<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2340248</hangar_id>
 <dok_id>GJ03133</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>133</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:133</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>133</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-02-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:46</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Några frågor om rättsprövning m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03133/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03133</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03133</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:133&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Några frågor om rättsprövning m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 februari 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa&lt;br&gt;förvaltningsbeslut (rättsprövningslagen), som nu är tidsbegränsad, skall&lt;br&gt;permanentas. Vidare föreslås en ny bestämmelse i rättsprövningslagen,&lt;br&gt;enligt vilken muntlig förhandling skall hållas i rättsprövningsärenden,&lt;br&gt;om sökanden begär det och det inte är uppenbart obehövligt. Ändring-&lt;br&gt;arna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen övervägs om rättsprövningslagens tillämpningsområde&lt;br&gt;bör utvidgas samt om det i svensk rätt bör införas en generell möjlighet&lt;br&gt;till s.k. dröjsmålstalan i förvaltningsärenden som avser myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning mot en enskild. I dessa avseenden läggs inga förslag fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 133&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut............. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Permanentning av rättsprövningslagen .............. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Muntlig förhandling i rättsprövningsärenden .......... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättsprövningslagens tillämpningsområde ............ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fullföljdshänvisning ......................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Dröjsmålstalan ............................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader................................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Delar av kommitténs sammanfattning&amp;nbsp;av&amp;nbsp;betänkandet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommitténs lagförslag.................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över de remissinstanser&amp;nbsp;som&amp;nbsp;yttrat&amp;nbsp;sig&amp;nbsp;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet ......22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ...................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde .............26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om&lt;br&gt;rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:133&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:205)&lt;br&gt;om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:205) om rättsprövning av&lt;br&gt;vissa förvaltningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de Is att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, samt närmast&lt;br&gt;före 3 a § en ny rubrik av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att ikraftträdandebestämmelsema till lagen skall ha följande lydel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntlig förhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen skall hålla muntlig&lt;br&gt;förhandling, om sökanden begär&lt;br&gt;det och det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;juni 1988. Den tillämpas på beslut&lt;br&gt;som meddelas under tiden från&lt;br&gt;ikraftträdandet till utgången av år&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;juni 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 133&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I januari 1992 tillkallades den kommitté som kom att anta namnet Fri-&lt;br&gt;och rättighetskommittén (Ju 1992:01). I utredningens uppdrag (dir.&lt;br&gt;1991:119) ingick att överväga en förstärkning av regeringsformens fri-&lt;br&gt;och rättighetsskydd, att utreda frågan om vidgade möjligheter till dom-&lt;br&gt;stolsprövning av normbeslut och förvaltningsbeslut samt att överväga&lt;br&gt;om och i så fall hur den europeiska konventionen angående skydd för&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakon-&lt;br&gt;ventionen) kunde införlivas med svensk rätt. Kommittén fick stor frihet&lt;br&gt;att ta upp olika frågor på de områden som uppdraget avsåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fri- och rättighetskommittén överlämnade i april 1993 sitt delbetänk-&lt;br&gt;ande Fri- och rättighetsfrågor (SOU 1993:40). Betänkandet har lett till&lt;br&gt;lagstiftning (prop. 1993/94:117, bet. 1993/94:KU24, rskr. 1993/94:246,&lt;br&gt;bet. 1994/95:KU5, rskr. 1994/95:11, SFS 1994:1219, SFS 1994:1468).&lt;br&gt;Genom SFS 1994:1219 har Europakonventionen inkorporerats i svensk&lt;br&gt;rätt. I bet. 1994/95:KU5 finns en ny översättning av konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I augusti 1994 överlämnade kommittén sitt slutbetänkande Domstols-&lt;br&gt;prövning av förvaltningsärenden (SOU 1994:117). I betänkandet före-&lt;br&gt;slås att lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut&lt;br&gt;(rättsprövningslagen) permanentas och att det i lagen införs en bestäm-&lt;br&gt;melse om muntlig förhandling i rättsprövningsärenden. Vidare föreslås&lt;br&gt;att det skall införas en möjlighet till s.k. dröjsmålstalan i förvaltnings-&lt;br&gt;ärenden som avser myndighetsutövning mot en enskild. Regeringen&lt;br&gt;behandlar de nämnda förslagen i denna proposition. Kommittén föreslår&lt;br&gt;inga ändringar vad gäller rättsprövningslagens tillämpningsområde eller&lt;br&gt;domstolsprövningens omfattning i rättsprövningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslår kommittén att en helt ny princip införs i förvalt-&lt;br&gt;ningsrätten, enligt vilken förvaltningsbeslut som huvudregel skall över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltningsdomstol. Denna del av betänkandet är&lt;br&gt;föremål för fortsatt beredning inom regeringskansliet och berörs därför&lt;br&gt;inte i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;i relevanta delar finns i bilaga 1. Kommitténs lagförslag i dessa delar&lt;br&gt;finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.&lt;br&gt;En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepar-&lt;br&gt;tementet (dnr Ju 94/3382).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas även frågan om fullföljdshänvisning i sam-&lt;br&gt;band med avgöranden som kan bli föremål för rättsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 25 januari 1996 att inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över det lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns&lt;br&gt;i bilaga 5 och kommenteras i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:133&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Permanentning av rättsprövningslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rättsprövningslagen permanentas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i&lt;br&gt;frågan tillstyrker eller har ingen erinran mot att rättsprövningslagen per-&lt;br&gt;manentas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 6.1 i Europakonventio-&lt;br&gt;nen gäller bl.a. att var och en, vid prövningen av hans civila rättigheter&lt;br&gt;och skyldigheter, skall vara berättigad till en rättvis och offentlig för-&lt;br&gt;handling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol,&lt;br&gt;som upprättats enligt lag. Vid tiden for Sveriges anslutning till Europa-&lt;br&gt;konventionen år 1952 ansågs att bestämmelserna i artikel 6 om rätte-&lt;br&gt;gångsgarantier i full utsträckning var täckta av rättegångsbalken (prop.&lt;br&gt;1951:165 s. 12). Vid den tidpunkten förutsattes att uttrycket ”civila&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter” syftade på sådant som traditionellt brukar&lt;br&gt;räknas till civilrätten. Europadomstolen har emellertid senare i ett stort&lt;br&gt;antal fall ansett att även tillämpningen av vissa regler i den offentliga&lt;br&gt;rätten, som rör förhållandet mellan enskilda personer och det allmänna,&lt;br&gt;gäller civila rättigheter och skyldigheter i den mening som avses i kon-&lt;br&gt;ventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har sedan gammalt förvaltningsbeslut i stor utsträckning&lt;br&gt;överprövats i administrativ ordning. Sedan Europadomstolen i flera fall&lt;br&gt;funnit att Sverige kränkt artikel 6.1 genom att klaganden inte hade&lt;br&gt;möjlighet att få sitt ärende prövat av domstol (Sporrong och Lönnroth,&lt;br&gt;Pudas och Bodéri), infördes rättsprövningslagen i syfte att säkerställa att&lt;br&gt;svensk rätt motsvarar Europakonventionens krav på tillgång till dom-&lt;br&gt;stolsprövning enligt artikel 6.1 (prop. 1987/88:69, bet. 1987/88:KU38,&lt;br&gt;rskr. 1987/88:189, SFS 1988:205).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen, som trädde i kraft den 1 juni 1988, var avsedd att tillämpas på&lt;br&gt;beslut som meddelades till utgången av år 1991. Lagens giltighetstid har&lt;br&gt;därefter förlängts vid två tillfallen, vid det senaste tillfallet till utgången&lt;br&gt;av år 1997. (Se prop. 1990/91:176, bet. 1991/92:KU12, rskr.&lt;br&gt;1991/92:51, SFS 1991:1825 samt prop. 1994/95:27, bet. 1994/95:JuU6,&lt;br&gt;rskr. 1994/95:165, SFS 1994:1759.) I det senaste lagstiftningsärendet&lt;br&gt;anfördes som skäl för att inte föreslå en permanentning av lagen att Fri-&lt;br&gt;och rättighetskommittén just hade avslutat sitt arbete och att beredning-&lt;br&gt;en av betänkandet ännu inte hade påböljats (prop. 1994/95:27 s. 169).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lagen trädde i kraft har bl.a. den förändringen skett att det nu-&lt;br&gt;mera är kammarrätt som rättsprövar förvaltningsmyndigheters avgöran-&lt;br&gt;den, medan Regeringsrätten endast prövar avgöranden av regeringen&lt;br&gt;(SFS 1994:1759).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har under en lång tid pågått en utveckling mot att allt fler&lt;br&gt;förvaltningsbeslut överprövas av domstolar, särskilt i fall där inslaget av&lt;br&gt;rättslig prövning överväger. Fri- och rättighetskommittén föreslår, som&lt;br&gt;nämnts i avsnitt 3, att huvudregeln skall vara att förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heters beslut skall kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prop. 1995/96:133&lt;br&gt;Även om kommitténs förslag genomförs, kommer rättsprövningslagen&lt;br&gt;inte att bli överflödig, eftersom regeringen med all sannolikhet kommer&lt;br&gt;att kvarstå som högsta instans i en rad förvaltningsärenden samt i vissa&lt;br&gt;ärenden som första och enda instans. I en del förvaltningsärenden är en&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet slutlig instans. I de fall förvaltningsärenden rör&lt;br&gt;den enskildes civila rättigheter och skyldigheter i den mening som avses&lt;br&gt;i artikel 6.1 av Europakonventionen måste den enskilde vara garanterad&lt;br&gt;en rätt till domstolsprövning. En sådan rätt har tillskapats genom inför-&lt;br&gt;andet av rättsprövningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolarna skall enligt rättsprövningslagen pröva om ett förvalt-&lt;br&gt;ningsbeslut strider mot någon rättsregel. I förarbetena till rättspröv-&lt;br&gt;ningslagen (prop. 1987/88:69 s. 23 f.) uttalades att prövningen bör&lt;br&gt;inriktas på frågor om rättsenlighet och att detta innebär att Regerings-&lt;br&gt;rätten även bör kunna överpröva den faktabedömning som ligger till&lt;br&gt;grund för tillämpningen av föreskrifter. Vidare anfördes att Regerings-&lt;br&gt;rätten även bör kunna pröva om det förekommit något fel i förfarandet&lt;br&gt;som kan ha påverkat utgången i ärendet samt om beslutet uppfyller&lt;br&gt;regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet och allas likhet inför&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Europadomstolen skall en domstol som avses i artikel 6.1 vara&lt;br&gt;behörig att bedöma saken i hela dess vidd (”to determine all the aspects&lt;br&gt;of the matter”). Detta krav anses inte uppfyllt om domstolen bara har&lt;br&gt;befogenhet att göra en inskränkt laglighetsprövning som utesluter fäkta-&lt;br&gt;bedömning och bevisvärdering. Europadomstolens avgörande i målet&lt;br&gt;Fredin II mot Sverige (dom 1994-02-23, Ser. A Vol. 283-A), som&lt;br&gt;kommenteras närmare i avsnitt 5, ger ett starkt stöd för ett antagande att&lt;br&gt;domstolen godtar prövningens omfattning i rättsprövningsärenden. Till&lt;br&gt;förmån för rättsprövningslagen talar också flera avgöranden av Europa-&lt;br&gt;kommissionen. I fallet Denev (ansökan 15104/89, beslut den 6 novem-&lt;br&gt;ber 1989) klagade en person på att han saknade möjlighet att få dom-&lt;br&gt;stolsprövning av ett beslut av lantbruksnämnden att vägra honom jord-&lt;br&gt;förvärvstillstånd. Klaganden hade inte utnyttjat möjligheten att ansöka&lt;br&gt;om rättsprövning. Kommissionen avvisade ansökningen såsom uppen-&lt;br&gt;bart ogrundad och anförde som skäl att ingenting tydde på att en pröv-&lt;br&gt;ning enligt rättsprövningslagen inte skulle ha uppfyllt kraven på dom-&lt;br&gt;stolsprövning enligt artikel 6.1. I fallet Bengtsson (ansökan 18660/91,&lt;br&gt;beslut den 7 december 1994) gällde klagomålet bl.a. att Regeringsrät-&lt;br&gt;tens prövning av ett av regeringen meddelat beslut om expropriations-&lt;br&gt;tillstånd inte uppfyllde kraven enligt artikel 6.1. Kommissionen fenn att&lt;br&gt;rättsprövningen uppfyllde de krav på domstolsprövningens omfattning&lt;br&gt;som följer av artikel 6.1 och avvisade klagomålet i denna del som&lt;br&gt;uppenbart ogrundat. En liknande ståndpunkt har kommissionen intagit i&lt;br&gt;fallet Allan Jacobsson II som nu är föremål för prövning i kommis-&lt;br&gt;sionen beträffande en annan fråga (se avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsprövningslagen har varit i kraft i drygt sju år och erfarenheterna&lt;br&gt;av lagens tillämpning har hittills varit goda. Rättsprövningsinstitutet&lt;br&gt;kommer säkert att behövas under överskådlig tid framöver. Allt talar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att den prövning som domstolarna gör enligt lagen motsvarar kraven&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på domstolsprövningens omfattning enligt Europakonventionen. Rege- Prop. 1995/96:133&lt;br&gt;ringen anser därför att tiden nu är mogen att permanenta rättsprövnings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Muntlig förhandling i rättsprövningsärenden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En bestämmelse om muntlig förhandling&lt;br&gt;införs i rättsprövningslagen. Enligt denna skall domstolen hålla&lt;br&gt;muntlig förhandling, om sökanden begär det och det inte är up-&lt;br&gt;penbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i&lt;br&gt;frågan utom två tillstyrker i huvudsak kommitténs förslag eller lämnar&lt;br&gt;det utan erinran. Regeringsrätten påpekar att Europakonventionens krav&lt;br&gt;på muntlighet gäller som svensk lag, sedan konventionen inkorporerats.&lt;br&gt;Det är därför onödigt att på annat håll ha särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;muntlighet som kanske sträcker sig längre än konventionskravet. Ett&lt;br&gt;ytterligare skäl mot förslaget är enligt Regeringsrätten den pågående&lt;br&gt;rättsutvecklingen på området. Sveriges domareförbund anser att frågan&lt;br&gt;om muntlig förhandling bör belysas ytterligare inom ramen för den&lt;br&gt;pågående översynen av förvaltningsprocesslagen. Hovrätten for Övre&lt;br&gt;Norrland och Malmö tingsrätt har vissa synpunkter på den lagtekniska&lt;br&gt;utformningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Rättsprövningslagen innehåller inga&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om handläggningsform. Sådana bestämmelser&lt;br&gt;finns i förvaltningsprocesslagen (1971:291). I förvaltningsprocessen&lt;br&gt;gäller som huvudregel enligt 9 § förvaltningsprocesslagen att förfarandet&lt;br&gt;är skriftligt. Domstolarna, inklusive Regeringsrätten, får hålla muntlig&lt;br&gt;förhandling beträffande en viss fråga, när det kan antas vara till fördel&lt;br&gt;för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet. I kammar-&lt;br&gt;rätterna (och länsrätterna) gäller dessutom att muntlig förhandling skall&lt;br&gt;hållas, om en enskild som för talan i målet begär det samt förhandling-&lt;br&gt;en inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar emot det. Enligt&lt;br&gt;artikel 6.1 i Europakonventionen skall var och en vid prövningen av&lt;br&gt;hans civila rättigheter och skyldigheter ha rätt till en rättvis och offent-&lt;br&gt;lig förhandling (”a fair and public hearing”).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den proposition som låg till grund för införandet av rättsprövnings-&lt;br&gt;lagen diskuterades frågan om muntlig förhandling (prop. 1987/88:69 s.&lt;br&gt;28 f.). Det anfördes att konventionstexten enligt svensk uppfattning inte&lt;br&gt;kan tas till intäkt för ett absolut krav på muntlig förhandling inför dom-&lt;br&gt;stol men att frågan ännu inte hade prövats av Europadomstolen. Det&lt;br&gt;påpekades också att rättegångar i vårt land är öppna för insyn även vid&lt;br&gt;ett skriftligt förfärande genom allmänhetens grundlagsskyddade rätt att&lt;br&gt;ta del av allmänna handlingar. Slutsatsen blev att frågan om muntlig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 133&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhandling i rättsprövningsärenden tills vidare borde lösas med tillämp- Prop. 1995/96:133&lt;br&gt;ning av de allmänna regler i ämnet som finns i förvaltningsprocessla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att frågan om en förlängning av rättsprövningslagens&lt;br&gt;giltighetstid behandlades första gången påpekade Lagrådet att en rätt till&lt;br&gt;muntlig förhandling i rättsprövningsförfarandet borde skrivas in i lagen&lt;br&gt;så snart som möjligt i syfte att undvika konflikter med konventionen&lt;br&gt;(prop. 1990/91:176 s. 17). Regeringen valde emellertid att inte förorda&lt;br&gt;någon särlösning för rättsprövningsärendena med den huvudsakliga&lt;br&gt;motiveringen att det ännu inte var möjligt att av Europadomstolens&lt;br&gt;praxis dra några generella slutsatser om kravet på muntlig förhandling&lt;br&gt;samt att Domstolsutredningen enligt sina direktiv skulle se över reglerna&lt;br&gt;om rätt för en part att få till stånd en muntlig förhandling i förvaltnings-&lt;br&gt;processen (a. prop. s. 11). Konstitutionsutskottet menade i sitt betänkan-&lt;br&gt;de Normgivningsfrågor m.m. (1991/92:KU12) att regeringen i ett lämp-&lt;br&gt;ligt sammanhang borde pröva förutsättningarna att vidga möjligheten till&lt;br&gt;muntlig förhandling i rättsprövningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europadomstolens praxis i fråga om kravet på muntlig förhandling&lt;br&gt;enligt artikel 6.1 har nu hunnit bli ganska omfattande. Av denna praxis&lt;br&gt;kan sammanfattningsvis utläsas följande. En part har i allmänhet rätt till&lt;br&gt;muntlig förhandling i åtminstone en instans. Om parten uttryckligen&lt;br&gt;avstår från muntlig förhandling, behöver en sådan inte hållas. Den som&lt;br&gt;inte begär muntlig förhandling anses ha avstått från sin rätt till en sådan&lt;br&gt;förhandling. Om prövningen i överrätten är begränsad till rent rättsliga&lt;br&gt;aspekter, har parten inte rätt till en ny muntlig förhandling. (Jfr Dane-&lt;br&gt;lius, Mänskliga rättigheter, 5 uppl. s. 157 f. samt Danelius i Svensk&lt;br&gt;Juristtidning 1994 s. 357 f. och 1995 s. 602 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europadomstolen har numera prövat frågan om muntlig förhandling i&lt;br&gt;ett rättsprövningsärende, nämligen i målet Fredin II mot Sverige (dom&lt;br&gt;1994-02-23, Ser. A Vol. 283-A). Klaganden hade begärt förlängning&lt;br&gt;av den tid inom vilken han skulle avveckla och återställa en grustäkt,&lt;br&gt;för vilken täkttillståndet hade upphört att gälla. Regeringsrätten avslog&lt;br&gt;hans begäran om muntlig förhandling med den motiveringen att den inte&lt;br&gt;fann sådana omständigheter föreligga som enligt 9 § andra stycket&lt;br&gt;förvaltningsprocesslagen utgör skäl för muntlig förhandling samt konsta-&lt;br&gt;terade att regeringens beslut inte stred mot någon rättsregel. Två rege-&lt;br&gt;ringsråd ansåg att muntlig förhandling borde hållas med hänsyn till&lt;br&gt;Europadomstolens praxis. Europadomstolen slog fast att Regeringsrätten&lt;br&gt;agerat som första och enda domstolsinstans i ärendet, att dess jurisdik-&lt;br&gt;tion inte var begränsad till rättsfrågor utan också kunde röra faktiska&lt;br&gt;omständigheter samt att klagandens talan i målet kunde ge upphov till&lt;br&gt;såväl rättsfrågor som sakfrågor. Domstolen fann därför att artikel 6.1, i&lt;br&gt;vart fall under sådana omständigheter, garanterar den enskilde en rätt&lt;br&gt;till muntlig förhandling och att Regeringsrättens vägran att hålla en&lt;br&gt;sådan innebar en kränkning av artikeln. Europadomstolen har ännu inte&lt;br&gt;tagit ställning till om en rätt till muntlig förhandling föreligger även i&lt;br&gt;det fall rättsprövningsärendet endast rör en ren rättsfråga. Ett sådant fall&lt;br&gt;är nu föremål för Europakommissionens bedömning i ärendet Allan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jacobsson II (ansökan 16970/90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Några frågor om Regeringsrätten (SOU 1992:138) före- Prop. 1995/96:133&lt;br&gt;slås en ny regel om muntlig förhandling i förvaltningsprocesslagen,&lt;br&gt;vilken skall omfatta processen i alla instanser, både i vanliga mål och i&lt;br&gt;rättsprövningsärenden. Förslaget utgår från Domstolsutredningens för-&lt;br&gt;slag i betänkandet Domstolarna inför 2000-talet (SOU 1991:106). Det&lt;br&gt;förslag som presenteras i 1992 års betänkande innebär att muntlig för-&lt;br&gt;handling skall hållas på begäran av en enskild part i mål som avser&lt;br&gt;frihetsberövande, sanktionsavgift, äganderätt till egendom, rätt att fort-&lt;br&gt;sätta viss näringsverksamhet eller rätt till vårdnad om eller umgänge&lt;br&gt;med barn. En parts begäran om muntlig förhandling skall dock inte&lt;br&gt;behöva bifallas om målet inte skall prövas i sak, om avgörandet inte går&lt;br&gt;parten emot eller om sammanträdet av annan anledning är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt. Förslagen är fortfarande under beredning i Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1995 gäller Europakonventionen som&lt;br&gt;svensk lag, vilket innebär att konventionen är direkt tillämplig och kan&lt;br&gt;åberopas av enskilda inför svenska förvaltningsmyndigheter och dom-&lt;br&gt;stolar. Artikel 6.1 innehåller en bestämmelse om rätt till ”en rättvis och&lt;br&gt;offentlig förhandling”. Regeringsrätten liksom en av Lagrådets leda-&lt;br&gt;möter har därför ansett det onödigt att införa en särskild regel om munt-&lt;br&gt;lig förhandling i rättsprövningsärenden. Regeringen delar inte denna&lt;br&gt;uppfattning. Som uttalades i samband med inkorporeringen av Europa-&lt;br&gt;konventionen (prop. 1993/94:117 s. 40 f.), medför inkorporeringen&lt;br&gt;ingen ändring av den svenska lagstiftarens skyldighet att löpande se till&lt;br&gt;att den inhemska lagstiftningen uppfyller de krav som konventionen&lt;br&gt;ställer. Enligt regeringens mening är det dessutom väsentligt att tydlig-&lt;br&gt;göra de möjligheter som finns för den enskilde att få till stånd en munt-&lt;br&gt;lig förhandling i ett rättsprövningsärende. Rätten till muntlig förhand-&lt;br&gt;ling i dessa ärenden bör därför uttryckligen anges. På grund av rätts-&lt;br&gt;prövningsinstitutets speciella karaktär bör den nya bestämmelsen införas&lt;br&gt;i rättsprövningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europakonventionens innebörd utvecklas ständigt genom konventions-&lt;br&gt;organens praxis. En generellt utformad regel om muntlig förhandling är&lt;br&gt;därför att föredra framför en uppräkning av olika typer av mål i vilka&lt;br&gt;en rätt till muntlig förhandling skall finnas, såsom har föreslagits i de&lt;br&gt;ovan nämnda betänkandena. Enligt regeringens förslag skall domstolen&lt;br&gt;hålla muntlig förhandling, om sökanden begär det och det inte är up-&lt;br&gt;penbart obehövligt. De flesta ärenden som prövas enligt rättsprövnings-&lt;br&gt;lagen rör sådana civila rättigheter och skyldigheter som avses i artikel&lt;br&gt;6.1 av Europakonventionen. För dessa fall får det avgöras med ledning&lt;br&gt;av konventionsorganens praxis huruvida en muntlig förhandling är&lt;br&gt;uppenbart obehövlig eller ej. I de fall Europakonventionen genom sin&lt;br&gt;praxis kräver muntlig förhandling kan det aldrig vara obehövligt att en&lt;br&gt;sådan hålls i den svenska domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Europadomstolens hittillsvarande praxis har domstolarna inte&lt;br&gt;ansetts skyldiga att hålla muntlig förhandling, om parten inte har fram-&lt;br&gt;ställt en begäran om detta. Enligt en av Lagrådets ledamöter skulle det&lt;br&gt;till följd av en utveckling av Europadomstolens praxis kunna uppkomma &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall där den svenska domstolen inte är skyldig att hålla muntlig förhand-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ling enligt den föreslagna bestämmelsen i rättsprövningslagen, eftersom Prop. 1995/96:133&lt;br&gt;sökanden inte har begärt muntlig förhandling, men där en sådan skyl-&lt;br&gt;dighet föreligger enligt Europakonventionen. Regeringen anser inte&lt;br&gt;detta vara ett skäl mot att bestämmelsen införs. Skulle Europadom-&lt;br&gt;stolens praxis utvecklas i en sådan riktning, måste den svenska dom-&lt;br&gt;stolen givetvis hålla muntlig förhandling i enlighet med Europakonven-&lt;br&gt;tionen, om det framgår att sökanden vill ha en sådan förhandling. Det&lt;br&gt;skulle dessutom kunna ge regeringen anledning att återkomma till riks-&lt;br&gt;dagen med förslag till förändrad lydelse av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Rättsprövningslagens tillämpningsområde&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Rättsprövningslagens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde bör för närvarande inte utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Kommittén uttalar att ärenden som rör&lt;br&gt;tillämpningen av gynnande föreskrifter är av sådan art att de inte kräver&lt;br&gt;en möjlighet till domstolsprövning ur Europakonventionens synvinkel.&lt;br&gt;Enligt kommittén finns det för närvarande inte något som tyder på att&lt;br&gt;prövning av domstolsliknande nämnder inte skulle uppfylla konventio-&lt;br&gt;nens krav på domstolsprövning. Kommittén föreslår inga ändringar&lt;br&gt;såvitt gäller rättsprövningslagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast några få remissinstanser har uttalat sig i&lt;br&gt;denna fråga. Riksskatteverket tillstyrker att inga ändringar görs avseende&lt;br&gt;rättsprövningslagens tillämpningsområde. Regeringsrätten anser att det&lt;br&gt;numera finns anledning att anta att uttrycket ”civila rättigheter och skyl-&lt;br&gt;digheter” i Europakonventionens artikel 6 sträcker sig betydligt längre&lt;br&gt;än vad 8 kap. 3 § regeringsformen gör. Hit räknas även rätten till stat-&lt;br&gt;liga bidrag m.m. i vissa fall. Enligt Regeringsrätten finns även anled-&lt;br&gt;ning att erinra om att rätten att utnyttja fäst egendom fäller under kon-&lt;br&gt;ventionsuttrycket. Regeringsrätten menar att hänvisningen vad gäller&lt;br&gt;förvaltningsärendets art mycket väl kan ske till artikel 6 i konventionen.&lt;br&gt;Denna uppfättning delas av Lantbrukarnas Riksförbund. Juridiska fakul-&lt;br&gt;teten vid Stockholms universitet anser att kommittén borde ha övervägt&lt;br&gt;om inte tiden är mogen att sluta an till Europakonventionens uttryck&lt;br&gt;”civila rättigheter och skyldigheter” vad gäller gränsdragningen för vad&lt;br&gt;som kan bli föremål för rättsprövning i stället för hänvisningen till&lt;br&gt;8 kap. 2 och 3 §§ regeringsformen. Fakultetsnämnden anför vidare att&lt;br&gt;vissa av undantagen från lagens tillämpningsområde i 2 § framstår som&lt;br&gt;betänkliga ur Europakonventionens synvinkel, främst undantaget för&lt;br&gt;beslut av arrendenämnder, hyresnämnder och övervakningsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ”civila rättigheter och skyldigheter ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för rättsprövning är att förvaltningsärendet rör något&lt;br&gt;förhållande som avses i 8 kap. 2 eller 3 § regeringsformen, dvs. rör&lt;br&gt;tillämpningen av civilrättsliga eller betungande offentligrättsliga normer.&lt;br&gt;Ärenden som gäller tillämpningen av gynnande föreskrifter, t.ex. rätten&lt;br&gt;till statliga lån och bidrag, kan inte bli föremål för rättsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till rättsprövningslagen antogs att man med bred margi-&lt;br&gt;nal skulle täcka vad som rimligen kan falla under Europakonventionens&lt;br&gt;begrepp ”civila rättigheter och skyldigheter”, om man bestämde till-&lt;br&gt;lämpningsområdet genom en hänvisning till 8 kap. 2 och 3 §§ rege-&lt;br&gt;ringsformen (prop. 1987/88:69 s. 21). En hänvisning till regeringsfor-&lt;br&gt;men ansågs vara att föredra framför en användning av begreppet ”civila&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter”, eftersom avgränsningen av tillämpnings-&lt;br&gt;området på så sätt skulle bli klarare och det dessutom kunde verka&lt;br&gt;förvirrande att använda ordet ”civila” i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Europadomstolens praxis framgår emellertid att begreppet ”civila&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter” inte avser enbart sådana förhållanden som&lt;br&gt;det är fråga om i ovannämnda paragrafer i regeringsformen utan att&lt;br&gt;därmed också kan avses rätten till sociala förmåner inom ramen för&lt;br&gt;olika försäkringssystem (Feldbrugge mot Nederländerna och Deumeland&lt;br&gt;mot Västtyskland, domar 1986-05-29, Ser. A Vol. 99 och 100). På&lt;br&gt;senare tid har domstolen funnit artikel 6.1 tillämplig även på sociala&lt;br&gt;förmåner utan egentliga privaträttsliga inslag, under förutsättning att det&lt;br&gt;enligt inhemsk rätt varit fråga om individuella lagreglerade rättigheter&lt;br&gt;av ekonomisk art (Salesi mot Italien, dom 1993-02-26, Ser. A Vol. 257-&lt;br&gt;E och Schuler-Zgraggen mot Schweiz, dom 1993-06-24, Ser. A Vol.&lt;br&gt;263).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svensk rätt finns exempel på att beslut avseende statliga bidrag och&lt;br&gt;stöd i olika former inte kan överklagas till domstol. Regeringsrätten har&lt;br&gt;nyligen haft att bedöma om vissa statliga bidrag till jordbrukare kan&lt;br&gt;anses röra civila rättigheter enligt artikel 6.1. Regeringsrätten anförde i&lt;br&gt;sitt beslut den 22 november 1995 (mål nr 4302-1995) att även om det&lt;br&gt;finns omständigheter som i viss mån kan anses tala för att rätten till de&lt;br&gt;aktuella ekonomiska bidragen faller inom tillämpningsområdet för arti-&lt;br&gt;kel 6, kan några säkra uttalanden om att så är fallet för närvarande inte&lt;br&gt;göras. Högsta domstolen hade tidigare beträffande samma omtvistade&lt;br&gt;bidrag sagt att den europeiska rättspraxis som har utvecklats starkt talar&lt;br&gt;för att rätten till de ifrågavarande ekonomiska bidragen bör anses röra&lt;br&gt;civila rättigheter i konventionens mening (NJA 1994 s. 657).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europadomstolen har gett begreppet ”civila rättigheter och skyldig-&lt;br&gt;heter” en allt vidare tolkning. Huruvida tvister om statliga bidrag och&lt;br&gt;stöd på t.ex. jordbrukets område kan anses gälla civila rättigheter har&lt;br&gt;ännu inte prövats av Europadomstolen. På grund av den utvidgning som&lt;br&gt;ständigt sker av begreppets innehåll, är det inte någonsin möjligt att&lt;br&gt;definitivt ta ställning till om vår lagstiftning helt och hållet uppfyller&lt;br&gt;konventionens krav på rätt till domstolsprövning. En utvidgning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsprövningslagens tillämpningsområde kräver noggranna övervägan- Prop. 1995/96:133&lt;br&gt;den. Regeringen är inte nu beredd att lägga fram förslag till ändringar i&lt;br&gt;detta avseende men har för avsikt att noga följa utvecklingen på om-&lt;br&gt;rådet och vid behov föreslå nödvändiga ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av arrendenämnder, hyresnämnder och övervakningsnämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet har i sitt betänkande Normgivningsfrågor m.m.&lt;br&gt;(1991/92:KU12), som godtagits av riksdagen (rskr. 1991/92:51), uttalat&lt;br&gt;att regeringen i lämpligt sammanhang bör pröva förutsättningarna att&lt;br&gt;låta rättsprövningslagen gälla beslut av arrendenämnder, hyresnämnder&lt;br&gt;och övervakningsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § första stycket rättsprövningslagen undantas från lagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde beslut av en sådan nämnd vars sammansättning är bestämd&lt;br&gt;i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare. I&lt;br&gt;andra stycket görs undantag för bl.a. beslut av arrendenämnder, hyres-&lt;br&gt;nämnder och övervakningsnämnder. Beträffande dessa nämnder finns&lt;br&gt;inget formellt krav på att ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie&lt;br&gt;domare. Ordföranden i en arrendenämnd eller hyresnämnd skall dock&lt;br&gt;vara lagfaren (2 och 5 §§ lagen [1973:188] om arrendenämnder och&lt;br&gt;hyresnämnder). Både ordföranden och vice ordföranden i en övervak-&lt;br&gt;ningsnämnd skall vara lagfarna och ha erfarenhet av tjänstgöring som&lt;br&gt;domare (37 kap. 2 § brottsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelser i jordabalken, brottsbalken och vissa andra lagar&lt;br&gt;kan de flesta beslut som meddelas av arrende-, hyres- och övervak-&lt;br&gt;ningsnämnder komma under domstolsprövning eller prövning av en&lt;br&gt;sådan nämnd som avses i 2 § första stycket rättsprövningslagen. I fråga&lt;br&gt;om vissa beslut är dock dessa nämnder slutinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till rättsprövningslagen sägs att starka skäl talar för att&lt;br&gt;arrendenämnder, hyresnämnder och övervakningsnämnder bör likställas&lt;br&gt;med domstolar med hänsyn till att deras funktion, organisation, utred-&lt;br&gt;ningsmöjligheter och självständiga ställning i allt väsentligt motsvarar&lt;br&gt;vad som brukar utmärka en domstol (prop. 1987/88:69 s. 36). Enligt&lt;br&gt;artikel 6.1 i konventionen skall den enskilde vid prövningen av hans&lt;br&gt;civila rättigheter och skyldigheter ha tillgång till en oavhängig och&lt;br&gt;opartisk domstol som upprättats enligt lag. Av Europadomstolens praxis&lt;br&gt;framgår att som domstol kan godkännas även organ som betecknas som&lt;br&gt;nämnder, råd m.m. Huruvida de svenska arrende-, hyres- och övervak-&lt;br&gt;ningsnämndema uppfyller domstolskravet i konventionen har ännu inte&lt;br&gt;prövats av konventionsoi^anen. Det finns dock inget som direkt tyder&lt;br&gt;på att så inte skulle vara fallet. Enligt regeringens bedömning finns&lt;br&gt;därför för närvarande inga skäl att låta rättsprövningsinstitutet omfatta&lt;br&gt;beslut av dessa nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Fullfölj dshänvisning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det finns inte skäl att nu införa en&lt;br&gt;regel om fullföljdshänvisning i samband med avgöranden som kan&lt;br&gt;bli föremål för rättsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén nämner i korthet vad som sägs om fullföljdshänvisning i&lt;br&gt;rättsprövningslagens förarbeten (prop. 1987/88:69) men har för övrigt&lt;br&gt;inte behandlat frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Några särskilda regler om att&lt;br&gt;den som kan ansöka om rättsprövning av ett beslut skall underrättas om&lt;br&gt;denna möjlighet i samband med beslutet finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet har i det ovannämnda betänkandet Normgiv-&lt;br&gt;ningsfrågor m.m. (1991/92:KU12) uttalat att regeringen bör pröva&lt;br&gt;förutsättningarna för att införa bestämmelser om fullföljdshänvisning i&lt;br&gt;samband med avgöranden som kan bli föremål för rättsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till rättsprövningslagen diskuterades behovet av regler&lt;br&gt;om fullföljdshänvisning (prop. 1987/88:69 s. 29). Det antogs att kun-&lt;br&gt;skap om den nya möjligheten till domstolsprövning skulle spridas snabbt&lt;br&gt;i vida kretsar. Man erinrade om den serviceskyldighet som myndig-&lt;br&gt;heterna har enligt förvaltningslagen (1986:223) och menade att det&lt;br&gt;knappast är påkallat att därutöver ha en särskild regel om att den som&lt;br&gt;kan begära rättsprövning skall underrättas om detta i samband med&lt;br&gt;beslutet. Man påpekade också att någon generell skyldighet att ge full-&lt;br&gt;följdshänvisning inte föreligger i gällande rätt och nämnde beslut som&lt;br&gt;kan överklagas genom kommunalbesvär som exempel på fall för vilka&lt;br&gt;det inte föreskrivs någon sådan skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har enligt regeringens uppfattning inte framkommit något som ger&lt;br&gt;anledning att bedöma frågan om fullföljdshänvisning annorlunda idag än&lt;br&gt;som skedde vid tillkomsten av rättsprövningslagen. Regeringen finner&lt;br&gt;därför inte skäl att lägga fram något förslag om införande av en regel&lt;br&gt;om fullföljdshänvisning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Dröjsmålstalan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon generell möjlighet till s.k. dröjs-&lt;br&gt;målstalan i förvaltningsärenden bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: En enskild part skall ha en generell möjlighet&lt;br&gt;till dröjsmålstalan i sådana förvaltningsärenden som har väckts av par-&lt;br&gt;ten och som avser myndighetsutövning. Genom ett studium av den till-&lt;br&gt;synsverksamhet som bedrivs av Riksdagens ombudsmän (JO), Justi-&lt;br&gt;tiekanslem (JK) och konstitutionsutskottet anser sig kommittén ha funnit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett visst underlag för att kunna konstatera att myndigheterna ibland inte&lt;br&gt;lättar beslut inom rimlig tid. Kommittén menar att en möjlighet till&lt;br&gt;dröjsmålstalan är av vikt för att den svenska rättsordningen skall väl&lt;br&gt;ansluta sig till den europeiska standarden. En lagreglerad generell rätt&lt;br&gt;till dröjsmålstalan finns i Tyskland, Frankrike och Österrike. Kommit-&lt;br&gt;tén påpekar att man i svensk rätt på grund av EG-direktiv nyligen har&lt;br&gt;infört en rätt till dröjsmålstalan i vissa lagar på det finansiella området,&lt;br&gt;t.ex. bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innebär i huvudsak följande. Om myndigheten inte&lt;br&gt;har avgjort ett ärende inom sex månader från det att det väcktes, får&lt;br&gt;parten begära att länsrätten prövar om ärendet onödigt uppehålls. Om&lt;br&gt;domstolen finner att så är fallet, skall den förelägga myndigheten att&lt;br&gt;avgöra målet inom en bestämd tid. Om myndigheten inte följer före-&lt;br&gt;läggandet, får domstolen på begäran av parten förordna att ärendet&lt;br&gt;överlämnas för avgörande till den myndighet som skulle ha prövat ett&lt;br&gt;överklagande. Saknas en sådan överinstans, får domstolen själv överta&lt;br&gt;ärendet eller förordna att ärendet skall prövas på annat sätt. Även rege-&lt;br&gt;ringens handläggning av förvaltningsärenden föreslås kunna bli föremål&lt;br&gt;för dröjsmålstalan. I sådana fall skall prövningen göras av Regerings-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre av ledamöterna i kommittén anser att frågan inte är tillräckligt&lt;br&gt;utredd och har därför reserverat sig mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan&lt;br&gt;avstyrker de flesta kommitténs förslag. JO, Svea hovrätt, Hovrätten for&lt;br&gt;Övre Norrland, Regeringsrätten, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten&lt;br&gt;i Stockholms län, Riksskatteverket, Boverket, Statens jordbruksverk,&lt;br&gt;Landstingsförbundet m.fl. anser att förslaget bygger på ett bristfälligt&lt;br&gt;underlag och att det inte är utrett att det verkligen behövs en generell&lt;br&gt;möjlighet till dröjsmålstalan. JO anser det vara en svaghet i utredningen&lt;br&gt;att förslagets förhållande till stadgandet i 11 kap. 7 § regeringsformen&lt;br&gt;över huvud taget inte berörs. JO påtalar vidare att ett rubbande av&lt;br&gt;instansordningen kan medföra problem. En del remissinstanser, där-&lt;br&gt;ibland Riksförsäkringsverket, Sundbybergs kommun, Göteborgs kommun,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet och Tjänstemännens Centralorganisation,&lt;br&gt;menar att det i svensk rätt finns tillräckliga medel mot långsam ärende-&lt;br&gt;handläggning och pekar på JO:s och JK:s tillsynsverksamhet, tjänste-&lt;br&gt;felsansvaret samt det allmännas skadeståndsansvar enligt skadeståndsla-&lt;br&gt;gen (1972:207). Andra, t.ex. Länsstyrelsen i Uppsala län och Länssty-&lt;br&gt;relsen i Hallands län, anser att det kan behövas bättre medel mot lång-&lt;br&gt;sam handläggning av ärenden men att man i så fall bör bygga vidare på&lt;br&gt;dem som redan finns i stället för att införa ett helt nytt institut. En&lt;br&gt;möjlighet vore att ge JO och JK vidgade befogenheter, t.ex. på så sätt&lt;br&gt;att de kunde ges rätt att förelägga myndigheter att avgöra ärenden inom&lt;br&gt;en viss tid, om de anser att ärendena onödigt uppehålls. Kammarkollegi-&lt;br&gt;et m.fl. invänder att förvaltningsärendena är av så olika slag att en&lt;br&gt;gemensam tidsfrist på sex månader inte kan passa i samtliga fall. Kam-&lt;br&gt;markollegiet liksom Länsstyrelsen i Kalmar län påpekar att dröjsmålsta-&lt;br&gt;lan i sig är resurskrävande och kan leda till längre handläggningstider&lt;br&gt;totalt sett. JK uttalar att tanken att införa en talemöjlighet mot senfärdi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ga myndigheter ter sig principiellt intressant men att kommittén inte har Prop. 1995/96:133&lt;br&gt;kunnat peka på att det mer allmänt skulle råda sådana missförhållanden&lt;br&gt;som skulle motivera ett generellt införande av detta nya institut. JK&lt;br&gt;tillägger att det kan vara klokt att avvakta erfarenheterna av den nyligen&lt;br&gt;införda möjligheten till dröjsmålstalan på det finansiella området, innan&lt;br&gt;saken bedöms mer generellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de remissinstanser som inte har någon erinran mot kommitténs&lt;br&gt;förslag kan nämnas Jönköpings tingsrätt, Domstolsverket, Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen, Finansinspektionen, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid&lt;br&gt;Uppsala universitet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Köpmannaför-&lt;br&gt;bund, Sveriges Industriförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen och&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I svensk rätt finns krav på att&lt;br&gt;myndigheterna skall handlägga sina ärenden med skyndsamhet. Enligt&lt;br&gt;7 § förvaltningslagen (1986:223) skall ett förvaltningsärende där någon&lt;br&gt;enskild är part handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan&lt;br&gt;att säkerheten eftersätts. Även i vissa specialförfättningar finns bestäm-&lt;br&gt;melser om skyndsam handläggning. I samband med tillkomsten av för-&lt;br&gt;valtningslagen uttalade konstitutionsutskottet att det med hänsyn till de&lt;br&gt;skiftande förhållanden som råder inom förvaltningen torde vara vansk-&lt;br&gt;ligt att i förvaltningslagen infora några mera preciserade bestämmelser&lt;br&gt;om tidsfrister i handläggningen (bet. 1985/86:KU21 s. 10). I artikel 6.1&lt;br&gt;av Europakonventionen, som avser domstolarnas handläggning av mål,&lt;br&gt;ges rätt till förhandling inom skälig tid. Det krävs varken enligt EG-&lt;br&gt;rätten eller Europakonventionen att det skall finnas en allmän rätt till&lt;br&gt;dröjsmålstalan i förvaltningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för att införa en rätt till dröjsmålsta-&lt;br&gt;lan är att det verkligen finns ett behov av ett sådant institut. Såsom&lt;br&gt;flera av remissinstanserna har påpekat, har vi i Sverige medel mot&lt;br&gt;långsam handläggning, främst genom JO:s och JK:s tillsynsverksamhet.&lt;br&gt;Kommitténs redogörelse för vissa tillsynsärenden hos JO, JK och kon-&lt;br&gt;stitutionsutskottet visar i och för sig att det ibland förekommer oaccep-&lt;br&gt;tabelt långa handläggningstider hos förvaltningsmyndigheterna och även&lt;br&gt;hos regeringen. Därav kan man dock inte dra den slutsatsen att långsam&lt;br&gt;ärendehandläggning är ett omfattande problem. I de fall långa handlägg-&lt;br&gt;ningstider förekommer är det inte klarlagt vad detta i allmänhet beror&lt;br&gt;på. Är hög arbetsbelastning hos myndigheterna huvudorsaken, är det&lt;br&gt;tveksamt om handläggningstidema totalt sett blir kortare, om det ges en&lt;br&gt;rätt till dröjsmålstalan. Det skulle tvärtom kunna resultera i längre&lt;br&gt;handläggningstider både hos förvaltningsmyndigheterna och hos de&lt;br&gt;länsrätter som skall pröva dröjsmålstalan. Det kan inte heller uteslutas&lt;br&gt;att bestämda handläggningstider och en rätt till dröjsmålstalan skulle&lt;br&gt;kunna få en negativ inverkan på noggrannheten i ärendehandläggningen.&lt;br&gt;Det är även osäkert vilka kostnadseffekter ett införande av en generell&lt;br&gt;rätt till dröjsmålstalan skulle få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det negativa remissutfallet och mot bakgrund av det&lt;br&gt;anförda anser regeringen att kommitténs förslag om dröjsmålstalan inte&lt;br&gt;bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om att rättsprövningslagen skall permanentas och&lt;br&gt;att en bestämmelse om muntlig förhandling skall införas i lagen torde&lt;br&gt;för domstolarnas del medföra endast marginella kostnadsökningar.&lt;br&gt;Regeringens bedömning är att dessa kostnadsökningar ryms inom nuva-&lt;br&gt;rande resursramar. Några andra kostnader kommer inte att uppstå till&lt;br&gt;följd av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av&lt;br&gt;vissa förvaltningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som är ny, behandlas i avsnitt 5. Genom bestämmelsen&lt;br&gt;regleras frågan om muntlig förhandling i rättsprövningsärenden både i&lt;br&gt;Regeringsrätten och i kammarrätterna. Muntlig förhandling skall hållas,&lt;br&gt;om sökanden begär det och det inte är uppenbart obehövligt. I vilka fall&lt;br&gt;det är uppenbart obehövligt att hålla muntlig förhandling får i allmänhet&lt;br&gt;avgöras mot bakgrund av Europakommissionens och Europadomstolens&lt;br&gt;praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall inte längre vara tidsbegränsad. Denna fråga behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Delar av kommitténs sammanfattning av betänkan- Prop. 1995/96:133&lt;br&gt;det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Bila&lt;/sup&gt;s&lt;sup&gt;a 1&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Rättsprövningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag om domstolsprövning av förvaltningsbeslut innebär inte att&lt;br&gt;rättsprövningslagen blir överflödig, då regeringen i vissa förvaltnings-&lt;br&gt;ärenden kommer att kvarstå som överklagandeinstans samt i vissa&lt;br&gt;förvaltningsärenden som första och enda instans. Vi föreslår därför att&lt;br&gt;rättsprövningslagen permanentas, för att tillförsäkra den enskilde en&lt;br&gt;sådan rätt till domstolsprövning som avses i artikel 6 i Europakon-&lt;br&gt;ventionen. Vi föreslår inga ändringar i lagens tillämpningsområde och&lt;br&gt;inte heller vad avser domstolsprövningens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande rättsprövande instans övervägs för närvarande i regerings-&lt;br&gt;kansliet en nedflyttning av prövningen av vissa ansökningar om rätts-&lt;br&gt;prövning från Regeringsrätten till kammarrätt. Detta hänger samman&lt;br&gt;med den pågående reformen om nedflyttning av prövningen av ansök-&lt;br&gt;ningar om resning och återställande av försutten tid till kammarrätt. Det&lt;br&gt;är nämligen mest ändamålsenligt att en och samma instans har möjlighet&lt;br&gt;att tillämpa de olika prövningsinstituten då de ligger varandra nära.&lt;br&gt;Tanken är inte att en lägre förvaltningsdomstol än Regeringsrätten skall&lt;br&gt;kunna bevilja t.ex. resning av regeringsbeslut (prop. 1993/94:116 s.&lt;br&gt;23). Då arbete pågår rörande frågan om rättsprövande instans lägger vi&lt;br&gt;inte fram något eget förslag på denna punkten men uttalar uppfattningen&lt;br&gt;att ansökningar om rättsprövning av regeringens beslut inte bör ankom-&lt;br&gt;ma på annan domstol än Regeringsrätten. I övriga fall bör ansökningar&lt;br&gt;om rättsprövning av beslut av förvaltningsmyndigheter kunna prövas av&lt;br&gt;kammarrätt såvida denna ges möjlighet att pröva ansökningar om res-&lt;br&gt;ning av sådana myndigheters beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår slutligen att i rättsprövningslagen införs en regel om rätt&lt;br&gt;till muntlig förhandling i rättsprövningsärenden. Av denna framgår att&lt;br&gt;en enskild part på begäran skall ha rätt till sådan förhandling om för-&lt;br&gt;handling inte är uppenbart obehövlig. Detta innebär att i de fåll Europa-&lt;br&gt;konventionen genom sin praxis uppställer krav på sammanträde kan det&lt;br&gt;aldrig vara obehövligt att sådant hålls i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålstalan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare förstärkning av den enskildes ställning gentemot den&lt;br&gt;offentliga förvaltningen föreslår vi genom införandet av en möjlighet till&lt;br&gt;s.k. dröjsmålstalan. En sådan talan ger den enskilde en möjlighet att i&lt;br&gt;domstol få prövat om ett förvaltningsärende onödigt uppehålls hos den&lt;br&gt;myndighet som har att fatta beslut i ärendet. Införandet av en generell&lt;br&gt;möjlighet till talan mot den offentliga förvaltningens passivitet ansluter&lt;br&gt;sig väl till den europeiska standarden vad gäller domstolsprövning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsbeslut då en sådan möjlighet sedan länge finns bl.a. i Tysk-&lt;br&gt;land, Frankrike och Österrike.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet till dröjsmålstalan bör finnas avseende förvaltningsärenden&lt;br&gt;som omfattar myndighetsutövning mot den enskilde. De förvaltnings-&lt;br&gt;organ, mot vilkas passivitet den enskilde skall kunna föra talan är&lt;br&gt;främst förvaltningsmyndigheterna men även regeringen och domstolar&lt;br&gt;såvitt avser deras handläggning av förvaltningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att dröjsmålstalan skall kunna väckas av en enskild part&lt;br&gt;som påkallat ett förvaltningsbeslut men inte erhållit ett sådant inom sex&lt;br&gt;månader från det att parten väckte ett förvaltningsärende hos en myn-&lt;br&gt;dighet. Sådan talan får väckas hos allmän förvaltningsdomstol, alltså&lt;br&gt;länsrätten. Såvitt avser förvaltningsärenden som handläggs av regering-&lt;br&gt;en bör dock en talan om dröjsmål prövas av Regeringsrätten. I de fall&lt;br&gt;det är en domstol som handlägger förvaltningsärenden, exempelvis&lt;br&gt;personalärenden eller ärenden om utlämnande av allmän handling,&lt;br&gt;prövas dröjsmålstalan av närmast högre domstol eller, om sådan inte&lt;br&gt;finns av den domstol som har att pröva ansökan om resning av beslutet&lt;br&gt;i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den prövande domstolen finner att ett ärende onödigt uppehålls&lt;br&gt;får den sätta ut en tidsfrist inom vilken ärendet skall vara avgjort av&lt;br&gt;myndigheten. Om efter tidsfristens utgång, eller efter eventuell förläng-&lt;br&gt;ning av denna, ännu inget beslut fattats får den enskilde parten begära&lt;br&gt;att domstolen flyttar över ärendet för avgörande till den myndighet som&lt;br&gt;skulle prövat ett överklagande av beslutet. Sådan myndighet kan vara&lt;br&gt;antingen en förvaltningsmyndighet, regeringen eller en domstol. Finns&lt;br&gt;ingen överinstans får domstolen i ytterlighetsfall själv uppta ärendet till&lt;br&gt;avgörande. Den sistnämnda möjligheten gäller dock inte vid dröjsmåls-&lt;br&gt;talan som väckes hos Regeringsrätten och avser regeringens underlåten-&lt;br&gt;het att avgöra förvaltningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommitténs lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:133&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förvaltningslagen (1986:223)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 17 a §, av följande lydel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[dels att 23 § skall ha följande lydelse.]&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålstalan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en myndighet inte avgjort ett&lt;br&gt;förvaltningsärende som en enskild&lt;br&gt;part väckt och som avser myndig-&lt;br&gt;hetsutövning mot parten inom sex&lt;br&gt;månader från det att ärendet&lt;br&gt;väcktes, får denne begära att&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol prövar&lt;br&gt;om ärendet onödigt uppehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ärendet handläggs av en&lt;br&gt;domstol, prövas sådan dröjs-&lt;br&gt;målstalan av närmast högre dom-&lt;br&gt;stol eller, om sådan inte finns av&lt;br&gt;den domstol som har att pröva an-&lt;br&gt;sökan om resning av beslut i&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om domstolen vid sin prövning&lt;br&gt;av dröjsmålstalan finner att ären-&lt;br&gt;det onödigt uppehålls, skall den&lt;br&gt;förelägga den myndighet som&lt;br&gt;talan avser att inom en bestämd&lt;br&gt;tid avgöra ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer myndigheten inte före-&lt;br&gt;läggandet, får domstolen på be-&lt;br&gt;gäran av parten förordna att&lt;br&gt;ärendet skall överlämnas för av-&lt;br&gt;görande till den myndighet som&lt;br&gt;skulle prövat ett överklagande av&lt;br&gt;beslutet. Om sådan överinstans&lt;br&gt;inte finns, får domstolen själv&lt;br&gt;överta ärendet eller om detta är&lt;br&gt;uppenbart olämpligt förordna om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan prövning av ärendet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Talan mot domstols beslut i mål Prop. 1995/96:133&lt;br&gt;om dröjsmålstalan får inte föras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av&lt;br&gt;vissa förvaltningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:205) om rättsprövning&lt;br&gt;av vissa förvaltningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att lagen skall ha rubriken Lag (1988:205) om rättsprövning av&lt;br&gt;förvaltningsbeslut, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 a och 5 a §§, av&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 § samt ikraftträdandebestämmelsema till lagen skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntlig förhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntlig förhandling skall hållas i&lt;br&gt;målet, om en enskild part begär&lt;br&gt;det och sådan förhandling inte är&lt;br&gt;uppenbart obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålstalan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 al&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har regeringen inte avgjort ett&lt;br&gt;förvaltningsärende som en enskild&lt;br&gt;part väckt och som avser myndig-&lt;br&gt;hetsutövning mot parten inom sex&lt;br&gt;månader från det att ärendet&lt;br&gt;väcktes, får denne begära att&lt;br&gt;Regeringsrätten prövar om ärendet&lt;br&gt;onödigt uppehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Regeringsrätten finner att&lt;br&gt;ärendet onödigt uppehålls, skall&lt;br&gt;den förelägga regeringen att inom&lt;br&gt;en bestämd tid avgöra ärendet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid rättsprövning är en avdel-&lt;br&gt;ning av regeringsrätten domför&lt;br&gt;med tre regeringsråd om pröv-&lt;br&gt;ningen är av enkelt slag. Vid&lt;br&gt;beslut att avvisa en for sent in-&lt;br&gt;kommen ansökan om rättspröv-&lt;br&gt;ning är avdelningen domför med&lt;br&gt;tre regeringsråd. I övrigt gäller&lt;br&gt;om regeringsrättens sammansätt-&lt;br&gt;ning lagen (1971:289) om allmän-&lt;br&gt;na förvaltningsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid rättsprövning och prövning&lt;br&gt;enligt 5 a § är en avdelning av&lt;br&gt;Regeringsrätten domför med tre&lt;br&gt;regeringsråd om prövningen är av&lt;br&gt;enkelt slag. Vid beslut att avvisa&lt;br&gt;en för sent inkommen ansökan om&lt;br&gt;rättsprövning är avdelningen&lt;br&gt;domför med tre regeringsråd. I&lt;br&gt;övrigt gäller om Regeringsrättens&lt;br&gt;sammansättning lagen (1971:289)&lt;br&gt;om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;juni 1988. Den tillämpas på beslut juni 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som meddelas under tiden från&lt;br&gt;ikraftträdandet till utgången av år&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:133&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig Bilaga 3&lt;br&gt;eller beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän, Riksdagens revisorer, Högsta domstolens leda-&lt;br&gt;möter, Svea hovrätt, Hovrätten för Övre Norrland, Jönköpings tingsrätt,&lt;br&gt;Malmö tingsrätt, Regeringsrättens ledamöter, Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i&lt;br&gt;Hallands län, Länsrätten i Kopparbergs län, Justitiekanslem, Domstols-&lt;br&gt;verket, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Datainspektionen,&lt;br&gt;Stiftelsen Svenska Institutet, Kommerskollegium, Försvarsmakten, Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket, Försäkringskasseförbundet, Socialstyrelsen, Väg-&lt;br&gt;verket, Generaltullstyrelsen, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Boverket, Centrala studiestödsnämnden, Juridiska&lt;br&gt;fakulteten vid Stockholms universitet, Juridiska fakulteten vid Uppsala&lt;br&gt;universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet,&lt;br&gt;Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, Statens jordbruksverk, Sta-&lt;br&gt;tens livsmedelsverk, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket, Arbetsmarknadssty-&lt;br&gt;relsen, Arbetsmiljöfonden, Riksantikvarieämbetet och statens historiska&lt;br&gt;museer, Presstödsnämnden, Statens invandrarverk, Utlänningsnämnden,&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Stockholms län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Jämt-&lt;br&gt;lands län, Svenska kyrkans centralstyrelse, Statens naturvårdsverk, Kon-&lt;br&gt;cessionsnämnden för miljöskydd, Sundbybergs kommun, Göteboigs&lt;br&gt;kommun, Karlstads kommun, Vännäs kommun, Kiruna kommun,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastoratsförbund, Sveriges advokatsamfund, Grossist-&lt;br&gt;förbundet Svensk Handel, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Indu-&lt;br&gt;striförbund, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Sveriges Försäkringsförbund, Tjänstemännens Centralorganisation,&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i Sveri-&lt;br&gt;ge, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Sveriges&lt;br&gt;domareförbund, Medborgarrättsrörelsen Friheten i Sverige, Föreningen&lt;br&gt;Den Nya Välfärden, Svenska avdelningen av Internationella Juristkom-&lt;br&gt;missionen, Föreningen Länsstyrelsernas Chefsjurister, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Kristianstads län och Östersunds kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om rätts-&lt;br&gt;prövning av vissa förvaltningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:205) om rättsprövning&lt;br&gt;av vissa förvaltningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, samt närmast&lt;br&gt;före 3 a § en ny rubrik av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att ikraftträdandebestämmelsema till lagen skall ha följande lydel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntlig förhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■3 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen skall hålla muntlig&lt;br&gt;förhandling, om sökanden begär&lt;br&gt;det och det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;juni 1988. Den tillämpas på beslut&lt;br&gt;som meddelas under tiden från&lt;br&gt;ikraftträdandet till utgången av år&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;juni 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-01-30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i För-&lt;br&gt;säkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 25 januari 1996 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Inger&lt;br&gt;Kalmerbom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staffan Magnusson och Leif Ekberg:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen föreslås att det i lagen om rättsprövning av vissa förvalt-&lt;br&gt;ningsbeslut skall föras in en ny paragraf som innebär att domstolen skall&lt;br&gt;hålla muntlig förhandling, om sökanden begär det och det inte är up-&lt;br&gt;penbart obehövligt. Förslaget grundar sig på ett förslag med motsvaran-&lt;br&gt;de innehåll av Fri- och rättighetskommittén i betänkandet SOU&lt;br&gt;1994:117.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening kan det diskuteras om det i rättsprövningslagen&lt;br&gt;behövs en bestämmelse om muntlig förhandling vid sidan om det krav&lt;br&gt;på &amp;quot;a fair and public hearing” som följer av artikel 6.1 i Europakon-&lt;br&gt;ventionen. Vi vill dock inte motsätta oss att den föreslagna bestämmel-&lt;br&gt;sen infors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Lindstam:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt yttrande över Fri- och rättighetskommitténs betänkande (SOU&lt;br&gt;1994:117) Domstolsprövning av förvaltningsärenden avstyrkte Rege-&lt;br&gt;ringsrättens ledamöter förslaget om att i rättsprövningslagen skulle&lt;br&gt;inforas en särskild bestämmelse om muntlig förhandling. Skälen härför&lt;br&gt;har återgetts i remissprotokollet (avsnitt 5). Enligt min uppfattning bör&lt;br&gt;redan av dessa skäl den föreslagna bestämmelsen inte införas i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats så att en första förutsättning för att munt-&lt;br&gt;lig förhandling skall hållas är att sökanden begär det. Visserligen sägs i&lt;br&gt;remissprotokollet (avsnitt 5) att den som inte begär muntlig förhandling&lt;br&gt;anses ha avstått från sin rätt till en sådan förhandling. Detta påstående&lt;br&gt;kan dock vara alltför kategoriskt. Såvitt bekant ger Europadomstolens&lt;br&gt;hittillsvarande praxis inte stöd för påståendet i det fall det är fråga om&lt;br&gt;den första och enda domstolsprövningen och parten inte företräds av ett&lt;br&gt;rättsbildat ombud. Det kan därför tänkas att en domstol, om sökanden&lt;br&gt;inte begärt muntlig förhandling, i vissa fäll kommer att vara skyldig&lt;br&gt;enligt Europakonventionens bestämmelser men inte enligt den föreslag-&lt;br&gt;na paragrafen i rättsprövningslagen att hålla sådan förhandling. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande minskar i viss mån värdet av den föreslagna bestämmelsen Prop. 1995/96:133&lt;br&gt;och förstärker skälen mot att den införs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 februari 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Hell-&lt;br&gt;ström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Schori, Blomberg,&lt;br&gt;Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sund-&lt;br&gt;ström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:133 Några frågor om rätts-&lt;br&gt;prövning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49562, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:KU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-02-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-02-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-02-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 06:22:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03133</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 06:22:26</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:KU25</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01KU25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Några frågor om rättsprövning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:133&lt;br/&gt;
Några frågor om rättsprövning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1995/96:133 Några frågor om rättsprövning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:133&lt;br/&gt;
Några frågor om rättsprövning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1995/96:133 Några frågor om rättsprövning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:133&lt;br/&gt;
Några frågor om rättsprövning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1995/96:133 Några frågor om rättsprövning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:133&lt;br/&gt;
Några frågor om rättsprövning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1995/96:133 Några frågor om rättsprövning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Harding Olson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:133&lt;br/&gt;
Några frågor om rättsprövning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1995/96:133 Några frågor om rättsprövning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Harding Olson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Förste vice talman Anders Björck  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:133&lt;br/&gt;
Några frågor om rättsprövning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1995/96:133 Några frågor om rättsprövning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Förste vice talman Anders Björck  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenneth Kvist  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:133&lt;br/&gt;
Några frågor om rättsprövning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1995/96:133 Några frågor om rättsprövning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenneth Kvist  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Peter Eriksson  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:133&lt;br/&gt;
Några frågor om rättsprövning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02K29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1995/96:133 Några frågor om rättsprövning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Peter Eriksson  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>