<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284700</hangar_id>
 <dok_id>GJ0312</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>12</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:12</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Försvarsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>12</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-09-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:45</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Totalförsvar i förnyelse</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0312/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0312</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0312</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:12&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Totalförsvar i förnyelse&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 21 september 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thage G Peterson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Försvarsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lägger regeringen fram förslag till riksdagens ställnings-&lt;br&gt;tagande i fråga om säkerhetspolitiken, försvarspolitiken, målen för&lt;br&gt;totalförsvaret, övergripande principiella frågor om totalförsvarets&lt;br&gt;utformning och struktur samt ekonomin för försvarsbeslutsperioden&lt;br&gt;1997 - 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sveriges nya säkerhetspolitiska situation med ett brett spektrum av&lt;br&gt;tänkbara risker, hot och påfrestningar såväl i fred som i krig har svensk&lt;br&gt;säkerhetspolitik såväl en nationell som internationell dimension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationellt skall vi kunna möta militära hot som direkt berör Sverige&lt;br&gt;och förebygga och hantera situationer som utan att hota Sveriges frihet&lt;br&gt;och oberoende ändå kan innebära nationella påfrestningar eller risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt skall vi i samverkan med andra stater aktivt delta i&lt;br&gt;fredsfrämjande och humanitär verksamhet. Detta är att fullfölja ett&lt;br&gt;mångårigt arbete för fred och nedrustning och för demokratisk, social,&lt;br&gt;ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militär alliansfrihet är också i det förändrade Europa den nationella&lt;br&gt;säkerhetspolitiska ram som sammantaget bäst förmår tillgodose svenska&lt;br&gt;säkerhetspolitiska intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En helhetssyn skall prägla samhällets satsningar och åtgärder för att&lt;br&gt;förebygga och hantera hot och risker såväl i fred som i krig. Totalför- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarets förmåga anpassas till det säkerhetspolitiska läget. En betryggande Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;beredskap skall dock ständigt finnas för att höja denna förmåga om det&lt;br&gt;säkerhetspolitiska läget försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens krigsorganisation reduceras och vissa begränsningar&lt;br&gt;görs inom delar av det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten skall organisera en internationell styrka för freds-&lt;br&gt;främjande insatser. Även civila insatsstyrkor för humanitära insatser skall&lt;br&gt;organiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill bevara ett demokratiskt folkförsvar. Inriktningen är att&lt;br&gt;årligen utbilda 30 000 totalförsvarspliktiga för uppgifter inom det militära&lt;br&gt;försvaret och 10 000 totalförsvarspliktiga för uppgifter inom det civila&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare en ändring i lagen (1994:1547) om&lt;br&gt;tullfrihet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försvarsministerns inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges säkerhetspolitiska situation har förändrats dramatiskt efter det&lt;br&gt;kalla kriget. Gamla hot mot vårt lands säkerhet har försvunnit eller&lt;br&gt;reducerats. Nya möjligheter har öppnats för vår säkerhetspolitik.&lt;br&gt;Samtidigt har nya risker och påfrestningar för vårt land och folk&lt;br&gt;framträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag om totalförsvarets utveckling och förnyelse åren 1997-&lt;br&gt;2001, som regeringen här lägger fram, är den första totalförsvarsproposi-&lt;br&gt;tion, som fullt ut tar fasta på den förändrade säkerhetspolitiska situatio-&lt;br&gt;nen efter det kalla krigets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I viktiga avseenden är förslaget nydanande och innehåller principiellt&lt;br&gt;betydelsefulla ställningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vidgat säkerhetsbegrepp, som rymmer icke-militära hot och risker&lt;br&gt;vid sidan av väpnade anfall, skall styra totalförsvarets uppgifter.&lt;br&gt;Regeringen anlägger en helhetssyn på det militära och det civila&lt;br&gt;försvarets uppgifter i krig och fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmåga till anpassning efter förändrade säkerhetspolitiska förhållanden&lt;br&gt;blir ett grundläggande krav på totalförsvaret. Internationell freds-&lt;br&gt;främjande och humanitär verksamhet kommer att bli en reguljär uppgift&lt;br&gt;för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill bevara ett demokratiskt folkförsvar. Vi kan aldrig&lt;br&gt;godta att vårt värnpliktsförsvar ersätts av en yrkesarmé. Därför vill&lt;br&gt;regeringen hejda en utveckling, där allt färre totalförsvarspliktiga ges&lt;br&gt;grundutbildning, och som därmed riskerar att leda till en yrkesarmé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* * *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det säkerhetspolitiska läget har förändrats drastiskt efter Berlinmurens&lt;br&gt;fall 1989. Den uppdelning i två politiska och militära block kring var sin&lt;br&gt;kämvapenrustad supermakt, som präglat Europa under mer än fyra&lt;br&gt;decennier, har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed har faran för ett storkrig i Europa med kämvapenanvändning&lt;br&gt;som yttersta konsekvens minskat drastiskt. Det är detta hot - att Sverige&lt;br&gt;trots sin alliansfrihet skulle dras in i ett stormaktskrig - som har vilat&lt;br&gt;över vårt land under det kalla krigets mörka dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett väpnat anfall mot Sverige ter sig inte sannolikt annat än i samband&lt;br&gt;med ett stormaktskrig. Denna bedömning bildar alltjämt en utgångspunkt&lt;br&gt;för Sveriges försvarsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärt har Warszawapaktens och Sovjetunionens upplösning medfört&lt;br&gt;ett radikalt förändrat läge i Europa. De militära styrkorna på ömse sidor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om den tidigare blockgränsen har kraftigt skurits ned. Idag har ingen stat Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;förmåga att inleda ett storanfäll i Europa utan långvariga förberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de baltiska staternas återvunna frihet, Tysklands återförening&lt;br&gt;och Warszawapaktens upplösning har en helt ny situation uppstått kring&lt;br&gt;Östersjön. Där det förr fanns risk för militära konfrontationer och&lt;br&gt;operationer riktade också mot vårt land, finns idag goda förutsättningar&lt;br&gt;för en bred samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fördjupade och vidgade samarbetet på olika områden, som Sverige&lt;br&gt;är i färd med att bygga upp tillsammans med övriga länder i Östersjöre-&lt;br&gt;gionen, befäster säkerheten i området och därmed vårt lands trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges militära alliansfrihet, syftande till att vårt land skall kunna&lt;br&gt;vara neutralt i händelse av ett krig i vårt närområde, består. Genom att&lt;br&gt;stå fast vid alliansfriheten och genom att upprätthålla ett betryggande&lt;br&gt;försvar bidrar Sverige även i den förändrade situationen till säkerhet och&lt;br&gt;stabilitet i vårt närområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryssland är stormakten i vårt närområde. Ännu under lång tid kommer&lt;br&gt;det att råda ovisshet om vilka politiska krafter, som kommer att leda&lt;br&gt;landet. Under alla omständigheter kommer Nordkalotten att förbli av&lt;br&gt;stort strategiskt intresse för såväl Ryssland som Förenta staterna och&lt;br&gt;Atlantpakten. Därför är det av stor betydelse att Ryssland integreras i de&lt;br&gt;europeiska staternas samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiskt har Warszawapaktens och Sovjetunionens sönderfall medfört&lt;br&gt;att de central- och östeuropeiska länderna återvunnit sin frihet och nu&lt;br&gt;övergår från kommunistisk diktatur och centralstyrd ekonomi till&lt;br&gt;demokrati och marknadshushållning. Deras inlemmande i ett allt fastare&lt;br&gt;europeiskt politiskt och ekonomiskt samarbete är en förutsättning för&lt;br&gt;gemensam säkerhet och en fredlig och demokratisk utveckling i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska unionen är den viktigaste organisationen för europeiskt&lt;br&gt;samarbete efter det kalla kriget. Integrationen mellan medlemsländerna&lt;br&gt;har fördjupats, och vägen har nu öppnats för nya stater att ansluta sig.&lt;br&gt;Det är av största vikt att denna utvidgning kommer till stånd. Därigenom&lt;br&gt;gynnas den ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa länder, och&lt;br&gt;demokratin befästs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sverige är inträdet i EU med bibehållen militär alliansfrihet den&lt;br&gt;mest betydelsefulla förändringen i våra internationella förbindelser i&lt;br&gt;modem tid. Medlemskapet i EU gagnar vår egen säkerhet och stärker&lt;br&gt;våra möjligheter att tillsammans med andra länder forma en gemensam&lt;br&gt;framtid i fred, demokrati och social och ekonomisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har intresse av att Atlantpaktens fortsatta utveckling sker i&lt;br&gt;former, som gagnar strävandena mot en bred europeisk säkerhets- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemenskap. Som NATO-rådet självt framhållit, bör alliansens utvidgning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara en del av en vid europeisk säkerhetsarkitektur. Nya skiljelinjer får Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;inte dras upp i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att den säkerhetspolitiska situationen i Europa radikalt&lt;br&gt;förbättrats, då det kalla krigets supermaktskonfrontation och konflikthot&lt;br&gt;tonat bort, har stormakterna och de flesta staterna i NATO och den forna&lt;br&gt;Warszawapakten genomfört betydande besparingar på sina försvarsut-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt land varken kan eller bör ställa sig vid sidan av denna säker-&lt;br&gt;hetspolitiskt motiverade internationella utveckling mot minskade&lt;br&gt;försvarskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En realpolitisk bedömning av vårt lands säkerhetspolitiska läge och de&lt;br&gt;hot och risker vi kan möta motiverar en besparing på försvarskost-&lt;br&gt;nadema. Regeringen föreslår att de årliga försvarsutgiftema sänks med&lt;br&gt;4 miljarder kr eller totalt med 10 procent jämfört med budgetåret&lt;br&gt;1994/95. Denna besparing, som påbörjats innevarande budgetår, sker&lt;br&gt;stegvis och skall vara uppnådd vid försvarsbeslutsperiodens utgång år&lt;br&gt;2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att Sverige liksom en rad andra länder har sänkt försvarsutgiftema är&lt;br&gt;positivt. Som Kommissionen för globalt samarbete (Carlsson-Ramphal-&lt;br&gt;kommissionen) framhåller i sin rapport, bör världens stater tillsammans&lt;br&gt;anta ett konkret mål för lägre försvarsutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska folkets starka försvarsvilja och förtroende för försvaret&lt;br&gt;vilar på vetskapen om att vi har ett betryggande försvar mot angreppshot&lt;br&gt;och nationella påfrestningar men också på det berättigade kravet att&lt;br&gt;kostnaderna för detta försvar underkastas samma hårda prövning som&lt;br&gt;andra samhällsutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* * ♦&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan blockuppdelningen upphört, har den säkerhetspolitiska ut-&lt;br&gt;vecklingen blivit svårare att förutsäga än tidigare. Uppenbart är att&lt;br&gt;risken för regionala och lokala väpnade konflikter ökat i vår del av&lt;br&gt;världen. Det förödande kriget i före detta Jugoslavien vittnar om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt högre krav reses på det internationella samfundets förmåga att&lt;br&gt;förebygga och hantera konflikter och genomföra fredsfrämjande och&lt;br&gt;humanitära insatser. Samtidigt befinner sig Europa efter det kalla krigets&lt;br&gt;slut i en unik situation, där det är möjligt att bygga upp nya alleuropeiska&lt;br&gt;säkerhetsstrukturer och att globalt stärka FN:s och OSSE:s freds-&lt;br&gt;främjande roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att avhålla från och försvara Sverige mot väpnat angrepp är totalför-&lt;br&gt;svarets yttersta och viktigaste uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det militära försvaret skall kunna ingripa mot varje form av kränkning Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;av vår territoriella integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens säkerhetspolitiska och militärstrategiska situation finns ingen&lt;br&gt;tänkbar angripare med omedelbar tillgång till förband lämpade för&lt;br&gt;omfattande angrepp mot vårt land. Sverige skall dock även i dagens&lt;br&gt;situation ha en betryggande förmåga att möta sådana militära angrepp,&lt;br&gt;som trots allt skulle kunna inledas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom några år skulle befintliga militära resurser i vår omvärld kunna&lt;br&gt;sättas i stånd, och därmed skulle det skapas förmåga att genomföra ett&lt;br&gt;angrepp i större skala. Om en sådan utveckling äger rum, måste det&lt;br&gt;svenska försvarets krigsduglighet kunna höjas på ett betryggande sätt i&lt;br&gt;minst motsvarande takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket talar för att krig i en svårförutsägbar framtid skulle karakterise-&lt;br&gt;ras av att kvalificerad militärteknik och strategiska insatsstyrkor kommer&lt;br&gt;till användning. Därför bör den svenska försvarsplaneringen långsiktigt&lt;br&gt;i första hand inriktas på förmåga att möta angrepp med strategiska&lt;br&gt;insatsstyrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid inte uteslutas att en mera omfattande förmåga till&lt;br&gt;anfall över landgräns och hav skulle kunna växa upp i vårt närområde.&lt;br&gt;Även om detta enligt militära bedömningar skulle ta lång tid, måste vi&lt;br&gt;planera för att möta det genom tillväxt i ett försvar, som i första hand är&lt;br&gt;utformat för att möta strategiska insatsstyrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftförsvaret och vår förmåga att behålla luftherraväldet över vårt land&lt;br&gt;är av särskild betydelse i alla tidsperspektiv. Det kräver dessutom mycket&lt;br&gt;lång tid att införa nya avancerade flygsystem. Flygstridskrafterna måste&lt;br&gt;därför utformas och dimensioneras i ett långt tidsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska försvarsindustrins förmåga att leverera högteknologiska&lt;br&gt;produkter till det svenska försvaret har fortsatt ett mycket stort försvars-&lt;br&gt;och säkerhetspolitiskt värde. De långsiktiga materielbehoven måste&lt;br&gt;säkerställas. Inhemsk kompetens måste bevaras på de försvarspolitiskt&lt;br&gt;mest värdefulla teknikområdena. Det är vidare betydelsefullt att&lt;br&gt;försvarsindustrin behåller och utvecklar kompetens genom utlands-&lt;br&gt;samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av svårigheten att förutsäga den säkerhetspolitiska ut-&lt;br&gt;vecklingen i vår omvärld måste totalförsvaret - och då i första hand det&lt;br&gt;militära försvaret - på ett betryggande sätt kunna anpassas efter förändra-&lt;br&gt;de hotbilder. Detta är en central tanke i regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma realpolitiska analys, som styr besparingen på försvarsutgiftema&lt;br&gt;idag, måste styra kravet på beredskap och förmåga hos försvaret att&lt;br&gt;kunna anpassa sig till morgondagens situation. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bedömda hotbilden skall alltid styra Sveriges rustningsnivå. Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;Förmåga till anpassning efter ett förändrat säkerhetspolitiskt läge måste&lt;br&gt;därför prioriteras i Sveriges försvarsplanering. Ingen nation utformar sitt&lt;br&gt;försvar utifrån ett hypotetiskt värstafallsscenario.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både vår egen och andra länders historia visar att det av flera skäl kan&lt;br&gt;vara svårt att i tid skönja och reagera på politiska och militära föränd-&lt;br&gt;ringar, som borde leda till ökad försvarsförmåga. En åtgärd av central&lt;br&gt;betydelse i regeringens förslag är därför att skapa ett trovärdigt och&lt;br&gt;effektivt system för förvarning om förändringar i hotbilden och tolk-&lt;br&gt;ningen av förvamingssignaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av en planerad höjning till full krigsduglighet inom högst ett&lt;br&gt;års tid skall det finnas konkreta planer för tillväxt och förstärkning av det&lt;br&gt;militära försvaret, om det säkerhetspolitiska läget försämras. Dessa&lt;br&gt;planer skall baseras på löpande planering och kontroll av den säker-&lt;br&gt;hetspolitiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra svenska erfarenheter från tiden mellan de båda världskrigen visar&lt;br&gt;hur avsevärda brister i just detta avseende kan få förödande konsekven-&lt;br&gt;ser. När regering och riksdag sent omsider anvisade mera pengar till&lt;br&gt;försvaret, saknades genomtänkta militära planer för hur pengarna skulle&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* * *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges säkerhet kan långsiktigt endast garanteras genom gemensam&lt;br&gt;säkerhet i men också utanför Europa. Fredsfrämjande operationer och&lt;br&gt;humanitära insatser får växande betydelse som medel för världssamfundet&lt;br&gt;att skapa gemensam säkerhet. Medverkan i internationell fredsfrämjande&lt;br&gt;och humanitär verksamhet kommer alltmera att bli en reguljär uppgift för&lt;br&gt;det svenska totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har en lång och framgångsrik tradition av deltagande i FN:s&lt;br&gt;fredsfrämjande operationer. Regeringen föreslår att beredskapen och&lt;br&gt;förmågan att fullfölja detta engagemang - på mandat från FN och OSSE&lt;br&gt;och i samverkan med även andra internationella organisationer - avsevärt&lt;br&gt;förbättras. Därigenom stärker vi också Sveriges egen säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den &amp;quot;FN-brigad&amp;quot;, som aviserades i regeringsförklaringen hösten 1994,&lt;br&gt;förverkligas nu i Försvarsmaktens internationella styrka. Även civila&lt;br&gt;internationella styrkor för humanitära insatser skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigast för det internationella samfundet är att förebygga och&lt;br&gt;förhindra konflikter. Om politiska och diplomatiska aktioner och andra&lt;br&gt;förebyggande insatser visat sig inte vara tillfyllest för att avvärja en&lt;br&gt;hotande konflikt, är det av största betydelse att multinationella snabbin-&lt;br&gt;satsstyrkor med kort varsel kan komma på plats för att hejda utbrott av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en väpnad konflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens internationella styrka skall därför organiseras så att Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;vissa delar av den har särskilt hög beredskap för att vara tillgänglig utan&lt;br&gt;den längre förberedelsetid som varit normal för svenska FN-förband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella styrkan skall liksom hittills rekryteras frivilligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan 800 och 1400 personer bör normalt kunna tjänstgöra utomlands&lt;br&gt;på samma gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De civila insatsstyrkoma blir en ny resurs för humanitära insatser. De&lt;br&gt;skall organiseras som ett komplement till andra svenska insatser inom&lt;br&gt;ramen för internationellt samordnade humanitära aktioner. Deras&lt;br&gt;verksamhet skall främst inriktas på räddnings- och miljöskyddsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* * *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det moderna svenska samhället står och kan komma att ställas inför en&lt;br&gt;rad allvarliga hot, risker och oförutsedda händelser, som innebär svåra&lt;br&gt;nationella påfrestningar utan att vara militära hot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbrott i elförsörjningen, kämkraftsolyckor och miljökatastrofer kan&lt;br&gt;få vittgående konsekvenser för befolkningen. Den internationella&lt;br&gt;terrorismen blir farligare och tar sig uttryck, som innebär allvarliga&lt;br&gt;påfrestningar på samhället och drabbar många människor. Krig, förtryck&lt;br&gt;och fattigdom kan leda till stora flyktingströmmar och folkomflyttningar.&lt;br&gt;Naturkatastrofer kan inte i vår tid mötas med resignerad ödestro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som det väpnade angreppet mot vårt land utgör dessa&lt;br&gt;icke-militära hot och påfrestningar risker för vårt land och vår nationella&lt;br&gt;säkerhet. För att trygga vår säkerhet mot sådana hot utgår regeringen&lt;br&gt;från ett vidgat säkerhetsbegrepp, som omfattar allt det som kan påverka&lt;br&gt;vår nationella säkerhet. Att betrakta säkerhet endast i militärt perspektiv&lt;br&gt;är på gränsen till det tredje årtusendet ett förlegat synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att med det vidgade säkerhetsbegreppet som grund möta de hot och&lt;br&gt;påfrestningar, som det svenska folket kan ställas inför, krävs en&lt;br&gt;helhetssyn på samhällets hantering av yttre och inre hot och påfrestningar&lt;br&gt;i fred och krig. En sådan helhetssyn anlägger regeringen i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det civila försvaret skall bidra till att hantera svåra nationella icke-&lt;br&gt;militära påfrestningar. Genom samverkan mellan det militära och det&lt;br&gt;civila försvaret i fred - på samma sätt som skall ske i krig - uppnår vi&lt;br&gt;större effektivitet till lägre kostnad i vår strävan att stärka den samlade&lt;br&gt;nationella säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna helhetssyn fullföljer regeringen folkförsvarstanken i en tid&lt;br&gt;av nya hot och nationella påfrestningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* * *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landets försvar är hela folkets angelägenhet. Det folkliga engagemang-&lt;br&gt;et ger försvaret omistlig styrka. Ett fullgott militärt försvar måste ha&lt;br&gt;tillgång till modem och effektiv materiel. Men ett försvar, som saknar&lt;br&gt;folklig förankring och som åsidosätter sin viktigaste resurs, människan,&lt;br&gt;blir ett främmande element i demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvägningen mellan materiel och personal är alltid svår, särskilt i ett&lt;br&gt;bekymmersamt ekonomiskt läge. Då allt färre värnpliktiga behöver&lt;br&gt;utbildas för att bemanna krigsorganisationen, har Sveriges militära&lt;br&gt;försvar löpt en uppenbar risk att glida in i en utveckling mot yrkesarmé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill bryta denna utveckling och har gjort ett vägval.&lt;br&gt;Vämpliktsutbildningen är liksom all totalförsvarsutbildning av centralt&lt;br&gt;värde för det svenska försvaret. Regeringen föreslår att omfattningen av&lt;br&gt;utbildningens olika delar blir föremål för ytterligare överväganden och&lt;br&gt;dialog mellan regeringen, försvarsmakten och övriga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig del av det civila försvarets uppgifter vilar på kvinnor.&lt;br&gt;Även i det militära försvaret måste kvinnans ställning stärkas. För&lt;br&gt;totalförsvarets effektivitet och folkförsvarstankens livskraft är det&lt;br&gt;nödvändigt att hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna har&lt;br&gt;en framträdande roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* * *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Totalförsvar i förnyelse tecknar regeringen ett försvar&lt;br&gt;för vår tid och vår framtid, då länders och individers säkerhet blir&lt;br&gt;alltmera sammanflätade. Det är ett försvar för nationens säkerhet i kris&lt;br&gt;och krig men också för den enskilda människans säkerhet i fred. Det är&lt;br&gt;ett försvar, som kan bidra till att bevara freden och bistå utsatta&lt;br&gt;människor utanför vårt lands gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna och Centerpartiet står bakom propositionen, dess&lt;br&gt;bedömningar och förslag. Därigenom har utformningen av Sveriges&lt;br&gt;framtida totalförsvar en bred förankring hos det svenska folket. Det är&lt;br&gt;vår gemensamma förhoppning att propositionen skall vinna ett vidgat stöd&lt;br&gt;vid riksdagsbehandlingen. Enighet kring säkerhets- och försvarspolitiken&lt;br&gt;har idag som alltid ett säkerhetspolitiskt egenvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Säkerhetspolitiken........................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden .... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Det kalla krigets slut................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Europeisk säkerhet.................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Norden och Östersjöområdet............20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 De europeiska säkerhetsstrukturema....... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.5 Kärnvapen och övriga massförstörelsevapen .. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.6 Militärstrategisk utveckling............. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.7 Internationella perspektiv på fredsfrämjande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insatser......................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.8 Ett bredare spektrum av&amp;nbsp;hot och risker ..... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges säkerhetspolitiska intressen ........... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Gemensam säkerhet................. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Sveriges intressen - globalt, i Europa och i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närområdet ...................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Slutsatser........................ 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges säkerhetspolitik .................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Säkerhetspolitikens mål............... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Försvarspolitikens inriktning............ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................. 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergripande inriktning av totalförsvarets utveckling och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förnyelse ................................ 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande&amp;nbsp;värderingar................. 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Helhetssyn på hantering av hot och risker i fred och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krig ............................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 Utgångspunkter.................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 Konsekvenser av en helhetssyn .......... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgifter för&amp;nbsp;totalförsvaret ................ 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.1 Totalförsvarets omfattning.............. 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.2 Utgångspunkter.................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.3 Uppgifter vid krigsförhållanden.......... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.4 Fredstida uppgifter.................. 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.5 Översyn av regelsystemet.............. 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anpassning&amp;nbsp;&amp;nbsp;.......................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.1 Principer för tidsmässig avvägning........ 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.2 Begränsade anspråk på kort sikt.......... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.3 Anspråk på att totalförsvaret långsiktigt skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna växa och anpassas till nya villkor..... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.4 Säkerställd förmåga att fatta beslut om an-&lt;br&gt;passning ........................ 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.5 Regeringens behov av beredningskapacitet ... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................. 64 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inriktning av totalförsvaret ..................... 65 &amp;nbsp;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det militära försvaret .................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Utgångspunkter.................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Uppgifter för det militära försvaret........67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 Principiell inriktning................. 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 Utveckling i stort................... 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.5 Bedömda konsekvenser............... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.6 Försvaret och miljön................. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det civila försvaret...................... 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Utgångspunkter.................... 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Uppgifter för det civila försvaret ......... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Principiell inriktning................. 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Särskilda frågor.................... 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensamma frågor..................... 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Det militära försvarets behov av stöd från det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;civila försvaret .................... 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Det civila försvarets behov av stöd från det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;militära försvaret................... 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 Ledning och samordning.............. 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.4 Forskning om nya hot&amp;nbsp;och risker......... 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................. 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomi ................................ 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalförsvarets ekonomiska ram.............. 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avvägning mellan militärt och civilt&amp;nbsp;försvar ...... 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Teknikfaktor.......................... 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ................. 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella insatser ...................... 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riktlinjer för svensk medverkan i internationella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fredsfrämjande insatser .................. 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 Det internationella insatsbehovet ........ 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 Legala grunder för Sveriges medverkan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella fredsfrämjande insatser..... &amp;nbsp;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.3 Svensk ambitionsnivå............... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.4 Ökad betydelse av internationella insatser ... 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försvarsmaktens internationella styrka......... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Civila internationella styrkor............... 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella utbildningsinsatser............ 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella kontakter.................. 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.1 Bakgrund ...................... 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.2 Behovet av en långsiktig planering m.m. ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ................ 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personalförsörjning......................... 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Plikttjänstgöring....................... 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.1 Plikt för ett folkförsvar med vidgade uppgif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter ........................... 115 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.2 Utbildning för traditionella uppgifter vid höjd be- Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redskap........................ 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.3 Utnyttjande&amp;nbsp;av&amp;nbsp;totalförsvarsplikten ....... 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.4 Ökat behov&amp;nbsp;av&amp;nbsp;bevakning............. 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.5 Civil utbildning för att hantera svåra nationel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la påfrestningar i fred och vid höjd bered-&lt;br&gt;skap .......................... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.6 Fördelning av pliktpersonal med längre grund-&lt;br&gt;utbildning ...................... 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.7 Mobiliserings-och förplägnadstjänst...... 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Frivilligpersonal ...................... 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid Försvarsmakten anställd personal ......... 126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 Åldersstrukturen hos yrkesofficerama..... 126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 Utbildningssystemet för yrkes- och reservoffi-&lt;br&gt;cerare ......................... 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.3 Utveckling för&amp;nbsp;den&amp;nbsp;civila&amp;nbsp;personalen...... 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.4 Personalrörlighet.................. 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.5 Kvinnor i det&amp;nbsp;militära&amp;nbsp;försvaret ........ 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut................. 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Försvarets materielförsörjning .................. 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning........................... 132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Betydelsen av svensk försvarsindustri.......... 132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prioriteringar ........................ 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försvarsindustrins internationella villkor........ 137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;KompensationsafTärer ................... 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning och teknikutveckling ............. 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tullfrihet för försvarsmateriel från tredje land ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut................. 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 september&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 .................................. 144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Nästa försvarsbeslutsperiod omfattar åren 1997 - 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till försvarsbeslut för nästa period läggs upp på ett&lt;br&gt;nytt sätt med indelning i två etapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första etappen omfattar statsmakternas ställningstaganden till&lt;br&gt;säkerhetspolitiken, försvarspolitiken, målen för totalförsvaret, över-&lt;br&gt;gripande principiella frågor om totalförsvarets utformning och struktur&lt;br&gt;samt ekonomin. Regeringen lämnar i denna propostion förslag rörande&lt;br&gt;etapp ett. Propositionen och riksdagens beslut kommer att ligga till&lt;br&gt;grund för de anvisningar som myndigheterna skall iaktta för myndig-&lt;br&gt;heternas fortsatta planering inför etapp två.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra etappen kommer att omfatta statsmakternas ställnings-&lt;br&gt;taganden till den närmare inriktningen av det militära försvarets&lt;br&gt;krigsorganisation, det militära försvarets grundorganistion i fred samt den&lt;br&gt;närmare inriktningen av det civila försvarets verksamhet i krig och fred.&lt;br&gt;Förslag rörande etapp två kommer att läggas fram för riksdagen hösten&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre kontrollstationer har, med hänsyn till den osäkerhet som idag råder&lt;br&gt;kring den säkerhetspolitiska utvecklingen, planerats som en del av&lt;br&gt;förberedelserna inför nästa försvarsbeslut och även som en del av dess&lt;br&gt;genomförande. Den första är genomförd och inarbetad i denna proposi-&lt;br&gt;tion. Ytterligare en, mer omfattande, är planerad inför den andra etappen&lt;br&gt;av försvarsbeslutet år 1996. En kontrollstation planeras också under&lt;br&gt;försvarsbeslutsperioden till år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som underlag för de förslag som läggs fram i denna proposition och&lt;br&gt;för den första etappen av totalförsvarsbeslutet ligger ett stort antal studier&lt;br&gt;och rapporter från bl.a. ett flertal myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför de inledande förberedelserna av det kommande totalförsvarsbe-&lt;br&gt;slutet utfärdade regeringen vissa riktlinjer den 7 januari 1993. Den&lt;br&gt;dåvarande Försvarsmaktens organisationsmyndighet och Överstyrelsen för&lt;br&gt;civil beredskap redovisade i augusti 1993 resultatet av det arbete som&lt;br&gt;riktlinjerna också innefattade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav i december 1993 ett antal studieuppdrag till berörda&lt;br&gt;myndigheter inför de fortsatta förberedelserna av totalförsvarsbeslutet.&lt;br&gt;Dessa uppdrag har redovisats till regeringen under år 1994. Studieupp-&lt;br&gt;dragen har utförts, förutom av Utrikes- och Försvarsdepartementen, av&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen, Kommerskollegium, Försvarsmakten, Försvarets&lt;br&gt;materielverk, Militärhögskolan, Försvarets radioanstalt, Överstyrelsen för&lt;br&gt;civil beredskap, Statens räddningsverk och Försvarets forskningsanstalt.&lt;br&gt;De rapporter vari uppdragen redovisas behandlar kvalitativa förnyelsebe-&lt;br&gt;hov, kort- och långsiktig anpassningsförmåga hos totalförsvaret,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella uppgifter, bindningar och handlingsfrihet, försörjnings- Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;frågor, fysiskt skydd, materielförsörjning, personalfrågor, icke-kon-&lt;br&gt;ventionella vapen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna proposition bygger också på underlag från Hot- och riskutred-&lt;br&gt;ningen (SOU 1995:19) och remissbehandlingen av dess förslag, Ut-&lt;br&gt;redningen om fredstida utnyttjande för civila ändamål av resurser avsedda&lt;br&gt;för försvarsändamål (SOU 1995:29) och Utredningen om civila insatser&lt;br&gt;för katastrof- och flyktinghjälp (SOU 1995:72).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav i januari 1995 försvarsberedningen nya uppgifter att&lt;br&gt;svara för samråd mellan företrädare för regeringen och företrädare för&lt;br&gt;riksdagspartierna rörande nästa långsiktiga försvarsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens och Försvarsdepartementets uppdrag har Försvars-&lt;br&gt;makten respektive Överstyrelsen för civil beredskap i maj 1995 redovisat&lt;br&gt;handlingsvägar på skilda ekonomiska nivåer för militärt och civilt&lt;br&gt;försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsberedningen har den 23 maj 1995 lämnat en rapport om&lt;br&gt;säkerhetspolitiken, Sverige och Europa i världen (Ds 1995:28) och den&lt;br&gt;1 september 1995 lämnat en slutlig rapport inför etapp ett, Totalförsva-&lt;br&gt;rets utveckling och förnyelse (Ds 1995:51). Beredningens båda rapporter&lt;br&gt;utgör grunden för denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition behandlar regeringen också en fråga om tullfrihet&lt;br&gt;för försvarsmateriel från tredje land som har aktualiserats av Försvarets&lt;br&gt;materielverk och som har beretts inom en arbetsgrupp i regeringskansliet.&lt;br&gt;Saken och dess beredning redovisas i det följande (avsnitt 8.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Säkerhetspolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det saknas i dag politiska och militära förutsättningar för ett&lt;br&gt;storkrig i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårförutsägbarheten torde förbli ett dominerande inslag i den&lt;br&gt;internationella säkerhetspolitiken under lång tid. Detta gäller&lt;br&gt;framförallt utvecklingen i Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmande för den militärstrategiska utvecklingen i Sveriges&lt;br&gt;närområde är bl.a. Kolahalvöns fortsatta kämvapenstrategiska roll,&lt;br&gt;och skilda aktörers intressen i Östersjöområdet. Det är inte rimligt&lt;br&gt;att anta att väpnat angrepp skulle riktas mot Sverige annat än i&lt;br&gt;samband med en stormaktskonflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rysslands offensiva förmåga i området är i dag starkt begränsad.&lt;br&gt;Även NATO saknar utan en omfattande tillförsel av stridskrafter&lt;br&gt;offensiv kapacitet i området. De alltmer förbättrade möjligheterna&lt;br&gt;att uppnå överraskning med strategiskt rörliga insatsstyrkor bör&lt;br&gt;dock observeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya säkerhetspolitiska situationen ökar betydelsen av&lt;br&gt;fredsfrämjande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens utveckling medför att vi i dag måste teckna en&lt;br&gt;bredare bild av tänkbara risker, hot och påfrestningar som kan&lt;br&gt;drabba samhället även i fred. Sammantaget talar detta för ett vidgat&lt;br&gt;säkerhetsbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Det kalla krigets slut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella politiken efter det kalla krigets slut utmärks av såväl&lt;br&gt;förändring som kontinuitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som inträffat efter år 1989 är i hög grad ett direkt&lt;br&gt;resultat av att stormaktskonfrontationen upphört. Krafter vilka under&lt;br&gt;efterkrigstiden var låsta har frigjorts eller fått ökat spelrum. De politiska&lt;br&gt;och militära förutsättningarna för ett storkrig föreligger inte i Europa i&lt;br&gt;dag och under de närliggande åren. I andra avseenden pågår en omdaning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken endast har begränsat samband med det kalla krigets upphörande. Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;Dit hör den fortgående globaliseringen på en rad områden, den demogra-&lt;br&gt;fiska utvecklingen, den fortgående miljöförstöringen samt de växande&lt;br&gt;klyftorna mellan nord och syd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella utvecklingen befinner sig i början av en övergångs-&lt;br&gt;period. Det är i dag inte möjligt att dra några bestämda slutsatser om vad&lt;br&gt;som på sikt kan komma att ersätta efterkrigstidens internationella system.&lt;br&gt;Allmänt sett karakteriseras dock utvecklingen av ett större antal&lt;br&gt;inflytelserika aktörer, som sinsemellan är heterogena och långt ifrån&lt;br&gt;jämbördiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kalla krigets paradoxala kombination av politisk spänning och&lt;br&gt;stabilitet har därmed ersatts av ett förhållandevis rörligt och svårförutsäg-&lt;br&gt;bart läge. Riskerna för såväl interna som regionala konflikter har ökat.&lt;br&gt;Konflikten i det tidigare Jugoslavien har också visat att krig fortfarande&lt;br&gt;kan bryta ut i Europa, och att våldet som politisk metod inte har för-&lt;br&gt;svunnit. Lokala styrkeförhållanden, särskilt på det militära området,&lt;br&gt;spelar här en stor roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historiska landvinningar har gjorts genom den europeiska integrations-&lt;br&gt;processen. Storkrig i Europa framstår idag som en omöjlighet. En&lt;br&gt;framgångsrik fortsatt utvidgning österut av Europeiska unionen (EU)&lt;br&gt;utgör en viktig grund för framtida stabilitet och säkerhet som omfattar&lt;br&gt;hela Europa. Både utvidgningen av EU och av NATO kommer dock&lt;br&gt;också att utsätta den europeiska sammanhållningen för påfrestningar.&lt;br&gt;Främst Ryssland kommer att förbli en säkerhetspolitisk faktor av stor&lt;br&gt;betydelse i Europa, och då inte minst i Östersjöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN står i centrum för förhoppningarna att förverkliga de ideal som&lt;br&gt;kommer till uttryck i dess stadga. Världsorganisationen har påtagligt&lt;br&gt;ökat sitt engagemang i internationella krishärdar. Optimismen om en ny&lt;br&gt;världsordning byggd på gemensamma folkrättsliga principer har likväl&lt;br&gt;ersatts av en växande insikt om komplexiteten och långsiktigheten i en&lt;br&gt;sådan strävan. Samarbetet inom FN:s ram kommer att ställas inför&lt;br&gt;fortsatt svåra utmaningar under det kommande decenniet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårförutsägbarheten torde förbli ett dominerande inslag i den&lt;br&gt;internationella politiken under lång tid. De närmaste årens utveckling kan&lt;br&gt;dock komma att ge vissa viktiga signaler om fortsatt färdväg inom ett&lt;br&gt;antal områden.Till dessa hör den ryska reformpolitikens utveckling, EU:s&lt;br&gt;översynskonferens, utvecklingen i det tidigare Jugoslavien och den&lt;br&gt;fortsatta hållfastheten hos avtalet om konventionella styrkor i Europa&lt;br&gt;(CFE-avtalet). De närmaste åren torde också ge viktiga indikationer om&lt;br&gt;beständigheten i tendenserna till ett svagare amerikanskt internationellt&lt;br&gt;engagemang. USA:s fortsatta roll i Europa förblir, liksom Rysslands&lt;br&gt;utveckling och relation till övriga Europa, avgörande faktorer i den&lt;br&gt;europeiska säkerhetspolitiska utvecklingen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Europeisk säkerhet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa är nära kopplad till den&lt;br&gt;bredare globala bild som nyss beskrivits. De optimistiska samarbets-&lt;br&gt;visioner som kom till uttryck i Europeiska säkerhetskonferensens (ESK:s)&lt;br&gt;Parisstadga 1990 har efterhand följts av en insikt om den mycket långa&lt;br&gt;och svåra omställning som kommer att krävas, innan hoten mot en&lt;br&gt;fortsatt demokratisk och fredlig utveckling varaktigt undanröjts.&lt;br&gt;Utvecklingen i det tidigare Jugoslavien liksom i Tjetjenien har demon-&lt;br&gt;strerat det internationella systemets kvarstående svårigheter att försvara&lt;br&gt;FN:s och OSSE:s (Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa)&lt;br&gt;folkrättsligt förankrade regler för fredligt mellanstatligt umgänge och&lt;br&gt;mänskliga rättigheter. Traditionella maktpolitiska överväganden har i&lt;br&gt;dessa fäll vägt tyngre än försvaret av de grundläggande principerna i FN-&lt;br&gt;stadgan och Parisstadgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europas ekonomiska och politiska kraftcentrum ligger i Västeuropa.&lt;br&gt;De samlade europeiska strävandena bärs upp av EU. I den nya situatio-&lt;br&gt;nen finns dock risker för att nationella intressen får en större roll i&lt;br&gt;staternas säkerhetspolitik. USA:s säkerhetspolitiska engagemang i Europa&lt;br&gt;får allt större konkurrens av både inhemska intressen och andra&lt;br&gt;internationella intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fokus för den säkerhetspolitiska uppmärksamheten står utvecklingen&lt;br&gt;i centrala och östra Europa. Den största långsiktiga osäkerheten gäller&lt;br&gt;Ryssland. Det ryska samhället genomgår för närvarande den mest&lt;br&gt;genomgripande omdaningen sedan den ryska revolutionen år 1917.&lt;br&gt;Ryssland befinner sig ännu i ett djupt svaghetstillstånd. Prognoser&lt;br&gt;beträffande den fortsatta utvecklingen är mycket osäkra. Ryssland&lt;br&gt;kommer inte under överskådlig tid att kunna utgöra ett militärt hot mot&lt;br&gt;hela Europa i den mening som gällde under det kalla kriget. I centrala&lt;br&gt;och östra Europa upplevs dock Rysslands instabilitet alltjämt vara av&lt;br&gt;avgörande säkerhetspolitisk betydelse. De frigjorda inre spänningarna i&lt;br&gt;randområdena av det tidigare Sovjetunionen och i sydöstra Europa utgör&lt;br&gt;ytterligare ett problemområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ryska ekonomin utgör den mest påtagliga gränssättande faktorn för&lt;br&gt;utvecklingen. Även under gynnsamma antaganden torde det ta minst ett&lt;br&gt;decennium innan man är tillbaka på en nivå som motsvarar Rysslands del&lt;br&gt;av den sovjetiska ekonomin år 1989. Den grundläggande osäkerheten om&lt;br&gt;en fortsatt demokratisk utveckling består. De konstitutionella spelreglerna&lt;br&gt;är alltjämt oklara. En etablerad rättsstatlig ordning saknas i stor&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De möjliga utvecklingsvägarna i Ryssland spänner från en fortsatt&lt;br&gt;förstärkning av redan befintliga auktoritära tendenser via ekonomiskt och&lt;br&gt;politiskt sönderfall i mer eller mindre våldsamma former till successiv&lt;br&gt;konsolidering av reformprocessen. Flertalet bedömningar förutser en&lt;br&gt;långsam konsolidering i antingen demokratisk eller auktoritär riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer självsäker politik av traditionell stormaktskaraktär baserad på Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;ryska nationella intressen har börjat framträda och kontrasterar mot den&lt;br&gt;svaga basen för rysk maktutövning. Denna politik indikerar troligen ett&lt;br&gt;framtida normaltillstånd. Utgångspunkten är att Ryssland är en eurasia-&lt;br&gt;tisk stormakt med säkerhetsintressen i hela sitt närområde. Därtill&lt;br&gt;kommer en strävan att upprätthålla kärnvapenpariteten med USA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett centralt ryskt intresse är att undvika att hamna utanför en utvidgad&lt;br&gt;europeisk gemenskap. Ryssland har hittills motsatt sig en utvidgning av&lt;br&gt;NATO. Samtidigt välkomnas i allmänhet fortsatt EU-utvidgning österut.&lt;br&gt;Rysslands inflytande på europeisk säkerhetspolitik går i dag främst via&lt;br&gt;OSSE och en direkt relation med NATO och dess större medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oberoende staters samvälde (OSS) är viktigt för Ryssland såväl för att&lt;br&gt;hävda inflytande allmänt som av ekonomiska skäl. Inriktningen går i&lt;br&gt;ökande grad mot återintegration byggd på i första hand ömsesidiga&lt;br&gt;ekonomiska intressen. Sammanfattningsvis består den stora utmaningen&lt;br&gt;i att finna en europeisk roll för Ryssland, vilken kan accepteras både av&lt;br&gt;Ryssland och av dess omgivning. Ett isolerat Ryssland skulle allvarligt&lt;br&gt;försvåra möjligheterna att skapa långsiktig stabilitet i Europa och inte&lt;br&gt;minst i det nordeuropeiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vitryska och ukrainska säkerhetssituationen skiljer sig i vissa&lt;br&gt;väsentliga avseenden. Ukraina är både vad gäller storlek, resurser och&lt;br&gt;vilja till självständighet en starkare statsbildning. I Vitrysslands fall är&lt;br&gt;en långtgående reintegrering med Ryssland redan i full gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra länder i Central- och Östeuropa har kommit olika långt i sin&lt;br&gt;strävan mot demokrati och marknadsekonomi. De s.k. Visegradstatema&lt;br&gt;- Polen, Tjeckiska republiken, Slovakien och Ungern - intar tätpositioner.&lt;br&gt;Även de baltiska staterna, i synnerhet Estland, ligger väl framme.&lt;br&gt;Grundat på sina historiska erfarenheter eftersträvar nu samtliga länder i&lt;br&gt;regionen integration i de västliga samarbetsstrukturema, politiskt,&lt;br&gt;ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. Det centrala målet är att bli full-&lt;br&gt;värdiga medlemmar i EU och NATO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tidigare Jugoslavien pågår de mest omfattande krigshandlingar&lt;br&gt;som Europa upplevt sedan det andra världskriget. Utvecklingen där utgör&lt;br&gt;det mest flagranta exemplet på den typ av motsättningar som kommit till&lt;br&gt;ytan efter det kalla krigets slut. Stormakterna har tvekat att ingripa&lt;br&gt;militärt i konflikten. Inte heller FN har lyckats skapa förutsättningar för&lt;br&gt;en varaktig fred i området. En spridning av konflikten kan inte uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den västeuropeiska säkerhetspolitiska agendan domineras av fem&lt;br&gt;inbördes beroende frågor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* utvidgningen av NATO och EU,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* den framtida relationen till Ryssland,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;EU:s framtida utveckling, främst regeringskonferensen år 1996,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;den framtida rollfördelningen mellan, och nya uppgifter för EU,&lt;br&gt;NATO, VEU och OSSE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;relationen mellan Europa och USA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europa kommer med all sannolikhet att under avsevärd tid präglas av&lt;br&gt;genomgripande säkerhetspolitiska omstruktureringar. De nationella driv-&lt;br&gt;krafterna spelar en avgörande roll för den långsiktiga utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För USA har det kalla krigets slut inneburit en radikalt förbättrad&lt;br&gt;strategisk situation. Landets politiska och militära dominans är obestridd.&lt;br&gt;Något direkt militärt hot mot USA:s mest vitala intressen finns inte&lt;br&gt;förutom strategiska kärnvapen. Hoten är framför allt av ekonomisk och&lt;br&gt;teknologisk karaktär. Förhållandet till Ryssland kommer troligen att&lt;br&gt;innehålla element av både samarbete och konfrontation. Den strategiska&lt;br&gt;kämvapenavskräckningen mellan USA och Ryssland består. En omfattan-&lt;br&gt;de kvantitativ neddragning av framför allt armén och flygvapnet pågår.&lt;br&gt;En betydande del av dessa minskningar sker utanför USA:s gränser i&lt;br&gt;Europa och i Asien. Det förefaller dock sannolikt att USA:s engagemang&lt;br&gt;i Europa består relativt oförändrat under de närmaste åren. Problemen är&lt;br&gt;i första hand långsiktiga. En bibehållen strategisk transatlantisk sam-&lt;br&gt;arbetsrelation förutsätter i växande utsträckning gemensamma strategiska&lt;br&gt;behov också utanför NATO-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyskland har återfått sin fulla suveränitet och är åter en av Europas&lt;br&gt;stormakter. Tysklands strategiska partnerskap med USA går hand i hand&lt;br&gt;med breddat europeiskt samarbete. Förhållandet till Frankrike utgör även&lt;br&gt;i framtiden en viktig grund i tysk säkerhetspolitik. Relationen mellan&lt;br&gt;Tyskland och Ryssland är av särskild betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Storbritannien och Frankrike pågår en omvärdering av Europapoliti-&lt;br&gt;ken. Frankrikes inflytande reduceras genom Tysklands växande roll. Den&lt;br&gt;speciella brittisk-amerikanska relationen har urholkats. Storbritannien har&lt;br&gt;successivt gett upp den traditionella distansen till kontinenten. Samtidigt&lt;br&gt;söker man kontrollera och bromsa den fortsatta integrationsprocesssen&lt;br&gt;inom EU. Intresset för en stark transatlantisk relation består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I medelhavsområdet möts tre världsdelar, olika ideologier, religioner&lt;br&gt;och kulturer, fattigdom och rikedom. Området är därför också en&lt;br&gt;skärningspunkt för skilda intressen som direkt eller indirekt påverkar&lt;br&gt;europeisk säkerhet. Det tidigare största hotet mot freden, den arabisk-&lt;br&gt;israeliska konflikten, har minskat i betydelse. Andra hot såsom spridning&lt;br&gt;av massförstörelsevapen och allmän instabilitet, har istället framträtt. De&lt;br&gt;största problemen sammanhänger med de ekonomiska, sociala och&lt;br&gt;politiska konsekvenserna av den snabba befolkningsutvecklingen i om-&lt;br&gt;rådets södra del. Utvecklingen påverkar även EU-länderna genom ett&lt;br&gt;växande och alltmer svårhanterbart invandringstryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Norden och Östersjöområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karakteristiskt för det nordiska området är dess närhet till och beroende&lt;br&gt;av andra strategiska regioner, Ryssland, Nordatlanten och norra delen av&lt;br&gt;det kontinentala Europa. Östersjön är en centralt belägen och viktig&lt;br&gt;kommunikationsled. I händelse av konflikter kan Östersjön komma att&lt;br&gt;utgöra en viktig konfrontationszon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närheten till Ryssland är och förblir en avgörande faktor i norsk&lt;br&gt;säkerhetspolitik. Grunden för norsk säkerhetspolitik är medlemskapet i&lt;br&gt;NATO, och då framför allt den transatlantiska länken. Norge genomför&lt;br&gt;nu efterkrigstidens största omorganisation av försvarsmakten. Man satsar&lt;br&gt;alltmer uttalat på försvaret av Nordnorge. Något invasionshot mot södra&lt;br&gt;Norge anses inte föreligga. Antalet brigader minskar från tretton till sex.&lt;br&gt;En relativt omfettande materiell förnyelse inom främst armén och&lt;br&gt;marinen planeras under tiden fram till sekelskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande för Danmarks säkerhetspolitik är ett fortsatt engage-&lt;br&gt;mang i NATO och övriga internationella säkerhets- och förtroendeska-&lt;br&gt;pande organisationer. Danmark är det nordiska land som mest påtagligt&lt;br&gt;fått sin rent militära strategiska situation förbättrad. Att medverka till&lt;br&gt;stabilitet och säkerhet i omvärlden har därför blivit en huvuduppgift för&lt;br&gt;det danska försvaret. Man minskar resurserna till det egna försvaret till&lt;br&gt;förmån för förmågan att verka internationellt. De planerade reduktioner-&lt;br&gt;na av de danska stridskrafterna är dock jämförelsevis måttliga. För-&lt;br&gt;banden bedöms i allt väsentligt komma att ha god operativ kapacitet dels&lt;br&gt;genom materieltillförsel och modifieringar av befintliga system, dels&lt;br&gt;genom en omfettande övningsverksamhet inom NATO, inom Partnerskap&lt;br&gt;för fred (PFF) samt genom FN-engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland har sedan år 1989 genomfört en omorientering av sin&lt;br&gt;säkerhetspolitik. Målet har varit att fest förankra Finland i den västeuro-&lt;br&gt;peiska gemenskapen. Förhållandet till Ryssland förblir ett säkerhetspoli-&lt;br&gt;tiskt grundelement, även om det inte anses föreligga något militärt hot&lt;br&gt;idag. NATO-medlemskap saknar under rådande omständigheter&lt;br&gt;aktualitet. Samtidigt betonas att man inte utesluter några framtida&lt;br&gt;alternativ. Finland avser att behålla allmän värnplikt och en stor armé.&lt;br&gt;Relativt omfattande inköp av tysk överskottsmateriel har medfört att&lt;br&gt;markstridskrafterna förstärkts väsentligt. Det finska flygvapnets förmåga&lt;br&gt;kommer att påtagligt förbättras genom anskaffningen av det amerikanska&lt;br&gt;stridsflygplanet F/A-18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots skilda vägval i allianshänseende och delvis olika geografiska&lt;br&gt;förutsättningar präglas de nordiska ländernas uppfattning om den&lt;br&gt;säkerhetspolitiska situationen av en samsyn. Detta gäller t.ex. Rysslands&lt;br&gt;nuvarande tillstånd, Kolaområdets strategiska betydelse samt svårig-&lt;br&gt;heterna att förutse utvecklingen på lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De baltiska staternas säkerhetsproblem sammanhänger med att de till Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;nyligen utgjorde en del av Sovjetunionen och att de direkt gränsar till&lt;br&gt;stormakten Ryssland. De tre länderna anstränger sig för att bygga upp&lt;br&gt;egna försvarsstyrkor. Deras säkerhet stärks dock främst genom att de på&lt;br&gt;olika områden befäster sin suveränitet och skapar breda internationella&lt;br&gt;kontakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både det bilaterala och det multilaterala samarbetet mellan staterna i&lt;br&gt;Östersjöområdet har under de senaste åren utvecklats snabbt. Sverige har&lt;br&gt;varit pådrivande för att utveckla samarbetet med de baltiska staterna.&lt;br&gt;Samtliga stater runt Östersjön utom Ryssland är nu medlemmar i EU&lt;br&gt;eller har s.k. Europa-avtal med EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjörådet skapades år 1992 som ett organ för utveckling av det&lt;br&gt;regionala samarbetet i området. I rådet deltar förutom Östersjöstatema&lt;br&gt;också Norge, Island och EU. Det har framför allt varit engagerat i&lt;br&gt;demokratiuppbyggnad, ekonomisk utveckling och kämkraftsäkerhet.&lt;br&gt;Sverige lägger stor vikt vid att utveckla rådets verksamhet och att främja&lt;br&gt;integrationen med EU. Rådet kommer att få en utökad roll i den&lt;br&gt;europeiska säkerhetsarkitekturen och inte minst för integrationen och&lt;br&gt;utvidgningen av EU. Från svensk sida betonas särskilt miljöområdet och&lt;br&gt;samarbetet mot olika lågnivåhot. På området brottsbekämpning finns&lt;br&gt;sedan några år etablerat ett samarbete med praktisk inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för Sveriges stöd till Central- och Östeuropa ger Sverige&lt;br&gt;ett omfattande bilateralt stöd till säkerhetsffämjande åtgärder som inte&lt;br&gt;minst är inriktat på att främja fred och stabilitet i Östersjöområdet.&lt;br&gt;Sverige bidrar bl.a till de baltiska staternas uppbyggnad av förmåga till&lt;br&gt;territoriell övervakning och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nära samarbete med de övriga nordiska länderna och Storbritannien&lt;br&gt;bidrar Sverige också till uppsättandet av en baltisk bataljon för in-&lt;br&gt;ternationella fredsfrämjande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 De europeiska säkerhetsstrukturema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av det kalla krigets blockkonfrontation har skett i en&lt;br&gt;process där de europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationema&lt;br&gt;samspelat med varierande tyngd i olika skeden. Den komplexa händelse-&lt;br&gt;utvecklingen illustrerar nödvändigheten av att bygga en alleuropeisk&lt;br&gt;säkerhetsordning där varje stat kan få sina säkerhetsintressen till-&lt;br&gt;godosedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I OSSE är alla Europas stater representerade, de f.d. Sovjetrepubliker-&lt;br&gt;na, USA och Kanada - sammantaget 52 stater. Det stora antalet deltagare&lt;br&gt;och principen om konsensus gör beslutsfattandet tungrott, men ger&lt;br&gt;samtidigt en hög grad av legitimitet. Vid toppmötet i Budapest år 1994&lt;br&gt;beslöts bl.a. att förmågan till tidig förvarning, preventiv diplomati och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krishantering skulle stärkas. OSSE har i sin verksamhet verkat för en Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;vidgad syn på säkerhetsbegreppet och en integration av de olika&lt;br&gt;dimensionerna. OSSE har också ett mandat att genomföra fredsbevarande&lt;br&gt;insatser. OSSE utgör ett viktigt instrument för Rysslands fortsatta&lt;br&gt;integration i Europa. Av alla dessa skäl torde OSSE även i fortsättningen&lt;br&gt;komma att spela en betydelsefull roll som forum för den europeiska&lt;br&gt;säkerhetsdialogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU har genom djupet i integrationen och tätheten i samarbetet,&lt;br&gt;avgörande betydelse för stabiliteten i Europa. EU:s gemensamma utrikes&lt;br&gt;och säkerhetspolitik (GUSP) omfattar alla utrikes- och säkerhetspolitiska&lt;br&gt;frågeställningar som rör tredje land samt EU:s agerande inom in-&lt;br&gt;ternationella organisationer. Vid EU:s översynskonferens år 1996&lt;br&gt;kommer de konstitutionella grunderna för den fortsatta utvecklingen och&lt;br&gt;samarbetet att ses över. De nationella ståndpunkterna inför konferensen&lt;br&gt;har börjat konkretiseras. En preliminär slutsats är att en fortsatt&lt;br&gt;fördjupning av det utrikespolitiska och säkerhetspolitiska samarbetet är&lt;br&gt;en långsam process. EU:s utveckling kommer under lång tid att&lt;br&gt;domineras av den östutvidgning om vilken man redan fattat ett principi-&lt;br&gt;ellt beslut och som i realiteten inletts genom de s.k. Europa-avtal som&lt;br&gt;ingåtts med ett antal stater i Central och Östeuropa. Östutvidgningen&lt;br&gt;spelar en avgörande roll för att utsträcka den nuvarande säkerheten och&lt;br&gt;stabilil teten i västra Europa till att omfatta hela Europa. Formerna och&lt;br&gt;tidtabellen för denna är ännu oklara. Förändringsprocessen kan i det&lt;br&gt;kortare tidsperspektivet komma att utsätta sammanhållningen inom EU&lt;br&gt;för påfrestningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många EU-länder strävar efter att uppnå ett gemensamt försvar, men&lt;br&gt;frågan har alltmer kommit i skymundan. Däremot har Sverige och andra&lt;br&gt;länder drivit linjen att medlemsländerna i ökad omfattning skall kunna&lt;br&gt;fatta beslut som initierar aktioner inom de s.k. Petersberg-områdena, dvs.&lt;br&gt;fredsfrämjande operationer, katastrofhjälp samt krishantering, vilka sedan&lt;br&gt;kan genomföras av ett utvecklat VEU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NATO utgör både ett instrument för kollektivt försvar mot yttre hot&lt;br&gt;och ett instrument för samfälld säkerhet byggd på nära politiskt och&lt;br&gt;militärt samarbete mellan medlemsstaterna. Den kollektiva försvars-&lt;br&gt;dimensionen har kompletterats med nya uppgifter som både understryker&lt;br&gt;behovet av strukturella reformer och aktualiserar omfattande nya verk-&lt;br&gt;samheter. Dessa omfattar såväl främjandet av stabilitet och fred i östra&lt;br&gt;Europa som medverkan i internationell krishantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvandlingen av NATO fortsätter, samtidigt som man söker slå vakt&lt;br&gt;om organisationens kämfunktioner. Inom NATO pågår en omfattande&lt;br&gt;studie av de olika frågor och problem som är förknippade med en&lt;br&gt;framtida utvidgning av alliansen. Mycket talar för att en framtida&lt;br&gt;utvidgning kommer att bli en successiv och tidskrävande process. Trots&lt;br&gt;dessa svårigheter menar många att NATO-utvidgningen visserligen kan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta tid men så småningom kommer att genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NATO inbjöd i januari 1994 länderna i det Nordatlantiska samarbets- Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;rådet (NACC) samt andra OSSE-stater &amp;quot;som kan och vill bidra&amp;quot; att delta&lt;br&gt;i samarbetsprogrammet Partnerskap för fred (PFF). Grundläggande för&lt;br&gt;PFF är att varje enskild stat bestämmer inom vilka områden och på vilket&lt;br&gt;sätt den är beredd att samarbeta. Det stora flertalet av deltagarstatema&lt;br&gt;ser PFF som ett steg mot fullt medlemskap i NATO. Sverige, Finland&lt;br&gt;och Österrike har dock klart deklarerat att man deltar i PFF-samarbete&lt;br&gt;på en alliansfri grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det s.k. ramdokumentet identifieras förmågan att samverka i&lt;br&gt;fredsfrämjande operationer, räddningsinsatser och internationella humani-&lt;br&gt;tära operationer som ett viktigt mål för PFF-samarbetet. Öppenhet och&lt;br&gt;demokratisk kontroll av försvarsmakter är ytterligare två viktiga huvud-&lt;br&gt;mål för PFF-samarbetet. Genom en s.k. Planning and Review Process,&lt;br&gt;PARP, utvecklas de praktiska möjligheterna till samverkan mellan NATO&lt;br&gt;och de övriga PFF-staterna ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maastrichtfördraget definierar VEU som en tänkbar bärare av EU:s&lt;br&gt;framtida gemensamma försvarspolitik och därmed vad gäller den&lt;br&gt;kollektiva försvarsdimensionen som en länk mellan EU och NATO.&lt;br&gt;Inom NATO finns i dag stor uppslutning bakom VEU som den europeis-&lt;br&gt;ka pelaren i alliansen. Den s.k. Petersberg-deklarationen från år 1992&lt;br&gt;stadgar att VEU också skall kunna utföra humanitära insatser och rädd-&lt;br&gt;ningstjänst, fredsbevarande operationer och krishantering. För ut-&lt;br&gt;vecklingen av relationen EU/VEU är EU:s översynskonferens av&lt;br&gt;avgörande betydelse. Även den praktiska tillämpningen av den gemen-&lt;br&gt;samma utrikes- och säkerhetspolitiken påverkar hur denna relation&lt;br&gt;utkristalliseras. De associerade partnerskapen för nio stater i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa innebär att VEU tagit på sig en ny roll som forum för en&lt;br&gt;vidgad europeisk säkerhetsdialog som, i motsats till NACC, PFF och&lt;br&gt;OSSE, inte innefattar Ryssland, övriga OSS-stater, USA och Kanada.&lt;br&gt;Sverige deltar i VEU som observatör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.5 Kärnvapen och övriga massförstörelsevapen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kämvapendiskussionen har under de senaste åren i huvudsak kon-&lt;br&gt;centrerats dels till den faktiska nedrustningen, dels till kärnvapensprid-&lt;br&gt;ningen. Relativt lite utrymme har ägnats åt kärnvapnens roll i den&lt;br&gt;förändrade säkerhetspolitiska situationen. De traditionella kärnvapen-&lt;br&gt;makternas förmåga att använda kärnvapen kommer att bestå trots kraftiga&lt;br&gt;reduceringar. Sannolikt pågår också en kvalitativ utveckling. Upp-&lt;br&gt;byggnad av ett begränsat skydd mot angrepp av kärnvapen har fått&lt;br&gt;förnyad aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots vad som nyss sagts så har vissa intressanta förändringar av&lt;br&gt;kärnvapendoktrinerna skett. NATO har i praktiken tagit ett stort steg i&lt;br&gt;riktning mot existentiell avskräckning i stället för den tidigare doktrinen&lt;br&gt;om graderad vedergällning. I den ryska försvarsdoktrinen från år 1993&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;saknas de tidigare sovjetiska utfästelserna om &amp;quot;no first use&amp;quot; av kärn- Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;vapen. Den starka reduceringen av den konventionella militära förmågan&lt;br&gt;har lett till en rysk betoning av kärnvapnens roll på ett sätt som nära&lt;br&gt;motsvarar den tidigare NATO-doktrinen. Frågan om den amerikanska&lt;br&gt;kärnvapengarantin i framtiden kan komma att ersättas av europeiska&lt;br&gt;kärnvapen har så länge NATO består ingen aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Icke-spridningsfördraget (NPT) har permanentats genom ett beslut&lt;br&gt;våren 1995. Antalet stater med deklarerat kämvapeninnehav är alltjämt&lt;br&gt;begränsat till de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd.&lt;br&gt;Vad gäller kämvapeninnehav i övrigt finns två kategorier av potentiella&lt;br&gt;kämvapenstater. En första utgörs av stater med klarlagd kärnvapenkapa-&lt;br&gt;citet, som inte deklarerat innehav. En andra kategori är sådana länder&lt;br&gt;som snabbt skulle kunna utveckla kärnvapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C-vapenkonventionen föreskriver att arsenalerna av kemiska vapen&lt;br&gt;successivt skall förstöras och att fortsatt utveckling, tillverkning samt&lt;br&gt;anskaffning av sådana vapen skall upphöra. Den långa avvecklingsperio-&lt;br&gt;den fram till år 2010 medför dock att försvarspolitiska hänsyn till&lt;br&gt;kemiska vapen måste tas under lång tid. Utvecklingsmöjligheterna inom&lt;br&gt;det biologiska vapenområdet inger stora farhågor för framtiden. Slutligen&lt;br&gt;bör även utvecklingen av vapenbärare för kemiska och biologiska vapen&lt;br&gt;i form av missiler och kryssningsrobotar uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.6 Militärstrategisk utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den militärstrategiska situationen i Europa har länge kunnat beskrivas&lt;br&gt;utifrån ett stabilt blockperspektiv. I dag är det svårt att finna ett entydigt&lt;br&gt;mönster som grund för förutsägelser om framtiden. Den historiskt sett&lt;br&gt;tillfälliga stabiliteten har avlösts av ett antal motstridiga tendenser. I&lt;br&gt;Ryssland finns åtskilliga hot mot den inre stabiliteten. Samtidigt finns en&lt;br&gt;ambition att återta en stormaktsroll om än snarare med regionala än med&lt;br&gt;globala förtecken. Inom den västliga säkerhetsstrukturen finns starka&lt;br&gt;strävanden till ökad säkerhetspolitisk integration. Samtidigt tar sig de&lt;br&gt;större ländernas nationella ambitioner och intressen tydliga uttryck. Till&lt;br&gt;detta kan läggas osäkerheten om USA:s strategiska prioriteringar och den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen. Länge uppdämda etniska och religiösa&lt;br&gt;motsättningar har frigjorts i många länder i samband med den allmänna&lt;br&gt;upplösningen av gamla strategiska mönster. Det långa tidsperspektivet&lt;br&gt;rymmer därför mycket varierande militärstrategiska utvecklingsalternativ.&lt;br&gt;Vad som säkert kan sägas är att den militärstrategiska utvecklingen&lt;br&gt;kommer att karakteriseras av dynamik och svårförutsägbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ryska krigsmaktens nuvarande tillstånd liksom landets strategiska&lt;br&gt;intressen återspeglas i den officiella ryska militärdoktrinen. Hotet mot&lt;br&gt;den inre säkerheten och otillräcklig kapacitet att möta yttre hot med&lt;br&gt;konventionella stridskrafter anges som de viktigaste dimensionerna i&lt;br&gt;Rysslands säkerhet. De strategiska kärnvapnen ges av det sistnämnda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skälet en avgörande roll. Sammantaget är den nya doktrinen strategiskt Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;defensiv, men med en tydlig ambition att hävda ryska intressen i det s.k.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;nära utlandet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NATO:s militära doktrin är i grunden strategiskt defensiv och utgår&lt;br&gt;från en alltmer breddad hotbild. Som grund för USA:s doktrin framhävs&lt;br&gt;den förändrade hotbilden med regionala konflikter och massförstörelse-&lt;br&gt;vapen, men även hot mot den amerikanska ekonomin samt risken för en&lt;br&gt;negativ utveckling av demokrati och reformsträvanden i öst. Styrande för&lt;br&gt;utformningen av de konventionella styrkorna är målet att &amp;quot;nästan&lt;br&gt;samtidigt&amp;quot; kunna möta och hantera två regionala konflikter. Den&lt;br&gt;permanenta närvaron utanför USA minskar kraftigt i omfattning, men&lt;br&gt;den strategiska rörligheten förstärks. Teknisk överlägsenhet skall&lt;br&gt;bibehållas. Kämvapenstyrkoma reduceras kraftigt. Storbritannien och&lt;br&gt;Frankrike strävar även de efter fortsatt förmåga att agera självständigt&lt;br&gt;utanför Europa. Kärnvapenkapaciteten bibehålls. I den tyska doktrinen&lt;br&gt;finns en klar inriktning att utveckla en oberoende nationell lednings-&lt;br&gt;förmåga, större strategisk rörlighet samt förmåga att verka med&lt;br&gt;stridskrafter utanför eget territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagda västliga försvarsutgiftema kulminerade under åren&lt;br&gt;1986-87. NATO står för den dominerande delen av dessa kostnader och&lt;br&gt;USA ensamt svarar för hela 60 procent av NATO:s försvarssatsning.&lt;br&gt;Under de senaste åren har i genomsnitt en minskning skett i NATO-&lt;br&gt;ländema med ca 15 procent. Om man jämför försvarsbudgetarna för åren&lt;br&gt;1986 med 1994 är dock skillnaderna mellan olika länder avsevärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belgien har t. ex. under denna period minskat sin budget med 25&lt;br&gt;procent medan Tyskland, Storbritannien och USA minskat med ca 20&lt;br&gt;procent. Som kontrast har Norge ökat med ca 10 procent och Frankrike,&lt;br&gt;Danmark och Kanada har ungefär oförändrad budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materielanslagen reducerades i många länder mer än totalanslagen även&lt;br&gt;om prioriteringarna är olika i skilda länder. USA har t.ex. minskat mest&lt;br&gt;med ca 37 procent medan NATO-ländema i snitt minskade med ca 22&lt;br&gt;procent. Samtidigt har Kanada, Danmark och Norge avdelat ungefär&lt;br&gt;oförändrad andel till materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige satsar för närvarande omkring 2,5 procent av BNP för&lt;br&gt;försvaret. Det motsvarar ett medeltal bland de små och medelstora&lt;br&gt;länderna i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en tydlig koppling mellan förändringarna i det säkerhetspoli-&lt;br&gt;tiska läget och de minskade försvarssatsningama. I de flesta iänder både&lt;br&gt;i öst och väst finns det därutöver ekonomiska hänsyn bakom gjorda&lt;br&gt;nedskärningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med minskade försvarssatsningar diskuteras i många länder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågan om värnplikt kontra yrkesförsvar. Folkligt stöd, legitimitet,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;demokratisk kontroll och integration i samhället är nyckelord i debatten Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;om hur förbanden skall bemannas. Olika modeller diskuteras för att ta&lt;br&gt;hänsyn till dessa parametrar t.ex. civil samhällstjänst som alternativ till&lt;br&gt;värnplikt eller utnyttjande av plikttjänstgörande för insatser inom ramen&lt;br&gt;för ett bredare hotspektrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsutgiftema i östblocket steg fortlöpande fram till början av&lt;br&gt;1980-talet. Efter år 1985 började försvarsutgiftema minska. Militärut-&lt;br&gt;gifterna i Ryssland/OSS kan ha fallit med mer än 40 procent i fäst&lt;br&gt;penningvärde mellan åren 1989 och 1994. Idag beräknas anslagsnivån för&lt;br&gt;den ryska försvarsmakten motsvara ungefär en tredjedel av den sovjetiska&lt;br&gt;försvarsbudgeten i mitten på 1980-talet. Medelstilldelningen för materiel-&lt;br&gt;anskaffning föll med 70-80 procent i fast värde under samma period och&lt;br&gt;utgör nu cirka 20 procent av budgeten. Den militära delen av försvars-&lt;br&gt;industrin producerar i dag mindre än 20 procent av vad den gjorde år&lt;br&gt;1991, vilket ändå är mer än vad krigsmakten behöver eller kan betala&lt;br&gt;för. Försvarsindustrin befinner sig ändå av allt att döma i ett bättre&lt;br&gt;tillstånd än övrig industri. Efterhand torde emellertid den militärtekniska&lt;br&gt;utvecklingen i Ryssland stagnera med ökad eftersläpning som följd. I de&lt;br&gt;central- och östeuropeiska länderna har försvarsanslagen i flera fall&lt;br&gt;halverats sedan 1980-talets mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av de konventionella stridskrafterna styrs av en växelver-&lt;br&gt;kan mellan doktriner, teknisk utveckling, ekonomiska förutsättningar&lt;br&gt;samt uppfattningar om ett framtida krigs karaktär. Det dominerande&lt;br&gt;konfliktscenariot har övergått från bipolärt världskrig till mer regionala&lt;br&gt;eller lokala krig med flera aktörer inblandade. Utformningen av den&lt;br&gt;utvecklade världens stridskrafter torde främst påverkas av en strävan att&lt;br&gt;utnyttja de möjligheter tekniken erbjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av lednings- och underrättelsesystem kommer att ge&lt;br&gt;stormakterna möjligheter att fortlöpande följa upp en motståndares större&lt;br&gt;styrkor. Ett mer utspritt uppträdande där syftet inte främst är att ta och&lt;br&gt;hålla terräng utan att slå ut motståndarens stridskrafter leder till att&lt;br&gt;framtida operationer blir mer öppna och flytande. Stridsfältet blir&lt;br&gt;fragmenterat i så måtto att egentliga frontlinjer saknas. Kostnaderna för&lt;br&gt;tekniskt avancerade vapensystem ökar dock snabbt. Detta leder till en&lt;br&gt;uppdelning av stridskrafterna i skilda kategorier; med en begränsad del&lt;br&gt;bestående av högmoderna stridskrafter, s.k. strategiska insatsstyrkor. En&lt;br&gt;andra och större del med högmodema stridskrafter ges en något lägre&lt;br&gt;beredskap. Återstoden av stridskrafterna ges lägre kvalitet och kräver&lt;br&gt;lång tid för mobilisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stormakterna får flygstridskrafter och luftbuma förband en fram-&lt;br&gt;trädande roll. De marina stridskrafterna får ökade uppgifter i landkriget&lt;br&gt;genom att utgöra plattformar för flyg- och robotbekämpning. Markstrids-&lt;br&gt;krafterna får ökad flexibilitet och effekt genom förbättrad rörlighet, bättre&lt;br&gt;skyddade fordon, långskjutande artilleri, robotar och starkare luftvärn. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna att genomföra överraskande inledda militära operatio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner ökar genom satsningen på utveckling av strategiskt rörliga insats- Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;styrkor. Samtidigt kan antas att omfattande lokala krig kommer att föras&lt;br&gt;på en mycket låg teknisk nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ryska krigsmakten omfattade vid utgången av år 1994 omkring 1,3&lt;br&gt;miljoner man. Detta skall jämföras med mer än 4,4 miljoner man i den&lt;br&gt;tidigare sovjetiska krigsmakten (år 1987). Bristande personaltillgång och&lt;br&gt;stora ekonomiska problem har under flera år medfört att utbildning och&lt;br&gt;övningar inte kunnat genomföras annat än på låga förbandsnivåer.&lt;br&gt;Tillbakadragandet från Centraleuropa har i grunden förändrat den ryska&lt;br&gt;strategiska situationen. Den framtida utvecklingen inom den ryska&lt;br&gt;krigsmakten är starkt kopplad till den inrikes- och utrikespolitiska&lt;br&gt;situationen samt till den ekonomiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen enligt doktrinen är att de ryska stridskrafterna skall indelas&lt;br&gt;i fyra huvudkomponenter: de strategiska avskräckningsstyrkoma, mobila&lt;br&gt;styrkor, territorialförband och den mobiliserande strategiska reserven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom NATO indelas styrkorna i Reaction Forces (beredskapsförband),&lt;br&gt;Main Defence Forces (huvudförsvarsstyrkor) och Augmentation Forces&lt;br&gt;(förstärkningsförband). Utvecklingen går mot en ökande spridning i&lt;br&gt;beredskap och framför allt kvalitet på förbanden. I en alltmer krympande&lt;br&gt;försvarsekonomi kan NATO-ländema komma att tvingas välja mellan&lt;br&gt;kvantitet och kvalitet på huvudförsvarsstyrkoma. De flesta NATO-&lt;br&gt;ländema prioriterar resurserna till beredskapsstyrkorna. NATO:s förmåga&lt;br&gt;att delta i och leda fredsfrämjande operationer bedöms vara god.&lt;br&gt;Doktrinerna understryker behovet av allsidigt sammansatta och uppgifts-&lt;br&gt;anpassade stridskrafter som skall kunna sättas in var som helst i världen.&lt;br&gt;Krigföringsprinciperna koncentreras kring förmågan att initialt kunna&lt;br&gt;hejda en regional angripare och därefter säkerställa en styrkeuppbyggnad&lt;br&gt;i operationsområdet, för att slutligen slå motståndaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CFE-avtalet är ett av flera viktiga avtal och överenskommelser som&lt;br&gt;undertecknades i samband med ESK:s toppmöte i Paris år 1990. Avtalets&lt;br&gt;ursprungliga syfte var att reducera förmågan till överraskande an-&lt;br&gt;fällsoperationer och att därvid i synnerhet minska de stående militära&lt;br&gt;styrkorna i anslutning till blockgränsen genom centrala Europa. Avtalet&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om kvantitativa begränsningar av viktiga&lt;br&gt;materielslag, ett omfattande årligt informationsutbyte samt inträngande&lt;br&gt;verifikationsåtaganden. För att begränsa möjligheterna till koncentrering&lt;br&gt;av styrkor i Europas flankområden finns särskilda begränsningar för de&lt;br&gt;nordvästra och sydöstra delarna av Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ursprungliga syftet med CFE-avtalet har kommit i bakgrunden efter&lt;br&gt;Warszawapaktens och Sovjetunionens upplösning samt Rysslands militära&lt;br&gt;tillbakadragande. Avtalet har inte desto mindre fortsatt grundläggande&lt;br&gt;betydelse för den militära stabiliteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta tillämpningen av CFE-avtalet innehåller dock betydande&lt;br&gt;frågetecken. Av intresse för Sveriges del är därvid inte minst att avtalets&lt;br&gt;särskilda begränsningar av tung armémateriel i avtalsområdets norra och&lt;br&gt;södra flanker långsiktigt blir bestående. Med hänsyn till att Ryssland i det&lt;br&gt;nordeuropeiska området är så dominerande militärt är flankzonsbe-&lt;br&gt;gränsningama av stor betydelse för stabiliteten i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmande för den militärstrategiska utvecklingen i Sveriges närom-&lt;br&gt;råde är dels Kolahalvöns fortsatta kämvapenstrategiska roll, dels skilda&lt;br&gt;aktörers intressen i Östersjöområdet. En militär konflikt som skulle inne-&lt;br&gt;fatta en eller flera av staterna i Norden kan knappast förutsättas ske annat&lt;br&gt;än i samband med en stormaktskonflikt som eskalerar till hög nivå.&lt;br&gt;Liksom tidigare förefaller det således inte rimligt att väpnade angrepp&lt;br&gt;skulle riktas mot Sverige om de inte har ett vidare strategiskt syfte.&lt;br&gt;Ryssland förblir den viktigaste enskilda strategiska inflytelsefaktom i&lt;br&gt;området. I ett längre tidsperspektiv finns många svårbedömda faktorer&lt;br&gt;som kan påverka det militärpolitiska läget i norra Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De strategiska och militärgeografiska förutsättningarna har i grunden&lt;br&gt;förändrats i Östersjöområdet. Rysslands kontakt med Östersjön begränsas&lt;br&gt;nu till inre delen av Finska viken och till Kaliningradområdet. Någon&lt;br&gt;motsvarighet till Warszawapaktens tidigare kustinvasionskapacitet finns&lt;br&gt;inte kvar. Kapaciteten byggde dels i hög grad på infrastruktur i Baltikum,&lt;br&gt;Polen och Östtyskland, dels på tillgång till omfattande specialresurser.&lt;br&gt;Huvuddelen av infrastrukturen förfaller nu i brist på underhåll eller är&lt;br&gt;under avveckling. En stor del av de stridskrafter och resurser i övrigt&lt;br&gt;som tidigare utgjorde basen för kustinvasionskapaciteten är inte längre&lt;br&gt;användbara. En uppbyggnad av rysk förmåga att genomfora en storskalig&lt;br&gt;traditionellt upplagd kustinvasion i Östersjöområdet måste ske från en låg&lt;br&gt;nivå och från nya geografiska förutsättningar. En sådan uppbyggnad&lt;br&gt;torde inte kunna ske på kortare tid än något decennium. NATO, och då&lt;br&gt;framförallt Tyskland, kommer under överskådlig tid att vara marint&lt;br&gt;dominerande i Östersjön. Även Sverige har i dag en stark marin ställning&lt;br&gt;i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den strategiska situationen i norra delen av det nordiska området är i&lt;br&gt;sina grunddrag oförändrad. Om START 2-avtalet genomförs, kommer&lt;br&gt;huvuddelen av de ryska strategiska kärnvapnen att vara lokaliserad till&lt;br&gt;ubåtar ingående i den Norra marinen. Som en följd av den samlade&lt;br&gt;utvecklingen inom kämvapenområdet kan områdets strategiska betydelse&lt;br&gt;till och med komma att öka. Därmed förblir området av strategiskt&lt;br&gt;intresse också för NATO, och då främst USA. De konventionella&lt;br&gt;stridskrafterna i det ryska Norra militärområdet har av flera skäl&lt;br&gt;påverkats långt mindre av de senaste årens omvälvningar av den ryska&lt;br&gt;militära strukturen än stridskrafterna i Central- och Östeuropa respektive&lt;br&gt;Östersjöområdet. Den kvantitativa minskning som har skett av markstrid-&lt;br&gt;skraftema har kompenserats genom den omfattande materiella modernise-&lt;br&gt;ring som möjliggjorts i samband med tillbakadragandet av styrkor från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centraleuropa. Därtill kommer betydande tillskott av flygstridskrafter och Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;stridshelikoptrar. Liksom i övriga Ryssland ligger dock utbildnings- och&lt;br&gt;övningsverksamheten idag på en mycket låg nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att Rysslands offensiva förmåga i&lt;br&gt;området i dag är starkt begränsad. Den torde under ett antal år inskränka&lt;br&gt;sig till att kunna genomföra operationer mot svagt försvarade områden&lt;br&gt;i nära anslutning till ryskt territorium. Även NATO saknar utan en&lt;br&gt;omfattande tillförsel av stridskrafter offensiv kapacitet i området. De&lt;br&gt;alltmer förbättrade möjligheterna att uppnå överraskning med strategiskt&lt;br&gt;rörliga insatsstyrkor bör dock observeras. I norr finns rent tekniskt förut-&lt;br&gt;sättningar att förstärka operationsmöjligheterna genom att sätta befintliga&lt;br&gt;resurser i stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.7 Internationella perspektiv på fredsfrämjande insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya säkerhetspolitiska situationen har ytterligare stärkt betydelsen av&lt;br&gt;fredsfrämjande insatser. På det europeiska planet är det viktigt att verka&lt;br&gt;för tillkomsten av en fungerande säkerhetspolitisk struktur med uthållig&lt;br&gt;förmåga att skapa stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1992 redovisade FN:s generalsekreterare rapporten &amp;quot;An Agenda for&lt;br&gt;Peace&amp;quot; (Dagordning för fred) där han bl.a. angav ett spektrum av&lt;br&gt;åtgärder från preventiv diplomati till fredsframtvingande insatser.&lt;br&gt;Behovet av samarbete med regionala aktörer som t.ex. NATO och en&lt;br&gt;mera rationell arbetsfördelning mellan FN och regionala organisationer&lt;br&gt;uppmärksammades också i rapporten. Ett grundläggande problem var och&lt;br&gt;är dock hur medlemsländerna och särskilt stormakterna skall hantera&lt;br&gt;avvägningen mellan det allmänna behovet av FN-ledd multilateralism och&lt;br&gt;tveksamheten till att ställa erforderliga resurser och befogenheter till den&lt;br&gt;överstatliga nivåns förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dessa problem kopplat till de senaste årens utveckling&lt;br&gt;av FN:s fredsfrämjande operationer med alltmer multifunktionella upp-&lt;br&gt;gifter och, en i vissa fall, utökad våldsanvändning från världssamfundets&lt;br&gt;sida redovisade generalsekreteraren i juni 1995 sitt tillägg till &amp;quot;An&lt;br&gt;Agenda for Peace&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna senare rapport diskuteras bl.a. möjligheten att överlåta mer&lt;br&gt;krävande uppgifter på grupper av stater ledda av stormakter, en metod&lt;br&gt;som också föredras av vissa stormakter. Generalsekreteraren påpekar&lt;br&gt;dock att detta medför risker för att FN:s trovärdighet och ställning&lt;br&gt;undergrävs samt att stormakter kan utnyttja FN:s legitimitet för egna&lt;br&gt;syften. I förlängningen finns också en risk för intressesfärer och&lt;br&gt;uppluckring av internationell rätt som knappast ligger i mindre staters&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framhåller generalsekreteraren också att problemen med tillgång&lt;br&gt;till styrkor och utrustning blivit större vilket är bakgrunden till initiativet&lt;br&gt;att skapa &amp;quot;UN Standby Forces Arrangement System&amp;quot;, som nu är under&lt;br&gt;uppbyggnad. Systemet bygger på nationella föranmälda bidrag i&lt;br&gt;beredskap för fredsbevarande operationer. Som en komplettering till detta&lt;br&gt;system diskuteras också upprättandet av särskilda snabbinsatsstyrkor med&lt;br&gt;extra hög beredskap. I detta sammanhang finns det också anledning att&lt;br&gt;peka på de diskussioner som förs inom t.ex. OSSE, NACC och VEU om&lt;br&gt;behovet av en utveckling på det fredsfrämjande området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydande ansträngningar har med andra ord lagts ner inom det&lt;br&gt;internationella samfundet för att utveckla och förbättra den freds-&lt;br&gt;främjande kapaciteten. En utbredd försiktighet och restriktivitet har blivit&lt;br&gt;en följd av senare års erfarenheter på området. Det råder osäkerhet om&lt;br&gt;USA:s vilja att arbeta med och genom FN. Ryssland har samtidigt visat&lt;br&gt;en ökad utrikespolitisk självständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är sammanfattningsvis troligt att det internationella samfundet i&lt;br&gt;framtiden kommer att behöva hantera en konfliktvolym minst motsvaran-&lt;br&gt;de nuvarande nivå. Mycket talar för att det i stor utsträckning kommer&lt;br&gt;att handla om inomstatliga konflikter med allvarliga humanitära&lt;br&gt;konsekvenser. Insatserna kan förväntas få ett mycket varierande innehåll&lt;br&gt;alltifrån olika förebyggande till utvidgade multifunktionella insatser och&lt;br&gt;i vissa fall renodlade fredsframtvingande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.8 Ett bredare spektrum av hot och risker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens utveckling medför att vi i dag måste teckna en bredare&lt;br&gt;bild av tänkbara risker, hot och påfrestningar. Bilden sträcker sig från&lt;br&gt;den hårda kärnan av mer traditionella säkerhetspolitiska hot som vi&lt;br&gt;långsiktigt inte kan utesluta, över de nya konflikter som tenderar att&lt;br&gt;blossa upp i det kalla krigets spår, till de hot och risker som följer av den&lt;br&gt;globala utvecklingen och de moderna samhällenas sårbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna i den internationella säkerhetspolitiska miljön innebär&lt;br&gt;att risken för storkrig i Europa är mindre än på mycket länge. Men även&lt;br&gt;om denna risk för överskådlig framtid reducerats kraftigt har den för den&lt;br&gt;skull inte slutgiltigt eliminerats. Något sådant är knappast möjligt så&lt;br&gt;länge nationalstatsystemet består och så länge stater eller grupper av&lt;br&gt;stater måste ansvara för sin egen säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt de inre väpnade konflikterna har under de senaste åren varit&lt;br&gt;omfattande trots att FN:s fredsfrämjande insatser kunnat utvecklas både&lt;br&gt;vad gäller omfattning och innehåll. De underliggande konfliktorsakerna&lt;br&gt;kan sökas i såväl politiska som etniska, religiösa, ekonomiska, sociala&lt;br&gt;och miljömässiga förhållanden. Sprängkraften och varaktigheten i de&lt;br&gt;konflikter som nu kommit upp till ytan får inte underskattas. Ytterst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgör de ett hot mot de fortsatta ansträngningarna att bygga en gemensam Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon av aktörerna i dessa konflikter också skulle utnyttja icke-&lt;br&gt;konventionella stridsmedel skulle konsekvenserna bli närmast oöver-&lt;br&gt;blickbara. Risken för spridning och användning av kärnvapen, men också&lt;br&gt;i lika hög grad biologiska och kemiska vapen, gäller inte endast stater&lt;br&gt;utan även organisationer och enskilda aktörer, exempelvis terrorist-&lt;br&gt;grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fördjupade integrationen och den ekonomiska och tekniska ut-&lt;br&gt;vecklingen ger det moderna samhället en styrka under normala för-&lt;br&gt;hållanden och en potential att hantera även svåra situationer. Samtidigt&lt;br&gt;innebär utvecklingen ökade risker. Allt oftare uppstår också akuta&lt;br&gt;störningar i samhället som inte kunnat förutses eller situationer där för-&lt;br&gt;beredelser inte vidtagits i tillräcklig utsträckning. I vårt närområde skulle&lt;br&gt;den ekonomiska och ekologiska situationen kunna leda till bl.a. flykting-&lt;br&gt;eller migrationsrörelser av stor omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta länder har redan omdefinierat sin syn på säkerhet. Den&lt;br&gt;huvudsakliga inriktningen är därvid att lägga in ett vidgat säkerhetsbe-&lt;br&gt;grepp, där konfliktförebyggande samarbete och internationella insatser av&lt;br&gt;humanitär och fredsfrämjande karaktär ingår. En annan alltmer allmänt&lt;br&gt;accepterad del i säkerhetsbegreppet är hot och risker som i sig kan vara&lt;br&gt;av gränsöverskridande karaktär. Ett annat område rör de hot och risker&lt;br&gt;som kan drabba fredssamhället där i många fall de resurser som avdelats&lt;br&gt;för mer traditionella säkerhetspolitiska hotsituationer kan utnyttjas för att&lt;br&gt;komplettera samhällets resurser i övrigt. Det kan därutöver vara svårt att&lt;br&gt;dra skarpa gränser mellan vad som är risker i fred och vad som är att&lt;br&gt;betrakta som säkerhetspolitiskt relevant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecknande för diskussionen kring ett bredare spektrum av hot och&lt;br&gt;risker och det vidgade säkerhetsbegreppet är den allmänna insikten om&lt;br&gt;de direkta och indirekta sambanden mellan olika aspekter på säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambanden gäller t.ex. en positiv utveckling av ekonomi och miljö,&lt;br&gt;respekt för demokrati och mänskliga rättigheter, m.m. som grund for&lt;br&gt;internationell stabilitet och säkerhet. De internationella fredsfrämjande&lt;br&gt;humanitära insatserna för att förhindra mänskligt lidande, som också&lt;br&gt;syftar till att hindra vidare eskalering och spridning av konflikter, bör&lt;br&gt;också ses i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget talar detta för ett vidgat säkerhetsbegrepp med en&lt;br&gt;helhetssyn på hot och risker av olika slag och på samhällets hantering av&lt;br&gt;dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Sveriges säkerhetspolitiska intressen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Gemensam säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är i både positiv och negativ bemärkelse starkt internationellt&lt;br&gt;beroende. Ett gott internationellt samarbetsklimat ger utrymme för såväl&lt;br&gt;en fortlöpande utveckling på olika samhällsområden som stabilitet och&lt;br&gt;säkerhet i bred mening. Omvänt gäller att ökade motsättningar i den&lt;br&gt;internationella politiken minskar detta utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en grundläggande nivå formas ramförutsättningarna i Europa huvud-&lt;br&gt;sakligen av sådana tongivande aktörer som USA, Ryssland, Tyskland,&lt;br&gt;Storbritannien och Frankrike. På det globala planet får till denna grupp&lt;br&gt;fogas bland annat Japan och Kina, liksom en grupp stater vilka i sina&lt;br&gt;respektive regionala sammanhang har särskild tyngd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa aktörers inflytande är ojämnt fördelat över de militära, ekono-&lt;br&gt;miska och politiska områdena. Samtidigt är de regionala variationerna&lt;br&gt;betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett övergripande plan har Sverige därmed ett intresse av att de in-&lt;br&gt;ternationella relationerna domineras av samarbete, säkerhetsgemenskap&lt;br&gt;och respekt för demokrati och mänskliga rättigheter. I ett sådant system&lt;br&gt;respekterar staterna det gemensamma regelverket och betraktar säkerhe-&lt;br&gt;ten som odelbar. Mindre och större stater har jämbördig ställning. Ett&lt;br&gt;sammanhängande system av globala och regionala institutioner gör det&lt;br&gt;möjligt för det internationella samfundet att hantera hela skalan av hot&lt;br&gt;och risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämsides med detta långsiktiga uppbyggande av gemensamma institutio-&lt;br&gt;ner är emellertid Sverige fortsatt beroende av att maktbalans råder mellan&lt;br&gt;de tongivande aktörerna. I synnerhet gäller detta i närområdet, särskilt&lt;br&gt;i förhållande till Ryssland. Denna maktbalans, som inte endast har&lt;br&gt;militära inslag, kan i det nordeuropeiska området inte upprätthållas utan&lt;br&gt;externa parter. Under det kalla kriget balanserades Sovjetunionen av&lt;br&gt;västalliansen, samlad kring NATO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige påverkar sin säkerhetspolitiska situation dels genom rent na-&lt;br&gt;tionella åtgärder dels genom ett internationellt agerande för gemensam&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella åtgärderna syftar till att främja stabiliteten i närområdet&lt;br&gt;och att kunna möta hot och påfrestningar som direkt berör Sverige.&lt;br&gt;Denna politik har såväl en politisk och ekonomisk som en militär dimen-&lt;br&gt;sion. Genom vår sedan lång tid etablerade militära alliansfrihet svarar vi&lt;br&gt;för vårt eget försvar mot väpnat angrepp. Vi måste också inom landet ha&lt;br&gt;resurser för att hantera andra svåra nationella påfrestningar och katastro-&lt;br&gt;fer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt söker Sverige bidra till gemensam säkerhet genom de Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;multilaterala organisationerna. I synnerhet medlemskapet i Europeiska&lt;br&gt;unionen innebär ett nytt sammanhang och nya villkor och möjligheter för&lt;br&gt;Sveriges deltagande i det europeiska samarbetet. Konsekvenserna för&lt;br&gt;svensk politik av integrationsprocessen är avsevärda. Detta samarbete är&lt;br&gt;ett effektivt sätt för Sverige att öka sitt inflytande och minska sin utsat-&lt;br&gt;thet. Även andra internationella fora än EU spelar en viktig roll. Till&lt;br&gt;dessa hör FN genom sin legitimitet på det globala planet samt OSSE&lt;br&gt;regionalt. Även Östersjörådet är av betydelse i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk och social utveckling är en förutsättning för stabil fred och&lt;br&gt;säkerhet. Sverige bidrar till global säkerhet och långsiktigt fredsbyggande&lt;br&gt;genom ett i internationell jämförelse omfattande utvecklingsbistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att konkret bidra till&lt;br&gt;fred och säkerhet genom att med totalförsvarets resurser, både militära&lt;br&gt;och civila, medverka i internationella fredsfrämjande och humanitära&lt;br&gt;insatser. Därmed minskar risken för uppkomst, upptrappning och&lt;br&gt;spridning av konflikter. I och med detta reducerar vi också riskerna för&lt;br&gt;att vi själva skulle drabbas av konsekvenserna av konflikter och oro i vår&lt;br&gt;omvärld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet är gemensam säkerhet. Strävan efter säkerhetsgemenskap för-&lt;br&gt;verkligas i huvudsak genom befintliga institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Sveriges intressen - globalt, i Europa och i närområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges säkerhetspolitiska intressen kan beskrivas på tre nivåer. Den&lt;br&gt;första nivån omfattar det globala perspektivet. Den andra nivån utgörs av&lt;br&gt;Europa i dess helhet, dit även den transatlantiska dimensionen hör. Den&lt;br&gt;tredje nivån omfattar närområdet. Samtliga tre nivåer, i synnerhet de två&lt;br&gt;sistnämnda, hänger nära samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den globala politiken har under senare år utvecklats i riktning mot&lt;br&gt;större rörlighet. I detta ligger bland annat en mer vidgad hotbild, som&lt;br&gt;spänner över en bred skala och som har såväl militära, politiska, ekono-&lt;br&gt;miska, sociala som miljömässiga förtecken. Militära hot samexisterar i&lt;br&gt;allt större utsträckning med växande icke militära hot såsom omfattande&lt;br&gt;flykting- och migrationsrörelser, miljöförstöring, kriminalitet m.m. Detta&lt;br&gt;ger en komplex bild med betydande regionala variationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU och NATO har hittills väl hanterat de intressekonflikter som alltid&lt;br&gt;förekommer även mellan allierade stater. Likväl är det osäkert vilken&lt;br&gt;grad av belastning dessa institutioner tål och vilken form av förnyelse&lt;br&gt;som krävs. Ytterst är det i Europa fråga om att skapa en säkerhetsstruk-&lt;br&gt;tur av sådan hållbarhet och flexibilitet att den också på sikt kan stå emot&lt;br&gt;hårdare påfrestningar på sammanhållningen, något som också Sverige är&lt;br&gt;beroende av. Denna europeiska struktur behöver i sin tur stödjas av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effektiva globala institutioner. För att värna om Sveriges säkerhetspoli- Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;tiska intressen krävs en kombination av egna ansträngningar och interna-&lt;br&gt;tionellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den militära komponenten har fått relativt sett mindre betydelse i för-&lt;br&gt;hållandet mellan öst och väst men gör sig alltjämt gällande i ett antal&lt;br&gt;regionala sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På europeisk nivå har Sverige intresse av en fortsatt framgångsrik in-&lt;br&gt;tegration, liksom av att Europa förblir öppet mot omvärlden. Det är&lt;br&gt;endast genom en sådan utveckling som vi kan hysa förhoppningar om en&lt;br&gt;långsiktig fred och välfärd och samarbete mot gemensamma mål både&lt;br&gt;inom Europa i dess helhet och mellan Europa och omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigt är att reformprocessen i Central- och Östeuropa konsolideras.&lt;br&gt;Detta sker bäst genom att EU, och i en bredare mening den västeuro-&lt;br&gt;peiska gemenskapen, efterhand utvidgas till att omfatta Central- och Öst-&lt;br&gt;europa, inklusive Baltikum. Vid en utvidgning är det viktigt att samtidigt&lt;br&gt;utveckla samarbetet och relationerna till Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU-länderna är på det principiella planet eniga om östutvidgningen.&lt;br&gt;Den avgörande frågan rör dock i vilka former och på vilka villkor denna&lt;br&gt;skall ske. Avvägningar kommer att krävas ifråga om flera av de centrala&lt;br&gt;intressen Sverige och andra länder har i EU. Svenska målsättningar&lt;br&gt;såsom östutvidgningen, bibehållen beslutskraft och effektivitet i EU,&lt;br&gt;rimliga kostnader och bördefördelning, oförändrat inflytande för små&lt;br&gt;länder, demokratisk legitimitet och transparens är nödvändiga att hävda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges intressen berörs nära av EU:s omdaning. Unionen utgör en&lt;br&gt;viktig del av kärnan i den västliga sammanhållningen. Den är ett av de&lt;br&gt;mest effektiva instrumenten i Europa för att möta nya utmaningar, och&lt;br&gt;samtidigt hantera de motstridiga intressen som förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken framtida utformning av EU som på längre sikt gagnar Sverige&lt;br&gt;bäst, och vilken avvägning som görs mellan nationell suveränitet och&lt;br&gt;vidare fördjupning av samarbetet inom EU, kommer ytterst att vara av-&lt;br&gt;hängigt av de uppgifter och utmaningar Sverige har att möta tillsammans&lt;br&gt;med övriga EU-länder. Sveriges intressen i EU påverkas av den över-&lt;br&gt;gripande utvecklingen i frågor som rör Ryssland, den transatlantiska&lt;br&gt;länken, integrationen av Central- och Östeuropa, den globala handelspo-&lt;br&gt;litiken, etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till riskbilden på den europeiska nivån hör möjligheten av en för-&lt;br&gt;svagning av såväl det europeiska som det transatlantiska samarbetet, med&lt;br&gt;en åtföljande förstärkt renationalisering av relationerna. En sådan utveck-&lt;br&gt;ling skulle kunna utlösas av ett svagare amerikanskt engagemang i&lt;br&gt;Europa, av att integrationsprocessen tappar kraft, eller av växande in-&lt;br&gt;tresseskillnader mellan staterna. Hanteringen av gemensamma problem&lt;br&gt;skulle då försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det område som sträcker sig längs Medelhavets södra stränder, vidare Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;över Balkan och Kaukasus och in i delar av det forna Sovjetunionen,&lt;br&gt;präglas av många svårlösta problem och kommer att ställa krav på in-&lt;br&gt;satser särskilt på europeisk nivå. Såsom konflikten i det forna Jugoslavien&lt;br&gt;har visat berörs också Sverige av geografiskt förhållandevis avlägsna&lt;br&gt;konflikter. Det ligger därmed i Sveriges intresse att bidra till att sådana&lt;br&gt;konflikter i möjligaste mån förhindras, eller om de trots allt uppstår, att&lt;br&gt;engagera sig i gemensamma lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även NATO är en viktig del av Europas framväxande säkerhetsarkitek-&lt;br&gt;tur. NATO bidrar, inte minst som instrument för Förenta staternas&lt;br&gt;närvaro och engagemang, till stabilitet och säkerhet i Europa. I centrum&lt;br&gt;för det fortsatta byggandet av en ny säkerhetsordning har vad NATO&lt;br&gt;beträffar ställts två parallella uppgifter, dels utvidgningen, dels ett kom-&lt;br&gt;pletterande formaliserat direkt förhållande mellan NATO och Ryssland.&lt;br&gt;Den successiva förändringen av den europeiska säkerhetsstrukturen utgör&lt;br&gt;en komplicerad process. Grundläggande är dock att varje land måste göra&lt;br&gt;sitt eget säkerhetspolitiska val. Ingen nation har rätt att bestämma över&lt;br&gt;en annan nations suveränitet att själv avgöra sin försvars- och säker-&lt;br&gt;hetspolitiska linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett övergripande plan är en bibehållen strategisk balans i norra&lt;br&gt;Europa av avgörande betydelse för svensk säkerhet. Häri ingår hållbara&lt;br&gt;säkerhetspolitiska band mellan USA och stater i det nordiska området&lt;br&gt;liksom ett defensivt inriktat ryskt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sveriges närområde står utvecklingen i de baltiska länderna och i&lt;br&gt;Ryssland i centrum för de svenska säkerhetspolitiska intressena.&lt;br&gt;Självständiga, stabila och demokratiska baltiska stater, väl förankrade i&lt;br&gt;de europeiska strukturerna, utgör ett starkt svenskt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryssland kommer under överskådlig tid att förbli ett samhälle med&lt;br&gt;stora resurser som uppvisar stora skillnader jämfört med västvärlden,&lt;br&gt;bland annat ifråga om ekonomisk och social utvecklingsnivå samt&lt;br&gt;politiska traditioner. De svåra omställningsproblem som Ryssland&lt;br&gt;genomgår, med åtföljande politisk instabilitet, leder till att detta land&lt;br&gt;under överskådlig tid kommer att förbli en osäkerhetsfaktor i Europa och&lt;br&gt;i det svenska närområdet. Det bör särskilt påpekas att instabiliteten i sig&lt;br&gt;kan utgöra ett hot, bland annat så till vida att stämningar av föröd-&lt;br&gt;mjukelser och revanschism kan leda till ett auktoritärt styre med en&lt;br&gt;aggressiv och oberäknelig politik utåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse att Ryssland fortsätter att&lt;br&gt;utvecklas i demokratisk riktning och att det i sin utrikespolitik respekterar&lt;br&gt;de alleuropeiska principer vilka har slagits fast i Parisstadgan år 1990&lt;br&gt;liksom i andra sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsiktigt förtroendefulla förbindelser med Ryssland ligger i Sveriges &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intresse. Dessa bör innefatta utvidgade politiska, ekonomiska och kul-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;turella kontakter, liksom ett fungerande samarbete kring gemensamma Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;problem som miljö, migration, brottslighet över gränserna och kärnsäker-&lt;br&gt;het. En isolering av Ryssland i Europa skulle försvåra Rysslands fortsatta&lt;br&gt;demokratiska och ekonomiska utveckling och därmed riskera att skapa en&lt;br&gt;grogrund för inre oroligheter och rysk konfrontationspolitik gentemot&lt;br&gt;omvärlden. En sådan utveckling skulle inte gagna Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det i Sveriges intresse att denna successiva integration&lt;br&gt;bygger på att samma krav ställs på Ryssland som på övriga länder i det&lt;br&gt;europeiska samfundet ifråga om demokratiskt uppträdande och respekt&lt;br&gt;för mänskliga rättigheter. Detta är för övrigt ett sätt att stödja en demo-&lt;br&gt;kratisk utveckling i Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kalla krigets slut har lett till en ökad risk för säkerhetspolitisk&lt;br&gt;regionalisering av Östersjö- och Nordkalottområdena, i betydelsen att&lt;br&gt;utanförstående länders engagemang i denna region minskar. Varje steg&lt;br&gt;i en sådan riktning innebär risker för intressesfärstänkande. Det är ett&lt;br&gt;svenskt intresse att motverka sådan säkerhetspolitisk regionalisering. De&lt;br&gt;svenska och finska EU-medlemskapen innebär att Östersjö- och Barents-&lt;br&gt;regionema ytterligare integreras i det europeiska samarbetet. Samtidigt&lt;br&gt;är ett omfattande regionalt samarbete på områden som handel, kultur och&lt;br&gt;miljö både önskvärt och nödvändigt liksom hantering av gränsöverskri-&lt;br&gt;dande brottslighet, flyktingfrågor och andra s.k. lågnivåhot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom militärt alliansfri stat är det för Sverige av grundläggande be-&lt;br&gt;tydelse att upprätthålla en egen försvarsförmåga som säkerställer be-&lt;br&gt;tryggande nationella handlingsmöjligheter för det fall att den säker-&lt;br&gt;hetspolitiska utvecklingen i Europa ånyo skulle gå i riktning mot högre&lt;br&gt;konfliktrisker. Målet att verka för stabilitet i närområdet ställer samtidigt&lt;br&gt;krav på Sverige att ha en betryggande nationell försvarsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är även ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse att det svenska total-&lt;br&gt;försvaret ges förmåga att på ett effektivt sätt bidra till krisförebyggande,&lt;br&gt;fredsfrämjande och humanitära insatser i Europa. Det är av stor vikt att&lt;br&gt;FN:s och OSSE:s trovärdighet och auktoritet upprätthålls. I detta sam-&lt;br&gt;manhang har även VEU och NATO:s partnerskap för fred - PFF - en&lt;br&gt;viktig funktion att fylla. Ett deltagande i denna typ av operationer ökar&lt;br&gt;också svensk utrikes- och säkerhetspolitisk trovärdighet, genom att det&lt;br&gt;väcker respekt för det svenska totalförsvarets förmåga. Vidare ger det&lt;br&gt;Sverige insyn i och möjligheter att påverka centrala säkerhetspolitiska&lt;br&gt;fora, samtidigt som det svenska försvaret erhåller viktiga internationella&lt;br&gt;erfarenheter. För Sveriges del har samarbetet i Östersjörådet stor&lt;br&gt;betydelse i detta sammanhang, inte minst vad gäller de s.k. lågnivåhoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Sverige har ett intresse av att det internationella systemet utvecklas mot&lt;br&gt;samlevnad under ömsesidig hänsyn, där mellanstatliga relationer hanteras&lt;br&gt;med fredliga medel inom ramen för ett allmänt erkänt och respekterat&lt;br&gt;regelverk. FN-stadgan utgör här grunden. Målet bör vara säkerhet inte&lt;br&gt;bara för stater utan också för befolkningar, grupper och individer. Säker-&lt;br&gt;het bör skapas genom förtroende och ekonomiskt, socialt och kulturellt&lt;br&gt;samarbete och utbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Sverige har på den globala nivån ett intresse av att frågeställningar&lt;br&gt;och problem av transnationellt slag - ekonomiska och sociala klyftor,&lt;br&gt;miljöförstöring över gränserna, migrations- och flyktingströmmar,&lt;br&gt;internationell brottslighet, terrorism - kan förebyggas och hanteras av&lt;br&gt;världssamfundet. Därvidlag spelar FN en central roll. På det ekonomiska&lt;br&gt;området riskerar motsättningar som inte hålls under kontroll att leda till&lt;br&gt;inskränkningar i det öppna internationella ekonomiska systemet, med&lt;br&gt;långtgående negativa följder för utrikeshandelsberoende länder. Sverige&lt;br&gt;har intresse av ett öppet handelssystem och parallellt med detta en tätare&lt;br&gt;dialog mellan aktörerna i världsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Vikten av att hantera de nya typer av hot som ryms inom det vidgade&lt;br&gt;säkerhetsbegreppet gäller både för närområdet och för Europa som&lt;br&gt;helhet. Till exempel den fortgående miljöförstöringen och en växande&lt;br&gt;internationell terrorism liksom risken för omfattande flyktingströmmar till&lt;br&gt;följd av krig och förtryck bidrar till att göra gränsen mellan yttre och&lt;br&gt;inre säkerhet mindre tydlig. Sverige har ett intresse av att påfrestningar&lt;br&gt;av detta slag kan hanteras gemensamt med andra länder i vårt närområde&lt;br&gt;och inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Utvecklingen i Ryssland har stor betydelse för säkerheten i Europa.&lt;br&gt;Det är ett svenskt intresse att Ryssland fortsätter att utvecklas i demo-&lt;br&gt;kratisk riktning och successivt utvidgar sina politiska, ekonomiska och&lt;br&gt;sociala kontakter och sitt samarbete med hela Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Sveriges intresse av ett sammanhållet Europa innebär ett behov av att&lt;br&gt;delta i, eller samverka med, och i möjligaste mån stärka relevanta multi-&lt;br&gt;laterala samarbetsstrukturer. Intresset av att delta är inte enbart en fråga&lt;br&gt;om att kunna bidra till att lösa gemensamma säkerhetsproblem. Det hand-&lt;br&gt;lar även om att få gehör för svenska synpunkter. Den europeiska säker-&lt;br&gt;hetsarkitekturen genomgår en dynamisk utveckling. Det ligger i Sveriges&lt;br&gt;intresse att påverka det europeiska säkerhetsarbetet inifrån. Olika organi-&lt;br&gt;sationer har olika funktioner att fylla, och det svenska intresset i var och&lt;br&gt;en av dem varierar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Sverige har ett intresse av att OSSE fortsätter att stärka sin förmåga&lt;br&gt;att agera i konfliktförebyggande och fredsbevarande syfte och främja en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alleuropeisk säkerhetspolitisk dialog. OSSE utgör en central del i Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;utvecklandet av en alleuropeisk fredsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Det är ett svenskt intresse att EU vidmakthåller sin sammanhållning&lt;br&gt;och politiska kraft. Det är vidare av stor vikt att den grundläggande&lt;br&gt;intressegemenskapen bland de tongivande västländerna består. Häri ingår&lt;br&gt;ett fortsatt starkt amerikanskt politiskt och militärt åtagande för Europa.&lt;br&gt;De transatlantiska förbindelserna kommer också Europas icke NATO-&lt;br&gt;anslutna stater till godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Sverige har ett intresse av en stabilisering av centrala och östra&lt;br&gt;Europa genom en utvidgning av EU. Samtidigt måste EU:s funktions-&lt;br&gt;duglighet upprätthållas. I annat fall skulle själva meningen med östut-&lt;br&gt;vidgningen omintetgöras. I detta sammanhang får EU:s regeringskon-&lt;br&gt;ferens avgörande betydelse. Ryssland måste erbjudas adekvata samar-&lt;br&gt;betsformer även om stormakten Ryssland inte på alla plan kan delta i&lt;br&gt;Europasamarbetet. EU kommer att få bära en stor del av bördan för&lt;br&gt;stabiliteten i Europa under lång tid framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Sverige har ett intresse av att NATO:s fortsatta utveckling sker i&lt;br&gt;former som gagnar strävandena mot en bred europeisk säkerhetsgemen-&lt;br&gt;skap. Den utgångspunkt som fastlades vid NATO:s utrikesministermöte&lt;br&gt;i Bryssel i december 1994 betonar också denna aspekt. Den innefattar&lt;br&gt;att utvidgningen skall vara en evolutionär process. Därtill stipuleras i&lt;br&gt;riktlinjerna att den skall ta hänsyn till den politiska och säkerhetspolitiska&lt;br&gt;utvecklingen i hela Europa, vara del av en bred europeisk säkerhetsarki-&lt;br&gt;tektur grundad på verkligt samarbete i hela Europa, tjäna syftet att bevara&lt;br&gt;ett odelat Europa och undvika nya skiljelinjer, och kompletteras av en&lt;br&gt;parallell utveckling av ett långtgående förhållande till Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Det är ett svenskt intresse att som fullvärdig part kunna delta i ut-&lt;br&gt;formningen av en kommande utvecklad rustningskontrollregim i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Det är ett svenskt intresse att Sverige med totalförsvarets resurser&lt;br&gt;kan medverka i krishantering samt fredsfrämjande verksamhet, där situa-&lt;br&gt;tionen så kräver för att därigenom bidra till en fredligare omvärld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Den svenska militära alliansfriheten består. En svensk anslutning till&lt;br&gt;NATO och/eller VEU skulle inte gagna svenska säkerhetspolitiska intres-&lt;br&gt;sen, ej heller stabiliteten i vår del av världen. Det är därmed grundläg-&lt;br&gt;gande för Sveriges säkerhet att totalförsvarets förmåga långsiktigt ligger&lt;br&gt;på en nivå som ger betryggande möjligheter att bidra till stabilitet i nä-&lt;br&gt;rområdet och att möta de hot mot landet och andra nationella påfrestning-&lt;br&gt;ar som skulle kunna uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Sveriges säkerhetspolitik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att bevara vårt lands&lt;br&gt;frihet och oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål är att i alla lägen&lt;br&gt;och i former som vi själva väljer trygga en handlingsfrihet att -&lt;br&gt;såsom enskild nation och i samverkan - kunna utveckla vårt&lt;br&gt;samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår säkerhetspolitik har såväl en nationell som en internationell&lt;br&gt;dimension vilka formas i ett kontinuerligt samspel mellan främst&lt;br&gt;utrikespolitiska och försvarspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militär alliansfrihet är också i det förändrade Europa den&lt;br&gt;nationella säkerhetspolitiska ram som sammantaget bäst förmår&lt;br&gt;tillgodose svenska säkerhetspolitiska intressen. Sveriges militära&lt;br&gt;alliansfrihet syftande till att vårt land skall kunna vara neutralt i&lt;br&gt;händelse av krig i vårt närområde består. Den förutsätter att vi har&lt;br&gt;en betryggande försvarsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår strävan är att på det fredsfrämjande området samarbeta med&lt;br&gt;Europas alla säkerhetsorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret skall ha en betryggande och över tiden anpassad&lt;br&gt;förmåga att möta alla hot som kan uppstå mot vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets planering skall även fortsättningsvis utgå från att&lt;br&gt;ett väpnat angrepp mot Sverige skulle utgöra led i en större&lt;br&gt;konflikt mellan stormakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarspolitikens trovärdighet och säkerhetspolitiska värde stärks&lt;br&gt;genom en bred förankring hos befolkningen. Folkförsvaret har&lt;br&gt;också en säkerhetspolitisk dimension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Säkerhetspolitikens mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att bevara vårt lands frihet och&lt;br&gt;oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål är att i alla lägen och i former&lt;br&gt;som vi själva väljer trygga en handlingsfrihet att - såsom enskild nation&lt;br&gt;och i samverkan - kunna utveckla vårt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår säkerhetspolitik har såväl en nationell som en internationell dimen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationellt skall vi kunna möta militära hot som direkt berör Sverige.&lt;br&gt;Svårast bland dem är väpnade angrepp riktade mot vårt lands frihet och&lt;br&gt;oberoende. Vi skall också förebygga och kunna hantera situationer som&lt;br&gt;utan att hota Sveriges frihet och oberoende ändå skulle kunna innebära&lt;br&gt;svåra nationella påfrestningar eller risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt skall vi i samverkan med andra stater aktivt delta i freds-&lt;br&gt;främjande och humanitär verksamhet. 1 denna strävan efter gemensam&lt;br&gt;säkerhet fullföljer vi vårt mångåriga arbete inom framför allt FN för fred&lt;br&gt;och nedrustning och för demokratisk, social, ekonomisk och ekologiskt&lt;br&gt;hållbar utveckling. Vi skall även samarbeta internationellt för att&lt;br&gt;förebygga och hantera icke-militära hot och påfrestningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetspolitikens båda dimensioner formas i ett kontinuerligt samspel&lt;br&gt;mellan främst utrikespolitiska och försvarspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europa utgör vårt överordnade säkerhetspolitiska mål att varaktigt&lt;br&gt;säkra ett förtroendefullt och nära samarbete mellan alla stater. Det svarar&lt;br&gt;mot vår övertygelse att Sveriges säkerhet i allt högre grad måste grundas&lt;br&gt;på gemensam säkerhet byggd på hållfasta politiska och ekonomiska&lt;br&gt;relationer mellan demokratiska stater. Det är ett grundläggande svenskt&lt;br&gt;intresse att utvecklingen också i Central- och Östeuropa leder till en&lt;br&gt;fördjupad demokratisk kultur, ekonomiska och sociala framsteg,&lt;br&gt;förbättrad miljö samt en ökad öppenhet mot omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vår del är det regionala samarbetet inom Östersjöområdet av&lt;br&gt;central betydelse. Sveriges säkerhetsfrämjande samarbete med främst de&lt;br&gt;baltiska staterna utgör därvid en viktig del. För Sverige är de baltiska&lt;br&gt;staternas integration i Europeiska unionen ett viktigt säkerhetspolitiskt&lt;br&gt;intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en svensk strävan att ge effektiva bidrag till gemensamma freds-&lt;br&gt;främjande och humanitära insatser både i och utom Europa. Det är också&lt;br&gt;ett svenskt mål att få till stånd en effektiv och väl fungerande europeisk&lt;br&gt;krishanteringsförmåga som med mandat från FN eller OSSE kan bidra&lt;br&gt;till att främja stabilitet och fredlig konfliktlösning i det europeiska&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår strävan är att på det fredsfrämjande området samarbeta med Euro-&lt;br&gt;pas alla säkerhetsorganisationer. Jämsides med vår medverkan i FN och&lt;br&gt;OSSE deltar vi sålunda i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspoli-&lt;br&gt;tik, är en aktiv observatör i Västeuropeiska unionen och samarbetar med&lt;br&gt;NATO och flertalet övriga europeiska stater inom ramen för Partnerskap&lt;br&gt;för fred. Därtill kan fogas det regionala och bilaterala samarbetet med&lt;br&gt;våra grannstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militär alliansfrihet är också i det förändrade Europa den nationella&lt;br&gt;säkerhetspolitiska ram som sammantaget bäst förmår tillgodose svenska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhetspolitiska intressen. Sveriges militära alliansfrihet syftande till att Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;vårt land skall kunna vara neutralt i händelse av krig i vårt närområde&lt;br&gt;består. Den förutsätter att vi har en betryggande försvarsförmåga. Genom&lt;br&gt;att vidmakthålla en trovärdig grund för totalförsvarets långsiktiga styrka&lt;br&gt;och anpassningsbarhet ger vi vårt bidrag till säkerhetspolitisk stabilitet i&lt;br&gt;det nordeuropeiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det säkerhetspolitiska läget försämras, skall vår säkerhetspolitik&lt;br&gt;bidra till att spänningen i vårt närområde begränsas. Utöver att kunna&lt;br&gt;försvara vårt territorium mot kränkningar och angreppshandlingar skall&lt;br&gt;vi på det utrikespolitiska planet kunna agera för att tillvarata svenska&lt;br&gt;intressen även vid angrepp eller hot om angrepp samt i lägen, där nor-&lt;br&gt;mala mellanstatliga förbindelser kan ha brutit samman eller fungerar&lt;br&gt;dåligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Försvarspolitikens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa har varit gynnsam&lt;br&gt;för Sverige. Väpnade angrepp som skulle kunna hota Sverige ter sig i&lt;br&gt;dagens politiska läge osannolika. Därtill kommer att de rent militära&lt;br&gt;förutsättningarna för att genomföra sådana angrepp under ett antal år&lt;br&gt;kommer att vara starkt begränsade. Detta gäller i synnerhet förmågan att&lt;br&gt;genomföra en kustinvasion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anspråken på totalförsvarets förmåga att möta väpnade angrepp&lt;br&gt;kommer därför att vara begränsade under ett antal år. De direkta&lt;br&gt;anspråken på totalförsvaret i närtid är därmed främst att hävda svensk&lt;br&gt;territoriell integritet, att bidra till att hantera de påfrestningar som kan&lt;br&gt;följa i spåren av kriser i vårt närområde samt att stödja vårt internationel-&lt;br&gt;la säkerhetspolitiska engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle trots allt en situation under de närmaste åren utvecklas som in-&lt;br&gt;nebär ett angreppshot mot Sverige, bör vi få en betydande politisk för-&lt;br&gt;varning. Det kan emellertid vara svårt att rätt tolka andra staters inten-&lt;br&gt;tioner och förberedelser. Totalförsvaret skall därför ha en betryggande&lt;br&gt;och situationsanpassad förmåga att möta de hot mot vår nationella suve-&lt;br&gt;ränitet, som skulle kunna uppstå i det aktuella militärstrategiska läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets resurser har under en lång följd av år utgjort det&lt;br&gt;centrala inslaget i det svenska stödet till FN:s fredsbevarande verksam-&lt;br&gt;het. Totalförsvarets medverkan i det internationella säkerhetssamarbetet&lt;br&gt;inom FN och OSSE har under de senaste åren fått en alltmer fram-&lt;br&gt;trädande plats i den svenska säkerhetspolitiken. Stöd åt internationell&lt;br&gt;fredsfrämjande verksamhet skall vid sidan av de traditionella uppgifterna&lt;br&gt;utgöra en huvuduppgift för totalförsvaret. Totalförsvarets kontinuerliga&lt;br&gt;förberedelser skall medge en hög insatsberedskap inom utvalda områden&lt;br&gt;och en hög ambitionsnivå vad gäller mer långvariga insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta ställer krav på särskilda förberedelser. För att möjliggöra Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;effektiva svenska bidrag krävs anpassning till internationell standard vad&lt;br&gt;gäller metoder och materiel. Samarbete med andra länder om utbildning&lt;br&gt;och övningar bör ske för att säkerställa effektiv samverkan i freds-&lt;br&gt;främjande verksamhet. Militär alliansfrihet är helt förenlig med ett brett&lt;br&gt;svenskt deltagande i sådant samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om vi för närvarande har liten anledning att befara ett väpnat an-&lt;br&gt;grepp mot vårt land som skulle kunna hota vårt nationella oberoende,&lt;br&gt;skall vi som militärt alliansfri stat ha en betryggande nationell försvars-&lt;br&gt;förmåga. Det svenska totalförsvaret skall ha förmåga och möjligheter att&lt;br&gt;efter hand anpassas till omvärldsutvecklingen. Ingen makt skall ges an-&lt;br&gt;ledning att betvivla Sveriges vilja och förmåga att långsiktigt försvara sitt&lt;br&gt;territorium mot angrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarspolitikens trovärdighet och säkerhetspolitiska värde stärks ge-&lt;br&gt;nom en bred förankring hos befolkningen. Utgångspunkt skall härvid&lt;br&gt;vara ett totalförsvar som omfattar samhället i dess helhet och en allmän&lt;br&gt;totalförsvarsplikt. Därmed skapas en förmåga att möta olika typer av hot&lt;br&gt;och påfrestningar och en grund för folket att värna om sin frihet och&lt;br&gt;bjuda motstånd i alla de former som folkrätten medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den säkerhetspolitiska stabiliteten i det nordiska området vilar i dags-&lt;br&gt;läget inte lika omedelbart som tidigare på militärstrategiska förhållanden.&lt;br&gt;Likväl förblir det nordiska området ett skämingsområde för strategiska&lt;br&gt;intressen i händelse av en framtida stormaktskonflikt. Det är framför allt&lt;br&gt;i norra Europa som Rysslands och USA:s kämvapenstrategiska intressen&lt;br&gt;korsas, och det är också där som både NATO och EU direkt gränsar till&lt;br&gt;Ryssland. Likaväl som den geografiska närheten i fred skapar möjligheter&lt;br&gt;till samarbete blir den militärstrategiskt betydelsefull vid en eventuell&lt;br&gt;konflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett militärt angrepp mot något eller några av de nordiska länderna ter&lt;br&gt;sig i dag inte rimligt annat än i samband med en stormaktskonflikt som&lt;br&gt;eskalerar till hög nivå. Det svenska liksom det finska medlemskapet i&lt;br&gt;Europeiska unionen torde långsiktigt innebära att möjligheterna till&lt;br&gt;isolerade säkerhetspolitiska påtryckningar mot det nordiska området&lt;br&gt;ytterligare reduceras. Liksom tidigare i det kalla krigets Europa ter det&lt;br&gt;sig sålunda inte rimligt att väpnade angreppshot skulle riktas mot Sverige&lt;br&gt;utan att ha ett vidare strategiskt syfte. Totalförsvarets planering skall&lt;br&gt;även fortsättningsvis utgå från att ett väpnat angrepp mot Sverige skulle&lt;br&gt;utgöra led i en större konflikt mellan stormakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret bör utformas så att det såväl i närtid som i framtiden kan&lt;br&gt;medverka till att upprätthålla Sveriges nationella integritet. Det bör&lt;br&gt;vidare utformas så att personell och materiell beredskap och kapacitet&lt;br&gt;finns för internationella humanitära och fredsfrämjande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges starka internationella beroende innebär att problem med&lt;br&gt;försörjningen skulle kunna uppstå i samband med katastrofer eller&lt;br&gt;konflikter i andra delar av världen. Vårt medlemskap i EU ökar&lt;br&gt;möjligheterna att hantera sådana situationer. Totalförsvarets planering bör&lt;br&gt;utgå från att ekonomiska påtryckningar direkt riktade mot Sverige skulle&lt;br&gt;komma att aktualiseras först i ett läge med påtagligt krigshot i vår del av&lt;br&gt;Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret bör också utformas för att kunna bidra till att hantera&lt;br&gt;svåra nationella påfrestningar och katastrofer, även när dessa inte i sig&lt;br&gt;utgör något hot mot Sveriges frihet och oberoende. Hit hör exempelvis&lt;br&gt;svåra miljöolyckor, terrorism, stora flyktingströmmar liksom övriga&lt;br&gt;allvarliga störningar i samhällets infrastruktur. Syftet skall vara att i&lt;br&gt;extraordinära lägen kunna förstärka det normala fredssamhällets resurser&lt;br&gt;för hantering av risker och störningar. Ett sådant synsätt överensstämmer&lt;br&gt;med den tradition som sedan länge gäller i Sverige på räddningstjänstens&lt;br&gt;område. En helhetssyn bör eftersträvas för att vi ska kunna utnyttja&lt;br&gt;samhällets samlade resurser för att hantera hot och risker i såväl krig&lt;br&gt;som fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ter sig inte meningsfullt att ange mer preciserade angreppsfall som&lt;br&gt;grund för totalförsvarets inriktning. Den långsiktiga inriktningen av total-&lt;br&gt;försvaret bör därför, utöver de grundvärden som givits ovan, främst be-&lt;br&gt;stämmas med utgångspunkt från bedömningar av karaktären av framtida&lt;br&gt;konventionell krigföring i vår del av världen. Militär doktrinutveckling,&lt;br&gt;militär-teknisk utveckling och kvalitativ förnyelsetakt bör således utgöra&lt;br&gt;viktiga utgångspunkter. Inriktningen skall kännetecknas av framtidsin-&lt;br&gt;riktad förnyelse med sikte på ett modernt, flexibelt och därmed utveck-&lt;br&gt;lingsbart totalförsvar i tidsperspektivet bortom de närmaste tio åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges inhemska kompetens inom försvarsmaterielområdet utgör en&lt;br&gt;säkerhetspolitisk och högteknologisk tillgång. För att tillgodose sitt behov&lt;br&gt;av modern materiel måste Sverige dock, av tekniska och ekonomiska&lt;br&gt;skäl, också samarbeta med andra stater. Inte minst bör samarbete sökas&lt;br&gt;med de nordiska länderna och genom deltagande i det framväxande&lt;br&gt;europeiska samarbetet om försvarsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stormakternas främsta militära intressen för det nordiska området vid&lt;br&gt;en konflikt torde sammanhänga med dess utnyttjande vid konventionell&lt;br&gt;krigföring. Skulle ett stormaktskrig trappas upp till kämvapennivå, är&lt;br&gt;våra möjligheter att skydda oss begränsade. Vi torde dock i särskilt hög&lt;br&gt;grad riskera att drabbas av kärnvapenkrigets verkningar, om vi redan&lt;br&gt;tidigare är indragna i kriget. Skydd mot kärnvapen måste därför främst&lt;br&gt;sökas genom en säkerhetspolitik som förhindrar att vi dras in i ett kon-&lt;br&gt;ventionellt krig. Vi bör dock också kunna lindra verkningarna för be-&lt;br&gt;folkningen av kärnvapenkrig i vår omvärld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även efter det att C-vapenavtalet trätt i kraft kommer betydande mäng-&lt;br&gt;der kemiska stridsmedel under lång tid att finnas kvar i stormakternas&lt;br&gt;arsenaler och kan även komma att finnas i utvecklingsländer. Totalför-&lt;br&gt;svarets förberedelser för konventionellt försvar skall därför fortsatt&lt;br&gt;innefatta åtgärder till skydd mot C-stridsmedel. Syftet skall därvid vara&lt;br&gt;att ett begränsat utnyttjande av C-stridsmedel vid ett angrepp mot vårt&lt;br&gt;land inte skall kunna ge en angripare några avgörande fördelar eller&lt;br&gt;utgöra ett stort riskmoment vid fredsfrämjande insatser. I sammanhanget&lt;br&gt;bör också utvecklingen inom det bioteknologiska området och dess&lt;br&gt;tänkbara tillämpning i militära sammanhang uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om&lt;br&gt;säkerhetspolitikens mål och försvarspolitikens inriktning, (avsnitt 2.3.1&lt;br&gt;och 2.3.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Övergripande inriktning av totalförsvarets-&lt;br&gt;utveckling och förnyelse&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Grundläggande värderingar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nationell säkerhet förutsätter i dag mer än tidigare gemensam&lt;br&gt;säkerhet. För att säkerställa vår förmåga att förebygga och hantera&lt;br&gt;hot och risker krävs ett vidgat säkerhetsbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste säkerställa att vi som militärt alliansfri stat vid varje&lt;br&gt;tidpunkt har en betryggande förmåga att försvars landet mot&lt;br&gt;väpnade angrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill bevara ett demokratiskt folkförsvar. Vi kan aldrig&lt;br&gt;godta att vårt vämpliktsförsvar ersätts av en yrkesarmé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att stärka den nationella säkerheten i en starkt föränderlig&lt;br&gt;värld ställer det svenska totalförsvaret inför nya utmaningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret utformas för att ytterst garantera att Sverige kan föra en&lt;br&gt;demokratisk och självständigt vald politik för att trygga landets och&lt;br&gt;medborgarnas säkerhet. Förutsättningarna för att föra en sådan säker-&lt;br&gt;hetspolitik har på senare år förändrats i grunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationell säkerhet förutsätter därför i dag, mer än tidigare, gemensam&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret bidrar till en gemensam säkerhet genom att upprätthålla&lt;br&gt;militär stabilitet i norra Europa i kraft av sin förmåga att försvara svenskt&lt;br&gt;territorium mot ett militärt angrepp, utan att samtidigt utgöra ett hot mot&lt;br&gt;andra staters territorium. Totalförsvaret skapar förtroende för Sveriges&lt;br&gt;militära alliansfrihet syftande till att landet skall kunna vara neutralt i&lt;br&gt;händelse av krig i vårt närområde. Totalförsvaret bidrar också till en&lt;br&gt;gemensam säkerhet genom att det utformas för att utomlands kunna delta&lt;br&gt;i och bistå militära fredsfrämjande insatser på uppdrag av FN och OSSE&lt;br&gt;liksom i civila humanitära insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skall säkerställa att Sverige som militärt alliansfri stat vid varje&lt;br&gt;tidpunkt har en betryggande förmåga att försvara landet mot väpnade&lt;br&gt;angrepp. Det innebär i nuvarande säkerhetspolitiska läge främst förmåga&lt;br&gt;att långsiktigt kunna anpassa totalförsvaret så att det får kapacitet att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möta sådana angreppshot och andra påfrestningar som skulle kunna Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;uppstå i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. En betryggande förmåga&lt;br&gt;skall finnas att möta de hot som trots allt skulle kunna uppstå i det&lt;br&gt;nuvarande säkerhetspolitiska läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De hot som befolkningen behöver gardera sig emot i dag sammanhän-&lt;br&gt;ger inte bara med hot om väpnade angrepp utan också med tänkbara&lt;br&gt;konsekvenser av den oro, den politiska instabilitet och de konflikter som&lt;br&gt;kommit till ytan efter det kalla kriget. Vi upplever i dagens Europa bl.a.&lt;br&gt;en ökad risk för gränsöverskridande brottslighet, terroristhandlingar och&lt;br&gt;ett omfattande våld och förtryck som ibland leder till direkta krigshand-&lt;br&gt;lingar med förödelse och storskaliga flyktingtragedier som följd. Härtill&lt;br&gt;kommer risker för svåra påfrestningar i fred både inom och utom landet&lt;br&gt;som allvarligt kan drabba både människor, egendom och miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa en förmåga att förebygga och hantera alla dessa&lt;br&gt;olika typer av risker och hot i fråga om den nationella säkerheten krävs&lt;br&gt;att man vidgar säkerhetsbegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill bevara ett demokratiskt folkförsvar. Vårt vämpliktsför-&lt;br&gt;svar får aldrig ersättas av en yrkesarmé. En bred folklig uppslutning&lt;br&gt;kring landets säkerhets- och försvarspolitik där var och en bidrar med sin&lt;br&gt;kunskap och sin förmåga och gör personliga insatser för att bidra till den&lt;br&gt;gemensamma säkerheten utgör en stor tillgång. Därmed stärks politikens&lt;br&gt;trovärdighet och skapas förutsättningar för att befolkningen skall stå&lt;br&gt;rustad att uthärda och motstå också allvarliga hot, risker och på-&lt;br&gt;frestningar. Ett yrkesförsvar kan inte skapa en sådan motståndsvilja och&lt;br&gt;robusthet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De störningar, hot och risker som förekommer i samhället hanteras av&lt;br&gt;ansvariga myndigheter och andra organ. Polisen och räddningstjänsten,&lt;br&gt;liksom verksamhetsansvariga inom bl.a. elförsörjning och andra viktiga&lt;br&gt;samhällsfunktioner, utgör grunden för ett säkert samhälle. Även&lt;br&gt;totalförsvaret bidrar på många sätt till det säkra samhället genom att&lt;br&gt;ställa materiella och personella resurser till förfogande i nödsituationer&lt;br&gt;och genom att upprätthålla beredskap för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarspolitiken skall understödja och garantera säkerhetspolitiken i&lt;br&gt;stort. Efter bedömningen av den samlade bilden av militära och icke&lt;br&gt;militära hot, skall totalförsvarets närmare uppgifter och resurser prövas.&lt;br&gt;Därvid måste en avvägning ske såväl mellan det militära och det civila&lt;br&gt;försvaret som inom respektive del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett modernt totalförsvar måste utformas för att effektivt reagera på,&lt;br&gt;kunna möta och svara mot den aktuella hotbilden. I nuvarande gynnsam-&lt;br&gt;ma säkerhetspolitiska läge - som dock kännetecknas av många andra&lt;br&gt;problem än direkta hot om militärt angrepp mot Sverige - skall försvarets&lt;br&gt;förmåga att möta väpnat angrepp främst inriktas på förmåga till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anpassning och långsiktig uppbyggnad av militär kapacitet för en Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;svårförutsägbar framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt i en trängd samhällsekonomi måste det svenska totalförsvaret&lt;br&gt;kunna göra effektivitets- och samordningsvinster för att det ska vinna&lt;br&gt;folkets acceptans. Sveriges nationella intressen, allmän samhällsekono-&lt;br&gt;misk effektivitet och medborgerlig försvarsvilja gynnas också av att total-&lt;br&gt;försvaret medverkar till forskning, industriell utveckling, professionell&lt;br&gt;kompetensutveckling och anpassning till högt ställda miljökrav. Totalför-&lt;br&gt;svarets uppgifter måste dock utgöra grunden för totalförsvarets ut-&lt;br&gt;formning. Hänsyn till andra samhällsmål, såsom regional- och sysselsätt-&lt;br&gt;ningspolitiska mål, får prövas i annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett trovärdigt nationellt försvar, en värld i gemensam säkerhet och ett&lt;br&gt;samhälle förberett för att hantera påfrestningar, utgör grunden för&lt;br&gt;Sveriges säkerhet. Den bygger på försvarsvilja, sammanhållning, kunskap&lt;br&gt;och beredskap hos hela folket. Det främsta uttrycket för detta är den&lt;br&gt;breda uppslutningen bakom totalförsvarsplikten och viljan att avsätta&lt;br&gt;medel för ett betryggande totalförsvar samt en omfattande frivillig&lt;br&gt;försvarsrörelse, dit även villigheten att delta i internationella freds-&lt;br&gt;främjande och humanitära insatser bör räknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för försvarsviljan nödvändiga kunskapen om, insynen i och enga-&lt;br&gt;gemanget för totalförsvaret säkras dessutom av den allmänna plikten och&lt;br&gt;av frivilliginsatserna. Det är för försvarets styrka och dess positiva&lt;br&gt;samhällsroll i övrigt av stor betydelse att förmågan hos kvinnor bättre tas&lt;br&gt;tillvara än idag. Särskild vikt måste läggas vid att medborgare med&lt;br&gt;invandrarbakgrund verkligen ges tillfälle att medverka i totalförsvaret på&lt;br&gt;samma sätt som alla andra. Därmed bidrar totalförsvaret till integration&lt;br&gt;och förståelse. Att pliktpersonalen kan utöva medinflytande över det&lt;br&gt;dagliga arbetet och utbildningsförhållandena är utvecklande för verksam-&lt;br&gt;heten och befäster allas gemensamma ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Helhetssyn på hantering av hot och risker i fred och&lt;br&gt;krig&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från en vidgad säkerhetssyn skall en helhetssyn&lt;br&gt;prägla samhällets satsningar och åtgärder för att förebygga och&lt;br&gt;hantera hot och risker i såväl fred som krig. Totalförsvaret skall&lt;br&gt;utformas mot denna bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det inte godtagbart att&lt;br&gt;resurser som avdelats och dimensionerats för ett visst syfte inte&lt;br&gt;utnyttjas föll ut även för andra ändamål, när detta är möjligt och&lt;br&gt;ändamålsenligt. Totalförsvarets resurser får dock inte nyttjas så att&lt;br&gt;det inverkar menligt på förmågan att möta hot mot vårt lands frihet&lt;br&gt;och oberoende. Militär personal får inte ges uppgifter utanför det&lt;br&gt;traditionella militära verksamhetsområdet som rymmer utövning av&lt;br&gt;våld eller tvång mot enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för den breda säkerhetssyn som regeringen förespråkar är att&lt;br&gt;Sveriges säkerhet i vid mening påverkas av ett bredare spektrum av hot&lt;br&gt;och risker än tidigare. En gemensam nämnare för det vi uppfattar som&lt;br&gt;hot och risker är att någon händelse, företeelse eller något förhållande&lt;br&gt;påverkar det internationella samfundet, vår nation, landets befolkning,&lt;br&gt;viktiga samhällsfunktioner eller vår livsmiljö på ett oacceptabelt sätt.&lt;br&gt;Sådana hot mot vår säkerhet kan uppkomma mycket hastigt eller vara ett&lt;br&gt;resultat av ett utdraget skeende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecknande för all hantering av hot och risker är att det i större&lt;br&gt;eller mindre utsträckning krävs en avvägning mellan förebyggande&lt;br&gt;åtgärder och insatser för att kunna hantera uppkomna situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkten att en samlad syn på hot och risker totalt sett ger&lt;br&gt;en mer effektiv och rationell hantering bör en helhetssyn prägla&lt;br&gt;samhällets satsningar och åtgärder. De resurser som skapas inom skilda&lt;br&gt;områden för att hantera stora hot och risker med konsekvenser på&lt;br&gt;nationell nivå och för viktiga samhällsfunktioner bör kunna utnyttjas så&lt;br&gt;att de gör mest total nytta. Helhetssynen bör omfatta det som hotar&lt;br&gt;gemensamma säkerhetsintressen, vårt nationella oberoende, samhällets&lt;br&gt;existens eller väsentliga samhällsvärden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret bör inom ramen för denna helhetssyn utformas för att&lt;br&gt;hävda vårt territorium och vår nationella integritet och försvara landet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot väpnat angrepp, för att medverka till internationella fredsfrämjande Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;och humanitära insatser samt för att stärka samhällets förmåga att hantera&lt;br&gt;svåra nationella påfrestningar i fred, såsom katastrofer samt allvarliga&lt;br&gt;störningar inom viktiga samhällsfunktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hävda vårt territorium och vår nationella integritet, och för att&lt;br&gt;försvara landet mot väpnade angrepp, avdelas stora resurser. För denna&lt;br&gt;uppgift åläggs också den enskilde, företag och kommuner vissa för-&lt;br&gt;pliktelser genom lagstiftning. Kännetecknande är också det omfattande&lt;br&gt;frivilliga engagemanget. Totalförsvaret omfattar traditionellt landets&lt;br&gt;samlade åtgärder för att lösa dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mer indirekta hot och risker som är förknippade med instabilitet,&lt;br&gt;kriser eller öppna konflikter i omvärlden föranleder också satsningar i&lt;br&gt;form av olika stödåtgärder eller direkta internationella insatser av&lt;br&gt;fredsfrämjande och humanitär karaktär. Vissa stödåtgärder och en&lt;br&gt;väsentlig del av de direkta insatserna sker i internationell samverkan och&lt;br&gt;med resurser som avdelats för totalförsvarsändamål. Andra åtgärder och&lt;br&gt;insatser sker med resurser som hämtats från andra samhällssektorer t.ex.&lt;br&gt;biståndsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förebygga eller för att hantera uppkomna svåra nationella&lt;br&gt;påfrestningar i fred avdelar staten i dag resurser och ålägger verksamhet-&lt;br&gt;sansvariga vissa skyldigheter. De olika resurser som avdelas för&lt;br&gt;totalförsvarsändamål bör kunna stärka samhällets samlade förmåga att&lt;br&gt;hantera påfrestningarna i dessa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att genomföra insatser i de olika situationer som här beskrivits&lt;br&gt;krävs ofta likartade kunskaper, förmåga och materiella resurser&lt;br&gt;oberoende av om det gäller insatser för att säkra viktiga samhälls-&lt;br&gt;funktioner i krig eller vid stora störningar i fred. Så är fallet både när det&lt;br&gt;gäller försvaret av det egna landet och vid medverkan i internationella&lt;br&gt;fredsfrämjande och humanitära insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan därutöver vara svårt att dra skarpa gränser mellan vad som i&lt;br&gt;traditionell mening är säkerhetspolitiska hot och vad som enbart rör&lt;br&gt;fredstida förhållanden. En händelsekedja kan också innehålla flera av&lt;br&gt;dessa hot och risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket står därför att vinna på att redan från början planera och&lt;br&gt;utforma totalförsvarets verksamhet så att det på ett effektivt sätt kan&lt;br&gt;medverka till de olika typer av insatser som bör rymmas inom en&lt;br&gt;helhetssyn på hantering av hot och risker i fred och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 Konsekvenser av en helhetssyn&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvarsförhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att hantera de hot och risker som enligt ovan bör omfattas av en&lt;br&gt;helhetssyn krävs betydande insatser i samhället. Detta gäller självfallet&lt;br&gt;i de akuta situationer som kan uppstå, men också i den mer förebyggande&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sedan länge i totalförsvarssammanhang tillämpade principen att&lt;br&gt;lednings- och ansvarsförhållanden i fred och i krig så långt möjligt bör&lt;br&gt;överensstämma, liksom att de verksamhetsansvariga i fred är ansvariga&lt;br&gt;även för verksamheten i krig, bör gälla även fortsättningsvis. För att&lt;br&gt;undvika att beslut fattas på skilda håll som inte är förenliga och för att&lt;br&gt;avvägningarna mellan olika behov skall bli riktiga, krävs samverkan och&lt;br&gt;samordning. Detta gäller alla de lednings- och ansvarsnivåer som&lt;br&gt;förekommer i samhället. Ansvariga myndigheter med uppgifter inom&lt;br&gt;totalförsvaret bör således samverka och samordna sin planering och&lt;br&gt;verksamhet inbördes. Vidare bör ske en samordning med de myndigheter&lt;br&gt;och andra organ som har ansvar för riskhantering i fred. Även inom&lt;br&gt;området internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet bör en&lt;br&gt;samordning ske. Vad nu sagts gäller såväl den förebyggande verksam-&lt;br&gt;heten som förberedelserna för den verksamhet som syftar till att hantera&lt;br&gt;uppkomna situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de väsentligaste fördelarna med en helhetssyn hör att de erfaren-&lt;br&gt;heter, som hantering av svåra nationella påfrestningar i fred ger, torde&lt;br&gt;vara den bästa grunden för en god beredskap inför påfrestningar vid hot&lt;br&gt;mot landets frihet och oberoende. På motsvarande sätt kan den kompe-&lt;br&gt;tens som byggs upp för att klara krigets krav utnyttjas även vid på-&lt;br&gt;frestningar i fred. Inom såväl militärt som civilt försvar utvecklas&lt;br&gt;kunnande och resurser för att kunna verka under svåra förhållanden utan&lt;br&gt;tillgång till samhällets normala infrastruktur, något som utgör en stor&lt;br&gt;tillgång även vid extraordinära situationer i fred.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dimensionering och utnyttjande av totalförsvarets resurser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av samhällets åtgärder för att möta olika hot och risker&lt;br&gt;bör ett helhetstänkande vara styrande. När sådana åtgärder vidtas som i&lt;br&gt;sig dimensioneras med primär utgångspunkt i ett visst hot, skall således&lt;br&gt;möjligheterna och behovet beaktas att dra nytta av åtgärderna också i&lt;br&gt;andra situationer som kan hota landets nationella säkerhet i såväl fred&lt;br&gt;som krig. Vissa kostnader för ett merutnyttjande utanför det dimensione-&lt;br&gt;rande hotet bör accepteras, under förutsättning att den totala effekten&lt;br&gt;ökar och att därmed angelägna behov tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelarna med en helhetssyn när det gäller frågan om avvägning och&lt;br&gt;dimensionering ligger främst i de samordningsvinster som kan uppnås i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttnyttjandet av resurserna. Även med beaktande av krav på unika Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;resurser, beredskapskrav eller andra begränsningar i användandet av&lt;br&gt;vissa resurser, bör effektiviserings- och rationaliseringseffekter kunna&lt;br&gt;uppnås genom sam- och merutnyttjande. En helhetssyn bör således kunna&lt;br&gt;leda till att de totala kostnaderna för samhället att möta olika hot och&lt;br&gt;risker kan begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det inte godtagbart att resurser&lt;br&gt;som avdelats och dimensionerats för ett visst syfte inte utnyttjas fullt ut&lt;br&gt;även för andra ändamål, när detta är möjligt och ändamålsenligt. Det&lt;br&gt;vore slöseri med allmänna medel att skapa särskilda resurser för varje typ&lt;br&gt;av sällan förekommande stor påfrestning, när man med samma resurser&lt;br&gt;kan hantera flera typer av sådana påfrestningar. Härtill kommer att&lt;br&gt;samhällets samlade hantering blir effektivare och mer verkningsfull om&lt;br&gt;utnyttjandet av samhällets alla lämpade resurser ses i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda resurser som avdelas för totalförsvaret bör därmed så&lt;br&gt;långt möjligt och ändamålsenligt utnyttjas även för att bidra till att&lt;br&gt;förebygga och hantera svåra nationella påfrestningar i fred. Utnyttjandet&lt;br&gt;av resurserna får dock inte ske på ett sådant sätt att det inverkar menligt&lt;br&gt;på beredskap och förmåga att lösa uppgiften att bevara vårt lands frihet&lt;br&gt;och oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sedan länge i vårt land gällande grundsatsen att militärt tvång eller&lt;br&gt;våld inte skall brukas mot den egna befolkningen eller andra civila utgör&lt;br&gt;en annan självklar begränsning. Militär personal skall således inte ges&lt;br&gt;uppgifter som utanför det traditionella militära verksamhetsområdet&lt;br&gt;rymmer utövning av våld eller tvång mot enskilda. En annan sak är att&lt;br&gt;resurser kan utnyttjas till stöd för andra myndigheter som är lagligen&lt;br&gt;berättigade att använda tvång eller våld. De militära resurserna bör dock&lt;br&gt;i sådana situationer nyttjas på så sätt att det inte kan uppfattas som ett&lt;br&gt;avsteg från de begränsningar som här angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principiellt bör utnyttjandet av totalförsvarets resurser kunna ske i form&lt;br&gt;av bistånd vid akuta påfrestningar av större slag då samhällets resurser&lt;br&gt;i övrigt är otillräckliga och behöver kompletteras. För ett effektivt&lt;br&gt;utnyttjande bör förberedelser ske på alla nivåer i samhället. Ett mer&lt;br&gt;regelbundet och planerat utnyttjande kan i vissa fall också vara lämpligt.&lt;br&gt;Även integrerade resurser, dvs. resurser som dimensioneras och utnyttjas&lt;br&gt;för uppgifter i såväl fred som krig, bör kunna övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de särskilda resurser som avdelas för det civila försvaret&lt;br&gt;bör en mycket långtgående integrering av resurser för fred respektive&lt;br&gt;krig kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Uppgifter för totalförsvaret&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret innefattar den verksamhet som är nödvändig för att&lt;br&gt;förbereda samhället inför yttre hot och för att ställa om samhället&lt;br&gt;till krigsförhållanden. Under krigsförhållanden omfattar totalförsva-&lt;br&gt;ret hela den verksamhet som då skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets resurser skall också utformas för att kunna&lt;br&gt;användas vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser&lt;br&gt;samt för att kunna stärka samhällets förmåga att förebygga och&lt;br&gt;hantera svåra nationella påfrestningar i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges samarbete inom skilda fredstida säkerhetsfunktioner med&lt;br&gt;alla länder i Östersjöområdet skall utvecklas och förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktigt dimensionerande uppgiften för totalförsvarets&lt;br&gt;utveckling är och förblir att möta väpnat angrepp. En tillräcklig&lt;br&gt;långsiktig försvarsförmåga kan endast säkerställas genom att&lt;br&gt;kontinuerligt upprätthålla en betydande förmåga - inte minst&lt;br&gt;kvalitativt - hos totalförsvaret. Även under perioder med låga&lt;br&gt;omedelbara behov av förmåga att möta väpnat angrepp har därmed&lt;br&gt;denna uppgift ett avgörande inflytande på totalförsvarets upp-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.1 Totalförsvarets omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret är ett uttryck för att försvaret av grundläggande samhälls-&lt;br&gt;värden utgör en nationell angelägenhet som förutsätter hela samhällets&lt;br&gt;stöd och insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret innefattar den verksamhet som är nödvändig för att&lt;br&gt;förbereda samhället inför yttre hot och för att ställa om samhället till&lt;br&gt;krigsförhållanden. Under krigsförhållanden omfattar totalförsvaret hela&lt;br&gt;den verksamhet som då skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets resurser skall också utformas för att kunna användas&lt;br&gt;vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser samt för att&lt;br&gt;kunna stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra&lt;br&gt;nationella påfrestningar i fred. Fredsfrämjande insatser innefattar härvid&lt;br&gt;ett brett spektrum av insatser omfattande såväl aktivt konfliktförebyggan-&lt;br&gt;de som fredsbevarande operationer. Ett deltagande i tvingande åtgärder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot en fredsstörare enligt FN-stadgans kapitel VII skall heller inte på Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;förhand uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret består av en militär och en civil del. Den militära&lt;br&gt;verksamheten bedrivs av en särskild organisation skapad för ändamålet,&lt;br&gt;som tar i anspråk totalförsvarspliktig personal och vissa resurser i det&lt;br&gt;fredstida samhället. Den civila verksamheten bedrivs med hjälp av det&lt;br&gt;fredstida samhällets resurser, där ansvariga organ utnyttjas för att möta&lt;br&gt;hot mot landets nationella säkerhet. Därvid tas även totalförsvarspliktig&lt;br&gt;personal i anspråk. Till detta kommer vissa kompletterande åtgärder och&lt;br&gt;organisationer skapade särskilt för civilt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det militära och det civila försvaret samverkar och stöttar varandra för&lt;br&gt;att lösa de gemensamma uppgifterna. Former för samarbetet och vilka&lt;br&gt;parter som skall vara ledande måste anpassas till de olika uppgifternas&lt;br&gt;karaktär. Inte minst de vidgade uppgifter som totalförsvaret får både i&lt;br&gt;internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet och inom landet&lt;br&gt;i fred kräver att förmågan till samverkan utvecklas, dels för att uppgifter-&lt;br&gt;na skall kunna lösas väl, dels för att därigenom hushålla med resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.2 Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den säkerhetspolitiska situationen i Europa innebär att uppgifterna för&lt;br&gt;totalförsvaret har olika innebörd i skilda tidsperspektiv. På kort sikt eller&lt;br&gt;så länge nuvarande säkerhetspolitiska och militärstrategiska förhållanden&lt;br&gt;består bestäms de omedelbara kraven på tillgänglig förmåga främst av&lt;br&gt;behov att hävda territoriell integritet, att hantera konsekvenser av kriser&lt;br&gt;och konflikter i vårt närområde, att delta i internationell fredsfrämjande&lt;br&gt;och humanitär verksamhet samt att stärka samhällets samlade förmåga att&lt;br&gt;förebygga och möta svåra nationella påfrestningar och risker i fred. Den&lt;br&gt;traditionella uppgiften att möta väpnat angrepp ter sig däremot i&lt;br&gt;nuvarande säkerhetspolitiska läge mindre framträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock viktigt att understryka att den långsiktigt dimensionerande&lt;br&gt;uppgiften för totalförsvarets utveckling inte desto mindre är och förblir&lt;br&gt;att möta väpnat angrepp och att denna uppgift i sig har en dominerande&lt;br&gt;påverkan även på totalförsvarets utformning och verksamhet i närtid. En&lt;br&gt;tillräcklig långsiktig försvarsförmåga kan endast säkerställas genom att&lt;br&gt;en betydande förmåga fortlöpande upprätthålls - inte minst kvalitativt -&lt;br&gt;hos totalförsvaret. Även under perioder med låga omedelbara behov av&lt;br&gt;förmåga att möta väpnat angrepp har därmed denna uppgift ett avgörande&lt;br&gt;inflytande på totalförsvarets uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret skall vara fredsbevarande genom att fortlöpande ha en&lt;br&gt;sådan styrka, sammansättning, ledning, beredskap och uthållighet, att en&lt;br&gt;potentiell angripares förluster och andra uppoffringar i samband med ett&lt;br&gt;försök att utnyttja vårt land inte ter sig rimliga i förhållande till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelarna. Ett så utformat totalförsvar utgör också ett väsentligt bidrag Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;till stabiliteten i vårt närområde. Det är en förutsättning för att vår&lt;br&gt;strävan att hålla oss utanför krig i vårt närområde skall kunna bli&lt;br&gt;respekterad och för att skapa respekt för vår vilja och förmåga att&lt;br&gt;försvara oss om vi skulle utsättas för ett väpnat angrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.3 Uppgifter vid krigsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett väpnat angrepp utgör det allvarligaste hotet mot vår nationella&lt;br&gt;säkerhet och utgör långsiktigt den viktigaste utgångspunkten för&lt;br&gt;totalförsvarets planering. Även om hotet om väpnat angrepp ter sig&lt;br&gt;mycket begränsat under lång tid förblir detta det fundamentala motivet&lt;br&gt;för våra nationella försvarsansträngningar. Försvaret skall kunna&lt;br&gt;fullföljas i alla former - militära och civila - som folkrätten medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmågan att möta väpnat angrepp skall vid varje tidpunkt på ett&lt;br&gt;betryggande sätt svara mot tänkbara hot utgående från aktuell bedömning&lt;br&gt;av de politiska och militärstrategiska förhållandena i omvärlden.&lt;br&gt;Beredskapen skall sålunda följsamt kunna anpassas till situationens krav.&lt;br&gt;Totalförsvaret skall därvid fortlöpande ha en betryggande förmåga att&lt;br&gt;förhindra att en angripare i ett spänt läge genom överraskande insatser&lt;br&gt;mot vitala nationella ledningsfunktioner och mot samhällsfunktioner i&lt;br&gt;övrigt kan åstadkomma en kollaps av våra försvarsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret skall värna civilbefolkningen mot verkningarna av&lt;br&gt;krigshandlingar genom att bereda skydd, rädda nödlidande, ombesörja&lt;br&gt;vård och omsorg samt trygga en livsnödvändig försörjning. Totalförsva-&lt;br&gt;rets förmåga i dessa avseenden grundas främst på det fredstida samhällets&lt;br&gt;resurser och dess förmåga till omställning. Samhällets robusthet och&lt;br&gt;flexibilitet är således en mycket viktig förutsättning för förmågan att&lt;br&gt;motstå de påfrestningar som ett väpnat angrepp innebär. För att öka&lt;br&gt;robusthet och flexibilitet krävs fortlöpande åtgärder i samband med&lt;br&gt;utbyggnad av långsiktiga investeringar i infrastrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid krig i vår omvärld skall totalförsvaret upprätthålla en efter&lt;br&gt;omständigheterna anpassad beredskap mot ett väpnat angrepp. Försök&lt;br&gt;från främmande makt att nå väsentliga operativa fördelar via svenskt&lt;br&gt;territorium skall effektivt motverkas. Försörjningen inom livsnödvändiga&lt;br&gt;områden skall tryggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets förmåga skall förutom genom variationer i beredskap&lt;br&gt;fortlöpande kunna anpassas även strukturellt till mer långtgående föränd-&lt;br&gt;ringar i det säkerhetspolitiska och militärstrategiska läget. Med en sådan&lt;br&gt;förmåga tillgodoser vi både egna långsiktiga krav på nationell hand-&lt;br&gt;lingsfrihet och rimliga krav på svenskt ansvar för säkerhetspolitisk&lt;br&gt;stabilitet i det nordeuropeiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga utformningen av totalförsvaret, dvs. åtgärder för att&lt;br&gt;bygga upp det totalförsvar som skall finnas på lång sikt, skall utgå från&lt;br&gt;de krav som utifrån kunskap om bl.a. doktrinutveckling och militärtek-&lt;br&gt;nisk utveckling kan härledas ur bedömningar om framtida krigs karaktär&lt;br&gt;i vår del av världen. Huvudinriktningen skall sålunda vara att vi skall&lt;br&gt;kunna möta en framtida angripare, som utnyttjar strategiska insatsstyrkor&lt;br&gt;med hög modernitet och kvalitet för att nå snabba framgångar, oavsett&lt;br&gt;vilka delar av landet som utgör mål för angreppet. Det svenska försvaret&lt;br&gt;skall långsiktigt ha en sådan teknisk modernitet och förtrogenhet med&lt;br&gt;taktisk och operativ utveckling som krävs för att möta de stridskrafter i&lt;br&gt;omvärlden, som skulle kunna sättas in i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angreppsformer som bygger på långvarig styrkeuppbyggnad i vårt&lt;br&gt;närområde och på möjligheter att ge ett angrepp med strategiska&lt;br&gt;insatsstyrkor ett mera påtagligt inslag av anfallskraft över kust eller&lt;br&gt;landgräns skall däremot idag inte på något avgörande sätt läggas till&lt;br&gt;grund för totalförsvarets inriktning. En hotutveckling i denna riktning&lt;br&gt;skall således i allt väsentligt kunna mötas genom successiv anpassning&lt;br&gt;utifrån den ovan angivna grundinriktningen. Underrättelsefunktionen har&lt;br&gt;i detta perspektiv en viktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets förberedelser för konventionellt försvar skall - även&lt;br&gt;sedan konventionen om förbud mot kemiska stridsmedel trätt i kraft -&lt;br&gt;innefatta åtgärder till skydd mot sådana stridsmedel. Syftet skall därvid&lt;br&gt;vara att ett begränsat utnyttjande av kemiska stridsmedel vid ett angrepp&lt;br&gt;mot vårt land inte skall kunna ge en angripare några avgörande fördelar&lt;br&gt;eller utgöra ett stort riskmoment vid fredsfrämjande insatser. I samman-&lt;br&gt;hanget bör också utvecklingen inom det bioteknologiska området och dess&lt;br&gt;tänkbara tillämpning i militära sammanhang uppmärksammas. Totalför-&lt;br&gt;svaret bör också kunna lindra verkningarna för befolkningen av&lt;br&gt;kärnvapenkrig i vår omvärld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.4 Fredstida uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Respekten för vår nationella integritet skall upprätthållas. Totalförsvaret&lt;br&gt;skall ha förmåga att ingripa mot varje form av kränkning av vårt&lt;br&gt;territorium och även i övrigt kunna bidra till att ta tillvara svenska&lt;br&gt;intressen som i strid med internationell rätt kränks av främmande makt.&lt;br&gt;En effektiv övervakning skall upprätthållas längs våra kuster, särskilt i&lt;br&gt;Östersjöområdet. Skyddet av svenskt territorium och svenska intressen&lt;br&gt;skall vid behov snabbt kunna förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret skall stärka samhällets samlade förmåga att hantera&lt;br&gt;svåra nationella påfrestningar i fred. Sådana påfrestningar kan uppkomma&lt;br&gt;som en följd av kriser, konflikter eller fredstida katastrofer i vår&lt;br&gt;omvärld, eller genom stora olyckor och andra extraordinära situationer&lt;br&gt;inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det militära försvaret skall i samverkan med andra länder kunna delta Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;med militär styrka i internationella fredsfrämjande insatser under mandat&lt;br&gt;från FN eller OSSE. Totalförsvaret skall även i övrigt med militär&lt;br&gt;personal och civila resurser kunna delta i fredsfrämjande och humanitära&lt;br&gt;insatser och förberedelser för sådana i samarbete med FN, OSSE, EU,&lt;br&gt;VEU och NATO:s program PFF. Det sedan länge etablerade nordiska&lt;br&gt;samarbetet på området bör fullföljas och vidareutvecklas. Uppbyggnad&lt;br&gt;av resurser och förberedelser för att kunna göra internationella insatser&lt;br&gt;är, vid sidan av de traditionella uppgifterna, en huvuduppgift för&lt;br&gt;totalförsvaret. Totalförsvaret bör för detta ändamål utvecklas så att&lt;br&gt;insatser med mindre förband kan ske snabbt, om möjligt redan i&lt;br&gt;förebyggande syfte och i förberedd samverkan med främst de nordiska&lt;br&gt;länderna. Stor flexibilitet bör också finnas att anpassa insatser till den&lt;br&gt;aktuella situationens specifika behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bred förankring av de internationella insatserna inom hela totalför-&lt;br&gt;svaret bör eftersträvas. Förberedelser för internationella insatser bör&lt;br&gt;utgöra en del av den normala verksamheten inom totalförsvaret i dess&lt;br&gt;helhet, varefter rekryteringen skall ske på frivillighetens grund för de&lt;br&gt;insatser som är aktuella att genomföra i utlandet. Om rekryteringssvårig-&lt;br&gt;heter till utlandsinsatserna skulle uppstå, kan det dock behöva övervägas&lt;br&gt;att vid nyrekrytering av fast anställd personal till Försvarsmakten ange&lt;br&gt;att anställningen kan komma att omfatta även tjänst i fredsfrämjande&lt;br&gt;verksamhet i utlandet. Den materiella och utbildningsmässiga standarden&lt;br&gt;skall vara anpassad till uppdragets art. Riskerna för deltagande svensk&lt;br&gt;personal skall så långt möjligt begränsas. Möjligheter att genom&lt;br&gt;internationell samverkan inom utbildning, övningar och materiell&lt;br&gt;utrustning förbättra våra möjligheter till effektivt och säkert deltagande&lt;br&gt;i den internationella verksamheten skall tillvaratas bl.a. inom ramen för&lt;br&gt;PFF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av de förberedelser som görs och den beredskap för&lt;br&gt;insatser som upprätthålls bör anpassas till den förväntade efterfrågan och&lt;br&gt;med hänsyn till inom vilka områden som svensk kompetens och svenska&lt;br&gt;resurser i internationell jämförelse är särskilt lämpade. För prioriterade&lt;br&gt;behov bör militära och civila styrkor skapas för att förbereda internatio-&lt;br&gt;nella insatser och för att genomföra sådana. Även andra resurser än de&lt;br&gt;som ingår i dessa styrkor kan komma att tas i anspråk för internationella&lt;br&gt;insatser. Det är i dessa senare fall tillfyllest att organisera insatser när&lt;br&gt;behov föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret skall också aktivt delta i det växande internationella&lt;br&gt;förtroendeskapande samarbetet inom försvarsområdet i bl.a. OSSE och&lt;br&gt;PFF. I detta ingår även rustningskontrollsamarbetet inom i första hand&lt;br&gt;OSSE med dess alltmer utvecklade former för informations- och besöks-&lt;br&gt;utbyte inklusive olika typer av verifikationsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges säkerhet är det regionala samarbetet inom Östersjöom- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådet för att främja den regionala stabiliteten och samverka om över-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vakning, räddningstjänst, brottsbekämpning m.m. av central betydelse. Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;Som angetts tidigare finns sedan några år ett etablerat samarbete inom&lt;br&gt;dessa verksamhetsområden. Samarbetet sker mellan berörda ansvariga&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet inom skilda fredstida säkerhetsfunktioner mellan alla länder&lt;br&gt;i Östersjöområdet bör enligt regeringens mening utvecklas och förstärkas.&lt;br&gt;Därmed minskar man riskerna för att allvarligare konflikter skall beröra&lt;br&gt;området samtidigt som man skapar bättre förutsättningar för bl.a. att&lt;br&gt;bemästra gränsöverskridande brottslighet. Riskerna för stora olyckor bör&lt;br&gt;också minska och - om en olycka ändå sker - är vi bättre rustade att&lt;br&gt;hantera denna. Här kan även andra myndigheter med uppgifter inom&lt;br&gt;totalförsvaret komma att bidra. Regeringen anser att samarbetet inom&lt;br&gt;Östersjöområdet är synnerligen viktigt och arbetar aktivt för att stärka&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda resurser som avdelas för totalförsvarsändamål bör vid&lt;br&gt;behov användas för att stärka samhällets samlade förmåga att förebygga&lt;br&gt;och hantera katastrofer och andra extraordinära situationer i fred. Inom&lt;br&gt;det militära försvaret utgörs de grundläggande tillgångarna av god&lt;br&gt;beredskap, lednings- och personalresurser, förplägnads- och förläggnings-&lt;br&gt;förmåga samt transportresurser och materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de särskilda resurser som avdelats för det civila försvaret&lt;br&gt;torde bl.a. reservkraft, reservbroar, vissa lager kunna utnyttjas i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vid extraordinära situationer i fred effektivt kunna utnyttja de&lt;br&gt;resurser som nämnts ovan kan vissa kompletterande åtgärder behöva&lt;br&gt;vidtas. Detta gäller t.ex. utbildning av anställd personal och totalförsvar-&lt;br&gt;spliktiga samt modifiering av transportresurser och materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.5 Översyn av regelsystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av regeringen föreslagna nya synen på totalförsvarets uppgifter&lt;br&gt;innebär att lagstiftningen i olika avseenden måste ses över. Det är av stor&lt;br&gt;vikt att gränsdragningen görs tydlig dels mellan totalförsvarets skilda&lt;br&gt;delar, dels mellan totalförsvaret och det övriga samhället. Av central&lt;br&gt;betydelse är härvid själva definitionen av begreppet totalförsvar. I dag&lt;br&gt;återfinns denna definition i beredskapsförordningen (1993:242). Enligt&lt;br&gt;regeringens mening är det lämpligare att definiera begreppet totalförsvar&lt;br&gt;i en lag än i en förordning. För det första är begreppet av grundläggande&lt;br&gt;betydelse för regleringen i ett flertal lagar och för det andra gäller&lt;br&gt;beredskapsförordningen endast för statliga myndigheter. En ökad&lt;br&gt;medverkan från totalförsvarets sida vid svåra nationella påfrestningar i&lt;br&gt;fred kräver emellertid även andra författningsändringar för att ansvarsför-&lt;br&gt;hållandena skall bli klara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheterna att åstadkomma en sådan reglering som nu sagts skall&lt;br&gt;dock inte överdrivas. Som har framhållits i det föregående skall ju den&lt;br&gt;som i dag har ansvaret för en viss verksamhet ha detta ansvar även&lt;br&gt;framdeles. Någon förändring av nuvarande ansvars- och verksamhetsupp-&lt;br&gt;delning mellan totalförsvaret och övriga civila verksamheter skall således&lt;br&gt;inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De författningsmässiga konsekvenserna av regeringens förslag bör&lt;br&gt;utredas noga i samband med nästa etapp av försvarsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Anpassning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets förmåga anpassas till det säkerhetspolitiska läget.&lt;br&gt;Det skall dock ständigt finnas en betryggande beredskap att höja&lt;br&gt;denna förmåga om det säkerhetspolitiska läget försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens krigsorganisation reduceras och vissa begräns-&lt;br&gt;ningar görs inom delar av det civila försvaret. Den nya organisa-&lt;br&gt;tionens förmåga att möta väpnat angrepp behöver - liksom i dag&lt;br&gt;gäller - tillgodoses fullt ut först efter viss komplettering av&lt;br&gt;utrustning och utbildning inom högst ett år. Särskilda planer för att&lt;br&gt;inom ett år kunna höja krigsdugligheten skall upprättas av myndig-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att långsiktigt kunna anpassa totalförsvarets förmåga skall&lt;br&gt;myndigheterna fortlöpande hålla aktuellt vad tänkbara omvärlds-&lt;br&gt;förändringar kan kräva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom viktiga områden skall tillgång på nyckelpersonal, en inhemsk&lt;br&gt;militärteknologisk och industriell bas och andra för tillväxt väsent-&lt;br&gt;liga förutsättningar säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelsetjänst och försvarsforskning inriktas för att ge&lt;br&gt;underlag för beslut om att vid behov anpassa totalförsvaretets&lt;br&gt;förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetspolitiska kontrollstationer införs. Resultaten presenteras&lt;br&gt;för riksdagen dels hösten 1996 inför försvarsbeslutets etapp två,&lt;br&gt;dels under försvarsbeslutsperioden år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.1 Principer för tidsmässig avvägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den säkerhetspolitiska analys som regeringen gjort i det föregående och&lt;br&gt;de förändrade uppgifter som regeringen med anledning härav föreslår för&lt;br&gt;totalförsvaret utgör grunden för att inrikta försvarssatsningarna.&lt;br&gt;Regeringen anser således att följande slutsatser i stort kan dras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Väpnade angrepp mot landets frihet och oberoende ter sig på kort sikt&lt;br&gt;och så länge nuvarande säkerhetspolitiska läge består osannolika.&lt;br&gt;Därtill kommer att de rent militära förutsättningarna att genomföra&lt;br&gt;sådana angrepp under ett antal år kommer att vara starkt begränsade.&lt;br&gt;Anspråken på totalförsvarets förmåga att möta väpnat angrepp är&lt;br&gt;därför begränsade under ett antal år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Angreppshot kan däremot växa upp om läget i omvärlden förändras.&lt;br&gt;Totalförsvaret måste på ett betryggande sätt kunna stärka och anpassa&lt;br&gt;sin förmåga att möta väpnat angrepp i takt med tänkbar utveckling i&lt;br&gt;omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sveriges säkerhet kan i grunden bara garanteras genom gemensam&lt;br&gt;säkerhet globalt och i Europa. Internationella fredsfrämjande insatser&lt;br&gt;samt stöd till internationell humanitär verksamhet bör därför bli en av&lt;br&gt;de framtida huvuduppgifterna för totalförsvaret. Arbete för demokrati&lt;br&gt;och social och ekonomisk utveckling i vårt närområde gagnar också&lt;br&gt;Sveriges säkerhetspolitiska trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sveriges säkerhet i vid mening påverkas av ett vidare spektrum av hot&lt;br&gt;och risker än någon gång tidigare. En helhetssyn bör läggas till grund&lt;br&gt;för att förebygga och hantera svåra nationella påfrestningar i både fred&lt;br&gt;och krig. Totalförsvaret skall i konsekvens härmed också kunna bidra&lt;br&gt;till att hantera svåra nationella påfrestningar i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret skall i fred fortlöpande ha förmåga att hävda territoriell&lt;br&gt;integritet, att medverka till internationella insatser och att bidra till att&lt;br&gt;förebygga och hantera katastrofer och allvarliga störningar i viktiga&lt;br&gt;samhällsfunktioner. Detta utgör delvis nya uppgifter, som svarar mot det&lt;br&gt;förändrade säkerhetspolitiska läget och den vidgade säkerhetssyn som&lt;br&gt;regeringen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att angreppshoten på kort sikt är små och mot att&lt;br&gt;uppväxten av nya hot bedöms vara märkbara och ta viss tid i anspråk, är&lt;br&gt;det enligt regeringens mening möjligt att göra besparingar på totalförsva-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En absolut förutsättning är emellertid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- dels att tillräcklig och noga planerad förmåga finns att snabbt och&lt;br&gt;resolut kunna höja krigsdugligheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- dels att en stabil grund byggs upp för att anpassa försvaret till en&lt;br&gt;tänkbar hotutveckling på längre sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att på kort och lång sikt höja totalförsvarets förmåga&lt;br&gt;brukar sammanfattningsvis i debatten kallas &amp;quot;återtagning&amp;quot;, Vad totalför-&lt;br&gt;svaret nu skall planera för är dock inte att återgå till någon gammal&lt;br&gt;organisation utan att kunna anpassa totalförsvaret med hänsyn till de nya&lt;br&gt;krav som omvärldsutvecklingen och förändrade säkerhetspolitiska lägen&lt;br&gt;kan komma att ställa. Sådan anpassning måste kunna ske både snabbt&lt;br&gt;genom att krigsdugligheten höjs hos befintliga förband och i form av mer&lt;br&gt;långsiktig anpassning varvid nya förband och system och strukturella&lt;br&gt;lösningar införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det i nuvarande säkerhetspolitiska läge&lt;br&gt;inte motiverat att ständigt hålla ett omfattande totalförsvar med hög&lt;br&gt;tillgänglighet och beredskap med den enda motiveringen att det skulle&lt;br&gt;kunna behövas vid en eventuellt kommande hotfull omvärldsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nu möjligt att av säkerhetspolitiska skäl begränsa totalförsvarets&lt;br&gt;omfattning. Kraven på den nya organisationens förmåga att möta väpnat&lt;br&gt;angrepp behöver tillgodoses fullt ut först efter viss komplettering av&lt;br&gt;utrustning och utbildning. Efter en högst ettårig period skall dock alla&lt;br&gt;väsentliga delar av totalförsvaret kunna utnyttjas med full effekt&lt;br&gt;omedelbart efter mobilisering. Därutöver skall en stabil grund byggas för&lt;br&gt;en långsiktig anpassning av försvaret till tänkbara förändrade säker-&lt;br&gt;hetspolitiska lägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppväxt av nya angreppshot kommer att fa viss tid. Men det är enligt&lt;br&gt;regeringen absolut nödvändigt att säkerställa totalförsvarets förmåga när&lt;br&gt;utvecklingen pekar på att hoten och den säkerhetspolitiska utvecklingen&lt;br&gt;mörknar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.2 Begränsade anspråk på kort sikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att tillgodose de direkta anspråken på förmåga att&lt;br&gt;hävda svensk territoriell integritet, att bidra till att hantera de på-&lt;br&gt;frestningar, som kan följa av säkerhetspolitiskt betingade kriser i vårt&lt;br&gt;närområde eller av stora nationella olyckor, samt att stödja vårt inter-&lt;br&gt;nationella säkerhetspolitiska engagemang. Totalförsvaret måste också ha&lt;br&gt;en betryggande och situationsanpassad förmåga att möta de väpnade&lt;br&gt;angrepp som trots allt skulle kunna ske i det aktuella militärstrategiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läget eller med sådana angreppsstyrkor som snabbt kan sättas i stånd av Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;tänkbara angripare, om det säkerhetspolitiska läget skulle förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens säkerhetspolitiska läge har de internationella insatserna och&lt;br&gt;behovet att hantera svåra påfrestningar i fred fått ökad tyngd jämfört med&lt;br&gt;tidigare. Ambitionen måste inom dessa områden ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot kan och bör med hänsyn till det begränsade angreppshotet&lt;br&gt;åtgärder vidtas så att organisation och kostnader under de närmaste åren&lt;br&gt;reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot denna bakgrund att Försvarsmaktens krigsor-&lt;br&gt;ganisation reduceras och att vissa begränsningar görs inom de delar av&lt;br&gt;det civila försvaret som främst har betydelse i krig. I den reducerade&lt;br&gt;krigsorganisationen behöver vissa delar inte nå full krigsduglighet förrän&lt;br&gt;efter högst ett års komplettering av utrustning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten resp. Överstyrelsen för civil beredskap skall upprätta&lt;br&gt;särskilda planer för att inom ett år kunna höja krigsdugligheten hos den&lt;br&gt;befintliga organisationen. Dessa planer skall vara väl genomarbetade och&lt;br&gt;förnyas löpande så att det står helt klart att planerade åtgärder är tekniskt&lt;br&gt;och praktiskt genomförbara. Av planerna bör framgå vilka resurstillskott,&lt;br&gt;ianspråktagande av totalförsvarspliktiga m.m. som erfordras för att&lt;br&gt;genomföra planeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.3 Anspråk på att totalförsvaret långsiktigt skall kunna växa och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anpassas till nya villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I högre grad än tidigare präglas det säkerhetspolitiska läget av att om-&lt;br&gt;världsutvecklingen på längre sikt ter sig särskilt svårförutsägbar. Många&lt;br&gt;faktorer påverkar nu i ett komplext samspel det säkerhetspolitiska läget,&lt;br&gt;som efter det kalla kriget ännu inte stabiliserats. Säkerhets- och försvars-&lt;br&gt;politiken måste inriktas mot en fortlöpande förändringsprocess snarare än&lt;br&gt;mot någon specifik framtida hotsituation, såsom den storkonflikt mellan&lt;br&gt;Warszawapakten och NATO som utgjorde den dominerande hotföreställ-&lt;br&gt;ningen under det kalla kriget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta ställer anspråk på att totalförsvaret har en stor flexibilitet och en&lt;br&gt;god förmåga till anpassning. Vissa områden av grundläggande och infra-&lt;br&gt;strukturen art låter sig endast långsamt anpassas. Inom dessa områden är&lt;br&gt;det inte möjligt att genomföra anpassningar med hänsyn till snabba&lt;br&gt;förändringar i det säkerhetspolitiska läget. Det måste i stället handla om&lt;br&gt;att säkerställa en baskapacitet som på ett rimligt sätt kan tillgodose&lt;br&gt;behoven vid olika tänkbara utvecklingar i omvärlden. Särskilt påtagligt&lt;br&gt;är detta inom luftförsvaret och inom andra områden med tekniskt&lt;br&gt;komplicerade system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom andra områden bör däremot anpassning i högre grad kunna ske&lt;br&gt;i takt med den utveckling som faktiskt sker. Det handlar då om att kunna&lt;br&gt;variera totalförsvarets styrka eller att anpassa det till att kunna hantera&lt;br&gt;nya uppgifter, om den säkerhetspolitiska utvecklingen skulle kräva detta.&lt;br&gt;Men det handlar också om att undvika sådana bindningar som skulle&lt;br&gt;försvåra framtida anpassning av försvarets inriktning och omfattning, om&lt;br&gt;det säkerhetspolitiska läget ytterligare skulle förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken måste en avvägning ske mellan anspråk på baskapacitet och&lt;br&gt;anpassningsförmåga både uppåt och nedåt. Grunden för denna avvägning&lt;br&gt;bör vara den omvärldsbeskrivning och den säkerhetspolitiska analys och&lt;br&gt;värdering som regeringen gjort samt bedömningar av erforderlig tid och&lt;br&gt;erforderliga resurser för att genomföra olika typer av anpassningsåt-&lt;br&gt;gärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en förutsättning för att krigsorganisationen skall&lt;br&gt;kunna reduceras med hänsyn till det begränsade hotet i nuvarande&lt;br&gt;omvärldsläge är att samtidigt betydande satsningar görs för att säkerställa&lt;br&gt;en kapacitet att väl i takt med tänkbara förändringar i omvärlden bygga&lt;br&gt;ut och förändra totalförsvarets styrka och förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad kapacitet för att kunna anpassa och förstärka totalförsvaret kan&lt;br&gt;skapas bl.a. genom att tillgången på befäl för befattningar, som kräver&lt;br&gt;lång utbildning, är större än vad den befintliga krigsorganisationen&lt;br&gt;oundgängligen kräver och genom att förberedelser görs för att kunna&lt;br&gt;modifiera och anskaffa kvalificerad försvarsmateriel i ett läge med&lt;br&gt;förhöjd spänning och pågående rustning i omvärlden. Det senare kan&lt;br&gt;underlättas av en god inhemsk militärteknologisk och industriell bas och&lt;br&gt;ett väl etablerat internationellt samarbete. Av stor vikt är också att&lt;br&gt;totalförsvaret vidmakthåller en hög professionalism och kompetens så att&lt;br&gt;det finns en kunskapsmässig grund i paritet med omvärlden för att&lt;br&gt;anpassa och förstärka försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap i uppdrag att fortlöpande hålla aktuellt vilka åtgärder som&lt;br&gt;erfordras för att långsiktigt anpassa totalförsvaret till tänkbara förändring-&lt;br&gt;ar i omvärlden. Inom områden där det är särskilt viktigt att ha en grund&lt;br&gt;för sådan anpassning skall redan i dagsläget åtgärder vidtas för att&lt;br&gt;säkerställa denna anpassning. Åtgärder bör planeras för att genom&lt;br&gt;forskning och studier, utlandskontakter m.m. upprätthålla en kunskaps-&lt;br&gt;bas. Åtgärder bör vidare vidtas på personalområdet för att förbättra&lt;br&gt;tillgången på officerare, reservofficerare och annan nyckelpersonal som&lt;br&gt;erfordras för att kunna öka utbildningens och krigsorganisationens&lt;br&gt;omfattning. Åtgärder bör också vidtas för att underlätta materiell&lt;br&gt;försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.4 Säkerställd förmåga att fatta beslut om anpassning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svårighet med att planera för att vid behov höja krigsdugligheten och&lt;br&gt;anpassa totalförsvaret till förändringar i omvärlden är att man aldrig kan&lt;br&gt;vara helt säker på att tillräcklig information och beslutskraft kommer att&lt;br&gt;finnas för att faktiskt genomföra de åtgärder som skulle erfordras. Å&lt;br&gt;andra sidan är det inte rimligt att ständigt hålla en försvarsorganisation&lt;br&gt;fullt intakt för ett tänkbart värsta fall långt in i framtiden. Historisk&lt;br&gt;erfarenhet talar för att ambitioner att göra just detta lätt leder till en orga-&lt;br&gt;nisation som av brist på medel i förhållande till sin storlek blir urholkad&lt;br&gt;och omodern och därför inte heller lämpad att möta ett uppväxande hot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De internationella kontakterna och tillgången på information är i dag&lt;br&gt;mycket större än tidigare. Förutsättningarna är därmed bättre än förr att&lt;br&gt;varsebli och värdera hotande utvecklingar i omvärlden och att få grund&lt;br&gt;för att fatta beslut om beredskapshöjningar och erforderliga förstärk-&lt;br&gt;ningar av försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är trots detta angeläget att vidta åtgärder för att verkligen&lt;br&gt;säkerställa att förmågan till anpassning kommer att utnyttjas om det&lt;br&gt;skulle behövas. Detta bör ske genom särskilda insatser inom under-&lt;br&gt;rättelseområdet och forskning för att säkerställa att aktuellt besluts-&lt;br&gt;underlag ständigt finns tillgängligt och genom att skapa organisatoriska&lt;br&gt;former för analys och värdering på hög politisk nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att den säkerhetspolitiskt och militärt inriktade&lt;br&gt;underrättelsetjänsten i nuvarande säkerhetspolitiska läge skall lägga&lt;br&gt;särskild vikt vid informationen om långsiktiga utvecklingstendenser och&lt;br&gt;förändringar inom politiska, ekonomiska och militära områden av&lt;br&gt;betydelse för Sveriges säkerhet. Det bör ankomma på Försvarsmakten att&lt;br&gt;se till att det finns en tillräcklig organisation och kapacitet för detta&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall försvarsforskningen följa, analysera och söka förutse den&lt;br&gt;säkerhetspolitiska och militära utvecklingen samt dess konsekvenser för&lt;br&gt;totalförsvarets utveckling och förnyelse. Särskilt bör sådana förhållanden&lt;br&gt;uppmärksammas som kan leda till nya eller förstärkta hot eller andra&lt;br&gt;svåra nationella påfrestningar. Konsekvenser för totalförsvarets uppgifter,&lt;br&gt;utformning och omfattning bör analyseras. Det är väsentligt att de&lt;br&gt;instanser som är ansvariga för totalförsvarets långsiktiga utveckling och&lt;br&gt;anpassning till nya villkor utnyttjar forskningens resultat som en grund&lt;br&gt;för sina bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att säkerhetspolitiska kontrollstationer genomförs&lt;br&gt;och presenteras för riksdagen dels hösten 1996 inför försvarsbeslutets&lt;br&gt;etapp två, dels under försvarsbeslutsperioden år 1998. Kontrollstationerna&lt;br&gt;skall bidra till att det sker en fortlöpande politisk prövning av det&lt;br&gt;säkerhetspolitiska läget och dess konsekvenser för totalförsvarets&lt;br&gt;beredskap, omfattning, utveckling och förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiska och militära förändringar måste kunna tolkas på ett insiktsfullt Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;och säkert sätt och utan yrkesmässiga särintressen. Riksdagens och&lt;br&gt;regeringens förutsättningar för att göra sådana tolkningar och be-&lt;br&gt;dömningar kan behöva stärkas genom ett breddat beredningsunderlag.&lt;br&gt;Härigenom kan också medborgarnas förtroende för bedömningarna&lt;br&gt;säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsberedningen har föreslagit att det bör övervägas att tillskapa&lt;br&gt;ett självständigt säkerhetspolitiskt råd. Rådet skulle vara sammansatt av&lt;br&gt;enskilda individer med erkänt hög kompetens och integritet. I fokus för&lt;br&gt;intresset skulle stå en löpande omprövning av behovet att anpassa&lt;br&gt;politiken och totalförsvaret till utvecklingen i omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inte tagit ställning till om ett sådant råd bör inrättas&lt;br&gt;eller ej. Sedan frågan ytterligare penetrerats, avser regeringen att&lt;br&gt;återkomma i ärendet i försvarsbeslutets etapp två hösten 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.5 Regeringens behov av beredningskapacitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att omvärldsutvecklingen fortlöpande bevakas och att&lt;br&gt;eventuella behov att höja krigsdugligheten eller långsiktigt anpassa total-&lt;br&gt;försvaret tidigt uppmärksammas inom regeringen kommer Försvars-&lt;br&gt;departementets organisation och arbetsformer på detta område att ses&lt;br&gt;över så att relevant information snabbt kan tas om hand och analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 &amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;helhetssyn på hantering av hot och risker i fred och krig (avsnitt 3.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;uppgifter för totalförsvaret (avsnitt 3.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;anpassning (avsnitt 3.4.1 - 3.4.4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Inriktning av totalförsvaret&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Det militära försvaret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna för det militära försvaret skall vara att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;försvara landet mot väpnade angrepp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;hävda vår territoriella integritet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kunna genomföra internationella fredsfrämjande insatser och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kunna utnyttjas vid svåra nationella påfrestningar på samhället&lt;br&gt;i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den säkerhetspolitiska utvecklingen på lång sikt är svårförutsäg-&lt;br&gt;bar. Det militära försvaret skall därför ha förmåga till anpassning&lt;br&gt;för att kunna möta framtida krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla förband behöver inte ges full krigsduglighet redan i dags-&lt;br&gt;läget. Det skall dock säkerställas att full krigsduglighet kan uppnås&lt;br&gt;för alla förband inom högst ett år. Det militära försvaret skall&lt;br&gt;därutöver ha en förmåga till anpassning för att kunna möta krav på&lt;br&gt;längre sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internationell styrka organiseras och beredskapen att genom-&lt;br&gt;föra internationella insatser höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fortsatta förberedelsearbetet inför försvarsbeslutets andra&lt;br&gt;etapp skall grundas på en inriktning för krigsorganisationen som&lt;br&gt;bl. a. omfattar ca tolv brigader, 20 ytstridsfartyg, och tolv&lt;br&gt;divisioner stridsflyg samt högst nio ubåtar. Härutöver skall finnas&lt;br&gt;ett territorialförsvar omfattande ca 250 000 personer varav ett&lt;br&gt;hemvärn på ca 125 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fortsatt aktivt miljöarbete skall bedrivas inom det militära&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har konstaterat att ett väpnat angrepp utgör det allvarligaste&lt;br&gt;hotet mot vår nationella säkerhet. Långsiktigt utgör också ett väpnat&lt;br&gt;angrepp den viktigaste utgångspunkten för totalförsvarets planering, trots&lt;br&gt;att anspråken på totalförsvarets förmåga i närtid är begränsade. Svårig-&lt;br&gt;heten att förutsäga omvärldsutvecklingen ställer krav på stor anpassnings-&lt;br&gt;förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av militärtekniken och de militära doktrinerna gör det Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;emellertid möjligt att dra relativt tydliga slutsatser rörande karaktären av&lt;br&gt;de väpnade angrepp som Sverige skulle kunna hotas av i en framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av vapensystem med lång räckvidd, hög precision och&lt;br&gt;stor verkan, strategiska insatsstyrkor med god rörlighet och effektiva&lt;br&gt;system som stöd för ledningen innebär att ett angrepp kan sättas igång&lt;br&gt;med stor kraft redan i inledningen utan att detta kräver långvariga och&lt;br&gt;röjande militära operativa förberedelser. Kraften i angreppet kan riktas&lt;br&gt;mot många utvalda mål över en stor del av landets yta. Möjligheterna att&lt;br&gt;välja ut sådana mål som har stor betydelse för vår försvarsförmåga ökar.&lt;br&gt;Utnyttjande av modem militär teknik såsom så kallad &amp;quot;stealth&amp;quot;-teknik -&lt;br&gt;dvs. teknik som begränsar möjligheter till upptäckt med radar och andra&lt;br&gt;spaningsmedel - minskar förvarningen och effekten av motåtgärder.&lt;br&gt;Striden kan pågå, oavsett väderförhållanden, dygnet runt på ett fragmen-&lt;br&gt;terat slagfält utan klara frontlinjer. I kombination med det snabba strids-&lt;br&gt;förloppet skapar dessa förhållanden stora svårigheter när det gäller både&lt;br&gt;att leda stridskrafter och att göra insatser för att skydda civilbefolk-&lt;br&gt;ningen. Sammantaget har den snabba utvecklingen redan förändrat&lt;br&gt;förutsättningarna för krigföringen och kommer på sikt att ytterligare&lt;br&gt;ställa krav på anpassningsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en stormakt kommer att ha begränsad tillgång till kvalificerade&lt;br&gt;resurser av strategisk betydelse. De kan inte tillåtas bli bundna eller&lt;br&gt;förloras. Operativ framgång måste uppnås snabbt så att de först insatta&lt;br&gt;styrkorna kan frigöras, vid behov efter att ha avlösts av andra förband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots internationella avtal om förbud mot användning av B- och C-&lt;br&gt;stridsmedel kan utnyttjande av sådana tills vidare inte uteslutas. Dessa&lt;br&gt;stridsmedels egenskaper gör dem särskilt skadebringande vid angrepp&lt;br&gt;som bygger på överraskning och som sätts in mot stora områden. Om&lt;br&gt;inte motåtgärder vidtagits kan B- och C-stridsmedel bli mycket verk-&lt;br&gt;ningsfulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna möta ett angrepp, baserat på strategiska insatsstyrkor,&lt;br&gt;måste det militära försvaret ha förmåga både att skydda våra mest vitala&lt;br&gt;områden och att anfalla en angripare där och när denne är som käns-&lt;br&gt;ligast. Förmågan att leda stridskrafterna under mycket svåra omständig-&lt;br&gt;heter och att övervaka vårt territorium är av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för vår försvarsförmåga är att vi kan&lt;br&gt;hindra en angripare att få herravälde i luften, dvs. vår förmåga till&lt;br&gt;luftförsvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall ett angrepp kan ges ett påtagligt inslag av anfallskraft över&lt;br&gt;landgräns eller kust förändras kraven på vår försvarsförmåga. Förutom&lt;br&gt;behoven att bekämpa stridskrafter till sjöss, ökar de generella kraven på&lt;br&gt;uthållighet och förmåga till samordnade anfallsoperationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgörande förutsättning för våra möjligheter att fortlöpande anpassa Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;försvarets beredskap och långsiktiga utveckling är förmågan att följa och&lt;br&gt;bedöma utvecklingen i vår omvärld på både kort och lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Uppgifter för det militära försvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av totalförsvarets uppgifter är att det militära försvaret skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- försvara landet mot väpnade angrepp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hävda vår territoriella integritet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna genomföra internationella fredsfrämjande insatser och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna utnyttjas vid svåra nationella påfrestningar på samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försvar mot väpnat angrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av den säkerhetspolitiska analysen ter sig väpnade angrepp&lt;br&gt;som i dagens politiska läge skulle kunna hota Sverige osannolika. De&lt;br&gt;militära förutsättningarna att genomföra sådana angrepp kommer under&lt;br&gt;ett antal år att vara starkt begränsade. Tänkbara förändringar av&lt;br&gt;stridskrafterna i vår omvärld, möjligheten att sätta i stånd befintliga&lt;br&gt;resurser och på längre sikt framför allt utveckla strategiska insatsstyrkor,&lt;br&gt;vilka har en framträdande plats i många länders försvarsplanering,&lt;br&gt;innebär emellertid att mer reella sådana hot skulle kunna komma att&lt;br&gt;uppstå efter ett antal år. Detta ställer krav på vår förmåga att förutse&lt;br&gt;utvecklingen och på det militära försvarets förmåga att efter hand anpassa&lt;br&gt;sig till förändrade förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mot denna bakgrund anledning att närmare precisera vilka&lt;br&gt;typer av tänkbara angreppshot i olika tidsperspektiv som bör läggas till&lt;br&gt;grund för planering av de åtgärder som bör genomföras under den&lt;br&gt;förestående försvarsbeslutsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angreppshot i nuvarande omvärldsläge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge nuvarande säkerhetspolitiska och militärstrategiska förhållanden&lt;br&gt;i vår omvärld består finns ingen tänkbar angripare med omedelbar&lt;br&gt;tillgång till förband lämpade för angrepp i den omfattning som hittills&lt;br&gt;legat till grund för svensk försvarsplanering. Det hindrar inte att det rent&lt;br&gt;tekniskt skulle kunna vara möjligt att inleda militära företag mot Sverige&lt;br&gt;med de resurser som trots allt finns tillgängliga. Sådana företag ter sig&lt;br&gt;i dag föga troliga men skulle möjligen likväl kunna beröra Sverige i ett&lt;br&gt;läge av oväntade politiska omvälvningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den begränsade stabilitet som ännu råder i delar av&lt;br&gt;främst östra Europa bör Sverige även vid dagens förhållanden ha en&lt;br&gt;betryggande förmåga att möta sådana militära företag som trots allt skulle&lt;br&gt;kunna inledas. De skulle t.ex. kunna utgöras av angrepp med mycket&lt;br&gt;begränsade geografiska mål eller angrepp mot någon vital samhälls&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;funktion. Sådana hot kallas fortsättningsvis för angreppshot i nuvarande Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;omvärldsläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angreppshot i ett förändrat omvärldsläge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det under dagens förhållanden inte finns någon tänkbar&lt;br&gt;angripare med tillgång till nämnvärda angreppsstyrkor som skulle kunna&lt;br&gt;sättas in mot Sverige, kan läget i omvärlden förändras så att ett angrepp&lt;br&gt;mot landet ånyo ter sig som en realistisk möjlighet. Med hänsyn till den&lt;br&gt;tid det tar att bygga upp och forma ett försvar måste försvarsplaneringen&lt;br&gt;också beakta sådana angreppshot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den säkerhetspolitiska och militärstrategiska situationen kan dock inte&lt;br&gt;förändras hur snabbt som helst. Särskilt tar det avsevärd tid att förändra&lt;br&gt;de rent militära möjligheterna att genomföra ett angrepp. Vad som i detta&lt;br&gt;avseende bedöms kunna ske snabbast är att i ett förändrat politiskt läge&lt;br&gt;någon aktör i konfrontation med omvärlden satsar på att sätta befintliga&lt;br&gt;militära resurser i stånd och därmed upprätta en förmåga att genomföra&lt;br&gt;ett angrepp i större skala. De styrkor som i första hand bedöms kunna&lt;br&gt;komma att sättas i stånd är sådana flyg- och markstridskrafter som utgör&lt;br&gt;viktiga komponenter i en utveckling mot strategiska insatsstyrkor. I norr&lt;br&gt;finns rent tekniskt förutsättningar att förstärka operationsmöjlighetema&lt;br&gt;genom att sätta befintliga resurser i stånd. En avgörande satsning på en&lt;br&gt;sådan utveckling skulle emellertid kräva stora politiska och ekonomiska&lt;br&gt;uppoffringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om politiska och ekonomiska förutsättningar trots detta skapats, kan&lt;br&gt;angreppsstyrkor sättas i stånd inom några år så länge befintlig materiel&lt;br&gt;och personal kan utnyttjas. Om en sådan situation uppstår måste en&lt;br&gt;höjning av det svenska försvarets krigsduglighet på ett betryggande sätt&lt;br&gt;kunna ske i minst motsvarande takt. Att notera är att ett fortlöpande&lt;br&gt;sönderfall av stridskrafter efterhand ökar omfattningen av den tid och de&lt;br&gt;resurser som erfordras för att sätta dem i stånd. Regeringen anser att det&lt;br&gt;finns goda möjligheter att få insyn i en utveckling där angreppsstyrkor&lt;br&gt;sätts i stånd, även om det kan vara svårt att bedöma exakt hur snabbt&lt;br&gt;utvecklingen sker. Därmed får vi en grund för att vid behov anpassa det&lt;br&gt;svenska försvarets krigsduglighet. Det hot om angrepp mot Sverige som&lt;br&gt;skulle kunna växa fram vid en sådan händelseutveckling kallas i&lt;br&gt;fortsättningen för angreppshot med iståndsatta styrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lång sikt är den säkerhetspolitiska och militärstrategiska utveck-&lt;br&gt;lingen mycket mer svårförutsägbar. Tänkbara angreppshot i ett längre&lt;br&gt;tidsperspektiv är med hänsyn till de många inverkande faktorerna och den&lt;br&gt;stora komplexiteten mycket mer varierade än vad som rimligen går att&lt;br&gt;föreställa sig med enbart dagens läge som grund. Som regeringen&lt;br&gt;utvecklat inledningsvis i detta avsnitt, talar dock mycket för att framtida&lt;br&gt;krig skulle karaktäriseras av att kvalificerad militärteknik och strategiska&lt;br&gt;insatsstyrkor kommer till användning. Såväl militärtekniska möjligheter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och krigserfarenheter som förväntade behov i en multipolär värld med Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;många typer av regionala och lokala konflikter talar för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betryggande grund för att långsiktigt kunna utveckla den svenska&lt;br&gt;försvarsförmågan i takt med en sådan utveckling i omvärlden bör därför&lt;br&gt;eftersträvas. Det innebär att vi i första hand bör inrikta långsiktigt&lt;br&gt;syftande åtgärder på att kunna utveckla förmågan att möta angrepp med&lt;br&gt;moderna strategiska insatsstyrkor. Det skall emellertid heller inte&lt;br&gt;uteslutas att mer omfattande förmåga till anfallskraft över landgräns och&lt;br&gt;hav som ett komplement till strategiska insatsstyrkor skulle kunna växa&lt;br&gt;upp i vårt närområde. En sådan utveckling, särskilt vad gäller anfållskraft&lt;br&gt;över hav, torde dock ta så lång tid i anspråk att den i huvudsak kan&lt;br&gt;mötas genom framtida tillväxt av ett försvar i första hand utformat för att&lt;br&gt;kunna möta strategiska insatsstyrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerheterna i den säkerhetspolitiska utvecklingen, den snabba&lt;br&gt;tekniska utvecklingen och förhållandet att militära resurser i ökande&lt;br&gt;utsträckning utvecklas utan att hämmas av ett konserverande arv innebär&lt;br&gt;att det militära försvaret i ett längre tidsperspektiv måste kunna möta&lt;br&gt;okända framtida hot. Kravet på anpassningsförmåga omfattar således inte&lt;br&gt;bara de utvecklingslinjer vi nu ser som tänkbara utan även andra, vilkas&lt;br&gt;karaktär vi inte kan förutse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det breda spektrum av hot som bör påverka långsiktiga åtgärder inom&lt;br&gt;försvaret kallas fortsättningsvis för angreppshot på lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga uppgifter för det militära försvaret har ett nära sammanhang&lt;br&gt;med dess förmåga att lösa den fundamentala uppgiften: att försvara landet&lt;br&gt;mot väpnade angrepp. Även under perioder då bedömningarna av hoten&lt;br&gt;innebär att anspråken på omedelbar förmåga i dessa avseenden är små,&lt;br&gt;måste det militära försvarets verksamhet och utveckling präglas av att&lt;br&gt;uppgiften att försvara landet mot väpnade angrepp är det yttersta motivet&lt;br&gt;för det militära försvarets existens.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Territoriell integritet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hävdandet av vår territoriella integritet är en grundläggande förutsättning&lt;br&gt;för vår säkerhetspolitik. Uppgiften innebär bl.a. att övervaka vårt&lt;br&gt;territorium och luftrum och ingripa mot kränkningar eller andra&lt;br&gt;överträdelser av internationell eller svensk rätt. En ökad samordning som&lt;br&gt;leder till ett bättre utnyttjande av de civila och militära resurser som på&lt;br&gt;olika sätt bidrar till att lösa uppgiften bör enligt regeringens mening&lt;br&gt;eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentligt, och för det militära försvaret styrande, är kravet på&lt;br&gt;förmåga att kunna ingripa mot varje form av kränkning av vår territoriel-&lt;br&gt;la integritet. Luckor i övervaknings- eller insatssystemen, som systema-&lt;br&gt;tiskt kan utnyttjas och som kan tolkas som att vi avsagt oss kontrollen&lt;br&gt;över vårt territorium, får inte förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kaderorganiserade militära försvaret skall under normala ffedsför-&lt;br&gt;hållanden ha tillräcklig förmåga att - i samverkan med andra resurser -&lt;br&gt;hävda vår territoriella integritet. I situationer med en högre spännings-&lt;br&gt;nivå, särskilt om den föranleds av säkerhetspolitiska kriser i vårt&lt;br&gt;närområde, kan krävas att krigsorganisationen efter hand mobiliseras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Internationella fredsfrämjande insatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens syn på internationella insatser redovisas närmare i avsnitt 6.&lt;br&gt;Bl.a. föreslås att en internationell styrka upprättas. Innebörden är främst&lt;br&gt;ökade beredskapskrav för internationella insatser. Detta medför större&lt;br&gt;krav på Försvarsmaktens förmåga att ställa resurser till förfogande för&lt;br&gt;internationella insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge erforderlig handlingsfrihet bör systemet för att producera&lt;br&gt;styrkor för internationella insatser medge att väsentliga delar av upp till&lt;br&gt;motsvarande två bataljoners styrka ständigt kan vara insatta eller hållas&lt;br&gt;i beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsmässigt begränsade, förberedda insatser av specialenheter bör&lt;br&gt;kunna ske. Sådana enheter kan vara bl.a. ingenjörsförband (t.ex. för&lt;br&gt;minspaning och minröjning, förbindelse- och flygfältsarbeten), under-&lt;br&gt;hålls-, fransport- eller sjukvårdsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver erfordras personal för tjänstgöring i staber, som observatör-&lt;br&gt;er etc. i minst nuvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella styrkan kommer i allt väsentligt att rekryteras ur&lt;br&gt;det militära försvarets krigsorganisation. För att kunna tjäna som&lt;br&gt;rekryteringsbas måste krigsorganisationen uppfylla vissa krav både vad&lt;br&gt;gäller storlek och personalens förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser med större styrkor eller andra typer av stridskrafter kan&lt;br&gt;komma att aktualiseras. Regeringen bedömer dock att inga särskilda&lt;br&gt;förberedelser eller beredskapsåtgärder behövs för dessa. Det bör&lt;br&gt;förutsättas att erforderlig förberedelsetid finns inför en eventuell&lt;br&gt;fredsfrämjande insats av sådant slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska insatserna skall kunna ske såväl som en del av förhands-&lt;br&gt;samordnade multinationella beredskapsförband som insatser inom ramen&lt;br&gt;för tillfälligt sammansatta internationella styrkor. Regeringen anser det&lt;br&gt;viktigt att det nordiska samarbetet i dessa avseenden vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Svåra nationella påfrestningar på samhället i fred&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att uppgiften att ställa resurser till förfogande vid&lt;br&gt;katastrofer eller andra extraordinära situationer i fred inte bör styra det&lt;br&gt;militära försvarets utveckling i stort. Däremot bör stor hänsyn till denna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift tas vid t.ex. utformningen av materielsystem och vid verksam- Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;hetsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att såväl organisationens innehåll och beredskap&lt;br&gt;som den militära utbildningen (sjukvårdstjänst, fältarbeten, brandskydd&lt;br&gt;etc.) gör det militära försvaret till en värdefull och nödvändig resurs i&lt;br&gt;många sammanhang. Ett effektivt utnyttjande av denna resurs förutsätter&lt;br&gt;dock förberedelser inom både det militära försvaret och aktuella civila&lt;br&gt;myndigheter. Förberedelserna bör i vissa fall omfatta samövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 Principiell inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det militära försvaret bör utformas så att det kan&lt;br&gt;utvecklas i steg för att kunna möta olika typer av angreppshot i skilda&lt;br&gt;tidsperspektiv och lösa uppgifter i övrigt i enlighet med vad som&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 4.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Grundnivån&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Grundnivån, som svarar mot erforderliga åtgärder så länge nuvarande&lt;br&gt;säkerhetspolitiska och militärstrategiska läge består, bör utformas så att&lt;br&gt;det militära försvaret kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hävda vår territoriella integritet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- genomföra internationella insatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utnyttjas vid svåra nationella påfrestningar på samhället i fred och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- möta tänkbara angreppshot i nuvarande omvärldsläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundnivån skall också innehålla åtgärder som skapar en grund för att&lt;br&gt;kunna anpassa försvaret till ett förändrat omvärldsläge, dvs. för att kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- höja krigsdugligheten om ett angreppshot med iståndsatta styrkor skulle&lt;br&gt;börja utvecklas och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- möta ett spektrum av angreppshot på lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna att hävda vår territoriella integritet och att kunna&lt;br&gt;genomföra internationella insatser dimensionerar, tillsammans med&lt;br&gt;behovet av att kunna anpassa försvaret till förändrade säkerhetspolitiska&lt;br&gt;situationer kraven på krigsorganisationen i närtid. Kraven på att kunna&lt;br&gt;möta trots allt tänkbara angreppshot i nuvarande omvärldsläge bedöms&lt;br&gt;härigenom i allt väsentligt bli uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Höjning av krigsdugligheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det militära försvaret bör i grundnivån utformas för att ha förmåga att,&lt;br&gt;när indikationer föreligger, inom högst ett år ha höjt krigsdugligheten för&lt;br&gt;att kunna möta angreppshot med iståndsatta styrkor. De åtgärder som då&lt;br&gt;aktualiseras bör kunna genomföras även vid ökad säkerhetspolitisk&lt;br&gt;spänning, vilket bl.a. kan minska möjligheterna till import av vapen och&lt;br&gt;andra strategiska varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att komplettering av utbildning, tillförsel av Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;enklare materiel och förnödenheter samt utbyggnad av anläggningar kan&lt;br&gt;ske under en ettårsperiod. Härutöver kan insats- och mobiliserings-&lt;br&gt;beredskapen höjas. Organisationsstrukturen med vapen- och lednings-&lt;br&gt;system, befälskader samt soldater som getts grundläggande utbildning&lt;br&gt;bör sålunda finnas redan i grundnivån. Denna förberedda ökning av&lt;br&gt;försvarsförmågan innebär alltså en planerad höjning av krigsdugligheten&lt;br&gt;för de delar av organisationen där med vema avsteg gjorts i grundnivån.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anpassning på längre sikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försvarets möjliga utformning på längre sikt bestäms till del av det arv&lt;br&gt;i form av utrustning, personal och kompetens som efter den förestående&lt;br&gt;försvarsbeslutsperioden finns att utgå ifrån, men den bestäms givetvis&lt;br&gt;också av vilka vidareutvecklande och nyskapande åtgärder som vidtas i&lt;br&gt;framtiden. De långsiktiga åtgärder som vidtas redan under försvars-&lt;br&gt;beslutsperioden i grundnivån skall syfta till att skapa en tillräcklig grund&lt;br&gt;och handlingsfrihet för den framtida utvecklingen. Som utvecklats i det&lt;br&gt;föregående bör därvid föreställningar om ett framtida krigs karaktär vara&lt;br&gt;styrande. Satsningar bör göras särskilt inom områden där det tar mycket&lt;br&gt;lång tid att bygga upp kompetens och resurser. Den kompetens och den&lt;br&gt;resursbas som efter hand byggs upp under försvarsbeslutsperioden utgör&lt;br&gt;grunden för anpassning av försvarets långsiktiga utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerheterna i den långsiktiga utvecklingen i omvärlden kräver att&lt;br&gt;planeringen av det svenska försvarets utveckling efter hand anpassas till&lt;br&gt;de verkliga omständigheterna. Detta kan komma att kräva en förändring&lt;br&gt;av statsmakternas inriktning. Uppgifter, ambitionsnivåer och ekonomi får&lt;br&gt;därvid anpassas till då aktuella förhållanden. Beroende på omständig-&lt;br&gt;heterna kan såväl ett fullföljande av tidigare huvudinriktning som en&lt;br&gt;minskning eller tillväxt bli aktuell. Normalt beslutas en sådan ny&lt;br&gt;inriktning i ett nytt försvarsbeslut efter den kommande försvarsbe-&lt;br&gt;slutsperiodens slut. En förändrad säkerhetspolitisk utveckling i omvärlden&lt;br&gt;kan dock komma att kräva beslut om en förändrad inriktning redan&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts bör huvudinriktningen för långsiktigt syftande&lt;br&gt;verksamhet i grundnivån vara att försvaret skall kunna utvecklas för att&lt;br&gt;möta angrepp från en angripare som utnyttjar modern militär teknologi&lt;br&gt;och för ändamålet särskilt sammansatta och utformade strategiska&lt;br&gt;insatsstyrkor. Därvid skapas förutsättningar att i kommande försvarsbe-&lt;br&gt;slut anpassa försvarets utveckling såväl kvalitativt som kvantitativt till&lt;br&gt;den förväntade utvecklingen i omvärlden. Skulle en utveckling ske där&lt;br&gt;mer omfattande styrkor för angrepp över gräns eller kust byggs upp i&lt;br&gt;vårt närområde bör därutöver en tillväxt ske främst av anfalls- och&lt;br&gt;sjömålsbekämpningsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konsekvenser för planeringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det normalt är kostnadseffektivt att underhålla gjorda investe-&lt;br&gt;ringar i försvarssystem så att de kan utnyttjas under hela sin operativa&lt;br&gt;livslängd, gör dock de stora förändringar som skett i det säkerhetspolitis-&lt;br&gt;ka läget att de operativa behoven på många områden i varje fäll för de&lt;br&gt;närmaste åren drastiskt nedgått och därmed att vidmakthållandet av gamla&lt;br&gt;system kan ifrågasättas. Planeringen bör utgå från de behov vi har för de&lt;br&gt;närmaste åren och den handlingsfrihet vi behöver för framtiden obero-&lt;br&gt;ende av de bedömda behov som låg bakom tidigare investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapensystem m.m., som skapats med tidigare behov som grund och&lt;br&gt;för vilka behov inte kan identifieras under återstående livslängd, bör&lt;br&gt;således avvecklas. Det är viktigare att nu göra nyinvesteringar, som utgör&lt;br&gt;en väsentlig grund för försvaret i en svårbedömd framtid, än att&lt;br&gt;vidmakthålla gamla system som har begränsat värde under förutsebar&lt;br&gt;återstående livslängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att så snabbt som möjligt kunna uppnå besparingar och frigöra&lt;br&gt;resurser för totalförsvarets nya uppgifter är det angeläget att snarast efter&lt;br&gt;den 1 januari 1997 genomföra erforderliga förändringar i totalförsvarets&lt;br&gt;struktur. Betydande bindningar finns emellertid vid befintlig organisation&lt;br&gt;vad avser anställd personal och materiel samt gjorda beställningar. Det&lt;br&gt;tar lång tid innan organisatoriska förändringar i krigs- och grundorganisa-&lt;br&gt;tion leder till besparingar. Med hänsyn till de anställningsvillkor och&lt;br&gt;trygghetsregler som gäller för anställd personal, till de långsiktiga&lt;br&gt;kontraktsbindningar, som gäller för en stor del av försvarsmaterielen, och&lt;br&gt;till den omställningstid, som är nödvändig vid nedläggning av an-&lt;br&gt;läggningar, kommer det att ta tid innan besparingar uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturella förändringar bör genomföras så snabbt som möjligt även&lt;br&gt;om de kan leda till betydande olägenheter. Om detta skulle gå ut över&lt;br&gt;balans mellan operativa funktioner, effektivitet och förmåga att möta mer&lt;br&gt;omfattande väpnade angrepp under de närmaste åren, är detta acceptabelt&lt;br&gt;med hänsyn till de begränsade riskerna för och möjligheterna att&lt;br&gt;genomföra sådana angrepp under denna period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 Utveckling i stort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att dess syn på uppbyggnad och utveckling i stort&lt;br&gt;av det militära försvaret i många avseenden överensstämmer med och&lt;br&gt;vilar på samma bedömningar som de förslag Försvarsmakten redovisat&lt;br&gt;för jämförbara ekonomiska nivåer. Prioriteringar och bedömningar är i&lt;br&gt;de flesta fall likartade. De skillnader som föreligger kan främst hänföras&lt;br&gt;till synen på behovet av förmåga m.m. i närtid och plikttjänstgöringens&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att den inriktning för krigsorganisationens&lt;br&gt;utveckling som anges i det följande läggs till huvudsaklig grund för&lt;br&gt;förberedelsearbetet inför etapp två av försvarsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ledningssystemet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ledningssystemet har stor betydelse i den framtida&lt;br&gt;stridsmiljön. Ökande krav på bl.a. snabbhet ställer stora krav på&lt;br&gt;personell och teknisk kvalitet. Systemet måste kunna tåla många slags&lt;br&gt;påverkan vilket kräver såväl uthållighet i systemet som förmåga till&lt;br&gt;självständigt uppträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att ledningssystemet bör förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett längre tidsperspektiv kan hela det nuvarande ledningssystemet&lt;br&gt;behöva omprövas. En utgångspunkt bör vara de förändrade kraven i den&lt;br&gt;framtida stridsmiljön. En annan bör vara det militära försvarets uppgifter&lt;br&gt;inom totalförsvaret, organisationens omfattning samt tekniska möjligheter&lt;br&gt;till och krav på ledning. En sådan omprövning bör genomföras så att&lt;br&gt;riksdagen kan ta ställning till principfrågorna i försvarsbeslutets andra&lt;br&gt;etapp hösten 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en omedelbar åtgärd bör den nuvarande ledningsstrukturen, främst&lt;br&gt;på den lägre regionala nivån, reduceras. Dessa reduktioner bör utformas&lt;br&gt;mot bakgrund av principerna för den långsiktiga inriktningen av&lt;br&gt;ledningssystemet. Regeringen bedömer dock att antalet försvarsområden&lt;br&gt;bör kunna reduceras med ca en tredjedel och att antalet marin- och&lt;br&gt;flygkommandon bör omprövas. I detta sammanhang vill regeringen&lt;br&gt;emellertid framhålla vikten av att särskilda åtgärder vidtas för att&lt;br&gt;säkerställa de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet och&lt;br&gt;utveckling bl.a. genom en nära knytning till Försvarsmakten på lokal och&lt;br&gt;lägre regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Markstridskrafter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Landets stora yta är en grund för dimensioneringen av markstrids-&lt;br&gt;kraftema. Regeringen anser att fältförbanden efter höjning av krigs-&lt;br&gt;dugligheten totalt bör omfatta ca tolv brigader i tre fördelningar med&lt;br&gt;erforderliga fördelningsförband. Eftersom det omedelbara behovet av&lt;br&gt;direkt tillgängliga förband är begränsat, behöver inte alla fältförbanden&lt;br&gt;ha hög krigsduglighet redan i dagsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grundnivån ställs de största kraven av uppgiften att kunna genomföra&lt;br&gt;internationella insatser och att skapa en grund för att vid behov relativt&lt;br&gt;snabbt kunna höja krigsdugligheten och långsiktigt utveckla försvaret. I&lt;br&gt;de för internationella insatser lämpade förband som ges full krigsduglig-&lt;br&gt;het kan upp till 20 procent av dem som grundutbildas komma att&lt;br&gt;tjänstgöra i den internationella styrkan. Behovet av modem materiel för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella insatser och kravet på kompetensutveckling i organisa- Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;tionen talar entydigt för att dessa förband även i övriga avseenden skall&lt;br&gt;hålla hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Territorialförsvaret bör omfatta ca 250 000 personer. Häri ingår&lt;br&gt;hemvärnet, vars beslutade utökning till ca 125 000 personer bör fullföljas&lt;br&gt;och på längre sikt om möjligt ytterligare utökas. Flertalet förband i&lt;br&gt;territorialförsvaret bemannas av personal som överförts från brigadför-&lt;br&gt;banden. Det är sålunda jämförelsevis enkelt att under några års tillväxt&lt;br&gt;utöka organisationen. Mot denna bakgrund bedömer regeringen det&lt;br&gt;möjligt att reducera det traditionella territorialförsvaret, som består av&lt;br&gt;förband med lokala uppgifter och begränsad operativ rörlighet, till ca&lt;br&gt;90 000 personer. För att bl.a. reducera effekterna av denna minskning&lt;br&gt;bör övervägas att direkt grundutbilda vissa totalförsvarspliktiga för be-&lt;br&gt;vakningsuppgifter. De bör i grupp- eller plutonsenheter utnyttjas för att&lt;br&gt;förbättra skyddet för sådana skyddsobjekt inom totalförsvaret som annars&lt;br&gt;inte längre kan försvaras eller bevakas. Funktionen bör efter hand byggas&lt;br&gt;upp till att omfatta ca 40 000 personer. Denna bevakningsfunktion bör&lt;br&gt;- liksom hemvärnet - kunna organiseras, innan mobilisering i övrigt&lt;br&gt;igångsatts. Liksom vad gäller fältförbanden erfordras hög krigsduglighet&lt;br&gt;endast för delar av territorialförsvarsförbanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att ett beslut om en långsiktig tillväxt av&lt;br&gt;markstridskrafterna kan komma att omfatta en utökning av organisationen&lt;br&gt;med ytterligare en fördelning med fyra brigader samt en utökning av&lt;br&gt;territorialförsvaret genom att personal och materiel efter hand förs över&lt;br&gt;från fältförbanden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjö- och kustförsvarstridskrafter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I grundnivån bestäms behovet av sjöstridskrafter främst av uppgiften att&lt;br&gt;hävda vår territoriella integritet. Härtill kommer kraven att vidmakthålla&lt;br&gt;kompetens och vissa system för att kunna växa eller på annat sätt&lt;br&gt;långsiktigt anpassas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att ca tjugo ytstridsfartyg, som även skall vara&lt;br&gt;lämpade för att hävda vår territoriella integritet, erfordras. Högst nio&lt;br&gt;ubåtar och huvuddelen av minröjningskapaciteten bör vidare bibehållas.&lt;br&gt;Fartygens stridsförmåga och basorganisationens förmåga behöver uppnås&lt;br&gt;fullständigt först sedan åtgärder för att höja krigsdugligheten vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rörliga kustförsvarsförbanden bör i huvudsak bibehållas. Vissa&lt;br&gt;enheter kan ha avsteg från krigsdugligheten i grundnivån. Högt priorite-&lt;br&gt;rade delar av de fasta kustförsvarsförbanden bör kunna utnyttjas sedan&lt;br&gt;krigsdugligheten höjts medan resterande delar av organisationen&lt;br&gt;avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Flygstridskrafter och övrigt luftförsvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vikten av vårt luftförsvar har påpekats tidigare. Detta och förhållandet&lt;br&gt;att det tar mycket lång tid att införa nya typer av avancerade flygsystem&lt;br&gt;gör att flygstridskrafterna redan i grundnivån måste utformas och&lt;br&gt;dimensioneras i ett långt tidsperspektiv. Kraven på krigsduglighet och&lt;br&gt;uthållighet kan dock begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att ca tolv divisioner stridsflyg med Jakt/Attack/-&lt;br&gt;Spanings-kapacitet bör ingå i grundnivån. På sikt bör samtliga dessa&lt;br&gt;divisioner utgöras av JAS 39 Gripen-förband. Det lätta attackflygets&lt;br&gt;omfattning och ambitionsnivå, liksom övrigt utnyttjande av skolflygplan&lt;br&gt;i krigsorganisationen, bör övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftvärnet är en viktig del av vårt luftförsvar. Modernisering och&lt;br&gt;förnyelse av luftvärnet fordrar dock ytterligare överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det militära transportflyget har stor betydelse i fred, bl.a. för&lt;br&gt;internationella insatser, och i krig för sådana uppgifter som ej bör lösas&lt;br&gt;av civila flygtransportföretag (k-företag). Kapaciteten bör i huvudsak&lt;br&gt;bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stridsledningsorganisationen är en väsentlig del av vårt samlade&lt;br&gt;ledningssystem. Den måste i alla väsentliga avseenden finnas i grundni-&lt;br&gt;vån och snabbt kunna uppnå full kapacitet. Den pågående utvecklingen&lt;br&gt;och moderniseringen bör enligt regeringens mening fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bassystemet bedöms kunna reduceras till ca 16 basbataljoner och ändå&lt;br&gt;ge flygsystemen tillräcklig effekt. I samband med en allmän höjning av&lt;br&gt;krigsdugligheten bör bassystemet snabbt kunna ges full effekt. En fortsatt&lt;br&gt;utbyggnad av bassystemet för att öka uthålligheten bör kunna ske i ett&lt;br&gt;tillväxtläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.5 Bedömda konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare framhållit behovet av en helhetslösning och vill&lt;br&gt;framhålla att den redovisade inriktningen är en grund för myndigheternas&lt;br&gt;förslag - i form av bl.a. programplaner - inför totalförsvarsbeslutets&lt;br&gt;andra del hösten 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening inte möjligt att ta ställning till&lt;br&gt;enskildheter i den framtida utvecklingen innan helhetslösningen kan&lt;br&gt;överblickas. På samma sätt kan inriktningens konsekvenser först då&lt;br&gt;slutligt anges. Regeringen finner det dock angeläget att redovisa sina&lt;br&gt;bedömningar av konsekvenserna i några viktiga avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;Förbandsproduktion och grundorganisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet för förbandsproduktion innehåller en differentie-&lt;br&gt;ring av utbildningstidens längd mellan olika kategorier av personal och&lt;br&gt;förband. Regeringen anser att denna differentiering kan drivas längre än&lt;br&gt;vad som är fallet i dag. Grundutbildning för bevakningsuppgifter bedöms&lt;br&gt;kunna göras kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna lösa uppgifterna, liksom för att säkerställa kompetens&lt;br&gt;och rekryteringskraft inom det militära försvaret, krävs en fullständig och&lt;br&gt;allsidig utbildning för delar av organisationen. För andra delar, som inte&lt;br&gt;behöver uppnå fullständig förmåga förrän efter genomförd höjning av&lt;br&gt;krigsdugligheten, kan främst den förbandsinriktade delen av grundutbild-&lt;br&gt;ningen reduceras eller utgå. Detta kan påverka betydelsen av den&lt;br&gt;nuvarande principen att vid ett och samma tillfälle omsätta all personal&lt;br&gt;i ett förband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbandsomsättningstiderna bör anpassas till variationer i behov och&lt;br&gt;andra förutsättningar så att de i högre grad än i dag varierar mellan olika&lt;br&gt;typer av förband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa åtgärder, i kombination med den reduktion av krigsorganisatio-&lt;br&gt;nen som regeringens inriktning innebär, bör leda till att delar av&lt;br&gt;produktionsapparaten - utbildningsetablissemangen - kan läggas ner.&lt;br&gt;Regeringen vill påpeka vikten av en helhetslösning där beslutet bygger&lt;br&gt;på ett brett underlag. Beslutet fattas först i det andra försvarsbeslut&lt;br&gt;hösten 1996. Innan dess blir det således inte aktuellt med beslut om&lt;br&gt;nedläggningar av förband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsberedningen har bedömt att nedläggningarna kunna komma att&lt;br&gt;omfatta minst:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fyra brigadproducerande etablissemang&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tre större andra arméetablissemmang&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tre flygflottiljer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett tiotal mindre enheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att den marina verksamheten reduceras motsvarande&lt;br&gt;nedläggning av två etablissemang. Kravet på möjligheter till en över&lt;br&gt;landet spridd närvaro kan dock medföra att verksamhet från andra&lt;br&gt;etablissemang förs till dessa marina verksamhetsställen så att reduktioner-&lt;br&gt;na uppstår på andra platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa förändringar av grundorganisationen anser regeringen det&lt;br&gt;möjligt att pröva även nuvarande principer för förbandsproduktion och&lt;br&gt;övrig fredsverksamhet i syfte att minska kostnaderna. Detta möjliggörs&lt;br&gt;bl.a. av de förändrade uppgifterna för det militära försvaret. Pågående&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strävan till försvarsmaktsgemensam samordning mellan produktions- Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;enheter bör med kraft fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förutsättning för detta arbete är principerna för personalför-&lt;br&gt;sörjning och bemanning, vilka behandlas i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att den nuvarande principen om att grundorga-&lt;br&gt;nisationen bör vara en kaderorganiserad krigsorganisation är en viktig&lt;br&gt;utgångspunkt. Kaderorganisationen bör dock inte göras mer omfattande&lt;br&gt;än vad beredskapen kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inte inför försvarsbeslutet med denna proposition&lt;br&gt;avhandlat eller tagit ställning till omfattningen av förändringar i&lt;br&gt;förbandsproduktion och grundorganisation eller var dessa förändringar&lt;br&gt;skall äga rum. Till dessa frågor återkommer regeringen i nästa försvars-&lt;br&gt;beslutsproposition hösten 1996, sedan Försvarsmakten lämnat sina förslag&lt;br&gt;i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behov av personal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens behov av anställd personal påverkas av flera faktorer.&lt;br&gt;Bl.a. minskar behovet av yrkesofficerare i krigsorganisationen på grund&lt;br&gt;av de strukturella neddragningarna. En vidgad grundutbildning, t.ex. för&lt;br&gt;bevakningsuppgifter, ökar däremot behovet av yrkesofficerare i för-&lt;br&gt;bandsproduktionen. Även de vidgade internationella uppgifterna ökar&lt;br&gt;behovet av yrkesofficerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett något högre antal yrkesofficerare än vad planerad krigsorganisation&lt;br&gt;oundgängligen kräver erfordras också för att ha handlingsfrihet att&lt;br&gt;långsiktigt kunna utveckla det militära försvaret till nya uppgifter. Häri&lt;br&gt;ingår yrkesofficerare med kompetens för utveckling inom områden med&lt;br&gt;stora krav på tekniskt kunnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det totala antalet yrkesofficerare kommer att minska är det&lt;br&gt;väsentligt att säkerställa hög kvalitet hos yrkesofficerama i den nya&lt;br&gt;organisationen. Yrkesofficeramas höga kompetens är den bästa garantin&lt;br&gt;för att krigsdugliga krigsförband skall kunna vidmakthållas och vidareut-&lt;br&gt;vecklas. En välutbildad officerskår är en nödvändighet i dagens&lt;br&gt;säkerhetspolitiska situation och för att ha en ständigt hög förberedelse för&lt;br&gt;anpassning och tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den angivna strukturen för det militära försvaret behöver till följd av&lt;br&gt;direkta organisationsförändringar sammanlagt ca 3 500 till 4 000&lt;br&gt;yrkesofficerare och civila lämna sina tjänster under försvarsbeslutsperio-&lt;br&gt;den, varav drygt en tredjedel civila. Härtill kommer ett antal reservoffi-&lt;br&gt;cerare. Hänsyn har då tagits till det ökade behovet av personal för&lt;br&gt;internationella insatser, bevakningsuppgifter och för att öka anpassnings-&lt;br&gt;förmågan på längre sikt. Däremot har de eventuella konsekvenserna av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översynerna av ledningsorganisationen och förbandsproduktionen inte Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalavvecklingen kan endast till en mindre del ske genom s.k.&lt;br&gt;naturlig avgång. Av arbetsrättsliga skäl, främst i fråga om yrkesofficerare&lt;br&gt;anställda med fullmakt, måste särskilda avvecklingsåtgärder vidtas under&lt;br&gt;ca 2-3 år. Detta innebär att Försvarsmaktens totala personalkostnader inte&lt;br&gt;kan minska med omedelbar verkan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försvarets materielförsörjning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna inriktningen och de ekonomiska förutsättningarna&lt;br&gt;kommer att få konsekvenser för materielanskaffningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av krigsorganisationen medför att behovet minskar av&lt;br&gt;bl.a. nya stridsfordon, fortyg och flygplan, samtidigt som emellertid de&lt;br&gt;kvalitetsmässiga förnyelsebehoven kvarstår eller ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska trycket på materielanskaffningen kommer att vara&lt;br&gt;högt, särskilt under periodens första del, innan minskningen av organisa-&lt;br&gt;tionen fullt ut slagit igenom i försvarsekonomin. Planerad anskaffning av&lt;br&gt;några större materielobjekt kan behöva omprövas, medan ett antal smärre&lt;br&gt;objekt kan komma att senareläggas eller utgå helt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att detta kommer att medföra betydande konse-&lt;br&gt;kvenser för svensk försvarsindustri. Det är inte möjligt att redovisa en&lt;br&gt;detaljerad konsekvensanalys, eftersom företagens utvecklingsmöjligheter&lt;br&gt;påverkas av flera andra förutsättningar, däribland exportmöjlighetema&lt;br&gt;och deltagande i internationellt samarbete. Den svenska försvarsindustrin&lt;br&gt;har tidigare visat sin anpassningsförmåga till förändrade förutsättningar.&lt;br&gt;En fortsatt strukturomvandling, såväl nationellt som internationellt, torde&lt;br&gt;vara nödvändig för att industrin skall kunna bibehålla en fortsatt&lt;br&gt;kompetens inom flera områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utvecklar i avsnitt 8 sin syn på försvarets materielförsörj-&lt;br&gt;ning och behovet av såväl inhemsk industri som samarbete med andra&lt;br&gt;länder. Det är endast inom de områden som är prioriterade i den s.k.&lt;br&gt;baskompetensen som planeringen måste säkerställa en fortsatt svensk&lt;br&gt;kompetens inom industri eller hos myndigheter. Vissa områden,&lt;br&gt;däribland ammunitions- och sprängämnesindustrin, fordrar fortsatta&lt;br&gt;överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att fortsatt teknisk och materiell förnyelse av&lt;br&gt;totalförsvaret är av största vikt. Det är därför nödvändigt att i etappen två&lt;br&gt;av försvarsbeslutet, när myndigheternas kostnadsberäkningar och förslag&lt;br&gt;föreligger, noga pröva om försvarets materielförsörjning i tillfredsställan-&lt;br&gt;de grad kunnat tillgodoses. Slutlig ställning i dessa frågor bör därför tas&lt;br&gt;först hösten 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.6 Försvaret och miljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat om nationella miljömål i olika avseenden. Det är&lt;br&gt;angeläget att alla verksamheter tar sitt ansvar för miljön. Därvidlag har&lt;br&gt;försvaret en viktig roll, t.ex. när det gäller att minska blyanvändningen&lt;br&gt;och utsläppen vid förbränning av fossila bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill inledningsvis även erinra om de ställningstaganden i&lt;br&gt;fråga om försvarets verksamhet och miljön som har kommit till utryck&lt;br&gt;bl.a. i statsmakternas beslut med anledning av dels 1993 års budget-&lt;br&gt;proposition (prop. 1992/93:100 bil. 5, bet. 1992/93:FöU9, rskr.&lt;br&gt;1992/93:333), dels propositionen om genomförande av besluten vid FN:s&lt;br&gt;konferens om miljö och utveckling - UNCED (prop. 1993/94:111, bet.&lt;br&gt;1993/94:JoU 19, rskr. 1993/94:256).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens beslut med anledning av 1993 års budgetproposition&lt;br&gt;lades fest en miljöpolicy för Försvarsmakten. Det övergripande målet i&lt;br&gt;miljöhänseende för Försvarsmakten är, enligt denna miljöpolicy, att vara&lt;br&gt;fredsbevarande och därmed förhindra den katastrofala miljöförstöring&lt;br&gt;som ett krig medför. I övrigt är målen bl.a. att se till att miljöhänsyn tas&lt;br&gt;i all planering och verksamhet, att minska förekommande buller och&lt;br&gt;användning av skadliga ämnen samt att bistå vid inträffade miljökatastro-&lt;br&gt;fer och andra stora olyckor. Regeringen vill i detta sammanhang erinra&lt;br&gt;om att den har uppdragit åt Fortifikationsverket, Försvarets materielverk&lt;br&gt;och Försvarets forskningsanstalt att under innevarande budgetår till&lt;br&gt;regeringen lämna förslag om en miljöpolicy för respektive myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten genomför nu stegvis sin miljöpolicy. Under in-&lt;br&gt;nevarande budgetår ägnas särskild uppmärksamhet åt bl.a. miljöut-&lt;br&gt;bildningen inom organisationen och utarbetandet av miljöplaner. Inom&lt;br&gt;kort färdigställs också inom Försvarsmakten en s.k. sektorrapport.&lt;br&gt;Denna rapport redovisar den påverkan på den yttre miljön som Försvars-&lt;br&gt;maktens verksamhet har och innehåller förslag till åtgärder och hand-&lt;br&gt;lingsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten anges&lt;br&gt;i 4 § att Försvarsmakten, med beaktande av de krav huvuduppgifterna&lt;br&gt;ställer, skall väga in miljöaspekterna vid sin verksamhet i fred. Vid sidan&lt;br&gt;härom gäller att stora delar av Försvarsmaktens verksamhet nu prövas&lt;br&gt;enligt bl.a. miljöskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt kommer inom kort att till regeringen&lt;br&gt;redovisa uppdraget om underlag för statsmakternas beslut i fråga om&lt;br&gt;avvägningar i miljöhänseende m.m. mellan det militära försvaret och&lt;br&gt;andra samhällssektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i den s.k. Riokonferensen år 1992 om miljö och&lt;br&gt;utveckling samt FN:s miljöprograms (UNEP) och FN:s kommissions för&lt;br&gt;hållbar utveckling (CSD) fortsatta beslut i frågor om militär verksamhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och miljön hölls i Linköping i juni 1995 ett miljömöte, Meeting on Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;Military Activities and the Environment. Det arrangerades under svenskt&lt;br&gt;värdskap av UNEP i samarbete med FN:s ekonomiska kommission för&lt;br&gt;Europa (UN/ECE).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mötet diskuterades miljöproblem förknippade med militär&lt;br&gt;verksamhet i fred, miljömål för den militära verksamheten, vägar att nå&lt;br&gt;dessa mål samt utarbetandet av en miljöpolicy för den militära sektorn.&lt;br&gt;Mötet antog en samlad rapport och mötets slutsatser redovisas i&lt;br&gt;dokumenten Items Raised at the Linköping Meeting och The Linköping&lt;br&gt;Document. Det förra dokumentet är en lista över frågor att kunna&lt;br&gt;övervägas vidare av ECE-statemas regeringar i det fortsatta arbetet. Det&lt;br&gt;senare dokumentet utgör mötets rekommendation till fortsatt arbete inom&lt;br&gt;försvarsmiljöområdet. Vid mötet åtog sig Sverige att rapportera om mötet&lt;br&gt;till CSD vid dess fjärde session år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att området militär verksamhet och miljön i ljuset av&lt;br&gt;Riokonferensen är ett stort och viktigt verksamhetsområde. I många&lt;br&gt;stater, framförallt i östra Europa, är problemen mycket stora. Genom att&lt;br&gt;arrangera mötet i Linköping har Sverige på ett påtagligt sätt bidragit till&lt;br&gt;att föra upp försvarsmiljöfrågoma högt på den internationella dagordning-&lt;br&gt;en. De aktuella frågeställningarna har vidare fått en praktisk och&lt;br&gt;konstruktiv inriktning, vilket kan bidra till att skapa ett ökat förtroende&lt;br&gt;mellan staterna. Det fortsatta arbetet bör bedrivas i berörda internationel-&lt;br&gt;la organisationer, främst UN/ECE i samarbete med bl.a. NATO:s&lt;br&gt;miljökommitté. Regeringen avser också att ta upp frågorna om försvaret&lt;br&gt;och miljön vid miljöministermötet i Sofia, Bulgarien, i oktober 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser vidare att fortsatt ta upp och fördjupa behandlingen&lt;br&gt;av frågor om försvaret och miljön inom det nordiska samarbetet och att&lt;br&gt;uppdra åt Försvarsmakten att på myndighetsnivå vidareutveckla detta&lt;br&gt;samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Det civila försvaret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det civila försvaret ges vidgade uppgifter. Dessa skall vara att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning,&lt;br&gt;säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till&lt;br&gt;Försvarsmaktens förmåga vid väpnat angrepp och vid krig i vår&lt;br&gt;omvärld,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kunna genomföra internationella fredsfrämjande och humanitära&lt;br&gt;insatser och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra nationella&lt;br&gt;påfrestningar i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central uppgift för det civila försvaret skall vara att öka&lt;br&gt;säkerheten för bl.a. elförsörjning, telekommunikationer, informa-&lt;br&gt;tionssystem och ledningssystem så att en tillräcklig förmåga vid ett&lt;br&gt;väpnat angrepp kan garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny och viktig uppgift för det civila försvaret skall vara att&lt;br&gt;bygga upp resurser och vidta andra förberedelser för att kunna&lt;br&gt;delta i fredsfrämjande och humanitära insatser utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det civila försvaret skall också ha till uppgift att verka och vidta&lt;br&gt;åtgärder för att stärka samhällets förmåga inför svåra nationella&lt;br&gt;påfrestningar i fred. En ökad samordning av det civila försvarets&lt;br&gt;resurser bör åstadkommas och en långtgående integrering av&lt;br&gt;resurser för fred och krig eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarspliktig personal skall utbildas för att stärka samhällets&lt;br&gt;förmåga att både hantera svåra nationella påfrestningar i fred och&lt;br&gt;kunna utföra uppgifter vid höjd beredskap. Civila beredskapsstyr-&lt;br&gt;kor skall upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central utgångspunkt för utformningen av det civila försvaret måste&lt;br&gt;vara en bedömning av det framtida krigets karaktär och samhällets&lt;br&gt;utveckling. Vapenteknik och vapenbärare utvecklas ständigt, vilket har&lt;br&gt;lett till ökad träffsäkerhet och ökad räckvidd. De väpnade konflikter som&lt;br&gt;pågått i världen de senaste åren har inneburit att såväl moderna vapen&lt;br&gt;med hög träffsäkerhet som äldre vapen använts. Den tekniska ut-&lt;br&gt;vecklingen påverkar också sättet att föra krig, dvs. strategier, taktik och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utformning av operationer. En angripare kan förväntas slå mot de mest Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;sårbara delarna av totalförsvaret i varje skede för att utnyttja motstånda-&lt;br&gt;rens svagaste delar. Samhällsfunktioner som elförsörjning, telekommuni-&lt;br&gt;kationer, transporter, ledningssystem, samt informations- och nyhetsför-&lt;br&gt;medling kommer att vara av särskilt stort intresse för angriparen att slå&lt;br&gt;ut. Civilbefolkningen kan komma att drabbas hårt av ett krig där fienden&lt;br&gt;på detta sätt försöker utnyttja sårbarheter i det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett framtida krig kan insatser av strategiska insatsstyrkor, som i ett&lt;br&gt;snabbt förlopp och i kombination med sabotageåtgärder söker störa&lt;br&gt;viktiga samhällsfunktioner bedömas bli centrala inslag. För att kunna&lt;br&gt;möta en sådan situation är det av avgörande betydelse att för totalförsva-&lt;br&gt;ret viktiga anläggningar kan bevakas och skyddas. Förmågan måste&lt;br&gt;finnas i alla delar av landet. Betydligt större vikt än hittills måste således&lt;br&gt;läggas vid förmågan att bevaka och skydda skyddsobjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste decenniernas utveckling har inneburit en väsentlig ökning&lt;br&gt;av samhällets specialisering och komplexitet. Samhällets olika verksam-&lt;br&gt;heter har blivit integrerade med och beroende av varandra på ett helt&lt;br&gt;annat sätt än tidigare. Sammantaget har detta medfört en ökad sårbarhet&lt;br&gt;genom att störningar inom ett område kan få långtgående konsekvenser&lt;br&gt;på många andra områden. Ett annat drag i samhällsutvecklingen är att&lt;br&gt;den storskalighet som ofta eftersträvas i produktion och distribution&lt;br&gt;påverkar försörjningsberedskapen och ökar riskerna för att en enstaka&lt;br&gt;olycka skall få allvarliga konsekvenser för människor och miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilden av tänkbara hot och risker måste nu enligt regeringen tecknas&lt;br&gt;i ett bredare spektrum än tidigare. Bilden sträcker sig från den hårda&lt;br&gt;kärnan av mer traditionella säkerhetspolitiska hot över de nya konflikter&lt;br&gt;som tenderar att blossa upp i det kalla krigets spår till de hot och risker&lt;br&gt;som följer av den globala utvecklingen och de moderna samhällenas&lt;br&gt;sårbarhet. Bara under det senaste året har vi vid flera tillfällen sett hur&lt;br&gt;icke militära hot och påfrestningar kan få förödande konsekvenser. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas Estonia-katastrofen, jordbävningen i Kobe, över-&lt;br&gt;svämningarna i Holland, Belgien, Tyskland och Frankrike, gasattacken&lt;br&gt;i Tokyos tunnelbana och bombdådet i Oklahoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att denna utveckling kräver en helhetssyn på hot och&lt;br&gt;risker, som innebär att samhällets åtgärder i fred och krig integreras.&lt;br&gt;Samhället måste kunna ingripa vid alla slag av plötsligt inträffade svåra&lt;br&gt;påfrestningar. Kriget är den allvarligaste påfrestningen men ökad&lt;br&gt;uppmärksamhet måste ges åt de icke militära hoten som svåra nationella&lt;br&gt;påfrestningar i fred, dvs. katastrofer samt allvarliga störningar inom&lt;br&gt;viktiga samhällsfunktioner. De särskilda resurser som behövs för&lt;br&gt;verksamheten i krig bör användas också vid påfrestningar av olika slag&lt;br&gt;i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i sina säkerhetspolitiska överväganden förslagit ett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidgat säkerhetsbegrepp. Begreppet skall inkludera skydd för landet och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befolkningen i samband med svåra nationella påfrestningar i fred. Även Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;åtgärder vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser skall&lt;br&gt;ingå. Förändringen innebär både en utvidgning av det civila försvarets&lt;br&gt;uppgifter och en viss förskjutning av tyngdpunkten i totalförsvarets&lt;br&gt;verksamhet. Samtidigt krävs en anpassning av det civila försvarets&lt;br&gt;resurser och organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Uppgifter för det civila försvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av totalförsvarets uppgifter är att det civila försvaret skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, säkerstäl-&lt;br&gt;la de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens&lt;br&gt;förmåga vid väpnat angrepp och vid krig i vår omvärld,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna genomföra internationella fredsfrämjande och humanitära&lt;br&gt;insatser och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra nationella på-&lt;br&gt;frestningar i fred.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Väpnat angrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.1 redovisas bedömningar av det militära hotet idag, hur det&lt;br&gt;kan utvecklas över tiden och vilka principer som bör gälla för hur det&lt;br&gt;militära försvaret skall kunna anpassas till förändringar i vår omvärld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bedömningar som regeringen gjort beträffande det militära försvaret&lt;br&gt;skall självfallet även gälla för det civila försvaret. Regeringen vill särskilt&lt;br&gt;betona vikten av att det även inom det civila försvaret bedrivs en&lt;br&gt;planering som motsvarar det militära försvarets planering för att höja&lt;br&gt;krigsdugligheten. För det civila försvarets del blir det i praktiken frågan&lt;br&gt;om att under en ettårsperiod stärka sin förmåga på särskilt centrala&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett trovärdigt totalförsvar förutsätter att civilbefolkningen så långt&lt;br&gt;möjligt kan värnas mot krigets verkningar. Detta är också en av&lt;br&gt;förutsättningarna för att de stora ekonomiska satsningarna på totalförsva-&lt;br&gt;ret skall få acceptans hos det svenska folket. Det är mot denna bakgrund&lt;br&gt;väsentligt att behoven inom befolkningsskyddet samt hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det moderna kriget i flertalet fall kan förväntas få ett kort&lt;br&gt;förlopp så måste åtgärder vidtas för att trygga en livsnödvändig&lt;br&gt;försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett väpnat angrepp torde innebära bl.a. en strävan att genom angrepp&lt;br&gt;mot samhällets mest vitala funktioner orsaka kaos för att därmed försvåra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;våra försvarsansträngningar. En central uppgift för det civila försvaret Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;skall därför vara att söka åstadkomma en sådan stryktålighet hos bl.a.&lt;br&gt;elförsörjning, telekommunikationer, informationssystem och lednings-&lt;br&gt;system att en tillräcklig förmåga kan garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Internationella fredsfrämjande och humanitära insatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig uppgift för det civila försvaret är att bygga upp resurser&lt;br&gt;och vidta andra förberedelser för att kunna delta i fredsfrämjande och&lt;br&gt;humanitära insatser utomlands. Det ligger i Sveriges intresse att på detta&lt;br&gt;sätt kunna bidra till fred och säkerhet i vår omvärld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också denna uppgift bör påverka utformningen av beredskapsåt-&lt;br&gt;gärdema inom det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Svåra nationella påfrestningar i fred&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sårbarheten har i viktiga avseenden ökat i samhället. Samtidigt har, som&lt;br&gt;närmare utvecklats i avsnitt 4.2.1, de fredstida, icke militära hoten fått&lt;br&gt;ökad aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det civila försvaret bör verka för och vidta åtgärder så att samhällets&lt;br&gt;förmåga stärks inför svåra nationella påfrestningar i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan idag finns inom det civila försvaret resurser uppbyggda för de&lt;br&gt;krav som ett väpnat angrepp ställer och som kan användas för de nya&lt;br&gt;uppgifterna. Därför bör, när beredskapsåtgärder för väpnat angrepp&lt;br&gt;dimensioneras och utformas, hänsyn tas till dessa nya uppgifter så att det&lt;br&gt;civila försvarets samlade resurser kan utnyttjas i hela hotskalan. En ökad&lt;br&gt;samordning bör åstadkommas och en långtgående integrering av resurser&lt;br&gt;för fred och krig eftersträvas. Regeringen föreslår också att civila&lt;br&gt;insatsresurser tillskapas. I avsnitt 7.1.5. utvecklar regeringen närmare sitt&lt;br&gt;förslag. Regeringen anser vidare som har framgått av avsnitt 4.1.2 att&lt;br&gt;Försvarsmakten i ökad utsträckning skall kunna bidra till ett säkrare&lt;br&gt;samhälle i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att det finns en grundläggande beredskap mot svåra&lt;br&gt;nationella påfrestningar i fred åvilar i princip den som bedriver verksam-&lt;br&gt;het i fred och inom vars område sådana påfrestningar kan inträffa.&lt;br&gt;Detsamma gäller myndigheter som har särskilda uppgifter i detta&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär inte någon ändring av detta synsätt och&lt;br&gt;inte heller någon ändring av räddningstjänstlagens (1986:1102) be-&lt;br&gt;stämmelser om hur samhällets räddningstjänst skall organiseras och&lt;br&gt;bedrivas. Regeringens förslag innebär att samhällets samlade förmåga att&lt;br&gt;möta svåra nationella påfrestningar stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Principiell inriktning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grad av robusthet och flexibilitet som karaktäriserar grundstrukturen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samhället har avgörande betydelse för förmågan att klara extraordinära&lt;br&gt;påfrestningar i fred och vid ett väpnat angrepp. Exempel på särskilt&lt;br&gt;viktiga komponenter i denna grundstruktur är elproduktion och eldistribu-&lt;br&gt;tion, telekommunikationer, samhällsviktiga datasystem, ledningssystem,&lt;br&gt;vattendistribution, transporter, räddningstjänst samt hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundstrukturen byggs väsentligen upp genom långsiktiga investeringar&lt;br&gt;och det är i samband med investeringstillfällena som särskilda åtgärder&lt;br&gt;med stor marginalnytta för att förbättra den långsiktiga säkerheten bör&lt;br&gt;vidtas. Att genomföra senare, kompletterande åtgärder ställer sig av olika&lt;br&gt;skäl ofta svårt eller t.o.m. omöjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka sådana åtgärder som aktualiseras beror - förutom på kostnaderna&lt;br&gt;- på de hot och påfrestningar som bedöms vara motiverade att ta hänsyn&lt;br&gt;till. På sådana områden där risken för fredstida störningar är stor är det&lt;br&gt;naturligt att vidta åtgärder som förstärker säkerheten i systemen. På bl.a.&lt;br&gt;el- och teleområdena har viktiga sådana åtgärder redan genomförts.&lt;br&gt;Dessa åtgärder förstärker förmågan väsentligt även vid fredstida&lt;br&gt;katastrofer och vid väpnat angrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med de principer för helhetssynen som regeringen redogjort&lt;br&gt;för i avsnitt 3 bör företag, organisationer och myndigheter i planeringen&lt;br&gt;av sin verksamhet beakta riskerna i samhället i ett totalperspektiv fred -&lt;br&gt;krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer kostnadskrävande beredskapsåtgärder har i hittillsvarande&lt;br&gt;planering grundats på behoven vid ett väpnat angrepp. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning bör emellertid vid val och utformning men även vid&lt;br&gt;dimensionering av beredskapsåtgärder hänsyn nu också tas till de krav&lt;br&gt;som ställs vid svåra nationella påfrestningar i fred samt vid internationel-&lt;br&gt;la insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den nya inriktningen för det civila försvaret bör&lt;br&gt;innebära att ökad tonvikt läggs på att åstadkomma en grundläggande&lt;br&gt;tillräcklig robusthet och flexibilitet på de viktigaste infrastrukturom-&lt;br&gt;rådena. Det gäller i första hand elförsörjning, telekommunikationer,&lt;br&gt;informationssystem och ledningssystem. Det är sektorer som har&lt;br&gt;avgörande betydelse för samhällets funktionsförmåga vid väpnat angrepp&lt;br&gt;och som är viktiga vid hot mot säkerheten för befolkning och samhälls-&lt;br&gt;funktioner i fred. På dessa områden kan det vidare vara nödvändigt att&lt;br&gt;av ekonomiska och andra skäl vidta beredskapsåtgärder i samband med&lt;br&gt;fredsinvestering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad prioritet bör vidare ges åt åtgärder som förbättrar insats- och&lt;br&gt;katastrofberedskapen. Här inbegrips sådana verksamheter av största&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelse vid fredskatastrofer och väpnat angrepp som räddningstjänst Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;samt hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att trygga informationsförmedlingen bör vara en fortsatt högt prio-&lt;br&gt;riterad uppgift inom det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i avsnitt 7.1.5 att utbildning skall genomföras av&lt;br&gt;pliktpersonal för uppgifter också vid stora nationella påfrestningar i fred.&lt;br&gt;Avsikten är att denna personal även skall utgöra en rekryteringsbas för&lt;br&gt;civil internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet. Detta är en&lt;br&gt;ny uppgift för det civila försvaret som således kräver nya ekonomiska&lt;br&gt;resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör ökad vikt läggas vid säkerhetsskyddsfrågor och då inte&lt;br&gt;minst på möjligheterna att åstadkomma bevakning vid skyddsobjekt vid&lt;br&gt;risk för sabotage och hot om andra angrepp i fred, t. ex. terroristangrepp,&lt;br&gt;och vid väpnat angrepp. Regeringen utvecklar närmare behovet av&lt;br&gt;bevakning i avsnitt 7.1.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett par områden bedömer regeringen att beredskapsläget - med&lt;br&gt;hänsyn till dels de förändrade uppgifterna för det civila försvaret och den&lt;br&gt;ändrade hotbilden vid väpnat angrepp, dels de tillgångar och den förmåga&lt;br&gt;som redan har byggts upp - medger en viss nedtoning av de ekonomiska&lt;br&gt;resursanspråken. Detta gäller försörjningsområdena livsmedel och&lt;br&gt;industrivaror samt befolkningsskyddet (skyddsrum).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En planering med den inriktning som regeringen här förordar bör&lt;br&gt;kunna ge en god grundberedskap inom det civila försvaret såväl för&lt;br&gt;fredstida hot och påfrestningar som för väpnat angrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens inriktning överensstämmer i stort med vad Överstyrelsen&lt;br&gt;för civil beredskap föreslagit i rapporten Handlingsvägar för det civila&lt;br&gt;försvaret i tidsperspektivet år 1997 - 2001. De skillnader som före-&lt;br&gt;kommer föranleds väsentligen av att Överstyrelsen inte har kunnat ta&lt;br&gt;hänsyn till den nya inriktning för det civila försvaret som utgjort grunden&lt;br&gt;för regeringens överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Befolkningsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att erhålla bästa möjliga skydd för civilbefolkning och verksamheter&lt;br&gt;som är väsentliga för totalförsvaret, är det enligt regeringen även i&lt;br&gt;framtiden nödvändigt att skyddet av befolkningen i krig består av ett&lt;br&gt;system med samverkande delar: fysiskt skydd, andningsskydd, in-&lt;br&gt;formation, utrymning och inkvartering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framtida skyddssystemet bör vara flexibelt och differentierat samt&lt;br&gt;utformat så att det finns en handlingsberedskap inför förändringar t.ex i&lt;br&gt;hotbilden, ny vapenteknik, samhällsförändringar etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en bedömning av det framtida skyddets utformning finns underlag Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;och redovisningar från Statens räddningsverk, Försvarets forskningsan-&lt;br&gt;stalt, Riksdagens revisorer och Överstyrelsen för civil beredskap.&lt;br&gt;Utgångspunkten är en förändrad framtida hotbild med bl.a. mer&lt;br&gt;kortvariga krigsförlopp samt en ökad användning av precisionsvapen vid&lt;br&gt;flygangrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer konstaterar bl.a. att frågan om alternativ till&lt;br&gt;skyddsrum måste noga övervägas och att de risker som bedöms föreligga&lt;br&gt;i olika områden måste vara avgörande för utformningen av det framtida&lt;br&gt;fysiska skyddet. Vidare framhålls att framtidens befolkningsskydd måste&lt;br&gt;utformas så att det ger ett effektivt skydd i olika hotsituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i myndigheternas bedömningar om en förändrad&lt;br&gt;hotbild. Regeringen vill härvid betona vikten av att skyddsrumsbyggande&lt;br&gt;och underhåll i framtiden begränsas till de mest utsatta områdena. Vidare&lt;br&gt;bör befolkningskyddet inriktas mot en samlad systemlösning, som ger&lt;br&gt;befolkningen tid att med möjlig förvarning uppsöka lämpliga skyddsrum&lt;br&gt;eller, om sådana ej kan nås, skyddade utrymmen med skydd mot C-&lt;br&gt;stridsmedel. I detta sammanhang anser regeringen vidare att utrymnings-&lt;br&gt;planeringen bör ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det framtida fysiska befolkningsskyddet bör&lt;br&gt;ytterligare effektiviseras i enlighet med myndigheternas förslag om en&lt;br&gt;begränsad fredsproduktion av skyddsrum. Denna ambitionsnivå innebär&lt;br&gt;att skyddsrumsproduktion i samband med nybyggnad skall begränsas till&lt;br&gt;de mest utsatta områdena. Dessutom skall hänsyn tas till verksamheter&lt;br&gt;med särskild betydelse för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att i större utsträckning än i dag bygga enklare skydd,&lt;br&gt;s.k. skyddade utrymmen måste även i framtiden tas tillvara. Skydds-&lt;br&gt;rummens närmare utformning och skyddsegenskaper bör särskilt studeras&lt;br&gt;i syfte att finna de mest kostnadseffektiva lösningarna. En översyn kan&lt;br&gt;behöva göras av det nuvarande systemet för byggande av skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1995 trädde en ny lag om civilt försvar i kraft. Härigenom&lt;br&gt;lagregleras de hittills tillämpade grunderna för hemskyddet i kommuner-&lt;br&gt;na. Regeringen vill betona hemskyddets stora betydelse bl.a. då det gäller&lt;br&gt;att förmedla information mellan kommunen och befolkning och för att&lt;br&gt;hjälpa befolkningen i samband med stridshandlingar. Hemskyddet har&lt;br&gt;också en viktig roll för att förankra totalförsvarstanken hos befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller det fysiska skyddet för ledningsfunktioner anser regeringen&lt;br&gt;att den nuvarande inriktningen i stort bör fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försörjningsberedskapen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fredstida hot och påfrestningar som kan bli aktuella för försörjningen&lt;br&gt;får förutsättas ha sin grund i internationella störningar på något eller&lt;br&gt;några varuområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1987 års försvarsbeslut avskaffades de särskilda statliga lager&lt;br&gt;av bl.a. metaller och petrokemikalier som byggts upp för att lindra&lt;br&gt;konsekvenserna för samhället vid s.k. fredskriser. Det har allt sedan dess&lt;br&gt;ansetts vara en uppgift för näringslivet att självt svara för den beredskap&lt;br&gt;som bedöms rimlig mot sådana störningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår ingen ändring av detta synsätt. Regeringen&lt;br&gt;konstaterar att den särskilda fredskrislagring som finns vad gäller olja&lt;br&gt;grundas på internationella överenskommelser inom OECD:s ram.&lt;br&gt;Härigenom uppnås en tillfredsställande beredskap på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda, kompletterande beredskapsåtgärder som svåra nationella&lt;br&gt;påfrestningar i fred kan motivera inom det civila försvaret bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening främst utgöras av analyser avseende konsekvenser av&lt;br&gt;olika tänkbara störningar. Härutöver bör vidtas vissa förberedelser av&lt;br&gt;sådana åtgärder som kan aktualiseras för det fall störningarna skulle&lt;br&gt;inträffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som detta slag av påfrestningar ställer skall emellertid också&lt;br&gt;kunna påverka utformningen - och i undantagsfall även dimensioneringen&lt;br&gt;- av de mer kostnadskrävande beredskapsåtgärderna inom det civila&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de två senaste totalförsvarsbesluten har en successiv samord-&lt;br&gt;ning genomförts av de för de olika försörjningsområdena (bränsle,&lt;br&gt;livsmedel samt industrivaror) tidigare mycket skiftande säkerhetspolitiska&lt;br&gt;planeringsförutsättningarna. De skillnader i planeringsinriktningen som&lt;br&gt;ännu kvarstår kan till en del motiveras med områdenas olikartade&lt;br&gt;karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På bränsleområdet har riksdagen i särskild ordning år 1994 beslutat om&lt;br&gt;bl.a. ansvar för och omfattning av oljeberedskapslagringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller industrivaruförsörjningen råder för närvarande oklarhet&lt;br&gt;om viktiga grunder för planeringsinriktningen. Väsentligen beror det på&lt;br&gt;att underlag ännu inte föreligger om Försvarsmaktens och inte heller det&lt;br&gt;civila försvarets behov i samband med att åtgärder vidtas för att öka&lt;br&gt;försvarsförmågan. Ett sådant underlag bedöms för Försvarsmaktens del&lt;br&gt;finnas tillgängligt hösten 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det synnerligen angeläget att en&lt;br&gt;samlad prövning av försörjningsberedskapens inriktning på livsmedels-,&lt;br&gt;bränsle- och industrivaruområdena kan åstadkommas. Inte minst är detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angeläget för bedömningen av beredskapslagringens omfattning och Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår följande grunder för utformningen av försörjnings-&lt;br&gt;beredskapen för krig och neutralitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet att efter högst ett års höjning av försvarsförmågan kunna&lt;br&gt;tillgodose försörjningen vid ett angrepp med iståndsatta styrkor i enlighet&lt;br&gt;med vad som beskrivits i avsnitt 4.1.2 bör vara styrande för inriktningen&lt;br&gt;av planeringen. Försörjningen måste också säkerställas vid sådana&lt;br&gt;angrepp som trots allt skulle kunna ske även i nuvarande omvärldsläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn bör också tas till behoven i ett fäll då Sverige står neutralt vid&lt;br&gt;krig i vårt närområde. Frågan är därvid vilka möjligheterna är till import&lt;br&gt;av s.k. strategiska varor. Enligt regeringen är alla bedömningar om&lt;br&gt;import i en sådan situation så osäkra att de inte kan läggas till grund för&lt;br&gt;försörjningen av direkt oumbärliga varor. All utrikeshandel upphör&lt;br&gt;troligen inte men det bör betonas att en svensk export av attraktiva varor&lt;br&gt;troligen krävs för att import skall komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om planeringen på de enskilda försörjningsområdena anser&lt;br&gt;regeringen att åtgärderna på livsmedelsområdet i första hand bör avse&lt;br&gt;beredskapslagring av halvfabrikat och färdigvaror som är lokaliserad till&lt;br&gt;de delar av landet, väsentligen Norrland, där problem med försörjning&lt;br&gt;kan uppstå vid ett väpnat angrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen beslutat om förändrade principer för be-&lt;br&gt;redskapslagring av olja. De innebär bl.a. mot bakgrund av den förändra-&lt;br&gt;de hotbilden enligt 1992 års försvarsbeslut, att en minskning av lagrens&lt;br&gt;omfattning genomförs samt att ansvaret för beredskapslagringen inklusive&lt;br&gt;dess finansiering övertas av oljebranschen. Regeringen föreslår inga&lt;br&gt;förändringar av dessa principer. Regeringen vill emellertid betona&lt;br&gt;betydelsen av att lagren lokaliseras på ett sätt som överensstämmer med&lt;br&gt;det förbrukningsmönster som kan förutses vid ett väpnat angrepp men att&lt;br&gt;rimlig hänsyn också tas till behovet av fortifikatoriskt skydd. Vidare bör&lt;br&gt;en strävan vara att trygga tillgången på lagringsutrymmen som är&lt;br&gt;lämpade för upplagring i ett skärpt säkerhetspolitiskt läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Särskilda frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade uppgifter för kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan slutet av 1980-talet har ett stort antal uppgifter överförts från&lt;br&gt;staten till kommunerna. Inom totalförsvaret har det gällt uppgifter inom&lt;br&gt;befolkningsskyddet och räddningstjänsten som t.ex. ledningen av&lt;br&gt;undsättningsverksamheten i krig på den lokala nivån och vissa planlägg-&lt;br&gt;ningsfrågor. Den 1 juli 1995 trädde vidare en ny lag om civilt försvar i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraft. I lagen regleras kommunernas, landstingens och de kyrkliga Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;kommunernas ansvar inom det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt ersättningssystem, som tar hänsyn till den enskilde&lt;br&gt;kommunens utsatthet och risker, har införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen är dock begränsad i den meningen att den inte gäller&lt;br&gt;investeringar. Staten svarar således fortfarande för investeringar i&lt;br&gt;skyddsrum, ledningsplatser, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att frågan om överföring av ytterligare uppgifter till&lt;br&gt;kommunerna bör utredas, varvid särskilt skyddsrumsbyggande bör&lt;br&gt;övervägas i enlighet med förslag från Riksdagens revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bolagisering och privatisering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har bolagisering och i vissa fall privatiseringar&lt;br&gt;genomförts av sådana verksamheter som har väsentlig betydelse från&lt;br&gt;beredskapssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från beredskapssynpunkt kan bolagiseringar och privatiseringar minska&lt;br&gt;möjligheterna att upprätthålla en god beredskap om inte särskilda&lt;br&gt;åtgärder vidtas. På områden som är av särskild betydelse för det civila&lt;br&gt;försvaret bör därför självfallet beredskapsaspektema vägas in som en&lt;br&gt;viktig faktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens uppfattning väsentligt att konsekvenserna för&lt;br&gt;beredskapen av vidtagna bolagiseringar och privatiseringar fortlöpande&lt;br&gt;analyseras och att åtgärder vidtas för att motverka dess negativa&lt;br&gt;konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempelvis har inom Kommunikationsdepartementets ansvarsområde&lt;br&gt;utformats ett system för att tillgodose beredskapsaspektema som visar sig&lt;br&gt;uppfylla ställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Styrningen av det civila försvaret i fred&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det civila försvaret har som bas hela det fredstida samhället, vars&lt;br&gt;utveckling väsentligen styrs av andra krav än beredskapshänsyn. Ansvaret&lt;br&gt;inom det civila försvaret för de fredstida beredskapsåtgärderna är&lt;br&gt;uppdelat på många olika håll. Det ställer speciella krav på styrningen av&lt;br&gt;det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den önskvärda kristida förmågan måste i princip åstadkommas på två&lt;br&gt;vägar dels genom att så långt möjligt påverka fredstida aktörer att vidta&lt;br&gt;åtgärder som förstärker samhällets grundläggande robusthet och&lt;br&gt;flexibilitet, dels genom att vidta kompletterande beredskapsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att det bör finnas instrument som&lt;br&gt;medger stark och effektiv styrning. Ett led i att åstadkomma detta är den&lt;br&gt;stärkta ställning som i enlighet med förslagen i årets budgetproposition&lt;br&gt;(prop. 1994/95:100, bil. 5, avsnitt 2.2) har getts Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap i fråga om samordning,uppföljning och värdering av det civila&lt;br&gt;försvaret på myndighetsplanet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningen konstaterar i sitt slutbetänkande att den&lt;br&gt;nuvarande fördelningen av verksamheten i fred och krig mellan&lt;br&gt;Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk och Styrelsen&lt;br&gt;för psykologiskt försvar har funnits i ett tiotal år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen bör en översyn nu göras av uppgifter och organisa-&lt;br&gt;tion på den centrala nivån inom det civila försvaret som avser förebyg-&lt;br&gt;gande verksamhet och samhällets beredskap inför händelser i både fred&lt;br&gt;och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en översyn av det slag Hot- och riskutredningen&lt;br&gt;förordat är angelägen. Regeringen avser att låta genomföra översynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de kompletterande beredskapsåtgärderna utgör den&lt;br&gt;ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret ett effektivt&lt;br&gt;instrument. Inom ramen för planeringsprocessen kan beredskapsåt-&lt;br&gt;gärdema styras på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga effekt med&lt;br&gt;hänsyn tagen till behoven inom det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att nu pröva vilka&lt;br&gt;kostnader för det civila försvaret som bör ingå i ramen. I så stor&lt;br&gt;utsträckning som möjligt bör den täcka samtliga kostnader för den civila&lt;br&gt;beredskapen. Regeringen har i årets budgetproposition uttalat att&lt;br&gt;kostnaderna för livsmedelsberedskapen bör läggas in i ramen. De statliga&lt;br&gt;kostnaderna för oljelagringen kommer under den återstående delen av&lt;br&gt;1990-talet att successivt minska för att helt upphöra i samband med att&lt;br&gt;näringslivet övertar ansvaret för lagringen. Det finns därför ingen&lt;br&gt;anledning att nu lägga in några kostnader för detta ändamål i ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det i detta sammanhang också är naturligt att se&lt;br&gt;över finansieringsprinciperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt verksförordningen (1987:1100) skall myndigheterna se till att i&lt;br&gt;verksamheten beaktas de krav som ställs av hänsyn till totalförsvaret.&lt;br&gt;Vidare skall enligt beredskapsförordningen (1993:242) varje myndighet&lt;br&gt;beakta totalförsvarets krav. Enligt regeringens uppfattning bör en&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse som avser säkerhetskrav i samhällsplaneringen&lt;br&gt;tas in i verksförordningen. Förutom säkerhet och uthållighet inom de&lt;br&gt;verksamheter som har betydelse i krig skall även säkerhet eftersträvas i&lt;br&gt;fredstida verksamheter som kan drabbas av olyckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett väl fungerande uppföljnings- och utvärderingssystem är en Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;förutsättning för effektiv styrning. Regeringen vill särskilt betona vikten&lt;br&gt;av att den utökade planeringsverksamheten, som till följd av lagen om&lt;br&gt;civilt försvar nu bedrivs på den lokala nivån, kan följas upp och&lt;br&gt;utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hanteringen av elberedskapsfrågoma&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningen har i betänkandet (SOU 1995:51) Elförsörjning&lt;br&gt;i ofred föreslagit vissa organisatoriska förändringar för energiberedska-&lt;br&gt;pen. Den närmare ambitionen för och inriktningen av de fortsatta&lt;br&gt;beredskapsåtgärdema på elområdet ankommer enligt utredningen på den&lt;br&gt;myndighet som utredningen föreslår skall få funktionsansvaret att lämna&lt;br&gt;förslag om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att frågan om elberedskapen är ett av de viktigaste&lt;br&gt;problemområdena inom det civila försvaret och avser att behandla den&lt;br&gt;grundläggande inriktningen av planeringen på detta område i samband&lt;br&gt;med försvarsbeslutets etapp två.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Datasystemsäkerhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap har i augusti 1995 på regeringens&lt;br&gt;uppdrag lämnat en rapport med förslag till säkerhetshöjande åtgärder&lt;br&gt;inom området datasystemsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bör enligt regeringen kunna utgöra en grund for att öka&lt;br&gt;datasystemsäkerheten inom det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål- och riskanalyser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En viktig grund för utformningen av totalförsvaret är de mål- och&lt;br&gt;riskanalyser som genomförs mot bakgrund av föreställningar om karaktär&lt;br&gt;och tänkbart förlopp av väpnade angrepp mot landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande mål- och riskanalyser har utarbetats mot bakgrund av&lt;br&gt;andra förutsättningar än dagens. Det förändrade säkerhetspolitiska och&lt;br&gt;militärstrategiska läget och planerade förändringar av det militära&lt;br&gt;försvarets utformning innebär att det finns behov av att pröva i vilken&lt;br&gt;utsträckning analyserna behöver anpassas till de nya förutsättningarna.&lt;br&gt;Prövningen bör även innefatta en värdering om metoden som sådan även&lt;br&gt;fortsättningsvis är lämplig för skyddsplanering m.m. Överstyrelsen för&lt;br&gt;civil beredskap och Försvarsmakten bör få i uppdrag att göra en översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Gemensamma frågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En väsentligt ökad uppmärksamhet bör ägnas det militära försvarets&lt;br&gt;behov av stöd från det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En snabb och säker förmåga att höja krigsdugligheten inom det&lt;br&gt;militära försvaret kräver ett bättre system för planering och andra&lt;br&gt;förberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder måste vidtas för att skapa ett bättre säkerhetsskydd för&lt;br&gt;samhällsviktiga anläggningar i fred och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utvecklingsarbetet erfordras bättre samordning av den svenska&lt;br&gt;forskningen om nya hot och risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Det militära försvarets behov av stöd från det civila försvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att trots att det i 1992 års försvarsbeslut&lt;br&gt;betonades att det militära försvarets behov av stöd från det civila&lt;br&gt;försvaret måste ägnas väsentligt ökad och systematisk uppmärksamhet&lt;br&gt;inom totalförsvaret detta inte har skett i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mobilisering och krig&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det civila försvarets stöd i dag till Försvarsmakten syftar till att&lt;br&gt;understödja krigsorganisationens kapacitetsuppbyggnad samt till att ge&lt;br&gt;stöd vid mobilisering och under ett fortsatt krigsförlopp. I första hand&lt;br&gt;skall stödet inriktas mot ett snabbt och säkert genomförande av krigsför-&lt;br&gt;bandens mobilisering även under störda förhållanden så att krigsför-&lt;br&gt;bandens omedelbara stridsförmåga säkerställs vid ett väpnat angrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till Försvarsmaktens krigsorganisation lämnas genom att de&lt;br&gt;viktigaste av samhällets verksamhetsområden har en viss grundläggande&lt;br&gt;förmåga. Kraven på det civila försvaret har en stor bredd där vissa krav&lt;br&gt;avser direkt stöd som exempelvis kontinuerlig tillförsel av olika&lt;br&gt;förnödenheter samt transporter av dessa. Det finns även indirekta krav&lt;br&gt;på olika verksamhetsområden inom samhället som innebär att dessa måste&lt;br&gt;fungera med en viss lägsta omfattning för att de militära operationerna&lt;br&gt;skall kunna bli framgångsrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det därför vara väsentligt även för det militära&lt;br&gt;försvarets förmåga vid väpnat angrepp att det finns en tillräcklig&lt;br&gt;robusthet och flexibilitet inom väsentliga infrastrukturområden. Dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden bör därför ges en tillräcklig minimiförmåga så att hela Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;samhällets grundberedskap för skilda slag av störningar och påfrestningar&lt;br&gt;blir tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Höjning av krigsdugligheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare redovisat att krigsdugligheten hos vissa delar av&lt;br&gt;den militära krigsorganisationen kan begränsas till följd av det säker-&lt;br&gt;hetspolitiska läget. Vid behov skall dock förmågan kunna höjas och inom&lt;br&gt;högst ett år skall dessa krigsförband kunna ha fullgod krigsduglighet,&lt;br&gt;beredskap och uthållighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ett bättre system för att göra medvetna avsteg från&lt;br&gt;erforderlig krigsduglighet och för att klarlägga hur de skall åtgärdas&lt;br&gt;behöver utvecklas. I ett sådant system bör Försvarsmakten kunna&lt;br&gt;specificera och prioritera sina behov av stöd från det civila försvaret&lt;br&gt;utifrån de uppdrag och den operativa inriktning som statsmakterna lägger&lt;br&gt;på myndigheten liksom på de förutsättningar som i övrigt råder inom&lt;br&gt;samhället. Kostnaderna för de planlagda åtgärderna behöver klarläggas&lt;br&gt;på ett bättre sätt än hittills. Mot denna bakgrund kommer regeringen att&lt;br&gt;överväga om Försvarsmakten skall finansiera dessa förberedelser bl.a.&lt;br&gt;genom uppdrag till Överstyrelsen för civil beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Det civila försvarets behov av stöd från det militära försvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sett påverkas förutsättningarna för det civila försvaret vid ett&lt;br&gt;väpnat angrepp starkt av hur väl det militära försvaret kan lösa sina&lt;br&gt;uppgifter. Uppenbara exempel på detta är sådana områden som be-&lt;br&gt;folkningsskydd samt hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framtida hotbilden med ett i många avseenden alltmer sårbart&lt;br&gt;samhälle aktualiserar frågan om hur resurser skall avdelas för skydd och&lt;br&gt;bevakning av samhällsviktiga anläggningar. Utvecklingen innebär att&lt;br&gt;kraven på bevakning och försvar av olika skyddsobjekt ökar. I detta&lt;br&gt;sammanhang uppkommer frågan om hur Försvarsmaktens personal i&lt;br&gt;större utsträckning skall kunna utnyttjas för bevakning av civila&lt;br&gt;skyddsobjekt i fred men också i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de skyddsobjekt som har stor betydelse för totalförsvars-&lt;br&gt;förmågan vid väpnat angrepp är det angeläget att en avvägning görs som&lt;br&gt;omfattar alla tänkbara slag av åtgärder. För exempelvis el- och teleom-&lt;br&gt;rådena aktualiseras bl.a. olika slag av tekniska åtgärder i nät samt&lt;br&gt;bevakning genom polisen eller det militära försvaret i form av hemvärn,&lt;br&gt;driftväm samt bevaknings- och territorialförband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att i dag endast finns resurser för bevakning&lt;br&gt;av hälften av skyddsobjekten. Regeringen anser att åtgärder för att&lt;br&gt;förbättra bevakningen måste vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 4.1.4 behandlat frågan om förband med Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;bevakningsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 Ledning och samordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningen inom och mellan totalförsvarets civila och militära delar&lt;br&gt;är av stor betydelse såväl för de fredstida förberedelserna som vid&lt;br&gt;extraordinära händelser och under höjd beredskap. Den höga grad av&lt;br&gt;överensstämmelse mellan de civila och de militära delarna som präglar&lt;br&gt;totalförsvarets nuvarande ledningsorganisation är ett uttryck för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet för ledning och samverkan inom totalförsvaret&lt;br&gt;har sin grund i behoven att efter mobilisering och vissa förberedelser&lt;br&gt;möta anfall över kust eller landgräns. Både den civila och militära&lt;br&gt;ledningsorganisationen har på senare år genomgått genomgripande&lt;br&gt;förändringar. Organisationen har emellertid vuxit fram mot bakgrund av&lt;br&gt;ett delvis annat säkerhetspolitiskt och operativt synsätt än det som råder&lt;br&gt;i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har bedömt att en minskning av antalet försvarsområden är&lt;br&gt;möjlig. Detta innebär att den nuvarande principen ett försvarsområde -&lt;br&gt;ett län frångås. Regeringen har vidare framhållit behovet av en översyn&lt;br&gt;av ledningssystemet inom det militära försvaret som direkt kan komma&lt;br&gt;att påverka ledningen och samordningen inom totalförsvaret. Den&lt;br&gt;förändring av det civila försvarets uppgifter som regeringen föreslagit&lt;br&gt;kan även komma att påverka ledningsförhållandena. Detta aktualiserar&lt;br&gt;frågan om hur samverkan skall kunna ske och om det finns anledning att&lt;br&gt;ompröva hittillsvarande principer. Frågan bereds inom regeringskansliet&lt;br&gt;i samband med förberedelserna inför försvarsbeslutets andra etapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.4 Forskning om nya hot och risker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samhället förekommer viss forskning om de nya hot och risker som&lt;br&gt;regeringen tagit upp inom ramen för det vidgade säkerhetspolitiska&lt;br&gt;begreppet. Det bedrivs emellertid inte någon samordning av forskningen&lt;br&gt;på detta fält.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hot- och riskutredningen framhåller i sitt slutbetänkande att ett säkrare&lt;br&gt;samhälle kräver grundliga kunskaper om de risker och hot som före-&lt;br&gt;kommer och om effekterna av de åtgärder som avser att öka säkerheten.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. analyser av risker och hot, metoder för att öka riskmed-&lt;br&gt;vetenheten samt utvärdering från olyckor och andra händelser. Ett&lt;br&gt;centralt forskningsområde rör vidare människors reaktioner inför risker&lt;br&gt;och hot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att forskning på dessa områden utövas inom&lt;br&gt;många olika forskningsorgan och att det är nödvändigt att utnyttja all&lt;br&gt;denna kompetens. Enligt utredningen bör därför en samordning åstad-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommas som knyter samman de intressen som olika beställare och Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;avnämare har och skapa ett nätverk av forskningen inom området skydd&lt;br&gt;och säkerhet vid universitet och andra forskningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att grupper av myndigheter inom lämpliga&lt;br&gt;delområden samordnar sina åtgärder inom forskningen. Vidare föreslås&lt;br&gt;att det för hela området risker, förebyggande verksamhet och skadebeg-&lt;br&gt;ränsande åtgärder i fred och kris inrättas ett samarbetsorgan med uppgift&lt;br&gt;att göra samma slag av samordnade bedömningar som de statliga&lt;br&gt;forskningsråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens betänkande har remissbehandlats. Remissinstanserna är&lt;br&gt;med något enstaka undantag positiva eller har ingen erinran mot förslaget&lt;br&gt;att myndigheter inom lämpliga delområden samordnar sina åtgärder inom&lt;br&gt;forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förslaget att inrätta ett samarbetsorgan är däremot&lt;br&gt;meningarna delade. De invändningar som redovisas avser väsentligen&lt;br&gt;formerna för samordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsutskottet (bet. 1994/95:FöU4, s.120) har beträffande förslagen&lt;br&gt;från Hot- och riskutredningen uttalat att man förutsätter att den framtida&lt;br&gt;riskforskningen i Sverige kommer att öka kunskaperna på området och&lt;br&gt;ge en stabilare grund för internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ställer sig bakom de resonemang som ligger till grund för&lt;br&gt;de förslag som Hot- och riskutredningen har lämnat. Regeringen vill&lt;br&gt;betona betydelsen av att en samordning av de svenska forskningsin-&lt;br&gt;satserna genomförs men vill också framhålla vikten av att internationella&lt;br&gt;erfarenheter tas till vara. Självfallet är det av stor vikt att forsknings-&lt;br&gt;resultaten på ett systematiskt sätt kan slå igenom i utvecklingsarbete och&lt;br&gt;i konkreta åtgärder. Regeringen avser i ett senare sammanhang närmare&lt;br&gt;pröva formerna för den föreslagna forskningssamordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;uppgifter, principiell inriktning och utveckling i stort för det militära&lt;br&gt;försvaret (avsnitt 4.1.2 - 4.1.4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;uppgifter och principiell inriktning för det civila försvaret (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 och 4.2.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ekonomi&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1994/95 uppgick den ekonomiska ramen för totalförsva-&lt;br&gt;ret till totalt ca 40 miljarder kr. Regeringen bedömer att det&lt;br&gt;säkerhetspolitiska läget medger att besparingar om totalt 4&lt;br&gt;miljarder kr stegvis kan genomföras jämfört med budgetåret&lt;br&gt;1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den civila planeringsramen bör preliminärt 0,4 miljarder kr&lt;br&gt;omfördelas från den militära planeringsramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att systemet med den s.k. teknikfaktorn skall&lt;br&gt;ligga till grund för den fortsatta planeringen och tas upp till&lt;br&gt;omprövning i anslutning till den säkerhetspolitiska kontrollstationen&lt;br&gt;under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Totalförsvarets ekonomiska ram&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I försvarsbeslutet fattar statsmakterna beslut om inriktning av försvaret,&lt;br&gt;försvarsstrukturer och volymer samt ekonomisk ram. Den ekonomiska&lt;br&gt;ramen för totalförsvaret uppgick budgetåret 1994/95 till totalt ca 40&lt;br&gt;miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta planeringen för kommande försvarsbeslutsperiod skall&lt;br&gt;utgå ifrån den ekonomiska ram för totalförsvaret som fastställdes i&lt;br&gt;enlighet med den ekonomisk-politiska propositionen hösten 1994 (prop.&lt;br&gt;1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:146). I propositionen&lt;br&gt;anges att inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde vidtas&lt;br&gt;utgiftsbegränsningar om 2 miljarder kr som skall uppnås senast år 1998.&lt;br&gt;Enligt propositionen är regeringens inriktning, om det säkerhetspolitiska&lt;br&gt;läget tillåter det, att det försvarsbeslut som fattas hösten 1996 och som&lt;br&gt;omfattar perioden 1997 - 2001, skall leda fram till ytterligare besparingar&lt;br&gt;om minst 2 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen att det säkerhetspolitiska läget medger att&lt;br&gt;besparingar om totalt 4 miljarder kr kan genomföras t.o.m. år 2001. Av&lt;br&gt;de 4 miljarderna har besparingsåtgärder motsvarande 1,3 miljarder lo-&lt;br&gt;redan vidtagits under innevarande budgetår, 1995/96. Ytterligare&lt;br&gt;utgiftsbegränsningar om 0,7 miljarder kr skall uppnås fram t.o.m. år&lt;br&gt;1998. Under perioden år 1999 t.o.m. år 2001 skall de ytterligare&lt;br&gt;utgiftsbegränsningarna om 2 miljarder kr stegvis genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I totalförsvarsramen ingår kostnader för en internationell styrka för Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;fredfrämjande insatser (jmfr. kap 6). Genom överföring av medel från&lt;br&gt;Utrikesdepartementets huvudtitel (anslaget B 9. Fredbevarande verksam-&lt;br&gt;het) tillförs Försvarsdepartementets huvudtitel fr.o.m. budgetåret 1997&lt;br&gt;medel för kostnader som avser militära fredsfrämjande insatser.&lt;br&gt;Kostnader för observatörer, monitorer (övervakare), civilpoliser,&lt;br&gt;sanktionsövervakare och civila insatser för FN:s och OSSE:s konflikt-&lt;br&gt;förebyggande och fredsbevarande verksamhet m.m. finansieras fortsatt&lt;br&gt;över Utrikesdepartementets huvudtitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet fortsätter att ha det övergripande ansvaret för den&lt;br&gt;säkerhetspolitiska dimensionen av Sveriges deltagande i internationella&lt;br&gt;fredsfrämjande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att vid kontrollstationer under försvarsbeslutsperioden&lt;br&gt;göra avstämningar av det säkerhetspolitiska läget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 &amp;nbsp;Avvägning mellan militärt och civilt försvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den inriktning av totalförsvaret som regeringen föreslår påverkar&lt;br&gt;verksamhetsinriktningarna för militärt och civilt försvar. Detta måste&lt;br&gt;även återspeglas i fördelningen av totaltförsvarsramen. Således bör&lt;br&gt;preliminärt 0,4 miljarder kr omfördelas till den civila planeringsramen&lt;br&gt;vid fullt genomförande av den ökade utbildningen av totalförsvarsplikti-&lt;br&gt;ga. Regeringen avser att ta slutlig ställning till denna fråga i försvarsbe-&lt;br&gt;slutets etapp två hösten 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 &amp;nbsp;Teknikfaktor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Teknikfaktom infördes i 1992 års försvarsbeslut för att i rimlig omfatt-&lt;br&gt;ning säkerställa planerad materielanskaffning. Teknikfaktom skall ligga&lt;br&gt;till grund för Försvarsmaktens fortsatta planering. Regeringen avser att&lt;br&gt;ta upp systemet med teknikfaktorn till omprövning i anslutning till&lt;br&gt;kontrollstationen under försvarsbeslutsperioden, år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;totalförsvars ekonomiska ram (avsnitt 5.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;avvägning mellan militärt och civilt försvar (avsnitt 5.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;teknikfaktor (avsnitt 5.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Internationella insatser&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom att delta i fredsfrämjande och humanitära insatser kan&lt;br&gt;Sverige bidra till fred och säkerhet. Sveriges förmåga, möjligheter&lt;br&gt;och förutsättningar i detta avseende skall förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten skall organisera en internationell styrka för&lt;br&gt;fredsfrämjande insatser under mandat av FN eller OSSE. I&lt;br&gt;normalfallet bör 800-1 400 personer ur den internationella styrkan&lt;br&gt;kunna tjänstgöra utomlands samtidigt. Vissa delar skall hålla&lt;br&gt;särskilt hög insatsberedskap för att t.ex. kunna ingå i multi-&lt;br&gt;nationella snabbinsatsstyrkor. Styrkan skall rekryteras frivilligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda civila insatsstyrkor för humanitära insatser skall&lt;br&gt;organiseras som ett komplement till andra svenska insatser inom&lt;br&gt;ramen för internationellt samordnade humanitära aktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsforskningen skall stödja utvecklingen och utformningen&lt;br&gt;av resurser för de internationella insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör utveckla förmågan att stödja verksamhet som syftar&lt;br&gt;till att lokalisera och oskadliggöra landminor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella verksamheten på försvarsområdet skall kunna&lt;br&gt;inriktas, ledas och prioriteras utifrån våra säkerhets- och utrikespo-&lt;br&gt;litiska mål och intressen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;Riktlinjer för svensk medverkan i internationella&lt;br&gt;fredsfrämjande insatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 Det internationella insatsbehovet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många konflikter bottnar djupast sett i fattigdom och social misär,&lt;br&gt;kränkningar av mänskliga rättigheter samt etniska och religiösa motsätt-&lt;br&gt;ningar. Katastrofer och miljöförstöring förvärrar ytterligare situationen.&lt;br&gt;Världssamfundet såväl som de europeiska säkerhetsstrukturema måste&lt;br&gt;kunna utnyttja ett spektrum av fredsbyggande insatser, inkluderande&lt;br&gt;tidiga insatser som så långt möjligt undanröjer orsakerna till att konflikter&lt;br&gt;bryter ut. Svårigheterna att bilägga en konflikt växer snabbt med de offer&lt;br&gt;i döda, skadade och förstörd egendom, som utbrott av stridshandlingar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för med sig. Ju tidigare insatsen i en konflikt görs, desto effektivare blir Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;den. Risker och kostnader blir mindre och kan överblickas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredsbyggandet kräver en mycket bred ansats. Ett starkt nätverk av&lt;br&gt;internationella organisationer ger alternativa möjligheter att tidigt få&lt;br&gt;kännedom om och hantera problem som riskerar att utvecklas till kriser.&lt;br&gt;En större andel av de totala resurserna kommer sannolikt att behöva&lt;br&gt;avdelas för ett brett spektrum av förebyggande insatser. Dessa kan skapa&lt;br&gt;tid och förhandlingsklimat för politiska lösningar, som i sin tur kan&lt;br&gt;understödjas av fredsfrämjande och humanitära insatser på fältet.&lt;br&gt;Insatserna måste koordineras väl för att skapa förutsättningar för fred och&lt;br&gt;samlevnad. Om militära insatser bedöms nödvändiga, bör de sättas in&lt;br&gt;tidigt, om möjligt förebyggande. Sedan de militära konflikterna bilagts,&lt;br&gt;måste tillräckliga resurser sättas in för rehabilitering och återuppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredsbyggandet kräver således insatser från många olika delar av sam-&lt;br&gt;hället. Totalförsvarets del i denna verksamhet avser främst de freds-&lt;br&gt;främjande och humanitära insatserna. Att kunna deltaga i fredsfrämjande&lt;br&gt;och humanitära insatser utomlands skall vara en av totalförsvarets&lt;br&gt;huvuduppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fredsfrämjande och humanitära insatser kan bedöm-&lt;br&gt;ningen göras att det internationella samfundet i framtiden, trots ökade&lt;br&gt;satsningar på förebyggande åtgärder, kommer att behöva hantera&lt;br&gt;konflikter och katastrofer i minst nuvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den främsta drivkraften för det internationella samfundet att ingripa&lt;br&gt;blir då att förhindra ytterligare upptrappning av konflikter och att&lt;br&gt;begränsa de oacceptabla humanitära konsekvenserna samt, att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för långsiktiga politiska lösningar. Därutöver kan insatser&lt;br&gt;bli nödvändiga för att lindra konsekvenserna av stora miljö- och natur-&lt;br&gt;katastrofer. För att möta dessa svåra situationer krävs således insatser&lt;br&gt;med flera samverkande syften, där fredsfrämjande, humanitära och&lt;br&gt;återuppbyggande komponenter samordnas i en s.k. multifunktionell&lt;br&gt;insats. Förmågan att samverka och kombinera dessa insatser blir&lt;br&gt;avgörande för om konflikten skall kunna begränsas och lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kommer det att finnas omfattande anspråk på freds-&lt;br&gt;främjande och humanitära insatser med ett varierande innehåll alltifrån&lt;br&gt;olika förebyggande insatser till utvidgade multifunktionella operationer&lt;br&gt;i pågående konflikter. Med utvidgade operationer avses här insatser med&lt;br&gt;beredskap för en bredare användning av militära medel än i traditionella&lt;br&gt;fredsbevarande operationer. Därutöver kan heller inte uteslutas anspråk&lt;br&gt;på renodlade framtvingande insatser baserade på VII kapitlet i FN-&lt;br&gt;stadgan. Denna bedömning leder till följande krav på framtida insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s och de europeiska säkerhetsstrukturernas förmåga att agera&lt;br&gt;snabbt vid kriser och katastrofer måste öka. Insatserna måste i regel&lt;br&gt;göras multinationellt med FN eller OSSE som mandatgivande instanser.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rationell arbetsfördelning måste utvecklas mellan FN och organisa- Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;tioner som EU, OSSE, VEU och NATO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tydlig distinktion måste redan i utgångsläget göras mellan å ena&lt;br&gt;sidan fredsbevarande insatser enligt FN-stadgans kapitel VI och å andra&lt;br&gt;sidan väpnat inskridande, framtvingande insatser, mot en av FN utpekad&lt;br&gt;&amp;quot;fredsstörare&amp;quot; enligt kapitel VII. Det innebär t.ex. att även utvidgade&lt;br&gt;multifunktionella operationer bör grundas på kapitel VI och att mandat&lt;br&gt;och insatsbeslut bör vila på de inblandade parternas medgivande. Detta&lt;br&gt;är nödvändigt som förutsättning för ett konsekvent, opartiskt upp-&lt;br&gt;trädande, även i de fåll vapenmakt krävs t.ex. gentemot irreguljära&lt;br&gt;väpnade grupper, i självförsvar eller till försvar för mandatets genomfö-&lt;br&gt;rande. Svårigheten att särskilt vid snabba insatser till alla delar kunna&lt;br&gt;förutse nödvändigheten av våldsanvändning får dock inte hindra att en&lt;br&gt;betydelsefull insats kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtvingande åtgärder, inte nödvändigtvis militära, åberopande&lt;br&gt;kapitel VII kan i vissa situationer bli nödvändiga för att FN skall kunna&lt;br&gt;fullgöra sin roll i för världssamfundet kritiska situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 Legala grunder för Sveriges medverkan i internationella&lt;br&gt;fredsfrämjande insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den första artikeln i stadgans kapitel I är FN:s främsta uppgift att&lt;br&gt;upprätthålla internationell fred och säkerhet. Sveriges agerande i FN styrs&lt;br&gt;bl.a av grundsatsen att stadgans bestämmelser i alla avseenden måste&lt;br&gt;efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fredsbevarande operationerna har efterhand kommit att bli ett av&lt;br&gt;FN:s viktigaste instrument för att upprätthålla fred och säkerhet. Själva&lt;br&gt;uttrycket &amp;quot;fredsbevarande&amp;quot; finns dock inte nämnt i stadgan varför olika&lt;br&gt;insatser har kommit att grundas på uttolkningar av stadgans innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel VI i stadgan behandlar fredlig lösning av tvister medan kapitel&lt;br&gt;VII rör inskridande i händelse av hot mot freden, fredsbrott och&lt;br&gt;angreppshandlingar. Enligt det senare kapitlet kan FN:s säkerhetsråd fatta&lt;br&gt;beslut om militära tvångsåtgärder för att upprätthålla eller återställa&lt;br&gt;internationell fred och säkerhet. Detta regleras i artikel 42 och en till&lt;br&gt;denna knuten särskild procedur (art. 43-47). I artikel 43 anges särskilt att&lt;br&gt;samtliga medlemsstater utfäster sig att på säkerhetsrådets anmodan och&lt;br&gt;enligt särskilda avtal ställa bl.a väpnade styrkor till rådets förfogande.&lt;br&gt;Vid Koreakriget år 1950 och Gulfkriget åren 1990-91 fattade säkerhets-&lt;br&gt;rådet beslut om militära tvångsåtgärder, men inte ens i dessa fall agerade&lt;br&gt;rådet med uttryckligt stöd av artiklarna 42 och 43. Vid det första tillfället&lt;br&gt;antog rådet endast en rekommendation om militärt bistånd till Sydkorea.&lt;br&gt;I det senare fallet bemyndigade rådet de allierade medlemsstater som&lt;br&gt;samarbetade med Kuwait att använda alla nödvändiga medel om inte Irak&lt;br&gt;lämnade Kuwait. I samband med Gulfkriget uppmanade säkerhetsrådet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessutom medlemsstaterna att överväga lämpligt stöd till de allierades Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;insats. I Sveriges fäll ledde detta till ett bidrag med fältsjukhus som&lt;br&gt;definierades som icke väpnad styrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är det även väsentligt att notera kapitel VIII i stadgan som rör&lt;br&gt;regionala avtal och organisationer. Enligt detta kan säkerhetsrådet bl.a.&lt;br&gt;bemyndiga regionala organisationer att genomföra insatser inklusive&lt;br&gt;militära tvångsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 kapitel 9 § första stycket regeringsformen får Sveriges&lt;br&gt;regering sätta in Försvarsmakten eller del därav vid väpnade angrepp mot&lt;br&gt;riket. I övrigt får svensk väpnad styrka sättas in i strid eller sändas till&lt;br&gt;ett annat land endast om riksdagen medger det, om det är medgivet i lag&lt;br&gt;som anger förutsättningarna för åtgärden eller om en skyldighet att vidta&lt;br&gt;åtgärden följer av internationell överenskommelse eller förpliktelse som&lt;br&gt;riksdagen godkänt. Den senast angivna förutsättningen har traditionellt&lt;br&gt;ansetts tillämplig på t.ex FN-stadgans artikel 43 men har aldrig ut-&lt;br&gt;tryckligen tillämpats beträffande svensk väpnad styrka. I de flesta fäll har&lt;br&gt;regeringen grundat sina beslut om internationella insatser på lagen&lt;br&gt;(1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands (tidigare lagen&lt;br&gt;[1974:614] om beredskapsstyrka för FN-tjänst). Denna lag ger regeringen&lt;br&gt;möjlighet att fatta beslut om deltagande i fredsbevarande operationer med&lt;br&gt;väpnad styrka på begäran av FN eller OSSE. Ett undantag var dock&lt;br&gt;Bosnienbataljonen vars insats grundade sig på riksdagens medgivande.&lt;br&gt;Skälet till detta var att FN:s mandat för Bosnien-Hercegovina ansågs gå&lt;br&gt;utöver traditionella fredsbevarande operationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredsbevarande operationer anses normalt ligga inom ramen för en&lt;br&gt;fredlig lösning av tvister i enlighet med FN-stadgans kapitel VI men i&lt;br&gt;vissa fäll som t.ex. i f.d. Jugoslavien har mandatet, vad avser våldsan-&lt;br&gt;vändning, till viss del utformats med stöd av kapitel VII. Det är denna&lt;br&gt;partiella tillämpning av kapitel VII i fredsbevarande operationer som&lt;br&gt;alltmer har kommit att debatteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver FN-stadgan utgör OSSE:s Helsingforsdokument (1992) ett&lt;br&gt;grundläggande dokument för svenskt agerande på det aktuella området.&lt;br&gt;Petersbergsdeklarationen från VEU:s ministerrådsmöte 1992 inriktar&lt;br&gt;organisationen mot krishantering samt fredsbevarande och humanitära&lt;br&gt;insatser. Även Athéndokumentet från år 1993, utarbetat inom ramen för&lt;br&gt;NACC/PFF med dess begreppsförklaringar för den fredsfrämjande&lt;br&gt;verksamheten, har relevans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.3 Svensk ambitionsnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från dessa övergripande antaganden kan vissa&lt;br&gt;riktlinjer formuleras för svensk del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges förmåga, möjligheter och förutsättningar att bidra till&lt;br&gt;internationell fred och säkerhet skall ökas. Utifrån ett vidgat säkerhetspo-&lt;br&gt;litiskt synsätt är det Sveriges ambition att genom politiska, diplomatiska,&lt;br&gt;civila, humanitära och militära bidrag ytterligare stärka vårt deltagande&lt;br&gt;i internationella fredsfrämjande insatser. En väsentlig del av denna&lt;br&gt;generella ambitionshöjning inom ramen för den svenska säkerhetspoliti-&lt;br&gt;ken utgörs av en ökad kapacitet för totalförsvaret att medverka i&lt;br&gt;internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på svenska bidrag till fredsfrämjande och humanitära&lt;br&gt;insatser kommer att vara fortsatt hög. Genom deltagande kan Sverige&lt;br&gt;bidra till fred och säkerhet. Deltagande med personella och materiella&lt;br&gt;resurser av god kvalitet leder till att vi vinner internationellt anseende&lt;br&gt;och respekt för vår förmåga. De internationella organisationerna har inte&lt;br&gt;tillräckliga resurser för sina många uppgifter. Sverige bör därför verka&lt;br&gt;för att stärka FN:s, EU:s, OSSE:s och VEU:s förmåga såväl generellt&lt;br&gt;som speciellt vad gäller förmågan till snabba och tidiga fredsfrämjande&lt;br&gt;insatser. Detta gagnar också vår egen säkerhet. Det är därför angeläget&lt;br&gt;att förbättra FN:s system för styrkor i beredskap (Stand-by-Forces)&lt;br&gt;innefattande även upprättandet av särskilda snabbt insatsberedda&lt;br&gt;fredsfrämjande multinationella styrkor att ställa till FN:s förfogande. Hög&lt;br&gt;beredskap måste också upprätthållas för katastrofinsatser och humanitära&lt;br&gt;insatser. För att utveckla doktriner och utbildning och för att öka&lt;br&gt;interoperabiliteten på det fredsfrämjande området skall Sverige fortsätta&lt;br&gt;att medverka i NATO:s program Partnerskap för Fred (PFF). Detta&lt;br&gt;samarbete är också viktigt i syfte att förstärka demokratisk kontroll av&lt;br&gt;försvarsmakter och respekten för internationell rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de fredsframtvingande insatserna inte helt skall domineras av&lt;br&gt;stormakterna, är det betydelsefullt att även andra stater med omsorg om&lt;br&gt;multilateralismen som princip och FN:s ledande roll deltar i sådana&lt;br&gt;operationer. Svenskt deltagande i fredsframtvingande insatser med&lt;br&gt;väpnad styrka förutsätter riksdagsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kvantitativa termer har Sverige årligen sedan femtiotalet, då de&lt;br&gt;fredsbevarande truppinsatserna inleddes, normalt sett bidragit med&lt;br&gt;styrkor motsvarande ca en bataljon. Kortare tider har insatsen legat på&lt;br&gt;högre nivå, men aldrig överstigit två bataljoners styrka. Till normalbilden&lt;br&gt;hör att Sverige medverkat med ett begränsat antal militära observatörer&lt;br&gt;i upp till ett tiotal olika FN-missioner. Under senare år har också ett&lt;br&gt;ökande antal civilpoliser sänts ut. I juni 1995 omfattade det svenska&lt;br&gt;deltagandet en förstärkt bataljon samt ett par andra mindre styrkor och&lt;br&gt;enskilda observatörer och civilpoliser som sammanlagt uppgick till ca&lt;br&gt;1 300 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanitärt har Sverige såväl genom akuta insatser som med mer&lt;br&gt;långsiktigt uppbyggda hjälpinsatser medverkat vid flera flykting- och&lt;br&gt;katastrofsituationer med mycket värdefulla resultat. Detta har i huvudsak&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skett genom stöd till internationella organisationer och frivilligorganisa- Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;tioner. I växande utsträckning används civil kapacitet inom totalförsvaret,&lt;br&gt;främst Räddningsverket och SWEDRELIEF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambitionsnivå kan för de fredsfrämjande insatserna emellertid, förutom&lt;br&gt;i kvantitativa mått, också mätas i kvalitativa termer som t.ex. den&lt;br&gt;beredskap som Sverige är berett att hålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att ambitionsnivån i totalförsva-&lt;br&gt;rets utlandsinsatser skall höjas. Särskilt bör förmågan att snabbt kunna&lt;br&gt;igångsätta verkningsfulla insatser utvecklas och civila insatser systemati-&lt;br&gt;seras. När såväl de fredsfrämjande som de humanitära insatserna nu&lt;br&gt;utvecklas är det naturligt att samtidigt förstärka samverkan mellan de&lt;br&gt;berörda civila och militära organisationerna. Samverkan bör bl.a. omfatta&lt;br&gt;förberedelser som planering och utbildning. Ett förslag till utbildning&lt;br&gt;inom totalförsvaret för den fredsfrämjande och humanitära verksamheten&lt;br&gt;bör tas fram i nära samverkan med berörda myndigheter och organisa-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av en ökad ambitionsnivå bör också större uppmärksam-&lt;br&gt;het ges åt insatser med militära observatörer. Förebyggande diplomati&lt;br&gt;blir ofta effektivare om konkreta åtgärder t.ex. förebyggande gruppering&lt;br&gt;av observatörer och/eller förband kan ske snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av regeringen föreslagna ökade ambitionsnivåerna finansieras inom&lt;br&gt;Utrikesdepartementets och Försvarsdepartementets huvudtitlar enligt&lt;br&gt;tidigare redovisade principer (se avsnitt 5.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsforskningen bör vidare stödja svenskt deltagande i internatio-&lt;br&gt;nella humanitära och fredsfrämjande insatser. Forskningen skall kunna&lt;br&gt;stödja statsmakternas beslut om sådant deltagande med analyser av&lt;br&gt;säkerhetspolitiska förhållanden. Forskningen skall också kunna stödja&lt;br&gt;totalförsvaret med underlag för att kunna utforma och ta fram resurser&lt;br&gt;för att effektivisera sådana insatser. I detta sammanhang bör satsningar&lt;br&gt;ske på forskning för att utveckla materiel för fredsfrämjande insatser,&lt;br&gt;t.ex minröjningsutrustning och förbättrat skydd för deltagande personal&lt;br&gt;samt på insatser av humanitärt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.4 Ökad betydelse av internationella insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens syn omfattar säkerhetspolitiken dels en nationell, dels&lt;br&gt;en internationell dimension. Stöd åt internationell fredsfrämjande och&lt;br&gt;humanitär verksamhet skall vid sidan av de traditionella uppgifterna i&lt;br&gt;framtiden utgöra en av huvuduppgifterna för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets internationella insatser utgör en viktig del av Sveriges&lt;br&gt;samlade säkerhetspolitik. Dess internationella dimension omfattar hela&lt;br&gt;spektrat av insatser från politisk förvarning till återuppbyggnads- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingsinsatser. Vid genomförandet av den ovannämnda ambitions- Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;höjningen skall hänsyn tas till alla dessa typer av insatser och deras&lt;br&gt;inbördes beroende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställningstagande till omfattningen av de internationella insatser som&lt;br&gt;faktiskt skall genomföras förutsätts ske efterhand mot bakgrund av de&lt;br&gt;behov som kan uppkomma och vilkas enskildheter inte går att förutse.&lt;br&gt;Inom de ramar som regeringen här föreslår för totalförsvaret bör dock&lt;br&gt;utbildning och andra förberedelser av generell karaktär för att kunna&lt;br&gt;delta i internationella insatser tillmätas relativt större vikt än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Försvarsmaktens internationella styrka&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten bör organisera en internationell styrka för fredsfrämjande&lt;br&gt;insatser under mandat av FN eller OSSE. Vissa delar därav skall hålla&lt;br&gt;särskilt hög insatsberedskap för att t.ex. kunna ingå i multinationella&lt;br&gt;snabbinsatsstyrkor. Styrkan skall utöver skytteförband även innehålla&lt;br&gt;vissa specialenheter t.ex. för ledning, fältarbeten, sjukvård och trans-&lt;br&gt;porter. Såväl personal som resurser i övrigt bör kunna tillhandahållas&lt;br&gt;från samtliga försvarsgrenar. Specialenhetema bör också kunna medverka&lt;br&gt;i civila insatser. Styrkans sammansättning skall väl återspegla den&lt;br&gt;internationella efterfrågan. I detta sammanhang bör även beaktas den&lt;br&gt;ökande betydelsen av särskilt utbildade militära observatörer, civilpoliser&lt;br&gt;m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens internationella styrka bör bestå av en chef med stab,&lt;br&gt;personal och förband i beredskap eller under utbildning för tjänst i&lt;br&gt;styrkan samt förband och personal insatta i pågående operationer.&lt;br&gt;Försvarets internationella centrum (SWEDINT) bör ingå i styrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I normalfallet bör 800-1 400 personer ur den internationella styrkan&lt;br&gt;kunna tjänstgöra utomlands samtidigt. Större variation i insatsvolymen&lt;br&gt;bör eftersträvas för att kunna möta nya behov m.m. Med god förbe-&lt;br&gt;redelsetid och under kortare perioder bör insatsvolymen kunna gå utöver&lt;br&gt;ovan angivna nivå. En ökad flexibilitet i insatsvolymen och tidsgränser&lt;br&gt;för insatser är betydelsefulla åtgärder för att tvinga konfliktpartema att&lt;br&gt;själva ta ökat ansvar för konfliktlösningen och för att kunna hushålla med&lt;br&gt;de begränsade resurserna för den fredsfrämjande verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En extra hög insatsberedskap bör därutöver upprätthållas för ett eller&lt;br&gt;två kompanier i denna svenska internationella styrka. För att ge insatser&lt;br&gt;av detta slag tillräcklig effekt bör dock särskild förhandssamordning med&lt;br&gt;andra länder eftersträvas. Det beprövade nordiska samarbetet bör därvid&lt;br&gt;utgöra grund. De enheter som upprätthåller extra hög beredskap bör&lt;br&gt;kunna insättas senast inom 15-30 dagar efter regeringens beslut om&lt;br&gt;svensk medverkan. Rekognosceringsstyrka ur dessa enheter bör kunna&lt;br&gt;sändas till operationsområden inom en vecka. Personalen i dessa enheter&lt;br&gt;bör omfattas av särskilda beredskapskontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga enheter skall åläggas den insatsberedskap som kan uppnås med Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;förberedelser motsvarande de som vidtas vid prioriterade krigsförband&lt;br&gt;samt därutöver förberedelser för att underlätta snabb rekrytering av&lt;br&gt;personalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalen skall rekryteras på frivillig väg med ekonomiska incitament&lt;br&gt;att fullfölja sina åtaganden. Meritvärdet av utlandserfarenhet skall i större&lt;br&gt;utsträckning än för närvarande beaktas vid urval och befordran av&lt;br&gt;anställd personal. Om svårigheter uppstår för Sverige att fullfölja sina&lt;br&gt;internationella åtaganden, kan det behöva övervägas att vid nyrekrytering&lt;br&gt;av fäst anställd personal till Försvarsmakten ange att anställningen kan&lt;br&gt;komma att omfatta även tjänst i fredsfrämjande verksamhet i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella styrkan bör således vara anpassad för deltagande&lt;br&gt;i såväl traditionella fredsbevarande operationer som utvidgade multi-&lt;br&gt;funktionella insatser. För pågående insatser bör utbildning och bemanning&lt;br&gt;ske i nuvarande former med långsiktigt, växlande bemanningsansvar&lt;br&gt;mellan brigaderna. Den breda förankring och rekryteringsbas detta ger&lt;br&gt;för de internationella insatserna är av stort värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall förbättras med syftet att utveckla samverkan mellan&lt;br&gt;civila och militära enheter inom ramen för multifunktionella insatser.&lt;br&gt;Den materiella standarden skall svara mot de behov som insatsen kräver.&lt;br&gt;Skyddet av förband och den enskilde är viktigt vid fredsfrämjande&lt;br&gt;operationer. Hög skyddsnivå, tillgång till modern materiel, effektiv&lt;br&gt;sjukvård och säkra ledningsfunktioner är betydelsefulla grundvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges starka sidor som truppbidragare - kvalitativt och kvantitativt -&lt;br&gt;måste beaktas noga vid urvalet av uppgifter. Omvänt bör erfarenheter&lt;br&gt;från den internationella verksamheten tas tillvara i det nationella&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk förmåga att medverka i specialuppgifter till stöd för olika typer&lt;br&gt;av fredsfrämjande insatser bör förbättras. Möjligheten att använda&lt;br&gt;specialenheterna i civila, humanitära insatser bör också säkerställas. I&lt;br&gt;vissa fall kan det också bli nödvändigt, att den fredsbevarande truppen&lt;br&gt;medverkar i humanitära hjälpinsatser för att säkerställa livsnödvändiga&lt;br&gt;funktioner åt civilbefolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör eftersträva att tillmötesgå den efterfrågan som finns på&lt;br&gt;olika typer av specialenheter. Erfarenheterna visar dock tydligt på&lt;br&gt;betydande rekryteringssvårigheter vad gäller vissa kategorier av&lt;br&gt;specialister. Möjligheten att förbättra tillgången på specialister genom&lt;br&gt;utbildningsinsatser och förmånsförbättringar bör övervägas, om rekryte-&lt;br&gt;ringssvårigheter uppstår. Sammantaget bör det således vara möjligt för&lt;br&gt;Sverige att bidra med vissa specialenheter även om insatserna i vissa fall&lt;br&gt;måste vara strängt tidsbegränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten bör mot denna bakgrund närmare pröva formerna för&lt;br&gt;att inkludera stabsförband och ledningskader, ingenjörenheter, fältsjukhus&lt;br&gt;samt transportenheter i den internationella styrkan samt vidta åtgärder för&lt;br&gt;att förbättra rekryteringsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis bör den internationella styrkan också innehålla pooler&lt;br&gt;av utbildade och snabbt gripbara militära observatörer, monitorer&lt;br&gt;(övervakare) och stabsofficerare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Civila internationella styrkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid sina säkerhetspolitiska överväganden anfört att ett&lt;br&gt;vidgat säkerhetspolitiskt begrepp bör omfatta också internationella&lt;br&gt;humanitära insatser och att det är ett svenskt intresse att på detta sätt&lt;br&gt;kunna bidra till fred och säkerhet i vår omvärld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella katastrofhjälpens mål, inriktning, kapacitet och&lt;br&gt;organisation är för närvarande föremål för omfattande diskussioner och&lt;br&gt;förändringar. Olika FN-organ har efter det att generalförsamlingen antog&lt;br&gt;resolution 46/182 år 1991 om stärkande av samordningen av FN:s&lt;br&gt;humanitära katastrofbistånd vidtagit en rad åtgärder för att snabbare och&lt;br&gt;effektivare kunna samordna de internationella hjälpinsatserna. EU har&lt;br&gt;genom tillskapandet av en egen hjälporganisation, ECHO, gett uttryck för&lt;br&gt;medlemsländernas vilja att utveckla ett samarbete på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av de internationella hjälpinsatser, som genomförts av&lt;br&gt;Statens räddningsverk och SWEDRELIEF, Försvarsmaktens särskilda&lt;br&gt;enhet för humanitära hjälpinsatser, som komplement till insatser genom&lt;br&gt;internationella organisationer eller svenska enskilda organisationer är&lt;br&gt;goda. Det är troligt att efterfrågan på svenska insatser från de berörda&lt;br&gt;FN-organen kommer att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare, ambassadör Michael Sahlin, har sett över hur&lt;br&gt;Sveriges samlade resurser för internationell katastrof- och flyktinghjälp&lt;br&gt;skall kunna utvecklas för att möta framtida behov. Utredaren har i juni&lt;br&gt;1995 överlämnat sitt betänkande (SOU 1995:72) Svenska insatser för&lt;br&gt;internationell katastrof- och flyktinghjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska humanitära insatserna inom totalförsvarets ram bör nu&lt;br&gt;utvecklas vidare bl.a. genom ökad samverkan med fredsfrämjande&lt;br&gt;verksamheter. Betydande medel avsätts på katastrofänslag för humanitär&lt;br&gt;hjälp under Utrikesdepartementets huvudtitel. Hittills har dock endast en&lt;br&gt;liten del av detta anslag utnyttjats för att finansiera insatser med svensk&lt;br&gt;personal och materiel. Utredaren föreslår att en större andel än hittills av&lt;br&gt;katastrofanslaget bör användas för direktfinansiering av svenska insatser.&lt;br&gt;Regeringen delar bedömningen att svenska insatser bör användas i de fall&lt;br&gt;då de är kostnadseffektiva och svarar mot behov och efterfrågan. Sådana&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insatser kan även finansieras över andra anslagsposter inom Utrikes- Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;departementets huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets verksamhet inom detta område bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening inriktas på främst räddnings- och miljöskyddsinsatser samt&lt;br&gt;insatser vid omfattande och komplexa katastrofer. Erfarenheterna visar&lt;br&gt;emellertid att det vanligtvis inte är ändamålsenligt att skicka räddnings-&lt;br&gt;resurser till områden långt borta från Sverige i samband med naturkata-&lt;br&gt;strofer. Inriktningen vid naturkatastrofer bör därför ta hänsyn till dessa&lt;br&gt;erfarenheter. Denna geografiska prioritering är emellertid mindre&lt;br&gt;relevant vid komplexa katastrofer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för konventionen om skydd av Östersjöns marina miljö&lt;br&gt;(Helsingforskonventionen) finns ett nära samarbete mellan Östersjölän-&lt;br&gt;derna på miljöområdet. Ett liknande samarbete har utvecklats mellan de&lt;br&gt;nordiska länderna i den s.k. Köpenhamnsöverenskommelsen om åtgärder&lt;br&gt;mot oljeförorening av havet. På motsvarande sätt har också de nordiska&lt;br&gt;länderna och Ryssland inom Barentsrådet utvecklat ett samarbete främst&lt;br&gt;på miljöområdet i regionen kring Barents hav. Det är angeläget att&lt;br&gt;kontakterna med våra grannländer utvecklas också ifråga om internatio-&lt;br&gt;nella humanitära insatser. Härvid bör formerna för det nuvarande&lt;br&gt;samarbetet på miljöområdet till stora delar kunna användas som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift som bedöms få stor betydelse är lokalisering och oskad-&lt;br&gt;liggörandet av landminor. Antipersonella minor är i många länder ett&lt;br&gt;akut utvecklingshinder. Kvarliggande antipersonella minor medför&lt;br&gt;personligt lidande samt ett oerhört hinder för jordbruk och transporter.&lt;br&gt;Sverige bör utveckla sin förmåga att på olika sätt hjälpa till med insatser&lt;br&gt;av olika slag. Inte minst kan därvid utveckling av metoder och teknik för&lt;br&gt;att hitta och röja minor spela en stor roll. Vidare bör stöd i form av&lt;br&gt;utbildning av instruktörer och minröjningsledare från drabbade länder&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De hittills genomförda humanitära insatserna har byggt på användning&lt;br&gt;av personal och utrustning som funnits i beredskap för räddningstjänst i&lt;br&gt;fred och vid höjd beredskap men även Försvarsmakten och andra&lt;br&gt;organisationer har ställt resurser till förfogande. Vid sidan om detta bör&lt;br&gt;nu också särskilda civila insatsstyrkor för internationella humanitära&lt;br&gt;insatser organiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarspliktiga som utbildas inom det civila försvaret, med dess&lt;br&gt;vidgade uppgifter i krig och för att förebygga och hantera stora på-&lt;br&gt;frestningar och risker i fred, bör ha möjlighet att anmäla sitt intresse att&lt;br&gt;ingå i styrkorna. Utbildningen av de totalförsvarspliktiga bör anpassas så&lt;br&gt;att den också blir en förberedelse för medverkan i internationella insatser&lt;br&gt;och underlättar rekrytering till sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fortsatta arbetet inför försvarsbeslutets etapp två bör det närmare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;jq9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövas hur insatser med civila styrkor i internationell fredsfrämjande och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;humanitär verksamhet kan systematiseras, organiseras och förberedas så Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;att det civila försvarets kompetenser tas tillvara och utnyttjas också för&lt;br&gt;internationella uppgifter och så att insatser kan göras snabbt och effektivt&lt;br&gt;utifrån de behov som faktiskt föreligger. Utgångspunkter bör därvid bl.a.&lt;br&gt;vara vad regeringen här anfört samt vad som föreslagits i det nyss&lt;br&gt;nämnda betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Internationella utbildningsinsatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är tydligt att utbildningsfrågorna i samband med fredsfrämjande och&lt;br&gt;humanitära insatser i hög grad har kommit i centrum för den internatio-&lt;br&gt;nella uppmärksamheten. Det beror inte minst på såväl breddningen av&lt;br&gt;bidragarkretsen och uppgiftsspektrum som av behovet av samverkan&lt;br&gt;militärt och civilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från den betydande kompetens som Sverige, i vissa&lt;br&gt;avseenden också tillsammans med de nordiska länderna, har utvecklat&lt;br&gt;genom lång erfarenhet, anser regeringen att det finns goda förutsättningar&lt;br&gt;och skäl för att vidareutveckla utbildningsinsatserna. Det gäller inte minst&lt;br&gt;förmågan att möta en ökande efterfrågan från andra bidragarländer.&lt;br&gt;Sverige bör alltså, bl.a. inom ramen för deltagandet i PFF-samarbetet,&lt;br&gt;bygga vidare på det samarbete med andra länder som redan utvecklats&lt;br&gt;t.ex. när det gäller stabsofficersutbildning för ledningsuppgifter i&lt;br&gt;fredsbevarande insatser och motsvarande för civila ledarinsatser i&lt;br&gt;humanitära insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att sprida våra kunskaper internationellt ligger i linje med den&lt;br&gt;betydelse som idag tillmäts utbildningsfrågorna i olika multilaterala&lt;br&gt;organisationer. Ett utökat internationellt utbildningssamarbete bidrar&lt;br&gt;dessutom till att vidareutveckla vår egen kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Internationella kontakter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.5.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa efter det&lt;br&gt;kalla krigets slut, har den svenska försvarssektorns internationella&lt;br&gt;kontakter ökat kraftigt under de senaste åren. Detta gäller inte bara det&lt;br&gt;militära och det civila försvaret utan också myndigheterna i övrigt inom&lt;br&gt;Försvarsdepartementets område. Förändringen märks tydligast inom det&lt;br&gt;fredsfrämjande området, men de multilaterala och bilaterala kontakterna&lt;br&gt;i övrigt har också ökat i omfattning. Av betydelse i sammanhanget är&lt;br&gt;naturligtvis att det kalla krigets begränsningar av samarbetsmöjlighetema&lt;br&gt;inte längre har någon aktualitet och att behovet av samarbete har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecknande för den nya situationen är att många av de internatio-&lt;br&gt;nella initiativen och aktiviteterna ännu befinner sig i ett inledningsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en del fall sker förändringarna snabbt och det är därför svårt att förutse Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;den fortsatta utvecklingen. Aktörerna är många och i flera fäll är det&lt;br&gt;internationella organ som utövar ledningen och styrningen. Det innebär&lt;br&gt;att den internationella verksamheten inte alltid kan planeras eller styras&lt;br&gt;på samma sätt som den nationella verksamheten. Detta gäller inte minst&lt;br&gt;kris- och konflikthanteringen inom ramen för FN och OSSE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattande internationella kontakter inom försvarssektom har främst&lt;br&gt;förekommit inom området för fredsbevarande och humanitära insatser,&lt;br&gt;försvarsmaterielområdet och räddningstjänstområdet. Vid en jämförelse&lt;br&gt;med länder som ingår i allianser framstår dock Sveriges erfarenheter av&lt;br&gt;internationella kontakter och internationell samverkan som begränsade.&lt;br&gt;Utbildningsaktiviteter har förekommit i liten utsträckning. Detta innebär&lt;br&gt;att en stor del av den svenska personal som nu deltar i en intensiv&lt;br&gt;internationell verksamhet i regel saknar eller har begränsade erfarenheter&lt;br&gt;av kontakter och samverkan på ett internationellt plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt samarbete och internationella kontakter rörande&lt;br&gt;totalförsvarsfrågor är ytterst ett led i vår egen säkerhetspolitik. Sveriges&lt;br&gt;säkerhetspolitiska situation påverkas genom vårt internationella agerande.&lt;br&gt;De internationella aktiviteterna måste, liksom annan utrikesverksamhet,&lt;br&gt;styras av Sveriges säkerhets- och utrikespolitiska mål och intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den betydelse som internationell verksamhet har för vår utrikes- och&lt;br&gt;säkerhetspolitik gör att Sverige har en positiv grundsyn till internationellt&lt;br&gt;samarbete och internationella kontakter. Utrymmet för deltagande i&lt;br&gt;sådana sammanhang är också i dag mycket stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt innebär de utrikes- och säkerhetspolitiska aspekterna att det&lt;br&gt;sätts gränser för vårt handlande. Det är inte alltid uppenbart vilka&lt;br&gt;aktiviteter som ligger inom ramen för vår alliansfria politik. Myndig-&lt;br&gt;heternas agerande och beslut måste i många fall föregås av en politisk&lt;br&gt;bedömning. I detta sammanhang är det väsentligt att svenskt agerande&lt;br&gt;präglas av konsekvens och tydlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har vi en förvaltningsstruktur med departement och ett flertal&lt;br&gt;verkställande myndigheter. Myndigheterna lyder under regeringen men&lt;br&gt;är samtidigt tillförsäkrade en uttrycklig självständighet gentemot&lt;br&gt;regeringen i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot&lt;br&gt;kommun eller som rör tillämpning av lag. Det svenska systemet skiljer&lt;br&gt;sig från förvaltningsorganisationen i flera andra länder i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella verksamhetens ökande omfattning och resursför-&lt;br&gt;delningen mellan departement och myndigheter innebär att en stor del av&lt;br&gt;denna verksamhet måste skötas på myndighetsnivå. Det är dock&lt;br&gt;regeringen som anger de mål och ramar som skall gälla för verksamheten&lt;br&gt;och återrapporteringen från myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.2 Behovet av en långsiktig planering m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utveckling av statsmakternas riktlinjer i form av nationell vägledning&lt;br&gt;för olika delområden skulle underlätta myndigheternas överväganden i&lt;br&gt;samband med internationellt samarbete och internationella kontakter. En&lt;br&gt;sådan långsiktig inriktning skulle kunna vara lämplig för områdena&lt;br&gt;försvarsmateriel och försvarsforskning men också i fråga om freds-&lt;br&gt;främjande och humanitära insatser samt förtroendeskapande samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens styrande funktion ingår att leda myndigheternas&lt;br&gt;verksamhet. När representanter för myndigheter företräder Sverige i&lt;br&gt;arbetsgrupper eller i andra organ, sker det i princip som representant för&lt;br&gt;regeringen. Regeringen kan dock även ge särskilt bemyndigande till vissa&lt;br&gt;myndigheter att företräda Sverige. Ofta är det nödvändigt att myndig-&lt;br&gt;heten från regeringen får tydlig vägledning för sitt handlande. Denna&lt;br&gt;vägledning bör i regel grundas på beslut av regeringen. Det krävs&lt;br&gt;emellertid också ett nära samspel mellan departement och myndigheter&lt;br&gt;för att på en mer vardaglig nivå kunna anpassa handlandet efter&lt;br&gt;förändringar i händelseutvecklingen. Ofta ställer det internationella&lt;br&gt;samarbetet krav på snabba ställningstaganden. Ett gemensamt agerande&lt;br&gt;från departement och myndigheter kan också vara nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är det svårt att få en samlad överblick över alla internationella&lt;br&gt;kontakter och internationellt samarbete inom försvarssektom. Ett mycket&lt;br&gt;stort antal besök på olika nivåer genomförs. Det finns således ett behov&lt;br&gt;av att i större utsträckning få systematiska och regelbundna redovisningar&lt;br&gt;och dialoger rörande den internationella verksamheten. De samråds- och&lt;br&gt;koordineringsgrupper som nu verkar kan därvid tjäna som exempel på&lt;br&gt;hur vi skulle kunna uppnå en ökad samordning till gagn för verksamheten&lt;br&gt;i stort. Inriktningen av besöksverksamheten, rapporteringsrutiner och&lt;br&gt;övriga uppföljningsrutiner bör ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella samarbetet sker till stor del multilateralt. En&lt;br&gt;koordinering krävs för att det svenska agerandet i de olika organisa-&lt;br&gt;tionerna skall uppfattas som entydigt. Även här krävs långsiktig&lt;br&gt;inriktning, regelbundna dialoger och samråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mängd aktiviteter som genomförs i de multilaterala organisationer-&lt;br&gt;na kräver en avvägning och prioritering i fråga om utnyttjandet av&lt;br&gt;tillgängliga resurser. Det kan gälla såväl vår representation i organisa-&lt;br&gt;tionerna som vårt deltagande i övningsverksamhet men även i freds-&lt;br&gt;främjande insatser och humanitär verksamhet. En långsiktig inriktning&lt;br&gt;måste ligga till grund för dessa avvägningar och prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet och kontakterna internationellt sker med ett stort antal&lt;br&gt;länder. En prioritering bör ske på regeringsnivå och ha som utgångspunkt&lt;br&gt;Sveriges olika intressen av och motiv för samarbetet. Prioriteringen bör&lt;br&gt;kunna gälla under viss tid, vilket underlättar myndigheternas möjligheter&lt;br&gt;till långsiktig inriktning av verksamheten. Som grund för prioriteringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör ligga ländernas betydelse när det gäller utrikes- och säkerhetspolitiska Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;förhållanden, samarbetsbehov rörande fredsfrämjande och humanitära&lt;br&gt;insatser, vår inriktning när det gäller förtroendeskapande samarbete,&lt;br&gt;värdet av högteknologiskt samarbete samt förutsättningarna för export av&lt;br&gt;försvarsmateriel. En sådan inriktning och prioritering bör också innehålla&lt;br&gt;tydliga restriktioner som under vissa tider kan gälla för vissa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt bör gälla att samarbete inte inleds med länder som Sverige inte&lt;br&gt;samarbetat med tidigare, utan att en anmälan dessförinnan görs till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har ingått ett stort antal avtal med andra länder. De flesta&lt;br&gt;bilaterala avtalen rör i dag försvarsmaterielfrågor. 1 avtalen kan dock&lt;br&gt;framledes behöva regleras förtroendeskapande samarbete t.ex. i fråga om&lt;br&gt;utbyte inom området fredsfrämjande och humanitära insatser, utbildnings-&lt;br&gt;utbyte och bilaterala överläggningar. Samarbetsavtal med andra länder&lt;br&gt;får därmed en säkerhetspolitisk betydelse i en vidare bemärkelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med utveckling och anpassning av den svenska försvarssek-&lt;br&gt;toms organisation och resurser bör hänsyn tas till vårt ökade internatio-&lt;br&gt;nella engagemang och det ökade antal internationella kontakter som detta&lt;br&gt;medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges representation i internationella organisationer och i utlandet&lt;br&gt;i övrigt bör syfta till att säkerställa att vi får information men också&lt;br&gt;möjligheter att påverka i enlighet med Våra ambitioner. För närvarande&lt;br&gt;gäller att Sverige inte har fått en tillräckligt hög nivå på försvarssektoms&lt;br&gt;representation i de multilaterala organisationerna, för att kunna motsvara&lt;br&gt;de satsningar vi gör och de ambitioner vi har i övrigt inom ramen för&lt;br&gt;dessa organisationers verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens behov av att snabbt få kontakter och av att kunna ge&lt;br&gt;instruktioner i rätt tid kan kräva en annan ordning än i dag när det gäller&lt;br&gt;attachéer och rådgivare. En ordning med särskilda attachéer eller&lt;br&gt;rådgivare i försvarsfrågor med Försvarsdepartementet som huvudman&lt;br&gt;kommer att övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att omfattningen av den internationella verksamheten&lt;br&gt;inom försvarssektom har ökat under senare år, krävs en fortsatt och&lt;br&gt;intensifierad satsning på utbildning och kompetensuppbyggnad. Åtgärder&lt;br&gt;som gynnar denna kompetensuppbyggnad måste prioriteras. Detta gäller&lt;br&gt;också möjligheterna till och förutsättningarna för internationell karriär-&lt;br&gt;gång. Av stor vikt är också att språkutbildningen utvecklas och stimule-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;svensk ambitionsnivå för internationella fredsfrämjande insatser&lt;br&gt;(avsnitt 6.1.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;försvarsmaktens internationella styrka (avsnitt 6.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;civila internationella styrkor (avsnitt 6.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;internationella kontakter (avsnitt 6.5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Personalförsörjning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Plikttjänstgöring&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett folkförsvar med en bred uppslutning kring landets säkerhets-&lt;br&gt;och försvarspolitik, där var och en bidrar med sin kunskap och sin&lt;br&gt;förmåga och gör personliga insatser för att bidra till den gemen-&lt;br&gt;samma säkerheten, utgör en stor tillgång. Därmed stärks för-&lt;br&gt;svarspolitikens trovärdighet och skapas förutsättningar för att&lt;br&gt;befolkningen skall stå väl rustad att uthärda och motstå också&lt;br&gt;allvarliga hot, risker och påfrestningar. Ett yrkesförsvar kan inte&lt;br&gt;skapa en sådan motståndsvilja och kraftfullhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen för den fortsatta planeringen bör vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att ca 30 000 totalförsvarspliktiga årligen bör grundutbildas&lt;br&gt;inom det militära försvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att ca 10 000 totalförsvarspliktiga årligen bör grundutbildas&lt;br&gt;inom det civila försvaret och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att utbildningen av totalförsvarspliktiga utformas så att rekryte-&lt;br&gt;ring till internationell verksamhet underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försvarsbeslutets andra etapp konkretiseras hur utbildningen av&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga skall utformas. Det ökade behovet av totalför-&lt;br&gt;svarspliktiga för bevakning och för utbildningen till de civila&lt;br&gt;beredskapsstyrkoma kommer att studeras särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten skall vidta åtgärder för att öka antalet kvinnor&lt;br&gt;inom det militära försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarspliktiga med invandrarbakgrund skall inte bara&lt;br&gt;formellt utan även i realiteten ha en plats i totalförsvaret på samma&lt;br&gt;sätt som övriga totalförsvarspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.1 Plikt för ett folkförsvar med vidgade uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya säkerhetspolitiska läget och de vidgade uppgifter för totalförsva-&lt;br&gt;ret som regeringen tidigare redovisat skapar i flera avseenden nya förut-&lt;br&gt;sättningar för och behov av att använda pliktpersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att inskrivning och utbildning av Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;personal inom ramen för en totalförsvarsplikt i princip bör ske till&lt;br&gt;totalförsvarets alla uppgifter. Alla tjänstbara män och kvinnor skall ses&lt;br&gt;som en resurs för totalförsvaret. En bred folklig uppslutning kring&lt;br&gt;landets säkerhets- och försvarspolitik, där var och en bidrar med sin&lt;br&gt;kunskap och sin förmåga och gör personliga insatser för att bidra till den&lt;br&gt;gemensamma säkerheten, utgör en stor tillgång. Förutsättningarna för en&lt;br&gt;sådan folkförankning bör grundläggas redan i skolan och sedan vidareut-&lt;br&gt;vecklas inom ramen för plikttjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att skolan bör lägga ökad vikt vid att&lt;br&gt;förmedla kunskaper om totalförsvarets vidgade roll både nationellt och&lt;br&gt;internationellt samt om hur var och en kan medverka till landets säkerhet.&lt;br&gt;I detta sammanhang bör även en grundläggande kunskap om den&lt;br&gt;internationella humanitära rätten förmedlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarsplikten omfattar alla svenska medborgare - såväl män som&lt;br&gt;kvinnor - mellan 16 och 70 år. Den gäller också under motsvarande tid&lt;br&gt;för var och en som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige.&lt;br&gt;Alla är skyldiga att genomgå en grundutbildning på upp till 60 dagar.&lt;br&gt;Skyldiga att fullgöra värnplikt är svenska män mellan 19 och 47 år. Alla&lt;br&gt;svenska män skall mönstra. Det är endast de som mönstrat som kan&lt;br&gt;åläggas att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning&lt;br&gt;än 60 dagar. De kvinnor som så önskar skall genomgå en antagnings-&lt;br&gt;prövning som motsvarar mönstringen för att sedan kunna skrivas in för&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt och ges en längre grundutbildning till en lämplig&lt;br&gt;befattning i totalförsvaret. Totalförsvarstanken kommer också till uttryck&lt;br&gt;i att totalförsvarsplikten även omfattar allmän tjänsteplikt. En stor del av&lt;br&gt;den fredstida arbetskraften är sysselsatt i sådan verksamhet som måste&lt;br&gt;fortgå under höjd beredskap. Denna personal omfattas av totalförsvar-&lt;br&gt;splikten om allmän tjänsteplikt tillämpas. Många kvinnor kan på detta sätt&lt;br&gt;ingå i totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att antalet förband i Försvarsmaktens krigsorganisation nu&lt;br&gt;kommer att minska skapas möjligheter att med pliktpersonal som ges&lt;br&gt;längre utbildning tillgodose andra behov inom totalförsvaret. Det gäller&lt;br&gt;framför allt uppgifter som hittills fått stå tillbaka för de traditionella&lt;br&gt;militära uppgifterna. Med den breda säkerhetspolitiska syn, som&lt;br&gt;regeringen utgår ifrån och de tillkommande fredstida uppgifter som&lt;br&gt;totalförsvaret föreslås få, har dessutom ett antal nya angelägna behov av&lt;br&gt;pliktpersonal tillkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det synnerligen angeläget att kvinnor i större&lt;br&gt;utsträckning engageras i totalförsvaret. Det kan ske inom ramen för&lt;br&gt;totalförsvarsplikten och frivilligverksamhet av skilda slag. Det har ett&lt;br&gt;stort värde att kvinnor frivilligt genomgår antagningsprövning och fullgör&lt;br&gt;värnplikt eller civilplikt. Det är även av stort värde att fler kvinnor&lt;br&gt;anställs som befäl i Försvarsmakten och som utbildare vid Räddnings- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;H6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkets skolor. Att fler kvinnor engageras i totalförsvaret tillför nya&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompetenser och stärker försvarsviljan hos det svenska folket och skapar Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;därigenom ökad säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att medborgare med invandrarbakgrund inte bara&lt;br&gt;formellt utan också i realiteten har en plats i totalförsvaret på samma sätt&lt;br&gt;som alla andra. Det är viktigt för försvaret, för samhället och för den&lt;br&gt;enskilde individen att alla medborgare möts av samma positiva krav och&lt;br&gt;förväntningar. Totalförsvarsplikten bidrar därigenom inte bara till att&lt;br&gt;skapa ett bra totalförsvar, utan också till integration mellan olika&lt;br&gt;samhällsskikt och delar av befolkningen. En sådan integration är inte&lt;br&gt;bara en säkerhetspolitisk tillgång utan medverkar också till att befästa&lt;br&gt;solidaritet, jämlikhet och andra grundläggande demokratiska värden. Av&lt;br&gt;ovanstående skäl bör enligt regeringens mening totalförsvarspliktiga med&lt;br&gt;invandrarbakgrund i så stor utsträckning som möjligt tas ut till utbildning&lt;br&gt;för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plikttjänstgöring inom totalförsvaret lägger också en viktig grund för&lt;br&gt;rekrytering till frivilligrörelsema och till både militära och civila&lt;br&gt;fredsfrämjande och humanitära insatser i utlandet. Dessa uppgifter utgör&lt;br&gt;väsentliga och ökande inslag i vår säkerhetspolitik. Det ligger ett stort&lt;br&gt;värde i det frivilliga engagemanget inom dessa områden. Utan en allmän&lt;br&gt;plikttjänstgöring som rekryteringsgrund skulle det inte vara möjligt att&lt;br&gt;tillföra de breda kompetenser från samhället till de frivilliga insatserna&lt;br&gt;som nuvarande system medger. Erfarenheterna från den fredsbevarande&lt;br&gt;verksamheten bestyrker t.ex. den höga kvaliteten och allsidiga an-&lt;br&gt;vändbarheten av förband rekryterade på totalförsvarspliktens grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det breda nyttjandet av pliktpersonal inom totalförsvaret och engage-&lt;br&gt;manget av folkrörelser säkerställer samtidigt en insyn och delaktighet&lt;br&gt;som är nödvändig för en öppen och informerad debatt om totalförsvaret&lt;br&gt;och för parlamentarisk styrning och kontroll. Det är viktigt att plikt-&lt;br&gt;personal liksom den anställda personalen tillförsäkras ett medinflytande&lt;br&gt;inom totalförsvaret och att ledarskapet anpassas med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett folkförsvar byggt på totalförsvarsplikt har också i vidare mening en&lt;br&gt;uppgift att skapa ett gott samhällsklimat där medborgarna samverkar för&lt;br&gt;det gemensammas bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför angeläget att så många som möjligt av dem som mönstrat&lt;br&gt;eller antagningsprövats också ges en längre grundutbildning för uppgifter&lt;br&gt;inom totalförsvaret. Även i framtiden kan det av olika skäl vara&lt;br&gt;nödvändigt att i en utbildningsreserv placera personer som för tillfället&lt;br&gt;inte kan ges utbildning. Dessa kan få sin utbildning vid en höjning av&lt;br&gt;beredskapen. Utbildningsreservens storlek måste dock vara begränsad.&lt;br&gt;Såväl manliga som kvinnliga totalförsvarspliktiga bör ges en utbildning&lt;br&gt;som svarar mot behoven i de befattningar som de avdelas för. Detta kan&lt;br&gt;komma att innebära att utbildningens karaktär och omfattning kan variera&lt;br&gt;avsevärt. Samtidigt som det är väsentligt att så gott som alla som&lt;br&gt;mönstrat och som har förutsättningar att fullgöra sin värnplikt eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;civilplikt kan ges en utbildning för någon befattning i totalförsvaret, är Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;det också viktigt att hushålla med resurserna och därför inte heller utbilda&lt;br&gt;för fler uppgifter eller under längre tid än vad som erfordras. Tiden i&lt;br&gt;grundutbildning bör för dem som mönstrat dock i allmänhet omfatta mer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.2 Utbildning för traditionella uppgifter vid höjd beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pliktpersonal bör liksom hittills utbildas för att totalförsvaret skall kunna&lt;br&gt;möta väpnade angrepp och i övrigt lösa sina uppgifter vid höjd be-&lt;br&gt;redskap. Totalförsvarspliktiga utbildas för dessa syften inom det militära&lt;br&gt;försvaret och krigsplaceras i regel först i allsidigt användbara fältförband&lt;br&gt;för att sedan efter en viss tid överföras till territorialförsvaret med mer&lt;br&gt;lokalt bundna uppgifter. Grundutbildningen för dessa ändamål har hittills&lt;br&gt;omfattat minst 220 dagar. Även i framtiden torde utbildningen till de&lt;br&gt;allsidigt användbara förbanden behöva vara relativt omfattande med&lt;br&gt;hänsyn både till deras roll i det nationella försvaret och för internationella&lt;br&gt;insatser. Likväl bör utbildningstiden även kunna understiga 220 dagar för&lt;br&gt;vissa kategorier. En översyn bör göras i syfte att uppnå en större&lt;br&gt;differentiering och anpassning till olika befattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan t.ex. övervägas om den avslutande förbandsutbildningen&lt;br&gt;liksom repetitionsutbildningen kan begränsas eller slopas helt för vissa&lt;br&gt;förband. Sådan kompletterande utbildning skulle då genomföras om och&lt;br&gt;när det säkerhetspolitiska läget så kräver. I vissa befattningar kan den&lt;br&gt;civila kompetensen hos den totalförsvarspliktige utgöra en så god grund&lt;br&gt;att utbildningen borde kunna begränsas till allmän militär utbildning och&lt;br&gt;en starkt begränsad befattningsutbildning. Med utnyttjande av simulatorer&lt;br&gt;och andra moderna utbildningshjälpmedel bör utbildningen vidare i&lt;br&gt;många fäll kunna bedrivas mer rationellt än för närvarande och genom-&lt;br&gt;föras under kortare tid än som hittills ansetts nödvändigt. Det bör också&lt;br&gt;övervägas att för vissa förband i stället for att omsätta alla som krigspla-&lt;br&gt;ceras i förbandet vid ett och samma tillfälle övergå till individvis&lt;br&gt;omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan kan den tekniska utvecklingen m.m. komma att öka&lt;br&gt;behoven av längre utbildning för vissa befattningar. Vidare bör möjlig-&lt;br&gt;heterna prövas till ökad samordning mellan utbildningen i de militära och&lt;br&gt;civila delarna av totalförsvaret. Detta gäller inte minst samövning inför&lt;br&gt;internationella insatser samt för insatser i extraordinära situationer i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det civila försvaret har hittills endast vapenfria getts en längre&lt;br&gt;grundutbildning. Med den nya lagen om totalförsvarsplikt som trätt i&lt;br&gt;kraft den 1 juli 1995 finns möjligheter att direkt grundutbilda även andra&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga än vapenfria för det civila försvarets behov. Former&lt;br&gt;för detta behöver utvecklas. Den nya lagstiftningen har inneburit att&lt;br&gt;utbildningstiderna förkortats i förhållande till vad som tidigare gällde för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de vapenfria. En fortsatt översyn bör dock göras och utbildningstiderna Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;kunna avkortas ytterligare om detta är ändamålsenligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltagande i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser&lt;br&gt;skall enligt regeringens förslag ges stor vikt inom ramen för säkerhets-&lt;br&gt;och försvarspolitiken. Utbildning för att kunna möta angrepp och lösa&lt;br&gt;uppgifter vid höjd beredskap bör inom såväl militärt som civilt försvar&lt;br&gt;genomföras på ett sådant sätt att den också underlättar rekrytering till&lt;br&gt;frivilligt deltagande i internationell verksamhet. Därmed kommer en del&lt;br&gt;av de resurser vi skapar för vårt nationella försvar också att kunna&lt;br&gt;användas för internationella insatser för gemensam säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.3 Utnyttjande av totalförsvarsplikten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till handlingsvägar som lämnats av Försvarsmakten innebär&lt;br&gt;på den nu aktuella ekonomiska nivån en kraftig begränsning av krigs-&lt;br&gt;organisationen och en koncentration till få men allsidigt användbara&lt;br&gt;förband med hög kvalitet personellt och materiellt. För detta erfordras&lt;br&gt;enligt Försvarsmakten endast ca 22 000 totalförsvarspliktiga per år för&lt;br&gt;det militära försvaret i stället för som hittills ca 33 000. Enligt Försvars-&lt;br&gt;makten svarar denna lösning bäst mot uppgiften att för framtiden skapa&lt;br&gt;en förmåga att med militära medel möta ett väpnat angrepp. Det civila&lt;br&gt;försvaret har för sina traditionella uppgifter anmält ett behov av 2 000 -&lt;br&gt;3 000 totalförsvarspliktiga per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning måste emellertid frågan om utnyttjande&lt;br&gt;av totalförsvarsplikten ses i ett vidare perspektiv. Det är utöver de rent&lt;br&gt;militära effektivitetsaspekterna nödvändigt att också väga in den stora&lt;br&gt;säkerhetspolitiska och samhälleliga betydelse som en bred pliktutbildning&lt;br&gt;i enlighet med vad som anförts i det föregående har för folkförankringen&lt;br&gt;i försvaret. Mot bakgrund av att det också finns en mängd angelägna&lt;br&gt;behov som kan tillgodoses av totalförsvarspliktiga inom såväl militärt&lt;br&gt;som civilt försvar bör därför en utgångspunkt vara att en stor del av de&lt;br&gt;män som mönstrar och av de kvinnor som önskar genomgå en längre&lt;br&gt;grundutbildning också får göra detta. Med en sådan ordning uppnås den&lt;br&gt;totalt sett bästa effekten ur säkerhets- och försvarspolitisk synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har översiktligt studerat några av de områden där det&lt;br&gt;föreligger behov av att utnyttja fler totalförsvarspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Försvarsmaktens del skulle det vara värdefullt med en snabbare&lt;br&gt;förbandsomsättning för i varje fåll vissa förband. Därmed skulle många&lt;br&gt;positiva effekter uppnås för dessa förbands krigsduglighet, behovet av&lt;br&gt;repetitionsutbildning skulle minska och överföringen till territorialförband&lt;br&gt;kunde öka. Totalt sett är det emellertid enligt Försvarsmaktens be-&lt;br&gt;dömningar en relativt dyrbar lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till våra föreställningar om karaktären av ett eventuellt&lt;br&gt;framtida krig och till de fredstida svåra påfrestningar som kan uppkomma&lt;br&gt;finns det, som regeringen konstaterat i avsnitt 4, ett stort behov av att&lt;br&gt;kunna bevaka skyddsobjekt, t.ex. vid risk för sabotage och hot om andra&lt;br&gt;angrepp. Det skulle därför vara värdefullt att kunna utbilda fler&lt;br&gt;bevakningssoldater och att skapa förutsättningar för att dessa kan tas i&lt;br&gt;anspråk för att lösa bevakningsuppgifter redan i fredstida hotsituationer.&lt;br&gt;Därmed skulle också en bättre rekryteringsbas för bl.a. hemvärnet&lt;br&gt;skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det civila försvaret finns med föreslagna nya uppgifter behov av&lt;br&gt;fler personer för insatsuppgifter och möjligheter att förstärka samhällets&lt;br&gt;förmåga att hantera svåra nationella påfrestningar eller risker i fred och&lt;br&gt;vid höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör den fortsatta planeringen inför&lt;br&gt;försvarsbeslutets andra etapp närmare klarlägga hur en mer omfattande&lt;br&gt;utbildning av totalförsvarspliktiga skall ske. Regeringen vill härvid peka&lt;br&gt;på två områden som framstår som särskilt angelägna, nämligen utbildning&lt;br&gt;av bevakningssoldater och beredskapspoliser och av en lätt tillgänglig&lt;br&gt;personalresurs för att kunna stärka det civila försvaret. Även lösningar&lt;br&gt;som innefattar snabbare förbandsomsättning, direktrekrytering till&lt;br&gt;hemvärnet och ytterligare differentiering av utbildningstider, kan vara&lt;br&gt;framkomliga vägar att på ett rationellt och ekonomiskt sätt ta tillvara fler&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap skall, i samband&lt;br&gt;med redovisningen av sina programplaner inför etapp två, lämna förslag&lt;br&gt;på hur en mer omfattande utbildning av totalförsvarspliktiga bör&lt;br&gt;utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.4 Ökat behov av bevakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrande för planeringen bör enligt regeringen främst vara föreställningen&lt;br&gt;om framtida krigs karaktär. Viktiga inslag bedöms därvid vara insatser&lt;br&gt;med strategiska insatsstyrkor i ett häftigt förlopp över stort djup och&lt;br&gt;därtill knutna åtgärder för att genom sabotage och på andra sätt störa&lt;br&gt;viktiga samhällsfunktioner och hindra vår försvarsförmåga. För att&lt;br&gt;samhället och totalförsvaret i dess helhet skall kunna möta en sådan&lt;br&gt;situation är det viktigt att vi har ett antal kvalificerade och allsidigt&lt;br&gt;användbara förband med god operativ rörlighet, men också att vi har ett&lt;br&gt;bra säkerhetsskydd kring de skyddsobjekt som är väsentliga för att&lt;br&gt;infrastrukturen i samhället inte skall kollapsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevakningssoldater som kan tas i anspråk redan tidigt i ett läge med&lt;br&gt;förhöjd spänning eller andra svåra påfrestningar i fred skulle tillskapa ett&lt;br&gt;säkerhetspolitiskt instrument som kan nyttjas i ett brett spektrum av hot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och risker. Utan ökad tillgång på bevakningssoldater eller beredskapspo- Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;liser kommer möjligheterna att bli begränsade att bevaka många av de&lt;br&gt;skyddsobjekt som är väsentliga för totalförsvarets och samhällets samlade&lt;br&gt;funktion i ett krisläge eller vid ett angrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning måste större vikt läggas vid att sådana&lt;br&gt;skyddsobjekt skall kunna bevakas. En skärpt bevakning är särskilt&lt;br&gt;angelägen i ett skede före ett krigsutbrott då sabotagehandlingar i stor&lt;br&gt;skala kan vara att vänta. Enligt uppskattningar som regeringen gjort&lt;br&gt;kommer med den krigsorganisation som Försvarsmakten föreslagit&lt;br&gt;mindre än hälften av skyddsobjekten inom totalförsvaret att kunna ges&lt;br&gt;militär bevakning. Bevakningsinsatser från den ordinarie polisen är&lt;br&gt;knappast att räkna med i detta läge. Dess resurser behövs för andra&lt;br&gt;angelägna uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheter att tillgodose behovet av bevakning kan skapas genom att&lt;br&gt;utbilda totalförsvarspliktiga till särskilda bevakningsuppgifter. Genom att&lt;br&gt;anspråk inte ställs på uppträdande i större grupper än som motsvarar en&lt;br&gt;pluton bör utbildningstiden kunna göras relativt kort. Totalförsvarsplikti-&lt;br&gt;ga som utbildats på detta sätt bör regelbundet ges kortare (något/några&lt;br&gt;dygn) repetitionsövningar för att efter ett antal år ersättas med nyut-&lt;br&gt;bildade totalförsvarspliktiga. Av skäl som nyss angetts är det väsentligt&lt;br&gt;att bevakningsuppgifter kan lösas redan före mobilisering i övrigt i likhet&lt;br&gt;med hemvämsförbanden. Bevakningssoldater kommer att utgöra ett&lt;br&gt;värdefullt komplement till beredskapspolisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bevakningsutbildade bör utgöra en rekryteringsbas till hemvärnet&lt;br&gt;varigenom de på frivillig grund kan ges krigsuppgifter en längre tid och&lt;br&gt;även medverka till att hantera svåra nationella påfrestningar i fred. De&lt;br&gt;kan också utgöra ett föryngrande inslag i hemvärnets organisation. Med&lt;br&gt;denna rekryteringsbas bör det vara möjligt att utöka hemvärnets&lt;br&gt;omfattning, något som begränsar nackdelarna med den minskning av&lt;br&gt;territorialförbanden som sker. Nya lösningar kan också behöva sökas för&lt;br&gt;driftväm i anslutning till samhällsviktig verksamhet. De bör också kunna&lt;br&gt;utgöra en bas för rekrytering av beredskapspoliser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa delar av de bevakningsutbildade bör också, efter kompletterande&lt;br&gt;utbildning, kunna ingå i andra krigsförband, som skall kunna utvecklas&lt;br&gt;efter särskilda beslut om det säkerhetspolitiska läget i framtiden skulle&lt;br&gt;kräva detta. En fortsatt utbildning till olika uppgifter inom territorial-&lt;br&gt;försvaret bör vara relativt lätt att genomföra på bevakningsutbildningens&lt;br&gt;grund. En förutsättning är dock att befäl i tillräcklig utsträckning finns&lt;br&gt;att tillgå. Former för att tillgodose detta diskuteras i avsnitt 7.2.2 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.5 Civil utbildning för att hantera svåra nationella påfrestningar i&lt;br&gt;fred och vid höjd beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det vidgade säkerhetsbegrepp som regeringen föreslår&lt;br&gt;finns det anledning att i större omfattning än tidigare utbilda pliktpersonal&lt;br&gt;för att stärka samhällets förmåga att hantera svåra nationella påfrest-&lt;br&gt;ningar i fred och vid höjd beredskap. Sådana påfrestningar kan upp-&lt;br&gt;komma som en följd av kriser, konflikter eller fredstida katastrofer i vår&lt;br&gt;omvärld eller genom stora olyckor, katastrofer och andra extraordinära&lt;br&gt;situationer inom landet i fred men också i lägen där landets frihet och&lt;br&gt;oberoende hotas och naturligtvis särskilt om landet är i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa en lätt tillgänglig personalresurs för att sättas in vid&lt;br&gt;sådana situationer bör civila beredskapsstyrkor skapas. Utbildningen av&lt;br&gt;beredskapspersonalen bör som en utgångspunkt kunna ha de förslag som&lt;br&gt;skisserats av Överstyrelsen för civil beredskap och Statens räddningsverk.&lt;br&gt;Genom denna allmänna totalförsvarsutbildning ges därmed länsstyrelser,&lt;br&gt;landsting, kommuner och andra bemanningsansvariga organ möjlighet att&lt;br&gt;snabbt inkalla personal vid svåra nationella påfrestningar i fred men även&lt;br&gt;vid väpnat angrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildningens längd bör anpassas till de skilda uppgifternas&lt;br&gt;behov. Utbildningen som kan genomföras på Räddningsverkets skolor,&lt;br&gt;i kommunerna eller vid annan berörd myndighet bör syfta till att ge de&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga en bred och allsidig kunskap i ämnen som gör dem&lt;br&gt;lämpliga att ingå i kommunernas och olika myndigheters beredskap. Vid&lt;br&gt;uppläggning av utbildningen bör möjligheterna att samverka med&lt;br&gt;Försvarsmakten tas tillvara. Så långt möjligt bör befintliga utbildningsan-&lt;br&gt;läggningar inom totalförsvaret utnyttjas i syfte att nå största möjliga&lt;br&gt;kostnadseffektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som genomgått denna utbildning kommer att ha ökat sitt säkerhets-&lt;br&gt;medvetande och kan förväntas allmänt medverka till att förebygga och&lt;br&gt;begränsa olyckor och därmed bidra till att minska samhällets sårbarhet.&lt;br&gt;Detta kan innebära stora ekonomiska vinster för samhället i stort. Till&lt;br&gt;detta kommer det stora värde som det ligger i att det svenska samhället&lt;br&gt;kommer att få 10 OOO-tals ungdomar som är bättre förberedda på att&lt;br&gt;olyckor och katastrofer av olika slag kan drabba samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen bör för huvuddelen av den civila beredskapspersonalen&lt;br&gt;omfatta en blandning av praktiska och teoretiska delar inom områdena&lt;br&gt;räddningstjänst, vård och omsorg, skydd av miljön samt allmän&lt;br&gt;totalförsvarskunskap och folkrätt. Utbildningen bör även för mindre&lt;br&gt;grupper omfatta ledning och organisation av insatser i extraordinära&lt;br&gt;situationer. Tyngdpunkten bör ligga på de praktiska momenten, vilket&lt;br&gt;innebär att de totalförsvarspliktiga kan användas i den kommunala bered-&lt;br&gt;skapen för räddningstjänst redan under utbildningen och delta i insatser&lt;br&gt;vid t.ex. stora skogsbränder, översvämningar och miljöolyckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsplacering bör i många fall lämpligen ske inom ramen för kommu- Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;nemas eller landstingens beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning bör emellertid också kunna förekomma till andra be-&lt;br&gt;fattningar där behov kan finnas av förstärkning i svåra nationella&lt;br&gt;påfrestningar i fred eller vid höjd beredskap, t.ex. för omhändertagande&lt;br&gt;av flyktingar eller evakuerade, omsorgsuppgifter eller för förstärkt kust-&lt;br&gt;och gränsbevakning. Även i fråga om den civila beredskapsresursen finns&lt;br&gt;kopplingar till beredskapspolisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som getts en civil utbildning bör för tjänstgöring i krissituationer&lt;br&gt;och vid höjd beredskap organiseras i enheter vid ansvariga myndigheter,&lt;br&gt;t.ex. länsstyrelser, eller vid andra organ med beredskapsuppgifter. De&lt;br&gt;ansvariga bör ansvara för både grundutbildning och ett antal korta&lt;br&gt;repetitionsövningar för att säkerställa att hög beredskap kan vidmakthållas&lt;br&gt;efter genomgången utbildning. Den civila beredskapspersonalen bör i&lt;br&gt;allmänhet kunna omsättas relativt snabbt och ersättas med nyutbildad&lt;br&gt;personal efter ett antal år. Personal som lämnat sina beredskapsuppgifter&lt;br&gt;bör kunna utgöra en rekryteringsbas för hemskyddsorganisationen och&lt;br&gt;annan frivilligverksamhet inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som på detta sätt utbildats bör med plikt kunna ianspråktas för att&lt;br&gt;tjänstgöra i de befattningar de utbildats för vid höjd beredskap eller för&lt;br&gt;att medverka vid svåra nationella påfrestningar i fred. Genom den&lt;br&gt;utbildning som genomförs av civila beredskapsstyrkor ökar möjligheterna&lt;br&gt;att snabbt och förövat organisera räddningsinsatser. Beslut om ianspråkta-&lt;br&gt;gande för annat än ren räddningstjänst i fred för att hantera allvarliga&lt;br&gt;störningar i viktiga samhällsfunktioner bör fattas av regeringen. Det bör&lt;br&gt;även övervägas att skapa förutsättningar för att i svåra lägen utnyttja&lt;br&gt;militär pliktpersonal för att efter regeringens beslut hantera sådana&lt;br&gt;påfrestningar. Detta bör speciellt gälla personal i bevakningsförbanden,&lt;br&gt;i lednings- och övervakningsfunktioner samt i olika typer av specialför-&lt;br&gt;band med kvalificerad utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som ges civil utbildning för att kunna hantera svåra nationella&lt;br&gt;påfrestningar i fred bör också utgöra en rekryteringsbas för civil&lt;br&gt;internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet. Utbildning av&lt;br&gt;pliktpersonal för civila beredskapsuppgifter bör ske så att sådan&lt;br&gt;rekrytering underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra länder organiserar särskilda beredskapsstyrkor för stora&lt;br&gt;olyckor och katastrofer. I t.ex. Schweiz har ett särskilt organiserat&lt;br&gt;katastrofhjälpsregemente satts upp, som verkar i nära samarbete med&lt;br&gt;bl.a. civil- och brandförsvaret, kommuner och frivilligorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.6 Fördelning av pliktpersonal med längre grundutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under försvarsbeslutsperioden kommer årligen ca 50 000 totalförvars-&lt;br&gt;pliktiga män att mönstra. Härtill kommer ett svårbedömt antal frivilliga&lt;br&gt;kvinnor. Av dem som mönstrar är erfarenhetsmässigt minst ca 5 000 icke&lt;br&gt;lämpliga vare sig för militär eller civil grundutbildning. Antalet är i viss&lt;br&gt;mån beroende av de fysiska och psykiska krav som ställs för tjänstgöring&lt;br&gt;inom totalförsvarets olika befattningar. Av återstående ca 45 000&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga män kan ca 2 000 - 3 000 förväntas ansöka om rätten&lt;br&gt;att få vara vapenfria. Dessa kan utnyttjas enbart inom det civila&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av det behov som Försvarsmakten anmält (22 000) på&lt;br&gt;aktuell ekonomisk ram kan således ytterligare ca 23 000 totalförsvarsplik-&lt;br&gt;tiga disponeras för det militära och civila försvaret. Som anförts i det&lt;br&gt;tidigare anser regeringen att utnyttjandet av pliktpersonal behöver&lt;br&gt;närmare utredas innan slutligt ställningstagande sker i försvarsbeslutets&lt;br&gt;andra etapp. Som grund för den fortsatta planeringen bör dock följande&lt;br&gt;ramvillkor gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen bör vara att Försvarsmakten totalt grundutbildar ca 30 000&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga varje år. För det civila försvaret bör inriktningen&lt;br&gt;vara att totalt ge längre grundutbildning till ca 10 000 totalförsvarsplikti-&lt;br&gt;ga för civila beredskapsuppgifter. Fördelning av totalförsvarets ramar på&lt;br&gt;militärt och civilt försvar inför den fortsatta planeringen bör göras med&lt;br&gt;hänsyn till denna fördelning. Det får därvid förutsättas att de nya&lt;br&gt;utbildningsformer som aktualiseras av det förändrade nyttjandet av&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga införs successivt under försvarsbeslutsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det fortsatta förberedelsearbetet inför försvarsbeslutets etapp två&lt;br&gt;hösten 1996 bör möjligheter och kostnader för att utbilda totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga med här givna förutsättningar närmare utredas, prövas och&lt;br&gt;preciseras avseende bl.a. organisation och kostnader. Slutlig ställning i&lt;br&gt;dessa frågor bör därför tas först hösten 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän översyn av all pliktutbildning inom totalförsvaret bör också&lt;br&gt;genomföras i syfte att ytterligare differentiera utbildningstiden och även&lt;br&gt;i övrigt effektivisera samt rationalisera verksamheten och sänka&lt;br&gt;utbildningskostnaderna. Placering av totalförsvarspliktiga i utbildnings-&lt;br&gt;reserven bör inte utnyttjas i sådan utsträckning att reserven får för stor&lt;br&gt;omfattning i förhållande till det antal som utbildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En justering av fördelning av pliktpersonal och ekonomiska resurser&lt;br&gt;mellan militärt och civilt försvar kan behöva ske i försvarsbeslutet hösten&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter år 2001 kommer det årliga antalet män som mönstrar successivt&lt;br&gt;att öka med upp till 10 000. Denna utveckling, i kombination med ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökande antal kvinnor som skrivs in för längre grundutbildning, kommer Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;att kräva särskilda åtgärder på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.7 Mobiliserings- och förplägnadstjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav i februari 1995 i uppdrag åt en särskild utredare att&lt;br&gt;utvärdera verksamheten rörande totalförsvarspliktiga i mobiliserings- och&lt;br&gt;förplägnadstjänst. Utredaren lämnade till regeringen i juni månad 1995&lt;br&gt;rapporten Utvärdering av värnpliktig i mobiliserings- och förplägnads-&lt;br&gt;tjänst (Ds 1995:36). Regeringen avser att ge Försvarsmakten i uppdrag&lt;br&gt;att ompröva behovet av totalförsvarspliktiga i mobiliserings- och&lt;br&gt;förplägnadstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Frivilligpersonal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det stora engagemang som de frivilliga försvarsorganisationernas&lt;br&gt;medlemmar visar innebär en ovärderlig insats för landets försvar. Detta&lt;br&gt;medför att frivilligorganisationerna, förutom fullgörandet av sina i övrigt&lt;br&gt;viktiga uppgifter, på ett betydelsefullt sätt bidrar till att föra folkför-&lt;br&gt;svarstanken vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändrade inriktningen av totalförsvaret kommer att förändra&lt;br&gt;förutsättningarna för frivilligrörelsens verksamhet. Till exempel kommer&lt;br&gt;den vidgade säkerhetssynen med delvis nya uppgifter både nationellt och&lt;br&gt;internationellt att skapa behov av frivilliginsatser på nya områden.&lt;br&gt;Reduceringarna av den militära krigs- och grundorganisationen kommer&lt;br&gt;att kräva att särskild uppmärksamhet riktas på hur den lokala föran-&lt;br&gt;kringen och samverkan med de frivilliga försvarsorganistionerna skall&lt;br&gt;säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Vid Försvarsmakten anställd personal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 4.1.5 tagit upp frågan om behovet av persona-&lt;br&gt;lavveckling. I detta avsnitt tas främst upp frågor av principiell och&lt;br&gt;långsiktig karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Följande principer skall gälla för utveckling av anställd personal&lt;br&gt;vid Försvarsmakten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en yrkesofficerskår med god kompetens och i åldersmässig&lt;br&gt;balans säkras for framtiden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utbildningen av yrkesofficerama skall ses över,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;personalrörligheten på karriärbefattningar för yrkesofficerare&lt;br&gt;skall minska,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;rekryteringen av kvinnliga officerare skall öka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;stor vikt skall läggas vid personalutvecklingen för den civila&lt;br&gt;personalen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;reservofficerare skall kunna utnyttjas i ökad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 Åldersstrukturen hos yrkesofficerama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalsmässig balans föreligger idag i förhållande till krigsorganisationens&lt;br&gt;behov. Däremot råder åldersmässig obalans. Åldersstrukturen inom&lt;br&gt;yrkesofficerskåren svarar enligt regeringens mening inte mot verksam-&lt;br&gt;hetens långsiktiga behov. Obalansen består huvudsakligen i att det finns&lt;br&gt;ett större behov av yngre yrkesofficerare för krigs- och utbildningsorga-&lt;br&gt;nisationen samt ett jämförelsevis mindre behov i högre åldrar. Den&lt;br&gt;eftersträvade åldersstrukturen kan således inte uppnås och vidmakthållas&lt;br&gt;enbart genom en över tiden jämn rekrytering och naturlig avgång av&lt;br&gt;yrkesofficerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anspråken på att ha god tillgång på unga instruktörer accentueras&lt;br&gt;också av behovet att ha en grund för att kunna utöka krigsorganisationens&lt;br&gt;storlek om det säkerhetspolitiska läget skulle kräva detta. En låg genom-&lt;br&gt;snittlig ålder skulle underlätta en sådan expansion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med obalansen i åldersstrukturen - eller snarare&lt;br&gt;hur kompetensförsörjningen skall ordnas - bör enligt regeringen ett&lt;br&gt;framtida kompetensförsörjningssystem under alla omständigheter bygga&lt;br&gt;på en jämn och balanserad utbildning och rekrytering av yrkesofficerare.&lt;br&gt;För att få en god tillgång på unga instruktörer krävs, såsom utvecklas i&lt;br&gt;det följande, kompletterande åtgärder. Ryckigheter i rekryteringen,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda avvecklingsåtgärder senare under karriären eller andra ingrepp Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;i systemet innebär erfarenhetsmässigt stora problem och höga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framtida systemet för kompetensförsörjning bör dessutom vara så&lt;br&gt;flexibelt att det kan medge en snabb anpassning till ändrade förut-&lt;br&gt;sättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriterierna med avseende på yrkesofiicerarnas tjänstbarhet bör enligt&lt;br&gt;regeringen vara flexibla. Tjänstbarheten bör formuleras med hänsyn till&lt;br&gt;lämpliga åldersnivåer och individuella förutsättningar. Dessutom bör&lt;br&gt;kriterierna avvägas mot de ekonomiska och personalpolitiska konsekven-&lt;br&gt;ser som sammanhänger med alltför hårt ställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av yrkesofficerare i olika åldrar är även påverkbart i den mån&lt;br&gt;motsvarande behov kan tillgodoses på annat sätt. Det bör t.ex. vara&lt;br&gt;möjligt att i högre grad än hittills tillgodose det framtida behovet av&lt;br&gt;yngre befäl och instruktörer genom att i förbandsproduktionen i större&lt;br&gt;utsträckning stödja och komplettera yrkesofficerama med annan personal.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening bör det således prövas om reservofficerare,&lt;br&gt;totalförsvarspliktigt befäl och personal från de frivilliga försvarsorganisa-&lt;br&gt;tionerna i ökad omfattning kan användas i förbandsproduktionen. Detta&lt;br&gt;bör ske genom anställning under perioder upp till några år. För&lt;br&gt;reservofficerama kan därvid en period av instruktörstjänst ingå i&lt;br&gt;utbildningen. Längden av denna obligatoriska trupptjänst måste anpassas&lt;br&gt;till vad som är möjligt med hänsyn till rekryteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördel med att på detta sätt utnyttja unga personer, som inte&lt;br&gt;fortsätter sin militära yrkeskarriär, är att därigenom en stor och väl-&lt;br&gt;utbildad rekryteringsbas tillskapas. Denna bas kan i ett hotande säker-&lt;br&gt;hetspolitiskt läge ligga till grund för anställningar för att genomföra en&lt;br&gt;utökad och forcerad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En minskning av antalet yngre yrkesofficerare förutsätter att reservoffi-&lt;br&gt;cerare övertar vissa befattningar i krigsorganisationen. Dessa bör med&lt;br&gt;fördel kunna väljas bland dem som utöver fullgjord befattningsutbildning&lt;br&gt;även tjänstgjort i grundorganisationen. Det bör också vara möjligt att&lt;br&gt;ersätta yrkesofficerare i dagens organisation med civila specialister i vissa&lt;br&gt;funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 Utbildningssystemet för yrkes- och reservofficerare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nivåhöjande utbildningen för yrkesofficerare omfattar 4 - 6,5 år.&lt;br&gt;Den längre tiden svarar mot tjänstegraden överstelöjtnant. Försvars-&lt;br&gt;makten har föreslagit att den nivåhöjande utbildningen skall meritvärderas&lt;br&gt;enligt högskolenormer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör en översyn göras av den nivåhöjande&lt;br&gt;utbildningen för yrkesofficerare. Översynen skall bland annat syfta till&lt;br&gt;att, med fortsatta anspråk på bibehållen kvalitet, frigöra yrkesofficerare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till förmån för förbandsproduktionen och till att ta fram lämpliga former Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;för meritvärdering av utbildningen. Översynen skall även avse möjlig-&lt;br&gt;heterna att låta den nivåhöjande utbildningen innehålla delar som&lt;br&gt;underlättar yrkesofficerens möjlighet att yrkesväxla till arbetsmarknaden&lt;br&gt;utanför Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framtida krigs- och grundorganisationen kommer att ha ett stort&lt;br&gt;behov av yrkesofficerare med hög kvalitet. Totalförsvarets ökade stöd åt&lt;br&gt;internationell verksamhet och en utökad andel reservofficerare i&lt;br&gt;krigsorganisationen och i förbandsproduktionen kommer också att ställa&lt;br&gt;mycket höga krav på yrkesofficerama. Översynen av den nivåhöjande&lt;br&gt;utbildningen får således inte leda till att yrkesofficerarnas höga kvalitet&lt;br&gt;minskar på det militära området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller reservofficerare har regeringen i avsnitt 7.3.1 anfört att&lt;br&gt;reservofficerare i ökad omfattning skulle kunna användas i förbandspro-&lt;br&gt;duktionen genom anställning under perioder upp till några år. Ut-&lt;br&gt;bildningen av reservofficerare måste därför, i likhet med yrkesofficersut-&lt;br&gt;bildningen, ge goda förutsättningar även för denna roll i förbandsproduk-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.3 Utveckling för den civila personalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den civila personalen har en viktig roll att spela i det framtida militära&lt;br&gt;försvaret. Det är regeringens mening att personalutveckling för den civila&lt;br&gt;personalen inom det militära försvaret är av stor vikt för försvarets&lt;br&gt;styrka. Det totalförsvar med vidgade uppgifter, som har beskrivits i det&lt;br&gt;föregående, innebär att delvis nya krav kommer att ställas, vilket&lt;br&gt;kommer att ställa höga krav på kompetens och effektivitet hos den civila&lt;br&gt;personalen. Denna utveckling måste mötas med en adekvat utbildning och&lt;br&gt;utveckling. Det är också viktigt att den civila personalens kompetens&lt;br&gt;bättre tas tillvara i grund- och krigsorganisationen. Det är därför särskilt&lt;br&gt;angeläget att den civila personal som är krigsplacerad i Försvarsmakten&lt;br&gt;ges en kompletterande utbildning för de uppgifter som följer av&lt;br&gt;krigsbefattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.4 Personalrörlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiderna för placering i s.k. karriärbefattningar är för många yrkesoffice-&lt;br&gt;rare för korta, ofta kortare än tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är täta byten på militära befattningar i&lt;br&gt;organisationen till nackdel för effektiviteten i verksamheten. Korta&lt;br&gt;tjänstgöringstider främjar inte kontinuitet och kompetensuppbyggnad vid&lt;br&gt;fullgörandet av organisationens uppgifter. Detta kan också leda till stora&lt;br&gt;indirekta kostnader. Även från personalpolitisk synpunkt är systemet inte&lt;br&gt;bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör Försvarsmakten planera för att place- Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;ringstidema i befattningarna blir längre. Försvarsmakten bör ges i&lt;br&gt;uppdrag att redovisa åtgärder och behovet av författningsändringar som&lt;br&gt;kan bidra till en bättre långsiktighet i bemanningsarbetet och hur detta&lt;br&gt;påverkar utvecklingen för den enskilde yrkesofficeren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.5 Kvinnor i det militära försvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet genomförde den 5-6 april 1995 en konferens för&lt;br&gt;kvinnliga officerare och aspiranter. Syftet med konferensen var dels att&lt;br&gt;kvinnorna skulle få tillfälle att träffa och utbyta erfarenheter med&lt;br&gt;varandra, dels att föreslå åtgärder för att öka antalet kvinnliga officerare&lt;br&gt;till Försvarsmakten. Många synpunkter, erfarenheter och idéer debattera-&lt;br&gt;des och ett antal konkreta förslag till förbättringar lades fram. Försvars-&lt;br&gt;departementet avser även i fortsättningen anordna denna typ av kon-&lt;br&gt;ferenser. I det följande redovisar regeringen de viktigaste förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försvarsmaktens krigsorganisation finns i dag ett inte obetydligt antal&lt;br&gt;kvinnor med civil bakgrund. Enligt regeringens mening bör Försvars-&lt;br&gt;makten dock vidta åtgärder för att antalet kvinnor i krigsorganisationen&lt;br&gt;skall bli betydligt större. Detta kan åstadkommas genom en mera aktiv&lt;br&gt;rekrytering. Rekryteringen av kvinnliga officerare kan underlättas bl.a.&lt;br&gt;om nuvarande krav som gäller vid antagningsprövningen blir bättre&lt;br&gt;anpassade till kvinnors förutsättningar och till de många olika uppgifter&lt;br&gt;som yrkesofficerare har att lösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan antalet kvinnor i försvaret öka genom att introduktionen till&lt;br&gt;officersyrket förbättras. Aktiva åtgärder bör också vidtas för att behålla&lt;br&gt;de kvinnor som i dag finns inom yrket. En ändring i officersförordningen&lt;br&gt;har gjorts som gäller såväl kvinnor som män och som innebär ytterligare&lt;br&gt;undantag från angivna högsta ålder för antagning till utbildning.&lt;br&gt;Distansundervisning är ett sätt att underlätta vidareutbildning som bör&lt;br&gt;prövas inom Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom det som nu sagts bör Försvarsmakten medverka till att&lt;br&gt;kvinnor som tjänstgör där kan bilda särskilda s.k. &amp;quot;nätverk&amp;quot;. I Norge har&lt;br&gt;man sedan år 1989 haft ett &amp;quot;Nettverk for Kvinnelig Befael&amp;quot; och&lt;br&gt;erfarenheterna av detta nätverk är mycket positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa nätverk kan bl.a. bidra till att kvinnorna får möjlighet att utbyta&lt;br&gt;erfarenheter med varandra och ge varandra hjälp och stöd. Genom att&lt;br&gt;arrangera seminarier och konferenser kan man också öka kunskapen om&lt;br&gt;totalförsvaret och försvarspolitiken bland kvinnor. En annan viktig&lt;br&gt;uppgift för nätverket kan vara att dess medlemmar &amp;quot;syns&amp;quot; i olika&lt;br&gt;sammanhang t.ex. i skolor och på mässor och därmed ökar intresset hos&lt;br&gt;unga kvinnor att söka sig till Försvarsmakten. Regeringen anser i detta&lt;br&gt;sammanhang det vara viktigt att kvinnliga förebilder skapas inom&lt;br&gt;Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten har inlett ett projekt som benämns &amp;quot;Den kreativa Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;olikheten&amp;quot;. Projektet syftar till att påverka attityder av olika slag, bl.a.&lt;br&gt;likheter och olikheter manligt/kvinnligt. Detta arbete bör fullföljas och&lt;br&gt;erfarenheterna av projektet bör kunna tas till vara och bl. a. ge underlag&lt;br&gt;för utbildningen vid officershögskoloma.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 plikttjänstgöring (avsnitt 7.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 vid Försvarsmakten anställd personal (avsnitt 7.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Försvarets materielförsörjning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den svenska försvarsindustrins förmåga att leverera högteknologis-&lt;br&gt;ka produkter till det svenska försvaret har ett fortsatt stort försvars-&lt;br&gt;och säkerhetspolitiskt värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen för svensk försvarsindustri av utlandssamarbete&lt;br&gt;kommer att öka framöver. Regeringen faster stor vikt vid nordiskt&lt;br&gt;samarbete enligt det nordiska ramavtal kring försvarsmateriel-&lt;br&gt;samarbete som ingicks år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utveckling mot ökat samarbete mellan svensk försvarsindustri&lt;br&gt;och företrädesvis europeisk industri är betydelsefull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsknings- och utvecklingsinsatser är viktiga för det militära&lt;br&gt;försvarets materielförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Följande principer skall ligga som grund för försvarets materiek&lt;br&gt;försörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Försvarsmakten och Försvarets materielverk skall utifrån en&lt;br&gt;beställarroll på det mest kostnadseffektiva sättet tillgodose det&lt;br&gt;militära försvarets långsiktiga materielbehov och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Försvarsmakten bör säkerställa en bevarad inhemsk kompetens&lt;br&gt;inom de försvarspolitiskt mest värdefulla teknologiområdena&lt;br&gt;telekrigteknik, avancerad signaturanpassningsteknik, under-&lt;br&gt;vattensteknik, flygteknik för vidmakthållande av JAS 39 Gripen&lt;br&gt;på längre sikt samt underhåll och vidmakthållande av de system&lt;br&gt;som ingår i krigsorganisationen. Bevarad kompetens på dessa&lt;br&gt;liksom även på andra teknologiområden kan underlätta Försvars-&lt;br&gt;maktens långsiktiga anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En långsiktig strategi bör utarbetas så att de försvarspolitiskt mest&lt;br&gt;värdefulla och för anpassning och tillväxt mest nödvändiga&lt;br&gt;teknologiområdena och kompetenserna kan bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tullfrihetslagen tas in en bestämmelse om att regeringen får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om tullfrihet för varor från tredje land som&lt;br&gt;bl.a. förtullas för Försvarsmakten eller Försvarets materielverk och&lt;br&gt;som skall användas för militärt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens långsiktiga materielförsörjning utgör en viktig del av&lt;br&gt;försvarspolitiken. Anskaffning av materielsystem kan ske på flera olika&lt;br&gt;sätt. Ett val måste varje gång göras om Sverige skall anskaffa på egen&lt;br&gt;hand eller i samarbete med en annan nation. Vidare måste val träffas&lt;br&gt;mellan utvecklingsprojekt eller direktanskaffning samt till vilken&lt;br&gt;leverantör beställningen skall ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har en mycket stor del av försvarets anskaffningar skett vid&lt;br&gt;svensk försvarsindustri. Omfattningen av materielanskaffningen har&lt;br&gt;tillsammans med det utlandssamarbete som bedrivits inom exportregelver-&lt;br&gt;kets ramar varit tillräcklig för att upprätthålla en bred och konkurrens-&lt;br&gt;kraftig inhemsk försvarsindustri. Försvarsmaktens materielförsörjning&lt;br&gt;befinner sig nu emellertid i en brytningstid, vilket också påverkar den&lt;br&gt;svenska försvarsindustrin. En krympande krigsorganisation samt alltmer&lt;br&gt;komplexa materielsystem skapar förändrade förutsättningar för den&lt;br&gt;långsiktiga materielförsörjningen. När perioderna mellan beställningarna&lt;br&gt;ökar och serielängderna minskar kan det uppstå stora kostnader för att&lt;br&gt;behålla en inhemsk kompetens mellan beställningarna. Krav på kost-&lt;br&gt;nadseffektiv anskaffning medför sålunda att inhemsk kompetens riskerar&lt;br&gt;att försvinna inom flera områden. En långsiktig strategi bör därför&lt;br&gt;utarbetas så att de försvarspolitiskt mest värdefulla teknologiområdena&lt;br&gt;kan behållas. Denna situation är inte unik för Sverige. Tvärtom har de&lt;br&gt;ökade svårigheterna och kostnaderna att behålla en inhemsk försvarsindu-&lt;br&gt;stri medfört att allt fler länder börjat prioritera vilka industriella&lt;br&gt;kompetenser som i första hand bör säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande uppgift (beställarroll) för Försvarsmakten och&lt;br&gt;Försvarets materielverk är att på det mest kostnadseffektiva sättet&lt;br&gt;tillgodose Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. I denna roll ingår&lt;br&gt;att säkerställa att Försvarsmakten i händelse av kris och krig kan lösa de&lt;br&gt;uppgifter den är avsedd för. Därför måste materielanskaffningar och&lt;br&gt;teknologisatsningar säkerställa en kompetens, som ger ett rationellt&lt;br&gt;utnyttjande av anskaffade system under såväl fred som kris och krig.&lt;br&gt;Tydligt angivna förutsättningar i form av materielplaner och prioritering-&lt;br&gt;ar av teknologiområden skapar förutsättningar för den svenska för-&lt;br&gt;svarsindustrin att självständigt anpassa sig efter förändrade villkor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 &amp;nbsp;Betydelsen av svensk försvarsindustri&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska försvarsindustrins förmåga som kvalificerad leverantör av&lt;br&gt;högteknologiska produkter till det svenska försvaret har ett stort försvars-&lt;br&gt;och säkerhetspolitiskt värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den säkerhetspolitiskt positiva utvecklingen i vår omvärld har minskat&lt;br&gt;behovet av en omfettande krigsorganisation. I kombination med de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökade kostnaderna för försvarsmateriel har detta bidragit till att behovet Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;av och möjligheterna till en självständig och heltäckande försvarsindustri-&lt;br&gt;en förmåga har avtagit. Med den utveckling mot större allmänekonomiskt&lt;br&gt;och försvarsindustrielit internationellt samarbete som pågår, ter sig en&lt;br&gt;ökad fredstida samverkan också från svensk försvarsindustri i internatio-&lt;br&gt;nella sammanhang inte bara naturlig och önskvärd utan också nödvän-&lt;br&gt;dig. Försvarsindustrielit samarbete är en viktig del av det övergripande&lt;br&gt;europeiska samarbetet och möjliggör dessutom en mer kostnadseffektiv&lt;br&gt;materielanskaffning och en ökad möjlighet till effektiv internationell&lt;br&gt;samverkan i fredsfrämjande verksamhet. Inom vissa områden är det dock&lt;br&gt;av mycket stor säkerhetspolitisk betydelse för att inte säga nödvändighet&lt;br&gt;att vi kan behålla en egen kompetens inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inhemsk försvarsindustri medför alltid försvars- och säkerhetspoli-&lt;br&gt;tiska fördelar, bl.a. eftersom den samlade försvarsindustriella förmågan&lt;br&gt;skapar vissa möjligheter till ökad rustning och för svenska behov&lt;br&gt;skräddarsydd produktion i kris. Till detta kommer att vissa teknologiom-&lt;br&gt;råden är särskilt viktiga. När det gäller dessa är det angeläget att&lt;br&gt;säkerställa en inhemsk kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har analyserat nyttan med en inhemsk försvarsindustri ur&lt;br&gt;olika aspekter och funnit att de två viktigaste försvarspolitiska urvalsgr-&lt;br&gt;undema för att vidta särskilda åtgärder för att säkerställa en inhemsk&lt;br&gt;kapacitet är att den skall ge Sverige förmåga att utnyttja redan anskaffad&lt;br&gt;materiel i kris och krig utan att vara beroende av stöd utifrån, samt&lt;br&gt;kompetens inom sådana områden där vi inte kan anskaffa materiel&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den första urvalsgrunden skall sådan teknologi och kompetens&lt;br&gt;säkerställas som behövs för att den anskaffade materielen skall förbli&lt;br&gt;effektiv och uppfylla Försvarsmaktens krav under livslängden. För att&lt;br&gt;materielen skall kunna utnyttjas oberoende av omvärlden i kris och krig&lt;br&gt;måste det finnas en inhemsk förmåga att underhålla den samt att&lt;br&gt;vidmakthålla och i viss omfattning anpassa den till nya krav. Detta kräver&lt;br&gt;förutom tillräckliga lager av reservdelar, etc. även en inhemsk kompetens&lt;br&gt;för att vidmakthålla redan anskaffade system. Sådan kompetens kan&lt;br&gt;finnas både hos Försvarsmakten och hos industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra urvalsgrunden bygger på det faktum att den försvarsteknolo-&lt;br&gt;giska sekretessen är särskilt hög inom vissa områden, framförallt inom&lt;br&gt;telekrigföring och krypto. Detta gör att det inte finns någon särskilt väl&lt;br&gt;utvecklad internationell marknad där modern teknik finns tillgänglig. För&lt;br&gt;sådan svårtillgänglig, tekniskt avancerad försvarsmateriel blir det därför,&lt;br&gt;om möjligheter till inhemsk anskaffning saknas, nödvändigt att acceptera&lt;br&gt;en lägre teknisk nivå på materielen. Det kan dessutom i vissa fall vara&lt;br&gt;svårt att anskaffa materiel utomlands, beroende på att krav eller&lt;br&gt;förutsättningar är unika för Sverige. Detta gäller främst sådan kompetens&lt;br&gt;som berör Östersjöns speciella förutsättningar. Det är därför viktigt att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerställa att försvaret får tillgång till sådan teknologi och sådana system&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är internationellt svårtillgängliga och som är av väsentlig betydelse Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;för försvarets operativa effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna till forcerad försvarsindustrien produktion i kris och krig&lt;br&gt;har också studerats. Under loppet av några år är det troligt att man kan&lt;br&gt;förstärka Försvarsmaktens materieltillgångar genom att öka leveranstak-&lt;br&gt;ten i pågående produktion och genom att modifiera och vidareutveckla&lt;br&gt;befintlig materiel, främst vad gäller elektronik och mjukvara. Detta&lt;br&gt;förutsätter emellertid god tillgång till importerade komponenter och&lt;br&gt;delsystem. Försvarsindustrins stora utlandsberoende gör det därför&lt;br&gt;osäkert i vilken utsträckning en inhemsk systemkompetens medför&lt;br&gt;möjlighet till produktion i ett läge med begränsad tillgång på strategiska&lt;br&gt;varor. Möjligheterna till forcerad försvarsindustrien produktion bör&lt;br&gt;därför behandlas med försiktighet och inte utgöra en grund för Försvars-&lt;br&gt;maktens planering eller en grund för prioritering av teknikområden. En&lt;br&gt;ökad användning av civila (dual-use) komponenter skulle emellertid&lt;br&gt;kunna förbättra förutsättningarna för en inhemsk produktion i krislägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett läge skulle uppstå i framtiden med en långsiktigt ökande&lt;br&gt;rustning i omvärlden, kan försvarsmateriel bli en bristvara och svårtill-&lt;br&gt;gänglig, särskilt för en alliansfri mindre stat. En inhemsk försvarsindustri&lt;br&gt;med ett brett utlandssamarbete kan i ett sådant läge underlätta försvarets&lt;br&gt;materielförsörjning. Försvarsindustrins förmåga att underlätta försvarets&lt;br&gt;materielanskaffning vid en långsiktig anpassning till ett försämrat&lt;br&gt;säkerhetspolitiskt läge kan därför också utgöra en grund för prioritering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planering för att höja krigsdugligheten utgör en del av förberedelserna&lt;br&gt;för att kunna anpassa det militära försvaret till förändrade förutsättningar.&lt;br&gt;Som framgår av avsnitt 4.1.3 har regeringen bedömt det möjligt att&lt;br&gt;inplanera endast enklare, dvs. på den civila marknaden allmänt före-&lt;br&gt;kommande, materiel och förnödenheter för att höja krigsdugligheten. Det&lt;br&gt;kan naturligtvis inte helt uteslutas att ett strikt lönsamhetsresonemang&lt;br&gt;leder fram till att även annan materiel kan ingå i planeringen för att höja&lt;br&gt;krigsdugligheten. Behoven tillgodoses i så fall genom en inhemsk&lt;br&gt;kapacitet eller i form av krishandelsavtal med utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Prioriteringar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Baskompetens&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de försvarspolitiskt viktigaste delarna av det&lt;br&gt;inhemska teknologiska kunnandet, baserat på analysen i föregående&lt;br&gt;avsnitt, utgör en strukturoberoende baskompetens, dvs. de teknologiom-&lt;br&gt;råden där det är av yttersta vikt att det finns en inhemsk kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Baskompetensen kan återfinnas i industrin, hos totalförsvarsmyndigheter&lt;br&gt;och/eller universitet/högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inhemsk kompetens bör säkerställas inom områdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- telekrigteknik (medel och motmedel inklusive sensorteknik),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avancerad signaturanpassningsteknik (mot upptäckt och identifiering),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- undervattensteknik (för svenska förhållanden),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- flygteknik (för vidmakthållande av JAS 39 Gripen på längre sikt) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- underhåll och vidmakthållande av de system som ingår i krigsorganisa-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bevarad kompetens på dessa teknologiområden kan underlätta&lt;br&gt;Försvarsmaktens långsiktiga anpassning. Även andra teknologiområden&lt;br&gt;kan vara viktiga för att öka möjligheterna till sådan anpassning. Denna&lt;br&gt;fråga bör ytterligare övervägas. Därvid bör även det internationella&lt;br&gt;samarbetet uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ammunitionsindustrins villkor anser regeringen att&lt;br&gt;ytterligare överväganden erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av vikt att satsningarna på baskompetensen sker på kost-&lt;br&gt;nadseffektiva och långsiktiga grunder. Metoderna för att säkerställa detta&lt;br&gt;är i första hand genom de beställningar avseende utveckling och&lt;br&gt;produktion av ifrågavarande typer av materiel som kan läggas vid&lt;br&gt;industrin, och genom uppdrag om teknikutveckling som svenska staten&lt;br&gt;lämnar till försvarsindustrin. Försvarsmakten bör ges i uppdrag att efter&lt;br&gt;hörande av Försvarets materielverk inrikta den långsiktiga planeringen&lt;br&gt;på ett sådant sätt att en inhemsk kompetens kan bevaras inom dessa&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets myndigheters möjlighet att till regeringen hemställa om&lt;br&gt;undantag från lagen (1992:1528) om offentlig upphandling, liksom i&lt;br&gt;tillämpliga delar regeringens beslut att Försvarets materielverk självt får&lt;br&gt;fatta beslut om undantag, kan vid behov utnyttjas vid anskaffning inom&lt;br&gt;de prioriterade områdena, i de fall detta är nödvändigt för att säkerställa&lt;br&gt;baskompetensen. Regeringens krav på industriell samverkan och andra&lt;br&gt;former av kompensationsåtaganden skall dessutom i första hand riktas till&lt;br&gt;de prioriterade områdena, och Försvarsmaktens forsknings- och&lt;br&gt;teknologisatsningar bör också tillvarata möjligheterna till bevarad&lt;br&gt;kompetens härvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga kompetenser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Övrig svensk försvarsindustrien kompetens utgör en säkerhetspolitisk och&lt;br&gt;teknologisk tillgång. Upphandling skall emellertid ske i konkurrens,&lt;br&gt;utgående från systemens prestanda, kvalitet och totala kostnad samt med&lt;br&gt;beaktande av erbjudanden om kompensationsåtaganden och av behovet&lt;br&gt;att strategiskt tillgodose försvarsmaktens långsiktiga teknologi- och&lt;br&gt;materielförsörjning. I de fall där svensk försvarsindustri är konkurrens-&lt;br&gt;kraftig underlättar Försvarsmaktens materielanskaffning att en inhemsk&lt;br&gt;kompetens vidmakthålls inom vissa områden. Sådan kompetens karaktäri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;seras främst av att den är konkurrenskraftig i sig själv i ett internationellt Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;perspektiv eller att den utgör en kostnadseffektiv del i internationella&lt;br&gt;teknik- eller systemutvecklingsprojekt. Flera av dessa materielområden&lt;br&gt;bör ha möjligheter att utvecklas på sikt. Internationellt samarbete och&lt;br&gt;export möjliggör att en bredare försvarsindustrien bas kan bevaras än vad&lt;br&gt;som annars skulle vara fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För materielanskaffning skall Försvarsmakten och Försvarets materiel-&lt;br&gt;verk sträva efter att reducera anskaffningskostnaderna. Förutom att&lt;br&gt;internationellt samarbete inom materielområdet i form av gemensam&lt;br&gt;anskaffning medför ökad integration mellan olika nationer, kan det också&lt;br&gt;vara ett sätt för Försvarsmakten att erhålla nya system till en lägre&lt;br&gt;kostnad, jämfört med en helt inhemsk utveckling. Internationellt&lt;br&gt;försvarsmaterielsamarbete innebär emellertid ofta starka bindningar, som&lt;br&gt;kan vara svåra att bryta även om försvarets materielbehov skulle&lt;br&gt;förändras. Därför bör gemensam anskaffning bara ske för sådana&lt;br&gt;materielsystem där Försvarsmaktens behov bedöms kvarstå även vid&lt;br&gt;förändrade förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nordiska ramavtal kring försvarsmaterielsamarbete som ingicks år&lt;br&gt;1994 är ett uttryck för den vikt regeringen fäster vid nordiskt och&lt;br&gt;internationellt samarbete. Avtalet har som syfte att säkra ett effektivt&lt;br&gt;försvarsmaterielsamarbete mellan respektive lands myndigheter inom&lt;br&gt;områdena studier, forskning, utveckling, produktion, underhåll och&lt;br&gt;upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges medlemskap i EU och observatörsställning i Västeuropeiska&lt;br&gt;Unionen (VEU) kan skapa goda förutsättningar för en mer kostnadseffek-&lt;br&gt;tiv försvarsmaterielanskaffning, bl.a. genom ökade möjligheter till&lt;br&gt;gemensam anskaffning. Sverige har ett behov av att delta i det fram-&lt;br&gt;växande europeiska försvarsmaterielsamarbetet, inom vilket Western&lt;br&gt;European Armaments Group (WEAG), framstår som ett viktigt forum.&lt;br&gt;Ett aktivt svenskt agerande i olika internationella fora skapar förut-&lt;br&gt;sättningar för att kunna påverka inriktningen av en framväxande&lt;br&gt;europeisk försvarsindustripolitik. Ett svenskt närmande till WEAG kan&lt;br&gt;skapa utrymme för en billigare materielanskaffning, och också förbättra&lt;br&gt;de långsiktiga villkoren för svensk försvarsindustri, genom att företagen&lt;br&gt;kan ges möjligheter att samarbeta och konkurrera med andra europeiska&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten bör också tillvarata de möjligheter till kostnadsbe-&lt;br&gt;sparingar som ges genom användandet av civila komponenter och&lt;br&gt;tillämpningar. Den civila sektorns utveckling under senare år har medfört&lt;br&gt;att kraven på civila och militära komponenter och delsystem närmat sig&lt;br&gt;varandra, och inom många områden är den civila utvecklingen ledande&lt;br&gt;och kraven minst lika hårda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten beställer och finansierar huvuddelen av den forskning, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling och produktion som den inhemska försvarsindustrin gör. Inför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den förestående internationella omstruktureringen och de förändringar Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;som den svenska försvarsindustrin nu står inför är det angeläget att&lt;br&gt;företagens kunskapsresurser tillvaratas och utnyttjas för att underlätta&lt;br&gt;deras anpassning. Primärt är det industrins uppgift att genomföra&lt;br&gt;anpassningen. Mot bakgrund av försvarsindustrins starka beroende av&lt;br&gt;politiskt grundade restriktioner är det emellertid rimligt att staten söker&lt;br&gt;underlätta industrins anpassningsmöjligheter under detta skede. Detta bör&lt;br&gt;ske genom att aktivt söka underlätta industrins möjligheter till in-&lt;br&gt;ternationellt samarbete. Härutöver kan olika generella politiska medel&lt;br&gt;komma att aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Försvarsindustrins internationella villkor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Export&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen (1992:&lt;br&gt;1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel,&lt;br&gt;vilka trädde ikraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur försvarspolitisk synvinkel har exporten en stor betydelse. Förutom&lt;br&gt;att exportförsäljning medför en minskad belastning av försvarsanslagen,&lt;br&gt;innebär volymökningen också att företagens överlevnadsmöjligheter&lt;br&gt;stärks, vilket bidrar till att säkerställa den kompetens som behövs för&lt;br&gt;vidmakthållande och livstidsförlängning av system anskaffade från svensk&lt;br&gt;försvarsindustri. Exporten ökar också möjligheterna för företagen att&lt;br&gt;investera egna medel i utveckling, vilket bidrar till en långsiktig&lt;br&gt;teknologiförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Försvarsmaktens behov av en inhemsk försvarsindustrien&lt;br&gt;kapacitet skall kunna tillgodoses krävs att de svenska företagen ges&lt;br&gt;möjlighet att exportera. Enligt gällande regelverk för krigsmaterielexport&lt;br&gt;skall, vid prövningen av enskilda utförselärenden, de försvarspolitiska&lt;br&gt;behoven av export sammanvägas med uppställda utrikespolitiska&lt;br&gt;restriktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella avspänningen har fått vittgående konsekvenser för&lt;br&gt;all försvarsindustri, när såväl hemmamarknaderna som exportmöjlig-&lt;br&gt;hetema har minskat. Trots de neddragningar som har gjorts existerar det&lt;br&gt;emellertid fortfarande internationellt en betydande överkapacitet. Den&lt;br&gt;internationellt sett vikande försvarsmaterielmarknaden har skärpt&lt;br&gt;konkurrenssituationen på exportmarknaderna och försvårat de svenska&lt;br&gt;företagens exportmöjligheter. För att man skall kunna utnyttja de svenska&lt;br&gt;företagens exportpotential är det viktigt att även regeringen och svenska&lt;br&gt;myndigheter på ett aktivt sätt stöttar försvarsindustrins exportansträng-&lt;br&gt;ningar av större materielprojekt, givet att exportansträngningama står i&lt;br&gt;överensstämmelse med riktlinjerna för krigsmaterielexport. Det är i&lt;br&gt;synnerhet för större vapensystem såsom stridsflygplan, ytstridsfärtyg och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ubåtar, som exportsatsningarna kräver samordnade insatser från Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;regeringens sida.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Internationellt samarbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är företagens ansvar att finna lämpliga samarbetspartner och&lt;br&gt;samarbetsprojekt samt att initiera och genomföra projekten. Regeringen,&lt;br&gt;Försvarsmakten och Försvarets materielverk bör aktivt stärka för-&lt;br&gt;svarsindustrins möjligheter att samarbeta med utländska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt samarbete i alla dess former kan vara betydelsefullt för&lt;br&gt;att ge industrin förutsättningar att upprätthålla och utveckla specialiserad&lt;br&gt;kompetens samt ge tillgång till utländsk teknologi. Dessutom kan&lt;br&gt;samarbete leda till en högre och jämnare beläggning. Internationellt&lt;br&gt;industriellt samarbete är också av försvarspolitiskt intresse, på samma&lt;br&gt;sätt som det myndighetsstyrda samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utveckling mot ökat samarbete mellan svensk försvarsindustri och&lt;br&gt;företrädesvis europeisk industri accepteras och understödjs för att&lt;br&gt;tillgodose väsentliga svenska försvars- och säkerhetspolitiska intressen.&lt;br&gt;Självfallet skall detta ske inom ramen för våra allmänna utrikespolitiska&lt;br&gt;mål och gällande riktlinjer för svensk krigsmaterielexport. Samarbete&lt;br&gt;mellan svensk och utländsk försvarsindustri skapar också gynnsamma&lt;br&gt;förutsättningar för konkurrenskraftiga anbud vid svenska och utländska&lt;br&gt;materielanskaffningar. Därigenom underlättas målet att bevara inhemsk&lt;br&gt;kompetens inom för Sverige viktiga områden. Från försvarspolitiska&lt;br&gt;utgångspunkter är det särskilt viktigt att skapa sådana betingelser för&lt;br&gt;utlandssamarbetet att en livskraftig svensk försvarsindustri kan bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Kompensationsaffärer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kompensationsaffärer (också benämnt offset) är ett samlingsnamn for&lt;br&gt;olika former av kompensationer som den säljande parten åtar sig&lt;br&gt;gentemot köparen. KompensationsafFärema kan vara antingen direkta&lt;br&gt;dvs. direkt knutna till det anskaffade systemet - eller indirekta - dvs.&lt;br&gt;förknippade med andra militära system, teknologier eller civila&lt;br&gt;applikationer. Vad som sägs i det följande tar sikte endast på kompensa-&lt;br&gt;tionsåtaganden som gäller krigsmateriel, vilket är ett område som faller&lt;br&gt;utanför vissa EU-regler om upphandling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriell samverkan, motköp och andra former av kompensationsåta-&lt;br&gt;ganden är en del av regeringens försvarspolitik och ett medel för att&lt;br&gt;tillgodose landets behov av industriell kapacitet och kompetens på&lt;br&gt;försvarsmaterielområdet. Åtagandena skall uppfylla säkerhets- och&lt;br&gt;försvarspolitiska mål, och riktas till den svenska försvarsindustrin.&lt;br&gt;Försvarsmaktens och upphandlande myndighets hantering av dessa frågor&lt;br&gt;i samband med enskilda anskaffningar skall grundas på den inriktning&lt;br&gt;som regeringen anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensationskraven fyller samtidigt funktionen att stärka den svenska Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;försvarsindustrins konkurrenskraft och långsiktiga överlevnads-möjlig-&lt;br&gt;heter. Det primära syftet med materielanskaffning till det svenska&lt;br&gt;försvaret måste dock alltid vara att anskaffa rätt utrustning till rätt pris&lt;br&gt;och i rätt tid för krigsorganisationens behov. Därför väger produkternas&lt;br&gt;prestanda och pris tyngre än erbjudanden om industriell samverkan. En&lt;br&gt;grundläggande förutsättning för att ett erbjudet åtagande skall kunna&lt;br&gt;övervägas vid val av leverantör, är att leverantören uppfyller de krav&lt;br&gt;som ställs på den militära produkten eller det system som skall upphand-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensationsaffärer bör normalt förekomma bara vid större&lt;br&gt;upphandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direkta kompensationskrav bör endast ställas inom sådana områden&lt;br&gt;där det är väsentligt att av försvars- och säkerhetspolitiska skäl kunna ha&lt;br&gt;underhålls- och vidmakthållandekapacitet och sådan kapacitet som inte&lt;br&gt;kan erhållas utan ekonomiskt tillskott. Kompensationsåtaganden bör i&lt;br&gt;övrigt bestå av indirekta kompensationsåtaganden riktad till den svenska&lt;br&gt;försvarsindustrin och/eller försvarsmyndigheter. De indirekta kompensa-&lt;br&gt;tionsåtagandena bör i första hand inriktas mot de prioriterade teknikom-&lt;br&gt;rådena, och skall ses som en möjlighet att inom ramen för den ordinarie&lt;br&gt;anskaffningsprocessen till en ringa kostnad stödja prioriterade kompetens-&lt;br&gt;områden. Även andra försvarsindustriella kompensationsaffärer bör dock&lt;br&gt;kunna förekomma. Av kostnadsskäl är det angeläget att de samarbeten&lt;br&gt;som uppstår är kommersiellt hållbara och konkurrenskraftiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En speciell fråga rör omvänt motköp, dvs. hur de anskaffningar som&lt;br&gt;sker utomlands kan användas för att stödja svensk industris konkurrens-&lt;br&gt;kraft när det gäller svenska kompensationsåtagande gjorda vid utländska&lt;br&gt;försvarsmyndigheters upphandlingar. De kompensationsåtaganden som&lt;br&gt;följer av anskaffningar som görs utomlands kan användas för att &amp;quot;kvitta&amp;quot;&lt;br&gt;svensk försvarsindustris kompensationsåtagande i respektive land. Även&lt;br&gt;kvittning och omvänt motköp bör dock i första hand riktas till de&lt;br&gt;prioriterade områdena. All försvarsmaterielupphandling skall baseras på&lt;br&gt;en utvärdering av det mest konkurrenskraftiga anbudet, och inte påverkas&lt;br&gt;av att svensk försvarsindustri har åtaganden i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Forskning och teknikutveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den utveckling som beskrivs ovan, dvs. att svensk försvarsindustri kan&lt;br&gt;komma att minska i bredd och omfattning samtidigt som man i ökande&lt;br&gt;utsträckning kan komma att delta i internationellt samarbete, betyder att&lt;br&gt;försvarets tekniska myndigheter i minskad omfattning kommer att&lt;br&gt;specificera utvecklingsuppdrag till svensk industri. Å andra sidan ökar&lt;br&gt;behovet av att samarbeta med andra länder och att specificera, prova och&lt;br&gt;utvärdera utländska eller i vissa fall samutvecklade system. Inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• • &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden där inhemsk försvarsindustri är säkerhetspolitisk angelägen kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika typer av riktade forsknings- och utvecklingsinsatser behöva göras. Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;I de fall Sverige väljer att anskaffa materiel från andra länder kan&lt;br&gt;insatser behöva göras för att försvaret inom dessa områden skall vara en&lt;br&gt;kompetent och välinformerad köpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i juni i år uppdragit åt Ingenjörsvetenskapsakademien&lt;br&gt;(IVA) att genomföra projektet Forskning för industri och försvar för att&lt;br&gt;undersöka förutsättningarna för att utveckla forskning och utveckling&lt;br&gt;inom områden av betydelse för både militära och civila tillämpningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 Tullfrihet för försvarsmateriel från tredje land&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I och med medlemskapet i EU omfattas Sverige av EG:s regler om tullar.&lt;br&gt;Tullunionen innebär att all handel mellan medlemsstaterna i princip är&lt;br&gt;tullfri och att man har gemensamma tullar mot tredje land. En följd&lt;br&gt;härav är att den ordning för tullfrihet som tidigare tillämpades i Sverige&lt;br&gt;i fråga om import av försvarsmateriel inte längre gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk (FMV) har anmält att Sverige importerar&lt;br&gt;betydande mängder försvarsmateriel från länder utanför EU. I synnerhet&lt;br&gt;från USA sker en omfattande import, t.ex. av materiel till JAS 39&lt;br&gt;Gripen-systemet. Den tullavgift på i genomsnitt ca fyra procent som&lt;br&gt;erläggs till EG-kommissionen vid sådan import utgör en belastning på&lt;br&gt;försvarsekonomin som inte tagits med i beräkningen när medelsbehoven&lt;br&gt;anmäldes. FMV har mot denna bakgrund under våren 1995 förordat att&lt;br&gt;regeringen nu vidtar sådana åtgärder att de möjligheter till tullfrihet som&lt;br&gt;EG:s regler erbjuder tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter FMV:s anmälan har frågan beretts av en arbetsgrupp inom&lt;br&gt;regeringskansliet. Arbetsgruppen har omfattat medverkande från&lt;br&gt;Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet samt från FMV och&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen. I överläggningarna har även Finansdepartementet&lt;br&gt;deltagit. Arbetsgruppen har under hand redovisat på vilket sätt, dvs.&lt;br&gt;under vilka former, en tullfrihet bör åstadkommas. Förslaget i det&lt;br&gt;följande grundas på vad arbetsgruppen har kommit fram till.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Artikel 223 i Romfördraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De EG-regler som FMV har hänvisat till finns i artikel 223. 1 b i&lt;br&gt;Romfördraget. De utgör regler om undantag från Romfördragets bestäm-&lt;br&gt;melser. Enligt artikeln får således varje medlemsstat vidta de åtgärder&lt;br&gt;som den anser nödvändiga för att skydda sina väsentliga säkerhetsintres-&lt;br&gt;sen i fråga om tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och&lt;br&gt;krigsmateriel. Åtgärderna får dock, enligt vad som sägs i artikeln, inte&lt;br&gt;försämra konkurrensvillkoren på den gemensamma marknaden vad gäller&lt;br&gt;varor som inte är avsedda speciellt för militärändamål. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den återgivna undantagsregeln öppnar således möjlighet för medlems- Prop. 1995/96:12&lt;br&gt;länderna att bl.a. hålla den egna importen av försvarsmateriel från tredje&lt;br&gt;land fri från tull. Enligt vad som framkommit har de andra medlemslän-&lt;br&gt;derna tagit vara på denna möjlighet. För svenskt vidkommande krävs att&lt;br&gt;saken regleras genom lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att Sverige tar till vara de&lt;br&gt;möjligheter till tullfrihet i fråga om import av försvarsmateriel från tredje&lt;br&gt;land som Romfördraget erbjuder. De belopp i tullavgifter som det&lt;br&gt;handlar om, och som utgör oförutsedda kostnader för försvarets materiel-&lt;br&gt;anskaffning, kan enligt försiktiga beräkningar komma att uppgå till tiotals&lt;br&gt;miljoner kr per år. Det rör sig alltså i ett flerårsperspektiv och utgående&lt;br&gt;från aktuella materielprojekt om betydande belopp. I synnerhet JAS-&lt;br&gt;projektet skulle komma att belastas särskilt hårt med hänsyn till att&lt;br&gt;motor, jaktrobot och andra komponenter importeras från USA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullfrihet bör komma i fråga för sådan försvarsmateriel som Romför-&lt;br&gt;draget ger möjlighet till. En särskild fråga är därvid hur det tullfria&lt;br&gt;området skall avgränsas. Försvarsmateriel omfattar ju allehanda varor&lt;br&gt;och således också sådan materiel som inte är avsedd speciellt för militärt&lt;br&gt;ändamål. Hit hör s.k. dual-use varor. Självklart måste Romfördragets&lt;br&gt;undantagsregler i artikel 223 vara styrande för hur avgränsningen skall&lt;br&gt;göras. De närmare bestämmelserna härom behöver dock inte tas in i lag.&lt;br&gt;I stället bör regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter i ämnet. Det&lt;br&gt;bör ske genom en ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.&lt;br&gt;Reglerna där kan således göras relativt okomplicerade. Ett sätt att uppnå&lt;br&gt;detta är att låta bestämmelsen omfatta dels sådana varor som förtullas för&lt;br&gt;myndigheter som i sammanhanget hanterar försvarsmateriel och som&lt;br&gt;skall användas för militärt ändamål, dels sådana varor som skall&lt;br&gt;användas i landet för tillverkning m.m. av försvarsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det sagda bör i tullfrihetslagen tas in en bestäm-&lt;br&gt;melse om att regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet för varor&lt;br&gt;som förtullas för Försvarsmakten eller för Försvarets materielverk och&lt;br&gt;som skall användas för militärt ändamål. Tullfrihet bör också få före-&lt;br&gt;skrivas för varor som skall användas i landet för tillverkning eller&lt;br&gt;underhåll av produkter för militärt ändamål. De närmare föreskrifterna&lt;br&gt;bör lämpligen tas in i förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna bör träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.8 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner vad regeringen förordar om grunderna för försvarets&lt;br&gt;materielförsörjning (avsnitt 8.1 - 8.6)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tullfrihet m.m. (avsnitt 8.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagtext&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;förnödenheter och proviant&lt;br&gt;som medförs eller tas ombord på&lt;br&gt;transportmedel som går i trafik&lt;br&gt;mellan Sverige och tredje land,&lt;br&gt;om varorna är avsedda för trans-&lt;br&gt;portmedlet eller för besättning&lt;br&gt;eller passagerare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;varor som införs av en person&lt;br&gt;som återvänder hit efter att på&lt;br&gt;grund av sitt arbete ha vistats i&lt;br&gt;tredje land under en längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förnödenheter och proviant&lt;br&gt;som medförs eller tas ombord på&lt;br&gt;transportmedel som går i trafik&lt;br&gt;mellan Sverige och tredje land,&lt;br&gt;om varorna är avsedda för trans-&lt;br&gt;portmedlet eller för besättning&lt;br&gt;eller passagerare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor som införs av en person&lt;br&gt;som återvänder hit efter att på&lt;br&gt;grund av sitt arbete ha vistats i&lt;br&gt;tredje land under en längre tid,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. varor som förtullas för För-&lt;br&gt;svarsmakten eller för Försvarets&lt;br&gt;materielverk och som skall an-&lt;br&gt;vändas för militärt ändamål eller&lt;br&gt;varor som skall användas i landet&lt;br&gt;för tillverkning eller underhåll av&lt;br&gt;produkter för sådant ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Försvarsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:12&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 september 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: vice statsministern Sahlin, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Blomberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hedborg, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Peterson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49025, Stockholm 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om säkerhetspolitikens mål (avsnitt 2.3.1) och försvarspolitikens inriktning (avsnitt 2.3.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. (avsnitt 8.7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:SkU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. (avsnitt 8.7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om anpassning (avsnitt 3.4.1--3.4.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om anpassning (avsnitt 3.4.1--3.4.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om internationella kontakter (avsnitt 6.5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om grunderna för försvarets materielförsörjning (avsnitt 8.1-8.6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om helhetssyn på hantering av hot och risker i fred och krig (avsnitt 3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om helhetssyn på hantering av hot och risker i fred och krig (avsnitt 3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om uppgifter, principiell inriktning och utveckling i stort för det militära försvaret (avsnitt 4.1.1--4.1.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om uppgifter, principiell inriktning och utveckling i stort för det militära försvaret (avsnitt 4.1.1--4.1.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om totalförsvarets ekonomiska ram (avsnitt 5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om totalförsvarets ekonomiska ram (avsnitt 5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om svensk ambitionsnivå för internationella fredsfrämjande insatser (avsnitt 6.1.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om plikttjänstgöring (avsnitt 7.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om plikttjänstgöring (avsnitt 7.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om grunderna för försvarets materielförsörjning (avsnitt 8.1--8.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om grunderna för försvarets materielförsörjning (avsnitt 8.1--8.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om säkerhetspolitikens mål och försvarspolitikens inriktning (avsnitt 2.3.1 och 2.3.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om säkerhetspolitikens mål och försvarspolitikens inriktning (avsnitt 2.3.1 och 2.3.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20002</nummer>
<beteckning>20002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om uppgifter för totalförsvaret (avsnitt 3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20002</nummer>
<beteckning>20002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om uppgifter för totalförsvaret (avsnitt 3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20003</nummer>
<beteckning>20003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om uppgifter och principiell inriktning för det civila försvaret (avsnitt 4.2.2 och 4.2.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20003</nummer>
<beteckning>20003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om uppgifter och principiell inriktning för det civila försvaret (avsnitt 4.2.2 och 4.2.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20004</nummer>
<beteckning>20004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om avvägning mellan militärt och civilt försvar (avsnitt 5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20004</nummer>
<beteckning>20004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om avvägning mellan militärt och civilt försvar (avsnitt 5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20005</nummer>
<beteckning>20005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om försvarsmaktens internationella styrka (avsnitt 6.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20005</nummer>
<beteckning>20005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om försvarsmaktens internationella styrka (avsnitt 6.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20006</nummer>
<beteckning>20006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om vid Försvarsmakten anställd personal (avsnitt 7.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20006</nummer>
<beteckning>20006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om vid Försvarsmakten anställd personal (avsnitt 7.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30002</nummer>
<beteckning>30002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om teknikfaktor (avsnitt 5.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30002</nummer>
<beteckning>30002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om teknikfaktor (avsnitt 5.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30003</nummer>
<beteckning>30003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om civila internationella styrkor (avsnitt 6.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-10-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-10-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Försvarsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:25:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0312</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Försvarsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:25:14</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:FöU1</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01FöU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FöU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Totalförsvarets förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:SkU17</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01SkU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa punktskatte- och tullfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders G Högmark  och Jan-Olof Franzén  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders G Högmark  och Jan-Olof Franzén  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Annika Nordgren  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annika Nordgren  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Lindvall  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Lindvall  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Monica Green  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Monica Green  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nils Fredrik Aurelius  och Leif Carlson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nils Fredrik Aurelius  och Leif Carlson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ola Karlsson  och Sten Tolgfors  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ola Karlsson  och Sten Tolgfors  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Carnerö  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:12&lt;br/&gt;
Totalförsvar i förnyelse</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fö11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:12 Totalförsvar i förnyelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Carnerö  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>