalkyler inte de tillkommande budgetför-&lt;br&gt;stärkande åtgärder, utöver 118-miljardersprogrammet, som nu aviseras. I de&lt;br&gt;fall där det ännu inte finns några politiska beslut och där det är orimligt att&lt;br&gt;tänka sig att inga nya beslut fattas, har ett tekniskt antagande om kommande&lt;br&gt;beslut gjorts. För perioden 1997 till 2001 finns exempelvis inga beslut om&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I båda alternativen har det antagits att de&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärderna avtar successivt i relativt långsam takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De internationella förutsättningarna är desamma i båda alternativen.(Se&lt;br&gt;vidare kap. 2.) De svenska räntorna och växelkursen skiljer sig dock mellan&lt;br&gt;alternativen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.5 Förutsättningar 1996-2001&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP OECD (16)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPIOECD(16)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadstillväxt, OECD (14)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tysk ränta, 5 års statsobligation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basalternativ:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk ränta,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 års statsobligation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECU-index&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högtillväxtaltemativ:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk ränta,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 års statsobligation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECU-index&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basaltemativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett medelfristigt perspektiv är det mycket svårt att pricka in konjunktur-&lt;br&gt;vändningar. Kalkylerna är i stället uppbyggda kring ett tekniskt antagande&lt;br&gt;om att det vid utgången av 1997 finns outnyttjade resurser som kan tas i&lt;br&gt;anspråk, utan att det uppstår ett inflationstryck i ekonomin. Detta extra&lt;br&gt;expansionsutrymme är beroende av hur väl arbetsmarknaden och lönebild-&lt;br&gt;ningen fungerar. Under 1998 och 1999 antas tillväxten ligga 0,5&lt;br&gt;procentenheter över en mer långsiktig trend på 2% per år. Därefter stiger&lt;br&gt;BNP i takt med den underliggande tillväxten. Genom denna metod&lt;br&gt;fokuseras analysen på vad som krävs avseende t.ex. budgetförstärkningar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att uppnå balans. Metoden ger däremot begränsad information om vad som&lt;br&gt;kan hända vid alternativa konjunkturförlopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxtmöjligheterna vid konstant resursutnyttjande, den s.k. underlig-&lt;br&gt;gande tillväxten, avgörs av arbetskrafts- och produktivitetsutvecklingen.&lt;br&gt;Den sistnämnda faktorn beror i sin tur bl.a. på teknisk utveckling, utbild-&lt;br&gt;ningsnivån i landet, konkurrensförhållanden, regelsystem som råder samt på&lt;br&gt;produktionens kapitalintensitet. I slutet av 1980- och i början av 1990-talet&lt;br&gt;genomfördes flera genomgripande strukturella reformer i syfte att förbättra&lt;br&gt;ekonomins långsiktiga funktionsförmåga. Dessa reformer tillsammans med&lt;br&gt;ökade utbildningsinsatser bör ha bidragit till en högre underliggande tillväxt.&lt;br&gt;I basaltemativet antas den underliggande tillväxten uppgå till 2,0 %, fördelat&lt;br&gt;på 1,4 procentenheter i produktivitetsökning och 0,6 procentenheter i&lt;br&gt;stigande timsysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt för scenariet är att inflationen skall hålla sig&lt;br&gt;inom Riksbankens toleransintervall, dvs mellan 1% och 3%. Under senare&lt;br&gt;tid har förutsättningarna förbättrats för att detta skall kunna uppnås utan att&lt;br&gt;penningpolitiken för den skull behöver vara särskilt kontraktiv. Inflations-&lt;br&gt;förväntningarna har exempelvis sjunkit markant och ligger nu inom&lt;br&gt;toleransintervallet även på längre sikt. Förstärkningen av kronan innebär&lt;br&gt;också att det inte torde återstå några betydande inflationshot efter den&lt;br&gt;kraftiga deprecieringen av kronan som skedde 1993-1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.6 Försörjningsbalans 1996-2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, 1991 års priser, procoituell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet exkl. bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerförändringar (bidrag)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP marknadspris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1998-2001 antas löneökningarna i ekonomin som helhet&lt;br&gt;uppgå till 4% per år. Industrins arbetskraftkostnad per producerad enhet&lt;br&gt;stiger med 1,8% per år i genomsnitt. Konkurrenskraften hålls sålunda uppe&lt;br&gt;på ett helt annat sätt än under 1970- och 80-talen. Företagen antas vara&lt;br&gt;inställda på att i möjligaste mån försvara marknadsandelar och reducerar&lt;br&gt;sina vinstmarginaler något under perioden. Sänkningarna är dock ganska&lt;br&gt;blygsamma och vinstnivåerna beräknas hela tiden ligga på en hög nivå. Den&lt;br&gt;relativt goda utvecklingen av konkurrenskraften innebär att nettoexporten&lt;br&gt;beräknas ge ett positivt, men avtagande, bidrag till tillväxten under hela&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktigt uthålliga inflationsutvecklingen och de förbättrade stats-&lt;br&gt;finanserna medför att förtroendet för den svenska ekonomin förstärks i en&lt;br&gt;sådan utsträckning att räntemarginalen mot den tyska 5-åriga statsobligatio-&lt;br&gt;nen krymper till en procentenhet år 1999. Denna räntemarginal antas förbli&lt;br&gt;oförändrad under resten av perioden. Det innebär att räntan på en 5-årig&lt;br&gt;svensk statsobligation ligger på 7%. Växelkursen antas vara oförändrad&lt;br&gt;under perioden 1998-2001, på ett ECU-index av 114.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.3 Förändring av BNP, sysselsättning och produktivitet 1971-2001&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-14.png" style="width:278pt;height:217pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntenedgången är en omständighet som innebär att investeringsförut-&lt;br&gt;sättningama förblir goda under hela perioden. Lönsamheten beräknas också&lt;br&gt;ligga på en hög historisk nivå, trots en viss sänkning av företagens vinst-&lt;br&gt;marginaler. Tillgången på arbetskraft och den goda makroekonomiska mil-&lt;br&gt;jön med sunda statsfinanser och prisstabilitet befrämjar långsiktiga investe-&lt;br&gt;ringar. Den relativt höga investeringsaktiviteten utgör i sin tur en förutsätt-&lt;br&gt;ning för att kostnadsdrivande flaskhalsar kan undvikas. Ur denna synvinkel&lt;br&gt;sett föreligger förutsättningar för en god spiral. Även bostadsbyggandet kan&lt;br&gt;förväntas stiga i samband med att räntorna sjunker och tillväxten i ekonomin&lt;br&gt;i övrigt tilltar. Det tidigare mycket låga byggandet medför att bristsituationer&lt;br&gt;relativt snabbt kan uppkomma på vissa orter i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.7 Nyckeltal 1996-2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, 1991 års priser, procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens nettosparkvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förbättring av arbetsmarknadsläget som sker redan under 1997 inne-&lt;br&gt;bär, tillsammans med de sjunkande räntorna, att hushållens framtidstro&lt;br&gt;successivt förstärks. Den privata konsumtionen beräknas därmed kunna öka&lt;br&gt;med drygt 2% per år under perioden. En viss fortsatt sänkning av hushållens&lt;br&gt;sp arkvot antas därmed ske. Sparkvotsnivån i slutet av perioden ligger dock&lt;br&gt;betydligt högre än genomsnittet för den senaste 20-årsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.4 Bidrag från produktionssidan till BNP-tillväxten i Sverige 1980-2001&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-15.png" style="width:278pt;height:218pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget bedöms tillväxten uppgå till 2,5% såväl 1998 som 1999.&lt;br&gt;BNP-gapet beräknas därmed vara slutet. Under den efterföljande perioden&lt;br&gt;antas produktionen öka i takt med den underliggande tillväxten, 2,0% per år.&lt;br&gt;Denna tillväxt möjliggör en ökning av sysselsättningen med 124 000 per-&lt;br&gt;soner och en gradvis sänkning av den öppna arbetslösheten till 5,7% år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna antas då ha minskat till en&lt;br&gt;nivå motsvarande 3,8% av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den relativt goda ekonomiska tillväxten tillsammans med de budgetför-&lt;br&gt;stärkande åtgärder som vidtagits innebär en successiv förbättring av de of-&lt;br&gt;fentliga finanserna i det medelfristiga perspektivet. Underskottet i den of-&lt;br&gt;fentliga sektorns finansiella sparande på 5,1% av BNP år 1996 vänds till ett&lt;br&gt;överskott år 1999, som år 2001 växer till nära 4% av BNP. Förbättringen&lt;br&gt;beror till största delen på fallande utgifter i förhållande till BNP. Utgifterna&lt;br&gt;i relation till BNP reduceras med knappt 10 procentenheter mellan åren&lt;br&gt;1996 och 2001, medan inkomsterna i relation till BNP i princip är oförän-&lt;br&gt;drade under samma period. Denna utveckling medför att statsskulden som&lt;br&gt;andel av BNP minskar med knappt 19 procentenheter under perioden 1996&lt;br&gt;till år 2001, för att år 2001 uppgå till 68,1 % av BNP. Den offentliga sek-&lt;br&gt;toms bruttoskuld, definierad enligt EU:s konvergenskriterium, minskar med&lt;br&gt;knappt 17 procentenheter under samma period och uppgår år 2001 till&lt;br&gt;65,0 % av BNP. Med beaktande av de tillkommande budgetförstärkningar&lt;br&gt;som nu föreslås beräknas de offentliga finanserna vara i balans år 1998.&lt;br&gt;Budgetförstärkningarna och planerade utförsäljningar av statens aktieinne-&lt;br&gt;hav bidrar till att reducera den konsoliderade bruttoskulden till drygt 60 % år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.5 Den offentliga sektorns finansiella sparande 1970-2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-16.png" style="width:272pt;height:212pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Den streckade linjen anger finansiella .'parandet sedan hänsyn tagits till de tillkommande&lt;br&gt;budgetförstärkningar som föreslås i vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska caitralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.6 Den offentliga sektorns brutto- och nettoskuld 1980-2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-17.png" style="width:277pt;height:215pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Den streckade kurvan anger bruttoskulden sedan hänsyn tagits till de tillkommande&lt;br&gt;budgetförstärkningar som föreslås i vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högtillväxtaltemativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högtillväxtaltemativet beskriver ett ekonomiskt förlopp där arbetslösheten&lt;br&gt;reduceras till 4 % år 2000. Antaganden som är gemensamma med bas-&lt;br&gt;alternativet är de arbetsmarknadspolitiska åtgärdernas omfattning, föränd-&lt;br&gt;ringen av medelarbetstiden, produktivitetstillväxten inom olika sektorer samt&lt;br&gt;den internationella utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jämförelse med basaltemativet bygger emellertid högtillväxtaltemativet&lt;br&gt;på en i grunden ljusare bild av den svenska ekonomins funktionssätt. Samt-&lt;br&gt;liga aktörer i ekonomin antas agera ansvarsfullt och därmed bidra till en&lt;br&gt;utveckling som är betydligt bättre än i basaltemativet. Det gynnsammare&lt;br&gt;alternativet kännetecknas av en icke-inflationistisk lönebildning och av en&lt;br&gt;framgångsrik arbetsmarknadspolitik, vilket tar sig uttryck i en väl&lt;br&gt;fungerande arbetsmarknad och ett kraftigt stärkt förtroende för den svenska&lt;br&gt;ekonomin. Den arbetskraftsreserv som finns i utgångsläget kan därigenom&lt;br&gt;bättre tas i anspråk utan att det uppstår några överhettningstendenser som&lt;br&gt;driver upp löner, priser och räntor. Detta kan också uttryckas som att jäm-&lt;br&gt;viktsarbetslösheten antas vara betydligt lägre än i basaltemativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den väl fungerande lönebildningen leder till ett lägre inflationstryck.&lt;br&gt;Riksbanken antas därför föra en lättare penningpolitik än i basscenariet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägre korträntor som följd. Den mindre inflationsbenägenheten, i kombina-&lt;br&gt;tion med ett allmänt stärkt förtroende för den svenska ekonomin, resulterar&lt;br&gt;också i lägre obligationsräntor och en viss förstärkning av den svenska kro-&lt;br&gt;nan. Räntemarginalen gentemot den tyska 5-åriga statsobligationen krymper&lt;br&gt;till 0,25 procentenheter år 1999 och ECU-index sjunker till 112 i slutet av&lt;br&gt;1997 för att sedan ligga kvar på denna nivå under resten av perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att arbetsmarknaden fungerar bättre i högtillväxtaltema-&lt;br&gt;tivet antas utrymmet för ekonomisk återhämtning utan att det uppstår in-&lt;br&gt;flationsdrivande löneökningar vara betydligt högre än i basaltemativet.&lt;br&gt;Under innevarande år antas tillväxten vara densamma som i basaltemativet.&lt;br&gt;Därefter är dock tillväxten ca 0,7 procentenheter högre i genomsnitt per år.&lt;br&gt;Detta förlopp möjliggör att den öppna arbetslösheten kan falla till 4 % år&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.8 Arbetsmarknad, tusental personer&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basalt emativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högtillväxtalt emativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reguljär sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 931&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppet arbetslösa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturberoende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underliggande utbud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Genom den gynnsammare ekonomiska utvecklingen tenderar de offent-&lt;br&gt;liga finanserna att förbättras snabbare än i basaltemativet, vid ett antagande&lt;br&gt;om samma regelverk i de båda kalkylerna. Beräkningarna baseras dock på&lt;br&gt;antagandet att underskottet i den offentliga sektoms finansiella sparande år&lt;br&gt;2000 skall vara detsamma, som andel av BNP, som i basaltemativet. Detta&lt;br&gt;skapar utrymme för högre offentlig konsumtion och en sänkning av hus-&lt;br&gt;hållens inkomstskatter, vilket ger en positiv effekt på disponibelinkomsten&lt;br&gt;och den privata konsumtionen. Hushållens framtidstro antas förstärkas så att&lt;br&gt;sparkvoten kan falla mer än i basaltemativet. Den privata konsumtionen blir&lt;br&gt;därigenom en motor i tillväxtprocessen och beräknas öka med i genomsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,4 % per år under perioden 1997-2000. Företagens framtidstro tar sig ut-&lt;br&gt;tryck i högre investeringar och fler nyanställningar. Lägre realräntor och&lt;br&gt;ökad köpkraft stimulerar även bostadsbyggandet. Exportföretagen antas&lt;br&gt;agera mer aggressivt i prissättningen och kan därför hålla en högre export-&lt;br&gt;volym. Den svenska industrin väntas också i högre grad börja producera&lt;br&gt;egna insatsvaror, vilket leder till att importandelen i exporten sjunker något.&lt;br&gt;Utrikeshandeln ger således ett högre bidrag till tillväxten än i basaltemativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna mellan dessa två kalkyler visar tydligt på vinstema av en väl&lt;br&gt;fungerande ekonomi. I högtillväxtaltemativet är, jämfört med basaltemati-&lt;br&gt;vet, år 2000 BNP-nivån 2,6 % högre, 115 000 fler personer har sysselsätt-&lt;br&gt;ning, den privata konsumtionen är 1,2 % högre och den offentliga&lt;br&gt;konsumtionen ligger 2,3 % högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.9 Högtillväxtaltemativet, försörjningsbalans och nyckeltal, 1995-2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor, 1991 års priser, procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerförändringar (bidrag)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP marknadspris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnadstimlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;åtgärder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Som andel av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150. Bil. 1-4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Diagrambilaga till kapitel 1&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Diagram D.l BNP-utveckling enligt bas- respektive högtillväxtaltemativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-18.png" style="width:269pt;height:211pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Diagram D.2 Arbetslöshet enligt bas- respektive högtillväxtaltemativ&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-19.png" style="width:269pt;height:212pt;"/&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram D.3 Sysselsättning och arbetskraft enligt bas- respektive högtillväxtaltemativ Prop. 1995/96.150&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-20.png" style="width:270pt;height:211pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2. Den internationella utvecklingen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxten i OECD-området mattades betydligt under andra&lt;br&gt;halvåret 1995. Detta gäller särskilt EU-ländema men också i Förenta&lt;br&gt;staterna har tillväxten dämpats. Den japanska ekonomin tycks däremot vara&lt;br&gt;på väg ut ur en flerårig stagnation. Avmattningen bedöms vara temporär och&lt;br&gt;den ekonomiska aktiviteten i EU och Förenta staterna väntas tillta igen&lt;br&gt;senare under prognosperioden. BNP-tillväxten i OECD-området uppskattas&lt;br&gt;till 2,0 % år 1996 för att öka till 2,5 % år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.1 Real BNP-tillväxt i EU, Förenta staterna och Japan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-21.png" style="width:290pt;height:231pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Konjunkturinstitutet odi Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avmattning som skett inom EU under andra halvåret 1995 berodde&lt;br&gt;på flera faktorer. Den kraftiga ökningen av de långa räntorna under 1994&lt;br&gt;slog igenom med fördröjning och den oro som skapades av valutaturbulen-&lt;br&gt;sen under våren 1995 hade negativa effekter. Vidare har den ekonomiska&lt;br&gt;politiken varit stram i EU som helhet. Underskotten i de offentliga&lt;br&gt;finanserna har reducerats samtidigt som de monetära förhållandena varit&lt;br&gt;förhållandevis strama. Den effektiva växelkursen för EU mot resten av värl-&lt;br&gt;den apprecierade 1994-1995 med negativa konsekvenser för konkurrens-&lt;br&gt;kraften som följd. Den kraftiga lageruppbyggnaden som starkt bidrog till&lt;br&gt;tillväxten 1994 avtog under våren 1995. Dessa faktorer samt den höga&lt;br&gt;arbetslösheten medförde att konsumenters och företagares förtroende för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den ekonomiska utvecklingen dämpades markant under slutet av året. Detta&lt;br&gt;hämmar utvecklingen av privat konsumtion och investeringar i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.1 Nyckeltal för EU (15) som helhet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxt, % förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion, % förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inflationstakt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underskott i offentliga finanser,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuldkvot i offaitlig sektor,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Korta räntor, årssiitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långa räntor, årssmtt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real effektiv växelkurs,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(1987=100)'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans, % av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Nominell växelkurs diskonterad med enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustin.&lt;br&gt;Källor: EU-kommissionen och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svaga konjunkturläget består sannolikt en bit in i 1996. Efterhand är&lt;br&gt;emellertid en förstärkning av den ekonomiska aktiviteten i EU att vänta. De&lt;br&gt;grundläggande tillväxtförutsättningama i den internationella ekonomin är&lt;br&gt;bättre än vid inledningen av 90-talet, då den senaste lågkonjunkturen inled-&lt;br&gt;des. Hushållens och företagens finansiella ställning är förhållandevis god&lt;br&gt;och de står därför relativt starka inför en avmattning i konjunkturen. Såväl&lt;br&gt;korta som långa räntor har fallit och situationen på valutamarknaden ser&lt;br&gt;stabilare ut idag än för ett år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lägre ränteläget i EU bedöms gradvis fa genomslag. De långa&lt;br&gt;räntorna börjar idag närma sig de nivåer som rådde innan de började stiga i&lt;br&gt;början av 1994. De korta räntorna har kommit ned betydligt. Mot bakgrund&lt;br&gt;av den låga inflationen, betydande ledig produktionskapacitet och konjunk-&lt;br&gt;turavmattningen kan dessutom ytterligare penningpolitiska lättnader inte&lt;br&gt;uteslutas. Lönsamheten i industrin är dessutom hög, sett ur ett historiskt&lt;br&gt;perspektiv, vilket understödjer investeringarna. Export och investeringar&lt;br&gt;främjas också av att tillväxten utanför OECD-området väntas bli god under&lt;br&gt;1996 och 1997 vilket håller uppe efterfrågan på importvaror från EU. Detta&lt;br&gt;gäller speciellt ekonomierna i Fjärran Östern, vilka växer med nära 10% per&lt;br&gt;år. I Östeuropa och Sydamerika ligger tillväxten runt 3-5%. Sammantaget&lt;br&gt;väntas värlshandeln öka med 7- 8% 1996 och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är främst utvecklingen i Tyskland och Frankrike som drar ner den&lt;br&gt;genomsnittliga BNP-tillväxten i EU 1996. Efter hand väntas den inhemska&lt;br&gt;efterfrågan tillta och bidra till att öka BNP-tillväxten i EU till 2,5% år 1997.&lt;br&gt;Arbetslösheten i EU bedöms minska marginellt under prognosperioden och&lt;br&gt;uppgå till ca 11% år 1997. Inflationen stabiliseras runt 2,5%. Finanspoliti-&lt;br&gt;ken väntas bli fortsatt stram mot bakgrund av att många EU-länder behöver&lt;br&gt;förstärka de offentliga finanserna. Avmattningen under 1995 och 1996 gör&lt;br&gt;det dock svårare för en rad länder att klara konvergenskriterierna för de&lt;br&gt;offentliga finanserna till år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tyska ekonomin dämpades betydligt 1995, främst under slutet av&lt;br&gt;året. BNP minskade med 0,5% från tredje till fjärde kvartalet och tillväxten&lt;br&gt;för helåret stannade vid 1,9%. Inflationstrycket har dämpats och inflationen&lt;br&gt;ligger nu under 2% Det är främst privat konsumtion och export som utveck-&lt;br&gt;lats svagt. Hushållen är försiktiga, delvis beroende på den höga arbetslöshe-&lt;br&gt;ten som stigit under inledningen av 1996.1 februari uppgick arbetslösheten&lt;br&gt;till 11,3% av arbetskraften. Finanspolitiken är restriktiv. Bundesbank har&lt;br&gt;gradvis sänkt styrräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska aktiviteten väntas förstärkas igen under prognosperio-&lt;br&gt;den, när inhemsk efterfrågan tilltar. BNP-tillväxten år 1996 bedöms dock&lt;br&gt;endast bli drygt 1 % för att sedan stiga till 2,3 % nästa år. Inflationstakten&lt;br&gt;stabiliseras runt 2% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Frankrike skedde en avsevärd avmattning under 1995. Den privata&lt;br&gt;konsumtionen stagnerade och BNP-tillväxten stannade vid 2,5 % . Den&lt;br&gt;svaga utvecklingen i slutet av året var delvis, men inte enbart, en effekt av&lt;br&gt;orolighetema på arbetsmarknaden i november-december. Exportutveckling-&lt;br&gt;en var också svag bl.a. som en följd av den effektiva apprecieringen av fran-&lt;br&gt;cen, men också pga den svaga tillväxten på omkringliggande exportmarkna-&lt;br&gt;der. Sedan valutakrisen våren 1995 har penningpolitiken lättats. Trots försök&lt;br&gt;att stimulera den franska ekonomin bedöms tillväxten stanna vid 1,2 % år&lt;br&gt;1996. En successiv förstärkning är att vänta och 1997 bedöms tillväxten bli&lt;br&gt;2,6 %. Inflationen beräknas ligga runt ca 2 % både 1996 och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra EU-länder har den inhemska eferfrågan hållits uppe relativt väl.&lt;br&gt;Aktiviteten har dock mattats av i takt med att efterfrågan på export till Tysk-&lt;br&gt;land och Frankrike har sjunkit. I Storbritannien vek konjunkturen av 1995.&lt;br&gt;BNP-tillväxten för helåret blev 2,6%. Tillväxten hämmades av lageraweck-&lt;br&gt;ling samt en svagare utveckling än väntat vad gäller export och privat kon-&lt;br&gt;sumtion. Industrin gynnas dock av att det brittiska pundets effektiva växel-&lt;br&gt;kurs har deprecierat realt under de sista åren i motsats till t.ex D-marken.&lt;br&gt;Privat konsumtion väntas påverkas positivt av genomförda korträntesänk-&lt;br&gt;ningar och BNP-tillväxten bedöms bli ca 2% år 1996 för att sedan öka till&lt;br&gt;2,5% år 1997. I Italien har deprecieringen av liran resulterat i en mycket&lt;br&gt;god exportutveckling under 1995, men exporten väntas påverkas negativt av&lt;br&gt;avmattningen på närliggande marknader. Indikatorerna pekar på en fortsatt&lt;br&gt;svag konsumtionsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nordiska länderna har under de senaste två åren haft en avsevärt star-&lt;br&gt;kare tillväxt än övriga OECD-länder. Liksom i Europa i övrigt mattades&lt;br&gt;tillväxten av under loppet av 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark dämpades under 1995 tillväxten betydligt för de två viktigaste&lt;br&gt;drivkrafterna bakom de senaste årens kraftiga tillväxt: export och privat&lt;br&gt;konsumtiom Under 1996 förutses en fortsatt dämpad utveckling av exporten&lt;br&gt;och den inhemska efterfrågan mot bakgrund av en väntad svag ekonomisk&lt;br&gt;utveckling i kontinentala Europa och en fortsatt stram inriktning av finan-&lt;br&gt;spolitiken i Danmark. För 1997 föreligger goda förutsättningar för en för-&lt;br&gt;stärkning av tillväxten. En väntad uppgång i marknadstillväxten för&lt;br&gt;exporten och en nedgång i sparkvoten bidrar till detta. Härmed kan arbets-&lt;br&gt;lösheten reduceras något. Inflationstakten beräknas ligga kring 2!4 % under&lt;br&gt;prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finland uppgick BNP-tillväxten 1995 till 4,3%. Tillväxten blev härmed&lt;br&gt;nästan lika stark som 1994 trots en viss försvagning mot slutet av året. För&lt;br&gt;1996 och 1997 förutses en nedgång i tillväxten till en årstakt omkring 3%&lt;br&gt;till följd av en dämpad exporttillväxt, en lägre lönetillväxt samt effekterna av&lt;br&gt;saneringsprogrammet för de offentliga finanserna. En fortsatt, om än be-&lt;br&gt;gränsad, nedgång i den höga arbetslösheten är sannolik. Den för närvarande&lt;br&gt;mycket låga inflationstakten beräknas stiga något, till knappt 2!4 % år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norge har den ekonomiska aktiviteten ökat kraftigt under de senaste två&lt;br&gt;åren. För 1995 beräknas BNP-tillväxten ha uppgått till 3,7%, varav 3,2% i&lt;br&gt;Fastlands-Norge. Sysselsättningen har ökat, de offentliga finanserna har&lt;br&gt;förstärkts samtidigt som inflationen har legat på en förhållandevis låg nivå.&lt;br&gt;1996 förutses tillväxttakten i BNP bli av ungefar samma storleksordning&lt;br&gt;som 1995. En dämpning av tillväxttakten till ca 2 1/4% är att vänta 1997&lt;br&gt;mot bakgrund av en lägre ökningstakt i oljeproduktionen samt en dämpning&lt;br&gt;av tillväxten i den privata konsumtionen. Arbetslösheten beräknas minska&lt;br&gt;från ca 5% 1995 till närmare 4% 1997. Inflationstakten väntas ligga kvar&lt;br&gt;kring 2 - 2‘/2% under de närmaste två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.2 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD (14)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD (14)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet i% av arbetskraften:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD (14)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Förenta staterna dämpades BNP-tillväxten betydligt det fjärde kvartalet&lt;br&gt;1995. Den inhemska efterfrågan försvagades, då både privat konsumtion&lt;br&gt;och investeringar utvecklades dåligt. En tillfällig faktor som också bidrog var&lt;br&gt;att den offentliga konsumtionen minskade kraftigt mot slutet av året till följd&lt;br&gt;av stängningen av vissa myndigheter. Orsaken till detta var avsaknaden av&lt;br&gt;en uppgörelse beträffande den federala budgeten för budgetåret 1996. Där-&lt;br&gt;utöver avtog takten i lageruppbyggnaden. Penningpolitiken lättades under&lt;br&gt;1995. BNP-tillväxten för helåret 1995 uppgick till 2,1 %. Förutsättningarna&lt;br&gt;för en förstärkning av tillväxttakten är förhållandevis gynnsamma. Exporten&lt;br&gt;väntas utvecklas väl tack vare en relativt hög tillväxt i vissa ekonomier i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Asien och Latinamerika.Till följd av försvagningen av BNP-utvecklingen&lt;br&gt;mot slutet av 1995, beräknas emellertid tillväxten 1996 att stanna vid 2,2 %&lt;br&gt;för att sedan stiga till 2,5 % nästa år. Konsumentpriserna väntas ligga runt&lt;br&gt;3 % såväl 1996 som 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den japanska ekonomin utvecklades mycket svagt under 1995, men&lt;br&gt;mycket pekar på att en återhämtning nu är på väg. Under första halvan av&lt;br&gt;1995 inverkade jordbävningen i Kobe, appreciering av yenen samt sjunkan-&lt;br&gt;de aktie- och fastighetspriser negativt på hushållens och företagens framtid-&lt;br&gt;stro. Den privata konsumtionen utvecklades svagt. Under andra halvan av&lt;br&gt;1995 genomfördes åtgärder i syfte att få till stånd en depreciering av yenen&lt;br&gt;gentemot dollarn och att stimulera den inhemska efterfrågan. Åtgärderna&lt;br&gt;tycks ha fatt avsedd effekt, då hushållens och företagens framtidstro har&lt;br&gt;förbättrats. Penningpolitiken lättades under 1995. Den finansiella sektorns&lt;br&gt;ansträngda situation består emellertid. Den förbättrade framtidstron, depreci-&lt;br&gt;eringen av yenen, den relativt goda exportefterfrågan samt ytterligare, ännu&lt;br&gt;inte materialiserade, effekter av stimulansåtgärderna talar för att tillväxten&lt;br&gt;för 1996 blir 2,2 %. År 1997 bedöms tillväxten bli 2,7 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risk för sämre utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går dock inte att bortse från risken att utvecklingen blir mer negativ än&lt;br&gt;förväntat, speciellt i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största bidragen till en ökad tillväxt väntas komma från inhemsk efter-&lt;br&gt;frågan och denna hämmas i nuläget av företagens och konsumenternas bris-&lt;br&gt;tande förtroende för den ekonomiska utvecklingen. Tidigare erfarenheter&lt;br&gt;tyder på att när väl förtroendet bötjar vika kan det ta tid innan det vänder&lt;br&gt;uppåt igen. Speciellt viktigt ur detta perspektiv blir hur arbetslösheten ut-&lt;br&gt;vecklas då denna starkt påverkar stämningsläget bland hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den osäkerhet som finns om den framtida ekonomiska politiken i EU och&lt;br&gt;indirekt medlemsländernas möjligheter att klara konvergenskraven för den&lt;br&gt;tredje etappen av den monetära unionen (EMU) kan leda till förnyad turbu-&lt;br&gt;lens på valuta- och räntemarknader med negativa effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om de nominella räntoma har sjunkit, är realräntorna fortsatt rela-&lt;br&gt;tivt höga då inflation och inflationsförväntningar också minskat. Detta gäller&lt;br&gt;framförallt de långa räntoma, vilka dessutom återigen stigit något sedan&lt;br&gt;början av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsikterna fram till år 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de medelfristiga kalkylerna antas tillväxten i OECD-området bli 2,5% per&lt;br&gt;år mellan 1998 och år 2001. Detta motsvarar den potentiella tillväxten, dvs.&lt;br&gt;summan av ökningen av produktiviteten och ökningen av arbetskraften.&lt;br&gt;Detta utgör samtidigt den tillväxt som på sikt kan upprätthållas utan att löner&lt;br&gt;och priser accelererar. Den genomsnittliga BNP-tillväxten i OECD-området&lt;br&gt;har under den senaste femtonårsperioden legat nära 2,5% per år. Eftersom&lt;br&gt;industriländerna befinner sig i olika konjunkturfaser bedöms de aggregerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillväxttalen för världsekonomin variera i relativt liten utsträckning under&lt;br&gt;perioden för OECD-området i sin helhet. Något explicit konjunkturmönster&lt;br&gt;har inte antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationstakten bedöms stabiliseras på nivåer runt 2,5% fram till prog-&lt;br&gt;nosperiodens slut. Denna bedömning reflekterar att det har skett en omställ-&lt;br&gt;ning i industriländerna till en situation med lägre inflation än under 1970-&lt;br&gt;och 1980-talen. Betydelsen av låg inflation betonas idag av alla centralban-&lt;br&gt;ker och regeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.2 BNP-tillväxt och inflation i OECD, 1970-2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-22.png" style="width:272pt;height:211pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3. Utrikeshandeln&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges export av varor fortsatte att öka starkt under 1995, även om expan-&lt;br&gt;sionen avtog mot slutet av året. Drivkraften i exportutvecklingen förra året&lt;br&gt;var en relativt stark internationell konjunktur samt kvardröjande effekter av&lt;br&gt;den konkurrenskraftsförbättring som skett under de två senaste åren. Under&lt;br&gt;1996 väntas en temporär avmattning av den internationella tillväxten samti-&lt;br&gt;digt som apprecieringen av den svenska kronan beräknas innebära att&lt;br&gt;svensk exportindustri tappar marknadsandelar. Nästa år förutses exporten&lt;br&gt;öka i takt med den stigande internationella efterfrågan. Sammantaget beräk-&lt;br&gt;nas varuexporten växa med ca 5 % 1996 och med ca 7% 1997. Även va-&lt;br&gt;ruimporten ökade starkt under 1995. Bakom uppgången låg en snabb för-&lt;br&gt;bättring av industrikonjunkturen. I år avtar importökningen i samband med&lt;br&gt;att tillväxten i ekonomin dämpas. P.g.a. sammansättningseffekter förutses&lt;br&gt;importuppgången vara relativt oförändrad under 1997 trots att aktiviteten i&lt;br&gt;ekonomin stiger igen. Den totala varuimporten ökar med ca 5 % såväl 1996&lt;br&gt;som 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten inom OECD14-området avtog mot slutet av 1995 och väntas&lt;br&gt;bli fortsatt svag under 1996. Försvagningen i år beror framför allt på en&lt;br&gt;avmattning i Europa. Förutsättningarna för att svackan blir temporär anses&lt;br&gt;goda och att 1997 blir ett år med betydligt högre tillväxt. I Förenta staterna&lt;br&gt;och Japan väntas tillväxten vara relativt stark. Utanför OECD-området växer&lt;br&gt;efterfrågan i betydligt snabbare takt, runt 10 % per år, och ger ett starkt&lt;br&gt;positivt bidrag till den totala marknadstillväxten. Sammantaget uppgår mar-&lt;br&gt;knadstillväxten till ca 6 % 1996 och ca 7% 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1995 gynnades exportföretagen av kvardröjande effekter av kon-&lt;br&gt;kurrenskraftsförbättringen i samband med deprecieringen av kronan under&lt;br&gt;1993 och 1994. Marknadsandelsvinsten uppgick till ca 4 %, trots att de&lt;br&gt;sammanvägda svenska exportpriserna steg snabbare än de internationella&lt;br&gt;konkurrentprisema. Under 1996 och 1997 antas kronan appreciera med ca&lt;br&gt;7 % respektive ca 2 %, mätt som årsgenomsnitt. Apprecieringen förutses&lt;br&gt;leda till en kraftig press nedåt på företagens prissättning. Under de senaste&lt;br&gt;åren har vinstmarginalerna avsevärt förbättrats och lönsamheten är god. Mot&lt;br&gt;bakgrund av detta verkar det rimligt att företagen värnar om sitt internatio-&lt;br&gt;nella konkurrensläge genom att hålla priserna nere och sänka vinstmargina-&lt;br&gt;lerna. Dessutom byggs produktionskapaciteten ut ytterligare under 1996&lt;br&gt;vilket också torde medföra att företagen pressar priserna för att inte tappa&lt;br&gt;marknadsandelar i alltför stor utsträckning. Trots kraftigt sänkta svenska&lt;br&gt;exportpriser höjs dock relativpriset med ca 2 % under 1996 och med ca&lt;br&gt;1/2 % under 1997. Svensk exportindustri antas tappa marknadsandelar med&lt;br&gt;drygt 1 % under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.1 Export, marknadstillväxt och marknadsandelar för bearbetade varor i Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;OECD (14), 1987-1997 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilagal&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-23.png" style="width:283pt;height:217pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrin svarar för en större andel av exporten i Sverige än i flerta-&lt;br&gt;let andra länder. Detta medför att exportutvecklingen för industrin totalt&lt;br&gt;påverkas av efterfrågan på skogsprodukter under prognosperioden. Denna&lt;br&gt;efterfrågan har avtagit under 1995 och beräknas vara svag även under första&lt;br&gt;halvåret 1996 p.g.a. alltför stora lager. Ar 1997 beräknas lageravvecklingen&lt;br&gt;vara avslutad och efterfrågan stiga på nytt. Den totala exporten påverkas&lt;br&gt;därmed negativt under 1996 och positivt 1997 av lageromslaget inom&lt;br&gt;skogssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett medelfristigt perspektiv, fram till år 2001, ökar exporten med mellan&lt;br&gt;5 % och 6 %, vilket är något lägre än världsmarknadstillväxten. Svenska&lt;br&gt;exportörer bedöms tappa marknadsandelar trendmässigt med mellan 1/2 %&lt;br&gt;till 1 % i takt med att marknaden växer och konkurrensen ökar. Under hela&lt;br&gt;perioden väntas exporten till OECD-området utvecklas lite svagare än ex-&lt;br&gt;porten till övriga världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importen av varor ökade starkt under 1994 och 1995. Bakom uppgången&lt;br&gt;låg framför allt en snabb förbättring av industrikonjunkturen med höga&lt;br&gt;tillväxttal för såväl export som maskininvesteringar. I år bedöms importens&lt;br&gt;ökningstakt avta markant i samband med att tillväxten i den svenska ekono-&lt;br&gt;min dämpas. Varuexportens och maskininvesteringamas ökningstakt halve-&lt;br&gt;ras i princip och lagerstockama ligger på oförändrad nivå efter en betydande&lt;br&gt;ökning förra året. Efterfrågan på import av bearbetade varor växer därmed&lt;br&gt;betydligt långsammare än under fj olåret, vilket gör att importen av bearbeta-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de varor bedöms öka med ca 5%, att jämföra med ca 12% 1995. Nästa år&lt;br&gt;stiger BNP något snabbare än i år. Sammansättningseffekter gör dock att&lt;br&gt;importefterfrågan ökar i relativt oförändrad takt. Den totala varuimporten&lt;br&gt;ökar med ca 5% såväl i år som nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden fram till år 2001 antas importen öka med mellan 5% och&lt;br&gt;6%. Det innebär att den även fortsättningsvis antas stiga något snabbare än&lt;br&gt;den inhemska efterfrågan, dvs importen vinner i viss mån marknadsandelar&lt;br&gt;gentemot inhemsk produktion. Detta antas främst ske som ett resultat av en&lt;br&gt;fortsatt ökad internationell specialisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.1 Export och import av varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder Procentuell volymutveckling &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procentuell prisutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;------------------------- -------------------&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuexport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;484,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-70,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa varuexport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;563,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuimport&lt;br&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;374,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-64,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa varuimport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Varuexporten är i tabellen redovisad enligt utrikeshandelsstatistiken. Denna har till följd&lt;br&gt;av ändrade statistikrutiner i samband med EU-inträdet resulterat i en överskattning av den&lt;br&gt;faktiska exporten 1994.1 naticnalräkaiskapema har man sökt kompensera för detta genom att&lt;br&gt;lägga in en korrigering på -3,5 miljarder kronor andra halvåret 1994. Exportutvecklingen år&lt;br&gt;1995 enlifjnaticnalräkenskapema respektive utrikeshandelsstatistiken skiljer sig dessutom åt av&lt;br&gt;ytterligare ett skäl. Tidigare korrigerades i nationalräkenskaperna för den del av exporten som&lt;br&gt;bestod av återinfcrseL Detta är inte längre möjligt, varför exportutvecklingen i nationalräkenska-&lt;br&gt;perna överdrivs med storleken på återinförseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska caitralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoexporten har under de tre senaste åren bidragit starkt till tillväx-&lt;br&gt;ten. Särskilt betydande blev bidraget 1993 då exporten sköt fart, samtidigt&lt;br&gt;som den inhemska efterfrågan föll dramatiskt. Under 1994 sjönk bidraget&lt;br&gt;från ca 3 procentenheter till ca 1 procentenhet då importen ökade kraftigt&lt;br&gt;trots att konsumtionen fortfarande var svag. En viss normalisering av&lt;br&gt;importen under 1995, i kombination med en fortsatt stark export, resulte-&lt;br&gt;rade i att bidraget ökade till ca 1,5 procentenheter. I år bedöms tudelning-&lt;br&gt;en i ekonomin minska i takt med att den inhemska efterfrågan ökar samti-&lt;br&gt;digt som exporten utvecklas relativt svagt. Nettoexportens bidrag till&lt;br&gt;BNP-ökningen blir därmed obetydlig för att nästa år öka till ca 1 procen-&lt;br&gt;tenhet då exporten återigen blir något starkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen visade ett överskott på ca 35 miljarder kronor 1995&lt;br&gt;vilket var en förbättring med ca 30 miljarder jämfört med 1994. Förbätt-&lt;br&gt;ringen beror på en betydligt starkare handelsbalans. Övriga poster försäm-&lt;br&gt;rades däremot Handelsbalansen förstärktes av att exporten ökade snabba-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;re än importen avseende såväl volym som priser. Priseffekten' på handels-&lt;br&gt;balansen uppgick till ca 13 miljarder kronor. I år väntas överskotten i&lt;br&gt;såväl handelsbalans som bytesbalans bli något lägre då exporten utvecklas&lt;br&gt;svagare än importen. Nästa år är förhållandet omvänt och överskotten&lt;br&gt;stiger igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.2 Bytesbalans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuexport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;468,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;566,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;565,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;604,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuimport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;399,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;458,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;463,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;485,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Korrigermgspost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsietto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resevaluta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstebalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning på kapital&lt;br&gt;därav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-49,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-48,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;räntaietto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-64,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-63,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-63,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;direktinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;portföljaktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Bytesbalansen år enligt Riksbankens definition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resevalutanettot försämras marginellt under prognosperioden. Utlands-&lt;br&gt;resandet antas öka snabbare än utländsk turism i Sverige men försämringen&lt;br&gt;av resevalutanettot dämpas av att det blir billigare att resa utomlands till följd&lt;br&gt;av apprecieringen av kronan. Sjöfartsnettot och handel med övriga tjänster&lt;br&gt;förbättras under perioden och sammantaget förstärks tjänstebalansen något&lt;br&gt;både 1996 och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntenettot beräknas förbli i stort sett oförändrat under prognosperioden&lt;br&gt;trots överskott i bytesbalansen och apprecieringen av kronan. Orsaken till&lt;br&gt;detta är att svenska aktörer ökar sitt aktieinnehav istället för att minska den&lt;br&gt;räntebärande utlandsskulden. Därmed minskar inte räntebetalningarna i&lt;br&gt;någon större omfattning. Dessutom ingår numera även räntebetalningar på&lt;br&gt;finansiella derivat i räntenettot vilket främst belastar utflödet och därmed drar&lt;br&gt;ned räntenettot. Avkastningen på både utländska investeringar i Sverige och&lt;br&gt;svenska investeringar utomlands minskar sannolikt under prognosåren. Re-&lt;br&gt;sultatet blir att överskottet i avkastningen på direktinvesteringar minskar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Priseffekten beräknas som skillnaden mellan faktisk handelsbalans och handels-&lt;br&gt;balans vid oförändrat relativpris mellan exporten och importen, dvs. exportpriserna utvecklas&lt;br&gt;parallellt med importprisona.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eftersom svenska tillgångar utomlands är betydligt större än utlandets till-&lt;br&gt;gångar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1996 och 1997 påverkas också bytesbalansen av medlemskapet i&lt;br&gt;EU. Nettobelastningen på bytesbalansen av avgiften till EU och återflödet till&lt;br&gt;Sverige uppgick till ca 8 miljarder kronor år 1995 samt beräknas uppgå till&lt;br&gt;ca 5 miljarder kronor 1996 och till ca 10 miljarder kronor 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4. Näringslivets produktion&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets produktion steg med knappt 5% förra året. Den exportledda&lt;br&gt;uppgången spred sig successivt till allt fler delar av näringslivet. De sektorer&lt;br&gt;som främst riktar sig mot hushållen hade dock en betydligt svagare utveck-&lt;br&gt;ling. Mot slutet av 1995 mattades dock industrikonjunkturen av till följd av&lt;br&gt;lägre internationell tillväxt och effekterna av den starkare kronan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.1 Näringslivets produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell volumförändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk, fiske och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;El, gas, värme och vattenverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionen i näringslivet beräknas öka med 2% i år och med knappt&lt;br&gt;3% 1997. Innevarande år dämpas produktionstillväxten av en avmattning i&lt;br&gt;exportutvecklingen. Lagercykeln bidrar dessutom negativt till den inhemska&lt;br&gt;efterfrågeutvecklingen under 1996. Lageromslaget drar ned produktionen&lt;br&gt;inom industrisektorn som förväntas öka med knappt 3% i år mot drygt 9%&lt;br&gt;förra året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drivande för produktionstillväxten i näringlivet i år är den fortsatt starka&lt;br&gt;investeringsutvecklingen. Ökningstakten för investeringarna i de industrire-&lt;br&gt;laterade sektorerna är i en nedgångsfas nästan lika stor som i slutet på kon-&lt;br&gt;junkturtoppen. Dessutom ger infrastruktursatsningama och uppgången i&lt;br&gt;bostadsbyggandet ett positivt bidrag till produktionen. Det innebär att sekto-&lt;br&gt;rer såsom uppdragsverksamhet och byggnadsindustrin kan förväntas växa&lt;br&gt;relativt kraftigt i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa år förutses en tilltagande europeisk tillväxt samt en uppgång i den&lt;br&gt;privata konsumtionen innebära en stark efterfrågan på industrivaror. Upp-&lt;br&gt;gången i industrikonjunkturen beräknas komma till stånd utan att några&lt;br&gt;flaskhalproblem uppstår. Den produktionsutbyggnad som förväntas 1995 till&lt;br&gt;1997 innebär att kapacitetsutnyttjandet faller. Uppgången i den privata kon-&lt;br&gt;sumtionen beräknas ge ett positivt bidrag till de komsumtionsrelaterade&lt;br&gt;delarna av tjänsteproduktionen. Av tjänsteproduktionen går 40% till privat&lt;br&gt;konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det medelfristiga perspektivet beräknas tudelningen mellan en expande-&lt;br&gt;rande exportsektor och en stagnerande hemmamarknadssektor minska. Läg-&lt;br&gt;re realräntor och stigande disponibelinkomster förutses leda till en stabil&lt;br&gt;uppgång av både bostadsproduktionen och av produktionen i de hemma-&lt;br&gt;marknadsorienterade delarna av näringslivet. Den höga lönsamheten samt&lt;br&gt;god tillgång på välutbildad arbetskraft borgar för att en måttlig expansion&lt;br&gt;kommer till stånd utan överhettningstendenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Industrin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrikonjunkturen mattades av andra halvåret 1995 och försvagades&lt;br&gt;ytterligare under första kvartalet i år. Uppbromsningen märks tydligast i den&lt;br&gt;cykliska basindustrin. Efterfrågan på skogsprodukter dämpades kraftigt&lt;br&gt;mellan 1994 och 1995, till stor del till följd av en tidigare lageruppbyggnad&lt;br&gt;bland slutanvändama. Branschen har försökt motverka en lageruppbyggnad&lt;br&gt;med produktionsneddragningar under hösten och inledningen av 1996.&lt;br&gt;Lagren ligger dock fortfarande på för hög nivå. Den underliggande&lt;br&gt;efterfrågeutvecklingen bedöms dock vara hygglig samtidigt som en succes-&lt;br&gt;siv förstärkning i det europeiska konjunkturläget antas medföra en kraftig&lt;br&gt;produktionsuppgång för basindustrin under loppet av andra halvåret 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förra året gynnades svensk industri av den höga ökningstakten för&lt;br&gt;bruttoinvesteringarna både i Sverige och i Europa. Svensk industri är i hög&lt;br&gt;grad specialiserad på investeringsvaror. Den oväntat kraftiga avmattningen&lt;br&gt;i Europa i år förväntas innebära en dämpad investeringsutveckling. Sam-&lt;br&gt;mantaget försämras tillväxtförutsättningama för svensk industri i år jämfört&lt;br&gt;med förra året. Denna bild bekräftas av Konjunkturinstitutets månadsbaro-&lt;br&gt;meter från februari som visar dämpade produktionsplaner för första halvå-&lt;br&gt;ret. Det som begränsar konjunkturavmattningen är den fortsatt positiva ut-&lt;br&gt;vecklingen för teleproduktindustrin där den underliggande efterfrågan är&lt;br&gt;fortsatt stark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under loppet av 1996 förutses industriproduktionen åter börja öka. Före-&lt;br&gt;tagens investeringsplaner innebär en fortsatt kraftig utbyggnad av produk-&lt;br&gt;tionskapaciteten. Kapitalstocken beräknas växa med ungefär 6% enbart&lt;br&gt;under 1996. Det europeiska konjunkturläget förutses successivt förstärkas&lt;br&gt;från och med andra halvåret 1996 vilket tillsammans med låga räntor väntas&lt;br&gt;innebära att investeringskonjunkturen i Europa vänder uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska industriföretagen antas uppvisa ett mycket återhållsamt pris-&lt;br&gt;beteende både 1996 och 1997. Därigenom beräknas också den svenska&lt;br&gt;industrin kunna växa i takt med den europeiska efterfrågeutvecklingen under&lt;br&gt;nästa år. Under 1997 beräknas också produktionen inom den inhemskt ori-&lt;br&gt;enterade konsumtionsvaruindustrin vända uppåt när den privata&lt;br&gt;konsumtionen förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins faktiska kapacitetsutnyttjande låg ännu under fjärde kvartalet&lt;br&gt;1995 på relativt höga 88,3%, vilket är endast 1,7 procentenheter lägre än&lt;br&gt;högsta utnyttjandegrad under föregående högkonjunktur. Mot bakgrund av&lt;br&gt;den måttliga exportillväxten samt av att ny produktionskapacitet tas i bruk&lt;br&gt;under året bedöms kapacitetsutnyttjandet successivt sjunka. Därigenom kan&lt;br&gt;den förutsedda produktionsuppgången mot slutet av 1996 samt under 1997&lt;br&gt;komma till stånd utan tendenser till överhettning, vilket väntas bidra till en&lt;br&gt;lugn prisutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.2 Nyckeltal för industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönekostnad per timme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enhetsarbetskostnad, (ULC)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länders ULC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länders ULC, SEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ ULC, SEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vinstmarginal, förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoöverskottsandel&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Bruttoöverskottsandel avser andelen av förädlingsvärdet till faktorpris. Uppgifterna över&lt;br&gt;lönsamhetsutvecklingen avser industri exkl. petroleumraffinaderier och varv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Kcnkurrensländemas ULC (Unit Labour Cost, dvs. Arbetskostnad per producerad enhet)&lt;br&gt;och växelkurser är viktade med OECD:s konkurrensvikter, som tar hänsyn till konkurrensen&lt;br&gt;med både export och hemmaproduktion på exportmarknaden. Konkurrensen gentemot länderna&lt;br&gt;utanför OECD-området är inte inkluderad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan 1992 och 1995 sjönk industrins relativa enhetsarbetskostnad&lt;br&gt;räknat i gemensam valuta med 32% jämfört med Sveriges 14 viktigaste&lt;br&gt;konkurrentländer. Merparten av förbättringen beror på kronförsvagningen&lt;br&gt;men den kan också delvis förklaras av relativt återhållsamma löneökningar&lt;br&gt;samt den historiskt sett snabba produktivitetstillväxten. Den positiva utveck-&lt;br&gt;lingen bryts i år. Lönekostnaderna stiger mer än i omvärlden samtidigt som&lt;br&gt;produktivitetstillväxten avtar. Löneutvecklingen i år sammanhänger dock&lt;br&gt;med industrins mycket höga vinstläge åren 1994-1995 snarare än med situa-&lt;br&gt;tionen framöver. Därtill skedde lönejusteringar relativt sent under år 1995,&lt;br&gt;vilket ger en förhållandevis hög ökning av genomsnittslönen år 1996 jäm-&lt;br&gt;fört med år 1995. Nästa år väntas avmattningen i industrikonjunkturen bidra&lt;br&gt;till att lönekostnaderna utvecklas ungefär i takt med omvärlden samtidigt&lt;br&gt;som produktivitetsstillväxten ökar igen. Den antagna apprecieringen av&lt;br&gt;kronan innebär dock att konkurrenskraften försvagas. Räknat i gemensam&lt;br&gt;valuta beräknas industrins relativa enhetsarbetskostnad öka med knappt&lt;br&gt;13% från 1995 till 1997, jämfört med Sveriges 14 viktigaste konkurrentlän-&lt;br&gt;der. Svensk industris kostnadsläge måste ändå betraktas som fortsatt fördel-&lt;br&gt;aktigt i ett internationellt perspektiv. Möjligheterna till sänkningar av vinst-&lt;br&gt;marginalerna som ett sätt att motverka de negativa effekterna av kronför-&lt;br&gt;stärkningen är utifrån detta perspektiv goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins lönsamhet, mätt som driftsöverskottet brutto som andel av&lt;br&gt;förädlingsvärdet, steg ytterligare förra året och nådde en topp på drygt 41%&lt;br&gt;vilket är mycket högt såväl vid en historisk som vid en internationell jäm-&lt;br&gt;förelse. Lönsamhetsförbättringen beror till största delen på kraftigt stigande&lt;br&gt;världsmarknadspriser på råvarubaserade produkter, som utgör en större&lt;br&gt;andel av den totala industriproduktionen i Sverige än i merparten andra&lt;br&gt;OECD-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prognosen för 1996 har antagits att kronan apprecieras med ca 7%, mätt&lt;br&gt;som årsgenomsnitt, vilket motsvarar ungefär oförändrad växelkurs jämfört&lt;br&gt;med läget i slutet av mars. Konjunkturomslaget för de råvarubaserade sekto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150. Bil. 1—4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rerna har lett till ett rejält internationellt prisfall under hösten och under&lt;br&gt;första kvartalet 1996. Detta tillsammans med kronapprecieringen beräknas&lt;br&gt;innebära att insatsvarukostnaden sjunker med knappt 1% 1996. Stigande&lt;br&gt;lönekostnadsökningar medför ändå att de totala rörliga kostnaderna ökar&lt;br&gt;något i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvagningen i industrikonjunkturen innebär att utrymmet för ytterliga-&lt;br&gt;re prisökningar är begränsat framdeles. Den planerade kapacitetsutbyggna-&lt;br&gt;den inom exportindustrin väntas också leda till ett återhållsamt prisbeteende&lt;br&gt;hos exportföretagen medan hemmamarknadsföretagen antas behöva genom-&lt;br&gt;föra smärre marginalförstärkningar i år. Exportföretagens historiskt sett&lt;br&gt;mycket höga vinstmarginaler ger utrymme för ett aggressivt prisbeteende.&lt;br&gt;Detta stöds också av Konjunkturinstitutets industribarometer från februari&lt;br&gt;där det framgår att företagen planerar att sänka sina priser mätt i svensk&lt;br&gt;valuta. Produktpriserna bedöms sammanvägt sänkas med drygt 2% 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.1 Industrins bruttoöverskottsandel 1980-1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-24.png" style="width:270pt;height:212pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa år beräknas insatsvarukostnadema stiga med 2% när den interna-&lt;br&gt;tionella konjunkturen vänder upp igen. Lönekostnadsökningar något över&lt;br&gt;omvärldens medför att de rörliga kostnaderna sammantaget ökar med 2%.&lt;br&gt;Kronapprecieringen antas exportföretagen möta med sänkta marginaler.&lt;br&gt;Sammantaget medför prognosen att industrins lönsamhet sjunker avsevärt&lt;br&gt;från 1995 till 1997. Ställt i förhållande till den höga utgångsnivån är dock&lt;br&gt;lönsamhetsförändringen sannolikt av mindre betydelse för industrins fortsat-&lt;br&gt;ta expansionplaner. Vinstandelen som beräknas uppgå till 34% 1997 är då&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortfarande på god europeisk nivå och högre än genomsnittet för den senaste Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15-årsperioden som ligger på drygt 28 %. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Byggnadsverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Byggproduktionen steg med knappt 1% förra året efter att ha minskat med&lt;br&gt;sammantaget 25% mellan 1990 och 1994. Under prognosperioden beräknas&lt;br&gt;byggandet öka med 7%. Uppgången under 1995 kan delvis tillskrivas de&lt;br&gt;mycket omfattande statliga åtgärder som vidtagits. Det gäller bland annat&lt;br&gt;stöd till kommunala ROT-åtgärder, bidrag till bostadsbyggandet samt möj-&lt;br&gt;lighet till direktavdrag för bygginvesteringar i näringslivet. Den höga real-&lt;br&gt;räntan innebar dock att det räntekänsliga bostadsbyggandet föll med ytterli-&lt;br&gt;gare 28 %. Bostadsbyggandets andel av BNP har inte varit så lågt under hela&lt;br&gt;efterkrigstiden. Näringslivets bygginvesteringar steg också under året främst&lt;br&gt;på grund av ett kraftigt ökat industribyggande. Industrins höga lönsamhet&lt;br&gt;samt det höga kapacitetsutnyttjandet ligger bakom uppgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.3 Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;Kr 1995&lt;br&gt;Löpande&lt;br&gt;priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Ärlig procentuell förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reparationer och underhåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det låga igångsättandet av bostäder 1994 till 1995 innebär att mycket få&lt;br&gt;bostäder färdigställs innevarande år. En fortsatt sysselsättningsökning samt&lt;br&gt;sjunkande realräntor beräknas dock leda till stigande bostadsefteifrågan.&lt;br&gt;Därigenom förväntas vakansgradema sjunka markant i expansiva områden&lt;br&gt;vilket reducerar osäkerheten vid bostadsbyggande. Bostadsräntoma beräk-&lt;br&gt;nas också ha nått nivåer som möjliggör en relativt stor uppgång i bostads-&lt;br&gt;produktionen. Bostadsbyggandet stiger därigenom hela prognosperioden.&lt;br&gt;Till följd av att de tidigare beslutade temporära bidragen till bostadsproduk-&lt;br&gt;tion försvinner 1997, beräknas bostadsinvesteringama då öka i mindre om-&lt;br&gt;fattning än i år. Industribyggandet expanderar ytterligare i år för att sedan&lt;br&gt;falla tillbaka något under 1997 när en del stora anläggningar i basindustrin&lt;br&gt;färdigställs. Ett antal större avgiftsfinansierade infrastrukturprojekt drar upp&lt;br&gt;byggandet under hela perioden. Den prognosticerade uppgången i den priva-&lt;br&gt;ta konsumtionen samt fallande räntor väntas också innebära en viss uppgång&lt;br&gt;för bygginvesteringama inom varuhandel och fastighetsförvaltning under&lt;br&gt;1997. Uppgången sker dock från låga nivåer. Sammantaget beräknas bygg-&lt;br&gt;nadsverksamheten stiga med knappt 4% i år och med knappt 3% 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5. Arbetsmarknad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Uppbromsningen av tillväxten har inneburit att också arbetsmarknadsläget&lt;br&gt;försvagats påtagligt det senaste halvåret. Antalet sysselsatta och lediga plat-&lt;br&gt;ser planade ut samtidigt som antalet varsel om uppsägningar och konkurser&lt;br&gt;steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den öppna arbetslösheten har det senaste halvåret legat något över före-&lt;br&gt;gående års nivå. Däremot har antalet deltagande i konjunkturberoende ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska åtgärder varit färre. Summan av åtgärder och öppet&lt;br&gt;arbetslösa har därmed varit lägre än för ett år sedan. Skillnaden har dock&lt;br&gt;minskat kontinuerligt och var i februari 1996 endast två tiondelar. Antalet&lt;br&gt;öppet arbetslösa uppgick till ca 330 000 personer, vilket motsvarar 7,7 % av&lt;br&gt;arbetskraften. Därutöver deltog ca 5 % i åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt stigande medelarbetstid bidrog till att bromsa utvecklingen av&lt;br&gt;antalet sysselsatta under andra hälften av 1995. Tidigare har minskad sjuk-&lt;br&gt;frånvaro varit den främsta orsaken till uppgången i medelarbetstiden. Under&lt;br&gt;senaste halvåret har istället en ökad ordinarie arbetstid varit den främsta&lt;br&gt;anledningen. Det återspeglades i att antalet personer som skulle vilja arbeta&lt;br&gt;mer, om de inte hindrades av arbetsmarknadsskäl, samtidigt reducerades.&lt;br&gt;Till följd av en minskad övertid, en sjukfrånvaro som inte längre faller i&lt;br&gt;snabb takt samt en ökad frekvens av korttidspermitteringar förutses medel-&lt;br&gt;arbetstiden sjunka något under loppet av 1996 även om helårssiffran fort-&lt;br&gt;farande är svagt positiv till följd av den starka uppgången under loppet av&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ekonomins nedgångsfas i början av 1990-talet steg produktiviteten&lt;br&gt;snabbt Detta sammanhängde med omfattande rationaliseringar. Utveckling-&lt;br&gt;en var särskilt markant i industrin. Utrymmet för produktivitetshöjningar när&lt;br&gt;konjunkturen åter vände uppåt var därför mer begränsat än i tidigare kon-&lt;br&gt;junkturuppgångar. Under förra året ökade produktiviteten i näringslivet med&lt;br&gt;drygt 1%. Under 1996 och 1997 förutses den låga efterfrågan dämpa pro-&lt;br&gt;duktivitetsutvecklingen till 1- 1,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsökningen 1996 och 1997 räcker inte till för att sysselsättning-&lt;br&gt;en ska kunna stiga i betydande omfattning. En ökning med drygt 50 000&lt;br&gt;sysselsatta i genomsnitt väntas mellan år 1995 och år 1997. Bilden av en&lt;br&gt;svag sysselsättningsökning stöds av den låga nivån på antalet lediga platser&lt;br&gt;och uppgången av varslen som skett de senaste månaderna. Även AMS:s&lt;br&gt;nyligen publicerade prognos tyder på en dämpad sysselsättningsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förra året fortsatte sysselsättningsuppgången inom industrin och&lt;br&gt;de industrirelaterade delarna av tjänstesektorn, för att mot slutet av året mat-&lt;br&gt;tas något. En viss nedgång väntas under första halvåret i år. Ett tecken på&lt;br&gt;detta är den senaste tidens varseluppgång, som till största delen kan hänföras&lt;br&gt;till industrisektorn. Mot slutet av året inleds dock en återhämtning, som&lt;br&gt;bedöms fortsätta i god takt under 1997.1 samband med att produktionsök-&lt;br&gt;ningarna inom industrin avtar i år väntas bidraget till den totala sysselsätt-&lt;br&gt;ningsökningen minska från denna sektor. Istället väntas de mer konsumtion-&lt;br&gt;sinriktade delarna av tjänstesektorn stå för en större andel av sysselsätt-&lt;br&gt;ningsökningen. Inom byggnadsverksamheten förutses en viss expansion&lt;br&gt;under prognosperioden till följd av ett ökat bostadsbyggande och tilltagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infrastrukturinvesteringar. (Se kapitel 4 för närmare redogörelse av utveck-&lt;br&gt;lingen inom näringslivet.) Inom den offentliga verksamheten väntas syssel-&lt;br&gt;sättningen fortsätta att falla 1996 och en utplåning förutses 1997. Som fram-&lt;br&gt;går av kapitel 10 beräknas den &amp;quot;underliggande&amp;quot; kommunala sysselsättningen&lt;br&gt;minska med ca l%per år 1996 och 1997. Nivån hålls dock uppe 1997 av de&lt;br&gt;extra satsningarna på den kommunala vuxenutbildningen som nu föreslås&lt;br&gt;samt av överenskommelsen att kommunerna inte ska säga upp fast anställd&lt;br&gt;personal under 1997 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell S.l Arbetsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental personer (i åldrama 16-64)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivå &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;F örändring från föregåoide år&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privata tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1572&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunal verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1079&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statlig verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraft, totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% av arbetskraften, nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personer i arbetsmarknads-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;politiska åtgärder, nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% av arbetskraften, nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Ibegreppet arbetsmarknadspolitiska åtgärder ovan ingår ej åtgärderna jobbsökaraktivitet&lt;br&gt;samt företagsutbildning Dessa beräknas omfatta ca 13 000 personer år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristsituationer på arbetsmarknaden förutses inte utgöra något hinder för&lt;br&gt;produktions- eller sysselsättningsutvecklingen. Enligt Konjunkturinstitutets&lt;br&gt;barometer förväntas det inte uppstå någon brist på arbetskraft annat än för&lt;br&gt;särskilda yrkesgrupper inom vissa branscher, t.ex. gällande tekniskt utbildad&lt;br&gt;personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilken mån arbetslösheten minskar vid den beräknade ökningen av&lt;br&gt;sysselsättningen är avhängigt arbetskraftsutbudets utveckling. I prognosen&lt;br&gt;beräknas utbudet falla svagt 1996 och öka något 1997. Innevarande år stiger&lt;br&gt;antalet deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder klassade som utbild-&lt;br&gt;ning, och som därmed per definition faller utanför arbetskraften, vilket drar&lt;br&gt;ned utbudet. Nästa år förutses de extra satsningarna på reguljär utbildning&lt;br&gt;hålla tillbaka utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den öppna arbetslösheten beräknas minska med drygt 50 000 personer&lt;br&gt;från 1995 till 1997. Samtidigt utökas antalet personer i arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiska åtgärder med närmare 20 000 personer, till en nivå motsvarande drygt&lt;br&gt;5% av arbetskraften. Den öppna arbetslösheten beräknas således falla från&lt;br&gt;7,7 procent 1995 till 6,5 procent 1997. Den s.k. totala arbetslösheten redu-&lt;br&gt;ceras därmed från drygt 12 % till 11,7 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett oroande tecken är att andelen långtidsarbetslösa kvarstår på en för&lt;br&gt;svenska förhållanden hög nivå, ca 35% av det totala antalet arbetslösa. Ut-&lt;br&gt;vecklingen av antalet personer som varit inskrivna på arbetsförmedlingen&lt;br&gt;längre tid än två år (som arbetssökande eller som deltagande i någon form av&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitisk åtgärd) visar en än mer dyster tendens. Trots den&lt;br&gt;ekonomiska återhämtningen har antalet långtidsinskrivna fortsatt att stiga.&lt;br&gt;En tredjedel av det totala antalet personer inskrivna vid arbetsförmedlingen&lt;br&gt;består av personer inskrivna längre tid än två år. En hög andel långtidsin-&lt;br&gt;skrivna riskerar att medföra en sämre fungerande arbetsmarknad och löne-&lt;br&gt;bildning. De utbildningssatsningar som nu föreslås syftar till att förbättra&lt;br&gt;arbetsmarknadens funktionsförmåga samt att förhindra en permanent utslag-&lt;br&gt;ning från arbetsmarknaden och därmed hålla nere jämviktsarbetslöshetens&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga tillväxten i basaltemativet på drygt 2 % per år under&lt;br&gt;perioden 1998 till år 2001 beräknas medföra en årlig sysselsättningsökning&lt;br&gt;på i genomsnitt knappt 1%. Utbudet av arbetskraft väntas stiga efter hand&lt;br&gt;som arbetsmarknadsläget förbättras samtidigt som volymen av arbetsmar-&lt;br&gt;knadspolitiska åtgärder antas minska betydligt. Utbudsökningen hålls till-&lt;br&gt;baka av de extra satsningarna på reguljär utbildning. Vid periodens slut&lt;br&gt;antas antalet uppgå till 130 000 platser, vilket motsvarar ca 3 % av ar-&lt;br&gt;betskraften. Summan av öppen arbetslöshet plus arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder faller därmed successivt till 9,5 % av arbetskraften år 2001 från&lt;br&gt;11,7 % år 1997. Den öppna arbetslösheten faller i begränsad utsträckning,&lt;br&gt;till 5,7% år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5.1 Antal sysselsatta, öppet arbetslösa och personer i arbetskraften&lt;br&gt;år 1980-1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4600 -i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i- 400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;C 4300&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S 4200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4500 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4400 — Arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3900&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3800&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-25.png" style="width:209pt;height:191pt;"/&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980 1983 1986 1989 1992 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k 50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;&amp;gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;cr&lt;br&gt;o&lt;br&gt;co_&lt;br&gt;o«&lt;br&gt;w&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ZJ&lt;br&gt;«-*&lt;br&gt;fi»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6. Löner&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär statistik visar att löneutvecklingen förra året var något långsam-&lt;br&gt;mare än vad som förväntades i tillväxtpropositionen hösten 1995. Det&lt;br&gt;hänger delvis samman med att avtalen för den offentliga sektom innebar en&lt;br&gt;förskjutning av lönehöjningarna från 1995 till 1996 i förhållande till den&lt;br&gt;prognostiserade utvecklingen. Statistiken har emellertid ännu inte fångat upp&lt;br&gt;utbetalningar av retroaktiva löner. Enligt den kortperiodiska lönestatistiken&lt;br&gt;steg lönerna med 3,1%. Retroaktiva löneutbetalningar kommer sannolikt att&lt;br&gt;höja siffran till 3,4%, att jämföra med prognosen som löd på 3,6%. Det&lt;br&gt;förefaller också som att lönsamhet och arbetsmarknadsläge har haft ett be-&lt;br&gt;gränsat inflytande på lönebildningen inom olika branscher. Löneökningen i&lt;br&gt;byggsektorn blev t.ex. bara en halv procentenhet lägre än inom industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De centrala avtalsförhandlingarna har nu avslutats för i stort sett hela&lt;br&gt;arbetsmarknaden. För näringslivet ger avtalen år 1996 och 1997 drygt 4%&lt;br&gt;resp, drygt 3%. Därtill kommer löneglidningen som beräknas uppgå till ca&lt;br&gt;1% per år, vilket är mycket lågt i ett historiskt perspektiv. De främsta orsa-&lt;br&gt;kerna till detta är en låg faktisk och förväntad inflation samt den mycket&lt;br&gt;svaga efterfrågan på arbetskraft. Den avspeglas i få vakanser, liten brist på&lt;br&gt;arbetskraft samt en hög arbetslöshet. Dessutom inverkar avtalens konstruk-&lt;br&gt;tion som innebär att en stor del av löneökningen, drygt hälften i flertalet&lt;br&gt;avtal, ska fördelas i lokala potter. I viss utsträckning väntas också nyinrätta-&lt;br&gt;de bonus- och vinstdelningssystem, som inte fångas upp av den traditionella&lt;br&gt;löneglidningen genom att de betalas ut genom t.ex. olika typer av pensions-&lt;br&gt;försäkringar, dämpa utvecklingen. Förändringar i arbetskraftens samman-&lt;br&gt;sättning, t.ex. att andelen yngre stiger när sysselsättningen ökar, kan margi-&lt;br&gt;nellt hålla tillbaka ökningen av genomsnittslönen. Samma effekt har ett&lt;br&gt;minskat övertidsuttag. A andra sidan motverkas detta av att sysselsättningen&lt;br&gt;stiger i branscher med relativt sett högre lönenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen i den offentliga sektorn blev sammantaget något högre än i nä-&lt;br&gt;ringslivet. Bl.a. som en följd av att löneavtalen böljar gälla senare under år&lt;br&gt;1995 än i övriga sektorer blev ökningen lägre 1995 men ca 1 procentenhet&lt;br&gt;högre såväl 1996 som 1997. De höga löneavtalen i år och nästa år väntas&lt;br&gt;motverkas av en mycket låg löneglidning, runt 0,5%. Löneglidningen är&lt;br&gt;också historiskt sett lägre i den offentliga sektorn än i näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.1 Löner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löneglidning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget beräknas lönerna i hela ekonomin öka med 5,3% 1996 och&lt;br&gt;med 4,3% år 1997, mätt som årsgenomsnitt. Avtalens speciella konstruktion&lt;br&gt;medför att ökningen helåret 1996 blir något högre än den underliggande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingen under loppet av året. De avtalade löneökningarna ligger nämli-&lt;br&gt;gen relativt sent år 1995 medan de ligger tidigt 1996. Detta innebär att den&lt;br&gt;höga ökningen av genomsnittslönen 1996 till en del förklaras av s.k. över-&lt;br&gt;hängseffekter. Om man istället jämför löneökningarna under loppet av re-&lt;br&gt;spektive år, och således rensar bort effekterna av att avtalsrevisionema sker&lt;br&gt;vid olika tidpunkter under åren, framgår att den underliggande löneökning-&lt;br&gt;stakten ligger på ca 5% i slutet av både 1995 och 1996 och att den avtar till&lt;br&gt;ca 4% 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneökningstakten under prognosperioden ligger över den s.k. Edin-&lt;br&gt;normen, som innebär en årlig ökning av lönekostnaden på europeisk nivå,&lt;br&gt;ca 3,5%. Med tanke på den fortsatt höga arbetslösheten måste detta tolkas&lt;br&gt;som ett tecken på brister i arbetsmarknadens - och särskilt lönebildningens -&lt;br&gt;funktionssätt. För första gången under 1990-talet väntas reallönen stiga&lt;br&gt;betydligt, särskilt år 1996 men även 1997. Detta är en uppgång som inte&lt;br&gt;motsvaras av en lika hög produktivitetstillväxt. Skulle lönerna i Sverige&lt;br&gt;även fortsättningsvis tendera att öka snabbare än i övriga Europa kan detta&lt;br&gt;försvåra en minskning av arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att löneökningstakten stiger 1996 tyder på att den faktiska arbetslösheten&lt;br&gt;ligger nära den s.k. jämviktsarbetslösheten (dvs. den nivå på arbetslösheten&lt;br&gt;som är förenlig med icke accelererande löner och priser). I det medelfristiga&lt;br&gt;basscenariot antas lönema stiga med ca 4% per år, samtidigt som den s.k.&lt;br&gt;totala arbetslösheten reduceras till 9,5%. Då har också beaktats de omfattan-&lt;br&gt;de satsningar som nu görs på utbildning och som under de närmaste åren&lt;br&gt;minskar utbudet av arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid en internationell jämförelse är den svenska löneutvecklingen&lt;br&gt;relativt hög. Industritimlönema inom OECD beräknas stiga med i genom-&lt;br&gt;snitt ca 3,5% per år 1995 till 1997. I Sverige beräknas ökningen bli drygt&lt;br&gt;1 procentenhet högre. Motsvarande jämförelse för hela näringslivet för-&lt;br&gt;svåras av att internationell statistik avseende timlöneutvecklingen i hela&lt;br&gt;näringslivet saknas. Däremot finns prognos för hur lönema per sysselsatt&lt;br&gt;utvecklas. Som framgår av diagram 6.1 beräknas lönema i ERM(7)-länder-&lt;br&gt;na (exklusive Spanien och Portugal) öka med ca 3,5 % per år under perio-&lt;br&gt;den 1995 till 1997. Inom OECD-Europa stiger lönema något snabbare, med&lt;br&gt;uppåt 4 %. I Sverige dras utvecklingen upp av 1996 års höga ökningstakt&lt;br&gt;men skillnaden minskar dock 1997. Snittet under perioden blir ändå ytter-&lt;br&gt;ligare något högre än inom OECD-Europa. Jämförelsen försvåras dock av&lt;br&gt;att den svenska medelarbetstiden stigit betydligt åren 1992 till 1995. Upp-&lt;br&gt;gången av den svenska medelarbetstiden bidrar till en starkare ökning av lön&lt;br&gt;per sysselsatt. Slutsatsen blir dock att de svenska arbetskraftskostnaderna&lt;br&gt;ökar snabbare än i ERM(7)-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.1 Utveckling av lönekostnad per sysselsatt i näringslivet 1988-1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-26.png" style="width:280pt;height:215pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Sverige-prognosen för 1995 till 1997 avser Finansdepartementets nu föreliggande prog-&lt;br&gt;nos. Övrigt underlag utgörs av OECD:s bedömningar i december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7. Inflation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inflationstrycket i den svenska ekonomin har under de senaste månaderna&lt;br&gt;minskat i betydande grad. Detta illustreras bl.a. av att inflationstakten, mätt&lt;br&gt;som ökningen av konsumentprisindex (KPI) räknat över 12 månader, sjun-&lt;br&gt;kit från 2,6% i december förra året till 1,7% i februari. Ökningen av netto-&lt;br&gt;prisindex, i vilket indirekta skatter och subventioner exkluderas, inskränker&lt;br&gt;sig till 0,6% i februari i år jämfört med februari 1995. Man får gå tillbaka till&lt;br&gt;slutet av 1960-talet för att hitta motsvarande låga ökningstal. Också i ett&lt;br&gt;internationellt perspektiv är den svenska inflationstakten låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av huvudförklaringarna till att inflationstrycket avtagit är den förstärk-&lt;br&gt;ning av den svenska kronan som skett under det senaste halvåret. Detta ger&lt;br&gt;en direkt effekt på den inhemska prisutvecklingen genom importen. De&lt;br&gt;totala importprisema har under de senaste 12 månaderna, t.o.m. februari,&lt;br&gt;fallit med drygt 2%. Importprisema på konsumtionsvaror har dock varit&lt;br&gt;oförändrade sett över 12 månader. Genom kronförstärkningen föreligger det&lt;br&gt;knappast längre någon risk för kvarvarande inflationseffekter via importpri-&lt;br&gt;sema av den tidigare deprecieringen av kronan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7.1 Producentprisutvecklingen 1991-1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-27.png" style="width:277pt;height:217pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronförstärkningen har också, tillsammans med en vikande internationell&lt;br&gt;konjunktur, medfört att exportpriserna räknat i svenska kronor hålls tillbaka&lt;br&gt;samt att efterffågetrycket riktat mot den svenska industrin dämpats. Indu-&lt;br&gt;strins kapacitetsutnyttjande har under vintem sjunkit enligt Konjunkturinsti-&lt;br&gt;tutets barometer. Risken för kostnadsdrivande flaskhalsar i produktionen har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därmed avtagit. Den minskade inflationsrisken illustreras tydligt av att ök-&lt;br&gt;ningstakten, räknat över 12 månader, för industrins totala hemmamarknad-&lt;br&gt;spriser sjunkit från drygt 9% vid mitten av förra året till 1,7% i januari. För&lt;br&gt;konsumtionsvaror ligger ökningstakten på 1,4%. Under den närmaste tiden&lt;br&gt;dämpas sannolikt kostnadstrycket ytterligare i takt med att industrins pro-&lt;br&gt;duktionskapacitet byggs ut snabbare än produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På längre sikt är lönebildningen en avgörande faktor för prisutvecklingen&lt;br&gt;och, vid ett givet inflationsmål, för sysselsättningsutvecklingen. De träffade&lt;br&gt;avtalen indikerar att den svenska lönebildningen ännu inte anpassats till en&lt;br&gt;inflation på god europeisk nivå. Lönebildningen utgör därmed ett osäker-&lt;br&gt;hetsmoment för den framtida prisutvecklingen. På kort sikt förefaller emel-&lt;br&gt;lertid inte lönekostnadernas utveckling äventyra inflationsmålet. Det hänger&lt;br&gt;dels samman med att löneglidningen inom vissa brancher förefaller bli rela-&lt;br&gt;tivt låg, dels med att produktiviteten på många håll i ekonomin stiger så&lt;br&gt;snabbt att arbetskraftkostnaden per producerad enhet ökar i relativt måttlig&lt;br&gt;takt. De relativt höga löneavtalen tenderar sålunda snarare att hålla nere&lt;br&gt;sysselsättningen än att driva upp inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl löneutveckling som inflationsutveckling bestäms i hög grad av&lt;br&gt;förväntningar. Den förväntade inflationen påverkar såväl löntagarnas löne-&lt;br&gt;krav som arbetsgivarnas motstånd mot löneökningar. Dessutom påverkas&lt;br&gt;sannolikt företagens möjlighet och benägenhet att övervältra ökade kost-&lt;br&gt;nader på efterföljande led. Under det senaste året har inflationsförväntning-&lt;br&gt;arna dämpats betydligt. Enligt den enkät som utförs på uppdrag av Riksban-&lt;br&gt;ken har inflationsförväntningarna på 1-2 års sikt i genomsnitt bland de till-&lt;br&gt;frågade grupperna sjunkit med ca 1 procentenhet från juni 1995 till februari&lt;br&gt;i år. Förväntningarna på fem års sikt har under samma period sjunkit med&lt;br&gt;0,8 procentenheter. I genomsnitt förväntas inflationen uppgå till 2,7% på ett&lt;br&gt;och två års sikt och 2,8% på fem års sikt. Samtliga tillfrågade grupper tror&lt;br&gt;enligt undersökningsresultatet att inflationen kommer att hålla sig inom&lt;br&gt;Riksbankens toleransram 1-3% under de närmaste 5 åren. Fortfarande ligger&lt;br&gt;dock föräntningama generellt sett över målet på 2%. Att inflationsförvänt-&lt;br&gt;ningarna dämpats kraftigt bekräftas av Aragons enkätundersökning bland&lt;br&gt;penningmarknadens aktörer. Hushållens inflationsförväntningar har, enligt&lt;br&gt;SCB s undersökning av hushållens framtidsförväntningar, under en lång&lt;br&gt;period legat lägre än vad som framkommer i övriga enkäter, runt 2%. I den&lt;br&gt;senaste mätningen steg dock förväntningarna markant till 2,8%. Det är&lt;br&gt;emellertid för tidigt att säga om detta är en tillfällighet eller en faktisk upp-&lt;br&gt;dragning av föräntningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens relativt måttliga ökning av den privata konsumtionen&lt;br&gt;har bidragit till hålla nere inflationen. Mot bakgrund av bl.a. den kraftiga&lt;br&gt;deprecieringen av den svenska kronan under perioden 1993-1994 skulle&lt;br&gt;inflationen sannolikt ha blivit högre vid en mer normal utveckling av kon-&lt;br&gt;sumtionsefterfrågan. Det är emellertid troligt att ekonomin blivit mindre&lt;br&gt;inflationsbenägen, vilket bl.a. indikeras av att KPI-ökningen år 1995 blev&lt;br&gt;lägre än förväntat i t.ex. budgetpropositionen trots att tillväxten blev högre.&lt;br&gt;Konkurrensen har ökat till följd av skärpt lagstiftning och avreglering av&lt;br&gt;olika marknader, men också genom ett ökat inslag av utländska produkter,&lt;br&gt;inte minst på livsmedelsområdet. Den förväntade ökningen av den privata&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumtionen med 0,8% i år och 1,7% nästa år bör därmed inte innebära att&lt;br&gt;inflationen riskerar att tillta i någon högre grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7.1 Konsumentpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arlig procaituell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basbelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPI, årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPI, dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IPI privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LKP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2'/t&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD, KPI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Vid beräkningen av basbeloppen 1995-1997har en avräkning gjortspå 40% av uppräk-&lt;br&gt;ningsfaktom. Vid framräkning av prisökningstalen har ett tillägg gjorts for skillnaden mellan&lt;br&gt;december månads långtidsindex och korttidsindex, i enlighet med Statistiska centralbyråns&lt;br&gt;principer för inflaticnsberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under loppet av innevarande år bedöms inflationen, mätt som föränd-&lt;br&gt;ringen av KPI, uppgå till knappt 2%, för att nästa år öka till 2,3%. Ökningen&lt;br&gt;av inflationen sker mot bakgrund av att fallet i importprisema förväntas&lt;br&gt;övergå i en viss uppgång nästa år, samtidigt som efterfrågan stärks något&lt;br&gt;genom den högre privata konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år har en rad förändringar av indirekta skatter genomförts, bl.a på fastig-&lt;br&gt;hetsskatteområdet. Dessa omfattar höjd fastighetsskatt, breddat underlag för&lt;br&gt;fastighetsskatt samt nya taxeringsvärden för småhus. Dessutom skedde från&lt;br&gt;årsskiftet en höjning av vissa punktskatter samtidigt som mervärdesskatt&lt;br&gt;infördes på dagstidningar och resor till EU. I september genomförs vidare en&lt;br&gt;höjning av energiskatterna. Dessa prishöjande åtgärder beräknas samman-&lt;br&gt;taget ge ett statiskt bidrag till KPI på 1,7 procentenheter. Samtidigt sänktes&lt;br&gt;emellertid från årsskiftet mervärdesskatten på livsmedel från 21% till 12%,&lt;br&gt;vilket motsvarar en sänkning av livsmedelspriserna med 7,4% och av KPI&lt;br&gt;med 1,1%. Sammantaget beräknas dessa åtgärder ge en höjning av KPI med&lt;br&gt;0,6 procentenheter vid full övervältring. Den del av fastighetsskattehöjning-&lt;br&gt;en som avser egnahem slår automatiskt igenom i KPI med full effekt, medan&lt;br&gt;det är mer oklart hur effekten blir av övriga åtgärder. Preliminära mätningar&lt;br&gt;tyder dock på att sänkningen av livsmedelsmomsen fick ett nära nog fullt&lt;br&gt;genomslag på konsumentpriserna. Nästa år uppgår bidraget från indirekta&lt;br&gt;skatter och subventioner till 0,5 procentenheter. Bland förändringarna kan&lt;br&gt;nämnas höjda punktskatter och höjda energiskatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7.2 Konsumentprisutvecklingen 1985-1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-28.png" style="width:275pt;height:217pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1998-2001 bedöms inflationen ligga relativt väl i linje&lt;br&gt;med inflationsmålet på 2%, vilket är ett resultat av att tillväxten antas ligga&lt;br&gt;på en sådan nivå att återhämtningen sker utan ökad inflation. De totala tim-&lt;br&gt;lönerna beräknas öka med 4% per år vilket resulterar i en uppgång av nä-&lt;br&gt;ringslivets enhetsarbetskostnad med ca 2,5% per år. Samtidigt väntas vinst-&lt;br&gt;marginalerna sjunka marginellt i näringslivet. Den privata konsumtionen&lt;br&gt;ökar i relativt balanserad takt med drygt 2% per år. Dessutom byggs produk-&lt;br&gt;tionskapaciteten ut i en takt som innebär att kapacitetsutnyttjandet sjunker&lt;br&gt;successivt, med undantag för en viss uppgång år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna avgöra vilka länder som uppfyller konvergenskriterierna för&lt;br&gt;deltagande i EMU:s tredje etapp pågår inom EU ett harmoniseringsarbete&lt;br&gt;avseende konsumentprisindex. I ett första skede presenterar EU:s statistik-&lt;br&gt;kontor Eurostat siffror för de olika länderna baserade på respektive lands&lt;br&gt;eget KPI från vilket vissa områden tagits bort, bl.a kapitalkostnader för eg-&lt;br&gt;nahemsägare, charterresor, försäkringar, sjukvård och medicin. Beräknat&lt;br&gt;utifrån detta delvis harmoniserade index, IIKP, uppgick inflationen i Sverige&lt;br&gt;till 1,3% från februari 1995 till februari i år. Det motsvarar den fjärde lägsta&lt;br&gt;inflationstakten inom EU. Räknat som årsgenomsnitt beräknas IIKP öka&lt;br&gt;med ca 1,4% i år. Anledningen till att ökningstalet för IIKP blir lägre än för&lt;br&gt;KPI ligger huvudsakligen i att höjningen av fastighetsskatten för egnahem&lt;br&gt;inte räknas med i IIKP, men i KPI. Nettot av förändrade indirekta skatter&lt;br&gt;och subventioner ger därmed ett negativt bidrag till IIKP i år. Från och med&lt;br&gt;januari 1997 kommer IIKP att ersättas av ett mer fullständigt harmoniserat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;index, HIKP, vilket utöver de områden som inkluderas i IIKP bl.a. kommer&lt;br&gt;att innefatta försäkringar och utbildning. HIKP bedöms under loppet av&lt;br&gt;nästa år öka med med ca 2,5%, vilket torde innebära att konvergenskravet&lt;br&gt;uppfylls avseende inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8. Hushållens ekonomi och privat konsumtion&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens realt disponibla inkomster var så gott som oförändrade mellan&lt;br&gt;1994 och 1995 enligt de preliminära nationalräkenskaperna. Det innebär att&lt;br&gt;inkomstutvecklingen blev betydligt starkare än den minskning med 1,5%,&lt;br&gt;som beräknades hösten 1995, beroende på högre tranfereringsinkomster&lt;br&gt;och lägre skattebetalningar. Tillkommande budgetförstärkningar bidrar till&lt;br&gt;en relativt svag utveckling av hushållens disponibla inkomster under de&lt;br&gt;närmaste åren. En nedgång av sparkvoten medför dock att en återhämtning&lt;br&gt;av privata konsumtionen beräknas inledas under andra halvåret 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reala lönesummeutvecklingen före skatt gav ett positivt bidrag till&lt;br&gt;inkomstutvecklingen 1995. Detta skedde genom en kraftig ökning av syssel-&lt;br&gt;sättningen, medan den utbetalda timlönen före skatt sjönk realt. För 1996 är&lt;br&gt;det i stället löneutvecklingen som ligger bakom den starka ökningen av&lt;br&gt;lönesumman, medan sysselsättningen utvecklas svagt. Ett starkt positivt&lt;br&gt;bidrag kommer också från en fortsatt förbättring av hushållens nettoinkom-&lt;br&gt;ster av räntor och utdelningar. Det är en följd av ett högt finansiellt sparan-&lt;br&gt;de, vilket innebär att hushållen ökar sina finansiella tillgångar och reducerar&lt;br&gt;skuldbelastningen. Förändringen av direkta skatter och transfereringar från&lt;br&gt;offentlig sektor drar ned utvecklingen av den realt disponibla inkomsten med&lt;br&gt;ca 3,5 procentenheter 1996. Detta är huvudsakligen en följd av vidtagna&lt;br&gt;budgetförstärkande åtgärder. De direkta skatterna har stigit bl.a. genom höjd&lt;br&gt;egenavgift till sjukförsäkringen och kommunalskattehöjningar medan barn-&lt;br&gt;bidragen och ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna har sänkts. De realt&lt;br&gt;disponibla inkomsterna beräknas sammantaget stiga med knappt 1% i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstutvecklingen för 1997 karakteriseras av samma faktorer som&lt;br&gt;1996. Löne- och kapitalinkomsterna stiger medan tillkommande budgetför-&lt;br&gt;stärkande åtgärder drar ned inkomsterna. Egenavgiften till sjukförsäkringen&lt;br&gt;höjs med ytterligare 1%. Indexeringen av basbeloppet, som styr pensioner&lt;br&gt;m.m., är även för 1997 reducerad till 60%. Försatta besparingar sker bl.a. i&lt;br&gt;bostadsbidragen. Den utbetalda lönesumman stiger mindre än i år, till följd&lt;br&gt;av lägre löneökningar. De realt disponibla inkomsterna väntas vara oförän-&lt;br&gt;drade jämfört med 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.1 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procentuellt bidrag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;realinkomstutvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönesumma inklusive sjuklön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;686,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållsransfereringar från offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;397,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringar m_m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöhetsbidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntor och utdelningar, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkta skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;348,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;929,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;853,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparande, nivå i % av disponibel inkomst&lt;br&gt;Nettosparande (sp arkvot)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Lönesumma, inkomstöverföringar, räntenetto och skatter är deflaterade med KPI. Dispo-&lt;br&gt;nibel inkomst är deflaterad med implicit prisindex för privat konsumtion (IPI). Skillnaden&lt;br&gt;mellan KPI och IPI påverkar posten “Övriga inkomster, netto”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kalkylerade ekonomiska tillväxten för perioden 1998 - 2001 innebär&lt;br&gt;en positiv utveckling av hushållens realinkomster. Den reala lönesumman&lt;br&gt;stiger något mer än BNP. Transfereringsinkomstema ger endast ett svagt&lt;br&gt;bidrag till inkomstutvecklingen, delvis beroende på att stödet till arbetslösa&lt;br&gt;kan dras ned när arbetslösheten sjunker. Förbättringen av räntenettot fortsät-&lt;br&gt;ter. Visserligen sjunker det finansiella sparandet, men det ligger kvar på en&lt;br&gt;relativt hög nivå under hela kalkylperioden. Efter en tämligen svag ökning&lt;br&gt;av inkomsterna under 1998, beroende på tillkommande budgetförstärkning-&lt;br&gt;ar, ökar realinkomstema med ca 2% per år de följande tre åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en markerad nedgång under det första kvartalet förra året ökade den&lt;br&gt;privata konsumtionen successivt under loppet av 1995. Räknat som helårs-&lt;br&gt;genomsnitt ökade den privata konsumtionen med 0,3% från 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vintern har emellertid stämningsläget bland hushållen försämrats&lt;br&gt;i betydande grad. En förklaring till detta är sannolikt den tendens till försäm-&lt;br&gt;ring av arbetsmarknadsläget som skett under senare tid. Sysselsättningen i&lt;br&gt;antal personer har stagnerat och antalet varsel om uppsägning har åter ökat.&lt;br&gt;Andelen hushåll som tror att arbetslösheten kommer att stiga under det när-&lt;br&gt;maste året har under de senaste sex månaderna ökat från knappt 30% till&lt;br&gt;drygt 50%. Samtidigt har förväntningarna om den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;i Sverige förskjutits i negativ riktning (se diagram 8.1). Detta skulle kunna&lt;br&gt;betyda att hushållen åter kommer att bli mer försiktiga och mindre konsum-&lt;br&gt;tionsbenägna. Den gradvisa konsumtionsuppgång som skett från 1993 skul-&lt;br&gt;le därmed kunna stagnera eller övergå i en viss nedgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8.1 Hushållens framtidsförväntningar 1977-1996&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-29.png" style="width:282pt;height:237pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid ett antal faktorer som talar för att hushållen i detta&lt;br&gt;skede skulle vara mer benägna att upprätthålla konsumtionen än exempelvis&lt;br&gt;under böijan av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första har den kraftiga höjning av hushållens sparkvot som sked-&lt;br&gt;de i slutet av 1980-talet och böijan av 1990-talet inneburit att hushållens&lt;br&gt;finansiella situation förbättrats markant. Den finansella förmögenheten har&lt;br&gt;under de senaste 3 åren stigit från att år 1991 ha motsvarat ca 40% av den&lt;br&gt;disponibla inkomsten till ca 90% år 1995. Detta är främst en följd av att&lt;br&gt;hushållens finansiella sparande under de senaste 3 åren uppgått till ca 90&lt;br&gt;miljarder kronor per år. Dessutom har värdet av hushållens aktieinnehav&lt;br&gt;stigit. Från januari 1995 har generalindex ökat med nära 30%. Priserna på&lt;br&gt;småhus har visserligen sjunkit svagt under det andra halvåret 1995, men&lt;br&gt;som framgår av diagram 8.2 har hushållens förmögenhet trots det stigit från&lt;br&gt;att 1992 ha motsvarat ca 200% av disponibla inkomsten till att motsvara ca&lt;br&gt;235% 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett i ett historiskt perspektiv ligger hushållens finansiella sparande på en&lt;br&gt;mycket hög nivå och det torde på längre sikt finnas ett utrymme för en viss&lt;br&gt;minskning. En förklaring till att det finansiella sparandet stigit så pass kraf-&lt;br&gt;tigt är nämligen att det reala sparandet, dvs produktionen av småhus, sjunkit&lt;br&gt;till extremt låga nivåer. En sänkning av det finansiella sparandet är därför att&lt;br&gt;förvänta när småhusbyggandet åter ökar. Dessutom kan det finansiella spa-&lt;br&gt;randet förväntas avta i takt med att hushållens behov av finansiella buffertar&lt;br&gt;gradvis tillfredställs som en följd av den höga sparandenivån, samtidigt som&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150. Bil. 1-4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8.2 Hushållens förmögenhetskvot 1970-1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhet i relation till disponibel inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-30.png" style="width:229pt;height:143pt;"/&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1975&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1980&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1985&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Finansiell nettoförmögenhet&lt;br&gt;Småhus och bostadsrätter&lt;br&gt;Börsaktier och fondandelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra faktorn som talar för att konsumtionen upprätthålls är den&lt;br&gt;senaste tidens relativt snabba sänkning av marknadsräntorna. Sedan septem-&lt;br&gt;ber 1995 har räntan på ett 5-årigt villalån sjunkit med ca 1,5 procentenheter&lt;br&gt;och den rörliga villaräntan med 2 procentenheter. Det förbättrar förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för högre fastighets- och andra tillgångpriser och innebär en lätt-&lt;br&gt;nad för skuldsatta hushåll, i synnerhet de som ännu inte hunnit amortera ned&lt;br&gt;sina lån i tillräcklig grad. Räntenedgången kan också få som resultat att&lt;br&gt;inköpen av framför allt kapitalvaror ökar. Genom att den privata&lt;br&gt;konsumtionen under ett antal år legat på en relativt låg nivå har genomsnitts-&lt;br&gt;åldern på många kapitalvaruslag stigit. Den svenska bilparken är t.ex. bland&lt;br&gt;de äldsta i Västeuropa. Det finns därmed ett uppdämt behov av att öka dessa&lt;br&gt;inköp och därigenom uppgradera kapitalvarustocken. Räntesänkningen&lt;br&gt;innebär att finansieringen av dessa inköp underlättas. I samband med att&lt;br&gt;omsättningen på fastighetsmarknaden ökar stiger också behovet av kapital-&lt;br&gt;varuinköp. När en bostad byter ägare sker ofta ett byte av gamla vitvaror&lt;br&gt;m.m. Preliminär statistik tyder på att omsättningen på småhusmarknaden&lt;br&gt;stigit markant under de senaste månaderna. Detta gäller i synnerhet stor-&lt;br&gt;stadsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8.3 Privatkonsumtion 1980-1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säsongrensad nivå, 1991 års priser, kvartalsdata, miljoner kröner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-31.png" style="width:274pt;height:210pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget förväntas den privata konsumtionen stagnera under det&lt;br&gt;första halvåret i år, till följd av den försvagning av arbetsmarknadsläget som&lt;br&gt;skett under vintem. Mot slutet av året väntas dock konsumtionen accelerera&lt;br&gt;i takt med att det internationella konjunkturläget förbättras, och därmed&lt;br&gt;förutsättningarna för den svenska industrin. De fulla effekterna av ränte-&lt;br&gt;sänkningarna böljar då också göra sig gällande. Trots den förväntade stag-&lt;br&gt;nationen under det första halvåret beräknas konsumtionen öka med 0,8% i&lt;br&gt;år, räknat som årsgenomsnitt. Det förklaras bl.a. av att konsumtionen steg&lt;br&gt;successivt under loppet av 1995. Skulle konsumtionen ligga kvar på det&lt;br&gt;ljärde kvartalets nivå innebär det en ökning av genomsnittet med ca 0,5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att de realt disponibla inkomsterna i år bedöms stiga med ca&lt;br&gt;1% innebär den prognostiserade konsumtionsökningen att sparkvoten i&lt;br&gt;princip ligger kvar på förra årets nivå. Under loppet av nästa år beräknas&lt;br&gt;konsumtionsuppgången fortsätta, vilket resulterar i en ökning med 1,7%&lt;br&gt;räknat som årsgenomsnitt. Då inkomsterna samtidigt beräknas stiga svagt&lt;br&gt;implicerar konsumtionsprognosen en sänkning av hushållens nettosparkvot&lt;br&gt;med drygt en procentenhet. En sparkvotssänkning i den takten är dock inte&lt;br&gt;sannolik på längre sikt. Prognosen över konsumtion och sparande har som&lt;br&gt;utgångspunkt att hushållen försöker att undvika att justera konsumtionen till&lt;br&gt;följd av tillfälliga variationer i inkomsterna och i stället försöker anpassa&lt;br&gt;konsumtionen till de förväntade långsiktiga inkomsterna. Konsumtionsök-&lt;br&gt;ningen nästa år skall därför ses mot bakgrund av att de realt disponibla in-&lt;br&gt;komsterna i genomsnitt beräknas öka med 1,8 % per år från år 1998 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2001. Den privata konsumtionen beräknas under samma period öka med Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;drygt 2% per år, vilket innebär att hushållens nettosparkvot sjunker till Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,2 % år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8.4 Hushållens nettosparkvot samt finansiella sparkvot 1970-2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparande i relation till di^onibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-32.png" style="width:271pt;height:216pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor. Statistiska cattralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9. Bruttoinvesteringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala bruttoinvesteringarna steg med knappt 11% förra året trots ett&lt;br&gt;fortsatt markant fall i bostadsproduktionen. Bakom uppgången ligger den&lt;br&gt;gynnsamma exportutvecklingen samt det höga vinstläget som har inneburit&lt;br&gt;starka incitament att bygga ut kapitalstocken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avmattningen i exportkonjunkturen under prognosperioden medför ett&lt;br&gt;mindre expansionsbehov än tidigare beräknat inom framför allt industrin.&lt;br&gt;Fallande realräntor och den fortsatt goda lönsamheten innebär ändå att in-&lt;br&gt;vesteringsvolymerna inom de exportberoende delarna av näringslivet ökar&lt;br&gt;också under 1996, för att sedan minska något nästa år när behovet av ytterli-&lt;br&gt;gare kapacitet förutses bli mindre. Under 1996 beror en del av den förvän-&lt;br&gt;tande investeringsuppgången på de stora infrastrukturprojekt som har på-&lt;br&gt;böljats. Det gäller bl.a. Öresundsbron. Ar 1997 beräknas fallande realräntor&lt;br&gt;samt den förväntande ökningen av den privata konsumtionen innebära en&lt;br&gt;investeringsstimulans för de delar av tjänstesektorn som är inriktade mot&lt;br&gt;hushållen. Bostadsbyggandet beräknas nu ha bottnat och vänder uppåt från&lt;br&gt;en mycket låg nivå. Förutom fallande bostadsräntor bidrar också låga för-&lt;br&gt;väntade vakanstal i expansiva regioner till ökade bostadsinvesteringar. Sam-&lt;br&gt;mantaget beräknas de totala bruttoinvesteringarna öka med 10% 1996 och&lt;br&gt;med drygt 2 % 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;Kr&lt;br&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nybyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ombyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bygg och anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det medelfristiga perspektivet antas investeringarna åter öka kraftigt från&lt;br&gt;och med 1998. Investeringskvoten, dvs bruttoinvesteringarnas andel av&lt;br&gt;BNP, har under de senaste åren legat på en låg nivå. Behovet av att återställa&lt;br&gt;kapitalstockarna till långsiktigt hållbara nivåer i kombination med höga&lt;br&gt;realräntor har begränsat investeringarna inom bostadssektorn och inom de&lt;br&gt;hemmamarknadsorienterade sektorerna. Utrymmet för en kraftig investe-&lt;br&gt;ringsexpansion är därför goda. Lägre realräntor, den relativt höga kapitalav-&lt;br&gt;kastningen (driftsöverskottet i förhållande till kapitalstocken) samt ett sti-&lt;br&gt;gande resursutnyttjande beräknas medföra växande investeringskvoter. Lägg&lt;br&gt;därtill att bostadsproduktionen successivt normaliseras p.g.a. de lägre real-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntoma och de stigande disponibelinkomstema. Investeringskvoten beräk-&lt;br&gt;nas öka från 17% år 1997 till 20% år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Näringslivets investeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Industrins investeringar steg med över 75% mellan 1993 och 1995. Bakom&lt;br&gt;den kraftiga uppgången ligger ett högt kapacitetsutnyttjande och en histo-&lt;br&gt;riskt sett mycket god lönsamhet. Under lågkonjunkturen minskade kapital-&lt;br&gt;stocken enligt Konjunkturinstitutets beräkningar med över 4%. Behovet av&lt;br&gt;ny kapacitet har således varit stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9.1 Investeringskvoter inklusive och exklusive bostäder&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-33.png" style="width:280pt;height:218pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Statistiska centralbyråns investeringsenkät från februari är företa-&lt;br&gt;gens investeringsplaner fortsatt expansiva också för 1996. Normalt sett&lt;br&gt;överskattar dock industriföretagen investeringarna i en avmattningsfas. Mer-&lt;br&gt;parten av de aviserade investeringarna antas ändå komma att genomföras.&lt;br&gt;En stor del av produktionsutbyggnaden sker inom exportindustrin där inve-&lt;br&gt;steringarna i många fall sträcker sig över flera år. Avskrivningstiden för&lt;br&gt;investeringar kan uppgå till 10-15 år. Därigenom bör en tillfällig avmattning&lt;br&gt;få mycket liten effekt på expansionsplanema. Eftersom lönsamheten också&lt;br&gt;beräknas bli fortsatt god antas därför investeringsutbyggnaden komma till&lt;br&gt;stånd i nästan samma omfattning som industrins planer visar. Mot bakgrund&lt;br&gt;av den prognosticerade produktionsökningen beräknas därigenom kapa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;citetsutnyttjandet sjunka under året. Detta bedöms medföra att investerings-&lt;br&gt;volymerna minskar något under 1997. En rad större anläggningar inom&lt;br&gt;basindustrin står klara 1996 och under första halvan av 1997. Behovet av att&lt;br&gt;därefter tillföra ytterligare kapacitet inom basindustrin bör vara måttligt.&lt;br&gt;Prognosen innebär att industrins kapitalstock sammanlagt växer med ca&lt;br&gt;10% under 1996 och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna inom övrigt näringsliv ökade med knappt 19% förra året.&lt;br&gt;Uppgången förklaras av en fortsatt kraftig utbyggnad inom de industrirelate-&lt;br&gt;rade branscherna partihandel och uppdragsverksamhet samt av den höga&lt;br&gt;tillväxten i telekommunikationssektorn. Konjunkturavmattningen inom&lt;br&gt;industrin beräknas leda till en påtaglig dämpning av volymtillväxten inom&lt;br&gt;dessa sektorer under prognosperioden. Telekommunikationssektorn ökar&lt;br&gt;dock investeringarna ytterligare, om än i lugnare takt än under de senaste&lt;br&gt;åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drivande för investeringarna i övrigt näringsliv under 1996 är istället&lt;br&gt;samfärdselinvesteringama. I de stora infrastrukturprojekten såsom Öre-&lt;br&gt;sundsbron med landanslutningar (Swedab) och Arlandabanan förväntas&lt;br&gt;volymerna nå en topp i år för att sedan plana ut. Därtill indikerar SCB:s&lt;br&gt;investeringsenkäter något stigande volymer också i de hemmamarknadsbe-&lt;br&gt;roende sektorerna. Investeringsvolymerna inom varuhandel och fastighets-&lt;br&gt;förvaltning begränsas dock fortfarande av överkapacitet samt av de höga&lt;br&gt;realräntorna. Vakanserna på kommersiella lokaler har för riket som helhet&lt;br&gt;stabiliserats på en hög nivå samtidigt som en svag prisuppgång noterats.&lt;br&gt;Inom vissa expansiva områden har dock vakanserna böljat sjunka och hy-&lt;br&gt;rorna åter börjat stiga. Den prognostiserade sysselsättningsuppgången nästa&lt;br&gt;år samt den positiva konsumtionsutvecklingen bör därför innebära att inves-&lt;br&gt;teringskvotema inom de hemmamarknadsberoende sektorerna åter ökar.&lt;br&gt;Sammantaget innebär detta att investeringarna inom övrigt näringsliv stiger&lt;br&gt;med knappt 8% 1996 och med drygt 5% 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Bostadsinvesteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bostadsinvesteringama föll ytterligare förra året. Mätt som andel av BNP&lt;br&gt;uppgick bostadsinvesteringama till mycket låga 1,6%. Ett flertal anledningar&lt;br&gt;kan förklara den negativa utvecklingen under perioden 1991-1995. De suc-&lt;br&gt;cessivt reducerade räntebidragen i kombination med historiskt höga realrän-&lt;br&gt;tor har höjt boendekostnaden. Osäkerheten på arbetsmarknaden har också&lt;br&gt;inneburit att flera ungdomskullar har skjutit upp inträdet på bostadsmarkna-&lt;br&gt;den. Sammantaget har detta medfört för svenska förhållanden höga vakans-&lt;br&gt;grader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9.2 Antal outhyrda lägenheter respektive antal påbörjade lägenheter&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-34.png" style="width:270pt;height:187pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Påbörjad»--Outhyrda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm: Antalet outhyrda lägenheter avser den 1 mars respektive år förutom år 1995 som avser 1&lt;br&gt;september. Antalet påbötjade lägorheter omfattar både flerfamiljshus och småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vakansgraden sjönk dock något i riket som helhet föregående år som en&lt;br&gt;följd av det förbättrade arbetsmarknadsläget och det låga antalet färdigställda&lt;br&gt;bostäder. I storstadsregionerna och i vissa expansiva universitetsstäder var&lt;br&gt;andelen outhyrda lägenheter mycket liten. Den höga realräntan samt bos-&lt;br&gt;tadsföretagens svaga finansiella situation har hittills motverkat en uppgång i&lt;br&gt;bostadsbyggandet. Mot slutet av 1995 kunde dock en viss ökning i antalet&lt;br&gt;påbörjade lägenheter noteras. Både antalet ansökningar och antalet beslut&lt;br&gt;om statligt stöd steg också avsevärt under 1995 vilket indikerar att nybyg-&lt;br&gt;gandet kan ta fart under 1996. Till viss del kan det stora antalet ansökningar&lt;br&gt;förklaras av det temporära investeringsbidraget för nyproduktion. Fortsatt&lt;br&gt;fallande bostadsräntor uppväger dock effekten av att investeringsbidraget&lt;br&gt;upphör. Boverket har i sin långsiktsprognos beräknat att det behöver byggas&lt;br&gt;cirka 30 000 bostäder årligen mellan 1997 och år 2000. Den relativt svaga&lt;br&gt;sysselsättnings- och inkomstutvecklingen under prognosperioden innebär&lt;br&gt;dock att uppgången i bostadsproduktionen bör bli betydligt lägre än den mer&lt;br&gt;långsiktiga jämviktsnivån som Boverket beräknat. Sammantaget beräknas&lt;br&gt;antalet påbötjade lägenheter i nyproduktion uppgå till drygt 16 000 i år och&lt;br&gt;drygt 21 000 under 1997. Trots ökningen i antalet påbörjade lägenheter bör&lt;br&gt;vakansgradema fortsätta att sjunka under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet påbörjade ombyggnader blev högre än beräknat under 1995.&lt;br&gt;Sannolikt låg det temporära investeringsbidraget på 15% bakom det höga&lt;br&gt;påbörjandet. Samtidigt fortsatte trenden mot mindre omfattande ombyggna-&lt;br&gt;der. Att volymen föll såpass kraftigt föregående år beror dock främst på att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombyggnader med 1992 års subventionsregler ännu under 1994 påverkade&lt;br&gt;statistiken. Det särskilda stödet till verksamhet kan förväntas stimulera om-&lt;br&gt;byggnationema också under första halvåret 1996. Därefter beräknas den&lt;br&gt;reguljära ombyggnationen återgå till mer normala nivåer. Bidragen till mi-&lt;br&gt;ljöförbättrande åtgärder avseende bl.a. allergisanering bidrar dock till att&lt;br&gt;hålla uppe den totala ombyggnationen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Lagerinvesteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens kraftiga ökning av industriproduktionen har resulterat i en&lt;br&gt;betydande uppbyggnad av industrins lager, i synnerhet insatsvarulager och&lt;br&gt;varor i arbete. I samband med att efterfrågeökningen mattades av under&lt;br&gt;loppet av förra året skedde emellertid en till stora delar ofrivillig lagerupp-&lt;br&gt;byggnad. Inom partihandeln lyckades man dra ned lagren men detaljhan-&lt;br&gt;delslagren växte ytterligare, sannolikt som en följd av den relativt svaga&lt;br&gt;konsumtionsefterfrågan. Sammantaget svarade ökningen av lagerinveste-&lt;br&gt;ringama 1995 jämfört med 1994 för 0,5 procentenheter av den totala BNP-&lt;br&gt;tillväxten förra året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år bedöms lagren inom industrin totalt sett vara relativt oförändrade&lt;br&gt;jämfört med förra året. Någon omfattande lagerminskning torde vara svår att&lt;br&gt;uppnå för företagen med tanke på den efterfrågestagnation som väntas under&lt;br&gt;det första halvåret i år. Den svaga efterfrågan innebär att en viss fortsatt&lt;br&gt;ofrivillig lageruppbyggnad inte kan utslutas. Handelns lager väntas minska&lt;br&gt;inom såväl parti- som detaljhandel. Totalt inom ekonomin beräknas lagren&lt;br&gt;vara i princip oförändrade jämfört med 1995. Omslaget från en betydande&lt;br&gt;lageruppbyggnad 1995 till oförändrade lager i år ger isolerat ett kraftigt&lt;br&gt;negativt bidrag till produktionstillväxten i år, motsvarande nära 1 procent av&lt;br&gt;BNP. Förra årets lageruppbyggnad bidrog dock till att importen hölls uppe.&lt;br&gt;Den egentliga effekten från lageromslaget på tillväxten torde i år på motsva-&lt;br&gt;rande sätt dämpas av att importen begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa år torde industrins lager öka marginellt till följd av en tilltagande&lt;br&gt;internationell efterfrågan, medan handelslagren bedöms minska något.&lt;br&gt;Sammantaget bedöms dock lagren även 1997 vara så gott som oförändrade,&lt;br&gt;vilket innebär att lagercykelns effekt på tillväxten nästa år beräknas bli rela-&lt;br&gt;tivt neutral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10. Den offentliga sektorn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn hade 1995 ett finansiellt sparandeunderskott på drygt&lt;br&gt;130 miljarder kronor eller motsvarande 8,1 % av BNP. Underskottet min-&lt;br&gt;skar som andel av BNP till 5,1 % i år och till 3,3 % 1997 (exkl. tillkomman-&lt;br&gt;de åtgärder). Denna utveckling medför, i kombination med bl.a. en fortsatt&lt;br&gt;appreciering av kronan, att statsskulden minskar som andel av BNP mellan&lt;br&gt;1996 och 1997. Scenariot för åren 1998-2001 visar på en fortsatt förbättring&lt;br&gt;av de offentliga finanserna. Skatteinkomsterna ökar i takt med BNP-&lt;br&gt;tillväxten medan utgifterna minskar i reala termer. Underskottet i det finan-&lt;br&gt;siella sparandet vänds 1999 till ett överskott och därmed kan statsskulden&lt;br&gt;minska även i nominella termer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 10.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande, 1970-2001&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-35.png" style="width:273pt;height:211pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Den streckade linjal inkluderar tillkommande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet odi Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Den konsoliderade offentliga sektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Underskottet i det finansiella sparandet för 1995 blev 21 miljarder kronor&lt;br&gt;större än vad som beräknades i föregående prognos i november 1995.&lt;br&gt;Skatteinkomsterna blev mindre och transfereringarna till hushållen blev&lt;br&gt;högre än väntat. Nedrevideringen av skatteinkomsterna förklaras främst av&lt;br&gt;att lönesumman inte utvecklades så starkt som beräknades i höstas. Förbätt-&lt;br&gt;ringen av det finansiella sparandet från 1995 väntas emellertid nu bli något&lt;br&gt;starkare, trots att den ekonomiska tillväxten för 1996 och 1997 räknats ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inverkan på de offentliga finanserna av nedjusteringen av tillväxten under Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;dessa år, motverkas av att skattekvoten (skatteinkomsterna som andel av Bilaga 1&lt;br&gt;BNP) justerats upp. Det beror huvudsakligen på att de viktigaste skatteba-&lt;br&gt;serna, lönesumman och den privata konsumtionen, i den föreliggande prog-&lt;br&gt;nosen utgör en större andel av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det försämrade utgångsläget 1995 medför dock att den offentliga sektorn,&lt;br&gt;utan ytterligare åtgärder, kan förväntas ha ett finansiellt sparandeunderskott&lt;br&gt;1998, medan förra prognosen tydde på att det skulle vara möjligt att uppnå&lt;br&gt;balans mellan inkomster och utgifter. Med de kompletterande budgetför-&lt;br&gt;stärkningar som nu föreslås skulle dock, vid i övrigt oförändrade förhållan-&lt;br&gt;den, underskottet vara eliminerat år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10.1 Den offentliga sektorns finanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder krcnor, löpande pris&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1058&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1306&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt» och avgifta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;824&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomsta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomsta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållstransfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;433&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunsektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens lånebehov, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt sparande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiell ställning&lt;br&gt;Nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;572&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;497&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsolidaad bruttoskuld&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Efta åtgärda utöva konsolideringsprogram:&lt;br&gt;Finansiellt ^parande, procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsolidaad bruttoskuld, procait av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomst och ränteutgifta-.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Den konsoliderade skulden är definierad enligt EU:s konvagenskriteria (Maastricht).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Riksrevisionsvaket, Statistiska centralbyrån&lt;br&gt;och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen av de offentliga finanserna mellan 1995 och 1996 sker Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;främst genom att skattekvoten stiger. Denna uppgång är delvis en konse- Bilaga 1&lt;br&gt;kvens av beslutade budgetförstärkningar. Skattekvoten ökar också av att&lt;br&gt;lönesumman, som är det viktigaste skatteunderlaget, till följd av höga löne-&lt;br&gt;ökningar stiger dubbelt så mycket som nominella BNP. Därtill kommer&lt;br&gt;höjda taxeringsvärden på fastigheter samt, som en tillfällig effekt, förändrad&lt;br&gt;uppbörd av mervärdesskatt. Under 1996 far staten nämligen inkomster från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 månaders uppbörd mot 11 månader under 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10.2 Den offentliga sektorns skatter och avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens direkta skatter och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;allmänna egenavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företagens direkta skatter&lt;br&gt;Sociala avgifter exkl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;allmänna egenavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga indirekta skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Riksrevisicusverket, Statistiska centralbyrån odi Finansdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingar leder till att de offentliga utgifterna minskar realt 1996. Ut-&lt;br&gt;giftskvoten (utgifterna som andel av BNP) minskar dock endast marginellt.&lt;br&gt;Det beror bl.a. på en relativt kraftig prisökning för den offentliga&lt;br&gt;konsumtionen, till följd av att löneavtalen för den offenliga sektom blev&lt;br&gt;klara så sent att löneutbetalningarna avseende 1995 och 1996 belastar de&lt;br&gt;offentliga utgifterna under 1996. I volym beräknas den offentliga&lt;br&gt;konsumtionen öka med knappt 1 %. Uppgången förklaras av en förskjutning&lt;br&gt;av inköp av försvarsmateriel från 1995 till 1996. Frånräknat denna faktor&lt;br&gt;minskar i stället den offentliga konsumtionen med ca 1 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande budgetförstärkningar och en relativt god ekonomisk till-&lt;br&gt;växt leder till en successiv förstärkning av de offentliga finanserna under de&lt;br&gt;följande åren. Konsolideringsprogrammet för de offentliga finanserna om-&lt;br&gt;fattar, före de nu föreslagna åtgärderna, budgetförstärkningar motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7,5 % av BNP under perioden 1995-1998, varav 3,5 % faller på 1995, 2 %&lt;br&gt;på 1996 och 1 % vardera åren 1997 och 1998. Förbättringen av de offentliga&lt;br&gt;finanserna går utöver de budgetförstärkande åtgärderna. Det beror på att&lt;br&gt;skatteinkomsterna i stort sett följer BNP-utvecklingen medan utgifterna&lt;br&gt;minskar i reala termer i avsaknad av ofinansierade skattesänkningar resp,&lt;br&gt;utgiftsökningar. För perioden 1998-2001 har beaktats att den s.k. värnskat-&lt;br&gt;ten upphör 1999 samt att nedtrappningen av räntebidragen till bostäder för&lt;br&gt;såväl beståndet som tillkommande årgångar fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen av den offentliga sektoms finansiella sparande på drygt 9&lt;br&gt;procentenheter av BNP från 1996 till 2001 ligger helt på utgiftssidan. Ut-&lt;br&gt;giftskvoten, den offentliga sektorns utgifter som andel av BNP, faller mellan&lt;br&gt;1996 och 2001 med knappt 10 procentenheter. I reala termer beräknas de&lt;br&gt;offentliga utgifterna år 2001 vara drygt 6 % lägre än i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 10.2 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter, procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-36.png" style="width:4pt;height:200pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-37.png" style="width:271pt;height:216pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-38.png" style="width:42pt;height:4pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10.3 Den offentliga sektorns utgifter i 1991 års priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder Årlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;----------------------------&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållstransfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring mm.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till utlandet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag till bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Deflatering med implicitprisindex för offentlig konsumtion resp, investeringar. Övriga&lt;br&gt;delar deflaterade med KPI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nedgången i utgiftskvoten svarar transfereringarna till hushållen för&lt;br&gt;ca 3 procentenheter. Åtgärderna inom konsolideringsprogrammet och den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägre arbetslösheten är de viktigaste bakomliggande förklaringarna. Den&lt;br&gt;reducerade uppräkningen av basbeloppet, som styr pensioner m.m., är en&lt;br&gt;viktig del av konsolideringsprogrammet. I kalylema har antagits att basbe-&lt;br&gt;loppet räknats upp med 60 % av prisökningarna t.o.m. fastställandet av&lt;br&gt;basbeloppet för 1998 och med 80 % av prisökningen för 1999 års basbe-&lt;br&gt;lopp. Därefter har antagits att basbeloppet fullt ut räknas upp i takt med&lt;br&gt;inflationen. Nettoeffekten av de minskade transfereringarna till hushållen för&lt;br&gt;den offentliga sektoms sparande är emellertid lägre eftersom dessa transfere-&lt;br&gt;ringar till övervägande delen är skattepliktiga. Sänkta ersättningsnivåer&lt;br&gt;medför därmed även sänkta skatteinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns utgifter för konsumtion och investeringar min-&lt;br&gt;skar som andel av BNP med ca 3 procentenheter. En del av denna nedgång&lt;br&gt;är inräknat i konsolideringsprogrammet. Därtill kommer en försatt svag&lt;br&gt;utveckling av den kommunala konsumtionen. I fasta (1991 års priser) min-&lt;br&gt;skar den offentliga konsumtionens andel av BNP med 3,4 procentenheter&lt;br&gt;mellan 1996 och 2001. Priset på den offentliga konsumtionen i förhållande&lt;br&gt;till det allmänna prisläget (BNP-deflatom) stiger dock under samma period&lt;br&gt;vilket gör att nedgången i löpande priser begränsas till 2,5 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det omfattande och dyra bostadsbyggandet under slutet av 1980-talet&lt;br&gt;bidrog till att räntebidragen fördubblades mellan 1987 och 1995 till 32 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Lägre bostadsbyggande, lägre räntor och regelförändringar&lt;br&gt;medför att utgiftena för räntebidragen sjunker med ca 4 miljarder kronor per&lt;br&gt;år under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effekt av den offentliga sektorns förbättrade finanser i kombination&lt;br&gt;med antagandet om fallande räntor under perioden är att ränteutgifterna&lt;br&gt;successivt minskar. Dessa står för ca 1/4 av nedgången i utgiftskvoten&lt;br&gt;mellan 1996 och 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av skatteinkomster och utgifter medför att underskottet i det&lt;br&gt;finansiella sparandet reduceras till 3,3 % av BNP 1997 och till 0,8 % av&lt;br&gt;BNP 1998 (exkL tillkommande åtgärder). Därefter uppkommer ett överskott&lt;br&gt;i det finansiella sparandet, som år 2001 växer till nära 4 % av BNP. Den&lt;br&gt;offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, definierad enligt Maastricht-&lt;br&gt;kriteriema, stabiliseras som andel av BNP 1996 och sjunker sedan till 65 %&lt;br&gt;vid kalkylperiodens slut. Den offentliga sektorns nettoskuld, dvs. skulder&lt;br&gt;minus finansiella tillgångar, förbättras inte lika mycket som bruttoskulden&lt;br&gt;beroende på att tillgångarna inte ökar i samma takt som skulden minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 10.3 Den offentliga sektorns brutto- och nettoskuld, procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-39.png" style="width:269pt;height:216pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Bruttoskulden är definierad enligt EU:s konvergenskriterier (Maastricht). Den streckade&lt;br&gt;linjen inkluderar tillkommande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Den statliga sektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den statliga sektom omfattar, förutom den del av statens verksamhet som&lt;br&gt;ingår i statsbudgeten, även fonder m.m. utom budgeten. Statliga affärsverk&lt;br&gt;och bolag ingår däremot inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1995 hade staten ett underskott i det finansiella sparandet på ca 144&lt;br&gt;miljarder kronor. Budgetunderskottet uppgick till ca 152 miljarder kronor&lt;br&gt;och statens lånebehov till ca 139 miljarder kronor. Det finansiella sparandet&lt;br&gt;visar den förändring av statens finansiella förmögenhet som sker genom&lt;br&gt;transaktioner. Värdeförändringar på tillgångar och skulder påverkar däremot&lt;br&gt;inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller försäljning av aktier och&lt;br&gt;andra finansiella tillgångar, eftersom den finansiella förmögenhetsställning-&lt;br&gt;en inte förändras av sådana transaktioner. Statens lånebehov visar den kas-&lt;br&gt;samässiga förändringen av statsskulden inkl, realiserade värdeförändringar&lt;br&gt;på lån i utländsk valuta. Statsbudgeten omfattar inte alla delar av den statliga&lt;br&gt;verksamheten och vad som ingår kan ändras mellan åren. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas att arbetsmarknadsfondens underskott ingår i budgeten först från&lt;br&gt;och med andra halvåret 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förbättring av det offentliga sparandet som beskrivs ovan motsvaras&lt;br&gt;av en ännu snabbare förstärkning av statens finanser. För 1996 beräknas&lt;br&gt;budgetunderskottet till ca 114 miljarder kronor, medan underskottet i det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiella sparandet väntas uppgå till ca 102 miljarder kronor och statens&lt;br&gt;lånebehov till ca 76 miljarder kronor. Skillnaderna för 1996 förklaras bl.a.&lt;br&gt;av att den del av influtna ATP-avgifter som sätts av till det framtida premie-&lt;br&gt;reservsystem för ålderspension inte ingår i budgeten men tillgodoräknas&lt;br&gt;statens finansiella sparande och minskar lånebehovet. Lånebehovet reduce-&lt;br&gt;ras därutöver med 18 miljarder kr genom att kämavfallsfondens tillgångar&lt;br&gt;förts över från konto i Riksbanken till Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens finanser förbättras snabbt de närmaste åren och 1999 beräknas&lt;br&gt;inkomsterna komma att överstiga utgifterna. För de följande åren har inga&lt;br&gt;ännu icke beslutade försäljningar av aktier m.m. lagts in i kalkylerna. Det&lt;br&gt;innebär att statens lånebehov ligger nära det finansiella sparandet. Statsskul-&lt;br&gt;dens utveckling bestäms, förutom av lånebehovet, även av att skulderna i&lt;br&gt;utländsk valuta påverkas av valutakursförändringar. Den mindre apprecie-&lt;br&gt;ring av kronan under 1996 och 1997, som ligger i prognosförutsättningama,&lt;br&gt;gör att statsskulden under dessa år skrivs ned med sammanlagt 11 miljarder&lt;br&gt;kronor. Det kan jämföras med att kronans förstärkning under 1995 medför-&lt;br&gt;de en nedskrivning av statsskulden med nära 40 miljarder kr. Som andel av&lt;br&gt;BNP beräknas statsskulden uppgå till 86,8 % vid utgången av 1996, för att&lt;br&gt;sedan minska till 85,8 % vid utgången av 1997. Det finansiella överskottet&lt;br&gt;från år 1999 och framåt innebär att statsskulden successivt kan amorteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 10.4 Statsskulden, procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-40.png" style="width:272pt;height:211pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Diagrammet visar utvecklingen före tillkommande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av den planerade ålderspensionsreformen avsätts sedan&lt;br&gt;1995 en del (11 %) av influtna inkomster från ATP-avgiften, ca 10 miljarder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor per år, till ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Dessa medel&lt;br&gt;är avsedda att motsvara den pensionsrätt som tjänas in i ett framtida premie-&lt;br&gt;reservsystem. Detta bidrar till statens finansiella sparande och reducerar&lt;br&gt;statens lånebehov, medan AP-fondens sparande reduceras med motsvarande&lt;br&gt;belopp. I kalkylerna har antagits att nuvarande ordning bibehålls under hela&lt;br&gt;perioden. Det bör dock påpekas att vid utbetalning till individuella premiere-&lt;br&gt;server reduceras det offentliga sparandet med det utbetalda beloppet, om&lt;br&gt;utbetalning sker utan särskild finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Allmänna pensionsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens sparande har minskat kontinuerligt sedan 1990. Denna utveck-&lt;br&gt;ling fortsätter under prognosperioden. Pensionsutbetalningama överstiger&lt;br&gt;avgiftsinkomsterna. En allt större del av pensionerna finansieras med avkast-&lt;br&gt;ningen på fondkapitalet. Sparandet är dock positivt under hela kalkylperio-&lt;br&gt;den och därigenom kan fondens tillgångar fortsätta att öka. AP-fonden far&lt;br&gt;fr.o.m. i år förvärva aktier för ytterligare 10 miljarder kronor. Den nuvaran-&lt;br&gt;de awecklingsstyrelsen (Fond 92-94) permanentas inom ramen för AP-&lt;br&gt;fonden och byter namn till sjätte fondstyrelsen. Denna fondstyrelses place-&lt;br&gt;ringar ska i huvudsak ske i svenska aktier.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Den kommunala sektorns ekonomi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala konsumtionen, som svarar för tre Värdedelar av utgifterna&lt;br&gt;i kommuner och landsting, har sedan 1991 minskat med i genomsnitt 1 %&lt;br&gt;per år. Andelen av BNP som förbrukas i kommunal verksamhet har därmed&lt;br&gt;reducerats med en procentenhet, till 18 %. Det finns indikationer på att pro-&lt;br&gt;duktiviteten i kommunal verksamhet stigit kraftigt under senare år, vilket&lt;br&gt;innebär att den kommunala servicen inte minskat i samma utsträckning som&lt;br&gt;konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar, bl.a. socialbidrag, pensioner till f. d. anställda och sub-&lt;br&gt;ventioner av kommunala företag, har tagit en allt större del av de kommuna-&lt;br&gt;la utgifterna. Mellan 1991 och 1995 ökade transfereringarna med mer än&lt;br&gt;10 % i reala termer. Med undantag för åren 1992 och 1993 då tillfälliga&lt;br&gt;faktorer drog upp kommunernas skatteinkomster har den kommunala sek-&lt;br&gt;torn haft ett finansiellt sparandeunderskott sedan 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgifter från nationalräkenskaperna minskade konsumtionen med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,2 % och den kommunala sysselsättningen med 0,8 % mellan 1994 och&lt;br&gt;1995. Det finansiella underskottet beräknas ha uppgått till 6 miljarder kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. uppgifter från enkäter bland kommunerna tyder på att kommuner&lt;br&gt;och landsting i år fortsätter att minska sin verksamhetsvolym. Prognosen är&lt;br&gt;att den kommunala konsumtionen i år minskar med 1,0 %. Det finansiella&lt;br&gt;sparandet förbättras något. Till en del förklaras detta av att regleringen av&lt;br&gt;kommunernas skatteinkomster för inkomståren 1994 och 1995 bidrar posi-&lt;br&gt;tivt till skatteinkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150. Bil. 1-4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyligen har en överenskommelse träffats mellan regeringen och&lt;br&gt;kommun- och landstingsförbunden som bl.a. innebär att kommuner och&lt;br&gt;landsting skall sträva efter att undvika säga upp fast anställd personal. Detta&lt;br&gt;är dock förenligt med en sysselsättningsminskning till följd av naturlig av-&lt;br&gt;gång. Under 1996 beräknas sysselsättningen räknat i arbetade timmar min-&lt;br&gt;ska med 1 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt överenskommelsen skall de kommunala inkomstskatterna inte&lt;br&gt;höjas. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen uppgår i år till 31,66&lt;br&gt;kronor per skattekrona. Det är en höjning med 16 öre jämfört med 1995.&lt;br&gt;För 1997 och åren därefter antas utdebiteringen ligga kvar på oförändrad&lt;br&gt;nivå. Under 1997 återgår kommunernas skatteinkomster till en normal nivå,&lt;br&gt;efter att tillfälligt ha dragits upp i år. Det medför en försämring av det finan-&lt;br&gt;siella sparandet i den kommunala sektorn. Underskottet mellan inkomster&lt;br&gt;och utgifter beräknas nästa år uppgå till 10 mdr kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den underliggande kommunala konsumtionen har antagits fortsätta min-&lt;br&gt;ska med 1 %år 1997. Den utbildningssatsning som aviseras i vårpropositio-&lt;br&gt;nen innebär emellertid att den kommunala verksamheten ligger kvar på en&lt;br&gt;oförändrad nivå. De högre utbildningskostnaderna kommer dock helt att&lt;br&gt;täckas med statsbidrag och bidrar inte till försämringen i kommunernas&lt;br&gt;finanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 10.5 Den kommunala sektorns finansiella sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-41.png" style="width:276pt;height:222pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare aviserat ett förslag om lagreglerat balanskrav på&lt;br&gt;kommunerna, med innebörden att kommunerna inte får budgetera kostnader&lt;br&gt;som överstiger inkomsterna. Balanskravet är avsett att formuleras i termer&lt;br&gt;av det resultatmått som används i den kommunala redovisningen. Detta är&lt;br&gt;förenligt med ett visst finansiellt sparandeunderskott i den kommunala sek-&lt;br&gt;torn som helhet. Enligt överenkommelsen med kommunförbunden skall&lt;br&gt;detta balanskrav gälla fr.o.m 1999 för primärkommunema och fr.o.m. år&lt;br&gt;2000 för landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medelfristiga kalkylerna förutsätter att samtliga kommuner och land-&lt;br&gt;sting skall klara att uppfylla balanskravet vid en oförändrad kommunalskatt.&lt;br&gt;Detta kommer att kräva en förstärkning av det finansiella sparandet. De&lt;br&gt;kommunala inkomsterna i form av skatter och statsbidrag beräknas öka med&lt;br&gt;0,6 % per år i reala termer. Transfereringarna beräknas ligga i stor sett ofö-&lt;br&gt;rändrade i fasta priser. För att klara balanskravet krävs då att den kommuna-&lt;br&gt;la konsumtionen minskar med sammantaget 1 !6 % mellan 1997 och 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11. Kapitalmarknaderna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränte- och valutakursutvecklingen på de internationella finansiella markna-&lt;br&gt;derna stabiliserades under sommaren 1995 efter vårens turbulens. En ex-&lt;br&gt;pansiv finans- och penningpolitik i Japan bidrog till en korrigering av dol-&lt;br&gt;larns värde gentemot yenen. Den starkare dollarn kom i sig att bli en faktor&lt;br&gt;bakom ökad stabilitet på den europeiska valutamarknaden då de svagare&lt;br&gt;europeiska valutorna i viss utsträckning stärkts i takt med dollarn. Den ex-&lt;br&gt;pansiva penningpolitiken i Japan har inneburit att de korta japanska mar-&lt;br&gt;knadsräntorna sedan en tid ligger på en nivå kring 0,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren blev konjunkturavmattningen i USA allt tydligare vilket&lt;br&gt;bidrog till lägre inflationsförväntningar och sjunkande obligationsräntor.&lt;br&gt;Avmattningen fortsatte också under det andra halvåret vilket, under året,&lt;br&gt;givit Federal Reserve utrymme att justera ned styrräntorna i två omgångar.&lt;br&gt;Osäkerheten kring en förväntad budgetuppgörelse mellan presidenten och&lt;br&gt;kongressen har haft en viss negativ inverkan på de amerikanska finansiella&lt;br&gt;marknaderna. Trots detta sjönk de amerikanska obligationsräntorna under&lt;br&gt;1995 till nivåer som inte rått sedan slutet av 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11.1 Ränteutvecklingen för 10-åriga statsobligationer i några lånder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-42.png" style="width:291pt;height:168pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Jan Mar Maj Jul Sep Nov Jan Mar Maj Jul Sep Nov Jan Mar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Dagsobservationer, sista observation avser 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatt svaga europeiska konjunkturutvecklingen och låga infla-&lt;br&gt;tionsförväntningar bidrog tillsammans med den pågående budgetkonsolide-&lt;br&gt;ringen till sjunkande europeiska obligationsräntor under 1995. Tillsammans&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en ökad stabilitet inom ERM och lägre tyska styrräntor bidrog också&lt;br&gt;dessa faktorer till minskade skillnader i obligationsräntenivåer mellan de&lt;br&gt;europeiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan årsskiftet har obligationsräntorna börjat stiga i såväl USA som i&lt;br&gt;flera europeiska länder. En faktor bakom detta är att allt fler börjar skönja en&lt;br&gt;konjunkturuppgång i USA och därmed ett slut på Federal Reserves ränte-&lt;br&gt;sänkningar. Det senaste årets allmänt sjunkande avkastningskrav, som inne-&lt;br&gt;burit både fallande obligationsräntor och stigande aktiekurser i USA, före-&lt;br&gt;faller därmed åter börja öka. Obligationsränteuppgången i USA har, tillsam-&lt;br&gt;mans med förväntningar om att den nuvarande europeiska konjunkturför-&lt;br&gt;svagningen skall bli kortvarig, bidragit till stigande obligationsräntor i Euro-&lt;br&gt;pa. Den tyska 10-åriga statsobligationsräntan har stigit till en nivå omkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6,5 % efter att vid årsskiftet legat ett par tiondels procentenheter under 6 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stark D-mark tillsammans med en svag penningmängds- och konjunk-&lt;br&gt;turutveckling har inneburit att det funnits utrymme för en mer expansiv&lt;br&gt;penningpolitik i Tyskland under det senaste året. Bundesbank har sänkt sin&lt;br&gt;viktigaste styrränta, reporäntan, med 1,6 procentenheter till 3,3 % under en&lt;br&gt;period av ett år fram till och med slutet av mars 1996. Räntesänkningarna&lt;br&gt;har koncentrerats till slutet av 1995 och inledningen av 1996 då en, förvän-&lt;br&gt;tat tillfällig, konjunkturnedgång framstått som tydlig. De lägre tyska styrrän-&lt;br&gt;torna innebär att den reala 3-månadersräntan i dag ligger strax under 2 %, en&lt;br&gt;låg nivå sett i ett tioårsperspektiv. En anledning till den låga räntenivån är&lt;br&gt;den pågående budgetkonsolideringen. I många länder fästs stor vikt vid att&lt;br&gt;de offentliga finanserna förbättras. I ett flertal av de europeiska länderna är&lt;br&gt;budgetunderskottet i den offentliga sektorn större än de 3 % som utgör kon-&lt;br&gt;vergenskravet inför EMU. Finanspolitiken har sådeles inriktats på en fortsatt&lt;br&gt;budgetkonsolidering. Under den nuvarande konjunkturnedgången innebär&lt;br&gt;det att större krav ställs på lättnader i penningpolitiken vilket bidragit till&lt;br&gt;förväntningar om låga korta marknadsräntor i Europa. En allmän budget-&lt;br&gt;konsolidering kan också väntas bidra till sjunkande reala obligationsräntor.&lt;br&gt;Den långa reala obligationsräntan i Tyskland är idag omkring 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska obligationsräntorna har sedan sommaren följt den internatio-&lt;br&gt;nella trenden nedåt. Obligationsräntorna har dock sjunkit mer i Sverige än i&lt;br&gt;andra europeiska länder och räntedifferensen mellan svenska och tyska 10-&lt;br&gt;åriga statsobligationer har sedan i juni 1995 halverats till ca 2 procentenhe-&lt;br&gt;ter. Den kraftiga obligationsräntenedgången i Sverige återspeglade ett ökat&lt;br&gt;förtroende för såväl budgetsaneringen som förmågan att uppnå inflations-&lt;br&gt;målet, men var också till viss del en korrigering efter den föregående turbu-&lt;br&gt;lensen på de finansiella marknaderna. Under inledningen av innevarande år&lt;br&gt;steg de svenska obligationsräntorna tillfälligt. Uppgången kan i huvudsak&lt;br&gt;kopplas till internationellt stigande räntor. Fortsatt verkar dock den svenska&lt;br&gt;obligationsmarknaden vara mer känslig för störningar än många andra&lt;br&gt;marknader, något som visas av att obligationsränteuppgången inledningsvis&lt;br&gt;var större i Sverige än i andra länder. Efter regeringsombildningen under&lt;br&gt;mars har dock de svenska obligationsräntorna åter börjat sjunka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11.2 Rintcutveddingen i Sverige, 1992-1996&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-43.png" style="width:293pt;height:193pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Dagsibsavaticner, sista observationen avser 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: FinansdepartementÄ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska investerares innehav av obligationer utställda i svenska kronor&lt;br&gt;ökade åter 1995. Under året nettoköpte utländska investerare räntebärande&lt;br&gt;värdepapper i svenska kronor för 48 miljarder kronor vilket kan jämföras&lt;br&gt;med föregående år då motsvarande värdepapper nettosåldes för 128 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Riksbanken uppskattar att det utländska innehavet av räntebä-&lt;br&gt;rande värdepapper i kronor vid årsskiftet uppgick till ca 215 miljarder kro-&lt;br&gt;nor. Därmed ägde utländska investerare vid årsskiftet omkring 17 % av den&lt;br&gt;totala utstående stocken av statsobligationer och statsskuldsväxlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronan stärktes under sommaren och hösten i takt med de lägre obliga-&lt;br&gt;tionsräntorna. Det ökade förtroendet för budgetsaneringen och låginflations-&lt;br&gt;politiken har varit avgörande också för kronans utveckling. Därtill förefaller&lt;br&gt;dollarns ökade stabilitet allmänt skapat ökad stabilitet på valutamarknaden&lt;br&gt;och på så sätt bidragit till att stärka valutor som uppfattats som mer riskfyll-&lt;br&gt;da, däribland kronan. I samband med obligationsränteuppgången under årets&lt;br&gt;böijan försvagades kronan tillfälUigt. Sedan dess har dock kronan åter app-&lt;br&gt;recierat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11.3 Kronans kurs, TCW-indei, 1995-1996&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-44.png" style="width:296pt;height:193pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm. : Dagsobscrvaticner, sista observationen avser 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Eccsvin och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det första halvåret 1995 höjde Riksbanken stegvis såväl reporän-&lt;br&gt;tan som in- och utlåningsräntan. Syftet med räntehöjningarna var att uppnå&lt;br&gt;Riksbankens inflationsmål på 2 %, med ett toleransintervall på ± 1 procen-&lt;br&gt;tenhet. I böijan av 1995 fanns farhågor om att inflationen skulle ta fart om&lt;br&gt;inte penningpolitiken gjordes mindre expansiv. Fasen med räntehöjningar&lt;br&gt;inleddes i augusti 1994 och avslutades under hösten 1995 med en reporänte-&lt;br&gt;nivå på 8,91 %. I sin inflationsrapport i november 1995 konstaterade Riks-&lt;br&gt;banken att de monetära förhållandena i stort sett nått en nivå som innebar en&lt;br&gt;inflationstakt under 1996 och 1997 inom toleransintervallet. Kring årsskiftet&lt;br&gt;blev bilden av en vikande konjunktur allt tydligare och i böijan av januari&lt;br&gt;sänkte Riksbanken reporäntan i ett första steg. Reporäntesänkningama har&lt;br&gt;fortsatt under årets första månader baserat på Riksbankens bedömning att&lt;br&gt;inflationen kommer att fortsätta att ligga på en nivå i linje med inflationsmå-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankernas resultat har fortsatt att förbättras under 1995. Under året var&lt;br&gt;resultatet i samtliga större bankkoncemer positivt. Den ökade stabiliteten&lt;br&gt;inom banksystemet har möjliggjort för regeringen att föreslå riksdagen att&lt;br&gt;det statliga åtagandet att banker och vissa kreditmarknadsinstitut skall kunna&lt;br&gt;infria sina förpliktelser i rätt tid skall upphöra vid utgången av juni månad&lt;br&gt;1996. Bankernas förbättrade lönsamhet grundas i huvudsak på minskade&lt;br&gt;kreditförluster. Bankernas räntemarginaler fortsätter att sjunka. Enligt Riks-&lt;br&gt;bankens undersökning var skillnaden mellan bankernas genomsnittliga in-&lt;br&gt;och utlåningsräntor 4,9 % i slutet av förra året. Kreditefterfrågan är fortsatt&lt;br&gt;svag. Utlåningen till hushållen var i stort sett oförändrad under 1995. Bos-&lt;br&gt;tadsinstitutens utlåning till hushållen ökade under året med drygt 1 % medan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlåningen från banker och övriga kreditmarknadsbolag minskade i motsva-&lt;br&gt;rande grad. Även den totala utlåningen till allmänheten var i stort sett ofö-&lt;br&gt;rändrad under 1995. Dock fortsätter utlåning i utländsk valuta att minska&lt;br&gt;samtidigt som utlåningen i svenska kronor ökar i motsvarande grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kurserna på Stockholms Fondbörs steg med 17 % under 1995. Även&lt;br&gt;under de första månaderna 1996 har utvecklingen på Fondbörsen varit god.&lt;br&gt;Dock finns en oro för sjunkande aktiekurser i samband med en befarad&lt;br&gt;kursnedgång på New York-börsen. Oron baseras delvis på den mycket star-&lt;br&gt;ka kursutvecklingen på New York-börsen, där index stigit med drygt 40 %&lt;br&gt;under de senaste fem kvartalen. Kemi- och läkemedelsaktier har utvecklats&lt;br&gt;bäst på Stockholms Fondbörs det senaste året. Sjunkande obligationsräntor&lt;br&gt;har också bidragit till en god utveckling för räntekänsliga aktier. De utländ-&lt;br&gt;ska köpen av svenska aktier fortsätter, om än inte i samma omfattning som&lt;br&gt;tidigare. Rensas statistiken från affären mellan Pharmacia och Upjohn visar&lt;br&gt;den på en export av svenska aktier för ca 26 miljarder kronor under 1995&lt;br&gt;vilket ungefär motsvarar hälften av exporten föregående år. Det utländska&lt;br&gt;ägandet på Stockhomsbörsen vid årsskiftet kan uppskattas till något under&lt;br&gt;30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning .........................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Den svenska ekonomin 1996 och 1997 ..............1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Den svenska ekonomin fram t.o.m. år 2001 ...........7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagrambilaga till kapitel 1..........................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationell utveckling............................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utrikeshandeln....................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Näringslivets produktion............................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Industrin......................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Byggnadsverksamheten..........................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknad....................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Löner ......................................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inflation.........................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hushållens ekonomi och privat konsumtion.............45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bruttoinvesteringar ................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Näringslivets investeringar.......................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Bostadsinvesteringar............................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Lagerinvesteringar..............................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorn..............................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Den konsoliderade offentliga sektom..............56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Den statliga sektom............................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Allmänna pensionsfonden.......................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Den kommunala sektom........................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalmarknaderna ...............................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;T abellförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prognosförutsättningar ..............................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försöijningsbalans, 1994-1997 .......................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nyckeltal .........................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiellt sparande.................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar 1996-2001 ...........................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försöijningsbalans 1996-2001 ........................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nyckeltal 1996-2001 ............................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknad....................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Högtillväxtaltemativet, försörjningsbalans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och nyckeltal 1995-2000 ............................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nyckeltal för EU( 15) som helhet, 1990-1995 ........... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet 1994-1997 .......... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Export och import av varor..........................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bytesbalans ......................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Näringslivets produktion............................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nyckeltal för industrin..............................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnadsverksamhet...............................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknad....................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Löner .........................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumentpriser..................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hushållens disponibla inkomster, konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sparande .....................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bruttoinvesteringar efter näringsgren..................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Den offentliga sektoms finanser......................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Den offentliga sektoms skatter och avgifter.............58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;Den offentliga sektorns utgifter i 1991 års priser.........59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Diagramförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Produktionstillväxten i olika sektorer 1987-1997 .........2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;BNP-förlopp med oförändrad statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumtion 1996 och 1997...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändring av BNP, sysselsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och produktivitet 1971-2001 ......................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidrag till BNP-tillväxten i Sverige 1980-2001 .......... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns finansiella sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970-2001 ....................................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns brutto- och nettoskuld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980-2001 ....................................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. 1 BNP-utvecklingen enligt bas- respektive&lt;br&gt;högtillväxtaltemativ................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D.2 Arbetslöshet enligt bas- respektive&lt;br&gt;högtillväxtaltemativ................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. 3 Sysselsättning och arbetskraft enligt bas-&lt;br&gt;respektive högtillväxtaltemativ.......................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Real BNP-tillväxt i EU, Förenta staterna och Japan ......18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;BNP-tillväxt och inflation i OECD 1970-2001 .......... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Export, marknadstillväxt och marknadsandelar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bearbetade varor i OECD 14, 1987-1997...............25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Industrins bruttoöverskottsandel 1980-1997 ............ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Antalet sysselsatta, arbetslösa och personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i arbetskraften 1980-1997 ........................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utveckling av lönekostnad per sysselsatt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringslivet 1988-1997 ............................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Producentprisutvecklingen 1991-1996.................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumentprisutvecklingen 1985-1997 ............... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hushållens framtidsförväntningar 1977-1996 ........... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hushållens förmögenhetskvot 1970-1997 .............. 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Privatkonsumtion 1980-1997........................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hushållens nettosparkvot samt finansiella sparkvot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970-2001 ....................................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Investeringskvoter inklusive och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exklusive bostäder.................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Antal outhyrda lägenheter respektive antal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påbörjade lägenheter...............................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Den offentliga sektorns finansiella sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970-2001 ....................................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Den offentliga sektorns inkomster och utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970-2001 ....................................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och nettoskuld 1980-2001 ........................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 &amp;nbsp;Statsskulden 1970-2001 ............................ 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 &amp;nbsp;Den kommunala sektorns finansiella sparande ..........64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;Ränteutvecklingen på 10-åriga statsobligationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i några länder.....................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Ränteutvecklingen i Sverige 1992-1996................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;Kronkurs, TCW-index 1995-1996 .................... 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Avstämning av det svenska&lt;br&gt;konvergensprogrammet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen presenterade i juni 1995 ett konvergensprogram för den ekono-&lt;br&gt;miska politiken syftande till att Sverige skall uppfylla de krav som ställts&lt;br&gt;upp för deltagande i EU:s monetära union. Programmet innefattar mål för&lt;br&gt;budgetpolitiken med innebörden att statsskulden i förhållande till BNP skall&lt;br&gt;stabiliseras år 1996 och underskottet mätt som den konsoliderade offentliga&lt;br&gt;sektorns finansiella sparande skall vara eliminerat år 1998. Konvergenspro-&lt;br&gt;grammet baserades på den bedömning av den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;som gjordes i den reviderade nationalbudgeten i april 1995.1 konvergens-&lt;br&gt;programmet redovisas även ett konsolideringsprogram med åtgärder som&lt;br&gt;sammantagna ger en förstärkning av de offentliga finanserna till år 1998&lt;br&gt;med 118 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konvergensprogrammet, som fick en bred uppslutning i riksdagen,&lt;br&gt;angavs att regeringen vaije halvår skall göra avstämningar av programmet.&lt;br&gt;En första sådan avstämning gjordes i november 1995 och redovisades i&lt;br&gt;anslutning till regeringens proposition En politik för arbete, trygghet och&lt;br&gt;utveckling (prop. 1995/96:25). I föreliggande bilaga lämnas en andra av-&lt;br&gt;stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska utvecklingen under år 1995 blev i flera avseende mer&lt;br&gt;gynnsam än vad som förutsattes i konvergensprogrammet. BNP-tillväxten&lt;br&gt;blev enligt de preliminära nationalräkenskaperna 3,0 procent, vilket är en&lt;br&gt;halv procentenhet mer än prognosen i april. Kronan stärktes och räntan&lt;br&gt;sjönk mer än vad som förutsågs för ett år sedan. Prisutvecklingen under&lt;br&gt;loppet av år 1995 blev också något mer gynnsam. Sysselsättningen&lt;br&gt;utvecklades dock svagare än beräknat, vilket medförde att den totala&lt;br&gt;arbetslösheten (inkl, personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder) trots den&lt;br&gt;högre tillväxten blev densamma som prognosticerades i april.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkningen av de offentliga finanserna blev större än beräknat under&lt;br&gt;1995. I konvergensprogrammet beräknades den konsoliderade offentliga&lt;br&gt;sektorns finansiella underskott uppgå till 146 miljarder kronor motsva-&lt;br&gt;rande 9,0 procent av BNP. Enligt den bedömning som nu kan göras blev&lt;br&gt;underskottet 132 miljarder kronor, vilket motsvarade 8,1 procent av BNP.&lt;br&gt;Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld uppgick vid utgången av&lt;br&gt;1995 till motsvarande 79,7 procent av BNP för 1995. Det var en påtagligt&lt;br&gt;lägre skuldkvot än vad som beräknades i konvergensprogrammet. Utöver&lt;br&gt;att det finansiella underskottet blev mindre förklaras detta bl.a. av att&lt;br&gt;apprecieringen av kronan reducerade värdet av den del av skulden som är&lt;br&gt;upptagen i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot slutet av 1995 mattades konjunkturen av såväl internationellt som i&lt;br&gt;Sverige, vilket har föranlett en nedrevidering av prognosen för den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten under 1996 och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots konjunkturavmattningen beräknas det offentliga sparandet&lt;br&gt;förbättras förhållandevis snabbt både 1996 och 1997. Den konsoliderade&lt;br&gt;offentliga sektorns finansiella underskott beräknas i år uppgå till 86&lt;br&gt;miljarder kronor eller 5,1 procent av BNP. För år 1997 beräknas under-&lt;br&gt;skottet, med beaktande av konsolideringsprogrammets åtgärder, uppgå till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,3 procent av BNP. Detta indikerar att med de samhällsekonomiska&lt;br&gt;förutsättningar för de närmaste åren som nu förutses och de beslut som&lt;br&gt;hittills fattats om budgetförstärkningar skulle Sverige inte klara att uppfylla&lt;br&gt;konvergenskriterierna, eftersom underskottet överstiger 3 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av den offentliga sektorns finanser år 1998 överens-&lt;br&gt;stämmer med den som gjordes i samband med konvergensprogrammet.&lt;br&gt;Trots en fortsatt förstärkning beräknas att det återstår ett finansiellt&lt;br&gt;sparandeunderskott på 14 miljarder kronor eller motsvarande knappt 1&lt;br&gt;procent av BNP. För att uppnå konvergensprogrammets mål krävs&lt;br&gt;budgetförstärkande åtgärder utöver det konsolideringsprogram som riks-&lt;br&gt;dagen fattat principbeslut om. Mot denna bakgrund aviserar regeringen i&lt;br&gt;den ekonomiska vårpropositionen ett antal förslag till utgiftsnedskämingar&lt;br&gt;och inkomstförstärkningar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Utvecklingen i den svenska ekonomin&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Sveriges ekonomi under 1995 och 1996&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den bedömning av den ekonomiska utvecklingen som presenterades i april&lt;br&gt;1995 och senare låg till grund för konvergensprogrammet föregicks av en&lt;br&gt;betydande oro på de finansiella marknaderna. Denna oro var internationellt&lt;br&gt;betingad, men effekterna för Sveriges del blev stora. Den svenska kronan&lt;br&gt;försvagades under våren 1995. Räntenivån steg och räntedifferensen mot&lt;br&gt;Tyskland ökade från 2 till 4 procentenheter. Detta kan tolkas som ett&lt;br&gt;uttryck för bristande förtroende på de finansiella maknadema för att&lt;br&gt;återhämtningen i den svenska ekonomin skulle gå att förena med fortsatt&lt;br&gt;låg inflationstakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under sommaren och hösten 1995 skingrades oron på den interna-&lt;br&gt;tionella kapitalmarknaden och räntenivån sjönk. Förbättrad information om&lt;br&gt;och förståelse för beslutade och aviserade åtgärder för att förbättra stats-&lt;br&gt;finanserna och en sjunkande inflationstakt bidrog till att stärka förtroendet&lt;br&gt;för den svenska ekonomin. Konsumentpriserna steg under loppet av 1995&lt;br&gt;med 2,6 procent, vilket var 0,7 procentenheter mindre än vad som beräk-&lt;br&gt;nades för ett år sedan. Dämpningen av inflationen bidrog till och förstärktes&lt;br&gt;av en stigande valutakurs. Kronan förstärktes mer än vad som förutsattes i&lt;br&gt;konvergensprogrammet och apprecierades under hösten med ca 10 procent&lt;br&gt;motECU-valutoma. Räntemarginalen mot Tyskland krympte påtagligt. De&lt;br&gt;svenska räntoma närmade sig den tyska nivån. Räntan på femåriga&lt;br&gt;statsobligationer var vid slutet av året drygt 8 procent, vilket var ca två&lt;br&gt;procentenheter lägre än vad som antogs i samband med konvergens-&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.1 Öppen arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-45.png" style="width:238pt;height:173pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1995 visade tillgänglig statistik en kraftigare inhemsk&lt;br&gt;produktionsökning än vad tidigare prognoser indikerat. Den svenska ex-&lt;br&gt;porten och hushållens disponibla inkomster utvecklades bättre än väntat.&lt;br&gt;Dessa positiva signaler föranledde en upprevidering av prognosen för&lt;br&gt;BNP-tillväxten under 1995 med en procentenhet i den bedömning som låg&lt;br&gt;till grund för den första avstämningen av konvergensprogrammet i&lt;br&gt;november.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.1 Nyckeltal för 1995 och 1996&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konver-&lt;br&gt;genspro-&lt;br&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avstäm-&lt;br&gt;ning&lt;br&gt;november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avstäm-&lt;br&gt;ning&lt;br&gt;april 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konver-&lt;br&gt;genspro-&lt;br&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avstäm-&lt;br&gt;ning&lt;br&gt;november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avstäm-&lt;br&gt;ning&lt;br&gt;april 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5-årig obligationsränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECU-index&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa- Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot slutet av 1995 skedde en avmattning av den internationella&lt;br&gt;konjunkturen, i synnerhet bland de europeiska länderna. Den svenska&lt;br&gt;ekonomin genomgick motsvarande utveckling. Preliminära nationalräken-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skaperför år 1995 visar att produktionsutvecklingen var mycket svag under Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;fjärde kvartalet. För helåret 1995 beräknas BNP ha ökat med 3,0 procent. Bilaga 2&lt;br&gt;Prognosen i den förra avstämningen av konvergensprogrammet över-&lt;br&gt;skattade således styrkan i den ekonomiska utvecklingen under förra året.&lt;br&gt;Till följd av den internationella avmattningen blev det positiva bidraget från&lt;br&gt;exporten mindre än beräknat. En ökad allmän osäkerhet ledde till att&lt;br&gt;hushållens sparkvot inte minskade som förväntats i de tidigare prognoserna.&lt;br&gt;Tillsammans med neddragningar av offentlig verksamhet minskade den&lt;br&gt;inhemska konsumtionsefterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med den bedömning som gjordes i konvergensprogrammet blev&lt;br&gt;BNP-tillväxten år 1995 något starkare, 3,0 procent istället för 2,5 procent.&lt;br&gt;Denna skillnad motsvaras av den kraftiga lageruppbyggnad som skedde&lt;br&gt;mot slutet av 1995. Nettoexporten och den inhemska slutefterfrågan på&lt;br&gt;varor och tjänster kom att utvecklas i den takt som förutskickades i april-&lt;br&gt;prognosen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan mitten av 1994 har sysselsättningen vuxit i snabb takt och antalet&lt;br&gt;sysselsatta är nu ca 75 000 fler. Antalet arbetade timmar steg med 2 procent&lt;br&gt;förra året. Konjunkturavmattningen mot slutet av förra året fick dock&lt;br&gt;genomslag på arbetsmarknaden och sysselsättningen stagnerade. Den&lt;br&gt;genomsnittliga öppna arbetslösheten var 7,7 procent. Detta är högre än&lt;br&gt;tidigare bedömningar, men skillnaden förklaras av att antalet personer som&lt;br&gt;omfattades av arbetsmarknadspolitiska åtgärder blev mindre än beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsikterna för den svenska ekonomins utveckling under 1996 har fått&lt;br&gt;revideras ned jämfört med tidigare bedömningarna. Det förklaras främst av&lt;br&gt;att efterfrågan i omvärlden, särskilt i de europeiska länderna, växer&lt;br&gt;långsammare än beräknat. För EU-ländema väntas BNP-tillväxten i år&lt;br&gt;uppgå till drygt 1,5 procent mot tidigare beräknade ca 3 procent. Den&lt;br&gt;svagare internationella marknadstillväxten dämpar den svenska export-&lt;br&gt;efterfrågan. Kronan antas genomsnittligt vara starkare i år än under förra&lt;br&gt;året, vilket tillsammans med lönekostnadsökningar som ligger över&lt;br&gt;omvärldens försämrar det relativa kostnadsläget för svenska exportföretag.&lt;br&gt;Den svenska konkurrenskraften är dock fortfarande mycket stark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens sparkvot steg kraftigt i böijan av 1990-talet och ligger på en&lt;br&gt;jämfört med tidigare mycket hög nivå. Bedömningen är att sparkvoten&lt;br&gt;kommer att reduceras. Tidigare prognoser har förutsatt att denna nedgång&lt;br&gt;skulle komma redan under 1995 och fortsätta under 1996. En svagare&lt;br&gt;konjunktur och därmed ökad osäkerhet har gjort hushållen mer försiktiga.&lt;br&gt;Sparandet förväntas därför ligga kvar på en hög nivå även under 1996,&lt;br&gt;vilket håller tillbaka återhämtningen av den privata konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.2 KPI-utvecklingen i Sverige och EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell forändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-46.png" style="width:277pt;height:190pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor. OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.3 Ränteutvecklingen i Sverige, dec 1994-mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent 5-årig statsobligation&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-47.png" style="width:288pt;height:178pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor. Riksbanken och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150. Bil. 7-4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxten under 1996 försvagas av ett beräknat omslag i Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;lagercykeln. En del av efterfrågetillväxten kan tillgodoses genom Bilaga 2&lt;br&gt;avveckling av de lager som byggdes upp under 1995. Sysselsätt-&lt;br&gt;ningstillväxten begränsas till 0,5 procent mätt i arbetade timmar och 16 000&lt;br&gt;personer mätt i antal sysselsatta. Den öppna arbetslösheten minskar en halv&lt;br&gt;procentenhet till följd av att fler personer omfattas av arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska insatser. Den totala arbetslösheten stiger något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.4 ECU-index, dec 1994-mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index 1991=100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-48.png" style="width:289pt;height:187pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor. Riksbanken och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.2 Försörjningsbalans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr Procentuell volymförändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Differens&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 634,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;563,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 198,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;853,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;291,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;667,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 198,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 513,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Genomsnitt under sexårsperioden 1994-2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Differens mot konvergensprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TabeU 2.3 Nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Differens&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön, kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, genomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst, real&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="10"&gt;
&lt;p&gt;Differens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år2000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot, nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans, % av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk 5-årig ränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tysk 5-årig ränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECU-index (1991=100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' Genomsnitt under sexårsperioden 1994-2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Differens mot konvergensprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Utvecklingen fram till år 2000&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera faktorer talar för att den konjunkturavmattning som nu råder kommer&lt;br&gt;att bli kortvarig. Den allmänt låga inflationstakten ger förutsättningar för att&lt;br&gt;de internationella räntoma skall komma ned på lägre nivåer och därmed&lt;br&gt;stimulera efterfrågan. Såväl i Europa som USA väntas tillväxten år 1997 bli&lt;br&gt;betydligt starkare än i år. Den svenska ekonomin står väl rustad att möta en&lt;br&gt;ökad efterfrågan. De senaste årens investeringsnivå har medfört en utbygg-&lt;br&gt;nad av produktionskapaciteten som ger utrymme för en produktionsökning&lt;br&gt;utan att detta skapar flaskhalsar. Inflationstakten förväntas ligga kvar på en&lt;br&gt;låg nivå. Nettoexporten väntas nästa år ge ett betydligt större bidrag till&lt;br&gt;BNP-tillväxten än i år. En ljusare bild av den framtida utvecklingen och&lt;br&gt;lägre räntor bör medföra att hushållen sänker sin sparkvot och att den&lt;br&gt;privata konsumtionen, trots vikande disponibel inkomst, växer med 1,7&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt konvergenskriterierna för deltagande i monetära unionens tredje&lt;br&gt;etapp skall prisökningstakten inte överstiga nivån i de tre medlemsländer&lt;br&gt;som har den lägsta inflationstakten med mer än 1,5 procentenheter. Vidare&lt;br&gt;skall den långa räntan inte överstiga nivån i dessa länder med mer än två&lt;br&gt;procentenheter. Med den bedömning av den svenska ekonomin och&lt;br&gt;utvecklingen i EU-ländema som nu kan göras kommer Sverige att kunna&lt;br&gt;uppfylla dessa kriterier under år 1997. Detsamma gäller kriteriet om&lt;br&gt;växelkursstabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av utvecklingen under åren 1998-2000 är mer osäker och&lt;br&gt;bygger på modellbaserade kalkyler. Till grund för dessa kalkyler ligger ett&lt;br&gt;antagande om en fortsatt förhållandevis god internationell utveckling, med&lt;br&gt;en BNP-tillväxt på 2,5 procent per år inom OECD-området. Utgångs-&lt;br&gt;punkten för kalkylerna är att det år 1997 kvarstår ett gap mellan den&lt;br&gt;faktiska produktionen och den produktionsnivå som är möjlig att uppnå&lt;br&gt;genom högre sysselsättning utan att inflationstakten stiger. Detta gap&lt;br&gt;förutsätts slutas under 1998 och 1999, vilket ger utrymme för en BNP-&lt;br&gt;tillväxt på 2,5 procent vardera året. Under slutet av perioden växer BNP i&lt;br&gt;takt med den långsiktiga trenden på 2 procent per år. Med detta scenario&lt;br&gt;växer sysselsättningen med 1,0 procent i genomsnitt per år och den öppna&lt;br&gt;arbetslösheten reduceras successivt för att i slutet av perioden uppgå till 5,7&lt;br&gt;procent av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Den offentliga sektoms finanser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Finansiellt sparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1993, då den offentliga sektorns utgifter översteg inkomsterna med&lt;br&gt;177 miljarder kronor eller 12,5 procent av BNP, har det finansiella&lt;br&gt;underskottet reducerats i snabb takt. Återhämtningen i ekonomin i kombi-&lt;br&gt;nation med de budgetförstärkande åtgärder som vidtagits hade t.o.m. år&lt;br&gt;1995 förstärkt de offentliga finanserna med motsvarande 4,5 procent av&lt;br&gt;BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för budgetpolitiken som det anges i konvergensprogrammet är att&lt;br&gt;eliminera underskottet och nå balans mellan inkomster och utgifter år 1998.&lt;br&gt;Vidare skall den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande-&lt;br&gt;underskott under år 1997 understiga 3 procent av BNP, vilket är det krav&lt;br&gt;som konvergenskriterierna stadgar. Därtill skall statsskulden stabiliseras år&lt;br&gt;1996. Den kalkyl som gjordes i anslutning till konvergensprogrammet&lt;br&gt;visade att dessa mål inte skulle vara möjliga att uppnå utan att vidta&lt;br&gt;ytterligare budgetförstärkningar. Vid den förra avstämningen av program-&lt;br&gt;met, i november 1995, tydde däremot kalkylen på att konvergens-&lt;br&gt;programmets mål skulle vara möjliga att uppfylla inom ramen för beslutade&lt;br&gt;och aviserade åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.1 Offentliga sektorns finansiella sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-49.png" style="width:282pt;height:196pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Den streckade kurvan anger finansiellt sparande efter hänsyn till budgetförstärkande&lt;br&gt;åtgärder utöver konsolideringsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandeunderskottet beräknas förra året ha uppgått till&lt;br&gt;132 miljarder kronor eller 8,1 procent av BNP. Sparandeförbättringen kom&lt;br&gt;därmed att bli starkare än vad som förutsågs i konvergensprogrammet.&lt;br&gt;Inkomstutvecklingen låg i linje med konvergensprogrammets prognos, men&lt;br&gt;de offentliga utgifterna minskade mer än beräknat. Ränteutgifterna blev,&lt;br&gt;bl.a. till följd av räntenedgången, ca 10 miljarder kronor mindre. Även de&lt;br&gt;offentliga utgifterna för konsumtion blev lägre än väntat. I volymtermer&lt;br&gt;minskade den offentliga konsumtionen med 2,3 procent mot beräknade 0,5&lt;br&gt;procent. Till viss del förklaras dock detta av en tidmässig omfördelning från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 till 1996 av försvarets planerade materielinköp och av löneut- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;betalningar till offentligt anställda. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen av det offentliga sparandet förra året blev däremot svagare&lt;br&gt;än vad bedömningen i föregående avstämning tydde på. Det finansiella&lt;br&gt;sparandet blev 20 miljarder kronor sämre än vad som beräknades i novem-&lt;br&gt;ber 1995, främst till följd av att inkomsterna blev mindre än väntat. Detta&lt;br&gt;förklaras bl.a. av att den privata konsumtionen och lönesumman inte&lt;br&gt;utvecklades så starkt som förutsattes i novemberprognosen, vilket i sin tur&lt;br&gt;innebar en långsammare tillväxt av skatteintäkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.1 Offentliga sektorns finanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;824&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållstransferingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion och&lt;br&gt;investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt sparande'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 302&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP, nivå (mdr kr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' Finansiellt sparande exklusive kapitalinkomster och ränteutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor'. Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots konjunkturavmattningen beräknas de offentliga finanserna påtagligt&lt;br&gt;förstärkas även mellan 1995 och 1996. Förbättringen ligger i linje med den&lt;br&gt;som förutsågs vid förra avstämningen. Den offentliga sektorns skatte- och&lt;br&gt;avgiftsintäkter hålls uppe av förhållandevis stora löneökningar. Detta&lt;br&gt;tillsammans med höjningar av fastighetsskatt och allmän sjukförsäkrings-&lt;br&gt;avgift bidrar till att skattekvoten (skatter och avgifter som andel av BNP)&lt;br&gt;stiger med nära tre procentenheter mellan 1995 och 1996. En omläggning&lt;br&gt;av uppbörden av mervärdesskatt bidrar också till att tillfälligt höja skatte-&lt;br&gt;kvoten 1996. Besparingar inom transfereringssystemen och en minskad&lt;br&gt;arbetslöshet medför att de offentliga transfereringarna till hushållen i reala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;termer blir 2,7 procent lägre än under 1995. Tidsförskjutningen av Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;försvarsinköp medför att den statliga konsumtionen ökar. Konsumtionen i Bilaga 2&lt;br&gt;kommuner och landsting minskar i volymtermer med ca 1 procent, men&lt;br&gt;förhållandevis höga lönekostnadsökningar gör att konsumtionsutgifterna&lt;br&gt;ändå ökar snabbare än BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandeunderskottet beräknas 1996 uppgå till 86&lt;br&gt;miljarder kronor eller 5,1 procent av BNP, vilket är vilket är ungefär&lt;br&gt;detsamma som beräknades i konvergensprogrammet i april, men 0,5&lt;br&gt;procentenheter mer än vid avstämningen i november.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den återhämtning i konjunkturen som prognoserna nu visar&lt;br&gt;beräknas det offentliga sparandet under 1997 öka med motsvarande nära 2&lt;br&gt;procent av BNP eller ca 30 miljarder kronor. Höjda energiskatter och höjd&lt;br&gt;allmän sjukförsäkringsavgift gör att skattekvoten bibehålls på en oför-&lt;br&gt;ändrad nivå jämfört med 1996. Sparandeförstärkningen ligger, till skillnad&lt;br&gt;från 1996, främst på utgiftssidan. Såväl transfereringar till hushållen som&lt;br&gt;den offentliga konsumtionen minskar i reala termer. Det successivt för-&lt;br&gt;bättrade sparandet bromsar ökningen av den offentliga sektorns skulder och&lt;br&gt;ränteutgifterna stabiliseras mätt som andel av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram3.2 Offentliga sektorns inkomster och utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-50.png" style="width:283pt;height:179pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor. Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkningen av det offentliga sparandet beräknas, trots en svagare&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt, både 1996 och 1997 bli av samma omfattning som&lt;br&gt;prognosen vid förra avstämningen. Men genom att utgångsläget år 1995&lt;br&gt;blev sämre än vad som antogs i höstas kommer det finansiella sparande-&lt;br&gt;underskottet enligt den bedömning som nu kan göras att år 1997 uppgå till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,3 procent av BNP och därmed överstiga målet om ett underskott under 3&lt;br&gt;procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1998 är bedömningen mer osäker. Med gällande regler och&lt;br&gt;aviserade åtgärder beräknas den offentliga sektoms inkomster öka i takt&lt;br&gt;med BNP. Effekter av besparingsåtgärder och en sjunkande arbetslöshet&lt;br&gt;reducerar transfereringsutgiftema med drygt 1 procent i reala termer. En&lt;br&gt;ansträngd finansiell situation i den kommunala sektom beräknas medföra&lt;br&gt;att kommunerna drar ned sin konsumtion med ca 1 procent. Utgifts-&lt;br&gt;nedgången är emellertid inte tillräcklig för att uppnå målet med offentlig&lt;br&gt;ekonomi i balans. Beräkningarna tyder på att ett underskott på ca 15&lt;br&gt;miljarder kronor eller knappt 1 procent av BNP kommer att kvarstå 1998.&lt;br&gt;Det kan dock noteras att det primära sparandet, dvs. finansiellt sparande&lt;br&gt;exklusive kapitalinkomster och ränteutgifter, beräknas uppvisa ett överskott&lt;br&gt;på drygt 20 miljarder kronor 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bedömning av de offentliga finanserna år 1998 som nu kan göras&lt;br&gt;överensstämmer i stort sett med den som gjordes i konvergensprogrammet.&lt;br&gt;För att uppnå målen för det offentliga sparandet krävs tillkommande&lt;br&gt;åtgärder utöver de som ingår i konsolideringsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.2 Offentliga finanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Differenser mot konvergensprogrammet i procentenheter av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Enligt definitionen i Maastricht-villkoren.&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ekonomiska vårpropositionen redovisar regeringen förslag till&lt;br&gt;åtgärder för att förstärka de offentliga finanserna utöver de som ingår i&lt;br&gt;konsolideringsprogrammet. Dessa åtgärder har inte beaktats i prognosen för&lt;br&gt;de närmaste åren. De föreslagna åtgärderna jämte ränteeffekter av tidigare&lt;br&gt;aviserade utförsäljningar beräknas medföra att underskottet med viss&lt;br&gt;marginal understiger 3 procent av BNP år 1997 och att balans kan uppnås&lt;br&gt;år 1998. Med dessa åtgärder beräknas det finansiella sparandeunderskottet&lt;br&gt;uppgå till drygt 5 procent av BNP 1997 och en balans kunna etableras år&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.3 Offentliga finanserna efter Åtgärder utöver konsolideringsprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Budgetpolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det konsolideringsprogram som redovisades i konvergensprogrammet&lt;br&gt;omfattar åtgärder som sammantagna ger en förstärkning av de offentliga&lt;br&gt;finanserna med 118 miljarder kronor år 1998 mätt i 1994/95 års prisläge.&lt;br&gt;Denna siffra avser nettoeffekten av åtgärderna, dvs. när hänsyn har tagits&lt;br&gt;till att minskade transfereringar också medför lägre skatteintäkter. Mätt i&lt;br&gt;relation till BNP beräknas konsolideringsprogrammet ge effekt på offent-&lt;br&gt;liga sparandet enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 &amp;nbsp;&amp;nbsp;3,5 procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 &amp;nbsp;&amp;nbsp;2&amp;nbsp;procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantagen effekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa uppgifter anger konsolideringsprogrammets omfattning i termer&lt;br&gt;av beräknade direkta effekter av inkomstförstärkningar och utgifts-&lt;br&gt;minskningar. De kan inte tolkas som den totala effekt åtgärderna har på den&lt;br&gt;offentliga sektorns underskott. Även om åtgärderna i sig medför en&lt;br&gt;stramare finanspoltik skulle den ekonomiska utvecklingen vid frånvaro av&lt;br&gt;konsolideringsprogram med stor sannolikhet varit betydligt sämre bl.a. till&lt;br&gt;följd av högre räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har fattat principbeslut om hela konsolideringsprogrammet.&lt;br&gt;Principbeslutet innebär att belopp och område där budgetförstärkningar&lt;br&gt;skall ske är fastlagda. För vissa delar av konsolideringsprogrammet behövs&lt;br&gt;dock ytterligare konkretiseringar och riksdagsbeslut innan förstärkningen&lt;br&gt;kan sägas vara fullt ut beslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabell 3.5 och bilaga 1 framgår det aktuella beslutsläget för konsoli-&lt;br&gt;deringsprogrammet. Av det totala programmet på 117,6 miljarder kronor&lt;br&gt;föreligger nu riksdagsbeslut på åtgärder som beräknas ge budgetför-&lt;br&gt;stärkningar på nära 100 miljarder kronor. Det är en ökning med 9 miljarder&lt;br&gt;kronor sedan föregående avstämning. Främst är det på inkomstsidan som&lt;br&gt;tidigare aviserade besparingar nu beslutats av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har till riksdagen lämnat förslag till åtgärder som ger&lt;br&gt;budgetförstärkningar på ytterligare 11,9 miljarder kronor. Detta gäller&lt;br&gt;bland annat höjningen av den allmänna sjukförsäkringsavgiften med en&lt;br&gt;procentenhet år 1997 respektive år 1998. Vidare föreligger preciserade&lt;br&gt;förslag till besparingar för 5,7 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.4 KonsoUderingsprogrammets förstärkning av de offentliga finanserna, effekt Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1998&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstökningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav följande utgiftsökningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstökningar netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsminskningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav följande inkomstminskningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsminskningar netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt enligt konvergensprogrammet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.5 Beslutsläget vad avser konsolideringsprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoeffekt år 1998, 1994/95 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Preciserade beslut fattade&lt;br&gt;av riksdagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Av regeringen preciserade&lt;br&gt;beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aviserade beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ekonomiska vårpropositionen aviserar regeringen ytterligare&lt;br&gt;budgetförstärkande åtgärder. Dessa omfattar både utgiftsnedskämingar och&lt;br&gt;vissa inkomstförstärkningar. Sammantaget beräknas de förstärka de&lt;br&gt;offentliga finanserna med ca 11 miljarder kronor. Därtill beräknas inkoms-&lt;br&gt;terna kunna öka till följd av beslut om extraordinära inleveranser från&lt;br&gt;statliga bolag. Budgetförstärkningarna medför att den offentliga sektorns&lt;br&gt;upplåning reduceras och därmed reduceras ränteutgifterna under komm-&lt;br&gt;ande år. I konvergensprogrammet aviseras att det fram t.o.m. år 1998 skall&lt;br&gt;ske utförsäljningar av statens innehav av aktier till ett värde av 50 miljarder&lt;br&gt;kronor. Den genomförda försäljningen av aktier i Nordbanken står för 7&lt;br&gt;miljarder kronor av detta belopp. Intäkterna från försäljningar påverkar inte&lt;br&gt;i sig det finansiella sparandet, men beräknas indirekt ge en positiv effekt&lt;br&gt;genom ett förbättrat räntenetto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.6 Budgetförstärkningar utöver konsolideringsprogrammet&lt;br&gt;Nivåskillnad, miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsminskningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstförstärkningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkl, ränteeffekter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Skuldutvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (enligt definitionen i&lt;br&gt;Maastrichtvillkoren) uppgick vid slutet av 1995 till 1 300 miljarder kronor,&lt;br&gt;vilket motsvarande 79,6 procent av BNP. Detta var påtagligt lägre än vad&lt;br&gt;som angavs i konvergensprogrammet. Skuldutvecklingen påverkas utöver&lt;br&gt;de finansiella underskotten även av värdeförändringar på skulden och&lt;br&gt;statens förmögenhetsdispositioner. Under 1995 bidrog apprecieringen av&lt;br&gt;kronan till att reducera värdet av den del av skulden som är upptagen i&lt;br&gt;utländsk valuta. Vidare minskade skulden till följd av försäljningen av delar&lt;br&gt;av statens innehav av aktier i Nordbanken. Dessa faktorer var inte beaktade&lt;br&gt;i konvergensprogrammets prognos för skuldutvecklingen 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även under 1996 kommer skuldutvecklingen att påverkas positivt av&lt;br&gt;valutakursvinster på skulden upptagen i utländsk valuta. Skulden minskar&lt;br&gt;även till följd av att kämavfallsfondens tillgångar förs över från riksbanken&lt;br&gt;till Riksgäldskontoret. Sammantaget minskar skulden med 0,8 procent av&lt;br&gt;BNP till följd av faktorer som inte räknas in i det finansiella underskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl statsskuld som den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld&lt;br&gt;beräknas minska i förhållande till BNP under 1997. Fr.o.m år 1999 medför&lt;br&gt;ett finansiellt överskott i den offentliga sektorn att skuldnivån reduceras.&lt;br&gt;Vid slutet av decenniet beräknas bruttoskulden uppgå till drygt 70 procent&lt;br&gt;av BNP. Om tillkommande försäljningar jämte de aviserade budgetförstärk-&lt;br&gt;ande åtgärderna tas med i kalkylen reduceras den konsoliderade brutto-&lt;br&gt;skulden till drygt 65 procent år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.3 Offentliga sektorns konsoliderade brutto- resp, nettoskuld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-51.png" style="width:281pt;height:173pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Den tunna streckade kurvan anger skuldutvecklingen efter tillkommande budget-&lt;br&gt;förstärkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga: Uppföljning av budgetförstärkningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Effekt 1998, miljoner kronor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Preciserade beslut fattade av riksdagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 945&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa preciserade beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 905&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Av regeringen preciserade beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Höjd egenavgift till sjukförsäkringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Assistansersättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa av regeringen preciserade beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aviserade beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Justitiedepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Förtidspensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- SGI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Underhållsstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Läkemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Miljödepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;704&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(finansieras kollektivt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 642&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa aviserade beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 642&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återstår att åtgärda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa återstår att åtgärda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 562&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Sedan presentationen av konvergensprogrammet har smärre justeringar gjorts i fördel-&lt;br&gt;ningen mellan inkomster och utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll sförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning ...................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen i den svenska ekonomin..................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Sveriges ekonomi under 1995 och 1996 .............2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Utvecklingen fram till är 2000 .....................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns finanser.......................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Finansiellt sparande .............................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Budgetpolitiken ...............................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Skuldutvecklingen..............................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga: Uppföljning av budgetförstärkningar .................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nyckeltal för 1995 och 1996 .........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försöijningsbalans .................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nyckeltal .........................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliga sektorns finanser .........................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliga finanser.................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliga finanserna efter åtgärder utöver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsolideringsprogrammet..........................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsolideringsprogrammets förstärkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av de offentliga finanserna, effekt 1998 ................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslutsläget vad avser konsolideringsprogrammet.......14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgetförstärkningar utöver konsoliderings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programmet ......................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Öppen arbetslöshet .................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;KPI-utvecklingen i Sverige och EU....................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ränteutvecklingen i Sverige..........................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;ECU-index........................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliga sektorns finansiella sparande ................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliga sektoms inkomster och utgifter .............11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliga sektoms konsoliderade brutto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resp. nettoskuld...................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Redovisning av skatteawikelser&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets stöd till hushåll och individer och andra grupper redovisas i&lt;br&gt;huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Kostnaderna för dessa stöd är inte&lt;br&gt;alltid direkt jämförbara eftersom vissa stöd är skattepliktiga medan andra är&lt;br&gt;undantagna från skatteplikt. I det nya systemet med tak för olika&lt;br&gt;utgiftsområden är det angeläget att dessa brister i redovisningen beaktas som&lt;br&gt;ett led i beredningen av förändringar och förskjutningar mellan olika&lt;br&gt;utgiftsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de stöd som redovisas på statsbudgetens utgiftssida finns&lt;br&gt;också stöd på statsbudgetens inkomstsida i form av olika särregler i&lt;br&gt;skattelagstiftningen, vilka hittills inte alls har redovisats öppet. Som ett&lt;br&gt;underlag för riksdagens överväganden och för den offentliga diskussionen är&lt;br&gt;det angeläget att även dessa stöd redovisas. Därigenom ges en möjlighet till&lt;br&gt;kontinuerlig prövning av samma slag som görs för stöd på budgetens ut-&lt;br&gt;giftssida. Förekomsten av skattestöd som ej redovisas innebär risk för&lt;br&gt;felaktiga beslut i budgetarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna bilaga redovisar regeringen för första gången en sammanställning&lt;br&gt;av s.k. skatteawikelser. Framställningen bygger i allt väsentligt på&lt;br&gt;betänkandet från utredningen om statliga subventioner, Förmåner och&lt;br&gt;sanktioner — en samlad redovisning (SOU 1995:36), och den särskilda&lt;br&gt;bilaga om skatteawikelser som redovisades i betänkandet. En uppdatering&lt;br&gt;har gjorts så att redovisningen täcker även år 1996. Vissa avsnitt av mer&lt;br&gt;teoretisk karaktär har uteslutits, liksom den fullständiga redovisningen av&lt;br&gt;olika riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock är denna första redovisning relativt fyllig vad gäller motiven och&lt;br&gt;innebörden av skatteawikelser och vid beskrivningen av de olika&lt;br&gt;särreglerna inom inkomstskatten, mervärdesskatten, socialavgifterna och de&lt;br&gt;särskilda löneskatterna samt vissa punktskatter. Brutto- och nettokostnader&lt;br&gt;för respektive skatteawikelse redovisas medan beräkningar av&lt;br&gt;budgeteffekterna vid ett eventuellt slopande av olika awikelser inte ingår i&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identifierade särregler och beräknade effekter är inte någon absolut&lt;br&gt;sanning utan är beroende av det regelsystem som utgör jämförelsenorm. En&lt;br&gt;annan norm skulle ge andra särregler och andra effekter. Vissa riktlinjer är&lt;br&gt;självklara medan andra utgör ett val mellan olika alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Varför en löpande rapportering av&lt;br&gt;skatteawikelser?&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det huvudsakliga syftet med de flesta skatter är fiskalt, dvs skatterna&lt;br&gt;används som ett medel för att kunna finansiera offentliga utgifter (åtaganden&lt;br&gt;såsom försvar, rättsväsende, äldrevård, utbildning m.m.). Skatterna kan även&lt;br&gt;användas som ett medel inom andra politikområden, som konjunktur-,&lt;br&gt;bostads-, social-, familje-, miljöpolitik m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna mäta ekonomiska effekter av skatter måste skatten ställas i&lt;br&gt;relation till något alternativ, en jämförelsenorm. Vid beräkningar av budget-&lt;br&gt;och fördelningseffekter mäts de ekonomiska effekterna i förhållande till&lt;br&gt;gällande regelsystem. Valet av gällande regelsystem som jämförelsenorm&lt;br&gt;innebär att normen förändras kontinuerligt. Om man istället är intresserad av&lt;br&gt;att jämföra skatternas utveckling under en längre tidsperiod, exempelvis från&lt;br&gt;ett specifikt år, kommer jämförelsenormen att utgöras av det årets&lt;br&gt;regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en del effekter av ändrade skatteregler redovisas kontinuerligt&lt;br&gt;finns ingen regelbunden samlad uppföljning som beskriver effekterna av&lt;br&gt;gällande regler efter det att dessa införts. Vid beskattningen av fysiska&lt;br&gt;personers inkomster är vissa kostnader avdragsgilla medan andra inte är&lt;br&gt;avdragsgilla. Samma förhållande gäller vid beskattningen av juridiska&lt;br&gt;personers inkomster. Inom konsumtionsbeskattningen tillämpas olika&lt;br&gt;skattesatser vad gäller mervärdesskatten. Effekterna av dessa regler beräknas&lt;br&gt;enbart vid införandetidpunkten. Senare skatteförändringar liksom&lt;br&gt;volymförändringar kan drastiskt förändra effekterna med avseende på&lt;br&gt;konkurrensneutralitet, ekonomisk effektivitet, inkomstfördelning och&lt;br&gt;budgetsaldo m.m. En korrekt redovisning i detta hänseende kräver att hela&lt;br&gt;det gällande regelsystemet ställs i relation till något alternativt regelsystem,&lt;br&gt;en j ämförelsenorm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelsenorm kan utgöras av ett skattesystem med enhetliga&lt;br&gt;skattesatser inom olika områden medan en annan jämförelsenorm kan&lt;br&gt;utgöras av ett skattesystem som ger så små välfärdsförluster som möjligt.&lt;br&gt;Någon objektiv eller vetenskaplig fastställd norm existerar inte utan varje&lt;br&gt;vald norm blir alltid ett subjektivt val. Det viktiga med den valda normen&lt;br&gt;blir då att den är allmänt accepterad bland beslutsfattare och användare samt&lt;br&gt;att den är stabil över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redovisning av skatteawikelser tjänar ett dubbelt syfte. Intresset kan i&lt;br&gt;vissa fall vara fokuserat på skatternas inverkan på ekonomins funktionssätt.&lt;br&gt;I andra fall syftar redovisningen till att kartlägga de dolda subventioner eller&lt;br&gt;sanktioner som vissa skatteregler innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det första fallet fokuserar redovisningen av skatteawikelser på&lt;br&gt;skattesystemets effektivitetsverkningar genom att olika slag av potentiella&lt;br&gt;snedvridningar kartläggs. Genom påverkan på individers och företags val&lt;br&gt;kan olika skatter leda till olika slag av välfärdsförluster så att samhällets&lt;br&gt;användning av resurser inte blir den effektivast möjliga. En löpande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisning av skatteawikelser kan i detta perspektiv fästa uppmärksamhet&lt;br&gt;på kvarvarande olikformigheter i systemet och en kontinuerlig prövning av&lt;br&gt;huruvida de motiv som ursprungligen fanns när särregeln infördes&lt;br&gt;fortfarande är giltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra fallet är intresset riktat mot awikelsemas roll som alternativ&lt;br&gt;till olika utgiftsprogram. En redovisning av skatteawikelser ur ett&lt;br&gt;budgetperspektiv ger en möjlighet till bättre prioriteringar på budgetens&lt;br&gt;utgiftssida. En skatteawikelserapportering ger svar på frågan hur stort&lt;br&gt;bidrag, i form av en skattepliktig eller skattefri transferering, en viss av-&lt;br&gt;vikelse motsvarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En awikelse i skattesystemet som medför ett stöd eller förmån benämns&lt;br&gt;skatteförmån (eng. tax expenditure) medan en awikelse i skattesystemet&lt;br&gt;som medför ett &amp;quot;överuttag&amp;quot; av skatt benämns skattesanktion (eng. tax&lt;br&gt;penalty).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreliggande redovisning av skatteawikelser är syftet primärt att&lt;br&gt;redovisa de awikelser som är direkt jämförbara med ett bidrag från&lt;br&gt;budgetens utgiftssida. Men därutöver indikeras de potentiella snedvridningar&lt;br&gt;som de olika awikelsema medför. Det bör i detta sammanhang understrykas&lt;br&gt;att redovisningen av skatteawikelser enbart syftar till att åstadkomma en&lt;br&gt;rättvisande jämförelse av olika stöd för att på så sätt erhålla ett bättre&lt;br&gt;underlag för budgetarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den valda jämförelsenormen utgår från en likformig beskattning, vilket&lt;br&gt;också var en av grundpelarna i 1990 års skattereform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen av skatteawikelser avser regeländringar kända per 1&lt;br&gt;januari 1996, medan sammanställningen i tabell 1 redovisar skatteawikelser&lt;br&gt;för åren 1993-96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 2 preciseras inledningsvis innebörden av en skatteawikelse och&lt;br&gt;de olika former den kan ta sig och ett antal exempel på skatteawikelser ges.&lt;br&gt;Vidare illustreras betydelsen av en enhetlig redovisning å ena sidan mellan&lt;br&gt;stöd på budgetens inkomst- och utgiftssida, å andra sidan mellan olika stöd&lt;br&gt;på utgiftssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 3 beskrivs de valda normerna inom inkomstbeskattning,&lt;br&gt;socialavgifter och särskild löneskatt samt mervärdesskatt. För en mer&lt;br&gt;fullständig redovisning av de riktlinjer som ligger till grund för det&lt;br&gt;normaliserade skattesystemet hänvisas till kapitel 9 i bilaga 4 (SOU&lt;br&gt;1995:36, ss.79-91). I kapitlet redovisas även de största skatteawikelsema&lt;br&gt;inom respektive område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 4 redovisas beräkningar av de olika awikelsemas storlek.&lt;br&gt;Avslutningsvis beskrivs i kapitel 5 på ett kortfattat sätt de olika awikelsema.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Normen och exempel på skatteawikelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En skatteawikelse utgör ett undantag eller särregel i skattelagstiftningen i&lt;br&gt;förhållande till en på visst sätt vald jämförelsenorm. Skatteawikelsen&lt;br&gt;innebär ofta en förmånligare skattebehandling av vissa ekonomiska&lt;br&gt;aktiviteter eller vissa grupper av skatteskyldiga. Varje jämförelsenorm med&lt;br&gt;vars hjälp skatteawikelser kan identifieras måste bygga på en awägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150. Bil. 1—4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan å ena sidan vissa mer eller mindre teoretiska principer (inkomstskatt&lt;br&gt;eller utgiftsskatt, real eller nominell beskattning) och å andra sidan ett mer&lt;br&gt;pragmatiskt förhållningssätt där allmänt accepterade avvikelser från de&lt;br&gt;&amp;quot;rena&amp;quot; principerna godtas. Den norm som presenteras och tillämpas i den&lt;br&gt;följande redovisningen är i likhet med de som används i internationella&lt;br&gt;redovisningar förhållandevis pragmatisk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Exempel på skatteawikelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En skatteawikelse kan antingen utgöra en skatteförmån eller en skatte-&lt;br&gt;sanktion. En skatteförmån kan ta sig olika uttryck varav de vanligaste är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;undantag från skatteplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ej mervärdesskatt på biografföreställningar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avdrag som minskar skattebasen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(avdrag för konsumtionsräntor, avdrag för resor till och från arbetet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skattereduktioner som minskar skatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(reduktion för ROT-åtgärder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;reduktion i skattesatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(nedsättning av socialavgifter)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uppskov med skattebetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(realisationsvinster, pensionssparande)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de normativa riktlinjerna inom inkomstbeskattningen innebär att&lt;br&gt;enbart kostnader som har ett direkt samband med intäkternas förvärvande&lt;br&gt;skall vara avdragsgilla. Utifrån denna riktlinje är avdrag för pensionsspa-&lt;br&gt;rande en skatteförmån. Sparande far enligt normen endast ske med&lt;br&gt;beskattade medel medan avdragsrätten för pensionssparande innebär att&lt;br&gt;sparande även tillåts med obeskattade medel. Eftersom pensionsutbe-&lt;br&gt;talningen är skattepliktig utgörs skatteförmånen i denna del av skillnaden i&lt;br&gt;marginalskatt vid inbetalningstillfället och marginalskatten på utfallande&lt;br&gt;pensioner. Möjligheten till uppskov med skattebetalningen för realisations-&lt;br&gt;vinster av fastigheter är exempel på en awikelse, där förmånen består i&lt;br&gt;uppskovet med skattebetalningen. Förmånen motsvaras i detta fall av räntan&lt;br&gt;på det uppskjutna skattebeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1993 beslöt riksdagen att införa en skattereduktion om 30%&lt;br&gt;på löneandelen av de reparationskostnader som t.o.m. 1994 lades ned på&lt;br&gt;småhus och hyreshus (inkl, hus upplåtna med bostadsrätt). Reduktionen var&lt;br&gt;för småhus maximerad till 10 500 kr och kunde avräknas mot den skat-&lt;br&gt;tskyldiges påförda inkomst- och fastighetsskatt. De kostnader som utgjorde&lt;br&gt;underlag för reduktionen är både enligt nuvarande skatteregler och den&lt;br&gt;valda normen, vad gäller privatbostäder, att betrakta som privat konsumtion&lt;br&gt;och skall således normalt inte till någon del vara avdragsgill i inkomst-&lt;br&gt;beskattningen. För hyreshus är kostnaderna avdragsgilla både enligt&lt;br&gt;gällande skatteregler och den valda normen, men skattereduktionen innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kostnaderna till viss del blir dubbelt avdragsgilla. Den införda skattere-&lt;br&gt;duktionen är således i förhållande till normen en skatteawikelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på avkastningen av pensionssparande utgick till och med inkomstå-&lt;br&gt;ret 1994 med en skattesats om 9 % på en schablonberäknad intäkt. Awikel-&lt;br&gt;sen gentemot den generella kapitalskattesatsen om 30 % utgör en awikelse.&lt;br&gt;Fr.o.m inkomståret 1995 är skattesatsen 15 % vilket ger en mindre avvikel-&lt;br&gt;se än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Rättvisande jämförelser mellan budgetens utgifts- och&lt;br&gt;inkomstsida&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En redovisning av skatteawikelser möjliggör en rättvisande jämförelse&lt;br&gt;mellan stöd på budgetens utgiftssida och stöd på inkomstsidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stöd som redovisas på budgetens utgiftssida i form av en anslagspost&lt;br&gt;är i princip föremål för förnyade beslut inför vaije budgetår. Ett indirekt&lt;br&gt;stöd via en skatteawikelse ingår däremot inte i den årliga budgetprocessen.&lt;br&gt;Efter det att lagförslaget en gång godtagits aktualiseras det ej på samma sätt&lt;br&gt;som utgiftsanslagen i den årliga budgetprövningen. Det indirekta stöd som&lt;br&gt;ges via skatteawikelsen följs därför inte upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på ett sådant stöd är beskattningen av eget hem. År 1979&lt;br&gt;uppgick schablonintäkterna till 5 miljarder kronor och de effektiva&lt;br&gt;garantibeloppen till 2,3 miljarder kronor. En marknadsmässig avkastning på&lt;br&gt;marknadsvärdet kan uppskattas till ca 20 miljarder kronor, vilket innebar ett&lt;br&gt;nettostöd i storleksordningen 7 miljarder kr. Samma år utbetalades 4 miljar-&lt;br&gt;der kronor i räntebidrag, vilket innebar ett nettostöd om 2 miljarder kronor&lt;br&gt;eftersom bidraget var skattepliktigt. Totalt uppgick således stödet till 9&lt;br&gt;milj årder kronor netto och till 18 miljarder kronor brutto.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Det öppet redovi-&lt;br&gt;sade stödet, räntebidragen, utgjorde 2 % av de totala statsutgifterna&lt;br&gt;(budgetåret 1979/80), medan det indirekta stödet utgjorde 7,3 %. År 1989&lt;br&gt;uppgick schablonintäkterna till 7,7 miljarder kronor och fastighetsskatten till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,5 miljarder kronor. En marknadsmässig avkastning kan uppskattas till ca&lt;br&gt;40 miljarder kronor, vilket innebar ett nettostöd om ca 14 miljarder kronor.&lt;br&gt;Räntebidragen uppgick för samma år till 20,5 miljarder kronor brutto eller&lt;br&gt;10 miljarder kronor netto. Totalt uppgick således stödet till 24 miljarder&lt;br&gt;kronor netto och till knappt 50 miljarder kronor brutto. Räntebidragens&lt;br&gt;andel av de totala statsutgifterna (budgetåret 1989/90) var 5 % medan det&lt;br&gt;indirekta stödet uppgick till 7,6 %. Nettokostnaden för det totala stödet öka-&lt;br&gt;de således med 15 miljarder kronor medan endast 8 miljarder kronor omfat-&lt;br&gt;tades av direkta beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom skatteförmåner i många fall är ett alternativ till stöd via budge-&lt;br&gt;tens utgiftssida är det viktigt att riksdagen behandlar båda dessa stödformer&lt;br&gt;på ett likartat sätt vad gäller utvärdering, kontroll och budgetprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att budgetkontrollen skall bli mer effektiv krävs att hänsyn även tas&lt;br&gt;till skatteawikelser. En konsekvent prövning av nya skatteförslag mot en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Stödet är beräknat efter en avkastning om 10 % och en marginalskattesats om 50 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;accepterad norm innebär att nya skatteförslag prövas hårdare. Eventuella&lt;br&gt;avvikelser från normen kan i lagförslaget åtföljas av en beräkning av det&lt;br&gt;stöd avvikelsen medför.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Rättvisande jämförelser inom budgetens utgiftssida&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Exemplet i föregående avsnitt med för lågt fastställd avkastning och räntebi-&lt;br&gt;drag visar på de brister som finns med dagens redovisning av olika stöd.&lt;br&gt;Denna obalans elimineras genom en öppen redovisning av det indirekta&lt;br&gt;stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan brist i redovisningen gäller den samtidiga förekomsten av&lt;br&gt;skattepliktiga och icke skattepliktiga transfereringar på budgetens utgiftssi-&lt;br&gt;da. I frånvaro av korrigering för skatteplikt/icke skatteplikt försvåras en&lt;br&gt;rättvisande jämförelse av stödet till olika individer och hushåll. De totala&lt;br&gt;utgifterna för barnbidrag och bidragsförskott för inkomståret 1996 beräknas&lt;br&gt;uppgå till 18 miljarder kronor. Enligt de använda riktlinjerna skall samtliga&lt;br&gt;inkomster ingå i skattebasen. Frågan är hur man skall se på denna avvikelse&lt;br&gt;från normen. Två synsätt är möjliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första synsättet innebär att skattefriheten för dessa transfereringar&lt;br&gt;från den offentliga sektorn ses som en avvikelse av liknande slag som skatte-&lt;br&gt;frihet för inkomster från den privata sektorn. Med detta synsätt kan man på&lt;br&gt;marginalen beräkna hur mycket skatt som mottagaren borde betala om bi-&lt;br&gt;draget skulle ha varit skattepliktigt. Skatteawikelsen uppgår då till 8 miljar-&lt;br&gt;der kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barnbidraget, liksom för många andra av de icke skattepliktiga trans-&lt;br&gt;fereringarna till hushållen, är emellertid detta synsätt tveksamt och ger en&lt;br&gt;missvisande bild. Syftet med dessa transfereringar är att de i sin helhet skall&lt;br&gt;vara ett stöd till en viss grupp. Avvikelsen bör då fastställas genom att&lt;br&gt;beräkningen görs från utgiftssidan. Frågan blir då istället hur stort ett skatte-&lt;br&gt;pliktigt bidrag bör vara för att bidraget efter skatt skall vara lika stort som ett&lt;br&gt;icke skattepliktigt bidrag. Skatteawikelsen enligt detta beräkningssätt upp-&lt;br&gt;går till drygt 14 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de icke skattepliktiga transfereringarna är dimensionerade för&lt;br&gt;att ge enviss förstärkning av den disponibla inkomsten för vissa grupper bör&lt;br&gt;de således inte primärt betraktas som skatteawikelser. Orsaken till skattefri-&lt;br&gt;heten är närmast administrativ. Frågan är då hur man skall uppnå jämförbar-&lt;br&gt;het i redovisningen av skattepliktiga och icke skattepliktiga transfereringar.&lt;br&gt;Valet står mellan en bruttoredovisning av icke skattepliktiga transfereringar&lt;br&gt;och en konsekvent nettoredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett förändringsperspektiv ger en bruttoredovisning felaktig information&lt;br&gt;i den meningen att en förändring av en transfereringarna även påverkar&lt;br&gt;skatteintäkterna på budgetens inkomstsida. Denna brist elimineras om trans-&lt;br&gt;fereringarna redovisas netto. En sådan redovisning medför att samtliga&lt;br&gt;transfereringar blir sinsemellan jämförbara samtidigt som beloppen visar&lt;br&gt;den verkliga budgetbelastningen för det offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att belysa skillnaden mellan dagens blandade redovisning och en&lt;br&gt;konsekvent brutto- respektive nettoredovisning redovisas nedan storleken på&lt;br&gt;räntebidrag, barnbidrag och bidragsförskott för år 1996 enligt de olika&lt;br&gt;redovisningsprinciperna. Räntebidraget är en skattepliktig transferering&lt;br&gt;medan barnbidraget och bidragsförskottet är undantagna från skatteplikt.&lt;br&gt;Nettokostnaden för räntebidragen, som brutto uppgår till 28 miljarder kro-&lt;br&gt;nor, är 20 miljarder kronor. Barnbidragen och bidragsförskotten uppgår till&lt;br&gt;18 miljarder kronor netto och till 31 miljarder kronor brutto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande tablå visar dels de olika stödens storlek i miljarder kronor, dels&lt;br&gt;de olika stödens andelar enligt nuvarande redovisningsprinciper samt vid&lt;br&gt;netto- och bruttoredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp i miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelar i procent&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Av tablån framgår att räntebidraget enligt gällande redovisningsregler&lt;br&gt;utgör 61 % av det totala stödet. Vid en nettoredovisning sjunker räntebidra-&lt;br&gt;gets andel till 52 % medan en bruttoredovisning ger en andel om 48 %.&lt;br&gt;Detta visar vikten av att det offentliga stödet redovisas på ett enhetligt sätt.&lt;br&gt;Blandningen av skattepliktiga och icke skattepliktiga transfereringar tillsam-&lt;br&gt;mans med stöd som ges via skattesystemet innebär att den fördelning på&lt;br&gt;utgiftsområden som redovisas i budgetpropositionen och i andra samman-&lt;br&gt;hang kan ge en ofullständig bild av stödens fördelning på olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Samspelet mellan norm och avvikelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att identifiera en skatteawikelse måste det existerande regelsystemet&lt;br&gt;sättas i relation till en jämförelsenorm. Normen måste fastställas så att alla&lt;br&gt;skatteregler entydigt går att klassificera antingen som en del av normen eller&lt;br&gt;som en awikelse. Detta innebär att en redovisning fångar upp såväl små&lt;br&gt;som stora awikelser. En totalredovisning är viktig om intresset primärt är&lt;br&gt;fokuserat på att upptäcka potentiella snedvridningar genom skattelagstift-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om redovisningen däremot primärt syftar till att ge riksdagen ett bättre&lt;br&gt;underlag för utgiftsbeslut kan en selektering ske. Exempelvis är &amp;quot;ersättning&lt;br&gt;till neurosedynskadade&amp;quot; icke skattepliktig. Ersättningens storlek är sekretess-&lt;br&gt;belagd men det totala beloppet är av marginell betydelse. Den i förhållande&lt;br&gt;till normen låga avkastningsskatten på pensionsmedel är däremot exempel&lt;br&gt;på en avvikelse som har stor betydelse både för statsbudgetens saldo och för&lt;br&gt;fördelningspolitiken och som berör ett stort antal skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på awikelsema beror som tidigare nämnts på vilken jämförel-&lt;br&gt;senorm som väljs. Avskrivningar i näringsverksamhet behandlas i skattelag-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftningen enligt vissa schablonregler medan de enligt den valda normen&lt;br&gt;bör hanteras efter ekonomisk livslängd. Den ekonomiska livslängden kan&lt;br&gt;fastställas på olika sätt. I Finland har den genomsnittliga livslängden beräk-&lt;br&gt;nats till 19 år för inventarier och till 40 år för fastigheter. I de beräkningar&lt;br&gt;som redovisas i kapitel 4 har använts den ekonomiska livslängd som svarar&lt;br&gt;mot företagens redovisning av planmässig avskrivning. Om strikt ekonomisk&lt;br&gt;livslängd istället hade tillämpats skulle den skattade avvikelsen blivit&lt;br&gt;annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av norm för beskattning av boende kan ske på många olika sätt och&lt;br&gt;beroende på vilken norm som väljs kommer skatteawikelsen att variera. En&lt;br&gt;möjlig riktlinje kan exempelvis vara att eget hem beskattas enligt en kon-&lt;br&gt;ventionell metod, dvs. samtliga kostnader är avdragsgilla och intäkten fast-&lt;br&gt;ställs som en hyresförmån. Denna beskattningsprincip, som fanns i 1928 års&lt;br&gt;kommunalskattelag, innebär svårigheter att fastställa förmånsvärdet och&lt;br&gt;därmed skatteawikelsens storlek. En alternativ riktlinje är schablonbeskatt-&lt;br&gt;ning, vilket innebär att en schablonintäkt motsvarande förmånsvärdet tas&lt;br&gt;upp till beskattning. Denna princip infördes på femtiotalet och innebar att&lt;br&gt;schablonintäkten skulle motsvara förmånsvärdet med avdrag för alla&lt;br&gt;driftskostnader exklusive räntor. De ränteutgifter som belastade fastigheten&lt;br&gt;var dock avdragsgilla. Detta system gäller i princip fortfarande även om&lt;br&gt;schablonintäkten är ersatt av en proportionell fastighetsskatt. En tredje möj-&lt;br&gt;lig norm är skattefrihet för privatbostäder, dvs. ingen intäkt tas upp till be-&lt;br&gt;skattning och inga kostnader är avdragsgilla. Det senare alternativet innebär&lt;br&gt;dock i sig en olikformighet eftersom avkastningen på det kapital som är&lt;br&gt;nedlagt i en fastighet undgår beskattning medan motsvarande avkastning på&lt;br&gt;bankmedel, värdepapper m.m. beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om alternativet med schablonbeskattning av fastigheter väljs som norm,&lt;br&gt;dvs. avdrag för ränteutgifter godtas, måste både marknadsvärdet och avkast-&lt;br&gt;ningen fastställas. Genom att använda köpeskillingskoefficienter kan&lt;br&gt;marknadsvärdet på marginalen fastställas. Alternativt kan marknadsvärdet&lt;br&gt;beräknas utifrån taxeringsvärdet, eftersom detta skall motsvara 75 % av&lt;br&gt;marknadsvärdet. Som avkastning kan någon form av altemativavkastning&lt;br&gt;användas, exempelvis bankernas inlåningsränta eller den långsiktiga avkast-&lt;br&gt;ningen på värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avkastningen schablonmässigt sätts till 5,5 %&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och marknadsvärdet&lt;br&gt;fastställs med köpeskillingskoefficienten, som i beräkningen är satt till 1,75,&lt;br&gt;uppgår intäkten för småhus för inkomståret 1996 till 75 miljarder kronor&lt;br&gt;och skatten till 23 miljarder kronor. Då fastighetsskatten för småhus uppgår&lt;br&gt;till 15 miljarder kronor kan skatteförmånen beräknas till 8 miljarder kronor.&lt;br&gt;Om däremot marknadsvärdet beräknas utifrån taxeringsvärdet uppgår intäk-&lt;br&gt;ten för småhus till 67 miljarder kronor och skatteförmånen till 5 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Innebär en intäkt om 7,33 % på taxeringsvärdet och motsvarar en fastighetsskatt om&lt;br&gt;2,2 % vid en kapitalskatt om 30 %. En första svånghet uppstår när det gäller att fastställa&lt;br&gt;avkastningens nivå - skall in- eller utlåningsräntan användas. Problemet blir större ju&lt;br&gt;större räntegapet är. Egentligen bör två olika avkastningssatser användas, en för eget&lt;br&gt;kapital och en för lånat kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje alternativet, normen med skattefrihet för privatbostäder,&lt;br&gt;jämförs fastighetsskatten med skattereduktionen på utgiftsräntoma. I de fall&lt;br&gt;skattereduktionen är större än fastighetsskatten föreligger ett stöd och vice&lt;br&gt;versa. Ränteutgifterna för småhus beräknas uppgå till 47 miljarder kronor&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;,&lt;br&gt;vilket medför en skattereduktionen om drygt 14 miljarder kronor. Från den-&lt;br&gt;na reduktion skall fastighetsskatten, 15 miljarder kronor, avräknas vilket&lt;br&gt;medför en skattesanktion om 1 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om alternativet med schablonintäktsberäkning på marknadsvärdet väljs&lt;br&gt;uppgår således skatteförmånen till 8 miljarder kronor, medan alternativet&lt;br&gt;med skattefrihet medför en skattesanktion om 1 miljarder kronor. I redovis-&lt;br&gt;ningen har schablonintäktsberäkningen på marknadsvärdet valts som norm,&lt;br&gt;dels beroende på svårigheter att uppskatta förmånsvärdet vid en norm med&lt;br&gt;konventionell beskattning, dels beroende på att normen med skattefrihet inte&lt;br&gt;är neutral visavi beskattningen av annat kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande beräkningar har även gjorts för bostadsrätter där en&lt;br&gt;schablonintäktsberäkning medför en skatteförmån på 0,5 miljarder kronor,&lt;br&gt;varav schablonintäktsberäkningen medför en skatteförmån på 3,5 miljarder&lt;br&gt;kronor och den begränsade skattereduktionen för ränteutgifter en skattesank-&lt;br&gt;tion på 3,0 miljarder kronor. Den senare skattesanktionen uppstår genom att&lt;br&gt;endast en del av föreningens ränteutgifter går att utnyttja vid skatteberäk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för resor till och från arbetet är enligt gällande regler avdrags-&lt;br&gt;gilla i den mån de överstiger 6 000 kr. Skatterättsligt anses däremot denna&lt;br&gt;typ av kostnader vara privata levnadskostnader och skall således inte berätti-&lt;br&gt;ga till avdrag. Enligt detta synsätt är avdraget således en skatteawikelse.&lt;br&gt;Anledningen till att denna typ av kostnader betraktas som privata levnads-&lt;br&gt;kostnader har sitt ursprung i att den skattskyldige själv har ansetts kunna&lt;br&gt;välja sin bostadsort. Emellertid är sådana val inte alltid möjliga i praktiken.&lt;br&gt;Om det senare synsättet ligger till grund för normen kan reskostnader upp&lt;br&gt;till en viss nivå betraktas som privata levnadskostnader (närområdet) medan&lt;br&gt;kostnader över denna nivå kan ses som kostnader för intäkternas förvärvan-&lt;br&gt;de. Nivån kan antingen sättas som en beloppsgräns, som i gällande regelsys-&lt;br&gt;tem, eller som en avståndsgräns. Enligt den senare riktlinjen är avdraget för&lt;br&gt;resekostnader till och från arbetet inte någon skatteawikelse. Enligt de rikt-&lt;br&gt;linjer som används i redovisningen utgör dock denna typ av avdrag en av-&lt;br&gt;vikelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ränteutgifterna för skattskyldiga med småhus uppgick 1993 till ca 62 miljarder krcnor. Efter&lt;br&gt;avdrag för intäktsräntor mm kvarstår 52 miljarder krcnor. Om man antar att 10 % av avdrags-&lt;br&gt;räntoma avser kcnsumtionslån, vilka enligt den valda normen q är avdragsgilla och således&lt;br&gt;utgör en skatteförmån, kvarstår 47 miljarder krcnor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Redovisning av norm och skatteawikelser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Kategorisering av normer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom vaije skatteområde har ett antal riktlinjer tagits fram, som tillsammans&lt;br&gt;utgör normen. De första riktlinjerna inom varje skatteområde, systemav-&lt;br&gt;gränsningen, bestämmer de yttre ramarna för skattesystemet. Dessa riktlin-&lt;br&gt;jer fastställer skatteperiodens längd, vilken typ av skatteskala som är förenlig&lt;br&gt;med normen, var beskattning skall ske osv. Därefter följer en huvudnorm,&lt;br&gt;som definierar skattebasen, och ett antal riktlinjer som preciserar huvud-&lt;br&gt;normen. Slutligen finns ett antal riktlinjer som begränsar huvudnormen.&lt;br&gt;Eftersom riktlinjerna inom de tre redovisade skatteområdena är ganska om-&lt;br&gt;fattande redovisas dessa inte i sin helhet i denna bilaga (se i stället SOU&lt;br&gt;1995:36). Nedan återges istället de viktigaste riktlinjerna inom varje områ-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.1 Norm för inkomstbeskattningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I systemavgränsningen inom inkomstbeskattningen preciseras att skattepe-&lt;br&gt;riodens längd skall vara kalenderår eller räkenskapsår, att skatteskalan kan&lt;br&gt;vara progressiv, proportionell eller degressiv, att både sam- och särbeskatt-&lt;br&gt;ning är möjlig. Skattereduktioner är förenliga med normen om de inte har&lt;br&gt;som syfte att gynna vissa grupper av skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudnormen inom inkomstbeskattningen definierar skattebasen som&lt;br&gt;ökningen (eller minskningen) av nettoförmögenheten adderad med alla&lt;br&gt;konsumtionsutgifter under beskattningsperioden. Eftersom skattebasen defi-&lt;br&gt;nierad på detta sätt är omöjlig att fastställa empiriskt krävs ett antal precise-&lt;br&gt;ringar av huvudnormen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preciseringen av huvudnormen anger bl.a. att inget sparande får ske med&lt;br&gt;obeskattade medel, att priser, premier och stipendier utgör skattepliktig&lt;br&gt;inkomst. Även transfereringar och andra förmåner är skattepliktig inkomst&lt;br&gt;liksom förmånen av att bo i eget hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer som begränsar huvudnormen måste finnas dels för att förhindra&lt;br&gt;vissa typer av dubbelbeskattning, dels av administrativa skäl. Begränsningen&lt;br&gt;innebär bl.a. att inkomster med separat beskattning inte skall ingå i skatteba-&lt;br&gt;sen, att avdrag far ske för kostnader som krävs för intäkternas förvärvande&lt;br&gt;och att värdet av vissa typer av arbete, exempelvis hushållsarbete och ideellt&lt;br&gt;arbete, inte skall ingå i skattebasen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.2 Norm för socialavgifter och särskild löneskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Systemavgränsningens riktlinjer anger bl.a. att skattedelen i socialförsäk-&lt;br&gt;ringsavgiftema inte skall beräknas från individens perspektiv utan från ett&lt;br&gt;makroperspektiv. Vidare fastläggs vem som skall erlägga socialavgift eller&lt;br&gt;särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudnormen definierar skattebasen. Basen skall för egenavgifter, som&lt;br&gt;betalas av enskilda näringsidkare, i princip vara densamma som för inkomst-&lt;br&gt;skatt. För arbetsgivaravgifter skall basen i princip omfatta de ersättningar&lt;br&gt;som hos mottagaren skall beskattas som inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preciseringen innehåller riktlinjer om att endast ersättningar för utfört&lt;br&gt;arbete skall utgöra underlag för socialavgifter eller särskild löneskatt. Detta&lt;br&gt;innebär att transfereringar som barnbidrag, bostadsbidrag inte skall ingå i&lt;br&gt;underlaget. Ersättningar, som är förmånsgrundande enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring (AFL), skall ingå i underlaget för socialavgifter medan ersättning-&lt;br&gt;ar som inte är förmånsgrundande enligt AFL skall ingå i underlaget för sär-&lt;br&gt;skild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.13 Norm för mervärdesskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Systemavgränsningen för mervärdesskatten innebär bl.a. att yrkesmässig&lt;br&gt;omsättning krävs för skattskyldighet, att skattesatsen skall vara proportio-&lt;br&gt;nell, att offentlig myndighetsutövning inte skall vara skattepliktig, att desti-&lt;br&gt;nationsprincipen skall tillämpas i internationella transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudnormen skall skattebasen innehålla allt tillhandahållande i&lt;br&gt;form av varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preciseringarna innebär bl.a. att uttag ur näringsverksamhet skall vara&lt;br&gt;skattepliktig, att uthyrning av fast egendom och att värdet av bank- och för-&lt;br&gt;säkringstjänster skall ingå i skattebasen om tjänsten är avsedd för konsum-&lt;br&gt;tion. De begränsande riktlinjerna innebär bl.a. att sparande, exempelvis&lt;br&gt;premier för livförsäkringar och investeringar, inte skall ingå i skattebasen.&lt;br&gt;Varor och tjänster som subventioneras av offentliga medel är inte skatteplik-&lt;br&gt;tiga när den ingående mervärdesskatten är högre än den utgående&lt;br&gt;mervärdesskatt som skulle utgå på det subventionerade priset.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.4 Norm för punktskatter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Normen för punktskatter är betydligt svårare att fastställa än normen för&lt;br&gt;övriga skatter. Huvudnormen är att skatten skall vara proportionell, en prin-&lt;br&gt;cip som även används internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa breda skattebaser, exempelvis energiskatten, innebär precise-&lt;br&gt;ringen att skatteuttaget kan variera beroende på ändamål. Detta innebär att&lt;br&gt;skatten på energi för transporter kan vara högre än skatten på energi för&lt;br&gt;uppvärmning respektive skatten på energi som används i produktionen (in-&lt;br&gt;satsvara).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preciseringen tillåter även att vissa skattebaser klassindelas beroende på&lt;br&gt;utsläppsgrad, exempelvis bensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Kategorisering av avvikelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att dela in awikelsema i olika grupper. Som tidigare&lt;br&gt;nämnts finns skillnader mellan icke skattepliktiga offentliga transfereringar&lt;br&gt;som barnbidrag m.fl. och andra awikelser. Ett införande av skatteplikt för&lt;br&gt;offentliga transfereringar skulle vid bibehållna politiska mål ge ökade offent-&lt;br&gt;liga utgifter, finansierade genom ökade skatter. Sådana icke saldopåverkan-&lt;br&gt;de awikelser har särredovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett införande av skatteplikt för andra inkomster eller minskade avdrags-&lt;br&gt;möjligheter kan antingen resultera i ökade skatteintäkter eller erodera den&lt;br&gt;bas som skatteawikelsen beräknats på. Exempelvis skulle ett slopat avdrag&lt;br&gt;för resor till och från arbetet ge ökade skatteintäkter medan en skattebeläg-&lt;br&gt;gning av skogsägares uttag av bränsle förmodligen skulle erodera basen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelserna har delats upp i tre huvudgrupper, saldopåverkande respek-&lt;br&gt;tive icke saldopåverkande skatteförmåner samt saldopåverkande skattesank-&lt;br&gt;tioner. De saldopåverkande skatteförmånerna har dessutom delats upp i åtta&lt;br&gt;undergrupper.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.1 Saldopåverkande skatteförmåner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Grupp 1 - Ej skatteplikt. Awikelser som beror på skattefrihet eller reduce-&lt;br&gt;rad skatteplikt. Förekommer i inkomstbeskattningen som inkomster som ej&lt;br&gt;är skattepliktiga, exempelvis intäkter för försäljning av vilt växande bär och&lt;br&gt;utlandstillägg. Inom mervärdesskatteområdet är upplåtelser av hyresrätter,&lt;br&gt;biografföreställningar, m.m. att hänföra till denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupp 2 - Avdrag för privata levnadskostnader. Exempel på sådana&lt;br&gt;awikelser är avdrag för konsumtionsräntor (dock ej boenderäntor) och av-&lt;br&gt;drag för kostnader för resor till och från arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupp 3 - Avdrag för icke förvärvskälleanknutna kostnader. Exempel&lt;br&gt;på avdrag i denna grupp är kvittning av underskott av litterär verksamhet&lt;br&gt;mot inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupp 4 - Avdrag som innebär räntefri skattekredit via uppskjutande av&lt;br&gt;skatten. Exempelvis pensionsförsäkringar, avsättning till periodiseringsfond&lt;br&gt;och överavskrivning på inventarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupp 5 - Lägre skattesats. Reducerad moms för livsmedel, m.m., lägre&lt;br&gt;skattesats för avkastning på pensionsförsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupp 6 - För stort kostnadsavdrag. Till denna grupp hör regler som&lt;br&gt;tillåter för stora avdrag i förhållande till vad som är företagsekonomiskt&lt;br&gt;motiverat, utlandstraktamenten enligt de regler som gällde t.o.m. 1994 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupp 7 - Icke skattskyldighet för ideella föreningar m.m..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupp 8 - Övriga undantag. Till denna grupp har förts vissa inslag i&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal, koncembidragsdispens m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.2 Saldopåverkande skattesanktioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avvikelser som är skattesanktioner utgörs av vissa inkomster som dubbelbe-&lt;br&gt;skattas eller beskattas med en högre skattesats jämfört med andra inkoms-&lt;br&gt;ter. En skattesanktion kan också utgöras av kostnader hos ett företag som&lt;br&gt;inte är avdragsgilla i taxeringen, exempelvis kostnader för representation&lt;br&gt;som överstiger en viss nivå. I redovisningen har ingen fullständig genom-&lt;br&gt;gång gjorts av skattelagstiftningen med avseende på skattesanktioner utan&lt;br&gt;enbart enstaka sanktioner finns redovisade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.23 Ej saldopåverkande skatteförmåner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ej saldopåverkande skatteförmåner utgörs av avvikelser som beror på icke&lt;br&gt;skatteplikt eller reducerad skatteplikt för offentliga transfereringar till den&lt;br&gt;del de inte utgör ersättning för utfört arbete. Eftersom samtliga inkomster&lt;br&gt;enligt normen är skattepliktiga blir dessa transfereringar automatiskt definie-&lt;br&gt;rade som skatteförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på icke saldopåverkande avvikelser är allmänt barnbidrag,&lt;br&gt;bidragsförskott och bostadstillägg för pensionärer. Även det särskilda grun-&lt;br&gt;davdraget för pensionärer hör till denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Beräkning och redovisning av skatteawikelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En skatteawikelse kan antingen vara definitiv, dvs awikelsen innebär en&lt;br&gt;definitiv skattelättnad, eller innebära ett uppskov med beskattning. En av-&lt;br&gt;vikelse som utgörs av ett uppskov är analog med ett räntefritt lån. Effekterna&lt;br&gt;av skatteawikelser kan antingen beräknas enligt skattebortfallsmetoden,&lt;br&gt;(eng. revenue forgone - RF-metoden), skatteökningsmetoden (eng. revenue&lt;br&gt;gain-RG-metoden) eller utgiftsekvivalentmetoden (eng. outlay equivalents&lt;br&gt;- OE-metoden). Den mest vanliga beräkningsmetoden internationellt är RF-&lt;br&gt;metoden. I USA beräknar The Treasury awikelsema både enligt RF-meto-&lt;br&gt;den och OE-metoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid RF-metoden beräknas det potentiella skattebortfall som uppstår på&lt;br&gt;grund av undantaget. Beräkningen är en marginalberäkning och visar skill-&lt;br&gt;naden i skatt när beräkningen görs med respektive utan undantag. Metoden&lt;br&gt;är statisk och tar inte hänsyn till beteendeförändringar hos de skattskyldiga.&lt;br&gt;Beaktandet av beteendeförändringar kan medföra att nettoresultatet blir&lt;br&gt;negativt, dvs. ett slopande av skatteawikelsen medför minskade skatteintäk-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid OE-metoden räknas skatteawikelsen om till ett skattepliktigt bidrag.&lt;br&gt;Avvikelsen &amp;quot;resor till och från arbetet&amp;quot; räknas om till ett skattepliktigt bidrag&lt;br&gt;genom att det direkta skattebortfallet divideras med ett uttryck (1-t), där t är&lt;br&gt;marginalskatten, för den skattskyldige. Beräkningar för punktskatter är mer&lt;br&gt;komplexa, eftersom dessa även påverkas av mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RG-metoden används för att beräkna de ekonomiska effekterna av olika&lt;br&gt;skatteförslag. RG-metoden är en nettoberäkningsmetod, som visar nettoef-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fekten på offentliga sektorns saldo vid ett slopande eller införande av en&lt;br&gt;skatteawikelse. RG-metoden tar även hänsyn till beteendeförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna kan redovisas antingen kassamässigt eller periodiserat.&lt;br&gt;En periodiserad redovisning visar kostnaden för awikelsen för ett specifikt&lt;br&gt;år medan en kassamässig redovisning visar betalningsflödena under ett spe-&lt;br&gt;cifikt år. Periodiserade beräkningar utgör ett bättre beslutsunderlag, eftersom&lt;br&gt;de inte påverkas av betalningar som enbart är förskjutningar i tiden. Här har&lt;br&gt;valts en periodiserad redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Awikelsema i denna rapport redovisas i termer av utgiftsekvivalenter och&lt;br&gt;redovisas både brutto- och nettoberäknade och avser inkomståret 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala saldopåverkande skatteawikelsema beräknas brutto till 114&lt;br&gt;miljarder kronor, varav 66 miljarder kronor inom inkomstbeskattningen, 8&lt;br&gt;miljarder kronor för socialavgifter och särskild löneskatt, 37 miljarder kro-&lt;br&gt;nor inom mervärdesskatten och till 17 miljarder kronor för punktskatterna.&lt;br&gt;Sanktionerna beräknas till 14 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nettoberäknade awikelsema uppgår totalt till 78 miljarder kronor,&lt;br&gt;varav 43 miljarder kronor inom inkomstbeskattningen, 6 miljarder kronor&lt;br&gt;för socialavgifter och särskild löneskatt, 28 miljarder kronor inom&lt;br&gt;mervärdesskatten och till 11 miljarder kronor för punktskatterna. Sanktio-&lt;br&gt;nerna beräknas till 11 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De icke saldopåverkande awikelsema beräknas till 60 miljarder kronor,&lt;br&gt;varav 48 miljarder kronor inom inkomstbeskattningen och 12 miljarder&lt;br&gt;kronor för socialavgifter och särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga skatteawikelser är marginalberäknade, vilket innebär att en&lt;br&gt;summering inte kan göras, eftersom detta medför en överskattning av det&lt;br&gt;totala beloppet avseende skatteawikelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En summering har ändå gjorts inte som en skattning av de totala skatteav-&lt;br&gt;vikelsema utan enbart för att erhålla en fördelning av skatteawikelsema på&lt;br&gt;olika typer, ändamål, m.m. En summering ger också en snabb bild av skatte-&lt;br&gt;awikelsemas betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33.1 Skatteawikelser inom inkomstbeskattningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under inkomst av tjänst finns 30 awikelser som berör inkomstsidan och sex&lt;br&gt;awikelser som berör avdragssidan. Knappt hälften av dessa avser icke&lt;br&gt;saldopåverkande transfereringar från offentlig sektor. De icke saldopåver-&lt;br&gt;kande awikelsema utgör awikelser enbart vid bruttoredovisningen. Awi-&lt;br&gt;kelsen är beräknad för att icke skattepliktiga transfereringar skall kunna&lt;br&gt;jämföras med andra skattepliktiga transfereringar. En sådan jämförelse görs&lt;br&gt;i tabell 7. Den viktigaste saldopåverkande awikelsen är &amp;quot;pensionskostnader&lt;br&gt;för arbetstagare&amp;quot;, vilken uppgår till 5,8 miljarder kronor brutto och till 3,7&lt;br&gt;miljarder kronor netto. De icke saldopåverkande awikelsema uppgår till 32&lt;br&gt;miljarder kronor brutto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader i tjänst, allmänna avdrag och särskilt grundavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största skatteawikelsen under denna grupp är det särskilda grundav-&lt;br&gt;draget för pensionärer. Awikelsen är inte saldopåverkande utan visar endast&lt;br&gt;hur mycket pensionerna borde öka för att pensionärskollektivet skall erhålla&lt;br&gt;samma inkomst efter skatt om pensionen beskattas som löneinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för resor till och från arbetet utgör den största saldopåverkande&lt;br&gt;awikelsen. Awikelsen uppgår brutto till 5,9 miljarder kronor och netto till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,8 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för pensionspremier uppgår till knappt 10 miljarder kronor och&lt;br&gt;skatteförmånen till 0,7 miljarder kronor brutto och till 0,4 miljarder kronor&lt;br&gt;netto. Skatteförmånen är beräknad som skillnaden i marginalskatt vid&lt;br&gt;avdragstillfället och pensionsutbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De saldopåverkande awikelsema uppgår till 7,7 miljarder kronor brutto&lt;br&gt;respektive 4,9 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 22 § Kommunalskattelagen skall uttag av bränsle från fastighet, som&lt;br&gt;är taxerad som lantbruksenhet inte beskattas, om uttaget bränsle skall använ-&lt;br&gt;das för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad. Skatteawikelsen&lt;br&gt;har beräknats till 1,8 miljarder kronor brutto och till knappt 0,8 miljarder&lt;br&gt;kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader i näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största awikelsema orsakas av reglerna om återföring av skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsreserv (surv), avsättningar till periodiseringsfonder och&lt;br&gt;direktavskrivningar för byggandsinvesteringar. Awikelsen vid återföring av&lt;br&gt;surv består dels av en räntekredit under ett till sju år för 8/10 av det reserve-&lt;br&gt;rade beloppet, dels av att 1/10 av det reserverade beloppet får överföras till&lt;br&gt;eget kapital utan skattekonsekvenser. Skatteawikelsen beräknas till 7,6&lt;br&gt;miljarder kronor brutto och till 5,1 miljarder kronor netto avseende inkomst-&lt;br&gt;året 1994. För inkomståret 1996 beräknas awikelsen till 2,0 miljarder kro-&lt;br&gt;nor respektive 1,3 miljarder kronor. För periodiseringsfonder beräknas awi-&lt;br&gt;kelsema till 9,7 miljarder kronor brutto och till 6,0 miljarder kronor netto.&lt;br&gt;Awikelsen för direktavskrivningar av byggnadsinvesteringar beräknas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,1 miljarder kronor brutto respektive 2,2 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeminskning av inventarier innebär en awikelse om skattelagstift-&lt;br&gt;ningens avskrivningsregler medför en snabbare avskrivning jämfört med en&lt;br&gt;avskrivning som görs på ekonomisk livslängd. Skatteawikelsen är en ränte-&lt;br&gt;fri skattekredit och beräknas till 2,0 miljarder kronor brutto respektive 1,4&lt;br&gt;miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 23 § Kommunalskattelagen får omedelbart avdrag ske för utgifter,&lt;br&gt;som avser anläggning av ny skog och dikning, som främjar skogsbruk.&lt;br&gt;Lagstiftningen gäller även för plantering av träd och buskar för frukt- eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bärodling. Stödet innebär en räntefri skattekredit och beräknas uppgå till 1,3&lt;br&gt;miljarder kronor brutto och till 0,6 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel är skattesat-&lt;br&gt;sen 15 %&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; på en schablonberäknad avkastning. Skatteawikelsen består av&lt;br&gt;skillnaden mellan skatt på verkliga intäkter plus ränteeffekten på värdesteg-&lt;br&gt;ring minus den inbetalda avkastningsskatten. Awikelsen beräknas till 11,5&lt;br&gt;miljarder kronor brutto respektive 8,2 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomståret 1994 föreligger en skatteawikelse genom enkelbeskatt-&lt;br&gt;ning av bolagsinkomster. Såvitt gäller realisationsvinst begränsades beskatt-&lt;br&gt;ningen till 50 % av vinsten. Denna skatteförmån upphörde 1995, då dubbel-&lt;br&gt;beskattningen återinfördes. Skatteawikelsen uppgick för 1994 till 8,8 -&lt;br&gt;miljarder kronor brutto och till 6,3 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största skatteförmånerna avser avkastningen på eget hem, dvs småhus&lt;br&gt;och bostadsrätter. Skatteförmånen, när hänsyn tagits till fastighetsskatten,&lt;br&gt;beräknas för småhus till 10,7 miljarder kronor brutto och till 7,5 miljarder&lt;br&gt;kronor netto. För bostadsrätter beräknas förmånerna till 5,3 miljarder kronor&lt;br&gt;brutto respektive 3,7 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De saldopåverkande skattestöden uppgår till 34,6 miljarder kronor brutto&lt;br&gt;och till 24,4 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader i kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt normen skall inte reduktion medges för ränteutgifter som avser&lt;br&gt;konsumtionskrediter. Denna förmån utgör den största skatteförmånen, men&lt;br&gt;eftersom det ej är möjligt att skilja konsumtionsräntor från andra räntor har&lt;br&gt;ingen beräkning kunnat göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsföreningar vars räntekostnader överstiger de intäkter man har&lt;br&gt;att redovisa har ingen möjlighet att erhålla skattereduktion för detta under-&lt;br&gt;skott. Enligt normen utgör detta en skattesanktion som brutto beräknas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,2 miljarder kronor och netto till 3,0 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesanktionen för räntor som enbart berättigar till 21 % reduktion&lt;br&gt;uppgår till 0,3 miljarder kronor brutto och till 0,2 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Fram t.o.m 1994 var skattesatsen 9 %. Det är viktigt att påpeka effekten av det&lt;br&gt;schablonsystem som tillämpas. Ser man till ett enskilt år kan schablonintäkten avvika&lt;br&gt;från en normalt beräknad intäkt. Det blir då inte riktigt att beräkna avvikelsen som&lt;br&gt;skillnaden mellan den normala skattesatsen (30%) och den som tillämpas for schablon-&lt;br&gt;systemet. De avvikelser som kan uppstå enskilda år kan accepteras eftersom&lt;br&gt;pensionskapitalen är bundna över lång tid. Ett år med för hög beskattning motverkas av&lt;br&gt;ett annat år med för låg beskattning. När det gäller att studera avvikelser avseende ensta-&lt;br&gt;ka år leder schablonsystem av denna typ således till problem. Trots detta baseras beräk-&lt;br&gt;ningarna på skillnaderna mellan de olika skattesatserna. De beräknade awikelsema är&lt;br&gt;därför behäftade med mycket stor osäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från skattskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från skattskyldighet innebär att den skattskyldige ej är skatteplik-&lt;br&gt;tig för vissa inkomster de erhåller. I denna grupp ingår skatteawikelsen för&lt;br&gt;Svenska Kyrkan med 0,3 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33.2 Skatteawikelser inom socialförsäkringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Awikelsema inom socialförsäkringen avser dels undantag från särskild&lt;br&gt;löneskatt och gäller i huvudsak de undantag som finns under inkomstbeskat-&lt;br&gt;tningen, dels undantag från allmän tilläggspensionsavgift. Dessutom finns&lt;br&gt;vissa lagreglerade tillfälliga nedsättningar och reduceringar av arbetsgiva-&lt;br&gt;ravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från särskild löneskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under inkomst av tjänst bör i princip särskild löneskatt utgå på bl a flytt-&lt;br&gt;ningsbidrag, ersättning för blod och värnpliktigas förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under näringsverksamhet bör särskild löneskatt utgå på uttag av bränsle,&lt;br&gt;anläggning av ny skog samt för avdrag för resor till och från arbetet. Stödet&lt;br&gt;uppgår till 4,2 miljarder kronor brutto och till 3,3 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från tilläggspensionsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip samtliga skattepliktiga transfereringar är pensionsgrundande vad&lt;br&gt;avser ATP. Enligt gällande regler påförs dessa inte någon ATP-avgift. De&lt;br&gt;beloppsmässigt mest betydande av dessa är sjukpenning, föräldrapenning ,&lt;br&gt;livränta vid arbetsskada och arbetslöshetsersättning. I de beräkningar som&lt;br&gt;gjorts har samtliga pensionsgrundande transfereringar påförts ATP-avgift.&lt;br&gt;Av riksdagen beslutade riktlinjer för ålderspensionsreformen följer att i&lt;br&gt;framtiden skall en motsvarighet till arbetsgivaravgift införas vad gäller pen-&lt;br&gt;sionsgrundande socialförsäkringsersättningar. Skatteawikelsen uppgår till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättning av socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd genom nedsättning av socialavgifter ges till näringslivet i vissa bran-&lt;br&gt;scher i stödområde 1 samt i den norra delen av stödområde 2. Nedsättningen&lt;br&gt;är 10 procentenheter och omfattar både arbetsgivare och egenföretagare.&lt;br&gt;Däremot gäller inte nedsättningen stat och kommun. Stödet beräknas uppgå&lt;br&gt;till 0,8 miljarder kronor brutto och till 0,5 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om tillfällig awikelse från lagen om socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja utbildning och kompetens far arbetsgivare som låter en an-&lt;br&gt;ställd deltaga i utbildning på arbetstid göra avdrag med 500 kr per arbetsdag&lt;br&gt;från det belopp som skall betalas i arbetsgivaravgifter. Förutsättningen är&lt;br&gt;dock att arbetsgivaren anställer en av länsarbetsnämnden anvisad ersättare.&lt;br&gt;Avdrag får även göras med 75 kr/tim, dock högst 40 000 kr, för anställda&lt;br&gt;som deltar i fortbildning anordnad eller godkänd av länsarbetsnämnden.&lt;br&gt;Avvikelsen beräknas till 2,8 miljarder kronor brutto och till 2,0 miljarder&lt;br&gt;kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;333 Skatteawikelser inom mervärdesskatten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Undantag från skatteplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från skatteplikt innebär att mervärdesskatt inte utgår på tjänsten&lt;br&gt;eller varan. Totalt beräknas skatteförmånerna exklusive undantaget för upp-&lt;br&gt;låtelse av hyresrätter m.m. uppgå till 11 miljarder kronor brutto och till 6&lt;br&gt;miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse av arrende, hyresrätt, bostadsrätt, tomträtt, servitutsrätt eller&lt;br&gt;annan rättighet till fastighet eller del av fastighet är inte skattepliktigt. Skat-&lt;br&gt;teförmånen beräknas till 14,5 miljarder kronor brutto och till 10,9 miljarder&lt;br&gt;kronor netto. Skatteawikelsen är inte redovisad i tabell 1, eftersom en sådan&lt;br&gt;avvikelse medför icke neutralitet mellan boende i hyresrätt och boende i eget&lt;br&gt;hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt utgår heller inte på TV-licenser, vilket innebär en skatte-&lt;br&gt;förmån på 1,8 miljarder kronor brutto och 1,4 miljarder kronor netto. Lotte-&lt;br&gt;rier är också undantagen från mervärdesskatteplikt, vilket innebär en&lt;br&gt;skatteförmån på 4,0 miljarder kronor brutto och 3,0 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reducerad mervärdesskatt utgår på livsmedel, rumsuthyming, personbe-&lt;br&gt;fordran samt transport i skidliftar. Totalt beräknas stödet brutto uppgå till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26,2 miljarder kronor varav 21,2 miljarder kronor för livsmedel. Nettobe-&lt;br&gt;loppen uppgår till 19,7 miljarder kronor respektive 16,0 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För allmän nyhetstidning utgår mervärdesskatt med 6 %, vilket innebär&lt;br&gt;ett stöd om 1,9 miljarder kronor brutto och 1,4 miljarder kronor netto. Detta&lt;br&gt;stöd kan jämföras med presstödet om 0,4 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33.4 Skatteawikelser inom punktskatteområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största awikelsema avseende punktskatterna gäller energiskatten. Totalt&lt;br&gt;beräknas förmånsdelen i awikelsema uppgå till 17,0 miljarder kronor brutto&lt;br&gt;och till 11,0 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största enskilda awikelsen avser skatt på diesel för vilken förmånen&lt;br&gt;uppgår till 7,4 miljarder kronor brutto respektive 5,1 miljarder kronor netto.&lt;br&gt;Skatt på diesel tas för närvarande ut med mellan 15 och 20 öre per kWh&lt;br&gt;men enligt normen borde skattesatsen uppgå till 38 öre per kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det differentierade skatteuttaget på fossila bränslen medför en skatteför-&lt;br&gt;mån på 2,8 miljarder kronor respektive 1,6 miljarder kronor medan skatte-&lt;br&gt;förmånen på biobränslen beräknas till 4,2 miljarder kronor brutto respektive&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 miljarder kronor netto. Skattebefrielse för bandrift innebär en skatteför-&lt;br&gt;mån på 1,0 miljarder kronor brutto respektive 0,7 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsdelen uppgår inom energiskatteområdet till 0,5 miljarder kro-&lt;br&gt;nor brutto respektive 0,3 miljarder kronor netto och avser skatteuttag på&lt;br&gt;energi i sektorerna jord- och skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala skatteförmånerna kan uppskattas till 0,5 miljarder kronor brutto&lt;br&gt;respektive 0,4 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande lagstiftning är bränsle som åtgår för produktion av elkraft&lt;br&gt;undantagen från koldioxidskatt. Undantaget innebär en skatteförmån på 0,3&lt;br&gt;miljarder kronor brutto och på 0,2 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga punktskatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elkraft som produceras i vattenbaserade kraftverk utgår i vissa fall en&lt;br&gt;särskild skatt per producerad kWh. Skattesatsen varierar mellan 2 och 4&lt;br&gt;öre/kWh beroende på anläggningens ålder. Skatten är en form av inkomst-&lt;br&gt;skatt som enbart lagts på vissa kraftproducerande företag och är därför att&lt;br&gt;betrakta som en skattesanktion. Skatteawikelsen beräknas till 1,8 miljarder&lt;br&gt;kronor brutto och till 1,3 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande skatt tas även ut för elkraft som produceras i kämkraftsan-&lt;br&gt;läggningar. Skatteuttaget är 1,2 öre/kWh. Skattesanktionen beräknas till 0,8&lt;br&gt;miljarder kronor brutto respektive 0,6 miljarder kronor netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsskatt på motorfordon är differentierad beroende på miljö-&lt;br&gt;klass. För personbilar i miljöklass tre är skatten 2 000 kr högre jämfört med&lt;br&gt;personbilar i miljöklass två. För tunga lastbilar i miljöklass 3 är skatten 75&lt;br&gt;000 kr högre jämfört med tunga lastbilar i miljöklass 1. Det extra skatteutta-&lt;br&gt;get utgör en sanktion, som uppgår till 0,3 miljarder kronor brutto och till 0,2&lt;br&gt;mkdr netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150. Bil. 1-4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Redovisning av beräkningsresultat&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 1 nedan redovisas brutto- och nettobeloppen för de enskilda av-&lt;br&gt;vikelserna. Bruttobeloppet motsvarar den transferering som krävs för att den&lt;br&gt;skattskyldiges nettoinkomst skall vara oförändrad om skatteawikelsen&lt;br&gt;slopas. Nettobeloppet utgörs av bruttobeloppet efter avdrag för skatt. De&lt;br&gt;första 119 awikelsema avser saldopåverkande awikelser som utgör förmå-&lt;br&gt;ner. Awikelsema 120-127 är sanktioner, vilket innebär att beloppet är fra-&lt;br&gt;mräknat som ett negativt skattepliktigt bidrag. Awikelsema 128-158 är icke&lt;br&gt;saldopåverkande, dvs ett slopande av awikelsen samtidigt med införande av&lt;br&gt;ett skattepliktigt bidrag påverkar inte den offentliga sektorns saldo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 Skatteawikelser 1993-1996. Miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saldopåverkande&lt;br&gt;avvikelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförmån brutto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförmån netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stipendier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hittelön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning för blod m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Intäkter vid försäljning&lt;br&gt;av vilt växande bär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utlandstillägg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadsersättning&lt;br&gt;personal SIPRI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadsersättning till&lt;br&gt;utländska forskare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utlandstraktamenten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tjänsteinkomster vistelse&lt;br&gt;utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Tjänsteinkomster utländska&lt;br&gt;fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Pensionskostnader för&lt;br&gt;arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Ersättning pga politisk&lt;br&gt;förföljelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Ersättning till&lt;br&gt;neurosedynskadade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Kontantunderstöd av&lt;br&gt;arbetslöshetsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Arbetsgivares utgifter&lt;br&gt;för personalsjukvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;Personalrabatter mm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,02 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,00 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,00 Upphört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,42 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,42 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,02 0,02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,00 0,00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,06 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5,83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,42 Upphört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,01 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,01&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,00 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,00 Upphört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,61 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2,90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,01 0,01&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,00 0,00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,25 Upphört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader i tjänst, allmänna avdrag&lt;br&gt;17 Underskott i litterär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Avdrag för dubbel&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bosättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för resor till&lt;br&gt;och från arbetet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för hemresor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för&lt;br&gt;pensionspremier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvittning av underskott&lt;br&gt;i aktiv näring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saldopåverkande&lt;br&gt;avvikelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförmån brutto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförmån netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 &amp;nbsp;Uttag av bränsle m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 &amp;nbsp;Avverkningsrätt till skog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 &amp;nbsp;Näringsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 &amp;nbsp;Avgångsvederlag till&lt;br&gt;jordbrukare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 &amp;nbsp;Avyttring av näringsfastighet&lt;br&gt;och liknande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,48 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,51&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,74 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,76&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader i näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anläggning av skog m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Substansminskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avdrag till och från&lt;br&gt;arbetet näringsidkare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till regional&lt;br&gt;utvecklinsgfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagemedskrivning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pågående arbeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kämkraftsanläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadskooperationens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;garantifond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,03 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,02 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgifter VPC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dubbelbeskattningsavtal,&lt;br&gt;tax sparing&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koncernbidrags dispens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skadeförsäkringsföretag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rabatt från ekonomiska&lt;br&gt;föreningar m.m..&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksbank, -kassa m m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,01 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogskonto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsättning till&lt;br&gt;pensionsstiftelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteutj ämningsreserv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3,08 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2,02 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återföring&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annellavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2,60 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1,82 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överavskrivningar avseende&lt;br&gt;inventarier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Periodiseringsfonder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direktavskrivningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Intäkter och kostnader i kapital samt skattereduktioner&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning småhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning bostadsrätter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Realisationsvinst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utdelning aktier mm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;4,56 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3,20 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppskov reavinstbeskattning&lt;br&gt;fastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uttag av aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allemansfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ri skkapitala vdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Kostnader i kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 &amp;nbsp;Konsumtionskrediter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 &amp;nbsp;Reaförluster,&lt;br&gt;marknadsnoterade aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 &amp;nbsp;Marknadsnoterade&lt;br&gt;fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saldopåverkande&lt;br&gt;avvikelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförmån brutto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförmån netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktioner mm&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ROT-reduktioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,40 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,52 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Understödsföreningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Akademier m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företagareförening m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Erkända arbetslöshetskassor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ideella föreningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kyrkor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,42 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,42&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,30 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,30&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;70 Ägare av vissa fastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 Lag om nedsättning av&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 Lag om tillf avvikelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;från lagen om soc.avg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 Anställningsstöd GAS/RAS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 &amp;nbsp;Utländska artister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 &amp;nbsp;Ersättning skiljemannauppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 6 Ersättning till idrottsutövare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 &amp;nbsp;Bidrag från Sveriges författarfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 &amp;nbsp;Vinstandelsstiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt, undantag från skatteplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 &amp;nbsp;Upplåtelse hyresrätt m.m.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TV-licenser m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän nyhetstidning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2,39 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1,80 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsfria periodiska&lt;br&gt;medlemsblad m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annan periodisk&lt;br&gt;publikation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationell&lt;br&gt;personbefordran&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Immateriella rättigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Framförande av litterärt&lt;br&gt;verk m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av bildkonst m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biografföreställningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konserter och&lt;br&gt;cirkusföreställningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Läkemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frimärken, sedlar, mynt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lotterier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2,54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2,91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omsättning av nybyggda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2,15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Postbefordran&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,10 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,08 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrottsevenemang&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej subventionerad utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Avvikelsen redovisas inte eftersom normen medför att kapitalkostnaden för boende&lt;br&gt;i hyresrätt och boende i egna hem behandlas på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saldopåverkande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteförmån brutto&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteförmån netto&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;awikelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattesats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 Livsmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 Serveringstjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1,15 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,86 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 Rumsuthyming m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 Personbefordran&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 Skidliftar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 Postbefordran&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,55 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,42 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 Allmän nyhetstidning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Undantag för skattskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104 Ideella föreningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsperiod&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;105 Tidpunkten för redovisningsskyldighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i byggnadsrörelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för ingående skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106 Ingående skatt på jordbruksarrende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punktskatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrikes transporter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på diesel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebefrielse bandrift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebefrielse inrikes&lt;br&gt;sjöfart&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elförbrukning i&lt;br&gt;norrlandskommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på el för gas-&lt;br&gt;värme- vatten- och&lt;br&gt;elförsöijning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Differentierat skatteuttag&lt;br&gt;på fossila bränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebefrielse biobränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till värmeverk med&lt;br&gt;9 öre/kWh för levererad&lt;br&gt;värme till industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halvt avdrag för allmän&lt;br&gt;energiskatt på bränsle som&lt;br&gt;förbrukats för produktion&lt;br&gt;av värme vid samtidig&lt;br&gt;produktion av värme och&lt;br&gt;skattepliktig elektrisk&lt;br&gt;kraft i en kraftvärmeanläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;116 Bränsle som åtgår vid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;produktion av elkraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 Avdrag för koldioxidskatt&lt;br&gt;på bränsle som åtgått&lt;br&gt;för metallurgiska processer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 Avdrag för koldioxidskatt&lt;br&gt;på bränsle som förbrukats&lt;br&gt;inom SNI 2-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 Skattebefrielse för&lt;br&gt;inrikes sjöfart&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saldopåverkande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattesanktion brutto&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattesanktion netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvikelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;----------------------------------- -----------------------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapital och punktskatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120 Ränteutgifter - 21%&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;reduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-0,19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-0,22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-0,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bostadsrättsföreningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Punktskatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122 Energiskatt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;förbrukning SNI1-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt -&lt;br&gt;förbrukning j ordbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på viss&lt;br&gt;elektrisk kraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild skatt för&lt;br&gt;elektrisk kraft från&lt;br&gt;kärnkraftverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,62 &amp;nbsp;&amp;nbsp;-2,82&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-3,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,89 &amp;nbsp;&amp;nbsp;-2,03&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-2,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ej saldopåverkande&lt;br&gt;avvikelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförmån brutto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförmån netto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128 Flyttningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129 Värnpliktigas förmåner&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidragsförskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Särsk. bidrag till&lt;br&gt;arbetslösa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handikappersättning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till adoption&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engångsbidrag vid&lt;br&gt;arbetsplacering av&lt;br&gt;flyktingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KBT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ensamståendebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,76 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;0,00 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra transfereringar enl LAF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Kostnader i tjänst allmänna avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142 Särskilt grundavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;pensionärer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ej saldopåverkande&lt;br&gt;avvikelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Skatteförmån brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Skatteförmån netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Tilläggspensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F öräldrapenning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vårdbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vuxenstudiebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delpension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;151 Dagpenning reputbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152 Utbildningsbidrag för&lt;br&gt;doktorander&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153 Timersättning komvux,&lt;br&gt;särvux o sfi&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154 Arbetsskada, livränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155 Startbidrag egen rörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156 Ersättning för&lt;br&gt;närståendevård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157 Beskattade förmåner&lt;br&gt;egenföretagare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,84 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158 Statens lönesumma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,34 Upphört&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I tabell 2 redovisar awikelsema summerade och fördelade på de olika&lt;br&gt;skatteslagen. Totalt uppgår de saldopåverkande bruttoförmånema till 128&lt;br&gt;miljarder kronor för år 1996. De redovisade sanktionerna uppgår till 15&lt;br&gt;miljarder kronor medan de icke saldopåverkande awikelsema uppgår till 60&lt;br&gt;miljarder kronor. Att sanktionerna redovisas till ett relativt litet belopp beror&lt;br&gt;på som tidigare nämnts att någon egentlig genomgång av sanktioner ej gjorts&lt;br&gt;förutom genomgången på punktskatteområdet. Av tabellen framgår att de&lt;br&gt;största awikelsema finns under inkomstslaget kapital och reducerd skatte-&lt;br&gt;sats för mervärdesskatt. Under kapital förklaras awikelsen av bland annat&lt;br&gt;skatteawikelsen för småhus och bostadsrätter. Andra stora awikelser avser&lt;br&gt;avkastningsskatten och skatten på realisationsvinster. Under mervärdesskat-&lt;br&gt;ten förklaras awikelsema av framförallt av den reducerade skattesatsen på&lt;br&gt;livsmedel, vilken beräknas till 21 miljarder kronor brutto. Awikelsema&lt;br&gt;under punktskatter uppgår till knappt 18 miljarder kronor brutto. För punkt-&lt;br&gt;skatter sker ingen redovisning för inkomståren 1993 och 1994, beroende på&lt;br&gt;att normen har anpassats till den nya energiskattelagen som trädde i kraft&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Skatteawikelser fördelade efter skatteområden. Miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteområde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoa wikelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoawikelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldopåverkande förmåner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav inkomstbeskattning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav inkomst av tjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav inkomst av kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav inkomst av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav skattskyldighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav reduktioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav socialavgifter och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav mervärdeskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav undantag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav skattesats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav punktskatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldopåverkande sanktioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav inkomst av kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav i punktskatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt saldopåverkande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej saldopåverkande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skatteawikelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det bör än en gång poängteras att samtliga skatteawikelser är beräkna-&lt;br&gt;de på marginalen, varför ingen summering till totalbelopp egentligen kan&lt;br&gt;göras. Detta har ändock gjorts för att man skall få en uppfattning om awi-&lt;br&gt;kelsemas betydelse inom olika skatteområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 3 redovisas skatteawikelsema efter den typ av förmån awikelsen&lt;br&gt;avser. Den största awikelsen beror på för låg skattesats. Till denna grupp&lt;br&gt;har förts det för låga skatteuttaget för boende och avkastningsskatten. Även&lt;br&gt;skatteförmånen för diesel har förts till denna grupp. Andra stora awikelser&lt;br&gt;som hör till denna grupp är lägre skatt på livsmedel och personbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för privata levnadskostnader kan till största delen förklaras av&lt;br&gt;avdraget för resor till och från arbetet. Under gruppen &amp;quot;räntefri skattekredit&amp;quot;&lt;br&gt;redovisas awikelsema till 22 miljarder kronor brutto. De största awikelser-&lt;br&gt;na avser diverse olika uppskov samt de reserveringsmöjligheter som företa-&lt;br&gt;gen har genom möjligheten att göra avsättningar till periodiseringsfonder&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Skatteawikelser fördelade efter typ av avvikelse. Miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typ av awikelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoavvikelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoavvikelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldopåverkande förmåner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej skatteplikt&lt;br&gt;Avdrag för privata&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;levnadsomkostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för icke&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förvärvsanknutna kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntefii skattekredit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För låg skattesats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För stort kostnadsavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Icke skattskyldighet för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ideella föreningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga undantag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saldopåverkande sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hög skattesats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej saldopåverkande förmåner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa skatteawikelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I tabell 4 redovisas stödet till boende under inkomståret 1996 enligt olika&lt;br&gt;redovisningsprinciper. Enligt statsbudgetens principer redovisas stödet till&lt;br&gt;50 miljarder kronor. Beloppen är inte jämförbara i storlek eftersom räntebi-&lt;br&gt;draget är skattepliktigt medan bostadsbidraget och bostadstillägget för&lt;br&gt;pensionärer (BTP) är icke skattepliktiga transfereringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hänsyn även tas till såväl saldopåverkande som icke-saldopåverkande&lt;br&gt;avvikelser uppgår istället bruttostödet till 68 miljarder kronor medan det&lt;br&gt;netto uppgår till 47 miljarder kronor. Räntebidraget är ett generellt bidrag&lt;br&gt;kopplat till fastigheten medan BTP och bostadsbidrag är behovsprövade.&lt;br&gt;Stödet till egna hem och bostadsrätter via den för låga avkastningen är be-&lt;br&gt;räknat som avkastningen på marknadsvärdet med avdrag för fastighetsskat-&lt;br&gt;ten. Den fastighetsskatt som erläggs för flerfamilj sfastigheter ingår inte i&lt;br&gt;redovisningen. Vid en nettoredovisning av räntebidraget uppgår detta till 42&lt;br&gt;% av det totala stödet medan det enligt statsbudgetens redovisningsprinciper&lt;br&gt;uppgår till 59 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4. Redovisning av stöd till boende enligt statsbudgetens redovisningsprind- Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;per, nettoredovisning och bruttoredovisning. Miljarder kronor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;_...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalenderåret 1996. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Dllagä 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typ av stöd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd i miljarder kronor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andel av totalt stöd&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Netto Budget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KBT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning egna hem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning bostadsrätter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter bostadsrätter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa stöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;‘Budget’ anger hur bidragen redovisas i budgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Netto’ anger den nettokostnad som de olika stöden innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Brutto’ anger bruttokostnaden för de olika stöden, dvs om skatteplikt införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 5 redovisas stödet till massmedia dels vad som utbetalas i direkta&lt;br&gt;bidrag över statsbudgeten, dels inklusive beräknade skatteawikelser. Enligt&lt;br&gt;statsbudgeten uppgår stödet till massmedia via det allmänna presstödet till&lt;br&gt;knappt 0,4 miljarder kronor. Om hänsyn även tas till de skatteawikelser&lt;br&gt;som finns ökar bruttostödet till 4,1 miljarder kronor, dvs det stöd som ges&lt;br&gt;via skattesystemet är 10 gånger större än det stöd som anvisas via budgeten.&lt;br&gt;Netto uppgår stödet inklusive det allmänna presstödet till 3,1 miljarder kro-&lt;br&gt;nor. Av det totala stödet utgör pressstödet ca 10 % medan awikelsema utgör&lt;br&gt;ca 90 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5. Redovisning av stöd till massmedia. Miljarder kronor.&lt;br&gt;Kalenderåret 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typ av stöd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd i miljarder kronor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andel av totalt stöd&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Budget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Netto Budget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänt presstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej mervärdesskatteplikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dagstidningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej mervärdesskatteplikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TV-Hcenser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1,37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej mervärdesskatteplikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;periodiska medlemsblad mm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa stöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6. Skatteawikelser fördelade på utgiftsområden. Miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsområde &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bruttoawikelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nettoavvikelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rikets styrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsekonomi och&lt;br&gt;finansförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltning och&lt;br&gt;uppbörd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesförvaltning o&lt;br&gt;internationell samverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt bistånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandrare och&lt;br&gt;flyktingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälsovård,sjukvård och&lt;br&gt;social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid&lt;br&gt;sjukdom o handikapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid&lt;br&gt;ålderdom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet för&lt;br&gt;familjer och bam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk trygghet vid&lt;br&gt;arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och&lt;br&gt;universitetsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur, medier, trossamfund&lt;br&gt;och fritid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsplanering,&lt;br&gt;bostadsförsöijn. o byggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regional utjämning o&lt;br&gt;utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän miljö- och naturvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- o skogsbruk, fiske&lt;br&gt;med anslutande näringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bidrag till&lt;br&gt;kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgiften till Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Generell skatteförmån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa skatteawikelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166,71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173,94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I tabell 6 redovisas de summerade skatteawikelsema fördelade på ut-&lt;br&gt;giftsområden. Vid bruttoredovisning återfinns de största stöden inom områ-&lt;br&gt;den ekonomisk trygghet vid ålderdom, ekonomisk trygghet för familjer och&lt;br&gt;barn samt näringsliv. Andra större områden är kommunikationer, samhälls-&lt;br&gt;planering och bostadsförsörjning samt stöd till kulturen. Awikelser som ej&lt;br&gt;kunnat hänföras till något enskilt utgiftsområde redovisas som generella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;awikelser. Exempel på sådana awikelser är avdrag för resor till och från Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;arbetet, uppskov med realisationsvinstbeskattning och de flesta av av- Bilaga 3&lt;br&gt;vikelsema avseende juridiska personers inkomstbeskattning. Även den lägre&lt;br&gt;skattesatsen för livsmedel har förts till denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 7a-b redovisas ett antal olika transfereringar exklusive och inklu-&lt;br&gt;sive skatteawikelser. När hänsyn tas till skatteawikelser ökar transfere-&lt;br&gt;ringsbeloppen med mellan 50 och 60 miljarder kronor. En redovisning in-&lt;br&gt;klusive skatteawikelser gör samtliga transfereringar jämförbara. Den skill-&lt;br&gt;nad som framkommer åskålidggörs i tabell 7b, där de olika transfereringar-&lt;br&gt;nas relativa andel framgår. Enligt gängse redovisning uppgår pensionerna&lt;br&gt;till 58 % av de totala transfereringsbeloppen medan de uppgår till 54 % när&lt;br&gt;hänsyn även tas till skatteawikelser. Barn- och bidragsförskott ökar sin&lt;br&gt;andel från 4 % till 7 % av de totala transfereringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7a. Transfereringar exkl. respektive inkl, skatteawikelser 1993 - 1996.&lt;br&gt;Miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typ av transferering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkl, skat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teawikels&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KBT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KAS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönegaranti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag, bidragsförskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring*-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;föräldraförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa transfereringar&lt;br&gt;varav icke saldopåverkande&lt;br&gt;avvikelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;317,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;328,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;332,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;327,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;368,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;383,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;383,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7b Transfereringar exkl. respektive inkl, skatteawikelser 1993 - 1996.&lt;br&gt;Procentuell fördelning. Miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typ av transferering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;br&gt;inkl, skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eawikelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg pensionärer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KAS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönegaranti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag, bidragsförskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föräldraförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I tabell 8 redovisas stödet till boende. Detta stöd har tidigare redovisats i&lt;br&gt;tabell 4, men i tabell 8 särredovisas dessutom fastighetsskatten och vidare&lt;br&gt;fördelas stödet på olika kategorier av boende. Den första indelningen har&lt;br&gt;skett utifrån vilken boendeform man har, d.v.s småhus, bostadsrätt eller&lt;br&gt;hyresrätt. Under respektive fastighetsform har en gruppering skett utifrån&lt;br&gt;om ingen, halv eller hel fastighetsskatt utgår. Småhus är undantagna från&lt;br&gt;fastighetsskatt under de första fem åren. För de följande fem åren utgår halv&lt;br&gt;fastighetsskatt medan hel fastighetsskatt tas ut från och med år elva. För&lt;br&gt;flerfamilj sfastigheter gäller att ingen fastighetsskatt utgår för de första tio&lt;br&gt;åren medan halv fastighetsskatt utgår under de tre följande åren, varefter hel&lt;br&gt;fastighetsskatt utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8. Nettostöd till boendet fördelat efter fastighetsstyp och fastighetens ålder. Bilaga 3&lt;br&gt;Inkomstår 1996. Miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastig- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattesanktioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatte-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Offentliga bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa stöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;förmån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;stöd i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;i kr per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;netstyp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighets- Ej utnyttjat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Ränte-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Bostads-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;mdkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1000 kr i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ränte-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknads-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;taxerings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräknad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inkl. KBT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;värde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avkastning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och bo-&lt;br&gt;bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småhus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälv skatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-0,15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Helskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-15,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen skatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-0,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halv skatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-0,35&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-0,41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Helskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-1,49&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-1,73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flerfamiljsfastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halv skatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-0,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hel skatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-2,49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I de två första kolumnerna redovisas de skatteawikelser som är sanktio-&lt;br&gt;ner. Fastighetsskatten, som redovisas i den första kolumnen, är enligt nor-&lt;br&gt;men i sin helhet en sanktion. I den andra kolumnen redovisas en sanktion&lt;br&gt;som enbart berör bostadsrätter. Sanktionen består i att ingen restitution eller&lt;br&gt;återbetalning sker för de eventuella underskott som uppkommer i förening-&lt;br&gt;en. Kolumn tre redovisas skatten på den beräknade avkastningen på eget&lt;br&gt;boende. Avkastningen har beräknats som 5,5 % på fastighetens mark-&lt;br&gt;nadsvärde. Enligt normen är fastighetsskatten en sanktion, medan den skatt&lt;br&gt;som egentligen borde utgå på en beräknad avkastning är en förmån. I ijärde&lt;br&gt;kolumnen redovisas räntebidragen fördelade på de olika grupperna av fastig-&lt;br&gt;heter. Beloppen avser nettobidraget, dvs det är bidraget efter skatt som redo-&lt;br&gt;visas. I kolumn fem redovisas bostadsbidrag och bostadstillägg för&lt;br&gt;pensionärer. I kolumn 6 har de totala stöden summerats. Kolumn 7 redovi-&lt;br&gt;sar stödet i kronor per 1000 kr i taxeringsvärde fördelat på de olika boende-&lt;br&gt;typerna. Av tabellen framgår att stödet redovisat på detta sätt samvarierar&lt;br&gt;mer med fastighetens ålder än med fastighetstyp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det redovisade materialet bygger på vissa schabloner och anta-&lt;br&gt;ganden visar redovisningen att stödet till olika former av boende är en kom-&lt;br&gt;plex fråga och att det är viktigt att alla typer av stöd beaktas vid ändringar&lt;br&gt;och analyser av boendestödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 9 redovisas hur de icke skattepliktiga bidragen påverkar&lt;br&gt;inkomstfördelningen. Tabellerna visar hushållens sammanlagda taxerade&lt;br&gt;inkomst enligt gällande skatteregler och efter det att hänsyn tagits till de icke&lt;br&gt;skattepliktiga transfereringarna. Den korrigerade inkomsten har således&lt;br&gt;ökats med dels de icke skattepliktiga bidragen samt de skatteawikelser som&lt;br&gt;är kopplade till dessa. För exempelvis barnbidraget innebär detta att den&lt;br&gt;taxerade inkomsten har ökats med barnbidraget och den skatteawikelse som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser barnbidraget. På detta sätt redovisas hur de icke skattepliktiga trans-&lt;br&gt;fereringarna, vid en omräkning till skattepliktiga transfereringar skulle på-&lt;br&gt;verka inkomsten. Tabellerna har delats upp på tre kategorier, barnfamiljer,&lt;br&gt;pensionärer och övriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 9A redovisas effekterna av omräkningen för gruppen barnfamil-&lt;br&gt;jer. Av tabellen framgår att det finns 47 000 hushåll med en sammanlagd&lt;br&gt;taxerad inkomst som understiger 50 000 kr. När de icke skattepliktiga bidra-&lt;br&gt;gen räknas om till skattepliktiga bidrag kommer endast 4 000 av dessa hus-&lt;br&gt;håll ligga kvar med en korrigerad inkomst som understiger 50 000 kronor.&lt;br&gt;För 17 000 hushåll har bidragen så stor betydelse att den taxerade inkomsten&lt;br&gt;efter omräkning uppgår till minst 200 000 kronor. I de lägre inkomstinter-&lt;br&gt;vallen innebär omräkningen av bidragen att hushållen flyttar upp 1-4 in-&lt;br&gt;komstklasser, vilket motsvarar en inkomst som är 25-100 000 kronor högre.&lt;br&gt;I mellaninkomstintervallen motsvarar bidragen en uppflyttning för de flesta&lt;br&gt;hushåll med upp till tre intervall, vilket motsvarar en inkomstökning med&lt;br&gt;mellan 25-75 000 kronor. För hushåll med höga inkomster motsvarar de&lt;br&gt;icke skattepliktiga bidragen att den totala skattepliktiga inkomsten flyttas&lt;br&gt;upp ett till två intervall, vilket motsvarar en inkomstökning med mellan 25-&lt;br&gt;50 000 kronor. För hushåll i de övre inkomstintervallen förklaras ökningen&lt;br&gt;av barnbidraget medan för hushållen med de lägsta inkomsterna ökningen&lt;br&gt;förklaras av barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet hushåll med en sammanlagd taxerad inkomst som överstiger&lt;br&gt;400 000 kronor uppgår till 22 % eller 240 000. När hänsyn tas till de icke&lt;br&gt;skattepliktiga bidragen ökar andelen hushåll med inkomster över 400 000&lt;br&gt;kronor till 30 % eller 330 000 hushåll, dvs med 90 000 hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 9B redovisas effekten av omräknade bidrag på hushållens&lt;br&gt;sammanlagda taxerade inkomst för gruppen pensionärshushåll. Här är bety-&lt;br&gt;delsen av skatteawikelser inte lika markant, men är ändå betydande för&lt;br&gt;hushåll i de lägre inkomstintervallen. De bidrag som beaktats är bostadstil-&lt;br&gt;lägg för pensionärer, socialbidrag samt den skatteförmån som det särskilda&lt;br&gt;grundavdraget innebär. Den lägre skatt som det särskilda grundavdraget&lt;br&gt;medför jämfört med det vanliga grundavdraget har räknats om till ett skatte-&lt;br&gt;pliktigt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 9C redovisas slutligen motsvarande effekter för gruppen övriga&lt;br&gt;hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-52.png" style="width:18pt;height:542pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-53.png" style="width:51pt;height:576pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-54.png" style="width:198pt;height:16pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-55.png" style="width:112pt;height:16pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-56.png" style="width:53pt;height:12pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-57.png" style="width:44pt;height:12pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-58.png" style="width:53pt;height:12pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-59.png" style="width:87pt;height:12pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-60.png" style="width:78pt;height:12pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-61.png" style="width:78pt;height:12pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-62.png" style="width:113pt;height:12pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-63.png" style="width:104pt;height:12pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-64.png" style="width:96pt;height:13pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-65.png" style="width:87pt;height:13pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-66.png" style="width:78pt;height:12pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-67.png" style="width:70pt;height:12pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-68.png" style="width:62pt;height:12pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-69.png" style="width:53pt;height:12pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-70.png" style="width:44pt;height:12pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-71.png" style="width:36pt;height:12pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-72.png" style="width:19pt;height:8pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-73.png" style="width:10pt;height:8pt;"/&gt;
&lt;p&gt;O\&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-74.png" style="width:10pt;height:11pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-75.png" style="width:10pt;height:7pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-76.png" style="width:10pt;height:8pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-77.png" style="width:10pt;height:7pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-78.png" style="width:10pt;height:7pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-79.png" style="width:10pt;height:8pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-80.png" style="width:10pt;height:8pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-81.png" style="width:10pt;height:8pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-82.png" style="width:10pt;height:8pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-83.png" style="width:10pt;height:8pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-84.png" style="width:10pt;height:8pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-85.png" style="width:10pt;height:8pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-86.png" style="width:10pt;height:8pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-87.png" style="width:10pt;height:8pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-88.png" style="width:10pt;height:7pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-89.png" style="width:10pt;height:8pt;"/&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■ CM \Q&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;cd c-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ud cd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O\&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;• r» tt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;g&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;• o r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o ”&amp;lt;r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;^r&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O\&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C*&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;» ud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;CM MD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;xr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T—&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■M-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O\&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r- o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ch&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;O UD o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;o cm ud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c-* o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;03&lt;/sup&gt; d&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'-p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;CM CM CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;?&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;?&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cp7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;D &amp;lt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ud ö ud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;UD C- o CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD t&amp;quot;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt; CM CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;CM CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cd cd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■vr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt; 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-90.png" style="width:21pt;height:542pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-91.png" style="width:10pt;height:22pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-92.png" style="width:11pt;height:28pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-93.png" style="width:32pt;height:28pt;"/&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c3&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-94.png" style="width:10pt;height:19pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-95.png" style="width:41pt;height:79pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-96.png" style="width:58pt;height:81pt;"/&gt;
&lt;p&gt;04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150. Bil. 1—4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03150/prop_199596__150-97.png" style="width:289pt;height:575pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9C. Andelen övriga hushåll fördelade efter summan av hushållens taxerade inkomst och motsvarande inkomst när hänsyn tas till effekten av skattefria&lt;br&gt;bidrag. Prognos inkomståret 1995&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Q&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Q&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;d&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;un&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Beskrivning av de enskilda skatteawikelsema&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Inkomstbeskattningen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1.1 Inkomst av tjänst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stipendier är skattefria enligt kommunalskattelagen när de är avsedda för&lt;br&gt;mottagarens utbildning m.m. och inte utgör ersättning för arbete. Skatteav-&lt;br&gt;vikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller&lt;br&gt;egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som&lt;br&gt;begått brott är i princip ersättning för prestation. Skatteawikelsen avser in-&lt;br&gt;komstskatt och särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar för blod. Enligt samma princip som för hittelön är ersättn-&lt;br&gt;ing till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk skattefri. Skatteav-&lt;br&gt;vikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av försäljning av vilt växande bär. Försäljning av vilt växande&lt;br&gt;bär och svamp samt kottar är skattefri upp till en ersättning på 5 000 kr.&lt;br&gt;Eftersom inkomsten utgör ersättning för arbete avser skatteawikelsen&lt;br&gt;inkomstskatt och socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsersättning i form av utlandstillägg. Nämnda ersättningar och&lt;br&gt;därmed likställda förmåner såsom fri bostad och bostadskostnadsersättning&lt;br&gt;är ej skattepliktiga för utanför Sverige stationerad personal vid&lt;br&gt;utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet. Skatteawikelsen&lt;br&gt;avser inkomstskatt och särskild löneskatt för den del av ersättningen som&lt;br&gt;överstiger merkostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI. Ersättningar avseende&lt;br&gt;ökade levnadsomkostnader och skolavgifter för barn samt fri bostad är ej&lt;br&gt;skattepliktig när ersättningen anvisats av styrelsen för SIPRI till vissa ut-&lt;br&gt;ländska forskare. Skattefriheten har motiverats med svårigheter att rekrytera&lt;br&gt;forskare. Skatteawikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt för den&lt;br&gt;del av ersättningen som överstiger merkostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsersättning till utländska forskare. Enligt lagen om beskattning&lt;br&gt;av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige stadgas skattefrihet för&lt;br&gt;vissa kostnadsersättningar. Särskilt beslut fordras av forskarskattenämnd.&lt;br&gt;Skatteawikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt för den del av&lt;br&gt;ersättningen som överstiger merkostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandstraktamenten. Ersättningen är ej skattepliktig om den ej översti-&lt;br&gt;ger vissa fastställda belopp. Skatteawikelsen avser inkomstskatt och&lt;br&gt;socialavgifter för den del av ersättningen som överstiger merkostnader för&lt;br&gt;utlandsvistelsen. Under hösten 1993 fattade riksdagen beslut om ändrade&lt;br&gt;regler för utlandstraktamenten, varvid ersättningen i princip motsvarar den&lt;br&gt;merkostnad som uppkommer. Utlandstraktamenten utgör således inte längre&lt;br&gt;någon awikelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands. Den s k ettårsregeln&lt;br&gt;medger skattefrihet i Sverige, även om ingen beskattning skett utomlands.&lt;br&gt;Om anställningen varat minst ett år i samma land och i allmänhet avsett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställning hos annan än svenska staten eller svensk kommun medges befri-&lt;br&gt;else från skatt även om ingen beskattning skett i verksamhetslandet.&lt;br&gt;Skatteawikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg. Skattefrihet&lt;br&gt;föreligger för anställning ombord på utländskt fartyg om anställningen och&lt;br&gt;vistelsen utomlands varat minst sex månader och avsett anställning hos&lt;br&gt;arbetsgivare som är svensk juridisk person eller fysisk person bosatt i Sveri-&lt;br&gt;ge. Skatteawikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension. Enligt Kommunal-&lt;br&gt;skattelagen skall arbetsgivarens kostnader inte tas upp till beskattning hos&lt;br&gt;arbetstagaren om kostnaderna avser tryggande av pension genom avsättning&lt;br&gt;eller pensionsförsäkring. Eftersom avsättningen utgör ersättning för utfört&lt;br&gt;arbete skall ersättningen ligga till grund för socialavgifter. Skatteawikelsen&lt;br&gt;vad gäller inkomstskatten beror på skillnaden i marginalskatter vid avsätt-&lt;br&gt;ning och utbetalning av pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar p g a politisk förföljelse o dyl. Ersättningar som kommer&lt;br&gt;från utlandet och som avser ersättning p g a politisk förföljelse och liknande&lt;br&gt;har undantagits från beskattning. Skatteawikelsen avser inkomstskatt och&lt;br&gt;särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till neurosedynskadade. Ersättningen är ej skattepliktig.&lt;br&gt;Skatteawikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagssjukvård. Arbetsgivarens kostnader för personalens sjukvård (i&lt;br&gt;detta sammanhang lika med ersättning för patientavgifter och receptkostna-&lt;br&gt;der) är till vissa delar avdragsgilla. Ersättningen till den anställde var skatte-&lt;br&gt;fri t.o.m. 1995. Skatteawikelsen avsåg inkomstskatt och särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalrabatter m.m. Personalrabatter beskattas inte. Fria resor för&lt;br&gt;anställda inom flyg eller järnväg schablonbeskattas istället för att beskattas&lt;br&gt;som andra förmåner. “Frequent flyer” rabatter beskattas inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.2 Kostnader i tjänst och allmänna avdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Underskott i litterär verksamhet. Underskott i en förvärvskälla får normalt&lt;br&gt;inte kvittas mot överskott i en annan. Underskott i förvärvskälla som avser&lt;br&gt;aktiv näringsverksamhet avseende litterär, konstnärlig eller liknande&lt;br&gt;verksamhet får kvittas mot inkomst av tjänst till den del underskottet avser&lt;br&gt;samma år. Eftersom underskottet kan sparas för att kvittas mot framtida&lt;br&gt;intäkter i näringsverksamhet är skatteawikelsen en skattekredit inom in-&lt;br&gt;komstskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dubbel bosättning. Avdrag för dubbel bosättning medges i vissa fall&lt;br&gt;skattskyldig om dubbel bosättning är skälig p g a makes eller sambos&lt;br&gt;förvärvsverksamhet, svårighet att anskaffa fast bostad på verksamhetsorten&lt;br&gt;eller annan särskild omständighet. Avdraget motiveras med att det främjar&lt;br&gt;rörligheten på arbetsmarknaden. Skatteawikelsen avser inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för resor till och från arbetet. Kostnader som överstiger 6 000 kr&lt;br&gt;(4 000 kr t.o.m. 1994) är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Kostnaden är&lt;br&gt;egentligen en privat levnadskostnad, varför avdraget utgör en skatteawi-&lt;br&gt;kelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemresor. Skattskyldig som har sitt arbete på annan ort än sin hemort&lt;br&gt;äger i vissa fall rätt till avdrag för hemresor. Även detta avdrag motiveras&lt;br&gt;med ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Skatteawikelsen avser inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt för pensionspremier. Avdrag får görs för erlagda pensions-&lt;br&gt;premier. Avdragen är begränsade beloppsmässigt och får i normalfallet ej&lt;br&gt;överstiga ett halvt basbelopp eller 10 % av inkomsten. Om marginalskatten&lt;br&gt;vid utbetalandet av pensionen är lägre än vid inbetalningen av premien upp-&lt;br&gt;står en awikelse. Eftersom &amp;quot;skattebortfallet&amp;quot; inte är definitivt utan endast&lt;br&gt;skjuter skattebetalningen framåt i tiden är awikelsen en skattekredit.&lt;br&gt;Skatteawikelsen avser inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskott av aktiv näringsverksamhet. Underskott av aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet får kvittas mot tjänsteinkomster under de fem första verksamhetså-&lt;br&gt;ren. Avdragsrätten är belagd med olika restriktioner för att förhindra handel&lt;br&gt;med avdragsrätt och att avdragsrätt för samma förvärvskälla kan uppkomma&lt;br&gt;för flera femårsperioder. Kvittning medgavs inte för inkomståret 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.13 Intäkter i näringsverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uttag av bränsle. Enligt huvudregeln (KL 22 § 4 st 1 p) är uttag ur närings-&lt;br&gt;verksamhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärmning är dock&lt;br&gt;undantaget från skatteplikt om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avverkningsrätt till skog mot betalning som skall erläggas under flera&lt;br&gt;är. Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal&lt;br&gt;träffats. Enligt gällande lagstiftning (KL 24 § 5 st pl anv) tilllämpas dock i&lt;br&gt;detta fall kontantprincipen, vilket innebär att beskattningen uppskjuts, varför&lt;br&gt;en räntefri kredit uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsbidrag. Med näringsstöd avses stöd som lämnas av stat eller&lt;br&gt;kommun. Beroende på hur stödet hanteras i näringsverksamheten blir effek-&lt;br&gt;ten olika. Om bidraget används för finansiering av en icke avdragsgill utgift&lt;br&gt;är bidraget i sin helhet att betrakta som en awikelse. Om däremot bidraget&lt;br&gt;används för finansiering av tillgång som enligt allmänna regler får skrivas av&lt;br&gt;med årliga värdeminskningsavdrag är awikelsen enbart en skattekredit.&lt;br&gt;Bidraget fungerar i dessa fall såsom en direktavskrivning. Skatteawikelsen&lt;br&gt;avser inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgångsvederlag till jordbrukare. I vissa fall är avgångsvederlag till&lt;br&gt;jordbrukare inte skattepliktigt. Skatteawikelsen avser inkomstskatt och&lt;br&gt;särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfastighet och bostadsrätter i näringsverksamhet. Vinster vid&lt;br&gt;avyttring av näringsfastigheter skall beskattas i kapital enligt reavinstregler-&lt;br&gt;na, såvida fastigheterna inte är att anse som omsättningstillgångar. Under&lt;br&gt;innehavstiden har kostnaderna varit avdragsgilla i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet, vilket reducerat underlaget för inkomstskatt och socia-&lt;br&gt;lavgifter. Vid beräkning av realisationsvinst återförs avskrivningar och vär-&lt;br&gt;dehöj ande reparationer endast för de senaste fem åren. Skatteawikelsen&lt;br&gt;avser inkomstskatt och socialavgifter på de avdrag avseende avskrivningar&lt;br&gt;och värdehöjande reparationer som gjorts före senaste femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.4 Kostnader i näringsverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anläggning av ny skog. Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som&lt;br&gt;främjar skogsbruk far omedelbart kostnadsföras. Samma avdragsmöjligheter&lt;br&gt;gäller även för bär- och fruktodlingar för inköp och plantering av träd och&lt;br&gt;buskar. Skatteawikelsen utgörs av ränteeffekten på den omedelbara avskriv-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsavdrag. Vid avyttring av skog far fysisk person under innehavsti-&lt;br&gt;den avdrag med högst 50 % av anskaffningsvärdet, medan avdraget för&lt;br&gt;juridiska personer är begränsat till 25 %. Vid taxeringen för ett visst beskat-&lt;br&gt;tningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogsin-&lt;br&gt;täkten. Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskat-&lt;br&gt;tning. Å andra sidan saknas anledning att medge avdrag när värdeökningen&lt;br&gt;på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteawikelsen uppkommer&lt;br&gt;genom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och&lt;br&gt;avser inkomstskatt och socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Substansminskning. Huvudregeln vad gäller avdrag för substansminsk-&lt;br&gt;ningar är ingen skatteawikelse. Enligt en altemativregel kan dock avdraget&lt;br&gt;uppgå till 75 % av täktmarkens allmänna saluvärde då utvinningen påbörja-&lt;br&gt;des. Skatteawikelsen utgörs av ränteeffekten på den snabbare avskrivning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet. Se under kostnader&lt;br&gt;i tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till regional utvecklingsfond. Avdrag får göras för bidrag som&lt;br&gt;lämnas till regional utvecklingsfond. Skatteawikelsen avser inkomsskatt och&lt;br&gt;socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagemedskrivning. Enligt en altemativregel kan lager (gäller ej fastighe-&lt;br&gt;ter) tas upp till 97 % av det samlade anskaffningsvärdet. Skatteawikelsen&lt;br&gt;utgörs av en ränteeffekt på den skattelättnad som lagemedskrivningen med-&lt;br&gt;för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående arbeten. Olika bestämmelser finns för pågående arbeten som&lt;br&gt;utförs på löpande räkning och arbeten som utförs till fast pris. För arbeten&lt;br&gt;på löpande räkning kan samma altemativregel som ovan användas.&lt;br&gt;Skatteawikelsen utgörs av ränteeffekten på den skattelättnad som&lt;br&gt;lagemedskrivningen medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnkrafts anläggning. Företag som driver kämkrafitsanläggning får&lt;br&gt;avdrag för belopp som i räkenskaperna sätts av för framtida hantering av&lt;br&gt;utbränt kärnbränsle. Detta förfarande gäller även företag som mot förskot-&lt;br&gt;tsbetalning åtagit sig att svara för hantering av nämnda slag. Skatteeffekten&lt;br&gt;utgörs av ränteeffekten på den skattelättnad som det omedelbara avdraget&lt;br&gt;medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond. Medel som&lt;br&gt;tillförs stiftelsen är avdragsgilla vid taxeringen liksom även medel som&lt;br&gt;mottages av stiftelsen är skattepliktiga. Stiftelsen är ej skattepliktig för&lt;br&gt;kapitalinkomster. Skattefriheten är slopad från och med inkomståret 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som tillförts Stiftelsen Petroleumindustrins beredskaps fond.&lt;br&gt;Medel som tillförs stiftelsen är avdragsgilla vid taxeringen liksom även&lt;br&gt;medel som mottages av stiftelsen är skattepliktiga. Stiftelsen är ej skatteplik-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tig varken för kapitalinkomster eller övriga inkomster. Skattefriheten är&lt;br&gt;slopad från och med inkomståret 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till VPC. Enligt lag är avgifter som aktiebolag erlägger till VPC&lt;br&gt;att betrakta som avdragsgill kostnad. Avgiften är i skattehänseende, trots att&lt;br&gt;registerföring vid VPC inte är frivillig för aktiebolagen, att betrakta som&lt;br&gt;medlemsavgift. Medlemsavgifter är enligt KL inte avdragsgilla. Skatteawik-&lt;br&gt;elsen avser inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxsparing klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal. I vissa fall kan en&lt;br&gt;skattskyldig få avräkning för den skatt som skulle ha utgått i det andra&lt;br&gt;avtalslandet även om sådan skatt inte har erlagts. Skatteawikelsen avser&lt;br&gt;inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbidragsdispens. Regeringen kan i vissa fall medge avdrag för&lt;br&gt;lämnade bidrag trots att reglerna för koncernbidrag ej är uppfyllda. Detta&lt;br&gt;förutsätter dels att avdraget redovisas öppet, dels att den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs av berörda företag skall vara av samhällsekonomiskt intresse.&lt;br&gt;Skatteawikelsen avser inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeförsäkrings företag. I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlig-&lt;br&gt;het att göra extra avsättningar till säkerhetsreserven. Skatteawikelsen utgörs&lt;br&gt;av ränteeffekten på skillnaden i skatt som det extra avdraget medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar. Ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar far göra avdrag för rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa inte är&lt;br&gt;skattepliktiga hos mottagaren. Skatteawikelsen avser inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypotekskassor och andra liknande institutioner. Avdrag får göras för&lt;br&gt;det belopp som avsatts till reservfond, i den mån avsättningen är nödvändig&lt;br&gt;för att bygga upp fonden till ett belopp som motsvarar 2 % av inrättningens&lt;br&gt;skulder. Skatteawikelsen, som har upphört från 1995, utgörs av en ränteef-&lt;br&gt;fekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogskonto. Skogskontolagen ger möjlighet till uppskov av beskattning&lt;br&gt;av de intäkter som är hänförliga till skogsbruk. De medel som sätts in på&lt;br&gt;skogskonto utgör underlag för avdrag vid taxeringen. Avsättningen begrän-&lt;br&gt;sas i tid till 10 år på skogskonto och 20 år på skogsskadekonto. Avkastning-&lt;br&gt;en på skogskonto beskattas med 15 %. Skatteawikelsen avser räntan på&lt;br&gt;skattekrediten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättning till personalstiftelse. Arbetsgivare far rätt att göra avdrag för&lt;br&gt;medel som avsatts till personalstiftelse för tryggande av pensionsutfästelse.&lt;br&gt;Visst undantag finns för fåmansföretag med mindre än 30 årsarbetskrafter.&lt;br&gt;Stiftelsen är mer förmånligt beskattad än näringsidkaren. Skatteawikelsen&lt;br&gt;avser inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsreserv (surv). Surv var en reserveringsmöjlighet i&lt;br&gt;näringsverksamhet. Avsättning till skatteutjämningsreserv fick göras för&lt;br&gt;sista gången vid 1994 års taxering. Skatteawikelsen avser ränteeffekten på&lt;br&gt;skattekrediten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återföring av skatteutjämningsreserv. Avsättning till skatteutjämnings-&lt;br&gt;reserv upphörde 1993 (1994 års taxering). 9/10 av beloppet skall återföras&lt;br&gt;till beskattning i princip i lika delar under en period om sju år, varför&lt;br&gt;skatteawikelsen kvarstår. En definitiv skattelättnad avseende skatten på 10&lt;br&gt;% av den totala avsättningen uppkommer därvid. I redovisningen har anta-&lt;br&gt;gits att denna lättnad uppkommer år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annellavdrag. För att i viss mån öka incitamenten för företagen att finan-&lt;br&gt;siera sina investeringar med nyemitterat kapital medgavs företagen t.o.m. in-&lt;br&gt;komståret 1993 avdrag för gjorda utdelningar. Avdraget var begränsat till&lt;br&gt;under året utdelade medel, dock högst 10 % av vad som inbetalts på aktien&lt;br&gt;ifråga. Det totala beloppet fick heller aldrig överstiga det belopp som inbe-&lt;br&gt;talts för aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öv er avskrivningar. Den bokföringsmässiga avskrivningstiden bestäms&lt;br&gt;av tillgångens livstid i bolaget, medan den skattemässiga avskrivningstiden&lt;br&gt;bestäms enligt lag. Detta innebär att bokföringsmässiga och skattemässiga&lt;br&gt;avskrivningar endast undantagsvis överensstämmer. Skatteregeln medger att&lt;br&gt;en tillgång skrivs av snabbare än vad som är ekonomiskt motiverat. Skatte-&lt;br&gt;awikelsen avser ränteeffekten på skattekrediten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodiseringsfonder. Periodiseringsfond är en vinstanknuten reser-&lt;br&gt;veringsmöjlighet där närmgsidkaren/bolaget kan reservera medel under&lt;br&gt;högst fem år. Reserveringsmöjligheten innebär en skattekredit på det reser-&lt;br&gt;verade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direkt avskrivningar. För kostnader som är nedlagda i näringsfastigheter&lt;br&gt;mellan 1 november 1994 och 31 maj 1996 erhålls ett direktavdrag med&lt;br&gt;50 %. Avdrag skall i första hand ske mot periodiseringsfond och surv-medel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.5 Intäkter av kapital&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avkastning småhus. Avkastning från eget hem behöver ej tas upp till be-&lt;br&gt;skattning. Däremot utgår fastighetsskatt med 1,7 % av taxeringsvärdet. Net-&lt;br&gt;tot av skatten på intäkten och fastighetsskatten utgör en skatteawikelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastning bostadsrätt. Bostadsrättsföreningen skall årligen som intäkt ta&lt;br&gt;upp 3 % av fastighetens taxeringsvärde. Däremot skall medlemmarna inte ta&lt;br&gt;upp någon intäkt för sitt nyttjande. Eftersom marknadsvärdet för lägenheter-&lt;br&gt;na överstiger fastighetens marknadsvärde uppstår en skatteawikelse. Värdet&lt;br&gt;av skatteawikelsen uppgår till skillnaden i skatt på intäkten av lägenheten&lt;br&gt;och den intäkt som tas upp av föreningen samt fastighetsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realisationsvinst. Beskattning av värdeökning på aktier som orsakas av&lt;br&gt;kvarhållen vinst i bolaget sker först vid realisationstillfället. Räntan på denna&lt;br&gt;skattekredit är en skatteawikelse. Under 1994 uppgick skatten på realisa-&lt;br&gt;tionsvinster vid försäljning av aktier till 12,5 % medan skattesatsen för övri-&lt;br&gt;ga kapitalinkomster var 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning på aktier. Under 1994 var utdelningsinkomster undantagna&lt;br&gt;från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allemansfond. Reavinster på allemansfonder beskattas till 20 % medan&lt;br&gt;reavinster på andra fondandelar beskattas till 30 %. Skatteawikelsen avser&lt;br&gt;inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningsskatt på pensionsmedel. Särskilda skatteregler har införts&lt;br&gt;beträffande avkastningsskatt på pensionsmedel. Skattesatsen är satt till 15 %&lt;br&gt;på en schablonberäknad avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov med realisationsvinst vid försäljning av småhus och bostads-&lt;br&gt;rätt. Från och med 8 september 1993 kan den realisationsvinst som uppstår&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid försäljning under vissa omständigheter skjutas upp. Skatteawikelsen&lt;br&gt;motsvarar en räntefri kredit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av aktier. Uttag av aktier i ett annat aktiebolag kan under vissa&lt;br&gt;omständigheter vara skattefri, trots att en utdelning av detta slag enligt hu-&lt;br&gt;vudregeln således är att anse som skattepliktig. Undantaget är borttaget från&lt;br&gt;och med 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.6 Kostnader i kapital&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ränteavdrag. Enligt gällande regelsystem är samtliga ränteutgifter avdrags-&lt;br&gt;gilla. Enligt normen är endast ränteutgifter för lån till investeringar och&lt;br&gt;boende avdragsgilla, vilket innebär att ränteutgifter för lån till konsumtion är&lt;br&gt;en skatteawikelse. Skatteawikelsen avser kapitalskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaförluster vid avyttring av marknadsnoterade aktier och andra finan-&lt;br&gt;siella instrument. Förluster vid avyttring av marknadsnoterade aktier m.m.&lt;br&gt;får dras av från realisationsvinst på marknadsnoterad sådan tillgång utan den&lt;br&gt;begränsning som i andra fall gäller avdrag för realisationsförluster.&lt;br&gt;Avdragsbegränsningen för fysiska personer är 70 % av den faktiska realisa-&lt;br&gt;tionsförlusten. Skatteawikelsen avser skatt på kapitalinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsnoterade fordringar. Realisationsvinst och realisationsförlust&lt;br&gt;behandlas i skattehänseende som ränteintäkt respektive ränteutgift. Detta&lt;br&gt;innebär att de är kvittningsbara mot varandra till 100 %. Dessa regler tilläm-&lt;br&gt;pas inte på ej marknadsnoterade fordringar. Skatteawikelsen avser skatt på&lt;br&gt;kapitalinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.7 Skattereduktioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;ROT-reduktioner. Under 1993 och 1994 medgavs en skattereduktion om&lt;br&gt;30 % på löneandelen av de reparations- och förbättringskostnader som las&lt;br&gt;ned på fastigheter. Skatteawikelsen avser skatt på kapitalinkomst och&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.8 Skattskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Understödsföreningar. Inkomst som inte hänför sig till innehav av fastighet&lt;br&gt;är skattefri. Verksamheten far inte innefatta livförsäkringar och kapital-&lt;br&gt;understödet får högst uppgå till 1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Akademier. Akademier, allmänna undervisningsverk, studentnationer och&lt;br&gt;samarbetsorgan för studentnationer är befriade från skatteplikt för all in-&lt;br&gt;komst utom inkomst av fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagareföreningar. All inkomst utom inkomst av fastighet är skattefri&lt;br&gt;för företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond&lt;br&gt;och regleringsförening på jordbrukets och fiskets områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erkända arbetslöshetskassor m.m. All inkomst utom inkomst av fastighet&lt;br&gt;är skattefri för erkända arbetslöshetskassor, personalstiftelser med verksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het att lämna understöd vid arbetslöshet, allmänna försäkringskassor m fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideella föreningar. Enbart skatteplikt för inkomst av fastighet och vissa&lt;br&gt;rörelseinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkor, allmännyttiga stiftelser m.fl. Enbart skatteplikt för inkomst av&lt;br&gt;fastighet eller rörelse..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare av fastigheter nämnda i 3 kap 2-4 §§ fastighetstaxeringslagen.&lt;br&gt;Ägare av sådan fastighet är frikallade från skattskyldighet för vissa typer av&lt;br&gt;inkomster från sådan fastighet. Undantaget gäller bl.a. nationalparker,&lt;br&gt;utbildnings- och vårdanstalter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.2.1 Arbetsgivaravgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lag om nedsättning av socialavgifter. Vissa arbetsgivare med fast driftställe&lt;br&gt;i stödområde 1 och i den norra delen av stödområde 2 erhåller under ett&lt;br&gt;antal år en nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Nedsättningen är 10 pro-&lt;br&gt;centenheter och omfattar både arbetsgivare och egenföretagare. Nedsätt-&lt;br&gt;ningen gäller inte stat och kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om tillfällig avvikelse från lagen om socialavgifter. För att främja&lt;br&gt;utbildning far arbetsgivare som låter anställd deltaga i utbildning på arbetstid&lt;br&gt;göra avdrag med 500 kr per arbetsdag från det belopp som skall betalas i&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter. Avdrag far även göras med 75 kr/tim för anställda som&lt;br&gt;deltar i fortbildning. Totalkostnaden per person är begränsad till 40 000 kr.&lt;br&gt;Från och med den 1 juli 1996 föreslår regeringen en sänkning av avdraget&lt;br&gt;till 400 kr per arbetsdag. Även avdraget för fortbildning sänks från 75 till&lt;br&gt;högst 35 kr/tim. Totalkostnaden sänks från 40 000 till 20 000 kr per person.&lt;br&gt;Stödet är även förknippat med diverse villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt anställningsstöd (GAS). För nyanställningar efter den 30 sep-&lt;br&gt;tember 1993 medgavs avdrag för arbetsgivaravgifter med 15 % av de nyan-&lt;br&gt;ställdas lönesummor. Anställningen skulle avse minst sex månader och&lt;br&gt;minst 17 timmar per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktat anställningsstöd (RAS). Under 1995 medgavs ett riktat anställ-&lt;br&gt;ningsstöd för nyanställningar som gjordes mellan mars och juni 1995. För&lt;br&gt;dessa nyanställningar erhålls hela arbetsgivaravgiften, dock max 6 000&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; lö-&lt;br&gt;per månad, i reduktion under högst tolv månader. Stödet gällde enbart&lt;br&gt;arbetsgivare med färre än 500 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.2 Särskild löneskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utländska artister. Vid uppdrag i Sverige betalar utländska artister en speci-&lt;br&gt;ell artistskatt. Däremot behöver ej sociala avgifter eller särskild löneskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Motsvarar en årsarbetslön på knappt 220 000 kronor.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erläggas. Eftersom inkomsten inte är förmånsgrundande avser skatteawikel-&lt;br&gt;sen särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning skiljemannauppdrag. Ersättningen ingår inte i underlaget för&lt;br&gt;socialavgifter om parterna är av utländsk nationalitet. Skatteawikelsen avser&lt;br&gt;särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till idrottsutövare. Ersättningar som inte överstiger ett halvt&lt;br&gt;basbelopp är undantaget från socialavgifter. Eftersom ersättningen inte är&lt;br&gt;förmånsgrundande utgörs awikelsen av särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden. Ersättningen&lt;br&gt;finansieras med statliga medel och är pensionsgrundande. Eftersom ersätt-&lt;br&gt;ningen är pensionsgrundande bör den betraktas som ersättning för utfört&lt;br&gt;arbete. Awikelsen utgörs av särskild löneskatt och den delen av ATP-avgif-&lt;br&gt;ten som grundar förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till vinstandelsstiftelser. Avsättning till vinstandelsstiftelser belas-&lt;br&gt;tas inte med arbetsgivaravgifter varken vid avsättningen eller vid uttaget.&lt;br&gt;Eftersom ersättningen inte är förmånsgrundande bör särskild löneskatt utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Mervärdesskatten&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;53.1 Undantag från skatteplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse av arrende, hyresrätt, bostadsrätt, tomträtt, servitutsrätt eller&lt;br&gt;annan rättighet till fastighet eller del av fastighet. Uthyrning och annan&lt;br&gt;upplåtelserättighet till fastighet är undantagen från mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss verksamhet för produktion och utsändning av radio- och tele-&lt;br&gt;visionsprogram. Innebär bl a att TV-avgiften inte belastas med mervärdess-&lt;br&gt;katt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodiska medlemsblad och periodiska personaltidningar. Undanta-&lt;br&gt;get gäller även införande av annonser, tryckning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan periodisk publikation. Avser publikationer med huvudsakligt syfte&lt;br&gt;att verka för religiöst, nykterhetsffämjande, politiskt, miljövårdande mfl&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell personbefordran. Som export räknas transport till eller&lt;br&gt;från utlandet. Detta innebär att en resa från ort i Sverige till en ort i utlandet&lt;br&gt;i sin helhet är frikallad från skatteplikt. Skattebefrielsen gäller både luft-,&lt;br&gt;vatten- och landtransporter. Beloppet i tabellen avser inrikes del av utrikes&lt;br&gt;buss- och tågtransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Immateriella rättigheter. Undantaget gäller upplåtelse och överlåtelse av&lt;br&gt;rättigheter enligt upphovsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framförande av litterärt eller konstnärligt verk. Undantag från skatte-&lt;br&gt;plikt gäller framförande av litterärt eller konstnärligt verk liksom rättighet i&lt;br&gt;fråga om ljud- eller bildupptagning av sådant framförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biografföreställningar. Biografföreställningen är skattefri. Svenska&lt;br&gt;Filminstitutet finansieras å andra sidan med s.k. biografavgifter, vilka utgår&lt;br&gt;med 10 % av bruttointäkterna på huvuddelen av biografföreställningama. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;proposition 1995/96:191 föreslås att biografföreställningar fr.o.m. 1 juli&lt;br&gt;1996 skall beskattas med en skattesats om 6 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konserter och cirkusföreställningar. Teater- opera- och balettföreställ-&lt;br&gt;ningar är undantagna från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedel. Läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus&lt;br&gt;är undantagna. Däremot utgår mervärdesskatt vid försäljning av icke&lt;br&gt;receptbelagda läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lotterier. Skattetekniska nackdelar med skatteplikt. All beskattning sker&lt;br&gt;i form av punktskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtions räntor. Tillhandahållandet av krediten är yrkesmässig och&lt;br&gt;skall således vara skattepliktig. Underlaget utgörs av räntemarginalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättning av nybyggda fastigheter. Undantaget gäller i huvudsak tomt-&lt;br&gt;mark, byggränta och vinst, som enligt normen borde beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postbefordran. Brevbefordran var fram till och med 28 februari 1994&lt;br&gt;undantaget från mervärdesskatt. Under perioden 1 mars t.o.m. 31 december&lt;br&gt;utgick reducerad moms om 12 %. Från och med 1995 utgår full moms,&lt;br&gt;varför avvikelsen numera är slopad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller&lt;br&gt;dennes dödsbo. Skattesatsen är 12 % om försäljningssumman överstiger&lt;br&gt;300 000 kronor per år. Vid omsättning av annan utgår full beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;53.2 Skattesats&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel. För livsmedel är skattesatsen nedsatt till 12 %. Som livsmedel&lt;br&gt;räknas inte vatten från vattenverk, spritdrycker, vin och starköl samt tobaks-&lt;br&gt;varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän nyhetstidning. Från den 1 januari 1996 utgår mervärdesskatt med&lt;br&gt;en skattesats om 6 %. Tidigare var tidningar undantagna från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rumsuthyming, personbefordran samt transport i skidlifter. Skattesat-&lt;br&gt;sen är nedsatt till 12 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postbefordran. Se ovan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;533 Undantag från skattskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ideella föreningar. Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verksamhet&lt;br&gt;räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från&lt;br&gt;inkomstskatt enligt lagen om statlig inkomstskatt för omsättningen ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;53.4 Redovisningsperiod&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för redovisningsskyldighetens inträde i byggnads- och annan&lt;br&gt;entreprenadverksamhet. Redovisningsskyldigheten inträder två månader&lt;br&gt;efter det att fastigheten tagits i bruk. Skatteawikelsen avser räntan på skat-&lt;br&gt;tekrediten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;53.5 Avdrag för ingående skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingående skatt på jordbruksarrende. Avdragsrätten omfattar hela den ingå-&lt;br&gt;ende skatten på jordbruksarrende, även om i arrendet ingår värdet av bostad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Skatteawikelser inom punktskatteområdet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.4.1 Energiskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skatt på dieselbränsle i motorfordon. Skattesatsen för diesel varierar mellan&lt;br&gt;15-20 öre/kWh medan skattesatsen enligt normen är 38 öre/kWh inom tran-&lt;br&gt;sportområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebefrielse för elförbrukning vid bandrift. Befrielsen gäller&lt;br&gt;elförbrukning för järnväg och tunnelbana. Skatteawikelsen uppgår till 38&lt;br&gt;öre/kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart. Awikelsen uppgår till&lt;br&gt;38 öre/kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elförbrukning i vissa kommuner. Skatteuttaget på elektrisk kraft är ned-&lt;br&gt;satt till 4,3 öre/kWh i Norrbottens, Västebottens och Jämtlands län samt&lt;br&gt;Sollefteå, Ånge, Ömsköldsviks, Amlung, Mora, Orsa, Älvdalen, Ljusdals&lt;br&gt;och Torsby kommuner. Awikelsen i skattesatser utgörs av skillnaden mel-&lt;br&gt;lan 9,7 öre och 4,3 öre/kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;El för gas- värme-, vatten och elförsörjning. Skattesatsen för denna typ&lt;br&gt;av förbrukning uppgår till 7,5 öre/kWh i de kommuner som inte har nedsätt-&lt;br&gt;ning till 4,3 öre/kWh. Awikelsen i skattesats uppgår till 2,2 öre/kWh. Awi-&lt;br&gt;kelsen har störst betydelse för produktion av § ärrvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Differentierat skatteuttag på fossila bränslen. Enligt normen skall skat-&lt;br&gt;teuttaget vara 9,7 öre/kWh. Awikelsema i övrigt uppgår för gasol till 8,8&lt;br&gt;öre/kWh, för naturgas 7,9 Öre/kWh, för kol 6,4 öre/kWh, för eldningsolja 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,2 öre/kWh samt för eldningsolja 1 3,7 öre/kWh. Två tredjedelar av awi-&lt;br&gt;kelsen tillfaller hushållen medan resterande del tillfaller företagssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebefrielse för biobränslen. Ingen skatt utgår på biobränslen, vilket&lt;br&gt;innebär en awikelse på 9,7 öre/kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till värmeverk. För värme som levereras till industrin erhåller pro-&lt;br&gt;ducenten ett bidrag om 9 öre/kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftvärmeanläggningar. För bränsle som förbrukas för produktion av&lt;br&gt;värme vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en&lt;br&gt;kämvärmeanläggning medges avdrag med halva energiskatten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.2 Koldioxidskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Produktion av elkraft. För bränsle som åtgår vid produktion av elkraft utgår&lt;br&gt;ingen koldioxidskatt. Enligt normen bör skatteuttaget utgöra 25 % av de&lt;br&gt;gällande skattesatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metallurgiska processer. Avdrag medges för koldioxidskatt för bränslen&lt;br&gt;som används för metallurgiska processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättning av koldioxidskatt som utgår på bränslen inom&lt;br&gt;energiintensiv industri. Företag inom cement-, kalk-, glas- stenindustri kan&lt;br&gt;erhålla viss nedsättning om skattebelastningen överstiger 1,2 % av försälj-&lt;br&gt;ningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebefrielse för inrikes sjöfart. Skattebefrielse föreligger för såväl&lt;br&gt;energi- som koldioxidskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Skattesanktioner&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.5.1 Kostnader i kapital&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter. Enligt normen skall samtliga ränteutgifter vara avdragsgilla&lt;br&gt;om lånet avser investeringar. Dock finns en begränsning i lagstiftningen&lt;br&gt;vilket innebär att avdragseffekten är 21 % i de fall nettoränteutgiften&lt;br&gt;(kapitalinkomster fråndragna) överstiger 100 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntekostnader för bostadsrättsföreningar. Avdragsrätten för räntor är&lt;br&gt;begränsad till de intäkter föreningen har.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5.2 Punktskatter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt. För hög skattesats för energi som används inom SNI 1, jord-&lt;br&gt;och skogsbruk (hänsyn har tagits till gällande nedsättningsregler för väx-&lt;br&gt;thusnäringen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt. För hög skattesats för energi som används inom SNI 1,&lt;br&gt;jord- och skogsbruk (hänsyn har tagits till gällande nedsättningsregler för&lt;br&gt;växthusnäringen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på viss elektrisk kraft. För elkraft som produceras i vattenkraftverk&lt;br&gt;utgår en särskild skatt om 4 öre/kWh om kraftverket tagits i drift före 1973.&lt;br&gt;För elkraft som produceras i anläggning som tagits i bruk mellan 1973 och&lt;br&gt;1977 är skatteuttaget 2 öre/kWh medan ingen skatt utgår för kraft som pro-&lt;br&gt;duceras i anläggning som tagits i drift efter 1977. Skatten kan likställas med&lt;br&gt;en extra inkomstskatt som lagts på vissa företag och är därför att betrakta&lt;br&gt;som en skattesanktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. För elkraft som pro-&lt;br&gt;duceras i kärnkraftverk utgår en särskild skatt om 1,2 öre/kWh. Skatten kan&lt;br&gt;likställas med en extra inkomstskatt som lagts på vissa företag och är därför&lt;br&gt;att betrakta som en skattesanktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsskatt på motorfordon. Skatten är differentierad och normen&lt;br&gt;är satt till den skatt som utgår på personbilar i miljöklass 1. Skatten på bilar&lt;br&gt;i miljöklass 3 är 2 000 kr högre. Skatten på tunga lastbilar i miljöklass 3 är&lt;br&gt;75 000 kr högre än för lastbilar i miljöklass 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatt på hyresfastigheter. Fastighetsskatten är en objektskatt&lt;br&gt;som enbart träffar fastighetskapital. Enbart avkastningen i form av intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall beskattas. Fastighetsskatten för småhus räknas dock av gentemot den Prop. 1995/96:150&lt;br&gt;schablonintäkt som egentligen borde utgå. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Icke saldopåverkande avvikelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flyttningsbidrag som utgår p.g.a att den anställde flyttar till ny bostadsort&lt;br&gt;och fatt särskild ersättning av arbetsgivaren eller det allmänna är i allmänhet&lt;br&gt;skattefri. Om ersättningen väsentligt överstiger belopp som gäller för be-&lt;br&gt;fattningshavare i offentlig tjänst är det överskjutande beloppet skattepliktigt.&lt;br&gt;Skatteawikelsen avser inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktigas förmåner i form av naturaförmåner, dagersättning, be-&lt;br&gt;fattningspremie, avgångsvederlag, utbildningspremie, familjebidrag mm är&lt;br&gt;skattefri inkomst. Näringsbidrag utgör dock skattepliktig inkomst. Skatteav-&lt;br&gt;vikelsen avser inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundavdrag för pensionärer. Grundavdraget för skattskyldiga med&lt;br&gt;folkpension (förtidspension, änkepension mm) awiker från det grundavdrag&lt;br&gt;som aktiva skattskyldiga är berättigade till. Det särskilda grundavdraget är&lt;br&gt;lika med folkpension plus pensionstillskott och reduceras med ökad&lt;br&gt;pensionsinkomst. Avdraget kan dock aldrig vara lägre än det avdrag som&lt;br&gt;aktiva skattskyldiga erhåller. Syftet med avdraget är att garantera pensionä-&lt;br&gt;ren ett visst belopp efter skatt. Awikelsen avser inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialbidrag och annan hjälp enligt socialtjänstlagen. Socialbidrag, be-&lt;br&gt;gravningshjälp samt underhåll som lämnats till intagen i kriminalvårdsan-&lt;br&gt;stalt eller patient på sjukhus är ej skattepliktiga, varför inkomstskatt ej utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt barnbidrag. Barnbidrag och förlängt barnbidrag samt barnpen-&lt;br&gt;sion enligt lagen om allmän försäkring till den del pensionen efter avliden&lt;br&gt;förälder ej överstiger 0,4 basbelopp är ej skattepliktiga. Skattefriheten för&lt;br&gt;barnpension är begränsad till den garantinivå som gäller för bidragsförskott.&lt;br&gt;Skatteawikelsen avser inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontantunderstöd utgivna av arbetslöshetsnämnd. Kontantunderstöd&lt;br&gt;som utges av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel är ej skatteplik-&lt;br&gt;tigt. Skatteawikelsen avser inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Traktamenten och särskilda bidrag till arbetslösa och till partiellt&lt;br&gt;arbetsföra samt med sådana likställda. Sådana bidrag är enligt vissa be-&lt;br&gt;stämmelser skattefria när de utgår från stat eller kommun. Skatteawikelsen&lt;br&gt;avser inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappersättning. Handikappersättning, sådan del av vårdbidrag som&lt;br&gt;utgör ersättning för merkostnader, merutgifter för resor, särskilt pensionstil-&lt;br&gt;lägg för långvarig vård av sjukt barn samt hemsjukvårdsbidrag och hem-&lt;br&gt;vårdsbidrag som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel är&lt;br&gt;skattefria. Skatteawikelsen avser inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till adoption. Bidrag vid adoption av utländska barn är skatte-&lt;br&gt;fritt. Skatteawikelsen avser inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar. Ersätt-&lt;br&gt;ningen betalas ut vid den första arbetsplaceringen och bidraget är anpassat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg till pensionärer. Ersättningen är skattefri. Skatteawikel-&lt;br&gt;sen avser inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag. Ersättningen är skattefri. Skatteawikelsen avser&lt;br&gt;inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som tillfaller försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring. Skattefriheten gäller enbart ersättningar som inte grundar sig på&lt;br&gt;förvärvsinkomster. Skatteawikelsen avser inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, vårdbidrag,&lt;br&gt;dagpenning, kontant arbetsmarknadsstöd, utbildningsbidrag, vuxenstudie-&lt;br&gt;bidrag, delpension, dagpenning vid repetitionsövning, utbildningsbidrag&lt;br&gt;för doktorander, timersättning vid kommunal vuxenutbildning, livränta vid&lt;br&gt;arbetsskada, startbidrag för egen rörelse, ersättning vid närståendevård.&lt;br&gt;Samtliga dessa ersättningar är skattepliktiga och pensionsgrundande.&lt;br&gt;Skatteawikelsen avser den del av arbetsgivaravgifterna som avser allmän&lt;br&gt;tilläggspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga löneutbetalningar. På löner och andra förmåner utgår normalt&lt;br&gt;fulla arbetsgivaravgifter. Vad gäller utbetalningar från staten betalas ej avgift&lt;br&gt;till arbetsskadeförsäkringen. Skatteawikelsen avser avgiften till arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen. Undantaget upphörde 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varför en löpande rapportering av skatteawikelser?&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Normen och exempel på skatteawikelser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Exempel på awikelser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Rättvisande jämförelser mellan budgetens&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgifts- och inkomstsida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Rättvisande jämförelser inom budgetens&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgiftssida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Samspelet mellan norm och awikelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning av norm och skatteawikelser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Kategorisering av normer&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Norm för inkomstbeskattningen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Norm för socialavgifter och särskild löneskatt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Norm för mervärdesskatt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Norm för punktskatter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Kategorisering av awikelser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Saldopåverkande skatteförmåner&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Saldopåverkande skattesanktioner&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ej saldopåverkande skatteförmåner&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Beräkning och redovisning av skatteawikelser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteawikelser inom inkomstbeskattningen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteawikelser inom socialförsäkringen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteawikelser inom mervärdesskatten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteawikelser inom punktskatteområdet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkningsresultat&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tab 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Listning av samtliga skatteawikelser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tab 2 Skatteawikelser fördelade efter skatteområden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tab 3 &amp;nbsp;Skatteawikelser fördelade efter typ av awikelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tab 4 &amp;nbsp;Redovisning av stöd till boende&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tab 5 &amp;nbsp;Redovisning av stöd till massmedia&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tab 6 &amp;nbsp;Skatteawikelser fördelade på utgiftsområden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tab 7 &amp;nbsp;Transfereringar exklusive och inklusive&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteawikelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tab 8 &amp;nbsp;Nettostöd till boende&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tab 9 &amp;nbsp;Inkomstfördelning exklusive och inklusive&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transfereringar och skatteawikelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1995196. 1 saml. Nr 150. Bil. 1-4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Beskrivning av enskilda skatteawikelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Inkomstbeskattningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av tjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader i tjänst och allmänna avdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter i näringsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader i näringsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader i kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Undantag från skatteplikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattesats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.3.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Undantag från skattskyldighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.3.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsperiod&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avdrag från ingående skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Skatteawikelser inom punktskatteområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.4.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.4.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Skattesanktioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.5.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader i kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.5.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Punktskatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Icke saldopåverkande skatteawikelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;1990-91 års skattereform-&lt;br&gt;remissvaren på utvärderingen från&lt;br&gt;KUSK (SOU 1995:104):&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Allmänna synpunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommittén för utvärdering av skattereformen (KUSK) anser i sitt betänkan-&lt;br&gt;de att skattereformen byggde på en i allt väsentligt korrekt analys av pro-&lt;br&gt;blemen med det gamla skattesystemet. Reformen har skapat förutsättningar&lt;br&gt;för ett effektivare utnyttjande av samhällets resurser på en rad områden. På&lt;br&gt;lång sikt kommer effektiviteten att öka, eftersom bl.a. ekonomins sparande&lt;br&gt;kommer att allokeras till samhällsekonomiskt mer lönsamma investerings-&lt;br&gt;projekt än vid de gamla skattereglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén pekar på att avregleringen av kreditmarknaden och skatte-&lt;br&gt;reformen var dåligt anpassade till varandra i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser delar kommitténs bedömning att det var rätt att&lt;br&gt;genomföra skattereformen. SACO framhåller att det fortsatta utvecklingsar-&lt;br&gt;betet på skatteområdet bör behålla samma inriktning som skattereformen&lt;br&gt;hade. Riksskatteverket anser att skattesystemet under åren efter skatterefor-&lt;br&gt;men har belastats med regler som är avsteg från den i skattereformen uttala-&lt;br&gt;de principen att skattesystemet ska utformas för att ge skatteintäkter och&lt;br&gt;skapa fördelningseffekter medan andra mål bör uppnås genom åtgärder&lt;br&gt;utanför skattesystemets ram. Verket understryker att detta är olyckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet framhåller att det var riktigt att reformen genomför-&lt;br&gt;des trots att det i efterhand har kunnat konstaterats att reformen på kort sikt&lt;br&gt;fick en negativ effekt på den samhällsekonomiska utvecklingen. Samhällsve-&lt;br&gt;tenskapliga fakulteten vid Umeå universitet hävdar att skillnaderna mellan&lt;br&gt;vad som på förhand antogs om reformen och det hittillsvarande utfallet inte&lt;br&gt;tillräckligt betonas i betänkandet. Enligt fakultetens uppfattning är kommit-&lt;br&gt;tén alltför benägen att tolka osäkerheter i beräkningar till reformens fördel&lt;br&gt;och alltför benägen att tillskriva reformen positiva effekter som sannolikt har&lt;br&gt;annan grund än skattereformen. Konjunkturinstitutet betonar att ett genom-&lt;br&gt;gående problem i utvärderingen gäller möjligheten att skilja ut vad som&lt;br&gt;skulle ha inträffat i den svenska ekonomin i avsaknad av skattereformen och&lt;br&gt;ställa detta mot den faktiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller själva utvärderingen av skattereformen uppskattas denna som&lt;br&gt;mycket positiv av de flesta remissinstanserna. Riksrevisionsverket anser att&lt;br&gt;det finns starka motiv för att utvärdera skattesystemet. Verket anser att det&lt;br&gt;bör övervägas hur en mer kontinuerlig uppföljning skulle kunna komma till&lt;br&gt;stånd. En kontinuerlig utvärdering skulle ge underlag för vidareutveckling&lt;br&gt;av metoder för beräkningar av budgeteffekter vid regeländringar. Därmed&lt;br&gt;skapas förutsättningar för mer realistiska kalkyler. SCB ansluter sig till kom-&lt;br&gt;mitténs åsikt att reformen måste ses i ett längre perspektiv och att man där-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för bör fortsätta analysen av flera av de frågeställningar som tagits upp i&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO pekar på att det inom utbildningspolitikens, arbetsmarknadspoliti-&lt;br&gt;kens och socialpolitikens områden har genomförts respektive kommer att&lt;br&gt;genomföras betydande reformer och framhåller att det finns starka skäl att&lt;br&gt;riksdagen beslutar om utvärdering av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO ifrågasätter om en studie på ett material från år 1992, endast ett år&lt;br&gt;efter reformen, är meningsfull. En förnyad studie på 1995 års underlag bör&lt;br&gt;ge bättre och mer underbyggda resultat. Kooperativa förbundet tycker att&lt;br&gt;det har gått väl kort tid för att det skall vara möjligt att göra en fullständig&lt;br&gt;utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB anser att utvärderingen av skattereformen bidragit till intressant&lt;br&gt;forskning och metodutveckling på skatte- och skatterelaterade områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket ställer sig kritisk till att gruppen&lt;br&gt;små teknikintensiva företag inte behandlas specifikt i någon av utvärdering-&lt;br&gt;ens rapporter. SCB noterar att regionalpolitiska frågor har behandlats spar-&lt;br&gt;samt och att belysning av jämställdhetsfrågor saknas trots önskemål i direk-&lt;br&gt;tiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet och Kommunförbundet vill erinra om att reformens&lt;br&gt;effekter på den kommunala ekonomin skulle neutraliseras genom den s.k.&lt;br&gt;avräkningsskatt som infördes i samband med reformen. För landstingens del&lt;br&gt;innebar avräkningsskatten att drygt 3 miljarder kronor drogs in till statskas-&lt;br&gt;san. Förbundet anser att denna indragning berodde på att staten räknade med&lt;br&gt;att s.k. dynamiska effekter skulle ge landstingen och kommunerna ökade&lt;br&gt;skatteinkomster. Istället drabbades landstingen och kommunerna av effek-&lt;br&gt;terna av lågkonjunkturen. En utvärdering av skattereformens betydelse för&lt;br&gt;landstingens och kommunernas ekonomi hade varit av värde. Förbunden&lt;br&gt;finner det otillfredsställande att kommittén inte gjort någon sådan utvärde-&lt;br&gt;ring trots att det ingick i dess uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket, Hyresgästernas Riksförbund och HSB Riksförbund anser att&lt;br&gt;kommittén har belyst konsekvenserna för bostadssektorn alltför lätt och&lt;br&gt;summariskt. Hyresgästernas Riksförbund uttrycker besvikelse över att neu-&lt;br&gt;traliteten mellan olika upplåtelseformer för bostäder inte har undersökts,&lt;br&gt;speciellt mot bakgrund av att neutralitet hävdades som en viktig princip vid&lt;br&gt;omläggningen. I betänkandet analyseras egnahemsägandet utförligt medan&lt;br&gt;övriga upplåtelseformer knappast behandlas alls. HSB Riksförbund redovi-&lt;br&gt;sar exempel som indikerar att reformen har haft effekter som inte är neutrala&lt;br&gt;mellan upplåtelseformema. De ifrågasätter det rimliga i att utvärdera skatte-&lt;br&gt;reformens effekter på boendet efter så kort tid. Förbundet anser att effekter-&lt;br&gt;na av skattereformen först kommer att kunna registreras med stor fördröj-&lt;br&gt;ning, och att detta borde ha vägts in i utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelns utredningsinstitut är kritisk till att någon analys av skattesyste-&lt;br&gt;mets inverkan på flyttningsbenägenheten för privatpersoner och företag ut&lt;br&gt;ur - alternativt in i - Sverige inte förekommer i utredningen. Institutet me-&lt;br&gt;nar att det är uppenbart att några av Sveriges mest framgångsrika företag&lt;br&gt;drivits ut ur landet på grund av skattesystemets utformning och andra negati-&lt;br&gt;va effekter av näringspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Skatteplanering och skattefusk&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Skatteplanering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén minskade incitamenten till skatteplanering genom skatte-&lt;br&gt;reformen. Enklare regler och lägre lönsamhet har enligt utredningen bidragit&lt;br&gt;till att skatteplanering har blivit mindre omfattande. De huvudsakliga kvar-&lt;br&gt;stående incitament gäller möjligheten att omvandla arbetsinkomster till&lt;br&gt;kapitalinkomster. Detta problem utgör en svår avvägning mellan horisontell&lt;br&gt;rättvisa och goda villkor för företagandet. Kommittén diskuterar skatteplane-&lt;br&gt;ring i inskränkt bemärkelse: dispositioner som saknar annan mening än&lt;br&gt;skatteminimering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser delar kommitténs slutsatser om att skatteplane-&lt;br&gt;ring har minskat i omfattning. Skattemyndigheten i Stockholm menar dock&lt;br&gt;att mycket tyder på att den internationella skatteplaneringen snarare ökat i&lt;br&gt;omfattning. Skattemyndigheten i Kalmar pekar på att tiden omedelbart efter&lt;br&gt;införandet av skattereformen kännetecknades av en mycket djup lågkon-&lt;br&gt;junktur och att man därför inte bör dra för långtgående slutsatser om den&lt;br&gt;nedgång i efterfrågan på skatterådgivning som kunnat observeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets skattedelegation och Juridiska fakulteten vid Stockholms&lt;br&gt;Universitet anser att reformen representerade ett nytt angreppssätt för att&lt;br&gt;förhindra skatteplanering. Allt mer utstuderad skatteplanering medför även&lt;br&gt;vissa transaktionskostnader. Med de nya lägre skattesatserna blir transak-&lt;br&gt;tionskostnaderna alltför höga i relation till skattevinsten varför den typen av&lt;br&gt;skatteplaneringsåtgärder i stort sett upphört. Näringslivets skattedelegation&lt;br&gt;anser att det på grund av de kraftigt sänkta formella skattesatserna har blivit&lt;br&gt;attraktivare för svenska internationellt aktiva företag att ta hem vinster till&lt;br&gt;beskattning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå Universitet påpekar att de&lt;br&gt;minskade skillnaderna mellan simulerad formell skatt och faktisk skatt för&lt;br&gt;höginkomsttagare kan tas till intäkt för att skatteplaneringen minskat mar-&lt;br&gt;kant på grund av skattereformen. Fakulteten finner dock att den stora ned-&lt;br&gt;gången i skillnaden formell-faktisk skatt ligger innan skattereformens ge-&lt;br&gt;nomförande. Den stora delen av denna inträffade dessutom före 1989, då&lt;br&gt;inte ens de första förändringarna av skattesystemet kan ha haft någon effekt.&lt;br&gt;Efter skattereformens genomförande förändras siffran relativt lite. Den enda&lt;br&gt;rimliga slutsatsen att dra av detta är att det är de förändringar i avdragsmöj-&lt;br&gt;ligheter och andra skatteregler som genomfördes under åttiotalet som haft&lt;br&gt;den största betydelsen för att minska skatteplaneringen, medan skatterefor-&lt;br&gt;mens bidrag är ganska marginellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefusk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén bedömer att skattereformen rent tekniskt inte har inneburit några&lt;br&gt;väsentliga förändringar vad gäller möjligheten att fuska. Vissa åtgärder, som&lt;br&gt;ökad uppgiftsskyldighet och preliminärskatt på räntor och utdelningar, torde&lt;br&gt;ha haft en sänkande effekt på fusket. De sänkta skattesatserna har gjort det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mindre lönsamt att fuska. Sammantaget anser utredningen att reformen haft&lt;br&gt;en viss sänkande effekt på fusket, men att denna slutsats är behäftad med&lt;br&gt;stor osäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket betonar att det är positivt ur konkurrenssynpunkt att&lt;br&gt;skattesystemet genom skattereformen blivit mer robust och mindre manipu-&lt;br&gt;lerbart genom skatteplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser instämmer i kommitténs slutsatser vad gäller&lt;br&gt;skattefusk. Enligt RSV finns det dock inget som tyder på att skattefusket&lt;br&gt;totalt sett skulle ha minskat. Varken Skattemyndigheten i Kalmar eller Skat-&lt;br&gt;temyndigheten i Stockholm delar kommitténs uppfattning att skattereformen&lt;br&gt;lett till mindre skattefusk. Skattefusket har dock ändrat karaktär dels genom&lt;br&gt;internationaliseringen av ekonomin, dels genom den breddade momsbasen.&lt;br&gt;Skattemyndigheten pekar på att momsundandragande uppdagas vid alla&lt;br&gt;typer av urvalskontroll, vilket tyder på att fusket är utbrett bland alla katego-&lt;br&gt;rier skattskyldiga. För vissa branscher utgör skattefusket en förutsättning för&lt;br&gt;att kunna konkurrera. SACO vill uppmana regering och riksdag att snarast&lt;br&gt;och kraftfullt ta itu med dessa problem.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sparande och konsumtion&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att skattereformen kan beräknas ha haft ganska liten bety-&lt;br&gt;delse för minskningen av hushållens konsumtion och den ökning av det&lt;br&gt;totala sparandet som inträffat under början av 1990-talet. Det är främst and-&lt;br&gt;ra faktorer som spelat in. Däremot har reformen enligt utredningen helt klart&lt;br&gt;bidragit till att ge sparandet en annan inriktning - det finansiella sparandet&lt;br&gt;har ökat medan det reala sparandet, bl. a i egna hem, har minskat. Reformen&lt;br&gt;uppskattas svara för ungefär hälften av det prisfall som inträffat på egna hem&lt;br&gt;mellan 1990 och 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén pekar på en påtaglig uppgång av den utvidgade sparkvoten.&lt;br&gt;Sparkvoten uppgår efter skattereformen till samma nivå som under slutet av&lt;br&gt;70-talet. Den lägre reala sparkvoten och en lägre efterfrågan på varaktiga&lt;br&gt;konsumtionsvaror bidrog till att förstärka lågkonjunkturen - hur mycket vet&lt;br&gt;man inte. Denna trend började redan ett par år innan reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller hushållens konsumtionsmönster kan man enligt utredningen&lt;br&gt;observera effekter på vissa specifika varugrupper - speciellt turistnäringen -&lt;br&gt;av den breddade momsbasen och höjda indirekta skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På bostadsmarknaden fick man enligt kommittén ökade drifts- och under-&lt;br&gt;hållskostnader p.g.a. momsbasbreddningen. Kapitalkostnaderna ökade ge-&lt;br&gt;nom lägre och enhetlig kapitalinkomstbeskattning. Reducerade räntesubven-&lt;br&gt;tioner har bidragit till högre kapitalkostnader för hyreshusfastigheter.&lt;br&gt;Sammantaget bidrog reformen enligt kommittén till omkring halva fallet i&lt;br&gt;villaprisema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB hävdar att kommitténs synpunkter vad gäller sparande och konsum-&lt;br&gt;tion är motsägelsefulla. Å ena sidan påstår kommittén att skattereformen&lt;br&gt;haft ganska liten betydelse för minskningen av hushållens konsumtion och&lt;br&gt;ökning av det totala sparandet. Å andra sidan pekar utredningen på att efter-&lt;br&gt;frågan på eget hem har sjunkit med 10-20 procent och att halva prisfallet på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villamarknaden kan tillskrivas reformen, samt att hushållens nettoamortering&lt;br&gt;av skulder innebär en relativt stor minskning av konsumtionsutrymmet.&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation anser att skattereformen inte lett till ett på&lt;br&gt;sikt tillräckligt högt sparande för att tillgodose behovet av privat riskkapital&lt;br&gt;inom näringslivet. Detta framgår väl av de mindre företagens svårigheter&lt;br&gt;med att få fram privat riskkapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen finner att skattereformen har bidragit till en&lt;br&gt;ökad sparkvot hos hushållen och en låg privat konsumtion. Enligt styrelsen&lt;br&gt;talar det mesta för att hushållens sparkvot även i fortsättningen bli högre än&lt;br&gt;under 1980-talet, vilket kan vara positivt för den långsiktiga ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen. Inriktningen på sparandet bör dock förändras från finansiellt&lt;br&gt;sparande till investeringar i reala tillgångar (bl.a. bostäder). Beträffande&lt;br&gt;sparandets nivå anser Fullmäktige i Riksbanken det som angeläget att fram-&lt;br&gt;hålla att det svenska hushållssparandet i ett internationellt perspektiv är lågt&lt;br&gt;även efter reformen. Skattereformen gav enligt fullmäktige vidare effekter&lt;br&gt;på hushållens räntekänslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Bostadsrätters Centralorganisation anser att bostadsmarknaden&lt;br&gt;praktiskt taget har slagits sönder som delmarknad i ekonomin till följd av&lt;br&gt;skatteomläggningens effekter. Hushållen har drabbats av avsevärda förmö-&lt;br&gt;genhetsförluster samtidigt som bostadskostnaderna har drivits upp till en&lt;br&gt;internationellt extrem och tyvärr varaktig nivå. Till följd av skatteomlägg-&lt;br&gt;ningen blev den reala sparkvoten negativ samtidigt som det finansiella spa-&lt;br&gt;randet ökade kraftigt. Organisationen har svårt att se att denna bestående&lt;br&gt;allokering av hushållens sparande på något avgörande sätt kan bidra till vare&lt;br&gt;sig samhällsekonomins effektivitet eller fastighetsmarknadens tillfrisknande.&lt;br&gt;Organisationen anser därför att kommitténs utvärdering bör föranleda rege-&lt;br&gt;ringen att vidta kraftfulla åtgärder i syfte att korrigera de negativa effekter&lt;br&gt;som följt av skatteomläggningen för bostadssektorns del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga som borde belysts är enligt Boverket hur prisfallet på&lt;br&gt;villor och bostadsrätter har lett till att marknadsvärdena sjunkit under&lt;br&gt;hushållens belåning och därmed skapat inlåsningseffekter och minskad&lt;br&gt;rörlighet. Verket hävdar att den totala rörligheten på bostadsmarknaden ökat&lt;br&gt;efter reformen. Rörligheten på villamarknaden har dock minskat. Inlåsnings-&lt;br&gt;effekter har troligen medfört att rörligheten har minskat även på bostadsrätt-&lt;br&gt;smarknaden. Av detta följer att det är hushållen i hyresrätter som har stått&lt;br&gt;för den ökade rörligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Konjunkturinstitutet anser att skattereformen medverkat till att&lt;br&gt;fastighetspriserna föll med 28 procent 1991-92. Institutet ställer sig&lt;br&gt;emellertid tveksam till kommitténs bedömning att ca hälften av denna sänk-&lt;br&gt;ning var ett resultat av reformen. Starka skäl talar för att fastighetspriserna&lt;br&gt;skulle ha fallit kraftigt även om reformen inte genomförts. Samtidigt brom-&lt;br&gt;sades troligen prisfallet genom att institutionella faktorer höll tillbaka utbu-&lt;br&gt;det av småhus. Efter avregleringen på kreditmarknaden hade många hushåll&lt;br&gt;kunnat belåna upp till 85-90 procent av fastighetens marknadspris för att&lt;br&gt;finansiera konsumtion. Då priset föll så att belåningen blev högre än mark-&lt;br&gt;nadsvärdet förhindrades en försäljning av att säljaren inte kunde lösa lånen.&lt;br&gt;Reformens negativa inverkan på fastighetsmarknaden torde - snarare än i&lt;br&gt;prisfallet 1991-92 - speglas i att priserna ligger nästan stilla än i dag, trots&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att efterfrågan och omsättning på marknaderna för småhus och bostadsrätter&lt;br&gt;har ökat sedan konjunkturen vände 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO pekar på att skattereformen och lågkonjunkturen har skyndat på&lt;br&gt;bostadsbyggandets dramatiska nedgång. Nedgången skulle sannolikt ha&lt;br&gt;kommit under alla förhållanden. Orsaken är snarast en i förhållande till en&lt;br&gt;långsiktig behovsefterfrågan allt för stor bostadsproduktion under senare&lt;br&gt;delen av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen anser att en bidragande orsak till den relativt gynnsamma&lt;br&gt;prisutvecklingen på skogsdominerade lantbruksenheter jämfört med små-&lt;br&gt;hus, är att näringsfastigheter beskattas enligt en annan metod.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Företagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén torde den gamla bolagsbeskattningen till en del ha funge-&lt;br&gt;rat som en utdelningsskatt. Bolagsbeskattningen var därför inte snedvridan-&lt;br&gt;de för företag med “överskott” på resultatregulerande åtgärder. För företag&lt;br&gt;som drabbades av den höga marginalskatten, däremot, var bolagsbeskatt-&lt;br&gt;ningen investeringsstyrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén framhåller att reformen ej har bidragit till raset i investering-&lt;br&gt;arna under krisåren. Dock har reformen bidragit till höjda kapitalkostnader&lt;br&gt;för de företag som kunde utnyttja investeringsfondsystemet. Detta har, å&lt;br&gt;andra sidan, lett till en mer enhetlig prövning av investeringsprojekt över&lt;br&gt;företag. Kvalitén på investeringsprojekten har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare konstaterar kommittén att Sverige genom skattereformen har fatt&lt;br&gt;en internationellt konkurrenskraftig bolagsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén påpekar att den större komplexitet i reglerna för enskilda&lt;br&gt;näringsidkare som uppkommit krävs för att åstadkomma neutralitet. I betän-&lt;br&gt;kandet redovisas resultat som visar på bättre investeringsincitament för&lt;br&gt;enskilda näringsidkare och delägare i fåmansaktiebolag än för “vanliga”&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser delar kommitténs bedömning att ändringarna i&lt;br&gt;bolagsbeskattningen innebär högre kvalité på investeringsbesluten och där-&lt;br&gt;med effektivare allokering av företagskapitalet. SCB riktar emellertid kritik&lt;br&gt;mot metodredovisningen vad gäller effekterna på företagens investerings-&lt;br&gt;incitament och företagens utnyttjande av olika reserveringsmöjligheter.&lt;br&gt;Vidare ifrågasätts 1984 som jämförelseår för utnyttjandegraden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO hävdar att vad som nu behövs på företagsbeskattningens område&lt;br&gt;är tydliga och fasta spelregler utifrån vilka ekonomins olika aktörer kan fatta&lt;br&gt;långsiktiga beslut. Enligt organisationens mening är ett avskaffande av dub-&lt;br&gt;belbeskattningen av företagsvinster långsiktigt nödvändig. Ett sådant avskaf-&lt;br&gt;fande bör kombineras med en höjd bolagsskattesats. Därigenom uppnås en&lt;br&gt;bättre skatteneutralitet mellan arbetsinkomster och sådana inkomster som nu&lt;br&gt;vinstbeskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets skattedelegation anser inte att införandet av enkelbeskatt-&lt;br&gt;ningen under 1994 var ett brott mot skattereformen. Åtgärden utgjorde i&lt;br&gt;stället ytterligare ett steg i riktning mot likabehandling av avkastning på eget&lt;br&gt;kapital och lånat kapital och ökade neutraliteten i beskattningen av olika&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalplaceringsaltemativ. Delegationen anser vidare att skattemässig neu-&lt;br&gt;tralitet mellan olika företagsformer i stort uppnåddes genom skattereformen&lt;br&gt;och senare reformer. I ett avseende kvarstår dock neutralitetsproblem. De&lt;br&gt;särregler för famansföretag som infördes genom reformen innehåller diskri-&lt;br&gt;minerande inslag som medför att utdelning och aktievinster blir hårdare&lt;br&gt;beskattade än i flermansföretag. Särreglerna måste enligt delegationen ses&lt;br&gt;över med målet att undanröja den negativa särbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Företagarnas Riksorganisation nämns betydelsen av hög och&lt;br&gt;stabil tillväxt eller åtgärder som främjar sysselsättningen i mindre företag&lt;br&gt;inte på något ställe i förarbetena till skattereformen. Inte heller diskuteras&lt;br&gt;förutsättningarna för framväxten av ett annalkande kunskapssamhälle eller&lt;br&gt;tjänstesektorns betydelse. Fåmansföretagama uppfattas närmast som ett&lt;br&gt;problem när det gäller att få systemet att gå ihop och inte heller inses bety-&lt;br&gt;delsen av de mindre företagen när det gäller att anställa arbetskraft som&lt;br&gt;blivit övertalig inom den offentliga sektorn eller friställd i de större företa-&lt;br&gt;gen. Organisationen anser vidare att utvärderingen inte omfattar en analys&lt;br&gt;av de brister som funnits i reformen. Härvidlag åsyftas den i reformen bibe-&lt;br&gt;hållna dubbelbeskattningen på avkastningen på vinster i aktiebolag, utform-&lt;br&gt;ningen av de särskilda s.k. fåmansaktiebolagsreglema och de höga skatteki-&lt;br&gt;lar på tjänster som uppkom genom att moms i samband med reformen även&lt;br&gt;infördes på tjänster. Utvärderingen visar därmed att reformeringen av det&lt;br&gt;svenska skattesystemet måste fortsätta. Organisationen påpekar dock att&lt;br&gt;överensstämmelsen mellan verklig och skattepliktig vinst blivit bättre genom&lt;br&gt;reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas riksförbund är kritiska till att reformeringen av beskatt-&lt;br&gt;ningen av enskild näringsverksamhet (den neutrala företagsbeskattningen)&lt;br&gt;av kommittén framställs som särskilt komplicerad. Förbundet ser det som&lt;br&gt;synnerligen angeläget att det ges en balanserad bild av olika rättsområdens&lt;br&gt;komplexitet. Ett felaktigt utpekande av ett visst skatteområde som särskilt&lt;br&gt;komplext kan förleda till ändringar som diskriminerar grupper av t.ex. före-&lt;br&gt;tagare i ekonomiskt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsutbudet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommittén refererar till att undersökningar visar att reformen på sikt kan&lt;br&gt;leda till en ökning i antalet arbetade timmar med 2-5 procent för sammanbo-&lt;br&gt;ende män, medan effekten för sammanboende kvinnor sannolikt ligger&lt;br&gt;mycket nära noll. Kommittén påpekar att dessa genomsnittseffekter döljer&lt;br&gt;stora skillnader mellan hushåll. För makar gäller att valet av arbetstider är&lt;br&gt;ömsesidigt beroende. Nedgången i faktisk arbetstid i den senaste&lt;br&gt;konjunkturnedgången var mindre än enligt tidigare mönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten på antalet arbetade timmar är inte den enda dimensionen av&lt;br&gt;arbetsutbudet. Det finns också en kvalitetsaspekt. Skattereformen har&lt;br&gt;medfört att utbildning och karriärval lönar sig bättre. Detta gäller även för&lt;br&gt;personer som redan är etablerade i yrkeslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén pekar på att skattereformen kan väntas ha effekter på beslutet&lt;br&gt;att köpa hemtjänster. Kommittén tar emellertid inte ställning till huruvida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 150. Bil. 1-4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det minskade hemarbetet som har kurmat observeras har ersatts av ökad&lt;br&gt;användning av arbetstjänster köpta på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser delar kommitténs bedömning av effekterna på&lt;br&gt;arbetsutbudet och incitamenten till utbildning. SCB anser att diskussionen&lt;br&gt;kring arbetsutbudet visar på intressanta infallsvinklar men att kommittén&lt;br&gt;egentligen inte besvarar frågorna om reformens effekter på arbetsutbud,&lt;br&gt;utbildning, karriärval och lönebildning. Det saknas robusta resultat för ut-&lt;br&gt;vecklingen under de relevanta åren. Byrån anser att utredningen borde ha&lt;br&gt;fört ett resonemang om huruvida utgångsläget, med högre sysselsättning och&lt;br&gt;lägre marginalskatter än tidigare, kan ha haft någon betydelse för skattere-&lt;br&gt;formens effekt på arbetsutbudet. Effekten på arbetsutbudet av en marginal-&lt;br&gt;skattesänkning kan vara beroende av sysselsättningsläget och marginalskat-&lt;br&gt;tens höjd i utgångsläget. SACO hävdar att det med tanke på den rekordhöga&lt;br&gt;arbetslösheten under de senaste åren och den därav följande discourage-&lt;br&gt;worker-effekten torde vara i stort sett omöjligt att med hjälp av arbetsmar-&lt;br&gt;knadsdata från den aktuella utvärderingsperioden bedöma skattereformens&lt;br&gt;effekter på arbetsutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket påpekar att skattevariationer inte utgör det enda utbildningsin-&lt;br&gt;citamentet för en individ. En analys av vilka faktorer som ligger till grund&lt;br&gt;för individens beslut om studier måste utgå från fler förklaringsgrunder än&lt;br&gt;skattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO pekar på att skattereformens sänkning av marginalskatterna till ca&lt;br&gt;50 procent torde ha positivt påverkat nyregistreringsfrekvensen vid universi-&lt;br&gt;tet och högskolor. [Omvänt] motverkar den s.k. värnskatten och andra for-&lt;br&gt;mer av höjd marginalskatt viljan till investeringar i högre utbildning. Orga-&lt;br&gt;nisationen pekar på att höga marginalskatter även påverkar en annan kvalita-&lt;br&gt;tiv dimension av arbetsutbudet, nämligen individens vilja att ta på sig mer&lt;br&gt;avancerade arbetsuppgifter, ansvar samt att utveckla verksamheten. Även&lt;br&gt;om det för många människor ligger en glädje i att utvecklas i arbetet är det&lt;br&gt;med bestämdhet så att utan en rimlig ekonomisk ersättning för extra an-&lt;br&gt;strängningar så minskar intresset för ytterligare prestationer och ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen är kommitténs bedömning att skatte-&lt;br&gt;reformen troligen kommer att ha en positiv effekt på arbetsutbudet på ett par&lt;br&gt;procent en betydligt försiktigare beräkning än den som gjordes före skattere-&lt;br&gt;formen. Styrelsen anser att den extremt djupa lågkonjunkturen 1990-1993&lt;br&gt;omöjliggör säkra slutsatser om skattereformens påverkan på arbetsutbudet.&lt;br&gt;Styrelsen menar vidare att andra instrument än skattesystemet skall använ-&lt;br&gt;das om man önskar begränsa arbetsutbudet något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet förefaller&lt;br&gt;det vara en poänglös exercis att göra samlade kvantitativa uppskattningar av&lt;br&gt;utbudseffektema på det sätt som görs i betänkandet. Fakulteten framhåller&lt;br&gt;vidare att skattereformens effekter på jämställdheten mellan könen inte har&lt;br&gt;lyfts fram i betänkandet. Jämställdhetsfrågor har en särskilt stor betydelse&lt;br&gt;när allokeringen av resurser diskuteras inom hushållen. Kommittén borde&lt;br&gt;från början ha fäst större avseende vid frågeställningar kring mäns och&lt;br&gt;kvinnors tidsallokering och effekterna av förändrade skatter. Den jämställd-&lt;br&gt;hetsaspekt som tas upp i sammanställningen av utvärderingens huvudresul-&lt;br&gt;tat är ingen nyhet. Att det föreligger en negativ korseffekt mellan kvinnans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsutbud och mannens inkomst är ett känt fenomen, vilket särskilt&lt;br&gt;uppmärksammades efter 1971 års reform om individuell inkomstbeskatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att männen fått en relativt sett större skattesänkning än kvinnorna är inte&lt;br&gt;heller förvånande med hänsyn till skillnaderna i löneläge mellan heltidsarbe-&lt;br&gt;tande män och kvinnor. Att marginalskattesänkningama haft en positiv bety-&lt;br&gt;delse för en större andel män än kvinnor ligger förmodligen bakom attityd-&lt;br&gt;skillnaden beträffande reformen mellan män och kvinnor. Att kvinnor i&lt;br&gt;samtliga inkomst- och yrkesgrupper ger reformen ett markant svagare stöd&lt;br&gt;än män i samma yrkes- och inkomstkategori har överhuvudtaget inte kom-&lt;br&gt;menterats i utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande utformningen av varu- och tjänstebeskattningen anser Byg-&lt;br&gt;gentrepenörerna att skattereformen på ett olyckligt sätt präglades av den&lt;br&gt;ekonomiska situation som rådde under utredningstiden men som inte var&lt;br&gt;långsiktigt hållbar. Skattereformarbetet vägleddes av en långt driven likfor-&lt;br&gt;mighetsfilosofi som strider mot teorin om optimal beskattning av varor och&lt;br&gt;tjänster. Enligt denna skall - vilket också framhålles i betänkandet - varor&lt;br&gt;och tjänster som är särskilt priskänsliga beskattas med en låg skattesats me-&lt;br&gt;dan de som är prisokänsliga bör beskattas med en högre skattesats. Hur&lt;br&gt;Sverige skall undvika massarbetslöshet är idag en dominerande fråga. De&lt;br&gt;delar av arbetsmarknaden som slagits ut p.g.a. skattesystemets utformning&lt;br&gt;förefaller idag vara näraliggande alternativ för de grupper där massarbets-&lt;br&gt;lösheten permanentats. Främst gäller detta olika typer av priskänsliga varor&lt;br&gt;och tjänster riktade mot hushållskunder. En del av dessa varor och tjänster&lt;br&gt;är byggservice till hushållen. På grund av tjänstens priskänslighet uppstår&lt;br&gt;samhällsekonomiska förluster på flera sätt. Specialiseringsvinster går förlo-&lt;br&gt;rade när hushållen väljer att själva utföra arbeten istället för att anlita profes-&lt;br&gt;sionell arbetskraft. Andelen svartjobb ökar samtidigt som den totala mäng-&lt;br&gt;den arbete blir lägre än vad som är samhällsekonomiskt motiverat. Mot&lt;br&gt;bakgrund av de helt förändrade förutsättningar som nu gäller anser Byggen-&lt;br&gt;treprenörerna att en översyn bör göras av varu- och tjänstebeskattningen.&lt;br&gt;De finner det anmärkningsvärt att kommittén överhuvudtaget inte diskuterar&lt;br&gt;frågan om samhällsekonomisk effektivitet i beskattningen av varor och tjän-&lt;br&gt;ster. Deras bedömning är att argumenten för att anpassa beskattningen efter&lt;br&gt;teorin för optimal beskattning nu stärkts avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Reformens fördelningseffekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén var ett huvudsyfte med reformen ökad ekonomisk effekti-&lt;br&gt;vitet. Inkomstfördelningen var dock en viktig restriktion. Nya beräkningar,&lt;br&gt;som baserar sig på skattebasernas faktiska utveckling och som presenteras i&lt;br&gt;bilaga 5 till betänkandet visar att den fördelningskalkyl som gjordes i propo-&lt;br&gt;sitionen håller för flertalet grupper. Högre tjänstemän och hushåll i decil 10&lt;br&gt;har dock fatt en större relativ ökning av disponibel inkomst jämfört med vad&lt;br&gt;som förutsågs i propositionskalkylen. För decil 10 blev ökningen i disponi-&lt;br&gt;bel inkomst 3,4% när beräkningen utfördes på data från 1992 och 2,7% när&lt;br&gt;data från 1989 änvändes. Dessa resultat ligger nära medelvärdet för samtliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hushåll som studeras (3,4 respektive 3,3%) men överstiger propositionskal-&lt;br&gt;kylens effekt på 0,2% för decil 10. Orsaker till avvikelsen i förhållande till&lt;br&gt;propositionskalkylens beräkningar är enligt kommittén bl.a. nya antaganden&lt;br&gt;om basbreddningar, mindre basbreddningar i kapital och slumpfel i urvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 1 till betänkandet presenteras en annan studie av skattereformens&lt;br&gt;fördelningsmässiga effekter. Denna studie visar bl.a. att utjämningseffekten&lt;br&gt;av skatter och bidrag, mätt med Ginikoefficienter, är minst lika god 1991-92&lt;br&gt;som 1989. Utjämningseffekten har ökat för hushåll med fler än ett barn men&lt;br&gt;minskat för övriga hushåll. Resultaten visar också att de höjningar av bam-&lt;br&gt;och bostadsbidragen som ingick i skattereformen balanserade den minskade&lt;br&gt;utjämningen genom skattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén beror den allt ojämnare fördelningen av disponibla&lt;br&gt;inkomster som observerats under senare år i huvudsak på ökad arbetslöshet&lt;br&gt;och lönespridning. Skattereformens kontraktiva effekt på efterfrågan kan&lt;br&gt;emellertid ha påverkat arbetslöshetens nivå. Skattereformens effekt på löne-&lt;br&gt;bildningen är enligt kommittén mer osäker. Kommittén påpekar också att de&lt;br&gt;budgetförstärkningar som föranleds av reformens underfinansiering kan ha&lt;br&gt;en annan fördelningsprofil än den som åsyftades i reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén finner att disponibelinkomstema för pensionärerna ökade&lt;br&gt;mer än disponibelinkomstema för hushåll i aktiv ålder under perioden 1989-&lt;br&gt;92. Detta berodde enligt kommittén på pensionärernas förhållandevis låga&lt;br&gt;skuldsättning, riktad bostadsstöd och förändringar i pensionärsgruppens&lt;br&gt;sammansättning över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén finner också att skattereformen medfört en förbättrad hori-&lt;br&gt;sontell rättvisa. Spridningen i betald skatt för hushåll som har lika höga&lt;br&gt;arbetsinkomster har minskat för hushåll i de högre inkomstskikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska Centralbyrån anser att det finns större osäkerhet i beräkningen&lt;br&gt;av reformens effekter på inkomstfördelningen än vad kommittén visat. By-&lt;br&gt;rån anser att kommitténs arbete har satt fokus på flera frågor där det statistis-&lt;br&gt;ka underlaget bör förbättras. Det är också tveksamt om förslag som aldrig&lt;br&gt;beslutades i riksdagen skall tas med i beräkningarna. Vidare har byrån in-&lt;br&gt;vändningar mot den proportionella utläggningen av momsen som görs i&lt;br&gt;bilaga 5 till betänkandet. Hur momsen läggs ut torde ha stor inverkan på&lt;br&gt;resultatet. Byrån anser slutligen att reformens effekt på disponibelinkomsten&lt;br&gt;för de övre decilema i studien är överskattade eftersom prisfallet på egna&lt;br&gt;hem inte beaktas, och att omfördelningseffekten av reformens ändringar i&lt;br&gt;bidrag efter skatt övervärderas eftersom denna omfördelningseffekt ökar vid&lt;br&gt;en konjunkturnedgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar inkomstfördelningsundersökningen i bilaga 5 anser SACO&lt;br&gt;att det med de beräkningsmetoder och dataunderlag som utnyttjats inte är&lt;br&gt;möjligt att identifiera hur stor del av skillnaderna i förändringen av disponi-&lt;br&gt;bel inkomst för olika grupper som strikt är att hänföra till skattereformen.&lt;br&gt;Att använda dessa små och otillförlitliga skillnader till intäkt för ändringar i&lt;br&gt;skatteskalan är anmärkningsvärt. Det leder onekligen till slutsatsen att hela&lt;br&gt;skattereformen rimligen bör göras om. Det är också relevant att ställa frågor&lt;br&gt;kring huruvida den inkomstfördelning som gällde 1989 kan fungera som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;norm för all framtid. Det är SACO.s uppfattning att skattereformens beslut&lt;br&gt;skall ligga fast och att manipulationer av det slag som presenterats den se-&lt;br&gt;naste tiden undergräver förtroendet för regeringens politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser att skattereformens finansiering till stor del har lagts på bo-&lt;br&gt;stadssektorn vilket medfört tveksamma fördelningseffekter. Om reformens&lt;br&gt;underfinansiering visar sig varaktig, och om detta skulle motivera åtgärder&lt;br&gt;för att uppnå full finansiering, kan sättet att göra detta få betydelse för bilden&lt;br&gt;av reformens fördelningseffekter. SABO anser vidare att en naturlig effekt av&lt;br&gt;skattereformens konstruktion är att fördelningen av den disponibla inkom-&lt;br&gt;sten tenderar att bli mera ojämn. Bostadshushåll med endast en vuxen får&lt;br&gt;endast en skattesänkningseffekt, men också en full bostadskostnadshöjning.&lt;br&gt;Ett genomsnittligt bostadshushåll med sammanboende vuxna får drygt två&lt;br&gt;skattesänkningseffekter på en relativt högre inkomst, men fortfarande endast&lt;br&gt;en boendekostnadsökning. SABO befarar också att reformen kan leda till en&lt;br&gt;mer differentierad hyressättning vilket kan ge upphov till ekonomisk segre-&lt;br&gt;gation. SABO understryker slutligen att det under åren efter skattereformen&lt;br&gt;skett genomgripande förändringar som motiverar en översyn av det nya&lt;br&gt;skattesystemets fördelningseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets skattedelegation anser att skattereformen är fördelnings-&lt;br&gt;politiskt neutral. Enligt delegationens mening stämmer resultaten av de båda&lt;br&gt;fördelningsundersökningama som ligger till grund för kommitténs slutsatser&lt;br&gt;väl överens med varandra. De analyser som redovisas i betänkandet ger&lt;br&gt;inget belägg för att inkomsttagarna i de högsta inkomstklasserna vunnit på&lt;br&gt;skattereformen jämfört med andra grupper. Delegationen konstaterar att den&lt;br&gt;disponibla inkomst som analyseras i bilaga 5 inte tar hänsyn till de betydan-&lt;br&gt;de värdeförluster på villor, bostadsrätter och småhus som skattereformen&lt;br&gt;bidragit till. Enligt beräkningarna i bilaga 1 motsvarar kapitalförlusterna på&lt;br&gt;småhus 9 procent mer av de disponibla inkomsterna för decil 9 jämfört med&lt;br&gt;decil 2. Delegationen anser också att den redovisade ökningen av decil 10:s&lt;br&gt;disponibla inkomster är överskattad genom det faktum att ökningen till en&lt;br&gt;obestämbar del torde bero på just sådana beteendeförändringar som refor-&lt;br&gt;men eftersträvade - mer sparande, mer arbete, mindre avdrag, mindre ”fiffig-&lt;br&gt;heter”, bantning av högbelånade värdepappersportföljer etc. Vidare inne-&lt;br&gt;håller den 10:e decilen inte idag samma människor som 1989. I toppen av&lt;br&gt;den 10:e decilen fanns då bl.a. de som utnyttjade klippekonomin och det&lt;br&gt;gamla skattesystemets alla svagheter. Delegationen vill i detta sammanhang&lt;br&gt;också varna för att enskilda sifferuppgifter plockas ut ur analyserna för att&lt;br&gt;sedan användas utanför sitt egentliga sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Riksgäldskontoret menar att reformen medförde större&lt;br&gt;horisontell rättvisa och även en i övrigt bra fördelningspolitisk träffbild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation påpekar att ekonomin under åren efter&lt;br&gt;reformen befunnit sig i en extrem situation med en depression som inträffar&lt;br&gt;två till tre gånger per sekel. Under dessa omständigheter bör några alltför&lt;br&gt;långt gående slutsatser inte dras av det ekonomiska utfallet av reformen för&lt;br&gt;olika grupper, även om kommittén har gjort ett förtjänstfullt försök härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa förbundet menar att det kan ha varit riktigt att tillfälligt in-&lt;br&gt;föra den s.k. värnskatten som ett bidrag till saneringen av statsfinanserna.&lt;br&gt;Däremot anser förbundet att det är felaktigt att återgå till ett högre marginal-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteuttag. Om värnskatten, som numera diskuteras, skulle ersättas av ege-&lt;br&gt;navgifter på ett underlag över 7,5 basbelopp skapas en sådan effekt. Det&lt;br&gt;omstridda utfallet för decil 10 kan ha naturliga förklaringar. Bl.a. har säker-&lt;br&gt;ligen en rad förmåner växlats mot högre lön. Vidare är det sannolikt att viss&lt;br&gt;överströmning skett från tjänsteinkomster till kapitalinkomster. Vad som än&lt;br&gt;orsakat detta utfall anser KF att det knappast kan läggas till grund för att&lt;br&gt;även på sikt behålla dagens högre skattenivå. Ett sådant skatteuttag ger inci-&lt;br&gt;tament till skatteplanering, reducerat intresse för utbildning och försämrar&lt;br&gt;Sveriges konkurrensläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige menar att kommittén bekräftar organisa-&lt;br&gt;tionens farhågor inför skattereformen. Höginkomsttagare har fått ett vida&lt;br&gt;bättre utfall av skattereformen än vad som antogs i propositionen. Detta&lt;br&gt;beror i första hand på att dessa grupper inte betalat kapitalinkomstskatter i&lt;br&gt;den omfattning som man kalkylerade med i samband med reformen. T.ex.&lt;br&gt;blev basen på aktier betydligt mindre 1992 än 1989. Underfmansieringen av&lt;br&gt;reformen har i sin tur gett upphov till besparingar i statsbudgeten, som re-&lt;br&gt;sulterade i ytterligare fördelningspolitiska snedvridningar. En förutsättning&lt;br&gt;för att LO skulle ställa upp på reformen var det löfte regeringen gav om&lt;br&gt;reformens fördelningseffekter. Uppgörelsen innebar att regeringen skulle&lt;br&gt;korrigera reformens fördelningsmässiga profil om organisationens farhågor&lt;br&gt;skulle visa sig vara sanna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet finner det&lt;br&gt;anmärkningsvärt att reformens inverkan på faktorinkomstema lämnas utan-&lt;br&gt;för fördelningsanalysen och är kritisk till att studien i bilaga 5 görs på hus-&lt;br&gt;hållsnivå. Fakulteten påpekar att Sverige har haft särbeskattning under 25 år&lt;br&gt;med den explicita jämställdhetsambitionen att vuxna personer bör betraktas&lt;br&gt;som självständiga inkomsttagare. Det är därför anmärkningsvärt att kommit-&lt;br&gt;tén valt att betrakta hushållet som inkomsttagare. Vidare riktas kritik mot att&lt;br&gt;beräkningarna endast utförts på personer i åldern 25-64 år. Enligt fakulteten&lt;br&gt;är frågan om skattereformen gynnat höginkomsttagare eller låginkomsttaga-&lt;br&gt;re alltjämt obesvarad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anser sig inte ha kompetens&lt;br&gt;att bedöma och ifrågasätta de slutsatser kommittén drar om reformens för-&lt;br&gt;delningseffekter men vill påpeka att resultaten är av mindre intresse idag. De&lt;br&gt;stora förändringar som skett i skatte- och transfereringssystemen efter 1992&lt;br&gt;medför enligt fakulteten att det är felaktigt att idag använda kommitténs&lt;br&gt;jämförelse mellan 1989 och 1992 för skattepolitiska åtgärder som endast&lt;br&gt;syftar till att korrigera resultat som då kanske inte uppnåddes. När det gäller&lt;br&gt;fördelningspolitiska åtgärder via skatte- och transfereringssystemen är det&lt;br&gt;nödvändigt att dagens och inte gårdagens situation bildar utgångspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket anser att kommitténs beskrivning av boendekostnaderna och&lt;br&gt;deras andel av hushållsbudgeten är alltför summarisk. Analyser av viktiga&lt;br&gt;fördelningseffekter av de ökade boendekostnaderna saknas. Önskemålet om&lt;br&gt;en effektiv resursallokering kan komma i konflikt med önskemålet om en&lt;br&gt;jämt fördelad bostadsstandard. Boverket menar att kommittén tar ställning i&lt;br&gt;denna konflikt genom att utgå från att det övergripande målet är effektiv&lt;br&gt;resursallokering. Så länge fördelningseffekterna och effekterna på den sam-&lt;br&gt;hällsekonomiska effektiviteten inte är kvantifierade blir emellertid awäg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen mellan samhällsekonomisk effektivitet och fördelningspolitik en&lt;br&gt;värderingsfråga. Boverket finner det också anmärkningsvärt att något försök&lt;br&gt;till analys av hur de ökade bostadskostnaderna fördelade sig mellan olika&lt;br&gt;hushållstyper och upplåtelseformer inte redovisas i utredningen, speciellt&lt;br&gt;med tanke på att utredningsexpertema noterar att inkomstfördelningen blev&lt;br&gt;betydligt ojämnare efter skattereformen när hänsyn tas till boendekostnader-&lt;br&gt;na. Boverket saknar en analys av de faktiskt realiserade kapitalförlusterna på&lt;br&gt;villamarknaden och hur de fördelats mellan olika hushållstyper. Kommittén&lt;br&gt;borde också närmare studerat effekterna av den höjning av bostadsbidragen&lt;br&gt;och de ändringar i reglerna för räntebidrag i hyres- och bostadsrätter som&lt;br&gt;gjordes i samband med skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet anser att den&lt;br&gt;förändring i real disponibel inkomst för olika inkomstskikt som i betänkan-&lt;br&gt;det redovisas i procentform, delvis kan ge en felaktig bild, eftersom dessa&lt;br&gt;procenttal beräknas på vitt skilda bastal. Om man gör motsvarande beräk-&lt;br&gt;ning i kronor istället för i procent framträder en delvis annan bild, där refor-&lt;br&gt;men har en markant fördelningsprofil till förmån för höginkomsttagarna.&lt;br&gt;Fakulteten påpekar att en viktig del av skattereformen var växlingen från&lt;br&gt;direkta till indirekta skatter. I bedömningen av fördelningseffekterna ingår&lt;br&gt;som mått endast hur inkomstfördelningen påverkats av reformen. För att på&lt;br&gt;ett bättre sätt få en helhetsbild av fördelningseffekterna borde utredningen&lt;br&gt;ha ansträngt sig mer när det gäller frågan hur stora fördelningseffekterna av&lt;br&gt;momsförändringen blev. En intressant frågeställning är således hur stor&lt;br&gt;inkomstökning som krävs för att kompensera konsumenterna för de prisök-&lt;br&gt;ningar som följde av momsförändringama. En annan intressant fråga är hur&lt;br&gt;medborgarnas uppfattning om rättvisa hänger samman med det sätt på vilket&lt;br&gt;skattesystemet är utformat. Skapar institutioner som skattesystemet också&lt;br&gt;normer om rättvisa eller är det tvärtom så att institutioner bara kan tillskapas&lt;br&gt;om de svarar mot breda medborgargruppers rättviseuppfattningar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Konjunkturinstitutet bör kapitalförluster (t.ex. sänkta villapriser)&lt;br&gt;orsakade av skattereformen endast beaktas om man vill utvärdera själva&lt;br&gt;övergången till det nya skattesystemet. Om man istället vill studera inkomst-&lt;br&gt;fördelningen när det nya skattesystemet väl införts, så ska de initiala kapital-&lt;br&gt;förlusterna exkluderas. Institutet påpekar att fördelningsstudiema är begrän-&lt;br&gt;sade till befolkningen i yrkesverksam ålder och att de inte omfattar företags-&lt;br&gt;och lantbrukarhushåll. Institutet beklagar att nya beräkningar av fördel-&lt;br&gt;ningseffekter endast gjorts för den yrkesaktiva befolkningen. Kommittén&lt;br&gt;hävdar att skattereformen inte kan sägas ha missgynnat pensionärerna. Un-&lt;br&gt;derlaget för den bedömningen framstår emellertid som svagt. Institutet anser&lt;br&gt;därför att kommitténs material bör kompletteras med beräkningar av refor-&lt;br&gt;mens effekter på pensionärernas disponibelinkomster. Enligt institutet inne-&lt;br&gt;bär den metod som används i bilaga 5 att fördelningseffekterna beräknas&lt;br&gt;utan hänsyn till beteendeförändringar. Höginkomsttagarna antas t.ex. ligga&lt;br&gt;kvar med stora ränteutbetalningar trots att värdet av underskottsavdragen&lt;br&gt;minskat. Det medför att resultatet har ett systematiskt fel och att det inte&lt;br&gt;direkt kan användas som en uppskattning av reformens effekter. Konjunktu-&lt;br&gt;rinstitutet anser dock att den undersökning som presenteras i bilaga 1 tar&lt;br&gt;hänsyn till att skatte- och bidragssystemet påverkar beteendet. I denna studie&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämförs de verkliga omfördelningseffektema - dvs. effekter av skatterefor-&lt;br&gt;men, beteendeförändringar som följd av reformen samt ändrade bruttoin-&lt;br&gt;komster. Tyvärr presenteras resultatet i form av Gini-koefficienter, som är&lt;br&gt;ett mycket trubbigt och svårtolkat mått på inkomstfördelningar. Den faktiska&lt;br&gt;omfördelningen framstår här som lika stor före och efter reformen, men det&lt;br&gt;bör understrykas att inkomstomfördelningen ändå kan ha ändrats avsevärt.&lt;br&gt;Institutet menar att ingen av undersökningarna klarar av att helt isolera ef-&lt;br&gt;fekterna av skattereformen och de av reformen frambringade beteendeförän-&lt;br&gt;dringarna. Det är därför svårt att med precision besvara frågan om skattere-&lt;br&gt;formens effekter på inkomstfördelningen. Förmodligen har dock reformen&lt;br&gt;inte i någon större utsträckning ändrat inkomstfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en utvärderingen av reformens fördelningsmässiga effekter kan det&lt;br&gt;enligt Fullmäktige i Riksbanken finnas anledning att överväga vilken jämfö-&lt;br&gt;relsenorm som är relevant att utgå från vid en utvärdering av skattereformen.&lt;br&gt;Det fanns i den svenska ekonomin flera strukturella obalanser under den&lt;br&gt;period som föregick reformen. Det finns anledning att ifrågasätta huruvida&lt;br&gt;utvärderingen bör utgå från denna långsiktigt ohållbara situation. Det är&lt;br&gt;enligt fullmäktiges mening troligt att jämviktsmekanismer i ekonomin förr&lt;br&gt;eller senare skulle tvingat fram korrigeringar. En utvärdering bör därför utgå&lt;br&gt;från en situation som är mera stabil, eller åtminstone diskutera vad det inne-&lt;br&gt;bär att jämförelser görs mot ett makroekonomiskt instabilt läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Pensionärsförbund anser inte att det är skatteomläggningen som&lt;br&gt;missgynnat pensionärerna, men den har heller inte gynnat den enskilde pen-&lt;br&gt;sionären mer än den gynnat andra inkomsttagare i samma inkomstklass. När&lt;br&gt;kommittén påstår att pensionärshushållen haft en betydligt bättre utveckling&lt;br&gt;av de disponibla inkomsterna än hushåll i aktiv ålder bortser man från, mot&lt;br&gt;bättre vetande, att det är förändringen i sammansättningen av pensionärs-&lt;br&gt;hushållen som gett denna effekt. SPF kräver att kommitténs material kom-&lt;br&gt;pletteras med korrekta kalkyler över hur pensionärernas disponibelinkom-&lt;br&gt;ster har påverkats av skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionärernas Riksorganisation anser att den disponibla inkomsten för&lt;br&gt;decil 10 ökat väsentligt och kraftigt som en följd av reformens regelförän-&lt;br&gt;dringar. Detta har också bidragit till reformens underfinansiering. Organisa-&lt;br&gt;tionens bestämda uppfattning är att för denna grupp bör den fr.o.m. 1995 in-&lt;br&gt;förda värnskatten på 5% bibehållas samt att den allmänna egenavgiften bör&lt;br&gt;tas ut utan takbegränsning. Organisationen påpekar att kommittén inte redo-&lt;br&gt;visar någon undersökning av pensionärernas disponibelinkomster uppdelat&lt;br&gt;på olika inkomstgrupper (deciler) som man gör för de aktiva. En sådan un-&lt;br&gt;dersökning skulle ha visat en kraftigt minskad disponibel inkomst för alla&lt;br&gt;med låga pensioner. Det är enligt organisationens mening anmärkningsvärt&lt;br&gt;att en sådan redovisning inte görs i utvärderingen av skattereformen. De&lt;br&gt;konstaterar att det inte finns stöd för påståendet att pensionärshushållen har&lt;br&gt;haft en betydligt bättre utveckling av de disponibla inkomsterna än hushåll i&lt;br&gt;aktiv ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Stabilisering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén gav skattereformen upphov till ett minskat realt sparande&lt;br&gt;som tenderade att minska den aggregerade efterfrågan. Reformens underfi-&lt;br&gt;nansiering gav istället upphov till en expansiv effekt på efterfrågan. Enligt&lt;br&gt;kommitténs bedömning är nettoeffekten av dessa två motverkande faktorer&lt;br&gt;kontraktiv. Reformen antas ha skapat ett fall i BNP på knappt 1%. Kommit-&lt;br&gt;tén menar att det inte hade varit bättre att avvakta med reformen men att det&lt;br&gt;hade varit en fördel om reformen kommit tidigare. Tidsordningen mellan&lt;br&gt;kreditmarknadens avreglering och reformen var inte bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Riksgäldskontoret anser att konjunkturnedgången under&lt;br&gt;1990-talet hade blivit mindre om skattereformen och nödvändiga strukturel-&lt;br&gt;la reformer på utgiftssidan hade vidtagits tidigare. Det är utifrån detta synsätt&lt;br&gt;felaktigt att utpeka skattereformen som en orsak till konjunkturavmattning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet påpekar att skattereformen gav två motriktade effek-&lt;br&gt;ter på hushållens konsumtionsefterfrågan. Nettoeffekten på de disponibla&lt;br&gt;inkomsterna var positiv. Samtidigt stimulerades det finansiella sparandet&lt;br&gt;genom en kraftig höjning av realräntan efter skatt, till stor del beroende på&lt;br&gt;den ändrade kapitalinkomstbeskattningen. I kommittén görs bedömningen&lt;br&gt;att skattereformen gav en nedåtriktad effekt på den privata konsumtionen&lt;br&gt;och att denna effekt motsvarade ca en procent av BNP. Bedömningen är&lt;br&gt;dock enligt institutet inte invändningsfri. Skattereformens efterfrågedämpan-&lt;br&gt;de effekt i inledningsskedet kan ha överskattats av utredningen, men refor-&lt;br&gt;men kan å andra sidan ha bidragit till att förlänga lågkonjunkturen. Institutet&lt;br&gt;påpekar att utvärderingen bygger på en modell med två kategorier av hus-&lt;br&gt;håll, &amp;quot;keynesianska&amp;quot; hushåll som varken lånar eller sparar finansiellt och&lt;br&gt;&amp;quot;neoklassiska&amp;quot; hushåll som endast ändrar sin konsumtion vid bestående&lt;br&gt;ändringar av inkomster eller räntor/relativpriser och som betraktar refor-&lt;br&gt;mens underfinansiering som temporär. Inkomsteffekten för de neoklassiska&lt;br&gt;hushållen skulle därför inte ha påverkat deras konsumtion. Underfinansie-&lt;br&gt;ringen måste emellertid ha varit svår att identifiera för hushållen - särskilt&lt;br&gt;som reformen hade lanserats som fullt finansierad. Åtminstone i inlednings-&lt;br&gt;skedet (1990-92) är det därför troligt att reformens inkomsteffekt även på-&lt;br&gt;verkade de neoklassiska hushållens konsumtionen positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Fullmäktige i Riksbanken finns det ett samband mellan å ena sidan&lt;br&gt;skatt på arbetsinkomster och å andra sidan pris- och inflationsutvecklingen i&lt;br&gt;en ekonomi. Kommittén berör inte detta explicit, men enligt fullmäktiges&lt;br&gt;mening kan det finnas skäl att uppmärksamma frågan, bl.a. med anledning&lt;br&gt;av senare års förändringar av skatt på arbetsinkomster. Mot bakgrund av&lt;br&gt;detta anser fullmäktige att det vid en slutlig utvärdering av skattereformen är&lt;br&gt;nödvändigt att mer utförligt än vad som skett i kommitténs analys beakta&lt;br&gt;skattesystemets effekter på pris- och inflationsutvecklingen i ekonomin. Vad&lt;br&gt;beträffar diskussionen kring reformens bidrag till konjunkturnedgången&lt;br&gt;anser fullmäktige att det kan finnas anledning att reflektera över diskussio-&lt;br&gt;nens utgångspunkter. Kommitténs resonemang om reformens bidrag till&lt;br&gt;lågkonjunkturen utgår från att reformen gav starka incitament för hushållen&lt;br&gt;att ändra sitt sparbeteende genom att minska sitt reala och öka sitt finansiella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparande. I en keynesiansk modell av standardsnitt, uttolkas effekterna av&lt;br&gt;detta som ett skift nedåt i investeringar i bl.a. fastigheter och småhus, vilket&lt;br&gt;i sin tur ger en kontraktiv effekt på aggregerad efterfrågan. I detta samman-&lt;br&gt;hang är det enligt fullmäktiges mening relevant att även undersöka och för-&lt;br&gt;söka värdera de bakomliggande strukturproblem som fanns i svensk ekono-&lt;br&gt;mi vid tidpunkten för reformens genomförande. Om resultatet av en sådan&lt;br&gt;utvärdering visar på andra orsaker till skiftet i sparandet, kan slutsatserna&lt;br&gt;komma att påverkas vad gäller frågan om skattereformens bidrag till lågkon-&lt;br&gt;junkturen. Den keynesianska modell som används ger efterffågesidan största&lt;br&gt;möjliga spelrum, medan den bortser från eventuella expansiva effekter via&lt;br&gt;ekonomins utbudssida. Vidare saknar modellen komponenter för vilka me-&lt;br&gt;kanismer som styr pris- och löneanpassning. Fullmäktige anser att det hade&lt;br&gt;varit värdefullt med en belysning av dessa frågor utifrån fler och kanske&lt;br&gt;modernare modellperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Skattereformens finansiering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommittén finner med hjälp av en statisk beräkning att underfinansieringen&lt;br&gt;av skattereformens andra steg uppgick till i genomsnitt 21 miljarder kronor&lt;br&gt;under perioden 1991-93. Denna beräkning baserar sig på faktiska skatteba-&lt;br&gt;ser för 1991 och i vissa fall 1992-93. Enligt kommittén berodde prognosfe-&lt;br&gt;len i propositionskalkylen i huvudsak på att individernas inkomster utveck-&lt;br&gt;lades snabbare än förväntat, vilket medförde att skattesatssänkningama fick&lt;br&gt;ett större negativt genomslag på skatteintäkterna, och på en svagare utveck-&lt;br&gt;ling av vissa finansieringsbaser som t.ex. reavinst på aktier, underlag för&lt;br&gt;företagsskatt och moms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till underfinansieringen från reformens andra steg skall läggas en under-&lt;br&gt;finansiering på omkring 4 miljarder kronor från reformens första steg och en&lt;br&gt;underfinansiering på omkring 10 miljarder kronor som orsakas av reformens&lt;br&gt;kontraktiva effekt på efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att det är oklart om reformen är underfinansierad på&lt;br&gt;lång sikt men finner att vissa faktorer tyder på en minskad underfinansiering&lt;br&gt;efter 1992. Enligt kommittén föranleder reformens underfinansiering inte&lt;br&gt;några ytterligare åtgärder eftersom statsmakterna vid tagna beslut avvägt, låt&lt;br&gt;vara indirekt, reformens försämring av statsfinanserna mot det stabilise-&lt;br&gt;ringspolitiska läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket anser att bättre metoder för effektberäkningar i sam-&lt;br&gt;band med regelförändringar bör utarbetas. En finansieringskalkyl bör exem-&lt;br&gt;pelvis alltid innehålla en känslighetskalkyl i vilken olika tänkbara scenarios&lt;br&gt;analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SABO.s bedömning har bostadskonsumtionens bidrag till refor-&lt;br&gt;mens finansiering underskattats i finansieringskalkylen. Enligt organisatio-&lt;br&gt;nens egna beräkningar har bostadskonsumtionens bidrag till reformens fi-&lt;br&gt;nansiering ökat från 27 till 33 miljarder kronor, vilket främst beror på ofö-&lt;br&gt;rutsett höga investeringsvolymer och ett än högre ränteläge än vad som&lt;br&gt;förutsågs vid kalkyltillfället. Skattereformen är enligt samma beräkningar&lt;br&gt;underfinansierad med ca 30 miljarder kronor år 1992. Av den återstående&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansierade delen av skattereformen har bostäderna svarat för ca 80% netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Riksgäldskontoret anser att det är av stor vikt att ffamskriv-&lt;br&gt;ning av skattebaser för denna typ av beräkningar görs från ett utgångsläge&lt;br&gt;som kan anses normalt. Utgångslägets skatteinkomster överskattades emel-&lt;br&gt;lertid i den meningen att de inte var långsiktigt hållbara. Alla beteendeförän-&lt;br&gt;dringar som kan förutses bör också beaktas. Enligt fullmäktige kunde flera&lt;br&gt;inslag i skattereformen, som sänkta marginalskatter, breddad momsbas och&lt;br&gt;begränsningen av ränteavdragens värde, förväntas medföra beteendeförän-&lt;br&gt;dringar. Inga antaganden gjordes emellertid om att dessa förändringar skulle&lt;br&gt;medföra ändringar i konsumtionsmönstret eller någon anpassning av hushål-&lt;br&gt;lens balansräkningar. En effekt av detta var att de skatteintäkter som skulle&lt;br&gt;genereras av olika basbreddningar överskattades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Företagarnas Riksorganisation visar utvärderingen att skatterefor-&lt;br&gt;men på längre sikt i stort är fullfinansierad. Kommittén visar därmed att&lt;br&gt;varken den s.k. värnskatten som infördes 1995 eller en eventuell höjning&lt;br&gt;efter denna tidpunkt skulle ligga i linje med reformens syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet riktar kritik mot att beräkningarna av budgeteffekter-&lt;br&gt;na koncentreras till inkomstsidan, där den svaga utvecklingen av många&lt;br&gt;skattebaser medfört att skattereformens plussida kommit att få ett sämre&lt;br&gt;utfall än beräknat. Att den ekonomiska utvecklingen också medfört över-&lt;br&gt;raskningar på skattereformens utgiftssida har däremot inte rönt samma upp-&lt;br&gt;märksamhet. Beräknade budgeteffekter av ändrade transfereringsregler&lt;br&gt;saknas t.ex. helt. Höjningen av bostadsbidragen, som var en del av refor-&lt;br&gt;men, blev förmodligen betydligt dyrare än beräknat till följd av dels den&lt;br&gt;ekonomiska krisen, dels ökad flyktninginvandring. Också utvärderingen av&lt;br&gt;&amp;quot;minussidans&amp;quot; dominerande post, de sänkta inkomstskatterna, förefaller&lt;br&gt;endast delvis genomförd. Konjunkturnedgången 1991-93 bör ha inneburit&lt;br&gt;att underlaget för inkomstskatt utvecklades svagare än beräknat, och att&lt;br&gt;skattebortfallet från sänkta inkomstskattesatser blivit mindre än beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förenkling av skattereglerna och skattesystemets&lt;br&gt;driftskostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De färre antal inkomstslag och skattesatser som infördes i samband med&lt;br&gt;reformen medförde enligt kommittén att den skattskyldige lättare fick grepp&lt;br&gt;om skatteeffekterna av olika förändringar i sin ekonomi. Enligt kommittén&lt;br&gt;uppgick skattesystemets driftskostnader till 14 miljarder kronor efter refor-&lt;br&gt;men. Skattskyldigas fullgörandekostnader uppgick till ca 2/3 av de totala&lt;br&gt;driftskostnaderna. Den resterande delen av driftskostnaderna utgjordes av&lt;br&gt;myndigheternas administrationskostnader. Kommittén finner att skatterefor-&lt;br&gt;men lett till minskade fullgörandekostnader för fysiska personer medan&lt;br&gt;fullgörandekostnadema ökat något för företagen. Fullgörandekostnadema är&lt;br&gt;mest betungande för småföretagen. Drifts- och fullgörandekostnaden per&lt;br&gt;intäktskrona är enligt kommittén högst för momsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets skattedelegation anser att skattereformen i huvudsak lett till&lt;br&gt;enklare skattesystem. På några områden, t.ex. kapitalbeskattningen och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningen av enskild näringsverksamhet, har förenklingseffektema dock&lt;br&gt;varit begränsade. Delegationen vill betona vikten av att statsmakterna visar&lt;br&gt;återhållsamhet när det gäller att lägga ytterligare uppgifter på företagen som&lt;br&gt;ett led i effektiviseringen av skattesystemet. Enligt delegationen har den&lt;br&gt;eftersträvade enkelheten uppnåtts relativt väl för löntagarna. Detta har dock&lt;br&gt;skett till priset av att utökad uppgiftsskyldighet lagts på arbetsgivarna och&lt;br&gt;tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas riksförbund framhåller att kommitténs resultat visar på att&lt;br&gt;fullgörandekostnadema är relativt sett högre för momsen jämfört med andra&lt;br&gt;stora skatter och att fullgörandekostnadema faller tyngst på de små företa-&lt;br&gt;gen. LRF konstaterar att kommitténs redogörelse för fullgörandekostnadema&lt;br&gt;avser läget före det att redovisningsperioderna förtätades till varje månad.&lt;br&gt;Kommitténs resultat visar därför helt klart att den förtätning som skett av&lt;br&gt;såväl moms- som preliminärskatteredovisningen omedelbart bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket betonar vikten av att skattereglerna görs så lätta som&lt;br&gt;möjligt att förstå, tillämpa och kontrollera. Skattemyndigheten i Stockholm&lt;br&gt;anser att skattereformens målsättning att förenkla endast uppnåddes till viss&lt;br&gt;del. Efter reformen har utvecklingen gått åt motsatt håll. Skattemyndigheten&lt;br&gt;i Kalmar menar att de förenklingar som gjorts har inneburit att granskning-&lt;br&gt;en kunnat koncentreras till de mer komplicerade deklarationerna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Reformens beständighet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén består skattereformens huvudprinciper trots det stora antal&lt;br&gt;förändringar som gjorts i skattesystemet efter reformen. Som exempel på&lt;br&gt;brott mot reformens principer nämns differentieringen av momsen och lätt-&lt;br&gt;naden i kapitalbeskattningen 1992-94. Kommittén menar att tidsbegräns-&lt;br&gt;ningen av värnskatten visar på en vilja att stå fast vid principerna. De grund-&lt;br&gt;läggande principerna för företagsbeskattningen ligger kvar. En förenkling av&lt;br&gt;företagsbeskattningen är dock önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser anser att stabiliteten i skattesystemet och de&lt;br&gt;grundläggande intentionerna bakom skattereformen måste upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket anser t.ex. att mer genomgripande förändringar inte&lt;br&gt;bör genomföras med mindre än att utfallet på längre sikt går att utläsa. Den&lt;br&gt;höga förändringstakten och komplexiteten skapar överhuvudtaget oklara&lt;br&gt;planeringsförutsättningar för företag och näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige anser att flertalet av de förändringar som&lt;br&gt;gjorts i skatte- och bidragssystemet efter skattereformen i större eller mindre&lt;br&gt;grad måste betraktas som brott mot den breda uppgörelsen kring reformen.&lt;br&gt;Den första avvikelsen bestod i att höjningen av barnbidraget med cirka 1000&lt;br&gt;kronor om året aldrig kom till stånd. Ytterligare brott mot de principer som&lt;br&gt;var vägledande för reformen var differentieringen av momsskattesatsen och&lt;br&gt;den lättnad i kapitalinkomstbeskattningen som infördes mellan 1992 och&lt;br&gt;1994. Vidare har införandet av egenavgifter medfört en höjning av skatter-&lt;br&gt;na. Marginaleffekten av egenavgiftema blir störst för löntagare under bryt-&lt;br&gt;punkten medan inkomster över 7,5 basbelopp inte drabbas alls, varför ytter-&lt;br&gt;ligare fördelningsorättvisor har uppkommit genom detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet menar att reformens huvud-&lt;br&gt;principer kvarstår. Fakulteten instämmer i kommitténs konstaterande att en&lt;br&gt;förutsättning för att skattesystemet skall ge de åsyftade effektivitetsvinsterna&lt;br&gt;är att reglerna hålls någorlunda stabila och att principerna som låg till grund&lt;br&gt;för reformen inte urholkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet finner dock goda&lt;br&gt;skäl till att ifrågasätta behovet av stabilitet i skattesystemet. Enligt fakulteten&lt;br&gt;är det är svårt att dela kommitténs övertygelse om att skattereformen, trots&lt;br&gt;de förändringar i skatte- och transfereringssystemet som genomförts, är en&lt;br&gt;stabil reform. Under nittiotalet har ett flertal av reformens principer över-&lt;br&gt;getts eller reviderats. Detta är enligt fakulteten med all sannolikhet ofrån-&lt;br&gt;komligt då skattepolitiken befinner sig i skärningspunkten för samhälleliga&lt;br&gt;fördelningskonflikter. Enligt fakulteten understryker skattereformen svårig-&lt;br&gt;heterna att predicera de faktiska utfallen av stora institutionella förändringar.&lt;br&gt;Samhällsförhållandenas komplexitet gör att osäkerheten om de samlade&lt;br&gt;resultaten från genomgripande politiska reformer är och kommer att vara&lt;br&gt;stor. Samhällspolitiskt medför detta att behovet av “piecemeal social enginee-&lt;br&gt;ring” alltid kommer att kvarstå. Just på grund av svårigheterna att på för-&lt;br&gt;hand bedöma resultatet av politiska reformer måste det finnas möjlighet att&lt;br&gt;i efterhand korrigera reformernas innehåll mot bakgrund av ny kunskap.&lt;br&gt;Hoppet om att finna stabila och långvariga spelregler i de institutionella&lt;br&gt;systemen ter sig därför inte som särskilt välgrundat. Detta är naturligtvis&lt;br&gt;inget skäl mot att genomföra genomgripande politiska reformer av det slag&lt;br&gt;som skattereformen innebar, bara att man inte avhänder sig möjligheterna&lt;br&gt;att i efterhand förändra deras innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Wallström, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson,&lt;br&gt;Uusmann, Ulvskog, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg,&lt;br&gt;Pagrotsky, Östros,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink och statsråden Peterson, Wallström,&lt;br&gt;Klingvall, Johansson, Åhnberg, Schori, von Sydow, Blomberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar propositionen 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition&lt;br&gt;med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade&lt;br&gt;anslag för budgetåret 1995/96, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordat</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 1997-1999 (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 1997-1999 (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till utformning av utgiftstak för staten och den offentliga sektorn (avsnitt 4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till utformning av utgiftstak för staten och den offentliga sektorn (avsnitt 4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för år 1997 till 723 miljarder kronor, för år 1998 till 720 miljarder kronor och för år 1999 till 735 miljarder kronor (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för år 1997 till 723 miljarder kronor, för år 1998 till 720 miljarder kronor och för år 1999 till 735 miljarder kronor (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den preliminära beräkningen för samtliga utgiftsområden (avsnitt 4.6.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den preliminära beräkningen för samtliga utgiftsområden (avsnitt 4.6.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna inom den kommunala sektorn för åren 1997-1999 (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna inom den kommunala sektorn för åren 1997-1999 (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1997</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1997</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att kompensera kommuner och landstingavseende pensioner och andra trygghetsförmåner till lärare, skolledare och syokonsulenter (avsnitt 7.5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att kompensera kommuner och landstingavseende pensioner och andra trygghetsförmåner till lärare, skolledare och syokonsulenter (avsnitt 7.5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret1995/96 minska det under fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget Försvarsmakten med 3 295 094 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret1995/96 minska det under fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget Försvarsmakten med 3 295 094 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgetn för budgetåret 1995/96 öka det under fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget Statens försvarshistoriska museer med 2 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgetn för budgetåret 1995/96 öka det under fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget Statens försvarshistoriska museer med 2 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget Flygtekniska försöksanstalten med 5 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under fjärde huvudtiteln anvisade ramanslaget Flygtekniska försöksanstalten med 5 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under femte huvudtiteln anvisade ramanslaget Riksförsäkringsverket med 38 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under femte huvudtiteln anvisade ramanslaget Riksförsäkringsverket med 38 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under femte huvudtiteln anvisade ramanslaget Allmänna försäkringskassor med 30 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under femte huvudtiteln anvisade ramanslaget Allmänna försäkringskassor med 30 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. med 393 750 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. med 393 750 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade anslaget Bidrag till folkbildningen med 72 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade anslaget Bidrag till folkbildningen med 72 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Övriga utgifter inom grundutbildningen med 35 910 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Övriga utgifter inom grundutbildningen med 35 910 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade ramanslaget Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning med 755 016 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade ramanslaget Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning med 755 016 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Studiemedel m.m. med 134 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Studiemedel m.m. med 134 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Vuxenstudiestöd m.m. med 328 666 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under åttonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Vuxenstudiestöd m.m. med 328 666 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under nionde huvudtiteln anvisade ramanslaget Statens jordbruksverk med 2 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under nionde huvudtiteln anvisade ramanslaget Statens jordbruksverk med 2 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen på 173 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag Från EG-budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen på 173 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisa ett ramanslag Fiskevård på 6 917 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisa ett ramanslag Fiskevård på 6 917 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under nionde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Ersättningar för viltskador m.m. med 10 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under nionde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Ersättningar för viltskador m.m. med 10 000 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår i fråga om datortek under tionde huvudtiteln</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår i fråga om datortek under tionde huvudtiteln</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår i fråga om höjt finansieringsbidrag vid arbetsplatsintroduktion under tionde huvudtiteln</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår i fråga om höjt finansieringsbidrag vid arbetsplatsintroduktion under tionde huvudtiteln</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av medel på det under tionde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av medel på det under tionde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under tolfte huvudtiteln anvisade ramanslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. med 9 500 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under tolfte huvudtiteln anvisade ramanslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. med 9 500 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner en utökning av investeringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät för budgetåret 1995/96 med 500 000 000 kronor att finansieras med verkets egna medel (avsnitt 6.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner en utökning av investeringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät för budgetåret 1995/96 med 500 000 000 kronor att finansieras med verkets egna medel (avsnitt 6.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, intill ett sammanlagt belopp om 1 500 000 000 kronor, teckna borgen för lån eller utfärda kreditgarantier till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier eller andelar (avsnitt 6.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, intill ett sammanlagt belopp om 1 500 000 000 kronor, teckna borgen för lån eller utfärda kreditgarantier till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier eller andelar (avsnitt 6.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under trettonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. med 3 500 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 öka det under trettonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. med 3 500 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 minska det under trettonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa med 4 841 000 kronor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 minska det under trettonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa med 4 841 000 kronor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-04-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-05-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:16:55</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03150</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:16:55</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:FiU10</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01FiU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, tilläggsbudget 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi78</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi78</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi79</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi79</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi80</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi80</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi81</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi81</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi82</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi82</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi83</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi83</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi84</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi84</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi85</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi85</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi86</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi86</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi87</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi87</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi88</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi88</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi89</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi89</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi90</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi90</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi91</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi91</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi92</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi92</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi93</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi93</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi94</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi94</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi95</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi95</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi96</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi96</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi97</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi97</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi98</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi98</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi101</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi101</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Alf Svensson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi82</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi82</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alf Svensson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Alf Svensson  och Ingrid Näslund  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi93</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi93</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alf Svensson  och Ingrid Näslund  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av andre vice talman Görel Thurdin  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi94</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi94</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av andre vice talman Görel Thurdin  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Westerholm  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi97</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi97</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Westerholm  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi87</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi87</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi78</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi78</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl-Johan Wilson  och Kenth Skårvik  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi95</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi95</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl-Johan Wilson  och Kenth Skårvik  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elver Jonsson  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi90</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi90</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elver Jonsson  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi80</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi80</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi88</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi88</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Segelström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi89</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi89</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Segelström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Eriksson  och Peter Weibull Bernström  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi91</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi91</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Eriksson  och Peter Weibull Bernström  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Israelsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Israelsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kerstin Warnerbring  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi98</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi98</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kerstin Warnerbring  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi79</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi79</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lena Klevenås  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi92</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi92</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Klevenås  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lisbeth Staaf-Igelström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi96</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi96</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lisbeth Staaf-Igelström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Andersson  och Ingbritt Irhammar  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Andersson  och Ingbritt Irhammar  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi101</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi101</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Samuelsson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi81</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi81</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Samuelsson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Unckel  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi84</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi84</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Unckel  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Peter Weibull Bernström  och Ingvar Eriksson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi86</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi86</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Peter Weibull Bernström  och Ingvar Eriksson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Siw Persson  och Bengt Harding Olson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi83</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi83</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Siw Persson  och Bengt Harding Olson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Löfgren  m.fl. (M, C, FP, KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:150&lt;br/&gt;
Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den  ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret  1995/96, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi85</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi85</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Löfgren  m.fl. (M, C, FP, KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>