<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2349151</hangar_id>
 <dok_id>GI097</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>7</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1994/95:7</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>7</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-10-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:46:06</systemdatum>
 <publicerad>1994-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:7 Tisdagen den 11 oktober</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI097/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI097</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI097</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h2&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1994/95:7&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Tisdagen den 11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kl 14.00-19.10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 § Anmälan om återtagande av plats i riksdagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att Carl Bildt (m), Bengt Westerberg (fp),&lt;br&gt;Birgit Friggebo (fp), Börje Hörnlund (c), Karl Erik Olsson (c), Alf&lt;br&gt;Svensson (kds), Margaretha af Ugglas (m), Gun Hellsvik (m), Anne&lt;br&gt;Wibble (fp), Inger Davidson (kds), Mats Odell (kds), Bo Lundgren&lt;br&gt;(m), Per Unckel (m), Per Westerberg (m) och Beatrice Ask (m) fr.o.m.&lt;br&gt;den 8 oktober återtagit sina platser i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragen för deras ersättare hade därmed upphört.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 § Anmälan om ersättare för statsråd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att följande ersättare fr.o.m. den 8 oktober&lt;br&gt;kallats att tjänstgöra i stället för riksdagsledamöter som är statsråd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn von Sydow för Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juan Fonseca för Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mariann Ytterberg för Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dag Ericson för Thage G Peterson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eva Arvidsson för Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsa Stenberg för Ines Uusmann&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Bjurling för Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jörgen Persson för Margareta Winberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger Segelström för Mats Hellström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Ericson för Pierre Schori&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 § Val av ledamöter i utskotten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 SVEN HULTERSTRÖM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Valberedningen har enhälligt godkänt gemensamma&lt;br&gt;listor för valen av ledamöter och suppleanter i utskotten, i riksdagens&lt;br&gt;förvaltningsstyrelse, i den svenska delegationen till Europeiska frihan-&lt;br&gt;delssammanslutningens (EFTA) parlamentarikerkommitté, i den&lt;br&gt;svenska delegationen till Gemensamma parlamentarikerkommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-Sverige samt i den svenska delegationen till dels Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska samarbetsområdets (EES) gemensamma parlamentariker-&lt;br&gt;kommitté, dels EFTA-statemas parlamentarikerkommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I egenskap av ordförande i valberedningen ber jag att till talman-&lt;br&gt;nen få överlämna de gemensamma listorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företogs val av 17 ledamöter i utskotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av Sven Hulterström för dessa val avlämnade gemensamma&lt;br&gt;listorna godkändes av kammaren, varvid följande personer, vilkas&lt;br&gt;namn i här angiven ordning upptagits på resp. listor, befanns valda till&lt;br&gt;ledamöter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstitutionsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kurt Ove Johansson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Catarina Rönnung (s)&lt;br&gt;förste vice talman Anders Björck (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Johnsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Widar Andersson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birger Hagård (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tone Tingsgård (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Hambraeus (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn von Sydow (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jerry Martinger (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgit Friggebo (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barbro Hietala Nordlund (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kenneth Kvist (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pär-Axel Sahlberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger René (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Peter Eriksson (mp)&lt;br&gt;Håkan Holmberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Bergqvist (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per-Olof Håkansson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tobisson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sören Lekberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lisbet Calner (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sonja Rembo (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yvonne Sandberg-Fries (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per-Ola Eriksson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Kjörnsberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Hedquist (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sonia Karlsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johan Lönnroth (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristina Persson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredrik Reinfeldt (m)&lt;br&gt;Roy Ottosson (mp)&lt;br&gt;Mats Odell (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Hedfors (s)&lt;br&gt;Anita Johansson (s)&lt;br&gt;Bo Lundgren (m)&lt;br&gt;Sverre Palm (s)&lt;br&gt;Karl Hagström (s)&lt;br&gt;Karl-Gösta Svenson (m)&lt;br&gt;Lisbeth Staaf-Igelström (s)&lt;br&gt;Rolf Kenneryd (c)&lt;br&gt;Björn Ericson (s)&lt;br&gt;Carl Fredrik Graf (m)&lt;br&gt;Isa Halvarsson (fp)&lt;br&gt;Inger Lundberg (s)&lt;br&gt;Lars Bäckström (v)&lt;br&gt;Ulla Rudin (s)&lt;br&gt;Jan-Olof Franzén (m)&lt;br&gt;Ronny Korsberg (mp)&lt;br&gt;Holger Gustafsson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;justitieutskottet&lt;br&gt;Lars-Erik Lövdén (s)&lt;br&gt;Birthe Sörestedt (s)&lt;br&gt;Gun Hellsvik (m)&lt;br&gt;Göran Magnusson (s)&lt;br&gt;Sigrid Bolkéus (s)&lt;br&gt;Göthe Knutson (m)&lt;br&gt;Märta Johansson (s)&lt;br&gt;andre vice talman Görel Thurdin (c)&lt;br&gt;Margareta Sandgren (s)&lt;br&gt;Anders G Högmark (m)&lt;br&gt;Siw Persson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ann-Marie Fagerström (s)&lt;br&gt;Alice Åström (v)&lt;br&gt;Pär Nuder (s)&lt;br&gt;Lars Björkman (m)&lt;br&gt;Claes Roxbergh (mp)&lt;br&gt;Rolf Åbjörnsson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagutskottet&lt;br&gt;Anita Persson (s)&lt;br&gt;Bengt Kronblad (s)&lt;br&gt;Per Stenmarck (m)&lt;br&gt;Carin Lundberg (s)&lt;br&gt;Rune Berglund (s)&lt;br&gt;Rolf Dahlberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Olsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agne Hansson (c)&lt;br&gt;Eva Arvidsson (s)&lt;br&gt;Charlotte Cederschiöld (m)&lt;br&gt;Bengt Harding Olson (fp)&lt;br&gt;Inger Segelström (s)&lt;br&gt;Tanja Linderborg (v)&lt;br&gt;Sven-Erik Österberg (s)&lt;br&gt;Stig Rindborg (m)&lt;br&gt;Yvonne Ruwaida (mp)&lt;br&gt;Birgitta Carlsson (c)&lt;br&gt;utrikesutskottet&lt;br&gt;Maj-Lis Lööw (s)&lt;br&gt;Maj Britt Theorin (s)&lt;br&gt;Margaretha af Ugglas (m)&lt;br&gt;Axel Andersson (s)&lt;br&gt;Nils T Svensson (s)&lt;br&gt;Göran Lennmarker (m)&lt;br&gt;Viola Furubjelke (s)&lt;br&gt;Helena Nilsson (c)&lt;br&gt;Kristina Svensson (s)&lt;br&gt;Inger Koch (m)&lt;br&gt;Karl-Göran Biörsmark (fp)&lt;br&gt;Berndt Ekholm (s)&lt;br&gt;Eva Zetterberg (v)&lt;br&gt;Anneli Hulthén (s)&lt;br&gt;Bertil Persson (m)&lt;br&gt;Per Gahrton (mp)&lt;br&gt;Ingrid Näslund (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvarsutskottet&lt;br&gt;Britt Bohlin (s)&lt;br&gt;Iréne Vestlund (s)&lt;br&gt;Arne Andersson (m)&lt;br&gt;Christer Skoog (s)&lt;br&gt;Sven Lundberg (s)&lt;br&gt;Henrik Landerholm (m)&lt;br&gt;Karin Wegestål (s)&lt;br&gt;Anders Svärd (c)&lt;br&gt;Ola Rask (s)&lt;br&gt;My Persson (m)&lt;br&gt;Lennart Rohdin (fp)&lt;br&gt;Birgitta Gidblom (s)&lt;br&gt;Jan Jennehag (v)&lt;br&gt;Håkan Juholt (s)&lt;br&gt;Olle Lindström (m)&lt;br&gt;Annika Nordgren (mp)&lt;br&gt;Åke Carnerö (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialförsäkringsutskottet&lt;br&gt;Maj-Inger Klingvall (s)&lt;br&gt;Börje Nilsson (s)&lt;br&gt;Gullan Lindblad (m)&lt;br&gt;Margareta Israelsson (s)&lt;br&gt;Maud Björnemalm (s)&lt;br&gt;Margit Gennser (m)&lt;br&gt;Bengt Lindqvist (s)&lt;br&gt;Rune Backlund (c)&lt;br&gt;Anita Jönsson (s)&lt;br&gt;Gustaf von Essen (m)&lt;br&gt;Sigge Godin (fp)&lt;br&gt;Lennart Klockare (s)&lt;br&gt;Ulla Hoffmann (v)&lt;br&gt;Sven-Åke Nygårds (s)&lt;br&gt;Ulf Kristersson (m)&lt;br&gt;Ragnhild Pohanka (mp)&lt;br&gt;Rose-Marie Frebran (kds)&lt;br&gt;socialutskottet&lt;br&gt;Bo Holmberg (s)&lt;br&gt;Ingrid Andersson (s)&lt;br&gt;Sten Svensson (m)&lt;br&gt;Rinaldo Karlsson (s)&lt;br&gt;Jan Andersson (s)&lt;br&gt;Göte Jonsson (m)&lt;br&gt;Hans Karlsson (s)&lt;br&gt;Roland Larsson (c)&lt;br&gt;Christina Pettersson (s)&lt;br&gt;Liselotte Wågö (m)&lt;br&gt;Barbro Westerholm (fp)&lt;br&gt;Birgitta Ahlqvist (s)&lt;br&gt;Stig Sandström (v)&lt;br&gt;Marianne Jönsson (s)&lt;br&gt;Leif Carlson (m)&lt;br&gt;Thomas Julin (mp)&lt;br&gt;Chatrine Pålsson (kds)&lt;br&gt;kulturutskottet&lt;br&gt;Åke Gustavsson (s)&lt;br&gt;Berit Oscarsson (s)&lt;br&gt;Elisabeth Fleetwood (m)&lt;br&gt;Anders Nilsson (s)&lt;br&gt;Leo Persson (s)&lt;br&gt;Stig Bertilsson (m)&lt;br&gt;Ingegerd Sahlström (s)&lt;br&gt;Marianne Andersson (c)&lt;br&gt;Björn Kaaling (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Fridén (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl-Johan Wilson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Monica Widnemark (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Charlotta L Bjälkebring (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agneta Ringman (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Backman (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ewa Larsson (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fanny Rizell (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berit Löfstedt (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Silfverstrand (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beatrice Ask (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eva Johansson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Björkman (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rune Rydén (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingegerd Wärnersson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andreas Carlgren (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agneta Lundberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UlfMelin (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margitta Edgren (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torgny Danielsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomas Eneroth (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Hjortzberg-Nordlund (m)&lt;br&gt;Gunnar Goude (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger Davidson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trafikutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Monica Öhman (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Håkan Strömberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wiggo Komstedt (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Nilsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jarl Lander (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Sandberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulrica Messing (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Starrin (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krister Örnfjäder (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tom Heyman (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kenth Skårvik (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Stenberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl-Erik Persson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Monica Green (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Wistrand (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elisa Abascal Reyes (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Sandlin (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbruksutskottet&lt;br&gt;Inga-Britt Johansson (s)&lt;br&gt;Inge Carlsson (s)&lt;br&gt;Ivar Virgin (m)&lt;br&gt;Kaj Larsson (s)&lt;br&gt;Sinikka Bohlin (s)&lt;br&gt;Ingvar Eriksson (m)&lt;br&gt;Leif Marklund (s)&lt;br&gt;Lennart Daléus (c)&lt;br&gt;Alf Eriksson (s)&lt;br&gt;Carl G Nilsson (m)&lt;br&gt;Eva Eriksson (fp)&lt;br&gt;Ingemar Josefsson (s)&lt;br&gt;Maggi Mikaelsson (v)&lt;br&gt;Ann-Kristine Johansson (s)&lt;br&gt;Eva Björne (m)&lt;br&gt;Gudrun Lindvall (mp)&lt;br&gt;Lennart Brunander (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsutskottet&lt;br&gt;Birgitta Johansson (s)&lt;br&gt;Bo Finnkvist (s)&lt;br&gt;Per Westerberg (m)&lt;br&gt;Reynoldh Furustrand (s)&lt;br&gt;Mats Lindberg (s)&lt;br&gt;Karin Falkmer (m)&lt;br&gt;Bo Bernhardsson (s)&lt;br&gt;Kjell Ericsson (c)&lt;br&gt;Sylvia Lindgren (s)&lt;br&gt;Mikael Odenberg (m)&lt;br&gt;Hadar Cars (fp)&lt;br&gt;Barbro Andersson (s)&lt;br&gt;Lennart Beijer (v)&lt;br&gt;Marie Granlund (s)&lt;br&gt;Chris Heister (m)&lt;br&gt;Krister Skånberg (mp)&lt;br&gt;Göran Hägglund (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmarknadsutskottet&lt;br&gt;Johnny Ahlqvist (s)&lt;br&gt;Sten Östlund (s)&lt;br&gt;Per Unckel (m)&lt;br&gt;Berit Andnor (s)&lt;br&gt;Martin Nilsson (s)&lt;br&gt;Kent Olsson (m)&lt;br&gt;Per Erik Granström (s)&lt;br&gt;Elving Andersson (c)&lt;br&gt;Laila Bjurling (s)&lt;br&gt;Patrik Norinder (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elver Jonsson (fp)&lt;br&gt;Sonja Fransson (s)&lt;br&gt;Hans Andersson (v)&lt;br&gt;Christina Zedell (s)&lt;br&gt;Christel Anderberg (m)&lt;br&gt;Barbro Johansson (mp)&lt;br&gt;Dan Ericsson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Nilsson (s)&lt;br&gt;Rune Evensson (s)&lt;br&gt;Knut Billing (m)&lt;br&gt;Bengt-Ola Ryttar (s)&lt;br&gt;Britta Sundin (s)&lt;br&gt;Sten Andersson (m)&lt;br&gt;Marianne Carlström (s)&lt;br&gt;Ingrid Skeppstedt (c)&lt;br&gt;Lars Stjernkvist (s)&lt;br&gt;Stig Grauers (m)&lt;br&gt;Erling Bager (fp)&lt;br&gt;Lena Larsson (s)&lt;br&gt;Owe Hellberg (v)&lt;br&gt;Lilian Virgin (s)&lt;br&gt;Inga Berggren (m)&lt;br&gt;Per Lager (mp)&lt;br&gt;Ulf Björklund (kds)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 § Val av suppleanter i utskotten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Företogs val av 17 suppleanter i utskotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan de av Sven Hulterström avlämnade gemensamma listorna&lt;br&gt;godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas namn i här&lt;br&gt;angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till suppleanter i&lt;br&gt;konstitutionsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils-Göran Holmqvist (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Georg Andersson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ola Karlsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per-Olof Håkansson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Axel Andersson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils Fredrik Aurelius (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anneli Hulthén (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sivert Carlsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barbro Andersson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredrik Reinfeldt (m)&lt;br&gt;Margitta Edgren (fp)&lt;br&gt;Birgitta Gidblom (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Hurtig (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pär Nuder (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gustaf von Essen (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gudrun Lindvall (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Leijonborg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell Nordström (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Susanne Eberstein (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Bill (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börje Nilsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils T Svensson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Åkerhielm (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Magnusson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Starrin (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Marklund (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stig Rindborg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Leijonborg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carin Lundberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Bäckström (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tom Heyman (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birger Schlaug (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Michael Stjernström (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Granberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingibjörg Sigurdsdöttir (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils Fredrik Aurelius (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta Israelsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kaj Larsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ola Sundeil (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristina Persson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eskil Erlandsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Susanne Eberstein (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga Berggren (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torsten Gavelin (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Conny Öhman (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Rosengren (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ann-Marie Fagerström (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jerry Martinger (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krister Skånberg (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Michael Stjernström (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;justitieutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helena Frisk (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrid Andersson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jeppe Johnsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Kjörnsberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eva Johansson (s)&lt;br&gt;Göran R Hedberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Andersson (s)&lt;br&gt;Anders Svärd (c)&lt;br&gt;Widar Andersson (s)&lt;br&gt;Christel Anderberg (m)&lt;br&gt;Bengt Harding Olson (fp)&lt;br&gt;Barbro Hietala Nordlund (s)&lt;br&gt;Tanja Linderborg (v)&lt;br&gt;Nalin Baksi (s)&lt;br&gt;Liselotte Wågö (m)&lt;br&gt;Gunnar Goude (mp)&lt;br&gt;Michael Stjernström (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros (s)&lt;br&gt;Rune Evensson (s)&lt;br&gt;Göran R Hedberg (m)&lt;br&gt;Viola Furubjelke (s)&lt;br&gt;Marianne Carlström (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Hagström (s)&lt;br&gt;Rigmor Ahlstedt (c)&lt;br&gt;Per Erik Granström (s)&lt;br&gt;Eva Björne (m)&lt;br&gt;Kerstin Heinemann (fp)&lt;br&gt;Agneta Lundberg (s)&lt;br&gt;Per Rosengren (v)&lt;br&gt;Birgitta Ahlqvist (s)&lt;br&gt;Lennart Fridén (m)&lt;br&gt;Peter Eriksson (mp)&lt;br&gt;Rune Backlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utrikesutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Klevenås (s)&lt;br&gt;Urban Ahlin (s)&lt;br&gt;Carl Bildt (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Silfverstrand (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sonia Karlsson (s)&lt;br&gt;Sten Tolgfors (m)&lt;br&gt;Inger Lundberg (s)&lt;br&gt;Marianne Andersson (c)&lt;br&gt;Ingegerd Wärnersson (s)&lt;br&gt;Hans Hjortzberg-Nordlund (m)&lt;br&gt;Håkan Holmberg (fp)&lt;br&gt;Tommy Waidelich (s)&lt;br&gt;Björn Samuelson (v)&lt;br&gt;Ronny Olander (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Charlotte Cederschiöld (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marianne Samuelsson (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tuve Skånberg (kds)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvarsutskottet&lt;br&gt;Jörgen Persson (s)&lt;br&gt;UlfKero (s)&lt;br&gt;Rolf Gunnarsson (m)&lt;br&gt;Lars-Erik Lövdén (s)&lt;br&gt;Kristina Svensson (s)&lt;br&gt;Gunnar Hökmark (m)&lt;br&gt;Reynoldh Furustrand (s)&lt;br&gt;Erik Arthur Egervärn (c)&lt;br&gt;Tone Tingsgård (s)&lt;br&gt;Carl Fredrik Graf (m)&lt;br&gt;Eva Flyborg (fp)&lt;br&gt;Pär-Axel Sahlberg (s)&lt;br&gt;Eva Zetterberg (v)&lt;br&gt;Ingibjörg Sigurdsdöttir (s)&lt;br&gt;Stig Grauers (m)&lt;br&gt;Thomas Julin (mp)&lt;br&gt;Tuve Skånberg (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialförsäkringsutskottet&lt;br&gt;Mona Berglund Nilsson (s)&lt;br&gt;Ronny Olander (s)&lt;br&gt;Margareta E Nordenvall (m)&lt;br&gt;Rinaldo Karlsson (s)&lt;br&gt;Karin Wegestål (s)&lt;br&gt;Rolf Gunnarsson (m)&lt;br&gt;Claes-Göran Brandin (s)&lt;br&gt;Andreas Carlgren (c)&lt;br&gt;Sonja Fransson (s)&lt;br&gt;Leif Carlson (m)&lt;br&gt;Barbro Westerholm (fp)&lt;br&gt;Juan Fonseca (s)&lt;br&gt;Alice Åström (v)&lt;br&gt;Carina Moberg (s)&lt;br&gt;Inger Koch (m)&lt;br&gt;Birger Schlaug (mp)&lt;br&gt;Tuve Skånberg (kds)&lt;br&gt;socialutskottet&lt;br&gt;Conny Öhman (s)&lt;br&gt;Mariann Ytterberg (s)&lt;br&gt;Birgitta Wichne (m)&lt;br&gt;Sten Östlund (s)&lt;br&gt;Bo Nilsson (s)&lt;br&gt;Tomas Högström (m)&lt;br&gt;Birthe Sörestedt (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kerstin Warnerbring (c)&lt;br&gt;Maud Björnemalm (s)&lt;br&gt;Bertil Persson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kerstin Heinemann (fp)&lt;br&gt;Martin Nilsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Charlotta L Bjälkebring (v)&lt;br&gt;Ola Rask (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;My Persson (m)&lt;br&gt;Ragnhild Pohanka (mp)&lt;br&gt;Tuve Skånberg (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils-Erik Söderqvist (s)&lt;br&gt;Annika Nilsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnar Hökmark (m)&lt;br&gt;Catarina Rönnung (s)&lt;br&gt;Iréne Vestlund (s)&lt;br&gt;Birgitta Wichne (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jarl Lander (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Arthur Egervärn (c)&lt;br&gt;Christina Pettersson (s)&lt;br&gt;Birgitta Wistrand (m)&lt;br&gt;Kenth Skårvik (fp)&lt;br&gt;Rune Berglund (s)&lt;br&gt;Gudrun Schyman (v)&lt;br&gt;Eva Arvidsson (s)&lt;br&gt;Patrik Norinder (m)&lt;br&gt;Per Lager (mp)&lt;br&gt;Tuve Skånberg (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majléne Westerlund Panke (s)&lt;br&gt;Nalin Baksi (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomas Högström (m)&lt;br&gt;Bo Bernhardsson (s)&lt;br&gt;Krister Örnfjäder (s)&lt;br&gt;Margareta E Nordenvall (m)&lt;br&gt;Dag Ericson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marie Wilén (c)&lt;br&gt;Margareta Sandgren (s)&lt;br&gt;Ulf Kristersson (m)&lt;br&gt;Conny Sandholm (fp)&lt;br&gt;Marie Granlund (s)&lt;br&gt;Hanna Zetterberg (v)&lt;br&gt;Lena Sandlin (s)&lt;br&gt;Chris Heister (m)&lt;br&gt;Claes Roxbergh (mp)&lt;br&gt;Tuve Skånberg (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trafikutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tommy Waidelich (s)&lt;br&gt;Claes-Göran Brandin (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulla Löfgren (m)&lt;br&gt;Anders Nilsson (s)&lt;br&gt;Lisbet Calner (s)&lt;br&gt;Jeppe Johnsson (m)&lt;br&gt;Sigrid Bolkéus (s)&lt;br&gt;Sivert Carlsson (c)&lt;br&gt;Anita Jönsson (s)&lt;br&gt;Lars Björkman (m)&lt;br&gt;Torsten Gavelin (fp)&lt;br&gt;Ingemar Josefsson (s)&lt;br&gt;Lennart Beijer (v)&lt;br&gt;Åsa Stenberg (s)&lt;br&gt;Carl G Nilsson (m)&lt;br&gt;Roy Ottosson (mp)&lt;br&gt;Karin Olsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbruksutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsa Stenberg (s)&lt;br&gt;Michael Hagberg (s)&lt;br&gt;Ola Sundell (m)&lt;br&gt;Håkan Strömberg (s)&lt;br&gt;Bengt Kronblad (s)&lt;br&gt;Peter Weibull Bemström (m)&lt;br&gt;Sverre Palm (s)&lt;br&gt;Marie Wilén (c)&lt;br&gt;Berndt Ekholm (s)&lt;br&gt;Inger René (m)&lt;br&gt;Lennart Fremling (fp)&lt;br&gt;Lena Klevenås (s)&lt;br&gt;Hanna Zetterberg (v)&lt;br&gt;Inger Segelström (s)&lt;br&gt;Anders G Högmark (m)&lt;br&gt;Marianne Samuelsson (mp)&lt;br&gt;Birgitta Carlsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dag Ericson (s)&lt;br&gt;Laila Bäck (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Tolgfors (m)&lt;br&gt;Inge Carlsson (s)&lt;br&gt;Sinikka Bohlin (s)&lt;br&gt;Ola Karlsson (m)&lt;br&gt;Alf Eriksson (s)&lt;br&gt;Kerstin Warnerbring (c)&lt;br&gt;Hans Stenberg (s)&lt;br&gt;Jan Backman (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eva Flyborg (fp)&lt;br&gt;Lilian Virgin (s)&lt;br&gt;Ingrid Burman (v)&lt;br&gt;Lars Granberg (s)&lt;br&gt;Lennart Hedquist (m)&lt;br&gt;Ronny Korsberg (mp)&lt;br&gt;Michael Stjernström (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmarknadsutskottet&lt;br&gt;Kristina Zakrisson (s)&lt;br&gt;Paavo Vallius (s)&lt;br&gt;Anna Åkerhielm (m)&lt;br&gt;Georg Andersson (s)&lt;br&gt;Bengt-Ola Ryttar (s)&lt;br&gt;Per Bill (m)&lt;br&gt;Christer Skoog (s)&lt;br&gt;Börje Hörnlund (c)&lt;br&gt;Sylvia Lindgren (s)&lt;br&gt;Olle Lindström (m)&lt;br&gt;Ola Ström (fp)&lt;br&gt;Lars Stjernkvist (s)&lt;br&gt;Ingrid Burman (v)&lt;br&gt;Agneta Ringman (s)&lt;br&gt;Ulf Melin (m)&lt;br&gt;Birger Schlaug (mp)&lt;br&gt;Michael Stjernström (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsutskottet&lt;br&gt;Carina Moberg (s)&lt;br&gt;Juan Fonseca (s)&lt;br&gt;Peter Weibull Bernström (m)&lt;br&gt;Berit Oscarsson (s)&lt;br&gt;Ingvar Johnsson (s)&lt;br&gt;Ulla Löfgren (m)&lt;br&gt;Yvonne Sandberg-Fries (s)&lt;br&gt;Eskil Erlandsson (c)&lt;br&gt;Lisbeth Staaf-Igelström (s)&lt;br&gt;Jan-Olof Franzén (m)&lt;br&gt;Lennart Fremling (fp)&lt;br&gt;Ulf Kero (s)&lt;br&gt;Maggi Mikaelsson (v)&lt;br&gt;Inger Segelström (s)&lt;br&gt;Mikael Odenberg (m)&lt;br&gt;Barbro Johansson (mp)&lt;br&gt;Michael Stjernström (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 § Val av ledamöter och suppleanter i riksdagens förvaltnings-&lt;br&gt;styrelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Företogs val av åtta ledamöter och åtta suppleanter i riksdagens&lt;br&gt;förvaltningsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan de av Sven Hulterström avlämnade gemensamma listorna&lt;br&gt;godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas namn i här&lt;br&gt;angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till ledamöter resp.&lt;br&gt;suppleanter i riksdagens förvaltningsstyrelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mats Lindberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iréne Vestlund (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf Dahlberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Olof Håkansson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elving Andersson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gullan Lindblad (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl-Johan Wilson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eva Zetterberg (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sven Hulterström (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jarl Lander (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Knut Billing (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sinikka Bohlin (s)&lt;br&gt;Roland Larsson (c)&lt;br&gt;Inger René (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rose-Marie Frebran (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Julin (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Val av ledamöter och suppleanter i den svenska delegationen&lt;br&gt;till Europeiska frihandelssammanslutningens (EFTA) parlamen-&lt;br&gt;tarikerkommitté&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företogs val av fem ledamöter och fem suppleanter i den svenska&lt;br&gt;delegationen till Europeiska frihandelssammanslutningens (EFTA)&lt;br&gt;parlamentarikerkommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan de av Sven Hulterström avlämnade gemensamma listorna god-&lt;br&gt;känts av kammaren befanns följande personer, vilkas namn i här angi-&lt;br&gt;ven ordning upptagits på resp, listor, valda till ledamöter resp, supple-&lt;br&gt;anter i den svenska delegationen till Europeiska frihandelssamman-&lt;br&gt;slutningens (EFTA) parlamentarikerkommitté:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berit Löfstedt (s)&lt;br&gt;Allan Larsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tobisson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reynoldh Furustrand (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anita Johansson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga-Britt Johansson (s)&lt;br&gt;Yvonne Sandberg-Fries (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Falkmer (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils T Svensson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Stenberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 § Val av ledamöter och suppleanter i den svenska delegationen&lt;br&gt;till Gemensamma parlamentarikerkommittén EG-Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Företogs val av 18 ledamöter och 18 suppleanter i den svenska&lt;br&gt;delegationen till Gemensamma parlamentarikerkommittén EG-&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan de av Sven Hulterström avlämnade gemensamma listorna&lt;br&gt;godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas namn i här&lt;br&gt;angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till ledamöter resp.&lt;br&gt;suppleanter i den svenska delegationen till Gemensamma parlamenta-&lt;br&gt;rikerkommittén EG-Sverige:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berit Löfstedt (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allan Larsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tobisson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Axel Andersson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils T Svensson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Falkmer (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reynoldh Furustrand (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maj-Lis Lööw (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birger Hagård (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hadar Cars (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga-Britt Johansson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Hurtig (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yvonne Sandberg-Fries (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Stenmarck (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Gahrton (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berit Andnor (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Holger Gustafsson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Olof Håkansson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Monica Öhman (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Charlotte Cederschiöld (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sören Lekberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anita Johansson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Sandberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berit Oscarsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per-Ola Eriksson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Stenberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Lennmarker (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Isa Halvarsson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Björnemalm (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kenneth Kvist (v)&lt;br&gt;Lars-Erik Lövdén (s)&lt;br&gt;Ivar Virgin (m)&lt;br&gt;Gudrun Lindvall (mp)&lt;br&gt;Widar Andersson (s)&lt;br&gt;Michael Stjernström (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Val av ledamöter och suppleanter i den svenska delegationen&lt;br&gt;till dels Europeiska ekonomiska samarbetsområdets (EES) gemen-&lt;br&gt;samma parlamentarikerkommitté, dels EFTA-staternas parlamen-&lt;br&gt;tarikerkommitté&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företogs val av åtta ledamöter och åtta suppleanter i den svenska&lt;br&gt;delegationen till dels Europeiska ekonomiska samarbetsområdets&lt;br&gt;(EES) gemensamma parlamentarikerkommitté, dels EFTA-staternas&lt;br&gt;pari amentari kerkommi tté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan de av Sven Hulterström avlämnade gemensamma listorna&lt;br&gt;godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas namn i här&lt;br&gt;angiven ordning upptagits på resp, listor, valda till ledamöter resp.&lt;br&gt;suppleanter i den svenska delegationen till dels Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdets (EES) gemensamma parlamentarikerkom-&lt;br&gt;mitté, dels EFTA-staternas parlamentarikerkommitté:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berit Löfstedt (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allan Larsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tobisson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reynoldh Furustrand (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anita Johansson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Falkmer (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Hurtig (v)&lt;br&gt;Hadar Cars (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga-Britt Johansson (s)&lt;br&gt;Yvonne Sandberg-Fries (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Lennmarker (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils T Svensson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagens protokoll 1994^5. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Stenberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Holger Gustafsson (kds)&lt;br&gt;Krister Skånberg (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 § Kallelse till utskottssammanträden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Talmannen kallade samtliga utskott till konstituerande sammanträ-&lt;br&gt;de onsdagen den 12 oktober kl. 8.45 i resp, utskottslokaler.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 § Anmälan om partigruppernas företrädare i talmanskonfe-&lt;br&gt;rensen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av 1 kap. 7 § och 7 kap. 12 § riksdagsordningen hade&lt;br&gt;partigrupperna till talmannen anmält följande personer att utgöra parti-&lt;br&gt;ernas företrädare i talmanskonferensen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sven Hulterström (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tobisson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per-Ola Eriksson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Leijonborg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Samuelson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marianne Samuelsson (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Hägglund (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till suppleanter hade nominerats:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingegerd Sahlström (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sonja Rembo (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agne Hansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Isa Halvarsson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eva Zetterberg (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Julin (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen förklarade de anmälda personerna utsedda till parti-&lt;br&gt;gruppsföreträdare och suppleanter i talmanskonferensen till dess nästa&lt;br&gt;lagtima riksmöte skulle börja.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 § Justering av protokoll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Justerades protokollen för den 3, 4 och 5 oktober.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 § Hänvisning av ärenden till utskott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs och hänvisades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:2 till justitieutskottet&lt;br&gt;1994/95:3 till bostadsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:4 och 5 till jordbruksutskottet&lt;br&gt;1994/95:6 och 7 till försvarsutskottet&lt;br&gt;1994/95:8 till socialförsäkringsutskottet&lt;br&gt;1994/95:9 till socialutskottet&lt;br&gt;1994/95:10 till jordbruksutskottet&lt;br&gt;1994/95:11 till skatteutskottet&lt;br&gt;1994/95:12 till justitieutskottet&lt;br&gt;1994/95:14 och 16 till lagutskottet&lt;br&gt;1994/95:18 till näringsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 § Remissdebatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;Proposition&lt;br&gt;1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 2 GUDRUN SCHYMAN (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det svenska motståndet mot ett medlemskap i den eu-&lt;br&gt;ropeiska unionen är oerhört brett. Till folkrörelsen mot EU räknar vi&lt;br&gt;jordbruks- och civilministern, politiker från alla olika riksdagspartier,&lt;br&gt;kända ekonomer och forskare, tunga fackliga ledare, mängder av folk-&lt;br&gt;liga rörelser och organisationer. Det är människor från alla olika delar&lt;br&gt;av det svenska samhället. Att vara EU-motståndare är inget konstigt.&lt;br&gt;Det har blivit en folkrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi står här i dag med en massiv regeringsproposition om Sveriges&lt;br&gt;medlemskap i den europeiska unionen. Den mycket tjocka propositio-&lt;br&gt;nen ger en symbolisk bild över vilket omfattande beslut vi står inför.&lt;br&gt;Den 13 november skall det svenska folket i folkomröstningen fatta sitt&lt;br&gt;beslut om EU. Det är ett beslut som riksdagen har att respektera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I centrum står frågan om demokrati och självbestämmande. EU-&lt;br&gt;förespråkarna hävdar ibland att EU inte inskränker den nationella&lt;br&gt;självbestämmanderätten. Samtidigt brukar samma personer hävda att&lt;br&gt;ett EU-medlemskap leder till ett verkligt inflytande över lagarna i den&lt;br&gt;europeiska unionen. Det går rimligen inte ihop. Det som Sverige vin-&lt;br&gt;ner på ett medinflytande inom EU:s överstatliga ramar måste givetvis&lt;br&gt;betalas med minskat självbestämmande för den svenska riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige skulle bli medlem i EU innebär det i praktiken att t.ex.&lt;br&gt;vår jordbruksminister Margareta Winberg får åka till Bryssel och rösta&lt;br&gt;om EU-lagar, lagar som detaljreglerar villkoren för EU:s samtliga&lt;br&gt;bönder. Det är detta som Carl Bildt har brukat kalla ”rösträtt i Euro-&lt;br&gt;pa”. Men konsekvensen av rösträtten i Europa är också ”EU-staters&lt;br&gt;rösträtt i Sverige”, eller för att uttrycka det precist: Margareta Win-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bergs röst skulle motsvara fyra röster när det gäller jordbrukspolitiken&lt;br&gt;i den europeiska unionen, samtidigt som den italienske jordbruksmi-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;nisterns röst - han är medlem i fascistpartiet - skulle motsvara tio&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;röster när det gäller den jordbrukspolitik som också blir giltig i Sveri-&lt;br&gt;ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill vi ge honom det inflytandet över svensk lagstiftning? Vill vi&lt;br&gt;frånhända oss möjligheten att självständigt reformera den svenska&lt;br&gt;jordbrukspolitiken? Vill vi avbryta den reformering som inleddes år&lt;br&gt;1990 och som syftade till en avveckling av det komplicerade regle&lt;br&gt;ringssystemet, som syftade till en större konsumentinriktning och som&lt;br&gt;syftade till en bättre miljö? Vill vi avbryta detta för att i stället ansluta&lt;br&gt;oss till EU:s extremt kostsamma och i det närmaste perversa jord-&lt;br&gt;brukspolitik, en politik som gynnar storgodsägarna? Det är några av de&lt;br&gt;många val som är inbyggda i ett ja eller nej till ett medlemskap i den&lt;br&gt;europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del socialdemokrater säger att det skulle vara ett uttryck för in-&lt;br&gt;ternationalism att få rösta i ministerrådet. Det är klart, om man menar&lt;br&gt;att internationalism är detsamma som att en svensk jordbruksminister&lt;br&gt;får den stora lyckan att t.ex. få vara med och detaljreglera villkoren för&lt;br&gt;olivodlingar på den iberiska halvön. Då är det kanske så. Men lägger&lt;br&gt;man i ordet internationalism i stället förståelsen solidaritet med de&lt;br&gt;fattiga och förtryckta i hela världen, då bör vi lyssna på Sydafrikas&lt;br&gt;president Nelson Mandela, när han talar om den europeiska unionens&lt;br&gt;framväxt. Han säger: ”Framväxten av EU och NAFTA på det norra&lt;br&gt;halvklotet har försvagat u-länderna, och i synnerhet de länder som i&lt;br&gt;likhet med Sydafrika inte är knutna till något block.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkomröstningen handlar alltså också om ifall vi vill ansluta oss&lt;br&gt;till den västeuropeiska union som med tullmurar och med gemensam&lt;br&gt;utrikes- och säkerhetspolitik syftar till att bilda en ny stormakt. Vill vi&lt;br&gt;ansluta oss till en stormakt som i konkurrens med Japan och USA skall&lt;br&gt;strida om marknadsandelar i en värld där det är syd, och dess fattiga&lt;br&gt;människomassor, som plundras? Eller vill vi slå vakt om möjligheten&lt;br&gt;att vi i Sverige i en tid av växande globala spänningar mellan nord och&lt;br&gt;syd skall kunna agera självständigt för minskade klyftor mellan i- och&lt;br&gt;u-länder?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För oss som tillhör nej-sidan är det viktigt att göra allt detta klart.&lt;br&gt;Ett ja till EU-medlemskap skulle vara ett oerhört stort beslut med vitt-&lt;br&gt;gående konsekvenser på så gott som alla samhällsområden. I proposi-&lt;br&gt;tionen förskönas det med omskrivningar. Det framgår inte alls att detta&lt;br&gt;är konsekvenserna, särskilt inte när det gäller den grundläggande kon-&lt;br&gt;sekvensen av ett ja som ett uppgivande av den nationella självbestäm-&lt;br&gt;manderätten och en allvarlig försvagning av demokratin är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många ja-sägare försöker tona ned detta. Men några andra talar&lt;br&gt;faktiskt klarspråk. Moderaten, tidigare riksdagsmannen, numera&lt;br&gt;EFTA-kommissionären, Nic Grönvall - som många av oss känner -&lt;br&gt;skrev i maj i år i Dagens Nyheter: ”En genomgång av de olika länder-&lt;br&gt;na i Europa visar att den representativa demokratin är sjuk---. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;unika med Europaunionens konstruktion är att regeringsmaktens ex-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klusiva förslagsmakt har ersatts av en byråkratins exklusiva förslags-&lt;br&gt;makt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som sägs i propositionen, säger Nic Grönvall&lt;br&gt;som det är. Det skall han ha heder för. Men frågan är om svenska fol-&lt;br&gt;ket delar hans uppfattning att det är bra att ge förslagsmakten till byrå-&lt;br&gt;krater, som till skillnad från en regering inte kan fällas i fria val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ja till medlemskap i den europeiska unionen innebär att en&lt;br&gt;mängd områden förs över till EU:s överstatliga beslutsområde. Jämfört&lt;br&gt;med EES-avtalet kommer EU att besluta om t.ex. följande områden:&lt;br&gt;handelspolitiken, utrikes- och säkerhetspolitiken, jordbruks- och fiske-&lt;br&gt;politiken och den ekonomiska politiken, med målet en ekonomisk och&lt;br&gt;monetär union samt gemensam valuta. Det är en målsättning som i dag&lt;br&gt;innebär hårda ekonomiska konvergenskrav på medlemsstaterna, med&lt;br&gt;ökande arbetslöshet som följd. Nästan 19 miljoner arbetslösa i EU:s&lt;br&gt;medlemsstater och 52 miljoner människor under EU:s eget definierade&lt;br&gt;fattigdomsstreck talar sitt tydliga språk om resultatet av EU:s ekono-&lt;br&gt;miska politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vi vet att denna proposition inte kommer att läsas av&lt;br&gt;svenska folket inför folkomröstningen. Det är väl inte ens säkert att&lt;br&gt;alla riksdagsmän kommer att läsa den. Inte heller kommer särskilt&lt;br&gt;många att läsa det flerhundrasidiga avtal mellan EU och Sverige som&lt;br&gt;vi skall folkomrösta om. Det är naturligt att folk inte kan ta sig tid med&lt;br&gt;det. Desto viktigare är att det sammanfattande och informativa mate-&lt;br&gt;rial som utges av Utrikesdepartementet är korrekt och sanningsenligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr har Utrikesdepartementet allvarligt brustit i just det hänse-&lt;br&gt;endet. Det informationsmaterial som har producerats och sänts ut till&lt;br&gt;alla hushåll är ren ja-propaganda. Det är mycket upprörande. Och det&lt;br&gt;har föranlett mig och andra riksdagsledamöter att göra en anmälan till&lt;br&gt;konstitutionsutskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ligger bakom Utrikesdepartementets förskönande beskriv-&lt;br&gt;ningar av avtalet med EU? Vad är det som får ämbetsmän att bryta&lt;br&gt;mot sin traditionella oförvitlighet i hanteringen av detta ärende? Kan&lt;br&gt;det möjligtvis vara så att UD-tjänstemännen är väl medvetna om att&lt;br&gt;just UD:s makt ökar betydligt vid ett svenskt EU-medlemskap. Utri-&lt;br&gt;kesdepartementet får ju ett större inflytande över unionslagarnas ut-&lt;br&gt;formning än vad Sveriges folkvalda riksdag får.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi dessutom får höra att det finns planer på att driva igenom en&lt;br&gt;grundlagsändring före folkomröstningen, börjar det kännas riktigt&lt;br&gt;obehagligt. Grundlagsändringen behövs om det blir ett ja till den euro-&lt;br&gt;peiska unionen. Men om det blir ett nej, kan förslaget till grund-&lt;br&gt;lagsändring läggas i papperskorgen. Varför skall i så fall grund-&lt;br&gt;lagsändringen drivas igenom före folkomröstningen? Det måste vi få&lt;br&gt;ett tydligt svar på här i dag, inte minst från den nya regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ja-sidan beslutar sig för att driva igenom grundlagsändringen&lt;br&gt;före folkomröstningen, kommer man att skapa djup misstro bland&lt;br&gt;många människor. Konspirationsteorier ges fritt spelrum, och politi-&lt;br&gt;kerföraktet ges en ordentlig skjuts framåt. Det vore väl dumt att åstad-&lt;br&gt;komma det. Låt oss därför enas om att grundlagsändringen bara tas&lt;br&gt;upp efter en folkomröstning och om det blir ett ja i folkomröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! EU-frågan bevisar återigen den gamla sanningen att&lt;br&gt;demokratin inte är en gång för alla given. Den måste erövras, försvaras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;och ibland återerövras. I början av seklet erövrade arbetarrörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;liberaler och kvinnokämpar demokratin i form av allmän rösträtt i vårt&lt;br&gt;land. Nu hotas demokratin av den allvarliga urholkning som ett EU-&lt;br&gt;medlemskap kommer att medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 PER GAHRTON (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är bra att vi får en EU-debatt här i riksdagen i dag.&lt;br&gt;Samtidigt har jag en känsla av att det är någonting som är fel. Varför&lt;br&gt;ligger denna digra lunta på riksdagens bord och inte på svenska folkets&lt;br&gt;bord? Samtliga partier har ju faktiskt lovat att frågan inte skall avgöras&lt;br&gt;i denna kammare utan i en folkomröstning. Men svenska folket har&lt;br&gt;inte fått hemskickat någon lag om EU-anslutning eller något medlems-&lt;br&gt;avtal eller någon av de 20 traktater av grundlagskaraktär som föreslås&lt;br&gt;bli svensk lag, däribland unionsfördraget, Maastrichttraktaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej, i stället har hushållen fått nöja sig med Utrikesdepartementets&lt;br&gt;handelsavdelnings lilla broschyr. Jag har jämfört den med de statliga&lt;br&gt;verkens remissyttranden över medlemsavtalet. Dessa remissyttranden&lt;br&gt;är ett exempel på att vissa delar av svensk demokrati och statsförvalt-&lt;br&gt;ning fortfarande fungerar väl. Remissyttrandena kom tyvärr in för sent,&lt;br&gt;eftersom remisstiden utlöpte när avtalet redan var undertecknat. Stats-&lt;br&gt;förvaltningen har i alla fall gått till verket med den oväld den är känd&lt;br&gt;för. Dessa remissyttranden visar att nej-sidans kritik av UD:s propa-&lt;br&gt;gandabroschyr vilar på saklig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några exempel: UD påstår utan reservation att den svenska offent-&lt;br&gt;lighetsprincipen fortsätter att gälla vid EU-medlemskap. Men kammar-&lt;br&gt;rätten i Göteborg anser att man får räkna med att räckvidden av of-&lt;br&gt;fentlighetsprincipen minskar vid EU-medlemskap. UD påstår att Sve-&lt;br&gt;riges salmonellafrihet kan bestå i EU. Men flera länsstyrelser, bl.a. den&lt;br&gt;i Skaraborg, fastslår att möjligheterna att i framtiden upprätthålla Sve-&lt;br&gt;riges nuvarande salmonellafrihet minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UD påstår att Sverige kan behålla strängare regler för kontroll av&lt;br&gt;djursjukdomar. Men Statens veterinärmedicinska anstalt anser att ris-&lt;br&gt;kerna för introduktion i landet av nya smittämnen ökar om Sverige&lt;br&gt;antar EU:s regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UD påstår att kampen mot narkotika stärks genom nya metoder in-&lt;br&gt;om EU. Men Statens institutionsstyrelse, som ansvarar för vård av&lt;br&gt;unga drogmissbrukare, varnar för att EU-medlemskap leder till ökat&lt;br&gt;drogmissbruk i landet. UD påstår att Systembolaget blir kvar. Men de&lt;br&gt;juridiska fakultetsnämnderna i Uppsala och Stockholm understryker&lt;br&gt;att Systembolagets framtid avgörs av EU-domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UD påstår att Sverige självt kan avgöra om Sverige skall gå med i&lt;br&gt;EU:s centralbank och byta kronan mot ecu. Det resonemanget under-&lt;br&gt;känns helt av juridiska fakultetsnämnden i Stockholm, som påpekar att&lt;br&gt;Sverige inte har något som helst undantag från den ekonomiska och&lt;br&gt;monetära unionen i medlemsavtalet. UD påstår att Sverige kan behålla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särregler för miljön med hänvisning till den s.k. miljögarantin. Natur-&lt;br&gt;vårdsverket, däremot, ifrågasätter miljögarantins betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta var bara några få exempel på motsägelser mellan de statliga&lt;br&gt;ämbetsmännens analyser och UD:s utskick till svenska hushåll. Det&lt;br&gt;föranleder två krav, som det skulle vara utmärkt om den nya regering-&lt;br&gt;en reagerar på. För det första: Dra in den senaste broschyren! Eller,&lt;br&gt;om det är för sent, ge resurser, ett tilläggsanslag, till Folkrörelsen mot&lt;br&gt;EU, så att vi kan skicka ut en egen broschyr med en mer korrekt ver-&lt;br&gt;sion av vad medlemsavtalet innehåller. För det andra: Dela ut unions-&lt;br&gt;fördraget, Maastrichtfördraget, och andra originaltexter gratis till alla&lt;br&gt;som vill ha dem! Varför skall icke allt detta finnas tillgängligt på lan-&lt;br&gt;dets bibliotek, postkontor osv., för var och en som vill gå in och ta ett&lt;br&gt;eget exemplar? Finns det någon anledning att folket som skall besluta&lt;br&gt;inte skall ha chans att ta hem ett exemplar och i lugn och ro läsa ige-&lt;br&gt;nom precis det de själva vill? Varför skall vi på något sätt vara för-&lt;br&gt;myndare över vilken information folket skall få? Det vore trevligt med&lt;br&gt;ett positivt besked på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU-propositionen bekräftar två av EU-kritikernas centrala påstå-&lt;br&gt;enden. För det första bekräftas att EU-medlemskapet är någonting&lt;br&gt;fullständigt enormt, och för det andra att det är praktiskt taget oåterkal-&lt;br&gt;leligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet, däremot, är av betydligt mindre omfattning. Det om-&lt;br&gt;fattar bara ungefar 2 000 av de sammanlagt 16 000 rättsregler som&lt;br&gt;ingår i ett EU-medlemskap. EES-avtalet är tillåtet enligt grundlagen.&lt;br&gt;Det är alltså inte ett EU-medlemskap, utan grundlagen måste ändras.&lt;br&gt;Lagstiftningsmakten förskjuts från riksdagen till EU:s ministerråd. Det&lt;br&gt;marginella svenska inflytandet, vem skall utöva det? Jo, det skall re-&lt;br&gt;geringen göra. Det står i det lagförslag vi har här, i handlingarna, att&lt;br&gt;regeringen är skyldig att underrätta och rådgöra med riksdagen, men&lt;br&gt;inte att följa riksdagens beslut. Det innebär att riksdagen i alla de&lt;br&gt;sammanhang där avgörandet fälls i EU:s ministerråd förvandlas från&lt;br&gt;lagstiftare till rådgivande remissinstans. Jag hoppas att alla ni som är&lt;br&gt;på ja-sidan har gjort klart för er att ni förvandlar er själva i stor ut-&lt;br&gt;sträckning från lagstiftare till regeringsrådgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! En av de vanligaste publikfrågorna vid tusentals EU-&lt;br&gt;debatter lyder ungefär så här: Kan Sverige lämna Europeiska unionen&lt;br&gt;om det visar sig att ja-sidan hade fel? Ja-sidan har tidigare hänvisat till&lt;br&gt;Wienkonventionen om traktatsrätt, som skulle medge utträdesrätt.&lt;br&gt;Detta har dock underkänts av expertis på traktatsrätt. Företrädare för&lt;br&gt;ja-sidan har, hedersamt nog, enligt Svenska Dagbladet den 2 oktober,&lt;br&gt;lovat att inte längre hänvisa till Wienkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ja-sidan har också hänvisat till fallet Grönland. Men i det s.k.&lt;br&gt;Grönlandsfördraget, som finns med som bil. 27 i handlingarna, sägs&lt;br&gt;uttryckligen att utträdet för Grönland beviljades på grund av Grön-&lt;br&gt;lands särdrag och att Grönland i stället passade bättre in bland andra&lt;br&gt;utomeuropeiska kolonier. Grönland fick också samma relation till EU&lt;br&gt;som andra utomeuropeiska kolonier. Sverige är faktiskt ingen utomeu-&lt;br&gt;ropeisk koloni till något EU-land, och därför kan Grönlandsfallet inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;användas som prejudikat i fallet Sverige. Det betyder att Sverige vid&lt;br&gt;EU-medlemskap saknar varje form av säkrad rätt till utträde.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt har en gång sagt att vi kanske kan trassla oss ur ändå. Vi&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;får se om han säger det här i dag igen. Det är möjligt att det är så. När&lt;br&gt;Sveriges övervägande EU-skeptiska ungdom undrar ifall de, när de tar&lt;br&gt;över samhällsansvaret, kan komma ur unionen om de vill det, blir allt-&lt;br&gt;så makthavarnas svar: Nja, Sverige har visserligen ingen rätt att utträ-&lt;br&gt;da, och det vore avtalsbrott att göra det. Det skulle kräva att vi åkte&lt;br&gt;runt till alla EU-huvudstäder med tiggarstaven och begärde nåd, att få&lt;br&gt;lov att lämna EU, och alla skulle godkänna det. Men ni unga som är så&lt;br&gt;flinka, ni kan nog trassla er ut ändå, om det behövs. Det är det arv vi&lt;br&gt;lämnar över till den unga generationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför, Carl Bildt? Varför, Ingvar Carlsson? Varför, ni som är an-&lt;br&gt;svariga, har ni i alla fall inte gjort detta minimala, att i medlemsavtalet&lt;br&gt;få in en exakt beskrivning av former, procedurer och villkor för ett&lt;br&gt;utträde, om våra barn, barnbarn eller barnbarnsbarn kanske kommer&lt;br&gt;fram till en annan uppfattning än den ni hade? Varför överlämnar ni&lt;br&gt;till kommande generationer denna totala ovisshet om hur det skall gå&lt;br&gt;till?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det talas i propositionen mycket om att Sverige vid&lt;br&gt;EU-medlemskap skulle kunna påverka Europas framtid. Tror någon att&lt;br&gt;de dominerande makthavarna i EU tänker låta Sverige lägga om kur-&lt;br&gt;sen? Naturligtvis inte! Ingen kan beskylla dem för att dölja vad de vill.&lt;br&gt;Det står solklart i den långa intervjun med premiärminister Balladur i&lt;br&gt;Le Figaro den 31 augusti. Det är bara att läsa den. Där står precis vad&lt;br&gt;han menar. Det skall finnas en central homogen kropp, som huvudsak-&lt;br&gt;ligen skall bestå av Frankrike och Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tyska regeringspartiet CDU säger i sitt program från dagen ef-&lt;br&gt;ter: Den fasta kärnans kärna utgörs av Tyskland och Frankrike.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De talar alltså öppet om vad de tänker sig, dvs. en stormaktsunion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den debatt som har utlösts - det var en mycket stor debatt i EU-&lt;br&gt;länderna - finns det en enighet om att nya länder inte får komma och&lt;br&gt;ändra kursen. Man skall gå vidare mot ökad sammanväxning. Det är&lt;br&gt;en västeuropeisk stormaktsunion som skissas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EU-parlamentets debatt den 29 september sade t.ex. en talare:&lt;br&gt;Varför inte kalla kommissionen för en regering? Ja, varför inte, för&lt;br&gt;man är ju på väg åt det hållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europé Market Access, som är en politisk konsultfirma och som&lt;br&gt;ses som ansedd i Bryssel, föreslår just det i en ny rapport. Man säger&lt;br&gt;där att kommissionen, för att effektivisera det hela, måste få färre le-&lt;br&gt;damöter. Småstaterna skall inte ha någon alls, eller gruppvis samsas&lt;br&gt;om en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I CDU-programmet säger man att det måste vara ökad proportio-&lt;br&gt;nalitet mellan invånarantal och inflytande. Om EU är en union, en stat,&lt;br&gt;varför skall då en tysk röst väga mindre än en svensk? Naturligtvis&lt;br&gt;inte, och därför kommer man att ändra på det. Det blir inte så att små-&lt;br&gt;staterna får ökat inflytande. Småstaterna får i stället - det är detta de-&lt;br&gt;batten handlar om - minskat inflytande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan naturligtvis blunda för den verkligheten om man vill,&lt;br&gt;precis som en del i denna kammare gjorde när vi från Miljöpartiet för&lt;br&gt;några år sedan då vi satt här talade om att EU nog skulle skaffa sig en&lt;br&gt;gemensam valuta, kanske en gemensam utrikespolitik och en gemen-&lt;br&gt;sam centralbank. Vi blev förlöjligade. Det var helt orealistiskt, det var&lt;br&gt;skräckvisioner. Nu är allt detta beslutat, och det håller på att genomfö-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sägs i tidningarna ibland att det skulle finnas ett särskilt social-&lt;br&gt;demokratiskt ja till EU, som skulle vara annorlunda än det borgerliga.&lt;br&gt;Jag tillhör dem som tvivlar på att det kan vara på det sättet. Men om&lt;br&gt;det skulle finnas någon teoretisk möjlighet, är det då inte ett problem&lt;br&gt;att detta är den borgerliga regeringens proposition? Det är den borger-&lt;br&gt;liga regeringens bedömning av EU-medlemskapets innebörd. Borde ni&lt;br&gt;inte, Mats Hellström, i varje fall dra tillbaka denna proposition och&lt;br&gt;lägga fram en egen proposition? Gör ni inte det, måste vi utgå från att&lt;br&gt;det inte finns någon som helst skillnad mellan ett socialdemokratiskt ja&lt;br&gt;och ett borgerligt ja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta det för er, så att riksdagen sedan kunde fatta ett&lt;br&gt;beslut om det, hade jag tänkt framställa ett yrkande om att dra tillbaka&lt;br&gt;propositionen och komma med en ny. Men det lär inte vara möjligt i&lt;br&gt;det här skedet. Därför nöjer jag mig med att uppmana er att faktiskt&lt;br&gt;dra tillbaka den och komma med en ny, socialdemokratisk, proposi-&lt;br&gt;tion. Då får vi se om den är annorlunda än den borgerliga. Annars vet&lt;br&gt;vi på nej-sidan klart besked, och det vet också svenska folket: det är&lt;br&gt;samma proposition som båda regeringarna står bakom. Det skall vi&lt;br&gt;väldigt noga komma ihåg. Det är exakt samma proposition, så länge&lt;br&gt;den inte är återkallad, som båda regeringarna står bakom, exakt samma&lt;br&gt;bedömningar på ungefär 3 000 sidor. Det skall vi som sagt mycket&lt;br&gt;noga komma ihåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nej till EU i folkomröstningen skulle befria Sverige från EU-&lt;br&gt;underkastelsens mentala gastkramning och öppna vägen för en pro-&lt;br&gt;gressiv politik för ekologisk balans och full sysselsättning. Det skulle&lt;br&gt;ge Norden en ny chans att bli en föregångsregion. Det skulle ge Euro-&lt;br&gt;peiska unionen en nyttig chock. Det skulle bli en sorts andra slag efter&lt;br&gt;det danska nejet 1992, som ju tyvärr myglades bort men som var&lt;br&gt;mycket nyttigt och som man tackade för i EU. Merci, le Danemark,&lt;br&gt;skrev t.ex. Le Figaro. Man behöver sådana chocker ibland för att få en&lt;br&gt;ordentlig diskussion. Då skulle man kunna öppna för det alleuropeiska&lt;br&gt;samarbete som vår miljöförstörda kontinent så väl behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nej till EU i det trots allt jämförelsevis rika och välmående&lt;br&gt;Sverige skulle vara en kraftfull solidaritetssignal till hela världen, en&lt;br&gt;signal om att Sverige avvisar den navelskådande västeuropeiska isola-&lt;br&gt;tionismen och i stället återknyter till sina egna stolta traditioner som ett&lt;br&gt;globalt solidaritetsland, som inte bara tittar på den närmaste regionen&lt;br&gt;utan som vill medverka till att rädda hela mänsklighetens gemensam-&lt;br&gt;ma framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4 CARL BILDT (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag välkomnar detta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;initiativ till en remissdebatt om den proposition som faktiskt är den&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;viktigaste som Sveriges riksdag har haft att ta ställning till på en gene-&lt;br&gt;ration. Den remitteras nu till utskott, men det reella avgörandet ligger&lt;br&gt;självfallet hos var och en av oss som svenska medborgare i folkom-&lt;br&gt;röstningen den 13 november. Det är en proposition om ett avtal som är&lt;br&gt;ett resultat av ett förhandlingsarbete som utfördes av den borgerliga&lt;br&gt;fyrpartiregeringen i nära samråd med Socialdemokraterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det var två saker som var viktiga och avgörande för att&lt;br&gt;vi skulle nå ett så gott förhandlingsresultat som nästan alla kommenta-&lt;br&gt;torer i Sverige och i andra länder är eniga om att vi har uppnått. Det&lt;br&gt;var för det första en klar och tydlig politisk kurs från regeringens sida.&lt;br&gt;Vi satte för tre år sedan Europafrågan högst upp på vår politiska dag-&lt;br&gt;ordning. Vi ägnade betydande kraft åt att nå trovärdighet, förankring&lt;br&gt;och gehör i de olika europeiska huvudstäderna. Vi vek i förhandling-&lt;br&gt;arna inte från den linje som vi hade lagt fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra var det också en bred uppslutning i förhandlingsarbe-&lt;br&gt;tet här i riksdagen. Vi var angelägna om att varje steg skulle förankras&lt;br&gt;hos den dåvarande oppositionen. Även om Mats Hellström inte alltid&lt;br&gt;gjorde exakt samma bedömning som vi när dialogen inleddes, så lyck-&lt;br&gt;ades vi - i alla fall nästan - nå fram till en konstruktiv och gemensam&lt;br&gt;slutsats om hur förhandlingarna skulle föras. Den enigheten var en&lt;br&gt;styrka för Sverige och bidrog till ett bra förhandlingsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu skall varje medborgare efter egen prövning säga ja eller nej den&lt;br&gt;13 november. Antingen skall vi helt och fullt vara med i det europeis-&lt;br&gt;ka samarbetet och den europeiska unionen eller förvandla Sverige till&lt;br&gt;en enligt min mening randstat med allt mindre inflytande också över&lt;br&gt;sin egen framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att göra klart för sig att det är ett val mellan två alter-&lt;br&gt;nativ, och bägge alternativen skall prövas, bägge alternativen skall&lt;br&gt;diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsalternativet innebär ett ja till medlemskapet i den europe-&lt;br&gt;iska unionen. Grunden för detta samarbetsalternativ är insikten om att&lt;br&gt;vi i det Europa som vi ser framför oss behöver mera av samverkan på&lt;br&gt;en rad områden mellan alla Europas stater och folk. Ensam är inte&lt;br&gt;stark i en tid då så många av de problem som vi har att angripa inte&lt;br&gt;respekterar de gamla nationalstaternas gränser och där det framstår&lt;br&gt;som tilltagande trångsynt, gränsande till bisarrt, att tro att demokratin&lt;br&gt;skall göra halt vid de gamla tullgränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur detta samarbete kommer att utformas i sina detaljer och gestal-&lt;br&gt;tas under decennierna framöver kan ingen av oss veta. Det europeiska&lt;br&gt;samarbetet är ett samarbete som ständigt förändras och som är öppet&lt;br&gt;för framtiden. Men två saker borde i alla fall vara alldeles omöjliga att&lt;br&gt;strida om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första blir det ett bättre europeiskt samarbete ju fler natio-&lt;br&gt;ner som är med och deltar kring det mötesbord där dess framtid gestal-&lt;br&gt;tas. Det är bättre att hela Norden är med än att större delen av Norden&lt;br&gt;står utanför. Det är angeläget och viktigt att så snart som möjligt bere-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;da plats kring de europeiska borden också för de nya demokratierna i&lt;br&gt;Centraleuropa och för våra nya grannländer demokratierna på andra&lt;br&gt;sidan Östersjön, de baltiska länderna, som också så gärna vill vara&lt;br&gt;med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra är det bättre för oss att vara med och påverka än att&lt;br&gt;bara stå utanför och låta oss påverkas. Vi kan aldrig klippa ut oss själ-&lt;br&gt;va på den europeiska kartan och placera Sverige i Karibien eller i&lt;br&gt;Stilla havet. Vi är en del av detta Europa, och vi kan välja mellan att&lt;br&gt;bara påverkas eller att vara med och påverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en lång rad olika uppfattningar om hur det europeiska&lt;br&gt;samarbetet skall bedrivas vidare under de kommande decennierna.&lt;br&gt;Föreställningen om att samarbetet är ställt och styrt av något slags&lt;br&gt;autopilot som inte kan påverkas eller frikopplas är felaktig. Samarbetet&lt;br&gt;formas under en ständig politisk dialog mellan nationer och olika poli-&lt;br&gt;tiska meningsriktningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För negativisterna i Sverige måste det vara ett ganska besvärande&lt;br&gt;faktum att de är så gott som alldeles ensamma. I de länder som har&lt;br&gt;erfarenhet av detta samarbete finns det visserligen några extrema rasis-&lt;br&gt;ter och extrema kommunister som intar ståndpunkten att samarbetet är&lt;br&gt;felaktigt och att deras länder bör lämna det. Men annars anser Europas&lt;br&gt;vänsterpartister i övrigt att samarbetet skall förändras men vidareut-&lt;br&gt;vecklas. Europas övriga gröna miljöpartister anser att samarbetet skall&lt;br&gt;förändras men utvecklas och föras vidare och breddas. Isolationismen&lt;br&gt;har inget stöd i de länder som vet samarbetets värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser själv ett mycket starkt behov av att gå vidare med detta&lt;br&gt;samarbete under kommande år och decennier. Det gäller tre viktiga&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första gäller det samarbetet för freden. Det kräver såväl ett&lt;br&gt;djupare utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete mellan de europeiska&lt;br&gt;nationerna som en ytterligare utvidgning av unionen till att omfatta&lt;br&gt;Centraleuropa och de baltiska länderna senast kring sekelskiftet. Jag&lt;br&gt;tror att det är kanske den allra viktigaste av de många viktiga uppgifter&lt;br&gt;som det europeiska samarbetet står inför under kommande år, att ge-&lt;br&gt;nom samarbete skapa stabilitet och bättre utvecklingsförutsättningar,&lt;br&gt;inte minst i den östra halva av Europa som nu befriat sig från kommun-&lt;br&gt;ismen och vars spänningar och problem annars riskerar att leda till en&lt;br&gt;instabilitet och osäkerhet som då kommer att drabba varje del av Eu-&lt;br&gt;ropa, inte i dag och inte i morgon men möjligen i övermorgon, om vi&lt;br&gt;inte lyckas med samarbetet i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra gäller det samarbetet för tillväxten. Det handlar om&lt;br&gt;möjligheterna för nya jobb, för ny tillväxt och för ny välfärd i i Europa&lt;br&gt;i dess helhet under kommande år och decennier. Vi står mitt uppe i ett&lt;br&gt;globalt liberalt systemskifte med helt nya förutsättningar för ekono-&lt;br&gt;misk utveckling. Det ställer krav på mycket mera av samarbete och&lt;br&gt;avreglering så att vi gemensamt skall kunna klara av dessa väldiga&lt;br&gt;uppgifter att ge jobb och sysselsättning åt alla dem i Europa som i dag&lt;br&gt;inte har det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje gäller det samarbetet för rätt, att på område efter om-&lt;br&gt;råde där nationerna har blivit för små bygga en rättsordning och se till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;att den också efterlevs. Brådskan är mycket stor när det gäller knark-&lt;br&gt;bekämpningen där nationella insatser aldrig kan räcka. Bara gemen-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;samma insatser kan komma åt den över gränserna organiserade&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;knarktrafiken. Det gäller självfallet också arbetet för gemensamma&lt;br&gt;fasta och skarpa miljöregler så att restriktioner i ett land inte bara leder&lt;br&gt;till att miljöproblemen flyttas över till ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är tre viktiga områden där jag ser det som angeläget och&lt;br&gt;nödvändigt att samarbetet förs vidare och utvecklas vidare. Det är för&lt;br&gt;att få vara med och göra det som det är så viktigt för oss själva, för&lt;br&gt;våra nordiska brödrafolk och för Europa i dess helhet att vi faktiskt&lt;br&gt;alla, eller så många som möjligt, röstar ja den 13 november.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag sade inledningsvis att det är fråga om ett val mellan två alter-&lt;br&gt;nativ. Det är samarbetsalternativet och det andra alternativet som jag&lt;br&gt;kallar för randstatsalternativet. Det skulle egentligen ankomma på fö-&lt;br&gt;reträdarna för det alternativet att ge litet tydligare besked om vad det&lt;br&gt;faktiskt innebär. Men det brukar de inte vara så talträngda om, och det&lt;br&gt;förstår jag. Något vidare bra alternativ att företräda har de inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle folkomröstningen leda till ett nej kommer EES-avtalet att&lt;br&gt;vara grunden för Sveriges relationer med det övriga Europa under&lt;br&gt;avsevärd tid framöver. Det är ett EES-avtal som inte kommer att vara&lt;br&gt;stabilt i ljuset av att det är väldigt få länder som kommer att vara an-&lt;br&gt;slutna till det. Men vi från svensk sida kommer att ha ett mycket tyd-&lt;br&gt;ligt intresse av att slå vakt om varje del av detta EES-avtal. Långsiktigt&lt;br&gt;tror jag inte att detta kan säkra våra ekonomiska intressen. De omedel-&lt;br&gt;bara handelsströmmarna påverkas inte speciellt mycket, men det är en&lt;br&gt;klen tröst. Allt färre kommer att vara beredda att göra framtidsinveste-&lt;br&gt;ringar med horisonten decennier i Sverige när vi kommer att befinna&lt;br&gt;oss i denna randstatsposition där man inte vet vad som gäller om 5,10&lt;br&gt;eller 15 år. Därmed skulle våra möjligheter till framgångsrik ekono-&lt;br&gt;misk utveckling riskera att långsiktigt förtvina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men värre än de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna är de&lt;br&gt;omedelbara politiska följderna. Vi skulle få se vår demokrati vingklip-&lt;br&gt;pas, eftersom vi inte skulle kunna vara med och påverka och fatta be-&lt;br&gt;slut om gemensamma europeiska regler och bestämmelser som skulle&lt;br&gt;gälla också i vårt land. Vi skulle drabbas av ett lika påtagligt som&lt;br&gt;plågsamt demokratiskt underskott. Vi skulle frivilligt ge delar av&lt;br&gt;makten över oss själva till någonting som vi frivilligt avstod inflytande&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta säger jag mot bakgrund av att det EES-avtal som då skulle&lt;br&gt;gälla har bekämpats av vänstern till vänster om Socialdemokraterna&lt;br&gt;med näbbar och klor under den debatt som föregick avtalet. Då för-&lt;br&gt;dömdes det som oförenligt med Sveriges demokrati och självbestäm-&lt;br&gt;manderätt. Nu anbefalls det plötsligt som framtidsvägen för Sverige.&lt;br&gt;Detta är på sitt sätt ganska logiskt. Tittar vi på historien över vänstern&lt;br&gt;till vänster om socialdemokratin ser vi att man gått emot varje enstaka&lt;br&gt;steg i riktning mot Sveriges deltagande i europeiskt samarbete som har&lt;br&gt;tagits i modern tid. Ni markerade skepsis när Sverige anslöt sig till&lt;br&gt;Europarådet, det demokratiska samarbetet i början av 1950-talet. Ni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tyckte inte om att den europeiska frihandelsorganisationen EFTA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;grundades i slutet av 1950-talet. Ni stred i kammaren mot frihan-&lt;br&gt;delsavtalet 1972, det frihandelsavtal som ni åberopade som föredöme&lt;br&gt;när ni stred mot EES-avtalet. Ni stred mot EES-avtalet, det EES-avtal&lt;br&gt;som ni nu åberopar som framtidsvägen när ni skall försöka att stoppa&lt;br&gt;nästa steg på den europeiska samarbetsvägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar alltså för er del inte om storleken på en medlemsavgift&lt;br&gt;eller om synpunkter på de europeiska institutionerna. Det finns inte ett&lt;br&gt;steg i riktning mot samarbete mellan Europas demokratier under efter-&lt;br&gt;krigstiden som inte vänstern, till vänster om socialdemokratin, har&lt;br&gt;motsatt sig. Därmed framgår det också vad det handlar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från er sida handlar det om en isolationism, som vore farlig för&lt;br&gt;Sverige, som skulle vingklippa våra möjligheter och som skulle för-&lt;br&gt;svåra den europeiska inställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om er inställning skulle vinna gehör i Sverige och i andra europe-&lt;br&gt;iska länder skulle vi få ett Europa där nationerna inte stod med varand-&lt;br&gt;ra, i gemensamt arbete, utan stod mot varandra, i tävlan och konkur-&lt;br&gt;rens, utan gemensamma institutioner och gemensamma regler. Då&lt;br&gt;skulle vi se ett för freden och för de framtida möjligheterna avgörande&lt;br&gt;samarbete försvagas, brytas upp eller kanske t.o.m. helt försvinna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det val som Sverige skall träffa den 13 november är egentligen&lt;br&gt;valet om vi skall fortsätta på en samarbetslinje som har varit stark un-&lt;br&gt;der många decennier, eller om vi skall byta väg och isolera oss själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag sade har vi i olika regeringar utnyttjat de olika historiska&lt;br&gt;möjligheterna och vid olika tidpunkter tagit steg för steg på den euro-&lt;br&gt;peiska samarbetsvägen under efterkrigstiden: Europaråd, frihandel,&lt;br&gt;frihandelsavtal, EES-avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När säkerhetspolitiken och de inre förutsättningarna har skapat&lt;br&gt;möjlighet tar vi nu det ytterligare steget, som innebär att vi ansluter oss&lt;br&gt;helt och fullt också till möjligheterna till inflytande över den europeis-&lt;br&gt;ka utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att plötsligt säga nej till samarbetslinjen skulle vara ett lika dra-&lt;br&gt;matiskt som allvarligt brott mot Sveriges traditioner och vägval sedan&lt;br&gt;decennier tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har vi i Sverige, i Norden och i Europa en historisk möjlighet&lt;br&gt;att bygga ett samarbete som kan trygga mycket av fred och mycket av&lt;br&gt;utveckling framöver. Det är det ni skall rösta nej till den 13 november.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill oerhört gärna välkomna Carl Bildt som oppo-&lt;br&gt;sitionspolitiker - det gläder mig. Jag tycker ändå att Carl Bildt skulle&lt;br&gt;kunna behålla ett visst mått av sans och kanske också ett visst mått av&lt;br&gt;intellektuell hederlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här frågan handlar inte om samarbete eller ej, Carl Bildt. Den&lt;br&gt;här frågan handlar inte om fred eller ej. Den här frågan handlar inte&lt;br&gt;om framtid eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här frågan handlar om på vilka villkor vi, Sveriges folk, skall&lt;br&gt;samarbeta med den europeiska unionen. Att vi skall samarbeta är väl&lt;br&gt;fullständigt självklart - jag kan inte tänka mig någon i den här försam-&lt;br&gt;lingen som skulle stå upp och säga att Sverige inte skall samarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige är ett av de mest internationaliserade länderna, också i&lt;br&gt;samarbetssammanhang. Vi finns med överallt, i alla internationella&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;fora. Vi är en uppskattad samarbetspartner, därför att vi har goda ar-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gument, bra erfarenheter och viktiga saker att komma med. Det skall&lt;br&gt;vi naturligtvis fortsätta att vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar inte om det, Carl Bildt. Vad det handlar om är om vi&lt;br&gt;skall ge upp vår politiska suveränitet och förbinda oss att bli en delstat&lt;br&gt;i en västeuropeisk union, för att på det sättet medverka till att det väst-&lt;br&gt;europeiska industrikapitalet kan stärka sin konkurrenskraft i den hård-&lt;br&gt;nande världsekonomin. Det är det som är målet för samarbetet inom&lt;br&gt;den europeiska unionen, ingenting annat. Medlet är att bilda en poli-&lt;br&gt;tisk union, som fråntar medlemsländerna deras självbestämmande och&lt;br&gt;folkligt förankrade demokrati, som gör det möjligt att låta ekonomin&lt;br&gt;bedrivas av Riksbankschefer som står helt utanför demokratisk insyn&lt;br&gt;och kontroll och med ett fastslaget politiskt mål för den ekonomiska&lt;br&gt;politiken, nämligen prisstabilitet, på bekostnad av hög arbetslöshet,&lt;br&gt;social utslagning, miljöförstörelse osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi som är socialister hävdar ju, Carl Bildt, att politikens roll är att&lt;br&gt;balansera de kortsiktiga ekonomiska vinstintressena. Marknaden klarar&lt;br&gt;inte av allt-jag hoppas att vi är överens om det. Det kortsiktiga eko-&lt;br&gt;nomiska marknadstänkandet tar inte hänsyn till vare sig människor&lt;br&gt;eller miljö, och därför behöver vi politiken för att hävda de mänskliga&lt;br&gt;värdena och humanismen. Det är det vi håller på med i den här för-&lt;br&gt;samlingen. Jag har inte kommit hit för att lämna ifrån mig beslutande-&lt;br&gt;rätt. Jag har kommit hit för att hävda mina och mina väljares intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är en ren oförskämdhet när Carl Bildt står här och&lt;br&gt;talar om en majoritet av den svenska befolkningen som antingen&lt;br&gt;kommunister eller rasister. Det kräver en ursäkt från talarstolen, och&lt;br&gt;jag hoppas att Carl Bildt kommer att leverera den här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 CARL BILDT (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Får jag först tacka för att Gudrun Schyman hälsade&lt;br&gt;mig välkommen i oppositionsrollen. Hon är ju den permanenta förete-&lt;br&gt;elsen i Sveriges riksdag i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig klara ut den fråga som Gudrun Schyman ställde angående&lt;br&gt;när vi skall besluta om grundlagen. Det framgår av ett tidigare lämnat&lt;br&gt;besked att det beslutet kommer efter folkomröstningen. Det är en&lt;br&gt;självklarhet, och det skall vi inte behöva strida om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gudrun Schyman säger att Vänsterpartiet är för samarbete. Men&lt;br&gt;problemet är ju att Vänsterpartiet och dess föregångare har röstat mot&lt;br&gt;varje enstaka steg för europeiskt samarbete. Det avtal som Gudrun&lt;br&gt;Schyman nu förordar som basen för Sveriges framtida Europapolitik&lt;br&gt;har hon själv kritiserat som oförenligt med Sveriges självbestämman-&lt;br&gt;derätt. Jag håller delvis med, därför att EES-avtalet - som var nöd-&lt;br&gt;vändigt i ett övergångsskede - var ett randstatsavtal. Det ställer oss&lt;br&gt;utan politiskt och demokratiskt inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gudrun Schyman säger att hon inte vill överlämna allt till markna-&lt;br&gt;den. EES-avtalet är den kortsiktiga marknadens avtal. Det är det som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gudrun Schyman nu är för. Hon var emot det tidigare.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Jag vill ha ett bättre samarbete, där vi kan gå vidare med miljö,&lt;br&gt;fred, sysselsättning och demokratiskt inflytande. Detta säger Vänster-&lt;br&gt;partiet nej till - på samma sätt som Vänsterpartiet har sagt nej till varje&lt;br&gt;enstaka steg i riktning mot europeiskt samarbete under hela efter-&lt;br&gt;krigstiden. Jag kan inte belasta Gudrun Schyman personligen för detta,&lt;br&gt;men jag kan belasta hennes parti och påpeka de konsekvenser som&lt;br&gt;detta faktiskt har. Detta är avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan inte tala om samarbete om man företräder ett parti som&lt;br&gt;har varit mot varje enstaka steg för samarbete. Jag tycker att Gudrun&lt;br&gt;Schyman nu skulle försöka förklara för kammaren varför det EES-&lt;br&gt;avtal som hon själv så utförligt fördömde för bara två år sedan i den&lt;br&gt;här talarstolen nu skall vara det som hon rekommenderar Sveriges folk&lt;br&gt;att rösta för den 13 november.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste vara ett besvärande faktum för Gudrun Schyman att&lt;br&gt;hennes vänsterkolleger ute i Europa inte delar hennes inställning. I de&lt;br&gt;europeiska unionsländerna är alla - med undantag av extremister på&lt;br&gt;bägge kanter, som är få och små - övertygade om detta samarbetes&lt;br&gt;fördelar. Varför har vänstern i Europa fel? Varför hade Gudrun Schy-&lt;br&gt;man själv fel för två år sedan när hon fördömde EES-avtalet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vad gäller EES-avtalet - det här har vi gått igenom&lt;br&gt;många gånger, Carl Bildt - är det så att Vänsterpartiet röstade mot det&lt;br&gt;avtalet därför att det hade uppenbara brister i fråga om inflytande. Alla&lt;br&gt;andra riksdagspartier, inklusive Carl Bildts, talade i det läget om för-&lt;br&gt;träffligheten med detta avtal och om hur nödvändigt det var att vi nu&lt;br&gt;skrev på avtalet, att det var ett självständigt avtal osv. Det här avtalet&lt;br&gt;var väldigt bra, sade man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har jag förstått att samtliga partier är överens med Vänsterpar-&lt;br&gt;tiet om den kritik som vi då framförde, som gjorde att vi då röstade&lt;br&gt;nej, nämligen att det har stora demokratiska brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår ifrån att samtliga partier i denna riksdag efter ett nej i&lt;br&gt;folkomröstningen kommer att förena sig med oss i att göra någonting&lt;br&gt;åt dessa uppenbara brister som finns i EES-avtalet. Jag ser fram emot,&lt;br&gt;Carl Bildt, att vi tillsammans kan väcka frågan om omförhandlingar i&lt;br&gt;vissa delar av EES-avtalet. Jag tror att vi som enade i denna riksdag&lt;br&gt;kan bli framgångsrika i det arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller vänstern i Europa och i EU:s medlemsländer finns det&lt;br&gt;en växande kritik mot EU:s politiska union, mot den ekonomiska och&lt;br&gt;monetära unionen just i vänstern. Detta kan inte Carl Bildt vara ove-&lt;br&gt;tande om. Det finns en växande och stark opinion mot EMU, t.ex. tan-&lt;br&gt;ken om den gemensamma valutan och den gemensamma centralbanken&lt;br&gt;osv. Denna kritik tror jag personligen kommer att växa sig mycket&lt;br&gt;stark. Jag tror inte att det här ens kommer att bli verklighet, för det är&lt;br&gt;en föråldrad idé och ett skrivbordstänkande som inte är anpassat till&lt;br&gt;den verklighet och till det nya Europa som vi lever i. Denna kritik de-&lt;br&gt;lar vi i vänstern i Västeuropa och i vänstern i Norden. Vi har inga som&lt;br&gt;helst svårigheter. Även om jag rörs till tårar av Carl Bildts omtanke&lt;br&gt;om vårt samarbete inom vänstern, kan jag meddela att samarbetet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;väldigt gott. Vi är eniga i den här frågan. Det är inga som helst pro-&lt;br&gt;blem för oss som inspiratörer av ett varaktigt Vänsterparti som står&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;utanför unionen att också samarbeta med de radikala krafter som finns&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inom unionen. Det vi koncentrerar oss på, Carl Bildt, är naturligtvis att&lt;br&gt;bekämpa arbetslösheten, att hävda solidaritet och rättvisa och att&lt;br&gt;komma till rätta med de globala miljöproblemen - ett arbete som den&lt;br&gt;europeiska unionen dess värre inte är inriktat på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 CARL BILDT (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag hade två frågor till Gudrun Schyman. Jag tycker&lt;br&gt;inte att hon redde ut någon av dem alldeles tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första frågan var om hon kunde förklara varför hon inte har&lt;br&gt;några syster- eller broderpartier, eller vad det nu kan heta inom den&lt;br&gt;f.d. kommunistiska gemenskapen i Europa, som tycker lika som hon.&lt;br&gt;Hon säger att också de är kritiska mot den politiska unionen och mot&lt;br&gt;den monetära unionen. Det kan man väl vara. Men det var inte det som&lt;br&gt;frågan gällde, utan den gällde varför det mig veterligt inte finns ett&lt;br&gt;enda vänsterparti som säger nej till sitt lands deltagande i detta samar-&lt;br&gt;bete. Att de sedan har lika delade meningar i Europaparlamentet som&lt;br&gt;vi har i Sveriges riksdag i olika frågor ligger i demokratins karaktär.&lt;br&gt;Men de vill inte tåga ut ur det europeiska samarbetet. De säger ja till&lt;br&gt;samarbete för att i demokratisk ordning få diskutera hur samarbetet&lt;br&gt;skall gestaltas. Gudrun Schyman står de facto isolerad också inom den&lt;br&gt;europeiska vänstern i sin isolationism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågeställningen gällde hur hon skulle reda ut detta med&lt;br&gt;EES-avtalet som var så fel för två år sedan och som nu var så rätt och&lt;br&gt;bra att svenska folket skulle rösta för detta i stället för medlemskapet.&lt;br&gt;Nu säger hon att EES-avtalet har uppenbara brister på inflytandesidan.&lt;br&gt;Ja, det är en underdrift. Det är ju ett randstatsavtal. Gudrun Schyman&lt;br&gt;kan gå tillbaka till protokollet och läsa att jag tidigare i alla sådana här&lt;br&gt;debatter sade att detta avtal är en nödvändighet som en övergångssta-&lt;br&gt;tion till medlemskapet. Men jag sade också att vi aldrig kommer att&lt;br&gt;acceptera detta långsiktigt just därför att - om jag får citera Gudrun&lt;br&gt;Schyman - det har så uppenbara brister på inflytandesidan att det ska-&lt;br&gt;par ett demokratiskt underskott som är påtagligt och som kommer att&lt;br&gt;bli plågsamt för varje nation med självaktning, till vilkas krets jag räk-&lt;br&gt;nar Sverige. Så även här har Gudrun Schyman litet svårt att få ekva-&lt;br&gt;tionen att gå ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avtal som hon för två år sedan fördömde därför att det inte gav&lt;br&gt;Sverige inflytande anbefaller hon nu svenska folket. Hon försöker&lt;br&gt;sedan lösa detta genom att säga att hon hoppas att vi efter ett nej i&lt;br&gt;folkomröstningen skall kunna förena oss i kammaren och gå till den&lt;br&gt;europeiska unionen och säga att vi nu vill ha inflytande. Det är en il-&lt;br&gt;lusionism som t.o.m. med Vänsterpartiets mått framstår som ganska&lt;br&gt;magnifik. Säger vi i folkomröstningen nej till att vara med i inflytan-&lt;br&gt;det, kan vi inte komma tillbaka i någon omförhandling som Gudrun&lt;br&gt;Schyman vill ha. Ett nej är ett nej, och då skall vi inte sedan ena oss&lt;br&gt;om en omförhandling och komma tillbaka och säga att vi vill vara med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i Europaparlamentet, i ministerrådet och i kommissionen. Det är där&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;man utövar inflytandet. Det är detta inflytande som ni säger nej till,&lt;br&gt;och då får ni det demokratiska underskottet - den plågsamma bristen.&lt;br&gt;Det är ett nej till inflytande som inte kan kompenseras genom någon&lt;br&gt;omförhandling - det är litet falskt att försöka sprida den illusionen -&lt;br&gt;utan då står vi där med det demokratiska underskottet och det avtal&lt;br&gt;som Gudrun Schyman själv har fördömt, men som hon nu i sin all-&lt;br&gt;männa samarbetsfientlighet plötsligt anbefaller utan logik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 PER GAHRTON (mp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Carl Bildt! Min danska sambo är taleskvinna för UNI-&lt;br&gt;bevegelsen som är den största danska unionsmotståndarrörelsen. Hon&lt;br&gt;är inte rasist. Hon är inte extremist. Hon är inte fascist. Hon är inget av&lt;br&gt;de invektiv som Carl Bildt vräker ur sig mot de goda demokrater som&lt;br&gt;har tagit ståndpunkten att Europeiska unionen är någonting som de inte&lt;br&gt;gillar. Jag tycker att Carl Bildt borde hålla sig för god för sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ungdomarna bland fältbiologerna, som är medlemmar i Folkrö-&lt;br&gt;relsen mot EU, extremister? Miljöförbundets medlemmar, Jordens&lt;br&gt;vänners medlemmar, medlemmarna i Framtiden i våra händer, Unga&lt;br&gt;allergikers medlemmar och alla dessa ungdomar som är EU-&lt;br&gt;motståndare därför att de är besjälade av en känsla för global solidari-&lt;br&gt;tet är de extremister och fascister?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt var ute och reste varje måndag när han var statsminister.&lt;br&gt;Han måste väl ändå ha träffat dessa ungdomar någon gång. Han borde&lt;br&gt;kunna skilja på rasister och goda idealistiska, globalt solidariska ung-&lt;br&gt;domar. Nej-rörelsen i Sverige är kanske den största demokratiska folk-&lt;br&gt;rörelse som vi har haft sedan arbetarrörelsens barndom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Transportarbetareförbundets medlemmar extremister? Är nors-&lt;br&gt;ka LO fascister? Är finländska LRF någon sorts hembygdsfascister?&lt;br&gt;Eller vad är det fråga om?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nog ganska hög tid för ja-sidan att se sanningen i vitögat.&lt;br&gt;Det kanske är svårt att göra det där uppifrån den maktelitistiska nivån.&lt;br&gt;Men nejrörelsen är faktiskt en bred demokratisk folkrörelse. Precis&lt;br&gt;som alla andra folkrörelser intresserar den sig för folks vardagsliv,&lt;br&gt;sådant som Carl Bildt avfärdar som detaljer. Inte ett ord sägs till alla&lt;br&gt;dem som är oroliga för att vi inte skall kunna behålla salmonellafrihe-&lt;br&gt;ten. Inte ett ord sägs till alla dem som är oroliga för kadavermjöl i&lt;br&gt;maten. Inte ett ord sägs till alla dem som är oroliga för hur det skall gå&lt;br&gt;med drogmissbruket hos ungdomar och som tar varningarna från Tull-&lt;br&gt;facket på allvar. Carl Bildt nämner inte ett ord om det som vanliga&lt;br&gt;människor ställer frågor om och som de är bekymrade för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min fråga om rent spel: Är Carl Bildt beredd att ställa upp på att&lt;br&gt;folket skall få tillgång till de originalhandlingar som de skall fatta be-&lt;br&gt;slut om? Hur är det med utträdesrätten? Detta kanske verkar teoretiskt&lt;br&gt;från Carl Bildts utgångspunkt, eftersom det förefaller som om han vill&lt;br&gt;gå med i EU på vilka villkor som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste ju ligga någonting bakom det faktum att en av de vanli-&lt;br&gt;gaste frågorna som ställs ute på skolorna är: Om det visar sig att det&lt;br&gt;var fel, hur gör vi då? Vad kan vi då göra? Har de sett till att det finns&lt;br&gt;en garanterad rätt, så att man vet precis hur det skall gå till?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vad har Carl Bildt för svar? Är det fortfarande det där trasslandet,&lt;br&gt;eller finns det någon ny variant vid sidan av Wienkonventioner och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Grönlandsfall som nu inte funkar längre? Ta folkets frågor på allvar,&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill påminna kammarens ledamöter om möjligheten att för tids&lt;br&gt;vinnande framföra replikerna från bänken. Vi har en mycket lång ta-&lt;br&gt;1 arlista.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 CARL BILDT (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skall göra mitt inlägg från bänken. Det medför den&lt;br&gt;nackdelen att jag inte ser anförandeklockan, men jag skall för ordning-&lt;br&gt;ens skull ändå göra så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Gahrton är en gammal demagog av klass. Han vet mycket väl&lt;br&gt;att jag inte talade om dem som är skeptiker eller motståndare i Sveri-&lt;br&gt;ge, men han försökte vrida det därhän. Vad jag sade, och det svarade&lt;br&gt;han inte på, var att jag har träffat de gröna i Europaparlamentet, där&lt;br&gt;Europas miljöpartier är representerade. Hans egna vänner där är inte&lt;br&gt;för att deras respektive länder skall lämna det europeiska samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alldeles rätt, som han säger, att de har synpunkter på hur&lt;br&gt;detta samarbete skall gestalta sig. Det är ganska naturligt att de har&lt;br&gt;sådana - det vore skräp av dem som gröna partier att inte ha det - men&lt;br&gt;jag har inte träffat en enda miljöpartist eller grön företrädare i andra&lt;br&gt;europeiska länder som inte säger att vi måste ha mera av samverkan.&lt;br&gt;Inom den ram som Europeiska unionen ger får vi denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni står alltså isolerade, och det finns inga stora politiska krafter i&lt;br&gt;Europa med erfarenhet av samarbete som vill stiga ut ur detta samarbe-&lt;br&gt;te och alla dess möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så över till de olika konkreta problemen. Per Gahrton sade att jag&lt;br&gt;inte sade någonting om drogmissbruket. Då lyssnade han dåligt. Han&lt;br&gt;var väl upptagen av det som han hade bestämt att han skulle säga. Jag&lt;br&gt;tycker att det är en av de allra viktigaste frågorna, och det är uppenbart&lt;br&gt;att vi aldrig klarar den själva. Det är bara genom mer av samverkan&lt;br&gt;som vi som nationer kan möta den internationellt organiserade brotts-&lt;br&gt;ligheten. När brottsligheten organiserar sig internationellt, måste också&lt;br&gt;brotts bekämpningen organiseras internationellt, och det sker nu inom&lt;br&gt;Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan till Per Gahrtons andra frågor. Vad gäller originalhandling-&lt;br&gt;arna utgår jag självfallet, Per Gahrton, från att varje bibliotek med&lt;br&gt;självaktning i vårt land har denna proposition, och jag utgår från att&lt;br&gt;alla som är intresserade av fakta får möjlighet och tar sig tid att läsa&lt;br&gt;igenom den. Jag anbefaller propositionen på det varmaste.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till den ständiga frågan om utträdet. Det är rätt, som Per&lt;br&gt;Gahrton säger, att det inte finns någon utträdesbestämmelse. Någon&lt;br&gt;sådan finns inte heller i Förenta nationerna eller i det nordiska samar-&lt;br&gt;betet. Vi går ju in på detta samarbete i förhoppning om att det lyckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare vet både Per Gahrton och jag, kunniga i historia som vi är,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;att utvecklingen kan gå därhän att samarbetet bryter samman. Det in-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;träffade med Nationernas förbund i Europa på 1930-talet, och det kan&lt;br&gt;inträffa med FN, med det europeiska samarbetet och t.o.m. med det&lt;br&gt;nordiska samarbetet. Ingen kan veta exakt hur ett sådant sammanbrott&lt;br&gt;kan ske, men jag tycker att det skall vara en gemensam politisk uppgift&lt;br&gt;att se till att samarbetet vidareutvecklas i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till slut vill jag be Per Gahrton att i den replik som han har kvar&lt;br&gt;nämna bara ett enda ord om sitt alternativ. Varför är EES-avtalet, som&lt;br&gt;också han så tydligt har fördömt, nu plötsligt så bra?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 PER GAHRTON (mp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Om Carl Bildt hade tagit de oroliga frågorna om ång-&lt;br&gt;ermöjligheterna på allvar, kunde ni åtminstone ha försökt att förhandla&lt;br&gt;er fram till en utträdesparagraf. I de allra flesta internationella avtal&lt;br&gt;finns det klara utträdesparagrafer, men en sådan finns inte i Europeiska&lt;br&gt;unionen. Såvitt jag har kunnat finna sägs det inte i propositionen men&lt;br&gt;dock i departementspromemorian om avtalet att ett EU-medlemskap är&lt;br&gt;tänkt att vara för all framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni tar på er ansvaret för att med en sådan oerhörd självsäkerhet i&lt;br&gt;framtidsbedömningen, i en viss tidsanda och i en viss politisk konjunk-&lt;br&gt;tur, vara beredda att binda landet på ett sådant sätt att ni inte kan tala&lt;br&gt;om för ungdomarna exakt hur de skall bära sig åt, om de kommer fram&lt;br&gt;till en annan uppfattning. Det är en brist som ni inte kan smita undan&lt;br&gt;från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklara varför ni inte väckt den frågan under medlemsförhand-&lt;br&gt;lingarna! Tog ni över huvud taget upp den? Ni borde ändå ha försökt.&lt;br&gt;Det är i varje fall en av de viktigaste frågor som folk ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller drogmissbruket talade Carl Bildt om samverkan,&lt;br&gt;men Generaltullstyrelsen säger i sitt remissvar att det samarbete som&lt;br&gt;kan bedrivas redan finns. Vad är det för samarbete som kan bedrivas&lt;br&gt;därutöver vid ett EU-medlemskap? Vad är det som skall kompensera&lt;br&gt;det som alla sakkunniga är överens om är en nackdel, nämligen det&lt;br&gt;totala bortfallet av gränskontroller?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som jag nu talar om är ju inte något som jag själv har kommit&lt;br&gt;fram till, utan det är en levande ståndpunkt bland alla de organisatio-&lt;br&gt;ner som arbetar med drogmissbruk. De tror inte på ert luddiga tal om&lt;br&gt;ökad samverkan. Ett samarbete skall bedrivas i alla fall, men ni har&lt;br&gt;inte redovisat vad ni skall kompensera försvagningen med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare sade Carl Bildt att han inte hade träffat några gröna företrä-&lt;br&gt;dare som vill träda ut ur EU. Ja, det går ju inte att träda ut, så det kra-&lt;br&gt;vet är inte aktuellt. Men vi har mellan 30 gröna partier ett gemensamt&lt;br&gt;program som säger att Västeuropeiska unionen skall upplösas för att&lt;br&gt;motverka det militära supermaktsprojekt som byggs upp inom EU och&lt;br&gt;över huvud taget därför att vi är kritiska till de stormaktsideal som där&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns bland de gröna partierna inte heller något som kräver att&lt;br&gt;vi skall gå in. Majoriteten av dem röstade mot Sveriges inträde, efter-&lt;br&gt;som de gör samma bedömning som vi, nämligen att vi kan göra bättre&lt;br&gt;nytta utanför. Det handlar om den strategiska bedömningen i den&lt;br&gt;samlade gröna rörelsen i det reellt existerande läget när det gäller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;göra det bästa för Europas och världens framtid. Enligt den är det bäst&lt;br&gt;att Sverige stannar utanför.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 CARL BILDT (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Först angående utträdesklausuler: Sådana finns inte i&lt;br&gt;avtalet om Förenta nationerna och inte heller i det nordiska samarbe-&lt;br&gt;tet. Det ligger i sakens natur att samarbete är till för att utvecklas, för-&lt;br&gt;ändras och förbättras. Det gäller såväl i det globala och det europeiska&lt;br&gt;som i det nordiska samarbetet. Jag har aldrig heller hört Miljöpartiet&lt;br&gt;förorda en klausul för utträde ur det nordiska samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till de gröna och vad Per Gahrtons kolleger i det europeiska&lt;br&gt;samarbetet faktiskt tycker. Han håller nu med om att de inte talar om&lt;br&gt;att gå ut ur Europeiska unionen, men det grundar de inte på att man&lt;br&gt;inte kan göra det. De grundar det faktiskt på att de vill vara med och&lt;br&gt;från sina politiska utgångspunkter bygga upp ett bättre europeiskt&lt;br&gt;samarbete. Jag har inte träffat dem fullt lika mycket som Per Gahrton,&lt;br&gt;men vi vet bägge att sanningen är den att Europas gröna företräder en&lt;br&gt;samarbetslinje, inte den isolationslinje som Miljöpartiet i Sverige lik-&lt;br&gt;som Gudrun Schymans kolleger i Vänsterpartiet står för. De har vis-&lt;br&gt;serligen sina synpunkter på Västeuropeiska unionen, på politiskt sam-&lt;br&gt;arbete och vad det nu är. Det ligger i den politiska debattens natur att&lt;br&gt;sådant förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några ord om de konkreta frågorna om knarkbekämpning. Jag har&lt;br&gt;inte exakt studerat det nämnda dokumentet, men jag har träffat både&lt;br&gt;tullens och polisens ledning och andra som har sysslat med knarkbe-&lt;br&gt;kämpning, och en parlamentarisk grupp har nu undersökt detta, och&lt;br&gt;jag vet att vi får bättre möjligheter till knarkbekämpning om vi är med&lt;br&gt;i detta samarbete. Det blir bättre möjligheter att bekämpa knarket om&lt;br&gt;vi är med i Europeiska unionen och det samarbete som den bygger&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till slut, fru talman, bara det obligatoriska påpekandet att Per&lt;br&gt;Gahrton nu har lyckats avverka mycken taletid i denna kammare utan&lt;br&gt;att säga ett enda ord om varför det EES-avtal som han och hans parti-&lt;br&gt;vänner var så starka motståndare till, eftersom det skulle strida mot&lt;br&gt;Sveriges demokrati och självbestämmanderätt, nu av dem inför om-&lt;br&gt;röstningen den 13 november anbefalls som en bas för våra Europare-&lt;br&gt;lationer för överskådlig tid framöver. Det är en helomvändning av&lt;br&gt;sådan politisk karaktär att jag förstår att de håller ganska tyst om den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Världen växer samman genom allt bättre kommunika-&lt;br&gt;tioner, både fysiska kommunikationer och informationskommunikatio-&lt;br&gt;ner. Det gör att ekonomierna i olika delar av världen också växer&lt;br&gt;samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men tyvärr upplever vi fortfarande mycket av konflikter och krig i&lt;br&gt;världen. Det fredsprojekt som startade 1957 med EEC har faktiskt&lt;br&gt;fungerat i den här delen av världen. Där det tidigare var vanligt med&lt;br&gt;stora och blodiga konflikter har vi upplevt en lång period av fred, som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi är glada över. Tyvärr sträcker den sig inte långt bort. Även på vår&lt;br&gt;kontinent är det ganska bedrövligt i andra stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det är mycket viktigt att vi fullföljer den grundläggande&lt;br&gt;tanken, att vi bygger på detta fredsprojekt, att vi i de nordiska länderna&lt;br&gt;drar vårt strå till stacken och att vi sedan går vidare mot ett&lt;br&gt;alleuropeiskt samarbete, där vi knyter länderna i Centraleuropa och&lt;br&gt;Baltikum till det europeiska samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man blir förvånad över att höra Per Gahrton, som jag tror är en&lt;br&gt;sann internationalist, säga att han inte tror att man kan påverka EU,&lt;br&gt;men väl tror att man från svensk sida kan påverka hela världen. Jag&lt;br&gt;tror att vi kan bådadera. Men vi har anledning att börja och anstränga&lt;br&gt;oss allra mest med de länder som ligger närmast oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gudrun Schyman sade tidigare i dag att demokratin ständigt måste&lt;br&gt;återerövras. Det håller jag gärna med om. När kommunikationerna&lt;br&gt;förbättras är det ingenting som flyttar så lätt som pengar och beslut av&lt;br&gt;den s.k. marknaden. Det har vi upplevt. Det upplever vi i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att den politiska makten i stora delar är inskränkt, men&lt;br&gt;inte på den nationella nivån. Den ekonomiska makten har blivit alltmer&lt;br&gt;internationell, och för att göra någonting åt det måste vi på det inter-&lt;br&gt;nationella planet också skapa en förutsättning för ett politiskt agerande&lt;br&gt;för att kunna klara av marknaden. EU är en möjlighet att gå vidare och&lt;br&gt;hantera en del av de här frågorna. Jag tror att det är nödvändigt att&lt;br&gt;utnyttja den möjligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöfrågorna känner inte några gränser. Det vet vi. Föroreningar-&lt;br&gt;na överskrider gränserna både i havet och i luften. Det är viktigt att vi&lt;br&gt;är med och påverkar besluten i vårt närområde. Förhandlingarna med&lt;br&gt;EU i miljöfrågorna gick bra för Sveriges del. Men de visar framför allt&lt;br&gt;att det lönar sig att agera. Det lönar sig att trycka på. Då är man beredd&lt;br&gt;att diskutera. Jag tror att det är viktigt att Sverige, med vår progressiva&lt;br&gt;hållning, kommer med för att påverka den europeiska miljöpolitiken i&lt;br&gt;framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om att en stor organisation som den europeiska&lt;br&gt;unionen har centraliseringskrafter. De är inbyggda i alla stora system.&lt;br&gt;Men de här centraliseringskrafterna måste motverkas. Det är för mig&lt;br&gt;en positiv upplevelse att ha varit med under förhandlingarna och kun-&lt;br&gt;nat notera att EU har en attityd till regionalpolitik som är positiv, som&lt;br&gt;faktiskt är mer positiv ibland än den vi har mött i den här kammaren&lt;br&gt;när vi har diskuterat de här frågorna på svensk nivå. I det europeiska&lt;br&gt;samarbetet visar vi också att vi kan ta hand om ytterområdena. Jag tror&lt;br&gt;att det är viktigt att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om regionalpolitik gränsar naturligtvis till hur man hanterar&lt;br&gt;landsbygd och de areella näringarna. Den gemensamma jordbrukspo-&lt;br&gt;litiken i EU har redan varit uppe i debatten och med all rätt kritiserats.&lt;br&gt;Jag har redan på ministermöte i Bryssel tillåtit mig att säga att det inte&lt;br&gt;just är någon dröm för en avreglerare att acceptera den europeiska&lt;br&gt;jordbrukspolitiken. Jag fick medhåll bl.a. från Storbritannien: Det är&lt;br&gt;då inte någon dröm, det är en mardröm. Jag delar den bedömningen.&lt;br&gt;Jag tror att den erfarenhet som vi har från svensk sida kommer väl till&lt;br&gt;pass i samarbetet och att den kommer att kunna göra sig gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att det ändå finns drag i&lt;br&gt;EU:s politik som är positiva. Den är faktiskt mer positiv till småjord-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;bruk än den svenska jordbrukspolitiken. Den är mer positiv till miss-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gynnade områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lyckades hantera salmonellafrågan. Låt vara att någon länssty-&lt;br&gt;relse fortfarande kan vara orolig. Men resultatet av förhandlingarna&lt;br&gt;innebär att vi får en bättre kontroll av salmonella i livsmedel vid ett&lt;br&gt;EU-medlemskap, med det system som vi redan introducerar, än med&lt;br&gt;det system som finns för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djuren som kan bli smittade har också tagits upp i debatten. Det är&lt;br&gt;klart att ökade transporter alltid kan leda till detta. Men vi var överens&lt;br&gt;om att med den kunskap vi har från svensk sida, arrangemang med&lt;br&gt;tilläggsgarantier, övergångslösningar och vetenskaplig påverkan, kan&lt;br&gt;vi klara de här problemen under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är särskilt glad över att det finns en respekt för områden långt&lt;br&gt;borta, för landsbygden, och för de förnybara resurserna i EU:s politik.&lt;br&gt;De förnybara resurserna är en förutsättning för att vi skall kunna ut-&lt;br&gt;veckla det kretslopp som allt fler partier nu talar om. Det ger mig ett&lt;br&gt;hopp inför framtiden. Men det är nödvändigt att vi också är med och&lt;br&gt;påverkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att man skall erkänna att beslutet om medlemskap i EU&lt;br&gt;är det största och kanske svåraste som svenska folket har haft att ta&lt;br&gt;ställning till under mycket lång tid. Men även som centerpartist kan&lt;br&gt;man komma fram till att det som talar för ett medlemskap är övervä-&lt;br&gt;gande. Att man är decentralist behöver inte alls innebära att man är&lt;br&gt;isolationist. De tyngsta argumenten är freden, inflytandet och miljön i&lt;br&gt;vid mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skulle vilja säga så här till Karl Erik Olsson, som&lt;br&gt;jag också välkomnar i oppositionsrollen: Tanken att ett västeuropeiskt&lt;br&gt;samarbete skulle förhindra krig och konflikter tror jag var en mycket&lt;br&gt;giltig tanke när samarbetet startade, efter andra världskriget. Jag tror&lt;br&gt;att Kol- och stålunionen, Euratom och alla de olika samarbetsprojekt&lt;br&gt;som har lett fram till dagens EU också har bidragit till en stabilisering i&lt;br&gt;Västeuropa. Men jag tror att den tanken och syftet med det samarbetet&lt;br&gt;är just historia. Det är överspelat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det skulle vara som Karl Erik Olsson säger, att det just är&lt;br&gt;fredstanken som är det viktiga, skulle logiskt sett ett nej till ett svenskt&lt;br&gt;medlemskap i den europeiska unionen innebära att vi höjer krigsrisken&lt;br&gt;i Europa. Det tror inte jag. Jag tror inte att vi ökar instabiliteten eller&lt;br&gt;ökar krigsrisken i Europa om vi i en folkomröstning här i Sverige sä-&lt;br&gt;ger nej till svenskt medlemskap. Jag tror inte heller att ett norskt nej&lt;br&gt;eller ett finskt nej kommer att innebära detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad det däremot kommer att innebära, Karl Erik Olsson, är att&lt;br&gt;Sverige vid ett ja skulle vara tvunget att ge upp sin alliansfria politik,&lt;br&gt;den alliansfrihet i fred som säger att vi skall kunna stå neutrala i hän-&lt;br&gt;delse av konflikter. Jag vet att detta är en mycket viktig fråga för Cen-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;terpartiet och Centerpartiets medlemmar, varav en majoritet säger nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;av just det skälet att man vill bevara och utveckla alliansfriheten. Man&lt;br&gt;ser det som en viktig ingrediens och som ett alternativ i den säkerhets-&lt;br&gt;politiska utvecklingen, ett alternativ till just nya militära allianser. Där-&lt;br&gt;för är fredstanken och möjligheten att utveckla alternativ till militära&lt;br&gt;allianser ett starkt skäl att säga nej till medlemskap i den europeiska&lt;br&gt;unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det Karl Erik Olsson säger om att pengarna flyttar sig och om den&lt;br&gt;internationaliserade ekonomin är riktigt. Men bjuda motkraft till detta&lt;br&gt;fenomen, Karl Erik Olsson, kan man inte göra i en organisation som&lt;br&gt;har som grundlag att främja kapitalets fria rörlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är som om vi i Sverige skulle säga att vi skulle hävda löntagar-&lt;br&gt;nas intressen genom att gå in i Svenska arbetsgivareföreningen. Det&lt;br&gt;gör vi ju inte! Vi bygger fristående fackliga organisationer som en&lt;br&gt;motpart. På samma sätt måste vi uppföra oss internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16 KARL ERIK OLSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt mig börja i slutändan på Gudrun Schymans inlägg.&lt;br&gt;Hon säger att vi inte kan gå med därför att det innebär att vi går med i&lt;br&gt;en organisation som har kapitalets fria rörlighet som princip. Men&lt;br&gt;detta är ju just vad Gudrun Schyman och alla andra redan har sagt eller&lt;br&gt;nu säger ja till i EES-avtalet! Vi har alltså accepterat avtalet, men vi&lt;br&gt;har inte inflytandet. Har vi givit kapitalet denna frihet är det ju rimligt&lt;br&gt;att vi också tar på oss det politiska ansvaret och är med och påverkar.&lt;br&gt;Gudrun Schyman måste inte ha tänkt igenom den här frågan ordentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte så att vi ger upp alliansfriheten. Vi har aldrig sagt det.&lt;br&gt;Vi har inte skrivit på något avtal om det. Vi hävdar från Centerpartiets&lt;br&gt;och från den föregående regeringen sida - jag tror att de allra flesta&lt;br&gt;håller med mig om detta - att vi har den möjligheten kvar också som&lt;br&gt;EU-medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag blir litet oroad av att höra Gudrun Schyman tala om att fred-&lt;br&gt;stanken skulle vara historia. Det är faktiskt oroligheter också i Europa.&lt;br&gt;Det är oroligheter i det forna Jugoslavien. Vi vet att de unga demokra-&lt;br&gt;tierna i Centraleuropa egentligen lever ett ganska instabilt liv. Det är&lt;br&gt;inte någon säker stabil situation om vi inte går vidare och försöker att&lt;br&gt;genom ömsesidigt ekonomiskt samarbete få in allt fler. Jag nämner&lt;br&gt;Jugoslavien därför att det hade varit otänkbart att det som har hänt&lt;br&gt;skulle ha hänt om detta land hade varit med i EU. Samtidigt skulle&lt;br&gt;samma sak kunnat hända i andra länder, som Spanien och Italien, om&lt;br&gt;de inte hade varit med i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror alltså inte alls att fredstanken är historia, utan att ett ömse-&lt;br&gt;sidigt beroende av varandra är någonting som nödvändiggör freden.&lt;br&gt;Det är positivt. Därför tror jag också att det är ett ansvar som vi har att&lt;br&gt;ta: att vara med och bygga upp en fredlig värld i framtiden. Vi börjar&lt;br&gt;med de trängre kretsarna runt om oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Kapitalets fria rörlighet som en del av EES-avtalet är&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ett mycket problematiskt område, tycker jag, eftersom kapitalets fria&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rörlighet står över hänsyn till både människor och miljö. Det var ett av&lt;br&gt;skälen till att vi sade nej till EES-avtalet. Det som händer vid ett med-&lt;br&gt;lemskap är ju att vi bygger vidare på att främja kapitalets fria rörlighet&lt;br&gt;när vi går in i en ekonomisk och monetär union, när vi separerar eko-&lt;br&gt;nomi från demokratiskt inflytande och kontroll, när vi förbinder oss att&lt;br&gt;föra en ekonomisk politik som har prisstabilitet som främsta mål på&lt;br&gt;bekostnad av hög arbetslöshet, social utslagning och olösta mil-&lt;br&gt;jöproblem. Detta är en vidareutveckling, Karl Erik Olsson, av det som&lt;br&gt;heter kapitalets fria rörlighet i EES-avtalet och som vi är motståndare&lt;br&gt;till. Det blir inte bättre för att man utvecklar detta, vilket ett medlem-&lt;br&gt;skap i EU faktiskt innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson säger att ni inte ger upp alliansfriheten i Center-&lt;br&gt;partiet. Det är väldigt bra om ni inte gör det. Då får ni faktiskt också&lt;br&gt;rösta nej till medlemskap i unionen, eftersom detta innebär just att ge&lt;br&gt;upp alliansfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finland, där jag var i går och diskuterade EU, finns ett väldigt&lt;br&gt;klokt försvarsutskott som i total politisk enighet har deklarerat att ett&lt;br&gt;medlemskap i EU icke är förenligt med Finlands alliansfria politik,&lt;br&gt;utan att man då faktiskt måste lägga om kurs. Då bör man ha en of-&lt;br&gt;fentlig demokratisk debatt om att lämna alliansfriheten. Det borde vi&lt;br&gt;ha här också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr har vi inte haft det. Här i Sverige har utrikes- och säker-&lt;br&gt;hetspolitiken smygvis förändrats. I dag är det på något sätt inte giltigt&lt;br&gt;att tala om alliansfrihet som ett säkerhetspolitiskt alternativ. Jag häv-&lt;br&gt;dar att det är ett mycket viktigt alternativ. Det är viktigt att det finns&lt;br&gt;alliansfria länder. Det är viktigt för att hävda små länders rätt till&lt;br&gt;självbestämmande också i säkerhetspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredstanken, Karl Erik Olsson, är naturligtvis inte historia. Vad jag&lt;br&gt;menar är att den tanken är historia i det snäva västeuropeiska samarbe-&lt;br&gt;tet. I dag handlar det västeuropeiska samarbetet inom den europeiska&lt;br&gt;unionen inte om freden, utan det handlar om ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att Karl Erik Olsson och jag kan vara överens om att EU:s&lt;br&gt;insatser då konflikterna i det forna Jugoslavien utbröt är mycket klan-&lt;br&gt;dervärda. Man gick genom en erkännandediplomati på ett mycket ti-&lt;br&gt;digt stadium in och rörde om på ett sådant sätt att man försvårade och&lt;br&gt;förvärrade de konflikter vi fortfarande lever med. Det var ingen sär-&lt;br&gt;skilt hedervärd position som den europeiska unionen hade där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18 KARL ERIK OLSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Gudrun Schyman talar om EES-avtalet som olyckligt,&lt;br&gt;men säger att vi ändå skall ha kvar det. Vad är det då vi skall göra?&lt;br&gt;Skall vi stoppa kapitalets rörlighet nu, eller finns det några andra åt-&lt;br&gt;gärder? Det låter som om Vänsterpartiet hade en arsenal av åtgärder&lt;br&gt;som var lämpliga att ta till. Jag känner inte till dem, och det gör troli-&lt;br&gt;gen inte Gudrun Schyman heller, för då hade hon nog redan redovisat&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet måste gå vidare. När detta samarbete rullar på kommer&lt;br&gt;vi också in med politiska instrument. Det är den möjlighet vi har att&lt;br&gt;kompensera det demokratiska underskott som finns för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inte tagit ställning till EMU. Det gör vi senare. Naturligtvis&lt;br&gt;har det lilla landet problem med att ligga utanför. Vi vet i dagsläget att&lt;br&gt;vi inte kan skapa den trygghet som vi skulle vilja. Vi har t.ex. en rän-&lt;br&gt;tenivå som är betydligt högre än den behöver vara, delvis beroende på&lt;br&gt;att omvärlden inte riktigt litar till oss lika mycket som till andra. Där-&lt;br&gt;för är det viktigt att vi går vidare med samarbete också på det ekono-&lt;br&gt;miska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har olika uppfattningar - det är bara att notera det - när det&lt;br&gt;gäller frågan om alliansfrihet. Det är uppenbart att ett samarbete inne-&lt;br&gt;bär en ny situation där vi tar ett större ansvar för att utveckla denna del&lt;br&gt;av Europa. Det är klart att detta gör att vi är med och påverkar framti-&lt;br&gt;den mer än tidigare. Det upplever jag som någonting positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gudrun Schyman säger att fredsfrågan är historia i det snäva väst-&lt;br&gt;europeiska perspektivet. Det är möjligt. Jag hoppas att det är så att&lt;br&gt;dessa länder aldrig mer kommer att föra krig mot varandra. Det är ju&lt;br&gt;skönt det. Då har man vunnit ganska mycket. Vad vi talar om här i&lt;br&gt;denna kammare är inte det snäva västeuropeiska perspektivet, utan det&lt;br&gt;är ett perspektiv där också Nordens länder kommer med, och där vi&lt;br&gt;går vidare och utvecklar EU till att också omfatta Centraleuropa, Bal-&lt;br&gt;tikum och kanske ännu mer av Europa så småningom. I det perspekti-&lt;br&gt;vet är faktiskt inte fredsfrågan historia. Den är i högsta grad en fram-&lt;br&gt;tidsfråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 PER GAHRTON (mp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Karl Erik Olsson avfärdar det lilla salmonellaproble-&lt;br&gt;met - jag förstår att han tycker att det är ett rätt litet problem - med att&lt;br&gt;någon länsstyrelse har tyckt annorlunda. Att säga att Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Skaraborg inte skulle vara någonting att lyssna på låter litet övermaga&lt;br&gt;för att komma från en decentralist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Socialstyrelsen har uttalat sig kritiskt och sagt att den s.k.&lt;br&gt;egenkontrollen kan leda till intressekonflikter. Sveriges veterinärför-&lt;br&gt;bund säger helt klart att man befarar att det som ett resultat av den&lt;br&gt;annorlunda synen på salmonella ändå finns risk för en ökad import av&lt;br&gt;salmonella till Sverige. Det struntar Karl Erik Olsson tydligen i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan tycka att det är en detalj, men det är kanske också beteck-&lt;br&gt;nande för det nya sättet att se på remissinstanser. Man struntar i dem.&lt;br&gt;De har ju ändå ingen betydelse. Remisstiden gick ju ändå ut efter det&lt;br&gt;att man hade skrivit under avtalet, så de kunde ju ändå inte påverka.&lt;br&gt;Det är väl ett led i den EU-anpassning av demokratins sätt att fungera&lt;br&gt;som vi skall vänja oss vid. Personligen tänker jag inte vänja mig vid&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson säger att miljöfrågorna fick en så lysande be-&lt;br&gt;handling. Kan han då förklara varför det inte finns en enda svensk&lt;br&gt;miljöorganisation som har applåderat avtalet? Tvärtom har utfallet&lt;br&gt;fungerat så, att ännu fler av dem har gått in i motståndsrörelsen. Nu är&lt;br&gt;Fältbiologerna, Framtiden i våra händer, Jordens vänner och Miljöför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bundet aktiva på nej-sidan. Naturskyddsföreningen har på sin kongress&lt;br&gt;uttalat att ett EU-medlemskap skulle leda till övervägande negativa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;konsekvenser för miljöpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Detta är ett faktum. Det finns inte en enda miljöorganisation på ja-&lt;br&gt;sidan. Hur går det ihop med Karl Erik Olssons påstående att miljöpo-&lt;br&gt;litiken har firat triumfer?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktum är att under de år EU-anpassningen pågått har miljöpoliti-&lt;br&gt;ken backat. Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheters miljökorrespon-&lt;br&gt;dent och miljöorganisationer i USA som bevakar hela världens miljö-&lt;br&gt;politik har gjort bedömningen att i Sverige har miljöpolitiken gått&lt;br&gt;bakåt under de år EU-anpassningen har pågått. Koldioxidskatten har&lt;br&gt;anpassats och sänkts. Böndernas avgifter för användning av kemikalier&lt;br&gt;i jordbruket har avskaffats. Listan kan göras lång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta håller inte, Karl Erik Olsson. Fakta talar emot det Karl Erik&lt;br&gt;Olsson säger. Miljön har fått stryk. Garantin mot salmonella och för&lt;br&gt;övrigt även mot djursjukdomar håller inte enligt de viktigaste remiss-&lt;br&gt;instanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 20 KARL ERIK OLSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Förhandlingarna om djursjukdomar, salmonella m.fl.&lt;br&gt;problem genomförs i nära samarbete med de centrala myndigheterna -&lt;br&gt;Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket och Jordbruks-&lt;br&gt;verket. Vi kom fram till att det här var bra. En av de allra viktigaste&lt;br&gt;slutsatserna av förhandlingarna på ”mitt” område var att vi kunde gå ut&lt;br&gt;och säga det här. Det är viktigt att alla i Sverige kan känna sig säkra på&lt;br&gt;att maten är bra, även vid ett EU-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Gahrton säger att det kan bli vissa bekymmer med egenkontrol-&lt;br&gt;len i det avsändande landet, eftersom det kan föreligga partsintressen.&lt;br&gt;Det är klart att det kan uppstå ett slags motsättning när man ser att det&lt;br&gt;skulle vara bra att få exportera. Vi har gjort den bedömningen att ing-&lt;br&gt;en myndighet i ett EU-land skulle våga sätta en frisk-stämpel på ett&lt;br&gt;parti som inte är friskt. Om någon ändå skulle göra det, skulle denne&lt;br&gt;inte göra det mer än en gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är kontrollen mycket sämre. Det finns nämligen en risk för att&lt;br&gt;partier slinker in i landet utan att ha blivit drabbade av stickprovskont-&lt;br&gt;rollen. Därför blir det här säkrare vid ett EU-medlemskap, även om det&lt;br&gt;kan finnas visst fog för farhågan att det kan uppstå en intressemotsätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inte struntat i vissa synpunkter, Per Gahrton. Vi har noga&lt;br&gt;följt frågan och strävat efter en så bred lösning som möjligt. Detta är&lt;br&gt;en viktig fråga. Jag förstår att nej-sidan inte vill släppa den här frågan.&lt;br&gt;Jag är övertygad om att vi klarar att garantera att maten inte kommer&lt;br&gt;att bli sämre vid ett EU-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Gahrton frågar varför de flesta miljöorganisationer är emot ett&lt;br&gt;EU-medlemskap. Han besvarar frågan delvis själv genom att säga att&lt;br&gt;man har gjort bedömningen att miljön har fått stryk under de senaste&lt;br&gt;tre åren, under den senaste regeringen. Detta gör det litet lättare för&lt;br&gt;mig att svara. Vi delar inte den uppfattningen. Per Gahrton nämnde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;själv koldioxidskatten och avgifterna på jordbruket. Koldioxidskatten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ändrades inte på grund av att vi tyckte att det var bra. Vi var av eko-&lt;br&gt;nomiska skäl tvungna att ändra skatten för att produktionen i Sverige&lt;br&gt;inte skulle flytta någon annanstans där skatten är lägre. Personligen&lt;br&gt;hoppas jag att vi kan höja skatten igen, eftersom den behöver vara&lt;br&gt;högre än vad den är för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har gjorts en undersökning av avgifterna på jordbruket. Dessa&lt;br&gt;avgifter visade sig ha mycket liten betydelse för användningen. Dess-&lt;br&gt;utom var det en regleringsavgift kopplad till den gamla regleringseko-&lt;br&gt;nomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 21 PER GAHRTON (mp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Att koldioxidskatten inte ändrades därför att den var&lt;br&gt;bra är en skön själs bekännelse. Den ändrades som ett led i EU-&lt;br&gt;anpassningen. Så har det gått med en mängd saker. Detta har ert parti,&lt;br&gt;som vill försöka vara ett miljöparti, tvingats att göra i den borgerliga&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson vidhåller att ni har klarat garantin när det gäller&lt;br&gt;salmonella. Frågan om risken för salmonella är viktig. Men om det&lt;br&gt;bara hade gällt den frågan kanske det inte skulle ha räckt för att jag&lt;br&gt;skulle rösta nej till EU. Det vill jag gärna betona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är dock i sig mycket viktig. Den är ett exempel på hur man&lt;br&gt;hanterar olika saker. Karl Erik Olsson vidhåller här att det är bra. Det&lt;br&gt;finns dock fler remissinstanser än de jag har nämnt som har tagit upp&lt;br&gt;den här frågan. T.ex. Länsstyrelsen på Gotland vill att kravet på sal-&lt;br&gt;monellafrihet skall gälla samtliga salmonellatyper och inte bara de&lt;br&gt;speciella typer som man inom EU anser vara betydelsefulla. Det påpe-&lt;br&gt;kas att det finns 2 000 salmonellatyper. Det är bara en handfull av dem&lt;br&gt;som Karl Erik Olssons påstådda segrar handlar om. De andra typerna&lt;br&gt;av salmonella har över huvud taget inte berörts. Detta framkommer i&lt;br&gt;remissvar efter remissvar. Jag tror att det är ganska uppenbart för&lt;br&gt;kammarens ledamöter att regeringen faktiskt inte har tagit dessa in-&lt;br&gt;stanser på allvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson nämnde Statens veterinärmedicinska anstalt. Det&lt;br&gt;är just den som säger att introduktion i landet av nya smittämnen ökar&lt;br&gt;om Sverige antar EU:s regelverk. I detta fall avsågs djursjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är ganska allvarligt om man börjar hantera de&lt;br&gt;ämbetsverk, experter och folkrörelser som är insatta i olika delar av&lt;br&gt;det svenska samhällets myriader av detaljer på det sätt som ni har gjort&lt;br&gt;i detta mycket konkreta fall med salmonellan. Är inte detta ett testfall&lt;br&gt;på hur det kommer att bli i framtiden? Riksrevisionsverket har i sitt&lt;br&gt;remissyttrande - jag hoppas att alla kammarens ledamöter har dessa&lt;br&gt;viktiga remissyttranden aktuella för sig - sagt att ett EU-medlemskap&lt;br&gt;leder till en oerhörd förändring av remissverksamheten. Det ställs krav&lt;br&gt;på mycket snabba beslut. Man hinner inte med den omfattande remiss-&lt;br&gt;behandling som man har ägnat sig åt i Sverige. Den har nästan varit ett&lt;br&gt;särmärke och ett hederstecken för den svenska demokratin. Det skall&lt;br&gt;gå mycket snabbare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har sett hur det har kommit att bli i Danmark där de folkvalda&lt;br&gt;ofta kommer in när realbesluten redan är fattade. I det avseendet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olssons svar mycket lärorika. De avslöjar att vi går mot en&lt;br&gt;radikal förändring av den svenska demokratin. Remissinstanser, statli-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ga myndigheter och folkrörelser kommer att få oerhört mycket mindre&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 22 KARL ERIK OLSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tror att det nu pågår en utveckling i samhället - i&lt;br&gt;Sverige och i andra länder - där det går snabbare. Allt tenderar att gå&lt;br&gt;snabbare. Det hänger inte särskilt mycket ihop med frågan huruvida vi&lt;br&gt;skall gå med i EU eller ej. Processen, framför allt till följd av den tek-&lt;br&gt;niska utvecklingen, går snabbare. Man måste skärpa sig. Utredningar i&lt;br&gt;dag tar inte alls så lång tid som de gjorde för tio eller tjugo år sedan.&lt;br&gt;Remissomgångar får inte heller ta så lång tid. Men detta är någonting&lt;br&gt;som vi bestämmer själva. Vi behöver inte underkasta oss några EU-&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Gahrton citerade den formulering som Statens veterinärmedi-&lt;br&gt;cinska anstalt har använt: Vi riskerar att få in fler smittämnen om Sve-&lt;br&gt;rige antar EU:s regelverk. Men det är detta vi inte gör. Vi hade 28&lt;br&gt;olika husdjurssjukdomar som inte finns i Sverige men i EU-länderna&lt;br&gt;uppe till diskussion. Det finns tilläggsgarantier, övergångsperioder och&lt;br&gt;vetenskaplig påverkan. Vi har mycket stora möjligheter att få ett sys-&lt;br&gt;tem som är bra i slutändan. Redan i dag är det tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller salmonella är det redan tillfredsställande. Vi kan&lt;br&gt;aldrig få ett helt tätt system. Det finns faktiskt svenskar som reser ut-&lt;br&gt;omlands. Bara det är en mycket stor risk. De kan komma hem med&lt;br&gt;salmonella. Om vi får fram ett system som vi har förhandlat fram i&lt;br&gt;avtalet som är bättre än det vi har i dag kan vi vara ganska nöjda, även&lt;br&gt;om det inte är helt vattentätt eller salmonellatätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att koldioxidskatten sänktes har inte med någon EU-anpassning att&lt;br&gt;göra. Det är möjligen en anpassning till den alltmer internationalisera-&lt;br&gt;de ekonomin. Vi kan inte ha ett regelverk som väsentligt skiljer sig&lt;br&gt;från omvärldens - i synnerhet inte när det är besvärliga tider och låg-&lt;br&gt;konjunktur. Det får vi leva med, vare sig vi går med i EU eller inte.&lt;br&gt;Det är inget argument i den här debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 23 HADAR CARS (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! På riksdagens bord ligger nu ett förslag om svenskt&lt;br&gt;medlemskap i den europeiska unionen. Nu kan var och en, varje&lt;br&gt;svensk, inför folkomröstningen ta del av vad ett medlemskap kostar&lt;br&gt;och vad det ger oss. Till skillnad från vad Per Gahrton uppenbarligen&lt;br&gt;tror är förslaget utsänt till 1 500 folkbibliotek runt om i landet. Det går&lt;br&gt;alltså alldeles utmärkt för var och en att ta del av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ja-alternativet står nu klart, kapitel för kapitel, punkt för punkt. Nu&lt;br&gt;menar jag att det är dags, ja, hög tid, att svenska folket får veta vad&lt;br&gt;nej-alternativet innebär, därför att om det, herr talman, har vi inte fått&lt;br&gt;höra mycket, vare sig tidigare eller här i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som Sverige deltar i, och det som vi på ja-sidan vill att Sverige&lt;br&gt;skall fortsätta att delta i, är ett nära och alltmer fördjupat samarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan de demokratiska länderna i Europa. Det samarbetet är inget&lt;br&gt;nytt. Sverige är med på Europatåget och det sedan länge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i slutet av 40-ta!et bildades Europarådet, och Sverige blev&lt;br&gt;snart en av dess aktiva medlemmar. Vi var med på tåget. Ett tiotal år&lt;br&gt;senare bildades den europeiska ekonomiska gemenskapen, det som&lt;br&gt;senare blev EG/EU. När det hände var Sverige en av initiativtagarna&lt;br&gt;till bildandet av det europeiska frihandelsområdet, EFTA, tänkt som&lt;br&gt;en brobyggare till EG/EU. När sedan Storbritannien, Irland och Dan-&lt;br&gt;mark tog steget från EFTA till EG slöt Sverige och övriga EFTA-&lt;br&gt;stater ett mycket omfattande frihandelsavtal med den europeiska ge-&lt;br&gt;menskapen EG/EU. Vi var med på tåget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter hand utvidgades vårt och EFTA:s samarbete med EU till att&lt;br&gt;omfatta nya områden. Det skedde inte minst som resultat av den s.k.&lt;br&gt;Luxemburgöverenskommelsen. Tåget rullade vidare, och vi var med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sedan EU bestämde sig för att inrätta en gemensam gränslös&lt;br&gt;inre marknad ville vi vara med i den också, och det fick vi. Vi fick ett&lt;br&gt;avtal, ett EES-avtal, där svenskar får delta i den europeiska inre mark-&lt;br&gt;naden på, i flertalet avseenden, lika villkor som medborgarna och före-&lt;br&gt;tagen i det demokratiska Europa i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad EES-avtalet inte ger oss är ett likvärdigt inflytande och lika&lt;br&gt;medbestämmande, som de människor och de stater har som ingår i EU.&lt;br&gt;I den debatt om EES-avtalet som föregick beslutet här i kammaren&lt;br&gt;sades det med stor tydlighet ifrån av samtliga som förespråkade detta&lt;br&gt;att vi skulle ansluta oss till EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motstånd mot EES-avtalet i Sverige kom då från kommunisterna i&lt;br&gt;Vänsterpartiet och från Miljöpartiet. Men EES-avtalet gick, i hela&lt;br&gt;Sveriges intresse, igenom med stor majoritet i riksdagen och Sverige&lt;br&gt;var på nytt med på tåget. Sverige var med på tåget där de europeiska&lt;br&gt;demokratierna färdas tillsammans mot gemensamma mål för frihet,&lt;br&gt;fred, förstärkt folkstyre, arbete och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som vi i dag remissbehandlar, förslaget om svenskt&lt;br&gt;medlemskap i EU, ligger i linje med ett fullföljande av grunddragen i&lt;br&gt;svensk Europapolitik, alltifrån tiden efter andra världskriget intill våra&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ja i folkomröstningen den 13 november är inget steg ut i det&lt;br&gt;okända - tvärtom! Det innebär att vi stannar kvar på Europatåget. Ett&lt;br&gt;ja innebär inte minst att vi får mer att säga till om på den fortsatta fär-&lt;br&gt;den. Det innebär mer för Sverige att säga till om när det gäller om-&lt;br&gt;fattningen och inriktningen av samarbetet och öppenheten mot Östeu-&lt;br&gt;ropa, om de baltiska staternas inlemmande i samarbetet, om ökade&lt;br&gt;insatser för att förbättra Europas miljö, om ökade insatser för flera&lt;br&gt;arbetstillfällen i Europa, om ökade insatser för Europa när det gäller&lt;br&gt;tredje världen och om ökade insatser för fred i det forna Jugoslavien&lt;br&gt;och i andra orosområden i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ja den 13 november innebär att vi fortsätter att vara med. Nu&lt;br&gt;ligger förslaget om hur det skall gå till på riksdagens bord. Men säger&lt;br&gt;vi nej den 13 november innebär det att Sverige skall stiga av tåget, stå&lt;br&gt;kvar på stationen, få stå där och se på när tåget rullar vidare bl.a. mot&lt;br&gt;målet att ge allt fler människor arbete i Europa och att inom några år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;också ge länderna i Östeuropa, i första hand Polen, Tjeckien, Slovaki-&lt;br&gt;en och Ungern medlemskap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Men vart skall vi gå om vi är för oss själva? Vart skall vi gå om vi&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;stiger av tåget? Ni som nu säger nej måste redovisa det! Det är er&lt;br&gt;skyldighet, jag vill gärna säga er förbaskade skyldighet, mot det&lt;br&gt;svenska folket! Det var detta som jag trodde att ni var angelägna om&lt;br&gt;att få göra i denna debatt. Men av den saken blev det ingenting. Oviss-&lt;br&gt;heten om nej-alternativet - vart det för oss, vad det kommer att kosta&lt;br&gt;oss i Sverige i minskat inflytande, i mindre internationellt samarbete, i&lt;br&gt;sämre miljö, i färre arbeten och högre räntor - är massiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nej i folkomröstningen betyder stora förändringar, stora kostna-&lt;br&gt;der och en dimhöljd framtid för Sverige, vid sidan av den väg som de&lt;br&gt;europeiska demokratierna väljer att gå. Ett ja är mycket tryggare. Vi&lt;br&gt;vet vad det innebär. Ett ja är viktigt för jobben och miljön i Sverige.&lt;br&gt;Ett ja slår upp portarna för Sverige, portarna till det nya Europa!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 24 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det var ett mycket vackert tal. Men, Hadar Cars, det&lt;br&gt;vore väl bra om vi kunde föra den här diskussionen och debatten uti-&lt;br&gt;från fakta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativet till ett medlemskap är naturligtvis icke-medlemskap.&lt;br&gt;Vad som händer då är att vi fortsätter att samarbeta med EU och andra&lt;br&gt;länder, makter och pakter. Vi fortsätter att samarbeta utifrån EES-&lt;br&gt;avtalet, som jag är övertygad om att vi kan förbättra med gemensamma&lt;br&gt;krafter härifrån. Vi fortsätter också att ha frihandelsavtal med de bal-&lt;br&gt;tiska staterna, och vi fortsätter att teckna egna avtal med andra länder&lt;br&gt;och handelspartner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi fortsätter att samarbeta med EU och andra länder när det gäller&lt;br&gt;kultur, utbildning, forskning, handikappolitik, standardiseringspolitik&lt;br&gt;och en väldig mängd annat. Vi fortsätter som en självständig stat i den&lt;br&gt;internationella politiken, vi har en egen röst i FN, vi kommer att upp-&lt;br&gt;träda med en egen, progressiv, röst vid internationella miljökonferen-&lt;br&gt;ser osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är fakta. Detta är alternativet, Hadar Cars. Vad som tyvärr&lt;br&gt;inte har redovisats från ja-sidan - Hadar Cars säger att det är så klart&lt;br&gt;vad ett ja innebär - är kostnaderna. Hadar Cars nämnde detta litet i&lt;br&gt;förbigående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle vara mycket intressant att höra vad Folkpartiet nu har&lt;br&gt;tänkt sig för förslag, lösning beträffande medlemsavgiften, de mins-&lt;br&gt;kade skatteintäkterna som blir en följd av att gränskontrollerna släpps&lt;br&gt;och att punktskatterna måste harmoniseras - det som man i Finansde-&lt;br&gt;partementet har räknat med kommer att innebära ett skattebortfall på&lt;br&gt;runt 20 miljarder kronor - och en medlemsavgift som inom denna&lt;br&gt;mandatperiod kommer att belöpa sig till runt 20 miljarder kronor. Det&lt;br&gt;blir alltså runt 40-50 miljarder kronor i utgifter, Hadar Cars!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet att Folkpartiet i valrörelsen talade om höjd matmoms eller&lt;br&gt;vad det nu var - det har varit många olika bud här. Jag tror att de&lt;br&gt;svenska väljarna skulle vara mycket betjänta av att få ett klart besked&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om varifrån pengarna skall tas. Inte en enda av de konsekvensutred-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ningar som har gjorts på en mängd områden har kunnat belägga med&lt;br&gt;fakta att en konsekvens av ett medlemskap skulle vara en ökad eko-&lt;br&gt;nomisk tillväxt. Tvärtom vet man att det enda faktiska är utgifterna.&lt;br&gt;Hur det blir med det andra vet man inte alls, eftersom det beror på en&lt;br&gt;mängd andra saker. Det vore väldigt bra att få en redogörelse från ja-&lt;br&gt;sidan om var pengarna skall tas!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 25 HADAR CARS (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Avgiften bör, tycker jag, betalas genom att man höjer&lt;br&gt;mervärdesskatten på livsmedel. Samtidigt som vi bli medlemmar i den&lt;br&gt;europeiska unionen kommer livsmedelspriserna att kunna sänkas. Där-&lt;br&gt;för blir det inte dyrare för konsumenterna. Det tycker jag skulle vara&lt;br&gt;ett bra alternativ, men vi får se vad den nya regeringen lägger fram för&lt;br&gt;förslag i det avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avgörande när det gäller kostnaderna är att vi av Gudrun&lt;br&gt;Schyman inte får veta vad det kostar att säga nej. Kostnaderna kommer&lt;br&gt;säkerligen att bli mycket höga, i form av ökad arbetslöshet och högre&lt;br&gt;räntor. Det är kostnader för både staten och de enskilda av gigantiska&lt;br&gt;mått. Det vore bra om Gudrun Schyman ville redovisa för oss hur stora&lt;br&gt;hon tror att dessa kostnader kommer att bli. De är min själ inte obe-&lt;br&gt;tydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gudrun Schyman sade att vi skulle ha våra utgångspunkter i fakta.&lt;br&gt;Svenska folket får ett oerhört falskt intryck när hon säger att ett nej&lt;br&gt;inte betyder någon förändring. Det är inga fakta i det uttalandet. Ett nej&lt;br&gt;medför enorma förändringar. Folkomröstningen innebär förändringar&lt;br&gt;vare sig det blir ett ja eller ett nej. Skillnaden i förändringstakten och&lt;br&gt;framför allt i förändringsinriktningen blir avgörande beroende på om&lt;br&gt;det blir ett ja eller nej. Ett ja är i allt väsentligt positivt. Ett nej skapar&lt;br&gt;däremot ett stort antal nya och allvarliga problem för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gudrun Schyman stöder sig på EES-avtalet. Det är roligt att hon nu&lt;br&gt;kan hitta något positivt i det avtal som hon så intensivt bekämpade för&lt;br&gt;bara några år sedan. I detta avtal ser hon räddningen för Sverige. Det&lt;br&gt;som vi talade om som ett bra steg på vägen har för Gudrun Schyman&lt;br&gt;nu blivit en slutstation. Jag tror att Gudrun Schyman efter några år&lt;br&gt;kommer att tycka att det är väldigt bra att Sverige kom med också i&lt;br&gt;den europeiska unionen - om svenska folket bestämmer så. Hon skulle&lt;br&gt;inte vara ensam om att tycka det. Många av de partier i andra länder&lt;br&gt;som har varit tveksamma till EU - däribland inte minst en del mil-&lt;br&gt;jövänner - slåss nu inom EU för ett fortsatt medlemskap och för en&lt;br&gt;fortsatt fördjupning av samarbetet. Som de ser det är det nämligen den&lt;br&gt;bästa grunden för att också trygga en bättre miljö i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gudrun Schyman är välkommen i lägret den dag då svenska folket&lt;br&gt;har sagt nej till henne och ja till Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 26 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är alldeles uppenbart att vi har helt olika scenari-&lt;br&gt;er framför oss. Jag får väl välkomna Hadar Cars i den situation som&lt;br&gt;uppstår när en majoritet av det svenska folket faktiskt har sagt nej till&lt;br&gt;ett medlemskap i den europeiska unionen. Framför allt kommer jag att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;välkomna Hadar Cars i det förändringsarbete som vi har framför oss&lt;br&gt;för att få EES-avtalet att bli bättre än vad det är i dag. Numera är vi ju&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;överens om den kritik som Vänsterpartiet var ganska ensamt om när&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;detta avtal drevs igenom i den svenska riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår från fakta, Hadar Cars, när jag säger att alternativet till ett&lt;br&gt;medlemskap är ett fortsatt samarbete. En av grunderna är detta EES-&lt;br&gt;avtal som en majoritet, inklusive Hadar Cars, var med om att driva&lt;br&gt;igenom i den svenska riksdagen. Jag rättar mig efter demokratiskt fat-&lt;br&gt;tade beslut. Jag tycker att det är klokt att uppträda på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är intressant att höra att en höjd moms skall betala medlem-&lt;br&gt;skapet. Har man inom Folkpartiet räknat på detta? Vad kommer den&lt;br&gt;höjda momsen att innebära för gemene man och kvinna? Vi vet att&lt;br&gt;framför allt låginkomsttagare använder merparten av sina inkomster&lt;br&gt;just till mat. Därför kommer en radikalt höjd moms att fördelningspo-&lt;br&gt;litiskt bli väldigt ansträngande, Hadar Cars. Jag hoppas att ni har räk-&lt;br&gt;nat på detta, och jag hoppas att jag nu får höra en ungefärlig procent-&lt;br&gt;sats. Hur mycket kommer momsen att höjas för att vi skall kunna beta-&lt;br&gt;la detta medlemskap?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 27 HADAR CARS (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi skall återkomma i den frågan med exakta siffror så&lt;br&gt;småningom. Låt mig bara erinra om att man i Norge räknar med att&lt;br&gt;mervärdesskatten, bl.a., blir högre än vad den är i dag om det blir ett&lt;br&gt;nej. Därför innebär det säkert också skattemässigt en förbättring också&lt;br&gt;för svenska folket om man skulle säga ja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall återgå till detta med fakta. Gudrun Schyman vill framhål-&lt;br&gt;la att hon står för det. Samtidigt säger hon t.ex. - jag skall bara ta fasta&lt;br&gt;på det, herr talman - att vi om det blir ett nej skall hjälpas åt med att&lt;br&gt;omförhandla EES-avtalet. På något sätt får hon det att framstå som om&lt;br&gt;det finns någon förutsättning för detta, som om det vore en reell möj-&lt;br&gt;lighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skulle innebära att de länder som vi just då hade sagt till att&lt;br&gt;vi inte vill ha något särskilt fördjupat samarbete med omgående skulle&lt;br&gt;vara beredda att sätta sig i en förhandling med oss för att förbättra det&lt;br&gt;avtal som flera av dem redan tycker ger Sverige alldeles för många&lt;br&gt;fördelar. De skulle förhandla med oss i syfte att ge oss ett ökat infly-&lt;br&gt;tande i den union som vi sparkar på smalbenen. Gudrun Schyman me-&lt;br&gt;nar att detta är realistiskt. Det är fakta för henne. Att slänga ur sig detta&lt;br&gt;här i riksdagen är att slå blå dunster i ögonen på folket, Gudrun Schy-&lt;br&gt;man. Hon försöker vilseleda svenska folket när det gäller vad som är&lt;br&gt;möjligt och realistiskt att åstadkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nej till EU den 13 november innebär inte att det blir ett förbätt-&lt;br&gt;rat EES-avtal. Sannolikt innebär det att EES-avtalet efter några år&lt;br&gt;kommer att urholkas, kanske till den grad att det inte längre kan funge-&lt;br&gt;ra på det sätt som det var tänkt när vi skrev under det. Förutsättningen&lt;br&gt;för att avtalet skall kunna fungera är att alla de ändringsförslag som&lt;br&gt;EU tar fram - och som gäller också för de länder som tillhör EES -&lt;br&gt;måste godkännas av Sverige, bl.a.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste hålla det för sannolikt att viljan att förhandla med oss om&lt;br&gt;förändringar som påverkar alla de 360-370 miljoner människor som&lt;br&gt;ingår i EU blir mindre stark inom den europeiska unionen än vad den&lt;br&gt;hittills har varit - när Sverige har varit på väg mot ett medlemskap. Jag&lt;br&gt;tror att man i flertalet fall kommer att förelägga dessa ändringar för oss&lt;br&gt;och säga: Om ni vill vara med finns det en liten rad där det står ”för&lt;br&gt;kungariket Sverige”. Där kan ni skriva under.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är den förändring som inträffar med enbart EES-avtalet. Vi&lt;br&gt;blir ännu mer utsatta och får ännu mindre att säga till om. Man kom-&lt;br&gt;mer att ta ännu mindre hänsyn till våra idéer, uppslag och intressen i&lt;br&gt;det europeiska samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte någon som helst trovärdighet i att vi skulle få ett för-&lt;br&gt;bättrat avtal, ett avtal som ger oss mer inflytande och mer att säga till&lt;br&gt;om. Ändå är det detta som den faktatörstande Gudrun Schyman för&lt;br&gt;fram som alternativet till det svenska folket. Jag ber faktiskt om ursäkt&lt;br&gt;å Gudrun Schymans vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 28 PER GAHRTON (mp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Hadar Cars, ni genomdrev först EES-avtalet, och nu&lt;br&gt;försöker ni använda det som ett tillhygge mot oss som redan då såg&lt;br&gt;dess brister. Det är ett ganska magstarkt sätt att debattera på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet har stora brister när det gäller miljön och demokratin. Det&lt;br&gt;har klara fördelar för den svenska exportindustrin. Det är självklart att&lt;br&gt;detta är ett avtal som, precis som normala avtal, efter hand kommer att&lt;br&gt;kunna förändras. Då har vi en möjlighet att förhandla om det. Men&lt;br&gt;EES-avtalet spelar i en helt annan division än vad EU-medlemskapet&lt;br&gt;gör. EES-avtalet motsvarar och kommer på sin höjd att motsvara 10-&lt;br&gt;15 % av ett EU-medlemskap. Det handlar alltså om en helt annan sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativet är ett självständigt Sverige i alla former av internatio-&lt;br&gt;nellt samarbete som den svenska grundlagen tillåter. Det är ett koncist&lt;br&gt;sätt att uttrycka det på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad händer om det blir ett nej? Det har förekommit en del skräck-&lt;br&gt;propaganda. Jag tycker att det hittills har varit ganska milda tongångar&lt;br&gt;i dag, men Hadar Cars nuddade vid vad som skulle hända om det blir&lt;br&gt;ett nej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens Industri skrev häromdagen att EU-valet inte skrämmer&lt;br&gt;marknaden och att ett nej till EU i folkomröstningen inte resulterar i&lt;br&gt;något räntekaos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag kunde vi läsa i DN om Schweiz - ett litet land mitt inne i EU&lt;br&gt;- som tycks klara sig ganska bra utan vare sig ett EU-medlemskap&lt;br&gt;eller ett EES-avtal. Schweiz har mycket speciella förutsättningar. Jag&lt;br&gt;vill härmed ha sagt att jag inte vill kopiera Schweiz, men det är ett&lt;br&gt;exempel på att katastrofen är ganska långt borta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktiga är att vi har valfrihet. Det finns inte något ekonomiskt&lt;br&gt;tvång att gå med i EU, utan det är valfrihet. Det är en viktig lärdom&lt;br&gt;som man kan dra delvis av den här debatten, eftersom ja-sidan har&lt;br&gt;varit förhållandevis mild när det gäller skräckskildringar av hur det&lt;br&gt;skulle bli om det blir en nej-seger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hadar Cars sade att svenska folket naturligtvis skall få ta del av&lt;br&gt;alla handlingar. 1 500 exemplar är utsända till folkbiblioteken. Det är&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;inte det som jag har talat om. Jag talade om det som man gjorde i&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark. Där lade man ut gratisexemplar av Maastrichtfördraget. Det&lt;br&gt;gick åt en halv miljon exemplar. Sedan röstade danskarna nej. Är det&lt;br&gt;rädslan för att folket skulle bli skeptiskt om de fick originalhandling-&lt;br&gt;arna som ni inte kan acceptera att skicka ut Maastrichtfördraget,&lt;br&gt;unionsfördraget, i en tillräckligt stor upplaga? Då skulle var och en&lt;br&gt;som ville kunna få ett eget exemplar att ta med sig hem. Är det verkli-&lt;br&gt;gen en orimlighet för en liberal som Hadar Cars?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 29 HADAR CARS (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hen talman! Det har nämnts för mig att kostnaden för att skicka ut&lt;br&gt;exemplar till 1 500 bibliotek är i storleksordningen 3 miljoner kronor.&lt;br&gt;Om vi skulle skicka ut inte 1 500, utan 7 eller 8 miljoner exemplar,&lt;br&gt;kan Per Gahrton summera vad den kostnaden skulle bli och fråga sig&lt;br&gt;om det möjligen är det effektivaste sättet att informera svenska folket&lt;br&gt;om avtalets innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att de flesta är tacksamma om de kan få möjlighet att ta del&lt;br&gt;av en förkortad version av det avtal som riksdagen nu har på sitt bord,&lt;br&gt;men som vi inte kommer att ta ställning till förrän efter folkomröst-&lt;br&gt;ningen den 13 november.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Gahrton har talat en del om miljö och EES. Vi som var för&lt;br&gt;EES när beslutet fattades här i riksdagen dolde inte vår uppfattning, att&lt;br&gt;det i EES-avtalet saknades möjligheter för Sverige att göra sin röst&lt;br&gt;hörd på ett tydligt sätt. Vi skulle framför allt inte få medinflytande och&lt;br&gt;medbestämmande i samma utsträckning som ett medlemskap skulle&lt;br&gt;erbjuda oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi konstaterade också att jordbruket låg utanför avtalet, vilket var&lt;br&gt;en nackdel. En export på kanske 4 miljarder svenska kronor är möjlig&lt;br&gt;för det svenska jordbruket vid ett medlemskap. Att kostnaderna vid&lt;br&gt;gränspassager och liknande i storleksordningen 5-10 miljarder blev&lt;br&gt;kvar trots EES-avtalet var vi medvetna om. Men vi tyckte ändå att det&lt;br&gt;var ett avtal som förde oss åt rätt håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni var då inte med i denna kammare. Men vi möttes i flera debat-&lt;br&gt;ter, så jag vet vilket energiskt motstånd Per Gahrton och hans kamrater&lt;br&gt;bjöd mot EES-avtalet. Därför tycker jag faktiskt att det är litet löjligt&lt;br&gt;när Per Gahrton står här och säger: Visst finns det vissa brister med&lt;br&gt;EES-avtalet, men det är ändå det som vi skall bygga på som ett alter-&lt;br&gt;nativ till medlemskap i EU, vi som satte oss emot det. Jag tycker att&lt;br&gt;det är ganska knepigt, Per Gahrton, om jag skall vara ärlig. Det är inte&lt;br&gt;ett uttryck för ett långsiktigt tänkande och en realism i de frågor som&lt;br&gt;vi behandlar här i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall, om så anses angeläget, återkomma till frå-&lt;br&gt;gan om miljön i min nästa replik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 30 PER GAHRTON (mp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan ge Hadar Cars personligen det erkännandet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;att han en gång inför EFTA-delegationen, såvitt jag minns, gjorde en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;förödande föredragning om en tvåpelarmodell med osmos, som punk-&lt;br&gt;terade möjligheterna till en fungerande demokrati med EES-avtalet,&lt;br&gt;vilket stärkte oss i vår kritiska grundsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktum är att den stora majoriteten av dagens EU-anhängare, vilka&lt;br&gt;har genomdrivit EES-avtalet, presenterade EES-avtalet som en fullt&lt;br&gt;tillfredsställande slutstation för överskådlig tid för den svenska samar-&lt;br&gt;betsrelationen med Europeiska unionen. Det är snarast dessa personer&lt;br&gt;som har vissa problem med samvetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES är inte vårt alternativ. Det är en liten del i alternativet. Vi&lt;br&gt;måste ha en organiserad grannskapsrelation med den europeiska unio-&lt;br&gt;nen. Det har vi aldrig varit motståndare till. Sverige hade ett frihan-&lt;br&gt;delsavtal, och nu har vi detta bristfälliga EES-avtal som mest är gynn-&lt;br&gt;samt för exportindustrin. Men visst måste den också ha sitt, och därför&lt;br&gt;ingår det i alternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande alternativet är ett Sverige som kan bestämma&lt;br&gt;över sitt eget öde och som kan delta i det internationella samarbetet&lt;br&gt;med en egen röst, vilket man inte kan göra i EU, och som har siktet&lt;br&gt;inställt på hela världen och inte bara på Västeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett Sverige som självt kan bestämma sin ekonomiska politik&lt;br&gt;utan att få betygsättning av EU-kommissionen, vilket ju Danmark re-&lt;br&gt;dan får. Danmark får bakläxa för att man åtstramar för litet i en situa-&lt;br&gt;tion med 12 % arbetslösa, men ingen bakläxa för att man har 12 %&lt;br&gt;arbetslösa. Det vad var som hände vid ECOFIN-mötet häromdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett Sverige som slipper sådana tvångströjor, utan kan föra en&lt;br&gt;politik som kan gynna Sverige och svenska folket, men som också,&lt;br&gt;som i de bästa tiderna, kan vara ett föredöme för andra länder som vill&lt;br&gt;skapa ett modernt industrisamhälle som även klarar av rättvisa, full&lt;br&gt;sysselsättning och effektiv miljöpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta alternativ har vi redogjort för tusentals gånger, och vi kom-&lt;br&gt;mer säkert att hinna med ett par tusen gånger till innan den 13 novem-&lt;br&gt;ber. Vi kommer varenda gång att få höra att vi inte har något alterna-&lt;br&gt;tiv. Vi har inte någon lunta på 3 000 sidor med traktat. Vi har inte en&lt;br&gt;annan supermaktspyramid att rekommendera, utan vi har ett fritt och&lt;br&gt;självstyrande Sverige i ett globalt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 31 HADAR CARS (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Per Gahrton sade att de inte hade någon lunta i alter-&lt;br&gt;nativet. Nej, de har inte ens en enda liten lapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i övrigt beröra tre saker. Per Gahrton sade att Sverige inte&lt;br&gt;skulle få en egen röst. Jo, det får vi visst det. Men det är också viktigt&lt;br&gt;att tänka efter hur tungt vår röst väger. Per Gahrton tycks tro att intres-&lt;br&gt;set i omvärlden minskar för de länder som går in i den europeiska&lt;br&gt;unionen. Verkligheten är precis den motsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I internationell press runt om i världen skrivs det mycket mer om&lt;br&gt;vad folk tänker och tycker i Danmark än om vad man tänker och tyck-&lt;br&gt;er i Sverige av det enkla skälet att vad Danmark tänker och tycker är&lt;br&gt;intressant därför att det påverkar samarbetet i den europeiska unionen.&lt;br&gt;Vad Sverige tycker och tänker är mindre intressant, eftersom vår på-&lt;br&gt;verkan i dessa avseenden är mycket obetydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sedan till frågan om räntorna. Jag fruktar på god grund, att om det&lt;br&gt;skulle bli ett nej i folkomröstningen, vilket Gud förbjude, skulle vi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;antagligen redan följande dag få uppleva att det skakade till i Reuter-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skärmarna runt om hos dem som sysslar med de finansiella frågorna.&lt;br&gt;Vi har sett så många oberoende institut som har granskat frågan och&lt;br&gt;kommit till slutsatsen, att ett Sverige utanför EU skulle resultera i hög-&lt;br&gt;re räntor, att det finns grundade skäl att tro att det skulle bli fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är slutligen litet bekymrad över miljörörelserna,&lt;br&gt;men inte på det sätt som Per Gahrton tror, utan därför att de kopplas&lt;br&gt;ihop med sådana personer som Per Gahrton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Gahrton vill ge ett intryck av att miljörörelserna och miljöor-&lt;br&gt;ganisationerna är lika inåtblickande och isoiationistiska som han själv.&lt;br&gt;Jag tror att det kan skada tilltron till miljörörelserna om det skulle vara&lt;br&gt;fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns många personer med starkt engagemang för miljön som&lt;br&gt;av miljöskäl kraftfullt och tydligt uttalar sig för svenskt medlemskap i&lt;br&gt;den europeiska unionen. Låt mig nämna några namn: Björn Gillberg,&lt;br&gt;Anders Wijkman, Marit Paulsen, Per Wramner och Lennart Daléus.&lt;br&gt;Jag kan göra listan väsentligt längre. Det är människor som har tagit&lt;br&gt;upp kampen för en bättre svensk miljö. De är av miljöskäl för med-&lt;br&gt;lemskap i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss se till att vi inte förstör tilltron till svenska miljöorganisa-&lt;br&gt;tioner genom att stämpla dem som inåtriktade, bakåtblickande organi-&lt;br&gt;sationer som är mot ett ökat internationellt samarbete innefattande ett&lt;br&gt;samarbete med de europeiska demokr atierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 32 HOLGER GUSTAFSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Sveriges utrikespolitiska tradition utgör tillsammans&lt;br&gt;med vårt nationella arv en viktig del av landets identitet i ett interna-&lt;br&gt;tionellt perspektiv. Utrikespolitikens syfte är att verka för en interna-&lt;br&gt;tionell stabilitet som möjliggör en gynnsam samhällsutveckling för&lt;br&gt;fred och social välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dynamisk omvärld kräver en dynamisk utrikespolitik som kan&lt;br&gt;finna nya lösningar på dagens problem. Kampen för demokrati,&lt;br&gt;mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och välstånd kräver effektiva inter-&lt;br&gt;nationella samarbetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristdemokraterna i Sverige, kds, har nu under lång tid förordat ett&lt;br&gt;svenskt medlemskap i EU av realpolitiska men också av ideologiska&lt;br&gt;skäl. Vi välkomnar därför att ett omfattande förhandlingsarbete nu har&lt;br&gt;genomförts så att, om svenska folket så önskar, Sverige kan ansluta sig&lt;br&gt;till den europeiska gemenskapen, EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU är den enda riktigt verksamma europeiska organisation där&lt;br&gt;Sverige tillsammans med andra länder kan påverka och möta de stora&lt;br&gt;gränsöverskridande utmaningarna, såsom ekonomi, välfärd, säkerhet&lt;br&gt;och miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan konstatera att de som säger nej till detta samarbete egentli-&lt;br&gt;gen bara förenas av sitt nej till EU. Några anser att EG var bättre än&lt;br&gt;EU, andra anser att EES-avtalet är fullt tillräckligt, medan åter andra&lt;br&gt;endast vill ha frihandelsavtal med EU och en nordisk union.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett internationellt perspektiv är det nordiska samarbetet, på grund&lt;br&gt;av likheterna länderna emellan och den geografiska närheten, viktigt,&lt;br&gt;men vi måste också inse dess begränsningar. Finland, Sverige, Norge,&lt;br&gt;Danmark, Åland, Färöarna och Grönland utgör en stor landareal men&lt;br&gt;har endast 23 miljoner invånare - det är mindre än befolkningen i&lt;br&gt;Belgien och Nederländerna tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samarbete som finns mellan de nordiska länderna är omfattan-&lt;br&gt;de och bör utvecklas ytterligare. Vid ett EU-medlemskap kommer det&lt;br&gt;befintliga nordiska samarbetet visa sig vara mycket värdefullt. Det&lt;br&gt;kommer att uppvärderas och utvecklas som en nordisk samsyn, som är&lt;br&gt;angelägen att presentera på gemenskapsnivå inom EU. Det nordiska&lt;br&gt;samarbetet skall därför i ett framtida perspektiv ses som ett regionalt&lt;br&gt;forum inom en större enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I detta sammanhang är det värt att notera att många&lt;br&gt;av de nackdelar som Miljöpartiet hyser farhågor om när det gäller EU&lt;br&gt;kan man utan betänkligheter acceptera och t.o.m. förorda inom en&lt;br&gt;nordisk union.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rapporten Norden som alternativ till EU framgår att man inte&lt;br&gt;har något emot att uppge suveränitet och självständighet i en nordisk&lt;br&gt;tullunion och att man inte har något emot överstatlighet när det gäller&lt;br&gt;kapitalrörelser, industri-, energi- och socialpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma rapport visar att man är beredd att äventyra framtiden för&lt;br&gt;den välfärdsfaktor som har betytt mest för Sveriges välstånd, nämligen&lt;br&gt;frihandeln i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkningsvärt nog kan också Miljöpartiet tänka sig att uppge&lt;br&gt;den militära alliansfriheten inom ramen för ett nordiskt försvarsför-&lt;br&gt;bund, ett nationellt steg som inte medlemskapet i den europeiska unio-&lt;br&gt;nen kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöpartiet anklagar EU för att vara en rikemansklubb som ute-&lt;br&gt;stänger tredje världen, samtidigt som man i sin rapport föreslår åtgär-&lt;br&gt;der som skulle ha sådana konsekvenser att handeln för tredje världen&lt;br&gt;kraftigt reducerades. I rapporten föreslås nämligen att gränsskyddet&lt;br&gt;inom svenskt jordbruk läggs på en sådan hög nivå att självförsörjning&lt;br&gt;uppnås. Den här principen skulle innebära ett allvarligt hot mot tredje&lt;br&gt;världens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det verkliga förhållandet mellan tredje världen och&lt;br&gt;EU kan man konstatera, att eftersom kristdemokrater och socialdemo-&lt;br&gt;krater från första början har varit tongivande i EG-sammanhang, har&lt;br&gt;solidaritet och gemenskap varit centrala begrepp i Europabygget. Tan-&lt;br&gt;ken har varit att skapa så goda och nära relationer mellan Europas folk&lt;br&gt;att krig aldrig mer skall bli möjliga. Visionen är också att frukterna av&lt;br&gt;det europeiska samarbetet skall komma människor i tredje världen till&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill understryka att de europeiska kristdemokraterna inte har ett&lt;br&gt;snävt EU-perspektiv på välfärdsutvecklingen. EU lägger mycket stor&lt;br&gt;vikt vid att utveckla de sociala och ekonomiska relationerna mellan&lt;br&gt;Central- och Östeuropa, Medelhavsländerna och Mellanöstern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tredje världen har EU, och de enskilda medlemsländerna,&lt;br&gt;privilegierade relationer via de s.k. Loméavtalen. Att EU river de inre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gränserna betyder därmed inte att man höjer de yttre gränserna. Tvärt-&lt;br&gt;om pågår i fråga om de yttre tullarna en nedmonteringsprocess, som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;initieras och drivs av de pågående GATT-förhandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag är EU världens största enskilda bidragsgivare. EU ger&lt;br&gt;bistånd och stöd till 69 länder i Afrika, Karibien och Stilla-&lt;br&gt;havsområdet, anslutna till den s.k. Lomékonventionen, ett antal länder&lt;br&gt;i Asien och Latinamerika, flertalet av de länder i Medelhavsområdet&lt;br&gt;som inte är medlemmar i EU samt länder i Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Sammanfattningsvis: Det finns avsevärt mycket mer&lt;br&gt;som förenar oss i Västeuropa än vad som skiljer oss åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhandlingsresultat som proposition nr 19 om svenskt med-&lt;br&gt;lemskap i EU innehåller i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- svenska miljökrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- svensk alliansfrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- gemensam handelspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ekonomiskt och monetärt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- gemensam jordbrukspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- svenskt regionalstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rättssamarbete, osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är så fördelaktigt för Sverige att det bör kunna antas utan ängslan och&lt;br&gt;tvekan även av de mest kritiska till svenskt medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar i dag i många samarbetsorgan både inom och utanför&lt;br&gt;Europa för att främja landets olika intressen: Europarådet, OECD,&lt;br&gt;ESK, FN, m.fl. Dessa är ett komplement, inte ett alternativ, till EU,&lt;br&gt;eftersom de saknar den effektivitet och handlingskraft som erfordras&lt;br&gt;på den europeiska kontinenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är Kristdemokraternas övertygelse att svenska&lt;br&gt;folket den 13 november bör rösta ja till detta medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 33 PER GAHRTON (mp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det var en väldig skönmålning av EU:s tredje-&lt;br&gt;världen-politik och svartmålning av det nordiska samarbetet som Hol-&lt;br&gt;ger Gustafsson ägnade sig åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om EU och tredje världen tvingas jag trötta&lt;br&gt;kammaren med information från en någorlunda sakkunnig instans,&lt;br&gt;nämligen SIDA, som påpekar att EU:s bistånd har kopplingar som&lt;br&gt;avspeglar EU:s medlemsländers förutvarande ofta koloniala relationer.&lt;br&gt;Biståndet är väldigt centralstyrt. Man berättar t.ex. att EU:s bistånd till&lt;br&gt;Namibia används som ett påtryckningsmedel för att förmå den nami-&lt;br&gt;biska regeringen att ge EU:s medlemsstater fiskerättigheter. Så kan det&lt;br&gt;se ut! Detta var bara ett exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktum är att i EU-kommissionens senaste biståndsprogram sägs&lt;br&gt;det klart att biståndet skall vara ett led i den gemensamma utrikes- och&lt;br&gt;säkerhetspolitiken, som syftar till att ge EU en mer central roll i&lt;br&gt;världspolitiken. Det svenska biståndet har säkert många brister, men&lt;br&gt;det är i varje fall inte ett led i någon sådan svensk stormaktspolitik.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Här finns en grundläggande skillnad i attityden till omvärlden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Holger Gustafsson svartmålar på ett ganska märkligt sätt försöken&lt;br&gt;att fördjupa det nordiska samarbetet. Det är intressant att det precis har&lt;br&gt;kommit ut en ny bok från Nordiska rådet. Kanske har alla riksdagsle-&lt;br&gt;damöter fått en liten lapp om den. Jag har inte läst boken — den finns&lt;br&gt;väl inte tillgänglig än - men i reklamtexten står att det i boken hävdas&lt;br&gt;att EU-fixeringen under de senaste åren har lett till en nedvärdering av&lt;br&gt;den folkliga sympatin för nordisk sammanhållning. Man säger också&lt;br&gt;att det speciella med det nordiska samarbetet inte är att vi är blåögda&lt;br&gt;nordbor - sådant är oss helt främmande - utan att det har förekommit&lt;br&gt;ett folkligt, praktiskt samarbete, att man har tagit bort passkontroller,&lt;br&gt;att man har gjort det möjligt för nordbor att studera i varandras länder,&lt;br&gt;ha med sig postsparbanksboken, jobba i varandras länder, osv. Det är&lt;br&gt;fråga om en mängd praktiska saker men inte de centralistiska över-&lt;br&gt;byggnader som är kännetecknande för den europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Miljöpartiet har vi tagit ställning för ett fördjupande av det nor-&lt;br&gt;diska samarbetet i syfte att av Norden göra den ekologiska föregångs-&lt;br&gt;region som den nordiska miljö- och alternativrörelsen har jobbat för i&lt;br&gt;årtionden. Det är det som är vårt syfte med en fördjupning av det nor-&lt;br&gt;diska samarbetet. Vi har som parti inte tagit ställning för sådana en-&lt;br&gt;skildheter som Holger Gustafsson nämnde i sitt anförande, utan det&lt;br&gt;pågår en öppen diskussion. Det är emellertid inte fråga om någon sorts&lt;br&gt;”mini-EU” i nordisk dräkt - på intet sätt - utan det skall vara ett nor-&lt;br&gt;diskt samarbete som bygger på just den folkliga förankringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 34 HOLGER GUSTAFSSON (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Per Gahrton måste ha lyssnat mycket dåligt till mitt&lt;br&gt;anförande, eftersom han hävdar att jag ”svartmålar” det nordiska sam-&lt;br&gt;arbetet. Jag uttryckte vid flera tillfällen att det nordiska samarbetet är&lt;br&gt;värdefullt och att det behöver utvecklas. Men det är viktigt att man i&lt;br&gt;debatten klargör att en nordisk union inte är ett realistiskt alternativ till&lt;br&gt;EU. Det har inte och kommer inte att få den effekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreliggande debatten kring det nordiska samarbetet före-&lt;br&gt;faller mig mer som någonting som man har tagit till för att hitta ett&lt;br&gt;alternativ. Först har man bestämt sig för att vara emot EU. Sedan vill&lt;br&gt;man fokusera intresset på något annat. Då har det passat mycket bra att&lt;br&gt;tala om en nordisk union eftersom vi känner oss väl hemma i Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inte svartmålat det pågående samarbetet. Det bör i stället&lt;br&gt;utvecklas. Min och vår uppfattning är att det bör utvecklas inom ramen&lt;br&gt;för ett EU-samarbete. Det skulle bli ett regionalt samarbete som kan&lt;br&gt;vara ett exempel för övriga regioner inom EU. Men det kommer aldrig&lt;br&gt;att ha den effektivitet som vi behöver. Dessutom står det inte på den&lt;br&gt;politiska dagordningen i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 35 PER GAHRTON (mp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Faktum är att ett fördjupat nordiskt samarbete är&lt;br&gt;mycket populärt i samtliga nordiska länder. Då menar jag inte något&lt;br&gt;mini-EU. I samtliga nordiska länder får det fördjupade nordiska sam-&lt;br&gt;arbetet en större anslutning än ett medlemskap i EU när man gör opi-&lt;br&gt;nionsmätningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det är detta som ja-sidan har upptäckt. Det nordiska samarbetet är&lt;br&gt;farligt i den bemärkelsen. Därför försöker man förlöjliga när vi som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;enda parti seriöst försöker att utreda och allsidigt diskutera olika mo-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ment i ett möjligt nordiskt samarbete. Det har vi gjort i en rapport av&lt;br&gt;Åsa Domeij. Jag antar att det var den som Holger Gustafsson läste ur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När detta presenteras på det sätt som Holger Gustafsson gjorde tar&lt;br&gt;jag det definitivt som en svartmålning. Det finns inga partibeslut om&lt;br&gt;att skapa något slags mini-EU. Det finns en öppen diskussion om hur&lt;br&gt;man skall kunna gå vidare på den väg som representeras av det nordis-&lt;br&gt;ka samarbetet. Det är väsensskilt från den europeiska unionen. Det är&lt;br&gt;ett samarbete på folklig nivå utan en jättelik centraladministration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inte sagt att vi aldrig kan tänka oss någon form av överstat-&lt;br&gt;lig beslutsrätt någonstans. Vi kan tänka oss det i begränsad omfattning&lt;br&gt;så som Sveriges gällande grundlag tillåter. I begränsad omfattning kan&lt;br&gt;beslutsrätten överlämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kanske största felet med EU är att det inte finns någon be-&lt;br&gt;gränsning. Det är inte några få utvalda ämnesområden där man tillåter&lt;br&gt;överstatliga beslut, utan det är tusentals och åter tusentals.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill ha en öppen och seriös diskussion om vilka frågor det är&lt;br&gt;lämpligt att fatta överstatliga beslut om i en internationaliserad värld.&lt;br&gt;Dessutom vill vi diskutera på vilken nivå det skall ske, nordisk, euro-&lt;br&gt;peisk eller global. Det hade varit en seriös diskussion i den internatio-&lt;br&gt;naliserade värld vi lever i. Men den förstörs ju totalt av EU-&lt;br&gt;anhängarnas inlåsning i ett visst projekt som har mycket speciella syf-&lt;br&gt;ten. Dessa kan sannerligen inte förändras av att ytterligare ett litet land&lt;br&gt;låter sig slukas av jätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 36 HOLGER GUSTAFSSON (kds) replik: Herr talman!&lt;br&gt;Nej-sidan framställer ofta i debatten att EU skulle omfatta nästan alla&lt;br&gt;områden i samhället. Detta är icke sanning. EU har inte mer makt att&lt;br&gt;besluta överstatligt än vad det får av sina medlemsländer från fall till&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa länder har också uttalat att de förbehåller sig rätten att gå ur&lt;br&gt;om man skulle gå över gränsen. Det finns alltså ett begränsat område,&lt;br&gt;nämligen det som handlar om gränsöverskridande frågor, där det är&lt;br&gt;vårt önskemål att få gemensamma beslut. Där kan inte varje nation&lt;br&gt;själv fatta besluten, utan de vill ha hjälp med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi som har sett att ett nordisk samarbete fungerar väl tror på sam-&lt;br&gt;arbetets möjligheter. Vi tror att detta skulle kunna fungera även inom&lt;br&gt;EU. Det handlar faktiskt om samarbete i båda fallen. Vi tror inte att&lt;br&gt;människorna i centrala Västeuropa är svårare att samarbeta med än&lt;br&gt;människorna i Norden. Eftersom det går att samarbeta i Norden tror vi&lt;br&gt;också att det fungerar väl i ett bredare perspektiv. Det kan ge en större&lt;br&gt;effektivitet och en större glädje för det svenska folket och för övriga&lt;br&gt;inblandade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 37 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Sverige behöver mer samarbete med grannarna i Eu-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ropa och inte mindre. Det behövs över huvud taget mer samarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;mellan Europas länder. Jag är övertygad om att ett sådant samarbete&lt;br&gt;mellan de demokratiska staterna i vår världsdel är värdefullt både för&lt;br&gt;vårt land och för Europa som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är också övertygad om att Sverige kan spela en viktig roll i den&lt;br&gt;europeiska unionen om det svenska folket säger ja den 13 november.&lt;br&gt;Detta markeras också i den nya regeringens regeringsdeklaration. Där&lt;br&gt;anges en lång rad uppgifter för svensk del om det svenska folket röstar&lt;br&gt;ja-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar om att arbeta för en ytterligare utvidgning av den eu-&lt;br&gt;ropeiska unionen mot öst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar om ökad öppenhet och insyn, fastare parlamentarisk&lt;br&gt;och folklig förankring av arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar om att målen för sysselsättning, tillväxt och välfärd&lt;br&gt;måste bli lika ambitiösa som målen för finansiell stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar om att stärka löntagarnas ställning på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar om att se till att frukterna av den stora gemensamma&lt;br&gt;marknaden kan komma alla till del. Såväl konsumenter och löntagare&lt;br&gt;som människor i olika regioner i Europa skall kunna få del av frukter-&lt;br&gt;na. Det krävs också en gemensam europeisk konsumentpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hoten mot miljön känner inga nationsgränser. Det vet vi. Ett EU-&lt;br&gt;medlemskap kan stärka de krafter inom EU som arbetar för en miljö-&lt;br&gt;mässigt hållbar utveckling och för bra, hållbara och miljövänliga&lt;br&gt;transportsystem som främjar utvecklingen i Europas alla regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar om att arbeta för jämställdhet i arbetsliv och familj&lt;br&gt;samt en jämn fördelning av kvinnor och män i de organ som Sverige&lt;br&gt;bidrar till och deltar i i det europeiska sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar om att arbeta för en allomfattande freds- och säker-&lt;br&gt;hetsordning i Europa. Det handlar om arbeta för att den europeiska&lt;br&gt;unionen skall vara öppen mot omvärlden, främja frihandel och vidga&lt;br&gt;det ekonomiska samarbetet med Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en sådan samlad politik kan Sverige tillsammans med and-&lt;br&gt;ra länder göra Europa till en progressiv kraft i världen som kan åstad-&lt;br&gt;komma ekonomiska och sociala framsteg, rättvisa och delaktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är problematiska utfästelser om arbete vid ett ja i folkomröst-&lt;br&gt;ningen som kommer i den nya regeringens regeringsdeklaration.&lt;br&gt;Dessutom har vi i dag ett förhandlingsresultat att diskutera. Det ligger&lt;br&gt;i den proposition som vi nu diskuterar i en remissdebatt. Det är ett bra&lt;br&gt;förhandlingsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utan tvivel så att det förhandlingsresultatet också har påver-&lt;br&gt;kats positivt av den socialdemokratiska riksdagsgruppens mycket akti-&lt;br&gt;va medverkan. Vi hade som bekant ett femtiotal konkreta krav på för-&lt;br&gt;handlingarna innan de inleddes. Vi i riksdagsgruppen har gjort en or-&lt;br&gt;dentlig utvärdering av hur dessa krav har tillgodosetts. Vi har kunnat&lt;br&gt;konstatera att de till den allra största delen har tillgodosetts på ett bra&lt;br&gt;sätt. När det gäller de begränsade utestående frågor där vi har haft&lt;br&gt;olika mening kommer socialdemokraterna i riksdagen att väcka en&lt;br&gt;motion till den proposition som nu ligger på riksdagens bord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt detta finns. Allt detta har vi att ta ställning till. Vad är då nej-&lt;br&gt;sägarnas alternativ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har lyssnat på den här debatten under ganska lång tid nu. Jag&lt;br&gt;har fått utomordentligt liten vägledning i vad det är för politik som&lt;br&gt;skall föras i Sverige den 14 november om det blir ett nej i folkom-&lt;br&gt;röstningen. Hur skall man kunna parera de höga räntor som vi perma-&lt;br&gt;nent kommer att få leva med i vårt land om vi står utanför ett samarbe-&lt;br&gt;te där så gott som alla andra är med? Efter hand kommer ju också Ös-&lt;br&gt;teruropas länder att vara med eftersom de har inbjudits till förhand-&lt;br&gt;lingar om medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag säger inte att det inte går. Men frågan är hur man skall göra&lt;br&gt;det. Vad är det för slags politik som i så fall skall få ner räntorna till&lt;br&gt;europeisk nivå? Vad är det för slags politik som skall föras så att sys-&lt;br&gt;selsättningen inte flyttar ut till det stora gemensamma samarbete som&lt;br&gt;vi står utanför? I den här debatten har nej-sidan inte sagt någonting om&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet, som har ställt frågor till de andra partierna under&lt;br&gt;denna debatt, vill uppenbarligen isolera inte bara Sverige från samar-&lt;br&gt;betet med andra länder utan också den svenska arbetarrörelsen från&lt;br&gt;våra meningsfränder i Europa. Det har framgått av diskussionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men har Gudrun Schyman tänkt på varför praktiskt taget hela den&lt;br&gt;europeiska vänstern, såväl partierna som fackföreningsrörelsen, tror på&lt;br&gt;samarbetet i den europeiska unionen? Det har man heller inte svarat på&lt;br&gt;i den här debatten. Hur kommer det sig att medlemsländernas social-&lt;br&gt;demokratiska partier är de som starkast står för Maastrichtavtalet? Jo,&lt;br&gt;därför att det har en politisk dimension. För dem räcker inte markna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad tror ni att det beror på att ni är ett av de utomordentligt få&lt;br&gt;vänsterpartier i Europa som vill stå utanför Europeiska unionen? För-&lt;br&gt;står vänstern i Europa inte sitt eget bästa? På vilket sätt tror ni att den&lt;br&gt;europeiska arbetslösheten kan bekämpas effektivare om Sverige står&lt;br&gt;utanför, när ekonomin är så kraftigt internationaliserad och sammanflä-&lt;br&gt;tad som den är?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krafter i den europeiska unionen som vill utveckla och försvara&lt;br&gt;den sociala välfärden och som står för en satsning på full sysselsätt-&lt;br&gt;ning vill ha med Sverige, Norge och Finland. Det är en myt att vi blir&lt;br&gt;svaga i den europeiska unionen. Ensam är inte stark. Tillsammans med&lt;br&gt;de andra nordiska länderna - om folken i de länderna väljer att bli&lt;br&gt;medlemmar - och tillsammans med likasinnade i andra EU-länder kan&lt;br&gt;vi bli en stark faktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Miljöpartiet är frågan given: På vilket sätt blir Europas miljö&lt;br&gt;bättre av att vi står utanför det forum där besluten fattas? Många av era&lt;br&gt;partivänner vill ju samarbeta inom ramen för den europeiska unionen&lt;br&gt;med nya medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte av programmatiska skäl som man har röstat emot det i&lt;br&gt;Europaparlamentet, Per Gahrton! Europas gröna har tvärtom uttalat att&lt;br&gt;man välkomnar en utvidgning av den europeiska unionen med med-&lt;br&gt;lemskap av Österrike, Finland, Norge och Sverige och att det kommer&lt;br&gt;att vara bra för unionens miljöpolitik och sociala politik. Det är ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programmatiskt uttalande för att man vill ha med oss, och det känner&lt;br&gt;naturligtvis Per Gahrton till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad är det som gör att Europas miljö, som andra gröna partier öns-&lt;br&gt;kar förbättra tillsammans med oss som medlemmar, för er är en fråga&lt;br&gt;där ni själva vill stå utanför det enda förpliktigande samarbetet? Vi vet&lt;br&gt;alla att annat miljösamarbete handlar om deklarationer, som efterlevs i&lt;br&gt;utomordentligt olika grad av olika länder. Det förpliktigande samarbe-&lt;br&gt;tet för att lyfta fram miljön finns inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa frågor har vi inte fått några besked i debatten. Frågor har&lt;br&gt;ställts om alternativet, och ni har talat om att ni inte önskar det samar-&lt;br&gt;bete som vi vill ha. Men ni har inte på något sätt angett hur miljön&lt;br&gt;skulle förbättras av att vi står utanför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni ger inte besked, men det gör vi. En fråga som ställdes tidigare i&lt;br&gt;debatten gällde vad som händer med den förestående grundlagsändring&lt;br&gt;som riksdagen nu skall fatta beslut om. För oss socialdemokrater är det&lt;br&gt;en självklarhet att beslut om den grundlagsändringen inte skall fattas&lt;br&gt;före den 13 november. Den socialdemokratiska gruppen i konstitu-&lt;br&gt;tionsutskottet med sin ordförande Kurt Ove Johansson, som sitter här,&lt;br&gt;har uttalat att den grundlagsändring som återstår att fatta beslut om&lt;br&gt;inte skall behandlas av riksdagen före den 13 november. Det skall&lt;br&gt;självfallet göras efter folkomröstningen och endast om det svenska&lt;br&gt;folket har sagt ja. På den punkten kan ni vara fullkomligt trygga när&lt;br&gt;det gäller den socialdemokratiska gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna debatt handlar också såväl om principer som om praktiska&lt;br&gt;frågor, detaljfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mig är två frågor helt avgörande för varför jag anser att Sveri-&lt;br&gt;ge bör bli medlem i den europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första: Att Sverige deltar på en marknad tillsammans med&lt;br&gt;andra. Det är bra för näringslivet och det kan vara bra för sysselsätt-&lt;br&gt;ningen. För mig kan det aldrig räcka att Sverige enbart skall delta på&lt;br&gt;en marknad under lång tid och vara utestängt från de organ där beslu-&lt;br&gt;ten fattas om ramarna för den marknad som dagligen påverkar oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra: Det är ju nu, efter Berlinmurens fall, som Europa så&lt;br&gt;kraftigt förändras och omstöps och som så många krafter medverkar&lt;br&gt;till att förändra vår världsdel. Skall vi då säga oss att detta inte är våra&lt;br&gt;frågor?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jag någon gång blir gammal kanske en ung människa skulle&lt;br&gt;fråga mig: Vad gjorde du på 1990-talet, när Europa förändrades så&lt;br&gt;mycket? Om jag då svarade att det där inte var våra frågor utan någon&lt;br&gt;annans - då skulle jag inte vara nöjd med mitt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 38 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det här blir smått löjligt, Mats Hellström! Gå ut och&lt;br&gt;prata med alla de ungdomar i Sverige i dag som är sanna internationa-&lt;br&gt;lister, som är miljömedvetna, som har ett globalt tänkesätt och som&lt;br&gt;säger nej till svenskt medlemskap i den europeiska unionen! Det är&lt;br&gt;mycket enkelt; de finns runt omkring oss, ibland oss. Det är bara att gå&lt;br&gt;ut och prata med dem, Mats Hellström!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;De är inga isolationister eller extremister - tvärtom! De är interna-&lt;br&gt;tionalister. De hävdar värderingar som rättvisa och solidaritet, men för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;hela jordens befolkning och inte bara för Västeuropa. Så enkelt är det.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjatet om att vi inte har några alternativ börjar bli smått patetiskt. 1&lt;br&gt;denna debatt, som nu har pågått i flera timmar, har vi sagt att alternati-&lt;br&gt;vet till medlemskap är icke-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativet innebär alltså ett fortsatt samarbete genom alla de oli-&lt;br&gt;ka kanaler vi har i dag. EES-avtalet är en. Andra samarbetsformer&lt;br&gt;finns på kulturens område, forskningens, utbildningens, standardise-&lt;br&gt;ringens, handikappolitikens, osv. Vi samarbetar med EU:s medlems-&lt;br&gt;länder och med andra länder, makter och pakter runt om på denna&lt;br&gt;jord. Men grunden för vårt samarbete är respekt för ländernas demo-&lt;br&gt;krati, för den nationella suveräniteten och politiska självständigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan väl inte vara så svårt att förstå att detta är alternativet? Mot&lt;br&gt;unionsmedlemskap ställer vi den folkligt baserade demokrati som vi&lt;br&gt;har i detta land. Mot en isolerad västeuropeisk politik ställer vi en glo-&lt;br&gt;bal politik. Det är inte svårt, Mats Hellström. Men någon gång måste&lt;br&gt;ni lyssna och säga att detta är alternativet. Tydligen är detta också det&lt;br&gt;alternativ som en majoritet av den svenska befolkningen finner tillta-&lt;br&gt;lande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gläder mig att grundlagsfrågan inte kommer upp förrän efter&lt;br&gt;folkomröstningen. Det tycker jag är förnuftigt handlat av den nya re-&lt;br&gt;geringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja ha ett besked av regeringen när det gäller avgiften.&lt;br&gt;I valrörelsen har ni socialdemokrater talat om att avgiften skall bekos-&lt;br&gt;tas av produktionen. Kommuner och landsting skall vara undantagna.&lt;br&gt;Jag undrar hur ni har tänkt er detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Vänsterpartiet har vi räknat ut att om man tog ut avgiften genom&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter, kommuner och landsting undantagna, skulle det&lt;br&gt;innebära en höjning av arbetsgivaravgiften med 6 % för att kunna&lt;br&gt;täcka det fulla medlemskapets kostnader. Man frågar sig då oroligt vad&lt;br&gt;detta skulle få för konsekvenser för sysselsättningen. Kanske kan jag&lt;br&gt;få ett klargörande av Mats Hellström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 39 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! En global solidaritet som hoppar över vår egen konti-&lt;br&gt;nent är inte trovärdig, Gudrun Schyman! Att alltid tala om solidaritet&lt;br&gt;som om det gällde något annat än våra egna grannar och den del av&lt;br&gt;världen där vi själva finns är inte trovärdigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gudrun Schyman talade om samarbete och räknade upp väldigt&lt;br&gt;många organ. Men är det samarbete där vi deltar i besluten? För den&lt;br&gt;gemensamma europeiska marknad som vi lever med och deltar i finns&lt;br&gt;det organ som fattar beslut. Skall vi vara med i dessa organ eller skall&lt;br&gt;vi passivt anpassa oss? Det är det frågan gäller, Gudrun Schyman!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi betalar redan i dag avgiften med hjälp av de höga räntorna i&lt;br&gt;Sverige. Det är fråga om betydligt högre räntenivåer än de som finns&lt;br&gt;inom EG. De motsvarar ungefär hela nettoavgiften för landet. Men&lt;br&gt;självfallet skall landet också budgetmässigt betala avgiften. Vi har sagt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det är en avgift på den svenska produktionen. Det är alltså inte frå-&lt;br&gt;ga om nedskärningar av sociala utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inte Gudrun Schyman uppfattat att vi inte talar om att delta i&lt;br&gt;en isolerad västeuropeisk gemenskap? Västeuropas demokratier i EU&lt;br&gt;har inbjudit Östeuropas länder till förhandlingar om medlemskap.&lt;br&gt;Först var det Polen, därefter Ungern, Tjeckien och Slovakien. Sedan&lt;br&gt;har såvitt jag vet alla andra öst- och centraleuropeiska stater - utom&lt;br&gt;möjligen Vitryssland, Ryssland kan diskuteras - aktivt önskat att få bli&lt;br&gt;medlemmar av den europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är övertygad om att om Sverige och Finland blir medlemmar&lt;br&gt;kommer vi att få en av nycklarna till något som kanske inte är så lätt,&lt;br&gt;nämligen att de baltiska staterna skall få gehör för sina önskemål om&lt;br&gt;att få bli medlemmar av den europeiska unionen. Det är också en as-&lt;br&gt;pekt på den svenska utåtriktade politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 40 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Solidaritet är ju inte detsamma som medlemskap i&lt;br&gt;den europeiska unionen, Mats Hellström. Den europeiska unionen är&lt;br&gt;ett västeuropeiskt projekt med målet att stärka Västeuropas konkur-&lt;br&gt;renskraft i den hårdnande världsekonomin och handeln. Det är inte&lt;br&gt;detsamma som ett solidaritetsprojekt. Därför innebär det inte någon&lt;br&gt;form av brist på solidaritet att säga nej till EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solidaritet handlar om andra saker. Det handlar om rättvisa, jäm-&lt;br&gt;likhet, att hävda svaga grupper och länder och att få till stånd en annan&lt;br&gt;världsordning med större global jämlikhet. Vi skall ta oss an proble-&lt;br&gt;men med fattigdom och de globala miljöproblemen. Det är samarbets-&lt;br&gt;projekt som är väl värda att utveckla. Men det är inte detta som är&lt;br&gt;målet för den europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill ha ett mera konkret besked om avgifterna. Jag tycker att&lt;br&gt;det vore rimligt att få det av den socialdemokratiska regeringen. Ni&lt;br&gt;måste rimligen ha suttit och räknat på detta under valrörelsen, och ni&lt;br&gt;måste rimligen göra det nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om produktionen skall belastas, måste det innebära konkreta siff-&lt;br&gt;ror och procenttal. Jag vill här och nu ha besked av Mats Hellström,&lt;br&gt;som företräder den nya socialdemokratiska regeringen, hur många&lt;br&gt;procents ökning av arbetsgivaravgiften ni har räknat med eller på vil-&lt;br&gt;ket annat sätt ni har tänkt att administrera kostnaden, som inte är sär-&lt;br&gt;skilt liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 41 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi är överens om, Gudrun Schyman, att vi vill arbeta&lt;br&gt;för en utjämning i förhållande till den tredje världen. Varför skall det&lt;br&gt;vara negativt för en global utjämning att Sverige agerar tillsammans&lt;br&gt;med andra EFTA-länder som deltar i den europeiska unionen? Detta&lt;br&gt;gör att den europeiska unionen blir mer inriktad på handel, bistånd och&lt;br&gt;utvecklingssamarbete med u-länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi bevarar vårt bistånd. Men vi kan också tillsammans med andra&lt;br&gt;länder se till att vår del av världen gör en bättre insats. Varför skall det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bli en bättre utjämning för u-ländernas del om länder som Sverige&lt;br&gt;säger att det inte är vår sak att samverka med våra grannar?&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Vi befinner oss i en situation där ekonomierna är sammanflätade.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vi talar inte om 6O-talet. Det är vad det hela handlar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare var det frågan om avgiften. Avgiften handlar om 18 miljar-&lt;br&gt;der brutto för staten. Eftersom återflödet är ungefär 9 miljarder är&lt;br&gt;nettot för landet ungefär 9-10 miljarder. Det är ungefär lika mycket&lt;br&gt;som kyrkoskatten. Avgiften skall betalas. Men avgiften är ingalunda i&lt;br&gt;den storleksordning som Vänsterpartiet i sina beräkningar gör gällan-&lt;br&gt;de. Det hela handlar om ungefär lika mycket pengar som om den&lt;br&gt;svenska räntenivån sänks med 1 procentenhet. Det är i högsta grad&lt;br&gt;väsentligt om Sverige blir medlem eller om Sverige skall stå utanför&lt;br&gt;med sin höga ränta. Vidare kan det jämföras med att arbetslösheten i&lt;br&gt;Sverige sänks med 1 procentenhet. Det är den storleksordningen det är&lt;br&gt;fråga om. Båda dessa möjligheter, dvs. sänkta räntor och förbättrad&lt;br&gt;sysselsättning, underlättar vid ett medlemskap i förhållande till att&lt;br&gt;Sverige står ensamt utanför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall självfallet betalas rakt ur budgeten. Vi har vid vår&lt;br&gt;partikongress sagt ifrån att avgiften skall läggas ut på hela produktio-&lt;br&gt;nen, och det skall naturligtvis gå igenom i den nya regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 42 PER GAHRTON (mp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För det första tolkar jag Mats Hellström som att han&lt;br&gt;inte har någon avsikt att dra tillbaka den borgerliga regeringens pro-&lt;br&gt;position. Den socialdemokratiska regeringen står alltså bakom den&lt;br&gt;borgerliga regeringens proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra vill jag gärna ha svar på en fråga jag ställde tidigare i&lt;br&gt;dag. Är Mats Hellström beredd att ge ett tilläggsanslag till Folkrörel-&lt;br&gt;sen mot EU för att kompensera de felaktiga broschyrer som Utrikes-&lt;br&gt;departementet under den förra regeringens ledning skickade ut på&lt;br&gt;skattebetalarnas bekostnad? Det vore snyggt om den nya regeringen&lt;br&gt;kunde visa ett bättre sinne för rent spel och fair play.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare säger Mats Hellström att Sverige skall verka i EU för att&lt;br&gt;sysselsättningsmålet blir lika viktigt som det statsfinansiella balansmå-&lt;br&gt;let. Hur skall det gå till? Danmark ville ha med detta i Maastrichtför-&lt;br&gt;draget. Men det kom inte med. Hur förklarar Mats Hellström att Dan-&lt;br&gt;mark vid sitt EG-inträde hade 21 800 registrerade arbetslösa och att&lt;br&gt;siffran i dag är 350 000 och att den har gått nästan spikrakt uppåt hela&lt;br&gt;tiden? Danmark för en ekonomisk politik som hyllas av politiska&lt;br&gt;grupper som befinner sig på samma sida som Mats Hellström i EU-&lt;br&gt;frågan. Hur hänger detta ihop?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de allmänna beskyllningarna att vi i Miljöpartiet är an-&lt;br&gt;svarslösa hoppas jag att Mats Hellström har klart för sig att de be-&lt;br&gt;skyllningarna också drabbar ledamöterna i hans egen regering, Trans-&lt;br&gt;portarbetarförbundet, Handelsanställdas förbunds ordförande, som&lt;br&gt;ingår i kampanjledningen för Folkrörelsen mot EU, och många andra&lt;br&gt;företrädare för den rörelse som Mats Hellström själv tillhör. Det är&lt;br&gt;bara i formell bemärkelse som debatten här i dag i riksdagen står mel-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lan huvudsakligen Vänsterpartiet och Miljöpartiet och företrädare för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;denna och den förra regeringen. I realiteten är det en debatt som sker&lt;br&gt;rakt igenom Sveriges största partier. Det som Mats Hellström beskyl-&lt;br&gt;ler oss för drabbar hans egna partivänner och medarbetare i hans egen&lt;br&gt;regering, vilket han kanske borde betänka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har vi de obestyrkta påståendena om de gröna i Europa.&lt;br&gt;Jag vill med anledning av denna frågeställning gärna citera från ett fax&lt;br&gt;från Biindnis 90/die Griinen, Bundesvorstand i Bonn. Enligt Dagens&lt;br&gt;Nyheter är en grön parlamentsledamot, Daniel Cohn-Bendit, i Sverige&lt;br&gt;och agerar på ja-sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Die Griinens partistyrelse säger följande: ”Vårt parti har alltid stött&lt;br&gt;Europeiska Gröna Federationens kritik av Maastrichtfördraget. Vi har&lt;br&gt;kritiserat fördraget i Tyskland. Vi respekterar fullständigt Miljöpartiets&lt;br&gt;ställningstagande. Därför beklagar vi att Daniel Cohn-Bendit agerar i&lt;br&gt;Sverige mot er nej-kampanj. Han representerar inte vårt parti, och vi är&lt;br&gt;inte ens överens med honom i denna fråga.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mats Hellström! Den gröna rörelsen i Europa har en gemensam&lt;br&gt;kritisk grundsyn på EU:s stormaktsprojekt. Vi känner våra vänner där.&lt;br&gt;Detta är ytterligare ett bevis på att vi känner dem, men inte Mats Hell-&lt;br&gt;ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 43 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hen talman! Per Gahrton, det förhållande att olika företrädare för&lt;br&gt;den gröna rörelsen har olika synpunkter är väl självklart. Men det vik-&lt;br&gt;tiga är att så många gröna partier i Europa har uttalat sig positivt. I&lt;br&gt;våras när ratificeringsprocessen var i gång önskade de att den skulle&lt;br&gt;slutföras så att Sverige, Finland, Norge och Österrike blir medlemmar.&lt;br&gt;Detta är uttalat av de europeiska gröna partierna, ett uttalande som jag&lt;br&gt;har med mig här i kammaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjävfallet kan man ha en annan mening, och självfallet finns det&lt;br&gt;gröna partier i Europa som har olika uppfattningar; konstigt vore det&lt;br&gt;annars. Men är det inte litet märkligt och för er själva i Miljöpartiet de&lt;br&gt;gröna litet besvärande att ni också när det gäller miljöfrågorna är så&lt;br&gt;pass isolerade i förhållande till de krafter - också gröna krafter - som&lt;br&gt;ser den europeiska unionen som ett instrument för att kraftfullt förbätt-&lt;br&gt;ra Europas miljö? Dessa krafter ser också Sverige, Finland, Norge och&lt;br&gt;Österrike som välkomna samarbetspartner och medlemmar, detta för&lt;br&gt;att förbättra det som vi alla här i kammaren önskar förbättra, nämligen&lt;br&gt;Europas miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den konkreta fråga som Per Gahrton ställde, vill jag svara att&lt;br&gt;självfallet får den tidigare regeringen ta ansvar för sina formuleringar i&lt;br&gt;sina skrifter. Men jag måste säga att ingenting som jag har hört här i&lt;br&gt;dag från nej-sidan ger mig uppfattningen att några felaktigheter kunnat&lt;br&gt;påvisas, särskilt inte när det gäller debatten mellan Karl Erik Olsson&lt;br&gt;och Per Gahrton. Den debatten var utomordentligt avslöjande på just&lt;br&gt;den punkt som Per Gahrton kritiserade den här skriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen, Per Gahrton, är det faktiskt så, att Maastrichtavtalet&lt;br&gt;jämställer hög sysselsättning och låg inflation. Låg inflation sätts inte&lt;br&gt;högre än hög sysselsättning. Jag är fullständigt övertygad om att Per&lt;br&gt;Gahrton vet det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Problemet är att man under 70-talet fört en ekonomisk politik som&lt;br&gt;har ökat arbetslösheten; det gäller Danmark likaväl som andra länder.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Problemet är att det inte funnits ett EG, dvs. en gemenskapspolitik för&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sysselsättning; på den punkten tror jag att Per Gahrton och jag är över-&lt;br&gt;ens. Varje land har i stället drivit sin politik var för sig. Och det är&lt;br&gt;först nu, i den svåra lågkonjunkturens spår, som man för första gången&lt;br&gt;gemensamt har satt sysselsättningen på EG:s dagordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något som gör denna debatt så förvirrande för säkerligen många av&lt;br&gt;oss som deltar i den och säkerligen också för många som lyssnar på&lt;br&gt;den är när vi talar om problem som finns i olika länder i Europa. Frå-&lt;br&gt;gan är då: Är EU, dvs. själva samarbetet, en del av problemet eller en&lt;br&gt;del av lösningen? För mig är samarbetet en del av lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 44 PER GAHRTON (mp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är fantastiskt att höra att Mats Hellström föredrar&lt;br&gt;att lita på den före detta jordbruksminister som ingick i den regering&lt;br&gt;som Mats Hellström jobbat ganska hårt för för att störta, i stället för att&lt;br&gt;lita på de statliga myndigheter som i sina remissvar - vilka jag delvis&lt;br&gt;har refererat - visar en helt annan uppfattning i samma sakfråga. Det&lt;br&gt;är sannerligen ett avslöjande av en socialdemokratisk minister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatten om var de gröna partierna i Europa står tror jag att vi bör&lt;br&gt;kunna avsluta nu. Mats Hellström får gärna läsa det fax som kommit&lt;br&gt;från det största gröna partiet i EU. Vi i Miljöpartiet de gröna vet hur&lt;br&gt;de ställer sig, och vi vet att vi är överens när det gäller grundattityden.&lt;br&gt;Vi vet också att majoriteten av dem röstade nej till Sveriges anslut-&lt;br&gt;ning, när frågan var aktuell i Europaparlamentet. De röstade inte nej&lt;br&gt;för att de ogillar Sverige utan med anledning av en gemensam grön&lt;br&gt;strategi mot supermaktsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller propositionen skulle jag vilja få bekräftat att jag gjort en&lt;br&gt;rätt tolkning, nämligen att den socialdemokratiska regeringen står bak-&lt;br&gt;om den proposition som den borgerliga regeringen lagt fram - annars&lt;br&gt;måste den ju återkallas. Om regeringen inte återkallar den står rege-&lt;br&gt;ringen bakom den; det är ju regeringens proposition. Detta är riksda-&lt;br&gt;gen, så sammanhanget är seriöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På riksdagens bord ligger en proposition som skall bli föremål för&lt;br&gt;en sedvanlig behandling. Det är regeringen som står bakom proposi-&lt;br&gt;tionen. Att regerinen har bytts är ett uppenbart faktum. Men det ger&lt;br&gt;också regeringen möjlighet att markera detta politiskt genom att dra&lt;br&gt;tillbaka de propositioner som man anser sig inte vilja fullfölja. Den&lt;br&gt;regeringen som väljer att inte dra tillbaka en proposition står alltså&lt;br&gt;bakom den propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringen som står bakom. Det hjälper inte att några soci-&lt;br&gt;aldemokratiska ledamöter eventuellt motionerar i vissa marginella&lt;br&gt;frågor eller om vissa formuleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare framlagda propositionen blir också den socialdemo-&lt;br&gt;kratiska regeringens proposition. Det är ett oerhört viktigt besked för&lt;br&gt;alla som skall ta ställning i denna fråga. Det bevisar nämligen det som&lt;br&gt;vi i Miljöpartiet de gröna hela tiden hävdat, nämligen att det inte finns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;något borgerligt ja eller något socialdemokratiskt ja. Det finns bara ett&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ja. Och det är exakt, identiskt, samma ja. Carl Bildts ja är samma ja&lt;br&gt;som Mats Hellströms ja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis därför, Mats Hellström, som SSU har sagt nej.&lt;br&gt;Det är därför som Transport har sagt nej och som flera före detta&lt;br&gt;framträdande LO-ledare har sagt nej. Många ekonomer som arbetat&lt;br&gt;inom fackföreningsrörelsen har också sagt nej därför. Men det vore&lt;br&gt;bra att få klart uttryckt av Mats Hellström att regeringen icke avser att&lt;br&gt;dra tillbaka den borgerliga regeringens proposition. Det vore bra med&lt;br&gt;ett klart erkännande, så att vi vet exakt var vi står.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 45 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Carl Bildt och jag har nog samma uppfattning om att&lt;br&gt;den svenska riksdagen är en viktig institution - jag ser Carl Bildt i&lt;br&gt;kammaren. De regler som gäller för den svenska riksdagen är också&lt;br&gt;viktiga, och här i riksdagen fattas beslut som är väsentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bekant har vi också utomordentligt olika uppfattningar i poli-&lt;br&gt;tikens olika sakfrågor, något som inte minst den valrörelse som varit&lt;br&gt;visat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt är vi överens om - det utgår jag ifrån - att i den eu-&lt;br&gt;ropeiska unionen fattas för Sverige utomordentligt viktiga beslut och&lt;br&gt;att Sverige bör finnas på den plattformen. Sverige bör inte överlämna&lt;br&gt;åt andra att fatta beslut som dagligen kommer att påverka oss. Hur de&lt;br&gt;frågorna skall lösas i den europeiska unionen är jag också övertygad&lt;br&gt;om att Carl Bildt och jag kommer att ha mycket olika uppfattningar&lt;br&gt;om. Men det som propositionen handlar om är ju ramverket för Sveri-&lt;br&gt;ge som nation när det gäller att deltaga i den europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska riksdagsgruppen har också varit utomor-&lt;br&gt;dentligt aktiv och ställt krav på förhandlingarna, och man har långt&lt;br&gt;kunnat följa dessa förhandlingar. Det är därför ett begränsat antal frå-&lt;br&gt;gor som skiljer oss. Dessa frågor kommer på ett naturligt sätt till ut-&lt;br&gt;tryck i den motion som under denna vecka väcks av den socialdemo-&lt;br&gt;kratiska gruppen. Att man gör så vid ett regeringsskifte är en självklar-&lt;br&gt;het. Propositionen handlar inte om vilken politik som skall föras i&lt;br&gt;unionen utan om det ramverk som skall gälla för Sverige. Den politik&lt;br&gt;som den socialdemokratiska regeringen vill föra om vi blir medlemmar&lt;br&gt;har jag redovisat när jag citerade regeringsdeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Per Gahrton gör sig lustig över att jag och Karl Erik Ols-&lt;br&gt;son har samma uppfattning vill jag säga att jag har följt den tidigare&lt;br&gt;jordbruksministern ganska ordentligt när det gäller frågan om salmo-&lt;br&gt;nella och andra djursjukdomar. För mig har just denna fråga varit en&lt;br&gt;viktig testfråga. Jag ville se hur den dåvarande regeringen förhandlade&lt;br&gt;i en så utomordentligt viktig fråga. Till min stora glädje kunde jag se,&lt;br&gt;när jag besökte Bryssel dagen innan den avgörande natten, att det&lt;br&gt;nästan var fler veterinärer än diplomater inne i de ganska trånga för-&lt;br&gt;handlingsutrymmena. De nordiska veterinärerna från Sverige, Finland&lt;br&gt;och Norge var utomordentligt aktiva. De deltog kolossalt starkt i pro-&lt;br&gt;cessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar Karl Erik Olsson uppfattning när det gäller de besked&lt;br&gt;som gavs där, dvs. att vi i Sverige får en närmast förstärkt kontroll i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rad avseenden. Vi tvingas ju själva i en rad avseenden att stärka vår&lt;br&gt;egen kontroll. Det är ett förhandlingsresultat som jag anser vara bra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;och viktigt för Sverige, nämligen att vi också i fortsättningen skall&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kunna hålla borta sjukdomar av den otäcka typ som salmonella är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Gahrton citerade ju faktiskt uttalanden från veterinärorganisa-&lt;br&gt;tioner, uttalanden som handlade om vad som skulle hända om man inte&lt;br&gt;genomförde en sådan här förhandling. Nu genomfördes den faktiskt,&lt;br&gt;och vi fick speciella regler för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min del anser jag att det är betryggandet. Det visar att på denna&lt;br&gt;och på en lång rad andra punkter har Sverige fått ett bra förhandlings-&lt;br&gt;resultat. Många av de frågetecken som restes av nej-sidan har rätats ut&lt;br&gt;till utropstecken. Man frågade exempelvis om det var önskvärt att&lt;br&gt;Sverige skulle komma att tvingas att ta emot atomsopor från Tyskland&lt;br&gt;och om Sverige som medlem inte skulle komma att få föra en egen&lt;br&gt;regionalpolitik, vilket man hävdade. Utropstecknen står för att Sverige&lt;br&gt;bestämmer självt om sina atomsopor och om ifall andra länders atom-&lt;br&gt;sopor skall komma till Sverige eller inte. De står också för att Sverige&lt;br&gt;inte bara fortsätter att föra en egen regionalpolitik utan dessutom från&lt;br&gt;EG får ungefär lika mycket regionalpolitiskt stöd som lämnas i dag i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med andra ord har myter kunnat avfärdas genom den förhand-&lt;br&gt;lingsprocess som har varit. Det är mycket bra för den debatt som skall&lt;br&gt;föras fram till den 13 november.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 46 HADAR CARS (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag begärde replik enbart för att få notera att Mats&lt;br&gt;Hellström å den socialdemokratiska regeringens och riksdagsgruppens&lt;br&gt;vägnar deklarerade att någon behandling av det vilande grundlagsför-&lt;br&gt;slaget i de delar som berör EU inte kommer att ske förrän efter folk-&lt;br&gt;omröstningen. Låt mig säga att det är ett glädjande besked. Det stäm-&lt;br&gt;mer helt med den tidigare regeringens uppfattning i denna fråga. Själv-&lt;br&gt;fallet har också mitt parti, Folkpartiet, denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig också göra ett tillägg på en annan punkt. När det gäller de&lt;br&gt;förhandlingar om svenskt medlemskap i EU som lett fram till det för-&lt;br&gt;slag som nu ligger på riksdagens bord har alla riksdagsgrupper, på&lt;br&gt;olika sätt, varit djupt inkopplade och deltagit i arbetet. Det är roligt att&lt;br&gt;Mats Hellström deklarerar att den socialdemokratiska gruppen har&lt;br&gt;känt sig delaktig i arbetet. Jag tror också att jag på folkpartigruppens&lt;br&gt;vägnar kan säga att vi har känt oss mycket delaktiga i arbetet som lett&lt;br&gt;fram till den proposition som i dag skall remitteras. Jag är övertygad&lt;br&gt;om att det gäller också andra som tillhör ja-sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 47 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först till det vilande grundlagsförslaget. Jag är&lt;br&gt;mycket glad över att Mats Hellström här klart deklarerade att det inte&lt;br&gt;skall behandlas förrän folkomröstningen hållits och endast om det blir&lt;br&gt;ett ja i folkomröstningen. Det vilande grundlagsförslaget ger nämligen&lt;br&gt;riksdagen rätt att efter det att en folkomröstning hållits, oberoende av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;resultatet, med enkel majoritet ansluta Sverige till Europeiska unionen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nu har vi fått ett klart besked av Europaministern - EU-ministern - att&lt;br&gt;det är endast om det blir ett ja i folkomröstningen som vi kommer att&lt;br&gt;ännu en gång bekräfta det vilande grundlagsförslaget. Annars kommer&lt;br&gt;alltså det vilande grundlagsförslaget att falla. Detta är ett mycket vik-&lt;br&gt;tigt konstaterande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker också att den proposition vi nu diskuterar är föredömlig&lt;br&gt;på det viset att den är så tydlig när det gäller den lag som skall antas av&lt;br&gt;riksdagen. Det står klart och tydligt på sidorna 18, 19 och 20-bara&lt;br&gt;några få sidor - att vi kommer att ta över alla tidigare EU-lagar och&lt;br&gt;bestämmelser om svenska folket röstar ja och vi går med i EU. Det&lt;br&gt;står också att EU i framtiden kommer att få fatta beslut som gäller här i&lt;br&gt;landet, även om de går emot våra egna grundlagar och andra svenska&lt;br&gt;lagar. Det står att regeringen skall underrätta riksdagen och rådgöra&lt;br&gt;med den, men det är regeringen som i ministerrådet kommer att fatta&lt;br&gt;besluten om lagar som skall gälla i landet. Lagstiftningen kommer&lt;br&gt;alltså att flyttas från riksdag till regering. Eftersom våra ministrar bara&lt;br&gt;är en liten del av den beslutande församlingen kan alltså inte svenska&lt;br&gt;folket utkräva ansvar av dem som i fortsättningen kommer att ansvara&lt;br&gt;för en stor del av de lagar som skall gälla i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag förstår är man på många håll angelägen om att Sverige&lt;br&gt;skall komma med i EU. Vi kommer ju att betala mycket bra för oss.&lt;br&gt;Per person betalar vi mer än något annat land. EU skulle, om Norden&lt;br&gt;gick med i unionen, utökas bara med 6 % människor men med ungefär&lt;br&gt;50 % av ytan. EU skulle då få en flerdubblad tillgång till mineral, fiske&lt;br&gt;och elektricitet. På det sättet skulle de nordiska länderna bidra mycket&lt;br&gt;aktivt till unionens rikedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan fråga sig vad det är för union som vi tänker ge makt över&lt;br&gt;oss, om svenska folket röstar ja i folkomröstningen. Det är viktigt att&lt;br&gt;följa med i praktiken. Teorin kan låta vacker och fin. Men om man&lt;br&gt;läser i tidningarna och följer med vad som i själva verket sker där&lt;br&gt;nere, märker man att det är nationer som kämpar för sitt eget och som&lt;br&gt;ibland har ganska låga utpressningsmetoder. Detta har bl.a. beskrivits i&lt;br&gt;Financial Times, men också i svenska medier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Italien har tydligen brutit mot mjölkkvotsbestämmelserna, som jag&lt;br&gt;inom parentes sagt tycker är vansinniga. Italien har tydligen ett straff&lt;br&gt;från EU över sig, böter motsvarande 7 miljarder svenska kronor. Nu&lt;br&gt;säger man att Italien inte kommer att ratificera de nya bestämmelserna&lt;br&gt;om en utökad budget för EU, som skall komma upp i EU-parlamentet&lt;br&gt;den 24 oktober, med mindre än att detta klaras ut så att Italien inte&lt;br&gt;behöver betala sina böter. Då säger Spanien att om Italien inte ratifice-&lt;br&gt;rar den nya budgetprincipen, som ger Spanien mer pengar till sin regi-&lt;br&gt;onalpolitik, kommer Spanien att motsätta sig en utvidgning av EU och&lt;br&gt;inte rösta för att bl.a. Sverige skall bli ny medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att vi har klart för oss att det är så här samarbetet&lt;br&gt;sker i EU. Det är alltså utpressning. Man försöker på olika sätt pressa&lt;br&gt;varandra till eftergifter. Jag tycker inte att det verkar vara en union till&lt;br&gt;vilken jag har lust att överlämna rätten att besluta över mig, rätten att&lt;br&gt;besluta över Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det finns också andra saker i denna proposition. Jag har inte på&lt;br&gt;något sätt hunnit läsa igenom den än. Frågan är om någon hinner läsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;igenom alltihop. Det visar sig bl.a. att vi plötsligt kommer att tvingas&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;momsbelägga studiecirklar. ABF, Vuxenskolan och andra studieför-&lt;br&gt;bund har upptäckt att det inom EU krävs en gemensam momsbas. Vi&lt;br&gt;kan då inte, som vi alltid har gjort, undanta studiecirklarna från moms.&lt;br&gt;Det blir en besvärande ny pålaga, en urholkning av våra möjligheter&lt;br&gt;att själva bestämma och därmed kunna stödja folkbildningen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist vill jag ställa en fråga till EU-ministern. Jag har framställt&lt;br&gt;en interpellation som ännu inte har bordlagts. Jag skrev den och läm-&lt;br&gt;nade in den på kansliet redan den 3 oktober. Den kommer att bordläg-&lt;br&gt;gas i dag. Jag menar att vi har möjligheter till inflytande genom EES-&lt;br&gt;avtalet. Vi har vetorätt, initiativrätt och rätt att vara med i utformandet&lt;br&gt;av de nya EU-bestämmelserna. Vi kan alltså stoppa dem såsom gäl-&lt;br&gt;lande för EES. Det är ett inte ringa inflytande, vilket också den gamla&lt;br&gt;regeringen har deklarerat. Våra tjänstemän finns med i många arbets-&lt;br&gt;grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har framställt min interpellation så fort jag någonsin har kun-&lt;br&gt;nat. Min fråga till Mats Hellström är: Kommer Mats Hellström att&lt;br&gt;besvara min interpellation före den 13 november, så att vi kan klara ut&lt;br&gt;att vi redan genom det begränsade område av EU:s jurisdiktion som&lt;br&gt;EES-avtalet omfattar faktiskt har ganska avsevärda möjligheter att&lt;br&gt;påverka? Vi är ju inte alls tvingade att följa allt som sker i EU:s fort-&lt;br&gt;satta utveckling genom något sorts hängavtal eller lydstatsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 48 HADAR CARS (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har tre frågor till Birgitta Hambraeus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Hambraeus uttrycker en glädje över att Mats Hellström nu,&lt;br&gt;å den nya regeringens vägnar, har förklarat att man inte tänker genom-&lt;br&gt;föra någon grundlagsändring förrän efter folkomröstningen. Det är&lt;br&gt;samma grundtanke som den förutvarande regeringen har givit uttryck&lt;br&gt;för. Centerpartiet deltog i regeringen. I slutomgången deltog dock inte&lt;br&gt;Centerns partiledare. Innebär det att det inom centergruppen har fun-&lt;br&gt;nits en osäkerhet om ifall man skulle hantera denna grundlagsändring&lt;br&gt;tidigare än vad den gamla regeringen - och den nya - har tänkt sig?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min andra fråga gäller momsen på studiecirklar, som så bekymrade&lt;br&gt;Birgitta Hambraeus. Om man nu måste införa moms på studiecirklar&lt;br&gt;därför att man är medlem i den europeiska unionen, finns det ingenting&lt;br&gt;som hindrar den svenska riksdagen att anslå mera pengar till studiecir-&lt;br&gt;kelverksamheten, för att kompensera den skattehöjning som momsbe-&lt;br&gt;läggning innebär. Tänker Birgitta Hambraeus, om detta skulle bli fal-&lt;br&gt;let, lägga fram förslag om ökade anslag till studiecirklarna, som kom-&lt;br&gt;penserar dem för en sådan eventuell höjning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min tredje fråga gäller följande. Birgitta Hambraeus var en av de&lt;br&gt;argaste och hätskaste motståndarna till EES-avtalet när det behandla-&lt;br&gt;des här i riksdagen. Är hennes hätskhet mot avtalet lika stor i dag eller&lt;br&gt;kan hon tänka sig att ha kvar det, i händelse av att svenska folket, trots&lt;br&gt;min förhoppning och min förmodan, skulle rösta nej till ett medlem-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skap i den europeiska unionen?&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anf. 49 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den viktiga skillnaden mellan vad vi sade när grund-&lt;br&gt;lagsändringen antogs första gången och blev ett vilande grundlagsför-&lt;br&gt;slag och det som Mats Hellström i dag deklarerar är - där är vi alla&lt;br&gt;överens - att vi före folkomröstningen inte skall ta upp saken till&lt;br&gt;prövning igen. Men den viktiga nyhet som Mats Hellström kom med&lt;br&gt;är att det endast vid ett ja i folkomröstningen blir aktuellt att över hu-&lt;br&gt;vud taget behandla denna grundlagsändring eller befästa den. Jag vill&lt;br&gt;gärna returnera en fråga till Hadar Cars: Är det någonting som också&lt;br&gt;Hadar Cars instämmer i? Jag tycker att det är väldigt viktigt och bra.&lt;br&gt;Det får inte vara ett grundlagsförslag vilande så att man när som helst&lt;br&gt;under fyraårsperioden med bara en enkel majoritet i riksdagen kan&lt;br&gt;ansluta Sverige till EU utan någon ny diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller studiecirklarna tycker jag att Hadar Cars kom med&lt;br&gt;en mycket bra idé, att de skall få kompensation. Jag tar det som ett&lt;br&gt;löfte från Hadar Cars att vi tillsammans skall kompensera studieför-&lt;br&gt;bunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet är krångligt och onödigt. Det tycker jag fortfarande,&lt;br&gt;men vi har det, och näringslivet är tydligen väldigt förtjust i det. Där-&lt;br&gt;för tycker jag att vi skall försöka göra det bästa av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 50 HADAR CARS (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tolka det Birgitta Hambraeus säger beträffan-&lt;br&gt;de grundlagsändringen så, att det inom Centerpartiet tidigare funnits&lt;br&gt;osäkerhet om man skulle anta lagen även om det blev ett nej i folkom-&lt;br&gt;röstningen. Jag är glad att Centerpartiet på den punkten nu kommit till&lt;br&gt;den slutsats som Folkpartiet kom till för länge sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen noterar jag, herr talman, att hätskheten mot EES-avtalet i&lt;br&gt;dag är väsentligt mindre framträdande i det Birgitta Hambraeus säger.&lt;br&gt;I dag ser hon avtalet som fördelaktigt för svenskt näringsliv. Hon ser&lt;br&gt;även andra fördelar med det. Det är förfärligt roligt att hon på den här&lt;br&gt;punkten har haft tid och möjlighet att tänka om. Tänk om hon skulle&lt;br&gt;bli tvungen att tänka om en gång till!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 51 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är kanske litet originellt att svara på en interpel-&lt;br&gt;lation när man varken bestämt när den skall besvaras eller känner till&lt;br&gt;innehållet. Eftersom Birgitta Hambraeus ändå ställt frågan, får jag väl&lt;br&gt;kommentera själva sakfrågan. Där är det i all enkelhet så att man visst&lt;br&gt;kan säga nej till områden i EES-avtalet. Då faller de för alla EES-&lt;br&gt;avtalets medlemsstater, då urgröps avtalet. Det är en instabilitet i avta-&lt;br&gt;let som tyvärr gör det så skakigt. Man kan visst inskränka samarbetet,&lt;br&gt;man kan ställa sig utanför. Då faller hela avsnittet, och inte bara för&lt;br&gt;vår del utan också för andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra möjligheten, som debatterats här i dag, dvs. att förbättra&lt;br&gt;EES-avtalet genom en omförhandling, förefaller mig utomordentligt&lt;br&gt;främmande. Utan tvekan anser många av medlemsländerna i den euro-&lt;br&gt;peiska unionen att de har givit Sverige, Norge, Finland och Österrike&lt;br&gt;mycket goda villkor. Det är vad de anser. Om vi säger nej, respekterar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;de förstås det. Inte tror jag att de skulle låta oss plocka russin ur en&lt;br&gt;annan kaka genom att göra EES-avtalet mer attraktivt för just Sverige.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller mig utomordentligt främmande.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anf. 52 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är oerhört mån om att vi skall få en ordentlig dis-&lt;br&gt;kussion om möjligheten att påverka EES-avtalet. Därför skrev jag en&lt;br&gt;interpellation efter att hela sommaren ha försökt diskutera frågan med&lt;br&gt;Ulf Dinkelspiel. Jag lämnade interpellationen till kammarkansliet&lt;br&gt;måndagen den 3 oktober. Den kommer av någon anledning inte att&lt;br&gt;anmälas förrän i dag. Därför är min fråga till Mats Hellström: Kommer&lt;br&gt;Mats Hellström att göra allt som står i hans makt för att se till att vi&lt;br&gt;faktiskt får en diskussion före den 13 november? Jag tycker att det är&lt;br&gt;väldigt angeläget. Vi har nämligen möjlighet att påverka alla de nya&lt;br&gt;EU-regler som EU önskar få tillämpbara genom EES-området. Vi har&lt;br&gt;en ganska stor möjlighet att påverka genom vår initiativrätt, som man&lt;br&gt;ju inte har som EU-medlemsland. Det är bara kommissionen som har&lt;br&gt;den rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också möjligheter att vara med i de arbetsgrupper som ut-&lt;br&gt;formar de nya reglerna. Det var för mig - det måste jag erkänna - en&lt;br&gt;nyhet, Hadar Cars, jag hade inte läst så noga i EES-avtalet. Det här är&lt;br&gt;viktigt att diskutera och få klargjort. Så ofta säger man: Det är redan&lt;br&gt;färdigt, vi är tvungna att bara anpassa oss efter allting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas att Mats Hellström vill bekräfta att vi får en ordentlig&lt;br&gt;diskussion om möjligheterna till inflytande genom EES-avtalet före&lt;br&gt;folkomröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 53 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att vi skall försöka hålla isär olika frågor i&lt;br&gt;kammaren. När och hur en interpellation som ännu inte anmälts skall&lt;br&gt;besvaras får tas upp i sinom tid när interpellationen faktiskt finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I själva sakfrågan är det få som är så angelägna som jag att varje&lt;br&gt;dag fram till den 13 november diskutera EES-avtalet, som jag anser&lt;br&gt;var viktigt i det skede det skrevs men som jag anser vara fullständingt&lt;br&gt;otillräckligt för vårt land. Ingen kan vara gladare än jag om vi kan&lt;br&gt;diskutera de villkor som EES-avtalet erbjuder varje dag fram till den&lt;br&gt;13 november. Jag hoppas också att ordentlig klarhet skall finnas för&lt;br&gt;alla som skall rösta i denna angelägna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 54 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När vi träffar vänsterpartister ute i Europa vill de&lt;br&gt;flesta av dem självklart att vi skall gå med i EU. De vill ha hjälp i ar-&lt;br&gt;gumentationen för den politiska linje som de står för. Men de säger&lt;br&gt;också att det är viktigt att folket skall få avgöra det här, att folkets&lt;br&gt;majoritet får bestämma hur vi skall ha det med det europeiska samar-&lt;br&gt;betet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från borgerligt håll får jag ofta en annan vinkling. Man säger att vi&lt;br&gt;måste ta ansvar för Europas framtid och dess konkurrens med de andra&lt;br&gt;stormakterna Japan och USA, och då kan vi inte längre lyssna så för-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;färligt mycket på folkviljan. Folk förstår inte det här riktigt. Det finns&lt;br&gt;trots allt ett auktoritärt odemokratiskt drag i dessa sammanhang, som&lt;br&gt;bl.a. tog sig uttryck i Nic Grönvalls artikel i våras och som följts upp i&lt;br&gt;andra artiklar, att de folkvalda politikerna utgör ett grus i maskineriet&lt;br&gt;för att få Europa starkt och måste på något sätt få mindre makt i sina&lt;br&gt;parlament, sättas i karantän på ett eller annat sätt. Pessimismen när det&lt;br&gt;gäller folkstyre och demokrati skall vi slå tillbaka mot den 13 novem-&lt;br&gt;ber.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore en katastrof för demokratin om det bara fanns ett alterna-&lt;br&gt;tiv - man kan få det intrycket i debatten i dag. Det finns inget alterna-&lt;br&gt;tiv, vi måste gå med i unionen. Har vi då demokrati om vi inte kan&lt;br&gt;välja mellan olika demokratier? Det måste rimligen finnas olika alter-&lt;br&gt;nativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon frågade varför man inte delat ut Maastrichtfördraget till&lt;br&gt;hushållen. I EG-delegationen, där jag sitter med, fick vi den informa-&lt;br&gt;tionen att man från danskt håll har varnat för det. Skulle man dela ut&lt;br&gt;Maastrichtfördraget till hushållen, skulle de bli så förskräckta att det&lt;br&gt;skulle gå som det gjorde i Danmark, att folket röstade nej. Man litar&lt;br&gt;inte på folkets förmåga att läsa Maastrichtfördraget. Det är den bistra&lt;br&gt;sanningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maastrichtfördraget är egentligen en ganska hastigt ihopkommen&lt;br&gt;traktat under trycket av den politiska situation som uppträdde efter&lt;br&gt;Berlinmurens fall. Jag och många Europapolitiker med mig tror att det&lt;br&gt;kommer att få omarbetas rätt grundligt innan det kan leda till något&lt;br&gt;konkret resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är en sned fördelning på partirepresentationen&lt;br&gt;här i dag. Det skulle ha behövts företrädare för andra partier som vi&lt;br&gt;vet har en kritisk inställning men som har haft svårt att bli nominerade&lt;br&gt;i den valprocedur som vi har. Det är också ett uttryck för den bristande&lt;br&gt;omsorg om demokratin som spritt sig även i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen karakteriseras enligt mitt förmenande av en mängd&lt;br&gt;kringgående rörelser och förskönande omskrivningar, som vi har fått&lt;br&gt;gott om i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man säger att propositionen skall dras tillbaka vid ett nej. Det kan&lt;br&gt;visa sig att hela detta arbete som regering och riksdag nu utför inte får&lt;br&gt;något praktiskt resultat. Jag tycker faktiskt att det vore rimligt att den&lt;br&gt;socialdemokratiska regeringen tog en egen ställning och drog tillbaka&lt;br&gt;propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De finska ställningstagandena har ett helt annat drag av klarhet och&lt;br&gt;ärlighet. Finländarna formulerar sig ofta som nej-sidan i Sverige gör.&lt;br&gt;De säger att så här blir det, och det är detta som de måste ta ställning&lt;br&gt;till. Det slirande sättet att formulera sig och de kringgående rörelserna&lt;br&gt;är ingenting som stärker förtroendet för dem som argumenterar för ett&lt;br&gt;medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi i den här kammaren i våras behandlade folkomröstningsbe-&lt;br&gt;tänkandet KU50 var det ingen som kunde tro att de statliga resurser&lt;br&gt;som riksdagen tillsköt skulle användas på ett så snett sätt som har varit&lt;br&gt;fallet under sommaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementets handelsavdelning har gått ut med en bro-&lt;br&gt;schyr till alla hushåll. Broschyren är fylld av formuleringar som med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;rätta kan kritiseras. Om man ställer samma frågor till broschyren och&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till Sekretariatet för Europainformation får man ofta helt skilda svar.&lt;br&gt;Om man t.ex. frågar om ifall riksdagen kan avgöra om Sverige skall&lt;br&gt;delta i EMU:s tredje steg med gemensam valuta och riksbank svarar&lt;br&gt;Sekretariatet för Europainformation: Nej, Sverige är juridiskt bundet&lt;br&gt;av Maastrichtfördraget där EMU ingår. Vi har inget undantag från de&lt;br&gt;reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet ju att den dominerande uppfattningen hos ja-sidan och i&lt;br&gt;propositionen är att Sveriges riksdag själv beslutar om detta, inte där-&lt;br&gt;för att det står så utan därför att man i praktisk politik tydligen inte&lt;br&gt;behöver följa avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har Sverige fått garantier för att kunna behålla Systembolagets för-&lt;br&gt;säljningsmonopol? I broschyren står det att Systembolaget skall behål-&lt;br&gt;las. Men Sekretariatet för Europainformation säger: Nej, kommissio-&lt;br&gt;nen har sagt att man inte tänker dra Systembolagets monopol inför&lt;br&gt;EU-domstolen. Men ingenting utesluter att någon annan part - t.ex. en&lt;br&gt;vinproducent - gör det. På det viset kan man gå igenom fråga efter&lt;br&gt;fråga och få - som jag ser det - betydligt bättre och rakare svar från&lt;br&gt;Sekretariatet för Europainformation, som också är ett organ för rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kampen mot narkotikamissbruk och brottslighet har ju varit uppe&lt;br&gt;till diskussion här i dag. De åtgärder som skall vidtas är skärpta gräns-&lt;br&gt;kontroller vid de yttre gränserna och ökat polisiärt samarbete. Det&lt;br&gt;betyder att Polisen skall få större möjligheter att ingripa mot personer&lt;br&gt;inne i landet. När man inte kan agera vid gränserna måste man alltså&lt;br&gt;ingripa mot personer ute på gator och torg. Frågan är då vilka per-&lt;br&gt;spektiv detta öppnar mot ett samhälle där de polisiära åtgärderna&lt;br&gt;måste förstärkas på det viset. Det är inte säkert att detta blir ett så sär-&lt;br&gt;skilt trevligt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Under de kommande debatterna kommer det att fin-&lt;br&gt;nas anledning att återkomma till många av dessa punkter. Jag är tack-&lt;br&gt;sam att den här debatten trots allt har hållits i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 55 CARL BILDT (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Liksom många andra av kammarens ledamöter har&lt;br&gt;jag nu lyssnat till tre och en halv timmars debatt. Det har jag gjort där-&lt;br&gt;för att jag har varit angelägen att höra vad nej-sidan har att säga om&lt;br&gt;sitt alternativ. Vi vet vad nej-sidan är emot, men det vore intressant att&lt;br&gt;höra vad man är för. Nu har Bengt Hurtigs partiledare tröttnat på de-&lt;br&gt;batten, så jag får använda Bengt Hurtig litet som stand in för Gudrun&lt;br&gt;Schyman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jag har förstått Vänsterpartiets uppfattning rätt är den följande.&lt;br&gt;Det omedelbara alternativet är EES-avtalet. Men med Gudrun Schy-&lt;br&gt;mans formulering har EES-avtalet uppenbara brister från inflytande-&lt;br&gt;synpunkt. Därför vill Vänsterpartiet att vi omedelbart skall inleda för-&lt;br&gt;handlingar med EU-staterna om att vi skall få det inflytande som vi&lt;br&gt;just har sagt nej till. Då ligger alltså hela frågan om Sveriges demo-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kratiska inflytande i EU-staternas händer. Säger EU då nej till Väns-&lt;br&gt;terpartiets linje, sitter vi där med en lösning som enligt era egna formu-&lt;br&gt;leringar har uppenbara brister ur inflytandesynvinkel. Kommer ni till&lt;br&gt;en förhandling måste ni ha någonting att ge för att få det inflytande&lt;br&gt;som ni först inte velat ha men som ni nu vill ha i utbyte mot någonting.&lt;br&gt;Vad är det då som ni skall ge för att få det som ni nyss inte ville ha?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är klart att det finns ett alternativ, Bengt Hurtig. Det är bara det&lt;br&gt;att ni inte vågar redovisa det. Ni vågar inte stå för konsekvenserna.&lt;br&gt;När jag lyssnar till Vänsterpartiets företrädare under denna debatt får&lt;br&gt;jag ett intryck av att ni står lika nakna som era valaffischer när det&lt;br&gt;gäller att faktiskt redovisa vad ni skall göra. Om inte annat sägs av&lt;br&gt;Bengt Hurtig kommer jag att gå ut i den debatt som nu har inletts och&lt;br&gt;säga att vi har fått bekräftat av Vänsterpartiets företrädare under denna&lt;br&gt;debatt att ert alternativ är EES-avtalet, men att ni själva säger att detta&lt;br&gt;är ett alternativ som inte ger Sverige det inflytande som vi borde ha.&lt;br&gt;Sedan skall Vänsterpartiet lägga sig och be EU om att få inflytande&lt;br&gt;efter det att man har smutskastat EU:s samarbete och sagt nej. Ni är&lt;br&gt;lika nakna som era valaffischer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 56 BENGT HURTIG (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är ju faktiskt så att vi tror att Island, Sverige,&lt;br&gt;Norge och Schweiz kommer att vara intressanta för EU också i fort-&lt;br&gt;sättningen när det gäller någon form av avtal. Jag är positivt överras-&lt;br&gt;kad över den beredvillighet som EU visat i fråga om att lyssna på&lt;br&gt;EFTA-länderna under de månader som EES-avtalet har varit i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har uppstått problem på några områden. Det har inte gått att&lt;br&gt;tillämpa EES-avtalet som man har tänkt sig. Det gäller t.ex. sjöfartsca-&lt;br&gt;botaget, vissa arbetstidsdirektiv som inte islänningarna kunde accepte-&lt;br&gt;ra och det gäller det tredje sakförsäkringsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har man lyft ut dessa tre saker, dvs. de har inte blivit tillämpade&lt;br&gt;inom EES-avtalets ram. Det pågår löpande förhandlingar på en rad&lt;br&gt;områden som är problematiska. När det gäller t.ex. lastbilars längd och&lt;br&gt;andra sådana områden kan vi ju faktiskt försöka att lyfta ut dem ur&lt;br&gt;avtalet och därmed slipper vi de jättelika problem som den stela till-&lt;br&gt;lämpningen av EU-direktiv och förordningar medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som EES-avtalet är formulerat innebär det att man måste tolerera&lt;br&gt;vissa nationella olikheter, vilket man hittills i praktiken redan har&lt;br&gt;gjort. Man är mån om oss som handelspartner och man är mån om att&lt;br&gt;det hela skall fungera så smidigt som möjligt. Det har inte varit något&lt;br&gt;större buller om dessa avsteg i förhandlingarna om EES-avtalet, vare&lt;br&gt;sig från EFTA-länderna eller EU-länderna. Man har sett det som en&lt;br&gt;praktisk lösning på ett praktiskt problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 57 CARL BILDT (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill passa på att välkomna att Bengt Hurtig i sitt&lt;br&gt;tidigare inlägg bekräftade bilden av att de europeiska vänsterpartierna&lt;br&gt;tycker att Vänsterpartiet i Sverige står för en isolationistisk linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag konstaterar också att Bengt Hurtig bekräftar min bild av Väns-&lt;br&gt;terpartiets linje, dvs. att det är EES-avtalet som skall gälla och sedan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall vi be att EU tar hänsyn till oss i alla fall. Det kan man ju göra,&lt;br&gt;men Vänsterpartiets linje är att vi skall böna och be men att vi skall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;vara bannlysta från möjligheterna att få vara med och fatta beslut. Det&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;är detta som jag kallar ett lika uppenbart pinsamt som plågsamt demo-&lt;br&gt;kratiskt underskott. Vi kan böna och be och vi kan vädja, men vi kan&lt;br&gt;aldrig vara med och fatta beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller också åtskilliga av de konkreta exempel som Bengt&lt;br&gt;Hurtig här tog upp. Han talade om Systembolaget och att den frågan&lt;br&gt;låg hos domstolen. Det må vara på det sättet även om kommissionen&lt;br&gt;inte har sagt att man skall föra frågan dit. Men detta är identiskt med&lt;br&gt;den situation som Bengt Hurtig själv vill ha. Systembolagets framtid&lt;br&gt;kan ligga hos domstolen precis lika mycket vare sig om det är EES-&lt;br&gt;avtalet som gäller eller om vi är medlemmar. Däremot har vi som&lt;br&gt;medlemmar möjlighet att agera politiskt för Systembolaget - om vi nu&lt;br&gt;skulle tycka att det är jordens mest angelägna sak. Som EES randstat&lt;br&gt;kan vi böna och be, men vi är bannlysta från möjligheten att vara med&lt;br&gt;och fatta beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Hurtig har, i sin partiledares frånvaro, bekräftat att det ni i&lt;br&gt;Vänsterpartiet företräder här är ett randstatsalternativ, där Sverige står&lt;br&gt;utan inflytande över viktiga beslut, också över vår egen framtid. Det är&lt;br&gt;ni som står för det demokratiska underskottet. Det beskedet skall vi&lt;br&gt;med kraft föra ut från dagens debatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 58 BENGT HURTIG (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om vi sitter i EU:s ministerråd och efter en debatt om&lt;br&gt;t.ex. lastbilarna blir nedröstade, är vi tvungna att införa de kortare&lt;br&gt;lastbilarna, oavsett om vi vill det eller inte, oavsett om vi i Sveriges&lt;br&gt;riksdag är eniga om att vi inte vill ha dem. Sådan är situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi däremot hanterar den här frågan inom EES-avtalets ram&lt;br&gt;kommer vi att kunna ta upp förhandlingar om att slippa just den delen&lt;br&gt;av avtalet, genom att inget nytt regelverk kommer att införas i Sverige&lt;br&gt;utan att riksdag, regering eller myndigheter godkänner ett sådant be-&lt;br&gt;slut. Det är skillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maktlösheten är inte total när det gäller EES-avtalet, vilket man&lt;br&gt;ibland kan få ett intryck av. Sedan kan det naturligtvis också behöva&lt;br&gt;ske andra förändringar av EES-avtalet. Man kan behöva skriva om hur&lt;br&gt;miljöfrågor, varucirkulation osv. skall hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker inte att situationen är sådan att EES-avtalet behöver leda&lt;br&gt;till skräck och förtvivlan för svenskt näringsliv och svenska företagare,&lt;br&gt;(forts.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om uppskjuten votering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av förste vice talmannen medgav kammaren att pågåen-&lt;br&gt;de ärende samt de ärenden som återstod på föredragningslistan fick&lt;br&gt;avgöras vid morgondagens sammanträde.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Remissdebatt (forts.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 59 KRISTER SKÅNBERG (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först vill jag kommentera EES-avtalet, som kommer&lt;br&gt;upp gång på gång i den här debatten. Alla talare är tydligen överens&lt;br&gt;om att EES-avtalet är otillräckligt på olika sätt och att det ger oss ett&lt;br&gt;svagt inflytande. Därför måste det ha varit en svår vårdslöshet från de&lt;br&gt;partiers sida som var så ivriga att anta EES-avtalet, trots att EG-&lt;br&gt;domstolen tvingade avtalsparterna att ändra innehållet, så att EFTA-&lt;br&gt;länderna fick ett mycket svagare inflytande än de skulle ha haft. Det&lt;br&gt;var farligt att hetsa fram det här avtalet. Det fanns ju möjlighet att ta&lt;br&gt;mycket längre tid på sig för att ta ställning till avtalet än vad riksdagen&lt;br&gt;utnyttjade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu händer är alltså att alla tycks vara ense om att det är ett&lt;br&gt;för svagt avtal. Nu påstår ja-sidan att vår enda chans är att också bli&lt;br&gt;medlemmar i den europeiska unionen. Det betyder ju att den folkom-&lt;br&gt;röstning som skall hållas den 13 november borde ha hållits redan om&lt;br&gt;EES-avtalet. Därom fick vi ingenting veta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är förvånad över att man dessutom i anförande efter anförande&lt;br&gt;hackar på dem som är kritiska till svenskt EU-medlemskap, därför att&lt;br&gt;de i det här läget ändå tycker att EES-avtalet ger Sverige större frihet&lt;br&gt;än ett EU-medlemskap skulle ge. Jag tycker faktiskt att ni borde&lt;br&gt;skämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag anser att de ekonomiska konsekvenserna av ett&lt;br&gt;svenskt medlemskap i Europeiska unionen jämfört med fortsatt delta-&lt;br&gt;gande i det europeiska ekonomiska samarbetet är otillräckligt belysta i&lt;br&gt;den förra regeringens proposition. Den här propositionen är alltså ett&lt;br&gt;dåligt underlag för beslut. Den visar inte vilka skillnaderna kan förvän-&lt;br&gt;tas eller befaras bli mellan nuläget, med EES-avtalet, och ett eventuellt&lt;br&gt;svenskt medlemskap i Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen står det på s. 47 att det inte finns någon motsättning&lt;br&gt;mellan de långsiktiga målen för regeringens ekonomiska politik och&lt;br&gt;EU:s riktmärken för den ekonomiska utvecklingen: låg inflation, låga&lt;br&gt;räntor, sunda statsfinanser och stabil växelkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vår nya regerings regeringsdeklaration talas det om en ny inrikt-&lt;br&gt;ning av den ekonomiska politiken, om åtgärder som skall ge bästa&lt;br&gt;möjliga resultat för statsfinanser, tillväxt och sysselsättning. Den förra&lt;br&gt;regeringen nämnde inte sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka blir då skillnaderna mellan fortsatt deltagande i EES och ett&lt;br&gt;eventuellt svenskt EU-medlemskap med en sådan ny ekonomisk poli-&lt;br&gt;tik? Var finns analyserna av det? Var finns slutsatserna? Det kommer&lt;br&gt;att behövas krafttag för att vi skall kunna pressa ned arbetslösheten i&lt;br&gt;Sverige, speciellt om vi blir medlemmar i Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har här ett diagram, men jag har till min ledsnad blivit informe-&lt;br&gt;rad om att man inte längre kan visa overheadbilder här i kammaren.&lt;br&gt;Jag hoppas att det löser sig så småningom - det gick bra förut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagrammet visar arbetslösheten i procent av arbetskraften och hur&lt;br&gt;den har utvecklats från 1969 till 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981 steg arbetslösheten i Europeiska gemenskapen över 8-&lt;br&gt;procentsnivån, och sedan dess har den legat mellan knappt 9 och drygt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;11 %. I Sverige var arbetslösheten ca 2,5 % 1981, steg till ca 3,5 %&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983 och sjönk sedan för varje år fram till 1989. Den började stiga&lt;br&gt;brant från 1990. Under EU-anpassningsåren steg den till över 8 %,&lt;br&gt;enligt vår källa, OECD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur skall arbetslösheten i Sverige kunna pressas ned under åtmins-&lt;br&gt;tone 3,5-procentsnivån, om vi i Sverige tvingas ha prisstabilitet som&lt;br&gt;främsta norm för den ekonomiska politiken, som EU har enligt Ma-&lt;br&gt;astrichtfördraget?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lika dystert om vi tittar på sysselsättningstillväxten. Bureau&lt;br&gt;of Labour Statistics har i ett diagram jämfört sysselsättningens tillväxt&lt;br&gt;i Nordamerika, Japan och Europa sedan 1960. Medan sysselsättningen&lt;br&gt;i USA nästan fördubblades fram till 1988 har det inte hänt mycket i&lt;br&gt;Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allra flesta bedömare är eniga om att det är i små företag som&lt;br&gt;nya jobb kan skapas. Då bör man kanske ta i beaktande det som Percy&lt;br&gt;Barnevik i ABB för några år sedan varnade för, nämligen att ett EU-&lt;br&gt;medlemskap skulle leda till ett blodbad på småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste till slut fråga, fru talman: Hur hade det gått för småföre-&lt;br&gt;tagen och för svensk exportindustri om Sverige redan varit med i Eu-&lt;br&gt;ropeiska unionen? Då hade kronan inte tillåtits flyta och därmed få en&lt;br&gt;mer realistisk kurs. Då hade inte svensk exportindustri fått sin största&lt;br&gt;chans på tiotals år. Då hade arbetslösheten nog inte börjat minska nu.&lt;br&gt;Småföretagen hade inte heller haft möjlighet att som underleverantörer&lt;br&gt;leverera till de större företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 60 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! En av de frågor som Krister Skånberg tog upp är värd&lt;br&gt;att upprepa. Han frågade: Om nu EES-avtalet ger så litet inflytande,&lt;br&gt;varför är det då så många partier som har förespråkat detta avtal? Det&lt;br&gt;är i och för sig en fråga som det är relevant att ställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror också att det är ganska viktigt att besvara den, därför att&lt;br&gt;svaret ger det perspektiv som debatten hittills har saknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På slutet av 80-talet var EG inriktat på att fördjupa sitt samarbete&lt;br&gt;men inte på att utvidga det. När man inbjöd EFTA-länderna till starten&lt;br&gt;av förhandlingarna om EES-avtalet talade man också om ett i olika&lt;br&gt;avseenden jämställt avtal när det gällde olika typer av inflytande i av-&lt;br&gt;talet. Det var i början av 1989. EFTA-länderna gick in i den förhand-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan hände det som har berörts väldigt litet i den här debatten och&lt;br&gt;som visar hur oerhört snabbt vi glömmer viktiga historiska skeenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 9 november 1989 föll Berlinmuren. Då vandrade människor&lt;br&gt;upp på muren. Östtyska ”Volkspolizei” sköt inte. Berlinmuren föll&lt;br&gt;alltså. Järnridån föll. Warszawapakten upplöstes, och sedermera upp-&lt;br&gt;löstes Sovjetunionen. Det var en revolution som skedde i Östeuropa,&lt;br&gt;med början i november 1989 - en revolution i vår del av världen. Då&lt;br&gt;var detta på allas våra näthinnor. Nu tycks det vara bortglömt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta ledde då i EG:s ledning ganska snabbt till helt andra signaler.&lt;br&gt;Det märktes också i förhandlingarna, och det redovisades i dåvarande&lt;br&gt;olika EES-samrådsorgan. EG förstod att nu var det en ny dagordning&lt;br&gt;som måste gälla i Europa: Hur skall vi i den rika västvärlden kunna&lt;br&gt;hjälpa till med att integrera de nya fria länderna i Östeuropa i en mo-&lt;br&gt;dern ekonomi och demokrati? Därmed kom också EES-&lt;br&gt;förhandlingarna att ändras. Det märktes redan på vårvintern 1990 att&lt;br&gt;det inte längre handlade om detta inflytande. I stället erbjöds EFTA-&lt;br&gt;ländernas regeringar möjligheten att söka medlemskap i EG under den&lt;br&gt;förutsebara delen av 1990-talet. Det var en förändring från EG:s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sida där man inte hade tänkt sig en utvidgning. Nu förstod man att&lt;br&gt;det i hög grad handlar om hur vi i den rika delen av Europa tillsam-&lt;br&gt;mans skall kunna hjälpa till så att hela Europa kan få ett drägligt liv,&lt;br&gt;och det gäller då folkflertalet, under våra barns livstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var heller ingen tillfällighet att regeringarna i Sverige, Finland&lt;br&gt;och Norge svarade på den situationen genom att, för Sveriges del un-&lt;br&gt;der ett halvårs tid av diskussioner i riksdagen, söka medlemskap i den&lt;br&gt;europeiska gemenskapen, som det hette på den tiden. Det är den pro-&lt;br&gt;cessen som så har glömts bort i dagens diskussion, dvs. att det var just&lt;br&gt;i medvetande om både att det inte gick att få det inflytande inom EES-&lt;br&gt;avtalets ram som man förväntade sig vid 80-talets upplösning och det&lt;br&gt;faktum, som jag sagt tidigare i debatten här, att det är nu under 90-talet&lt;br&gt;som vår del av världen förändrats så kraftigt. Skall vi delta i den för-&lt;br&gt;ändringen eller inte? Det perspektivet borde den här debatten faktiskt&lt;br&gt;också handla om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 61 KRISTER SKÅNBERG (mp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det var ett vackert anförande, Mats Hellström! Men&lt;br&gt;jag är inte säker på att jag förstår vad det har med mitt påstående att&lt;br&gt;göra - att jag tycker att de partier som drev igenom EES-avtalet har&lt;br&gt;visat svår vårdslöshet med demokratin när man inte ordnade en folk-&lt;br&gt;omröstning om EES-avtalet. Med den logik som man försöker sig på&lt;br&gt;här var det faktiskt i så fall EES-avtalet som var det avgörande steget.&lt;br&gt;Man talar ungefär som Carl Bildt i den förra regeringen gjorde. Om&lt;br&gt;den enda vägen skulle vara att vi gick vidare till medlemskap, är det&lt;br&gt;väl direkt ohederligt att inte ordna en folkomröstning i fråga om det&lt;br&gt;första steget. Jag hörde inte någon kommentar från Mats Hellström om&lt;br&gt;detta. Jag vore tacksam för en sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 62 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Få politiska frågor har diskuterats så länge i denna&lt;br&gt;riksdag som just EES-avtalet, Krister Skånberg, som jag förresten får&lt;br&gt;hälsa välkommen tillbaka. Krister Skånberg var ju med i riksdagen&lt;br&gt;tidigare under en period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två allmänna demokratiska val har hållits i det här landet under&lt;br&gt;förhandlingsprocessen. Ingen fråga - såvitt jag känner till, i alla fall&lt;br&gt;inte under enkammarriksdagens tid - har i riksdagens utskott behand-&lt;br&gt;lats så länge och så noga som EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den process som vi har haft i den här riksdagen när det gäller det&lt;br&gt;avtalet och de villkor som har gällt för vårt land, liksom för Norge,&lt;br&gt;Finland och Österrike, för att få delta på den gemensamma marknaden&lt;br&gt;har svenska folket egentligen kunnat granska i allmänna val mer än&lt;br&gt;kanske någon annan politisk fråga. Jag tror därför, Krister Skånberg,&lt;br&gt;att denna kammare har diskuterat den frågan mer än kanske någon&lt;br&gt;annan fråga sedan enkammarsystemet infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 63 KRISTER SKÅNBERG (mp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! EES-avtalet har naturligtvis debatterats en del - och&lt;br&gt;skam vore det väl annars! Man jag skulle kunna travestera litet här,&lt;br&gt;Mats Hellström, genom att säga: Inte någonsin tidigare har väl en så&lt;br&gt;stor fråga fått så kort remisstid att en lång rad remissinstanser i sina&lt;br&gt;svar måst säga att de inte hinner ta ställning. Inte någon gång tidigare i&lt;br&gt;Sveriges historia har väl en så viktig förändring beretts så utomordent-&lt;br&gt;ligt knappt och bristfälligt som just EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så mycket konstigare blir detta när det faktiskt fanns mera tid.&lt;br&gt;Men detta jäktades igenom. Det sades: Sverige måste nu bli färdig. Så&lt;br&gt;småningom visade det sig att EES-avtalet ändå skulle upp till ombe-&lt;br&gt;handling. Inte ens den respittiden använde Sveriges riksdag till att&lt;br&gt;förbättra beslutsunderlaget. Jag vidhåller alltså lugnt och bestämt att&lt;br&gt;detta var uselt förberett och att det hade funnits tid för att ordna en&lt;br&gt;folkomröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att jag tar upp detta beror på att talare efter talare på något sätt hå-&lt;br&gt;nar dem som nu vill säga nej till ett svenskt EU-medlemskap för att de&lt;br&gt;var kritiska till EES-avtalet. Detta är något fullständigt oerhört. Ja, det&lt;br&gt;är ett hån mot demokratin att föra ett sådant resonemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 64 CARL BILDT (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt mig först säga till Krister Skånberg att hans argu-&lt;br&gt;ment mot ett EU-medlemskap, att vi i det läget inte skulle kunna låta&lt;br&gt;den svenska kronan flyta, dess värre är felaktigt. Innan den svenska&lt;br&gt;kronan flöt, flöt flera viktiga EU-valutor - inklusive det brittiska pun-&lt;br&gt;det och därefter flera andra valutor. Låt oss således rensa ut uppenbara&lt;br&gt;orimligheter från debatten!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan till den fråga som jag ställde till Bengt Hurtig och även till&lt;br&gt;Miljöpartiet om ert alternativ. Efter att ha lyssnat också på Krister&lt;br&gt;Skånberg är det uppenbart att alternativet är EES-avtalet. Då kan man&lt;br&gt;säga till Krister Skånberg: Var glad, du får din folkomröstning om&lt;br&gt;EES-avtalet. Den har vi den 13 november och då kan vi ta ställning till&lt;br&gt;medlemskap eller EES-avtal. De som tycker att EES-avtalet är det&lt;br&gt;bästa för Sveriges framtid och att detta räcker, skall rösta på det. De&lt;br&gt;som vill ha inflytande också skall självfallet rösta på medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som är litet förvånande i denna debatt är att ni som var emot&lt;br&gt;detta EES-avtal nu säger att det är det som ni vill anbefalla svenska&lt;br&gt;folket. Det avtal som ni säger inte ger oss inflytande vill ni anbefalla&lt;br&gt;Sverige. Sedan skall ni tydligen, liksom Vänsterpartiet, försöka böna&lt;br&gt;och be de andra europeiska staterna om det inflytande som detta avtal&lt;br&gt;inte ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var alltså glad! Folkomröstningen och vägvalet handlar om den&lt;br&gt;rösträtt vi faktiskt får när vi är medlemmar, och den kan ingen förneka&lt;br&gt;att vi har. Det innebär inte att vi dominerar och kan bestämma allt. Det&lt;br&gt;kan ingen i denna riksdag heller göra, för så är det aldrig i samarbete.&lt;br&gt;Men vi är med. Vi utövar inflytande och är med om att fatta beslut&lt;br&gt;som kommer att gälla även i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med EES-avtalet kommer till större delen exakt samma beslut att&lt;br&gt;gälla i Sverige. Men då har ni avskurit oss från möjligheterna till infly-&lt;br&gt;tande också i frågor som direkt rör svenska medborgare - alltifrån&lt;br&gt;Systemet till salmonellan. Det är detta folkomröstningen gäller - EES-&lt;br&gt;avtalet med alla dess demokratiska begränsningar eller samarbetslinjen&lt;br&gt;med allt vad den innebär för framtiden. Tack för det beskedet, Krister&lt;br&gt;Skånberg!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 65 KRISTER SKÅNBERG (mp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Så länge Sverige inte är medlem i Europeiska unionen&lt;br&gt;har vår riksdag och våra myndigheter t.ex. möjlighet att ställa högre&lt;br&gt;krav på produkter än vad Europeiska unionen kan göra när det gäller&lt;br&gt;sådant som miljö och säkerhet. Det skulle innebära att svenska företag&lt;br&gt;kan behålla en hemmamarknad där man kan ligga före med att utveck-&lt;br&gt;la miljövänliga och resurssnåla produkter som världen, inklusive Eu-&lt;br&gt;ropeiska unionen, kommer att ropa efter senast i början av det tjugon-&lt;br&gt;de århundradet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande regeringens proposition talas det om att man skall ha&lt;br&gt;en uthållig ekonomisk tillväxt. Det innebär alltså att vi faktiskt måste&lt;br&gt;börja inrikta svensk industri på miljövänligare och resurssnålare pro-&lt;br&gt;dukter. Där skulle vi alltså kunna få ett försprång, om vi inte tvingas&lt;br&gt;att gå i takt som vi kommer att göra om vi går med i Europeiska unio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ja, Carl Bildt, jag är i och för sig glad för att vi får en folkomröst-&lt;br&gt;ning. Jag är fortfarande litet förvånad över att man kan föra detta&lt;br&gt;ganska arroganta resonemang: Krister Skånberg, nu har vi ordnat det&lt;br&gt;så att folkomröstningen gäller någonting som vi tycker är undermåligt.&lt;br&gt;Vi har gått med på ett avtal sorn innebär att Sverige får ett dåligt infly-&lt;br&gt;tande. Vi brydde oss inte om att påpeka detta förra gången. Vi brydde&lt;br&gt;oss inte om att begära en omförhandling redan då, när vi insåg att detta&lt;br&gt;var ett dåligt alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu ska jag vara glad för den här folkomröstningen. Jag är fortfa-&lt;br&gt;rande glad att vi får möjlighet att ta ställning till någonting som fak-&lt;br&gt;tiskt inte innebär att vi blir medlemmar vilket skulle innebära att Sve-&lt;br&gt;riges riksdag därmed skulle bli i stort sett arbetslös i fortsättningen.&lt;br&gt;Jag är glad att det fortfarande finns chans att hindra utländska makter&lt;br&gt;från att stifta lagar i Sverige. Det vore felaktigt. Jag tycker att vi kan&lt;br&gt;fortsätta samarbetet med Europeiska unionen, med andra europeiska&lt;br&gt;länder och med länder i hela världen med fortsatt rätt till självbestäm-&lt;br&gt;mande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är viktigt för Sveriges industri att vi kan driva en&lt;br&gt;självständig handelspolitik och att vi inte riskerar, vilket vi skulle göra&lt;br&gt;om vi blev medlemmar i Europeiska unionen, att komma i kläm i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tänkbart handelskrig mellan t.ex. USA och Europeiska unionen. Det&lt;br&gt;har funnits tendenser till sådana skärmytslingar. Jag tror att Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;har större möjligheter att handla med alla länder om vi står utanför&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 66 CARL BILDT (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Krister Skånberg talar väldigt mycket. Men jag vet&lt;br&gt;inte riktigt vad han talar om, för han talar inte om Miljöpartiets alter-&lt;br&gt;nativ. Miljöpartiets alternativ är ju EES-avtalet, vilket innebär att vi&lt;br&gt;utrikeshandelsmässigt är beroende av EU. Därigenom är vi en del av&lt;br&gt;detta, om man så väljer att kalla det, handelsblock. Han kan hålla sina&lt;br&gt;tal på någon kongress för Miljöpartiet och företräda någon annan linje.&lt;br&gt;Men det är inte Miljöpartiets linje som han förefaller att företräda i&lt;br&gt;denna debatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig också få påpeka för honom, när han talar om miljöstan-&lt;br&gt;dard, att vi har rätten till en högre miljöstandard. Men när det gäller&lt;br&gt;reglerna för t.ex. varuhandel är ju skillnaden mellan vad vi kan göra&lt;br&gt;som EES-medlemmar och som EU-medlemmar knappt befintliga över&lt;br&gt;huvud taget, för samma regelverk gäller för hela EES-området. Men&lt;br&gt;besluten fattas bara av dem som är medlemmar i unionen, så även här&lt;br&gt;är det dags att ta en interndebatt inom Miljöpartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan vill jag också bara upprepa att det inte är vi som har pådyv-&lt;br&gt;lat er EES-alternativet. Nu har några stycken här under några timmar&lt;br&gt;ställt frågor om alternativen. Alternativen har successivt blivit allt kla-&lt;br&gt;rare, även om jag villigt medger att de inte kom så enkelt och inte så&lt;br&gt;omedelbart spontant, utan det har successivt blivit allt klarare att EES-&lt;br&gt;alternativet är det alternativ som vi har. Och det är det alternativ som&lt;br&gt;ni själva har valt. Då må det väl vara oss förlåtet att något erinra om&lt;br&gt;vad ni själva sade om vad detta alternativ innebär i form av bristande&lt;br&gt;inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad min egen ståndpunkt beträffar har jag ständigt, vilket jag tror&lt;br&gt;att Mats Hellström kan intyga, i denna kammare sagt att EES-avtalet är&lt;br&gt;ett randstatsavtal. Detta var en nödvändighet under ett övergångsske-&lt;br&gt;de, som Mats Hellström väl beskrev bakgrunden till. Men det var ing-&lt;br&gt;en som med självaktning kunde säga att detta var en slutstation för&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ni som har gjort detta randstatsavtal till ert eget alternativ.&lt;br&gt;Skyll inte på oss! Det är ni som har valt alternativ. Men vi tar oss fri-&lt;br&gt;heten att påpeka den demokratiska begränsning och den plågsamma&lt;br&gt;situation som det kommer att leda till när vi på punkt efter punkt, må-&lt;br&gt;nad efter månad, år efter år, decennium efter decennium kommer att få&lt;br&gt;finna oss i beslut som vi inte vill vara med och fatta själva. Detta är&lt;br&gt;Miljöpartiets och Vänsterpartiets Europaalternativ.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 67 KRISTER SKÅNBERG (mp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är viktigt att konstatera att Miljöpartiet inte var med i&lt;br&gt;riksdagen när besluten om svenskt deltagande i det europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska samarbetet fattades. Vi deltog alltså inte i beslutet. Riksdagen&lt;br&gt;har genom sitt beslut med stor majoritet tvingat fram det andra alter-&lt;br&gt;nativet vid folkomröstningen den 13 november. Omröstningen står&lt;br&gt;mycket riktigt, som Carl Bildt påpekar, mellan fortsatt EES-avtal och&lt;br&gt;ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har påpekat ett antal gånger att vi redan tidigare hade ett mycket&lt;br&gt;gott samarbete med Europeiska gemenskapens länder, som det hette&lt;br&gt;då, i form av ett frihandelsavtal som har fungerat alldeles utomordent-&lt;br&gt;ligt och en lång rad andra avtal. Vid de debatter som vi fortfarande&lt;br&gt;kunde delta i sade vi att det fanns för- och nackdelar med EES-avtalet.&lt;br&gt;Vi fördömde det inte på alla punkter, men vi tyckte att det inte bara&lt;br&gt;handlade om just handel och ekonomiskt samarbete utan att det också&lt;br&gt;gjorde djupa ingrepp i den svenska lagstiftningen och därmed i den&lt;br&gt;svenska självständigheten. Värre blev det naturligtvis när det första&lt;br&gt;EES-avtalet som diskuterades förändrades och EG-domstolen skulle&lt;br&gt;vara den enda tolkaren av fördraget enligt parollen: Du skall inga and-&lt;br&gt;ra gudar hava jämte mig. Det är som sagt bra att folkomröstningen&lt;br&gt;genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är viktigt att komma ihåg att Sverige ändå fungerar&lt;br&gt;något så när bra, trots den förra regeringens ekonomiska politik. Ar-&lt;br&gt;betslösheten har minskat, tack vare att Carl Bildt tvingades vika från&lt;br&gt;den hårda linjens politik. Vi skulle vara med i Europeiska gemenska-&lt;br&gt;pens hårda kärna. Det skulle få kosta vad som helst. Den svenska kro-&lt;br&gt;nan skulle försvaras till varje pris. Vad har detta kostat hittills, Carl&lt;br&gt;Bildt? Är det 60 miljarder eller är det mera som Carl Bildts envishet&lt;br&gt;kostat de svenska skattebetalarna? Kronan började i alla fall plötsligt&lt;br&gt;flyta, och det gav en chans. Nu säger Carl Bildt att det hade den fått&lt;br&gt;göra även om vi hade varit med i Europeiska unionen. Det skedde där&lt;br&gt;en del devalveringar, men det var ingen valuta som tilläts flyta så vitt&lt;br&gt;jag vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 68 KENNETH KVIST (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I den här debatten har efterlysts alternativet för nejsi-&lt;br&gt;dan. På mycket kort sikt är svaret naturligtvis att alternativet är det&lt;br&gt;Sverige såsom det är och såsom det verkar i dag, precis som alternati-&lt;br&gt;vet för ja-anhängarna är EU såsom det verkar i dag. Men vad är alter-&lt;br&gt;nativet från ja-anhängarna på litet längre sikt? Är det någon som i dag&lt;br&gt;kan säga att man med bestämdhet kan förutspå vilken utveckling EU&lt;br&gt;kommer att genomgå?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt har nu tyvärr lämnat kammaren. Han har suttit här länge,&lt;br&gt;vilket var en beundransvärd prestation i sig. Han säger: Skyll inte&lt;br&gt;EES-avtalet på oss! Han säger att detta avtal var ett randstatsavtal.&lt;br&gt;Men det var ju regeringen Bildt som slöt detta randstatsavtal, som&lt;br&gt;enligt sin egen uppfattning om detta avtal med berått mod lät Sverige&lt;br&gt;bli en randstat i EES-samarbetet. Däremot var vi från vänsterns sida&lt;br&gt;kritiska mot EES-avtalet just därför att det var ett randstatsavtal, just&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därför att det inte gav inflytande, och just därför ville vi ha omför-&lt;br&gt;handlingar och ett helt annat avtal.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Mats Hellström försöker framställa EU, vilket han inte än den enda&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ja-anhängaren som gör, som en sorts arena som skall jämställas med&lt;br&gt;Sveriges riksdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men EU är en arena med helt andra spelregler, byggd på helt andra&lt;br&gt;principer. 1 EU är det inte folksuveränitetsprincipen och parlamenta-&lt;br&gt;rismen som genomsyrar spelplanen, utan EU är tvärtom en maktappa-&lt;br&gt;rat för en elitistisk byråkrati, där regeringar eller representanter för&lt;br&gt;regeringar uppträder som lagstiftare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett EU-medlemskap skulle innebära ett politiskt systemskifte. På&lt;br&gt;alla de områden som EU griper in i med EU-rätten upphör riksdagen&lt;br&gt;att vara egentlig lagstiftare. Därmed avskaffas också delvis - och till&lt;br&gt;växande del - en av grundpelarna i vår författning, nämligen att det är&lt;br&gt;den folkvalda riksdagen som stiftar lag. Lagstiftningsmakt överförs till&lt;br&gt;Bryssel, till ministerrådet, där en representant för Sveriges regering&lt;br&gt;kommer att utöva 4/90 röstinflytande över de lagar som skall gälla i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta betyder att riksdagen som folkets främsta företrädare, som&lt;br&gt;det heter i vår regeringsform, kommer att upphöra på en rad områden.&lt;br&gt;Ordningen i EU är som bekant den att nationell lag - även lag av&lt;br&gt;grundlags valör - får vika för EU-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av detta är att folkets möjlighet att påverka politiken&lt;br&gt;avtar. I slutna möten i ministerrådet och på den utanför folkinflytande&lt;br&gt;stående kommissionens initiativ kommer växande delar av de lagar&lt;br&gt;och beslut som kommer att vara styrande för vårt land att antas.&lt;br&gt;Folkviljans genomslag i val till riksdagen kommer att kraftigt minska i&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medlemskap i EU skulle därför faktiskt innebära minskad de-&lt;br&gt;mokrati. I den föreliggande propositionens avsnitt Allmänna övervä-&lt;br&gt;ganden frångås denna problematik delvis med tystnad, delvis med&lt;br&gt;förnekanden. Uttryckligen påstås att samarbetet i EU är ”strikt mel-&lt;br&gt;lanstatligt”. Det påstås att medlemsstaterna är ”fördragens herrar”, och&lt;br&gt;det påstås att det handlar om begränsad överlåtelse av beslutsbefogen-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men faktum är att det inte handlar om en begränsad överlåtelse.&lt;br&gt;För att vi skall komma med i EU föreslås grundlagens hittillsvarande&lt;br&gt;formulering i 10 kap. 5 § i regeringsformen, som möjliggör överföran-&lt;br&gt;de av beslutsmakt i begränsad omfattning till mellanstatlig organisa-&lt;br&gt;tion, bli kompletterad med följande formulering: ”Riksdagen kan&lt;br&gt;överlåta beslutanderätt till Europeiska gemenskaperna så länge som&lt;br&gt;dessa har ett fri- och rättighetsskydd motsvarande det som ges i denna&lt;br&gt;regeringsform och i den europeiska konventionen angående skydd för&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.” Orden&lt;br&gt;”begränsad omfattning” är strukna inför EU därför att vi i praktiken&lt;br&gt;överlämnar beslutsbefogenhet i oviss omfattning - ingen kan säga i&lt;br&gt;hur stor omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU har en överstatlig karaktär, som skiljer EU från allt annat inter-&lt;br&gt;nationellt samarbete. Det är därför en eufemism att, som det framhålls&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i propositionen, samarbetet i EU är strikt mellanstatligt. Det är vidare&lt;br&gt;inte genom några av politiska instanser beslutade fördrag utan - vilket&lt;br&gt;skildras i propositionen ca 400 sidor längre fram - genom en&lt;br&gt;”vidsträckt tolkning” av Romfördragets artikel 5 som EU:s domstol&lt;br&gt;har ställt EU-rätten över den nationella rätten och även över grundla-&lt;br&gt;garna. EU-rätten har härigenom fått inte bara en direkt tillämplighet i&lt;br&gt;medlemsstaterna utan faktiskt också en överordnad ställning, vilket&lt;br&gt;innebär att riksdagens inflytande och ställning kraftigt försvagas. Däri-&lt;br&gt;genom lyfts väsentligt politiskt inflytande bort från riksdagen och&lt;br&gt;därmed - vilket är det allvarliga - bort från folkets vilja. Försöken i&lt;br&gt;propositionen att släta över denna realitet kommer i det fortsatta arbe-&lt;br&gt;tet, liksom i kampanjen inför folkomröstningen, att blottläggas och&lt;br&gt;avslöjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 69 RAGNHILD POHANKA (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Riksdagsledamöter! Jag har valt ett ämne som tydligt&lt;br&gt;visar skillnaden mellan en självständig stat som Sverige och EU, näm-&lt;br&gt;ligen alkohol- och narkotikapolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller uppbyggandet eller förändringen av ett samhälle är&lt;br&gt;det visionerna samt folkets och politikernas vilja som avgör i vilken&lt;br&gt;riktning utvecklingen skall gå. Samtidigt skall man utgå från verklighe-&lt;br&gt;ten, dvs. det samhälle, den struktur, som vi har i vårt land och natur-&lt;br&gt;ligtvis göra på samma sätt när det gäller EU. Vi skall se efter i vilken&lt;br&gt;riktning EU utvecklas, i detta fall när det gäller alkohol- och drogpoli-&lt;br&gt;tiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har vi redan år 1977 lagt fast att vår strategi är att be-&lt;br&gt;gränsa alkoholens skadeverkningar genom att sänka totalkonsumtio-&lt;br&gt;nen. Tillgängligheten och prismekanismen är några av de effektiva&lt;br&gt;redskap som man använder. Förebyggande verksamhet och upplysning&lt;br&gt;i skolor och på arbetsplatser är några andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men EU:s viktigaste fråga är fri rörlighet, och det går före hälsoas-&lt;br&gt;pekten. Alltså kommer enligt propositionen detalj handelsmonopolet,&lt;br&gt;Systemet, att noga och regelbundet övervakas av kommissionen. Det&lt;br&gt;kan också efter en anmälan bli föremål för domstolens behandling.&lt;br&gt;Många affärsmän vill ju också i Sverige se försäljning i detaljhandeln&lt;br&gt;av alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för alkohol kommer med all säkerhet att anpassas&lt;br&gt;nedåt, mot EU-nivån. När vi som privatpersoner efter en övergångstid&lt;br&gt;kommer att få införa mera vin, sprit och öl än vi får göra nu, kommer&lt;br&gt;också priserna att gå nedåt. Det var ett av våra alkoholpolitiska in-&lt;br&gt;strument. Dessutom kan tillgängligheten komma att öka efter ett dom-&lt;br&gt;stolsutslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige, med sina omkring 800 000 alkoholmissbrukare och ca&lt;br&gt;300 000 som har svårare problem och är i behov av vård, är det alko-&lt;br&gt;holproblemen som är helt överskuggande, medan de ca 15 000 med&lt;br&gt;andra svåra drogproblem tycks vara mindre svårbemästrade. Men det&lt;br&gt;är en växande skara, och den ökar nu efter ett par års paus, där narko-&lt;br&gt;manerna eller blandmissbrukarna i genomsnitt blev äldre - de som inte&lt;br&gt;redan dött av sitt missbruk. Men nu går missbruket allt längre ned i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åldrarna. Ännu har vi en ur internationell synpunkt verksam och re-&lt;br&gt;striktiv drogpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU är alkohol att betrakta som vilken vara som helst, och den&lt;br&gt;fria rörligheten och den fria konkurrensen går före andra motiv. När&lt;br&gt;det gäller narkotika är det litet mer problematiskt. Den yttre gränskon-&lt;br&gt;trollen, mot länder utanför EU, skall inte förändras. EU ämnar t.o.m.&lt;br&gt;förstärka den, något som verkligen behövs. 80 - 90 % av vår narkotika&lt;br&gt;kommer från EU, men hittills har inte någon praktisk handling kommit&lt;br&gt;till stånd i det här fallet. Det är t.o.m. så att en del länder i EU har spa-&lt;br&gt;rat in på tjänster inom den yttre gränskontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CIS, Customs Information System, ökar dock kontrollen på vissa&lt;br&gt;områden där man tidigare inte haft någon alls. Men har narkotikan väl&lt;br&gt;kommit in i ett EU-land är det i stort sett fritt fram. Vid EU:s inre&lt;br&gt;gränser får tullen nämligen inte vara permanent närvarande. Tullen får&lt;br&gt;inte heller använda systematiska kontroller eller stickprover. Sådana&lt;br&gt;betraktas som hinder för den fria rörligenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast vid misstanke om brott får tullen gripa en misstänkt. Om&lt;br&gt;man betänker att 15 % av de 1 500 beslagen förra året gjordes på&lt;br&gt;grund av misstanke, kan man förstå vad EU betyder när det gäller&lt;br&gt;minskande möjligheter för tullen att arbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna baseras som alltid på Romfördraget, Maastricht&lt;br&gt;och/eller konkreta förordningar och direktiv beslutade av ministerrå-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränskontrollutredningen talar om att kompensatoriska åtgärder&lt;br&gt;måste vidtas. Som EU-medlemmar skall vi få tillgång till flera interna-&lt;br&gt;tionella samarbetsinstrument och andra åtgärder för svenska inrikes-&lt;br&gt;förhållanden. Men först i oktober 1994 läggs ett förslag till en kon-&lt;br&gt;vention om Europol fram. Chefen Peter Vowé räknar med tio år tills&lt;br&gt;organisationen blir slagkraftig eller över huvud taget operativ. Jaha, så&lt;br&gt;var det med den internationella samarbetsorganisationen. EDMC, Eu-&lt;br&gt;ropean Drugs Monitoring Center i Lissabon, är oerhört drogliberalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ser det ut i EU? En oerhörd uppgivenhet och passivitet finns&lt;br&gt;där inför drogerna, medan aktiviteten finns att åse hos drogliberalerna,&lt;br&gt;med påtryckningar, med liberalisering, med storstadskonventionerna&lt;br&gt;om ett fritt narkotikaanvändande. I t.ex. Frankfurtresolutionen, som&lt;br&gt;lades fram 1990, kräver man total legalisering av cannabis och mariju-&lt;br&gt;ana, att små mängder av tung narkotika skall tillåtas samt förskrivning&lt;br&gt;av metadon och nu även av heroin och andra tunga droger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från början var det fyra städer: Amsterdam, Frankfurt, Hamburg&lt;br&gt;och Ziirich. 1993 var de 23, och nu finns ett kontaktnät till ytterligare&lt;br&gt;28 storstäder, däribland Köpenhamn, efter påtryckningar från Tysk-&lt;br&gt;land. Det är något oerhört som händer på det här området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyskland, Italien, Storbritannien, Holland, Grekland och Portugal,&lt;br&gt;i och för sig även Schweiz som är utanför EU, har kommit långt med&lt;br&gt;liberaliseringen. Här skall vi in och påverka. Jag tycker att det är pate-&lt;br&gt;tiskt. Det är stor risk att vi sväljs av den här stora krokodilen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med all säkerhet kan vi däremot utanför EU bevisa att det går att&lt;br&gt;fortsätta med vår alkohol- och drogpolitik, att förnya och förbättra den&lt;br&gt;med positiva förtecken, men endast utanför EU. När det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drogpolitiken är risken, om vi är medlemmar i EU, att ett beroende av&lt;br&gt;nya droger byggs upp hos ett allt större antal människor även i vårt&lt;br&gt;land. Arbetslösa, rotlösa och fyra och en halv miljoner bostadslösa i&lt;br&gt;EU är en grogrund för olika droger, för kriminalitet och utslagning. Vi&lt;br&gt;har samma problematik i Sverige i en något mindre skala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s yttre och inre gränskontroller kommer att få stor kraft när det&lt;br&gt;gäller att hindra asylsökande att komma in i EU och dess delstater.&lt;br&gt;Detta sker genom ökade kontroller vid olika yttre och inre gränsavsnitt&lt;br&gt;och genom kraven på transportbolagen att stoppa asylsökande innan&lt;br&gt;påstigning på flygplan och färjor sker. En ny osynlig Berlinmur. Där-&lt;br&gt;emot blir den yttre gränsen för droger, och vapen för den delen, svår&lt;br&gt;att effektivt bevaka då t.ex. Holland, Grekland och Portugal har så&lt;br&gt;liberal drogpolitik. Väl inne i EU är chanserna små att lägga beslag på&lt;br&gt;drogerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom arbetslöshet och dåligt socialt skyddsnät skapas grogrun-&lt;br&gt;den för missbrukande och utslagning. När man en gång skapat en stor&lt;br&gt;marginaliserad grupp går det inte att fånga upp den igen, t.ex. när det&lt;br&gt;blir högkonjunktur. Det visar all erfarenhet från Europa, säger Börje&lt;br&gt;Olsson, CAN, forskare vid Centralförbundet för alkohol- och narkoti-&lt;br&gt;kaupplysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart EU:s alkohol- och drogpolitik räcker för att säga nej till&lt;br&gt;EU. Vi har inte råd att isolera oss i EU. Där blir vi verkligen en netto-&lt;br&gt;betalande randstat, inte i ett europeiskt samarbete, utan i en union utan&lt;br&gt;utträdesparagraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 70 YVONNE RUWAIDA (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I jämställdhetens namn skulle jag gärna vilja säga fru&lt;br&gt;talkvinna. Men jag skall inte prata om jämställdhet i dag, utan om EU&lt;br&gt;och miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av miljöförstöringen känner inga gränser. Därför krävs&lt;br&gt;det på många områden internationellt samarbete och gemensamma&lt;br&gt;beslut för att lösa problemen. Det bedrivs mycket miljöarbete i många&lt;br&gt;internationella fora, varav EU är ett bredvid många andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige ligger nära EU och har en stor del av sin handel med just&lt;br&gt;EU. Det är naturligtvis viktigt att vi kan påverka EU. Beslut om miljö-&lt;br&gt;regler fattas dock inte bara på sammanträden inom EU. Det är viktiga-&lt;br&gt;re att det finns positiva föregångsexempel i EU:s närområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalifornien ligger på många områden långt fram då det gäller mil-&lt;br&gt;jön och har starkt påverkat sin omgivning. Kalifornien har drivit hela&lt;br&gt;den federala miljöpolitiken framför sig. Utveckling på miljöområdet&lt;br&gt;behöver dynamik. Miljön blir inte bättre av likriktning. Det trodde jag&lt;br&gt;att vi hade lärt oss av forna Sovjetunionen, där planekonomi och lik-&lt;br&gt;riktning var orden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ja-förespråkarna får vi höra att vi får ställa hårdare krav och att&lt;br&gt;EU enbart har minimiregler. Är det så? Nej, verkligheten är inte så&lt;br&gt;enkel. På många områden hindrar EU:s krav Sverige från att ligga&lt;br&gt;före. I regeringens konsekvensutredning, EU, EES och miljön, skriver&lt;br&gt;man: Den amerikanska lagstiftningen ger faktiskt Kalifornien ett större&lt;br&gt;utrymme för särlösningar än vad EG:s regelverk erbjuder medlemslän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derna. USA är alltså mer dynamiskt än EU. EU hindrar Sverige från&lt;br&gt;att bli Europas Kalifornien. EU hindrar hårdare miljökrav, framför allt&lt;br&gt;på produkter och gör att vi inte kan gå före. Genom att vara ett före-&lt;br&gt;gångsexempel driver man på miljöutvecklingen som land, företag eller&lt;br&gt;som enskild människa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i förhandlingarna fått en del övergångsregler på miljöområ-&lt;br&gt;det. Det är bra. Men efter en viss period skall alla länder inom EU ha&lt;br&gt;samma regler, och vi har i avtalet inte fått några garantier för att vi får&lt;br&gt;behålla våra strängare regler. Det är ett tydligt exempel på att vi inte&lt;br&gt;kan gå före.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i Sverige haft en miljödifferentierad försäljningsskatt på&lt;br&gt;fordon. Men redan innan folkomröstningen EU-anpassade den förra&lt;br&gt;regeringen oss och ersatte försäljningsskatten med en miljödifferentie-&lt;br&gt;rad fordonsskatt. EU hindrar Sverige att på detta område använda ett&lt;br&gt;effektivt styrmedel för ett milj ovänligare samhälle. Försäljningsskatt är&lt;br&gt;nämligen som styrmedel mycket mer effektivt än fordonsskatt. Vi skall&lt;br&gt;inte glömma bort att den förra regeringen i samförstånd med Social-&lt;br&gt;demokraterna har urholkat den svenska miljöpolitiken med en EU-&lt;br&gt;anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s konstitution innehåller politiska mål. Det gör inte den svens-&lt;br&gt;ka. Det överordnade målet för EU är att främja traditionell ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt genom att avlägsna nationella begränsningar för handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller handel finns det tvingande politiska beslut inom EU.&lt;br&gt;Det räcker med kvalificerad majoritet för harmonisering av produkt-&lt;br&gt;krav. Men när det gäller miljöpolitiska instrument, som miljöskatter&lt;br&gt;eller åtgärder som påverkar val av olika energikällor, krävs enhällig-&lt;br&gt;het, dvs. ett enskilt land kan i dag lägga sitt veto i dessa viktiga miljö-&lt;br&gt;frågor. Men vi kan bli överkörda när det gäller produkter som vi vill&lt;br&gt;ha högre miljökrav på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempelvis skulle vi, om vi vore ett medlemsland i EU, inte ens&lt;br&gt;tillsammans med alla övriga medlemsländer kunna tvinga England att&lt;br&gt;minska sina utsläpp. Men vi skulle bli tvingade att ta emot produkter&lt;br&gt;som de producerar som är miljö- eller hälsoskadliga. Handel går före&lt;br&gt;miljöhänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fältbiologerna, Miljöförbundet, Framtiden i våra händer och Jor-&lt;br&gt;dens vänner är alla medlemmar i Folkrörelsen mot EU, och de rekom-&lt;br&gt;menderar ett nej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen har uttalat att ett EU-medlemskap skulle få&lt;br&gt;övervägande negativa effekter för miljöpolitiken. EU är ett miljöhot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nästan aldrig makthavarna eller etablissemanget som är på-&lt;br&gt;drivande i miljöutvecklingen, utan den drivs av folklig opinion. Detta&lt;br&gt;förutsätter en tydlig väg från folkopinion till politiska beslut. Något&lt;br&gt;sådant finns inte inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU innebär inskränkningar i friheten till information. Vi har ingen&lt;br&gt;garanti för den svenska offentlighetsprincipen eller meddelarfriheten.&lt;br&gt;Det här hindrar medborgare att delta i den miljöpolitiska utvecklingen.&lt;br&gt;Resultatet blir att miljöutvecklingen hämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fördelar som Sverige kan få som medlem i EU uppväger inte&lt;br&gt;ens på långt när de nackdelar som följer genom att vi inte kan gå före,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att information och demokrati försämras och genom att EU:s&lt;br&gt;struktur ökar transporterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vi skall nå en hållbar utveckling i Sverige och i världen&lt;br&gt;krävs rätten att gå före och att vi har en god demokrati, dvs. ett nej till&lt;br&gt;EU för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 71 PETER ERIKSSON (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tänker ta upp ett område i propositionen, en aspekt&lt;br&gt;som behandlas i mycket liten utsträckning men som jag ändå uppfattar&lt;br&gt;som grundläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ja-sägarna allt som oftast kommer till korta i debatterna brukar&lt;br&gt;de påpeka att EU är en process. Man skall inte stirra sig blind på detal-&lt;br&gt;jer. Jag håller med om det. EU är en process. Den som på allvar har&lt;br&gt;studerat EU det senaste decenniet kan knappast komma till någon an-&lt;br&gt;nan slutsats än att det är en accelererande centralisering och byråkrati-&lt;br&gt;sering som utmärker processen. Enhetsakten, den ökande användning-&lt;br&gt;en av majoritetsbeslut, Maastrichtavtalet och EU-domstolens förstärkta&lt;br&gt;maktställning är kanske de tydligaste exemplen på det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag ser det är processen entydigt på väg mot en ny gemensam&lt;br&gt;västeuropeisk statsbildning. Det gör EU unikt i jämförelse med alla&lt;br&gt;andra internationella organisationer. Det är därför malplacerat att, som&lt;br&gt;några debattörer har gjort, jämföra med Nordiska rådet eller FN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nå, är det här bra eller dåligt? I propositionen tas en del aspekter&lt;br&gt;upp, men man glömmer andra som för mig är väsentliga och grundläg-&lt;br&gt;gande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Demokrati betyder folkstyre. Om de nordiska länderna&lt;br&gt;blir medlemmar i EU kommer unionen att omfatta 360 miljoner män-&lt;br&gt;niskor och över 20 olika språk. Är det över huvud taget möjligt att&lt;br&gt;kombinera en sådan koloss med ett fungerande folkstyre? Är det möj-&lt;br&gt;ligt att skapa en situation där vanliga, enkla människor känner att de är&lt;br&gt;med och påverkar framtiden och att de är delaktiga i beslutsprocessen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen, liksom i konsekvensutredningen Suveränitet och&lt;br&gt;demokrati, löser man den här frågan genom att helt och hållet förbise&lt;br&gt;den. I stället väljer man att göra om frågeställningen och föra ett&lt;br&gt;mycket tvivelaktigt resonemang om Sveriges formella och faktiska&lt;br&gt;suveränitet. Det här är kanske smart, men det är farligt och bedrägligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att förutsättningen för ett effektivt folkstyre är ett öppet&lt;br&gt;samhälle med medvetna och engagerade människor som tar ansvar för&lt;br&gt;framtiden. Möjligheterna att skapa en bättre värld ligger i första hand i&lt;br&gt;en offentlig debatt och i att människor sluter sig samman och trycker&lt;br&gt;på makthavare för att få en förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen väljer man i stället ett ”von oben”-perspektiv, ett&lt;br&gt;elitistiskt och närmast machiavelliskt perspektiv, där makthavarna&lt;br&gt;förutsätts vara upplysta och oberoende av folket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokratin är inte till för oss i gräddfilen. Om Ebon Larsson i&lt;br&gt;Öjebyn utanför Piteå är förbannad eller tycker att vi i riksdagen har&lt;br&gt;gjort ett allvarligt misstag, kan han skriva en artikel i lokaltidningen.&lt;br&gt;Åtminstone Bengt Hurtig i riksdagen, och nu också Anders Sundström&lt;br&gt;i regeringen, läser det som Ebon Larsson skriver. Han kan skriva brev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och han kan lyfta telefonluren. Jag kan däremot garantera er att det&lt;br&gt;inte finns någon i EU-kommissionen som läser Piteå-Tidningen. Ebon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Larsson kommer aldrig att tala med den kommissionär som har hand&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ebon Larsson kan också ta steget in i en lokalförening. Han kan&lt;br&gt;driva frågan där lokalt. Kanske kan han få i gång en större aktivitet.&lt;br&gt;Kanske kan han få människor att ställa upp på en demonstration. Kan-&lt;br&gt;ske kan han få 10 000 pitebor att gå ut och demonstrera för en stor och&lt;br&gt;viktig fråga. Kanske kommer Aktuellt att ta upp frågan i en sändning&lt;br&gt;över hela Sverige. Men i Bryssel ser man inte på Sveriges television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag frågar om det är möjligt att kombinera en koloss som EU med&lt;br&gt;ett fungerande folkstyre. Jag har inget säkert svar, och när jag ser på&lt;br&gt;unionen i dag ser jag inte ens skymten av ett försök. För svensk del&lt;br&gt;kommer hemlighetsmakeriet att öka. Riksdagen kommer in i bilden när&lt;br&gt;besluten i realiteten redan är fattade. Folkrörelsernas möjligheter att&lt;br&gt;påverka kommer att minska radikalt också genom försämrade remiss-&lt;br&gt;möjligheter och det grundläggande problemet att makt heter pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inget annat än cynism när man i propositionen på s. 459 i&lt;br&gt;del 1 skriver att svenska intresseorganisationer får en dubbel möjlighet&lt;br&gt;att påverka genom att de vid ett medlemskap kan ta direkt kontakt med&lt;br&gt;EU-organen. Lobbyistsystemet är den starkes rätt och därmed också de&lt;br&gt;stora företagens. Demokratin och folkstyret är den svages motmakt.&lt;br&gt;Den är Carl Bildt, den f.d. borgerliga regeringen och Ingvar Carlsson&lt;br&gt;beredda att skicka minst 50 år tillbaka i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har redan sett hur sekretessreglerna inom EU begränsar den of-&lt;br&gt;fentliga debatten. Nyligen försvarade jordbruksminister Karl Erik Ols-&lt;br&gt;son användningen av hemligstämplar av EU-material hos svenska&lt;br&gt;myndigheter, trots att det uppenbart stred mot vår tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ning. Karl Erik Olsson ansåg, enligt tidningen Land, att ett offentliggö-&lt;br&gt;rande av papper om genmanipulerad raps skulle omöjliggöra förtroen-&lt;br&gt;defulla samtal i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr tror jag att den f.d. jordbruksministern är representativ. Den&lt;br&gt;svenska traditionen talar för att varken svenska politiker eller tjänste-&lt;br&gt;män kommer att slåss för vår offentlighetslagstiftning i EU. Den&lt;br&gt;svenska åsikten från myndigheter och verk kommer därmed i många&lt;br&gt;fall att formuleras utan offentlig insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissvaren till EU-propositionen gör flera juridiska myndighe-&lt;br&gt;ter, som t.ex. Kammarrätten i Göteborg och Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge, den självklara bedömningen att insynen i beslutsfattandet&lt;br&gt;kommer att minska. Svenska journalister delar inte heller den blåögda&lt;br&gt;optimism som den borgerliga regeringen har spritt omkring sig. Det&lt;br&gt;här är oerhört allvarligt. Offentlighetsprincipen och regelverket kring&lt;br&gt;den är medborgarnas bästa försäkring mot mygel och korruption. Den&lt;br&gt;är den viktigaste anledningen till att svensk demokrati faktiskt är bättre&lt;br&gt;än demokratin i nästan alla andra länder i världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det enda säkra sättet att hävda den svenska grundlagen mot EU&lt;br&gt;hade varit att kräva ett erkännande och begära undantag för de regler&lt;br&gt;som kolliderar med offentlighetsprincipen. Nu valde regeringen att&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nöja sig med en meningslös och ensidig deklaration som inte förpliktar&lt;br&gt;till något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan man säga att EU:s konstruktion, centrali-&lt;br&gt;seringsprocessen och det dåliga avtalet motverkar ett folkligt inflytan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makten blir onåbar, och banden mellan makthavare och folket ka-&lt;br&gt;pas, eftersom man inte kan rösta bort eller sparka en dålig kommis-&lt;br&gt;sion, ett dåligt ministerråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att propositionen över huvud taget inte har belyst de&lt;br&gt;grundläggande frågorna kring demokrati och folkstyre på ett seriöst&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! En sund politik för en bättre värld går ut på att utveck-&lt;br&gt;la folkstyret i stället för att avveckla det. Därför bör svenska folket&lt;br&gt;säga nej till ett medlemskap i den europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 72 EWA LARSSON (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Talkvinna låter bättre. Om propositionen godkänns&lt;br&gt;godkänns också det resonemang som utredningen bygger hela sitt&lt;br&gt;ställningstagande på. Jag har tittat litet extra på jämställdheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de allmänna övervägandena under avsnittet jämställdhet anser ut-&lt;br&gt;redningen att ”ett EU-medlemskap ger Sverige den bästa ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten och att det ger förutsättningar för social välfärd och jäm-&lt;br&gt;ställdhet mellan kvinnor och män”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen låter ett resonemang kring tro utgöra grunden för&lt;br&gt;ställningstagandet. Vem kan säga att just ett medlemskap i EU gör att&lt;br&gt;tillväxten i Sverige ökar? Och vem vågar säga till tredje världens&lt;br&gt;kvinnor att de kan glömma allt vad jämställdhet heter så länge de inte&lt;br&gt;har den bästa ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan konstatera att arbetslösheten inom de tolv EU-länderna i&lt;br&gt;dag ligger kring 10 %. Ca 20 miljoner människor går alltså utan arbe-&lt;br&gt;te. I resonemanget om att tillväxt är bra just för kvinnor och inte för&lt;br&gt;alla människor torde ligga en gammal vana att använda just kvinnor&lt;br&gt;som arbetskraftsreserv. Låg tillväxt är lika med att kvinnor arbetar&lt;br&gt;oavlönat hemma. Hög tillväxt är lika med att kvinnor arbetar både&lt;br&gt;oavlönat hemma och avlönat ute.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefär var tredje arbetstagare inom EU är kvinna, men kvinnorna&lt;br&gt;utgör hälften av de arbetslösa. Kvinnor under 25 år har drabbats av&lt;br&gt;mycket hög arbetslöshet i de flesta EU-länder. I Sydeuropa ligger den&lt;br&gt;arbetslösheten så högt som på 30-40 %. Kvinnorna är också i genom-&lt;br&gt;snitt arbetslösa längre tid än männen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu tror jag att resonemanget om kvinnor som en generell arbets-&lt;br&gt;kraftsreserv är ett förlegat resonemang. Jag tror i stället att många&lt;br&gt;högavlönade kvinnor kommer att få goda arbetsmöjligheter inom EU:s&lt;br&gt;organisation. Men många kvinnor som i dag arbetar inom den offentli-&lt;br&gt;ga sektorn i Sverige kommer att förlora sina arbeten. Kommunförbun-&lt;br&gt;det har räknat ut att ca 80 000 kvinnor får gå redan 1995, med givna&lt;br&gt;kommunala budgetramar. Att högavlönade kvinnor vinner på ett&lt;br&gt;eventuellt medlemskap behöver inte heller betyda att jämställdheten&lt;br&gt;ökar, eftersom högavlönade män gynnas ännu mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jag skall återgå till hypotesen om att vi får den bästa ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten genom ett medlemskap i EU och att det ger förutsättningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;för jämställdhet.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vad vi känner till i dag, förutom arbetslöshetssituatio-&lt;br&gt;nen, är att ungefär 90 % av Sveriges penningflöde in och ut ur landet&lt;br&gt;på en dag inte producerar arbeten. Det är pengar som det tjänas pengar&lt;br&gt;på. Inga nya arbeten skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu verkar det som om en del politiker menar att vi först måste av-&lt;br&gt;reglera valutamarknaden i Sverige genom att ta bort dess spelregler.&lt;br&gt;När det är klart, några har blivit väldigt rika och landet har tömts på&lt;br&gt;investeringskapital måste vi gå med i EU, avsäga oss svenskt folkstyre&lt;br&gt;med riksdagen som högsta beslutande organ och förlägga makten utan-&lt;br&gt;för Sveriges gränser. Sedan skall vi tillsammans med EU-länderna&lt;br&gt;hitta på gemensamma regler för att tygla penningflödena, så att inves-&lt;br&gt;teringar som ger nya arbeten kommer i gång. Det är regler som vi har&lt;br&gt;avskaffat för att få vara med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta låter som filosofin kring kärnkraften: Bygg ut först för att&lt;br&gt;avveckla sedan!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem vet om inte alla dessa turer kanske t.o.m. hämmar en ekono-&lt;br&gt;misk utveckling och tillväxt här i Sverige? Kanske blev eller blir vikti-&lt;br&gt;ga investeringar i Asien eller USA aldrig av på grund av alla Europa-&lt;br&gt;piruetter. Tänk om det hinner bli jordbävning i Tokyo innan vi har&lt;br&gt;reglerat penningmarknaden genom gemensamma ansträngningar i EU&lt;br&gt;och japanerna behöver ta hem alla sina yen! Då rasar världens banker&lt;br&gt;ihop som korthus, eftersom mer pengar är i omlopp än vad som i reali-&lt;br&gt;teten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta spel vill riksdagens majoritet att vi skall nysta oss in allt&lt;br&gt;mer. Den anger spelet som en väg till ökad jämlikhet. Jag hoppas in-&lt;br&gt;nerligt att majoriteten av Sveriges befolkning - jag tänker på alla&lt;br&gt;kvinnor - inte låter sig luras av gubbarnas spelteorier utan ser hur&lt;br&gt;verkligheten ser ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige lönearbetar kvinnor och män i ungefär samma utsträck-&lt;br&gt;ning. Även när barnen är små arbetar kvinnor i Sverige tack vare en&lt;br&gt;väl utbyggd och kvalitativt hög barnomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU ser det naturligtvis litet olika ut, men en generell iaktta-&lt;br&gt;gelse är att kvinnor är ekonomiskt beroende av män via skattesystem,&lt;br&gt;bidragsregler och brist på barnomsorg. Kvinnor får i och med det en&lt;br&gt;underordnad ställning. De måste be om pengar och förväntas självfal-&lt;br&gt;let stå för det obetalda arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Tyskland går det bra för industrin nu, men arbetslösheten ligger&lt;br&gt;kvar på ca 10 %. Är det den samhällsutvecklingen vi vill efterlikna här&lt;br&gt;i Sverige? Människor mår naturligtvis dåligt av arbetslösheten. Intres-&lt;br&gt;segrupper ställs mot varandra, och främlingsfientligheten ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar avgiften till EU är jag mycket tveksam till om vi har&lt;br&gt;råd att gå med. Vi har i dag en statsskuld på ca 1 300 miljarder kronor.&lt;br&gt;Ingen vill väl påstå att den är planerad? De dryga 100 miljarder kronor&lt;br&gt;i ränta på skulden som vi måste betala 1995 belastar statskassan hårt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga gäller solidariteten, som har nämnts tidigare här i&lt;br&gt;kväll. Är det en riktig solidarisk prioritering att man via skattsedeln är&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med och betalar rationaliseringen av Portugals textilindustri eller&lt;br&gt;vägrondeller i Spanien? Det är bara ett par exempel på vad vår med-&lt;br&gt;lemsavgift kan tänkas användas till. Kanske skulle prioriteringen i&lt;br&gt;stället vara att man satsar på kollektivjordbruk i Latinamerika eller på&lt;br&gt;skolundervisning i Ghana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det vara annat än tro att tillväxten i Sverige kommer att öka&lt;br&gt;genom ett medlemskap? Kan det vara annat än tro att Sverige kommer&lt;br&gt;att få mer genomslag i EU än EU får i Sverige? Nordens kvinnor kan i&lt;br&gt;stället förlora det som har erövrats i form av barnomsorg och plats på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Om kvinnor inte kan arbeta och försörja sig själva&lt;br&gt;finns det heller ingen jämställdhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 73 LENA KLEVENÅS (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skall fatta mig kort, eftersom jag håller på att missa&lt;br&gt;tåget till Uppsala. Där skall jag vara med om att starta ytterligare en&lt;br&gt;länsavdelning för socialdemokrater som är mot EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den här debatten skulle man kunna tro att det bara finns EU-&lt;br&gt;motståndare inom Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centern. Så är inte&lt;br&gt;fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns något som heter Folkrörelsen mot EU. Där ingår&lt;br&gt;t.ex. Socialdemokrater mot EU som en av de stora organisationerna.&lt;br&gt;Där ingår även fackliga EU-kritiker. 10 % av den socialdemokratiska&lt;br&gt;regeringen är EU-motståndare, 10 % av den socialdemokratiska riks-&lt;br&gt;dagsgruppen likaså. 50 % av våra medlemmar är också mot medlem-&lt;br&gt;skapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i partiet ja- och nejkommittéer som har presenterat sina ar-&lt;br&gt;gument, och vi har en öppen och frisk debatt. Vi är eniga om målet. Vi&lt;br&gt;vill att människor skall ha jobb, och vi vill att miljön skall räddas, men&lt;br&gt;vi ser verktyget EU på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den borgerliga regeringens proposition har vi inte tänkt tillbakavi-&lt;br&gt;sa, utan vi skall väcka en motion. Den är ännu inte klar. Därför kan vi&lt;br&gt;naturligtvis inte nu redovisa vad som står i den. Jag tror att många av&lt;br&gt;oss EU-motståndare i det socialdemokratiska partiet kommer att åter-&lt;br&gt;komma i den allmänpolitiska debatten på onsdag i nästa vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till att som socialdemokrat vara mot EU-medlemskapet är&lt;br&gt;många, men de viktigaste gäller naturligtvis ekonomin och sysselsätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU kommer att få, vilket har sagts många gånger här i dag, en ge-&lt;br&gt;mensam ekonomisk politik med en gemensam bank. Målet för den&lt;br&gt;ekonomiska politiken är prisstabilitet. Det är mycket svårt att få detta&lt;br&gt;att gå ihop med full sysselsättning. Jag och andra EU-motståndare gör&lt;br&gt;bedömningen att det blir svårare för oss att uppfylla målet att männi-&lt;br&gt;skor skall ha ett jobb om vi går med i unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det underliga med denna debatt för och emot EU-medlemskapet är&lt;br&gt;att vi alla använder samma goda skäl till varför vi vill eller inte vill bli&lt;br&gt;medlemmar. De är fred, miljö och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller fredsfrågan ser jag saken på följande sätt. Om vi har ett&lt;br&gt;samarbete i Europa på alleuropeisk och likställd grund är det fredligt.&lt;br&gt;Men om vi har ett samarbete i Europa som är exklusivt och uteslutan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de, där en liten klick rika länder plockar ut, godkänner, accepterar och&lt;br&gt;inbjuder några de tycker är lämpliga ur majoriteten av Europas länder&lt;br&gt;kan det skapa konflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det talas så mycket om Europa som om det bara vore EU. EU är&lt;br&gt;för närvarande en fjärdedel av Europa. Även om Sverige och de andra&lt;br&gt;tre länder som ansökt om medlemskap går med är det fortfarande bara&lt;br&gt;en tredjedel. Europa har nästan 50 stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har frågats mycket om alternativet till ett medlemskap och de&lt;br&gt;fyra friheterna. Man skulle enligt min mening kunna ha följande fyra&lt;br&gt;saker som grund för alternativet till ett medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelsedemokratin och de starka fackföreningarna kan vara en&lt;br&gt;punkt. Den andra kan vara den generella välfärden. Den börjar nu att&lt;br&gt;brytas ned i EU-anpassningens tecken, och vi håller på att bli kunder&lt;br&gt;på en marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje punkten är den solidariska lönepolitiken. I den avregle-&lt;br&gt;rade marknadens lönespridning finns det inte rum för någon solidarisk&lt;br&gt;lönepolitik. Den fjärde punkten är naturligtvis den fulla sysselsättning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mig är EU byggd på marknadens ideologi. Men det är inte mer&lt;br&gt;av de fyra friheterna vi behöver, utan det är mindre. Vi behöver mins-&lt;br&gt;kade klyftor och en förbättrad miljö globalt sett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi behöver ett nytt ekonomiskt system i världen som tar med i be-&lt;br&gt;räkningen den miljard människor som saknar allt. Detta är inte ideali-&lt;br&gt;tet eller idealism. Detta är realism. Vi måste utgå från att alla männi-&lt;br&gt;skor är lika mycket värda, att alla människor har sitt människovärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste utgå från det ekologiska systemet, som är basen för all&lt;br&gt;produktion, och som är större och viktigare än t.o.m. det ekonomiska&lt;br&gt;systemet. Vår tids hybris är att vi går utöver de ramar som naturen ger.&lt;br&gt;Vi inbillar oss att vi kan fortsätta att bygga våra samhällen på myten&lt;br&gt;om den eviga ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag blev litet besviken på föregående talare från Miljöpartiet. Hon&lt;br&gt;verkade lika mycket fast i tillväxttänkandet som många av ja-sägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillväxt som detta resonemang bygger på får inte ske inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn, utan den får bara vara privat. Men inte ens den till-&lt;br&gt;växten kan lösa de problem som vi måste lösa, nämligen de stora&lt;br&gt;klyftorna globalt och miljöförstöringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återgår nu till att tala litet om marknaden. Under den sommar&lt;br&gt;som har gått har vi många gånger hotats av marknadens krav på politi-&lt;br&gt;ken. Det har märkts ett tydligt och klart ogillande av att ett riksdagsval&lt;br&gt;och EU-val genomförs för att ta reda på vad folk tycker. Det verkar&lt;br&gt;som om demokratin är ett litet irritationsmoment för marknaden, eller&lt;br&gt;kanske ett ganska stort irritationsmoment, och det skrämmer mig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt sade i debatten här tidigare under eftermiddagen att vi är&lt;br&gt;mitt uppe i ett globalt liberalt systemskifte med avreglering. Det är inte&lt;br&gt;ofta jag håller med Carl Bildt. Men jag tycker att den beskrivningen av&lt;br&gt;vad EU-medlemskapet är för någonting och vad vi skulle hamna mitt i&lt;br&gt;är riktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag ser det är avregleringens verktyg dessa fyra friheter: det&lt;br&gt;fria flödet av arbetskraft, kapital, varor och tjänster. Avregleringens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mål är att minska det folkvalda parlamentets makt och kollektivt fack-&lt;br&gt;ligt inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många ja-sägare, tyvärr även i mitt parti, vill diskutera vad man&lt;br&gt;vill med medlemskapet. Vi som säger nej ser till hur EU ser ut i dag.&lt;br&gt;Som medlemmar måste vi underkasta oss de beslut som vi är med och&lt;br&gt;fattar. EU är i dag tyvärr den permanenta massarbetslöshetens union.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är stolt över att vara socialdemokrat, och jag är stolt över att&lt;br&gt;mitt parti vågar släppa fram en genuin debatt i EU-frågan. Vi accepte-&lt;br&gt;rar och respekterar varandra i partiet för våra olika ståndpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är övertygad om att ju mer vi studerar frågan i vår folkrörelse&lt;br&gt;och vår arbetarrörelse i studiecirklar och i andra sammanhang kommer&lt;br&gt;allt fler människor att bli övertygade om att rösta nej till ett medlem-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 74 KRISTER SKÅNBERG (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! För att förbättra möjligheterna för en sakkunnig ut-&lt;br&gt;skottsbehandling av regeringens proposition 19 om Sveriges medlem-&lt;br&gt;skap i Europeiska unionen yrkar jag om följande remittering till ut-&lt;br&gt;skott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det under överläggningen av Krister Skånberg framställda yrkan-&lt;br&gt;det hade följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrk. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser artikel 112 i fördraget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;JoU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser slutakten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels gemensam förklaring om gemensam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utrikes- och säkerhetspolitik &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FÖU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels gemensam förklaring och normer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöskydd, hälsa och produktsäkerhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;JoU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels förklaring av Finland och Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om alkoholmonopol &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;SoU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i övrigt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;UU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrk. 2,3 och 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;KU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Ragnhild Pohanka sade i sitt anförande att den svens-&lt;br&gt;ka alkoholpolitiken kommer att urholkas och försvåras om Sverige blir&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen. Jag vill kommentera detta litet grand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Svenska Dagbladet kan vi i dag läsa att ett EU-inträde skulle göra&lt;br&gt;spriten billigare i Sverige. Det ger mig anledning att tala litet grand om&lt;br&gt;hur ett EU-medlemskap skulle påverka den svenska statens finanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettokostnaden för själva medlemskapets avgifter blir 18-22 mil-&lt;br&gt;jarder om några år. Skatteanpassningen uppskattas av olika bedömare&lt;br&gt;till 20-24 miljarder kronor. Hans Tapper talade i den statliga ERU-&lt;br&gt;rapporten om att skatteanpassningen på sikt skulle kunna minska sta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tens skatteintäkter med så mycket som 80 miljarder kronor. Till detta&lt;br&gt;kommer de ökade kostnaderna för alkoholskador, som har uppskattats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;till 10 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissdebatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens kassa kommer att vara minst 40-50 miljarder mindre om vi&lt;br&gt;går med i Europeiska unionen än annars. Man får alltså så mycket&lt;br&gt;mindre att röra sig med. I sämre fall kan det bli 70-80 miljarder kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas att vi här i kammaren så småningom får besked om var&lt;br&gt;motsvarande nedskärningar skall göras i den svenska statens budget.&lt;br&gt;Hur skall bristen i statskassan kunna täckas när budgetunderskottet&lt;br&gt;redan är så förfärande stort och statsskulden bara ökar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 75 EWA LARSSON (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill förtydliga mig när det gäller begreppet tillväxt.&lt;br&gt;Jag tror på tillväxt. I det begreppet inkluderar jag t.ex. tillväxt inom&lt;br&gt;kunskaper och information. Jag hoppas också på kulturell tillväxt och&lt;br&gt;utveckling. Jag är inte så starkt troende när det gäller tillväxt av sop-&lt;br&gt;berg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Bordläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:38 Redogörelse för åtgärder med anledning av riksdagens&lt;br&gt;skrivelse 1993/94:390 om bl. a. kärnvapen och särskilt inhumana&lt;br&gt;vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:RR4 Riksdagens revisorers förslag angående insatser mot den&lt;br&gt;ekonomiska brottsligheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Anmälan om interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande interpellationer hade framställts:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 3 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:1 av Per Gahrton (mp) till statsministern om en rättvis och&lt;br&gt;tillförlitlig EU-omröstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:2 av Birgitta Hambraeus (c) till utrikesministern om EES&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:3 av Eva Zetterberg (v) till utrikesministern om vapenexpor-&lt;br&gt;ten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:4 av Sten Andersson (m) till socialministern om asylsökande&lt;br&gt;som byter kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens&lt;br&gt;snabbprotokoll tisdagen den 18 oktober.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 § Anmälan om frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande frågor hade framställts:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 3 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:1 av Birgitta Hambraeus (c) till finansministern om momsen&lt;br&gt;på studiecirklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:2 av Birgitta Hambraeus (c) till kommunikationsministern&lt;br&gt;om nattågstrafiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 6 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:3 av Andreas Carlgren (c) till utbildningsministern om lön-&lt;br&gt;tagarfondsmedlen till forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:4 av Andreas Carlgren (c) till utbildningsministern om fri-&lt;br&gt;stående skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:5 av Kristina Svensson (s) till utbildningsministern om stu-&lt;br&gt;dieomdömen från folkhögskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:6 av Kristina Svensson (s) till arbetsmarknadsministern om&lt;br&gt;ändrad praxis i vissa utvisningsärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:7 av Kristina Svensson (s) till arbetsmarknadsministern om&lt;br&gt;asylsökande kosovoalbaner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:8 av Elving Andersson (c) till kommunikationsministern om&lt;br&gt;Öresundsbrons ekonomiska förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 10 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:9 av Dan Ericsson (kds) till arbetsmarknadsministern om&lt;br&gt;ROT-avdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:10 av Chatrine Pålsson (kds) till socialministern om vård-&lt;br&gt;nadsbidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:11 av Dan Ericsson (kds) till finansministern om en värns-&lt;br&gt;katt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:12 av Bengt Silfverstrand (s) till utbildningsministern om&lt;br&gt;behörighetsvillkor för högre studier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:13 av Carl Bildt (m) till statsministern om Sveriges medlem-&lt;br&gt;skap i EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:14 av Lennart Daléus (c) till statsrådet Jörgen Andersson om&lt;br&gt;energiöverenskommelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:15 av Agne Hansson (c) till statsrådet Jörgen Andersson om&lt;br&gt;den kooperativa hyresrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbproto-&lt;br&gt;koll tisdagen den 18 oktober.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Kammaren åtskildes kl. 19.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av talmannen från sammanträdets början t.o.m. 13 § anf. 22 (delvis),&lt;br&gt;av förste vice talmannen därefter t.o.m. anf. 59 (delvis) och&lt;br&gt;av andre vice talmannen därefter till sammanträdets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ULF CHRISTOFFERSSON&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/Barbro Nordström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption2"&gt;&lt;/a&gt;Innehållsförteckning&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 § Anmälan om återtagande av plats i riksdagen..........................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Anmälan om ersättare för statsråd............................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ Val av ledamöter i utskotten.......................................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 SVEN HULTERSTRÖM (s):.......................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Val av suppleanter i utskotten....................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Val av ledamöter och suppleanter i riksdagens förvalt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsstyrelse ...............................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Val av ledamöter och suppleanter i den svenska delegatio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen till Europeiska frihandelssammanslutningens (EFTA)&lt;br&gt;parlamentarikerkommitté.........................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Val av ledamöter och suppleanter i den svenska delegatio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen till Gemensamma parlamentarikerkommittén EG-&lt;br&gt;Sverige.........................................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Val av ledamöter och suppleanter i den svenska delegatio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen till dels Europeiska ekonomiska samarbetsområdets&lt;br&gt;(EES) gemensamma parlamentarikerkommitté, dels&lt;br&gt;EFTA-staternas parlamentarikerkommitté.............................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kallelse till utskottssammanträden..........................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Anmälan om partigruppernas företrädare i talmanskon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ferensen.......................................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Justering av protokoll.............................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Hänvisning av ärenden till utskott.........................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Remissdebatt............................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 2 GUDRUN SCHYMAN (v):.......................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 PER GAHRTON (mp):..............................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4 CARL BILDT (m):.....................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:.............................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 CARL BILDT (m) replik:..........................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:.............................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 CARL BILDT (m) replik:..........................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 PER GAHRTON (mp) replik:....................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anf. 10 TALMANNEN:.......................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anf. 11 CARL BILDT (m) replik:........................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 PER GAHRTON (mp) replik:................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 CARL BILDT (m) replik:........................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 KARL ERIK OLSSON (c):.....................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15&amp;nbsp;GUDRUN SCHYMAN (v) replik:..........................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16&amp;nbsp;KARL ERIK OLSSON (c) replik:...........................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17&amp;nbsp;GUDRUN SCHYMAN (v) replik:..........................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18&amp;nbsp;KARL ERIK OLSSON (c) replik:...........................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 PER GAHRTON (mp) replik:.................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 20 KARL ERIK OLSSON (c) replik:...........................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 21 PER GAHRTON (mp) replik:.................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 22 KARL ERIK OLSSON (c) replik:...........................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 23 HADAR CARS (fp):................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 24 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:..........................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 25 HADAR CARS (fp) replik:.....................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 26 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:..........................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 27 HADAR CARS (fp) replik:.....................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 28 PER GAHRTON (mp) replik:.................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 29 HADAR CARS (fp) replik:.....................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 30 PER GAHRTON (mp) replik:.................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 31 HADAR CARS (fp) replik:.....................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 32 HOLGER GUSTAFSSON (kds):............................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 33 PER GAHRTON (mp) replik:.................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 34 HOLGER GUSTAFSSON (kds) replik:..................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 35 PER GAHRTON (mp) replik:.................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 36 HOLGER GUSTAFSSON (kds) replik:.................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 37 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):......................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 38 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:..........................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 39 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s).......................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 40 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:..........................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 41 Statsrådet MATS&amp;nbsp;HELLSTRÖM (s):......................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 42 PER GAHRTON&amp;nbsp;(mp) replik:.................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 43 Statsrådet MATS&amp;nbsp;HELLSTRÖM (s):......................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 44 PER GAHRTON&amp;nbsp;(mp) replik:.................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 45 Statsrådet MATS&amp;nbsp;HELLSTRÖM (s):......................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 46 HADAR CARS (fp) replik:.....................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 47 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):..............................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 48 HADAR CARS (fp) replik:.....................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 49 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) replik:....................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 50 HADAR CARS (fp) replik:.....................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 51 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):......................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 52 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) replik:....................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 53 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):......................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 54 BENGT HURTIG (v):.............................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 55 CARL BILDT (m) replik:........................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 56 BENGT HURTIG (v) replik:...................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 57 CARL BILDT (m) replik:........................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 58 BENGT HURTIG (v) replik:...................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om uppskjuten votering.......................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Remissdebatt (forts.)................................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 59 KRISTER SKÅNBERG (mp):.................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 60&amp;nbsp;Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):.......................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 61&amp;nbsp;KRISTER SKÅNBERG (mp) replik:.......................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 62&amp;nbsp;Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):.......................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 63&amp;nbsp;KRISTER SKÅNBERG (mp) replik:.......................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 64 CARL BILDT (m) replik:........................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 65 KRISTER SKÅNBERG (mp) replik:.......................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 66 CARL BILDT (m) replik:........................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 67 KRISTER SKÅNBERG (mp) replik:.......................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 68 KENNETH KVIST (v):...........................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 69 RAGNHILD POHANKA (mp):...............................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 70 YVONNE RUWAIDA (mp):...................................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 71 PETER ERIKSSON (mp):.......................................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 72 EWA LARSSON (mp):............................................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 73 LENA KLEVENÅS (s):...........................................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 74 KRISTER SKÅNBERG (mp):.................................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 75 EWA LARSSON (mp):............................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Bordläggning............................................................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Anmälan om interpellationer..................................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:1 av Per Gahrton (mp) till statsministern om en rättvis&lt;br&gt;och tillförlitlig EU-omröstning...........................................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:2 av Birgitta Hambraeus (c) till utrikesministern om EES .94&lt;br&gt;1994/95:3 av Eva Zetterberg (v) till utrikesministern om vapenex-&lt;br&gt;porten..................................................................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:4 av Sten Andersson (m) till socialministern om asylsö-&lt;br&gt;kande som byter kommun...................................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Anmälan om frågor.................................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:1 av Birgitta Hambraeus (c) till finansministern om&lt;br&gt;momsen på studiecirklar.....................................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:2 av Birgitta Hambraeus (c) till kommunikationsminis-&lt;br&gt;tern om nattågstrafiken.......................................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:3 av Andreas Carlgren (c) till utbildningsministern om&lt;br&gt;löntagarfondsmedlen till forskning.....................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:4 av Andreas Carlgren (c) till utbildningsministern om&lt;br&gt;fristående skolor.................................................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:5 av Kristina Svensson (s) till utbildningsministern om&lt;br&gt;studieomdömen från folkhögskolor....................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:6 av Kristina Svensson (s) till arbetsmarknadsministern&lt;br&gt;om ändrad praxis i vissa utvisningsärenden........................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:7 av Kristina Svensson (s) till arbetsmarknadsministern&lt;br&gt;om asylsökande kosovoalbaner...........................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:8 av Elving Andersson (c) till kommunikationsministern&lt;br&gt;om Öresundsbrons ekonomiska förutsättningar..................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:9 av Dan Ericsson (kds) till arbetsmarknadsministern om&lt;br&gt;ROT-avdraget.....................................................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95:10 av Chatrine Pålsson (kds) till socialministern om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 oktober &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vårdnadsbidraget................................................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;___________________ 1994/95:11 av Dan Ericsson (kds) till finansministern om en&lt;br&gt;värnskatt.............................................................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:12 av Bengt Silfverstrand (s) till utbildningsministern om&lt;br&gt;behörighetsvillkor för högre studier...................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:13 av Carl Bildt (m) till statsministern om Sveriges&lt;br&gt;medlemskap i EU...............................................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:14 av Lennart Daléus (c) till statsrådet Jörgen Andersson&lt;br&gt;om energiöverenskommelsen.............................................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:15 av Agne Hansson (c) till statsrådet Jörgen Andersson&lt;br&gt;om den kooperativa hyresrätten.........................................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Kammaren åtskildes kl. 19.10...................................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48111, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI097</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_199495__7.pdf</filnamn>
<filstorlek>20154734</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:7 Tisdagen den 11 oktober</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A1CFBB60-3ED4-4192-A627-D694ECAD7B93</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>