<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287141</hangar_id>
 <dok_id>GJ03125</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>125</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:125</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Statsrådsberedningen</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>125</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-03-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:46</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03125/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03125</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03125</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h2&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1995/96:125&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Åtgärder för att bredda och utveckla&lt;br&gt;användningen av informationsteknik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Nygren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Statsrådsberedningen)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisar regeringen förslag till mål för en övergripande&lt;br&gt;nationell IT-strategi som pekar ut Sveriges fortsatta väg in i informations-&lt;br&gt;och kunskapssamhället. Regeringen lämnar förslag till prioriterade statliga&lt;br&gt;uppgifter - rättsordningen, utbildningen och samhällets informations-&lt;br&gt;försörjning - samt redovisar ett handlingsprogram för att bredda och&lt;br&gt;utveckla användningen av informationsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen är en del i regeringens arbete med att främja tillväxt och&lt;br&gt;sysselsättning. Regeringen vill därutöver värna grundläggande sam-&lt;br&gt;hällsmål som demokrati och rättvisa genom målsättningen att alla med-&lt;br&gt;borgare skall kunna dra nytta av informationsteknikens möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pågående arbete på IT-området .................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sverige................................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;EU:s arbete och G7-ländemas initiativ .......... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationella initiativ i några andra länder ......... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationell IT-strategi ........................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Målen för en nationell IT-strategi.............. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En nationell IT-strategi..................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prioriterade statliga uppgifter................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av IT ..................................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättsordningen........................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 &amp;nbsp;Rättsligt observatorium ................ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Prioritering och tidsplan for pågående arbete . 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildning för och i kunskapssamhället.......... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 &amp;nbsp;Skolan............................ 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och folkbildning..................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 Högre utbildning och forskning .......... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.4 Distansutbildning .................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.5 Bibliotekens roll i kunskapssamhället...... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samhällets informationsförsörjning............. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Mot en sammanhållen informations-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infrastruktur........................ 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Kommunikationerna i ett IT-perspektiv ..... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 Översyn av telelagen m.m............... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.4 Utvecklingen av samhällets grunddatabaser ... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.5 &amp;nbsp;Säkerhet och sårbarhet................. 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.6 Internationell samverkan ............... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga insatsområden...................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 &amp;nbsp;Näringspolitiken..................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 Kulturpolitiken...................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.3 Den offentliga förvaltningens IT-användning . . 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.4 Hälso- och sjukvård .................. 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.5 Funktionshindrade och äldre............. 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.6 Miljöpolitiken ...................... 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.7 Transportområdet .................... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.8 Energiområdet ...................... 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.9 Statistikförsörjningen på IT-området ....... 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.10 Ekonomiska konsekvenser mm........... 93 &amp;nbsp;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Informations- och kommunikationsteknik i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett faktaunderlag........................ 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Ordlista ...............................132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996 . . 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska samhället befinner sig i omvandling. Vi är på väg in i&lt;br&gt;informations- och kunskapssamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger en stor utmaning i att fånga det nya samhällets möjligheter&lt;br&gt;utan att ge avkall på grundläggande samhällsmål som demokrati och rätt-&lt;br&gt;visa. Vi har alla möjlighet att bli delägare i kunskap, datorkraft och&lt;br&gt;information samt att ta ansvar för och delta i det nya samhällets&lt;br&gt;utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redskapet i informations- och kunskapssamhället är informations-&lt;br&gt;tekniken, IT. Med IT kan produkter och tjänster lättare individanpassas,&lt;br&gt;de centraliserade produktionsplatserna ersättas av decentraliserade,&lt;br&gt;individanpassade arbetsplatser och dyrbar manuell informationshantering&lt;br&gt;ersättas av kostnadseffektiv, maskinell informationsbehandling.&lt;br&gt;Hierarkiska maktstrukturer kan lättare ersättas av decentaliserade&lt;br&gt;organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvandlingen sker dock inte utan smärta. Industrins pågående&lt;br&gt;rationaliseringar gör att färre kan producera mer. Tillväxten och&lt;br&gt;sysselsättningen i informations- och kunskapssamhället måste skapas på&lt;br&gt;nya villkor. Avgörande blir vår förmåga att förädla information och&lt;br&gt;kunskap till konkurrenskraftiga varor och tjänster och att använda den&lt;br&gt;nya tekniken för att förädla traditionell produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-utvecklingen och det avancerade informations- och kunskaps-&lt;br&gt;samhället innebär enastående möjligheter för Sverige. En utbredd och&lt;br&gt;effektiv användning av IT inom både näringsliv och offentlig sektor ökar&lt;br&gt;Sveriges konkurrenskraft. Med den nya tekniken minskar de fysiska&lt;br&gt;avstånden i betydelse och olika regioner kan få mer likartade för-&lt;br&gt;utsättningar. Demokratin kan fördjupas. Sverige kommer också närmare&lt;br&gt;övriga världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I IT-utvecklingen finns löften om nya arbetstillfällen, nya sätt att&lt;br&gt;organisera verksamheter och tillhandahålla samhällsservice samt nya&lt;br&gt;redskap för att utveckla välfärden. Här finns förhoppningar om ökad&lt;br&gt;livskvalitet för den enskilda människan med möjlighet att arbeta friare i&lt;br&gt;tid och rum. Här finns möjligheter att med hjälp av IT stärka med-&lt;br&gt;borgarnas ställning, utveckla demokratin och underlätta insynen i det&lt;br&gt;offentligas förehavanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I all förändring ligger möjligheter men också hot och risker. IT&lt;br&gt;förutspås ibland få en användning som mer utarmar än berikar&lt;br&gt;människors liv - förlorade arbetstillfällen, en omvärld som blir alltmer&lt;br&gt;oöverskådlig och ett växande, osorterat informationsflöde som hotar att&lt;br&gt;ge upphov till främlingskap och vilsenhet snarare än gemenskap, kunskap&lt;br&gt;och överblick. Här finns framför allt farhågor för nya och ökade klyftor&lt;br&gt;i samhället mellan dem som har och dem som inte har kunskap om och&lt;br&gt;tillgång till teknik och information. Detta är risker som måste tas på&lt;br&gt;allvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av IT domineras i dag av män. Detta är en effekt av,&lt;br&gt;och bidrar till att upprätthålla, en könsuppdelad arbetsmarknad. Att IT&lt;br&gt;i stället görs till allas angelägenhet är till nytta inte bara för&lt;br&gt;jämställdheten mellan kvinnor och män utan också för Sveriges ekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnar regeringen förslag till en övergripande IT-&lt;br&gt;strategi i syfte att rikta nationens samlade krafter mot informations-&lt;br&gt;kunskapssamhällets krav och behov. Staten, liksom kommunerna, lands-&lt;br&gt;tingen, näringslivet och arbetsmarknadens parter måste alla bidra till att&lt;br&gt;IT får ett brett genomslag i Sverige. Innehållet i strategin skall ytterst&lt;br&gt;bestämmas av gemensamt formulerade mål som demokrati och rättvisa&lt;br&gt;och främja tillväxt och sysselsättning. Staten måste också delta i&lt;br&gt;internationella organ för att bevaka Sveriges intressen på IT-området och&lt;br&gt;ta initiativ för att påverka den pågående samhällsförändringen på&lt;br&gt;områden där den nationella beslutsrätten inte längre räcker till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många länders IT-strategier är det högt prioriterat att skapa en öppen&lt;br&gt;marknad för telekommunikationstjänster samt att bygga ut den fysiska&lt;br&gt;infrastrukturen. Det grundläggande arbetet på dessa områden är redan&lt;br&gt;genomfört i Sverige. Enligt regeringens uppfattning gäller det nu framför&lt;br&gt;allt att stimulera användningen av den nya tekniken. Att så många som&lt;br&gt;möjligt far god kunskap om IT och att tillgången till information och&lt;br&gt;kunskap ökar befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att staten under de närmaste åren skall prioritera&lt;br&gt;insatser inom rättsordningen, utbildningen och samhällets informations-&lt;br&gt;försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsordningen i ett utvecklat informations- och kunskapssamhälle&lt;br&gt;måste vara så robust att den kan hantera tekniska förändringar samtidigt&lt;br&gt;som den fångar våra grundläggande samhällsvärderingar. Målet är att&lt;br&gt;genomföra författningsändringar inom prioriterade rättsområden inom tre&lt;br&gt;år. Målet är också att finna effektiva former for en kontinuerlig rättslig&lt;br&gt;uppföljning av den snabba utvecklingen på IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell och hög utbildningsnivå med inriktning på ett livslångt&lt;br&gt;lärande skapar förutsättningar för ett informations- och kunskapssam-&lt;br&gt;hälle där alla medborgare ges möjlighet att dra nytta av IT:s möjligheter.&lt;br&gt;Målet är att kunskaper om IT och dess användningsmöjligheter skall&lt;br&gt;föras in på alla nivåer i utbildningsväsendet inom tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets informationsförsörjning innefattar såväl fysiska nätverk som&lt;br&gt;innehållet i och regelverket kring gemensamma informationssystem.&lt;br&gt;Målet är att utforma en väl fungerande infrastruktur för samhällets&lt;br&gt;informationsförsörjning som ger hög tillgänglighet till basinformation och&lt;br&gt;som verkar tillväxtbeffämjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar därutöver ett handlingsprogram för att bredda och&lt;br&gt;utveckla IT- användningen inom olika samhällssektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förslag är ett led i regeringens arbete för att stärka&lt;br&gt;tillväxten och sysselsättningen (jfr. prop. 1995/96:25 En politik för&lt;br&gt;arbete, trygghet och utveckling). Åtgärderna berör nästan alla departe-&lt;br&gt;mentsområden. Med hänsyn till att utvecklingen av teknik och använd-&lt;br&gt;ning kommer att fortgå i snabb takt krävs en fortlöpande anpassning av&lt;br&gt;åtgärder och handlingsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakta om tillgången till och användningen av IT i Sverige redovisas i&lt;br&gt;bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till mål för en nationell IT-strategi&lt;br&gt;(avsnitt 4.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;godkänner regeringens förslag till prioriterade statliga uppgifter när&lt;br&gt;det gäller att främja IT-utvecklingen (avsnitt 4.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;IT har en nyckelroll i utvecklingen av informations- och kunskaps-&lt;br&gt;samhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT är ett samlingsbegrepp för olika tekniker som används för att skapa,&lt;br&gt;lagra, bearbeta, överföra och presentera ljud, text och bild. IT gör denna&lt;br&gt;hantering möjlig oberoende av mängden information och geografiska av-&lt;br&gt;stånd. Sammansmältningen av tele- data- och medieområdena har lett till&lt;br&gt;att begreppet IT numera omfattar all datorbaserad hantering av informa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informations- och kunskapssamhället är en vidareutveckling av industri-&lt;br&gt;samhället där information och kunskap blir en allt viktigare resurs för att&lt;br&gt;skapa nationellt välstånd. Informations- och kunskapssamhället bör bygga&lt;br&gt;på utbredd och generell användning av IT för produktion av varor och&lt;br&gt;tjänster, för undervisning, utbildning och forskning samt för berikande&lt;br&gt;av arbets- och fritidsliv och därmed för utveckling av samhälle och&lt;br&gt;individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en alltmer uppdriven internationell konkurrens blir effektiv informa-&lt;br&gt;tionshantering och förmåga att förädla information till kunskap&lt;br&gt;avgörande för den ekonomiska tillväxten, för tillgången till arbeten och&lt;br&gt;för den allmänna utvecklingen av levnadsstandarden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT kan göra information och kunskap tillgänglig för individer och orga-&lt;br&gt;nisationer på ett generellt, kostnadseffektivt sätt och blir därmed ett red-&lt;br&gt;skap för bl.a. det som brukar kallas det livslånga lärandet, dvs. den&lt;br&gt;kontinuerliga kunskapsutveckling som krävs i en allt mer föränderlig&lt;br&gt;omvärld. IT kan göra det möjligt för industrin att utveckla konkur-&lt;br&gt;renskraftiga produktionssystem som bygger på omedelbar, korrekt och&lt;br&gt;avståndsoberoende information. IT:s påverkan på industrins produktions-&lt;br&gt;system har bl.a. gjort det möjligt att korta ledtider, skapa effektivare&lt;br&gt;system för distribution av varor och tjänster, rationalisera produktion och&lt;br&gt;administration och effektivisera analys, informationshantering, marknads-&lt;br&gt;föring och försäljning. Men industrin kan också erbjuda nya varor och&lt;br&gt;tjänster som inte vore möjliga utan IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välfärdssamhällets behov är långt ifrån tillfredsställda. IT kan användas&lt;br&gt;inom den offentliga sektorns omsorg och utbildning och för att&lt;br&gt;rationalisera offentlig och privat verksamhet. Så kan resurser frigöras&lt;br&gt;från rutinartade och administrativa arbetsuppgifter till att fylla andra&lt;br&gt;behov inom t.ex. vården, omsorgen och utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT ger förutsättningar för ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen och&lt;br&gt;banar väg för framväxten av nya IT-baserade företag. Genom att de&lt;br&gt;tekniska innovationerna leder till grundläggande förändringar i struk-&lt;br&gt;turerna, t.ex. decentralisering, distansarbete och uppdragsverksamhet,&lt;br&gt;kan IT också komma att främja regional utveckling. Därmed öppnas nya&lt;br&gt;möjligheter för företag och organisationer även i glest befolkade&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT är en drivkraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT spelar en viktig roll i förändringen av innehållet i såväl industrins&lt;br&gt;som tjänstesektorns arbetsuppgifter. Utvecklingen mot ett samhälle som&lt;br&gt;blir mer beroende av tillgång till olika informationsresurser och av&lt;br&gt;förmågan att utveckla ny kunskap innebär inte att industrin förlorar i&lt;br&gt;betydelse. IT är invävt i både industri- och tjänsteproduktion, i utbildning&lt;br&gt;och i forskning. När industrisamhället utvecklades upphörde inte&lt;br&gt;människans beroende av livsmedel, som tidigare var navet i det gamla&lt;br&gt;jordbrukssamhället. Lika lite innebär självfallet utvecklingen av&lt;br&gt;informationssamhället att behovet av varor eller tjänster försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår historia visar att en handfull genombrottstekniker spelat en viktig&lt;br&gt;roll för den långsiktiga produktivitetsutvecklingen och tillväxttakten.&lt;br&gt;Några av dessa teknikers egenskaper gör dem samhällsomdanande - de&lt;br&gt;har ett mycket brett användningsområde, en stor potential när det gäller&lt;br&gt;att utveckla befintliga tillverkningsprocesser, varor och tjänster och de&lt;br&gt;kan ge upphov till helt nya varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historiskt har det tagit generationer för samhället att utnyttja nya tek-&lt;br&gt;niska genombrott. Det är först när tekniken utvecklats och blivit använ-&lt;br&gt;darvänlig, när många tillämpningar utvecklats och när spridningen har&lt;br&gt;nått en viss kritisk nivå, som konsekvenserna i samhällsekonomin och i&lt;br&gt;samhällslivet märks tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT är omdanande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny teknik har spelat en avgörande roll när IT-användningen i Sverige&lt;br&gt;gått från att vara specifik till att bli generell. Under 1970-talet decentra-&lt;br&gt;liserades datorkraften när mikroprocessorn successivt integrerades i indu-&lt;br&gt;strins tillverkningsprocesser i samhällets kommunikationssystem, i hus-&lt;br&gt;hållens kapitalvaror, inom telekommunikationsområdet och i kontors-&lt;br&gt;utrustning. Under de senaste åren har digitaliseringen spridits till allt fler&lt;br&gt;delar av samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telefonsystemet digitaliseras systematiskt. De mekaniska växlarna har&lt;br&gt;bytts ut mot digitala växlar, de analoga telelinjerna byts ut mot digitala&lt;br&gt;höghastighetslinjer. Finansmarknadens elektroniska valutaströmmar, un-&lt;br&gt;derhållningsbranschens digitaliserade marknad och de multinationella&lt;br&gt;företagens elektroniska arbetsförflyttning som följer solens uppgång i&lt;br&gt;olika världsdelar, är bara några exempel. Ett annat exempel är arbets-&lt;br&gt;marknaden, där platsautomater på arbetsförmedlingarna och på Internet&lt;br&gt;underlättar kontakten mellan dem som söker jobb och tillgängliga arbets-&lt;br&gt;tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även på kulturens område införs nu digital teknik. Digitala radio-&lt;br&gt;sändningar har provats i några år och digitala TV-sändningar står för&lt;br&gt;dörren, vilket kommer att ge en kraftig ökning av sändningskapaciteten.&lt;br&gt;Därmed utökas antalet möjliga TV-kanaler och multimedia förs in på&lt;br&gt;sikt i vardagsrummen. Den analoga grammonfonskivan har sedan flera&lt;br&gt;år slagits ut av den digitala CD-skivan. Helt digitala kameror finns sedan&lt;br&gt;flera år på marknaden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När informationen består av ettor och nollor så kan den blandas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digitala radiosändningar kan t.ex. också innehålla text och bild. Inom en Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;snar framtid kan t.ex. bilisterna därför få upp trafikkartor med&lt;br&gt;information om den aktuella trafiksituationen på bildskärmar i bilen, som&lt;br&gt;i sin tur får sin information via de digitala radiosändningama. Flera&lt;br&gt;tidningar har redan kompletterat sin pappersutgivning med en digital&lt;br&gt;utgivning via elektroniska nätverk som t.ex. Internet. I den digitala&lt;br&gt;formen kan läsaren själv skapa sin tidning genom att välja vilken&lt;br&gt;information han eller hon vill ha och om informationen ska förädlas. Den&lt;br&gt;viktigaste följden av digitaliseringen är att den möjliggör ett interaktivt&lt;br&gt;informationsflöde dvs att informationen kan skickas i båda riktningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digitaliseringen av samhället gör att gränserna suddas ut. Många&lt;br&gt;branscher integreras med varandra, t.ex. data, telefoni, film, TV, radio,&lt;br&gt;tryck, reklam och media, som blir delar av en snabbt växande&lt;br&gt;informationsindustri. Många tror att informationsindustrin redan om&lt;br&gt;några år är världens största industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturerna ändras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spridningen av IT har nu nått en sådan nivå att den kräver&lt;br&gt;strukturförändringar i samhället. Så har det även varit vid tidigare&lt;br&gt;tillfällen i historien då genombrottstekniker skapat epokskiften, och så ser&lt;br&gt;det ut att bli även denna gång. En av orsakerna till att IT och det nya&lt;br&gt;samhället tvingar fram förändringar i de strukturer som byggts upp med&lt;br&gt;utgångspunkt i industrisamhället, är teknikens gränsöverskridande&lt;br&gt;karaktär. IT skapar nya och oväntade samband som går på tvären mot&lt;br&gt;gamla, väletablerade strukturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya tekniken lägger i sig också grunden för andra former av&lt;br&gt;gränsöverskridanden. Arbete och fritid kan komma att vävas samman på&lt;br&gt;ett nytt sätt och påverka organisationen av såväl arbetet som privatlivet.&lt;br&gt;Arbete på distans blir allt vanligare. Även indelningen av livet i skilda&lt;br&gt;faser av utbildning, omsorg och arbete kan gradvis komma att suddas ut.&lt;br&gt;Det finns också förhoppningar om att uppdelningen mellan centrum och&lt;br&gt;periferi successivt skall förlora i betydelse och att den allt rikare&lt;br&gt;informationstillgången skall motverka de hierarkiska strukturer som&lt;br&gt;byggts upp på grundval av tidigare produktionsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sättet att organisera skilda verksamheter har en utveckling i denna&lt;br&gt;riktning varit märkbar länge. Ett uttryck för denna strävan är de s.k.&lt;br&gt;virtuella organisationerna. Dessa fungerar som ett mer eller mindre fest&lt;br&gt;nätverk som binder samman personer eller grupper med olika kompe-&lt;br&gt;tenser kring en gemensam verksamhetsidé. IT är ett nödvändigt stöd för&lt;br&gt;denna typ av organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor och män har olika sätt att nalkas IT. Män är oftare in-&lt;br&gt;tresserade av tekniken i sig, medan kvinnor mer betonar teknikens nytta.&lt;br&gt;De nätverksbaserade organisationer som växer fram med stöd av IT ökar&lt;br&gt;förhoppningarna om att bl.a. kvinnors erferenhet och kompetens kan ut-&lt;br&gt;nyttjas bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma drivkrafter som inspirerar enskilda verksamheter till nya orga-&lt;br&gt;nisationsformer kommer även att inverka på samhällsorganisationen i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stort. IT kan bli ett stöd för småskalighet och lokalt förankrad utveckling Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;och därmed ett alternativ till storskalighet och centralism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av IT utmanar den traditionella indelningen i samhälls-&lt;br&gt;sektorer och ställer nya krav på sektorsövergripande lösningar. Redan för&lt;br&gt;många av de frågor som behandlas i denna proposition gäller att de inte&lt;br&gt;har någon klar hemvist i någon viss samhällssektor eller entydigt kan&lt;br&gt;föras till något visst departements, riksdagsutskotts eller någon enskild&lt;br&gt;myndighets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är redan ett av världens mest utvecklade länder vad gäller såväl&lt;br&gt;tillgången till som användningen av avancerad informations- och kom-&lt;br&gt;munikationsteknik. På några områden - t. ex. mobiltelefoni - är Sverige&lt;br&gt;världsledande. Användningen av Internet - det globala nätet av datanät&lt;br&gt;- växer snabbt i Sverige. Olika internationella jämförelser visar dock att&lt;br&gt;Sverige inte längre ligger i den absoluta frontlinjen när det gäller&lt;br&gt;datortäthet. Likväl är sex av tio vuxna svenskar datoranvändare idag. Det&lt;br&gt;är nästan en fördubbling sedan mitten av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska stamnäten för tele- och datakommunikation är väl utbyggda&lt;br&gt;och bedöms kunna tillgodose dagens och de närmaste årens&lt;br&gt;kommunikationsbehov. Lokalnäten är dock i allmänhet ännu inte&lt;br&gt;anpassade för att motsvara kraven från nya användningssätt. Snabba&lt;br&gt;tekniska framsteg sker dock för närvarande längs flera utvecklingslinjer&lt;br&gt;som förväntas bidra till att lösa dessa problem. En mer utförlig reo-&lt;br&gt;visning av tillgången till och användningen av IT i Sverige ges i bilaga&lt;br&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digital distribution av TV och radio kommer i grunden att förändra&lt;br&gt;förutsättningarna för bl.a. svenska etermedia och för svensk mediepolitik.&lt;br&gt;Den digitala tekniken ger inte bara bättre frekvensutnyttjande och högre&lt;br&gt;kvalitet utan förebådar också vad som är möjligt i ett framtida&lt;br&gt;multimediasamhälle. Ett snabbt införande av digital marksänd TV- teknik&lt;br&gt;påverkar även i hög grad spridningen av IT och av nya tjänster till&lt;br&gt;hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta visioner om morgondagens IT-system tar fasta på tre viktiga&lt;br&gt;sammanhängande utvecklingslinjer som brukar sammanfattas under&lt;br&gt;rubrikerna konvergens, integrering och universalitet. Med konvergens&lt;br&gt;avses sammansmältningen mellan olika teknikområden såsom tele-&lt;br&gt;kommunikation, datorteknik och medier. Med integrering avses att olika&lt;br&gt;media som text, ljud och bild kan hanteras parallellt i nät, växlar och&lt;br&gt;anslutningspunkter och med universalitet att olika tjänster och nät kan&lt;br&gt;erbjudas och nås överallt. Det kommunikationssystem som tonar fram&lt;br&gt;kännetecknas av en växande teknisk enhetlighet i de fasta näten, att&lt;br&gt;gränsen mellan fast och mobil tillgänglighet suddas ut och att näten och&lt;br&gt;tjänsterna blir alltmer ”intelligenta”. En stor fråga är om ”intelligensen”&lt;br&gt;kommer att ligga i de enskilda datorerna eller i nätet med dess tillgång&lt;br&gt;till miljontals datorer. Det är i denna miljö som nya användningsområden&lt;br&gt;och tillämpningar av IT förväntas växa fram i snabb takt under de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Pågående arbete på IT-området&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I Sverige pågår ett mycket stort antal aktiviteter i syfte att främja ut-&lt;br&gt;vecklingen och användningen av IT. Omfattningen av och mångfalden i&lt;br&gt;den utvecklingsverksamhet som pågår omöjliggör en fullständig redo-&lt;br&gt;visning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten, kommunerna och landstingen har initierat projekt för att&lt;br&gt;underlätta och utveckla IT- användningen inom sina verksamheter. I den&lt;br&gt;offentliga förvaltningen pågår ett arbete inom ramen för Toppledarfbrum,&lt;br&gt;som är ett forum för samverkan kring den offentliga förvaltningens IT-&lt;br&gt;användning med företrädare for statliga myndigheter, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet och Landstingsförbundet (se vidare avsnitt 5.4.3&lt;br&gt;Den offentliga förvaltningens IT-användning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera initiativ tas också lokalt och/eller regionalt och i genomförandet&lt;br&gt;av strukturfondsprogrammen. Enligt en rapport från Näringsdeparte-&lt;br&gt;mentet (Svenska kommuners IT-strategier, en nulägesrapport) har en&lt;br&gt;tredjedel av kommunerna arbetat fram IT-strategier som är samman-&lt;br&gt;länkade med den lokala näringspolitiken. Merparten av landets&lt;br&gt;kommuner bedöms ha utarbetat liknande strategier före utgången av år&lt;br&gt;1996. Regionala initiativ har lett till samverkan mellan företag, högskolor&lt;br&gt;och förvaltning för att stärka möjligheterna att med hjälp av IT utveckla&lt;br&gt;regionen och därmed skapa tillväxt och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet har initierat övergripande och gemensamma projekt på IT-&lt;br&gt;området, t.ex. genom Ingenjörsvetenskapsakademin (TVA), Svenska IT-&lt;br&gt;företagens organisation (SITO) och Svenska IT-Forum. De fackliga&lt;br&gt;organisationerna arbetar med att förbereda sina medlemmar på de nya&lt;br&gt;förutsättningarna i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya organisationer föds för att möta nya frågeställningar, t.ex.&lt;br&gt;Föreningen for Säkrad Elektronisk Information i Samhället (SEIS) och&lt;br&gt;Swebizz för att stimulera eletronisk handel på Internet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förra regeringen tillkallade en kommission för att främja en bred&lt;br&gt;användning av IT i Sverige. Kommissionen presenterade betänkandet&lt;br&gt;”Vingar åt människans förmåga” (SOU 1994:118), vars rekommenda-&lt;br&gt;tioner delvis överlämnats till Stiftelsen för kunskaps- och kompetens-&lt;br&gt;utveckling. Denna stiftelse tillkom genom ett riksdagsbeslut våren 1994&lt;br&gt;(prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399). Stiftelsen&lt;br&gt;har bl.a. till uppgift att finansiera satsningar som främjar användning av&lt;br&gt;IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regeringens IT-kommission (SB 1995:01) har en delvis&lt;br&gt;annan sammansättning än den tidigare kommissionen och ett tydligare&lt;br&gt;definierat uppdrag (dir. 1995:1). IT-kommissionen är rådgivande till&lt;br&gt;regeringen i övergripande och strategiska frågor på IT-området.&lt;br&gt;Kommissionen skall lämna förslag till åtgärder som främjar användningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av IT med särskild inriktning på företagande, arbetsliv, utbildning och Prop, 1995/96:125&lt;br&gt;kompetensutveckling. Kommissionen har lämnat ett första delbetänkande&lt;br&gt;i juni 1995 (SOU 1995:68, IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet skall pågå till och med utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar kan vara budbärare av den utveckling IT för med sig.&lt;br&gt;Regeringen har därför tillkallat ett Ungdomens IT-råd (SB 1995:02) med&lt;br&gt;ledamöter i åldrarna 14-25 år. Rådet skall fokusera på skolan och på&lt;br&gt;ungdomars möjligheter att använda IT. Många barn och ungdomar deltar&lt;br&gt;i rådets arbete. Även detta arbete skall vara avslutat vid utgången av år&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 &amp;nbsp;EU:s arbete och G7-ländemas initiativ&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EU:s arbete på IT-området har som övergripande mål att stödja fram-&lt;br&gt;växten av informationssamhället. Inriktningen av arbetet har konkreti-&lt;br&gt;serats i en rad dokument, bl.a. i ett White Paper från hösten 1993&lt;br&gt;(Growth, competitiveness, employment. The challenges and ways&lt;br&gt;forward into the 21st century). År 1994 beslutade EU-kommissionen om&lt;br&gt;en aktionsplan som berör samtliga EU-institutioner. En kommissionärs-&lt;br&gt;grupp och en särskild organsation (Information Society Project Office)&lt;br&gt;har inrättats för att samordna och följa upp arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet omfattar aktiviteter inom tre huvudområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det legala ramverket inklusive avregleringen av telekommu-&lt;br&gt;nikationsmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;gemensamma nät, grundtjänster och användningsområden samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;samhälleliga, sociala och kulturella frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för EU:s engagemang på IT-området anges framför allt vara&lt;br&gt;av näringspolitisk och handelspolitisk karaktär. Men även kulturfrågorna&lt;br&gt;tillmäts en stor betydelse liksom möjligheterna att med hjälp av IT få den&lt;br&gt;inre gemensamma marknaden att fungera. Omfattande resurser har av-&lt;br&gt;satts till forskning och utveckling på IT-området. Ett av de större&lt;br&gt;forskningsprogrammen avser s.k. telematik och syftar till att stödja nya&lt;br&gt;IT-tillämpningar för t.ex. transporter, biblioteksverksamhet, forskar-&lt;br&gt;samverkan, stöd till handikappade och äldre samt hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G7-ländema, dvs. Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien,&lt;br&gt;Tyskland och USA, har i samarbete med EU-kommissionen inlett ett&lt;br&gt;arbete kring IT-frågoma och den globala informationsinfrastrukturen. G7-&lt;br&gt;ländema och EU-kommissionen beslutade i februari 1995 om en&lt;br&gt;gemensam policy och om pilotprojekt inom bl.a. standardisering,&lt;br&gt;utbildning, elektronisk handel, biblioteksverksamhet samt hälso- och&lt;br&gt;sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 &amp;nbsp;Nationella initiativ i några andra länder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I flertalet industrialiserade länder pågår arbete med att stimulera och&lt;br&gt;främja utvecklingen och användningen av IT. Sveriges tekniska attachéer&lt;br&gt;har på uppdrag av Näringsdepartementet och IT-kommissionen genomfört&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en studie av nationella IT-initiativ i tolv länder (IT världen runt - Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;nationella initiaitiv). Studien visar bl. a. att elva av tolv undersökta&lt;br&gt;länder har utformat nationella IT-strategier med mål och aktiviteter för&lt;br&gt;att på olika sätt bredda och utveckla användningen av IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många länder anger att de skall vara världsledande IT-användare år&lt;br&gt;2000. USA har idag en ledande ställning och de flesta länder har som&lt;br&gt;mål att inhämta USA:s forsprång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen går snabbt och kräver stora resurser. De flesta länder&lt;br&gt;strävar efter att hitta former för en effektivare samverkan mellan närings-&lt;br&gt;liv, offentlig sektor och forskningsinstitutioner. Marknadskrafterna är nu&lt;br&gt;så starka att utvecklingen går framåt i ett mycket högt tempo. Statens&lt;br&gt;insatser i de olika länderna koncentreras till områden som avreglering,&lt;br&gt;lagstiftning och offentlig upphandling. Syftet är att skapa nyinvesteringar&lt;br&gt;och tillväxt. Dessutom prioriteras stöd till utbildning, forskning, hälso-&lt;br&gt;vård, glesbygd samt små och medelstora företag. En del länder, t.ex.&lt;br&gt;Australien och Kanada, betonar särskilt betydelsen av rikstäckande till-&lt;br&gt;gänglighet till IT samt de kulturpolitiska frågorna. Andra, t.ex.&lt;br&gt;Danmark, betonar utbildning, säkerhetsfrågorna och den offentliga&lt;br&gt;förvaltningens IT-användning. Norge har lagt särskild vikt vid IT inom&lt;br&gt;transportsektorn samt vid navigering och säkerhet till havs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de tekniska attachéernas rapport behöver Sverige öka tempot på&lt;br&gt;IT-området för att inte riskera att släpa efter i den hårda konkurrensen&lt;br&gt;om tillväxt och nya arbetstillfällen (se vidare avsnitt 5.4.1 Närings-&lt;br&gt;politiken).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Nationell IT-strategi&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Målen för en nationell IT-strategi&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Målen för en nationell IT-strategi skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att utnyttja IT:s möjligheter på ett aktivt sätt som bidrar till att&lt;br&gt;skapa tillväxt och sysselsättning och som stärker Sveriges&lt;br&gt;konkurrenskraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att värna allas lika möjligheter så att IT kan bli ett medel för&lt;br&gt;ökad kunskap, demokrati och rättvisa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att utnyttja såväl kvinnors som mäns erfarenheter och kompetens&lt;br&gt;i IT-utvecklingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att utnyttja IT för att utveckla välfärdssamhället och öka med-&lt;br&gt;borgarnas livskvalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att använda IT för att stödja grupper med särskilda behov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att skapa bred tillgång till information for ökad delaktighet och&lt;br&gt;kunskapsutveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att bevara och utveckla det svenska språket och kulturen i en allt&lt;br&gt;mer gränslös värld,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att använda IT för att öka effektiviteten och kvaliteten i offentiig&lt;br&gt;verksamhet och förbättra servicen till medborgare och företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT har inte något egenvärde i sig. Även utvecklingen på detta område&lt;br&gt;måste relateras till grundläggande behov hos individ och samhälle.&lt;br&gt;Insatserna inom IT-området måste därför bli en del av en sammanhållen&lt;br&gt;vision om vilken samhällsutveckling vi önskar och underordnas de över-&lt;br&gt;gripande mål som i demokratisk ordning läggs fast för olika samhälls-&lt;br&gt;områden. Det Sverige behöver är därför ingen fristående statlig IT-politik&lt;br&gt;utan en politik för skilda samhällsområden som på bästa sätt tar vara på&lt;br&gt;informations- och kunskapssamhällets möjligheter. För att skapa samsyn&lt;br&gt;kring insatserna på IT-området behövs dock gemensamma mål för&lt;br&gt;användningen och utvecklingen av IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mål för en nationell IT-strategi som regeringen nu föreslår tar sikte&lt;br&gt;på att övergången till informations- och kunskapssamhället skall omfatta&lt;br&gt;nationen i dess helhet och att alla medborgare skall kunna dra nytta av&lt;br&gt;IT:s möjligheter. Att så många som möjligt, både kvinnor och män, får&lt;br&gt;god kunskap om IT och att tillgången till information och kunskap ökar&lt;br&gt;befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning. Samtidigt skall en&lt;br&gt;kvalificerad och innovativ användning av IT stimuleras för att främja en&lt;br&gt;utveckling av nya tjänster och ny kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen utgår från regeringens strävan att använda IT som ett led i en&lt;br&gt;politik för tillväxt och sysselsättning samt att värna andra grundläggande&lt;br&gt;samhällsmål som demokrati och rättvisa i informations- och kunskaps-&lt;br&gt;samhället. Eftersom IT och de nya verksamhetsformer som den ger&lt;br&gt;upphov till på ett helt avgörande sätt kommer att lägga grunden för&lt;br&gt;samhällets fortsatta utveckling ekonomiskt, socialt och kulturellt så är IT-&lt;br&gt;användningen en angelägenhet för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skapa en bred tillgång till information och kunskap ger&lt;br&gt;förutsättningar för ökad delaktighet i samhällslivet och främjar kunskaps-&lt;br&gt;utvecklingen. Den svenska kulturen, det svenska språket och vår&lt;br&gt;nationella identitet blir än viktigare att bevara och utveckla när gränserna&lt;br&gt;mellan länder, kulturer och språkområden inte längre är lika tydliga.&lt;br&gt;Medborgare, förvaltning och företag skall därför inte vara hänvisade till&lt;br&gt;att söka information och kunskap enbart i andra länders och kulturers&lt;br&gt;samlade vetande. I att värna det svenska ingår även att värna vår&lt;br&gt;demokratiska tradition i en tid när även det demokratiska samtalet på-&lt;br&gt;verkas av utvecklingen på IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen är också att använda IT för att effektivisera och utveckla&lt;br&gt;verksamheterna och för att förbättra servicen till medborgare och företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 En nationell IT-strategi&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Staten, kommunerna, landstingen, näringslivet och arbetsmark-&lt;br&gt;nadens parter måste alla bidra till att IT får ett brett genomslag i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudinriktningen bör vara att stimulera användningen av IT på&lt;br&gt;ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiskt fastställda mål, ramar och riktlinjer för hur samhällets&lt;br&gt;kommunikations- och informationssystem i stort skall fungera bör&lt;br&gt;förenas med valfrihet för användarna och med en marknadsmässig&lt;br&gt;utveckling av nät, tillämpningar och tjänster. Staten bör därvid i&lt;br&gt;internationell samverkan fastställa spelreglerna för marknadens&lt;br&gt;aktörer på IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör även vara medaktör och katalysator i utvecklingen på&lt;br&gt;IT-området och samverka med de utvecklingsaktiviteter som pågår&lt;br&gt;i kommuner, län och regioner, i näringslivet och olika ideella&lt;br&gt;nätverk och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;IT-strategin syftar till att rikta nationens samlade krafter mot&lt;br&gt;informations- och kunskapssamhällets krav och behov och att ange en&lt;br&gt;övergripande ansvars- och rollfördelning i den fortsatta IT-utvecklingen.&lt;br&gt;Genom de föreslagna målen för IT-strategin kan insatserna samlas till en&lt;br&gt;mer slagkraftig helhet så att sambanden mellan olika områden och&lt;br&gt;behoven av gemensamma och övergripande utvecklingsinsatser blir&lt;br&gt;tydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har länge haft en position i den internationella frontlinjen när&lt;br&gt;det gäller tillgång till och användning av IT. Utvecklingen på området&lt;br&gt;sker emellertid nu så snabbt och med en sådan dynamik att det inte går&lt;br&gt;att vila på tidigare lagrar. Sverige behöver bli ännu bättre på att anpassa&lt;br&gt;teknik, strukturer, arbetsformer, regelverk och utbildning på alla nivåer&lt;br&gt;till de nya förutsättningarna och på att bredda och utveckla användningen&lt;br&gt;av IT. Staten, kommunerna, landstingen, näringslivet och arbets-&lt;br&gt;marknadens parter har alla ett ansvar för att IT får ett brett genomslag&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högt på agendan i många andra länders IT-strategier står att skapa en&lt;br&gt;öppen marknad för telekommunikationstjänster, att lägga fast ett grund-&lt;br&gt;läggande regelverk för utbudet av dessa tjänster samt att bygga ut den&lt;br&gt;fysiska infrastrukturen. Dessa steg har Sverige redan tagit bl.a. genom&lt;br&gt;avregleringen av telemarknaden och utformningen av en modem&lt;br&gt;telelagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska telelagen medger konkurrens men utgör samtidigt ett&lt;br&gt;överordnat politiskt ramverk för att bl.a. säkerställa rikstäckande&lt;br&gt;tillgänglighet till grundläggande tjänster på telekommunikationsområdet,&lt;br&gt;ett ramverk som fortlöpande måste följas upp och vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fysiska infrastrukturen är väl utbyggd i ett internationellt&lt;br&gt;perspektiv. Men behoven av överföringskapacitet kommer att öka som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en följd av att näten i allt större utsträckning används för överföring av&lt;br&gt;stora datamängder, ljud och bilder (se vidare avsnitt 5.3.2&lt;br&gt;Kommunikationerna i ett IT-perspektiv).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nationell IT-strategi bör mot denna bakgrund se delvis annorlunda&lt;br&gt;ut i Sverige jämfört med i många andra länder. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning gäller det nu framför allt att stimulera användningen av den&lt;br&gt;nya tekniken på ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och&lt;br&gt;sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens roll och uppgifter måste fortlöpande anpassas till sam-&lt;br&gt;hällsutvecklingen i stort och till grundläggande strukturförändringar. På&lt;br&gt;samma sätt som industrisamhället gav andra förutsättningar och motiv för&lt;br&gt;statens organisation och politik jämfört med jordbrukssamhället, måste&lt;br&gt;vi vara öppna för att informations- och kunskapssamhället kan skapa nya&lt;br&gt;förutsättningar för och anspråk på staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en del har en sådan process redan inletts. Decentralisering av&lt;br&gt;offentlig verksamhet och avreglering inom viktiga samhällsområden är&lt;br&gt;utvecklingslinjer som under senare tid förändrat statens roll och som&lt;br&gt;delvis har att göra med de alltmer komplexa informationsflödena i sam-&lt;br&gt;hället. Den tilltagande internationaliseringen och strävandena mot ökat&lt;br&gt;europeiskt samarbete vilar delvis på samma grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta utvecklingen måste bygga på ett decentraliserat besluts-&lt;br&gt;fattande där alla användare ges frihet att välja sina kommunikations- och&lt;br&gt;informationslösningar utifrån sina unika förutsättningar och behov.&lt;br&gt;Samtidigt kommer det även i framtiden att vara så att varje enskild&lt;br&gt;användares nytta av och tillgång till kommunikationsnäten och&lt;br&gt;informationstjänsterna är beroende av att näten och tjänsterna kan delas&lt;br&gt;av många. Behovet av samverkan och samordning kommer således att&lt;br&gt;kvarstå i oförminskad grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiskt fastställda mål, ramar och riktlinjer för hur samhällets&lt;br&gt;informations- och kommunikationssystem i stort skall fungera skall vara&lt;br&gt;utgångspunkt för marknadens aktörer. Dessa skall förenas med valfrihet&lt;br&gt;för användarna och med en marknadsmässig utveckling av nät,&lt;br&gt;tillämpningar och tjänster. För att bli verkningsfulla måste de över-&lt;br&gt;gripande riktlinjerna i stor utsträckning utformas i internationell&lt;br&gt;samverkan. Här har staten en roll när det gäller att bevaka Sveriges&lt;br&gt;intressen på IT-området och ta initiativ på områden där den nationella&lt;br&gt;beslutsrätten inte längre räcker till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att lägga fast spelreglerna för marknadens aktörer kan staten&lt;br&gt;spela en viktig roll som medaktör och katalysator. I en IT-utveckling som&lt;br&gt;i hög grad drivs av många enskilda och lokala initiativ måste statens&lt;br&gt;insatser härvidlag ses som en del av och samverka med den mängd&lt;br&gt;utvecklingsaktiviteter som pågår i kommuner, län och regioner, i&lt;br&gt;näringslivet och i olika ideella nätverk och organisationer. I detta&lt;br&gt;regionala och lokala samspel bör länsstyrelserna mot bakgrund av deras&lt;br&gt;grundläggande uppgift att företräda regeringen och deras ansvar för&lt;br&gt;sektorövergripande samordning spela en viktig roll. Det är naturligt att&lt;br&gt;IT-frågor blir ett viktigt instrument för utvecklingen i alla län och att&lt;br&gt;länsstyrelserna använder tilldelade medel för länsutveckling för insatser&lt;br&gt;inom IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har därutöver viktiga uppgifter när det gäller att främja IT- Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;användningen och utvecklingen av informations- och kunskapssamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa uppgifter konkretiseras i avsnitt 4.3 Prioriterade statliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Prioriterade statliga uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens förslag:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Staten skall prioritera uppgifter inom tre områden i syfte att främja&lt;br&gt;utvecklingen av informations- och kunskapssamhället i enlighet&lt;br&gt;med målen för den övergripande nationella IT-strategin. Dessa&lt;br&gt;uppgifter är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rättsordningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samhällets informationsförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare regeringens IT-kommission liksom den nuvarande&lt;br&gt;kommissionen har behandlat frågan om statens uppgifter när det gäller&lt;br&gt;att främja IT-användningen och utvecklingen av informations- och&lt;br&gt;kunskapssamhället. Regeringen anser, i likhet med den nuvarande&lt;br&gt;kommissionen, att det är nödvändigt att definiera och konkretisera statens&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att staten under de kommande åren skall prioritera&lt;br&gt;insatser inom tre områden - rättsordningen, utbildningen och samhällets&lt;br&gt;informationsförsörjning. En kraftsamling inom dessa områden lägger en&lt;br&gt;allmän grund för IT-utvecklingen och bidrar till att uppnå de mål som&lt;br&gt;föreslagits för den nationella IT-strategin. Åtgärderna inom dessa&lt;br&gt;områden samt inom övriga insatsområden redovisas samlat i regeringens&lt;br&gt;handlingsprogram för att bredda och utveckla IT-användningen (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är en genomgripande reformering av&lt;br&gt;lagstiftningen och utbildningen nödvändig för att informations- och&lt;br&gt;kunskapssamhället skall få en reell innebörd och nå ut till alla&lt;br&gt;medborgare. Utgångspunkten bör här inte vara att dessa områden skall&lt;br&gt;anpassas till eller underordnas utvecklingen på IT-området. I stället&lt;br&gt;handlar det om att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att&lt;br&gt;bibehålla och förstärka de ideal som vi sedan länge haft när det gäller ett&lt;br&gt;fungerande rättssamhälle och ett samhälle där individerna utvecklas till&lt;br&gt;fria och självständiga medborgare. Målsättningen bör därför vara att i&lt;br&gt;lagstiftningen och utbildningen bygga in kapaciteten att inrymma&lt;br&gt;informationssamhällets verksamhetsformer och verksamhetsmönster utan&lt;br&gt;att för den skull rucka på de grundläggande värderingar som sedan länge&lt;br&gt;varit styrande på dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en huvuduppgift för staten bör vara att medverka till&lt;br&gt;utvecklingen av en grundläggande informationsinfrastruktur som svarar&lt;br&gt;mot medborgarnas och näringslivets behov. Samhällets informa-&lt;br&gt;tionsförsörjning måste bygga på en effektiv, tillförlitlig och allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgänglig informationsinfrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT:s inverkan på och betydelse för rättsordningen är ett stort och viktigt&lt;br&gt;men samtidigt också mycket komplext område. I dag föreligger en rad&lt;br&gt;rättsliga hinder för en rationell användning av IT. Det nuvarande regel-&lt;br&gt;verket ger inte heller i alla avseenden de klara signaler som krävs för att&lt;br&gt;undvika olika typer av missbruk och oönskade följder av den nya&lt;br&gt;tekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen är av olika slag. Många har internationell räckvidd, andra&lt;br&gt;är nationella. Vissa problem är generella och berör nästan alla rättsom-&lt;br&gt;råden medan andra kan vara begränsade till en viss lagstiftning En&lt;br&gt;generell svårighet är att teknikutvecklingen sker så snabbt och att det kan&lt;br&gt;råda osäkerhet om vart den leder. Takten i teknikutvecklingen medför att&lt;br&gt;även tempot i rättsutvecklingen måste drivas upp och att det ofta blir&lt;br&gt;svårt att klara en rättslig ffamförhållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det rättsliga ramverket måste stå i samklang med samhällsutvecklingen&lt;br&gt;i stort. Det är endast genom ett stabilt och väl förankrat rättsligt regel-&lt;br&gt;verk, samt tydliga spelregler i övrigt, som en allmän tilltro till IT:s&lt;br&gt;möjligheter kan växa fram och förutsättningar skapas för en dynamisk&lt;br&gt;tillväxt av olika tjänster och tillämpningar. Rättsordningens förmåga att&lt;br&gt;reglera och stödja användningen av IT är därför av central betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har redan tagit initiativ till översyner av befintlig&lt;br&gt;lagstiftning med anledning av utvecklingen på IT-området. Det gäller&lt;br&gt;t.ex. persondatalagstiftningen och regelverket för den offentliga förvalt-&lt;br&gt;ningen där ett förändringsarbete redan pågår. Regeringen anger i denna&lt;br&gt;proposition ytterligare rättsområden som är av särskild betydelse för IT-&lt;br&gt;utvecklingen samt en tidsplan för pågående lagstiftningsarbete. Enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning måste den IT-anknutna rättsutvecklingen&lt;br&gt;påskyndas. Inriktningen bör vara att genom ett systematiskt och&lt;br&gt;samordnat utvecklingsarbete söka finna en så generell form för rättsliga&lt;br&gt;regleringar som möjligt så att de kan inrymma nya verksamhetsformer&lt;br&gt;och kommunikationsmönster och så långt möjligt göras oberoende av de&lt;br&gt;yttre former som teknikutvecklingen och teknikanvändningen kan anta vid&lt;br&gt;olika tidpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens handlingsprogram anges de första och mest&lt;br&gt;grundläggande stegen i ett sådant rättsligt utvecklingsarbete. Målet är att&lt;br&gt;genomföra erforderliga författningsändringar inom prioriterade rätts-&lt;br&gt;områden inom tre år. Målet är också att finna effektiva former för en&lt;br&gt;kontinuerlig rättslig uppföljning av den snabba tekniska utvecklingen på&lt;br&gt;IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapssamhället har en innebörd som är långt vidare än vad som ryms&lt;br&gt;i utbildningsbegreppet. Det rör sig närmast om ett förhållningssätt till&lt;br&gt;kunskaper och kunskapsförvärv som måste genomsyra hela samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det framtida samhället kommer inhämtande och skapande av kunskap Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;att stå i centrum. Utbildning är därmed grundläggande för både individen&lt;br&gt;och samhället. Utbildning och bildning är centrala för att stärka vår&lt;br&gt;förmåga att omsätta information till kunskap i en kreativ process.&lt;br&gt;Utbildning och kunskap vidgar människors möjligheter och förmågor och&lt;br&gt;främjar samhällets kulturella och ekonomiska utveckling. Utbildning som&lt;br&gt;är anpassad till ett livslångt lärande och till informations- och&lt;br&gt;kunskapssamhällets skiftande behov har förutsättningar att bidra till ett&lt;br&gt;kunskapslyft hos alla i samhället utan att kunskapsklyftorna ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning som insatsområde måste därför sättas än mer i centrum i&lt;br&gt;den omvandling som nu pågår. Denna omvandling berör alla utbild-&lt;br&gt;ningens områden - det reguljära utbildningsväsendet, vuxenutbildning,&lt;br&gt;folkbildning och arbetsmarknads- utbildning liksom vidareutbildning och&lt;br&gt;kompetensutveckling i företag och offentlig förvaltning. Även biblioteken&lt;br&gt;kommer i detta sammanhang att få nya uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkommande utbildning under ett livslångt lärande, liksom utbild-&lt;br&gt;ningens utbredning inom alla områden kan stödjas av en bred och&lt;br&gt;utvecklad IT-användning, bl.a. i form av distansutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige liksom i många andra länder har intresset i hög grad&lt;br&gt;fokuserats på teknisk utbildning i allmänhet och datautbildning i synner-&lt;br&gt;het. Detta kan vara naturligt med tanke på att den snabba utvecklingen&lt;br&gt;på IT-området medfört en hög efterfrågan på sådan kompetens och att det&lt;br&gt;uppstått bristsituationer som kan verka som flaskhalsar för hela eko-&lt;br&gt;nomin. På kort sikt är det viktigt att försöka komma till rätta med dessa&lt;br&gt;problem. Ett mål är därför att kunskaper om IT och dess användnings-&lt;br&gt;möjligheter skall föras in på alla nivåer i utbildningsväsendet inom tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att reducera behovet av kompetensutveckling till en fråga enbart om&lt;br&gt;tekniska färdigheter vore dock att underskatta vidden av den omdaning&lt;br&gt;som samhället står inför. I ett längre perspektiv framstår det som minst&lt;br&gt;lika viktigt att värna om en allmänbildning som är så bred och djup att&lt;br&gt;människomas möjligheter att orientera sig i det växande infor-&lt;br&gt;mationsflödet säkerställs. Med utgångspunkt i att de välståndsskapande&lt;br&gt;krafterna sannolikt främst kommer att ligga i en kreativ användning av&lt;br&gt;IT är också framstående kunskaper i humanistiska och konstnärliga&lt;br&gt;ämnen en viktig nationell tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Initiativ är nu särskilt viktiga inom skolans område. Spridningen och&lt;br&gt;användningen av IT i skolorna är för närvarande mycket ojämn. Detta är&lt;br&gt;ett problem som måste lösas eftersom IT blir ett allt viktigare hjälpmedel&lt;br&gt;i skolans arbete. Undervisningen får nya redskap där kunskapsförmedling&lt;br&gt;kompletteras med handledning, informationsvärdering och egen&lt;br&gt;informationssökning. Skolan har en viktig uppgift i att stödja och&lt;br&gt;handleda eleven när det gäller att finna information och inte minst i att&lt;br&gt;ge stöd för att omvandla information till kunskap, att värdera information&lt;br&gt;och sätta in den i större förklaringsmönster, att hantera information så&lt;br&gt;att den kan utvecklas till kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets informationsförsörjning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att IT skall bli en verklig drivkraft för tillväxt och välstånd och&lt;br&gt;samtidigt komma alla i samhället till del ställs höga krav på samhällets&lt;br&gt;informationsförsörjning. Informationsvägarna måste vara korta och lätta&lt;br&gt;att förstå och följa. Den information och de kunskaper som byggts upp&lt;br&gt;genom gemensamma ansträngningar skall också vara en gemensam&lt;br&gt;tillgång och kunna användas till största möjliga nytta för landet och&lt;br&gt;medborgarna. Öppenhet och demokratisk insyn skall kunna förenas med&lt;br&gt;rättssäkerhet och värnandet av den personliga integriteten. Insatser för att&lt;br&gt;fortlöpande vidga och fördjupa informations- och kunskapsbasen skall&lt;br&gt;främjas. Målet bör med andra ord vara att utforma en infrastruktur som&lt;br&gt;ger hög tillgänglighet till basinformation och som är tillväxtbeffämjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har inhämtningen, förvaltningen, förmedlingen och använd-&lt;br&gt;ningen av information i hög grad byggts upp och utformats för en&lt;br&gt;speciell verksamhets eller samhällssektors behov. IT-utvecklingen med-&lt;br&gt;för nu att ökad tonvikt läggs vid kommunikation och informations-&lt;br&gt;överföring mellan verksamheter och sektorer och vid interaktivitet.&lt;br&gt;Tidigare åtskilda informationssystem växer successivt till ett mer&lt;br&gt;enhetligt och samverkande nätverk. I denna utveckling ligger också att&lt;br&gt;informationen och informationssystemen allt mera blir en gemensam&lt;br&gt;resurs och angelägenhet för alla företag, myndigheter och enskilda.&lt;br&gt;Informationsförsörjningen, och den infrastruktur som skall bära upp&lt;br&gt;informationsförsörjningen, tonar därmed fram som en nationell tillgång&lt;br&gt;av stor strategisk vikt och med avgörande betydelse för möjligheterna att&lt;br&gt;uppnå gemensamma samhällsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En informationsförsörjning som svarar mot de nya möjligheterna och&lt;br&gt;kraven måste stödjas av en väl utvecklad infrastruktur. De fysiska kom-&lt;br&gt;munikationsnätverken är väl utbyggda i Sverige. Digital marksänd TV-&lt;br&gt;teknik står för dörren vilket förstärker bilden av en allt mer komplex och&lt;br&gt;integrerad infrastruktur där olika teknikområden smälter samman -&lt;br&gt;telefoni, datakommunikation och medier. Utbyggnad av ett optofibemät&lt;br&gt;för informationsöverföring i storkraftnätet pågår. Det blir emellertid allt&lt;br&gt;mera uppenbart att informations- och kunskapssamhällets genombrott inte&lt;br&gt;enbart kan vila på en avancerad teknisk infrastruktur. Tekniken måste&lt;br&gt;också kompletteras med en omfattande immateriell överbyggnad i form&lt;br&gt;av bl.a. olika spelregler som underlättar informationsutbytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utforma denna nya infrastruktur för samhällets informations-&lt;br&gt;försörjning är en stor och komplicerad uppgift. Eftersom många olika&lt;br&gt;aktörer måste medverka i utvecklingen, de tekniska förutsättningarna&lt;br&gt;fortlöpande ändras och stora krav därigenom ställs på både samverkan&lt;br&gt;och flexibilitet, måste uppbyggnaden av informationsinffastrukturen ske&lt;br&gt;stegvis. Den snabba utvecklingen på IT-området och konkurrensen från&lt;br&gt;omvärlden medför samtidigt att omställningstiden är kort. Då risken för&lt;br&gt;felinvesteringar är betydande är det viktigt att utvecklingen styrs av&lt;br&gt;användarnas behov. Enligt regeringens mening måste därför informa-&lt;br&gt;tionsinfrastrukturen i huvudsak växa fram i decentraliserade former&lt;br&gt;genom ett nära samspel mellan olika användare och tjänsteleverantörer.&lt;br&gt;Eftersom informationsinffastrukturen sannolikt kommer att utgöra en av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de viktigaste grundstenarna i framtidens samhälle har emellertid stats-&lt;br&gt;makterna ett stort ansvar för att skapa så gynnsamma förutsättningar som&lt;br&gt;möjligt för denna utveckling. På många områden är det också nödvändigt&lt;br&gt;med ett direkt statligt engangemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har bl.a. ett ansvar för att det utvecklas grundläggande principer&lt;br&gt;för hur offentlig information skall tillhandahållas till medborgare och&lt;br&gt;näringsliv. Viktiga frågor som behöver övervägas är ansvar och&lt;br&gt;ägarformer, pris- och avtalsffågor, ansvarsfördelningen mellan det offent-&lt;br&gt;liga och marknaden när det gäller informationsförsörjningen samt&lt;br&gt;ansvarsfördelningen mellan olika aktörer inom den offentliga sektom.&lt;br&gt;Säkerhet och informationskvalitet är ytterligare områden där gemen-&lt;br&gt;samma spelregler kan underlätta informationsutbytet och främja ianspråk-&lt;br&gt;tagandet av nya IT-system. Vidare är gemensamma standarder och&lt;br&gt;normer för teknik, tillämpningar och information en central beståndsdel&lt;br&gt;i infrastrukturen. På detta område har staten det yttersta ansvaret för att&lt;br&gt;en rationell ordning kommer till stånd. Självfallet måste det även ingå i&lt;br&gt;statens ansvar att allmänna och gemensamma tjänster utvecklas i en&lt;br&gt;omfattning som svarar mot samhällets och enskildas behov. I detta ligger&lt;br&gt;bl.a. att säkerställa tillgången till effektiva och flexibla data- och tele-&lt;br&gt;kommunikationsnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de åtgärder som redovisas i regeringens handlingsprogram&lt;br&gt;för att bredda och utveckla IT-användningen påverkar och ställer krav på&lt;br&gt;infrastrukturutvecklingen. Det gäller bl.a. insatserna inom lagstiftningen&lt;br&gt;och utbildningen, inom de kommunikationspolitiska och förvaltnings-&lt;br&gt;politiska områdena samt inom kultur- och miljöområdena. Ytterligare ett&lt;br&gt;centralt insatsområde är att utveckla samhällets grunddatabaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Handlingsprogram för att bredda och utveckla&lt;br&gt;användningen av IT&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt redovisar regeringen ett handlingsprogram för de&lt;br&gt;kommande åren med åtgärder för att bredda och utveckla IT-&lt;br&gt;användningen. Programmet tar sin utgångspunkt i målen för den&lt;br&gt;övergripande nationella IT-strategin. Utöver åtgärder inom tre prioriterade&lt;br&gt;statliga insatsområden -rättsordningen, utbildningen och samhällets infor-&lt;br&gt;mationsförsörjning - redovisas åtgärder inom ett antal samhällssektorer&lt;br&gt;och politikområden. Det åvilar varje departement att svara för finansiering&lt;br&gt;och genomförande av sina respektive åtgärder samt för återrapportering&lt;br&gt;av genomfört arbete till riksdagen. Ekonomiska konsekvenser av&lt;br&gt;åtgärderna m.m. redovisas samlat i avsnitt 5.4.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den snabba utvecklingen på IT-området bör&lt;br&gt;programmet ses som ett första samlat åtgärdsprogram, som fortlöpande&lt;br&gt;kommer att behöva anpassas och vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Rättsordningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningen och utvecklingen av rättsordningen skall&lt;br&gt;påskyndas. Målet är att genomföra vissa högprioriterade&lt;br&gt;författningsändringar inom tre år. Målet är också att finna&lt;br&gt;effektiva former för en kontinuerlig rättslig uppföljning av den&lt;br&gt;snabba utvecklingen på IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-utvecklingen innebär allmänt sett att många juridiska begrepp och&lt;br&gt;regelsammanhang måste ses över och behandlas på ett nytt sätt Frågor&lt;br&gt;om tex. elektroniska dokument skär tvärs igenom traditionella rätts-&lt;br&gt;områden. Frågor om rätten till information aktualiserar upphovsrätt,&lt;br&gt;informationsfrihet, straffrätt, konkurrensfrågor, avtalsfrågor, integritets-&lt;br&gt;skydd, arkivfrågor mm Distansarbete aktualiserar också rättsliga fråge-&lt;br&gt;ställningar som berör flera rättsområden såsom arbetstidslagstiftning,&lt;br&gt;försäkringsskydd och skattelagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen sker snabbt, vilket ökar kraven på lagstiftaren när det&lt;br&gt;gäller att se över och utveckla lagstiftningen. Behovet av snabba&lt;br&gt;förändringar kan samtidigt vara svårt att förena med andra krav på&lt;br&gt;lagstiftningsarbetet - omsorgsfulla bedömningar och i vissa fall även&lt;br&gt;riksdagsval innan lagändringar kan träda ikraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är angeläget att ha en så god ffamförhållning&lt;br&gt;som möjligt när det gäller vilka lagstiftningsfrågor som berörs eller kan&lt;br&gt;komma att beröras av utvecklingen på IT-området. Det är också angeläget&lt;br&gt;att hålla ett så högt tempo som möjligt i pågående översyns- och lagstift-&lt;br&gt;ningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättsliga frågor som aktualiseras genom IT kan endast till en del&lt;br&gt;lösas genom anpassning och utveckling av den svenska lagstiftningen. En&lt;br&gt;del frågor, t.ex. på upphovsrättens område, måste lösas genom interna-&lt;br&gt;tionella överenskommelser om den rättsliga normeringen av IT. Allmänt&lt;br&gt;gäller att den geografiska lokaliseringen av informationsbehandling m.m.&lt;br&gt;får mindre betydelse genom gränsöverskridande informationsutbyte.&lt;br&gt;Spridning av t.ex. barnpornografi kan ske från länder med en mycket&lt;br&gt;tolerant inställning till sådan verksamhet, vilket belyser behovet av&lt;br&gt;internationella överenskommelser. Behov av etik och moral i informa-&lt;br&gt;tionssamhällets nya medier samt åtgärder för att förhindra förekomsten av&lt;br&gt;datorrelaterade brott och missbruk kan endast i begränsad omfattning&lt;br&gt;lösas med nationella insatser. Samtidigt är det angeläget att de&lt;br&gt;informations- och samordningsvinster som kan uppnås med hjälp av IT&lt;br&gt;också kan användas för att förebygga ekonomisk brottslighet och oseriöst&lt;br&gt;näringsutö vande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.1.1 Rättsligt observatorium&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de IT-rättsliga frågornas komplexitet och&lt;br&gt;gränsöverskridande karaktär skall ett rättsligt observatorium&lt;br&gt;inrättas. Observatoriet skall tills vidare knytas till regeringens&lt;br&gt;IT-kommission. Observatoriet skall bl.a. göra en samlad kart-&lt;br&gt;läggning av alla rättsliga frågor som aktualiseras av&lt;br&gt;utvecklingen på IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniken utvecklas med explosionsartad hastighet och skapar en mängd&lt;br&gt;nya tillämpningar och informationssystem som blir allt mer komplexa.&lt;br&gt;Kraven ökar därmed på detaljerade undersökningar av konsekvenserna av&lt;br&gt;rättsliga regleringar, konsekvenser som i traditionella sammanhang kunnat&lt;br&gt;lämnas åt rättspraxis att klara ut och lösa i vaije uppkommet fall. Det&lt;br&gt;krävs även kombinerade juridisk-tekniska överväganden om hur rättsliga&lt;br&gt;lösningar skall realiseras tekniskt och hur tekniska lösningar skall kunna&lt;br&gt;nyttiggöras i olika rättsliga sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möta utvecklingen och de krav som denna ställer på det juri-&lt;br&gt;diska ramverket skall ett rättsligt observatorium inrättas, som fortlöpande&lt;br&gt;följer utvecklingen på IT-området. Observatoriet skall följa pågående&lt;br&gt;lagstiftningsarbete, fästa uppmärksamheten på akuta problem, hålla&lt;br&gt;kontakt med den privata och den offentliga sektorn samt följa den&lt;br&gt;rättsliga utvecklingen internationellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Observatoriet skall tills vidare knytas till regeringens IT-kommission&lt;br&gt;och finansieras via regeringens IT-kommission. Observatoriet kan med&lt;br&gt;fördel organiseras i nätverksform liknande bl.a. EU:s Legal Advisory&lt;br&gt;Board under Generaldirektorat XHI.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.1.2 Prioritering och tidsplan för pågående arbete&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De fem rättsområden som prioriteras är integritetsskyddet,&lt;br&gt;regelverk för elektronisk dokumenthantering i offentlig&lt;br&gt;förvaltning, upphovsrätt, reglering av distansarbete och tele-&lt;br&gt;lagen. Målet är att inom tre år genomföra erforderliga för-&lt;br&gt;fattningsändringar m.m. inom dessa prioriterade rättsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa rättsliga frågor på IT-området behandlas för närvarande i flera olika&lt;br&gt;utredningar, bl.a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Berörda myndigheter har givits i uppdrag att lämna förslag till&lt;br&gt;strategi för samordning av rättsväsendets informationsförsörjning.&lt;br&gt;Uppdraget skall redovisas till regeringen den 2 september 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- IT-utredningen (Ju 1994:05) har i uppgift att utarbeta sådana förslag&lt;br&gt;till rättslig reglering som kan behövas i samband med inrättandet av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s.k. elektroniska anslagstavlor och för användningen av elektroniska Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;dokument inom både förvaltningen och näringslivet. Utredningsarbetet&lt;br&gt;skall vara avslutat våren 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Kommittén om nya medier och grundlagarna (Ju 1994:13) har bl.a.&lt;br&gt;till uppgift att analysera hur tryckfrihetsförordningen och yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen skall tillämpas på nya medier som används vid&lt;br&gt;förmedling av yttranden och annan information till allmänheten.&lt;br&gt;Kommittén skall undersöka möjligheterna att ge grundlagsskydd för&lt;br&gt;moderna medier, som nu inte har ett sådant skydd. Utredningsarbetet&lt;br&gt;skall vara avslutat vid utgången av 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Datalagskommittén (Ju 1995:08) skall analysera på vilket sätt EG-&lt;br&gt;direktivet om skydd för personuppgifter skall införlivas i svensk&lt;br&gt;lagstiftning samt lägga fram förslag till en ny lag på området.&lt;br&gt;Kommittén skall också föreslå de ändringar i tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;som är motiverade för att grundlagsregleringen om allmänna&lt;br&gt;handlingars offentlighet skall vara anpassad till den nya tekniken och&lt;br&gt;terminologin på området. Utredningsarbetet skall vara avslutat senast&lt;br&gt;den 31 mars 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Redovisningskommittén (Ju 1991:07) behandlar bl.a. frågan om den&lt;br&gt;s.k. varannanlänksprincipen vid redovisning och bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbete inom det datastrqffrättsliga området (straffrätt, straff-&lt;br&gt;processrätt) pågår inom Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En kontinuerlig översyn av sekretesslagstiftningen pågår inom&lt;br&gt;Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Diskussioner om upphovsrätten pågår på flera olika internationella&lt;br&gt;plan, bl.a. inom Världsorganisationen för den intellektuella ägande-&lt;br&gt;rätten och EU. EU-kommissionen publicerade i juli 1995 ett ”Green&lt;br&gt;paper” Copyright and Related rights in the Information Society som&lt;br&gt;kommer att bilda underlag för eventuell fortsatt lagstiftning inom EU.&lt;br&gt;Sverige deltar aktivt i det internationella arbetet på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Kommissionen om den svenska arbetsrätten (A 1995:04) skall ta&lt;br&gt;hänsyn till bl.a. distansarbete och andra förändringar i arbetslivet till&lt;br&gt;följd av IT. Detta gäller även 1995 års arbetstidskommitté (A&lt;br&gt;1995:02).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Sverige deltar i ett internationellt arbete med att utforma en modellag&lt;br&gt;angående rättsliga aspekter på elektronisk kommunikation i avtals-&lt;br&gt;och köprättsliga förhållanden. Lagen skall t.ex. behandla vad som&lt;br&gt;gäller rättsligt vid elektroniska överföringar mellan datorer enligt ett&lt;br&gt;överenskommet system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Översyn av telelagen pågår inom Kommunikationsdepartementet med&lt;br&gt;inriktningen att redan under innevarande år lämna förslag till&lt;br&gt;revidering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioritering och tidsplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagen, som härrör från böljan av 1970-talet, speglar i mycket en syn&lt;br&gt;på datorer och databaser som härrör från en annan teknikkultur. Även om&lt;br&gt;datalagen successivt har ändrats kvarstår bilden av en lagstiftning som inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tar hänsyn till att informations- och kommunikationstekniken förändrats&lt;br&gt;på ett grundläggande sätt. En avgörande fråga i detta sammanhang är t.ex.&lt;br&gt;om reglering av skyddet av personuppgifter bör utformas så att det blir&lt;br&gt;oberoende av på vilket medium de lagras och hur i så fall skyddet bör&lt;br&gt;regleras och övervakas. En annan fråga är hur ett fullgott integritetsskydd&lt;br&gt;kan säkerställas, som inte i onödan försvårar önskvärda tillämpningar av&lt;br&gt;IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska datalagen har länge varit i behov av en totalrevision. EU:s&lt;br&gt;ministerråd antog i oktober 1995 ett direktiv om skyddet för enskilda&lt;br&gt;personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria&lt;br&gt;flödet av sådana uppgifter, det s.k. dataskyddsdirektivet. Också av denna&lt;br&gt;anledning är översynen av datalagen mycket angelägen liksom den&lt;br&gt;översyn av offentlighetslagstiftningen som ingår i datalagskommitténs&lt;br&gt;uppdrag. Datalagen skall inom tre år ersättas av en ny persondata- eller&lt;br&gt;integritetslagstiftning. I anslutning till detta bör även en modernisering&lt;br&gt;och anpassning av registerlagarna till en ny persondata- eller integritets-&lt;br&gt;lagstiftning påböijas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektronisk dokumenthantering inom förvaltningen och i näringslivet&lt;br&gt;blir allt vanligare samtidigt som det för närvarande saknas en fungerade&lt;br&gt;rättslig reglering. Inom tre år skall det finnas en generell rättslig reglering&lt;br&gt;för elektronisk dokumenthantering inbegripet elektroniska signaturer inom&lt;br&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De upphovsrättsliga frågeställningar som aktualiseras genom bl.a.&lt;br&gt;digitaliseringen är ett tredje prioriterat område. På det upphovsrättsliga&lt;br&gt;området innebär mediesammansmältningen och användningen av dator-&lt;br&gt;lagrade verk nya krav på rättsskyddet och på rättighetsadministrationen.&lt;br&gt;Upphovsrättssystemet och skyddet för intellektuella äganderätter utsätts&lt;br&gt;för betydande påfrestningar genom digitaliseringen. Denna gör det möjligt&lt;br&gt;att, på sätt som inte varit möjliga tidigare, komprimera verk och annan&lt;br&gt;information, kombinera informationen (i multimedieform), överföra och&lt;br&gt;kopiera information med stor hastighet och slutligen även att manipulera&lt;br&gt;informationen. Den nya tekniken kan bl.a. medföra att upphovsmännen&lt;br&gt;och andra rättighetsinnehavare i hög grad förlorar kontrollen över&lt;br&gt;användningen av sina verk och prestationer. Samtidigt finns det risker att&lt;br&gt;IT:s långtgående kontrollmöjligheter utnyttjas på ett sätt som äventyrar&lt;br&gt;olika intressen i informationsfrihet och som måste stämmas av mot&lt;br&gt;ensamrättsanspråken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer specifikt berörs teknikens inverkan på verksbegreppet, upphovs-&lt;br&gt;mannabegreppet, tillämpningen av de ekonomiska rättigheterna, tillämp-&lt;br&gt;ningen av rätten att kontrollera offentliga framträdanden samt tillämplig&lt;br&gt;lag i samband med internationell överföring av information. Enskilda&lt;br&gt;länders möjligheter att anta nationella lösningar på det senare området är&lt;br&gt;mycket begränsade. Sverige medverkar inom en krets omfattande de vik-&lt;br&gt;tigaste industriländerna. Målsättningen är att komma fram till en inter-&lt;br&gt;nationellt harmoniserad lösning under senare delen av 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglering av distansarbete är ett fjärde prioriterat område. Utvecklingen&lt;br&gt;av IT-användningen har redan lett till att arbete kan utföras på distans, i&lt;br&gt;hemmet eller någon annanstans utanför fasta arbetsplatser. Konse-&lt;br&gt;kvenserna för lagstiftning på olika områden bör klarläggas. Det bör gälla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det arbetsrättsliga området och arbetsmiljölagstiftningen men även tex. Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;skattelagstiftningen och regleringen av ansvaret för skador på person eller&lt;br&gt;egendom. Målsättningen är att erforderliga lagändringar kan ske inom tre&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telelagen är ett femte prioriterat område. Den snabba utvecklingen på&lt;br&gt;telemarknaden i kombination med den tekniska utvecklingen ställer krav&lt;br&gt;på en lagstiftning på teleområdet som medger konkurrens i kombination&lt;br&gt;med politiskt fastställda mål och riktlinjer för aktörernas agerande.&lt;br&gt;Områdets dynamik gör det nödvändigt med regelbunden översyn och&lt;br&gt;anpassning av lagstiftningen. Regeringen avser att redan under&lt;br&gt;innevarande år lämna förslag till revidering (se vidare avsnitt 5.3.3).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Utbildning för och i kunskapssamhället&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsområdet i vid mening är av stor betydelse för Sveriges&lt;br&gt;möjligheter att utveckla informations- och kunskapssamhället. Det&lt;br&gt;livslånga lärandet kan stödjas av en bred och utvecklad användning&lt;br&gt;av IT inom utbildningen. Här krävs dock insatser på alla nivåer i&lt;br&gt;utbildningsväsendet inklusive i vuxenutbildningen och i folkbild-&lt;br&gt;ningen. Målet är att kunskaper om IT och om dess använd-&lt;br&gt;ningsmöjligheter förs in på alla nivåer i utbildningsväsendet inom&lt;br&gt;tre år.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.2.1 Skolan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I ett informationsrikt samhälle har skolan inte längre monopol på infor-&lt;br&gt;mation, fakta eller kunskap. Den pedagogiska arenan vidgas och utbild-&lt;br&gt;ning och kompetensutveckling kan även ske i skolan, i arbetslivet och i&lt;br&gt;hemmet. Detta får konsekvenser för skolans samhällsuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT ger också nya förutsättningar för skolarbetet vad avser såväl&lt;br&gt;innehållet i skolundervisningen som arbetsformer och pedagogisk&lt;br&gt;förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan har en generell uppgift att ge alla elever en likvärdig utbildning&lt;br&gt;i enlighet med målen och kraven i läroplaner och kursplaner. Häri ligger&lt;br&gt;också en kompensatorisk uppgift - att ge alla elever kunskaper oavsett&lt;br&gt;bakgrund, kön, bostadsort etc. Detta är inte minst viktigt när det gäller&lt;br&gt;elevernas rätt att få kunskaper om och förtrogenhet i att använda IT som&lt;br&gt;en föreberedelse för ett kommande arbetsliv i informations- och&lt;br&gt;kunskapssamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan har därmed ett särskilt ansvar för att motverka en samhällsut-&lt;br&gt;veckling med en del av befolkningen invigd och resten utanför infor-&lt;br&gt;mations- och kunskapssamhället. Även om skolans kunskapsmonopol&lt;br&gt;successivt avtar så är den också i framtiden samhällets viktigaste verktyg&lt;br&gt;för att överbrygga kunskapsklyftor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allt lärande är eleven i centrum. Lärarens roll bör ses som pedagogen&lt;br&gt;och handledaren, som stödjer eleven i kunskapssökandet. Det stora&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbudet av information i databaser m.m. ställer krav på förmåga att Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;formulera problem och på kritiskt tänkande för att kunna välja relevant&lt;br&gt;information. Det ställer också krav på samarbete och diskussioner till-&lt;br&gt;sammans med andra. Den kunskapsutveckling som sker genom samtalet&lt;br&gt;mellan elever och mellan elever och lärare far inte mindre betydelse i en&lt;br&gt;miljö som i övrigt präglas av användningen av IT. Genom de enorma&lt;br&gt;informationskällor som eleverna kan få tillgång till med hjälp av IT får&lt;br&gt;läraren en än viktigare roll som handledare där information skall utvecklas&lt;br&gt;till kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen av formerna och miljön för lärandet handlar om vad kun-&lt;br&gt;skap är och vilka kunskaper som det är skolans uppgift att medverka till&lt;br&gt;att eleverna inhämtar. Om inte skolan kan följa med i utvecklingen och&lt;br&gt;integrera IT i undervisningen, och om metoderna för kunskapssökning i&lt;br&gt;skolan och utanför skolan blir alltför olika, kan skolan hamna i en&lt;br&gt;legitimitetskris. Många elever har redan vana vid och kunskaper om IT&lt;br&gt;och kan därmed bidra till skolans utveckling av IT-användningen. Det&lt;br&gt;handlar om skolans förmåga att möta sin tids elever och sin tids&lt;br&gt;samhällsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flickors inlärningsprocess skiljer sig delvis från pojkars. Lärares&lt;br&gt;pedagogik har tidigare varit sådan att den stött pojkars inlärning mer än&lt;br&gt;flickors. Det är därför viktigt att de lärare som skall föra ut IT till&lt;br&gt;eleverna särskilt beaktar skillnaderna mellan pojkars och flickors sätt att&lt;br&gt;närma sig tekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga insatser på dataområdet har tidigare i stor utsträckning varit&lt;br&gt;inriktade på att tillföra medel för utrustning samt centralt planerade&lt;br&gt;fortbildningsinsatser. De utvärderingar som gjorts visar på blandade&lt;br&gt;erfarenheter och resultat. Bl.a har framkommit att insatserna betonat&lt;br&gt;tekniken mer än användningen av tekniken och att den pedagogiska effekt&lt;br&gt;som man förväntat sig därför ofta uteblivit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången till datorer i skolundervisningen har ökat under de senaste&lt;br&gt;åren enligt en undersökning som genomfördes av Skolverket hösten 1995.&lt;br&gt;Den största förändringen avser tillgången till datorer i grundskolan.&lt;br&gt;Tillgång till nätverk med möjlighet till extern kommunikation, bl.a.&lt;br&gt;genom Skoldatanätet, har också ökat. Datorerna i grundskolan finns&lt;br&gt;också i allt högre utsträckning i klassrummen. Datortätheten är fort-&lt;br&gt;farande, generellt bland skolformerna, högst i glesbygdskommunerna och&lt;br&gt;lägst i storstadskommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om trenden pekar på ökad tillgång till och användning av datorer&lt;br&gt;m.m. varierar användningen av IT i skolan i dag mellan enskilda skolor&lt;br&gt;och kommuner. Svårigheterna att komma i gång beror både på brist på&lt;br&gt;utrustning i tider av resursknapphet och på otillräckliga kunskaper hos&lt;br&gt;lärare och skolledare. Även brist på anpassade IT-baserade läromedel i&lt;br&gt;skilda stadier och ämnen försvårar en breddad användning. Det viktigaste&lt;br&gt;just nu är enligt regeringens bedömning att skapa ett engagemang och&lt;br&gt;intresse i alla skolor för IT som ett pedagogiskt redskap. Förändringen&lt;br&gt;handlar i första hand om pedagogik, i andra hand om IT och datorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-användningen i skolan kan inte dirigeras från central nivå utan måste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i första hand utvecklas av kommunerna i samspel med lärarna och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolorna. Kommunerna bör därför upprätta IT-strategier för skolan som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels ger vägledning och stöd för skolans användning av IT dels Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;säkerställer att IT ingår som en del i lärarnas fortbildning. Statliga&lt;br&gt;insatser krävs när det gäller lärarutbildningen vid lärarhögskolorna och när&lt;br&gt;det gäller utveckling av IT-baserade läromedel samt av informations-&lt;br&gt;system på utbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-användningen i skolan kommer också att stimulera föräldrarna att&lt;br&gt;använda IT och kan därmed ge ett positiv bidrag till vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt är att samtliga kostnader som följer av insatserna&lt;br&gt;inom utbildningsområdet skall finansieras och inte medföra ökade&lt;br&gt;kostnader för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-strategier för skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utveckla formerna för IT-användningen i undervisningen&lt;br&gt;behöver skolorna vägledning och stöd. Vatje kommun bör därför&lt;br&gt;upprätta en IT-strategi för skolan. Denna bör utvecklas i samklang&lt;br&gt;med kommunens övergripande IT-strategi och bör ingå i dess&lt;br&gt;skolplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhuvudmännen ansvarar för genomförandet av undervisningen. I&lt;br&gt;detta ligger att utveckla arbetsformerna i skolan i syfte att nå de nationella&lt;br&gt;målen. Skolhuvudmännen har därmed ansvar för att skolan som institution&lt;br&gt;påverkas och utvecklas i takt med arbetslivets och samhällets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya målstyrningen bygger på en distinktion mellan målen för&lt;br&gt;verksamheten å ena sidan och processen, sättet att arbeta för att nå målen,&lt;br&gt;å den andra. De nya läroplanerna och kursplanerna anger mål och&lt;br&gt;preciserar inte hur arbetet skall bedrivas. Det betyder att det är de lokala&lt;br&gt;aktörerna som tolkar de nationella målen, väljer innehåll, arbetssätt osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det redan nu finns stöd i de nationella måldoku-&lt;br&gt;menten för användningen av IT i skolan. Exempelvis anges i läroplanen&lt;br&gt;att eleverna skall ha tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet&lt;br&gt;och annat stöd, t.ex. datorer, för att själva kunna söka och utveckla&lt;br&gt;kunskaper. Det finns därför inte skäl att komplettera läroplaner eller&lt;br&gt;kursplaner. Det ligger inom ramen för Skolverkets generella uppdrag att&lt;br&gt;genomföra en löpande revidering av kursplanerna och i detta sammanhang&lt;br&gt;pröva i vilka avseenden en kursplan behöver förnyas eller förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har sedan 1992 i uppdrag att utveckla och genomföra en&lt;br&gt;nationell IT-satsning för skolan. Insatserna berör datakommunikation, nya&lt;br&gt;läromedel, metodutveckling och informationsspridning. Sedan 1994 har&lt;br&gt;Skolverket även ett uppdrag kring uppbyggandet av ett informationsnät-&lt;br&gt;verk på Internet - ett svenskt Skoldatanät&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av skolans IT-användning är ett förändringsarbete där de-&lt;br&gt;batten om pedagogisk förnyelse måste stimuleras i skolans vardag. Arbetet&lt;br&gt;måste planeras, förankras och genomföras i en riktning som överens-&lt;br&gt;stämmer med skolans mål och förutsättningar. Detta arbete är i sig tungt&lt;br&gt;och resurskrävande, särskilt mot bakgrund av att skolans vardag också&lt;br&gt;innefattar en mängd andra frågeställningar och problem som kräver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolans och läramas uppmärksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den specialpedagogiska undervisningen har datorer och IT fått allt&lt;br&gt;större betydelse. Elever med funktionshinder får med datorstöd ökade&lt;br&gt;förutsättningar för sitt lärande. För många elever med funktionshinder är&lt;br&gt;datom som personligt hjälpmedel en nödvändighet för att överhuvudtaget&lt;br&gt;kunna ta del i skolans undervisning och därmed utveckla sina kunskaper.&lt;br&gt;Genom IT ökar också möjligheterna för dessa elever att kommunicera&lt;br&gt;med andra elever och delta i undervisningen på ett sätt som tidigare inte&lt;br&gt;var möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer mot denna bakgrund att alla kommuner bör ut-&lt;br&gt;forma en IT-strategi för skolan. En sådan strategi bör utformas utifrån&lt;br&gt;kommunens egna förutsättningar när det gäller bl.a. pedagogisk utveck-&lt;br&gt;ling, behov av utrustning, ekonomiska resurser och kompetens. Skolans&lt;br&gt;IT-strategi bör utgöra en del av kommunens övergripande IT-strategi. På&lt;br&gt;så sätt markeras betydelsen av IT som ett redskap för att nå uppsatta mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildning och fortbildning av lärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt mål för lärarutbildningarna såvitt gäller IT skall fast-&lt;br&gt;ställas. Målet skall vara att fr.o.m. år 1998 skall samtliga som er-&lt;br&gt;håller examen avsedd för läraryrke ha kunskaper om och egna&lt;br&gt;erfarenheter av hur IT kan användas i undervisningen. Regeringen&lt;br&gt;avser att uppdra åt Högskoleverket att följa upp genomförandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt är att ställa ca 15 milj kr till förfogande för&lt;br&gt;utbildningsinsatser för lärarutbildare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhuvudmännen och berörda högskolor bör ta initiativ till fort-&lt;br&gt;bildning av lärare för att öka intresset för och kunskaperna om&lt;br&gt;IT:s möjligheter i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarnas kunskaper när det gäller användning av IT som verktyg i det&lt;br&gt;pedagogiska arbetet är av central betydelse för utvecklingen inom skolans&lt;br&gt;område. Skolhuvudmännen ansvarar för fortbildningen av lärarna. Staten&lt;br&gt;svarar för utbildningen av nya lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utbildningsmålen för grundskollärar- och gymnasielärarexamen anges&lt;br&gt;att det för examen krävs kunskaper och färdigheter som behövs för att&lt;br&gt;förverkliga skolans mål och medverka i utvecklingen av skolans verk-&lt;br&gt;samhet. Dessa krav måste i dagsläget anses omfatta även användning av&lt;br&gt;IT i utbildningen. Universiteten och högskolorna behöver inom lärarut-&lt;br&gt;bildningen ta stor hänsyn till den mycket snabba utvecklingen inom IT-&lt;br&gt;området. Bilden när det gäller införande av pedagogik där IT används&lt;br&gt;som en del i lärarutbildningen är dock mycket splittrad. På en del håll har&lt;br&gt;man kommit långt. På andra håll tas inga initiativ alls. Detta är mycket&lt;br&gt;otillfredsställande mot bakgrund av de krav som dagens och morgon-&lt;br&gt;dagens skola ställer på lärarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att särskilda åtgärder behöver vidtas i fråga om&lt;br&gt;IT inom lärarutbildningarna. Åtgärderna skall syfta till att snabbt införa&lt;br&gt;IT-inslag i alla lärarutbildningar. Ett särskilt mål skall därför fastställas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet skall vara att senast fr.o.m år 1998 skall lärarutbildningen generellt Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;vara anpassad så att samtliga som erhåller examen avsedd för läraryrke&lt;br&gt;skall ha kunskaper om och egna erfarenheter av IT-tillämpningar i det&lt;br&gt;pedagogiska arbetet. Regeringen avser att uppdra åt Högskoleverket att&lt;br&gt;följa upp genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att understryka vikten av att lärama på ett pedagogiskt&lt;br&gt;genomtänkt sätt skall kunna utnyttja IT till stöd för elevernas inlärning&lt;br&gt;kan det vara motiverat att komplettera högskoleförordningens beskrivning&lt;br&gt;av lärarexamina. Ett särskilt krav om erfarenhet av egna studier och av&lt;br&gt;egen undervisning med stöd av IT kan införas. Inom Utbild-&lt;br&gt;ningsdepartementet har en översyn av lärarutbildningarna genomförts. I&lt;br&gt;den fortsatta beredningen kommer bl.a. IT-frågoma att behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utvecklingen av lärarutbildningarna med avseende på IT är det&lt;br&gt;väsentligt att alla lärarutbildare vid berörda universitet och högskolor dels&lt;br&gt;har goda kunskaper om datom som ett redskap i undervisningen dels&lt;br&gt;själva har goda praktiska färdigheter. Det bör utvecklas nätverk mellan&lt;br&gt;landets lärarutbildare för utbyte av information om utbildningsplaner,&lt;br&gt;kursplaner och aktuellt FoU-arbete samt för elektroniska konferenser.&lt;br&gt;Även europeiska nätverk bör etableras. Lärarutbildama behöver ha god&lt;br&gt;tillgång till datorer och annan IT-utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget krävs omfattande insatser inom lärarutbildningen. Inom&lt;br&gt;vaije lärarutbildning bör därför handlingsprogram utarbetas med&lt;br&gt;obligatoriska fortbildningsprogram. Regeringen avser att inledningsvis&lt;br&gt;ställa 15 milj kr till förfogande för utbildningsinsatser för lärarutbildare&lt;br&gt;(se även avsnitt 5.2.3 Högre utbildning och forskning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-baserade läromedel för skolan och informationssystem på&lt;br&gt;utbildningsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att tillskapa ett nätverksbaserat resurscentrum för&lt;br&gt;att främja och stimulera framväxten av IT-baserade läromedel-&lt;br&gt;läromedia. Regeringen avser att uppdra åt Skolverket och Hög-&lt;br&gt;skoleverket att utveckla ett informationssystem på utbild-&lt;br&gt;ningsområdet. Uppdraget skall genomföras i samråd med Centrala&lt;br&gt;Studiestödsnämden, Arbetsmarknadsstyrelsen och EU:s program-&lt;br&gt;kontor för utbildning och kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Traditionellt har läromedel arbetats fram av lärare för att sedan produ-&lt;br&gt;ceras och distribueras av läromedelsförlagen. Genom IT och multimedia&lt;br&gt;kan en helt ny typ av läromedel tas fram. Ett namn som ofta används är&lt;br&gt;läromedia. Det finns få lärare som i dag har tillräckliga kunskaper för att&lt;br&gt;kunna producera läromedia. Det pågår dock ett begynnande utveck-&lt;br&gt;lingsarbete i skolor där lärare och elever successivt ökar sina kunskaper&lt;br&gt;i användandet av olika författarverktyg för multimedia. På sikt kan det&lt;br&gt;utvecklas större lärarutvecklade läromedia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det läge som skolan står inför idag är helt annorlunda än för några år&lt;br&gt;sedan. Nya multimediaprodukter lanseras, som ligger i gränsområdet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan dataspel och rena utbildningsprogram. USA dominerar för Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;närvarande denna marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund angeläget att det i ökad utsträckning tas&lt;br&gt;fram läromedia som tar sin utgångspunkt i svenska läroplaner och&lt;br&gt;kursplaner och som tar sikte på att utveckla nya former för lärande.&lt;br&gt;Marknaden är emellertid ännu inte tillräckligt omfattande för att en större&lt;br&gt;svensk produktion av mer omfattande läromediaprodukter kan komma till&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är det angeläget att i första hand stödja&lt;br&gt;kompetensuppbyggnaden inom området. Regeringen avser därför att&lt;br&gt;tillskapa ett nätverksbaserat nationellt resurscentrum baserat på befintliga&lt;br&gt;organisationer, tex. universitet och högskolor och kommunala resurs-&lt;br&gt;centrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ett centrum för utveckling av läromedia bör knytas personer med&lt;br&gt;olika kompetenser, t.ex inom pedagogik och bild-, ljud-, video- och&lt;br&gt;datateknik. Även kompetenser som idag kanske återfinns inom teater,&lt;br&gt;reklam eller marknadsföring behövs för utveckling av läromedia. Denna&lt;br&gt;nya typ av läromedel innebär också att nya juridiska frågeställningar&lt;br&gt;väcks, bl.a. på det upphovsrättsliga området. Till ett centrum bör därför&lt;br&gt;även knytas personer med juridisk kompetens. Genom de initiativ som tas&lt;br&gt;inom EU inom bl.a. multimediaområdet är det naturligt att ett nationellt&lt;br&gt;centrum knyter kontakter utanför Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter för ett centrum kan tex. vara att genomföra seminarier och&lt;br&gt;erbjuda rådgivning när det gäller pedagogik, teknik, marknadsföring och&lt;br&gt;juridik. En annan uppgift kan vara att medverka i utveckling av innehåll&lt;br&gt;och miljöer i näten. Skolverket har i detta sammanhang ett uppdrag att&lt;br&gt;utveckla skoldatanätet. Skolverket bör därför medverka i uppbyggnaden&lt;br&gt;av ett nätverksbaserat resurscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser vidare att uppdra åt Skolverket och Högskoleverket&lt;br&gt;att utveckla ett informationssystem på utbildningsområdet. Uppdraget&lt;br&gt;skall genomföras i samråd med Centrala studiestödsnämnden, Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen och EU:s programkontor för utbildning och kompetens.&lt;br&gt;Avsikten är att information som rör skolan, tex. skollag, läroplaner och&lt;br&gt;kursplaner, uppgifter om olika utbildningar och behörighetskrav, samlas&lt;br&gt;i ett informationssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.2.2 Vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och&lt;br&gt;folkbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det bör ske en ökad samverkan mellan de olika aktörerna inom&lt;br&gt;vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadens parter bör samverka för att uppnå en samsyn&lt;br&gt;om IT:s konsekvenser och möjligheter i arbetslivet och på arbets-&lt;br&gt;platserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utveckling av skolan till ett kunskapscentrum är ett bra sätt att&lt;br&gt;bredda tillgången till teknik och kunskap. Även datorteken spelar&lt;br&gt;här en viktig roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de statliga anslagsmedlen till Folkbildningsrådets respektive&lt;br&gt;till Folkrörelserådets verksamhet skall, under en treårsperiod,&lt;br&gt;särskilda medel avse utbildningsinsatser på IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits är behovet av en allmänt hög utbildningsnivå&lt;br&gt;i samhället större än någonsin. Huvuddelen av arbetskraften som i dag är&lt;br&gt;verksam kommer även att vara verksam långt in i nästa sekel. Kunskaper&lt;br&gt;om IT måste därför komma även vuxna till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB:s studie av svenska folkets datorvanor (1995) visar bl.a. att män&lt;br&gt;använder datorer i större utsträckning än kvinnor både i arbetet och&lt;br&gt;hemma. Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad, vilket medför&lt;br&gt;att stora grupper kvinnor som arbetar inom t.ex. vård och utbildning inte&lt;br&gt;kommer i kontakt med datorer. Särskild uppmärksamhet bör därför riktas&lt;br&gt;mot att förbättra kvinnors möjligheter att lära sig IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala vuxenutbildningen liksom folkbildningens studie-&lt;br&gt;förbund och folkhögskolor har ett särskilt ansvar för att vuxna inte&lt;br&gt;hamnar på efterkälken i fråga om kunskaper om IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det bör finnas goda möjligheter till samverkan&lt;br&gt;mellan olika aktörer, t.ex. komvux, studieförbund och folkhögskolor, i&lt;br&gt;syfte att utnyttja befintliga resurser på ett bättre sätt. Så skapas också mer&lt;br&gt;flexibla möjligheter för vuxna att ta del av utbildningsutbudet. Nya&lt;br&gt;former för undervisningen bör prövas. Kvinnors behov och intressen bör&lt;br&gt;ägnas särskild uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att införandet och användningen av IT i arbetslivet skall ge optimal&lt;br&gt;effekt är det nödvändigt att de inblandade parterna uppnår en gemensam&lt;br&gt;syn på förändringens innehåll och riktning. Arbetsmarknadens parter bör&lt;br&gt;samverka på arbetsplatserna i samband med införande av ny teknik.&lt;br&gt;Användningen av IT påverkar arbetsorganisationen, vilket bl.a. får konse-&lt;br&gt;kvenser för arbetsmiljön. Konsekvenser för den psykosociala och fysiska&lt;br&gt;arbetsmiljön bör i detta sammanhang ges ökad uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att öppna skolan för olika aktiviteter kan både skolan och&lt;br&gt;samhället berikas. På detta sätt kan skolan medverka till att gemenskapen&lt;br&gt;mellan människor stärks. En utveckling av skolan, som ett kunskaps-&lt;br&gt;centrum ”mitt i byn”, är ett bra sätt att bredda tillgången till teknik och&lt;br&gt;kunskap. I många kommuner finns närhet mellan bibliotek och skolor,&lt;br&gt;vilket i än högre grad gör skolan till ett kunskapscentrum. Utvecklingen&lt;br&gt;av datorteken på många orter bidrar till att vuxna far tillgång till IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom folkbildningen får människor självförtroende att gå vidare i&lt;br&gt;utbildning. Folkbildning om IT och om frågor som rör informations- och&lt;br&gt;kunskapssamhället bör enligt regeringens mening prioriteras under de&lt;br&gt;närmaste åren. Av de statliga anslagsmedlen till Folkbildningsrådets och&lt;br&gt;Folkrörelserådets verksamhet avser regeringen att avsätta särskilda medel&lt;br&gt;under en treårsperiod till folkbildning på IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera länder, däribland Norge och Finland, finns möjlighet att&lt;br&gt;examineras for ett ”IT-körkort” och därmed erhålla dokumenterad grund-&lt;br&gt;kunskap om hur man använder IT. Körkortet har utvecklats i samarbete&lt;br&gt;mellan utbildningsarrangörer och leverantörer av IT-utrustning och er-&lt;br&gt;bjuds av studieförbund, skolor, datortek, vuxenutbildningsarrangörer och&lt;br&gt;andra ”licensierade” utbildare. ”IT-körkortet” är ett hjälpmedel för att&lt;br&gt;sprida kunskaperna om och användningen av IT. I Sverige drivs detta av&lt;br&gt;Dataföreningen i Sverige, som även medverkar i ett europeiskt samarbete&lt;br&gt;for att etablera ett internationell ”IT-körkort”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinriktade utbildningar inom IT-området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att uppdra ut Skolverket att i samråd med&lt;br&gt;berörda branscher utveckla yrkesinriktade kurser på IT-området&lt;br&gt;inom gymnasieskolan och komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom IT-området skapar nya yrken med anknytning till&lt;br&gt;datorer, kommunikationsutrustningar, datanät och informationshantering.&lt;br&gt;I dag finns det tex. datatekniska utbildningar på gymnasienivå och utbild-&lt;br&gt;ningar i informationshantering och datateknik på högskolenivå. Det visar&lt;br&gt;sig dock att många företag upplever en brist på kvalificerad arbetskraft på&lt;br&gt;IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan och komvux erbjuder i dag olika slags yrkesinriktad&lt;br&gt;utbildning inom IT-området. Detta område kommer successivt att&lt;br&gt;utvecklas. Det ligger inom ramen för Skolverkets uppgifter att utveckla&lt;br&gt;och fastställa kursplaner för bl.a. gymnasieskolan och komvux.&lt;br&gt;Regeringen finner det dock viktigt att utbildningsutbudet på IT-området&lt;br&gt;följer med i IT-utvecklingen och avser därför att uppdra åt Skolverket att&lt;br&gt;i samråd med berörda branscher utveckla nya yrkesinriktade kurser inom&lt;br&gt;gymnasieskolan och komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vidare ett behov av kvalificerad eftergymnasial yrkes-&lt;br&gt;utbildning med arbetsplatsintegrering. Regeringen har nyligen föreslagit&lt;br&gt;riksdagen att en försöksverksamhet på detta område skall inledas detta år&lt;br&gt;(prop. 1995/96:145). Det är naturligt att yrkesinriktade utbildningar inom&lt;br&gt;IT-området kan ingå i denna försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.2.3 Högre utbildning och forskning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att uppdra åt vaije universitet och högskola att&lt;br&gt;redovisa ett handlingsprogram för användning av IT inom utbild-&lt;br&gt;ning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att överväga ytterligare insatser om 15 milj&lt;br&gt;kr för att främja den pedagogiska användningen av IT inom den&lt;br&gt;högre utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högre utbildningen och forskningen är av avgörande betydelse för&lt;br&gt;utvecklingen av IT i samhället. Universitet och högskolor är också&lt;br&gt;regionala resurser för kunskap och information. IT påverkar dessutom&lt;br&gt;både forskningen och utbildningen inom högskolan. Det är därför en&lt;br&gt;viktig uppgift för högskolan att bidra till utvecklingen av den nya&lt;br&gt;tekniken och utbilda dem som skall arbeta med IT i framtiden samt att&lt;br&gt;främja användningen av IT inom högskolan och i samhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta utbyggnaden av den högre utbildningen - som aviserats&lt;br&gt;i tillväxtpropositionen - ställer krav på ökad användning av IT, bl.a. som&lt;br&gt;hjälpmedel i det pedagogiska utvecklingsarbetet. I utbyggnaden skall&lt;br&gt;tekniska och naturvetenskapliga utbildningar prioriteras, vilket betyder att&lt;br&gt;nya platser också kommer att tillföras utbildningen på IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans betydelse for IT-utvecklingen i samhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen och utvecklingen inom högskolan är av största vikt för&lt;br&gt;utvecklingen av IT och dess användning. Svenska forskare deltar mycket&lt;br&gt;aktivt inom många områden, t.ex. i utvecklingen av Internet. Mycket stora&lt;br&gt;resurser satsas på forskning och utveckling inom IT-området av&lt;br&gt;universitet och högskolor, forskningsråd, sektorsorgan och andra&lt;br&gt;forskningsfinansiärer. En betydande del av detta forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsarbete bedrivs i samarbete med näringslivet Utanför högskolan&lt;br&gt;är t ex SICS, Swedish Institute of Computer Science i Kista,&lt;br&gt;samfinansierat av högskolan och näringslivet. Det är dock angeläget att&lt;br&gt;rekrytera fler kvinnliga forskare till dessa områden för att tillföra&lt;br&gt;forskningen nya erfarenheter, frågeställningar och perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans forskning inom IT-området berör inte endast tekniken utan&lt;br&gt;också dess konsekvenser för samhället. Detta forskningsområde är i ett&lt;br&gt;uppbyggnadsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan har likaså en viktig uppgift i att utbilda dem som skall&lt;br&gt;utveckla och använda IT i framtidens samhälle. Det finns både särskilda&lt;br&gt;utbildningar inom IT-området för dem som skall utveckla den nya&lt;br&gt;tekniken och IT-inslag i många andra utbildningar. Högskolans lärarut-&lt;br&gt;bildningar har också en stor betydelse, eftersom de blivande lärarna bör&lt;br&gt;kunna ge sina elever grundläggande kunskaper om IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan utbildar studenter som skall forska om och utveckla datorer,&lt;br&gt;nätverk och andra kommunikationsmedel, men även studenter som skall&lt;br&gt;forska om och utveckla programvaror och tillämpningar, bl.a. nya&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läromedel. Utbildningarna skall ge kunskaper om teknikens användning Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;och även ge förmåga att sätta in tekniken i ett vidare sammanhang där&lt;br&gt;människans och samhällets behov står i centrum. Det är angeläget att öka&lt;br&gt;rekryteringen av kvinnor till dessa utbildningar. Forskning visar emellertid&lt;br&gt;att kvinnors inlärning av IT-kunskaper försvåras och hindras av&lt;br&gt;könsrelaterade faktorer. Det kan bl.a. handla om innehåll i datanäten som&lt;br&gt;uppfattas som kränkande för kvinnor och om manliga lärares attityder till&lt;br&gt;kvinnliga studenter. Av stor betydelse är också de datavetenskapliga&lt;br&gt;utbildningarnas innehåll, som oftare upplevs av kvinnor som smalt och&lt;br&gt;isolerat enbart till teknik. Utbildningarnas uppläggning och innehåll bör&lt;br&gt;således anpassas till kvinnors behov och intressen för att bättre motsvara&lt;br&gt;samhällets krav. Härigenom höjs utbildningarnas kvalitet för samtliga&lt;br&gt;studenter genom att ett vidare perspektiv än det snävt tekniska tillförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom högskolan pågår ett omfattande utvecklingsarbete med denna&lt;br&gt;inriktning. Flera av dessa projekt stöds av Högskoleverket genom Rådet&lt;br&gt;för grundläggande högskoleutbildning. Försöken tyder på att fler kvinnor&lt;br&gt;söker sig till datautbildningar som ändrats i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan har en viktig uppgift när det gäller att medverka till att en&lt;br&gt;större allmänhet ges möjlighet och förmåga att utnyttja den nya tekniken.&lt;br&gt;För att främja förutsättningarna för användandet av IT bör samtliga&lt;br&gt;studenter inom högskolan ges en grundläggande orientering i och praktisk&lt;br&gt;erfarenhet av IT. Detta är särskilt angeläget inom mindre teknikberoende&lt;br&gt;utbildningsområden som traditionellt har en stor andel kvinnliga studenter.&lt;br&gt;Det är dessuom viktigt att all sådan grundläggande IT-utbildning är&lt;br&gt;anpassad efter kvinnors erfarenheter och perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningarnas utformning är av största betydelse både för&lt;br&gt;spridningen av kunskaper om IT och för utvecklingen av pedagogiska&lt;br&gt;arbetsmetoder baserade på den nya tekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare i ungdomsskolan skall kunna ge eleverna grundläggande&lt;br&gt;kunskaper om IT. Alla blivande lärare skall i sin utbildning fa kunskaper&lt;br&gt;om och erfarenhet av användning av datorer och nätverk i undervisningen.&lt;br&gt;Dessa kunskaper kan också ligga till grund för utveckling av&lt;br&gt;arbetsmetoder och läromedel. Lärarutbildama är en nyckelgrupp i&lt;br&gt;förändringsarbetet. Samtliga lärarutbildare måste ha kunskaper om och&lt;br&gt;förmåga att använda datorer och nätverk som pedagogiska hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare (avsnitt 5.2.1) nämnt att särskilda resurser skall&lt;br&gt;anvisas för utbildningsinsatser för lärarutbildare. För att ytterligare stärka&lt;br&gt;lärarutbildningen avser regeringen att också avsätta särskilda forsknings-&lt;br&gt;resurser - 5 milj kr - inom pedagogikämnet med inriktning på&lt;br&gt;användning av IT i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av IT inom högskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans arbete påverkas på alla områden av den nya tekniken.&lt;br&gt;Regeringen avser att uppdra åt vaije universitet och högskola att redovisa&lt;br&gt;ett handlingsprogram för användningen av IT inom utbildning och&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor kommer i allt större utsträckning att ta emot &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studenter som vuxit upp med den nya tekniken både i hemmet och i Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;skolan. Detta ställer höga krav på att högskolan förmår utnyttja IT på ett&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt i forskning och utbildning, inte minst inom&lt;br&gt;distansutbildningen. Mot bakgrund av IT:s många tillämpningar inom&lt;br&gt;högskolan och i samhället är det angeläget att främja samarbete och&lt;br&gt;samordning mellan olika utbildnings- och forskningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla studenter bör ges möjlighet att själva använda datorer och nätverk&lt;br&gt;för att bearbeta, skapa, kommunicera och söka kunskap och information.&lt;br&gt;De måste därför få utbildning i användandet av IT och tillgång till&lt;br&gt;nätverken. Många universitet och högskolor har kommit långt i denna&lt;br&gt;utveckling och erbjuder t.ex nätverksanslutning till studenterna.&lt;br&gt;Användning av IT bör innebära att allt större vikt läggs vid att&lt;br&gt;utbildningen ger god förmåga till kritiskt tänkande och värdering av&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT bör därför användas i större utsträckning av högskolans lärare som&lt;br&gt;ett hjälpmedel för att höja utbildningens kvalitet. Pedagogiska motiv bör&lt;br&gt;vara centrala vid teknikens utnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket stöder genom Rådet för grundläggande högskoleut-&lt;br&gt;bildning ett stort antal projekt som syftar till att integrera IT i under-&lt;br&gt;visningen. Det är angeläget att vaije undervisningsämne har tillgång till&lt;br&gt;pedagogisk och teknisk kompetens på IT-området och att pedagogisk&lt;br&gt;förnyelse främjas. I dag är det ännu få kvinnor som genomför tekniska&lt;br&gt;utbildningar på gymnasie- och högskolenivå. Ett sätt att stimulera flickor&lt;br&gt;och kvinnor att utbilda sig inom dessa områden är att anpassa&lt;br&gt;utbildningens innehåll och att använda undervisningsformer där studenten&lt;br&gt;tar större ansvar för sin egen inlärning, t.ex. problembaserad inlärning på&lt;br&gt;det sätt som sker vid vissa tekniska utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom på andra områden finns här ett omfattande internationellt&lt;br&gt;utvecklingsarbete, men kontakterna över nationsgränserna är inte så&lt;br&gt;utvecklade inom utbildningen som inom forskningen. Det finns därför&lt;br&gt;mycket att vinna genom ett ökat internationellt samarbete och erfaren-&lt;br&gt;hetsutbyte. Högskoleverket stöder genom Rådet för grundläggande&lt;br&gt;högskoleutbildning också utveckling av läromedel som utnyttjar IT, tex.&lt;br&gt;multimediaprogram, inom ett flertal ämnen. Dessa multimediaprogram är&lt;br&gt;mycket kostsamma att framställa och därför har inom exempelvis medicin&lt;br&gt;och moderna språk nationella utvecklingsprogram för ändamålet skapats.&lt;br&gt;Regeringen kommer att överväga ytterligare insatser om 10 milj kr för att&lt;br&gt;främja den pedagogiska användningen av IT inom den högre utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett område där IT har särskilt stor betydelse är distansutbildningen.&lt;br&gt;Betydande resurser anslås till utvecklingen av denna undervisningsform,&lt;br&gt;vilket behandlas i avsnitt 5.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom högskolans forskning utnyttjas datorer och nätverk intensivt inom&lt;br&gt;många discipliner, särskilt inom naturvetenskapliga och tekniska&lt;br&gt;fakulteter, och en fortlöpande utveckling pågår. Universitet och högskolor&lt;br&gt;ligger väl framme och satsar stora resurser för ändamålet, även om det&lt;br&gt;finns stora skillnader mellan olika fakulteter och ämnen. Rådet för&lt;br&gt;högpresterande datorsystem och flera andra finansiärer, Lex.&lt;br&gt;Forskningsrådsnämnden, ger också anslag till de datorer och lokala &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätverk som används inom forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidareutveckling av Swedish University Computer NetWork (SUNET) Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att SUNET är en nationell tillgång som bör kun-&lt;br&gt;na utnyttjas av ännu fler, t.ex. inom hela biblioteksväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SUNET är ett datornät som för närvarande i första hand betjänar uni-&lt;br&gt;versiteten och högskolorna genom ett frivilligt samarbete. Även andra än&lt;br&gt;universitet och högskolor har tillgång till SUNET enligt vissa riktlinjer.&lt;br&gt;Högskoleverket har det adminstrativa ansvaret för SUNET med en&lt;br&gt;särskild styrelse för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SUNET spelar en viktigt roll för utvecklingen av Internet i Sverige.&lt;br&gt;Nätet garanterar för närvarande elva större högskolor god tillgång till&lt;br&gt;Internet. Ytterligare femton högskolor är anslutna via universiteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och högskolorna har goda förutsättningar att använda&lt;br&gt;Internet. Som regel finns det vid universitet och högskolor en lokal&lt;br&gt;infrastruktur i form av s.k. campusnät eller institutionsnät. Här finns även&lt;br&gt;kunskap och erfarenheter som innebär att högskolan snabbt kan utnyttja&lt;br&gt;de fördelar en anslutning till SUNET ger. Även bibliotek och arkiv vid&lt;br&gt;högskolorna utnyttjar i hög grad SUNET och Internet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att SUNET är en nationell tillgång som bör kunna&lt;br&gt;utnyttjas av ännu fler, tex. inom hela biblioteksväsendet. Länsbiblioteken&lt;br&gt;och inte minst folkbiblioteken bör ges förutsättningar att spela en roll som&lt;br&gt;informationscentraler och förmedlare av IT-kunskaper. Det är därför ett&lt;br&gt;nationellt intressen att även läns- och folkbiblioteken får tillgång till&lt;br&gt;Internet t.ex. genom SUNET.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att SUNET skall kunna utvecklas och spela en fortsatt viktig roll&lt;br&gt;för IT-utvecklingen skall styrningen och finansieringen ses över liksom&lt;br&gt;riktlinjerna för anslutning av nya användare. Utveckling av SUNET bör&lt;br&gt;självfallet ske så att dess ursprungliga syfte - att betjäna universitet och&lt;br&gt;högskolor - även fortsättningsvis tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att uppdra åt Högskoleverket att i samråd med&lt;br&gt;Forskningsrådsnämnden m.fl. utarbeta ett förslag till ett forsk-&lt;br&gt;ningsinformationssystem med Internet som informationsbärare.&lt;br&gt;Målet är att nå ett väl utbyggt och överblickbart system över hela&lt;br&gt;landet år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänhet, skolor och andra utbildningsinstitutioner har intresse av att&lt;br&gt;såväl orientera sig allmänt om forskning som att finna vägar att skaffa&lt;br&gt;specifik information om olika forskningsområden. Det är därför angeläget&lt;br&gt;att tillhandahålla information på olika detaljnivå och information som är&lt;br&gt;anpassad både för en allmänhet och för utbildningsväsendet i vid mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att det behövs en samordning för&lt;br&gt;att bl.a. säkerställa att IT-baserad forskningsinformation riktad till all-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mänhet och utbildningsväsende blir nationellt heltäckande. Befintlig forsk- Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;ningsinformation av nämnt slag på Internet bör samordnas genom ett sök-&lt;br&gt;och länkningssystem. Informationen bör vara strukturerad så att olika&lt;br&gt;detaljnivåer kan svara mot olika målgruppers behov. Regeringen avser&lt;br&gt;därför att uppdra åt Högskoleverket att i samråd med&lt;br&gt;Forskningsrådsnämnden och i samarbete med universitet och högskolor&lt;br&gt;skyndsamt lämna förslag till ett forskningsinformationssystem med&lt;br&gt;Internet som grund. Målet är att nå ett väl utbyggt och överblickbart&lt;br&gt;system över hela landet år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.2.4 Distansutbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Inom utbildningens och folkbildningens alla områden kan distans-&lt;br&gt;utbildning med nya IT-läromedel och nya metoder för kommunikation&lt;br&gt;mellan studerande och handledare komma att spela en framträdande roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distansutbildning är en metod där undervisning och inlärning i hög grad&lt;br&gt;anpassas till den studerandes behov vad gäller när, var och i vilken takt&lt;br&gt;studierna bedrivs. För många kan detta vara avgörande för möjligheten att&lt;br&gt;utbilda eller fortbilda sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både för utvecklingen av livslångt lärande och för utbildningens allt&lt;br&gt;mer framträdande roll på samhällets alla områden kan distansutbildning&lt;br&gt;få stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därför de senaste åren anvisat särskilda medel för&lt;br&gt;utveckling och genomförande av distansutbildning i syfte att bredda&lt;br&gt;utbildningsutbudet, nå nya studerandegrupper och utveckla nya läromedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också tillsatt en särskild kommitté (U 1995:07) med&lt;br&gt;uppgift att föreslå åtgärder som kan främja användningen av distans-&lt;br&gt;metoder inom utbildningen. Kommitténs huvuduppgift är att föreslå en&lt;br&gt;strategi som långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av de möj-&lt;br&gt;ligheter till distansutbildning som IT erbjuder. Kommittén kommer under&lt;br&gt;sitt arbete att stödja ett stort antal distansutbildningsprojekt. Utrymme för&lt;br&gt;ytterligare satsningar kommer att reserveras. Kommittén, som under&lt;br&gt;hösten 1995 lämnade ett delbetänkande (SOU 1995:120 TV och&lt;br&gt;utbildning), skall lämna sitt slutbetänkande i maj 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.2.5 Bibliotekens roll i kunskapssamhället&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Kungliga biblioteket i uppdrag att utveckla&lt;br&gt;ett IT-baserat nationellt bibliotekssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att överväga ett särskilt utvecklingsstöd för&lt;br&gt;datorisering av folkbiblioteken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett arbete pågår inom regeringskansliet i syfte att skapa en sam-&lt;br&gt;lad syn på bibliotekens roll i IT-utvecklingen. En ny bibliotekslag&lt;br&gt;förebereds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har ett väl utbyggt biblioteksväsende som varit en föregångare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationellt när det gäller att utnyttja ny teknik för att förnya och ut- Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;veckla biblioteksverksamhet. Ett exempel på detta är det nationellt&lt;br&gt;täckande LIBRIS-systemet, som utgör kärnan i det nationella biblioteks-&lt;br&gt;systemet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att LIBRIS-systemet behöver moderniseras&lt;br&gt;och göras mer användarvänligt. Regeringen avser därför att ge Kungliga&lt;br&gt;biblioteket i uppdrag att utveckla LIBRIS till ett modemt och heltäckande&lt;br&gt;bibliotekssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fäster stor vikt vid läns-, folk- och skolbibliotekens&lt;br&gt;utveckling. IT:s genomslag och risken för att informationsklyftorna ökar&lt;br&gt;gör att det behövs insatser som underlättar tillgången till information och&lt;br&gt;ger breda grupper av människor möjlighet att använda IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbiblioteken kommer att spela en viktig roll när det gäller alla&lt;br&gt;medborgares tillgång till information via IT. Folkbiblioteken har en bred&lt;br&gt;geografisk spridning och når en stor del av befolkningen. De är en del av&lt;br&gt;ett större nätverk, vilket innebär att de kan hämta information på ett&lt;br&gt;effektivt sätt, och här finns erfarenhet av att söka och värdera infor-&lt;br&gt;mation. I detta sammanhang är det viktigt att skolbiblioteken och folk-&lt;br&gt;biblioteken samarbetar för att ge elever, lärare och andra kommun-&lt;br&gt;invånare tillgång till dessa IT-tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bibliotekssystemet måste kunna utnyttjas av läns- och folkbiblioteken&lt;br&gt;i syfte att öka tillgängligheten till biblioteksinformation runt om i landet&lt;br&gt;Regeringen överväger därför att föreslå riksdagen att det införs ett särskilt&lt;br&gt;utvecklingsstöd för folkbiblioteken i syfte att ge tillgång till nätverk och&lt;br&gt;databaser och ökade möjligheter att erbjuda besökarna service vad det&lt;br&gt;gäller att söka information i databaser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT leder till att biblioteksverksamheten måste omvärderas och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1996 kommer frågor om biblioteken och IT att behandlas, bl.a.&lt;br&gt;kommer förslag till en ny bibliotekslag att läggas fram.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Samhällets informationsförsörjning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att IT skall bli en verklig drivkraft för tillväxt och välstånd&lt;br&gt;ställs höga krav på samhällets informationsförsörjning. På detta&lt;br&gt;område har staten viktiga och delvis nya uppgifter. Målet är att&lt;br&gt;utforma en infrastruktur som ger hög tillgänglighet till basin-&lt;br&gt;formation och som är tillväxtbefrämjande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.3.1 Mot en sammanhållen informationsinfrastruktur&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i sina förslag beträffande statens roll och uppgifter på IT-&lt;br&gt;området starkt betonat betydelsen av samhällets informationsförsörjning.&lt;br&gt;Detta förutsätter en väl utvecklad informationsinfrastruktur. Hittills har&lt;br&gt;inhämtningen, förvaltningen, förmedlingen och användningen av&lt;br&gt;information i hög grad byggts upp och utformats för en speciell verk-&lt;br&gt;samhets eller samhällssektors behov. IT-utvecklingen medför nu att ökad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tonvikt läggs vid kommunikation och informationsöverföring mellan verk- Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;samheter och sektorer och att tidigare åtskilda informationssystem&lt;br&gt;successivt växer samman till ett mer enhetligt och samverkande nätverk&lt;br&gt;för hela samhällets informationsförsörjning. I denna utveckling ligger&lt;br&gt;också att informationen och informationssystemen allt mera blir en&lt;br&gt;gemensam resurs och angelägenhet för alla företag, myndigheter och en-&lt;br&gt;skilda. Informationsförsörjningen och den infrastruktur som skall bära upp&lt;br&gt;informationsförsörjningen tonar därmed fram som en nationell tillgång av&lt;br&gt;stor strategisk vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen mot en mer sammanhållen informationsinfrastruktur be-&lt;br&gt;finner sig ännu bara i ett inledningsskede. Att utforma denna nya bas för&lt;br&gt;samhällets informationsförsörjning är en angelägen uppgift Det är&lt;br&gt;uppenbart att de kommunikationssystem som krävs för att förmedla&lt;br&gt;informationen kommer att vara en vital beståndsdel. Vidare måste&lt;br&gt;samhällets grunddatabaser utgöra en central del i denna informa-&lt;br&gt;tionsinfrastruktur. Detta avsnitt fokuserar därför på utvecklingen inom&lt;br&gt;dessa två centrala områden. Även andra avsnitt innehåller åtgärder som&lt;br&gt;ställer krav på och påverkar samhällets informationsinfrastruktur. Det&lt;br&gt;gäller avsnitten om rättsordningen, utbildning för och i kunskapssamhället,&lt;br&gt;den offentliga förvaltningens IT-användning, kulturpolitiken, miljö-&lt;br&gt;politiken samt transportsektorn och energisektorn.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.3.2 Kommunikationerna i ett IT-perspektiv&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Informationsinffastrukturen skall utvecklas till väl fungerande&lt;br&gt;allmänna plattformar för att stödja produktion, konsumtion,&lt;br&gt;rekreation m.m. och utveckling av nya tjänster. Målet är att skapa&lt;br&gt;flexibilitet och frihet i tillämpningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i samband med behandlingen av frågor inom IT-område&lt;br&gt;(bet 1995/96:TU1) konstaterat att regeringen har det övergripande&lt;br&gt;ansvaret för att Sverige har ett fungerande kommunikationssystem. I detta&lt;br&gt;ansvar ingår uppgiften att se till att kommunikationsnäten utnyttjas på ett&lt;br&gt;samhällsekonomiskt effektivt sätt och att alla medborgare kan få tillgång&lt;br&gt;till nätanknutna tjänster på likvärdiga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning ligger det också inom ramarna för kom-&lt;br&gt;munikationspolitiken att svara för att det sker en integrerad utveckling av&lt;br&gt;IT/telekommunikationer och fysiska transporter för att lösa samhällets&lt;br&gt;kommunikationsbehov. I detta ingår bl.a. att göra en mer medveten och&lt;br&gt;systematisk avvägning mellan fysiska och elektroniska kommunikationer&lt;br&gt;för att tillfredsställa efterfrågan på goda kommunikationer. Regeringen har&lt;br&gt;också vidtagit en rad åtgärder inom bl.a. statistik-, forsknings- och&lt;br&gt;analysområdena som syftar till att utveckla en mer sammanhållen syn på&lt;br&gt;kommunikationssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté med uppdrag att&lt;br&gt;utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige (Kommunika-&lt;br&gt;tionskommittén, K 1995:01). Uppdraget omfattar hela trafik - och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunikationsområdet. I direktiven ingår bl.a. att utreda miljöan- Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;passning, infrastrukturens utformning och investeringsplaneringens&lt;br&gt;inriktning samt åtgärder på IT-området. Kommunikationskommittén skall&lt;br&gt;också analysera om utvecklingen av arbetsformer och hjälpmedel för&lt;br&gt;distansarbete kan erbjuda alternativa sätt att tillgodose ett ökat behov av&lt;br&gt;kommunikation och påverka behovet av utbyggd kapacitet i infra-&lt;br&gt;strukturen. Regeringen har som målsättning att kommitténs förslag skall&lt;br&gt;kunna läggas till grund för ett samlat kommunikationspolitiskt beslut år&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en mera genomgripande översyn sker av målen för kommu-&lt;br&gt;nikationspolitiken i stort bör Kommunikationskommitténs förslag och&lt;br&gt;beredningen av dessa förslag avvaktas. Detta hindrar emellertid inte att&lt;br&gt;det redan nu är möjligt att ange vissa övergripande riktlinjer som bör&lt;br&gt;prägla kommunikationspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationspolitiken bör utformas med utgångspunkt i ett större&lt;br&gt;mått av helhetssyn på informationsinffastrukturen. Politiken kan enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte längre enbart inriktas på att tillgodose kraven på&lt;br&gt;den tekniska infrastrukturen och de fysiska nätverken. Den måste vidgas&lt;br&gt;till att även omfatta samhällets informationsbas och sådana generella IT-&lt;br&gt;tillämpningar som kan komma att få stor betydelse för den samlade&lt;br&gt;informationsinffastrukturens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiken måste också anpassas till de nya villkor och förutsättningar&lt;br&gt;som IT i sig skapar. Utvecklingstempot, områdets tilltagande mångformig-&lt;br&gt;het och kommunikationssystemens internationalisering medför enligt&lt;br&gt;regeringens mening att centralstyrd planering på IT- och telekommunika-&lt;br&gt;tionsområdet inte är funktionell. Den svenska infrastrukturen måste&lt;br&gt;integreras i ett globalt sammanhängande nät, eller ett nät av nät, som&lt;br&gt;kommer att utnyttjas för en mångfald tänkbara kommunikationsbehov och&lt;br&gt;tjänster. Detta kan endast ske genom ett decentraliserat beslutsfattande där&lt;br&gt;vaije användare ges frihet att själv välja sina kommunikationslösningar.&lt;br&gt;Samtidigt kommer det fortfarande att vara så att vaije enskild användares&lt;br&gt;nytta av och tillgång till kommunikationsnäten är beroende av att näten&lt;br&gt;kan delas av många. Behovet av samverkan och samordning kvarstår&lt;br&gt;således i oförminskad grad, men dessa behov måste mötas på andra sätt&lt;br&gt;än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationspolitiken bör mot denna bakgrund inriktas på att främja&lt;br&gt;en god IT-användning genom att säkerställa att infrastrukturen utvecklas&lt;br&gt;till väl fungerande allmänna plattformar för att stödja produktion,&lt;br&gt;konsumtion, rekreation mm och utveckling av nya tjänster. Målet är att&lt;br&gt;skapa flexibilitet och frihet i tillämpningarna. Därför är det också enligt&lt;br&gt;regeringens mening olämpligt att statsmakterna låser fast sig i bestämda&lt;br&gt;uppfattningar om vilken teknik som skall utnyttjas för att stödja olika&lt;br&gt;funktioner och tjänster. Staten har dock det slutliga och övergripande&lt;br&gt;ansvaret för att den fysiska infrastrukturen är effektiv, rikstäckande och&lt;br&gt;allmänt tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 översyn av telelagen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telelagen ses över. Lagstiftningen skall anpassas till EU:s regelverk&lt;br&gt;på teleområdet samt till utvecklingen på IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsens roll och uppgifter ses över med särskild&lt;br&gt;inriktning på myndighetens tillämpning av telelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda åtgärder vidtas för att säkerställa säkerheten och&lt;br&gt;stabiliteten i den svenska delen av Internet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ta initiativ till att analysera behovet av&lt;br&gt;kompetens för nätbyggnad och drift av nättjänster samt hur detta&lt;br&gt;skall uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillsatt en utredning för att analysera förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för och lämna förslag till en nationell teleadresskatalog.&lt;br&gt;Katalogen skall omfatta alla teleadresser som abonnenterna vill&lt;br&gt;hålla tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s strävanden mot en öppen marknad omfattar även telekom.m.u-&lt;br&gt;nikationsområdet. En gradvis liberaliseringsprocess har pågått sedan 1980-&lt;br&gt;talet. Denna kom.m.er enligt nu gällande planer att fullbordas senast den&lt;br&gt;1 januari 1998 då den öppna telemarknaden skall omfatta samtliga&lt;br&gt;teletjänster och all infrastruktur i flertalet medlemsländer. Utformningen&lt;br&gt;av regelverket för perioden efter 1998 bedöms klarna först fram emot&lt;br&gt;som.m.aren och hösten 1996. För Sveriges del kom.m.er emellertid&lt;br&gt;utformningen av det slutliga regelverket förmodligen att medföra behov&lt;br&gt;av vissa mindre förändringar i telelagen. En sådan förändring kan tex.&lt;br&gt;avse ökade befogenheter för den nationella regleringsmyndigheten att&lt;br&gt;ingripa i och lösa konflikter som uppstår vid samtrafikförhandlingar. Med&lt;br&gt;stor sannolikhet kom.m.er en anpassning till EU:s regelverk även att&lt;br&gt;medföra en förändrad modell för tillståndsgivning där samtliga operatörer&lt;br&gt;skall uppfylla generella grundkrav. Därutöver kan individuella tillstånd&lt;br&gt;utfärdas när så anses befogat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska telelagen har varit i kraft sedan den 1 juli 1993. Telelagen&lt;br&gt;syftar till att tillförsäkra envar tillgång till effektiva telekom.m.unikationer&lt;br&gt;till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Som ett viktigt medel vid&lt;br&gt;tillämpningen av lagen anges upprätthållandet av en effektiv konkurrens&lt;br&gt;inom alla delar av teleområdet. Det är därför nödvändigt att fortlöpande&lt;br&gt;följa upp marknadsförhållanden och konkurrensförutsättningar på&lt;br&gt;telekom.m.unikationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav i september 1994 Riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag&lt;br&gt;att analysera dels konkurrensens utveckling på teleområdet, dels hur&lt;br&gt;telelagen och Post- och telestyrelsens tillämpning av lagen fungerat för att&lt;br&gt;uppnå de telepolitiska målen. RRV redovisade sina analyser och slutsatser&lt;br&gt;i en rapport i juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV konstaterar att det idag förekommer konkurrens på vissa delmark-&lt;br&gt;nader men inte på andra. Konkurrensen på tex. utlandstelefonimarknaden&lt;br&gt;har ökat betydligt med lägre taxor som följd. Relationen mellan&lt;br&gt;samtrafikavgifter och samtalstaxor har däremot hittills inte medgivit&lt;br&gt;någon lönsamhet för nya operatörer, vilket hämmat marknadens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling. Mobiltelefonimarknaden har utvecklats positivt vad avser&lt;br&gt;antalet nya abonnenter och nya tjänster, medan de ordinarie&lt;br&gt;samtalstaxorna för mobiltelefoni legat på en realtivt stabil och hög nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RRV är det främst strukturella faktorer som påverkar konkurrens-&lt;br&gt;förutsättningarna på teleområdet medan telelagen och dess tillämpning är&lt;br&gt;av underordnad betydelse. RRV pekar dock på några problem som hänger&lt;br&gt;samman med regelsystemets utformning och praktiska tillämpning. RRV&lt;br&gt;föreslår bl.a. åtgärder för att effektivisera Post- och telestyrelsens&lt;br&gt;tillstånds- och tillsynsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) har bl.a. kartlagt till-&lt;br&gt;gängligheten till modema tele- och datakommunikationstjänster i Sverige.&lt;br&gt;En sammanfattning av denna kartläggning redovisas i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK bedömer att det svenska riksnätet är väl utbyggt och svarar&lt;br&gt;mot de behov som finns idag och under den närmaste framtiden. Däremot&lt;br&gt;är lokalnäten i allmänhet ännu inte anpassade för mer avancerade IT-&lt;br&gt;tjänster, vilket NUTEK emellertid bedömer kan åtgärdas genom&lt;br&gt;utbyggnad av bl.a. flertjänstnätet ISDN. Studien visar också att det för&lt;br&gt;närvarande finns ett stort intresse runt om i landet för ökad tillgång till&lt;br&gt;bl.a. Internet och ISDN. Samtidigt konstateras att ISDN fortfarande är&lt;br&gt;ofullständigt utbyggt i mer glest befolkade delar av landet och att såväl&lt;br&gt;anslutningskostnaden som trafikavgifterna missgynnar dessa regioner. I&lt;br&gt;remissbehandlingen av NUTEK:s förslag har emellertid också fram-&lt;br&gt;kommit att de nuvarande begränsningarna i lokalnäten kommer att&lt;br&gt;undanröjas genom pågående teknikutveckling och att ISDN snarare bör&lt;br&gt;betraktas som en tjänst som levereras på marknadsmässiga grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STÄTTEL-delegationen har nyligen genomfört en upphandling av&lt;br&gt;teletjänster för den statliga förvaltningen (se vidare avsnitt 5.4.3 Den&lt;br&gt;offentliga förvaltningens IT-användning). Det avtal som tecknats innebär&lt;br&gt;att det nu är möjligt att få konkurrens på telefoni över hela landet&lt;br&gt;inklusive lokalsamtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den utveckling som beskrivits och det underlag som&lt;br&gt;finns tillgängligt anser regeringen att telelagen bör ses över. Denna fråga&lt;br&gt;bereds för närvarande inom Kommunikationsdepartementet med sikte på&lt;br&gt;att regeringen skall kunna lägga fram en proposition hösten 1996. Post-&lt;br&gt;och telestyrelsens roll samt Telias framtida verksamhet och kapitalbehov&lt;br&gt;skall behandlas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framhållits anser regeringen emellertid att statsmakterna inte&lt;br&gt;bör ta ställning till utbyggnaden av specifika överföringstekniker såsom&lt;br&gt;t.ex. ISDN. Däremot är det angeläget att överväga hur behovet av&lt;br&gt;rikstäckande tjänster skall tillgodoses i den omvälvning som kan förutses&lt;br&gt;under åren framöver mot bakgrund av de nya språng som förväntas ske&lt;br&gt;i teknikutvecklingen. Numera finns flera nya aktörer som kan förse&lt;br&gt;företag och hushåll med kraftfull överföringskapacitet - kommunala&lt;br&gt;nätbolag, Svenska kraftnät genom utbyggnaden av optofibemät och&lt;br&gt;genom ny teknik som gör det möjligt att överföra information i&lt;br&gt;ledningsnätet för kraftöverföring, Banverket genom ett utbyggt optofiber-&lt;br&gt;nät, företag som levererar mobila accesser m.m. Sammantaget förväntas&lt;br&gt;mångfalden av aktörer att leda till lägre priser och skapa nya möjligheter.&lt;br&gt;Denna utveckling aktualiserar samtidigt frågor om hur behovet av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompetens för nätbyggnad och utveckling av nättjänster tillgodoses. Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;Regeringen avser att ta initiativ till att analysera behovet av kompetens på&lt;br&gt;detta område samt hur detta skall uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av Internet har ökat lavinartat världen över. Sverige&lt;br&gt;utgör därvidlag inget undantag. Sverige tillhör tvärtom de länder där&lt;br&gt;användningen för närvarande växer snabbast. Allt fler företag och&lt;br&gt;myndigheter utnyttjar Internet i sin verksamhet. Svenska forskare och&lt;br&gt;experter har också deltagit mycket aktivt i utvecklingen av Internet vilket&lt;br&gt;medfört att ett av världens främsta kompetenscentra när det gäller&lt;br&gt;Intemetteknik efterhand etablerats i anslutning till bl.a. Kungliga Tekniska&lt;br&gt;Högskolan i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internet utgör redan en viktig del i den svenska informations- och&lt;br&gt;kommunikationsinfrastrukturen. Detta nätverk av nätverk kommer&lt;br&gt;sannolikt att växa mycket snabbt i betydelse för allt fler sektorer i&lt;br&gt;samhället Detta medför samtidigt att allt fler företag, myndigheter och&lt;br&gt;enskilda blir beroende av att Internet fungerar på ett tillfredsställande och&lt;br&gt;säkert sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen kring Internet är idag mycket informell. Detta har i&lt;br&gt;många avseenden varit en tillgång och skapat förutsättningar för den flexi-&lt;br&gt;bilitet och anpassningsförmåga som sannolikt till stor del ligger bakom&lt;br&gt;Intemets framgångar. I en situation när en växande del av det svenska&lt;br&gt;informationsflödet passerar eller har beröring med Internet blir det&lt;br&gt;emellertid ett samhälleligt intresse att nätet motsvarar högt ställda krav på&lt;br&gt;tillförlitlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet kommer att tillsätta en utredning med&lt;br&gt;uppdraget att undersöka behovet av och förutsättningarna för att öka&lt;br&gt;säkerheten och användbarheten i den svenska delen av Internet. I utred-&lt;br&gt;ningens uppdrag skall ingå att identifiera kritiska frågor och att finna&lt;br&gt;ändamålsenliga samverkansformer. I uppdraget skall även ingå att&lt;br&gt;undersöka möjligheterna att inrätta en organisation för incidentberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet är att, med bibehållande av nätets öppna karaktär, öka&lt;br&gt;uthålligheten i den organisation av gemensamma, konkurrensneutrala&lt;br&gt;funktioner som krävs för administrationen och utvecklingen av Internet.&lt;br&gt;Syftet är också att minska nätets sårbarhet för störningar samt att&lt;br&gt;undersöka förutsättningarna att öka användbarheten genom ett regelverk&lt;br&gt;som är tekniskt sunt avseende bl.a. namn- och adressplan, utveckling av&lt;br&gt;vägvalsregister, administration av säkerhetsnycklar samt utveckling av en&lt;br&gt;nationell sökstruktur. Avsikten är också att i detta arbete bygga vidare på&lt;br&gt;den delvis unika kompetens på området som utvecklats i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta användares teleadressäkning har regeringen tillsatt en&lt;br&gt;utredning för att analysera förutsättningarna för och lämna förslag till en&lt;br&gt;nationell teleadresskatalog. Katalogen skall omfatta alla teleadresser som&lt;br&gt;abonnenterna vill hålla tillgängliga. Utredningen skall redovisa resultatet&lt;br&gt;av sitt arbete senast den 1 juni 1996. Huvudsyftet med en nationell&lt;br&gt;teleadresskatalog är att underlätta för alla användare inom tele- och&lt;br&gt;datakommunikationsnäten att enkelt kunna kommunicera med varandra.&lt;br&gt;Detta är också en av grundstenarna för att möjliggöra en ökad IT-använd-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.3.4 Utvecklingen av samhällets grunddatabaser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:125&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Tillgängligheten till och kvaliteten i offentliga grunddatabaser skall&lt;br&gt;förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enhetliga principer för prissättning av offentliga informations-&lt;br&gt;tjänster skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer för vilka grundläggande data staten och kommunerna&lt;br&gt;skall svara för samt principer för finansiering av investeringar och&lt;br&gt;drift av grunddatabaser skall vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige ligger vid en internationell jämförelse långt framme när det&lt;br&gt;gäller utvecklingen av grundläggande offentliga databaser. Uppbyggnaden&lt;br&gt;av databaserna påböljades tidigt och informationen är ofta organiserad på&lt;br&gt;ett sätt som underlättar övergången till en elektronisk lagring av data. I&lt;br&gt;många fall är denna överföring redan genomförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på detta område har varit starkt knuten till specifika&lt;br&gt;administrativa behov. Andra behov har därför ofta inte kunnat tillgodoses&lt;br&gt;pga oklara regler, rättsliga och organisatoriska hinder m.m. Därmed har&lt;br&gt;vi inte fullt ut kunnat utnyttja de fördelar som vårt försprång på detta&lt;br&gt;område kunnat ge. Det är först när dessa förutsättningar föreligger som&lt;br&gt;utnyttjandet av den nya informationsinfrastrukturen kan få fullt genom-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en vidareutveckling av samhällets informationsförsöijning är det&lt;br&gt;viktigt att de offentliga grunddatabasema anpassas till de nya behoven och&lt;br&gt;att det skapas förutsättningar för en väl fungerande förvaltning av&lt;br&gt;databaser. Staten och kommunerna har ofta ett delat ansvar för data-&lt;br&gt;insamlingen på dessa områden och bör därmed också ta ett gemensamt&lt;br&gt;ansvar för den fortsatta uppbyggnaden och utvecklingen av de offentliga&lt;br&gt;grunddatabasema. Klara regler och förutsättningar för utnyttjande och&lt;br&gt;tillgång innebär stora samhällsekonomiska vinster och är till gagn för&lt;br&gt;såväl allmänheten som för offentlig verksamhet och för näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser bör genomföras för att utveckla de offentliga&lt;br&gt;databaser som är grundläggande i betydelsen att de har ett stort&lt;br&gt;användningsområde och också kan utnyttjas för flera ändamål, de s.k.&lt;br&gt;grunddatabasema. De centrala registren över personer, företag och&lt;br&gt;fastigheter/byggnader är exempel på sådana grunddatabaser. Grund-&lt;br&gt;läggande geografiska data och den i avsnitt 5.4.7 föreslagna&lt;br&gt;vägdatabanken bör också räknas till grunddatabasema. Sveriges&lt;br&gt;internationella åtaganden, främst det s.k. dataskyddsdirektivet som nämnts&lt;br&gt;i avsnitt 5.1.2, sätter dock vissa gränser för ett informationsutbyte när det&lt;br&gt;gäller utnyttjande av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka grundläggande data som det allmänna skall svara för är en vital&lt;br&gt;fråga för ett fungerande informations- och kunskapssamhälle. Detta kan&lt;br&gt;självfallet inte fastställas en gång för alla. Riktlinjer måste emellertid&lt;br&gt;utformas för att möta kraven på utveckling och anpassning av&lt;br&gt;grunddatabasema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fortsatta arbetet vad gäller avgränsningen, tillhandahållandet och&lt;br&gt;utvecklingen av basdata bör ha följande utgångspunkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Grunddatabaser bör begränsas till vad som är basdata av stort Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;gemensamt intresse och endast innehålla offentliga data som kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utnyttjas utan rättsliga hinder. Dessutom är det viktigt att de anpassas&lt;br&gt;för ett generellt utnyttjande, vilket ställer krav på standardisering och&lt;br&gt;åtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;För att undvika dubbelarbete och stimulera samverkan mellan olika&lt;br&gt;registerproducenter och användare bör offentliga grunddatabaser i&lt;br&gt;princip byggas upp och ä jourhållas genom registrering vid källan&lt;br&gt;dvs. där informationen skapas. Registrering bör normalt endast ske en&lt;br&gt;gång och data nyttiggöras så långt möjligt i övriga databaser. Detta&lt;br&gt;förutsätter bl.a. en nära samverkan mellan staten och kommunerna&lt;br&gt;eftersom kommunerna är stora producenter av primärdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ett samhällsekonomiskt riktigt utnyttjande av den information som&lt;br&gt;offentlig förvaltning förfogar över får inte begränsas eller hindras av&lt;br&gt;att kostnaderna för att utnyttja de offentliga registren blir för höga.&lt;br&gt;Investeringarna och driften av grunddatabasema bör finansieras av det&lt;br&gt;offentliga när registren i huvudsak motiveras av deras administrativa&lt;br&gt;användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prissättningen på informationstjänsterna är en central fråga när det&lt;br&gt;gäller att öka tillgängligheten till de offentliga registren. Regeringen anser&lt;br&gt;att det bör utformas enhetliga principer för prissättningen på&lt;br&gt;informationstjänsterna och har därför givit Riksrevisionsverket i uppdrag&lt;br&gt;att lämna förslag till prissättningsprinciper. Riksrevisionsverket lämnade&lt;br&gt;sin rapport i januari 1996 (RRV 1995:64) och är nu föremål för&lt;br&gt;remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra principiella frågor för att främja utvecklingen av grund-&lt;br&gt;databasema gäller t.ex. gränsdragningen mellan offentligt och enskilt,&lt;br&gt;konkurrensrättsliga hänsynstaganden, finansiering av investering och drift&lt;br&gt;när registrens uppbyggnad inte i huvudsak motiveras av administrativ&lt;br&gt;användning, möjligheter att direkt betala för tillgång till databaser över&lt;br&gt;nätet samt vilka kvalitets- och säkerhetskrav som skall ställas på register&lt;br&gt;med en bred användning. Som ett första steg avser regeringen att inom&lt;br&gt;kort tillsatt en utredning om vissa frågor avseende de centrala person-,&lt;br&gt;företags- och fastighetsregistren. Utredningens resultat bör även ge&lt;br&gt;vägledning för ställningstaganden avseende andra centrala databaser (se&lt;br&gt;även avsnitt 5.4.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergången till digitala system förutsätter en koncentrerad investerings-&lt;br&gt;insats, t.ex. när det gäller geografiska data och vägdata. Utan att göra&lt;br&gt;avsteg från de ovan angivna grundläggande finansierings- och&lt;br&gt;avgiftsprincipema bör även fortsatt, i enlighet med riskdagens beslut&lt;br&gt;våren 1995 (prop. 1995/96:166, bet. 1994/95:BoU 17, rskr. 1994/95:313),&lt;br&gt;i vissa avgifter kunna innefattas också bidrag till databasuppbyggnad, å&lt;br&gt;jourhållning och utveckling. Uttagen skall utformas så att ett&lt;br&gt;samhällsekonomiskt riktigt utnyttjande av databaserna inte hindras. Bidrag&lt;br&gt;av detta slag kan, rätt utformade, ses som en kollektiv&lt;br&gt;intressentfinansiering av delar av nödvändiga investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund koncentreras redovisningen i det följande till&lt;br&gt;databaser om fastigheter, byggnader och andra geografiska data. Därefter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlas vissa frågor om samhällsinformation och rättsdatasystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Geografiska informationssystem (GIS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har unika förutsättningar inom geografisk informations-&lt;br&gt;teknik. Dessa fördelar bör tas tillvara inom samhällsplanering,&lt;br&gt;forskning, utbildning och näringspolitik för att stödja utvecklingen&lt;br&gt;av nya tillämpningar och tjänster med anknytning till geografiska&lt;br&gt;data.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information i samhället har ofta en lägeskomponent. Även databaser&lt;br&gt;över personer och företag kan därför ses som geografiska register. Av de&lt;br&gt;ovan angivna grunddatabasema är det emellertid främst registren över&lt;br&gt;fastigheter och byggnader samt de databaser som byggs upp med ett&lt;br&gt;innehåll som motsvarar traditionella kartor av olika slag som är av ut-&lt;br&gt;präglat geografisk karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som ger ett register karaktären av en geografisk databas är att&lt;br&gt;objekten i databasen åsätts en lägesangivelse, vanligen genom att läget&lt;br&gt;anges med koordinater. Härigenom skapas möjlighet för geografisk&lt;br&gt;redovisning av objekten i databasen, men också motsvarande möjlighet&lt;br&gt;beträffande alla data som kan knytas till dessa objekt Registren får&lt;br&gt;härigenom en rumslig dimension och lägger en grund för geografiska&lt;br&gt;informationssystem. Gränserna mellan register och kartor suddas ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskrivna s.k. geokodningen har utvecklats i Sverige. Det har inne-&lt;br&gt;burit att Sverige tillsammans med de nordiska grannländerna har unika&lt;br&gt;förutsättningar for olika tillämpningar inom geografisk informationsteknik.&lt;br&gt;Genom att grundläggande geografiska element som fastigheter och&lt;br&gt;byggnader har koordinatbestämts ges stora möjligheter till geografiska&lt;br&gt;beskrivningar och rumsliga analyser. Den lägesbestämda informationen&lt;br&gt;bildar grunden for en geografisk systematik som kan utnyttjas&lt;br&gt;tvärsektoriellt och tvärvetenskapligt inom t.ex. dokumentation, samhälls-&lt;br&gt;planering och forskning. Det finns stora förutsättningar att med utgångs-&lt;br&gt;punkt från denna basinformation utveckla olika kommersiella tillämp-&lt;br&gt;ningar, nya företag och en betydande tjänsteexport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register om fastigheter, byggnader m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbyggnaden av basdata med geografisk inriktning har pågått länge&lt;br&gt;i Sverige. De resurser som under många år har satsats på detta område&lt;br&gt;utgör en ansenlig investering. De nya systemen beräknas redan ha givit&lt;br&gt;besparingar på 100-tals milj kr inom t.ex. inskrivningsmyndigheterna och&lt;br&gt;inom bank- och kreditväsendet. De stora vinsterna kommer emellertid&lt;br&gt;först när de geografiska grunddatabasema kan integreras fullt ut i en&lt;br&gt;sammanhängande informationsinfrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av geografiska basdata befinner sig just nu i ett intensivt&lt;br&gt;skede. Fastighetsdatasystemet har nu, efter en total utvecklings- och&lt;br&gt;uppläggningstid på drygt 30 år, införts i hela landet. Fastighetsdata-&lt;br&gt;systemet har också kompletterats med ett basregister över byggnader.&lt;br&gt;Övergången till registerbaserade folk- och bostadsräkningar ger möjlighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till uppbyggnad av lägenhetsregister och adressregister som kan anknytas Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;till befintliga byggnadskoordinater. Lägenhetsregistret förväntas fä vid-&lt;br&gt;sträckt användning för bl.a. statistik, folkbokföring, resursfördelning,&lt;br&gt;planering, uppföljning och utvärdering av boende, byggande och kommu-&lt;br&gt;nikationer. Geokodade adresser i ett komplett och ajourhållet system&lt;br&gt;kommer, i många fall i kombination med s.k. GPS-teknik, att bli en del&lt;br&gt;i många IT-tillämpningar inom räddningstjänst, trafik och kommunal&lt;br&gt;planering m.m. En översyn av författningsregleringen av fastighets-&lt;br&gt;datasystemet genomförs av Fastighetsdatautredningen (se dir. 1995:120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att tillgången på digitala data om&lt;br&gt;fastigheter, byggnader och adresser i landsomfattande och enhetliga&lt;br&gt;register bör kunna vara mycket god redan inom tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga geografiska databaser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten och kommunerna bör i samverkan bygga upp den digitala&lt;br&gt;fastighetsregisterkartan och anpassa den till användning i olika&lt;br&gt;geografiska informationssystem. Målsättningen är att fastighets-&lt;br&gt;registerkartan så långt möjligt skall vara överförd i digital form före&lt;br&gt;år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att föra över de konventionella allmänna kartorna till&lt;br&gt;digital form bör bedrivas så snabbt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna att åstadkomma en samordnad övergång till&lt;br&gt;digitala databaser för hela landskapsinformationsområdet bör&lt;br&gt;klarläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången från konventionella kartor till databaser är som regel en be-&lt;br&gt;tydligt mer komplicerad process än överföring av register till digital form.&lt;br&gt;Databaserna skall kunna ligga till grund för såväl traditionell kartproduk-&lt;br&gt;tion som för direkt utnyttjande i olika former av informationssystem.&lt;br&gt;Stora datamängder berörs och speciella metodproblem måste lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket har från och med år 1996 ett samlat ansvar för basin-&lt;br&gt;formation om fastigheter och byggnader samt om landskapet.&lt;br&gt;Fastighetsregisterkartan, som ger en geografisk redovisning av fastigheter&lt;br&gt;samt av planer och markreglerande bestämmelser, är ännu endast till viss&lt;br&gt;del överförd till digital form. En fastighetsregisterkarta anpassad till&lt;br&gt;användning i olika GIS-tillämpningar utgör ett värdefullt komplement till&lt;br&gt;den textbaserade informationen i fastighetsdatasystemet och förbättrar&lt;br&gt;underlaget för användningen av geografiska informationssystem inom&lt;br&gt;kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Bristen på en digital&lt;br&gt;fastighetsregisterkarta kan sägas vara något av den felande länken för att&lt;br&gt;uppnå en helhet i den geografiska dimensionen i informations-&lt;br&gt;infrastrukturen. En digital karta är också en förutsättning för att kunna&lt;br&gt;integrera och rationalisera fastighetsbildningen och fastighets-&lt;br&gt;registreringen. För landsbygdsområdena kommer en digital registerkarta&lt;br&gt;att bli klar under år 1998. För genomförandet i tätorterna krävs en nära&lt;br&gt;samverkan mellan stat och kommun. Enligt nu gällande förutsättningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan även en stor del av tätortsområdena täckas ett par år in på 2000-talet.&lt;br&gt;Lantmäteriverket har på regeringens uppdrag inlett en översyn av&lt;br&gt;förutsättningarna för genomförandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete pågår också med att föra över de konventionella allmänna&lt;br&gt;kartorna till digital form. Denna information tillhör också samhällets&lt;br&gt;grunddatabaser varför även detta arbete bör bedrivas så snabbt som&lt;br&gt;möjligt Den pågående databasuppbyggnaden med innehåll från ekono-&lt;br&gt;miska kartan beräknas bli avslutad år 1998. Detta innefattar då också den&lt;br&gt;i den ekonomiska kartan ingående flygbilden, som får en självständig&lt;br&gt;funktion med ett stort användningsområde, inte minst tillsammans med&lt;br&gt;GPS-teknik. En samlad databas som svarar mot det fullständiga inne-&lt;br&gt;hållet i den ekonomiska kartan, den topografiska kartan och de allmänna&lt;br&gt;översiktskartorna kommer med nu föreliggande förutsättningar att vara&lt;br&gt;färdig några år in på 2000-talet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lång rad andra statliga aktörer, tex. Sveriges geologiska under-&lt;br&gt;sökning (SGU) och Sjöfartsverket och kommuner bidrar också till&lt;br&gt;produktionen av landskapsinformation i form av kartor eller basdata.&lt;br&gt;Många av dessa producenter av landskapsinformation har påbörjat en&lt;br&gt;anpassning av sina databaser i syfte att göra dem mera generellt använd-&lt;br&gt;bara. Uppgifternas omfattning, förutsättningar och resurstillgång varierar&lt;br&gt;inom de nu berörda verksamhetsområdena och därmed också tidpunkterna&lt;br&gt;för när en övergång till helt digitala system kan vara genomförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att belysa dessa frågor och åstadkomma en ökad samverkan om&lt;br&gt;geografiska data och geografiska informationssystem har regeringen&lt;br&gt;inrättat en särskild arbetsgrupp (REGGIT) inom regeringskansliet med&lt;br&gt;representanter bl.a. för berörda departement, vissa centrala myndigheter&lt;br&gt;och Svenska Kommunförbundet. Det ingår i gruppens uppdrag att&lt;br&gt;sammanställa befintliga tidsplaner och klarlägga förutsättningarna att&lt;br&gt;åstadkomma en mera samordnad övergång till databaser med syfte att&lt;br&gt;uppnå en heltäckande geografisk informationsinfrastruktur. Gruppen skall&lt;br&gt;lämna en rapport i juni 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges nationalatlas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den digitala versionen av Sveriges nationalatlas skall vidareut-&lt;br&gt;vecklas och anpassas till nya distributionsmedier och presentations-&lt;br&gt;former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges nationalatlas intar en speciell ställning i svensk kartverksamhet.&lt;br&gt;Atlasen närmar sig nu sin fullbordan. Den utgörs dels av ett bokverk, dels&lt;br&gt;av en geografisk databas. Databasen distribueras för användning i&lt;br&gt;persondator med program för interaktiv sökning och presentation av&lt;br&gt;informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nationella tematiska beskrivning av Sverige som nationalatlasen&lt;br&gt;innebär kräver aktualitet och fullständighet om den skall förbli användbar&lt;br&gt;även på sikt. Genom de betydande investeringar som nu gjorts i upp-&lt;br&gt;byggnad och utformning av atlasens databas har goda förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapats för ett sådant vidmakthållande. Lantmäteriverket har i 1996 års&lt;br&gt;anslagsframställning lämnat förslag till insatser beträffande utvecklingen&lt;br&gt;av nationalatlasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare betonat vikten av att de nya informations-&lt;br&gt;möjligheter som tekniken skapar också motsvaras av utvecklingsinsatser&lt;br&gt;för att skapa ett informationsinnehåll som är av hög kvalitet och har en&lt;br&gt;förankring i det svenska samhället och i svensk kultur. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening representerar nationalatlasen en betydande tillgång. Atlasen kan&lt;br&gt;utvecklas till en innehållsrik informationsdatabas som bl.a. kan användas&lt;br&gt;som ett läromedel i undervisningen eller som ett underlag för&lt;br&gt;vidareutvecklingen av nya läromedel är betydande. Atlasen bör även vara&lt;br&gt;av intresse när det gäller information om Sverige utomlands. Enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning är det därför angeläget att en fortsatt utveckling&lt;br&gt;sker av nationalatlasens digitala version och att atlasen fortlöpande kan&lt;br&gt;anpassas till de nya distributionsmedier och presentationsformer som&lt;br&gt;utvecklas med hjälp av IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsguiden uppdateras. Samhällsguiden som databas utreds i&lt;br&gt;regeringskansliet i samverkan med riksdagens förvaltningsorga-&lt;br&gt;nisation. Möjligheten att använda Internet för att koppla samman&lt;br&gt;och sprida information från bl.a. riksdag och regering, myndigheter&lt;br&gt;och EU prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet tog i betänkandet 1994/95 :KU41 upp frågan om&lt;br&gt;samhällsinformationen på en övergripande nivå och informationen i&lt;br&gt;riksdagen och i förhållande till regeringskansliet. Utskottet tog också upp&lt;br&gt;frågor om informationshantering på elektronisk väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt konstitutionsutskottet har riksdagen inga praktiska möjligheter&lt;br&gt;att svara för uppdateringen av Samhällsguiden, vilket har inneburit att den&lt;br&gt;för närvarande inte uppfyller kravet på aktualitet i alla delar. Enligt ut-&lt;br&gt;skottets mening bör ansvaret för uppdateringen av innehållet i Samhälls-&lt;br&gt;guiden övergå från riksdagen till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen genomför nu en vidareutveckling av Samhällsguiden i sam-&lt;br&gt;verkan med riksdagen. I det sammanhanget är det också naturligt att&lt;br&gt;undersöka möjligheterna att utveckla ett nätverksbaserat data- och infor-&lt;br&gt;mationssystem för spridning av samhällsinformation till företag, orga-&lt;br&gt;nisationer och till allmänheten. Samhällsguiden som databas kan utgöra&lt;br&gt;en viktig tillgång i ett sådant informationssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att systemet skall omfatta övergripande information&lt;br&gt;från riksdag och regering, statliga, kommunala och landstingskommunala&lt;br&gt;myndigheter och verk samt internationella relationer och kontakter särskilt&lt;br&gt;med anknytning till EU. Möjligheten att använda Internet för att koppla&lt;br&gt;samman och sprida information från bl.a. riksdag och regering,&lt;br&gt;myndigheter och EU prövas. Arbetet beräknas vara avslutat under 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatasystemet och Rixlex &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatasystemet innefattar bl.a. databaser med uppgifter om Svensk&lt;br&gt;författningssamling (SFS) och kommittéerna. I rättsdatasystemet finns&lt;br&gt;också andra baser med myndighetsförfattningar och rättsfall. Ansvaret för&lt;br&gt;de olika databaserna i rättsdatasystemet är fördelat på olika myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Databaserna i rättsdatasystemet används i dag i stor omfattning av&lt;br&gt;myndigheter, skolor och studerande men även av företag för vidare&lt;br&gt;kommersiellt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rixlex, som är riksdagens databas med uppgifter om bl.a. propositioner&lt;br&gt;Och motioner, är på försök öppet för utomstående användare.&lt;br&gt;Rättsdatasystemets databaser med uppgifter om SFS och kommittéerna&lt;br&gt;görs tillgängliga för allmänheten genom Rixlex. Andra databaser i&lt;br&gt;rättsdatasystemet görs tillgängliga genom företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användarna av Rixlex betalar för närvarande en grundavgift på 6000&lt;br&gt;kr, skolor (grundskolor och gymnasieskolor) erbjuds en lägre avgift&lt;br&gt;medan folkbikbliotekens användning av Rixlex är avgiftsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika sammanhang har det rests krav på att användningen av Rixlex&lt;br&gt;skall vara gratis. Även i riksdagen pågår för närvarande en diskussion om&lt;br&gt;huruvida Rixlex skall tillhandahållas gratis eller inte. Inom EU pågår ett&lt;br&gt;arbete rörande den privata sektorns roll i detta sammanhang, som kan&lt;br&gt;komma att få betydelse för Rixlex och andra offentliga rättsdatabasers&lt;br&gt;vidare utveckling och användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att offentliga rättsdatabaser med grundläggande&lt;br&gt;information om den svenska lagstiftningsprocessen och svenska rättskällor&lt;br&gt;bör tillhandahållas utan särskilda avgifter på sikt. Åtminstone bör dessa&lt;br&gt;kunna omfattas av de riktlinjer för prissättning av informationstjänster&lt;br&gt;som regeringen angivit för andra centrala grunddatabaser (se avsnitt&lt;br&gt;5.3.4).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.3.5 Säkerhet och sårbarhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att följa&lt;br&gt;utvecklingen av hot och risker inom IT-området. I arbetsgruppen&lt;br&gt;skall även företrädare för försvarsmakten ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan mellan offentlig och privat sektor bör ske genom&lt;br&gt;bl.a. Föreningen för Säkrad Elektronisk Information i Samhället&lt;br&gt;(SEIS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella överenskommelser bör eftersträvas när det gäller&lt;br&gt;användning av kryptering och digitala signaturer. En särskild&lt;br&gt;förhandlare har tillkallats för att koordinera svenska intressen&lt;br&gt;avseende kryptering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna bredda och utveckla användningen av IT i Sverige är det&lt;br&gt;viktigt att samtidigt öka säkerheten och medvetenheten om den sårbarhet&lt;br&gt;som kan finnas inbyggd i olika IT-tillämpningar och om hur man kan&lt;br&gt;skydda sig mot olovlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sårbarheten riskerar att öka när samhället blir mer komplext och Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;beroende av avancerade elektroniska informations- och kommunikations-&lt;br&gt;system. Säkerhets- och sårbarhetsaspekter inom IT-området måste tas på&lt;br&gt;stort allvar. Risken för att obehöriga utnyttjar svagheter i teknik och&lt;br&gt;system för att uppnå olovliga syften måste beaktas. Sådana syften kan&lt;br&gt;vara av politisk, militär eller ekonomisk art och kan ta sig uttryck i att&lt;br&gt;otillbörligt utnyttja, förvanska eller förstöra information. Verksamhet av&lt;br&gt;detta slag, inom försvarsområdet benämnt informationskrigföring, kan på&lt;br&gt;sikt sudda ut gränserna mellan fred, kris och krig och kan innebära att&lt;br&gt;enskilda personer, grupper eller stater kan uppnå sina syften utan att&lt;br&gt;behöva tillgripa konventionella hot-och påtryckningsmedel. Utvecklingen&lt;br&gt;inom IT-området kommer således sannolikt att medföra försvarspolitiska&lt;br&gt;fömyelsekrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera myndigheter och institutioner arbetar med och har kunskap om om&lt;br&gt;utvecklingen vad gäller säkerhet och sårbarhet i moderna informa-&lt;br&gt;tionssystem, tex. Försvarsmakten, ÖCB, NUTEK, FOA, Post - och&lt;br&gt;Telestyrelsen och Statskontoret Det finns dock en risk för att kunskapen&lt;br&gt;inte kan hållas samman och nyttiggöras inom hela den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser mot denna bakgrund att tillsätta en arbetsgrupp med&lt;br&gt;uppdraget att följa utvecklingen av hot och risker inom IT-området såväl&lt;br&gt;inom den civila som inom den militära delen av samhället. Gruppen skall&lt;br&gt;utarbeta en beskrivning av hot och risker inom IT-området samt&lt;br&gt;informera om samhällets och individens sårbarhet, risker, konsekvenser&lt;br&gt;samt om medel att skydda sig mot olovlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan i säkerhetsfrågor mellan offentlig sektor och privat sektor&lt;br&gt;bör ske bl.a. inom ramen för Föreningen Säkrad Elektronisk Information&lt;br&gt;i Samhället (SEIS). Ett viktigt område för samverkan är utvecklingen av&lt;br&gt;s.k. smarta kort för identifiering, behörighetskontroll m.m. Ett ökat&lt;br&gt;informationsutbyte inom ramen för EU-medlemskapet innebär att&lt;br&gt;gemensamma lösningar måste utvecklas på europeisk nivå. Sverige bör&lt;br&gt;därför delta aktivt i informationssäkerhetsarbetet inom EU. På detta&lt;br&gt;område kan även den nybildade föreningen Swebiss för stimulans av&lt;br&gt;elektronisk handel på Internet bidra till utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild förhandlare har tillkallats av Utrikesdepartementet för att&lt;br&gt;koordinera svenska intressen avseende kryptering.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.3.6 Internationell samverkan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i Sveriges intresse att de internationella kommunika-&lt;br&gt;tionerna och informationsutbytet världen över underlättas. Utveck-&lt;br&gt;lingen på telekommunikationsområdet och IT-området i övrigt&lt;br&gt;måste ske i harmoni med omvärlden och ett omfattande samarbete&lt;br&gt;inom bl.a. EU är därför nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning har Sverige ett starkt nationellt intresse&lt;br&gt;av att de internationella kommunikationssystemen utvecklas för att under-&lt;br&gt;lätta utbytet av idéer, varor och tjänster. Den kanske viktigaste grunden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för denna hållning är vår förvissning om de fördelar som ett öppet sam- Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;hälle har för fredens bevarande och för utvecklingen av demokratin. Att&lt;br&gt;underlätta olika former av kommunikation och informationsutbyte också&lt;br&gt;över gränserna blir en naturlig följd av denna inställning. För Sverige,&lt;br&gt;vårt internationellt inriktade näringsliv och något perifiera läge i för-&lt;br&gt;hållande till de stora marknaderna och knutpunkterna i världen, är också&lt;br&gt;goda internationella kommunikationer ett centralt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det arbete som pågår inom EU för att förverkliga den öppna tele-&lt;br&gt;marknaden har redan berörts. Med hänsyn till att Sverige, i jämförelse&lt;br&gt;med flertalet andra medlemsländer, ligger före när det gäller avreglering&lt;br&gt;av telemarknaden och införande av en modem telelagstiftning ligger det&lt;br&gt;i Sveriges intresse att denna process påskyndas. Det finns en viss risk för&lt;br&gt;att EU:s regelverk på teleområdet kommer att bli betydligt mer detaljerad&lt;br&gt;än den svenska teleregleringen. Sveriges ambition är att i första hand&lt;br&gt;försöka åstadkomma enighet kring ett mindre detaljerat regelverk och i&lt;br&gt;andra hand skapa ökat utrymme för medlemsländerna att själva utforma&lt;br&gt;och tillämpa regelverket i dess detaljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt begrepp som diskuteras inom EU är samhällsomfattande&lt;br&gt;tjänster (”universal services”), dvs. skyldigheten att tillhandahålla&lt;br&gt;grundläggande tjänster till rimligt pris oavsett geografiskt läge. Den&lt;br&gt;svenska uppfattningen är att EU bör fastställa minimikrav i detta avseende&lt;br&gt;samtidigt som vaije land skall ha möjlighet att öka ambitionen i takt med&lt;br&gt;den tekniska och ekonomiska utvecklingen i landet, dock givetvis utan att&lt;br&gt;ställa upp så höga krav att konkurrensen snedvrids. EU är också aktivt på&lt;br&gt;flera områden för att på olika sätt främja utvecklingen och användningen&lt;br&gt;av IT. De större projekten inom teleområdet (TransEuropean Networks&lt;br&gt;eller TEN-tele) avser stöd till teleapplikationer och utveckling av nät. Info&lt;br&gt;2000 är ett nytt program med syftet att stimulera informationsproducenter&lt;br&gt;att utveckla nya produkter och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är det angeläget att olika aktörer inom&lt;br&gt;svenskt näringsliv och förvaltning deltar aktivt i detta gemensamma&lt;br&gt;utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4 Övriga insatsområden&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;5.4.1 Näringspolitiken&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige skall kunna försvara en framskjuten position som en&lt;br&gt;kunskapsbaserad industrination måste IT-innehållet i svenska&lt;br&gt;produkter och tjänster öka och IT introduceras snabbt i alla typer av&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitiken skall medverka till att främja näringslivets och&lt;br&gt;särskilt de små och medelstora företagens användning av IT samt&lt;br&gt;främja utvecklingen av en svensk programvaru- och informations-&lt;br&gt;industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikutvecklingen och marknadens aktörer är de främsta driv-&lt;br&gt;krafterna för näringslivets och programvaruindustrins utveckling.&lt;br&gt;Statens uppgifter avser framför allt utbildning, forskning och ut-&lt;br&gt;veckling samt offentlig upphandling. Privat och offentlig sektor&lt;br&gt;måste också samverka för att utveckla nya användningsområden och&lt;br&gt;tillämpningar av IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör ligga i framkant i utvecklingen av elektronisk handel.&lt;br&gt;Pågående internationella förhandlingar på det handelspolitiska&lt;br&gt;området har stor betydelse for den svenska IT-industrins utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT är ett redskap för ökad tillväxt och sysselsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-industrin anses vara en av världens få riktigt stora långsiktiga&lt;br&gt;tillväxtbranscher med en snabb teknikutveckling och en kraftigt växande&lt;br&gt;marknad. När det gäller data- och teleinvesteringar totalt låg Sverige i&lt;br&gt;topp tillsammans med USA med investeringar om närmare 6 % av BNP&lt;br&gt;år 1994. Omsättningen inom den svenska telekommunikationsmarknaden&lt;br&gt;uppgick till ca 41 miljarder kr år 1994, vilket motsvarar en tillväxt på 9&lt;br&gt;miljarder kr eller 28% jämfört med omsättningen år 1991. Omsättningen&lt;br&gt;inom hela den svenska IT-marknaden har uppskattats till närmare 195&lt;br&gt;miljarder kr for år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikutvecklingen, avregleringen av telekommunikationsmarknaden,&lt;br&gt;det svenska EU-medlemskapet och en utbredd acceptans i företag och&lt;br&gt;offentlig förvaltning av IT som redskap, är faktorer som allmänt sett&lt;br&gt;verkar gynnsamt för en fortsatt tillväxt av IT-industrin i Sverige. I detta&lt;br&gt;ligger också möjligheter till att skapa nya arbetstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-utvecklingen har både direkta och indirekta effekter på sysselsätt-&lt;br&gt;ningen. Teknikutvecklingen ger upphov till helt nya branscher som pro-&lt;br&gt;gramvaruindustrin, dataindustrin, den mikroelektroniska industrin, multi-&lt;br&gt;media och mobiltelefoni. Dessa områden skapar redan en betydande&lt;br&gt;sysselsättning direkt i tillverknings-, service- och underleverantörsleden.&lt;br&gt;För tio år sedan omsatte t.ex. Ericsson på mobiltelefonisidan några&lt;br&gt;miljoner, idag är omsättningen ca 30 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av IT i näringslivet - i tillverkningsprocesser, produkt-&lt;br&gt;utveckling, försäljning, analys och informationshantering m.m. - ökar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också generellt företagens effektivitet och konkurrenskraft och skapar Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;därigenom indirekt förutsättningar för ökad tillväxt och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utväxlingen av företagens IT-investeringar i form av tillväxt och nya&lt;br&gt;arbetstillfällen beror emellertid i hög grad på vilka förändringar som&lt;br&gt;samtidigt görs av arbetsorganisationer och arbetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet i Sverige måste bygga sin framtida konkurrenskraft på&lt;br&gt;effektiva arbetsrutiner och arbetsorganisationer samt på ett högt kunskaps-&lt;br&gt;innehåll i produkter, tjänster och tillverkningsprocesser. IT-innehållet i&lt;br&gt;svenska produkter och tjänster måste därför öka. Här krävs tillgång till&lt;br&gt;specialdesignad programvara, både s.k. stödjande programvara för olika&lt;br&gt;arbetsmoment i företagen och programvara som kan byggas in i produk-&lt;br&gt;ter, tjänster och industriella processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de tekniska attachéernas rapport (IT-världen runt - nationella initiativ)&lt;br&gt;anges att Sverige behöver öka tempot på IT-området för att inte riskera&lt;br&gt;att släpa efter i den hårda internationella konkurrensen om tillväxt och&lt;br&gt;nya arbetstillfällen. Enligt attachéerna är våra konkurrensnackdelar bl.a.&lt;br&gt;en relativt sett outvecklad inhemsk programvaruindustri samt brist på&lt;br&gt;nyckelkompetens inom programvaruutveckling. Brist på IT-kompetens i&lt;br&gt;framför allt många små och medelstora företag anges också vara ett&lt;br&gt;hinder för en snabb spridning av användningen av IT i näringslivet. Detta&lt;br&gt;understryks även av SCB:s senaste studie om datorvanor samt av&lt;br&gt;NUTEK:s rapport om tillänglighet till moderna data- och telekommunika-&lt;br&gt;tionstjänster m m. Enligt SCB har hälften av företag med mindre än fyra&lt;br&gt;anställda samt närmare 30 % av företag med mindre än 20 anställda ännu&lt;br&gt;inte tillgång till en dator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund prioriterar regeringen insatser inom ramen för&lt;br&gt;näringspolitiken som främjar näringslivets och särskilt de små och medel-&lt;br&gt;stora företagens användning av IT samt utvecklingen av en svensk pro-&lt;br&gt;gramvaru- och informationsindustri samt dess utveckling som&lt;br&gt;exportindustri. Insatserna avser utbildning, forskning och utveckling samt&lt;br&gt;offentlig upphandling. Privat och offentlig sektor måste mer än hittills&lt;br&gt;samverka för att utveckla nya användningsområden och tillämpningar av&lt;br&gt;IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektronisk handel kommer i framtiden att vara en förutsättning för&lt;br&gt;svenska företag att kunna konkurrera på världsmarknaden. Sverige bör&lt;br&gt;därför ligga i framkant i utvecklingen av den elektroniska handeln. För&lt;br&gt;särskilt de mindre företagen, som idag har svårt att på egen hand nå den&lt;br&gt;europeiska och den globala marknaden, erbjuder den elektroniska handeln&lt;br&gt;helt nya möjligheter till marknadsföring och försäljning. Ur närings-&lt;br&gt;politiska utgångspunkter är detta ett område som bedöms fa stor&lt;br&gt;genomslagskraft och därmed också stor betydelse för näringslivets&lt;br&gt;utveckling framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU pågår diskussion om standardiseringens roll inom&lt;br&gt;telekommunikations- och IT-området. Sverige medverkar i det pågående&lt;br&gt;arbetet i syfte att nå enhetliga och klara strukturer för standardi-&lt;br&gt;seringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programvaru- och informationsindustrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlig förvaltning bör i ökad utsträckning agera katalysator för&lt;br&gt;utveckling av programvara genom offentliga och öppna upphand-&lt;br&gt;lingar av väldefinierade programprodukter utifrån användarbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlig förvaltning och näringslivet bör främja utvecklingen av&lt;br&gt;programvaru- och informationsindustrin genom att lägga ut mer av&lt;br&gt;sin programvarutillverkning utanför den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildningen vid högskolorna inom programvaruområdet,&lt;br&gt;multimedia och kommunikation måste stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet mellan forskningen vid universitet och högskolor och&lt;br&gt;näringslivet bör utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att inrätta ett EU-institut och/eller ett svenskt&lt;br&gt;forskningscentrum för utvecklingen av IT och dess användning&lt;br&gt;skall prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Exportråd skall under år 1996 samla svenska program-&lt;br&gt;varuföretag för en gemensam exportsatsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att uppdra åt NUTEK att i samarbete med ALMI&lt;br&gt;se över kapitalförsöijningen till programvaruföretag och andra nya&lt;br&gt;kunskapsintensiva IT-baserade företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska programvaruindustrin sysselsätter for närvarande ca&lt;br&gt;150 000 personer inklusive konsulter och säljande organisationer. Omsätt-&lt;br&gt;ningen beräknas uppgå till närmare 100 miljarder kr. Programvarutill-&lt;br&gt;verkningen avser dels stödjande programvara för olika funktioner i företag&lt;br&gt;och offentlig förvaltning dels utveckling av programvara som ingår i&lt;br&gt;produkter och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programvara används inte bara i persondatorer och annan IT-utrustning.&lt;br&gt;För svensk exportindustri skärps kraven på programvara i förädlade&lt;br&gt;produkter. Att behärska programvaruteknik och effektivt kunna framställa&lt;br&gt;programvara har således avgörande betydelse for det svenska näringslivets&lt;br&gt;internationella konkurrenskraft. Företag som Ericsson och ABB betecknar&lt;br&gt;sig idag som programvaruföretag och programvara är internationellt sett&lt;br&gt;en snabbt växande industrigren. Framtiden för tex. person- och&lt;br&gt;lastvagnar ligger också i elektroniken och i programinnehållet i fordonen.&lt;br&gt;Sverige är dock i ett internationellt perspektiv relativt svagt inom&lt;br&gt;industriell programvaruteknik, trots att det svenska näringslivets&lt;br&gt;konkurrenskraft är starkt beroende av kompetens på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av programvaruutvecklingen inom industrin bedrivs ännu&lt;br&gt;internt utan konkurrens. Även administrativa system inom näringslivet&lt;br&gt;och i den offentliga förvaltningen utvecklas och förvaltas till stor del i&lt;br&gt;egen regi. Jämfört med annan produktion är graden av industrialisering&lt;br&gt;låg inom programvarutillverkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som inom verkstadsindustrin under 1950- och 60-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talen bör en omstrukturering av programvaruindustrin mot en ökad Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;användning av specialiserade underleverantörer leda till ökad effektivitet&lt;br&gt;och ökad grad av återanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlig förvaltning bör i högre utsträckning än idag agera katalysator&lt;br&gt;för utveckling av programvara genom offentliga och öppna upphandlingar&lt;br&gt;av väldefinierade programprodukter utifrån användarbehov. Offentlig&lt;br&gt;förvaltning och näringslivet förutsätts bör kunna lägga ut mer av sin&lt;br&gt;programvarutillverkning utanför den egna verksamheten. Detta bör leda&lt;br&gt;till ökad konkurrens på programvaruområdet och en industristruktur som&lt;br&gt;kännetecknas av en stor mängd mindre programvaruföretag som levererar&lt;br&gt;färdiga programprodukter till industriföretagen och till den offentliga&lt;br&gt;förvaltningen. Ett exempel på detta är den nyligen genomföra upp-&lt;br&gt;handlingen av telefonitjänster för statsförvaltningen där kravställandet&lt;br&gt;drivit fram helt nya verksamhetsstödjande tjänster hos operatörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att använda s.k. teknikupphandling på IT-området är före-&lt;br&gt;mål för en särskild utredning (Utredningen om former och områden för&lt;br&gt;offentlig teknikupphandling, N 1995:06). Utredningen skall redovisa sitt&lt;br&gt;arbete under våren 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och FoU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare (se avsnitt 5.2.3.) pekat på behovet av insatser&lt;br&gt;inom den högre utbildningen och forskningen. Inom ramen för de avisera-&lt;br&gt;de insatserna skall möjligheterna att stärka grundutbildningen vid hög-&lt;br&gt;skolorna inom programvaruområdet, multimedia och kommunikation&lt;br&gt;prövas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att forskning och kompetens inom industriell&lt;br&gt;programvaruteknik och utveckling av programmering av komplexa system&lt;br&gt;ges ökad prioritet. Även teknik- och kunskapsöverföringen mellan&lt;br&gt;högskolorna och industrin behöver förbättras. De s.k. teknikbyar som&lt;br&gt;finns på ett antal platser i Sverige och som bygger på samarbete lokalt&lt;br&gt;mellan högskola och näringsliv har hittills visat sig ge goda resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s satsning på IT och ”Information Society” har givits en hög&lt;br&gt;prioritet i kommissionens arbetsprogram. I ett stort antal dokument pekar&lt;br&gt;EU:s beslutsfattare på de omvälvningar i samhället som IT-utvecklingen&lt;br&gt;medför. Samtidigt saknas i EU en resurskoncentration, som kan medverka&lt;br&gt;till att företag och samhällsmedborgare görs redo för och kan nyttiggöra&lt;br&gt;omställningen. EU-kommissionen har i sin handlingsplan på IT-området&lt;br&gt;tagit upp frågan om att etablera ett särskilt EU-institut på IT-området.&lt;br&gt;Något beslut har ännu inte fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på området för avancerade tele- och datakommunikationer&lt;br&gt;är av mycket stor betydelse för EU som helhet. Mot denna bakgrund kan&lt;br&gt;ett gemensamt institut utgöra ett väsentligt stöd genom att erbjuda en&lt;br&gt;samlad FoU-kompetens för att utveckla nya användningsområden.&lt;br&gt;Regeringen avser att pröva förutsättningar för en framtida lokalisering av&lt;br&gt;ett EU-institut med denna inriktning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk programvara på export &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stark inhemsk programvaruindustri förutsätter export för att bli&lt;br&gt;ekonomiskt bärkraftig. Sveriges Exportråd prioriterar exportstöd till små&lt;br&gt;och medelstora företag med särskild inriktning på IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många programvaruföretag har för närvarande svårt att nå ut med sina&lt;br&gt;produkter på export på grund av begränsade kunskaper om&lt;br&gt;marknadsföring och försäljning på en internationell marknad. De&lt;br&gt;elektroniska marknadsplatserna kommer här att förbättra möjligetema&lt;br&gt;högst väsentligt Sveriges Exportråd skall under år 1996 i samarbete med&lt;br&gt;Swebizz ta initiativ till att samla programföretagen för en gemensam&lt;br&gt;exportsatsning. Satsningen innebär att alla intresserade program-&lt;br&gt;varuföretag ges en möjlighet att nå ut på den globala marknaden. Export-&lt;br&gt;rådets initiativ utgör ett underlag för att bedöma eventuella ytterligare&lt;br&gt;insatser för att underlätta programvaruföretagens marknadsföring för&lt;br&gt;export&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har uppmärksammat att programvaruföretag och andra nya&lt;br&gt;IT-baserade företag, s.k. kunskapföretag, i dag har svårt att få tillgång till&lt;br&gt;kapital på marknaden. Dessa företags fysiska substansvärden är ofta små.&lt;br&gt;Tillgångarna finns i form av kunskap och idéer, vilket ställer till problem&lt;br&gt;vid bl.a. bankernas kreditvärdering. Regeringen avser därför att uppdra&lt;br&gt;åt NUTEK att i samarbete med ALMI se över kapitalförsöijningen till&lt;br&gt;nya IT-baserade företag. En fråga att belysa i detta sammanhang är om&lt;br&gt;kreditgivare kan behöva utveckla ytterligare kreditvärderingsvillkor för att&lt;br&gt;bättre svara upp mot kunskapsföretagens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Små och medelstora företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De små och medelstora företagens IT-användning bör i första hand&lt;br&gt;främjas genom en breddad marknad via offentliga och privata upp-&lt;br&gt;handlingar. Förenklad kommunikation med myndigheter på elek-&lt;br&gt;tronisk väg kan också bereda vägen för företagens IT-användning.&lt;br&gt;Därutöver kan lokala initiativ och en ökad samverkan mellan statliga&lt;br&gt;myndigheter, regionala organ, kommunerna, högskolorna och&lt;br&gt;näringslivet bidra till att påskynda spridningen av IT i de mindre&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att uppdra åt NUTEK att i samverkan med ALMI&lt;br&gt;och Svenska Kommunförbundet sprida information om goda IT-&lt;br&gt;tillämpningar och utvecklingsmöjligheter för småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens IT-användning bör i första hand främjas genom en&lt;br&gt;breddad marknad via offentliga och privata upphandlingar. Den offentliga&lt;br&gt;förvaltningen kan även verka pådrivande för företagens IT-användning&lt;br&gt;genom att underlätta elektronisk kommunikation mellan företag och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheter (se vidare avsnitt 5.4.3 Den offentliga förvaltningens IT- Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;användning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de små och medelstora företagens utveckling spelar emellertid också&lt;br&gt;de lokala och regionala förutsättningar en stor roll. Regeringen har bl.a.&lt;br&gt;i propositionen ”En politik för arbete, trygghet och utveckling” (prop.&lt;br&gt;1995/96:25) framhållit att kommunerna spelar en viktig roll när det gäller&lt;br&gt;att främja utvecklingen av de små och medelstora företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera initiativ tas också lokalt och/ eller regionalt och i samverkan med&lt;br&gt;EU:s strukturfonder. Enligt en redovisning från Näringsdepartementet har&lt;br&gt;en tredjedel av kommunerna arbetat fram IT-strategier sammanlänkade&lt;br&gt;med bl.a. den lokala näringspolitiken och merparten av landets kommuner&lt;br&gt;bedöms ha utarbetat liknande strategier före utgången av år 1996.&lt;br&gt;Regionala initiativ har lett till samverkan mellan företag, högskolor och&lt;br&gt;förvaltning för att stärka möjligheterna att med hjälp av IT utveckla&lt;br&gt;regionens tillväxt och sysselsättning. Det pågår även ett stort antal&lt;br&gt;aktiviteter i samverkan mellan länsstyrelser och kommuner med&lt;br&gt;nätverksbyggen och andra stödjande insatser visavi småföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna bör uppmärksamma IT:s möjligheter i sitt arbete med&lt;br&gt;olika regionalpolitiska stödformer och bör särskilt svara för att olika&lt;br&gt;statliga insatser på regional nivå samverkar och främjar en önskvärd&lt;br&gt;utveckling i enlighet med denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALMI Företagspartner AB kan spela en viktig roll när det gäller IT-&lt;br&gt;utvecklingen i mindre företag. Genom bl.a. de regionala ALMI-bolagens&lt;br&gt;närhet till de mindre företagen har ALMI goda förutsättningar att intitiera&lt;br&gt;projekt som främjar dessa företags IT-användning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta den fortsatta utvecklingen av de lokala IT-strategiema&lt;br&gt;behövs information om goda IT-tillämpningar och utvecklingsmöjligheter&lt;br&gt;med hjälp av IT för småföretag. Regeringen avser därför att uppdra åt&lt;br&gt;NUTEK att, i samverkan med ALMI och Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;utveckla informationen mot småföretagen till småföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turistnäringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turistnäringen omsätter ca 100 miljarder kr per år varav 20 miljarder kr&lt;br&gt;tillförs genom utländska besökare. Turistnäringen ökar med totalt 10 %&lt;br&gt;per år och är Sveriges tredje största exportnäring. I enlighet med&lt;br&gt;riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition om&lt;br&gt;exportinsatser m.m. (prop. 1995/96:94) har regeringen nyligen anvisat 20&lt;br&gt;milj kr för utveckling av IT-användningen inom turistnäringen i syfte att&lt;br&gt;stärka Sveriges position som turistland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektronisk handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Initiativ för att påskynda utvecklingen av den elektroniska handeln&lt;br&gt;har nyligen tagits av Toppledarforum och av regeringens IT-kom-&lt;br&gt;mission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att uppdra åt NUTEK att finna former för en&lt;br&gt;effektivare elektronisk informationsspridning till svenska företag när&lt;br&gt;det gäller offentliga upphandlingar inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett land som Sverige med långa fysiska avstånd till marknaderna&lt;br&gt;ger utvecklingen av den elektroniska handeln möjligheter för svenska&lt;br&gt;företag att konkurrera på någorlunda lika villkor. För de mindre&lt;br&gt;företagen, som idag har svårt att på egen hand nå den europeiska och&lt;br&gt;globala marknaden erbjuder den elektroniska handeln nya möjligheter till&lt;br&gt;marknadsföring och försäljning. Ur näringspolitiska utgångspunkter är&lt;br&gt;detta ett område som bedöms få stor genomslagskraft och därmed också&lt;br&gt;stor betydelse för näringslivets utveckling framöver. Sverige bör därför&lt;br&gt;ligga i framkant i utvecklingen av den elektroniska handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Toppledarforum och regeringens IT-kommission har tagit initiativ till&lt;br&gt;att påskynda införandet av elektronisk handel och uppmuntra en ökad&lt;br&gt;användning av elektroniska marknadsplatser mellan företag, såväl&lt;br&gt;nationellt som internationellt. Liknande initiativ har tagits i t.ex. Finland,&lt;br&gt;Norge, Frankrike, USA och Japan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Toppledarforums satsning innebär att elektronisk offentlig upphandling&lt;br&gt;införs i hela den offentliga förvaltningen. Ett av målen är att 95 % av&lt;br&gt;upphandlingsvolymen för frekventa varor och tjänster skall ske elektronisk&lt;br&gt;före år 1998 (se vidare avsnitt 5.4.3 Den offentliga förvaltningens IT-&lt;br&gt;användning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-kommissionens roll är initiativtagarens, dvs. att medverka till att&lt;br&gt;intresserade användare och leverantörer kommer samman i former som&lt;br&gt;möjliggör en snabb utveckling av elektronisk handel för svenska företag.&lt;br&gt;Arbete bedrivs i en nystartad förening, Swebizz. Intresserade företag, som&lt;br&gt;vill sälja på Internet samt leverantörer som utvecklar produkter som&lt;br&gt;skapar marknadsplatsen, kan bli medlemmar. Swebizz skall visa på&lt;br&gt;affärsnyttan med bl.a. goda exempel och pilotverksamhet samt verka för&lt;br&gt;att undanröja hinder. Härigenom vill föreningen verka för att svenska&lt;br&gt;företag så tidigt som möjligt kan utnyttja Internet som marknadsplats.&lt;br&gt;Hinder idag är framför allt brist på globala säkerhetslösningar,&lt;br&gt;elektroniska betalningssystem, oklarheter i lagstiftning och bristande&lt;br&gt;kompetens hos företagare kring marknadsplatsens möjligheter och tek-&lt;br&gt;niska realisering. Ett samarbete håller även på att etableras med en&lt;br&gt;motsvarande organisation i USA, CommerceNet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga upphandlingen inom EU uppgår till totalt mer än 5400&lt;br&gt;miljarder kr per år. Svenska företag, särskilt de mindre och medelstora&lt;br&gt;företagen, har i likhet med motsvarande företag i andra EU-länder&lt;br&gt;svårigheter att fa information angående offentliga upphandlingar i EU:s&lt;br&gt;medlemsländer. Regeringen avser därför att uppdra åt NUTEK att finna&lt;br&gt;former för en effektivare informationspridning till svenska företag när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det gäller offentliga upphandlingar inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa handelspolitiska frågor på IT-området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående internationella förhandlingar på det handelspolitiska&lt;br&gt;området har stor betydelse för industrins utveckling. De avser&lt;br&gt;förslaget från amerikansk industri om ett informationsteknologiavtal&lt;br&gt;(ITA), de transatlantiska förbindelserna samt den förlängda&lt;br&gt;telekommunikationsförhandlingen inom ramen för WTO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att förbättra möjligheterna till konkurrens på lika villkor för&lt;br&gt;europeisk IT-industri i förhållande till i första hand amerikansk och&lt;br&gt;japansk industri berör bl.a. tullar. EU hade vid Sveriges inträde som&lt;br&gt;medlemsland relativt höga tullar på elektronikkomponenter. Den svenska&lt;br&gt;importen av dessa varor uppgår till flera miljarder kronor. EU:s tullar har&lt;br&gt;dock sänkts betydligt från och med den 1 januari 1996 som följd av&lt;br&gt;tullkompensationer enligt reglerna i världshandelsorganisationen WTO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av 1995 presenterade amerikansk industri ett förslag om&lt;br&gt;informationsteknologiavtal (ITA) som främst syftar till nolltullar för&lt;br&gt;eletronikkomponenter och telekommunikationsutrustning men som på sikt&lt;br&gt;även kan omfatta andra former av diskriminerande handelsregler. ITA har&lt;br&gt;välkomnats av svensk industri. ITA med deltagande av åtminstone EU,&lt;br&gt;USA, Canada och Japan utgör en högprioriterad handelspolitisk fråga&lt;br&gt;under 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid toppmötet EU - USA i Madrid år 1995 antogs en gemensam&lt;br&gt;deklaration och en handlingsplan för en fördjupning av de transatlantiska&lt;br&gt;förbindelserna. Handlingsplanen spänner över ett brett fält av&lt;br&gt;samarbetsområden. De mest konkreta förslagen finns på det handels-&lt;br&gt;politiska området där det bl.a. ingår som en särskild punkt att partema&lt;br&gt;skall sträva efter att ingå ett informationsteknologiavtal. Handlingsplanen&lt;br&gt;talar dessutom om ett bredare samarbete på IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet har etablerat en ”Transatlantic Business Dialogue” som ett&lt;br&gt;komplement till det arbete som görs på det officiella planet inom ramen&lt;br&gt;för handlingsplanen för de transatlantiska förbindelserna syftande bl.a. till&lt;br&gt;att eliminera resterande tekniska handelshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den snabba utvecklingen på IT-området och inom&lt;br&gt;telekommunikationssektorn kunde förhandlingarna om grundläggande&lt;br&gt;telekommunikationstjänster inte slutföras inom ramen för GATT:s&lt;br&gt;Uruguay-runda. Förhandlingarna om dessa tjänster har förlängts fram till&lt;br&gt;den 30 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förlängda telkommunikationsförhandlingen, som genomförs inom&lt;br&gt;ramen för WTO, utgår från de deltagande ländernas pågående av-&lt;br&gt;regleringar av de inhemska telemarknaderna. Förhandlingen syftar till att&lt;br&gt;deltagande länder öppnar sina marknader för utländsk konkurrens och&lt;br&gt;binder villkoren för marknadstillträde för ett effektivare utnyttjande av&lt;br&gt;befintlig infrastruktur samt sannolikt lägre konsumentpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i Sveriges öppna telemarknad och lagstiftning på detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;område, och vår förmåga att hävda oss internationellt på telekom- Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;munikationsområdet, verkar Sverige genom EU för att uppnå motsvarande&lt;br&gt;marknadsöppningar på för oss intressanta marknader (i första hand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD-ländema, Sydkorea, Hongkong och Singapore).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.4.2 Kulturpolitiken&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Med IT förändras förutsättningarna för att förverkliga de kul-&lt;br&gt;turpolitiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad strategi för användning av IT vid myndigheter och&lt;br&gt;institutioner inom kulturområdet skall utformas. En utredning för&lt;br&gt;att skapa ett svenskt kulturnät pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT öppnar också helt nya perspektiv för museernas och arkivens&lt;br&gt;möjligheter. Museerna och arkivmyndigheterna bör därför ta aktiv&lt;br&gt;del i utvecklingen av multimedier, digitaliseringssystem och&lt;br&gt;telekommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att utforma och förankra riktlinjer som under-&lt;br&gt;lättar beslut om snabbt införande av digitala TV-sändningar i&lt;br&gt;marknätet, om åtgärder för att stärka och förtydliga public&lt;br&gt;serviceverksamheten och om insatser för att säkra framtida svensk&lt;br&gt;TV-produktion med kultur och kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett nära samband mellan ett rikt och mångsidigt kulturliv och&lt;br&gt;ett öppet och demokratiskt samhälle. Kultur, språk och identitet är inte&lt;br&gt;en gång för alla givna utan formas och stöps om över tiden. I Sverige&lt;br&gt;sker nu anpassningar med anledning av förändringar i omvärlden i en allt&lt;br&gt;snabbare takt. IT-området är kanske det område där utvecklingen går&lt;br&gt;allra snabbast. Utvecklingen öppnar många nya möjligheter, men kan&lt;br&gt;ibland också upplevas som ett hot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska samhället bygger på grundläggande värderingar som&lt;br&gt;demokrati och rättvisa, där yttrandefrihet och mångfald i den offentliga&lt;br&gt;debatten är vitala delar. IT erbjuder elektroniska samtalsrum för den&lt;br&gt;demokratiska debatten för dem som har tillgång till och kunskap om&lt;br&gt;information och teknik. Det är därför av stor vikt att tekniken blir&lt;br&gt;tillgänglig och att kunskapen om hur den används kommer så många som&lt;br&gt;möjligt till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT kan också utnyttjas för att bevara, sprida och utveckla vår kultur,&lt;br&gt;vårt språk och vår identitet. Med IT kan allmänhetens tillgång till vårt&lt;br&gt;kulturarv och till den samtida konsten öka. IT kan även bidra till att&lt;br&gt;utveckla nya konstnärliga uttrycksformer samt underlätta distribution av&lt;br&gt;svenska kulturprodukter. Med IT öppnas nya möjligheter till ett brett&lt;br&gt;deltagande i den offentliga debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på IT-området påverkar redan idag och kommer i allt&lt;br&gt;högre utsträckning att påverka vår vardag. Sammansmältningen mellan&lt;br&gt;data-, tele- och medieindustrierna spelar i det sammanhanget en viktig&lt;br&gt;roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med IT förändras förutsättningarna för att förverkliga de kulturpolitiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målen. Regeringen avser att senare under våren 1996 återkomma till Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;dessa frågor i en kulturpolitisk proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning om kulturnät Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillsatt en utredare (Ku 1995:03) med uppdrag att utforma&lt;br&gt;en samlad strategi för användning av IT vid myndigheter och institutioner&lt;br&gt;inom kulturområdet. I uppdraget ingår bl.a. att finna öppna tekniska&lt;br&gt;system där olika former för systematisering och katalogisering av&lt;br&gt;information beaktas så att frågan om användarvänlighet sätts i centrum.&lt;br&gt;Det innebär bl.a. att utredaren skall klargöra förutsättningarna för att&lt;br&gt;göra kulturinstitutionernas kunskap och information i form av t.ex.&lt;br&gt;bilder, tavlor, texter, ljudupptagningar och film tillgänglig elektroniskt&lt;br&gt;Utredningen ska redovisa sitt arbete senast den 15 november 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kuliurmiljövården, museerna och arkiven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det arbete som är inriktat på att bevara kulturarvet genom kultur-&lt;br&gt;miljövård och museiverksamhet bygger i hög grad på inventering och&lt;br&gt;dokumentation av bebyggelse, kulturlandskap, fomlämningar och&lt;br&gt;kulturföremål. Dokumentationen används som underlag för sam-&lt;br&gt;hällsplaneringen, för grunddata i kunskapsuppbyggnad och forskning&lt;br&gt;samt som utgångspunkt för kunskapsförmedling till museernas publik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT innebär att nya perspektiv öppnas för det traditionella kulturvårds-&lt;br&gt;arbetet genom att data om kulturarvet kan användas, kombineras och&lt;br&gt;spridas i tidigare otänkbara former. I kulturmiljöarbetet blir det möjligt&lt;br&gt;att via geografiska informationssystem göra jämförelser mellan de&lt;br&gt;historiska landskapen såsom vi känner dem från äldre och det moderna&lt;br&gt;kulturlandskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT öppnar också helt nya perspektiv på museernas möjligheter att möta&lt;br&gt;allmänhetens intressen och krav samtidigt som den skapar nya&lt;br&gt;förutsättningar och synergieffekter för tolkningarna och rekon-&lt;br&gt;struktionerna av vårt förflutna. Därför måste museerna ta aktiv del i ut-&lt;br&gt;vecklingen av multimedier, digitaliseringssystem och tele- kom-&lt;br&gt;munikation. En grundläggande förutsättning för museernas utveckling på&lt;br&gt;IT-området är att de arbetar med en gemensam struktur, vilket krävs för&lt;br&gt;att samlingarna skall bli en tillgänglig resurs för hela landet. Regeringen&lt;br&gt;kommer att ställa krav på att de statliga museerna, och museerna med&lt;br&gt;statliga bidrag, arbetar fram en enhetlig struktur för samlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ”virtuella museet” används i dag som ett begrepp för att beteckna&lt;br&gt;en multimediai utställning som ofta saknar en motsvarighet i verklig-&lt;br&gt;heten. Utställningen består vanligen av nätverksbuma tvådimensionella&lt;br&gt;bilder, text och ljud. Internationellt har man konstaterat att väl utformade&lt;br&gt;och innehållsrika virtuella utställningar blir ett viktigt verktyg&lt;br&gt;marknadsföring som kan öka intresset för riktiga besök på museerena. De&lt;br&gt;tekniska förutsättningarna för virtuella utställningar finns redan, liksom&lt;br&gt;fallet är med andra tillämpningar för museerna. Därför kommer&lt;br&gt;säkerligen dessa användningsområden att expandera och utnyttjas allt mer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-utvecklingen innebär även att förutsättningarna för arkivbildning och&lt;br&gt;arkivverksamhet i grunden har förändrats inte minst genom möjligheten&lt;br&gt;till digital lagring. Arkivverksamheten syftar till att tillgodose kultur-&lt;br&gt;arvsintressen, rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av&lt;br&gt;information för förvaltningen och rättsskipningen samt för forskningens&lt;br&gt;behov. Arkiwårdsmyndighetema har ett ansvar för att det utformas klara&lt;br&gt;rutiner för att garantera ett tillräckligt och representativt källmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digitaliseringen av TV och radio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla som bor i Sverige har i dag tillgång till minst tre rikstäckande&lt;br&gt;marksända TV-kanaler och till minst fyra rikstäckande marksända&lt;br&gt;radiokanaler. Utöver dessa kanaler finns lokala radio- och TV-kanaler.&lt;br&gt;Drygt hälften av hushållen i Sverige har dessutom tillgång till&lt;br&gt;satellitsända TV-kanaler. Sändningar sker i dag till största delen med&lt;br&gt;analog teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digital distribution av TV och radio kommer i grunden att förändra&lt;br&gt;förutsättningarna for svenska etermedier och för svensk mediepolitik.&lt;br&gt;Digitaltekniken ger inte bara bättre frekvensutnyttjande och högre kvalitet&lt;br&gt;utan förebådar också vad som är möjligt i det framtida multimedia-&lt;br&gt;samhället. Digitala ljudradiosändningar från markbundna sändare inleddes&lt;br&gt;år 1995. Dessa skall utvärderas efter två år. Det förekommer också&lt;br&gt;satellitsändningar med digital teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har nyligen lagt fram betänkandet Från massmedia&lt;br&gt;till multimedia (SOU 1996:25). Där föreslås att digitala TV-sändningar&lt;br&gt;i marknät ska byggas ut i Sverige. Enligt utredaren kan en första etapp&lt;br&gt;påbörjas 1997 och vara slutförd våren 1998. Denna etapp ger&lt;br&gt;sändningsmöjligheter för åtta rikstäckande marksända kanaler, dvs. fem&lt;br&gt;nya kanaler utöver de nuvarande tre. Utredningen remissbehandlas för&lt;br&gt;närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om digitala TV-sändningar i marknät diskuteras också i USA,&lt;br&gt;Storbritannien och Finland. Om Sverige tidigt kan införa digital TV-&lt;br&gt;teknik kan det ge näringspolitiska fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett snabbt införande av digital marksänd TV-teknik kan öka&lt;br&gt;yttrandefriheten och mångfalden samt motverka privat och offentlig&lt;br&gt;maktkoncentration. Fler TV-fÖretag ges möjlighet att sända i marknätet,&lt;br&gt;som når alla hushåll i landet. Införandet av digital sändningsteknik kan&lt;br&gt;bl.a. ge nya, svenska TV-kanaler med svensk- och nordiskproducerade&lt;br&gt;program möjlighet till ökad decentralisering med fler lokala och regionala&lt;br&gt;TV-kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet har enats om&lt;br&gt;riktlinjer som underlättar beslut om snabbt införande av digitala TV-&lt;br&gt;sändningar i marknätet, om åtgärder for att stärka och förtydliga public&lt;br&gt;serviceverksamheten och om insatser för att säkra framtida svensk TV-&lt;br&gt;produktion med kultur och kvalitet. Innan beslut kan fattas om digital&lt;br&gt;uppbyggnad av marknätet måste frågor besvaras om t.ex. i vilken takt det&lt;br&gt;digitala marknätet kan byggas ut, hur snabbt det analoga marknätet kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvecklas, i vilken mån särskilda stimulanser behövs för att underlätta för Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;hushållen att ta emot digitala sändningar och vilka ändringar i lagstiftning&lt;br&gt;som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt är att samtliga kostnader i samband med digita-&lt;br&gt;liseringen skall finansieras fullt ut och inte medföra några kostnader för&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.4.3 Den offentliga förvaltningens IT-användning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger fast övergripande mål för den offentliga&lt;br&gt;förvaltningens IT-användning och ett åtgärdsprogram i syfte att&lt;br&gt;åstadkomma en förnyelse av offentlig förvaltning med stöd av&lt;br&gt;IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens utveckling på IT-området skapar nya förutsättningar&lt;br&gt;för myndigheternas IT-användning. Ökad tonvikt läggs vid användningen&lt;br&gt;av IT för kommunikation och samverkan inom förvaltningen och mellan&lt;br&gt;förvaltningen å ena sidan och näringslivet och medborgarna å den andra.&lt;br&gt;IT-frågoma blir därför inte längre bara en angelägenhet för den enskilda&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fungerande samverkan inom förvaltningen respektive mellan för-&lt;br&gt;valtningen, företag och medborgare förutsätter en öppen elektronisk&lt;br&gt;infrastruktur för den offentliga förvaltningens informationsförsörjning&lt;br&gt;som bl.a. innefattar gemensamma regelverk och en samsyn i tekniska och&lt;br&gt;organisatoriska frågor. En sådan infrastruktur utgör också en viktig grund&lt;br&gt;för samhällets informationsförsöijning och underlättar informationsutbytet&lt;br&gt;inom den offentliga förvaltningen och mellan förvaltning, företag och&lt;br&gt;medborgare. Företagen och medborgarna har rätt att ställa krav på enkla&lt;br&gt;och likartade rutiner för sitt elektroniska informationsutbyte med&lt;br&gt;förvaltningen, oavsett om det sker med en statlig myndighet, en kommun&lt;br&gt;eller ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framsynt användning av IT i offentlig förvaltning kan också&lt;br&gt;stimulera användningen av IT i samhället som helhet. Den offentliga&lt;br&gt;sektoms upphandling ger affärsmöjligheter för programvaruindustrin och&lt;br&gt;för andra delar av näringslivet som utvecklar nya produkter och tjänster&lt;br&gt;på IT-området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har ett övergripande ansvar för IT-användningen i den stat-&lt;br&gt;liga förvaltningen. En väl fungerande offentlig sektor bygger emellertid&lt;br&gt;i hög grad på en god samverkan och omfattande informationsutbyte&lt;br&gt;mellan stat kommun och landsting. Det är därför nödvändigt att ha en&lt;br&gt;samlad syn på IT-användningen i den offentliga förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1995/96 (prop. 1994/95:100 bilaga 8, s. 13)&lt;br&gt;lämnades en redovisning av det arbete som inletts i samverkan mellan&lt;br&gt;stat kommun och landsting för att förnya den offentliga förvaltningen&lt;br&gt;genom ökad användning av IT. Arbetet leds av en informell&lt;br&gt;samverkansgrupp, Toppledarforum, med företrädare för ett tiotal statliga&lt;br&gt;myndigheter samt för Svenska Kommunförbundet och Lands-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tingsförbundet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom Toppledarforum syftar till att undanröja hinder och skapa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningar för en rationell och säker IT-användning i den offentliga&lt;br&gt;förvaltningen. Ambitionen är att lägga en grund för omprövning och för-&lt;br&gt;nyelse genom att skapa en öppen elektronisk infrastruktur för informa-&lt;br&gt;tionsförsörjning i den offentliga förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning har det arbete som hittills bedrivits&lt;br&gt;bedrivits inom ramen för Toppledarforum varit framgångsrikt och rönt&lt;br&gt;stort intresse inom den offentliga förvaltningen. Det är därför angeläget&lt;br&gt;att denna samverkan fortsätter och utvecklas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån Toppledarforums arbete och rekommendationer bör över-&lt;br&gt;gripande mål för den offentliga förvaltningens IT-användning läggas fast&lt;br&gt;och konkreta åtgärder vidtas för att stimulera en utveckling i denna&lt;br&gt;riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åtgärder som kan komma att behöva nya medel förutsätter&lt;br&gt;regeringen att finansiering sker inom befintliga anslag och tilldelade&lt;br&gt;ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för den offentliga förvaltningens IT-användning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlig förvaltning bör vara ett föredöme som IT-användare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga förvaltningen skall utnyttja IT för att effektivisera&lt;br&gt;verksamheterna och ge en god service till företag och medborgare.&lt;br&gt;Mer rationella arbetsrutiner, effektivare organisations- och samar-&lt;br&gt;betsformer i den offentliga förvaltningen skall förbättra servicen&lt;br&gt;och samtidigt minska kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga förvaltningens IT-användning bör bidra till en&lt;br&gt;öppen och säker elektronisk infrastruktur för samhällets&lt;br&gt;informations- och kunskapsförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT skall användas för att utveckla kontakterna och samspelet&lt;br&gt;mellan allmänhet, företag och offentlig förvaltning. Medborgarnas&lt;br&gt;och företagens kontakter med den offentliga förvaltningen skall&lt;br&gt;göras enklare och mer öppna. IT:s möjligheter att främja allmän-&lt;br&gt;hetens insyn i förvaltningen skall tillvaratas. Höga krav på infor-&lt;br&gt;mationssystemens säkerhet och kvalitet skall därvid beaktas. Den&lt;br&gt;personliga integriteten skall värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla offentliga organ bör utnyttja IT:s möjligheter. Det inbegriper&lt;br&gt;att kunna ta emot och besvara elektronisk post och ha möjligheter&lt;br&gt;att söka i informationsdatabaser. Därmed främjas elektronisk ären-&lt;br&gt;dehantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT skall användas för ett bättre utnyttjande av de informations-&lt;br&gt;resurser som finns i den offentliga förvaltningen. Offentlig informa-&lt;br&gt;tion skall göras tillgänglig också elektroniskt. Enhetliga principer&lt;br&gt;för prissättning av offentlig information skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektroniska kommunikationsmöjligheter med organ i EU skall&lt;br&gt;göra det europeiska förvaltningssamarbetet effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektivitetskraven har hittills varit den främsta drivkraften för en ökad Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;IT-användning i den offentliga förvaltningen. Det statsfinansiella läget&lt;br&gt;innebär ett fortsatt högt besparings- och rationaliseringstryck. IT är ett&lt;br&gt;instrument som rätt utnyttjad och tillsammans med organisations- och&lt;br&gt;strukturförändringar kan ge avsevärda effektivitetsförbättringar. Förvalt-&lt;br&gt;ningen måste därför bli bättre på att ta tillvara IT:s möjligheter till ökad&lt;br&gt;effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga förvaltningens IT-användning bör utformas på ett sådant&lt;br&gt;sätt att den också bidrar till effektivare samverkan och kontakter med&lt;br&gt;företag och medborgare och därmed bidra till utvecklingen av informa-&lt;br&gt;tions- och kunskapssamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip i det svenska för-&lt;br&gt;valtningssystemet. Den ökade IT-användningen kräver anpassningar av&lt;br&gt;lagstiftningen för att denna offentlighetsprincip skall kunna upprätthållas&lt;br&gt;och fungera i en situation där elektroniska dokument och meddelanden i&lt;br&gt;allt större utsträckning ersätter traditionella pappersbundna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga förvaltningens legitimitet grundas på att den står under&lt;br&gt;demokratisk insyn och kontroll. IT skall underlätta insynen och kontrollen&lt;br&gt;och kan, rätt utnyttjad, bidra till att ge den demokratiska styrningen ett&lt;br&gt;reellt innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna till en bred spridning av samhällsinformation ökar drama-&lt;br&gt;tiskt genom IT-utvecklingen. Offentlig information skall vara lätt till-&lt;br&gt;gänglig elektroniskt. Samtidigt skall offentlig information och offentliga&lt;br&gt;tjänster vara tillgängliga på likvärdiga villkor för alla. En ökad&lt;br&gt;användning av IT får inte leda till att vissa grupper av medborgare ställs&lt;br&gt;utanför informationssamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska näringslivet är för sin utveckling beroende av en väl&lt;br&gt;fungerande offentlig sektor. IT skall användas så att företagens kontakter&lt;br&gt;med den offentliga förvaltningen underlättas och så att informa-&lt;br&gt;tionsutbytet förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av särskild betydelse är utvecklingen av IT-användningen inom&lt;br&gt;tjänstesektorn. Den offentliga förvaltningen ansvarar för en stor del av&lt;br&gt;samhällets informationsförsöijning och den offentliga informationen kan&lt;br&gt;spela en viktig roll i utvecklingen av den privata marknaden för infor-&lt;br&gt;mationstjänster. Villkoren för ett sådant samspel mellan privat och&lt;br&gt;offentlig sektor på en marknad för informationstjänster behöver klar-&lt;br&gt;läggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökande IT- användningen innebär också risker och skärper kraven&lt;br&gt;på tillfredsställande säkerhet. Ett i allt högre utsträckning elektroniskt&lt;br&gt;förvaltningsarbete är endast möjligt om tilltron till tekniken är hög. Säker-&lt;br&gt;heten måste kunna garanteras. Sekretess- och integritetsfrågoma måste&lt;br&gt;liksom i dag vara klart reglerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Åtgärder för att utveckla IT-användningen i den offentliga Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;förvaltningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Rättsliga frågor i samband med IT-användningen i den offentliga&lt;br&gt;fijrvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom tre år skall det finnas en generell rättslig reglering för elek-&lt;br&gt;tronisk dokumenthantering inom förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga regelverk som styr förvaltningens IT-användning skall ses&lt;br&gt;över i syfte att förbättra samordningen och öka tydligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad samverkan bör komma till stånd mellan de myndigheter som&lt;br&gt;svarar för rådgivning och tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.1 Rättsområdet redovisar regeringen en prioritering och en&lt;br&gt;tidsplan för det pågående lagstiftningsarbetet. Här anges bl.a. att det inom&lt;br&gt;tre år skall finnas en generell rättslig reglering för elektronisk doku-&lt;br&gt;menthantering inom förvaltningen. Det anges också att en modernisering&lt;br&gt;och en anpassning av registerlagarna till en ny persondata- eller&lt;br&gt;integritetslagstiftning skall påböijas inom samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt, både för allmänheten och för myndigheterna, att reglerna&lt;br&gt;om IT-användningens förenlighet med insynsrätt, integritet, rättssäkerhet,&lt;br&gt;service och arkivvård görs mera begripliga och tydliga än idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av myndigheternas informationssystem kräver rättsliga&lt;br&gt;förhandsbedömningar som knyter samman författningarnas krav med&lt;br&gt;komplicerade administrativa och tekniska förlopp. Rättsligt anpassade&lt;br&gt;standarder och modeller behöver utvecklas t.ex. när det gäller elektroniska&lt;br&gt;dokument och signaturer, elektronisk diarieföring och andra mottagnings-&lt;br&gt;och utlämningsfunktioner, elektronisk post och elektroniska anslagstavlor.&lt;br&gt;Säkerhetsaspekterna behöver därvid särskilt belysas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättsliga regleringen av myndigheternas organisation och indelning&lt;br&gt;kan ibland försvåra ett rationellt utbyte av elektroniskt lagrad information&lt;br&gt;mellan myndigheter och inom en myndighet. En översyn av sådana regler&lt;br&gt;skall därför göras. En utgångspunkt för översynen skall vara att kontak-&lt;br&gt;terna mellan myndigheter inte längre sköts enbart med hjälp av papper&lt;br&gt;eller i muntlig form, utan att informationsutbyte och kommunikation i&lt;br&gt;förvaltningen i allt högre utsträckning sker med stöd av IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda stödinsatser behövs för att myndigheterna på ett säkert och&lt;br&gt;effektivt sätt skall kunna använda IT med bibehållna krav på insyn i&lt;br&gt;myndigheternas verksamhet, på sekretess och säkerhet och på skydd för&lt;br&gt;enskildas personliga integritet. Ökad samverkan bör komma till stånd&lt;br&gt;mellan de myndigheter som svarar för rådgivning och tillsyn i dessa&lt;br&gt;frågor, bl.a. Datainspektionen, Riksarkivet och Statskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principer och riktlinjer for den offentliga förvaltningens informations- Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;försörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för den offentliga förvaltningens tillhanda-&lt;br&gt;hållande av informationstjänster bör vara att uppnå en effektiv&lt;br&gt;användning av den information som finns i offentliga databaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i avsnitt 5.3 Utveckling av samhällets grunddatabaser&lt;br&gt;avser regeringen att se över möjligheterna till ett bättre utnyttjande av&lt;br&gt;vissa centrala grunddatabaser som innehåller information om personer,&lt;br&gt;företag, fastigheter och andra geografiska data och fastställa enhetliga&lt;br&gt;principer för prissättning av offentliga informationstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för tillhandahållande av informationstjänster bör&lt;br&gt;vara att uppnå en effektiv användning av den information som finns i&lt;br&gt;offentliga databaser. Finansierings- och prissättningsprincipema får inte&lt;br&gt;motverka detta mål. En effektiv informationsöverföring mellan olika&lt;br&gt;aktörer underlättas av enhetliga riktlinjer för prissättningen. Det finns&lt;br&gt;därför ett behov av att identifiera olika förekommande slag av infor-&lt;br&gt;mationsöverföring och vilka principer för avgiftssättning som bör&lt;br&gt;tillämpas. Syftet är att riktlinjerna för prissättning skall vara generellt&lt;br&gt;tillämpbara inom den offentliga förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna samlar idag in stora mängder information för olika&lt;br&gt;ändamål. Vissa data är av sådan karaktär att de behövs för ett flertal&lt;br&gt;ändamål. Utan att ge avkall på sekretess-, integritets- och säkerhetskraven&lt;br&gt;bör det finnas förutsättningar att bättre utnyttja befintliga datakällor och&lt;br&gt;att i högre utsträckning anpassa dessa till olika användares och&lt;br&gt;uppgiftslämnares särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att man från näringslivets sida framfört krav på&lt;br&gt;begränsningar i företagens uppgiftslämnande har man också pekat på de&lt;br&gt;möjligheter som ligger i en ökad återanvändning av data. En viktig&lt;br&gt;utgångspunkt är därvid självfallet att data är korrekta och inte kan&lt;br&gt;misstolkas samt att sekretess och företagsintressen inte blir lidande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma plattformar för informationsutbytet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelser bör träffas om gemensamma IT-plattformar för&lt;br&gt;den offentliga förvaltningen i syfte att erbjuda medborgare och företag&lt;br&gt;enkla och likartade rutiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna använda IT på ett effektivt sätt för informationsutbyte&lt;br&gt;inom den offentliga förvaltningen, mellan förvaltningen och företag, med-&lt;br&gt;borgare och EU krävs vissa gemensamma val av standarder m.m för den&lt;br&gt;offentliga förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En öppen elektronisk infrastruktur som bygger på sådana gemensamma&lt;br&gt;val ger redan på kort sikt stora ekonomiska vinster bl.a genom ökad&lt;br&gt;funktionalitet i systemen. Genom att förutsättningarna för utveckling av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;system fastställs gemensamt behöver dessa inte utredas i vaije enskilt fall. Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;Allmänhetens och näringslivets elektroniska kontakter med den offentliga&lt;br&gt;förvaltningen underlättas vidare av att denna uppträder på ett enhetligt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Toppledarforum pågår ett arbete om gemensamma IT-plattformar&lt;br&gt;för informationsutbyte, som syftar till att sammanställa rekommendationer&lt;br&gt;avseende standarder och produkttval. Arbetet inriktas på att få till stånd&lt;br&gt;överenskommelser om gemensamma standarder för utvecklingen av IT-&lt;br&gt;tjänster for spridning av allmän information, för tillhandahållande och&lt;br&gt;hämtning av individ- och företagsspecifik information samt för tjänster&lt;br&gt;som bidrar till förkortning av ledtider och allmän effektivisering av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitet och säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitet och säkerhet måste upprätthållas i den offentliga förvalt-&lt;br&gt;ningens informationsförsöijning. Principer skall utvecklas for att&lt;br&gt;fastställa grundläggande krav på säkerheten. För att värna kvalitet och&lt;br&gt;säkerhet behövs även kontinuerlig utveckling av IT-kompetensen i&lt;br&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningens och allmänhetens förtroende for den elektroniska infor-&lt;br&gt;mationen förutsätter ett fortlöpande arbete med frågor som rör säkerheten&lt;br&gt;i informationssystemen. Elektronisk information måste ha en lika stor&lt;br&gt;acceptans i juridisk och annan mening som den pappersbundna informa-&lt;br&gt;tionen. En utgångspunkt är därvid de krav som verksamheten och&lt;br&gt;lagstiftningen ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsarbetet omfattar inte endast sekretessfrågor utan också frågor&lt;br&gt;om tillgänglighet, kvalitet och integritet utifrån de behov som finns i den&lt;br&gt;offentliga förvaltningen. Modeller bör utvecklas för att pröva modeller för&lt;br&gt;kvalitetssäkring av informationssystem under utveckling och i drift&lt;br&gt;Möjligheten att utfärda tillämpningsregler och att fastställa en miniminivå&lt;br&gt;för en verksamhetsanpassad säkerhet for offentlig förvaltnings informa-&lt;br&gt;tionsförsöijning bör prövas och system för certifiering av produkter och&lt;br&gt;tjänster bör utvecklas. Vidtagna säkerhetsåtgärder bör fortlöpande följas&lt;br&gt;upp. En förutsättning for detta är att det finns någon form av&lt;br&gt;incidentrapportering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för all utväxling eller överföring av information är tilltron&lt;br&gt;till att informationen är korrekt, att den inte röjts, att rätt och behörig&lt;br&gt;person har skickat den samt att rätt och behörig person tagit del av den.&lt;br&gt;Detta kräver säkerhetslösningar som innefattar möjligheter till digitala&lt;br&gt;signaturer och kryptering. En gemensam struktur for säkerhetslösningar&lt;br&gt;i offentlig förvaltning behöver därför utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya elektroniska medier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla offentliga myndigheter skall kunna nås med elektronisk post.&lt;br&gt;Offentlig information bör även kunna förmedlas elektroniskt.&lt;br&gt;Myndigheterna bör pröva möjligheterna att utveckla nya förvalt-&lt;br&gt;ningstjänster via bl.a. telefon, fax och s.k. elektroniska anslagstavlor&lt;br&gt;som komplement till traditionell spridning av offentlig information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Toppledarforums projekt om elektronisk post har bl.a. som mål att alla&lt;br&gt;offentliga myndigheter skall kunna nås med elektronisk post före&lt;br&gt;utgången av år 1996. En omfattande informationskampanj genomförs för&lt;br&gt;närvarande för att ge myndigheter råd och stöd när det gäller elektronisk&lt;br&gt;posthantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije myndighet har ett ansvar för att den är tillgänglig via elektronisk&lt;br&gt;post för allmänhet och företag. Det måste finnas rutiner som är kända för&lt;br&gt;personalen om hur inkommande och utgående elektroniska brev hanteras.&lt;br&gt;Det måste också finnas en lätt åtkomlig elektronisk adress till myn-&lt;br&gt;digheten och en regelbunden bevakning av myndighetens elektroniska&lt;br&gt;brevlåda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika typer av handlingar ställer krav på mer eller mindre avancerade&lt;br&gt;tekniska lösningar för elektronisk post. Det ankommer på vaije myndighet&lt;br&gt;att utifrån verksamhetens karaktär avgöra vilka krav på säkerhet etc. som&lt;br&gt;behöver ställas vid användningen av elektronisk post. Målet bör emellertid&lt;br&gt;vara att alla myndigheter uppfyller vissa minimikrav i sin hantering av&lt;br&gt;elektronisk post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem vid extern elektronisk post är att sändare och mottagare&lt;br&gt;ofta har olika produkter och olika leverantörer för postdistributionen&lt;br&gt;vilket kan innebära olikheter i adressformat och teckenhantering. Det är&lt;br&gt;viktigt att säkerställa vem som är avsändare av elektroniska brev, att&lt;br&gt;brevet inte kommer till fel mottagare och att innehållet inte förvanskas.&lt;br&gt;Elektronisk post bör så snart som möjligt kompletteras med användning&lt;br&gt;av digitala signaturer och samordnade rutiner för nyckelhantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlig information skall göras tillgänglig också elektroniskt för&lt;br&gt;medborgare och företag. Ambitionen är att tillmötesgå medborgarnas krav&lt;br&gt;på snabb service på ett sätt som också innebär förenklingar och be-&lt;br&gt;sparingar för myndigheterna. Det finns idag en rad olika tekniker att välja&lt;br&gt;mellan, från telefonservice över fax till elektroniska anlagstavlor och&lt;br&gt;databaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna bör pröva möjligheterna att utveckla nya förvaltnings-&lt;br&gt;tjänster via bl.a. telefon, fax och s.k. elektroniska anslagstavlor som&lt;br&gt;komplement till konventionella former för spridning av offentlig&lt;br&gt;information. De rättsliga förutsättningar för en sådan utveckling behöver&lt;br&gt;klargöras. Här kommer också att krävas stöd till myndigheter som vill&lt;br&gt;utveckla sin informationsverksamhet och rådgivning när det t.ex. gäller&lt;br&gt;vilka förmedlingsformer som är lämpliga för olika typer av information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika typer av elektroniska anslagstavlor utvecklas i snabb takt I&lt;br&gt;Sverige upprättas för närvarande ett femtontal nya elektroniska anslags-&lt;br&gt;tavlor vaije dag. Dessa spelar en viktig roll bl.a. som en kanal för en fri&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och allsidig upplysning och som ett forum för ett fritt meningsutbyte. För Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;myndigheterna öppnar dessa nya möjligheter att på ett snabbt och enkelt&lt;br&gt;sätt sprida information. Förvaltningen bör noga följa utvecklingen och&lt;br&gt;genomföra praktiska försök med den nya tekniken. På detta sätt kan&lt;br&gt;förvaltningen öka sin service till allmänheten och näringslivet samt erhålla&lt;br&gt;effektivitetsvinster i sitt interna arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett gemensamt synsätt behöver utvecklas när det gäller förvaltningens&lt;br&gt;användning av elektroniska anslagstavlor. Tekniska lösningar måste&lt;br&gt;utformas så att man får en god överblick över den offentliga informa-&lt;br&gt;tionen och så att man på ett enkelt sätt kan hitta fram till den information&lt;br&gt;man söker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektronisk handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektronisk offentlig upphandling införs i hela den offentliga förvalt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med elektronisk handel avses bl.a. att man vid upphandlingar och inköp&lt;br&gt;använder elektroniska hjälpmedel baserade på datakommunikation istället&lt;br&gt;för pappersbaserade dokument. Den offentliga upphandlingen är idag&lt;br&gt;omfattande och kräver mycket tid och stora arbetsinsatser. Överblick och&lt;br&gt;uppföljning av upphandlingen är svår på grund av decentraliserat ansvar&lt;br&gt;och manuella rutiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektoms upphandlings- och inköpsprocesser kan&lt;br&gt;förenklas och rationaliseras genom elektronisk handel. Kostnaderna i&lt;br&gt;samband med inköp och upphandling kan sänkas väsentligt samtidigt som&lt;br&gt;kontrollen underlättas. Ett införande av elektronisk handel i offentlig&lt;br&gt;förvaltning medför också en teknikspridning till företagen, vilket ökar&lt;br&gt;deras konkurrenskraft på den europeiska offentliga upphandlingsmark-&lt;br&gt;naden, som idag uppgår till mer än 5 400 miljarder kr per år. En satsning&lt;br&gt;på elektronisk handel i den offentliga offentliga förvaltningen kan också&lt;br&gt;ge den svenska programvaru- och informationsindustrin möjligheter att&lt;br&gt;utveckla produkter och tjänster som kan bli ledande även på den&lt;br&gt;internationella marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stat, kommun och landsting finansierar och genomför inom ramen för&lt;br&gt;Toppledarforums arbete ett projekt som syftar till att införa elektroniskt&lt;br&gt;baserade rutiner i den offentliga sektoms upphandlings- och&lt;br&gt;inköpsverksamhet. Målet är att 95% av upphandlingsvolymen för&lt;br&gt;frekventa varor och tjänster och 50% av upphandlingsvolymen för övriga&lt;br&gt;generella varor och tjänster upphandlas och beställs elektroniskt inom tre&lt;br&gt;år. En av huvuduppgifterna för projektet är att få till stånd ett ramavtal&lt;br&gt;för programvaror och tjänster för elektronisk handel. En annan viktig&lt;br&gt;uppgift är att öka kunskaperna om och intresset för elektronisk handel&lt;br&gt;genom informationsinsatser riktade till både offentliga organ och&lt;br&gt;leverantörsföretag. För att ge vägledning om hur man inför elektroniska&lt;br&gt;handelsprocesser kommer särskilda handböcker att utarbetas. Praktiska&lt;br&gt;försök att införa elektronisk handel kommer att stimuleras och stödjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma telekommunikationstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de ramavtal som nyligen tecknats av STÄTTEL-delegationen&lt;br&gt;kan statliga verk och myndigheter spara mellan 20 och 35 % av&lt;br&gt;sina telekostnader. Det är angeläget att kunskap om avtalen och de&lt;br&gt;möjligheter dessa medför blir väl kända av myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STÄTTEL-delegationen har haft regeringens uppdrag att föreslå&lt;br&gt;lösningar för att öka förvaltningens effektivitet och servicenivå inom&lt;br&gt;telekommunikation. Regeringen angav som målsättning att de statliga&lt;br&gt;kostnaderna för telekommunikation skulle minska med 25%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen slutförde i februari 1996 sitt arbete genom en upphandling&lt;br&gt;av telefonitjänster för statsförvaltningen. Enligt delegationen kan statliga&lt;br&gt;myndigheter spara mellan 20 och 35 % av sina telekostnader med de avtal&lt;br&gt;som nu tecknats, vilket skulle innebära totala besparingar på i&lt;br&gt;storleksordningen 2-3 miljarder kr över en femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att avtal undertecknats med två leverantörer av teletjänster för&lt;br&gt;statsförvaltningen - Telia och France Telecom - skapas prispress och en&lt;br&gt;stimulans till fortsatt snabb utveckling av teletjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter som använder ramavtalen kan beställa tjänster hos någon&lt;br&gt;av de två leverantörerna. Ramavtalen är inte tvingande dvs. en myndighet&lt;br&gt;har frihet att välja annan leverantör, vilket dock kräver egen upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsutbyte mellan förvaltningen och EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsutbytet mellan förvaltningarna i medlemsländerna och&lt;br&gt;gemenskapens institutioner måste effektiviseras. Sverige skall delta&lt;br&gt;aktivt i det gemensamma arbetet med att utforma och införa&lt;br&gt;alleuropeiska datanätverk för informationsutbyte mellan förvalt-&lt;br&gt;ningar, det s.k. IDA-programmet inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar i EUs arbete med att utveckla och införa datanätverk för&lt;br&gt;informationsutbyte mellan medlemsländernas förvaltningar och gemen-&lt;br&gt;skapens institutioner. Detta arbete berör många departement och myndig-&lt;br&gt;heter. Regeringen har givit Statskontoret i uppdrag att samordna den&lt;br&gt;statliga förvaltningens medverkan i EUs program för datautbyte mellan&lt;br&gt;förvaltningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.4.4 Hälso- och sjukvård&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att genomföra ett särskilt IT-program för&lt;br&gt;att stödja det pågående förändrings- och förnyelsearbetet inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården skall prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spri, Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut, bör utveckla&lt;br&gt;och samordna insatserna samt lämna förslag till finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheten och patienternas personliga integritet måste kunna&lt;br&gt;upprätthållas i även mycket integrerade informationssystemlös-&lt;br&gt;ningar. Representanter från olika landsting, kommuner, myn-&lt;br&gt;digheter, universitet och högskolor samt näringslivet bör knytas&lt;br&gt;till gemensamma utvecklingsprojekt vars resultat kan nyttjas av&lt;br&gt;den samlade hälso- och sjukvården i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdpersonalen bör erbjudas kompetensutveckling på IT-om-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvården är för närvarande inne i ett intensivt skede av&lt;br&gt;förändring och förnyelse. Ett viktigt inslag är att stärka patienternas&lt;br&gt;ställning och öka patienternas delaktighet i vården. Framsteg inom den&lt;br&gt;medicintekniska området motiverar en ändrad inriktning av vården och&lt;br&gt;nya arbetssätt. Krav på förbättrad kvalitet och bättre resursutnyttjande&lt;br&gt;medför att vissa sjukvårdsverksamheter behöver koncentreras samtidigt&lt;br&gt;som primär- och annan öppenvård ökar i omfattning. Det allt snävare&lt;br&gt;utrymmet för offentlig finansiering har bidragit till att intensifiera&lt;br&gt;utvecklingsarbetet för att öka effektiviteten i hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer personalens väl berättigade krav på en god&lt;br&gt;arbetsmiljö och kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare förutsätter ett offensivt folkhälsoarbete en samhällsplanering för&lt;br&gt;att minska hälsorisker och ge alla livsvillkor som befrämjar hälsan. En&lt;br&gt;viktig uppgift för hälso- och sjukvården är att tillhandahålla information&lt;br&gt;om hur utbredd ohälsan är, vilka orsaker den har, hur den utvecklas över&lt;br&gt;tiden samt hur den är fördelad i befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT ger stora möjligheter att stärka förändrings- och förnyelsearbetet&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;IT-program for att stödja det pågående forändrings- och&lt;br&gt;förnyelsearbetet inom hälso- och sjukvården&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att utforma ett särskilt IT-program för att stödja det&lt;br&gt;pågående förändrings- och förnyelsearbetet inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;skall prövas. Programmet är också ett led i kompetensutvecklingen av&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtal mellan staten och Landstingsförbundet är Spri svenskt&lt;br&gt;kompetenscentrum för IT-frågor inom hälso- och sjukvården och har&lt;br&gt;enligt avtalet uppgifter som ryms i det angivna IT-programmet.&lt;br&gt;Programmet bör därför hållas samman av Spri men arbetet bedrivas i&lt;br&gt;nära samarbete med centrala myndigheter, sjukvårdshuvudmännen, de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fackliga organisationerna och de IT-resurser som i övrigt finns inom t.ex. Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;näringslivet och forskningsorganisationen. Samverkan bör också ske inom&lt;br&gt;ramen för EU där dessa frågeställningar behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att genomföra programmet krävs en resursram på ca 100 milj fa-&lt;br&gt;under en treårsperiod. Programmet kommer endast att kunna genom-&lt;br&gt;föras under förutsättning att regeringen finner det möjligt att få fram&lt;br&gt;medel genom en omprioritering av de medel som anslås för övriga IT-&lt;br&gt;satsningar i denna proposition. Om detta inte visar sig vara möjligt&lt;br&gt;kommer programmet endast att genomföras under förutsättning att&lt;br&gt;finansieringen sker med medel utanför statsbudgeten. Regeringen avser&lt;br&gt;att uppdra åt Spri att lämna förslag till finansiering genom medel från&lt;br&gt;olika utvecklingsprojekt inom hälso- och sjukvården, från forsknings-&lt;br&gt;finansierande organ m.m. samt från EU. På sikt bör IT-satsningama&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården kunna finansieras genom de produktivi-&lt;br&gt;tetsvinster som satsningarna förutsätts ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet inriktas på följande områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harmonisering av termer, standarder, system och metoder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patientjournalen innehåller grunduppgifter om patientens hälsa och&lt;br&gt;genomförda behandlingar. För att få fram bra datoriserade vårddoku-&lt;br&gt;mentationssystem krävs en ökad standardisering av funktioner. Det är&lt;br&gt;nödvändigt att i ett europeiskt sammanhang utveckla tekniska lösningar&lt;br&gt;som senare kan accepteras av standardiseringsorganen. Gränssnitt&lt;br&gt;behöver fastställas som möjliggör ett samspel mellan olika tillämpningar&lt;br&gt;utifrån skilda tekniska plattformar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stärka patientens ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patienten bör via publika självbetjäningsterminaler ges tillgång till fakta&lt;br&gt;om hälsofrågor och möjligheter att få vård. System som vänder sig till&lt;br&gt;speciella patientgrupper, t.ex. diabetiker, bör utvecklas. Med hjälp av ett&lt;br&gt;ett elektroniskt patientkort kan patienten ges möjlighet att själv ta del av&lt;br&gt;den egna journalen och bära med sig medicinsk information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öka vårdens kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya tillämpningar behöver utvecklas för att främja arbetet med att för-&lt;br&gt;bättra kvaliteten och effektiviteten i vården vid sjukhus, öppna&lt;br&gt;specialistmottagningar, inom primärvården och i samspelet mellan dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ge en god tillgänglighet till vård i hela landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hjälp av s.k. telemedicin kan sjukvården erbjuda kvalificerad vård&lt;br&gt;i alla delar av landet. Begränsade specialistresurser och avancerad teknisk&lt;br&gt;utrustning kan därmed ställas till förfogande oavsett var i landet man&lt;br&gt;befinner sig. För att realisera kvalitets- och serviceförbättringar samt den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska potential som finns i de telemedicinska tillämpningarna krävs Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;nya organisatoriska och administrativa lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektivare ledning och uppföljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en bättre ledning och planering av hälso- och sjukvården krävs en&lt;br&gt;mer anpassad och bättre strukturerad information med stöd av IT om hur&lt;br&gt;sjukvårdens insatser efterfrågas och utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjliggöra ett effektivt folkhälsoarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontinuerligt förda och individbaserade register över dem som insjuknar&lt;br&gt;i olika sjukdomar är ett viktigt redskap för ett effektivt folkhälsoarbete.&lt;br&gt;Ett exempel är cancerregistret. Det finns många sjukdomsgrupper för&lt;br&gt;vilka det idag finns begränsad kunskap om förekomst och utveckling. Det&lt;br&gt;är angeläget att pröva nya former för epidemiologisk bevakning genom&lt;br&gt;t ex hänvisnings- eller s.k. pekarregister för olika sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättra hälso- och sjukvårdens produktivitet och effektivitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla vårdprocesser är ytterst beroende av en stor mängd information,&lt;br&gt;både av generell karaktär och om den enskilda patientens situation.&lt;br&gt;Därtill behövs styrinformation från själva processen. En effektivare in-&lt;br&gt;formationsbehandling handlar framför allt om att skapa tillgång till&lt;br&gt;information som finns på olika ställen. Detta kan ske med stöd av IT som&lt;br&gt;även på andra sätt kan förbättra produktiviteten och effektiviteten i hälso-&lt;br&gt;och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheten och den personlig integriteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt arbete som bedrivs inom vården måste utföras med beaktande av&lt;br&gt;den personliga integriteten. Den pågående förändringsprocessen inom&lt;br&gt;vården har inneburit att känslig patientrelaterad information numera i allt&lt;br&gt;större omfattning återfinns också i rent administrativa sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att upprätthålla förtroendet för vården måste den av Spri påbörjade&lt;br&gt;satsningen avseende IT-säkerhet och integritet inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hanteringen av datasäkerhetsfrågoma inom vården kräver ett samlat&lt;br&gt;grepp. Spri bör aktivt arbeta med dessa frågor i nära samverkan med&lt;br&gt;representanter från olika landsting, kommuner, myndigheter, universitet&lt;br&gt;och högskolor samt från näringslivet i syfte att få fram kunskaper och&lt;br&gt;lösningar som kan nyttjas av den samlade hälso- och sjukvården i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling av personal inom hälso- och sjukvården &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sker en mycket snabb förändring av hälso- och sjukvårdens arbets-&lt;br&gt;metoder. Dessa baseras allt oftare på IT-lösningar. Därför är det viktigt&lt;br&gt;att vårdpersonalen erbjuds sådan kompetensutveckling att utnyttjandet av&lt;br&gt;IT blir mer omfattande än i dag. När nya arbetsmetoder utvecklas med&lt;br&gt;stöd av IT är det angeläget att utgå från såväl kvinnors som mäns&lt;br&gt;förutsättningar. I dag används IT inom hälso- och sjukvården framför allt&lt;br&gt;i yrken som domineras av högutbildade män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den redan verksamma personalen bör utbildningsprogram utvecklas&lt;br&gt;och nya utbildningsmoment introduceras. Dessutom bör gällande läro-&lt;br&gt;planer vid de medicinska fakulteterna och vårdhögskolorna kompletteras&lt;br&gt;och utvidgas för att förmedla en insikt om att effektiviteten och kvaliteten&lt;br&gt;i vården kan förbättras kraftigt genom att utnyttja IT:s möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telematik inom hälso- och sjukvården i ett europeiskt perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU finns möjlighet att få ekonomiskt stöd för utveckling av system&lt;br&gt;med telekommunikationsfunktioner (telematik) inom hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den. Sverige har genom Spri lämnat projektförslag t.ex. inom området&lt;br&gt;säkerhet och skydd av personlig integritet. Det är betydelsefullt att&lt;br&gt;Sverige medverkar i denna typ av satsningar, inte minst för att kunna&lt;br&gt;påverka synen inom Europa på frågor om personlig integritet i patient-&lt;br&gt;journaler m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.4.5 Funktionshindrade och äldre&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att genomföra ett IT-program med inriktning&lt;br&gt;på att främja funktionshindrades samt äldre personers användning&lt;br&gt;av IT skall prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att uppdra åt Handikappinstitutet att i samråd&lt;br&gt;med berörda myndigheter och organisationer utveckla programmet&lt;br&gt;och lämna förslag till finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer senare under våren 1996 att lägga förslag om&lt;br&gt;radio och TV i allmänhetens tjänst 1997 - 2001. En utgångspunkt&lt;br&gt;är härvid att det ingår i public service-uppdraget att ta ett stort&lt;br&gt;ansvar för att funktionshindrades intressen tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om alla människor skall kunna dra nytta av IT:s möjligheter och delta&lt;br&gt;i informations- och kunskapssamhället fordras att kraven på tillgänglighet&lt;br&gt;och användbarhet uppmärksammas och tillgodoses. Detta gäller i&lt;br&gt;synnerhet för människor med funktionshinder och ofta också äldre. Rätt&lt;br&gt;använd kan IT skapa helt nya förutsättningar för att uppnå målet för&lt;br&gt;handikappolitiken; full delaktighet och jämlikhet. Om dessa aspekter inte&lt;br&gt;tillgodoses finns å andra sidan en risk för att klyftorna i samhället ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personer med svåra funktionshinder, bl.a. synskadade, döva, svårt&lt;br&gt;rörelsehindrade och talskadade, har IT inneburit helt nya möjligheter att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leva aktivt och självständigt. Livskvaliteten för dessa människor har ökat Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ta tillvara den stora potential som IT innebär for funktions-&lt;br&gt;hindrade och äldre bör ett samlat grepp tas över området i ett särskilt&lt;br&gt;IT-program. Det är väsentligt att programmet utformas utifrån ett&lt;br&gt;helhetsperspektiv och att alla de aktörer som verkar inom området&lt;br&gt;involveras. Det är angeläget att den kunskap som finns inom&lt;br&gt;handikapprörelsen tas tillvara i detta sammanhang. Frågor om handikapp&lt;br&gt;och IT behandlades vid en workshop anordnad av bl.a. IT-kommissionen&lt;br&gt;hösten 1995. IT-kommissionen har överlämnat en rapport med deltagar-&lt;br&gt;nas slutsatser till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att uppdra åt Handikappinstitutet att i nära samverkan&lt;br&gt;med övriga aktörer utarbeta ett förslag till IT-program med inriktning&lt;br&gt;på funktionshindrade och äldre personer. I uppdraget skall ingå att&lt;br&gt;föreslå handlingslinjer och åtgärder, att kostnadsberäkna förslagen samt&lt;br&gt;att lämna förslag om finansiering. Förutsättningen för att programmet&lt;br&gt;skall genomföras är att regeringen finner det möjligt att få fram medel&lt;br&gt;genom en omprioritering av de resurser som sammantaget anslås för IT-&lt;br&gt;satsningar i denna proposition eller att finansiering kan ske genom&lt;br&gt;externa medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet bör bl.a. innefatta följande områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skola och utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT skapar nya förutsättningar for undervisningen t.ex. genom läromedel&lt;br&gt;i elektronisk form eller självständig sökning i databaser. Det är angeläget&lt;br&gt;att funktionshindrade elever fullt ut kan använda dessa möjligheter och&lt;br&gt;att t.ex. skoldatanät görs tillgängliga även for synskadade elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektroniska läromedel eller s.k. läromedia kan också vara till stor&lt;br&gt;nytta för elever med grava rörelsehinder, dövhet eller med synskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den specialpedagogiska undervisningen får IT allt större betydelse.&lt;br&gt;Det finns behov av att vidareutveckla den speciella pedagogik som krävs&lt;br&gt;för att använda IT i undervisningen liksom att öka kompetensen hos&lt;br&gt;lärarna på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorer med särskilda anpassningar gör det numera möjligt for personer&lt;br&gt;med funktionshinder att självständigt sköta kvalificerade arbeten. Val-&lt;br&gt;möjligheten i fråga om yrkesinriktning har ökat. En fortsatt utveckling&lt;br&gt;bör ske på detta område. Nya grupper bör kunna erbjudas lösningar som&lt;br&gt;underlättar för dem att fungera i arbetslivet såsom personer med läs- och&lt;br&gt;skrivsvårigheter eller utvecklingsstörning. Det är också här angeläget att&lt;br&gt;förbättra den generella tillgängligheten till IT-systemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.6 Miljöpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT ger ett viktigt stöd för miljöarbetet. Den nya miljöpolitiken&lt;br&gt;bygger på decentralisering och sektorsansvar dvs. att omsorgen om&lt;br&gt;miljön skall genomsyra hela samhället och att ansvaret för att&lt;br&gt;genomföra de miljöpolitiska målen förs ut och integreras i de&lt;br&gt;verksamheter och samhällssektorer där miljöproblemen uppstår. En&lt;br&gt;väl fungerande informationsförsörjning och avancerad IT är en av&lt;br&gt;grundförutsättningarna för genomförandet av denna politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT har sedan länge använts i olika delar av miljöarbetet och utgjorde&lt;br&gt;tidigt ett medel för att nå de miljöpolitiska mål som främst var inriktade&lt;br&gt;mot att nedbringa punktutsläpp av olika slag. Sedan slutet av 1970-talet&lt;br&gt;har det skett en kontinuerlig utveckling av miljödatabaser med infor-&lt;br&gt;mation om miljöfarliga verksamheter och deras utsläpp. Dessa databaser&lt;br&gt;utgör idag ett viktigt instrument i den miljöövervakningsverksamhet som&lt;br&gt;syftar till att beskriva miljösituationen i form av utsläpp, belastning,&lt;br&gt;m.m. och som ligger till grund för beslut om åtgärder samt uppföljningen&lt;br&gt;och bedömningen av miljöhotens utveckling och effekterna av vidtagna&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att de stora, koncentrerade utsläppen och punktvisa förore-&lt;br&gt;ningarna av miljön har kunnat bringas under större kontroll har&lt;br&gt;miljöarbetet allt mera inriktats mot att komma till rätta med den&lt;br&gt;omfattande samlade miljöbelastning som orsakas av många små och&lt;br&gt;spridda föroreningskällor. Miljöproblemen kännetecknas således allt mer&lt;br&gt;av att det är många som bidrar till problemen och att det också är många&lt;br&gt;som drabbas. Effekterna är dessutom ofta storskaliga och mycket&lt;br&gt;komplicerade att åtgärda eftersom de är invävda i samhällsorganisationen&lt;br&gt;och samhällsutvecklingen i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå miljöpolitikens mål om en långsiktigt hållbar utveckling kan&lt;br&gt;vi därför inte längre förlita oss enbart till miljömyndigheternas arbete. I&lt;br&gt;stället måste alla ta ett ökat ansvar för miljön. Det gäller såväl enskilda&lt;br&gt;medborgare som företag och myndigheter inom olika samhällssektorer.&lt;br&gt;Var och en måste känna ett ansvar för miljöfrågorna i sin omgivning och&lt;br&gt;närmiljö och inom sina verksamhets- och samhällsområden. Detta kräver&lt;br&gt;ett växande eget miljöengagemang hos alla berörda samtidigt som miljö-&lt;br&gt;myndigheternas arbete mera inriktas på att tillhandahålla stöd, följa upp&lt;br&gt;och utvärdera resultaten samt att vid behov samordna och driva på&lt;br&gt;arbetet. Det blir också allt tydligare att välinformarede konsumenter kan&lt;br&gt;utgöra en stor kraft i miljöarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har mot denna bakgrund givit Miljövårdsberedningen&lt;br&gt;(Jo 1968:A) i uppdrag (dir. 195:104) att utarbeta förslag till en samlad&lt;br&gt;strategi för användningen av IT inom miljöområdet. Miljövårdsbered-&lt;br&gt;ningen skall bl.a. lämna förslag om hur informationsutbyte och informa-&lt;br&gt;tionsförmedling kan utvecklas samt hur utnyttjande, tillgänglighet och&lt;br&gt;utbyte av miljödata kan samordnas och effektiviseras. Det ingår även i&lt;br&gt;uppdraget att lägga fram förslag om utvecklingen av ett konferenssystem&lt;br&gt;för dialog och debatt om miljömål och miljöpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kultur och fritid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver att ge funktionshindrade tillgång till nya former av kultur skapar&lt;br&gt;IT möjligheter till kulturaktiviteter som tidigare varit svåra att utföra.&lt;br&gt;Det kan t.ex. vara mediaverkstäder for funktionshindrade, program för&lt;br&gt;egen skapande konstnärlig verksamhet på datorn eller för att komponera&lt;br&gt;och spela egen musik. Det kan också handla om att över nätet kunna&lt;br&gt;hämta hem och läsa en bok eller att kommunicera med andra över t.ex.&lt;br&gt;Internet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För funktionshindrade finns idag redan flera textbaserade digitala&lt;br&gt;system, där texten ligger lagrad på diskett eller annat datormedium.&lt;br&gt;Talboks- och punktskriftsbiblioteket har bl.a. anpassat tekniken för&lt;br&gt;läshandikappade och utvecklat en prototyp till en digital talbok - DAISY&lt;br&gt;(Digital Audio-based Information System). Eftersom detta är det enda&lt;br&gt;digitala talbokssystemet i världen kan det komma att bli standard för alla&lt;br&gt;talboksbibliotek och producenter. Inom ramen för statens stöd till radio-&lt;br&gt;och kassettidningar för synskadade kan även tidningar för synskadade&lt;br&gt;överföras digitalt. IT-utvecklingen ger möjlighet att utveckla nya tjänster&lt;br&gt;på kultur- och fritidsområdet till stöd för de funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorstöd i boendet kan öka äldre och funktionshindrade personers själv-&lt;br&gt;ständighet och oberoende. För många handikappgrupper underlättas&lt;br&gt;boendet avsevärt genom att olika funktioner kan utföras automatiskt eller&lt;br&gt;fjärrstyras. Tillgång till trygghets- och larmfunktioner är särskilt viktigt.&lt;br&gt;Rehabilitering liksom vård och omsorg i hemmet kommer också att&lt;br&gt;kunna underlättas med hjälp av IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgänglighet i samhällslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att den generella tillgängligheten inom olika samhälls-&lt;br&gt;områden görs så hög som möjligt. Därmed minskar behovet av särlös-&lt;br&gt;ningar, som ofta är väsentligt dyrare. I enlighet med den s.k. ansvars-&lt;br&gt;och finansieringsprincipen är det ett ansvar för den som anordnar en&lt;br&gt;verksamhet att se till att kravet på tillgänglighet tillgodoses. Utöver&lt;br&gt;generell tillgänglighet fordras att särskilda IT-produkter och metoder för&lt;br&gt;funktionshindrade kan fortsätta att utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom IT-utvecklingen har tillgången till information ökat explosions-&lt;br&gt;artat. Från demokratisk synpunkt är det viktigt att även funktionshindrade&lt;br&gt;personer kan ta del av informationsutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer senare under våren 1996 att lägga förslag om en&lt;br&gt;radio och TV i allmänhetens tjänst 1997 - 2001. En utgångspunkt är&lt;br&gt;härvid att det ingår i public service-uppdraget att ta ett stort ansvar för&lt;br&gt;att funktionshindrades intressen tillgodoses (se avsnitt 5.4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att föregripa resultaten av Miljövårdsberedningens arbete är det Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;regeringens bestämda uppfattning att den nya miljöpolitiken förutsätter&lt;br&gt;en ökad tillgänglighet till miljöinformationen och nya former för att&lt;br&gt;sprida goda exempel i miljöarbetet. Ett svenskt miljönätverk via Internet&lt;br&gt;riktat till såväl offentligt som ideellt miljöarbete, till forskare, skolung-&lt;br&gt;dom, bibliotek m.fl. kan ge intressanta utvecklingsmöjligheter. Den&lt;br&gt;verksamhet som Miljövårdsberedningen redan påbörjat när det gäller att&lt;br&gt;utnyttja CD-romteknik för miljöinformation också av intresse i detta&lt;br&gt;sammanhang. Det är enligt regeringens mening ett exempel på hur&lt;br&gt;information och material som tas fram som ett led i den ordinarie&lt;br&gt;offentliga utredningsverksamheten kan vidareförädlas och utnyttjas som&lt;br&gt;medborgarinformation, läromedel m.m. och skapa ett högkvalitativt&lt;br&gt;innehåll i samhällets gemensamma informationsbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT:s miljökonsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns goda förutsättningar för att den ökade användningen av&lt;br&gt;IT skall få övervägande positiva konsekvenser för miljön. Den&lt;br&gt;snabbt ökade efterfrågan på elektronikprodukter är emellertid också&lt;br&gt;förknippad med betydande miljöproblem. För att förhindra att IT-&lt;br&gt;utvecklingen leder till miljöskador och resursslöseri är det angeläget&lt;br&gt;att användningen av elektroniken anpassas till de krav som måste&lt;br&gt;ställas i ett kretsloppssamhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT:s betydelse för att kunna bedriva ett effektivt miljöarbete torde vara&lt;br&gt;oomtvistat. Den nya teknikens indirekta effekter på miljömålen är mera&lt;br&gt;svårbedömda eftersom de kan förväntas komma att inrymma mycket&lt;br&gt;genomgripande förändringar i människors levnadsförhållanden och&lt;br&gt;samhällsorganisationen i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad användning av datoriserade system för övervakning, styrning&lt;br&gt;och reglering av komplicerade processer kan innebära betydande miljö-&lt;br&gt;fördelar. Det gäller t.ex. på energiområdet där man länge arbetat med&lt;br&gt;sådana system. Även när det gäller styrning av bl.a. värme- och&lt;br&gt;ventilationssystem och i samband med trafikledningssystem av olika slag&lt;br&gt;skapar tekniken nya möjligheter. Det är angeläget att dessa styrsystem kan&lt;br&gt;vidareutvecklas ur miljösynpunkt. Det samlade utfallet från miljösynpunkt&lt;br&gt;av IT:s mera storskaliga effekter på arbetsorganisationen m.m., där&lt;br&gt;tekniken exempelvis kan tänkas ge nya möjligheter att ersätta resande&lt;br&gt;genom distansarbete, videokonferenser etc. är fortfarande osäkert. Det&lt;br&gt;finns olika hypoteser om hur en ökad IT-användning kan tänkas påverka&lt;br&gt;resmönstren och ett vanligt antagande är att det kortväga resandet kan&lt;br&gt;komma att minska men ersättas av ett mera frekvent långväga resande.&lt;br&gt;Vilken riktning utvecklingen tar är emellertid i hög grad resultatet av vårt&lt;br&gt;eget val och det bör finnas en betydande potential när det gäller att&lt;br&gt;minska miljöbelastningen från transporterna genom en medveten&lt;br&gt;användning av IT. Det ingår i Kommunikationskommitténs (K 1995:01)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdrag att pröva dessa möjligheter och även Miljövårdsberedningen skall Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;studera IT:s miljöeffekter inom olika samhällssektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad IT-användning leder också till en ökad omsättning av&lt;br&gt;elektronik som kan innebära särskilda risker för miljön. Omsättnings-&lt;br&gt;hastigheten på varor och produkter inom IT-området är mycket hög till&lt;br&gt;följd av den snabba tekniska utvecklingen, vilket leder till att det&lt;br&gt;uppkommer betydande problem vid omhändertagandet av uttjänta produk-&lt;br&gt;ter. Redan i dag återvinns elektronikskrot genom frivillig deponering.&lt;br&gt;Inom IT-branschen arbetar vissa större företag med egna åter-&lt;br&gt;vinningssystem där merparten av produkterna återvinns. Svenska IT-&lt;br&gt;företagens organisation, SITO, startade 1995 ett återvinningssystem för&lt;br&gt;elektronikskrot för sina medlemsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid även miljöproblem i samband med tillverkningen&lt;br&gt;och användningen av produkterna som bl.a. yttrar sig i en omfattande&lt;br&gt;kemikalieanvändning och utsläpp av metaller, giftigt organiskt material,&lt;br&gt;lösningsmedel och andra kemiska föreningar. För att förhindra att IT-&lt;br&gt;utvecklingen leder till miljöskador och resursslöseri är det enligt&lt;br&gt;regeringens mening av största vikt att de varor och produkter som&lt;br&gt;utnyttjas kan fogas in i de krav som måste ställas i ett kretsloppssamhälle.&lt;br&gt;Kretsloppsdelegationen har därför fått i uppdrag att utarbeta ett förslag till&lt;br&gt;producentansvar för elektronik. Förslaget kommer att redovisas den 1&lt;br&gt;april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT i miljöarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas gemensamma strategi för&lt;br&gt;uppbyggnad av miljödatabasema lägger en god grund för ytterligare&lt;br&gt;utveckling av IT-användning inom miljöområdet. En fortsatt decen-&lt;br&gt;tralisering av miljöansvaret kräver dock att fler aktörer ansluter sig&lt;br&gt;till denna strategi. Särskilt viktigt är det att kommunerna involveras&lt;br&gt;i utvecklingsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvalitetsdeklaration av miljödata och miljödatabaser bör över-&lt;br&gt;vägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödatacenter i Kiruna kommer att utgöra en allt viktigare resurs&lt;br&gt;i såväl nationellt som internationellt miljöarbete. Sverige bör med&lt;br&gt;utgångspunkt i denna verksamhet ha som målsättning att spela en&lt;br&gt;ledande roll när det gäller att tillhandahålla, utveckla och analysera&lt;br&gt;digitala databaser för lägesbestämd miljöinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bärande idé i den nya miljöpolitiken är som nämnts att många olika&lt;br&gt;aktörer skall vara delaktiga i miljöarbetet. Detta kräver emellertid ett&lt;br&gt;intensivt informationsutbyte och miljöpolitikens beroende av en väl&lt;br&gt;fungerande informationsteknik accentueras därmed ytterligare. Inte minst&lt;br&gt;en decentraliserad hantering av miljödata ställer stora krav på samordning&lt;br&gt;och standardisering för att verksamheten skall kunna drivas på ett&lt;br&gt;rationellt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket och länsstyrelserna har utvecklat ett gemensamt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;system (NEXT) som är anpassat till de nya krav som ställs på&lt;br&gt;miljöarbetet och som ligger till grund för utvecklingen av nya&lt;br&gt;miljödatabaser. Genom detta nya system har enligt regeringens uppfatt-&lt;br&gt;ning grunden lagts till en ytterligare utveckling av IT-användning inom&lt;br&gt;miljöområdet. En fortsatt decentralisering av miljöansvaret kräver dock&lt;br&gt;att fler aktörer ansluter sig till det koncept som Naturvårdsverket och&lt;br&gt;länsstyrelserna utvecklat. Enligt regeringens mening är det särskilt viktigt&lt;br&gt;att kommunerna involveras i utvecklingsarbetet eftersom kommunerna&lt;br&gt;spelar en allt mer central roll i insamlingen av de grundläggande data som&lt;br&gt;bildar basen för hela miljöarbetet. Regeringen kommer därför att ge&lt;br&gt;Naturvårdsverket i uppdrag att verka för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmänt ökad tillgång på miljödata i digital form i kombination med&lt;br&gt;ett växande antal databaser, dataproducenter och datakällor samt de ökade&lt;br&gt;möjligheter och behov av att kombinera data med olika ursprung som&lt;br&gt;detta medför, innebär att det kan bli nödvändigt att överväga någon form&lt;br&gt;av kvalitetsdeklaration av miljödata. Syftet med en sådan kvalitets-&lt;br&gt;deklaration skulle vara att säkerställa att data är insamlade, bearbetade och&lt;br&gt;presenterade enligt fastställda rutiner för att undvika att undermålig&lt;br&gt;information sprids och används eller att informationen förvanskas eller&lt;br&gt;används på ett missvisande sätt. Regeringen kommer att ge Natur-&lt;br&gt;vårdsverket i uppdrag att i samverkan med Kommunförbundet utarbeta ett&lt;br&gt;förslag till utformningen av en sådan kvalitetsdeklaration av miljödata och&lt;br&gt;miljödatabaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktuell och tillförlitlig information som beskriver miljön ur olika&lt;br&gt;aspekter är ett gemensamt intresse för alla aktörer i miljöarbetet. Inom&lt;br&gt;miljöområdet finns det också stor efterfrågan på mer tillgänglig och&lt;br&gt;enhetlig information som underlag för internationella beslut och&lt;br&gt;överenskommelser. Fjärranalys baserad på satellitdata är ett viktigt&lt;br&gt;instrument i sådana sammanhang. Satelliternas möjligheter att bidra med&lt;br&gt;detaljerad lägesbestämd och digital information från stora områden som&lt;br&gt;är direkt anpassad till fortsatt användning i geografiska informations-&lt;br&gt;system innebär att användningsmöjligheterna är stora inte minst när det&lt;br&gt;gäller internationell miljöövervakning. Det sker också en imponerande&lt;br&gt;internationell aktivitet på jordobservationsområdet. Fram till år 2000&lt;br&gt;kommer ett 40-tal satelliter utrustade med en eller flera sensorer för&lt;br&gt;studier av land, hav och atmosfär att sändas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har en internationellt stark position inom fjärranalys med&lt;br&gt;inriktning mot det markbundna systemet för datamottagning, data-&lt;br&gt;bearbetning samt uppbyggnad av användaranpassade informationssystem.&lt;br&gt;Naturvårdsverket, Rymdbolaget, Lantmäteriverket, länsstyrelsen i Norr-&lt;br&gt;bottens län samt Kiruna kommun inledde i böljan av 1990-talet ett&lt;br&gt;samarbete för att utveckla satellitbaserad miljöövervakning till ett svenskt&lt;br&gt;specialområde. Ett resultat av detta samarbete är miljödatacentret i Kiruna&lt;br&gt;som har till huvuduppgift att producera och ajourhålla miljödatabaser,&lt;br&gt;utveckla nya databaser i samverkan med olika uppdragsgivare samt att&lt;br&gt;bedriva miljöövervakningsverksamhet. Miljödatacentret har nu blivit ett&lt;br&gt;s.k. European Topic Center inom EEA som är EU:s miljömyndighet med&lt;br&gt;uppgift att ansvara för uppbyggnad, underhåll och drift av EU:s&lt;br&gt;landtäckningsdatabaser. Centret är avsett att ingå som en väsentlig del av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det planerade Miljö- och rymdinstitutet (MRI) i Kiruna, som delvis avses Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;finansieras genom EU:s strukturfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringen av Miljödatacentret i Kiruna, med dess koppling till EEA,&lt;br&gt;ger enligt regeringens bedömning Sverige unika möjligheter att spela en&lt;br&gt;ledande roll när det gäller bearbetning av digitala databaser för&lt;br&gt;lägesbestämd miljöinformation. Sverige för även en central funktion inom&lt;br&gt;det europeiska informationsnätverket på miljöområdet (EIONET). I sin&lt;br&gt;egenskap av nedtagningsstation för ett stort antal jordresurssatelliter utgör&lt;br&gt;centret också en viktig tillgång för miljöarbetet i ett globalt perspektiv.&lt;br&gt;Anslutningen till ett världsomspännande nät som är under uppbyggnad gör&lt;br&gt;det också möjligt att utnyttja Miljödatacentret för att förse&lt;br&gt;utvecklingsländer med bearbetad miljöinformation.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.4.7 Transportområdet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En ökad användning av IT i transportsektorn kan på sikt påtagligt&lt;br&gt;komma att underlätta genomförandet av de trafikpolitiska mål som&lt;br&gt;riksdagen lagt fest, bidra till en effektivare användning av&lt;br&gt;infrastrukturen och övriga transportresurser samt höja kvaliteten på&lt;br&gt;de tjänster som erbjuds trafikanterna och näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har goda förutsättningar att behålla en framskjuten&lt;br&gt;position i utvecklingen och användningen av transportinformatik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad användning av IT i transportsektorn kan på sikt påtagligt&lt;br&gt;komma att underlätta genomförandet av trafikpolitiken, bidra till en&lt;br&gt;effektivare användning av infrastrukturen och övriga transportresurser&lt;br&gt;samt höja kvaliteten på de tjänster som erbjuds trafikanterna och&lt;br&gt;näringslivet. Enligt regeringens bedömning kan därmed åtgärder som&lt;br&gt;påskyndar ianspråktagandet av transportinformatik som en integrerad del&lt;br&gt;av infrastrukturen eller i övrigt främjar IT-användningen i transport-&lt;br&gt;sektorn verka tillväxtbeffämjande i flera olika avseenden. Förutom att&lt;br&gt;den nya tekniken ger möjligheter att rationalisera trafiksystemet och&lt;br&gt;därmed minska belastningen på samhällsekonomin skapas också&lt;br&gt;förutsättningar för framväxten av en tjänstemarknad på trafikinforma-&lt;br&gt;tionsområdet samtidigt som vägen öppnas till ett helt nytt tekniskt-&lt;br&gt;industriellt utvecklingsblock kring bl.a. transportnäringen och elek-&lt;br&gt;tronikindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att svenska foretag, forskare och myndigheter tidigt och i för-&lt;br&gt;hållandevis stor omfattning deltagit i den forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;verksamhet som bedrivits på europeisk nivå bedöms Sverige ligga relativt&lt;br&gt;väl framme på transportinformatikområdet. Regeringen anser att det är&lt;br&gt;betydelsefullt att Sverige kan behålla denna position och har därför&lt;br&gt;vidtagit en rad åtgärder för att främja utvecklingen och höja beredskapen&lt;br&gt;för ett successivt införande av den nya tekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska forsknings- och utvecklingsinsatser inom väginformatikområdet&lt;br&gt;har sedan 1991 samordnats inom ramen för Svenskt RTI-program.&lt;br&gt;Regeringen har i 1995 års budgetproposition avsatt särskilda medel för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en fortsättning av detta program och givit Vägverket i uppdrag att redo- Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;visa en plan för hur medlen bör användas. Målsättningen är att den verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivits inom ramen för Svenskt RTI-program skall kunna&lt;br&gt;fullföljas på ett effektivt sätt, att ett fortsatt svenskt deltagande i den&lt;br&gt;verksamhet som pågår i Europa säkerställs samt att det även framgent&lt;br&gt;skapas goda förutsättningar för ett väl fungerande samarbete mellan olika&lt;br&gt;svenska intressenter. Verksamheten inriktas mot två huvudmål; att ta&lt;br&gt;fram och genomföra ett program for att utveckla tillämpning av och&lt;br&gt;försök med väginformatik under 1996 samt att ta fram ett programförslag&lt;br&gt;för väginformatik som kan inforas i det svenska trafiksystemet fram till&lt;br&gt;år 2007.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare nyligen förelagt riksdagen förslag om vägverkets&lt;br&gt;sektorsansvar inom vägtransportsystemet m.m. (prop. 1995/96:131). Ett&lt;br&gt;viktigt inslag i propositionen är att klargöra Vägverkets roll och ansvar&lt;br&gt;for utvecklingen och ianspråktagande av IT inom hela vägtrafiksektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också uppdragit åt Lantmäteriverket att tillsammans&lt;br&gt;med berörda myndigheter inom trafikområdet genomföra vissa åtgärder&lt;br&gt;för att stödja ett effektivt utnyttjande av GPS-teknik för positionsbestäm-&lt;br&gt;ning, mätning m m med hjälp av satelliter. Det är regeringens bedömning&lt;br&gt;att en etablering av GPS-tekniken kommer att ha stor samhällsekonomisk&lt;br&gt;betydelse och i grunden förändra förutsättningarna för alla verksamheter&lt;br&gt;där navigering och positionsbestämning är viktiga inslag. Inte minst på&lt;br&gt;infrastruktur- och transportområdet kommer användningen att bli&lt;br&gt;omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har regeringen tillsatt Delegationen för transporttelematik (K&lt;br&gt;1994:08), som skall utreda frågor om IT:s trafikpolitiska konsekvenser&lt;br&gt;och behovet av att utforma ett regelverk kring den nya teknikens&lt;br&gt;användning i trafiken. Delegationen har nyligen avgivit delbetänkandet&lt;br&gt;Bättre trafik med väginformatik (SOU 1996:17) med förslag om bl.a.&lt;br&gt;utveckling av en nationell digital vägdatabas och hur en mer aktiv&lt;br&gt;vägtrafikledning bör organiseras. Betänkandet skall remissbehandlas.&lt;br&gt;Regeringen tar dock redan i det följande upp vissa frågor som&lt;br&gt;aktualiseras i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nationell digital vägdatabas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nationell digital vägdatabas bör upprättas. Databasen bör&lt;br&gt;betraktas som en av samhällets grunddatabaser och vara etablerad&lt;br&gt;senast år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket skall vara huvudman för en nationell digital väg-&lt;br&gt;databas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket ges i uppdrag att i samverkan med Lantmäteriverket,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet och företrädare för skogsnäringen&lt;br&gt;påbörja uppbyggnaden av en nationell digital vägdatabas.&lt;br&gt;Databasen skall finansieras inom ramen för Vägverkets ordinarie&lt;br&gt;anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omfattande svensk utredning om väginformatikens samhällseko- Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;nomiska effekter - det s.k. TOSCA Il-projektet - har nyligen redovisats.&lt;br&gt;I projektet har en mängd olika IT-tillämpningar för trafikstyrning, bilin-&lt;br&gt;formationssystem, kollektivtrafikinformationssystem, vägvisning, betal-&lt;br&gt;system samt hastighetsanpassning analyserats med avseende bl.a. på&lt;br&gt;systemens effekter, nytta och kostnader. Analyserna visar att många av&lt;br&gt;systemen kan medföra mycket stora effekter i form av minskad restid,&lt;br&gt;minskad miljöbelastning och ökad trafiksäkerhet. De samhällsekonomiska&lt;br&gt;kalkyler som gjorts visar också att flera tillämpningar kan uppvisa en&lt;br&gt;lönsamhet som avsevärt överstiger den genomsnittliga lönsamheten i&lt;br&gt;vägbyggnadsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen för transporttelematik konstaterar i sitt delbetänkande att&lt;br&gt;det underlag som tagits fram visar att olika informationstekniktillämp-&lt;br&gt;ningar inom framför allt vägtrafikområdet har en mycket stor potential&lt;br&gt;när det gäller att uppnå olika trafikpolitiska mål och att det därför är&lt;br&gt;angeläget att snabbt skapa bättre förutsättningar för att ta den nya&lt;br&gt;tekniken i anspråk. Delegationen har därvid identifierat två insatsområden&lt;br&gt;som är strategiska för ett införande av ny teknik; vägtrafikledning och en&lt;br&gt;digital vägdatabas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen konstaterar således att tillgången till en nationell digital&lt;br&gt;vägdatabas är en viktig förutsättning för många väginformatiktillämp-&lt;br&gt;ningar men att det också finns många andra områden där en digital&lt;br&gt;vägdatabas skulle vara ytterst värdefull. Uppbyggnad av digitala&lt;br&gt;vägdatabaser pågår för närvarande på många håll utomlands och enligt&lt;br&gt;delegationens uppfattning kan avsaknaden av en nationell digital vägdata-&lt;br&gt;bas i Sverige till stor del hänföras till att det rått oklarhet om vem som&lt;br&gt;bör ansvara för uppbyggnaden och förvaltningen av databasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nationell digital vägdatabas anses ha mycket vidsträckta använd-&lt;br&gt;ningsområden, bl.a. som planerings- och beslutsstöd inom en lång rad&lt;br&gt;verksamheter, för vägtrafikledning, transportledning, lokalisering av&lt;br&gt;fordon och gods, ruttplanering, navigering och vägvisning. Tillgång till&lt;br&gt;digitala väg- och trafikdata bedöms därmed komma att få stor betydelse&lt;br&gt;för industrin, skogsbruket, transportbranschen, kollektivtrafiken, kommu-&lt;br&gt;nerna, Vägverket, Försvarsmakten, Räddningsverket, polisen, rädd-&lt;br&gt;ningstjänsten, bilindustrin, olika aktörer inom miljöområdet, turism och&lt;br&gt;serviceverksamheter, massmedier, forskning och utbildning. En väg-&lt;br&gt;databas utgör också en nödvändig del av den grundläggande landskaps-&lt;br&gt;informationen. Betydelsen av tillkomsten av en digital vägdatabas har&lt;br&gt;särskilt understrukits av skogsnäringen och fordonsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt delegationen har olika kommersiella aktörer långt framskridna&lt;br&gt;planer på att bygga upp digitala vägdatabaser inom vissa delar av landet&lt;br&gt;och med inrikning på att databaserna skall utgöra ett stöd för de&lt;br&gt;navigationssystem som utvecklas inom fordons- och elektronikindustrin.&lt;br&gt;Vidare pågår uppbyggnad av digitala vägdatabaser inom vissa kommuner.&lt;br&gt;Enligt delegationens uppfattning talar emellertid karaktären av&lt;br&gt;grunddatabas, den önskvärda omfattningen i geografiskt och innehålls-&lt;br&gt;mässigt avseende, vidden av användningsområden och samordnings-&lt;br&gt;fördelarna för att en digital vägdabas bör byggas upp på ett enhetligt sätt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med nationell täckning och under offentligt huvudmannaskap. Dele-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gationen föreslår mot denna bakgrund att en nationell digital vägdatabas&lt;br&gt;etableras, att databasen bör omfatta det statliga och kommunala vägnätet&lt;br&gt;samt i viss utsträckning även skogsbilvägnätet och att databasen bör&lt;br&gt;byggas upp skyndsamt för att undvika ytterligare förseningar i&lt;br&gt;utvecklingen av olika tillämpningar av väginformatik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt delegationen kan två principiellt olika synsätt anläggas på frågan&lt;br&gt;om huvudmannaskapet för en nationell digital vägdatabas. Väg-&lt;br&gt;beskrivande data kan ses som ett viktigt medel att uppfylla de trafik-&lt;br&gt;politiska målen. Med utgångspunkt i detta synsätt bör det ingå i&lt;br&gt;Vägverkets sektorsansvar för vägtrafiken att dessa data tillhandahålls.&lt;br&gt;Basala vägbeskrivande data kan emellertid även ses som ingående i den&lt;br&gt;grundläggande landskapsinformation som Lantmäteriverket skall till-&lt;br&gt;handahålla i sin myndighetsroll. Delegationen finner i sin analys att&lt;br&gt;övervägande skäl talar för att vägdatabasens trafikpolitiska betydelse när&lt;br&gt;det gäller framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö bör vara avgörande för&lt;br&gt;valet av huvudman och föreslår således att Vägverket bör ges denna&lt;br&gt;uppgift. Samtidigt betonas dock att Vägverket i denna roll måste ha ett&lt;br&gt;mycket nära samarbete med övriga intressenter, bland vilka Lantmäteri-&lt;br&gt;verket, kommunerna, skogsnäringens företrädare och Räddningsverket är&lt;br&gt;särskilt framträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen har uppskattat att uppbyggnaden av en nationell digital&lt;br&gt;vägdatabas kräver en investering på 35-40 milj kr fördelad på 2-3 år.&lt;br&gt;Driftskostnaderna för databasen beräknas uppgå till 20-30 milj kr per år.&lt;br&gt;Kostnaderna för att etablera och driva vägdatabasen beräknas dock väl&lt;br&gt;uppvägas av rationaliseringsvinster i olika verksamheter, vartill även&lt;br&gt;kommer att databasen kan förväntas generera betydande intäkter. Enbart&lt;br&gt;för skogsnäringens och övriga näringslivets godstransporter har tillgången&lt;br&gt;till en nationell digital vägdatabas beräknats möjliggöra rationali-&lt;br&gt;seringsvinster på ca 350 milj kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att investeringarna i uppbyggnaden av en nationell&lt;br&gt;digital vägdatabas liksom eventuella driftsunderskott skall finansieras&lt;br&gt;inom ramen för Vägverkets ordinarie anslag. Ansvaret för dataleveranser&lt;br&gt;och å jourhållning bör dock ligga på respektive väghållare (dvs. Väg-&lt;br&gt;verket, kommunerna och skogsnäringen) och ansvariga myndigheter&lt;br&gt;(bl.a. Lantmäteriverket, Statistiska centralbyrån och Räddningsverket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar delegationens uppfattning att en nationell digital&lt;br&gt;vägdatabas bör upprättas snarast möjligt. Enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;bör en sådan databas räknas som en del av samhällets grunddatabaser.&lt;br&gt;Med hänsyn till att det är angeläget att undvika ytterligare dubbel-&lt;br&gt;investeringar på området och att ge olika aktörer stabila planerings-&lt;br&gt;förutsättningar bör målet vara att en rikstäckande databas skall vara&lt;br&gt;etablerad senast år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser också att övervägande skäl talar för att Vägverket bör&lt;br&gt;vara huvudman för en nationell digital vägdatabas. Regeringen avser där-&lt;br&gt;för att omgående ge Vägverket i uppdrag att i samverkan med Lant-&lt;br&gt;mäteriverket, Kommunförbundet och företrädare för skogsnäringen på-&lt;br&gt;börja uppbyggnaden av en nationell digital vägdatabas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbyggnaden av den nationella digitala vägdatabasen bör ske med&lt;br&gt;utgångspunkt i det underlagsmaterial som tagits fram inom ramen för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporttelematikdelegationens arbete och enligt de riktlinjer som Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;delegationen föreslagit. I uppdraget till Vägverket bör ingå att utarbeta&lt;br&gt;en plan för uppbyggnaden av en nationell digital vägdatabas vad avser&lt;br&gt;bl.a. ingående vägnät och de attribut som skall knytas till vägnätet, att&lt;br&gt;lägga fast innehåll, definitioner och kvalitetskrav för databasen, att&lt;br&gt;analysera och lägga fast den närmare systemutformningen, utforma&lt;br&gt;rutiner och tekniker för datainsamling, utforma ajourhållningsrutiner samt&lt;br&gt;att lägga fast driftsorganisationen för vägdatabasen. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning är det därvid av särskild betydelse att säkerställa att data-&lt;br&gt;basen blir rikstäckande och att ingående data uppfyller mycket höga&lt;br&gt;aktualitets- och kvalitetskrav. Det är också viktigt att ingående data&lt;br&gt;tillhandahålls på sådana villkor att en vidsträckt användning av&lt;br&gt;informationen främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägtrafikledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen att vägtrafikledning kommer att bli&lt;br&gt;en allt viktigare funktion i det framtida vägtrafiksystemet och bilda&lt;br&gt;basen för många IT-tillämpningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja utvecklingen av IT inom vägtrafikområdet bör&lt;br&gt;organisationen av vägtrafikledningen ges en fastare form och sam-&lt;br&gt;verkansformer och ansvarsförhållanden mellan olika berörda&lt;br&gt;myndigheter och organisationer preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen för transporttelematik framhåller att tillgången till allt&lt;br&gt;mera avancerade IT-tillämpningar kommer att ge nya möjligheter att&lt;br&gt;påverka trafikförhållandena men att en effektiv användning av den nya&lt;br&gt;tekniken inte kommer att kunna uppnås utan en ändamålsenlig&lt;br&gt;organisation och en klar ansvarsfördelning mellan olika aktörer.&lt;br&gt;Delegationen betonar särskilt att vägtrafikledningens utveckling i hög&lt;br&gt;grad kommer att vara beroende av vilka organisatoriska förutsättningar&lt;br&gt;som verksamheten ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt delegationen bör vägtrafikledningens huvudsakliga uppgifter vara&lt;br&gt;att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;samordna åtgärder för säkerställande av vägen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;säkerställa att väg- och trafikinformation finns tillgänglig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;informera trafikanterna om väg- och trafiksituationen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;styra och leda trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska infrastrukturen som erfordras för vägtrafikledning kan&lt;br&gt;bestå av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;databaser för informationslagring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tekniska stödsystem för operativa samband och beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;telematiksystem för datafångst från detektorer, mätutrustning m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;system för insamling av information från trafikanter och andra&lt;br&gt;intressenter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;telematiksystem för spridning av information till trafikanter m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;system för bearbetning av information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- system for statistik, planering, simulering och prognoser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av en analys av förutsättningar och behov i olika delar&lt;br&gt;av landet föreslår delegationen att en vägtrafikledningsfunktion orga-&lt;br&gt;niseras på tre olika nivåer; dels i en funktion för övergripande nationell&lt;br&gt;vägtrafikledning, dels i en regionalt organiserad vägtrafikledning för det&lt;br&gt;nationella vägnätet, dels i särskilda vägtrafikledningsorganisationer för&lt;br&gt;de tre storstadsområdena. Vägverket föreslås bli huvudman för den&lt;br&gt;övergripande nationella vägtrafikledningen och för vägtrafikledningen på&lt;br&gt;det nationella vägnätet. Mot bakgrund av den komplicerade trafik-&lt;br&gt;situationen, det stora antalet väghållare som berörs och trafikens starka&lt;br&gt;samband med olika omgivningsfaktorer som gör det angeläget att&lt;br&gt;åstadkomma ett demokratiskt inflytande över verksamheten anser&lt;br&gt;delegationen att Vägverket och berörda kommuner bör ta ett gemensamt&lt;br&gt;ansvar för vägtrafikledningen i storstadsregionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen anser att vägtrafikledningen kostnadsfritt skall tillhanda-&lt;br&gt;hålla trafikanter och andra aktörer i trafiksystemet basinformation om den&lt;br&gt;aktuella väg- och trafiksituationen. Vidare anser delegationen att den som&lt;br&gt;svarar för vägtrafikledningen måste samverka med ett flertal andra&lt;br&gt;aktörer i trafiksystemet. De som berörs är bl.a. väghållarna, polisen,&lt;br&gt;räddningstjänsten, SOS Alarm, bärgningsföretag, trafikhuvudmän, trafik-&lt;br&gt;och transportföretag, trafikanter och informatörer (t ex radio och TV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationens betänkande kommer som nämnts att remissbehandlas.&lt;br&gt;När det gäller ett ställningstagande till delegationens principförslag om&lt;br&gt;organisationen av en framtida vägtrafikledning anser regeringen därför&lt;br&gt;att remissutfallet bör avvaktas. Regeringen gör dock redan nu bedöm-&lt;br&gt;ningen att vägtrafikledning kommer att bli en allt viktigare funktion i det&lt;br&gt;framtida vägtrafiksystemet och bilda basen för många IT-tillämpningar&lt;br&gt;i trafiken. För att främja utvecklingen av IT inom vägtrafikområdet bör&lt;br&gt;därför organisationen av vägtrafikledningen snarast möjligt ges en fastare&lt;br&gt;form. Samverkansformer och ansvarsförhållanden mellan olika berörda&lt;br&gt;myndigheter och organisationer bör därvid preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.8 Energiområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omregleringen av elmarknaden hade inte varit möjlig utan de&lt;br&gt;senaste årens utveckling inom IT-området. Den har bl.a. skapat&lt;br&gt;effektiva och billiga lösningar för insamling, överföring och&lt;br&gt;bearbetning av mätvärden. Utvecklingen på detta område bör nu&lt;br&gt;drivas framåt ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden av ett optofibemät för informationsöverföring i det&lt;br&gt;svenska s.k. storkraftnätet ger även möjligheter till överföring av&lt;br&gt;information till externa intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikutveckling för att överföra information i kraftledningar&lt;br&gt;samt for styrning och reglering av energianvändningen i bl.a.&lt;br&gt;anläggningar och processer inom olika samhällssektorer pågår. Q&lt;br&gt;de lösningar som utvecklas bedöms som effektiva och konkurrens-&lt;br&gt;kraftiga bör staten verka för att underlätta utvecklingen och&lt;br&gt;införandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av system och programvara på enerigområdet skapar&lt;br&gt;också förutsättningar för export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omreglering av elmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omreglering av elmarknaden syftar till att öka elanvändarnas valfrihet&lt;br&gt;och skapa incitament till effektivisering inom elsektorn. Därmed skapas&lt;br&gt;förutsättningar för en kostnadseffektiv elförsörjning till stabila och&lt;br&gt;rimliga elpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omregleringen innebär att försäljningen av el utsätts for konkurrens&lt;br&gt;medan nätverksamheten även fortsättningsvis skall ske i monopol.&lt;br&gt;Elkunderna skall ha full frihet att välja elleverantör. Näten skall vara&lt;br&gt;öppna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med omregleringen skapas ett helt nytt system för handel och&lt;br&gt;leveranser av el, som ställer betydligt större krav på mätning och&lt;br&gt;rapportering av produktion, överföring och förbrukning av el. Bl.a.&lt;br&gt;måste tidsupplösningen och möjligheterna att identifiera enskilda punkter&lt;br&gt;i elsystemet öka. Detta ställer krav på förmåga att hantera ett betydligt&lt;br&gt;större antal mätvärden på kortare tid. Kundernas elförbrukning måste&lt;br&gt;t.ex. kunna mätas på timbasis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omregleringen hade inte varit möjlig utan de senaste årens utveckling&lt;br&gt;inom IT-området. Den har skapat effektiva och billiga lösningar för&lt;br&gt;insamling, överföring och bearbetning av mätvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elreformen har skapat incitament för svenska företag inom IT-området&lt;br&gt;att utveckla nya typer av elmätare. Utvecklingen på detta område bör nu&lt;br&gt;drivas framåt ytterligare. För att även de små elkunderna fritt skall kunna&lt;br&gt;välja elleverantör måste elmätarna bli billigare. Regeringen har därför&lt;br&gt;givit NUTEK i uppdrag att tillsammans med Svenska kraftnät verka för&lt;br&gt;att det kommer fram billiga mätare. Här har IT ett givet tillämp-&lt;br&gt;ningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elreformen innebär vidare att samordningen och samarbetet mellan de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stora kraftbolagen i produktionsfrågor upphör. I stället skall optimering&lt;br&gt;av produktionen ske på den öppna elmarknaden. En gemensam&lt;br&gt;elektronisk handelsplats för el skapas i de nordiska länderna för detta&lt;br&gt;ändamål. Att produktionsoptimeringen kan ske på en marknad är möjligt&lt;br&gt;genom utvecklingen av avancerade beräkningsprogram inom IT-området&lt;br&gt;och IT-baserade kommunikationslösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av elekroniska, datorbaserade handelssystem för el är nästa&lt;br&gt;steg i denna utveckling. Det finns redan i dag inom detta område väl&lt;br&gt;fungerande systemlösningar, som har tagits fram av bl.a. svenska&lt;br&gt;företag. Systemen kan dock utvecklas ytterligare. På sikt bör de&lt;br&gt;erfarenheter som görs inom området kunna utnyttjas för exportinriktad&lt;br&gt;systemutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elreformen utgör sammantaget ett exempel på ett område där IT-&lt;br&gt;utvecklingen gjort det möjligt att, på statens initiativ, söka nya effektivare&lt;br&gt;lösningar samtidigt som statens agerande drivit på utvecklingen av nya&lt;br&gt;IT-tillämpningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnad av optofiber&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår utbyggnad av ett optofibemät för informations-&lt;br&gt;överföring i det svenska s.k. storkraftnätet. Svenska kraftnät förvaltar&lt;br&gt;storkraftnätet för statens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Optofibemätet skall användas dels för överföring av driftsdata inom&lt;br&gt;elsystemet dels för överföring av information till externa intressenter.&lt;br&gt;Endast en mindre del av nätet utnyttjas för driften av elsystemet. Därmed&lt;br&gt;finns betydande möjligheter för externa intressenter att utnyttja nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av information i ledningsnätet för kraftöverföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande utvecklas teknik för att överföra information i&lt;br&gt;kraftledningar. Mot bakgrund av att elnätet idag har en mycket god&lt;br&gt;täckning kan detta vara en möjlighet att öka tillgängligheten till snabba&lt;br&gt;överföringssystem i hela samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om denna teknik bedöms som en effektiv och konkurrenskraftig&lt;br&gt;möjlighet för att skapa system för informationsöverföring och kom-&lt;br&gt;munikation bör staten verka för att underlätta dess utveckling och&lt;br&gt;införande. I detta sammanhang bör även undersökas i vad mån sådana&lt;br&gt;system kan medverka till att sänka kostnaderna för mätning och&lt;br&gt;rapportering på den nya elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av styr- och reglersystem för energianvändning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-utvecklingen bör även medverka till förbättringar och prissänkningar&lt;br&gt;på olika styr- och reglersystem, t.ex. för styrning och reglering av&lt;br&gt;energianvändningen i anläggningar och processer inom olika&lt;br&gt;samhällssektorer. I nuläget finns liknande system hos vissa, huvud-&lt;br&gt;sakligen större energiförbrukare. Dessa bör kunna utvecklas ytterligare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att dels anpassas till andra användargruppers behov dels göras Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;billigare och enklare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dessa system bedöms kunna bidra till en minskad energiför-&lt;br&gt;brukning på ett effektiv och konkurrenskraftigt sätt bör staten stödja dess&lt;br&gt;utveckling och införande. Utveckling av system och programvara på detta&lt;br&gt;område skapar också förutsättningar för export.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.4.9 Statistikförsörjningen på IT-området&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Statistiken behöver utvecklas och göras mer ändamålsenlig i syfte&lt;br&gt;att belysa utvecklingen på IT-området. Ett samlat program för&lt;br&gt;statistik på IT-området skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1995 års budgetproposition konstaterade regeringen att statistiken&lt;br&gt;inom telekommunikations- och informationsteknikområdet har stora&lt;br&gt;brister. Regeringen ansåg att uppbyggnaden av en mer tillförlitlig och&lt;br&gt;heltäckande statistik om telekommunikationer och därtill knuten IT borde&lt;br&gt;forceras. Statens institut för kommunikationsanalys (SKA) har därefter&lt;br&gt;tillförts 3 milj kr för detta ändamål. Även IT-kommissionen har tagit&lt;br&gt;initiativ för att förbättra statistikunderlaget på IT-området. Men fort-&lt;br&gt;farande saknas en heltäckande och kontinuerlig statistik på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett arbete har nu inletts i syfte att föreslå hur ett samlat program för&lt;br&gt;statistik över IT-användning bör utformas. I detta arbete deltar NUTEK&lt;br&gt;samt SCB och SKA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad regeringen erfarit har vidare SKA, SCB och Post- och tele-&lt;br&gt;styrelsen bildat en gemensam arbetsgrupp i syfte att bygga upp en&lt;br&gt;ändamålsenlig statistik som belyser produktionen inom telekommunika-&lt;br&gt;tionsområdet. Målsättningen är att täcka in aspekter såsom utvecklingen&lt;br&gt;av infrastrukturen, produktionsmått, företagsuppgifter, trafikvolymer,&lt;br&gt;priser, efterfrågeindikatorer, servicenivåer samt internationell han-&lt;br&gt;del/utbyte. SKA bedömer att det finns förutsättningar att upphandla en&lt;br&gt;mera heltäckande produktionsstatistik för telekommunikationsområdet för&lt;br&gt;verksamhetsåret 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKA planerar även att bygga upp en statistik som speglar hur använd-&lt;br&gt;ningen av tjänster inom telekommunikationsområdet utvecklas hos hushåll&lt;br&gt;och företag och hur denna användning påverkar bl.a. resandet och&lt;br&gt;samhällsutvecklingen i stort. SKA studerar för närvarande förut-&lt;br&gt;sättningarna att koppla en löpande undersökning av telekommunikations-&lt;br&gt;/IT-användningen till den nationella resvaneundersökningen som SKA&lt;br&gt;har ett samordnande ansvar för. SKA bedömer att en provundersökning&lt;br&gt;skall kunna genomföras under perioden februari-april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till frågan om IT-statistikens&lt;br&gt;utveckling i budgetpropositionen för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.4.10 Ekonomiska konsekvenser mm&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till en övergripande nationell IT-strategi (avsnitt 4.1)&lt;br&gt;samt till prioriterade statliga uppgifter (avsnitt 4.3) speglar regeringens&lt;br&gt;ambition att aktivt verka för att IT blir en positiv kraft i den pågående&lt;br&gt;samhällsutvecklingen. De uppgifter som prioriteras - rättsordningen,&lt;br&gt;utbildningen och samhällets informationsförsörjning - genomsyrar&lt;br&gt;regeringens handlingsprogram för att bredda och utveckla IT-använd-&lt;br&gt;ningen under de kommande åren. Utgångspunkten är att insatserna på&lt;br&gt;dessa områden skall finansieras genom omfördelning av befintliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT är framför allt ett verktyg för förnyelse och rationalisering och&lt;br&gt;måste därför ses som en integrerad del i samhällets olika sektorer,&lt;br&gt;verksamheter och befintliga stödsystem. En utbredd IT-användning ger&lt;br&gt;rationaliserings- och samordningsvinster inom flera samhällssektorer. Det&lt;br&gt;krävs framför allt övergripande och gemensamma mål och riktlinjer som&lt;br&gt;fokuserar på informations- och kunskapssamhällets krav och behov,&lt;br&gt;kunskap om de nya förutsättningarna, anpassning av strukturer och regel-&lt;br&gt;verk, ökad samverkan och samsyn och sektorsövergripande initiativ.&lt;br&gt;Regeringens förslag till en nationell IT-strategi och det redovisade&lt;br&gt;handlingsprogrammet utgör ett första avstamp för att främja en&lt;br&gt;utveckling i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor som aktualiseras till följd av IT-utvecklingen kan inte mötas&lt;br&gt;med central styrning av traditionellt slag. Snarare skärps behovet av&lt;br&gt;sektorövergripande samverkan i utvecklingsarbetet, inte minst inom den&lt;br&gt;offentliga förvaltningen men även mellan förvaltningen och näringslivet.&lt;br&gt;Samverkansformema behöver därför utvecklas såsom t ex skett när det&lt;br&gt;gäller den offentliga fövaltningens IT-användning genom inrättandet av&lt;br&gt;ett Toppledarforum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga punktinsatser i handlingsprogrammet som kräver ökade&lt;br&gt;resurser skall finansieras genom omfördelning. Punktinsatserna inom ut-&lt;br&gt;bildningsområdet avser utbildningsinsatser för lärarutbildare, distans-&lt;br&gt;utbildning, insatser på folkbildningens område, resurser för pedagogik&lt;br&gt;med inriktning på IT i undervisningen, bibliotekssystem, forsknings-&lt;br&gt;information och SUNET (se avsnitt 5.2 Utbildning för och i kunskaps-&lt;br&gt;samhället).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt är att samtliga kostnader i samband med digi-&lt;br&gt;taliseringen av radio- och TV-sändningar skall finansieras fullt ut och inte&lt;br&gt;medföra några kostnader för staten, (se avsnitt 5.4.2 Kulturpolitiken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handlingsprogrammet ingår uppdrag till Spri respektive till&lt;br&gt;Handikappinstitutet rörande förutsättningarna för att genomföra särskilda&lt;br&gt;IT-program. Dessa program kommer endast att genomföras under&lt;br&gt;förutsättning att regeringen finner det möjligt att få fram medel genom&lt;br&gt;en omprioritering av de medel som anslås för övriga IT-satsningar i&lt;br&gt;denna proposition alternativt att finansiering kan ske med medel utanför&lt;br&gt;statsbudgeten. Regeringen avser att uppdra åt Spri respektive till&lt;br&gt;Handikappinstitutet att lämna förslag till finansiering genom medel från&lt;br&gt;forskningsfinansierande organ mm samt från EU. På sikt bör IT-&lt;br&gt;satsningama inom hälso- och sjukvården kunna finansieras genom de&lt;br&gt;produktivitetsvinster som satsningarna förutsätts ge (se avsnitt 5.4.4&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvård respektive 5.4.5 Funktionshindrade och äldre). Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbyggnaden av en nationell vägdatabas bedöms kräva investeringar&lt;br&gt;på 35-40 milj kr fördelade på 2-3 år samt kostnader för driften av&lt;br&gt;databasen om 20-30 milj kr per år. Kostnaderna för investeringar och&lt;br&gt;eventuella driftsunderskott skall finansieras genom en omfördelning av&lt;br&gt;medel inom befintliga ramar för Vägverkets ordinarie anslag, (se avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.7 Transportsektorn).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Informations- och kommunikationsteknik i Sverige - Prop 1995/96:125&lt;br&gt;ett faktaunderlag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga i&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med detta faktaunderlag är att försöka ge en samlad bild av till-&lt;br&gt;gången till och användningen av informations- och kommunikationstek-&lt;br&gt;nik i Sverige och därvid också belysa situationen i ett internationellt&lt;br&gt;perspektiv. Underlaget bygger på en lång rad olika utredningar och fak-&lt;br&gt;tasammanställningar som tagits fram dels med direkt sikte på regering-&lt;br&gt;ens IT-proposition, dels som ett led i olika departements och myndig-&lt;br&gt;heters verksamhet, av IT-kommissionen eller i andra sammanhang&lt;br&gt;Bland viktigare källor bör framhållas Närings- och teknikutvecklings-&lt;br&gt;verkets rapport Teletjänster och IT-användningen i Sverige (R 1995:38)&lt;br&gt;som tagits fram på Kommunikationsdepartementets uppdrag, IDC&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Swedens Sverige i ett internationellt IT-perspektiv som sammanställts&lt;br&gt;för Statsrådsberedningen, Sveriges Tekniska Attachéers rapport IT värl-&lt;br&gt;den runt som beställts av IT-kommissionen och Näringsdepartementet,&lt;br&gt;Statistiska centralbyråns Datorvanor 1995 som redovisar en av IT-kom-&lt;br&gt;missionen beställd undersökning samt Post och telestyrelsens rapport&lt;br&gt;Marknads &amp;amp; konkurrensanalys av den svenska kommunikationsmarkna-&lt;br&gt;den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om ambitionen har varit att ge en så heltäckande bild som möjligt&lt;br&gt;över hela IT-fältet har redovisningen påverkats av att tillgången till upp-&lt;br&gt;gifter, liksom uppgifternas tillförlitlighet och kvalitet, skiftar starkt mel-&lt;br&gt;lan olika delområden. Detta har bl.a. medfört att kommunikationsnäten&lt;br&gt;och telekommunikationsmarknaden har fatt en mer utförlig behandling&lt;br&gt;än exempelvis marknaden för datorer och dataanknutna tjänster. Ytterli-&lt;br&gt;gare en reservation som bör göras är att hela IT-området för närvande&lt;br&gt;kännetecknas av sådan dynamik att faktasammanställningar av detta slag&lt;br&gt;snabbt förlorar i aktualitet. En strävan har därför varit att använda så&lt;br&gt;aktuella uppgifter som möjligt. Det är emellertid inte helt uteslutet att&lt;br&gt;vissa av de uppgifter som förekommer i detta underlag redan har hunnit&lt;br&gt;bli missvisande eller obsoleta&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;IT-området som helhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Omsättningen inom hela den svenska IT-marknaden har uppskattats till&lt;br&gt;närmare 195 miljarder kronor för år 1994.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; De sammanlagda tele- och&lt;br&gt;datainvesteringama i Sverige har samma år beräknats uppgå till närmare&lt;br&gt;85 miljarder kronor. Det betyder att Sverige hör till de länder i världen&lt;br&gt;som satsar mest på IT-investeringar i förhållande till bruttonationalpro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; International Data Corporation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Post- och telestyrelsen: Marknads- &amp;amp; konkurrensanalys av den svenska kom-&lt;br&gt;munikationsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dukten. Andelen är högre än i&lt;br&gt;andra västeuropeiska iänder&lt;br&gt;och i paritet med den som&lt;br&gt;USA har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna på telekommu-&lt;br&gt;nikationsområdet domineras&lt;br&gt;starkt av tjänster medan för-&lt;br&gt;delningen mellan tjänster och&lt;br&gt;utrustning (hårdvara) är mer&lt;br&gt;jämn på datasidan. Vid en&lt;br&gt;uppdelning av de totala inve-&lt;br&gt;steringarna på hårdvara (ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Data- och teleinvesteringar i procent av&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-1.png" style="width:162pt;height:110pt;"/&gt;
&lt;p&gt;—Prop&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;BN&lt;/sup&gt;l3ilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-2.png" style="width:183pt;height:87pt;"/&gt;
&lt;p&gt;rustning), mjukvara (program m.m.) samt tjänster svarar tjänsterna för&lt;br&gt;62 procent medan hårdvaran står för 31 procent. Mjukvaruinvesteringar-&lt;br&gt;na utgör 7 procent av den sammanlagdainvesteringsvolymen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-investeringamas fördelning&lt;br&gt;på olika ändamål i Sverige&lt;br&gt;överensstämmer relativt väl&lt;br&gt;med motsvarande fördelning i&lt;br&gt;Europa och övriga världen.&lt;br&gt;Sverige har dock en något min-&lt;br&gt;dre andel mjukvaruinvestering-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Datorer, datornät,&lt;br&gt;databaser och dator-&lt;br&gt;vanor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Data- och teleinvesteringarnas fördelning&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-3.png" style="width:140pt;height:81pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Sverige Eiropa Världen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: DCSvveden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ Mjukvara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Hårdvara&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utvecklingen av datorer och datoranvändning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De första datorerna för allmänt bruk var av tekniska och ekonomiska&lt;br&gt;skäl placerade i datacentraler. Man kommunicerade med dem via hål-&lt;br&gt;kortsläsare eller hålremsläsare. Mot slutet av 1960-talet introducerades&lt;br&gt;textskärmsterminaler från vilka man kunde föra en dialog med datorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första kända datomätsprojektet startades 1968 av USA:s försvars-&lt;br&gt;departement som satsade pengar på att ta fram en teknik för s.k. paket-&lt;br&gt;förmedlad kommunikation mellan datorer av olika typ. Det nät som&lt;br&gt;efterhand utvecklades kom att kallas ARPANET.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På 1970-talet kom minidatorerna. De bidrog till starkt ökad dataanvänd-&lt;br&gt;ning och utveckling av nya datortillämpningar. Även kommunikations-&lt;br&gt;tekniken utvecklades. Olika datortillverkare följde emellertid olika kon-&lt;br&gt;cept, vilket starkt försvårade möjligheterna att kommunicera mellan&lt;br&gt;datorer av olika fabrikat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet breddades datoranvändningen ytterligare, bl.a. genom&lt;br&gt;att persondatorerna kom ut på marknaden. Dessa användes till att börja&lt;br&gt;med huvudsakligen för ordbehandling och beräkningsarbete, eller som&lt;br&gt;terminaler till större datorer. Samtidigt utvecklades emellertid datakom-&lt;br&gt;munikationstekniken mot den första generationens öppna datanätstjän-&lt;br&gt;ster. Därmed kom också efterhand insikten om att det fanns ett stort,&lt;br&gt;nytt användningsområde för persondatorn - som kommunikationshjälp-&lt;br&gt;medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitten av 1980-talet började man kunna koppla ihop olika lokala nät&lt;br&gt;över större geografiska avstånd. För detta ändamål hade motsvarigheten&lt;br&gt;till televärdens växlar utvecklats i form av s.k. bryggor och &amp;quot;routrar&amp;quot;.&lt;br&gt;APRANET växte och utvecklades fortlöpande. Ett viktig milstolpe var&lt;br&gt;det s.k. TCP/IP-protokollen som blev anbefallda som standard av det&lt;br&gt;amerikanska försvarsdepartementet 1983. Samtidigt delades nätet upp i&lt;br&gt;en militär och en civil del. Den senare bibehöll namnet APRANET.&lt;br&gt;Forskare och institutioner inom och utom USA anslöt sig i allt större&lt;br&gt;omfattning till detta nät och akademiska nät etablerades över hela värl-&lt;br&gt;den. APRANET övergick därmed helt enkelt till att bli Internet, nätet av&lt;br&gt;alla nät som bygger på intemet-teknik och som är sammankopplade för&lt;br&gt;gemensam trafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen hittills tyder på att 1990-talet blir nätverkens årtionde&lt;br&gt;inom datorutvecklingen. Datorindustrin satsar nu på utveckling av olika&lt;br&gt;tillämpningar byggda på multimedia, exempelvis videokonferenser för&lt;br&gt;persondatorer. Gemensamt för alla de nya tillämpningarna är att de skall&lt;br&gt;kunna fungera över nät. Detta ställer nya krav på tele- och datakommu-&lt;br&gt;nikationsnäten vad beträffar kapacitet, minimala fördröjningar och&lt;br&gt;feltolerans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CfeÉcrerperirMånar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har ansetts höra&lt;br&gt;till de länder som tidigt&lt;br&gt;och på bred front tagit&lt;br&gt;datatekniken i anspråk.&lt;br&gt;En sammanställning som&lt;br&gt;Sveriges Tekniska Atta-&lt;br&gt;chéer låtit göra visar&lt;br&gt;dock att Sverige inte lig-&lt;br&gt;ger i den absoluta front-&lt;br&gt;linjen när det gäller ut-&lt;br&gt;bredningen av datorer.&lt;br&gt;En viss försiktighet bör&lt;br&gt;dock iakttas vid tolkning-&lt;br&gt;en av dessa uppgifter&lt;br&gt;Datorer är inget entydigt&lt;br&gt;begrepp och det är inte&lt;br&gt;uteslutet att definitioner-&lt;br&gt;na skiftar mellan olika länder, liksom sammansättningen av datorbestån-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-4.png" style="width:207pt;height:126pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Käla Wrid GbrrpetKeress Ftepo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Databaser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I Sverige startade utvecklingen av datorbaserad informationssökning&lt;br&gt;tidigt. Redan i slutet av 1960-talet etablerades system för datorbaserad&lt;br&gt;litteraturbevakning vid Kungliga Tekniska Högskolans bibliotek. I slutet&lt;br&gt;av 1970-talet och början av 1980-talet startades många databaser och&lt;br&gt;onlinetjänster. Som en följd av detta var Sveriges andel av världens&lt;br&gt;publika databaser mycket hög i början av 1980-talet - uppemot 5 % av&lt;br&gt;databaserna fanns då i Sverige. Därefter har ökningen varit långsamma-&lt;br&gt;re. År 1994 fanns det i Sverige 166 publika databaser, vilket motsvarar&lt;br&gt;ca 2 procent av de uppemot 7 000 publika databaser som finns globalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bibliografiska databaserna dominerade under 1970-talet och använ-&lt;br&gt;darna utgjordes främst av bibliotek. Utbudet av databaser breddades&lt;br&gt;dock och nya typer tillkom, t ex nyhetsdatabaser, fulltextdatabaser och&lt;br&gt;statistiska databaser. Samtidigt ökade direktsökningen och slutanvändar-&lt;br&gt;na blev gradvis allt fler. År 1979 var ca 80 procent av onlineanvändarna&lt;br&gt;informationsförmedlare av typen bibliotek medan förhållandet är det&lt;br&gt;omvända idag. Av ca 20 000 onlineanvändare av textbaserade databaser&lt;br&gt;1994 var således ca 80 procent slutanvändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet aktiva användare av onlinetjänster i Sverige kan uppskattas till&lt;br&gt;ca 100 000. Många användare, särskilt s.k. intermediärer (bibliotekarier,&lt;br&gt;dokumental ister) som arbetar på&lt;br&gt;uppdrag av andra, utnyttjar flera&lt;br&gt;olika onlinetjänster. Antalet interme-&lt;br&gt;diärer uppskattas till ca 4 000 och&lt;br&gt;de använder företrädesvis textbase-&lt;br&gt;rade databaser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga registren, som alla har&lt;br&gt;karaktären av faktadatabaser, har&lt;br&gt;flest användare. Antalet kan upp-&lt;br&gt;skattas till ca 50 000. De textbasera-&lt;br&gt;de registren har ca 20 000 använda-&lt;br&gt;re medan ca 7 000 personer utnytt-&lt;br&gt;jar de finansiella onlinetjänstema.&lt;br&gt;Omsättningen, som totalt beräknas&lt;br&gt;uppgå till omkring 1 miljard kronor, domineras däremot av finansiella&lt;br&gt;tjänster med drygt 500 miljoner kronor. Sökning i de offentliga registren&lt;br&gt;beräknas generera en omsättning på i storleksordningen 350 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-5.png" style="width:186pt;height:154pt;"/&gt;
&lt;h4&gt;CD-ROM&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De första kommersiella titlarna med information på CD-ROM lanserades&lt;br&gt;1985. Efter en något trög start har spridningen av detta medium tagit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fart under inledningen av 1990-talet.&lt;br&gt;Billigare CD-ROM-spelare och lägre&lt;br&gt;produktionskostnader har banat vä-&lt;br&gt;gen för en allt bredare yrkesmässig&lt;br&gt;användning. Under de senaste åren&lt;br&gt;har även spridningen till hushållen&lt;br&gt;tagit fart. Såväl den internationella&lt;br&gt;som den nationella CD-ROM-mark-&lt;br&gt;naden befinner sig därför nu i myck-&lt;br&gt;et snabb tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns för närvarande ingen&lt;br&gt;fullständig och samlad bild över den&lt;br&gt;svenska produktionen och användningen av CD-ROM. Vissa skattningar&lt;br&gt;av utvecklingen redovisas dock i Teldok-rapporten Den svenska markna-&lt;br&gt;den för Online, audiotex och CD-ROM&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Antalet installerade CD-ROM-&lt;br&gt;spelare i Sverige vid utgången av år 1994 har uppskattats till i storleks-&lt;br&gt;ordningen 110-130.000. Försäljningen under 1995 har prognosticerats&lt;br&gt;till intervallet 120-150.000. Antalet publikt tillgängliga svenska titlar&lt;br&gt;inriktade på informationsförmedling (d.v.s. exklusive spel- och nöjesin-&lt;br&gt;nktade produktioner) uppskattas till ett sextiotal De beräknas ha sålts i&lt;br&gt;ca 20-25.000 exemplar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datoranvändning etter ålderoch köng&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;|&lt;sub&gt;a&lt;/sub&gt;g&lt;sub&gt;a&lt;/sub&gt; j&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-6.png" style="width:168pt;height:102pt;"/&gt;
&lt;p&gt;De flesta svenska titlar ges ut av förlag och motsvarande. Störst är Bon-&lt;br&gt;niers och Norstedts, de förra med inriktning på affärs- och företagsin-&lt;br&gt;formation och de senare på juridik, samhälle, ordböcker, etc. Även de&lt;br&gt;nationella bibliotekskatalogerna och vissa myndigheters information&lt;br&gt;finns på CD-ROM.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Datoranvändningen i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Användarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Statistiska centralbyråns un-&lt;br&gt;dersökning av datorvanorna 1995&lt;sup&gt;4&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;har drygt 3,1 miljoner människor i&lt;br&gt;Sverige i åldern 16-64 år använt da-&lt;br&gt;tor. Det motsvarar ca 60 procent av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel datoranvändare (16-64 år)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-7.png" style="width:162pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lars Klasén och Anders Olofsson: Den svenska marknaden för Online, auditex&lt;br&gt;och CD-ROM - framväxt, nuläge, utveckling och trender, Teldok-rapport 93&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Statistiska centralbyrån: Datorvanor 1995. Undersökning gjord på uppdrag av&lt;br&gt;IT-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befolkningen i de aktuella åldrama. Motsvarande andelar 1984 och 1989 Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;var 35 procent respektive 42 procent &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Män använder datorer i högre utsträckning än kvinnor. Skillnaden mel-&lt;br&gt;lan könen förefaller också att ha varit tämligen konstant under de se-&lt;br&gt;naste tio åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer över 55 år använder datorer i mindre utsträckning än övriga&lt;br&gt;åldersgrupper. Andelen datoranvändare är högst i åldern 25-34 år. Kvin-&lt;br&gt;nor använder datorer mindre än män i alla åldersgrupper men detta är&lt;br&gt;särskilt markant i yngre åldersgrupper samt när det gäller personer över&lt;br&gt;55 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre tjänstemän använder datorer i stor utsträckning. Drygt 90 procent&lt;br&gt;uppger att de är eller har varit datoranvändare. Även lägre tjänstemän&lt;br&gt;använder i hög grad datorer, medan andelarna är betydligt lägre för före-&lt;br&gt;tagare och arbetare. Även utbild-&lt;br&gt;ningsnivån spelar stor roll för da-&lt;br&gt;toranvändningen. Andelen datoran-&lt;br&gt;vändare ökar markant med ökad&lt;br&gt;utbildningslängd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även ett tydligt regionalt&lt;br&gt;mönster i datoranvändningen. I stora&lt;br&gt;drag innebär detta att datorer an-&lt;br&gt;vänds mera av dem som är bosatta i&lt;br&gt;storstadsområden och större tätorter&lt;br&gt;än dem som bor i mindre tätorter&lt;br&gt;och på landsbygden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DötorarKärriing i prooen&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-8.png" style="width:163pt;height:99pt;"/&gt;
&lt;p&gt;KälaS:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning i arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omkring 2,1 miljoner personer i&lt;br&gt;yrkesverksam ålder använder datorer&lt;br&gt;i sitt arbete. Det motsvarar något&lt;br&gt;över hälften av samtliga sysselsatta.&lt;br&gt;Datorn används framför allt till ord-&lt;br&gt;och textbehandling samt enklare&lt;br&gt;diagramritning. Män använder da-&lt;br&gt;torer i arbetet i något högre grad än&lt;br&gt;kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel sysselsatta som använder dator i artetet&lt;br&gt;51&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-9.png" style="width:168pt;height:77pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Ser man till näringsgrenar är dator-&lt;br&gt;tätheten högst inom finansiell verk-&lt;br&gt;samhet. Närmare 94 procent av dem som arbetar inom denna närings-&lt;br&gt;gren använder dator. Även de som arbetar inom den offentliga förvalt-&lt;br&gt;ningen, försvaret och det obligatoriska socialförsäkringssystemet har en&lt;br&gt;hög användningsgrad. Minst utbredd är datorn inom nänngssektorema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datoranvändare i %av sysselsatta&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-10.png" style="width:157pt;height:92pt;"/&gt;
&lt;p&gt;jordbruk, jakt och skogsbruk samt byggverksamhet med ca 23 procent Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;användare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig verksamhet är den arbets-&lt;br&gt;marknadssektor där datoranvänd-&lt;br&gt;ningen är högst med 83 procent an-&lt;br&gt;vändare. Lägst är datoranvändningen&lt;br&gt;inom den primärkommunala sektorn&lt;br&gt;där endast 32 procent av de syssel-&lt;br&gt;satta använder dator. Inom lands-&lt;br&gt;tingssektorn är andelen användare&lt;br&gt;52 procent och det är denna sektor&lt;br&gt;som uppvisar den högsta relativa&lt;br&gt;tillväxten i datoranvändningen. Den&lt;br&gt;har mer än tredubblats jämfört med 1989. Inom enskild sektor använder&lt;br&gt;56 procent av de anställda dator medan motsvarande andel för företaga-&lt;br&gt;re uppgår till 46 procent. Även bland företagare har det skett en mycket&lt;br&gt;stark ökning av datoranvändning - den har mer än fördubblats mellan&lt;br&gt;1989 och 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning i hemmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drygt 1,4 miljoner personer eller ca 28 procent av befolkningen i åld-&lt;br&gt;rarna 16-64 år uppger att de har tillgång till datorer i hemmet Detta&lt;br&gt;utgör en markant ökning jämfört med situationen 1984 och 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vanligaste användningsområdet&lt;br&gt;för datorerna i hemmen är eget&lt;br&gt;skrivarbete, skötsel av privatekono-&lt;br&gt;mi samt föreningsverksamhet och&lt;br&gt;liknande. Ungefär 80 procent använ-&lt;br&gt;der datorn för sådana ändamål. Om-&lt;br&gt;kring 55 procent uppger att de an-&lt;br&gt;vänder datorn för spel, hobby och&lt;br&gt;liknande. Knappt 40 procent använ-&lt;br&gt;der datorn till utbildning i hemmet,&lt;br&gt;medan ca 42 procent av dem som&lt;br&gt;förvärvsarbetar använder datorn&lt;br&gt;hemma för sitt arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel av befolkningen med tillgäng till dator&lt;br&gt;hemma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27,6&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-11.png" style="width:167pt;height:74pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Omkring 17 procent av datorerna i hemmen är uppkopplade mot andra&lt;br&gt;datorer utanför hemmet. Det vanligast förekommande användningsom-&lt;br&gt;rådet för uppkopplingen är att hämta och/eller lämna information från&lt;br&gt;externa databaser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i hemmet använder män datorer i större utsträckning än kvinnor.&lt;br&gt;Störst andel hemmaanvändare finns i åldersgruppen 16-19 år. På denna&lt;br&gt;punkt avviker således åldersmönstret från det som gäller för datoran-&lt;br&gt;vändning i arbetet Även när det gäller datoranvändning i hemmen ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;märks dock den äldsta undersökta&lt;br&gt;åldersgruppen av en låg använd-&lt;br&gt;ningsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socioekonomisk bakgrund, utbild-&lt;br&gt;ningslängd, bostadsort m.m inverkar&lt;br&gt;även på användningen av datorer i&lt;br&gt;hemmen. Variationerna återspeglar i&lt;br&gt;stora drag samma mönster som gäl-&lt;br&gt;ler för datoranvändningen i stort.&lt;br&gt;Skillnade mellan å ena sidan högre&lt;br&gt;och lägre tjänstemän och å andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel som använder dator hemma&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-12.png" style="width:133pt;height:92pt;"/&gt;
&lt;p&gt;sidan företagare och arbetare är dock större när det gäller datoranvänd&lt;br&gt;ningen i hemmet jämfört med datoranvändningen i arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distansarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omkring 42 procent av alla som är sysselsatta och använder datorn i&lt;br&gt;hemmet använder denna i samband med sitt förvärvsarbete. Det betyder&lt;br&gt;att knappt en halv miljon personer i åldern 16-64 år använder datorn för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att helt eller delvis sköta sitt för-&lt;br&gt;värvsarbete från hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allra flesta arbetar emellertid&lt;br&gt;mindre än en fjärdedel av arbetstiden&lt;br&gt;hemma. Knappt 50.000 personer an-&lt;br&gt;vänder dock datorn för att sköta det&lt;br&gt;mesta av sitt arbete hemifrån och&lt;br&gt;ytterligare en nästan lika stor grupp&lt;br&gt;sköter mer än 1/4 av sitt arbete hem-&lt;br&gt;ifrån.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-13.png" style="width:183pt;height:129pt;"/&gt;
&lt;h4&gt;Skolans datorer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skolverket genomförde 1995 en undersökning av tillgången till datorer&lt;br&gt;i den svenska skolan. En liknande undersökning genomfördes 1993&lt;br&gt;Preliminära resultat visar att tillgången till datorer i skolundervisningen&lt;br&gt;har ökat markant mellan dessa båda undersökningstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande finns det stora skillnader i datortäthet mellan olika skolfor-&lt;br&gt;mer. Tillgången till datorer är lägst i grundskolan och i komvux med 19&lt;br&gt;resp. 12 elever per dator. I gymnasieskolan och särskolan är datortäthe-&lt;br&gt;ten betydligt högre med 8 resp 4 elever per dator. De största föränd-&lt;br&gt;ringarna i tillgången till datorer har emellertid inträffat i grundskolan. År&lt;br&gt;1993 gick det 38 grundskolelever på varje dator medan motsvarande&lt;br&gt;relation 1995 således var 19 elever per dator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett skolform är datortätheten fortfarande högst i glesbygdskommu-&lt;br&gt;ner och lägst i storstäderna. I den kommunala grundskolan är exempel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vis datortätheten 14 elever per dator i glesbygdskommunerna jämfört Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;med 22 elever/dator i storstäderna Motsvarande tal för år 1993 var 23 Bilaga 1&lt;br&gt;resp. 54 elever per dator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningen visar också att datorerna i mindre grad än 1993 är pla-&lt;br&gt;cerade i särskilda s.k. datasalar. Drygt hälften av undervismngsdatorema&lt;br&gt;i grundskolan är nu placerade i klassrummen. Två år tidigare gällde&lt;br&gt;detta endast för ca 1/3 av grundskolans datorer. I gymnasieskolan och&lt;br&gt;komvux är dock fortfarande ca 3/4 av datorerna placerade i särskilda&lt;br&gt;datasalar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarnas tillgång till egna datorer har ökat markant. Ökningen av antalet&lt;br&gt;lärardatorer är störst i grundskolan där det 1993 gick 27 lärare på varje&lt;br&gt;dator mot 12 lärare/dator 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna till extern datakommunikation, bl.a. tillgång till Internet,&lt;br&gt;är fortfarande störst i gymnasieskolan och minst i särskolan. Omkring&lt;br&gt;3/4 av gymnasieskolorna och ca 1/3 av grundskolorna har tillgång till&lt;br&gt;extern datakommunikation&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Telekommunikationsnätens utveckling i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I det moderna samhället med dess många komplexa inbördes beroenden&lt;br&gt;och sammansatta kommunikationsbehov är naturligtvis tillgången till&lt;br&gt;olika typer av teleförbindelser och kommunikationsnät av vital betydel-&lt;br&gt;se. Kraven på förbindelsernas kapacitet och kvalitet ökar också hela&lt;br&gt;tiden och blir samtidigt alltmer anpassade efter skiftande behov och&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänt tillgängliga, kopplade telenätet har utvecklats under en hun-&lt;br&gt;draårsperiod med utgångspunkt i en dominerande tjänst - telefoni Ut-&lt;br&gt;vecklingen har dessutom kunnat ske med de stabila planeringsförutsätt-&lt;br&gt;ningar som gäller i en monopolmiljö Uppgiften framöver blir radikalt&lt;br&gt;annorlunda; nämligen att planera och utveckla ett nät, eller nät av nät,&lt;br&gt;för en formlig explosion av en mångfald tänkbara kommunikationsbehov&lt;br&gt;och tjänster. Detta kommer också att ske under den osäkerhet som en&lt;br&gt;öppen marknad och intensiv konkurrens innebär. Utvecklingen på in-&lt;br&gt;formationsområdet medför således att kraven på den fysiska infrastruk-&lt;br&gt;turen - näten - blir allt svårare att förutse. Planeringen, dimensionering-&lt;br&gt;en och investeringarna måste göras under växande osäkerhet och med&lt;br&gt;ett betydande ekonomiskt risktagande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nätens uppbyggnad och användning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tele- och datakommunikation kan de tekniska kraven på&lt;br&gt;näten huvudsakligen sammanfattas i tre egenskaper, överföringshastighet&lt;br&gt;(bandbredd), känslighet för fördröjningar i överföringen och variationer&lt;br&gt;i fördröjningstiden samt känslighet för förlust av information (data).&lt;br&gt;Näten måste också kunna motsvara både de momentana kraven i varje&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskild kommunikationssituation och kraven från den sammanlagda Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;volymen av alla tillämpningar i bred användning. Vid sidan av de tek- Bilaga 1&lt;br&gt;niska egenskaperna är givetvis också nätens geografiska täckning och&lt;br&gt;priset för att nyttja dem centrala tillgänglighetsaspekter ur såväl samhäl-&lt;br&gt;lets som de enskilda användarnas perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det klassiska problemet när det gäller att dimensionera näten består i att&lt;br&gt;tillhandahålla tillräcklig - men inte överflödig - kapacitet för att motsva-&lt;br&gt;ra tillgänglighetskraven. För att priset på tjänsterna skall bli rimligt&lt;br&gt;krävs också att kostnaderna kan fördelas på många användare. Att näten&lt;br&gt;kan delas mellan många är vidare ofta avgörande för varje enskild an-&lt;br&gt;vändares nytta av nätet. Att uppnå en kritisk massa i användning och&lt;br&gt;trafikvolym medför således en dubbel vinst: Dels kan de tunga investe-&lt;br&gt;ringskostnaderna fördelas på flera händer, dels ökar varje användares&lt;br&gt;intresse av att få tillgång till nätet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det telenät som har störst spridning nationellt och internationellt är&lt;br&gt;naturligtvis det allmänna telefonnätet. Så gott som alla företag och hus-&lt;br&gt;håll i Sverige är idag anslutna till detta nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fasta telefonnätet består av växlar (telefonstationer) och ett trans-&lt;br&gt;missionsnät. Det senare delas in i ett accessnät för anslutning av de en-&lt;br&gt;skilda abonnenterna och ett transportnät för överföring av trafiken mel-&lt;br&gt;lan telefonstationerna. Transportnäten kallas ibland &amp;quot;elektroniska motor-&lt;br&gt;vägar&amp;quot; medan acessnäten med motsvarande analogi beskrivs som &amp;quot;på-&lt;br&gt;farter&amp;quot; till dessa motorvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje enskild kund är ansluten till en lokalstation via accessnätet. Samt-&lt;br&gt;liga lokalstationer inom ett visst geografiskt område är i sin tur anslutna&lt;br&gt;till en gemensam förmedlingsstation, som genom transportnätet står i&lt;br&gt;förbindelse med övriga förmedlingsstationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I accessnätet är varje enskild förbindelse avdelad för en specifik abon-&lt;br&gt;nent, medan kapaciteten i transportnätet är en gemensam resurs som&lt;br&gt;delas av samtliga som är anslutna till nätet Högre utnyttjandegrad och&lt;br&gt;ekonomiska skalfördelar medför att transportnätet generellt sett är mer&lt;br&gt;kostnadseffektivt än accessnäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportnäten i Sverige består till övervägande delen av fiberoptiska&lt;br&gt;kablar men även radiolänk används i viss utsträckning. Varje fiberpar&lt;sup&gt;5&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;som ingår i en optokabel kan överföra ett stort antal telefonsamtal sam-&lt;br&gt;tidigt. För närvarande ligger den övre kapacitetsgränsen vid ca 30.000&lt;br&gt;samtal per fiberpar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Accessnäten består ännu till största delen av kopparkablar. Även radio-&lt;br&gt;baserade system förekommer dock. I ökande utsträckning används också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Det behövs en fiber i vardera överföringsriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;optokabel i dessa nätdelar. Även kabel-TV-näten, som i Sverige mesta-&lt;br&gt;dels utgörs av enkelriktade distributionskanaler, är möjliga att anpassa&lt;br&gt;för andra, dubbelriktade tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av fysiska nät använder man nu också begreppet logiska nät.&lt;br&gt;Logiska nät är de nät som erbjuder tjänster ur användarens perspektiv.&lt;br&gt;Det logiska nätet kan tillhandahållas av en tjänsteleverantör eller nätope-&lt;br&gt;ratör som helt eller delvis utnyttjar andra nätleverantörers fysiska nät&lt;br&gt;Detta kan t.ex. ta sig uttryck i att en nätoperatör som Tele2 väljer att&lt;br&gt;vara sin egen nätleverantör vad gäller vissa delar av transportnätet men&lt;br&gt;förlitar sig på andra nätleverantörer, t.ex. Telia, när det gäller lokalnätet.&lt;br&gt;Vissa större företag kan också av olika skäl föredra att vara sin egen&lt;br&gt;tjänsteleverantör eller nätoperatör och driva ett helt eget kommunika-&lt;br&gt;tionsnät i form av s.k. bypassnät eller s.k. virtuella nät. Ytterligare ex-&lt;br&gt;empel är de s.k. stadsnät som nu byggs upp eller planeras i många kom-&lt;br&gt;muners regi. Sammantaget kan således mängden av aktörer som verkar&lt;br&gt;på en öppen telemarknad leda till att det växer fram ett stort antal logis-&lt;br&gt;ka nät som har sin bas i ett och samma fysiska nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan telekommunikationsnätet ända långt in på 1980-talet främst ut-&lt;br&gt;nyttjades för taltelefoni och i viss mån textöverföring via telex har en&lt;br&gt;rad nya användningssätt blivit aktuella i den begynnande informationsål-&lt;br&gt;dern. Användningssätten skiljer sig åt bl.a. med avseende på vilka som&lt;br&gt;kommunicerar (människa/människa, människa/dator, dator/dator, etc),&lt;br&gt;kommunikationsformen (enkel riktat/dubbelriktat, dialog/möten, interak-&lt;br&gt;tivt/distributivt, etc) och kommunikationsmediet (ljud, bild, text, data,&lt;br&gt;etc).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningssätten har naturligtvis också betydelse för kraven på tele-&lt;br&gt;kommunikationsnäten. Ljud- och bildkommunikation kan tåla vissa&lt;br&gt;informationsförluster i överföringen men är känslig för fördröjningar och&lt;br&gt;fördröjningsvariationer. Överföring av stillbilder, text, grafik och data&lt;br&gt;kräver i högre grad helt korrekt överförd information men kan i gengäld&lt;br&gt;tåla vissa fördröjningar och fördröjningsvariationer. Hittills har dessa&lt;br&gt;varierande krav hos medierna mötts genom att olika nät utnyttjats för&lt;br&gt;överföringen. För överföring av bl.a. tal har man således använt tele-&lt;br&gt;fonnätet som är ett s.k. kretskopplat nät medan datakommunikationen&lt;br&gt;företrädesvis skett via s.k. paketkopplade nät. Den stora utmaningen&lt;br&gt;blir därför när kommunikationsbehoven blir mera sammansatta och krä-&lt;br&gt;ver att olika typer av media kan utnyttjas parallellt - det som brukar&lt;br&gt;betecknas som multimediatillämpningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns det egentligen bara tre nät&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; som har global täck-&lt;br&gt;ning; telefonnätet, telexnätet och Internet. Telefonnätet är optimerat för&lt;br&gt;talkommunikation men används även för långsam text- och datakommu-&lt;br&gt;nikation. Telexnätet är utformat för ren textkommunikation och utkon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Med nät avses här s.k. logiska nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kurreras nu av telefaxtjänsten i telefonnätet. Internet är främst ett data- Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;kommunikationsnät som först helt nyligen utvecklats till ett globalt nät Bilaga 1&lt;br&gt;ISDN, som är ett s.k tjänsteintegrerat nät avsett att stödja många olika&lt;br&gt;användningssätt, är visserligen globalt men interoperabiliteten har fort-&lt;br&gt;farande begränsningar på grund av att standardiseringen ännu inte är&lt;br&gt;fullständigt genomförd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Digitaliseringen av telenätet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna telefonnätet var&lt;br&gt;tidigt väl utbyggt i Sverige.&lt;br&gt;Telefontätheten har sedan&lt;br&gt;länge legat i världstopp. Un-&lt;br&gt;der de senaste tjugo åren har&lt;br&gt;de analoga, elektromagneti-&lt;br&gt;ska växlarna bytts ut mot&lt;br&gt;digitala, datorstyrda elek-&lt;br&gt;troniska växlar. Digitaltek-&lt;br&gt;niken och datorstyrningen&lt;br&gt;ger bl.a. helt nya möjligheter&lt;br&gt;att förse nätet med avancera-&lt;br&gt;de funktioner och s.k. intelli-&lt;br&gt;genta tjänster. I Sverige är&lt;br&gt;växlarna AXE-stationer och graden av modernisering av telenätet kan&lt;br&gt;således mätas i andelen abonnenter som är anslutna till AXE-stationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telefonlinjer per 1000 invånare 1994&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-14.png" style="width:194pt;height:114pt;"/&gt;
&lt;p&gt;AXE-anslutning i kombination med en tonvalstelefon ger abonnenten&lt;br&gt;tillgång till en rad nya tjänster, tex. medflyttning, återuppringning,&lt;br&gt;vidarekoppling, pendling och överflyttning. Datoriseringen av telefonnä-&lt;br&gt;tet ger också möjlighet till en effektivare styrning av nätet - märkbar&lt;br&gt;t.ex. genom mycket korta uppkopplingstider - samt införande av olika&lt;br&gt;tilläggstjänster. Styrningen sker via ett särskilt s.k. signalnät som är skilt&lt;br&gt;från samtalsvägama, men som i funktionell mening är en del av tele-&lt;br&gt;fonnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige påbörjades utbyggnaden av AXE-stationer 1980. År 1989 var&lt;br&gt;1,4 miljoner abonnenter anslutna till&lt;br&gt;sådana stationer. Sedan dess har ut-&lt;br&gt;byggnadstakten höjts kraftigt. Vid&lt;br&gt;slutet av år 1995 var drygt 5,3 mil-&lt;br&gt;joner av Telias kunder anslutna till&lt;br&gt;AXE-stationer. Detta motsvarar ca&lt;br&gt;91 procent av kunderna. Hela det&lt;br&gt;svenska telefonisystemet beräknas&lt;br&gt;vara baserat på digitala växlar under&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga Telia-kunder i landets 30&lt;br&gt;största tätorter är idag anslutna till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel abonnenter anslutna till AXE&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-15.png" style="width:169pt;height:110pt;"/&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AXE-stationer (jämfört med 94 %&lt;br&gt;vid årskiftet 1993/94) I de därefter&lt;br&gt;200 största tätorterna var 99 % av&lt;br&gt;kunderna anslutna till AXE vid ut-&lt;br&gt;gången av 1995 (jämfört med 73 %&lt;br&gt;vid årsskiftet 1993/94). I s.k. norma-&lt;br&gt;lområden var 81 % av kunderna an-&lt;br&gt;slutna till AXE vid slutet av år 1995&lt;br&gt;(jämfört med 30 % 1993/94) medan&lt;br&gt;motsvarande andel i glesbygdsom-&lt;br&gt;råden var 54 % (jämfört med 19 %&lt;br&gt;1993/94).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel AXE-andutna abonnenter&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-16.png" style="width:95pt;height:98pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Kala: Teli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digitaliseringen av telenätet har så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledes hunnit längst i tätorterna Samtidigt är det i de glesare befolkade&lt;br&gt;delarna av landet som utbyggnadstakten har varit högst under de senaste&lt;br&gt;året. Ser man till den regionala fördelningen är andelen AXE-anslutna&lt;br&gt;kunder högst i Stockholmsregionen och södra Sverige och lägst i västra&lt;br&gt;Svealand och Norrland. Dessa skillnader har dock mindre med ett syd-&lt;br&gt;nordperspektiv eller ett kust-inlandsperspektiv att göra och mera med&lt;br&gt;variationer i tätortsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mobiltelefoni&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mobiltelefonen utgör ett sätt att fa tillgång till telekommunikationstjän-&lt;br&gt;ster genom att utnyttja trådlös radioaccess. Den moderna mobiltelefonin&lt;br&gt;introducerades i Sverige i slutet av 1970-talet då dåvarande Televerket&lt;br&gt;byggde upp de s.k. NMT-näten (NMT 450 resp. NMT 900). Senare har&lt;br&gt;tre företag - Telia Mobitel, Comviq och Europolitan - byggt egna s.k&lt;br&gt;GSM-nät. Skillnaden mellan NMT och GSM är att det förra bygger på&lt;br&gt;analog teknik medan det senare är helt digitalt och innehåller fler tjän-&lt;br&gt;ster. Både NMT 450 och NMT 900 har fortfarande bättre täckning i&lt;br&gt;Sverige än de nya GSM-näten. Å andra sidan har GSM-näten en betyd-&lt;br&gt;ligt bättre täckning i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NMT 450 har idag den bästa täckningen över landet. Det är endast i&lt;br&gt;fjällkedjan som det finns större sammanhängande områden utan täck-&lt;br&gt;ning. NMT 900 har god täckning i södra delarna av landet upp emot en&lt;br&gt;linje i höjd med Gävle. Även flertalet tätorter och viktiga vägar i Norr-&lt;br&gt;land täcks av detta system. Vid årskiftet 1995/96 hade Telia Mobitel ca&lt;br&gt;950.000 abonnenter i de båda NMT-systemen sammantagna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden av Telia Mobitels GSM-nät pågår kontinuerligt. Områdena&lt;br&gt;runt de tre storstäderna är mycket väl utbyggda. Större delen av södra&lt;br&gt;Sverige är också väl försörjt. I norra Sverige har utbyggnaden hittills&lt;br&gt;koncentrerats till större tätorter, europavägar samt turistområden. Vid&lt;br&gt;årsskiftet 1995/96 hade Telias GSM-nät knappt 465.000 abonnenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europolitans GSM-nät öppnades för kunder 1992 och nätet byggs suc- Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;cessivt ut. Nätet har god täckning i landets södra delar. Därutöver täcks Bilaga 1&lt;br&gt;Norrlandskusten och ett stråk från Sundsvall via Östersund mot Storlien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ett område kring Kiruna har god täckning. I övrigt är dock täck-&lt;br&gt;ningen för närvarande mycket begränsad i norra Sverige. Vid årsskiftet&lt;br&gt;1995/96 hade Europolitan ca 130.000 GSM-abonnenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Comviq har drivit sitt GSM-nät sedan 1992. Detta nät har lägre&lt;br&gt;täckningsgrad jämfört med Telias och Europolitans. Nätet är väl utbyggt&lt;br&gt;i landets södra delar. Stora delar av Värmland täcks dock inte alls av&lt;br&gt;nätet och utbyggnaden norr om Gävle begränsar sig till ett stråk genom&lt;br&gt;Bergslagen upp till Idre samt täckning av städerna Sundsvall, Öster-&lt;br&gt;sund/Äre, Umeå och Luleå. Vid årsskiftet 1995/96 hade Comviq ca&lt;br&gt;420.000 mobiltelefoniabonnemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxorna för mobiltelefonitjänstema skiftar mellan de olika operatörerna&lt;br&gt;och varierar också med hänsyn bl.a. till kundkategori, trafikbelastning&lt;br&gt;och tjänsternas omfattning (olika tillvalstjänster förekommer). I huvud-&lt;br&gt;sak tre olika taxeslag förekommer, inträdesavgift, månadsavgift samt&lt;br&gt;sam talsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige låg i början av år 1995&lt;br&gt;främst bland alla länder i fråga&lt;br&gt;om mobiltelefontäthet enligt en&lt;br&gt;internationell jämförelse av ut-&lt;br&gt;vecklingsgraden i världens le-&lt;br&gt;dande IT-länder som Sveriges&lt;br&gt;Tekniska Attacheer nyligen&lt;br&gt;sammanställt för IT-kommis-&lt;br&gt;sionens räkning. En tidigt på-&lt;br&gt;börjad utbyggnad och en jäm-&lt;br&gt;förelsevis låg prisnivå bedöms&lt;br&gt;ligga bakom Sveriges tätposi-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-17.png" style="width:180pt;height:114pt;"/&gt;
&lt;p&gt;0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;2&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&amp;nbsp;&amp;nbsp;10 12 14 16&amp;nbsp;&amp;nbsp;18 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KiHa: Mobil* Comnxncation* intarrwnonal&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Datakommunikationsnät&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det vanliga telefonnätet kan utnytt-&lt;br&gt;jas för datakommunikation via s.k.&lt;br&gt;modem som omvandlar digitala sig-&lt;br&gt;naler till analoga och omvänt. An-&lt;br&gt;vändningen av modem har ökat&lt;br&gt;starkt under senare år som en följd&lt;br&gt;av det ökande intresset för dataö-&lt;br&gt;verförmgstjänster hos företag och&lt;br&gt;hushåll. För att klara de överfö-&lt;br&gt;ringshastigheter som nya, mer avan-&lt;br&gt;cerade tjänster kräver behövs dock&lt;br&gt;andra lösningar. Användningen av&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-18.png" style="width:184pt;height:145pt;"/&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;modem är emellertid en viktig indikation på hur utnyttjandet av data-&lt;br&gt;överföringstjänster utvecklas och internationella jämförelser visar att&lt;br&gt;Sverige och övriga Norden ligger mycket väl framme på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man bortser från de möjligheter till datakommunikation som det&lt;br&gt;vanliga telefoninätet erbjuder, finns det ännu inget globalt sammanhän-&lt;br&gt;gande nät för datakommunikation. En bidragande orsak till detta är att&lt;br&gt;det saknas ett allmänt regelverk som stöd för hur man skall koppla sam-&lt;br&gt;man olika nät och avräkna trafik mellan olika nätoperatörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen mot särskilda datanät startade i USA i slutet av 1960-talet&lt;br&gt;genom att det amerikanska försvarsdepartementet satsade pengar på att&lt;br&gt;ta fram en teknik för s.k. paketförmedlad kommunikation mellan datorer&lt;br&gt;av olika typ. Det nät som efterhand utvecklades kom att kallas ARPA-&lt;br&gt;NET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1970-talet ökade dataanvändningen och utveckling av nya dator-&lt;br&gt;tillämpningar starkt, bl.a. som ett resultat av minidatorernas intåg. Även&lt;br&gt;kommunikationstekniken utvecklades. Olika datortillverkare utvecklade&lt;br&gt;emellertid egna lösningar, vilket starkt försvårade möjligheterna att kom-&lt;br&gt;municera mellan datorer av olika fabrikat. Under 1980-talet utvecklades&lt;br&gt;emellertid datakommunikationstekniken mot den första generationens&lt;br&gt;öppna datanätstjänster. Därmed kom också efterhand insikten om att det&lt;br&gt;fanns ett stort, nytt användningsområde för persondatorn - som kommu-&lt;br&gt;nikationshjälpmedel I mitten av 1980-talet började man kunna koppla&lt;br&gt;ihop olika lokala nät över större geografiska avstånd. För detta ändamål&lt;br&gt;utvecklades motsvarigheten till televärldens växlar i form av s.k. bryg-&lt;br&gt;gor och &amp;quot;routrar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;APRANET växte och utvecklades fortlöpande under 1970- och 80-talen.&lt;br&gt;En viktig milstolpe var det s.k. TCP/IP-protokollet som blev anbefallt&lt;br&gt;som standard 1983. Samtidigt delades nätet upp i en militär och en civil&lt;br&gt;del. Den senare bibehöll namnet APRANET. Forskare och institutioner&lt;br&gt;inom och utom USA anslöt sig i allt större omfattning till detta nät och&lt;br&gt;akademiska nät etablerades över hela världen. APRANET övergick där-&lt;br&gt;med helt enkelt till att bli Internet, nätet av alla nät som bygger på in-&lt;br&gt;temet-teknik och som är sammankopplade för gemensam trafik Det&lt;br&gt;svenska universitetsnätet SUNET blev 1988 ett IP-nät och därmed fick&lt;br&gt;även Sverige en anknytning till Internet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen hittills tyder på att 1990-talet blir nätverkens årtionde&lt;br&gt;inom datorutvecklingen. Datorindustrin satsar nu på utveckling av olika&lt;br&gt;multimediala tillämpningar, exempelvis videokonferenser för personda-&lt;br&gt;torer. Gemensamt för alla de nya tillämpningarna är att de skall kunna&lt;br&gt;fungera över nät Detta ställer höga krav på näten vad beträffar kapaci-&lt;br&gt;tet, minimala fördröjningar och feltolerans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internet består av en stor mängd olika nät som byggts samman med det&lt;br&gt;ovan nämnda TPC/IP-protokollet som grund. Internet kan också beskri-&lt;br&gt;vas som ett gigantiskt internationellt samarbete. Internet har ingen&lt;br&gt;egentlig ägare utan styrs av det beslutande organet Internet Engineering&lt;br&gt;Task Force (IETF) och intresseorganisationen Internet Society (ISOC).&lt;br&gt;Standarder och lösningar på olika praktiska problem som rör nätet be-&lt;br&gt;handlas företrädesvis på frivillig basis i kommittéer och arbetsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vanligaste tjänsten i Internet är&lt;br&gt;förmedling av elektronisk post.&lt;br&gt;Denna tjänst har utvidgats och gett&lt;br&gt;upphov till diskussionsgrupper och&lt;br&gt;nyhetsförmedling. Det blir också allt&lt;br&gt;vanligare att tidskrifter, böcker, ve-&lt;br&gt;tenskapliga avhandlingar m.m&lt;br&gt;publiceras och hålls tillgängliga i In-&lt;br&gt;ternet. Funktionen &amp;quot;World Wide&lt;br&gt;Web&amp;quot; (WWW) har, i kombination&lt;br&gt;med nya program, medfört att Inter-&lt;br&gt;net blivit mer lättillgängligt för nya&lt;br&gt;och mindre avancerade användare&lt;br&gt;Utvecklingen av antalet domäner&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; ger en uppfattning om den snabba&lt;br&gt;tillväxten av Internetanvändningen&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-19.png" style="width:183pt;height:134pt;"/&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns det idag tre publika&lt;br&gt;Internettjänster, SWIPnet (Tele2),&lt;br&gt;TIPnet (Telia/Umsource) och Trans-&lt;br&gt;pac (France Telecom/Global One).&lt;br&gt;Det akademiska nätet, SUNET, som&lt;br&gt;i första hand binder samman landets&lt;br&gt;universitet och högskolor, har sam-&lt;br&gt;trafik med dessa publika nät samt&lt;br&gt;med de internationella näten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intemetdomäner i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6185&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-20.png" style="width:162pt;height:74pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Användningsområdena för fast an-&lt;br&gt;slutning till de publika Intemetnäten&lt;br&gt;är dels öppen kommunikation med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internet och dess generella informationstjänster såsom gopher, Medlink,&lt;br&gt;publika databaser, elektronisk post m.m., dels organisationsintern kom-&lt;br&gt;munikation där näten utnyttjas för att koppla samman geografiskt sprid-&lt;br&gt;da lokala nät. Det finns numera också ett stort antal återförsäljare som&lt;br&gt;köpt in sig på de publika näten och erbjuder Intemetabonnemang med&lt;br&gt;varierande tjänsteinnehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Varje organisation eller företag som ansluts till Internet tilldelas normalt ett&lt;br&gt;eller några domännamn, t.ex. liu.se (Linköpings universitet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset för en fast anslutning till&lt;br&gt;de publika Intemätnäten består&lt;br&gt;dels i en engångsavgift och&lt;br&gt;dels i en månadsavgift. Av-&lt;br&gt;giftsstrukturen varierar något&lt;br&gt;mellan de olika operatörerna.&lt;br&gt;Den lägsta engångsavgiften låg&lt;br&gt;vid halvårsskiftet 1995 på ca&lt;br&gt;20.000 kronor och månadsav-&lt;br&gt;giften varierar från ca 2.500&lt;br&gt;kronor och uppåt beroende på&lt;br&gt;vilken överföringshastighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intemetanvändare per 1000 invånare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop IS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-21.png" style="width:187pt;height:95pt;"/&gt;
&lt;p&gt;som efterfrågas. Vid krav på snabbare förbindelser stiger månadsavgif-&lt;br&gt;ten till uppemot 10.000 kronor och däröver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl globalt som i Sverige har användningen av Internet ökat lavinar-&lt;br&gt;tat. Enligt den europeiska samarbetsorgamsationen RIPE&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; var i augusti&lt;br&gt;1995 ca 1,8 miljoner europeiska datorer kopplade till Internet, varav&lt;br&gt;116.000 fanns i Sverige Vid samma tidpunkt fanns enligt ISOC&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; 3,3&lt;br&gt;miljoner amerikanska datorer med Internetanslutning. Sverige har en i&lt;br&gt;förhållande till övriga Europa stor användning av Internet men ligger&lt;br&gt;ändå något efter Norge och Finland där spridningen är ännu större&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga datakommunikationsnät&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datapak är ett s.k. paketförmedlat datanät som utnyttjar kommunika-&lt;br&gt;tionsprotokollet X.25 för öppen kommunikation nationellt och interna-&lt;br&gt;tionellt. Nätet, som är uppbyggt kring 40 stationer runt om i Sverige,&lt;br&gt;marknadsförs av Telia och är främst inriktat på företagens kommunika-&lt;br&gt;tionsbehov. Det sker numera ingen ytterligare utbyggnad av Datapaknä-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften för Datapaktjänstema utgörs av engångsavgift, abonnemangs-&lt;br&gt;avgift och trafikavgift. Avgifterna varierar beroende bl.a. på avståndet&lt;br&gt;mellan installationsorten och närmaste anslutning till Datapaknätet, den&lt;br&gt;efterfrågade överföringshastigheten samt överföringsavståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datex är ett s.k. kretskopplat datakommunikationsnät som marknadsförs&lt;br&gt;av Telia. Det bygger på ca 680 noder som är utplacerade över landet&lt;br&gt;Ingen ytterligare utbyggnad planeras. Även för Datextjänsterna uttas&lt;br&gt;engångs-, abonnemangs- och trafikavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Réseaux IP Européens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Internet Society&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Flertjänstnätet ISDN&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;ISDN betyder &amp;quot;Integrated Services Digital NetWork&amp;quot; och bygger på en&lt;br&gt;teknik som medför att hela nätet, inklusive lokalnätet, blir digitalt och&lt;br&gt;att datakommunikation således kan ske utan s.k. modem. Genom digi-&lt;br&gt;taliseringen blir det också i princip möjligt för användaren att över ett&lt;br&gt;och samma nät samtidigt få tillgång till olika tjänster som utnyttjar ljud,&lt;br&gt;text, bild och data&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första flertjänstnäten i Sverige - i form av Telia Duo och Telia Mul-&lt;br&gt;ti - introducerades våren 1994. Telia Duo ger tillgång till 2 kanaler och&lt;br&gt;Telia Multi till allt ifrån 8 till 30&lt;br&gt;kanaler. Överföringshastigheten i&lt;br&gt;varje kanal är 64 kbit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslutnings- och abonnemangskost-&lt;br&gt;naderna för flertjänstnäten har sjun-&lt;br&gt;kit kraftigt sedan tjänsterna introdu-&lt;br&gt;cerades. Medelpriset för den enklas-&lt;br&gt;te formen av ISDN-anslutning (Te-&lt;br&gt;lia Duo) har således för landet som&lt;br&gt;helhet sjunkit från drygt 40.000&lt;br&gt;kronor 1994 till ca 10.000 kronor&lt;br&gt;1995. Samtidigt kan konstateras att&lt;br&gt;anslutningsavgifterna varierar stark&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tätortsgraden och ortsstorleken som påverkar prisnivån. Genomsnittspri-&lt;br&gt;set för Telia Duo ligger således idag på ca 3.000 kronor i orter med&lt;br&gt;över 2.000 invånare medan det uppgår till närmare 30.000 kronor i orter&lt;br&gt;med mindre än 1.000 invånare. Samtidigt som kostnaden för att fa till-&lt;br&gt;gång till flertjänstnät fortfarande är starkt beroende av var i landet man&lt;br&gt;befinner sig har prisreduktionen varit störst i de minsta orterna Genom-&lt;br&gt;snittspriset i orter med mindre än 1.000 invånare låg således avsevärt&lt;br&gt;över 100.000 kronor 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelpris lör ISDN-andutnlng&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-22.png" style="width:138pt;height:75pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Ortsstoriek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Käla: NUTEK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över landet. Det är framför allt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisvariationerna och prisutvecklingen när det gäller ISDN-anslutning i&lt;br&gt;olika delar av Sverige måste också ses i ljuset av att det är mindre än&lt;br&gt;två år sedan nätet introducerades i&lt;br&gt;Sverige. Fram till och med årsskiftet&lt;br&gt;1995/96 hade det tecknats ca 18.000&lt;br&gt;ISDN-abonnemang i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har inte någon särskilt fram-&lt;br&gt;skjuten position i Västeuropa vad&lt;br&gt;avser ISDN-installationer. Särskilt i&lt;br&gt;Tyskland och Frankrike har ISDN&lt;br&gt;avsevärt större spridning. I Tyskland&lt;br&gt;uppges det stora intresset för ISDN&lt;br&gt;delvis hänga samman med att kost-&lt;br&gt;naderna för att hyra fast uppkopplade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ISDN-anslutningar per 1000 invånare&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-23.png" style="width:162pt;height:107pt;"/&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbindelser är höga. Tillväxten i Frankrike förklaras av att tjänsten&lt;br&gt;introducerades tidigt och att anslutningsavgifterna har hållits nere&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hur svarar dagens nät mot behoven nu och under de när-&lt;br&gt;maste åren?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheten visar att utvecklingen av informationstjänster och informa-&lt;br&gt;tionsteknologitillämpningar är svåra att förutsäga. Internet används t.ex.&lt;br&gt;idag på ett sätt som fa kunde förutse för bara några år sedan. I syfte att&lt;br&gt;identifiera eventuella tekniska svagheter och begränsningar i den svens-&lt;br&gt;ka kommunikationsinfrastrukturen har dock Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket (NUTEK) på Kommunikationsdepartementets uppdrag kart-&lt;br&gt;lagt olika tänkbara kommunikationssituationer inom tal-, text-, data-,&lt;br&gt;bild- och multimediakommunikation som kan bedömas vara aktuella&lt;br&gt;inom den framtid som nu kan överblickas. Som exempel på kommuni-&lt;br&gt;kationstillämpningar som studerats kan nämnas olika former av telemö-&lt;br&gt;ten, olika former av samverkan inom och mellan organisationer, tele-&lt;br&gt;medicin, distansutbildning, distansarbete, telehandel, underhållning samt&lt;br&gt;vetenskapligt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kartläggningen visar att den enskilda tillämpning som kräver störst&lt;br&gt;momentankapacitet - högst 25 Mbps - är videokommunikation med&lt;br&gt;mycket hög bildkvalitet (HDTV). Flertalet idag intressanta tillämpningar&lt;br&gt;klarar sig dock med mindre än 2 Mbps. De olika tillämpningarna till-&lt;br&gt;sammans kan däremot kräva bandbredder långt utöver detta. Framför allt&lt;br&gt;gäller detta naturligtvis med de trafikvolymer som blir aktuella i trans-&lt;br&gt;portnäten. Olika tillämpningar i kombination kan emellertid kräva högre&lt;br&gt;bandbredd än 2 Mbps även i den enskilde användarens accessnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska transportnätet är idag väl utbyggt. Införandet av den nya&lt;br&gt;överföringstekniken SDH (Synkron Digital Hierarki) har höjt kapaciteten&lt;br&gt;och medger också snabbare omdirigering av trafiken. Detta ger bl.a.&lt;br&gt;ökat skydd mot avbrott i överföringen. I motsats till vad som gäller&lt;br&gt;internationellt har också den svenska delen av Internet - SUNET - hög&lt;br&gt;kapacitet (34 Mbps).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av alla de tillämpningar och tjänster som nu diskuteras och&lt;br&gt;planeras kommer dock vid en bred användning att leda till kraftigt öka-&lt;br&gt;de behov av volymkapacitet. De mer sammansatta krav på näten som&lt;br&gt;följer av multimediatillämpningar, medför också att toleransen för över-&lt;br&gt;belastning minskar. Det krävs m.a.o. större marginaler och mer volym-&lt;br&gt;kapacitet i transportnäten efterhand som andelen mediaintegrerad trafik&lt;br&gt;ökar. Kapaciteten i stamnäten är emellertid en kvalitetsfråga och inget&lt;br&gt;hindrar nätlevarantörerna från att bygga ut kapaciteten i takt med be-&lt;br&gt;hoven genom att successivt öka antalet länkar och överföringskanaler.&lt;br&gt;Detta kan åstadkommas på många sätt och den svenska infrastrukturen&lt;br&gt;bedöms därför i denna del vara väl rustad för att svara mot behoven.&lt;br&gt;Det betyder att de &amp;quot; elektroniska motorvägarna&amp;quot; finns i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påfartema till motorvägarna - accessnäten - är inte lika enkla att anpassa&lt;br&gt;till växande kommunikationsbehov. Större delen av lokalnäten är fort-&lt;br&gt;farande analoga. En digitalisering av dessa är en förutsättning för mera&lt;br&gt;avancerade IT-tillämpningar, liksom för att exempelvis kunna ansluta&lt;br&gt;digitala abonnentväxlar till telenätet eller knyta samman privata nät på&lt;br&gt;digital basis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En analog access klarar således förutom telefoni idag endast långsam&lt;br&gt;text/datakommunikation och möjligen videokommunikation med låg&lt;br&gt;bildkvalitet. Även om det pågår en snabb utveckling av kompressions-&lt;br&gt;tekniken, med vars hjälp man i vissa fall kan minska kraven på band-&lt;br&gt;bredd flera hundra gånger, bedömer NUTEK att kapaciteten i det nuva-&lt;br&gt;rande lokalnätet är otillräcklig för merparten av de nya IT-tillämpningar&lt;br&gt;man studerat. Därtill kommer att det finns behov av ökad kapacitet för&lt;br&gt;kopplade förbindelser mellan lokala användamät som ersättning för de&lt;br&gt;dyra fasta förbindelser som nu erfordas för att binda samman användar-&lt;br&gt;näten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lösning som för närvarande ligger närmast till hands för att ge olika&lt;br&gt;användare möjlighet att fa tillgång till mera avancerade IT-tillämpningar&lt;br&gt;är ISDN-anslutning som kan anordnas via redan existerande kopparled-&lt;br&gt;ningar i lokalnäten. Som framgått ovan erbjuds ISDN-anslutning idag&lt;br&gt;enligt två huvudalternativ som ger olika överföringskapacitet En anslut-&lt;br&gt;ning som motsvarar den tjänst som marknadsförs som Telia Duo och&lt;br&gt;som också går under beteckningen ISDN BRA&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; eller ISDN 2B+D,&lt;br&gt;anses vara tillräcklig för flertalet av de IT-tillämpningar som NUTEK&lt;br&gt;studerat. Den är dock otillräcklig för de mest avancerade tillämpningar-&lt;br&gt;na, t.ex videokonferens med fullgod bildkvalitet. NUTEK gör bedöm-&lt;br&gt;ningen att denna typ av ISDN-anslutning väl motsvarar användnmgsbe-&lt;br&gt;hoven inom enskilda hushåll och många mindre företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mer kapacitetsstarka ISDN-anslutning som marknadsförs som Telia&lt;br&gt;Multi men också betecknas som ISDN-PRA&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; eller ISDN 30B+D klarar&lt;br&gt;kapacitetskraven för de flesta intressanta tillämpningar och anses också&lt;br&gt;med god marginal svara mot behoven hos mindre företag när det gäller&lt;br&gt;uppkoppling av lokala datanät mot omvärlden. Även många medelstora&lt;br&gt;och större företag kan täcka sina kommunikationsbehov genom denna&lt;br&gt;typ av anslutning, bl.a. genom att när så erfordras teckna flera parallella&lt;br&gt;abonnemang&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att täcka de mest avancerade tillämpningarna är nästa steg 34 Mbps&lt;br&gt;Detta är dock en mycket dyr lösning som knappas tillhandahålles i Sve-&lt;br&gt;rige ännu annat än som uthyrda förbindelser och som torde vara aktuell&lt;br&gt;endast för de allra största företagen samt för företag med speciella kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; BRA = Basic Rate Access&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; PRA = Private Rate Acess&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munikationsbehov, t.ex. högkvalitativ bildförmedling. Till detta kommer&lt;br&gt;att det givetvis finns och kommer att finnas speciella användare, forska-&lt;br&gt;re m.fl., som har behov av datakommunikation i betydligt högre hastig-&lt;br&gt;heter än de som behandlats här - t.o.m. i Gigabit-klassen I de europeis-&lt;br&gt;ka forskningsnäten rör man sig exempelvis nu med överföringshastig-&lt;br&gt;heten 155 Mbps.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom den redan fullt etablerade ISDN-tekniken sker en snabb utveck-&lt;br&gt;ling av nya modulationsmetoder och kompressionstekniker som gör att&lt;br&gt;existerande kopparledningar i lokalnäten i ännu högre grad kan utnyttjas&lt;br&gt;för avancerade IT-tillämpningar och därmed också alltjämt spela en vital&lt;br&gt;roll i dessa nät. Två intressanta exponenter för denna utveckling är s.k.&lt;br&gt;HDSL (High rate Digital Subscriber Line) och ADSL (Assymetric Digi-&lt;br&gt;tal Subscriber Line). HDSL är främst avsett för företagstillämpningar&lt;br&gt;medan ADSL framför allt utvecklas för privatkunder. Den kapacitet som&lt;br&gt;kan uppnås med dessa tekniker varierar med avståndet men blir högre&lt;br&gt;eller avsevärt högre än för en enstaka ISDN-anslutning. Som exempel&lt;br&gt;på den snabba och i hög grad konkurrensdrivna utvecklingen kan näm-&lt;br&gt;nas att den kapacitet som kan uppnås med ADSL förväntas öka med&lt;br&gt;minst en faktor tio från 1995 till 1998 (från ca 2 till 25 Mbps), samti-&lt;br&gt;digt som priset 1998 väntas ha gått ner till en tiondedel av priset 1995.&lt;br&gt;System av denna typ kan komma att fa stor betydelse redan inom några&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Telekommunikationssystemet på 2000-talet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det finns redan idag tämligen bestämda föreställningar om hur de fram-&lt;br&gt;tida telesystemen kommer att gestalta sig. Gemensamt för de flesta&lt;br&gt;framtidsvisioner är att de tar fasta på tre viktiga sammanhängande ut-&lt;br&gt;vecklingslinjer som brukar sammanfattas under rubrikerna konvergens,&lt;br&gt;integrering och universialitet. Med konvergens avses sammansmältning-&lt;br&gt;en mellan olika teknikområden såsom telekommunikationsteknik och&lt;br&gt;datorteknik, telefoni, datakommunikation och television, kopplade tele-&lt;br&gt;nät och TV-distributionsnät samt mobila och fasta nät. Med integrering&lt;br&gt;avses att olika media kan hanteras parallellt i nät, växlar och acesspunk-&lt;br&gt;ter och med universialitet att olika tjänster och nät kan erbjudas och nås&lt;br&gt;överallt. Det telekommunikationssystem som tonar fram kännetecknas&lt;br&gt;således av en växande teknisk enhetlighet i de fasta näten, att gränsen&lt;br&gt;mellan fast och mobil acess suddas ut och att näten och tjänsterna blir&lt;br&gt;alltmer &amp;quot;intelligenta&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den horisontella infrastrukturen i 2000-talets telekommunikationssystem&lt;br&gt;förutsätts huvudsakligen vara uppbyggt med optofiber och kompletterad&lt;br&gt;med radio- och satellitacess i perifiera och mobila delar. Denna infra-&lt;br&gt;struktur förväntas i sin tur möjliggöra ett rikt spektrum av tjänster med&lt;br&gt;stöd av ett s.k. intelligent nät. Bilden av detta telekommunikationssy-&lt;br&gt;stem har konkretiserats bl.a. inom ramen för EU:s kommunikations-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningsprogram RACE/ACTS&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;. Ett viktigt mål är därvid enhetlighet&lt;br&gt;i teknik och presentation av tjänster oavsett nätnivå eller om det är fråga&lt;br&gt;om fasta eller mobila nät. Ett annat mål är att uppnå full mobilitet i&lt;br&gt;telesystemet. Detta innebär dels att varje användare skall kunna utnyttja&lt;br&gt;vilken ändutrustning som helst som sin egen oavsett var den är placerad,&lt;br&gt;dels att alla nät och tjänster skall kunna nås när man befinner sig i rö-&lt;br&gt;relse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta bedömare anser att det som skall förverkliga detta nya tele-&lt;br&gt;kommunikationssystem är asynkron överföring baserad på den s.k.&lt;br&gt;ATM-tekniken&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;. Den innebär i korthet att all information, oberoende av&lt;br&gt;media, kodas digitalt och överförs i ett enhetsformat med ett bestämt&lt;br&gt;antal bitar i en s.k. cell. ATM-tekniken kan sägas förena krets- och&lt;br&gt;paketkopplingsteknikemas fördelar och tekniken är också användbar&lt;br&gt;från låga till mycket höga överföringshastigheter - målet är några Gbps -&lt;br&gt;och i såväl lokala som globala nät. Det är ATM-teknikens potentiella&lt;br&gt;förmåga att möta dessa skiftande behov som är nyckeln till visionen om&lt;br&gt;en enhetlig teknik i hela telekommunikationsnätet. ATM-tekniken ligger&lt;br&gt;också till grund för en nät- och tjänstearkitektur, kallad B-ISDN&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;, som&lt;br&gt;för närvarande är föremål för standardiseringsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATM-tekniken förefaller idag vara tämligen allmänt accepterad som&lt;br&gt;nästa utvecklingssteg både inom telekommunikations- och dataindu-&lt;br&gt;strin. Det finns dock kritiker som menar att tekniken har så allvarliga&lt;br&gt;brister att den kommer att visa sig vara ett stickspår. Vissa experter&lt;br&gt;anser således att den nuvarande s.k. hub- och routertekniken, som ligger&lt;br&gt;till grund för bl.a. Internet, med vissa modifieringar kommer att kunna&lt;br&gt;tillfredsställa även framtidens krav och att ATM-tekniken därför är en&lt;br&gt;onödig omväg. Andra kritiker menar att ATM-tekniken inte kommer att&lt;br&gt;kunna motsvara framtidens kapacitetskrav och att det därför fordras helt&lt;br&gt;nya lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har i sin rapport för Kommunikationsdepartementet tecknat ett&lt;br&gt;scenario för telekommunikationssystemets utveckling fram emot och&lt;br&gt;bortom sekelskiftet. Utvecklingen av nätkapaciteten sker i detta scenario&lt;br&gt;gradvis i takt med att trafikvolymen ökar. Även lokala nätverk (LAN)&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; RACE = Research and Developement in Advanced Communication Technolo-&lt;br&gt;gies in Europé (Delprogram i EU:s tredje ramprogram för forskning och utveck-&lt;br&gt;ling som genomfördes 1990-1994)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ACTS = Advanced Communications Technologies and Services (Delprogram i&lt;br&gt;EU:s fjärde ramprogram för forskning och teknisk utveckling som genom-&lt;br&gt;förs 1994-1998)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Asynchronous Transfer Mode&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Broadband Integrated Services Digital NetWork&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Lokal Area NetWork, d.v.s. ett datornät med begränsad rumslig utsträckning,&lt;br&gt;t.ex. inom en förvaltnings- eller företagsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och stads- eller kommunnät och motsvarande (MAN)&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; byggs med opto-&lt;br&gt;fiber och kommer att kunna länkas in i stamnätet på ett flexibelt sätt.&lt;br&gt;Den infrastruktur som betjänar större företag och företag och organisa-&lt;br&gt;tioner som är anslutna till stads- eller kommunnät bedöms därför till&lt;br&gt;övervägande delen komma att vara fiberbaserad redan före år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller mindre företag och i ännu högre grad hushåll och privat-&lt;br&gt;personer väntas trafikvolymerna vara så små att installation av fiber i&lt;br&gt;lokalnäten knappast kan motiveras ekonomiskt. Utvecklingen av den&lt;br&gt;optiska komponentteknologin i riktning mot s.k. passiva optiska nät,&lt;br&gt;d.v.s. nät utan förstärkning och optisk/elektrisk omvandling kan emel-&lt;br&gt;lertid komma att möjliggöra nya lösningar som medför att fibern kan&lt;br&gt;delas av flera användare allt närmare de enskilda anslutningspunkterna.&lt;br&gt;Man förväntar sig därvid att fibern skall kunna dras till en spridnings-&lt;br&gt;punkt som är gemensam för ett kvarter eller större byggnad. Den sista&lt;br&gt;sträckan utnyttjas alltjämt existerande anslutningsnät i form av koppar-&lt;br&gt;eller koaxialkabel men avståndet blir tillräckligt kort för att medge en&lt;br&gt;väsentlig ökning av bandbredden (uppemot några Mbps) 1 vilken ut-&lt;br&gt;sträckning denna lösning blir tillgänglig beror huvudsakligen på trafik-&lt;br&gt;underlaget och nätoperatörernas kalkyler och utbyggnadsplaner. Mot&lt;br&gt;slutet av 1990-talet ser NUTEK framför sig en spridning av fiberstruk-&lt;br&gt;turen som täcker in samtliga stora företag, många mindre företag samt&lt;br&gt;vissa hushåll. Täckningen kommer dock huvudsakligen att omfatta lan-&lt;br&gt;dets tätbebyggda delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bit in på 2000-talet kan enligt NUTEK den tekniska utvecklingen i&lt;br&gt;kombination med ett genomslag för bredbandstjänster medföra att det&lt;br&gt;blir ekonomiskt motiverat att installera fiber med kapaciteten 155 Mbps&lt;br&gt;ända fram till den enskilda abonnenten. Huruvida detta verkligen kom-&lt;br&gt;mer att ske är emellertid starkt omdiskuterat idag och under alla om-&lt;br&gt;ständigheter kommer det att finnas öar av abonnenter som knappast kan&lt;br&gt;nås av fibernätet till rimliga kostnader. För dessa återstår en uppgrade-&lt;br&gt;ring med digitala tekniker på den befintliga koppar- eller koaxialkabeln&lt;br&gt;eller anslutning via radio eller satellit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller användarna av telenäten skiljer sig förutsättningarna åt&lt;br&gt;mellan privatpersoner/hushåll, mindre företag och organisationer samt&lt;br&gt;större företag/organisationer. Trafikströmmama går mellan alla dessa&lt;br&gt;användarkategorier och passerar i regel det allmänt tillgängliga nätet. En&lt;br&gt;växande del av trafiken sker emellertid i privata nät. Det gäller i första&lt;br&gt;hand trafik som genereras inom de större företagen och organisationer-&lt;br&gt;na. NUTEK gör bedömningen att under perioden fram mot år 2000&lt;br&gt;kommer en allt större del av de stora företagen/organisationema att&lt;br&gt;utnyttja egna privata nät som upplåts av nätleverantörema i form av mer&lt;br&gt;eller mindre permanent uppkopplade förbindelser. För denna användar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Metropolitan Area Network, d.v.s. vidareutveckling av lokala nät (LAN) för&lt;br&gt;vidare geografisk täckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 125&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kategori reduceras m.a.o. det fysiska nätet till att bli ett rent transport- Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;nät. Hushållen och många mindre företag kommer däremot att vara Bilaga 1&lt;br&gt;hänvisade till det allmänna nätet. Efter sekelskiftet anser NUTEK också&lt;br&gt;att kopplade förbindelser med ATM-växlar kan bli så billiga och tillför-&lt;br&gt;litliga att även större företag och organisationer åter kan komma att&lt;br&gt;finna det fördelaktigt att utnyttja de allmännt tillgängliga näten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I NUTEK:s framtidsscenario berörs också tjänsteutvecklingen och huru-&lt;br&gt;vida de tjänsteanknutna funktionerna kommer att integreras i näten eller&lt;br&gt;förläggas till olika typer av terminaler. Valet bedöms kunna få vittom-&lt;br&gt;fattande följder för hela IT- och teleindustrin, inklusive leverantörer som&lt;br&gt;Ericsson och således också ha avgörande betydelse för de mycket starka&lt;br&gt;ekonomiska intressen som är involverade i informations- och telekom-&lt;br&gt;munikationssystemets utveckling. NUTEK gör ingen egen prognos för&lt;br&gt;vilken väg utvecklingen kommer att ta men konstaterar att det borde&lt;br&gt;finnas ett mellanting där visionen om ett &amp;quot;intelligent nät&amp;quot; kan förenas&lt;br&gt;med en avancerad terminalutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telekommunikationsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mot en öppen marknad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I de flesta länder har nationell telefoni varit&lt;br&gt;förbehållet statsägda monopol. I Sverige har&lt;br&gt;det emellertid aldrig funnits något rättsligt&lt;br&gt;monopol när det gäller att anlägga telenät&lt;br&gt;eller erbjuda teletjänster. Marknaden har i&lt;br&gt;stället varit reglerad genom de monopol&lt;br&gt;Televerket har haft på olika apparater (tele-&lt;br&gt;foner, kontorsväxlar, telefonsvarare, modem,&lt;br&gt;m.m.) för anslutning till det allmänna&lt;br&gt;telenätet. Dessa monopol avvecklades suc-&lt;br&gt;cessivt under 1980-talet. Televerket har&lt;br&gt;också haft en totalt dominerande ställning på&lt;br&gt;den svenska telemarknaden och man har talat&lt;br&gt;om ett naturligt monopol eller de facto mo-&lt;br&gt;nopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige anses av många bedömare idag vara&lt;br&gt;det land i Europa som har den liberalaste&lt;br&gt;telepolitiken. De nuvarande telepolitiska&lt;br&gt;målen lades i sina huvuddrag fast av riks-&lt;br&gt;dagen 1988. De går i korthet ut på att staten&lt;br&gt;skall svara för att det finns ett sammanhållet&lt;br&gt;och öppet telenät som täcker hela landet och&lt;br&gt;som skall ge enskilda hushåll, näringslivet&lt;br&gt;och den offentliga förvaltningen tillgång till&lt;br&gt;telekommunikationer till lägsta möjliga&lt;br&gt;samhällsekonomiska kostnader. Dessutom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stegen mot en öppen tele-&lt;br&gt;marknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir gradvis tillåtet att koppla&lt;br&gt;privata modem till telenätet.&lt;br&gt;Comviq tillåts bedriva rikstäckande&lt;br&gt;mobil telefoni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avreglering av marknaden för&lt;br&gt;telefonapparater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988-89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gradvis avreglering av marknaden&lt;br&gt;för företagsväxlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredjepartstrafik tillåts. Temporära&lt;br&gt;principer för samtrafik avseende&lt;br&gt;mobil telefoni fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telestyrelsen bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny telelag, teleterminallag samt&lt;br&gt;lag om radiokommunikation.&lt;br&gt;Televerket bolagiseras och blir&lt;br&gt;Telia AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall telesystemet vara uthålligt och tillgängligt under kriser och i krig. Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;År 1990 preciserade riksdagen tillgänglighetsmålet till att avse tillgång Bilaga 1&lt;br&gt;till telefonitjänster i hela landet till enhetliga priser. Till detta lades&lt;br&gt;statens ansvar för telefonautomater i glesbygd, handikappades tillgång&lt;br&gt;till teletjänster, beredskapsåtgärder och alarmeringstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När 1993 års riksdag behandlade förslaget till telelag gavs också de&lt;br&gt;telepolitiska målen ett delvis nytt innehåll. Betydelsen för samhälls-&lt;br&gt;utvecklingen av effektiva telekommunikationer framhölls starkare än&lt;br&gt;tidigare. Det statliga ansvaret för grundläggande telekommunikationer&lt;br&gt;utvidgades från taltelefoni till att omfatta telefax och viss datakommuni-&lt;br&gt;kation. Fasta förbindelser för exempelvis datakommunikation skall&lt;br&gt;tillhandahållas där de efterfrågas. Samtidigt framhölls effektiv konkur-&lt;br&gt;rens som det viktigaste medlet att uppnå effektiva telekommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telelagen trädde i kraft 1993. Samtidigt upphörde Televerket att vara en&lt;br&gt;myndighet och övergick till att bli det av staten helägda aktiebolaget&lt;br&gt;Telia. Telelagen skall ge staten ett instrument för att garantera att de&lt;br&gt;telepolitiska målen uppfylls samtidigt som telemarknaden är fri. Lagen&lt;br&gt;föreskriver att de som vill tillhandahålla telefonitjänster och mobila&lt;br&gt;teletjänster eller hyra ut festa teleförbindelser, måste ha tillstånd. Till-&lt;br&gt;ståndet kan förenas med villkor som gör att de telepolitiska målen främ-&lt;br&gt;jas. Särskilda regler gäller för samtrafik och nummerplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med bolagiseringen ingick Telia och staten ett avtal som&lt;br&gt;innebär vissa förpliktelser och begränsningar för Telia. Detta avtal löper&lt;br&gt;ut vid årsskiftet 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska Unionens (EU) strävanden mot en öppen marknad omfattar&lt;br&gt;även telekommunikationsområdet. En s.k. grönbok&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; om utvecklingen av&lt;br&gt;den gemensamma marknaden för teletjänster och teleutrustning publi-&lt;br&gt;cerades 1987. I slutet av år 1995 beslutade ministerrådet att all telein-&lt;br&gt;frastruktur skall liberaliseras fr.o.m. 1998. EU utarbetar också fortlö-&lt;br&gt;pande direktiv om liberalisering och harmonisering inom olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstedirektivet påbjuder att teletjänstmarknaden öppnas för konkur-&lt;br&gt;rens. Telefoni samt &amp;quot;tillhandahållande och drift av allmänt tillgängligt&lt;br&gt;telenät&amp;quot; får dock fortfarande förbehållas en monopoloperatör. I sådana&lt;br&gt;fall måste villkoren för tillgång till infrastrukturen vara &amp;quot;objektiva och&lt;br&gt;icke-diskriminerande&amp;quot;. Direktivet föreskriver också att myndighets- och&lt;br&gt;operatörsfunktioner skiljs åt. Det s.k. ONP-direktivet&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; syftar till att&lt;br&gt;främja konkurrens genom att göra det möjligt för andra än de traditio-&lt;br&gt;nella teleoperatörerna att tillhandahålla nättjänster. Terminaldirektivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Torwards a Dynamic European Economy - Green Paper on the development&lt;br&gt;of the common market for telecommunications services and equipment,&lt;br&gt;COM(87)290).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Open Network Provision Framework Directive, 90/387/EEC&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlar harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om terminal- Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;utrustning och om godkännande av utrustning som är avsedd att anslutas Bilaga 1&lt;br&gt;till ett allmänt tillgängligt telenät. Det syftar till en fullständig liberalise-&lt;br&gt;ring av teleterminalmarknaden. Vidare har direktiv utfärdats om&lt;br&gt;fasta/hyrda förbindelser och satellitkommunikation. Ytterligare direktiv&lt;br&gt;förbereds avseende bl.a. mobil- och persontelefoni, rösttelefoni, ka-&lt;br&gt;belTV-nät och telelicencer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stegvisa liberaliseringen av den svenska telemarknaden har medfört&lt;br&gt;att antalet leverantörer av telekommunikationstjänster i Sverige har ökat&lt;br&gt;starkt. I januari 1996 hade sju företag fått tillstånd för såväl telefonitjän-&lt;br&gt;ster som fasta förbindelser, nämligen Telia AB, Tele2 AB, France&lt;br&gt;Telecom Network Services Nordic AB, Dotcom Data &amp;amp; Tele Commu-&lt;br&gt;nications AB, TBT Communication AB, Telecom Finland AB samt&lt;br&gt;MFS Communications AB. Utöver dessa företag har Banverket erhållit&lt;br&gt;tillstånd för fasta förbindelser. Vidare hade i januari 1996 Cyberlink&lt;br&gt;Sweden AB, Singapore Telecom International Svenska AB, Nordisk&lt;br&gt;Tele8 AB, Tele 1 Europé AB och FT Nordphone AB erhållit tillstånd&lt;br&gt;för enbart telefonitjänst. Telia Mobitel AB, Comviq GSM AB, Comvik&lt;br&gt;Systems AB, Tele Danmark International, Netcom Systems AB, Euro-&lt;br&gt;politan AB, Europolitan PCN AB samt Cable &amp;amp; Wireless Flightnet hade&lt;br&gt;vid samma tidpunkt tillstånd för mobila teletjänster. Post- och Tele-&lt;br&gt;styrelsen behandlar också för närvarande ett antal ansökningar om&lt;br&gt;tillstånd. Föjande företag är aktuella: AB Stokab (fasta förbindelser),&lt;br&gt;TELiT AB och First Telecom Sweden AB (telefonitjänster), Cable &amp;amp;&lt;br&gt;Wireless Flightnet och Tele8 Kontakt AB (mobila teletjänster),&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Marknadsutvecklingen i stort&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Omsättningen inom den svenska telekommunikationsmarknaden har i en&lt;br&gt;studie för Post- och telestyrelsen (PTS-studien)&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; beräknats uppgå till ca&lt;br&gt;41 miljarder kronor 1994. Detta motsvarar en tillväxt på 9 miljarder&lt;br&gt;kronor jämfört med omsättningen 1991. Till telekommunikationsmark-&lt;br&gt;naden räknas då dels nättjänster i fasta och radiobaserade nät för tele-&lt;br&gt;foni, datakommunikation och radio/TV-sändning, dels telefoni, publikt&lt;br&gt;tillgängliga meddelandetjänster, kabel-TV företagens underhållningsin-&lt;br&gt;täkter samt vissa andra teleanknutna tjänster. Omsättningstalen inom&lt;br&gt;telekommunikationsmarknaden kan jämföras med omsättningen inom&lt;br&gt;hela den svenska IT-marknaden som har uppskattats till närmare 195&lt;br&gt;miljarder kronor för år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med att marknaden vuxit har också som nämnts en rad nya&lt;br&gt;leverantörer av telekommunikationstjänster etablerat sig. Vid sidan av de&lt;br&gt;fyra stora företagskonstellationerna Telia, Kinnevik, France Telecom&lt;br&gt;och Telenordia har bl.a. ett antal företag specialiserade på Intemettjän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Post &amp;amp; telestyrelsen: Marknad &amp;amp; konkurrensanalys av den svenska kommuni-&lt;br&gt;kationsmarknaden, Rapport utarbetat av PA Consulting Group, September 1995&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ster och s.k. callback-tjänster vuxit fram under de senaste åren. Ägar-&lt;br&gt;mässigt domineras marknaden alltjämt av staten med en total marknads-&lt;br&gt;andel 1994 på 95 procent, varav Telia står för 91 procent. Statens&lt;br&gt;marknadsandel har dock sjunkit med tre procentenheter jämfört med&lt;br&gt;1991 (och Telias med sju procentenheter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen på den svenska telemarknaden är starkast på delmarkna-&lt;br&gt;derna för mobiltelefoni och utlandstelefoni. Konkurrensen bedöms också&lt;br&gt;ha lett till en betydande prispress på fjärrtrafik och internationell trafik&lt;br&gt;medan delmarknaden för när- och regiontelefoni fortfarande är relativt&lt;br&gt;opåverkade. Vinsterna av liberaliseringen av telemarknaden i Sverige i&lt;br&gt;form av lägre kommunikationskostnader kan därmed hittills främst sägas&lt;br&gt;ha kommit de stora exportföretagen till del medan den för konsument-&lt;br&gt;marknaden snarare har medfört en viss prisstegring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i marknadsutvecklingen fram emot år 2000 kommer&lt;br&gt;sannolikt att vara att de nationella telekommunikationsmarknaderna&lt;br&gt;efterhand ersätts av en europeisk eller global marknad. Vidare förutses&lt;br&gt;att den lokala marknaden - accessnäten - blir allt mer kommersiellt in-&lt;br&gt;tressanta som följd bl.a. av att data- och multimediatrafiken ökar. Tek-&lt;br&gt;nikutvecklingen och en ökad etablering av radiobaserade nät väntas&lt;br&gt;också möjliggöra alternativ till de nuvarande fysiska näten och pressa&lt;br&gt;ner infrastrukturkostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telekommunikationsmarknaden domineras av telefonisegmentet, som&lt;br&gt;1994 hade en totalomsättning på ca 29 miljarder kronor. Detta mark-&lt;br&gt;nadssegment väntas vara dominerande även vid sekelskiftet. Omsätt-&lt;br&gt;ningen beräknas ha ökat till 45 miljarder kronor år 2000, vilket motsva-&lt;br&gt;rar en tillväxttakt på ca 8 procent&lt;br&gt;per år. Inom telefoniområdet väntas&lt;br&gt;när- och regiontrafiken växa snab-&lt;br&gt;bast i omsättning som en följd av&lt;br&gt;dels väntade prishöjningar inom&lt;br&gt;ramen för en ombalansering av&lt;br&gt;samtalstaxorna, dels en snabb&lt;br&gt;ökning av uppringd datakommuni-&lt;br&gt;kation. Den snabba tillväxten av&lt;br&gt;mobiltelefoni väntas också fortsätta.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-24.png" style="width:183pt;height:143pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Meddelandetjänster, som omfattar&lt;br&gt;elektronisk post, Internettjänster och&lt;br&gt;interaktiva tjänster, är emellertid det marknadssegmentet som väntas öka&lt;br&gt;snabbast i omsättning från nuvarande nivå på ca 100 miljoner kronor till&lt;br&gt;över 2 miljarder kronor år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även omsättningen inom nättjänster väntas växa kraftigt, bl.a. genom&lt;br&gt;en hög volymtillväxt för sammankoppling av lokala användarnät (LAN).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget väntas omsättningen på nätsidan öka från 5 till 8 miljarder&lt;br&gt;kronor under perioden 1994-2000.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nät och nättjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I detta marknadssegment ingår tillhandahållande av nätkapacitet, privata&lt;br&gt;nät (d.v.s. eget innehav av nät), uthyrning av förbindelser, tillhandahål-&lt;br&gt;lande av bredbandskapacitet (d.v.s. fiber och kabel samt bredbandstjän-&lt;br&gt;ster), datakommunikationstjänster, virtuella växeltjänster samt radie-&lt;br&gt;ringstjänster. År 1994 fanns det totalt 23 levererantörer av nättjänster i&lt;br&gt;Sverige. Den sammanlagda omsättningen inom detta marknadssegment&lt;br&gt;uppgick samma år till drygt 5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkapacitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsten inom detta delsegment består enbart i att tillhandahålla ren&lt;br&gt;nätkapacitet, vilket också brukar benämnas &amp;quot;svart fiber&amp;quot;. Utformningen&lt;br&gt;av systemutrustningen överlåts m.a.o. helt till kunden. I Sverige finns&lt;br&gt;f.n. två leverantörer av denna typ av tjänst, nämligen Stokab och Sven-&lt;br&gt;ska Kraftnät. Stokabs verksamhet är koncentrarad till Stockholm medan&lt;br&gt;Svenska Kraftnät utnyttjar det befintliga kraftledningsnätet för att bygga&lt;br&gt;ett fibernät mellan de tre storstadsregionerna. Man kan inte tala om&lt;br&gt;någon egentlig konkurrens inom detta delsegment då de få aktörer som&lt;br&gt;finns har helt skilda utgångspunkter för sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uthyrning av förbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I PTS-studien har 13 företag identifi-&lt;br&gt;erats som verksamma inom denna&lt;br&gt;marknadsnisch. Flertalet av dessa är&lt;br&gt;dock enbart återförsäljare. Endast&lt;br&gt;fem av företagen har egen nätkapaci-&lt;br&gt;tet. För år 1994 beräknas omsätt-&lt;br&gt;ningen inom detta marknadssegment&lt;br&gt;uppgå till ca 2,3 miljarder kronor,&lt;br&gt;vilket innebär mer än en fördubb-&lt;br&gt;ling i förhållande till 1991. Samtidigt&lt;br&gt;har Telias marknadsandel sjunkit&lt;br&gt;från 91 till 83 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uthyrning av förbindelser -&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-25.png" style="width:158pt;height:98pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: PTS- studien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga de operatörer som har ett mera fullständigt utbud av telekom-&lt;br&gt;munikationstjänster - d.v.s. Telia, Tele 2, France Telecom och Tele-&lt;br&gt;nordia - är verksamma inom uthyrning av förbindelser. Banverket är å&lt;br&gt;andra sidan ett exempel på en aktör som specialiserat sig på just denna&lt;br&gt;tjänst och vars verksamhet på telekommunikationsområdet således be-&lt;br&gt;gränsar sig till uthyrning av förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadssegmentet kännetecknas av en förhållandevis stark konkurrens Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;och pressad prisnivå. Prisnivån i Sverige anses vara låg vid en interna- Bilaga 1&lt;br&gt;tionell jämförelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privata/kommunala nät&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande sker en mycket stark utbyggnad av privata nät&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;, inte&lt;br&gt;minst i kommunal regi. Det är således inte ovanligt att kommunerna&lt;br&gt;idag bygger upp kommun- eller stadsnät baserade på egen fiber och/eller&lt;br&gt;radiolänk. Flera olika motiv anförs för kommunernas engagemang i&lt;br&gt;denna verksamhet, bl.a. kostnadsbesparingar som kan göras genom att&lt;br&gt;frikoppla den kommunala förvaltningen från teleoperatörerna, förbe-&lt;br&gt;redelse inför behov av större överföringskapacitet vid införandet av&lt;br&gt;multimediatjänster, ökad attraktionskraft som etableringsort för företag&lt;br&gt;med stora kommunikationsbehov, profilering av kommunen som IT-&lt;br&gt;kommun samt förväntade prisökningar på nätkapacitet. Enligt PTS-&lt;br&gt;studien finns det idag ca 100 lokala privata eller kommunala fibernät i&lt;br&gt;landet. I kombination med Banverkets och Svenska Kraftnäts/Tele2:s&lt;br&gt;stamnät kan dessa lokala nät ses som en allt starkare utgångspunkt för&lt;br&gt;en ny, från Telia helt fristående, nationell nätinfrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datakommunikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datakommunikationssegmentet domi-&lt;br&gt;neras av de ovan beskrivna datex-&lt;br&gt;och datapaktjänsterna som svarar för&lt;br&gt;drygt hälften av trafikvolymen.&lt;br&gt;Nättjänster inriktade på samman-&lt;br&gt;koppling av lokala datanät har ökat&lt;br&gt;kraftigt under senare år och bedöms&lt;br&gt;fortsättningsvis komma att svara för&lt;br&gt;en stor del av volymtillväxten på&lt;br&gt;denna marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datakommunikation - omsättning och&lt;br&gt;marknadsandelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;| 600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: PTS-studien&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-26.png" style="width:113pt;height:66pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Omsättningen inom datakommunikationstjänsterna har vuxit jämförelse-&lt;br&gt;vis långsamt mellan 1991 och 1994 - från ca 800 miljoner kronor 1991&lt;br&gt;till ca 1,1 miljarder kronor 1994. I dessa tal ingår emellertid endast de&lt;br&gt;kommunikationstjänster som säljs i Sverige oavsett om trafiken går över&lt;br&gt;svenska eller utländska nät medan tjänster som säljs utomlands inte&lt;br&gt;omfattas även om trafiken berör det svenska nätet. Eftersom marknaden&lt;br&gt;är internationell är därför den totala omsättning som kan relateras till&lt;br&gt;den svenska marknaden inte längre möjlig att beräkna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen inom detta marknadssegment etablerades relativt tidigt&lt;br&gt;och många av de större företag och företagskonstellationer som etable-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; Med privata nät avses s.k. Wide Area Networks (WAN). Däremot ingår inte&lt;br&gt;s.k. Lokal Area Networks (LAN).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rats på den svenska marknaden är aktiva på detta område. Telia är&lt;br&gt;fortfarande den helt dominerande leverantören men Telias marknadsan-&lt;br&gt;del har sjunkit från 94 procent till 78 procent mellan 1991 och 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Virtuella växlar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta marknadssegment - som bl.a. består i att i det allmänna nätet&lt;br&gt;avbilda det privata nätets funktioner genom vissa speciella tjänster - har&lt;br&gt;ännu inte utvecklats i någon större utsträckning i Sverige. I USA har&lt;br&gt;däremot detta marknadssegment vuxit mycket snabbt genom en prissätt-&lt;br&gt;ning som gjort denna typ av tjänster attraktivare än alternativa hårdva-&lt;br&gt;rulösningar. Många av aktörerna på den svenska marknaden - bl.a.&lt;br&gt;Telia, Tele2, Telenordia, France Telecom och Telecom Finland - har&lt;br&gt;emellertid virtuella nät och växlar på sina produktprogram, varför denna&lt;br&gt;typ av tjänster kan antas komma att växa i betydelse framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio och TV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammansmältningen av olika tekniker inom informationsteknikområdet&lt;br&gt;medför att även näten för radio- och TV-distribution måste räknas till&lt;br&gt;nätinffastrukturen på telekommunikationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1994 var över 2,1 miljoner svenska hushåll anslutna till kabelTV. I&lt;br&gt;förhållande till 1991 innebär detta en ökning med drygt 300.000 hushåll.&lt;br&gt;Svensk Kabel-TV är det dominerande företaget med en marknadsandel&lt;br&gt;på knappt 60 procent. Andra stora företag på denna marknad är Kabelvi-&lt;br&gt;sion och Stjäm-TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom kabelTV-företagen utgör Teracom Svensk Rundradio AB&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; en&lt;br&gt;viktig aktör på detta område. De radiolänkar och master som företaget&lt;br&gt;förfogar över samutnyttjas med mobiltelefonoperatörerna och företaget&lt;br&gt;tillhandahåller också specialtjänster för vissa användargrupper såsom&lt;br&gt;företagsintern TV och videokonferenser. Ytterligare en aktör inom detta&lt;br&gt;marknadssegment är Rymdbolaget som, utöver TV-distribution via sin&lt;br&gt;satellitkapacitet, även tillhandahållet satellitbaserade telekommunika-&lt;br&gt;tionstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Telefoni&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;PTS-studien har identifierat 22 företag som är verksamma inom denna&lt;br&gt;delmarknad. Nästan hälften av dessa företag är främst inriktade på s.k.&lt;br&gt;callback-tjänster, d.v.s. att erbjuda tjänster som innebär att ett samtal&lt;br&gt;initieras i det land där priset för samtalet blir lägst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Den enhet som bröts ut ur Telia 1993 och ombildades till ett eget bolag under&lt;br&gt;Kulturdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telefonimarknaden kan med utgångspunkt i marknadsförhållandena delas Prop 1995/96:125&lt;br&gt;in i fyra delsegment; när- och regiontrafik, fjärrtrafik, utlandstrafik och Bilaga 1&lt;br&gt;mobiltelefoni. För samtliga dessa delmarknader kan konstateras att en&lt;br&gt;stor och växande del av trafiken går igenom privata, främst företagsin-&lt;br&gt;terna, nät. Denna trafik utgör ett mörkertal som inte beaktas i den&lt;br&gt;följande redovisningen. Däremot ingår trafik via telefax och s.k. upp-&lt;br&gt;ringd datakommunikation, vars sammanlagda andel kan uppskattas till&lt;br&gt;10-15 procent av de totala trafikvolymerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När- och regiontelefoni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningen inom detta delsegment&lt;br&gt;uppgick 1994 till ca 3 miljarder&lt;br&gt;kronor. Telia har fortfarande ett de&lt;br&gt;facto-monopol eftersom inga andra&lt;br&gt;aktörer ännu etablerat sig på denna&lt;br&gt;marknad. Detta beror på att prisni-&lt;br&gt;vån i Sverige vad avser samtalstax-&lt;br&gt;orna är mycket låg internationellt&lt;br&gt;sett och i jämförelse med prisnivån&lt;br&gt;på övriga delmarknader för telefoni.&lt;br&gt;Detta balanseras i viss mån av att&lt;br&gt;Sverige ligger relativt högt i fråga om abonnemangsavgifter. Samman-&lt;br&gt;taget har dock prisstrukturen hittills verkat som ett effektivt etablerings-&lt;br&gt;hinder för nya operatörer på marknaden för när- och regiontelefoni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När- och regiontelefoni - omsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-27.png" style="width:136pt;height:64pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1901 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1904&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: PTS-stucken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den konstlade konkurrenssituation som skevheterna i pris-&lt;br&gt;bildningen givit upphov till sker emellertid nu en snabb ombalansering&lt;br&gt;av telefonitaxorna både i Sverige och utomlands. De genomsnittliga&lt;br&gt;prisnivåerna för närsamtal i våra viktigaste konkurrentländer låg 1994&lt;br&gt;mer än dubbelt så högt som i Sverige och prisnivån i England var nästan&lt;br&gt;4 gånger högre än i Sverige. Sedan dess har det emellertid skett en&lt;br&gt;betydande utjämning som bl.a. har tagit sig uttryck i en kraftig pris-&lt;br&gt;sänkning i Storbritannien (som kan förklaras av en växande konkurrens&lt;br&gt;om lokaltrafiken från kabelTV-operatörer) och en prishöjning på närma-&lt;br&gt;re 30 procent i Sverige. Sedan 1991 har de svenska priserna på när- och&lt;br&gt;regionsamtal ökat med drygt 80 procent och enligt PTS-studien talar allt&lt;br&gt;för att konkurrensen tvingar fram en fortsatt utveckling i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgängliga marknadsbedömningar pekar också mot att lokaltrafiken&lt;br&gt;kommer att få en växande betydelse i takt med att olika mer avancerade&lt;br&gt;IT-tillämpningar blir kommersiellt bärkraftiga fram emot sekelskiftet.&lt;br&gt;Detta, i kombination med prisförändringarna, väntas medföra att nya&lt;br&gt;aktörer etablerar sig även inom när- och regiontrafiken och att konkur-&lt;br&gt;rensen på detta delsegment därigenom ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärrtelefoni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningen inom fjärrtraftkseg-&lt;br&gt;mentet har beräknats uppgå till ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,3 miljarder kronor 1994. Även&lt;br&gt;denna delmarknad domineras fort-&lt;br&gt;farande nästan totalt av Telia. Un-&lt;br&gt;der 1994 har dock Tele2 börjat&lt;br&gt;etablera sig och nått en marknadsan-&lt;br&gt;del på knappt 0,5 procent. Det finns&lt;br&gt;dock ytterligare ett antal stora ope-&lt;br&gt;ratörer som förbereder en introduk-&lt;br&gt;tion av fjärrtrafiktjänster på den&lt;br&gt;svenska marknaden och det finns&lt;br&gt;således anledning att räkna med en&lt;br&gt;intensivare konkurrenssituation från&lt;br&gt;och med år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärrtelefoni - omsättning och&lt;br&gt;marknadsandelar&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-28.png" style="width:170pt;height:83pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Den ovan omtalade ombalanseringen av samtalstaxorna har medfört en&lt;br&gt;sänkning av fjärrtrafikpriserna. Prissänkningen sedan 1991 ligger på i&lt;br&gt;storleksordningen 25 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandstelefoni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala omsättningen inom ut-&lt;br&gt;landstelefonin beräknas ha vuxit från&lt;br&gt;ca 3 miljarder kronor 1991 till om-&lt;br&gt;kring 3,25 miljarder kronor 1994.&lt;br&gt;År 1991 var Telia ensamt på mark-&lt;br&gt;naden medan bolagets marknadsan-&lt;br&gt;del sjunkit till 86 procent 1994.&lt;br&gt;Även i detta fäll är det Tele2 som&lt;br&gt;stått för huvuddelen av marknadsin-&lt;br&gt;brytningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandstelefoni - omsättning och&lt;br&gt;marknadsandelar&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-29.png" style="width:185pt;height:80pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Totalt finns det dock idag mer än 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag, inklusive de s.k. call-backföretagen, som är aktiva inom detta&lt;br&gt;segment. Flertalet av dessa operatörer har dock kommit igång sent&lt;br&gt;under 1994 och endast nått marginella marknadsandelar detta år. Till-&lt;br&gt;växten hos dessa nya operatörer inträffar under 1995-1996 och beräknas&lt;br&gt;i PTS studie leda till att Telias marknadsandel inom utlandstelefoni&lt;br&gt;sjunker kraftigt ner mot 50-60 procent. Som exempel kan nämnas att&lt;br&gt;prognoser för call-backföretagens omsättning pekar på en ökning från&lt;br&gt;under 50 miljoner kronor 1994 till över 300 miljoner kronor 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika aktörers stora intresse för att etablera sig på delmarknaden för&lt;br&gt;utlandstelefoni bottnar också i skevheterna i prisstrukturen på telefoni-&lt;br&gt;tjänster. I detta fall är det en hög prisnivå relativt andra länder och&lt;br&gt;delmarknader som skapat möjligheter till lönsamma inbrytningar på&lt;br&gt;marknaden. Den ökade konkurrensen har också resulterat i en pris- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskning. I listpriset till slutkunderna har reduktionen uppgått till ca 15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent mellan 1991 och 1995. De verkliga priseffektema av den ökade Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;konkurrensen är emellertid större än så och yttrar sig bl.a. i de avtal Bilaga 1&lt;br&gt;operatörerna sluter med storkunderna och som genomgående innehåller&lt;br&gt;avsevärda rabatter. Ytterligare ett exempel på vilka prissänkningar det i&lt;br&gt;realiteten kan vara fråga om är callback-företagens priser som på vissa&lt;br&gt;destinationer ligger upp till 70 procent lägre än Telias listpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mobiltelefoni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mobiltelefonimarknadens excep-&lt;br&gt;tionella tillväxt i Sverige är väl&lt;br&gt;känd. Omsättningen har ökat från ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,4 miljarder kronor 1991 till ca 5,4&lt;br&gt;miljarder kronor 1994. Telia domi-&lt;br&gt;nerade marknaden 1991 då ende&lt;br&gt;konkurrenten Comviq hade en mark-&lt;br&gt;nadsandel på endast ett par procent.&lt;br&gt;Idag finns tre väletablerade operatö-&lt;br&gt;rer i form av Telia, Comviq och&lt;br&gt;Europolitan. Telia är fortfarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klart marknadsledande, totalt sett, men bolagets marknadsandel har&lt;br&gt;sjunkit till 86 procent 1994. Ser man enbart till det nya mobiltelefonsy-&lt;br&gt;stemet GSM är marknadsandelarna också betydligt mera jämt fördelade&lt;br&gt;mellan de tre operatörerna.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-30.png" style="width:181pt;height:116pt;"/&gt;
&lt;p&gt;GSM-marknaden utmärks av att konkurrensen om nya kunder är mycket&lt;br&gt;hård. Faktorer som extremt snabb tillväxt, förväntningar om en långsik-&lt;br&gt;tigt hög vinstmarginal och sjunkande hårdvarukostnader har medfört att&lt;br&gt;marknaden bedömts som mycket attraktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtalstaxorna för GSM-telefoner har gått ner med ca 30 procent sedan&lt;br&gt;GSM-nätet togs i bruk 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Meddelandetjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med meddelandetjänster avses publik elektronisk post&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;, övriga tjänster&lt;br&gt;med anknytning till Internet samt interaktiva tjänster av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelandetjänster av traditionellt slag (X.400, Postnet, m.fl) beräknas&lt;br&gt;i PTS studie för närvarande omsätta mindre än 50 mkr/år men med en&lt;br&gt;tillväxttakt på ca 30 procent per år. Om Postens hybridpostsystem rä-&lt;br&gt;knas in stiger dock omsättningen till drygt 0,5 miljarder kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internet är den del av marknadssegmentet som har vuxit snabbast.&lt;br&gt;Omsättningen 1991 uppgick till mindre än 5 miljoner kronor och beräk-&lt;br&gt;nas ha närmat sig 60 miljoner kronor 1994. Det motsvarar en tillväxttakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; D.v.s. postmeddelanden som växlas via en publik operatör.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på över 200 procent per år. Mycket talar för att tillväxten därefter&lt;br&gt;accelererat ytterligare. Vid halvårsskiftet 1995 var tillväxttakten för&lt;br&gt;Intemetanslutningar 500-800 per vecka och i PTS studie uppskattas&lt;br&gt;antalet kommersiella användare av Internet i Sverige - de som abonnerar&lt;br&gt;på en Intemetanslutning - ha uppgått till drygt 10.000 i maj 1995.&lt;br&gt;Priserna på framför allt uppringda abonnemang på Internet har sjunkit&lt;br&gt;kraftigt det senaste året. Detta har också medfört en prispress på övriga&lt;br&gt;meddelandetjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknaden för interaktiva tjänster har ännu inte nått några nämnvärda&lt;br&gt;omsättningsvolymer. Marknaden bedöms dock ha en stor potential.&lt;br&gt;Betalningstjänster anses av många vara nyckeln till utvecklingen av en&lt;br&gt;massmarknad för meddelandetrafik. Flera aktörer på den svenska mark-&lt;br&gt;naden, bl.a. Telia (Passagen) och Everyday (Everyday Village), satsar&lt;br&gt;nu på &amp;quot;elektroniska varuhus&amp;quot; i samma anda som Microsoft i USA med&lt;br&gt;sitt Microsoft NetWork. Det finns dock frågor kring säkerhet och konse-&lt;br&gt;kvenserna av att hantera stora betalningsvolymer utanför de traditionella&lt;br&gt;betalningssystemen som måste klarläggas för att bana väg för en mera&lt;br&gt;storskalig introduktion av dessa tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utrustning och stödtjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I PTS studie har delmarknaden för utrustning avgränsats till växlar och&lt;br&gt;telefoner. Denna avgränsning är tämligen godtycklig. Även datorer,&lt;br&gt;faxmaskiner och lokala nätverk skulle exempelvis kunna föras till denna&lt;br&gt;delmarknad. Denna, icke intäkta del av marknaden är betydande, vilket&lt;br&gt;kan exemplifieras med att enbart hanteringen av de lokala nätverken be-&lt;br&gt;räknas kosta i storleksordningen 5-10.000 kronor per persondator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växelförsäljningen i Sverige omsatte ca 900 miljoner kronor 1994.&lt;br&gt;Telias marknadsandel var detta år ca 65 procent jämfört med 73 procent&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknaden för vanliga telefoner omsätter ca 300 miljoner kronor per år&lt;br&gt;och omsättningen har varit relativt stabil under senare år. Mobiltelefon-&lt;br&gt;marknaden har däremot vuxit i omsättning från ca 3 miljarder kronor&lt;br&gt;1991 till 6,6 miljarder kronor 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den svenska telemarknaden fram emot 2000&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Telekommunikationsmarknadens framtida tillväxt och utvecklingen av&lt;br&gt;nya teletjänster hänger i hög grad samman med hur de olika aktörer&lt;br&gt;uppfatur investeringsbetingelserna och konkurrensförutsättningarna i&lt;br&gt;övrigt. Faktorer som gör en marknaden attraktiv och kan fungera som&lt;br&gt;drivkrafter för konkurrens är hög lönsamhet och stora marginaler, stor&lt;br&gt;marknadsvolym och hög tillväxt. Hög investeringsnivå, surkt konkur-&lt;br&gt;renstryck, brist på distributionskanaler, finansieringssvårigheter, be-&lt;br&gt;gränsande regelverk och krånglig administration är exempel på faktorer&lt;br&gt;som kan verka tillbakahållande på konkurrensen och utvecklingen av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fungerande marknad. Sammansättningen av dessa faktorer varierar i hög Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;grad mellan olika delar av telemarknaden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsultbolaget PA Consulting Group har för Post- och telestyrelsens&lt;br&gt;räkning analyserat konkurrensförutsättningarna på olika delar av den&lt;br&gt;svenska telekommunikationsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna analys kännetecknas delmarknaden för mobiltelefoni av&lt;br&gt;mycket högt attraktionsvärde i kombination med starka etableringshin-&lt;br&gt;der. Att denna marknad är så attraktiv beror på snabb tillväxt, höga&lt;br&gt;marginaler och att en bra position på denna marknad anses ha ett strate-&lt;br&gt;gisk värde i ett längre perspektiv. Tillbakahållande faktorer är främst de&lt;br&gt;stora investeringar som krävs vid en etablering samt det starka konkur-&lt;br&gt;renstrycket. Tillståndskrav och ett begränsat frekvensutrymme är andra&lt;br&gt;hinder för en etablering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmarknaden för virtuella nät anses också ha hög attraktionskraft&lt;br&gt;samtidigt som etableringshindren bedöms vara små. Även delmarkna-&lt;br&gt;derna för utlandstelefoni och bredbandstjänster bedöms ha relativt högt&lt;br&gt;attraktionsvärde i kombination med låga etableringshinder. Delmarkna-&lt;br&gt;den för meddelandetjänster kännetecknas av små etableringshinder och&lt;br&gt;från en tidigare relativt låg nivå bedöms nu även attraktionskraften hos&lt;br&gt;denna marknad tillta. Gemensamt för dessa marknader är således att de&lt;br&gt;kan förväntas dra till sig många nya aktörer. Åtminstone beträffande ut-&lt;br&gt;landstelefoni kan emellertid en ökad priskonkurrens väntas medföra att&lt;br&gt;etableringströskeln efterhand höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknaderna för fjärrtelefoni och uthyrning av förbindelser känneteck-&lt;br&gt;nas enligt PA Consulting Group av såväl medelhög attraktionskraft som&lt;br&gt;medelhöga etableringshinder medan marknaden för när/regiontelefoni&lt;br&gt;förenar ett medelhögt attraktionsvärde med relativt stora etableringshin-&lt;br&gt;der. Det överskuggande etableringshindret i det senare fallet är den låga&lt;br&gt;prisnivån. Att när/regiontelefoni ändå bedöms ha relativt hög attraktion-&lt;br&gt;skraft beror på en förväntad volymtillväxt i kombination med att mark-&lt;br&gt;naden anses ha ett långsiktigt strategiskt värde för många aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmarknaderna för datakommunikation och ren överföringskapacitet&lt;br&gt;(&amp;quot;svart fiber&amp;quot;) bedömer PA Consulting Group ha låg attraktionskraft i&lt;br&gt;kombination med små eller medelstora etableringshinder. Den låga&lt;br&gt;attraktionskraften beror på begränsad lönsamhet och låga marginaler.&lt;br&gt;Etableringshindren är på datakommunikationssidan främst högt konkur-&lt;br&gt;renstryck. När det gäller ren överföringskapacitet är det däremot fram-&lt;br&gt;för allt de stora investeringarna och tillståndskraven som motverkar en&lt;br&gt;mer omfattande etablering av nya aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen när en tidigare monopolmarknad öppnas upp för konkur-&lt;br&gt;rens följer ofta ett visst givet mönster. När nya aktörer etablerar sig&lt;br&gt;leder detta i allmänhet till en intensiv priskonkurrens. Marknaden går in&lt;br&gt;i en instabil fas med pressade marginaler och låg lönsamhet som fram-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvingar omstruktureringar av olika slag. Vissa aktörer kan komma att Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;ingå allianser för att stärka sin konkurrensposition medan andra aktörer Bilaga 1&lt;br&gt;tvingas lämna marknaden. Omstruktureringen i kombination med en&lt;br&gt;strävan mot ökad produkt- eller tjänstedifferentiering kan på sikt väntas&lt;br&gt;ge förutsättningar för en ökad lönsamhet och större stabilitet på markna-&lt;br&gt;den varefter den fortsatta marknadsutvecklingen kan väntas följa ett&lt;br&gt;lugnare förlopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika delar av den svenska telemarknaden befinner sig idag i olika läser&lt;br&gt;av det ovan beskrivna utvecklingsförloppet. Mobiltelefoni- och utlands-&lt;br&gt;telefonimarknaderna befinner sig redan i en fas med intensiv kamp om&lt;br&gt;marknadsandelar och stark&lt;br&gt;priskonkurrens. På marknaden&lt;br&gt;för när- och regiontelefoni är&lt;br&gt;konkurrensförutsättningarna&lt;br&gt;annorlunda och i PTS-studien&lt;br&gt;bedöms denna marknad kom-&lt;br&gt;ma in i en mer intensiv kon-&lt;br&gt;kurrensfas först vid sekelskiftet&lt;br&gt;1999/2000. Övergången från&lt;br&gt;en monopolmarknad till en&lt;br&gt;öppen marknad i balans&lt;br&gt;bedöms således bli relativt&lt;br&gt;utdragen och sträcka sig en bit&lt;br&gt;bortom sekelskiftet. I PTS-&lt;br&gt;studien bedöms övergången&lt;br&gt;komma att resultera i en oligopolsituation där 3-4 stora aktörer svarar&lt;br&gt;för 80-90 procent av omsättningen och Telia även fortsättningsvis blir&lt;br&gt;den dominerande leverantören av telefoni- och nättjänster. Vid sidan av&lt;br&gt;dessa stora företag som erbjuder hela skalan av teletjänster väntas det&lt;br&gt;emellertid också utvecklas ett antal företag som erbjuder grossist- och&lt;br&gt;mäklartjänster samt ett stort nät av återförsäljare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognos för telemarknadens tillväxt&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03125/prop_199596__125-31.png" style="width:186pt;height:79pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: PTS-studien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i analysen av de olika delmarknaderna redovisas i&lt;br&gt;PTS-studien ovanstående prog-&lt;br&gt;nos för telekommunikations-&lt;br&gt;marknadens utveckling fram&lt;br&gt;mot sekelskiftet. Prognosen&lt;br&gt;innebär att totalmarknaden för&lt;br&gt;telekommunikationstjänster&lt;br&gt;växer från nuvarande omsätt-&lt;br&gt;ningsnivå på knappt 30 miljar-&lt;br&gt;der kronor till ca 45 miljarder&lt;br&gt;kronor år 2000. Telefoniseg-&lt;br&gt;mentet fortsätter att dominerar&lt;br&gt;omsättningen men den relativt&lt;br&gt;sett snabbaste tillväxten upp-&lt;br&gt;visas av meddelandetjänster&lt;br&gt;(Epost, Internet, etc) som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PtcgrsförtelefcrirTBrirBdenstihäxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35cco/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U. 20000&lt;br&gt;.x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;s&lt;/sup&gt; 15000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OtLE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;br&gt;O1&lt;br&gt;cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-M-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;05 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;05&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;05 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;05&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption2"&gt;&lt;/a&gt;Hill&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;£&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;05&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;05&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;05&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;br&gt;o&lt;br&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ Mtiltdefcn&lt;br&gt;lUaxödefcn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ Fjärtdefcri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ hä/regcrtddai&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Farfcäa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BÄxmarrEng&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Käta:PTS-stirie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väntas växa från dagens blygsamma nivå på drygt 100 miljoner kronor Prop. 1995/96:125&lt;br&gt;till en omsättning på över 2 miljarder kronor år 2000. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telefonimarknaden präglas av en förväntad fortsatt stark tillväxt av&lt;br&gt;mobiltelefonin samt att när/regiontelefonin ökar kraftigare än fjärr- och&lt;br&gt;utlandstelefonin. Dessa skillnader i utvecklingen av omsättningstalen&lt;br&gt;beror både på volymförändringar och prisförändringar. De senare in-&lt;br&gt;nebär att när/regiontelefonin blir dyrare medan priset för fjärr- och&lt;br&gt;utlandstelefoni sjunker ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordlista&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Accessnät&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den sträcka som förbinder abonnenten med lokalväxeln&lt;br&gt;(se även lokalnät).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;ARPANET&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det första kända externa datornät som startades av USA:s&lt;br&gt;försvarsdepartment 1968.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;ACTS&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Advanced Communications Technologies and Services,&lt;br&gt;delprogram i EUs fjärde ram-program för forskning och&lt;br&gt;utveckling (1994-1998).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;ADSL&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Assymetric Digital Subscriber Line, en teknik för att höja&lt;br&gt;överföringskapaciteten på befintliga kopparledningar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Analog&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Motsats till digital. En analog apparat gör inte, som den&lt;br&gt;digitala, om all information till koder (ettor och nollor).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;ATM&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Asynchronous Transfer Mode, kopplingsteknik för bred-&lt;br&gt;bandskommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Audiotext&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;B etalsvarstj änster&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;AXE&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Datorstyrda digitala telefonväxlar (stationer).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;B-ISDN&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Broadband Integrated Services Digital NetWork eller&lt;br&gt;Bredbands-ISDN, en vidareutveckling av ISDN mot&lt;br&gt;högre kapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bibiiografiska databaser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Databaser för referatpublikationer, dvs. det traditionella&lt;br&gt;hjälpmedlet för sökning av litteratur m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bryggor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En enhet som sammanbinder nätverk med varandra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(gateways).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CD-ROM (CD-skiva)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Compact Disk-Read Only Memory, digital optisk skiva&lt;br&gt;för musik eller datalagring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Datapak&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Telias X.25-tjänst, ett paketförmedlande datanät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Datex&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Telias kretskopplade datakommunikationsnät.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Digital&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Teknik för att hantera information, som kortfattat inne-&lt;br&gt;bär att all information delas upp i små bitar(ettor och nollor),&lt;br&gt;som sedan kan tolkas när informationen skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Digital signatur&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Elektronik underskrift, t.ex. vid elektronisk post.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Domäner&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att namnge och gruppera datorer som är anslutna&lt;br&gt;till Internet och datorpostadresser på Internet. T.ex&lt;br&gt;(fö&lt;a href="mailto:rnamn.eftemamn@skolverket.se"&gt;rnamn.eftemamn@skolverket.se&lt;/a&gt;) där Skolverket är&lt;br&gt;domänen, dvs ett samlingsnamn för alla datorer som&lt;br&gt;tillhör Skolverket, och se står för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Elektronisk post&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Tjänst (e-post eller e-mail) för att skicka elektroniska med-&lt;br&gt;delanden mellan användare.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Fiber&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Tunn böjbar ledning av glas eller plast, genom vilken en stråle&lt;br&gt;från en lysdiod eller laserdiod passerar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;G7-länderna&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien,&lt;br&gt;Tyskland och USA.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Geokodning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Lägesangivning av objekt, vanligtvis med kordinater,&lt;br&gt;som lagras i en databas&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Gigabit (Gbps)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Gigabits per sekund, anger hastigheten vid dataöverföring,&lt;br&gt;miljardtals bitar per sekund.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;GIS&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Geografiskt informationssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gopher &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Textbaserat menysystem för att länka dokument på olika &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;datorer anslutna till Internet&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;GPS-teknik&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Global Positioning System, satellitbaserade system för&lt;br&gt;positionsbestämning&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;GSM&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Group Speciale Mobile/Global System for Mobil Communication,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett digitalt alleuropeiskt mobiltelefonisystem som för närvarande&lt;br&gt;omfattar ca 20 länder.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;HDSL&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;High Rate Digital Subscriber Line, en teknik för att höja&lt;br&gt;överföringskapaciteten på befintliga kopparledningar&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;HDTV&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;High Definition Television, TV med mycket hög bildupplösning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;IETF&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Internet Engineering Task Force, en organisation för inter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nationellt samarbete kring Internet&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Intelligent nät&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Nät där uppkopplingar kan styras beroende på villkor som är&lt;br&gt;inprogrammerade i nätdatabaser.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Intermediärer&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Databasanvändare som t.ex. bibliotekarier och dokumentalister&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Internet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Globalt datornät med TCP/IP som kommunikationsprotokoll&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;IP-nät&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Datornät som bygger på Internets kommunikationsprotokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(IP Internet Protocol).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;ISDN&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Intergrated Services Digital NetWork, teknik för samtidig&lt;br&gt;sändning av av ljud, text, bild och data digitalt i teleledningar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;ISDN 2B+D&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Se ISDN BRA&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;ISDN 30B+D&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Se ISDN PRA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;ISDN BRA&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Basic Rate Access, kallas även 2B+D och består av två&lt;br&gt;kanaler på 64 kbps samt en styrkanal på 64 kbps.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;ISDN PRA&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Private Rate Access, kallas även 30B+D och består av&lt;br&gt;30 kanaler på 64 kbps samt en styrkanal på 64 kbps.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;ISOC&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Internet Society, intresseorganisation för Internet&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Kryptering&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ett begrepp för olika metoder att göra meddelanden&lt;br&gt;oläsbara för utomstående, dvs. för personer som inte&lt;br&gt;har tillgång till de kodnycklar som används för att&lt;br&gt;kryptera meddelandet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;LAN&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Local Area NetWork, lokalt datanätverk. Ett datornät&lt;br&gt;med begränsad utsträckning, vanligtvis inom ett företag&lt;br&gt;eller myndighet&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Logiskt nät&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Sammanhängande nät för tjänster som ej nödvändigtvis&lt;br&gt;överensstämmer med de fysiska näten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Lokalnät&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den sträcka som förbinder abonnenten med lokalväxeln&lt;br&gt;(se även accessnät).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;MAN&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Metropolitan Area NetWork, en vidareutveckling av lokala&lt;br&gt;nät (LAN) för vidare geografik täckning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Mbps&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Megabits per sekund, anger hastigheten vid dataöverföring&lt;br&gt;i miljontals bitar per sekund.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Mikroprocessor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Persondatorns centrala styrenhet Det är processorn som&lt;br&gt;avgör datorns prestanda&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Mobil access&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Rörliga anknytningspunkter, jämför mobiltelefoni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Multimedia&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Datorbaserade presentationer, som kombinerar två eller&lt;br&gt;flera medier, t.ex. text, ljud, grafik och rörliga bilder.&lt;br&gt;Användaren skall kunna påverka presentationen interaktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV kan därför inte (ännu) anses som multimedia.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;NMT&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Nordisk MobilTelefon, ett helautomatiskt mobiltelefoni-&lt;br&gt;system i de nordiska länderna som utvecklats av de&lt;br&gt;nordiska teleförvaltningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Nod&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Vanligtvis en benämning på en knutpunkt i nätverk.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Nätleverantör&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En aktör som tillhandahåller nätkapacitet&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Nätoperatör&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En aktör som tillhandahåller nättjänster i egen regi eller&lt;br&gt;som återförsäljare&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Onlineanvändare&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Databasanvändare som når och arbetar med databaser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;via elektronisk kommunikation&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;ONP&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Open NetWork Provision, teknisk och ekonomiskt villkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. pris, för icke diskriminering vid uthyrning av oför-&lt;br&gt;ädlad nätkapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;PABX&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Private Automatic Branch Exhange, en företagsväxel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en egen växel kan man vidarekoppla samtal samt&lt;br&gt;ringa internt inom företaget.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;RACE&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Resarch and Developement in Advanced Communication&lt;br&gt;Technologies in Europa. Ett delprogram i EU:s tredje&lt;br&gt;ramprogram för forskning och utveckling (1990-1994).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;RIPE&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Réseaux IP Européens, en europeisk samarbetsorganisation&lt;br&gt;kring Internet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Routrar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsutrustning (&amp;quot;växel&amp;quot;) som tolkar adresser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i inkommande datapaket och väljer den bästa vägen vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i nätet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;SDH&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Synkron Digital Hierarki, en ny överföringsteknik för kopp-&lt;br&gt;lade nät som höjer kapaciteten i de optiska digitala näten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Svart fiber&amp;quot;&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ren nätkapacitet utan systemutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;TCP/IP&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Transmission Control Protocol/Intemet Protocol, en&lt;br&gt;samling kommunikationsprotokoll som utgör den minsta&lt;br&gt;gemensamma nämnaren för dator som kommunicerar i&lt;br&gt;Internet&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Telematik&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Samlingsbegrepp för telekommunikation och informa-&lt;br&gt;tionsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Telexnät&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Nät utformat för ren text kommunikation via s.k.&lt;br&gt;telexmaskiner (fjärrskrivarmaskin).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Transmissionsnät&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Överfönngsnät som delas in i accessnät (lokalnät)&lt;br&gt;och transportnät&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Transportnät&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den del av transmissionsnätet som används för över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föring av trafik mellan olika lokal- eller accessnät&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Virtuell&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Skenbar eller ej fysiskt, något som har simulerats fram.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;WAN&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Wide Area Networks, datornät med mycket stor geografisk&lt;br&gt;utsträckning. Används bl.a för att knyta samman flera&lt;br&gt;lokala nätverk (LAN).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;World Wide Web&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ett hypertextbaserat system för länkangivning (pekare)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till dokument över Internet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;X.25&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En CCITT- och ISO-rekommendation (standard) för synk-&lt;br&gt;ron överföring av datapaket mellan datorer.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;X.400&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Datorpost-standard enligt OSI-modellen (Open System Inter-&lt;br&gt;connect), ISOs motsvarighet till SMTP (Intemets datorpostprotokoll)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATSRÅDSBEREDNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg,&lt;br&gt;Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lindh,&lt;br&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Jan Nygren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och&lt;br&gt;utveckla användningen av informationsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49658, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>at riksdagen antar regeringens förslag till mål för en nationell IT-strategi</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:TU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>at riksdagen antar regeringens förslag till mål för en nationell IT-strategi</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till prioriterade statliga uppgifter när det gäller att främja IT-utvecklingen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till prioriterade statliga uppgifter när det gäller att främja IT-utvecklingen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:TU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:27:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03125</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:27:08</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:TU19</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01TU19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Informationsteknikens användning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christer Skoog  och Yvonne Sandberg-Fries  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christer Skoog  och Yvonne Sandberg-Fries  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisa Abascal Reyes  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisa Abascal Reyes  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Flyborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Flyborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Lundberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Lundberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingrid Andersson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingrid Andersson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kerstin Warnerbring  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kerstin Warnerbring  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Odell  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Odell  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stig Sandström  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stig Sandström  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tom Heyman  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:125&lt;br/&gt;
Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av  informationsteknik</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tom Heyman  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>