<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2224261</hangar_id>
 <dok_id>GJ03146</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>146</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:146</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>146</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-03-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:56</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa frågor om personlig assistans</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03146/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03146</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03146</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:146&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa frågor om personlig assistans&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås åtgärder som syftar till att uppnå en bättre kost-&lt;br&gt;nadskontroll och vissa besparingar inom statlig assistansersättning.&lt;br&gt;Huvuddelen av förslagen avser vissa förtydliganden i lagen (1993:387)&lt;br&gt;om stöd och service till vissa funktionshindrade samt i lagen (1993:389)&lt;br&gt;om assistansersättning. Förslagen innebär inte någon förändring av de&lt;br&gt;grundläggande principerna för personlig assistans. Förslagen bedöms&lt;br&gt;innebära att den årliga kostnaden för statlig assistansersättning minskas&lt;br&gt;med 215 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext........................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och service till vissa funktionshindrade ..............3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:389) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistansersättning.............................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..........................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Utgångspunkter för förslagen.........................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Tidsram för beslut om assistansersättning...............10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Vissa avgränsningsffågor m.m.......................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Definition av personlig assistans..................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Avgränsning mot viss kommunal&amp;nbsp;verksamhet.........14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Barns rätt till personlig assistans..................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Försäkringskassans kontroll ..................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ..............17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Uppföljning och ekonomiska effekter..................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Uppföljning ................................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Ekonomiska effekter .......................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Författningskommentar............................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och service till vissa funktionshindrade .............20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:389) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistansersättning............................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga .......................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 7 mars 1996 ................................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad......................................30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd&lt;br&gt;och service till vissa funktionsnindrade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:387) om stöd och ser-&lt;br&gt;vice till vissa funktionshindrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9 § skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 9 a och 9 b §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna för särskilt stöd och service är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild&lt;br&gt;kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och&lt;br&gt;varaktiga funktionshinder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga&lt;br&gt;kostnader för sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd&lt;br&gt;inte täcks av assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistanser-&lt;br&gt;sättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledsagarservice,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. biträde av kontaktperson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avlösarservice i hemmet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 anslutning till skoldagen samt under lov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller&lt;br&gt;ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad&lt;br&gt;bostad för vuxna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar&lt;br&gt;förvärvsarbete och inte utbildar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser enligt första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 avser inte tid efter det att den&lt;br&gt;insatsberältigade har fyllt 65&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:1701.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kostnad för personlig&lt;br&gt;assistans enligt första stycket 2&lt;br&gt;anses inte i något fall ersättning&lt;br&gt;som den enskilde själv lämnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till någon som han lever i&lt;br&gt;hushållsgemenskap med, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till en personlig assistent&lt;br&gt;för arbete som utförts på arbetstid&lt;br&gt;som överstiger den tid som anges i&lt;br&gt;2 - 4 §§ lagen (1970:943) om&lt;br&gt;arbetstid m.m. i husligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 insatserna enligt första styc-&lt;br&gt;ket 5 — 8 och 10 samt i insatsen&lt;br&gt;bostad med särskild service för&lt;br&gt;vuxna ingår också omvårdnad. I&lt;br&gt;insatserna bostad med särskild&lt;br&gt;service för barn och ungdomar&lt;br&gt;samt bostad med särskild service&lt;br&gt;för vuxna ingår också fritidsverk-&lt;br&gt;samhet och kulturella aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med personlig assistans enligt 9&lt;br&gt;§ 2 avses personligt utformat stöd&lt;br&gt;som ges av ett begränsat antal&lt;br&gt;personer åt den som på grund av&lt;br&gt;funktionshinder behöver praktisk&lt;br&gt;hjälp med sin personliga hygien,&lt;br&gt;måltider, att klä av och på sig&lt;br&gt;eller att kommunicera med andra&lt;br&gt;(grundläggande behov).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har behov av personlig&lt;br&gt;assistans för sina grundläggande&lt;br&gt;behov har även rätt till insats&lt;br&gt;enligt 9 § 2 för andra personliga&lt;br&gt;behov om behoven inte tillgodoses&lt;br&gt;på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kostnad för personlig&lt;br&gt;assistans enligt 9 § 2 anses inte i&lt;br&gt;något fall ersättning som den&lt;br&gt;enskilde själv lämnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till någon som han eller hon&lt;br&gt;lever i hushållsgemenskap med,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till en personlig assistent för&lt;br&gt;arbete som utförts på arbetstid&lt;br&gt;som överstiger den tid som anges i&lt;br&gt;2 - 4 §§ lagen (1970:943) om&lt;br&gt;arbetstid m.m. i husligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser enligt 9 § 2 avser inte&lt;br&gt;tid efter det att den insats-&lt;br&gt;berättigade har fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 insatserna enligt 9 § 5 - 8 och&lt;br&gt;10 samt i insatsen bostad med&lt;br&gt;särskild service för vuxna ingår&lt;br&gt;också omvårdnad. I insatserna&lt;br&gt;bostad med särskild service för&lt;br&gt;barn och ungdomar samt bostad&lt;br&gt;med särskild service för vuxna&lt;br&gt;ingår också fritidsverksamhet och&lt;br&gt;kulturella aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:389) om Prop. 1995/96:146&lt;br&gt;assistansersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 4, 6 och 16 §§ lagen (1993:389) om&lt;br&gt;assistansersättning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omfattas av 1 § lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade har, utom i&lt;br&gt;fall som anges i 4 §, rätt att fä&lt;br&gt;assistansersättning enligt denna lag&lt;br&gt;om han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inte har fyllt 65 år, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har behov av personlig assis-&lt;br&gt;tans för sin dagliga livsföring&lt;br&gt;under i genomsnitt mer än 20&lt;br&gt;timmar i veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personlig assistans har i denna&lt;br&gt;lag samma betydelse som i 9 §&lt;br&gt;första stycket 2 lagen (1993:387)&lt;br&gt;om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omfattas av 1 § lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade har, utom i&lt;br&gt;fall som anges i 4 §, rätt att för&lt;br&gt;sin dagliga livsföring fä assistans-&lt;br&gt;ersättning enligt denna lag om han&lt;br&gt;eller hon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inte har fyllt 65 år, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har behov av personlig assis-&lt;br&gt;tans för sina grundläggande behov&lt;br&gt;under i genomsnitt mer än 20&lt;br&gt;timmar i veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personlig assistans har i denna&lt;br&gt;lag samma betydelse som i 9 a §&lt;br&gt;lagen (1993:387) om stöd och ser-&lt;br&gt;vice till vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av behov av per-&lt;br&gt;sonlig assistans för barn som inte&lt;br&gt;fyllt 16 år skall särskilt beaktas&lt;br&gt;vad som faller inom ramen för det&lt;br&gt;ansvar för barnets personliga för-&lt;br&gt;hållanden som åvilar barnets&lt;br&gt;vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Assistansersättning lämnas inte&lt;br&gt;för tid då den funktionshindrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vårdas på en institution som&lt;br&gt;tillhör staten, en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vårdas på en institution som&lt;br&gt;drivs med bidrag från staten, en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bor i en gruppbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Assistansersättning lämnas inte&lt;br&gt;för tid då den funktionshindrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vårdas på en institution som&lt;br&gt;tillhör staten, en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vårdas på en institution som&lt;br&gt;drivs med bidrag från staten, en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bor i en gruppbostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;vistas i eller deltar i&lt;br&gt;barnomsorg, skola eller daglig&lt;br&gt;verksamhet enligt 9 § 10 lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan&lt;br&gt;assistansersättning lämnas även&lt;br&gt;för tid då den funktionshindrade&lt;br&gt;vårdas för kortare tid på sjukhus&lt;br&gt;eller deltar i verksamhet enligt&lt;br&gt;första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Assistansersättning lämnas inte&lt;br&gt;för sjukvårdande insatser enligt&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Assistansersättning skall bevil-&lt;br&gt;jas för ett visst antal timmar per&lt;br&gt;vecka, månad eller längre tid, dock&lt;br&gt;längst ett år, då den enskilde har&lt;br&gt;behov av personlig assistans för&lt;br&gt;sin dagliga livsföring (beviljade&lt;br&gt;assistanstimmar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Assistansersättning skall beviljas&lt;br&gt;för ett visst antal timmar per&lt;br&gt;vecka, månad eller längre tid, dock&lt;br&gt;längst tre månader, då den enskil-&lt;br&gt;de har behov av personlig assis-&lt;br&gt;tans för sin dagliga livsföring (be-&lt;br&gt;viljade assistanstimmar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om beräkning av assistansersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av assistansersätt-&lt;br&gt;ning, om den som erhållit ersättning eller hans ställföreträdare genom att&lt;br&gt;lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en upp-&lt;br&gt;gifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt har förorsakat att&lt;br&gt;ersättning har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och den som&lt;br&gt;erhållit ersättning eller hans ställföreträdare skäligen borde ha insett&lt;br&gt;detta. Om det finns särskilda skäl får försäkringskassan efterge kravet på&lt;br&gt;återbetalning helt eller delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en senare utbetalning till&lt;br&gt;någon som skall betala tillbaka&lt;br&gt;ersättning enligt första stycket får&lt;br&gt;kassan hålla inne ett skäligt belopp&lt;br&gt;i avräkning på vad som har läm-&lt;br&gt;nats för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en senare utbetalning till&lt;br&gt;någon som skall betala tillbaka&lt;br&gt;ersättning enligt första stycket får&lt;br&gt;försäkringskassan hålla inne ett&lt;br&gt;skäligt belopp i avräkning på vad&lt;br&gt;som har lämnats för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beslut om assistansersättning som fattats före den 1 juli 1996 får,&lt;br&gt;trots vad som sägs i 7 §, omprövas av försäkringskassan utan att två år&lt;br&gt;förflutit sedan frågan om rätt till ersättning senast prövades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:1342.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Stödformen statlig assistansersättning infördes den 1 januari 1994. Assis-&lt;br&gt;tansersättningen är avsedd att täcka kostnader för personlig assistans för&lt;br&gt;svårt funktionshindrade personer som har behov av ett sådant stöd under&lt;br&gt;i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;(prop. 1994/95:100 bil. 6) att kostnaderna för statlig assistansersättning&lt;br&gt;skulle komma att bli väsentligt högre än vad som beräknades när refor-&lt;br&gt;men genomfördes. Skälet för detta angavs främst vara att det genom-&lt;br&gt;snittliga antalet beviljade assistanstimmar per vecka väsentligt skulle&lt;br&gt;komma att överstiga det beräknade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av kostnadsutvecklingen för statlig assistansersättning&lt;br&gt;beslutade regeringen den 12 april 1995 att tillkalla en särskild utredare&lt;br&gt;med uppdrag att utreda frågan om finansieringen av och regelsystemet&lt;br&gt;för stödformen. Utredarens huvuduppgift var att lämna förslag till åt-&lt;br&gt;gärder som leder till att den nuvarande kostnadsutvecklingen bryts och&lt;br&gt;att en förbättrad kostnadskontroll uppnås. Enligt direktiven skulle utreda-&lt;br&gt;ren i sina förslag ha som utgångspunkt att den årliga kostnaden för sta-&lt;br&gt;ten för assistansersättning inte får överstiga 2 850 miljoner kronor per år&lt;br&gt;beräknat i 1995 års penningvärde. I direktiven framhölls att det statliga&lt;br&gt;finansiella utrymmet för assistansersättning, till följd av vissa ompriorite-&lt;br&gt;ringar, därigenom utökats med drygt 300 miljoner kronor i förhållande&lt;br&gt;till vad som budgeterades när reformen trädde i kraft. I förhållande till&lt;br&gt;den årliga faktiska kostnaden innebar ramen en neddragning med ca&lt;br&gt;900 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen, som antog namnet Assistansutredningen, avlämnade i&lt;br&gt;december 1995 betänkandet Kostnader för den statliga assistansersätt&lt;br&gt;ningen (SOU 1995:126). I betänkandet redovisas ett antal alternativ;,&lt;br&gt;möjligheter till besparingar. En sammanfattning finns i bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition lämnar regeringen förslag till vissa åtgärder som&lt;br&gt;syftar till att uppnå en bättre kostnadskontroll och vissa besparingar&lt;br&gt;inom statlig assistansersättning. Med anledning av att de nu föreslagna&lt;br&gt;förändringarna i stödformen främst handlar om förtydliganden i regelsy-&lt;br&gt;stemet utan att några större ingrepp görs, har regeringen inte funnit det&lt;br&gt;nödvändigt att remissbehandla betänkandet. Regeringen har också ansett&lt;br&gt;det angeläget att påskynda arbetet med en proposition i ärendet med&lt;br&gt;hänsyn till den oro som frågan har skapat hos personer som erhåller&lt;br&gt;assistansersättning. Synpunkter på betänkandet och i frågan i övrigt har&lt;br&gt;inhämtats på annat sätt, bl.a. genom överläggningar med företrädare för&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, handikapporganisationerna och kooperativ&lt;br&gt;som tillhandahåller personlig assistans. Under propositionsarbetet har det&lt;br&gt;dessutom varit nära kontakter med Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som underlag för propositionen har också legat Riksrevisionsverkets&lt;br&gt;revisionsrapport Assistansreformen - en granskning av den statliga assis-&lt;br&gt;tansersättningen till funktionshindrade (RRV 1995:57).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Utgångspunkter för förslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av propositionen om stöd och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade (prop. 1992/93:159) beslutade riksdagen i maj 1993 om förbätt-&lt;br&gt;rade stöd- och serviceinsatser för personer med funktionshinder (bet.&lt;br&gt;1992/93:SoU 19, rskr. 1992/93:321).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut innebar bl.a. att en särskild rättighetslag för svårt&lt;br&gt;funktionshindrade personer infördes den 1 januari 1994, lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ge-&lt;br&gt;nom lagen har bl.a. personer med utvecklingsstörning och personer med&lt;br&gt;andra stora och varaktiga funktionshinder fått rätt till stöd- och service-&lt;br&gt;insatser av olika slag. En av insatserna enligt LSS är personlig assistans&lt;br&gt;eller ekonomiskt stöd till sådan assistans (för stödbehov upp till 20 tim-&lt;br&gt;mar assistans i veckan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt infördes också statlig assistansersättning. Assistansersättning&lt;br&gt;kan lämnas till personer som inte fyllt 65 år och som bor i eget boende,&lt;br&gt;servicehus eller hos familj eller anhörig. Assistansersättningen är avsedd&lt;br&gt;att täcka kostnader för personlig assistans och lämnas till personer som&lt;br&gt;har behov av personlig assistans under i genomsnitt mer än 20 timmar&lt;br&gt;per vecka. Rätten till assistansersättning regleras i lagen (1993:389) om&lt;br&gt;assistansersättning, LASS, och i förordningen (1993:1091) om assistans-&lt;br&gt;ersättning. De allmänna försäkringskassorna administrerar och beslutar&lt;br&gt;om ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1995/96 har under anslaget Kostnader för statlig assis-&lt;br&gt;tansersättning anvisats 5 741 000 000 kronor. För perioden juli 1995 -&lt;br&gt;juni 1996 har 3 808 000 000 kronor beräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts framhöll regeringen i direktiven till Assistansutred-&lt;br&gt;ningen att den årliga kostnaden för assistansersättning inte får överstiga&lt;br&gt;2 850 miljoner kronor. Utredaren gavs i uppdrag att föreslå åtgärder för&lt;br&gt;att minska den årliga kostnaden för ersättningen med 900 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. De förslag som regeringen lägger fram i det följande beräknas sam-&lt;br&gt;mantaget innebära att kostnaderna för statlig assistansersättning reduce-&lt;br&gt;ras med 215 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet för att det i denna proposition föreslås ett lägre sparbelopp är&lt;br&gt;att regeringen bedömer att större ingrepp i systemet skulle riskera att&lt;br&gt;allvarligt urholka assistansreformen. Inte minst Assistansutredningen har&lt;br&gt;visat att besparingar i storleksordningen 900 miljoner kronor skulle leda&lt;br&gt;till att viktiga syften med assistansersättningen skulle äventyras. Rege-&lt;br&gt;ringen bedömer dock att de förslag som läggs i det följande kan genom-&lt;br&gt;föras utan att grunddragen i stödformen förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har det visat sig att antalet faktiskt utnyttjade assistanstimmar&lt;br&gt;i inte oväsentlig utsträckning understiger antalet beviljade assistanstim-&lt;br&gt;mar. Med andra ord har funktionshindrade personer som erhållit person-&lt;br&gt;lig assistans inte till fullo förbrukat dessa timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har på uppdrag av Assistansutredningen jämfört&lt;br&gt;beviljade och utnyttjade assistanstimmar för perioden januari 1994 -&lt;br&gt;september 1995 i de ärenden där slutavräkning skett och funnit att i&lt;br&gt;genomsnitt ca sju procent av de beviljade timmarna inte utnyttjats. En-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt vad Assistansutredningen framhåller är det oklart i vilken mån detta&lt;br&gt;kommer att gälla även i framtiden. Som utredningen påpekar kan det&lt;br&gt;faktum att beviljade timmar inte utnyttjas i vissa fall bero på inledande&lt;br&gt;praktiska problem att organisera assistansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i nuläget svårt att med säkerhet bedöma i vilken grad beviljade&lt;br&gt;assistanstimmar inte förbrukas. Enligt regeringens uppfattning är det&lt;br&gt;dock rimligt att anta att en inte obetydlig andel av de beviljade timmar-&lt;br&gt;na - även i ett något längre tidsperspektiv - inte kommer att förbrukas.&lt;br&gt;Vi noterar i sammanhanget att den studie som gjorts av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket ändå omfattar perioden fram till och med september 1995,&lt;br&gt;dvs. drygt ett och ett halvt år räknat från reformens ikraftträdande. I&lt;br&gt;förhållande till vad som i årets budgetproposition anvisats statlig assis-&lt;br&gt;tansersättning skulle sju procent, beräknat på 12 månader, utgöra ca&lt;br&gt;270 miljoner kronor. Om graden icke förbrukade timmar i stället visar&lt;br&gt;sig ligga på fem procent skulle detta motsvara ca 200 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem i sammanhanget är den nuvarande bestämmelsen i 6 §&lt;br&gt;LASS om formerna för beslut om assistansersättning. Enligt denna skall&lt;br&gt;assistansersättning beviljas med ett visst antal timmar per vecka, månad&lt;br&gt;eller längre tid, dock högst ett år. Innebörden av bestämmelsen är att en&lt;br&gt;person som beviljats assistansersättning kan spara assistanstimmar under&lt;br&gt;ett helt år. Denna möjlighet att under en så lång tidsperiod spara timmar&lt;br&gt;medför att det är svårt att få en tillfredsställande kontroll över kostnads-&lt;br&gt;utvecklingen för ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts syftar det förslag som läggs fram främst till att åstad-&lt;br&gt;komma förtydliganden i den aktuella lagstiftningen (LSS och LASS),&lt;br&gt;utan att de grundläggande principerna för personlig assistans förändras.&lt;br&gt;Personlig assistans kommer även fortsättningsvis att vara en lagstadgad&lt;br&gt;rättighet för svårt funktionshindrade personer med behov av insatsen.&lt;br&gt;Svårt funktionshindrade personer skall även i framtiden kunna få sina&lt;br&gt;behov av assistans tillgodosedda genom assistansersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av assistansreformens allra viktigaste syften var att stärka funk-&lt;br&gt;tionshindrade personers möjligheter till självbestämmande, oberoende&lt;br&gt;och valfrihet. Inte heller på denna punkt innebär förslagen i proposi-&lt;br&gt;tionen någon förändring.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Tidsram för beslut om assistansersättning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Assistansersättning skall beviljas för ett visst&lt;br&gt;antal timmar per vecka, månad eller längre tidsenhet, dock längst tre&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Assistansutredningen: Utredningen har ej berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Omfattningen av en funktionshin-&lt;br&gt;drad persons behov av personlig assistans i den dagliga livsföringen&lt;br&gt;varierar mellan veckor och månader. För att assistanstimmar skall kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämnas av den funktionshindrade personen genom ett något lägre uttag&lt;br&gt;av timmar den ena månaden resp, ett högre uttag en annan månad, har i&lt;br&gt;6 § LASS föreskrivits att assistansersättning skall beviljas för ett visst&lt;br&gt;antal timmar per vecka, månad eller längre tidsenhet, dock längst ett år,&lt;br&gt;då den enskilde har behov av personlig assistans för sin dagliga livs-&lt;br&gt;föring (beviljade assistanstimmar). Den enskilde kan således under nå-&lt;br&gt;gon månad konsumera fler assistanstimmar än det genomsnittliga antalet&lt;br&gt;beviljade assistanstimmar, om ett lägre utnyttjande sker vid ett senare&lt;br&gt;tillfälle. För hela den i beslutet om assistansersättning bestämda tidsen-&lt;br&gt;heten får dock inte tas ut fler timmar än som angetts i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) har enligt 8 § förordningen (1993:1091)&lt;br&gt;om assistansersättning bemyndigats att meddela föreskrifter om bl.a.&lt;br&gt;avräkningsförfarandet. Enligt verkets föreskrifter skall, om antalet utför-&lt;br&gt;da assistanstimmar under en månad avviker mer än tio procent från an-&lt;br&gt;talet beviljade timmar, avräkning ske med det belopp som motsvarar&lt;br&gt;kostnaden per timme för det antal timmar som avviker mer än tio pro-&lt;br&gt;cent. Detta innebär att det under en tolvmånadersperiod kan uppkomma&lt;br&gt;ett betydande sparande av timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet beviljade assistanstimmar per enskild funktionshindrad är,&lt;br&gt;som tidigare nämnts, inte liktydigt med antalet utnyttjade timmar. Det&lt;br&gt;är i nuläget svårt att med säkerhet bedöma i vilken grad beviljade&lt;br&gt;assistanstimmar inte förbrukas. RFV har emellertid på&lt;br&gt;Assistansutredningens uppdrag jämfört beviljade och utnyttjade&lt;br&gt;assistanstimmar för perioden januari 1994 - september 1995 i de&lt;br&gt;ärenden där slutavräkning har skett och funnit att i genomsnitt omkring&lt;br&gt;sju procent av de beviljade timmarna dittills inte utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till vad som i årets budgetproposition anvisats den stat-&lt;br&gt;liga assistansersättningen skulle sju procent ej förbrukade timmar, inne-&lt;br&gt;bära en lägre kostnad om ca 270 miljoner kronor. Om graden ej förbru-&lt;br&gt;kade timmar i stället visar sig ligga på fem procent skulle detta motsvara&lt;br&gt;ca 200 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det angeläget att variationer i behovet av assistans&lt;br&gt;i den dagliga livsföringen mellan veckor och månader skall kunna&lt;br&gt;utjämnas över tiden av den funktionshindrade personen.&lt;br&gt;Assistansersättning skall ges för hjälpbehov som den enskilde har i den&lt;br&gt;dagliga livsföringen. Enligt prop. 1992/93:159 menas här förutsägbara,&lt;br&gt;kontinuerliga eller ofta återkommande aktiviteter av vardagligt slag&lt;br&gt;(s. 195). Med beaktande av detta bör behovet av personlig assistans rim-&lt;br&gt;ligen inte variera så mycket mellan månaderna. Vidare innebär nuva-&lt;br&gt;rande möjlighet att under en så lång tidsperiod som upp till ett helt år&lt;br&gt;kunna spara assistanstimmar att det är svårt att upprätthålla en tillfreds-&lt;br&gt;ställande kontroll över assistansersättningens kostnadsutveckling. Med&lt;br&gt;syfte att uppnå en bättre kostnadskontroll i systemet föreslås att avräk-&lt;br&gt;ningsperioden för assistansersättning begränsas till högst tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Vissa avgränsningsfrågor m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Definition av personlig assistans&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: LSS kompletteras med en bestämmelse som&lt;br&gt;klargör innebörden av insatsen personlig assistans. Med personlig&lt;br&gt;assistans avses ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat&lt;br&gt;antal personer åt den som på grund av funktionshinder behöver&lt;br&gt;praktisk hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och klä&lt;br&gt;på sig eller att kommunicera med andra (de s.k. grundläggande be-&lt;br&gt;hoven).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har behov av sådan praktisk hjälp har även rätt till&lt;br&gt;insatsen personlig assistans för andra personliga behov i sin livsfö-&lt;br&gt;ring om behoven inte tillgodoses på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att assistansersättning enligt LASS skall lämnas fordras att de&lt;br&gt;grundläggande behoven uppgår till i genomsnitt mer än 20 timmar&lt;br&gt;per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Assistansutredningen: överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som vägledning för att bedöma om&lt;br&gt;en funktionshindrad person tillhör personkretsen för assistansersättning&lt;br&gt;anges i prop. 1992/93:159 att avgörande bör vara att den enskilde be-&lt;br&gt;höver personlig hjälp för att klara sin hygien, måltider, för att klä sig&lt;br&gt;eller klä av sig eller för att kommunicera med andra. Avsikten bör emel-&lt;br&gt;lertid vara att assistansen därutöver också skall ges i andra situationer&lt;br&gt;där den enskilde behöver kvalificerad hjälp och som ingår i det dagliga&lt;br&gt;livet (s. 64).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att bedöma om den enskilde tillhör personkretsen för&lt;br&gt;assistansersättning, dvs. har ett assistansbehov som i genomsnitt över-&lt;br&gt;stiger 20 timmar i veckan, anför Assistansutredningen att det finns två&lt;br&gt;möjliga tolkningar av lag och förarbeten. Med stöd av synsättet att det är&lt;br&gt;de grundläggande behoven (praktisk hjälp med sin personliga hygien, att&lt;br&gt;klä av och klä på sig, att äta eller att kommunicera med andra) som&lt;br&gt;skall uppgå till i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka, kan i ett andra&lt;br&gt;steg prövas behov av ytterligare assistans i andra situationer. En annan&lt;br&gt;möjlig tolkning av kravet för rätt till assistansersättning är att den enskil-&lt;br&gt;des samlade behov av personlig assistans, såväl för de grundläggande&lt;br&gt;behoven som i andra situationer där kvalificerad hjälp behövs, skall&lt;br&gt;uppgå till i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta allmänna försäkringskassor bedömer rätten till assistans-&lt;br&gt;ersättning med stöd av det förstnämnda synsättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anger i sin revisionsrapport att kammarrätterna i sina utslag&lt;br&gt;tillämpat båda dessa tolkningsmöjligheter. Något regeringsrättsutslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreligger för närvarande inte och därmed inte heller någon enhetlig&lt;br&gt;rättspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV konstaterar även att tillämpningen av LASS inte är enhetlig.&lt;br&gt;Enligt lagstiftningen skall bedömningen av assistansersättningen anpassas&lt;br&gt;såväl till den funktionshindrade personens behov av hjälp och stöd som&lt;br&gt;till dennes livssituation. Skilda allmänna försäkringskassor bedömer dock&lt;br&gt;likartade assistansersättningsärenden på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de kammarrättsutslag som RRV har gått igenom har en frågeställ-&lt;br&gt;ning uppkommit som hänger samman med under vilka förutsättningar&lt;br&gt;personlig assistans kan beviljas. Frågeställningen har gällt fall där den&lt;br&gt;sökande behövt hjälp med att bli motiverad eller aktiverad. Utmärkande&lt;br&gt;för dessa fall är främst att den enskilde helt eller i stor utsträckning själv&lt;br&gt;klarar av att på egen hand sköta sina personliga behov. Problemen har&lt;br&gt;snarast bestått i att han eller hon inte klarar av att ta initiativ och att&lt;br&gt;strukturera sin tid. Kammarrätterna har som regel bedömt att motiva-&lt;br&gt;tions- eller aktiveringsinsatser inte skall berättiga till personlig assistans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att det är en brist att någon defmition i lag av&lt;br&gt;vad som är personlig assistans inte finns. I själva lagregleringen anges&lt;br&gt;således inte för vilka behov som personlig assistans skall kunna beviljas.&lt;br&gt;I prop. 1992/93:159 finns däremot vissa resonemang rörande denna frå-&lt;br&gt;geställning. De är dock av tämligen allmän karaktär och ger inte någon&lt;br&gt;exakt vägledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är mot denna bakgrund att det i LSS bör&lt;br&gt;klargöras att personlig assistans skall avse individuellt anpassade hjälpin-&lt;br&gt;satser åt den som på grund av sitt funktionshinder behöver praktisk hjälp&lt;br&gt;i vardagliga situationer (jfr. med proposition 1992/93:159). Det betyder&lt;br&gt;inte att någon grupp som omfattas av LSS skall utestängas från rätten&lt;br&gt;till personlig assistans, utan att det tydliggörs vilka hjälpbehov som, efter&lt;br&gt;individuell prövning, krävs för att personlig assistans skall komma ifrå-&lt;br&gt;ga. Klargörandet innebär att det främst är personer med fysiska funk-&lt;br&gt;tionshinder och med de mest omfattande behoven som blir berättigade&lt;br&gt;till insatsen personlig assistans. Personer som helt eller i stor utsträck-&lt;br&gt;ning själva klarar av att på egen hand sköta sina personliga behov och&lt;br&gt;som enbart har behov av motivations- och aktiveringsinsatser bör inte ha&lt;br&gt;rätt till personlig assistans. Enligt regeringens uppfattning är det viktigt&lt;br&gt;att dessa personer istället får sina behov tillgodosedda genom andra&lt;br&gt;insatser enligt LSS eller socialtjänstlagen (1980:620), som i många fall&lt;br&gt;på ett bättre sätt kan tillgodose behoven. Undantagsvis bör emellertid&lt;br&gt;även personer med psykiska funktionshinder kunna vara berättigade till&lt;br&gt;personlig assistans. Så bör kunna vara fallet i situationer där karaktären&lt;br&gt;och omfattningen av det psykiska funktionshindret ställer krav på sådan&lt;br&gt;praktisk hjälp som är en förutsättning för att den enskildes grundläggan-&lt;br&gt;de behov skall kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten vid bedömningen av rätten till statlig assistansersätt-&lt;br&gt;ning skall vidare vara att de grundläggande behoven skall uppgå till i&lt;br&gt;genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Om den enskilde bedöms upp-&lt;br&gt;fylla det kravet prövas i ett andra steg behov av assistansersättning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra situationer för vilka ersättning kan lämnas om behoven inte till- Prop. 1995/96:146&lt;br&gt;godoses på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts tillämpar de flesta allmänna försäkringskassor&lt;br&gt;redan i dag denna princip för bedömningen av rätten till assistansersätt-&lt;br&gt;ning. Regeringens förslag innebär därför i denna del inte någon stor&lt;br&gt;förändring av nuvarande förhållanden. Regeringen anser dock att det för&lt;br&gt;kostnadsutvecklingen på sikt är viktigt att klargörande på denna punkt&lt;br&gt;görs i lagregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Avgränsning mot viss kommunal verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Assistansersättning skall inte lämnas för tid då&lt;br&gt;den funktionshindrade personen vistas eller deltar i barnomsorg, sko-&lt;br&gt;la eller daglig verksamhet enligt LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger särskilda skäl kan assistansersättning lämnas även&lt;br&gt;för tid när den funktionshindrade personen vårdas för kortare tid på&lt;br&gt;sjukhus eller deltar i nämnda verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Assistansersättning lämnas inte för sjukvårdande insatser enligt&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Assistansutredningen: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredningen har dock inte berört frågan om personlig assistans&lt;br&gt;vid sjukhusvistelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Innebörden av begreppet personlig&lt;br&gt;assistans är att det skall vara fråga om ett personligt stöd, som ger den&lt;br&gt;funktionshindrade personen ökade möjligheter till ett självständigt liv.&lt;br&gt;Assistansen avser hjälp och stöd som knyts till den enskilde och finns&lt;br&gt;tillgänglig för honom eller henne i olika situationer och under olika tider&lt;br&gt;på dygnet. En annan grundtanke i assistansreformen har varit att&lt;br&gt;personlig assistans inte skall ersätta personal som behövs för att driva en&lt;br&gt;kommunal verksamhet, t.ex. barnomsorg, skola eller daglig verksamhet.&lt;br&gt;Det är den enskildes personliga behov av stöd och hjälp som skall&lt;br&gt;tillgodoses genom personlig assistans. Detta framhölls i&lt;br&gt;allmänmotiveringen till prop. 1992/93:159, men kom inte till klart&lt;br&gt;uttryck i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av både Assistansutredningen och RRV:s revisionsrapport framgår att&lt;br&gt;en betydande del av den assistans, som i nuläget finansieras med statlig&lt;br&gt;assistansersättning, konsumeras vid vistelse i barnomsorg, skola och&lt;br&gt;daglig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller daglig verksamhet redovisar RRV, att av de personer som&lt;br&gt;enligt verkets fallstudier deltog i någon daglig verksamhet, hade hälften&lt;br&gt;beviljats assistansersättning för den tiden. Assistansutredningen redovisar&lt;br&gt;från sin undersökning avseende personer födda dag 21 att antalet bevilja-&lt;br&gt;de assistanstimmar i dagliga verksamheter för dem som beviljats sådan&lt;br&gt;assistans uppgick till 35 procent av samtliga beviljade assistanstimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det viktigt av både principiella och finansiella skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att gränsdragningen mellan personlig assistans, finansierad genom statlig&lt;br&gt;assistansersättning, och näraliggande primärkommunala och landstings-&lt;br&gt;kommunala verksamheter tydliggörs och beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden skall LASS kompletteras med en bestämmelse&lt;br&gt;som innebär att assistansersättning inte lämnas för tid när den funktions-&lt;br&gt;hindrade personen vistas i barnomsorg, skola inkl, särskola eller deltar i&lt;br&gt;daglig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är inte att i sådana situationer överföra ansvaret för person-&lt;br&gt;lig assistans till kommunerna. Däremot har kommunerna skyldighet&lt;br&gt;enligt annan lagstiftning - socialtjänstlagen, skollagen (1985:1100) och&lt;br&gt;LSS - att ge det stöd som behövs för att personerna i fråga skall kunna&lt;br&gt;delta i verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Assistansersättning skall inte heller lämnas för sjukvårdande insatser&lt;br&gt;som faller inom hälso- och sjukvårdens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de särskilda kvalifikationer och den yrkeskunskap&lt;br&gt;som personalen inom de nu berörda verksamheterna besitter, kan den&lt;br&gt;föreslagna avgränsningen i många fall vara viktig ur kvalitativ synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid angeläget att det i speciella situationer kan lämnas&lt;br&gt;personlig assistans med statlig assistansersättning även i samband med&lt;br&gt;vistelse i barnomsorg, skola och daglig verksamhet. Detta kan gälla&lt;br&gt;exempelvis i situationer där den enskildes funktionshinder skapar särskil-&lt;br&gt;da svårigheter att kommunicera med andra än sin eller sina personliga&lt;br&gt;assistenter eller där det med hänsyn till den funktionshindrade personens&lt;br&gt;hälsotillstånd är viktigt att den personliga assistenten finns till hands.&lt;br&gt;Det kan också finnas situationer där funktionshindret gör det särskilt&lt;br&gt;angeläget att den assistansberättigade har ett starkt begränsat antal perso-&lt;br&gt;ner knutna till sig. Om sådana särskilda skäl finns anser regeringen att&lt;br&gt;assistansersättning skall kunna lämnas för tid inom de berörda verksam-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelse i 4 § LASS utgår inte statlig assistans-&lt;br&gt;ersättning vid bl.a. sjukhusvistelse. RFV och Socialstyrelsen, liksom&lt;br&gt;handikapporganisationerna, har vid flera tillfällen påpekat att det i vissa&lt;br&gt;situationer finns ett behov av att kunna få ta med sig den personliga&lt;br&gt;assistenten under sjukhusvistelser. Regeringen delar denna uppfattning.&lt;br&gt;Om särskilda skäl föreligger bör den personliga assistenten kunna följa&lt;br&gt;med och bistå den funktionshindrade personen vid kortare sjukhusvistel-&lt;br&gt;ser. Detta kan gälla t.ex. vid akut intagning på sjukhus i de fall där&lt;br&gt;karaktären av funktionshindret gör det särskilt angeläget att den personli-&lt;br&gt;ga assistenten finns till hands. Avsikten är emellertid inte att personlig&lt;br&gt;assistans skall ersätta den omvårdnad sjukvårdshuvudmannen är skyldig&lt;br&gt;att ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Barns rätt till personlig assistans&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid bedömning av barns rätt till personlig&lt;br&gt;assistans/assistansersättning och omfattningen av denna skall särskilt&lt;br&gt;beaktas vad som normalt kan anses falla inom ramen för det för-&lt;br&gt;äldraansvar som enligt föräldrabalken åvilar alla vårdnadshavare med&lt;br&gt;hänsyn till barnets ålder, utveckling och omständigheter i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Assistansutredningen: Utredningen anger som ett besparingsalter-&lt;br&gt;nativ att barn under 16 år undantas från rätten till personlig assistans.&lt;br&gt;Om så ej skulle ske anser utredningen att större hänsyn skall tas till&lt;br&gt;föräldraansvaret vid bedömning av rätten till personlig assistans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När det gäller funktionshindrade&lt;br&gt;bam framhölls redan i prop. 1992/93:159 att vårdnadshavare till dessa&lt;br&gt;barn, liksom andra vårdnadshavare, har ett ansvar enligt föräldrabalken&lt;br&gt;för barnets personliga förhållanden och att de skall se till att barnets&lt;br&gt;behov av omvårdnad, trygghet och en god fostran blir tillgodosedda.&lt;br&gt;Vårdnadshavaren skall också svara för att barnet får den tillsyn som&lt;br&gt;behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Assistansutredningen angav i detta sammanhang som ett besparingsal-&lt;br&gt;temativ att bam under 16 år skall undantas från rätten till personlig&lt;br&gt;assistans. Regeringen är inte beredd att genomföra en sådan förändring.&lt;br&gt;Det finns, såsom framhölls i nyss nämnda proposition, vissa gravt funk-&lt;br&gt;tionshindrade bam för vilka föräldraansvaret i kombination med t.ex.&lt;br&gt;vårdbidrag, avlösarservice, barnomsorg och skola inte räcker till. För&lt;br&gt;dessa bam skall även fortsättningsvis möjligheten att få personlig assis-&lt;br&gt;tans finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § LSS har personer som tillhör lagens personkrets rätt till&lt;br&gt;bl.a. personlig assistans om de behöver sådan hjälp i sin dagliga livs-&lt;br&gt;föring och deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Uttrycket &amp;quot;tillgodo-&lt;br&gt;ses på annat sätt&amp;quot; återkommer i vårt förslag till 9 a § andra stycket LSS.&lt;br&gt;I prop. 1992/93:159 anges i specialmotiveringen till 7 § LSS att behovet&lt;br&gt;helt eller till viss del kan tillgodoses genom en förälders ansvar enligt&lt;br&gt;föräldrabalken för den normala vårdnaden av ett bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl RFV och Socialstyrelsen som RRV har emellertid ansett att det&lt;br&gt;föreligger otydligheter mellan uttalanden i propositionen och regelverket,&lt;br&gt;vilket har vållat tillämpningssvårigheter vad gäller bedömningen av&lt;br&gt;assistansbehov för bam. I LSS och LASS görs ingen åtskillnad mellan&lt;br&gt;bam och vuxna, medan det i propositionen anges att personlig assistans&lt;br&gt;endast skall beviljas till en begränsad grupp bam med mycket stort om-&lt;br&gt;vårdnadsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför i klargörande syfte att LASS kompletteras&lt;br&gt;med en bestämmelse i 3 § som anger att vårdnadshavarens ansvar för&lt;br&gt;barnets behov av omvårdnad, trygghet, fostran, utveckling och tillsyn&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt föräldrabalken skall beaktas särskilt vid bedömningen av behovet Prop. 1995/96:146&lt;br&gt;av personlig assistans.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Försäkringskassans kontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Assistansersättning utges enligt 10 § LASS månadsvis med belopp som&lt;br&gt;motsvarar kostnaden för assistansen under det antal beviljade assistans-&lt;br&gt;timmar som assistansen lämnas. Med kostnader för assistansen avses&lt;br&gt;enligt 7 § förordningen (1993:1091) om assistansersättning dels kost-&lt;br&gt;nader för lön, andra anställningsförmåner och sociala avgifter, dels andra&lt;br&gt;kostnader för assistansen såsom administrationskostnader m.m. Ersätt-&lt;br&gt;ningen är avsedd att täcka de faktiska kostnaderna för assistansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som uppkommit under beredningen av denna proposition&lt;br&gt;gäller försäkringskassornas möjlighet att kontrollera de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för den avgift som anordnare av personlig assistans&lt;br&gt;debiterar den assistansberättigade. RFV har genom sina föreskrifter gett&lt;br&gt;försäkringskassorna möjlighet att begära redovisning av det underlag&lt;br&gt;som ligger till grund för debiterad avgift. RFV har emellertid konstaterat&lt;br&gt;att det varit svårt för försäkringskassorna att av vissa assistansanordnare&lt;br&gt;få ta del av begärda uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition syftar bl.a. till att uppnå en bättre&lt;br&gt;kontroll av kostnaderna för den statliga assistansersättningen. Regeringen&lt;br&gt;anser att det är viktigt att försäkringskassorna ges möjlighet att få ta del&lt;br&gt;av underlaget för den debiterade avgiften. En anordnare av personlig&lt;br&gt;assistans bör vara beredd att styrka sina kostnader för lämnad assistans.&lt;br&gt;Regeringen avser att tillsammans med RFV finna former för hur en&lt;br&gt;sådan redovisning skall kunna regleras utan att inkräkta på principerna&lt;br&gt;för assistansersättning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996. För att&lt;br&gt;uppnå omedelbar effekt av besparingarna, föreslås i övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna till lagen om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning&lt;br&gt;att försäkringskassorna skall få möjlighet att ompröva beslut om assi-&lt;br&gt;stansersättning som fattats före den 1 juli 1996 utan att två år förflutit&lt;br&gt;sedan frågan om rätt till ersättning senast prövades. Så bör naturligtvis&lt;br&gt;endast ske i de ärenden där försäkringskassan bedömer att en ompröv-&lt;br&gt;ning skulle leda till ett beslut om lägre antal assistanstimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Uppföljning och ekonomiska effekter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Uppföljning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är viktigt att förskjutningar i ansvars-&lt;br&gt;och kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna som hänger&lt;br&gt;samman med personlig assistans kartläggs och följs upp. Regeringen&lt;br&gt;avser att uppdra åt Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen att ut-&lt;br&gt;reda hur detta kan åstadkommas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen uppdrog i maj 1993&lt;br&gt;åt Socialstyrelsen att kontinuerligt och allsidigt beskriva, följa upp och&lt;br&gt;utvärdera handikappreformen vad avser de olika insatsernas innehåll,&lt;br&gt;kvalitet, kostnader och genomförande. I regeringsuppdraget omnämns&lt;br&gt;särskilt insatsen personlig assistans. Socialstyrelsen skall årligen lämna&lt;br&gt;regeringen en redovisning med anledning av uppdraget. Senast den&lt;br&gt;1 maj 1997 skall en slutredovisning av uppdraget lämnas. Regeringen&lt;br&gt;förutsätter att Socialstyrelsen inom ramen för detta uppdrag även följer&lt;br&gt;upp effekterna av de förändringar som föreslås i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått innebär regeringens förslag i denna proposition ingen&lt;br&gt;förändring i fråga om statens kostnadsansvar för assistansbehov som&lt;br&gt;överstiger 20 timmar per vecka. Behovet av assistansersättning och kost-&lt;br&gt;naden för insatsen hänger i hög grad samman med vilka kommunala&lt;br&gt;insatser för funktionshindrade som finns att tillgå och hur dessa insatser&lt;br&gt;efterfrågas av enskilda personer. Som Assistansutredningen påpekat&lt;br&gt;innebär den nuvarande ordningen att det finns möjligheter för funktions-&lt;br&gt;hindrade personer att byta ut tidigare kommunala insatser, t.ex. kollekti-&lt;br&gt;va boendeformer (boende i gruppbostad eller annan bostad med särskild&lt;br&gt;service) mot statlig assistansersättning. Assistansutredningen framhöll&lt;br&gt;mot denna bakgrund att det finns starka skäl för att kommunerna bör bli&lt;br&gt;huvudmän för all personlig assistans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nära sambandet mellan personlig assistans och kommunala insat-&lt;br&gt;ser för funktionshindrade personer innebär att det kan uppstå betydande&lt;br&gt;förskjutningar i ansvars- och kostnadsfördelningen mellan staten och&lt;br&gt;kommunerna inom området. Den nuvarande ordningen med ett delat&lt;br&gt;ansvar mellan staten och kommunerna kan också, som Assistansutred-&lt;br&gt;ningen framhöll, leda till svårigheter att säkerställa en tillfredsställande&lt;br&gt;kostnadskontroll inom systemet. Regeringen anser att det mot denna&lt;br&gt;bakgrund är angeläget att systematiskt kartlägga och följa upp i vilken&lt;br&gt;utsträckning det sker sådana förskjutningar i ansvarsfördelningen mellan&lt;br&gt;staten och kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därför för avsikt att uppdra åt Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;och Socialstyrelsen att lämna förslag om hur ett sådant system med&lt;br&gt;fortlöpande kartläggning och uppföljning kan utformas. Kartläggnings-&lt;br&gt;och uppföljningsarbetet syftar bl.a. till att ge regeringen ytterligare un-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derlag för att bedöma det framtida kostnadsansvaret för personlig assis- Prop. 1995/96:146&lt;br&gt;tans. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under inne-&lt;br&gt;varande år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Ekonomiska effekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att kostnaderna för statlig assistansersättning genom&lt;br&gt;de förslag som lämnats i det föregående kommer att minska med sam-&lt;br&gt;manlagt 215 miljoner kronor per år. De förslag till avgränsningar som&lt;br&gt;lagts fram i avsnitten 6.1 - 6.3 bedöms av regeringen leda till minskade&lt;br&gt;kostnader för statlig assistansersättning med 230 miljoner kronor. Mer-&lt;br&gt;parten av denna besparing uppnås genom den föreslagna avgränsningen&lt;br&gt;av personlig assistans mot annan kommunal verksamhet. Förslaget att&lt;br&gt;statlig assistansersättning fortsättningsvis i vissa situationer skall kunna&lt;br&gt;lämnas under kortare vårdtider på sjukhus beräknas leda till en ökad&lt;br&gt;kostnad på 15 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till avgränsningar som lämnats i avsnitten 6.1- 6.3 skall&lt;br&gt;träda i kraft den 1 juli 1996, men bedöms få full ekonomisk effekt först&lt;br&gt;under år 1997. Regeringen utgår härvid från att de omprövningar av&lt;br&gt;tidigare fattade beslut om rätt till assistansersättning som försäkrings-&lt;br&gt;kassorna förutsätts göra med anledning av förändringarna kommer att&lt;br&gt;genomföras successivt med start den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att förslagen inte medför någon ökad belastning&lt;br&gt;för domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition skall ses mot bakgrund av att regering-&lt;br&gt;en har satt upp som mål att kostnaderna för statlig assistansersättning&lt;br&gt;från och med ingången av kalenderåret 1996 inte skall överstiga&lt;br&gt;2 850 miljoner kröner per år beräknat i 1995 års penningvärde. Detta&lt;br&gt;ställningstagande är en del av det s.k. saneringsprogrammet på&lt;br&gt;118 miljarder kronor som regeringen också redovisat för riksdagen i&lt;br&gt;kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 6). Som framgått&lt;br&gt;bedömer regeringen emellertid att det inte är möjligt att föreslå bespa-&lt;br&gt;ringar av en sådan storleksordning att det uppsatta målet vad gäller kost-&lt;br&gt;naderna för statlig assistansersättning kan uppnås. Samtidigt har rege-&lt;br&gt;ringen genom saneringsprogrammet tydligt angivit att de åtgärder som&lt;br&gt;krävs skall vidtas för att uppnå besparingar motsvarande 118 miljarder&lt;br&gt;kronor. Regeringen kommer därför att föreslå besparingar i främst bo-&lt;br&gt;stadsbidragssystemet för att täcka de uteblivna besparingarna inom stat-&lt;br&gt;lig assistansersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd&lt;br&gt;och service till vissa funktionshindrade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande andra och tredje stycket flyttas över till den nya 9 a § och&lt;br&gt;nuvarande fjärde stycket flyttas över till en ny 9 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9a§&lt;br&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen definieras vad som avses med personlig assistans.&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär ett förtydligande av 9 § 2. Första stycket anger&lt;br&gt;de grundläggande hjälpbehov som skall föreligga för att överhuvud taget&lt;br&gt;berättiga till insatsen personlig assistans, dvs. praktisk hjälp med person-&lt;br&gt;lig hygien, måltider, att klä av och på sig eller att kommunicera med&lt;br&gt;andra. Behov av insatser för att förmå en person att klä på sig, äta etc.&lt;br&gt;berättigar inte till personlig assistans. Med uttrycket personligt utformat&lt;br&gt;stöd avses i enlighet med vad som framhölls i prop. 1992/93:159, att det&lt;br&gt;är den enskilde som har ett avgörande eller mycket stort inflytande över&lt;br&gt;vem som skall utföra assistansen, när assistansen skall ges och hur den&lt;br&gt;skall ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att den som har behov av hjälp enligt första&lt;br&gt;stycket också kan erhålla personlig assistans for andra personliga behov&lt;br&gt;om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Behoven tillgodoses på annat&lt;br&gt;sätt t.ex. genom att den funktionshindrade erhåller andra insatser från&lt;br&gt;samhället såsom omvårdnad vid boende med särskild service, genom&lt;br&gt;insatser som ges av personal knuten till barnomsorg, skola eller daglig&lt;br&gt;verksamhet eller genom vad som normalt faller under makars ansvar för&lt;br&gt;varandra eller föräldrars ansvar för vårdnad och tillsyn enligt föräldrabal-&lt;br&gt;ken. Att en förälder erhåller vårdbidrag kan också inrymmas under be-&lt;br&gt;greppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje och fjärde styckena är, efter vissa redaktionella ändringar,&lt;br&gt;flyttade från 9 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9b§&lt;br&gt;Paragrafen har samma lydelse som tidigare fjärde stycket i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:389) om&lt;br&gt;assistansersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;br&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitten 6.1 och 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att en funktionshindrad person som omfattas av&lt;br&gt;1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(LSS) har, med de undantag som anges i 4 §, rätt till assistansersättning Prop. 1995/96:146&lt;br&gt;för sin dagliga livsföring om han eller hon inte har fyllt 65 år och har&lt;br&gt;behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i ge-&lt;br&gt;nomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Med daglig livsföring avses att det&lt;br&gt;skall vara fråga om dagliga, kontinuerliga och förutsägbara behov. Be-&lt;br&gt;greppet grundläggande behov anknyter till den definition som ges av&lt;br&gt;begreppet personlig assistans i 9 a § LSS. Syftet med ändringen är dels&lt;br&gt;att tydliggöra att assistansersättning är avsedd att täcka behov i den&lt;br&gt;dagliga livsföringen, dels att det är de personer som har så omfattande&lt;br&gt;funktionshinder att deras behov av personlig assistans för de grundläg-&lt;br&gt;gande behoven uppgår till mer än 20 timmar i veckan som är berättigade&lt;br&gt;till assistansersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket. Ändringen är en följdändring av att personlig assistans&lt;br&gt;definieras i 9 a § LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt. Bestämmelsen ger uttryck för att barns behov&lt;br&gt;av personlig assistans skall bedömas med till viss del andra utgångs-&lt;br&gt;punkter än vuxnas. Det ansvar som åvilar vårdnadshavaren enligt för-&lt;br&gt;äldrabalken skall beaktas vid bedömningen. Enligt föräldrabalken har&lt;br&gt;vårdnadshavaren ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall&lt;br&gt;se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och en god fostran blir&lt;br&gt;tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar också för att barnet får den&lt;br&gt;tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga&lt;br&gt;omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredställande försörj-&lt;br&gt;ning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket införs en ny punkt 4 med innebörd att personlig assis-&lt;br&gt;tans inte lämnas för tid som den funktionshindrade vistas eller deltar i&lt;br&gt;förskola, skola eller daglig verksamhet enligt 9 § första stycket 10 LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges en möjlighet att, trots bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket 4, kunna erhålla personlig assistans i sådana verksamheter om&lt;br&gt;det föreligger särskilda skäl. Om det föreligger särskilda skäl kan assis-&lt;br&gt;tansersättning också lämnas vid kortare sjukhusvistelser. Med kortare&lt;br&gt;sjukhusvistelser avses att det är frågan om oplanerad, akut intagning på&lt;br&gt;sjukhus. Även om sjukhusvistelsen visar sig bli långvarig skall assistans-&lt;br&gt;ersättning kunna utgå i ett initialt kortare skede. Vad som avses med&lt;br&gt;särskilda skäl är närmare utvecklat under avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket anger att sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen (1982:763) inte skall ersättas med assistansersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen innebär att perioden för beräkning av antal&lt;br&gt;assistanstimmar begränsas till högst tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet kassan i andra stycket ändras till försäkringskassan. Ändringen är&lt;br&gt;enbart en språklig korrigering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § skall rätt till assistansersättning omprövas sedan två år för-&lt;br&gt;flutit från det att frågan om rätt till ersättning senast prövades och vid&lt;br&gt;väsentligt ändrade förhållanden. Genom övergångsbestämmelsen ges&lt;br&gt;försäkringskassan möjlighet att innan två år har förflutit ompröva beslut&lt;br&gt;som har fattats före den 1 juli 1996. Avsikten är att försäkringskassan&lt;br&gt;skall kunna göra omprövningar i de fall de bedömer att de nya reglerna&lt;br&gt;i lagen kan medföra en annan bedömning av rätten till assistansersätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Assistansutredningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1955:126) Kostnader&lt;br&gt;för den statliga assistansersättningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppdraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av kostnadsutvecklingen för statlig assistansersättning har&lt;br&gt;en särskild utredare tillkallats med uppgift att redovisa förslag till alter-&lt;br&gt;nativa åtgärder som leder till att kostnadsutvecklingen begränsas och&lt;br&gt;kostnadskontrollen förbättras. I uppdraget har ingått att utarbeta förslag&lt;br&gt;som gör det möjligt att tydligare än för närvarande avgränsa dels själva&lt;br&gt;insatsen personlig assistans från andra näraliggande verksamheter, dels&lt;br&gt;den personkrets som skall vara berättigad till denna stödform. Utgångs-&lt;br&gt;punkten för förslagen skall vara att den årliga kostnaden för staten för&lt;br&gt;assistansersättningen inte får överstiga 2 850 mkr beräknat i 1995 års&lt;br&gt;penningvärde. I förhållande till den nuvarande årliga kostnaden innebär&lt;br&gt;detta en neddragning med cirka 900 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Läsanvisning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet omfattar elva avsnitt samt bilagor. I avsnitten 1-3 redovisas&lt;br&gt;assistansreformens inriktning och mål, hur reformen hittills följts upp&lt;br&gt;samt vad den betytt för enskilda brukare. I avsnitt 4 beskrivs kostnadsut-&lt;br&gt;vecklingen. Avsnitten 5 och 6 innehåller utredarens allmänna bedöm-&lt;br&gt;ningar av förutsättningarna för uppdraget samt vilka ekonomiska premis-&lt;br&gt;ser som gäller. I avsnitt 7 redovisas ett antal besparingsaltemativ med&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningar samt möjligheter att ytterligare förtydliga regel-&lt;br&gt;verket. Avsnittet innehåller också kostnadsberäkningar. Ett antal bespa-&lt;br&gt;ringsaltemativ, som diskuterats men som av olika skäl inte bedömts som&lt;br&gt;framkomliga, redovisas i avsnitt 8. Frågan om framtida huvudmannaskap&lt;br&gt;för insatsen personlig assistans med hänvisning till kostnadskontroll och&lt;br&gt;kostnadseffektivitet belyses i avsnitt 9. Möjligheter till samordning mel-&lt;br&gt;lan personlig assistans och handikappersättning respektive vårdbidrag&lt;br&gt;analyseras i avsnitt 10. Därefter, i avsnitt 11, behandlas några utgångs-&lt;br&gt;punkter för fortsatta lagtekniska överväganden. Betänkandet avslutas&lt;br&gt;med särskilda yttranden och bilagor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Handikapputredningens betänkande Handikapp-Välfärd-Rättvisa är en&lt;br&gt;viktig utgångspunkt för assistansreformen. Ett övergripande mål var att&lt;br&gt;ge människor med omfattande funktionshinder möjlighet att leva som&lt;br&gt;andra, tillförsäkra dem goda levnadsvillkor samt bidra till att den en-&lt;br&gt;skilde uppnår jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhälls-&lt;br&gt;livet. Som mål och inriktning för insatsen personlig assistans angavs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. att stödet skulle vara personligt och avse alla de funktioner och&lt;br&gt;aktiviteter som ingår i det dagliga livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1 januari 1994 gäller lagen om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS), som inne-&lt;br&gt;bär en högre ambitionsnivå än socialtjänstlagen (SoL) vad gäller insat-&lt;br&gt;sernas karaktär och omfattning. I 9 § LSS anges tio stöd- och servicein-&lt;br&gt;satser som personer med omfattande funktionshinder har rätt till om&lt;br&gt;behov föreligger. Personlig assistans är en av dessa rättigheter. Den som&lt;br&gt;ingår i personkretsen för LSS, inte har fyllt 65 år samt har behov av&lt;br&gt;personligt stöd i sin dagliga livsföring har rätt till personlig assistans&lt;br&gt;enligt LSS genom kommunen om behovet inte kan tillgodoses på annat&lt;br&gt;sätt. Den som har ett sådant behov som uppgår till i genomsnitt mer än&lt;br&gt;20 timmar per vecka kan, om vederbörande inte bor i gruppbostad eller&lt;br&gt;vårdas på institution, få statlig assistansersättning enligt LASS. Assis-&lt;br&gt;tansersättning utgår från första timmen och beslutas och handläggs av&lt;br&gt;försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har givit ut Allmänna råd om LSS och har ett övergri-&lt;br&gt;pande ansvar för att följa och utvärdera handikappreformen. Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket har givit ut Allmänna råd om assistansersättning samt utarbe-&lt;br&gt;tat föreskrifter för försäkringskassornas handläggning av assistansären-&lt;br&gt;den. Assistansreformens införande har varit förenad med vissa tillämp-&lt;br&gt;ningsproblem vad gäller bl.a. anhöriga som personliga assistenter, be-&lt;br&gt;räkning och redovisning av assistanskostnader samt problem att avgränsa&lt;br&gt;personlig assistans från andra insatser för funktionshindrade. Några änd-&lt;br&gt;ringar har gjorts för att komma till rätta med dessa problem. Kommuner&lt;br&gt;och kooperativ har fått möjlighet att beräkna och till försäkringskassan&lt;br&gt;redovisa en genomsnittlig timkostnad for samtliga personer som får&lt;br&gt;assistansersättning under året istället för att beräkna och redovisa varje&lt;br&gt;persons kostnader för sig. Sedan februari 1995 gäller en inskränkning i&lt;br&gt;LASS som innebär att assistansersättning inte utgår om den funktions-&lt;br&gt;hindrade själv är arbetsgivare för personlig assistent som han lever i&lt;br&gt;hushållsgemenskap med. Arbetstiden för privatanställda personliga assis-&lt;br&gt;tenter har också lagreglerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionshindrade och funktionshindrades organisationer har i olika&lt;br&gt;sammanhang redovisat mycket positiva erfarenheter av den statliga assis-&lt;br&gt;tansersättningen. Riksrevisionsverket har granskat den statliga assistans-&lt;br&gt;reformen vad avser förhållandet mellan intentioner och utfall. RRV:s&lt;br&gt;slutsats är att svårt funktionshindrade i stort har fått det stöd och de nya&lt;br&gt;möjligheter som avsågs med reformen. Den bristande överenstämmelsen&lt;br&gt;mellan reformens intentioner och utfall gäller i första hand kostnaderna&lt;br&gt;och beror framför allt på att det beräknade kostnadsutfallet inte varit&lt;br&gt;relaterat till ambitionsnivån. Det går, enligt RRV, inte att förena en lag-&lt;br&gt;stiftning som ger enskilda mycket långtgående rättigheter och som har få&lt;br&gt;begränsningar med en strikt begränsad kostnadsram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Varför har utredningen tillsatts?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen för 1995 beräknades årskostnaden för den&lt;br&gt;statliga assistansersättningen till 3 700 mkr i 1995 års priser, vilket skall&lt;br&gt;jämföras med de drygt 2 400 mkr i 1993 års priser som beräknades i&lt;br&gt;LSS-propositionen. Kostnadsökningen på cirka 1 200 mkr i löpande&lt;br&gt;priser kan i allt väsentligt hänföras till att antalet beviljade assistanstim-&lt;br&gt;mar per person blivit så många fler än förväntat. Antalet personer som&lt;br&gt;fått beslut om assistansersättning liksom kostnaden per assistanstimme är&lt;br&gt;däremot lägre än vad som förväntades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersätta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tim/&lt;br&gt;vecka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersätta/&lt;br&gt;timme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnad/&lt;br&gt;år (mkr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos LSS-prop&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prognos komplette-&lt;br&gt;rings-&lt;br&gt;prop. (1994/95:150)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall 95-10-16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ass.utredn:s direk-&lt;br&gt;tiv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare kostnadsökningar kan förväntas i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har i sin granskning av assistansreformen pekat&lt;br&gt;på några kritiska punkter, där en förändrad tolkning och rättspraxis skul-&lt;br&gt;le kunna leda till att personkretsen och kostnaderna för assistansreformen&lt;br&gt;ökar. Det gäller kriterierna för att bedöma om en person är berättigad till&lt;br&gt;assistansersättning, bedömningen av barns assistansbehov samt bedöm-&lt;br&gt;ningen av assistansbehov för personer med enbart psykiska funktionshin-&lt;br&gt;der. Den sista punkten har fått ökad relevans i samband med psykiatrire-&lt;br&gt;formen, som dels givit kommunerna huvudansvaret för att planera och&lt;br&gt;samordna insatser till psykiskt funktionshindrade dels inneburit ett kom-&lt;br&gt;munalt betalningsansvar för färdigbehandlade personer inom den psykia-&lt;br&gt;triska slutenvården.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utredarens allmänna överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Personlig assistans innebär på flera sätt en revolution inom handikapp-&lt;br&gt;omsorgen. För det första har makten över insatsen flyttats genom att den&lt;br&gt;funktionshindrade nu fått rätt att själv välja av vem och hur insatsen&lt;br&gt;skall utföras. För det andra har insatsen genom LASS knutits till social-&lt;br&gt;försäkringsområdet, vilket innebär att bedömning och beslut strikt utgår&lt;br&gt;från den enskildes situation och behov i förhållande till lagens bestäm-&lt;br&gt;melser. För det tredje innebär LASS att insatsen direkt når dem som har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;störst behov. För det fjärde har målet varit att ge anhöriga till svårt&lt;br&gt;funkktionshindrade stöd och avlastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min uppfattning är att personlig assistans med nuvarande utformning&lt;br&gt;har haft en mycket stor betydelse för många svårt funktionshindrade och&lt;br&gt;att reformen på så sätt varit framgångsrik och motsvarat intentionerna i&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De faktiska kostnaderna för assistansreformen har, enligt min bedöm-&lt;br&gt;ning, blivit högre än de beräknade av bl.a. följande skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första underskattade man kraftigt anhörigas insatser. Att svårt&lt;br&gt;funktionshindrade människor i så stor omfattning fått hjälp av sina&lt;br&gt;familjemedlemmar - föräldrar, syskon, makar, makor, bam - uppdaga-&lt;br&gt;des först när hjälpbehovet bedömdes i sin helhet och inte bara utifrån&lt;br&gt;vad som måste tillgodoses utöver anhörigas hjälp och insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra fick hjälpen med det vardagliga livet en för den funk-&lt;br&gt;tionshindrade avsevärt bättre utformning än den traditionella hemtjänsten&lt;br&gt;m.m. Man kan säga att många svårt funktionshindrade människor fick&lt;br&gt;erfara att det fanns en möjlighet att på ett bra sätt kunna göra mer än att&lt;br&gt;äta, stiga upp, klä sig, sova osv. Efterfrågan har därför sannolikt blivit&lt;br&gt;större än på tidigare tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje innebär LSS/LASS en högre ambitionsnivå vad gäller&lt;br&gt;insatsernas karaktär och omfattning än vad som följer av SoL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall har kommuner agerat så att svårt funktionshindrade sökt&lt;br&gt;och fått statlig assistansersättning i stället för en insats som kommunen&lt;br&gt;borde stått för. Min bedömning är dock att detta hittills inte haft någon&lt;br&gt;stor betydelse för kostnadsutvecklingen, men att det finns en avsevärd&lt;br&gt;risk för att det i framtiden kommer att ske kostnadsförskjutningar från&lt;br&gt;kommunerna till staten om nuvarande delning av huvudmannaskap kvar-&lt;br&gt;står.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förutsättningar för besparingsalternativen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsprincipen gäller för detta uppdrag. Den innebär att kommu-&lt;br&gt;ner och landsting inte skall åläggas nya uppgifter utan att de samtidigt&lt;br&gt;får möjlighet att finansiera dessa med annat än höjda skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkningar i den statliga assistansersättningen innebär att kommu-&lt;br&gt;nerna måste tillhandahålla alternativa insatser enligt LSS eller SoL. En&lt;br&gt;mycket större neddragning än 900 mkr måste därför göras på den stat-&lt;br&gt;liga assistansersättningen för att besparingarna också skali täcka ökade&lt;br&gt;kostnader i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har beräknat att kommunerna kan få ökade kostnader med cirka&lt;br&gt;60 procent av vissa av de besparingar som görs på statens assistansans-&lt;br&gt;lag. Det innebär att den besparing på 900 mkr som anges i direktiven, i&lt;br&gt;verkligheten måste uppgå till cirka 1 600 mkr för att räcka till för att&lt;br&gt;kompensera kommunerna enligt finansieringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att spara så mycket utan att det innebär försäm-&lt;br&gt;ringar för svårt funktionshindrade. I betänkandet redovisar jag ett antal&lt;br&gt;möjligheter till sådana besparingar. Frågan om vilka av dessa besparing-&lt;br&gt;ar som skall genomföras är i grunden en politisk fråga. Jag avstår därför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från att komma med några egna förslag och från att förorda några alter-&lt;br&gt;nativ framför andra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Besparingar för att minska kostnaderna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nedan redovisade besparingsaltemativ innebär sammantaget att statens&lt;br&gt;kostnader för assistansersättningen kan minska med cirka 900 mkr under&lt;br&gt;förutsättning av att kommunerna kompenseras för altemativkostnader&lt;br&gt;med 60 procent av nuvarande kostnader under punkterna (3) och (4).&lt;br&gt;Det måste betonas att det för vissa av alternativen inte varit möjligt att&lt;br&gt;ta fram ett säkert beräkningsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) Ersättningen per timme schabloniseras och sänks till 145 kronor&lt;br&gt;i 1995 års priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) Aktivitetsersättningen för anhöriga hushållsmedlemmar som är&lt;br&gt;personliga assistenter reduceras till hälften av aktivitetsersättning-&lt;br&gt;en för icke-anhöriga assistenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) &amp;nbsp;Den enskildes rätt till personlig assistans inträder först fr.o.m. ett&lt;br&gt;hjälpbehov, som uppgår till mer än 40 timmar per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) &amp;nbsp;Bam under 16 år undantas från rätten till personlig assistans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5) &amp;nbsp;Rätten till personlig assistans i grund- och gymnasieskola (inklu-&lt;br&gt;sive särskola), daglig verksamhet och barnomsorg upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ till en schablonersättning om 145 kronor per timme och&lt;br&gt;en nedre gräns om 40 timmar per vecka är en schablonisering om 150&lt;br&gt;kronor och en nedre gräns om 50 timmar. Den senare kombinationen ger&lt;br&gt;sammantaget ungefär samma besparingseffekt som den förra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under punkterna till (6) - (9) redovisas ett antal möjligheter att av-&lt;br&gt;gränsa och förtydliga den enskildes rätt till personlig assistans. De är&lt;br&gt;dock inte kostnadsberäknade, eftersom detta inte låtit sig göras med&lt;br&gt;någon rimlig säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(6) Anhörigas ansvar för det gemensamma hushållet betonas starkare&lt;br&gt;i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7) &amp;nbsp;Innehållet i begreppet &amp;quot;personlig assistans&amp;quot; definieras i lagstift-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen bör uttrycka att insatsen personlig assistans skall tillgo-&lt;br&gt;dose behov av personlig praktisk hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8) &amp;nbsp;Tillämpningen av det s.k. &amp;quot;nålsögat&amp;quot; bekräftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nära behoven (hjälp för att klara sin hygien, för att klä sig eller&lt;br&gt;klä av sig, för att inta måltider eller för att kommunicera med andra) be-&lt;br&gt;döms i ett första steg. Om dessa behov uppgår till i genomsnitt mer än&lt;br&gt;20 timmar per vecka bedöms i ett andra steg behov av ytterligare assis-&lt;br&gt;tans i andra situationer. Det samlade behovet skall, enligt besparingsal-&lt;br&gt;temativet ovan (3), uppgå till mer än 40 timmar per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(9) De särskilda kraven för bedömning av barns behov uttrycks i&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen bör utgå från formuleringar i LSS-propositionen med&lt;br&gt;innebörden att högre behovskrav skall gälla för bam än för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kostnadskontroll och kostnadseffektivitet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna&lt;br&gt;innebär ekonomiska motiv för kommunerna att förskjuta kostnader till&lt;br&gt;staten via assistansreformen. Det gäller t.ex. frågan om personlig assis-&lt;br&gt;tans i gruppbostäder, assistans i särskilda verksamheter och i samband&lt;br&gt;med insatser för psykiskt funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det delade ansvaret och assistansersättningens konstruktion ger inte&lt;br&gt;heller några incitament för att bedriva verksamheten kostnadseffektivt,&lt;br&gt;eftersom ansvaret för finansiering och verksamhet inte följs åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning finns det därför mycket starka skäl för att&lt;br&gt;kommunen skall bli huvudman för all personlig assistans, om en fram-&lt;br&gt;tida kostnadskontroll och kostnadseffektivitet skall kunna säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att insatsen personlig assistans helt skulle regleras i LSS&lt;br&gt;och att lagen om assistansersättning (LASS) kunde upphöra. Kommu-&lt;br&gt;nerna skulle överta de direkta kostnaderna för assistansersättning och&lt;br&gt;kompenseras för detta med statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingar och instrument för bättre kostnadskontroll måste genom-&lt;br&gt;föras även vid ett fortsatt statligt huvudmannaskap om intentionerna i&lt;br&gt;direktiven skall uppnås. Det av regeringen aviserade utgiftstaket (prop.&lt;br&gt;1994/95:150) för bl.a. socialförsäkringssektorn, understryker ytterligare&lt;br&gt;detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg,&lt;br&gt;Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lindh,&lt;br&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:146 Vissa frågor om personlig&lt;br&gt;assistans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:146&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1993:389) om&lt;br&gt;assistansersättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49649, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:SoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:48:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03146</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:48:54</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:SoU15</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01SoU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa frågor om personlig assistans</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:146&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:146&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:146&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:146&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:146&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:146&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:146&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:146&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Nilsson  och Barbro Hietala Nordlund  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:146&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Nilsson  och Barbro Hietala Nordlund  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Chatrine Pålsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:146&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Chatrine Pålsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:146&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:146&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roland Larsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:146&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roland Larsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sonja Fransson  och Lisbeth Staaf-Igelström  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:146&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sonja Fransson  och Lisbeth Staaf-Igelström  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Thomas Julin  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:146&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Thomas Julin  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:146&lt;br/&gt;
Vissa frågor om personlig assistans</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>