2298296 GJ01KU21 1995/96 KU21 bet bet Betänkande 1995/96:KU21 Betänkande Debatt om förslag KU 21 0 1996-02-06 00:00:00 2005-11-08 13:09:33 1996-02-06 00:00:00 Indelning av budgeten i utgiftsområden saknas webbnav {EF6A3807-6444-4280-83AB-960C9EA57370} https://data.riksdagen.se/dokument/GJ01KU21/text https://data.riksdagen.se/dokument/GJ01KU21 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ01KU21 https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GJ01KU21 <div class="sidhuvud_publikation">Konstitutionsutskottets betänkande</div> <div class="sidhuvud_beteckning">1995/96:KU21</div> <h1>Indelning av budgeten i utgiftsområden</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <h2>Innehåll</h2> <ul><li class="innehall_lista"><a href="#bsam">Sammanfattning</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bmot">Motionerna</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#btext">Utskottet</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bhemst">Hemställan</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bres">Reservationer</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#binh">Innehållsförteckning</li></a></ul> <pre>1995/96 KU21</pre> <a name="bsam"></a><h2>Sammanfattning</h2><pre>I betänkandet behandlas ett förslag som framlagts av en arbetsgrupp inom talmanskonferensen angående indelning av den statliga budgeten i utgiftsområden och ändringar med anledning härav i uppgiftsfördelningen mellan utskotten. I betänkandet behandlas också tre motioner, varav två som väckts under den allmänna motionstiden 1994/95 och en följdmotion.</pre> <pre></pre> <pre>Utskottet godkänner förslaget till indelning av statsbudgeten i 27 utgiftsområden med en smärre ändring. Representanterna för Miljöpartiet och Folkpartiet har på olika punkter reserverat sig mot beslutet i denna del. Utskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen avseende utskottsindelningen m.m. De moderata ledamöterna har reserverat sig till förmån för avslag på förslaget i dess helhet. Samtliga motioner har avstyrkts.</pre> <pre></pre> <pre>Förslaget</pre> <pre></pre> <pre>1995/96:TK2 vari yrkas att riksdagen antar det av talmanskonferensens arbetsgrupp framlagda förslaget till lag om ändring av riksdagsordningen.</pre> <a name="bprop"></a><h2></h2> <a name="bmot"></a><h2>Motionerna</h2><pre>Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994/95</pre> <pre></pre> <pre>1994/95:K305 av Juan Fonseca (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att undersöka möjligheterna att inrätta ett integrationsutskott.</pre> <pre></pre> <pre>1994/95:K324 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger talmanskonferensen till känna det angelägna i att arbetet med förslag till reformerad utskottsindelning bedrivs så att beslut kan fattas under 1994/95 års riksmöte.</pre> <pre></pre> <pre>Motion väckt med anledning av förslaget</pre> <pre></pre> <pre>1995/96:K13 av Peter Eriksson (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att turistfrämjande frågor skall tillföras kulturutskottet.</pre> <a name="btext"></a><h2>Utskottet</h2><pre>Bakgrund</pre> <pre></pre> <pre>Inom ramen för den allmänna översyn av riksdagsarbetet som Riksdagsutredningen genomfört lämnades i förslaget 1993/94:TK3 bl.a. en redovisning av en skiss till indelning av statsbudgeten i utgiftsområden och därtill relaterade ändringar i riksdagens utskottsorganisation.</pre> <pre> Utgiftsområdena borde enligt utredningens mening svara mot ändamålen med de statliga utgifterna, och indelningen borde därför vara politiskt relevant och kunna användas både i regeringens och riksdagens budgetarbete. Områdena borde vara tillräckligt stora för att möjliggöra meningsfulla prioriteringar. Utredningen exemplifierade sina tankegångar i en skiss omfattande 26 utgiftsområden.</pre> <pre>Utredningens utgångspunkt för beredningen av utgiftsområdena var att ett utskott skulle kunna behandla flera utgiftsområden men att inga utgiftsområden skulle delas mellan utskotten. Den s.k. fackutskottsprincipen borde enligt utredningens mening behållas, dvs. såväl lagstiftnings- som budgetärenden bör behandlas av samma utskott. I ett exempel redovisades ett något reducerat antal utskott, från 16 till 15, alternativt 14.</pre> <pre>Utredningen föreslog att frågorna om utgiftsområden och utskottsorganisationen skulle övervägas ytterligare och att definitiva beslut i dessa delar borde fattas av riksdagen innan den föreslagna budgetordningen tillämpas första gången, hösten 1996. För att formellt möjliggöra ändringar i utskottsindelningen till denna tidpunkt föreslog utredningen att bestämmelserna i riksdagsordningen ändras så att utskotten under innevarande valperiod väljs för ett riksmöte i taget.</pre> <pre>Konstitutionsutskottet ansåg (bet. 1993/94:KU18) att den föreslagna indelningen i utgiftsområden var väl ägnad att ligga till grund för fortsatta överväganden. Utskottet tillstyrkte utredningens förslag om att beslut om utskottsindelningen borde anstå till dess utgiftsområdena lagts fast. Riksdagen antog förslaget om fortsatt utredningsarbete på de aktuella områdena.</pre> <pre> Indelningen i utgiftsområden</pre> <pre></pre> <pre>Gällande ordning</pre> <pre></pre> <pre>Statsbudgetens innehåll är i mycket begränsad utsträckning föremål för reglering i grundlagen. Enligt 9 kap. 3 § regeringsformen företar riksdagen budgetreglering för närmast följande budgetår eller för annan budgetperiod. Riksdagen bestämmer därvid till vilka belopp statsinkomsterna skall beräknas och anvisar anslag till angivna ändamål. Riksdagen kan besluta att särskilt anslag på statsbudgeten skall utgå för annan tid än budgetperioden. Vid budgetregleringen skall riksdagen beakta behovet av medel för rikets försvar under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Enligt 9 kap. 6 § regeringsformen avger regeringen förslag till statsbudget till riksdagen.</pre> <pre> Statsbudgetens uppställning i tekniskt hänseende, t.ex. med avseende på indelning i huvudtitlar och anslagstyper, är inte reglerad i grundlagen, varför riksdagen är obunden i varje särskilt läge. Motivet för detta angavs i grundlagspropositionen (1973:90), där justitieministern anförde att ständiga förändringar i fråga om budgetsystemets innehåll, den ekonomisk- politiska debatten och den tekniska utvecklingen leder till att det statliga budgetsystemet måste kunna förnyas successivt, varför regeringsformen inte borde lägga hinder i vägen.</pre> <pre>En konsekvens av att det saknas budgettekniska bestämmelser i grundlagen är att riksdagen kan specificera anslagen i detalj eller underlåta att göra det. Riksdagen kan också sätta villkor för anslagen vid angivandet av ändamålen. En annan konsekvens är att krav på balans mellan inkomster och utgifter saknas.</pre> <pre> Själva budgetpropositionen är en översiktlig redovisning av beräknade inkomster och utgifter. Inkomsterna är specificerade på olika inkomstslag, och utgifterna är fördelade på 17 huvudtitlar, som väsentligen speglar departementsindelningen. Förutom departementen utgör statschefen och regeringen, riksdagen och dess myndigheter, räntor på statsskulden och oförutsedda utgifter huvudtitlarna i 1994/95 års budgetproposition, som avser budgetåret 1995/96. I 19 bilagor till budgetpropositionen redovisas närmare och motiveras inkomst- och utgiftsposterna i statsbudgeten. I bilagorna ingår, förutom de 17 huvudtitlarna, finansplanen och en beredskapsbudget för totalförsvarets civila del.</pre> <pre></pre> <pre>Riksdagsutredningen</pre> <pre></pre> <pre>I betänkandet 1993/94:TK3 diskuterades ett antal principiella grunder för statsbudgetens indelning i utgiftsområden med utgångspunkt i de krav på en sådan indelning som emanerade från den s.k. rambeslutsmodellen. Huvudprincipen borde enligt utredningen vara att utgiftsområdena skall svara mot de ändamål och politiska syften som finns bakom anslagsförslagen. Indelningen borde enligt utredningens mening tillfredsställa krav på politisk relevans, statsfinansiellt lämpliga avgränsningar, möjlighet att göra meningsfulla prioriteringar och att följa upp resultaten. Utgiftsområdena borde enligt utredningen ha en över tiden önskvärd fasthet som ändå kan förenas med flexibilitet och situationsanpassning. Områdena borde vara en naturlig grund för regeringens och riksdagens organisation av budgetarbetet.</pre> <pre> I utredningen presenterades en skiss med en indelning av budgetpropositionens vid den aktuella tidpunkten drygt 600 anslag i 26 utgiftsområden. En underliggande princip var att gemensamma statsangelägenheter av huvudsakligen konstitutionell eller finanspolitisk natur fördelas på tre ramar som tas om hand av respektive konstitutions-, finans- och skatteutskottet. En annan princip var att totalförsvarsutgifterna hålls samman. En tredje princip var att anslag för sektorsforskning, internationella kontakter samt miljöinsatser fördelas på olika utgiftsområden. Fem områden avsedda att rymma rena hushållstransfereringar skildes också ut i förslaget. De areella näringarna föreslogs bilda ett avgränsat utgiftsområde, liksom statsskuldsräntorna.</pre> <pre>En konsekvens av förslaget var att antalet utgiftsområden skulle bli fler än antalet utskott. Några utskott skulle följaktligen få arbeta med mer än en utgiftsram. Med denna ordning skulle det inte bli möjligt att fördela enskilda anslag på olika utskott för att åstadkomma en jämnare arbetsfördelning.</pre> <pre>Som nämnts ställde sig konstitutionsutskottet (bet. 1993/94:KU18) positivt till de redovisade principerna och till utredningens förslag om vidare överväganden av frågan.</pre> <pre></pre> <pre>Förslaget</pre> <pre></pre> <pre> Arbetsgruppens förslag till indelning i utgiftsområden (se bilaga 1) avviker inte i någon större eller betydelsefull omfattning från Riksdagsutredningens förslag.</pre> <pre> Sedan utredningen lade fram sitt förslag har en betydande utgiftspost tillkommit, nämligen avgiften till EU, som föreslås utgöra ett eget utgiftsområde.</pre> <pre>I motsats till utredningen föreslår arbetsgruppen vidare att anslagen till Husgerådskammaren och till driften av de kungliga slotten, som numera ingår i det gemensamma anslaget för statschefen, i sin helhet bör tillhöra utgiftsområde 1, rikets styrelse.</pre> <pre>Utgiftsområde 6, som av utredningen föreslogs benämnas försvar och internationell säkerhet, föreslås renodlas till att omfatta endast försvarsanslag och benämnas totalförsvar. Anslagen för fredsbevarande verksamhet (FN- styrkorna), Organisationen för säkerhet och samarbete (OSSE), Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor, SIPRI samt Utrikespolitiska institutet föreslås föras över till utgiftsområde 5, utrikesförvaltning och internationell samverkan, som bereds av utrikesutskottet.</pre> <pre>Anslagen till Statistiska centralbyrån (SCB) och Kammarkollegiet bör enligt arbetsgruppen flyttas till utgiftsområde 2, samhällsekonomi och finansförvaltning, på grund av att SCB är avgiftsfinansierad utom i den del av verksamheten som gäller nationalräkenskaperna och att Kammarkollegiet har en framträdande roll vad gäller statens egendomsförvaltning.</pre> <pre>Anslagen för köp av samhällstjänster från Posten och Telia liksom för ersättning till Posten för rikstäckande betalningar föreslås överföras till utgiftsområde 22, kommunikationer, varigenom alla anslag som rör post- och televerksamhet samlas inom en utgiftsram.</pre> <pre>Frågor rörande strålskydd och kärnsäkerhet hör enligt arbetsgruppens mening till det miljöpolitiska området, varför anslagen för Strålskyddsinstitutet och Kärnkraftinspektionen föreslås flyttas från utgiftsområde 21, energi, till utgiftsområde 20, allmän natur- och miljövård.</pre> <pre>Arbetsgruppen anser också att bostadsbidragen även i fortsättningen bör behandlas i ett bostadspolitiskt sammanhang. Därför föreslås de beredas inom utgiftsområde 18, samhällsplanering och bostadsförsörjning, i stället för inom område 12, ekonomisk trygghet för familjer och barn, som Riksdagsutredningen föreslagit.</pre> <pre> De övriga förändringar i anslagens fördelning på utgiftsområden som arbetsgruppen föreslagit är närmast en följd av gruppens ställningstagande till frågan om ändring i utskottsindelningen. Dessa ändringsförslag redovisas i avsnittet om utskottsindelningen.</pre> <pre></pre> <pre> Motionen</pre> <pre></pre> <pre>I motion 1995/96:K13 begär Peter Eriksson (mp) att riksdagen beslutar att turistfrämjande frågor skall föras till kulturutskottet i stället för näringsutskottet. Enligt motionären har kulturfrågorna under de senaste åren blivit alltmer centrala inom turistbranschen. Statliga åtgärder för att stödja turistnäringen är dessutom enligt motionen mer relevanta inom natur och kultur än rent kommersiella områden.</pre> <pre></pre> <pre>Riksdagsbehandlingen av försvarspropositionen</pre> <pre></pre> <pre>Under utskottsbehandlingen har väckts yrkande om att utgifter för fredsbevarande verksamhet (FN-styrkorna) bör föras till utgiftsområde 6, totalförsvar, i stället för till utgiftsområde 5, utrikesförvaltning och internationell samverkan.</pre> <pre></pre> <pre>I regeringens proposition (prop. 1995/96:12) Totalförsvar i förnyelse anfördes att medel från Utrikesdepartementets huvudtitel, anslaget B 9. Fredsbevarande verksamhet, borde föras till Försvarsdepartementets huvudtitel fr.o.m. 1997. Försvarsutskottet ansåg (bet. 1995/96:FöU1 s. 22) det rimligt att kostnaderna för fredsfrämjande insatser förs upp på Försvarsdepartementets huvudtitel. De erfarenheter som görs i internationella, fredsfrämjande insatser skulle enligt utskottets mening få en positiv effekt även för Försvars- makten. Utskottet framhöll att riksdagen under våren 1996 i särskild ordning kommer att närmare besluta om utgiftsområdena inom statsbudgeten och att det blir aktuellt att först då ta ställning i denna fråga från riksdagens sida. Utskottet hemställde att riksdagen med bifall till propositionen skulle godkänna vad regeringen förordat. De moderata ledamöterna reserverade sig i den här aktuella delen av ärendet till förmån för en egen motion. Riksdagen följde utskottet.</pre> <pre></pre> <pre>Utskottets bedömning</pre> <pre></pre> <pre>Med det nu aktuella förslaget från talmanskonferensen har ett omfattande och betydelsefullt utredningsarbete angående reformeringen av budgetprocessen i riksdagen avslutats. Utskottet konstaterar att det föreliggande förslaget vad gäller uppdelningen på utgiftsområden ansluter nära till det principförslag som utskottet vid sin behandling våren 1994 ställde sig positivt till.</pre> <pre> Under utskottsbehandlingen har yrkats avslag på hela förslaget. Utskottet avstyrker detta yrkande.</pre> <pre>I följdmotion K13 (mp) yrkas att turistfrågor bör föras till kulturutskottet i stället för till näringsutskottet. Frågor om turism handläggs sedan 1989 inom företagsenheten i Näringsdepartementet, medan beredningsansvaret i riksdagen ligger på kulturutskottet. Enligt talmanskonferensens förslag skall turistfrämjande frågor föras till utgiftsområde 24, näringsliv, för vilket näringsutskottet har beredningsansvaret. Turistnäringen utgör en viktig del av det svenska näringslivet, vilket återspeglas i näringens bidrag till bruttonationalprodukten (3-4 %), årsomsättningen (ca 100 miljarder kronor) och sysselsättning (ca 200 000 personer på hel- eller deltid). Turism räknas som Sveriges tredje största exportnäring. Turistfrågor har således ett nära samband med de närings- och utrikeshandelspolitiska frågor som näringsutskottet handlägger. Med hänsyn till dessa förhållanden bör frågor om turism i enlighet med talmanskonferensens förslag föras till utgiftsområde 24, varför motionen avstyrks.</pre> <pre> Med hänsyn till att riksdagen principiellt redan tagit ställning för det alternativ som innebär att utgifter för fredsbevarande verksamhet bör föras till Försvarsdepartementets huvudtitel avstyrker utskottet förslaget från talmanskonferensen i denna del. Utgifter för fredsbevarande verksamhet bör enligt utskottets mening tillhöra utgiftsområde 6, totalförsvar, och beredas av försvarsutskottet. I övrigt tillstyrks förslaget.</pre> <pre></pre> <pre>Utskottsindelningen</pre> <pre></pre> <pre>Gällande bestämmelser</pre> <pre></pre> <pre>Enligt 4 kap. 3 § regeringsformen väljer riksdagen inom sig utskott, däribland ett konstitutionsutskott, ett finansutskott och ett skatteutskott enligt bestämmelser i riksdagsordningen.</pre> <pre></pre> <pre>Enligt 4 kap. 2 § riksdagsordningen tillsätter riksdagen förutom de nämnda utskotten ett erforderligt antal andra utskott. Riksdagen kan även under valperioden tillsätta utskott för längst den tid som återstår av valperioden. För riksmöte före 1996/97 års riksmöte gäller särskilt att val av utskott avser riksmöte i stället för valperiod enligt lag (1994:1472). I tilläggsbestämmelse 4.2.1 anges de nuvarande utskotten, och i 4 kap. 4-6 §§ och tilläggsbestämmelserna 4.6.1-16 anges utskottens uppgifter m.m.</pre> <pre></pre> <pre>Riksdagsutredningen</pre> <pre></pre> <pre>Utgångspunkterna för riksdagsutredningens överväganden om fördelningen av utgiftsområden för beredning i utskotten var att ett utskott skall kunna behandla mer än ett utgiftsområde men att inga utgiftsområden skall delas mellan utskott. Enligt utredningen borde den s.k. fackutskottsprincipen behållas, innebärande att såväl lagstiftnings- som budgetärenden inom ett ämnesområde bör behandlas av samma utskott. Vidare borde enligt utredningens mening transfereringsområden sammanföras med respektive verksamhet. Det exempel utredningen presenterade innebar att antalet utskott minskats från 16 till 15 alternativt 14. Förslaget syftade till att med relativt små förändringar åstadkomma en anpassning av utskottsorganisationen till den nya budgetprocessen. Utredningen ansåg att ändringar i utskottsindelningen borde anstå till dess ett definitivt beslut om utgiftsområden fattats.</pre> <pre></pre> <pre>Konstitutionsutskottet (bet. 1993/94:KU18) delade utredningens mening att förslag om förändringar i utskottsindelningen och ärendefördelningen mellan utskotten borde anstå till dess utgiftsområdena lagts fast. Mot denna bakgrund tillstyrkte utskottet förslaget om fortsatt utredning. Utskottet avstyrkte samtliga följdmotioner med anknytning till utskottsorganisationen. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1993/94:427).</pre> <pre></pre> <pre>Förslaget</pre> <pre></pre> <pre>Arbetsgruppen har övervägt såväl de förändringar som redovisats i utredningens exempel som förslag till betydligt mer långtgående ändringar i utskottsindelningen. Enligt arbetsgruppen kan det, oavsett de krav den nya budgetprocessen ställer, finnas goda skäl att diskutera utskottsindelningen. Trots att utskottsorganisationen varit i stort sett oförändrad sedan enkammarriksdagens tillkomst och att många förändringar inträffat i fråga om arbetsbelastningen och sambandet mellan olika ärendegrupper, har arbetsgruppen stannat för att inte föreslå någon förändring i utskottsindelningen.</pre> <pre> Ett skäl till detta är att det är svårt att förutse vilka effekterna av det nya budgetförfarandet kommer att bli på riksdagsarbetet. Det ligger också, som Riksdagsutredningen framhöll, ett särskilt värde i om utskotten i så stor utsträckning som möjligt kan behålla sina tidigare beredningsområden. Så snart erfarenheter vunnits av det nya budgetarbetet finns det enligt arbetsgruppen anledning att åter ta upp frågan om ändringar i utskottsindelningen. Sådana ändringar bör enligt arbetsgruppen kunna träda i kraft hösten 1998, dvs. efter nästa val till riksdagen.</pre> <pre>Arbetsgruppen har utarbetat ett förslag till fördelning av beredningen av de 27 utgiftsområdena på 15 av de nuvarande utskotten.</pre> <pre>Det sextonde utskottet, lagutskottet, får enligt förslaget ingen roll i budget arbetet men behåller ansvaret för beredningen av den centrala civilrättsliga lagstiftningen. Enligt arbetsgruppens mening bör lagutskottet behålla beredningsansvaret även för lagstiftningen inom de sakområden där utskottet inte längre är budgetberedande, däribland lagstiftningen om konsumenträtten.</pre> <pre>Riksdagsutredningen föreslog att de tunga hushållstransfereringarna skulle utgöra egna utgiftsområden, medan anslagen till de myndigheter som administrerar transfereringarna skulle föras till andra utgiftsområden. Dock borde enligt utredningens mening transfererings- och myndighetsanslag inte delas mellan olika utskott. Detta var ett av skälen till utredningens förslag om ett nytt socialförsäkrings- och socialutskott.</pre> <pre>Arbetsgruppen föreslår att utgiftsområdena 10-12 (ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, vid ålderdom samt för familjer och barn) bereds av socialförsäkringsutskottet. Anslagen till de myndigheter som administrerar socialförsäkringarna, Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna, föreslås föras från utgiftsområde 9, hälso- och sjukvård och social omsorg, till område 10, ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, trots att det bryter mot principen om renodlade transfereringsramar. Ett liknande avsteg från huvudprincipen gäller beträffande studiestödet, som föreslås utgöra ett eget utgiftsområde och beredas av utbildningsutskottet och inte som hittills av socialförsäkringsutskottet, och anslaget till Centrala studiestödsnämnden (CSN), som föreslås ingå i utgiftsområde 16, utbildning och universitetsforskning, där utbildningsutskottet har beredningsansvaret.</pre> <pre>Arbetsgruppen föreslår att den hittillsvarande uppdelningen i beredningsansvaret mellan konstitutionsutskottet och kulturutskottet när det gäller mediefrågor skall bestå. Det innebär att konstitutionsutskottet fortsätter att bereda ärenden angående lagstiftningen om medier och stödet till dagspress och radio- och kassettidningar, medan kulturutskottet svarar för ärenden om radio och TV i övrigt.</pre> <pre></pre> <pre>Motionerna</pre> <pre></pre> <pre> I motion 1994/95:K305 begär Juan Fonseca (s) att riksdagen beslutar undersöka möjligheterna att inrätta ett integrationsutskott. Motionären anför bl.a. att drygt 1,5 miljon av landets invånare har invandrarbakgrund, vilket aktualiserar frågan hur vi i Sverige skapar en nation med plats för alla dess medborgare oavsett hudfärg, religion och födelseort. Vidare anförs att begreppet mångkulturellt samhälle är oklart. Integrationsfrågan är enligt motionären en av de viktigaste frågorna framöver. Enligt riksdagens arbetsfördelning är socialförsäkringsutskottet ansvarigt för invandrarfrågor. Behandlingen av s.k. invandrarfrågor består enligt motionen i huvudsak av flyktingpolitik, medan integrationsfrågor mycket sällan berörs. Därför bör riksdagen ändra sin arbetsorganisation, och arbetet med integrationsfrågor bör bedrivas i ett särskilt utskott, anser motionären.</pre> <pre></pre> <pre>I motion 1994/95:K324 yrkar Henrik S Järrel (m) att riksdagen ger talmanskonferensen till känna det angelägna i att arbetet med förslag till reformerad utskottsindelning bedrivs så att beslut kan fattas under 1994/95 års riksmöte. Motionären refererar till det arbete som utförts inom riksdagsutredningen gällande utskottsindelningen och arbetsfördelningen mellan utskotten. Motionären erinrar om att utredningen inte lade fram några konkreta förslag i den delen utan avsåg att återkomma till frågan under innevarande mandatperiod.</pre> <pre></pre> <pre>Utskottets bedömning</pre> <pre></pre> <pre>Talmanskonferensens förslag innebär att den hittillsvarande utskottsorganisationen behålls tills vidare. Utskottet instämmer i de skäl som arbetsgruppen anfört för en oförändrad utskottsindelning, nämligen att det är svårt att förutse effekterna på riksdagsarbetet av det nya budgetförfarandet och att det finns ett egenvärde i att utskotten kan behålla sina tidigare beredningsområden. Utskottet delar också arbetsgruppens mening att det kan finnas anledning att aktualisera frågan om ändringar i utskottsindelningen sedan erfarenheter vunnits av den nya budgetprocessen och att eventuella ändringar bör kunna träda i kraft fr.o.m. nästa mandatperiod, dvs. hösten 1998.</pre> <pre> När det gäller detaljerna i förslaget konstaterar utskottet att de principer som Riksdagsutredningens överväganden vilade på i huvudsak kunnat följas. Avvikelserna från dessa principer är få och enligt utskottets mening sakligt acceptabla. Det gäller lagutskottets beredningsansvar för lagstiftningen inom vissa sakområden utan anknytning till budgetberedningen, vidare avvikelsen från principen om renodlade transfereringsramar beträffande utgiftsområdena 9 och 10 samt utbildningsutskottets beredningsansvar för studiestödet. Utskottet tillstyrker förslaget i dessa delar. Utskottet tillstyrker också förslaget om fördelningen av beredningsansvaret för mediefrågor mellan konstitutionsutskottet och kulturutskottet.</pre> <pre>Yrkandet i motion K324 (m) att riksdagen ger talmanskonferensen till känna att beslut om utskottsindelningen bör fattas under 1994/95 års riksmöte är, med hänsyn till den uppläggning av utredningsarbetet som valts, överspelat. Motionen avstyrks därför.</pre> <pre> I motion K305 (s) yrkas att möjligheterna att inrätta ett s.k. integrationsutskott bör undersökas. Utskottet instämmer i motionärens åsikt om vikten av integration mellan svenskar och invandrare. Dessa frågor berör dock hela befolkningen och därmed huvuddelen av de politiska sakfrågorna. Utskottet anser därför att integrationsfrågor bör beaktas generellt i de enskilda utskottens arbete. Mot denna bakgrund saknas enligt utskottets mening skäl att inrätta ett särskilt integrationsutskott, varför motionen avstyrks.</pre> <pre></pre> <pre>Övriga frågor</pre> <pre></pre> <pre>Bestämmelser om regeringens årliga redovisning av kommittéväsendet</pre> <pre></pre> <pre>Gällande ordning</pre> <pre></pre> <pre>Enligt tilläggsbestämmelse 3.6.2 riksdagsordningen skall regeringen årligen, samtidigt med budgetpropositionen, lämna riksdagen en redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts efter beslut av regeringen (kommittéberättelsen).</pre> <pre> Kommittéberättelsen innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, arbetet under den tid berättelsen avser, planering, kostnader, fördelning mellan män och kvinnor samt register. Kommittéberättelsen för visst år redovisar uppgifter som rapporterats till Justitiedepartementet före den 15 november föregående år utom vad gäller kostnaderna, som avser närmast föregående budgetår.</pre> <pre> Kommittédirektiven ges ut i en särskild serie som inte ingår i riksdagstrycket. Den årsvisa redovisningen avser direktiv som utfärdats under föregående år. De senast utgivna kommittédirektiven, avseende 1994, har utgetts i april 1995.</pre> <pre></pre> <pre>Konsekvenser av övergången till kalenderårsbudget</pre> <pre></pre> <pre>I samband med riksdagens beslut med anledning av Riksdagsutredningens förslag 1993/94:TK3 Reformera riksdagsarbetet (bet. 1993/94:KU18, 1994/95:KU2) angående bl.a. ändringar i riksdagsordningen fick tilläggsbestämmelsen 3.6.2 stå kvar oförändrad. Enligt den beslutade nya ordningen skall budgetpropositionen läggas fram senast den 20 september, om det inte är valår och/eller om valet inte medfört regeringsskifte. I det sistnämnda fallet skall budgetpropositionen läggas fram senast den 15 november. Om inte reglerna ändras kommer kommittéberättelsen att senareläggas med mellan 9 och 11 månader i förhållande till den hittillsvarande ordningen.</pre> <pre></pre> <pre>Utskottets förslag</pre> <pre></pre> <pre>Som framgått finns det vissa brister i den nuvarande redovisningen av kommittéernas verksamhet, främst att redovisningen inte omfattar ett helt kalenderår. Då budgetåret fr.o.m. 1997 kommer att sammanfalla med kalenderåret finns enligt utskottets mening skäl att låta kommittéberättelsen inklusive redovisningen av kommittékostnaderna omfatta hela det föregående kalenderåret.</pre> <pre> För att detta skall bli praktiskt möjligt är det nödvändigt att senarelägga tidpunkten för redovisningen något. Praxis har varit att regeringen fattat beslut om kommittéberättelsen i mitten av december månad. Om kommittéberättelsen inom ramen för det nya budgetsystemet skall avse förhållandena per den 31 december bör regeringen kunna fatta beslut om berättelsen under loppet av februari månad. Därmed blir det praktiskt möjligt att kommittéberättelsen, som hittills, kan bli föremål för konstitutionsutskottets granskning under våren.</pre> <pre>Mot denna bakgrund föreslås att tidpunkten för när regeringen skall lämna riksdagen en redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som tillsatts på grund av regeringens beslut i tilläggsbestämmelse 3.6.2 riksdagsordningen anges till senast den 1 mars. Även kommittédirektiven bör utges senast den 1 mars.</pre> <pre>Utskottets förslag till ändring av riksdagsordningen i denna del framgår av bilaga 2.</pre> <pre> Lagförslaget</pre> <pre></pre> <pre>De föreslagna ändringarna i tilläggsbestämmelserna 4.6.1-4.6.16 avser huvudsakligen att uppgifter om vilka utgiftsområden som respektive utskott har ansvar för har tillförts. Utgiftsområdena redovisas i sin helhet i en ny tilläggsbestämmelse 5.12.2.</pre> <pre> Härutöver föreslår arbetsgruppen följande ändringar i tilläggsbestämmelserna med anledning av ändringar beträffande uppgiftsfördelningen i detalj inom de olika utgiftsområdena.</pre> <pre>Till finansutskottet (tilläggsbestämmelse 4.6.2) förs uppgifterna kredit- och fondväsendet samt det affärsmässiga försäkringsväsendet från näringsutskottet (tilläggsbestämmelse 4.6.14).</pre> <pre>Till justitieutskottet (tilläggsbestämmelse 4.6.4) förs utsökningsväsendet från lagutskottet (4.6.5) och rättsmedicin från socialutskottet.</pre> <pre>Från lagutskottet (bestämmelse 4.6.5) förs uppgifterna konsumentskydd (men ej konsumenträtt) till näringsutskottet (utgiftsområde 24), livsmedelskontroll till jordbruksutskottet (utgiftsområde 23), patent- och registreringsväsendet till näringsutskottet (utgiftsområde 24) samt utsökningsväsendet till justitieutskottet (4.6.4).</pre> <pre>Från försvarsutskottet (4.6.7) förs strålskydd till jordbruksutskottet (4.6.13) och kemikaliekontroll till jordbruksutskottet (utgiftsområde 20).</pre> <pre>Från socialförsäkringsutskottet (bestämmelse 4.6.8) förs studiesociala drenden till utbildningsutskottet (4.6.11). Till socialförsäkringsutskottet förs stöd åt barnfamiljer (4.6.8) från socialutskottet (4.6.9).</pre> <pre>Från bostadsutskottet (4.6.16) förs rennäringen till jordbruksutskottet (utgiftsområde 23).</pre> <pre>Utöver dessa, av arbetsgruppen föreslagna ändringar, föreslår konstitutionsutskottet en ändring i tilläggsbestämmelse 3.6.2 med innebörd att tidpunkten för regeringens överlämnande av kommittéberättelsen skall vara senast den 1 mars.</pre> <pre>Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen framgår av bilaga 2.</pre> <pre></pre> <pre>Utskottets bedömning</pre> <pre></pre> <pre> Utskottet tillstyrker det redovisade förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen.</pre> <a name="bhemst"></a><h2>Hemställan</h2><pre>Utskottet hemställer</pre> <pre> 1. beträffande avslag på förslaget</pre> <pre>att riksdagen avslår förslaget om avslag på förslag 1995/96:TK2,</pre> <pre>res. 1 (m)</pre> <pre>2. beträffande indelningen i utgiftsområden, såvitt avser turistfrågor</pre> <pre>att riksdagen med avslag på motion 1995/96:K13 godkänner förslag 1995/96:TK2 i denna del,</pre> <pre>res. 2 (mp)</pre> <pre>3. beträffande indelningen i utgiftsområden i övrigt</pre> <pre>att riksdagen med anledning av förslag 1995/96:TK2 godkänner utskottets förslag i övrigt enligt bilaga 1,</pre> <pre>res. 3 (fp)</pre> <pre>4. beträffande utskottsindelningen m.m.</pre> <pre> att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:K305 och 1994/95: K324 bifaller utskottets förslag till lag om ändring i riksdagsordningen enligt bilaga 2.</pre> <pre></pre> <pre>Stockholm den 6 februari 1996</pre> <pre></pre> <pre>På konstitutionsutskottets vägnar</pre> <pre> Birgit Friggebo</pre> <pre></pre> <pre>I beslutet under mom. 1 har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär- Axel Sahlberg (s), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Sivert Carlsson (c).</pre> <pre>I beslutet under mom. 2-4 har samtliga ovan uppräknade utom Anders Björck (m), Birger Hagård (m), Jerry Martinger (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) deltagit.</pre> <a name="bres"></a><h2>Reservationer</h2><pre>1. Avslag på förslaget (mom. 1)</pre> <pre></pre> <pre>Anders Björck, Birger Hagård, Jerry Martinger och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser</pre> <pre></pre> <pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med Under utskottsbehandlingen och slutar med detta yrkande bort ha följande lydelse:</pre> <pre> Arbetsgruppens förslag har i sin helhet antagits i politisk enighet. Talmanskonferensens beslut med anledning av förslaget var också enhälligt. Bakom denna enighet ligger överenskommelser mellan partierna och kompromisser i en rad enskilda sakfrågor. En uppgörelse av detta slag kräver att partierna står fast vid sina ståndpunkter också vid utskotts- och riksdagsbehandlingen.</pre> <pre> Under utskottsbehandlingen har frågan tagits upp om vart utgifterna för fredsbevarande verksamhet (FN-styrkorna) skall föras, varigenom uppgörelsen brutits i denna del. Enligt utskottets mening har därmed uppgörelsen även i sin helhet brutits. Utskottet föreslår således att förslaget avslås.</pre> <pre></pre> <pre>dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:</pre> <pre> 1. beträffande avslag på förslaget</pre> <pre> att riksdagen avslår förslag 1995/96:TK2.</pre> <pre></pre> <pre>2. Indelningen i utgiftsområden, såvitt avser turistfrågor (mom. 2)</pre> <pre></pre> <pre>Peter Eriksson (mp) anser</pre> <pre></pre> <pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med I följdmotion och på s. 6 slutar med motionen avstyrks bort ha följande lydelse:</pre> <pre> Genom riksdagens beslut om turism våren 1995 slogs enhälligt fast att turism inte bara är att se som en näringslivsfråga. Turistpolitiken bör, som kulturutskottet framhöll, också omfatta frågor som avser möjligheterna för den enskilde till turism. Denna politik bör således avse även förutsättningarna för den enskilde att resa och för att få ett meningsfullt innehåll i resandet, bl.a. genom kultur- och naturupplevelser och genom rekreationsaktiviteter.</pre> <pre> Mot denna bakgrund tillstyrks motion K13 innebärande att frågor om turism bör föras till utgiftsområde 17, kultur, medier, trossamfund och fritid, för vilket kulturutskottet har beredningsansvaret.</pre> <pre></pre> <pre>dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:</pre> <pre> 2. beträffande indelningen i utgiftsområden, såvitt avser turistfrågorna</pre> <pre>att riksdagen med avslag på förslag 1995/96:TK2 i denna del bifaller motion 1995/96:K13,</pre> <pre>3. Indelningen i utgiftsområden i övrigt (mom. 3)</pre> <pre> Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (båda fp) anser</pre> <pre></pre> <pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med Med hänsyn till och slutar med tillstyrks förslaget bort ha följande lydelse:</pre> <pre></pre> <pre>Utskottet konstaterar att arbetsgruppens förslag har antagits i politisk enighet och att talmanskonferensens beslut med anledning av förslaget också var enhälligt. Mot denna bakgrund och efter prövning av enskildheterna i förslaget tillstyrker utskottet förslaget såvitt avser indelningen i utgiftsområden.</pre> <pre></pre> <pre>dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:</pre> <pre> 3. beträffande indelningen i utgiftsområden i övrigt</pre> <pre>att riksdagen med bifall till förslag 1995/96:TK2 godkänner talmanskonferensens förslag i övrigt.</pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre>Utskottets förslag till indelning av budgeten i utgiftsområden</pre> <pre> Utgiftsområde Beredande utskott</pre> <pre></pre> <pre>&gt;1. Rikets styrelse KU</pre> <pre></pre> <pre>Statschefen Riksdagen Regeringen</pre> <pre> Sametinget Justitiekanslern Justitieombudsmännen Datainspektionen</pre> <pre> Stöd till dagspressen</pre> <pre>Stöd till radio- och kassettidningar</pre> <pre>Presstödsnämnden</pre> <pre>Taltidningsnämnden</pre> <pre>Granskningsnämnden för radio och TV</pre> <pre>Radio- och TV-verket</pre> <pre>Allmänna val</pre> <pre>Stöd till politiska partier</pre> <pre>2. Samhällsekonomi och finansförvaltning FiU</pre> <pre>Riksgäldskontoret och statsskuldens förvaltning</pre> <pre>Finansinspektionen</pre> <pre>Kammarkollegiet</pre> <pre>Konjunkturinstitutet</pre> <pre>Riksdagens revisorer</pre> <pre>Riksrevisionsverket</pre> <pre>Statistiska centralbyrån</pre> <pre>Statskontoret</pre> <pre>Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning</pre> <pre>Offentlig upphandling</pre> <pre>3. Skatteförvaltning och uppbörd SkU</pre> <pre>Riksskatteverket och skattemyndigheterna</pre> <pre>Tullverket</pre> <pre>4. Rättsväsendet JuU</pre> <pre>Polisväsendet</pre> <pre>Åklagarväsendet</pre> <pre>Domstolsväsendet</pre> <pre>Kriminalvård</pre> <pre>Rättsmedicin</pre> <pre>Rättsmedicinalverket</pre> <pre>Kronofogdemyndigheterna</pre> <pre>Rättshjälp</pre> <pre>Bistånd till brottsoffer</pre> <pre>Brottsförebyggande insatser</pre> <pre>Brottsförebyggande rådet</pre> <pre>5. Utrikesförvaltning och internationell samverkanUU</pre> <pre>Utrikesförvaltning</pre> <pre>Bidrag till vissa internationella organisationer</pre> <pre>Förenta nationerna</pre> <pre>Nordiska ministerrådet</pre> <pre>Europarådet m.fl.</pre> <pre>Information om Sverige i utlandet</pre> <pre>Svenska institutet</pre> <pre>Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)</pre> <pre>Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor</pre> <pre>SIPRI</pre> <pre>Utrikespolitiska institutet</pre> <pre>6. Totalförsvar FöU</pre> <pre>Försvarsmakten</pre> <pre>Övriga försvarsmyndigheter</pre> <pre>Fredsbevarande verksamhet (FN-styrkorna)</pre> <pre>Kustbevakningen</pre> <pre>Civil ledning och samordning</pre> <pre>Övrigt civilt totalförsvar</pre> <pre>Försörjning med industrivaror och beredskapslagring</pre> <pre>Befolkningsskydd och räddningstjänst</pre> <pre>Psykologiskt försvar</pre> <pre>Krigsarkiv och museer</pre> <pre>Flygteknik</pre> <pre>Försvarsforskning</pre> <pre>7. Internationellt bistånd UU</pre> <pre>Utvecklingssamarbete genom internationella organ,</pre> <pre>Sida m.fl.</pre> <pre>U-landsforskning och u-landsutbildning</pre> <pre>Samarbete med Central- och Östeuropa (inkl. miljöbistånd)</pre> <pre>8. Invandrare och flyktingar SfU</pre> <pre>Förläggningsverksamhet</pre> <pre>Ersättning till kommunerna för flyktingmottagning</pre> <pre>Överföring av flyktingar</pre> <pre>Lån till hemutrustning</pre> <pre>Åtgärder för invandrare</pre> <pre>Bidrag till stiftelsen Invandrartidningen</pre> <pre>Särskilda åtgärder i invandrartäta områden</pre> <pre>Insatser mot främlingsfientlighet och rasism</pre> <pre>Statens invandrarverk</pre> <pre>Utlänningsnämnden</pre> <pre>Diskrimineringsombudsmannen</pre> <pre>Internationell samverkan i flyktingfrågor</pre> <pre>9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg SoU</pre> <pre>Hälso- och sjukvård (bidrag till andra huvudmän)</pre> <pre>Bidrag till sjukvårdsförmåner</pre> <pre>Insatser mot aids</pre> <pre>Folkhälsa, smittskydd och läkemedelskontroll</pre> <pre>Folkhälsoinstitutet</pre> <pre>Smittskyddsinstitutet</pre> <pre>Läkemedelsverket</pre> <pre>Äldreomsorg (stimulansbidrag till andra huvudmän)</pre> <pre>Handikappomsorger</pre> <pre>Personlig assistans</pre> <pre>Vårdartjänst</pre> <pre>Texttelefoner</pre> <pre>Bilstöd</pre> <pre>Bostadsanpassningsbidrag</pre> <pre>Bidrag till handikapporganisationer</pre> <pre>Missbrukarvård genom Statens institutionsstyrelse</pre> <pre>Övriga bidrag till socialt behandlingsarbete</pre> <pre>Alkohol- och narkotikapolitik</pre> <pre>Barnombudsmannen</pre> <pre>Internationella adoptioner</pre> <pre>Socialvetenskaplig forskning</pre> <pre>Psykosocial miljömedicin</pre> <pre>Medicinsk metodik</pre> <pre>Internationellt samarbete genom WHO</pre> <pre>Socialstyrelsen</pre> <pre>Övriga nämnder och råd</pre> <pre>10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikappSfU</pre> <pre>Sjukpenning och rehabilitering</pre> <pre>Sjukvårdsförmåner</pre> <pre>Förtidspensioner (exkl. ATP)</pre> <pre>Handikappersättning</pre> <pre>Närståendepenning</pre> <pre>Vissa yrkesskadeersättningar</pre> <pre>Riksförsäkringsverket</pre> <pre>Allmänna försäkringskassorna</pre> <pre>11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom SfU</pre> <pre>Ålderspensioner (exkl. ATP)</pre> <pre>Särskilt pensionstillägg</pre> <pre>Efterlevandepension till vuxna (exkl. ATP)</pre> <pre>Bostadstillägg till pensionärer</pre> <pre>12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn SfU</pre> <pre>Allmänna barnbidrag</pre> <pre>Föräldraersättning</pre> <pre>Bidragsförskott</pre> <pre>Barnpensioner</pre> <pre>Adoptionsbidrag</pre> <pre>Vårdbidrag för handikappade barn</pre> <pre>13. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet AU</pre> <pre>Kontant arbetsmarknadsstöd</pre> <pre>A-kassa</pre> <pre> Lönegaranti vid konkurser</pre> <pre> 14. Arbetsmarknad och arbetsliv AU</pre> <pre>Arbetsförmedling m.m.</pre> <pre>Arbetsmarknadsverket</pre> <pre>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</pre> <pre>Arbetslivsutveckling</pre> <pre>Ungdomspraktik</pre> <pre>Beredskapsarbete</pre> <pre>Arbetsmarknadsutbildning</pre> <pre>Rekryteringsstöd</pre> <pre>Övriga åtgärder</pre> <pre>Arbetsmiljö och arbetsskydd</pre> <pre>Arbetarskyddsverket</pre> <pre>Arbetsmiljöinstitutet</pre> <pre>Yrkesinriktad rehabilitering</pre> <pre>Åtgärder för arbetshandikappade</pre> <pre> Bidrag till Samhall AB</pre> <pre> Arbetslivsforskning</pre> <pre>Statens institut för arbetslivsforskning</pre> <pre>Jämställdhetsfrågor</pre> <pre>Jämställdhetsombudsmannen</pre> <pre>Arbetsrätt</pre> <pre>Arbetsdomstolen</pre> <pre>Statliga arbetsgivarfrågor</pre> <pre>Statens arbetsgivarverk</pre> <pre>Statens löne- och pensionsverk</pre> <pre>Tjänstepensioner för skolledare och lärare</pre> <pre>Internationellt samarbete genom ILO</pre> <pre>15. Studiestöd UbU</pre> <pre>Studiehjälp</pre> <pre>Studiemedel (bidragsdelen)</pre> <pre>Vuxenstudiestöd</pre> <pre>16. Utbildning och universitetsforskning UbU</pre> <pre>Administration av studiestödet</pre> <pre>Centrala studiestödsnämnden</pre> <pre>Ungdomsskolan</pre> <pre>Statens skolverk</pre> <pre>Handikappstöd i skolan</pre> <pre>Statens institut för handikappfrågor i skolan</pre> <pre>Statliga specialskolor</pre> <pre>Universitet och högskolor</pre> <pre>Grundutbildning</pre> <pre>Forskning och forskarutbildning</pre> <pre>Högskoleverket</pre> <pre>Europeisk utbildningssamverkan på högskolenivå</pre> <pre>Nationell och internationell forskning genom</pre> <pre>forskningsråden m.fl.</pre> <pre>Europeisk forskningssamverkan</pre> <pre>Framtidsstudier</pre> <pre>Internationell samverkan genom Unesco</pre> <pre>17. Kultur, medier, trossamfund och fritid KrU</pre> <pre>Allmän kulturverksamhet</pre> <pre>Statens kulturråd</pre> <pre>Ersättningar och bidrag till konstnärer</pre> <pre>Teater, dans och musik</pre> <pre>Bibliotek</pre> <pre>Bildkonst och konsthantverk</pre> <pre>Arkiv</pre> <pre>Museer och utställningar</pre> <pre>Kulturmiljövård</pre> <pre>Riksantikvarieämbetet</pre> <pre>Kulturstöd vid ombyggnad m.m.</pre> <pre>Slott och fästningar (inkl. rest. och underhåll av</pre> <pre>de kungliga slotten)</pre> <pre>Forskning, utveckling och dokumentation inom</pre> <pre>kultur- och medieområdena</pre> <pre>Filmstöd</pre> <pre>Litteraturstöd</pre> <pre>Bokhandelsstöd</pre> <pre>Tidskriftsstöd</pre> <pre>Reglering och visst stöd till den avgiftsfinansierade</pre> <pre>radio- och TV-verksamheten</pre> <pre>Svensk-finskt TV-utbyte</pre> <pre>Folkrörelse- och ungdomsfrågor</pre> <pre>Bidrag till allmänna samlingslokaler</pre> <pre>Stöd till trossamfund</pre> <pre>Stöd till idrotten</pre> <pre>Utveckling av ideell verksamhet</pre> <pre>Folkbildning</pre> <pre> 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och</pre> <pre> byggande BoU</pre> <pre>Lantmäteri och fastighetsdataverksamhet</pre> <pre>Lantmäteriverket</pre> <pre>Centralnämnden för fastighetsdata</pre> <pre>Länsstyrelserna</pre> <pre>Lån och bidrag till bostadsbyggande</pre> <pre>Räntebidrag</pre> <pre>Bostadsbidrag</pre> <pre>Stimulans till ungdomsbosparande</pre> <pre>Boverket</pre> <pre>Byggforskning</pre> <pre>Statens råd för byggnadsforskning</pre> <pre>Geoteknisk verksamhet</pre> <pre>Statens geotekniska institut</pre> <pre>Åtgärder mot sjuka hus och radon i bostäder</pre> <pre>19. Regional utjämning och utveckling AU</pre> <pre>Regionala utvecklingsinsatser genom länsstyrelserna</pre> <pre>Nedsättning av socialavgifter</pre> <pre>Lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag</pre> <pre>Transportstöd</pre> <pre>Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder</pre> <pre>Sysselsättningsbidrag</pre> <pre>Glesbygdsfrågor genom Glesbygdsmyndigheten</pre> <pre>Forskning om regional utveckling genom ERU</pre> <pre> 20. Allmän miljö- och naturvård JoU</pre> <pre></pre> <pre>Statens naturvårdsverk</pre> <pre> Koncessionsnämnden för miljöskydd</pre> <pre>Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag</pre> <pre>Landskapsvårdande åtgärder</pre> <pre>Förvärv av värdefulla naturområden</pre> <pre>Bidrag till miljöövervakning och miljöskyddsinsatser</pre> <pre>genom länsstyrelserna samt andra myndigheter och</pre> <pre>organisationer</pre> <pre>Sanering och återställande av miljöskadade områden</pre> <pre>Kemikaliekontroll</pre> <pre>Kemikalieinspektionen</pre> <pre>Strålskydd och kärnsäkerhet</pre> <pre>Miljöforskning</pre> <pre> Internationellt miljöarbete</pre> <pre></pre> <pre>21. Energi NU</pre> <pre></pre> <pre>Energiforskning</pre> <pre> Stöd till utveckling, teknikupphandling och</pre> <pre>införande av energieffektiv teknik</pre> <pre>Bidrag till investeringar i vindkraftverk,</pre> <pre>solvärmeanläggningar samt biobränsleeldade</pre> <pre>kraftvärmeverk</pre> <pre>22. Kommunikationer TU</pre> <pre>Byggande, drift och underhåll av statliga vägar</pre> <pre>Vägverket</pre> <pre>Byggande, drift och underhåll av järnvägar</pre> <pre>Banverket</pre> <pre>Byggande av länstrafikanläggningar</pre> <pre>Bidrag till byggande och drift av enskilda vägar</pre> <pre>Driftbidrag till vissa kommunala flygplatser</pre> <pre>Trafiksäkerhet samt bil- och körkortsregister</pre> <pre>Järnvägsinspektionen</pre> <pre>Sjöräddningen</pre> <pre>Bidrag till SOS Alarmering</pre> <pre>Statens haverikommission</pre> <pre>Bidrag till svenska rederier</pre> <pre>Transportstöd till Gotland</pre> <pre>Bidrag till investeringar och drift av kanaltrafik</pre> <pre>Köp av interregional persontrafik på järnväg</pre> <pre>Bidrag till viss länstrafik</pre> <pre>Kommunikationsforskning och trafikstatistik</pre> <pre>Väg- och transportforskningsinstitutet</pre> <pre>Kommunikationsforskningsberedningen</pre> <pre>Reglering och tillsyn av post- och telekommunikationer</pre> <pre>genom Post- och telestyrelsen</pre> <pre>Ersättning till Posten för rikstäckande betalningar</pre> <pre>och kassaservice m.m.</pre> <pre>Köp av samhällstjänster från Posten och Telia</pre> <pre>Meteorologi och hydrologi</pre> <pre>SMHI och EUMETSAT</pre> <pre> 23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande</pre> <pre> näringar JoU</pre> <pre>Stöd och bidrag till jordbruk och trädgårdsnäring</pre> <pre>Omställningsåtgärder</pre> <pre>Rådgivning och utbildning</pre> <pre>Statens jordbruksverk</pre> <pre>Utsädeskontroll, växtskydd och miljöförbättrande</pre> <pre>åtgärder i jordbruket</pre> <pre>Djurskydd och djurhälsovård</pre> <pre>Statens veterinärmedicinska anstalt</pre> <pre>Distriktsveterinärorganisationen</pre> <pre>Centrala försöksdjursnämnden</pre> <pre>Bidrag till skogsvård, byggande av skogsvägar m.m.</pre> <pre>Skogsstyrelsen</pre> <pre>Skogsvårdsstyrelserna</pre> <pre>Främjande och stöd av fiskerinäringen</pre> <pre>Bidrag till fiskevård</pre> <pre>Fiskeriverket</pre> <pre>Främjande och prisstöd till rennäringen</pre> <pre>Ersättning för viltskador på grund av</pre> <pre>radioaktivt nedfall</pre> <pre>Stöd till innehav av fjällägenheter</pre> <pre>Livsmedelskontroll</pre> <pre>Statens livsmedelsverk</pre> <pre>Sveriges lantbruksuniversitet</pre> <pre>Skogs- och jordbrukets forskningsråd</pre> <pre>Internationell samverkan genom FAO</pre> <pre>24. Näringsliv NU</pre> <pre>Utrikeshandel och exportfrämjande</pre> <pre>Exportkreditbidrag</pre> <pre>Exportkreditnämnden</pre> <pre>Turistfrämjande</pre> <pre>Småföretagarutveckling</pre> <pre>Närings- och teknikutveckling genom NUTEK</pre> <pre>Patent- och registreringsverket</pre> <pre>Patentbesvärsrätten</pre> <pre>Standardisering, provning och mätteknik samt teknisk</pre> <pre>säkerhet</pre> <pre>Standardiseringskommissionen</pre> <pre>Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll</pre> <pre>Elsäkerhetsverket</pre> <pre>Sprängämnesinspektionen</pre> <pre>Geovetenskaplig forskning och geologisk</pre> <pre>undersökningsverksamhet</pre> <pre>SGU</pre> <pre>Informationsteknisk forskning och utveckling</pre> <pre>Rymdverksamhet</pre> <pre>Rymdstyrelsen</pre> <pre>Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien</pre> <pre>Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet</pre> <pre>Övrig teknisk forskning och europeiskt forsknings-</pre> <pre>och vetenskapssamarbete</pre> <pre>Marknadsdomstolen</pre> <pre>Konkurrensverket</pre> <pre>Konsumentverket</pre> <pre>Allmänna reklamationsnämnden</pre> <pre>Miljömärkning av produkter</pre> <pre>25. Allmänna bidrag till kommuner FiU</pre> <pre>Statliga utjämningsbidrag till kommuner</pre> <pre>Skatteutjämningsbidrag till landsting</pre> <pre>26. Statsskuldräntor m.m. FiU</pre> <pre>Räntor på statsskulden</pre> <pre>Oförutsedda utgifter</pre> <pre>Minskning av anslagsbehållningar</pre> <pre>Beräkning av tillkommande utgiftsbehov, netto</pre> <pre>27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna FiU</pre> <pre>Tullavgift</pre> <pre>Jordbruks- och sockeravgift</pre> <pre>Mervärdesskattebaserad avgift</pre> <pre>Avgift baserad på bruttonationalinkomsten</pre> <pre>Utskottets förslag till lag om ändring i riksdagsordningen</pre> <pre> Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1</pre> <pre></pre> <pre>dels att nuvarande tilläggsbestämmelsen 5.12.1 skall betecknas 5.11.1,</pre> <pre></pre> <pre>dels att tilläggsbestämmelserna 3.6.2 och 4.6.1-4.6.16 skall ha följande lydelse,</pre> <pre></pre> <pre>dels att det i lagen skall införas en ny tilläggsbestämmelse 5.12.1 av följande lydelse,</pre> <pre></pre> <pre>dels att det i lagen införs en ny rubrik före tilläggsbestämmelse 5.11.1 som skall lyda Tilläggsbestämmelse .</pre> <pre></pre> <pre>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</pre> <pre>3.6.2</pre> <pre> Regeringen skall Regeringen skall årligen samtidigt årligen, senast den med 1 mars, lämna budgetpropositionen riksdagen lämna riksdagen redogörelse för redogörelse för verksamheten inom verksamheten inom de kommittéer som de kommittéer som tillsatts på grund tillsatts på grund av regeringens av regeringens beslut. beslut.</pre> <pre>4.6.1</pre> <pre></pre> <pre>Konstitutionsutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 4 §, bereda ärenden om lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen, ärenden om press- eller partistöd, lagstiftning om radio, television och film liksom andra ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet, övriga ärenden om riksdagen, riksdagens ombudsman och riksdagens myndigheter utom riksbanken och riksdagens revisorer, ärenden om medgivande från riksdagen att väcka talan mot riksdagsledamot eller att ingripa i hans personliga frihet samt ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1. Rikets styrelse tillhör konstitutionsutskot tets beredning.</pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre> Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</pre> <pre>4.6.2</pre> <pre>Finansutskottet Finansutskottet skall, utöver sina skall, utöver sina uppgifter enligt 5 uppgifter enligt 5 § första stycket, § första stycket, bereda ärenden om bereda ärenden om penning-, kredit-, penning-, kredit-, valuta- och valuta- och statsskuldspolitike statsskuldspolitike n, kredit- och n samt riksdagens fondväsendet, det revisorer. Det affärsmässiga skall vidare bereda försäkringsväsendet ärenden av allmän samt riksdagens betydelse för den revisorer. Det kommunala ekonomin skall vidare bereda samt ärenden om ärenden av allmän statlig statistik, betydelse för den redovisning, kommunala ekonomin revision och samt ärenden om rationalisering, om statlig statistik, statens egendom och redovisning, upphandling i revision och allmänhet och rationalisering, om förvaltningsekonomi statens egendom och ska ärenden i upphandling i övrigt som icke rör allmänhet och enbart visst förvaltningsekonomi ämnesområde. ska ärenden i Utskottet skall övrigt som icke rör även bereda enbart visst budgettekniska ämnesområde. ärenden, granska Utskottet skall beräkningen av även bereda statens inkomster budgettekniska samt sammanställa ärenden, granska statsbudgeten. beräkningen av statens inkomster samt sammanställa statsbudgeten.</pre> <pre>Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25. Allmänna bidrag till kommuner, 26. Statsskuldräntor m.m. samt 27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna tillhör finansutskottets beredning.</pre> <pre></pre> <pre> 4.6.3</pre> <pre>Skatteutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5 § andra stycket, bereda ärenden om taxering, uppbörd och folkbokföring.</pre> <pre>Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3. Skatteförvaltning och uppbörd tillhör skatteutskottets beredning.</pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</pre> <pre>4.6.4</pre> <pre>Justitieutskottet Justitieutskottet skall bereda skall bereda ärenden som rör ärenden som rör domstolarna, domstolarna, arrendenämnderna arrendenämnderna och hyresnämnderna, och hyresnämnderna, åklagarväsendet, åklagarväsendet, polisväsendet och polisväsendet, kriminalvården samt utsökningsväsendet, ärenden rörande rättsmedicinen och brottsbalken, kriminalvården samt rättegångsbalken ärenden rörande och lagar som brottsbalken, ersätter eller har rättegångsbalken nära samband med och lagar som föreskrifter i ersätter eller har dessa balkar. nära samband med föreskrifter i dessa balkar.</pre> <pre>Ärenden om anslag inom utgiftsområde 4. Rättsväsendet tillhör justitieutskottets beredning.</pre> <pre></pre> <pre> 4.6.5</pre> <pre> Lagutskottet skall Lagutskottet skall bereda ärenden bereda ärenden rörande äktenskaps- rörande äktenskaps- , föräldra-, ärv- , föräldra-, ärv- da-, handels-, da-, handels-, jorda- eller utsök jorda- eller utsök ningsbalken eller ningsbalken eller lagar som ersätter lagar som ersätter eller anknyter till eller anknyter till föreskrifter i föreskrifter i dessa balkar, i den dessa balkar, i den mån ärendena icke mån ärendena icke tillhör annat tillhör annat utskotts beredning. utskotts beredning. Det skall vidare Det skall vidare bereda ärenden som bereda ärenden som gäller gäller försäkringsavtalsrä försäkringsavtalsrä tt, bolags- och tt, bolags- och föreningsrätt med föreningsrätt med undantag för undantag för bostadsrätt, växel- bostadsrätt, växel- och checkrätt, och checkrätt, skadeståndsrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt, immaterialrätt, transporträtt, transporträtt, konkursrätt, konkursrätt, internationell konsumenträtt, privaträtt samt internationell lagstiftning i privaträtt samt andra ärenden av lagstiftning i allmänt andra ärenden av privaträttslig allmänt beskaffenhet. privaträttslig Utskottet skall beskaffenhet. även bereda ärenden om konsumentskydd och livsmedelskontroll, patent- och registreringsväsend et samt utsökningsväsendet.</pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre> Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</pre> <pre>4.6.6</pre> <pre>Utrikesutskottet skall bereda ärenden om rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, Sveriges representation i utlandet och bistånd till annat lands utveckling samt ärenden i övrigt om utrikes handel och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör annat utskotts beredning. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5. Utrikesförvaltning och internationell samverkan samt 7. Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning.</pre> <pre></pre> <pre> 4.6.7</pre> <pre>Försvarsutskottet Försvarsutskottet skall bereda skall bereda ärenden om den ärenden om den militära och - i militära och - i den mån sådana den mån sådana ärenden inte ärenden inte tillhör något annat tillhör något annat utskotts beredning utskotts beredning - den civila delen - den civila delen av totalförsvaret av totalförsvaret samt ärenden om samt ärenden om samordningen inom samordningen inom totalförsvaret. Det totalförsvaret. Det skall även bereda skall även bereda ärenden om ärenden om fredsräddningstjäns fredsräddningstjäns t och t, strålskydd, kemi kustbevakningen. kaliekontroll och kustbevakningen. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 6. Totalförsvar tillhör försvarsutskottets beredning.</pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</pre> <pre>4.6.8</pre> <pre>Socialförsäkringsut Socialförsäkringsut skottet skall skottet skall bereda ärenden om bereda ärenden om allmän försäkring, allmän försäkring arbetsskadeförsäkri och ng och stöd åt arbetsskadeförsäkri barnfamiljer. Det ng samt skall även bereda studiesociala ärenden om svenskt ärenden. Det skall medborgarskap samt även bereda ärenden utlännings- och om svenskt invandrarfrågor. medborgarskap samt utlännings- och Ärenden om anslag invandrarfrågor. inom utgiftsområdena 8. Invandrare och flyktingar, 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn tillhör socialförsäkringsut skottets beredning.</pre> <pre></pre> <pre>4.6.9</pre> <pre>Socialutskottet Socialutskottet skall bereda skall bereda ärenden som rör ärenden som rör omsorger om barn omsorger om barn och ungdom, och ungdom, omsorger om äldre omsorger om äldre och handikappade, och handikappade, åtgärder mot åtgärder mot missbruk och andra missbruk och andra socialtjänstfrågor. socialtjänstfrågor. Det skall även Det skall även bereda ärenden om bereda ärenden om alkoholpolitiska alkoholpolitiska åtgärder, hälso- åtgärder, stöd åt och sjukvård samt barnfamiljer, hälso-sociala ärenden i och sjukvård samt övrigt. sociala ärenden i övrigt. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg tillhör socialutskottets beredning.</pre> <pre></pre> <pre> 4.6.10</pre> <pre>Kulturutskottet skall bereda ärenden som rör allmänna kultur- och bildnings ändamål, folkbildning, ungdomsverksamhet, internationellt kul turellt samarbete samt idrotts- och friluftsverksamhet. Det skall även bereda kyrkofrågor och ärenden om radio och television i den mån de icke tillhör konstitutionsutskottets beredning. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid tillhör kulturutskottets beredning.</pre> <pre></pre> <pre> Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</pre> <pre></pre> <pre>4.6.11</pre> <pre></pre> <pre>Utbildningsutskotte Utbildningsutskotte t skall bereda ären t skall bereda den om högre ärenden om högre utbildning och utbildning och forskning samt forskning, skolväsendet. studiestöd samt skolväsendet.</pre> <pre>Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 15. Studiestöd och 16. Utbildning och universitetsforskni ng tillhör utbildningsutskotte ts beredning.</pre> <pre></pre> <pre>4.6.12</pre> <pre>Trafikutskottet skall bereda ärenden om järnvägar, post, telegraf, telefon, vägar, vägtrafik, sjöfart, luftfart och väderlekstjänst. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 22. Kommunikationer tillhör trafikutskottets beredning.</pre> <pre></pre> <pre>4.6.13</pre> <pre>Jordbruksutskottet Jordbruksutskottet skall bereda skall bereda ärenden om ärenden om jordbruk, jordbruk, skogsbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, trädgårdsnäring, jakt och fiske. Det jakt och fiske. Det skall även bereda skall även bereda ärenden om ärenden om naturvård samt kärnsäkerhet, ärenden om naturvård samt miljövård i övrigt ärenden om som icke tillhör miljövård i övrigt annat utskotts som icke tillhör beredning. annat utskotts beredning.</pre> <pre>Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20. Allmän miljö- och naturvård samt 23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar tillhör jordbruksutskottets beredning.</pre> <pre>4.6.14</pre> <pre>Näringsutskottet Näringsutskottet skall bereda skall bereda ärenden om allmänna ärenden om allmänna riktlinjer för riktlinjer för näringspolitiken näringspolitiken och därmed och därmed sammanhängande sammanhängande forskningsfrågor forskningsfrågor samt ärenden om samt ärenden om industri och industri och hantverk, handel, hantverk, handel, energipolitik, energipolitik, statlig statlig företagsamhet, pris-företagsamhet samt och pris- och konkurrensförhållan konkurrensförhållan den i näringslivet, den i näringslivet. kredit- och fondväsendet och Ärenden om anslag det affärsmässiga inom försäkringsväsendet utgiftsområdena 21. . Energi och 24. Näringsliv tillhör näringsutskottets beredning.</pre> <pre></pre> <pre></pre> <pre> Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</pre> <pre></pre> <pre>4.6.15 Arbetsmarknadsutskottet skall bereda ärenden om arbetsmarknadspolitik, regionalpolitik, arbetsrätt, arbetstid, semester, arbetsmiljö, statlig personalpolitik samt jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, 14. Arbetsmarknad och arbetsliv och 19. Regional utjämning och utveckling tillhör arbetsmarknadsutsko ttets beredning.</pre> <pre> 4.6.16</pre> <pre>Bostadsutskottet Bostadsutskottet skall bereda skall bereda ärenden om ärenden om bostadspolitiken, bostadspolitiken, hyra, bostadsrätt, hyra, bostadsrätt, tomträtt, tomträtt, vattenrätt, vattenrätt, bebyggelseplan bebyggelseplanläggn läggning, ing, byggnadsväsendet, byggnadsväsendet, fysisk planering, fysisk planering, expropriation, expropriation, fastighetsbildning fastighetsbildning och och lantmäteriväsendet. lantmäteriväsendet. Det skall även Det skall även bereda ärenden om bereda ärenden om rennäringen, länsförvaltningen länsförvaltningen och rikets ad och rikets ministrativa administrativa indelning samt indelning samt sådana kommunfrågor sådana kommunfrågor som icke tillhör som icke tillhör något annat något annat utskotts beredning. utskotts beredning. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande tillhör bostadsutskottets beredning.</pre> <pre></pre> <pre>5.12.1</pre> <pre>Statsutgifterna skall hänföras till följande utgiftsområden: 1. Rikets styrelse, 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3. Skatteförvaltning och uppbörd, 4. Rättsväsendet, 5. Utrikesförvaltning och internationell samverkan, 6. Totalförsvar, 7. Internationellt bistånd, 8. Invandrare och flyktingar, 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 13, Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, 14. Arbetsmarknad och arbetsliv, 15. Studiestöd, 16. Utbildning och universitetsforskni ng, 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid, 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, 19. Regional utjämning och utveckling, 20. Allmän miljö- och naturvård, 21. Energi, 22. Kommunikationer, 23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, 24. Näringsliv, 25. Allmänna bidrag till kommuner, 26. Statsskuldräntor m.m. och 27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna.</pre> <pre></pre> <pre> ______________</pre> <pre> Denna lag träder i kraft den 1 april 1996 såvitt avser tilläggsbestämmelserna 3.6.2, 5.11.1 och 5.12.1 och i övrigt den 15 september 1996.</pre> <a name="bbil"></a><h2></h2> <a name="binh"></a><h2>Innehållsförteckning</h2><pre>Sammanfattning 1 Förslaget 1 Motionerna 1 Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994/95 1 Motion väckt med anledning av förslaget 1 Utskottet 2 Bakgrund 2 Indelningen i utgiftsområden 2 Gällande ordning 2 Riksdagsutredningen 3 Förslaget 4 Motionen 5 Riksdagsbehandlingen av försvarspropositionen 5 Utskottets bedömning 5 Utskottsindelningen 6 Gällande bestämmelser 6 Riksdagsutredningen 6 Förslaget 7 Motionerna 8 Utskottets bedömning 8 Övriga frågor 9 Bestämmelser om regeringens erliga redovisning av kommitté väsendet 9 Lagförslaget 10 Utskottets bedömning 11 Hemställan 11 Reservationer 12 1. Avslag på förslaget (mom. 1) 12 2. Indelningen i utgiftsområden, såvitt avser turistfrågor (mom. 2) 12 3. Indelningen i utgiftsområden i övrigt (mom. 3) 13 Bilaga 1 14 Utskottets förslag till indelning av budgeten i utgiftsområden 14 Bilaga 2 24 Utskottets förslag till lag om ändring i riksdagsordningen 24 Gotab, Stockholm 1996 _______________________________ 1 Riksdagsordningen omtryckt 1995:272</pre> <LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet"> <label id="statussida"></label><br> <label id="div_debug" class="liten"></label> UBE Under beredning 1996-01-23 00:00:00 inträffat 30 beredning JUS Justering 1996-02-06 00:00:00 inträffat 40 beredning B1 Bordläggning 1 1996-02-16 00:00:00 inträffat 1 beredning AVG Avgörande 1996-02-21 00:00:00 inträffat 5 beredning BEH Behandling 1996-02-21 00:00:00 inträffat 3 beredning beslutssammanfattningusk Utskottets förslag till beslut 2014-11-23 03:09:05 notis Beslut i korthet GJ01KU21 notisrubrik Beslut Indelning av budgeten i utgiftsområden GJ01KU21 rdbeslut Riksdagens beslut Bifall till utskottets hemställan 2014-11-23 03:09:05 statustext statustext Ärendet är avslutat GJ01KU21 2019-05-28 08:46:01 behandlar forslag 1995/96:TK2 Skrivelse från talmanskonferensen med förslag till indelning av budgeten i utgiftsområden GJ04TK2 frsrdg 1995/96 TK2 Skrivelse från talmanskonferensen med förslag till indelning av budgeten i utgiftsområden Framställning / redogörelse behandlar motion 1994/95:K305 Ett integrationsutskott GI02K305 mot 1994/95 K305 Ett integrationsutskott av Juan Fonseca (s) Motion behandlar motion 1994/95:K324 Reformering av riksdagens utskottsorganisation GI02K324 mot 1994/95 K324 Reformering av riksdagens utskottsorganisation av Henrik S Järrel (m) Motion behandlar motion 1995/96:K13 med anledning av förs. 1995/96:TK2 Skrivelse från talmanskonferensen med förslag till indelning av budgeten i utgiftsområden GJ02K13 mot 1995/96 K13 med anledning av förs. 1995/96:TK2 Skrivelse från talmanskonferensen med förslag till indelning av budgeten i utgiftsområden av Peter Eriksson (mp) Motion protokollbeslut 1996-02-21 GJ0959 prot 1995/96 59 1996-02-21 Protokoll protokolldebatt 1996-02-21 GJ0959 prot 1995/96 59 1996-02-21 Protokoll rskr 1995/96:157 GJ0K157 rskr 1995/96 157 Riksdagsskrivelse 1995/96:157 Riksdagsskrivelse rskr 1995/96:158 GJ0K158 rskr 1995/96 158 Riksdagsskrivelse 1995/96:158 Riksdagsskrivelse rskr 1995/96:159 GJ0K159 rskr 1995/96 159 Riksdagsskrivelse 1995/96:159 Riksdagsskrivelse rskr 1995/96:160 GJ0K160 rskr 1995/96 160 Riksdagsskrivelse 1995/96:160 Riksdagsskrivelse