<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287818</hangar_id>
 <dok_id>GJ03129</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>129</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:129</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>129</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-02-08 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:46</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Säkerhetsskydd</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03129/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03129</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03129</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:129&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Säkerhetsskydd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 8 februari 1996&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03129/prop_199596__129-1.png" style="width:44pt;height:51pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mats Hellström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att förordningen (1981:421) om säkerhetsskydd&lt;br&gt;vid statliga myndigheter samt personalkontrollkungörelsen (1969:446) er-&lt;br&gt;sätts av en för säkerhetsskydd och personalkontroll gemensam säkerhets-&lt;br&gt;skyddslag. Regeringen föreslår att det skyddsvärda intresset för säker-&lt;br&gt;hetsskyddet utvidgas så att det förutom rikets säkerhet omfattar bl.a. ett&lt;br&gt;skydd mot terrorism. Andra förändringar i sak som föreslås är att be-&lt;br&gt;stämmelserna om personalkontroll skall omfatta anställda även vid kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen. Vidare föreslås att säkerhetsskyddet skall om-&lt;br&gt;fatta de offentligt ägda företagen och, i större utsträckning än i dag, de&lt;br&gt;enskilda företagen. Vissa följdändringar föreslås i bl.a. lagen (1983:953)&lt;br&gt;om säkerhetsskydd i riksdagen och sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till säkerhetsskyddslag............... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1983:953) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhetsskydd i riksdagen ................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100) ........................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1720) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;civilt försvar.......................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;homosexuella sambor .................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:217) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m...... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Säkerhetsskydd och personalkontroll ............... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Säkerhetsskyddet ....................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Personalkontrollen ......................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Säkerhetsskyddets ramar ...................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Säkerhetskyddets omfattning ................ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Olika säkerhetsskyddsåtgärder och deras syfte ..... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En reglering som gäller även kommuner, landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kyrkliga kommuner................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Reglering av säkerhetsskydd i enskild verksamhet . 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Registerkontroll............................ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergång till ett system för&amp;nbsp;&amp;nbsp;säkerhetsklarering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m............................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kriterierna för registerkontroll&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anknytningen till anställning................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 Klassningssystemet när det gäller tillgången&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till sekretessbelagda uppgifter ........... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 Registerkontroll till skydd mot terrorism .... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Registerslagningens omfattning när&amp;nbsp;det&amp;nbsp;gäller&amp;nbsp;till-&lt;br&gt;gången till sekretessbelagda uppgifter &amp;nbsp;..........45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 Uppgifter från Säkerhetspolisens register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SÄPO-registret)................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 Andra polisregisteruppgifter............ 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 Särskild personutredning .............. 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.4 Kontroll av anhöriga................. 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Registerslagningens omfattning vid kontroll&amp;nbsp;till&amp;nbsp;skydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot terrorism ......................... 51 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samtycke av den kontrollerade m.m............ 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Berättigade att besluta om kontroll respektive place-&lt;br&gt;ring av anställningar i säkerhetsklasser..........55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Krav på relevans för att uppgifterna skall få lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut samt några andra handläggningsfrågor ........57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den kontrollerades rätt att yttra sig över uppgifterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innan de lämnas ut för säkerhetsprövning .......59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.10 &amp;nbsp;Handläggningen av frågan om utlämnande av uppgif-&lt;br&gt;terna från polisregistren...................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.11 &amp;nbsp;Ansvaret för bedömningen i anställningsfrågan.....63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.12 &amp;nbsp;Möjligheter till överklagande ...............64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.13 &amp;nbsp;Frågor om utländska medborgare............. 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utländska medborgares tillträde till säker-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsklassade befattningar..........65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Registerkontroll av utländska med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgare .....................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.14 &amp;nbsp;Registerkontroll vid utlandsverksamhet m.m.......69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsyn och sanktioner........................ 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader................................ 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................ 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till säkerhetsskyddslag ............. 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:953) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhetsskydd i riksdagen ................. 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100)........................... 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1720) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;civilt försvar.......................... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:813) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;homosexuella sambor .................... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:217) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.......91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Säkerhetsskyddsutredningens betänkande&lt;br&gt;(SOU 1994:149) ....................... 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningens förfättningsförslag............. 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna........... 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ............... 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ..................... 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 februari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 .................................. 144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;säkerhetsskyddslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen om (1994:1720) om civilt försvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga&lt;br&gt;anläggningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till säkerhetsskyddslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller vid verksamhet hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. staten, kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka staten,&lt;br&gt;kommuner, landsting eller kyrkliga kommuner utövar ett rättsligt&lt;br&gt;bestämmande inflytande, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enskilda, om verksamheten är av betydelse för rikets säkerhet eller&lt;br&gt;särskilt behöver skyddas mot terrorism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För riksdagen och dess myndigheter gäller endast 11 - 29 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För de kyrkliga kommunerna gäller inte 12 - 29 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Staten, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner skall anses&lt;br&gt;utöva ett rättsligt bestämmande inflytande enligt 1 § 2, om de ensamma&lt;br&gt;eller tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening&lt;br&gt;med fler än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på&lt;br&gt;något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har rätt att utse eller avsätta fler än hälften av ledamöterna i styrel-&lt;br&gt;sen för ett aktiebolag, en förening eller en stiftelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 1 - 3 skall inflytande anses vara utövat av staten,&lt;br&gt;om inflytandet utövas av en juridisk person över vilken staten bestämmer&lt;br&gt;på det sätt som anges i punkterna. Det som här sägs om staten gäller&lt;br&gt;också kommuner, landsting och kyrkliga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerhetsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § I verksamhet där lagen gäller skall det säkerhetsskydd finnas som&lt;br&gt;behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga om-&lt;br&gt;ständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddet skall utformas med beaktande av enskildas rätt att&lt;br&gt;enligt tryckfrihetsförordningen ta del av allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med säkerhetsskydd avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets&lt;br&gt;säkerhet, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skydd i andra fåll av uppgifter som omfattas av sekretess enligt Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) och som rör rikets säkerhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd mot brott som innebär användning av våld, hot eller tvång för&lt;br&gt;politiska syften (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Säkerhetsskyddet skall förebygga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet&lt;br&gt;obehörigen röjs, ändras eller förstörs (informationssäkerhet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att obehöriga får tillträde till platser där de kan få tillgång till upp-&lt;br&gt;gifter som avses i 1 eller där verksamhet som har betydelse för rikets&lt;br&gt;säkerhet bedrivs (tillträdesbegränsning), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i&lt;br&gt;verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsprövning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddet skall även i övrigt förebygga terrorism.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerhetsskyddsavtal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § När staten avser att begära in anbud eller träffa avtal om upp-&lt;br&gt;handling där det förekommer uppgifter som med hänsyn till rikets säker-&lt;br&gt;het omfattas av sekretess, skall staten träffa ett skriftligt avtal (säkerhets-&lt;br&gt;skyddsavtal) med anbudsgivaren eller leverantören om det säkerhetsskydd&lt;br&gt;som behövs i det särskilda fallet. Detsamma gäller för kommuner, lands-&lt;br&gt;ting och kyrkliga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säkerhetsskyddslagen gäller för anbudsgivaren eller leverantören&lt;br&gt;på grund av 1 § 2 eller 3, kan anbudsgivarens eller leverantörens skyl-&lt;br&gt;digheter enligt lagen inte göras mindre långtgående genom villkoren i&lt;br&gt;säkerhetsskyddsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Informationssäkerhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Vid utformningen av informationssäkerheten skall behovet av skydd&lt;br&gt;vid automatisk informationsbehandling beaktas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillträdesbegränsning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Tillträdesbegränsningar skall utformas så att den enskildes rätt att&lt;br&gt;röra sig fritt inte inskränks mer än nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förbud mot tillträde till vissa anläggningar, områ-&lt;br&gt;den, fartyg eller luftfartyg finns i lagen (1990:217) om skydd för sam-&lt;br&gt;hällsviktiga anläggningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerhetsprövning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Säkerhetsprövning skall göras innan en person genom anställning&lt;br&gt;eller på något annat sätt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets&lt;br&gt;säkerhet eller anlitas för sysslor som är viktiga för skyddet mot terro-&lt;br&gt;rism. Prövningen skall klarlägga om personen kan antas vara lojal mot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de intressen som skyddas i denna lag och i övrigt pålitlig från säker- Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;hetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsprövningen skall omfatta registerkontroll och särskild person-&lt;br&gt;utredning under de förutsättningar som anges i 13 - 19 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Med registerkontroll avses att uppgifter hämtas från polisregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Registerkontroll skall göras vid säkerhetsprövning som gäller an-&lt;br&gt;ställning, uppdrag, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalför-&lt;br&gt;svarsplikt, utbildning, besök eller något annat deltagande i verksamhet,&lt;br&gt;om anställningen eller deltagandet i verksamheten har placerats i säker-&lt;br&gt;hetsklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll skall inte göras när det gäller uppdrag som offentlig&lt;br&gt;försvarare, ombud inför domstol eller ledamot i riksdagen eller i full-&lt;br&gt;mäktige eller när det gäller liknande uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Registerkontroll får göras även i andra fall, om det behövs för&lt;br&gt;skyddet mot terrorism och det finns särskilda skäl. Föreskrifter om detta&lt;br&gt;meddelas av regeringen, utom såvitt gäller riksdagen och dess myndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Registerkontroll får göras efter framställan av en annan stat, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den person som framställan gäller har eller har haft hemvist i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personen skall delta i en verksamhet på det sätt som anges i 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det för deltagandet gäller regler i den andra staten om registerkon-&lt;br&gt;troll som motsvarar reglerna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall en person som har eller har haft hemvist i Sverige delta i en&lt;br&gt;säkerhetskänslig verksamhet hos en mellanfolklig organisation där&lt;br&gt;Sverige är medlem, får registerkontroll göras efter beslut av regeringen,&lt;br&gt;om organisationen har gjort framställan om kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Registerkontroll får underlåtas, om det står klart att någon kontroll&lt;br&gt;inte behövs, därför att den som säkerhetsprövningen avser tidigare har&lt;br&gt;kontrollerats på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsklasser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En anställning eller ett annat sådant deltagande i verksamhet som&lt;br&gt;avses i 13 § första stycket skall placeras i säkerhetsklass, om den anställ-&lt;br&gt;de eller den som annars deltar i verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i stor omfattning får del av uppgifter som omfattas av sekretess och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet {säkerhetsklass 1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i en omfattning som inte är obetydlig får del av sådana uppgifter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;y&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 1 {säkerhetsklass 2), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i övrigt får del av uppgifter som omfattas av sekretess och som är Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;av betydelse för rikets säkerhet, om ett röjande av uppgifterna kan antas&lt;br&gt;medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa (säkerhets-&lt;br&gt;klass 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild personutredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En särskild personutredning skall göras vid registerkontroll som&lt;br&gt;avser anställning eller annat deltagande i verksamhet, om anställningen&lt;br&gt;eller deltagandet i verksamheten har placerats i säkerhetsklass 1 eller 2.&lt;br&gt;Detta gäller också när en framställan om registerkontroll har gjorts av en&lt;br&gt;annan stat eller en mellanfolklig organisation enligt 15 §. Personut-&lt;br&gt;redningen skall omfatta en undersökning av den kontrollerades ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden. I övrigt skall undersökningen ha den omfattning som&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som säkerhetsprövningen gäller skall ha gett sitt samtycke&lt;br&gt;innan registerkontroll och särskild personutredning får göras. Ett sam-&lt;br&gt;tycke skall anses gälla också förnyade kontroller och utredningar så länge&lt;br&gt;som den kontrollerade skall inneha samma anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om registerkontroll och placering i säkerhetsklass&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Riksdagen och dess myndigheter beslutar om placering i säker-&lt;br&gt;hetsklass och om registerkontroll såvitt avser riksdagens förvaltningsom-&lt;br&gt;råde. För anställda vid riksdagen bestämmer riksdagens förvaltnings-&lt;br&gt;kontor efter samråd med krigsdelegationens sekreterare om placering i&lt;br&gt;säkerhetsklass och om registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt beslutar regeringen om placering i säkerhetsklass och om&lt;br&gt;registerkontroll. Regeringen får föreskriva att myndigheter och andra, för&lt;br&gt;vilka bestämmelserna om registerkontroll gäller, beslutar om placering&lt;br&gt;i säkerhetsklass och om registerkontroll. Denna beslutanderätt får dock&lt;br&gt;tilldelas sådana bolag, föreningar och stiftelser som avses i 1 § 2 eller&lt;br&gt;sådana enskilda som anges i 1 § 3 och 8 § endast om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande av uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Utlämnande av uppgifter från polisregister vid registerkontroll får&lt;br&gt;omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för säkerhetsklass 1 eller 2: varje uppgift som finns tillgänglig i&lt;br&gt;polisregister om den kontrollerade och, om det är oundgängligen nöd-&lt;br&gt;vändigt, om make eller sambo, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för säkerhetsklass 3: uppgifter om den kontrollerade i person- och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belastningsregistret hos Rikspolisstyrelsen och i Säkerhetspolisens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Vid registerkontroll enligt 14 § får utlämnandet omfatta alla&lt;br&gt;uppgifter om den kontrollerade som finns i Säkerhetspolisens register&lt;br&gt;samt de uppgifter om den kontrollerade som finns i person- och belast-&lt;br&gt;ningsregistret hos Rikspolisstyrelsen om dom eller misstanke om brott&lt;br&gt;som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3 kap. 1, 2, 5, och 6 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 kap. 1 - 6 och 8 - 9 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 8 kap. 4 - 6 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 9 kap. 3 och 4 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 kap. 3 och 5 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 13 kap. 1 - 5b och 7 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 16 kap. 1 - 3, 5, 6 och 8 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;17 kap. 1 § brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;18 kap. 1 och 3 - 5 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;19 kap. brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 och 3 §§ narkotikastrafflagen (1968:64), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 37 § vapenlagen (1973:1176).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även uppgift om försök och förberedelse till dessa gärningar får&lt;br&gt;lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om det finns synnerliga skäl, får utlämnandet omfatta även andra&lt;br&gt;uppgifter än sådana som avses i 21 och 22 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar i varje enskilt fall om utlämnande av uppgifter&lt;br&gt;enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller särskild&lt;br&gt;personutredning får lämnas ut för säkerhetsprövning endast om den kan&lt;br&gt;antas ha betydelse för prövningen av den kontrollerades pålitlighet från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Innan en uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller&lt;br&gt;särskild personutredning får lämnas ut för säkerhetsprövning, skall den&lt;br&gt;som uppgiften avser ges tillfälle att yttra sig över uppgiften. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte om uppgiften omfattas av sekretess i förhållande till den enskil-&lt;br&gt;de enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen (1980:100) än 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om uppgiften omfattas av sådan sekretess, skall den som upp-&lt;br&gt;giften avser ges tillfälle att yttra sig innan uppgiften lämnas ut, om hans&lt;br&gt;eller hennes intresse av att få yttra sig skäligen bör ha företräde framför&lt;br&gt;det intresse som sekretessen skall skydda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En uppgift som lämnas ut vid registerkontroll får inte åtföljas av&lt;br&gt;något annat yttrande än en förtydligande kommentar till uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av de utlämnade uppgifterna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Den som bestämmer om registerkontroll avgör självständigt om den&lt;br&gt;person som prövas skall få anlitas. Prövningen skall grundas på den kun-&lt;br&gt;skap som finns om den som prövas, de uppgifter som har kommit fram&lt;br&gt;vid registerkontrollen och vid särskild personutredning, arten av den&lt;br&gt;verksamhet för vilken prövningen görs samt omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Sedan ett beslut har fattats med anledning av en säkerhetsprövning,&lt;br&gt;skall de handlingar som erhållits från Rikspolisstyrelsen snarast åter-&lt;br&gt;ställas dit, om styrelsen inte har beslutat något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på svenskt medborgarskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § En säkerhetsklassad anställning vid staten, en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting får innehas endast av den som är svensk medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på svenskt medborgarskap gäller inte sådant deltagande i&lt;br&gt;verksamhet som enligt 13 § första stycket vid sidan om anställning skall&lt;br&gt;föranleda registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i enskilda fall medge undantag från kravet på svenskt&lt;br&gt;medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Intern utbildning och kontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 § Myndigheter och andra som lagen gäller för skall se till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att personalen får utbildning i frågor om säkerhetsskydd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att säkerhetsskyddet kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;31 § Den som regeringen bestämmer skall kontrollera säkerhetsskyddet&lt;br&gt;hos myndigheter och andra som lagen gäller för samt hos anbudsgivare&lt;br&gt;och leverantörer som har träffat ett säkerhetsskyddsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall staten, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner&lt;br&gt;se till att det finns ett tillfredsställande säkerhetsskydd hos aktiebolag,&lt;br&gt;handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka de utövar ett rättsligt&lt;br&gt;bestämmande inflytande samt hos anbudsgivare och leverantörer med&lt;br&gt;vilka de har träffat ett säkerhetsskyddsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Undantag från lagens tillämpning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 § Regeringen får i fråga om regeringskansliet förordna om undantag&lt;br&gt;från andra bestämmelser i lagen än sådana som gäller registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreskrifter om verkställighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 § Regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddelar de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmare föreskrifter som behövs för lagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996, då personalkontrollkun-&lt;br&gt;görelsen (1969:446) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett beslut om placering i skyddsklass enligt personalkontroll-&lt;br&gt;kungörelsen (1969:446) skall gälla till dess ett motsvarande beslut om&lt;br&gt;säkerhetsklass enligt den nya lagen har fettats, dock längst till utgången&lt;br&gt;av år 1997. Skyddsklass 1 A, 1 B och 2 enligt kungörelsen skall därvid&lt;br&gt;anses motsvara säkerhetsklasserna 1, 2 respektive 3 enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:953) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1995/96:129&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;säkerhetsskydd i riksdagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:953) om säkerhetsskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i riksdagen att 38 och 39 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalkontrollkungörelsen&lt;br&gt;(1969:446) skall gälla i tillämpliga&lt;br&gt;delar för riksdagens tjänstemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens förvaltningskontor&lt;br&gt;bestämmer efter samråd med krigs-&lt;br&gt;delegationens sekreterare vilka&lt;br&gt;tjänster och uppdrag för tjänstemän&lt;br&gt;som skall hänföras till skyddsklass&lt;br&gt;enligt personalkontrollkungörelsen&lt;br&gt;(1969:446).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 - 29 §§ säkerhetsskydds-&lt;br&gt;lagen (1996:000) finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om säkerhetsprövning som gäl-&lt;br&gt;ler även för riksdagen och dess&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter för riks-&lt;br&gt;dagens myndigheter om säkerhets-&lt;br&gt;prövning enligt säkerhetsskydds-&lt;br&gt;lagen (1996:000) får meddelas av&lt;br&gt;respektive myndighet. I 6 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1983:1061) med&lt;br&gt;instruktion for riksdagens förvalt-&lt;br&gt;ningskontor ges förvaltningskon-&lt;br&gt;toret behörighet att meddela för-&lt;br&gt;valtningsföreskrifter om de frågor&lt;br&gt;som kontoret skall handlägga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Prop. 1995/96:129&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 17 § och 9 kap. 17 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet&lt;br&gt;som avser förande av eller uttag&lt;br&gt;ur allmänt kriminalregister eller&lt;br&gt;register som förs enligt lagen&lt;br&gt;(1965:94) om polisregister m.m.&lt;br&gt;för uppgift som har tillförts&lt;br&gt;registret. Om utlämnande av&lt;br&gt;sådan uppgift gäller vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i lag om register som&lt;br&gt;nu har nämnts och i förordning&lt;br&gt;som har stöd i sådan lag. Före-&lt;br&gt;skrifterna i 14 kap. gäller inte i&lt;br&gt;fråga om sekretessen enligt den-&lt;br&gt;na paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet&lt;br&gt;som avser förande av eller uttag&lt;br&gt;ur allmänt kriminalregister eller&lt;br&gt;register som förs enligt lagen&lt;br&gt;(1965:94) om polisregister m.m.&lt;br&gt;för uppgift som har tillförts re-&lt;br&gt;gistret. Om utlämnande av sådan&lt;br&gt;uppgift gäller vad som är före-&lt;br&gt;skrivet i lag om register som nu&lt;br&gt;har nämnts och i säkerhets-&lt;br&gt;skyddslagen (1996:000) samt i&lt;br&gt;förordningar som har stöd i&lt;br&gt;dessa lagar. Föreskrifterna i&lt;br&gt;14 kap. gäller inte i fråga om&lt;br&gt;sekretessen enligt denna para-&lt;br&gt;graf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, om inte annat följer av 18 §, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. angelägenhet, som avser an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. angelägenhet, som avser an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vändning av tvångsmedel i så-&lt;br&gt;dant mål eller i annan verksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het för att förebygga brott eller&lt;br&gt;som avser sådan personalkon-&lt;br&gt;troll som enligt särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser sker i fråga om tjäns-&lt;br&gt;ter av betydelse för rikets säker-&lt;br&gt;het,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vändning av tvångsmedel i så-&lt;br&gt;dant mål eller i annan verksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het för att förebygga brott eller&lt;br&gt;som avser registerkontroll och&lt;br&gt;särskild personutredning enligt&lt;br&gt;säkerhetsskyddslagen (1996:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åklagarmyndighets, polismyndighets, tullmyndighets eller kustbe-&lt;br&gt;vakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller&lt;br&gt;beivra brott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om&lt;br&gt;det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada&lt;br&gt;eller men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet, som avses i första stycket, för anmälan&lt;br&gt;eller utsaga från enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som föreskrivs i den särskilda lagstiftningen om unga lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om uppgifter som&lt;br&gt;hänför sig till sådana angelägenheter som avses i 9 kap. 17 § första&lt;br&gt;stycket 2 i den äldre lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1720) om Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;civilt försvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om 9 kap. lagen (1994:1720) om civilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 och 2 §§ med tillhörande rubriker skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 3 § skall betecknas 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att kapitelrubriken skall vara &amp;quot;Tystnadsplikt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1995/96:129&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813)' om homosexuella sambor&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall&lt;br&gt;vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas även på de homosexuella samborna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 19 § första stycket, punkt 1 nionde stycket och punkt 3 sjunde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 31 § samt punkt 3 a av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. 6 § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 9 § rättshjälpslagen (1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. 5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. 10 § insiderlagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. 11 kap. 3 § första och andra styckena och 5 § andra stycket&lt;br&gt;vallagen (1972:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. 36 § första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. 2 § andra stycket lagen (1993:1404) om brevröstning i Förbunds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;republiken Tyskland och i Schweiz,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lagen (1993:1469) om upp-&lt;br&gt;skovsavdrag vid byte av bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lagen (1993:1469) om upp-&lt;br&gt;skovsavdrag vid byte av bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2,&lt;br&gt;15 och 16 §§, 12 kap. 7 och&lt;br&gt;8 §§ samt 16 kap. 7 och 9 §§&lt;br&gt;föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2,&lt;br&gt;15 och 16 §§, 12 kap. 7 och&lt;br&gt;8 §§ samt 16 kap. 7 och 9 §§&lt;br&gt;föräldrabalken, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;&amp;nbsp;säkerhetsskyddslagen&lt;br&gt;(1996:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara&lt;br&gt;ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1446.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:217) om&lt;br&gt;skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 - 12 §§ lagen (1990:217) om skydd för&lt;br&gt;samhällsviktiga anläggningar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill ha tillträde till ett&lt;br&gt;skyddsobjekt eller som uppehåller&lt;br&gt;sig invid ett skyddsobjekt är skyl-&lt;br&gt;dig att på begäran av den som&lt;br&gt;bevakar skyddsobjektet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppge namn, födelsetid och hem-&lt;br&gt;vist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- underkasta sig kroppsvisitation&lt;br&gt;som inte avser brev eller annan&lt;br&gt;enskild handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bevakar ett skydds-&lt;br&gt;objekt får besluta om kroppsvisi-&lt;br&gt;tation, om det behövs för att be-&lt;br&gt;vakningsuppgiften skall kunna full-&lt;br&gt;göras eller för att söka efter före-&lt;br&gt;mål som kan tas i beslag enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bevakar ett skydds-&lt;br&gt;objekt får också i den utsträckning&lt;br&gt;som krävs för att bevakningsupp-&lt;br&gt;giften skall kunna fullgöras avvisa,&lt;br&gt;avlägsna eller, om en sådan åtgärd&lt;br&gt;inte är tillräcklig, tillfälligt omhän-&lt;br&gt;derta en person inom eller vid&lt;br&gt;skyddsobjektet, om personen&lt;br&gt;- överträder något förbud som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill ha tillträde till ett&lt;br&gt;skyddsobjekt eller som uppehåller&lt;br&gt;sig invid ett skyddsobjekt är skyl-&lt;br&gt;dig att på begäran av den som&lt;br&gt;bevakar skyddsobjektet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppge namn, födelsetid och hem-&lt;br&gt;vist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- underkasta sig kroppsvisitation&lt;br&gt;som inte avser brev eller annan&lt;br&gt;enskild handling och finna sig i&lt;br&gt;undersökning av fordon, fartyg och&lt;br&gt;luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bevakar ett skydds-&lt;br&gt;objekt får besluta om kroppsvisita-&lt;br&gt;tion och undersökning av fordon,&lt;br&gt;fartyg och luftfartyg, om det be-&lt;br&gt;hövs för att bevakningsuppgiften&lt;br&gt;skall kunna fullgöras eller för att&lt;br&gt;söka efter föremål som kan tas i&lt;br&gt;beslag enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bevakar ett skydds-&lt;br&gt;objekt får också i den utsträckning&lt;br&gt;som krävs för att bevakningsupp-&lt;br&gt;giften skall kunna fullgöras avvisa,&lt;br&gt;avlägsna eller, om en sådan åtgärd&lt;br&gt;inte är tillräcklig, tillfälligt omhän-&lt;br&gt;derta en person inom eller vid&lt;br&gt;skyddsobjektet, om personen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- överträder något förbud som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1414.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1414.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1414.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller på grund av beslut enligt&lt;br&gt;denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vägrar att på begäran lämna&lt;br&gt;uppgift om namn, födelsetid eller&lt;br&gt;hemvist eller lämnar uppgift därom&lt;br&gt;som skäligen kan antas vara orik-&lt;br&gt;tig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vägrar att underkasta sig&lt;br&gt;kroppsvisitation.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller på grund av beslut enligt&lt;br&gt;denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vägrar att på begäran lämna&lt;br&gt;uppgift om namn, födelsetid eller&lt;br&gt;hemvist eller lämnar uppgift därom&lt;br&gt;som skäligen kan antas vara orik-&lt;br&gt;tig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vägrar att underkasta sig&lt;br&gt;kroppsvisitation eller vägrar att&lt;br&gt;finna sig i undersökning av fordon,&lt;br&gt;fartyg eller luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I november 1987 tillsattes en parlamentarisk kommitté för att se över&lt;br&gt;verksamheten hos säkerhetspolisen (SÄPO). En uppgift för kommittén,&lt;br&gt;SÄPO-kommittén, var att granska SÄPO:s organisation och arbets-&lt;br&gt;metoder (dir. 1987:41). Uppdraget omfattade bl.a. en översyn av den&lt;br&gt;s.k. personalkontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÄPO-kommittén avlämnade i juni 1990 sitt slutbetänkande, SÄPO -&lt;br&gt;Säkerhetspolisens arbetsmetoder, personalkontroll och meddelarfrihet&lt;br&gt;(SOU 1990:51). Betänkandet innehåller ett förslag till en lag om perso-&lt;br&gt;nalkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 24 juni 1993 beslutade regeringen om direktiv till en särskild&lt;br&gt;utredare med uppdrag att se över personalkontrollförfarandet (dir.&lt;br&gt;1993:81). Syftet var nu att bringa detta i bättre överensstämmelse med&lt;br&gt;motsvarande förfarande i jämförbara länder i Västeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 2 december 1993 om tilläggsdirektiv (dir.&lt;br&gt;1993:123). Detta med anledning av att även förordningen (1981:421) om&lt;br&gt;säkerhetsskydd vid statliga myndigheter ansågs behöva ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen, som antog namnet Säkerhetsskyddsutredningen, över-&lt;br&gt;lämnade i december 1994 betänkandet Säkerhetsskydd (SOU 1994:149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 3, och en sammanställning över remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju95/135).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 december 1995 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionens lagförslag följt Lagrådets förslag i stor&lt;br&gt;utsträckning. Bl.a. har lagen fått den disposition som Lagrådet har&lt;br&gt;föreslagit. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.&lt;br&gt;Vi återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitt 6.5 och 7 samt i&lt;br&gt;författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Säkerhetsskydd och personalkontroll&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Säkerhetsskyddet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med säkerhetsskydd avses olika åtgärder för att skydda totalförsvaret&lt;br&gt;eller rikets säkerhet i övrigt. De grundläggande bestämmelserna om&lt;br&gt;säkerhetsskyddet finns i förordningen (1981:421) om säkerhetsskyddet&lt;br&gt;vid statliga myndigheter (säkerhetsskyddsförordningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen är vaije statlig myndighet skyldig att svara för ett&lt;br&gt;tillfredsställande säkerhetsskydd inom myndighetens verksamhetsområde.&lt;br&gt;Säkerhetsskyddet består enligt 2 § av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot att obehöriga får kännedom om uppgifter som är av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt och som enligt Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) omfattas av sekretess (sekretesskydd),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skydd mot att obehöriga får tillträde till anläggningar, områden,&lt;br&gt;fartyg, flygplan och andra ställen där de kan få kännedom om uppgifter&lt;br&gt;som avses i punkt 1 eller där verksamhet som har betydelse för&lt;br&gt;totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt bedrivs (tillträdesskydd),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd mot att någon som inte är pålitlig från säkerhetssynpunkt får&lt;br&gt;sådan tjänst eller sådant vikariat eller uppdrag som är av betydelse för&lt;br&gt;totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt (infiltrationsskydd),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. information till berörda arbets- och uppdragstagare om sekretess-,&lt;br&gt;tillträdes- och infiltrationsskyddet vid myndigheten samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;kontroll av sekretess-, tillträdes- och infiltrationsskyddet vid&lt;br&gt;myndigheten och av informationen om detta skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är Rikspolisstyrelsens (RPS) och Försvarsmaktens (tidigare&lt;br&gt;Överbefälhavaren, ÖB) uppgift att utfärda föreskrifter för verkställig-&lt;br&gt;heten av förordningen och att kontrollera att föreskrifterna följs samt att&lt;br&gt;meddela allmänna råd och råd i särskilda fall. RPS och ÖB har gemen-&lt;br&gt;samt med stöd av detta bemyndigande utfärdat föreskrifter, anvisningar&lt;br&gt;och allmänna råd om säkerhetsskydd (FA SÄK). Försvarsmakten har&lt;br&gt;beslutat föreskrifter om säkerhetsskydd (SFS 1995:2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en myndighet att begära in anbud eller träffa avtal om upp-&lt;br&gt;handling som med hänsyn till rikets säkerhet skall hållas hemlig, skall&lt;br&gt;myndigheten enligt 5 § säkerhetskyddsförordningen träffa skriftlig&lt;br&gt;överenskommelse med leverantören om det säkerhetsskydd som behövs&lt;br&gt;i det särskilda fallet. Med stöd av den numera upphävda upphand-&lt;br&gt;lingsförordningen (1973:600) har RPS i samråd med ÖB utfärdat&lt;br&gt;föreskrifter och anvisningar beträffande säkerhetsskydd vid upphandling&lt;br&gt;för statens behov. Dessa bestämmelser kallas SUA, som står för&lt;br&gt;Säkerhetsskydd, Upphandling och Arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RPS och Försvarsmakten skall också på begäran i särskilda fall lämna&lt;br&gt;råd om säkerhetsskydd till regeringskansliet, till riksdagen och dess&lt;br&gt;myndigheter, till Justitiekanslem samt till kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § säkerhetsskyddsförordningen skall myndigheter vid behov&lt;br&gt;meddela särskilda föreskrifter om säkerhetsskyddet inom sitt verksam-&lt;br&gt;hetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddsförordningen är inte tillämplig på kommuner eller&lt;br&gt;landsting. Säkerhetsskyddsförordningen gäller inte heller för riksdagen&lt;br&gt;och dess myndigheter eller för regeringskansliet. För kommuner, lands-&lt;br&gt;ting och kyrkliga kommuner gäller i stället sedan den 1 juli 1995 enligt&lt;br&gt;9 kap. 1 och 2 §§ lagen (1994:1720) om civilt försvar att dessa skall se&lt;br&gt;till att det inom deras verksamhetsområde finns ett tillfredsställande&lt;br&gt;säkerhetsskydd för sådana uppgifter och förhållanden. Säkerhetsskyddet&lt;br&gt;skall också i dessa fall omfatta ett sekretesskydd och övriga åtgärder som&lt;br&gt;beskrivits ovan avseende statliga myndigheter. Det finns även en särskild&lt;br&gt;lag (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen. Åtgärderna enligt denna&lt;br&gt;lag är i många stycken de samma som enligt säkerhetsskyddsförord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Personalkontrollen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande regler om personalkontroll finns i personalkontroll-&lt;br&gt;kungörelsen (1969:446). Med personalkontroll avses enligt 1 § ett in-&lt;br&gt;hämtande av upplysningar ur polisregister beträffande den som innehar&lt;br&gt;eller avses tillträda en sådan tjänst hos en myndighet som är av betydelse&lt;br&gt;för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt. Personalkontrollen utgör&lt;br&gt;således ett inslag i det infiltrationsskydd som har omnämnts i föregående&lt;br&gt;avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalkontroll får företas i fråga om en tjänst som, med stöd av per-&lt;br&gt;sonalkontrollkungörelsen och på grund av sin betydelse för totalförsvaret&lt;br&gt;eller rikets säkerhet i övrigt, är hänförd till en viss skyddsklass. Antalet&lt;br&gt;skyddsklasser är i dag tre (1A, IB och 2). Avgörande för vilken skydds-&lt;br&gt;klass en viss tjänst är hänförd till är i vilken utsträckning befattnings-&lt;br&gt;havaren får del av hemliga uppgifter som är av betydelse, eller synnerlig&lt;br&gt;betydelse, för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalkontroll tillämpas inte endast på anställda vid statliga myndig-&lt;br&gt;heter. Den tillämpas också på den som anställs av eller får uppdrag hos&lt;br&gt;en leverantör med vilken en myndighet ingår avtal, samt den som anställs&lt;br&gt;av eller får uppdrag hos ett företag eller något annat enskilt organ med&lt;br&gt;funktion inom totalförsvaret, förutsatt att den anställde eller uppdrags-&lt;br&gt;tagaren kan få del av sådana känsliga uppgifter som nu redogjorts för,&lt;br&gt;och att arbetet därför är inplacerat i skyddsklass. Kungörelsen tillämpas&lt;br&gt;i begränsad omfattning också när det gäller kontroll av personalen och&lt;br&gt;ledningen vid bevakningsföretag. Regler om dessa företag finns i lagen&lt;br&gt;(1974:191) om bevakningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställda i kommuner och landsting omfattas inte av personal-&lt;br&gt;kontrollen. I lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen anges att&lt;br&gt;personalkontrollkungörelsen skall gälla i tillämpliga delar för riksdagens&lt;br&gt;tjänstemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid personalkontroll undersöks i polisens olika register bl.a. om&lt;br&gt;vederbörande har gjort sig skyldig till något brott. När det gäller de mest&lt;br&gt;kvalificerade befattningarna kompletteras denna registerslagning med en&lt;br&gt;särskild personutredning. Framställning om utlämnande av uppgifter för&lt;br&gt;personalkontroll görs hos RPS, som också avgör om de uppgifter som&lt;br&gt;finns i olika polisregister eller som har kommit fram vid en person-&lt;br&gt;undersökning skall lämnas ut till den myndighet som har begärt&lt;br&gt;kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en myndighet begär uppgifter hos RPS skall myndigheten som&lt;br&gt;huvudregel underrätta den som framställningen avser om att en kontroll&lt;br&gt;skall begäras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är den myndighet som har begärt personalkontroll som själv-&lt;br&gt;ständigt har att pröva betydelsen av en uppgift som har inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Säkerhetsskyddets ramar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Säkerhetskyddets omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Säkerhetsskyddet skall omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota&lt;br&gt;rikets säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess och&lt;br&gt;som rör rikets säkerhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd mot terrorism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer i sak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Post- och telestyrelsen har uppgett att det finns&lt;br&gt;skäl för att utvidga säkerhetsskyddet så att det generellt omfattar också&lt;br&gt;företagshemlig information som av en eller annan anledning görs&lt;br&gt;tillgänglig hos myndigheter. Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) har&lt;br&gt;framfört liknande synpunkter. SAF har därvid pekat på att näringslivet&lt;br&gt;har framfört farhågor till Säkerhetsskyddsutredningen om att myndighe-&lt;br&gt;terna inte med tillräcklig säkerhet och förutsebarhet kan ge eller&lt;br&gt;garantera skydd för skyddsvärda uppgifter som lämnas från näringslivet&lt;br&gt;till myndigheterna. Enligt SAF är det viktigt att ta näringslivets farhågor&lt;br&gt;på allvar. Det förhållandet att utredningen inte har kunnat finna några&lt;br&gt;exempel på inträffade händelser som har lett till skada för något företag&lt;br&gt;ligger i sakens natur. Inget talar, enligt vad SAF vidare har anfört, för&lt;br&gt;att företagen själva får vetskap om olämpliga sekretessbedömningar hos&lt;br&gt;myndigheterna. Om detta ändå skulle vara fallet kan man ha förståelse&lt;br&gt;för om ett eventuellt drabbat företag inte tillkännager saken. SAF har&lt;br&gt;uppgett att den berörda frågan ligger utanför utredningens uppdrag, men&lt;br&gt;att säkerhetsskyddslagstiftningens utformning måste baseras på en i&lt;br&gt;praktiken fungerande och förutsebar tillämpning av sekretesslagstift-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga instanser har tillstyrkt förslaget eller lämnat det i huvudsak utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rikets säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande säkerhetsskyddsförordningen är avsedd att skydda&lt;br&gt;uppgifter och förhållanden som rör totalförsvaret eller rikets säkerhet i&lt;br&gt;övrigt. Avgränsningen i personalkontrollkungörelsen av det skyddsvärda&lt;br&gt;området är i princip densamma. Någon legaldefinition av begreppet rikets&lt;br&gt;säkerhet finns visserligen inte, men rikets säkerhet kan sägas avse såväl&lt;br&gt;den yttre säkerheten för det nationella oberoendet som den inre säkerhe-&lt;br&gt;ten för det demokratiska statsskicket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet för den yttre säkerheten tar i dag i första hand sikte på&lt;br&gt;totalförsvaret. I beredskapsförordningen (1993:242), som i sin tur anslu-&lt;br&gt;ter till lagen (1992:1403) om höjd beredskap, definieras totalförsvarsbe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;greppet med den verksamhet som är nödvändig för att förbereda landet Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;inför yttre hot och för att ställa om samhället till krigsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under krigsförhållanden omfattar totalförsvaret hela den samhällsverk-&lt;br&gt;samhet som då skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett hot mot rikets yttre säkerhet kan förekomma även om det inte utgör&lt;br&gt;ett hot mot totalförsvaret. Detta framhölls bl.a. i förarbetena till 19 kap.&lt;br&gt;5 § brottsbalken, dvs. bestämmelsen om spioneribrott. För att någon skall&lt;br&gt;dömas till ansvar för spioneri krävs att han har handlat i enlighet med i&lt;br&gt;lagrummet närmare beskrivet förfarande och att detta ”...kan medföra&lt;br&gt;men för totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet...”. Spionbrotts-&lt;br&gt;utredningen analyserade begreppet men för rikets säkerhet i betänkandet&lt;br&gt;Översyn av spionbrottet m.m. (Ds Ju 1979:6). Spionbrottsutredningens&lt;br&gt;slutsatser, som alltså ger uttryck för uppfattningen att ett hot mot rikets&lt;br&gt;säkerhet inte behöver utgöra ett hot mot totalförsvaret, föranledde ingen&lt;br&gt;erinran från departementschefen i den efterföljande propositionen&lt;br&gt;1979/80:176 med förslag till ändringar i brottsbalken, eller från&lt;br&gt;riksdagen (bet. 1981/82:JuU8 och rskr. 1981/ 82:43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsbalkens bestämmelser får anses vara centrala för tolkningen av&lt;br&gt;begreppet rikets yttre säkerhet även i säkerhetsskyddsförordningen och&lt;br&gt;personalkontrollkungörelsen. För säkerhetsskyddet gäller dock enligt&lt;br&gt;förordningen endast den begränsningen att det skall vara fråga om&lt;br&gt;uppgifter eller förhållanden som ”rör” totalförsvaret eller rikets säkerhet&lt;br&gt;i övrigt, och enligt personalkontrollkungörelsen att det är fråga om en&lt;br&gt;tjänst som ”är av betydelse” i samma avseende. Skyddet av rikets yttre&lt;br&gt;säkerhet omfattar således uppgifter och förhållanden av rent militär&lt;br&gt;betydelse eller av betydelse för totalförsvaret i övrigt och andra uppgifter&lt;br&gt;som har betydelse för rikets nationella oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också rikets inre säkerhet kan vara hotad utan att totalförsvaret berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angrepp mot rikets demokratiska statsskick kan förekomma från gruppe-&lt;br&gt;ringar utan förbindelse med främmande makt. Ett exempel är försök att&lt;br&gt;ta över den politiska makten genom uppror, men också användning av&lt;br&gt;våld, hot eller tvång mot statsledningen i syfte att påverka politikens&lt;br&gt;utformning. Försök att systematiskt hindra medborgarna från att utnyttja&lt;br&gt;sina demokratiska fri- och rättigheter bör också räknas till hoten mot&lt;br&gt;rikets inre säkerhet. Det förtjänar i detta sammanhang att framhållas, att&lt;br&gt;det skall röra sig om kriminella aktiviteter, och att hot om olika på-&lt;br&gt;tryckningsåtgärder, t.ex. en laglig arbetskonflikt för att påverka de&lt;br&gt;beslutande politiska instanserna, självklart inte kan uppfattas som ett hot&lt;br&gt;mot den inre säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett hot mot rikets säkerhet som säkerhetsskyddsförordningen skall&lt;br&gt;förebygga är omstörtande verksamhet, dvs. sådan subversiv eller under-&lt;br&gt;minerande verksamhet som syftar till att undergräva förtroendet för vårt&lt;br&gt;politiska system eller för att förbereda ett maktövertagande med illegala&lt;br&gt;metoder. Denna verksamhet kan vara såväl ett led i inhemska gruppers&lt;br&gt;eller organisationers strategi, som initierad och finansierad av främmande&lt;br&gt;makt i syfte att bereda vägen för en militär intervention. Omstörtande&lt;br&gt;verksamhet kan med detta synsätt avse rikets såväl yttre som inre&lt;br&gt;säkerhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i en första etapp genom propositionen Totalförsvar i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förnyelse (1995/96:12) lagt fram ett förslag till försvarsbeslut som Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;innebär att en helhetssyn skall prägla samhällets satsningar och åtgärder&lt;br&gt;för att förebygga och hantera hot och risker i såväl fred som krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av totalförsvarsbegreppet har dock inte ändrats. Utan att&lt;br&gt;åsyfta någon ändring i sak anser regeringen att man inte bör behålla det&lt;br&gt;något omständliga uttrycket totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt.&lt;br&gt;För att beteckna samma sak bör i stället benämningen rikets säkerhet&lt;br&gt;kunna användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brott som kan hota rikets säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något generellt åliggande för kommunala och statliga myndigheter att&lt;br&gt;förebygga brott som riktar sig mot den egna verksamheten föreslås inte.&lt;br&gt;Om det däremot, för att uppnå ett tillfredsställande skydd av de intressen&lt;br&gt;som säkerhetsskyddslagen skall tillgodose, är nödvändigt att förebygga&lt;br&gt;vissa typer av brott är det lämpligt att detta uttryckligen anges i lagen.&lt;br&gt;I säkerhetshetsskyddslagen bör därför tas in en bestämmelse om att&lt;br&gt;säkerhetsskyddet avser även skydd mot spioneri, sabotage och andra brott&lt;br&gt;som kan hota rikets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som omfattas av sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör inte komma i fråga att låta säkerhetsskyddet omfatta all sekre-&lt;br&gt;tess, inte ens till förmån för det allmännas intressen (2-6 kap. sekre-&lt;br&gt;tesslagen). En ordning som stadgar att all sekretess till förmån för det all-&lt;br&gt;männa omfattas av säkerhetsskyddet skulle, även bortsett från de kost-&lt;br&gt;nader och andra nackdelar som följer av reglerna om säkerhetsskydd,&lt;br&gt;medföra att staten kringgärdar sina egna intressen med ett utomordentligt&lt;br&gt;strikt regelsystem, medan uppgifter som sekretessbeläggs av hänsyn till&lt;br&gt;den enskildes intressen lämnas om inte oskyddade så i vart fall med ett&lt;br&gt;mycket sämre skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primärt bör med hänsyn därtill en ny säkerhetsskyddslagstiftning&lt;br&gt;liksom den nuvarande regleringen koncentreras till skydd av sekretess-&lt;br&gt;belagda uppgifter som rör rikets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terrorism&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet terrorism brukar förklaras med våld, hot eller tvång för&lt;br&gt;politiska syften. Denna definition används t.ex. i 1 § lagen (1990:217)&lt;br&gt;om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. Det finns enligt den&lt;br&gt;gällande säkerhetsskyddsförordningen ett visst stöd för att säkerhets-&lt;br&gt;skyddet hos myndigheterna skall utformas så att det förhindrar olika&lt;br&gt;terroristhandlingar som avser att rubba den nationella stabiliteten i&lt;br&gt;Sverige, dvs. handlingar som hotar rikets säkerhet. En annan sak är att&lt;br&gt;nu gällande tillämpningsföreskrifter inte innehåller något stadgande som&lt;br&gt;tar sikte på skydd mot terroristbrott. I detta sammanhang kan dessutom&lt;br&gt;hänvisas till vissa uttalanden av Terroristlagstiftningskommittén i be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tänkandet Terroristlagstiftningen (SOU 1989:104), enligt vilka flertalet Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;terroristbrott inte utgör brott mot rikets säkerhet. Terroristbrott utgör&lt;br&gt;således i vissa fall ett hot mot rikets säkerhet, i andra fall inte. Känne-&lt;br&gt;tecknande för terroristbrott i båda fallen kan sägas vara att brottet innebär&lt;br&gt;ett angrepp mot de demokratiska spelreglerna i samhället, och att ett&lt;br&gt;skydd mot terrorism därför i vart fäll ligger nära värnet om rikets&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen bör mot bakgrund av vad som nu har framhållits tas in en&lt;br&gt;särskild bestämmelse om att säkerhetsskyddet avser skydd mot brott som&lt;br&gt;innebär användning av våld, hot eller tvång för politiska syften även om&lt;br&gt;brotten inte kan hota rikets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda förhållanden inom näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har genom kontakter med företrädare för näringslivet fått&lt;br&gt;påpekat för sig vilka olägenheter som kan drabba näringslivet genom&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingars offentlighet.&lt;br&gt;Företagen får i skilda sammanhang låta myndigheter ta del av uppgifter&lt;br&gt;som hos företagen har ett högt sekretessvärde. Även om myndigheterna&lt;br&gt;uppmärksammas på att uppgifterna är hemliga enligt lagen om företags-&lt;br&gt;hemligheter (1990:409), hävdas det att det inte är säkert att myndig-&lt;br&gt;heterna bedömer att uppgifterna omfettas av sekretess enligt sekretess-&lt;br&gt;lagen. Även om uppgifterna skulle anses underkastade sekretess, kan&lt;br&gt;denna få vika vid en sådan intresseavvägning som normalt förekommer&lt;br&gt;enligt sekretesslagen. Företagen riskerar, enligt utredningen, att lida ett&lt;br&gt;betydande förfång genom att konkurrenter och andra får del av vitala&lt;br&gt;uppgifter om företagen. Konkreta exempel på att företagare verkligen har&lt;br&gt;lidit skada på detta sätt har emellertid varit svåra att få fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen anser att det finns skäl att utvidga säkerhets-&lt;br&gt;skyddet så att det generellt omfettar också företagshemlig information&lt;br&gt;som av en eller annan anledning görs tillgänglig hos myndigheter. SAF&lt;br&gt;har betonat att näringslivets oro måste tas på allvar, och att även om&lt;br&gt;frågan ligger utanför Säkerhetsskyddsutredningens uppdrag måste säker-&lt;br&gt;hetsskyddslagens utformning bygga på en i praktiken fungerande och&lt;br&gt;förutsebar sekretesslag. Som regeringen tidigare har framhållit föreslås&lt;br&gt;den nya säkerhetsskyddslagen, vid sidan av skyddet mot terrorism,&lt;br&gt;koncentreras till ett skydd mot rikets säkerhet. Mot denna bakgrund är&lt;br&gt;det enligt regeringens uppfattning inte lämpligt att utvidga säkerhets-&lt;br&gt;skyddet på det sätt som Post- och telestyrelsen har föreslagit. I den&lt;br&gt;utsträckning som näringslivets problem avser sekretesslagens utformning&lt;br&gt;och myndigheternas tillämpning av denna, får problemen anses ligga&lt;br&gt;utanför ramen för omfattningen av en säkerhetsskyddslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Olika säkerhetsskyddsåtgärder och deras syfte&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nuvarande säkerhetsskyddsåtgärdema be-&lt;br&gt;hålls med vissa mindre justeringar med avseende på innehållet.&lt;br&gt;Benämningarna sekretesskydd, tillträdesskydd och infiltrations-&lt;br&gt;skydd byts ut mot benämningarna informationssäkerhet, tillträdes-&lt;br&gt;begränsning respektive säkerhetsprövning. Säkerhetsprövningens&lt;br&gt;registerkontroll motsvarar den nuvarande personalkontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I säkerhetsskyddet skall också ingå utbildning och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i sak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Säkerhetspolisen (SÅPO), Försvarsmakten, För-&lt;br&gt;svarets radioanstalt, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svensk&lt;br&gt;Elberedskap AB och Riksförsäkringsverket har framfört olika invänd-&lt;br&gt;ningar mot utredningens förslag på nya benämningar av de skilda&lt;br&gt;säkerhetsskyddsåtgärdema. Förslaget att byta ut begreppet sekretess-&lt;br&gt;skydd mot informationssäkerhet har dock tillstyrkts eller lämnats utan&lt;br&gt;erinran. Detta begrepp har, enligt vad en del av remissinstanserna har&lt;br&gt;anfört, redan vunnit en allmän acceptans bland dem som arbetar med&lt;br&gt;säkerhetsskydd. Övriga terminologiska ändringsförslag har kritiserats, i&lt;br&gt;vissa fall på den grunden att det vore olämpligt att förändra redan&lt;br&gt;invanda begrepp, i andra fall med hänvisning till att andra nya begrepp&lt;br&gt;skulle vara att föredra. De nämnda instanserna har lämnat förslaget i&lt;br&gt;övrigt utan erinran. Kustbevakningen har tillstyrkt den föreslagna&lt;br&gt;begreppsfömyelsen. Övriga remissinstanser har lämnat förslaget utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Informationssäkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande säkerhetsskyddsförordningen talas det om att säkerhets-&lt;br&gt;skyddet omfattar ett sekretesskydd. Med detta avses ett skydd mot att&lt;br&gt;obehöriga får kännedom om uppgifter som är av betydelse för totalför-&lt;br&gt;svaret eller rikets säkerhet i övrigt och som enligt sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) omfattas av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet mot att obehöriga får kännedom om sekretessbelagda uppgifter&lt;br&gt;är av primärt intresse för de särskilda skyddsåtgärderna. Åtgärderna kan&lt;br&gt;emellertid behövas även av andra skäl. Då syftas främst på de säker-&lt;br&gt;hetsrisker som är förknippade med att sekretessbelagda uppgifter ändras&lt;br&gt;eller förstörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon uppsåtligen skadar eller förstör uppgifter kan i vissa fall&lt;br&gt;ansvar för sabotage följa enligt 13 kap. 4 § brottsbalken. Myndigheterna&lt;br&gt;bör emellertid vara skyldiga att i så stor omfattning som möjligt före-&lt;br&gt;bygga även skador som inte består i ett obehörigt röjande av uppgifter&lt;br&gt;eller ett uppsåtligt angrepp på uppgifterna, om skadorna ändå kan även-&lt;br&gt;tyra rikets säkerhet. Säkerhetsskyddet bör därför i framtiden förebygga&lt;br&gt;att uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet obe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hörigen röjs, ändras eller förstörs, vare sig detta sker uppsåtligen eller Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;av oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sekretesslagen om att vissa uppgifter omfattas av&lt;br&gt;sekretess innebär en begränsning av den i tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar. Med handling avses&lt;br&gt;enligt tryckfrihetsförordningen, förutom framställning i skrift eller bild,&lt;br&gt;även upptagning som kan läsas avlyssnas eller på annat sätt uppfattas&lt;br&gt;endast med tekniskt hjälpmedel. Utvecklingen på informationsteknikens&lt;br&gt;område har medfört att skyddet av sekretessbelagd information har fått&lt;br&gt;en annan dimension än tidigare. Detta markeras i lagen genom att ordet&lt;br&gt;sekretesskydd byts ut mot termen informationssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträdesbegränsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddet bör, liksom för närvarande, förebygga att obehöriga får&lt;br&gt;tillträde till platser där de kan få tillgång till sådana uppgifter som&lt;br&gt;omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet eller där verksamhet&lt;br&gt;som har betydelse för rikets säkerhet bedrivs. Med en ny terminologi bör&lt;br&gt;sådana förebyggande åtgärder benämnas tillträdesbegränsning. I den&lt;br&gt;nuvarande regleringen kallas motsvarande åtgärder för tillträdesskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om tillträdesskydd i säkerhetsskyddsregleringen har ett&lt;br&gt;nära samband med bestämmelserna om tillträdesskydd i lagen (1990:217)&lt;br&gt;om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m., skyddslagen. Det är&lt;br&gt;i princip samma intressen som skall tillgodoses i den föreslagna säker-&lt;br&gt;hetsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § skyddslagen anges att om allmänhetens tillträde till eller rätt att&lt;br&gt;utnyttja en anläggning, ett område, ett fartyg eller ett luftfartyg behöver&lt;br&gt;begränsas för de ändamål som lagen skall tillgodose, får regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer besluta att anläggningen,&lt;br&gt;området, fartyget eller luftfartyget skall utgöra ett skyddsobjekt. Ett be-&lt;br&gt;slut om skyddsobjekt är inte alltid en förutsättning för att allmänhetens&lt;br&gt;tillträde till en viss plats skall få begränsas. Detta är dock förhållandet så-&lt;br&gt;vitt gäller sådana områden som allmänheten annars har en rätt att&lt;br&gt;uppehålla sig på. I sådana fall, där beslutet exempelvis rör ett område&lt;br&gt;som omfattas av allemansrätten, är beslutet om skyddsobjekt den rättsliga&lt;br&gt;grunden för tillträdesbegränsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa rättsverkningar utöver tillträdesförbudet följer av ett beslut om&lt;br&gt;skyddsobjekt. Den viktigaste är att straffansvar inträder för den som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om skyddsobjekt kan sammanfattningsvis sägas vara en&lt;br&gt;kvalificerad form av tillträdesbegränsning, som alltid medför vissa rätts-&lt;br&gt;verkningar men som bara i vissa fall är en förutsättning för tillträdesbe-&lt;br&gt;gränsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om tillträdesbegränsning i säkerhetsskyddsregleringen&lt;br&gt;fyller en annan funktion, nämligen att ålägga dem som omfattas av&lt;br&gt;reglerna att pröva i vilken utsträckning en tillträdesbegränsning är på-&lt;br&gt;kallad och att i förekommande fäll utforma begränsningen på ett till-&lt;br&gt;fredsställande sätt. Prövningen kan i och för sig utmynna i att man anser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den kvalificerade formen av begränsning påkallad. Myndigheten kan i Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;sådant fall ta initiativ till att området förklaras som skyddsobjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträdesbegränsningen kan utformas på olika sätt. I vissa fall räcker&lt;br&gt;det att tillträdesförbudet avser utomstående. I andra fall kan det behöva&lt;br&gt;omfatta även en del av den egna personalen. För särskilt känsliga delar&lt;br&gt;kan tillträdesrätten behöva begränsas till dem av de anställda som har ett&lt;br&gt;oundgängligt behov av att vistas i de aktuella utrymmena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet tillträdesbegränsning svarar bättre än tillträdesskydd mot den&lt;br&gt;faktiska innebörden av förfarandet. Fördelarna med en ny terminologi&lt;br&gt;måste anses väga tyngre än den nackdel som det eventuellt kan innebära&lt;br&gt;att ändring görs av ett invant begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med säkerhetsprövning avses en prövning av en persons pålitlighet från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt till förebyggande av att personer som inte är pålitliga&lt;br&gt;deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En säkerhetsprövning skall göras inte endast beträffande dem som skall&lt;br&gt;bli föremål för registerkontroll. En prövning skall göras avseende alla&lt;br&gt;som skall delta i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet även&lt;br&gt;utan att förutsättningarna för registerkontroll i övrigt är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att en person inte bedöms vara pålitlig från säker-&lt;br&gt;hetssynpunkt behöver i och för sig inte alltid utgöra ett negativt omdöme&lt;br&gt;om vederbörande. Det kan räcka att en person är särskilt sårbar i det att&lt;br&gt;han eller hon på grund av dubbla lojaliteter riskerar att hamna i en&lt;br&gt;intressekonflikt eller att utsättas för påtryckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att göra en säkerhetsprövning består i att göra en allsidig&lt;br&gt;bedömning av om en viss person bör anlitas för verksamhet som är av&lt;br&gt;betydelse från säkerhetssynpunkt. Genom referenser, merithandlingar och&lt;br&gt;annat skall tillräcklig information inhämtas. Vid prövningen bör man i&lt;br&gt;möjligaste mån skaffa sig en bild av personens allmänna livssituation och&lt;br&gt;levnadsbakgrund. I säkerhetsprövningen bör naturligtvis också ingå en&lt;br&gt;identitetskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket säkerhetsprövning får anses vara mer träffande än det nu an-&lt;br&gt;vända begreppet infiltrationsskydd. Det sistnämnda uttrycket kan föra&lt;br&gt;tankarna till agenter och andra personer som är utsända av främmande&lt;br&gt;makt för att infiltrera en viss verksamhet. Säkerhetsprövningens syfte är&lt;br&gt;vidare än så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § personalkontrollkungörelsen (1969:446) avser personalkontroll&lt;br&gt;inhämtande av upplysningar ur polisregister beträffande den som innehar&lt;br&gt;eller avses tillträda sådan tjänst hos myndighet som är av betydelse för&lt;br&gt;totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt. Kontrollen utgör således ett&lt;br&gt;inslag i det skydd som ännu kallas infiltrationsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalkontroll tillämpas inte endast vid statliga myndigheter, utan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även beträffande den som anställs av eller får uppdrag hos leverantör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med vilken myndighet ingår avtal, samt avseende den som anställs av Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;eller får uppdrag hos ett företag eller något annat enskilt organ med&lt;br&gt;funktion inom totalförsvaret, förutsatt att den som anställs eller upp-&lt;br&gt;dragstagaren kan få del av sådana känsliga uppgifter som nu redogjorts&lt;br&gt;för, och att arbetet därför är inplacerat i skyddsklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande åtgärder kommer att finnas kvar enligt förslaget till säker-&lt;br&gt;hetsskyddslag. Förutsättningarna för kontrollen föreslås dock ändras i&lt;br&gt;vissa delar. Åtgärderna bör med ett samlingsnamn benämnas register-&lt;br&gt;kontroll för att bättre återspegla vad som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontrollen behandlas ingående i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för ett effektivt säkerhetsskydd är god kunskap om&lt;br&gt;säkerhetsfrågor. I första hand gäller detta dem som direkt befattar sig&lt;br&gt;med de sekretessbelagda uppgifterna eller har sin arbetsplats förlagd på&lt;br&gt;ett känsligt område. Grundläggande kunskaper bör dock finnas hos&lt;br&gt;samtliga medarbetare på en arbetsplats som omlättas av säkerhetsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande uttrycket information bör ersättas av utbildning eftersom&lt;br&gt;det understryker kravet på att personalen har tillräckliga kunskaper om&lt;br&gt;säkerhetsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollens syfte är att utröna om bestämmelserna om säkerhetsskydd&lt;br&gt;efterlevs vid den egna myndigheten och att skyddsnivån är jämn och&lt;br&gt;tillräckligt hög.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 En reglering som gäller även kommuner, landsting och&lt;br&gt;kyrkliga kommuner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Säkerhetsskyddslagen skall gälla också för&lt;br&gt;kommuner, landsting och kyrkliga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag omfattade inte de kyrkliga kommunerna. I&lt;br&gt;övrigt stämmer det i sak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera instanser har i allt väsentligt tillstyrkt för-&lt;br&gt;slaget, däribland Säkerhetspolisen, Svenska Kommunförbundet, Nyköpings&lt;br&gt;kommun, Malmö kommun, Landstingsförbundet och Svenska Arbets-&lt;br&gt;givareföreningen. Övriga har lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Sedan den 1 juli 1995 gäller enligt 9 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1994:1720) om civilt försvar att även kommuner, landsting och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner skall se till att det inom deras verksamhetsområde finns ett&lt;br&gt;tillfredsställande säkerhetsskydd. Regeringen anförde i propositionen med&lt;br&gt;förslag till den lagen (prop. 1994/95:7) att kommunernas ökade ansvar&lt;br&gt;för det civila försvaret på lokal nivå med nödvändighet medför att den&lt;br&gt;mängd sekretesskänsliga uppgifter som man i kommunerna kommer att&lt;br&gt;hantera ökar markant. Kommunerna kommer själva att upprätta planer&lt;br&gt;som innehåller uppgifter som omfattas av sekretess. Kommunerna måste&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även få del av centralt och regionalt upprättade planer och analyser med Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;högt sekretessvärde, och kommunal personal kommer att delta i&lt;br&gt;utbildning som ger inblick i verksamheter och system som skyddas av&lt;br&gt;sekretess. Vad nu sagts gäller, anförde regeringen vidare, i de flesta&lt;br&gt;stycken i lika hög grad för landstingen, och i viss utsträckning för de&lt;br&gt;kyrkliga kommunerna. Det var därför påkallat att ålägga dessa att se till&lt;br&gt;att de har ett bra säkerhetsskydd. Vidare angavs det i propositionen att&lt;br&gt;bestämmelsen i lagen om civilt försvar förutsågs bli upphävd i samband&lt;br&gt;med ett ikraftträdande av en ny säkerhetsskyddslag som kunde förväntas&lt;br&gt;innehålla motsvarande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lade i propositionen till lagen om civilt försvar inte fram&lt;br&gt;något förslag till regler om personalkontroll, utan hänvisade till Säker-&lt;br&gt;hetsskyddsutredningens arbete. Regeringen framhöll emellertid i propo-&lt;br&gt;sitionen det angelägna i att en möjlighet skapas för kommuner och land-&lt;br&gt;sting att genomföra personalkontroll beträffande vissa känsliga be-&lt;br&gt;fattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den s.k. ansvarsprincipen är av&lt;br&gt;grundläggande betydelse för det civila försvaret. Principen innebär att&lt;br&gt;den som har ansvar för en verksamhet i fred också har ansvar för&lt;br&gt;verksamheten i krig, om den skall bedrivas då, liksom för att erfor-&lt;br&gt;derliga beredskapsåtgärder vidtas. Inom såväl kommunerna som lands-&lt;br&gt;tingen bedrivs en omfattande beredskapsplanläggning. Till grund för&lt;br&gt;planläggningen har kommunerna tillgång till den övergripande mål- och&lt;br&gt;riskanalys som Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap&lt;br&gt;utarbetat på regeringens uppdrag. Sådana analyser innehåller uppgifter&lt;br&gt;om för samhället vitala anläggningar, exempelvis flygfält, hamnar,&lt;br&gt;elproduktionsställen och teleanläggningar. En ny säkerhetsskyddslag,&lt;br&gt;innehållande bestämmelser om bl.a. registerkontroll, bör därför gälla&lt;br&gt;även för kommuner och landsting. På de skäl som anfördes i förarbetena&lt;br&gt;till den nya lagen om civilt försvar bör de kyrkliga kommunerna också&lt;br&gt;fortsättningsvis omfattas av bestämmelser om säkerhetsskydd. Något&lt;br&gt;behov av ett sådant särskilt kontrollförfarande som registerkontrollen&lt;br&gt;innebär kan dock inte anses föreligga. Bestämmelserna om register-&lt;br&gt;kontroll skall därför gälla endast för borgerliga kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Reglering av säkerhetsskydd i enskild verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Säkerhetsskyddslagen skall gälla även för&lt;br&gt;aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka det&lt;br&gt;allmänna utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Lagen skall&lt;br&gt;vidare gälla för enskilda som bedriver verksamhet av betydelse för&lt;br&gt;rikets säkerhet eller som särskilt behöver skyddas mot terrorism.&lt;br&gt;Vid upphandling gäller det säkerhetsskydd som följer av särskilt&lt;br&gt;avtal (säkerhetsskyddsavtal) mellan anbudsgivaren eller leveran-&lt;br&gt;tören och det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Säkerhetsskyddslagen skall gälla även för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag där det allmänna utövar ett bestämmande inflytande. För andra Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;företag gäller lagen när ett säkerhetsskyddsavtal har träffats mellan&lt;br&gt;företaget och det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Justitieombudsmannen (JO), Post- och telestyrel-&lt;br&gt;sen, Kommerskollegium, Riksrevisionsverket, Uppsala universitet, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen (SAF) och Regionåklagarmyndigheten i Väners-&lt;br&gt;borg är i viss mån kritiska mot den lösning utredningen har valt för att&lt;br&gt;binda företagen vid regleringen. Ungefär lika många instanser har i allt&lt;br&gt;väsentligt tillstyrkt förslaget. Övriga har lämnat det i huvudsak utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JO:s kritik går i huvudsak ut på att det inte är godtagbart från kon-&lt;br&gt;stitutionella utgångspunkter att genom ett civilrättsligt avtal göra en&lt;br&gt;offentligrättslig lag tillämplig på vissa rättssubjekt. Det ter sig enligt JO&lt;br&gt;naturligare att ta in hela regleringen av vad som skall gälla i avtalet. JO&lt;br&gt;anmärker att utredningens förslag inte ger svar på vad som händer med&lt;br&gt;företagets bundenhet av lagen om avtalet upphör att gälla. Enligt JO kan&lt;br&gt;sådana frågor lösas genom bestämmelser i avtalet. Regler om vilka&lt;br&gt;villkor avtalet i övrigt skall innehålla kan tas in i säkerhetsskyddslagen&lt;br&gt;och en kompletterande förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen och Uppsala universitet har i frågasatt om inte&lt;br&gt;en lösning med en direkt tillämpbar tvingande generell lagstiftning är att&lt;br&gt;föredra framför den avtalsmetod som Säkerhetsskyddsutredningen har&lt;br&gt;valt. Uppsala universtitet har framhållit att något egentligt förhandlings-&lt;br&gt;utrymme inte föreligger när det gäller säkerhetsskyddet hos de berörda&lt;br&gt;företagen, utan att avtalsfriheten framstår som skenbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF har förordat en lösning som innebär att gemensamma säker-&lt;br&gt;hetskrav med generell tillämpning fastställs. Enligt SAF har de säkerhets-&lt;br&gt;skyddsavtal som träffas mellan en upphandlande myndighet och ett före-&lt;br&gt;tag, trots att de formellt sett bygger på frivillighet, en tvingande karaktär.&lt;br&gt;Om myndighetens krav inte uppfylls av företaget kommer sannolikt inget&lt;br&gt;avtal till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionåklagarmyndigheten i Vänersborg har betecknat avtalsmetoden&lt;br&gt;som meningslös eftersom tvångsmedel saknas mot tredskande företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium och Riksrevisionsverket har framfört invändningar&lt;br&gt;mot det ansvar som Säkerhetsskyddsutredningens förslag innebär för den&lt;br&gt;myndighet som är funktionsansvarig enligt beredskapsförordningen&lt;br&gt;(1993:242).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Att verksamhet av betydelse för rikets säkerhet bedrivs i privaträttsliga&lt;br&gt;former är i och för sig inget nytt. Detta förekommer t.ex. när företag&lt;br&gt;till följd av statlig upphandling får utföra arbete som förutsätter tillgång&lt;br&gt;till sekretessbelagda uppgifter eller tillträde till sluma anläggningar.&lt;br&gt;Enligt 5 § tredje stycket i den nu gällande säkerhetsskyddsförordningen&lt;br&gt;skall en myndighet, som avser att begära in anbud eller träffa avtal om&lt;br&gt;upphandling som med hänsyn till rikets säkerhet skall hållas hemlig,&lt;br&gt;träffa skriftlig överenskommelse med leverantören om det säkerhetsskydd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som behövs i det enskilda fallet. Föreskrifter om personalkontroll i dessa Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;fall finns i 1 § tredje stycket personalkontrollkungörelsen. I paragrafens&lt;br&gt;fjärde stycke har tagits in en bestämmelse som avser den situationen att&lt;br&gt;någon är aktuell för anställning eller uppdrag hos ett företag eller annat&lt;br&gt;enskilt organ med funktion inom totalförsvaret, om det i verksamheten&lt;br&gt;förekommer uppgifter som är sekretessbelagda med hänsyn till rikets&lt;br&gt;säkerhet och en upphandlingssituation inte föreligger. Några andra&lt;br&gt;bestämmelser om säkerhetsskydd för privata rättssubjekt finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn har de senaste åren genomgått en snabb för-&lt;br&gt;vandling. För att öka konkurrensen och effektiviteten har såväl ägarför-&lt;br&gt;hållanden som produktionsformer ändrats. Verksamheter som tidigare har&lt;br&gt;bedrivits av myndigheter eller affärsverk eller av kommunal förvaltning&lt;br&gt;bedrivs i dag i allt större utsträckning i bolagsform. I många fall har det&lt;br&gt;allmänna behållit sitt inflytande över verksamheten genom ett offentligt&lt;br&gt;ägande av bolagen. Bolagiseringen har sedan i en del fall följts av en&lt;br&gt;privatisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elförsörjningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med bolagiseringen av Statens vattenfallsverk (Vattenfall)&lt;br&gt;överfördes verkets myndighetsuppgifter till Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket (NUTEK). Den del av Vattenfalls verksamhet som avsåg&lt;br&gt;distribution av elkraft på det s.k. storkraftnätet överfördes till det&lt;br&gt;nyinrättade affärsverket Svenska Kraftnät. Den operativa beredskaps-&lt;br&gt;planeringen överfördes till branschorganet Kraftsam under benämningen&lt;br&gt;Kraftsam Elberedskap. Detta organ har härefter omvandlats till ett&lt;br&gt;fristående bolag, Svensk Elberedskap AB. Bolaget ägs av Kraftverks-&lt;br&gt;föreningen, en ekonomisk förening vars medlemmar utgörs av elkraft-&lt;br&gt;producenterna. Vattenfall är en av dessa producenter. Vattenfall svarar&lt;br&gt;för 50 procent av elproduktionen i landet och har därmed också 50 pro-&lt;br&gt;cent av rösterna i Kraftverksföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sin bolagsordning skall Elberedskap leda och samordna bered-&lt;br&gt;skapsplanering, säkerhetstjänst och riskanalys inom svensk elförsöijning.&lt;br&gt;Bolaget har ett samarbetsavtal med NUTEK, men någon skyldighet att&lt;br&gt;svara för beredskapsplanering eller säkerhetsskydd följer inte av avtalet.&lt;br&gt;Beredskapsplaneringen sker i samverkan med sju regionala elområden.&lt;br&gt;Denna samverkan grundas på ett avtal mellan Elberedskap och ett&lt;br&gt;branschföretag i vaije region som har åtagit sig att organisera bered-&lt;br&gt;skapsplaneringen i respektive elområde. Genom avtalen åtar sig företagen&lt;br&gt;att följa Elberedskaps säkerhetsinstruktion. Instruktionen bygger på FA&lt;br&gt;SÄK, dvs. föreskrifter, anvisningar och allmänna råd som Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen har utfärdat gemensamt med Överbefälhavaren (nu Försvars-&lt;br&gt;makten). Instruktionen har upprättats av Elberedskap i samråd med&lt;br&gt;Säkerhetspolisen. Personalkontroll genomförs i dessa fall med biträde av&lt;br&gt;NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsplaneringen syftar till att trygga elförsörjningen i krig.&lt;br&gt;Regeringen uppdrog den 25 maj 1992 åt Ellagstiftningsutredningen (dir.&lt;br&gt;1993:93) att redovisa bl.a. riktlinjer för beredskapsverksamheten på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elområdet. Utredningen skall lämna förslag om gränsdragningen mellan Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;myndigheternas och andras ansvar för att säkerställa elförsöijningen vid&lt;br&gt;kriser och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio och television&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio AB regleras i radiolagen (1966:755) och i avtal&lt;br&gt;mellan bolagen och staten. Vaije bolag ägs av en stiftelse och stiftel-&lt;br&gt;sernas ledamöter utses av regeringen. I ett särskilt avtal mellan bolagen&lt;br&gt;och staten regleras förhållandena vid krig och krigsfara. Om Sverige&lt;br&gt;kommer i krig eller om det råder krigsfara och regeringen förordnar det,&lt;br&gt;skall Sveriges Radio och Sveriges Television bilda självständiga orga-&lt;br&gt;nisationer inom totalförsvaret och lyda direkt under regeringen. Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradios resurser tillförs då de två andra bolagen. I avtalet med&lt;br&gt;staten har bolagen åtagit sig att svara för beredskapsplaneringen för&lt;br&gt;verksamheten vid krig och krigsfara. Bolagen har vidare slutit avtal med&lt;br&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar om den verksamheten. Bolagen tilläm-&lt;br&gt;par i dag FA SAK på frivillig basis. Upphandling företas med biträde av&lt;br&gt;Försvarets materielverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio har i dag egen personalkontroll, en kontroll som utförs&lt;br&gt;också för Sveriges Televisions räkning. Det är endast personer i krigs-&lt;br&gt;organisationen som blir föremål för kontrollen, och bland dessa endast&lt;br&gt;de som får tillgång till hemlig information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-utsändning bedrivs av Teracom Svensk Rundradio AB.&lt;br&gt;Detta bolag ägs av staten. Dess verksamhet bedrevs tidigare inom Tele-&lt;br&gt;verket under namnet Televerket Radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett avtal med staten skall Teracom i krig eller krigsfara följa de&lt;br&gt;anvisningar som regeringen meddelar i fråga om totalförsvar och bered-&lt;br&gt;skapsplanläggning. Vidare skall bolaget i enlighet med anvisningar av&lt;br&gt;regeringen, och i samråd med vederbörande statliga myndigheter, utar-&lt;br&gt;beta erforderliga beredskapsplaner för verksamheten under krig och&lt;br&gt;krigsfara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teracom skall enligt avtalet jämställas med en myndighet vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av beredskapsförordningen. Bolaget har tolkat detta som att&lt;br&gt;säkerhetsskyddsförordningen och FA SÄK gäller för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal befattningar vid Teracom är placerade i skyddsklass. Bolaget&lt;br&gt;har emellertid ingen egen rätt till personalkontroll. Ärenden om personal-&lt;br&gt;kontroll handläggs för bolagets del vid Kulturdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillsatt en kommitté med uppdrag att göra översyn av&lt;br&gt;vad som bör gälla för radio och television vid krig och krigsfara (dir.&lt;br&gt;1994:55).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig telekommunikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § telelagen (1993:597), som trädde i kraft den 1 juli 1993, kan&lt;br&gt;tillstånd som krävs för att bedriva televerksamhet kombineras med&lt;br&gt;villkor. Ett sådant villkor kan vara en skyldighet för tillståndshavaren att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beakta totalförsvarets behov av telekommunikation vid höjd beredskap. Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerkets tidigare verksamhet har övertagits av ett antal bolag inom&lt;br&gt;Teliakoncemen. Telia AB utgör moderbolag i koncernen. Telias särskilda&lt;br&gt;åligganden regleras i ett avtal med staten från den 18 juni 1993. I avtalet&lt;br&gt;förbinder sig Telia, dock längst till dess frågan har reglerats genom till-&lt;br&gt;ståndsvillkor enligt telelagen, att upprätthålla ett säkerhetsskydd i verk-&lt;br&gt;samheten som motsvarar det säkerhetsskydd som Televerket upprätthöll&lt;br&gt;enligt säkerhetsskyddsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till bolagiseringen överfördes Televerkets myndighets-&lt;br&gt;funktioner på den nyinrättade myndigheten Telestyrelsen, i dag Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen. Telia har sedan den 7 januari 1994 genom ett beslut av&lt;br&gt;Telestyrelsen tillstånd att bedriva telefonitjänst i allmänt tillgängligt&lt;br&gt;telenät. Säkerhetsskyddet regleras emellertid alltjämt genom avtalet från&lt;br&gt;den 18 juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverkets tidigare verksamhet övertogs av Posten AB samtidigt som&lt;br&gt;postlagen (1993:1684) trädde i kraft, närmare bestämt den 1 mars 1994.&lt;br&gt;Postverksamheten är inte underkastad tillståndsplikt, men får bedrivas&lt;br&gt;först efter anmälan hos tillsynsmyndigheten. Posten är i dag det enda&lt;br&gt;rikstäckande postbefordringsföretaget på marknaden. Bolaget ägs av&lt;br&gt;staten. Postverkets myndighetsuppgifter överfördes vid bolagiseringen på&lt;br&gt;Telestyrelsen som därför fick sitt nya namn, Post- och telestyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I krig och liknande situationer får regeringen meddela de föreskrifter&lt;br&gt;som behövs med hänsyn till rikets försvar eller säkerheten i övrigt. Post-&lt;br&gt;och telestyrelsen får meddela föreskrifter om planering och andra&lt;br&gt;åtgärder som behövs i fredstid för att tillgodose totalförsvarets behov av&lt;br&gt;postkommunikationer. Några sådana föreskrifter har dock inte utfärdats.&lt;br&gt;Bolagets skyldighet att svara för beredskapsplanering och säkerhetsskydd&lt;br&gt;regleras för närvarande i avtal mellan staten och bolaget. Det nuvarande&lt;br&gt;avtalet gäller till och med den 31 december 1996. I avtalet åtar sig&lt;br&gt;Posten, på samma sätt som Telia, att upprätthålla ett säkerhetsskydd i&lt;br&gt;verksamheten som motsvarar det skydd som Postverket upprätthöll enligt&lt;br&gt;säkerhetsskyddsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De försvarshemliga uppgifter som hanteras inom Posten rör inte bara&lt;br&gt;Postens egen verksamhet. I krig skapas en särskild sorteringsorganisation&lt;br&gt;för fältpostadresserad post. För att kunna planera för verksamheten i krig&lt;br&gt;har Posten insyn i hur den militära verksamheten organiseras under krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan verksamhet av intresse från säkerhetssynpunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya kommunallagen (1991:900) har ökat kommunernas möjlighet att&lt;br&gt;själva bestämma sin organisation. Den nya ordningen innebär bl.a. att&lt;br&gt;kommunala organ skall inrikta sig på vad de vill ha producerat och&lt;br&gt;därefter upphandla tjänsten på marknaden bland konkurrerande pro-&lt;br&gt;ducenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen har vidare lett till en omfattande bolagisering av kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munal verksamhet. Bolagsformen anses ha flera fördelar. Beslutspro- Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;cessen blir enklare och interkommunal samverkan underlättas. Bolagi-&lt;br&gt;seringen har ibland inneburit att verksamheten fortfarande bedrivs av&lt;br&gt;kommunen under privaträttsliga former, i andra fall att verksamheten har&lt;br&gt;överlåtits till enskilda för fortsatt drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland landstingens uppgifter är det hälso- och sjukvården som har den&lt;br&gt;största betydelsen för totalförsvaret. Även om behovet av säkerhetsskydd&lt;br&gt;inte gör sig gällande på vårdområdet i lika hög grad som inom andra&lt;br&gt;delar av totalförsvaret, har uppgifter som rör beredskapsplanläggning av&lt;br&gt;hälso- och sjukvården i krig ett klart sekretessvärde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt vid utformningen av bestämmelser om säkerhetsskydd&lt;br&gt;bör vara att de intressen som lagstiftningen avses slå vakt om skall åt-&lt;br&gt;njuta samma skydd oavsett om verksamheten bedrivs av det allmänna&lt;br&gt;eller av enskilda. Det bör inte heller ha någon betydelse för skyddets om-&lt;br&gt;fattning om det allmänna driver verksamheten i traditionella myndighets-&lt;br&gt;eller förvaltningsformer eller om det sker genom egna bolag eller i annan&lt;br&gt;associationsrättslig form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka det&lt;br&gt;allmänna har ett rättsligt bestämmande inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddslagen och dess följdförfattningar bör bli direkt till-&lt;br&gt;lämpliga på företag över vilka det allmänna utövar ett rättsligt bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande. Detta skall anses vara fallet när staten, kommunerna,&lt;br&gt;landstingen eller de kyrkliga kommunerna ensamma eller tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening&lt;br&gt;med fler än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på&lt;br&gt;något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har rätt att utse eller avsätta fler än hälften av ledamöterna i styrel-&lt;br&gt;sen för ett aktiebolag, en förening eller en stiftelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 1 - 3 skall ett inflytande som utövas av en juri-&lt;br&gt;disk person över vilken staten, kommunen, landstinget eller den kyrkliga&lt;br&gt;kommunen bestämmer på det sätt som anges i de nämnda punkterna, an-&lt;br&gt;ses utövat av staten, kommunen, landstinget eller den kyrkliga kom-&lt;br&gt;munen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordalagen är hämtade från 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100).&lt;br&gt;Bestämmelsen i sekretesslagen gäller endast för kommuner och landsting.&lt;br&gt;Avgränsningsmetoden bör dock kunna användas även i övriga fall där det&lt;br&gt;allmänna utövar ett bestämmande inflytande över verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;i privaträttsliga former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att säkerhetsskyddslagen blir direkt tillämplig på de nämnda&lt;br&gt;företagen blir ledningen för dessa skyldig att överväga vilket säker-&lt;br&gt;hetsskydd verksamheten kräver med hänsyn till rikets säkerhet och för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att förebygga terroristdåd. Rätten att besluta om inplacering av olika&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställningar i säkerhetsklasser och om registerkontroll bör dock ligga på Prop.&lt;br&gt;myndigheter, kommuner och landsting. Även om säkerhetsskyddslagen&lt;br&gt;blir direkt tillämplig på verksamheten bör det allmänna ha kvar ett&lt;br&gt;övergripande myndighetsansvar för säkerhetsskyddet hos sina företag.&lt;br&gt;Detta behandlas vidare i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de nu nämnda företagen hör Posten, Telia, Sveriges Radio och&lt;br&gt;Sveriges Television. Även Apoteksbolaget AB, som från beredskaps-&lt;br&gt;synpunkt har ungefär samma ställning som Sveriges Radio, hör till denna&lt;br&gt;grupp av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda som bedriver verksamhet av betydelse för rikets säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller företag som, utan att det allmänna utövar ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande eller att en upphandlingssituation föreligger, bedriver verk-&lt;br&gt;samhet av betydelse för rikets säkerhet är det, med hänsyn till de väsent-&lt;br&gt;liga intressen som lagstiftningen avser att skydda, naturligt att överväga&lt;br&gt;införandet av direkt tillämpliga tvingande lagregler om säkerhetsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddsutredningen har emellertid stannat för en modell som&lt;br&gt;innebär att lagen blir tillämplig för dessa företag först efter det att ett&lt;br&gt;säkerhetsskyddsavtal har slutits mellan företaget och det allmänna. Om&lt;br&gt;lagen i stället är direkt tillämpbar på dessa företag tvingas de, enligt&lt;br&gt;utredningen, att själva avgöra om den verksamhet de bedriver är av&lt;br&gt;sådan betydelse för rikets säkerhet att lagen gäller för dem. Med hänsyn&lt;br&gt;till bestämmelsernas generella utformning skulle detta, enligt vad&lt;br&gt;utredningen vidare har anfört, inte vara helt enkelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Säkerhetsskyddsutredningens förslag är det den funktionsan-&lt;br&gt;svariga myndigheten enligt beredskapsförordningen (1993:242) som skall&lt;br&gt;företräda det allmänna vid framförhandlandet av säkerhetsskyddsavtalet.&lt;br&gt;Den funktionsansvariga myndigheten har i de fall som nu är aktuella&lt;br&gt;också ålagts ett tillsynsansvar. Utredningen har framhållit det nära&lt;br&gt;samband som råder mellan beredskapsplanläggning och säkerhetsskydd.&lt;br&gt;Medan beredskapsplanläggningen syftar till att få en viss verksamhet att&lt;br&gt;fungera i kris och krig kan säkerhetsskyddet enligt utredningen sägas&lt;br&gt;utgöra en metod för att skydda planläggningen och den tänkta verk-&lt;br&gt;samheten från skador och angrepp utifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den funktionsansvariga myndigheten har enligt beredskapsförordningen&lt;br&gt;ett långtgående ansvar för beredskapsplanläggning och verksamhet inom&lt;br&gt;respektive funktion. Enligt utredningen torde detta bidra till att det hos&lt;br&gt;myndigheten finns betydande insikter inte bara i den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs inom funktionen utan också om sårbarheten och de speciella&lt;br&gt;risker som kan föreligga för angrepp mot det aktuella området. Om en&lt;br&gt;funktionsansvarig myndighet finner att viss verksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;enskild har betydelse för rikets säkerhet får myndigheten, enligt&lt;br&gt;utredningen, ta initiativ till att träffa ett säkerhetsskyddsavtal med det&lt;br&gt;aktuella företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har redovisats i inledningsskedet av detta avsnitt har Säkerhets-&lt;br&gt;skyddsutredningens förslag mött en del kritik. JO har invänt att det inte&lt;br&gt;är godtagbart utifrån konstitutionella utgångspunkter att genom civil-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsliga avtal göra en offentligrättslig lagstiftning tillämplig på vissa Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;rättssubjekt. JO har vidare anfört att det ter sig naturligare att ta in hela&lt;br&gt;regleringen om vad som skall gälla i avtalet, och att särskilda regler om&lt;br&gt;avtalets utformning kan införas i säkerhetsskyddslagen och en komplet-&lt;br&gt;terande säkerhetsskyddsförordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen, Uppsala universitet, SAF och Regionåklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Vänersborg har haft invändningar mot att säkerhets-&lt;br&gt;skyddet för de aktuella företagen skall regleras genom avtal. Uppsala&lt;br&gt;universitet har anfört att det egentligen inte finns något förhandlingsut-&lt;br&gt;rymme för avtalens utformning och att avtalsfriheten därför framstår som&lt;br&gt;skenbar. SAF har framfört liknande invändningar. Regionåklagarmyndig-&lt;br&gt;heten i Vänersborg har betecknat avtalsmetoden som meningslös eftersom&lt;br&gt;tvångsmedel saknas mot tredskande företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invändningarna är berättigade. Det är svårt att överblicka vilka&lt;br&gt;konsekvenserna av utredningens förslag blir om ett företag som bedriver&lt;br&gt;verksamhet av betydelse för rikets säkerhet vägrar att sluta ett säker-&lt;br&gt;hetsskyddsavtal. Det är inte utrett att all sådan verksamhet ligger under&lt;br&gt;någon form av tillståndsplikt och att den naturliga konsekvensen därför&lt;br&gt;blir att ett tillstånd för verksamheten vägras eller att ett redan beviljat&lt;br&gt;tillstånd återkallas. Även om några sanktionsmöjligheter för närvarande&lt;br&gt;inte föreslås (avsnitt 7) ligger det ett särskilt värde i en direkt gällande&lt;br&gt;och tvingande lagstiftning. Vid sidan av upphandlingssituationema, som&lt;br&gt;beskrivs nedan, får man med en sådan lösning ett enhetligt system för&lt;br&gt;regleringen av säkerhetsskyddet hos företagen. Vid en sammantagen&lt;br&gt;bedömning kommer regeringen därför fram till slutsatsen att en direkt&lt;br&gt;tillämplig lag är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddsutredningens förslag förutsätter att den funktionsan-&lt;br&gt;svariga myndigheten tar ett initiativ till säkerhetsskyddsavtal när den&lt;br&gt;finner att ett företags verksamhet är av betydelse för rikets säkerhet.&lt;br&gt;Regeringen, som instämmer i vad utredningen har framfört om förut-&lt;br&gt;sättningarna för myndighetens medverkan, menar att rollen som initiativ-&lt;br&gt;tagare är viktig även om författningen görs direkt tillämplig. Myndig-&lt;br&gt;heten bör således i förekommande fall erinra företaget om att det om-&lt;br&gt;fattas av säkerhetsskyddsregleringen. Regeringens förslag innebär därmed&lt;br&gt;inte att den funktionsansvariga myndigheten får en tyngre börda än vad&lt;br&gt;utredningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på sådana företag som avses här är Svensk Elberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlingssituationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall där en myndighet avser att begära in anbud eller träffa avtal om&lt;br&gt;upphandling som med hänsyn till rikets säkerhet skall hållas hemlig, skall&lt;br&gt;myndigheten träffa skriftlig överenskommelse med anbudsgivaren eller&lt;br&gt;leverantören om det säkerhetsskydd som behövs i det särskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu beskrivna tekniken för reglering av säkerhetsskyddet vid statlig&lt;br&gt;upphandling har använts under en lång tid och fungerat väl. Till skillnad&lt;br&gt;från vad som gäller för enskilda som bedriver verksamhet av betydelse&lt;br&gt;för rikets säkerhet finns i dessa fall en tydlig negativ konsekvens för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget av att ett avtal inte träffas. Om anbudsgivaren eller leverantören Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;inte går med på de krav som ställs i säkerhetsskyddshänseenden, blir&lt;br&gt;upphandlingsaffaren inte av. Företaget har således ett intresse av att upp-&lt;br&gt;fylla säkerhetskraven. Någon ändring av vad som gäller för närvarande&lt;br&gt;föreslås därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall här betonas att förslaget inte innebär att säkerhetsskyddslagen&lt;br&gt;görs tillämplig genom säkerhetsskyddsavtalet. Vad som skall gälla&lt;br&gt;regleras i avtalet. Om lagen ändå är tillämplig på företaget, exempelvis&lt;br&gt;på grund av att det bedriver verksamhet av betydelse för rikets säkerhet,&lt;br&gt;kan åliggandena enligt lagen inte inskränkas genom avtalet. Det finns å&lt;br&gt;andra sidan i dessa situationer inget som hindrar att myndigheten träffar&lt;br&gt;ett säkerhetsskyddsavtal med anbudsgivaren eller leverantören för att&lt;br&gt;precisera skyddet till vad som erfordras för den aktuella upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Registerkontroll&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Övergång till ett system för säkerhetsklarering m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Huvuddragen i det nuvarande systemet skall&lt;br&gt;behållas. Benämningen skyddsklass skall ersättas av benämningen&lt;br&gt;säkerhetsklass. Klasserna skall knytas till anställningar i stället för&lt;br&gt;till tjänster. Med anställning skall jämställas annat deltagande i&lt;br&gt;säkerhetskänslig verksamhet. En ny kontroll skall inte alltid vara&lt;br&gt;nödvändig vid byte av anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i sak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statens invandrarverk har kritiserat förslaget.&lt;br&gt;Verket har anfört att säkerhetsprövningen i högre grad skall knytas till&lt;br&gt;person. Enligt verket arbetar man där ofta i arbetslag, vilket medför att&lt;br&gt;ett flertal personer med olika befattningar skall samarbeta över gränserna.&lt;br&gt;I verkets skiftande verksamhet med rådande ekonomisk åtstramning krävs&lt;br&gt;en hög flexibilitet beträffande resursanvändningen. Enligt verket är det&lt;br&gt;därför påkallat med en justering i anknytningsavseende från befattning till&lt;br&gt;person. Övriga instanser har tillstyrkt förslaget eller lämnat det i allt&lt;br&gt;väsentligt utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I Säkerhetsskyddsutredningens&lt;br&gt;uppdrag har ingått att göra jämförelser mellan det svenska systemet för&lt;br&gt;personalkontroll och de system som tillämpas i övriga Västeuropa. En&lt;br&gt;huvudfråga under arbetet med att få fram en ny gemensam reglering på&lt;br&gt;säkerhetsskyddsområdet har därvid varit huruvida ett kontrollsystem som&lt;br&gt;anknyter till olika tjänster skall behållas. Även om den sammantagna&lt;br&gt;bedömningen är att några grundläggande skillnader mellan den svenska&lt;br&gt;personalkontrollen och de utländska systemen inte föreligger, finns det&lt;br&gt;på en punkt en överensstämmelse mellan några av de utländska systemen&lt;br&gt;som skiljer dem från det svenska. Prövningen i dessa utländska system&lt;br&gt;mynnar ut i en bedömning som visar att personen i fråga har godkänts&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för hantering av sekretessbelagda uppgifter upp till en viss nivå. Ibland Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;manifesteras denna bedömning i utfärdandet av ett särskilt intyg om&lt;br&gt;verkställd säkerhetskontroll, på engelska kallat security clearance.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan kontroll skulle kunna tillämpas så att man t.ex. låter ett antal&lt;br&gt;olika personer genomgå kontroll och att man sedan, för det fäll det blir&lt;br&gt;aktuellt att tillsätta en känslig befattning, väljer någon ur den kretsen.&lt;br&gt;Systemet förefaller dock att vara möjligt endast i teorin. I praktiken&lt;br&gt;måste säkerhetsprövningen knytas till de krav som befattningen eller&lt;br&gt;verksamheten ställer i det särskilda fallet. Dessutom måste lämpligheten&lt;br&gt;avgöras utifrån även andra kriterier än resultatet av en registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i de utländska system som har granskats en koppling till&lt;br&gt;befattningen på det sättet att arbetsuppgiftens art i det konkreta fallet&lt;br&gt;bestämmer på vilken nivå säkerhetsklareringen skall ske och vilka krav&lt;br&gt;som skall ställas på klareringen. Även om det finns enstaka skäl som&lt;br&gt;talar för att överge kopplingen mellan registerkontrollen och de konkreta&lt;br&gt;arbetsuppgifterna bör således huvuddragen i det nuvarande systemet&lt;br&gt;behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skillnad i förhållande till det svenska systemet som utfärdandet av&lt;br&gt;ett skriftligt intyg innebär är visserligen av mer formell än saklig karak-&lt;br&gt;tär, men det skulle underlätta ett internationellt utbyte om en säkerhets-&lt;br&gt;prövning som innehåller en registerkontroll dokumenteras. På grundval&lt;br&gt;av en sådan dokumentation skulle sedan en säkerhetsklarering kunna&lt;br&gt;utfärdas, om en framställning om detta görs av annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddslagen föreslås innehålla en undantagsregel enligt vilken&lt;br&gt;det skall vara möjligt att efter framställan från annan stat göra register-&lt;br&gt;kontroll även i andra fall än då det krävs med hänsyn till svenska in-&lt;br&gt;tressen. Detta förslag behandlas vidare i avsnitt 6.14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen bör vidare innehålla en regel om att en registerkontroll får&lt;br&gt;underlåtas i sådana fall där den framstår som obehövlig mot bakgrund av&lt;br&gt;att vederbörande nyligen har genomgått en kontroll och där den nya&lt;br&gt;arbetsuppgiften inte kan anses ställa nya krav. Även i detta syfte är&lt;br&gt;någon form av dokumentation av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel om att kontrollen skall dokumenteras kan dock ha förord-&lt;br&gt;ningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom arbetsrätten på det offentliga området har lett till att&lt;br&gt;tjänstebegreppet har utmönstrats. Tjänstebegreppet bör därför inte&lt;br&gt;användas heller i detta sammanhang. Då emellertid registerkontrollen,&lt;br&gt;som nyss har redogjorts för, även fortsättningsvis bör ha en anknytning&lt;br&gt;till arbetsuppgifterna är det lämpligt att, såsom har gjorts i andra&lt;br&gt;sammanhang, byta ut begreppet tjänst mot anställning. Med anställning&lt;br&gt;bör jämställas annat deltagande såsom uppdrag, utbildning m.m. i&lt;br&gt;säkerhetskänslig verksamhet. Benämningen säkerhetsklass får anses vara&lt;br&gt;mer adekvat än begreppet skyddsklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Kriterierna för registerkontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Registerkontroll skall kunna göras inte endast&lt;br&gt;när det gäller skydd mot röjande av uppgifter som omfattas av&lt;br&gt;sekretess av hänsyn till Sveriges säkerhet utan också när det gäller&lt;br&gt;skyddet mot terrorism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i sak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat det i huvudsak utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För vilka skyddsintressen skall det göras kontroll ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÄPO-kommittén har i sitt slutbetänkande Säkerhetspolisens arbets-&lt;br&gt;metoder, personalkontroll och meddelarfrihet (SOU 1990:51) föreslagit&lt;br&gt;att personalkontroll skall få ske även för andra ändamål än i dag. Kom-&lt;br&gt;mittén har pekat på förekomsten av befattningshavare med arbetsuppgifter&lt;br&gt;som är känsliga från säkerhetssynpunkt, även om inte sekretessbelagda&lt;br&gt;uppgifter delges dem. Dit hör exempelvis flygplatspersonal. Kommittén&lt;br&gt;har framhållit att en utvidgning av personalkontrollen skulle ligga i linje&lt;br&gt;med de förpliktelser som Sverige har genom anslutandet till olika inter-&lt;br&gt;nationella konventioner om terrorism (bet. s. 232). Enligt SÄPO-kom-&lt;br&gt;mittén bör således även risken för terroristhandlingar och annan liknande&lt;br&gt;säkerhetshotande verksamhet utgöra grund för personalkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för Säkerhetsskyddsutredningens arbete har enligt&lt;br&gt;direktiven varit att överväga en utvidgning av personalkontrollsystemet&lt;br&gt;i överensstämmelse med SÄPO-kommitténs förslag. En utvidgning av&lt;br&gt;personalkontrollförfarandet till att omfatta också ett skydd mot terrorism&lt;br&gt;har därvid föreslagits. Regeringen anser liksom SÄPO-kommittén och&lt;br&gt;Säkerhetsskyddsutredningen att en sådan utvidgning är påkallad. Frågan&lt;br&gt;om behovet av registerkontroll i dessa fall behandlas vidare i avsnitt&lt;br&gt;6.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som förtjänar att ställas i detta sammanhang är&lt;br&gt;huruvida förfarandet med registerkontroll, inom ramen för säkerhets-&lt;br&gt;skyddssystemet, skall omfatta totalförsvarspliktiga som i fredstid anför-&lt;br&gt;tros vapen eller annan militär materiel som kan användas vid brottslig&lt;br&gt;verksamhet. Det måste anses mycket angeläget att från samhällets sida&lt;br&gt;i möjligaste mån förebygga att dokumenterat våldsbenägna personer får&lt;br&gt;tillgång till vapen som kan utnyttjas för allvarliga brott, eller att de får&lt;br&gt;en utbildning som kan användas för liknande syften. Denna angelägenhet&lt;br&gt;har emellertid mer karaktären av ett allmänt intresse av att förhindra&lt;br&gt;personer från att få anställningar eller motsvarande som de inte är&lt;br&gt;lämpade för. Problemet bör inte lösas inom ramen för det register-&lt;br&gt;kontrollförfarande som nu behandlas, utan genom ändringar i polis-&lt;br&gt;registerförfattningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka är riskfaktorerna ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att lämna en uttömmande uppräkning av de olika omständigheter som&lt;br&gt;kan vara av betydelse vid en prövning av någons pålitlighet från säker-&lt;br&gt;hetssynpunkt och att inbördes rangordna dessa efter betydelse, är inte&lt;br&gt;möjligt. Bland de omständigheter som kan ha betydelse bör emellertid&lt;br&gt;särskilt nämnas personliga förhållanden som kan utnyttjas i utpress-&lt;br&gt;ningssyfte, dålig ekonomi som kan fresta till brottsliga handlingar, redan&lt;br&gt;dokumenterad kriminalitet, samröre med kriminella kretsar, sådana&lt;br&gt;förbindelser med utländska medborgare och resor i utlandet som kan ha&lt;br&gt;resulterat i kontakter med främmande underrättelseorganisationer eller&lt;br&gt;förbindelser med utländska eller inhemska organisationer som bekänner&lt;br&gt;sig till våld och terrorism eller som på annat sätt hotar samhällsord-&lt;br&gt;ningen. Det bör betonas att det inte är självklart att faktorer av dessa slag&lt;br&gt;skall vara diskvalificerande i ett enskilt fall. Något fastställande av mer&lt;br&gt;allmänna normer för vad som bör accepteras eller inte är det således inte&lt;br&gt;frågan om. Det handlar endast om att ange några av kriterierna för be-&lt;br&gt;dömningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Anknytningen till anställning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.3.1 Klassningssystemet när det gäller tillgången till sekretessbe-&lt;br&gt;lagda uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Huvuddragen i den nuvarande klassindel-&lt;br&gt;ningen behålls. Klassernas numrering ändras från 1 A, 1 B och 2&lt;br&gt;till 1, 2 respektive 3. Grunden för placering i den lägsta klassen,&lt;br&gt;säkerhetsklass 3, ändras i syfte att minska antalet kontrollerade.&lt;br&gt;Även grunden för placering i säkerhetsklass 1 skall justeras något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i sak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har utöver den kritik som redovisats i avsnitt 6.1&lt;br&gt;och som har viss giltighet även i detta avsnitt lämnat förslaget utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Till skyddsklass 1 A räknas i dag tjänster som innebär att&lt;br&gt;befattningshavaren i stor omfattning får ta del av sådana sekretessbelagda&lt;br&gt;uppgifter av synnerlig betydelse för rikets säkerhet som berör en större&lt;br&gt;eller särskilt väsentlig del av totalförsvaret. Skyddsklass 1 B omfattar&lt;br&gt;tjänster där befattningshavaren annars i en omfattning som inte är obe-&lt;br&gt;tydlig får del av sekretessbelagda uppgifter av synnerlig betydelse för&lt;br&gt;rikets säkerhet. Till den lägsta klassen, skyddsklass 2, hör tjänster där&lt;br&gt;befattningshavaren antingen i obetydlig omfattning får del av sekretessbe-&lt;br&gt;lagda uppgifter av synnerlig betydelse för rikets säkerhet eller i en om-&lt;br&gt;fattning som inte är ringa får del av andra sekretessbelagda uppgifter av&lt;br&gt;betydelse för rikets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en enkät som SÄPO-kommittén gjorde under våren 1989 fanns&lt;br&gt;det ca 1 000 tjänster i skyddsklass 1 A, ca 10 000 i skyddsklass 1 B&lt;br&gt;och ca 400 000 i skyddsklass 2. Av tjänsterna i klass 2 var den helt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övervägande delen hänförliga till försvaret och krigsplaceringen av Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;värnpliktiga. I dessa siffror ingick sålunda även med tjänster jämställda&lt;br&gt;uppdrag. När det gäller antalet skyddsklassade tjänster torde inte några&lt;br&gt;mer betydande förändringar ha skett sedan SÄPO-kommitténs arbete&lt;br&gt;avslutades. Under år 1991 gjordes drygt 87 000 personalkontroller, varav&lt;br&gt;ca 480 gällde klass 1 A, 6 700 klass 1 B och 80 500 klass 2. Verksam-&lt;br&gt;hetsåret 1992/93 gjordes betydligt fler kontroller. Ökningen skall enligt&lt;br&gt;uppgift ha berott på genomförda omläggningar av försvarets datasystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under verksamhetsperioden 1993/94 gjordes 133 429 kontroller, varav&lt;br&gt;924 avseende personer i skyddsklass 1 A, 6 026 personer i skyddsklass&lt;br&gt;1 B och 126 479 personer i skyddsklass 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En huvudfråga under arbetet med en&lt;br&gt;ny reglering av säkerhetsskyddet har, som nämnts i avsnitt 6.1, varit&lt;br&gt;huruvida ett system som anknyter till olika tjänster skall behållas eller om&lt;br&gt;kontrollen i stället skall anknyta till person. Enligt vad som har framförts&lt;br&gt;där bör huvuddragen i det nuvarande systemet behållas. Som redovisas&lt;br&gt;närmare nedan kan dock grunden för placering i den lägsta säkerhetsklas-&lt;br&gt;sen göras något snävare för att åstadkomma ett lägre antal kontroller.&lt;br&gt;Även den högsta klassen, säkerhetsklass 1, kan behöva en mindre&lt;br&gt;justering. Några mer ingripande förändringar bör dock inte genomföras.&lt;br&gt;För enkelhetens skull föreslås att de olika klasserna 1 A, 1 B och 2&lt;br&gt;tilldelas nummer 1, 2 respektive 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att få ned det stora antal kontroller som i dag&lt;br&gt;genomförs, framför allt när det gäller den kategori som för närvarande&lt;br&gt;motsvaras av skyddsklass 2. Det förhållandet att även anställda inom&lt;br&gt;kommuner och landsäng samt riksdagen och dess myndigheter föreslås&lt;br&gt;omfettas av de nya kontrollreglerna understryker detta behov. Precise-&lt;br&gt;ringen av vilka anställningar som skall ingå i den föreslagna säker-&lt;br&gt;hetsklass 3 bör därför göras snävare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen bör bl.a. ta sikte på vilka följder ett eventuellt röjande av&lt;br&gt;de sekretessbelagda uppgifterna får för rikets säkerhet i det konkreta&lt;br&gt;fallet. Självfallet är detta en svår uppgift, varför alltför stora krav på&lt;br&gt;konkretion inte kan ställas. I säkerhetsklass 3 bör i fortsättningen de&lt;br&gt;anställningar placeras där befattningshavaren får del av sekretessbelagda&lt;br&gt;uppgifter av betydelse för rikets säkerhet, om ett röjande av de sekretess-&lt;br&gt;belagda uppgifterna kan antas medföra men för rikets säkerhet som inte&lt;br&gt;endast är ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis tänkbart att effekterna av en sådan precisering blir&lt;br&gt;begränsade, särskilt eftersom redan det förhållandet att uppgifterna är&lt;br&gt;sekretessbelagda innebär att man har gjort bedömningen att det finns risk&lt;br&gt;för skada om de röjs för obehöriga. Förslaget innebär emellertid ett krav&lt;br&gt;på att skadan måste vara av en viss storlek. Vidare leder en ny lydelse&lt;br&gt;av grunden till att myndigheterna tvingas att på nytt och utifrån något&lt;br&gt;ändrade förutsättningar göra en prövning av behovet av placering i&lt;br&gt;säkerhetsklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de högre säkerhetsklasserna får det antas att det alltid&lt;br&gt;föreligger en risk för betydande skada om sekretessbelagda uppgifter röjs&lt;br&gt;för obehöriga, eftersom de tar sikte på uppgifter av synnerlig betydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för rikets säkerhet. Något motsvarande skaderekvisit är därför inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påkallat för dessa. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande ordningen gäller klass 1 A uppgifter av synnerlig&lt;br&gt;betydelse för rikets säkerhet som berör en större eller särskilt väsentlig&lt;br&gt;del av totalförsvaret. Skäl saknas att ha kvar formuleringen som hänvisar&lt;br&gt;till totalförsvaret. Till denna klass bör hänföras samtliga anställningar&lt;br&gt;som innebär att den som anlitas i stor omfattning får del av sekretessbe-&lt;br&gt;lagda uppgifter av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.2 Registerkontroll till skydd mot terrorism&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sådan kontroll som behövs för att förebygga&lt;br&gt;terrorism och som inte skall följa redan av att en anställning är&lt;br&gt;placerad i säkerhetsklass, skall få göras endast om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl. Denna prövning skall, utom såvitt avser riksdagen och&lt;br&gt;dess myndigheter, göras av regeringen. Någon indelning i olika&lt;br&gt;säkerhetsklasser skall inte göras när det gäller de personkategorier&lt;br&gt;som kontrolleras på grund av risken för terrorism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens i sak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Telia AB och Säkerhetspolisen (SÄPO) har anfört&lt;br&gt;att registerkontroll till skydd mot terrorism bör hänföras till en egen&lt;br&gt;säkerhetsklass. I övrigt har förslaget tillstyrkts eller lämnats i huvudsak&lt;br&gt;utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En möjlighet till registerkontroll skall&lt;br&gt;tillämpas med återhållsamhet. För detta talar främst hänsynen till den&lt;br&gt;personliga integriteten men också praktiska skäl. När det gäller tillgången&lt;br&gt;till hemliga uppgifter föreligger inga större svårigheter att avgränsa vare&lt;br&gt;sig arten av information eller personkretsen. Utvidgningen av säkerhets-&lt;br&gt;skyddet och registerkontrollen till ett skydd mot terrorism för däremot&lt;br&gt;med sig besvärliga gränsdragningsproblem. Den innebär samtidigt en risk&lt;br&gt;för en betydande ökning av antalet registerkontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÄPO-kommittén har föreslagit (SOU 1990:51) att en indelning i olika&lt;br&gt;klasser skall ske också när det gäller registerkontroll till skydd mot&lt;br&gt;terrorism. Utan att ange några mer bestämda förslag till indelning har&lt;br&gt;kommittén föreslagit vissa riktlinjer för hur avgränsningen bör göras (a.a.&lt;br&gt;s. 315 f). Säkerhetsskyddsutredningen har haft som en av sina huvudupp-&lt;br&gt;gifter att avgränsa den personkrets som skall kunna kontrolleras av annan&lt;br&gt;anledning än tillgången till hemlig information. De av SÄPO-kommittén&lt;br&gt;föreslagna riktlinjerna, vilka inte närmare kommer att redovisas här,&lt;br&gt;visar på svårigheterna med att avseende skyddet mot terrorism göra en&lt;br&gt;motsvarande avgränsning som den i frågan om kontroll på grund av&lt;br&gt;tillgången till hemlig information. Till avgränsningssvårighetema kommer&lt;br&gt;att omständigheter av betydelse för bedömningen av risken för att en&lt;br&gt;person skulle komma att göra sig skyldig till terroristhandlingar sannolikt&lt;br&gt;skiljer sig något från faktorer som kan vara av vikt vid bedömningen av&lt;br&gt;om en person kan komma att röja hemlig information av betydelse för&lt;br&gt;rikets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad man vill stoppa är presumtiva terrorister. Dokumenterad vålds- Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;kriminalitet eller samröre med terroristorganistationer är troligen&lt;br&gt;viktigare bedömningsgrunder än ekonomiska trassligheter och eventuella&lt;br&gt;missbruksproblem som inte återspeglas i kriminalregistret. Faktorer av&lt;br&gt;det senare slaget har däremot erfarenhetsmässigt visat sig kunna vara&lt;br&gt;betydelsefulla för t.ex. personers villighet att låta sig värvas av främman-&lt;br&gt;de länders underrättelseorganisationer. Registerslagningens omfattning&lt;br&gt;när det gäller skyddet mot terrorism kommenteras vidare i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de länder där en registerkontroll genomförs till skydd mot terrorism&lt;br&gt;och vars system Säkerhetsskyddsutredningen har studerat, görs kontrollen&lt;br&gt;vanligen utanför den egentliga personalkontrollens ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda bör den nuvarande inriktningen av&lt;br&gt;registerkontrollen behållas i framtiden. Som huvudregel bör således&lt;br&gt;registerkontroll endast få ske i fråga om personer som på grund av sina&lt;br&gt;arbetsuppgifter har tillgång till hemliga uppgifter av betydelse för rikets&lt;br&gt;säkerhet. Säkerhetsklassningen bör vara förbehållen dessa grupper.&lt;br&gt;Registerkontrollen avseende terroristskyddet, som alltså föreslås bli&lt;br&gt;utförd endast när det finns särskilda skäl, bör ske under särskilda former&lt;br&gt;och vara inriktad på omständigheter som har särskild betydelse för&lt;br&gt;bedömningen av risker för terroristaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenhetsmässigt har riskerna för terroristaktioner varit stora vid&lt;br&gt;flygplatser. För dessa gäller lagen (1970:926) om särskild kontroll på&lt;br&gt;flygplats. Enligt lagen får vissa särskilda kontrollåtgärder vidtas på flyg-&lt;br&gt;plats till förekommande av brott som utgör en allvarlig fara för säkerhe-&lt;br&gt;ten vid luftfart (1 §). För att söka efter vapen eller andra föremål som är&lt;br&gt;ägnade att komma till användning vid brott mot luftsäkerheten får väskor&lt;br&gt;och andra slutna förvaringsställen inom flygplatsens område undersökas.&lt;br&gt;Vidare får flygpassagerare och andra personer som uppehåller sig inom&lt;br&gt;området kroppsvisiteras (3 §). Det framstår som en brist att registerkon-&lt;br&gt;troll av de anställda inte är tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet mot terroristhandlingar bör emellertid inte begränsas till&lt;br&gt;flygplatser. I lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anlägg-&lt;br&gt;ningar m.m. (skyddslagen) finns bestämmelser om åtgärder till skydd mot&lt;br&gt;sabotage, terrorism, spioneri och andra fåll av röjande av hemliga&lt;br&gt;uppgifter inom totalförsvaret. Om allmänhetens tillträde till eller rätt att&lt;br&gt;utnyttja en anläggning, ett område, ett fartyg eller ett luftfartyg behöver&lt;br&gt;begränsas för något av dessa ändamål, får bestämmas att anläggningen,&lt;br&gt;området, fartyget eller luftfartyget skall utgöra skyddsobjekt (3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att kunna förordna att personal vid anläggningar som utgör&lt;br&gt;skyddsobjekt enligt skyddslagen och vid flygplatser får underkastas&lt;br&gt;registerkontroll kan man på ett relativt tydligt sätt åstadkomma en&lt;br&gt;begränsning som medför att registerkontroll bara får ske beträffande&lt;br&gt;personal med arbetsuppgifter som har särskild betydelse från säkerhets-&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan diskuteras om det inte är tillräckligt att låta skyddslagen ensam&lt;br&gt;utgöra avgränsningen. Att flygplatserna omfattas är emellertid av så stor&lt;br&gt;vikt att denna avgränsning inte bör få bero på om de även i framtiden&lt;br&gt;kommer att omfattas av beslut enligt skyddslagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om kontroll av personalen vid flygplatser och skyddsobjekt i dag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framstår som mest angelägen, bör det finnas en möjlighet att på kort tid Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;utsträcka omfattningen av denna kontroll. Den militära hotbilden kan&lt;br&gt;förändras och målen för terroristaktioner kan bli andra än de är för&lt;br&gt;närvarande. Vi föreslår därför att det i lagen anges att registerkontroll till&lt;br&gt;skydd mot terrorism får ske om det finns särskilda skäl, medan be-&lt;br&gt;stämmelser om när särskilda skäl skall anses föreligga kan ha formen av&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter. Genom angivandet av att det krävs särskilda skäl&lt;br&gt;kommer kravet på en restriktiv tillämpning till uttryck i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Registerslagningens omfattning när det gäller till-&lt;br&gt;gången till sekretessbelagda uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.4.1 Uppgifter från Säkerhetspolisens register (SÄPO-registret)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppgifter från SÄPO-registret skall kunna&lt;br&gt;lämnas ut vid registerkontroll i alla säkerhetsklasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i sak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det i allt väs-&lt;br&gt;entligt utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: SÄPO-registret är ett register som är&lt;br&gt;avsett för den särskilda polisverksamheten för hindrande och uppdagande&lt;br&gt;av brott mot rikets säkerhet m.m. Registret har det dubbla ändamålet att&lt;br&gt;tjäna som spaningsregister för Säkerhetspolisens verksamhet och att vara&lt;br&gt;underlag för det som i dag heter personalkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 3 § regeringsformen får anteckningar om en medborgare&lt;br&gt;i ett allmänt register inte grundas enbart på hans politiska åskådning, om&lt;br&gt;han inte har gett sitt samtycke till att anteckning sker. I enlighet med&lt;br&gt;detta förbud mot politisk åsiktsregistrering föreskrivs i 2 § andra stycket&lt;br&gt;personalkontrollkungörelsen (1969:446) att anteckning i SÄPO-registret&lt;br&gt;inte får ske enbart av det skälet att någon genom tillhörighet till orga-&lt;br&gt;nisation eller på något annat sätt gett uttryck för en viss politisk upp-&lt;br&gt;fattning. Bestämmelsen har kompletterats med öppna och hemliga före-&lt;br&gt;skrifter av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de öppna föreskrifterna skall anteckning ske i SÄPO-registret av&lt;br&gt;uppgifter om medlemmar eller sympatisörer i organisationer och grupper&lt;br&gt;som kan befaras här i riket eller i andra stater bedriva eller ha bedrivit&lt;br&gt;politisk omstörtningsverksamhet, vari ingår utnyttjande av våld, hot eller&lt;br&gt;tvång. Till dessa grupper hör bl.a. terroristorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart en uppgift om att någon tillhör en organisation som i sitt&lt;br&gt;program har angett att den skall verka för att omvandla samhället med&lt;br&gt;våld är dock inte tillräcklig för registrering. Anteckning får bara ske om&lt;br&gt;någon medlem eller sympatisör genom sina åtgärder har gett anledning&lt;br&gt;till misstanke om att han kan vara beredd att delta i verksamhet som&lt;br&gt;innebär fara för rikets yttre säkerhet eller som syftar till att med våld&lt;br&gt;förändra det demokratiska statsskicket. I de hemliga föreskrifterna ges&lt;br&gt;mer preciserade anvisningar för i vilka fall registrering får ske av med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lemmar och sympatisörer som hör till den sistnämnda kategorin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att SÄPO-registret, även om det har också andra&lt;br&gt;ändamål än att tjäna som underlag för den nuvarande personalkontrollen,&lt;br&gt;innehåller uppgifter som i hög grad är relevanta för den säkerhets-&lt;br&gt;prövning som är kontrollens syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När prövningen avser någon av de från säkerhetssynpunkt känsligaste&lt;br&gt;befattningarna, dvs. i föreslagna säkerhetsklasserna 1 och 2, bör upp-&lt;br&gt;gifter kunna lämnas ut från SÄPO-registret i samma utsträckning som för&lt;br&gt;närvarande, nämligen om det framstår som antagligt att uppgifterna har&lt;br&gt;relevans för säkerhetsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÄPO-kommittén har föreslagit (SOU 1990:51) att uppgifter från&lt;br&gt;SÄPO-registret inte skall få läggas till grund för bedömning i andra fall&lt;br&gt;än de som gäller befattningar i dagens skyddsklass 1 A och 1 B. Mot&lt;br&gt;förslaget har under remissbehandlingen invänts att detta i praktiken skulle&lt;br&gt;innebära att uppgifter om samröre med utländska underrättelseorga-&lt;br&gt;nisationer eller med kända terrorister i vissa fall inte skulle kunna lämnas&lt;br&gt;ut vid en säkerhetsprövning. Till de nämnda fallen kan fogas register-&lt;br&gt;uppgifter om eventuella kontakter med politiska extremistorganisationer.&lt;br&gt;Även om uppgifter i SÄPO-registret kan vara av särskilt integritetskäns-&lt;br&gt;lig art, bör därför någon inskränkning på det sätt som SÄPO-kommittén&lt;br&gt;har föreslagit inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.2 Andra polisregisteruppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Inga begränsningar föreslås i de båda högsta&lt;br&gt;klasserna, dvs. säkerhetsklass 1 och 2. I fråga om säkerhetsklass 3&lt;br&gt;skall uppgifter kunna lämnas ut från person- och belastnings-&lt;br&gt;registret (PBR). Med stöd av en undantagsregel skall regeringen i&lt;br&gt;enskilda fall, om det finns synnerliga skäl, kunna besluta att även&lt;br&gt;andra uppgifter får lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i sak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det i allt&lt;br&gt;väsentligt utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid den nu förekommande personalkontrollen sker sökning, förutom i&lt;br&gt;SÄPO-registret, också i person- och belastningsregistret (PBR). PBR&lt;br&gt;innehåller uppgifter om ådömda påföljder och om att någon är skäligen&lt;br&gt;misstänkt för brott. Vid personalkontroll rörande befattningar i de&lt;br&gt;nuvarande skyddsklassema 1 A och 1 B får alla tillgängliga uppgifter&lt;br&gt;som anses relevanta lämnas ut från PBR och övriga polisregister. Till de&lt;br&gt;övriga polisregistren hör olika spaningsregister. I skyddsklass 2 gäller&lt;br&gt;vissa begränsningar som gör att inte alla uppgifter som har relevans får&lt;br&gt;lämnas ut. Enligt den nu gällande personalkontrollkungörelsen får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen (RPS) beträffande den som innehar eller avses tillträda Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;en tjänst i den lägsta skyddsklassen lämna ut uppgifter ur polisregister&lt;br&gt;om att den kontrollerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dömts eller är misstänkt för brott som avses i 1 § lagen (1952:98)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål eller annars&lt;br&gt;för brott som avses i 3, 4 eller 6 kap., 8 kap. 5 eller 6 §, 12 kap. 1 eller&lt;br&gt;3 §, 13 kap. eller 16 kap. 1 - 6 §§ brottsbalken eller 1 eller 3 § narko-&lt;br&gt;tikastrafflagen (1968:64),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annars dömts eller är misstänkt för sådan handling eller försök eller&lt;br&gt;förberedelse därtill som innefattar brott mot rikets säkerhet eller som&lt;br&gt;syftar till och är ägnad att med våld förändra det demokratiska stats-&lt;br&gt;skicket eller påverka rikets ställning som oberoende stat, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. genom sin verksamhet eller annars kan befaras vara beredd att&lt;br&gt;deltaga i sådan handling som avses under 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en sådan tjänst som nyss har redogjorts för förenad med be-&lt;br&gt;vakningsuppgift, chefsskap för förråd eller kassaförvaltning eller ansvar&lt;br&gt;för penningmedel, får RPS därutöver på framställan lämna ut uppgift ur&lt;br&gt;polisregister om att den som innehar eller avses tillträda tjänsten under&lt;br&gt;de närmaste tio åren har dömts för brott som avses i 8 - 11 eller&lt;br&gt;14 kap., 16 kap. 17 §, 17, 18 eller 20 - 22 kap. brottsbalken, 3 § lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling, 4 a § lagen (1951:649) om&lt;br&gt;straff för vissa trafikbrott, 1 eller 3 § narkotikastrafflagen (1968:64))&lt;br&gt;eller 10 kap. 2 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsklass 1 och 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De befattningar som kommer att höra till de nu föreslagna två högsta&lt;br&gt;klasserna, säkerhetsklasserna 1 och 2, är av så säkerhetskänslig art att&lt;br&gt;alla tillgängliga uppgifter i polisregistren bör få lämnas ut. I likhet med&lt;br&gt;vad som i praktiken gäller i dag kommer dock endast uppgifter som&lt;br&gt;bedöms vara relevanta att få lämnas ut. Närmare kommentarer om detta&lt;br&gt;krav lämnas i avsnitt 6.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsklass 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste alltid tillmätas en viss betydelse från säkerhetssynpunkt att en&lt;br&gt;person som skall anförtros hemliga uppgifter har gjort sig skyldig till&lt;br&gt;kriminalitet av mer allmänt och inte alltför bagatellartat slag. I avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 har föreslagits att uppgifter i SÄPO-registret skall få lämnas ut&lt;br&gt;avseende alla säkerhetsklasserna. Möjligheten att inhämta polisregister-&lt;br&gt;uppgifter när det gäller anställningar i den lägsta säkerhetsklassen bör nu&lt;br&gt;ändras på så att även alla nödvändiga uppgifter i PBR omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet bör vidare öppnas för att i särskilda undantagsfall lämna&lt;br&gt;ut uppgifter i större utsträckning än som har sagts i det föregående. Det&lt;br&gt;kan inte anses ligga i linje med registerkontrollens syfte att man av&lt;br&gt;formella skäl är förhindrad att lämna ut en uppgift som uppenbarligen har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relevans i ett enskilt kontrollärende. En sådan regel medför när det gäller Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;de kontrollerade att andra polisregister än SÄPO-registret och PBR kan&lt;br&gt;användas. Vad den innebär för anhöriga till den kontrollerade och för&lt;br&gt;dem som kontrolleras på grund av risken för terrorism berörs i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.4 respektive 6.5. Undantagsregeln bör förenas med ett krav på stor&lt;br&gt;restriktivitet vid dess tillämpning. Ett villkor bör därför vara att det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl för att låta registerkontrollen omfatta även andra upp-&lt;br&gt;gifter. Någon möjlighet att utfärda undantagsregler av generell karaktär&lt;br&gt;skall inte finnas. I stället bör regeringen i vaije enskilt fall med prövning&lt;br&gt;av samtliga därvid föreliggande omständigheter kunna bestämma om en&lt;br&gt;utvidgad rätt till uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.3 Särskild personutredning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En särskild personutredning skall genomföras&lt;br&gt;i de två högsta säkerhetsklasserna. Utredningen skall omfatta en&lt;br&gt;undersökning av den kontrollerades ekonomiska förhållanden.&lt;br&gt;Personliga förhållanden i övrigt skall utredas i den omfattning som&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i sak överens med regeringens&lt;br&gt;Remissinstanserna har inte haft någon erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredning om ekonomiska förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § personalkontrollkungörelsen skall vid kontroll avseende den nu&lt;br&gt;befintliga skyddsklass 1 A en särskild personutredning företas, om detta&lt;br&gt;inte är obehövligt med hänsyn till omständigheterna. De uppgifter som&lt;br&gt;kommer fram vid en sådan utredning skall tillföras Säkerhetspolisens&lt;br&gt;register (SÄPO-registret). Inom ramen för personutredningen görs för&lt;br&gt;närvarande en viss undersökning av den kontrollerades ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att kontrollen inte blir schablonmässig. Den bör inriktas&lt;br&gt;på alla omständigheter som i det särskilda fallet är av vikt vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av en persons pålitlighet från säkerhetssynpunkt. Med hänsyn till&lt;br&gt;den betydelse som de ekonomiska faktorerna erfarenhetsmässig har bör&lt;br&gt;en utredning om ekonomiska förhållanden göras i större utsträckning än&lt;br&gt;för närvarande. Av resursskäl framstår det dock som nödvändigt att&lt;br&gt;begränsa en sådan undersökning till de fall där det är särskilt viktigt. En&lt;br&gt;utredning om ekonomiska förhållanden bör vara ett obligatoriskt inslag&lt;br&gt;endast när det gäller de känsligaste befattningarna, närmare bestämt&lt;br&gt;säkerhetsklasserna 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en särskild personutredning skall få göras krävs att den som&lt;br&gt;avses har gett sitt samtycke. Frågan om samtycke kommenteras närmare&lt;br&gt;i avsnitt 6.6. Om samtycke föreligger bör det inte finnas några hinder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot att man företar en så omfattande utredning som anses motiverat. Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand bör ansvaret för den ekonomiska utredningen ligga hos&lt;br&gt;den som har beslutat om registerkontroll. Närmare bestämmelser om&lt;br&gt;vilket organ som skall utföra den särskilda personutredningen och om&lt;br&gt;formerna för utredningens genomförande kan meddelas genom tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § tredje stycket personalkontrollkungörelsen skall uppgifter&lt;br&gt;som har kommit fram vid en personutredning föras in i SÄPO-registret.&lt;br&gt;En motsvarande bestämmelse torde inte behövas i framtiden. Förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att de uppgifter som har kommit fram skall antecknas i&lt;br&gt;SÄPO-registret bör i stället vara de samma som för anteckning i SÄPO-&lt;br&gt;registret över huvud taget. Att uppgifterna ändå kan omfattas av sekretess&lt;br&gt;följer av 9 kap. 17 § första stycket 2 sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning om personliga förhållanden i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande ordningen gör Säkerhetspolisen inom ramen för den&lt;br&gt;särskilda personutredning som avser skyddsklass 1 A en viss utredning&lt;br&gt;av även andra personliga förhållanden än de ekonomiska. Den kontrollen&lt;br&gt;omfattar normalt en kontroll av uppgivna personliga data, en slagning i&lt;br&gt;körkortsregistret för en kontroll av om vederbörande har blivit omhän-&lt;br&gt;dertagen enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade per-&lt;br&gt;soner m.m. samt, om det finns anledning till det, samtal med referenter.&lt;br&gt;En utredning om någons personliga förhållanden i denna omfattning är&lt;br&gt;särskilt integritetskänslig och bör bara komma i fråga i de fall där det&lt;br&gt;framstår som absolut nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om vilket organ som skall utföra den särskilda&lt;br&gt;personutredningen och om formerna för utredningens genomförande kan,&lt;br&gt;som har anförts tidigare, meddelas genom tillämpningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller införande i SÄPO-registret av de uppgifter som fram-&lt;br&gt;kommit vid utredningen och frågan om sekretess för uppgifterna hän-&lt;br&gt;visas till vad som har sagts om de ekonomiska förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.4 Kontroll av anhöriga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid registerkontroll som avser säkerhetsklas-&lt;br&gt;serna 1 och 2 skall uppgifter i polisregister om den kontrollerades&lt;br&gt;make eller sambo kunna lämnas ut, om det är oundgängligen&lt;br&gt;nödvändigt. Med stöd av en undantagsregel skall regeringen i&lt;br&gt;enskilda fäll kunna besluta att även andra uppgifter om anhöriga får&lt;br&gt;lämnas ut, om det finns synnerliga skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i sak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försvarsmakten har anfört att kontrollen av de&lt;br&gt;anhöriga bör ha samma omfattning som kontrollen av huvudpersonen.&lt;br&gt;Övriga instanser har i allt väsentligt lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En särskild fråga är om en persons Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;lämplighet från säkerhetssynpunkt kan påverkas av förhållanden som inte&lt;br&gt;direkt gäller den kontrollerade själv utan anhöriga till denne. I regel av-&lt;br&gt;ses då en make eller sambo eller andra nära anhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande ordningen förekommer det att uppgifter i polis-&lt;br&gt;register som gäller en anhörig till den kontrollerade lämnas ut vid per-&lt;br&gt;sonalkontroll. Något uttryckligt förfättningsstöd för detta finns inte, men&lt;br&gt;förfarandet har ansetts ha visst stöd i att upplysningar får lämnas ut&lt;br&gt;”beträffande” den kontrollerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sak är att en uppgift rörande en viss person kan innefatta uppgifter&lt;br&gt;även om en annan. Särskilt i spaningssammanhang förekommer det att&lt;br&gt;kontakter och samröre med andra personer bedöms som viktiga för&lt;br&gt;utredningen och att uppgifter om sådana förhållanden därför antecknas&lt;br&gt;i spaningsregister. Sådana uppgifter kan vara av betydelse för en viss&lt;br&gt;persons pålitlighet. De bör därför kunna lämnas ut i ett registerkontroll-&lt;br&gt;ärende i samma utsträckning som andra uppgifter om den kontrollerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak är däremot mer självständiga anteckningar om en annan&lt;br&gt;person. Frågan är om t.ex. uppgifter om att en anhörig har dömts för ett&lt;br&gt;brott bör få lämnas ut i ett ärende om registerkontroll. Vad som sägs i&lt;br&gt;det följande tar sikte på denna typ av uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om någon utanför den allra närmaste familjekretsen kan inte&lt;br&gt;anses ha så stor betydelse att de bör få lämnas ut. Att som förekommer&lt;br&gt;på en del håll utomlands schablonmässigt utsträcka kontrollen så att den&lt;br&gt;omfattar en så utvidgad krets bör alltså inte komma i fråga. I regel torde&lt;br&gt;också sådana polisregisteruppgifter som eventuellt förekommer om&lt;br&gt;föräldrar och barn till den kontrollerade sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller en make eller sambo till den kontrollerade föreligger&lt;br&gt;däremot normalt särskilda lojalitets- och beroendeförhållanden. I andra&lt;br&gt;sammanhang tillmäts sådana släktskapsförhållanden sålunda en särskild&lt;br&gt;relevans. Det bör därför finnas utrymme för att ta med uppgifter rörande&lt;br&gt;sådana anhöriga även i prövningen av den kontrollerades pålitlighet från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt. I princip bör därvid uppgifter av samma art som när&lt;br&gt;det gäller den kontrollerade själv kunna inhämtas. Därmed bör även&lt;br&gt;uppgifter från SÄPO-registret kunna lämnas ut. Utgångspunkten måste&lt;br&gt;dock vara att möjligheten skall tillämpas restriktivt. Utlämnande av&lt;br&gt;uppgifter som rör en make eller sambo skall som huvudregel kunna ske&lt;br&gt;endast om det är oundgängligen nödvändigt och bara for kontroll som&lt;br&gt;gäller säkerhetsklass 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6.4.2 har föreslagits en undantagsregel som innebär att&lt;br&gt;regeringen i enskilda fäll om det finns synnerliga skäl kan besluta att&lt;br&gt;uppgifter i större omfattning än som annars är medgivet får lämnas ut.&lt;br&gt;Med stöd av denna bestämmelse kommer således i en del fall även&lt;br&gt;sådana uppgifter om andra anhöriga än make eller sambo att kunna&lt;br&gt;lämnas ut. En annan konsekvens av undantagsregeln är att uppgifter om&lt;br&gt;anhöriga till den som avses i säkerhetsklass 3 kan få lämnas ut om&lt;br&gt;synnerliga skäl för detta finns. Med stöd av undantagsregeln kan också&lt;br&gt;andra uppgifter än sådana som finns i olika polisregister få lämnas ut&lt;br&gt;beträffande en make eller sambo. Arten och omfattningen av dessa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter kan naturligtvis variera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts tar sikte på frågan huruvida uppgifter som finns Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;i något polisregister eller som annars har framkommit vid en särskild&lt;br&gt;personutredning skall få lämnas ut. Något hinder mot att uppgifter om&lt;br&gt;anhöriga skaffas in på annat sätt, exempelvis genom att den som har&lt;br&gt;beslutat om registerkontroll ställer frågor till den som säkerhetspröv-&lt;br&gt;ningen avser föreligger naturligtvis inte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Registerslagningens omfattning vid kontroll till skydd&lt;br&gt;mot terrorism&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kontroll till skydd mot terrorism begränsas&lt;br&gt;till uppgifter i säkerhetspolisens register och uppgifter i person- och&lt;br&gt;belastningsregistret om dom eller misstanke om narkotikabrott och&lt;br&gt;grovt narkotikabrott (1 och 3 §§ narkotikastrafflagen [1968:64]),&lt;br&gt;brott mot 37 § vapenlagen (1973:1176) samt vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- brott mot liv och hälsa (3 kap. brottsbalken),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- brott mot frihet och frid (4 kap. brottsbalken),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sexualbrott (6 kap. brottsbalken),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillgreppsbrott (8 kap. brottsbalken),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- oredlighetsbrott (9 kap. brottsbalken),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skadegörelsebrott (12 kap. brottsbalken),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- allmänfarliga brott (13 kap. brottsbalken),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- brott mot allmän ordning (16 kap. brottsbalken),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- brott mot allmän verksamhet m.m. (17 kap. brottsbalken),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- högmålsbrott (18 kap. brottsbalken) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- brott mot rikets säkerhet (19 kap. brottsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av den tidigare nämnda undantagsregeln skall regeringen&lt;br&gt;i enskilda fall om det finns synnerliga skäl kunna besluta att även&lt;br&gt;andra uppgifter får lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Kontroll till skydd mot terroristaktioner be-&lt;br&gt;gränsas till kontroll av uppgifter i polisregister om brott mot rikets säker-&lt;br&gt;het, våldsbrott, brott som innefattar allvarlig skadegörelse samt allmän-&lt;br&gt;ferliga brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Säkerhetspolisen (SÄPO) har anfört att samtliga&lt;br&gt;uppgifter om brott i person- och belastningsregistret bör få lämnas ut. I&lt;br&gt;varje fall bör enligt SÄPO, utöver de föreslagna uppgifterna, dom eller&lt;br&gt;misstanke om brott enligt 8 kap. 1, 2 och 7 §§, 9 kap. 1, 3 och 4 §§, 14&lt;br&gt;kap. 1 § samt 16-20 kap. brottsbalken få lämnas ut. Försvarsmakten har&lt;br&gt;framhållit att även brott enligt 6 kap. 1 § och 4 § andra stycket brotts-&lt;br&gt;balken bör omfettas av registerkontrollen. Åklagarmyndigheten i Malmö&lt;br&gt;har pekat på att brotten enligt 16 kap. 1 - 3 §§ och 17 kap. 1 § brotts-&lt;br&gt;balken bör omfettas för att ge en mer fullständig kontroll. Åklagarmyn-&lt;br&gt;digheten i Stockholm har anfört att registerkontroll till skydd mot&lt;br&gt;terrorism bör få ske i åtminstone samma omfettning som kontroll enligt&lt;br&gt;säkerhetsklass 3. Alternativt bör kravet i undantagsregeln sänkas från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synnerliga till särskilda skäl och prövningen av om undantagsregeln är Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;tillämplig få ankomma på den myndighet som prövar utlämnandefrågan&lt;br&gt;i övrigt, och inte på regeringen. Svensk Elberedskap AB har yttrat att&lt;br&gt;skyddet mot terrorism endast kan fylla en funktion om samtliga brotts-&lt;br&gt;kategorier omfattas av kontrollen, liksom uppgifter om en make eller&lt;br&gt;sambo. Luftfartsverket har förordat att även uppgifter om ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet skall få lämnas ut. Slutligen har Ombudsmannen mot etnisk&lt;br&gt;diskriminering (DO) anfört att det mot bakgrund av regleringens angivna&lt;br&gt;syfte finns goda skäl att till uppräkningen av vilka brott som skall om-&lt;br&gt;fattas foga misstankar och dom om brott som avses i 16 kap. 8 och 9 §§&lt;br&gt;brottsbalken samt dom i vilken straffskärpningsgrunden i 29 kap. 2 § 7&lt;br&gt;brottsbalken har tillämpats. Övriga instanser har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat det i huvudsak utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En uppgift om att en person har&lt;br&gt;gjort sig skyldig till t.ex. förskingring kan ha betydelse för den säker-&lt;br&gt;hetsmässiga pålitlighetsbedömningen av en person som avses få tillgång&lt;br&gt;till sekretessbelagd information. Det kan finnas risk för att en sådan per-&lt;br&gt;son ger efter för påtryckningar av olika slag av rädsla för att uppgiften&lt;br&gt;sprids. För bedömningen av risken för olika terroristhandlingar får så-&lt;br&gt;dana uppgifter emellertid anses ha en avsevärt mer begränsad betydelse.&lt;br&gt;När det gäller tillgången till hemlig information måste dessutom inte bara&lt;br&gt;risken för ett uppsåtligt brott tas i beaktande, utan även risken för att&lt;br&gt;uppgifterna röjs genom ren obetänksamhet eller liknande. Av den anled-&lt;br&gt;ningen kan exempelvis en uppgift om alkoholmissbruk ha betydelse för&lt;br&gt;en kontroll av sådana personer. Samma värde kan den typen av uppgifter&lt;br&gt;inte tillmätas när det gäller bedömningen av risken för olika terrorist-&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda leder till ståndpunkten att kontrollen till skydd mot&lt;br&gt;terrorism måste vara mer begränsad än när det gäller kontroll i andra&lt;br&gt;fall, och dessutom mer specialiserad. En faktor av central betydelse är&lt;br&gt;självfallet om det föreligger en anknytning till någon känd terroristorga-&lt;br&gt;nisation eller någon annan sammanslutning från vilken det finns&lt;br&gt;anledning att befara allvarlig brottslighet som innefattar våld eller&lt;br&gt;skadegörelse. Även kontakter med främmande länders säkerhetstjänster&lt;br&gt;är naturligtvis av intresse. Uppgifter bör således vid kontroll i detta syfte&lt;br&gt;kunna lämnas ut från SÄPO-registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa uppgifter bör också anteckningar om att den kontrollerade&lt;br&gt;tidigare har dömts för olika våldsbrott eller allvarlig skadegörelse eller&lt;br&gt;om att det finns anledning till misstanke om sådan brottslighet kunna&lt;br&gt;lämnas ut. Dessa uppgifter bör kunna lämnas ut från person- och belast-&lt;br&gt;ningsregistret. Några uppgifter från övriga polisregister eller om person-&lt;br&gt;liga förhållanden i övrigt kan inte anses nödvändiga för den nu aktuella&lt;br&gt;bedömningen. Normalt kan inte heller olika uppgifter om en make eller&lt;br&gt;sambo tillmätas sådan relevans att de skall få lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i tidigare nämnda fall av registerkontroll föreslås emellertid att&lt;br&gt;det med stöd av en undantagsregel skall vara möjligt att om det före-&lt;br&gt;ligger synnerliga skäl få ut även andra uppgifter än som annars är med-&lt;br&gt;givet. Den i det föregående föreslagna undantagsregeln bör vara tillämp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lig även i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fråga om kontrollen till skydd mot terroristaktioner finns det an- Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;ledning att betona att regleringen endast gäller kontroll i polisregister och&lt;br&gt;Säkerhetspolisens utredning i övrigt. Det bör stå det organ som har be-&lt;br&gt;slutat om kontrollen fritt att i varje enskilt fall lägga även andra uppgifter&lt;br&gt;till grund för bedömning, om detta anses motiverat. Sådana uppgifter&lt;br&gt;måste emellertid införskaffas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den närmare preciseringen av vilka brottstyper som skall&lt;br&gt;anses relevanta har Säkerhetsskyddsutredningens förslag mött en del&lt;br&gt;kritik, särskilt i så måtto att fler brottskategorier har ansetts böra om-&lt;br&gt;fattas av kontrollen. En del av instansernas förslag får anses rimliga, var-&lt;br&gt;för regeringen föreslår en i förhållande till Säkerhetsskyddsutredningens&lt;br&gt;förslag utvidgad kontrollmöjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De brottsrubriceringar som bör omfattas av kontrollen är mord, dråp,&lt;br&gt;misshandel, grov misshandel, människorov, olaga frihetsberövande,&lt;br&gt;försättande i nödläge, olaga tvång, olaga hot, hemfridsbrott, brytande av&lt;br&gt;post- eller telehemlighet, intrång i förvar, olovlig avlysning, våldtäkt,&lt;br&gt;grov våldtäkt, sexuellt tvång, grovt sexuellt tvång, grov stöld, rån, grovt&lt;br&gt;rån, grov skadegörelse, grovt bedrägeri, utpressning, mordbrand, grov&lt;br&gt;mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, sabotage, grovt sabotage, kapning,&lt;br&gt;sjö- eller luff artssabotage, flygplatssabotage, spridande av gift eller&lt;br&gt;smitta, upplopp, våldsamt upplopp, ohörsamhet mot ordningsmakten,&lt;br&gt;uppvigling, myteri, hets mot folkgrupp, våld eller hot mot tjänsteman,&lt;br&gt;uppror, väpnat hot mot laglig ordning, olovlig kårverksamhet, brott mot&lt;br&gt;medborgerlig frihet, samtliga brott mot rikets säkerhet, narkotikabrott och&lt;br&gt;grovt narkotikabrott samt brott mot 37 § vapenlagen (1973:1176).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen En ny vapenlag (1995/96:52) lagt fram&lt;br&gt;ett förslag till ny vapenlag. Enligt förslaget skall lagen träda i kraft den&lt;br&gt;1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har riktat anmärkningar mot den föreslagna uppräkningen i&lt;br&gt;lagen av olika brott. Lagrådet har därvid framhållit dels att urvalet kan&lt;br&gt;diskuteras, dels att justeringar och kompletteringar kan komma att behöva&lt;br&gt;göras i framtiden när ändringar görs i brottsbalken och andra lagar med&lt;br&gt;straffbestämmelser. Lagrådet har förordat att det överlåts till regeringen&lt;br&gt;att meddela närmare bestämmelser om i vilken omfattning uppgifter skall&lt;br&gt;få lämnas ut från person- och belastningsregistret. Lagrådets yttrande i&lt;br&gt;denna del behandlas vidare i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det på de grunder som nyss har redovisats angeläget&lt;br&gt;att begränsa registerkontrollens omfattning när den sker till skydd mot&lt;br&gt;terrorism. Inte minst skyddet för den personliga integriteten talar då för&lt;br&gt;att bestämmelsen med begränsningen av registerslagningens omfattning&lt;br&gt;skall finnas med redan i lagen. Endast den omständigheten att redaktio-&lt;br&gt;nella eller andra mindre ändringar kan behöva göras i framtiden kan inte&lt;br&gt;få ha avgörande betydelse för om bestämmelsen skall finnas med i lagen&lt;br&gt;eller en förordning. Regeringen står mot bakgrund av dessa omständig-&lt;br&gt;heter fast vid det i lagrådsremissen presenterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Samtycke av den kontrollerade m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Registerkontroll och särskild personutredning&lt;br&gt;skall förutsätta uttryckligt samtycke av den kontrollerade, dock inte&lt;br&gt;av anhöriga när kontroll av dessa förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i sak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försvarsmakten har anfört att samtycke inte bör&lt;br&gt;erfordras när det gäller totalförsvarsplikt eller annan verksamhet i vilken&lt;br&gt;deltagande åläggs i lag. Även Generaltullstyrelsen har kritiserat förslaget.&lt;br&gt;Styrelsen menar att det måste anses tillräckligt att den som skall bli före-&lt;br&gt;mål för registerkontroll eller särskild personutredning i anledning av att&lt;br&gt;han sökt en viss anställning, underrättas om att anställningen är placerad&lt;br&gt;i säkerhetsklass och att han därför kommer att bli föremål för register-&lt;br&gt;kontroll och personundersökning. Om sökanden då finner att han inte vill&lt;br&gt;bli underkastad kontroll kan han välja att återta sin intresseanmälan för&lt;br&gt;den aktuella anställningen. Övriga instanser har lämnat förslaget utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 19 § personalkontrollkun-&lt;br&gt;görelsen är den myndighet som beslutar om personalkontroll normalt&lt;br&gt;skyldig att underrätta den som kontrollen avser. Syftet med detta är att&lt;br&gt;den som avses bli kontrollerad skall ha möjlighet att återkalla sin ansökan&lt;br&gt;om anställning, om han har anledning att befara att ofördelaktiga upp-&lt;br&gt;gifter om honom skulle komma fram vid personalkontrollen. Regeringen&lt;br&gt;har gett dispens från underrättelseskyldigheten vid krigsplaceringar och&lt;br&gt;liknande situationer där det inte är fråga om en anställning som den&lt;br&gt;kontrollerade har ansökt om att få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flertalet av de utländska system för personalkontroll som Säkerhets-&lt;br&gt;skyddsutredningen har studerat inhämtas regelmässigt ett skriftligt sam-&lt;br&gt;tycke från den som kontrollen gäller. Det räcker alltså inte med att denne&lt;br&gt;underrättas om att kontroll skall ske. Om samtycke inte ges, kommer&lt;br&gt;vederbörande inte i fråga för befattningen. Härigenom ges den enskilde&lt;br&gt;en valmöjlighet, låt vara att ett uteblivet samtycke medför att han eller&lt;br&gt;hon inte kan få den aktuella anställningen. I förhållande till vårt nu-&lt;br&gt;varande system innebär denna förändring ett ökat skydd för den enskildes&lt;br&gt;rättigheter. Framför allt medför ett krav på samtycke, till skillnad från&lt;br&gt;en ren underrättelseskyldighet, att den enskilde aktivt får ta ställning till&lt;br&gt;om kontroll skall utföras eller inte. Detta bör bidra till att göra systemet&lt;br&gt;öppnare och mindre integritetskränkande. Ett krav på samtycke bör&lt;br&gt;därför införas för inhämtande av uppgifter från polisregister och för&lt;br&gt;personutredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle i och för sig kunna ligga en motsättning i att kräva samtycke&lt;br&gt;även för en verksamhet i vilken den enskilde har en författningsenlig&lt;br&gt;skyldighet att deltaga. Det är dock inte troligt att någon skulle vägra ge&lt;br&gt;sitt samtycke i förhoppningen att kunna slippa t.ex. en militärtjänst-&lt;br&gt;göring. Ett uteblivet samtycke i en sådan situation föranleder sannolikt&lt;br&gt;endast en omplacering till en mindre säkerhetskänslig befattning. Ett krav&lt;br&gt;på samtycke har så stort principiellt värde att de nuvarande dispens-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligheterna för dessa fall inte bör behållas. Ett lämnat samtycke skall Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;avse en sådan kontroll som krävs för de aktuella arbetsuppgifterna. Något&lt;br&gt;nytt samtycke för en eventuell omkontroll krävs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6.4.4 har frågan om kontroll av anhöriga behandlats. Förslaget&lt;br&gt;i den delen gick ut på att uppgifter om anhöriga skall kunna lämnas ut&lt;br&gt;under vissa begränsade förutsättningar. Uppgifterna får bara lämnas ut&lt;br&gt;om det är oundgängligen nödvändigt. Eftersom de föreslagna villkoren&lt;br&gt;är så snäva bör något motsvarande krav på samtycke från dessa personer&lt;br&gt;inte ställas. Det kan t.ex. inte anses rimligt att beträffande en uppgift&lt;br&gt;rörande make ställa upp ett krav på samtycke vid sidan av villkoret att&lt;br&gt;det skall vara oundgängligen nödvändigt att uppgiften lämnas ut. Det&lt;br&gt;måste vara tillräckligt att det sistnämnda villkoret är uppfyllt. En annan&lt;br&gt;sak är att det finns anledning att på samma sätt som när det gäller den&lt;br&gt;kontrollerade kommunicera uppgiften med den anhörige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Berättigade att besluta om kontroll respektive placering&lt;br&gt;av anställningar i säkerhetsklasser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksdagen och myndigheterna under denna&lt;br&gt;bestämmer om placering i säkerhetsklass och registerkontroll när&lt;br&gt;det gäller riksdagens förvaltningsområde. För anställda vid riks-&lt;br&gt;dagen bestämmer riksdagens förvaltningskontor efter samråd med&lt;br&gt;krigsdelegationens sekreterare om placering i säkerhetsklass och&lt;br&gt;om registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bestämmer om placering i säkerhetsklass och register-&lt;br&gt;kontroll i övriga fall. Regeringen kan dock överlåta åt myndig-&lt;br&gt;heter, kommuner och landsting att bestämma om placering i säker-&lt;br&gt;hetsklasser och om registerkontroll. Om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;får regeringen överlåta även åt vissa företag att besluta i frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innehåller inte någon rätt för regeringen att&lt;br&gt;delegera beslut om placering i säkerhetsklass 1. I övrigt stämmer&lt;br&gt;utredningens förslag i sak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Säkerhetspolisen (SÄPO) har anfört att beslut om&lt;br&gt;inplacering i säkerhetsklasssema 1 och 2 bör förbehållas regeringen ge-&lt;br&gt;nom respektive departement, alternativt kan ett underställelseförfarande&lt;br&gt;införas enligt vilket departementet slutligen skall fastställa en myndighets&lt;br&gt;beslut. Uppsala universitet har invänt att regeringen inte bör få ett obe-&lt;br&gt;stämt bemyndigande att överlåta så ingripande befogenheter som det här&lt;br&gt;gäller till vissa kategorier av företag. I ställer bör det enligt universitetet&lt;br&gt;klart anges i lagen vilka olika företag som avses. Övriga instanser har&lt;br&gt;lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 3 § personalkontrollkungörelsen an-&lt;br&gt;ges vilka organ som har rätt att besluta om personalkontroll. I huvudsak&lt;br&gt;är denna befogenhet begränsad till statliga myndigheter, men även några&lt;br&gt;enskilda organ har rätt att företa sådan kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framhållits i avsnitt 5.3 har kommunala myndigheter för när- Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;varande inte befogenhet att företa personalkontroll. Civilförsvars-&lt;br&gt;lagstiftningsutredningen (CFL-utredningen) intog ståndpunkten (SOU&lt;br&gt;1989:42) att personalkontroll borde kunna ske också beträffande kom-&lt;br&gt;munalt anställda. SÄPO-kommittén har anslutit sig (SOU 1990:51) till&lt;br&gt;denna uppfattning. Däremot är det enligt kommittén inte lämpligt att&lt;br&gt;kommunerna ges en självständig befogenhet att besluta om kontroll för&lt;br&gt;det stora antal myndigheter som kommunerna omfattar. I stället skall be-&lt;br&gt;slutet, enligt kommittén, underställas länsstyrelsen i det län där kom-&lt;br&gt;munen är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissutfallet när det gäller SÄPO-kommitténs förslag till det nu be-&lt;br&gt;skrivna underställelseförferandet är blandat. Frågan om kontroll av pålit-&lt;br&gt;ligheten från säkerhetssynpunkt torde bli aktuell endast för en begränsad&lt;br&gt;krets av befattningshavare inom kommunerna. I vaije fall gäller detta&lt;br&gt;tjänstemän som har tillgång till sekretessbelagd information. När det&lt;br&gt;gäller kontroll till skydd mot terroristhandlingar kan kontrollen åtmin-&lt;br&gt;stone teoretiskt komma att omfatta ett större antal personer. Kontroll i&lt;br&gt;dessa situationer bör emellertid komma i fråga endast när andra skydds-&lt;br&gt;åtgärder inte står till buds. Mot bakgrund härav bör hinder inte möta att&lt;br&gt;låta beslutanderätten tillkomma kommunerna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att kontrollfrågor av denna art inte har handlagts inom&lt;br&gt;kommunerna tidigare är det naturligtvis önskvärt att samråd sker med&lt;br&gt;länsstyrelsen eller Säkerhetspolisen inför ett beslut om kontroll. Något&lt;br&gt;behov av en lagstadgad samrådsskyldighet kan dock för närvarande inte&lt;br&gt;anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller registerkontroll vid myndigheter under regeringen bör&lt;br&gt;befogenheten att besluta om kontroll förbehållas regeringen och de myn-&lt;br&gt;digheter som regeringen utser. För riksdagen och dess myndigheter bör&lt;br&gt;beslutanderätten tillkomma riksdagens förvaltningskontor respektive de&lt;br&gt;olika myndigheterna. Förvaltningskontoret skall dock samråda med krigs-&lt;br&gt;delegationens sekreterare innan det fettar sitt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns det ett antal enskilda organ som har fått befogen-&lt;br&gt;het att föranstalta om personalkontroll. Som regeringen framhåller i sam-&lt;br&gt;band med att frågan om vem som skall ha det slutliga ansvaret i an-&lt;br&gt;ställningsfrågan behandlas i avsnitt 6.11, måste det i första hand vara en&lt;br&gt;myndighetsuppgift att besluta i de nu aktuella frågorna. Att kontrollen&lt;br&gt;sköts av ett offentligt organ innebär en viss garanti om skydd för den en-&lt;br&gt;skildes integritet. Huvudregeln framöver bör därför vara att enskilda inte&lt;br&gt;ges befogenhet att besluta om kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa särskilda fall kan det dock vara befogat att göra undantag från&lt;br&gt;den nyss angivna principen. Ett system som innebär att en myndighet på-&lt;br&gt;verkar valet av medarbetare hos Sveriges Radio skulle vara ägnat att&lt;br&gt;väcka tvivel om företagets integritet och oberoende. För tilltron till före-&lt;br&gt;tagets funktioner bl.a. som nyhets- och informationsförmedlare i ett kris-&lt;br&gt;läge är det viktigt att det inte råder någon tvekan om företagets och&lt;br&gt;medarbetarnas självständighet i förhållande till utomstående. Den kon-&lt;br&gt;trollbefogenhet som tillkommer Sveriges Radio bör därför bestå. Sveriges&lt;br&gt;Television är ett fristående företag som på motsvarande grunder bör ha &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma rätt. I lagen föreslås därför en bestämmelse som ger regeringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt att överlåta beslutanderätten till vissa företag om det finns särskilda Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;skäl. För närvarande kan skäl av sådan tyngd anses finnas endast såvitt&lt;br&gt;avser de två nu nämnda företagen. Eftersom det inte är uteslutet att det&lt;br&gt;i framtiden kan uppkomma behov av att ge även andra företag denna&lt;br&gt;möjlighet bör regeringen kunna i förordning meddela föreskrifter om&lt;br&gt;sådana överlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag (se bilaga 4) innehöll en rätt för regering-&lt;br&gt;en att överlåta beslutanderätten avseende placering av anställningar eller&lt;br&gt;annat deltagande i verksamhet i säkerhetsklasser. Enligt förslaget skulle&lt;br&gt;dock denna möjlighet vara begränsad till klasserna 2 och 3. Enligt 4 §&lt;br&gt;tredje stycket personalkontrollkungörelsen bestämmer regeringen för&lt;br&gt;vaije myndighet under regeringen vilka tjänster som skall hänföras till&lt;br&gt;skyddsklass 1 A eller 1 B, medan regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen utser bestämmer om placering i skyddsklass 2. Vid sidan om&lt;br&gt;denna bestämmelse sägs i fjärde stycket samma paragraf att Försvars-&lt;br&gt;makten bestämmer om placering i alla skyddsklassema vid upphandlings-&lt;br&gt;situationer. Regeringen har hittills genom ändringar i kungörelsen utan&lt;br&gt;riksdagens medverkan kunnat avgöra vem som skall besluta i dessa&lt;br&gt;frågor. Anledning saknas att i detta avseende ändra gällande rätt. Därför&lt;br&gt;bör regeringen ges behörighet att delegera besluten vad avser samtliga&lt;br&gt;säkerhetsklasser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.8 Krav på relevans för att uppgifterna skall få lämnas ut&lt;br&gt;samt några andra handläggningsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En särskild regel införs enligt vilken det&lt;br&gt;utlämnande organet skall pröva om en uppgift i polisregister eller&lt;br&gt;en uppgift som har kommit fram vid en särskild personutredning&lt;br&gt;kan ha relevans för prövningen av den kontrollerades pålitlighet&lt;br&gt;från säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handlingar som har erhållits från Rikspolisstyrelsen skall efter&lt;br&gt;att myndigheten har fattat sitt beslut i kontrollärendet snarast&lt;br&gt;återställas dit, om styrelsen inte har föreskrivit annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden: En regel om att uppgifter som har&lt;br&gt;lämnats ut i ett registerkontrollärende inte får användas för andra&lt;br&gt;ändamål än det som har föranlett kontrollen bör inte inforas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i sak med regeringens såvitt avser&lt;br&gt;kravet på relevans. Utredningen har föreslagit att den myndighet som har&lt;br&gt;lämnat ut uppgifter från polisregister eller särskild personutredning för&lt;br&gt;säkerhetsprövning får bestämma att de handlingar som har lämnats ut&lt;br&gt;skall lämnas tillbaka. Vidare har utredningen föreslagit en uttrycklig&lt;br&gt;regel enligt vilken uppgifter som har lämnats ut i ett registerkontroll-&lt;br&gt;ärende inte får användas för andra ändamål än det som har föranlett kon-&lt;br&gt;trollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten i Stockholm har anfört att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligheterna for den som prövar utlämnandefrågan att göra en bedöm- Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;ning av uppgifternas betydelse ofta torde vara begränsade, eftersom man&lt;br&gt;där inte har tillgång till all den information som kan påverka bedöm-&lt;br&gt;ningen av ärendet. I stället bör enligt åklagarmyndigheten den myndighet&lt;br&gt;som har att göra den slutliga bedömningen i anställningsfrågan få tillgång&lt;br&gt;till hela underlaget och själv avgöra vad som skall tillmätas relevans.&lt;br&gt;Även Kustbevakningen har invänt att den myndighet som skall göra&lt;br&gt;säkerhetsprövningen bör få tillgång till samtliga uppgifter ur registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga instanser har tillstyrkt förslaget eller lämnat det i allt väsentligt&lt;br&gt;utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kravet på relevans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande praxis sker en viss prövning av huruvida uppgifter&lt;br&gt;som finns tillgängliga i ett polisregister har relevans i personalkon-&lt;br&gt;trollärendet och om de därför bör meddelas den myndighet som har&lt;br&gt;beslutat om kontrollen. Uppgifter om bagatellbrott lämnas normalt inte&lt;br&gt;ut, inte heller uppgifter om påföljder när viss tid har förflutit sedan på-&lt;br&gt;följden dömdes ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna för den utlämnande myndigheten att göra en bedömning&lt;br&gt;av uppgifternas relevans är begränsade eftersom denna inte har tillgång&lt;br&gt;till all den information som kan påverka bedömningen i ärendet. Vidare&lt;br&gt;bör den myndighet som har att göra den slutliga bedömningen kunna&lt;br&gt;räkna med att samtliga anteckningar av betydelse kommer till myndig-&lt;br&gt;hetens kännedom. De utländska system som Säkerhetsskyddsutredningen&lt;br&gt;har studerat ställer i allmänhet inte upp några begränsningar i fråga om&lt;br&gt;vilka uppgifter som får lämnas ut från polisregistren. Även där gör man&lt;br&gt;dock i praxis undantag för äldre uppgifter och bagatellförseelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är utgångspunkten för om en uppgift skall antecknas i polis-&lt;br&gt;register inte i första hand att den skall ligga till grund för personalkon-&lt;br&gt;troll. Att uppgiften har relevans för t.ex. en polisiär spaningsverksamhet&lt;br&gt;behöver självfallet inte betyda att den har samma betydelse i ärenden om&lt;br&gt;personalkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill också framhålla att det, som tidigare nämnts, redan nu&lt;br&gt;görs en relevans- och tillförlitlighetsbedömning av den utlämnande&lt;br&gt;myndigheten. Denna prövning är värdefull inte minst därför att den&lt;br&gt;innebär att en uppgift underkastas en prövning i flera led och av olika in-&lt;br&gt;stanser. Om förslaget att den utlämnande myndigheten i ökad utsträck-&lt;br&gt;ning skall inhämta information från arbetsgivaren genomförs, bör&lt;br&gt;svårigheterna för den utlämnande myndigheten dessutom bli mindre.&lt;br&gt;Sammantaget är den utlämnande myndighetens prövning av uppgifternas&lt;br&gt;relevans av sådant värde att en regel härom trots allt bör införas i lag-&lt;br&gt;texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare bör uppgifter om bagatellartade förseelser och brott&lt;br&gt;inte lämnas ut. Äldre uppgifter om exempelvis någons politiska hemvist&lt;br&gt;bör alltid bedömas med särskild försiktighet. Detta gäller i allra högsta &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grad även sådana uppgifter från person- och belastningsregistret om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skälig misstanke där den kontrollerade, på grund av att sekretess gäller Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;enligt en annan bestämmelse än 7 kap. 17 § sekretesslagen, inte har&lt;br&gt;beretts tillfälle att yttra sig över uppgiften. Frågan om att den kon-&lt;br&gt;trollerade skall ges tillfälle att yttra sig innan uppgiften lämnas ut för&lt;br&gt;säkerhetsprövning behandlas i avsnitt 6.9. En tillräcklig dokumentation&lt;br&gt;om uppgiftens riktighet måste också föreligga för att informationen skall&lt;br&gt;få lämnas ut. Några ytterligare detaljer om relevansbedömningen kan inte&lt;br&gt;ges här. Omständigheterna kring vad som kan ha relevans kan variera i&lt;br&gt;stor omfattning från fall till fall. Villkoret bör vara att uppgiften kan&lt;br&gt;antas ha betydelse för prövningen av den kontrollerades pålitlighet från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra handläggningsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan nämnas att utredningen vidare har föreslagit en&lt;br&gt;uttrycklig regel enligt vilken uppgifter som har lämnats ut i ett register-&lt;br&gt;kontrollärende inte får användas för andra ändamål än det som har&lt;br&gt;föranlett kontrollen. Remissinstanserna har tillstyrkt utredningens förslag&lt;br&gt;eller lämnat det i allt väsentligt utan erinran. En sådan regel passar&lt;br&gt;emellertid inte in i den reglering om begränsningar i sekretessen som&lt;br&gt;finns i 14 kap. sekretesslagen. Regeringen anser därför att en sådan be-&lt;br&gt;stämmelse inte kan införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 23 § personalkontrollkungörelsen skall de handlingar som er-&lt;br&gt;hållits från Rikspolisstyrelsen snarast återställas dit så snart myndigheten&lt;br&gt;har fattat beslut i personalkontrollärendet, om inte styrelsen har före-&lt;br&gt;skrivit annat. Utredningen har föreslagit att en motsvarande regel införs&lt;br&gt;i det nya regelverket. Enligt utredningen bör det föreskrivas att hand-&lt;br&gt;lingarna skall lämnas tillbaka, om den myndighet som har lämnat ut dem&lt;br&gt;begär det. Remissinstanserna har inte haft någon erinran mot förslaget.&lt;br&gt;Regeringen finner i likhet med utredningen att en motsvarande regel bör&lt;br&gt;finnas även i fortsättningen. Enligt den nuvarande lydelsen gäller en&lt;br&gt;presumtion för att handlingarna skall lämnas tillbaka. Skäl saknas att&lt;br&gt;ändra på detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.9 Den kontrollerades rätt att yttra sig över uppgifterna&lt;br&gt;innan de lämnas ut för säkerhetsprövning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Innan en uppgift som har kommit fram vid&lt;br&gt;registerkontroll eller särskild personutredning får lämnas ut för&lt;br&gt;säkerhetsprövning, skall den som uppgiften avser ges tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig över uppgiften. Detta gäller dock inte om sekretess gäller&lt;br&gt;i förhållande till den enskilde enligt någon annan bestämmelse i&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) än 7 kap. 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om sådan sekretess gäller, skall den som uppgiften avser ges&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig om hans eller hennes intresse av att få yttra sig&lt;br&gt;skäligen bör ha företräde framför det intresse som sekretessen skall&lt;br&gt;skydda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i sak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten i Stockholm har särskilt anfört&lt;br&gt;att intresseavvägningen mellan den enskildes och det allmännas intresse&lt;br&gt;bör ske förutsättningslöst och att båda intressena som utgångspunkt skall&lt;br&gt;ha samma dignitet. Myndigheten har pekat på att fall kan förekomma där&lt;br&gt;den som är skäligen misstänkt för brott inte har underrättats om detta&lt;br&gt;enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken eftersom han ännu inte har hörts&lt;br&gt;under förundersökningen. Även Malmö tingsrätt har framhållit att den&lt;br&gt;kontrollerade inte alltid enligt rättegångsbalkens bestämmelser är under-&lt;br&gt;rättad om en skälig misstanke när han blir föremål för ett registerkon-&lt;br&gt;trollärende. Datainspektionen har förordat att ett beslut att inte kommuni-&lt;br&gt;cera uppgifterna med den kontrollerade skall underställas domstol.&lt;br&gt;Datainspektionen har anfört att en domstolsprövning i dessa fall skulle&lt;br&gt;bidra till att skapa ett förtroende hos allmänheten för verksamheten.&lt;br&gt;Övriga instanser har lämnat förslaget i allt väsentligt utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller enligt 13 § personalkontrollkungörelsen en regel&lt;br&gt;om kommunicering med den kontrollerade. Enligt bestämmelsens första&lt;br&gt;stycke skall den kontrollerade ges tillfälle att yttra sig skriftligen eller&lt;br&gt;muntligen innan Rikspolisstyrelsen lämnar ut uppgifter om honom.&lt;br&gt;Undantag har gjorts för de fall där den som uppgiften gäller skulle få&lt;br&gt;kännedom om något som är sekretessbelagt enligt andra bestämmelser i&lt;br&gt;sekretesslagen än 7 kap. 17 §. Av 7 kap. 17 § sekretesslagen följer att&lt;br&gt;sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur bl.a.&lt;br&gt;polisregister enligt lagen (1965:94) om polisregister m.m. Sekretessen&lt;br&gt;gäller för sådan uppgift som har tillförts registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den redovisade kommunikationsregeln har tidigare mött kritik bl.a. på&lt;br&gt;den grunden att regeln ger uttryck för en öppenhet i handläggningen som&lt;br&gt;inte svarar mot verkliga förhållanden. I praktiken har den inneburit att&lt;br&gt;den kontrollerade har fått del av domar, dvs. uppgifter som denne redan&lt;br&gt;känner till. Däremot har den kontrollerade som regel inte fått ta del av&lt;br&gt;de långt mera kontroversiella uppgifterna i SÄPO-registret. Anteck-&lt;br&gt;ningarna där kan gälla t.ex. kontakter med personer som kan misstänkas&lt;br&gt;vara agenter för främmande underrättelsetjänster eller med extremist-&lt;br&gt;organisationer. På grund av sekretessen har det inte heller funnits möj-&lt;br&gt;lighet att försvara sig mot uppgifterna och reda ut eventuella personför-&lt;br&gt;växlingar eller andra felaktigheter i materialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÄPO-kommittén fann denna ordning mindre tillfredsställande från&lt;br&gt;rättssäkerhetssynpunkt. För att öka den kontrollerades möjligheter till&lt;br&gt;insyn föreslog kommittén (SOU 1990:51) därför en regel som gav möj-&lt;br&gt;lighet till en friare avvägning mellan intresset av sekretess respektive in-&lt;br&gt;syn. Regeln innebar att den som uppgiften avsåg skulle få tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig även om sekretess gällde i förhållande till honom enligt någon&lt;br&gt;annan bestämmelse än 7 kap. 17 § sekretesslagen, om den kontrollerades&lt;br&gt;intresse av att yttra sig skäligen borde ha företräde framför det intresse&lt;br&gt;som sekretessen skulle skydda. Att uppgiften omfattades av förundersök-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningssekretess enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen eller försvarssekretess en- Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;ligt 2 kap. 2 § samma lag skulle därmed i fortsättningen inte vara ett&lt;br&gt;absolut hinder mot att den kontrollerade skulle få del av uppgiften. Fler-&lt;br&gt;talet remissinstanser tillstyrkte förslaget eller lämnade det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 oktober 1993 infördes regeln som ett nytt andra stycke i 13 §&lt;br&gt;personalkontrollkungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör även i fortsättningen vara att kontrollsystemet är så&lt;br&gt;öppet som möjligt för insyn. För myndigheterna är det viktigt att under-&lt;br&gt;laget för säkerhetsbedömningen blir så korrekt och fullständigt som möj-&lt;br&gt;ligt. En väg att uppnå det målet är att den kontrollerade får tillfälle att&lt;br&gt;bemöta och förklara de uppgifter som har samlats in. Den kontrollerade&lt;br&gt;har vidare ett berättigat krav på att bli bedömd på ett sakligt välgrundat&lt;br&gt;sätt så att han inte riskerar att gå miste om en anställning endast på grund&lt;br&gt;av brister i myndighetens beslutsunderlag. Genom rätten att yttra sig över&lt;br&gt;uppgifterna ges den kontrollerade möjlighet att komplettera ofullständigt&lt;br&gt;material och att bemöta och förklara uppgifter som han anser ger en fel-&lt;br&gt;aktig bild av hans lämplighet för den verksamhet som kontrollen avser.&lt;br&gt;Till detta kommer att ett onödigt hemlighetsmakeri kan föda misstankar&lt;br&gt;om otillåten åsiktsregistrering och andra otillbörliga förfaranden från&lt;br&gt;myndigheternas sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid oundvikligt att den kontrollerades intresse i några&lt;br&gt;fall får stå tillbaka för sekretessintresset. Så måste t.ex. ske när det gäller&lt;br&gt;uppgifter som röjer Säkerhetspolisens källor eller den närmare inrikt-&lt;br&gt;ningen av Säkerhetspolisens verksamhet och arbetsmetoder samt pågåen-&lt;br&gt;de spaningar och utredningar. Den som är misstänkt för samröre med&lt;br&gt;främmande underrättelseagenter eller med en terroristorganisation bör&lt;br&gt;inte ha rätt att få ta del av uppgifter som finns om detta. Intresset av&lt;br&gt;sekretess får således i dessa fall anses väga tyngre än intresset av insyn.&lt;br&gt;Det är dock ett relativt litet antal kontrollärenden i vilka frågan om&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter från Säkerhetspolisens register kommer upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de utländska system för personalkontroll som Säkerhetsskydds-&lt;br&gt;utredningen har studerat finns ingen absolut rätt för den kontrollerade att&lt;br&gt;ta del av material som har samlats in. Kan en insynsrätt antas skada&lt;br&gt;pågående utredningsarbete eller medföra risk för att säkerhetstjänstens&lt;br&gt;källor röjs, får rättigheten vika. Detta synsätt har för svenskt vidkom-&lt;br&gt;mande godtagits i ett avgörande från den 26 mars 1987 av den europeiska&lt;br&gt;domstolen för de mänskliga rättigheterna (mål nr 10/1985/96/144, det&lt;br&gt;s.k. Leander-målet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om begränsningar av insynsrätten således är oundvikliga bör de,&lt;br&gt;med hänsyn till vad som tidigare har sagts, vara så lite ingripande som&lt;br&gt;möjligt. Det är viktigt att det sker en reell och noggrann intresseav-&lt;br&gt;vägning i vaije enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om kravet på kommunicering bör meddelas&lt;br&gt;genom tillämpningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har förordat en lösning som innebär att ett beslut att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte kommunicera uppgifterna underställs domstol. Ett problem med en Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;sådan modell är emellertid att redan en upplysning till den kontrollerade&lt;br&gt;om att det finns uppgifter om honom som han inte har kännedom om kan&lt;br&gt;allvarligt försvåra pågående spanings- och utredningsarbete. Det skulle&lt;br&gt;troligen vara av begränsat värde för den kontrollerade att en domstol utan&lt;br&gt;dennes vetskap avgör om kommunikation skall ske eller inte. Den kon-&lt;br&gt;trollerade kan av skäl som har framhållits tidigare inte ges tillfälle att till&lt;br&gt;domstolen framföra synpunkter, varför utrymmet för domstolen att göra&lt;br&gt;en egen bedömning framstår som avsevärt begränsat. Något förslag till&lt;br&gt;domstolsprövning i detta avseende läggs mot denna bakgrund inte fram.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.10 Handläggningen av frågan om utlämnande av uppgif-&lt;br&gt;terna från polisregistren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden: En särskild registernämnd bör inrättas&lt;br&gt;för att handlägga frågan om utlämnande av uppgifterna från polis-&lt;br&gt;registren. Bestämmelser om detta kan dock införas i den förordning&lt;br&gt;som avses komplettera säkerhetsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÄPO-kommittén har i sitt betänkande (SOU 1990:51) föreslagit att&lt;br&gt;avgörandet av om uppgifterna skall lämnas ut från de olika polisregistren&lt;br&gt;skall föras över från Rikspolisstyrelsens styrelse till en särskild nämnd,&lt;br&gt;Nämnden för säkerhetspolisens register (registernämnden). Under remiss-&lt;br&gt;behandlingen av det betänkandet har förslaget i allmänhet godtagits eller&lt;br&gt;lämnats utan erinran. Justitiekanslem har dock avstyrkt förslaget under&lt;br&gt;påpekande att den gällande ordningen inte har medfört några missför-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddsutredningen har förklarat att den har samma uppfatt-&lt;br&gt;ning som SÄPO-kommittén, men att den inte har lagt fram något eget&lt;br&gt;förslag då frågan har ansetts ligga utanför utredningsuppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har vid remissbehandlingen av Säkerhetsskydds-&lt;br&gt;utredningens betänkande kommenterat SÄPO-kommitténs förslag. Inställ-&lt;br&gt;ningen har därvid från flera håll varit i huvudsak positiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om prövningen av frågor som rör utlämnande av uppgifter i&lt;br&gt;polisregister finns för närvarande i 11 § personalkontrollkungörelsen.&lt;br&gt;Frågan huruvida uppgifter skall lämnas ut till myndigheter som har&lt;br&gt;beslutat om personalkontroll avgörs enligt huvudregeln av Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsens styrelse. Vid handläggningen av dessa frågor består styrelsen&lt;br&gt;av chefen för Rikspolisstyrelsen, chefen för Säkerhetspolisen och övriga&lt;br&gt;ledamöter som är lekmannarepresentanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SÄPO-kommittén skulle ett system med en fristående register-&lt;br&gt;nämnd innebära en förstärkning av rättssäkerheten i den från integritets-&lt;br&gt;synpunkt mycket känsliga del av personalkontrollen som utlämnandet av&lt;br&gt;uppgifter från polisregister innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver att besluta om utlämnande av uppgifter skall registernämnden&lt;br&gt;enligt SÄPO-kommitténs förslag fortlöpande utöva tillsyn över Säkerhets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;polisens registerhantering och därvid särskilt vaka över att den enskildes Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;personliga integritet inte kränks. Registernämnden skall också fungera&lt;br&gt;som klagoinstans för enskilda i frågor som rör registreringar i Säkerhets-&lt;br&gt;polisens register. Registernämnden skall enligt kommitténs förslag bestå&lt;br&gt;av två personer som är eller har varit ordinarie domare och högst sex&lt;br&gt;andra ledamöter med lekmannarepresentation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar SÄPO-kommitténs och Säkerhetsskyddsutredningens&lt;br&gt;bedömning vad gäller inrättandet av en fristående registernämnd. En&lt;br&gt;registernämnd av det slag som SÄPO-kommittén har föreslagit kan i hög&lt;br&gt;grad stärka den parlamentariska och medborgerliga insynen i SÄPO:s&lt;br&gt;verksamhet. Detta är av största betydelse när det gäller rättssäkerheten&lt;br&gt;och skyddet för den personliga integriteten i ärenden av detta slag.&lt;br&gt;Regeringen avser därför att i en förordning införa bestämmelser om en&lt;br&gt;registernämnd. Nämnden skall enligt bestämmelserna pröva frågan om&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter från polisregistren när detta sker för registerkon-&lt;br&gt;troll enligt säkerhetsskyddslagen. Nämnden bör emellertid ha även andra&lt;br&gt;uppgifter. Vilka ytterligare funktioner som bör tilldelas nämnden är före-&lt;br&gt;mål för fortsatta överväganden inom regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.11 Ansvaret för bedömningen i anställningsfrågan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nuvarande gränsdragningen behålls&lt;br&gt;mellan de uppgifter som det organ har som lämnar ut uppgifter och&lt;br&gt;de som vilar på den myndighet som har begärt kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som har begärt kontrollen skall därmed i för-&lt;br&gt;hållande till registermyndigheten självständigt pröva om den kon-&lt;br&gt;trollerade skall anlitas för den verksamhet som har föranlett kon-&lt;br&gt;trollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i sak överens med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna har lämnat förslaget i huvudsak utan erinran.&lt;br&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 20 § personalkontrollkun-&lt;br&gt;görelsen är det den myndighet som företar personalkontrollen som själv-&lt;br&gt;ständigt skall pröva betydelsen av uppgifter som har inhämtats från&lt;br&gt;polisregister. Myndigheten skall därvid beakta arten av den verksamhet&lt;br&gt;som ankommer på innehavaren av den berörda tjänsten, myndighetens&lt;br&gt;egen kännedom om den som uppgiften avser och övriga omständigheter.&lt;br&gt;Till understrykande av denna princip föreskrivs i 14 § personalkontroll-&lt;br&gt;kungörelsen att en uppgift som Rikspolisstyrelsen lämnar ut till en myn-&lt;br&gt;dighet inte får åtföljas av annat yttrande från styrelsen än en förtyd-&lt;br&gt;ligande kommentar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som företar kontrollen har också de bästa förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för säkerhetsprövningen, eftersom myndigheten kan bygga sitt&lt;br&gt;avgörande inte bara på vad som har kommit fram vid kontrollen utan&lt;br&gt;också på den kunskap som man i övrigt har om den kontrollerade, genom&lt;br&gt;exempelvis den personliga kännedomen eller genom betyg och referenser.&lt;br&gt;Det är vidare den myndigheten som har de bästa förutsättningarna att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgöra vilka säkerhetskrav som bör gälla i det konkreta fallet. Även om Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;andra organ, såsom Säkerhetspolisen, har specialistkompetens i säkerhets-&lt;br&gt;frågor har de inte tillgång till alla relevanta och nödvändiga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller i de utländska system för personalkontroll som har studerats&lt;br&gt;av Säkerhetsskyddsutredningen har det ansetts vara en uppgift för säker-&lt;br&gt;hetstjänsten att göra den slutliga bedömningen. Genom prövningen i två&lt;br&gt;led innehåller ordningen särskilda rättssäkerhetsgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det beskrivna systemet tillämpas emellertid inte fullt ut. Vid upphand-&lt;br&gt;ling är det, enligt 4 § personalkontrollkungörelsen, myndigheter som&lt;br&gt;avgör om en anställd - i det enskilda företag som eventuellt skall anlitas&lt;br&gt;för upphandlingen - kan godtas eller inte. Även i fall där ett enskilt före-&lt;br&gt;tag anlitas för uppgifter inom totalförsvaret ligger ansvaret för säkerhets-&lt;br&gt;prövningen hos en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör som redan tidigare har framhållits även i fortsättningen i första&lt;br&gt;hand vara en myndighetsuppgift att bestämma om arbetsuppgifterna är av&lt;br&gt;sådan art att registerkontroll bör ske och att besluta om kontroll i det&lt;br&gt;enskilda fallet. För det allmännas verksamhet gäller särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om sekretess och ansvar. Att kontrollen sköts av offentliga organ&lt;br&gt;innebär därför en viss garanti för att hänsynen till den enskildes integritet&lt;br&gt;kan upprätthållas i hög grad. En följd av detta synsätt är att ansvaret för&lt;br&gt;den slutliga prövningen i anställningsfrågan som huvudregel bör ligga hos&lt;br&gt;en myndighet också när det gäller upphandlingssituationer, företag över&lt;br&gt;vilka det allmänna har ett bestämmande inflytande och enskilda som&lt;br&gt;bedriver verksamhet av betydelse för rikets säkerhet. Däremot bör, så-&lt;br&gt;som vissa företrädare för försvarsindustrin har förespråkat, arbetsgivare&lt;br&gt;kunna få ett ökat inflytande i dessa situationer. Den närmare regleringen&lt;br&gt;härav bör göras i tillämpningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framhållits i avsnitt 6.7 skall i undantagsfall regeringen kunna&lt;br&gt;överlåta sin rätt att besluta om registerkontroll på företag. Dessa företag&lt;br&gt;får då även rätt att fatta beslut i anställningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.12 Möjligheter till överklagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Något förslag till ändring av det nuvarande&lt;br&gt;systemet läggs inte fram. Ett beslut att lämna ut uppgifter i ett kon-&lt;br&gt;trollärende skall således inte kunna överklagas, inte heller beslutet&lt;br&gt;med anledning av säkerhetsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i sak överens med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beslutet att lämna ut vissa uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regleringen bygger på uppfattningen att det är den kon-&lt;br&gt;trollerande myndigheten som avgör hur den slutliga bedömningen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfälla. Utlämnandet av polisregisteruppgifter eller andra uppgifter är Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;därför endast ett led i beredningsförfärandet. Den kontrollerade kan inte&lt;br&gt;heller, som har utvecklats i avsnitt 6.9, alltid få veta vilka uppgifter som&lt;br&gt;finns om honom. Mot bakgrund av dessa omständigheter saknas skäl att&lt;br&gt;införa en särskild regel om rätt till överklagande i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet i anledning av säkerhetsprövningen, eller anställningsbeslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid anställning hos en privat arbetsgivare är utgångspunkten att arbets-&lt;br&gt;givaren fritt kan välja vem han vill. Inom det statliga området gäller&lt;br&gt;däremot att myndigheterna är skyldiga att fasta avseende endast vid sak-&lt;br&gt;liga grunder, som förtjänst och skicklighet (11 kap. 9 § regeringsformen&lt;br&gt;och 4 § lagen [1994:260] om offentlig anställning). Dessa regler gäller&lt;br&gt;inte för kommunala anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det statliga området kan ett beslut i tillsättningsärende i regel&lt;br&gt;överklagas till överordnad myndighet eller till regeringen. När det gäller&lt;br&gt;de områden där anställningsrätten är fri måste det anses ligga i sakens&lt;br&gt;natur att anställningsbeslutet inte skall gå att överklaga. Vad beträffar ett&lt;br&gt;beslut att skilja arbetstagaren från en anställning som han redan innehar,&lt;br&gt;kan beslutet redan nu på talan av arbetstagaren bli föremål för prövning&lt;br&gt;av domstol. Det motsvarande gäller under vissa förutsättningar ett beslut&lt;br&gt;om omplacering. Sammantaget saknas skäl att införa särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om rätt att överklaga de nu aktuella besluten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.13 Frågor om utländska medborgare&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.13.1 Utländska medborgares tillträde till säkerhetsklassade&lt;br&gt;befattningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Någon ändring i sak av den nuvarande&lt;br&gt;regleringen föreslås inte. En anställning som har placerats i säker-&lt;br&gt;hetsklass vid en myndighet, en kommun eller ett landsting får inne-&lt;br&gt;has endast av den som är svensk medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall i enskilda fåll kunna meddela undantag från&lt;br&gt;kravet på svenskt medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Säkerhetsskyddsutredningen har inte föreslagit&lt;br&gt;någon undantagsregel. I övrigt stämmer utredningens förslag i sak&lt;br&gt;överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)&lt;br&gt;har invänt att utländska medborgare bör ha samma möjlighet som&lt;br&gt;svenskar att få tillträde till anställningar som har placerats i säker-&lt;br&gt;hetsklass 3. Till stöd för invändningen har DO anfört bl.a. följande. Ett&lt;br&gt;omotiverat krav på svenskt medborgarskap medför dels att det svenska&lt;br&gt;samhället onödigt begränsar sin tillgång till duglig arbetskraft, dels att&lt;br&gt;bilden av utländska medborgare som mindre pålitliga kan komma att&lt;br&gt;förstärkas på bekostnad av de goda relationer mellan olika etniska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 129&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupper som också är en viktig del av ett lands säkerhet. Det skall vidare Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;beaktas att registerkontroll enligt Säkerhetsskyddsutredningens förslag&lt;br&gt;skall kunna ske av de utländska medborgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga instanser har lämnat förslaget i allt väsentligt utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 11 kap. 9 § regeringsformen&lt;br&gt;får endast den som är svensk medborgare inneha eller utöva domartjänst,&lt;br&gt;ämbete som lyder omedelbart under regeringen, tjänst eller uppdrag&lt;br&gt;såsom chef för myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller&lt;br&gt;regeringen eller såsom ledamot av sådan myndighet eller dess styrelse,&lt;br&gt;tjänst i regeringskansliet närmast under statsråd eller tjänst såsom svenskt&lt;br&gt;sändebud. Vidare föreskrivs att krav på svenskt medborgarskap för&lt;br&gt;innehav eller utövande av tjänst eller uppdrag hos staten eller kommun&lt;br&gt;får uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 § lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) framgår att&lt;br&gt;utöver de krav på svenskt medborgarskap som följer av regeringsformen&lt;br&gt;eller någon annan lag gäller också att bara svenska medborgare får ha en&lt;br&gt;anställning som åklagare eller polis eller ha en militär anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § LOA får regeringen föreskriva eller för särskilda fall besluta&lt;br&gt;om ytterligare begränsningar av utländska medborgares rätt till vissa&lt;br&gt;anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1975:608) om krav på svenskt medborgarskap för&lt;br&gt;tillträde till vissa statliga tjänster får en myndighet ej tillsätta en statlig&lt;br&gt;tjänst som har hänförts till skyddsklass enligt personalkontrollkungörelsen&lt;br&gt;med annan än svensk medborgare. Myndigheten får inte heller förordna&lt;br&gt;annan än svensk medborgare att utöva tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur dessa regler skall betraktas i ett EU-perspektiv behandlas av LOA-&lt;br&gt;utredningen i dess huvudbetänkande Enklare regler för statsanställda&lt;br&gt;(SOU 1992:60). Bakgrunden är den princip om arbetskraftens fria rör-&lt;br&gt;lighet som finns inskriven i artikel 48 i Romfördraget. Principen förut-&lt;br&gt;sätter ett slopande av särregler om krav på visst medborgarskap för an-&lt;br&gt;ställning, men den är inte undantagslös. Enligt artikel 48.4 i fördraget&lt;br&gt;gäller reglerna om arbetskraftens fria rörlighet inte för anställda inom&lt;br&gt;den offentliga sektorn. EG-domstolen har dock i praxis konstaterat att&lt;br&gt;undantaget inte är absolut. År 1988 utfärdade kommissionen ett med-&lt;br&gt;delande (88/C72/02) i vilket inställningen till undantaget i artikel 48.4&lt;br&gt;preciserades. Undantaget gäller enligt meddelandet enbart speciella an-&lt;br&gt;ställningar hos staten och andra offentliga organ såsom befattningar hos&lt;br&gt;försvaret, polisen, rättsväsendet, skatteväsendet och den diplomatiska&lt;br&gt;kåren. Undantaget skall vidare gälla anställningar i regeringskanslierna,&lt;br&gt;regionala och lokala myndigheter, riksbankerna och andra offentliga&lt;br&gt;organ, där arbetsuppgifterna innefattar utövning av offentlig myndighet,&lt;br&gt;såsom beredning och verkställighet av rättsliga handlingar, rådgivning till&lt;br&gt;underordnade organ m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LOA-utredningen ansåg de nyss nämnda bestämmelserna ligga väl inom&lt;br&gt;ramen för de verksamhetsområden på vilka undantaget i artikel 48.4 i&lt;br&gt;Romfördraget har ansetts tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÄPO-kommittén har i sitt betänkande (SOU 1990:51) föreslagit att&lt;br&gt;något krav på svenskt medborgarskap inte längre skall finnas för anställ- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar i den nuvarande skyddsklass 2, dvs. den klass som föreslås i fort-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättningen motsvaras av säkerhetsklass 3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1994/95:7) med förslag till lag om civilt försvar be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlade regeringen, som tidigare har nämnts, bl.a. frågor om säker-&lt;br&gt;hetsskyddet i kommuner och landsting. Vidare diskuterades i det sam-&lt;br&gt;manhanget kravet på svenskt medborgarskap. Regeringen framhöll i pro-&lt;br&gt;positionen nödvändigheten av att ställa upp vissa krav för att en tjänste-&lt;br&gt;man eller uppdragstagare skall anses behörig att hantera sekretessbelagd&lt;br&gt;information av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt.&lt;br&gt;Med hänsyn till kommunernas och landstingens stora betydelse för&lt;br&gt;beredskapsförberedelsema och det ökade ansvar som åläggs dem genom&lt;br&gt;den nya lagen om civilt försvar talar starka skäl, framhölls det vidare i&lt;br&gt;propositionen, för att endast den som är svensk medborgare bör få ta del&lt;br&gt;av sekretessbelagda uppgifter av betydelse för totalförsvaret eller Sveri-&lt;br&gt;ges säkerhet i övrigt. Den nya lagen (1994:1720) om civilt försvar trädde&lt;br&gt;i kraft den 1 juli 1995. I lagens 9 kap. 2 § föreskrivs att en befattning&lt;br&gt;hos en kommun eller ett landsting vars innehavare i inte obetydlig om-&lt;br&gt;fattning får del av uppgifter som omfattas av sekretess enligt 2 kap. 2 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) får innehas endast av den som är svensk med-&lt;br&gt;borgare och pålitlig från säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de nyss redovisade övervägandena saknas det för&lt;br&gt;närvarande anledning att inta en annorlunda ståndpunkt när det gäller den&lt;br&gt;statliga verksamheten. Någon saklig ändring bör därför inte göras av&lt;br&gt;1975 års förordning om krav på svenskt medborgarskap för tillträde till&lt;br&gt;vissa statliga tjänster. Inte heller bestämmelsen i den nyligen ikraftträdda&lt;br&gt;lagen om civilt försvar bör ändras i sak. Bestämmelserna bör i stället&lt;br&gt;flyttas över till den nya säkerhetsskyddslagen. Det bör understrykas att&lt;br&gt;kravet på svenskt medborgarskap skall gälla endast för anställningar, inte&lt;br&gt;när någon på ett annat sätt än genom en anställning skall delta säker-&lt;br&gt;hetskänslig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 kap. 12 § regeringsformen kan regeringen i vissa fall medge&lt;br&gt;undantag från en bestämmelse som har meddelats i förordningsform. Med&lt;br&gt;stöd av denna bestämmelse kan regeringen i enskilda fall göra undantag&lt;br&gt;från det krav på svenskt medborgarskap som 1975 års förordning upp-&lt;br&gt;ställer. Om kravet på svenskt medborgarskap nu flyttas över till säker-&lt;br&gt;hetsskyddslagen, fråntas regeringen denna möjlighet. För att inte i&lt;br&gt;onödan försvåra för utländska medborgare att komma in på den svenska&lt;br&gt;arbetsmarknaden, bör regeringen även i den nya regleringen ha en möj-&lt;br&gt;lighet att meddela dispens från kravet på svenskt medborgarskap. En ut-&lt;br&gt;trycklig bestämmelse som ger regeringen rätt att i enskilda fall medge&lt;br&gt;undantag från detta krav bör sålunda tas in i säkerhetsskyddslagen. Skäl&lt;br&gt;saknas att i detta sammanhang göra skillnad mellan statliga, kommunala&lt;br&gt;och landstingskommunala anställningar. Undantagsregeln bör således äga&lt;br&gt;tillämpning också vid anställningar inom kommunerna och landstingen.&lt;br&gt;På detta sätt ges utländska medborgare, jämfört med nuvarande för-&lt;br&gt;hållanden, en något större möjlighet att få tillträde till kommunala säker-&lt;br&gt;hetsklassade anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.13.2 Registerkontroll av utländska medborgare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kontroll skall kunna genomföras även av&lt;br&gt;utländska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i sak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har lämnat förslaget i allt väsentligt utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelsen i förordningen&lt;br&gt;(1975:608) om krav på svenskt medborgarskap för tillträde till vissa stat-&lt;br&gt;liga tjänster i förening med regeln i 4 § personalkontrollkungörelsen att&lt;br&gt;personalkontroll får företas endast i fråga om tjänster som är placerade&lt;br&gt;i skyddsklass har tolkats så att utländska medborgare inte skulle kunna&lt;br&gt;bli föremål för personalkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett stadigt ökande behov av att kunna företa kontroll också&lt;br&gt;i fråga om utländska medborgare. I takt med bolagisering och privat-&lt;br&gt;isering av offentliga verksamheter kommer även utländska aktörer upp-&lt;br&gt;träda inom funktioner av betydelse för rikets säkerhet. I avsnitt 6.13.1&lt;br&gt;har föreslagits att kravet på svenskt medborgarskap för tillträde till säker-&lt;br&gt;hetsklassade anställningar uttryckligen skall begränsas till anställningar&lt;br&gt;hos staten, kommunerna och landstingen. Därmed står det också klart att&lt;br&gt;det i andra fall inte finns några hinder mot att anlita utländska med-&lt;br&gt;botgare för arbetsuppgifter som förutsätter registerkontroll. Detta innebär&lt;br&gt;bl.a. att registerkontroll till skydd mot terrorism får göras även avseende&lt;br&gt;utländska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak är att den information som finns att tillgå i Sverige om&lt;br&gt;en utländsk medborgare inte alltid är tillräcklig för att ge underlag för en&lt;br&gt;bedömning av dennes pålitlighet från säkerhetssynpunkt, t.ex. som en&lt;br&gt;följd av att han har vistats endast en kortare tid i Sverige. I en del fall&lt;br&gt;torde dock Säkerhetspolisen kunna vända sig till den motsvarande myn-&lt;br&gt;digheten i den utländska medboigarens hemland för att få information&lt;br&gt;den vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.14 Registerkontroll vid utlandsverksamhet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En undantagsregel införs enligt vilken det&lt;br&gt;skall vara möjligt att företa kontroll även efter framställan av en&lt;br&gt;annan stat. Förutsättningarna skall vara att den person som fram-&lt;br&gt;ställan gäller har eller har haft hemvist i Sverige, att han eller hon&lt;br&gt;skall anlitas i en anställning eller delta i verksamhet som i Sverige&lt;br&gt;skulle ha varit aktuell för inplacering i säkerhetsklass och att det&lt;br&gt;för anställningen eller deltagandet i verksamheten i den andra sta-&lt;br&gt;ten gäller regler om registerkontroll som motsvarar de svenska reg-&lt;br&gt;lerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll av sådana personer skall kunna göras också efter&lt;br&gt;framställan av en mellanfolklig organisation där Sverige är med-&lt;br&gt;lem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har inte föreslagit att register-&lt;br&gt;kontroll skall få ske på begäran av mellanfolklig organisation. I övrigt&lt;br&gt;stämmer utredningens förslag i sak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Göta hovrätt har i frågasatt om inte kontroll skall&lt;br&gt;kunna ske efter en motsvarande framställan från Europeiska unionen&lt;br&gt;(EU). Säkerhetspolisen (SÄPO) har föreslagit att EU och möjligen något&lt;br&gt;annat överstatligt organ skall få möjlighet att göra en framställan om&lt;br&gt;registerkontroll. Övriga instanser har lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt den nuvarande regleringen kan&lt;br&gt;registerkontroll inte ske om det inte finns ett svenskt säkerhetsintresse för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en representant för en svensk myndighet eller ett svenskt företag&lt;br&gt;skall besöka eller annars verka vid en myndighet eller ett företag utom-&lt;br&gt;lands förekommer det ibland att man från det andra rikets sida ställer&lt;br&gt;som krav att den inbjudnes pålitlighet från säkerhetssynpunkt kan garan-&lt;br&gt;teras. Samma situation kan uppkomma när ett svenskt företag skall inleda&lt;br&gt;ett försvarsindustrielit samarbete med ett företag i utlandet. En sådan&lt;br&gt;garanti eller ett sådant intyg brukar som tidigare har nämnts (avsnitt 6.1)&lt;br&gt;kallas säkerhetsklarering, security clearance eller certificat de sécurité.&lt;br&gt;För sådana personer som med stöd av det svenska systemet redan är kon-&lt;br&gt;trollerade lämnas i dag intyg från myndigheten där den kontrollerade är&lt;br&gt;anställd. Om personen i fråga inte redan är kontrollerad förekommer det&lt;br&gt;att personalkontroll görs efter beslut av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att det i olika internationella sammanhang finns ett på-&lt;br&gt;tagligt behov av sådana säkerhetsklareringar bör det vara möjligt att&lt;br&gt;företa registerkontroll på begäran av annan stat. Det bör dock krävas att&lt;br&gt;det i den stat som har begärt kontrollen finns ett kontrollsystem som mot-&lt;br&gt;svarar det svenska och att framställan görs på grundval av dessa regler.&lt;br&gt;Genom intyget åtar sig den svenska myndigheten ett visst ansvar gent-&lt;br&gt;emot den främmande staten. Kontroll bör bl.a. därför lämpligen få ge-&lt;br&gt;nomföras endast om den som kontrollen gäller har eller har haft mer fast&lt;br&gt;anknytning till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll bör i motsvarande fell kunna ske också efter fram-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställan av en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem. Vad Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;som då avses är främst den Europeiska unionen (EU). Några regler om&lt;br&gt;registerkontroll finns inte inom EU. Något sådant krav bör inte heller&lt;br&gt;ställas upp i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om kontrollen sker på begäran av en annan stat eller en mel-&lt;br&gt;lanfolklig organisation skall i tillämpliga delar handläggningsreglema i&lt;br&gt;det svenska regelverket följas. Således gäller även i dessa fäll kravet på&lt;br&gt;samtycke från den kontrollerade, liksom bestämmelsen om kommunice-&lt;br&gt;ring av uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om att kontrollen skall dokumenteras i nu angivet syfte&lt;br&gt;kan ha formen av tillämpningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Tillsyn och sanktioner&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Staten, kommuner, landsting och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner skall se till att det finns ett tillfredsställande säkerhets-&lt;br&gt;skydd, när de bedriver verksamhet genom aktiebolag, handels-&lt;br&gt;bolag, föreningar eller stiftelser över vilka de utövar ett rättsligt&lt;br&gt;bestämmande inflytande. De skall vidare utöva tillsyn över säker-&lt;br&gt;hetsskyddet vid upphandling, om de är beställare. Regeringen före-&lt;br&gt;skriver i förordning vilka som skall utöva tillsynen i övriga fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något förslag om särskilda sanktioner läggs inte fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Enligt utredningens förslag skall som tidigare&lt;br&gt;har anförts de kyrkliga kommunerna inte omfattas av lagen. I övrigt&lt;br&gt;stämmer utredningens förslag i sak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har lämnat förslaget i huvudsak utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med tillsyn avses utövande av kontroll över annans verksamhet. Enligt&lt;br&gt;den nu gällande säkerhetsskyddsförordningen utövas kontrollen av säker-&lt;br&gt;hetsskyddet hos statliga myndigheter under Försvarsdepartementet, med&lt;br&gt;vissa undantag, av Försvarsmakten. Hos övriga statliga myndigheter&lt;br&gt;utom Justitiekanslem utövas kontrollen av Rikspolisstyrelsen (RPS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upphandlingssituationer gäller enligt SUA-bestämmelserna för&lt;br&gt;närvarande att kontroll och uppföljning av säkerhetsskyddet hos enskilda&lt;br&gt;skall utföras av den beställande myndigheten. SUA-bestämmelserna är de&lt;br&gt;närmare tillämpningsföreskrifter för upphandlingssituationer som har&lt;br&gt;utfärdats av RPS i samråd med Överbefälhavaren (numera Försvars-&lt;br&gt;makten).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sådan verksamhet som kommuner, landsting eller kyrkliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuner bedriver i form av aktiebolag, handelsbolag, föreningar och Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;stiftelser över vilka de har ett rättsligt bestämmande inflytande, bör&lt;br&gt;kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna utöva kontrollen&lt;br&gt;av säkerhetsskyddet. Ett rättsligt bestämmande inflytande skall, som har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 5.4, anses utövat under samma förutsättningar som&lt;br&gt;anges i 1 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen (1980:100). Kom-&lt;br&gt;munerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna bör vidare utöva till-&lt;br&gt;syn över säkerhetsskyddet vid upphandling om de är beställare. Före-&lt;br&gt;skrifter med detta innehåll skall ha lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om vilka organ som skall svara för tillsynen kan i öv-&lt;br&gt;riga fall meddelas i en säkerhetsskyddsförordning. När det gäller riks-&lt;br&gt;dagen och dess myndigheter är säkerhetsskyddslagens tillsynsbestäm-&lt;br&gt;melser inte tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande anfört att det finns skäl som talar för att&lt;br&gt;man i lagen ålägger staten ett motsvarande tillsynsansvar. Regeringen&lt;br&gt;delar Lagrådets bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några skäl för att införa särskilda straffbestämmelser eller andra sank-&lt;br&gt;tioner föreligger för närvarande inte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att säkerhetsskyddslagstiftningen kommer att gälla även&lt;br&gt;för kommuner, landsting och kyrkliga kommuner. De merkostnader till&lt;br&gt;följd av förslagen som kan beröra kommuner och landsting hänför sig till&lt;br&gt;bestämmelserna om registerkontroll. Övriga åligganden följer i princip&lt;br&gt;redan av bestämmelserna i lagen (1994:1720) om civilt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om registerkontroll innebär att kontroll skall få ske till skydd&lt;br&gt;mot terrorism och att personal i kommuner och landsting kan bli föremål&lt;br&gt;för kontroll. Antalet personer som kan antas komma att bli föremål för&lt;br&gt;kontroll på dessa grunder beräknas inte överstiga 10 000. Av dessa finns&lt;br&gt;högst 3 000 personer inom kommunerna och landstingen. Detta kan&lt;br&gt;jämföras med det totala antalet personalkontroller under verksamhetsåret&lt;br&gt;1993/94 som var 133 429. När det gäller anställningsmyndigheterna torde&lt;br&gt;det i allmänhet röra sig om sådana befattningar där arbetsgivaren ändå&lt;br&gt;vinnlägger sig om att med omsorg hitta den mest lämpliga kandidaten.&lt;br&gt;Det förväntade merarbetet måste därmed betraktas som obetydligt. I detta&lt;br&gt;sammanhang skall också hållas i minnet den föreslagna åtstramningen av&lt;br&gt;förutsättningarna för att anställningar skall placeras i säkerhetsklass 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De väntade merkostnaderna för de företag som inte redan i dag om-&lt;br&gt;fattas av bestämmelserna måste också bedömas som försumbara. Det&lt;br&gt;beror på att en del av dessa verksamheter tidigare har omfattats av regle-&lt;br&gt;ringen och att de efter bolagisering i princip alltjämt upprätthållit det&lt;br&gt;tidigare skyddet (Telia, Posten och Sveriges Radio), eller att man av&lt;br&gt;kommersiella eller beredskapsskäl redan har en hög säkerhetsnivå inom&lt;br&gt;verksamheten (energiförsörjningen). Enligt Säkerhetsskyddsutredningen&lt;br&gt;håller säkerhetsskyddet inom dessa områden redan i dag en god standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala kostnaderna för säkerhetsskyddet hålls också tillbaka genom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att antalet bindande regler begränsas till ett minimum. Myndigheter, Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;kommuner och företag kan på detta sätt i större utsträckning välja den&lt;br&gt;metod som är mest kostnadseffekti v inom den egna verksamheten. Det&lt;br&gt;är svårt att ange hur stor kostnadsbesparingen till följd av detta blir, men&lt;br&gt;samma överväganden i andra länder har enligt Säkerhetsskyddsutred-&lt;br&gt;ningens undersökningar lett till en sådan utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska konsekvenserna för de funktionsansvariga myndig-&lt;br&gt;heterna torde bli begränsade. Antalet säkerhetsskyddsavtal kan antas bli&lt;br&gt;få och en viss tillsynsuppgift åligger dem redan sedan tidigare genom&lt;br&gt;beredskapsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan kostnadsökningen för myndigheter, kommuner&lt;br&gt;och företag förväntas bli begränsad. Enligt regeringen väger nyttan av de&lt;br&gt;nya reglerna tyngre än den kostnadsökning som trots allt sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Rikspolisstyrelsen (RPS) är situationen något annorlunda. Flera&lt;br&gt;bestämmelser om handläggningen kommer att ges förordningsform. I&lt;br&gt;vilken omfattning RPS kostnader kommer att öka på grund av den nya&lt;br&gt;regleringen är delvis beroende av vilken utformning reglerna i den nya&lt;br&gt;säkerhetsskyddsförordningen får. Säkerhetspolisen, som hör till RPS, har&lt;br&gt;i dag ett stort ansvar för handläggningen av registerkontrollens utförande&lt;br&gt;och genomförandet av de särskilda personutredningarna. Antalet kont-&lt;br&gt;roller kommer att öka med anledning av säkerhetsskyddets utvidgade&lt;br&gt;omfattning. RPS föreslås vidare få tillsynsansvaret för kommunerna,&lt;br&gt;landstingen och de kyrkliga kommunerna, vilket också leder till ökade&lt;br&gt;kostnader. Även RPS ökade kostnader uppvägs enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning av den förväntade nyttan av en ny reglering av säkerhetsskyddet.&lt;br&gt;Kostnadsökningen beräknas rymmas inom ramen för befintliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Förslaget till säkerhetsskyddslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om lagens tillämpning i verksamhet som bedrivs av det allmänna&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 5.3. Paragrafen har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 innebär att lagen gäller för - förutom staten - kommunerna,&lt;br&gt;landstingen och de kyrkliga kommunerna, dvs. för sådan verksamhet som&lt;br&gt;där drivs i förvaltningsform. Vissa undantag för riksdagen och dess&lt;br&gt;myndigheter samt för de kyrkliga kommunerna görs i 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 2 framgår att lagen gäller även annan verksamhet som drivs&lt;br&gt;i allmän regi. Frågan har behandlats i avsnitt 5.4. Avgörande för lagens&lt;br&gt;tillämpning är inte vilken form som verksamheten drivs i utan vilken&lt;br&gt;grad av inflytande som det allmänna har över verksamheten. Vad som&lt;br&gt;avses med ett rättsligt bestämmande inflytande regleras i 4 §. Om staten,&lt;br&gt;kommunerna, landstingen eller de kyrkliga kommunerna är delägare i ett&lt;br&gt;företag utan att ha bestämmande inflytande över verksamheten, omfattas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget av lagen endast under den förutsättning som anges i punkt 3. Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;Vad som gäller vid upphandling regleras i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 anges när lagen gäller för enskilda. Bestämmelsen har av-&lt;br&gt;handlats i avsnitt 5.4. Med enskilda avses i lagen alla rättssubjekt över&lt;br&gt;vilka det allmänna inte har ett sådant rättsligt bestämmande inflytande&lt;br&gt;som anges i 4 §. I fall som avses i denna punkt är lagen direkt tillämplig.&lt;br&gt;Det handlar främst om verksamhet inom sådana från säkerhetssynpunkt&lt;br&gt;känsliga områden som produktion och distribution av elkraft, telekom-&lt;br&gt;munikation och vattenförsöijning. Lagen gäller även vid verksamhet som&lt;br&gt;särskilt behöver skyddas mot terrorism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avsnitt 5.4 har framgått att den enligt beredskapsförordningen&lt;br&gt;(1993:242) funktionsansvariga myndigheten bör ha ett visst ansvar för att&lt;br&gt;de enskilda som avses här är förvissade om att lagen gäller för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som gäller för regeringskansliet finns för riksdagen&lt;br&gt;och dess myndigheter särskilda säkerhetsföreskrifter. I paragrafen har&lt;br&gt;därför föreskrivits att lagen skall omfatta riksdagen och myndigheterna&lt;br&gt;under denna, dvs. Riksbanken, Riksdagens revisorer och Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän, endast såvitt avser bestämmelserna om säkerhetsprövning.&lt;br&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet har behandlats i avsnitt 5.3. Av bestämmelsen framgår att&lt;br&gt;reglerna om registerkontroll inte skall vara tillämpliga på de kyrkliga&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i denna paragraf har kommenterats i avsnitt 5.4. Ordalagen i&lt;br&gt;bestämmelsen har hämtats från 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) som&lt;br&gt;dock endast gäller för kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerhetsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddslagen innehåller de grundläggande bestämmelserna om&lt;br&gt;säkerhetsskyddets omfattning och syfte. Vilken nivå skyddet skall ligga&lt;br&gt;på kan inte i lagen bestämmas alltför precist. Övervägandena i frågan om&lt;br&gt;säkerhetsskyddets utformning i en verksamhet där man regelmässigt&lt;br&gt;handlägger frågor av mycket känslig natur måste skilja sig från dem i en&lt;br&gt;verksamhet där man mer tillfälligt kommer i kontakt med sådana frågor.&lt;br&gt;För att ge utrymme för olika hänsynstaganden anges i första stycket en-&lt;br&gt;dast att säkerhetsskyddet i det enskilda fallet skall ha den utformning som&lt;br&gt;krävs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga om-&lt;br&gt;ständigheter. Mer detaljerade bestämmelser kan meddelas genom &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andrastycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett utfallet av säkerhetsanalysen får säkerhetsskyddet inte utformas&lt;br&gt;så att rätten enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av allmänna hand-&lt;br&gt;lingar blir inskränkt utöver vad som följer av bestämmelserna i sekre-&lt;br&gt;tesslagen. En erinran om detta görs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;br&gt;Säkerhetsskyddets omfattning har behandlats i avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 skall säkerhetsskyddet omfatta ett skydd mot brott som&lt;br&gt;kan hota rikets säkerhet. Med rikets säkerhet avses såväl den yttre säker-&lt;br&gt;heten för det nationella oberoendet som den inre säkerheten för det&lt;br&gt;demokratiska statsskicket. Enligt förordningen (1981:421) om säkerhets-&lt;br&gt;skyddet vid statliga myndigheter är skyddsområdet totalförsvaret eller&lt;br&gt;rikets säkerhet i övrigt. Någon saklig ändring är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsningen till brott som kan hota rikets säkerhet är densamma som&lt;br&gt;i 7 § polislagen (1984:387). Till denna kategori hör därmed brott som&lt;br&gt;avses i 18 och 19 kap. brottsbalken, dvs. högmålsbrott och brott mot&lt;br&gt;rikets säkerhet. Vidare omfattas vissa specialstraffrättsliga bestämmelser&lt;br&gt;om förbud att beträda militära områden och liknande. Beroende på om-&lt;br&gt;ständigheterna i det enskilda fallet kan även andra brott enligt brotts-&lt;br&gt;balken omfattas, t.ex. brotten mot liv och hälsa i 3 kap., brotten mot fri-&lt;br&gt;het och frid enligt 4 kap., samt allmänfarliga brott enligt 14 kap.&lt;br&gt;Bedömningen av om brotten utgör brott som kan hota rikets säkerhet får&lt;br&gt;göras med hänsyn till bl.a. syftet med brottet och mot vem det riktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 2 framgår att säkerhetsskyddet inte bara avser brott som kan&lt;br&gt;hota rikets säkerhet utan också ett skydd i andra fall av sekretessbelagda&lt;br&gt;uppgifter som rör rikets säkerhet. Säkerhetsskyddet innebär i dessa fall&lt;br&gt;att sekretessbelagda handlingar skall förvaras på ett betryggande sätt och&lt;br&gt;att spridningen av uppgifterna i handlingarna så långt som det är möjligt&lt;br&gt;begränsas till personer som behöver dem för sin tjänsteutövning. Skyddet&lt;br&gt;innefattar emellertid även ett skydd mot att uppgifterna förstörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 anges att säkerhetsskyddet också omfattar ett skydd mot&lt;br&gt;terrorism, dvs. brott som innebär användning av våld, hot eller tvång för&lt;br&gt;politiska syften, även om brotten inte hotar rikets säkerhet. Begreppet&lt;br&gt;våld innefattar i detta sammanhang inte endast våld mot person utan även&lt;br&gt;våld som innebär en omfattande förstörelse av egendom. Risken för&lt;br&gt;klotter och annan åverkan åsyftas självfallet inte. Vad som avses är sådan&lt;br&gt;förstörelse som kan rubriceras som grov skadegörelse eller sådan&lt;br&gt;skadegörelse som annars kan få omfattande verkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddets syfte har behandlats i avsnitt 5.2. Bestämmelsen har&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 gäller informationssäkerhet. I informationssäkerheten ingår före-&lt;br&gt;byggande av att hemliga uppgifter röjs för obehöriga, oavsett om detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sker uppsåtligen eller av oaktsamhet. Av bestämmelsen följer att upp- Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;giftema i den utsträckning det är möjligt skall förbehållas personer som&lt;br&gt;har ett tjänstemässigt behov av att känna till dem och som har bedömts&lt;br&gt;som lämpliga och pålitliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyhet i förhållande till sekretesskyddet enligt förordningen om&lt;br&gt;säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter är att skyddet skall motverka&lt;br&gt;att sekretessbelagda uppgifter uppsåtligen eller av oaktsamhet förstörs&lt;br&gt;eller ändras. Datasäkerheten utgör, till följd av informationsteknikens ut-&lt;br&gt;veckling, i hög grad en viktig beståndsdel i informationssäkerheten. Det&lt;br&gt;är emellertid också viktigt att uppgifter i krislägen kan förmedlas till&lt;br&gt;andra på ett betryggande sätt. I informationssäkerheten ingår därför även&lt;br&gt;att se till att teleförbindelser och andra kommunikationsvägar håller en&lt;br&gt;tillräckligt hög nivå från säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en tillfredsställande informationssäkerhet bör vidare krävas att&lt;br&gt;handlingar med sekretessbelagda uppgifter förvaras på ett betryggande&lt;br&gt;sätt och att man fortlöpande kontrollerar att handlingarna finns i behåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 föreskrivs om tillträdesbegränsning. Härmed avses ett fysiskt&lt;br&gt;skydd för att förhindra att obehöriga får tillträde till platser där de kan&lt;br&gt;få tillgång till sekretessbelagd information som rör rikets säkerhet eller&lt;br&gt;där det pågår verksamhet av betydelse för rikets säkerhet. Dessa åtgärder&lt;br&gt;skulle visserligen kunna sägas ligga inom ramen för informationssäker-&lt;br&gt;heten, men för att någon tveksamhet inte skall råda om säkerhetsskyddets&lt;br&gt;syfte anges kravet på tillträdesbegränsning direkt i lagtexten. Konkret&lt;br&gt;innebär bestämmelsen en skyldighet att överväga behovet av inre och&lt;br&gt;yttre bevakning genom vaktpersonal eller andra hjälpmedel som TV-&lt;br&gt;övervakning och larmanordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon saklig förändring i förhållande till tillträdesskyddet enligt för-&lt;br&gt;ordningen om säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 avser säkerhetsprövning. Det som skall prövas är om en per-&lt;br&gt;son som avses delta i verksamhet av betydelse för rikets säkerhet är&lt;br&gt;pålitlig från säkerhetssynpunkt. Pålitlighetsprövningen skall inte bara&lt;br&gt;innefatta en bedömning av om det kan finnas risk för att personen i fråga&lt;br&gt;kan göra sig skyldig till spioneri eller dylikt. Prövningen skall också&lt;br&gt;innehålla en bedömning av om det är lämpligt att personen anförtros&lt;br&gt;sekretessbelagda uppgifter. Härvid skall beaktas bl.a. risken för att han&lt;br&gt;eller hon blir utsatt för olika påtryckningar, att han eller hon genom slarv&lt;br&gt;eller på annat oavsiktligt sätt röjer de sekretessbelagda uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mer kvalificerade fall innefattar säkerhetsprövningen registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna kontroll regleras genom bestämmelserna i 12-28 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsprövningen ersätter infiltrationsskyddet i förordningen om&lt;br&gt;säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 § framgår att säkerhetsskyddet omfattar ett skydd mot terrorism,&lt;br&gt;oavsett om denna hotar rikets säkerhet eller ej. Åtgärderna i 7 § första&lt;br&gt;stycket tar enligt sin ordalydelse sikte endast på skyddet av förhållanden&lt;br&gt;som rör rikets säkerhet. I andra stycket föreskrivs därför särskilt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddsåtgärderna enligt första stycket skall utformas så att behovet av Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;skydd mot terrorism tillgodoses även i övriga fall. När det gäller infor-&lt;br&gt;mationssäkerheten och olika tillträdesbegränsningar finns det ett visst&lt;br&gt;utrymme för en fri prövning av vilka åtgärder som är nödvändiga. Be-&lt;br&gt;dömningen måste grundas på hur risken ser ut med hänsyn till hotbilden&lt;br&gt;och de övriga omständigheterna i det enskilda fallet. I säkerhetspröv-&lt;br&gt;ningen finns däremot inte motsvarande frihet. Registerkontroll får göras&lt;br&gt;endast i de fall där de särskilda förutsättningarna enligt lagen är upp-&lt;br&gt;fyllda. Till den del en säkerhetsprövning förekommer utan att någon re-&lt;br&gt;gisterkontroll är aktuell föreligger dock samma bedömningsutrymme som&lt;br&gt;för informationsskyddet och tillträdesbegränsningama.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerhetsskyddsavtal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddsavtalen har behandlats avsnitt 5.4. Paragrafen har redak-&lt;br&gt;tionellt utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i upphandlingssituationer skall gälla för anbudsgivare och&lt;br&gt;leverantörer i frågan om säkerhetsskydd regleras i säkerhetsskyddsavtalet&lt;br&gt;och anpassas efter behovet i vaije enskilt fall. Ett företag, enskilt eller&lt;br&gt;offentligt, som vill konkurrera om ett upphandlingskontrakt får acceptera&lt;br&gt;upphandlarens uppfattning att ett säkerhetsskyddsavtal krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett säkerhetsskyddsavtal har slutits innebär inte att lagen blir&lt;br&gt;tillämplig på anbudsgivarens eller leverantörens verksamhet. Som fram-&lt;br&gt;går av nästa stycke kan anbudsgivaren eller leverantören dock omfattas&lt;br&gt;av säkerhetsskyddslagen genom att det allmänna utövar ett rättsligt be-&lt;br&gt;stämmande inflytande på sätt som närmare beskrivs i 4 § eller genom att&lt;br&gt;anbudsgivaren eller leverantören bedriver verksamhet av betydelse för&lt;br&gt;rikets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anbudsgivare eller leverantör, som omfattas av bestämmelserna i&lt;br&gt;säkerhetsskyddslagen genom att det allmänna utövar ett rättsligt bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande eller på grund av att verksamhet av betydelse för rikets&lt;br&gt;säkerhet bedrivs av anbudsgivaren eller leverantören, kan inte genom&lt;br&gt;villkor i säkerhetsskyddsavtalet erhålla mindre långtgående åligganden än&lt;br&gt;vad som följer av lagen. Det finns emellertid inget som hindrar att säker-&lt;br&gt;hetsskyddet utökas eller i övrigt preciseras till vad som behövs för den&lt;br&gt;särskilda upphandlingen. Ett avtal måste under alla förhållanden ingås när&lt;br&gt;förutsättningarna är sådana som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Informationssäkerhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationssäkerheten har kommenterats i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller informationssäkerheten i de fall uppgifter som&lt;br&gt;omfattas av lagen är lagrade och hanteras på datamedium eller på elek-&lt;br&gt;tronisk väg. De informationstekniska landvinningarna under senare år har&lt;br&gt;medfört att användningen av datorer och telekommunikation har ökat&lt;br&gt;starkt. Utvecklingen har emellertid också inneburit att metoder som ger&lt;br&gt;möjlighet för obehöriga att komma åt uppgifter har utvecklats. Denna&lt;br&gt;risk är särskilt påtaglig när uppgifterna transporteras på lokala och&lt;br&gt;externa nät. Datoriseringen har vidare inneburit nya risker för att&lt;br&gt;uppgifterna förstörs eller går förlorade på annat sätt. Mot bakgrund härav&lt;br&gt;är det viktigt att informationssäkerheten utformas med beaktande av de&lt;br&gt;nya risker för förstörande eller röjande av säkerhetskänsliga uppgifter&lt;br&gt;som finns.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillträdesbegränsiiing&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet tillträdesbegränsning har behandlats i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att förbygga brott och att skydda säkerhetskänsliga uppgifter&lt;br&gt;kan kräva olika långtgående begränsningar av rätten att få tillträde till&lt;br&gt;byggnader och andra anläggningar. Någon obetingad rätt att få tillträde&lt;br&gt;till olika lokaler finns inte. Allmänhetens rätt att övervara offentliga för-&lt;br&gt;handlingar och värdet av den öppenhet som präglar svensk förvaltning&lt;br&gt;bör beaktas vid valet av åtgärder. En noggrann avvägning måste ske så&lt;br&gt;att eventuella begränsningar inte blir onödigt ingripande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.&lt;br&gt;(skyddslagen) innehåller bestämmelser om åtgärder till skydd mot bl.a.&lt;br&gt;sabotage, terrorism och spioneri. I skyddslagen finns regler om förbud&lt;br&gt;mot tillträde till sådana särskilt viktiga anläggningar som har förklarats&lt;br&gt;som skyddsobjekt. Tillträdesbegränsningar enligt säkerhetsskyddslagen&lt;br&gt;är att anse som lindrigare åtgärder än beslut om skyddsobjekt. Tillträdes-&lt;br&gt;begränsningar enligt skyddslagen har en mer generell räckvidd. En till-&lt;br&gt;trädesbegränsning kan sägas utgöra den plattform från viken behovet att&lt;br&gt;förklara en byggnad eller en anläggning som skyddsobjekt skall bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restriktionerna kan gälla skydd mot att utomstående får tillträde till en&lt;br&gt;byggnad, men också mot att anställda eller andra som mer tillfälligt utför&lt;br&gt;visst arbete får tillträde till känsliga utrymmen. I frågan om skydds-&lt;br&gt;objekten får frågan om begränsningar i allmänhetens tillträde anses vara&lt;br&gt;uttömmande reglerad i skyddslagen. Säkerhetsskyddslagen utgör ett kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plement när det gäller det inre skyddet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerhetsprövning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsprövningen har behandlats i avsnitt 5.2. Bestämmelsen har&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsprövning skall alltid ske innan en person anlitas för uppgifter&lt;br&gt;av betydelse för rikets säkerhet eller för sysslor som är viktiga vid be-&lt;br&gt;vakandet av skyddet mot terrorism. Detta gäller även när befattningen&lt;br&gt;inte är av så kvalificerad natur att den är förenad med registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som gör en säkerhetsprövning skall ta ställning till om det finns&lt;br&gt;något som kan ge anledning till osäkerhet om att den person som pröv-&lt;br&gt;ningen gäller är lojal mot de intressen som lagen skall skydda. Med detta&lt;br&gt;avses i första hand en bedömning av om det t.ex. på grund av bindningar&lt;br&gt;med en främmande makt eller en terroristorganisation finns en risk för&lt;br&gt;att personen begår brottsliga handlingar. Personen i fråga kan emellertid&lt;br&gt;utgöra en säkerhetsrisk även om han i och för sig ställer sig solidarisk&lt;br&gt;med de intressen som lagen skall skydda. Detta kan vara fallet om han&lt;br&gt;på grund av sin livsföring eller levnadsbakgrund löper risken att bli utsatt&lt;br&gt;för utpressning eller om det finns en risk för att han oaktsamt avslöjar&lt;br&gt;sekretessbelagd information. Säkerhetsprövningen skall därför omfatta&lt;br&gt;inte endast en bedömning av den prövades lojalitet, utan även hans&lt;br&gt;pålitlighet från säkerhetssynpunkt i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för säkerhetsprövningen består i huvudsak av allmän per-&lt;br&gt;sonkännedom och i vissa fall av vad som har framkommit vid register-&lt;br&gt;kontroll och särskild personutredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna personkännedomen grundar sig i allmänhet på den egna&lt;br&gt;erfarenheten av personen, på betyg, intyg och liknande samt på samtal&lt;br&gt;med referenspersoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de mer kvalificerade fållen skall en registerkontroll göras. För de mest&lt;br&gt;känsliga befattningarna skall därutöver en särskild personutredning&lt;br&gt;genomföras. Vad som avses med registerkontroll anges i 12 §. Villkoren&lt;br&gt;för och omfattningen av denna och den särskilda personutredningen&lt;br&gt;behandlas i de följande paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om prövningen när registerkontroll och eventuellt särskild&lt;br&gt;personutredning har gjorts finns vidare i 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anger vad som avses med registerkontroll. Frågan har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 5.2 och 6. Vilka polisregister som är aktuella och vad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för slags uppgifter som kan inhämtas från dessa behandlas i 21 — 24 §§. Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte bara anställningar, utan även uppdrag, tjänstgöring enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt, utbildning, besök eller något annat&lt;br&gt;deltagande i verksamhet, skall föranleda registerkontroll om deltagandet&lt;br&gt;i verksamheten har placerats i säkerhetsklass enligt 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag som enligt fäst praxis är undantagna från reglerna om personal-&lt;br&gt;kontroll i personalkontrollkungörelsen skall inte kunna föranleda regis-&lt;br&gt;terkontroll. Detta framgår av andra stycket. Någon kontroll skall således&lt;br&gt;inte genomföras av riksdags- eller fullmäktigeledamöter i dessa deras&lt;br&gt;egenskaper men bör som hittills kunna företas när någon som är för-&lt;br&gt;troendevald utses till exempelvis ledamot av styrelsen för en myndighet&lt;br&gt;som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Offentliga försvarare eller&lt;br&gt;ombud inför domstol tillhör inte dem som kan säkerhetsklassas och bli&lt;br&gt;föremål för registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 16 § föreskrivs vidare om en allmän undantagssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om registerkontroll till skydd mot terrorism har behandlats 6.3.2.&lt;br&gt;Registerkontrollen till skydd mot terrorism är inte knuten till säker-&lt;br&gt;hetsklasser. Registerkontroll i detta syfte får ske endast om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl. Regeringen föreskriver, utom såvitt avser riksdagen och dess&lt;br&gt;myndigheter, i förordning när så skall anses vara fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av att det krävs särskilda skäl är att det måste finnas ett på-&lt;br&gt;tagligt behov av de speciella kontrollåtgärder som registerkontrollen&lt;br&gt;utgör. Möjligheten skall således tillämpas restriktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller registerkontroll på framställan av annan stat eller&lt;br&gt;mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem. Frågan har be-&lt;br&gt;handlats i avsnitt 6.14. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lag-&lt;br&gt;rådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontrollen enligt 13 och 14 §§ förutsätter att kontrollen behövs&lt;br&gt;med hänsyn till svenska intressen. Det har dock visat sig att det i vissa&lt;br&gt;situationer finns ett behov av att kunna tillmötesgå en annan stats mot-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande intressen. För att tillmötesgå dessa krav har denna regel tagits Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;in i lagen. Av lydelsen följer att regeln inte kan utnyttjas av en annan stat&lt;br&gt;för att staten skall få veta vilka uppgifter som finns i Sverige om en ut-&lt;br&gt;ländsk medborgare, om inte denne har eller i vart fall har haft hemvist&lt;br&gt;i Sverige. För att kontroll skall få ske krävs vidare att personen i fråga&lt;br&gt;skall anlitas i anställning eller delta i verksamhet på det sätt som framgår&lt;br&gt;av 13 § samt att motsvarande regler om registerkontroll gäller i den&lt;br&gt;andra staten. Systemet i den andra staten behöver naturligtvis inte vara&lt;br&gt;likadant som det svenska i alla detaljer. Det skall dock finnas en före-&lt;br&gt;skriven skyldighet om kontroll som avser motsvarande säkerhets-&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningsreglema i säkerhetsskyddslagen gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;även vid kontroll i dessa fall. Kravet på samtycke enligt 19 § och be-&lt;br&gt;stämmelsen om kommunicering i 25 § gäller därmed. Något behov av att&lt;br&gt;uttrycka detta i lagtexten har dock inte ansetts föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare tillämpningsföreskrifter kan meddelas i enlighet med vad som&lt;br&gt;anges i 33 § säkerhetsskyddslagen och 39 § lagen (1983:953) om säker-&lt;br&gt;hetsskydd i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll bör efter beslut av regeringen kunna ske av de personer&lt;br&gt;som avses i första stycket även efter framställan av en mellanfolklig&lt;br&gt;organisation. Det har ansetts angeläget att registerkontroll skall kunna ske&lt;br&gt;på framställan av Europeiska unionen (EU). Inom EU finns inga bestäm-&lt;br&gt;melser om registerkontroll. Något sådant krav ställs inte heller upp för&lt;br&gt;att registerkontroll skall få ske i dessa fall. Däremot skall de övriga i&lt;br&gt;första stycket omnämnda förutsättningarna vara uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningsreglema i säkerhetsskyddslagen gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;även här. Närmare regler kan ges i form av tillämpningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 16 § framgår att registerkontroll kan underlåtas om det står klart att&lt;br&gt;en kontroll inte behövs därför att den som avses med säkerhetspröv-&lt;br&gt;ningen tidigare har genomgått en motsvarande kontroll. Det eventuellt&lt;br&gt;nya deltagandet skall således vara placerat i samma eller en lägre säker-&lt;br&gt;hetsklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ny kontroll har aktualiserats på grund av skyddet mot terrorism&lt;br&gt;bör - förutom en motsvarande kontroll - en kontroll för säkerhetsplacerat&lt;br&gt;deltagande godtas eftersom den kontrollen normalt är mer omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln bör användas huvudsakligen då det är fråga om kontroll&lt;br&gt;avseende lägre nivåer och då kontrollen gäller ett direkt från säkerhets-&lt;br&gt;synpunkt motsvarande deltagande eller ett deltagande inom samma orga-&lt;br&gt;nisation. Även tidsaspekten har betydelse. En ny kontroll bör - under&lt;br&gt;nyss angivna omständigheter - underlåtas endast om den tidigare kon-&lt;br&gt;trollen ligger något eller högst några år tillbaka. Någon tveksamhet i&lt;br&gt;fråga om behovet av en ny kontroll får inte finnas. Omständigheterna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall var sådana att det framstår som mer eller mindre uppenbart att Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;någon ny kontroll inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas förutsättningarna för placering av anställningar&lt;br&gt;eller annat deltagande i verksamhet i olika säkerhetsklasser. Dessa frågor&lt;br&gt;har behandlats i avsnitten 6.1 och 6.3.1. Bestämmelsen har utformats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I personalkontrollkungörelsen hänför sig indelningen i olika skydds-&lt;br&gt;klasser till tjänster. Med tjänst har jämställts vissa uppdrag. I säkerhets-&lt;br&gt;skyddslagen motsvaras skyddsklassema av säkerhetsklasser och begreppet&lt;br&gt;tjänst har ersatts av anställning. Grunderna för placering i säkerhetsklass&lt;br&gt;1 och 2 motsvaras huvudsakligen av vad som har gällt enligt personal-&lt;br&gt;kontrollkungörelsen för inplacering i skyddsklassema 1 A och 1 B.&lt;br&gt;Förutsättningarna för placering i säkerhetsklass 3 har ändrats något i för-&lt;br&gt;hållande till förutsättningarna för placering i motsvarande skyddsklass 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en anställning eller ett annat deltagande i verksamhet skall&lt;br&gt;placeras i säkerhetsklass 1 krävs att deltagandet i stor omfattning medför&lt;br&gt;tillgång till sekretessbelagda uppgifter av synnerlig betydelse för rikets&lt;br&gt;säkerhet. Begränsningen enligt personalkontrollkungörelsen till uppgifter&lt;br&gt;som berör en större eller särskilt väsentlig del av totalförsvaret gäller&lt;br&gt;således inte enligt säkerhetsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret för placering i säkerhetsklass 2 är att den som deltar i verk-&lt;br&gt;samheten i en omfattning som inte är obetydlig får del av sekretessbe-&lt;br&gt;lagda uppgifter av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Bestämmelsen&lt;br&gt;innebär ingen ändring i sak i förhållande till skyddsklass 1 B enligt per-&lt;br&gt;sonalkontrollkungörelsen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsklass 3 gäller den som i övrigt får del av sekretessbelagda&lt;br&gt;uppgifter av betydelse för rikets säkerhet. Att en uppgift har synnerlig&lt;br&gt;betydelse för rikets säkerhet innebär att ett röjande av uppgiften riskerar&lt;br&gt;att vålla en betydande skada. I fråga om uppgifter som avses i säker-&lt;br&gt;hetsklass 3 är det inte lika klart att ett röjande riskerar att medföra en&lt;br&gt;sådan skada. För placering i säkerhetsklass 3 ställs därför upp ett ut-&lt;br&gt;tryckligt krav på att röjandet av den sekretessbelagda uppgiften kan antas&lt;br&gt;medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa. En säker&lt;br&gt;prognos av skadan krävs inte. Avsikten med de i förhållande till perso-&lt;br&gt;nalkontrollkungörelsen ändrade kraven är att begränsa antalet register-&lt;br&gt;kontroller i denna klass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om särskild personutredning har behandlats i avsnitt 6.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de ekonomiska förhållandena bör mot bakgrund av den&lt;br&gt;vikt som dessa faktorer många gånger har en utredning göras vid kon-&lt;br&gt;troller som avser säkerhetsklasserna 1 och 2. Även om utredningen av&lt;br&gt;de ekonomiska förhållandena är obligatorisk i båda dessa klasser, är det&lt;br&gt;naturligt att utredningen blir mer djupgående när det gäller klass 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personliga förhållandena i övrigt skall utredas i den omfattning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 129&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behövs. Dessa förhållanden bör företrädesvis utredas vid kontroller Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;avseende säkerhetsklass 1. Vid kontroll i klass 2 bör en sådan utredning&lt;br&gt;förekomma endast om det är absolut nödvändigt. De närmare bestäm-&lt;br&gt;melserna om detta kan ha formen av tillämpningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i polisregister och uppgifter som kommer fram vid en sär-&lt;br&gt;skild personutredning kan vara så integritetskänsliga att det bör uppställas&lt;br&gt;ett krav på samtycke från den som är föremål för säkerhetsprövningen.&lt;br&gt;Samtycket bör normalt lämnas skriftligen. Något uttryckligt krav på&lt;br&gt;skriftlig form föreligger dock inte. Det bör i detta sammanhang under-&lt;br&gt;strykas att kravet på samtycke gäller oberoende av om registerkontrollen&lt;br&gt;sker med stöd av 13, 14 eller 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lämnat samtycke skall anses innefatta ett godkännande av förnyade&lt;br&gt;registerkontroller så länge som den kontrollerade avses ha samma an-&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara riksdagens förvaltningskontor som i fråga om anställda hos&lt;br&gt;riksdagen beslutar om placering i säkerhetsklass och om registerkontroll.&lt;br&gt;I dessa fall skall, i enlighet med gällande ordning, förvaltningskontoret&lt;br&gt;samråda med krigsdelegationens sekreterare. Bestämmelsen motsvarar i&lt;br&gt;denna del den nuvarande 39 § lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i&lt;br&gt;riksdagen, som ändras i samband med att säkerhetsskyddslagen träder i&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de anställda hos någon av riksdagens myndigheter, dvs.&lt;br&gt;Riksbanken, Riksdagens revisorer och Riksdagens ombudsmän, avgörs&lt;br&gt;motsvarande frågor av myndigheterna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga fall, dvs. när det inte gäller riksdagen eller myndigheterna under&lt;br&gt;riksdagen, skall enligt huvudregeln frågorna om placering i säker-&lt;br&gt;hetsklass och om registerkontroll beslutas av regeringen. I andra&lt;br&gt;meningen föreskrivs dock om vissa möjligheter till undantag från denna&lt;br&gt;huvudregel. Regeringen bör kunna föreskriva att beslut om placering i&lt;br&gt;säkerhetsklass och om registerkontroll i stället meddelas av andra organ&lt;br&gt;som omfattas av säkerhetsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att regeringen skall kunna överlåta beslutanderätten på sådana &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättssubjekt som nämns i 1 § 2 och 3 samt 8 § krävs dock särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta krav visar att undantaget skall utnyttjas restriktivt. Sveriges Radio Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;AB och Sveriges Television AB har viktiga uppgifter som nyhets- och&lt;br&gt;informationsförmedlare. För tilltron till deras funktioner är det av&lt;br&gt;avgörande vikt att det inte finns någon tvekan om företagens och medar-&lt;br&gt;betarnas självständighet i förhållande till myndigheterna. Dessa bolag&lt;br&gt;utgör därför exempel på företag som kan anses uppfylla kraven på&lt;br&gt;särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om inplacering i säkerhetsklass 3 bör generellt kunna överlåtas&lt;br&gt;till myndigheter medan det däremot kan bli fråga om en viss differen-&lt;br&gt;tiering när det gäller säkerhetsklass 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;br&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller kontrollen säkerhetsklass 1 eller 2 får utlämnandet omfatta vaije&lt;br&gt;uppgift som finns antecknad om den kontrollerade i något polisregister.&lt;br&gt;I regel saknar uppgifter om anhöriga betydelse för bedömningen av den&lt;br&gt;kontrollerades pålitlighet. När det gäller så nära anhöriga som make eller&lt;br&gt;sambo gör sig dock särskilda hänsyn gällande. Utlämnandet av uppgifter&lt;br&gt;vid registerkontroll i de två högsta säkerhetsklasserna får därför omfatta&lt;br&gt;även uppgifter som finns registrerade om make och sambo. Av 3 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap följer att&lt;br&gt;bestämmelsen även skall tillämpas på en registrerad partner. Genom en&lt;br&gt;hänvisning i lagen (1987:813) om homosexuella sambor (se avsnitt 9.5)&lt;br&gt;blir den också tillämplig på homosexuella sambor. För att dessa uppgifter&lt;br&gt;om make, registrerad partner eller sambo skall få lämnas ut krävs dock&lt;br&gt;att det är oundgängligen nödvändigt. Det räcker inte med en sedvanlig&lt;br&gt;relevansbedömning enligt 24 §, utan starka skäl måste vara för handen.&lt;br&gt;Det kan t.ex. röra en sådan anhörigs dokumenterade förbindelser med en&lt;br&gt;främmande underrättelseorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kontroll avseende säkerhetsklass 3 får uppgifter lämnas ut i mer&lt;br&gt;begränsad omfattning. Endast uppgifter i Säkerhetspolisens register samt&lt;br&gt;i person- och belastningsregistret får lämnas ut. I ett sådant kontroll-&lt;br&gt;ärende får inte uppgifter om anhöriga lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 23 § kan regeringen meddela beslut om undantag från in-&lt;br&gt;skränkningarna i detta lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;br&gt;Innehållet i denna bestämmelse har behandlats i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll till skydd mot terrorism bör inriktas på omständigheter&lt;br&gt;som kan antas vara av särskild betydelse vid denna typ av säkerhetspröv-&lt;br&gt;ning. Uppgifter i Säkerhetspolisens register får anses ha samma intresse&lt;br&gt;här som vid annan registerkontroll. Däremot har uppgifter i person- och&lt;br&gt;belastningsregistret inte samma relevans. Ur detta register får därför bara&lt;br&gt;uppgifter om dom eller misstanke om vissa i lagrummet särskilt angivna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brott lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast uppgifter om den kontrollerade får lämnas ut i dessa fall. Be-&lt;br&gt;stämmelsen i 23 § medger dock att regeringen kan meddela undantag&lt;br&gt;från begränsningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det är straffbart med försök och förberedelse till de angivna&lt;br&gt;gärningarna får även sådana uppgifter lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta stycke har tillkommit efter yttrande från Lagrådet som, utöver&lt;br&gt;de invändningar som har redovisats i avsnitt 6.5, framhållit att det måste&lt;br&gt;framgå av lagtexten att uppgifter om försök och förberedelse inte får&lt;br&gt;lämnas ut i andra fäll än då uppgift om motsvarande fullbordade brott&lt;br&gt;kan lämnas (jfr lagrådsremissens lagförslag, bilaga 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle strida mot syftet med registerkontrollen, om sådana formella&lt;br&gt;regler tillskapades att det i ett enskilt ärende inte skulle vara möjligt att&lt;br&gt;lämna ut en uppgift av uppenbar relevans i ärendet. I denna paragraf&lt;br&gt;medges därför att regeringen i ett enskilt fall får besluta att även andra&lt;br&gt;uppgifter än som följer av 21 och 22 §§ får lämnas ut om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl. Regeln innebär att det i dessa undantagsfall är möjligt att&lt;br&gt;lämna ut uppgifter om andra anhöriga än make eller sambo. Den innebär&lt;br&gt;vidare att uppgifter om andra än dem som avses med säkerhetspröv-&lt;br&gt;ningen kan få lämnas ut när kontroll görs med avseende på säkerhets-&lt;br&gt;klass 3 eller i anledning av risken för terrorism. Genom undantagsregeln&lt;br&gt;kan vid kontroll i dessa fäll uppgifter lämnas ut också från andra polis-&lt;br&gt;register än Säkerhetspolisens register och person- och belastnings-&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För regelns tillämpning krävs synnerliga skäl, och dessa skall vara&lt;br&gt;grundade på omständigheterna i ett enskilt fäll. Det är inte möjligt att ge&lt;br&gt;regeln en generell tillämpning så att den används vid en speciell typ av&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fråga uppkommer om utlämnande av andra uppgifter än dem som&lt;br&gt;nämns i 21 och 22 §§, måste frågan underställas regeringen som avgör&lt;br&gt;om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda i det enskilda fället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre föregående paragraferna behandlar vilka uppgifter i polisre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gister som det kan bli frågan om att lämna ut i ett registerkontrollärende. Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;För att de uppgifter som nämns där skall få lämnas ut krävs emellertid&lt;br&gt;genomgående att de kan antas ha relevans för säkerhetsprövningen i det&lt;br&gt;enskilda fallet. Utgångspunkten för om en viss uppgift skall antecknas i&lt;br&gt;polisregister är som regel inte att den skall läggas till grund för en säker-&lt;br&gt;hetsprövning med registerkontroll. Spaningsuppgifter och liknande upp-&lt;br&gt;gifter har värde i första hand för utredningsarbetet vid polisen. De har&lt;br&gt;därför inte alltid en motsvarande betydelse för prövningen av någons&lt;br&gt;pålitlighet från säkerhetssynpunkt. I synnerhet relevansen av äldre upp-&lt;br&gt;gifter i Säkerhetspolisens register om en persons politiska hemvist måste&lt;br&gt;prövas med särskild restriktivitet, så även uppgifter över vilka den&lt;br&gt;kontrollerade inte med stöd av 25 § har beretts tillfälle att yttra sig. När&lt;br&gt;det gäller Säkerhetspolisens register bör vidare med hänsyn till registrets&lt;br&gt;speciella karaktär en uppgifts vederhäftighet prövas så att personför-&lt;br&gt;växlingar och liknande undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller uppgifter om ådömda påföljder måste en viss&lt;br&gt;skiktning ske. Uppgifter som ligger långt tillbaka i tiden bör inte lämnas&lt;br&gt;ut om det inte har inträffat något särskilt som gör att uppgiften fortfaran-&lt;br&gt;de har aktualitet. Normalt bör inte heller uppgifter om bagatellbrott&lt;br&gt;lämnas ut. I fråga om allvarliga påföljder bör bedömningen oftare falla&lt;br&gt;ut så att uppgiften lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller uppgifter om anhöriga gäller som har framgått av kom-&lt;br&gt;mentaren till tidigare paragrafer ett särskilt högt krav på relevans.&lt;br&gt;Uppgifter om att en närstående har gjort sig skyldig till snatteri eller&lt;br&gt;liknande har så gott som aldrig en så stor betydelse för bedömningen av&lt;br&gt;den prövades pålitlighet att de skall lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen får göras efter omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Bestämmelsen skall fungera som en erinran om att fråga om utlämnande&lt;br&gt;alltid måste bedömas med omsorg. På detta sätt kan regeln fungera som&lt;br&gt;en spärr mot en alltför okritisk värdering av uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande relevansbedömning skall göras beträffande uppgifter som&lt;br&gt;har kommit fram vid en särskild personutredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som i enlighet med Lagrådets förslag har ändrats något&lt;br&gt;redaktionellt, har behandlats i avsnitt 6.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln får uppgifter som har kommit fram vid en register-&lt;br&gt;slagning eller särskild personutredning inte lämnas ut för säkerhets-&lt;br&gt;prövning om inte den som uppgifterna avser har beretts tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig över dem. Detta gäller även om uppgifterna avser sådana anhöriga&lt;br&gt;som make eller sambo. I dessa fall skall således den anhörige själv be-&lt;br&gt;redas tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelseskyldigheten har tre syften. För det första framstår det&lt;br&gt;från principiell synpunkt som ett självklart krav att den som uppgiften&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser skall veta vilka uppgifter om honom som anses vara av sådan be- Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;tydelse att de bör lämnas ut. För det andra kan eventuella förväxlingar&lt;br&gt;och andra missförstånd redas ut. För det tredje är det en fördel om man&lt;br&gt;kan undvika onödigt hemlighetsmakeri, eftersom sådant kan ge näring åt&lt;br&gt;misstankar om otillåten åsiktsregistrering eller andra otillbörliga för-&lt;br&gt;faranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sekretess gäller för uppgifterna enligt andra grunder än 7 kap. 17 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) gäller dock inte insynsrätten, utom i det undan-&lt;br&gt;tagsfall som föreskrivs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om uppgifterna omfattas av sekretess på någon annan grund än&lt;br&gt;bestämmelsen i 7 kap. 17 § sekretesslagen, skall den som uppgiften avser&lt;br&gt;ges tillfälle att yttra sig innan uppgiften lämnas ut om hans intresse av att&lt;br&gt;få yttra sig skäligen bör ha företräde framför det intresse som sekretessen&lt;br&gt;skall skydda. Utgångspunkten är att den enskildes intresse av insyn i&lt;br&gt;ärendet skall tillmätas särskild vikt. Redan det förhållandet att det finns&lt;br&gt;ett intresse för den kontrollerade att ta del av uppgifterna kan dock själv-&lt;br&gt;fallet inte medföra att övriga intressen måste vika. En avvägning skall&lt;br&gt;alltid göras, och vid denna måste också den skada som blir följden av att&lt;br&gt;uppgifterna röjs för den enskilde vägas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att närmare ange i vilka situationer som sekretess-&lt;br&gt;belagda uppgifter bör delges den enskilde. För att insynsintresset skall&lt;br&gt;behöva vika, krävs dock att nackdelarna med en underrättelse till den&lt;br&gt;enskilde väger klart tyngre än detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeln i detta stycke bör det vara möjligt att i större ut-&lt;br&gt;sträckning än enligt tidigare praxis delge den registrerade uppgifter i&lt;br&gt;bl.a. Säkerhetspolisens register. Ett skäl för att låta bli att delge sådana&lt;br&gt;uppgifter har tidigare varit att man därigenom riskerar att avslöja inne-&lt;br&gt;hållet i de hemliga föreskrifterna för registrering i dessa register. Även&lt;br&gt;om denna risk inte helt kan uteslutas, torde det dock förhålla sig så att&lt;br&gt;uppgifter som rör en viss person - och det är sådana uppgifter som&lt;br&gt;kommer i fråga för utlämning i ett registerkontrollärende - knappast ger&lt;br&gt;någon vägledning för den som är ute efter att få veta hur principerna för&lt;br&gt;de hemliga registeranvisningama ser ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om intresseavvägningen utfaller på så sätt att uppgifterna inte bör&lt;br&gt;delges den enskilde, skall övervägas om det är möjligt att ta upp saken&lt;br&gt;på något annat sätt, t.ex. vid ett personligt samtal. Den enskilde kan då&lt;br&gt;få åtminstone en antydan om vad saken gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som har beslutat om registerkontroll skall också, som&lt;br&gt;framgår av 27 §, avgöra vilken betydelse som skall tillmätas de upp-&lt;br&gt;gifter som har lämnats ut. I enlighet med detta har i denna paragraf&lt;br&gt;föreskrivits att det yttrande som lämnas av den utlämnande myndigheten&lt;br&gt;inte får innehålla något annat än en förtydligande kommentar till de &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;86&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter som lämnas ut. Någon egen värderande kommentar får således Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;inte tillfogas av denna myndighet, inte heller något uttalande som kan&lt;br&gt;tolkas som en rekommendation om hur säkerhetsprövningen bör utfalla.&lt;br&gt;Uppgifterna i ett polisregister kan dock vara kortfattade eller avse om-&lt;br&gt;ständigheter som lösryckta kan vara svåra för en utomstående att sätta in&lt;br&gt;i sitt rätta sammanhang. För att myndigheten skall kunna rätt förstå&lt;br&gt;innebörden av de utämnade uppgifterna kan det därför ibland vara&lt;br&gt;nödvändigt att lämna en förtydligande kommentar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens innehåll har kommenterats i avsnitt 6.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att det är det organ som har beslutat om register-&lt;br&gt;kontroll som har att i förhållande till registermyndigheten självständigt&lt;br&gt;göra prövningen av lämpligheten av att anförtro den kontrollerade arbets-&lt;br&gt;uppgifter av säkerhetskänslig natur. Det är normalt detta organ som har&lt;br&gt;den bästa kännedomen om den kontrollerade, antingen på grund av per-&lt;br&gt;sonlig kännedom eller genom den samlade information som har inhämtats&lt;br&gt;i anställningsärendet. Därtill kommer att detta organ i regel vet bäst vilka&lt;br&gt;krav som bör ställas i det särskilda fallet och att det kan väga de upp-&lt;br&gt;gifter som eventuellt har lämnats ut från polisregister mot möjligheterna&lt;br&gt;att vidta andra säkerhetsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu beskrivna ordningen gäller inte i de fall som avser register-&lt;br&gt;kontroll av anställda hos andra än myndigheter. Bestämmelser för dessa&lt;br&gt;situationer om samråd mellan den myndighet som har beslutat om&lt;br&gt;registerkontroll och arbetsgivaren kan ges i form av tillämpningsföre-&lt;br&gt;skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommentaren till 11 § har behandlats riktlinjer för säkerhets-&lt;br&gt;prövningen. I 27 § har tagits in en bestämmelse om att prövningen skall&lt;br&gt;grundas på den kunskap som finns om den som prövas, de uppgifter som&lt;br&gt;har kommit fram vid registerkontroll och särskild personutredning, arten&lt;br&gt;av den verksamhet för vilken prövningen görs samt omständigheterna i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 och 15 §§ arkivlagen (1990:782) krävs stöd i författning eller&lt;br&gt;beslut av regeringen respektive kommunfullmäktige för att en statlig eller&lt;br&gt;kommunal myndighet skall få lämna i från sig allmänna handlingar. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte handlingar som myndigheten har fått som lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har sin motsvarighet i 23 § personalkontrollkungörelsen.&lt;br&gt;Någon ändring i sak föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnet har behandlats i avsnitt 6.13.1. Bestämmelsen har utformats i en-&lt;br&gt;lighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar förordningen (1975:608) om krav på svenskt&lt;br&gt;medborgarskap för tillträde till vissa statliga tjänster samt 9 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1994:1720) om civilt försvar som avser befattningar hos kom-&lt;br&gt;muner och landsting. Dessa bestämmelser föreslås således upphöra i sam-&lt;br&gt;band med att säkerhetsskyddslagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kravet endast gäller för sådana anställningar som har pla-&lt;br&gt;cerats i säkerhetsklass är det inget som hindrar att utländska medborgare&lt;br&gt;har sådana befattningar som på grund av bestämmelsen i 14 § kan bli&lt;br&gt;föremål för registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något krav på svenskt medborgarskap ställs heller inte upp när det&lt;br&gt;gäller anställningar i företag eller andra rättssubjekt som inte nämns i&lt;br&gt;paragrafen. Kravet gäller endast anställningar hos staten, kommunerna&lt;br&gt;och landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt medborgarskap skall gälla som villkor endast beträffande&lt;br&gt;anställningar. Något krav på svenskt medborgarskap bör inte finnas när&lt;br&gt;det gäller annat deltagande som enligt 13 § första stycket vid sidan av&lt;br&gt;anställning skall föranleda registerkontroll. Detta följer av andra stycket&lt;br&gt;i denna paragraf. Kravet på svenskt medborgarskap gäller inte förtroen-&lt;br&gt;devalda i kommunfullmäktige eller kommunala styrelser och nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ansetts angeläget att inte i onödan begränsa möjligheterna för&lt;br&gt;utländska medborgare att komma in på den svenska arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Regeringen bör därför kunna medge undantag från kravet på svenskt&lt;br&gt;medborgarskap för tillträde till en säkerhetsklassad anställning hos staten,&lt;br&gt;en kommun eller ett landsting. Detta innebär såvitt avser statliga anställ-&lt;br&gt;ningar ingen ändring i sak i förhållande till vad som gäller i dag.&lt;br&gt;Regeringens möjlighet att medge undantag från kravet på svenskt med-&lt;br&gt;borgarskap är däremot en nyhet när det gäller kommunala anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Intern utbildning och kontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I säkerhetsskyddet skall ingå att ge de anställda utbildning om det egna&lt;br&gt;säkerhetsskyddet samt att kontrollera att de åtgärder som vidtagits fun-&lt;br&gt;gerar på det sätt som är avsett och att skyddet i övrigt är lämpligt ut-&lt;br&gt;format.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan har behandlats i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om kontroll över annans verksamhet, dvs. tillsyn ges i nästa&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, har&lt;br&gt;kommenterats i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som inte avser riksdagen och dess myndigheter bör tillsyns-&lt;br&gt;föreskrifter meddelas av regeringen med stöd av 8 kap. 13 § första&lt;br&gt;stycket 2 regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller som framgår av 1 § 2 även för vissa privaträttsliga organ&lt;br&gt;som drivs av det allmänna. Bestämmelser om säkerhetsskydd gäller vi-&lt;br&gt;dare enligt 8 § för anbudsgivare och leverantörer som har ingått säker-&lt;br&gt;hetsskyddsavtal. I de senare fallen är det avtalet som reglerar skyddets&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nu nämnda fallen har det ansetts rimligt att det allmänna utövar&lt;br&gt;tillsynen över säkerhetsskyddet. När ett sådant åliggande avses gälla för&lt;br&gt;kommuner, landsting och kyrkliga kommuner skall bestämmelsen ha&lt;br&gt;lagform. Det är, såsom Lagrådet har framhållit i sitt yttrande (se avsnitt&lt;br&gt;7 och bilaga 5), rimligt att ett motsvarande åliggande för staten tas in i&lt;br&gt;lagen. Detta stycke reglerar därför de fäll som avser rättssubjekt i 1 § 2&lt;br&gt;över vilka staten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun har&lt;br&gt;ett rättsligt bestämmande inflytande samt upphandlingssituationer där&lt;br&gt;staten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun har träffat ett&lt;br&gt;säkerhetsskyddsavtal enligt 8 §. Något hinder för regeringen att enligt&lt;br&gt;första stycket föreskriva att någon annan, utöver den som följer av detta&lt;br&gt;stycke, skall utöva tillsyn över en viss verksamhet föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Undantag från lagens tillämpning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen får regeringen för regeringskansliet meddela undan-&lt;br&gt;tag från andra bestämmelser i lagen än sådana som gäller register-&lt;br&gt;kontroll. Särskilda bestämmelser om säkerhetsskydd har hittills gällt för&lt;br&gt;regeringskansliet. Det bör vara möjligt för regeringen att för sådant fall&lt;br&gt;meddela undantag från bestämmelser i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreskrifter om verkställighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;br&gt;Regeringen kan med stöd av 8 kap. 13 § första stycket 1 regeringsformen&lt;br&gt;meddela verkställighetsföreskrifter. Denna rätt kan regeringen med stöd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av tredje stycket samma paragraf överlåta till myndighet under re- Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;geringen. Regeringens rätt har direkt stöd i grundlagen. Ett bemyndi-&lt;br&gt;gande i lag är således inte erforderligt. Bestämmelsen skall ses som en&lt;br&gt;ren upplysning till de rättstillämpande organen om att lagen är avsedd att&lt;br&gt;fyllas ut med verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens tillämpningsföreskrifter får inte avse riksdagen och dess&lt;br&gt;myndigheter. För dessa gäller i stället vad som sägs i 39 § lagen&lt;br&gt;(1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört att en paragraf med den redovisade upplysningen&lt;br&gt;inte bör finnas med i lagtexten. Regeringen är emellertid av uppfatt-&lt;br&gt;ningen att den särskilda upplysningen i detta fall är befogad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:953) om&lt;br&gt;säkerhetsskydd i riksdagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen i 38 § sker en hänvisning till de nya reglerna om&lt;br&gt;säkerhetsprövning i den föreslagna säkerhetsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 kap. 13 § andra stycket regeringsformen följer att regeringen inte&lt;br&gt;med stöd av första stycket samma paragraf kan meddela tillämpningsföre-&lt;br&gt;skrifter som avser riksdagen och dess myndigheter. I 39 § lagen om&lt;br&gt;säkerhetsskydd i riksdagen bör därför tas in ett bemyndigande enligt&lt;br&gt;8 kap. 14 § tredje stycket regeringsformen för riksdagens myndigheter&lt;br&gt;att meddela föreskrifter om säkerhetsprövningen enligt säkerhetsskydds-&lt;br&gt;lagen när det gäller respektive myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens förvaltningskontor har enligt 6 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor rätt att&lt;br&gt;meddela förvaltningsföreskrifter beträffande de frågor som det ankommer&lt;br&gt;på kontoret att handlägga. Av 20 § första stycket i den föreslagna säker-&lt;br&gt;hetsskyddslagen följer att beslut om placering i säkerhetsklasser och om&lt;br&gt;registerkontroll utgör exempel på sådana frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 38 § lagen om säkerhetsskydd i riksdagen i dess nuvarande&lt;br&gt;lydelse skall personalkontrollkungörelsen (1969:446) gälla i tillämpliga&lt;br&gt;delar för riksdagens tjänstemän. Såsom Lagrådet har framhållit i sitt ytt-&lt;br&gt;rande kan det sättas i fråga om en sådan bestämmelse står god överens-&lt;br&gt;stämmelse med nyss nämnda 8 kap. 13 § andra stycket regeringsformen.&lt;br&gt;Det bör därför i stället ankomma på riksdagens förvaltningskontor att&lt;br&gt;meddela motsvarande tillämpningsföreskrifter. Regeringens förslag till&lt;br&gt;ändringar i 38 och 39 §§ lagen om säkerhetsskydd i riksdagen har&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det som föreslås är följdändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1720) om p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1995/96:129&lt;br&gt;civilt försvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna säkerhetsskyddslagen ersätter 9 kap. 1 och 2 §§ i lagen&lt;br&gt;om civilt försvar. Dessa bestämmelser skall därför upphöra att gälla vid&lt;br&gt;säkerhetsskyddslagens i kraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:813) om&lt;br&gt;homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen blir vad som sägs om sambor i den föreslagna&lt;br&gt;säkerhetsskyddslagen tillämpligt också på homosexuella sambor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:217) om&lt;br&gt;skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10-12 §§ lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1994 trädde ändringar avseende bestämmelser om&lt;br&gt;kroppsvisitation i rättegångsbalken i kraft (prop. 1993/94:24, bet.&lt;br&gt;1993/94:JuU7, rskr. 1993/94:67 och SFS 1993:1408). Ett av syftena&lt;br&gt;bakom dessa ändringar var att få en mer enhetlig definition av begreppet&lt;br&gt;kroppsvisitation. I anslutning till den definition som då togs in i 28 kap.&lt;br&gt;11 § tredje stycket RB gjordes ändringar i ett flertal andra författningar.&lt;br&gt;En av dessa var lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anlägg-&lt;br&gt;ningar m.m., vari 10-12 §§ ändrades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av definitionen i 28 kap. 11 § tredje stycket RB framgår att med&lt;br&gt;kroppsvisitation avses undersökning av kläder och annat som någon bär&lt;br&gt;på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig.&lt;br&gt;Det innebär att en undersökning av bl.a. bilar, andra fordon, fartyg och&lt;br&gt;luftfartyg faller utanför kroppsvisitation (se prop. 1993/94:24 s. 41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före den 1 januari 1994 var det möjligt att enligt lagen om skydd för&lt;br&gt;samhällsviktiga anläggningar m.m. genomföra kroppsvisitation och&lt;br&gt;undersökning av medförd egendom. Beträffande den undersökningsrätten&lt;br&gt;sägs i prop. 1993/94:24 att den blir helt överflödig, eftersom en sådan&lt;br&gt;undersökningsrätt faller under definitionen av kroppsvisitation i 28 kap.&lt;br&gt;11 § tredje stycket RB (se prop. s. 32, 60 och 84). Rättegångsbalkens&lt;br&gt;definition av kroppsvisitation tillåter emellertid - som sagts - inte under-&lt;br&gt;sökning av bilar, andra fordon, fartyg och luftfartyg. Enligt förarbetena&lt;br&gt;till lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.&lt;br&gt;omfattade emellertid lagen en rätt till husrannsakan av egendom som&lt;br&gt;någon för med sig, dvs. även en rätt att bl.a. undersöka sådana objekt&lt;br&gt;som bilar, andra fordon, fartyg och luftfartyg (se prop. 1989/90:54&lt;br&gt;s. 67). Den lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1994 kom således&lt;br&gt;att innebära en icke avsedd saklig ändring. Detta misstag rättas nu till&lt;br&gt;genom att det i 10-12 §§ läggs till att - vid sidan av kroppsvisitation -&lt;br&gt;även fordon, fartyg och luftfartyg får undersökas under samma förut-&lt;br&gt;sättningar som kroppsvisitation får ske. I sak innebär det att gällande rätt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före den 1 januari 1994 återställs. Det skall självklart, såsom också Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;gällde före den 1 januari 1994, röra sig om fordon, fartyg och luftfartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som den som är föremål för visitationen har fört med sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Säkerhetsskyddsutredningens&lt;br&gt;betänkande (SOU 1994:149)&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Uppdraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I november 1987 fick en parlamentariskt sammansatt kommitté, SÄPO-&lt;br&gt;kommittén, i uppdrag att se över verksamheten hos Säkerhetspolisen,&lt;br&gt;SÄPO. I uppdraget ingick bl.a. att företa en översyn av personalkon-&lt;br&gt;trollen. Kommittén redovisade sitt uppdrag i den delen i sitt slutbe-&lt;br&gt;tänkande (SOU 1990:51).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén ansåg att några mera grundläggande förändringar i det&lt;br&gt;gällande systemet för personalkontroll inte var påkallade. Huvudlinjerna&lt;br&gt;i personalkontrollkungörelsen (1969:446) borde därför behållas. Möj-&lt;br&gt;ligheterna att göra personalkontroll borde dock utsträckas att omfatta&lt;br&gt;även kommunalt anställda med hänsyn till kommunernas vidgade roll i&lt;br&gt;beredskapsplaneringen. Bl.a. av det skälet var det nödvändigt att en ny&lt;br&gt;reglering fick formen av lag. Kommittén föreslog också att det skulle bli&lt;br&gt;möjligt att företa personalkontroll inte endast beträffande personer som&lt;br&gt;fick tillgång till hemliga handlingar utan också till skydd mot terrorism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag fick ett på det hela taget positivt mottagande av re-&lt;br&gt;missinstanserna. Det kom dock inte att läggas till grund för någon&lt;br&gt;proposition till riksdagen. Sveriges ansökan om medlemskap i EG har&lt;br&gt;sedermera ansetts förändra förutsättningarna för en reglering i enlighet&lt;br&gt;med SÄPO-kommitténs förslag. Många länder i Västeuropa tillämpar ett&lt;br&gt;system som bygger på s.k. security clearance eller, med en svensk term,&lt;br&gt;säkerhetsklarering. En skillnad skulle bl.a. vara att placering i skydds-&lt;br&gt;klass, vilket är en förutsättning för personalkontroll, inte hänför sig till&lt;br&gt;tjänsten utan till personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt våra direktiv är det inte realistiskt i det långa loppet att bibehålla&lt;br&gt;ett system för personalkontroll som i viktiga hänseenden skiljer sig från&lt;br&gt;vad som allmänt gäller i andra EG-länder. Ett system med skyddsklass-&lt;br&gt;ning av personer skulle också stämma bättre överens med den utveckling&lt;br&gt;som ägt rum inom arbetsrätten på det offentliga området i Sverige och&lt;br&gt;som inneburit en utmönstring av tjänstebegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn av SÄPO-kommitténs förslag borde därför enligt direktiven&lt;br&gt;företas med primärt syfte att få fram ett förslag till lag om personal-&lt;br&gt;kontroll som bygger på säkerhetsklarering i linje med vad som tillämpas&lt;br&gt;i andra länder i Västeuropa. I övrigt borde utredningsarbetet bygga på de&lt;br&gt;principiella överväganden om kontrollens effektivitet och skyddet för den&lt;br&gt;enskildes personliga integritet som redovisas i kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tilläggsdirektiv har utredningens uppdrag kommit att omfatta&lt;br&gt;en översyn av förordningen (1981:421) om säkerhetsskyddet vid statliga&lt;br&gt;myndigheter (säkerhetsskyddsförordningen). Till grund för direktiven i&lt;br&gt;denna del ligger en framställning till regeringen från Överbefälhavaren&lt;br&gt;och Rikspolisstyrelsen som ansett en översyn påkallad bl.a. för att få&lt;br&gt;klarlagt om säkerhetsskyddsregleringen bör utsträckas att omfatta även&lt;br&gt;andra intressen än rikets säkerhet. Därtill kommer enligt direktiven att&lt;br&gt;det bör utredas på vilket sätt vissa enskilda skall omfattas av säker-&lt;br&gt;hetsskyddsregleringen. Härmed avses i första hand enskilda företag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter bolagisering och privatisering av offentlig verksamhet kommit att&lt;br&gt;driva verksamheter av betydelse för rikets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalkontroll utgör en viktig del av säkerhetsskyddet. Det senare&lt;br&gt;begreppet innefattar personalkontroll. Utredningen har därför tagit nam-&lt;br&gt;net Säkerhetsskyddsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hotbilden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sveriges säkerhetspolitik bestämdes ännu för några få år sedan av de&lt;br&gt;motsättningar som rådde mellan stormaktsblocken och som varit för-&lt;br&gt;härskande under hela efterkrigstiden. Skiljelinjen mellan blocken skar&lt;br&gt;rakt genom Europa och vårt land befann sig i gränszonen. Hotet om ett&lt;br&gt;storkrig i Europa hade under decennier visserligen växlat i intensitet men&lt;br&gt;hade hela tiden varit en påtaglig realitet. Risken för att Sverige skulle&lt;br&gt;dras in i en sådan konflikt var stor. Behovet av skydd för rikets säkerhet&lt;br&gt;präglades av dessa förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En författningsreglering som skall ersätta personalkontrollkungörelsen&lt;br&gt;och säkerhetsskyddsförordningen bör självfallet inte styras av tillfälliga&lt;br&gt;fluktuationer i det säkerhetspolitiska läget. Men man måste ställa sig&lt;br&gt;frågan om de förändringar som blivit en följd av Sovjetmaktens samman-&lt;br&gt;brott och det kalla krigets slut bör anses så genomgripande att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för den nya regleringen blivit radikalt annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser inte att det är fallet. Det är givetvis av stor betydelse att&lt;br&gt;Sverige inte längre lever under krigshot och att diktaturerna i vårt när-&lt;br&gt;område ersatts av demokratiska regimer. Som en följd härav har möjlig-&lt;br&gt;heterna till en öppen informationsinhämtning ökat starkt och behovet av&lt;br&gt;illegal underrättelseverksamhet minskat. Effekten av förändringarna torde&lt;br&gt;emellertid snarare visa sig i inriktningen av den illegala underrättelse-&lt;br&gt;verksamheten än i omfattningen av denna. Politisk, ekonomisk och tekno-&lt;br&gt;logisk information har blivit mera prioriterade mål än uppgiften att&lt;br&gt;utforska den svenska försvarsplanläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om hotet mot Sveriges nationella oberoende och territoriella&lt;br&gt;suveränitet minskat, betyder alltså inte det att behovet av skydd mot ille-&lt;br&gt;gal underrättelseverksamhet försvunnit. Ett regelverk med syfte att före-&lt;br&gt;bygga sådana aktiviteter är alltjämt nödvändigt. Till det kommer att vårt&lt;br&gt;samhälle i dag ställs inför andra fenomen som är ägnade att rubba rikets&lt;br&gt;säkerhet. Här åsyftas framväxten av nya extrema grupperingar som an-&lt;br&gt;vänder våld för att främja sina politiska syften. Det gäller såväl inhemska&lt;br&gt;extremister som utländska terroristorganisationer. Konflikter som har sin&lt;br&gt;grund i religiösa, etniska eller nationalistiska motsättningar kan hota&lt;br&gt;stabiliteten i samhället och vårt demokratiska statsskick. Även i fort-&lt;br&gt;sättningen bör därför finnas ett säkerhetsskydd av i huvudsak samma&lt;br&gt;omfattning och kvalitet som gällande författningar anger, utvidgat att&lt;br&gt;gälla även skydd mot terrorism och till att omfatta även kommunerna och&lt;br&gt;landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ramarna för en ny reglering och vissa terminologiska frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi har undersökt möjligheterna att samla bestämmelserna om säker-&lt;br&gt;hetsskydd och personalkontroll i en lag med tillhörande förordning. En&lt;br&gt;given utgångspunkt för undersökningen har varit det förhållandet att&lt;br&gt;personalkontroll utgör en del av säkerhetsskyddet. En gemensam lag-&lt;br&gt;stiftning skulle vara ägnad att tydligare markera personprövningens roll&lt;br&gt;som en del av säkerhetsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det följer av direktiven att den nya regleringen om personalkontroll&lt;br&gt;och annat säkerhetsskydd skall omfatta kommunerna. Enligt SÄPO-&lt;br&gt;kommitténs förslag skulle personalkontroll kunna ske till förebyggande&lt;br&gt;av terrorism. Det är naturligt att en skyldighet införs för myndigheter och&lt;br&gt;andra som skall omfattas av den nya regleringen att vidta även andra&lt;br&gt;säkerhetsskyddsåtgärder i detta syfte. Det har slutligen förefallit oss&lt;br&gt;önskvärt att de problem som är förknippade med bolagisering och priva-&lt;br&gt;tisering av säkerhetskänslig offentlig verksamhet får en sammanhållen&lt;br&gt;lösning. Våra överväganden har därför mynnat ut i förslag till en säker-&lt;br&gt;hetsskyddslag med en därtill hörande säkerhetsskyddsförordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta läsningen av det följande vill vi redan här uppehålla&lt;br&gt;oss vid några terminologiska frågor. Säkerhetsskyddet omfattar enligt den&lt;br&gt;nuvarande säkerhetsskyddsförordningen sekretesskydd, tillträdesskydd,&lt;br&gt;infiltrationsskydd, information och kontroll. Vi vill ersätta dessa benäm-&lt;br&gt;ningar på säkerhetsskyddsåtgärdema med informationssäkerhet, tillträdes-&lt;br&gt;begränsning, säkerhetsprövning, utbildning och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsprövningen skall enligt vårt förslag syfta till att klarlägga om&lt;br&gt;personer som skall anförtros uppgifter av betydelse för rikets säkerhet&lt;br&gt;eller sysslor som är särskilt viktiga för skyddet mot terrorism kan antas&lt;br&gt;vara lojala mot de intressen som säkerhetsskyddslagen skall skydda och&lt;br&gt;i övrigt pålitliga från säkerhetssynpunkt. Prövningen skall i mera betydel-&lt;br&gt;sefulla situationer innefatta en registerkontroll, ett förfarande som i&lt;br&gt;huvudsak motsvarar dagens personalkontroll. För att registerkontroll skall&lt;br&gt;få företas fordras i flertalet fall att den som säkerhetsprövas har placerats&lt;br&gt;i säkerhetsklass, ett uttryck som ersätter dagens skyddsklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyddsvärda intressen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rikets säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddsförordningen och personalkontrollkungörelsen använder&lt;br&gt;båda uttrycket ”totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt” för att beskri-&lt;br&gt;va de intressen som författningarna har till ändamål att skydda. I av-&lt;br&gt;snitt 3.1 har vi uppehållit oss vid tolkningen av detta uttryck. Vi slår fast&lt;br&gt;att ”rikets säkerhet” omfattar såväl den yttre säkerheten till skydd för&lt;br&gt;Sveriges nationella oberoende och territoriella suveränitet som den inre&lt;br&gt;säkerheten till skydd för Sveriges demokratiska statsskick. Totalförsvaret&lt;br&gt;är ett snävare begrepp. Därmed förstås det militära försvaret och det&lt;br&gt;civila försvaret i vilket ingår befolkningsskydd, räddningstjänst, ekono-&lt;br&gt;miskt och psykologiskt försvar samt övrigt totalförsvar såsom polis och&lt;br&gt;sjukvård. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett hot mot rikets yttre säkerhet kan förekomma i form av s.k. politiskt Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;spionage utan att det utgör ett hot mot totalförsvaret. Vi belyser det med Bilaga 1&lt;br&gt;en redogörelse för ett lagstiftningsärende från 1981/82 rörande ändring&lt;br&gt;i 19 kap. 5 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikets inre säkerhet kan vara hotad utan att totalförsvaret berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angrepp på vårt demokratiska statsskick kan förekomma från gruppe-&lt;br&gt;ringar utan förbindelse med främmande makt. Här avses t.ex. försök att&lt;br&gt;tillvälla sig den politiska makten genom uppror men också exempelvis&lt;br&gt;användning av våld, hot eller tvång mot statsledningen i syfte att påverka&lt;br&gt;politikens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är rikets säkerhet i den bemärkelse som i korthet angetts nu som&lt;br&gt;bör vara säkerhetsskyddslagens primära skyddsintresse. I enlighet med&lt;br&gt;våra direktiv har vi undersökt om lagen bör ha till ändamål att skydda&lt;br&gt;även vissa andra intressen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Andra allmänna intressen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den föreslagna lagen är att åstadkomma ett skydd för rikets&lt;br&gt;säkerhet och att förebygga terrorism. Jämte dessa skyddsintressen finns&lt;br&gt;det andra vitala samhällsintressen som måste skyddas mot att uppgifter&lt;br&gt;som är underkastade sekretess röjs. Skyddsintressen som i första hand&lt;br&gt;bör uppmärksammas i detta sammanhang är enligt vår mening de som&lt;br&gt;omfattas av utrikessekretess enligt andra kapitlet sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) eller lagens tredje kapitel om sekretess med hänsyn till rikets&lt;br&gt;centrala finansmakt, penningpolitik eller valutapolitik. Även uppgifter&lt;br&gt;som omfattas av sekretess med stöd av femte kapitlet med hänsyn främst&lt;br&gt;till intresset att förebygga eller beivra brott framstår som särskilt betydel-&lt;br&gt;sefulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra överväganden i denna del har lett oss till uppfattningen att de&lt;br&gt;bestämmelser som behövs inte kräver lagform utan kan tas in i säker-&lt;br&gt;hetsskyddsförordningen .&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vissa enskilda intressen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För företag i näringslivet kan det vara en fråga av yttersta vikt att kon-&lt;br&gt;kurrenter inte får tillgång till uppgifter om produkters sammansättning,&lt;br&gt;produktionsmetoder och liknande. Den alltmer hårdnande konkurrensen&lt;br&gt;om kunder och marknader har medfört att intresset av att komma över&lt;br&gt;sådana hemligheter har ökat markant. Sådan s.k. affarsunderrättelse-&lt;br&gt;verksamhet sker i första hand med anlitande av öppna källor och lagliga&lt;br&gt;metoder men även illegal affarsunderrättelseverksamhet har enligt vad vi&lt;br&gt;erfarit ökat i näringslivet. Frågan har ställts om säkerhetsskyddslag-&lt;br&gt;stiftningen kan utformas så att den bidrar till ett bättre skydd för före-&lt;br&gt;tagshemligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inte ansett detta lämpligt. Rent tekniskt skulle det väl vara&lt;br&gt;möjligt att i lag föreskriva en skyldighet för näringsidkare att upprätthålla&lt;br&gt;ett säkerhetsskydd för sina företagshemligheter motsvarande det som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheter skall upprätthålla till skydd för rikets säkerhet. Det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid svårt att se vilket incitament av betydelse en sådan föreskrift&lt;br&gt;skulle medföra för en näringsidkare att förbättra sitt säkerhetsskydd&lt;br&gt;utöver vad som följer av hans eget intresse att skydda sina hemligheter.&lt;br&gt;Det stöd åt näringslivet som lagstiftaren velat tillhandahålla genom lagen&lt;br&gt;(1990:409) om skydd för företagshemligheter får i det här avseendet&lt;br&gt;anses tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har också framförts till oss att företagen löper risker att före-&lt;br&gt;tagshemligheter röjs för obehöriga på grund av den omfattande upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet gentemot det allmänna som företagen är underkastade.&lt;br&gt;Här har man särskilt pekat på tryckfrihetsförordningens bestämmelser om&lt;br&gt;allmänna handlingars offentlighet. Från försvarsindustrihåll har påpekats&lt;br&gt;att ett bättre sekretesskydd är önskvärt när ett företag - utan att en upp-&lt;br&gt;handlingssituation föreligger - låter en myndighet få del av företagshem-&lt;br&gt;ligheter under förhandlingar om tillverkning och försäljning av en pro-&lt;br&gt;dukt som företaget utvecklat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte ingått i vårt uppdrag att överväga om sekretesslagen&lt;br&gt;erbjuder tillräckliga garantier för att uppgifter som är av vital betydelse&lt;br&gt;för företagen och som de är skyldiga att lämna till en myndighet blir&lt;br&gt;underkastade sekretess i den omfattning som borde ske, inte heller om&lt;br&gt;lagen ger tillräckliga möjligheter att sekretessbelägga uppgifter under så-&lt;br&gt;dana förhandlingsskeden som nyss nämnts. Vad vi däremot har undersökt&lt;br&gt;är om bestämmelser för myndigheterna som tar sikte på själva han-&lt;br&gt;teringen av hemliga uppgifter som är av särskild betydelse för företagen&lt;br&gt;skulle fylla någon funktion. Några exempel på att hemliga uppgifter&lt;br&gt;kommit att röjas på ett otillbörligt sätt till följd av brister i hanteringen&lt;br&gt;har vi dock inte fått. Vi har inte velat föreslå någon utvidgning av lagens&lt;br&gt;ändamålsbestämmelse, men vi pekar även här på möjligheten för re-&lt;br&gt;geringen att i förordningen föreskriva att myndigheter som hanterar&lt;br&gt;företagshemliga uppgifter i stor omfattning eller av särskilt känslig natur&lt;br&gt;skall iaktta säkerhetsskyddsförordningens bestämmelser till skydd för&lt;br&gt;uppgifterna. Vi framhåller också vikten av att myndigheter och kom-&lt;br&gt;muner är uppmärksamma på företagens intresse av en omsorgsfull han-&lt;br&gt;tering av uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;För vilka skall den nya lagen gälla?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter och förvaltningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall gälla för staten, kommunerna och landstingen. De kyrkliga&lt;br&gt;kommunerna har undantagits, eftersom något behov av att låta dem om-&lt;br&gt;fattas av regleringen inte torde finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I våra direktiv framhålls att en reglering i lag är påkallad inte bara av&lt;br&gt;det skälet att regleringen skall omfatta kommunerna utan också därför att&lt;br&gt;vissa enskilda bör omfattas av bestämmelserna. Det gäller företag som&lt;br&gt;efter upphandling bedriver säkerhetskänslig verksamhet men också en-&lt;br&gt;skilda organ som utan att det rör sig om upphandling bedriver sådan&lt;br&gt;verksamhet. Som exempel nämns Svensk Elberedskap, som i samband&lt;br&gt;med bolagiseringen av Vattenfall fått överta de branschinriktade bered-&lt;br&gt;skapsresurserna vid Vattenfalls beredskapssektion, och Telia AB, där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 129&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sekretessbelagda uppgifter som rör totalförsvaret eller rikets säkerhet i&lt;br&gt;övrigt förekommer i stor utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagisering har ibland varit ett steg mot överlåtelse av en offentligt&lt;br&gt;driven verksamhet till privata intressenter. Det gäller inte minst kom-&lt;br&gt;munal verksamhet. Även om verksamhet av säkerhetskänslig natur ofta&lt;br&gt;undantagits i den privatiseringsvåg som gått fram de senaste åren har&lt;br&gt;detta inte alltid varit fallet. De spörsmål som uppmärksammas i direk-&lt;br&gt;tiven torde gälla såväl statlig som kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Offentliga foretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att lagen skall bli direkt tillämplig på de offentligt ägda före-&lt;br&gt;tagen. Det skall alltså vara en uppgift för ledningen i ett sådant företag&lt;br&gt;att själv avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerhets-&lt;br&gt;skyddet i företaget skall motsvara föreskriven nivå. De offentliga före-&lt;br&gt;tagen bör också vara underkastade flertalet bestämmelser i säkerhets-&lt;br&gt;skyddsförordningen. De allmänna råd rörande säkerhetsskyddet som&lt;br&gt;tillsynsmyndigheterna kommer att meddela bör gälla för dem. Ett över-&lt;br&gt;gripande ansvar för säkerhetsskyddet i de offentliga företagen bör dock&lt;br&gt;såvitt gäller statliga företag vila på de statliga myndigheter som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer och annars på berörd kommun. Som kommer att&lt;br&gt;framgå av det följande anser vi det vara en myndighetsuppgift att besluta&lt;br&gt;om placering i säkerhetsklass och att bestämma om registerkontroll. Den&lt;br&gt;uppgiften skall fullgöras av myndigheten eller kommunen eller lands-&lt;br&gt;tinget för de offendiga företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår genomgång av verksamheter som berörs av spörsmålen kring&lt;br&gt;säkerhetsskydd efter bolagisering och/eller privatisering av offentlig&lt;br&gt;verksamhet har gett oss uppfattningen att en klar gräns bör dras mellan&lt;br&gt;å ena sidan företag som det allmänna äger eller annars har ett rättsligt&lt;br&gt;bestämmande inflytande över och å andra sidan privatägda företag. Vi&lt;br&gt;har tagit den beslutade ändringen av 1 kap. 9 § sekretesslagen som före-&lt;br&gt;bild när det gällt att avgöra när det allmänna skall anses ha ett rättsligt&lt;br&gt;bestämmande inflytande över företaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Enskilda företag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen bör alltså inte bli direkt tillämplig på andra företag än de offentligt&lt;br&gt;ägda företagen. Beträffande enskilda företag bör utgångspunkten i stället&lt;br&gt;vara att lagen gäller för ett företag först efter det att det ingått ett säker-&lt;br&gt;hetsskyddsavtal med en företrädare för det allmänna. Den tekniken för&lt;br&gt;reglering av säkerhetsskyddet hos företag har använts sedan länge vid&lt;br&gt;stadig upphandling och har såvitt vi kunnat finna i huvudsak fungerat väl.&lt;br&gt;Det bör vara en uppgift för den stadiga myndighet, den kommun eller det&lt;br&gt;landsting som träffat avtalet att svara för registerkontroll och utöva tillsyn&lt;br&gt;över säkerhetsskyddet i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en upphandlingssituation inte föreligger, torde det i dag inte finnas&lt;br&gt;någon rättslig grund för att kräva av ett enskilt företag som fullgör upp-&lt;br&gt;gifter av betydelse för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det skall upprätthålla ett säkerhetsskydd. Med tanke på de väsentliga Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;intressen som är berörda kan den situationen synas otillfredsställande. Vi Bilaga 1&lt;br&gt;har därför övervägt att föreslå en tvingande lagstiftning efter mönster av&lt;br&gt;den s.k. näringsidkarlagen (1976:295), som säkrar medverkan bl.a. från&lt;br&gt;enskilda företag i totalförsvarsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har emellertid kommit till slutsatsen att det är mer ändamålsenligt&lt;br&gt;om lagens tillämpning på företagen även i dessa fall blir beroende av att&lt;br&gt;ett säkerhetsskyddsavtal har träffats. Skyddet kan då bestämmas med&lt;br&gt;beaktande av förutsättningarna i det enskilda fallet. Vår uppfattning är att&lt;br&gt;tillfredsställande lösningar kan nås genom avtal. Får företagen möjlighet&lt;br&gt;att i förhandlingar framföra sina synpunkter på hur skyddet skall anord-&lt;br&gt;nas, finns det anledning tro att de är beredda att medverka till en öve-&lt;br&gt;renskommelse. Vi grundar den uppfattningen på de kontakter vi har haft&lt;br&gt;med företag av det slag som avses nu. Dessa kontakter har gett vid han-&lt;br&gt;den att det finns en villighet att acceptera samhällets behov av ett fullgott&lt;br&gt;säkerhetsskydd. Någon tvingande lagstiftning bör därför inte införas nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är vem som skall företräda det allmänna i för-&lt;br&gt;handlingar av det här slaget. Vi anser att det nära samband som före-&lt;br&gt;ligger mellan beredskapsplanering och säkerhetsskydd gör det naturligt&lt;br&gt;att lägga ansvaret för att säkerhetsskyddsavtal kommer till stånd med&lt;br&gt;företagen på de myndigheter som är funktionsansvariga enligt bered-&lt;br&gt;skapsförordningen (1993:242). Som framgår av det följande bör dessa&lt;br&gt;myndigheter också svara för registerkontroll och ha ett tillsynsansvar i&lt;br&gt;förhållande till företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilken utsträckning företagen skall bindas också av regler mot-&lt;br&gt;svarande dem som finns i säkerhetsskyddsförordningen bör framgå av&lt;br&gt;avtalet liksom deras skyldighet att beakta tillsynsmyndigheternas all-&lt;br&gt;männa råd. En sådan ordning möjliggör en smidigare anpassning av&lt;br&gt;säkerhetsskyddet hos företaget till behovet än som skulle följa av en&lt;br&gt;direkt bundenhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vad skall förebyggas?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Brott och informationsförluster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddets syfte är att förebygga spioneri och andra brott mot ri-&lt;br&gt;kets säkerhet. Uppgifter som omfattas av sekretess med hänsyn till rikets&lt;br&gt;säkerhet skall skyddas så att de inte obehörigen eller av oaktsamhet röjs,&lt;br&gt;ändras eller förstörs. Brottslig verksamhet som innebär användning av&lt;br&gt;våld, hot eller tvång för politiska syften (terrorism) skall förebyggas även&lt;br&gt;om verksamheten inte kan sägas beröra rikets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några genomgripande förändringar föreslås inte i fråga om de säker-&lt;br&gt;hetsskyddsåtgärder som myndigheter och andra på vilka lagen blir&lt;br&gt;tillämplig skall företa. Syftet med de terminologiska förändringar som vi&lt;br&gt;föreslår är delvis att åstadkomma en modernare begreppsapparat men&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delvis också att markera ett något annorlunda synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller informationssäkerheten kommer detta till uttryck genom&lt;br&gt;att behovet av skydd för hemliga uppgifter vid automatisk databehandling&lt;br&gt;och telekommunikation skjuts i förgrunden. För dessa företeelser använ-&lt;br&gt;der vi den internationellt vanliga termen automatisk informationsbe-&lt;br&gt;handling. Vi föreslår en bestämmelse i lagen som säger att skyddet vid&lt;br&gt;automatisk informationsbehandling skall beaktas särskilt vid utformning&lt;br&gt;av informationssäkerheten. Vidare föreslås att några viktiga bestämmelser&lt;br&gt;om informationsskyddet överförs till den nya säkerhetsskyddsförord-&lt;br&gt;ningen från de föreskrifter som tillsynsmyndigheterna har meddelat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i lagen och anslutande regler i förordningen och myn-&lt;br&gt;digheternas allmänna råd om tillträdesbegränsning är bl.a. ägnade att an-&lt;br&gt;ge den plattform från vilken myndigheterna har att bedöma behovet av&lt;br&gt;att med stöd av lagen (1990:217) om samhällsviktiga anläggningar m.m.&lt;br&gt;(skyddslagen) förklara vissa byggnader eller anläggningar för skydds-&lt;br&gt;objekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi bytt ut ordet infiltrationsskydd i den gällande säkerhetsskydds-&lt;br&gt;förordningen mot säkerhetsprövning, är det för att tydligare markera&lt;br&gt;arbetsgivarnas ansvar för att personer som de anlitar i säkerhetskänslig&lt;br&gt;verksamhet är pålitliga från säkerhetssynpunkt. Vi anknyter här till&lt;br&gt;SÄPO-kommitténs uttalanden om att personalkontrollen, eller med vårt&lt;br&gt;förslag registerkontrollen, bara utgör ett led i den samlade bedömning av&lt;br&gt;en persons pålitlighet som arbetsgivaren eller - såvitt avser personer som&lt;br&gt;anlitas i enskild verksamhet - en myndighet har att göra. Till bl.a. detta&lt;br&gt;återkommer vi i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna anordna det säkerhetsskydd som behövs måste den som&lt;br&gt;har att följa lagens bestämmelser naturligen i normalfallet företa en&lt;br&gt;säkerhetsanalys för att klarlägga vilka uppgifter i verksamheten som skall&lt;br&gt;hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet och vilka anläggningar som&lt;br&gt;kräver säkerhetsskydd av hänsyn till rikets säkerhet eller för skyddet mot&lt;br&gt;terrorism. En bestämmelse om skyldighet att företa säkerhetsanalys hör&lt;br&gt;inte hemma i lagen men har tagits in i förslaget till förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken nivå säkerhetsskyddet skall nå upp till för att anses tillfreds-&lt;br&gt;ställande kan knappast anges i mera precisa ordalag. I lagen föreskrivs&lt;br&gt;därför endast att i verksamhet där lagen gäller skall finnas det säker-&lt;br&gt;hetsskydd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och&lt;br&gt;övriga omständigheter. Den standard som krävs kommer att kunna av-&lt;br&gt;läsas i förordningen och tillsynsmyndigheternas råd. För enskilda företag&lt;br&gt;preciseras kraven i säkerhetsskyddsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerkontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsklarering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av inledningen är det en primär uppgift för vår utredning&lt;br&gt;att lägga fram ett förslag till lag om personalkontroll som närmare an-&lt;br&gt;knyter till det system för säkerhetsklarering som är vanlig i Västeuropa.&lt;br&gt;Våra överväganden i den delen kan sammanfattas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system för säkerhetsklarering skiljer sig enligt direktiven från det&lt;br&gt;svenska systemet för personalkontroll i flera hänseenden. En skillnad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sägs vara att skyddsklassplaceringen hänför sig till personen och inte till&lt;br&gt;tjänsten. Vidare beslutas klareringen i regel av ett organ med särskild&lt;br&gt;kompetens inom säkerhetsområdet. Ett negativt klareringsbeslut kan i&lt;br&gt;många fall överklagas av den enskilde till ett oberoende organ. Systemet&lt;br&gt;med klarering skulle med en viss förenkling kunna karaktäriseras som ett&lt;br&gt;slags auktorisationsförfarande, där anställningsmyndigheten endast får&lt;br&gt;anställa på behörigt sätt auktoriserade personer för säkerhetskänsliga&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har orienterat oss om den ordning för personprövning som&lt;br&gt;förekommer i en rad länder i Västeuropa och Nordamerika. Av de&lt;br&gt;iakttagelser vi gjort framgår att systemen företer betydande skillnader&lt;br&gt;sinsemellan och i förhållande till det svenska, att flera länder är i färd&lt;br&gt;med en översyn av sina system och att några strävanden att harmonisera&lt;br&gt;regleringen inte förekommer. En viktig likhet i klareringssystemen finns&lt;br&gt;emellertid; de bygger alla på en klassning av säkerhetskänslig informa-&lt;br&gt;tion i fyra kategorier, top secret, secret, confidential och restricted. Kri-&lt;br&gt;terierna för klassningen torde i huvudsak överensstämma men någon&lt;br&gt;gemensam dokumentation av dessa kriterier förefaller inte finnas. Den&lt;br&gt;likhet som finns i systemen förklaras av NATO-tillhörigheten och be-&lt;br&gt;hovet av att på ett smidigt sätt kunna ”klarera” personal som skall tjänst-&lt;br&gt;göra i andra länder än det egna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inte någonstans funnit exempel på att personer säkerhetsklarerats&lt;br&gt;utan att avseende fästs vid de sysslor vederbörande skulle utföra eller&lt;br&gt;hade anförtrotts. Inte heller har vi träffat på något system enligt vilket&lt;br&gt;uppgiften att besluta om klarering fullt ut sammanförts till en myndighet.&lt;br&gt;Det normala är i stället att den myndighet som skall anlita den som kon-&lt;br&gt;trolleras, i anställning eller annan verksamhet som är skyddsklassad, har&lt;br&gt;att ta ställning till vilken betydelse som skall tillmätas ett eventuellt utfall&lt;br&gt;vid kontrollen. Det är i allmänhet också så att den som byter anställning&lt;br&gt;blir föremål för ny kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra slutsatser i systemfrågan har blivit att grunddragen i det system&lt;br&gt;för personalkontroll som vi har i Sverige bör bibehållas, att en del viktiga&lt;br&gt;ändringar i systemet emellertid är påkallade och att det förslag till regle-&lt;br&gt;ring av registerkontrollen som vi lägger fram är väl ägnat att fungera&lt;br&gt;smidigt i det internationella umgänget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förutsättningar för registerkontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med registerkontroll förstås en begäran om utlämnande av uppgifter ur&lt;br&gt;polisregister. Liksom vid personalkontroll enligt dagens system skall en&lt;br&gt;särskild personutredning företas i vissa fäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda grund för personalkontroll som finns i dagens svenska system&lt;br&gt;är att en person skall hantera uppgifter som är hemliga av hänsyn till&lt;br&gt;rikets säkerhet. Detta bör även framdeles vara den huvudsakliga grunden&lt;br&gt;för kontroll. För att registerkontroll skall få göras bör krävas att den per-&lt;br&gt;son det gäller innehar eller skall tillträda en anställning där han får&lt;br&gt;tillgång till sådana uppgifter. Med anställning jämställs i lagen uppdrag&lt;br&gt;och deltagande på annat sätt i verksamhet som har placerats i säker-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsklass. Säkerhetsklasserna skall vara tre till antalet och i huvudsak&lt;br&gt;motsvara de skyddsklasser som finns i dag. Vi föreslår dock en delvis ny&lt;br&gt;definition av villkoren för placering i den lägsta skyddsklassen i syfte att&lt;br&gt;minska antalet kontroller i denna. För att främja internationellt samarbete&lt;br&gt;bör registerkontroll i vissa fall kunna göras även på begäran av en annan&lt;br&gt;stat med motsvarande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll bör också kunna företas för att förebygga terrorism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med SÄPO-kommittén vill vi alltså öppna möjlighet att företa&lt;br&gt;registerkontroll av personer som visserligen inte beräknas få tillgång till&lt;br&gt;hemliga uppgifter men som skall fullgöra sysslor i verksamheter som är&lt;br&gt;särskilt känsliga för terroristangrepp. Detta bör vara en särskild grund för&lt;br&gt;kontrollen. Någon placering i säkerhetsklass av den som anlitas i anställ-&lt;br&gt;ning eller annan verksamhet är inte påkallad. För att åstadkomma en&lt;br&gt;restriktiv avgränsning av möjligheterna att göra registerkontroll på denna&lt;br&gt;grund uppställs i lagen krav på särskilda skäl. Regeringen bör få bemyn-&lt;br&gt;digande att besluta på vilka områden kontroll skall få förekomma. I&lt;br&gt;förslaget till säkerhetsskyddsförordning anges att kontroll på denna grund&lt;br&gt;skall kunna ske vid flygplatser och vid byggnader eller anläggningar som&lt;br&gt;med stöd av skyddslagen har förklarats som skyddsobjekt. Myndigheter&lt;br&gt;som skall tillämpa bestämmelsen åläggs en restriktiv syn på kontroll-&lt;br&gt;möjligheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skydd för den enskilde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För den enskilde kan utlämnande av uppgifter om honom till hans arbets-&lt;br&gt;givare upplevas som ett intrång i den personliga integriteten. Vi har där-&lt;br&gt;för särskilt övervägt möjligheterna att kringgärda förfarandet med regler&lt;br&gt;som är ägnade att minimera riskerna för integritetsintrång. Våra förslag&lt;br&gt;innebär följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den som skall kontrolleras skall alltid lämna sitt samtycke till&lt;br&gt;kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Redan enligt personalkontrollkungörelsen skall intresset hos den som&lt;br&gt;kontrolleras av att få veta vilka uppgifter som skall lämnas ut tillmätas&lt;br&gt;stor vikt vid en avvägning mot sekretessintresset. Detta markeras ytter-&lt;br&gt;ligare genom en bestämmelse som ålägger det organ som beslutar om&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter från polisregister att i särskild ordning pröva&lt;br&gt;frågan om att underlåta kommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Lagen innehåller en bestämmelse om att en uppgift som kommit&lt;br&gt;fram vid registerkontroll eller särskild personutredning får lämnas ut för&lt;br&gt;säkerhetsprövning endast om den kan antas ha betydelse för prövningen&lt;br&gt;av den kontrollerades pålitlighet från säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En särskild regel uppställs som förbjuder användning av utlämnade&lt;br&gt;uppgifter för annat ändamål än för den säkerhetsprövning som föranlett&lt;br&gt;registerkontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi förordar att beslut om utlämnande av uppgifter vid registerkontroll&lt;br&gt;lättas av en från polisväsendet fristående nämnd med domstolsliknande&lt;br&gt;sammansättning enligt SÄPO-kommitténs förslag men framhåller att frå-&lt;br&gt;gan om en sådan förändring bör prövas i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon möjlighet för den som kontrolleras att överklaga ett beslut om Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;utlämnande har vi inte velat föreslå, inte heller införande av en ordning Bilaga 1&lt;br&gt;med god man för den kontrollerade eller ett underställningsförfarande vid&lt;br&gt;domstol. Åtgärderna skulle endast skenbart förbättra rättssäkerheten och&lt;br&gt;den enskildes integritetsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vilka uppgifter får lämnas ut?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Registerkontrollens omfattning blir i fortsättningen som hittills olika&lt;br&gt;beroende på hur betydelsefull anställningen eller den därmed jämställda&lt;br&gt;verksamheten är. I fråga om de bägge högsta klasserna, som vi för enkel-&lt;br&gt;hetens skull betecknar säkerhetsklass 1 och 2, skall liksom för närvarande&lt;br&gt;varje uppgift om den kontrollerade som finns tillgänglig i polisregister få&lt;br&gt;lämnas ut. Om det är oundgängligen nödvändigt, får motsvarande upp-&lt;br&gt;gifter lämnas ut också beträffande make eller sambo. Vårt förslag&lt;br&gt;överensstämmer här med SÄPO-kommitténs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande säkerhetsklass 3 begränsas registerslagningen till att om-&lt;br&gt;fatta det person- och belastningsregister som förs hos Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;och SÄPO-registret. Någon uppdelning av denna säkerhetsklass motsva-&lt;br&gt;rande den uppdelning av skyddsklass 2 i 2A och 2B som SÄPO-kom-&lt;br&gt;mittén föreslog skall inte förekomma. Kommittén ville undanta SÄPO-&lt;br&gt;registret vid kontroll i skyddsklass 2. Kommitténs förslag i den delen för-&lt;br&gt;anledde erinringar vid remissbehandlingen och bör enligt våra direktiv&lt;br&gt;inte genomföras. Vid registerkontroll i säkerhetsklass 3 skall därför upp-&lt;br&gt;gifter få lämnas ut även från SÄPO-registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den registerkontroll som skall få göras till förebyggande av terrorism&lt;br&gt;behöver inte bli lika omfattande som när det gäller säkerhetsklassade&lt;br&gt;anställningar och verksamheter. Utöver uppgifter i SÄPO-registret bör&lt;br&gt;endast uppgifter om dom eller misstanke om brott i person- och belast-&lt;br&gt;ningsregistret få lämnas ut beträffande vissa brott, i första hand sådana&lt;br&gt;som tyder på en våldsbenägenhet hos den dömde eller misstänkte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl, bör även andra uppgifter än som sagts&lt;br&gt;nu få lämnas ut vid registerkontroll. Prövningen bör göras av regeringen&lt;br&gt;till vilken det utlämnande organet alltså får hänskjuta ärendet om upp-&lt;br&gt;giften bedöms nödvändig för säkerhetsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som det utlämnande organet bedömer som icke relevanta för&lt;br&gt;säkerhetsprövningen skall naturligtvis inte lämnas ut. En relevanspröv-&lt;br&gt;ning företas i praktiken redan i dag. Uppgifter som förlorat aktualitet&lt;br&gt;eller avser smärre brott lämnas inte ut. Som nämnts förut anser vi det va-&lt;br&gt;ra av viss betydelse för skyddet av den enskilde att relevanskravet skrivs&lt;br&gt;in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kontrollberättigade&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rätt att företa personalkontroll tillkommer i dagens system myndigheter&lt;br&gt;och vissa enskilda organ enligt en förteckning som är intagen i personal-&lt;br&gt;kontrollkungörelsen. Den metoden att fastställa kretsen av kontroll-&lt;br&gt;berättigade bibehålls i vårt förslag. En betydelsefull skillnad jämfört med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läget i dag är att registerkontroll skall kunna företas även beträffande an-&lt;br&gt;ställda i kommuner och landsting. Vi förutsätter att kommuner och lands-&lt;br&gt;ting förs upp på förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll bör som tidigare framhållits anses vara en myndighets-&lt;br&gt;uppgift. Placering i säkerhetsklass och registerkontroll av den som anlitas&lt;br&gt;i anställning eller därmed jämställd verksamhet skall därför företas av&lt;br&gt;statliga myndigheter, kommuner eller landsting inte bara beträffande per-&lt;br&gt;soner som anlitas i den egna verksamheten utan också i fråga om an-&lt;br&gt;ställda i företag på vilka lagen blir tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att registerkontroll är en myndighetsuppgift bör dock inte&lt;br&gt;vara utan undantag. En ordning som medförde att en myndighet skulle&lt;br&gt;ha ett inflytande över valet av medarbetare hos Sveriges Radio eller&lt;br&gt;Sveriges Television skulle vara ägnad att medföra tvivel om företagens&lt;br&gt;integritet och oberoende. Dessa foretag bör därför själva få besluta om&lt;br&gt;placering i säkerhetsklass och registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förutsätts delegera rätten att företa placering i säkerhets-&lt;br&gt;klass till de myndigheter som har motsvarande rätt i dag samt till&lt;br&gt;kommuner och landsting. Bemyndigandet gäller säkerhetsklasserna 2 och&lt;br&gt;3 medan placering i säkerhetsklass 1 alltid skall beslutas av regeringen.&lt;br&gt;Den som tilldelats rätt att besluta om placering i säkerhetsklass får be-&lt;br&gt;stämma om registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kontroll av värnpliktiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Placering i säkerhetsklass skall enligt vårt förslag kunna ske av an-&lt;br&gt;ställningar. Med anställning skall som framgått jämställas deltagande i&lt;br&gt;annan verksamhet där den det gäller får del av hemliga uppgifter som är&lt;br&gt;av betydelse för rikets säkerhet. Med stöd av denna bestämmelse kan re-&lt;br&gt;gisterkontroll göras av värnpliktiga som skall krigsplaceras i säker-&lt;br&gt;hetskänsliga befattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÄPO-kommittén föreslog att personalkontroll skulle kunna omfatta&lt;br&gt;även sådana värnpliktiga som i fredstid anförtros vapen eller annan mi-&lt;br&gt;litär materiel som kan användas för brott. I likhet med kommittén anser&lt;br&gt;vi att det finns ett starkt intresse från samhällets sida att förebygga att&lt;br&gt;dokumenterat våldsbenägna personer får tillgång till vapen som kan ut-&lt;br&gt;nyttjas för allvarliga brott eller får en utbildning som kan användas för&lt;br&gt;liknande syften. Det är emellertid så att det också på andra samhälls-&lt;br&gt;områden finns liknande intressen av att förhindra att personer får arbets-&lt;br&gt;uppgifter som de inte borde anförtros på grund av risken för brottsliga&lt;br&gt;handlingar. Till skillnad från SÄPO-kommittén anser vi att detta mera&lt;br&gt;allmänna intresse av att förhindra brott inte skall lösas inom ramen för&lt;br&gt;det särskilda kontrollförfarande som registerkontrollen utgör. Detta bör&lt;br&gt;reserveras för syftet att skydda intressen som är av betydelse för rikets&lt;br&gt;säkerhet och för intresset av att förebygga terrorism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt polisregisterkungörelsen (1969:38) föreligger möjligheter för&lt;br&gt;bl.a. arbetsgivare inom kriminalvård och sjukvård att få uppgifter från&lt;br&gt;polisregister beträffande den som söker anställning inom dessa områden.&lt;br&gt;Dessa uppgifter lämnas i form av utdrag ur person- och belastnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registret. Försvarsmakten har möjlighet att få sådana utdrag beträffande&lt;br&gt;den som söker anställning vid ett FN-förband. Vi anser att det finns goda&lt;br&gt;skäl att tillgodose önskemålen om ökade möjligheter att få register-&lt;br&gt;uppgifter om sådana totalförsvarpliktiga som skrivs in för värnplikt enligt&lt;br&gt;den lag om totalförsvarsplikt som antagits av riksdagen. Vi föreslår där-&lt;br&gt;för en ändring i polisregisterkungörelsen som gör det möjligt för&lt;br&gt;Försvarsmakten att få utdrag med sådana uppgifter ur Rikspolisstyrelsens&lt;br&gt;polisregister. Utdragen behöver dock inte vara fullständiga för att be-&lt;br&gt;hovet skall tillgodoses. Endast sådana uppgifter bör få lämnas ut som kan&lt;br&gt;lämnas ut vid registerkontroll till förebyggande av terrorism.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kontroll skall ske av att de som lagen kommer att gälla för upprätthåller&lt;br&gt;ett tillfredsställande säkerhetsskydd. Såvitt gäller den egna verksamheten&lt;br&gt;ligger kontrollskyldigheten i första hand på myndigheterna, kommunerna,&lt;br&gt;landstingen och företagen själva. När det gäller offentliga företag har&lt;br&gt;kommuner och landsting att utöva en övergripande tillsyn över sina&lt;br&gt;företag. Motsvarande skyldighet har för andra företag den statliga myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer. Vid upphandling som föranleder att&lt;br&gt;säkerhetsskyddsavtal ingås ankommer det på myndigheten, kommunen&lt;br&gt;eller landstinget att kontrollera att avtalet följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten och Säkerhetspolisen skall i fortsättningen som hittills&lt;br&gt;ha till uppgift att utöva tillsyn över myndigheterna med den fördelning&lt;br&gt;av uppgifterna mellan sig som gäller i dag. Tillsynsmyndighet för kom-&lt;br&gt;muner och landsting blir Säkerhetspolisen. När Försvarsmakten eller&lt;br&gt;Säkerhetspolisen företar kontroll hos företag för vilka myndigheter, kom-&lt;br&gt;muner eller landsting har kontrollskyldighet enligt vad som sagts i&lt;br&gt;föregående stycke skall kontrollen utövas i samråd med dessa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Författningsregleringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till lagen har i första hand hänförts de bestämmelser som kräver&lt;br&gt;lagform, dvs. regler om regleringens syfte och tillämpningsområde samt&lt;br&gt;formerna för registerkontroll. Därutöver återfinns i lagen bestämmelser&lt;br&gt;om säkerhetsskyddsåtgärder och allmänna regler som skall gälla för&lt;br&gt;skyddet samt om tillsyn m.m. Regeringen bemyndigas som redan har&lt;br&gt;framgått att bestämma om registerkontroll till förebyggande av terrorism&lt;br&gt;och att, om synnerliga skäl föreligger, besluta om utlämnande av upp-&lt;br&gt;gifter vid registerkontroll utöver vad som följer av lagen. Därutöver får&lt;br&gt;regeringen meddela de närmare föreskrifter som behövs för lagens&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till förordningen har hänförts bestämmelser som i betydande utsträck-&lt;br&gt;ning motsvarar regler som i dag finns i säkerhetsskyddsförordningen eller&lt;br&gt;personalkontrollkungörelsen. Men också vissa föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;av Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen har tagits in i förordningen.&lt;br&gt;Det gäller sådana regler rörande den närmare utformningen av säker-&lt;br&gt;hetsskyddet m.m. som bör ha generell giltighet och alltså bör tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även av kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör också få uppdra åt myndighet att meddela bestämmelser&lt;br&gt;om lagens tillämpning. Detta är nödvändigt främst för att inte regeringen&lt;br&gt;skall behöva befatta sig med sådana uppgifter som fastställande av blan-&lt;br&gt;ketter för begäran om registerkontroll eller andra uppgifter av rent admi-&lt;br&gt;nistrativ natur som rör ärendehandläggningen vid registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som kan återstå att reglera sedan de grundläggande och annars&lt;br&gt;mest betydelsefulla bestämmelserna tagits in i lagen och förordningen är&lt;br&gt;i huvudsak frågor som rör detaljer i utformningen av säkerhetsskyddet.&lt;br&gt;I sådana frågor kan många gånger mer än en lösning vara möjlig för att&lt;br&gt;uppnå ett tillfredsställande säkerhetsskydd. Det finns en risk att bindande&lt;br&gt;föreskrifter kan bli onödigt detaljerade och anvisar en lösning som i det&lt;br&gt;enskilda fallet inte är den mest rationella och kostnadseffektiva. Andra&lt;br&gt;bestämmelser som myndigheterna meddelar bör därför ha karaktären av&lt;br&gt;allmänna råd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kostnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag innebär att säkerhetsskyddslagstiftningen kommer att gälla&lt;br&gt;även för kommuner och landsting. De merkostnader som kan drabba&lt;br&gt;kommunerna och landstingen till följd av detta är emellertid endast såvitt&lt;br&gt;gäller bestämmelserna om registerkontroll en konsekvens av våra förslag.&lt;br&gt;Övriga åligganden följer i princip redan av bestämmelserna i lagen om&lt;br&gt;civilt försvar som träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyhet i lagstiftningen är registerkontroll till förebyggande av&lt;br&gt;terrorism. Det är svårt att förutsäga vilken omfattning sådana kontroller&lt;br&gt;kommer att få. Som framgått präglas våra förslag i denna del av restrik-&lt;br&gt;tivitet. En del av våra förslag i övrigt är ägnade att minska antalet kon-&lt;br&gt;troller. Ökningen av antalet kontroller kan därför sammantaget antas bli&lt;br&gt;relativt begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi gör bedömningen att de samlade merkostnaderna för den nya&lt;br&gt;regleringen kommer att bli av marginell omfattning. Till den slutsatsen&lt;br&gt;bidrar minskningen av antalet bindande regler. Det medför att den nya&lt;br&gt;regleringen i större utsträckning än dagens anger målen för säkerhets-&lt;br&gt;skyddet och i mindre utsträckning föreskriver i detalj metoderna för att&lt;br&gt;nå detta mål. Myndigheter, kommuner, landsting och företag får därmed&lt;br&gt;ett ökat utrymme att arrangera sitt säkerhetsskydd på ett kostnadseffektivt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till säkerhetsskyddslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens syfte&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag ges bestämmelser om säkerhetsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med säkerhetsskydd avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets&lt;br&gt;säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt&lt;br&gt;sekretesslagen ( 1980:100) och som rör rikets säkerhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd mot brott som innebär användning av våld, hot eller tvång för&lt;br&gt;politiska syften (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet.&lt;br&gt;Med våld avses även sådant våld som innebär allvarlig förstörelse av&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Säkerhetsskyddet skall förebygga att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet&lt;br&gt;obehörigen eller av oaktsamhet röjs, ändras eller förstörs (informations-&lt;br&gt;säkerhet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. obehöriga får tillträde till platser där de kan få tillgång till uppgifter&lt;br&gt;som avses i 1 eller där verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet&lt;br&gt;bedrivs (tillträdesbegränsning),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i verk-&lt;br&gt;samhet som har betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsprövning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddet enligt första stycket skall utformas så att även behovet&lt;br&gt;av skydd mot terrorism tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vilka lagen gäller för&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Lagen gäller för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. staten, kommunerna och landstingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser som staten, kom-&lt;br&gt;muner eller landsting har ett rättsligt bestämmande inflytande över, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra företag som har slutit säkerhetsskyddsavtal med staten, en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För riksdagen och myndigheterna under riksdagen gäller endast be-&lt;br&gt;stämmelserna om registerkontroll i 10-25 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett säkerhetsskyddsavtal som avses i 4 § 3 ingås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid upphandling där det förekommer uppgifter som skall hållas hem-&lt;br&gt;liga med hänsyn till rikets säkerhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när ett företag i något annat fall skall bedriva verksamhet av be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tydelse för rikets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerhetsskyddets nivå&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § I verksamhet där lagen gäller skall det säkerhetsskydd finnas som&lt;br&gt;behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omstän-&lt;br&gt;digheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddet skall utformas med beaktande av enskildas rätt enligt&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen att ta del av allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Informationssäkerhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid utformningen av informationssäkerheten skall behovet av skydd&lt;br&gt;vid automatisk informationsbehandling beaktas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillträdesbegränsning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillträdesbegränsningar skall utformas så att obefogade inskränk-&lt;br&gt;ningar inte görs i den enskildes rätt att röra sig fritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förbud mot tillträde till skyddsobjekt finns i lagen&lt;br&gt;(1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerhetsprövning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Säkerhetsprövning skall göras innan en person i anställning eller an-&lt;br&gt;nan verksamhet anlitas för uppgifter av betydelse för rikets säkerhet eller&lt;br&gt;för sysslor som är särskilt viktiga för skyddet mot terrorism. Prövningen&lt;br&gt;skall syfta till att klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de in-&lt;br&gt;tressen som skyddas i denna lag och i övrigt pålitlig från säkerhets-&lt;br&gt;synpunkt. Säkerhetsprövningen skall omfatta registerkontroll under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 12-15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Registerkontroll innebär en begäran om att uppgifter från polis-&lt;br&gt;register skall lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsklasser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En anställning skall placeras i säkerhetsklass, om anställningen&lt;br&gt;innebär att den som anlitas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i stor omfattning får del av uppgifter som omfettas av sekretess och&lt;br&gt;som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsklass 1), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i en omfattning som inte är obetydlig får del av sådana uppgifter&lt;br&gt;(säkerhetsklass 2), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i övrigt får del av uppgifter som omfettas av sekretess och som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av betydelse för rikets säkerhet, om ett röjande av uppgifterna kan antas&lt;br&gt;medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa (säkerhetsklass&lt;br&gt;3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anställning jämställs uppdrag, tjänstgöring enligt lagen (1994:000)&lt;br&gt;om totalförsvarsplikt, utbildning, besök vid totalförsvarsanläggning eller&lt;br&gt;deltagande i någon annan verksamhet som har placerats i säkerhetsklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När registerkontroll skall göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vid säkerhetsprövning som gäller anställning eller annan verksamhet&lt;br&gt;som har placerats i säkerhetsklass skall registerkontroll göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om det behövs för skyddet mot terrorism får registerkontroll göras&lt;br&gt;även i andra fall, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Registerkontroll får göras efter framställning av en annan stat, om&lt;br&gt;den person som framställningen gäller har eller har haft hemvist i Sverige&lt;br&gt;och på det sätt som anges i 11 § skall anlitas i anställning eller delta i&lt;br&gt;verksamhet, för vilken det i den andra staten gäller regler om register-&lt;br&gt;kontroll som motsvarar reglerna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Registerkontroll får underlåtas, om det står klart att någon kontroll&lt;br&gt;inte behövs därför att den som säkerhetsprövningen avser tidigare har&lt;br&gt;kontrollerats på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild personutredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Vid registerkontroll enligt 12 eller 14 § skall en särskild per-&lt;br&gt;sonutredning göras i den omfattning som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Registerkontroll och särskild personutredning får göras endast om&lt;br&gt;den som säkerhetsprövningen gäller har gett sitt samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande av uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Utlämnande av uppgifter från polisregister vid registerkontroll får&lt;br&gt;omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för säkerhetsklass 1 eller 2: vaije uppgift om den kontrollerade som&lt;br&gt;finns tillgänglig i polisregister samt, om det är oundgängligen nöd-&lt;br&gt;vändigt, motsvarande uppgifter om make eller sambo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för säkerhetsklass 3: uppgifter om den kontrollerade i person- och&lt;br&gt;belastningsregistret hos Rikspolisstyrelsen och i Säkerhetspolisens re-&lt;br&gt;gister, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid registerkontroll enligt 13 §: uppgifter om den kontrollerade i&lt;br&gt;Säkerhetspolisens register samt uppgifter i person- och belastningsre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gistret hos Rikspolisstyrelsen om dom eller misstanke om brott som avses&lt;br&gt;i 3 eller 4 kap., 8 kap. 5 eller 6 §, 12 kap. 3 § eller 13 kap. brotts-&lt;br&gt;balken, 1 eller 3 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller 37 § vapenlagen&lt;br&gt;(1973:1176).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om det finns synnerliga skäl, får utlämnandet omfatta även andra&lt;br&gt;uppgifter än som anges i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § En uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller särskild&lt;br&gt;personutredning får lämnas ut för säkerhetsprövning endast om den kan&lt;br&gt;antas ha betydelse för prövningen av den kontrollerades pålitlighet från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Innan en uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller&lt;br&gt;särskild personutredning får lämnas ut för säkerhetsprövning, skall den&lt;br&gt;som uppgiften avser ges tillfälle att yttra sig över uppgiften. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte om sekretess gäller enligt någon annan bestämmelse i sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100) än 7 kap. 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om sådan sekretess gäller för uppgiften, skall den som uppgiften&lt;br&gt;avser ges tillfälle att yttra sig innan uppgiften lämnas ut, om hans eller&lt;br&gt;hennes intresse av att få yttra sig skäligen bör ha företräde framför det&lt;br&gt;intresse som sekretessen skall skydda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En uppgift som lämnas ut vid registerkontroll får inte åtföljas av&lt;br&gt;något annat yttrande än en förtydligande kommentar till uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av utlämnade uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § En myndighet eller någon annan som bestämmer om registerkontroll&lt;br&gt;avgör självständigt, om den person som prövas skall få anlitas för den&lt;br&gt;verksamhet för vilken säkerhetsprövningen görs. Prövningen skall grun-&lt;br&gt;das på den kunskap som finns om den som prövas, de uppgifter som&lt;br&gt;kommit fram vid registerkontroll och särskild personutredning, arten av&lt;br&gt;den verksamhet för vilken prövningen görs och omständigheterna i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § De uppgifter som har lämnats ut vid registerkontroll eller särskild&lt;br&gt;personutredning får inte användas för något annat ändamål än det som&lt;br&gt;säkerhetsprövningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på svenskt medborgarskap i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § En anställning som har placerats i säkerhetsklass vid en myndighet,&lt;br&gt;en kommun eller ett landsting får innehas endast av den som är svensk&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Myndigheter och andra som lagen gäller för skall se till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att personalen får utbildning i frågor om säkerhetsskydd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att säkerhetsskyddet kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § När en kommun eller ett landsting bedriver verksamhet som avses&lt;br&gt;i 4 § 2, skall kommunen eller landstinget se till att det finns ett till-&lt;br&gt;fredsställande säkerhetsskydd i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall säkerhetsskyddet hos myndigheter och andra som lagen&lt;br&gt;gäller för kontrolleras av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Riksdagen och myndigheterna under riksdagen bestämmer om&lt;br&gt;placering i säkerhetsklass och om registerkontroll såvitt gäller riksdagens&lt;br&gt;förvaltningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bestämmer regeringen om placering i säkerhetsklass och om&lt;br&gt;registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlåta åt myndigheter, kommuner och landsting att&lt;br&gt;bestämma om placering i säkerhetsklass 2 och 3 och om registerkontroll.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl, får regeringen överlåta även åt företag som&lt;br&gt;avses i 4 § 2 och 3 att bestämma i motsvarande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Regeringen förordnar att registerkontroll får göras i en viss&lt;br&gt;verksamhet enligt 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Regeringen bestämmer i varje särskilt fall om utlämnande av upp-&lt;br&gt;gifter enligt 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Den myndighet som har lämnat ut uppgifter från polisregister eller&lt;br&gt;särskild personutredning för säkerhetsprövning får bestämma att de&lt;br&gt;handlingar som har lämnats ut skall lämnas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med-&lt;br&gt;delar de närmare föreskrifter som behövs för lagens tillämpning.&lt;br&gt;Regeringen får förordna om undantag från andra bestämmelser i lagen än&lt;br&gt;sådana som gäller registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett beslut om placering i säkerhetsklass som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av personalkontrollkungörelsen skall gälla till utgången av år 1996. Till&lt;br&gt;den tidpunkten skall skyddsklass 1 A, 1 B och 2 enligt nämnda kungörel-&lt;br&gt;se motsvara säkerhetsklass 1, 2 resp. 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Genom lagen upphävs personalkontrollkungörelsen (1969:446).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 17 § sekretesslagen (1980:100) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, om inte annat följer av 18 §, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. angelägenhet, som avser an-&lt;br&gt;vändning av tvångsmedel i sådant&lt;br&gt;mål eller i annan verksamhet för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att förebygga brott eller som avser&lt;br&gt;sådan personalkontroll som enligt&lt;br&gt;särskilda bestämmelser sker i fråga&lt;br&gt;om tjänster av betydelse för rikets&lt;br&gt;säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. angelägenhet, som avser an-&lt;br&gt;vändning av tvångsmedel i sådant&lt;br&gt;mål eller i annan verksamhet för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att förebygga brott eller som avser&lt;br&gt;sådan registerkontroll som avses i&lt;br&gt;säkerhetsskyddslagen (1995:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åklagarmyndighets, polismyndighets, tullmyndighets eller kustbe-&lt;br&gt;vakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller&lt;br&gt;beivra brott för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom när-&lt;br&gt;stående lider skada eller men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet, som avses i första stycket, för anmälan&lt;br&gt;eller utsaga från enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att&lt;br&gt;någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i den särskilda lagstiftningen om unga lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1994:1720) om&lt;br&gt;civilt försvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 och 2 §§ lagen (1994:1720) om civilt&lt;br&gt;försvar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden över betänkandet har avgetts av Riksdagens ombuds-&lt;br&gt;män, Göta hovrätt, Hovrätten för Övre Norrland, Stockholms tingsrätt,&lt;br&gt;Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Justitiekanslern, Dom-&lt;br&gt;stolsverket, Riksåklagaren, Åklagarmyndigheten i Stockholm, Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen, Säkerhetspolisen, Kriminalvårdsstyrelsen, Datainspektionen,&lt;br&gt;Kommerskollegium, Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets&lt;br&gt;materielverk, Pliktverket, Försvarets radioanstalt, Kustbevakningen,&lt;br&gt;Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Styrelsen för&lt;br&gt;psykologiskt försvar, Försvarets forskningsanstalt, Civilbefälhavaren i&lt;br&gt;norra civilområdet, Civilbefälhavaren i mellersta civilområdet, Civil-&lt;br&gt;befälhavaren i södra civilområdet, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Post- och telestyrelsen, Statens järnvägar, Vägverket, Luftfartsverket,&lt;br&gt;Statskontoret, Generaltullstyrelsen, Riksrevisionsverket, Arbetsgivar-&lt;br&gt;verket, Uppsala universitet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsdomstolen,&lt;br&gt;Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Statens invandrarverk, Riks-&lt;br&gt;arkivet, Krigsarkivet, Närings- och teknikutvecklingsverket, Affärsverket&lt;br&gt;svenska kraftnät, Statens lantmäteriverk, Länsstyrelsen i Stockholms län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Länsstyrelsen i Västerbottens län,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Stockholms kommun, Nyköpings kommun,&lt;br&gt;Malmö kommun, Göteborgs kommun, Landstingsförbundet, Landstinget&lt;br&gt;i Stockholms län, Landstinget i Värmlands län, Landstinget i Väster-&lt;br&gt;norrland län, Svenska Arbetsgivareföreningen, Tjänstemännens Central-&lt;br&gt;organisation, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges Domareförbund,&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund, Telia AB, Posten AB, Svensk Elberedskap&lt;br&gt;AB, Teracom Svensk Rundradio AB, ILO-kommittén, Partena AB samt&lt;br&gt;Statens Kämkraftinspektion. Även Allan Hansson i Haninge har avgett&lt;br&gt;yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har överlämnat yttranden från åklagarmyndigheterna i&lt;br&gt;Göteborg och Malmö samt från regionåklagarmyndigheterna i Malmö,&lt;br&gt;Vänersborg och Härnösand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet har avgett sitt yttrande efter hörande av juridiska&lt;br&gt;fakulteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län har berett Skellefteå och Robertsfors&lt;br&gt;kommuner tillfälle att inkomma med synpunkter. Yttrande från Skellefteå&lt;br&gt;kommun har avgetts och överlämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation har meddelat att organisa-&lt;br&gt;tionen avstår från att ge in yttrande, och Svenska polisförbundet har&lt;br&gt;uppgett att förbundet inte har några synpunkter att lämna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till säkerhetsskyddslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag ges bestämmelser om säkerhetsskydd för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. staten, kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka staten,&lt;br&gt;kommunerna, landstingen eller de kyrkliga kommunerna utövar ett rätts-&lt;br&gt;ligt bestämmande inflytande, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enskilda som bedriver verksamhet av betydelse för rikets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För riksdagen och myndigheterna under denna gäller endast bestäm-&lt;br&gt;melserna i 12 - 29 och 33 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För de kyrkliga kommunerna gäller inte 12 - 29 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerhetsskyddsavtal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § När staten avser att begära in anbud eller träffa avtal om upphandling&lt;br&gt;där det förekommer uppgifter som med hänsyn till rikets säkerhet&lt;br&gt;omfattas av sekretess, skall staten träffa ett skriftligt avtal (säkerhets-&lt;br&gt;skyddsavtal) med leverantören om det säkerhetsskydd som behövs i det&lt;br&gt;särskilda fallet. Detsamma gäller för kommuner landsting och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säkerhetsskyddslagen gäller för leverantören på grund av be-&lt;br&gt;stämmelsen i 1 § 2 eller 3, kan leverantörens skyldigheter enligt lagen&lt;br&gt;inte göras mindre långtgående genom villkoren i säkerhetsskyddsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Med säkerhetsskydd avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets&lt;br&gt;säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) och som rör rikets säkerhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd mot brott som innebär användning av våld, hot eller tvång för&lt;br&gt;politiska syften (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet.&lt;br&gt;Med våld avses även våld som innebär omfattande förstörelse av egen-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Staten, kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses utöva ett rättsligt bestämmande inflytande enligt 1 § 2, om de en-&lt;br&gt;samma eller tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening&lt;br&gt;med fler än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på&lt;br&gt;något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har rätt att utse eller avsätta fler än hälften av ledamöterna i styrel-&lt;br&gt;sen för ett aktiebolag, en förening eller en stiftelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 1 - 3 skall inflytande anses vara utövat av staten,&lt;br&gt;om inflytandet utövas av en juridisk person över vilken staten bestämmer&lt;br&gt;på det sätt som anges i punkterna. Det som här sägs om staten gäller&lt;br&gt;också kommuner, landsting och kyrkliga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerhetsskyddets syfte&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Säkerhetsskyddet skall förebygga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet&lt;br&gt;obehörigen eller av oaktsamhet röjs, ändras eller förstörs (informations-&lt;br&gt;säkerhet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att obehöriga får tillträde till platser där de kan få tillgång till upp-&lt;br&gt;gifter som avses i 1 eller där verksamhet som har betydelse för rikets&lt;br&gt;säkerhet bedrivs (tillträdesbegränsning), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i&lt;br&gt;verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsprövning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddet skall utformas så att även skyddet mot terrorism till-&lt;br&gt;godoses.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerhetsskyddets nivå&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § I verksamhet där lagen gäller skall det säkerhetsskydd finnas som be-&lt;br&gt;hövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omstän-&lt;br&gt;digheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddet skall utformas med beaktande av enskildas rätt att en-&lt;br&gt;ligt tryckfrihetsförordningen ta del av allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Informationssäkerhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Vid utformningen av informationssäkerheten skall behovet av skydd&lt;br&gt;vid automatisk informationsbehandling beaktas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillträdesbegränsning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Tillträdesbegränsningar skall utformas så att den enskildes rätt att&lt;br&gt;röra sig fritt inte inskränks mer än nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förbud mot tillträde till vissa anläggningar, områ-&lt;br&gt;den, fartyg eller luftfartyg finns i lagen (1990:217) om skydd för sam-&lt;br&gt;hällsviktiga anläggningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerhetsprövning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Säkerhetsprövning skall göras innan en person i en anställning eller&lt;br&gt;i annan verksamhet anlitas för uppgifter av betydelse för rikets säkerhet&lt;br&gt;eller för sysslor som är viktiga för skyddet mot terrorism. Prövningen&lt;br&gt;skall klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som&lt;br&gt;skyddas i denna lag och i övrigt pålitlig från säkerhetssynpunkt. Den&lt;br&gt;skall omfatta registerkontroll under de förutsättningar som anges i 14 -&lt;br&gt;17 och 19 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Med registerkontroll avses att uppgifter hämtas från polisregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Registerkontroll skall göras vid säkerhetsprövning som gäller an-&lt;br&gt;ställning eller annat deltagande i verksamhet som har placerats i säker-&lt;br&gt;hetsklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om det behövs för skyddet mot terrorism och om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl får registerkontroll göras även i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Registerkontroll får göras efter framställan av en annan stat, om den&lt;br&gt;person som framställan gäller har eller har haft hemvist i Sverige och på&lt;br&gt;det sätt som anges i 13 § skall anlitas i en anställning eller delta i verk-&lt;br&gt;samhet för vilken det i den andra staten gäller regler om registerkontroll&lt;br&gt;som motsvarar reglerna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll av sådana personer får göras efter beslut av rege-&lt;br&gt;ringen, när en mellanfolklig organisation där Sverige är medlem har gjort&lt;br&gt;en framställan om kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Registerkontroll får underlåtas, om det står klart att någon kontroll&lt;br&gt;inte behövs, därför att den som säkerhetsprövningen avser tidigare har&lt;br&gt;kontrollerats på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsklasser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En anställning skall placeras i säkerhetsklass, om den som anlitas&lt;br&gt;i en sådan anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i stor omfattning får del av uppgifter som omfattas av sekretess och&lt;br&gt;är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsklass 1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i en omfattning som inte är obetydlig får del av sådana uppgifter&lt;br&gt;som avses i 1 (säkerhetsklass 2), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i övrigt får del av uppgifter som omfattas av sekretess och som är&lt;br&gt;av betydelse för rikets säkerhet, om ett röjande av uppgifterna kan antas&lt;br&gt;medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa (säkerhetsklass&lt;br&gt;3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anställning jämställs uppdrag, tjänstgöring enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt, utbildning, besök eller något annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deltagande i verksamhet som har placerats i säkerhetsklass. Vad som sägs&lt;br&gt;i första meningen gäller dock inte offentliga försvarare, ombud inför&lt;br&gt;domstol, ledamöter i riksdagen eller i fullmäktige eller den som innehar&lt;br&gt;ett liknande uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild personutredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En särskild personutredning skall göras vid registerkontroll av&lt;br&gt;personer som avses i 17 § första stycket 1 och 2. Detta gäller också när&lt;br&gt;en framställan om registerkontroll har gjorts av en annan stat eller en&lt;br&gt;mellanfolklig organisation enligt 15 §. Personutredningen skall omfatta&lt;br&gt;en undersökning av den kontrollerades ekonomiska förhållanden. I övrigt&lt;br&gt;skall undersökningen ha den omfattning som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som säkerhetsprövningen gäller skall ha gett sitt samtycke&lt;br&gt;innan registerkontroll och särskild personutredning får göras. Ett sam-&lt;br&gt;tycke skall anses gälla också förnyade kontroller och utredningar så länge&lt;br&gt;som den kontrollerade skall inneha samma anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om registerkontroll och placering i säkerhetsklass&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Riksdagen och myndigheterna under den beslutar om placering i&lt;br&gt;säkerhetsklass och om registerkontroll såvitt avser riksdagens förvalt-&lt;br&gt;ningsområde. För anställda vid riksdagen bestämmer riksdagens förvalt-&lt;br&gt;ningskontor efter samråd med krigsdelegationens sekreterare om place-&lt;br&gt;ring i säkerhetsklass och om registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt beslutar regeringen om placering i säkerhetsklass och om&lt;br&gt;registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i fall som avses i andra stycket föreskriva att myndig-&lt;br&gt;heter och andra för vilka bestämmelserna om registerkontroll gäller,&lt;br&gt;beslutar om placering i säkerhetsklass 2 och 3 och om registerkontroll.&lt;br&gt;Denna beslutanderätt får dock tilldelas sådana bolag, föreningar och&lt;br&gt;stiftelser som avses i 1 § 2 eller sådana enskilda som anges i 1 § 3 och&lt;br&gt;4 § endast om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande av uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Utlämnande av uppgifter från polisregister vid registerkontroll får&lt;br&gt;omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för säkerhetsklass 1 eller 2: vaije uppgift som finns tillgänglig i po-&lt;br&gt;lisregister om den kontrollerade och, om det är oundgängligen nödvän-&lt;br&gt;digt, om maken eller sambon, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för säkerhetsklass 3: uppgifter om den kontrollerade i person- och&lt;br&gt;belastningsregistret hos Rikspolisstyrelsen och i Säkerhetspolisens re-&lt;br&gt;gister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Vid registerkontroll enligt 15 § får utlämnandet av uppgifter omfatta&lt;br&gt;Säkerhetspolisens register och uppgifter i person- och belastningsregistret&lt;br&gt;hos Rikspolisstyrelsen om dom eller misstanke om brott som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3 kap. 1, 2, 5, 6 och 11 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 kap. 1-6 och 8 - 10 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 1, 2 och 12 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 8 kap. 4-6 och 12 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 9 kap. 3, 4 och 11 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 kap. 3 och 5 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 13 kap. 1 - 5b, 7 och 12 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 16 kap. 1 - 3, 5, 6, 8 och 17 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 17 kap. 1 och 16 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 18 kap. 1,3-5 och 7 §§ brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 19 kap. brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 och 3 §§ narkotikastrafflagen (1968:64), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 37 § vapenlagen (1973:1176).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om det finns synnerliga skäl, får utlämnandet omfatta även andra&lt;br&gt;uppgifter än sådana som avses i 21 och 22 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar i varje enskilt fall om utlämnande av uppgifter&lt;br&gt;enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller särskild&lt;br&gt;personutredning får lämnas ut för säkerhetsprövning endast om den kan&lt;br&gt;antas ha betydelse för prövningen av den kontrollerades pålitlighet från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Innan en uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller&lt;br&gt;särskild personutredning får lämnas ut för säkerhetsprövning, skall den&lt;br&gt;som uppgiften avser ges tillfälle att yttra sig över uppgiften. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte om uppgiften omfattas av sekretess enligt någon annan bestäm-&lt;br&gt;melse i sekretesslagen (1980:100) än 7 kap. 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om uppgiften omfattas av sådan sekretess, skall den som upp-&lt;br&gt;giften avser ges tillfälle att yttra sig innan uppgiften lämnas ut, om hans&lt;br&gt;eller hennes intresse av att få yttra sig skäligen bör ha företräde framför&lt;br&gt;det intresse som sekretessen skall skydda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En uppgift som lämnas ut vid registerkontroll får inte åtföljas av&lt;br&gt;något annat yttrande än en förtydligande kommentar till uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av de utlämnade uppgifterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Den som på en myndighet eller någon annanstans bestämmer om&lt;br&gt;registerkontroll avgör självständigt om den person som prövas skall få&lt;br&gt;anlitas. Prövningen skall grundas på den kunskap som finns om den som&lt;br&gt;prövas, de uppgifter som har kommit fram vid registerkontrollen och den&lt;br&gt;särskilda personutredningen, arten av den verksamhet för vilken pröv-&lt;br&gt;ningen görs samt omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Sedan ett beslut har fettats med anledning av en säkerhetsprövning,&lt;br&gt;skall de handlingar som erhållits från Rikspolisstyrelsen snarast åter-&lt;br&gt;ställas dit, om styrelsen inte har beslutat något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på svenskt medborgarskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § En säkerhetsklassad anställning vid staten, en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting får innehas endast av den som är svensk medboigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på svenskt medborgarskap gäller inte den som på något annat&lt;br&gt;sätt än genom en anställning deltar i säkerhetsklassad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i enskilda fell medge undantag från det i första stycket&lt;br&gt;föreskrivna kravet på svenskt medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Intern utbildning och kontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 § Myndigheter och andra som lagen gäller för skall se till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att personalen får utbildning i frågor om säkerhetsskydd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att säkerhetsskyddet kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;31 § Kommuner, landsting och kyrkliga kommuner skall när de bedriver&lt;br&gt;sådan verksamhet som avses i 1 § 2 eller har träffat ett sådant säker-&lt;br&gt;hetsskyddsavtal som avses i 4 § se till att det finns ett tillfredsställande&lt;br&gt;säkerhetsskydd i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddet hos övriga myndigheter och andra som lagen gäller&lt;br&gt;för eller som har träffat ett säkerhetsskyddsavtal skall kontrolleras av den&lt;br&gt;som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Undantag från lagens tillämpning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 § Regeringen får förordna om undantag från andra bestämmelser i&lt;br&gt;lagen än sådana som gäller registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreskrifter om verkställighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 § Regeringen föreskriver när registerkontroll får göras enligt 14 §.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddelar de när-&lt;br&gt;mare föreskrifter som behövs för lagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte riksdagen och dess myndigheter. När-&lt;br&gt;mare föreskrifter om förhållanden inom riksdagens myndigheter får med-&lt;br&gt;delas av respektive myndighet under riksdagen. I 6 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor ges för-&lt;br&gt;valtningskontoret behörighet att meddela förvaltningsföreskrifter om de&lt;br&gt;frågor som kontoret skall handlägga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett beslut om placering i skyddsklass enligt personalkontrollkun-&lt;br&gt;görelsen (1969:446) skall gälla till utgången av år 1997. Till den tidpunk-&lt;br&gt;ten skall skyddsklass 1 A, 1 B och 2 enligt kungörelsen motsvara säker-&lt;br&gt;hetsklasserna 1, 2 respektive 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Genom lagen upphävs personalkontrollkungörelsen (1969:446).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:953) om&lt;br&gt;säkerhetsskydd i riksdagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:953) om säkerhetsskydd&lt;br&gt;i riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 39 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 38 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;br&gt;Personalkontrollkungörelsen&lt;br&gt;(1969:446) skall gälla i tillämpliga&lt;br&gt;delar för riksdagens tjänstemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 -29 och 33 §§ säkerhets-&lt;br&gt;skyddslagen (1996:0000) finns be-&lt;br&gt;stämmelser om registerkontroll som&lt;br&gt;gäller även för riksdagen och dess&lt;br&gt;myndigheter. De tillämpningsföre-&lt;br&gt;skrifter som regeringen har med-&lt;br&gt;delat till lagen skall gälla även för&lt;br&gt;anställda vid riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 17 § sekretesslagen (1980:100)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, om inte annat följer av 18 §, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utredning enligt bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. angelägenhet, som avser an-&lt;br&gt;vändning av tvångsmedel i så-&lt;br&gt;dant mål eller i annan verksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förundersökning i brottmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. angelägenhet som avser an-&lt;br&gt;vändning av tvångsmedel i så-&lt;br&gt;dant mål eller i annan verksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het för att förebygga brott eller&lt;br&gt;som avser sådan personalkon-&lt;br&gt;troll som enligt särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser sker i fråga om tjänster&lt;br&gt;av betydelse for rikets säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het för att förebygga brott eller&lt;br&gt;som avser registerkontroll enligt&lt;br&gt;säkerhetsskyddslagen(1996:000),&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åklagarmyndighets, polismyndighets, tullmyndighets eller kustbe-&lt;br&gt;vakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beivra brott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om&lt;br&gt;det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada&lt;br&gt;eller men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet, som avses i första stycket, för anmälan&lt;br&gt;eller utsaga från enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att&lt;br&gt;någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i den särskilda lagstiftningen om unga lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om uppgifter som&lt;br&gt;hänför sig till en sådan angelägenhet som avses i 9 kap. 17 § första&lt;br&gt;stycket 2 i den äldre lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1720) om&lt;br&gt;civilt försvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om 9 kap. lagen (1994:1720) om civilt&lt;br&gt;försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 och 2 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 3 § skall betecknas 1 §,&lt;br&gt;dels att kapitelrubriken skall vara tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om&lt;br&gt;homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813)' om homosexuella sambor&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall&lt;br&gt;vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas även på de homosexuella samborna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 19 § första stycket, punkt 1 nionde stycket och punkt 3 sjunde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 31 § samt punkt 3 a av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. 6 § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 9 § rättshjälpslagen (1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. 5 kap. 18 § tredje stycket lästighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. 10 § insideriagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. 11 kap. 3 § första och andra styckena och 5 § andra stycket val-&lt;br&gt;lagen (1972:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. 36 § första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. 2 § andra stycket lagen (1993:1404) om brevröstning i Förbunds-&lt;br&gt;republiken Tyskland och i Schweiz,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lagen (1993:1469) om upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17. lagen (1993:1469) om upp-&lt;br&gt;skovsavdrag vid byte av bostad, skovsavdrag vid byte av bostad,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2,&lt;br&gt;15 och 16 §§, 12 kap. 7 och&lt;br&gt;8 §§ samt 16 kap. 7 och 9 §§&lt;br&gt;föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2,&lt;br&gt;15 och 16 §§, 12 kap. 7 och&lt;br&gt;8 §§ samt 16 kap. 7 och 9 §§&lt;br&gt;föräldrabalken, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;&amp;nbsp;säkerhetsskyddslagen&lt;br&gt;(1996:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara&lt;br&gt;ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1446.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:217) om&lt;br&gt;skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10-12 §§&lt;br&gt;hällsviktiga anläggningar m.m. skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill ha tillträde till ett&lt;br&gt;skyddsobjekt eller som uppehåller&lt;br&gt;sig invid ett skyddsobjekt är skyl-&lt;br&gt;dig att på begäran av den som be-&lt;br&gt;vakar skyddsobjektet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;uppge namn, födelsetid och&lt;br&gt;hemvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- underkasta sig kroppsvisitation&lt;br&gt;som inte avser brev eller annan&lt;br&gt;enskild handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bevakar ett skydds-&lt;br&gt;objekt får besluta om kropps-&lt;br&gt;visitation, om det behövs för att&lt;br&gt;bevakningsuppgiften skall kunna&lt;br&gt;fullgöras eller för att söka efter fö-&lt;br&gt;remål som kan tas i beslag enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bevakar ett skydds-&lt;br&gt;objekt får också i den utsträckning&lt;br&gt;som krävs för att bevakningsupp-&lt;br&gt;giften skall kunna fullgöras avvisa,&lt;br&gt;avlägsna eller, om en sådan åtgärd&lt;br&gt;inte är tillräcklig, tillfälligt omhän-&lt;br&gt;derta en person inom eller vid&lt;br&gt;skyddsobjektet, om personen&lt;br&gt;- överträder något förbud som&lt;br&gt;gäller på grund av beslut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1990:217) om skydd för sam-&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill ha tillträde till ett&lt;br&gt;skyddsobjekt eller som uppehåller&lt;br&gt;sig invid ett skyddsobjekt är skyl-&lt;br&gt;dig att på begäran av den som be-&lt;br&gt;vakar skyddsobjektet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;uppge namn, födelsetid och&lt;br&gt;hemvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- underkasta sig kroppsvisitation&lt;br&gt;som inte avser brev eller annan en-&lt;br&gt;skild handling och finna sig i un-&lt;br&gt;dersökning av fordon, fartyg och&lt;br&gt;luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bevakar ett skydds-&lt;br&gt;objekt får besluta om kroppsvisi-&lt;br&gt;tation och undersökning av fordon,&lt;br&gt;fartyg och luftfartyg, om det be-&lt;br&gt;hövs för att bevakningsuppgiften&lt;br&gt;skall kunna fullgöras eller för att&lt;br&gt;söka efter föremål som kan tas i&lt;br&gt;beslag enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bevakar ett skydds-&lt;br&gt;objekt får också i den utsträckning&lt;br&gt;som krävs för att bevakningsupp-&lt;br&gt;giften skall kunna fullgöras avvisa,&lt;br&gt;avlägsna eller, om en sådan åtgärd&lt;br&gt;inte är tillräcklig, tillfälligt omhän-&lt;br&gt;derta en person inom eller vid&lt;br&gt;skyddsobjektet, om personen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- överträder något förbud som&lt;br&gt;gäller på grund av beslut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1414.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1414.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1414.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vägrar att på begäran lämna&lt;br&gt;uppgift om namn, födelsetid eller&lt;br&gt;hemvist eller lämnar uppgift därom&lt;br&gt;som skäligen kan antas vara orik-&lt;br&gt;tigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vägrar att underkasta sig&lt;br&gt;kroppsvisitation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vägrar att på begäran lämna&lt;br&gt;uppgift om namn, födelsetid eller&lt;br&gt;hemvist eller lämnar uppgift därom&lt;br&gt;som skäligen kan antas vara orik-&lt;br&gt;tigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vägrar att underkasta sig&lt;br&gt;kroppsvisitation eller vägrar att&lt;br&gt;finna sig i undersökning av fordon,&lt;br&gt;fartyg eller luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-01-15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 21 december 1995 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;säkerhetsskyddslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt försvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga an-&lt;br&gt;läggningar m.m.;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Thomas&lt;br&gt;Stiber Strömgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till säkerhetsskyddslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget inleds med en rad allmänna bestämmelser om lagens&lt;br&gt;tillämpningsområde, säkerhetsskyddsavtal, innebörden av begreppet&lt;br&gt;säkerhetsskydd m.m., säkerhetsskyddets syfte och säkerhetsskyddets nivå&lt;br&gt;(1-8 §§). Enligt Lagrådets mening finns det skäl att göra vissa ändringar&lt;br&gt;i dessa paragrafer, främst i förtydligande syfte. Lagrådet anser också att&lt;br&gt;ordningsföljden mellan paragraferna bör ändras, så att man får en bättre&lt;br&gt;överskådlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln om lagens tillämplighet finns i 1 §. Enligt paragrafen&lt;br&gt;gäller lagen dels för staten, kommunerna, landstingen och de kyrkliga&lt;br&gt;kommunerna, dels för bolag, föreningar och stiftelser över vilka de an-&lt;br&gt;givna offentliga organen utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, dels&lt;br&gt;för enskilda som bedriver verksamhet av betydelse för rikets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening har bestämmelsen om enskilda fått en alltför&lt;br&gt;snäv utformning. Det framgår av 7 § att syftet med säkerhetsskyddet en-&lt;br&gt;ligt lagen bl.a. är att förebygga terrorism. Enligt 5 § avses med terrorism&lt;br&gt;brott som innebär användning av våld, hot eller tvång för politiska syf-&lt;br&gt;ten, ”även om brotten inte hotar rikets säkerhet”. Med hänsyn till denna&lt;br&gt;definition bör bestämmelsen om enskilda i 1 § byggas ut, så att det där&lt;br&gt;talas inte bara om verksamhet av betydelse för rikets säkerhet utan också&lt;br&gt;om verksamhet som särskilt behöver skyddas mot terrorism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är fråga om sådan statlig verksamhet som bedrivs av riksdagen&lt;br&gt;och dess myndigheter följer av en undantagsbestämmelse i 2 § att det&lt;br&gt;bara är 12 - 29 och 33 §§ som är tillämpliga. I övrigt gäller den särskil-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;da lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen. I remissen föreslås&lt;br&gt;att det i 38 § i den lagen skall tas in en hänvisning till 12 - 29 och 33 §§&lt;br&gt;säkerhetsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet skall återkomma till i avsnittet om lagen om säkerhets-&lt;br&gt;skydd i riksdagen, bör hela det avsnitt i den allmänna säkerhetsskydds-&lt;br&gt;lagen som handlar om säkerhetsprövning, dvs. 11 - 29 §§, gälla för&lt;br&gt;riksdagen och dess myndigheter. Lagrådet anser vidare, som närmare&lt;br&gt;skall behandlas i det följande, att den föreslagna 33 § i säkerhetsskydds-&lt;br&gt;lagen bör utgå. Vad som nu har sagts föranleder ändringar i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tidigare berörda 7 §, som handlar om säkerhetsskyddets syfte,&lt;br&gt;sägs bl.a. att säkerhetsskyddet skall förebygga att uppgifter som omlättas&lt;br&gt;av sekretess och som rör rikets säkerhet ”obehörigen eller av oaktsamhet&lt;br&gt;röjs, ändras eller förstörs”. Enligt Lagrådets mening bör orden ”eller av&lt;br&gt;oaktsamhet” kunna utgå. Även om dessa ord inte används i lagtexten får&lt;br&gt;det anses stå klart att syftet med säkerhetsskyddet är att motverka allt&lt;br&gt;röjande osv. av hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet, oavsett om det&lt;br&gt;sker uppsåtligen eller av oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår mot bakgrund av det anförda att 1 — 8 §§ och&lt;br&gt;rubrikerna till dessa paragrafer får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller vid verksamhet hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. staten, kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka staten,&lt;br&gt;kommuner, landsting eller kyrkliga kommuner utövar ett rättsligt be-&lt;br&gt;stämmande inflytande, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enskilda, om verksamheten är av betydelse för rikets säkerhet eller&lt;br&gt;särskilt behöver skyddas mot terrorism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För riksdagen och dess myndigheter gäller endast 11 - 29 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För de kyrkliga kommunerna gäller inte 12 - 29 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Staten, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner skall anses&lt;br&gt;utöva ett rättsligt bestämmande inflytande enligt 1 § 2, om de ensamma&lt;br&gt;eller tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening&lt;br&gt;med fler än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på&lt;br&gt;något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har rätt att utse eller avsätta fler än hälften av ledamöterna i styrel-&lt;br&gt;sen för ett aktiebolag, en förening eller en stiftelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 1 - 3 skall inflytande anses vara utövat av staten,&lt;br&gt;om inflytandet utövas av en juridisk person över vilken staten bestämmer&lt;br&gt;på det sätt som anges i punkterna. Det som här sägs om staten gäller&lt;br&gt;också kommuner, landsting och kyrkliga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerhetsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § I verksamhet där lagen gäller skall det säkerhetsskydd finnas som be-&lt;br&gt;hövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga om-&lt;br&gt;ständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddet skall utformas med beaktande av enskildas rätt att&lt;br&gt;enligt tryckfrihetsförordningen ta del av allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med säkerhetsskydd avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets&lt;br&gt;säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) och som rör rikets säkerhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd mot brott som innebär användning av våld, hot eller tvång för&lt;br&gt;politiska syften (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Säkerhetsskyddet skall förebygga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet&lt;br&gt;obehörigen röjs, ändras eller förstörs (informationssäkerhet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att obehöriga får tillträde till platser där de kan få tillgång till upp-&lt;br&gt;gifter som avses i 1 eller där verksamhet som har betydelse för rikets&lt;br&gt;säkerhet bedrivs (tillträdesbegränsning), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i&lt;br&gt;verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsprövning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddet skall även i övrigt förebygga terrorism.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerhetsskyddsavtal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § När staten avser att begära in anbud eller träffa avtal om upphandling&lt;br&gt;där det förekommer uppgifter som med hänsyn till rikets säkerhet om-&lt;br&gt;fattas av sekretess, skall staten träffa ett skriftligt avtal (säkerhetsskydds-&lt;br&gt;avtal) med anbudsgivaren eller leverantören om det säkerhetsskydd som&lt;br&gt;behövs i det särskilda fallet. Detsamma gäller för kommuner, landsting&lt;br&gt;och kyrkliga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säkerhetsskyddslagen gäller för anbudsgivaren eller leverantören&lt;br&gt;på grund av 1 § 2 eller 3, kan anbudsgivarens eller leverantörens&lt;br&gt;skyldigheter enligt lagen inte göras mindre långtgående genom villkoren&lt;br&gt;i säkerhetsskyddsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 §, har tagits in allmänna bestämmelser om säkerhetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall säkerhetsprövningen omfatta registerkontroll&lt;br&gt;under de förutsättningar som anges i 14 - 17 och 19 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser till en böljan att, när det talas om förutsättningarna för&lt;br&gt;registerkontroll, en hänvisning bör ske även till 13 §. Vidare bör det&lt;br&gt;anges att säkerhetsprövning i vissa fall skall omfatta även särskild&lt;br&gt;personutredning. På den punkten bör en hänvisning ske till 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter vissa andra förtydliganden bör 11 § ges följande lydelse:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Säkerhetsprövning skall göras innan en person genom anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller på något annat sätt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets&lt;br&gt;säkerhet eller anlitas för sysslor som är viktiga för skyddet mot terro-&lt;br&gt;rism. Prövningen skall klarlägga om personen kan antas vara lojal mot&lt;br&gt;de intressen som skyddas i denna lag och i övrigt pålitlig från säkerhets-&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsprövningen skall omfatta registerkontroll och särskild person-&lt;br&gt;utredning under de förutsättningar som anges i 13 - 19 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § innehåller huvudregeln om i vilka fall registerkontroll skall göras.&lt;br&gt;Det skall vara fråga om säkerhetsprövning som gäller ”anställning eller&lt;br&gt;annat deltagande i verksamhet som har placerats i säkerhetsklass”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om placering i säkerhetsklass regleras i 17 §. Enligt första&lt;br&gt;stycket i den paragrafen placeras ”en anställning” i säkerhetsklass. I&lt;br&gt;första meningen i paragrafens andra stycke sägs emellertid att med an-&lt;br&gt;ställning skall jämställas ”uppdrag, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809)&lt;br&gt;om totalförsvarsplikt, utbildning, besök eller något annat deltagande i&lt;br&gt;verksamhet som har placerats i säkerhetsklass”. I andra meningen i&lt;br&gt;samma stycke görs ett undantag beträffande uppdrag som offentlig för-&lt;br&gt;svarare m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör det redan i 13 § göras en uppräkning av&lt;br&gt;olika former av deltagande i verksamhet, motsvarande vad som anges i&lt;br&gt;17 § andra stycket första meningen. Vidare bör det speciella undantaget&lt;br&gt;beträffande uppdrag som offentlig försvarare m.m. flyttas till 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att 13 § utformas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Registerkontroll skall göras vid säkerhetsprövning som gäller an-&lt;br&gt;ställning, uppdrag, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om total-&lt;br&gt;försvarsplikt, utbildning, besök eller något annat deltagande i verk-&lt;br&gt;samhet, om anställningen eller deltagandet i verksamheten har placerats&lt;br&gt;i säkerhetsklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll skall inte göras när det gäller uppdrag som offentlig&lt;br&gt;försvarare, ombud inför domstol eller ledamot i riksdagen eller i full-&lt;br&gt;mäktige eller när det gäller liknande uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 § skall registerkontroll få göras även i andra fall än som anges&lt;br&gt;i 13 §, om det behövs för skyddet mot terrorism och det finns särskilda&lt;br&gt;skäl. Avsikten är att regeringen skall meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;när registerkontroll får göras enligt 14 §. En bestämmelse härom har&lt;br&gt;tagits in i 33 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser att det redan i 14 § bör anges att regeringen meddelar&lt;br&gt;föreskrifter om sådan registerkontroll som behandlas där. Det bör&lt;br&gt;emellertid framgå att regeringens föreskrifter inte omfattar riksdagen och&lt;br&gt;dess myndigheter (jfr 33 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 14 § ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Registerkontroll får göras även i andra fall, om det behövs för&lt;br&gt;skyddet mot terrorism och det finns särskilda skäl. Föreskrifter om detta&lt;br&gt;meddelas av regeringen, utom såvitt gäller riksdagen och dess myndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115 §, som handlar om registerkontroll efter framställan av en annan stat&lt;br&gt;eller av en mellanfolklig organisation, bör göras vissa ändringar av&lt;br&gt;redaktionell natur. Lagrådet föreslår att paragrafen utformas på följande&lt;br&gt;sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Registerkontroll får göras efter framställan av en annan stat, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den person som framställan gäller har eller har haft hemvist i&lt;br&gt;Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personen skall delta i en verksamhet på det sätt som anges i 13 §&lt;br&gt;första stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det för deltagandet gäller regler i den andra staten om register-&lt;br&gt;kontroll som motsvarar reglerna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall en person som har eller har haft hemvist i Sverige delta i en&lt;br&gt;säkerhetskänslig verksamhet hos en mellanfolklig oiganisation där&lt;br&gt;Sverige är medlem, får registerkontroll göras efter beslut av regeringen,&lt;br&gt;om organisationen har gjort framställan om kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § bör, delvis som följd av vad Lagrådet har förordat beträffande 13 §,&lt;br&gt;ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En anställning eller ett annat sådant deltagande i verksamhet som&lt;br&gt;avses i 13 § första stycket skall placeras i säkerhetsklass, om den an-&lt;br&gt;ställde eller den som annars deltar i verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i stor omfattning får del av uppgifter som omfattas av sekretess och&lt;br&gt;är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsklass 7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i en omfattning som inte är obetydlig får del av sådana uppgifter&lt;br&gt;som avses i 1 (säkerhetsklass 2), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i övrigt får del av uppgifter som omfattas av sekretess och som är&lt;br&gt;av betydelse för rikets säkerhet, om ett röjande av uppgifterna kan antas&lt;br&gt;medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa (säkerhetsklass&lt;br&gt;3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 § behandlas frågan om vilka uppgifter som får lämnas ut vid sådan&lt;br&gt;registerkontroll som görs med hänsyn till skyddet mot terrorism (14 §).&lt;br&gt;Paragrafen innehåller en uppräkning av olika brott enligt brottsbalken och&lt;br&gt;ett par andra lagar. Uppgifter skall kunna lämnas ut ur Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsens person- och belastningsregister, i den mån uppgifterna avser&lt;br&gt;dom eller misstanke om sådana brott. Vidare skall uppgifter från Säker-&lt;br&gt;hetspolisens register kunna lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening kan vissa anmärkningar riktas mot den gjorda&lt;br&gt;uppräkningen av olika brott. För det första kan urvalet av brott disku-&lt;br&gt;teras. Det får vidare förutsättas att uppräkningen i framtiden inte så&lt;br&gt;sällan kommer att behöva justeras eller kompletteras, i och med att&lt;br&gt;ändringar görs i brottsbalken och i andra lagar med straffbestämmelser.&lt;br&gt;Det måste i vilket fall som helst nu göras justeringar i hänvisningen till&lt;br&gt;olika försöks- och förberedelsebestämmelser, så att inte uppgifter om&lt;br&gt;försök eller förberedelse kan lämnas ut i andra fall än då uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande fullbordade brott kan lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda kan det ifrågasättas att låta uppräkningen&lt;br&gt;av olika brott utgå och att i stället ange att uppgifter i Rikspolisstyrelsens&lt;br&gt;person- och belastningsregister får lämnas ut enligt bestämmelser som&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 31 § första stycket sägs att kommuner, landsting och kyrkliga kommu-&lt;br&gt;ner skall, när de bedriver sådan verksamhet som avses i 1 § 2 eller har&lt;br&gt;träffat ett säkerhetsskyddsavtal, se till att det finns ett tillfredsställande&lt;br&gt;säkerhetsskydd i verksamheten. Enligt Lagrådets mening finns det skäl&lt;br&gt;som talar för att man i lagen ålägger staten ett motsvarande ansvar. Detta&lt;br&gt;föranleder en komplettering av lagtexten. Vid sidan härav bör några&lt;br&gt;redaktionella ändringar göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 31 § andra stycket har tagits in en regel om att säkerhetsskyddet hos&lt;br&gt;”övriga myndigheter och andra som lagen gäller för eller som har träffat&lt;br&gt;ett säkerhetsskyddsavtal” skall kontrolleras av den som regeringen före-&lt;br&gt;skriver. Lagrådet anser att denna bestämmelse, efter vissa redaktionella&lt;br&gt;justeringar, bör placeras som ett första stycke i 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att 31 § formuleras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Den som regeringen bestämmer skall kontrollera säkerhetsskyddet&lt;br&gt;hos myndigheter och andra som lagen gäller för samt hos anbudsgivare&lt;br&gt;och leverantörer som har träffat ett säkerhetsskyddsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall staten, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner&lt;br&gt;se till att det finns ett tillfredsställande säkerhetsskydd hos aktiebolag,&lt;br&gt;handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka de utövar ett rättsligt&lt;br&gt;bestämmande inflytande samt hos anbudsgivare och leverantörer med&lt;br&gt;vilka de har träffat ett säkerhetsskyddsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 32 § ges regeringen rätt att förordna om undantag från andra bestäm-&lt;br&gt;melser i lagen än sådana som gäller registerkontroll. Enligt författ-&lt;br&gt;ningskommentaren förutsätter ett förordnande om undantag att det&lt;br&gt;föreligger särskilda skäl. Vidare anges i kommentaren att bestämmelsen&lt;br&gt;i första hand är avsedd for regeringskansliet, för vilket särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om säkerhetsskydd hittills har gällt. Vid föredragningen i&lt;br&gt;Lagrådet har upplysts att något annat undantag inte kan förutses och att&lt;br&gt;kravet på särskilda skäl är överflödigt. Lagrådet förordar därför att&lt;br&gt;bestämmelsen begränsas till att omfatta regeringskansliet och att det inte&lt;br&gt;ställs upp något krav på särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket i den föreslagna 33 § föreskriver regeringen när&lt;br&gt;registerkontroll får göras enligt 14 §. Vidare sägs att regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen utser meddelar de närmare föreskrifter som&lt;br&gt;behövs för lagens tillämpning. I paragrafens andra stycke anges dels att&lt;br&gt;regeringens föreskriftsrätt inte gäller riksdagen och dess myndigheter,&lt;br&gt;dels vem som får meddela tillämpningsföreskrifter på riksdagens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av vad Lagrådet ovan uttalat bör regeringens rätt att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om registerkontroll enligt 14 § tas in i den para-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grafen med den begränsningen att föreskriftsrätten inte gäller riksdagen&lt;br&gt;och dess myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens rätt att själv meddela eller uppdra åt en myndighet att&lt;br&gt;meddela de närmare föreskrifter som behövs för lagens tillämpning föl-&lt;br&gt;jer, som också framhålls i författningskommentaren, direkt av 8 kap.&lt;br&gt;13 § första stycket 1 och tredje stycket regeringsformen. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening bör någon bestämmelse om detta inte tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som därefter återstår av 33 § är bestämmelserna om vem som får&lt;br&gt;meddela tillämpningsföreskrifter på riksdagens område. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;uppfattning passar sådana bestämmelser bättre i lagen om säkerhetsskydd&lt;br&gt;i riksdagen. De bör därför flyttas dit, varför den föreslagna 33 § helt kan&lt;br&gt;utgå ur lagen om säkerhetsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 2 av övergångsbestämmelserna skall ett beslut om placering&lt;br&gt;i skyddsklass enligt personalkontrollkungörelsen gälla till utgången av år&lt;br&gt;1997. Detta innebär bl.a. att ett sådant beslut alltid skall gälla till den&lt;br&gt;tidpunkten, alltså även om ett beslut enligt den nya lagen kan meddelas&lt;br&gt;tidigare. Lagrådet förordar att bestämmelsen i stället utformas så att de&lt;br&gt;äldre besluten skall gälla till dess ett beslut om säkerhetsklass enligt den&lt;br&gt;nya lagen har fattats, dock längst till utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de ändringar som hittills har förordats anser Lagrådet att även en&lt;br&gt;del andra paragrafer i säkerhetsskyddslagen bör ändras redaktionellt.&lt;br&gt;Lagförslaget i dess helhet, med de av Lagrådet förordade ändringarna,&lt;br&gt;framgår av en bilaga till Lagrådets yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om säkerhetsskydd i riksdagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 38 § i dess nuvarande lydelse sägs att personalkontrollkungörelsen&lt;br&gt;(1969:446) skall gälla i tillämpliga delar för riksdagen och dess tjänste-&lt;br&gt;män. I lagrådsremissen föreslås att denna bestämmelse skall ersättas med&lt;br&gt;en hänvisning till 12-29 och 33 §§ säkerhetsskyddslagen. Det föreslås&lt;br&gt;vidare att det som en andra mening i paragrafen skall tas in en bestäm-&lt;br&gt;melse om att de tillämpningsföreskrifter som regeringen har meddelat till&lt;br&gt;lagen skall gälla även för anställda vid riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås också att 39 §, som handlar om placering i&lt;br&gt;skyddsklass av vissa tjänster och uppdrag, skall utgå. En motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse finns i 20 § första stycket i förslaget till säkerhetsskyddslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tillämpningsföreskrifter beträffande riksdagens myndigheter&lt;br&gt;behandlas i 33 § andra stycket i förslaget till säkerhetsskyddslag. Det&lt;br&gt;sägs där att närmare föreskrifter om förhållanden inom riksdagens&lt;br&gt;myndigheter får meddelas av respektive myndighet under riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § andra stycket i förslaget till säkerhetsskyddslag innehåller också&lt;br&gt;en hänvisning till 6 § första stycket lagen med instruktion för riksdagens&lt;br&gt;förvaltningskontor. Det erinras om att förvaltningskontoret har behörighet&lt;br&gt;att meddela förvaltningsföreskrifter om de frågor som kontoret skall&lt;br&gt;handlägga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets uppfattning föranleder den föreslagna regleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beträffande säkerhetsskyddet i riksdagen flera invändningar. Invänd-&lt;br&gt;ningarna gäller till en böijan hänvisningen till säkerhetsskyddslagen i&lt;br&gt;38 § lagen om säkerhetsskydd i riksdagen. För att man skall få en bättre&lt;br&gt;motsvarighet till den nuvarande bestämmelsen om att personalkon-&lt;br&gt;trollkungörelsen skall gälla bör hänvisningen till säkerhetsskyddslagen&lt;br&gt;avse hela det avsnitt som handlar om säkerhetsprövning, dvs. 11 - 29 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte någon erinran mot att den nuvarande bestämmelsen&lt;br&gt;i 39 § lagen om säkerhetsskydd i riksdagen utgår. Det får anses lämpligt&lt;br&gt;att i stället låta 39 § handla om meddelande av tillämpningsföreskrifter.&lt;br&gt;Att, som föreslås i lagrådsremissen, till stor del reglera frågor om&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter för riksdagen och dess myndigheter i den&lt;br&gt;allmänna säkerhetsskyddslagen är mindre tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i säkerhetsskyddslagen (33 § andra stycket) sägs om&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter på riksdagens område bör således flyttas till 39 §&lt;br&gt;lagen om säkerhetsskydd i riksdagen. Samtidigt bör den speciella bestäm-&lt;br&gt;melse som har tagits in som en andra mening i 38 § lagen om säker-&lt;br&gt;hetsskydd i riksdagen utgå. Det kan sättas i fråga om en bestämmelse&lt;br&gt;med denna innebörd står i god överensstämmelse med 8 kap. 13 § andra&lt;br&gt;stycket regeringsformen, enligt vilket regeringen inte kan meddela före-&lt;br&gt;skrifter som avser riksdagen eller dess myndigheter. Det bör ankomma&lt;br&gt;på riksdagens förvaltningskontor att självständigt meddela tillämpnings-&lt;br&gt;föreskrifter i säkerhetsskyddsfrågor beträffande anställda vid riksdagen.&lt;br&gt;Självfallet kan förvaltningskontoret därvid utforma sina föreskrifter efter&lt;br&gt;förebild av de tillämpningsföreskrifter till säkerhetsskyddslagen som&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att 38 och 39 §§ lagen&lt;br&gt;om säkerhetsskydd i riksdagen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § I 11 — 29 §§ säkerhetsskyddslagen (1996:000) finns bestämmelser&lt;br&gt;om säkerhetsprövning som gäller även för riksdagen och dess myndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Närmare föreskrifter för riksdagens myndigheter om säkerhets-&lt;br&gt;prövning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:000) får meddelas av&lt;br&gt;respektive myndighet. I 6 § första stycket lagen (1983:1061) med instruk-&lt;br&gt;tion för riksdagens förvaltningskontor ges förvaltningskontoret behörighet&lt;br&gt;att meddela förvaltningsföreskrifter om de frågor som kontoret skall&lt;br&gt;handlägga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås en ändring i 9 kap. 17 §. Ändringen innebär&lt;br&gt;att man i första stycket punkt 2 nämner angelägenhet som avser&lt;br&gt;registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att lagtexten justeras på så sätt att det talas om ”re-&lt;br&gt;gisterkontroll och särskild personutredning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets uppfattning finns det anledning att även göra en ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 7 kap. 17 §. De hänvisningar som nu finns i paragrafens andra mening Prop. 1995/96:129&lt;br&gt;bör kompletteras med en hänvisning till säkerhetsskyddslagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagforslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bilaga till Lagrådets protokoll 1996-01-15&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslag till säkerhetsskyddslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid verksamhet hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. staten, kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka staten,&lt;br&gt;kommuner, landsting eller kyrkliga kommuner utövar ett rättsligt be-&lt;br&gt;stämmande inflytande, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enskilda, om verksamheten är av betydelse för rikets säkerhet eller&lt;br&gt;särskilt behöver skyddas mot terrorism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För riksdagen och dess myndigheter gäller endast 11 - 29 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de kyrkliga kommunerna gäller inte 12 - 29 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner skall anses utöva&lt;br&gt;ett rättsligt bestämmande inflytande enligt 1 § 2, om de ensamma eller&lt;br&gt;tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening&lt;br&gt;med fler än hälften äv samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på&lt;br&gt;något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har rätt att utse eller avsätta fler än hälften av ledamöterna i styrel-&lt;br&gt;sen för ett aktiebolag, en förening eller en stiftelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 1 - 3 skall inflytande anses vara utövat av staten,&lt;br&gt;om inflytandet utövas av en juridisk person över vilken staten bestämmer&lt;br&gt;på det sätt som anges i punkterna. Det som här sägs om staten gäller&lt;br&gt;också kommuner, landsting och kyrkliga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerhetsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verksamhet där lagen gäller skall det säkerhetsskydd finnas som behövs&lt;br&gt;med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omstän-&lt;br&gt;digheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddet skall utformas med beaktande av enskildas rätt att&lt;br&gt;enligt tryckfrihetsförordningen ta del av allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med säkerhetsskydd avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets&lt;br&gt;säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) och som rör rikets säkerhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd mot brott som innebär användning av våld, hot eller tvång för&lt;br&gt;politiska syften (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddet skall förebygga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet&lt;br&gt;obehörigen röjs, ändras eller förstörs (informationssäkerhet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att obehöriga får tillträde till platser där de kan få tillgång till upp-&lt;br&gt;gifter som avses i 1 eller där verksamhet som har betydelse för rikets&lt;br&gt;säkerhet bedrivs (tillträdesbegränsning), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i&lt;br&gt;verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsprövning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsskyddet skall även i övrigt förebygga terrorism.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerhetsskyddsavtal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När staten avser att begära in anbud eller träffa avtal om upphandling där&lt;br&gt;det förekommer uppgifter som med hänsyn till rikets säkerhet omfattas&lt;br&gt;av sekretess, skall staten träffa ett skriftligt avtal (säkerhetsskyddsavtal)&lt;br&gt;med anbudsgivaren eller leverantören om det säkerhetsskydd som behövs&lt;br&gt;i det särskilda fallet. Detsamma gäller för kommuner, landsting och kyrk-&lt;br&gt;liga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säkerhetsskyddslagen gäller för anbudsgivaren eller leverantören&lt;br&gt;på grund av 1 § 2 eller 3, kan anbudsgivarens eller leverantörens skyl-&lt;br&gt;digheter enligt lagen inte göras mindre långtgående genom villkoren i&lt;br&gt;säkerhetsskyddsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Informationssäkerhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av informationssäkerheten skall behovet av skydd vid&lt;br&gt;automatisk informationsbehandling beaktas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillträdesbegränsning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträdesbegränsningar skall utformas så att den enskildes rätt att röra&lt;br&gt;sig fritt inte inskränks mer än nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förbud mot tillträde till vissa anläggningar, områden,&lt;br&gt;fartyg eller luftfartyg finns i lagen (1990:217) om skydd för samhällsvik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiga anläggningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerhetsprövning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsprövning skall göras innan en person genom anställning eller på&lt;br&gt;något annat sätt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet&lt;br&gt;eller anlitas för sysslor som är viktiga för skyddet mot terrorism. Pröv-&lt;br&gt;ningen skall klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen&lt;br&gt;som skyddas i denna lag och i övrigt pålitlig från säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsprövningen skall omfatta registerkontroll och särskild person-&lt;br&gt;utredning under de förutsättningar som anges i 13 - 19 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med registerkontroll avses att uppgifter hämtas från polisregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll skall göras vid säkerhetsprövning som gäller anställning,&lt;br&gt;uppdrag, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,&lt;br&gt;utbildning, besök eller något annat deltagande i verksamhet, om anställ-&lt;br&gt;ningen eller deltagandet i verksamheten har placerats i säkerhetsklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll skall inte göras när det gäller uppdrag som offentlig&lt;br&gt;försvarare, ombud inför domstol eller ledamot i riksdagen eller i full-&lt;br&gt;mäktige eller när det gäller liknande uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll får göras även i andra fall, om det behövs för skyddet&lt;br&gt;mot terrorism och det finns särskilda skäl. Föreskrifter om detta med-&lt;br&gt;delas av regeringen, utom såvitt gäller riksdagen och dess myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll får göras efter framställan av en annan stat, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den person som framställan gäller har eller har haft hemvist i&lt;br&gt;Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personen skall delta i en verksamhet på det sätt som anges i 13 §&lt;br&gt;första stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det för deltagandet gäller regler i den andra staten om registerkon-&lt;br&gt;troll som motsvarar reglerna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall en person som har eller har haft hemvist i Sverige delta i en&lt;br&gt;säkerhetskänslig verksamhet hos en mellanfolklig organisation där&lt;br&gt;Sverige är medlem, får registerkontroll göras efter beslut av regeringen,&lt;br&gt;om organisationen har gjort framställan om kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll får underlåtas, om det står klart att någon kontroll inte&lt;br&gt;behövs, därför att den som säkerhetsprövningen avser tidigare har&lt;br&gt;kontrollerats på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsklasser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anställning eller ett annat sådant deltagande i verksamhet som avses&lt;br&gt;i 13 § första stycket skall placeras i säkerhetsklass, om den anställde eller&lt;br&gt;den som annars deltar i verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i stor omfattning får del av uppgifter som omfattas av sekretess och&lt;br&gt;är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsklass 1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i en omfattning som inte är obetydlig får del av sådana uppgifter&lt;br&gt;som avses i 1 (säkerhetsklass 2), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i övrigt får del av uppgifter som omfattas av sekretess och som är&lt;br&gt;av betydelse för rikets säkerhet, om ett röjande av uppgifterna kan antas&lt;br&gt;medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa (säkerhetsklass&lt;br&gt;3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild personutredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild personutredning skall göras vid registerkontroll som avser&lt;br&gt;anställning eller något annat deltagande i verksamhet, om anställningen&lt;br&gt;eller deltagandet i verksamheten har placerats i säkerhetsklass 1 eller 2.&lt;br&gt;Detta gäller också när en framställan om registerkontroll har gjorts av en&lt;br&gt;annan stat eller en mellanfolklig organisation enligt 15 §. Personutred-&lt;br&gt;ningen skall omfatta en undersökning av den kontrollerades ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden. I övrigt skall undersökningen ha den omfattning som be-&lt;br&gt;hövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som säkerhetsprövningen gäller skall ha gett sitt samtycke innan&lt;br&gt;registerkontroll och särskild personutredning får göras. Ett samtycke&lt;br&gt;skall anses gälla också förnyade kontroller och utredningar så länge som&lt;br&gt;den kontrollerade skall inneha samma anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om registerkontroll och placering i säkerhetsklass&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen och dess myndigheter beslutar om placering i säkerhetsklass&lt;br&gt;och om registerkontroll såvitt avser riksdagens förvaltningsområde. För&lt;br&gt;anställda vid riksdagen bestämmer riksdagens förvaltningskontor efter&lt;br&gt;samråd med krigsdelegationens sekreterare om placering i säkerhetsklass&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och om registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt beslutar regeringen om placering i säkerhetsklass och om&lt;br&gt;registerkontroll. Regeringen får föreskriva att myndigheter och andra, för&lt;br&gt;vilka bestämmelserna om registerkontroll gäller, beslutar om placering&lt;br&gt;i säkerhetsklass 2 och 3 och om registerkontroll. Denna beslutanderätt får&lt;br&gt;dock tilldelas sådana bolag, föreningar och stiftelser som avses i 1 § 2&lt;br&gt;eller sådana enskilda som anges i 1 § 3 och 4 § endast om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande av uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande av uppgifter från polisregister vid registerkontroll får om-&lt;br&gt;fatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för säkerhetsklass 1 eller 2: vatje uppgift som finns tillgänglig i&lt;br&gt;polisregister om den kontrollerade och, om det är oundgängligen nöd-&lt;br&gt;vändigt, om make eller sambo, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för säkerhetsklass 3: uppgifter om den kontrollerade i person- och&lt;br&gt;belastningsregistret hos Rikspolisstyrelsen och i Säkerhetspolisens&lt;br&gt;register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid registerkontroll enligt 14 § får uppgifter om den kontrollerade i&lt;br&gt;Säkerhetspolisens register lämnas ut. Vidare får uppgifter om den kon-&lt;br&gt;trollerade i person- och belastningsregistret hos Rikspolisstyrelsen lämnas&lt;br&gt;ut enligt bestämmelser som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl, får utlämnandet omfatta även andra&lt;br&gt;uppgifter än sådana som avses i 21 och 22 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar i vaije enskilt fall om utlämnande av uppgifter&lt;br&gt;enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller särskild&lt;br&gt;personutredning får lämnas ut för säkerhetsprövning endast om den kan&lt;br&gt;antas ha betydelse för prövningen av den kontrollerades pålitlighet från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller särskild&lt;br&gt;personutredning får lämnas ut för säkerhetsprövning, skall den som&lt;br&gt;uppgiften avser ges tillfälle att yttra sig över uppgiften. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte om uppgiften omfattas av sekretess i förhållande till den enskilde&lt;br&gt;enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen (1980:100) än 7 kap.&lt;br&gt;17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om uppgiften omfattas av sådan sekretess, skall den som upp-&lt;br&gt;giften avser ges tillfälle att yttra sig innan uppgiften lämnas ut, om hans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller hennes intresse av att få yttra sig skäligen bör ha företräde framför&lt;br&gt;det intresse som sekretessen skall skydda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift som lämnas ut vid registerkontroll får inte åtföljas av något&lt;br&gt;annat yttrande än en förtydligande kommentar till uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av de utlämnade uppgifterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bestämmer om registerkontroll avgör självständigt om den&lt;br&gt;person som prövas skall få anlitas. Prövningen skall grundas på den kun-&lt;br&gt;skap som finns om den som prövas, de uppgifter som har kommit fram&lt;br&gt;vid registerkontrollen och vid särskild personutredning, arten av den&lt;br&gt;verksamhet för vilken prövningen görs samt omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett beslut har fattats med anledning av en säkerhetsprövning, skall&lt;br&gt;de handlingar som erhållits från Rikspolisstyrelsen snarast återställas dit,&lt;br&gt;om styrelsen inte har beslutat något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på svenskt medborgarskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En säkerhetsklassad anställning vid staten, en kommun eller ett landsting&lt;br&gt;får innehas endast av den som är svensk medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på svenskt medborgarskap gäller inte sådant deltagande i verk-&lt;br&gt;samhet som enligt 13 § första stycket vid sidan om anställning skall för-&lt;br&gt;anleda registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i enskilda fall medge undantag från kravet på svenskt&lt;br&gt;medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Intern utbildning och kontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter och andra som lagen gäller för skall se till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att personalen får utbildning i frågor om säkerhetsskydd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att säkerhetsskyddet kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som regeringen bestämmer skall kontrollera säkerhetsskyddet hos&lt;br&gt;myndigheter och andra som lagen gäller för samt hos anbudsgivare och&lt;br&gt;leverantörer som har träffat ett säkerhetsskyddsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall staten, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner&lt;br&gt;se till att det finns ett tillfredsställande säkerhetsskydd hos aktiebolag,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka de utövar ett rättsligt&lt;br&gt;bestämmande inflytande samt hos anbudsgivare och leverantörer med&lt;br&gt;vilka de har träffat ett säkerhetsskyddsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Undantag från lagens tillämpning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i fråga om regeringskansliet förordna om undantag från&lt;br&gt;andra bestämmelser i lagen än sådana som gäller registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996, då personalkontrollkun-&lt;br&gt;görelsen (1969:446) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett beslut om placering i skyddsklass enligt personalkontrollkun-&lt;br&gt;görelsen (1969:446) skall gälla till dess ett motsvarande beslut om säker-&lt;br&gt;hetsklass enligt den nya lagen har fattats, dock längst till utgången av år&lt;br&gt;1997. Skyddsklass 1 A,1 B och 2 enligt kungörelsen skall därvid anses&lt;br&gt;motsvara säkerhetsklasserna 1, 2 respektive 3 enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 februari 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hellström, ordförande, och statsråden Thalén,&lt;br&gt;Freivalds, Wallström, Persson, Blomberg, Hedborg, Andersson,&lt;br&gt;Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:129 Säkerhetsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49497, Stockholm 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:JuU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-02-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-02-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-02-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:13:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03129</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:13:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:JuU19</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01JuU19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Säkerhetsskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:129&lt;br/&gt;
Säkerhetsskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ju18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:129 Säkerhetsskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:129&lt;br/&gt;
Säkerhetsskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ju19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:129 Säkerhetsskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:129&lt;br/&gt;
Säkerhetsskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ju19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:129 Säkerhetsskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kia Andreasson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:129&lt;br/&gt;
Säkerhetsskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ju18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:129 Säkerhetsskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kia Andreasson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>