<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2291352</hangar_id>
 <dok_id>GJ03117</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>117</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:117</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>117</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-12-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:46</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Tystnadsplikt inom enskild familjerådgivning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03117/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03117</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03117</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:117&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Tystnadsplikt inom enskild familjerådgivning&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03117/prop_199596__117-1.png" style="width:37pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 december 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;br&gt;rättegångsbalken och sekretesslagen (1980:100). Ändringarna i social-&lt;br&gt;tjänstlagen innebär att begreppet familjerådgivning definieras och att&lt;br&gt;samma stränga tystnadsplikt införs för familjerådgivning i enskild regi&lt;br&gt;som enligt sekretesslagen gäller för familjerådgivning i kommunal regi.&lt;br&gt;Vidare föreslås att den skyldighet att göra anmälan till socialtjänsten i&lt;br&gt;vissa fall som föreskrivs för kommunal familjerådgivning skall utvidgas&lt;br&gt;till att omfatta även enskilt bedriven sådan. De regler om inskränkning i&lt;br&gt;vittnesplikt som gäller enligt rättegångsbalken inom den kommunala&lt;br&gt;familjerådgivningen föreslås omfatta även den som är verksam inom&lt;br&gt;enskild familjerådgivning. Slutligen föreslås en ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;som innebär att samma begränsning i meddelarfriheten som gäller för&lt;br&gt;kommunala familjerådgivare skall gälla för den som är verksam inom&lt;br&gt;enskild familjerådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext........................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;soocialtjänstlagen (1980:620) .&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;rättegångsbalken..........5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;sekretesslagen (1980:100) ...&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..........................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Överväganden och förslag...........................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Begreppet familjerådgivning och tystnadsplikt inom enskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjerådgivning .............................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Anmälan till socialnämnd....................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Vittnesplikt och ffågeförbud..................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Begränsad meddelarfrihet....................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Författningskommentar............................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:620) ................................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken ....... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) . 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Departementspromemorians huvudsakliga innehåll .... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslagen i departementspromemorian..........18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttrandena över departe-&lt;br&gt;mentspromemorians förslag ...................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ...................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande..........................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur proptokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 december 1995 ................................... 33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)'&lt;br&gt;dels att 12 a och 71 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 71 b §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall sörja för att föräldrar kan erbjudas samtal under sak-&lt;br&gt;kunnig ledning i syfte att nå enighet i frågor rörande vårdnad och um-&lt;br&gt;gänge (samarbetssamtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall även sörja för&lt;br&gt;att familjerådgivning kan erbjudas&lt;br&gt;dem som begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall sörja för att&lt;br&gt;familjerådgivning genom kom-&lt;br&gt;munens försorg eller annars&lt;br&gt;genom lämplig rådgivare kan er-&lt;br&gt;bjudas dem som begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med familjerådgivning avses i&lt;br&gt;denna lag en verksamhet som be-&lt;br&gt;drivs av det allmänna eller yrkes-&lt;br&gt;mässigt av enskild och som består&lt;br&gt;i samtal med syfte att bearbeta&lt;br&gt;samlevnadskonflikter i parför-&lt;br&gt;hållanden och familjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som får kännedom om att en underårig misshandlas i hem-&lt;br&gt;met eller annars behandlas där på ett sådant sätt att det är fara för hans&lt;br&gt;hälsa eller utveckling bör anmäla detta till socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter vars verksamhet&lt;br&gt;berör barn och ungdom samt&lt;br&gt;andra myndigheter inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården och socialtjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter vars verksamhet&lt;br&gt;berör barn och ungdom samt&lt;br&gt;andra myndigheter inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården och socialtjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:88.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är skyldiga att genast till social-&lt;br&gt;nämnden anmäla om de i sin&lt;br&gt;verksamhet får kännedom om&lt;br&gt;något som kan innebära att social-&lt;br&gt;nämnden behöver ingripa till en&lt;br&gt;underårigs skydd. Detta gäller&lt;br&gt;även dem som är anställda hos&lt;br&gt;sådana myndigheter samt läkare,&lt;br&gt;sjuksköterskor och barnmorskor&lt;br&gt;som inte har sådan anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som är verksamma&lt;br&gt;inom kommunal familjerådgivning&lt;br&gt;gäller anmälningsplikt enligt&lt;br&gt;andra stycket endast om de i sin&lt;br&gt;verksamhet får kännedom om att&lt;br&gt;en underårig misshandlas i hem-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är skyldiga att genast till social-&lt;br&gt;nämnden anmäla om de i sin&lt;br&gt;verksamhet får kännedom om&lt;br&gt;något som kan innebära att social-&lt;br&gt;nämnden behöver ingripa till en&lt;br&gt;underårigs skydd. Detta gäller&lt;br&gt;även dem som är anställda hos&lt;br&gt;sådana myndigheter samt läkare,&lt;br&gt;sjuksköterskor och barnmorskor&lt;br&gt;som inte har sådan anställning.&lt;br&gt;För familjerådgivning gäller /&lt;br&gt;stället vad som sägs i tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som är verksamma inom fa-&lt;br&gt;miljerådgivning är skyldiga att&lt;br&gt;genast anmäla till socialnämnden&lt;br&gt;om de i sin verksamhet får känne-&lt;br&gt;dom om att en underårig utnyttjas&lt;br&gt;sexuellt eller misshandlas i hem-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter, befattningshavare och yrkesutövare som anges i andra&lt;br&gt;stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara&lt;br&gt;av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 3 §&lt;br&gt;lagen (1993:335) om Barnombudsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit verk-&lt;br&gt;sam inom enskild familjerådgiv-&lt;br&gt;ning får inte obehörigen röja en&lt;br&gt;uppgift som en enskild har lämnat&lt;br&gt;i förtroende eller som har in-&lt;br&gt;hämtats i samband med rådgiv-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa&lt;br&gt;lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna&lt;br&gt;utan tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har in-&lt;br&gt;hämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare,&lt;br&gt;barnmorskor, sjuksköterskor, psy-&lt;br&gt;kologer, psykoterapeuter, kura-&lt;br&gt;torer vid familjerådgivnings-&lt;br&gt;byråer, som drivs av kommuner,&lt;br&gt;landsting, församlingar eller kyrk-&lt;br&gt;liga samfälligheter, och deras bi-&lt;br&gt;träden får höras som vittnen om&lt;br&gt;något som i denna deras yrkes-&lt;br&gt;utövning anförtrotts dem eller som&lt;br&gt;de i samband därmed erfarit, en-&lt;br&gt;dast om det är medgivet i lag eller&lt;br&gt;den, till vars förmån tystnads-&lt;br&gt;plikten gäller, samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare,&lt;br&gt;barnmorskor, sjuksköterskor, psy-&lt;br&gt;kologer, psykoterapeuter, familje-&lt;br&gt;rådgivare enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) och deras biträden får&lt;br&gt;höras som vittnen om något som i&lt;br&gt;denna deras yrkesutövning anför-&lt;br&gt;trotts dem eller som de i samband&lt;br&gt;därmed erfarit, endast om det är&lt;br&gt;medgivet i lag eller den, till vars&lt;br&gt;förmån tystnadsplikten gäller,&lt;br&gt;samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om&lt;br&gt;vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt för den som i Svenska kyrkans ordning har vigts till&lt;br&gt;det kyrkliga ämbetet som präst finns föreskrifter i 36 kap. kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300). Den som inom något annat trossamfund än Svenska kyrkan&lt;br&gt;är präst eller den som i sådant samfund intar motsvarande ställning får&lt;br&gt;inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt&lt;br&gt;eller själavårdande samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om för-&lt;br&gt;hållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i&lt;br&gt;nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som&lt;br&gt;vittne om ett visst rättsförhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum&lt;br&gt;med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:340.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Prop. 1995/96:117&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i&lt;br&gt;vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §&lt;br&gt;1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall&lt;br&gt;av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt&lt;br&gt;5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 19 § första stycket 1 och 3 postlagen (1993:1684)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i&lt;br&gt;vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §&lt;br&gt;1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall&lt;br&gt;av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt&lt;br&gt;5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 19 § första stycket 1 och 3 postlagen (1993:1684)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 71 b § socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:490.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av förslagen i prop. 1993/94:4 om familjerådgiving be-&lt;br&gt;slutade riksdagen i december 1993 om skyldighet för kommunerna att&lt;br&gt;erbjuda familjerådgivning till dem som begär det. Samtidigt beslutade&lt;br&gt;riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad socialutskottet&lt;br&gt;anfört om att enhetliga tystnadspliktsbestämmelser bör gälla för all&lt;br&gt;familjerådgivning oavsett om den bedrivs av en kommun eller en entre-&lt;br&gt;prenör (bet. 1993/94:SoU10, rskr. 1993/94:58).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Socialdepartementet har utarbetats en departementspromemoria&lt;br&gt;med förslag till lagstiftning om tystnadsplikt inom enskild familjeråd-&lt;br&gt;givning. Departementspromemorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. De lagförslag&lt;br&gt;som lades fram i promemorian finns i bilaga 2. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena finns i&lt;br&gt;bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 9 november 1995 att inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionens lagförslag följt det förslag som Lag-&lt;br&gt;rådets majoritet framfört. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 4.1&lt;br&gt;samt i författningskommentaren till de lagrum som Lagrådet lämnat&lt;br&gt;synpunkter på.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Överväganden och förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Begreppet familjerådgivning och tystnadsplikt inom&lt;br&gt;enskild familjerådgivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Begreppet familjerådgivning definieras i 12 a §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620). Med familjerådgivning avses verksam-&lt;br&gt;het som bedrivs av det allmänna eller yrkesmässigt av enskild och&lt;br&gt;som består i samtal med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i&lt;br&gt;parförhållanden och familjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare är kommunen skyldig att sörja för att familjeråd-&lt;br&gt;givning kan erbjudas den som begär det. Familjerådgivning lämnas&lt;br&gt;genom kommunens försorg eller annars genom lämplig rådgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny bestämmelse, 71 b §, införs i socialtjänstlagen som för en-&lt;br&gt;skild familjerådgivning föreskriver motsvarande tystnadsplikt som&lt;br&gt;gäller för familjerådgivning i kommunal regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är huvudsakligen positiva till&lt;br&gt;att det infors en närmare definition av familjerådgivning och att enhet-&lt;br&gt;liga regler om tystnadsplikt skall gälla för kommunal och enskild famil-&lt;br&gt;jerådgivning som bedrivs yrkesmässigt. Ett antal remissinstanser anser&lt;br&gt;dock att någon form av etableringskontroll behövs bl.a. for att en god&lt;br&gt;kvalitet skall kunna upprätthållas och for att underlätta i bevishänseende&lt;br&gt;exempelvis när fråga om vittnesplikt uppkommer. Några anser att det&lt;br&gt;bör vara mer utpräglade kvalitetskriterier i 12 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg avstyrker att promemorian läggs till grund&lt;br&gt;för lagstiftning. Kammarrätten menar att endast verksamhet som i någon&lt;br&gt;mening är föremål för offentligrättslig kontroll bör omfattas av sekretes-&lt;br&gt;skydd. Annars finns enligt kammarrätten en påtaglig risk for att det kan&lt;br&gt;uppstå tillämpningssvårigheter for domstolar och andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Malmöhus län menar att formuleringen &amp;quot;annan lämplig&lt;br&gt;vårdgivare&amp;quot; är olämplig eftersom det i vissa fall inte finns någon som&lt;br&gt;kan avgöra vem som är lämplig vårdgivare. Länsrätten föreslår därför att&lt;br&gt;&amp;quot;lämplig&amp;quot; byts ut till &amp;quot;särskild&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har inget att erinra mot förslaget men vill dock peka på&lt;br&gt;att det inte krävs tillstånd for att bedriva enskild familjerådgivning och&lt;br&gt;att kommunen, om något avtal med familjerådgivaren inte finns, saknar&lt;br&gt;möjlighet att garantera verksamhetens kvalitet. Kommunen kan därför&lt;br&gt;enligt Socialstyrelsen inte fullgöra sin skyldighet att sörja for att famil-&lt;br&gt;jerådgivning kan erbjudas dem som begär det, genom hänvisning till en&lt;br&gt;enskild familjerådgivning som bedriver verksamhet utan avtal med kom-&lt;br&gt;munen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Från den 1 januari 1995 har kommu-&lt;br&gt;nerna ansvar for familjerådgivning enligt socialtjänstlagen (1980:620). I&lt;br&gt;12 a § stadgas att kommunen skall sörja för att familjerådgivning kan&lt;br&gt;erbjudas dem som begär det. Någon närmare definition av begreppet&lt;br&gt;familjerådgivning finns inte. Av allmänna regler framgår att kommunen&lt;br&gt;kan fullgöra sin skyldighet genom att i egen regi bedriva sådan verksam-&lt;br&gt;het eller genom avtal med enskilda familjerådgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekre-&lt;br&gt;tess inom kommunal familjerådgivning för uppgift som enskild har läm-&lt;br&gt;nat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivning. Med&lt;br&gt;kommun avses i detta sammanhang både borgerlig och kyrklig kommun,&lt;br&gt;dvs. kommun, landstingskommun, församling och kyrklig samfällighet.&lt;br&gt;Till denna kategori räknas också familjerådgivare som är att anse som&lt;br&gt;uppdragstagare åt kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagens bestämmelser gäller med vissa undantag inte enskilda&lt;br&gt;yrkesutövare. För yrkesmässigt bedriven enskild familjerådgivning i&lt;br&gt;enlighet med socialtjänstlagen gäller i stället samma regel som för annan&lt;br&gt;enskilt bedriven verksamhet enligt socialtjänstlagen. I 71 a § socialtjänst-&lt;br&gt;lagen föreskrivs att den som är eller har varit verksam inom yrkesmäs-&lt;br&gt;sigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt denna lag inte&lt;br&gt;obehörigen får röja vad han därvid har erfarit om enskildas personliga&lt;br&gt;förhållanden. Denna tystnadsplikt är inte lika långtgående som den som&lt;br&gt;enligt sekretesslagen gäller for kommunalt bedriven familjerådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess inom kommunal familjerådgivning gäller för alla uppgifter&lt;br&gt;som den enskilde lämnat i förtroende eller som familjerådgivaren inhäm-&lt;br&gt;tat i samband med rådgivningen, medan tystnadsplikt inom enskilt be-&lt;br&gt;driven verksamhet endast gäller uppgift om enskilds personliga för-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian finns det uppgifter som tyder på att det börjar bli&lt;br&gt;vanligare att privata vårdgivare erbjuder rådgivning helt oberoende av&lt;br&gt;överenskommelse med kommun. Detta leder till att enskilda som söker&lt;br&gt;rådgivning riskerar att ovetande vända sig till någon som inte är att anse&lt;br&gt;som familjerådgivare och som därmed inte är underkastad lagstadgad&lt;br&gt;tystnadsplikt. Det är enligt promemorian angeläget att all verksamhet&lt;br&gt;som kan betecknas som familjerådgivning, oberoende om den bedrivs i&lt;br&gt;kommunal regi eller inte, likställs i tystnadspliktshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser också att samma tystnadsplikt bör gälla för famil-&lt;br&gt;jerådgivning oavsett om den bedrivs helt i kommunal regi, av enskild&lt;br&gt;familjerådgivare som har avtal med kommunen eller av annan enskild&lt;br&gt;familjerådgivare. En ny paragraf, 71 b §, med i princip samma lydelse&lt;br&gt;som 7 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) bör därför in-&lt;br&gt;föras i socialtjänstlagen (1980:620). Det väsentliga bör vara att rådgiv-&lt;br&gt;ningen uppfyller vissa kriterier, att den faller inom en i socialtjänstlagen,&lt;br&gt;förslagsvis i ett nytt tredje stycke i 12 a §, närmare angiven definition av&lt;br&gt;begreppet familjerådgivning. Därmed kan bestämmelser om tystnadsplikt&lt;br&gt;m.m. anknyta till begreppet familjerådgivning i 12 a § tredje stycket.&lt;br&gt;Vidare bör det av lagen framgå att familjerådgivning, om den faller&lt;br&gt;inom definitionen, kan bedrivas i enskild regi (även utan överenskom-&lt;br&gt;melse med kommunen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om tystnadsplikt för enskild familjerådgivning kräver&lt;br&gt;således att familjerådgivning definieras närmare i lagtexten. Det framgår&lt;br&gt;av promemorian att sådan rådgivning huvudsakligen varit inriktad på att&lt;br&gt;hjälpa samlevande par med sin relation. Syftet är att bistå dem så att de&lt;br&gt;kan hantera sina konflikter, problem och krissituationer på sådant sätt att&lt;br&gt;de kan fortsätta att leva tillsammans. Familjerådgivningen, som är frivil-&lt;br&gt;lig, arbetar med samtalsmetodik, framför allt i syfte att ge klienterna&lt;br&gt;insikt om sina problem. Den största klientgruppen är par med barn, som&lt;br&gt;har svårigheter i sin vuxenrelation. De flesta vill ha hjälp att lösa pro-&lt;br&gt;blemen så att de kan leva vidare tillsammans. För andra par är separa-&lt;br&gt;tionen redan ett faktum. Familjerådgivningen kan då bidra till att dämpa&lt;br&gt;konflikten så att föräldrarna får möjlighet att fungera tillsammans i för-&lt;br&gt;äldrarollen efter separationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadstvistutredningen konstaterar i sitt betänkande Vårdnad -&lt;br&gt;boende - umgänge (SOU 1995:79) att vissa samarbetssamtal faller under&lt;br&gt;detta begrepp. Regeringen delar den uppfattningen. Lagrådet anför att&lt;br&gt;det vore önskvärt med en tydligare belysning av förhållandet mellan&lt;br&gt;samarbetssamtal och familjerådgivning. Lagrådet konstaterar att hit-&lt;br&gt;hörande frågor inom kort kommer att aktualiseras med anledning av&lt;br&gt;Vårdnadstvistutredningens betänkande och anser sig därför kunna godta&lt;br&gt;förslaget. Regeringen håller med Lagrådet om att det är önskvärt med en&lt;br&gt;tydligare belysning av förhållandet mellan samarbetssamtal och familje-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådgivning. Detta görs dock lämpligast vid beredningen av Vårdnads-&lt;br&gt;tvistutredningens betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete som familjerådgivare kräver stor erfarenhet av arbete med män-&lt;br&gt;niskor i kris och människor med relationsproblem. En förutsättning for&lt;br&gt;att en enskild rådgivningsverksamhet skall få anses utgöra familjeråd-&lt;br&gt;givning bör därför vara att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Därmed&lt;br&gt;föreligger större förutsättningar för en god kvalité i verksamheten. En&lt;br&gt;ledamot av Lagrådet förordar att krav på yrkesmässighet inte bör ställas.&lt;br&gt;Den som vänder sig till en rådgivare som inte bedriver rådgivningen&lt;br&gt;yrkesmässigt har annars inte någon garanti for att uppgift som lämnas i&lt;br&gt;förtroende inte obehörigen röjs. Regeringen anser dock, förutom vad&lt;br&gt;som anförts ovan om önsvärdheten av erfarenhet, att det skulle föra for&lt;br&gt;långt att inordna alla samtal som uppfyller kriterierna i övrigt på familje-&lt;br&gt;rådgivning under tystnadspliktsbestämmelsen m.fl. bestämmelser.&lt;br&gt;Yrkesmässighet är också ett kriterium for att tystnadspliktsbestämmelsen&lt;br&gt;i 71 a § socialtjänstlagen skall vara tillämplig på enskild verksamhet&lt;br&gt;som avser andra insatser enligt socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med familjerådgivning bör, såsom föreslås i promemorian, således av-&lt;br&gt;ses verksamhet som bedrivs av det allmänna eller yrkesmässigt av en-&lt;br&gt;skild och som består i samtal med syfte att bearbeta samlevnadskon-&lt;br&gt;flikter i parförhållanden och familjer. 12 a § socialtjänstlagen bör kom-&lt;br&gt;pletteras med en sådan definition i ett nytt tredje stycke. Därigenom bör&lt;br&gt;också det straffbara området för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap.&lt;br&gt;3 § brottsbalken vara tillfredsställande avgränsat och andra tillämp-&lt;br&gt;ningsproblem begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också önskvärt att familjerådgivaren bedriver upplysningsverk-&lt;br&gt;samhet om samlevnad. Något krav på detta bör dock inte uppställas i&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjerådgivningen i Sverige har en hög kvalitet. Det är angeläget att&lt;br&gt;behålla denna höga kvalitet. När de nya reglerna för familjerådgivningen&lt;br&gt;infördes ansågs det angeläget att möjliggöra för de nya huvudmännen,&lt;br&gt;kommunerna, att använda privata entreprenörer for att tillgodose behovet&lt;br&gt;av familjerådgivning. Kommunerna skulle således kunna träffa avtal med&lt;br&gt;enskilda familjerådgivare att de i kommunens ställe skulle ge familjeråd-&lt;br&gt;givning. Kommunen skulle kunna hänvisa sina medborgare till sådana&lt;br&gt;privata familjerådgivare. De privata familjerådgivama skulle sedan få&lt;br&gt;ersättning av kommunen. Ett inte obetydligt antal kommuner har utnytt-&lt;br&gt;jat möjligheten att lägga ut familjerådgivningen på entreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen för verksamheten var således att ett avtal träffades&lt;br&gt;mellan kommunen och entreprenören. Genom denna konstruktion fick&lt;br&gt;kommunerna avgörande möjligheter att kontrollera kvaliteten på verk-&lt;br&gt;samheten. Höll inte den private familjerådgivaren måttet kunde kommu-&lt;br&gt;nen låta bli att förnya avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var inte förutsett att privata familjerådgivare skulle kunna vara&lt;br&gt;verksamma utan att ett avtal med kommunen fanns. I promemorian tas&lt;br&gt;emellertid upp fall där privata entrepenörer erbjudit familjerådgivning till&lt;br&gt;allmänheten utan att ha ett avtal med kommunen. Givetvis finns den&lt;br&gt;möjligheten for vem som helst oavsett kompetens for uppgiften. Det går&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rimligtvis inte heller att förbjuda något sådant. Om det inte är en ideellt&lt;br&gt;driven verksamhet torde dock den enskildes kostnad för sådan enskild&lt;br&gt;familjerådgivning bli betydligt större än den eventuella avgift som kom-&lt;br&gt;munen har för samma verksamhet. Kommunal familjerådgivning är ock-&lt;br&gt;så väl känd och lätt tillgänglig. Icke avtalsbunden privat verksamhet&lt;br&gt;borde därför enbart bli mycket marginell. Det bästa sättet att hålla kvali-&lt;br&gt;teten uppe generellt är således att kommunens egen verksamhet, inklu-&lt;br&gt;sive avtalsreglerad privat verksamhet, håller god kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de enstaka familjerådgivare som ändå driver yrkes-&lt;br&gt;mässig verksamhet helt på egen hand är det ur klienternas synpunkt&lt;br&gt;viktigt att tystnadsplikt av samma slag som familjerådgivnings-&lt;br&gt;sekretessen inom kommunal verksamhet finns för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner inte tillräckliga skäl för att idag införa någon form&lt;br&gt;av kvalitetskontroll över privat familjerådgivning. Såsom en ledamot av&lt;br&gt;Lagrådet framför kan frågan dock komma att behöva uppmärksammas&lt;br&gt;mot bakgrund av hur den privata icke avtalsbundna familjerådgivningen&lt;br&gt;utvecklas i framtiden. I Socialstyrelsens arbete ingår att fortlöpande följa&lt;br&gt;familjerådgivningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorians förslag till ändringar i 12 a § finns, förutom defini-&lt;br&gt;tionen av begreppet familjerådgivning, ett tillägg till bestämmelsen om&lt;br&gt;kommunens skyldighet att erbjuda familjerådgivning som föreskriver att&lt;br&gt;familjerådgivning lämnas genom kommunens försorg eller genom annan&lt;br&gt;lämplig vårdgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Malmöhus län har föreslagit att &amp;quot;lämplig&amp;quot; byts ut till &amp;quot;sär-&lt;br&gt;skild&amp;quot; då det i vissa fall inte finns någon som kan avgöra vem som är&lt;br&gt;lämplig rådgivare. Socialstyrelsen har menat att eftersom tillstånd inte&lt;br&gt;krävs för enskild familjerådgivning kan kommunen inte fullgöra sin&lt;br&gt;skyldighet genom hänvisning till en enskild familjerådgivning som be-&lt;br&gt;driver verksamhet utan avtal med kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock att det föreslagna tillägget i 12 a § andra styck-&lt;br&gt;et om att familjerådgivning skall lämnas genom kommunens försorg&lt;br&gt;eller genom annan lämplig rådgivare skall läsas mot vad som föreskrivs&lt;br&gt;i den föregående meningen om kommunens skyldighet att erbjuda famil-&lt;br&gt;jerådgivning. En i det avseende tydligare formulering i lagtexten bör&lt;br&gt;göras i enlighet med förslag av majoriteten i Lagrådet. Kommunen kan&lt;br&gt;om det är en lämplig enskild rådgivare hänvisa den enskilde dit. Kom-&lt;br&gt;munen har då ett ansvar för att det verkligen är en &amp;quot;lämplig&amp;quot; rådgivare.&lt;br&gt;Vad som krävs för att det ansvaret skall vara uppfyllt, ett formellt avtal&lt;br&gt;eller tillräcklig insyn i verksamheten på annat sätt, kan skilja sig från&lt;br&gt;fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Anmälan till socialnämnd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den skyldighet som föreligger för familjeråd-&lt;br&gt;givning i kommunal regi att i vissa fall göra anmälan till social-&lt;br&gt;tjänsten enligt 71 § tredje stycket socialtjänstlagen utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta även familjerådgivning i enskild regi. I klargörande syfte&lt;br&gt;tilläggs även att anmälningsplikten omfattar, förutom fall då under-&lt;br&gt;årig misshandlas i hemmet, fall då underårig utnyttjas sexuellt i&lt;br&gt;hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna. Remissinstanserna godtar i huvudsak prome-&lt;br&gt;morians förslag. Socialtjänstkommittén anser att ett förtydligande bör&lt;br&gt;göras om att anmälningsplikten även gäller om underårig utnyttjas sexu-&lt;br&gt;ellt i hemmet. Svenska kommunförbundet anser att begränsningen av&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten till när misshandeln sker i hemmet bör tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 71 § andra stycket är vissa of-&lt;br&gt;fentliga organ och befattningshavare vid dessa, samt vissa angivna yrke-&lt;br&gt;sutövare, skyldiga att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet&lt;br&gt;får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver&lt;br&gt;ingripa till en underårigs skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 71 § tredje stycket föreskrivs att anmälningsplikten enligt andra&lt;br&gt;stycket gäller för dem som är verksamma inom kommunal familjeråd-&lt;br&gt;givning endast om de i sin verksamhet får kännedom om att en under-&lt;br&gt;årig misshandlas i hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket är den som har anmälningsplikt enligt andra&lt;br&gt;stycket också skyldig att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan&lt;br&gt;vara av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd. För&lt;br&gt;dem som är verksamma inom kommunal familjerådgivning gäller inte&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av socialnämndens viktigaste uppgifter är att se till att barn och&lt;br&gt;ungdomar, som befinner sig i en utsatt situation, får den vård och det&lt;br&gt;skydd som de behöver. För att kunna fullgöra denna uppgift måste&lt;br&gt;socialnämnden ha möjlighet att få uppgifter om den unges situation och&lt;br&gt;hans behov av hjälp. Ofta är socialnämnden därvid beroende av i vilken&lt;br&gt;utsträckning som den kan få uppgifter från myndigheter och befattnings-&lt;br&gt;havare som kommit i kontakt med den unge och hans familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med skyldigheten att anmäla barns missförhållanden är alltså att&lt;br&gt;skydda barnet. Trots den mycket stränga sekretess som råder inom den&lt;br&gt;kommunala familjerådgivningen har av detta skäl införts en begränsad&lt;br&gt;anmälningsskyldighet för rådgivare i sådan verksamhet. Något sakligt&lt;br&gt;skäl att ha olika regler i fråga om anmälningsplikt för kommunal respek-&lt;br&gt;tive enskild verksamhet inom familjerådgivning torde inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldigheten enligt 71 § tredje stycket socialtjänstlagen bör&lt;br&gt;således utsträckas till att omfatta all familjerådgivning. Bestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör göras fristående från andra stycket så att det klart framgår att den Prop. 1995/96:117&lt;br&gt;inte bara gäller familjerådgivning som bedrivs av en myndighet. I andra&lt;br&gt;stycket bör samtidigt i klargörande syfte föreskrivas att stycket inte&lt;br&gt;gäller for familjerådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom socialtjänstkommittén har anfört i sitt betänkande Ny social-&lt;br&gt;tjänstlag (SOU 1994:139 s. 475) är det inte alldeles givet att ordet miss-&lt;br&gt;handel täcker alla former av sexuellt utnyttjande av underåriga i hem-&lt;br&gt;met. Eftersom sådana handlingar alltid bör anmälas till socialtjänsten&lt;br&gt;föreslås därför en komplettering av tredje stycket på denna punkt. Där-&lt;br&gt;emot bör begränsningen till hemmet finnas kvar för att inte en alltför vid&lt;br&gt;tillämpning, i förhållande till den restriktivitet som avsetts med bestäm-&lt;br&gt;melsen, skall bli följden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Vittnesplikt och frågeförbud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Frågeförbudet enligt 36 kap. 5 § andra stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken utsträcks till att gälla alla som är eller har varit&lt;br&gt;verksamma inom familjerådgivning, dvs. inom såväl enskild som&lt;br&gt;kommunal sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig om vittnesplikt&lt;br&gt;och frågeförbud tillstyrker förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Reglerna om uppgiftsskyldighet enligt&lt;br&gt;71 § socialtjänstlagen har visst samband med reglerna om vittnesplikt&lt;br&gt;som regleras i 36 kap. rättegångsbalken. Som en grundsats gäller att&lt;br&gt;tystnadsplikt får vika för vittnesplikt. Men i 36 kap. 5 § finns vissa un-&lt;br&gt;dantag från denna huvudregel. I paragrafens andra stycke föreskrivs att&lt;br&gt;personer som tillhör vissa angivna yrkesgrupper inte får höras om något&lt;br&gt;som de har blivit anförtrodda i sin yrkesutövning eller som de i samband&lt;br&gt;med denna har får reda på, om det inte är medgett i lag eller den till&lt;br&gt;vilkens förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det (frågeförbud).&lt;br&gt;Frågeförbud gäller bl.a. psykologer, psykoterapeuter samt kuratorer vid&lt;br&gt;familjerådgivningsbyråer som drivs av kommuner, landsting, försam-&lt;br&gt;lingar eller kyrkliga samfålligheter. Frågeförbudet gäller också biträden&lt;br&gt;till de ifrågavarande yrkesgrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågeförbudet skall iakttas av domstolen självmant och kan inte efter-&lt;br&gt;ges av vittnet. Bestämmelserna om vittnesplikten och frågeförbudet&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar också i förvaltningsdomstol (25 § förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En yrkesutövare får inte förete en skriftlig handling, om dess innehåll&lt;br&gt;kan antas vara sådant, att han inte får höras som vittne om det (38 kap.&lt;br&gt;2 § andra stycket rättegångsbalken). Detta innebär att om en skriftlig&lt;br&gt;handling innehåller en uppgift som omfattas av frågeförbudet enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap. 5 § rättegångsbalken får yrkesutövaren inte förete denna hand- Prop. 1995/96:117&lt;br&gt;ling vid domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågeförbudet enligt rättegångsbalken gäller, som sagt, bland annat&lt;br&gt;kuratorer vid familjerådgivningsbyråer som drivs av kommuner, lands-&lt;br&gt;ting, kyrkliga samfälligheter samt deras biträden. Yrkesutövare som&lt;br&gt;driver enskild familjerådgivning omfattas alltså inte av bestämmelsen om&lt;br&gt;frågeförbud. I och med att tystnadsplikten och anmälningsskyldigheten&lt;br&gt;föreslås bli likformig för kommunal och enskild verksamhet bör en lik-&lt;br&gt;formighet skapas också när det gäller vittnesplikt. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att frågeförbudet skall omfatta all familjerådgivning vare sig den&lt;br&gt;är kommunal eller enskild.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Begränsad meddelarfrihet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Meddelarfriheten begränsas beträffande enskild&lt;br&gt;familjerådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: Departementspromemorian innehöll inte&lt;br&gt;något förslag om begränsningar i meddelarfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Justitiekanslern anser i sitt remissyttrande att det&lt;br&gt;bör övervägas om inte meddelarfriheten bör begränsas på motsvarande&lt;br&gt;sätt som för familjerådgivning där det allmänna är huvudman, genom en&lt;br&gt;hänvisning i 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) till den föreslagna&lt;br&gt;71 b § socialtjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som huvudregel gäller principen om&lt;br&gt;meddelarfrihet i svensk rätt, vilket innebär att det i viss utsträckning är&lt;br&gt;möjligt att straffritt lämna normalt sekretessbelagda uppgifter för publi-&lt;br&gt;cering i tryckt skrift eller i radio eller TV. Meddelarfriheten ingår sedan&lt;br&gt;länge som ett led i den reglering som avser att förverkliga offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen. 16 kap. sekretesslagen innehåller dock vissa undantag från&lt;br&gt;huvudregeln om meddelarfrihet. Inom socialtjänsten t.ex. råder endast i&lt;br&gt;undantagsfall meddelarfrihet. Detsamma gäller beträffande kommunal&lt;br&gt;familjerådgivning. Någon motsvarande inskränkning finns inte i fråga&lt;br&gt;om enskild familjerådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, i likhet med vad Justitiekanslern anför i sitt remiss-&lt;br&gt;yttrande, att meddelarfriheten för den som är verksam inom enskild&lt;br&gt;familjerådgivning bör begränsas på motsvarande sätt som för familjeråd-&lt;br&gt;givning där det allmänna är huvudman. Det görs lämpligen genom en&lt;br&gt;hänvisning i 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) till den föreslagna&lt;br&gt;71 b § socialtjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket, som har formulerats i enlighet med förslag av&lt;br&gt;majoriteten i Lagrådet, innebär att kommunens ansvar att tillhandahålla&lt;br&gt;familjerådgivning kan uppfyllas genom kommunens egen försorg eller&lt;br&gt;genom lämplig enskild rådgivare. Det innebär också att kommunen, när&lt;br&gt;den hänvisar en person till en enskild familjerådgivare, har ett ansvar för&lt;br&gt;att det är en &amp;quot;lämplig&amp;quot; rådgivare. Vad som krävs för att det ansvaret&lt;br&gt;skall anses uppfyllt, ett formellt avtal eller tillräcklig insyn i verksam-&lt;br&gt;heten på annat sätt, kan skilja sig från fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke har begreppet familjerådgivning definierats.&lt;br&gt;Stycket har formulerats i enlighet med förslag av majoriteten i Lagrådet.&lt;br&gt;Med familjerådgivning menas verksamhet som bedrivs av det allmänna,&lt;br&gt;oftast kommunen, eller yrkesmässigt av enskild och som består i samtal&lt;br&gt;med syfte att reda ut och bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållan-&lt;br&gt;den. Familjerådgivning kan därutöver med fördel omfatta mer allmän&lt;br&gt;upplysningsverksamhet om samlevnadsproblem. För att en enskild råd-&lt;br&gt;givningsverksamhet skall benämnas familjerådgivning krävs alltså att&lt;br&gt;den bedrivs yrkesmässigt. Med yrkesmässighet avses att rådgivningen&lt;br&gt;ges av en professionell rådgivare till ett större antal personer och att&lt;br&gt;verksamheten är av varaktig karaktär. Enligt 71 a § ställs samma krav på&lt;br&gt;yrkesmässighet för att annan enskild verksamhet enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;skall omfattas av i den paragrafen angiven fystnadspliktsbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har en upplysning lagts till om att stycket inte gäller&lt;br&gt;familjerådgivning. En fristående bestämmelse om anmälningsskyldighet&lt;br&gt;inom familjerådgivning finns i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har kopplingen till andra stycket tagits bort. Det har i&lt;br&gt;stället formulerats som en fristående bestämmelse om anmälningsskyl-&lt;br&gt;dighet, tillämplig på all familjerådgivning som uppfyller definitionen på&lt;br&gt;familjerådgivning i 12 a § tredje stycket. I sak innebär den samma in-&lt;br&gt;skränkta anmälningsskyldighet som den som gäller i dag för kommunal&lt;br&gt;familjerådgivning. Ett klargörande har också gjorts om att anmälnings-&lt;br&gt;plikten även omfattar kännedom om att en underårig utnyttjas sexuellt i&lt;br&gt;hemmet. Anmälningsplikten gäller alla former av sexuellt utnyttjande.&lt;br&gt;Lagrådet har utvecklat sin syn på hur begreppet &amp;quot;utnyttjas sexuellt&amp;quot; bör&lt;br&gt;tolkas, bl.a. anförs att någon direkt koppling till brottsbalkens bestäm-&lt;br&gt;melse om straff för sexuellt utnyttjande av underårig inte bör göras.&lt;br&gt;Regeringen har samma uppfattning i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rådgivning som inte faller under definitionen i 12 a § tredje stycket&lt;br&gt;gäller uppmaningen att anmäla enligt paragrafens första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att märka är att uppgiftsskyldigheten enligt fjärde stycket, som föreslås Prop. 1995/96:117&lt;br&gt;oförändrat, liksom hittills inte gäller familjerådgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den reglerar tystnadsplikten inom enskild familjeråd-&lt;br&gt;givning, dvs. sådan enskild rådgivning som faller under definitionen i&lt;br&gt;12 a § tredje stycket. Bestämmelsen har i princip samma utformning&lt;br&gt;som sekretesslagens bestämmelse om sekretess inom kommunal famil-&lt;br&gt;jerådgivning, se 7 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en uppgift inte får röjas &amp;quot;obehörigen&amp;quot; innebär att om tillåtelse eller&lt;br&gt;skyldighet att lämna uppgift stadgas i annan lagbestämmelse, så får&lt;br&gt;uppgiften lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot denna bestämmelse kan dömas för brott mot tyst-&lt;br&gt;nadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har frågeförbudet utsträckts till att omfatta alla famil-&lt;br&gt;jerådgivare (och deras biträden) vars verksamhet uppfyller kriterierna i&lt;br&gt;12 a § socialtjänstlagen (1980:620). Det innebär att frågeförbudet gäller,&lt;br&gt;utöver de yrkesutövare som omfattas idag, även enskild familjerådgiv-&lt;br&gt;ning. En sådan yrkesutövare blir därmed också underkastad bestämmel-&lt;br&gt;sen i 38 kap. 2 § rättegångsbalken om förbud att förete skriftlig hand-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört att den formulering som lagrummet fått i ett av-&lt;br&gt;seende eventuellt skulle kunna innebära en inskränkning i förhållande till&lt;br&gt;idag i fråga om vilka som omfattas av frågeförbudet. Detta skulle i så&lt;br&gt;fall vara fallet när samarbetssamtal letts av en tjänsteman vid en famil-&lt;br&gt;jerådgivningsbyrå. Såsom anförts i avsnitt 4.1 bör dock förhållandet&lt;br&gt;mellan samarbetssamtal och familjerådgivning tas upp i samband med&lt;br&gt;beredningen av Vårdnadstvistutredningens betänkande Vårdnad - boende&lt;br&gt;- umgänge (SOU 1995:79 s. 129 ff).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny elfte punkt har lagts till som innebär att samma begränsning av&lt;br&gt;meddelarfriheten skall gälla för den som är verksam inom enskilt be-&lt;br&gt;driven familjerådgivning som för den som är verksam inom kommunalt&lt;br&gt;bedriven familjerådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorians huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I syfte att skapa likformighet i fråga om tystnadsplikt m.m. när det&lt;br&gt;gäller familjerådgivningsverksamhet, vare sig den bedrivs i kommunal&lt;br&gt;eller enskild regi, föreslås vissa ändringar i socialtjänstlagen och rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 12 a § socialtjänstlagen föreslås ändrad så att famil-&lt;br&gt;jerådgivning i enskild regi skall kunna lämnas utan att särskild överens-&lt;br&gt;kommelse har träffats med kommun. Dessutom ges i bestämmelsen en&lt;br&gt;definition på vad som avses med familjerådgivning. Med familjerådgiv-&lt;br&gt;ning avses enligt forslaget samtal som bedrivs yrkesmässigt i syfte att&lt;br&gt;bearbeta samlevnadsproblem och konflikter i parförhållanden och famil-&lt;br&gt;jer samt upplysningsverksamhet om samlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny bestämmelse i socialtjänstlagen, 71 b §, föreslås, enligt vilken&lt;br&gt;samma stränga sekretess skall råda för enskild familjerådgivning som i&lt;br&gt;dag gäller för kommunal familjerådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att den inskränkta anmälningsskyldighet, som i dag&lt;br&gt;gäller för den kommmunala familjerådgivningen, utvidgas till att omfatta&lt;br&gt;också enskild familjerådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att den inskränkning i vittnesplikten, som finns i&lt;br&gt;36 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken (det s.k. frågeförbudet), i&lt;br&gt;fortsättningen skall gälla alla som är eller har varit verksamma inom&lt;br&gt;familjerådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslagen i departementspromemorian &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:117&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)’&lt;br&gt;dels att 12 a och 71 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 71 b §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall sörja för att föräldrar kan erbjudas samtal under sak-&lt;br&gt;kunnig ledning i syfte att nå enighet i frågor rörande vårdnad och um-&lt;br&gt;gänge (samarbetssamtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall även sörja för&lt;br&gt;att familjerådgivning kan erbjudas&lt;br&gt;dem som begär det. Familjeråd-&lt;br&gt;givning lämnas genom kom-&lt;br&gt;munens försorg eller, sedan kom-&lt;br&gt;munen träffat särskild öve-&lt;br&gt;renskommelse om det, genom an-&lt;br&gt;nan särskild vårdgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall även sörja för&lt;br&gt;att familjerådgivning kan erbjudas&lt;br&gt;dem som begär det. Familjeråd-&lt;br&gt;givning lämnas genom kommu-&lt;br&gt;nens försorg eller genom annan&lt;br&gt;lämplig vårdgivare. Med famil-&lt;br&gt;jerådgivning avses samtal som be-&lt;br&gt;drivs yrkesmässigt i syfte att be-&lt;br&gt;arbeta samlevnadsproblem och&lt;br&gt;konflikter i parförhållanden och&lt;br&gt;familjer samt upplysningsverksam-&lt;br&gt;het om samlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som får kännedom om att en underårig misshandlas i hem-&lt;br&gt;met eller annars behandlas där på ett sådant sätt att det är fara för hans&lt;br&gt;hälsa eller utveckling bör anmäla detta till socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myn-&lt;br&gt;digheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att&lt;br&gt;genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom&lt;br&gt;om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en&lt;br&gt;underårigs skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana&lt;br&gt;myndigheter samt läkare, sjuksköterskor och barnmorskor som inte har&lt;br&gt;sådan anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som är verksamma&lt;br&gt;inom kommunal familjerådgivning&lt;br&gt;gäller anmälningsplikt enligt andra&lt;br&gt;stycket endast om de i sin verk-&lt;br&gt;samhet får kännedom om att en&lt;br&gt;underårig misshandlas i hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som är verksamma&lt;br&gt;inom familjerådgivning gäller an-&lt;br&gt;mälningsplikt enligt andra stycket&lt;br&gt;endast om de i sin verksamhet får&lt;br&gt;kännedom om att en underårig&lt;br&gt;misshandlas i hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter, befattningshavare och yrkesutövare som anges i andra&lt;br&gt;stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara&lt;br&gt;av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 3 §&lt;br&gt;lagen (1993:335) om Barnombudsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit verk-&lt;br&gt;sam inom enskild familjerådgiv-&lt;br&gt;ning får inte obehörigen röja en&lt;br&gt;uppgift som enskild har lämnat i&lt;br&gt;förtroende eller som har in-&lt;br&gt;hämtats i samband med rådgivnin-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa&lt;br&gt;lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna&lt;br&gt;utan tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har in-&lt;br&gt;hämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare,&lt;br&gt;barnmorskor, sjuksköterskor, psy-&lt;br&gt;kologer, psykoterapeuter, kura-&lt;br&gt;torer vid familjerådgivnings-&lt;br&gt;byråer, som drivs av kommuner,&lt;br&gt;landsting, församlingar eller kyrk-&lt;br&gt;liga samfälligheter, och deras bi-&lt;br&gt;träden får höras som vittnen om&lt;br&gt;något som i denna deras yrkes-&lt;br&gt;utövning anförtrotts dem eller som&lt;br&gt;de i samband därmed erfarit, en-&lt;br&gt;dast om det är medgivet i lag eller&lt;br&gt;den, till vars förmån tystnads-&lt;br&gt;plikten gäller, samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare,&lt;br&gt;barnmorskor, sjuksköterskor, psy-&lt;br&gt;kologer, psykoterapeuter och&lt;br&gt;deras biträden samt de som är&lt;br&gt;eller har varit verksamma inom&lt;br&gt;familjerådgivning får höras som&lt;br&gt;vittnen om något som i denna&lt;br&gt;deras yrkesutövning anförtrotts&lt;br&gt;dem eller som de i samband där-&lt;br&gt;med erfarit, endast om det är med-&lt;br&gt;givet i lag eller den, till vars för-&lt;br&gt;mån tystnadsplikten gäller, sam-&lt;br&gt;tycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om&lt;br&gt;vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt för den som i Svenska kyrkans ordning har vigts till&lt;br&gt;det kyrkliga ämbetet som präst finns föreskrifter i 36 kap. kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300). Den som inom något annat trossamfund än Svenska kyrkan&lt;br&gt;är präst eller den som i sådant samfund intar motsvarande ställning får&lt;br&gt;inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt&lt;br&gt;eller själavårdande samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om för-&lt;br&gt;hållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i&lt;br&gt;nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som&lt;br&gt;vittne om ett visst rättsförhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum&lt;br&gt;med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttrandena över&lt;br&gt;departementspromemorians förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Kammarrätten i Göteborg, Läns-&lt;br&gt;rätten i Malmöhus län, Socialstyrelsen, Riksåklagaren, Rikspolisstyrel-&lt;br&gt;sen, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Vårdnadstvistutredningen, Social-&lt;br&gt;tjänstkommittén, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Stockholms kommun, Falu kommun, Kalmar kommun, Umeå kommun,&lt;br&gt;Föreningen Kommunal- och landstingsanställda familjerådgivare, KYFA&lt;br&gt;och Svenska kyrkans utbildningsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remitterade förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma tystnadsplikt skall, genom en ny 71 b § i socialtjänstlagen, gälla&lt;br&gt;för privata som för kommunala familjerådgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A nmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även privata familjerådgivare skall ha anmälningsskyldighet enligt 71 §&lt;br&gt;tredje stycket socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet familjerådgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillägg i 12 a § socialtjänstlagen föreslås som närmare anger vad som&lt;br&gt;skall avses med familjerådgivning.Enligt tillägget lämnas familjerådgiv-&lt;br&gt;ning genom kommunens försorg eller genom annan lämplig vårdgivare.&lt;br&gt;Med familjerådgivning avses samtal som bedrivs yrkesmässigt i syfte att&lt;br&gt;bearbeta samlevnadsproblem och konflikter i parförhållanden och famil-&lt;br&gt;jer samt upplysningsverksamhet om samlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkning av vittnesplikten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma inskränkning i vittnesplikten föreslås för enskilda familjeråd-&lt;br&gt;givare som den som i dag gäller för kuratorer vid kommunala familje-&lt;br&gt;rådgivningsbyråer enligt 36 kap. 5 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstansernas svar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Begreppet familjerådgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieombudsmannen anser att det är positivt att det införs en närmare&lt;br&gt;definition av familjerådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg avstyrker att promemorian läggs till grund&lt;br&gt;för lagstiftning överhuvudtaget. Kammarrätten menar att endast verk-&lt;br&gt;samhet som i någon mening är föremål för offentligrättslig kontroll bör&lt;br&gt;omfattas av sekretesskydd. De enda krav som ställs upp för att verksam-&lt;br&gt;heten skall omfattas av regelsystemet är enligt kammarrätten att verk-&lt;br&gt;samheten skall bedrivas yrkesmässigt och att vårdgivaren skall vara&lt;br&gt;lämplig. Det innebär en påtaglig risk för att det kan uppstå tillämp-&lt;br&gt;ningssvårigheter för domstolar och andra myndigheter. Det kan uppstå&lt;br&gt;en process i processen angående skyldigheten att vittna. Det är ett rim-&lt;br&gt;ligt krav att den som vill söka familjerådgivning på förhand kan förvissa&lt;br&gt;sig om att tystnadsplikt kommer att gälla i fråga om de uppgifter som&lt;br&gt;han eller hon lämnar eller som eljest kommer fram vid rådgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Malmöhus län har inget att erinra i sak men menar att for-&lt;br&gt;muleringen &amp;quot;annan lämplig vårdgivare&amp;quot; är olämplig eftersom det i vissa&lt;br&gt;fall inte finns någon som kan avgöra vem som är lämplig vårdgivare.&lt;br&gt;Länsrätten föreslår därför att &amp;quot;lämplig&amp;quot; byts ut till &amp;quot;särskild&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen - har inget att erinra mot förslaget men vill dock peka&lt;br&gt;på att det inte krävs tillstånd för att bedriva enskild familjerådgivning&lt;br&gt;och att kommunen, om något avtal med familjerådgivaren inte finns,&lt;br&gt;saknar möjlighet att garantera verksamhetens kvalité. Kommunen kan&lt;br&gt;därför enligt Socialstyrelsen inte fullgöra sin skyldighet att sörja för att&lt;br&gt;familjerådgivning kan erbjudas dem som begär det, genom hänvisning&lt;br&gt;till en enskild familjerådgivning som bedriver verksamhet utan avtal med&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Riksåklagarens yttrande är bifogat ett yttrande från Åklagarmyn-&lt;br&gt;digheten i Göteborg som anser att en etableringskontroll, i form av regi-&lt;br&gt;strering eller annat godkännande, skulle medföra betydande fördelar. I&lt;br&gt;samband därmed skulle information kunna ges om lämpligt handhavande&lt;br&gt;av de känsliga uppgifterna och om betydelsen av de olika lagbestämmel-&lt;br&gt;ser som blir tillämpliga. Det skulle också bättre kunna tillgodose syftet&lt;br&gt;att upprätthålla en god kvalitet och underlätta i bevishänseende. Att&lt;br&gt;bemöta invändningar om att verksamheten är ideell eller tillfällig kan&lt;br&gt;annars kräva betydande utredning. Enligt ett likaså till Riksåklagarens&lt;br&gt;yttrande bifogat yttrande från Statsåklagarmyndigheten för speciella mål&lt;br&gt;är en svaghet med förslaget att privat familjerådgivning som inte bedrivs&lt;br&gt;yrkesmässigt lämnas utan skydd och att det kan komma att uppstå gräns-&lt;br&gt;dragningsfrågor. Myndigheten anser dock att man får acceptera den&lt;br&gt;valda lösningen eftersom en ytterligare utvidgning skulle leda till tilläm-&lt;br&gt;pningsproblem. Myndigheten vill också peka på att den föreslagna lydel-&lt;br&gt;sen av 12 b § socialtjänstlagen inte innebär några kvalitetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Kommunal- och landstingsanställda familjerådgivare anser&lt;br&gt;inte att man med den valda formuleringen i 12 a § säkerställer kvalitet i&lt;br&gt;önskvärd utsträckning. Ordet &amp;quot;yrkesmässigt&amp;quot; garanterar inte professiona-&lt;br&gt;litet utan synes kunna omfatta all verksamhet av angiven art som bedrivs&lt;br&gt;i vinstsyfte. Sådan verksamhet som bedrivs i enskild regi omfattas inte&lt;br&gt;heller av länsstyrelsens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KYFA anser att sekretessbestämmelser för enskilda familjerådgivare&lt;br&gt;bör knytas till definierade kvalitetsskriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans utbildningsnämnd framhåller att begreppet familjeråd-&lt;br&gt;givning inte fullt ut är definierat i 12 a § socialtjänstlagen, vilket skulle&lt;br&gt;kunna få tillföljd att kvaliteten på verksamheten blir låg. Utbildnings-&lt;br&gt;nämnden föreslår att den föreslagna lydelsen kompletteras med att famil-&lt;br&gt;jerådgivningen skall ske på ett sakkunnigt sätt och att vårdgivare skall&lt;br&gt;ha en för ändamålet adekvat utbildning. Alternativt föreslås att man inför&lt;br&gt;någon form av tillstånd eller legitimationstvång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Rikspolisstyrelsen har inget att&lt;br&gt;erinra mot förslaget. Justitiekanslern anser dock att det också bör över-&lt;br&gt;vägas om inte meddelarfriheten bör begränsas på motsvarande sätt som&lt;br&gt;for familjerådgivning där det allmänna är huvudman, genom en hänvis-&lt;br&gt;ning i 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) till den föreslagna 71 b §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Malmöhus län, Socialstyrelsen har inget att erinra mot för-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren anser att det är tillfredställande att enhetliga sekretess-&lt;br&gt;regler kommer att gälla för kommunal och enskild familjerådgivning&lt;br&gt;som bedrivs yrkesmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet ser mycket positivt på att familjerådgivning i en-&lt;br&gt;skild regi ges samma regler och skyldigheter som redan finns inom&lt;br&gt;offentligt bedriven verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun framför att enskilda vårdgivare i dag ofta erbjuder olika&lt;br&gt;behandlingsalternativ inom sin verksamhet, som psykoterapi, kristerapi,&lt;br&gt;familjerådgivning, samarbetsavtal m.m. Om lagförslaget antas kommer&lt;br&gt;foljdaktligen sådana vårdgivare i framtiden att arbeta under olika sekre-&lt;br&gt;tessbestämmelser. Det är viktigt att det uppmärksammas och att det görs&lt;br&gt;fullständigt klart vilka sekretessbestämmelser som gäller for olika former&lt;br&gt;av samtalsbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KYFA anser att sekretessbestämmelser for enskilda familjerådgivare&lt;br&gt;bör knytas till definierade kvalitetsskriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieombudsmannen finner inte anledning att motsätta sig förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Malmöhus län, Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen har&lt;br&gt;inget att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstkommittén framfor att kommittén i sitt huvudbetänkande&lt;br&gt;(SOU 1994:139) Ny socialtjänstlag föreslagit ett tillägg i 71 § tredje&lt;br&gt;stycket socialtjänstlagen (1980:620) om att anmälningsskyldigheten även&lt;br&gt;gäller i de fall kännedom erhålles om att en underårig utnyttjas sexuellt&lt;br&gt;i hemmet. Motsvarande tillägg bör enligt kommittén göras i prome-&lt;br&gt;morians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet anser att begränsningen av anmälningsskyl-&lt;br&gt;digheten till när misshandel sker i hemmet bör tas bort. Den bör även&lt;br&gt;omfatta situationer då ett barn exempelvis misshandlas av en lärare, är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsatt för sexuella övergrepp från en släkting eller andra situationer som&lt;br&gt;inte täcks av uttrycket &amp;quot;i hemmet&amp;quot; i fall där föräldrarna själva inte kan&lt;br&gt;förmås att göra anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun anser att det bör övervägas om inte den föreslagna&lt;br&gt;lydelsen i 71 § tredje stycket socialtjänstlagen bör förtydligas så att det&lt;br&gt;klart framkommer att anmälningsplikten inte begränsas till myndighets-&lt;br&gt;anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkning i vittnesplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Malmöhus län har inget att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har inget att erinra mot att den nu föreslagna person-&lt;br&gt;kretsen omfattas av bestämmelsen i 36 kap. 5 § rättegångsbalken, även&lt;br&gt;om en utvidgning av kretsen annars bör präglas av stor restriktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Riksåklagarens yttrande är bifogat ett yttrande från Regionåklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Göteborg som anser att den föreslagna lydelsen av&lt;br&gt;36 kap. 5 § rättegångsbalken kan föranleda tveksamhet om även biträden&lt;br&gt;till familjerådgivare skall omfattas av frågeförbudet och föreslår därför&lt;br&gt;en något annan formulering av det tillagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun tillstyrker förslaget men anser att lydelsen bör&lt;br&gt;kompletteras genom att mellan orden &amp;quot;familjerådgivning&amp;quot; och &amp;quot;får&amp;quot; in-&lt;br&gt;föra &amp;quot;enligt socialtjänstlagen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:117&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)'&lt;br&gt;dels att 12 a och 71 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 71 b §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall sörja för att föräldrar kan erbjudas samtal under sak-&lt;br&gt;kunnig ledning i syfte att nå enighet i frågor rörande vårdnad och um-&lt;br&gt;gänge (samarbetssamtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall även sörja för Kommunen skall även sörja för&lt;br&gt;att familjerådgivning kan erbjudas att familjerådgivning kan erbjudas&lt;br&gt;dem som begär det. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dem som begär det. Familjeråd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givning lämnas genom kommunens&lt;br&gt;försorg eller genom annan lämplig&lt;br&gt;rådgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med familjerådgivning avses&lt;br&gt;yrkesmässigt bedriven verksamhet&lt;br&gt;med samtal i syfte att bearbeta&lt;br&gt;samlevnadsproblem och konflikter&lt;br&gt;i parförhållanden och familjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som får kännedom om att en underårig misshandlas i hem-&lt;br&gt;met eller annars behandlas där på ett sådant sätt att det är fara för hans&lt;br&gt;hälsa eller utveckling bör anmäla detta till socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter vars verksamhet&lt;br&gt;berör barn och ungdom samt and-&lt;br&gt;ra myndigheter inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården och socialtjänsten är&lt;br&gt;skyldiga att genast till socialnämn-&lt;br&gt;den anmäla om de i sin verksam-&lt;br&gt;het får kännedom om något som&lt;br&gt;kan innebära att socialnämnden&lt;br&gt;behöver ingripa till en underårigs&lt;br&gt;skydd. Detta gäller även dem som&lt;br&gt;är anställda hos sådana myndig-&lt;br&gt;heter samt läkare, sjuksköterskor&lt;br&gt;och barnmorskor som inte har så-&lt;br&gt;dan anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter vars verksamhet&lt;br&gt;berör barn och ungdom samt&lt;br&gt;andra myndigheter inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården och socialtjänsten&lt;br&gt;är skyldiga att genast till social-&lt;br&gt;nämnden anmäla om de i sin&lt;br&gt;verksamhet får kännedom om&lt;br&gt;något som kan innebära att social-&lt;br&gt;nämnden behöver ingripa till en&lt;br&gt;underårigs skydd. Detta gäller&lt;br&gt;även dem som är anställda hos&lt;br&gt;sådana myndigheter samt läkare,&lt;br&gt;sjuksköterskor och barnmorskor&lt;br&gt;som inte har sådan anställning.&lt;br&gt;För familjerådgivning gäller z&lt;br&gt;stället vad som sägs i tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:88.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som är verksamma&lt;br&gt;inom kommunal familjerådgivning&lt;br&gt;gäller anmälningsplikt enligt and-&lt;br&gt;ra stycket endast om de i sin&lt;br&gt;verksamhet får kännedom om att&lt;br&gt;en underårig misshandlas i hem-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som är verksamma inom fa-&lt;br&gt;miljerådgivning är skyldiga att&lt;br&gt;genast anmäla till socialnämnden&lt;br&gt;om de i sin verksamhet får känne-&lt;br&gt;dom om att en underårig utnyttjas&lt;br&gt;sexuellt eller misshandlas i hem-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter, befattningshavare och yrkesutövare som anges i andra&lt;br&gt;stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara&lt;br&gt;av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 3 §&lt;br&gt;lagen (1993:335) om Barnombudsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 &amp;nbsp;#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit verk-&lt;br&gt;sam inom enskild familjerådgiv-&lt;br&gt;ning får inte obehörigen röja en&lt;br&gt;uppgift som en enskild har lämnat&lt;br&gt;i förtroende eller som har inhäm-&lt;br&gt;tats i samband med rådgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa&lt;br&gt;lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna&lt;br&gt;utan tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har in-&lt;br&gt;hämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare,&lt;br&gt;barnmorskor, sjuksköterskor, psy-&lt;br&gt;kologer, psykoterapeuter, kura-&lt;br&gt;torer vid familjerådgivnings-&lt;br&gt;byråer, som drivs av kommuner,&lt;br&gt;landsting, församlingar eller kyrk-&lt;br&gt;liga samfälligheter, och deras bi-&lt;br&gt;träden får höras som vittnen om&lt;br&gt;något som i denna deras yrkes-&lt;br&gt;utövning anförtrotts dem eller som&lt;br&gt;de i samband därmed erfarit, en-&lt;br&gt;dast om det är medgivet i lag eller&lt;br&gt;den, till vars förmån tystnads plik-&lt;br&gt;ten gäller, samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare,&lt;br&gt;barnmorskor, sjuksköterskor, psy-&lt;br&gt;kologer, psykoterapeuter, famil-&lt;br&gt;jerådgivare enligt socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (1980:620), och deras biträ-&lt;br&gt;den får höras som vittnen om&lt;br&gt;något som i denna deras yrkesut-&lt;br&gt;övning anförtrotts dem eller som&lt;br&gt;de i samband därmed erfarit, en-&lt;br&gt;dast om det är medgivet i lag eller&lt;br&gt;den, till vars förmån tystnads-&lt;br&gt;plikten gäller, samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om&lt;br&gt;vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt för den som i Svenska kyrkans ordning har vigts till&lt;br&gt;det kyrkliga ämbetet som präst finns föreskrifter i 36 kap. kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300). Den som inom något annat trossamfund än Svenska kyrkan&lt;br&gt;är präst eller den som i sådant samfund intar motsvarande ställning får&lt;br&gt;inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt&lt;br&gt;eller själavårdande samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om för-&lt;br&gt;hållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i&lt;br&gt;nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som&lt;br&gt;vittne om ett visst rättsförhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum&lt;br&gt;med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1992:340.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i&lt;br&gt;vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §&lt;br&gt;1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall&lt;br&gt;av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt&lt;br&gt;5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 19 § första stycket 1 och 3 postlagen (1993:1684)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i&lt;br&gt;vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §&lt;br&gt;1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall&lt;br&gt;av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt&lt;br&gt;5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 19 § första stycket 1 och 3 postlagen (1993:1684)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 71 b § socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:490.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-11-28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munch,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 9 november 1995 (Socialdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Eva&lt;br&gt;Hammar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna tredje stycket definieras familjerådgivning som en yrkes-&lt;br&gt;mässigt bedriven verksamhet med samtal i syfte att bearbeta sam-&lt;br&gt;levnadsproblem och konflikter i parförhållanden och familjer. Uttrycket&lt;br&gt;&amp;quot;parförhållanden&amp;quot;, som inte tidigare synes ha använts i lagstiftnings-&lt;br&gt;sammanhang, torde fä anses omfatta inte bara äktenskap och samboför-&lt;br&gt;hållanden utan också andra fasta förbindelser, såväl heterosexuella som&lt;br&gt;homosexuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslagen i remissen avses strängare sekretessregler gälla for&lt;br&gt;familjerådgivning än för sådana samarbetssamtal som åsyftas i para-&lt;br&gt;grafens första stycke, dvs. samtal med föräldrar under sakkunning led-&lt;br&gt;ning i syfte att de skall nå enighet i frågor rörande vårdnad och um-&lt;br&gt;gänge. Till skillnad från samarbetssamtal avses vidare familjerådgivning&lt;br&gt;komma att omfattas av ett principiellt undantag från vittnesplikten. Av&lt;br&gt;den allmänna motiveringen framgår emellertid att begreppet familjeråd-&lt;br&gt;givning inte skall uppfattas så snävt att det endast inbegriper fall då&lt;br&gt;rådgivningen inriktas på ett fortsatt samliv mellan klienterna utan att&lt;br&gt;begreppet också skall täcka sådan rådgivning som syftar till att dämpa&lt;br&gt;konflikterna efter en seperation, så att föräldrarna får möjlighet att&lt;br&gt;fungera tillsammans i föräldrarollen. En viss oklarhet uppkommer där-&lt;br&gt;med när det gäller förhållandet mellan samarbetssamtal och familjeråd-&lt;br&gt;givning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissprotokollet anges i denna del att vissa samarbetssamtal kom-&lt;br&gt;mer att falla under begreppet familjerådgivning. Eftersom samarbetssam-&lt;br&gt;talen syftar till att enighet skall uppnås mellan föräldrarna och därmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;definitionsmässigt får anses utgå från att det har förekommit en konflikt,&lt;br&gt;synes det i själva verket något tveksamt i vad mån det över huvud taget&lt;br&gt;finns utrymme för att anse att ett samarbetssamtal kan falla utanför be-&lt;br&gt;greppet familjerådgivning med den definition som har föreslagits. Frågan&lt;br&gt;har viss praktisk betydelse, eftersom i vårdnads- och umgängesprocesser&lt;br&gt;tidigare konflikter i sådana frågor ibland kan tilläggas betydelse vid&lt;br&gt;bedömningen och det därför inte är otänkbart att någon av parterna kan&lt;br&gt;vilja åberopa den som har lett samarbetssamtalet som vittne. När som&lt;br&gt;ofta torde ha varit fallet samarbetssamtalet har letts av en tjänsteman vid&lt;br&gt;en kommunal familjerådgivningsbyrå synes detta hittills inte ha varit&lt;br&gt;möjligt i annat fall än om den andra parten har samtyckt till det, efter-&lt;br&gt;som det i 36 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken föreskrivna undan-&lt;br&gt;taget från vittnesplikten för kuratorer vid familjerådgivningsbyråer och&lt;br&gt;deras biträden får antas ha omfattat även fall då samarbetssamtal har&lt;br&gt;bedrivits hos en sådan byrå. Med den föreslagna regleringen blir frågan&lt;br&gt;mera svårbedömd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den angivna bakgrunden kunde man ha önskat en tydligare be-&lt;br&gt;lysning av förhållandet mellan samarbetssamtal och familjerådgivning.&lt;br&gt;Hithörande frågor kommer emellertid inom kort att aktualiseras på nytt&lt;br&gt;med anledning av vårdnadstvistutredningens betänkande Vårdnad -&lt;br&gt;boende - umgänge (SOU 1995:79 s. 129 ff). Lagrådet anser sig därför&lt;br&gt;böra godta förslaget i angivet hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Munck och Rundqvist:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i definitionen av familjerådgivning angivna rekvisitet &amp;quot;yrkesmässigt&amp;quot;&lt;br&gt;blir inte helt adekvat för de fall rådgivningen lämnas genom kommunens&lt;br&gt;eller annars genom det allmännas försorg. Den i paragrafens andra&lt;br&gt;stycke upptagna föreskriften att familjerådgivning lämnas genom kom-&lt;br&gt;munens försorg eller genom annan lämplig person är uppenbarligen inte&lt;br&gt;att uppfatta som en förutsättning för att familjerådgivning i lagens&lt;br&gt;mening skall anses föreligga utan endast som en bestämmelse om kom-&lt;br&gt;munens skyldigheter, men föreskriften har i förslaget avfattats så att den&lt;br&gt;möjligen kan ge upphov till missförstånd i angivet hänseende. För att&lt;br&gt;andra och tredje styckena fullt tydligt skall återge den avsedda inne-&lt;br&gt;börden föreslår Lagrådet - med vissa redaktionella jämkningar i övrigt -&lt;br&gt;att styckena får följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Kommunen skall sörja för att familjerådgivning genom kommunens&lt;br&gt;försorg eller annars genom lämplig rådgivare kan erbjudas dem som&lt;br&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med familjerådgivning avses i denna lag en verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av det allmänna eller yrkesmässigt av enskild och som består i samtal&lt;br&gt;med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och famil-&lt;br&gt;jer&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Voss:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I såväl prop. 1993/94:4 som i departementspromemorian och lagrådsre-&lt;br&gt;missen understryks betydelsen av att familjerådgivningen håller en hög&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvalitet. Det är därför ägnat att förvåna när det i remissen sägs att det&lt;br&gt;givitvis finns möjlighet för vem som helst att oavsett kompetens erbjuda&lt;br&gt;familjerådgivning och att detta inte rimligtvis går att förbjuda. I remiss-&lt;br&gt;yttrandena över departementspromemorians förslag efterlyste också vissa&lt;br&gt;instanser någon form av etableringskontroll för enskilda familjeråd-&lt;br&gt;givare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjerådgivning i privat regi börjar enligt promemorian bli vanligare.&lt;br&gt;Det sägs också att införandet av 12 a § troligtvis får till följd att familje-&lt;br&gt;rådgivningen i fortsättningen i högre grad än tidigare kommer att be-&lt;br&gt;drivas i privat regi. I lagrådsremissen sägs däremot att icke avtalsbunden&lt;br&gt;privat verksamhet borde bli mycket marginell. Skälet härför skulle vara&lt;br&gt;att den enskildes kostnad för sådan familjerådgivning torde bli betydligt&lt;br&gt;större än den eventuella avgift som kommunen har för samma verksam-&lt;br&gt;het. Även om detta skulle visa sig vara en korrekt bedömning, måste det&lt;br&gt;dock antas att sådan icke avtalsbunden privat verksamhet kommer att&lt;br&gt;finnas framöver. Om den bedrivs av någon som saknar nödvändig kom-&lt;br&gt;petens för detta viktiga värv, kan den enskilde komma i en allvarlig&lt;br&gt;situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör det övervägas att införa någon form av kvali-&lt;br&gt;tetskontroll över privat familjerådgivning. Även om frågan inte lämpar&lt;br&gt;sig för behandling i detta lagstiftningssammanhang, bör den uppmärk-&lt;br&gt;sammas mot bakgrund av hur den privata icke avtalsbundna familjeråd-&lt;br&gt;givningen kommer att utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som dock bör beaktas i detta sammanhang är förslaget till&lt;br&gt;definition av begreppet familjerådgivning. Enligt 12 a § tredje stycket är&lt;br&gt;ett kriterium härför att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Enligt lag-&lt;br&gt;rådsremissen får därigenom förutsättas att rimliga kvalitetskrav tillgodo-&lt;br&gt;ses. Det är dock enligt min mening inte säkert att en yrkesmässigt be-&lt;br&gt;driven verksamhet, som inte är underkastad något slags kontroll, utgör&lt;br&gt;en garanti för kvalitet. Härtill kommer att förslaget innebär att sekretess-&lt;br&gt;bestämmelserna i 71 b § kommer att gälla den som bedriver familjråd-&lt;br&gt;givning yrkesmässigt medan den som utövar verksamheten på annat sätt&lt;br&gt;inte är underkastad någon annan sekretess än sådan som vilar på etisk&lt;br&gt;eller kontraktsrättslig grund. Den som vänder sig till en sådan familje-&lt;br&gt;rådgivare har därför ingen garanti för att uppgift som han eller hon har&lt;br&gt;lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen&lt;br&gt;inte obehörigen röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar därför att kriteriet &amp;quot;yrkesmässigt bedriven verksamhet&amp;quot;&lt;br&gt;utgår ur definitionen av familjerådgivning i 12 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket föreslås i lagrådsremissen kompletterad så&lt;br&gt;att det klart framgår att anmälningsplikten för den som är verksam inom&lt;br&gt;familjerådgivning omfattar fall där denne i sin verksamhet får kännedom&lt;br&gt;om att en underårig utnyttjas sexuellt i hemmet. Häremot är i sak intet&lt;br&gt;att anmärka. Mot bakgrund av att det finns ett särskilt brott som be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämns sexuellt utnyttjande av underårig (6 kap. 4 § brottsbalken) kan&lt;br&gt;möjligen frågan ställas hur långt anmälningsplikten sträcker sig när kän-&lt;br&gt;nedom erhålls om sådant handlande som faller in under andra straffbe-&lt;br&gt;stämmelser i brottsbalkens sexualbrottskatalog. Svaret ter sig givet be-&lt;br&gt;träffande sådana sexualbrott som våldtäktsbrott och sexuellt tvång. Mer&lt;br&gt;tveksamt kan det synas vara med t.ex. vissa handlingar som svarar mot&lt;br&gt;beskrivningen av sexuellt ofredande (6 kap. 7 §). Lagrådsremissen ger&lt;br&gt;inte någon närmare belysning av frågan hur anmälningsplikten här skall&lt;br&gt;avgränsas. Emellertid framgår av allmänna motiveringen (avsnitt 4.2) att&lt;br&gt;avsikten är att anmälningsplikten skall täcka in alla former av sexuellt&lt;br&gt;utnyttjande av underåriga i hemmet. Med hänsyn härtill kan det finnas&lt;br&gt;anledning att peka på att någon direkt koppling till brottsbalkens be-&lt;br&gt;stämmelse om straff for sexuellt utnyttjande av underårig inte bör göras&lt;br&gt;vid tolkningen av det föreslagna tillägget. Skäl att förorda ändrad ut-&lt;br&gt;formning av tillägget synes inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;36 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av författningskommentaren framgår att den föreslagna ändringen inte är&lt;br&gt;avsedd att innebära något annat än att frågeförbudet enligt paragrafen&lt;br&gt;utsträcks till att gälla även enskild familjerådgivning. I enlighet med vad&lt;br&gt;Lagrådet har anfört i anslutning till 12 a § socialtjänstlagen synes det&lt;br&gt;emelletid tveksamt om inte förslaget medför en förändring när det gäller&lt;br&gt;vittnesplikten för det fall att ett samarbetssamtal har letts av en tjänste-&lt;br&gt;man vid en sådan familjerådgivningsbyrå som avses i paragrafen och&lt;br&gt;samtalet inte kan hänföras till familjerådgivning. Lagrådet vill hänvisa&lt;br&gt;till vad som tidigare har sagts om önskvärdheten att förhållandet mellan&lt;br&gt;samarbetssamtal och familjerådgivning får en närmare belysning i kom-&lt;br&gt;mande lagstiftningssammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i sekretessalagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 december 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hellström,&lt;br&gt;Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Blomberg,&lt;br&gt;Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Nygren, Ulvskog, Sundström,&lt;br&gt;Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:117 Tystnadsplikt inom enskild&lt;br&gt;familjerådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:SoU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-12-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-12-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-12-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-01-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:31:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03117</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:31:56</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:SoU12</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01SoU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Tystnadsplikt inom enskild familjerådgivning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:117&lt;br/&gt;
Tystnadsplikt inom enskild familjerådgivning</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:117 Tystnadsplikt inom enskild  familjerådgivning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Thomas Julin  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:117&lt;br/&gt;
Tystnadsplikt inom enskild familjerådgivning</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:117 Tystnadsplikt inom enskild  familjerådgivning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Thomas Julin  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>