<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2289470</hangar_id>
 <dok_id>GJ03101</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>101</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:101</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>101</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-03-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:36</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m. </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03101/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03101</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03101</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:101&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;De ekonomiska villkoren för det sent byggda&lt;br&gt;bostadsbeståndet, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jörgen Andersson&lt;br&gt;(N äringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas vissa frågor med anledning av Bostadspolitiska&lt;br&gt;utredningens delbetänkande 1990-talets bostadsmarknad - en första ut-&lt;br&gt;värdering (SOU 1995:98). Betänkandet tar upp bl.a. de ekonomiska vill-&lt;br&gt;koren för förvaltningen av det sent byggda bostadsbeståndet. Det inne-&lt;br&gt;håller också en första utvärdering av effekterna av 1993 års regler för&lt;br&gt;stöd till bostadsbyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att fastighetsskatt inte skall tas ut för år 1997&lt;br&gt;såvitt gäller bostäder i hus med värdeår 1991. Det föreslås även att för&lt;br&gt;sådana nybyggnader av bostäder som påbörjas under år 1996 skall gälla&lt;br&gt;samma villkor i fråga om kreditgarantier som gäller för den nyproduktion&lt;br&gt;som påbörjades år 1995. En ordning för att binda kapitalkostnaderna&lt;br&gt;tidigt i byggprocessen redovisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås vidare att förutsättningarna för statligt räntestöd ändras i&lt;br&gt;vissa avseenden, nämligen dels i fråga om konsumentskyddet vid nybygg-&lt;br&gt;nad av småhus, dels i fråga om hyresgästinflytandet vid ombyggnad av&lt;br&gt;hyreshus Den senare ändringen föreslås gälla under en begränsad tid, i&lt;br&gt;avvaktan på kommande förslag om förändringar i hyreslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen anmäls den svenska nationalrapporten till FN:s andra världs-&lt;br&gt;konferens om boende- och bebyggelsefrågor (Habitat II), som hålls i&lt;br&gt;Turkiet i juni 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop 1995/96:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut......................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsskatt ................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning........................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det sent byggda bostadsbeståndet ................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund................................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens fortsatta stöd till det sent byggda bostads-&lt;br&gt;beståndet ............................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetsskatt&amp;nbsp;för bostäder med värdeår 1991..... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvärdering av 1993 års regler för stödet till bostads-&lt;br&gt;byggandet ................................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den fortsatta tillämpningen av 1993 års stödregler ...... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter ................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Subventionsandelen i nyproduktionen av bostäder .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kreditgarantins andel av garantiunderlaget ....... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Möjligheter att binda räntenivån från byggstart&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa villkor för statligt räntestöd .................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hyresgästinflytandet vid ombyggnad ........... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumentskydd vid nybyggnad av småhus ...... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FN:s andra världskonferens om boende- och bebyggelse-&lt;br&gt;frågor (Habitat II) ............................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över myndigheter och organisationer som var&lt;br&gt;företrädda vid Näringsdepartementets hearing den 20 okto-&lt;br&gt;ber 1995 över Bostadspolitiska utredningens delbetänkande&lt;br&gt;1990-talets bostadsmarknad - en första utvärdering (SOU:&lt;br&gt;1995:98)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över förslag&lt;br&gt;till regler om hyresgästinflytande vid ombyggnad av statligt&lt;br&gt;subventionerade hyreshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052)&lt;br&gt;om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 godkänner det som regeringen förordar om kreditgarantins andel&lt;br&gt;av garantiunderlaget (avsnitt 6.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner vad regeringen anfört om att ändra förutsättningarna&lt;br&gt;för statligt räntestöd såvitt gäller dels hyresgästers inflytande vid&lt;br&gt;ombyggnad av hyreshus, dels konsumentskyddet vid nybyggnad&lt;br&gt;av småhus (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) Prop 1995/96:101&lt;br&gt;om statlig fastighetsskatt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1990:652) om ändring&lt;br&gt;i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall införas en ny punkt 6&lt;br&gt;av följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. I stället för vad som följer av 3 § första stycket skall det vid 1998&lt;br&gt;års taxering inte tas ut fastighetsskatt för fastigheter bebyggda med bygg-&lt;br&gt;nader vilka innehåller bostäder och har värdeår 1991. Om fastighetsskatt&lt;br&gt;skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § femte stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bostadspolitiska utredningen (N 1995:01), som tillsattes i mars 1995, har&lt;br&gt;haft i uppdrag att i en första etapp av sitt arbete redovisa sina bedöm-&lt;br&gt;ningar av den långsiktiga fastighetsekonomiska utvecklingen inom det&lt;br&gt;sent byggda beståndet av bostäder vid fortsatt tillämpning av nu gällande&lt;br&gt;bidrags- och skatteregler. I uppgiften ingick också att bedöma konsekven-&lt;br&gt;serna för bostadsförsörjningen av de nya regler för statens stöd till&lt;br&gt;nyproduktion av bostäder som beslutades år 1992 (prop. 1991/92:150,&lt;br&gt;bet. 1991/92:BoU23, rskr. 1991/92:343). Uppdraget svarar i dessa delar&lt;br&gt;mot den utvärdering av det nya systemet som aviserades i samband med&lt;br&gt;riksdagens beslut Utredningen skulle vidare uppskatta hur utgifterna för&lt;br&gt;räntebidrag utvecklas med dessa regler samt bedöma omfattningen av de&lt;br&gt;åtaganden som staten kan behöva infria som en följd av förluster på lån&lt;br&gt;till de sent byggda bostäderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har den 11 oktober 1995 överlämnat del betänkandet 1990-&lt;br&gt;talets bostadsmarknad - en första utvärdering (SOU 1995:98). I del-&lt;br&gt;betänkandet går utredningen igenom de ekonomiska villkoren för det sent&lt;br&gt;byggda beståndet ur såväl de boendes som bostadsföretagens, kredit-&lt;br&gt;givarnas och statens perspektiv. Betänkandet innehåller även en första ut-&lt;br&gt;värdering av 1993 års regler för stöd till bostadsfinansieringen. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslår i avvaktan på slutbetänkandet endast vissa begränsade jus-&lt;br&gt;teringar i gällande bidragsregler med sikte främst på den bostads-&lt;br&gt;produktion som påbörjas under år 1996. Härutöver föreslås viss fortsatt&lt;br&gt;frihet från fastighetsskatt som avser inkomståret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag har den 20 oktober 1995 behandlats vid en&lt;br&gt;hearing med företrädare för berörda myndigheter och organisationer. En&lt;br&gt;förteckning över de myndigheter och organisationer som var företrädda&lt;br&gt;vid heanngen bifogas som bilaga 1 Minnesanteckningar från hearingen&lt;br&gt;har upprättats och finns tillgängliga i Näringsdepartementet tillsammans&lt;br&gt;med de skrivelser som gavs in i anslutning till hearingen (dnr N95/2078).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har därefter i en skrivelse den 23 februari 1996 redovisat&lt;br&gt;att den i överläggningar med kreditinstituten nått fram till en ordning för&lt;br&gt;att på marknaden binda räntevillkoren tidigt i byggprocessen. Lösningen&lt;br&gt;har tillstyrkts av utredningens referensgrupp för bostadsfinansierings-&lt;br&gt;frågor, Svenska Bankföreningens hypoteksbolagskommitté och berörda&lt;br&gt;byggar- och byggherreorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen tas också upp frågan om hyresgästernas inflytande över&lt;br&gt;ombyggnadsåtgärder som genomförs med statligt stöd Boverket har på&lt;br&gt;regeringens uppdrag redovisat förslag om att, i avvaktan på att frågan om&lt;br&gt;hyresgästinflytande regleras i hyreslagstiftningen, i förutsättningarna för&lt;br&gt;det statliga stödet för ombyggnad av bostäder återinföra ett skydd för&lt;br&gt;hyresgästerna mot sådana ombyggnadsåtgärder i hyreshus som inte är&lt;br&gt;motiverade av boendehänsyn. Inom Näringsdepartementet har upprättats&lt;br&gt;en promemoria i vilken vissa förenklingar föreslås i förhållande till vad&lt;br&gt;Boverket har föreslagit Promemorian har remissbehandlats tillsammans&lt;br&gt;med Boverkets förslag En förteckning över dem som har avgett yttrande&lt;br&gt;finns i bilaga 2. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i&lt;br&gt;Näringsdepartementet (dnr N95/1910).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas vidare frågan om en viss anpassning av Prop. 1995/96:101&lt;br&gt;villkoren för det konsumentskydd i form av den s.k. småhusgarantin, som&lt;br&gt;är en förutsättning för statligt räntestöd vid nybyggnad av egnahem och&lt;br&gt;småhus som upplåts med bostadsrätt. Frågan aktualiseras av en skrivelse&lt;br&gt;av Boverket den 8 november 1994 och ett beslut av Konkurrensverket&lt;br&gt;den 6 oktober 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen redovisas innehållet i den svenska nationalrapporten till FN:s&lt;br&gt;andra världskonferens om boende- och bebyggelsefrågor (Habitat II), som&lt;br&gt;hålls i Istanbul i Turkiet i juni 1996. Rapporten har tagits fram av en&lt;br&gt;särskild förberedelsegrupp, Boplats 96 (dir. 1993:96), med företrädare för&lt;br&gt;bl.a samtliga riksdagspartier. Rapporten har antagits av regeringen den&lt;br&gt;30 november 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen gäller bl.a. en ändring av bestämmelserna om fastighetsskatt,&lt;br&gt;ett ämne som faller inom Lagrådets granskningsområde. Förslaget i denna&lt;br&gt;del är dock enligt regeringens bedömning av sådan enkel beskaffenhet att&lt;br&gt;Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Det sent byggda bostadsbeståndet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbeståndets utveckling sedan år 1985&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1 O-årsperioden 1985-1994 byggdes i genomsnitt 42 000 bostäder&lt;br&gt;om året. Antalet färdigställda lägenheter var högst år 1991 med 67 000&lt;br&gt;lägenheter och lägst år 1994 med knappt 22 000 lägenheter. Bostads-&lt;br&gt;byggandet under denna period svarade i medeltal mot 4,9 bostäder per&lt;br&gt;1 000 invånare och år. Folkökningen var samtidigt kraftig. I förhållande&lt;br&gt;till folkökningen motsvarade nytillskottet 0,89 bostäder för varje tillkom-&lt;br&gt;mande person. Det är lägre än under föregående 10-årsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala fördelningen av bostadsbyggandet under perioden var&lt;br&gt;mycket skev. I storstadsregionerna byggdes 0,56 bostäder för varje ny-&lt;br&gt;tillkommande invånare. I kommuner med mindre än 30 000 invånare var&lt;br&gt;motsvarande tal mer än sex gånger så högt, eller 3,49 bostäder per nytill-&lt;br&gt;kommande invånare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen hyresbostäder i nyproduktionen ökade under perioden, medan&lt;br&gt;andelen egnahem minskade. Allt fler nyproducerade småhus uppläts med&lt;br&gt;hyres- eller bostadsrätt. Bland hyresbostäderna ökade särskilt de privat-&lt;br&gt;ägda mycket kraftigt. Antalet färdigställda privatägda hyreslägenheter i&lt;br&gt;storstadsområdena nästan fördubblades från år 1985 till år 1991. I kom-&lt;br&gt;muner med mindre än 30 000 invånare mer än 12-dubblade de privatägda&lt;br&gt;bostadsföretagen sitt byggande under samma tid I hela landet färdigställ-&lt;br&gt;des år 1991 cirka 16 000 privatägda hyreslägenheter, vilket kan jämföras&lt;br&gt;med cirka 5 000 år 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fastighetsekonomiska utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket, Statens bostadskreditnämnd (BKN) och Sveriges Fastighets-&lt;br&gt;ägareförbund har på uppdrag av utredningen var för sig gjort kalkyler&lt;br&gt;över det beräknade kassamässiga utfallet av förvaltningen av hyres-&lt;br&gt;bostäder som färdigställts under åren 1985-1993. Kalkylerna avser&lt;br&gt;perioden 1995-2014 Kalkylerna är gjorda utifrån delvis olika antagan-&lt;br&gt;den, men visar alla en likartad utveckling. Fastigheterna beräknas ge ett&lt;br&gt;negativt betalningsnetto - dvs. de kalkylerade hyresintäkterna täcker inte&lt;br&gt;kalkylerade driftkostnader, räntor och skatter - under en följd av år under&lt;br&gt;det inledande skedet av förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årgångarna 1985-1987 förefaller påfrestningarna bli förhållandevis&lt;br&gt;måttliga. För fastigheter färdigställda år 1988 och senare är det kalkyle-&lt;br&gt;rade betalningsnettot däremot starkt negativt. Någon egentlig förbättring&lt;br&gt;inträder inte förrän efter lång tid. Vid en fortlöpande real ökning av&lt;br&gt;hyrorna förbättras utsikterna för att fastigheterna kommer att kunna bära&lt;br&gt;sina egna kostnader. Även vid ett sådant antagande är dock problemen&lt;br&gt;mycket allvarliga för hus från årgångarna 1990 och senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen understryker att normerade kalkyler av detta slag inte ger&lt;br&gt;några exakta svar, men att de visar åt vilket håll utvecklingen kan gå.&lt;br&gt;Förhållandena varierar starkt mellan olika bostadsförvaltare och olika&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1995/96:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regioner. Problemen är störst för små privata fastighetsägare och bostads- Prop 1995/96:101&lt;br&gt;rättsföreningar som investerat på orter med vikande befolkningsunderlag&lt;br&gt;och liten efterfrågan på bostäder. Även ett antal kommunala bostads-&lt;br&gt;företag som har haft en omfattande nyproduktion på sådana orter står&lt;br&gt;inför stora svårigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsföretag som också har ett stort bestånd av äldre bostäder har&lt;br&gt;möjligheter att omfördela kostnader mellan fastigheter av olika ålder. Det&lt;br&gt;gäller såväl privata som kommunala bostadsföretag. Många bostadshus&lt;br&gt;med höga produktionskostnader finns på orter med en bostadsmarknad&lt;br&gt;där efterfrågan beräknas öka och där hushållen är beredda att bära högre&lt;br&gt;bostadskostnader än på andra håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller att de bostadsföretag som hamnar i akuta&lt;br&gt;ekonomiska svårigheter oftast är företag med svag soliditet som med en&lt;br&gt;ringa del eget kapital köpt eller låtit bygga bostadshus på orter utanför de&lt;br&gt;expanderande områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om många kommunala bostadsföretag har svårigheter med sina&lt;br&gt;sent byggda bostäder är endast ett mindre antal av dem - uppskattnings-&lt;br&gt;vis några tiotal företag - allvarligt hotade de närmaste åren. Dessa företag&lt;br&gt;svarar för cirka 5 % av de kommunala företagens samlade bostads-&lt;br&gt;bestånd För ett kommunalt företag är utvägen via en konkurs i praktiken&lt;br&gt;stängd. Det kommer därför an på kommunen i dess egenskap av ägare att&lt;br&gt;hantera företagets problem. I det stora flertalet kommunala bostadsföretag&lt;br&gt;kommer emellertid den ekonomiska belastning som följer av kostnaderna&lt;br&gt;för de sent byggda bostäderna i företagets bestånd att få bäras av hela&lt;br&gt;hyresgästkollektivet inom företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De privata hyresbostadsföretag som råkat i betalningssvårigheter har&lt;br&gt;i förhållandevis stor utsträckning satts i konkurs eller förts över till nya&lt;br&gt;ägare. Kreditgivarna har i allmänhet varit obenägna att rekonstruera före-&lt;br&gt;tagen tillsammans med den ursprunglige ägaren och har, för att med-&lt;br&gt;verka, krävt att fa in en mer stabil ägare med högre soliditet. Under åren&lt;br&gt;1990-1994 försattes nära 2 400 privata fastighetsföretag i konkurs, med&lt;br&gt;kulmen år 1993. Antalet sjönk något under år 1994 Minskningen har&lt;br&gt;fortsatt under första halvåret 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av totalt 16 500 bostadsrättsföreningar med krediter i bostadsinstituten&lt;br&gt;hade fram till utgången av år 1994 omkring 1 % drabbats av konkurs&lt;br&gt;eller likvidation, varav mer än hälften under år 1994 Ytterligare inte fullt&lt;br&gt;1 % hade fram till samma tidpunkt rekonstruerats med hjälp av kredit-&lt;br&gt;givarna. Antalet rekonstruktioner har ökat kraftigt under år 1995. Sam-&lt;br&gt;tidigt har konkurser och likvidationer minskat påtagligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egnahemmens ekonomi är helt integrerad med ägarnas. Många olika&lt;br&gt;faktorer kan därför ligga bakom det enskilda hushållets betalningssvårig-&lt;br&gt;heter. I den mån de hänför sig till fastighetsskulder är de snarare relate-&lt;br&gt;rade till omständigheterna kring och tidpunkten för förvärvet än till husets&lt;br&gt;produktionsår. För högt skuldsatta hushåll har de sjunkande fastighets-&lt;br&gt;värdena lett till inlåsningseffekter, eftersom hushållen trots en försäljning&lt;br&gt;inte blir fria från sina skulder. Hushåll som inte kan betala - och inte&lt;br&gt;heller bo kvar - kan lösas från återstående krav först genom en skuld-&lt;br&gt;sanering enligt skuldsaneringslagens (1994:334) bestämmelser eller mot- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande frivilliga överenskommelser. Erfarenheterna av lagens första år&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är att endast 250 av 3 600 avslutade ansökningar lett till beslut om skuld- Prop. 1995/96:101&lt;br&gt;sanering. Antalet frivilliga överenskommelser om skuldsanermg är okänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konkurs ger oftast ett sämre ekonomiskt utfall för de inblandade&lt;br&gt;partema än en rekonstruktion, där kreditgivarna medverkar genom ned-&lt;br&gt;sättning av upplupna räntor, ändrade ränte- och amorteringsvillkor eller&lt;br&gt;eftergift av delar av kapitalet I syfte att främja ett sådant rekonstruk-&lt;br&gt;tionsarbete har en rad ändringar gjorts i villkoren för det statliga stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller det äldre beståndet som finansierats med statliga bostadslån&lt;br&gt;infördes år 1994 regler som innebär att räntebidraget minskar eller bort-&lt;br&gt;faller om det hus som är belånat med sådana lån säljs exekutivt till ett&lt;br&gt;pris som medför förlust på bostadslånet, den s.k. kvittningsmodellen. Där-&lt;br&gt;med ökades institutens intresse för att söka rekonstruktionslösningar fram-&lt;br&gt;för exekutiv försäljning. För att underlätta rekonstruktioner i det bestånd&lt;br&gt;som finansierats med lån med statlig kreditgaranti har vidare villkoren för&lt;br&gt;utbetalning av ersättning från den statliga kreditgarantin ändrats, så att&lt;br&gt;skadeersättning kan utbetalas till instituten även för förluster som upp-&lt;br&gt;kommer vid rekonstruktioner utom konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förenkla förhandlingarna med låntagarna har bostadsinstituten&lt;br&gt;och de som förvaltar de statligt reglerade bostadslånen börjat byta risk-&lt;br&gt;krediter med varandra, så att endast en kreditgivare kvarstår som motpart&lt;br&gt;till låntagaren inför en rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från rekonstruktionsarbetet är enligt utredningen i&lt;br&gt;huvudsak goda. Som tidigare nämnts har det i första hand kommit att&lt;br&gt;gälla bostadsrättsföreningar Fram till augusti 1995 hade cirka 500 före-&lt;br&gt;ningar rekonstruerats och arbete pågick då med ytterligare drygt 600&lt;br&gt;rekonstruktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förluster för staten och kreditgivarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga bostadslån lämnades t o.m. år 1991 för en bestämd andel av den&lt;br&gt;av lånemyndigheten godkända produktionskostnaden. Säkerhet lämnades&lt;br&gt;i form av panträtt vars läge i förmånsrättshänseende bestämdes av ett&lt;br&gt;pantvärde, som också beräknades på grundval av produktionskostnaden.&lt;br&gt;Lånen finansierades tidigare över statsbudgeten och fr.o m. år 1985 av&lt;br&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB Från årsskiftet 1991/92&lt;br&gt;sker all lånefinansiering av bostadsbyggandet på den allmänna lånemark-&lt;br&gt;naden. Staten medverkar genom att erbjuda en statlig kreditgaranti för en&lt;br&gt;del av de lån som behövs för att finansiera huset. Garantigivningen sköts&lt;br&gt;av Statens bostadskreditnämnd, som inrättades år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgarantin lämnades inledningsvis för ett mot det tidigare statliga&lt;br&gt;bostadslånet svarande lån hos kreditinstitutet. Det nya bostadsfmansie-&lt;br&gt;nngssystem som infördes vid ingången av år 1993 ger jämfört med tidi-&lt;br&gt;gare regler väsentligt andra förutsättningar för statens risktagande Statlig&lt;br&gt;kreditgaranti lämnas numera högst för en andel av ett schablonberäknat &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantiunderlag - inte som tidigare för en andel av produktionskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 101&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheten för det garanterade lånet skall i förmånsrättshänseende sluta Prop 1995/96:101&lt;br&gt;direkt an till säkerheten för de lån som en kreditgivare funnit möjliga att&lt;br&gt;lämna utan annan säkerhet än pant i fastigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högrisklånen inom den stock av bostadslån som finansierats över stats-&lt;br&gt;budgeten eller som SBAB lämnat efter beslut av statliga lånemyndigheter&lt;br&gt;har den 1 juli 1995 förts över till ett fristående statligt bolag, Venantius&lt;br&gt;AB (prop 1994/95:219, bet 1994/95:BoU20, rskr 1994/95:427) Densk-&lt;br&gt;krediter som har förts över på Venantius AB uppgår till sammanlagt 21&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av SBAB finansierade myndighetsbeslutade lånen omfattade drygt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 miljarder kronor. Kreditförlusterna på dessa lån uppgick under åren&lt;br&gt;1993-1994 till cirka 3,2 miljarder kronor. Med utgångspunkt häri upp-&lt;br&gt;skattar utredningen förlusterna inom den lånestock som förts över på&lt;br&gt;Venantius AB till mellan 5 och 7 miljarder kronor under de kommande&lt;br&gt;tre åren. Riskerna för förluster på de myndighetsbeslutade lån som SBAB&lt;br&gt;har kvar betraktas som mycket små&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BKN hade vid utgången av juni 1995 utestående garantier för totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23,3 miljarder kronor. Cirka 1,1 miljarder kronor av denna garantivolym&lt;br&gt;hade vid slutet av augusti aktualiserats som skadeärenden. Nära tre fjärde-&lt;br&gt;delar av beloppet avser enskilt ägda hyreshus. Nämnden bedömer att för-&lt;br&gt;lusterna kan komma att uppgå till ytterligare 5 miljarder kronor under de&lt;br&gt;närmaste åren. Härav beräknas 3,4 miljarder kronor komma att avse&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar och 1,5 miljarder kronor enskilt ägda hyreshus&lt;br&gt;Förlusterna för egnahem väntas bli mycket begränsade Förlusterna väntas&lt;br&gt;i fråga om alla kategorier av hus nästan uteslutande gälla den del av&lt;br&gt;lånestocken som består av myndighetsbeslutade lån enligt tidigare gällan-&lt;br&gt;de bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens samlade förluster för lån och kreditgarantier till de delar av det&lt;br&gt;sent byggda beståndet som finansierats enligt tidigare gällande regler kan&lt;br&gt;således, enligt det material som utredningen redovisar, komma att uppgå&lt;br&gt;till mellan 11 och 13 miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsinstitutens sammantagna förlustrisker i fråga om lån till bostäder&lt;br&gt;bedöms vara väsentligt lägre än statens och kulminera under år 1995. Hur&lt;br&gt;stor andel av institutens förluster som kan komma att avse det sent bygg-&lt;br&gt;da beståndet av bostäder har dock inte kunnat uppskattas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kommunerna kan komma att fa bära förluster för lån till hus som&lt;br&gt;byggts med statligt stöd. Förutom sitt ägaransvar i de kommunala&lt;br&gt;bostadsföretagen har kommunerna borgensåtaganden för lån som dessa&lt;br&gt;och andra har tagit upp Kommunal borgen finns för cirka 25 miljarder&lt;br&gt;kronor av de lån som förvaltas av SBAB och Venantius AB Kommuner-&lt;br&gt;na har vidare förlustansvar intill 40 % av statens förluster på myndighets-&lt;br&gt;prövade lån till egnahem och småhus i bostadsrättsform. Ett motsvarande&lt;br&gt;förlustansvar gäller också för kreditgarantier för sådana hus enligt 1992&lt;br&gt;års garantiregler Av åtagandena avser 5 miljarder kronor lån hos SBAB&lt;br&gt;och Venantius AB och 1 miljard kronor lån med statlig kreditgaranti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Statens fortsatta stöd till det sent byggda bostads-&lt;br&gt;beståndet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De statliga åtgärder som riktar sig till det&lt;br&gt;sent byggda beståndet av bostäder bör syfta till att skapa långsiktigt&lt;br&gt;stabila ekonomiska villkor för detta bostadsbestånd till så låg kost-&lt;br&gt;nad som möjligt för boende, fastighetsägare och kreditgivare samt&lt;br&gt;för staten och kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De betalningsproblem som möter i förvaltningen av enskilda&lt;br&gt;fastigheter kan inte till rimliga kostnader lösas med generella&lt;br&gt;statliga åtgärder. Svårigheter som kan leda till konkurs bör som hit-&lt;br&gt;tills så långt möjligt hanteras inom ramen för en ekonomisk rekon-&lt;br&gt;struktion som utarbetas efter det enskilda fallets förutsättningar och&lt;br&gt;i vilken ägare, kreditgivare och borgensmän medverkar. Staten bör&lt;br&gt;i samma egenskaper och som kreditgarantigivare delta aktivt i arbe-&lt;br&gt;tet med att genomföra sådana rekonstruktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingen: Utredningens bedömning mötte inga invändningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Många bostadsföretag som byggt&lt;br&gt;bostadshus främst under åren 1988-1993 har betydande ekonomiska&lt;br&gt;svårigheter De utvärderingar som redovisats av utredningen visar dock&lt;br&gt;att dessa bostadsföretag svarar för en mindre del av alla de bostäder som&lt;br&gt;producerats under denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheterna hänger samman med den starka expansionen av bostads-&lt;br&gt;byggandet under dessa år Ökningen var starkast på orter utanför tillväxt-&lt;br&gt;regionerna och skedde i första hand genom privata fastighetsägare och&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar vid sidan av riksorganisationerna. Höga produk-&lt;br&gt;tionskostnader, en vikande efterfrågan, sjunkande inflation och ett fortsatt&lt;br&gt;högt ränteläge har i många fall ställt dessa fastighetsägare och föreningar&lt;br&gt;inför akuta betalningssvårigheter och långsiktiga lönsamhetsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena varierar starkt mellan olika bostadsförvaltare och olika&lt;br&gt;regioner Generella statliga insatser som är tillräckligt omfattande för att&lt;br&gt;rädda även de mest utsatta företagen skulle bli mycket kostsamma och&lt;br&gt;innebära en ineffektiv användning av resurserna. De skulle medföra&lt;br&gt;omotiverade lönsamhetsökningar för de många fastighetsägare som verkar&lt;br&gt;på orter med god efterfrågan och som - inom ramen för de varierade&lt;br&gt;finansieringsalternativ som numera står öppna - kunnat ordna finansie-&lt;br&gt;ringen på sådant sätt att betalningssvårigheter inte uppstår. Detsamma&lt;br&gt;skulle gälla i fråga om de bostäder som omsatts i sen tid eller där en&lt;br&gt;rekonstruktion och lånesanering har genomförts och staten redan gjort&lt;br&gt;insatser genom att ta sin del av kreditförlusterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser för de bostäder som berörs av allvarliga ekonomiska problem&lt;br&gt;bör därför huvudsakligen vara selektiva Regeringen delar utredningens&lt;br&gt;åsikt att den bästa lösningen för bostadsföretag som har eller snart väntas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fa betydande ekonomiska svårigheter är att bostadsföretaget genomgår en Prop 1995/96:101&lt;br&gt;ekonomisk rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av det rekonstruktionsarbete som nu kommit igång är&lt;br&gt;mycket positiva En väsentlig förutsättning för att det arbetet skall kunna&lt;br&gt;drivas vidare med framgång är att klara besked lämnas om villkoren för&lt;br&gt;det fortsatta statliga stödet för dessa bostäder Några nya generella eller&lt;br&gt;för det enskilda fallet avvägda stödåtgärder bör inte aktualiseras. Inte&lt;br&gt;heller bör särskilda åtgärder övervägas inom ramen för den löpande&lt;br&gt;beskattningen, utöver den klart avgränsade justering i fråga om fastighets-&lt;br&gt;skatten för år 1997 som tas upp i avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande förutsättningen för att de nuvarande svårigheterna&lt;br&gt;i förvaltningen av de sent byggda bostäderna skall kunna övervinnas är&lt;br&gt;att den allmänna återhämtningen i den svenska ekonomin drivs vidare så&lt;br&gt;att sysselsättningen ökar, hushållens framtidstro återställs och ränteläget&lt;br&gt;varaktigt sänks Den förda ekonomiska politiken börjar nu ge resultat&lt;br&gt;Förbättringar kan noteras i alla dessa avseenden. Utsikterna för en eko-&lt;br&gt;nomisk återhämtning inom större delen av det sent byggda bostads-&lt;br&gt;beståndet stärks fortlöpande&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Fastighetsskatt för bostäder med värdeår 1991&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fastighetsskatt tas för år 1997 inte ut för&lt;br&gt;bostäder i hus med värdeår 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingen: Utredningens förslag mötte inga invändningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1984:1052) om statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt är bostäder befriade från fastighetsskatt för de fem kalen-&lt;br&gt;derår som följer efter färdigställandeåret I lagen anges sålunda att om&lt;br&gt;byggnaden har ett beräknat värdeår som utgör året före det fastighets-&lt;br&gt;taxeringsår som föregår inkomsttaxeringsåret utgår ingen fastighetsskatt&lt;br&gt;på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande&lt;br&gt;kalenderåren För de därpå följande fem kalenderåren uttas halv fastig-&lt;br&gt;hetsskatt. Dessa regler gäller byggnader med värdeår 1991 eller senare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnader med värdeår 1990 eller tidigare gäller särskilda&lt;br&gt;övergångsbestämmelser. Dessa är olika för hyreshusenheter - varmed av-&lt;br&gt;ses hus med fler än två bostäder oavsett upplåtelseform - och småhus-&lt;br&gt;enheter, dvs. en- och tvåbostadshus oavsett upplåtelseform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1990:652) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt är bostäder i hyres-&lt;br&gt;husenheter med värdeår 1990 helt befriade från fastighetsskatt t.o.m. 1998&lt;br&gt;års taxering Vid 1999 och 2000 års taxeringar betalas halv fastighets-&lt;br&gt;skatt, varefter hel fastighetsskatt utgår fr o m 2001 års taxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bostäder i småhusenheter med värdeår 1990 eller tidigare betalas,&lt;br&gt;enligt punkt 4 i samma bestämmelser, vid 1992-1996 års taxeringar halv&lt;br&gt;fastighetsskatt Vid taxeringarna fr. o m. år 1997 utgår full fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av reglernas konstruktion är att vid 1998 års taxering tas för Prop 1995/96:101&lt;br&gt;första gången halv fastighetsskatt ut för hyreshusenheter som innehåller&lt;br&gt;bostäder och som har värdeår 1991, samtidigt som hyreshusenheter med&lt;br&gt;värdeår 1989 och 1990 ännu är helt skattebefnade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utvärderingar som utredningen har redovisat visar att de ekonomiska&lt;br&gt;svårigheterna inom det sent byggda beståndet är större för varje tillkom-&lt;br&gt;mande årgång Mot den bakgrunden är det inte rimligt att belasta bostäder&lt;br&gt;i 1991 års hyreshusenheter med fastighetsskatt tidigare än bostäder i de&lt;br&gt;två föregående årgångarna. Fastighetsskatt bör därför inte tas ut för dessa&lt;br&gt;bostäder för år 1997 Därmed minskas också kortsiktigt påfrestningarna&lt;br&gt;i förvaltningen av bostäder av 1991 års årgång, vilket ger ytterligare råd-&lt;br&gt;rum för att genomföra nödvändiga rekonstruktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskattereglema är i fråga om årgångarna 1991 och senare lika&lt;br&gt;för hyreshusenheter och småhusenheter. Förslaget att fastighetsskatt för&lt;br&gt;år 1997 inte skall tas ut för bostäder med värdeår 1991 bör i konsekvens&lt;br&gt;härmed gälla även i fråga om bostäder i småhusenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att utgifterna minskar med i medeltal 50 kronor per&lt;br&gt;kvadratmeter och år För en bostad om 3 rum och kök motsvarar det&lt;br&gt;cirka 300 kronor per månad. Skattebortfallet kan beräknas till sammanlagt&lt;br&gt;280 miljoner kronor, varav 180 miljoner kronor avser hyreshusenheter.&lt;br&gt;Åtgärden, som påverkar skatteutfallet för inkomståret 1997, finansieras&lt;br&gt;mom den ram som efter förslag i den ekonomisk-politiska propositionen&lt;br&gt;hösten 1994 (prop. 1994/95:25) avsattes för framtida åtgärder i syfte att&lt;br&gt;reducera företagsskatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om fortsatt skattefrihet för år 1997 för bostäder i hus&lt;br&gt;med värdeår 1991 bör tas in i en ny punkt 6 av övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1990:652) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastig-&lt;br&gt;hetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Utvärdering av 1993 års regler för stödet till&lt;br&gt;bostadsbyggandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Reglernas syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande regler för statens stöd för bostadsinvestenngar beslutades av&lt;br&gt;riksdagen under våren 1992 (prop 1991/92:150, bet 1991/92:BoU23,&lt;br&gt;rskr. 1991/92:343) De bygger i allt väsentligt på förslag i betänkandet&lt;br&gt;Avreglerad bostadsmarknad (SOU 1992:24). Reglerna trädde i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1993 och gäller i princip projekt som påbörjas under år 1993&lt;br&gt;eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet bakom 1993 års regler var att successivt minska de statliga&lt;br&gt;subventionerna till bostadsbyggandet. I grunden är reglerna därför ut-&lt;br&gt;formade som en awecklingsplan för räntebidragen. Ett andra syfte var att&lt;br&gt;fastighetsägare och boende skulle bli mer räntekänsliga Effekten av&lt;br&gt;ränteändringar under bidragstiden skulle därför fördelas mellan staten och&lt;br&gt;bi dragsm ottagama, med stadigt minskande andel för staten. Ett tredje&lt;br&gt;syfte var att avreglera och förenkla regelverken kring det statliga stödet&lt;br&gt;till bostadsbyggandet. Bostadsbyggandet skulle härigenom påverkas&lt;br&gt;mindre av villkoren för statliga bidrag och i stället bli efterfrågestyrt och&lt;br&gt;mer varierat. Ett fjärde syfte var att skapa en press på produktionskost-&lt;br&gt;naderna, främst genom att införa starkt schabloniserade regler för beräk-&lt;br&gt;ning av bidragsunderlaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i nyproduktionens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avsnitt 4.1 har redovisats att antalet färdigställda lägenheter minskat&lt;br&gt;kraftigt varje år sedan år 1991. Antalet påbörjade lägenheter har minskat&lt;br&gt;ännu kraftigare. I fråga om de lägenheter som fatt beslut om statligt stöd&lt;br&gt;efter det att de nya reglerna trädde i kraft år 1993 har byggherrarna till&lt;br&gt;en mycket betydande del kunnat välja att stå kvar vid tidigare stödregler&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Beslutsår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Antal lägenheter&lt;br&gt;totalt antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;därav enligt 1993 års&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995 (halvår)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar att av de sammanlagt 16 200 lägenheter för vilka&lt;br&gt;stöd fram till halvårsskiftet 1995 lämnats enligt 1993 års regler ligger två&lt;br&gt;tredjedelar i fl erbostadshus. Generellt har andelen smålägenheter ökat&lt;br&gt;kraftigt i det som byggs. Ökningen är särskilt markant i fråga om de&lt;br&gt;lägenheter som byggs med 1993 års regler. Av den nyproduktion i fler-&lt;br&gt;bostadshus som fick beslut om stöd år 1994 enligt dessa regler bestod&lt;br&gt;72 % av smålägenheter utan fullständiga kök För dem som samma år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1995/96:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fick beslut enligt äldre regler var andelen 43 % Endast 10 % av de&lt;br&gt;lägenheter i fl erbostadshus som fick beslut om stöd enligt de nya reglerna&lt;br&gt;var större än 2 rum och kök. För dem med stöd enligt äldre regler var&lt;br&gt;andelen högre än 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera samverkande orsaker till den höga andelen special-&lt;br&gt;bostäder i de ärenden som beslutades år 1994. Helt klart är dock att&lt;br&gt;bidragsschablonema i 1993 års system gynnar små lägenheter med ofull-&lt;br&gt;ständig utrustning, eftersom bidragets storlek inte påverkas av de faktiska&lt;br&gt;byggkostnaderna eller av den valda standarden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller att den samlade produktionen av konventionella&lt;br&gt;lägenheter i flerbostadshus år 1994 var så låg i båda systemen att jäm-&lt;br&gt;förelser mellan lägenheter producerade enligt de olika regelsystemen blir&lt;br&gt;osäkra. Det är därför knappast möjligt att av det materialet dra slutsatser&lt;br&gt;om hur de ändrade reglerna inverkar på bostädernas utformning. Sådana&lt;br&gt;studier pågår nu på grundval också av 1995 års produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i ombyggnadsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt stöd enligt de regler som gällde fram till och med år 1992&lt;br&gt;lämnades för flertalet ombyggnadsåtgärder samt i stor utsträckning också&lt;br&gt;för reparations- och underhållsarbeten som samordnades med ombyggna-&lt;br&gt;den 1993 års regler är mer restriktiva Stödet till ombyggnader av små-&lt;br&gt;hus slopades helt. I fråga om flerbostadshus begränsades ombyggnads-&lt;br&gt;stödet till att avse nyinvesteringar som väsentligt förbättrar sådana grund-&lt;br&gt;läggande funktioner som krävs för att huset skall fungera tillfredsställande&lt;br&gt;för bostadsändamål. Därutöver lämnas stöd bara för åtgärder som syftar&lt;br&gt;till att vidmakthålla eller förbättra husets grundläggning eller dess huvud-&lt;br&gt;sakliga försörjningssystem för el, uppvärmning, vatten och avlopp, venti-&lt;br&gt;lation och kommunikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ombyggnader som genomförs med stöd av räntebidrag har&lt;br&gt;minskat successivt under perioden 1993-1995 samtidigt med att andelen&lt;br&gt;som följer 1993 års regler har ökat. Parallellt härmed har räntebidrags-&lt;br&gt;underlaget i de enskilda ärendena minskat. Även i fråga om ombyggnader&lt;br&gt;gäller att underlaget ännu är för litet för att man skall kunna dra säkra&lt;br&gt;slutsatser om det nya regelsystemets effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionskostnader och produktivitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverkets statistik över produktionskostnadernas utveckling visar en svagt&lt;br&gt;fallande kostnad per kvadratmeter, uttryckt i fasta priser, för bostäder med&lt;br&gt;beslut år 1994 i förhållande till bostäder med beslut år 1992. Kostnads-&lt;br&gt;bilden påverkas emellertid av sådana faktorer som var i landet byggandet&lt;br&gt;sker, i vilken omfattning det handlar om nyexploatering eller förtätning,&lt;br&gt;bostädernas storlek och standard etc. Med vissa undantag har de konven-&lt;br&gt;tionella bostäder som byggts med 1993 års regler lägre produktionskost-&lt;br&gt;nader per kvadratmeter, trots att de är mindre än de bostäder som byggts&lt;br&gt;med det äldre regelsystemet. Enligt Boverket ligger kostnaderna omkring&lt;br&gt;15 % lägre för bostäderna i det nya regelsystemet. Utredningen ser detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som indikationer på en stark kostnadspress genom de nya reglerna, men&lt;br&gt;inte som definitiva belägg för det. Därtill är materialet ännu allt för litet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsprisindex, som mäter till sitt innehåll oförändrade produkter,&lt;br&gt;har i princip legat stilla sedan år 1991 och t o m. gått ned något främst&lt;br&gt;vad gäller de gruppbyggda småhusen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktiviteten inom bostadsbyggandet har enligt utredningen ökat&lt;br&gt;sedan år 1990 och hade år 1994 i stort sett nått 1985 års nivåer. Det&lt;br&gt;innebär en förbättring med cirka 15 % för flerbostadshus och cirka 29 %&lt;br&gt;för gruppbyggda småhus. Jämförelser mellan byggandet inom de båda&lt;br&gt;regelsystemen går inte att göra med utgångspunkt i tillgänglig statistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av såväl byggnadspriser som produktivitet är historiskt&lt;br&gt;sett starkt konjunkturrelaterad. Den starka kopplingen till byggkonjunk-&lt;br&gt;turen kan enligt utredningen i sig vara fullt tillräcklig för att förklara&lt;br&gt;förbättringarna under perioden 1991-1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens slutsatser av utvärderingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att 1993 års regelsystem inte konstruerades för&lt;br&gt;den allmänna ekonomiska situation som har kommit att gälla under tiden&lt;br&gt;sedan det infördes. Den förändrade samhällsekonomiska ramen gör det&lt;br&gt;svårt att fastställa vilka förhållanden på bostadsmarknaden som beror på&lt;br&gt;egenskaper hos regelsystemet. Den gradvis genomförda avvecklingen av&lt;br&gt;räntebidragen, den delade ränterisken och pressen på produktionskost-&lt;br&gt;naderna kan antagligen förklara en del av den kraftiga nedgången av ny-&lt;br&gt;och ombyggnadsaktiviteten. Systemets konstruktion kan också ha med-&lt;br&gt;verkat till de redovisade tendenserna till sänkta produktionskostnader,&lt;br&gt;ökad produktivitet och minskade lägenhetsstorlekar. Samtidigt kan man&lt;br&gt;inte bortse från att de allmänna förhållanden som rått i den svenska&lt;br&gt;ekonomin under de senaste åren i sig är ägnade att framkalla såväl en&lt;br&gt;minskad byggaktivitet som kostnadsminskningar genom bl.a. ökad pro-&lt;br&gt;duktivitet och byggandet av mindre och billigare lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar sammanfattningsvis av den nu refererade utvär-&lt;br&gt;deringen att det ännu inte finns säkert underlag för att dra några långt-&lt;br&gt;gående slutsatser om funktionen och effekterna av 1993 års regelsystem.&lt;br&gt;Det gäller enligt utredningen även den centrala frågan om den fastlagda&lt;br&gt;awecklingsplanen för räntebidragen är rimligt avvägd i förhållande till&lt;br&gt;situationen på bostadsmarknaden, statsfinansernas utveckling och bredare&lt;br&gt;samhällsekonomiska överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Den fortsatta tillämpningen av 1993 års&lt;br&gt;stödregler&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Aktiviteten på byggmarknaden är låg och nyproducerade bostäder&lt;br&gt;betingar höga kostnader i förhållande till hushållens betalningsförmåga.&lt;br&gt;En konsekvens av den ekonomiska politik som lagts fast av statsmakterna&lt;br&gt;är samtidigt att statens del av kostnaderna för boendet fortsatt måste&lt;br&gt;minskas. Situationen understryker vikten av att de resurser som staten kan&lt;br&gt;avdela till att stödja boendet används träffsäkert och enligt stabila villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är utgångspunkten för den bostadspolitiska utredningens arbete.&lt;br&gt;Utredningen skall enligt sina direktiv föreslå hur stödet till den fortsatta&lt;br&gt;produktionen av bostäder bör utformas. Förslagen skall avvägas mot bak-&lt;br&gt;grund av det samhällsekonomiska utrymme som kan avdelas för stöd till&lt;br&gt;boendet och de bostadsbyggnadsbehov som kan förutses. Större konkur-&lt;br&gt;rens och variation i utbudet av bostadskrediter skall främjas. Stabila stöd-&lt;br&gt;system med neutrala, enkla och tydliga regler skall eftersträvas. Behovet&lt;br&gt;av subventioner skall hållas nere. Fördelningen mellan generellt, riktat&lt;br&gt;och behovsprövat stöd skall övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Subventionsandelen i nyproduktionen av bostäder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Gällande regler i fråga om räntebidrag&lt;br&gt;bör nu inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har tagit fasta på långsiktigheten&lt;br&gt;i utredningsuppdraget. Utredningen - som avser att under hösten 1996&lt;br&gt;återkomma med förslag till regler för bostadsfinansieringen som är&lt;br&gt;långsiktigt hållbara och kan fa en bred uppslutning - har därför avstått&lt;br&gt;från att nu föreslå några genomgripande förändringar av statens stöd till&lt;br&gt;bostadsbyggandet. Nya kortsiktiga åtgärder skulle enligt utredningen&lt;br&gt;försvåra en långsiktig lösning. Bostadsmarknaden skulle ytterligare&lt;br&gt;kompliceras och tilltron till möjligheterna att uppnå stabila lösningar&lt;br&gt;skulle minska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen bör endast några mindre justeringar av 1993 års&lt;br&gt;regler göras nu. Utredningen föreslår sålunda att ny- och ombyggnads-&lt;br&gt;projekt som påbörjas år 1996 skall få räntebidrag för samma andel av&lt;br&gt;räntekostnaden som de bostäder som påbörjades under år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingen: Utredningens utgångspunkter och förslag tillstyrktes av&lt;br&gt;huvuddelen av de närvarande. Boverket ifrågasatte kostnadseffektiviteten&lt;br&gt;i den del som gäller ändrad räntebidragsandel för 1996 års produktion.&lt;br&gt;Sveriges Fastighetsägareförbunds företrädare förordade att gällande av-&lt;br&gt;vecklingsplan följs i fråga om stödet till 1996 års produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens bedömning: Enligt de subventionsregler&lt;br&gt;som infördes den 1 januari 1993 (1993 års regelsystem) lämnas ränte-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag för en bestämd andel av den schablonberäknade räntekostnaden för Prop 1995/96:101&lt;br&gt;ny- och ombyggnader av bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidragsandelen under första året av bidragstiden sänks för varje&lt;br&gt;ny produktionsårgång. Sänkningen skall göras med 5 procentenheter i&lt;br&gt;fråga om räntebidrag till bostäder i hyres- och bostadsrättshus och med&lt;br&gt;7,1 procentenheter i fråga om räntebidrag till egnahem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje följande år av bidragstiden minskas räntebidragsandelen med 4&lt;br&gt;procentenheter för hyres- och bostadsrättshus och med 5,7 procentenheter&lt;br&gt;för egnahem. I fråga om hyres- och bostadsrättshus skall nedräkningen&lt;br&gt;avbrytas när räntebidragsandelen gått ned till 30 %, vilket svarar mot&lt;br&gt;värdet av ränteavdrag för egnahem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut (prop 1994/95:100 bil 13, bet 1994/95:&lt;br&gt;BoU13, rskr. 1994/95:311) skall räntebidrag till nybyggnadsprojekt som&lt;br&gt;påbörjades under år 1995 första året av bidragstiden lämnas med 52 %&lt;br&gt;av den schablonberäknade räntekostnaden vid nybyggnad av bostäder i&lt;br&gt;hyres- och bostadsrättshus, med 31,4 % vid nybyggnad av egnahem och&lt;br&gt;med 47 % vid ombyggnad. Till projekt som påbörjas under år 1996 kom-&lt;br&gt;mer till följd av samma beslut räntebidrag under första året av bidrags-&lt;br&gt;tiden att lämnas med 47 % av räntekostnaden vid nybyggnad av bostäder&lt;br&gt;i hyres- och bostadsrättshus, med 24,3 % vid nybyggnad av egnahem och&lt;br&gt;med 42 % vid ombyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att främja tidigareläggning av nyproduktion av bostäder lämnas&lt;br&gt;härutöver ett investeringsbidrag som svarar mot 10 % av räntebidrags-&lt;br&gt;underlaget för arbeten som utförs under tiden den 20 april 1995 - den 31&lt;br&gt;december 1996 (prop. 1994/95:218, bet. 1994/95:BoU21, rskr 1994/95:&lt;br&gt;396) Investeringsbidraget är rambegränsat till för närvarande 1,5 miljar-&lt;br&gt;der kronor (prop. 1995/96:67, bet. 1995/96:BoU2, rskr 1995/96:31)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Den ekonomiska politik som förts&lt;br&gt;sedan regeringsskiftet har riktats in på att hejda skulduppbyggnaden och&lt;br&gt;eliminera underskottet i de offentliga finanserna. En sådan politik är&lt;br&gt;nödvändig för att öka förtroendet för den svenska ekonomin, fa ned&lt;br&gt;räntorna och fa igång tillväxten Statsfinanserna är nu under kontroll&lt;br&gt;Statsskulden som andel av BNP beräknas nu ha stabiliserats och börja&lt;br&gt;minska redan under innevarande år, vilket är väsentligt tidigare än vad&lt;br&gt;man tidigare kunnat räkna med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De positiva effekterna av den förda ekonomiska politiken blir allt mer&lt;br&gt;påtagliga. Tillväxten och sysselsättningen har ökat. De långa obligations-&lt;br&gt;räntorna har sedan vändningen i maj 1995 fallit med mer än två procent-&lt;br&gt;enheter Inflationen är fortsatt låg. Förutsättningarna för att ränteläget&lt;br&gt;skall stabiliseras på en lägre nivå är därför goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tydliga förbättringen av ränteläget och de investeringsstimulanser&lt;br&gt;som har satts in genom riksdagens beslut i juni 1995 har tillsammans lett&lt;br&gt;till att planeringen för nya bostadsinvesteringar åter har tagit fart Beslut&lt;br&gt;om investeringsbidrag har fram till februari månad meddelats för omkring&lt;br&gt;22 000 nya bostäder Ansökningar om sådant stöd har lämnats in för&lt;br&gt;ytterligare cirka 28 000 bostäder. För varje procentenhet med vilken&lt;br&gt;räntan på bostadslånen sänks minskar de årliga ränteutgifterna i ny-&lt;br&gt;produktionen med cirka 100 kronor per kvadratmeter. Nettoräntekost- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naden efter subventioner under det första året av bidragstiden minskar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ungefär hälften av detta belopp. Redan på kort sikt är därmed kost- Prop. 1995/96:101&lt;br&gt;nadsminskmngen till följd av den räntenedgång som inträtt sedan utred-&lt;br&gt;ningen utformade sitt förslag större än den avlastning som förutsattes&lt;br&gt;följa av att subventionsandelen hålls oförändrad mellan åren 1995 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan förslaget lades fram har utredningen själv lämnat ytterligare ett&lt;br&gt;väsentligt bidrag till den fortsatta stabiliseringen av bostadsbyggandet. I&lt;br&gt;samarbete med bl.a. kreditinstituten har utredningen kunnat anvisa en väg&lt;br&gt;att - på det sätt som redovisas under avsnitt 6.4 - redan tidigt i bygg-&lt;br&gt;processen skapa klarhet om de räntekostnader som kommer att belasta&lt;br&gt;projektet under åren närmast efter färdigställandet. Därigenom undanröjs&lt;br&gt;en av de främsta osäkerhetsfaktorer som har hållit tillbaka byggandet av&lt;br&gt;bostäder med stöd enligt 1993 års stödregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den redovisade bakgrunden finner regeringen att ändringar inte nu&lt;br&gt;bör göras i fråga om räntebidragsvillkoren för den bostadsproduktion som&lt;br&gt;sker under tiden fram till det att utredningens slutliga förslag har prövats.&lt;br&gt;I det sammanhanget blir det naturligt att särskilt överväga hur de bostäder&lt;br&gt;som byggts med beslut om stöd enligt 1993 års regler fortsättningsvis&lt;br&gt;skall stödjas. Om en fortsatt tillämpning av 1993 års regler skulle leda till&lt;br&gt;att villkoren för dessa bostäder blir oförmånligare än vad som kommer&lt;br&gt;att gälla för den efterföljande produktionen, bör särskilda övergångs-&lt;br&gt;lösningar övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Kreditgarantins andel av garantiunderlaget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kreditgaranti får i fråga om bostadsbygg-&lt;br&gt;nadsprojekt som påbörjas under år 1996 lämnas med ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar högst 40 % av garantiunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hearingen: Utredningens förslag tillstyrktes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens forslag: Statlig kreditgaranti för lån till ny-&lt;br&gt;eller ombyggnad av bostäder far enligt 1993 års regelsystem från början&lt;br&gt;lämnas högst intill ett belopp som motsvarar 30 % av garantiunderlaget.&lt;br&gt;Riksdagen har därefter beslutat att kreditgaranti för projekt som påbörjas&lt;br&gt;under åren 1993-1995 far från början avse högst 40 % av garantiunder-&lt;br&gt;laget (prop 1992/93:76, bet. 1992/93:BoU6, rskr. 1992/93:115).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det olämpligt att i nuvarande läge försvåra kredit-&lt;br&gt;försörjningen till bostadsproduktionen. Den tillfälliga utvidgningen av&lt;br&gt;kreditgarantins omfattning till att från början avse högst 40 % av garanti-&lt;br&gt;underlaget bör därför gälla även i fråga om den bostadsproduktion som&lt;br&gt;påbörjas under år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för den fortsatt utvidgade kreditgarantin beräknas i sin hel-&lt;br&gt;het komma att täckas av de garantiavgifter som betalas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Möjligheter att binda räntenivån från byggstart&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Bostadspolitiska utredningen har med&lt;br&gt;kreditinstituten konstruerat en finansieringsmodell som medger att&lt;br&gt;byggherren säkrar sina räntekostnader innan en bostadsinvestering&lt;br&gt;påbörjas. Därmed ges ett väsentligt bidrag till stabiliseringen av det&lt;br&gt;framtida bostadsbyggandet Modellen bygger helt på existerande&lt;br&gt;instrument på kreditmarknaden. Merkostnader för staten uppkom-&lt;br&gt;mer inte. Nuvarande subventionsregler behöver heller inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En från flera håll - inte minst på&lt;br&gt;byggherresidan - ofta framhållen förklaring till det låga bostadsbyggandet&lt;br&gt;har varit osäkerheten om kapitalkostnadsförutsättningama för projekten&lt;br&gt;Denna osäkerhet har tilltagit som en följd av att räntestödet numera&lt;br&gt;lämnas som en andel av en schablonmässigt beräknad räntekostnad enligt&lt;br&gt;den räntesats (subventionsränta) som gäller tidigast vid färdigställandet.&lt;br&gt;En väg att öka möjligheterna att förutse kapitalkostnadskonsekvensema&lt;br&gt;av ett planerat projekt skulle vara att medge att det statliga räntebidraget&lt;br&gt;far beräknas efter den ränta som gäller vid byggstart, om byggherren så&lt;br&gt;önskar. Bostadspolitiska utredningen tog upp problemet i sitt delbetänk-&lt;br&gt;ande och anmälde att den avsåg att återkomma med förslag i frågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har därefter i skrivelse till regeringen den 23 februari 1996&lt;br&gt;anmält att den tillsammans med kreditinstituten har utvecklat en finansie-&lt;br&gt;ringsmodell som gör det möjligt för en byggherre att med instrument som&lt;br&gt;är etablerade på kreditmarknaden säkra räntevillkoren från valfri tidpunkt,&lt;br&gt;exempelvis redan vid byggstart. Byggherren kan härigenom få full kont-&lt;br&gt;roll över sina kapitalkostnader i projektet fram till utgången av den ränte-&lt;br&gt;bindningsperiod - vanligen fem år - som följer närmast efter färdig-&lt;br&gt;ställandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösningen bygger på det enkla sambandet att en bestämd andel av&lt;br&gt;räntan på hela kapitalbeloppet är lika med hela räntan på samma andel av&lt;br&gt;kapitalbeloppet. Instituten kommer att erbjuda låntagarna att dela upp&lt;br&gt;finansieringen i två delar. Delarna avvägs så att de svarar mot ränte-&lt;br&gt;bidragets resp den egna betalningens andel av ränteflödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidraget bestäms - på sätt som nu gäller - av räntan vid färdig-&lt;br&gt;ställandet eller den senare tidpunkt som den sökande begär. Om låntaga-&lt;br&gt;ren från samma tidpunkt binder räntevillkoren för en så stor lånedel som&lt;br&gt;svarar mot räntebidragets andel av de samlade räntebetalningarna kommer&lt;br&gt;- bortsett från institutens marginal - räntebidraget att täcka räntebetal-&lt;br&gt;ningarna i denna del, oavsett vilken ränta som råder vid tillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagarens ränterisk begränsar sig därmed i huvudsak till den reste-&lt;br&gt;rande lånedelen. Denna ränterisk - som inte påverkas av hur det statliga&lt;br&gt;räntebidraget utvecklas - kan elimineras genom normala instrument på&lt;br&gt;kreditmarknaden. Kreditvillkoren för denna del av lånet kan kreditgivaren&lt;br&gt;och låntagaren lägga fast i ett terminskontrakt redan på ett tidigt skede av&lt;br&gt;projektet. Genom ett sådant kontrakt förbinder sig kreditgivaren att vid&lt;br&gt;en bestämd framtida tidpunkt tillhandahålla det överenskomna lånebe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1995/96:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;loppet till en i avtalet angiven ränta och bindningstid. Kostnaden för en Prop. 1995/96:101&lt;br&gt;sådan terminssäknng av en del av finansieringen svarar i princip mot&lt;br&gt;skillnaden mellan den långa och den korta räntan vid avtalstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den redovisade modellen har diskuterats med Svenska Bankföreningens&lt;br&gt;hypoteksbolagskommitté, SBAB och företrädare för flertalet berörda&lt;br&gt;byggar- och byggherreorganisationer samt slutligen också med utred-&lt;br&gt;ningens referensgrupp för bostadsfinansieringsfrågor. Samtliga dessa har&lt;br&gt;ställt sig bakom finansieringsmodellen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Vissa villkor för statligt räntestöd&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Hyresgästinflytandet vid ombyggnad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Hyresgästernas inflytande över ombyggnader&lt;br&gt;som utförs med statligt räntestöd säkras temporärt genom att vill-&lt;br&gt;koren för sådant stöd ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: I riksdagens beslut våren 1994&lt;br&gt;om ändringar i hyresförhandlingslagen m.m. (prop. 1993/94:199, bet.&lt;br&gt;1993/94:BoU21, rskr. 1993/94:373) ingick att upphäva bostadssanerings-&lt;br&gt;lagen och därmed bl.a. de ditti 11 svarande lagbestämmelserna om hyres-&lt;br&gt;gästinflytande vid ombyggnad av hyreshus. En hyresgäst gavs i stället ett&lt;br&gt;indirekt skydd mot vissa inte önskade ombyggnadsåtgärder. Samtidigt&lt;br&gt;avskaffades de särskilda regler om hyresgästinflytande för rätt till statligt&lt;br&gt;räntebidrag vid ombyggnad av hyreshus som infördes år 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare finansienngsreglema innebar att det vid ombyggnad av&lt;br&gt;hyreshus med förhandlingsordning enligt hyresförhandlingslagen var en&lt;br&gt;förutsättning för statligt stöd att den berörda hyresgästorganisationen fatt&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig över ombyggnadens art och omfattning. Reglerna gav&lt;br&gt;hyresgästorganisationen vissa möjligheter att förhindra stöd, om ombygg-&lt;br&gt;naden inte i skälig omfattning tog tillvara befintliga kvaliteter i huset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter regeringsskiftet hösten 1994 beslutade regeringen att tillkalla en&lt;br&gt;särskild utredare för att se över vissa delar av hyreslagstiftmngen. En&lt;br&gt;huvuduppgift för utredaren är att lämna förslag till regler som innebär att&lt;br&gt;hyresförhandlingssystemet och hyresgästinflytandet vid upprustning och&lt;br&gt;ombyggnad far en lämplig utformning. Utredningsarbetet i bl.a. denna del&lt;br&gt;har redovisats till regeringen den 30 november 1995 i delbetänkandet&lt;br&gt;Ändringar i hyresförhandlingslagen Hyresgästinflytande vid ombyggnad&lt;br&gt;m.m. (SOU 1995:119).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås ändringar i hyreslagen som innebär bl a att en&lt;br&gt;hyresvärd måste ha berörda hyresgästers godkännande till vissa ombygg-&lt;br&gt;nadsåtgärder Om hyresgästen - eller, om det är fråga om åtgärder i&lt;br&gt;gemensamma utrymmen, en majoritet av hyresgästerna - inte godkänner&lt;br&gt;en åtgärd måste hyresvärden utverka hyresnämndens tillstånd för att få&lt;br&gt;genomföra den Vid hyresnämndens prövning skall tillstånd lämnas om&lt;br&gt;hyresvärden kan visa att han har ett beaktansvärt intresse av att utföra&lt;br&gt;åtgärden och utförandet inte kan anses oskäligt mot hyresgästen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag remissbehandlas för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund begärde i en skrivelse den 21 september&lt;br&gt;1995 att regeringen i avvaktan på en ändring av hyreslagen skyndsamt&lt;br&gt;villkorar det statliga ombyggnadsstödet på ett sådant sätt att hyresgästerna&lt;br&gt;garanteras möjligheter till inflytande över ombyggnadsåtgärder Förbundet&lt;br&gt;hänvisar i skrivelsen till att många fastighetsägare - särskilt i storstads-&lt;br&gt;områdena - nu forcerar fram ombyggnadsbeslut och därefter säger upp&lt;br&gt;hyresgästerna från deras hyreskontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1995/96:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 19 oktober 1995 åt Boverket att skyndsamt Prop. 1995/96:101&lt;br&gt;utreda förutsättningarna för att i reglerna för det statliga stödet för om-&lt;br&gt;byggnad återinföra ett skydd för hyresgästerna mot sådana ombyggnads-&lt;br&gt;åtgärder i hyreshus som inte är motiverade av boendehänsyn. Boverket&lt;br&gt;redovisade sitt uppdrag den 30 november 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Boverket kan ett sådant skydd åstadkommas genom att det görs&lt;br&gt;till en förutsättning för bidrag att husägaren har gett hyresgästerna tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig över ombyggnadens innehåll och omfattning. Har invänd-&lt;br&gt;ningar förts fram far bidrag lämnas endast om det finns särskilda skäl.&lt;br&gt;Rätten att framföra invändningar läggs i förslaget på den enskilde hyres-&lt;br&gt;gästen såvitt gäller åtgärder i den egna lägenheten. I fråga om gemen-&lt;br&gt;samma utrymmen tillkommer rätten i stället den hyresgästorganisation&lt;br&gt;som har avtal om förhandlingsordning för huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Näringsdepartementet har med utgångspunkt i Boverkets förslag&lt;br&gt;utarbetats ett förenklat förslag till temporärt ändrade villkor för det&lt;br&gt;statliga ombyggnadsstödet. Förslaget avser att säkra att överenskommelser&lt;br&gt;träffas mellan hyresvärd och hyresgäster om inriktningen av de arbeten&lt;br&gt;för vilka stöd söks. Hyresgästernas inflytande skall utövas i första hand&lt;br&gt;i förhandlingar mellan hyresvärden och den eller de hyresgästorganisa-&lt;br&gt;tioner som har förhandlingsordning för huset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har remissbehandlats. Remissutfallet är blandat. Flertalet av&lt;br&gt;dem som yttrat sig föredrar att frågan regleras direkt inom hyreslagstift-&lt;br&gt;mngens ram, förutsatt att det kan ske inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Kritiken mot fastighetsägare för deras&lt;br&gt;hantering av hyresgäster i samband med ombyggnad av hyreshus har ökat&lt;br&gt;under senare tid Det hävdas från allt fler håll att det statliga ombygg-&lt;br&gt;nadsstödet medverkar till onödigt omfattande ombyggnadsåtgärder eller&lt;br&gt;till ombyggnadsåtgärder som inte är motiverade av boendehänsyn.&lt;br&gt;Regeringen anser att situationen har utvecklat sig på ett sådant sätt att det&lt;br&gt;finns skäl att som förutsättning för statligt stöd för ombyggnad av&lt;br&gt;hyreshus åter införa krav som syftar till att ge hyresgästerna inflytande&lt;br&gt;över ombyggnader som utförs med sådant stöd, i den mån inflytandet inte&lt;br&gt;är tryggat på annat sätt. Det bör göras så snart som möjligt och i av-&lt;br&gt;vaktan på ändringar i hyreslagstiftningen. Med statligt stöd för ombygg-&lt;br&gt;nad avses här bidrag enligt förordningen (1992:986) om statlig bostads-&lt;br&gt;byggnadssubvention&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt är att en lämplighetsprövning från bidragsmyndig-&lt;br&gt;hetemas sida av de åtgärder som en fastighetsägare vill genomföra bör&lt;br&gt;undvikas så långt som möjligt. En annan utgångspunkt är att uppgiften&lt;br&gt;att pröva skäligheten i parternas ställningstaganden till frågor som har sin&lt;br&gt;grund i hyresförhållandet bör inte ens temporärt läggas på något annat&lt;br&gt;organ än en hyresnämnd eller en domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudinriktningen för den temporära ordning som bör gälla som villkor&lt;br&gt;för statligt räntestöd till dess att hyresgästinflytandet har reglerats inom&lt;br&gt;hyreslagstiftmngens ram bör därför vara att en hyresvärd förhandlar med&lt;br&gt;sin motpart inom hyresförhandhngssystemet - dvs. med den som har&lt;br&gt;avtal om förhandlingsordning - om vilka åtgärder som bör genomföras&lt;br&gt;Finns ingen sådan förhandlingsordning far förhandlingarna föras direkt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hyresgästerna Det bör då krävas att ma&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&amp;quot; iteten av dem godkänner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärderna. Har flera organisationer förhandlingsordning för samma hus Prop 1995/96:101&lt;br&gt;bör godkännandet inhämtas från den organisation som företräder de flesta&lt;br&gt;hyresgästerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör således i princip vara en förutsättning för att en ansökan om&lt;br&gt;statligt räntestöd skall prövas att en sådan överenskommelse föreligger&lt;br&gt;Som vissa remissinstanser har framhållit kan det emellertid uppkomma&lt;br&gt;situationer, där räntestöd måste kunna lämnas, trots att samförstånd inte&lt;br&gt;kunnat uppnås mellan parterna. Ansökningen kan gälla en åtgärd som&lt;br&gt;hyresvärden har förelagts genom lag eller med stöd av lag, t.ex. ombygg-&lt;br&gt;nad av ett soprum. Det bör ankomma på regeringen att närmare precisera&lt;br&gt;i vilka fall undantag skall kunna göras från huvudregeln. En undantags-&lt;br&gt;möjlighet måste dock utnyttjas restriktivt. Stöd bör exempelvis inte läm-&lt;br&gt;nas, om det visas att det inte är nödvändigt att utföra åtgärden på det sätt&lt;br&gt;som hyresvärden vill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på godkännande från hyresgästerna bör avse ombyggnader som&lt;br&gt;påbörjas efter det att de nya bestämmelserna har trätt i kraft De bör gälla&lt;br&gt;fram till dess att hyreslagen ändrats i motsvarande avseenden, dock längst&lt;br&gt;till utgången av juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om att i det&lt;br&gt;nuvarande regelsystemet för det statliga ombyggnadsstödet införa bestäm-&lt;br&gt;melser om hyresgästinflytande vid ombyggnad av hyreshus i huvudsaklig&lt;br&gt;överensstämmelse med vad som nu har redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Konsumentskydd vid nybyggnad av småhus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Statligt räntestöd för egnahem och småhus&lt;br&gt;som upplåts med bostadsrätt skall kunna lämnas även när kravet på&lt;br&gt;konsumentskydd är tillgodosett på annat sätt än genom den nu-&lt;br&gt;varande s k. småhusgarantin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Riksdagen beslutade hösten&lt;br&gt;1983 (prop. 1983/84:41, bet. 1983/84:BoU8, rskr. 1983/84:64) att ett vill-&lt;br&gt;kor för statliga bostadslån vid nybyggnad av småhus som byggdes för&lt;br&gt;försäljning eller för att upplåtas med bostadsrätt skulle vara att husägaren&lt;br&gt;tillförsäkrades ett betryggande konsumentskydd genom en s.k småhus-&lt;br&gt;garanti Sedan år 1989 har kravet på småhusgaranti utvidgats till att gälla&lt;br&gt;alla egnahem. I fråga om egnahem som utförs på annat sätt än genom&lt;br&gt;total- eller generalentreprenad far garantin begränsas till sådana arbeten&lt;br&gt;och byggnadsdelar som utförs enligt avtal med entreprenörer och hus-&lt;br&gt;leverantörer. Nu gällande bestämmelser finns i förordningen (1992:986)&lt;br&gt;om statlig bostadsbyggnadssubvention och i förordningen (1991 1933) om&lt;br&gt;statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentskyddet är utformat enligt följande. Kravet på garanti gäller&lt;br&gt;vid nybyggnad av egnahem eller nybyggnad av en- och tvåbostadshus&lt;br&gt;som upplåts med bostadsrätt. Skyddet skall gälla till förmån för husets&lt;br&gt;ägare Det skall bestå av två moment. En produktionsgaranti skall säkra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att huset uppförs och färdigställs i enlighet med vad den som skall Prop. 1995/96:101&lt;br&gt;uppföra huset har åtagit sig i avtal. En ansvarsutfästelse skall trygga att&lt;br&gt;sådana väsentliga skador på huset blir avhjälpta som består i eller är en&lt;br&gt;följd av fel eller brister i konstruktioner, utförande eller material. Ut-&lt;br&gt;fästelsen skall täcka skador som upptäcks och anmäls under tiden från&lt;br&gt;utgången av den garantitid som anges i köpe- eller entreprenadavtal till&lt;br&gt;dess tio år har gått, räknat från dagen för slutbesiktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med de genomgripande förändringar av bostadsstödet som&lt;br&gt;beslutades av riksdagen år 1992 (prop. 1991/92:150 bil. I, bet. 1991/92:&lt;br&gt;FiU30, rskr. 1991/92:350) avskaffades det tidigare gällande stödvillkoret&lt;br&gt;att ett projekt inte fick påbörjas innan beslut om statligt ekonomiskt stöd&lt;br&gt;lämnats. Ansökan om statlig bostadsbyggnadssubvention eller om ränte-&lt;br&gt;bidrag kan enligt gällande bestämmelser lämnas in till bidragsmyndig-&lt;br&gt;heten även efter det att bostadshuset påbörjats eller färdigställts. Pröv-&lt;br&gt;ningen av om garantier har tecknats i tillräcklig omfattning för att stöd&lt;br&gt;skall kunna lämnas kommer därmed i vissa fall att göras först när&lt;br&gt;produktionsgarantin till stor del inte längre har något syfte - och när&lt;br&gt;eventuella brister i bidragsförutsättningama i denna del inte längre kan&lt;br&gt;botas Boverket har i en skrivelse den 8 november 1994 fäst regeringens&lt;br&gt;uppmärksamhet på dessa följder av de ändrade förfarandereglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhusgaranti lämnas för närvarande av AB Bostadsgaranti, som sedan&lt;br&gt;år 1984 ägs till lika delar av Byggentreprenörerna och staten. För delar&lt;br&gt;av småhusmarknaden erbjuds småhusgarantier även av vissa intressent-&lt;br&gt;anknutna garantigivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den småhusgaranti som AB Bostadsgaranti lämnar är försäkrad hos ett&lt;br&gt;försäkringskonsortium Konsortiet har nyligen av Konkurrensverket be-&lt;br&gt;dömts som konkurrensbegränsande enligt konkurrenslagen (1993:20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hyreshus och andra bostadsrättshus än dem som omfattas av kravet&lt;br&gt;på en småhusgaranti skall det finnas en byggfelsförsäknng enligt lagen&lt;br&gt;(1993 :320) om byggfelsförsäkring. Försäkringen skall täcka kostnader för&lt;br&gt;att avhjälpa sådana fel och skador till följd av fel i byggnaden som upp-&lt;br&gt;täcks inom tio år från färdigställandet. Försäkringen är supplementär i&lt;br&gt;förhållande till entreprenörens åtaganden inom ramen för entreprenad-&lt;br&gt;garantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Verksamheten med småhusgarantin&lt;br&gt;har pågått under lång tid och måste sägas ha fungerat i huvudsak väl som&lt;br&gt;konsumentskydd. Eftersom en ansökan om statligt räntestöd numera kan&lt;br&gt;göras även efter det att bostadshuset påbörjats eller färdigställts, kommer&lt;br&gt;bidragsförutsättningama ibland att prövas först i ett sent skede av bygg-&lt;br&gt;processen. Det gör det nödvändigt att bidragsmyndigheten kan anpassa&lt;br&gt;villkoren efter förutsättningarna i det enskilda ärendet, så att en småhus-&lt;br&gt;ägare inte utsätts för onödiga rättsförluster på grund av att han miss-&lt;br&gt;bedömt vilket konsumentskydd som myndigheterna kommer att kräva i&lt;br&gt;det enskilda ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsgarantins syfte är i första hand att skydda den enskilde små-&lt;br&gt;husägaren eller bostadsrättsföreningen mot de merkostnader som kan följa&lt;br&gt;om huset inte färdigställs på avsett sätt av dennes avtalspart. För statens&lt;br&gt;åtaganden har produktionsgarantin mindre betydelse, eftersom såväl sub- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ventioner som kreditgarantier börjar löpa tidigast från det byggnaden är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;färdigställd. Mot den bakgrunden är det inte rimligt att brister i det kon- Prop. 1995/96:101&lt;br&gt;sumentskydd som avsåg att säkra färdigställandet av arbeten som vid&lt;br&gt;beslutstidpunkten redan är utförda skall föra med sig att konsumenten&lt;br&gt;mister rätten till statligt stöd under driftskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krav som fortsättningsvis bör gälla som villkor för beslut om stat-&lt;br&gt;ligt räntestöd för egnahem och bostadsrättssmåhus är att det finns ett till-&lt;br&gt;fredsställande konsumentskydd för framtiden, dvs. för tiden efter det att&lt;br&gt;beslut om räntestöd har meddelats. En småhusgaranti av nuvarande om-&lt;br&gt;fattning uppfyller självfallet detta krav. Men även ett skydd som i huvud-&lt;br&gt;sak svarar mot vad som täcks av den nuvarande byggfelsförsäkringen&lt;br&gt;eller av ansvarsutfästelsen inom småhusgarantin kan i vissa fall uppfylla&lt;br&gt;kravet En förutsättning för det är dock att även de åtaganden som åter-&lt;br&gt;står inom ramen för pågående och planerade entreprenadarbeten är säkra-&lt;br&gt;de på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en garanti för färdigställandet har givetvis stort värde för den som&lt;br&gt;bygger sig ett hus. Det finns emellertid inte skäl att ställa ett ovillkorligt&lt;br&gt;krav att den skall vara utformad på nuvarande sätt. Också andra former&lt;br&gt;av garantier som avser att trygga byggherrens möjligheter att fullfölja&lt;br&gt;projektet har börjat utvecklas. Det bör inte heller ovillkorligen krävas att&lt;br&gt;garantin har tecknats innan projektet påbörjades, om kravet i ett enskilt&lt;br&gt;fall blir till en nackdel för sökanden. Huvudsaken är att projektet har&lt;br&gt;genomförts på ett sådant sätt att en garantigivare är beredd att erbjuda det&lt;br&gt;avsedda skyddet för den tid som återstår av entreprenörens eller leve-&lt;br&gt;rantörens åtaganden. I sammanhanget kan erinras om att det i plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10) numera ställs krav på att en kontrollplan skall upp-&lt;br&gt;rättas före byggstart och fastställas av byggnadsnämnden. Med stöd av&lt;br&gt;intyg som avser olika steg i den kontroll som planen föreskriver eller av&lt;br&gt;slutbevis som byggnadsnämnden utfärdar kan byggherren visa hur bygg-&lt;br&gt;processen har genomförts i de delar som kontrollplanen tar upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär således att prövningen av om förutsättningarna för&lt;br&gt;statligt räntestöd är uppfyllda i denna del skall riktas in på kvaliteten i det&lt;br&gt;framtida konsumentskyddet, inte på formerna för det. Det bör ankomma&lt;br&gt;på bidragsmyndigheten att i varje särskilt fall bedöma om ett konsument-&lt;br&gt;skydd som ges i annan form än den nuvarande småhusgarantin kan anses&lt;br&gt;tillfredsställa de krav som även fortsättningsvis gäller som villkor för&lt;br&gt;sådan subvention. Som nämnts ovan skall därvid utgångspunkten vara att&lt;br&gt;återstående entreprenadarbeten skall vara säkrade på ett tillfredsställande&lt;br&gt;sätt och att det finns ett ekonomiskt tryggat skydd rörande fel och skador&lt;br&gt;som upptäcks inom tio år från färdigställandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör godkänna vad regeringen anfört om att genomföra&lt;br&gt;förändringar i de villkor som gäller konsumentskydd vid nybyggnad av&lt;br&gt;egnahem och bostadsrättssmåhus i huvudsak på det sätt som nu redo-&lt;br&gt;visats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dåvarande regeringen utlovade i prop. 1992/93:121 om lagen om&lt;br&gt;byggfelsförsäkring en utvärdering av lagen när tillräcklig erfarenhet har&lt;br&gt;vunnits av verksamheten. Denna uppföljning kommer att påbörjas inom&lt;br&gt;kort I detta uppföljningsarbete kommer även erfarenheterna av kon-&lt;br&gt;sumentskyddet för småhus att belysas. Regeringen avser att därefter åter- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma till riksdagen i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 FN:s andra världskonferens om boende- och&lt;br&gt;bebyggelsefrågor (Habitat II)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Riksdagen bör informeras om utgångs-&lt;br&gt;punkterna för Sveriges arbete vid FN:s andra världskonferens om&lt;br&gt;boende- och bebyggelsefrågor, Habitat II, som hålls i Istanbul i&lt;br&gt;Turkiet i juni 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska förberedelsearbetet inför FN:s andra världskonferens om&lt;br&gt;boende- och bebyggelsefrågor, Habitat II, har skett genom en särskild&lt;br&gt;grupp, Boplats 96 (dir. 1993:96), där bl.a. samtliga riksdagspartier är&lt;br&gt;företrädda. Gruppens förslag till svensk nationalrapport, &amp;quot;Shaping&lt;br&gt;Sustainable Homes in an Urbanizing World&amp;quot;, antogs av regeringen den&lt;br&gt;30 november 1995 Rapporten redovisar svenska erfarenheter och lyfter&lt;br&gt;fram prioriterade frågor när det gäller att utveckla boende och bebyggelse&lt;br&gt;samt forma hållbara städer och boplatser i Sverige Vidare anges frågor&lt;br&gt;som särskilt bör uppmärksammas i internationellt samarbete och bistånd&lt;br&gt;De prioriteringar och ställningstaganden som redovisas i rapporten utgör&lt;br&gt;utgångspunkter för Sveriges arbete vid Habitat II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska erfarenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kvantitativa målen för svensk bostadspolitik är i huvudsak fram-&lt;br&gt;gångsrikt förverkligade Den allmänna bostadsbristen tillhör det för-&lt;br&gt;gångna. Knappast några hushåll är trångbodda och endast en procent av&lt;br&gt;bostäderna är inte fullt moderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många byggnader och många delar av den byggda miljön behöver&lt;br&gt;emellertid anpassas bättre till ekonomiska, sociala, kulturella och miljö-&lt;br&gt;mässiga krav. Fordringarna på en hälsosam bostadsmiljö och friska hus&lt;br&gt;är i hög grad berättigade. Kraven på kretsloppsanpassning skärps, inte&lt;br&gt;minst när det gäller flödet av byggmaterial och byggkomponenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringar i plan- och bygglagen har mål för en hållbar utveck-&lt;br&gt;ling förts in i svensk planlagstiftning. Lagändringarna stryker under be-&lt;br&gt;hovet att finna hållbara mönster för markanvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringarna när det gäller boende, byggande och planering måste&lt;br&gt;rymmas inom gällande ekonomiska ramar och samtidigt vara förenliga&lt;br&gt;med de långsiktiga kraven på en hållbar utveckling Fordringarna från ett&lt;br&gt;framväxande mångkulturellt samhälle måste särskilt uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten pekar ut uppgifter som behöver hanteras på kort och medel-&lt;br&gt;lång sikt för att garantera rimliga boendeförhållanden för alla och lägga&lt;br&gt;grunden för en hållbar utveckling av den byggda miljön, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utveckla en allmän social bostadspolitik efter nya förutsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;anpassa byggnader och byggda miljöer till kretsloppssamhällets krav&lt;br&gt;och kraven på sund inomhusmiljö och god tillgänglighet för alla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skapa bättre levnadsvillkor i utsatta bostadsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förbättra integrationen av invandrare i landets olika delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;konsolidera kommunernas kapacitet och handlingsutrymme,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förstärka olika orters attraktionskraft för människor och företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ge markanvändningsmönster som främjar en kretsloppsanpassning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utveckla den lokala demokratin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda frågor inför Habitat II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boendefrågan och urbaniseringsprocessen rymmer ekonomiska, sociala,&lt;br&gt;kulturella och miljömässiga utmaningar av globala dimensioner. Det är&lt;br&gt;varje regerings ansvar att i sitt land skapa så gynnsamma förutsättningar&lt;br&gt;som möjligt för rimliga boendeförhållanden och en hållbar utveckling av&lt;br&gt;städer och boplatser. Som ett led i den svenska utrikespolitiken med in-&lt;br&gt;riktning på fred, säkerhet och demokrati, bör Sverige spela en aktiv roll&lt;br&gt;i internationellt samarbete på Habitat-området. Insatser med sikte på håll-&lt;br&gt;bar utveckling i städer och boplatser bör särskilt gälla åtgärder som&lt;br&gt;gynnar de sämst ställda, förbättrar den urbana miljön och miljön i stort,&lt;br&gt;gynnar uthållig ekonomisk tillväxt samt främjar en demokratisk och de-&lt;br&gt;centraliserad förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska nationalrapporten lyfter mot denna bakgrund särskilt fram&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rätten till ett hem behöver fa internationellt erkännande. Ett förslag till&lt;br&gt;internationella standardregler om tryggat bostadsinnehav och besittnings-&lt;br&gt;skydd har presenterats av Sverige som grund för mer omfattande åtagan-&lt;br&gt;den från regeringarna vid Habitat II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tak över huvudet och tillgång till dricksvatten och rimliga sanitära&lt;br&gt;förhållanden är en nödvändighet för mänsklig utveckling. Utvecklings-&lt;br&gt;bistånd bör i ökad omfattning uppmärksamma livsvillkoren för fattiga&lt;br&gt;människor i städerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Aktiv medverkan av både kvinnor och män och av gamla och unga är&lt;br&gt;nödvändig i allt förändringsarbete, inte minst i fråga om lokala projekt&lt;br&gt;som siktar på att förbättra levnadsförhållandena i utsatta områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skydd av vattentillgångarna, rening av avloppsvatten, hushållning med&lt;br&gt;spillvatten och avfall, minskad energianvändning i byggnader, effektivare&lt;br&gt;transporter etc. är exempel på nyckelområden där ändamålsenlig teknologi&lt;br&gt;som svarar mot lokala behov behöver stimuleras och utvecklas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Växande städer måste finna vägar att hantera utvecklingen på sätt som&lt;br&gt;tar tillvara och förstärker stadsmiljöns goda egenskaper från hållbarhets-&lt;br&gt;synpunkt och som motverkar slöseri med naturresurserna och oåterkalle-&lt;br&gt;liga skador på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Öppna, lyhörda, tillförlitliga, rättvisa och effektiva former måste garan-&lt;br&gt;teras för förvaltningen av samhällen, städer och stadsregioner Regering-&lt;br&gt;arna bör enas om åtgärder för att förstärka den lokala nivåns förmåga till&lt;br&gt;framsynt förvaltning i demokratiska former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-För att finna vägarna till hållbar utveckling bör arbetet med lokala&lt;br&gt;Agenda 21 fullföljas över hela världen till år 2000. Åtagandena bör om-&lt;br&gt;fatta även Habitat-konferensens teman om rimliga boendeförhållanden för&lt;br&gt;alla och om hållbar utveckling av den byggda miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över myndigheter och organisationer som var&lt;br&gt;företrädda vid Näringsdepartementets hearing den 20 oktober&lt;br&gt;1995 över Bostadspolitiska utredningens delbetänkande 1990-&lt;br&gt;talets bostadsmarknad - en första utvärdering (SOU:1995:98)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket, Statens bostadskreditnämnd, Riksskatteverket, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Svenska Bankföreningen, Venantius AB, Byggentre-&lt;br&gt;prenörerna, Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund, HSBs Riksförbund,&lt;br&gt;Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO, Sveriges Fastighetsägare-&lt;br&gt;förbund, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation SBC,&lt;br&gt;Arkitekt- och Ingenjörsföretagen, Svenska Byggnadsarbetareförbundet,&lt;br&gt;Svenska Byggingenjörers Riksförbund, Svenska Träindustriarbetare-&lt;br&gt;förbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1995/96:101&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;till regler om hyresgästinflytande vid ombyggnad av statligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;subventionerade hyreshus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, Hyresnämnden i Stockholm, Länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Halllands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län,&lt;br&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag&lt;br&gt;SABO, Hyresgästernas Riksförbund, Svenska Kommunförbundet, HSB s&lt;br&gt;Riksförbund, Riksbyggen, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Bygg-&lt;br&gt;entreprenörerna och Boverket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Thalén, ordförande, och statsråden Blomberg,&lt;br&gt;Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,&lt;br&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Nygren såvitt avser avsnitt 4.3 och statsrådet&lt;br&gt;Andersson såvitt avser propositionens övriga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:101 De ekonomiska villkoren för&lt;br&gt;det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49676, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:BoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om kreditgarantins andel av garantiunderlaget (avsnitt 6.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om kreditgarantins andel av garantiunderlaget (avsnitt 6.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:BoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om att ändra förutsättningarna för statligt räntestöd såvitt gäller dels hyresgästers inflytande vid ombyggnad av hyreshus, dels konsumentskyddet vid nybyggnad av småhus (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:BoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om att ändra förutsättningarna för statligt räntestöd såvitt gäller dels hyresgästers inflytande vid ombyggnad av hyreshus, dels konsumentskyddet vid nybyggnad av småhus (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 21:21:24</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03101</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:15</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 21:21:24</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:BoU10</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01BoU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:101&lt;br/&gt;
De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:101 De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:101&lt;br/&gt;
De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:101 De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:101&lt;br/&gt;
De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:101 De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:101&lt;br/&gt;
De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:101 De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:101&lt;br/&gt;
De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:101 De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:101&lt;br/&gt;
De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:101 De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:101&lt;br/&gt;
De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:101 De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:101&lt;br/&gt;
De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:101 De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:101&lt;br/&gt;
De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:101 De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erling Bager  och Isa Halvarsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:101&lt;br/&gt;
De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:101 De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erling Bager  och Isa Halvarsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Helena Frisk  och Håkan Strömberg  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:101&lt;br/&gt;
De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:101 De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Helena Frisk  och Håkan Strömberg  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Knut Billing  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:101&lt;br/&gt;
De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:101 De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Knut Billing  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Owe Hellberg  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:101&lt;br/&gt;
De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:101 De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Owe Hellberg  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:101&lt;br/&gt;
De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:101 De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roy Ottosson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:101&lt;br/&gt;
De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:101 De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roy Ottosson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Björklund  och Michael Stjernström  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:101&lt;br/&gt;
De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:101 De ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Björklund  och Michael Stjernström  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>