2285969 GJ03104 1995/96 104 prop prop prop Proposition 1995/96:104 Proposition Proposition Finansdepartementet 104 0 1995-11-06 00:00:00 2025-12-19 13:56:36 1996-01-01 00:00:00 Skatteregler med anledning av nya årsredovisningslagar, m.m. digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03104/text https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03104 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03104 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1> <h1>1995/96:104</h1> <h2>Skatteregler med anledning av nya<br>årsredovisningslagar, m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03104/prop_199596__104-1.png" style="width:39pt;height:32pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03104/prop_199596__104-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/> <p>Prop.</p> <p>1995/96:104</p> <p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p> <p>Stockholm den 6 november 1995</p> <p>Mona Sahlin</p> <p>Laila Freivalds</p> <p>(F inansdepartementet)</p> <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> <p>I propositionen föreslås vissa skatteregler på foretagsskatteområdet med<br>anledning av de nya årsredovisningslagama för kreditinstitut och<br>värdepappersbolag samt försäkringsföretag som skall träda i kraft vid<br>årsskiftet. Vidare föreslås vissa smärre ändringar i aktiebolagslagen<br>(1975:1385) och i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse<br>m.m. som en följd av förslagen i prop. 1995/96:10 Års- och koncern-<br>redovisning. Dessutom tas i propositionen upp ett antal andra frågor på<br>foretagsskatteområdet. Avskattningen av Landshypoteks reservfonder<br>anpassas till vad som gäller for övriga företag. Spärreglerna mot<br>förlustutjämning ändras så att de gäller även underskott som uppkommer<br>hos utländska företag verksamma i Sverige. Förslag lämnas även om<br>skattefrihet för viss utdelning från bankaktiebolag samt om skatteregler<br>for producentorganisationer på fiskets område.</p> <p>1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 104</p> <p>Rättelse: S. 1 rad 10 Står: Freivald Rättat till: Freivalds</p> <h1>Innehållsförteckning &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;pro_P. 1995/96:104</h1> <p>1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till&nbsp;riksdagsbeslut&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;4</p> <p>2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Lagtext&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;5</p> <p>2.1 &nbsp;&nbsp;Förslag till&nbsp;lag om ändring&nbsp;i&nbsp;kommunalskattelagen (1928:370) 5</p> <p>2.2 &nbsp;&nbsp;Förslag till&nbsp;lag om ändring&nbsp;i&nbsp;lagen&nbsp;(1947:576)&nbsp;om</p> <p>statlig inkomstskatt &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;12</p> <p>2.3 &nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1955:257) om</p> <p>inventering av varulager för inkomsttaxeringen &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;20</p> <p>2.4 &nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om</p> <p>självdeklaration och kontrolluppgifter &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;22</p> <p>2.5 &nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om</p> <p>avdrag för underskott av näringsverksamhet &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;24</p> <p>2.6 &nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:760)</p> <p>om inkomstskatteregler vid ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;25</p> <p>2.7 &nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om</p> <p>tryggande av pensionsutfästelse m.m. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;26</p> <p>2.8 &nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;27</p> <p>2.9 &nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen</p> <p>(1982:713) &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;28</p> <p>2.10 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618) 29</p> <p>2.11 &nbsp;Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;30</p> <p>2.12 &nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om</p> <p>medlemsbanker &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;31</p> <p>3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Ärendet och dess beredning&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;32</p> <p>4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Särskilda värderingsregler för försäkringsföretag</p> <p>och kreditinstitut m.fl. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;34</p> <p>4.1 &nbsp;&nbsp;Inledning&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;34</p> <p>4.2 &nbsp;&nbsp;Placeringstillgångar i försäkringsföretag&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;35</p> <p>4.3 &nbsp;&nbsp;Värdering till verkligt värde&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;37</p> <p>4.4 &nbsp;&nbsp;Justeringsregel&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;39</p> <p>4.5 &nbsp;&nbsp;Utdelningsspärr&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;41</p> <p>4.6 &nbsp;&nbsp;Skattemyndighetens kontroll av utdelningsspärren&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;45</p> <p>4.7 &nbsp;&nbsp;Ikraftträdande&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;45</p> <p>5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Skattefrihet för viss utdelning från bankaktiebolag&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;46</p> <p>6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Skatteregler for producentorganisationer på fiskets</p> <p>område &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;49</p> <p>7 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Landshypoteks reservfonder&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;51</p> <p>8 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Spärreglerna mot forlustutjämning&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;52</p> <p>9 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Vissa lagtekniska justeringar&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;52</p> <p>10 &nbsp;&nbsp;Budgeteffekter&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;53</p> <p>11 &nbsp;&nbsp;Författningskommentar&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;54</p> <p>11.1 &nbsp;Kommunalskattelagen (1928:370)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;54</p> <p>11.2 &nbsp;Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;55</p> <p>11.3 &nbsp;Lagen (1955:257) om inventering av varulager för</p> <p>inkomsttaxeringen &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;58</p> <p>11.4 &nbsp;Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 59</p> <p>11.5 &nbsp;Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av</p> <p>näringsverksamhet &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;59</p> <p>11.6 &nbsp;Lagen (1994:760) om inkomstskatteregler vid ombildning</p> <p>av landshypoteksinstitutionen &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;59</p> <p>11.7 &nbsp;Lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. 60</p> <p>11.8 &nbsp;Aktiebolagslagen (1975:1385)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;61</p> <p>11.9 &nbsp;Försäkringsrörelselagen (1982:713)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;61</p> <p>11.10 Bankaktiebolagslagen (1987:618)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;61</p> <p>11.11 Sparbankslagen (1987:619)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;61</p> <p>11.12 Lagen (1995:000) om medlemsbanker&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;62</p> <p>Bilaga 1 Förteckning över remissinstaner (SOU 1995:43) &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;63</p> <p>Bilaga 2 Remitterade lagförslag &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;64</p> <p>Bilaga 3 Lagrådets yttrande &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;80</p> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde</p> <p>den 6 november 1995 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;83</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p> <p>1. &nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),</p> <p>2. &nbsp;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p> <p>3. &nbsp;lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för<br>inkomsttaxeringen,</p> <p>4. &nbsp;lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter,</p> <p>5. &nbsp;lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av<br>näringsverksamhet,</p> <p>6. &nbsp;lag om ändring i lagen (1994:760) om inkomstskatteregler vid<br>ombildning av landshypoteksinstitutionen,</p> <p>7. &nbsp;lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensions-<br>utfästelse m.m.,</p> <p>8. &nbsp;lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),</p> <p>9. &nbsp;lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),</p> <p>10. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),</p> <p>11. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),</p> <p>12. lag om ändring i lagen (1995:000) om medlemsbanker.</p> <h2>2 Lagtext</h2> <p>Prop. 1995/96:104</p> <h3>2.1 &nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370)</h3> <p>Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 22 §, punkterna<br>1 och 16 av anvisningarna till 23 §, punkterna 1 och 2 av anvisningarna<br>till 24 § samt punkt 1 av anvisningarna till 43 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Anvisningar<br>till 22 §</p> <p>4.¹ &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;4. Har en omsättningstillgång<br>tagits upp till ett lägre värde vid<br>inkomsttaxeringen än i räkenska-<br>perna skall skillnadsbeloppet åter-<br>föras till beskattning nästföljande<br>beskattningsår. Detta gäller dock<br>inte i den mån skillnadsbeloppet<br>motsvarar sådana värdeminsk-<br>ningsavdrag som avses i andra<br>stycket.</p> <p>Har en fastighet som utgör omsättningstillgång avyttrats skall medgivna<br>värdeminskningsavdrag som inte har gjorts i räkenskaperna återföras till<br>beskattning i näringsverksamheten.</p> <p>till 23 §</p> <p>l.² Kostnaderna i en näringsverksamhet består bl.a. av kostnader för<br>personal, anskaffande av varor samt reparation, underhåll och värdemin-<br>skning av anläggningstillgångar. Till kostnad i näringsverksamhet hänförs<br>även räntor på lån för anskaffande av inventarier m. m., näringsfastighet<br>och sådan andel i ekonomisk förening som avses i 2 § 8 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt om innehavet av andelen betingas av<br>sådan verksamhet.</p> <p>I fråga om handelsbolag räknas räntor på lån som kostnad i närings-<br>verksamheten även när detta inte följer av första stycket. Utgifter i ett<br>handelsbolag för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i<br>lotteri anses inte som kostnad i verksamheten.</p> <p>Om den skattskyldige i sina<br>räkenskaper har inräknat sådana<br>räntor som avses i första och and-<br>ra styckena i utgiften för anskaff-<br>ningen av en tillgång och denna<br>utgift enligt bestämmelser i denna<br>lag skall dras av genom årliga<br>värdeminskningsavdrag, gäller</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>16.³ Avdrag enligt bestämmelser-<br>na i punkterna 13 och 14 får även<br>göras för utgifter för anskaffning<br>av patenträtt och liknande tids-<br>begränsad rättighet. Det är härvid<br>utan betydelse om näringsidkaren<br>har förvärvat rättigheten för att<br>utnyttja den vid tillverkning som<br>han bedriver eller om han till-<br>godogör sig rättigheten genom att<br>överlåta utnyttjandet av denna till<br>annan. Också utgifter för anskaff-<br>ning av hyresrätt och av varu-<br>märke, firma eller annan rättighet<br>av goodwills natur dras av enligt<br>de nämnda bestämmelserna.</p> <p>bestämmelserna om sådana avdrag<br>även beträffande räntorna.</p> <p>16. Avdrag enligt bestämmelser-<br>na i punkterna 13 och 14 får även<br>göras för utgifter för anskaffning<br>av koncessioner, patent, licenser,<br>varumärken, hyresrätter, goodwill<br>samt liknade rättigheter. Det är<br>härvid utan betydelse om närings-<br>idkaren har förvärvat rättigheten<br>för att utnyttja den vid tillverkning<br>som han bedriver eller om han<br>tillgodogör sig rättigheten genom<br>att överlåta utnyttjandet av denna<br>till annan.</p> <p>till 24</p> <p>l.⁴ För skattskyldig som har haft<br>ordnad bokföring skall beräkningen<br>av inkomst ske på grundval av<br>hans bokföring med iakttagande av<br>bestämmelserna i denna anvis-<br>ningspunkt. Vid inkomstberäk-<br>ningen tas hänsyn till in- och utgå-<br>ende lager av varor, däri inbegripet<br>djur, råmaterial, hel- och halv-<br>fabrikat m. m., till pågående ar-<br>beten samt till fordrings- och skul-<br>dposter. Reserv i lager o. d. får<br>beaktas endast vid tillämpning av<br>punkt 2 tredje och fjärde styckena.<br>Värdet av utgående lager, pågåen-<br>de arbeten samt fordrings- och<br>skuldposter bestäms med hänsyn<br>till förhållandena vid beskatt-<br>ningsårets utgång. Som värde av<br>ingående lager, pågående arbeten<br>samt fordrings- och skuldposter tas<br>upp värdet av närmast föregående<br>beskattningsårs utgående lager,<br>pågående arbeten samt fordrings-<br>och skuldposter.</p> <p>Har det bokförda resultatet på-<br>verkats av att bland intäkterna har<br>tagits upp belopp, som inte skall</p> <p>1. För skattskyldig som har haft<br>ordnad bokföring skall beräkningen<br>av inkomst ske på grundval av<br>hans bokföring med iakttagande av<br>bestämmelserna i denna anvis-<br>ningspunkt. Vid in-<br>komstberäkningen tas hänsyn till<br>in- och utgående lager av varor,<br>däri inbegripet djur, råmaterial,<br>hel- och halvfabrikat m. m., till<br>pågående arbeten samt till ford-<br>rings- och skuldposter samt avsätt-<br>ningar. Reserv i lager o.d. får be-<br>aktas endast vid tillämpning av<br>punkt 2 tredje och fjärde stycke-<br>na. Värdet av utgående lager, på-<br>gående arbeten samt fordrings- och<br>skuldposter samt avsättningar<br>bestäms med hänsyn till förhållan-<br>dena vid beskattningsårets utgång.<br>Som värde av ingående lager,<br>pågående arbeten samt fordrings-<br>och skuldposter och avsättningar<br>tas upp värdet av närmast före-<br>gående beskattningsårs utgående<br>lager, pågående arbeten samt<br>fordrings- och skuldposter och<br>avsättningar.</p> <p>Har det bokförda resultatet på-<br>verkats av att bland intäkterna har<br>tagits upp belopp, som inte skall</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>beskattas som inkomst, eller ute-<br>slutits belopp, som borde ha med-<br>räknats, eller bland kostnaderna<br>har tagits upp belopp, som inte är<br>avdragsgilla vid inkomstberäkning-<br>en, skall resultatet justeras så att<br>det kan läggas till grund for in-<br>komstberäkningen enligt denna lag.<br>I de fäll resultatet har påverkats av<br>att lager, pågående arbeten eller<br>fordringspost har tagits upp med<br>for lågt belopp eller skuldpost eller<br>avsättningar med för högt belopp<br>skall dock på yrkande av den skatt-<br>skyldige justering av det bokförda<br>resultatet underlåtas i den mån det<br>är uppenbart att denne - i överens-<br>stämmelse med reglerna för in-<br>komstberäkning i denna lag -<br>genom större avskrivningar på<br>anläggningstillgångar än som skett<br>skulle ha kunnat redovisa ett lägre<br>resultat än det som skulle fram-<br>komma efter justeringen.</p> <p>beskattas som inkomst, eller ute-<br>slutits belopp, som borde ha med-<br>räknats, eller bland kostnaderna<br>har tagits upp belopp, som inte är<br>avdragsgilla vid inkomstberäkning-<br>en, skall resultatet justeras så att<br>det kan läggas till grund för in-<br>komstberäkningen enligt denna lag.<br>I de fall resultatet har påverkats av<br>att lager, pågående arbeten eller<br>fordringspost har tagits upp med<br>för lågt belopp eller skuldpost med<br>för högt belopp skall dock på<br>yrkande av den skattskyldige jus-<br>tering av det bokförda resultatet<br>underlåtas i den mån det är upp-<br>enbart att denne - i överensstäm-<br>melse med reglerna för inkomstbe-<br>räkning i denna lag - genom större<br>avskrivningar på<br>anläggningstillgångar än som skett<br>skulle ha kunnat redovisa ett lägre<br>resultat än det som skulle fram-<br>komma efter justeringen.</p> <p>Vid beräkning av inkomst enligt bokfÖringsmässiga grunder skall<br>iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt<br>god redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt<br>brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu<br>inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda<br>t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat<br>härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna<br>tillämpas också i fråga om utgiftsposterna. I fråga om tiden för inkomst-<br>och utgiftsposters upptagande enligt bokfÖringsmässiga grunder tillämpas<br>i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under<br>det år, då de uppkommer, och att räntor hänförs till inkomsten för det år,<br>på vilket de belöper, i bägge fallen oberoende av om de verkligen har<br>influtit under nämnda år eller inte. A andra sidan bör förskottsvis influtna<br></p> <p>räntor, som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till<br>denna del bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst.<br>Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta<br>åtnjuts för det år då räntan har betalats.</p> <p>Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl. a. att värdet av<br>avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett - redovisas som<br>fordran, såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.</p> <p>Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall<br>erläggas under loppet av flera år, får som intäkt för vaije år tas upp den<br>del av köpeskillingen som influtit under samma år.</p> <p>I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av<br>fastighet gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>till 23 §.</p> <p>Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på<br>hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år<br>beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare<br>år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas<br>i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant<br>sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.</p> <p>Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en<br>förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstbe-<br>räkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattnings-<br>myndighet i annat fåll visst år frångått den skattskyldiges bokföring på<br>sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.</p> <p>Har intäkter eller utgifter av-<br>seende viss egendom vid den när-<br>mast föregående taxeringen till<br>statlig inkomstskatt hänförts till<br>inkomstslaget kapital och sker<br>beskattning vid den aktuella taxe-<br>ringen i inkomstslaget näringsverk-<br>samhet skall den skattskyldige ta<br>upp sådana ingående tillgångs- och<br>skuldposter som erfordras för att<br>någon intäkt eller utgift inte skall<br>beskattas två gånger eller lämnas<br>obeskattad på grund av skiftet av<br>tillämpligt inkomstslag.</p> <p>Har intäkter eller utgifter av-<br>seende viss egendom vid den när-<br>mast föregående taxeringen till<br>statlig inkomstskatt hänförts till<br>inkomstslaget kapital och sker<br>beskattning vid den aktuella taxe-<br>ringen i inkomstslaget näringsverk-<br>samhet skall den skattskyldige ta<br>upp sådana ingående tillgångs- och<br>skuldposter samt avsättningar som<br>erfordras för att någon intäkt eller<br>utgift inte skall beskattas två gång-<br>er eller lämnas obeskattad på grund<br>av skiftet av tillämpligt inkomst-<br>slag.</p> <p>3 § 7-11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har motsva-<br>rande tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid<br>beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig<br>till näringsverksamhet tillämpas 24 § 1-5 mom., 27 § 1-4 mom., 28 §,<br>29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § nämnda lag.</p> <p>2.⁵ Tillgångar avsedda för om-<br>sättning eller förbrukning (lager)<br>får inte tas upp till lägre värde än<br>det lägsta av anskaffningsvärdet<br>och verkliga värdet. Begreppen<br>anskaffningsvärde och verkligt<br>värde har den innebörd som anges<br>i 13 § andra stycket och 14 §<br>andra stycket bokföringslagen<br>(1976:125).</p> <p>2. Tillgångar avsedda för om-<br>sättning eller förbrukning (lager)<br>får inte tas upp till lägre värde än<br>det lägsta av anskaffningsvärdet<br>och verkliga värdet. Begreppen<br>anskaffningsvärde och verkligt<br>värde har den innebörd som anges<br>i 13 § andra stycket och 14 §<br>andra stycket bokföringslagen<br>(1976:125) eller, i förekommande<br>fall 4 kap. 9 § andra - fjärde<br>styckena årsredovisningslagen<br>(1995:000), &nbsp;4 kap. 5 § lagen</p> <p>(1995:000) om årsredovisning i<br>kreditinstitut och värdepappers-<br>bolag eller 4 kap. 4 lagen<br>(1995:000) om årsredovisning i<br>försäkringsföretag..</p> <p>Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar,<br>som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång,</p> <p>anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1995/96:104</p> <p>Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än<br>lager av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obligatio-<br>ner, lånefordringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent<br>av det samlade anskaffningsvärdet.</p> <p>Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager<br>får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga<br>produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning<br>som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till<br>ett högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna<br>saluvärde. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer<br>fastställer för vaije taxeringsår föreskrifter för beräkning av produk-<br>tionskostnaden. Har denna kostnad inte fastställts, t. ex. i fråga om<br>särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp lägst till 85 procent av det<br>lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.</p> <p>Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar<br>enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas<br>endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag<br>på balansdagen understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på<br>rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk<br>avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning<br>(kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige<br>visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen<br>understiger det kontraherade priset.</p> <p>Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-<br>eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan<br>skattskyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte<br>uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt<br>och särskilt värde för honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får<br>sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den skattskyldi-<br>ge av medel, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och inte<br>motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien vid inkomstbe-<br>räkningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än som<br>motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan<br>utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges<br>anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under<br>vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens<br>värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av<br>ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges an-<br>skaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det<br>utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som<br>ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas<br>och medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller<br>upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det<br>belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet<br>belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande<br>andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald<br>insats. Bestämmelserna gäller också vid förvärv av aktie eller andel i<br>utländsk juridisk person. I detta fäll saknar det betydelse om den<br>skattskyldige genom förvärvet erhåller en tillgång av verkligt och särskilt<br>värde.</p> <p>I fråga om aktier som utgör lager gäller vidare följande. Har aktier<br>erhållits genom sådan utdelning som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket<br>lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall som anskaffningsvärde för<br>dessa aktier anses så stor del av anskaffningsvärdet för aktierna i det<br>utdelande bolaget som svarar mot förändringen i marknadsvärdet på<br>dessa aktier till följd av utdelningen. Anskaffningsvärdet för aktierna i<br>det utdelande bolaget skall minskas i motsvarande mån. För sådana<br>mottagare som inte äger aktier i det utdelande bolaget skall, om vederlag<br>erlagts för rätten till utdelning, vederlaget anses som anskaffningsvärde.<br>I annat fall skall de utdelade aktierna anses anskaffade utan kostnad. Har<br>aktier erhållits genom sådan utskiftning som avses i 3 § 8 mom. tredje<br>stycket nämnda lag skall som anskaffningsvärde för dessa aktier anses an-<br>skaffningsvärdet för andelarna i den förening som skiftat ut aktierna.</p> <p>till 43 §</p> <p>l.⁶ I 1 mom. denna paragraf meddelas vissa bestämmelser för det fäll,<br>att överflyttning av inkomst har skett från en näringsidkare som är<br>skattskyldig här i riket till en person som inte är skattskyldig här. Vid<br>tillämpningen av dessa bestämmelser skall ekonomisk intressegemenskap<br>anses föreligga då en näringsidkare direkt eller indirekt deltar i ledningen<br>eller övervakningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i<br>detta företags kapital eller då samma personer direkt eller indirekt deltar<br>i ledningen eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i<br>dessa företags kapital.</p> <p>157 § 3 mom. ges bestämmelser<br>för vissa fall av överflyttning av<br>inkomst, där båda kontrahenterna<br>varit här i riket skattskyldiga.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p> <p>2. Lagen tillämpas, om inte annat följer av 3, i fråga om företag som<br>omfättas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och<br>värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkrings-<br>företag på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1996 eller senare<br>och i övrigt på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1997 eller<br>senare.</p> <p>10</p> <p>3. Den nya lydelsen av punkt 1 av anvisningarna till 43 § tillämpas Prop. 1995/96:104<br>första gången vid 1997 års taxering.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1990:650.</p> <p>² Senaste lydelse 1990:650.</p> <p>³ Senaste lydelse 1990:650.</p> <p>⁴ Senaste lydelse 1995:853.</p> <p>⁵ Senaste lydelse 1994:1858.</p> <p>⁶ Senaste lydelse 1983:123.</p> <p>11</p> <h3>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt</h3> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt¹</p> <p>dels att 2 § 1 och 6 mom., 3 § 7 mom. och 7 § 4 mom. skall ha<br>följande lydelse,</p> <p>dels att i 2 § skall införas ett nytt moment, 6 a mom., av följande<br>lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>2 §</p> <p>1 mom.² Bestämmelserna i 3-6, 18-25, 27, 31-34, 41-43, 65 och<br>66 §§ kommunal skattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen till<br>statlig inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.</p> <p>I den mån bestämmelserna i kommunal skattelagen eller i denna lag<br>meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmel-<br>ser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även<br>anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar tillämpas.</p> <p>För juridiska personer utom För juridiska personer utom<br>dödsbon gäller bestämmelserna i dödsbon gäller bestämmelserna i<br>fjärde-åttonde styckena. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;fjärde-nionde styckena.</p> <p>Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före<br>taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokföringslagen<br>(1976:125) inte är tillämplig skall beskattningsåret avse kalenderår.</p> <p>All inkomst hänförs till samma förvärvskälla. För kommanditdelägare<br>medges avdrag för underskott i bolaget i den mån avdraget och avdrag<br>som medgetts vid tidigare års taxeringar inte överstiger ett belopp som<br>svarar mot vad delägaren satt in i bolaget eller, om det belopp som<br>delägaren åtagit sig sätta in är högre, detta senare belopp. För sådana<br>delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget<br>förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser medges<br>avdrag med sammanlagt högst ett belopp motsvarande det han ansvarar<br>för. För överskjutande underskott medges avdrag vid beräkning av<br>inkomsten från bolaget närmast följande beskattningsår.</p> <p>Till intäkt av näringsverksamhet räknas - utöver vad som följer av<br>första och andra styckena - löpande kapitalavkastning, vinst (realisations-<br>vinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana för-<br>pliktelser som avses i 3 § 1 mom. samt lotterivinst som inte är frikallad<br>från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen.</p> <p>Ränteutgift och - med den begränsning som anges i 14 mom. - förlust<br>(realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och<br>förpliktelser räknas som omkostnad i näringsverksamhet även när detta<br>inte följer av första och andra styckena. Avdrag medges inte för utgifter<br>för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.</p> <p>12</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas -<br>utöver vad som följer av första stycket - 25 § 1-9 och 11 mom. samt<br>26 § 1-8 och 10 mom. Vid tillämpning av 25 § 11 mom. eller 26 § 10<br>mom. skall dock gälla att 90 procent av en förlust är avdragsgill.</p> <p>Det värde som tillgängar som<br>avses i 6 a mom. tas upp till vid<br>inkomsttaxeringen skall höjas i den<br>mån den skattskyldige delat ut<br>medel eller på annat sätt förfogat<br>över uppkommen vinst i en om-<br>fattning som inte lagligen kunnat<br>ske om tillgångarna tagits upp till<br>det skattemässiga värdet i räken-<br>skaperna.</p> <p>6 mom.³ Med livförsäkringsföretag avses</p> <p>1. &nbsp;livförsäkringsbolag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen<br>(1982:713), samt</p> <p>2. utländska försäkringsföretag som driver livförsäkringsrörelse här i<br>landet med stöd av lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkrings-<br>företag att driva försäkringsrörelse i Sverige eller lagen (1993:1302) om<br>EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige.</p> <p>Med skadeförsäkrings/Öretag förstås annat försäkringsföretag än<br>livförsäkringsföretag. Utländskt försäkringsföretag, som drivit försäk-<br>ringsrörelse i Sverige, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som<br>företaget drivit här genom etablering.</p> <p>Livförsäkringsföretag frikallas från skattskyldighet enligt denna lag för<br>dels den del av nettointäkten som är hänförlig till tillgångar och skulder<br>som förvaltas för försäkringstagarnas räkning, dels influtna premier.<br>Undantaget från skattskyldighet gäller dock inte den del av nettointäkten<br>eller premiema som är hänförlig till försäkringar som i redovis-<br>ningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller sjuk- och<br>olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2<br>samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen. Avdrag far<br>inte göras för kostnader som är hänförliga till intäkter som är fria från<br>skatt enligt detta moment.</p> <p>Att särskilda bestämmelser gäller vid beskattning av livförsäkrings-<br>företag följer av lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.</p> <p>Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländskt<br>skadeförsäkrings/öretag, anses överskottet av försäkringsrörelsen.<br>Detsamma gäller för livförsäkringsföretag till den del nettointäkten är<br>hänförlig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som<br>grupplivförsäkringar eller sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i<br>2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4<br>försäkringsrörelselagen.</p> <p>Vid beräkning av överskottet av Vid beräkning av överskottet av</p> <p>13</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>försäkringsrörelse, som avses i<br>föregående stycke, får från brut-<br>tointäkten avdrag göras förutom<br>för driftkostnader, som avses i<br>23 § kommunalskattelagen, för av-<br>gifter och bidrag, som utgivits till<br>kommun, förening eller sam-<br>manslutning och som avser att<br>understödja verksamhet med syfte<br>att förebygga skador, vilka fäller<br>inom ramen för den av företaget<br>bedrivna rörelsen, för ökning av<br>försäkringstekniska skulder för<br>egen räkning, för ökning av säker-<br>hetsreserv samt för utbetald åter-<br>bäring och verkställd premieåter-<br>betalning.</p> <p>Med försäkringstekniska skulder<br>för egen räkning förstås sådana<br>skulder enligt 7 kap. 1 § första<br>stycket försäkringsrörelselagen<br>(1982:713) (premiereserv, ersätt-<br>ningsreserv, skadebehandlings-<br>reserv, tilldelad återbäring och<br>utjämningsreserv för kreditför-<br>säkring) minskade med värdet av<br>återförsäkringsgivares ansvarighet.</p> <p>Med säkerhetsreserv förstås den</p> <p>försäkringsrörelse, som avses i<br>föregående stycke, får från brut-<br>tointäkten avdrag göras förutom<br>för driftkostnader, som avses i<br>23 § kommunalskattelagen, för av-<br>gifter och bidrag, som utgivits till<br>kommun, förening eller sam-<br>manslutning och som avser att<br>understödja verksamhet med syfte<br>att förebygga skador, vilka faller<br>inom ramen för den av företaget<br>bedrivna rörelsen, för ökning av<br>försäkringstekniska avsättningar<br>för egen räkning, för ökning av<br>säkerhetsreserv samt för utbetald<br>återbäring och verkställd premie-<br>återbetalning.</p> <p>Med försäkringstekniska avsätt-<br>ningar för egen räkning förstås<br>sådana avsättningar enligt 7 kap. 1<br>§ första stycket försäkringsrörelse-<br>lagen (1982:713) (premiereserv,<br>avsättning för oreglerade skador,<br>tilldelad återbäring och<br>utjämningsavsättning för kreditför-<br>säkring) minskade med värdet av<br>återförsäkringsgivares ansvarighet,<br>reserv skadeförsäkringsföretag får</p> <p>redovisa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av<br>Finansinspektionen fästställd normalplan.</p> <p>Minskning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, av säker-<br>hetsreserv, av regleringsfond för trafikförsäkring och minskning av<br>utjämningsfond skall anses som intäkt.</p> <p>Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till<br>omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.</p> <p>Bestämmelserna i detta moment om inländskt livförsäkringsföretag har<br>motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländskt livförsäk-<br>ringsföretag drivit här i riket.</p> <p>Beträffände försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt skadeför-<br>säkringsföretag, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp<br>motsvarande två procent av företagets premieinkomst av här bedriven<br>försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets<br>försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier.</p> <p>Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att<br>dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett försäkringsföretags<br>verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäligt<br>sätt.</p> <p>14</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>6 a mom. Placeringstillgångar<br>enligt lagen (1995:000) om års-<br>redovisning i försäkringsföretag<br>skall behandlas enligt reglerna för<br>omsättningstillgångar.Tillgångama<br>får tas upp till det lägsta av an-<br>skaffningsvärdet och verkliga vär-<br>det även om de tagits upp till ett<br>högre värde i räkenskaperna.</p> <p>Första stycket gäller inte kon-<br>torsfastigheter som huvudsakligen<br>avses för rörelsen och inte heller<br>aktier och andelar i dotterföretag<br>och intressrföretag.</p> <p>Kreditinstitut och värdepappers-<br>bolag får ta upp omsättningstill-<br>gångar som utgörs av överlåtbara<br>värdepapper till det lägsta av<br>anskaffningsvärdet och verkliga<br>värdet även om tillgångarna tagits<br>upp till högre värde i räken-<br>skaperna.</p> <p>Begreppen anskaffningsvärde och<br>verkligt värde i första och tredje<br>styckena har den innebörd som<br>anges i 4 kap. 9 § andra - fjärde<br>styckena årsredovisningslagen<br>(1995:000) och i förekommande<br>fall 4 kap. 5 § lagen (1995:000)<br>om årsredovisning i kreditinstitut<br>och värdepappersbolag eller 4 kap.<br>4 § lagen (1995:000) om års-<br>redovisning i försäkringsföretag.</p> <p>Om ett företag vid in-<br>komsttaxeringen ändrar värderings-<br>metod från en kollektiv värderings-<br>metod till en post-för-post-metod,<br>skall det värde som tillgångarna<br>tas upp till enligt första och tredje<br>styckena höjas med ett belopp som<br>motsvarar skillnaden mellan kollek-<br>tiv värdering och post-för-post-<br>värderingför tillgångarna året före<br>beskattningsåret.</p> <p>3 §</p> <p>7 mom.⁴ Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår<br>i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig<br>grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i<br>levnadskostnader.</p> <p>Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag</p> <p>15</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till<br>teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 §<br>9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom<br>företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av<br>kapital.</p> <p>Till intäkt av kapital räknas utdelning från bostadsföretag som avses i<br>2 § 7 mom. även om utdelningen inte utgått i förhållande till innehavda<br>andelar eller aktier. Vad nu sagts gäller endast om utdelningen består av<br>annat än bostadsförmån eller annan förmån av fastighet. Endast den del<br>av utdelningen som överstiger avgifter och andra inbetalningar till<br>företaget än kapitaltillskott enligt 3 mom. femte stycket är skattepliktig.</p> <p>Utdelning från svenskt aktiebolag<br>är skattefri om den har uppburits i<br>förhållande till innehavda aktier<br>och utgår i form av aktier i ett<br>annat svenskt aktiebolag. Som<br>förutsättningar gäller följande. Det<br>utdelande bolaget skall ha aktier<br>inregistrerade vid en svensk börs.<br>När utdelning lämnas skall bolaget<br>- direkt eller indirekt - ha in-<br>nehaft samtliga aktier i det andra<br>bolaget sedan ingången av närmast<br>föregående beskattningsår eller<br>sedan det andra bolaget böljade<br>bedriva verksamhet av något slag.<br>Samtliga aktier i det andra bolaget<br>skall delas ut. Den verksamhet som<br>därefter bedrivs eller skall bedrivas<br>i vartdera bolaget skall vara av<br>betydande omfattning i förhållande<br>till den verksamhet som bedrevs i<br>det utdelande bolaget. Utgör de<br>utdelade aktierna lager hos mot-<br>tagaren av utdelningen skall denne<br>som intäkt ta upp värdet av aktier-<br>na. Värdet skall bestämmas enligt<br>punkt 2 första och sjunde styckena<br>av anvisningarna till 24 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370).</p> <p>Utdelning från svenskt aktiebolag<br>är skattefri om den har uppburits i<br>förhållande till innehavda aktier<br>och utgår i form av aktier i ett<br>annat svenskt aktiebolag. Som<br>förutsättningar gäller följande. Det<br>utdelande bolaget skall ha aktier<br>inregistrerade vid en svensk börs.<br>När utdelning lämnas skall bolaget<br>- direkt eller indirekt - ha in-<br>nehaft samtliga aktier i det andra<br>bolaget sedan ingången av närmast<br>föregående beskattningsår eller<br>sedan det andra bolaget började<br>bedriva verksamhet av något slag.<br>Samtliga aktier i det andra bolaget<br>skall delas ut. Den verksamhet som<br>därefter bedrivs eller skall bedrivas<br>i vartdera bolaget skall vara av<br>betydande omfattning i förhållande<br>till den verksamhet som bedrevs i<br>det utdelande bolaget. Utgör de<br>utdelade aktierna lager hos mot-<br>tagaren av utdelningen skall denne<br>som intäkt ta upp värdet av aktier-<br>na. Värdet skall bestämmas enligt<br>punkt 2 första och sjunde styckena<br>av anvisningarna till 24 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370). Är<br>det utdelande bolaget ett bank-<br>aktiebolag gäller inte tredje och<br>sjätte meningarna i detta stycke.</p> <p>Utdelning enligt fjärde stycket är skattefri även för mottagare som inte<br>äger aktierna i det utdelande bolaget.</p> <p>Som utdelning anses utbetalning<br>till aktieägare från ett svenskt<br>aktiebolag vid nedsättning av aktie-<br>kapitalet genom minskning av akti-<br>ernas nominella belopp eller vid</p> <p>Som utdelning anses utbetalning<br>till aktieägare från ett svenskt<br>aktiebolag vid nedsättning av aktie-<br>kapitalet genom minskning av<br>aktiemas nominella belopp eller</p> <p>16</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>nedsättning av reservfonden. Även<br>utbetalning från en utländsk juri-<br>disk person genom ett motsvarande<br>förfärande anses som utdelning.</p> <p>vid nedsättning av reservfonden<br>eller överkursfonden. Även utbetal-<br>ning från en utländsk juridisk<br>person genom ett motsvarande<br>förfärande anses som utdelning.</p> <p>sjömanshus, företagareförening<br>som erhåller statsbidrag, regionalt<br>utvecklingsbolag som med stöd av<br>1 § lagen (1994:77) om be-<br>slutanderätt för regionala utveck-<br>lingsbolag har fått rätt att pröva<br>frågor om stöd till näringsidkare<br>samt moderbolag till sådant<br>regionalt utvecklingsbolag,</p> <p>7 §</p> <p>4 mom.⁵ Akademier, allmänna undervisningsverk, sådana samman-<br>slutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de<br>studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar,<br>samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra<br>uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,<br>sjömanshus, företagareförening<br>som erhåller statsbidrag, regionalt<br>utvecklingsbolag som med stöd av<br>1 § lagen (1994:77) om be-<br>slutanderätt för regionala utveck-<br>lingsbolag har fått rätt att pröva<br>frågor om stöd till näringsidkare<br>samt moderbolag till sådant<br>regionalt utvecklingsbolag, reg-<br>leringsförening som avses i lagen<br>(1967:340) om prisreglering pä<br>jordbrukets område och i lagen<br>(1974:226) om prisreglering på<br>fiskets område,</p> <p>allmänna försäkringskassor, arbetslöshetskassor, personalstiftelser som<br>avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. med<br>ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller<br>olycksfäll, stiftelser som bildats enligt avtal mellan oiganisationer av<br>arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning<br>till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare<br>som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av drifts-<br>inskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags<br>verksamhet eller med ändamål att utge permitteringslöneersättning, bolag<br>eller annan juridisk person som uteslutande har till uppgift att lämna<br>permitteringslöneersättning, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som<br>avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,</p> <p>Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,<br>Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m.,<br>Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Bryggeristiftelsen, Dag<br>Hammarskjölds minnesfond, Fonden för industriellt utvecklingsarbete,<br>Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Fonden för svenskt-<br>-norskt industriellt samarbete, handelsprocedurrådet, Jemkontoret och SIS<br>- Standardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets respektive<br>kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och<br>utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen,<br>Norrlandsfonden, Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse</p> <p>2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 104</p> <p>17</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>och gemensam säkerhet, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen industriellt<br>utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för Företagsut-<br>veckling, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och<br>produktutveckling, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg,<br>Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin -<br>PROTEKO, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftel-<br>sen samverkan universitet/högskola och näringsliv i Stockholm och de<br>sex motsvarande stiftelserna med säte i Luleå, Umeå, Uppsala, Lin-<br>köping, Göteborg respektive Lund, Stiftelsen Småföretagsfonden,<br>Stiftelsen för samverkan mellan Lunds universitet och näringslivet -<br>SUN, Stiftelsen Sveriges Nationaldag, Stiftelsen Sveriges teknisk-veten-<br>skapliga attachéverksamhet, Stiftelsen UV-huset, Stiftelsen ÖV-huset,<br>Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska kyrkans stiftelse för<br>rikskyrklig verksamhet, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska<br>skeppshypotekskassan, Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd,<br>Sveriges turistråd, TCO:s internationella stipendiefond till statsminister<br>Olof Palmes minne, Aktiebolaget Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och<br>Galopp</p> <p>frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av<br>näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.</p> <p>Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande<br>tillämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment.</p> <p>En producentorganisation frikal-<br>las från skattskyldighet för inkomst<br>av näringsverksamhet som avser<br>marknadsreglering enligt lagen<br>(1994:1709) om EG:s förordningar<br>om den gemensamma fis-<br>keripolitiken.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p> <p>2. Lagen tillämpas, om inte annat följer av 3 - 5, i fråga om företag<br>som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och<br>värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkrings-<br>företag på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1996 eller senare<br>och i övrigt på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1997 eller<br>senare.</p> <p>3. Bestämmelsen om bankaktiebolag i 3 § 7 mom. fjärde stycket<br>tillämpas första gången vid 1997 års taxering.</p> <p>4. Bestämmelsen om producentorganisationer i 7 § 4 mom. tillämpas<br>första gången vid 1995 års taxering.</p> <p>5. I fråga om prisregleringsföreningar på fiskets område tillämpas äldre<br>bestämmelser i 7 § 4 mom. till och med 1997 års taxering.</p> <p>18</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>¹ Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.</p> <p>² Senaste lydelse 1994:1859.</p> <p>³ Senaste lydelse 1993:1544.</p> <p>⁴ Senaste lydelse 1994:1859.</p> <p>⁵ Senaste lydelse 1995:415.</p> <p>19</p> <h3>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:257) om Prop. 1995/96:104<br>inventering av varulager för inkomsttaxeringen</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:257) om inventering av<br>varulager för inkomsttaxeringen¹ skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>1</p> <p>Skattskyldig som är bokförings-<br>skyldig enligt bokföringslagen<br>(1976:125) skall inventera vaije i<br>lagret ingående post av tillgångar<br>avsedda för omsättning eller för-<br>brukning. Vid inventeringen skall<br>upprättas en förteckning som för<br>vaije post anger det lägsta av<br>anskaffaingsvärdet och verkliga<br>värdet. Begreppen anskaffnings-<br>värde och verkligt värde har den<br>innebörd som anges i 13 § andra<br>stycket och 14 § andra stycket<br>bokföringslagen. Vid bestämmande<br>av lagrets anskaffningsvärde skall<br>de lagertillgångar, som ligger kvar<br>i den skattskyldiges lager vid be-<br>skattningsårets utgång, anses som<br>de av honom senast anskaffade<br>eller tillverkade. Om den skatt-<br>skyldige yrkar att lagret skall vär-<br>deras i enlighet med punkt 2 tredje<br>stycket av anvisningarna till 24 §<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>skall anskaffningsvärdet på vaije<br>post anges i förteckningen.</p> <p>§²</p> <p>Skattskyldig som är bokförings-<br>skyldig enligt bokföringslagen<br>(1976:125) skall inventera vaije i<br>lagret ingående post av tillgångar<br>avsedda för omsättning eller för-<br>brukning. Vid inventeringen skall<br>upprättas en förteckning som för<br>vaije post anger det lägsta av<br>anskaffiiingsvärdet och verkliga<br>värdet. Begreppen anskaffnings-<br>värde och verkligt värde har den<br>innebörd som anges i 13 § andra<br>stycket och 14 § andra stycket<br>bokföringslagen eller, i förekom-<br>mande fall 4 kap. 9 §<br>andra - fjärde styckena årsredo-<br>visningslagen (1995:000), 4 kap.<br>5 lagen (1995:000) om årsredo-<br>visning i kreditinstitut och värde-<br>pappersbolag eller 4 kap. 4 §<br>lagen (1995:000) om årsredo-<br>visning i försäkringsföretag. Vid<br>bestämmande av lagrets an-<br>skaffningsvärde skall de lagertill-<br>gångar, som ligger kvar i den<br>skattskyldiges lager vid beskatt-<br>ningsårets utgång, anses som de av<br>honom senast anskaffade eller<br>tillverkade. Om den skattskyldige<br>yrkar att lagret skall värderas i<br>enlighet med punkt 2 tredje styck-<br>et av anvisningarna till 24 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370) skall<br>anskaffningsvärdet på vaije post<br>anges i förteckningen.</p> <p>Första stycket gäller inte till-<br>gångar som värderats med tillämp-<br>ning av 4 kap. 72 § årsredovis-<br>ningslagen.</p> <p>Om inventeringen sker före balansdagen skall värdet på lagertillgångar-<br>na vid inventeringstillfället kunna korrigeras på ett tillfredsställande sätt<br>med hänsyn till lagerutvecklingen fram till och med balansdagen.</p> <p>20</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om<br>foretag som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinsti-<br>tut och värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i<br>försäkringsföretag på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1996<br>eller senare och i övrigt på beskattningsår som påböijas den 1 januari<br>1997 eller senare.</p> <p>¹ Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:144.</p> <p>² Senaste lydelse 1992:694.</p> <p>21</p> <h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</h3> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>2 kap.</p> <p>19 §*</p> <p>Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat<br>framgår av 25 §, i sin självdeklaration för varje förvärvskälla från<br>bokföringen lämna uppgifter om varje slag av</p> <p>1. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga<br>avsättningar,</p> <p>2. tillgångar, skulder, obeskatta- 2. tillgångar, skulder, avsätt-</p> <p>de reserver och eget kapital. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;ningar, obeskattade reserver och</p> <p>eget kapital.</p> <p>Uppgifter skall vidare lämnas om</p> <p>1. arten och omfattningen av verksamheten,</p> <p>2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,</p> <p>3. hur det bokfÖringsmässiga vinstiesultatet justerats för att överens-<br>stämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade<br>grunderna,</p> <p>4. hur avdrag för värdeminskning beräknats,</p> <p>5. vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten<br>eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på<br>annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller lör andra utgifter,<br>som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra<br>förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten,</p> <p>6. ändrade redovisningsprinciper samt</p> <p>7. under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar.</p> <p>Juridisk person som omfattas av<br>2 § 6a mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt skall lämna<br>uppgift om beslut om utdelning<br>eller annat förfogande över<br>uppkommen vinst.</p> <p>Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om föidelningsunderlag<br>enligt 2 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning vid<br>utgången av närmast föregående beskattningsår samt motsvarande belopp<br>vid beskattningsårets utgång.</p> <p>Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter<br>som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna.<br>Var och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten och<br>omfattningen av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter som<br>behövs för tillämpningen av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen.</p> <p>Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på ansökan av den</p> <p>22</p> <p>deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1 Prop. 1995/96:104<br>lämnas i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid<br>av högst tre år åt gången. En ansökan skall ha kommit in till skattemyn-<br>digheten före ingången av taxeringsåret.</p> <p>Uppgifter som avses i första och andra styckena skall lämnas på<br>blankett enligt fastställt formulär eller, efter särskilt medgivande av<br>Riksskatteverket eller myndighet som Riksskatteverket bestämmer, på<br>annat lämpligt sätt.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om<br>företag som omfettas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinsti-<br>tut och värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i<br>försäkringsföretag på beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1996<br>eller senare och i övrigt på beskattningsår som påbörjas den 1 januari<br>1997 eller senare.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1993:1563.</p> <p>23</p> <h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om Prop. 1995/96:104<br>avdrag för underskott av näringsverksamhet</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:1539) om avdrag för<br>underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Med förlustföretag avses ett<br>företag med underskott beskatt-<br>ningsåret närmast före det be-<br>skattningsår företaget omfattats av<br>en sådan ägarförändring som anges<br>i 4 eller 5 §.</p> <p>3 §</p> <p>Med företag avses aktiebolag, ekonomisk förening, bankaktiebolag,<br>sparbank, försäkringsbolag eller utländskt bolag.</p> <p>Med förlustföretag avses ett<br>företag med underskott beskatt-<br>ningsåret närmast före det beskatt-<br>ningsår företaget omfattats av en<br>sådan ägarförändring som anges i<br>4 eller 5 §. Ett utländskt bolag<br>skall inte anses utgöra ett förlust-<br>företag.</p> <p>Med annat rättssubjekt avses fysisk person, dödsbo, stiftelse, ideell<br>förening eller annan utländsk juridisk person än utländskt bolag. Med<br>annat rättssubjekt avses även handelsbolag i vilket subjekt av de slag som<br>anges i föregående mening är delägare. Närstående räknas som en<br>person. Med närstående avses föräldrar, far- och morföräldrar, make,<br>avkomling, avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling.<br>Med avkomling avses även styvbarn och fosterbarn. Med närstående<br>avses även dödsbon och handelsbolag i vilka någon sådan person som<br>anges i fjärde och femte meningarna är delägare.</p> <p>Med gammalt underskott avses underskott som kvarstår från beskatt-<br>ningsåret närmast före det beskattningsår då ett förlustföretag omfattats<br>av en sådan ägarförändring som anges i 4 eller 5 § eller utgjort<br>överlåtande eller övertagande företag i sådan fusion, ombildning eller<br>övertagande som anges i 12 § första stycket.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången<br>vid 1997 års taxering. Äldre föreskrifter tillämpas dock fortfarande i<br>fråga om ägarförändringar som skett före lagens ikraftträdande.</p> <p>24</p> <h3>2.6 Förslag till lag om ändring av lagen (1994:760) om ^ProP- 1995/96:104<br>inkomstskatteregler vid ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:760) om inkomstskatteregler</p> <p>vid ombildning av landshypoteksinstitutionen skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Avsättningar till reservfond som<br>Sveriges allmänna hypoteksbank<br>eller landshypoteksförening gjort i<br>bokslut till ledning för 1986 och<br>senare års taxeringar skall åter-<br>föras till beskattning hos det kre-<br>ditmarknadsbolag som avses i 3 §<br>lagen (1994:758) om ombildning<br>av landshypoteksinstitutionen på så<br>sätt att</p> <p>vid 1996 års taxering återförs<br>minst 60 procent av avsättningar-<br>na,</p> <p>vid 1996 och 1997 års taxeringar<br>återförs sammanlagt minst 65<br>procent av avsättningarna,</p> <p>vid 1996-1998 års taxeringar<br>återförs sammanlagt minst 70<br>procent av avsättningarna, och</p> <p>vid 1996-1999 års taxeringar<br>återförs sammanlagt minst 75<br>procent av avsättningarna.</p> <p>Avsättningar till reservfond som<br>Sveriges allmänna hypoteksbank<br>eller landshypoteksförening gjort i<br>bokslut till ledning för 1986 och<br>senare års taxeringar återförs till<br>beskattning hos det kreditmark-<br>nadsbolag som avses i 3 § lagen<br>(1994:758) om ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen eller hos<br>den ekonomiska förening som<br>övertar kreditmarknadsbolagets<br>verksamhet</p> <p>vid 1996 års taxering med minst<br>trettiosju sextiondelar,</p> <p>vid 1996 och 1997 års taxeringar<br>med minst fyrtioen sextiondelar,</p> <p>vid 1996-1998 års taxeringar<br>med minst fyrtiofem sextiondelar,</p> <p>vid 1996-1999 års taxeringar<br>med minst fyrtionio sextiondelar,</p> <p>vid 1996-2000 års taxeringar<br>med minst femtiotre sextiondelar,<br>och</p> <p>vid 1996-2001 års taxeringar<br>eller, om taxering inte sker år<br>2001, vid 1996-2002 års taxe-<br>ringar, med femtiosju sextiondelar.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 31<br>gången vid 1996 års taxering.</p> <p>december 1995 och tillämpas första</p> <p>25</p> <h3>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om<br>tryggande av pensionsutfästelse m.m.</h3> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>Härigenom föreskrivs att det i lagen (1967:531) om tryggande av pen-<br>sionsutfästelse m.m. skall inforas en ny paragraf, 8 a §, av följande<br>lydelse.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Nuvarande lydelse</p></td><td> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>8 a § Om en arbetsgivare som<br>omfattas av årsredovisningslagen<br>(1995:000), lagen (1995:000) om<br>årsredovisning i kreditinstitut och<br>värdepappersbolag eller lagen<br>(1995:000) om årsredovisning i<br>försäkringsföretag redovisar pen-<br>sionsåtagande i balansräkningen,<br>skall han i stället för att redovisa<br>sådan skuld som avses i 5 § redo-<br>visa motsvarande belopp som<br>delpost under rubriken Avsättning-<br>ar för pensioner och liknande<br>förpliktelser. \hd som sägs i 5 §<br>andra stycket samt 7 och 8 §§ om<br>posten Avsatt till pensioner gäller<br>även beträffande en sådan delpost.</p></td></tr> </table> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p> <p>2. De nya bestämmelserna skall, såvitt gäller arbetsgivare som omfattas<br>av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-<br>bolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag,<br>tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast<br>efter den 31 december 1995.</p> <p>Beträffande arbetsgivare, som omfattas av årsredovisningslagen<br>(1995:000) skall de nya bestämmelserna tillämpas första gången i fråga<br>om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996.</p> <p>3. I samband med att de nya bestämmelserna börjar tillämpas skall vad<br>som har avsatts till posten Avsatt till pensioner omföras till en sådan<br>delpost som avses i 8 a §.</p> <p>26</p> <h3>2.8 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen<br>(1975:1385)</h3> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>Härigenom föreskrivs att 13 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385)^1<br>skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>13 kap.</p> <p>7 §2</p> <p>När bolagsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta genom<br>stämmans försorg genast anmälas till registreringsmyndigheten och denna<br>skall därefter genast utse en eller flera likvidatorer. När en domstol eller<br>registreringsmyndigheten beslutar att bolaget skall träda i likvidation,<br>skall en eller flera likvidatorer samtidigt utses. Likvidator träder i<br>styrelsens och verkställande direktörs ställe och har i uppgift att<br>genomföra likvidationen.</p> <p>Saknar aktiebolag, som har trätt i likvidation, till registret anmäld<br>behörig likvidator, skall registreringsmyndigheten förordna en eller flera<br>likvidatorer.</p> <p>Beslut om likvidation och om förordnande av likvidator skall registre-</p> <p>ras.</p> <p>Bestämmelserna i denna lag om<br>styrelse och styrelseledamöter äger<br>motsvarande tillämpning på likvi-<br>dator, i den mån ej annat följer av<br>detta kapitel.</p> <p>Bestämmelserna om styrelse och<br>styrelseledamöter i denna lag och<br>tillämplig lag om årsredovisning<br>gäller även i Jräga om likvidator,<br>om inte annat följer av detta kapi-<br>tel.</p> <p>Uppdrag att vara revisor upphör icke genom att bolaget träder i likvi-<br>dation. Bestämmelserna i 10 kap. äger tillämpning under likvidation.<br>Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande huruvida enligt revisorer-<br>nas mening likvidation onödigt fördröjes.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p> <p>¹ Omtryck 1993:150.</p> <p>² Senaste lydelse 1993:1495.</p> <p>27</p> <h3>2.9 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen Prop. 1995/96:104<br>(1982:713)</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 14 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:7-<br>13) skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>14 kap.</p> <p>8 §</p> <p>Bestämmelserna i denna lag om<br>styrelse och styrelseledamöter skall<br>tillämpas på likvidatorer, i den<br>mån något annat inte följer av<br>detta kapitel.</p> <p>Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att bolaget träder i<br>likvidation. Bestämmelserna i 10 kap. skall tillämpas under likvidationen.<br>Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida enligt<br>revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.</p> <p>Bestämmelserna om styrelse och<br>styrelseledamöter i denna lag och<br>lagen (1995:000) om årsredo-<br>visning i försäkringsföretag skall<br>tillämpas på likvidatorema, i den<br>mån inte annat följer av detta<br>kapitel.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p> <p>2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har inletts<br>före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.</p> <p>28</p> <h3>2.10 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen ^Pr°P- 1995/96:104<br>(1987:618)</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 10 kap. 8 § bankaktiebolagslagen (1987:618)<br>skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Bestämmelserna i denna lag<br>bankrörelselagen (1987:617)<br>styrelse och styrelseledamöter skall<br>tillämpas på likvidatorema, i den<br>mån inte annat följer av detta<br>kapitel.</p> <p>10 kap.</p> <p>8<br>och<br>om</p> <p>§</p> <p>Bestämmelserna om styrelse och<br>styrelseledamöter i denna lag,<br>bankrörelselagen (1987:617) och<br>lagen (1995:000) om årsredo-<br>visning i kreditinsititut och värde-<br>pappersbolag skall tillämpas på<br>likvidatorema, i den mån inte<br>annat följer av detta kapitel.</p> <p>Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att bolaget träder i<br>likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen skall<br>tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett<br>uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt<br>fördröjs.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p> <p>2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har inletts<br>före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.</p> <p>29</p> <h3>2.11 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) Prop. 1995/96:104</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 6 kap. 6 § sparbankslagen (1987:619) skall<br>ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Bestämmelserna i denna lag och<br>bankrörelselagen (1987:617) om<br>styrelse och styrelseledamöter skall<br>tillämpas på likvidatorema, i den<br>mån inte annat följer av detta<br>kapitel.</p> <p>6 kap.</p> <p>6 §</p> <p>Bestämmelserna om styrelse och<br>styrelseledamöter i denna lag,<br>bankrörelselagen (1987:617) och<br>lagen (1995:000) om årsredo-<br>visning i kreditinsititut och värde-<br>pappersbolag skall tillämpas på<br>likvidatorema, i den mån inte<br>annat följer av detta kapitel.</p> <p>Upphör mandattiden för en huvudman medan sparbanken är i<br>likvidation, skall mandattiden anses vara förlängd till dess att lik-<br>vidationen avslutas.</p> <p>Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att sparbanken träder<br>i likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen skall<br>tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett<br>uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt<br>fördröjs.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p> <p>2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har inletts<br>före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.</p> <p>30</p> <h3>2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om Prop- 1995/96:104<br>medlemsbanker</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 9 kap. 8 § lagen (1995:000) om med-<br>lemsbanker skall ha följande lydelse.</p> <p>Lydelse enligt<br>prop. 1995/96:74</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>9 kap.</p> <p>8<br>och<br>om</p> <p>Bestämmelserna i denna lag<br>bankrörelselagen (1987:617)<br>styrelse och styrelseledamöter skall<br>tillämpas på likvidatorema, i den<br>mån inte annat följer av detta kapi-<br>tel.</p> <p>§</p> <p>Bestämmelserna om styrelse och<br>styrelseledamöter i denna lag, ban-<br>krörelselagen (1987:617) och lagen<br>(1995:000) om årsredovisning i<br>kreditinsititut och värdepappers-<br>bolag skall tillämpas på likvidato-<br>rema, i den mån inte annat följer<br>av detta kapitel.</p> <p>Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att medlemsbanke trä-<br>der i likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen<br>skall tillämpas under likvidationen, i revisionsberättelsen skall anges om<br>likvidationen enligt revisorernas mening onödigt fördröjs.</p> <p>31</p> <h2>3 Ärendet och dess beredning</h2> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>Regeringen bemyndigade i augusti 1991 chefen for Justitiedepartementet<br>att tillkalla en kommitté med uppgift att göra en översyn av redovisnings-<br>lagstiftningen (dir. 1991:71). Kommittén antog namnet Redovisnings-<br>kommittén.</p> <p>Kommitténs huvuduppgift är att överväga vilka lagändringar och andra<br>åtgärder som är påkallade för att anpassa lagstiftningen till utvecklingen<br>på redovisningsområdet. I kommitténs uppdrag ingår vidare att behandla<br>en rad övergripande frågor på redovisningsområdet, bl.a. lagstiftningens<br>struktur, kompletterande normgivning och sambandet mellan redovisning<br>och beskattning.</p> <p>Kommittén har genom tilläggsdirektiv (dir. 1992:91) fått i uppdrag att<br>föreslå de ändringar i redovisningslagstiftningen som är påkallade med<br>anledningen av den europeiska integrationen. Detta uppdrag har senare<br>genom ytterligare tilläggsdirektiv utsträckts till att avse även redovis-<br>ningslagstiftningen på bank- och försäkringsområdet.</p> <p>Våren 1994 avgav kommittén delbetänkandet Års- och koncernredovis-<br>ning enligt EG-direktiv (SOU 1994:17). Betänkandet behandlar bl.a. det<br>åtagande som Sverige har gjort att anpassa de svenska redovisnings-<br>reglerna till vissa EG-direktiv.</p> <p>Regeringen har den 7 september i år beslutat överlämna en proposition<br>till riksdagen med förslag till nya lagar på redovisningsområdet (prop.<br>1995/96:10 Års- och koncernredovisning). Det gäller i huvudsak tre nya<br>årsredovisningslagar som träder i kraft vid årsskiftet, nämligen års-<br>redovisningslagen (1995:000), ÅRL, lagen (1995:000) om årsredovisning<br>i kreditinstitut och värdepappersbolag, ÅRKL och lagen (1995:000) om<br>årsredovisning i försäkringsföretag, ÅRFL.</p> <p>Våren 1995 avgav kommittén ytterligare ett delbetänkande, Sambandet<br>Redovisning - Beskattning (SOU 1995:43). Betänkandet behandlar frågor<br>om sambandet mellan företagens redovisning och beskattning och lämnar<br>förslag med inriktning på ett minskat samband. Bl.a. föreslås att systemet<br>med bokslutsdispositioner och obeskattade reserver skall avskaffas och<br>vidare att sådana avskrivningar och avsättningar som görs uteslutande av<br>skatteskäl inte skall redovisas i balans- och resultaträkning.</p> <p>Delbetänkandet har remissbehandlats. I bilaga 1 finns en förteckning<br>över remissinstanserna. Inom Finansdepartementet har gjorts en samman-<br>ställning av remissyttrandena (dnr Fi 95/3241). Sammanställningen finns<br>tillgänglig i lagstiftningsärendet.</p> <p>Regeringen kommer nu att ta upp vissa av de frågor som behandlats i<br>delbetänkandet.</p> <p>Remissutfallet på Redovisningskommitténs förslag är övervägande<br>negativt även om ett antal remissinstanser är positiva till att bokslutsdis-<br>positioner och obeskattade reserver avskaffas. De negativa synpunkterna<br>har framförallt gällt den skatteregel som kommittén föreslagit för att<br>hindra att företagen delar ut obeskattade inkomster (utdelningsspärr).</p> <p>32</p> <p>Skatteförvaltningen har ansett denna bestämmelse krånglig och framhållit Prop. 1995/96:104<br>att den inte skulle vara lämplig för ADB-mässig kontroll.</p> <p>Riksskatteverket (RSV) har avstyrkt lagstiftning. Företrädare för<br>näringslivet har varit splittrade när det gäller det minskade sambandet<br>mellan redovisning och beskattning. Företrädare för större företag har<br>sett fördelar med ett minskat samband medan företrädare för småföre-<br>tagen har pekat på att ett starkt samband för dessa är praktiskt och inte<br>kräver så mycket resurser att hantera.</p> <p>Vissa remissinstanser har framhållit att med de nya årsredovisnings-<br>lagama följer ett krav på företagen att redovisa latent skatt. En re-<br>dovisning av latent skatt skulle vara tillräcklig för att hindra att för stora<br>belopp delas ut av företagen. Mot detta bör följande framhållas. Den<br>nuvarande kopplingen mellan redovisning och beskattning i förening med<br>aktieägarnas utdelningskrav leder till att företagen tvingas redovisa en<br>högre beskattningsbar inkomst för att kunna uppfylla utdelningskravet.<br>Vid en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle företagen<br>i frånvaro av en utdelningsspärr kunna utnyttja de skattemässiga reserve-<br>ringsmöjlighetema på ett mycket effektivare sätt än i dag och ändå hålla<br>utdelningsnivån oförändrad. Statens skatteintäkter skulle minska avsevärt.<br>En frikoppling mellan redovisning och beskattning utan någon form av<br>utdelningsspärr är därför orealistisk.</p> <p>Mot bakgrund av remisskritiken har regeringen bl.a. övervägt ett<br>modifierat förslag med en frivillig s.k. utdelningsspärr. Detta skulle<br>innebära att de företag som så önskade även i framtiden skulle kunna<br>redovisa bokslutsdispositioner och obeskattade reserver och därmed inte<br>behöva omfettas av utdelningsspärren. De företag som vill komma ifrån<br>systemet med bokslutsdispositioner och obeskattade reserver skulle kunna<br>göra det. Sannolikt skulle det sistnämnda alternativet väljas främst av de<br>större företagen. Vid beredningen inom Finansdepartementet av kommit-<br>téns förslag har fråga uppkommit huruvida ett modifierat förslag i alla<br>delar skulle stå i överensstämmelse med EG:s direktiv på redovisnings-<br>området. Mot denna bakgrund är det nödvändigt med ytterligare<br>överväganden innan regeringen tar ställning till vad som skulle vara en<br>lämplig ordning. En civilrättslig utdelningsspärr för obeskattade vinster<br>bör också kunna övervägas. Till bilden hör även att den nya<br>årsredovisningslagen för företag i allmänhet inte skall bölja tillämpas<br>förrän i fråga om räkenskapsår som påböijas efter den 31 december<br>1996. Regeringen lägger därför inte nu fram något förslag i fråga om<br>sambandet mellan redovisning och beskattning för företag i allmänhet.</p> <p>För kreditinstitut och värdepappersbolag samt försäkringsföretag är<br>emellertid läget ett annat. De nya årsredovisningslagama för dessa<br>företag skall nämligen tillämpas på räkenskapsår som påbörjas efter den<br>31 december 1995. Regeringens förslag i propositionen begränsas därför<br>till de nya regler på skatteområdet som är en nödvändig konsekvens av<br>de nya årsredovisningslagama för kreditinstitut och värdepappersbolag<br>samt försäkringsföretag. RSV har vid den fortsatta beredningen under<br>hand förklarat sig inte ha något att erinra mot att utdelningsspärren införs<br>för denna krets av företag. Härutöver lämnas ytterligare några förslag på</p> <p>3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 104<br></p> <p>33</p> <p>konsekvensändringar till de förslag som regeringen har lagt fram i prop. Prop. 1995/96:104<br>1995/96:10, Års- och koncernredovisning, samt vissa förtydliganden som<br>föreslagits i Redovisningskommitténs senaste delbetänkande.</p> <p>I propositionen tas vidare upp ett antal frågor som inte hänger samman<br>med Redovisningskommitténs arbete. Det gäller bl.a. en framställning<br>från Svenska Bankföreningen avseende skatteregler för att ge bankerna<br>möjligheter att avveckla sitt fastighetsbestånd (dnr Fi95/4032). Under<br>ärendets beredning har synpunkter inhämtats från Finansinspektionen och<br>RSV. Förslaget redovisas i avsnitt 5.</p> <p>På fiskets område tas upp en fråga om EU-anpassning av skattereglerna<br>för producentorganisationers marknadsreglering. Förslaget som<br>presenteras i avsnitt 6 har utformats i samråd med Fiskeriverket och<br>RSV.</p> <p>Inom Finansdepartementet har upprättats en promemoria med förslag<br>till ändrade regler för återföring av reservfond inom Landshypotek.<br>Promemorian har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i<br>lagstiftningsärendet (dnr Fi95/1115). I avsnitt 7 redovisas förslagen till<br>ändringar i återföringsreglema.</p> <p>I avsnitt 8 lämnas förslag om en justering i underskottsavdragslagen.</p> <p>Lagrådet</p> <p>Regeringen beslutade den 12 oktober 1995 att inhämta Lagrådets yttrande<br>över de lagförslag som finns i bilaga 2.</p> <p>Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.</p> <p>Lagrådet har föreslagit vissa förtydliganden av lagtexten. Regeringen<br>har i propositionen i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. I förhållande<br>till lagrådsremissen har också gjorts vissa andra ändringar av lagtexten,<br>huvudsakligen av redaktionell karaktär.</p> <p>De lagförslag som presenteras i denna proposition men som inte har<br>remitterats till Lagrådet är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets<br>hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte<br>inhämtats över dessa lagförslag.</p> <h2>4 Särskilda värderingsregler för försäkringsföretag<br>och kreditinstitut m.fl.</h2> <h3>4.1 Inledning</h3> <p>Regeringen har som tidigare nämnts den 7 september i år lämnat förslag<br>till tre nya lagar om årsredovisning (prop. 1995/96:10 Års- och<br>koncernredovisning). Det är en årsredovisningslag, som är tillämplig på<br>aktiebolag och vissa handelsbolag, en lag om årsredovisning i kreditinsti-<br>tut och värdepappersbolag och en lag om årsredovisning i<br>försäkringsföretag. De två sistnämnda lagarna innebär bl.a. att vissa</p> <p>34<br></p> <p>tillgångar hos försäkringsföretag samt banker och värdepappersbolag får Prop. 1995/96:104<br>värderas till verkligt värde även om detta överstiger anskaffningsvärdet<br>för tillgången. Dagens regler med värdering enligt lägsta värdets princip<br>kan inte enligt EG:s regler behållas för samtliga placeringstillgångar. För<br>att inte dessa regler skall medföra ett förändrat skatteuttag for företagen<br>lämnas i det följande förslag till ändringar på skatteområdet.</p> <p>I den nämnda propositionen, del 4 s. 18 har regeringen föreslagit att<br>indelningen i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar upphävs<br>såvitt gäller försäkringsföretag. I stället införs begreppet placeringstill-<br>gångar som enhetlig beteckning på huvuddelen av ett försäkringsföretags<br>tillgångar. För värderingen av placeringstillgångarna gäller i princip<br>bestämmelserna i förslaget till årsredovisningslag om värdering av<br>anläggningstillgångar, dvs. som regel skall tillgångarna tas upp till<br>anskaffningsvärdet, i förekommande fåll efter avdrag för planenliga<br>avskrivningar. På kort sikt kan detta värde vara högre än det verkliga<br>värdet.</p> <p>Vidare har i propositionen föreslagits att försäkringsföretagen ges rätt<br>att värdera vissa placeringstillgångar till verkligt värde även när detta<br>värde överstiger anskaffningsvärdet. Samma värderingsregel har<br>föreslagits beträffande vissa omsättningstillgångar i kreditinstitut och<br>värdepappersbolag. Om förslagen i dessa delar genomförs blir effekten<br>att berörda företag kan komma att redovisa orealiserade vinster i<br>resultaträkningen. För att förhindra att sådana orealiserade vinster<br>används för utdelning har föreslagits (prop. 1995/95:10 del 3 s.67 och<br>del 4 s.70) att beloppen i fråga skall sättas av till särskilda fonder under<br>bundet eget kapital.</p> <h3>4.2 Placeringstillgångar i försäkringsföretag</h3> <p>Regeringens förslag: Sådana placeringstillgångar för försäkrings-<br>företag som idag anses som omsättningstillgångar skall vid be-<br>skattningen behandlas som omsättningstillgångar och värderas enligt<br>lägsta värdets princip trots att de enligt lagen om årsredovisning för<br>försäkringsföretag får värderas antingen med utgångspunkt i<br>anskaffningsvärdet eller till verkligt värde även om detta är högre än<br>anskaffningsvärdet.</p> <p>Kommitténs förslag: Kommitténs förslag överensstämmer med<br>regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Enligt RSV kan frikopplingen innebära stora<br>praktiska problem när det gäller att göra en från redovisningen fristående<br>bedömning av en tillgångs verkliga värde. Det finns även risk för ett<br>minskat skatteuttag.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande rätt indelas ett försäk-<br>ringsföretags tillgångar i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar.</p> <p>35</p> <p>Med anläggningstillgångar förstås enligt 11 kap. 4 § försäkringsrörel- Prop. 1995/96:104<br>selagen (1982:713) maskiner, inventarier o.d., kontorsfastigheter som<br>huvudsakligen avses för rörelsen, aktier och andelar i dotterföretag samt<br>andra aktier och andelar som innehas som ett led i organisationen av<br>företagets försäkringsrörelse. Efter medgivande av Finansinspektionen får<br>även andra tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav<br>redovisas som anläggningstillgångar. Enligt 11 kap. 7 § nämnda lag<br>anses övriga tillgångar som omsättningstillgångar.</p> <p>Omsättningstillgångarna kan delas in i tre grupper nämligen finansiella<br>tillgångar (i huvudsak likvida tillgångar såsom kassa, banktillgodohavan-<br>den, fordringar m.m.), återförsäkrares andel i försäkringstekniska skulder<br>samt vad som hittills betecknats som placeringstillgångar (obligationer,<br>förlagsbevis, placeringsaktier, inteckningslån och placeringsfastigheter<br>m.m.).</p> <p>Av denna indelning av försäkringsföretagens tillgångar följer att<br>huvuddelen av tillgångarna i dag värderas enligt de bestämmelser som<br>gäller för omsättningstillgångar, dvs. enligt lägsta värdets princip, oavsett<br>avsikten med innehavet. Detta gäller även vid beskattningen.</p> <p>Ett genomförande av förslaget till särskild årsredovisningslag för<br>försäkringsföretag får, som nyss nämnts, till följd att större delen av ett<br>försäkringsföretags tillgångar kommer att utgöras av placeringstillgångar<br>vilka skall tas upp till anskaffningsvärde - i förekommande fall efter<br>avdrag för planenliga avskrivningar - eller till verkligt värde. Om denna<br>värdering utan ändring i skattelagstiftningen läggs till grund för be-<br>skattningen skulle förslagen innebära en avsevärd skatteskärpning för<br>försäkringsföretagen.</p> <p>Regeringens mål är att de förslag som läggs fram på redovisningsom-<br>rådet inte skall medföra någon förändring av det totala skatteuttaget.<br>Sådana placeringstillgångar som i dag anses som omsättningstillgångar -<br>dvs. andra placeringstillgångar än kontorsfastigheter för den egna<br>rörelsen samt aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag - bör<br>därför även i framtiden behandlas som omsättningstillgångar vid<br>inkomsttaxeringen. Detta bör gälla både vid den löpande inkomstbe-<br>skattningen och vid en eventuell försäljning av tillgångarna. I 2 § lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) föreslås därför ett nytt moment,<br>6 a mom., bli infört.</p> <p>Förslaget att behandla flertalet placeringstillgångar som omsättningstill-<br>gångar innebär att de även i fortsättningen får värderas enligt lägsta<br>värdets princip vid beskattningen, dvs. tillgångarna får inte tas upp till<br>lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet.<br>Genom regeringens förslag att slopa kopplingen mellan redovisning och<br>beskattning i fråga om detta slags tillgångar kan företaget använda det<br>lägsta värdet skattemässigt oavsett behandlingen i räkenskaperna. Ar det<br>verkliga värdet lägre än anskaffningsvärdet får tillgången alltså tas upp<br>till detta lägre värde vid taxeringen även om tillgången tas upp till<br>anskaffningsvärdet i räkenskaperna. Om å andra sidan det verkliga värdet<br>överstiger anskaffningsvärdet kommer det skattemässiga och det</p> <p>36<br></p> <p>bokfÖringsmässiga värdet att sammanfalla utom i det fellet då företaget Prop. 1995/96:104<br>utnyttjar möjligheten till värdering till verkligt värde i räkenskaperna.</p> <p>Om företaget på det nyss skisserade sättet tillämpar anskaffningsvärdet<br>i räkenskaperna och lägsta värdet vid taxeringen skall det överskjutande<br>beloppet inte få användas för utdelning. Det överskjutande beloppet bör<br>beskattas om företaget delar ut medel i en omfattning som inte hade varit<br>möjlig om tillgången hade värderats till verkligt värde även i räkenska-<br>perna. För att detta skall kunna ske föreslås en särskild regel i 2 § 1<br>mom. nionde stycket SIL, oegentligt kallad utdelningsspärr, se avsnitt<br>4.5.</p> <p>Den föreslagna frikopplingen kan komma att medföra en benägenhet<br>hos försäkringsföretagen att hävda att placeringstillgångar - framför allt<br>fastigheter och andra tillgångar som är svåra att värdera - har ett verkligt<br>värde som understiger det bokförda värdet. En sådan skattemässig<br>värdering kommer ju inte att påverka det redovisade resultatet och<br>därmed inte heller inverka på företagets kapitalbas och solvensmaiginal.<br>Detta kan i sin tur leda till taxeringsprocesser som gäller en från<br>redovisningen fristående bedömning av en tillgångs verkliga värde. Att<br>märka är dock att en nedskrivning skall ske även i räkenskaperna om det<br>är fråga om en varaktig värdenedgång. En lägre värdering vid taxeringen<br>än i räkenskaperna kan därför knappast förekomma under en längre tid<br>än några få år. Med hänsyn härtill och då den regel som avses förhindra<br>att utdelning skall kunna ske av den obeskattade vinsten (se avsnitt 4.5)<br>kan antas ha en dämpande effekt på nedskrivningsviljan torde de<br>praktiska problemen kunna bemästras.</p> <h3>4.3 Värdering till verkligt värde</h3> <p>Regeringens förslag: Även om ett försäkringsföretag i räkenska-<br>perna tar upp placeringstillgångar till verkligt värde när detta värde<br>överstiger anskaffningsvärdet får företaget vid beskattningen tillämpa<br>lägsta värdets princip.</p> <p>Kreditinstitut och värdepappersbolag får ta upp omsättnings-<br>tillgångar som utgörs av överlåtbara värdepapper till det lägsta av<br>anskaffningsvärdet och verkliga värdet vid beskattningen även om<br>tillgångarna tagits upp till ett högre värde i räkenskaperna.</p> <p>Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Skattemyndigheten i Stockholms län avstyrker<br>förslaget. Skattemyndigheten i Göterborgs och Bohus län anser att<br>förslagets effekter bör utredas ytterligare. Finansinspektionen och<br>Svenska Bankföreningen är positiva till kommitténs förslag.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: För försäkringsföretagens del innebär<br>regeringens förslag i prop. 1995/96:10 del 4 s.63 att merparten av</p> <p>37<br></p> <p>placeringstillgångarna får konsekvent värderas till verkligt värde, dvs. Prop. 1995/96:104<br>även när detta överstiger anskaffningsvärdet. Sådana placeringstillgångar<br>kan t.ex. utgöras av byggnader och mark, aktier och andelar i andra<br>företag än koncernföretag och intresseföretag samt obligationer och andra<br>räntebärande värdepapper. Vidare innebär förslaget att placeringar för<br>livförsäkringstagare som själva bär placeringsrisken (s.k. Unit Linked-<br>försäkring) skall tas upp till verkligt värde. Den vinst som uppkommer<br>till följd av att det bokförda värdet överstiger anskaffningsvärdet skall<br>sättas av till en särskild Fond för orealiserade vinster, som tas upp under<br>bundet eget kapital i skadeförsäkringsföretag och som återbäringsmedel<br>i livförsäkringsföretag. Avsättningen får till effekt att de orealiserade<br>vinsterna inte kan läggas till grund för utdelning. Motsvarande ordning<br>föreslås gälla för livförsäkringsföretagen även när ingen utdelning kan<br>förekomma där.</p> <p>När det gäller den skattemässiga behandlingen av placeringstillgångar<br>i försäkringsföretag kan detta och förslaget i föregående avsnitt att vissa<br>placeringstillgångar får värderas enligt lägsta värdets princip vid<br>taxeringen belysas med följande exempel. I exemplet bortses från<br>värdeminskningsavdrag. Anskaffningsvärdet för en fastighet uppgår till<br>100. Om det verkliga värdet går ner till 80 får fastigheten tas upp till 80<br>vid taxeringen samtidigt som anskaffningsvärdet, 100, bibehålls som<br>bokfört värde om värdenedgången inte anses bestående.<br>Mellanskillnaden, 20, behöver inte sättas av till någon särskild fond men<br>omfettas av utdelningsspärren. Om å andra sidan det verkliga värdet går<br>upp till 120 kan två situationer uppkomma. Antingen tillämpar företaget<br>metoden att värdera placeringstillgångarna till anskaffningsvärde i<br>räkenskaperna. I sådant fell uppgår såväl det skattemässiga värdet -<br>beräknat enligt lägsta värdets princip - som det bokfÖringsmässiga till<br>100. Alternativt kan företaget tillämpa metoden med värdering till<br>verkligt värde i bokföringen (120) och 100 skattemässigt.<br>Mellanskillnaden, 20, skall sättas av till en bunden fond och kan därmed<br>inte ligga till grund för utdelning.</p> <p>Oavsett vilken metod som väljs i balansräkningen - anskaffningsvärde<br>eller verkligt värde - skall upplysningar om den alternativa värderingen<br>lämnas i not.</p> <p>När det gäller kreditinstitut och värdepappersbolag innebär regeringens<br>förslag till årsredovisningslag för kreditinstitut och värdepappersbolag att<br>omsättningstillgångar som utgörs av överlåtbara värdepapper får tas upp<br>till verkligt värde och att den orealiserade vinst som uppkommer till följd<br>av att det bokförda värdet överstiger anskaffningsvärdet skall sättas av till<br>en Fond för orealiserade vinster. Denna fond skall redovisas under<br>bundet eget kapital. Genom fondavsättningen uppnås på samma sätt som<br>gäller skadeförsäkringsföretagen att beloppet inte kan läggas till grund<br>för utdelning. Även i detta fell finns särskilda regler om<br>tillägsupplysningar.</p> <p>De orealiserade vinster som genom de nya värderingsreglerna kan<br>komma att redovisas i försäkringsföretagens, kredititstitutens och<br>värdepappersbolagens räkenskaper bör inte bli föremål för beskattning.</p> <p>38</p> <p>Vad nu sagts innebär att det bör vara tillåtet att värdera berörda Prop. 1995/96:104<br>tillgångar i försäkringsföretag, kreditinstitut och värdepappersbolag enligt<br>lägsta värdets princip vid inkomsttaxeringen även om tillgångarna tagits<br>upp till högre värde i räkenskaperna, se förslaget till 2 § 6 a mom. SIL.</p> <p>En förutsättning är dock att detta övervärde inte läggs till grund för<br>utdelning. En särskild utelningsspärr med verkan vid beskattningen är<br>nödvändig i de fäll där skillnaden i bokfört värde uppkommer på grund<br>av att företaget i räkenskaperna värderat tillgångarna till anskaffnings-<br>värde medan det vid inkomsttaxeringen värderat tillgångarna till ett lägre<br>verkligt värde.</p> <h3>4.4 Justeringsregel</h3> <p>Regeringens förslag: En bestämmelse införs i syfte att hindra att ett<br>byte från en kollektiv värderingsprincip till en post-för-post-<br>värdering vid värderingen av vissa tillgångar hos kreditinstitut och<br>värdepappersbolag samt försäkringsföretag föranleder skattebortfall.</p> <p>Kommitténs förslag: Kommittén har inte lämnat något förslag på<br>denna punkt.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: En fråga som aktualiseras på grund<br>av förslagen i det föregående är i vad mån en frikoppling mellan<br>redovisning och beskattning i fråga om värdering av t.ex. värdepapper<br>kan medföra att ett företag inom ramen för lägsta värdets princip vid<br>beskattningen kan växla från en kollektiv värdering av värdepapper och<br>en post-för-post-värdering.</p> <p>Frikopplingen medför att önskemål om att redovisa så goda resultat<br>som möjligt inte hålls tillbaka av beskattningen. Det skulle därför finnas<br>anledning för de företag som tidigare tillämpat en kollektiv värdering<br>vid beskattningen att gå över till att tillämpa en post-för-post-värdering.<br>Ett exempel illustrerar.</p> <p>Ett bolag har en värdepappersportfölj som innehåller tre typer av<br>värdepapper. Värdepapperens anskaffningsvärde och verkliga värde visas<br>nedan.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Värde-</p></td><td> <p>Anskaffnings-</p></td><td> <p>Verkligt</p></td><td> <p>Post-för-post</p></td></tr> <tr><td> <p>papper</p></td><td> <p>värde</p></td><td> <p>värde</p></td><td> <p>värdering</p></td></tr> <tr><td> <p>X</p></td><td> <p>100</p></td><td> <p>200</p></td><td> <p>100</p></td></tr> <tr><td> <p>Y</p></td><td> <p>300</p></td><td> <p>100</p></td><td> <p>100</p></td></tr> <tr><td> <p>Z</p></td><td> <p>200</p></td><td> <p>200</p></td><td> <p>200</p></td></tr> <tr><td> <p>Summa</p></td><td> <p>600</p></td><td> <p>500</p></td><td> <p>400</p></td></tr> </table> <p>Vid en post-för-post-värdering av portföljen väljs det lägsta värdet för<br>vaije slag av värdepapper. Värdepapper X värderas således till 100,<br>värdepapper Y till 100 och värdepapper Z till 200. Den totala värdering-<br></p> <p>39<br></p> <p>en uppgår därmed till 400. Den individuella värderingen understiger med Prop. 1995/96:104<br>andra ord den kollektiva värderingen.</p> <p>Lägsta värdet vid en portföljvis tillämpning av lägsta värdets princip är<br>däremot 500, det sammanlagda verkliga värdet, eftersom det understiger<br>det sammanlagda anskaffningsvärdet.</p> <p>Detta är ett generellt resultat. Ju mer divergerande värdeutvecklingen<br>på olika innehav av värdepapper är, desto större blir skillnaden mellan<br>en individuell och en kollektiv tillämpning av lägsta värdets princip. Den<br>lägre värderingen skulle föranleda ett visst skattebortfall. För att undvika<br>detta föreslås i det nya 2 § 6 a mom. SIL ett stycke som innebär att ett<br>belopp motsvarande skillnaden mellan en kollektiv värdering och en post-<br>för-post-värdering skall justera den ändring i värdering av tillgångarna<br>som får genomslag i resultaträkningen.</p> <p>Ett exempel kan illustrera. Utgångspunkten är samma värdepappers-<br>portfölj som används ovan. Den situation som där beskrivs är värdena<br>vid utgången av år t-1. Under år t stiger tillgångarna i värde med 10%.<br>Vid utgången av år t är situationen följande:</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Värde-</p></td><td> <p>Anskaffnings-</p></td><td> <p>Verkligt</p></td><td> <p>Post-för-post</p></td></tr> <tr><td> <p>papper</p></td><td> <p>värde</p></td><td> <p>värde</p></td><td> <p>värdering</p></td></tr> <tr><td> <p>X</p></td><td> <p>100</p></td><td> <p>220</p></td><td> <p>100</p></td></tr> <tr><td> <p>Y</p></td><td> <p>300</p></td><td> <p>110</p></td><td> <p>110</p></td></tr> <tr><td> <p>Z</p></td><td> <p>200</p></td><td> <p>220</p></td><td> <p>200</p></td></tr> <tr><td> <p>Summa</p></td><td> <p>600</p></td><td> <p>550</p></td><td> <p>410</p></td></tr> </table> <p>Vid en post-för-post-värdering värderas värdepapper X till 100,<br>värdepapper Y till 110 och värdepapper Z till 200. Sammantaget värderas<br>tillgångarna till 410.</p> <p>Vid byte av värderingsmetod från kollektiv värdering år t-1 till post-<br>för-post värdering år t ändras resultatet år t med -90 ( = -(500-410)) när<br>värdet på portföljen faktiskt har stigit med 50 ( = -(500-550)). Genom att<br>företaget måste justera sin ändring med skillnaden mellan kollektiv<br>värdering och post-för-post värdering år t-1, 100 (=500-400), ändras<br>påverkan på resultatet till +10( = -90+100). Detta motsvarar att en post-<br>för-post värdering skulle ha gjorts redan år t-1 ( = -(400-410). Ingen<br>skattelättnad uppkommer och därmed ger frikopplingen inget incitament<br>att byta värderingsmetod.</p> <p>40</p> <h3>4.5 Utdelningsspärr</h3> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>Regeringens förslag: Om ett företag som omfattas av ÅRKL eller<br>ÅRFL delar ut eller på annat sätt förfogar över uppkommen vinst på<br>ett sätt som inte varit möjligt om samma värdering gjorts i<br>räkenskaperna som vid inkomsttaxeringen skall värderingen vid<br>taxeringen höjas i motsvarande mån. Spärren gäller i fråga om andra<br>placeringstillgångar än sådana som utgör kontorsfastigheter som<br>huvudsakligen avses för rörelsen eller aktier och andelar i dot-<br>terföretag och intresseföretag samt i fråga om omsättningstillgångar<br>som utgörs av överlåtbara värdepapper.</p> <p>Kommitténs förslag: Utdelningsspärren omfattar alla de situationer i<br>vilka kommittén föreslagit frikoppling mellan redovisning och be-<br>skattning.</p> <p>Remissinstanserna: RSV avstyrker utdelningsspärren. RSV anser<br>regeln komplicerad och resurskrävande. Skattemyndigheterna i Stock-<br>holms, Östergötlands och Örebro län avstyrker förslaget. Finansinspek-<br>tionen konstaterar att utdelningsspärren kan komma att leda till vissa<br>problem hos främst de små och medelstora företagen. BFN anser att reg-<br>lerna är komplicerade och framhåller bl.a. att det kan finnas olika<br>meningar om vad som skall anses som vinstutdelning och hur begräns-<br>ningsreglema skall tillämpas. Vidare framhålls att de utdelningsbara<br>vinstmedlen kan bestämmas inte bara av redovisningen i den juridiska<br>personen utan också av koncernredovisningen. BFN motsätter sig<br>emellertid inte en utdelningsspärr om en sådan spärr av andra än<br>redovisningsmässiga skäl skulle bedömas nödvändig. Redovisningsrådet<br>motsätter sig inte att utdelningsspärren införs om det utgör en förut-<br>sättning för att förslaget skall genomföras. Handelshögskolan i Stockholm<br>pekar bl.a. på att det kan vara svårt att definiera vad som skall förstås<br>med utdelning eller annat förfogande. Juridiska fakulteten vid Uppsala<br>universitet har invändningar mot utdelningsspärren. FAR och KF<br>avstyrker. Näringslivets skattedelegation anser att utdelningsspärren inte<br>behövs eftersom företagen kommer att göra avsättning för latent skatt.</p> <p>Skälen för regeringens förslag:</p> <p>Grundläggande utformning</p> <p>Som redan har framhållits innebär kopplingen mellan redovisning och<br>beskattning i förening med ägarnas utdelningskrav att företagen inte kan<br>utnyttja de skattemässiga reserveringsmöjlighetema fullt ut. Vid en<br>frikoppling skulle företagen kunna utnyttja de skattemässiga<br>reserveringsmöjligheterna mer effektivt och ändå kunna hålla oförändrad<br>utdelning. Redan av statsfinansiella skäl kan en utdelningsspärr därför<br>inte undvaras. RSV har vid den fortsatta beredningen under hand förklarat</p> <p>41</p> <p>sig inte ha något att erinra mot att utdelningsspärren införs för en Prop. 1995/96:104<br>begränsad krets företag.</p> <p>Regeringen delar med hänsyn till det anförda kommitténs uppfattning<br>att en utvidgning av det frikopplade området inte skall öka möjligheterna<br>att dela ut, eller på annat sätt förfoga över, obeskattade vinster. En<br>utdelningsspärr skall därför införas för de företag som värderar sådana<br>tillgångar som avses i 2 § 6 a mom. första och tredje styckena SIL enligt<br>lägsta värdets princip vid inkomsttaxeringen och till ett högre verkligt<br>värde i räkenskaperna. Spärren är trots benämningen inte något<br>associationsrättsligt institut utan en ren skatteregel. En överträdelse av<br>spärren utlöser således inte några associationsrättsliga sanktioner (i form<br>av skadestånd, återbetalningsskyldighet e.d.) utan får enbart beskattnings-<br>mässiga konsekvenser.</p> <p>Utdelningsspärren, som föreslås införd i 2 § 1 mom. nionde stycket<br>SIL, bör utformas så att det skattemässiga värdet av t.ex.<br>omsättningstillgångar som utgörs av överlåtbara värdepapper skall höjas<br>i den mån ett företag delar ut medel eller på annat sätt förfogar över<br>uppkommen vinst i en omfattning som inte lagligen hade kunnat ske om<br>det skattemässiga värdet också hade använts i räkenskaperna. Förslaget<br>tar inte bara sikte på utdelningar utan även på annat förfogande över<br>uppkommen vinst. Härmed avses i första hand reglerna om fondemission<br>i aktiebolag. Enligt 4 kap. 16 § ABL kan fondemission nämligen ske<br>genom överföring till aktiekapitalet av belopp som kan utdelas enligt 12<br>kap. 2 § första stycket samma lag. Genom frikopplingen kan bolagets<br>utdelningsbara vinstbelopp innehålla även obeskattade vinster vilka, om<br>nuvarande reglering lämnas oförändrad, skulle kunna användas för<br>fondemission. Genom att utdelningsspärren föreslås omfatta även<br>fondemission förhindras att bolaget först överför obeskattade vinster till<br>aktiekapitalet och därefter beslutar om nedsättning av detta och utbetalar<br>motsvarande belopp till aktieägarna.</p> <p>Ett annat exempel på en inte avsedd effekt som skulle uppkomma om<br>förslaget till utdelningsspärr endast tog sikte på utdelning från ett företag<br>är reglerna om återbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap. lagen<br>(1987:667) om ekonomiska föreningar. Enligt dessa bestämmelser har en<br>medlem som avgått ur föreningen rätt att efter viss tid få ut sina inbetalda<br>insatser. Återbetalningen får dock inte överstiga vad som belöper på<br>honom i förhållande till övriga medlemmar av föreningens eget kapital<br>enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för avgången. Om det<br>i detta fäll vore tillåtet att inräkna även obeskattade vinster i föreningens<br>eget kapital skulle det återbetalningsbara beloppet öka i motsvarande<br>mån. Detta talar för att hänsyn bör tas endast till beskattade vinster vid<br>beräkningen av det återbetalningsbara beloppet. En förening som<br>återbetalar medlemsinsatser i en omfattning som inte hade varit möjlig<br>om t.ex. föreningens tillgångar tagits upp till samma värde i räkenskaper-<br>na som vid beskattningen bör således helt eller delvis förlora rätten till<br>nedskrivning.</p> <p>Som antytts i det föregående är avsikten att tillämpningen av<br>utdelningsspärren skall utgå från det civilrättsliga utdelningsbegreppet.</p> <p>42<br></p> <p>Ett förfogande över uppkommen vinst som enligt de associationsrättsliga Prop. 1995/96:104<br>reglerna är att anse som en utdelning blir således att betrakta som en<br>utdelning även vid tillämpningen av den skatterättsliga utdelningsspärren.<br>Vid bedömningen av vad som hade varit utdelningsbara medel enligt t.ex.</p> <p>12 kap. ABL om samma värdering hade gjorts i räkenskaperna som vid<br>inkomsttaxeringen torde det i praktiken knappast bli tal om att tillämpa<br>någon annan utdelningsregel än den mekaniska spärren i 12 kap. 2 §<br>första stycket ABL. Någon begränsning till denna regel bör emellertid<br>inte föreskrivas i SIL. Även om det i något sällsynt undantagsfall skulle<br>framstå som uppenbart att försiktighetsregeln i 12 kap. 2 § andra stycket<br>ABL har överträtts utan att utdelningen står i strid med paragrafens första<br>stycke bör den skattemässiga behandlingen kunna underkännas.</p> <p>Koncernbidrag</p> <p>En fråga som bör övervägas är hur koncernbidrag skall behandlas när det<br>gäller tillämpningen av den föreslagna utdelningsspärren. Det kan vara<br>svårt att fastställa utdelningens storlek om ett moderföretag och ett<br>dotterföretag med kort mellanrum utväxlar prestationer som har karaktär<br>av koncernbidrag respektive aktieägartillskott. Dotterföretaget lämnar<br>först ett koncernbidrag på exempelvis 100 varefter moderföretaget<br>återsänder 72 i form av aktieägartillskott. Moderföretaget behåller således<br>endast ett belopp motsvarande den skatt som belöper på koncernbidraget<br>från dotterföretaget. Frågan är om koncernbidraget skall bestämmas till<br>nettobeloppet (28) eller till bruttobeloppet (100). Starka skäl talar för att<br>endast nettobeloppet bör anses som utdelning, i vart fall om<br>transaktionerna sker i det närmaste samtidigt.</p> <p>Det kan vidare övervägas om avdrag för koncernbidrag bör kunna<br>vägras på den grunden att ett annat företag inom samma koncern delar<br>ut medel på ett sätt som inte hade varit förenligt med utdelningsspärren<br>om det givande bolaget stått för utdelningen. Tanken med en sådan<br>bestämmelse är att ett företag inte skall kunna använda det bokförings-<br>mässiga resultatet - opåverkat av de skattemässiga dispositionerna - för<br>att lämna koncernbidrag till ett annat företag som i sin tur använder<br>beloppet för vinstutdelning.</p> <p>Ett koncernbidrag från ett dotterföretag till dess moderföretag utgör<br>civilrättsligt sett med få undantag en vinstdisposition och får därmed inte<br>överstiga vad som är tillgängligt för utdelning enligt de associations-<br>rättsliga reglerna. Vid bedömningen av om vinstdispositionen håller sig<br>inom ramen för utdelningsbara medel måste hänsyn tas till eventuella<br>skattedispositioner. Den föreslagna utdelningsspärren innebär att det<br>givande bolagets deklaration skall prövas mot bakgrund av bl.a. denna<br>vinstutdelning och detta oavsett hur moderbolaget i sin tur använt<br>koncernbidraget. Samma synsätt bör anläggas på det fallet att<br>koncernbidraget lämnas till ett systerföretag. Det förhållandet att<br>koncernbidraget utgör en vid taxeringen avdragsgill kostnad är i detta<br>sammanhang utan betydelse. En förmögenhetsöverföring som enligt civil-<br></p> <p>43<br></p> <p>rättens regler utgör en vinstutdelning skall således generellt behandlas Prop. 1995/96:104<br>som en sådan även vid tillämpning av den föreslagna utdelningsspärren.</p> <p>Det kan inträffå att ett bidrag mellan två koncernföretag närmast har<br>karaktär av rörelsekostnad i det givande företaget; bidraget avser t.ex.<br>vissa av moder- eller systerföretaget tillhandahållna tjänster. I detta fell<br>är det inte fråga om utdelning varför den föreslagna utdelningsspärren<br>inte blir tillämplig. Detta gäller oavsett om överföringen använts för<br>vinstutdelning i det mottagande företaget.</p> <p>Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett dotterföretag kan<br>närmast ses som ett aktieägartillskott och utgör definitionsmässigt inte<br>någon vinstutdelning. Frågan är om ett sådant koncernbidrag ändå skall<br>jämställas med utdelning när det gäller tillämpningen av utdelnings-<br>spärren.</p> <p>I enlighet med vad som tidigare anförts beträffende koncernbidrag från<br>dotterföretag till moderföretag bör ett aktieägartillskott som har karaktär<br>av rörelsekostnad aldrig utlösa utdelningsspärren hos moderföretaget. Ett<br>tillskott som har karaktär av en moderföretagets investering i dot-<br>terföretaget och således medför att värdet på aktierna eller andelarna i<br>detta företag ökar bör inte heller medföra att utdelningsspärren ak-<br>tualiseras. Möjligen skulle frågan kunna bedömas något annorlunda om<br>dotterföretaget i sin tur delade ut medel i en omfettning som inte hade<br>varit tillåten i moderföretaget.</p> <p>Antag exempelvis att ett aktiebolag (moderbolaget) äger 60 % av<br>aktierna i ett annat bolag (dotterbolaget). Resterande 40 % av aktierna<br>ägs av samma fysiska personer som äger aktierna i moderbolaget.<br>Moderbolaget värderar lagret av överlåtbara värdepapper till anskaff-<br>ningsvärdet, 400, i räkenskaperna och till det verkliga värdet, 300, i<br>deklarationen. Skillnaden, 100, tillförs dotterbolaget i form av ett<br>aktieägartillskott. Dotterbolaget delar i sin tur ut 60 tillbaka till moderbo-<br>laget och 40 till övriga aktieägare. Om moderbolaget hade delat ut dessa<br>40 direkt till aktieägarna hade utdelningsspärren utlösts.</p> <p>Om dotterbolaget är helägt uppkommer inte något problem eftersom<br>utdelningen ju i så fell går tillbaka till samma bolag som lämnat<br>tillskottet. Det är således samma medel, först i form av ett aktieägartill-<br>skott och sedan i form av en vinstutdelning, som utväxlas mellan<br>bolagen. Om moderbolaget sedan väljer att vidareutdela utdelningen från<br>dotterbolaget prövas moderbolagets deklaration på vanligt sätt med<br>tillämpning av utdelningsspärren.</p> <p>Inte heller i det fallet att dotterbolaget inte är helägt men samma<br>personer äger aktier i såväl moderbolaget som dotterbolaget synes den<br>föreslagna utdelningsspärren behöva föranleda något tillämpningsproblem.<br>I sådant fell bör rimligen det aktieägartillskott som formellt sett lämnas<br>av moderbolaget ensamt i själva verket anses ha lämnats av samtliga<br>aktieägare i förhållande till vars och ens aktieinnehav och den del som<br>på detta sätt bedöms härröra från annan aktieägare än moderbolaget bör<br>antas först ha kommit denne till del i form av utdelning från moderbola-<br>get. I exemplet ovan skulle således 40 av aktieägartillskottet anses ha<br>delats ut till övriga aktieägare för att sedan tillskjutas dotterbolaget i form</p> <p>44<br></p> <p>av aktieägartillskott. Vid prövningen av moderbolagets deklaration får Prop. 1995/96:104<br>denna utdelning på 40 betydelse.</p> <p>Regeringen delar kommitténs slutsats att bestämmelsen om utdelnings-<br>spärr inte behöver kombineras med särskilda regler som tar sikte på<br>koncernbidrag eller andra förmögenhetsöverföringar mellan koncernföre-<br>tag. Frågan om utdelningsspärren skall tillämpas bör avgöras enbart på<br>grundval av om ett koncernbidrag civilrättsligt sett utgör utdelning eller<br>inte.</p> <h3>4.6 Skattemyndighetens kontroll av utdelningsspärren</h3> <p>Regeringens förslag: Företag som omfattas av utdelningsspärren<br>skall i sin självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för att ut-<br>delningsspärren skall kunna kontrolleras.</p> <p>Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: RSV har framhållit att en mängd nya uppgifter<br>måste tas in på deklarationsblanketterna och att arbetet med kontrollen<br>kan bli mycket resurskrävande.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: För att den föreslagna utdel-<br>ningsspärren skall bli effektiv måste skattemyndigheterna ges möjlighet<br>att kontrollera dess efterlevnad. För detta ändamål bör berörda<br>skattskyldiga åläggas att i sin självdeklaration lämna sådana uppgifter<br>som erfordras för att utdelningsspärren skall kunna kontrolleras. Framför<br>allt gäller detta uppgift om hur det bokfÖringsmässiga resultatet har<br>justerats för att överensstämma med de regler som gäller för beräkningen<br>av det skattemässiga resultatet. Ett sådant krav finns redan i dag i 2 kap.<br>19 § andra stycket 3 lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter (LSK).</p> <p>I övrigt måste den skattskyldige lämna uppgift om beslutad utdelning<br>eller annat förfogande över uppkommen vinst.</p> <h3>4.7 Ikraftträdande</h3> <p>Regeringens förslag: De nya reglerna skall träda i kraft den 1<br>januari 1996 och tillämpas i fråga om företag som omfattas av<br>ÅRKL och ÅRFL på beskattningsår som påböijas den 1 januari<br>1996 eller senare och i övrigt på beskattningsår som påböijas den 1<br>januari 1997 eller senare.</p> <p>Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p> <p>45</p> <p>Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig har Prop. 1995/96:104<br>framhållit att ikraftträdandet av skattereglerna bör samordnas med de<br>ändrade tidpunkter som föreslås i lagrådsremissen om års- och<br>koncernredovisning för de nya årsredovisningslagama.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår att samtliga<br>ändringar i skattelagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1996 och att<br>de tillämpas på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1996 eller<br>senare såvitt avser företag som omfattas av ARKL och ÅRFL. För<br>övriga företag tillämpas de nya reglerna på beskattningsår som påböijas<br>den 1 januari 1997 eller senare. Gällande bestämmelser bör dock<br>tillämpas i fråga om räkenskapsår som påböijas före utgången av år<br>1995. Några särskilda övergångsregler behövs inte utan redan 1996 års<br>bokslut och årsredovisningar bör kunna upprättas med beaktande av de<br>förändrade skattereglerna.</p> <p>Den nya redovisningsprincipen för finansiella företag leder till att fritt<br>eget kapital, och därmed utdelningsbara medel, kan komma att höjas<br>avsevärt mellan åren 1995 och 1996. Som utdelningsspärren är utformad<br>kan emellertid någon utdelning av detta höjningsbelopp inte ske utan att<br>beloppet i fråga blir föremål för beskattning.</p> <h2>5 Skattefrihet för viss utdelning från bank-<br>aktiebolag</h2> <p>Regeringens förslag: Utdelning från ett bankaktiebolag i form av<br>aktier i ett dotterbolag är under vissa förutsättningar skattefri utan<br>krav på att det utdelande bolaget skall ha aktier inregistrerade vid<br>svensk börs eller att det utdelade bolaget skall bedriva verksamhet<br>av viss omfattning.</p> <p>Bakgrunden till regeringens förslag: 1 3 § 7 mom. SIL finns en be-<br>stämmelse som innebär att ett aktiebolag utan omedelbara skattekonse-<br>kvenser kan dela upp verksamheten på mindre enheter. I avsaknad av<br>civilrättsliga regler för fission har de skatterättsliga bestämmelserna sin<br>utgångspunkt i ett förfärande där ett aktiebolag till sina aktieägare delar<br>ut aktierna i ett helägt dotterbolag. Sådan utdelning undantas från be-<br>skattning under följande förutsättningar.</p> <p>Moderbolaget skall ha aktier inregistrerade vid en svensk börs. Utdel-<br>ningen skall lämnas i form av aktier i ett svenskt aktiebolag som det<br>utdelande bolaget skall ha ägt sedan ingången av föregående beskattnings-<br>år eller sedan det andra bolaget böljade bedriva verksamhet av något<br>slag. Samtliga aktier skall delas ut. Den verksamhet som skall bedrivas<br>i vartdera bolaget efter det att utdelningen har lämnats skall vara av<br>betydande omfattning i förhållande till den verksamhet som före utdel-<br>ningen av aktierna bedrevs i det utdelande bolaget.</p> <p>46</p> <p>Av punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL framgår att Prop. 1995/96:104<br>uttagsbeskattning av det utdelande bolaget inte skall ske vid utdelning av<br>aktier enligt 3 § 7 mom. SIL (undantag gäller för uttag av vissa<br>omsättningsaktier). Bestämmelser om anskaffningsvärdet för de utdelade<br>aktierna finns i 27 § 2 mom. SIL. Anskaffningsvärdet på aktien i det<br>utdelande bolaget skall fördelas på denna och den utdelade aktien med<br>ledning av förändringen i marknadsvärdet till följd av utdelningen.<br>Vinsten vid en framtida försäljning av resp, aktie beräknas med<br>utgångspunkt i detta fördelade anskaffningsvärde och beskattas enligt<br>allmänna regler. Ett delningsförfärande innebär alltså inte någon definitiv<br>skattelättnad utan enbart en uppskjuten beskattning.</p> <p>Vid lagstiftningens tillkomst anförde det föredragande statsrådet att det<br>var fråga om ett begränsat ingrepp i beskattningsreglerna i avvaktan på<br>en generell översyn av olika inkomstskattefrågor i samband med om-<br>struktureringar (prop. 1990/91:167 s. 18). Det faktum att aktieägarna inte<br>skulle beskattas för utdelning i form av aktier i ett dotterbolag var att<br>betrakta som ett avsteg från huvudprincipen vilket motiverade en restrik-<br>tiv tillämpning av den föreslagna regeln. Kravet på omfattningen av den<br>verksamhet som skall bedrivas i dotterbolaget, det s.k. verksamhetsvill-<br>koret, ansågs nödvändigt för att ett delningsförfärande skulle vara moti-<br>verat av marknadsmässiga skäl och inte utgöra ett alternativ till kontant-<br>utdelning.</p> <p>Verksamhetsvillkoret har inte preciserats närmare men ett allmänt krav<br>är att den verksamhet som skall bedrivas i det avskilda dotterbolaget<br>minst skall utgöra ca 20 % av den verksamhet som bedrevs i det förut-<br>varande moderbolaget. Den verksamhet som finns kvar i det förutvarande<br>moderbolaget bör även den utgöra minst 20 % av den ursprungliga verk-<br>samheten (prop. 1990/91:167 s.19 och 26).</p> <p>Svenska Bankföreningen har i en framställning till Finansdepartementet<br>hemställt om en ändring i de aktuella reglerna i syfte att bereda bankerna<br>möjlighet att avveckla det stora fastighetsbestånd som övertagits som en<br>följd av den s.k. bankkrisen (dnr Fi95/4032). Bankföreningen anför i<br>huvudsak följande som stöd för sin hemställan. Fastighetsinnehavet ligger<br>i helägda dotterbolag. Att avyttra ett fastighetsbestånd av den storlek<br>bankerna innehar är en synnerligen omfattande procedur som kommer att<br>medföra påtagliga samhällsekonomiska konsekvenser. Alla tänkbara möj-<br>ligheter måste tillvaratas för att avvecklingen skall kunna ske så smärtfritt<br>som möjligt. En avveckling skulle kunna ske genom att aktierna i dotter-<br>bolagen delas ut till aktieägarna i banken. För att kunna uppfylla<br>verksamhetsvillkoret i 3 § 7 mom. SIL kan emellertid i vissa fäll krävas<br>en kapitalisering av dotterbolagen som enbart skulle vara motiverad av<br>skattemässiga skäl.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: En bank är i princip förbjuden att<br>förvärva fäst egendom som placeringstillgång. Vissa undantagsregler<br>finns dock. Ett undantag finns i 2 kap. 8 § bankrörelselagen (1987:617),<br>BRL, som medger att en bank för att skydda sin fordran får köpa egen-<br>dom som är utmätt eller utgör säkerhet för fordringen. Om det före-<br>ligger risk för avsevärd förlust får banken även överta viss egendom som</p> <p>47<br></p> <p>betalning för fordran. Egendom som en bank har förvärvat för att skydda Prop. 1995/96:104<br>fordran skall enligt 2 kap. 8 § sjätte stycket BRL avyttras så snart det<br>lämpligen kan ske och senast när det kan äga rum utan förlust för<br>banken.</p> <p>En avveckling av det fastighetsbestånd som bankerna har övertagit i<br>samband med bankkrisen är ett led i den pågående normaliseringen av<br>banksektorn. En renodling av verksamheten minskar också risktagandet<br>vilket i sin tur kan innebära en minskning av bankernas finansieringskost-<br>nader. Genom att såväl banker som flera andra aktörer har stora fastig-<br>hetsbestånd som skall avyttras finns det risk för att en awecklingspro-<br>cess skulle medföra störningar på fastighetsmarknaden. Regeringens upp-<br>fattning är att det är väsentligt att bereda bankerna möjlighet att på olika<br>vägar avveckla sitt fästighetsinnehav.</p> <p>För de banker som driver bankrörelse i form av bankaktiebolag kan en<br>avveckling ske genom ett sådant delningsförfärande som avses i 3 §<br>7 mom. SIL. En förutsättning enligt gällande regler är att verksamhets-<br>villkoret kan uppfyllas, något som inte utan stora olägenheter är möjligt<br>för vissa bankaktiebolag. Företagsskatteutredningen (1992:11) arbetar för<br>närvarande med frågor som rör omstrukturering av företag. Behovet av<br>eventuella ändringar i de regler som gäller för uppdelning av företag<br>kommer naturligt upp i detta sammanhang. Avsikten var att utredningen<br>skulle redovisa resultatet av sitt uppdrag före utgången av år 1995.<br>Utredningen har emellertid nu fått tilläggsdirektiv och arbetet med<br>omstruktureringar kommer att senareläggas (prop. 1995/96:25, dir.<br>1995:130).</p> <p>Regeringen anser att bankerna redan under år 1996 bör ges möjlighet<br>att avveckla sina lästighetsengagemang. Ett förslag till ändrad lagstiftning<br>bör därför läggas fram nu. Tillämpningsområdet för bestämmelserna i 3 §<br>7 mom. SIL gäller i dag svenska aktiebolag. Motiven för de föreslagna<br>ändringarna är inriktade på förhållandena i banksektorn. För att inte<br>föregripa Företagsskatteutredningens arbete bör förslaget begränsas till<br>en omprövning av de villkor som kan hindra en omstrukturering av<br>bankaktiebolagen.</p> <p>När reglerna om uppdelning av verksamhet infördes var det fråga om<br>ett nytt inslag i omstruktureringsreglema. Det var därför befogat med<br>särskilda begränsningar. Ett exempel på detta är verksamhetsvillkoret<br>som skall motverka att ett delningsförfärande blir ett alternativ till<br>kontantutdelning. Ett delningsförfärande innebär också att anskaffnings-<br>värdet på aktierna i det utdelande bolaget skall fördelas, något som<br>medför bl.a. vissa praktiska problem. Den restriktion som ligger i<br>verksamhetsvillkoret kan därför tala för ett bibehållande av villkoret i<br>någon form. Den omständigheten att banker står under tillsyn av Finans-<br>inspektionen bör enligt regeringens uppfättning emellertid vara en<br>tillräckligt återhållande fäktor utan att det därutöver skall behövas ett<br>verksamhetsvillkor för dessa företag.</p> <p>Ett slopande av verksamhetsvillkoret är inte tillräckligt för att bereda<br>samtliga bankaktiebolag möjlighet att genomföra ett delningsförfärande.<br>Förutom det grundläggande kravet att det utdelande företaget måste vara</p> <p>48<br></p> <p>ett aktiebolag krävs att bolaget skall ha aktier inregistrerade vid en Prop. 1995/96:104<br>svensk börs. Bolag som har aktier noterade på OTC- eller O-listan<br>omfattas således inte av lagstiftningen. Det innebär att vissa bankaktie-<br>bolag av det skälet inte kan använda ett delningsförfärande. Regeringen<br>bedömer att är angeläget att möjligheten till ett delningsförfärande kan<br>utnyttjas av samtliga bankaktiebolag. Bankaktiebolag bör därför undantas<br>från kravet att det utdelande bolaget skall ha aktier inregistrerade vid en</p> <p>svensk börs.</p> <p>Förslaget föranleder ändring i 3 § 7 mom. SIL.</p> <h2>6 Skatteregler för producentorganisationer på<br>fiskets område</h2> <p>Regeringens förslag: Producentorganisationer befrias från skatt-<br>skyldighet till den del verksamheten avser marknadsreglering.</p> <p>De äldre skattebestämmelserna om prisregleringsföreningar tas<br>bort.</p> <p>Bakgrunden till regeringens förslag:</p> <p>Marknadsregleringen</p> <p>Redan EES-avtalet innebar ett svenskt deltagande i den gemensamma<br>fiskeripolitiken inom EU. Genom EU-avtalet deltar Sverige fullt ut i den<br>politiken från årsskiftet 1994/95. Fiskeripolitiken består av resurs-,<br>marknads- och strukturpolitik. Resurspolitiken reglerar fördelningen av<br>fiskresurser mellan medlemsländerna samt avtal med tredje land. De<br>viktigaste delarna i marknadspolitiken är överskottsreglering och<br>importreglering. Strukturpolitiken syftar bl.a. till anpassning och<br>modernisering av fiskeflottan samt investeringar i fiskberedning och<br>vattenbruk.</p> <p>Grundläggande bestämmelser om marknadsreglering finns i Council<br>Regulation (EEC) No 3759/92 of 17 december 1992 on the common<br>organization of the market in fishery and aquaculture products (No L<br>388/1). Nationella bestämmelser om marknadsregleringen finns i lagen<br>(1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken<br>och i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och<br>fiskerinäringen samt i föreskrifter meddelade av Fiskeriverket (prop.<br>1994/95:75, bet. 1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126).</p> <p>Syftet med marknadsregleringen är att stabilisera marknaden och trygga<br>försöijningen av varor av god kvalitet till skäliga priser. I<br>marknadsregleringen har producentoiganisationema viktiga uppgifter. En<br>producentoiganisation är en sammanslutning av fiskare eller<br>organisationer av fiskare. Den skall vara godkänd av Fiskeriverket.</p> <p>4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 104<br></p> <p>49</p> <p>Producentorganisationerna svarar bl.a. för återtagande av varor i Prop. 1995/96:104<br>marknadsreglerande syfte. Med återtagande av varor avses att varor i det<br>första försäljningsledet tas ur marknaden. Det är fråga om fisk som inte<br>kan avsättas till vissa bestämda priser (s.k. återtagspriser). De återtagna<br>varorna skall användas på ett sådant sätt att den övriga normala<br>avsättningen av produktionen inte hämmas. De återtagna varorna används<br>till fiskmjöl och djurfoder.</p> <p>Systemet med återtagande bygger på att de fiskare som är medlemmar<br>i en producentorganisation betalar en avgift till organisationen. Dessa<br>avgifter förs till interventionsfonder som skall finansiera organisationens<br>kostnader för återtagande av fisk.</p> <p>För att undvika marknadsstömingar kan Fiskeriverket föreskriva att<br>även de fiskare som inte är medlemmar i någon producentorganisation<br>skall följa organisationens regler om återtagspriser.</p> <p>I Sverige finns fyra godkända producentorganisationener; dessa är<br>Sveriges Fiskares Producentorganisation ekonomisk förening, Norra<br>Bohusläns Producentorganisation ekonomisk förening, Hallandsfiskamas<br>Producentorganisation ekonomisk förening och Producentorganisationen<br>Gävlefisk ekonomisk förening.</p> <p>Gällande rätt</p> <p>Marknadsregleringen på fiskets område har pågått under många år.<br>Vidare har till regleringen kopplats särskilda skatteregler.</p> <p>Enligt förordningen (1954:71) om rätt att vid taxeringen för inkomst<br>njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering bildade<br>stiftelser, m.m. kunde överskott i regleringsverksamheten med<br>avdragsrätt föras över till stiftelser (konjunkturutjämningsfonder) som<br>enligt förordningen var frikallade från skattskyldighet. Föreningarna var<br>i princip oinskränkt skattskyldiga till statlig inkomstskatt men reglerna<br>om avsättning till fondema medförde i praktiken att föreningarna i stort<br>sett var skattebefriade. Denna lagstiftning ersattes år 1987 genom att<br>sådana regleringsföreningar som avses i lagen (1974:226) om<br>prisreglering på fiskets område togs in i den s.k. katalogen (7 § 4 mom.<br>SIL) och frikallades från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst<br>av näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.<br>Motsvarande gäller för jordbruket i fråga om regleringsföreningar enligt<br>lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område.</p> <p>Prisregleringslagama upphävdes år 1993 varför bestämmelsen om<br>frikallelse från skattskyldighet kommer att sakna aktualitet efter att<br>Svensk Fisk Ekonomisk Förening har genomfört sin likvidiation under år<br>1995 eller 1996 (SFS 1993:649). Även lagstiftningen om reglerings-<br>föreningarna på jordbrukets område har upphävts och skattebestäm-<br>melsema saknar nu aktualitet (SFS 1990:615).</p> <p>Skälen till regeringens förslag: Som framgått av den tidigare<br>redovisningen uppbär producentorganisationerna medlemsavgifter som<br>skall användas för återtagande av fisk. Vidare utgår bidrag från staten.</p> <p>50<br></p> <p>Medel som inte används under året sparas i interventionsfonder. Dessa Prop. 1995/96:104<br>fonder används när årets intäkter inte förslår till verksamheten med<br>återtagande.</p> <p>Den särbehandling som de tidigare prisregleringsföreningama åtnjöt vid<br>inkomstbeskattningen motiverades av de speciella uppgifter föreningarna<br>hade och de former under vilka verksamheten bedrevs. Producentorgani-<br>sationerna har ersatt prisregleringsföreningamas verksamhet och även<br>producentorganisationerna bör därför räknas till de inskränkt skatt-<br>skyldiga som regleras i 7 § 4 mom. SIL. Med hänsyn till att producent-<br>organisationerna kan bedriva annan verksamhet vid sidan av de<br>marknadsreglerande uppgifterna bör föreningarna frikallas från<br>skattskyldighet endast till den del verksamheten avser marknadsreglering.</p> <p>Frikallelsen för producentorganisationerna bör gälla redan vid<br>innevarande taxering.</p> <p>Bestämmelserna om prisregleringsföreningar i 7 § 4 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt är inte längre aktuella och kan därför<br>tas bort.</p> <h2>7 Landshypoteks reservfonder</h2> <p>Regeringens förslag: Reglerna för återföring av reservfonder inom<br>Landshypotek anpassas till vad som gäller för övriga företag. Detta<br>innebär att 19/20-delar av reservfonderna skall återföras till<br>beskattning vid 1996-2001 års taxeringar.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Vid 1993 års företagsskattereform<br>beslöts att företagens skatteutjämningsreserver skulle avvecklas på så sätt<br>att i princip halva reserven återförs till beskattning under fem år. Den<br>andra hälften skulle få upplösas skattefritt med en femtedel per år.</p> <p>För bl.a. Stadshypotek, som före ombildningen till<br>kreditmarknadsbolag i stället gjort avsättningar till reservfond, beslöts att<br>hälften av reservfonderna avsatta i bokslut till ledning för 1986 och<br>senare års taxeringar skulle anses utgöra skatteutjämningsreserv. Det<br>sagda innebar att upp till en fjärdedel av dessa reservfonder inte skulle<br>behöva återföras till beskattning.</p> <p>Vid ombildning av Landshypotek åstadkoms med Stadshypotek<br>likformiga regler. Tre fjärdedelar av reservfonderna avsatta i bokslut till<br>ledning för 1986 och senare års taxeringar skall enligt hittillsvarande<br>regler återföras till beskattning vid 1996-1999 års taxeringar (prop.<br>1993/94:216, bet. 1993/94:NU27, rskr. 1993/94:446, SFS 1994:760).</p> <p>Hösten 1994 beslöt riksdagen att begränsa den skattefria upplösningen<br>av skatteutjämningsreserverna och samtidigt förlänga återföringsperioden<br>med två år (prop. 1994/95:25 s. 63 ff, bet. FiUl, rskr. 1994/95:145,</p> <p>51</p> <p>SFS 1994:1891). För att uppnå likformiga regler bör motsvarande Prop. 1995/96:104<br>ändringar göras även i fråga om återföringen av Landshypoteks<br>reservfonder. Landshypotek bör därför återföra sammantaget minst<br>19/20-delar av sina reservfonder vid 1996 - 2001 års taxeringar. Ett<br>förslag därom har remitterats till bl.a. Landshypotek och<br>Riksskatteverket. Landshypotek har motsatt sig förslaget med hänvisning<br>till den juridiska sentensen &quot;pacta sunt servanda&quot; (avtal skall hållas)<br>medan Riksskatteverket inte haft något att erinra.</p> <p>Den förra regeringens beslut i fråga om återföringen av skatteutjäm-<br>ningsreserverna framstår, som regeringen tidigare framhållit, som<br>orättfärdigt. En eftergift av beskattningen på så stora reserveringar<br>innebär ett betydande skattebortfall. Skärpningen av återföringsreglema<br>för övriga företag har beräknats ge en varaktig budgetförstärkning på<br>600 miljoner kronor. Motsvarande skärpning av återföringsreglema för<br>Landshypotek beräknas innebära en varaktig budgetförstärkning på<br>ytterligare 2 miljoner kronor. Det är angeläget att företagen får arbeta<br>under så likformiga förutsättningar som möjligt. Främst<br>neutralitetsaspekter talar således för att återföringsreglema ändras.</p> <p>Förslaget &nbsp;föranleder en ändring av lagen (1994:760) om</p> <p>inkomstskatteregler vid ombildning av landshypoteksinstitutionen.</p> <h2>8 Spärreglerna mot förlustutjämning</h2> <p>Regeringens förslag: Spärreglerna mot förlustutjämning skall gälla<br>även underskott som uppkommer hos utländska företag verksamma<br>i Sverige.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Spärreglerna mot förlustutjämning är för<br>närvarande inte tillämpliga i fråga om utländska företag. Det är självfallet<br>inte meningsfullt att föreskriva att de svenska spärreglerna skall tillämpas<br>i fråga om företag som taxeras utomlands. Utländska företag som driver<br>verksamhet vid ett fast driftställe i Sverige är emellertid skattskyldiga här<br>för inkomster från det fasta driftstället. Underskott som uppkommer i det<br>utländska bolagets svenska verksamheten får utnyttjas enligt vanliga<br>regler. Av neutralitetsskäl bör spärreglerna vara tillämpliga även vid<br>ägarförändringar i utländska bolag verksamma i Sverige.</p> <p>Förslaget föranleder en ändring i 3 § lagen om avdrag för underskott<br>av näringsverksamhet.</p> <h2>9 Vissa lagtekniska justeringar</h2> <p>Regeringen föreslår dessutom ett antal lagtekniska justeringar som enbart<br>kommenteras i författningskommentaren, avsnitt 11.</p> <p>52</p> <p>Regeringen föreslår också en mindre ändring i 13 kap. 7 § Prop. 1995/96:104<br>aktiebolagslagen (1975:1385) och en ny paragraf i lagen (1967:531) om<br>tryggande av pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen). Båda förslagen,<br>som kommenteras närmare i avsnitt 11.7 och 11.8, sammanhänger med<br>de förslag som regeringen har lagt fram i prop. 1995/96:10. Den<br>föreslagna ändringen i aktiebolagslagen är föranledd av att förslaget i<br>prop. 1995/96:10 att bestämmelserna om redovisning i aktiebolag skall<br>flyttas från aktiebolagslagen till bl.a. ARL. Den hänvisning till<br>aktiebolagslagens regler som i dag görs i 13 kap. 7 § aktiebolagslagen<br>måste därför kompletteras med en hänvisning till den föreslagna<br>lagstiftningen om årsredovisning. Motsvarande ändring görs i<br>bankaktiebolagslagen, sparbankslagen och förslaget till lag om<br>medlemsbanker enligt regeringens proposition 1995/96:74. Det föreslagna<br>tillägget i tryggandelagen syftar till att uppnå överensstämmelse mellan<br>de regler om redovisning som finns i den lagen och de bestämmelser om<br>balansräkningens postindelning som förslås i prop. 1995/96:10.</p> <h2>10 Budgeteffekter</h2> <p>Förslagen i propositionen har inga budgetmässiga konsekvenser.<br>Utdelningsspärren och justeringsregeln säkerställer att förslagen i<br>avsnitt 4 ger en oförändrad beskattning av finansiella företag. Vad gäller<br>omperiodiseringen av Landshypoteks reservfond uppkommer endast<br>försumbara ränteeffekter.</p> <p>Andringen vad avser fiskets producentoiganisationer är av teknisk art<br>och har således ringa offentligfinansiella konsekvenser.</p> <p>Vad gäller bankernas utvidgade möjligheter till utdelning i vissa fell<br>är de totala effekterna svårbedömda. En rimlig utgångspunkt är dock att<br>realisationen av festighetsinnehavet skulle ha tagit lång tid. Mot bakgrund<br>av de stora festighetsvolymer det rör sig om, skulle denna realisation få<br>viss negativ inverkan på marknadspriserna och därmed ge en<br>motsvarande effekt på statens skatteinkomster. Det kan därför antas att<br>den föreslagna ändringen inte medför några budgetmässiga effekter.</p> <p>53</p> <h2>11 Författningskommentar</h2> <h3>11.1 Kommunalskattelagen (1928:370)</h3> <p>Anvisningar</p> <p>till 22 §</p> <p>punkt 4</p> <p>Första stycket är nytt. Av detta framgår att sådana nedskrivningar av<br>t.ex. placeringstillgångar i försäkringsföretag som enligt förslaget till 2 §<br>6 a mom. SIL skall behandlas som omsättningstillgångar vid in-<br>komsttaxeringen skall återföras till beskattning nästföljande bes-<br>kattningsår. Om tillgången finns kvar vid nästa bokslutstidpunkt prövas<br>avdragsrätten på nytt utifrån då gällande förhållanden. Om tillgången har<br>avyttrats under året innebär återföringen att avdraget upptas till bes-<br>kattning vid sidan av den bokfÖringsmässiga vinst som eventuellt har<br>gjorts vid försäljningen. Undantag görs uttryckligen för sådana värde-<br>minskningsavdrag som enligt andra stycket skall återföras till beskattning<br>när tillgången avyttras. Förutom placeringstillgångar i försäkringsföretag<br>är bestämmelsen tillämplig på sådana överlåtbara värdepapper i kredit-<br>institut och värdepappersbolag som enligt förslaget till 2 § 6 a mom. SIL<br>får värderas enligt lägsta värdets princip vid taxeringen även om de tagits<br>upp till högre värde i räkenskaperna.</p> <p>till 23 §</p> <p>punkt 1</p> <p>I anvisningspunkten är tredje stycket nytt. Av detta framgår uttryckligen<br>att räntor som i räkenskaperna har inräknats i anskaffningsvärdet för en<br>viss tillgång inte får dras av som en omedelbar kostnad vid beskatt-<br>ningen. Vid förvärv genom köp e.d. blir alltså anskaffningsvärdet<br>detsamma i bokföringen och vid beskattningen så länge det inte finns<br>någon skatteregel som föreskriver hur anskaffningsvärdet skall beräknas.<br>Om företaget valt att i bokföringen aktivera räntor måste således sådan<br>aktivering ske även skattemässigt. Detta innebär endast ett förtydligande<br>av lagtexten och inte någon saklig förändring av gällande rätt.</p> <p>punkt 16</p> <p>Första stycket har ändrats på så sätt att det klart framgår att samtliga<br>sådana rättigheter som enligt 4 kap. 2 § ÅRL far tas upp som tillgång<br>omfattas av bestämmelsen. Undantag gäller för forsknings- och ut-<br>vecklingsutgifter eftersom sådana utgifter regleras särskilt i punkt 24 av<br>anvisningarna.</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>54</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>till 24 §</p> <p>punkt 1</p> <p>Ändringarna i första, andra och nionde styckena är följdändringar till<br>ÅRL. Ändringarna innebär att begreppet avsättning införs.</p> <p>punkt 2</p> <p>1 första stycket har ett tillägg gjorts. Det är en hänvisning till definitionen<br>av begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde i 4 kap. 9 § i ÅRL<br>(jfr. 4 kap. 1 § ÅRKL och 4 kap 1 § ÅRFL) samt till 4 kap. 5 § ÄRKL<br>och 4 kap. 4 § ÅRFL. I övrigt är stycket oförändrat, dvs. lager får som<br>huvudregel värderas enligt lägsta värdets princip.</p> <p>till 43 § 1 mom</p> <p>punkt 1</p> <p>Av andra stycket framgår att det i 57 § 3 mom. KL finns bestämmelser<br>för vissa fell av överflyttning av inkomst där båda kontrahenterna varit<br>skattskyldiga här i landet. Av 57 § 3 mom. KL framgick att inkomsten<br>kunde justeras om näringsidkare i intressegemenskap i icke oväsentlig<br>mån genom intemprissättning redovisat inkomsten i annan kommun än<br>där den skulle ha redovisats. Den utpekade bestämmelsen upphävdes år<br>1986 (prop. 1985/86:150, bet. 1985/86:SkU50, SFS 1986:473) i<br>samband med att beskattningen i utbokommun slopades så att all inkomst<br>kom att beskattas i hemortskommunen. Något behov av justering av<br>beskattningsunderlaget mellan kommuner fenns då inte längre. Andra<br>stycket i anvisningspunkten saknar alltså relevans och kan upphävas.</p> <p>Övergångsbestämmelser</p> <p>De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1996. Den nya<br>lydelsen av punkt av anvisningarna till 43 § tillämpas första gången vid<br>1997 års taxering. Ändringarna i övrigt tillämpas i fråga om företag som<br>omfettas av ÅRKL och ÅRFL tillämpas lagen på beskattningsår som<br>påböijas den 1 januari 1996 eller senare och i fråga om övriga företag<br>på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1997 eller senare.</p> <h3>11.2 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</h3> <p>2 § 7 mom.</p> <p>Ändringen i tredje stycket är föranledd av att ett nytt nionde stycke har<br>införts i momentet.</p> <p>55</p> <p>Bestämmelserna i nionde stycket avser endast företag som omfettas av Prop. 1995/96:104<br>ÅRKL och ÅRFL. Bestämmelsen innebär att dessa företag blir under-<br>kastade en skattemässig begränsning vad gäller möjligheterna att dela ut<br>medel eller på annat sätt förfoga över uppkommen vinst, t.ex. för<br>fondemission. I första hand omfettas bankaktiebolag och försäkrings-<br>aktiebolag men även ekonomiska föreningar, inklusive medlemsbanker<br>och ömsesidiga försäkringsbolag berörs. Innebörden av regleringen är att<br>tillämpningen av en särskilt angiven skatteregel görs beroende av i vilken<br>utsträckning företaget har delat ut vinst till aktieägarna, medlemmarna<br>eller motsvarande eller på annat sätt förfogat över sin egendom. Ett<br>företag som värderat t.ex. placeringstillgångar till verkligt värde vid<br>inkomsttaxeringen och till ett högre värde i räkenskaperna kan inte med<br>bibehållen skattemässig värdering dela ut mer än vad som hade varit<br>tillåtet om tillgångarna i räkenskaperna värderats till samma värde som<br>vid inkomsttaxeringen. Vid &quot;överutdelning&quot; höjs det skattemässiga värdet<br>så mycket som behövs för att utdelningen skulle ha varit tillåten om<br>tillgångarna i räkenskaperna värderats på samma sätt som i deklarationen.<br>De belopp som på detta sätt skall beskattas kan vara hänförliga till<br>tidigare räkenskapsår. Det är således inte möjligt att kringgå utdel-<br>ningsspärren genom att skjuta upp utdelningen till ett senare be-<br>skattningsår än det för vilket skillnaden i värdering förelåg.</p> <p>2 § 6 mom.</p> <p>Ändringarna i detta moment är konsekvenser av förslagen i prop.<br>1995/96:10.</p> <p>Ändringen i sjätte sycket är en följd av att termen försäkringstekniska<br>skulder byts ut mot termen försäkringstekniska avsättningar.</p> <p>I sjunde stycket ändras, försäkringstekniska skulder till försäkrings-<br>tekniska avsättningar, skulder till avsättningar, ersättningsreserv till<br>avsättning för oreglerade skador samt utjämningsreserv till utjämnings-<br>avsättning.</p> <p>2 § 6 a mom.</p> <p>Momentet är nytt. Av första stycket framgår att sådana placeringstill-<br>gångar i försäkringsföretag som enligt gällande regler utgör omsättnings-<br>tillgångar även framdeles skall behandlas som sådana vid taxeringen<br>oavsett behandlingen i räkenskaperna. Ändringen hänger samman med att<br>förslaget till särskild lag om årsredovisning i försäkringsföretag tillåter<br>att placeringstillgångar kan värderas till högre värde än vad som är<br>förenligt med lägsta värdets princip. De placeringstillgångar som inte<br>anses som omsättningstillgångar är sådana som i dag utgör anläggnings-<br>tillgångar, nämligen kontorsfastigheter avsedda för rörelsen samt aktier<br>och andelar i dotterföretag och intresseföretag. Vidare framgår att<br>försäkringsföretag vid inkomsttaxeringen får värdera sådana placerings-<br></p> <p>56<br></p> <p>tillgångar som skall behandlas som omsättningstillgångar enligt lägsta Prop. 1995/96:104<br>värdets princip även om de tagits upp till högre värde i räkenskaperna.</p> <p>Den lägre värdesättningen godtas dock inte om överskjutande belopp<br>används för vinstutdelning eller liknande, se förslaget till ändring av 2 §<br>1 mom. SIL. Bestämmelsen är en följd av att den föreslagna årsredo-<br>visningslagen för försäkringsföretag föreskriver att placeringstillgångar<br>som huvudregel skall tas upp till anskaffningsvärde trots att detta<br>- åtminstone på kort sikt - kan överstiga det verkliga värdet. Den<br>nämnda lagen tillåter också att tillgångarna tas upp till verkligt värde<br>även om detta överstiger anskaffningsvärdet. Om den bokfÖringsmässiga<br>värderingen även skulle ligga till grund för beskattningen skulle resultatet<br>bli en i vissa fell avsevärd skatteskärpning eftersom den skattemässiga<br>värderingen i dag grundas på lägsta värdets princip.</p> <p>I andra stycket föreskrivs att behandlingen som omsättningstillgångar<br>inte gäller kontorsfastigheter som huvudsakligen avses för rörelsen och<br>inte heller aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag.</p> <p>Av tredje stycket framgår att kreditinstitut och värdepappersbolag får<br>värdera vissa omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip utan<br>hinder av att de tagits upp till högre värde i räkenskaperna. Denna<br>bestämmelse är en följd av förslaget till årsredovisningslag för kreditinsti-<br>tut och värdepappersbolag. Den lägre värdesättningen godtas dock inte<br>om överskjutande belopp används för vinstutdelning eller liknande, se<br>förslaget till ändring av 2 § 1 mom. SIL.</p> <p>Av jjärde stycket framgår att begreppen anskaffningsvärde och verkligt<br>värde har den innebörd som anges i ÅRL och i förekommande fell<br>ÅRKL och ÅRFL.</p> <p>I femte stycket föreslås en bestämmelse som skall motverka att en<br>skattelättnad uppkommer om ett företag byter värderingsmetod från en<br>kollektiv värdering till en post-för-post-värdering. Bestämmelsen<br>kommenteras i avsnitt 4.5.</p> <p>3 § 7 mom</p> <p>I tredje stycket finns bestämmelser som innebär att utdelning av aktier i<br>ett dotterbolag under vissa förutsättningar är skattefri. Tillägget i tredje<br>stycket innebär att om det utdelande bolaget är ett bankaktiebolag gäller<br>inte villkoret att bolaget skall ha aktier inregistrerade vid en svensk börs.<br>Något krav ställs inte heller på omfattningen av den verksamhet som<br>skall bedrivas i det utdelade bolaget.</p> <p>Ändringen i sjätte stycket är föranledd av förelaget till ÅRL, ARKL<br>och ÅRFL som innebär att det införe en ny reserv, benämnd Överkurs-<br>fond.</p> <p>57</p> <p>Prop. 1995/96:104<br>7 § 4 mom.</p> <p>Av bestämmelsen framgår att en producentorganisation på fiskets område<br>frikallas från skattskyldighet för den verksamhet som avser marknads-<br>reglering. Bestämmelser om marknadsreglering finns i lagen (1994:1709)<br>om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Vidare finns<br>föreskrifter i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och<br>fiskerinäringen. Av 3 kap. 2 § förordningen framgår att Fiskeriverket<br>hanterar frågor om godkännande av producentorganisationer.</p> <p>Om en producentorganisation bedriver även annan verksamhet än<br>marknadsreglering krävs separat bokföring för marknadsregleringen.<br>Gemensamma kostnader får fördelas mellan verksamheterna efter lämplig<br>grund.</p> <p>Övergångsbestämmelser</p> <p>De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1996. Bestämmelsen<br>om bankaktiebolag i 3 § 7 mom. fjärde stycket tillämpas första gången<br>vid 1997 års taxering. Bestämmelsen om producentorganisationer i 7 §<br>4 mom. tillämpas första gången vid 1995 års taxering. I fråga om<br>prisregleringsföreningar på fiskets område tillämpas äldre bestämmelser<br>i 7 § 4 mom. till och med 1997 års taxering. Ändringarna i övrigt<br>tillämpas i fråga om företag som omfattas av ÅRKL och ÅRFL på be-<br>skattningsår som påböijas den 1 januari 1996 eller senare och i fråga om<br>övriga företag på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1997 eller<br>senare.</p> <h3>11.3 Lagen (1955:257) om inventering av varulager för<br>inkomstaxeringen</h3> <p>1 §</p> <p>Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till vissa lagrum i<br>BFL har kompletterats med en hänvisning till motsvarande lagrum i<br>ÅRL, Årkl och ÅRFL.</p> <p>I ett nytt andra stycke föreslås att sådana lagertillgångar som värderas<br>med tillämpning av 4 kap. 12 § förslaget till ÅRL undantas från kravet<br>på inventering. Avsikten med nämnda bestämmelse i ÅRL är att förenkla<br>för den bokföringsskyldige genom att vissa slag av tillgångar får tas upp<br>till en bestämd mängd och ett fäst värde oavsett de enskilda tillgångs-<br>posternas värde. Denna förenkling skulle motverkas om skattelagstift-<br>ningen ändå krävde en inventering post för post.</p> <p>58</p> <p>Övergångsbestämmelser</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas</p> <p>1 fråga om företag som omfattas av ÅRKL och ÅRFL på beskattningsår<br>som påböijas den 1 januari 1996 eller senare och i övrigt på beskatt-<br>ningsår som påböijas den 1 januari 1997 eller senare.</p> <h3>11.4 Lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter</h3> <p>2 kap. 19 §</p> <p>Ändringen i första stycket är en konsekvens av förslaget till ARL.</p> <p>Ändringen innebär att begreppet avsättning införs.</p> <p>Ett nytt tredje stycke har tillkommit. Detta innebär att de juridiska<br>personer som kommer att omfattas av utdelningsspärren i SIL även skall<br>lämna uppgift om beslut om utdelning eller annat förfogande över<br>uppkommen vinst. Med beslut om utdelning avses i förekommande fåll<br>styrelsens förslag till utdelning. En sådan upplysning krävs för att<br>utdelningsspärren i SIL skall kunna kontrolleras.</p> <p>Övergångsbestämmelser</p> <p>De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas</p> <p>1 fråga om företag som omfattas av ÅRKL och ÅRFL på beskattningsår<br>som påböijas den 1 januari 1996 eller senare och i övrigt på beskatt-<br>ningsår som påböijas den 1 januari 1997 eller senare.</p> <h3>11.5 Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av<br>näringsverksamhet</h3> <p>3 §</p> <p>Ändringen i andra stycket innebär att även ett utländskt bolag kan utgöra<br>ett förlustbolag i lagens mening.</p> <h3>11.6 Lagen (1994:760) om inkomstskatteregler vid<br>ombildning av landshypoteksinstitutionen</h3> <p>2 §</p> <p>Ändringen innebär att sammantaget 19/20-delar av de avsättningar till<br>reservfonder som Sveriges allmänna hypoteksbank och landshypoteks-</p> <p>59<br></p> <p>föreningarna gjort i bokslut till ledning för 1986 och senare års taxe- Prop. 1995/96:104<br>ringar skall återföras till beskattning. Vid 1996 års taxering återförs<br>sammanlagt minst 37/60-delar. Vid 1997-2001 års taxeringar eller, om<br>taxering inte sker år 2001, vid 1997 - 2002 års taxeringar återförs<br>ytterligare minst 4/60-delar vid vaije taxering till dess sammanlagt 57/60-<br>delar återförts till beskattning.</p> <h3>11.7 Lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse<br>m.m.</h3> <p>Sa §</p> <p>En arbetsgivare får enligt 5 § första stycket lagen (1967:531) om<br>tryggande av pensionsutfästelse (tryggandelagen) i balansräkningen som<br>skuld under rubriken Avsatt till pensioner ta upp vad han enligt allmän<br>pensionsplan har åtagit sig att redovisa under denna rubrik. Enligt andra<br>stycket samma paragraf får aktiebolag och vissa andra företag under<br>samma rubrik redovisa även upplupen del av pensionsutfästelse som inte<br>omfattas av pensionsplan. Posten avsatt till pensioner får enligt 7 § inte<br>minskas under arbetsgivarens pensionsreserv i vidare mån än denna har<br>täckning i pensionsstiftelses förmögenhet. Om han uppsåtligen eller av<br>oaktsamhet bryter mot detta förbud, kan han enligt 8 § dömas till böter.</p> <p>I propositionen 1995/95:10, Års- och koncernredovisning föreslås bl.a.<br>att de bolag som omfattas av den föreslagna redovisningslagstiftningen<br>skall upprätta balansräkningen på ett annat sätt än tidigare. Bland annat<br>föreslås att man på balansräkningens passivsida skall redovisa &quot;Avsätt-<br>ningar&quot;, dvs. förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin existens<br>men ovissa i fråga om beloppet och tidpunkten för infriande. Dessa<br>avsättningar kommer därigenom till stor del att omfatta vad som enligt<br>hittills gällande rätt har redovisats som skuld. Under rubriken Av-<br>sättningar skall tas upp bl.a. posten Avsättningar för pensioner och<br>liknande förpliktelser. Den i bokföringslagen förekommande posten<br>Avsatt till pensioner återfinns inte i det nya balansräkningsschemat.</p> <p>5 - 8 §§ tryggandelagen går därför inte att förena med de nya allmän-<br>na redovisningsbestämmelsema. Vad som hittills redovisats som skuld<br>under posten Avsatt till pensioner torde enligt den nya redovisnings-<br>lagstiftningens systematik i stället som regel vara att anse som avsätt-<br>ning och därför redovisas under posten Avsättningar för pensioner och<br>liknande förpliktelser.</p> <p>I förevarande paragraf har därför tagits in en bestämmelse om att de<br>arbetsgivare som omfattas av den nya redovisningslagstiftningen i stället<br>för att redovisa belopp under posten Avsatt till pensioner skall redovisa<br>motsvarande belopp som en delpost under Avsättningar för pensioner och<br>liknande förpliktelser.</p> <p>60</p> <h3>11.8 Aktiebolagslagen (1975:1385)</h3> <p>13 kap. 7 §</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>Paragrafen innehåller bestämmelser om likvidatorer.</p> <p>I det fjärde stycket föreskrivs att aktiebolagslagens bestämmelser om<br>styrelse skall tillämpas även på likvidatorer. Tillkomsten av den nya<br>årsredovisningslagstiftningen (se prop. 1995/96:10) innebär att vissa<br>bestämmelser om styrelsen i aktiebolag har flyttats från aktiebolagslagen<br>till den nya årsredovisningslagstiftningen. Det gäller t.ex. bestämmelser-<br>na om att årsredovisningen skall undertecknas av styrelsen och bestäm-<br>melserna om att styrelseledamöter kan bli personligen betalningsansvari-<br>ga eller vitesföreläggas om redovisning- och revisionshandlingar inte ges<br>in i tid.</p> <p>Av paragrafens nya lydelse följer att även bestämmelserna i årsredo-<br>visningslagstiftningen angående styrelse skall tillämpas på likvidatorer.</p> <p>I lagrådsremissen föreslogs att olika slag av bolag skulle bötja tillämpa<br>paragrafen i dess nya lydelse vid skilda tidpunkter. Dessa tidpunkter<br>överensstämde med de tidpunkter då bestämmelserna i den nya årsredo-<br>visningslagstiftningen föreslås bölja tillämpas.</p> <p>Någon sådan övergångsbestämmelse finns inte med i propositionens<br>förslag. Hänvisningen i förevarande paragraf till &quot;tillämplig lag om<br>årsredovisning&quot; får nämligen - såsom Lagrådet har påpekat - inte någon<br>praktisk betydelse förrän de lagar som hänvisningen gäller träder i<br>tillämpning.</p> <h3>11.9 Försäkringsrörelselagen (1982:713)</h3> <p>14 kap. 8 §</p> <p>Ändringen är av motsvarande slag som ändringen av 13 kap. 7 §<br>aktiebolagslagen. Vidare har vissa mindre språkliga bearbetningar gjorts.</p> <h3>11.10 Bankaktiebolagslagen (1987:618)</h3> <p>10 kap. 8 §</p> <p>Se 13 kap. 7 § aktiebolagslagen.</p> <h3>11.11 Sparbankslagen (1987:619)</h3> <p>6 kap. 6 §</p> <p>Se 13 kap. 7 § aktiebolagslagen.</p> <p>61</p> <h3>11.12 Lagen (1995:000) om medlemsbanker</h3> <p>9 kap. 8 §</p> <p>Se 13 kap. 7 § aktiebolagslagen.</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>62</p> <p>Prop. 1995/96:104<br>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över betänkandet Bilaga 1<br>Sambandet Redovisning - Beskattning SOU 1995:43</p> <p>Efter remiss har yttrande inkommit från Riksskatteverket (RSV),<br>Riksbanken, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i<br>Sundsvall, Finansinspektionen, Bokföringsnämnden(BFN), Kommerskol-<br>legium, Riksförsäkringsverket (RFV), Riksrevisionsverket (RRV),<br>Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Närings- och tekninkutveck-<br>lingsverket (NUTEK), Bankstödsnämnden, Handelshögskolan i Stock-<br>holm, Juridiska fakulteten vid Uppsala universtitet, Byggentreprenörena,<br>Centralorganisationen SACO, Finansbolagens förening, Föreningen<br>Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas riksorganisation, Grossistför-<br>bundet Svensk Handel, Kooperativa Förbundet (KF), Landsorganisationen<br>i Sverige (LO), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Skogsägarnas<br>Riksförbund, Stockholms fondbörs, Svensk industriförening, Svenska<br>Arbetsgivareföringen (SAF), Svenska Bankföreningen, Stockholms<br>handelskammare, Svenska Revisorsamfundet SRS, Svenska Samemas<br>Riksförbund, Svenska Uppfinnareföreningen, Sveriges Advokatsamfund,<br>Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers förbund, Sveriges Fastig-<br>hetsägareförbund, Sveriges Finansanalytikers Förening, Sveriges<br>Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Jordägareför-<br>bund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Redovisningskonsulters<br>förbund, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).</p> <p>Riksskatteverket har inhämtat yttrande från Skattemyndigheterna i<br>Stockholms, Östergötlands, Malmöhus, Hallands, Göteborgs- och Bohus<br>och Örebro län.</p> <p>Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund har kommit</p> <p>in med ett gemensamt yttrande.</p> <p>Sveriges Jordägareförbund hänvisar i sitt remissvar till Lantbrukarnas<br>Riksförbunds yttrande.</p> <p>Stockholms handelskammare, Svensk Industriförening, SAF, Sveriges<br>Industriförbund och Sveriges Köpmannaförbund hänvisar i sina remissvar<br>till Näringslivets Skattedelegations yttrande.</p> <p>Svenska Bankföreningen och Sveriges Försäkringsförbund har förutom<br>eget yttrande åberopat yttrande från Näringslivets Skattedelegation.</p> <p>Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd och Sveriges</p> <p>Fiskares Riksföbund har avstått från att yttra sig.</p> <p>Yttrande har inkommit från SABO, Sydsvenska Handelskammaren och<br>Johan Hellman.</p> <p>63</p> <h2>2 Lagtext</h2> <p>1995/96:104</p> <p>Bilaga 2</p> <h3>2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370)</h3> <p>Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 22 §, punkterna<br>1 och 16 av anvisningarna till 23 § samt punkterna 1 och 2 av anvis-<br>ningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande<br>lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Anvisningar<br>till 22 §</p> <p>4.' &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;4. Har en omsättningstillgång</p> <p>tagits upp till ett lägre värde vid<br>inkomsttaxeringen än i räkenska-<br>perna skall skillnadsbeloppet åter-<br>föras till beskattning nästföljande<br>beskattningsår. Detta gäller dock<br>inte i den mån skillnadsbeloppet<br>motsvarar sådana värdeminsk-<br>ningsavdrag som avses i andra<br>stycket.</p> <p>Har en fastighet som utgör omsättningstillgång avyttrats skall medgivna<br>värdeminskningsavdrag som inte har gjorts i räkenskaperna återföras till<br>beskattning i näringsverksamheten.</p> <p>till 23 §</p> <p>l.² Kostnaderna i en näringsverksamhet består bl.a. av kostnader för<br>personal, anskaffande av varor samt reparation, underhåll och värdemin-<br>skning av anläggningstillgångar. Till kostnad i näringsverksamhet hänförs<br>även räntor på lån för anskaffande av inventarier m. m., näringsfastighet<br>och sådan andel i ekonomisk förening som avses i 2 § 8 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt om innehavet av andelen betingas av<br>sådan verksamhet.</p> <p>I fråga om handelsbolag räknas räntor på lån som kostnad i närings-<br>verksamheten även när detta inte följer av första stycket. Utgifter i ett<br>handelsbolag för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i<br>lotteri anses inte som kostnad i verksamheten.</p> <p>Om den skattskyldige i sina<br>räkenskaper har inräknat sådana<br>räntor som avses i första och and-<br>ra styckena i utgiften för anskaff-<br>ningen av en tillgäng och denna<br>utgift enligt bestämmelser i denna<br>lag skall dras av genom årliga<br>värdeminskningsavdrag, gäller</p> <p>64</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>1995/96:104</p> <p>Bilaga 2</p> <p>16.³ Avdrag enligt bestämmelser-<br>na i punkterna 13 och 14 får även<br>göras för utgifter för anskaffning<br>av patenträtt och liknande tids-<br>begränsad rättighet. Det är härvid<br>utan betydelse om näringsidkaren<br>har förvärvat rättigheten för att<br>utnyttja den vid tillverkning som<br>han bedriver eller om han till-<br>godogör sig rättigheten genom att<br>överlåta utnyttjandet av denna till<br>annan. Också utgifter för anskaff-<br>ning av hyresrätt och av varu-<br>märke, firma eller annan rättighet<br>av goodwills natur dras av enligt<br>de nämnda bestämmelserna.</p> <p>till</p> <p>1.⁴ För skattskyldig som har haft<br>ordnad bokföring skall beräkningen<br>av inkomst ske på grundval av<br>hans bokföring med iakttagande av<br>bestämmelserna i denna anvis-<br>ningspunkt. Vid inkomstberäk-<br>ningen tas hänsyn till in- och utgå-<br>ende lager av varor, däri inbegripet<br>djur, råmaterial, hel- och halv-<br>fabrikat m. m., till pågående ar-<br>beten samt till fordrings- och skul-<br>dposter. Reserv i lager o. d. får<br>beaktas endast vid tillämpning av<br>punkt 2 tredje och fjärde styckena.<br>Värdet av utgående lager, pågåen-<br>de arbeten samt fordrings- och<br>skuldposter bestäms med hänsyn<br>till förhållandena vid beskatt-<br>ningsårets utgång. Som värde av<br>ingående lager, pågående arbeten<br>samt fordrings- och skuldposter tas<br>upp värdet av närmast föregående<br>beskattningsårs utgående lager,<br>pågående arbeten samt fordrings-<br>och skuldposter.</p> <p>bestämmelserna om sådana avdrag<br>även beträffande räntorna.</p> <p>16. Avdrag enligt bestämmelser-<br>na i punkterna 13 och 14 får även<br>göras för utgifter för anskaffning<br>av koncessioner, patent, licenser,<br>varumärken, hyresrätter, goodwill<br>samt liknade rättigheter. Det är<br>härvid utan betydelse om närings-<br>idkaren har förvärvat rättigheten<br>för att utnyttja den vid tillverkning<br>som han bedriver eller om han<br>tillgodogör sig rättigheten genom<br>att överlåta utnyttjandet av denna<br>till annan.</p> <p>Har det bokförda resultatet på-<br>verkats av att bland intäkterna har<br>tagits upp belopp, som inte skall</p> <p>24 §</p> <p>1. För skattskyldig som har haft<br>ordnad bokföring skall beräkningen<br>av inkomst ske på grundval av<br>hans bokföring med iakttagande av<br>bestämmelserna i denna anvis-<br>ningspunkt. Vid inkomstberäk-<br>ningen tas hänsyn till in- och utgå-<br>ende lager av varor, däri inbegripet<br>djur, råmaterial, hel- och halv-<br>fabrikat m. m., till pågående ar-<br>beten samt till fordrings- och<br>skuldposter samt avsättningar.<br>Reserv i lager o.d. får beaktas<br>endast vid tillämpning av punkt 2<br>tredje och fjärde styckena. Värdet<br>av utgående lager, pågående arbe-<br>ten samt fordrings- och skuldposter<br>samt avsättningar bestäms med<br>hänsyn till förhållandena vid be-<br>skattningsårets utgång. Som värde<br>av ingående lager, pågående ar-<br>beten samt fordrings- och skuld-<br>poster och avsättningar tas upp<br>värdet av närmast föregående<br>beskattningsårs utgående lager,<br>pågående arbeten samt fordrings-<br>och skuldposter och avsättningar.</p> <p>Har det bokförda resultatet på-<br>verkats av att bland intäkterna har<br>tagits upp belopp, som inte skall<br>beskattas som inkomst, eller ute-</p> <p>5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 104</p> <p>65</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>1995/96:104</p> <p>Bilaga 2</p> <p>slutits belopp, som borde ha med-<br>räknats, eller bland kostnaderna<br>har tagits upp belopp, som inte är<br>avdragsgilla vid inkomstberäkning-<br>en, skall resultatet justeras så att<br>det kan läggas till grund för in-<br>komstberäkningen enligt denna lag.<br>I de fell resultatet har påverkats av<br>att lager, pågående arbeten eller<br>fordringspost har tagits upp med<br>för lågt belopp eller skuldpost eller<br>avsättningar med för högt belopp<br>skall dock på yrkande av den skatt-<br>skyldige justering av det bokförda<br>resultatet underlåtas i den mån det<br>är uppenbart att denne - i överens-<br>stämmelse med reglerna för in-<br>komstberäkning i denna lag -<br>genom större avskrivningar på<br>anläggningstillgångar än som skett<br>skulle ha kunnat redovisa ett lägre<br>resultat än det som skulle fram-<br>komma efter justeringen.</p> <p>beskattas som inkomst, eller ute-<br>slutits belopp, som borde ha med-<br>räknats, eller bland kostnaderna<br>har tagits upp belopp, som inte är<br>avdragsgilla vid inkomstberäkning-<br>en, skall resultatet justeras så att<br>det kan läggas till grund för in-<br>komstberäkningen enligt denna lag.<br>I de fell resultatet har påverkats av<br>att lager, pågående arbeten eller<br>fordringspost har tagits upp med<br>för lågt belopp eller skuldpost med<br>för högt belopp skall dock på<br>yrkande av den skattskyldige jus-<br>tering av det bokförda resultatet<br>underlåtas i den mån det är upp-<br>enbart att denne - i överensstäm-<br>melse med reglerna för inkomstbe-<br>räkning i denna lag - genom större<br>avskrivningar på anläggningstill-<br>gångar än som skett skulle ha<br>kunnat redovisa ett lägre resultat<br>än det som skulle framkomma efter<br>justeringen.</p> <p>Vid beräkning av inkomst enligt bokfÖringsmässiga grunder skall<br>iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt<br>god redovisningssed eller enligt vad som beträffende jordbruk är allmänt<br>brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu<br>inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda<br>t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat<br>härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna<br>tillämpas också i fråga om utgiftsposterna. I fråga om tiden för inkomst-<br>och utgiftsposters upptagande enligt bokfÖringsmässiga grunder tillämpas<br>i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under<br>det år, då de uppkommer, och att räntor hänförs till inkomsten för det år,<br>på vilket de belöper, i bägge fellen oberoende av om de verkligen har<br>influtit under nämnda år eller inte. A andra sidan bör förskottsvis influtna<br></p> <p>räntor, som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till<br>denna del bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst.<br>Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta<br>åtnjuts för det år då räntan har betalats.</p> <p>Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl. a. att värdet av<br>avyttrade varor skall - även om fekturering inte skett - redovisas som<br>fordran, såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.</p> <p>Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall<br>erläggas under loppet av flera år, får som intäkt för vaije år tas upp den<br>del av köpeskillingen som influtit under samma år.</p> <p>I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av<br>festighet gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna</p> <p>66</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>1995/96:104</p> <p>Bilaga 2</p> <p>till 23 §.</p> <p>Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på<br>hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år<br>beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare<br>år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas<br>i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant<br>sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.</p> <p>Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en<br>förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstbe-<br>räkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattnings-<br>myndighet i annat fell visst år frångått den skattskyldiges bokföring på<br>sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.</p> <p>Har intäkter eller utgifter av-<br>seende viss egendom vid den när-<br>mast föregående taxeringen till<br>statlig inkomstskatt hänförts till<br>inkomstslaget kapital och sker<br>beskattning vid den aktuella taxe-<br>ringen i inkomstslaget näringsverk-<br>samhet skall den skattskyldige ta<br>upp sådana ingående tillgångs- och<br>skuldposter som erfordras för att<br>någon intäkt eller utgift inte skall<br>beskattas två gånger eller lämnas<br>obeskattad på grund av skiftet av<br>tillämpligt inkomstslag.</p> <p>Har intäkter eller utgifter av-<br>seende viss egendom vid den när-<br>mast föregående taxeringen till<br>statlig inkomstskatt hänförts till<br>inkomstslaget kapital och sker<br>beskattning vid den aktuella taxe-<br>ringen i inkomstslaget näringsverk-<br>samhet skall den skattskyldige ta<br>upp sådana ingående tillgångs-och<br>skuldposter samt avsättningar som<br>erfordras för att någon intäkt eller<br>utgift inte skall beskattas två gång-<br>er eller lämnas obeskattad på grund<br>av skiftet av tillämpligt inkomst-<br>slag.</p> <p>3 § 7-11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har motsva-<br>rande tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid<br>beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig<br>till näringsverksamhet tillämpas 24 § 1-5 mom., 27 § 1-4 mom., 28 §,<br></p> <p>29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31</p> <p>2.⁵ Tillgångar avsedda för om-<br>sättning eller förbrukning (lager)<br>får inte tas upp till lägre värde än<br>det lägsta av anskaffningsvärdet<br>och verkliga värdet. Begreppen<br>anskaffningsvärde och verkligt<br>värde har den innebörd som anges<br>i 13 § andra stycket och 14 §<br>andra stycket bokföringslagen<br>(1976:125).</p> <p>§ nämnda lag.</p> <p>2. Tillgångar avsedda för om-<br>sättning eller förbrukning (lager)<br>får inte tas upp till lägre värde än<br>det lägsta av anskaffningsvärdet<br>och verkliga värdet. Begreppen<br>anskaffningsvärde och verkligt<br>värde har den innebörd som anges<br>i 13 § andra stycket och 14 §<br>andra stycket bokföringslagen<br>(1976:125) eller , i förekommande<br>fall, 4 kap. 9 § andra - fjärde<br>styckena årsredovisningslagen<br>(1995:000), 4 kap. 1 § lagen<br>(1995:000) om årsredovisning i<br>kreditinstitut och värdepappers-<br>bolag eller 4 kap. 1 § lagen<br>(1995:000) om årsredovisning i<br>försäkringsföretag.</p> <p>Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar,<br>som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång,</p> <p>67</p> <p>anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade.</p> <p>Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än<br>lager av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obligatio-<br>ner, lånefbrdringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent<br>av det samlade anskaffningsvärdet.</p> <p>Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager<br>får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga<br>produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning<br>som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fell tas upp till<br>ett högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna<br>saluvärde. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer<br>festställer för varje taxeringsår föreskrifter för beräkning av produk-<br>tionskostnaden. Har denna kostnad inte festställts, t. ex. i fråga om<br>särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp lägst till 85 procent av det<br>lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.</p> <p>Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar<br>enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas<br>endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag<br>på balansdagen understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på<br>rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk<br>avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning<br>(kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige<br>visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen<br>understiger det kontraherade priset.</p> <p>Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-<br>eller arman penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan<br>skattskyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte<br>uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt<br>och särskilt värde för honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får<br>sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den skattskyldi-<br>ge av medel, vilka fenns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och inte<br>motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien vid inkomstbe-<br>räkningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än som<br>motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan<br>utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges<br>anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under<br>vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens<br>värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av<br>ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges an-<br>skaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det<br>utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som<br>ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas<br>och medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller<br>upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det<br>belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke<br>anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet<br>belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande</p> <p>1995/96:104</p> <p>Bilaga 2</p> <p>68</p> <p>andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald<br>insats. Bestämmelserna gäller också vid förvärv av aktie eller andel i<br>utländsk juridisk person. I detta fall saknar det betydelse om den<br>skattskyldige genom förvärvet erhåller en tillgång av verkligt och särskilt<br>värde.</p> <p>I fråga om aktier som utgör lager gäller vidare följande. Har aktier<br>erhållits genom sådan utdelning som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket<br>lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall som anskaffningsvärde för<br>dessa aktier anses så stor del av anskaffningsvärdet för aktierna i det<br>utdelande bolaget som svarar mot förändringen i marknadsvärdet på<br>dessa aktier till följd av utdelningen. Anskaffningsvärdet för aktierna i<br>det utdelande bolaget skall minskas i motsvarande mån. För sådana<br>mottagare som inte äger aktier i det utdelande bolaget skall, om vederlag<br>erlagts för rätten till utdelning, vederlaget anses som anskaffningsvärde.<br>I annat fåll skall de utdelade aktierna anses anskaffade utan kostnad. Har<br>aktier erhållits genom sådan utskiftning som avses i 3 § 8 mom. tredje<br>stycket nämnda lag skall som anskaffningsvärde för dessa aktier anses an-<br>skaffningsvärdet för andelarna i den förening som skiftat ut aktierna.</p> <p>1995/96:104</p> <p>Bilaga 2</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om<br>företag som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinsti-<br>tut och värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i<br>försäkringsföretag på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1996<br>eller senare och i övrigt på beskattningsår som påböijas den 1 januari<br>1997 eller senare.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1990:650.</p> <p>² Senaste lydelse 1990:650.</p> <p>³ Senaste lydelse 1990:650.</p> <p>⁴ Senaste lydelse 1995:853.</p> <p>⁵ Senaste lydelse 1994:1858.</p> <p>6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 104<br></p> <p>69</p> <h3>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt¹</p> <p>dels att 2 § 1 mom. och 3 § 7 mom. skall ha följande lydelse,<br>dels att i 2 § skall införas ett nytt moment, 6 a mom., av följande<br>lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>2§</p> <p>1 mom.² Bestämmelserna i 3-6, 18-25 , 27 , 31-34, 41-43 , 65 och<br>66 §§ kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen till<br>statlig inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.</p> <p>1 den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag<br>meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmel-<br>ser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även<br>anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar tillämpas.</p> <p>För juridiska personer utom För juridiska personer utom<br>dödsbon gäller bestämmelserna i dödsbon gäller bestämmelserna i<br>fjärde-dttonde styckena. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;fjärde-nionde styckena.</p> <p>Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före<br>taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokföringslagen<br>(1976:125) inte är tillämplig skall beskattningsåret avse kalenderår.</p> <p>All inkomst hänförs till samma förvärvskälla. För kommanditdelägare<br>medges avdrag för underskott i bolaget i den mån avdraget och avdrag<br>som medgetts vid tidigare års taxeringar inte överstiger ett belopp som<br>svarar mot vad delägaren satt in i bolaget eller, om det belopp som<br>delägaren åtagit sig sätta in är högre, detta senare belopp. För sådana<br>delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget<br>förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser medges<br>avdrag med sammanlagt högst ett belopp motsvarande det han ansvarar<br>för. För överskjutande underskott medges avdrag vid beräkning av<br>inkomsten från bolaget närmast följande beskattningsår.</p> <p>Till intäkt av näringsverksamhet räknas - utöver vad som följer av<br>första och andra styckena - löpande kapitalavkastning, vinst (realisations-<br>vinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana för-<br>pliktelser som avses i 3 § 1 mom. samt lotterivinst som inte är frikallad<br>från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen.</p> <p>Ränteutgift och - med den begränsning som anges i 14 mom. - förlust<br>(realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och<br>förpliktelser räknas som omkostnad i näringsverksamhet även när detta<br>inte följer av första och andra styckena. Avdrag medges inte för utgifter<br>för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.</p> <p>Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas -</p> <p>1995/96:104</p> <p>Bilaga 2</p> <p>70</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>1995/96:104</p> <p>Bilaga 2</p> <p>utöver vad som följer av första stycket - 25 § 1-9 och 11 mom. samt<br>26 § 1--8 och 10 mom. Vid tillämpning av 25 § 11 mom. eller 26 § 10<br>mom. skall dock gälla att 90 procent av en förlust är avdragsgill.</p> <p>Det värde som tillgångar som<br>avses i 6 a mom. tas upp till vid<br>inkomsttaxeringen skall höjas i den<br>mån den skattskyldige delat ut<br>medel eller på annat sätt förfogat<br>över uppkommen vinst i en om-<br>fattning som inte lagligen kunnat<br>ske om tillgångarna tagits upp till<br>det skattemässiga värdet i räken-<br>skaperna.</p> <p>6 a mom. Placeringstillgångar<br>enligt lagen (1995:000) om års-<br>redovisning i försäkringsföretag<br>anses som omsättningstillgångar.<br>Detta gäller dock inte kontorsfas-<br>tigheter som huvudsakligen avses<br>för rörelsen och inte heller aktier<br>och andelar i dotterföretag och<br>intresseföretag.</p> <p>Sådana placeringstillgångar som<br>anses som omsättningstillgångar<br>får tas upp till det lägsta av an-<br>skaffningsvärdet och verkliga vär-<br>det även om tillgångarna tagits upp<br>till ett högre värde i räkenskaper-<br>na.</p> <p>Kreditinstitut och värdepappers-<br>bolag får ta upp omsättningstill-<br>gångar som utgörs av överlåtbara<br>värdepapper till det lägsta av an-<br>skaffningsvärdet och verkliga vär-<br>det även om tillgångarna tagits upp<br>till högre värde i räkenskaperna.</p> <p>Begreppen anskaffningsvärde och<br>verkligt värde i andra och tredje<br>styckena har den innebörd som<br>anges i 4 kap. 1 § lagen om års-<br>redovisning i försäkringsföretag<br>eller 4 kap. 1 § lagen (1995:000)<br>om årsredovisning i kreditinstitut<br>och värdepappersbolag.</p> <p>Om ett företag vid inkomsttaxe-<br>ringen ändrar värderingsmetod<br>från en kollektiv värderingsmetod<br>till en post-för-post-metod, skall<br>det värde som tillgångarna tas upp<br>till enligt andra och tredje styckena<br>justeras med ett belopp som mot-</p> <p>71</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>1995/96:104</p> <p>Bilaga 2</p> <p>svarar skillnaden mellan kollektiv<br>värdering och post-för-post-värde-<br>ring för tillgångarna året före<br>beskattningsåret.</p> <p>3 §</p> <p>7 mom.³ Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår<br>i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig<br>grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i<br>levnadskostnader.</p> <p>Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag<br>eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till<br>teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 §<br>9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom<br>företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av<br></p> <p>kapital.</p> <p>Till intäkt av kapital räknas utdelning från bostadsföretag som avses i<br>2 § 7 mom. även om utdelningen inte utgått i förhållande till innehavda<br>andelar eller aktier. Vad nu sagts gäller endast om utdelningen består av<br>annat än bostadsförmån eller annan förmån av fastighet. Endast den del<br>av utdelningen som överstiger avgifter och andra inbetalningar till<br>företaget än kapitaltillskott enligt 3 mom. femte stycket är skattepliktig.</p> <p>Utdelning från svenskt aktiebolag är skattefri om den har uppburits i<br>förhållande till innehavda aktier och utgår i form av aktier i ett annat<br>svenskt aktiebolag. Som förutsättningar gäller följande. Det utdelande<br>bolaget skall ha aktier inregistrerade vid en svensk börs. När utdelning<br>lämnas skall bolaget — direkt eller indirekt — ha innehaft samtliga aktier<br>i det andra bolaget sedan ingången av närmast föregående beskattningsår<br>eller sedan det andra bolaget böljade bedriva verksamhet av något slag.<br>Samtliga aktier i det andra bolaget skall delas ut. Den verksamhet som<br>därefter bedrivs eller skall bedrivas i vartdera bolaget skall vara av<br>betydande omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i det<br>utdelande bolaget. Utgör de utdelade aktierna lager hos mottagaren av<br>utdelningen skall denne som intäkt ta upp värdet av aktierna. Värdet skall<br>bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till<br>24 § kommunalskattelagen (1928:370).</p> <p>Utdelning enligt fjärde stycket är skattefri även för mottagare som inte<br>äger aktierna i det utdelande bolaget.</p> <p>Som utdelning anses utbetalning<br>till aktieägare från ett svenskt<br>aktiebolag vid nedsättning av aktie-<br>kapitalet genom minskning av akti-<br>ernas nominella belopp eller vid<br>nedsättning av reservfonden. Även<br>utbetalning från en utländsk juri-<br>disk person genom ett motsvarande<br>förfarande anses som utdelning.</p> <p>Som utdelning anses utbetalning<br>till aktieägare från ett svenskt<br>aktiebolag vid nedsättning av aktie-<br>kapitalet genom minskning av<br>aktiernas nominella belopp eller<br>vid nedsättning av reservfonden<br>eller överkursfonden. Även utbetal-<br>ning från en utländsk juridisk<br>person genom ett motsvarande</p> <p>72</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>förfärande anses som utdelning.</p> <p>1995/96:104</p> <p>Bilaga 2</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om<br>företag som omlättas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinsti-<br>tut och värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i<br>försäkringsföretag på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1996<br>eller senare och i övrigt på beskattningsår som påböijas den 1 januari<br>1997 eller senare.</p> <p>¹ Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.</p> <p>² Senaste lydelse 1994:1859.</p> <p>³ Senaste lydelse 1994:1859.</p> <p>73</p> <h3>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:257) om<br>inventering av varulager för inkomsttaxeringen</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:257) om inventering av<br>varulager för inkomsttaxeringen¹ skall ha följande lydelse.</p> <p>1995/96:104</p> <p>Bilaga 2</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Skattskyldig som är bokförings-<br>skyldig enligt bokföringslagen<br>(1976:125) skall inventera vaije i<br>lagret ingående post av tillgångar<br>avsedda för omsättning eller för-<br>brukning. Vid inventeringen skall<br>upprättas en förteckning som för<br>varje post anger det lägsta av<br>anskaffningsvärdet och verkliga<br>värdet. Begreppen anskaffnings-<br>värde och verkligt värde har den<br>innebörd som anges i 13 § andra<br>stycket och 14 § andra stycket<br>bokföringslagen. Vid bestämmande<br>av lagrets anskaffningsvärde skall<br>de lagertillgångar, som ligger kvar<br>i den skattskyldiges lager vid be-<br>skattningsårets utgång, anses som<br>de av honom senast anskaffade<br>eller tillverkade. Om den skatt-<br>skyldige yrkar att lagret skall vär-<br>deras i enlighet med punkt 2 tredje<br>stycket av anvisningarna till 24 §<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>skall anskaffningsvärdet på vaije<br>post anges i förteckningen.</p> <p>Skattskyldig som är bokförings-<br>skyldig enligt bokföringslagen<br>(1976:125) skall inventera vaije i<br>lagret ingående post av tillgångar<br>avsedda för omsättning eller för-<br>brukning. Vid inventeringen skall<br>upprättas en förteckning som för<br>vaije post anger det lägsta av<br>anskaffningsvärdet och verkliga<br>värdet. Begreppen anskaffnings-<br>värde och verkligt värde har den<br>innebörd som anges i 13 § andra<br>stycket och 14 § andra stycket<br>bokföringslagen eller, i förekom-<br>mande fall, 4 kap. 9 § andra -<br>förde styckena årsredovisnings-<br>lagen (1995:000), 4 kap. 1 § lagen<br>(1995:000) om årsredovisning i<br>kreditinstitut och värdepappers-<br>bolag eller 4 kap 1 § lagen<br>(1995:000) om årsredovisning i<br>försäkringsföretag. Vid be-<br>stämmande av lagrets an-<br>skaffningsvärde skall de lagertill-<br>gångar, som ligger kvar i den<br>skattskyldiges lager vid beskatt-<br>ningsårets utgång, anses som de av<br>honom senast anskaffade eller<br>tillverkade. Om den skattskyldige<br>yrkar att lagret skall värderas i<br>enlighet med punkt 2 tredje styck-<br>et av anvisningarna till 24 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370) skall<br>anskaffningsvärdet på vaije post<br>anges i förteckningen.</p> <p>Första stycket gäller inte till-<br>gångar som värderats med tillämp-<br>ning av 4 kap. 72 § årsredovis-<br>ningslagen.</p> <p>74</p> <p>Om inventeringen sker före balansdagen skall värdet på lagertillgångar- 1995/96:104<br>na vid inventeringstillfället kunna korrigeras på ett tillfredsställande sätt Bilaga 2<br>med hänsyn till lagerutvecklingen fram till och med balansdagen.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om<br>företag som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinsti-<br>tut och värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i<br>försäkringsföretag på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1996<br>eller senare och i övrigt på beskattningsår som påböijas den 1 januari<br>1997 eller senare.</p> <p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:144.</p> <p>Senaste lydelse 1992:694.</p> <p>75</p> <h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>2 kap.</p> <p>19 §*</p> <p>Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat<br>framgår av 25 §, i sin självdeklaration för varje förvärvskälla från<br>bokföringen lämna uppgifter om varje slag av</p> <p>1. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga<br>avsättningar,</p> <p>2. tillgångar, skulder, obeskatta- 2. tillgångar, skulder, avsätt-</p> <p>de reserver och eget kapital. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;ningar, obeskattade reserver och</p> <p>eget kapital.</p> <p>Uppgifter skall vidare lämnas om</p> <p>1. arten och omfattningen av verksamheten,</p> <p>2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,</p> <p>3. hur det bokfÖringsmässiga vinstresultatet justerats för att överens-<br>stämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade<br>grunderna,</p> <p>4. hur avdrag för värdeminskning beräknats,</p> <p>5. vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten<br>eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på<br>annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter,<br>som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra<br>förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten,</p> <p>6. ändrade redovisningsprinciper samt</p> <p>7. under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar.</p> <p>Juridisk person som omfattas av<br>2 § 1 mom. nionde stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>skall lämna uppgift om beslut om<br>utdelning eller annat förfogande<br>över uppkommen vinst.</p> <p>Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om fördelningsunderlag<br>enligt 2 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning vid<br>utgången av närmast föregående beskattningsår samt motsvarande belopp<br>vid beskattningsårets utgång.</p> <p>Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter<br>som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna.<br>Var och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten och<br>omfattningen av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter som<br>behövs för tillämpningen av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen.</p> <p>1995/96:104</p> <p>Bilaga 2</p> <p>76</p> <p>Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på ansökan av den<br>deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1<br>lämnas i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid<br>av högst tre år åt gången. En ansökan skall ha kommit in till skattemyn-<br>digheten före ingången av taxeringsåret.</p> <p>Uppgifter som avses i första och andra styckena skall lämnas på<br>blankett enligt fastställt formulär eller, efter särskilt medgivande av<br>Riksskatteverket eller myndighet som Riksskatteverket bestämmer, på<br>annat lämpligt sätt.</p> <p>1995/96:104</p> <p>Bilaga 2</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om<br>företag som omfettas av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinsti-<br>tut och värdepappersbolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i<br>försäkringsföretag på beskattningsår som påböijas den 1 januari 1996<br>eller senare och i övrigt på beskattningsår som påböijas den 1 januari<br>1997 eller senare.</p> <p>'Senaste lydelse 1993:1563.</p> <p>77</p> <h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om<br>tryggande av pensionsutfästelse m.m.</h3> <p>Härigenom föreskrivs att det i lagen (1967:531) om tryggande av pen-</p> <p>1995/96:104</p> <p>Bilaga 2</p> <p>sionsutfästelse m.m. skall införas<br>lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>en ny paragraf, 8 a §, av följande</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>8 a § Om en arbetsgivare som<br>omfattas av årsredovisningslagen<br>(1995:000), lagen (1995:000) om<br>årsredovisning i kreditinstitut och<br>värdepappersbolag eller lagen<br>(1995:000) om årsredovisning i<br>försäkringsföretag vill redovisa<br>pensionsåtagande i balansräkning-<br>en, skall han i stället för att redo-<br>visa sådan skuld som avses i 5 §<br>redovisa motsvarande belopp som<br>delpost under rubriken Avsättning-<br>ar för pensioner och liknande<br>förpliktelser. Vid som sägs i 5 §<br>andra stycket samt 7 och 8 §§ om<br>posten Avsatt till pensioner gäller<br>även beträffande en sådan delpost.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p> <p>2. De nya bestämmelserna skall, såvitt gäller arbetsgivare som omfattas<br>av lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-<br>bolag och lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag,<br>tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast<br>efter den 31 december 1995.</p> <p>Beträffande arbetsgivare, som omfattas av årsredovisningslagen<br>(1995:000) skall de nya bestämmelserna tillämpas första gången i fråga<br>om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996.</p> <p>3. I samband med att de nya bestämmelserna börjar tillämpas skall vad<br>som har avsatts till posten Avsatt till pensioner omföras till en sådan<br>delpost som avses i 8 a §.</p> <p>78</p> <h3>2.6 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen<br>(1975:1385)</h3> <p>1995/96:104</p> <p>Bilaga 2</p> <p>Härigenom föreskrivs att 13 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385)' skall<br>ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>13 kap.</p> <p>7 §²</p> <p>När bolagsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta genom<br>stämmans försorg genast anmälas till registreringsmyndigheten och denna<br>skall därefter genast utse en eller flera likvidatorer. När en domstol eller<br>registreringsmyndigheten beslutar att bolaget skall träda i likvidation,<br>skall en eller flera likvidatorer samtidigt utses. Likvidator träder i<br>styrelsens och verkställande direktörs ställe och har i uppgift att<br>genomföra likvidationen.</p> <p>Saknar aktiebolag, som har trätt i likvidation, till registret anmäld<br>behörig likvidator, skall registreringsmyndigheten förordna en eller flera<br>likvidatorer.</p> <p>Beslut om likvidation och om förordnande av likvidator skall registre-</p> <p>ras.</p> <p>Bestämmelserna i denna lag om<br>styrelse och styrelseledamöter äger<br>motsvarande tillämpning pä likvi-<br>dator, i den mån ej annat följer av<br>detta kapitel.</p> <p>Bestämmelserna om styrelse och<br>styrelseledamöter i denna lag och<br>tillämplig lag om årsredovisning<br>gäller även ifråga om likvidator,<br>om inte annat följer av detta kapi-<br>tel.</p> <p>Uppdrag att vara revisor upphör icke genom att bolaget träder i likvi-<br>dation. Bestämmelserna i 10 kap. äger tillämpning under likvidation.<br>Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande huruvida enligt revisorer-<br>nas mening likvidation onödigt fördröjes.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p> <p>2. I bolag som omfattas av lagen (1995:000) om årsredovisning i<br>kreditinstitut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1<br>§ andra stycket samma lag skall 13 kap. 7 § tillämpas i sin äldre lydelse<br>intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari<br>1996.</p> <p>I övriga bolag skall paragrafen tillämpas i sin äldre lydelse intill ut-<br>gången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1997.</p> <p>¹ Omtryck 1993:150.</p> <p>² Senaste lydelse 1993:1495.</p> <p>79</p> <h2>Lagrådet</h2> <p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-11-01</p> <p>Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i<br>Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.</p> <p>Enligt en lagrådsremiss den 12 oktober 1995 (Finansdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p> <p>1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),</p> <p>2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p> <p>3. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för<br>inkomsttaxeringen,</p> <p>4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter,</p> <p>5. &nbsp;lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av<br>pensionsutfästelse m.m,</p> <p>6. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).</p> <p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lars<br>Svensson och kanslirådet Sten Andersson.</p> <p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p> <p>Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt</p> <p>2 § 6 a mom.</p> <p>I första stycket anges bl.a. att placeringstillgångar anses som<br>omsättningstillgångar. Avsikten med bestämmelsen är att, liksom hittills,<br>reglerna om värdering och avyttring av omsättningstillgångar skall vara<br>tillämpliga. Enligt Lagrådets mening är det lämpligare att låta<br>placeringstillgångar behålla sin karaktär av placeringstillgångar och i<br>stället föreskriva att de får behandlas enligt reglerna för<br>omsättningstillgångar. Första stycket bör därför ändras och en<br>följdändring göras i andra stycket.</p> <p>Vidare anser Lagrådet att lagtexten vinner i enkelhet och klarhet om det<br>föreslagna andra stycket får bilda en andra mening i första stycket<br>samtidigt som den föreslagna andra meningen i det stycket görs till ett<br>andra stycke i lagrummet.</p> <p>I lagrummets fjärde stycke bör hänvisningen till lagarna om<br>årsredovisning i försäkringsföretag respektive kreditinstitut och<br>värdepappersbolag kunna ersättas med en hänvisning till 4 kap. 9 §<br>andra-fjärde styckena årsredovisningslagen, eftersom de två först nämnda<br>lagarna endast hänvisar till bestämmelserna om bl.a. värdering av<br></p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>Bilaga 3</p> <p>80</p> <p>omsättningstillgångar i årsredovisningslagen.</p> <p>I femte stycket angiven justering synes inte kunna innebära annat än en<br>höjning. Ordet &quot;justeras&quot; bör därför bytas ut mot det tydligare &quot;höjas&quot;.</p> <p>6 a mom. bör enligt Lagrådets mening utformas på följande sätt:</p> <p>&quot;Placeringstillgångar enligt lagen (1995:000) om årsredovisning i<br>försäkringsföretag skall behandlas enligt reglerna för<br>omsättningstillgångar. Tillgångarna får tas upp till det lägsta av<br>anskaffningsvärdet och verkliga värdet även om de tagits upp till ett<br>högre värde i räkenskaperna.</p> <p>Första stycket gäller inte kontorsfastigheter som huvudsakligen avses för<br>rörelsen och inte heller aktier och andelar i dotterföretag och<br>intresseföretag.</p> <p>Kreditinstitut och värdepappersbolag får ta upp omsättningstillgångar som<br>utgörs av överlåtbara värdepapper till det lägsta av anskaffningsvärdet<br>och verkliga värdet även om tillgångarna tagits upp till ett högre värde<br>i räkenskaperna.</p> <p>Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde i första och tredje<br>styckena har den innebörd som anges i 4 kap. 9 § andra-fjärde styckena<br>årsredovisningslagen (1995:000).</p> <p>Om ett företag vid inkomsttaxeringen ändrar värderingsmetod från en<br>kollektiv värderingsmetod till en post-för-post-metod, skall det värde som<br>tillgångarna tas upp till enligt första och tredje styckena höjas med ett<br>belopp som motsvarar skillnaden mellan kollektiv värdering och post-<br>för-post-värdering för tillgångarna året före beskattningsåret.&quot;</p> <p>Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen</p> <p>13 kap 7 §</p> <p>I lagrummet föreslås en ändring som innebär att bestämmelserna om<br>styrelse och styrelseledamöter i dels aktiebolagslagen, dels &quot;tillämplig lag<br>om årsredovisning&quot; skall gälla även i fråga om likvidatorer. Med<br>&quot;tillämplig lag om årsredovisning&quot; avses i första hand den nya<br>årsredovisningslagen. Också den nya lagen om årsredovisning i<br>kreditinstitut och värdepappersbolag kan i vissa fäll bli aktuell.<br>Finansiella företag som inte omfattas av aktiebolagslagen utan faller<br>under den speciella bank- och försäkringslagstiftningen berörs däremot<br>inte av den nu diskuterade bestämmelsen. Enligt Lagrådets mening finns<br>det emellertid skäl att även beträffande dessa företag ha en regel som<br>innebär att bestämmelserna om styrelse och styrelseledamöter i de<br>speciella lagar som är tillämpliga på företagen gäller även i fråga om</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>Bilaga 3</p> <p>81</p> <p>likvidatorer. 10 kap. 8 § bankaktiebolagslagen och motsvarande<br>paragrafer i annan banklagstiftning samt 14 kap. 8 &nbsp;&nbsp;§</p> <p>fbrsäkringsrörelselagen bör därför ändras på ett sätt som motsvarar den<br>ändring som nu föreslås beträffande 13 kap. 7 § aktiebolagslagen.</p> <p>När det gäller övergångsbestämmelserna ifrågasätter Lagrådet om det<br>behövs några regler utöver bestämmelsen om att lagen träder i kraft den<br>1 januari 1996. I och med att det i 13 kap. 7 § hänvisas till &quot;tillämplig<br>lag om årsredovisning&quot; får hänvisningen inte någon praktisk betydelse<br>förrän de lagar som det är fråga om träder i tillämpning. Den frågan<br>regleras i övergångsbestämmelserna till dessa lagar.</p> <p>Övriga lagförslag</p> <p>Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</p> <p>Prop. 1995/96:104</p> <p>Bilaga 3</p> <p>82</p> <h3>Finansdepartementet &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1995/96:104</h3> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 november 1995</p> <p>Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,<br>Thalén, Freivalds, Uusmann, Lindh.</p> <p>Föredragande: statsrådet Freivalds</p> <p>Regeringen beslutar proposition 1995/96:104 Skatteregler med anledning<br>av nya årsredovisningslagar, m.m.</p> <p>83</p> <p>gotab 49192, Stockholm 1995</p> 1 1 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till bifall = utskottet 1995/96:SkU19 ? 1 1 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till ? 10002 10002 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till ? 10002 10002 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till bifall = utskottet 1995/96:NU9 ? B Bordläggning 1995-11-09 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1995-11-09 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1995-11-10 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1995-11-24 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Finansdepartementet 2014-11-23 05:53:09 statustext statustext Ärendet är avslutat GJ03104 2019-05-22 17:24:15 tilldelat Tilldelat Skatteutskottet 2014-11-23 05:53:09 behandlas_i 1995/96:NU9 GJ01NU9 bet 1995/96 NU9 Ökad bankkonkurrens Betänkande behandlas_i 1995/96:SkU19 GJ01SkU19 bet 1995/96 SkU19 Skatteregler med anledning av nya årsredovisningslagar, m.m. Betänkande