<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2349192</hangar_id>
 <dok_id>GI0948</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>48</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1994/95:48</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>48</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-01-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:46:00</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-10 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:48 Tisdagen den 10 januari</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0948/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0948</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0948</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h2&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;br&gt;1994/95:48&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Tisdagen den 10 januari&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Kl. 10.00-12.15&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0948/prot_199495__48-1.png" style="width:45pt;height:63pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Välkomstord&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärade kammarledamöter! Jag vill hälsa er och riksdagens personal&lt;br&gt;hjärtligt välkomna tillbaka till riksdagsarbetet efter helger som jag&lt;br&gt;hoppas har varit vederkvickande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har nu mycket viktiga uppgifter framför oss, för att med gemen-&lt;br&gt;samma krafter kunna lösa Sveriges svåra problem vad gäller syssel-&lt;br&gt;sättning och ekonomi. Jag hoppas att den kommande vårens arbete&lt;br&gt;skall ge goda resultat.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 § Ledigheter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att följande riksdagsledamöter, som valts till&lt;br&gt;ledamöter av Europaparlamentet, hade ansökt om ledighet för tiden&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1995 till dess de företrädare för Sverige i Europa-&lt;br&gt;parlamentet som utsetts i det första allmänna valet tillträtt sina uppdrag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margaretha af Ugglas (m), Per Stenmarck (m), Inga-Britt Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Ivar Virgin (m), Hadar Cars (fp), Bengt Hur-&lt;br&gt;tig (v), Karin Falkmer (m), Kristina Persson (s), Charlotte Cederschiöld&lt;br&gt;(m), Holger Gustafsson (kds) och Tommy Waidelich (s).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll dessa ansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 § Anmälan om ersättare för ledamöterna i Europaparlamentet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att följande ersättare för ledamöterna i Eu-&lt;br&gt;ropaparlamentet inkallats för tiden fr.o.m. den 10 januari 1995 till dess&lt;br&gt;de företrädare för Sverige i Europarlamentet som utsetts i det första&lt;br&gt;allmänna valet tillträtt sina uppdrag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elisebeht Markström (s) som ersättare för Maj-Lis Lööw (s)&lt;br&gt;Anders Ygeman (s) som ersättare för Maj Britt Theorin (s)&lt;br&gt;Henrik S Järrel (m) som ersättare för Margaretha af Ugglas (m)&lt;br&gt;Agneta Brendt (s) som ersättare för Axel Andersson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Magnus Johansson (s) som ersättare för Yvonne Sandberg-Fries (s) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annika Jonsell (m) som ersättare för Per Stenmarck (m)&lt;br&gt;Siw Wittgren-Ahl (s) som ersättare för Inga-Britt Johansson (s)&lt;br&gt;Ingbritt Irhammar (c) som ersättare för Karl Erik Olsson (c)&lt;br&gt;Arne Mellqvist (s) som ersättare för Bengt-Ola Ryttar (s)&lt;br&gt;Lars Hjertén (m) som ersättare för Ivar Virgin (m)&lt;br&gt;Bo Könberg (fp) som ersättare för Hadar Cars (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars G Linder (s) som ersättare för Reynoldh Furustrand (s)&lt;br&gt;Siv Holma (v) som ersättare för Bengt Hurtig (v)&lt;br&gt;Christin Nilsson (s) som ersättare för Jan Andersson (s)&lt;br&gt;Birgit Henriksson (m) som ersättare för Karin Falkmer (m)&lt;br&gt;Bodil Francke Ohlsson (mp) som ersättare för Per Gahrton (mp)&lt;br&gt;Kristina Nordström (s) som ersättare för Kristina Persson (s)&lt;br&gt;Eva Sellin Persson (s) som ersättare för Birgitta Ahlqvist (s)&lt;br&gt;Carl Erik Hedlund (m) som ersättare för Charlotte Cederschiöld (m)&lt;br&gt;Ulla-Britt Hagström (kds) som ersättare för Holger Gustafsson (kds)&lt;br&gt;Christina Axelsson (s) som ersättare för Tommy Waidelich (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sven Bergström (c) som ersättare för Karin Starrin (c)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 § Meddelande om val av ordförande och vice ordförande i EU-&lt;br&gt;nämnden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att Berit Löfstedt (s) den 21 december utsetts&lt;br&gt;till ordförande och Lars Tobisson (m) till vice ordförande i EU-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 § Justering av protokoll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Justerades protokollen för den 16, 19, 20 och 21 december 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 § Överlämnande av kommittéberättelsen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anf. 2 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag ber att till riksdagen få överlämna 1995 års kommit-&lt;br&gt;téberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieminister Laila Freivalds överlämnade regeringens skrivelse&lt;br&gt;1994/95:103 med redogörelse för verksamheten inom de kommittéer&lt;br&gt;som hade tillsatts efter beslut av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéberättelsen bordlädes.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6 § Överlämnande av budgetpropositionen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag ber att på regeringens vägnar till riksdagen få&lt;br&gt;överlämna förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansministern överlämnade regeringens proposition 1994/95:100&lt;br&gt;med förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4 TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att regeringen nu till kammaren har överlämnat förslaget&lt;br&gt;till statsbudget vidtar ett mycket viktigt arbete i riksdagen, säkerligen&lt;br&gt;också fyllt av svårigheter men förhoppningsvis med goda resultat. Vi&lt;br&gt;inleder detta arbete med att finansminister Göran Persson för riksdagen&lt;br&gt;redovisar huvudlinjerna i statsbudgetförslaget. Därefter kommer före-&lt;br&gt;trädare för oppositionen att lämna sina synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Förra veckan kom Moody's med sitt omdöme om den&lt;br&gt;svenska ekonomin. Det blev sänkt betyg för Sverige och den svenska&lt;br&gt;ekonomin. Det var ingen överraskning. Vi hade sedan lång tid vetat att&lt;br&gt;man ingående granskade den situation som de svenska offentliga finan-&lt;br&gt;serna befinner sig i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moody's analys grundas på att Sverige är utomordentligt sårbart,&lt;br&gt;därför att vi har en gigantisk statsskuld: en statsskuld som har byggts&lt;br&gt;upp och fördubblats under de senaste tre åren, en statsskuld som ger&lt;br&gt;oss ett mycket begränsat utrymme att bedriva en ekonomisk politik, en&lt;br&gt;statsskuld som riksdagen och det svenska folket kommer att få arbeta&lt;br&gt;flera år med att stabilisera och få att sluta växa men sedan också nöd-&lt;br&gt;vändigtvis börja pressa tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är det här som är utgångspunkten, som är startpunkten, när vi&lt;br&gt;nu diskuterar den ekonomiska politiken. Ett sådant faktum, med en&lt;br&gt;statsskuld på över 90 % av BNP, kan man icke gå förbi. I det ekono-&lt;br&gt;miska moraset sitter vi, men vi sitter inte fast; vi skall ta oss ur det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens politik, som har att utgå från detta arv, syftar till att ta&lt;br&gt;oss ur det förlamande grepp som statsskulden representerar, att ta oss&lt;br&gt;tillbaka till den situation där tillväxt ger sysselsättning, att ta oss tillba-&lt;br&gt;ka till den situation där vi betalar fullt ut för de förmåner vi vill bevilja&lt;br&gt;oss själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att det inte finns någon lätt väg ur den här ekonomiska&lt;br&gt;situationen. Den som påstår det har fel. Vi har utomordentligt svåra&lt;br&gt;beslut framför oss. Det finns heller ingen enda väg. Den som tror det&lt;br&gt;har möjligen skapat krisen, men har ingen lösning på den. Ur detta&lt;br&gt;moras kommer vi att ta oss enbart med en lång rad olika åtgärder, som&lt;br&gt;kombineras med varandra och ger ett gott resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste jobba efter flera linjer samtidigt. I budgetförslaget anger&lt;br&gt;vi klart och tydligt att vi inte klarar att ta oss ur den här fällan om vi&lt;br&gt;inte också attackerar underskotten den vägen att vi höjer skatter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skär ner utgifter. Det räcker inte enbart med att låta tillväxten automa-&lt;br&gt;tiskt verka.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nu, tillsammans med de förslag som vi har lagt fram&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;under hösten, föreslagit finanspolitiska åtstramningar som uppgår till i&lt;br&gt;runda tal 115 miljarder kronor. Det är ett program för finanspolitisk&lt;br&gt;åtstramning som saknar motstycke i Europa. Det är ett program som&lt;br&gt;har drivits fram inte därför att vi har lust att beskatta folket hårdare&lt;br&gt;eller har lust att gå in och riva i förmåner, utan därför att vi tvingas till&lt;br&gt;det av de omständigheter som statsskulden representerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen vad gäller skattehöjningar och besparingar är sådan&lt;br&gt;att vi lägger ungefar hälften i form av skattehöjningar och hälften i&lt;br&gt;form av besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten tog riksdagen ställning till de förslag som i huvudsak&lt;br&gt;rörde skattehöjningarna. Där höjdes skatten för kapitalägare. Där höj-&lt;br&gt;des skatten för dem med de högsta inkomsterna. Där höjde vi mil-&lt;br&gt;jöskatten. Där genomförde vi också en arbetsgivaravgiftshöjning för att&lt;br&gt;klara medlemsavgiften till den europeiska unionen. Under hösten lade&lt;br&gt;vi också fram en del besparingsförslag som diskuterades i valrörelsen.&lt;br&gt;Och under hösten sade vi i regeringen att vi i januari månad skulle&lt;br&gt;komma tillbaka med ytterligare utgiftsneddragningar. De redovisas i&lt;br&gt;dag. Jag sade, och regeringen sade, i höstas att vi skulle ha saldoför-&lt;br&gt;bättringar på i storleksordningen 20 miljarder kronor i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen. De skulle i huvudsak vara i form av besparingar, sade vi. Nu&lt;br&gt;redovisar vi 21,7 miljarder kronor i utgiftsnedskärningar och bespa-&lt;br&gt;ringar. Därmed adderar vi till de tidigare skattehöjningarna den del av&lt;br&gt;saneringen som rör utgiftsnedskärningarna - nödvändiga åtgärder men&lt;br&gt;smärtsamma och, kan jag försäkra denna kammare, långt ifrån populära&lt;br&gt;i det svenska folkdjupet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men en sak är säker: Orkar inte riksdagen fatta dessa beslut nu,&lt;br&gt;kommer de som beviljar oss lån att så småningom se till att andra be-&lt;br&gt;slut av motsvarande eller ännu större omfattning drivs fram, och detta&lt;br&gt;kanske på områden som riksdagen inte gillar. Det är sanningen, och&lt;br&gt;den måste vi faktiskt se i vitögat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är den ena vägen att ta sig ur den här situationen, att våga se till&lt;br&gt;så att man skär ned utgifterna och att ha modet att fatta de svåra beslu-&lt;br&gt;ten. Men samtidigt måste de avvägas på ett sådant sätt att vi låter den&lt;br&gt;uppåtgående konjunkturen, som nu ger oss utrymmet att vidta dessa&lt;br&gt;åtgärder, verka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här ser vi nu att fler människor kommer i arbete. Fler människor får&lt;br&gt;möjligheten att byta det passiva bidragsmottagandet mot det aktiva&lt;br&gt;arbetet och skattebetalandet. Vi får den vägen också ett verksamt bi-&lt;br&gt;drag till statsfinansernas förbättring. Här har vi de två huvudsakliga&lt;br&gt;komponenterna: en tillväxt som ger fler människor arbete och en fi-&lt;br&gt;nanspolitik som vågar och orkar att ta de svåra besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa åtgärder stabiliserar vi statsskulden som andel av den&lt;br&gt;totala ekonomin till 1997. Det gamla målet som var uppsatt, att det&lt;br&gt;skulle göras till 1998, överträffas. Men detta representerar icke en sund&lt;br&gt;situation. Därigenom stabiliserar vi skulden, men sedan måste vi börja&lt;br&gt;på att pressa ned den. Det görs genom fortsatt tillväxt, fortsatt fler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;människor i arbete men också i framtiden, naturligtvis, ordentliga bud-&lt;br&gt;getarbeten från riksdagens och regeringens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vi har åstadkommit detta, att vi har lagt oss i denna sele för att&lt;br&gt;dra detta gigantiska lass beror ju icke på att vi av fri vilja söker pro-&lt;br&gt;blem, utan för mig och regeringen som utgår från en socialdemokratisk&lt;br&gt;ideologisk uppfattning är det av avgörande betydelse att få kontroll&lt;br&gt;över statsfinanserna. Utan sunda statsfinanser äventyras långsiktigt hela&lt;br&gt;välfärdsbygget. Utan sunda statsfinanser vrids makten ur de politiskt&lt;br&gt;valda organens händer och flyttas in i marknadens slutna rum. Den som&lt;br&gt;är satt i skuld är icke fri. Den som tvingas låna till sina löpande utgifter&lt;br&gt;blir beroende av långivaren. Det gäller för hårt skuldsatta enskilda&lt;br&gt;personer. Det gäller för enskilda hushåll. Den som tvingas låna för sina&lt;br&gt;löpande konsumtion, för mat för dagen, den är icke fri i förhållande till&lt;br&gt;banken. Den stat som väljer att långsiktigt klara av sina sociala förmå-&lt;br&gt;ner, sitt välfärdssystem, genom att låna på internationella marknader&lt;br&gt;och hos inhemska kapitalförvaltare hamnar förr eller senare i en situa-&lt;br&gt;tion då den politiska makten flyttas över från de valda organen till&lt;br&gt;marknadens slutna rum. Detta är någonting som för mig och regeringen&lt;br&gt;är av central betydelse. Här gäller det att nu ta greppet om statsfinan-&lt;br&gt;serna och visa att de folkvalda organen kan hantera situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan kommer det att sägas att detta är orättvist och att det särskilt&lt;br&gt;drabbar de svagaste, de som har det sämst ställt. Ja, det drabbar de&lt;br&gt;svagaste. Det drabbar dem som har det dåligt ställt. Men det drabbar&lt;br&gt;inte enbart dessa grupper. Det drabbar också dem som har det gott ställt&lt;br&gt;och i större utsträckning än dem som har det knapert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla fördelningspolitiska analyser av det som vi nu gör visar att alla&lt;br&gt;är med och bidrar till denna jättelika sanering av statsfinanserna - alla&lt;br&gt;är med och bidrar. Men mest bidrar de som tjänar mest genom att vi&lt;br&gt;har kraften att höja kapitalskatter och värnskatt för dem som har de&lt;br&gt;högsta inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men ingen skall inbilla någon att vi kan ta oss ur ett sådant moras&lt;br&gt;som vi nu sitter i utan att det kommer att märkas i varje svenskt hushåll.&lt;br&gt;Vi har gjort den avvägningen att vi, när vi genomför våra utgiftsned-&lt;br&gt;dragningar, väljer att göra dem i transfereringssystemen, alltså i in-&lt;br&gt;komstöverföringarna till hushållen. Vi vill in i det längsta hålla kom-&lt;br&gt;muner och landsting utanför neddragningarna, därför att en femtiolapp,&lt;br&gt;en hundralapp eller några hundra kronor i månaden i mistade förmåner&lt;br&gt;under en uppväxtperiod kan man leva med som vuxen. Men du kan inte&lt;br&gt;som vuxen leva med att du fick en dålig utbildning i skolan eller en&lt;br&gt;svag barnomsorg. Du kan rimligen inte heller vara tillfreds med att dina&lt;br&gt;föräldrar i livets slutskede får en vård som är av dålig kvalitet. För&lt;br&gt;jämlikheten i det svenska samhället är det viktigt att vi in i det längsta&lt;br&gt;värnar kvaliteten i vården, i omsorgen och i utbildningen. Då är det&lt;br&gt;lättare, även om det också är svårt, att ta utgiftsnedskärningarna i trans-&lt;br&gt;fereringssystemen. Det är en viktig ideologisk markering - ett viktigt&lt;br&gt;vägval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu kommer alla att stå här ute på gatorna. Var och en i denna kam-&lt;br&gt;mare kommer att uppvaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarnas organisationer kommer att säga: Nu räcker det med&lt;br&gt;avgiftshöjningar och skattehöjningar. Vi tål inte detta.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Löntagarnas organisationer kommer att säga: Vi tål inte mer. Nu&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;räcker det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionärernas organisationer säger: Det är väl rimligt att åtminsto-&lt;br&gt;ne vi går fria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idrottens organisationer säger: Varför skära ned våra anslag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Böndernas organisationer säger: Vi vill rimligen ha samma villkor&lt;br&gt;som de ute i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla yrkesgrupper som känner sig drabbade, t.ex. militärer, poliser,&lt;br&gt;tullare, ambassadörer, biståndsarbetare - jag kan icke räkna dem alla -&lt;br&gt;kommer att stå här. De kommer med en mun att säga: Det är nödvän-&lt;br&gt;digt att spara och att skära ned utgifter men inte på vårt område. Där&lt;br&gt;går det inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall de säga därför att de representerar sitt intresse. De repre-&lt;br&gt;senterar det som deras medlemmar har betalt dem för att driva som sitt&lt;br&gt;intresse. Det är legitimt. De kommer att påverka er i riksdagsutskotten.&lt;br&gt;Lobbyister kommer att ränna i korridorerna och de kommer att slåss för&lt;br&gt;sina befintliga förmåner. Det är deras uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock är det så att det bara finns en institution som har att väga av&lt;br&gt;alla intressen i ett sammanhang - en helhet - och det är Sveriges riks-&lt;br&gt;dag. Vi måste ta ansvaret för att alla dessa särintressen vägs av mot&lt;br&gt;varandra och mot det som framtiden kräver i ansvarstagande för en&lt;br&gt;gemensam ekonomi. Och kom ihåg att framtiden saknar lobbyister.&lt;br&gt;Framtiden har inga lobbyister, utan framtiden kan enbart göras möjlig&lt;br&gt;om det är så att vi har kraften att väga av alla särintressen i en helhets-&lt;br&gt;lösning som gör att vi återigen kan ta greppet över statens finanser och&lt;br&gt;därmed lägga grunden för en uthållig tillväxt, en full sysselsättning och&lt;br&gt;ett välfärdssamhälle som vi svenskar så innerligt väl vill ha.&lt;br&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 LARS TOBISSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det har gått endast tre veckor sedan vi senast möttes till&lt;br&gt;ekonomisk debatt här i riksdagen. Finansministern uttryckte då stor&lt;br&gt;tillfredsställelse med regeringens politik och än mer med sin egen be-&lt;br&gt;slutsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan dess har det inträffat åtskilligt som borde ha fått självbelå-&lt;br&gt;tenheten att svikta. Senare samma dag som debatten hölls blev OECD:s&lt;br&gt;halvårsrapport offentlig. Tillväxttakt, räntenivå, budgetunderskott och&lt;br&gt;arbetslöshet - allt förutsades där bli sämre för Sveriges del än vad den&lt;br&gt;socialdemokratiska regeringen ställt i utsikt. Men värre var ändå den&lt;br&gt;kritik som - utan namns nämnande - framfördes i rapportens allmänna&lt;br&gt;bedömning av olika länders insatser för att sanera sina statsfinanser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 de flesta fall, men inte alla, har regeringarna insett att tyngdpunk-&lt;br&gt;ten måste läggas på utgiftssidan. Att öka skattetrycket, som redan ska-&lt;br&gt;par betydande snedvridningar i de flesta medlemsländer, skulle allmänt&lt;br&gt;få starka negativa bieffekter.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förra veckan kom så Moody's nedgradering av Sveriges kredit-&lt;br&gt;värdighet. Liksom OECD-ekonomerna var detta ratinginstitut medvetet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om Göran Perssons planer på att i budgetpropositionen spara ca 20&lt;br&gt;miljarder. ”Det kan inte undvikas”, skrev man, ”att skuldbördan kom-&lt;br&gt;mer att tvinga svenskarna att genomföra omfattande förändringar i sina&lt;br&gt;sociala förmånsprogram och att godta en lägre tillväxt i levnadsnivån.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella kritiken förklarar åtskilligt av den kraftiga rän-&lt;br&gt;teuppgång och kronförsvagning som inträffade i går och som har fort-&lt;br&gt;satt i dag på morgonen. Men orsaksfaktorer står också att finna på&lt;br&gt;hemmaplan. Häromdagen framförde LO i hotfull ton att inga fler be-&lt;br&gt;sparingar kunde tillåtas. Samma budskap kom i går i en DN-artikel från&lt;br&gt;24 socialdemokratiska kommunalpolitiker. För att nödtorftigt hålla fred&lt;br&gt;i sin flock utfärdade statsministern redan i förväg ett nyårslöfte: ”Vad&lt;br&gt;göras skall i besparingsväg, det är med finansplanen redan gjort”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta uttalande syftade, fru talman, på de åtgärder som nu framförs&lt;br&gt;i budgetpropositionen och som alltså skall komplettera de stora skatte-&lt;br&gt;höjningar och de omfattande återregleringar som regeringen redan&lt;br&gt;förelagt riksdagen. Enligt Göran Persson skall detta räcka för att vända&lt;br&gt;skuldkvoten nedåt redan 1997. Jag påstår att det inte alls gör det. Orsa-&lt;br&gt;ken är att regeringen valt att gå fram med just skattehöjningar och åter-&lt;br&gt;ställare i stället för att fullfölja den borgerliga regeringens satsning på&lt;br&gt;tillväxtfrämjande skatteförändringar och avregleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutsade redan i decemberdebatten att finansministern skulle&lt;br&gt;tvingas justera ned tillväxtprognosen för 1995. Så har nu skett. Jag har&lt;br&gt;också fått rätt i min förutsägelse att inte något år i denna konjunkturcy-&lt;br&gt;kel kommer att uppvisa en tillväxttakt på de 3 % som är en förutsätt-&lt;br&gt;ning för att mera märkbart få ned arbetslösheten. Ändå är Göran Pers-&lt;br&gt;son i detta avseende klart mer optimistisk än t.ex. Konjunkturinstitutet&lt;br&gt;och OECD-ekonomerna. Den svaga punkten i tillväxtprognosen är nu&lt;br&gt;som tidigare antagandet att den privata konsumtionen - trots att hushål-&lt;br&gt;lens disponibla inkomster sjunker de närmaste åren - ändå skall kunna&lt;br&gt;hållas uppe genom en minskning av sparkvoten. Jag vidhåller som mera&lt;br&gt;troligt att hushållssparandet blir oförändrat under intryck av den oviss-&lt;br&gt;het som skapas av alla skattehöjningar, den förestående avtalsrörelsen,&lt;br&gt;förändringar inom socialförsäkringarna och sviktande bostadspriser.&lt;br&gt;Men framför allt kommer naturligtvis den höga realräntan att stimulera&lt;br&gt;till fortsatt sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den privata konsumtionen sålunda skulle sjunka i takt med de&lt;br&gt;disponibla inkomsterna hamnar den årliga BNP-tillväxten snarare un-&lt;br&gt;der än över 2 %. Därmed kvarstår knappt något alls av den nedgång i&lt;br&gt;arbetslösheten som finansministern förutsäger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men är finansministern, om man skulle godta de förutsättningar&lt;br&gt;som återges i finansplanen, nöjd med att den totala arbetslösheten lig-&lt;br&gt;ger kvar över 10-procentsnivån? Framför allt inställer sig frågan:&lt;br&gt;Kommer LO och rörelsen i övrigt att godta en så stor avvikelse från&lt;br&gt;vad som utlovades i valrörelsen utan att tvinga fram ofinansierade&lt;br&gt;stimulansåtgärder och mer sysselsättning i den offentliga sektorn?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte försvinner varje möjlighet att minska budgetunderskottet så&lt;br&gt;mycket att statsskuldens ökning hejdas. Det beror då inte på att opposi-&lt;br&gt;tionen inte stöder regeringens strävan att sanera statsfinanserna. Som&lt;br&gt;framgått av de senaste dagarnas debatt är finansministerns verkliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;problem hur han skall kunna övertyga sina egna om riktigheten av de&lt;br&gt;åtgärder som, om de föreslagits av en borgerlig regering, skulle ha&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;beskrivits som en nedrustning av välfärden.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är ännu för tidigt att i detalj kommentera och ta&lt;br&gt;ställning till konkreta förslag i regeringens budgetproposition - detta&lt;br&gt;så mycket mera som de i många fall inte är preciserade utan förutsätter&lt;br&gt;ytterligare beredning. De moderata motförslagen kommer att presente-&lt;br&gt;ras i partimotioner under de närmaste två veckorna med uppsummering&lt;br&gt;i den ekonomiska motionen den 25 januari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan bara mera allmänt konstatera att en del tilltänkta åtgärder&lt;br&gt;går i rätt riktning, även om det samlade resultatet är otillräckligt. Fram-&lt;br&gt;för allt är, som sagt, avvägningen fel om man beaktar de förslag till&lt;br&gt;skattehöjningar och återregleringar som redan framförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall nöja mig med att belysa och begära upplysningar i tre äm-&lt;br&gt;nen som är av betydelse för att rätt kunna bedöma vart regeringen syf-&lt;br&gt;tar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min första fråga gäller regeringens förslag om enhetlig ersättnings-&lt;br&gt;nivå på 75 % samt slopad karensdag i sjukförsäkringen. Hur kan man&lt;br&gt;över huvud taget inom ramen för ett sparprogram förorda förändringar&lt;br&gt;som sammantagna leder till en utgiftsökning med över 400 miljoner?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den borgerliga regeringen drev igenom införandet av en ka-&lt;br&gt;rensdag i sjukförsäkringen framträdde vad som föreföll vara en remar-&lt;br&gt;kabel förbättring av hälsotillståndet i landet. Frånvaron från arbetet mer&lt;br&gt;än halverades på många håll. Vinsten blev därmed dubbel: både en&lt;br&gt;utgiftsbesparing och en produktivitetsförbättring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om karensdagen slopas betyder det omvänt dels ökade utgifter för&lt;br&gt;sjukförsäkringen, dels en genom ökad frånvaro försämrad produktivi-&lt;br&gt;tet. Men liksom i slutet av 1980-talet behöver fler vara anställda om&lt;br&gt;företagen skall kunna parera den ökade sjukfrånvaron. Kan det vara&lt;br&gt;detta som är uträkningen? Enda sättet att förena låg tillväxt med mins-&lt;br&gt;kad arbetslöshet är att sänka produktiviteten i arbetslivet. Är det lös-&lt;br&gt;ningen på gåtan hur regeringen, trots en tillväxtdämpande och jobbför-&lt;br&gt;störande skattepolitik, tror sig kunna få ned arbetslösheten och skapa&lt;br&gt;400 000 nya arbetstillfällen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har som vanligt stor tilltro till sin förmåga att med se-&lt;br&gt;lektiva åtgärder stimulera till ökad sysselsättning. Det ingrepp man&lt;br&gt;tydligen fäster störst vikt vid är förslaget att tillfälligt avstå från lö-&lt;br&gt;neskatter för arbetslösa som får jobb under det närmaste halvåret. Jag&lt;br&gt;tackar för det indirekta erkännande som därmed lämnas åt den gamla&lt;br&gt;moderata tesen att löneskatter verkar avhållande på viljan att anställa.&lt;br&gt;Men var ligger logiken i att först höja löneskatterna generellt och där-&lt;br&gt;med slå ut flera tiotusentals jobb och sedan göra en punktinsats - med&lt;br&gt;alla dess snedvridande inslag vad gäller både olika arbetsgivare och&lt;br&gt;olika arbetstagare - för att i någon mån reparera de skador man åstad-&lt;br&gt;kommit?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karensdagens slopande och den tillfälliga anställningsrabatten har i&lt;br&gt;förväg tilldragit sig uppmärksamhet. Däremot har det varit tyst om att&lt;br&gt;man i finansplanen återkommer till den gamla fondsocialistiska tanken&lt;br&gt;att pensionspengar skall användas för att köpa aktier. Eftersom det&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;numera finns ett betydande inslag av utländskt ägande av de stora börs-&lt;br&gt;noterade exportföretagen framförs hotet denna gång i den förledande&lt;br&gt;formuleringen att AP-fonden skall ges ökade möjligheter att tillföra&lt;br&gt;riskkapital till små och medelstora företag. Det hjälper inte att rege-&lt;br&gt;ringen på nästa rad kommer med en av de få ljusglimtar jag hittat i&lt;br&gt;finansplanen, nämligen löftet att överväga ett riskkapitalavdrag. Jag&lt;br&gt;kan försäkra att vi moderater kommer att motsätta oss alla försök att&lt;br&gt;blåsa liv i förlegad fondsocialism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill till slut fråga finansministern: Sluter Göran&lt;br&gt;Persson upp vid Ingvar Carlssons förhastade nyårslöfte att det efter&lt;br&gt;denna finansplan inte skall bli några ytterligare besparingar? I så fall är&lt;br&gt;jag rädd att misstron mot regeringens ekonomiska politik kommer till&lt;br&gt;uttryck i ytterligare höjd ränta och försvagad krona. Eller är han beredd&lt;br&gt;att gå vidare med besparingar, så att statsskulden inte bara stabiliseras&lt;br&gt;nära 100 % av bruttonationalprodukten utan också sänks ned mot de&lt;br&gt;60 % som ingår i EU:s konvergenskrav - även om detta skulle väcka&lt;br&gt;stort misshag hos LO och övriga aktivister i rörelsen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 PER-OLA ERIKSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Den nya regeringen inledde mandatperioden med en&lt;br&gt;återställarpolitik. Klockan skulle, som det hette, vridas tre år tillbaka i&lt;br&gt;tiden. Det var, milt sagt, en mindre lyckad start. Det var inte försämra-&lt;br&gt;de villkor för småföretagen, kraftigt ökade skatter på arbete och pro-&lt;br&gt;duktion, minskad valfrihet för t.ex. småbarnsföräldrar och en dålig&lt;br&gt;eftervård av EU-avtalet som Sverige behövde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu försöker regeringen ta nya tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansministern försöker i dag, som väntat, låta övertygande, ödes-&lt;br&gt;mättad och framgångsrik. Det är oftast det intrycket man får av Göran&lt;br&gt;Persson när han är i farten. Men bakom denna självgoda fasad märks&lt;br&gt;bristerna. Budgetförslaget är ett lysande bevis på detta. Sveriges eko-&lt;br&gt;nomi är långt ifrån räddad med den budget som nu presenteras. Tre&lt;br&gt;faktorer kommer att vara helt avgörande för den svenska ekonomins&lt;br&gt;utveckling framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första faktorn är ränteläget. Regeringen beräknar att det fortsatt&lt;br&gt;kommer att vara utomordentligt högt. Den realränta som regeringen&lt;br&gt;räknar med hotar att lamslå investeringarna runt om i landet. Ökade&lt;br&gt;investeringar är en av förutsättningarna för en god ekonomisk tillväxt,&lt;br&gt;för att värna välfärdssamhället och för att långsiktigt klara statsskulden.&lt;br&gt;Utan en näringslivsledd expansion klarar inte regeringen att hantera&lt;br&gt;situationen på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra faktorn, resultatet av avtalsrörelsen, är om möjligt än&lt;br&gt;mer osäker. Avtalsrörelsen kommer att avgöra om ens regeringens&lt;br&gt;förhoppningar om tillväxt, inflation och långsiktig ekonomisk utveck-&lt;br&gt;ling kan uppfyllas. Den ur fördelningspolitisk synpunkt orättvisa bud-&lt;br&gt;geten som presenteras kan leda till att en löne- och kompensationskaru-&lt;br&gt;sell startar. Då tänds också inflationsbrasan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje faktorn är statsskuldens utveckling. Det är inte med nå-&lt;br&gt;gon övertygelse som regeringen visar att man kommer att få hejd på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;statsskuldens negativa utveckling. Inte ens regeringen själv verkar vara&lt;br&gt;övertygad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringen riktar ett dråpslag mot barnfamiljerna och mot arbetslö-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sa ungdomar. Jag kan redan i dag säga att detta dråpslag inte kommer&lt;br&gt;att få Centerns stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingar inom det familjepolitiska området och övriga transfe-&lt;br&gt;reringar måste ske med garanterad grundtrygghet. Människor med de&lt;br&gt;minsta ekonomiska marginalerna måste fredas. Men i finansministerns&lt;br&gt;ögon är den lågavlönade mamman med flera barn en lobbyist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att Socialdemokraterna nu avskaffat den allmänna obligato-&lt;br&gt;riska arbetslöshetsförsäkringen blir arbetslösa ungdomar hårdast utsat-&lt;br&gt;ta. Det gick väl inte Socialdemokraterna till val på, herr finansminister?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förra mandatperioden klagade Socialdemokraterna ofta över&lt;br&gt;besparingar. Jämfört med det dråpslag som nu riktas mot barnfamiljer&lt;br&gt;och arbetslösa ungdomar var det småsaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu skall barnfamiljerna klämmas åt. Nu är det flerbarnsfamiljerna&lt;br&gt;som skall bära en av de tyngsta bördorna för att vi skall kunna sanera&lt;br&gt;svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 hade Socialdemokraterna partikongress. I motionssvaren som&lt;br&gt;presenterades inför kongressen avvisades sänkta ersättningsnivåer i&lt;br&gt;försäkringssystemen och ersättningstak. Man avvisade också tankar på&lt;br&gt;behovsprövning eller beskattning av barnbidrag. Familjerna skulle&lt;br&gt;värnas. Nu har budskapet ett annat innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den förra mandatperioden fick riksdagen ta ställning till för-&lt;br&gt;slag om kraftiga åtstramningar riktade mot barnfamiljer. Det framför-&lt;br&gt;des då av ett parti som inte längre finns i riksdagen. Detta parti tycks&lt;br&gt;förgå, men dess idéer bestå - nu framförda av en socialdemokratisk&lt;br&gt;regering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vice ordförande i riksdagens finansutskott kommer jag att ta&lt;br&gt;initiativ till en dialog med de övriga oppositionspartierna för att utröna&lt;br&gt;på vilka punkter, t.ex. inom familjepolitikens område, som en kon-&lt;br&gt;struktiv opposition kan förhindra en föreslagen olycklig politik. Vi har i&lt;br&gt;Centern inga illusioner om att det är ett enkelt arbete. Men regeringens&lt;br&gt;budgetproposition påkallar att ansträngningar görs för att komma till&lt;br&gt;rätta med ett förslag som i nuläget slår hårdast mot barnfamiljer och&lt;br&gt;arbetslösa och äventyrar den ekonomiska återhämtning som kampen&lt;br&gt;mot arbetslösheten behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avgörande betydelse för en sundare samhällsekonomi är en för-&lt;br&gt;bättrad sysselsättning. Regeringen lägger förvisso fram en del förslag&lt;br&gt;som kan få positiv betydelse. Men tyvärr tycks regeringen ha drabbats&lt;br&gt;av någonting som jag skulle kunna beteckna som panik på arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitikens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fyrpartiregeringen införde ett tillfälligt generellt anställningsstöd,&lt;br&gt;GAS. Det infördes när företagen var i ett sämre läge än nu och när&lt;br&gt;konjunkturuppgången var i vardande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser nu att satsa sju miljarder kronor på ett nytt an-&lt;br&gt;ställningsstöd. Det kan lämpligen förkortas ”NYS”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också nys att tro att detta skulle leda till väsentligt fler nyan-&lt;br&gt;ställningar. Staten skall enligt detta förslag lägga mycket pengar på att&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reducera kostnaderna för företag som skulle anställa oavsett om ”NYS”&lt;br&gt;införs eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyårsgåvan, ett tolvmånadersstöd, på sju miljarder kronor till ar-&lt;br&gt;betsgivarna skulle göra större nytta på annat sätt. För flertalet företag&lt;br&gt;skulle lägre räntor ha väsentligt större betydelse. Men det är ytterst&lt;br&gt;tveksamt om den politik som regeringen i dag har presenterat ger oss&lt;br&gt;lägre räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern kommer att presentera andra förslag som syftar till att sätta&lt;br&gt;fler människor i arbete och till skatteväxling från arbete till miljöfarlig&lt;br&gt;verksamhet. Regeringen har uppenbarligen gjort så gott den kunnat på&lt;br&gt;det arbetsmarknadspolitiska området men, vilket är avgörande, saknar&lt;br&gt;ändå förmåga till nytänkande och framsynthet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man talar om särskild hänsyn till småföretagen. Vi har lärt oss vad&lt;br&gt;det innebär. Den billigaste åtgärden hade varit att regeringen i höstas&lt;br&gt;skulle ha hållit fingrarna borta från nya pålagor, t.ex. högre arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter och den förenkling av arbetsrätten som den förre regeringen&lt;br&gt;genomförde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu skall AP-fonderna också släppas loss för att köpa aktier i småfö-&lt;br&gt;retag. Det institutionella ägandet skall tillbaka, precis som den förra&lt;br&gt;socialdemokratiska regeringen ville. Det var fel väg då. Det är fel väg&lt;br&gt;nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet kommer att avlövas 25 % av sina ekonomiska&lt;br&gt;resurser. Nedrustningen har nu spritt sig från försvaret och biståndet till&lt;br&gt;miljöpolitiken och regionalpolitiken. Vad tycker Miljöpartiet, som&lt;br&gt;reservationslöst röstade fram den socialdemokratiska regeringen, om en&lt;br&gt;sådan utveckling?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen satsar nya pengar på att människor skall flytta. Samti-&lt;br&gt;digt skall regionalpolitiken nedrustas. Den ökade satsning på regional-&lt;br&gt;politiken som Centern medverkade till under fyrpartiregeringen i syfte&lt;br&gt;att skapa livskraft i hela landet rivs nu upp. Det är ett övertydligt kon-&lt;br&gt;centrationsbesked från regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under valrörelsen gav Socialdemokraterna intrycket av att det inte&lt;br&gt;skulle ske några minskningar av antalet anställda inom kommuner och&lt;br&gt;landsting. I den preliminära nationalbudgeten kan vi nu läsa att rege-&lt;br&gt;ringen räknar med 24 000 färre tjänster i den kommunala verksamheten&lt;br&gt;under de två närmaste åren. Var det inte vården, omsorgen och skolan&lt;br&gt;som skulle värnas? Hur många sjuksköterskor, vårdbiträden och för-&lt;br&gt;skollärare kommer att försvinna? Och vad säger Lillemor Arvidsson&lt;br&gt;om en sådan politik?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsförklaringen i höstas talade statsministern om en samar-&lt;br&gt;betsregering. Det står i dag klart att statsministern då avsåg Gudrun&lt;br&gt;Schyman. Vänsterpartiet och Gudrun Schyman trånade också hela&lt;br&gt;hösten efter att vara regeringen Carlssons släpvagn. Det vore intressant&lt;br&gt;att få veta om Gudrun Schyman fortfarande trånar efter uppgörelsen&lt;br&gt;med regeringen. Hon kan i dag redogöra för på vilka punkter som hon&lt;br&gt;och Vänsterpartiet har gett regeringen sitt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Centern kommer nu att kritiskt, men i en konstruktiv&lt;br&gt;anda, pröva regeringens budgetförslag. Vi kommer att redovisa förslag&lt;br&gt;till hur statsfinanserna skall saneras med förbättrade förutsättningar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prof. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en långsiktigt hållbar ekonomisk och ekologisk utveckling, en ökad&lt;br&gt;sysselsättning, en rättvis fördelning och en regional balans för livskraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Göran Persson har skapat mycket stora förväntningar&lt;br&gt;på årets budgetproposition och finansplan. Den skall enligt de tidigare&lt;br&gt;utsagorna innehålla 20 miljarder kronor i minskade utgifter, så att de&lt;br&gt;offentliga finanserna en gång för alla saneras. Den skall innehålla en&lt;br&gt;jättesatsning på nya jobb, så att arbetslösheten kraftigt sjunker, och den&lt;br&gt;skall ge en rättvis fördelning. Dessa tre saker har sagts vara kärnpunk-&lt;br&gt;ten. Det står också i finansplanen att dessa är de centrala byggstenarna i&lt;br&gt;regeringens politik. Tyvärr har Göran Persson inte lyckats baka denna&lt;br&gt;goda kaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Få personer vet bättre än jag att den här uppgiften är svår, och jag&lt;br&gt;vill ge finansministern en eloge för kraftansträngningen. Visst finns det&lt;br&gt;en del bra saker i finansplanen. Inte minst vill jag å den borgerliga&lt;br&gt;regeringens vägnar tacka för det indirekta erkännande som nu finns av&lt;br&gt;att mycket av det som vi gjorde var alldeles rätt och riktigt. Så måste&lt;br&gt;jag nämligen tolka det faktum att Göran Persson bygger vidare på våra&lt;br&gt;utgiftsminskningar. När det gäller de 113 miljarder som han nyss&lt;br&gt;nämnde räknar han t.o.m. sig själv till godo ungefär 20 miljarder kro-&lt;br&gt;nor av våra förslags effekter. Tack för det, finansministern!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allvarliga är emellertid att Göran Perssons kraftansträngning,&lt;br&gt;om än aldrig så stor, inte räcker. Hotet om massarbetslöshet kvarstår. I&lt;br&gt;själva verket säger finansminstern rätt upp och ner att politiken är otill-&lt;br&gt;räcklig för att det skall skapas förutsättningar för den halva miljon nya&lt;br&gt;jobb i näringslivet som krävs under de kommande åren. Efter flera år&lt;br&gt;med en högkonjunktur och en hel mandatperiod med Göran Persson&lt;br&gt;vid makten räknar han med att den öppna arbetslösheten skall bli när-&lt;br&gt;mare 6 % och den totala arbetslösheten närmare 10 % år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så sent som i juni förra året påstod socialdemokraterna att den öpp-&lt;br&gt;na arbetslösheten kunde pressas ner under 5 % redan 1995, dvs. i år,&lt;br&gt;bara socialdemokraterna fick regera. Nu klarar man inte detta ens till&lt;br&gt;1998, trots att konjunkturen i omvärlden är bättre och trots att vi har&lt;br&gt;fått ett ja till EU-medlemskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora problemet är, enligt min uppfattning, att regeringen ge-&lt;br&gt;nom höstens många skatteökningar för företagarna och genom återstäl-&lt;br&gt;lare i fråga om strukturella reformer inom t.ex. arbetsrätten och arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen allvarligt har försämrat företagsklimatet. Tydligen&lt;br&gt;börjar Göran Persson själv misstänka att det kan ligga någonting i den-&lt;br&gt;na kritik. Ett av förslagen i finansplanen är nämligen att arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifterna för nyanställningar skall tas bort - det som Per-Ola Eriksson&lt;br&gt;nyss kallade för ”NYS”. Detta innebär naturligtvis i sig ett erkännande&lt;br&gt;av att lägre skatter på arbete ger fler jobb och att högre skatter på arbe-&lt;br&gt;te ger färre jobb. Men det vore rejälare att ta tillbaka höstens beslut om&lt;br&gt;höjda arbetsgivaravgifter i stället för att ge en selektiv och ettårig ra-&lt;br&gt;batt. Det blir faktiskt lätt patetiskt när socialdemokraterna först under&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hösten återställer arbetsrätten till sista kommatecknet och krånglar till&lt;br&gt;det för småföretagarna. Sedan erkänner de i finansplanen att det behövs&lt;br&gt;särskilda lösningar just i fråga om arbetsrätten för de mindre företagen.&lt;br&gt;Först uppmanas parterna att lösa denna fråga avtalsvägen. Sedan tror&lt;br&gt;man tydligen inte riktigt att parterna kan eller vill detta. Hela frågan&lt;br&gt;hänvisas nämligen till en ny utredning. I avvaktan på detta förlorar&lt;br&gt;Sverige jobb som vi väl skulle behöva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av bovarna i detta drama är naturligtvis ränteutvecklingen. Även&lt;br&gt;i detta avseende var Göran Persson förut mycket stursk och utlovade&lt;br&gt;lägre räntor, bara socialdemokraterna kom till makten. Men räntorna är&lt;br&gt;fortfarande skyhöga, farligt höga, som Göran Persson då sade. De&lt;br&gt;svenska långräntorna är ungefar 3,3 procentenheter, eller 330 punkter,&lt;br&gt;högre än de tyska. De är lika höga som för ett halvt år sedan. I går steg&lt;br&gt;de rejält efter Moody's nedgradering av Sverige och inför rykten om&lt;br&gt;vad det andra kreditvärderingsinstitutet, Standard &amp;amp; Poor, skulle kom-&lt;br&gt;ma att säga. För Sveriges skull hoppas jag att räntorna nu kommer att&lt;br&gt;sjunka. Annars blir det svårt för Sverige och för oss som bor här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Budgetförslaget innehåller många besparingar. De är&lt;br&gt;inte fullt så omfattande som Göran Persson har utlovat, men det är ändå&lt;br&gt;en ansenlig mängd. Jag noterar t.ex. att socialdemokraterna nu har&lt;br&gt;anslutit sig till den borgerliga regeringens Nathalieplan i fråga om&lt;br&gt;kommunernas utveckling, av alla områden. Prognosen för den kommu-&lt;br&gt;nala konsumtionen är att det skall vara realt oförändrade utgifter för&lt;br&gt;den kommunala konsumtionen, även om just de orden inte används. Jag&lt;br&gt;tycker att detta i sak är bra, men jag misstänker att många socialdemo-&lt;br&gt;krater blir mycket överraskade och känner sig svikna. Så länge social-&lt;br&gt;demokraterna var i opposition kritiserades jag för att strama åt för&lt;br&gt;mycket i kommuner och landsting. Ingvar Carlsson erkände i höstens&lt;br&gt;första partiledardebatt för Bengt Westerberg att det faktum att social-&lt;br&gt;demokraterna hade givit intryck av att kommunerna skulle slippa spara&lt;br&gt;var en viktig faktor i valsegern. Nu visar sig detta vara en bluff, precis&lt;br&gt;som vi i Folkpartiet trodde. Den kommunala konsumtionen minskar&lt;br&gt;lika mycket i socialdemokraternas prognoser som med den bogerliga&lt;br&gt;regeringens politik. Under detta år, 1995, försvinner 13 000 jobb. Un-&lt;br&gt;der nästa år, 1996, försvinner ytterligare 11 000 jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingslistan i övrigt innehåller tyvärr inte riktigt de utlovade 20&lt;br&gt;miljarderna i ”skarpa” förslag. Det fattas ett antal miljarder som är mer&lt;br&gt;av ”lösa skott”. Inte heller är budgeten så ffamtung som man har utlo-&lt;br&gt;vat. I praktiken tycks genomslaget för budgetåret 1995/96 av bespa-&lt;br&gt;ringarna vara ungefär 12 miljarder kronor, kanske något mindre. Men&lt;br&gt;sedan måste man dra ifrån 9 miljarder kronor för de nya arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärderna. Därför tycks genomslaget netto för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 begränsas till 3 miljarder kronor. Dessutom tillkommer det&lt;br&gt;egendomliga förslag som har nämnts tidigare om att avskaffa karensda-&lt;br&gt;gen i sjukförsäkringen. Detta är enligt min uppfattning strukturellt&lt;br&gt;felaktigt. Det riskerar att leda till en ny ökning av korttidsfrånvaron och&lt;br&gt;till stora problem i fråga om produktivitetsutvecklingen i företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag befarar, fru talman, att åtgärderna sammantaget är otillräckliga&lt;br&gt;för den nödvändiga saneringen av statens finanser. Mot bakgrund av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prof. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vikten av att statsskulden skall stabiliseras senast 1998 flera gånger&lt;br&gt;understryks i finansplanen och mot bakgrund av att Göran Persson så&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;vältaligt talade om vikten av att man skall sluta låna - jag önskar att&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;han hade gjort det också under de gångna tre åren - vill jag ställa en&lt;br&gt;fråga: Är Göran Persson beredd att återkomma till riksdagen med yt-&lt;br&gt;terligare förslag om minskade utgifter, om utvecklingen visar att det&lt;br&gt;skulle vara nödvändigt? Om det skall finnas någon realism i talet om att&lt;br&gt;man inte bara skall stabilisera utan också minska skuldkvoten blir detta&lt;br&gt;självfallet nödvändigt. Är Göran Persson beredd att snabbt återkomma&lt;br&gt;till riksdagen med förslag om ytterligare besparingar om det skulle&lt;br&gt;behövas för att stabilisera skuldkvoten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist vill jag nämna något om fördelningspolitiken, som var den&lt;br&gt;tredje hörnstenen i den utmålade politikbeskrivningen. I finansplanen&lt;br&gt;sägs det på flera ställen att det långsiktigt viktigaste för en rättvis för-&lt;br&gt;delning är att man får fram nya jobb och får ordning på statens finanser.&lt;br&gt;Jag håller med om det resonemanget. Det är alldeles riktigt, men tyvärr&lt;br&gt;når regeringen inte ända fram i dessa avseenden. Arbetslösheten förblir&lt;br&gt;oacceptabelt hög. Också i den kortsiktiga fördelningspolitiken finns det&lt;br&gt;enligt min mening tendenser till brister. Tillsammans med höstens&lt;br&gt;förslag finns det en stor risk för att dessa förslag innebär en alltför&lt;br&gt;kraftig belastning på barnfamiljerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har redan beslutat om sänkta flerbarnstillägg, minskade&lt;br&gt;bidragsförskott och slopat vårdnadsbidrag. Nu tillkommer sänkt er-&lt;br&gt;sättning från föräldraförsäkring, sänkta barnbidrag och möjligen också&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnfamiljerna får därutöver precis som alla andra familjer ökade&lt;br&gt;boendekostnader, höjda kommunalskatter och höjda skatter av annat&lt;br&gt;slag, dvs. utöver de åtgärder som vidtas inom familjepolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta finns mycket vällovligt beskrivet i en fördelningspolitisk&lt;br&gt;analys i finansplanen. Där framgår alldeles tydligt att barnfamiljerna,&lt;br&gt;särkskilt de med många barn, belastas hårdare än andra familjer. Där-&lt;br&gt;med uppfylls i varje fall inte Folkpartiets krav på en rättvis fördel-&lt;br&gt;ningspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Regeringen säger själv att denna politik bygger på tre&lt;br&gt;hörnstenar: sanering av statsfinanserna, bekämpning av arbetslösheten&lt;br&gt;och en rättvis fördelningspolitik. Jag tvingas tyvärr konstatera att resul-&lt;br&gt;tatet inte på något av dessa områden är tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 GUDRUN SCHYMAN (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill i mitt första inlägg i den här debatten, som med&lt;br&gt;nödvändighet mest handlar om siffror, ta upp en litet annorlunda tråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står på s. 4 i finansplanen: ”Vägen ur den ekonomiska krisen&lt;br&gt;ställer stora krav på sammanhållning och solidaritet. Att ta Sverige ur&lt;br&gt;krisen kräver ett brett folkligt stöd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns då detta stöd i dag?, blir den naturliga följdfrågan. Jag tror&lt;br&gt;inte det. Men jag är övertygad om att det är nödvändigt att bygga upp&lt;br&gt;ett sådant stöd och en sådan sammanhållning om vi skall klara den&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sanering som nu krävs. Men då måste politiken vara rättvis och kunna&lt;br&gt;förstås och omfattas av alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall vi klara välfärden måste vi alltså få en utveckling med mer av&lt;br&gt;jämlikhet och rättvisa, där de hushåll och företag som bevisligen har&lt;br&gt;pengar också är med och betalar, där bankerna betalar tillbaka de peng-&lt;br&gt;ar de fick nu när de går med vinst, där fallskärmsavtalen försvinner,&lt;br&gt;osv. Vi behöver alltså mer av rättvisa och en långt vidare solidaritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den politiska vänster som nu har majoriteten i riksdagen har ge-&lt;br&gt;nomfört en bra början på en sådan rättvisepolitik under hösten, och det&lt;br&gt;är vår ambition, Per-Ola Eriksson, att fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste fortsätta arbetet med att få ner arbetslösheten, få ner un-&lt;br&gt;derskotten, få upp jämställdheten och envist hävda miljövärn och&lt;br&gt;”gröna” lösningar. En ambition som under valrörelsen gick under be-&lt;br&gt;teckningen ”Ryck Ingvar Carlsson i vänsterarmen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men ställer vi krav på solidaritet och sammanhållning måste vi ock-&lt;br&gt;så vara lyhörda för alla de strömningar som finns i vår tid, så vi vet vad&lt;br&gt;vi skall hålla samman kring och så vi rätt förstår innebörden i ordet&lt;br&gt;solidaritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med ökade sociala orättvisor tycks nämligen ett nytt kvali-&lt;br&gt;tetstänkande växa fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland många människor, inte minst bland ungdomar, finns en väx-&lt;br&gt;ande insikt om att målet med livet inte är pengar och ökad konsumtion.&lt;br&gt;Självklart ingår ett eget arbete som en central del i våra liv, men&lt;br&gt;mycket annat är också viktigt. Vårt självförtroende som individer växer&lt;br&gt;inte i första hand av att vi köper oss en ny Volvo eller nya märkesklä-&lt;br&gt;der. Många av oss anser i stället att vi växer genom samspel med andra&lt;br&gt;människor och genom att kunna göra en personlig insats för miljön,&lt;br&gt;även om det är något så enkelt som sopsortering och återvinning. Vi&lt;br&gt;växer som individer genom att vara skapande eller genom att skaffa oss&lt;br&gt;ny utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att vi får se en ny utveckling där livskvalitet, livsåskåd-&lt;br&gt;ningsfrågor och mänsklig gemenskap får en ökad betydelse. Kanske är&lt;br&gt;det ett slags trötthet vad gäller McDonaldskulturen, reklampåverkan&lt;br&gt;och vad gäller de enahanda våldsfyllda TV-serierna och underhåll-&lt;br&gt;ningsprogrammens värld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De egna upplevelserna, att leva i solidaritet, att värna miljön och&lt;br&gt;kvaliteten i livet blir viktigare än masskonsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kampen för allmän rösträtt växte fram i Sverige och i Europa&lt;br&gt;för runt hundra år sedan fanns inte bara en vision av att alla skulle vara&lt;br&gt;lika värda och få en röst eller att orättvisorna skulle minska. Där fanns&lt;br&gt;också drömmar och visioner om människans utveckling, att bildning&lt;br&gt;skulle leda fram till fria och självständiga individer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken på en för alla gemensam skola spelade en central roll, lik-&lt;br&gt;som folkhögskolorna. Syftet var att bana väg för ett brett demokratiskt&lt;br&gt;deltagande i det samhällsbygge som vi alla är en del av. Att lyfta varje&lt;br&gt;enskild människa till ökat självförtroende och till möjligheten att själv&lt;br&gt;få förverkliga och forma sitt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här andan, som fanns i den tidiga demokratiska rörelsen, be-&lt;br&gt;hövs i dag om vi skall kunna skapa sammanhållning och brett stöd för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;att klara ekonomin, men också när vi skall forma en vision för framti-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I tomrummet efter den moral som fanns i det gamla Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som formats i bygemenskap och kyrka, behövs en ny och modern mo-&lt;br&gt;ral, som uppmuntrar samarbete och gemenskap, som uppmuntrar och&lt;br&gt;bjuder in människor till samhällsliv och politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste utveckla en motkraft till den normlöshet, det konkurren-&lt;br&gt;stänkande och det våld som vi dagligen möter i TV och medier, och&lt;br&gt;tyvärr också allt oftare i verkligheten. Skolan, barnomsorgen och för-&lt;br&gt;äldraskapet har en given del av ansvaret, men också vi politiker måste&lt;br&gt;ta vårt ansvar. Det betyder att inse att politiken handlar om livet och&lt;br&gt;livets värden och att pengarna är medlet och inte målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror alltså att det är nödvändigt att vi formulerar nya, gemen-&lt;br&gt;samma samhällsmål som kan ersätta reklamutbudets enkla men effekti-&lt;br&gt;va budskap: ”Köp dig fri, sköt dig själv och strunta i andra”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det resulterar i att vi dagligen kan se att en del alldeles tydligt kan&lt;br&gt;sko sig genom svindlande löner och fallskärmsavtal i mångmiljonklas-&lt;br&gt;sen samtidigt som andra tvingas leva på marginalen. Det är märkligt att&lt;br&gt;den som basar över breven har skyhögt mer i lön än en lärare som an-&lt;br&gt;svarar för barnens utbildning och fostran. Riksdagsledamöter skor sig&lt;br&gt;genom dubbel bosättning samtidigt som man beslutar om nedskärningar&lt;br&gt;för sjuka och pensionärer. Skattesmitare, som bevisligen är skyldiga&lt;br&gt;staten, dvs. oss alla, mångmiljardbelopp, kan fortsätta att leva sina&lt;br&gt;lyxliv med flotta hus, bilar och lyxbåtar. De banker som fick mil-&lt;br&gt;jardstöd är inte självklart återbetalningsskyldiga, som vi vanliga männi-&lt;br&gt;skor är när vi tar lån. Då frågar man sig: Vad skapar allt detta för mo-&lt;br&gt;ral?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste bli tydliga; alla skall bidra, dvs. inte bara lågavlönade, ar-&lt;br&gt;betslösa och sjuka, utan också börsmäklare och direktörer, politiker,&lt;br&gt;konsulter och höga tjänstemän. Hög som låg. Alla måste visa ansvar&lt;br&gt;och solidaritet. Vår tids idoler borde vara de som hjälper varandra, inte&lt;br&gt;de som kliver på varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här handlar om demokratins kärna. Alla människor i Sverige&lt;br&gt;skall ha rösträtt, men det räcker inte. Vi skall ha respekt för varandra.&lt;br&gt;Vi behöver aktiva, kreativa och väl utbildade människor som kan gå&lt;br&gt;lugnt och tryggt på gatorna och som känner att vad de säger och gör har&lt;br&gt;betydelse. Männskor som sätter kvalitet och gemenskap före kvantitet&lt;br&gt;och egen tillfredsställelse på andras bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet har inte alla lösningar, men jag har velat visa vad&lt;br&gt;som är vår grundinställning när vi nu tar itu med förslagen i budgeten.&lt;br&gt;Jag har velat tala om att för oss handlar inte ekonomi i första hand om&lt;br&gt;decimaler utan om makt, demokrati och jämlikhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I mitt nästa inlägg skall jag mer direkt kommentera vis-&lt;br&gt;sa saker i budgeten, men jag tror att jag hinner med två kommentarer&lt;br&gt;redan nu. Den ena är att vi avvisar regeringens förslag om en generell&lt;br&gt;sänkning av barnbidraget med 125 kronor. Den andra är att vi aldrig&lt;br&gt;accepterar en sänkning av biståndet till fattiga länder. Svältande männi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skor har ingen svångrem att dra åt, som biståndsorganisationen Diako-&lt;br&gt;nia så träffande har uttryckt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 ROY OTTOSSON (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt mig först ge en kort sakupplysning till Per-Ola&lt;br&gt;Eriksson. Miljöpartiet röstade inte förbehållslöst för den socialdemo-&lt;br&gt;kratiska regeringen. Vi lade ner rösterna, precis som Centern gjorde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Ungefär en tredjedel av statens utgifter täcks i år med&lt;br&gt;nya statslån. Drygt hälften av dessa lån går till att täcka statens ränte-&lt;br&gt;kostnader för tidigare lån. Internationellt sett finns det knappast någon&lt;br&gt;motsvarighet till den kraftiga svenska skuldökningen under de senaste&lt;br&gt;åren. År 1990 var den 45 % av BNP. Nu närmar vi oss 100 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en ohållbar situation som gör oss alla fattigare för varje dag&lt;br&gt;som går. Ju längre det dröjer innan tillräckliga åtgärder sätts in, desto&lt;br&gt;fattigare blir vi i framtiden. Går det riktigt illa kan vi hamna i den fat-&lt;br&gt;tigdomsfälla där räntebetalningar stjäl frukterna av allt vårt arbete och&lt;br&gt;slit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det budgetförslag som regeringen nu lägger fram i riksdagen blir&lt;br&gt;statens underskott drygt 243 miljarder kronor. Det är en förbättring i&lt;br&gt;den meningen att skuldökningen minskar. Avsikten är att statsskulden&lt;br&gt;inte skall öka fr.o.m. 1998, och nu sade Göran Persson 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att ytterligare besparingar och budgetförstärkningar kan&lt;br&gt;göras redan nu. Vi räknar med att kunna lägga fram en starkare budget&lt;br&gt;den 25 januari. Därigenom bör statens räntekostnader och det allmänna&lt;br&gt;ränteläget snabbare kunna minskas till rimligare nivåer än vad vi upp-&lt;br&gt;lever i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en första snabbgranskning av regeringens budgetförslag är vi i&lt;br&gt;Miljöpartiet de gröna djupt bekymrade över inriktningen på regering-&lt;br&gt;ens politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till besparingar i socialförsäkringarna, folkpensionerna&lt;br&gt;och barnbidragen drabbar särskilt dem med låga inkomster. Det är just&lt;br&gt;de grupper som redan i dag har råkat värst ut. Frågan är om inte dessa&lt;br&gt;förslag är ett tecken på ett begynnande socialt haveri för det socialde-&lt;br&gt;mokratiska partiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtstramningar som slår hårt mot låginkomsttagare slår också hårt&lt;br&gt;mot möjligheterna till återhämtning för den inhemska ekonomin. De är&lt;br&gt;de som har lägre inkomster som är mest benägna att öka sin konsum-&lt;br&gt;tion eftersom de har mest eftersatta behov. De som tjänar bättre är mer&lt;br&gt;benägna att öka sitt sparande eftersom det är uppenbart att staten i&lt;br&gt;framtiden inte kan ge dem lika bra pensioner, sjukpenning, föräldraför-&lt;br&gt;säkring m.m. Därför misstänker vi att regeringens bedömning att kon-&lt;br&gt;sumtionen skall öka kommer på skam om vi inte kan lossa på tumskru-&lt;br&gt;varna för låginkomsttagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi i Miljöpartiet de gröna har tidigare lagt fram flera förslag som&lt;br&gt;innebär att låginkomsttagarna undantas från besparingar och att de som&lt;br&gt;tjänar bättre i stället får mindre statliga bidrag. Vi föreslår bl.a. ett s.k.&lt;br&gt;brutet tak i socialförsäkringssystemen. Det innebär att ersättningsnivån&lt;br&gt;på 80 % för låginkomsttagare bibehålls men att den sänks till 40 % för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;den del av inkomsten som överstiger en viss brytpunkt. I vårt konkreta&lt;br&gt;förslag ligger den på 144 000 kronor per år. Det ger en rejäl besparing i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;statsbudgeten på 4,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varför vill ni sänka ersättningsnivån från 80 % till 75 % för dem&lt;br&gt;som har det allra sämst, Göran Persson? Varför kan vi inte i stället&lt;br&gt;sänka mer för dem som har högre inkomster och därmed betydligt&lt;br&gt;bättre möjligheter att klara sig? De har dessutom sparat mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är samma sak med barnbidraget. Där föreslår regeringen en ge-&lt;br&gt;nerell sänkning med 125 kronor per barn och månad för alla. Vi före-&lt;br&gt;slår i stället en höjning med 250 kronor och att barnbidraget samtidigt&lt;br&gt;beskattas. Det betyder en sänkning av barnbidraget med ca 60 kronor&lt;br&gt;för normalinkomsttagaren som enbart betalar kommunal skatt men&lt;br&gt;betydligt mer för höginkomsttagaren som även betalar statlig skatt. För&lt;br&gt;de föräldrar som har mycket låga inkomster, t.ex. studerande, blir det&lt;br&gt;en välbehövlig real höjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingen för statskassan beräknas till drygt 2 miljarder. Det kan&lt;br&gt;jämföras med regeringens generella sänkning som ger 1,3 miljarder,&lt;br&gt;vad jag har kunnat utläsa. Är det inte dags för regeringen att nu vända&lt;br&gt;sig till Miljöpartiet för att uppnå en socialt och ekonomiskt hedervärd&lt;br&gt;kompromiss?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna i statens budget måste också göras så att en lång-&lt;br&gt;siktigt bättre resurshushållning uppnås. Endast därigenom kan välstån-&lt;br&gt;det på sikt bibehållas. Miljöstörningar innebär undantagslöst försämrad&lt;br&gt;resurshushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försurningen minskar tillgången och driver upp priset på råvara till&lt;br&gt;skogsindustri, byggnation och energianvändning. Övergödning av kus-&lt;br&gt;terna vid Östersjön åstadkommer långsiktigt samma brister och fördy-&lt;br&gt;ringar när det gäller fisket. Den ökande växthuseffekten medför lång-&lt;br&gt;siktiga klimatförändringar som hotar stora delar av världsekonomin.&lt;br&gt;Allt detta är känt och erkänt av socialdemokraterna i olika samman-&lt;br&gt;hang. Men i det nu framförda förslaget till ekonomisk politik syns det&lt;br&gt;inte alls, snarare tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna budget är nog den sämsta miljöbudget jag hittills sett sedan&lt;br&gt;jag började i rikspolitiken för cirka åtta år sedan. Jag upplever den som&lt;br&gt;en krigsförklaring mot miljön, miljöarbetet och den ekologiska dimen-&lt;br&gt;sionens ökande inflytande i politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nerdragningarna på miljöområdet är mycket stora och helt omotive-&lt;br&gt;rade. Utlovade miljöinvesteringar och miljöskatter saknas. T.o.m. den&lt;br&gt;satsning på 200 miljoner för att förbättra inomhusmiljöer som fanns&lt;br&gt;med i Perssonplanen, som antogs för bara några veckor sedan, och som&lt;br&gt;är så viktig för att bekämpa allergier i skolor, dagis m.m., prutas med&lt;br&gt;75 miljoner, vad jag kan se. Satsningar på synnerligen kostsamma och&lt;br&gt;miljöfientliga vägprojekt fortsätter med i stort sett oförminskad styrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt detta betyder ökade kostnader på grund av tilltagande miljö-&lt;br&gt;och resursförstöring. Persson hemfaller till att bygga upp en snabbt&lt;br&gt;ökande miljöskuld. Det är som om den socialdemokratiska regeringen&lt;br&gt;drabbats av en gigantisk minneslucka efter segerruset i höstas. Hela&lt;br&gt;miljöansvaret är borta. Insikten om miljöns stora betydelse för ekono-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;min är borta. Tankar på gröna nationalräkenskaper är borta. I stället har&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;miljöfrågorna förpassats till de marginaliserade särintressenas värld.&lt;br&gt;Måste återställaren bli ännu en rad miljökatastrofer?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig poäng när det gäller koldioxidskatten är att den i högre&lt;br&gt;grad än de höjda arbetsgivaravgifterna drabbar de exporterande indust-&lt;br&gt;riföretag som nu gör stora vinster och upplever en verklig högkonjunk-&lt;br&gt;tur. I motsvarande mån drabbar koldioxidskatten i mindre utsträckning&lt;br&gt;än arbetsgivaravgifterna företag som producerar för inhemsk produk-&lt;br&gt;tion, företag som fortfarande lever kvar i lågkonjunkturen. Det är ju&lt;br&gt;dem vi måste få fart på för att få ner arbetslösheten och få balans i&lt;br&gt;statens budget. Koldioxidskatt i stället för arbetsgivaravgift skulle&lt;br&gt;minska den tilltagande tudelningen av svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer att föreslå en skatteväxling med sänkta arbetsgivaravgif-&lt;br&gt;ter och höjd koldioxidskatt i vår budgetmotion. Vi tror på att förnuftet&lt;br&gt;skall segra till slut och hoppas därför fortfarande att det skall gå att&lt;br&gt;bilda en majoritet i riksdagen för åtminstone något steg i den riktningen&lt;br&gt;under våren. Det vore onekligen intressant att få veta vad Göran Pers-&lt;br&gt;son tänker om en sådan skatteväxling i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En given besparing i den offentliga sektorn, som säkert många hade&lt;br&gt;väntat sig i årets budget, gäller försvaret. Men det visar sig att det blir&lt;br&gt;en ökning där, låt vara med enbart ca 700 000, men dock. En nerdrag-&lt;br&gt;ning med ett antal miljarder hade varit på sin plats. Här finns goda&lt;br&gt;möjligheter att minska slöseriet i den offentliga sektorn för dem som&lt;br&gt;brukar plädera för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför, Göran Persson, skall vi tvingas låna mångmiljardbelopp i&lt;br&gt;utlandet för att upprätta ett i förhållande till vår befolkning mycket&lt;br&gt;omfattande militärt försvar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vi i Miljöpartiet de gröna ser nu fram emot en spän-&lt;br&gt;nande vårsession där vi hoppas kunna få riksdagen att förbättra åtskilli-&lt;br&gt;ga punkter i regeringens budgetförslag för en bättre miljö, för större&lt;br&gt;social rättvisa i besparingarna och för att stimulera en bättre tillväxt i&lt;br&gt;näringslivet och ökad sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig ställa en sista fråga till Göran Persson om arbetslösheten.&lt;br&gt;Varför vägrar ni så konsekvent att sänka normalarbetstiden? Det skulle&lt;br&gt;ju ge flera jobb, och det skulle ge större rättvisa på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Vad har ni emot fler jobb och större rättvisa?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Så har då regeringen Carlssons första budget sett da-&lt;br&gt;gens ljus. Spänningen har varit stor. Skulle regeringen verkligen lever-&lt;br&gt;era den politik som ger det förtroende som får ned räntorna och som&lt;br&gt;därmed får fart på hemmamarknaden och jobben? Jag vill gärna ge&lt;br&gt;Göran Persson erkännandet att det visst är en kraftfull åtstramning som&lt;br&gt;läggs fram här i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men huvudfrågan är: Räcker det med de besparingar som läggs&lt;br&gt;fram? Svaret på den frågan måste, tyvärr, bli nej framför allt på grund&lt;br&gt;av den i övrigt tillväxthämmande politik som regeringen bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet med den här budgeten är nämligen - förutom att bespa-&lt;br&gt;ringarna inte räcker - att den är full av motsägelser som vittnar om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;regeringen helt enkelt saknar en långsiktig och konsistent ekonomisk&lt;br&gt;strategi för att åstadkomma nya jobb i näringslivet och därmed tillräck-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;lig tillväxt och budgetbalans.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Profilen på budgetförstärkningarna är delvis orättfärdig. De eko-&lt;br&gt;nomiskt sämst ställda pensionärerna och barnfamiljer med många barn&lt;br&gt;drabbas och får dra ett oproportionerligt stort lass. Även om alla får&lt;br&gt;vara med och dra det här lasset får nämnda grupper ta en alldeles för&lt;br&gt;stor del av bördan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett exempel på felaktig fördelningspolitik är när rege-&lt;br&gt;ringen plötsligt genom att ta bort karensdagen i sjukförsäkringen vill&lt;br&gt;införa vad som i praktiken blir en ny och kostnadskrävande reform för&lt;br&gt;oss som huvudsakligen är friska och arbetsföra. Detta skall finansieras&lt;br&gt;genom sänkta ersättningsnivåer för dem som är sjuka under en längre&lt;br&gt;tid, för de långtidssjuka. För oss kristdemokrater är det omvända det&lt;br&gt;naturliga: ett visst mått av självrisk, ett högkostnadsskydd och en rimlig&lt;br&gt;ersättning för den som blir långvarigt sjuk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför, Göran Persson, skall nu de långvarigt sjuka betala denna re-&lt;br&gt;form för oss som huvudsakligen är friska och arbetsföra? Det är en i&lt;br&gt;alla avseenden felaktig, kontraproduktiv och fullständigt opåkallad&lt;br&gt;reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den terräng som Sveriges ekonomi måste igenom för att komma i&lt;br&gt;balans är numera känd, även för dem som valt att anträda färden blun-&lt;br&gt;dande. Det är glädjande att även Vänsterpartiet nu börjar inse vart&lt;br&gt;resan med Moder Svea borde gå. Men den karta som finansministern&lt;br&gt;håller i ena handen är oroväckande gammal. Och den kompass som han&lt;br&gt;har i andra handen visar käpprätt åt skogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsikterna att nå det uppsatta målet - ekonomisk balans - blir inte&lt;br&gt;bättre av att färden startas genom att sällskapet vrider klockan tillbaka&lt;br&gt;och sedan tar sig ett oroväckande stort antal återställare enligt just det&lt;br&gt;recept som sedan början av 70-talet har fått svensk ekonomi ur balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste året har vi fått en mängd positiva signaler i eko-&lt;br&gt;nomin - även om arbetslösheten fortfarande är alldeles för hög, med de&lt;br&gt;allvarliga sociala följder som detta får för de arbetslösa och deras fa-&lt;br&gt;miljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan tvekan befinner vi oss nu i en uppåtgående konjunktur. Det&lt;br&gt;beror självklart på den internationella situationen men också, och inte&lt;br&gt;minst, på de strukturella reformer som den förra regeringen genomför-&lt;br&gt;de och som skapade bättre förutsättningar för en optimal utdelning av&lt;br&gt;den kommande högkonjunkturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan det socialdemokratiska regeringstillträdet har dock flera&lt;br&gt;ideologiskt betingade åtgärder vidtagits som utan tvekan kommer att&lt;br&gt;försämra förutsättningarna för en fortsatt uppgång och som faktiskt&lt;br&gt;riskerar att bryta den här uppgången i förtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten har man genomfört skattehöjningar om inte mindre än&lt;br&gt;50 miljarder kronor, varav ungefar 30 miljarder kronor är direkt riktade&lt;br&gt;mot arbete. Arbetsrätten har återställts, något som försvårar nyanställ-&lt;br&gt;ningar. Straffbeskattningen av riskvilligt kapital som satsas i företagen&lt;br&gt;har återinförts. Kvittningsmöjligheterna för förluster i nystartad verk-&lt;br&gt;samhet har slopats osv. De ideologiska glasögonen har verkligen suttit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fast på finansministerns näsa. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att&lt;br&gt;se hur dessa beslut någonsin kommer att skapa nya jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! När vi sedan kommer till de antaganden som regering-&lt;br&gt;ens prognoser för tillväxt vilar på är det sannerligen en stor och allom-&lt;br&gt;fattande optimism som har präglat sinnet. Man förutsätter sänkt&lt;br&gt;sparkvot - från 8,5 % under 1994 till 4,9 % under 1996. Och hokus&lt;br&gt;pokus möjliggörs då denna frikoppling av den privata konsumtionen&lt;br&gt;från den disponibla inkomsten. Exempelvis får vissa barnfamiljer 1998&lt;br&gt;sänkt disponibel inkomst med upp till 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson är också bekymrad över det höga sparandet och vill&lt;br&gt;att det skall minska. Men problemet, Göran Persson, är inte att vi spa-&lt;br&gt;rar för mycket av de inkomster som vi har, utan problemet är de in-&lt;br&gt;komster som vi inte har - det som det svenska folkhushållet har gått&lt;br&gt;miste om på grund av decennier av felaktig ekonomisk politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svenskt hushåll skulle i år ha haft ungefär 150 000 kr mer i&lt;br&gt;inkomster om Sverige sedan 1970 hade haft samma ekonomiska ut-&lt;br&gt;veckling som resten av OECD-området haft. Sedan dess har land efter&lt;br&gt;land passerat Sverige i inkomstligan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här utvecklingen har vi fått på grund av den tidigare förda eko-&lt;br&gt;nomiska politiken med ökade regleringar, en snabbare ökning av de&lt;br&gt;offentliga utgifterna än jämförbara länder, ett stigande skattetryck, höga&lt;br&gt;skattekilar, dåligt företagsklimat samt bristande konkurrens och valfri-&lt;br&gt;het. Det är denna utveckling som vi i förra regeringen aktivt arbetade&lt;br&gt;för att vända i syfte att skapa förutsättningar för en god och uthållig&lt;br&gt;tillväxt. Nu vill ni återställa till det gamla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Intrycket av den budgetproposition som bordläggs i dag&lt;br&gt;blir att det är fråga om ett motsägelsernas dokument. Den socialdemo-&lt;br&gt;kratiska regeringens högra hand tycks knappast ha en aning om vad den&lt;br&gt;vänstra sysslar med. Låt mig ta några exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sysselsättningen har regeringen, som jag tidigare sa-&lt;br&gt;de, genomfört en rad åtgärder som försämrar möjligheterna till nya&lt;br&gt;jobb. Det här vill man nu kompensera genom dels en rad budgetfinan-&lt;br&gt;serierade arbetsmarknadspolitiska åtgärder, dels en omfattande skatte-&lt;br&gt;sänkning, som flera talare här varit inne på, för dem som nyanställer&lt;br&gt;registrerat arbetslösa. En skatterabatt på 7 miljarder kronor skall - hör&lt;br&gt;och häpna! - ge 110 000 nya jobb. Det är en ganska intressant motsä-&lt;br&gt;gelse. Göran Persson har ju först drivit igenom en höjning av skatter&lt;br&gt;och avgifter på arbete med fyra gånger så mycket - alltså 30 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste ställa en fråga till Göran Persson i dennes egenskap av&lt;br&gt;f.d. skolminister: Om 7 miljarder kronor i sänkt skatt på arbete ger&lt;br&gt;110 000 nya jobb, hur många jobb försvinner då om skatten och avgif-&lt;br&gt;terna på arbete höjs med 30 miljarder kronor? Om vi gör samma anta-&lt;br&gt;gande, dvs. att 7 miljarder kronor ger 110 000 nya jobb, får jag vid en&lt;br&gt;enkel överslagsberäkning fram att ungefär 450 000 jobb skulle försvin-&lt;br&gt;na. Detta kan vara något halsbrytande, men det ger i alla fall en indika-&lt;br&gt;tion på att den ena handen inte vet vad den andra gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är sannerligen inte lätt att se någon logik i den här&lt;br&gt;samlade politiken. Vi kristdemokrater avser därför att senare återkom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ma i vårt budgetalternativ. Men jag kan redan nu konstatera att voly-&lt;br&gt;men på Göran Perssons samlade budgetförstärkningar är såväl otill-&lt;br&gt;räcklig som felbalanserad. En alltför stor andel utgörs av skattehöj-&lt;br&gt;ningar. Åtstramningarna har en felaktig fördelningsprofil, även om alla&lt;br&gt;drabbas. Vi kristdemokrater konstaterar också att flera av de bespa-&lt;br&gt;ringar som föreslås är, enligt vårt förmenande, direkt orättfärdiga. En&lt;br&gt;alltför stor andel tas ut på de ekonomiskt sämst ställda pensionärerna&lt;br&gt;och barnfamiljerna. Samtidigt dras biståndet till de allra fattigaste på&lt;br&gt;vår jord ned på ett sätt som vi inte kan acceptera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtiden har inga lobbyister, sade Göran Persson. Fru talman! Vi&lt;br&gt;kristdemokrater kommer att fortsätta att driva internationell solidaritet.&lt;br&gt;Barnen i u-länderna kommer tydligen att kräva allt kraftfullare lobbyis-&lt;br&gt;ter i denna kammare i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är väl känt att det är svårt att förlora val. Jag har&lt;br&gt;varit med om det. Alla ni som sitter här har väl också upplevt det. Det&lt;br&gt;är särskilt svårt att förlora ett val för den som anser sig ha haft ansvar&lt;br&gt;för politiken, därför att det trots allt är en betygssättning som väljarna&lt;br&gt;har utdelat. Den bitterhet som man kan spåra i några av inläggen över&lt;br&gt;att den socialdemokratiska regeringen nu gör vad tidigare regeringar&lt;br&gt;borde ha gjort kan möjligen förklaras av det faktum att det är svårt att&lt;br&gt;förlora ett val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men låt mig säga på en gång att den kritik som formuleras i sve-&lt;br&gt;pande termer om att vi inte skulle göra tillräckligt mycket, den tar jag&lt;br&gt;gärna till mig. Lars Tobisson, Anne Wibble, Mats Odell, ni som påstår&lt;br&gt;att regeringen inte sparar tillräckligt mycket, upp till bevis!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni som dessutom kombinerar det påståendet med att vi har höjt&lt;br&gt;skatterna för mycket, nåväl, ersätt skattehöjningarna med ytterligare&lt;br&gt;besparingar! Men se till att det blir gjort senast vid det tillfälle då ni&lt;br&gt;avlämnar era motioner. Ni skall inte smita undan en gång till. Det gjor-&lt;br&gt;de ni när ni satt i regeringsställning. Nu sitter ni i opposition, i en riks-&lt;br&gt;dag som verkar mer splittrad än någonsin. Smit inte den här gången,&lt;br&gt;utan ta ansvar för det ni säger, om ni verkligen menar att vi borde spara&lt;br&gt;mer! Se då till att förslagen redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser fram emot, fru talman, den kraftfulla samling som Per-Ola&lt;br&gt;Eriksson utlovade. Han skall i egenskap av finansutskottets vice ordfö-&lt;br&gt;rande nu samla de borgerliga, som under Per-Ola Erikssons ledning&lt;br&gt;uppenbarligen skall lansera ett alternativ till regeringspolitiken. För att&lt;br&gt;tala med en gammal folkpartiledares ord, Per-Ola Eriksson: Lycka till!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Per-Ola Eriksson skall vara den som anslår tonen i det arbetet&lt;br&gt;måste jag säga att jag blir något bekymrad, för maken till den hållnings-&lt;br&gt;löshet som han redovisade i talarstolen har jag svårt att se. Inget av det&lt;br&gt;regeringen gör i form av besparingar fann nåd inför hans ögon. Det var&lt;br&gt;fel, det var dråpslag, det var för litet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan avslutade han med det magnifika konstaterandet att Centern&lt;br&gt;konstruktivt skall pröva alla regeringens besparingsförslag, och så&lt;br&gt;passade han på att smyga in, och dessutom samla den borgerliga op-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;positionen till ett alternativ. Det krävs, Per-Ola Eriksson, litet mer&lt;br&gt;substans och litet mer av kraft och hållning om det skall vara möjligt att&lt;br&gt;lansera det projektet. Men, som sagt var, försöka duger. Lycka till!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har rests några frågor. Låt mig svara på ett par av dem. Jag tror&lt;br&gt;att det var Lars Tobisson som frågade: Är Göran Persson nöjd med&lt;br&gt;arbetslöshetstalet? Kommer LO att vara nöjd med arbetslöshetstalet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tobisson kunde retoriskt ha slungat frågan vidare ut i denna&lt;br&gt;kammare och sagt: Är riksdagen nöjd med en arbetslöshet som 1998&lt;br&gt;totalt fortfarande ligger kvar på uppemot 10 %? Fråga mig, fråga rege-&lt;br&gt;ringen, fråga LO, fråga riksdagen - alla kommer att svara nej på frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns något slags intellektuell låsning när vi nu diskuterar bud-&lt;br&gt;getförslaget. Den är av det slaget att man tycks betrakta det här som det&lt;br&gt;enda som regeringen har möjlighet att göra under mandatperioden som&lt;br&gt;ligger framför oss. Det vi redovisar i det här förslaget är att vi med de&lt;br&gt;här åtgärderna, givet en måttlig tillväxt, givet ett försiktigt ränteanta-&lt;br&gt;gande, enligt de kalkyler vi i dag förfogar över kommer att få en öppen&lt;br&gt;arbetslöshet som ligger kvar över 6 %, en total arbetslöshet som går&lt;br&gt;under 10 %. Men är vi nöjda med det? Ingen i den här församlingen&lt;br&gt;kommer att vara nöjd med det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men om vi skall lyckas att pressa ned arbetslösheten ytterligare&lt;br&gt;krävs det faktiskt också att vi får en avtalsrörelse i vår som fungerar&lt;br&gt;och som tar sin del av ansvaret. Det krävs en riksdag som orkar fatta de&lt;br&gt;svåra besluten, gärna med mer av besparingar, om man vill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer vi dithän skapar vi oss i samma ögonblick ett ökat hand-&lt;br&gt;lingsutrymme, ger ökad trovärdighet åt finanspolitiken och kan mycket&lt;br&gt;lätt växla in på en högre tillväxtbana. Det redovisas också i den preli-&lt;br&gt;minära nationalbudgeten vad den resulterar i om vi når 3 % i tillväxt.&lt;br&gt;Då handlar det om andra arbetslöshetstal, snabbare stabilisering av&lt;br&gt;statsfinanserna och bättre utfall på i stort sett alla de komponenter vi&lt;br&gt;mäter. Men det krävs att riksdagen klarar sitt, att parterna klarar sitt och&lt;br&gt;att vi inte fastnar i något slags diskussion om att vi egentligen borde ha&lt;br&gt;gjort något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen är nöjd med en arbetslöshetssituation av det slag som redovi-&lt;br&gt;sas i medelaltemativet i den preliminära nationalbudgeten. Men det är&lt;br&gt;icke regeringens enda möjlighet under mandatperioden. Och det är icke&lt;br&gt;enbart regeringen som har ansvar för att landet tas ur krisen. Det är ett&lt;br&gt;gemensamt ansvar för regering och riksdag och icke minst för arbets-&lt;br&gt;marknadens parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble tog upp en diskussion om kommunerna. Låt mig säga&lt;br&gt;att det kan tyckas som att hon där har en poäng. För övrigt vill jag säga&lt;br&gt;att jag satte värde på att Anne Wibble uppskattar att vi har tagit kraft-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala ekonomin, Anne Wibble, kommer att dömas av&lt;br&gt;slutligt i kompletteringspropositionen i april, då regeringen också räk-&lt;br&gt;nar med att presentera ett förslag till kostnadsutjämning och inkomstut-&lt;br&gt;jämning kommunerna emellan som kan accepteras av en riksdagsma-&lt;br&gt;joritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här sammanhanget har vi icke gjort någonting annat än att i de&lt;br&gt;preliminära försörjningsbalanserna räkna ner den kommunala konsum-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tionen på sådant sätt att vi därigenom, innan vi har antagit komplette-&lt;br&gt;ringspropositionen, inte bidrar till någon ytterligare ”push” uppåt i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från tidigare kalkyler har vi räknat oerhört pessimis-&lt;br&gt;tiskt och lågt på tillväxttalet. Vi hade kunnat sätta noll eller plus ett på&lt;br&gt;kommunerna och sedan kommit tillbaka med de konkreta besluten i&lt;br&gt;april månad. Men vi valde den här metoden. Hade vi satt noll hade&lt;br&gt;tillväxten kunnat lyfta med ytterligare några tiondelar, hade vi satt plus&lt;br&gt;ett hade den kunnat lyfta med ytterligare några tiondelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men riksdagens behandling av besparingsbetinget avgör ju rege-&lt;br&gt;ringens utrymme att ge den kommunala ekonomin det stöd som den&lt;br&gt;behöver för att klara sin uppgift när det gäller vård, omsorg och ut-&lt;br&gt;bildning. Orkar inte riksdagen ta hem besparingarna, har regeringen&lt;br&gt;naturligtvis ett mindre utrymme i april månad för att stötta den kommu-&lt;br&gt;nala sektorn. Detta återstår, och den frågan är härmed för kammaren&lt;br&gt;redovisad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har tagits upp också en del andra frågeställningar som jag tyck-&lt;br&gt;er skulle vara värda en ingående diskussion, men tiden medger det inte.&lt;br&gt;Låt mig bara säga att de som tror att de insatser i form av anställnings-&lt;br&gt;stöd som vi gör för att nu fullt ut ta till vara konjunkturuppgången på&lt;br&gt;något sätt skulle vara inkongruenta med den långsiktiga politiska in-&lt;br&gt;riktningen faktiskt inte har sett att det är fråga om en tidsbegränsad&lt;br&gt;inriktning. De grundläggande skattehöjningarna ligger kvar, och våra&lt;br&gt;stabiliserande åtgärder kommer att verka under perioden fram till 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i nuvarande konjunkturläge med tanke på de kraftiga åt-&lt;br&gt;stramningar som vi rent allmänt gör gärna ge ett stöd till den som ny-&lt;br&gt;anställer, och det skall vara kraftfullt. Men vi räknar inte alls med att,&lt;br&gt;som Mats Odell trodde, 7 miljarder ger 110 000 nya jobb. 110 000&lt;br&gt;anställningar berörs av denna stödform, och det beräknas att detta skall&lt;br&gt;motsvara 7 miljarder i budgethänseende. Att det skulle ge 110 000&lt;br&gt;tillkommande jobb är självfallet en total missuppfattning. Men den kan&lt;br&gt;man naturligtvis ha överseende med med tanke på den korta inläs-&lt;br&gt;ningstid som riksdagens ledamöter har haft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt för oss att säga att vi inte är nöjda med ett arbetslös-&lt;br&gt;hetstal som ser ut som det gör. Samtidigt är det viktigt att understryka&lt;br&gt;att den frågan icke hanteras av riksdagen och regeringen ensamma. För&lt;br&gt;detta krävs också parternas medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 LARS TOBISSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Göran Persson är alldeles uppenbart stolt över vad han&lt;br&gt;har åstadkommit i finansplanen, men känns det inte litet dåligt att inte&lt;br&gt;kunna redovisa tillväxt över 3 % något år under konjunkturcykeln? Jag&lt;br&gt;påminde om nedjusteringen från 3,4 % i novemberpropositionen. Jag&lt;br&gt;skulle också ha kunnat gå tillbaka till den sista socialdemokratiska&lt;br&gt;motionen under oppositionåren, från maj i år, där man uttalade sig om&lt;br&gt;vad som skulle ske när man skulle komma i regeringsställning. Man&lt;br&gt;ansåg sig då kunna utlova en produktionsökning om 416 % år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nu förstått av finansministerns svar på min fråga att han inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;är nöjd med den höga arbetslösheten. Jag skulle då vilja ställa min&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;fråga så här: Kan en socialdemokratisk finansminister sitta kvar om den&lt;br&gt;totala arbetslösheten ligger ett gott stycke över 10 % under de närmaste&lt;br&gt;två åren eller om den öppna arbetslösheten förblir över 6 %? Det var ju&lt;br&gt;inte det som ställdes i utsikt när man före valet förklarade att man satt&lt;br&gt;inne med kunskaper och färdigheter som snabbt skulle föra ned arbets-&lt;br&gt;lösheten till traditionellt låg nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson vill helst inte debattera innehållet i den ekonomiska&lt;br&gt;politiken. Han diskuterar inte den kritik och de farhågor som framförts&lt;br&gt;från ansedda och rimligen opartiska bedömare som OECD och Moo-&lt;br&gt;dy’s. Man skall också komma ihåg att deras invändningar inte är bero-&lt;br&gt;ende av om de till alla delar har förstått att uppfatta och uppskatta alla&lt;br&gt;detaljer i den nu framlagda finansplanen. Deras oro gäller inte så&lt;br&gt;mycket de närmaste åren som den tidpunkt - kanske 1996 eller 1997 -&lt;br&gt;då konjunkturen har toppats och vi går mot en ekonomisk försvagning&lt;br&gt;med fortsatt mycket hög arbetslöshet och stort budgetunderskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har ju tidigare ifrågasatt antagandet att en sänkt sparkvot skulle&lt;br&gt;hålla den privata konsumtionen uppe. En annan uppgift i finansplanen&lt;br&gt;som förvånar mig är att regeringen räknar med en så liten förbättring av&lt;br&gt;produktiviteten i näringslivet. Men som jag tidigare sagt är låg produk-&lt;br&gt;tivitet enda chansen att förena långsam tillväxt med en åtminstone&lt;br&gt;något minskad arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansministern svarade inte på min fråga om syftet med att slopa&lt;br&gt;karensdagen är att med en ökad sjukfrånvaro skapa behov av flera&lt;br&gt;anställda, alltså att försämra produktiviteten. Inser inte finansministern&lt;br&gt;att vi i syfte att bevara och förbättra Sveriges konkurrenskraft bör ta till&lt;br&gt;vara varje möjlighet att tvärtom förbättra produktiviteten, även om det&lt;br&gt;skulle medföra, som skedde under de borgerliga åren, att viss dold&lt;br&gt;arbetslöshet blir öppen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad förslaget om anställningsrabatten beträffar kan man konstatera&lt;br&gt;att det inte precis har imponerat på de arbetsgivare som skall dra nytta&lt;br&gt;av denna. De har ju överlag hänvisat till att det skulle ha varit mycket&lt;br&gt;bättre om man avstått från de återställningar som har skett på arbetsrät-&lt;br&gt;tens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att det här rör sig om en skattesänkning, är detta inte något&lt;br&gt;som vi moderater förespråkar. I vårt budgetalternativ blir det en mera&lt;br&gt;generell säkning av skatteuttaget, och den är permanent och inte bara&lt;br&gt;tillfällig, något som Göran Persson nyss ville framställa som fördelak-&lt;br&gt;tigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson är stolt över att nu kunna redovisa besparingar. Jag&lt;br&gt;vill därför be honom slå upp sidan 58 i finansplanen. Av tabellen där&lt;br&gt;kan man utläsa att mellan innevarande budgetår och tolvmånadersperi-&lt;br&gt;oden 1995/96 ökar statens utgifter med 1 miljard medan statens in-&lt;br&gt;komster under samma period stiger med 38 miljarder. Det illustrerar att&lt;br&gt;det socialdemokratiska saneringsprogrammet är framtungt bara i den&lt;br&gt;meningen att man satsar på snabba skattehöjningar och andra återställ-&lt;br&gt;ningar. Syftet med denna uppläggning sägs vara att genomföra den&lt;br&gt;nödvändiga saneringen av statsfinanserna på ett fördelningspolitiskt&lt;br&gt;rättvist sätt, men återgången till högskattepolitik tillsammans med på-&lt;br&gt;gående återregleringar av arbetslivet får till följd att regeringen förstör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;existerande jobb och försvårar tillkomsten av nya. Självfallet bromsar&lt;br&gt;detta tillväxten, inte minst inom den privata tjänstesektorn. Alla tycks&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;nu inse att det är där som expansionen måste ske.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson förbigick min kritik mot tanken att socialisera små-&lt;br&gt;företag med pensionspengar. Jag hade inte väntat mig något annat. Men&lt;br&gt;är det inte skenheligt i överkant att bekymra sig för de mindre företa-&lt;br&gt;gens försörjning med riskkapital sedan man just klippt till med kraftiga&lt;br&gt;skattehöjningar på företagande och kapitalbildning i näringslivet? Tror&lt;br&gt;verkligen Göran Persson - det är min stående fråga - att höjda skatter&lt;br&gt;på sparande och företagande skall kunna leda till fler jobb ute i pro-&lt;br&gt;duktionen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen återkommer jag till statsministerns nyårslöften. Sådana&lt;br&gt;brukar utmärkas av att vara förhastade, varför de snabbt överges. Den&lt;br&gt;största insats som Göran Persson nu kan göra för att undanröja tvivlen&lt;br&gt;på regeringens ekonomisk-politiska trovärdighet är faktiskt att demen-&lt;br&gt;tera Ingvar Carlssons utfästelser att det härefter skall vara slut på alla&lt;br&gt;obehagliga beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag fäste mig vid följande formulering i inledningen av finanspla-&lt;br&gt;nen: ”Regeringen kommer att följa utvecklingen noga och är beredd att&lt;br&gt;vidta åtgärder för att saneringen av statsfinanserna skall lyckas och att&lt;br&gt;förutsättningarna för ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet&lt;br&gt;upprätthålls.” Är detta i själva verket, Göran Persson, den brasklapp&lt;br&gt;som skall åberopas mot LO, när det senare visar sig att hittills presente-&lt;br&gt;rade åtgärder varit otillräckliga och fel avvägda? Kan det bli utgångs-&lt;br&gt;punkten för att socialdemokraterna omprövar och överger sin tillväxt-&lt;br&gt;bromsande och jobbförstörande politik?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 PER-OLA ERIKSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skall börja med att ge Roy Ottosson rätt på en&lt;br&gt;punkt: Det är riktigt att Miljöpartiet lade ned sina röster vid valet av&lt;br&gt;statsminister. Men bäste Roy Ottosson! Man kommer inte ifrån att&lt;br&gt;Miljöpartiet sade att det var bättre med en socialdemokratisk regering&lt;br&gt;inom exempelvis miljöområdet än med fyrpartiregeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man hade stora förväntningar på socialdemokraterna och pekade&lt;br&gt;under hela valrörelsen 1994 ut just Ingvar Carlsson som en lämplig&lt;br&gt;regeringsbildare. Nu ser vi vad det var värt på miljöområdet. Vad säger&lt;br&gt;Miljöpartiet: Blev det bättre nu? Blev det en mera reforminriktad mil-&lt;br&gt;jöpolitik? Svaret är enligt mitt sätt att se nej. Det tidigare så progressiva&lt;br&gt;Miljödepartementet har nu reducerats till att bara syssla med neddrag-&lt;br&gt;ningar och åtstramningar och att lägga miljöarbetet i träda. Det var väl&lt;br&gt;inte det som Roy Ottosson önskade av en ny regering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson valde den enkla retoriken i sitt anförande. Det brukar ju&lt;br&gt;Göran Persson ofta göra. Han sade att vi var bittra, och han kallade&lt;br&gt;kritiken av regeringens politik för bitterhet. Det där är för enkelt, Göran&lt;br&gt;Persson. I så fall var den tid då Göran Persson satt i opposition över-&lt;br&gt;fylld av inte så litet socialdemokratisk bitterhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson försöker ge sken av att bara han har förstått nöd-&lt;br&gt;vändigheten av att få balans i statens finanser, hejda ökningen av&lt;br&gt;statsskulden och att minska låneberoendet. Den som är i skuld är inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fri, sade Göran Persson. Jag säger inte emot Göran Persson på den&lt;br&gt;punkten. Men nu vill regeringen ge sig ut på den internationella låne-&lt;br&gt;marknaden och skuldsätta Sverige - inte låna hemma utan låna mer&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under slutet av 70-talet och början av 80-talet hette det från Social-&lt;br&gt;demokraterna att Sverige inte skulle göra sig beroende av de interna-&lt;br&gt;tionella bankirerna. Nu vill just Göran Persson att Sverige skall ta hjälp&lt;br&gt;av de internationella bankirerna. Det som enligt Socialdemokraterna&lt;br&gt;var fel förr är rätt nu. Det är ibland svårt att hänga med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson har som finansminister ett viss inflytande inom&lt;br&gt;banksektorn i Sverige. Jag vill återkomma till problemet med det höga&lt;br&gt;ränteläget. Skattebetalarna har genom de statliga insatserna deltagit i&lt;br&gt;arbetet med att rädda bl.a. Nordbanken. Tyvärr får svenska folket beta-&lt;br&gt;la för finanskrisen en gång till på grund av det orimliga räntegapet i&lt;br&gt;bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordbanken är i dag en frisk bank med en kapitaltäckningsgrad som&lt;br&gt;är långt utöver erforderliga 8 %. Enligt den senaste rörelserapporten&lt;br&gt;från Nordbanken, som omfattar januari till september 1994, redovisar&lt;br&gt;banken en kapitaltäckningsgrad på 11,3 % - vida överlägset de enligt&lt;br&gt;lagen erforderliga 8 %. Det vore intressant om finansministern kunde&lt;br&gt;beröra och redogöra för hur han ämnar utöva sitt statliga ägaransvar för&lt;br&gt;Nordbanken så att banken medverkar till att räntan pressas ned. Ibland&lt;br&gt;brukar Socialdemokraterna säga att de statliga företagen skall föregå&lt;br&gt;med gott exempel. Vad vill Göran Persson göra åt detta viktiga områ-&lt;br&gt;de?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson varnar för att de som nu protesterar mot besparingar&lt;br&gt;inte skall tas på allvar. Han avser med andra ord barnfamiljerna och de&lt;br&gt;arbetslösa ungdomarna som nu saknar ekonomisk trygghet när den&lt;br&gt;allmänna arbetslöshetsförsäkringen avskaffas. Under tiden 1991-1994&lt;br&gt;var Socialdemokraterna inte sena med att livligt applådera dem som&lt;br&gt;demonstrerade mot besparingar och försämringar, t.ex. a-kassan. Då&lt;br&gt;hade kritikerna och demonstranterna rätt. Nu har kritikerna devalverats&lt;br&gt;till lobbyister. Mamman och småbarnsföräldern med två tre barn har&lt;br&gt;blivit en lobbyist som man inte skall ta hänsyn till när de springer i&lt;br&gt;riksdagens korridorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansplanen på sidan 54 redovisar Göran Persson att just två- och&lt;br&gt;trebarnsföräldrarna är de som drabbas hårdast. Det är de som har svå-&lt;br&gt;rast att få hushållskassan att gå ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visst behövs det besparingar. Jag och vi från Centerns sida inser&lt;br&gt;vikten av och kommer självklart att acceptera många av de besparingar&lt;br&gt;som regeringen har föreslagit. Men, Göran Persson, man skall inte sätta&lt;br&gt;in stöten mot de grupper som i dag har svårt att få hushållskassan att gå&lt;br&gt;ihop och att få pengarna att räcka till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson har försökt att göra ett nummer av min roll som vice&lt;br&gt;ordförande i finansutskottet. Men hans anföranden tidigare i dag har&lt;br&gt;gått ut på att regeringen skall få hjälp att få ordning på ekonomin. Hjälp&lt;br&gt;regeringen genom att ställa upp, och hjälp regeringen att genomföra&lt;br&gt;besparingar och att lägga fram alternativ. Denna vädjan om hjälp behö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TI&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ver Göran Persson. Jag tror att den tidigare trånande vänsterpartistiska&lt;br&gt;Gudrun Schyman inte räcker till.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15 ANNE WIBBLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det var mycket fascinerande att höra Göran Persson&lt;br&gt;uttala sig om kommunerna. Det var fascinerande men alldeles obegrip-&lt;br&gt;ligt. Det var tydligen en öm tå. Det mest begripliga var väl möjligen att&lt;br&gt;kommunerna inte får veta något om hur mycket pengar de skall få för&lt;br&gt;1996 förrän senare under våren. Det är väl ingen hemlighet. Det har&lt;br&gt;sagts många gånger tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men jag talade om 1995. Det är nu. Vi har från Folkpartiets sida&lt;br&gt;under flera tillfällen under hösten försökt att få en diskussion med fi-&lt;br&gt;nansministern om 1995. Kommunernas utgifter har redan nu ökat på&lt;br&gt;grund av de skatter och andra pålagor Göran Persson har förelagt riks-&lt;br&gt;dagen och som riksdagen snällt har beslutat om. Det framgår också&lt;br&gt;mycket tydligt i redovisningen från kommunförbunden och i den revi-&lt;br&gt;derade nationalbudgeten att kommunernas utgifter för konsumtion ökar&lt;br&gt;på grund av t.ex. de höjda arbetsgivaravgifterna men också pen-&lt;br&gt;sionsavgifter och liknande som beslöts i höstas. Min fråga gällde, och&lt;br&gt;diskussionen före och efter valet, vad Socialdemokraterna hade utlovat,&lt;br&gt;inte om kommunerna skulle få mindre pengar. Det som många social-&lt;br&gt;demokratiska väljare har väntat sig är att kommunerna skulle få mera&lt;br&gt;pengar. Det var det som Ingvar Carlsson erkände var en viktig faktor i&lt;br&gt;den socialdemokratiska valsegern. Många har fått det intrycket. Nu&lt;br&gt;säger Göran Persson indirekt att det inte är nog med en minskning av&lt;br&gt;pengarna. Om riksdagen inte accepterar alla de besparingsförslag som&lt;br&gt;har lagts fram nu, får väl Göran Persson ta de pengar som fattas från&lt;br&gt;kommunerna. Det låter som ett indirekt hot att ytterligare ta pengar från&lt;br&gt;kommunerna. Jag tycker att det vore på sin plats att Göran Persson ville&lt;br&gt;ta tillfället i akt att klarlägga vad som gäller i fråga om ekonomiska&lt;br&gt;villkor för kommunerna. De är en oerhört väsentlig del av det svenska&lt;br&gt;samhället och svarar för en mycket betydande omfattning av den fak-&lt;br&gt;tiska grundläggande välfärdspolitiken för de enskilda hushållen. Att&lt;br&gt;inte vare sig hushållen eller kommunalt engagerade politiker skall veta&lt;br&gt;något om förutsättningarna strider mot all rim och reson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag frågade Göran Persson om han ville försäkra riksdagen att om&lt;br&gt;det skulle behövas för att stabilisera statsskulden skulle han vara be-&lt;br&gt;redd att återkomma med nya besparingsförslag. Det är klart att denna&lt;br&gt;fråga har en vikt mot bakgrund av statsministerns och LO:s uttalande&lt;br&gt;om att det inte skall bli några fler besparingar under denna mandatperi-&lt;br&gt;od. Jag vill veta om finansministern står fast vid det som sägs i finans-&lt;br&gt;planen, nämligen att skulden måste stabiliseras och därefter gärna&lt;br&gt;minska skuldkvoten. Det handlar inte om att någon tycker eller inte&lt;br&gt;tycker att vi skall spara mer eller mindre. Som Göran Persson själv&lt;br&gt;anförde i ett ganska kraftfullt inledningsanförande om vikten av att inte&lt;br&gt;låna, handlar detta om att vi faktiskt måste göra det. Där vill jag tolka&lt;br&gt;finansplanen positivt, så till vida att Göran Persson är beredd att åter-&lt;br&gt;komma om det behövs fler besparingar. Då måste han dementera&lt;br&gt;statsministerns uttalande. Detta skapar betydande oro.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Den viktigaste frågan är ändå jobben. Det allvarliga lä-&lt;br&gt;ge som nu regeringen själv erkänner att man bidrar till, innebär att man&lt;br&gt;efter denna mandatperiod räknar med att 10 % av arbetskraften kom-&lt;br&gt;mer att vara utan jobb. Det är en sak att Göran Persson säger att han&lt;br&gt;inte är nöjd med utvecklingen. Det får vi verkligen hoppas att han inte&lt;br&gt;är. Men han sitter som ansvarig minister. Han måste ju göra något. Den&lt;br&gt;intressanta frågeställningen är följande. Han ser att dessa tendenserna&lt;br&gt;finns i prognoserna, och han är inte nöjd med utvecklingen. Nåväl.&lt;br&gt;Men sedan då? Sedan sitter han med armarna i kors och säger att det&lt;br&gt;inte går eller är för svårt, eller så säger han att vi måste vänta på avtals-&lt;br&gt;rörelsen för att sedan kanske göra något. Jag tror att detta är en alldeles&lt;br&gt;felaktig strategi. Därigenom riskerar man ju att medverka till ökad&lt;br&gt;osäkerhet, som är det mest störande som vi kan ha för den svenska&lt;br&gt;ekonomins utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det jag efterfrågar är att finansministern, i de propositioner som han&lt;br&gt;lägger fram för riksdagens beslutsfattande, talar om vilka beslut som&lt;br&gt;han tycker att vi skall fatta här i riksdagen för att nå en utveckling som&lt;br&gt;är positiv för arbetsmarknaden och som skapar många nya jobb. Från&lt;br&gt;Folkpartiets sida kommer vi att lägga fram omfattande förslag på den&lt;br&gt;politik som vi menar behövs för att få fram alla de nya jobben.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Eftersom Göran Persson är så missnöjd med sin egen&lt;br&gt;politik och dess resultat vore det mest optimistiska att få en konstruktiv&lt;br&gt;diskussion om Folkpartiets förslag om bättre villkor för företagande&lt;br&gt;och företagare. Det är nämligen det som är nödvändigt för att få fram&lt;br&gt;de nyajobben.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16 GUDRUN SCHYMAN (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tänker hålla mig till några fler rader i budgetpro-&lt;br&gt;positionen än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet är i stort överens med regeringen om inriktningen av&lt;br&gt;den ekonomiska politiken. Vi är överens om målet för statsskuldens&lt;br&gt;stabilisering. Men vi vill också den här gången ha en helhetsuppgörelse&lt;br&gt;om budgeten. Vi vill också ha en långsiktig uppgörelse eftersom vi är&lt;br&gt;övertygade om att ett stabilt samarbete mellan regeringen och Vänster-&lt;br&gt;partiet, under hela mandatperioden, kan ge just de fasta spelregler som&lt;br&gt;naturligtvis företag, men kanske framför allt enskilda individer, behö-&lt;br&gt;ver. Vi alla måste veta hur det skall bli framöver med såväl barnbidrag&lt;br&gt;och skatter som pensioner. Vi alla måste kunna planera vår ekonomi.&lt;br&gt;Hoppande majoriteter i riksdagen skadar ekonomin och förtroendet för&lt;br&gt;riksdagen långsiktigt, även om det tillfälligt kan rädda enskilda förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi i Vänsterpartiet är därför beredda att återigen sätta oss i samtal&lt;br&gt;med regeringen för att söka konstruktiva lösningar. Vi tycker oss ha bra&lt;br&gt;erfarenheter. Kortsiktigt gäller det besparingarna inom familjepolitiken.&lt;br&gt;Men också mer långsiktiga framtidsfrågor måste få sin lösning under&lt;br&gt;mandatperioden. Jag tänker då på arbetstidsfrågan och frågan om skat-&lt;br&gt;teväxling. Långsiktigt måste vi nog diskutera ett nytt enhetligt social-&lt;br&gt;försäkringssystem som är heltäckande, lättbegripligt och hållbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste delen i budgeten gäller arbetslöshetsbekämpningen.&lt;br&gt;Vi anser att målet måste sättas högre; det bör vara närmare 5 % än 6 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1998. Vi ser positivt på att vi fått gehör för en omläggning av ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiken, en omläggning som betyder att vi går från pas-&lt;br&gt;siva åtgärder till aktiva. Det är bra att regeringen satsar på att få in&lt;br&gt;arbetslösa i ordinarie arbeten och i utbildning. Det är bra att långtidsar-&lt;br&gt;betslösa prioriteras genom rekryteringsstöd och att nyanställningar&lt;br&gt;prioriteras genom reducering av de sociala avgifterna. Naturligtvis&lt;br&gt;finns det tveksamheter till enskilda förslag, men inte heller vi i Väns-&lt;br&gt;terpartiet har hunnit läsa igenom allt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är fortfarande helt övertygade om att ekonomin i stort och både&lt;br&gt;arbetande och arbetslösa skulle ha mycket att vinna på sex timmars&lt;br&gt;arbetsdag. Vi ser alltså fram emot den utredning som nu kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta nya jobben måste förmodligen skapas inom den privata&lt;br&gt;sektorn, men det är också nödvändigt att stödja kommunala arbeten.&lt;br&gt;Över 40 000 kommunanställda är uppsagda och går på utbildning. Vi&lt;br&gt;har föreslagit ytterligare förstärkningar till den kommunala sektorn&lt;br&gt;genom en kommunakut för att stoppa uppsägningar. Det handlar om att&lt;br&gt;försvara kvaliteten i verksamheterna och det handlar om att försvara&lt;br&gt;kvinnojobben - det är inte minst viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad vi i Vänsterpartiet nästan helt och hållet saknar är satsningar på&lt;br&gt;miljöområdet. Vi vill inte se några som helst nedskärningar på vare sig&lt;br&gt;miljöforskning, stöd till miljön i Östeuropa, insatser för Östersjön,&lt;br&gt;avfallsforskning eller någonting annat. Tvärtom, Göran Persson, här&lt;br&gt;behövs ökade satsningar! Vi vet att sådana anslag skapar gröna jobb,&lt;br&gt;något som vi alla faktiskt vill ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det positiva i budgeten är förslaget om 30 % för miljöinvesteringar.&lt;br&gt;Det är ett bra förslag. Det är också ett ”barn” av en av de överenskom-&lt;br&gt;melser som Vänsterpartiet och regeringen träffade i höstas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan man säga att vi i Vänsterpartiet i stort är&lt;br&gt;eniga med regeringen om inriktningen men att vi anser att arbetslöshe-&lt;br&gt;ten måste ned mer. Vi anser att fördelningspolitiken måste vara skarpa-&lt;br&gt;re. Det kräver ungefär 6,5 miljarder mer i skatte- och avgiftshöjningar&lt;br&gt;på höginkomsttagare, banker osv. Kommunerna, skolan, omsorgen och&lt;br&gt;vården måste få ett ökat utrymme. Miljöprofilen måste vara skarpare&lt;br&gt;och det måste finnas fler konkreta förslag för att främja jämställdheten.&lt;br&gt;Det är litet dåligt bevänt med det - jag riktar mig till jämställdhetsmi-&lt;br&gt;nistern som sitter här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår signal från Vänsterpartiet till Göran Persson och regeringen är&lt;br&gt;helt klar: Undvik tuvhoppning! Låt oss ta ett gemensamt helhetsgrepp,&lt;br&gt;så kan vi klara budgetförstärkningar med ytterligare 20 miljarder. Det-&lt;br&gt;ta, Per-Ola Eriksson, är inte fråga om något trånande, utan det handlar&lt;br&gt;om att vi faktiskt tycker att valresultatet också skall omsättas i praktisk&lt;br&gt;politik. Det var vänstern som vann valet. Väljarna har gett sitt besked:&lt;br&gt;Den borgerliga politiken var inte bra. Nu vill man ha något annat. Till-&lt;br&gt;sammans kan vänsterns partier också åstadkomma detta nödvändiga,&lt;br&gt;som innebär ordning på både finanserna och jobben.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17 ROY OTTOSSON (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Per-Ola Eriksson verkar ha fallit offer för sin egen&lt;br&gt;mytbildning. Jag ber att få sakupplysa litet mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valrörelsen sade Miljöpartiet nej till en moderatledd fyrpartirege-&lt;br&gt;ring, en regering som vi såg bl.a. raserade miljöpolitiken under tre år.&lt;br&gt;Vi arbetade sedan för att få en blocköverskridande regering. Och jag&lt;br&gt;beklagar Per-Ola Erikssons lögner på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi i Miljöpartiet de gröna är överens med regeringen om balansen&lt;br&gt;vad gäller besparingar och skatter; dessa bör vara ungefär lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har höga ambitioner vad gäller den totala nivån. Och vi är inte&lt;br&gt;nöjda med åtgärderna mot arbetslösheten. Vi är övertygade om att det,&lt;br&gt;om vi kunde få till stånd en skatteväxling med sänkta arbetsgivaravgif-&lt;br&gt;ter och höjd koldioxidskatt, kommer att ge åtskilliga nya jobb, dels&lt;br&gt;därför att den del av näringslivet som producerar för inhemsk konsum-&lt;br&gt;tion därigenom får lättnader, dels därför att den exportindustri som nu&lt;br&gt;gör mycket stora vinster får något högre skatt, men den kan också beta-&lt;br&gt;la den. Då får vi bättre fart på hjulen i svensk ekonomi totalt sett. Det&lt;br&gt;ger jobb och bättre budgetbalans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom ger det mindre miljöskador, och det ger bättre ekonomi&lt;br&gt;för framtiden. Det finns ju ingen motsättning mellan miljö och ekono-&lt;br&gt;mi, utan miljön är en förutsättning för ekonomin. Därför måste dessa&lt;br&gt;långsiktiga frågor lyftas fram mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att en arbetsdelning, genom sänkt arbetstid, bör komma nu;&lt;br&gt;det bör inte väntas med. Det som nu händer är att detta förslag kommer&lt;br&gt;att drivas fram inom vissa branscher där exportindustrin är domineran-&lt;br&gt;de och där man i dag har god lönsamhet. På en del håll råder redan&lt;br&gt;betydligt kortare arbetstid än 40 timmar i veckan. Det skapar ökande&lt;br&gt;orättvisor på arbetsmarknaden; det är sociala orättvisor. Inom de när-&lt;br&gt;maste åren kommer detta därför självfallet upp på ett eller annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bättre att vi här i riksdagen beslutar att sänka normalarbetsti-&lt;br&gt;den, som riktlinje för arbetsmarknadens parter, och på det sättet får&lt;br&gt;fram flera jobb snabbare och uppnår en större social rättvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan inte låta bli att kommentera EU-medlemskapet. Det skulle&lt;br&gt;ju ge lägre räntor och ekonomiskt uppsving. Vad blev det? Jo, det blev&lt;br&gt;en budgetförsvagning och bibehållna räntor. Det var ett galet beslut.&lt;br&gt;Tyvärr är det fattat. Nu gäller det att göra bästa möjliga av det hela. Vi&lt;br&gt;tycker att det är fel att finansiera medlemsavgiften genom att beskatta&lt;br&gt;arbete ytterligare. Det försämrar miljön och ger färre arbetstillfällen. Vi&lt;br&gt;måste se över detta igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste ta upp en sak som jag tog upp i mitt tidigare anförande.&lt;br&gt;Det gäller väganslagen. Även en och annan betongpolitiker borde inse&lt;br&gt;att det är något tokigt med att satsa ungefär 60 miljarder på främst&lt;br&gt;motorvägar och andra större vägar under den närmaste tioårsperioden.&lt;br&gt;Den ekonomiska nyttan av stora vägbyggen i detta vägland har gång på&lt;br&gt;gång visat sig vara liten eller obefintlig. Dessutom överskrider Vägver-&lt;br&gt;ket regelmässigt sina kalkyler, med i genomsnitt 80 %. Vi ser nu hur&lt;br&gt;den brittiska regeringen tvingas till helomvändning efter tio år av väg-&lt;br&gt;utbyggnader av just denna typ. Ringleder, kringleder, motorvägar och&lt;br&gt;andra överdimensionerade vägar kostar fruktansvärt mycket pengar. De&lt;br&gt;ger sedan ökad biltrafik, minskad framkomlighet, ökad miljöförstöring,&lt;br&gt;sämre järnvägs- och kollektivtrafik och i slutänden en kolossal resurs-&lt;br&gt;förstöring. Det måste anses vara direkt ekonomiskt oansvarigt att med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;statens nuvarande gigantiska underskott satsa åtskilliga tiotals miljarder&lt;br&gt;kronor på sådana destruktiva projekt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Låt oss slippa alla dessa lånepengar, Göran Persson. Skär ner på&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dessa onödiga, resursförstörande väganslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen: Räntorna måste ned. Det kan vi bara uppnå genom en&lt;br&gt;långsiktigt hållbar ekonomisk politik. I en sådan kan man aldrig bortse&lt;br&gt;från miljön. Där ser vi vår kanske största uppgift under våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18 MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag frågade Göran Persson förut varför han nu vill ge-&lt;br&gt;nomföra denna onödiga, kontraproduktiva och opåkallade reform för&lt;br&gt;oss som har jobb och vanligtvis är friska och som skall finansieras av&lt;br&gt;dem som är långvarigt sjuka. Han svarade inte på det. Sänkningen av&lt;br&gt;ersättningsnivån för de långvarigt sjuka är en fullständigt onödig re-&lt;br&gt;form som smygs in i det som skulle vara ett besparingspaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gudrun Schyman talade om behovet av etik och moral för att eko-&lt;br&gt;nomin skall fungera. Jag håller med henne om det. Mot den bakgrun-&lt;br&gt;den vill jag också fråga Göran Persson: Varför har regeringen rensat ut&lt;br&gt;alla de skrivningar och formuleringar i finansplanen som pekar på&lt;br&gt;betydelsen av att det finns en gemensam etik i samhället för att också&lt;br&gt;ekonomin skall fungera? Nobelpristagaren Douglass C. North har ju&lt;br&gt;utvecklat detta mycket noggrant och pekat på betydelsen av institutio-&lt;br&gt;nernas sätt att fungera, människors rättsuppfattning, moral osv. Varför&lt;br&gt;är detta nu borta ur finansplanen? Är det inte tvärtom så att vi skulle&lt;br&gt;behöva mer av diskussioner om detta för att stärka fundamentet för en&lt;br&gt;långsiktig och god hållbar ekonomisk utveckling?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är känt att det är svårt att förlora val, sade Göran Persson,&lt;br&gt;mycket riktigt. Detta är mycket intressant. En valseger kan också vara&lt;br&gt;en pyrrusseger, Göran Persson, särskilt om man kanske har vunnit valet&lt;br&gt;på litet dubiösa villkor. Det var knappast på några löften om kraftfulla&lt;br&gt;besparingar och nedskärningar i medborgarnas köpkraft som ni social-&lt;br&gt;demokrater vann valet. Noga räknat var det precis tvärtom. Ni byggde&lt;br&gt;upp ert överlägsna opinionsläge genom att vara emot de besparingar&lt;br&gt;som den förra regeringen förde fram i denna kammare. Ni har i denna&lt;br&gt;kammare röstat emot besparingsförslag på inte mindre än 61 miljarder&lt;br&gt;kronor under förra mandatperioden. Dessutom fanns det gott om nya&lt;br&gt;utgifter. När vi lade fram förslag om infrastrukturinvesteringar på 98&lt;br&gt;miljarder, då hade ni förslag på investeringar på nästan 200 miljarder,&lt;br&gt;osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker nog att Göran Persson skall ta det litet försiktigt när han&lt;br&gt;säger: Vi gör vad den gamla regeringen borde ha gjort. Det är verkligen&lt;br&gt;att ta i, i överkant. Hur hade Göran Persson låtit här i dag om det varit&lt;br&gt;den förra regeringen som hade lagt fram de förslag som nu ligger på&lt;br&gt;riksdagens bord? Fundera en stund på det, Göran Persson. Göran Pers-&lt;br&gt;son säger att det är riksdag och regering som har ett gemensamt ansvar&lt;br&gt;för att ta landet ur krisen. Det var synd, fru talman, att socialdemokra-&lt;br&gt;terna inte under den förra mandatperioden lät den andan prägla livet i&lt;br&gt;opposition. Tänk om Göran Persson hade funnits här under den förra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mandatperioden, åtminstone med sin Perssonplan i handen. Då hade vi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;inte varit beroende av Ny demokrati. Då hade betydligt mer av bespa-&lt;br&gt;ringar kunnat genomföras. Jag tycker att Göran Persson skall fundera&lt;br&gt;litet på det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson tar i så det knakar när han talar om hållningslöshet&lt;br&gt;från den gamla regeringens sida. Gå igenom protokollen från motsva-&lt;br&gt;rande tillfällen under den förra mandatperioden och läs vad som sades&lt;br&gt;från den dåvarande oppositionen! Jag tror att Göran Persson då skall&lt;br&gt;konstatera att dagens opposition är betydligt mera konstruktiv och&lt;br&gt;beredd att åstadkomma en kraftfull sanering som är nödvändig för att&lt;br&gt;föra landet till ekonomisk stabilitet och positiv utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Roy Ottosson var mycket negativ till att samarbeta kring miljödelen&lt;br&gt;i budgeten. Vi är självklart mycket negativa till de nedskärningar som&lt;br&gt;görs på miljösidan. Men låt mig gärna säga att vi kristdemokrater, till&lt;br&gt;skillnad från Miljöpartiet, är fullt beredda till ett konstruktivt samarbete&lt;br&gt;om möjligheterna till en skatteväxling för miljön och för jobben.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt mig allra först från debatten avföra den något illvil-&lt;br&gt;liga tolkningen av den Ekointervju som Ingvar Carlsson gav i mellan-&lt;br&gt;dagarna. Ingvar Carlsson fick frågan om han trodde att statsskulden&lt;br&gt;skulle stabiliseras med de åtgärder vi föreslog i budgetpropositionen.&lt;br&gt;Ingvar Carlsson sade att hans bedömning var att det vi nu föreslår räck-&lt;br&gt;er. Det är en riktig bedömning. Det är också min bedömning. Det är&lt;br&gt;regeringens bedömning. Det är finansplanens bedömning. De åtgärder&lt;br&gt;vi nu föreslår räcker för att stabilisera statsskulden. Sedan säger vi -&lt;br&gt;jag som finansminister - i finansplanen att vi tänker se till att statens&lt;br&gt;finanser kommer i ett ordnat skick efter dessa år av fritt fall ända till&lt;br&gt;förfall. Det är vårt uppdrag som vi har begärt av väljarna. Vi tänker se&lt;br&gt;till så att det blir gjort. Därom råder ingen tvekan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibbles klagan över beskedet till kommunerna var något&lt;br&gt;märklig. Det var möjligen en blivande partiledares positionering. Jag&lt;br&gt;förstår inte om hon tycker att vi ger kommunerna för mycket eller för&lt;br&gt;litet pengar. Båda argumentationerna hade hon i sitt anförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt besked är: Kommunerna tänker vi ge besked i kompletterings-&lt;br&gt;propositionen för avräkning rörande egenavgifter och andra politiska&lt;br&gt;beslut i denna kammare. Detta har vi gjort upp med Kommunförbundet&lt;br&gt;och Landstingsförbundet, och de har förklarat sig nöjda med en sådan&lt;br&gt;ordning. I samband med det tänker vi också redovisa, både för 1995,&lt;br&gt;1996 och för åren därefter, det kommunalekonomiska utrymmet. Vi har&lt;br&gt;också ambitionen att klara ut de svåra frågor om inkomstutjämning och&lt;br&gt;kostnadsutjämning som den gamla regeringen godhetsfullt överlät till&lt;br&gt;den nya.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tobisson hade en något märklig framtoning och återkom&lt;br&gt;ständigt till det moderata patentreceptet: Sänk skatten. Men det har&lt;br&gt;prövats, Lars Tobisson, med förfärande resultat för tillväxten, för ar-&lt;br&gt;betslösheten och för statsfinanserna. Ni har en tillväxtperiod bakom er&lt;br&gt;som är negativ. Massarbetslöshetens skapande står skrivet på er panna.&lt;br&gt;Statsskulden fördubblades under er period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;”Sänk skatten!” är det enda besked som ni har att komma med.&lt;br&gt;Övertygar det ändock inte de 50 000 småföretagare som gått i konkurs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;om er politiks fördärvlighet, så ta och tänk en gång till.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av&lt;br&gt;budgetpropositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till Per-Ola Eriksson vill jag säga att jag inte står i talarstolen och&lt;br&gt;vädjar om hjälp. Det är inte riktigt förenligt med min natur. Men jag&lt;br&gt;inser att riksdagen skall hantera den proposition som regeringen lägger&lt;br&gt;fram. Riksdagen har att se till att, om man avslår förslagen om bespa-&lt;br&gt;ringar, ersätta dem med någonting annat. Jag utgår ifrån att den process&lt;br&gt;som kommer att ta form är en process där åtminstone de i riksdagen nu&lt;br&gt;ingående partierna har kraft att rösta för sin egen politik och inte gör&lt;br&gt;som ett saligen avsomnat parti och röstar mot sin egen politik. Om ni&lt;br&gt;bara har den ryggraden, har det kuraget, finns det framför oss mycket&lt;br&gt;goda utsikter för att regeringens politik går igenom i riksdagen. Sedan&lt;br&gt;ser jag självklart mycket gärna att vi kan åstadkomma uppgörelser som&lt;br&gt;skapar stabilitet och långsiktighet. Men besparingsbetinget skall tas&lt;br&gt;hem, och det skall tas hem i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan inte som Mats Odell tala om att alla skrivningar av moral&lt;br&gt;är borta i finansplanen. Det är inte sant. Även om det skulle vara sant&lt;br&gt;att det moraliska saknades i form av skrivningar, så har vi en annan&lt;br&gt;moral som vi ersatt det med: Vi försöker betala för de förmåner som vi&lt;br&gt;kostar på oss. Den som slår sig för bröstet och säger att vi hade högre&lt;br&gt;moral, vi som valde att låna till nya sociala reformer och introducerade&lt;br&gt;dem månaderna före ett allmänt val och påstår att det är förenligt med&lt;br&gt;hög politisk moral, tycker jag faktiskt i grunden har missförstått upp-&lt;br&gt;draget att se till att utgifter och inkomster går ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säg inte att vi inte ställde upp under den föregående perioden. Tänk&lt;br&gt;på krisuppgörelsen. När den gamla regeringens misslyckande med&lt;br&gt;kronan var ett faktum, vem var det som gav den räddande handen för&lt;br&gt;Sverige i ett internationellt krisläge? Det var den dåvarande oppositio-&lt;br&gt;nen. Vem var det som gjorde pensionsuppgörelsen möjlig? Vem var&lt;br&gt;det som såg till att EU-förhandlingarna togs hem på ett vettigt sätt i&lt;br&gt;samförstånd över blockgränserna? Vem var det som såg till att finan-&lt;br&gt;skrisen hanterades i ett bekymmersamt läge på ett bra sätt? Det var&lt;br&gt;självklart den dåvarande regeringen i samverkan med den dåvarande&lt;br&gt;oppositionen. Glöm inte detta. Vi ansåg det vara investeringar av för-&lt;br&gt;troendeskapande slag och bör rimligen på något sätt under den period&lt;br&gt;som vi nu har framför oss kunna se motsvarande beteende från den&lt;br&gt;nuvarande oppositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte att vädja om hjälp. Det är inte en vädjan om understöd.&lt;br&gt;Det är bara en förhoppning om att ni som representerar andra partier än&lt;br&gt;regeringspartiet skall stå för er politik och våga rösta för den i kamma-&lt;br&gt;ren. Den ryggraden kan man begära av er, det är god moral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu överlämnas propositionen till riksdagen för behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetpropositionen bordlädes.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 § Hänvisning av ärende till utskott&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs och hänvisades&lt;br&gt;Proposition&lt;br&gt;1994/95:129 till konstitutionsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 § Bordläggning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:105 Förslag till tilläggsbudget till statsbudget för budgetåret&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:133 Några frågor angående EG-domstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:120 Miljön - Vårt gemensamma ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Inriktningen av det miljöpolitiska arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II Redovisning av tillståndet i miljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:121 Forskning och försök rörande alternativ till burhållning av&lt;br&gt;värphöns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:131 Invandrar- och flyktingpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:132 1994 års redogörelse för tillämpningen av lagen&lt;br&gt;(1971:572) om särskild utlänningskontroll&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 § Anmälan om interpellation&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande interpellation framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 23 december 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:47 av Bo Lundgren (m) till statsministern om nyföretagandet i&lt;br&gt;den privata sektorn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interpellationen publiceras i bilaga som fogas till riksdagens snabb-&lt;br&gt;protokoll tisdagen den 10 januari.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 § Anmälan om fråga&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande fråga framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 3 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:234 av Sten Andersson (m) till justitieministern om offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frågan publiceras i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll&lt;br&gt;tisdagen den 10 januari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kammaren åtskildes kl. 12.15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes av talmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GUNNAR GRENFORS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;/Barbro Nordström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption2"&gt;&lt;/a&gt;Innehållsförteckning&lt;/h1&gt;
&lt;h4&gt;Prot. 1994/95:48&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;10 januari&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Välkomstord........................................................................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 TALMANNEN:...........................................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§ Ledigheter....................................................................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Anmälan om ersättare för ledamöterna i Europaparla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mentet...........................................................................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Meddelande om val av ordförande och vice ordförande i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU-nämnden.................................................................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Justering av protokoll.................................................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Överlämnande av kommittéberättelsen.....................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 2 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):...................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Överlämnande av budgetpropositionen.....................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3&amp;nbsp;Finansminister GÖRAN PERSSON (s):......................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4&amp;nbsp;TALMANNEN:...........................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5&amp;nbsp;Finansminister GÖRAN PERSSON (s):......................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6&amp;nbsp;LARS TOBISSON (m):...............................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7&amp;nbsp;PER-OLA ERIKSSON (c):..........................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8&amp;nbsp;ANNE WIBBLE (fp):................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9&amp;nbsp;GUDRUN SCHYMAN (v):.......................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 ROY OTTOSSON (mp):..........................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 MATS ODELL (kds):..............................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):..................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 LARS TOBISSON (m):...........................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 PER-OLA ERIKSSON (c):......................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15 ANNE WIBBLE (fp):..............................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16 GUDRUN SCHYMAN (v):.....................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17 ROY OTTOSSON (mp):..........................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18 MATS ODELL (kds):..............................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 Finansminister GÖRAN PERSSON (s):..................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Hänvisning av ärende till utskott.............................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bordläggning..............................................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Anmälan om interpellation.......................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:47 av Bo Lundgren (m) till statsministern om nyfö-&lt;br&gt;retagandet i den privata sektorn m.m.......................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Anmälan om fråga...................................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:234 av Sten Andersson (m) till justitieministern om&lt;br&gt;offentlighetsprincipen..............................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1994/95:48 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11 § Kammaren åtskildes kl. 12.15...................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 48409, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI0948</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_199495__48.pdf</filnamn>
<filstorlek>600365</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:48 Tisdagen den 10 januari</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E13D741D-B419-47D0-B51D-B8F0AF7FFB00</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>