<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2301398</hangar_id>
 <dok_id>GJ03109</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>109</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:109</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>109</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-11-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:36</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Skattelättnad för riskkapital, m.m</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03109/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03109</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03109</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:109&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Skattelättnad för riskkapital, m.m&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03109/prop_199596__109-1.png" style="width:39pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03109/prop_199596__109-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1995/96:109&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 november 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslår regeringen ett antal åtgärder för att stimulera de&lt;br&gt;små och medelstora företagens försörjning av riskkapital i avvaktan på&lt;br&gt;mer långsiktiga lösningar. Förslagen är anpassade till förutsättningarna&lt;br&gt;för respektive företagsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om företag som drivs i aktiebolagsform föreslås ett tillfälligt&lt;br&gt;system med skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. Enligt förslaget&lt;br&gt;skall privatpersoner som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag ges&lt;br&gt;en skattelättnad motsvarande 30 % av anskaffningskostnaden upp till&lt;br&gt;100 000 kr. Vid en senare försäljning medges likväl fullt avdrag för&lt;br&gt;anskaffningskostnaden. En förutsättning är att aktierna behålls i minst&lt;br&gt;fem år. Skattelättnaden kan ges även åt ägare till fåmansföretag. Skatte-&lt;br&gt;lättnaden gäller aktieköp om sammanlagt högst 100 000 kr under tids-&lt;br&gt;perioden januari 1996 - december 1997. Ekonomiska föreningar omfattas&lt;br&gt;inte av riskkapitalavdraget utan föreslås i stället få rätt till avdrag för&lt;br&gt;insatsutdelning. Underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet föreslås&lt;br&gt;med vissa begränsningar få kvittas mot andra förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås även vissa förändringar i regelsystemet för&lt;br&gt;beskattning av delägare i fåmansföretag. Den väsentliga ändringen avser&lt;br&gt;att tillämpningsområdet för regelsystemet ges en utformning som bättre&lt;br&gt;överensstämmer med den som var avsedd i 1990 års skattereform. Reg-&lt;br&gt;lerna tillämpas i dag när aktieägaren är verksam i ett fåmansföretag eller&lt;br&gt;i ett koncernföretag. De bör emellertid tillämpas också när aktieägaren&lt;br&gt;är verksam i ett företag som inte är ett koncernföretag, i vilket han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indirekt äger aktier under förutsättning att aktieägaren har ett reellt Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;inflytande även i det företaget. Vidare föreslås att även utländska företag&lt;br&gt;skall kunna utgöra fåmansföretag. I förtydligande syfte föreslås redaktio-&lt;br&gt;nella ändringar i regelsystemet. I övrigt föreslås vissa ändringar för&lt;br&gt;beskattningen av vinst vid avyttring av andel i handelsbolag som äger&lt;br&gt;aktier i ett fåmansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås en begränsning av avdragsramen för representations-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagtext&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om skattereduktion för&lt;br&gt;riskkapitalinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:651) om&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:00) om ändring&lt;br&gt;i lagen (1994:1915) om ändring i skatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registerlagen (1980:343)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1643) om&lt;br&gt;särskilda regler för beskattning av inkomst från&lt;br&gt;handelsbolag i vissa fall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;br&gt;periodiseringsfonder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:775) om&lt;br&gt;beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare&lt;br&gt;i fåmansföretag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion för riskkapitalinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslagets allmänna utformning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för skattereduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reavinstbeskattningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ansökan, beslut och kontroll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omprövning och straffansvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenlighet med EG:s regelverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska föreningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvittning av underskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av ägare i fåmansföretag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gällande regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet för 3 § 12 mom. SIL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av andel i handelsbolag som äger aktier, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagtekniska justeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begränsning av avdragsramen för representation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgeteffekter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion för riskkapitalinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska föreningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvittning av underskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av ägare i fåmansföretag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begränsning av avdragsramen för representation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Effekter för skatteförvaltningen och domstolsväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningskommentar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1995:651) om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1994:1915) om ändring i skatteregister-&lt;br&gt;lagen (1980:343)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av&lt;br&gt;inkomst från handelsbolag i vissa fall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget vid&lt;br&gt;beskattning av ägare i fåmansföretag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Riskkapitalavdrag -&lt;br&gt;En modell för skattelättnader i små&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;industriföretag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Remitterade lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Remitterade lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Lagrådets yttrande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regerings-&lt;br&gt;sammanträde den 6 november 1995 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;138&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1995:651) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1995:00) om ändring i lagen (1994:1915)&lt;br&gt;om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för&lt;br&gt;beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1994:775) om beräkning av&lt;br&gt;kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om skattereduktion för riskkapital-&lt;br&gt;investeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för skattereduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Skattereduktion enligt denna lag medges fysisk person som mot&lt;br&gt;betalning i pengar förvärvar aktier, om de förutsättningar som följer av&lt;br&gt;2-5 §§ är uppfyllda eller kan antas bli uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för skattereduktion är betalningar enligt första stycket under&lt;br&gt;åren 1996 och 1997. I underlaget får inräknas betalningar om samman-&lt;br&gt;lagt högst 100 000 kronor. Betalningar för förvärv av nyemitterade aktier&lt;br&gt;får dock inte inräknas i underlaget till den del nyemissionen avser&lt;br&gt;höjning av aktiekapitalet till ett belopp motsvarande 100 000 kronor eller&lt;br&gt;motsvarar nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden som skett efter&lt;br&gt;den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen utgör 30 procent av underlaget men medges endast&lt;br&gt;om underlaget sammantaget uppgår till minst 10 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den skattskyldige får inte inom fem år efter utgången av det&lt;br&gt;beskattningsår då aktierna förvärvades avyttra aktierna, förvärva eller&lt;br&gt;utfästa rätt till framtida avyttring av aktierna eller ingå avtal om sådan&lt;br&gt;avyttring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige har såväl aktier för vilka skattereduktion&lt;br&gt;medgetts som andra aktier i samma bolag, skall vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket en avyttring av aktier i bolaget alltid behandlas som om avytt-&lt;br&gt;ringen avsåg aktier för vilka skattereduktion medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fysisk person som förvärvat aktierna avlider, gäller för&lt;br&gt;dödsboet vad som enligt denna lag skulle ha gällt för den avlidne. Om&lt;br&gt;äganderätten till aktierna övergår genom arv, testamente eller bodelning&lt;br&gt;med anledning av makes död, krävs att den nya ägaren inte avyttrar&lt;br&gt;aktierna eller förfar på annat sådant sätt som anges i första stycket under&lt;br&gt;den där angivna tiden. Om äganderätten till aktierna övergår genom gåva&lt;br&gt;eller genom bodelning av annan anledning än makes död, skall aktierna&lt;br&gt;anses avyttrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Förvärvet skall ske genom teckning av nyemitterade aktier i ett&lt;br&gt;svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag hemmahörande i en med-&lt;br&gt;lemsstat i Europeiska gemenskapen eller i ett land med vilket Sverige har&lt;br&gt;avtal med bestämmelser om informationsutbyte för beskattningsändamål.&lt;br&gt;Dessutom skall följande krav vara uppfyllda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bolaget skall bedriva verksamhet från fast driftställe i Sverige under Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;en sammanhängande period som sträcker sig från fyra månader närmast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före beslutet om nyemission till utgången av femte året efter det år under&lt;br&gt;vilket den skattskyldige förvärvade aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett belopp motsvarande betalningen för aktierna skall varaktigt&lt;br&gt;investeras eller förbrukas i verksamhet vid det fasta driftstället i Sverige.&lt;br&gt;Investeringen eller förbrukningen får inte gälla sådan egendom som avses&lt;br&gt;i punkt 14 första stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att verksamheten i Sverige upphör kortare tid efter&lt;br&gt;förvärvet än som anges i första stycket 1 utgör inte något hinder mot&lt;br&gt;skattereduktion, om verksamheten upphör till följd av att bolaget försätts&lt;br&gt;i konkurs eller träder i likvidation enligt reglerna om tvångslikvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skattereduktion medges inte i den mån det bolag som gett ut&lt;br&gt;aktierna inom fem år efter utgången av det år under vilket den&lt;br&gt;skattskyldige förvärvade aktierna beslutar att sätta ned aktiekapitalet eller&lt;br&gt;reservfonden och betala ut hela eller del av nedsättningen till aktieägarna.&lt;br&gt;Skattereduktion medges inte heller i den mån bolagets egendom har&lt;br&gt;disponerats i strid med 12 kap. aktiebolagslagen (1975:1385). Vad som&lt;br&gt;har sagts nu gäller också om en motsvarande åtgärd vidtas av ett&lt;br&gt;utländskt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Skattereduktion medges inte om aktier i bolaget eller i annat företag&lt;br&gt;i samma koncern vid förvärvet är noterade vid en svensk eller utländsk&lt;br&gt;börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad.&lt;br&gt;Detsamma gäller om aktier i bolaget under de senaste tio åren före&lt;br&gt;förvärvet har varit eller inom tre år efter utgången av det år under vilket&lt;br&gt;de förvärvades blir noterade där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion medges inte om bolaget eller annat företag i samma&lt;br&gt;koncern vid förvärvet eller inom fem år efter utgången av det år under&lt;br&gt;vilket den skattskyldige förvärvade aktierna direkt eller genom handels-&lt;br&gt;bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver bankrörelse, försäkringsrörelse, värdepappersrörelse eller&lt;br&gt;annan finansiell verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bedriver verksamhet med uthyrning av lös egendom om verksam-&lt;br&gt;heten i mer än obetydlig omfattning riktar sig till annan än företag i&lt;br&gt;samma koncern som uthymingsföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger andra fastigheter än sådana som uteslutande används i annan&lt;br&gt;egen verksamhet än fastighetsförvaltning eller i sådan verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs av annat företag i samma koncern, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annat än tillfälligtvis har mer än en femtedel av sina tillgångar&lt;br&gt;placerade i kontanter, banktillgodohavanden eller finansiella instrument&lt;br&gt;som utgör omsättningstillgångar eller innehas i kapitalplaceringssyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion medges inte heller om aktier som svarar mot mer än&lt;br&gt;hälften av röstetalet i bolaget direkt eller indirekt innehas av två eller&lt;br&gt;flera företag som skulle ha omfattats av första eller andra styckena om&lt;br&gt;företagen ingått i samma koncern som bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket 3 om fastighet skall också tillämpas i Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;fråga om byggnad som är lös egendom och sådana tillbehör till byggnad&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 2 och 3 §§ jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med företag i samma koncern förstås juridisk person som ingår i&lt;br&gt;samma koncern enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 1 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning m.m. eller, för det fall den sist nämnda&lt;br&gt;lagen inte längre skall tillämpas, 1 kap. 4 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:00). Vidare anses ett utländskt bolag ingå i samma koncern som&lt;br&gt;ett svenskt företag om bolaget, för det fall att bolaget hade varit ett&lt;br&gt;svenskt aktiebolag, skulle ha varit ett moderföretag till det svenska&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ansökan om skattereduktion görs skriftligen hos en skattemyndighet&lt;br&gt;senast den 2 maj 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om skattereduktion har kommit in senast den 2 maj&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 och avser förvärv av aktier som betalats under år 1996 skall&lt;br&gt;skattereduktion tillgodoräknas vid debitering av skatt på grund av 1997&lt;br&gt;eller 1998 års taxering efter vad som anges i ansökan. Kommer ansökan&lt;br&gt;in senare tillgodoräknas skattereduktionen vid debitering av skatt på&lt;br&gt;grund av 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall innehålla uppgift om sökandens namn, bostadsadress och&lt;br&gt;personnummer samt en försäkran om att sökanden avser att behålla&lt;br&gt;aktierna till utgången av femte beskattningsåret efter det år aktierna&lt;br&gt;förvärvats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett intyg utfärdat av det bolag som gett ut aktierna skall bifogas&lt;br&gt;ansökan. Intyget skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om bolagets namn, organisationsnummer och säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om antalet av den skattskyldige förvärvade aktier, vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalats för aktierna och om när full betalning i pengar erlades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en försäkran om att det inte föreligger något sådant förhållande som&lt;br&gt;enligt 3, 4 eller 5 § utgör hinder för skattereduktion och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift om hur betalningen för aktierna har investerats eller&lt;br&gt;förbrukats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket&lt;br&gt;meddelar närmare föreskrifter om vilken eller vilka skattemyndigheter&lt;br&gt;som beslutar i ärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Beslut om skattereduktion skall omprövas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sökanden eller bolaget har lämnat oriktiga uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sedan sökanden eller bolaget har lämnat sina uppgifter har Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;inträffat någon omständighet som enligt 1, 2, 3, 4 eller 5 § medför att&lt;br&gt;skattereduktionen inte skall medges eller skall medges med ett lägre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det föranleds av ett annat beslut av skattemyndigheten eller en&lt;br&gt;förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Sådan omprövning som avses i 9 § får göras före utgången av&lt;br&gt;femte kalenderåret efter det år då beslutet om skattereduktion med-&lt;br&gt;delades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Finner skattemyndigheten vid omprövning enligt 9 § 1 eller 2 att&lt;br&gt;skattereduktion inte skulle ha medgetts eller att skattereduktion medgetts&lt;br&gt;med för högt belopp, skall den skattskyldige betala ett särskilt tillägg&lt;br&gt;motsvarande 30 procent av det belopp varmed skattereduktionen sätts&lt;br&gt;ned. Om det finns särskilda skäl skall tillägg inte betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Styrelsen i ett bolag som har utfärdat ett sådant intyg som avses i&lt;br&gt;7 § fjärde stycket skall så snart det kan ske underrätta Riksskatteverket,&lt;br&gt;om något sådant förhållande inträffar som enligt 3, 4 eller 5 § utgör&lt;br&gt;hinder för skattereduktion eller om aktierna registrerats på annan ägare&lt;br&gt;eller på en förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktier som förvaltas av en auktoriserad förvaltare eller av&lt;br&gt;den som har tillstånd enligt 8 kap. 1 § aktiekontolagen (1989:827) skall&lt;br&gt;styrelsen dessutom hos förvaltaren anmäla att intyg enligt 7 § fjärde&lt;br&gt;stycket utfärdats. I anmälan skall det anges när aktierna betalades helt.&lt;br&gt;Förvaltare som tagit emot anmälan är skyldig att så snart det kan ske&lt;br&gt;underrätta Riksskatteverket om aktierna registreras på ny ägare inom fem&lt;br&gt;år efter utgången av det år aktierna förvärvades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som beviljats skattereduktion är skyldig att omedelbart anmäla till&lt;br&gt;en skattemyndighet, om han eller hon vidtar åtgärd eller får kännedom&lt;br&gt;om sådant förhållande som enligt 1, 2, 3, 4 eller 5 § utgör hinder för&lt;br&gt;skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Beslut av skattemyndigheten får överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket&lt;br&gt;inom tre veckor från dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får överklaga ett beslut av allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid skattemyndighet att&lt;br&gt;företräda verket i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Den som i ärende om skattereduktion uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet i en handling lämnar oriktig uppgift och därigenom föranleder&lt;br&gt;att skattereduktion tillgodoräknas trots att det inte skulle ha skett eller att&lt;br&gt;skattereduktion tillgodoräknas med för högt belopp döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst två år, om inte gärningen är belagd med straff i&lt;br&gt;brottsbalken. Vad som sägs om lämnande av oriktig uppgift gäller också&lt;br&gt;underlåtenhet att lämna underrättelse eller göra anmälan enligt 12 §, om&lt;br&gt;underlåtenheten leder till att omprövning enligt 9 § inte kommer till&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som&lt;br&gt;gäller om skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;om inte annat är föreskrivet. Skattereduktion enligt denna lag till-&lt;br&gt;godoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskilt tillägg enligt 11 § tillämpas vad som gäller om&lt;br&gt;särskild avgift enligt 5 kap. 13 § första stycket och 6 kap. 24 § taxerings-&lt;br&gt;lagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § För kontroll av att uppgifter som lämnats i intyg enligt 7 § är&lt;br&gt;riktiga och att skyldighet att lämna underrättelse eller göra anmälan enligt&lt;br&gt;12 § fullgjorts riktigt och fullständigt gäller bestämmelserna i 3 kap.&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) och lagen (1994:466) om särskilda tvångs-&lt;br&gt;åtgärder i beskattningsförfarandet i tillämpliga delar. Det bolag som gett&lt;br&gt;ut aktierna och företag i samma koncern skall därvid jämställas med den&lt;br&gt;som är skattskyldig. Detsamma gäller företag som omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelsen i 5 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Skattemyndigheten skall göra anmälan till åklagaren så snart det&lt;br&gt;finns anledning att anta att brott mot 14 § denna lag har begåtts. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte om det kan antas att brottet inte kommer att medföra&lt;br&gt;påföljd eller om anmälan av annat skäl inte behövs. I anmälan skall anges&lt;br&gt;de omständigheter som utgjort grund för misstanken om brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Beteckningar i denna lag som förekommer i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har samma&lt;br&gt;betydelse som i de lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Bestämmelser om registrering av uppgifter och beslut enligt denna&lt;br&gt;lag finns i skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 46 § 1 mom. kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Avdrag får efter yr-&lt;br&gt;kande av den skattskyldige göras&lt;br&gt;för underskott av förvärvskälla&lt;br&gt;som är hänförlig till aktiv närings-&lt;br&gt;verksamhet enligt 11 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring om den uteslutande eller så&lt;br&gt;gott som uteslutande avser litterär,&lt;br&gt;konstnärlig eller därmed jämförlig&lt;br&gt;verksamhet. Avdrag får med iakt-&lt;br&gt;tagande av föreskrifterna i andra&lt;br&gt;stycket göras i den mån under-&lt;br&gt;skottet överstiger avdrag för&lt;br&gt;underskott från närmast föregående&lt;br&gt;beskattningsår. Ett villkor för&lt;br&gt;avdrag är dock att den skattskyldi-&lt;br&gt;ge under den period som omfattas&lt;br&gt;av beskattningsåret och de tre&lt;br&gt;närmast föregående beskattnings-&lt;br&gt;åren redovisat intäkter från verk-&lt;br&gt;samheten av någon betydenhet.&lt;br&gt;Härvid beaktas även intäkter som&lt;br&gt;hänförts till inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för underskott som belöper på&lt;br&gt;kommanditdelägare eller sådan del-&lt;br&gt;ägare i handelsbolag som i för-&lt;br&gt;hållande till övriga delägare i bola-&lt;br&gt;get förbehållit sig ett begränsat&lt;br&gt;ansvar för bolagets förbindelser i&lt;br&gt;vidare mån än vad som anges i&lt;br&gt;18 § tredje stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i den mån avdrag för under-&lt;br&gt;skottet medgetts enligt 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 mom., 25 § 10 mom. eller 26 §&lt;br&gt;9 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Avdrag får, efter&lt;br&gt;yrkande av den skattskyldige och&lt;br&gt;med de begränsningar som anges i&lt;br&gt;andra - fjärde styckena, göras för&lt;br&gt;underskott av förvärvskälla som&lt;br&gt;utgör aktiv näringsverksamhet&lt;br&gt;enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får göras med högst&lt;br&gt;100 000 kronor för underskott av-&lt;br&gt;seende det beskattningsår då den&lt;br&gt;skattskyldige började bedriva för-&lt;br&gt;värvskällan (startåret) och för vart&lt;br&gt;och ett av de fyra närmast följande&lt;br&gt;beskattningsåren. För underskott&lt;br&gt;som ett visst år överstiger&lt;br&gt;100 000 kronor medges inte avdrag&lt;br&gt;enligt denna lag. Om förvärvs-&lt;br&gt;källan övergått till den skatt-&lt;br&gt;skyldige från någon sådan när-&lt;br&gt;stående som avses i punkt 14 av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 §, får avdrag&lt;br&gt;göras endast om den närstående&lt;br&gt;hade varit berättigad till avdrag&lt;br&gt;om han fortsatt att driva verksam-&lt;br&gt;heten. Sistnämnda begränsning&lt;br&gt;gäller dock inte om övergången&lt;br&gt;skett genom köp, byte eller därmed&lt;br&gt;jämförligt förvärv från förälder&lt;br&gt;eller från far- eller morförälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skattskyldig som någon gång&lt;br&gt;under de fem beskattningsår som&lt;br&gt;närmast föregått startåret direkt&lt;br&gt;eller indirekt bedrivit likartad&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för underskott som belöper på&lt;br&gt;kommanditdelägare eller sådan&lt;br&gt;delägare i handelsbolag som i för-&lt;br&gt;hållande till övriga delägare i&lt;br&gt;bolaget förbehållit sig ett begränsat&lt;br&gt;ansvar för bolagets förbindelser i&lt;br&gt;vidare mån än vad som anges i&lt;br&gt;18 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i den mån avdrag för under-&lt;br&gt;skottet medgetts enligt 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 mom., 25 § 10 mom. eller 26 §&lt;br&gt;9 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för underskott i förvärvskälla&lt;br&gt;i vilken ingår fastighet som på&lt;br&gt;ägarens begäran räknas som&lt;br&gt;näringsfastighet enligt 5 § sjunde&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förvärvskälla som&lt;br&gt;uteslutande eller så gott som ute-&lt;br&gt;slutande avser litterär, konstnärlig&lt;br&gt;eller därmed jämförlig verksamhet&lt;br&gt;får avdrag göras utan belopps-&lt;br&gt;begränsning och även efter den i&lt;br&gt;andra stycket angivna tiden. Här-&lt;br&gt;vid gäller följande. Avdrag får&lt;br&gt;med iakttagande av föreskrifterna i&lt;br&gt;tredje stycket 2 och 3 göras i den&lt;br&gt;mån underskottet överstiger avdrag&lt;br&gt;för underskott från närmast före-&lt;br&gt;gående beskattningsår. Ett villkor&lt;br&gt;för avdrag är dock att den skatt-&lt;br&gt;skyldige under den period som&lt;br&gt;omfattas av beskattningsåret och de&lt;br&gt;tre närmast föregående beskatt-&lt;br&gt;ningsåren redovisat intäkter från&lt;br&gt;verksamheten av någon betydenhet.&lt;br&gt;Härvid beaktas även intäkter som&lt;br&gt;hänförts till inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1997 års taxering. De nya bestämmelserna tillämpas dock endast i&lt;br&gt;fråga om näringsverksamhet som påbörjas efter utgången av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1994:1855.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:651) om Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:651) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 32 § 1 mom. samt punkt 1 av anvisningarna till 20 § skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 3, av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Till intäkt av tjänst hänförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) avlöning, arvode och kostnadsersättning samt annan förmån i&lt;br&gt;pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) sådan livränta som utgått på grund av sjuk-, olycksfalls- eller&lt;br&gt;skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring med undantag&lt;br&gt;av livränta som utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån det&lt;br&gt;inte är fråga om livränta som avses i d) och inte heller annat följer av&lt;br&gt;2 mom.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) i fråga om sådan i c) angiven livränta, som utgår till följd av&lt;br&gt;personskada och på vilken 2 mom. inte är tillämpligt, den del av&lt;br&gt;livräntan som avser ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur&lt;br&gt;eller för förlorat underhåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ersättning som utgått i annan form än livränta på grund av sjuk-&lt;br&gt;eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, dock inte&lt;br&gt;ersättning, som avser sjukvårds- eller läkarkostnader för vård som inte&lt;br&gt;är offentligt finansierad eller för vård utomlands,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) undantagsförmåner, periodiskt understöd eller därmed jämförlig&lt;br&gt;periodisk intäkt som avses i 31 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) engångsbelopp som utgår till följd av personskada och utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattepliktig intäkt enligt punkt 1 av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) sådan utdelning på och vinst&lt;br&gt;vid avyttring av aktier i fåmans-&lt;br&gt;företag som enligt 3 § 12 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall tas upp som intäkt&lt;br&gt;av tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anvisningarna till 19 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) sådan utdelning på och vinst&lt;br&gt;vid avyttring av aktier i fåmans-&lt;br&gt;företag som enligt 3 § 12 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall tas upp som intäkt&lt;br&gt;av tjänst samt sådan vinst vid&lt;br&gt;avyttring av andel i handelsbolag&lt;br&gt;som enligt 24 § 7 mom. nämnda&lt;br&gt;lag skall tas upp som intäkt av&lt;br&gt;tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) sådana förmåner och ersättningar m.m. som anges i punkterna 14&lt;br&gt;och 15 av anvisningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) behållning på pensionssparkonto till den del pensionssparavtalet&lt;br&gt;upphör att gälla enligt 4 kap. 6 och 14 §§ och 6 kap. 5 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1993:931) om individuellt pensionssparande, samt till den del be-&lt;br&gt;hållningen tas i anspråk på grund av utmätning, konkurs eller ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avskattning enligt första stycket j avses med pensionssparkontots&lt;br&gt;behållning marknadsvärdet på kontots tillgångar efter avräkning för den&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel som&lt;br&gt;är hänförlig till kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som intäkt av tjänst räknas jämväl annat belopp än ovan sagts - såsom&lt;br&gt;vinstandel, återbäring eller vid återköp av försäkring uppburet belopp -&lt;br&gt;vilket utgått på grund av pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tjänsteinnehavare som löneförmån innehaft fastighet på sådant sätt,&lt;br&gt;att han enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses&lt;br&gt;som ägare, skall dock intäkt, vilken tjänsteinnehavaren åtnjutit från&lt;br&gt;fastigheten, räknas som intäkt av näringsverksamhet eller behandlas enligt&lt;br&gt;reglerna för privatbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Till skattskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna&lt;br&gt;paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga&lt;br&gt;försäkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra samman-&lt;br&gt;slutningar, i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras&lt;br&gt;för sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 33 §, 46 §&lt;br&gt;2 mom., punkterna 21 och 23 av anvisningarna till 23 § och punkt 6 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 §. Avdrag får även göras för inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. och punkt&lt;br&gt;21 av anvisningarna till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte avgifter till arbetsgivarorga-&lt;br&gt;nisationer. Beträffande sådana avgifter gäller att avdrag medges till den&lt;br&gt;del avgifterna avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad&lt;br&gt;avgifterna avser får grundas på uppgifter i organisationens budget om&lt;br&gt;inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen skall dock avgifterna&lt;br&gt;alltid i första hand avräknas mot kostnaderna för den övriga oiganisa-&lt;br&gt;tionsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för representation och&lt;br&gt;liknande ändamål är att hänföra till&lt;br&gt;omkostnader i förvärvskälla endast&lt;br&gt;om de har omedelbart samband&lt;br&gt;med verksamheten, såsom då fråga&lt;br&gt;uteslutande är om att inleda eller&lt;br&gt;bibehålla affärsförbindelser och&lt;br&gt;liknande eller då utgifterna avser&lt;br&gt;jubileum för företaget, invigning&lt;br&gt;av mera betydande anläggning för&lt;br&gt;verksamheten, stapelavlöpning eller&lt;br&gt;jämförliga händelser eller då utgif-&lt;br&gt;terna är att hänföra till personal-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgifter för representation och&lt;br&gt;liknande ändamål är att hänföra till&lt;br&gt;omkostnader i förvärvskälla endast&lt;br&gt;om de har omedelbart samband&lt;br&gt;med verksamheten, såsom då fråga&lt;br&gt;uteslutande är om att inleda eller&lt;br&gt;bibehålla affärsförbindelser och&lt;br&gt;liknande eller då utgifterna avser&lt;br&gt;jubileum för företaget, invigning&lt;br&gt;av mera betydande anläggning för&lt;br&gt;verksamheten, stapelavlöpning eller&lt;br&gt;jämförliga händelser eller då utgif-&lt;br&gt;terna är att hänföra till personal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vård. Avdrag medges i det enskil-&lt;br&gt;da fallet inte med större belopp än&lt;br&gt;som kan anses skäligt och inte i&lt;br&gt;något fall för utgifter för sprit-&lt;br&gt;drycker och vin. Avdrag för mål-&lt;br&gt;tidsutgifter medges normalt inte&lt;br&gt;med större belopp än som mot-&lt;br&gt;svarar skäliga utgifter för lunch.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vård. Avdrag medges i det enskil-&lt;br&gt;da fallet inte med större belopp än&lt;br&gt;som kan anses skäligt. Avdrag för&lt;br&gt;måltidsutgifter som avser lunch,&lt;br&gt;middag eller supé medges inte med&lt;br&gt;större belopp än som per person&lt;br&gt;motsvarar 0,5 procent av det bas-&lt;br&gt;belopp som enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring bestämts för&lt;br&gt;det år under vilket utgiften upp-&lt;br&gt;kommit, avrundat till närmast lägre&lt;br&gt;tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Punkt 1 tredje stycket av an-&lt;br&gt;visningarna till 20 § i dess nya&lt;br&gt;lydelse tillämpas i fråga om utgifter&lt;br&gt;som uppkommit efter ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § 8 mom., 3 § 1, 8, 12 och 12 a mom., 7 § 8 mom., 27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. samt 28 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 3 § skall införas fyra nya moment, 12 b-12 e mom., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 24 § ett nytt moment, 7 mom., av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa&lt;br&gt;verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp&lt;br&gt;eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kooperativ förening har också&lt;br&gt;rätt till avdrag för utdelning som&lt;br&gt;lämnas i förhållande till inbetalda&lt;br&gt;insatser enligt lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. I fråga om&lt;br&gt;andra insatser än förlagsinsatser&lt;br&gt;medges emellertid inte avdrag till&lt;br&gt;den del det utdelade beloppet till-&lt;br&gt;faller någon som enligt 7§ 8 mom.&lt;br&gt;inte är skattskyldig för utdelningen.&lt;br&gt;Avser denna del av utdelningen&lt;br&gt;högst 10 procent av utdelningen på&lt;br&gt;annat än förlagsinsatser är dock&lt;br&gt;utdelningen i sin helhet avdrags-&lt;br&gt;gill:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en ekonomisk förening direkt&lt;br&gt;eller indirekt centralorganisation&lt;br&gt;för kooperativa föreningar, har&lt;br&gt;centralorganisationen, även om den&lt;br&gt;inte är kooperativ enligt åtton-&lt;br&gt;de-tionde styckena nedan, rätt till&lt;br&gt;avdrag för utdelning på förlagsin-&lt;br&gt;satser. Är föreningen ett förvalt-&lt;br&gt;ningsföretag enligt 7 § 8 mom.&lt;br&gt;andra stycket skall det avdragsgilla&lt;br&gt;beloppet minskas med den del av&lt;br&gt;utdelningen somföranlettfrikallelse&lt;br&gt;från skattskyldighet enligt nämnda&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen&lt;br&gt;hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för&lt;br&gt;avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett&lt;br&gt;enligt formulär som Riksskatteverket fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till&lt;br&gt;sparbankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom&lt;br&gt;kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika&lt;br&gt;rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den&lt;br&gt;enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,&lt;br&gt;utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en,&lt;br&gt;som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess&lt;br&gt;angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och&lt;br&gt;beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra&lt;br&gt;till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den&lt;br&gt;omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att&lt;br&gt;pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter&lt;br&gt;nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess&lt;br&gt;egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan&lt;br&gt;den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta&lt;br&gt;som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter&lt;br&gt;genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederböran-&lt;br&gt;de köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas&lt;br&gt;medlemskap - i en stor förening, som säljer till utomstående, är det&lt;br&gt;omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle&lt;br&gt;vara önskvärda som medlemmar - så bör föreningen för att anses såsom&lt;br&gt;öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med&lt;br&gt;medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som&lt;br&gt;medlem erhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna,&lt;br&gt;även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av&lt;br&gt;centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk&lt;br&gt;soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas&lt;br&gt;såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en central-&lt;br&gt;organisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess&lt;br&gt;förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas med-&lt;br&gt;lemsantal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och&lt;br&gt;annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att&lt;br&gt;hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,&lt;br&gt;utdelning på aktier och andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och&lt;br&gt;åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed&lt;br&gt;jämförliga förpliktelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning vid upplåtelse av privatbostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt räntebidrag för bostadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utdelning och vinst vid avytt-&lt;br&gt;ring av aktier i vissa fall skall&lt;br&gt;hänföras till inkomst av tjänst&lt;br&gt;framgår av 12 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utdelning och vinst vid avytt-&lt;br&gt;ring av aktier samt vinst vid av-&lt;br&gt;yttring av andel i handelsbolag i&lt;br&gt;vissa fall skall hänföras till inkomst&lt;br&gt;av tjänst framgår av 12 mom.&lt;br&gt;respektive 24 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som&lt;br&gt;medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om&lt;br&gt;tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde&lt;br&gt;(avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet&lt;br&gt;för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte&lt;br&gt;avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår&lt;br&gt;att ett belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag&lt;br&gt;jämte särskilt tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning&lt;br&gt;på tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap.&lt;br&gt;2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Bestämmelser om&lt;br&gt;beskattning av tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen&lt;br&gt;(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Till intäkt av kapital&lt;br&gt;räknas inte heller ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket&lt;br&gt;lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom* Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings&lt;br&gt;upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem&lt;br&gt;utöver inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utdelning från svensk ekonomisk förening anses - med de be-&lt;br&gt;gränsningar som anges i tredje-femte styckena - också vad som vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningens upplösning utskiftas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utdelning skall inte anses&lt;br&gt;större belopp än som motsvarar&lt;br&gt;vad medlemmen erhåller i annat än&lt;br&gt;aktier i ett svenskt aktiebolag. Som&lt;br&gt;förutsättningar gäller följande. Den&lt;br&gt;utskiftande föreningen får inte vara&lt;br&gt;sådant företag som avses i&lt;br&gt;72 mom. nionde stycket. Före-&lt;br&gt;ningen skall äga samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget och samtliga aktier skall&lt;br&gt;skiftas ut. Värdet av den egendom&lt;br&gt;som skiftas ut i annan form än&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utdelning skall inte anses&lt;br&gt;större belopp än som motsvarar&lt;br&gt;vad medlemmen erhåller i annat än&lt;br&gt;aktier i ett svenskt aktiebolag. Som&lt;br&gt;förutsättningar gäller följande. Den&lt;br&gt;utskiftande föreningen får inte vara&lt;br&gt;sådant fåmansföretag som avses i&lt;br&gt;72 a mom. tredje stycket. Före-&lt;br&gt;ningen skall äga samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget och samtliga aktier skall&lt;br&gt;skiftas ut. Värdet av den egendom&lt;br&gt;som skiftas ut i annan form än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktier får inte överstiga fem pro-&lt;br&gt;cent av det nominella värdet på&lt;br&gt;aktierna. Utgör de utskiftade akti-&lt;br&gt;erna lager hos mottagaren skall&lt;br&gt;denne som intäkt ta upp värdet av&lt;br&gt;aktierna. Värdet skall bestämmas&lt;br&gt;enligt punkt 2 första och sjunde&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 24 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion, som avses i 2 § 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utdelning anses ett belopp som motsvarar vad medlemmen erhåller i&lt;br&gt;annat än andelar i den övertagande föreningen. Som inbetald insats i den&lt;br&gt;övertagande föreningen skall anses inbetald insats i den överlåtande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än som avses i tredje och fjärde styckena skall som&lt;br&gt;utdelning anses vad som utskiftas till medlem utöver inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 mom.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 mom. Fysisk person och&lt;br&gt;dödsbo som äger kvalificerad aktie&lt;br&gt;i ett fåmansföretag skall i den om-&lt;br&gt;fattning som anges i&lt;br&gt;12 a-12 e mom. ta upp utdelning&lt;br&gt;på sådan aktie som intäkt av tjänst&lt;br&gt;i stället för intäkt av kapital. Det-&lt;br&gt;samma gäller realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av sådan aktie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 a mom. om tillämpningsom-&lt;br&gt;rådet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 b mom. om behandlingen av&lt;br&gt;utdelning och realisationsvinst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 c mom. om en alternativ an-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. tionde stycket första och&lt;br&gt;andra meningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i detta moment sägs om&lt;br&gt;aktier i ett fåmansföretag gäller&lt;br&gt;också andelar i ett sådant företag.&lt;br&gt;Med aktier och andelar likställs&lt;br&gt;andra sådana av företaget utgivna&lt;br&gt;finansiella instrument som avses i&lt;br&gt;27 § 1 mom.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktier får inte överstiga fem&lt;br&gt;procent av det nominella värdet på&lt;br&gt;aktierna. Utgör de utskiftade&lt;br&gt;aktierna lager hos mottagaren skall&lt;br&gt;denne som intäkt ta upp värdet av&lt;br&gt;aktierna. Värdet skall bestämmas&lt;br&gt;enligt punkt 2 första och sjunde&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 24 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mom. första stycket 2, skall som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skaffningskostnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 d mom. om ökning av anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden med löneunderlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 e mom. om visst undantag&lt;br&gt;från tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första stycket sägs om&lt;br&gt;aktie i ett fåmansföretag gäller&lt;br&gt;också andel i ett sådant företag.&lt;br&gt;Med aktie och andel likställs andra&lt;br&gt;sådana av företaget utgivna finan-&lt;br&gt;siella instrument som avses i 27 §&lt;br&gt;1 mom. För sådana instrument får&lt;br&gt;dock 12 c och 12 d mom. inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. femte stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första-tredje&lt;br&gt;styckena tillämpas endast om den&lt;br&gt;skattskyldige eller någon honom&lt;br&gt;närstående varit verksam i företa-&lt;br&gt;get i betydande omfattning under&lt;br&gt;beskattningsåret eller något av de&lt;br&gt;tio beskattningsår som närmast före-&lt;br&gt;gått beskattningsåret. Bestämmel-&lt;br&gt;serna gäller dock även om den&lt;br&gt;skattskyldige eller den honom&lt;br&gt;närstående under någon del av&lt;br&gt;denna tidsperiod varit verksam i ett&lt;br&gt;annat fåmansföretag, som bedriver&lt;br&gt;samma eller likartad verksamhet,&lt;br&gt;under förutsättning att denna verk-&lt;br&gt;samhet inte påbörjades senare än&lt;br&gt;under det tionde beskattningsåret&lt;br&gt;efter det år då verksamheten i det&lt;br&gt;först avsedda företaget upphörde.&lt;br&gt;(12 mom. åttonde stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med verksamhet eller innehav av&lt;br&gt;aktier i ett fåmansföretag likställs&lt;br&gt;verksamhet eller aktieinnehav i ett&lt;br&gt;annat företag inom samma kon-&lt;br&gt;cern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. fjärde stycket första&lt;br&gt;meningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första-tredje&lt;br&gt;styckena gäller även för utdelning&lt;br&gt;och avyttring under tio beskatt-&lt;br&gt;ningsår efter det år då ett företag&lt;br&gt;upphört att vara fåmansföretag i&lt;br&gt;fråga om utdelning eller realisa-&lt;br&gt;tionsvinst på aktier som den skatt-&lt;br&gt;skyldige eller någon honom när-&lt;br&gt;stående ägde när företaget upp-&lt;br&gt;hörde att vara fåmansföretag eller&lt;br&gt;har förvärvat med stöd av sådana&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. nionde stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som förstås med fåmans-&lt;br&gt;företag och närstående framgår av&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid bedömningen av om ett fåtal&lt;br&gt;personer äger aktierna i ett fåmans-&lt;br&gt;företag skall dock sådana delägare&lt;br&gt;anses som en person, som själva&lt;br&gt;eller genom någon närstående är&lt;br&gt;eller under något av de tio beskatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 2 a mom. En aktie i ett&lt;br&gt;fåmansföretag anses kvalificerad,&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. aktieägaren eller någon denne&lt;br&gt;närstående varit verksam i före-&lt;br&gt;taget i betydande omfattning under&lt;br&gt;beskattningsåret eller något av de&lt;br&gt;tio beskattningsår som närmast&lt;br&gt;föregått beskattningsåret, eller&lt;br&gt;under någon del av denna tids-&lt;br&gt;period varit verksam i betydande&lt;br&gt;omfattning i ett annat fåmans-&lt;br&gt;företag som bedriver samma eller&lt;br&gt;likartad verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget - direkt eller genom&lt;br&gt;förmedling av juridisk person -&lt;br&gt;äger aktier i ett annat fåmans-&lt;br&gt;företag i vilket aktieägaren eller&lt;br&gt;någon denne närstående varit verk-&lt;br&gt;sam i betydande omfattning under&lt;br&gt;beskattningsåret eller något av de&lt;br&gt;tio beskattningsår som närmast&lt;br&gt;föregått beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör ett företag som avses i&lt;br&gt;första stycket att vara fåmans-&lt;br&gt;företag, anses en aktie ändå kvali-&lt;br&gt;ficerad under förutsättning att&lt;br&gt;aktieägaren eller någon denne när-&lt;br&gt;stående ägde aktien när företaget&lt;br&gt;upphörde att vara fåmansföretag&lt;br&gt;eller förvärvat den med stöd av&lt;br&gt;sådan aktie. Aktien anses dock&lt;br&gt;kvalificerad längst under tio be-&lt;br&gt;skattningsår efter det år då före-&lt;br&gt;taget upphörde att vara fåmans-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som förstås med fåmans-&lt;br&gt;företag, ägare och närstående&lt;br&gt;framgår av punkt 14 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 32 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Vid bedömningen av&lt;br&gt;om ett fåmansföretag föreligger&lt;br&gt;jämställs utländska juridiska&lt;br&gt;personer med svenska aktiebolag&lt;br&gt;och svenska ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar. Vidare skall vid bedöm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsår som närmast föregått be-&lt;br&gt;skattningsåret har varit verksamma&lt;br&gt;i företaget i betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av om ett fåtal personer&lt;br&gt;äger aktierna i ett företag sådana&lt;br&gt;ägare anses som en person, som&lt;br&gt;själva eller genom någon närståen-&lt;br&gt;de är eller under något av de tio&lt;br&gt;beskattningsår som närmast före-&lt;br&gt;gått beskattningsåret har varit verk-&lt;br&gt;samma i företaget i betydande om-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider ägaren till en kvalificerad&lt;br&gt;aktie, anses aktien kvalificerad&lt;br&gt;även hos den avlidnes dödsbo.&lt;br&gt;Delägare i dödsboet jämställs då&lt;br&gt;med närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. första stycket första&lt;br&gt;meningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger utdelningen på aktier&lt;br&gt;i ett fåmansföretag så stor procent&lt;br&gt;av den skattskyldiges anskaffnings-&lt;br&gt;kostnad för aktierna och lämnade&lt;br&gt;ovillkorliga kapitaltillskott som&lt;br&gt;svarar mot statslåneräntan vid ut-&lt;br&gt;gången av november året före be-&lt;br&gt;skattningsåret med tillägg av fem&lt;br&gt;procentenheter, skall överskjutande&lt;br&gt;belopp tas upp som intäkt av tjänst.&lt;br&gt;(12 mom. tionde stycket andra&lt;br&gt;meningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestämmelser-&lt;br&gt;na i första-tredje styckena på&lt;br&gt;sistnämnda finansiella instrument&lt;br&gt;skall dock tillägget till statslånerän-&lt;br&gt;tan begränsas till en procentenhet&lt;br&gt;och värdering enligt fjärde stycket&lt;br&gt;1 eller uppräkning enligt fjärde&lt;br&gt;stycket 2 inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. första stycket andra och&lt;br&gt;tredje meningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktierna förvärvats på annat&lt;br&gt;sätt än genom köp, byte eller där-&lt;br&gt;med jämförligt fång, skall anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden beräknas med&lt;br&gt;tillämpning av 24 § 1 mom. tredje&lt;br&gt;stycket. Som utdelning behandlas&lt;br&gt;vinst som uppkommit vid nedsätt-&lt;br&gt;ning av aktiekapitalet eller reserv-&lt;br&gt;fonden i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. andra stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understiger utdelningen visst år&lt;br&gt;det högsta belopp som på grund av&lt;br&gt;första stycket får tas upp som intäkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 b mom. Överstiger ut-&lt;br&gt;delningen på en kvalificerad aktie&lt;br&gt;det gränsbelopp som anges i det&lt;br&gt;följande tas överskjutande belopp&lt;br&gt;upp som intäkt av tjänst. Gräns-&lt;br&gt;beloppet utgörs av anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden för aktien multiplicerad&lt;br&gt;med statslåneräntan vid utgången&lt;br&gt;av november året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret med tillägg av fem&lt;br&gt;procentenheter. Vid beräkning av&lt;br&gt;gränsbeloppet för andra finansiella&lt;br&gt;instrument än aktier och andelar&lt;br&gt;begränsas tillägget till statslåne-&lt;br&gt;räntan till en procentenhet. Av-&lt;br&gt;yttras efter utdelning aktien till&lt;br&gt;närstående, skall denne ta upp&lt;br&gt;ytterligare utdelning som lämnas&lt;br&gt;under året som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anskaffningskostnad avses&lt;br&gt;det anskaffningsvärde som skulle&lt;br&gt;ha använts vid beräkning av&lt;br&gt;realisationsvinsten, om aktien av-&lt;br&gt;yttrats vid tidpunkten för utdel-&lt;br&gt;ningen. Som utdelning behandlas&lt;br&gt;även vinst som uppkommit vid ned-&lt;br&gt;sättning av aktiekapitalet i företaget&lt;br&gt;genom inlösen av aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understiger utdelningen gränsbe-&lt;br&gt;loppet sparas återstående belopp&lt;br&gt;(sparad utdelning) och ökar det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av kapital, ökas det belopp som&lt;br&gt;senare år får tas upp som intäkt av&lt;br&gt;kapital i motsvarande mån (sparad&lt;br&gt;utdelning) för den som ägde aktier-&lt;br&gt;na vid utdelningstillfället eller, om&lt;br&gt;utdelning inte förekommit, för den&lt;br&gt;som äger aktierna vid beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång. Belopp som svarar&lt;br&gt;mot kvarstående sparad utdelning&lt;br&gt;läggs för varje år till anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden vid beräkning enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. tredje stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av aktier i ett fåmansföre-&lt;br&gt;tag skall hälften av den del av&lt;br&gt;vinsten som överstiger kvarstående&lt;br&gt;sparad utdelning tas upp som intäkt&lt;br&gt;av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. sjätte stycket gärde&lt;br&gt;meningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om realisationsvinst gäller&lt;br&gt;dessutom att som intäkt av tjänst&lt;br&gt;skall högst tas upp ett sammanlagt&lt;br&gt;belopp som för den skattskyldige&lt;br&gt;och honom närstående under sam-&lt;br&gt;ma tidsperiod uppgår till 100 bas-&lt;br&gt;belopp för avyttringsåret enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. sjunde stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldiges make eller&lt;br&gt;- såvitt gäller skattskyldig under&lt;br&gt;18 år - förälder är eller under&lt;br&gt;någon del av den senaste tioårspe-&lt;br&gt;rioden har varit verksam i före-&lt;br&gt;taget i betydande omfattning och&lt;br&gt;om den skattskyldiges beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomst, med bortse-&lt;br&gt;ende från det belopp som enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i första-tredye&lt;br&gt;styckena skall tas upp som intäkt&lt;br&gt;av tjänst, understiger makens eller&lt;br&gt;förälderns beskattningsbara för-&lt;br&gt;värvsinkomst, skall vid beräkning&lt;br&gt;enligt 10 § av skatt på tjänsteintäk-&lt;br&gt;ten den skattskyldiges beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomst, innan tjäns-&lt;br&gt;teintäkten beaktas, anses motsvara&lt;br&gt;makens eller förälderns beskatt-&lt;br&gt;ningsbara förvärvsinkomst.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gränsbelopp som beräknas nästa&lt;br&gt;år. Vid beräkning av gränsbeloppet&lt;br&gt;läggs sparad utdelning också till an-&lt;br&gt;skaffningskostnaden för aktien.&lt;br&gt;Har företaget inte lämnat någon ut-&lt;br&gt;delning beräknas gränsbelopp och&lt;br&gt;sparad utdelning vid beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av en kvalificerad aktie&lt;br&gt;skall hälften av den del av vinsten&lt;br&gt;som överstiger sparad utdelning tas&lt;br&gt;upp som intäkt av tjänst. Som&lt;br&gt;intäkt av tjänst skall dock högst tas&lt;br&gt;upp ett sammanlagt belopp som för&lt;br&gt;aktieägaren och denne närstående&lt;br&gt;under avyttringsåret och de tio&lt;br&gt;beskattningsår som närmast före-&lt;br&gt;gått beskattningsåret uppgår till&lt;br&gt;100 gånger det basbelopp som&lt;br&gt;gäller för avyttringsåret enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktieägarens make eller -&lt;br&gt;såvitt gäller aktieägare under 18 år&lt;br&gt;- förälder är eller under någon del&lt;br&gt;av den senaste tioårsperioden i&lt;br&gt;betydande omfattning har varit&lt;br&gt;verksam i företag som avses i&lt;br&gt;12 a mom. första stycket och om&lt;br&gt;aktieägarens beskattningsbara för-&lt;br&gt;värvsinkomst, med bortseende från&lt;br&gt;det belopp som enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i första - fjärde styckena&lt;br&gt;skall tas upp som intäkt av tjänst,&lt;br&gt;understiger makens eller förälderns&lt;br&gt;beskattningsbara förvärvsinkomst,&lt;br&gt;skall vid beräkning enligt 10 § av&lt;br&gt;skatt på tjänsteintäkten aktie-&lt;br&gt;ägarens beskattningsbara för-&lt;br&gt;värvsinkomst, innan tjänsteintäkten&lt;br&gt;beaktas, anses motsvara makens&lt;br&gt;eller förälderns beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. Qärde stycket andra&lt;br&gt;meningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första-tredje&lt;br&gt;styckena gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Som anskaffningskostnad för&lt;br&gt;aktie som förvärvats före ingången&lt;br&gt;av år 1992 får tas upp kapitalun-&lt;br&gt;derlaget i bolaget enligt lagen&lt;br&gt;(1994:775) om beräkning av kapi-&lt;br&gt;talunderlaget vid beskattning av&lt;br&gt;ägare i fåmansföretag fördelat med&lt;br&gt;lika belopp på aktierna i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Anskaffningskostnaden får -&lt;br&gt;om den inte beräknas enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 1 - räknas upp med&lt;br&gt;hänsyn till förändringarna i det&lt;br&gt;allmänna prisläget från och med&lt;br&gt;förvärvsåret, dock tidigast från och&lt;br&gt;med år 1970, till år 1990. Motsva-&lt;br&gt;rande gäller för ovillkorliga kapi-&lt;br&gt;taltillskott som gjorts före år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 a mom.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 12 mom.&lt;br&gt;första stycket får till anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden för aktierna eller an-&lt;br&gt;delarna läggas 10 procent av ett&lt;br&gt;löneunderlag. Löneunderlaget&lt;br&gt;beräknas på grundval av sådan&lt;br&gt;ersättning som ingår i underlag för&lt;br&gt;beräkning av avgifter enligt 2 kap.&lt;br&gt;3 § lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter och som under året före&lt;br&gt;beskattningsåret har utgått till&lt;br&gt;arbetstagare i företaget och i dess&lt;br&gt;dotterföretag. Av ersättning till&lt;br&gt;arbetstagare i dotterföretag som&lt;br&gt;inte är helägt får medräknas så stor&lt;br&gt;del av beloppet som svarar mot&lt;br&gt;moderföretagets andel av antalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 c mom. Beräkning av&lt;br&gt;gränsbelopp respektive realisations-&lt;br&gt;vinst enligt 12 b mom. får göras&lt;br&gt;med utgångspunkt i en alternativ&lt;br&gt;anskaffningskostnad för aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktie som har förvärvats före&lt;br&gt;ingången av år 1990 får anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden räknas upp med&lt;br&gt;hänsyn till förändringarna i det all-&lt;br&gt;männa prisläget från och med för-&lt;br&gt;värvsåret, dock tidigast från och&lt;br&gt;med år 1970, till år 1990. Motsva-&lt;br&gt;rande gäller för ovillkorliga kapital-&lt;br&gt;tillskott som gjorts före år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktie som har förvärvats före&lt;br&gt;ingången av år 1992 får som an-&lt;br&gt;skaffningskostnad tas upp kapital-&lt;br&gt;underlaget i företaget fördelat med&lt;br&gt;lika belopp på aktierna i företaget.&lt;br&gt;Som förutsättning gäller att detta&lt;br&gt;värde används för samtliga aktier i&lt;br&gt;företaget som aktieägaren förvärvat&lt;br&gt;före ingången av år 1992 och att&lt;br&gt;värdet inte räknas upp enligt andra&lt;br&gt;stycket. Kapitalunderlagetberåknas&lt;br&gt;enligt lagen (1994:775) om beräk-&lt;br&gt;ning av kapitalunderlaget vid be-&lt;br&gt;skattning av ägare i fåmansföretag.&lt;br&gt;Bestämmelserna i detta stycke&lt;br&gt;gäller inte för andelar i utländska&lt;br&gt;juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 d mom . Vid beräkning&lt;br&gt;av gränsbeloppet enligt 12 b mom.&lt;br&gt;får till anskaffningskostnaden för&lt;br&gt;aktien läggas 10 procent av ett&lt;br&gt;löneunderlag. Löneunderlaget be-&lt;br&gt;räknas på grundval av sådan ersätt-&lt;br&gt;ning som ingår i underlag för&lt;br&gt;beräkning av avgifter enligt 2 kap.&lt;br&gt;3 § lagen (1981:649) om social-&lt;br&gt;avgifter och som under året före&lt;br&gt;beskattningsåret har utgått till&lt;br&gt;arbetstagarna i företaget och i dess&lt;br&gt;dotterföretag. Av ersättning till&lt;br&gt;arbetstagare i dotterföretag som&lt;br&gt;inte är helägt får medräknas så stor&lt;br&gt;del av beloppet som svarar mot&lt;br&gt;moderföretagets andel av antalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktier eller andelar i dotterföreta-&lt;br&gt;get. Löneunderlaget utgörs av den&lt;br&gt;del av det sammanlagda ersätt-&lt;br&gt;ningsbeloppet som överstiger ett&lt;br&gt;belopp motsvarande tio gånger det&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring som gällde&lt;br&gt;året före beskattningsåret. Löne-&lt;br&gt;underlaget fördelas med lika be-&lt;br&gt;lopp på aktierna eller andelarna i&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Anskaffningskostnaden för&lt;br&gt;aktierna eller andelarna får inte&lt;br&gt;beräknas enligt 12 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Ersättning till arbetstagare&lt;br&gt;som innehar sådant av företaget&lt;br&gt;utgivet finansiellt instrument som&lt;br&gt;avses i 27 § 1 mom. får inte be-&lt;br&gt;aktas om 12 mom. är tillämpligt på&lt;br&gt;utdelning eller vinst som är hänför-&lt;br&gt;lig till instrumentet. Ersättning som&lt;br&gt;täcks av ett statligt bidrag för&lt;br&gt;lönekostnader får inte heller be-&lt;br&gt;aktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den skattskyldige skall för&lt;br&gt;året före beskattningsåret ha er-&lt;br&gt;hållit sådan ersättning som ingår i&lt;br&gt;underlag för beräkning av avgifter&lt;br&gt;enligt 2 kap. 3 § lagen om social-&lt;br&gt;avgifter från företaget eller dess&lt;br&gt;dotterföretag med ett belopp som&lt;br&gt;sammanlagt inte understiger 150&lt;br&gt;procent av den högsta ersättning&lt;br&gt;som samma år betalats ut till en&lt;br&gt;arbetstagare och som får räknas in&lt;br&gt;i det belopp som ligger till grund&lt;br&gt;för beräkning av löneunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ökningen av det belopp som&lt;br&gt;får tas upp som intäkt av kapital&lt;br&gt;får inte överstiga sådan ersättning&lt;br&gt;till den skattskyldige som avses i 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med innehav av sådana finan-&lt;br&gt;siella instrument i ett fåmansföre-&lt;br&gt;tag som avses i 27 § 1 mom. lik-&lt;br&gt;ställs innehav av finansiella in-&lt;br&gt;strument i ett annat företag inom&lt;br&gt;samma koncern.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktier eller andelar i dotterföreta-&lt;br&gt;get. Löneunderlaget utgörs av den&lt;br&gt;del av det sammanlagda ersätt-&lt;br&gt;ningsbeloppet som överstiger ett&lt;br&gt;belopp motsvarande tio gånger det&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring som gällde&lt;br&gt;året före beskattningsåret fördelat&lt;br&gt;med lika belopp på aktierna i&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Anskaffningskostnaden för ak-&lt;br&gt;tien får inte beräknas enligt&lt;br&gt;72 c mom. tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Ersättning till arbetstagare&lt;br&gt;som innehar sådant av företaget&lt;br&gt;utgivet finansiellt instrument som&lt;br&gt;avses i 27 § 1 mom. får inte be-&lt;br&gt;aktas om 12 mom. är tillämpligt på&lt;br&gt;utdelning eller vinst som är hän-&lt;br&gt;förlig till instrumentet. Ersättning&lt;br&gt;som täcks av ett statligt bidrag för&lt;br&gt;lönekostnader får inte heller beak-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Aktieägaren skall för året före&lt;br&gt;beskattningsåret ha erhållit sådan&lt;br&gt;ersättning som ingår i underlag för&lt;br&gt;beräkning av avgifter enligt 2 kap.&lt;br&gt;3 § lagen om socialavgifter från&lt;br&gt;företaget eller dess dotterföretag&lt;br&gt;med ett belopp som sammanlagt&lt;br&gt;inte understiger 150 procent av den&lt;br&gt;högsta ersättning som samma år&lt;br&gt;har betalats ut till en arbetstagare&lt;br&gt;och som får räknas in i det under-&lt;br&gt;lag som ligger till grund för beräk-&lt;br&gt;ning av löneunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den sammanlagda ökning av&lt;br&gt;gränsbeloppet som uppkommer&lt;br&gt;genom tillägg av löneunderlaget får&lt;br&gt;inte överstiga sådan ersättning till&lt;br&gt;aktieägaren som avses i 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med innehav av sådana finan-&lt;br&gt;siella instrument i ett fåmansföre-&lt;br&gt;tag som avses i 27 § 1 mom. lik-&lt;br&gt;ställs innehav av finansiella in-&lt;br&gt;strument i ett annat företag inom&lt;br&gt;samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. sjätte stycket&lt;br&gt;första-tredje meningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige visar att&lt;br&gt;utomstående i betydande omfatt-&lt;br&gt;ning äger del i företaget och har&lt;br&gt;rätt till utdelning, skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i första-tredje styckena inte&lt;br&gt;tillämpas, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger. Härvid beaktas även&lt;br&gt;förhållandena under de tio beskatt-&lt;br&gt;ningsår som närmast föregått be-&lt;br&gt;skattningsåret. Med utomstående&lt;br&gt;avses sådana personer på vilka&lt;br&gt;bestämmelserna i första-tredje&lt;br&gt;styckena till följd av femte stycket&lt;br&gt;inte skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 e mom. Om aktieägaren&lt;br&gt;visar att utomstående i betydande&lt;br&gt;omfattning äger del i företaget och&lt;br&gt;har rätt till utdelning, skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 b mom. inte&lt;br&gt;tillämpas, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger. Härvid beaktas även&lt;br&gt;förhållandena under de tio beskatt-&lt;br&gt;ningsår som närmast föregått be-&lt;br&gt;skattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses det företag i&lt;br&gt;vilket aktieägaren eller denne när-&lt;br&gt;stående i betydande omfattning&lt;br&gt;varit verksam under beskattnings-&lt;br&gt;året eller något av de tio beskatt-&lt;br&gt;ningsår som närmast föregått be-&lt;br&gt;skattningsåret. Med utomstående&lt;br&gt;avses annan än fysisk person och&lt;br&gt;dödsbo som - direkt eller genom&lt;br&gt;förmedling av juridisk person -&lt;br&gt;äger kvalificerad aktie i företaget&lt;br&gt;eller i ett annat fåmansföretag som&lt;br&gt;avses i 12 a mom. första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Mottagare av utdel-&lt;br&gt;ning från svenskt aktiebolag och&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening är&lt;br&gt;frikallade från skattskyldighet i den&lt;br&gt;omfattning som anges nedan. Med&lt;br&gt;utdelning förstås sådan utdelning&lt;br&gt;som har uppburits i förhållande till&lt;br&gt;innehavda aktier eller andelar eller&lt;br&gt;som har uppburits efter annan&lt;br&gt;grund men inte är avdragsgill för&lt;br&gt;det utdelande företaget enligt 2 §&lt;br&gt;8 mom. första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom. Mottagare av utdel-&lt;br&gt;ning från svenskt aktiebolag och&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening är&lt;br&gt;frikallade från skattskyldighet i den&lt;br&gt;omfattning som anges nedan. Med&lt;br&gt;utdelning förstås sådan utdelning&lt;br&gt;som har uppburits i förhållande till&lt;br&gt;innehavda aktier eller andelar eller&lt;br&gt;som har uppburits efter annan&lt;br&gt;grund men inte är avdragsgill för&lt;br&gt;det utdelande företaget enligt 2 §&lt;br&gt;8 mom. första stycket. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i tredje stycket nedan gäller&lt;br&gt;inte sådan utdelning på förlagsin-&lt;br&gt;satser, som är avdragsgill för det&lt;br&gt;utdelande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar&lt;br&gt;värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver inte - direkt eller&lt;br&gt;indirekt - bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet (förvaltnings-&lt;br&gt;företag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den mån&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av utdelningen motsvaras av annan utdelning än&lt;br&gt;som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket som företaget har beslutat för&lt;br&gt;samma beskattningsår. Som förvaltningsföretag anses inte investmentföre-&lt;br&gt;tag som avses i 2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening är med undantag&lt;br&gt;av investmentföretag och förvaltningsföretag, frikallat från skattskyldighet&lt;br&gt;för utdelning på näringsbetingade aktier eller andelar. Detsamma gäller&lt;br&gt;svensk sparbank och svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Med&lt;br&gt;näringsbetingad aktie eller andel avses aktie eller andel som inte utgör&lt;br&gt;omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det&lt;br&gt;utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel&lt;br&gt;eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande&lt;br&gt;företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till&lt;br&gt;äganderättsförhållanden eller oiganisatoriska förhållanden kan anses stå&lt;br&gt;det nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på&lt;br&gt;aktie eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta&lt;br&gt;äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit&lt;br&gt;skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag&lt;br&gt;som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller investmentföre-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte&lt;br&gt;uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång&lt;br&gt;av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet,&lt;br&gt;föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien&lt;br&gt;eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande&lt;br&gt;företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;br&gt;Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar&lt;br&gt;tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie&lt;br&gt;eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan sägs för det&lt;br&gt;fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är&lt;br&gt;underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett&lt;br&gt;enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med vilka&lt;br&gt;Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsländer)&lt;br&gt;skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med den som skulle&lt;br&gt;ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock endast om&lt;br&gt;personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller avtalsland och&lt;br&gt;verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder&lt;br&gt;där den bedrivs. I det fall personens intäkter endast till obetydlig del&lt;br&gt;härrör från verksamhet i andra länder eller från särskilt skattemässigt&lt;br&gt;gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad jämförlig be-&lt;br&gt;skattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är med undantag av investmentföretag och förvaltnings-&lt;br&gt;företag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i&lt;br&gt;ett bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen&lt;br&gt;- även om förutsättningarna enligt sjätte stycket inte är för handen - om&lt;br&gt;innehavet av aktier eller andelar i bolaget motsvarar 25 procent eller mer&lt;br&gt;av andelskapitalet i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen avses utländskt företag som uppfyller villkoren i artikel 2 i det av&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om&lt;br&gt;en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag&lt;br&gt;i olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 1995&lt;br&gt;(90/435/EEG). En förutsättning är att den inkomstbeskattning bolaget är&lt;br&gt;underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett&lt;br&gt;enligt denna lag om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 mom. Äger en fysisk person&lt;br&gt;eller ett dödsbo en andel i ett&lt;br&gt;handelsbolag och äger handels-&lt;br&gt;bolaget direkt eller genom för-&lt;br&gt;medling av annan juridisk person&lt;br&gt;en aktie som, om den ägts direkt&lt;br&gt;av den fysiska personen eller&lt;br&gt;dödsboet, hade utgjort en sådan&lt;br&gt;kvalificerad aktie som avses i 3 §&lt;br&gt;12 a mom. gäller följande vid&lt;br&gt;avyttring av andelen i handels-&lt;br&gt;bolaget. Av den del av vinsten som&lt;br&gt;svarar mot aktiens marknadsvärde&lt;br&gt;i förhållande till vederlaget för&lt;br&gt;andelen i handelsbolaget skall hälf-&lt;br&gt;ten tas upp som intäkt av tjänst. En&lt;br&gt;förutsättning är dock att lagen&lt;br&gt;(1992:1643) om särskilda regler&lt;br&gt;för beskattning av inkomst från&lt;br&gt;handelsbolag i vissa fall inte är&lt;br&gt;tillämplig. Med aktie likställs andel&lt;br&gt;och andra sådana av företaget&lt;br&gt;utgivna finansiella instrument som&lt;br&gt;avses i 27 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.* Har en här i riket bosatt eller hemmahörande person avyttrat&lt;br&gt;aktier till ett svenskt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag och&lt;br&gt;utgörs vederlaget för de avyttrade aktierna av nyemitterade aktier i det&lt;br&gt;köpande bolaget och eventuellt pengar motsvarande högst tio procent av&lt;br&gt;de nyemitterade aktiernas nominella värde skall som skattepliktig&lt;br&gt;realisationsvinst räknas den del av vederlaget som utgörs av pengar. Vad&lt;br&gt;nu sagts tillämpas också vid avyttring av andelar i ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mottagna aktierna skall anses förvärvade till det anskaffningsvärde&lt;br&gt;som gällde för de avyttrade aktierna eller andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte person som har avflyttat&lt;br&gt;från riket men som till följd av reglerna om väsentlig anknytning hit ändå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses bosatt här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av aktier eller&lt;br&gt;andelar i företag som avses i 3 §&lt;br&gt;12 mom. nionde stycket, tillämpas&lt;br&gt;första stycket endast om skatte-&lt;br&gt;myndigheten lämnar medgivande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till detta. Sådant medgivande får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas om inte någon del av vins-&lt;br&gt;ten skulle ha tagits upp som intäkt&lt;br&gt;av tjänst. Skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut får överklagas hos Riks-&lt;br&gt;skatteverket. Riksskatteverkets be-&lt;br&gt;slut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av aktier eller&lt;br&gt;andelar i fåmansföretag som avses&lt;br&gt;i 3 § 12 a mom. tredje stycket&lt;br&gt;tillämpas första stycket endast om&lt;br&gt;skattemyndigheten lämnar med-&lt;br&gt;givande till detta. Sådant med-&lt;br&gt;givande får lämnas om inte någon&lt;br&gt;del av vinsten skulle ha tagits upp&lt;br&gt;som intäkt av tjänst. Skattemyndig-&lt;br&gt;hetens beslut får överklagas hos&lt;br&gt;Riksskatteverket. Riksskatteverkets&lt;br&gt;beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier&lt;br&gt;eller andelar till ett utländskt bolag varvid bestämmelserna i första eller&lt;br&gt;tredje stycket tillämpats, skall skatteplikt anses uppkomma när ut-&lt;br&gt;flyttningen sker i fråga om den del av realisationsvinsten som tidigare&lt;br&gt;inte tagits upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av andel i&lt;br&gt;handelsbolag skall ingångsvärdet för andelen ökas med tillskott till&lt;br&gt;bolaget och minskas med uttag från bolaget. Ingångsvärdet skall vidare&lt;br&gt;ökas med de på delägaren belöpande skattepliktiga inkomsterna och&lt;br&gt;minskas med de på delägaren belöpande avdragsgilla underskotten. Blir&lt;br&gt;det justerade ingångsvärdet negativt, skall omkostnadsbeloppet anses vara&lt;br&gt;noll. Vederlaget vid avyttringen skall i detta fall ökas med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar det negativa justerade ingångsvärdet. För andel i handelsbolag&lt;br&gt;som innehas av ett annat handelsbolag skall ingångsvärdet justeras som&lt;br&gt;om ägarbolaget var skattskyldigt i den skattskyldiges ställe. För andel i&lt;br&gt;ägarbolaget justeras ingångsvärdet med hänsyn till summan av inkomster&lt;br&gt;och underskott i bolagen. Blir nettot negativt skall ingångsvärdet minskas&lt;br&gt;endast i den mån på andelen belöpande underskott är avdragsgillt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andel som förvärvats före utgången av det räkenskapsår för&lt;br&gt;handelsbolaget som avslutats närmast före den 1 mars 1988 beräknas&lt;br&gt;först det justerade ingångsvärdet vid utgången av nämnda räkenskapsår&lt;br&gt;(bokslutsdagen). Denna beräkning görs med utgångspunkt i andelens&lt;br&gt;ingångsvärde och den ökning eller minskning i delägarens kapitalbehåll-&lt;br&gt;ning i bolaget som har inträffat fram till bokslutsdagen. Blir saldot&lt;br&gt;negativt, anses det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen vara noll.&lt;br&gt;Det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen läggs sedan till grund för&lt;br&gt;justeringar enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av kapitalbehållningen på bokslutsdagen skall lager,&lt;br&gt;pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp till de värden&lt;br&gt;som gäller vid inkomsttaxeringen. Sker den skattemässiga inkomst-&lt;br&gt;beräkningen inte enligt bokföringsmässiga grunder, bortses från förut-&lt;br&gt;betalda kostnader och intäkter samt upplupna intäkter och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har handelsbolaget före utgången av år 1989 avyttrat egendom på&lt;br&gt;vilken 35 § 2-4 mom. kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse&lt;br&gt;före den 1 juli 1990 är tillämpliga skall, om egendomen anskaffats före&lt;br&gt;den 19 augusti 1988, ingångsvärdet för andelen justeras på grundval av&lt;br&gt;det bokföringsmässiga resultatet av avyttringen även om detta inte följer&lt;br&gt;av andra stycket. Från resultatet skall dras ett belopp som svarar mot den&lt;br&gt;avskrivning eller nedskrivning av egendomen som gjorts i räkenskaperna&lt;br&gt;efter bokslutsdagen. Sker beskattning med anledning av avyttringen&lt;br&gt;senare än vid 1990 års taxering, skall ingångsvärdet dock justeras på&lt;br&gt;grundval av det skattemässiga utfallet av avyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige yrkar det, skall vinstberäkningen grundas enbart&lt;br&gt;på bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har andel i ett handelsbolag&lt;br&gt;förvärvats på annat sätt än genom&lt;br&gt;köp, byte eller därmed jämförligt&lt;br&gt;fång och har den tidigare ägaren&lt;br&gt;beskattats enligt 24 § 2 mom.&lt;br&gt;tredje stycket, skall det justerade&lt;br&gt;ingångsvärdet för andelen anses&lt;br&gt;vara noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har andel i ett handelsbolag&lt;br&gt;förvärvats på annat sätt än genom&lt;br&gt;köp, byte eller därmed jämförligt&lt;br&gt;fång och har den tidigare ägaren&lt;br&gt;beskattats enligt 24 § 2 mom.&lt;br&gt;fjärde stycket, skall det justerade&lt;br&gt;ingångsvärdet för andelen anses&lt;br&gt;vara noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket skall bortses från positiv och negativ&lt;br&gt;räntefördelning enligt lagen (1993:1536) om räntefördelning vid&lt;br&gt;beskattning. Ett negativt fördelningsbelopp skall dock minska&lt;br&gt;ingångsvärdet i den mån räntefördelningen minskat ett underskott av&lt;br&gt;näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingångsvärdet skall ökas med 28 procent av en ökning av&lt;br&gt;expansionsmedel enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel och&lt;br&gt;minskas med 28 procent av en minskning. Ingångsvärdet skall ökas med&lt;br&gt;72 procent av en minskning av expansionsmedel som inte tas upp som&lt;br&gt;intäkt enligt 14 § lagen om expansionsmedel. Vid överföring av expan-&lt;br&gt;sionsmedel enligt 11 § nämnda lag skall ingångsvärdet minskas med 72&lt;br&gt;procent av det överförda beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:761.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1859.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1859.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1859.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:778.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1863.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1859.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1993:1543.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § skatteregisterlagen (1980:343)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket&lt;br&gt;och ett regionalt skatteregister för varje län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren skall användas vid beskattning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande&lt;br&gt;fysiska och juridiska personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. revisions- och annan kontrollverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;merväidesskattelagen (1994:200), lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter&lt;br&gt;samt lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren skall dessutom användas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämmande av skattereduk- 2. bestämmande av skattereduk-&lt;br&gt;tion enligt lagen (1993:672) om tion enligt lagen (1993:672) om&lt;br&gt;skattereduktion för utgifter för skattereduktion för utgifter för&lt;br&gt;byggnadsarbete på bostadshus, byggnadsarbete på bostadshus och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1995:000) om skattereduk-&lt;br&gt;tion för riskkapitalinvesteringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar&lt;br&gt;i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje&lt;br&gt;stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om&lt;br&gt;identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:763.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:00) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:109&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;ändring i lagen (1994:1915) om ändring i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)' i para-&lt;br&gt;grafens lydelse enligt lagen (1995:00) om ändring i lagen (1994:1915)&lt;br&gt;om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sådana uppgifter om&lt;br&gt;ägarförhållandena i fåmansföretag,&lt;br&gt;företag som enligt 3 § 12 a mom.&lt;br&gt;tredje stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall behandlas&lt;br&gt;som fåmansföretag, fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag och dotterföretag som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 16 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som fåmansföretag,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5&lt;br&gt;och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Sådana uppgifter om&lt;br&gt;ägarförhållandena i fåmansföretag,&lt;br&gt;företag som enligt 3 § 72 mom.&lt;br&gt;nionde stycket lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;behandlas&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;dotterföretag som avses i 2 kap.&lt;br&gt;16 § lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat&lt;br&gt;sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap.&lt;br&gt;4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare eller 19 b § lagen (1958:295) om sjömansskatt. För vaije&lt;br&gt;sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets&lt;br&gt;beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med&lt;br&gt;anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har&lt;br&gt;fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om&lt;br&gt;innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om&lt;br&gt;återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen&lt;br&gt;för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift&lt;br&gt;enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgiva-&lt;br&gt;re, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,&lt;br&gt;lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen&lt;br&gt;(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och&lt;br&gt;lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad&lt;br&gt;inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av&lt;br&gt;sådana skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och&lt;br&gt;med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att&lt;br&gt;laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild&lt;br&gt;självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och&lt;br&gt;uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofog-&lt;br&gt;demyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person&lt;br&gt;ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för&lt;br&gt;en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvida-&lt;br&gt;tion eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsför-&lt;br&gt;sändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt&lt;br&gt;från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräk-&lt;br&gt;ning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxerings-&lt;br&gt;värde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för&lt;br&gt;fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek&lt;br&gt;om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för&lt;br&gt;beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering&lt;br&gt;av bostad på fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt&lt;br&gt;beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid&lt;br&gt;för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §&lt;br&gt;taxeringslagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom.&lt;br&gt;uppbördslagen, 27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgi-&lt;br&gt;vare eller 19 b § lagen om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är&lt;br&gt;näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta&lt;br&gt;emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots&lt;br&gt;nummer och typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyl-&lt;br&gt;dige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan&lt;br&gt;beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och&lt;br&gt;belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om&lt;br&gt;fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av&lt;br&gt;skattereduktion för fackförenings-&lt;br&gt;avgift och uppgifter enligt 6 §&lt;br&gt;första och andra styckena lagen&lt;br&gt;(1993:672) om skattereduktion för&lt;br&gt;utgifter för byggnadsarbete på&lt;br&gt;bostadshus för bestämmande av&lt;br&gt;skattereduktion enligt samma lag&lt;br&gt;samt uppgift om beslut om sådan&lt;br&gt;skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av&lt;br&gt;skattereduktion för fackförenings-&lt;br&gt;avgift, uppgifter enligt 6 § första&lt;br&gt;och andra styckena lagen&lt;br&gt;(1993:672) om skattereduktion för&lt;br&gt;utgifter för byggnadsarbete på&lt;br&gt;bostadshus och uppgifter enligt 7 §&lt;br&gt;lagen (1995:000) om skattereduk-&lt;br&gt;tion för riskkapitalinvesteringar för&lt;br&gt;bestämmande av skattereduktion&lt;br&gt;enligt nämnda lagar samt uppgift&lt;br&gt;om beslut om sådan skatte-&lt;br&gt;reduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i&lt;br&gt;2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;br&gt;totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-&lt;br&gt;ning för koncemmoderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen&lt;br&gt;(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets&lt;br&gt;storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbe-&lt;br&gt;loppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §&lt;br&gt;andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnum-&lt;br&gt;mer och namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 §§ mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1995/96:56.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 13, 16, 21 och 24 §§, 3 kap. 57 §&lt;br&gt;samt 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild självdeklaration skall lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldige är annan juridisk person än dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den skattskyldige är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldige är företags-&lt;br&gt;ledare eller delägare i fåmansföre-&lt;br&gt;tag, fåmansägt handelsbolag, före-&lt;br&gt;tag, som enligt 3 § 12 mom. nion-&lt;br&gt;de stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall behandlas&lt;br&gt;som fåmansföretag eller, om upp-&lt;br&gt;gifter skall lämnas enligt 24 §, i&lt;br&gt;företag som upphört att vara sådant&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den skattskyldige är närstående till företagsledare i sådant företag&lt;br&gt;som avses i 3 och skall lämna uppgifter enligt 24 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;den skattskyldige enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) är skyldig att redovisa utgående och ingående mervärdesskatt&lt;br&gt;i sin självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den skattskyldige inte varit bosatt i Sverige under hela beskattnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldige är företags-&lt;br&gt;ledare eller delägare i fåmansföre-&lt;br&gt;tag, fåmansägt handelsbolag, före-&lt;br&gt;tag, som enligt 3 § 12 a mom.&lt;br&gt;tredje stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall behandlas&lt;br&gt;som fåmansföretag eller, om upp-&lt;br&gt;gifter skall lämnas enligt 24 §, i&lt;br&gt;företag som upphört att vara sådant&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;året, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den skattskyldige inte mottagit förtryckt blankett för förenklad&lt;br&gt;självdeklaration senast den 15 april taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretag och företag, som&lt;br&gt;enligt 3 § 72 mom. nionde stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansföretag skall i självdeklara-&lt;br&gt;tionen lämna uppgifter om deläga-&lt;br&gt;res eller honom närstående persons&lt;br&gt;namn, personnummer och adress&lt;br&gt;och i förekommande fall aktie-&lt;br&gt;eller andelsinnehav varvid, om det&lt;br&gt;förekommer olika röstvärden för&lt;br&gt;innehavet, dessa skall anges; dock&lt;br&gt;behöver uppgifter inte lämnas för&lt;br&gt;närstående person, som inte upp-&lt;br&gt;burit ersättning från, träffat avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretag och företag, som&lt;br&gt;enligt 3 § 72 a mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansföretag skall i självdeklara-&lt;br&gt;tionen lämna uppgifter om deläga-&lt;br&gt;res eller honom närstående persons&lt;br&gt;namn, personnummer och adress&lt;br&gt;och i förekommande fall aktie-&lt;br&gt;eller andelsinnehav varvid, om det&lt;br&gt;förekommer olika röstvärden för&lt;br&gt;innehavet, dessa skall anges; dock&lt;br&gt;behöver uppgifter inte lämnas för&lt;br&gt;närstående person, som inte upp-&lt;br&gt;burit ersättning från, träffat avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med eller haft liknande förhållande med eller haft liknande förhållande&lt;br&gt;med företaget. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens&lt;br&gt;ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall den skattskyldige enligt 14 kap 3 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration, skall han&lt;br&gt;lämna de uppgifter som behövs för att besluta om mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap.&lt;br&gt;4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 1 kap. 6 § bankaktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 8 §&lt;br&gt;föreningsbankslagen (1987:620), 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) eller 1 kap. 1 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m.&lt;br&gt;i vissa företag, skall i självdeklarationen lämna uppgift om namn och&lt;br&gt;organisationsnummer för moderföretag jämte aktie- eller andelsinnehav&lt;br&gt;med angivande av röstvärde samt, i förekommande fall, uppgifter om&lt;br&gt;namn och organisationsnummer för dettas moderföretag. Ägaruppgiftema&lt;br&gt;skall avse förhållandena vid senast avslutade beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett fåmansföretag, ett före-&lt;br&gt;tag, som enligt 3 § 72 mom. nion-&lt;br&gt;de stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall behandlas&lt;br&gt;som fåmansföretag, en delägare i&lt;br&gt;ett fåmansägt handelsbolag eller en&lt;br&gt;näringsidkare som är fysisk person&lt;br&gt;gjort avdrag vid inkomstbeskatt-&lt;br&gt;ningen för något av följande slag&lt;br&gt;av ersättningar vilka har tillgodo-&lt;br&gt;förts mottagare i utlandet, skall i&lt;br&gt;självdeklarationen lämnas uppgift&lt;br&gt;om ersättningarnas sammanlagda&lt;br&gt;belopp för vaije land. Skyldigheten&lt;br&gt;gäller ersättningar som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett fåmansföretag, ett före-&lt;br&gt;tag, som enligt 3 § 12 a mom.&lt;br&gt;tredje stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall behandlas&lt;br&gt;som fåmansföretag, en delägare i&lt;br&gt;ett fåmansägt handelsbolag eller en&lt;br&gt;näringsidkare som är fysisk person&lt;br&gt;gjort avdrag vid inkomstbeskatt-&lt;br&gt;ningen för något av följande slag&lt;br&gt;av ersättningar vilka har tillgodo-&lt;br&gt;förts mottagare i utlandet, skall i&lt;br&gt;självdeklarationen lämnas uppgift&lt;br&gt;om ersättningarnas sammanlagda&lt;br&gt;belopp för varje land. Skyldigheten&lt;br&gt;gäller ersättningar som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ränta, utom sådan som utgår därför att betalning inte erlagts i rätt&lt;br&gt;tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. royalty eller annan ersättning för upphovsrätt eller någon annan&lt;br&gt;liknande rättighet såsom rätt till patent, varumärke, mönster samt litterärt&lt;br&gt;och konstnärligt verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsledare i fåmansföretag,&lt;br&gt;företag, som enligt 3 § 72 mom.&lt;br&gt;nionde stycket lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt skall be-&lt;br&gt;handlas som fåmansföretag, eller&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag och närstå-&lt;br&gt;ende till sådan person samt deläga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsledare i fåmansföretag,&lt;br&gt;företag, som enligt 3 § 72 a mom.&lt;br&gt;tredje stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall behandlas&lt;br&gt;som fåmansföretag, eller fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag och närstående till&lt;br&gt;sådan person samt delägare i före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;re i företaget skall i självdeklara-&lt;br&gt;tionen lämna de uppgifter som&lt;br&gt;behövs för att tillämpa gällande&lt;br&gt;bestämmelser rörande beräkningen&lt;br&gt;av hans inkomst från företaget och&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 § 12 mom.&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Därvid skall uppgifter lämnas&lt;br&gt;bland annat om hans arbetsuppgif-&lt;br&gt;ter i företaget, om vad han till-&lt;br&gt;skjutit till eller uppburit från före-&lt;br&gt;taget i form av pengar, varor eller&lt;br&gt;annat, om utgifter för hans privata&lt;br&gt;kostnader som företaget betalat&lt;br&gt;samt om avtal eller andra förhål-&lt;br&gt;landen mellan honom och före-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet för person som avses&lt;br&gt;i första stycket att lämna de upp-&lt;br&gt;gifter som behövs för att tillämpa&lt;br&gt;reglerna i 3 § 12 mom. lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt gäller även&lt;br&gt;efter det att företaget upphört att&lt;br&gt;vara fåmansföretag eller företag,&lt;br&gt;som enligt 3 § 12 mom. nionde&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt skall behandlas som fåmans-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taget skall i självdeklarationen&lt;br&gt;lämna de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;att tillämpa gällande bestämmelser&lt;br&gt;rörande beräkningen av hans in-&lt;br&gt;komst från företaget och bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 § 12 mom. lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt. Därvid skall&lt;br&gt;uppgifter lämnas bland annat om&lt;br&gt;hans arbetsuppgifter i företaget,&lt;br&gt;om vad han tillskjutit till eller&lt;br&gt;uppburit från företaget i form av&lt;br&gt;pengar, varor eller annat, om&lt;br&gt;utgifter för hans privata kostnader&lt;br&gt;som företaget betalat samt om avtal&lt;br&gt;eller andra förhållanden mellan&lt;br&gt;honom och företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet för person som avses&lt;br&gt;i första stycket att lämna de upp-&lt;br&gt;gifter som behövs för att tillämpa&lt;br&gt;reglerna i 3 § 12 mom. lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt gäller även&lt;br&gt;efter det att företaget upphört att&lt;br&gt;vara fåmansföretag eller företag,&lt;br&gt;som enligt 3 § 12 a mom. tredje&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt skall behandlas som fåmans-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person-&lt;br&gt;nummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som&lt;br&gt;den uppgiften avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes&lt;br&gt;personnummer anges. Om personnummer eller organisationsnummer inte&lt;br&gt;kan anges för den som uppgiften avser, skall i stället dennes födelsetid&lt;br&gt;redovisas eller, i fråga om kontrolluppgifter enligt 22 § i de fall&lt;br&gt;borgenären är en juridisk person, namn, postadress och personnummer&lt;br&gt;för den som får förfoga över räntan eller fordran. Om ett konto innehas&lt;br&gt;av flera än fem personer, får uppgifter lämnas om en person som&lt;br&gt;förfogar över kontot i stället för om samtliga innehavare, (förfogarkon-&lt;br&gt;to), samt i förekommande fall om den beteckning på innehavarkretsen&lt;br&gt;som används för kontot. I så fall skall anges att det är fråga om ett&lt;br&gt;förfogarkonto. I fråga om skuld som är gemensam för flera än fem&lt;br&gt;personer får på motsvarande sätt uppgifter lämnas om en person som&lt;br&gt;ansvarar för lånet i stället för om samtliga gäldenärer, (gemensamt lån),&lt;br&gt;samt i förekommande fall om den beteckning på låntagarkretsen som&lt;br&gt;används för lånet. I så fall skall anges att det är fråga om ett gemensamt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lån. Om ett finansiellt instrument ägs gemensamt av flera får uppgift&lt;br&gt;enligt 32 c § lämnas för den som anges på avräkningsnotan i stället för&lt;br&gt;samtliga ägare. Om den uppgiftsskyldige har tilldelats ett särskilt&lt;br&gt;redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272), skall&lt;br&gt;detta, i annan kontrolluppgift än sådan som avser ränta, utdelning eller&lt;br&gt;betalning till eller från utlandet, anges i stället för den uppgiftsskyldiges&lt;br&gt;personnummer eller organisationsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för egen räkning öppnar ett inlåningskonto, anskaffar ett&lt;br&gt;räntebärande värdepapper eller på annat sätt placerar pengar för&lt;br&gt;förräntning skall ange sitt personnummer, om mottagaren är skyldig att&lt;br&gt;utan föreläggande lämna kontrolluppgift beträffande räntan. Detta gäller&lt;br&gt;inte den som inte har tilldelats personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kontrolluppgift som lämnas&lt;br&gt;av fåmansföretag, fåmansägt han-&lt;br&gt;delsbolag eller företag, som enligt&lt;br&gt;3 § 72 mom. nionde stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall behandlas som fåmansföretag,&lt;br&gt;skall det anges om personen är&lt;br&gt;företagsledare eller honom närstå-&lt;br&gt;ende person eller delägare i före-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kontrolluppgift som lämnas&lt;br&gt;av fåmansföretag, fåmansägt han-&lt;br&gt;delsbolag eller företag, som enligt&lt;br&gt;3 § 12 a mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall behandlas som fåmansföretag,&lt;br&gt;skall det anges om personen är&lt;br&gt;företagsledare eller honom närstå-&lt;br&gt;ende person eller delägare i före-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt denna lag är skyldig att lämna självdeklaration,&lt;br&gt;kontrolluppgift eller andra uppgifter till ledning för taxering är också&lt;br&gt;skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på&lt;br&gt;annat lämpligt sätt söija för att underlag finns för att fullgöra deklara-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tions- eller uppgiftsskyldigheten och&lt;br&gt;Fåmansföretag, fåmansägt han-&lt;br&gt;delsbolag och företag, som enligt&lt;br&gt;3 § 72 mom. nionde stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall behandlas som fåmansföretag,&lt;br&gt;är skyldigt att söija för att under-&lt;br&gt;lag finns för kontroll av vad före-&lt;br&gt;tagsledaren eller honom närstående&lt;br&gt;person eller delägare tillskjutit till&lt;br&gt;och tagit ut ur företaget av pengar,&lt;br&gt;varor eller annat. Företaget skall&lt;br&gt;vidare som underlag för kontroll&lt;br&gt;av traktamentsersättning, som&lt;br&gt;betalats ut till företagsledaren eller&lt;br&gt;honom närstående person eller&lt;br&gt;delägare, bevara verifikation av&lt;br&gt;övemattningskostnader, om ersätt-&lt;br&gt;ningen varit avsedd att täcka sådan&lt;br&gt;kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för kontroll av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretag, fåmansägt han-&lt;br&gt;delsbolag och företag, som enligt&lt;br&gt;3 § 72 a mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall behandlas som fåmansföretag,&lt;br&gt;är skyldigt att söija för att under-&lt;br&gt;lag finns för kontroll av vad före-&lt;br&gt;tagsledaren eller honom närstående&lt;br&gt;person eller delägare tillskjutit till&lt;br&gt;och tagit ut ur företaget av pengar,&lt;br&gt;varor eller annat. Företaget skall&lt;br&gt;vidare som underlag för kontroll&lt;br&gt;av traktamentsersättning, som&lt;br&gt;betalats ut till företagsledaren eller&lt;br&gt;honom närstående person eller&lt;br&gt;delägare, bevara verifikation av&lt;br&gt;övemattningskostnader, om ersätt-&lt;br&gt;ningen varit avsedd att täcka sådan&lt;br&gt;kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag skall bevaras under sex år efter utgången av det kalenderår&lt;br&gt;underlaget avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns särskilda föreskrifter om skyldigheten att föra räkenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får medge&lt;br&gt;undantag från bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;för fåmansföretag, fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag och företag, som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 mom. nionde stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansföretag, om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl med hänsyn till verk-&lt;br&gt;samhetens art och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får medge&lt;br&gt;undantag från bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;för fåmansföretag, fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag och företag, som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansföretag, om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl med hänsyn till verk-&lt;br&gt;samhetens art och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:483.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1876.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:576.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1643) om Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1992:1643) om särskilda&lt;br&gt;regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av kommunalskattelagen (1928:370) och lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt gäller denna lag om en andel i ett&lt;br&gt;handelsbolag genom köp, byte eller på därmed jämförligt sätt har över-&lt;br&gt;låtits från en fysisk person eller ett dödsbo till annan än fysisk person&lt;br&gt;bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo. Vid inlösen av en andel från en&lt;br&gt;fysisk person eller ett dödsbo gäller lagen om någon av delägarna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handelsbolaget inte är fysisk person&lt;br&gt;Lagen gäller om verksamheten i&lt;br&gt;handelsbolaget för överlåtaren&lt;br&gt;avsett aktiv näringsverksamhet&lt;br&gt;under det räkenskapsår då över-&lt;br&gt;låtelsen skedde. Lagen gäller också&lt;br&gt;om någon närstående till över-&lt;br&gt;låtaren varit delägare i handels-&lt;br&gt;bolaget och verksamheten för&lt;br&gt;denne avsett aktiv närings-&lt;br&gt;verksamhet eller varit anställd hos&lt;br&gt;handelsbolaget under räkenskaps-&lt;br&gt;året eller om överlåtaren eller&lt;br&gt;någon närstående på motsvarande&lt;br&gt;sätt bedrivit verksamhet i handels-&lt;br&gt;bolaget genom en juridisk person.&lt;br&gt;Vid tillämpning av första och andra&lt;br&gt;meningarna skall i fall som avses i&lt;br&gt;2 § första stycket andra meningen&lt;br&gt;som överlåtare anses även tidigare&lt;br&gt;innehavare av andelen under&lt;br&gt;samma räkenskapsår. Frågan huru-&lt;br&gt;vida aktiv eller passiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet skall anses föreligga&lt;br&gt;bedöms med hänsyn till för-&lt;br&gt;hållandena under den del av&lt;br&gt;räkenskapsåret som föregått&lt;br&gt;överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller om verksamheten i&lt;br&gt;handelsbolaget för överlåtaren&lt;br&gt;avsett aktiv näringsverksamhet&lt;br&gt;under det räkenskapsår då över-&lt;br&gt;låtelsen skedde. Lagen gäller också&lt;br&gt;om någon närstående till över-&lt;br&gt;låtaren varit delägare i handels-&lt;br&gt;bolaget och verksamheten för&lt;br&gt;denne avsett aktiv närings-&lt;br&gt;verksamhet eller varit anställd hos&lt;br&gt;handelsbolaget under räkenskaps-&lt;br&gt;året eller om överlåtaren eller&lt;br&gt;någon närstående på motsvarande&lt;br&gt;sätt bedrivit verksamhet i en&lt;br&gt;juridisk person genom handels-&lt;br&gt;bolaget. Vid tillämpning av första&lt;br&gt;och andra meningarna skall i fall&lt;br&gt;som avses i 2 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen som överlåtare&lt;br&gt;anses även tidigare innehavare av&lt;br&gt;andelen under samma räkenskaps-&lt;br&gt;år. Frågan huruvida aktiv eller&lt;br&gt;passiv näringsverksamhet skall&lt;br&gt;anses föreligga bedöms med hän-&lt;br&gt;syn till förhållandena under den del&lt;br&gt;av räkenskapsåret som föregått&lt;br&gt;överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtaren får - i stället för vad&lt;br&gt;som anges i 2 § - ta upp inkomst&lt;br&gt;från handelsbolaget som belöper på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtaren får - i stället för vad&lt;br&gt;som anges i 2 § - som inkomst av&lt;br&gt;aktiv näringsverksamhet ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomst från handelsbolaget som&lt;br&gt;belöper på antingen tiden före&lt;br&gt;överlåtelsen eller tiden&lt;br&gt;tillträdesdagen. Realisationsvinsten&lt;br&gt;beräknas därefter enligt 28 § lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;överlåtaren eller någon närstående&lt;br&gt;till honom - direkt eller indirekt -&lt;br&gt;varit verksam i handelsbolaget&lt;br&gt;efter den sluttidpunkt för inkomst-&lt;br&gt;beräkningen som överlåtaren valt&lt;br&gt;enligt första stycket första mening-&lt;br&gt;en. Första stycket gäller inte heller&lt;br&gt;om handelsbolaget, direkt eller&lt;br&gt;genom förmedling av annan juri-&lt;br&gt;disk person, äger en aktie som om&lt;br&gt;den ägts direkt av den fysiska per-&lt;br&gt;sonen eller dödsboet hade utgjort&lt;br&gt;en sådan kvalificerad aktie som av-&lt;br&gt;ses i 3 § 12 a mom. lagen om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt. Med aktie likställs&lt;br&gt;andel och andra sådana av före-&lt;br&gt;taget utgivna finansiella instrument&lt;br&gt;som avses i 27 § 1 mom. den&lt;br&gt;nämnda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för inkomstberäkningen enligt första stycket skall ligga ett&lt;br&gt;särskilt bokslut. Bokslutet skall ha upprättats som om handelsbolagets&lt;br&gt;beskattningsår avslutats vid den tidpunkt som överlåtaren valt enligt&lt;br&gt;första stycket första meningen. Bokslutet och sådana uppgifter till ledning&lt;br&gt;för taxering som avses i 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter skall ha godkänts skriftligen av förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antingen tiden före överlåtelsen&lt;br&gt;eller tiden före tillträdesdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;överlåtaren eller någon närstående&lt;br&gt;till honom - direkt eller indirekt -&lt;br&gt;varit verksam i handelsbolaget&lt;br&gt;efter den sluttidpunkt för inkomst-&lt;br&gt;beräkningen som överlåtaren valt&lt;br&gt;enligt första stycket första mening-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1993:1573.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;periodiseringsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1993:1538) om periodiserings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fonder skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överför en fysisk person sin&lt;br&gt;näringsverksamhet eller driften av&lt;br&gt;denna till ett aktiebolag eller&lt;br&gt;överförs näringsverksamheten i ett&lt;br&gt;handelsbolag till ett aktiebolag och&lt;br&gt;föranleder inte överföringen uttags-&lt;br&gt;beskattning enligt punkt 1 fjärde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;anses den fysiska personen eller&lt;br&gt;bolagsmannen och aktiebolaget&lt;br&gt;som en skattskyldig. Om en fysisk&lt;br&gt;person som är delägare i ett&lt;br&gt;handelsbolag har tilldelats real-&lt;br&gt;tillgångar i samband med skifte vid&lt;br&gt;upplösning av bolaget och skiftet&lt;br&gt;inte föranleder uttagsbeskattning&lt;br&gt;skall delägarens periodiseringsfond&lt;br&gt;för handelsbolaget i stället anses&lt;br&gt;hänförlig till hans enskilda närings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överför en fysisk person sin&lt;br&gt;näringsverksamhet eller driften av&lt;br&gt;denna till ett aktiebolag eller&lt;br&gt;överförs näringsverksamheten i ett&lt;br&gt;handelsbolag till ett aktiebolag och&lt;br&gt;föranleder inte överföringen uttags-&lt;br&gt;beskattning enligt punkt 1 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 22 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) anses den fysiska&lt;br&gt;personen eller bolagsmannen och&lt;br&gt;aktiebolaget som en skattskyldig.&lt;br&gt;Om en fysisk person som är del-&lt;br&gt;ägare i ett handelsbolag har till-&lt;br&gt;delats realtillgångar i samband med&lt;br&gt;skifte vid upplösning av bolaget&lt;br&gt;och skiftet inte föranleder uttags-&lt;br&gt;beskattning skall delägarens&lt;br&gt;periodiseringsfond för handels-&lt;br&gt;bolaget i stället anses hänförlig till&lt;br&gt;hans enskilda näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:775) om Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i&lt;br&gt;fåmansföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1994:775) om beräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 3 § 72 mom.&lt;br&gt;fjärde stycket 1 lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomskatt beräknas&lt;br&gt;kapitalunderlaget enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 c mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomskatt&lt;br&gt;beräknas kapitalunderlaget enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget beräknas som&lt;br&gt;skillnaden mellan tillgångar och&lt;br&gt;skulder i företaget vid utgången av&lt;br&gt;det beskattningsår för vilket taxe-&lt;br&gt;ring skedde år 1993 eller, om&lt;br&gt;företaget inte taxerades då, det&lt;br&gt;beskattningsår för vilket taxering&lt;br&gt;skedde år 1992. Vid beräkning av&lt;br&gt;kapitalunderlaget beaktas även&lt;br&gt;9-77 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget beräknas som&lt;br&gt;skillnaden mellan tillgångar och&lt;br&gt;skulder i företaget vid utgången av&lt;br&gt;det beskattningsår för vilket taxe-&lt;br&gt;ring skedde år 1993 eller, om&lt;br&gt;företaget inte taxerades då, det&lt;br&gt;beskattningsår för vilket taxering&lt;br&gt;skedde år 1992. Vid beräkning av&lt;br&gt;kapitalunderlaget beaktas även 9&lt;br&gt;och 10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den dåvarande regeringen beslutade den 9 juni 1993 att ge en särskild&lt;br&gt;utredare i uppdrag att föreslå ett system för riskkapitalavdrag. Utredaren&lt;br&gt;redovisade sitt förslag i en promemoria den 19 augusti 1993, Riskkapital-&lt;br&gt;avdrag - En modell för skattelättnader vid satsningar i små industriföre-&lt;br&gt;tag. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Förslaget har&lt;br&gt;remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns till-&lt;br&gt;gänglig i lagstiftningsärendet (dnr 3236/93). En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets kompletteringsproposition aviserades bl.a. att regeringen&lt;br&gt;kommer att lägga fram ett förslag om ett temporärt s.k. riskkapitalavdrag&lt;br&gt;samt föreslå en kvittningsrätt för underskott av näringsverksamhet mot&lt;br&gt;tjänsteinkomster (prop. 1994/95:150 bil 1. s 32 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår nu ett antal åtgärder för att förbättra villkoren för&lt;br&gt;små och medelstora företags expansionsmöjligheter. Åtgärderna är rik-&lt;br&gt;tade mot olika företagsformer och anpassade till dessas specifika&lt;br&gt;problem. I avsnitt 4 behandlas förslaget avseende riskkapitalavdrag,&lt;br&gt;vilket föreslås gälla för aktiebolag. Förslag avseende ekonomiska&lt;br&gt;föreningar behandlas i avsnitt 5. Ett förslag om kvittning av underskott&lt;br&gt;i enskild näringsverksamhet redovisas i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet utarbetades under våren 1995 promemorian&lt;br&gt;Tekniska justeringar i regelsystemet för beskattning av ägare i fåmans-&lt;br&gt;företag. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 5. En sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi95/3969). I avsnitt 7&lt;br&gt;redovisas förslag till ändring i de särskilda regler som gäller för&lt;br&gt;beskattningen av aktieägare i ett fåmansföretag i de fall aktieägaren är&lt;br&gt;verksam i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets kompletteringsproposition aviserades också en begränsning i&lt;br&gt;avdragsrätten för representation. Förslaget presenteras i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 26 oktober 1995 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 3 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttranden finns i bilaga 4 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. Dessutom har&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de lagförslag som presenteras i denna proposition men som inte har&lt;br&gt;remitterats till Lagrådet är lagförslagen 2.7, 2.9 och 2.10 samt del av&lt;br&gt;lagförslaget 2.4 av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse. Förslaget om kvittningsrätt är ett viktigt inslag i regeringens&lt;br&gt;ekonomiska politik med skattelättnader för riskkapital. Riksdagen bör ta&lt;br&gt;ställning till förslaget i höst. En lagrådsgranskning skulle fördröja&lt;br&gt;lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma.&lt;br&gt;Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats över detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Skattereduktion för riskkapitalinvesteringar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150) anges motivet för en&lt;br&gt;skattelättnad för riskkapitalinvesteringar vara behovet av insatser för att&lt;br&gt;lösa problemen kring de mindre aktiebolagens finansiering. De små och&lt;br&gt;medelstora bolagen har ett uttalat behov av riskkapital, främst i form av&lt;br&gt;aktiekapital. Detta gäller i synnerhet nystartade bolag och bolag som&lt;br&gt;avser att expandera eller bedriva produktutveckling. Små och medelstora&lt;br&gt;aktiebolag har genomgående mycket låg soliditet. Detta är en följd av att&lt;br&gt;avkastningskravet på investeringar som finansieras med lån är lägre än&lt;br&gt;för egenfinansierade investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den låga soliditeten begränsar ytterligare möjligheten till låne-&lt;br&gt;finansierad expansion. Företagen saknar förmåga att ställa de säkerheter&lt;br&gt;som krävs. Risknivån i mindre företag är dessutom ofta väsentligt högre&lt;br&gt;än i större företag, något som höjer avkastningskravet på investeringarna&lt;br&gt;relativt sett. Denna situation medför att förändringar i ränteläget kommer&lt;br&gt;att drabba små och medelstora företag hårdare än stora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frånvaro av externa kapitaltillskott är de små och medelstora&lt;br&gt;företagen huvudsakligen hänvisade till att finansiera sina investeringar&lt;br&gt;med de vinstmedel som genererats i den egna verksamheten, vilket i&lt;br&gt;betydande utsträckning begränsar förutsättningarna för snabb tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheterna med riskkapitaltillförseln beror i huvudsak på att markna-&lt;br&gt;den inte fungerar väl. Informationen om och insynen i små och medel-&lt;br&gt;stora bolag är mer begränsad än vad som gäller för större bolag. Detta&lt;br&gt;orsakar problem som ur samhällsekonomisk synvinkel är allvarliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora bolagen opererar på en kapitalmarknad där avkastningskravet&lt;br&gt;efter bolagsskatt bestäms av världsmarknaden. Detta avkastningskrav&lt;br&gt;bestämmer tillsammans med bolagsskattereglema ett kapitalpris. Bolagen&lt;br&gt;investerar till dess att avkastningen på det minst lönsamma projektet är&lt;br&gt;lika med kapitalpriset. Om avkastningskraven på den sämre fungerande&lt;br&gt;marknad där små och medelstora bolag hämtar sitt riskkapital är för&lt;br&gt;höga, förhindrar detta genomförandet av investeringsprojekt som skulle&lt;br&gt;ha genomförts i en fungerande kapitalmarknad. Det kan röra sig om&lt;br&gt;investeringsprojekt som till och med har högre avkastning än det på&lt;br&gt;världsmarknaden bestämda avkastningskravet. Detta leder till en&lt;br&gt;samhällsekonomisk kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att små och medelstora bolag skall kunna konkurrera på kapital-&lt;br&gt;marknaden krävs således att investerarna erbjuds en högre riskersättning&lt;br&gt;än den som investeringar i börsföretagen erbjuder eller att avkastnings-&lt;br&gt;kravet på finansiering med eget kapital sänks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett riskkapitalavdrag är ett sätt att stimulera små och medelstora bolags&lt;br&gt;försörjning med riskkapital och också ett sätt att underlätta etablering av&lt;br&gt;nya företag. Det förhållandet att lättnaden ges för tillskottet av kapital&lt;br&gt;innebär en tidig lättnad som kan få positiva effekter på risktagande och&lt;br&gt;investeringar. Inslaget av utgiftsskatt hos riskkapitalavdraget kan bidra till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att motverka de för de mindre företagen tidigare beskrivna bristerna i Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;kapitalmarknadens funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med avdrag för tillskott av kapital har alltså positiva&lt;br&gt;egenskaper såvitt gäller effekterna på risktagande och investeringar.&lt;br&gt;Samtidigt representerar systemet en avvikelse från den grundläggande&lt;br&gt;princip om konsekvent inkomstbeskattning som åsyftades och som i allt&lt;br&gt;väsentligt knäsattes genom 1990 års skattereform. Genom reformen&lt;br&gt;breddades olika skattebaser bl.a. för att möjliggöra full beskattning av&lt;br&gt;nominella inkomster med de nya, lägre skattesatserna. Som flera&lt;br&gt;remissinstanser framhållit innebär ett system med ett riskkapitalavdrag ett&lt;br&gt;avsteg från skattereformen i detta avseende. Regeringen kan i väsentlig&lt;br&gt;utsträckning dela remissinstansernas uppfattning i denna fråga och anser&lt;br&gt;det också angeläget att även framgent slå vakt om de grundläggande&lt;br&gt;principerna bakom skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt anser regeringen att det är viktigt att söka stimulera de små&lt;br&gt;och medelstora bolagens försörjning med riskkapital. Till stor del är det&lt;br&gt;i dessa mindre företag den tillväxt skall ske som är en förutsättning för&lt;br&gt;nya arbetstillfällen. En skattemässig särbehandling är därför motiverad&lt;br&gt;även om den i andra avseenden har nackdelar, bl.a. vad gäller önske-&lt;br&gt;målet om generella, likformiga och enkla regler. Hur en sådan stimulans&lt;br&gt;skall vara utformad i ett framtida, permanent system kräver dock&lt;br&gt;ingående analyser av samhällsekonomiskt och juridiskt-tekniskt slag. Här&lt;br&gt;måste bl.a. samspelet med regler för företags- och ägarbeskattningen i&lt;br&gt;vår omvärld vägas in i bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på ett mer ingående analysarbete är det motiverat med&lt;br&gt;provisoriska åtgärder i syfte att snabbt underlätta kapitalförsörjningen för&lt;br&gt;de mindre företagen. Regeringen bedömer att en skattelättnad för&lt;br&gt;kapitaltillskott kan ge en snabb stimulans till satsningar i dessa företag,&lt;br&gt;ett förhållande som i ett kortare tidsperspektiv dominerar över de&lt;br&gt;allmänna skattepolitiska nackdelarna. Till dess att mer permanenta&lt;br&gt;åtgärder har kunnat prövas bör sålunda ett tidsbegränsat system med&lt;br&gt;riskkapitalavdrag införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna modellen har konstruerats så att personer som köper&lt;br&gt;nyemitterade aktier i onoterade bolag får en definitiv skattelättnad och&lt;br&gt;inte endast en skattekredit. Detta är en stor utvidgning i jämförelse med&lt;br&gt;promemorieförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur samhällsekonomisk synvinkel är det svårt att bedöma den lämpliga&lt;br&gt;storleken på subventionen. Vid en låg subventionsgrad torde åtgärden inte&lt;br&gt;få någon effekt. För investerare som i utgångsläget saknar kännedom om&lt;br&gt;de bolag som efterfrågar riskkapital, måste subventionen minst överstiga&lt;br&gt;de kostnader investeraren har för att leta upp företagen i fråga och sätta&lt;br&gt;sig in i företagens verksamhet. För investerare som känner till bolaget&lt;br&gt;måste subventionen göra nyemission till ett verkligt alternativ till inlåning&lt;br&gt;i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir subventionen för stor kan detta medföra att avkastningskraven i&lt;br&gt;små och medelstora företag kan bli lägre, inte endast i förhållande till&lt;br&gt;den osäkerhet som knyts till de investeringar som görs, utan även i&lt;br&gt;relation till krav som ställs på investeringar i stora bolag. Detta innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att projekt som på en fungerande kapitalmarknad skulle ha förkastats Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;kommer att genomföras och därmed uppkommer en samhällsekonomisk&lt;br&gt;kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har det ansetts befogat att kringgärda riskkapital-&lt;br&gt;avdraget med krav som skall säkerställa att investeringarna används i&lt;br&gt;verklig produktion, antingen genom att bolagen investerar medlen i till-&lt;br&gt;gångar i produktionen, eller använder dem till löpande kostnader i&lt;br&gt;produktionen. Regler som utesluter finansiering av finansiella tillgångar,&lt;br&gt;leasingprojekt och temporära kapitaltillskott utan realekonomisk effekt är&lt;br&gt;därför nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att uppdra åt NUTEK att i samarbete med RSV&lt;br&gt;utvärdera riskkapitalavdragets effekter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Förslagets allmänna utformning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattereduktion medges fysiska personer som&lt;br&gt;under åren 1996 och 1997 deltar i nyemissioner i onoterade&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen medges efter ansökan hos skattemyndigheten.&lt;br&gt;Den handläggs åtskild från inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: I promemorian föreslås att avdrag för aktieköp&lt;br&gt;får göras i självdeklarationen under inkomst av kapital (riskkapitalav-&lt;br&gt;drag). Utredningsmannen tog inte ställning till huruvida systemet skulle&lt;br&gt;tidsbegränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Företagarnas Riksorganisation, SAF, Svenska&lt;br&gt;Riskkapitalföreningen, Svenska Uppfinnareföreningen, Sveriges Advokat-&lt;br&gt;samfund och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund m.fl. anser att&lt;br&gt;tanken bakom ett riskkapitalavdrag är god men att kretsen av investe-&lt;br&gt;ringsobjekt måste vidgas och skatteincitamenten förstärkas väsentligt.&lt;br&gt;Förslaget avstyrks av bl.a. RSV, Riksbanken, Statskontoret, Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Kammarrätten i Jönköping, LO och TCO. De framhåller&lt;br&gt;bl.a. att förslaget strider mot skattereformens grundläggande principer.&lt;br&gt;Skattesystemet bör inte utnyttjas för selektiva ändamål. Ett system med&lt;br&gt;riskkapitalavdrag kan befaras ge upphov till skattearbitrage och medföra&lt;br&gt;stora gränsdragnings- och kontrollproblem samt betydande administrativa&lt;br&gt;kostnader. Kooperativa Institutet framhåller att förslaget genom sin&lt;br&gt;begränsning till aktiebolag diskriminerar investeringar i andra företags-&lt;br&gt;former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har återkommande&lt;br&gt;understrukit vikten av att det skapas goda förutsättningar för småföre-&lt;br&gt;tagens utveckling. En av de frågor som har ägnats stor uppmärksamhet&lt;br&gt;är företagens riskkapitalförsöijning. Syftet med regeringens förslag är att&lt;br&gt;underlätta riskkapitalförsöijningen för små och medelstora bolag med ett&lt;br&gt;minimum av statlig inblandning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att fysiska personer skall medges skattelättnad för Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;investeringar i onoterade aktiebolag under åren 1996 och 1997. Förslaget&lt;br&gt;skall ses som en temporär åtgärd för att förstärka de små och medelstora&lt;br&gt;företagens soliditet i avvaktan på mer permanenta lösningar. Systemet&lt;br&gt;bör utformas på ett sådant sätt att möjligheterna till skatteplanering&lt;br&gt;minimeras. Investeringar i ekonomiska föreningar bör inte omfattas av&lt;br&gt;möjligheten till skattereduktion. I stället föreslås dessa återfå&lt;br&gt;avdragsrätten för insatsutdelning (avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör tas in i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Förutsättningar för skattereduktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattereduktion medges med 30 % av&lt;br&gt;underlaget till den del detta sammantaget inte överstiger 100 000 kr.&lt;br&gt;Skattereduktion medges endast om underlaget uppgår till sammanlagt&lt;br&gt;minst 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktierna måste behållas i minst fem år för att skattereduktionen&lt;br&gt;skall stå fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion medges även för köp av aktier i egna och närståen-&lt;br&gt;de personers fåmansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieköpet skall avse nyemitterade aktier i onoterade bolag som är&lt;br&gt;verksamma i Sverige. Skattereduktion medges inte till den del ett&lt;br&gt;aktieköp avser en nyemission varigenom aktiekapitalet höjs till&lt;br&gt;100 000 kr. Investeringar i finansiella företag, leasingföretag liksom&lt;br&gt;fastighetsförvaltande företag undantas. Företaget får inte annat än&lt;br&gt;tillfälligtvis ha mer än en femtedel av sina tillgångar placerade i&lt;br&gt;likvida tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Riskkapitalavdrag medges i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital med upp till 300 000 kr per år. Uppkommer underskott i&lt;br&gt;inkomstslaget får resterande del av avdraget sparas till närmast följande&lt;br&gt;år. Riskkapitalavdrag medges inte för köp av aktier i egna och närstående&lt;br&gt;personers fåmansföretag. Endast investeringar i svenska aktiebolag&lt;br&gt;verksamma som industriföretag eller industrinära tjänsteföretag omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet näringslivsorganisationer anser att avdrag&lt;br&gt;även bör medges mot inkomst av tjänst och för indirekta investeringar via&lt;br&gt;t.ex. fonder. Från företagarhåll framförs önskemål om att även investe-&lt;br&gt;ringar i egna och närstående personers fåmansföretag skall ge rätt till&lt;br&gt;avdrag. Flera remissinstanser vänder sig mot begränsningen till industri-&lt;br&gt;företag och industrinära tjänsteföretag. Avdrag bör medges för investe-&lt;br&gt;ringar i alla små och medelstora företag oavsett bransch. I stället föreslås&lt;br&gt;definitioner som utesluter ej önskvärda branscher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag eller skattereduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattelättnad för riskkapitalinvesteringar behöver inte utformas som&lt;br&gt;ett avdrag i inkomstslaget kapital. En motsvarande stimulanseffekt på&lt;br&gt;risktagandet uppnås om avdraget görs direkt från skatten som en&lt;br&gt;skattereduktion. Den tekniken tillämpades i lagen (1993:672) om&lt;br&gt;skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (prop.&lt;br&gt;1992/93:150, bet. 1992/93:SkU 36). Underlaget för skattereduktion var&lt;br&gt;där utgifter för reparation och underhåll av bostadshus under tiden&lt;br&gt;15 februari 1993 - 31 december 1994. Underlaget var begränsat till&lt;br&gt;35 000 kr per småhus. Skattereduktion medgavs med 30 % av under-&lt;br&gt;laget. Ansökan om skattereduktion gjordes hos en skattemyndighet och&lt;br&gt;hade inget direkt samband med deklarationsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera skäl talar för att också lättnaden för riskkapitalinvesteringar bör&lt;br&gt;utformas som en särskild skattereduktion. Skattereduktionen kan utnyttjas&lt;br&gt;av alla som annars skulle debiteras motsvarande belopp i statlig eller&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt eller statlig fastighetsskatt. Även förenklingsskäl&lt;br&gt;och tidsbegränsningen till 1997 och 1998 års taxeringar talar för en&lt;br&gt;skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppsgränser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs att skattelättnaden inte skulle medges för mindre&lt;br&gt;investeringar. Av administrativa skäl är det inte rimligt att ett system&lt;br&gt;med riskkapitalavdrag även skall omfatta mycket små investeringar. En&lt;br&gt;beloppsgräns bör därför gälla. Denna kan lämpligen sättas till 10 000 kr&lt;br&gt;såsom föreslogs i promemorian. I promemorian föreslogs en övre gräns&lt;br&gt;på 300 000 kr per år. Av statsfinansiella skäl bör den gränsen i stället&lt;br&gt;sättas till 100 000 kr för båda åren räknat. Det innebär att skattereduktion&lt;br&gt;kan medges med högst 30 000 kr per person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion tillgodoräknas vid debitering av skatt för 1997 eller&lt;br&gt;1998 års taxering under förutsättning att full betalning erlagts för de&lt;br&gt;nyemitterade aktierna. Aktierna måste ha betalts i pengar under år 1996&lt;br&gt;eller 1997. S.k. apportegendom godtas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fem års innehavstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system som syftar till att stärka företagens riskkapitalförsöijning bör&lt;br&gt;innehålla regler som säkerställer en betydande långsiktighet i de&lt;br&gt;investeringar som skall omfattas av skattelättnaderna. Det bör därför&lt;br&gt;krävas att aktierna behålls under lång tid. I promemorian föreslogs en&lt;br&gt;fyraårsgräns räknat från utgången av förvärvsåret. Med hänsyn till att&lt;br&gt;skatteincitamentet enligt regeringens förslag är betydligt större än i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorieförslaget förefaller ett krav på minst fem års innehavstid Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;räknat från utgången av förvärvsåret som lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäljning av aktier inom femårsperioden bör medföra att beslutet&lt;br&gt;om skattereduktion upphävs. Femårsregeln bör inte kunna kringgås&lt;br&gt;genom att aktier i samma bolag men av annat slag säljs efter förvärvet&lt;br&gt;av de aktier som berättigar till skattereduktion. Det ligger i sakens natur&lt;br&gt;att femårsregeln måste vara ovillkorlig. Även om det i praktiken kan&lt;br&gt;komma att inträffa fall där ett upphävande av skatteförmånen ter sig&lt;br&gt;mindre tillfredsställande talar tillämpningsskäl starkt mot en möjlighet att&lt;br&gt;medge undantag från kravet på innehavstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdandet av en köpoption eller förvärv av en säljoption på aktierna&lt;br&gt;bör för att förhindra kringgående likställas med avyttring. Även avtal om&lt;br&gt;framtida avyttring (terminsavtal) som ingås under femårsperioden skall&lt;br&gt;således föranleda upphävande av skattereduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyemitterade aktier i onoterade bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lättnaden vid beskattningen bör endast komma i fråga för förvärv av&lt;br&gt;nyemitterade aktier. Med hänsyn till syftet är det naturligt att stimulansen&lt;br&gt;förbehålls satsningar som på ett direkt sätt tillför bolaget nytt eget&lt;br&gt;kapital. Förvärv av andra värdepapper som bolag kan emittera bör&lt;br&gt;således inte medföra någon rätt till skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bolag som kan komma i fråga för avdragsgilla investeringar får inte&lt;br&gt;ha eller ha haft sina aktier noterade på en börs eller någon annan reglerad&lt;br&gt;marknad. Detta innebär, såvitt gäller den svenska marknaden, att förvärv&lt;br&gt;av aktier i såväl A-, OTC- som O-listade bolag är uteslutna från&lt;br&gt;skattereduktion. Bolag som genom notering vänt sig till en större&lt;br&gt;marknad får anses ha sådana förutsättningar att ordna sin kapitalförsörj-&lt;br&gt;ning att de särskilda skattelättnaderna inte är påkallade för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekapital över 100 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat att aktiebolag skall ha ett aktiekapital på lägst&lt;br&gt;100 000 kr (prop. 1993/94:196 bet. 1993/94:LU32, SFS 1994:802).&lt;br&gt;Befintliga bolag med 50 000 kr i aktiekapital skall före utgången av år&lt;br&gt;1997 ha ökat sitt aktiekapital till lägst 100 000 kr. Det finns ca 250 000&lt;br&gt;bolag som berörs av reglerna och således måste välja mellan att öka sitt&lt;br&gt;aktiekapital eller byta företagsform eller helt enkelt upphöra med&lt;br&gt;verksamheten. Såväl statsfinansiella skäl som neutralitetsaspekter talar för&lt;br&gt;att skattereduktion endast bör medges till den del nyemissionen innebär&lt;br&gt;att aktiekapitalet kommer att överstiga 100 000 kr. Nybildade aktiebolag&lt;br&gt;måste således ha ett aktiekapital överstigande 100 000 kr för att någon&lt;br&gt;del av nyemissionen skall kunna ge rätt till skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar i fåmansföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att investeringar i egna och närstående personers&lt;br&gt;fåmansföretag inte skall berättiga till riskkapitalavdrag. En sådan&lt;br&gt;begränsning medför dock att en stor andel av de personer som kan tänkas&lt;br&gt;överväga en investering i ett onoterat företag blir diskvalficerade för&lt;br&gt;skattestimulansen. Vidare finns det risk för att en regel av angivet slag&lt;br&gt;leder till kringgåendeförsök, t.ex. genom bulvaner. Med hänsyn härtill&lt;br&gt;anser regeringen att systemet med skattereduktion skall stå öppet även för&lt;br&gt;ägare till fåmansföretag och dem närstående personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagets verksamhetsinriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första förslagen om skattestimulanser för att underlätta riskkapitalför-&lt;br&gt;sörjningen som remissbehandlats tog sikte på s.k. teknik- och kunskaps-&lt;br&gt;intensiva småföretag.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Sådana företag ansågs typiskt sett ha större&lt;br&gt;kapitalbehov under ett i många fall utdraget uppbyggnadsskede. I&lt;br&gt;promemorian görs en utvidgning. Den verksamhet som företaget bedriver&lt;br&gt;skall vara hänförlig till tillverkningsindustri eller industrinära tjänster.&lt;br&gt;Utredningsmannen betonar dock att avgränsningsproblemen är betydande&lt;br&gt;och framhåller att frågan måste övervägas ytterligare i den fortsatta&lt;br&gt;beredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en avgränsning i stället bör göras på så sätt att&lt;br&gt;investeringar i finansiella företag, leasingföretag och fastighetsförvaltande&lt;br&gt;företag utesluts från riskkapitalavdrag. Investeringar i bolag verksamma&lt;br&gt;i andra branscher och verksamheter bör däremot omfattas av skattelätt-&lt;br&gt;naden. Det är dock angeläget att riskkapitalet verkligen kommer till&lt;br&gt;användning i den verksamhet som företaget bedriver. För att i möjligaste&lt;br&gt;mån motverka missbruk krävs en regel om att bolaget inte får ha en&lt;br&gt;betydande del av sina tillgångar placerade i likvida tillgångar såsom&lt;br&gt;bankmedel, obligationer, kapitalplaceringsaktier m.m. annat än till-&lt;br&gt;fälligtvis. Denna andel av bolagets kapital kan lämpligen bestämmas till&lt;br&gt;20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften om att bolagen inte får syssla med finansiell verksamhet&lt;br&gt;eller förvaltning eller ha ett stort likviditetsöverskott bör gälla inte bara&lt;br&gt;vid tidpunkten för aktieförvärvet utan även under de närmast följande&lt;br&gt;åren. Tidsperioden kan lämpligen sammanfalla med den tid den skattskyl-&lt;br&gt;dige måste behålla aktierna, dvs. fem år räknat från aktieförvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagets anknytning till Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att endast investeringar i svenska aktiebolag skall&lt;br&gt;berättiga till avdrag. En reservation görs dock för att en sådan be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Projektkapitalfonder, Fi 92/1179 resp. Startkapital, Fi 92/3292.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gränsning kan verka diskriminerande med hänsyn till EG:s regler. I&lt;br&gt;promemorian föreslås vidare att den kvalificerande verksamheten skall ha&lt;br&gt;bedrivits under minst fyra månader omedelbart före beslutet om&lt;br&gt;nyemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör skattereduktion medges även vid in-&lt;br&gt;vesteringar i utländska bolag som hör hemma i andra EG-stater eller i&lt;br&gt;länder med vilka Sverige har avtal om informationsutbyte. I fråga om&lt;br&gt;såväl svenska som utländska bolag bör som förutsättning gälla att&lt;br&gt;verksamhet skall bedrivas från fäst driftställe i Sverige under en&lt;br&gt;tidsperiod som börjar minst fyra månader före beslutet om nyemission&lt;br&gt;och sträcker sig till utgången av femte året efter det år då aktierna&lt;br&gt;förvärvades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör krävas att bolaget kan visa att betalningen för aktierna&lt;br&gt;investerats eller använts i verksamhet som bedrivs från det fasta&lt;br&gt;driftstället i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indirekta investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att skattelättnaden även bör medges vid&lt;br&gt;indirekta investeringar via riskkapitalbolagsfonder. Motivet härför är att&lt;br&gt;investeraren får en bättre riskspridning. Vid indirekta investeringar ökar&lt;br&gt;emellertid avståndet mellan placeraren och det bolag som är i behov av&lt;br&gt;kapitaltillskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondsystem baserat på placeringar enbart i onoterade bolag skulle&lt;br&gt;kräva en ny lagstiftning. En sådan lagstiftning är inte lämplig i ett&lt;br&gt;temporärt system för skattelättnad vid riskkapitalinvesteringar. Detta bör&lt;br&gt;således inte omfatta indirekta investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Reavinstbeskattningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid försäljning av aktierna skall avdrag&lt;br&gt;medges för hela anskaffningskostnaden utan hänsyn till att skatte-&lt;br&gt;reduktion medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Vid försäljning av aktierna efter utgången av&lt;br&gt;femårsperioden skall anskaffningskostnaden vara noll kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: R5V framhåller att det i promemorian föreslagna&lt;br&gt;systemet kräver betydande kontrollinsatser för att den skattskyldige inte&lt;br&gt;skall få avdrag för hela anskaffningskostnaden. Från företagarhåll&lt;br&gt;framhålls att riskkapitalavdraget bör vara en definitivt lättnad som inte&lt;br&gt;påverkar vinstberäkningen när aktierna säljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredaren föreslår att investerings-&lt;br&gt;stimulansen utformas som en skattekredit. Den skattekredit som investe-&lt;br&gt;raren får bör i sin helhet amorteras vid avyttringen. Detta uppnås om an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skaffningskostnaden sätts till noll. Ett sådant system kan emellertid inne- Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;bära en alltför liten stimulanseffekt. Vidare ger det upphov till kontroll-&lt;br&gt;problem. I praktiken skulle det bli svårt att i längden upprätthålla sär-&lt;br&gt;behandlingen av de aktier för vilka skattelättnad medgetts. Regeringen&lt;br&gt;anser att en rimlig incitamentsnivå uppnås om aktiernas anskaffnings-&lt;br&gt;värde vid en försäljning tillåts motsvara anskaffningskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Ansökan, beslut och kontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ansökan om skattereduktion görs hos en&lt;br&gt;skattemyndighet. Ansökan skall innehålla en försäkran om att&lt;br&gt;sökanden avser att behålla aktierna i minst fem år. Till ansökan&lt;br&gt;fogas ett intyg från det bolag i vilket aktierna förvärvats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärenden om skattereduktion fattas av den eller de skatte-&lt;br&gt;myndigheter RSV bestämmer. Skattemyndighetens beslut får&lt;br&gt;överklagas. Uppgifter om skattereduktion får tillföras skatteregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgiftsskyldighet med avseende på ändrade förhållanden&lt;br&gt;åläggs sökanden och det bolag som utfärdat intyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den löpande kontrollen av bolagens verksamhet och placeringsin-&lt;br&gt;riktning görs av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Yrkande om riskkapitalavdrag görs i en bilaga&lt;br&gt;till självdeklarationen. Till deklarationen skall fogas ett intyg från det&lt;br&gt;bolag i vilket aktierna förvärvats. Yrkandet prövas i samband med den&lt;br&gt;ordinarie taxeringen. Den löpande kontrollen av att bolagen bedriver&lt;br&gt;föreskriven verksamhet utövas av NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV befarar att administrationen och kontrollen av&lt;br&gt;systemet blir kostsam och tidskrävande. Problem förutses särskilt i fråga&lt;br&gt;om kontrollen av bolagens verksamhetsinriktning under femårsperioden.&lt;br&gt;Flera av de kontroller som behövs kan inte byggas in i datasystemet utan&lt;br&gt;måste ske manuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det system regeringen föreslår uppnås betydande förenklingar&lt;br&gt;jämfört med promemorieförslaget. Skattemyndigheterna behöver inte&lt;br&gt;under obegränsad tid kontrollera att anskaffningskostnaden för aktierna&lt;br&gt;reduceras vid försäljningen. Ändå krävs betydande kontrollinsatser. För&lt;br&gt;att skattemyndigheterna skall ha en rimlig möjlighet att pröva yrkandet&lt;br&gt;mot lagstiftningens krav är det nödvändigt att den skattskyldige lämnar&lt;br&gt;utförliga uppgifter om investeringen i sin ansökan. I ansökan skall denne&lt;br&gt;försäkra att han eller hon avser att behålla aktierna i minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan skall fogas ett intyg utfärdat av det bolag som nyemitterar Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;aktierna. Intyget skall innehålla uppgifter om bolagets namn, organi-&lt;br&gt;sationsnummer och säte, antalet aktier förvärvet avser, vad som betalts&lt;br&gt;för aktierna och när full betalning erlagts. Vidare skall det i intyget&lt;br&gt;finnas en försäkran från bolagets ställföreträdare att bolaget uppfyller de&lt;br&gt;i lagen angivna kraven samt en redogörelse för hur betalningen för&lt;br&gt;aktierna har investerats eller förbrukats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i ärende om skattereduktion fattas sedan en fullständig ansökan&lt;br&gt;kommit in till skattemyndigheten. Skattereduktion kan i normalfallet&lt;br&gt;medges om den skattskyldige förvärvat aktierna och erlagt betalning för&lt;br&gt;dem och de villkor som i övrigt ställs i lagen är uppfyllda eller kan antas&lt;br&gt;bli uppfyllda. Framkommer någon omständighet som innebär att skatte-&lt;br&gt;reduktion inte kan medges först sedan beslutet fettats skall beslutet&lt;br&gt;omprövas och skattereduktionen upphävas eller sättas ned (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå bästa möjliga effektivitet vid handläggningen bör det&lt;br&gt;ankomma på RSV att besluta om vilken eller vilka skattemyndigheter&lt;br&gt;som skall handlägga ärenden om skattereduktion. Sökanden skall dock&lt;br&gt;oavsett detta kunna lämna in sin ansökan till den skattemyndighet som&lt;br&gt;han eller hon finner lämpligast. Sökande som är missnöjd med skatte-&lt;br&gt;myndighetens beslut i ett ärende om skattereduktion skall kunna&lt;br&gt;överklaga detta hos länsrätten inom tre veckor från det att han eller hon&lt;br&gt;fått del av beslutet. RSV skall kunna överklaga skattemyndighetens beslut&lt;br&gt;inom tre veckor från dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmännas talan i dessa ärenden skall i länsrätt och kammarrätt&lt;br&gt;föras av skattemyndigheten. I Regeringsrätten bör det allmännas talan&lt;br&gt;föras av RSV. I övrigt bör förvaltningslagens (1986:223) och taxeringsla-&lt;br&gt;gens (1990:324) regler gälla för handläggningen av ansökningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en effektiv handläggning av ärenden om skattereduktion&lt;br&gt;och för att få en fungerande kontrollmöjlighet bör skatteregistret vid&lt;br&gt;handläggning av dessa ärenden få tillföras dels de uppgifter som skall&lt;br&gt;finnas med i ansökan om skattereduktion, dels uppgifter om beslutad&lt;br&gt;skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En löpande kontroll måste upprätthållas t.o.m. utgången av år 2002. Det&lt;br&gt;krävs för att det skall vara möjligt att bevaka om den skattskyldige&lt;br&gt;förfogat över aktierna eller bolaget ändrat verksamhetsinriktning inom de&lt;br&gt;föreskrivna tidsperioderna. I promemorian föreslås att NUTEK löpande&lt;br&gt;skall kontrollera att företagens verksamhet uppfyller de ställda kraven.&lt;br&gt;Detta skall ses mot bakgrund av begränsningen till industriföretag och&lt;br&gt;industrinära tjänsteföretag. Med den utformning regeringen föreslår bör&lt;br&gt;den löpande kontrollen huvudsakligen bestå av en granskning av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolaget inte bedriver otillåten verksamhet, karaktären av bolagets Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;fastighetsinnehav och omfattningen av bolagets finansiella tillgångar. Den&lt;br&gt;kontrollen bör uteslutande utföras av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand måste dock systemet vila på parternas medverkan. En&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet skall åläggas både den skattskyldige och det bolag som&lt;br&gt;emitterat aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Omprövning och straffansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattemyndighetens beslut om skattereduktion&lt;br&gt;skall upphävas eller skattereduktion sättas ned om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sökanden eller bolaget lämnat oriktig uppgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- aktierna säljs före utgången av femårsperioden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bolaget inte under resten av femårsperioden uppfyller de krav i&lt;br&gt;fråga om verksamhet m.m. som förutsattes för skattereduktion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bolaget inom en treårsperiod låter marknadsnotera sina aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upphävande eller nedsättning påförs ett särskilt tillägg som&lt;br&gt;motsvarar 30 % av det belopp varmed skattereduktionen sätts ned.&lt;br&gt;Om det fmns särskilda skäl skall tillägg inte påföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning skall kunna ske intill utgången av femte året efter det&lt;br&gt;år då beslutet om skattereduktion meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vid ansökan om skattereduktion uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet lämnar oriktig uppgift skall dömas till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst två år om inte gärningen är belagd med straff i&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Riskkapitalavdraget jämte ett särskilt tillägg&lt;br&gt;återförs till beskattning som en intäkt av kapital det år aktierna säljs eller&lt;br&gt;förutsättningarna för riskkapitalavdrag på annat sätt rubbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Företagarnas Riksförbund föreslår att tillägget i&lt;br&gt;stället utformas som en vanlig räntebeläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Har skattereduktion beviljats med för&lt;br&gt;högt belopp på grund av att sökanden lämnat oriktig uppgift bör beslutet&lt;br&gt;kunna omprövas. Ett upphävande av skattereduktionen måste också göras&lt;br&gt;om förutsättningarna för skattereduktion inte längre är uppfyllda. Så är&lt;br&gt;t.ex. fallet om aktierna säljs i förtid eller om bolaget inte längre uppfyller&lt;br&gt;de krav som gäller under femårsperioden. Omprövning och upphävande&lt;br&gt;skall ske om bolaget t.ex. börjar med uthyrningsverksamhet i mer än&lt;br&gt;obetydlig omfattning under denna period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan diskuteras hur lång tid kravet på att bolaget inte får vara&lt;br&gt;noterat på börs eller annan marknadsplats skall gälla. Utredningsmannen&lt;br&gt;menar att en notering inte bör utlösa någon återföring till beskattning av&lt;br&gt;riskkapitalavdraget. Med en annan inställning i den frågan riskeras&lt;br&gt;olämpliga motsättningar mellan ett växande bolags intresse av att nå ut&lt;br&gt;på kapitalmarknaden och investerarens intresse av att avdraget inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återförs till beskattning. Å andra sidan är det angeläget att hindra att Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;reglerna utnyttjas genom att bolag som avser att låta marknadsnotera sina&lt;br&gt;aktier först gör en sådan nyemission som berättigar investerarna till&lt;br&gt;skattereduktion. En lämplig avvägning uppnås enligt regeringens uppfatt-&lt;br&gt;ning om spärrtiden för en marknadsintroduktion begränsas till tre år.&lt;br&gt;Skattereduktionen skall alltså upphävas endast i de fall marknadsin-&lt;br&gt;troduktionen sker inom en treårsperiod räknat från utgången av emissions-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt tillägg m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen kan sägas innebära att investeraren ges en betydande&lt;br&gt;skatteförmån på övriga skattebetalares bekostnad. Det ter sig därför&lt;br&gt;naturligt att ta ut ett särskilt tillägg av en skattskyldig som avyttrar&lt;br&gt;aktierna innan femårsperioden löpt ut. Även vid upphävande eller&lt;br&gt;nedsättning på annan grund bör en sådan avgift tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa den eftersträvade långsiktigheten i placeringarna bör&lt;br&gt;enligt utredningsmannen tillägget vara så högt att det avhåller skattskyldi-&lt;br&gt;ga från att göra riskkapitalavdrag bara för att erhålla en skattekredit.&lt;br&gt;Utredningsmannen föreslår att det särskilda tillägget skall beräknas till&lt;br&gt;30 % av det återförda avdragsbeloppet. Tillägget föreslås vara obligato-&lt;br&gt;riskt vid förtida avyttring av aktierna och när verksamheten i vissa fall&lt;br&gt;upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett upphävande av ett beslut om skattereduktion innebär att till-&lt;br&gt;kommande skatt skall debiteras den skattskyldige. Kvarskatteavgift eller&lt;br&gt;ö-skatteränta kan komma att omräknas och respitränta påföras allt enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272). Det blir således fråga om&lt;br&gt;en viss räntebeläggning av den skattekredit som erhållits. För att&lt;br&gt;motverka missbruk bör därutöver ett särskilt tillägg påföras motsvarande&lt;br&gt;30 % av det undanröjda reduktionsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl skall tillägg inte påföras. Som exempel på&lt;br&gt;särskilda skäl kan nämnas att omprövningen föranleds av att bolaget&lt;br&gt;ändrat sin verksamhet så att det inte längre uppfyller kraven på skattere-&lt;br&gt;duktion och den skattskyldige kan visa att han inte kunnat påverka&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning bör kunna företas intill utgången av femte kalenderåret&lt;br&gt;efter det år då beslutet om skattereduktion meddelades. Eftersom beslut&lt;br&gt;fattas tidigast året efter det år aktierna förvärvas får skattemyndigheten&lt;br&gt;alltid minst ett år på sig att besluta i sådana omprövningsärenden som&lt;br&gt;föranleds av att den skattskyldige eller bolaget inte iakttar femårsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att i ärende om skattereduktion uppsåtligen eller av grov oaktsamhet&lt;br&gt;lämna oriktig uppgift som är ägnad att leda till att skattereduktion&lt;br&gt;tillgodoräknas med för högt belopp bör beläggas med straffansvar. Den&lt;br&gt;som gjort sig skyldig till detta bör dömas till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;två år om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Detsamma&lt;br&gt;bör gälla i fråga om underlåtenhet att göra ändringsanmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Förenlighet med EG:s regelverk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system till stöd för riskkapitalinvesteringar måste naturligtvis&lt;br&gt;utformas så att det är förenligt med EG:s regler. Vad som närmast&lt;br&gt;kommer i blickpunkten är likabehandlingsprincipen, principen om fri&lt;br&gt;etableringsrätt, förbudet mot restriktioner för kapitalrörelser och reglerna&lt;br&gt;om statsstöd till näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör såsom det utformats inte kunna anses stå i strid med de&lt;br&gt;förstnämnda principerna eller hindra kapitalrörelser på ett otillåtet sätt.&lt;br&gt;Skattelättnaden utgår för investeringar i såväl svenska som utländska&lt;br&gt;bolag under förutsättning att bolagen i sin tur gör investeringarna i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s grundläggande regler om statsstöd återfinns i artikel 92-94 i&lt;br&gt;Romfördraget. Som stöd räknas alla insatser av ekonomisk natur som&lt;br&gt;innebär fördelar för enskilda företag eller branscher. Det spelar ingen&lt;br&gt;roll i vilken form stödet ges. Som stöd räknas t.ex. bidrag, subventione-&lt;br&gt;rade lån, garantier, skattelättnader och reducering av avgifter. Stöd som&lt;br&gt;hotar snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss&lt;br&gt;produktion är oförenligt med den gemensamma marknaden. Om en&lt;br&gt;medlemsstat är tveksam till om en planerad åtgärd har inslag av offentligt&lt;br&gt;stöd skall EG-kommissionen informeras om åtgärden innan den verk-&lt;br&gt;ställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifrågavarande stöd utgår i form av en skattereduktion till investeringar&lt;br&gt;i fasta driftställen i Sverige. Stödet uppgår till högst 30 % av investe-&lt;br&gt;ringsutgiften förutsatt att företaget finansierar investeringen genom&lt;br&gt;nyemission. Till den del ägarna förvärvar nyemitterade aktier för mer än&lt;br&gt;100 000 kr var utgår inget stöd. Inte heller utgår stöd till den del&lt;br&gt;företaget finansierar investeringen med lånat kapital eller kvarhållna&lt;br&gt;vinstmedel. I praktiken torde en företagsinvestering finansieras med hjälp&lt;br&gt;av såväl nyemissioner som kvarhållna vinstmedel och extern upplåning.&lt;br&gt;Stödintensiteten till de enskilda investeringarna torde därför i praktiken&lt;br&gt;uppgå till en väsentligt lägre andel av investeringsutgiften än 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifrågavarande stödform står i princip öppen för alla onoterade&lt;br&gt;aktiebolag. Undantagna är i huvudsak endast finansiella företag,&lt;br&gt;fastighetsförvaltande företag samt företag som sysslar med leasing och&lt;br&gt;uthyrning. Stödformen kan således inte anses gynna endast vissa företag&lt;br&gt;eller viss produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett temporärt stöd i syfte att stimulera riskkapitalförsöij ningen enbart&lt;br&gt;under två år bör därför inte möta något hinder ur EG-perspektiv. Tvärt-&lt;br&gt;om har inom EG i många sammanhang betonats vikten av att stärka kapi-&lt;br&gt;talförsörjningen i små och medelstora företag. Sammantaget kan det före-&lt;br&gt;slagna systemet med skattereduktion för riskkapitalinvesteringar inte ses&lt;br&gt;som offentligt stöd i Romfördragets mening. Det finns därför ingen an-&lt;br&gt;ledning att informera kommissionen om det nu föreslagna riskkapital-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ekonomiska föreningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ekonomiska föreningar som är kooperativa får&lt;br&gt;göra avdrag för insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I nuvarande system dubbelbeskattas&lt;br&gt;vinster i ekonomiska föreningar. Denna princip har dock luckrats upp i&lt;br&gt;fråga om ekonomiska föreningar som i beskattningshänseende anses som&lt;br&gt;kooperativa. En förening anses som kooperativ om den är öppen och i&lt;br&gt;sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en kooperativ förening av vinsten på sin kooperativa verksamhet&lt;br&gt;lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försälj-&lt;br&gt;ningar har föreningen rätt till avdrag för sådan utdelning. Kooperativ&lt;br&gt;utdelning som endast utgör en besparing av levnadskostnader är skattefri&lt;br&gt;för medlemmen. I övriga fall är utdelningen skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning i förhållande till medlemsinsatsemas storlek (insatsut-&lt;br&gt;delning) är däremot inte avdragsgill för föreningen. För den medlem vars&lt;br&gt;andel är betingad av den verksamhet som bedrivs skall sådan utdelning&lt;br&gt;tas upp som intäkt av näringsverksamhet. I annat fall skall utdelningen&lt;br&gt;tas upp som intäkt av kapital. På samma sätt förhåller det sig med&lt;br&gt;utdelning på förlagsinsatser. Det är här fråga om särskilda kapitalinsatser&lt;br&gt;som räknas till föreningens bundna egna kapital men som intar en&lt;br&gt;mellanställning mellan medlemskapital och lånat kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser var tidigare avdrags-&lt;br&gt;gilla hos föreningen. Syftet med avdragsrätten var att lindra dubbelbe-&lt;br&gt;skattningen inom den kooperativa sektorn. Lättnaden motiverades av att&lt;br&gt;aktiebolagen hade rätt till s.k. Annellavdrag. Föreningarnas avdrag för&lt;br&gt;annan utdelning än pristillägg och rabatter avskaffades i samband med&lt;br&gt;1993 års företagsskattereform då utdelningar från aktiebolag och&lt;br&gt;ekonomiska föreningar gjordes skattefria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det temporära systemet med skattereduktion för riskkapitalinvesteringar&lt;br&gt;föreslås, som framgår av föregående avsnitt, inte gälla för investeringar&lt;br&gt;i ekonomiska föreningar. I avvaktan på mer långsiktiga lösningar för&lt;br&gt;lättnader i dubbelbeskattningen bör kooperativa ekonomiska föreningar&lt;br&gt;få tillbaka rätten till avdrag för insatsutdelning och utdelning på&lt;br&gt;förlagsinsatser. Förslaget föranleder ändringar i 2 § 8 mom. och 7 §&lt;br&gt;8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kvittning av underskott&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Underskott av aktiv näringsverksamhet skall&lt;br&gt;få kvittas mot förvärvsinkomster under de fem första verksamhets-&lt;br&gt;åren. Kvittning medges med högst 100 000 kr om året. Om verk-&lt;br&gt;samheten övertagits från någon närstående medges avdrag endast om&lt;br&gt;den närstående hade varit berättigad till avdrag om han själv fortsatt&lt;br&gt;att driva verksamheten. Om en skattskyldig genom köp eller annat&lt;br&gt;oneröst förvärv övertagit en verksamhet från en förälder eller far-&lt;br&gt;eller morförälder får underskott dock kvittas mot förvärvsinkomster&lt;br&gt;under de fem första verksamhetsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges inte om den skattskyldige under en femårsperiod&lt;br&gt;före verksamhetens påböljande bedrivit likartad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom 1990 års skattereform upp-&lt;br&gt;hävdes i princip möjligheten att kvitta underskott i näringsverksamhet&lt;br&gt;mot tjänsteinkomster. I stället infördes ett system som innebär att&lt;br&gt;underskott i en förvärvskälla får dras av vid beräkningen av inkomsten&lt;br&gt;av samma förvärvskälla närmast följande år. Underskott i förvärvskällan&lt;br&gt;kan rullas framåt utan tidsbegränsning. Undantag från regeln om att&lt;br&gt;kvittning inte tillåts mellan förvärvskällor gäller i fråga om underskott av&lt;br&gt;aktiv näringsverksamhet avseende litterär, konstnärlig eller därmed&lt;br&gt;jämförlig verksamhet. Underskott av sådan verksamhet får - med vissa&lt;br&gt;restriktioner - kvittas mot andra förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta nyföretagande infördes genom lagstiftning hösten&lt;br&gt;1993 en möjlighet att kvitta underskott av aktiv näringsverksamhet mot&lt;br&gt;förvärvsinkomst (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS&lt;br&gt;1993:1541). Denna lagstiftning innefattade inte någon möjlighet till kvitt-&lt;br&gt;ning i de fall en skattskyldig genom köp eller annat oneröst förvärv över-&lt;br&gt;tagit en näringsverksamhet från någon närstående. Våren 1994 infördes&lt;br&gt;emellertid en sådan möjlighet (prop. 1993/94:234, bet 1993/94:SkU25,&lt;br&gt;SFS 1994:777).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att återställa skattereglerna i enlighet med skattereformen&lt;br&gt;avskaffades möjligheterna att kvitta underskott från nystartad verksamhet&lt;br&gt;hösten 1994 (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, SFS 1994:1855).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en överenskommelse med centerpartiet under våren 1995 har&lt;br&gt;regeringen beslutat föreslå att en kvittningsrätt för underskott i nystartad&lt;br&gt;aktiv näringsverksamhet mot förvärvsinkomster skall återinföras. Syftet&lt;br&gt;med åtgärden är att underlätta för nyföretagande och ge positiva effekter&lt;br&gt;på företagande och risktagande hos enskilda näringsidkare. Kvittnings-&lt;br&gt;rätten tillämpas på företagande som påbörjas under år 1996 eller senare.&lt;br&gt;Näringsverksamhet som påbörjas före 1996 omfattas således inte av den&lt;br&gt;nya kvittningsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvittningsrätten föreslås bli utformad enligt följande. Med hänsyn till&lt;br&gt;syftet - att underlätta nyföretagande - är en tidsbegränsning påkallad.&lt;br&gt;Kvittning bör kunna tillåtas under de fem första verksamhetsåren. Vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör en beloppsgräns gälla. Avdrag får göras med högst 100 000 kr för Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;vart och ett av åren. För underskott som ett visst år överstiger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 000 kr medges inte kvittning. Till den del underskottet överstiger&lt;br&gt;100 000 kr kan avdrag endast medges enligt lagen (1993:1539) om&lt;br&gt;avdrag för underskott av näringsverksamhet, dvs. dras av mot framtida&lt;br&gt;överskott i förvärvskällan. Detta innebär att om den skattskyldige år 1&lt;br&gt;har ett underskott på 125 000 kr och år 2 ett underskott på 50 000 kr kan&lt;br&gt;kvittning ske med 100 000 kr år 1 och 50 000 kr år 2. De 25 000 kr som&lt;br&gt;är hänförliga till år 1 och som inte kvittats får rullas framåt och utnyttjas&lt;br&gt;mot framtida inkomster i förvärvskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvittning bör inte få ske om den skattskyldige - direkt eller indirekt -&lt;br&gt;tidigare bedrivit likartad verksamhet. Av tillämpningsskäl bör be-&lt;br&gt;gränsningen avse endast de senaste fem åren. Om verksamheten&lt;br&gt;övertagits från make eller annan närstående person bör kontinuitet gälla.&lt;br&gt;Det innebär att avdrag endast medges om överlåtaren skulle ha varit&lt;br&gt;berättigad till avdrag om han själv fortsatt att driva verksamheten. Om&lt;br&gt;verksamheten däremot övertagits genom köp, byte eller därmed&lt;br&gt;jämförligt förvärv från förälder eller far- eller morförälder räknas&lt;br&gt;verksamheten som nystartad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya kvittningsrätten omfattar verksamheter som har startats tidigast&lt;br&gt;den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om att större mangårdsbyggnader på lantbruk på äga-&lt;br&gt;rens begäran skall beskattas i näringsverksamhet skulle i kombination&lt;br&gt;med kvittningsrätt för ifrågavarande fastigheter kunna medföra att under-&lt;br&gt;skottsavdrag hänförliga till bl.a. omfattande reparationer kvittas mot t.ex.&lt;br&gt;tjänst. Regeringen anser med hänsyn härtill att ägare som på begäran får&lt;br&gt;sina mangårdsbyggnader beskattade som näringsfastigheter skall undantas&lt;br&gt;från kvittningsmöjligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvittningsmöjligheten för kommanditdelägare begränsas beloppsmässigt&lt;br&gt;och får sammanlagt inte överstiga vad delägaren satt in eller åtagit sig att&lt;br&gt;sätta in i bolaget. Även för delägare i handelsbolag som i förhållande till&lt;br&gt;övriga delägare förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets för-&lt;br&gt;pliktelser begränsas kvittningsmöjligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 46 § 1 mom. kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370), KL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beskattning av ägare i fåmansföretag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Gällande regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda regelsystemet för beskattning av ägare i fåmansföretag&lt;br&gt;infördes genom 1990 års skattereform (prop. 1989/90:110 och&lt;br&gt;1990/91:54) och finns i 3 § 12 och 12 a mom. SIL. Bestämmelserna har&lt;br&gt;ändrats ett flertal gånger. Genom lagstiftning hösten 1991 infördes en&lt;br&gt;alternativ metod för beräkning av anskaffningskostnaden på aktier och&lt;br&gt;andelar (prop. 1991/92:60). Hösten 1993 justerades reglerna som en följd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den då införda enkelbeskattningen av bolagsinkomster (prop.&lt;br&gt;1993/94:50) med vissa ytterligare ändringar våren 1994 (prop.&lt;br&gt;1993/94:234). Vid återinförandet av dubbelbeskattningen av bolags-&lt;br&gt;inkomster (prop. 1994/95:25) skedde åter vissa justeringar. Under våren&lt;br&gt;1995 utarbetades promemorian Tekniska justeringar i regelsystemet för&lt;br&gt;beskattning av ägare i fåmansföretag. Promemorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fåmansföretag åsyftas ett företag där ägaren eller ägarna så full-&lt;br&gt;ständigt kan behärska företaget att man i realiteten inte kan tala om ett&lt;br&gt;tvåpartsförhållande vid transaktioner mellan ägare och företag. Är ägarna&lt;br&gt;i ett fåmansföretag aktiva i detta utgör inkomsterna i företaget en&lt;br&gt;blandning av arbets- och kapitalinkomster. Eftersom skattebelastningen&lt;br&gt;för förvärvsinkomster är högre än för kapitalinkomster uppkommer skill-&lt;br&gt;nader mellan uttag i form av progressivt beskattad lön och uttag i form&lt;br&gt;av utdelning som beskattas med den enhetliga skattesatsen för inkomst av&lt;br&gt;kapital. De särskilda reglerna för beskattning av delägare i fåmansföretag&lt;br&gt;har sin utgångspunkt i denna skillnad i beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har utformats som spärregler som skall förhindra att&lt;br&gt;en aktieägare kan ta ut arbetsinkomst som utdelning eller reavinst. En&lt;br&gt;förutsättning för att regelsystemet i 3 § 12 mom. SIL skall tillämpas är&lt;br&gt;att det är fråga om ett fåmansföretag och att aktieägaren - eller närståen-&lt;br&gt;de till denne - i betydande omfattning är eller har varit verksam i före-&lt;br&gt;taget under den senaste tioårsperioden. Reglerna tillämpas på utdelning&lt;br&gt;på aktierna och på reavinst vid avyttring av sådana aktier. För att för-&lt;br&gt;hindra kringgående finns bl.a. bestämmelser som skall tillämpas när aktie-&lt;br&gt;ägaren inte längre är verksam i företaget men har varit det under något&lt;br&gt;av de tio senaste åren. Diskussionen förs beträffande aktiebolag och&lt;br&gt;aktier men har motsvarande giltighet för ekonomiska föreningar och&lt;br&gt;andelar i sådana föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av utdelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av det från fåmansföretaget utdelade beloppet som anses mot-&lt;br&gt;svara den schablonmässigt bestämda kapitalavkastningen - det kapital-&lt;br&gt;inkomstbehandlade utrymmet - tas upp som intäkt av kapital hos ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kapitalinkomstbehandlade utrymmet beräknas som en viss procent&lt;br&gt;på det kapital som har satts in i bolaget. Procenttalet bestäms schablon-&lt;br&gt;mässigt till statslåneräntan vid utgången av november året före be-&lt;br&gt;skattningsåret med tillägg av 5 procentenheter (för år 1995 15,86 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med insatt kapital avses anskaffningskostnaden för aktierna med tillägg&lt;br&gt;för eventuella ovillkorliga kapitaltillskott. För aktier som har anskaffats&lt;br&gt;före år 1990 får anskaffningskostnaden räknas upp med hänsyn till den&lt;br&gt;allmänna prisutvecklingen från anskaffningsåret, dock tidigast fr.o.m. år&lt;br&gt;1970, fram till år 1990. Uppräkning sker med tillämpning av den index-&lt;br&gt;serie som finns intagen i Riksskatteverkets rekommendationer RSV&lt;br&gt;S 1995:16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet får hänsyn&lt;br&gt;tas till löner som har utbetalats till andra anställda än aktieägare i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget. Bestämmelserna om löneunderlag finns i 3 § 12 a mom. SIL Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;och innebär att viss del av den utbetalade lönesumman läggs till anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden för aktierna, eventuellt uppräknad med index. Löne-&lt;br&gt;underlaget utgörs av 10 % av den del av lönesumman som överstiger 10&lt;br&gt;basbelopp. En förutsättning för regelns tillämplighet är att aktieägaren&lt;br&gt;har tagit ut en lön som motsvarar minst 150 % av den lön som har beta-&lt;br&gt;lats ut till den högst betaide anställde. Den ökning av det kapitalinkomst-&lt;br&gt;behandlade utrymmet som uppkommer genom utnyttjande av löneunder-&lt;br&gt;laget får inte överstiga den lön aktieägaren har tagit ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lämnad utdelning överstiger det kapitalinkomstbehandlade ut-&lt;br&gt;rymmet skall det överskjutande beloppet tas upp som intäkt av tjänst. I&lt;br&gt;de fall lämnad utdelning understiger detta utrymme får skillnaden sparas&lt;br&gt;till nästa år (sparad utdelning) och ökar då det kapitalinkomstbehandlade&lt;br&gt;utrymme som beräknas för det året. Det sparade utrymmet får också&lt;br&gt;läggas till det underlag som ligger till grund för beräkning av kapital-&lt;br&gt;avkastningen. Innebörden av detta är att det sparade utrymmet kommer&lt;br&gt;att ränteuppräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn till det sparade utrymmet tas alltså på två olika sätt. Det sker&lt;br&gt;dels genom att det kapitalinkomstbehandlade utrymmet för nästa år ökas&lt;br&gt;med ett belopp som i kronor räknat motsvarar det sparade utrymmet från&lt;br&gt;föregående år, dels genom att anskaffningskostnaden för aktierna ökas&lt;br&gt;med samma belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel visar den använda tekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffningskostnaden för aktierna i ett enmansaktiebolag antas vid&lt;br&gt;utgången av år 1994 uppgå till 100 000 kr. Aktieägaren har inget sparat&lt;br&gt;utrymme från föregående år. Med tillämpning av den för år 1995&lt;br&gt;gällande räntesatsen 15,86 % (statslåneräntan 10,86 % + 5 %) bestäms&lt;br&gt;det kapitalinkomstbehandlade utrymmet för detta år till (15,86 % av&lt;br&gt;100 000=) 15 860 kr. Aktieägaren tar ut 10 000 kr i utdelning under år&lt;br&gt;1995. Hans sparade utrymme blir således det överskjutande beloppet på&lt;br&gt;5 860 kr. Om gällande räntesats för år 1996 antas vara 15,00 % bestäms&lt;br&gt;det kapitalinkomstbehandlade utrymmet för detta år till (15,00 % av&lt;br&gt;105 860=) 15 879 kr. Under år 1996 kan aktieägaren som kapital-&lt;br&gt;inkomst ta ut dels detta belopp, dels det sparade utrymmet från år 1995&lt;br&gt;på 5 860 kr, dvs. sammanlagt 21 739 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktier som har anskaffats före ingången av år 1992 är det möjligt&lt;br&gt;att beräkna det kapitalinkomstbehandlade utrymmet med utgångspunkt i&lt;br&gt;ett alternativt värde på aktierna (altemativregeln). Värdet baseras då på&lt;br&gt;skillnaden mellan tillgångar och skulder i företaget vid utgången av det&lt;br&gt;beskattningsår som har taxerats år 1993. Tillgångar och skulder skall&lt;br&gt;värderas enligt bestämmelserna i lagen (1994:775) om beräkning av&lt;br&gt;kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag. Det är i&lt;br&gt;huvudsak fråga om skattemässiga värden. Vissa utbetalningar från före-&lt;br&gt;taget reducerar underlaget och därmed också det värde som får användas&lt;br&gt;på aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet med tillämpning&lt;br&gt;av altemativregeln sker på samma sätt som enligt huvudregeln. Löne-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;summeregeln får dock inte tillämpas om värderingen sker med stöd av Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;altemativregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av reavinst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reavinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag kan delvis bero på&lt;br&gt;att arbetsinkomster har hållits kvar i företaget. Särskilda regler gäller&lt;br&gt;därför för beskattning av sådan reavinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten vid 1990 års skattereform var att det inte ansågs nöd-&lt;br&gt;vändigt att beskatta en försäljningsvinst med samma skattesats som gäller&lt;br&gt;för arbetsinkomster eftersom man inte kan räkna med att få full betalning&lt;br&gt;för tillgångarna i bolaget vid en försäljning. En försäljning är dessutom&lt;br&gt;förenad med vissa kostnader (prop. 1989/90:110 s. 472). Ett rimligt&lt;br&gt;skatteuttag ansågs ligga på ca 40 %. Tillgodogörande av arbetsinkomster&lt;br&gt;genom avyttring av aktierna i bolaget (med uttag av bolagsskatt och rea-&lt;br&gt;vinstskatt) skulle med detta skatteuttag ge ägaren approximativt samma&lt;br&gt;behållning efter skatt som ett uttag av lön efter arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;progressiv inkomstskatt. Den tekniska lösning som valdes för att få detta&lt;br&gt;skatteuttag är att 50 % av reavinsten tas upp som intäkt av tjänst och&lt;br&gt;50 % som intäkt av kapital. Till den del reavinsten motsvaras av kvar-&lt;br&gt;stående sparad utdelning blir det endast fråga om beskattning i inkomst-&lt;br&gt;slaget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reavinst som skall fördelas mellan intäkt av tjänst och intäkt av&lt;br&gt;kapital beräknas i huvudsak enligt allmänna regler. Anskaffningskost-&lt;br&gt;naden för aktier som förvärvats före år 1990 får dock räknas upp med&lt;br&gt;index. För aktier som har förvärvats före ingången av år 1992 finns&lt;br&gt;alternativt möjlighet att beräkna reavinsten med utgångspunkt i kapital-&lt;br&gt;underlaget. Vid beräkning av den reavinst som skall fördelas enligt de&lt;br&gt;särskilda fåmansföretagsreglema kan det avdragsgilla omkostnadsbeloppet&lt;br&gt;därför vara högre än det omkostnadsbelopp som följer av de allmänna&lt;br&gt;reglerna för beräkning av reavinst (jfr 27 § 2 mom. SIL). Därmed&lt;br&gt;kommer också den vinst som skall behandlas enligt bestämmelserna i 3 §&lt;br&gt;12 mom. SIL att vara lägre än den som beräknats enligt de allmänna reg-&lt;br&gt;lerna. Skillnadsbeloppet beskattas enligt allmänna reavinstregler, dvs.&lt;br&gt;som intäkt av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en övre gräns för hur stor del av en reavinst som skall tas&lt;br&gt;upp som intäkt av tjänst. Enligt den s.k. takregeln uppgår gränsen till&lt;br&gt;100 basbelopp. Eftersom hälften av reavinsten skall tas upp som intäkt&lt;br&gt;av kapital innebär denna takregel att när en reavinst överstiger 200&lt;br&gt;basbelopp - utöver kvarstående sparad utdelning - beskattas överskjutan-&lt;br&gt;de del som kapitalavkastning enligt de allmänna reglerna för reavinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utdelning på aktier får ett belopp som kan anses motsvara en&lt;br&gt;schablonmässigt beräknad avkastning på det i företaget investerade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalet behandlas som kapitalinkomst. Uppgår det utdelade beloppet till Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;ett högre belopp skall den överskjutande delen tas upp som intäkt av&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kapitalinkomstbehandlade utrymmet beräknas med utgångspunkt i&lt;br&gt;anskaffningskostnaden för aktierna med tillägg för eventuellt sparat&lt;br&gt;utrymme från tidigare år. Anskaffningskostnaden får i viss utsträckning&lt;br&gt;räknas upp med index. Möjlighet finns i vissa fall att i stället utgå från&lt;br&gt;ett värde som beräknas med utgångspunkt i kapitalunderlaget i företaget.&lt;br&gt;Underlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 5 procentenheter.&lt;br&gt;Det belopp som erhålls vid denna beräkning utgör det kapitalinkomst-&lt;br&gt;behandlade utrymmet. Till det läggs eventuellt sparat utrymme från före-&lt;br&gt;gående år. Utdelning som ryms inom detta utrymme beskattas som intäkt&lt;br&gt;av kapital hos aktieägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av aktier i fåmansföretag skall hälften av reavinsten -&lt;br&gt;beräknad enligt reglerna i 3 § 12 mom. SIL - tas upp som intäkt av&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den väsentliga ändring som föreslagits i promemorian avser en utvidg-&lt;br&gt;ning av tillämpningsområdet för regelsystemet för beskattning av delägare&lt;br&gt;i fåmansföretag så att detta bättre kommer att överensstämma med de&lt;br&gt;intentioner som låg till grund för 1990 års skattereform. Syftet är att&lt;br&gt;reglerna skall vara tillämpliga när en aktieägare är verksam i ett fåmans-&lt;br&gt;företag. De bör även tillämpas om aktieägaren är verksam i ett företag&lt;br&gt;i vilket denne indirekt äger aktier under förutsättning att även det&lt;br&gt;företaget kan anses utgöra ett fåmansföretag. Det nuvarande regel-&lt;br&gt;systemet är emellertid endast i begränsad omfattning tillämpligt i det&lt;br&gt;senare fallet. En ändring förslås i detta hänseende. Vidare föreslås att&lt;br&gt;även delägare i utländska bolag skall omfattas av regelsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget instämmer samtliga&lt;br&gt;i att regelsystemet bör omfatta fall då aktieägaren är verksam i ett företag&lt;br&gt;i vilket denne indirekt äger aktier samt att även utländska företag skall&lt;br&gt;kunna anses utgöra ett fåmansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har också föreslagits vissa lagtekniska förändringar,&lt;br&gt;främst i förtydligande syfte. Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund samt Företagarnas Riksorganisation anser att förslaget&lt;br&gt;innebär en förbättring av lagtexten. FAR anser att de förslagna ändringar-&lt;br&gt;na innebär att lagtexten blir mer otydlig. Från bl.a. Juridiska fakulteten&lt;br&gt;vid Uppsala Universitet har framförts att det nu är dags att göra en&lt;br&gt;principiell översyn av utgångspunkten för fåmansföretagslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har redan vid 1990 års skattereform konstaterats att det i ett system&lt;br&gt;med en progressiv beskattning av förvärvsinkomster och en proportionell&lt;br&gt;beskattning av kapitalinkomster finns ett behov av särskilda regler för&lt;br&gt;beskattning av delägare i fåmansföretag. Vid diskussionen om utgångs-&lt;br&gt;punkten för en skattemässig åtskillnad mellan arbets- och kapital-&lt;br&gt;inkomster har bl.a. framförts att det naturliga kan synas vara att fastställa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som kan betraktas som en normal lön. I promemorian hänvisades till Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;prop. 1993/94:234 (s.76 f.) där det uttalades att det visat sig omöjligt att&lt;br&gt;bygga regelsystemet på en prövning av vad som i varje enskilt fall kan&lt;br&gt;anses utgöra normal lön och att det inte heller är möjligt att fastställa en&lt;br&gt;rimlig schablon för löneuttag. Vissa remissinstanser anser att ytterligare&lt;br&gt;diskussion borde ha förts på denna punkt. Regeringen konstaterar att den&lt;br&gt;fråga som här är aktuell gäller tillämpningsområdet för det nuvarande&lt;br&gt;regelsystemet. Det finns i detta sammanhang inte anledning att ånyo&lt;br&gt;diskutera den principiella utgångspunkten för regelsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av vikt att det särskilda regelsystemet tillämpas för samtliga&lt;br&gt;aktiva delägare och att det inte genom olika bolagskonstruktioner är&lt;br&gt;möjligt att komma förbi systemet. Regeringen anser att det är angeläget&lt;br&gt;att nu genomföra de ändringar som behövs för att även indirekta innehav&lt;br&gt;resp, utländska bolag skall omfattas av lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har påtalat komplexiteten i systemet. Regeringen&lt;br&gt;konstaterar att komplikationerna framförallt har sin utgångspunkt i det&lt;br&gt;förhållandet att tillämpningsområdet måste bestämmas så att det fångar&lt;br&gt;in olika bolagskonstruktioner. För en aktieägare i ett fåmansföretag som&lt;br&gt;äger samtliga eller en huvuddel av aktierna i ett bolag och som är verk-&lt;br&gt;sam i detta bolag eller i ett koncernbolag innebär de föreslagna reglerna&lt;br&gt;inte någon förändring och inte heller någon ytterligare komplikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs också vissa ändringar av lagteknisk karaktär&lt;br&gt;i syfte att förtydliga lagtexten. I denna fråga är regeringens inställning&lt;br&gt;följande. Flertalet av de tidigare företagna ändringarna har arbetats in i&lt;br&gt;den ursprungliga bestämmelsen i 3 § 12 mom. SIL. Ändringarna har&lt;br&gt;varit av olika teknisk karaktär och detta har bl.a. medfört oklarheter i&lt;br&gt;frågan hur regelsystemet förhåller sig till övriga bestämmelser i skatte-&lt;br&gt;systemet. Skattelagskommittén arbetar för närvarande med en systematisk&lt;br&gt;översyn av inkomstskatteförfattningama (dir. 1991:39). Ett naturligt led&lt;br&gt;i detta arbete är att föreslå sådana förändringar som behövs i förtyd-&lt;br&gt;ligande syfte. Ett betänkande kommer dock att lämnas först under slutet&lt;br&gt;av nästa år. Regeringen anser emellertid att det redan nu är viktigt att i&lt;br&gt;möjligaste mån ta tillvara möjligheterna att förtydliga lagtexten. Av de&lt;br&gt;remissinstanser som har yttrat sig i frågan är också flertalet av den&lt;br&gt;uppfattningen att de föreslagna ändringarna innebär en förbättring.&lt;br&gt;Regeringen anser således att de föreslagna ändringarna i princip bör&lt;br&gt;genomföras. Den tekniska utformningen av förslaget kommenteras&lt;br&gt;närmare i avsnitt 7.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Tillämpningsområdet för 3 § 12 mom. SIL&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det särskilda regelsystemet för beskattning av&lt;br&gt;delägare i fåmansföretag skall tillämpas om aktieägaren är verksam&lt;br&gt;i betydande omfattning i företaget eller i annat fåmansföretag i vilket&lt;br&gt;det förstnämnda företaget äger aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om ett fåmansföretag föreligger beaktas&lt;br&gt;även utländska juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Invändningar har inte framförts mot förslaget att&lt;br&gt;begränsa möjligheterna att kringgå reglerna genom indirekta innehav.&lt;br&gt;Däremot har framförts att förslaget i dess nuvarande utformning kommer&lt;br&gt;att få ett alltför vittgående tillämpningsområde eftersom det även omfattar&lt;br&gt;fall där avkastning i andra bolag inte är hänförlig till företagsledarens&lt;br&gt;arbetsinsatser. Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund anser att precisionen i regelsystemet ökar med förslaget genom&lt;br&gt;att den svårtolkade koncemregeln kan slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några invändningar har inte framförts mot förslaget att även utländska&lt;br&gt;bolag skall omfattas av fåmansbolagslagstiftningen. Svenska Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen och Sveriges Industriförbund samt Handelshögskolan i&lt;br&gt;Stockholm har emellertid anfört att förhållandet till dubbelbeskatt-&lt;br&gt;ningsavtal borde belysas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Definitionen av fåmansföretag&lt;br&gt;finns i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL. Enligt åttonde stycket a&lt;br&gt;i anvisningspunkten anses ett fåmansföretag föreligga om en fysisk&lt;br&gt;person eller ett fåtal fysiska personer äger så många aktier eller andelar&lt;br&gt;i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening att dessa personer har mer&lt;br&gt;än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget. RSV har&lt;br&gt;i sina rekommendationer (RSV S 1995:16) uttalat att med &amp;quot;ett fåtal&amp;quot; bör&lt;br&gt;avses högst ett tiotal personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En subsidiär definition av fåmansföretag finns i nämnda anvisnings-&lt;br&gt;punkt åttonde stycket b. Av den framgår att med fåmansföretag avses ett&lt;br&gt;aktiebolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet är uppdelad på&lt;br&gt;verksamhetsgrenar som är oberoende av varandra om en person har den&lt;br&gt;reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och självständigt&lt;br&gt;kan förfoga över dess resultat. Det kan vara fråga om företag som&lt;br&gt;visserligen ägs av så många personer att man inte kan tala om ett fåtal&lt;br&gt;personer men vars verksamhet är uppdelad på flera avgränsade rörelse-&lt;br&gt;grenar som var och en i stort sett antas fungera som ett självständigt&lt;br&gt;fåmansföretag. Betämmelsema avser främst fria yrkesutövare som driver&lt;br&gt;verksamhet i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening med många del-&lt;br&gt;ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nionde stycket i anvisningspunkten framgår att aktiebolag vars&lt;br&gt;aktier är noterade vid en svensk börs inte räknas som fåmansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av om ett fåmansföretag föreligger beaktas inte enbart Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;personer som direkt äger aktier i företaget. Med ägare avses även den&lt;br&gt;som genom förmedling av juridisk person äger eller på därmed jämförligt&lt;br&gt;sätt innehar aktie i företaget (elfte stycket i anvisningspunkten). Om ett&lt;br&gt;företag ägs av ett fåtal fysiska personer och därför utgör ett fåmans-&lt;br&gt;företag kommer alltså även ett helägt dotterföretag att utgöra ett fåmans-&lt;br&gt;företag eftersom aktierna i dotterföretaget indirekt ägs av ett fåtal fysiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av fåmansföretag i KL utgör grunden även för tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL. Enbart det förhållandet att det är&lt;br&gt;fråga om ett fåmansföretag motiverar emellertid inte tillämpning av de&lt;br&gt;särskilda reglerna för beskattning av utdelning och reavinster. En förut-&lt;br&gt;sättning är dessutom att inkomsterna i företaget kan anses utgöra en bland-&lt;br&gt;ning av arbets- och kapitalinkomster. Ett villkor för att bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 § 12 mom. SIL skall vara tillämpliga är därför att aktieägaren - eller&lt;br&gt;någon närstående - i betydande omfattning varit verksam i företaget. Vad&lt;br&gt;som avses med verksam i betydande omfattning har kommenterats i prop.&lt;br&gt;1989/90:110 s.703. Eftersom det villkoret knyter an till verksamhet som&lt;br&gt;utövats av den enskilde aktieägaren måste tillämpligheten av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 § 12 mom. SIL prövas i förhållande till varje enskild aktie-&lt;br&gt;ägare. Att ett företag enligt definitionen i KL utgör ett fåmansföretag&lt;br&gt;innebär alltså inte generellt att samtliga aktieägare i företaget omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § 12 mom. nionde stycket SIL skall vid bedömningen av om&lt;br&gt;ett fåtal personer äger aktierna i ett företag - dvs. om ett fåmansföretag&lt;br&gt;föreligger - sådana delägare, som själva eller genom någon närstående&lt;br&gt;är verksamma i företaget, anses som en person. Definitionen av fåmans-&lt;br&gt;företag är här något utvidgad i förhållande till den grundläggande&lt;br&gt;definitionen i KL. Ett företag som drivs gemensamt av många delägare&lt;br&gt;som alla arbetar i företaget behandlas alltså som ett fåmansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett hänseende är bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL tillämpliga på&lt;br&gt;utdelning och reavinst i företag som inte utgör fåmansföretag. Det gäller&lt;br&gt;den situationen att företaget någon gång under den senaste tioårsperioden&lt;br&gt;utgjort ett fåmansföretag i vilket den skattskyldige har varit verksam men&lt;br&gt;att företaget inte längre har denna karaktär, exempelvis därför att ett&lt;br&gt;antal nya delägare har tillkommit. För att förhindra kringgående av regel-&lt;br&gt;systemet i 3 § 12 mom. SIL tillämpas bestämmelserna om företaget&lt;br&gt;någon gång under de senaste tio åren utgjort ett fåmansföretag i vilket&lt;br&gt;delägaren har varit verksam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande villkoret att delägaren i betydande omfattning skall&lt;br&gt;ha varit verksam i företaget kan inte uppfyllas av en juridisk person. Den&lt;br&gt;bestämmelse i KL som anger att även den som indirekt äger aktier i&lt;br&gt;företaget skall anses som ägare saknar därför i princip betydelse vid&lt;br&gt;prövning av om utdelning och reavinst skall behandlas enligt reglerna i&lt;br&gt;3 § 12 mom. SIL. I syfte att 3 § 12 mom. SIL skall kunna tillämpas även&lt;br&gt;i det fall verksamheten utövas i ett annat företag än det i vilket aktierna&lt;br&gt;innehas anges i åttonde stycket att med verksamhet i ett fåmansföretag&lt;br&gt;jämställs verksamhet i ett annat företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncemförhållande föreligger bl.a. när ett företag äger så många Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;aktier i ett annat företag att det har mer än hälften av rösterna för&lt;br&gt;samtliga aktier, dvs. när företaget har ett bestämmande inflytande i det&lt;br&gt;andra företaget. Även i de fall aktieinnehavet inte motsvarar så stort&lt;br&gt;röstetal att ett koncemförhållande föreligger kan det andra företaget vara&lt;br&gt;ett fåmansföretag. Ett exempel illustrerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person, X, äger samtliga aktier i ett företag, AB A, som&lt;br&gt;därmed utgör ett fåmansföretag. Företaget äger 40 % av aktierna i&lt;br&gt;företaget AB B. Övriga aktier i AB B ägs av två andra fysiska personer.&lt;br&gt;Något koncemförhållande föreligger inte mellan AB A och AB B.&lt;br&gt;Däremot utgör AB B ett fåmansföretag eftersom det med beaktande av&lt;br&gt;såväl direkta och indirekta aktieinnehav ägs av ett fåtal fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att 3 § 12 mom. SIL skall vara tillämpligt på&lt;br&gt;utdelning från AB A är som tidigare konstaterats att X i betydande&lt;br&gt;omfattning är verksam i detta företag. Är X i stället verksam i AB B kan&lt;br&gt;han ta ut sin arbetsinkomst från detta företag i form av utdelning som&lt;br&gt;lämnas till AB A och vidareutdelas till X. Denna vidareutdelning&lt;br&gt;omfattas inte av bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL eftersom verksamhet&lt;br&gt;inte har bedrivits i ett koncernföretag. Utdelning från AB A kommer&lt;br&gt;därför att kapitalbeskattas hos X.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett särskilt regelsystem för fåmans-&lt;br&gt;bolagsdelägare bör vara utformat så att samtliga aktiva aktieägare&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna. Det skall inte vara möjligt att genom olika&lt;br&gt;bolagskonstruktioner komma förbi reglerna. Regelsystemet i 3 §&lt;br&gt;12 mom. SIL bör tillämpas i de fall aktieägaren är aktiv i ett företag i&lt;br&gt;vilket han indirekt äger aktier samt har ett reellt inflytande. För att uppnå&lt;br&gt;detta syfte föreslogs i promemorian att med verksamhet i ett direktägt&lt;br&gt;fåmansföretag skall jämställas verksamhet i ett annat fåmansföretag om&lt;br&gt;den skattskyldige indirekt äger aktier i detta företag. Några invändningar&lt;br&gt;mot den principiella utgångspunkten i detta förslag har inte framförts.&lt;br&gt;Däremot har några remissinstanser anfört att kravet att aktieägaren skall&lt;br&gt;ha ett reellt inflytande i det andra fåmansföretaget inte återspeglas i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som lagförslaget har utformats kan det komma att omfatta situationer&lt;br&gt;där aktieägaren i ett bolag indirekt äger en mindre del i ett annat bolag&lt;br&gt;i vilket vederbörande tillsammans med ett flertal andra aktieägare är&lt;br&gt;verksamma. Villkoret att det bolag i vilket aktierna indirekt innehas skall&lt;br&gt;utgöra ett fåmansföretag innebär - på samma sätt som vid ett direkt&lt;br&gt;aktieinnehav - i kombination med kravet att det skall vara fråga om&lt;br&gt;verksamhet i betydande omfattning att tillämpningsområdet begränsas till&lt;br&gt;sådana förhållanden då det föreligger ett reellt inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga gäller de fall när verksamhet bedrivs i ett handels-&lt;br&gt;bolag, dvs. aktieägaren är verksam i ett handelsbolag i vilket aktiebolaget&lt;br&gt;äger andelar. I promemorian anfördes att det i flertalet fall innebär att&lt;br&gt;aktieägaren är verksam i handelsbolaget för aktiebolagets räkning. Han-&lt;br&gt;delsbolagets inkomst beskattas dessutom hos aktiebolaget. Verksamheten&lt;br&gt;torde därför jämställas med verksamhet i aktiebolaget och därmed är&lt;br&gt;regelsystemet i 3 § 12 mom. SIL tillämpligt. Juridiska fakulteten vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet instämmer i denna slutsats. Fakulteten anser emeller- Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;tid att om detta är riktigt, strider denna slutsats mot en av reglerna i 1 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av&lt;br&gt;inkomst från handelsbolag i vissa fall. Motivet är att den lagen uttryck-&lt;br&gt;ligen skall kunna tillämpas även när ett aktiebolag säljer ett handelsbolag&lt;br&gt;i vilket aktieägaren varit verksam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar uppfattningen att det särskilda regelsystemet för&lt;br&gt;beskattning av delägare i fåmansföretag omfattar även det fallet att&lt;br&gt;verksamheten bedrivits i ett handelsbolag i vilket aktiebolaget äger&lt;br&gt;andelar. Skäl att särskilt reglera denna situation i 3 § 12 mom. SIL kan&lt;br&gt;inte anses föreligga. Lagen om särskilda regler för beskattning av in-&lt;br&gt;komst från handelsbolag i vissa fall skall under vissa förutsättningar&lt;br&gt;tillämpas när en fysisk person säljer en andel i ett handelsbolag till annan&lt;br&gt;än fysisk person. En av förutsättningarna är enligt 1 § andra stycket i den&lt;br&gt;nämnda lagen att överlåtaren har varit aktivt verksam i handelsbolaget.&lt;br&gt;Med detta jämställs att överlåtaren på motsvarande sätt bedrivit&lt;br&gt;verksamhet i handelsbolaget genom en juridisk person. Det innebär&lt;br&gt;således att i de fall handelsbolaget äger ett aktiebolag i vilket&lt;br&gt;andelsägaren är verksam kan den särskilda lagen bli tillämplig om&lt;br&gt;andelen i handelsbolaget säljs. Tillämpningsområdet i 3 § 12 mom. avser&lt;br&gt;emellertid det fallet att den fysiske personen säljer en aktie i ett&lt;br&gt;aktiebolag. Regeringens bedömning är därför att vid sidan av&lt;br&gt;bestämmelsen i 3 § 12 mom. SIL behövs den nämnda bestämmelsen i&lt;br&gt;lagen om beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska juridiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av fåmansföretag i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL&lt;br&gt;omfattar aktiebolag och ekonomiska föreningar. Huruvida även utländska&lt;br&gt;företag kan vara fåmansföretag framgår inte direkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om ett fåmansföretag föreligger beaktas även&lt;br&gt;aktier eller andelar som innehas genom förmedling av en juridisk person.&lt;br&gt;Med juridisk person kan avses såväl svenska som utländska företag. Äger&lt;br&gt;en fysisk person exempelvis ett danskt aktiebolag som i sin tur har ett&lt;br&gt;svenskt dotterbolag bör det inte råda någon tvekan om att det svenska&lt;br&gt;dotterbolaget anses utgöra ett fåmansföretag. Om det danska bolaget skall&lt;br&gt;betraktas som ett fåmansföretag har tidigare ansetts oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten har konstaterat att 3 § 12 mom. SIL inte kan tillämpas&lt;br&gt;på utländska bolag (RÅ 1994 ref. 3). Av Regeringsrättens dom torde&lt;br&gt;också den slutsatsen kunna dras att detsamma gäller vid bedömningen av&lt;br&gt;vad som utgör fåmansföretag enligt definitionen i KL. Ett utländskt&lt;br&gt;företag omfattas alltså inte av definitionen av ett fåmansföretag i KL&lt;br&gt;annat än i det avseendet att även indirekta innehav via ett utländskt&lt;br&gt;företag kan beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag ägs av en eller ett fåtal fysiska personer som är verk-&lt;br&gt;samma i företaget bör utdelning och reavinst på aktier beskattas på&lt;br&gt;samma sätt oavsett om det är ett svenskt eller utländskt företag. I 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 mom. SIL bör därför införas en bestämmelse som anger att med Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;fåmansföretag kan avses även utländska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har efterlyst en diskussion av förslagets inverkan&lt;br&gt;vid tillämpning av dubbelbeskattningsavtal. I avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning finns regler om fördelning av beskattningsrätten till&lt;br&gt;olika inkomster mellan staterna. Den uppdelning i olika inkomster som&lt;br&gt;finns i ett avtal har emellertid endast betydelse vid tillämpning av avtalet&lt;br&gt;och således inte vid bestämmande av till vilket inkomstslag inkomsten&lt;br&gt;skall hänföras enligt svensk intern skattelagstiftning. Har rätten att&lt;br&gt;beskatta viss inkomst i Sverige enligt svensk lagstiftning inskränkts&lt;br&gt;genom avtalet måste denna begränsning iakttas. När beskattningsrätten&lt;br&gt;väl har fördelats enligt avtalet sker emellertid beskattning i Sverige enligt&lt;br&gt;svensk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian har utformats så att utländska juridiska&lt;br&gt;personer skall beaktas vid bedömningen av om ett fåmansföretag före-&lt;br&gt;ligger. Enligt en särskild bestämmelse skall emellertid regelsystemet i 3 §&lt;br&gt;12 mom. SIL avseende fördelning av utdelning och reavinst inte tillämpas&lt;br&gt;på sådana utländska juridiska personer där delägarna beskattas löpande&lt;br&gt;för vinsten. RSV har anfört att detta ger en möjlighet att undgå beskatt-&lt;br&gt;ning av reavinster enligt de särskilda fåmansföretagsreglema. Det skulle&lt;br&gt;kunna ske genom att aktierna i ett fåmansföretag avyttras till underpris&lt;br&gt;till sådan utländsk juridisk person varefter andelen i den utländska juri-&lt;br&gt;diska personen avyttras och reavinsten kapitalbeskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskattning som avses i punkt 10 av anvisningarna till 53 § KL&lt;br&gt;gäller delägarens andel i vinsten i den utländska juridiska personen. Av&lt;br&gt;3 § 10 mom. SIL framgår att utdelning från en sådan juridisk person inte&lt;br&gt;skall beskattas och därmed omfattas den inte heller av bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 § 12 mom. SIL. Regeringen anser däremot att det inte finns skäl att&lt;br&gt;undanta reavinst vid avyttring av andel i sådan utländsk juridisk person&lt;br&gt;från tillämpningsområdet i 3 § 12 mom. SIL. Detta bör således omfatta&lt;br&gt;även sådana andelar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Överlåtelse av andel i handelsbolag som äger&lt;br&gt;aktier, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid avyttring av andel i handelsbolag som&lt;br&gt;äger aktie i ett fåmansföretag i vilket andelsägaren har varit verksam&lt;br&gt;i betydande omfattning skall hälften av den del av reavinsten som&lt;br&gt;kan anses belöpa på aktierna beskattas som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av lagen om särskilda regler för beskattning av&lt;br&gt;inkomst från handelsbolag i vissa fall slopas möjligheten att dela upp&lt;br&gt;vinsten genom ett delbokslut i de fall handelsbolaget äger aktie i ett&lt;br&gt;fåmansföretag i vilket andelsägaren har varit verksam i betydande&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag i Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;vilket aktieägaren varit verksam till ett handelsbolag i vilket aktieägaren&lt;br&gt;äger andel skall reavinsten beräknas som om överlåtelsen har skett till&lt;br&gt;marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV anser att förslaget inte är tillräckligt om-&lt;br&gt;fattande och föreslår i stället att del av vinsten vid avyttring av andelar&lt;br&gt;i handelsbolaget skall beskattas enligt de särskilda fåmansföretags-&lt;br&gt;reglema. Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund&lt;br&gt;motsätter sig förslaget eftersom det medför likviditetspåfrestningar. Om&lt;br&gt;en särskild skatteregel anses erforderlig bör denna omfatta del av vinst&lt;br&gt;vid avyttring av andelen i handelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Om en fysisk person överlåter aktier&lt;br&gt;i ett fåmansföretag till ett handelsbolag i vilket han är delägare kan&lt;br&gt;vederlaget bestämmas till ett belopp motsvarande aktiernas omkostnads-&lt;br&gt;belopp vilket innebär att någon beskattningsbar reavinst inte uppkommer.&lt;br&gt;När andelen i handelsbolaget överlåts beskattas reavinsten i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital. Denna möjlighet att kringgå regelsystemet i 3 § 12 mom. SIL&lt;br&gt;bör tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för beskattning av verksamhet i handelsbolag skiljer sig från&lt;br&gt;de regler som gäller för beskattning av verksamhet i aktiebolag. Den år-&lt;br&gt;liga vinsten i handelsbolaget beskattas löpande hos delägaren. En fysisk&lt;br&gt;person beskattas i inkomstslaget kapital för vinst vid avyttring av andelar&lt;br&gt;i handelsbolag - om inte lagen om särskilda regler för beskattning av&lt;br&gt;inkomst från handelsbolag i vissa fall är tillämplig. I promemorian&lt;br&gt;uttalades att det inte är möjligt att utan avsevärda ändringar i regel-&lt;br&gt;systemet för beskattning av reavinst vid avyttring av andelar i ett handels-&lt;br&gt;bolag införa regler som motsvarar dem som finns i 3 § 12 mom. SIL. I&lt;br&gt;stället föreslogs att särskilda bestämmelser skulle gälla när en fysisk&lt;br&gt;person avyttrar aktier i ett företag i vilket han varit verksam till ett&lt;br&gt;handelsbolag i vilket han har en andel. Den fysiske personen skulle enligt&lt;br&gt;förslaget beskattas som om aktierna hade sålts till marknadspris. RSV har&lt;br&gt;anfört att förslaget inte är tillräckligt omfattande, bl.a. därför att vinster&lt;br&gt;som upparbetas i aktiebolaget efter överlåtelsen inte kommer att omfattas.&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund avstyrker&lt;br&gt;förslaget eftersom det innebär en betydande likviditetspåfrestning som&lt;br&gt;kan hindra välmotiverade omstruktureringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare föreslagit att indirekta innehav i fåmansföretag&lt;br&gt;skall omfattas av det särskilda regelsystemet och att det inte skall vara&lt;br&gt;möjligt att genom olika bolagskonstruktioner kringgå bestämmelserna.&lt;br&gt;Särskilda regler bör också gälla när aktier har överlåtits till ett handels-&lt;br&gt;bolag i vilket aktieägaren eller närstående äger en andel varefter andelen&lt;br&gt;i handelsbolaget säljs. En annan reglering än den som föreslogs i prome-&lt;br&gt;morian bör emellertid väljas. För att förhindra skatteundandragande bör&lt;br&gt;reavinsten vid avyttring av andelen i handelsbolaget delas upp och den&lt;br&gt;del av vinsten som kan anses belöpa på handelsbolagets innehav av aktier&lt;br&gt;i fåmansföretaget skall - på samma sätt som när en aktie avyttras direkt&lt;br&gt;- till hälften beskattas som intäkt av tjänst. En liknande reglering&lt;br&gt;användes för avyttringar under år 1994 då skatteplikten för reavinst vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avyttring av aktier var reducerad. För att förhindra kringgående av Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;reglerna för reavinstbeskattning av fastigheter gällde en undantagsregel&lt;br&gt;för den situation då aktiebolaget ägde fastigheter [jfr 3 § 1 mom. tredje&lt;br&gt;stycket b) i momentets lydelse vid 1995 års taxering, prop. 1993/94:50&lt;br&gt;s. 201].&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler gäller när en fysisk person till en juridisk person säljer&lt;br&gt;en andel i ett handelsbolag i vilket den fysiske personen har varit aktivt&lt;br&gt;verksam. Reglerna finns i lagen om särskilda regler för beskattning av&lt;br&gt;inkomst från handelsbolag i vissa fall och innebär att vinsten skall be-&lt;br&gt;skattas som inkomst av näringsverksamhet. Syftet är att inkomst i handels-&lt;br&gt;bolaget som är hänförlig till det beskattningsår då överlåtelsen sker inte&lt;br&gt;skall kunna omvandlas till en kapitalbeskattad reavinst. Under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar kan den särskilda beskattningen begränsas till den del av&lt;br&gt;beskattningsårets inkomst från handelsbolaget som belöper på andelen för&lt;br&gt;tiden fram till överlåtelse- eller tillträdesdagen (3 § lagen om särskilda&lt;br&gt;regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall).&lt;br&gt;Återstående vinst beskattas enligt allmänna regler, dvs. som intäkt av&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § andra stycket andra meningen omfattar lagen om särskilda&lt;br&gt;regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall även den&lt;br&gt;situationen att överlåtaren, eller någon denne närstående, har varit aktivt&lt;br&gt;verksam i handelsbolaget genom en juridisk person. Äger handelsbolaget&lt;br&gt;ett aktiebolag i vilket någon av andelsägarna är aktivt verksam skall&lt;br&gt;således bestämmelserna tillämpas om denne andelsägare säljer sin andel&lt;br&gt;till en juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har föreslagits att en fysisk person som säljer en andel i ett&lt;br&gt;handelsbolag som äger aktier i ett fåmansbolag skall beskattas för del av&lt;br&gt;vinsten som intäkt av tjänst. En sådan beskattning är emellertid inte&lt;br&gt;tillräcklig om det finns en upparbetad vinst i handelsbolaget och andelen&lt;br&gt;säljs till en juridisk person. Även i fortsättningen bör således sådana&lt;br&gt;försäljningar omfattas av lagen om särskilda regler för beskattning av&lt;br&gt;inkomst från handelsbolag i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett handelsbolag som äger aktier i ett aktiebolag redovisar inkomst&lt;br&gt;från aktiebolaget endast i de fall bolaget lämnat utdelning eller när&lt;br&gt;aktierna avyttrats. Har aktiebolaget inte lämnat någon utdelning redovisar&lt;br&gt;således handelsbolaget inte heller någon inkomst från aktiebolaget för&lt;br&gt;beskattningsåret. Utnyttjas då möjligheten till delbokslut i 3 § den&lt;br&gt;nämnda lagen kommer den del av vinsten vid avyttring av andelen i&lt;br&gt;handelsbolaget som kan anses hänförlig till aktieinnehavet endast att&lt;br&gt;kapitalbeskattas. Regeringen anser därför att möjligheten till delbokslut&lt;br&gt;bör förhindras i de fall handelsbolag äger sådana aktier som om de ägts&lt;br&gt;direkt av den fysiske personen hade omfattats av bestämmelserna i 3 §&lt;br&gt;12 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder en ändring i 3 § lagen om särskilda regler för&lt;br&gt;beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;förslag görs även ett förtydligande i 1 § andra stycket den nämnda lagen.&lt;br&gt;Bestämmelsen om att del av vinst vid försäljning av andel i handelsbolag&lt;br&gt;skall tas upp som intäkt av tjänst bör tas in i ett nytt moment i 24 § SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag vissa möjligheter att utan omedelbara beskattnings- Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;konsekvenser överföra tillgångar från enskild näringsverksamhet eller ett&lt;br&gt;handelsbolag till ett aktiebolag i vilket den skattskyldige äger aktier&lt;br&gt;genom att överlåtelsen sker till skattemässiga värden. Om verksamheten&lt;br&gt;överförs till ett aktiebolag i vilket den skattskyldige inte har varit&lt;br&gt;verksam kan en reavinst vid avyttring av aktierna i det övertagande före-&lt;br&gt;taget som sker strax efter överlåtelsen komma att beskattas i inkomst-&lt;br&gt;slaget kapital även om den skattskyldige har varit aktivt verksam i den&lt;br&gt;enskilda näringsverksamheten eller i handelsbolaget. En näringsidkare&lt;br&gt;som skall upphöra med sin näringsverksamhet skulle på detta sätt kunna&lt;br&gt;undgå den progressiva inkomstskatt och de egenavgifter som skulle ha&lt;br&gt;påförts honom om näringsverksamheten sålts direkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anfördes att en inkomstomvandling som sker på det be-&lt;br&gt;skrivna sättet framstår som en rent skattemässigt betingad transaktion&lt;br&gt;med syfte att undgå skatt. Det ifrågasattes också om ett sådant förfarande&lt;br&gt;skulle motverkas genom att i 3 § 12 mom. SIL införa en bestämmelse&lt;br&gt;som med verksamhet i bolaget jämställer aktiv verksamhet i enskild&lt;br&gt;näringsverksamhet eller handelsbolag om tillgångar som ingått i sådan&lt;br&gt;verksamhet har överlåtits till bolaget. Eftersom en överlåtelse av det&lt;br&gt;angivna slaget också kan utgöra ett led i en omstrukturering av företag&lt;br&gt;ansågs emellertid att ställning till detta skulle tas när Företagsskatteutred-&lt;br&gt;ningen (Fi 1992:11) lämnat sitt kommande förslag om bekattningskonse-&lt;br&gt;kvensema i samband med omstruktureringar. Majoriteten av remiss-&lt;br&gt;instanserna har instämt i förslaget i promemorian. RSV anser emellertid&lt;br&gt;att en lagändring bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med 3 § 12 mom. SIL är att förhindra omvandling av arbets-&lt;br&gt;inkomster till kapitalinkomster. En sådan omvandling skulle under vissa&lt;br&gt;förutsättningar kunna ske genom att tillgångar överlåts till underpris från&lt;br&gt;enskild näringsverksamhet eller handelsbolag till ett aktiebolag. Rege-&lt;br&gt;ringen anser att det i och för sig kan ifrågasättas om inte tillämpnings-&lt;br&gt;området i 3 § 12 mom. SIL under vissa förutsättningar borde omfatta&lt;br&gt;även aktier i aktiebolag till vilket sådan överlåtelse av tillgångar har&lt;br&gt;skett. Möjligheterna att genom verksamhet i enskild näringsverksamhet&lt;br&gt;och handelsbolag omvandla vad som kan likställas med arbetsinkomster&lt;br&gt;är emellertid normalt begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart det förhållandet att tillgångar har överlåtits till underpris till ett&lt;br&gt;aktiebolag är alltså inte ett tillräckligt skäl att tillämpa bestämmelserna i&lt;br&gt;3 § 12 mom. SIL vid en senare försäljning av aktierna. Regeringen är&lt;br&gt;därför inte beredd att utan ytterligare överväganden lägga fram ett förslag&lt;br&gt;i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Lagtekniska justeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagtexten struktureras på så sätt att nuvaran-&lt;br&gt;de 3 § 12 och 12 a mom. SIL i förtydligande syfte delas upp i fem&lt;br&gt;moment, 12 a-12 e mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag med den avvikelsen att förslaget i stället avsåg en sammanföring&lt;br&gt;av 3 § 12 och 12 a mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har yttrat sig särskilt&lt;br&gt;anser majoriteten att det lagtekniska förslaget innebär förbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL&lt;br&gt;har sedan deras tillkomst ändrats vid olika tillfallen. På grund av att&lt;br&gt;ändringarna har inarbetats i de ursprungliga bestämmelserna har reglerna&lt;br&gt;blivit svåröverskådliga. I promemorian föreslogs i förtydligande syfte&lt;br&gt;bl.a. att vissa begrepp skulle införas för att klargöra förfarandet vid&lt;br&gt;beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet. Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation, Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund m.fl. har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att i avvaktan på skattelagskommit-&lt;br&gt;téns förslag tillvarata möjligheten att förtydliga bestämmelserna.&lt;br&gt;Förslaget bör i princip genomföras med den ändringen att en uppdelning&lt;br&gt;bör göras av det nuvarande momentet på flera moment. En sådan uppdel-&lt;br&gt;ning klaigör på ett tydligare sätt de olika inslag som finns i den nu-&lt;br&gt;varande bestämmelsen. De ändringar som gjorts i förhållande till&lt;br&gt;promemorieförslaget redovisas närmare i författningskommentaren.&lt;br&gt;Förslaget har även ändrats på det sätt Lagrådet förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har aktualiserat frågan om beräkning av det kapitalinkomst-&lt;br&gt;behandlade utrymmet när aktierna byter ägare under året. Ett kapital-&lt;br&gt;inkomstbehandlat utrymme beräknas när företaget lämnar utdelning för&lt;br&gt;att fastställa hur stor det av det utbetalade beloppet som skall kapital-&lt;br&gt;inkomstbeskattas. Utbetalning av beslutad utdelning kan förekomma vid&lt;br&gt;flera tillfallen och om aktierna byter ägare mellan utdelningstillfällena&lt;br&gt;uppkommer frågan om även den nye ägaren får beräkna ett kapital-&lt;br&gt;inkomstbehandlat utrymme för det aktuella året. Innebörden av den&lt;br&gt;nuvarande bestämmelsen är oklar. I och med att bestämmelserna nu fått&lt;br&gt;en delvis annorlunda utformning och på ett klarare sätt knyter an till de&lt;br&gt;förhållanden som gäller för en enskild aktieägare avser beräkningen av&lt;br&gt;gränsbeloppet den enskilde aktieägaren. Förvärvas aktierna under året får&lt;br&gt;den nye ägaren beräkna ett nytt gränsbelopp under förutsättning att det&lt;br&gt;är ett oneröst förvärv. Vid benefika överlåtelser är detta inte möjligt&lt;br&gt;eftersom den nye ägaren då träder i den förre ägarens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har anfört att om den nye ägaren får beräkna ett kapitalinkomst-&lt;br&gt;behandlat utrymme utan hänsyn till att sådant har beräknats för den förre&lt;br&gt;ägaren är det genom försäljningar inom närståendekretsen möjligt att öka&lt;br&gt;det belopp som kan kapitalinkomstbeskattas. Regeringen konstaterar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att förhindra skatteundandragande är det motiverat att införa en sär- Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;skild bestämmelse vid onerösa överlåtelser inom närståendekretsen. En&lt;br&gt;sådan avyttring skall inte medföra att det blir möjligt att beräkna ett nytt&lt;br&gt;kapitalinkomstbehandlat utrymme för året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga gäller anskaffningsvärdet för aktierna. Vid avyttring av&lt;br&gt;aktier beräknas reavinsten med utgångspunkt i det genomsnittliga anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet för aktierna (27 § 2 mom. SIL). Det kapitalinkomstbehand-&lt;br&gt;lade utrymmet skall enligt 3 § 12 mom. andra stycket SIL beräknas med&lt;br&gt;utgångspunkt i anskaffningskostnaden för aktierna. Lagtextens utformning&lt;br&gt;är inte helt entydig vilket innebär att med anskaffningskostnad skulle&lt;br&gt;kunna avses såväl den faktiska anskaffningskostnaden som ett anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde beräknat enligt genomsnittsmetoden. En skillnad mellan dessa&lt;br&gt;värden uppkommer först sedan en förändring skett i det ursprungliga&lt;br&gt;innehavet. När en delavyttring av aktierna i företaget har skett är det&lt;br&gt;emellertid naturligt att det resterande genomsnittliga anskaffningsvärdet&lt;br&gt;utgör underlag för beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet.&lt;br&gt;I förtydligande syfte bör i 3 § 12 mom. SIL införas en uttrycklig hänvis-&lt;br&gt;ning till det anskaffningsvärde som enligt de allmänna reavinstreglema&lt;br&gt;skall användas vid beräkning av reavinsten. Det innebär också att kon-&lt;br&gt;tinuitetsreglema om övertagande av anskaffningsvärden vid benefika&lt;br&gt;överlåtelser kommer att gälla utan särskilda föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skatteregisterlagen (1980:325), lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter och i lagen (1994:775) om beräkning av kapital-&lt;br&gt;underlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag finns hänvisningar&lt;br&gt;till 3 § 12 mom. fjärde stycket SIL i lagrummets nuvarande lydelse. Till&lt;br&gt;följd av uppdelningen av lagrummet på flera moment har dessa hän-&lt;br&gt;visningar ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Begränsning av avdragsramen för representation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avdrag för måltidsutgifter i samband med&lt;br&gt;representation skall fr.o.m. år 1996 medges med högst ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar 0,5 % av basbeloppet, avrundat nedåt till närmast&lt;br&gt;tiotal kronor. Kostnader för vin och sprit får räknas in i avdrags-&lt;br&gt;ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: I kompletteringspropositionen&lt;br&gt;(prop. 1994/95:150 s. 150) aviserades en uppstramning av avdrags-&lt;br&gt;ramama för representation fr.o.m. inkomståret 1996. Besparingen&lt;br&gt;beräknades medföra en årlig inkomstförstärkning på ca 400 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för representation och liknande ändamål utgör omkostnader i&lt;br&gt;en förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med verksam-&lt;br&gt;heten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller bibehålla&lt;br&gt;affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser jubileum för&lt;br&gt;företaget, invigning av mera betydande anläggning for verksamheten eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämförliga händelser eller då utgifterna avser personalvård. Avdrag Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;medges i det enskilda fallet inte med större belopp än som kan anses&lt;br&gt;skäligt och inte i något fall för utgifter för spritdrycker och vin. Avdrag&lt;br&gt;för måltidsutgifter medges normalt inte med större belopp än som&lt;br&gt;motsvarar skäliga utgifter för lunch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV ger årligen ut en rekommendation avseende maximibelopp för&lt;br&gt;representation i form av måltider. Enligt rekommendationen (RSV S&lt;br&gt;1994:11) bör avdrag för lunch, middag eller supé för år 1995 medges&lt;br&gt;med högst 300 kr per person. Beloppet avser kostnader exkl. mervär-&lt;br&gt;desskatt. Företagen får avdrag för ingående moms endast till den del&lt;br&gt;kostnaden är avdragsgill vid inkomsttaxeringen, dvs. under år 1995 med&lt;br&gt;högst 75 kr per person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I kompletteringspropositionen&lt;br&gt;redogjordes för två utmärkande drag i regeringens skattepolitik.&lt;br&gt;Skattepolitiken har en betydelsefull roll vid saneringen av de stora&lt;br&gt;underskotten i de offentliga finanserna. Vidare skall skattepolitiken&lt;br&gt;återupprätta den avvägning mellan fördelningspolitiska mål och kraven&lt;br&gt;på en samhällsekonomiskt effektiv beskattning som gjordes i 1990-91 års&lt;br&gt;skattereform. Den fördelningspolitiska profilen på inkomstförstärk-&lt;br&gt;ningarna avgör om det sammantagna saneringsprogrammet blir trovärdigt&lt;br&gt;och vinner en bred uppslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det rimligt att sätta ned avdragsramen för&lt;br&gt;representationskostnader som i sin nuvarande utformning framstår som&lt;br&gt;alltför generös. Enligt regeringens uppfattning är det rimligt att begränsa&lt;br&gt;avdragsramen till närmare hälften av vad som för närvarande gäller.&lt;br&gt;Förenklingsskäl talar för att även kostnader för vin och sprit skall få ingå&lt;br&gt;i avdragsramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsramen bör inte uttryckas i kronor utan kopplas till basbeloppet&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring. Basbeloppet fastställs årligen och&lt;br&gt;återger förändringar i det allmänna prisläget t.o.m. oktober året före det&lt;br&gt;år basbeloppet avser. Avdragsramen kan skäligen bestämmas till 0,5 %&lt;br&gt;av basbeloppet avrundat till närmast lägre tiotal kronor. Basbeloppet för&lt;br&gt;år 1996 har ännu inte fastställts men kan beräknas bli bestämt till sådant&lt;br&gt;belopp att avdragsramen blir 180 kr för år 1996. Avdragsramen avser&lt;br&gt;liksom hittills kostnad inklusive serveringsavgift men exklusive mer-&lt;br&gt;värdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Budgeteffekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av budgeteffekterna för den konsoliderade offentliga&lt;br&gt;sektorn redovisas som periodiserade kalenderårseffekter och varaktig&lt;br&gt;nettoeffekt. Riskkapitalavdraget, ekonomiska föreningars avdragsrätt för&lt;br&gt;insatsränta och kvittning av underskott i aktiv näringsverksamhet av-&lt;br&gt;räknas mot den reserv för skattelättnader för företag som sattes av i&lt;br&gt;regeringens proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder (prop.&lt;br&gt;1994/95:25, s. 71). I regeringens kompletteringsproposition (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:150, Bilaga 1, s. 32) aviserades en uppstramning av avdrags- Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;ramarna för representation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;Skattereduktion för riskkapitalinvesteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Två faktorer är av avgörande betydelse för de statsfinansiella effekterna&lt;br&gt;av en skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. Den ena är&lt;br&gt;omfattningen av emissioner i onoterade företag vid oförändrade regler.&lt;br&gt;Den andra är vilken ökning av nyemissionerna som kan uppkomma&lt;br&gt;genom åtgärden. Vidare begränsas volymen på nyemissioner som be-&lt;br&gt;rättigar till skattereduktion av att man måste investera för mellan&lt;br&gt;10 000 kr och 100 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Volymen nyemissioner har uppskattats med SCB:s finansstatistik för&lt;br&gt;icke-finansiella företag som underlag. Den har baserats på genomsnittliga&lt;br&gt;nyemissioner under perioden 1985-1993, dock har extremvärden rensats&lt;br&gt;bort. De aktuella ägarkategoriema är fåpersonsägda företag. I statistiken&lt;br&gt;skiljer man mellan företag med resp, utan koncemanknytning. Endast&lt;br&gt;30 % av fåpersonsägda företag med koncemanknytning räknas med som&lt;br&gt;aktuella för nyemissioner som berättigar till skattereduktion. Alla&lt;br&gt;emissioner i gruppen utan koncemanknytning räknas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen i emissionsvolymen har uppskattats till 40 %. Uppskatt-&lt;br&gt;ningen baseras på de sänkta reala avkastningskraven på nyemissions-&lt;br&gt;finansierade investeringar. En mera skönsmässig justering för osäkerhet&lt;br&gt;och ofullständig information görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kortsiktiga effekten på de offentliga finanserna utgörs av den&lt;br&gt;skattereduktion som medges. Denna kan uppskattats till 0,41 miljarder kr&lt;br&gt;för inkomståret 1996 och 0,47 miljarder kr för inkomståret 1997. Skill-&lt;br&gt;naden utgörs av räntan på det skattebortfall som skett inkomståret 1996.&lt;br&gt;Den varaktiga kostnaden för åtgärden uppgår till 0,12 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det samlade insatskapitalet i de ekonomiska föreningarna uppgår till&lt;br&gt;2,93 miljarder kr. Insatsutdelning får som mest lämnas efter en räntesats&lt;br&gt;som motsvarar diskontot plus tre procentenheter, dvs. med f.n. ca 10 %.&lt;br&gt;Den avdragsgilla insatsutdelningen kommer därmed att uppgå till&lt;br&gt;0,29 miljarder kr. Den kortsiktiga såväl som den varaktiga kostnaden kan&lt;br&gt;därför beräknas till 0,08 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatserna i de ekonomiska föreningarna uppgår inte till sådana&lt;br&gt;belopp att avdragsrätten for ränta på förlagsinsatser får någon stats-&lt;br&gt;finansiell betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Kvittning av underskott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget kommer kvittning av underskott i aktiv näringsversamhet&lt;br&gt;mot inkomst av tjänst att medges med i olika avseenden väsentliga&lt;br&gt;begränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De belopp som antas kvittas i en nystartad verksamhet uppgår till 0,36&lt;br&gt;miljarder kr första året kvittning får ske. Andra året antas underskotten&lt;br&gt;vara lika stora för de verksamheter som startades året innan, och ett lika&lt;br&gt;stort kvittningsbart underskott uppkommer genom nytillkommande&lt;br&gt;företag. De kvittningsbara underskotten växer i samma takt till och med&lt;br&gt;femte året efter att lagstiftningen trätt i kraft, då de uppgår till 1,80&lt;br&gt;miljarder kr. Omedelbar kvittning av dessa underskott mot inkomst av&lt;br&gt;tjänst beräknas ge en skattelättnad med 37 % av beloppet. Detta är den&lt;br&gt;genomsnittliga skatten för berörda företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motverkande effekt uppkommer genom att de underskott som&lt;br&gt;kvittas mot inkomst av tjänst inte får kvittas mot framtida överskott i&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kortsiktiga kostnaden för kvittning av underskott i aktiv närings-&lt;br&gt;verksamhet mot inkomst av tjänst uppgår till 0,13 miljarder kr avseende&lt;br&gt;inkomståret 1996 och 0,25 miljarder kr avseende inkomståret 1997. Den&lt;br&gt;varaktiga effekten utgörs av räntan på nuvärdet av de årliga inkomstbort-&lt;br&gt;fall som uppkommer, och uppgår till 0,20 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Beskattning av ägare i fåmansföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de föreslagna ändringarna innebär att reglerna utformats i&lt;br&gt;enlighet med de ursprungliga intentionerna, uppkommer inga stats-&lt;br&gt;finansiella effekter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Begränsning av avdragsramen för representation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom begränsningen av avdrag för representationskostnader minskas&lt;br&gt;avdraget från 300 kr till 0,5 % av basbeloppet. För år 1996 beräknas&lt;br&gt;detta ge en minskning av maximalt avdrag med 120 kr. Denna begräns-&lt;br&gt;ning innebär en basbreddning på 0,88 miljarder kr. Breddningen har&lt;br&gt;effekter dels på bolagsskatten, dels på mervärdesskatten. Sammantaget&lt;br&gt;uppgår den kortsiktiga effekten av begränsningen till 0,44 miljarder kr&lt;br&gt;för inkomståret 1996 och 0,40 miljarder kr för inkomståret 1997. Den&lt;br&gt;varaktiga effekten uppgår till 0,40 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 Effekter för skatteförvaltningen och domstolsväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av förslaget om skattereduktion för riskkapitalinveste-&lt;br&gt;ringar kräver ökade insatser från skatteförvaltningen. Personal-&lt;br&gt;kostnaderna för att hantera bestämmelserna är helt beroende av mängden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökningar och deras kvalitet. Med hänsyn till osäkerheten om antalet Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;ansökningar och tiden för deras inlämnande avser regeringen att längre&lt;br&gt;fram besluta om ytterligare medel för att täcka kostnaderna för&lt;br&gt;administration och kontroll av skattereduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förslaget om kvittning av underskott i aktiv näringsverksam-&lt;br&gt;het mot inkomst av tjänst har skattemyndigheterna redan hanterat ett&lt;br&gt;sådant system och den framtida hanteringen borde således kunna ske&lt;br&gt;inom den befintliga anslagsramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga myndigheter, t.ex. domstolsväsendet, utgår regeringen från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det merarbete som förslagen kan orsaka är försumbart.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.7 Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I nedanstående tabell lämnas en sammanfattning av effekterna för den&lt;br&gt;konsoliderade offentliga sektorn. De åtgärder som faller inom ramen för&lt;br&gt;de medel som avsatts för lättnader i beskattningen av företag avräknas&lt;br&gt;mot denna ram i tabellen. De förstärkningar av budgeten som det be-&lt;br&gt;gränsade representationsavdraget innebär redovisas för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9.1: Finansiella effekter för den konsoliderade offentliga&lt;br&gt;sektorn av olika åtgärder. Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Varaktigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion för&lt;br&gt;riskkapital-&lt;br&gt;investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt för&lt;br&gt;insatsränta i&lt;br&gt;ekonomiska föreningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvittning av underskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i aktiv näringsverksamhet&lt;br&gt;mot inkomst av tjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ram på 2,00 miljarder kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KVARSTÅR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar i&lt;br&gt;representationsavdraget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:109&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för skattereduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att skattereduktion kan medges fysisk person&lt;br&gt;som mot betalning i pengar förvärvar vissa aktier. Härför krävs att de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 2-5 §§ är uppfyllda eller kan antas bli&lt;br&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att underlaget för skattereduktion endast om-&lt;br&gt;fattar betalningar under åren 1996 och 1997. I underlaget för båda åren&lt;br&gt;sammanlagt får inräknas utgifter om högst 100 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den del nyemissionen avser höjning av aktiekapitalet till 100 000 kr&lt;br&gt;får betalningen inte räknas med i underlaget. Anta att aktiekapitalet&lt;br&gt;genom en nyemission höjs från 50 000 kr till 200 000 kr. Fem personer&lt;br&gt;köper vardera aktier för 30 000 kr. Skattereduktion kan medges var och&lt;br&gt;en med högst 6 000 kr (30 % av 1/5-del av 100 000 kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I underlaget får heller inte inräknas den del av nyemissionen som&lt;br&gt;motsvarar tidigare nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden. Detta&lt;br&gt;gäller ifråga om nedsättning som skett efter den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att skattereduktionen medges med 30 % av&lt;br&gt;underlaget. Eftersom underlaget får uppgå till högst 100 000 kr innebär&lt;br&gt;det att skattereduktion kan medges med högst 30 000 kr. Underlaget&lt;br&gt;måste uppgå till minst 10 000 kr för att skattereduktion skall medges. Det&lt;br&gt;kan t.ex. vara fråga om förvärv av aktier i ett bolag för 6 000 kr och i&lt;br&gt;ett annat bolag för 4 000 kr. Underlaet måste sammanlagt uppgå till&lt;br&gt;minst 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges en grundläggande förutsättning för skattereduktion.&lt;br&gt;Den skattskyldige får inte avyttra aktierna under en tidsperiod som&lt;br&gt;omfattar fem år efter utgången av det år aktierna förvärvades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att femårsperioden även omfattar försälj-&lt;br&gt;ningar av andra aktier i samma bolag. Detta gäller även om de försålda&lt;br&gt;aktierna är av annat slag än de aktier för vilka skattereduktion medgetts&lt;br&gt;(t.ex. A-aktier i stället för B-aktier).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket har även dödsboet efter en person som förvärvat&lt;br&gt;aktier möjlighet att få skattereduktion. (Dödsbon kan dock inte få skatte-&lt;br&gt;reduktion för aktieförvärv som görs av boet. Aktieförvärv som görs av&lt;br&gt;handelsbolag omfattas inte heller. Detta gäller även om det bland&lt;br&gt;bolagsmännen finns personer som skulle vara berättigade om de själva&lt;br&gt;gjort investeringen.) Om äganderätten övergår till annan genom arv,&lt;br&gt;testamente eller bodelning i anledning av makes död krävs att den nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägaren behåller aktierna under resten av femårsperioden. Gåva och Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;bodelning i annat fall likställs däremot med avyttring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att förvärvet skall ske genom teckning av&lt;br&gt;nyemitterade aktier i svenska aktiebolag eller vissa utländska bolag. De&lt;br&gt;utländska bolag som omfattas är de som är hemmahörande i en&lt;br&gt;medlemsstat i EG eller något land med vilket Sverige har avtal med&lt;br&gt;bestämmelser om informationsutbyte för beskattningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vare sig bolaget är svenskt eller utländskt skall två villkor vara&lt;br&gt;uppfyllda. Villkoren skall vara uppfyllda av bolaget självt. Det räcker&lt;br&gt;inte med att villkoren uppfylls av t.ex. ett dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 skall bolaget under en viss tidsperiod ha bedrivit&lt;br&gt;verksamhet från fast driftställe i Sverige. Tidsperioden sträcker sig från&lt;br&gt;fyra månader före beslutet om nyemission till fem år efter utgången av&lt;br&gt;det år under vilket aktierna förvärvades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 2 skall ett belopp motsvarande betalningen för aktierna&lt;br&gt;varaktigt investeras eller förbrukas i den verksamhet som bolaget&lt;br&gt;bedriver vid det fasta driftstället i Sverige. I fråga om s.k. fåmansföretag&lt;br&gt;får det inte vara fråga om sådan egendom som avses i punkt 14 första&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 32 § KL, dvs. egendom som så gott som&lt;br&gt;uteslutande är avsedd för privat bruk för företagsledare eller denne&lt;br&gt;närstående person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges ett undantag från femårsregeln i punkt 1.&lt;br&gt;Skattereduktion medges även om verksamheten i Sverige upphör tidigare&lt;br&gt;om upphörandet beror på att företaget försätts i konkurs eller träder i&lt;br&gt;tvångslikvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna syftar till att upprätthålla femårsregeln. Bolaget får inte&lt;br&gt;under denna tid sätta ned aktiekapitalet eller reservfonden och utbetala&lt;br&gt;hela eller del av nedsättningen till aktieägarna. Under denna tid får inte&lt;br&gt;heller otillåten utdelning ha förekommit. Båda dessa regler gäller även&lt;br&gt;motsvarande åtgärder som vidtas av ett utländskt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna bestämmelse utesluts vissa bolag eller verksamheter från&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att det bolag som ger ut nya aktier (nedan&lt;br&gt;kallat riskkapitalbolaget) eller annat företag i samma koncern inte får ha&lt;br&gt;eller ha haft något aktieslag noterat vid en börs eller annan reglerad&lt;br&gt;marknad under en viss tidsperiod. Denna tidsperiod sträcker sig från tio&lt;br&gt;år före förvärvet till tre år efter utgången av förvärvsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom andra stycket undantas vissa verksamheter under en viss&lt;br&gt;tidsperiod. Denna sammanfaller med den tid den skattskyldige måste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behålla sina aktier och sträcker sig således från aktieförvärvet till fem år Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;efter utgången av förvärvsåret. Undantaget gäller i likhet med be-&lt;br&gt;stämmelsen i första stycket såväl riskkapitalbolaget som annat företag i&lt;br&gt;samma koncern som detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 undantas vissa finansiella verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 2 undantas företag som i mer än obetydlig omfattning hyr&lt;br&gt;ut lös egendom till företag som inte ingår i samma koncern som&lt;br&gt;uthymingsföretaget. Den externa uthyrnings- eller leasingverksamheten&lt;br&gt;kan anses vara av mer än obetydlig omfattning om den omsätter mer än&lt;br&gt;en tiondel av företagets eller koncernens totala omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3, som justerats i förhållande till lagrådsremissen, undantas&lt;br&gt;företag som äger andra fastigheter än sådana som uteslutande används i&lt;br&gt;verksamheten. Denna verksamhet får inte avse annat än koncemintem&lt;br&gt;fastighetsförvaltning. Att t.ex. ett moderbolag använder ett dotterföretags&lt;br&gt;fastighet i sin rörelse diskvalificerar således inte från skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 4 undantas företag som annat än tillfälligtvis har mer än en&lt;br&gt;femtedel av sina tillgångar placerade i kontanter eller vissa andra likvida&lt;br&gt;tillgångar. Med tillfälligtvis bör förstås högst ett par tillfällen om&lt;br&gt;sammanlagt högst tre månader under femårsperioden. I speciella fall bör&lt;br&gt;en längre tids &amp;quot;överlikviditet&amp;quot; kunna tillåtas i början av femårsperioden.&lt;br&gt;Detta gäller om &amp;quot;överlikviditet&amp;quot; kan antas bero på att företaget behöver&lt;br&gt;mer tid för att hinna investera det kapital som nyemissionen inbringat.&lt;br&gt;Anta att företaget avser att genom nyemissionen finansiera uppförandet&lt;br&gt;av en ny fabriksbyggnad. Betalningen för de nytecknade aktierna erhålls&lt;br&gt;i november 1996. Byggnadsarbetena betalas på löpande räkning under&lt;br&gt;tiden december 1996—juli 1998. I ett sådant fall kan det vara rimligt att&lt;br&gt;godta överlikviditet fram till dess merparten av byggutgiftema har&lt;br&gt;betalats. En aktie anses inte innehavd i kapitalplaceringssyfte om&lt;br&gt;innehavet är näringsbetingat. Vid värderingen som skall ligga till grund&lt;br&gt;för prövningen av frågan om bolaget innehar för mycket &amp;quot;otillåten&amp;quot;&lt;br&gt;egendom skall tillgångarna värderas till det högsta av sina bokförda och&lt;br&gt;skattemässiga värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i tredje stycket utvidgas den krets av företag för&lt;br&gt;vilka begränsningarna enligt första och andra styckena skall gälla.&lt;br&gt;Riskkapitalbolaget får inte ägas av två eller flera företag som har, har&lt;br&gt;varit eller blir noterade på sätt anges i första stycket. Detta gäller om de&lt;br&gt;noterade företagen direkt eller indirekt innehar mer än hälften av&lt;br&gt;röstetalet i riskkapitalbolaget. Sådana ägarföretag får inte heller bedriva&lt;br&gt;finansiell verksamhet, uthyrning, fastighetsförvaltning eller ha sådana&lt;br&gt;&amp;quot;otillåtna&amp;quot; placeringar som avses i andra stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i sista stycket framgår att byggnader som är lös&lt;br&gt;egendom samt byggnads- och industritillbehör skall jämställas med&lt;br&gt;fastigheter vid tillämpning av punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen definieras uttrycket &amp;quot;företag i samma koncern&amp;quot; genom en&lt;br&gt;hänvisning till svenska civilrättsliga koncernbegrepp. Genom tillägget i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sista meningen utvidgas koncernbegreppet till att omfatta även utländska Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;moderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att ansökan om skattereduktion skall göras&lt;br&gt;skriftligen hos en skattemyndighet senast den 2 maj 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att den skattskyldige har viss valfrihet att&lt;br&gt;välja vilket år han eller hon vill ha skattereduktionen. Om aktierna har&lt;br&gt;betalats under år 1996 och ansökan ges in senast den 2 maj 1997 skall&lt;br&gt;anges om skattereduktionen skall tillgodoräknas vid 1997 eller 1998 års&lt;br&gt;taxering eller fördelas mellan åren. Ges ansökan in senare eller avser&lt;br&gt;ansökan aktier som betalats under år 1997 skall skattereduktionen&lt;br&gt;tillgodoräknas vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges vilka uppgifter ansökan skall innehålla. Sökanden&lt;br&gt;skall bl.a. avge en försäkran att han eller hon avser att behålla aktierna&lt;br&gt;till utgången av femte året efter det år då aktierna köptes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde stycket framgår att ett intyg från det bolag som emitterade&lt;br&gt;aktierna skall bifogas ansökningen. I detta intyg skall bolaget bl.a.&lt;br&gt;försäkra att det inte föreligger något sådant hinder som avses i 3-5 §§.&lt;br&gt;I intyget skall bolaget också ange hur betalningen för aktierna har in-&lt;br&gt;vesterats eller förbrukats. Villkoret enligt 3 § första stycket 2 skall i&lt;br&gt;princip vara uppfyllt redan vid ansökningstillfället. Avser investeringen&lt;br&gt;uppförande av t.ex. en ny fabriksbyggnad bör det dock kunna räcka med&lt;br&gt;att byggnadsarbetena kommit igång. Om investeringen avbryts eller&lt;br&gt;pengarna används till annat än vad som sagts i intyget är bolaget skyldigt&lt;br&gt;att underrätta Riksskatteverket därom (jfr 12 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår att beslutanderätten i ärenden om skattereduk-&lt;br&gt;tion kan komma att tilldelas viss eller vissa skattemyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges när ett beslut om skattereduktion skall omprövas.&lt;br&gt;Det skall enligt punkt 1 ske om den skattskyldige lämnat oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning skall enligt punkt 2 ske om det efter det att sökanden eller&lt;br&gt;bolaget lämnat sina uppgifter inträffat någon omständighet som enligt&lt;br&gt;någon av bestämmelserna i 1-5 §§ medför att skattereduktion inte skall&lt;br&gt;medges eller skall medges med lägre belopp. Det kan t.ex. vara fråga om&lt;br&gt;avyttring av aktier (2 §), nedlagd eller utflyttad verksamhet (3 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nedsättning av aktiekapital eller reservfond (4 §), marknadsnotering, Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;ändrad verksamhetsinriktning eller placering av likvida tillgångar (5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning kan slutligen enligt punkt 3 föranledas av ett annat beslut&lt;br&gt;av skattemyndighet eller förvaltningsdomstol som rör skattereduktion&lt;br&gt;enligt lagen. Det kan här röra sig om några ovanliga situationer. Anta&lt;br&gt;t.ex. att länsrätten bifaller den skattskyldiges överklagande avseende&lt;br&gt;skattereduktion vid 1997 års taxering. Beslutet medför att skattemyndig-&lt;br&gt;heten skall ompröva ett beslut om att medge skattereduktion vid 1998 års&lt;br&gt;taxering för ett annat aktieköp eftersom takbeloppet på 100 000 kr uppnås&lt;br&gt;redan genom det förvärv som länsrätten medgett skattereduktion för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrummet anges den tid inom vilken ett beslut om skattereduktion kan&lt;br&gt;omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår att ett särskilt tillägg skall betalas vid sådan&lt;br&gt;omprövning som grundas på 9 § 1 eller 2. Tillägget påförs av skatte-&lt;br&gt;myndigheten och uppgår till 30 % av det belopp varmed skattereduk-&lt;br&gt;tionen sätts ned. Tillägget är inte avdragsgillt vid taxeringen. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl skall tillägg inte påföras. Exempel på vad som kan&lt;br&gt;anses vara särskilda skäl har redovisats i avsnitt 4.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges den uppgiftsskyldighet som åligger bolag med&lt;br&gt;avseende på ändrade förhållanden. Bolag som utfärdat intyg som legat till&lt;br&gt;grund för ansökan om skattereduktion skall så snart som möjligt&lt;br&gt;underrätta Riksskatteverket om sådana ändrade förhållanden som enligt&lt;br&gt;någon av bestämmelserna i 3-5 §§ utgör hinder för skattereduktion&lt;br&gt;inträffat eller om aktierna registrerats på annan ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att om aktierna förvaltarregistreras skall&lt;br&gt;bolaget till förvaltaren anmäla att det är fråga om aktier för vilka intyg&lt;br&gt;enligt 7 § fjärde stycket utfärdats. Anmälningsskyldigheten för eventuell&lt;br&gt;avyttring som sker efter förvaltarregistreringen övergår därefter på&lt;br&gt;förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket regleras den skattskyldiges anmälningsplikt. I fråga om&lt;br&gt;ändrade förhållanden hos bolaget räcker det inte att som aktieägare förlita&lt;br&gt;sig på att bolagets underrättelse kommit till skattemyndighetens känne-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som innehåller bestämmelser om överklagande av beslut, har&lt;br&gt;utformats med utgångspunkt från de förslag till ändringar i förvaltnings-&lt;br&gt;processen som ges i prop. 1995/96:22. Den skattskyldige skall överklaga&lt;br&gt;ett beslut inom tre veckor räknat från den dag han eller hon får del av&lt;br&gt;beslutet. Även för Riksskatteverket är besvärstiden tre veckor men räknas&lt;br&gt;från dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras straffansvaret vid lämnande av oriktig uppgift.&lt;br&gt;Bestämmelsen har getts en konstruktion som ansluter till skattebrotts-&lt;br&gt;lagens motsvarande bestämmelser. Den omfattar även underlåtenhet att&lt;br&gt;göra ändringsanmälan enligt 14 §. Straffansvaret gäller såväl den skatt-&lt;br&gt;skyldige som hans eller hennes biträde och de som företräder det bolag&lt;br&gt;eller den förvaltare som lämnat den oriktiga uppgiften resp, underlåtit att&lt;br&gt;lämna underrättelse eller göra ändringsanmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket hänvisas till vad som gäller för skattereduktion enligt 2 §&lt;br&gt;4 mom. uppbördslagen. Hänvisningen innebär bl.a. att skattereduktionen&lt;br&gt;görs från statlig och kommunal inkomstskatt samt statlig fastighetsskatt.&lt;br&gt;Beslut om skattereduktion tillämpas vid debitering av slutlig och&lt;br&gt;tillkommande skatt. Ett beslut om skattereduktion kan även tillämpas vid&lt;br&gt;debitering av preliminär F-skatt och särskild A-skatt samt vid beslut om&lt;br&gt;beräkning i enskilt fall av preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket görs i fråga om särskilt tillägg hänvisningar till vad som&lt;br&gt;gäller om särskild avgift enligt taxeringslagen. Hänvisningen till 5 kap.&lt;br&gt;13 § avser debitering och uppbörd. Hänvisningen till 6 kap. 24 § avser&lt;br&gt;frågan om muntlig förhandling i mål om tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har tillkommit efter lagrådsremissen. Skattemyndigheten&lt;br&gt;skall ha rätt att kontrollera uppgifter som lämnats i intyg, underrättelse&lt;br&gt;eller anmälan enligt 7 § resp. 12 §. I lagrummet hänvisas därför i&lt;br&gt;tillämpliga delar till 3 kap. TL och lagen (1994:466) om särskilda&lt;br&gt;tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet. Hänvisningen innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten har rätt att utfärda förelägganden, göra besök och revision Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;m.m. hos den skattskyldige, riskkapitalbolaget, annat företag i samma&lt;br&gt;koncern som detta samt sådana ägarföretag som omfattas av&lt;br&gt;bestämmelsen i 5 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrummet finns en bestämmelse om åtalsanmälan som till sin&lt;br&gt;utformning ansluter till 17 § skattebrottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen görs en hänvisning till KL och SIL med avseende på&lt;br&gt;betydelsen av beteckningar som används i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen görs en hänvisning till skatteregisterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft den 1 januari 1996. Av 1 § och 7 § framgår att lagen&lt;br&gt;gäller aktieköp under åren 1996 och 1997 samt att skattereduktion&lt;br&gt;tillgodoräknas vid debitering av skatt på grund av 1997 eller 1998 års&lt;br&gt;taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 &amp;nbsp;Kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;46 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsad kvittningsrätt för inkomst av aktiv näringsverksamhet mot&lt;br&gt;förvärvsinkomster införs. Bestämmelserna har motiverats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1995:651) om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;32 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket h är en konsekvens av att det i 24 § 7 mom.&lt;br&gt;SIL har införts en bestämmelse som innebär att del av vinst vid avyttring&lt;br&gt;av andel i handelsbolag i vissa fall skall tas upp som intäkt av tjänst. Det&lt;br&gt;bör också påpekas att ändringen i 3 § 12 mom. SIL att dödsbo kan äga&lt;br&gt;aktier i sådant fåmansföretag som avses där, innebär att utdelning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reavinst på sådana aktier under vissa förutsättningar skall hänföras till Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tredje stycket begränsas avdragsramen för måltidsutgifter i form av&lt;br&gt;lunch, middag eller supé i samband med representation till 0,5 % av&lt;br&gt;basbeloppet. Samtidigt slopas bestämmelsen om att utgifter för sprit-&lt;br&gt;drycker och vin inte får räknas med i avdragsramen. Avdragsramen&lt;br&gt;gäller per person och måltid.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det nya andra stycket ges kooperativ förening åter rätt till avdrag&lt;br&gt;för utdelning som lämnas i förhållande till inbetalda insatser. I fråga om&lt;br&gt;insatsutdelning gäller avdragsrätten inte den del av utdelningen som&lt;br&gt;tillfaller någon som är skattebefriad enligt bestämmelserna i 7 § 8 mom.&lt;br&gt;Avser sådan skattebefriad utdelning högst 10 % av insatsutdelningen är&lt;br&gt;dock hela utdelningen avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att avdragsrätten även gäller för centralorga-&lt;br&gt;nisation som själv inte är kooperativ i lagens mening. Det är tillräckligt&lt;br&gt;att de föreningar för vilka den utgör centralorganisation är kooperativa.&lt;br&gt;Är föreningen i egenskap av förvaltningsföretag frikallat från skattskyl-&lt;br&gt;dighet för utdelning skall avdraget minskas med den del av utdelningen&lt;br&gt;som föranlett frikallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har tillagts en hänvisning till 24 § 7 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket är en följd av att 3 § 12 mom. har uppdelats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förutvarande 12 mom. har tillsammans med 12 a mom. delats upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fem moment, 12 a-12 e.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår principerna för beskattning av utdelning på&lt;br&gt;aktier i fåmansföretag. Under vissa förutsättningar skall utdelning tas upp&lt;br&gt;som intäkt av tjänst - med motsvarande minskning av det utdelnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp som skall tas upp som intäkt av kapital. Samma princip gäller för Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;reavinst vid avyttring av sådana aktier. Bestämmelserna tillämpas på vad&lt;br&gt;som betecknas som kvalificerade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket beskriver innehållet i momenten 12 a-12 e.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket (som motsvaras av nuvarande 12 mom. tionde stycket&lt;br&gt;första och andra meningarna) anges att med aktie likställs andel. Med&lt;br&gt;aktier och andelar likställs även vissa andra finansiella instrument men&lt;br&gt;för dessa gäller i vissa fall särskilda regler, bl.a. får bestämmelserna i&lt;br&gt;12 c och 12 d mom. inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet anges under vilka förutsättningar en aktie skall anses&lt;br&gt;kvalificerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket 1 anses en aktie kvalificerad om den skattskyldige&lt;br&gt;eller någon honom närstående i betydande omfattning är eller har varit&lt;br&gt;verksam i företaget (jfr nuvarande 12 mom. femte stycket första me-&lt;br&gt;ningen). En aktie kan också anses kvalificerad om den skattskyldige eller&lt;br&gt;närstående tidigare varit verksam i ett annat fåmansföretag som bedriver&lt;br&gt;samma eller likartad verksamhet. Bestämmelsen - som har sitt ursprung&lt;br&gt;i nuvarande 12 mom. femte stycket sista meningen - slopades i prome-&lt;br&gt;morieförslaget eftersom den ansågs obehövlig. Den har nu ändrats och&lt;br&gt;innebär att aktier i ett företag kan anses kvalificerade beroende på att&lt;br&gt;verksamhet tidigare har bedrivits i ett annat företag. Bestämmelsen kan&lt;br&gt;exempelvis ha betydelse för att undanröja oklarheter i ett inledningsskede&lt;br&gt;när verksamhet påbörjas i ett nytt bolag. I enlighet med Lagrådets förslag&lt;br&gt;har bestämmelsen kompletterats med villkoret att det även här skall vara&lt;br&gt;fråga om verksamhet i betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 omfattar de situationer då en aktie anses kvalificerad&lt;br&gt;på grund av att aktieägaren är verksam i annat företag. I nuvarande&lt;br&gt;12 mom. åttonde stycket - som har slopats - anges att med verksamhet&lt;br&gt;eller innehav i ett fåmansföretag likställs verksamhet eller aktieinnehav&lt;br&gt;i ett annat företag inom samma koncern. Den nya bestämmelsen har fått&lt;br&gt;en annorlunda utformning och innebär att en aktie anses kvalificerad om&lt;br&gt;företaget direkt eller indirekt äger aktier i ett annat fåmansföretag i vilket&lt;br&gt;den skattskyldige eller någon honom närstående är verksam i betydande&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket har hämtats från nuvarande 12 mom.&lt;br&gt;fjärde stycket första meningen och innebär att en aktie under vissa&lt;br&gt;förutsättningar kan anses kvalificerad även om ett företag inte längre&lt;br&gt;utgör ett fåmansföretag. Eftersom en aktie kan anses kvalificerad be-&lt;br&gt;roende på att aktieägaren är verksam dels i företaget, dels i ett företag&lt;br&gt;i vilket vederbörande har ett indirekt innehav, har ordalydelsen i stycket&lt;br&gt;ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket hänvisas till definitionen av fåmansföretag, ägare och&lt;br&gt;närstående i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL (jfr nuvarande&lt;br&gt;12 mom. nionde stycket). Hänvisningen till vad som avses med &amp;quot;ägare&amp;quot;&lt;br&gt;är ny. Den får bl.a. betydelse vid bedömningen av om ett fåmansföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreligger beroende på ett indirekt innehav. Även andra meningen i Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;stycket är ny och innebär att även utländska juridiska personer beaktas&lt;br&gt;vid bedömningen av om ett fåmansföretag föreligger enligt definitionen&lt;br&gt;i KL. Skall inkomst från en utländsk juridisk person enligt punkt 10 av&lt;br&gt;anvisningarna till 53 § KL beskattas hos delägaren beskattas inte&lt;br&gt;utdelning från den utländska juridiska personen (jfr 10 mom.). Be-&lt;br&gt;stämmelserna om utdelning i 12 mom. är således inte heller tillämpliga.&lt;br&gt;Däremot beaktas en sådan utländsk juridisk person vid bedömningen av&lt;br&gt;om ett fåmansföretag föreligger. Vidare kan bestämmelserna i 12 mom.&lt;br&gt;bli tillämpliga på reavinst vid avyttring av andel i sådan utländsk juridisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket är nytt och innebär att om en fysisk person har ägt en&lt;br&gt;kvalificerad aktie skall denna även för dödsboet efter en sådan person an-&lt;br&gt;ses vara kvalificerad. För dödsboet tillämpas bestämmelserna som om&lt;br&gt;aktien fortfarande hade ägts av den fysiska personen. Definitionen av&lt;br&gt;närstående i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL innebär att ett dödsbo&lt;br&gt;kan vara närstående. Däremot finns inte någon bestämmelse som innebär&lt;br&gt;att ett dödsbo kan ha närstående. I sista meningen finns därför en regel&lt;br&gt;om att delägare i dödsbo jämställs med närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 b mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet finns bestämmelser om hur utdelning och reavinst på kvali-&lt;br&gt;ficerade aktier skall beskattas. Eftersom momentet behandlar utdelning&lt;br&gt;och reavinst som tillfaller fysiska personer och dödsbon avses med be-&lt;br&gt;skattningsår alltid kalenderåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket (motsvaras av nuvarande 12 mom. första stycket) finns&lt;br&gt;bestämmelser för beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet,&lt;br&gt;dvs. hur stor del av det utdelade beloppet som får tas upp som intäkt av&lt;br&gt;kapital. Någon materiell ändring har inte gjorts i bestämmelsen. Däremot&lt;br&gt;har begreppet gränsbelopp introducerats i lagtexten. Med gränsbelopp av-&lt;br&gt;ses det högsta utdelningsbelopp som aktieägaren för beskattningsåret får&lt;br&gt;ta upp som intäkt av kapital. Gränsbeloppet beräknas som anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden för aktien multiplicerad med statslåneräntan plus 5 procent-&lt;br&gt;enheter. Enligt tredje meningen - nuvarande 12 mom. tionde stycket&lt;br&gt;andra meningen - gäller en särskild regel för beräkning av gränsbelopp&lt;br&gt;i fråga om andra finansiella instrument än aktier och andelar. I sista&lt;br&gt;meningen i stycket finns en ny bestämmelse som gäller vid avyttring av&lt;br&gt;aktie inom närståendekretsen. Bestämmelsen har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag. Den nye ägaren får beräkna ett gränsbelopp endast om&lt;br&gt;den förre ägaren inte erhållit någon utdelning under året och alltså inte&lt;br&gt;beräknat något gränsbelopp. Bestämmelsen blir tillämplig i de fall före-&lt;br&gt;taget lämnar utdelning vid mer än ett tillfälle eller utdelning lämnas&lt;br&gt;varefter utbetalning sker i samband med nedsättning av aktiekapitalet.&lt;br&gt;Vid benefika överlåtelser gäller kontinuitet och den nye ägaren övertar&lt;br&gt;i alla hänseenden överlåtarens situation. Någon möjlighet att beräkna&lt;br&gt;ytterligare ett gränsbelopp för året finns alltså inte efter en benefik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtelse. Konsekvensen av att ett gränsbelopp inte får beräknas är att Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;hela det utdelade beloppet skall tas upp som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I klaigörande syfte anges i andra stycket uttryckligen att med anskaff-&lt;br&gt;ningskostnad avses det anskaffningsvärde som skulle ha använts vid en&lt;br&gt;reavinstberäkning om aktien sålts vid utdelningstillfället, dvs. en direkt&lt;br&gt;koppling görs till genomsnittsmetoden. Eftersom ovillkorliga aktieägar-&lt;br&gt;tillskott ingår i underlaget för beräkning av det genomsnittliga anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet är den nuvarande bestämmelsen att sådana tillskott får läggas&lt;br&gt;till anskaffningskostnaden obehövlig. Anknytningen till reavinstreglema&lt;br&gt;och genomsnittsmetoden innebär vidare att om den skattskyldige har sålt&lt;br&gt;vissa aktier i företaget skall gränsbeloppet för resterande aktier beräknas&lt;br&gt;med utgångspunkt i återstående genomsnittligt anskaffningsvärde. Den all-&lt;br&gt;männa bestämmelsen om kontinuitet vid benefika förvärv kommer också&lt;br&gt;att gälla, dvs. överlåtarens anskaffningsvärde övertas. Någon särskild&lt;br&gt;bestämmelse om detta behövs inte (jfr nuvarande 12 mom. första stycket&lt;br&gt;andra meningen). Andra meningen i stycket behandlar vinst vid nedsätt-&lt;br&gt;ning av aktiekapitalet i bolaget, dvs. när nedsättning skett genom inlösen&lt;br&gt;av aktier. Inlösen av aktier kan inte förekomma när reservfonden sätts&lt;br&gt;ned och den bestämmelsen har därför slopats. - Att utbetalning i sam-&lt;br&gt;band med minskning av aktiernas nominella belopp eller vid nedsättning&lt;br&gt;av reservfonden utgör utdelning framgår av 3 § 7 mom. sista stycket&lt;br&gt;SIL. Även sådana utbetalningar omfattas således av bestämmelserna i&lt;br&gt;12 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket motsvarar nuvarande 12 mom. andra stycket. Här finns&lt;br&gt;bestämmelser om sparad utdelning. Bestämmelserna har redaktionellt an-&lt;br&gt;passats till det nya begreppet gränsbelopp. Sparad utdelning uppkommer&lt;br&gt;om utdelning på aktien understiger det beräknade gränsbeloppet. Skill-&lt;br&gt;naden sparas till nästa år och ökar det gränsbelopp som beräknas då.&lt;br&gt;Sparad utdelning läggs även till anskaffningskostnaden för aktien vid&lt;br&gt;beräkning av detta gränsbelopp vilket innebär att det sparade beloppet&lt;br&gt;kommer att ränteuppräknas. Gränsbeloppet är avgörande för hur stor del&lt;br&gt;av ett utdelat belopp som skall kapitalinkomstbeskattas och det beräknas&lt;br&gt;således vid den tidpunkt då bolaget lämnar utdelning. Eftersom gräns-&lt;br&gt;beloppet också ligger till grund för sparad utdelning beräknas även det&lt;br&gt;vid denna tidpunkt. Av detta följer också att sparad utdelning skall&lt;br&gt;tillgodoföras den som äger aktien vid samma tidpunkt. Den nuvarande&lt;br&gt;bestämmelsen kan innebära att viss tvekan uppkommer på denna punkt&lt;br&gt;och den har därför slopats. Bestämmelsen att sparad utdelning skall&lt;br&gt;beräknas vid beskattningsårets utgång om företaget inte lämnat utdelning&lt;br&gt;har i konsekvens med första stycket kompletterats med att sådan&lt;br&gt;beräkning även gäller gränsbeloppet. I promemorieförslaget hade i för-&lt;br&gt;tydligande syfte införts ett tillägg som innebar att om aktie erhållits&lt;br&gt;genom ett benefikt förvärv skulle den förre ägarens sparade utdelning&lt;br&gt;övertas. Detta följer emellertid av kontinuitetsprincipen och en sådan&lt;br&gt;bestämmelse behövs alltså inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uttryckliga anknytningen till genomsnittsmetoden innebär att ett&lt;br&gt;kapitalinkomstbehandlat utrymme får beräknas för samtliga aktier som&lt;br&gt;den skattskyldige äger vid den tidpunkt då bolaget lämnar utdelning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller om sådan inte lämnas, vid beskattningsårets utgång. Det saknar be- Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;tydelse att det kan vara fråga om aktier som vid det aktuella utdelnings-&lt;br&gt;tillfället inte är berättigade till utdelning, exempelvis nyemitterade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket motsvarar med vissa redaktionella ändringar nuvarande&lt;br&gt;12 mom. tredje stycket. Den s.k. takregeln i andra meningen har hämtas&lt;br&gt;från nuvarande 12 mom. sjätte stycket fjärde meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna femte stycket motsvarar med redaktionella ändringar&lt;br&gt;nuvarande 12 mom. sjunde stycket. I stycket föreskrivs att om makar och&lt;br&gt;barn under 18 år tar ut utdelning skall skatten på den del av det utdelade&lt;br&gt;beloppet som överstiger gränsbeloppet beräknas som om den tagits ut av&lt;br&gt;den person som varit verksam i företaget i betydande omfattning och som&lt;br&gt;har den högsta beskattningsbara inkomsten. Motsvarande gäller för rea-&lt;br&gt;vinst. I den nuvarande lydelsen av 3 § 12 mom. finns i åttonde stycket&lt;br&gt;en bestämmelse som innebär att med verksamhet eller innehav av aktier&lt;br&gt;i ett fåmansföretag likställs verksamhet eller aktieinnehav i ett annat&lt;br&gt;koncernföretag. Den bestämmelsen har nu slopats beroende på att även&lt;br&gt;andra indirekta aktieinnehav än innehav i koncernföretag omfattas. En&lt;br&gt;konsekvens av detta är begreppet &amp;quot;företag&amp;quot; i första meningen har utvid-&lt;br&gt;gats till att även omfatta företag i vilket aktieägaren har ett indirekt&lt;br&gt;innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 c mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i momentet har sin huvudsakliga motsvarighet i nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 mom. fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att beräkning av gränsbelopp och reavinst i vissa&lt;br&gt;fall får göras med utgångspunkt i en alternativ anskaffningskostnad,&lt;br&gt;antingen en uppräknad anskaffningskostnad eller ett värde beräknat med&lt;br&gt;utgångspunkt i kapitalunderlaget. Av hänvisningen i 12 mom. tredje&lt;br&gt;stycket framgår att bestämmelserna omfattar aktier och andelar. Om den&lt;br&gt;alternativa anskaffningskostnaden används för beräkning av den reavinst&lt;br&gt;som skall fördelas enligt 12 b mom. fjärde stycket uppkommer en skill-&lt;br&gt;nad mellan denna reavinst och den som beräknas enligt allmänna regler.&lt;br&gt;Skillnadsbeloppet beskattas som reavinst enligt allmänna regler. Eftersom&lt;br&gt;den alternativa anskaffningskostnaden används i stället för den faktiska&lt;br&gt;anskaffningskostnaden gäller den koppling till genomsnittsmetoden som&lt;br&gt;som följer av allmänna reavinstregler. Det genomsnittliga anskaffnings-&lt;br&gt;värdet beräknas alltså med utgångspunkt i den alternativa anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden för aktierna. Det innebär också att om aktierna eller andelarna&lt;br&gt;har överlåtits genom arv, gåva eller på liknande sätt skall förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att använda något av de alternativa värdena prövas med&lt;br&gt;utgångspunkt i de förhållanden som gällde för överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns bestämmelser om uppräkning av anskaffningskost-&lt;br&gt;naden. För aktie som har förvärvats före ingången av år 1990 får&lt;br&gt;anskaffningskostnaden räknas upp med index från och med förvärvsåret,&lt;br&gt;dock tidigast år 1970, fram till år 1990. Uppräkning får även göras av&lt;br&gt;ovillkorliga kapitaltillskott som lämnats före år 1990. I underlaget för&lt;br&gt;beräkning av det genomsnittliga anskaffningsvärdet ingår alltså den upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknade faktiska anskaffningskostnaden och eventuella uppräknade ovill- Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;korliga kapitaltillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att om en aktie har förvärvats före ingången av&lt;br&gt;år 1992 får som anskaffningskostnad användas kapitalunderlaget i före-&lt;br&gt;taget fördelat på samtliga aktier. Vid beräkning av kapitalunderlaget&lt;br&gt;kommer kapitaltillskott som gjorts fram till tidpunkten för beräkningen&lt;br&gt;att ingå. Det innebär att endast kapitaltillskott som lämnats därefter får&lt;br&gt;beaktas särskilt. Om den uppräknade anskaffningskostnaden skulle an-&lt;br&gt;vändas för vissa aktier och värdet beräknat enligt kapitalunderlaget för&lt;br&gt;andra skulle kapitaltillskott som lämnats före år 1990 kunna räknas&lt;br&gt;dubbelt. Som en förutsättning för tillämpning av kapitalunderlagsmetoden&lt;br&gt;har därför angetts att denna måste användas för samtliga aktier i företaget&lt;br&gt;som aktieägaren har förvärvat före ingången av år 1992. Värdet får inte&lt;br&gt;räknas upp enligt andra stycket. Eftersom kapitalunderlaget beräknas som&lt;br&gt;skillnaden mellan skattemässiga värden på tillgångar och skulder i&lt;br&gt;företaget är det inte praktiskt möjligt att tillämpa metoden på utländska&lt;br&gt;företag. Möjligheten att använda kapitalunderlaget har därför begränsats&lt;br&gt;till aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska ekonomiska&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 d mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet finns bestämmelser om löneunderlaget som kan användas vid&lt;br&gt;beräkning av gränsbeloppet (jfr prop. 1993/94:234, s. 91). Bestämmel-&lt;br&gt;serna har hämtas från nuvarande 12 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneunderlaget beräknas per aktie i företaget och får läggas till an-&lt;br&gt;skaffningskostnaden för aktien vid beräkning av gränsbeloppet. Förut-&lt;br&gt;sättningen är att kapitalunderlaget inte har utnyttjats. Av 12 mom. tredje&lt;br&gt;stycket framgår att löneunderlaget också får läggas till anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden för andelar i ekonomiska föreningar och även ifråga om ande-&lt;br&gt;lar i utländska juridiska personer i den mån dessa betalat ut sådan ersätt-&lt;br&gt;ning som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen om socialavgifter. I stycket har endast gjorts redaktionella&lt;br&gt;ändringar till följd av att momentet har flyttats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 e mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet finns vissa undantagsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket - nuvarande 12 mom. sjätte stycket - anges att be-&lt;br&gt;stämmelserna om fördelning av utdelning och reavinst i 12 b mom. inte&lt;br&gt;tillämpas om utomstående i betydande omfattning äger del i bolaget och&lt;br&gt;har rätt till utdelning. I sådant fall anses risken för omvandling av&lt;br&gt;arbetsinkomst till kapitalinkomst vara mindre eftersom utdelning och&lt;br&gt;reavinst också tillfaller dessa delägare (prop. 1989/90:110 s.468).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med &amp;quot;företag&amp;quot; och &amp;quot;utomstående&amp;quot; anges i andra stycket.&lt;br&gt;Definitionerna har ändrats i förhållande till den nuvarande lydelsen och&lt;br&gt;ansluter till definitionen av vilka aktier som skall anses vara kvalificerade&lt;br&gt;enligt 12 a mom. Den utomstående skall alltså äga del i det företag i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket aktieägaren eller närstående varit verksam i betydande omfattning. Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;En fysisk person eller ett dödsbo som äger en kvalificerad aktie i det&lt;br&gt;företag i vilket aktieägaren eller närstående är verksam eller i annat&lt;br&gt;fåmansföretag som avses i 12 a mom. första stycket utgör inte en&lt;br&gt;&amp;quot;utomstående&amp;quot; enligt definitionen i momentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket föranleds av att kooperativa ekonomiska&lt;br&gt;föreningar ges rätt till avdrag för utdelning på förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet finns bestämmelser som under vissa förutsättningar är&lt;br&gt;tillämpliga om en fysisk person eller ett dödsbo överlåter andel i&lt;br&gt;handelsbolag. En förutsättning är att avyttringen av handelsbolagsandelen&lt;br&gt;inte skall behandlas enligt lagen om särskilda regler för beskattning av&lt;br&gt;inkomst från handelsbolag i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor är att handelsbolaget skall äga sådana aktier m.m. som om&lt;br&gt;de ägts direkt av den fysiska personen eller dödsboet hade utgjort sådana&lt;br&gt;kvalificerade aktier som avses i 3 § 12 a mom. I sådant fall skall den del&lt;br&gt;av reavinsten som kan anses belöpa på aktierna till hälften beskattas som&lt;br&gt;intäkt av tjänst. Med värdet på handelsbolagsandelen avses det överens-&lt;br&gt;komna vederlaget. Aktien värderas till marknadsvärdet. Bestämmelsen&lt;br&gt;knyter inte an till 3 § 12 mom. vilket bl.a. innebär att takbeloppsregeln&lt;br&gt;i 3 § 12 b mom. fjärde stycket inte är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har gjorts en redaktionell ändring till följd av att 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 mom. har delats upp på flera moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte stycket har rättats en hänvisning till 24 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas&lt;br&gt;första gången vid 1997 års taxering. För de aktier e.d. som första gången&lt;br&gt;kommer att omfattas av bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL vid 1997 års&lt;br&gt;taxering blir beräkning av sparad utdelning aktuell först för det beskatt-&lt;br&gt;ningsår som taxeras då. Någon särskild öveigångsbestämmelse om detta&lt;br&gt;behövs inte. Här kan erinras om att vid beräkning av sparad utdelning till&lt;br&gt;och med utgången av år 1993 gäller vid 1995 och senare års taxeringar&lt;br&gt;en särskild övergångsbestämmelse [punkt 4 av övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1994:778) om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt]. Den innebär att altemativregeln i dess äldre utformning får Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;tillämpas (prop. 1994/93:234).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket 2 ändras till att också avse bestämmande&lt;br&gt;av skattereduktion enligt lagen om skattereduktion för riskkapital-&lt;br&gt;investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1994:1915) om ändring i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 görs en ändring till följd av att 3 § 12 mom. SIL har delats upp&lt;br&gt;på olika moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkt 20 ändras till att också avse uppgifter för be-&lt;br&gt;stämmande av skattereduktion enligt lagen om skattereduktion för risk-&lt;br&gt;kapitalinvesteringar samt beslut om sådan skattereduktion. Paragrafen&lt;br&gt;föreslås också ändrad i prop. 1995/96:56 Ändringar i lagen om&lt;br&gt;folkbokföringsregister, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i 2 kap. 13, 16, 21 och 24 §§, 3 kap. 57 § samt 4 kap. 1&lt;br&gt;och 4 §§ är en konsekvens av att 3 § 12 mom. SIL har uppdelats på flera&lt;br&gt;moment.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1992:1643) om särskilda regler för&lt;br&gt;beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges förutsättningarna för lagens tillämpning, bl.a. en&lt;br&gt;bestämmelse som tar sikte på den situationen att andelsägaren eller någon&lt;br&gt;denne närstående arbetar i en juridisk person som handelsbolaget äger.&lt;br&gt;I enlighet med Lagrådets förslag har ordalydelsen i andra meningen i&lt;br&gt;förtydligande syfte ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns bestämmelser som innebär att överlåtaren som&lt;br&gt;inkomst från handelsbolaget har möjlighet att ta upp den fram till&lt;br&gt;överlåtelsen upparbetade inkomsten från handelsbolaget. Som ett förtyd-&lt;br&gt;ligande tilläggs att inkomsten skall tas upp som inkomst av aktiv&lt;br&gt;näringsverksamhet och att reglerna i 28 § SIL tillämpas vid den&lt;br&gt;beräkning av reavinsten som därefter skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär en begränsning i möjligheten att&lt;br&gt;genom delbokslut fördela den vinst som skall beskattas som intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet. Begränsningen gäller om handelsbolaget innehar vad&lt;br&gt;som vid ett direkt innehav skulle ha utgjort en kvalificerad aktie enligt&lt;br&gt;3 § 12 a mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om uttagsbeskattning har tidigare kompletterats med bestämmel-&lt;br&gt;ser i punkt 1 sjätte och sjunde styckena av anvisningarna till 22 § KL&lt;br&gt;(prop. 1994/95:91). Hänvisningen till fjärde stycket i anvisningspunkten&lt;br&gt;är därför inte komplett. Det är dock tillräckligt med en hänvisning till&lt;br&gt;bestämmelserna om uttagsbeskattning i anvisningspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.10 Lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget&lt;br&gt;vid beskattning av ägare i fåmansföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvens av att 3 § 12 mom. SIL har delats upp i&lt;br&gt;olika moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen har ändrats som en följd av att 11 § tidigare slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av promemorian Riskkapitalavdrag -&lt;br&gt;En modell för skattelättnader i små industriföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian lämnas förslag till ett system för lättnader i beskattningen&lt;br&gt;för privatpersoner som satsar riskkapital i små industriföretag. Systemet&lt;br&gt;omfattar endast investeringar i aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall avdrag medges i inkomstslaget kapital för kost-&lt;br&gt;nader för förvärv av nyemitterade aktier i onoterade tillverkande industri-&lt;br&gt;företag och vissa tjänsteföretag. Avdraget medges endast fysiska personer&lt;br&gt;och får uppgå till högst 300 000 kr per år. Den föreslagna modellen inne-&lt;br&gt;bär att riskkapitalavdraget skall motsvara den effektiva kapitalinkomst-&lt;br&gt;skattesatsen för reavinster på aktier. Med nuvarande skatteuttag kan&lt;br&gt;skattelindringen således bli högst 90 000 kr. Ett krav för avdragsrätten&lt;br&gt;är att kostnaderna för aktieförvärv uppgår till minst 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattelättnaderna syftar till att främja investeringar i företag som&lt;br&gt;typiskt sett har ett stort kapitalbehov. På investeringsobjekten ställs därför&lt;br&gt;kravet att bolaget som ger ut aktierna skall bedriva en verksamhet som&lt;br&gt;är hänförlig till tillverkningsindustri eller som avser industrinära tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskkapitalavdraget förutsätter också att bolaget inte är börsnoterat. Ett&lt;br&gt;annat krav är att investeringen avser nyemitterade aktier i bolaget. Andra&lt;br&gt;instrument som ett bolag kan ge ut för att skaffa kapital faller utanför&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsningar i eget företag eller företag som kontrolleras av närstående&lt;br&gt;till investeraren omfattas inte av rätten till riskkapitalavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna systemet har utformats så att riskkapitalavdrag endast&lt;br&gt;medges vid direkta investeringar. I promemorian diskuteras möjligheterna&lt;br&gt;att också medge avdrag vid förvärv av andelar i fonder som i sin tur&lt;br&gt;investerar i mindre industriföretag. Slutsatsen är emellertid att en sådan&lt;br&gt;ordning inte utan mycket komplicerade särregler låter förena sig med de&lt;br&gt;begränsningar som varit en förutsättning för den utarbetade modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor för avdraget är att det handlar om långsiktiga investeringar.&lt;br&gt;Förslaget innehåller således ett krav på att aktierna skall behållas i minst&lt;br&gt;fem år. Avyttras aktierna tidigare skall medgett avdrag återföras till be-&lt;br&gt;skattning tillsammans med ett särskilt tillägg som föreslås uppgå till 30 %&lt;br&gt;av det återförda beloppet. Motsvarande återföring skall ske om bolagets&lt;br&gt;verksamhet upphör eller om den ändras så att den inte längre uppfyller&lt;br&gt;kraven i lagstiftningen. Någon återföring aktualiseras dock inte om bo-&lt;br&gt;laget försätts i konkurs eller träder i likvidation därför att kapitalet är&lt;br&gt;förbrukat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som vid förvärvet föranlett riskkapitalavdrag anses ha anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden noll kronor. Hela nettoförsäljningsintäkten blir således&lt;br&gt;skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrationen av det nya systemet förutsätts i promemorian kunna&lt;br&gt;bli begränsad. Rätten till riskkapitalavdrag prövas inom ramen för den&lt;br&gt;årliga taxeringen på yrkande av den skattskyldige. Till underlag för&lt;br&gt;prövningen skall ett särskilt intyg med uppgifter om bolaget och aktie-&lt;br&gt;förvärvet bifogas deklarationen. Dessutom innehåller förslaget regler om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en årlig redovisning i självdeklarationen av de aktier som föranlett&lt;br&gt;riskkapitalavdrag. I huvudsak kommer hanteringen av systemet således&lt;br&gt;att falla på skattemyndigheterna. Enligt förslaget skall också NUTEK&lt;br&gt;medverka i administrationen av systemet. Verkets insatser syftar främst&lt;br&gt;till att bevaka att investeringsobjekten fyller de krav som systemet ställer&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna avdragsmodellen förutsätter att investeraren är&lt;br&gt;oinskränkt skattskyldig i Sverige och att förvärvet avser aktier i svenska&lt;br&gt;bolag som också bedriver den kvalificerande verksamheten här i landet.&lt;br&gt;Frågan om en sådan ordning är förenlig med EG:s regler diskuteras&lt;br&gt;endast översiktligt i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs att de nya reglerna skulle träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1994 för att tillämpas första gången vid 1995 års taxering.&lt;br&gt;Frågan om en begränsad tillämpningsperiod för systemet diskuterades&lt;br&gt;utan att något formligt förslag om det lades fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över&lt;br&gt;promemorian Riskkapitalavdrag - En modell för skattelätt-&lt;br&gt;nader vid satsningar i små industriföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgetts av Riksbanken, Statskontoret,&lt;br&gt;Bokföringsnämnden, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket (RSV),&lt;br&gt;Kammarrätten i Jönköping, Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK), Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Chalmers&lt;br&gt;Tekniska Högskola, Sveriges lantbruksuniversitet, Kungliga Tekniska&lt;br&gt;högskolan, Kooperativa Institutet, Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Finansbolagens Förening, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund, Skogsägarnas Riksförbund, Skogssällskapet, Svensk&lt;br&gt;Industriförening, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska&lt;br&gt;Riskkapitalföreningen, Svenska Uppfinnareföreningen, Sveriges Advokat-&lt;br&gt;samfund, Sveriges Industriförbund och Sveriges Redovisningskonsulters&lt;br&gt;förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har också inkommit från Norvenco AB, NOVEX AB, Åby&lt;br&gt;Stormarknad AB, VM Betong AB, Thomée-Hörle AB, Svenska&lt;br&gt;TVÄTTAB Textilservice, Lars Åke Södeigren Consulting, Beslags-&lt;br&gt;grossisten Ivar Ericson AB, City-Bageriet i Falköping AB, Bro &amp;amp; Väg&lt;br&gt;AB, Elicon Data AB, O S Björkman &amp;amp; Co AB, Andrénföretagen AB,&lt;br&gt;L.T. Konsult i Västerås AB, CC Ekonomikonsult AB, CAO Arkitekter&lt;br&gt;och Ingenjörer, KADO TRÄ AB, Bilhallen i Linköping-Mjölby AB,&lt;br&gt;Lundahls El AB, Göteboigsrör L-Å Eveberg AB, Håkanssons Trä AB,&lt;br&gt;InfoRoad AB, Henric Ankarcrona, Slite Svetsservice AB, Mobitec AB,&lt;br&gt;Hoyer Svenska AB, K Lidenskogs AB, Europa Möbler i Sverige AB,&lt;br&gt;Casino Invest AB, Sorbinvest AB, AKLA AB, Göran Almroth Byggnads&lt;br&gt;AB, Swetronics Konsulting AB, Tele-Mekano i Göteborg AB, ITT Flygt&lt;br&gt;AB, Anders &amp;amp; Sonja Näslund HB, Sandhamns Skrivtjänst och Holmåkra&lt;br&gt;Fjäderfä AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har inhämtat yttranden från Skattemyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholms, Kronobergs och Jämtlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remitterade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om skattereduktion för riskkapital-&lt;br&gt;investeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för skattereduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Skattereduktion enligt denna lag medges fysisk person som mot&lt;br&gt;betalning i pengar förvärvar aktier om förutsättningarna i 3-5 §§ är&lt;br&gt;uppfyllda och denne inte avyttrar aktierna inom fem år efter utgången av&lt;br&gt;det beskattningsår aktierna förvärvades. Denne får inte heller förvärva&lt;br&gt;eller utfästa rätt till framtida avyttring av aktierna eller ingå avtal om&lt;br&gt;sådan avyttring inom samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige har såväl aktier för vilka skattereduktion&lt;br&gt;medgetts som andra aktier i samma bolag, skall vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket en avyttring av aktier i bolaget alltid behandlas som om avytt-&lt;br&gt;ringen avsåg aktier för vilka skattereduktion medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för skattereduktionen är utgifter enligt första stycket under&lt;br&gt;åren 1996 och 1997. I underlaget får inräknas utgifter om sammanlagt&lt;br&gt;högst 100 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om en fysisk person som förvärvat aktierna avlider gäller för&lt;br&gt;dödsboet vad som enligt denna lag skulle ha gällt för den avlidne. Om&lt;br&gt;äganderätten till aktierna övergår genom arv eller testamente, krävs att&lt;br&gt;den nya ägaren inte avyttrar aktierna eller förfar på annat sådant sätt som&lt;br&gt;anges i 1 § första stycket under den där angivna tiden. Om äganderätten&lt;br&gt;till aktierna öveigår genom gåva eller bodelning av annan anledning än&lt;br&gt;makes död skall aktierna anses avyttrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Förvärvet skall avse nyemitterade aktier i ett svenskt aktiebolag eller&lt;br&gt;ett utländskt bolag hemmahörande i en medlemsstat i Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen eller i ett land med vilket Sverige har avtal med be-&lt;br&gt;stämmelser om informationsutbyte för beskattningsändamål. Bolaget skall&lt;br&gt;uppfylla följande krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bolaget bedriver verksamhet i Sverige under sådana förhållanden att&lt;br&gt;skattskyldighet föreligger här eller, i fråga om svenskt bolag, att&lt;br&gt;skattskyldighet hade förelegat här om bolaget varit utländskt. Denna&lt;br&gt;verksamhet skall ha bedrivits under en sammanhängande period som&lt;br&gt;sträcker sig från fyra månader närmast före beslutet om nyemission till&lt;br&gt;utgången av femte året efter det år under vilket den skattskyldige&lt;br&gt;förvärvade aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bolaget kan visa att ersättningen för aktierna varaktigt investerats&lt;br&gt;eller förbrukats i verksamhet som bolaget bedriver från fast driftställe i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige och att det inte är fråga om sådan egendom som avses i punkt 14&lt;br&gt;av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bolaget omfattas inte av undantag i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion medges även om verksamheten i Sverige upphör&lt;br&gt;kortare tid efter förvärvet än som anges i första stycket 1, om verksam-&lt;br&gt;heten upphör till följd av att bolaget försätts i konkurs eller träder i&lt;br&gt;likvidation på grund av att bolagets kapital har förbrukats. Skattereduk-&lt;br&gt;tion medges dock inte om bolagets egendom har disponerats i strid med&lt;br&gt;12 kap. aktiebolagslagen (1975:1385) eller motsvarande regler för&lt;br&gt;utländska bolag till skydd för det egna kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Utgift för förvärv av nyemitterade aktier får inte räknas in i&lt;br&gt;underlaget till den del nyemissionen avser höjning av aktiekapitalet till ett&lt;br&gt;belopp motsvarande 100 000 kronor eller motsvarar nedsättning av&lt;br&gt;aktiekapitalet eller reservfonden som skett efter den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion medges inte om det bolag som gett ut aktierna inom&lt;br&gt;fem år efter utgången av det år under vilket den skattskyldige förvärvade&lt;br&gt;aktierna beslutar att sätta ned aktiekapitalet eller reservfonden och betala&lt;br&gt;ut hela eller del av nedsättningen till aktieägarna. Skattereduktion medges&lt;br&gt;inte heller om motsvarande åtgärder vidtas av utländskt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Skattereduktion medges inte om bolaget eller annat företag i samma&lt;br&gt;koncern vid förvärvet har aktier noterade vid en svensk eller utländsk&lt;br&gt;börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad.&lt;br&gt;Detsamma gäller om bolagets aktier under de senaste tio åren före för-&lt;br&gt;värvet har varit eller inom tre år efter utgången av det år under vilket de&lt;br&gt;förvärvades blir noterade där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion medges inte heller om bolaget eller annat företag i&lt;br&gt;samma koncern vid förvärvet eller inom fem år efter utgången av det år&lt;br&gt;under vilket den skattskyldige förvärvade aktierna direkt eller genom&lt;br&gt;handelsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver bankrörelse, försäkringsrörelse, värdepappersrörelse eller&lt;br&gt;annan finansiell verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bedriver verksamhet med uthyrning av lös egendom om verksam-&lt;br&gt;heten i mer än obetydlig omfattning riktar sig till annan än företag i&lt;br&gt;samma koncern som uthymingsforetaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger andra fastigheter än sådana som uteslutande används i den egna&lt;br&gt;verksamheten eller i verksamhet som bedrivs av annat företag i samma&lt;br&gt;koncern, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annat än tillfälligtvis har mer än en femtedel av sina tillgångar&lt;br&gt;placerade i kontanter, banktillgodohavanden eller finansiella instrument&lt;br&gt;som utgör omsättningstillgångar eller innehas i kapitalplaceringssyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion medges inte heller om aktier som svarar mot mer än&lt;br&gt;hälften av röstetalet i bolaget direkt eller indirekt innehas av två eller&lt;br&gt;flera företag som skulle ha omfattats av första eller andra styckena om&lt;br&gt;företagen ingått i samma koncern som bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket 3 om fastighet skall också tillämpas i&lt;br&gt;fråga om byggnad som är lös egendom och sådana tillbehör till byggnad&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 2 och 3 §§ jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med företag i samma koncern förstås juridisk person som ingår i&lt;br&gt;samma koncern enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 1 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning m.m. eller, för det fall den sist nämnda&lt;br&gt;lagen inte längre skall tillämpas, 1 kap. 4 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:00). Vidare anses ett utländskt bolag ingå i samma koncern som&lt;br&gt;ett svenskt företag om bolaget skulle ha varit ett moderföretag till det&lt;br&gt;svenska företaget om bolaget varit ett svenskt aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Skattereduktion medges med 30 procent av underlaget. Skattereduk-&lt;br&gt;tion medges endast om underlaget sammantaget uppgår till minst 10 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ansökan om skattereduktion görs skriftligen hos en skattemyndighet&lt;br&gt;senast den 2 maj 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om skattereduktion har kommit in senast den 2 maj&lt;br&gt;1997 och avser förvärv av aktier som betalats under år 1996 skall&lt;br&gt;skattereduktion tillgodoräknas vid debitering av skatt på grund av 1997&lt;br&gt;eller 1998 års taxering efter vad som anges i ansökan. Kommer ansökan&lt;br&gt;in senare tillgodoräknas skattereduktionen vid debitering av skatt på&lt;br&gt;grund av 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall innehålla uppgift om sökandens namn, bostadsadress och&lt;br&gt;personnummer samt en försäkran om att sökanden avser att behålla&lt;br&gt;aktierna till utgången av femte beskattningsåret efter det år aktierna&lt;br&gt;förvärvats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett intyg utfärdat av det bolag som gett ut aktierna skall bifogas&lt;br&gt;ansökan. Intyget skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om bolagets namn, organisationsnummer och säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om antalet av den skattskyldige förvärvade aktier, vad som&lt;br&gt;betalats för aktierna och om när full betalning i pengar erlades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en försäkran om att det inte föreligger något sådant förhållande som&lt;br&gt;enligt 3, 4 eller 5 § utgör hinder för skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Beslut om att skattereduktion medges får fattas när den skattskyldige&lt;br&gt;förvärvat aktierna och betalt dem helt, om de villkor som gäller för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvstillfället är uppfyllda och det inte framkommer att det därefter&lt;br&gt;inträffat någon omständighet som innebär att skattereduktion inte skall&lt;br&gt;medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket&lt;br&gt;meddelar närmare föreskrifter om vilken eller vilka skattemyndigheter&lt;br&gt;som beslutar i ärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning, överklagande och straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Beslut om skattereduktion skall omprövas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sökanden eller bolaget har lämnat oriktiga uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sedan sökanden eller bolaget har lämnat sina uppgifter har&lt;br&gt;inträffat någon omständighet som enligt 1, 2, 3, 4 eller 5 § medför att&lt;br&gt;skattereduktionen inte skall medges eller skall medges med ett lägre&lt;br&gt;belopp, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det föranleds av ett annat beslut av skattemyndigheten eller en&lt;br&gt;förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Sådan omprövning som avses i 11 § får göras före utgången av&lt;br&gt;femte kalenderåret efter det år då beslutet om skattereduktion med-&lt;br&gt;delades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Finner skattemyndigheten vid omprövning enligt 11 § 1 eller 2 att&lt;br&gt;skattereduktion medgetts med för högt belopp, skall den skattskyldige&lt;br&gt;betala ett särskilt tillägg motsvarande 30 procent av det belopp varmed&lt;br&gt;skattereduktionen sätts ned. Om det finns särskilda skäl skall tillägg inte&lt;br&gt;betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Styrelsen i ett bolag som har utfärdat ett sådant intyg som avses i&lt;br&gt;8 § fjärde stycket skall omedelbart underrätta Riksskatteverket, om något&lt;br&gt;sådant förhållande inträffar som enligt 3, 4 eller 5 § utgör hinder för&lt;br&gt;skattereduktion eller om aktierna registrerats på annan ägare eller på en&lt;br&gt;förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktier som förvaltas av en auktoriserad förvaltare eller av&lt;br&gt;den som har tillstånd enligt 8 kap. 1 § aktiekontolagen (1989:827) skall&lt;br&gt;styrelsen hos förvaltaren anmäla att intyg enligt 8 § fjärde stycket&lt;br&gt;utfärdats. I anmälan skall det anges när aktierna betalades helt. Förvalta-&lt;br&gt;re som tagit emot anmälan är skyldig att underrätta Riksskatteverket om&lt;br&gt;aktierna registreras på ny ägare inom fem år efter utgången av det år&lt;br&gt;aktierna förvärvades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som beviljats skattereduktion är skyldig att omedelbart anmäla till&lt;br&gt;en skattemyndighet, om han eller hon vidtar åtgärd eller får kännedom&lt;br&gt;om sådant förhållande som enligt 1, 2, 3, 4 eller 5 § utgör hinder för&lt;br&gt;skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Beslut av skattemyndigheten får överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatte-&lt;br&gt;verket inom tre veckor från dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får överklaga ett beslut av allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid skattemyndighet att&lt;br&gt;företräda verket i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som i ärende om skattereduktion uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet i en handling lämnar oriktig uppgift och därigenom föranleder&lt;br&gt;att skattereduktion tillgodoräknas med för högt belopp döms till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst två år, om inte gärningen är belagd med straff i&lt;br&gt;brottsbalken. Vad som sägs om lämnande av oriktig uppgift gäller också&lt;br&gt;underlåtenhet att lämna underrättelse eller göra anmälan enligt 14 § om&lt;br&gt;underlåtenheten leder till att omprövning enligt 11 § inte kommer till&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som&lt;br&gt;gäller om skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;om inte annat är föreskrivet. Skattereduktion enligt denna lag till-&lt;br&gt;godoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskilt tillägg enligt 13 § tillämpas vad som gäller om&lt;br&gt;särskild avgift enligt 5 kap. 13 § första stycket och 6 kap. 24 § taxerings-&lt;br&gt;lagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall göra anmälan till åklagaren så snart det finns&lt;br&gt;anledning att anta att brott mot 16 § denna lag har begåtts. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte om det kan antas att brottet inte kommer att medföra påföljd&lt;br&gt;eller om anmälan av annat skäl inte behövs. I anmälan skall anges de&lt;br&gt;omständigheter som utgjort grund för misstanken om brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Beteckningar i denna lag som förekommer i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har samma&lt;br&gt;betydelse som i de lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Bestämmelser om registrering av uppgifter och beslut enligt denna&lt;br&gt;lag finns i skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:651) om ändring&lt;br&gt;i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) i paragrafens lydelse enligt lagen (1995:651) om&lt;br&gt;ändring av nämnda lag skall ha följande lydelse samt att det i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna skall införas en ny punkt 3, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Till skattskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna&lt;br&gt;paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga&lt;br&gt;försäkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra samman-&lt;br&gt;slutningar, i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras&lt;br&gt;för sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 33 §, 46 §&lt;br&gt;2 mom., punkterna 21 och 23 av anvisningarna till 23 § och punkt 6 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 §. Avdrag får även göras för inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. och punkt&lt;br&gt;21 av anvisningarna till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte avgifter till arbetsgivarorga-&lt;br&gt;nisationer. Beträffande sådana avgifter gäller att avdrag medges till den&lt;br&gt;del avgifterna avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad&lt;br&gt;avgifterna avser får grundas på uppgifter i organisationens budget om&lt;br&gt;inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen skall dock avgifterna&lt;br&gt;alltid i första hand avräknas mot kostnaderna för den övriga organisa-&lt;br&gt;tionsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för representation och&lt;br&gt;liknande ändamål är att hänföra till&lt;br&gt;omkostnader i förvärvskälla endast&lt;br&gt;om de har omedelbart samband&lt;br&gt;med verksamheten, såsom då fråga&lt;br&gt;uteslutande är om att inleda eller&lt;br&gt;bibehålla affärsförbindelser och&lt;br&gt;liknande eller då utgifterna avser&lt;br&gt;jubileum för företaget, invigning&lt;br&gt;av mera betydande anläggning för&lt;br&gt;verksamheten, stapelavlöpning eller&lt;br&gt;jämförliga händelser eller då utgif-&lt;br&gt;terna är att hänföra till personal-&lt;br&gt;vård. Avdrag medges i det enskil-&lt;br&gt;da fallet inte med större belopp än&lt;br&gt;som kan anses skäligt och inte i&lt;br&gt;något fall för utgifter för sprit-&lt;br&gt;drycker och vin. Avdrag för mål-&lt;br&gt;tidsutgifter medges normalt inte&lt;br&gt;med större belopp än som mots-&lt;br&gt;varar skäliga utgifter för lunch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för representation och&lt;br&gt;liknande ändamål är att hänföra till&lt;br&gt;omkostnader i förvärvskälla endast&lt;br&gt;om de har omedelbart samband&lt;br&gt;med verksamheten, såsom då fråga&lt;br&gt;uteslutande är om att inleda eller&lt;br&gt;bibehålla affärsförbindelser och&lt;br&gt;liknande eller då utgifterna avser&lt;br&gt;jubileum för företaget, invigning&lt;br&gt;av mera betydande anläggning för&lt;br&gt;verksamheten, stapelavlöpning eller&lt;br&gt;jämförliga händelser eller då utgif-&lt;br&gt;terna är att hänföra till personal-&lt;br&gt;vård. Avdrag medges i det enskil-&lt;br&gt;da fallet inte med större belopp än&lt;br&gt;som kan anses skäligt. Avdrag för&lt;br&gt;måltidsutgifter i form av lunch,&lt;br&gt;middag eller supé medges inte med&lt;br&gt;större belopp än som per person&lt;br&gt;motsvarar 0,5 procent av det bas-&lt;br&gt;belopp som enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring bestämts för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det år under vilket utgiften upp-&lt;br&gt;kommit, avrundat till närmast lägre&lt;br&gt;tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den nya bestämmelsen i&lt;br&gt;punkt 1 av anvisningarna till 20 §&lt;br&gt;tillämpas i fråga om utgifter som&lt;br&gt;uppkommit efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1995:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 8 mom. och 7 § 8 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa&lt;br&gt;verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp&lt;br&gt;eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kooperativ förening har också&lt;br&gt;rätt till avdrag för utdelning som&lt;br&gt;lämnas i förhållande till inbetalda&lt;br&gt;insatser enligt lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. I fråga om&lt;br&gt;andra insatser än förlagsinsatser&lt;br&gt;medges emellertid inte avdrag till&lt;br&gt;den del det utdelade beloppet till-&lt;br&gt;faller någon som enligt 7 § 8 mom.&lt;br&gt;inte är skattskyldig för utdelningen.&lt;br&gt;Avser denna del av utdelningen&lt;br&gt;högst 10 procent av utdelningen på&lt;br&gt;annat än förlagsinsatser är dock&lt;br&gt;utdelningen i sin helhet avdrags-&lt;br&gt;gill;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en ekonomisk förening direkt&lt;br&gt;eller indirekt centralorganisation&lt;br&gt;för kooperativa föreningar, har&lt;br&gt;centralorganisationen, även om den&lt;br&gt;inte är kooperativ enligt åttonde-&lt;br&gt;tionde styckena nedan, rätt till&lt;br&gt;avdrag för utdelning på förlagsin-&lt;br&gt;satser. Är föreningen ett förvalt-&lt;br&gt;ningsföretag enligt 7 § 8 mom.&lt;br&gt;andra stycket skall det avdragsgilla&lt;br&gt;beloppet minskas med den del av&lt;br&gt;utdelningen somföranlettfrikallelse&lt;br&gt;från skattskyldighet enligt nämnda&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen&lt;br&gt;hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för&lt;br&gt;avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett&lt;br&gt;enligt formulär som Riksskatteverket fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.&lt;br&gt;Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till&lt;br&gt;sparbankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom&lt;br&gt;kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika&lt;br&gt;rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den&lt;br&gt;enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,&lt;br&gt;utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en,&lt;br&gt;som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess&lt;br&gt;angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och&lt;br&gt;beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra&lt;br&gt;till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den&lt;br&gt;omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att&lt;br&gt;pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter&lt;br&gt;nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess&lt;br&gt;egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan&lt;br&gt;den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta&lt;br&gt;som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter&lt;br&gt;genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederböran-&lt;br&gt;de köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas&lt;br&gt;medlemskap - i en stor förening, som säljer till utomstående, är det&lt;br&gt;omöjligt att i vaije fall inskränka försäljningen till personer, som skulle&lt;br&gt;vara önskvärda som medlemmar - så bör föreningen för att anses såsom&lt;br&gt;öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med&lt;br&gt;medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som&lt;br&gt;medlem erhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna,&lt;br&gt;även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av&lt;br&gt;centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk&lt;br&gt;soliditet, och även om endast ett enda företag inom vaije område antas&lt;br&gt;såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en centralor-&lt;br&gt;ganisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess&lt;br&gt;förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas&lt;br&gt;medlemsantal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 m o m.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Mottagare av utdel-&lt;br&gt;ning från svenskt aktiebolag och&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening är&lt;br&gt;frikallade från skattskyldighet i den&lt;br&gt;omfattning som anges nedan. Med&lt;br&gt;utdelning förstås sådan utdelning&lt;br&gt;som har uppburits i förhållande till&lt;br&gt;innehavda aktier eller andelar eller&lt;br&gt;som har uppburits efter annan&lt;br&gt;grund men inte är avdragsgill för&lt;br&gt;det utdelande företaget enligt 2 §&lt;br&gt;8 mom. första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 m o m.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Mottagare av utdel-&lt;br&gt;ning från svenskt aktiebolag och&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening är&lt;br&gt;frikallade från skattskyldighet i den&lt;br&gt;omfattning som anges nedan. Med&lt;br&gt;utdelning förstås sådan utdelning&lt;br&gt;som har uppburits i förhållande till&lt;br&gt;innehavda aktier eller andelar eller&lt;br&gt;som har uppburits efter annan&lt;br&gt;grund men inte är avdragsgill för&lt;br&gt;det utdelande företaget enligt 2 §&lt;br&gt;8 mom. första stycket. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i tredje stycket nedan gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte sådan utdelning på förlagsin-&lt;br&gt;satser, som är avdragsgill för det&lt;br&gt;utdelande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar&lt;br&gt;värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver inte - direkt eller&lt;br&gt;indirekt - bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet (förvaltnings-&lt;br&gt;företag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den mån&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av utdelningen motsvaras av annan utdelning än&lt;br&gt;som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket som företaget har beslutat för&lt;br&gt;samma beskattningsår. Som förvaltningsföretag anses inte investmentföre-&lt;br&gt;tag som avses i 2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening är med undantag&lt;br&gt;av investmentföretag och förvaltningsföretag, frikallat från skattskyldighet&lt;br&gt;för utdelning på näringsbetingade aktier eller andelar. Detsamma gäller&lt;br&gt;svensk sparbank och svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Med&lt;br&gt;näringsbetingad aktie eller andel avses aktie eller andel som inte utgör&lt;br&gt;omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det&lt;br&gt;utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel&lt;br&gt;eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande&lt;br&gt;företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till&lt;br&gt;äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå&lt;br&gt;det nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på&lt;br&gt;aktie eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta&lt;br&gt;äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit&lt;br&gt;skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag&lt;br&gt;som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller investmentföre-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte&lt;br&gt;uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång&lt;br&gt;av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet,&lt;br&gt;föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien&lt;br&gt;eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande&lt;br&gt;företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;br&gt;Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar&lt;br&gt;tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie&lt;br&gt;eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan sägs för det&lt;br&gt;fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är&lt;br&gt;underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett&lt;br&gt;enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med vilka&lt;br&gt;Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsländer)&lt;br&gt;skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med den som skulle&lt;br&gt;ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock endast om&lt;br&gt;personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller avtalsland och&lt;br&gt;verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder&lt;br&gt;där den bedrivs. I det fall personens intäkter endast till obetydlig del&lt;br&gt;härrör från verksamhet i andra länder eller från särskilt skattemässigt&lt;br&gt;gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad jämförlig be-&lt;br&gt;skattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är med undantag av investmentföretag och förvaltnings-&lt;br&gt;företag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i&lt;br&gt;ett bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen&lt;br&gt;- även om förutsättningarna enligt sjätte stycket inte är för handen - om&lt;br&gt;innehavet av aktier eller andelar i bolaget motsvarar 25 procent eller mer&lt;br&gt;av andelskapitalet i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen avses utländskt företag som uppfyller villkoren i artikel 2 i det av&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om&lt;br&gt;en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag&lt;br&gt;i olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 1995&lt;br&gt;(90/435/EEG). En förutsättning är att den inkomstbeskattning bolaget är&lt;br&gt;underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett&lt;br&gt;enligt denna lag om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:761.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1863.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § skatteregisterlagen (1980:343)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket&lt;br&gt;och ett regionalt skatteregister för varje län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren skall användas vid beskattning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande&lt;br&gt;fysiska och juridiska personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. revisions- och annan kontrollverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200), lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter&lt;br&gt;samt lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren skall dessutom användas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämmande av skattereduk- 2. bestämmande av skattereduk-&lt;br&gt;tion enligt lagen (1993:672) om tion enligt lagen (1993:672) om&lt;br&gt;skattereduktion för utgifter för skattereduktion för utgifter för&lt;br&gt;byggnadsarbete på bostadshus, byggnadsarbete på bostadshus och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1995:000) om skattereduk-&lt;br&gt;tion för riskkapitalinvesteringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar&lt;br&gt;i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje&lt;br&gt;stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om&lt;br&gt;identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:763.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:00) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:109&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;ändring i lagen (1994:1915) om ändring i skatteregisterlagen Bilaga 3&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)* i&lt;br&gt;paragrafens lydelse enligt lagen (1995:00) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1994:1915) om ändring av nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5&lt;br&gt;och 6 §§, det centrala skaderegistret innehålla följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat&lt;br&gt;sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap.&lt;br&gt;4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare eller 19 b § lagen (1958:295) om sjömansskatt. För varje&lt;br&gt;sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets&lt;br&gt;beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med&lt;br&gt;anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har&lt;br&gt;fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om&lt;br&gt;innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om&lt;br&gt;återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen&lt;br&gt;för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift&lt;br&gt;enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgiva-&lt;br&gt;re, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,&lt;br&gt;lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen&lt;br&gt;(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och&lt;br&gt;lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad&lt;br&gt;inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av&lt;br&gt;sådana skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och&lt;br&gt;med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att&lt;br&gt;laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild&lt;br&gt;självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och&lt;br&gt;uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofog-&lt;br&gt;demyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person&lt;br&gt;ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för&lt;br&gt;en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord,&lt;br&gt;likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsför-&lt;br&gt;sändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt&lt;br&gt;från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om&lt;br&gt;beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde,&lt;br&gt;taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och&lt;br&gt;tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen,&lt;br&gt;andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som&lt;br&gt;behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs&lt;br&gt;för värdering av bostad på fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt&lt;br&gt;beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid&lt;br&gt;för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §&lt;br&gt;taxeringslagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom.&lt;br&gt;uppbördslagen, 27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgi-&lt;br&gt;vare eller 19 b § lagen om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är&lt;br&gt;näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta&lt;br&gt;emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots&lt;br&gt;nummer och typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyl-&lt;br&gt;dige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan&lt;br&gt;beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och&lt;br&gt;belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om&lt;br&gt;fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av&lt;br&gt;skattereduktion för fackförenings-&lt;br&gt;avgift och uppgifter enligt 6 §&lt;br&gt;första och andra styckena lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av&lt;br&gt;skattereduktion för fackförenings-&lt;br&gt;avgift och uppgifter enligt 6 §&lt;br&gt;första och andra styckena lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1993:672) om skattereduktion för&lt;br&gt;utgifter för byggnadsarbete på&lt;br&gt;bostadshus för bestämmande av&lt;br&gt;skattereduktion enligt samma lag&lt;br&gt;samt uppgift om beslut om sådan&lt;br&gt;skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1993:672) om skattereduktion för&lt;br&gt;utgifter för byggnadsarbete på&lt;br&gt;bostadshus och uppgifter enligt 8 §&lt;br&gt;lagen (1995:000) om skattereduk-&lt;br&gt;tion för riskkapitalinvesteringar för&lt;br&gt;bestämmande av skattereduktion&lt;br&gt;enligt nämnda lagar samt uppgift&lt;br&gt;om beslut om sådan skattereduk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i&lt;br&gt;2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;br&gt;totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-&lt;br&gt;ning för koncemmoderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen&lt;br&gt;(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets&lt;br&gt;storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbe-&lt;br&gt;loppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §&lt;br&gt;andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnum-&lt;br&gt;mer och namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 §§ mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1995/96:56.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;LAGRÅDET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-11-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 26 oktober 1995 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1995:651) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1995:00) om ändring i lagen (1994:1915) om&lt;br&gt;ändring i skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Olle Halldorf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om skattereduktion för riskkapital-&lt;br&gt;investeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skattereduktion skall medges krävs enligt 1 § första stycket att&lt;br&gt;förutsättningarna i 3-5 §§ är uppfyllda. I 3 § anges vilka krav som det&lt;br&gt;emitterande bolaget skall uppfylla. Bland dessa ingår att bolagets&lt;br&gt;verksamhet skall ha bedrivits under en sammanhängande period som&lt;br&gt;sträcker sig från fyra månader närmast före beslutet om nyemission till&lt;br&gt;utgången av femte året efter det år under vilket den skattskyldige&lt;br&gt;förvärvade aktierna. Enligt 4 § andra stycket och 5 § får skattereduktion&lt;br&gt;inte medges bl.a. i vissa situationer som inträffar i bolagets verksamhet&lt;br&gt;inom en femårsperiod (i ett fall inom en treårsperiod) efter den skattskyl-&lt;br&gt;diges aktieförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare förutsättning för skattereduktion är enligt 1 § att den&lt;br&gt;skattskyldige inte inom en femårsperiod efter aktieförvärvet avyttrar&lt;br&gt;aktierna eller förvärvar eller utfaster rätt till framtida avyttring av&lt;br&gt;aktierna eller ingår avtal om sådan avyttring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriterierna för skattereduktion är således utformade på sådant sätt att&lt;br&gt;skattemyndigheten vid prövningen av en ansökan om skattereduktion skall&lt;br&gt;beakta förhållanden som inte är kända vid prövningstillfallet. En sådan&lt;br&gt;konstruktion är enligt Lagrådets mening inte tillfredsställande. Skatte-&lt;br&gt;myndigheten bör, vilket också avses i lagrådsremissen (jfr t.ex. 9 §), vid&lt;br&gt;beslutstillfallet i första hand pröva om förutsättningarna för skattereduk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion då föreligger, dvs. att den skattskyldige har erlagt betalning för&lt;br&gt;aktierna och inte ingått någon förbindelse om avyttring av aktierna samt&lt;br&gt;att bolagets verksamhet och handhavande av betalningen uppfyller kraven&lt;br&gt;i 3-5 §§. Vad angår framtida förhållanden som kan diskvalificera en&lt;br&gt;skattereduktion kan i regel inte vid prövningstillfället krävas mer än att&lt;br&gt;skattemyndigheten i enlighet med förslagets 8 § tredje stycket får en för-&lt;br&gt;säkran från den skattskyldige att denne avser att behålla aktierna under&lt;br&gt;fem år efter förvärvet. Föreligger dessa förutsättningar och har skatte-&lt;br&gt;myndigheten skäl att anta att förutsättningarna kommer att föreligga även&lt;br&gt;under de aktuella tidsperioderna skall skattereduktion medges. Det synes&lt;br&gt;uppenbart att bolaget i sin försäkran enligt 8 § fjärde stycket 3 normalt&lt;br&gt;inte kan uttala sig om framtida förhållanden av betydelse för skatte-&lt;br&gt;reduktionen. Om skattemyndigheten sedan beslutet meddelats får under-&lt;br&gt;rättelse om något förhållande som utgör hinder för skattereduktion, bör&lt;br&gt;detta medföra att skattemyndigheten omprövar beslutet och upphäver det&lt;br&gt;eller medger skattereduktion med ett lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser Lagrådet att 1 § första stycket bör avfattas&lt;br&gt;så att det därav framgår att skattemyndigheten vid prövningen av en an-&lt;br&gt;sökan om skattereduktion skall ta ställning till om förutsättningar för&lt;br&gt;skattereduktion föreligger vid det tillfallet och kan antas föreligga under&lt;br&gt;de tidsperioder som anges i de paragrafer som innehåller dessa förut-&lt;br&gt;sättningar. Reglerna om avyttringsförbud för den skattskyldige bör då&lt;br&gt;flyttas till 2 §, varvid paragrafhänvisningen i 1 § första stycket bör avse&lt;br&gt;2-5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till 1 § anges i tredje stycket vad som är underlag för&lt;br&gt;skattereduktion. Bestämmelser som hänger samman med underlaget finns&lt;br&gt;också i 4 § första stycket och i 7 §. Lagrådet anser att samtliga regler&lt;br&gt;som rör underlaget bör tas upp i ett sammanhang, lämpligen i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser Lagrådet att rubriken före 1 § - Underlag för skattereduk-&lt;br&gt;tion - inte är helt rättvisande, eftersom de sex paragraferna under&lt;br&gt;rubriken inte i första hand handlar om underlaget. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening är rubriken Förutsättningar för skattereduktion m.m. att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda och med vissa redaktionella jämkningar i&lt;br&gt;den föreslagna lagtexten föreslår Lagrådet att 1 och 2 §§ samt rubriken&lt;br&gt;före 1 § ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Förutsättningar för skattereduktion m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion enligt denna lag medges fysisk person som mot betalning&lt;br&gt;i pengar förvärvar aktier, om de förutsättningar som följer av 2-5 §§ är&lt;br&gt;uppfyllda eller kan antas bli uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för skattereduktion är betalningar enligt första stycket under&lt;br&gt;åren 1996 och 1997. I underlaget får inräknas betalningar om samman-&lt;br&gt;lagt högst 100 000 kronor. Betalningar för förvärv av nyemitterade aktier&lt;br&gt;får dock inte inräknas i underlaget till den del nyemissionen avser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höjning av aktiekapitalet till ett belopp motsvarande 100 000 kronor eller&lt;br&gt;motsvarar nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden som skett efter&lt;br&gt;den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen utgör 30 procent av underlaget men medges endast&lt;br&gt;om underlaget sammantaget uppgår till minst 10 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige får inte inom fem år efter utgången av det beskatt-&lt;br&gt;ningsår då aktierna förvärvades avyttra aktierna, förvärva eller utfasta&lt;br&gt;rätt till framtida avyttring av aktierna eller ingå avtal om sådan avyttring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige har såväl aktier för vilka skattereduktion med-&lt;br&gt;getts som andra aktier i samma bolag, skall vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket en avyttring av aktier i bolaget alltid behandlas som om avytt-&lt;br&gt;ringen avsåg aktier för vilka skattereduktion medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fysisk person som förvärvat aktierna avlider, gäller för döds-&lt;br&gt;boet vad som enligt denna lag skulle ha gällt för den avlidne. Om&lt;br&gt;äganderätten till aktierna övetgår genom arv eller testamente, krävs att&lt;br&gt;den nya ägaren inte avyttrar aktierna eller förfar på annat sådant sätt som&lt;br&gt;anges i första stycket under den där angivna tiden. Om äganderätten till&lt;br&gt;aktierna övergår genom gåva eller genom bodelning av annan anledning&lt;br&gt;än makes död, skall aktierna anses avyttrade.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Lagrådets förslag godtas skall givetvis den föreslagna 7 § utgå. Även&lt;br&gt;vad som sägs i 9 § synes i så fall bli överflödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det remitterade förslagets motiv får anses framgå att ett förvärv av&lt;br&gt;nyemitterade aktier måste ske genom tilldelning av aktier efter teckning&lt;br&gt;för att kunna ligga till grund för ett beslut om skattereduktion. Den som&lt;br&gt;i senare led förvärvar de nyemitterade aktierna avses alltså inte kunna&lt;br&gt;erhålla sådan reduktion. Denna begränsning framgår dock inte av lag-&lt;br&gt;texten. Lagrådet föreslår att den kommer till uttryck i första stycket av&lt;br&gt;förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 förutsätts att bolaget bedriver verksamhet i Sverige under&lt;br&gt;sådana förhållanden att skattskyldighet föreligger här eller, i fråga om&lt;br&gt;svenskt bolag, skattskyldighet skulle ha förelegat här, om bolaget hade&lt;br&gt;varit utländskt. Denna förutsättning har fått en onödigt komplicerad&lt;br&gt;avfattning. Avsikten torde vara att uttrycka att bolaget, vare sig det är&lt;br&gt;svenskt eller utländskt, skall bedriva verksamhet från ett fast driftställe&lt;br&gt;i Sverige; jfr 6 § 1 mom. c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Lagrådet förordar att förutsättningen får denna utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 torde kunna utgå som överflödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av sista stycket framgår att skattereduktion inte medges om bolagets&lt;br&gt;medel har disponerats i strid med 12 kap. aktiebolagslagen, dvs. om&lt;br&gt;olovlig vinstutdelning har förekommit. Denna begränsning kommer med&lt;br&gt;den valda placeringen av regeln att gälla endast det fallet att bolaget har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gått i konkurs eller trätt i likvidation. Regeln bör emellertid få generell&lt;br&gt;giltighet. Lagrådet föreslår att den flyttas till 4 § där andra fall av&lt;br&gt;utbetalning till aktieägarna behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utgångspunkter och med vissa redaktionella ändringar i&lt;br&gt;övrigt bör 3 § förslagsvis få följande utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;3 § Förvärvet skall ske genom teckning av nyemitterade aktier i ett&lt;br&gt;svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag hemmahörande i en med-&lt;br&gt;lemsstat i Europeiska gemenskapen eller i ett land med vilket Sverige har&lt;br&gt;avtal med bestämmelser om informationsutbyte för beskattningsändamål.&lt;br&gt;Dessutom skall följande krav vara uppfyllda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bolaget skall bedriva verksamhet från fast driftställe i Sverige under&lt;br&gt;en sammanhängande period som sträcker sig från fyra månader närmast&lt;br&gt;före beslutet om nyemission till utgången av femte året efter det år under&lt;br&gt;vilket den skattskyldige förvärvade aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett belopp motsvarande betalningen för aktierna skall varaktigt&lt;br&gt;investeras eller förbrukas i verksamhet vid det fasta driftstället i Sverige.&lt;br&gt;Investeringen eller förbrukningen får inte gälla sådan egendom som avses&lt;br&gt;i punkt 14 första stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att verksamheten i Sverige upphör kortare tid efter&lt;br&gt;förvärvet än som anges i första stycket 1 utgör inte något hinder mot&lt;br&gt;skattereduktion, om verksamheten upphör till följd av att bolaget försätts&lt;br&gt;i konkurs eller träder i likvidation enligt reglerna om tvångslikvidation.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslagets första stycke bör i enlighet med vad som har&lt;br&gt;föreslagits vid 1 § flyttas till den paragrafen. Som förordats i anslutning&lt;br&gt;till 3 § bör i förevarande paragraf behandlas det fallet att olovlig vinst-&lt;br&gt;utdelning har förekommit. Med dessa utgångspunkter och med vissa&lt;br&gt;redaktionella jämkningar i övrigt bör paragrafen få följande utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;4 § Skattereduktion medges inte i den mån det bolag som gett ut&lt;br&gt;aktierna inom fem år efter utgången av det år under vilket den skattskyl-&lt;br&gt;dige förvärvade aktierna beslutar att sätta ned aktiekapitalet eller&lt;br&gt;reservfonden och betala ut hela eller del av nedsättningen till aktieägarna.&lt;br&gt;Skattereduktion medges inte heller i den mån bolagets egendom har&lt;br&gt;disponerats i strid med 12 kap. aktiebolagslagen (1975:1385). Vad som&lt;br&gt;har sagts nu gäller också om en motsvarande åtgärd vidtas av ett&lt;br&gt;utländskt bolag.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket skall vid ansökan om skattereduktion fogas ett intyg&lt;br&gt;av det emitterande bolaget innehållande vissa uppgifter jämte en&lt;br&gt;försäkran om att det inte föreligger något hinder mot skattereduktion&lt;br&gt;enligt 3-5 §§. Av författningskommentaren framgår att bolaget i intyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också skall visa att det kapital som nyemissionen inbringat har investerats&lt;br&gt;eller förbrukats i ett fast driftställe i Sverige. Detta framgår emellertid&lt;br&gt;inte klart av lagtexten. Lagrådet förordar att en ny punkt införs i stycket&lt;br&gt;i vilken det föreskrivs att intyget skall innehålla uppgift om hur betal-&lt;br&gt;ningen för aktierna har investerats eller förbrukats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om, som Lagrådet föreslagit, denna paragraf utgår, bör även rubriken&lt;br&gt;närmast före paragrafen utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen uppställs som villkor för särskilt tillägg att skattemyndig-&lt;br&gt;heten vid omprövning finner att skattereduktion medgetts med för högt&lt;br&gt;belopp. Med detta har avsetts att även inbegripa den situationen att&lt;br&gt;skattemyndigheten finner att skattereduktion över huvud taget inte skulle&lt;br&gt;ha medgetts. Denna avsikt kommer klarare till uttryck om ett tillägg görs&lt;br&gt;så att lydelsen av villkoret avslutas enligt följande: &amp;quot;... att skattereduktion&lt;br&gt;inte skulle ha medgetts eller att skattereduktion medgetts med för högt&lt;br&gt;belopp, ....&amp;quot; Stöd för att ett sådant förtydligande behövs kan hämtas i&lt;br&gt;den utformning som 2 § skattebrottslagen (1971:69) fick fr.o.m. den&lt;br&gt;1 juli 1994 efter förslag i prop. 1993/94:130. Lagrådet föreslår att&lt;br&gt;komplettering sker enligt det sagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall bolaget omedelbart underrätta Riksskatteverket&lt;br&gt;bl.a. i det fallet att aktierna registrerats på annan ägare eller på en&lt;br&gt;förvaltare. Med att aktierna registrerats på annan ägare åsyftas uppen-&lt;br&gt;barligen det fallet att en annan ägare införs i aktieboken. Om bolaget är&lt;br&gt;ett avstämningsbolag och aktieboken följaktligen enligt 3 kap. 8 § aktie-&lt;br&gt;bolagslagen förs av värdepapperscentralen, torde bolaget i praktiken inte&lt;br&gt;kunna erhålla omedelbar underrättelse vare sig om att en ny ägare till&lt;br&gt;aktierna införts i aktieboken eller att aktierna har registrerats på en&lt;br&gt;förvaltare (jfr 3 kap. 13 § aktiebolagslagen). Lagrådet förordar att ordet&lt;br&gt;&amp;quot;omedelbart&amp;quot; byts ut mot &amp;quot;så snart det kan ske&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna lydelsen förutsätts för straffpåföljd att den som&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift eller underlåter att lämna underrättelse eller att&lt;br&gt;göra anmälan därigenom föranleder att skattereduktion tillgodoräknas&lt;br&gt;med för högt belopp. Av motsvarande skäl som Lagrådet angett under&lt;br&gt;13 § bör ordalagen i förevarande paragraf täcka även det fallet att&lt;br&gt;uppgiftslämnandet eller underlåtenheten föranleder att skattereduktion till-&lt;br&gt;godoräknas trots att så över huvud taget inte skulle ha skett. Lagrådet&lt;br&gt;förordar därför att den ifrågavarande förutsättningen formuleras enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande: &amp;quot;... och därigenom föranleder att skattereduktion tillgodoräknas&lt;br&gt;trots att det inte skulle ha skett eller att skattereduktion tillgodoräknas&lt;br&gt;med för högt belopp ...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;promemorian Tekniska justeringar i regelsystemet för beskatt- Bilaga 5&lt;br&gt;ning av delägare i fåmansföretag.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgetts av Riksskatteverket (RSV),&lt;br&gt;Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska fakulteten vid Uppsala&lt;br&gt;universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet,&lt;br&gt;Byggentreprenörerna, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR,&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund, Svensk&lt;br&gt;industriförening, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Revisor-&lt;br&gt;samfundet SRS, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Fastighetsägare-&lt;br&gt;förbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Redovisningskonsulters&lt;br&gt;förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund har avgett&lt;br&gt;ett gemensamt yttrande. Sveriges industriförening har åberopat detta&lt;br&gt;yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralorganisationen SACO, Kooperativa Förbundet, Landsorganisa-&lt;br&gt;tionen (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation TCO har beretts&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig men avstått från detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;120&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Remitterade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:651) om&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 § 1 mom. kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) i paragrafens lydelse enligt lagen (1995:651) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Till intäkt av tjänst hänförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) avlöning, arvode och kostnadsersättning samt annan förmån i&lt;br&gt;pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) sådan livränta som utgått på grund av sjuk-, olycksfalls- eller&lt;br&gt;skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring med undantag&lt;br&gt;av livränta som utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån det&lt;br&gt;inte är fråga om livränta som avses i d) och inte heller annat följer av&lt;br&gt;2 mom.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) i fråga om sådan i c) angiven livränta, som utgår till följd av&lt;br&gt;personskada och på vilken 2 mom. inte är tillämpligt, den del av&lt;br&gt;livräntan som avser ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur&lt;br&gt;eller för förlorat underhåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ersättning som utgått i annan form än livränta på grund av sjuk-&lt;br&gt;eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, dock inte&lt;br&gt;ersättning, som avser sjukvårds- eller läkarkostnader för vård som inte&lt;br&gt;är offentligt finansierad eller för vård utomlands,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) undantagsförmåner, periodiskt understöd eller därmed jämförlig&lt;br&gt;periodisk intäkt som avses i 31 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) engångsbelopp som utgår till följd av personskada och utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattepliktig intäkt enligt punkt 1 av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) sådan utdelning på och vinst&lt;br&gt;vid avyttring av aktier i fåmans-&lt;br&gt;företag som enligt 3 § 12 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall tas upp som intäkt&lt;br&gt;av tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anvisningarna till 19 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) sådan utdelning på och vinst&lt;br&gt;vid avyttring av aktier i fåmans-&lt;br&gt;företag som enligt 3 § 12 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall tas upp som intäkt&lt;br&gt;av tjänst samt sådan vinst vid&lt;br&gt;avyttring av andel i handelsbolag&lt;br&gt;som enligt 24 § 7 mom. nämnda&lt;br&gt;lag skall tas upp som intäkt av&lt;br&gt;tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) sådana förmåner och ersättningar m.m. som anges i punkterna 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 15 av anvisningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) behållning på pensionssparkonto till den del pensionssparavtalet&lt;br&gt;upphör att gälla enligt 4 kap. 6 och 14 §§ och 6 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1993:931) om individuellt pensionssparande, samt till den del be-&lt;br&gt;hållningen tas i anspråk på grund av utmätning, konkurs eller ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avskattning enligt första stycket j avses med pensionssparkontots&lt;br&gt;behållning marknadsvärdet på kontots tillgångar efter avräkning för den&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel som&lt;br&gt;är hänförlig till kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som intäkt av tjänst räknas jämväl annat belopp än ovan sagts - såsom&lt;br&gt;vinstandel, återbäring eller vid återköp av försäkring uppburet belopp -&lt;br&gt;vilket utgått på grund av pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tjänsteinnehavare som löneförmån innehaft fastighet på sådant sätt,&lt;br&gt;att han enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses&lt;br&gt;som ägare, skall dock intäkt, vilken tjänsteinnehavaren åtnjutit från&lt;br&gt;fastigheten, räknas som intäkt av näringsverksamhet eller behandlas enligt&lt;br&gt;reglerna för privatbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 § 1, 8, 12 och 12 a mom. samt 27 § 4 mom. skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 3 § skall införas fyra nya moment, 12 b-e mom., och i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § ett nytt moment, 7 mom., av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och&lt;br&gt;annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att&lt;br&gt;hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat&lt;br&gt;ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,&lt;br&gt;utdelning på aktier och andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och&lt;br&gt;åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed&lt;br&gt;jämförliga förpliktelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning vid upplåtelse av privatbostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt räntebidrag för bostadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulder i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utdelning och vinst vid avytt-&lt;br&gt;ring av aktier i vissa fall skall&lt;br&gt;hänföras till inkomst av tjänst&lt;br&gt;framgår av 12 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utdelning och vinst vid avytt-&lt;br&gt;ring av aktier samt vinst vid av-&lt;br&gt;yttring av andel i handelsbolag i&lt;br&gt;vissa fall skall hänföras till inkomst&lt;br&gt;av tjänst framgår av 12 mom.&lt;br&gt;respektive 24 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som&lt;br&gt;medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om&lt;br&gt;tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde&lt;br&gt;(avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet&lt;br&gt;för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte&lt;br&gt;avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår&lt;br&gt;att ett belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag&lt;br&gt;jämte särskilt tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning&lt;br&gt;på tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap.&lt;br&gt;2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Bestämmelser om&lt;br&gt;beskattning av tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Till intäkt av kapital&lt;br&gt;räknas inte heller ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket&lt;br&gt;lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings&lt;br&gt;upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem&lt;br&gt;utöver inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utdelning från svensk ekonomisk förening anses -&lt;br&gt;begränsningar som anges i tredje-femte styckena - också vad&lt;br&gt;föreningens upplösning utskiftas till medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utdelning skall inte anses&lt;br&gt;större belopp än som motsvarar&lt;br&gt;vad medlemmen erhåller i annat än&lt;br&gt;aktier i ett svenskt aktiebolag. Som&lt;br&gt;förutsättningar gäller följande. Den&lt;br&gt;utskiftande föreningen får inte vara&lt;br&gt;sådant företag som avses i&lt;br&gt;12 mom. nionde stycket. Före-&lt;br&gt;ningen skall äga samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget och samtliga aktier skall&lt;br&gt;skiftas ut. Värdet av den egendom&lt;br&gt;som skiftas ut i annan form än&lt;br&gt;aktier får inte överstiga fem pro-&lt;br&gt;cent av det nominella värdet på&lt;br&gt;aktierna. Utgör de utskiftade akti-&lt;br&gt;erna lager hos mottagaren skall&lt;br&gt;denne som intäkt ta upp värdet av&lt;br&gt;aktierna. Värdet skall bestämmas&lt;br&gt;enligt punkt 2 första och sjunde&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 24 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion, som avses i 2 § 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utdelning anses ett belopp som motsvarar vad medlemmen erhåller i&lt;br&gt;annat än andelar i den övertagande föreningen. Som inbetald insats i den&lt;br&gt;övertagande föreningen skall anses inbetald insats i den överlåtande&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än som avses i tredje och fjärde styckena skall som&lt;br&gt;utdelning anses vad som utskiftas till medlem utöver inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12mom.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12mom. Fysisk person och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dödsbo som innehar kvalificerad&lt;br&gt;aktie i ett fåmansföretag skall i den&lt;br&gt;omfattning som anges i 12&lt;br&gt;a-e mom. ta upp utdelning på&lt;br&gt;sådan aktie som intäkt av tjänst i&lt;br&gt;stället för intäkt av kapital. Det-&lt;br&gt;samma gäller realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av sådan aktie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser finns i&lt;br&gt;- 12 a mom. om tillämpningsom-&lt;br&gt;rådet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med de&lt;br&gt;som vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utdelning skall inte anses&lt;br&gt;större belopp än som motsvarar&lt;br&gt;vad medlemmen erhåller i annat än&lt;br&gt;aktier i ett svenskt aktiebolag. Som&lt;br&gt;förutsättningar gäller följande. Den&lt;br&gt;utskiftande föreningen får inte vara&lt;br&gt;sådant företag som avses i&lt;br&gt;12 a mom. tredje stycket. Före-&lt;br&gt;ningen skall äga samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget och samtliga aktier skall&lt;br&gt;skiftas ut. Värdet av den egendom&lt;br&gt;som skiftas ut i annan form än&lt;br&gt;aktier får inte överstiga fem&lt;br&gt;procent av det nominella värdet på&lt;br&gt;aktierna. Utgör de utskiftade&lt;br&gt;aktierna lager hos mottagaren skall&lt;br&gt;denne som intäkt ta upp värdet av&lt;br&gt;aktierna. Värdet skall bestämmas&lt;br&gt;enligt punkt 2 första och sjunde&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 24 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mom. första stycket 2, skall som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. tionde stycket första och&lt;br&gt;andra meningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i detta moment sägs om&lt;br&gt;aktier i ett fåmansföretag gäller&lt;br&gt;också andelar i ett sådant företag.&lt;br&gt;Med aktier och andelar likställs&lt;br&gt;andra sådana av företaget utgivna&lt;br&gt;finansiella instrument som avses i&lt;br&gt;27 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. femte stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första-tredje&lt;br&gt;styckena tillämpas endast om den&lt;br&gt;skattskyldige eller någon honom&lt;br&gt;närstående varit verksam i företa-&lt;br&gt;get i betydande omfattning under&lt;br&gt;beskattningsåret eller något av de&lt;br&gt;tio beskattningsår som närmast före-&lt;br&gt;gått beskattningsåret. Bestämmel-&lt;br&gt;serna gäller dock även om den&lt;br&gt;skattskyldige eller den honom&lt;br&gt;närstående under någon del av&lt;br&gt;denna tidsperiod varit verksam i ett&lt;br&gt;annat fåmansföretag, som bedriver&lt;br&gt;samma eller likartad verksamhet,&lt;br&gt;under förutsättning att denna verk-&lt;br&gt;samhet inte påbörjades senare än&lt;br&gt;under det tionde beskattningsåret&lt;br&gt;efter det år då verksamheten i det&lt;br&gt;först avsedda företaget upphörde.&lt;br&gt;(12 mom. åttonde stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med verksamhet eller innehav av&lt;br&gt;aktier i ett fåmansföretag likställs&lt;br&gt;verksamhet eller aktieinnehav i ett&lt;br&gt;annat företag inom samma kon-&lt;br&gt;cern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. fjärde stycket första&lt;br&gt;meningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första-tredje&lt;br&gt;styckena gäller även för utdelning&lt;br&gt;och avyttring under tio beskatt-&lt;br&gt;ningsår efter det år då ett företag&lt;br&gt;upphört att vara fåmansföretag i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 b mom. om utdelning och&lt;br&gt;realisationsvinst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 c mom. om alternativa an-&lt;br&gt;skaffningskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 d mom. om löneunderlaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 e mom. om undantag från&lt;br&gt;tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första stycket sägs om&lt;br&gt;aktie i ett fåmansföretag gäller&lt;br&gt;också andel i ett sådant företag.&lt;br&gt;Med aktie och andel likställs andra&lt;br&gt;sådana av företaget utgivna finan-&lt;br&gt;siella instrument som avses i 27 §&lt;br&gt;1 mom. För sådana instrument får&lt;br&gt;dock 12 c och d mom. inte tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a mom. En aktie i ett&lt;br&gt;fåmansföretag anses kvalijicerad&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktieägaren eller någon denne&lt;br&gt;närstående varit verksam i före-&lt;br&gt;taget i betydande omfattning under&lt;br&gt;beskattningsåret eller något av de&lt;br&gt;tio beskattningsår som närmast&lt;br&gt;föregått beskattningsåret, eller&lt;br&gt;under någon del av denna tids-&lt;br&gt;period varit verksam i ett annat&lt;br&gt;fåmansföretag som bedriver samma&lt;br&gt;eller likartad verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget - direkt eller genom&lt;br&gt;förmedling av juridisk person -&lt;br&gt;innehar aktier i ett annat fåmans-&lt;br&gt;företag i vilket aktieägaren eller&lt;br&gt;någon denne närstående varit&lt;br&gt;verksam i betydande omfattning&lt;br&gt;under beskattningsåret eller något&lt;br&gt;av de tio beskattningsår som när-&lt;br&gt;mast föregått beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör ett företag som avses i&lt;br&gt;första stycket 1 eller 2 att vara&lt;br&gt;fåmansföretag anses en aktie ändå&lt;br&gt;kvalificerad under förutsättning att&lt;br&gt;aktieägaren eller någon denne när-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om utdelning eller realisa-&lt;br&gt;tionsvinst på aktier som den skatt-&lt;br&gt;skyldige eller någon honom när-&lt;br&gt;stående ägde när företaget upp-&lt;br&gt;hörde att vara fåmansföretag eller&lt;br&gt;har förvärvat med stöd av sådana&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. nionde stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som förstås med fåmans-&lt;br&gt;företag och närstående framgår av&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid bedömningen av om ett fåtal&lt;br&gt;personer äger aktierna i ett fåmans-&lt;br&gt;företag skall dock sådana delägare&lt;br&gt;anses som en person, som själva&lt;br&gt;eller genom någon närstående är&lt;br&gt;eller under något av de tio beskatt-&lt;br&gt;ningsår som närmast föregått be-&lt;br&gt;skattningsåret har varit verksamma&lt;br&gt;i företaget i betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. första stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger utdelningen på aktier&lt;br&gt;i ett fåmansföretag så stor procent&lt;br&gt;av den skattskyldiges anskaffnings-&lt;br&gt;kostnad för aktierna och lämnade&lt;br&gt;ovillkorliga kapitaltillskott som&lt;br&gt;svarar mot statslåneräntan vid ut-&lt;br&gt;gången av november året före be-&lt;br&gt;skattningsåret med tillägg av fem&lt;br&gt;procentenheter, skall överskjutande&lt;br&gt;belopp tas upp som intäkt av tjänst.&lt;br&gt;Har aktierna förvärvats på annat&lt;br&gt;sätt än genom köp, byte eller där-&lt;br&gt;med jämförligt fång, skall anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden beräknas med&lt;br&gt;tillämpning av 24 § 1 mom. tredje&lt;br&gt;stycket. Som utdelning behandlas&lt;br&gt;vinst som uppkommit vid nedsätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stående ägde aktien när företaget&lt;br&gt;upphörde att vara fåmansföretag&lt;br&gt;eller förvärvat den med stöd av&lt;br&gt;sådan aktie. Aktien anses dock&lt;br&gt;kvalficerad längst under tio be-&lt;br&gt;skattningsår efter det år då före-&lt;br&gt;taget upphörde att vara fåmans-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som förstås med fåmans-&lt;br&gt;företag, ägare och närstående&lt;br&gt;framgår av punkt 14 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 32 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Vid bedömningen av&lt;br&gt;om ett fåmansföretag föreligger&lt;br&gt;beaktas, utöver aktiebolag och&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, även ut-&lt;br&gt;ländska juridiska personer. Vidare&lt;br&gt;skall vid bedömningen av om ett&lt;br&gt;fåtal personer äger aktierna i ett&lt;br&gt;företag sådana ägare anses som en&lt;br&gt;person, som själva eller genom&lt;br&gt;någon närstående är eller under&lt;br&gt;något av de tio beskattningsår som&lt;br&gt;närmast föregått beskattningsåret&lt;br&gt;har varit verksamma i företaget i&lt;br&gt;betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider ägaren till en kvalificerad&lt;br&gt;aktie anses aktien kvalificerad även&lt;br&gt;hos den avlidnes dödsbo. Delägare&lt;br&gt;i dödsboet jämställs då med när-&lt;br&gt;stående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 b mom. Överstiger utdel-&lt;br&gt;ningen på en kvalificerad aktie ett&lt;br&gt;gränsbelopp tas överskjutande be-&lt;br&gt;lopp upp som intäkt av tjänst.&lt;br&gt;Gränsbeloppet utgörs av anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden för aktien multi-&lt;br&gt;plicerad med statslåneräntan vid&lt;br&gt;utgången av november året före&lt;br&gt;beskattningsåret med tillägg av fem&lt;br&gt;procentenheter. Med anskaffnings-&lt;br&gt;kostnad avses det anskaffnings-&lt;br&gt;värde som skulle ha använts vid&lt;br&gt;beräkning av realisationsvinsten om&lt;br&gt;aktien avyttrats vid tidpunkten för&lt;br&gt;utdelningen. Som utdelning be-&lt;br&gt;handlas även vinst som uppkommit&lt;br&gt;vid nedsättning av aktiekapitalet i&lt;br&gt;företaget genom inlösen av aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av aktiekapitalet eller reserv-&lt;br&gt;fonden i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. tionde stycket andra&lt;br&gt;meningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestämmelser-&lt;br&gt;na i första-tredje styckena på&lt;br&gt;sistnämnda finansiella instrument&lt;br&gt;skall dock tillägget till statslånerän-&lt;br&gt;tan begränsas till en procentenhet&lt;br&gt;och värdering enligt fjärde stycket&lt;br&gt;1 eller uppräkning enligt fjärde&lt;br&gt;stycket 2 inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. andra stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understiger utdelningen visst år&lt;br&gt;det högsta belopp som på grund av&lt;br&gt;första stycket får tas upp som intäkt&lt;br&gt;av kapital, ökas det belopp som&lt;br&gt;senare år får tas upp som intäkt av&lt;br&gt;kapital i motsvarande mån (sparad&lt;br&gt;utdelning) förden som ägde aktier-&lt;br&gt;na vid utdelningstillfället eller, om&lt;br&gt;utdelning inte förekommit, för den&lt;br&gt;som äger aktierna vid beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång. Belopp som svarar&lt;br&gt;mot kvarstående sparad utdelning&lt;br&gt;läggs för varje år till anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden vid beräkning enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. tredje stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av aktier i ettfåmansföre-&lt;br&gt;tag skall hälften av den del av&lt;br&gt;vinsten som överstiger kvarstående&lt;br&gt;sparad utdelning tas upp som intäkt&lt;br&gt;av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. sjätte stycket fjärde&lt;br&gt;meningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om realisationsvinst gäller&lt;br&gt;dessutom att som intäkt av tjänst&lt;br&gt;skall högst tas upp ett sammanlagt&lt;br&gt;belopp som för den skattskyldige&lt;br&gt;och honom närstående under sam-&lt;br&gt;ma tidsperiod uppgår till 100 bas-&lt;br&gt;belopp för avyttringsåret enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktien under året avyttrats till&lt;br&gt;närstående får ett gränsbelopp be-&lt;br&gt;räknas endast om sådant inte har&lt;br&gt;beräknats för någon person inom&lt;br&gt;närståendekretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av gränsbeloppet&lt;br&gt;för andra finansiella instrument än&lt;br&gt;aktier och andelar begränsas till-&lt;br&gt;lägget till statslåneräntan till en&lt;br&gt;procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understiger utdelningen gränsbe-&lt;br&gt;loppet sparas återstående belopp&lt;br&gt;(sparad utdelning) och ökar det&lt;br&gt;gränsbelopp som beräknas nästa&lt;br&gt;år. Vid beräkning av gränsbeloppet&lt;br&gt;läggs sparad utdelning också till an-&lt;br&gt;skaffningskostnaden för aktien.&lt;br&gt;Har företaget inte lämnat någon ut-&lt;br&gt;delning beräknas gränsbelopp och&lt;br&gt;sparad utdelning vid beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång för den som då äger&lt;br&gt;aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av en kvalificerad aktie&lt;br&gt;skall hälften av den del av vinsten&lt;br&gt;som överstiger sparad utdelning tas&lt;br&gt;upp som intäkt av tjänst. Som&lt;br&gt;intäkt av tjänst skall dock högst tas&lt;br&gt;upp ett sammanlagt belopp som för&lt;br&gt;aktieägaren och denne närstående&lt;br&gt;under avyttringsåret och de tio&lt;br&gt;beskattningsår som närmast före-&lt;br&gt;gått beskattningsåret uppgår till&lt;br&gt;100 basbelopp för avyttringsåret&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. sjunde stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldiges make eller&lt;br&gt;- såvitt gäller skattskyldig under&lt;br&gt;18 år — förälder är eller under&lt;br&gt;någon del av den senaste tioårspe-&lt;br&gt;rioden har varit verksam i före-&lt;br&gt;taget i betydande omfattning och&lt;br&gt;om den skattskyldiges beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomst, med bortse-&lt;br&gt;ende från det belopp som enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i första-tredje&lt;br&gt;styckena skall tas upp som intäkt&lt;br&gt;av tjänst, understiger makens eller&lt;br&gt;förälderns beskattningsbara för-&lt;br&gt;värvsinkomst, skall vid beräkning&lt;br&gt;enligt 10 § av skatt på tjänsteintäk-&lt;br&gt;ten den skattskyldiges beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomst, innan tjäns-&lt;br&gt;teintäkten beaktas, anses motsvara&lt;br&gt;makens eller förälderns beskatt-&lt;br&gt;ningsbara förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. fjärde stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av&lt;br&gt;första-tredje styckena gäller följan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Som anskaffningskostnad för&lt;br&gt;aktie som förvärvats före ingången&lt;br&gt;av år 1992 får tas upp kapitalun-&lt;br&gt;derlaget i bolaget enligt lagen&lt;br&gt;(1994:775) om beräkning av kapi-&lt;br&gt;talunderlaget vid beskattning av&lt;br&gt;ägare i fåmansföretag fördelat med&lt;br&gt;lika belopp på aktierna i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Anskaffningskostnaden får -&lt;br&gt;om den inte beräknas enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 1 - räknas upp med&lt;br&gt;hänsyn till förändringarna i det&lt;br&gt;allmänna prisläget från och med&lt;br&gt;förvärvsåret, dock tidigast från och&lt;br&gt;med år 1970, till år 1990. Motsva-&lt;br&gt;rande gäller för ovillkorliga kapi-&lt;br&gt;taltillskott som gjorts före år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktieägarens make eller -&lt;br&gt;såvitt gäller skattskyldig under&lt;br&gt;18 år - förälder är eller under&lt;br&gt;någon del av den senaste tioårs-&lt;br&gt;perioden har varit verksam i före-&lt;br&gt;taget eller i företag som avses i&lt;br&gt;första stycket 2, i betydande om-&lt;br&gt;fattning och om den slättskyldiges&lt;br&gt;beskattningsbara förvärvsinkomst,&lt;br&gt;med bortseende från det belopp&lt;br&gt;som enligt bestämmelserna i första&lt;br&gt;- fjärde styckena skall tas upp som&lt;br&gt;intäkt av tjänst, understiger makens&lt;br&gt;eller förälderns beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomst, skall vid beräk-&lt;br&gt;ning enligt 10 § av skatt på tjäns-&lt;br&gt;teintäkten den skattskyldiges be-&lt;br&gt;skattningsbara förvärvsinkomst,&lt;br&gt;innan tjänsteintäkten beaktas, anses&lt;br&gt;motsvara makens eller förälderns&lt;br&gt;beskattningsbara förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 c mom. Beräkning av&lt;br&gt;gränsbelopp respektive realisations-&lt;br&gt;vinst enligt 12 b mom. får göras&lt;br&gt;med utgångspunkt i en alternativ&lt;br&gt;anskaffningskostnad för aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktie som har förvärvats före&lt;br&gt;ingången av år 1990 får anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden räknas upp med&lt;br&gt;hänsyn till förändringarna i det all-&lt;br&gt;männa prisläget från och med för-&lt;br&gt;värvsåret, dock tidigast från och&lt;br&gt;med år 1970, till år 1990. Motsva-&lt;br&gt;rande gäller för ovillkorliga kapi-&lt;br&gt;taltillskott som gjorts före år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktie som har förvärvats före&lt;br&gt;ingången av år 1992 får som an-&lt;br&gt;skaffningskostnad tas upp kapital-&lt;br&gt;underlaget i företaget fördelat med&lt;br&gt;lika belopp på aktierna i företaget.&lt;br&gt;Som förutsättning gäller att detta&lt;br&gt;värde används för samtliga aktier i&lt;br&gt;företaget som aktieägaren förvärvat&lt;br&gt;före ingången av år 1992 och att&lt;br&gt;värdet inte räknas upp enligt andra&lt;br&gt;stycket. Kapitalunderlagetberåknas&lt;br&gt;enligt lagen (1994:775) om beräk-&lt;br&gt;ning av kapitalunderlaget vid be-&lt;br&gt;skattning av ägare i fåmansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta stycke&lt;br&gt;gäller inte för andelar i utländska&lt;br&gt;juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 a mom.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 12 mom.&lt;br&gt;första stycket får till anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden för aktierna eller an-&lt;br&gt;delama läggas 10 procent av ett&lt;br&gt;löneunderlag. Löneunderlaget&lt;br&gt;beräknas på grundval av sådan&lt;br&gt;ersättning som ingår i underlag för&lt;br&gt;beräkning av avgifter enligt 2 kap.&lt;br&gt;3 § lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter och som under året före&lt;br&gt;beskattningsåret har utgått till&lt;br&gt;arbetstagare i företaget och i dess&lt;br&gt;dotterföretag. Av ersättning till&lt;br&gt;arbetstagare i dotterföretag som&lt;br&gt;inte är helägt får medräknas så stor&lt;br&gt;del av beloppet som svarar mot&lt;br&gt;moderföretagets andel av antalet&lt;br&gt;aktier eller andelar i dotterföreta-&lt;br&gt;get. Löneunderlaget utgörs av den&lt;br&gt;del av det sammanlagda ersätt-&lt;br&gt;ningsbeloppet som överstiger ett&lt;br&gt;belopp motsvarande tio gånger det&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring som gällde&lt;br&gt;året före beskattningsåret. Löne-&lt;br&gt;underlaget fördelas med lika be-&lt;br&gt;lopp på aktierna eller andelarna i&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Anskaffningskostnaden för&lt;br&gt;aktierna eller andelarna får inte&lt;br&gt;beräknas enligt 12 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Ersättning till arbetstagare&lt;br&gt;som innehar sådant av företaget&lt;br&gt;utgivet finansiellt instrument som&lt;br&gt;avses i 27 § 1 mom. får inte be-&lt;br&gt;aktas om 12 mom. är tillämpligt på&lt;br&gt;utdelning eller vinst som är hänför-&lt;br&gt;lig till instrumentet. Ersättning som&lt;br&gt;täcks av ett statligt bidrag för&lt;br&gt;lönekostnader får inte heller be-&lt;br&gt;aktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den skattskyldige skall för&lt;br&gt;året före beskattningsåret ha er-&lt;br&gt;hållit sådan ersättning som ingår i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 d mom. Vid beräkning&lt;br&gt;av gränsbeloppet får till anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden för aktien läggas&lt;br&gt;10 procent av ett löneunderlag.&lt;br&gt;Löneunderlaget beräknas på grund-&lt;br&gt;val av sådan ersättning som ingår&lt;br&gt;i underlag för beräkning av av-&lt;br&gt;gifter enligt 2 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1981:649) om socialavgifter och&lt;br&gt;som under året före beskattnings-&lt;br&gt;året har utgått till arbetstagare i&lt;br&gt;företaget och i dess dotterföretag.&lt;br&gt;Av ersättning till arbetstagare i&lt;br&gt;dotterföretag som inte är helägt får&lt;br&gt;medräknas så stor del av beloppet&lt;br&gt;som svarar mot moderföretagets&lt;br&gt;andel av antalet aktier eller andelar&lt;br&gt;i dotterföretaget. Löneunderlaget&lt;br&gt;utgörs av den del av det samman-&lt;br&gt;lagda ersättningsbeloppet som över-&lt;br&gt;stiger ett belopp motsvarande tio&lt;br&gt;gånger det basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;som gällde året före beskattnings-&lt;br&gt;året fördelat med lika belopp på&lt;br&gt;aktierna i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Anskaffningskostnaden för ak-&lt;br&gt;tien får inte beräknas enligt&lt;br&gt;72 c mom. tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Ersättning till arbetstagare&lt;br&gt;som innehar sådant av företaget&lt;br&gt;utgivet finansiellt instrument som&lt;br&gt;avses i 27 § 1 mom. får inte be-&lt;br&gt;aktas om 12 mom. är tillämpligt på&lt;br&gt;utdelning eller vinst som är hän-&lt;br&gt;förlig till instrumentet. Ersättning&lt;br&gt;som täcks av ett statligt bidrag för&lt;br&gt;lönekostnader får inte heller beak-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Aktieägaren skall för året före&lt;br&gt;beskattningsåret ha erhållit sådan&lt;br&gt;ersättning som ingår i underlag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlag för beräkning av avgifter&lt;br&gt;enligt 2 kap. 3 § lagen om social-&lt;br&gt;avgifter från företaget eller dess&lt;br&gt;dotterföretag med ett belopp som&lt;br&gt;sammanlagt inte understiger 150&lt;br&gt;procent av den högsta ersättning&lt;br&gt;som samma år betalats ut till en&lt;br&gt;arbetstagare och som får räknas in&lt;br&gt;i det belopp som ligger till grund&lt;br&gt;för beräkning av löneunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ökningen av det belopp som&lt;br&gt;får tas upp som intäkt av kapital&lt;br&gt;får inte överstiga sådan ersättning&lt;br&gt;till den skattskyldige som avses i 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med innehav av sådana finan-&lt;br&gt;siella instrument i ett fåmansföre-&lt;br&gt;tag som avses i 27 § 1 mom. lik-&lt;br&gt;ställs innehav av finansiella in-&lt;br&gt;strument i ett annat företag inom&lt;br&gt;samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12 mom. sjätte stycket&lt;br&gt;första-tredje meningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige visar att&lt;br&gt;utomstående i betydande omfatt-&lt;br&gt;ning äger del i företaget och har&lt;br&gt;rätt till utdelning, skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i första-tredje styckena inte&lt;br&gt;tillämpas, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger. Härvid beaktas även&lt;br&gt;förhållandena under de tio beskatt-&lt;br&gt;ningsår som närmast föregått be-&lt;br&gt;skattningsåret. Med utomstående&lt;br&gt;avses sådana personer på vilka&lt;br&gt;bestämmelserna i första-tredje&lt;br&gt;styckena till följd av femte stycket&lt;br&gt;inte skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkning av avgifter enligt 2 kap.&lt;br&gt;3 § lagen om socialavgifter från&lt;br&gt;företaget eller dess dotterföretag&lt;br&gt;med ett belopp som sammanlagt&lt;br&gt;inte understiger 150 procent av den&lt;br&gt;högsta ersättning som samma år&lt;br&gt;har betalats ut till en arbetstagare&lt;br&gt;och som får räknas in i det under-&lt;br&gt;lag som ligger till grund för beräk-&lt;br&gt;ning av löneunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den sammanlagda ökning av&lt;br&gt;gränsbeloppet som uppkommer&lt;br&gt;genom tillägg av löneunderlaget får&lt;br&gt;inte överstiga sådan ersättning till&lt;br&gt;aktieägaren som avses i 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med innehav av sådana finan-&lt;br&gt;siella instrument i ett fåmansföre-&lt;br&gt;tag som avses i 27 § 1 mom. lik-&lt;br&gt;ställs innehav av finansiella in-&lt;br&gt;strument i ett annat företag inom&lt;br&gt;samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 e mom. Om aktieägaren&lt;br&gt;visar att utomstående i betydande&lt;br&gt;omfattning äger del i företaget och&lt;br&gt;har rätt till utdelning, skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 b mom. inte&lt;br&gt;tillämpas, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger. Härvid beaktas även&lt;br&gt;förhållandena under de tio beskatt-&lt;br&gt;ningsår som närmast föregått be-&lt;br&gt;skattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses det företag i&lt;br&gt;vilket aktieägaren eller denne när-&lt;br&gt;stående bedriver sådan verksamhet&lt;br&gt;som avses i 12 a mom. första&lt;br&gt;stycket. Med utomstående avses&lt;br&gt;annan än sådan fysisk person som&lt;br&gt;- direkt eller genom förmedling av&lt;br&gt;juridisk person - innehar kvalifice-&lt;br&gt;rad aktie i företaget eller i ett&lt;br&gt;annat fåmansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 mo m . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7 mom . Äger en fysisk person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller ett dödsbo en andel i ett&lt;br&gt;handelsbolag och äger handels-&lt;br&gt;bolaget direkt eller indirekt aktie&lt;br&gt;som, om den ägts direkt av den&lt;br&gt;fysiska personen eller dödsboet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hade utgjort sådan kvalificerad&lt;br&gt;aktie som avses i 3 § 12 a mom.&lt;br&gt;gäller vid avyttring av andelen i&lt;br&gt;handelsbolaget följande. Av den del&lt;br&gt;av vinsten som svarar mot aktiens&lt;br&gt;marknadsvärde i förhållande till&lt;br&gt;vederlaget för andelen i handels-&lt;br&gt;bolaget skall hälften tas upp som&lt;br&gt;intäkt av tjänst. En förutsättning är&lt;br&gt;dock att lagen (1992:1643) om sär-&lt;br&gt;skilda regler för beskattning av&lt;br&gt;inkomst från handelsbolag i vissa&lt;br&gt;fall inte är tillämplig. Med aktie&lt;br&gt;likställs andel och andra sådana av&lt;br&gt;företaget utgivna finansiella in-&lt;br&gt;strument som avses i 27 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Har en här i riket bosatt eller hemmahörande person avyttrat&lt;br&gt;aktier till ett svenskt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag och&lt;br&gt;utgörs vederlaget för de avyttrade aktierna av nyemitterade aktier i det&lt;br&gt;köpande bolaget och eventuellt pengar motsvarande högst tio procent av&lt;br&gt;de nyemitterade aktiernas nominella värde skall som skattepliktig&lt;br&gt;realisationsvinst räknas den del av vederlaget som utgörs av pengar. Vad&lt;br&gt;nu sagts tillämpas också vid avyttring av andelar i ekonomisk förening.&lt;br&gt;De mottagna aktierna skall anses förvärvade till det anskaffningsvärde&lt;br&gt;som gällde för de avyttrade aktierna eller andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte person som har avflyttat&lt;br&gt;från riket men som till följd av reglerna om väsentlig anknytning hit ändå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses bosatt här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av aktier eller&lt;br&gt;andelar i företag som avses i 3 §&lt;br&gt;12 mom. nionde stycket, tillämpas&lt;br&gt;första stycket endast om skatte-&lt;br&gt;myndigheten lämnar medgivande&lt;br&gt;till detta. Sådant medgivande får&lt;br&gt;lämnas om inte någon del av vins-&lt;br&gt;ten skulle ha tagits upp som intäkt&lt;br&gt;av tjänst. Skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut får överklagas hos Riks-&lt;br&gt;skatteverket. Riksskatteverkets&lt;br&gt;beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier&lt;br&gt;eller andelar till ett utländskt bolag varvid bestämmelserna i första eller&lt;br&gt;tredje stycket tillämpats, skall skatteplikt anses uppkomma när ut-&lt;br&gt;flyttningen sker i fråga om den del av realisationsvinsten som tidigare&lt;br&gt;inte tagits upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av aktier eller&lt;br&gt;andelar i företag som avses 3 §&lt;br&gt;12 a mom. tredje stycket tillämpas&lt;br&gt;första stycket endast om skatte-&lt;br&gt;myndigheten lämnar medgivande&lt;br&gt;till detta. Sådant medgivande får&lt;br&gt;lämnas om inte någon del av vins-&lt;br&gt;ten skulle ha tagits upp som intäkt&lt;br&gt;av tjänst. Skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut får överklagas hos Riks-&lt;br&gt;skatteverket. Riksskatteverkets&lt;br&gt;beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1859.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1859.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1859.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:778.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1859.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1643) om Prop. 1995/96:109&lt;br&gt;särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag Bilaga 6&lt;br&gt;i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1992:1643) om särskilda regler för&lt;br&gt;beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtaren får - i stället för vad som anges i 2 § - ta upp inkomst&lt;br&gt;från handelsbolaget som belöper på antingen tiden före överlåtelsen eller&lt;br&gt;tiden före tillträdesdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;överlåtaren eller någon närstående&lt;br&gt;till honom - direkt eller indirekt -&lt;br&gt;varit verksam i handelsbolaget&lt;br&gt;efter den sluttidpunkt för inkomst-&lt;br&gt;beräkningen som överlåtaren valt&lt;br&gt;enligt första stycket första mening-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;överlåtaren eller någon närstående&lt;br&gt;till honom - direkt eller indirekt -&lt;br&gt;varit verksam i handelsbolaget&lt;br&gt;efter den sluttidpunkt för inkomst-&lt;br&gt;beräkningen som överlåtaren valt&lt;br&gt;enligt första stycket första mening-&lt;br&gt;en. Första stycket gäller inte heller&lt;br&gt;om handelsbolaget, direkt eller in-&lt;br&gt;direkt, innehar aktie som om den&lt;br&gt;ägts direkt av den fysiska personen&lt;br&gt;eller dödsboet hade utgjort sådan&lt;br&gt;kvalificerad aktie som avses i 3 §&lt;br&gt;12 a mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt. Med aktie lik-&lt;br&gt;ställs andel och andra sådana av&lt;br&gt;företaget utgivna finansiella instru-&lt;br&gt;ment som avses i 27 § 1 mom. den&lt;br&gt;nämnda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för inkomstberäkningen enligt första stycket skall ligga ett&lt;br&gt;särskilt bokslut. Bokslutet skall ha upprättats som om handelsbolagets&lt;br&gt;beskattningsår avslutats vid den tidpunkt som överlåtaren valt enligt&lt;br&gt;första stycket första meningen. Bokslutet och sådana uppgifter till ledning&lt;br&gt;för taxering som avses i 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter skall ha godkänts skriftligen av förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1573.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;LAGRÅDET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-11-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i För-&lt;br&gt;säkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 26 oktober 1995 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1995:651) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för&lt;br&gt;beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Ingrid Melbi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i lagrådsremissen avser främst att komplettera reglerna om&lt;br&gt;beskattning av delägare i fåmansföretag, bl.a. genom att göra reglerna&lt;br&gt;tillämpliga när en aktieägare är verksam i ett företag som inte är ett&lt;br&gt;koncernföretag men i vilket han indirekt äger aktier och när det är fråga&lt;br&gt;om ett utländskt företag. Vidare föreslås att vissa av bestämmelserna&lt;br&gt;struktureras på ett annat sätt än gällande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet konstaterar att såväl de gällande som de föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelserna är mycket detaljerade och komplicerade och därför svår-&lt;br&gt;tillgängliga. Genom de strukturella och redaktionella ändringar som&lt;br&gt;föreslås beträffande 3 § 12 mom. lagen om statlig inkomstskatt ökar läs-&lt;br&gt;barheten något samtidigt som nya bestämmelser ytterligare komplicerar&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i hög grad angeläget att det sker en grundlig omarbetning inte&lt;br&gt;bara av de bestämmelser som nu föreslås ändrade utan också av de be-&lt;br&gt;stämmelser som hänger samman med dem i syfte att åstadkomma ett&lt;br&gt;klarare, tydligare och enklare regelverk. Ett sådant arbete sker också&lt;br&gt;inom ramen för den översyn av inkomstskattelagstiftningen som görs av&lt;br&gt;Skattelagskommittén (Fi 1991:03, Dir. 1991:39). De nu föreslagna lag-&lt;br&gt;ändringarna får i lagtekniskt hänseende ses som provisoriska i avvaktan&lt;br&gt;på resultatet av kommitténs arbete. Lagrådet finner därför inte anledning&lt;br&gt;att motsätta sig att förslagen, med de justeringar som föreslås i det&lt;br&gt;följande, läggs till grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns hänvisningar till bestämmelser i olika nya moment&lt;br&gt;i paragrafen med angivande av vad respektive moment innehåller.&lt;br&gt;Lagrådet förordar att andra stycket ändras så att det mer exakt anger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehållet i respektive moment. Stycket bör enligt Lagrådets mening ges&lt;br&gt;följande utformning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Närmare bestämmelser finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 a mom. om tillämpningsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 b mom. om behandlingen av utdelning och realisationsvinst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 c mom. om en alternativ anskaffningskostnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 d mom. om ökning av anskaffningskostnaden med löneunderlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 e mom. om visst undantag från tillämpningen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 1 föreskrivs att en aktie i ett fåmansföretag anses&lt;br&gt;kvalificerad, om aktieägaren eller någon denne närstående varit verksam&lt;br&gt;i företaget i betydande omfattning eller varit verksam i ett annat fåmans-&lt;br&gt;företag som bedriver samma eller likartad verksamhet. I det senare fallet&lt;br&gt;krävs alltså inte att verksamheten i företaget varit av betydande omfatt-&lt;br&gt;ning. Det framgår inte av lagrådsremissen att denna skillnad varit avsedd&lt;br&gt;och skillnaden framstår inte heller som motiverad för att syftet med de&lt;br&gt;föreslagna ändringarna skall uppnås. Lagrådet förordar därför att första&lt;br&gt;stycket 1 utformas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;En aktie i ett fåmansföretag anses kvalificerad, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktieägaren eller någon denne närstående varit verksam i företaget i&lt;br&gt;betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio&lt;br&gt;beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret, eller under någon&lt;br&gt;del av denna tidsperiod varit verksam i betydande omfattning i ett annat&lt;br&gt;fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 b mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket sista meningen regleras den situationen att en aktie &amp;quot;under&lt;br&gt;året&amp;quot; har avyttrats till närstående. Har så skett får ett gränsbelopp&lt;br&gt;beräknas endast om sådant inte beräknats för någon person inom när-&lt;br&gt;ståendekretsen. I författningskommentaren till bestämmelsen uttalas att&lt;br&gt;den blir tillämplig i de fall företaget har lämnat utdelning vid mer än ett&lt;br&gt;tillfälle eller utdelning lämnats, varefter utbetalning sker i samband med&lt;br&gt;nedsättning av aktiekapitalet. Vidare synes avsikten vara att denna andra&lt;br&gt;utdelning skall utgöra intäkt av tjänst för mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör bestämmelsens innebörd komma tydligare&lt;br&gt;till uttryck än som har skett i det remitterade förslaget. Det ifrågavarande&lt;br&gt;stycket bör justeras även i vissa andra avseenden. Vidare bör en om-&lt;br&gt;strukturering ske, så att bl.a. den bestämmelse som har tagits in i&lt;br&gt;momentets andra stycke placeras närmast efter första styckets andra&lt;br&gt;mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att första och andra styckena får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Överstiger utdelningen på en kvalificerad aktie det gränsbelopp som&lt;br&gt;anges i det följande tas överskjutande belopp upp som intäkt av tjänst.&lt;br&gt;Gränsbeloppet utgörs av anskaffningskostnaden för aktien multiplicerad&lt;br&gt;med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret&lt;br&gt;med tillägg av fem procentenheter. Vid beräkning av gränsbeloppet för&lt;br&gt;andra finansiella instrument än aktier och andelar begränsas tillägget till&lt;br&gt;statslåneräntan till en procentenhet. Avyttras efter utdelning aktien till&lt;br&gt;närstående, skall denne ta upp ytterligare utdelning som lämnas under&lt;br&gt;året som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anskaffningskostnad avses det anskaffningsvärde som skulle ha&lt;br&gt;använts vid beräkning av realisationsvinsten, om aktien avyttrats vid&lt;br&gt;tidpunkten för utdelningen. Som utdelning behandlas även vinst som&lt;br&gt;uppkommit vid nedsättning av aktiekapitalet i företaget genom inlösen av&lt;br&gt;aktier.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 e mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Momentet innehåller ett undantag från bestämmelserna i 12 b mom. om&lt;br&gt;att utdelning och realisationsvinst i vissa fall skall utgöra intäkt av tjänst,&lt;br&gt;nämligen när en utomstående i betydande omfattning äger del i företaget&lt;br&gt;och har rätt till utdelning. I andm stycket anges att med företag avses det&lt;br&gt;företag i vilket aktieägaren eller denne närstående &amp;quot;bedriver sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i 12 a mom. första stycket&amp;quot;. Hänvisningen till&lt;br&gt;12 a mom. första stycket bör lämpligen ersättas med en direkt be-&lt;br&gt;skrivning av den verksamhet som avses. Vidare vinner den sista&lt;br&gt;meningen i stycket i klarhet, om uttrycket &amp;quot;i ett annat fåmansföretag&amp;quot;&lt;br&gt;kompletteras med en hänvisning till 12 a mom. första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att 3 § 12 e mom. andra stycket ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Med företag avses det företag i vilket aktieägaren eller denne närstående&lt;br&gt;i betydande omfattning varit verksam under beskattningsåret eller något&lt;br&gt;av de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Med&lt;br&gt;utomstående avses annan än sådan fysisk person som - direkt eller&lt;br&gt;genom förmedling av juridisk person - äger kvalificerad aktie i företaget&lt;br&gt;eller i ett annat fåmansföretag som avses i 12 a mom. första stycket.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om särskilda regler för&lt;br&gt;beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § första stycket i dess gällande lydelse kan den som överlåter en&lt;br&gt;andel i handelsbolag - i stället för att få vinsten beskattad enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 § - &amp;quot;ta upp inkomst från handelsbolaget som belöper&lt;br&gt;på antingen tiden före överlåtelsen eller tiden före tillträdesdagen&amp;quot;.&lt;br&gt;Avsikten är att denna inkomst skall tas upp som inkomst av aktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet och att resterande del av vinsten på grund av&lt;br&gt;överlåtelsen skall behandlas enligt vanliga regler om beskattning av&lt;br&gt;realisationsvinst. Enligt Lagrådets mening bör detta komma till klart&lt;br&gt;uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser vidare att begränsningsreglema i andra stycket, som&lt;br&gt;enligt remissförslaget skall byggas ut, bör förtydligas på ett par punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 3 § första och andra styckena utformas på följande&lt;br&gt;sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Överlåtaren får - i stället för vad som anges i 2 § - som inkomst av&lt;br&gt;aktiv näringsverksamhet ta upp inkomst från handelsbolaget som belöper&lt;br&gt;på antingen tiden före överlåtelsen eller tiden före tillträdesdagen.&lt;br&gt;Realisationsvinsten beräknas därefter enligt 28 § lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om överlåtaren eller någon närstående till&lt;br&gt;honom - direkt eller genom förmedling av juridisk person - varit&lt;br&gt;verksam i handelsbolaget efter den sluttidpunkt för inkomstberäkningen&lt;br&gt;som överlåtaren valt enligt första stycket första meningen. Första stycket&lt;br&gt;gäller inte heller om handelsbolaget, direkt eller genom förmedling av&lt;br&gt;annan juridisk person, äger en aktie som, om den ägts direkt av den&lt;br&gt;fysiska personen eller dödsboet, hade utgjort en sådan kvalificerad aktie&lt;br&gt;som avses i 3 § 12 a mom. lagen om statlig inkomstskatt. Med aktie&lt;br&gt;likställs andel och andra sådana av företaget utgivna finansiella in-&lt;br&gt;strument som avses i 27 § 1 mom. i den nämnda lagen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den nu ifrågavarande lagen, som förutsätts i det nya andra stycket i&lt;br&gt;3 §, kan bli tillämplig när överlåtaren av en andel i ett handelsbolag eller&lt;br&gt;någon närstående bedrivit verksamhet i ett företag som ägs av handels-&lt;br&gt;bolaget kan inte utan vidare utläsas av 1 §. Lagrådet ifrågasätter om inte&lt;br&gt;1 § andra stycket bör ändras, så att det i stället för &amp;quot;verksamhet i&lt;br&gt;handelsbolaget genom juridisk person&amp;quot; talas om &amp;quot;verksamhet i juridisk&lt;br&gt;person genom handelsbolaget&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:651) om ändring&lt;br&gt;i kommunalskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:109&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 november 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thalén, Freivalds, Uusmann, Lindh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49191, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:SkU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-11-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-11-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-11-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-11-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:05:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03109</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:05:07</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:SkU20</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01SkU20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Skattelättnad för riskkapital, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:109&lt;br/&gt;
Skattelättnad för riskkapital, m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:109&lt;br/&gt;
Skattelättnad för riskkapital, m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:109&lt;br/&gt;
Skattelättnad för riskkapital, m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:109&lt;br/&gt;
Skattelättnad för riskkapital, m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:109&lt;br/&gt;
Skattelättnad för riskkapital, m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:109&lt;br/&gt;
Skattelättnad för riskkapital, m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:109&lt;br/&gt;
Skattelättnad för riskkapital, m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:109&lt;br/&gt;
Skattelättnad för riskkapital, m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elver Jonsson  m.fl. (FP, KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:109&lt;br/&gt;
Skattelättnad för riskkapital, m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elver Jonsson  m.fl. (FP, KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Magnusson  m.fl. (S, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:109&lt;br/&gt;
Skattelättnad för riskkapital, m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Magnusson  m.fl. (S, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:109&lt;br/&gt;
Skattelättnad för riskkapital, m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Michael Stjernström  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:109&lt;br/&gt;
Skattelättnad för riskkapital, m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Michael Stjernström  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Rosengren  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:109&lt;br/&gt;
Skattelättnad för riskkapital, m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Rosengren  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ronny Korsberg  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:109&lt;br/&gt;
Skattelättnad för riskkapital, m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ronny Korsberg  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>