<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229670</hangar_id>
 <dok_id>GJ03145</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>145</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:145</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>145</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-02-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:56</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03145/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03145</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03145</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:145&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Kvalificerad yrkesutbildning m.m.&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03145/prop_199596__145-1.png" style="width:44pt;height:51pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 22 februari 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mats Hellström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en försöksverksamhet med viss&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning med stark arbetsplatsintegrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya kvalificerade yrkesutbildningen avses ge de fördjupade teoretis-&lt;br&gt;ka och praktiska kunskaper som krävs för att självständigt och i lag utföra&lt;br&gt;kvalificerade uppgifter i en modernt organiserad produktion av varor eller&lt;br&gt;tjänster. Försöksverksamheten föreslås omfatta 1 700 nybörjarplatser och&lt;br&gt;inledas under år 1996 i syfte att vinna erfarenheter när det gäller att pröva&lt;br&gt;nya utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare. Försöket&lt;br&gt;skall vidare belysa arbetslivets och de studerandes intresse och ge under-&lt;br&gt;lag för ställningstaganden till hur utbildning av detta slag kan inordnas i&lt;br&gt;utbildningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudsakliga inriktningen av utbildningen och dess organisation&lt;br&gt;under försöksverksamheten föreslås anges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås ändringar i skollagen (1985:1100) i syfte att vidga hem-&lt;br&gt;kommunernas skyldighet att i vissa fall betala interkommunal ersättning&lt;br&gt;för deltagare i påbyggnadsutbildning inom komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 145&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ..................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext .................................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om en försöksverksamhet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss kvalificerad yrkesutbildning............ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skollagen........ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvalificerad yrkesutbildning ................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En utgångspunkt....................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny kvalificerad yrkesutbildning .......... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försöksverksamhet .................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ledning av försöksverksamheten........... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa studieorganisatoriska frågor.......... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsfinansiella effekter ................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Påbyggnadsutbildningar m.m................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Interkommunal ersättning................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En konsekvensändring i skollagen.......... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av betänkandet Yrkeshögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1995:38)....................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser........... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 22 februari 1996 ............................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.................................. 30&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Lagtext&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om en försöksverksamhet med viss kva-&lt;br&gt;lificerad yrkesutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag ges bestämmelser om en försöksverksamhet med viss&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen kan anordnas av statliga universitet och högskolor, kom-&lt;br&gt;muner, landsting och enskilda utbildningsanordnare. Utbildningsanordnar-&lt;br&gt;na får anordna utbildningen själva eller i samverkan med andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen anordnas med särskilt statsbidrag, som fördelas efter&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Utbildningen skall ge sådana fördjupade teoretiska och praktiska&lt;br&gt;kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag utföra kvalifice-&lt;br&gt;rade uppgifter i en modernt organiserad produktion av varor eller tjänster.&lt;br&gt;Utbildningen skall präglas av såväl ämnesteoretiskt djup som en stark&lt;br&gt;arbetsplats integrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Utbildningen skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna&lt;br&gt;får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om organisationen av utbildningen hos kommuner&lt;br&gt;och landsting samt om deras befattning i övrigt med utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får Prop. 1995/96:145&lt;br&gt;meddela föreskrifter om att enskilda utbildningsanordnare kan ges i upp-&lt;br&gt;gift att utfärda utbildningsbevis och examensbevis efter genomförd ut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter om försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 20, 21 och 24 §§ och 12 kap. 6 §&lt;br&gt;skollagen (1985:1100)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun eller ett landsting är&lt;br&gt;skyldig att till sin gymnasiala vux-&lt;br&gt;enutbildning ta emot en behörig&lt;br&gt;sökande från en annan kommun,&lt;br&gt;om hemkommunen har åtagit sig&lt;br&gt;att svara för kostnaderna för ele-&lt;br&gt;vens utbildning eller om det är frå-&lt;br&gt;ga om sådan utbildning som avses&lt;br&gt;i 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill delta i gymnasial&lt;br&gt;vuxenutbildning skall ansöka om&lt;br&gt;detta hos styrelsen för utbildningen&lt;br&gt;i sin hemkommun. Om ansökan&lt;br&gt;avser en utbildning som en annan&lt;br&gt;kommun eller ett landsting anord-&lt;br&gt;nar eller låter anordna, skall styrel-&lt;br&gt;sen skyndsamt sända ansökan vi-&lt;br&gt;dare till styrelsen för utbildningen&lt;br&gt;där. Till ansökan skall styrelsen&lt;br&gt;foga ett yttrande av vilket det fram-&lt;br&gt;går om hemkommunen åtar sig att&lt;br&gt;svara för kostnaderna för elevens&lt;br&gt;utbildning, såvida det inte på grund&lt;br&gt;av tidigare överenskommelse är&lt;br&gt;onödigt eller det är fråga om sådan&lt;br&gt;utbildning som avses i 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting är skyl-&lt;br&gt;diga att till sin gymnasiala vuxen-&lt;br&gt;utbildning ta emot en behörig sö-&lt;br&gt;kande från en annan kommun, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hemkommunen har åtagit sig&lt;br&gt;att svara för kostnaderna för ele-&lt;br&gt;vens utbildning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det är fråga om en sådan ut-&lt;br&gt;bildning eller utbildningsplats för&lt;br&gt;vilken kommunen eller landstinget&lt;br&gt;har rätt till ersättning enligt före-&lt;br&gt;skrifter som utfärdats med stöd av&lt;br&gt;24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill delta i gymnasial&lt;br&gt;vuxenutbildning skall ansöka om&lt;br&gt;detta hos styrelsen för utbildningen&lt;br&gt;i sin hemkommun. Om ansökan&lt;br&gt;avser en utbildning som en annan&lt;br&gt;kommun eller ett landsting anord-&lt;br&gt;nar eller låter anordna, skall styrel-&lt;br&gt;sen skyndsamt sända ansökan vi-&lt;br&gt;dare till styrelsen för utbildningen&lt;br&gt;där. Till ansökan skall styrelsen&lt;br&gt;foga ett yttrande av vilket det fram-&lt;br&gt;går om hemkommunen åtar sig att&lt;br&gt;svara för kostnaderna för elevens&lt;br&gt;utbildning, såvida det inte på grund&lt;br&gt;av tidigare överenskommelse är&lt;br&gt;onödigt eller regeringen har före-&lt;br&gt;skrivit något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:326.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:326.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtagande att svara för kostnaderna skall alltid lämnas om den sökande Prop. 1995/96:145&lt;br&gt;med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå&lt;br&gt;i en annan kommuns gymnasiala vuxenutbildning och påbyggnadsutbild-&lt;br&gt;ning. I sådant fall äger 5 kap. 33 § motsvarande tillämpning beträffande&lt;br&gt;ungdomar fram till och med det första kalenderhalvåret det år då ung-&lt;br&gt;domarna fyller tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande sådan gymnasial vux-&lt;br&gt;enutbildning som anordnas endast&lt;br&gt;på ett begränsat antal platser i lan-&lt;br&gt;det och för vilken det finns ett all-&lt;br&gt;mänt intresse av att den står öppen&lt;br&gt;för sökande från hela landet får&lt;br&gt;regeringen meddela föreskrifter om&lt;br&gt;skyldighet för hemkommunerna att&lt;br&gt;betala ersättning till den anordnan-&lt;br&gt;de kommunen. I sådana fall skall&lt;br&gt;5 kap. 33 § tillämpas beträffande&lt;br&gt;ungdomar fram till och med det&lt;br&gt;första kalenderhalvåret det år då&lt;br&gt;ungdomarna fyller tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om skyldighet&lt;br&gt;för hemkommunen att betala ersätt-&lt;br&gt;ning för gymnasial vuxenutbildning&lt;br&gt;till den kommun eller det landsting&lt;br&gt;som anordnar utbildningen. I såda-&lt;br&gt;na fall skall 5 kap. 33 § tillämpas i&lt;br&gt;fråga om ungdomar fram till och&lt;br&gt;med det första kalenderhalvåret det&lt;br&gt;år då ungdomarna fyller tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommuninnevånare är behörig att delta i särvux om han är bosatt&lt;br&gt;i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när han har slutfört utbildning 2. när han har slutfört utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den frivilliga särskolan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i gymnasiesärskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i landet skall&lt;br&gt;vara behörig att delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och om urval mellan&lt;br&gt;behöriga sökande meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i krimi-&lt;br&gt;nalvårdsanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:326.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:598.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 21 april 1994 det statsråd som har till&lt;br&gt;uppgift att föredra ärenden om skolväsendet att tillkalla en särskild ut-&lt;br&gt;redare med uppgift att utreda frågor om den kvalificerade eftergymnasiala&lt;br&gt;yrkesutbildningen (Utredningen om kvalificerad eftergymnasial yrkesut-&lt;br&gt;bildning, dir. 1994:36). Utredaren skulle bl.a. beskriva och definiera&lt;br&gt;behovet av kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå och pröva&lt;br&gt;vilka insatser som behövs för att stimulera tillväxten av sådan utbildning.&lt;br&gt;Utredaren, utbildningschefen Rolf Nordanskog, överlämnade i april 1995&lt;br&gt;betänkandet Yrkeshögskolan - Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning&lt;br&gt;(SOU 1995:38) med förslag om uppbyggnad av en kvalificerad eftergym-&lt;br&gt;nasial yrkesutbildning m.m. till statsrådet Johansson. En sammanfattning&lt;br&gt;av betänkandet redovisas i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning&lt;br&gt;av remissyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (dnr&lt;br&gt;U95/1362/V).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop.&lt;br&gt;1995/96:25) redovisade regeringen huvuddragen i en kraftfull satsning på&lt;br&gt;en kvalitativ och kvantitativ förstärkning av utbildningsväsendet. Rege-&lt;br&gt;ringen betonade betydelsen av att bygga ut den kvalificerade yrkesut-&lt;br&gt;bildningen och anmälde sin avsikt att återkomma med förslag om en&lt;br&gt;försöksverksamhet under mandatperioden. I propositionen Förslag till&lt;br&gt;tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (prop.&lt;br&gt;1995/96:105) begär regeringen medel för en försöksverksamhet med&lt;br&gt;kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning under innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition behandlas de frågor som krävs för ställningstagande&lt;br&gt;till förslag att inleda en försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Kvalificerad yrkesutbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1 En utgångspunkt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den svenska utbildningspolitiken har sedan 1970-talet inneburit en strävan&lt;br&gt;mot en högskola som präglas både av forskningens och den högre ut-&lt;br&gt;bildningens villkor och av arbetsmarknadens och yrkeslivets omedelbara&lt;br&gt;krav. En sammanhållen högskola för den eftergymnasiala utbildningen är&lt;br&gt;en bärande idé i utbildningspolitiken. 1977 års högskolereform innebar att&lt;br&gt;ett stort antal utbildningar fördes samman med universitet och högskolor&lt;br&gt;i den nya högskolan. Som ett gemensamt tillträdeskrav ställdes avslutad&lt;br&gt;gymnasieutbildning. Under de senaste tjugo åren har högskolan breddats&lt;br&gt;påtagligt, inte minst vid de mindre och medelstora högskolorna. Kortare&lt;br&gt;yrkesinriktade utbildningar har utvecklats med utgångspunkt i arbetsmark-&lt;br&gt;nadens behov. Vidare har t.ex YTH-utbildningama och de kortare ingen-&lt;br&gt;jörsutbildningarna tillkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All eftergymnasial utbildning är dock inte högskoleutbildning. Efter-&lt;br&gt;gymnasial utbildning anordnas också inom den kommunala vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen i form av påbyggnadsutbildningar, inom folkhögskolan och vid de&lt;br&gt;s.k. kompletterande skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsutbudet på eftergymnasial nivå är mycket brett men såväl&lt;br&gt;högskolans utbildningar som påbyggnadsutbildningarna saknar oftast en&lt;br&gt;stark arbetslivsintegrering. Få utbildningar har nämnvärda inslag av läran-&lt;br&gt;de i arbete, dvs. att en del av utbildningen sker i och genom arbete på en&lt;br&gt;arbetsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag svarar varken högskolan eller den övriga eftergymnasiala utbild-&lt;br&gt;ningen fullt ut mot alla de nya behov som skapas bl.a. av ett alltmer&lt;br&gt;kunskapsintensivt arbetsliv. Enligt regeringens bedömning är det viktigt&lt;br&gt;att tillgodose behoven inom vissa branscher av en ny kvalificerad yrkesut-&lt;br&gt;bildning med stark arbetslivsanknytning. Det är angeläget att öka utbudet&lt;br&gt;av utbildning som är yrkesinriktad, som bygger på de kunskaper som&lt;br&gt;gymnasieskolan ger och som vänder sig till både redan yrkesverksamma&lt;br&gt;och elever, vilka kommer direkt från gymnasiet. I det följande föreslås&lt;br&gt;därför en försöksverksamhet som syftar till att på ett nytt sätt utnyttja den&lt;br&gt;samlade kompetens som finns inom högskolan och kommunerna men&lt;br&gt;även att engagera andra utbildningsanordnare främst inom arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med försöksverksamheten är också att utveckla och pröva nya&lt;br&gt;utbildningar samt att pröva nya pedagogiska former och modeller för att&lt;br&gt;anordna utbildning. Försöket skall vidare belysa arbetslivets och de stude-&lt;br&gt;randes intresse för en ny kvalificerad yrkesutbildning med stark arbets-&lt;br&gt;livsanknytning. Slutligen syftar försöket till att finna former för hur&lt;br&gt;utbildning av detta slag kan inordnas i utbildningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 En ny kvalificerad yrkesutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny kvalificerad yrkesutbildning på efter-&lt;br&gt;gymnasial nivå skall utvecklas. Den skall bidra till att tillgodose&lt;br&gt;arbetslivets behov av kompetens för en modernt organiserad pro-&lt;br&gt;duktion av varor och tjänster. Utbildningen skall förena en praktisk&lt;br&gt;inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Den skall därför&lt;br&gt;ges formen av lärande i arbete på en arbetsplats under cirka en&lt;br&gt;tredjedel av utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Det finns behov av att utveckla en kvalificerad&lt;br&gt;eftergymnasial yrkesutbildning för att möta arbetslivets behov av kompe-&lt;br&gt;tent arbetskraft. Utbildningen skall inte vara akademisk i traditionell&lt;br&gt;mening och den skall i väsentliga delar handla om att praktiskt tillämpa&lt;br&gt;känd kunskap och känd teknik. För detta krävs att utbildningen har en&lt;br&gt;tydlig förankring både i vetenskap och i arbetslivet. Eleven skall lära sig&lt;br&gt;att behärska både den teoretiska grunden och den praktiska tillämpningen.&lt;br&gt;Detta förverkligas genom att lärandet sker i arbete i en lärande organisa-&lt;br&gt;tion på en arbetsplats under en tredjedel av utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna delar med få undantag utredningens bedömning av&lt;br&gt;behovet av en ny kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. När det&lt;br&gt;gäller utbildningens karaktär är remissinstanserna delade i synen på ut-&lt;br&gt;redningsförslagen. Ett stort antal yttranden, t.ex. från SAF, Skogsbrukets&lt;br&gt;yrkesnämnd, AMU-Gruppen, T-skolornas rektorskonvent, flera länsstyrel-&lt;br&gt;ser samt många kommuner, bl.a. Södertälje och Olofström, delar i stort&lt;br&gt;utredningens uppfattning. Andra, exemplevis Högskolan i Kristianstad,&lt;br&gt;anser att utredningen i alltför hög grad skiljer mellan praktik och teori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationen mellan teori och tillämpning bör i stället stärkas anser t.ex.&lt;br&gt;Högskolan i Karlskrona/Ronneby och Mitthögskolan. Man delar inte&lt;br&gt;uppfattningen att det skulle finnas en grundläggande skillnad mellan&lt;br&gt;högskolans forskningsanknutna utbildning och en arbetslivsanknuten&lt;br&gt;yrkesutbildning och anser att utredningen ger uttryck för en förlegad&lt;br&gt;kunskapssyn. Lärarförbundet menar att utredningen &amp;quot;genom att måla upp&lt;br&gt;ett sådant motsatsförhållande mellan forskningsanknytning och arbets-&lt;br&gt;livsanknytning/tillämpad kunskap hamnar i de organisatoriska förslag som&lt;br&gt;enligt förbundet inte gagnar utvecklingen av angelägna utbildningsom-&lt;br&gt;råden&amp;quot;. Göteborgs universitet finner bristen på forskningsanknytning&lt;br&gt;oacceptabel och Hacka kommun anser att all utbildning borde vara forsk-&lt;br&gt;nings- och arbetslivsanknuten. Telefonaktiebolaget L M Ericsson däremot&lt;br&gt;vill se yrkeshögskolan som ett komplement till högskolan och anser att&lt;br&gt;den bör utvecklas &amp;quot;med armbågslucka&amp;quot; till den nuvarande högskolan.&lt;br&gt;Annars riskerar den att &amp;quot;akademiseras&amp;quot; i dålig mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal remissinstanser, däribland RRV, Sveriges verkstadsindu-&lt;br&gt;strier och Skolverket, uttrycker tvivel på möjligheterna att förverkliga en&lt;br&gt;utbildning som till en tredjedel skall genomföras i form av lärande i&lt;br&gt;arbete på arbetsplatser. Enligt Verkstadsindustrierna ökar företagens&lt;br&gt;möjligheter att medverka &amp;quot;i den mån utbildningen på arbetsplatsen kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 145&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förläggas så att den inte stör utan helst lämnar ett positivt bidrag till den Prop. 1995/96:145&lt;br&gt;ordinarie verksamheten&amp;quot;. Flera yttranden ifrågasätter att arbetslivet kom-&lt;br&gt;mer att ställa upp i den omfattning som krävs, men tvivel uttrycks också&lt;br&gt;i fråga om möjligheterna att förverkliga en kvalitativt god utbildning i&lt;br&gt;dessa former. Därför föreslår bl.a. CTH och Landstinget i Västmanland&lt;br&gt;att lön skall utgå från företagen under elevernas arbetsplatsförlagda ut-&lt;br&gt;bildning. SAF å sin sida framhåller att näringslivet är villigt, i första hand&lt;br&gt;genom att ställa utbildningsplatser till förfogande, att medverka till finans-&lt;br&gt;ieringen av KEY-utbildningarna, men att det är varje enskilt företag som&lt;br&gt;avgör om det vill medverka. Företagarna framhåller att förslaget inte är&lt;br&gt;orealistiskt, att det är nödvändigt att företagsförlägga mycket av utbild-&lt;br&gt;ningen, och att det är nödvändigt att ta särskild hänsyn till de små före-&lt;br&gt;tagens villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Några olika faktorer har under senare&lt;br&gt;år drivit på förändringen av produktionen av varor och tjänster. En har att&lt;br&gt;göra med utvecklingen av informationstekniken. En andra är utvecklingen&lt;br&gt;mot allt kunskapsintensivare produktion. En tredje faktor avser arbetets&lt;br&gt;organisation. De tre faktorerna är inte oberoende, utan de både förutsätter&lt;br&gt;och driver på varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De produkter, de produktionsmetoder och den arbetsorganisation som&lt;br&gt;kännetecknade industrisamhället genomgår sedan något decennium en&lt;br&gt;genomgripande förändring. Många av de yrken och funktioner som ut-&lt;br&gt;bildats under ett drygt sekels industrisamhälle har fått ett nytt innehåll&lt;br&gt;eller finns inte ens kvar. Det som kommer i stället är i hög grad präglat&lt;br&gt;av informationstekniken och dess möjligheter, men också av att den nya&lt;br&gt;tekniken förändras oerhört snabbt. Att de mönster som vi kan urskilja vid&lt;br&gt;1990-talets mitt skulle bestå någon längre tid är osannolikt. Definierade&lt;br&gt;yrken och yrkeskrav är i hög grad en funktion av en jämförelsevis stabil&lt;br&gt;och allmängiltig produktionsteknik och arbetsorganisation. Det är ovisst&lt;br&gt;om vi någonsin kommer tillbaka till ett sådant läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna i arbetslivet medför ökade krav på medarbetarnas för-&lt;br&gt;ändringsbenägenhet, kvalitetsmedvetande och förmåga att se helheter och&lt;br&gt;processer. Kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen, kun-&lt;br&gt;skaper om datortekniken och användningen av dessa kunskaper på den&lt;br&gt;egna arbetsplatsen, kunskaper i ekonomi och vana vid ekonomiskt tänkan-&lt;br&gt;de samt samhälls- och kulturkunskap tycks krävas i ökande utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på medarbetarnas sociala och personliga kompetens ökar. Språk&lt;br&gt;och kommunikation, dvs. förmågan att tala, läsa, skriva och använda&lt;br&gt;information — på svenska, liksom på främmande språk — anges ofta som&lt;br&gt;en nyckelkompetens. Förmågan till problemlösning, kritiskt och kreativt&lt;br&gt;tänkande samt förmågan att sätta sig in i nya situationer och problem&lt;br&gt;liksom förmågan att förhandla och att arbeta i lag anges i många under-&lt;br&gt;sökningar som centrala kompetenser i framtidens arbetsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna är generella, de påverkar hela arbetslivet. De innebär att&lt;br&gt;nya krav ställs på hela utbildningssystemet och i synnerhet på yrkesut-&lt;br&gt;bildningen. Krav ställs också både på fortbildning och vidareutbildning av&lt;br&gt;redan anställda och på en högre utbildningsnivå hos dem som går ut på&lt;br&gt;arbetsmarknaden för första gången. Den nya gymnasieskolan har utfor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mats mot denna bakgrund. Förändringsarbetet inom högskolan och annan Prop. 1995/96:145&lt;br&gt;eftergymnasial utbildning drivs på många håll i detta perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna delar med få undantag utredningens uppfattning att&lt;br&gt;utvecklingen skapat ett behov av eftergymnasial utbildning med stark&lt;br&gt;arbetslivsanknytning som f.n. inte tillgodoses på ett bra sätt. Åsikterna är&lt;br&gt;däremot delade när det gäller utredningens syn på den föreslagna utbild-&lt;br&gt;ningen i förhållande till högskoleutbildningen. Regeringen delar uppfatt-&lt;br&gt;ningen som förts fram i flera yttranden att utredningen överdrivit skillan-&lt;br&gt;den mellan högskolans forskningsanknutna utbildning och en arbetsliv-&lt;br&gt;sanknuten utbildning. De flesta som utbildar sig inom högskolan gör det&lt;br&gt;inte primärt med syfte att bedriva eget vetenskapligt arbete. Högskolans&lt;br&gt;utbildning är i många fall direkt yrkesförberedande med arbetslivspraktik&lt;br&gt;som en del av utbildningen, exempelvis lärar-, journalist-,socionom- och&lt;br&gt;sjukgymnastutbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot kan det också enligt regeringens uppfattning finnas behov av en&lt;br&gt;ny kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå som kan bidra till&lt;br&gt;att tillgodose arbetslivets behov av arbetskraft men den kompetens som&lt;br&gt;krävs för att genomföra produktionen av varor och tjänster. En produktion&lt;br&gt;som hittills ofta har kunnat genomföras av personer med yrkesutbildning&lt;br&gt;på gymnasial nivå, men där det idag ställs krav på högre kompetens. En&lt;br&gt;sådan utbildning behöver förena en praktisk inriktning med fördjupade&lt;br&gt;teoretiska kunskaper och lyfta fram sådana dimensioner av kunskap som&lt;br&gt;färdighet och förtrogenhet. Den behöver innefatta både sådan teori som&lt;br&gt;ingår i högskoleutbildning och påbyggnadsutbildning och sådan kunskap&lt;br&gt;som vinns direkt i produktionen. Det krävs att utbildningen förmår inte-&lt;br&gt;grera de båda kunskapsbaserna. Samspelet mellan teori och arbetsliv är&lt;br&gt;en förutsättning för att utbildningen skall hålla en hög kvalitet och svara&lt;br&gt;mot arbetslivets och de studerandes behov och ställer stora krav på den&lt;br&gt;pedagogiska utformningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny kvalificerad yrkesutbildnings huvudinriktning skall vara att&lt;br&gt;eleverna skall lära sig att använda kunskap för att bemästra problem i&lt;br&gt;produktion av varor och tjänster. Kritiskt och kreativt tänkande samt att&lt;br&gt;lära sig se helheter och processer är därför väsentliga inslag i denna&lt;br&gt;utbildning liksom inom högskolan. För att deltagarna skall få del av och&lt;br&gt;kunna tillgodogöra sig den kunskap som genereras i produktionen och få&lt;br&gt;erfarenhet av villkoren i arbetslivet i branschen, måste en betydande del&lt;br&gt;av lärandet ske på arbetsplatser. Utbildningen bör därför ges formen av&lt;br&gt;lärande i arbete på en arbetsplats under cirka en tredjedel av utbildnings-&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser har ifrågasatt möjligheterna att förverkliga en&lt;br&gt;arbetsplatsförläggning av utbildningen i den omfattning som utredningen&lt;br&gt;föreslagit. Såväl SAF och Företagarna som Industriförbundet och flera&lt;br&gt;yrkesnämnder tillstyrker emellertid utredningens förslag. Den nya kvalifi-&lt;br&gt;cerade yrkesutbildningen skall bara anordnas inom områden där den&lt;br&gt;motsvarar ett behov av arbetskraft med denna typ av kompetens. Arbets-&lt;br&gt;givarnas intresse och beredskap att ställa utbildningsplatser till förfogande&lt;br&gt;kommer att i hög grad avgöra utbildningens inriktning och omfatting. Om&lt;br&gt;arbetslivets företrädare bedömer att det föreligger ett utbildningsbehov, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som kan tillgodoses med denna typ av utbildning, kommer det sannolikt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också att finnas en beredskap att medverka i utbildningen och svara för Prop. 1995/96:145&lt;br&gt;erforderlig undervisning och handledning på arbetsplatser. Från den&lt;br&gt;utgångspunkten är det nödvändigt att arbetslivets företrädare är aktiva och&lt;br&gt;medverkar till initiativ till ny utbildning och vid utformningen av utbild-&lt;br&gt;ningen tillsammans med företrädare för utbildningsanordnama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att här markera den betydelsefulla skillnaden mellan&lt;br&gt;praktik och lärande i arbete. För att ett lärande i arbete skall kunna kom-&lt;br&gt;ma till stånd krävs en modem arbetsorganisation och att arbetsplatsen&lt;br&gt;åtminstone håller på att utvecklas mot en lärande organisation. I en sådan&lt;br&gt;organisation ingår egen förkovran liksom - efter förmåga - handledning&lt;br&gt;av medarbetare i allas dagliga uppgifter. På sådana arbetsplatser strävar&lt;br&gt;man medvetet mot att hos medarbetarna utveckla den kompetens som&lt;br&gt;fordras för att stödja andras lärande. Förutsättningar skapas på så sätt för&lt;br&gt;ett kvalificerat stöd också till de elever som har en del av sin utbildning&lt;br&gt;förlagd till arbetsplatsen. Just möjligheterna att förverkliga en pedagogisk&lt;br&gt;sammanhängande helhet av teoretiska kurser och lärande i arbete är en av&lt;br&gt;de centrala frågorna i försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan praktiken syftar till att illustrera tillämpningen av utbildningens&lt;br&gt;teoretiska moment avser lärande i arbete att tillföra och bearbeta nytt&lt;br&gt;kunskapsstoff. Självfallet innebär dessa krav på den arbetsplatsintegrerade&lt;br&gt;utbildningen restriktioner för möjligheterna att snabbt få fram en stor&lt;br&gt;utbildningsvolym. Inom försöksverksamheten kan man ta tillvara den&lt;br&gt;kompetens rörande lärande organisationer och lärande i arbete som finns&lt;br&gt;utanför utbildningssystemet t.ex inom Arbetslivsinstitutet och som ut-&lt;br&gt;vecklas inom EU-programmet Växtkraft mål 4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Försöksverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En försöksverksamhet med kvalificerad yrke-&lt;br&gt;sutbildning omfattande 1 700 nybörjarplatser skall inledas under år&lt;br&gt;1996 i syfte att vinna erfarenheter när det gäller att pröva nya ut-&lt;br&gt;bildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare. Försöket&lt;br&gt;skall vidare belysa arbetslivets och de studerandes intresse och ge&lt;br&gt;underlag för ställningstaganden till hur utbildning av detta slag kan&lt;br&gt;inordnas i utbildningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudsakliga inriktningen av utbildningen och vissa bestäm-&lt;br&gt;melser rörande dess organisation under försöksverksamheten anges&lt;br&gt;i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att en försöksverksamhet inleds under läsåret&lt;br&gt;1995/96 i syfte att vinna erfarenheter inför det utvecklingsarbete av kvali-&lt;br&gt;ficerad eftergymnasial yrkesutbildning som förestår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Frågan berörs huvudsakligen av kommuner och&lt;br&gt;andra utbildningsanordnare, som anmäler sitt intresse att delta i en för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;söksverksamhet. Några, bl.a. LO, förordar att man börjar en uppbyggnad Prop. 1995/96:145&lt;br&gt;av kvalificerad yrkesutbildning med en försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns inom ett antal branscher&lt;br&gt;behov av arbetskraft med kompetens av det slag som en kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning avses ge. Det gäller t.ex. delar av verkstadsindustrin,&lt;br&gt;handeln, skogsbruket och skogsindustrin samt telekommunikationsindu-&lt;br&gt;strin. Från tillväxtsynpunkt är det angeläget att flaskhalsar, som kan&lt;br&gt;skapas av brist på erforderlig kompetens, elimineras så snabbt som möj-&lt;br&gt;ligt. Behov av en ny kvalificerad yrkesutbildning finns också t.ex. inom&lt;br&gt;turistnäringen och inom kontorsadministrationen. Starka skäl talar därför&lt;br&gt;för att en försöksverksamhet med denna nya typ av kvalificerad yrkesut-&lt;br&gt;bildning inleds snarast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten bör utformas så att den bidrar till regeringens&lt;br&gt;strävanden att stimulera bl.a. kvinnors intresse för naturvetenskapligt och&lt;br&gt;tekniskt inriktade yrken. De ökade kraven på språkkunskaper, på kreativi-&lt;br&gt;tet och på arbete i platta organisationer som ställs i ett modernt arbetsliv&lt;br&gt;talar för att kvinnors erfarenheter och kunskaper är än viktigare än hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att få företag att ställa upp med de platser som behövs är&lt;br&gt;en av de frågor där det råder genuin osäkerhet. Såväl SAF som Före-&lt;br&gt;tagarna har tillstyrkt den föreslagna modellen, men påpekar att det slutliga&lt;br&gt;ställningstagandet att gå in i ett samarbete görs av det enskilda företaget.&lt;br&gt;För dessa beslut kan riksorganisationerna inte lämna några garantier.&lt;br&gt;Osäkerhet gäller också om några frågor där den praktiska pedagogiska&lt;br&gt;erfarenheten är liten. Det handlar bl.a. om möjligheterna att få till stånd&lt;br&gt;ett lärande i arbete på arbetsplatser som en integrerad del av en utbild-&lt;br&gt;ningsgång. Det handlar vidare om samspelet mellan skolförlagd utbildning&lt;br&gt;och lärande på arbetsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser anser, att utredningens förslag om en fristående&lt;br&gt;yrkeshögskola skulle innebära en återgång till ett parallellskolesystem med&lt;br&gt;påtagliga risker för en utveckling av B-högskolor. Regeringen delar denna&lt;br&gt;uppfattning och anser att en sådan lösning är utesluten. Försöket syftar i&lt;br&gt;stället primärt till en ökning av utbildningsutbudet och till att ge underlag&lt;br&gt;för ställningstagande till hur denna typ av utbildning bäst kan inordnas i&lt;br&gt;det befintliga utbildningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget talar detta enligt regeringens uppfattning för att en kvalifi-&lt;br&gt;cerad yrkesutbildning av här beskrivet slag bedrivs på försök och att de&lt;br&gt;erfarenheter som vinns i en försöksverksamhet fortlöpande tas tillvara.&lt;br&gt;Försöksverksamheten skall ge underlag för ställningstaganden till hur de&lt;br&gt;aktuella utbildningsbehoven skall tillgodoses i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att en försöksverksamhet omfattande 1 700 nybör-&lt;br&gt;jarplatser inleds under år 1996. Målet är att en tredjedel av utbildnings-&lt;br&gt;tiden skall vara arbetsplatsförlagd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten skall omfatta intagning av elever under åren 1996,&lt;br&gt;1997 och 1998. Den skall stå organisatoriskt fri från andra, befintliga&lt;br&gt;system. Det är angeläget att ta tillvara möjligheterna att skapa en flexibel&lt;br&gt;utbildningsorganisation. Erfarenheterna från arbetsmarknadsutbildningen&lt;br&gt;kan här vara av värde. Olika utbildningsanordnare skall kunna anordna&lt;br&gt;utbildning inom försöksverksamheten och samarbete mellan olika anord-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nare skall eftersträvas. En anordnare skall dock alltid vara huvudansvarig Prop. 1995/96:145&lt;br&gt;för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erforderlig kompetens för hela eller delar av utbildningar kan finnas&lt;br&gt;inom högskolan, inom den kommunala skolorganisationen, inom vissa&lt;br&gt;utbildningsföretag samt inom tillverknings- och tjänsteföretag i övrigt.&lt;br&gt;Vidare är det angeläget att ta tillvara kompetens som finns inom olika&lt;br&gt;branschers utbildningsverksamheter, industriella utvecklingscentra i vissa&lt;br&gt;kommuner och liknande inrättningar. Ett nära samarbete mellan kommu-&lt;br&gt;ner, högskolor och andra utbildningsanordnare - t.ex. sådana som anordnar&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning - medverkar till att en hög kvalitet i utbild-&lt;br&gt;ningen kan säkerställas. Företrädare för högskolan och den kommunala&lt;br&gt;vuxenutbildningen skall alltid medverka i den lokala ledningen av verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försöksverksamhet som regeringen föreslår kräver vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser i lag. Det gäller bemyndiganden för regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om bl.a. befogenhet för&lt;br&gt;kommun och landsting att anordna utbildning inom försöksverksamheten&lt;br&gt;och för enskilda utbildningsanordnare att utfärda examensbevis. I lag bör&lt;br&gt;vidare den huvudsakliga inriktningen av utbildningen anges. Bestämmel-&lt;br&gt;serna samlas lämpligen i en särskild lag om en försöksverksamhet med&lt;br&gt;viss kvalificerad yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Ledning av försöksverksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Försöksverksamheten bör ledas av en&lt;br&gt;kommitté. Utbildningen bör anordnas efter beslut av kommittén av&lt;br&gt;den anordnare eller kombination av anordnare som är mest lämpad&lt;br&gt;i varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte lagt något förslag rörande organisationen av en&lt;br&gt;försöksverksamhet av detta slag. Några kommentarer från remissinstanser-&lt;br&gt;na föreligger därför inte heller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Ett syfte med försöksverksam-&lt;br&gt;heten är som nyss nämnts bl.a. att vinna erfarenheter när det gäller att&lt;br&gt;pröva nya utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare.&lt;br&gt;Försöket skall vidare belysa arbetslivets och de studerandes intresse och&lt;br&gt;ge underlag för ställningstaganden till hur utbildning av detta slag kan&lt;br&gt;inordnas i utbildningssystemet. Det bör ankomma på regeringen att&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om ramarna för utbildningens organisation&lt;br&gt;och uppläggning. Regeringen vill emellertid i detta och följande avsnitt&lt;br&gt;redogöra för den förutsedda utformningen av försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att tillsätta en kommitté med uppdrag att under förut-&lt;br&gt;sättning av riksdagens bifall till föreliggande förslag förbereda försöks-&lt;br&gt;verksamheten. Avsikten är att kommittén - när ett riksdagsbeslut före-&lt;br&gt;ligger - skall leda försöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skall - inom de ramar som riksdagen och regeringen anger - Prop. 1995/96:145&lt;br&gt;besluta om verksamhetens inriktning och huvudsakliga innehåll. Den&lt;br&gt;beslutar också om statsbidrag till utbildning och om dess lokalisering och&lt;br&gt;dimensionering. Kommitténs beslut avses innefatta godkännande av en&lt;br&gt;utbildningsplan, av vilken skall framgå bl.a. utbildningens mål, de huvud-&lt;br&gt;moment som utbildningen omfattar, utbildningens huvudsakliga upplägg-&lt;br&gt;ning och organisation, kompetenskrav på den undervisande personalen,&lt;br&gt;inriktningen och organisationen av det lärande i arbete som ingår, de krav&lt;br&gt;på särskilda förkunskaper som ställs för att få påbörja utbildningen,&lt;br&gt;formerna för urval mellan sökande samt en examensbeskrivning. Av&lt;br&gt;utbildningsplanen skall också framgå om några av de kurser som ingår&lt;br&gt;bör kunna tillgodoräknas vid den samverkande högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén avses även ha ansvar för att tillsyn och uppföljning samt att&lt;br&gt;en från kommittén fristående utvärdering av försöket kommer till stånd.&lt;br&gt;Kommittén kommer vidare att få i uppdrag att på grundval av erfaren-&lt;br&gt;heterna av försöket utarbeta förslag till hur den nya kvalificerade yrkesut-&lt;br&gt;bildningen kan inordnas i utbildningssystemet. Vidare kommer den ung-&lt;br&gt;domspolitiska utredningen (Dir 1995:154) att följa försöket. De utbild-&lt;br&gt;ningsanordnare som medverkar bör också åläggas ett betydande eget&lt;br&gt;ansvar för utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén avses ha till uppgift att prioritera mellan inkomna förslag.&lt;br&gt;En viktig prioriteringsgrund är självfallet att det är fråga om utbildning&lt;br&gt;som efterfrågas av arbetslivet och som har sådan förankring att kvaliteten&lt;br&gt;inte minst i den arbetsplatsförlagda delen säkerställs. Kommittén skall&lt;br&gt;vidare prioritera projekt där en högskola, en kommun och eventuellt&lt;br&gt;någon tredje utbildningsanordnare samarbetar. Att försöksverksamheten&lt;br&gt;skall belysa den nya kvalificerade yrkesutbildningens möjligheter inom&lt;br&gt;hela arbetsmarknaden och ta tillvara både kvinnors och mäns förutsätt-&lt;br&gt;ningar är ytterligare en viktig utgångspunkt för kommitténs arbete. Sådan&lt;br&gt;utbildning som kan bidra till att bryta de traditionella könsbundna ut-&lt;br&gt;bildnings- och yrkesvalen skall lyftas fram. Därutöver skall kommittén ta&lt;br&gt;fasta på att det är väsentligt att man genom försöket utvecklar ny utbild-&lt;br&gt;ning och tillför ny utbildningskapacitet och att man inte tar över finans-&lt;br&gt;ieringen av lätt modifierade, fungerande verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos varje huvudansvarig utbildningsanordnare inrättas en ledningsgrupp&lt;br&gt;för utbildningen med företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av&lt;br&gt;utbildningen och minst en företrädare vardera för högskolan och den&lt;br&gt;kommunala vuxenutbildningen. Ledningsgruppen skall bl.a. ansvara för&lt;br&gt;att utbildningen genomförs inom givna ramar och anta studerande. De&lt;br&gt;studerande bör ges möjlighet till insyn och tillfälle att påverka utbild-&lt;br&gt;ningens uppläggning och genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5 Vissa studieorganisatoriska frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utbildningens omfattning bör beskrivas&lt;br&gt;med ett veckopoängsystem av det slag som tillämpas i högskolan.&lt;br&gt;Den bör få avslutas med kvalificerad yrkesutbildningsexamen.&lt;br&gt;Deltagarna bör ges rätt till studiemedel under hela utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utbildningen inom försöksverksam-&lt;br&gt;heten avses bedrivas utan att man nu tar ställning till den framtida organi-&lt;br&gt;sationen. Utbildningen skall därför inte nu formellt inordnas i vare sig det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet eller högskolan. Det kan dock vara praktiskt att&lt;br&gt;i några avseenden tillämpa befintliga modeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är fråga om eftergymnasial utbildning är det ändamålsen-&lt;br&gt;ligt att beskriva utbildningens omfattning med ett poängsystem där en&lt;br&gt;veckas heltidsstudier motsvarar en poäng, dvs. samma system som an-&lt;br&gt;vänds inom högskolan. Den del av utbildningen som utgörs av lärande i&lt;br&gt;arbete på en arbetsplats ingår i den tid som omfattas av poängberäkning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbildning som präglas av en stark arbetsplatsintegrering kommer i&lt;br&gt;hög grad att behöva anpassas till den årsrytm som präglar arbetslivet&lt;br&gt;utanför utbildningsväsendet. Verksamheten skall därför, när det är lämp-&lt;br&gt;ligt, kunna bedrivas kontinuerligt utan terminsindelning. Kalenderåret&lt;br&gt;omfattar mer än det vanliga läsårets 40 veckor/poäng och 80 poäng skall&lt;br&gt;alltså kunna uppnås på kortare tid än fyra traditionella terminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillträde till utbildningen bör krävas en viss allmän behörighet. För&lt;br&gt;att det skall bli möjligt att rekrytera deltagare från arbetslivet är det&lt;br&gt;betydelsefullt att kommittén ges möjlighet att pröva om andra erfarenheter&lt;br&gt;än formell gymnasieutbildning kan ge likvärdiga förutsättningar för en&lt;br&gt;studerande att klara utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om allmän behörighet och om grunden för urval mellan&lt;br&gt;sökande avses bli reglerade med utgångspunkt i den reglering som kom-&lt;br&gt;mer att gälla för högskolan. Regeringen avser att senare i vår förelägga&lt;br&gt;riksdagen förslag i dessa frågor såvitt gäller högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också vara lämpligt att anknyta till examensbegreppet vid&lt;br&gt;utformningen av dokumentationen av fullgjord utbildning. Erfarenheterna&lt;br&gt;från den försöksverksamhet med aspirantutbildning (traineeutbildning)&lt;br&gt;som pågått sedan hösten 1994 (jfr prop. 1993/94:150) visar att deltagar-&lt;br&gt;na ofta tillmäter examensbegreppet stor vikt. Den som fullgjort vad som&lt;br&gt;fordras för att bli godkänd på alla ingående moment i en kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning och uppnått 80 poäng skall kunna tilldelas bevis över&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildningsexamen med viss inriktning. Formerna för&lt;br&gt;kunskapskontrollen kan variera, men avses - liksom principer för betygs-&lt;br&gt;sättning - att framgå av utbildningsplanen för varje utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltagarna i kvalificerad yrkesutbildning inom försöksverksamheten&lt;br&gt;avses vara berättigade till studiemedel under i princip hela studietiden,&lt;br&gt;dvs. även under den arbetsplatsförlagda delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.6 Statsfinansiella effekter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen med förslag till tilläggsbudget till statsbud-&lt;br&gt;geten för budgetåret 1995/96 (prop 1995/96:105) under åttonde huvud-&lt;br&gt;titeln, anslaget A 9 Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala&lt;br&gt;skolväsendet m.m. beräknat medel - 51 miljoner kr. - för försöksverksam-&lt;br&gt;het med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. För studiemedel till&lt;br&gt;deltagare i utbildningen har i nämnda proposition beräknats medel under&lt;br&gt;anslaget E 4 Studiemedel m.m. Vi ger här en närmare redovisning av hur&lt;br&gt;kostnaderna för försöksverksamheten beräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen beräknade statens del av kostnaderna för en kvalificerad&lt;br&gt;eftergymnasial yrkesutbildning till 2/3 av ett genomsnitt av två schablon-&lt;br&gt;belopp per utbildningsplats och år, nämligen 60 000 kr. och 45 000 kr.&lt;br&gt;Kostnaden för 2 000 årselevplatser under det första verksamhetsåret&lt;br&gt;beräknade utredningen till 70 miljoner kr. Härtill kommer studiestödskost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar kostnaderna för försöksverksamheten under in-&lt;br&gt;nevarande budgetår till 66 miljoner kr. varav ca 15 miljoner kr. avser&lt;br&gt;studiestöd. Helårskostnaden för genomsnittligt tvååriga utbildningar, vid&lt;br&gt;1 700 nybörjarplatser per år, kan beräknas till 264 miljoner kr. Beräk-&lt;br&gt;ningen utgår från att en tredjedel av utbildningstiden sker som lärande i&lt;br&gt;arbete på arbetsplatser utan andra kostnader för staten än studiestödskost-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna bygger på en jämförelsevis hög genomsnittskostnad.&lt;br&gt;Skälet härtill är dels att en försöksverksamhet med ny utbildning i be-&lt;br&gt;gränsad skala regelmässigt blir dyrare än en mer långsiktigt planerad,&lt;br&gt;reguljär utbildning, dels att en stor del av de initiativ som redan tagits&lt;br&gt;avser avancerad teknisk utbildning. I takt med att verksamheten utvecklas&lt;br&gt;bör genomsnittskostnaden sjunka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för försöksverksamheten för hösten 1996, 66 miljoner kr., har —&lt;br&gt;som nyss nämnts — i prop. 1995/96:105 beräknats under anslagen bidrag&lt;br&gt;till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. samt studi-&lt;br&gt;medel m.m. Regeringen avser att i budgetpropositionen hösten 1996 åter-&lt;br&gt;komma till frågan om medel för verksamheten under budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Påbyggnadsutbildningar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Interkommunal ersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den skyldighet att betala interkommunal&lt;br&gt;ersättning för elever i specialkurser i gymnasieskolan som nu åvilar&lt;br&gt;kommunerna skall den 1 juni 1996 ersättas av en på visst sätt be-&lt;br&gt;gränsad skyldighet för hemkommunerna att betala sådan ersättning&lt;br&gt;för elever som deltar i påbyggnadsutbildning inom komvux.&lt;br&gt;Förändringen kräver vissa ändringar i skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasiereformen år 1991 innebar bl.a. att specialkurser inklusive på-&lt;br&gt;byggnadsutbildningar inte längre skulle finnas inom gymnasieskolan och&lt;br&gt;att motsvarande utbildning fortsättningsvis i stället skulle få anordnas som&lt;br&gt;påbyggnadsutbildningar inom komvux. Påbyggnadsutbildning fördes&lt;br&gt;därför in som ett begrepp i 11 kap. skollagen (1985:1100). Vad som i det&lt;br&gt;kapitlet sägs om gymnasial vuxenutbildning gäller också påbyggnadsut-&lt;br&gt;bildning. Skolverket har sedermera meddelat föreskrifter om påbygg-&lt;br&gt;nadsutbildningar (SKOLFS 1995:31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta övergången till den nya ordningen infördes vid änd-&lt;br&gt;ringen av skollagen en övergångsbestämmelse med innebörden att kom-&lt;br&gt;muner och landsting fram till och med läsåret 1994/95 fick ta in elever på&lt;br&gt;de specialkurser/påbyggnadsutbildningar som ingick i länsskolnämndemas&lt;br&gt;organisationsbeslut för läsåret 1991/92 (p. 6 fjärde stycket till SFS&lt;br&gt;1991:1107, ändr. 1991:1111).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen 1994/95:100 (bil. 9, s. 35) konstaterade regeringen&lt;br&gt;att möjligheten att anordna motsvarande utbildningar i komvux inte var&lt;br&gt;reell. En betydande del av eleverna kommer från andra kommuner än&lt;br&gt;anordnarkommunen och dessa är som regel inte beredda att betala in-&lt;br&gt;terkommunal ersättning för gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsut-&lt;br&gt;bildning. Det är samtidigt inte realistiskt att tro att anordnarkommunema&lt;br&gt;är beredda att ta på sig kostnader för elever från andra kommuner. Riks-&lt;br&gt;dagen beslutade i enlighet med regeringens förslag att intagning till speci-&lt;br&gt;alkurser fick ske även under läsåret 1995/96 (bet. 1994/95:UbU9, rskr.&lt;br&gt;1994/95:225).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 kap 24 § skollagen får regeringen meddela föreskrifter om&lt;br&gt;skyldighet för hemkommunerna att betala interkommunal ersättning för&lt;br&gt;gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning inom komvux, som&lt;br&gt;anordnas på ett begränsat antal platser i landet och för vilken det finns ett&lt;br&gt;allmänt intresse av att den står öppen för sökande från hela landet. Be-&lt;br&gt;stämmelsen infördes efter förslag i 1993 års budgetproposition (prop&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:100, bil. 9, s. 28). Regeringen anmälde i budgetpropositionen Prop. 1995/96:145&lt;br&gt;1993/94:100 (bil. 9, s. 27) att detta bemyndigande utnyttjats i fråga om&lt;br&gt;teknikerutbildning samt att regeringen då inte hade några planer på att&lt;br&gt;utvidga föreskriften till att gälla för ytterligare utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att situationen i fråga om påbyggnadsutbildningar-&lt;br&gt;na i grunden inte har förändrats sedan läsåret 1994/95. De förslag om&lt;br&gt;försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning, som vi nyss&lt;br&gt;redovisat, löser inte de aktuella problemen. Däremot markerar de vikten&lt;br&gt;av ett brett utbud av utbildning på eftergymnasial nivå i kommunerna.&lt;br&gt;Osäkerheten om de framtida villkoren har emellertid i många kommuner&lt;br&gt;bromsat både förnyelsen av utbudet av påbyggnadsutbildningar och den&lt;br&gt;pedagogiska utvecklingen på området. Utbudet av kurser har minskat&lt;br&gt;drastiskt. Utbildningsdepartementet har mot denna bakgrund överlagt med&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan upphör kommunernas möjlighet att ta in elever på&lt;br&gt;specialkurser i gymnasieskolan vid utgången av läsåret 1995/96. Därmed&lt;br&gt;upphör också kommunernas skyldighet att betala interkommunal ersätt-&lt;br&gt;ning för elever i sådan utbildning anordnad inom gymnasieskolan. Rege-&lt;br&gt;ringen förordar, som en ersättning för detta, att hemkommunernas skyldig-&lt;br&gt;het att betala interkommunal ersättning för elever som deltar i påbygg-&lt;br&gt;nadsutbildning inom komvux utökas. Ersättningsskyldigheten bör liksom&lt;br&gt;tidigare gälla för teknikerutbildningarna. Därutöver bör ersättningsskyldig-&lt;br&gt;heten omfatta påbyggnadsutbildningar som anordnas av kommuner och&lt;br&gt;landsting enligt de krav som anges av Statens skolverk i föreskrifter&lt;br&gt;avseende påbyggnadsutbildning inom kommunal vuxenutbildning, näm-&lt;br&gt;ligen Elinstallation - allmän behörighet (SKOLFS 1995:1), Ambulanssju-&lt;br&gt;kvård (SKOLFS 1995:29), Persontransporter med buss (SKOLFS&lt;br&gt;1995:30) och Påbyggnadsutbildningar (SKOLFS 1995:31). Rätten att&lt;br&gt;erhålla interkommunal ersättning för sådan utbildning begränsas till den&lt;br&gt;volym för sådana påbyggnadsutbildningar som inte tillgodoses genom den&lt;br&gt;tredje årskursen i gymnasieskolan och som för respektive kommun angavs&lt;br&gt;genom länsskolnämndemas organisationsbeslut för läsåret 1991/92. Det&lt;br&gt;innebär att för var och en av de berörda kommunerna och landstingen&lt;br&gt;fastställs ett antal platser, som får stå öppna för sökande från hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förändringen öppnas möjligheter till förnyelse och utveckling av&lt;br&gt;denna mycket viktiga del av kommunernas utbildningsutbud. För gym-&lt;br&gt;nasial vuxenutbildning och för påbyggnadsutbildning utöver den angivna&lt;br&gt;volymen avses kommunerna kunna pröva frågan om interkommunal&lt;br&gt;ersättning på samma sätt som hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglering i skollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna ordningen innebär att bemyndigandet i 11 kap. 24 §&lt;br&gt;skollagen behöver ändras. Enligt regeringens mening bör det utformas så&lt;br&gt;att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet för hemkommunerna att betala ersättning för&lt;br&gt;gymnasial vuxenutbildning till anordnande kommun eller landsting. Be-&lt;br&gt;myndigandet avser på samma sätt som enligt den nuvarande lydelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såväl gymnasial vuxenutbildning som påbyggnadsutbildning (jfr. 11 kap. Prop. 1995/96:145&lt;br&gt;2 § sista stycket skollagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet för hemkommuner att betala ersättning som anges i 11&lt;br&gt;kap. 24 § motsvaras av en bestämmelse i 11 kap. 20 § om skyldighet för&lt;br&gt;anordnande kommun eller landsting att ta emot behöriga sökande från&lt;br&gt;andra kommuner. Skyldigheten att ta emot behöriga sökande gäller dels&lt;br&gt;då hemkommunen åtar sig att betala för utbildningen, dels då det är fråga&lt;br&gt;om vissa utbildningar, angivna i föreskrifter av regeringen med stöd av&lt;br&gt;24 §. Då bemyndigandet i 24 § föreslås få en ändrad utformning bör&lt;br&gt;också bestämmelsen i 11 kap. 20 § ändras på så sätt att det framgår att&lt;br&gt;skyldigheten att ta emot behöriga sökande avser - förutom de fall där&lt;br&gt;hemkommunen åtagit sig att svara för kostnaderna - utbildningar eller&lt;br&gt;utbildningsplatser för vilka den anordnande kommuner eller landsting har&lt;br&gt;rätt till ersättning enligt föreskrifter som utfärdats med stöd av 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 kap. 21 § skollagen gäller att styrelsen i en sökandes hem-&lt;br&gt;kommun till en ansökan skall foga ett yttrande av vilket det framgår om&lt;br&gt;kommunen åtar sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning, såvida&lt;br&gt;inte detta på grund av tidigare överenskommelse är onödigt eller det är&lt;br&gt;fråga om en sådan utbildning som avses i 24 §. Eftersom skyldigheten att&lt;br&gt;betala interkommunal ersättning med den föreslagna ändringen av 11 kap.&lt;br&gt;24 § inte enbart kommer att knytas till vissa angivna typer av utbildningar&lt;br&gt;är det inte möjligt för hemkommunen att i förväg avgöra om ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet kan komma att föreligga för en viss sökande. Den anordnande&lt;br&gt;kommunen kan t.ex. ordna fler platser på en utbildning än kommunen kan&lt;br&gt;få ersättning för. För att en sökande från en annan kommun skall komma&lt;br&gt;i fråga även för en icke ersättningsgrundande plats torde i praktiken&lt;br&gt;krävas att hemkommunen har åtagit sig att betala för utbildningen. Mot&lt;br&gt;den bakgrunden bör hemkommunen vid översändandet av en ansökan&lt;br&gt;alltid ta ställning till om den frivilligt åtar sig att betala för utbildningen.&lt;br&gt;I vissa fall, såsom i fråga om teknikerutbildningama, står det dock redan&lt;br&gt;från början klart att ersättningsskyldighet föreligger. För sådana fall bör&lt;br&gt;regeringen bemyndigas att föreskriva om undantag från den nu angivna&lt;br&gt;huvudregeln. Av lagen bör liksom nu framgå att ett yttrande i ersättnings-&lt;br&gt;frågan inte behövs om det på grund av tidigare överenskommelse är&lt;br&gt;onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 En konsekvensändring i skollagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I samband med beslutet år 1993 om den nya läroplanen för de frivilliga&lt;br&gt;skolformerna ändrades benämningen &amp;quot;den frivilliga särskolan&amp;quot; till &amp;quot;gym-&lt;br&gt;nasiesärskolan&amp;quot; (prop. 1992/93:250). Regeringen föreslår att 12 kap. 6 §&lt;br&gt;skollagen anpassas härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av betänkandet Yrkeshögskolan Kvalificerad&lt;br&gt;eftergymnasial yrkesutbildning (SOU 1995:38)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1. Uppdraget&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog åt en särskild utredare att ge underlag till fortsatta&lt;br&gt;ställningstaganden i fråga om strukturen för den kvalificerade eftergym-&lt;br&gt;nasiala yrkesutbildningen (KEY). I direktiven betonades vikten av en&lt;br&gt;tydlig identitet hos den delvis nya utbildningsformen, att en struktur måste&lt;br&gt;vara flexibel och anpassningsbar till mångskiftande behov samt att denna&lt;br&gt;bör gynna uppkomsten av kvalificerad yrkesutbildning. Utredningen skulle&lt;br&gt;bl. a. beskriva och definiera behovet av kvalificerad yrkesutbildning på&lt;br&gt;eftergymnasial nivå, pröva vilka olika insatser som behövs för att stimule-&lt;br&gt;ra tillväxten av KEY, pröva olika finansieringsvägar samt överväga hur&lt;br&gt;statliga stödinsatser kan utformas och administreras.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2. Utredningens utgångspunkter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivet har genomgått en genomgripande omvandling under 1990-&lt;br&gt;talet, som medfört ökade krav på de anställdas kunskaper och färdigheter.&lt;br&gt;Livslångt lärande blir nödvändigt. För ungdomar blir möjlighetem och&lt;br&gt;viljan till utbildning efter gymnasieskolan förutsättningen för framgångsrik&lt;br&gt;yrkesverksamhet. Högskolans utbildningar tillgodoser bara delvis behoven&lt;br&gt;av KEY. Det är angeläget att åstadkomma en eftergymnasial utbildning&lt;br&gt;som är närmare anknuten till arbetsmarkanden. En utbildning som ut-&lt;br&gt;vecklar förmågan att på arbetsplatsen, tillsammans med kollegor i ett&lt;br&gt;arbetslag analysera och lösa uppkommande problem i produktionen ge-&lt;br&gt;nom tillämpning av känd kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvalificerad arbetslivsanknuten yrkesutbildning kräver nära samverkan&lt;br&gt;mellan de utbildningsansvariga och arbetlivet vid planering och genomfö-&lt;br&gt;rande. Arbetslivet behöver bättre utbildad arbetskraft, det kan formulera&lt;br&gt;kompetenskraven, det måste medverka vid genomförandet och det drar&lt;br&gt;nytta av resultaten. Detta motiverar att arbetslivet medverkar vid finans-&lt;br&gt;ieringen. Utredningens förslag är ett erbjudande om samverkan för att&lt;br&gt;bygga ut KEY. Finns inte intresse för sådan samverkan i konkret handling&lt;br&gt;saknas förutsättningar för en förstärkning och utbyggnad av denna ut-&lt;br&gt;bildningssektor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3. Bakgrunden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet ger inledningsvis en bakgrund till uppdraget och förslagen.&lt;br&gt;Utredningen beskriver i största korthet förändringar i arbetslivet och de&lt;br&gt;konsekvenser dessa har för kraven på arbetskraftens kompetens. Vidare&lt;br&gt;redovisas besluten om förändringar av statsbidragssystemen för gymnasis-&lt;br&gt;kolan och komvux och de konsekvenser detta fått för möjligheterna att&lt;br&gt;anordna påbyggnadsutbildningar. Det nuvarande utbudet av KEY beskrivs&lt;br&gt;på grundval av en enkät, som genomfördes sommaren 1994. Slutligen ger&lt;br&gt;utredningen bilder av utvecklingen av yrkesutbildning på eftergymnasial&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nivå i några andra länder. Några historiska bakgrundsuppgifter om yrke-&lt;br&gt;sutbildningen redovisas i en bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4. Definition och pedagogisk ram&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;KEY har till uppgift att tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad&lt;br&gt;arbetskraft i första hand för att genomföra produktionen. Den behöver&lt;br&gt;lyfta fram kunskap som färdighet och förtrogenhet. Den behöver förmedla&lt;br&gt;både den kunskap som vunnits i produktionen och sådan kunskap som har&lt;br&gt;vetenskaplig grund. För detta krävs att utbildningen har en tydlig föran-&lt;br&gt;kring både i beprövad vetenskap och i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen förutsätter att den studerande fullföljt utbildningen på ett&lt;br&gt;treårigt program i gymnasieskolan, eller har motsvarande kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KEY anknyter till det polytekniska bildningsbegreppet. Utbildningen&lt;br&gt;skall inte vara akademisk i traditionell mening och den skall i väsentliga&lt;br&gt;delar handla om att praktiskt tillämpa känd kunskap och känd teknik. Den&lt;br&gt;skall ge en fördjupad eller specialiserad yrkeskompetens, vilket innebär&lt;br&gt;att eleven skall lära sig att behärska både den teoretiska grunden och den&lt;br&gt;praktiska tillämpningen. Detta kan förverkligas genom en nära knytning&lt;br&gt;av utbildningen till arbetslivet och i många fall genom att lärandet sker&lt;br&gt;i arbete i en lärande organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesutbildning handlar ofta om såväl att öka deltagarnas kunskaper&lt;br&gt;inom vissa områden och samtidigt träna deras yrkesfärdigheter, som att&lt;br&gt;utveckla den egna personligheten. Detta föreslås ske genom ett medvetet&lt;br&gt;val av verksamhetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen beskriver en pedagogisk ram, som kan ge utbildningen en&lt;br&gt;särprägel. Det gäller utbildningens arbetslivsanknytning, lärande i arbete&lt;br&gt;och en utvecklingsinriktad pedagogik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För KEY har arbetslivsanknytningen samma betydelse som forsknings-&lt;br&gt;anknytningen skall ha för högskoleutbildningen. Den skall också på ett&lt;br&gt;likartat sätt genomsyra hela utbildningen. Utredningen ser därvid ett&lt;br&gt;lärande i arbetet som en viktig förutsättning. Det syftar bl a till att delta-&lt;br&gt;garna skall fånga upp och tillgodogöra sig den kunskap som genereras&lt;br&gt;i produktionen samt utveckla sina färdigheter och personliga egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvecklingsinriktad pedagogik innebär att deltagarna lär sig att ifråga-&lt;br&gt;sätta och pröva de givna förutsättningarna eller att lär sig att formulera&lt;br&gt;problem och inte endast att lösa givna problem. I utbildningen eftersträvas&lt;br&gt;därför verksamhetsformer, som bidrar till att de studerande lär sig att&lt;br&gt;påverka den omgivning där problemet skall lösas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5. Förslag om yrkeshögskola&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Efter att ha prövat olika modeller förordar utredningen att en ny struktur -&lt;br&gt;kallad Yrkeshögskolan - skapas, med uppdrag att inom ramen för till-&lt;br&gt;delade resurser ansvara för KEY. I enlighet med vad som anges i direkti-&lt;br&gt;ven föreslår utredningen, att man inte skapar en ny fast utbildningsorgani-&lt;br&gt;sation. Yrkeshögskolan kommer då att bestå av en fast organisation för&lt;br&gt;utveckling, planering, prioritering, kvalitetssäkring, utvärdering och fi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nansiering av utbildning, som anordnas av många olika existerande ut-&lt;br&gt;bildningsanordnare och företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkeshögskolan avses utgöra en parallell till univeristet och högskolor.&lt;br&gt;Med bestämningen ”parallell” vill utredningen ge uttryck åt fyra förhållan-&lt;br&gt;den. Det första är att det är fråga om eftergymnasial utbildning. För det&lt;br&gt;andra att yrkeshögskolan skall utgöra ett alternativ till högskolan för&lt;br&gt;elever, som avslutat sin utbildning på ett nationellt program i gymnasies-&lt;br&gt;kolan. För det tredje att det inte är fråga om ett stadium mellan gym-&lt;br&gt;nasiet och högskolan. För det fjärde att högskola och yrkeshögskola är i&lt;br&gt;en djupare mening ”lika värda”, men också på viktiga punkter väsensskil-&lt;br&gt;da.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6. Avgränsningar mot annan utbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I frågan om avgränsningen mot resp, universitet och högskolor, gym-&lt;br&gt;nasieskolan, komvux och personalutbildningen, har utredningen tolkat&lt;br&gt;uppdraget på så sätt, att tyngdpunkten ligger på att skapa ny utbildnings-&lt;br&gt;kapacitet. Att flytta fungerande utbildningar från en sektor till en annan&lt;br&gt;i syfte att renodla en systematik tillför ingen ny kapacitet. Existerande&lt;br&gt;utbildningar bör därför flyttas endast i de fall den nuvarande ordningen&lt;br&gt;medför problem eller brister, som skulle avhjälpas genom en ändring.&lt;br&gt;Utredningen föreslår att all yrkesinriktad utbildning inom gymnasieskolan&lt;br&gt;och komvux, som bygger på avslutad utbildning på nationellt program i&lt;br&gt;gymnasieskolan eller på motsvarande förkunskaper och som omfattar&lt;br&gt;minst ett års heltidsstudier, skall föras över till yrkeshögskolan. Motivet&lt;br&gt;härför är förutom innehållsligt, främst finansieringstekniskt. Även de&lt;br&gt;utbildningar som nu har ställning som fristående kompletterande gym-&lt;br&gt;nasieutbildning med statsbidrag bör, med undantag för konstskolorna,&lt;br&gt;föras över. Det kommer givetvis att krävas ett omfattande utvecklings-&lt;br&gt;arbete innan denna utbildning uppfyller de pedagogiska och organisato-&lt;br&gt;riska krav, som utredningen vill ställa på utbildning i yrkeshögskolan.&lt;br&gt;Genom överföringen markeras emellertid i vilken riktning utvecklings-&lt;br&gt;arbetet skall drivas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7. Organisation och planering&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Yrkeshögskolan avses bli definierad genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• en pedagogisk ram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ett system för planering och resursfördelning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• en ordning för examinination och kvalitetssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om planering och resurstilldelning eftersträvas en ordning, där&lt;br&gt;ansvaret för utveckling, planering och resursfördelning förs så långt ut i&lt;br&gt;organisationen som det är praktiskt möjligt. Utredningen har valt en&lt;br&gt;pluralistisk modell för anordnande av utbildningen: många olika utbild-&lt;br&gt;ningsanordnare skall kunna komma i fråga. Varje utbildningsuppdrag skall&lt;br&gt;vara tidsbegränsat; låsningarna i lokaler och fast anställd personal mini-&lt;br&gt;meras. Ansvaret för prioriteringar bör huvudsakligen ligga på regional&lt;br&gt;nivå. Den regionala indelningen bör ansluta till länen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriterings- och fördelningsmodellen utgörs av en kombination av&lt;br&gt;ansöknings- och anbudsförfarande med betydande inslag av dialog och&lt;br&gt;förhandling. Möjligheterna att genomföra en kvalitativt god utbildning bör&lt;br&gt;vara överordnad prioriteringsgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna föreslås få i uppdrag att utse en yrkeshögskolestyrelse,&lt;br&gt;som ges ett samlat ansvar för yrkeshögskolan i länet. Länsstyrelsen avses&lt;br&gt;vara värdmyndighet, men i sina ställningstaganden skall yrkeshögskole-&lt;br&gt;styrelsen vara suverän. Arbetslivet i regionen skall utgöra styrelsens flertal&lt;br&gt;och den bör tillförs kompetens inom de närings-, utbildnings- och arbets-&lt;br&gt;kraftspolitiska områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att planera och besluta om utbildning som det av olika anledningar&lt;br&gt;inte är rimligt att hantera regionalt krävs insatser på nationell nivå. Det&lt;br&gt;gäller bl.a. ansvaret för ett balanserat utbildningsutbud samt frågor om&lt;br&gt;examensordning, kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering. Dessa&lt;br&gt;uppgifter skulle kunna fullgöras av det blivande högskolverket, under&lt;br&gt;förutsättning att man där kan skapa respekt för yrkeshögskolans uppdrag&lt;br&gt;och särart.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8. Tillträde, urval, kvalitetssäkring m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om tillträde till utbildningen behandlas med utgångspunkt i det&lt;br&gt;regelsystem som nu gäller för högskolan. Reglerna i 8 kap 1 - 6 §§ HF&lt;br&gt;föreslås bli tillämpade också för yrkeshögskolan. Även i fråga om urval&lt;br&gt;till utbildning inom yrkeshögskolan bör högskolan kunna utgöra förebild.&lt;br&gt;Ansvaret för antagning av studerande bör ligga på styrelsen för yr-&lt;br&gt;keshögskolan i varje region.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen inom yrkeshögskolan avses berättiga till studiemedel. Den&lt;br&gt;arbetsplatsförlagda delen av utbildningen, lärandet i arbetet, förutsätts&lt;br&gt;därvid räknas som studietid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda åtgärder krävs för att säkerställa utbildningens kvalitet och&lt;br&gt;likvärdighet. Insatser diskuteras på tre olika områden, nämligen yr-&lt;br&gt;keshögskolestyrelsens beställarkompetens, utbildningsmiljön hos anordnar-&lt;br&gt;na samt uppföljning och utvärdering. Utbildningens arbetslivsanknytning&lt;br&gt;är det främsta instrumentet för fortlöpande kvalitetssäkring. Genom&lt;br&gt;samverkan med arbetslivets företrädare under planering och utveckling av&lt;br&gt;utbildningen säkerställs dess aktualitet och relevans. På nationell nivå&lt;br&gt;fastställs mallar för den utbildningsplan som skall utgöra huvuddokumen-&lt;br&gt;tet i planerings- och prioriteringsprocessen. Krav ställs på den fysiska&lt;br&gt;miljön och på den undervisande personalens kompetens och erfarenheter&lt;br&gt;samt på den pedagogiska miljön. Genom en examensordning normeras&lt;br&gt;kraven på de studerande. Återkommande granskning av utbildningen&lt;br&gt;bransch- eller sektorsvis föreslås ske genom ”peer-reviews”. Uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering genomförs både regionalt och på nationell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på lärarnas kompetens har karaktär av krav, som ställs på ut-&lt;br&gt;bildningsanordnama. I fråga om teoretisk grund kan de i huvudsak ansluta&lt;br&gt;till föreskrifterna om behörighet till tjänst i högskoleförordningen. För all&lt;br&gt;utbildning inom yrkeshögskolan bör finnas ett skarpt formulerat krav på&lt;br&gt;att all undervisande personal skall ha aktuell erfarenhet av relevant yrkes-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9. Examina m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utredningen för fram förslag om kreditering, examensordning och ex-&lt;br&gt;amensfordringar, som tar sin utgångspunkt i att yrkeshögskolan utgör en&lt;br&gt;parallell till högskolan. En sådan ordning motiveras bl.a. av EUs generella&lt;br&gt;utbildningsdirektiv om erkännande av examensbevis. Beslutet om ex-&lt;br&gt;amensrätt föreslås t.v. knytas till beslutet om att medge statsbidrag för&lt;br&gt;viss utbildning i en region.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen färeslår att följande examina skall kunna utfärdas inom yr-&lt;br&gt;keshögskolan: Efter fullgjord utbildning om minst 120 poäng bör yrkes-&lt;br&gt;examina kunna utfärdas. För att särskilja en yrkesexamen från yr-&lt;br&gt;keshögskola bör examensbenämningen följas av bokstäverna YH. Yr-&lt;br&gt;keshögskoleexamen med viss inriktning skall kunna utfärdas för den som&lt;br&gt;fullgjort kursfordringar om sammanlagt minst 80 poäng. Den som med&lt;br&gt;godkänt resultat gått igenom utbildning som är kortare än två år skall&lt;br&gt;kunna tilldelas Yrkeshögskolediplom med viss inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör i förordning ange riktlinjer för utformningen av examens-&lt;br&gt;beskrivningarna. I de generella examenskraven bör arbetslivsanknytning,&lt;br&gt;lärande i arbete och en utvecklingsinriktad pedagogik omformuleras till&lt;br&gt;mål för utbildningen, som gäller utöver de yrkesspecifika målen. Den&lt;br&gt;yrkesspecifika delen av examensbeskrivningen fastställs på nationell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10. Kostnader och finansiering&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar en uppskattning av utbildningskapacitet och kost-&lt;br&gt;nader för KEY i nuvarande system. För att skapa ny utbildningskapacitet&lt;br&gt;behöver nya resurser tillföras. Utredningen betonar, att om statsmakterna&lt;br&gt;önskar att ytterligare ca 20 procent av en årskull skall förlänga sin ut-&lt;br&gt;bildning från 12 till 13, 14 eller 15 år kräver detta att ytterligare resurser&lt;br&gt;tillförs utbildningssektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar därutöver två vägar att tillföra resurser för ut-&lt;br&gt;byggnad av yrkeshögskolan. Den första gäller det i direktiven angivna&lt;br&gt;ökade ansvarstagandet från avnämarnas sida. Den andra är en utbyggnad&lt;br&gt;av yrkeshögskolan genom omfördelning från annan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den väg som ännu inte prövats för att uppnå ett ökat ekonomiskt an-&lt;br&gt;svarstagande från arbetslivets sida är att ge arbetslivet ansvar för att&lt;br&gt;genomföra en del av utbildningen. Arbetslivets andel av finansieringen&lt;br&gt;uppnås genom att arbetsgivare ställer upp som anordnare av den del av&lt;br&gt;utbildningen i form av lärande i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen diskuterar skillnaderna mellan att organisera en del av&lt;br&gt;yrkeshögskolan som lärande i arbete och arbetsplatsförlagd utbildning&lt;br&gt;inom den nya gymnasieskolan. Utredningen räknar med att det kommer&lt;br&gt;att ta tid innan all utbildning inom yrkeshögskolan är arbetsplatsförlagd&lt;br&gt;till ca 30 procent och att arbetsplatsförläggningen leder till ett lärande i&lt;br&gt;arbetet. Det allmänna och arbetslivet är ömsesidigt beroende av varandra&lt;br&gt;för att en utbildningssatsning, som båda bedömer som viktig, skall bli&lt;br&gt;verklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till omfördelning inom utbildningsväsendet belyser utred-&lt;br&gt;ningen med två räkneexempel. Det första exemplet gäller omfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från universitet och högskolor. En utbyggnad med ca 20 000 årsutbild-&lt;br&gt;ningsplatser under en femårsperiod (utredningens räkneexempel), motsva-&lt;br&gt;rar kostnadsmässigt ca 4 procent av anslagen till grundutbildning inom&lt;br&gt;högskolan. Medel av denna omfattning skulle inte kunna omfördelas utan&lt;br&gt;att högskoleutbildningens volym minskas eller kvalitet försämras. Det&lt;br&gt;andra exemplet avser de sysselsättningspolitiskt motiverade satsningarna&lt;br&gt;på förstärkning av det reguljära utbildningssystemet. Med hänsyn till att&lt;br&gt;yrkeshögskolan erbjuder en i förhållande till arbetsmarknadens behov&lt;br&gt;relevant yrkesutbildning bedömer utredningen det som &amp;quot;riskfritt&amp;quot; att binda&lt;br&gt;en mindre del av dessa resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för att genomföra den utbildning som föreslås bli överförd&lt;br&gt;till yrkeshögskolan beräknas till ca 560 milj. kr. För att finansiera överfö-&lt;br&gt;ringen av påbyggnadsutbildningama i gymnasieskolan och komvux&lt;br&gt;föreslås att det kommunala skatteutjämningsbidraget minskas med 495&lt;br&gt;milj. kr. och motsvarande medel tillföras yrkeshögskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterhand som utbildningen till en tredjedel anordnas i företag minskar&lt;br&gt;statens kostnader. Efter fem år skulle en oförändrad resursram ge utrym-&lt;br&gt;me för 50 procent fler årselevplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att snabbt utveckla relevant och kvalificerad utbildning&lt;br&gt;inom yrkeshögskolan är begränsad. Kravet på arbetsplatsförläggning utgör&lt;br&gt;en ytterligare reservation. Utredningen resursberäkningar utgår från att&lt;br&gt;medel för 2 000 platser i genomsnittligt tvååriga utbildningar skall tillfö-&lt;br&gt;ras yrkeshögskolan årligen under fem år. Utredningen bedömar detta som&lt;br&gt;detta en ambitiös utbyggnadstakt. Det första året uppskattas kostnaden till&lt;br&gt;70 milj kr., det andra till 210 milj.kr. För 10 000 intagningsplatser beräk-&lt;br&gt;nas statens kostnader till 700 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att Yrkeshögskolan införs den 1 juli 1996. Upp-&lt;br&gt;byggnaden får ske successivt och särskilda åtgärder vidtas för den ut-&lt;br&gt;bildning som förs in i yrkeshögskolan bl.a. från gymnasieskolan och&lt;br&gt;komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1. Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har kommit in från Försvarsmakten, Militärhögskolan,&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen, Nämnden för vårdartjänst,&lt;br&gt;Jämställdhetsombudsmannen, Statskontoret, Statistiska centralbyrån&lt;br&gt;(SCB), Riksrevisionsverket (RRV), Statens skolverk, Folkbildningsrådet,&lt;br&gt;Högskoleverket, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Stockholms univer-&lt;br&gt;sitet, Kungl. Tekniska högskolan (KTH), Lärarhögskolan i Stockholm,&lt;br&gt;Idrottshögskolan i Stockholm, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm,&lt;br&gt;Uppsala universitet, Högskolan i Falun/Borlänge med bifogade yttranden&lt;br&gt;från sektionen för humaniora och beteendevetenskap, Högskolan i Gävle-&lt;br&gt;Sandviken, Högskolan i Örebro, Linköpings universitet med bifogade&lt;br&gt;yttranden från Tekniska högskolan, Hälsouniversitetet och filosofiska&lt;br&gt;fakulteten, Lunds universitet med bifogade yttranden från Lunds tekniska&lt;br&gt;högskola och samhällsvetenskapliga fakulteten, Högskolan i Kalmar,&lt;br&gt;Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Högskolan i Kristianstad, Högskolan&lt;br&gt;i Växjö, Göteborgs universitet med bifogade yttranden från samhällsveten-&lt;br&gt;skapliga fakultetsnämnden och konstnärliga fakultetsnämnden, Chalmers&lt;br&gt;tekniska högskola (CTH), Högskolan i Karlstad, Högskolan i Luleå,&lt;br&gt;Mitthögskolan, Handelshögskolan i Stockholm, Umeå universitet, Arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen (AMS), Arbetslivsinstitutet, Statens invandrarverk,&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Ungdomsstyrelsen,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Blekinge län med bifogade yttranden från Sölvesborgs och&lt;br&gt;Karlshamns kommuner, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Norrbottens län, Botkyrka kommun, Haninge kommun, Huddinge kom-&lt;br&gt;mun, Nacka kommun, Stockholms kommun, Södertälje kommun, Östham-&lt;br&gt;mars kommun, Katrineholms kommun, Linköpings kommun, Norrköpings&lt;br&gt;kommun, Markaryds kommun, Gotlands kommun, Olofströms kommun,&lt;br&gt;Helsingborgs kommun, Malmö kommun med bifogat yttrande från Malmö&lt;br&gt;skolstyrelse, Skurups kommun, Göteborgs kommun, Tanums kommun,&lt;br&gt;Skövde kommun, Arvika kommun, Örebro kommun, Västerås kommun,&lt;br&gt;Skellefteå kommun, Umeå kommun, Vilhelmina kommun, Arvidsjaurs&lt;br&gt;kommun, Luleå kommun, Stockholms läns landsting, Östergötlands läns&lt;br&gt;landsting, Malmöhus läns landsting, Hallands läns landsting, Västman-&lt;br&gt;lands läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Västernorrlands läns&lt;br&gt;landsting, Kungl. Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges Industriför-&lt;br&gt;bund, Företagarnas Riksorganisation, Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;(TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO) med bifogade yttranden från&lt;br&gt;Svenska Kommunalarbetareförbundet och Svenska Metallindustriarbetare-&lt;br&gt;förbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Almi Företagspartner&lt;br&gt;AB, AmuGruppen, Asea Brown Boveri AB (ABB), Elbranschens Centrala&lt;br&gt;Yrkesnämnd, Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter, Elevkårer-&lt;br&gt;nas Centralorganisation, Fristående konst- och hantverksskolors samråd&lt;br&gt;med bifogade yttranden från de fristående hantverksskolorna, Carl Malm-&lt;br&gt;stens skola, Stiftelsen Capellagården, Handarbetets Vänners Skola, Stiftel-&lt;br&gt;sen Nyckelviksskolan, Stenebyskolan, Sätergläntan och de fristående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstskolorna, GrafoMedia Utbildnings AB, Hälsohögskolan i Jönköping,&lt;br&gt;Hälsohögskolan i Stockholm, Hälsohögskolan i Umeå, ICA Utbildningar&lt;br&gt;AB, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Naturbrukets Yrkesnämnd,&lt;br&gt;Riksförbundet för kommunal och statlig vuxenutbildning (Rvux), Skogs-&lt;br&gt;brukets Yrkesnämnd, Skogsindustrins Utbildning i Markaryd, Sveriges&lt;br&gt;Förenade Studentkårer (SFS), Sveriges Skolledarförbund, Telia AB, T-&lt;br&gt;skolomas Rektorskonvent, Utbildningsföretagens Förening, Vårdhögskolan&lt;br&gt;i Borås samt Vårdhögskolan i Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden kommit in från Danshögskolan, Mälardalens&lt;br&gt;högskola, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan i Troll-&lt;br&gt;hättan/Uddevalla, Sveriges Lantbruksuniversitet, Sundbybergs kommun,&lt;br&gt;Täby kommun, Nässjö kommun, Älmhults kommun, Hässleholms kom-&lt;br&gt;mun, Lysekils kommun, Mariestads kommun, Landstinget i Värmland,&lt;br&gt;Landstinget i Kopparbergs län, Sveriges Redareförening, Ingenjörssam-&lt;br&gt;fundet, Andersson Peter (Vaggeryds kommun), Beckmans Skola AB,&lt;br&gt;Civilekonomernas Riksförbund, Claes Comelius, Energibranschens Ut-&lt;br&gt;bildningsråd AB, Folkuniversitetet, Föreningen lärare i ekonomiska äm-&lt;br&gt;nen, Föreningen Rese- och Turismutbildare, Hässleholms Teknologför-&lt;br&gt;bund, Hästhållningens Yrkesnämnd och Nationella Stiftelsen för Hästhåll-&lt;br&gt;ningens Främjande, Ingenjörshögskolan i Jönköping AB, Installatörerna,&lt;br&gt;Jemkontoret och Svenska Gruvföreningen, Järfälla Socialdemokratiska&lt;br&gt;Arbetarekommun, Kalmarsunds gymnasieförbund, Komvux i Olofström,&lt;br&gt;Kubens keramikutbildning i Örebro, Livsmedelsbranschernas Yrkesnämnd,&lt;br&gt;Ljusinstitutet: Fransson Håkan, Muhr Bengt, Mångkulturellt Folkbild-&lt;br&gt;ningscentrum, RMI-Berghs Reklam och Marknadsföringsinstitut AB,&lt;br&gt;Rudolf Steinerhögskolan, Siljansutbildama AB, Skandinaviens Flygteknis-&lt;br&gt;ka Akademi (SFA), Skånestyrelsen (samarbetsorgan mellan kommuner&lt;br&gt;och landsting i Skåne), Socialdemokratiska studentförbundet, Stiftelsen&lt;br&gt;Bergsskolan, Stiftelsen Falkenbergs Konstskola, Stiftelsen Påhlmans&lt;br&gt;Handelsinstitut, Stiftelsen Österlens Konst- och hantverksskola, Städ- och&lt;br&gt;Rengöringsbranschens Yrkesnämnd, Svensk Teaterunion - Svenska ITI,&lt;br&gt;Svenska Balettskolan i Stockholm, Svenska Kommittén för Hushållsveten-&lt;br&gt;skap, Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation, Sveriges&lt;br&gt;Fotterapeuters Riksförbund, Sveriges Hantverks- och Småföretag, Sveriges&lt;br&gt;Reklamförbund, Sveriges Verkstadsindustrier, Teatrarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Telefonaktiebolaget L M Ericsson, Thapperska skolan, Waldorfseminariet&lt;br&gt;i Kungälv, Yrkesnämnden för fabriksindustrin (YFIND), YTH-konferen-&lt;br&gt;sen samt Zenkert Roland (vice ordförande i Hässleholms Teknologför-&lt;br&gt;bund).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;UTBILDNINGSDEPARTEMENTET &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:145&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 februari 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hellström, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thalén, Freivalds, Wallström, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sund-&lt;br&gt;ström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbild-&lt;br&gt;ning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättsdatablad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:145&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som in- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för bak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för, ändrar, upphäver &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller upprepar ett&lt;br&gt;normgivningsbemyndi-&lt;br&gt;gande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om en försöksverk-&lt;br&gt;samhet med viss kvalifi-&lt;br&gt;cerad yrkesutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4, 5, 6 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i skolla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen (1985:1100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 21, 24 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49570, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:UbU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:UbU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-03-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-03-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-03-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-03-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:09:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03145</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:19</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:09:11</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:UbU8</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01UbU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:145&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:145&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:145&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:145&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:145&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:145&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:145&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:145&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:145&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:145&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Britt-Marie Danestig-Olofsson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:145&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Britt-Marie Danestig-Olofsson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eskil Erlandsson  och Marianne Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:145&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eskil Erlandsson  och Marianne Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunnar Goude  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:145&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunnar Goude  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Davidson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:145&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Davidson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:145&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Owe Hellberg  och Björn Samuelson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:145&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Owe Hellberg  och Björn Samuelson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>