<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2307671</hangar_id>
 <dok_id>GI0394</dok_id>
 <rm>1994/95</rm>
 <beteckning>94</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1994/95:94</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>94</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-10-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:50:11</systemdatum>
 <publicerad>1995-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändringar i folkbokföringslagen, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0394/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GI0394</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0394</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1994/95:94&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0394/prop_199495__94-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Ändringar i folkbokföringslagen, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att vistelse som föranleds av bl.a. uppdrag som&lt;br&gt;riksdagsledamot eller statsråd inte skall anses leda till ändrad bosättning&lt;br&gt;om personen har anknytning till en annan fastighet genom att disponera&lt;br&gt;en bostad där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att skattemyndigheten skall registrera ärenden om&lt;br&gt;vigsel, födelse och dödsfall i Sverige även i fråga om personer som inte&lt;br&gt;är eller har varit folkbokförda i landet. Syftet med förslaget är att&lt;br&gt;tillgodose behovet av att kunna utfärda en officiell handling som kan&lt;br&gt;ligga till grund för registrering av händelsen i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext.................................................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:481) ............................................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken.............. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning......................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Folkbokföring av riksdagsledamöter och statsråd................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Registrering av vigsel, födelse och dödsfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende ej folkbokförda personer.................................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut om registrering av&amp;nbsp;identitetsuppgifter m.m............... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar.............................................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Förslaget till ändring i folkbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:481)............................................................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Förslaget till ändring&amp;nbsp;i äktenskapsbalken.................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Remissammanställning............................................ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag ..................................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådets yttrande................................................ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 oktober 1994 ............................................................. 26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i äktenskapsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 10 och 34 §§ folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföring sker fortlöpande i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Folkbokföring enligt denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register som skattemyndigheten för innebär fastställande av en persons&lt;br&gt;enligt särskilda bestämmelser. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bosättning samt registrering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter om identitet, familj och&lt;br&gt;andra förhållanden som enligt&lt;br&gt;lagen (1990:1536) om folkbok-&lt;br&gt;föringsregister får förekomma i&lt;br&gt;sådant register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vigsel, födelse och dödsfall i&lt;br&gt;landet skall registreras även i&lt;br&gt;fråga om en person som inte är&lt;br&gt;eller har varit folkbolförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbolföring och registrering&lt;br&gt;som avses i andra stycket sker&lt;br&gt;genom skattemyndighetens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vistelse anses inte leda till ändrad bosättning om den föranleds&lt;br&gt;enbart av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppdrag som riksdagsledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppdrag som statsråd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnande till ledamot i kommitté eller kommission, befattning&lt;br&gt;som politiskt tillsatt tjänsteman eller uppdrag att biträda som politiskt&lt;br&gt;sakkunnig i statsdepartement eller särskilt uppdrag av riksdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fullgörande av värnplikt eller vapenfri tjänsteplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vård vid en institution för sjukvård, vård av unga, kriminalvård eller&lt;br&gt;vård av missbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vistelse på viss fastighet som&lt;br&gt;föranleds av förhållande som avses&lt;br&gt;i första stycket anses inte heller&lt;br&gt;leda till ändrad bosättning, om&lt;br&gt;personen har anknytning till en&lt;br&gt;annan fastighet genom att dis-&lt;br&gt;ponera en bostad där. Samman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lever personen med sin familj på&lt;br&gt;en fastighet där han enligt 7 §&lt;br&gt;skulle anses vara bosatt, får skat-&lt;br&gt;temyndigheten dock på yrkande&lt;br&gt;besluta att han skall folkbokföras&lt;br&gt;på den fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten beslutar i ärende enligt denna lag efter anmälan&lt;br&gt;eller ansökan eller annars när det finns skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör ärendet folkbokföring på fastighet eller i församling beslutar&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där fastigheten eller församlingen är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer enligt 18 § första stycket andra meningen fastställs av&lt;br&gt;den skattemyndighet som bestäms av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga ärenden beslutar den&lt;br&gt;skattemyndighet inom vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde en person är eller&lt;br&gt;senast har varit folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga ärenden beslutar den&lt;br&gt;skattemyndighet inom vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde en person är eller&lt;br&gt;senast har varit folkbokförd eller,&lt;br&gt;i fråga om ärende enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket, den skattemyndighet som&lt;br&gt;enligt särskilda bestämmelser skall&lt;br&gt;underrättas om händelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 § äktenskapsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §*&lt;br&gt;Vigsel förrättaren skall genast sända underrättelse om vigseln till den&lt;br&gt;skattemyndighet som har gjort hindersprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vigsel har förrättats efter&lt;br&gt;hindersprövning som gäller här i&lt;br&gt;riket enligt 2 § förordningen&lt;br&gt;(1931:429) om vissa internationella&lt;br&gt;rättsförhållanden rörande äkten-&lt;br&gt;skap, adoption och förmynderskap&lt;br&gt;skall underrättelse sändas till den&lt;br&gt;skattemyndighet inom vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde vigseln ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:495.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringslagen (1991:481), som ersatte folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1967:198), trädde i kraft den 1 juli 1991 (prop. 1990/91:153, bet.&lt;br&gt;1990/91:SkU28, rskr. 1990/91:320). Den nya lagstiftningen innebar bl.a.&lt;br&gt;att begreppen kyrkobokföring och mantalsskrivning ersattes av ett&lt;br&gt;enhetligt begrepp, folkbokföring, som avser den löpande registreringen&lt;br&gt;av befolkningens identitets-, bosättnings- och familjeförhållanden och att&lt;br&gt;bosättningsbegreppet moderniserades och förenklades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ofrånkomligt att det sedan en ny lagstiftning varit i kraft en tid&lt;br&gt;uppmärksammas konsekvenser av regelsystemet som inte förutsågs vid&lt;br&gt;lagstiftningens tillkomst. Inom Finansdepartementet har upprättats en&lt;br&gt;promemoria som behandlar några av de problem som uppmärksammats,&lt;br&gt;nämligen folkbokföring av riksdagsledamöter och statsråd m.fl. och&lt;br&gt;registrering av uppgifter om vigsel, födelse och dödsfall i fråga om&lt;br&gt;personer som inte är eller har varit folkbokförda i landet. Promemorian&lt;br&gt;har remissbehandlats. Yttranden har lämnats av Göteborgs tingsrätt,&lt;br&gt;Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Värmlands län, Datainspek-&lt;br&gt;tionen, Riksskatteverket, Statskontoret, Riksarkivet, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Vämpliktsverket, Kriminalvårdsstyrelsen och Svenska kommunförbundet.&lt;br&gt;En sammanfattning av remissyttrandena finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen har aktualiserat även andra frågor, bl.a. folk-&lt;br&gt;bokföring av fåmiljehemsplacerade barn (jfr bet. 1993/94:SkU31, s. 81)&lt;br&gt;och folkbokföring vid tillfälliga vistelser på annan ort. Vid remissbe-&lt;br&gt;handlingen av promemorian har bl.a. frågeställningar rörande folkbok-&lt;br&gt;föring av barn som föds i Sverige och vars föräldrar inte är folkbokförda&lt;br&gt;här och av barn till föräldrar som har separerat men som har gemensam&lt;br&gt;vårdnad tagits upp av remissinstanserna. Regeringen avser att återkomma&lt;br&gt;till dessa frågor i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 13 oktober 1994 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i bi-&lt;br&gt;laga 3. Regeringen har i propositionens lagförslag följt Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 4 och 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Folkbokföring av riksdagsledamöter och statsråd Prop. 1994/95:94&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En vistelse som föranleds av uppdrag som&lt;br&gt;riksdagsledamot eller statsråd eller annat i 10 § folkbokföringsla-&lt;br&gt;gen angivet förhållande, skall inte föranleda ändrad bosättning om&lt;br&gt;personen har anknytning till en annan fastighet genom att disponera&lt;br&gt;en bostad där. Sammanlever personen med sin familj på en fastighet&lt;br&gt;där han enligt 7 § folkbokföringslagen skulle anses vara bosatt, får&lt;br&gt;skattemyndigheten dock på yrkande besluta att han skall folkbokföras&lt;br&gt;på den fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att det bör krävas en&lt;br&gt;inte oväsentlig anknytning för att en vistelse som avses i 10 §&lt;br&gt;folkbokföringslagen inte skall föranleda ändrad bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län anser att de skäl som&lt;br&gt;framförts för förslaget inte är tillräckliga för att utvidga en undan-&lt;br&gt;tagsbestämmelse som redan i sin nuvarande lydelse innebär avsteg från&lt;br&gt;de principer som bär upp folkbokföringslagen och avstyrker därför&lt;br&gt;förslaget. Länsrätten påpekar bl.a. att förslaget medför gränsdragnings-&lt;br&gt;problem samt öppnar för kringgåendeförferanden. Länsrätten i Värmlands&lt;br&gt;län menar att den föreslagna regelns utformning är otydlig. Riksskat-&lt;br&gt;teverket anser att en ny undantagsbestämmelse, för att undvika tveksam-&lt;br&gt;ma gränsfall, bör utformas så att det är tillräckligt att en riksdagsledamot&lt;br&gt;har anknytning till en fastighet genom att disponera en bostad där.&lt;br&gt;Övriga remissinstanser som yttrat sig över förslaget har inte haft något&lt;br&gt;att erinra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Enligt 21 &amp;nbsp;§ gamla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkbokföringslagen (1967:198) fanns det en valfrihet för ett statsråd som&lt;br&gt;flyttade på grund av tillträdet att antingen vara kvarskriven i den&lt;br&gt;församling där han var bosatt vid statsrådsutnämningen eller bli&lt;br&gt;kyrkobokförd på den fastighet som han flyttat till för att utöva uppdraget.&lt;br&gt;Valfriheten gällde bara statsrådet personligen, inte eventuella&lt;br&gt;familjemedlemmar. Rätten att vara kvarskriven gällde inte heller en&lt;br&gt;flyttning som inte berodde på utövandet av tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande reglering fanns för den som förordnats av regeringen till&lt;br&gt;ledamot i kommitté eller kommission eller fått uppdrag att biträda i&lt;br&gt;departement som sakkunnig eller fått särskilt uppdrag av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarande bestämmelse fanns inte för riksdagsledamöter.&lt;br&gt;Dessa kom emellertid i allmänhet att med stöd av bl.a. bestämmelserna&lt;br&gt;om dubbel bosättning och tillfällig vistelse vara kvarskrivna på den&lt;br&gt;tidigare orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya folkbokföringslagen (1991:481) trädde i kraft den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Utgångspunkten för folkbokföringen är liksom tidigare att en person skall&lt;br&gt;anses bosatt där han faktiskt vistas. Detta innebär i första hand den plats&lt;br&gt;där personen normalt tillbringar sin dygnsvila. I den nya folkbokförings-&lt;br&gt;lagen har man samtidigt strävat efter att utforma bosättningsreglema så&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att familjen i större utsträckning än tidigare hålls samman i folkbok- Prop. 1994/95:94&lt;br&gt;föringssammanhang, även om en familjemedlem av något skäl delvis till-&lt;br&gt;bringar sin dygnsvila på en annan plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i 7 § folkbokföringslagen skall en person anses vara&lt;br&gt;bosatt på den fastighet där han regelmässigt tillbringar sin dygnsvila.&lt;br&gt;Regelmässig dygnsvila anses föreligga på den fastighet där en person&lt;br&gt;under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan minst en gång per&lt;br&gt;vecka eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden.&lt;br&gt;Den som därigenom kan antas vara bosatt på fler än en fastighet anses&lt;br&gt;vara bosatt på den fastighet där han sammanlever med sin familj eller&lt;br&gt;med hänsyn till övriga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist.&lt;br&gt;När det gäller ensamstående personer och familjer som gemensamt har&lt;br&gt;en dubbel bosättning skall liksom tidigare arbetsförhållandena vara&lt;br&gt;utslagsgivande för bedömningen av bosättningsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillfällig vistelse på annan ort som föranleds enbart av bl.a. uppdrag&lt;br&gt;som riksdagsledamot eller statsråd, förordnande till ledamot i kommitté&lt;br&gt;eller kommission, befattning som politiskt tillsatt tjänsteman eller uppdrag&lt;br&gt;att biträda som politiskt sakkunnig i statsdepartement eller särskilt&lt;br&gt;uppdrag av riksdagen skall enligt 10 § folkbokföringslagen inte anses&lt;br&gt;leda till ändrad bosättning. Inte heller skall en vistelse som föranleds&lt;br&gt;enbart av fullgörande av värnplikt eller vapenfri tjänsteplikt eller vård vid&lt;br&gt;en institution för sjukvård, vård av unga, kriminalvård eller vård av&lt;br&gt;missbrukare leda till ändrad bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdagsledamöter kommer ofta från&lt;br&gt;olika delar av landet. Det är också av väsentlig betydelse att människor&lt;br&gt;från olika delar av landet har möjlighet att ställa sig till förfogande som&lt;br&gt;riksdagsledamöter. Det ligger i sakens natur att riksdagsledamöterna för&lt;br&gt;att utöva sina uppdrag måste tillbringa avsevärd tid i Stockholm.&lt;br&gt;Vistelsen i Stockholm kan också komma att vara under mycket lång tid.&lt;br&gt;I de flesta fall är riksdagsledamöterna med hemort utanför Stockholm&lt;br&gt;tvungna att skaffa en bostad i Stockholm. Arbetet är emellertid av sådan&lt;br&gt;speciell karaktär att en definitiv avflyttning i regel är utesluten. För&lt;br&gt;riksdagsledamöter är det oftast nödvändigt att de behåller bostadsanknyt-&lt;br&gt;ningen till sin hemort eller valkrets. De tillbringar också en inte obetydlig&lt;br&gt;tid i sin valkrets. Den politiska verksamheten har i stort sett alltid sin bas&lt;br&gt;i lokalt partiarbete på hemorten. Samtidigt kan det innebära en ohållbar&lt;br&gt;familjesituation att under en lång tid som riksdagsledamot ha familjen&lt;br&gt;bosatt på annan ort än Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsledamöter som har kvar sin familj på den tidigare bostadsorten&lt;br&gt;kommer att med stöd av huvudregeln vara folkbokförda där och inte i&lt;br&gt;Stockholm. Inte heller skall andra riksdagsledamöter som enbart på grund&lt;br&gt;av sitt uppdrag vistas i Stockholm folkbokföras där. Bedömningen av om&lt;br&gt;en vistelse är föranledd enbart av uppdraget är vanskligast när det gäller&lt;br&gt;riksdagsledamöter som sammanlever med sin familj i Stockholm. Det kan&lt;br&gt;finnas situationer då dagens lagstiftning får ett otillfredsställande och inte&lt;br&gt;avsett resultat, även om den, som Riksskatteverket konstaterat i sitt&lt;br&gt;remissyttrande, i endast en handfull fell resulterat i att riksdagsledamöter&lt;br&gt;folkbokförts i strid mot sin egen uppfattning om var de har sitt egentliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemvist. Enligt regeringens mening behövs därför en ändring för att Prop. 1994/95:94&lt;br&gt;möjliggöra för en riksdagsledamot att vara folkbokförd på sin tidigare&lt;br&gt;hemort, även om vistelsen i Stockholm inte kan anses enbart föranledd&lt;br&gt;av uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för att en person skall anses hemmahörande på en ort&lt;br&gt;bör vara att han har en bostad där. En bibehållen bostad på den tidigare&lt;br&gt;orten talar också för att man har för avsikt att återvända dit. Däremot bör&lt;br&gt;enbart det förhållandet att man har kvar en rörelse eller liknande på den&lt;br&gt;tidigare orten inte tillmätas någon betydelse för var en person skall anses&lt;br&gt;bosatt. Ett grundläggande krav för att folkbokföringen inte skall ändras&lt;br&gt;bör således vara att riksdagsledamoten har anknytning till den tidigare&lt;br&gt;orten i form av en bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås som en förutsättning för att vistelsen inte skall&lt;br&gt;föranleda ändrad bosättning att en inte oväsentlig anknytning till annan&lt;br&gt;fastighet föreligger. Vidare uppställs vissa krav på bostaden för att en&lt;br&gt;inte oväsentlig anknytning skall anses föreligga. I likhet med Riks-&lt;br&gt;skatteverket anser regeringen att en sådan bestämmelse skulle medföra&lt;br&gt;vissa gränsdragningsproblem. Det är t.ex. ofta svårt att bedöma om en&lt;br&gt;bostad är att anse som en fritidsbostad eller inte. Enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning bör det förhållandet att riksdagsledamoten har anknytning till&lt;br&gt;en fastighet på den tidigare orten genom att disponera en bostad där vara&lt;br&gt;tillräckligt för en oförändrad folkbokföring. Något krav på att bostaden&lt;br&gt;skall vara av viss beskaffenhet eller storlek bör inte uppställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemorten bör givetvis bestå också om bostad byts inom samma ort, så&lt;br&gt;länge vederbörande kan anses höra hemma på den orten. Riksdagsleda-&lt;br&gt;moten bör även ha möjlighet att flytta till en annan ort. Även den&lt;br&gt;riksdagsledamot som bildar familj i Stockholm får anses ha kvar sin&lt;br&gt;anknytning till den tidigare orten om familjebildningen är den enda&lt;br&gt;förändring som inträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är endast riksdagsledamoten som skall omfattas av undantaget. Den&lt;br&gt;övriga familjens folkbokföring får bedömas efter vanliga regler. Det är&lt;br&gt;därvid riksdagsledamotens faktiska vistelse som skall anses vara den&lt;br&gt;familjeanknytning som skall tillämpas på familjemedlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i det föregående sagts om riksdagsledamöter gäller även statsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen att bestämmelsen i&lt;br&gt;10 § folkbokföringslagen kompletteras med ett nytt stycke varav framgår&lt;br&gt;att en vistelse inte leder till ändrad bosättning om personen har&lt;br&gt;anknytning till en annan fastighet genom att disponera en bostad där.&lt;br&gt;Lagrådet har i sitt yttrande påpekat att en sådan bestämmelse kan&lt;br&gt;medföra problem för den riksdagsledamot som flyttar till Stockholm med&lt;br&gt;sin familj och önskar vara folkbokförd tillsammans med denna familj,&lt;br&gt;trots att familjen behåller en bostad på den ursprungliga hemorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med en ny bestämmelse är inte att omöjliggöra för den&lt;br&gt;riksdagsledamot som så önskar, att vara folkbokförd i Stockholm. I det&lt;br&gt;fall den övriga familjen anses vara bosatt på den nya orten bör det därför&lt;br&gt;finnas en möjlighet för riksdagsledamoten att vara folkbokförd där, trots&lt;br&gt;att familjen har kvar en bostad på den tidigare orten. Det måste&lt;br&gt;emellertid i sådant fall ankomma på riksdagsledamoten att begära att bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkbokförd tillsammans med den övriga familjen i Stockholm. Rege- Prop. 1994/95:94&lt;br&gt;ringen ansluter sig därför till Lagrådets förslag att komplettera det nya&lt;br&gt;stycket med en bestämmelse varav framgår att på yrkande av den som&lt;br&gt;sammanlever med sin familj på en fastighet där han enligt 7 § skulle&lt;br&gt;anses vara bosatt, får skattemyndigheten besluta att han skall&lt;br&gt;folkbokföras på den fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För politiskt sakkunniga och kommittéledamöter m.fl. är det inte på&lt;br&gt;samma sätt som för riksdagsledamöter och statsråd nödvändigt att de&lt;br&gt;behåller anknytningen till den tidigare orten. Dessa grupper har&lt;br&gt;emellertid tidigare ansetts böra behandlas på samma sätt som riksdagsle-&lt;br&gt;damöter och statsråd. Något skäl att nu vid en ändring av bestämmelsen&lt;br&gt;behandla politiskt sakkunniga och kommittéledamöter m.fl. på annat sätt&lt;br&gt;finns inte. Den föreslagna bestämmelsen bör således omfatta även denna&lt;br&gt;grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga grupper som omfattas av nuvarande 10 § - personer som&lt;br&gt;fullgör sin värnplikt eller vapenfri tjänsteplikt eller vårdas vid institution&lt;br&gt;för sjukvård, vård av unga, kriminalvård eller vård av missbrukare -&lt;br&gt;skulle den föreslagna bestämmelsen inte innebära någon större skillnad&lt;br&gt;mot vad som gäller i dag. Det ligger i sakens natur att vistelser av detta&lt;br&gt;slag normalt föranleds enbart av tjänstgöringen eller institutionsvården.&lt;br&gt;Även dessa grupper bör omfattas av den föreslagna bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Registrering av vigsel, födelse och dödsfall&lt;br&gt;avseende ej folkbokförda personer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattemyndigheten skall registrera ärenden om&lt;br&gt;vigsel, födelse och dödsfall i Sverige även för personer som inte är&lt;br&gt;eller har varit folkbokförda här. De handläggningsregister som förs&lt;br&gt;av skattemyndigheterna skall få användas för att utfärda bevis om&lt;br&gt;dessa händelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vigselförrättaren skall i fråga om vigsel som ägt rum utan&lt;br&gt;föregående hindersprövning i Sverige underrätta det lokala skat-&lt;br&gt;tekontor inom vars verksamhetsområde vigseln ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.&lt;br&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 18 kap. 5 § äktenskapsbalken&lt;br&gt;skall uppgifter om ingångna äktenskap registreras inom folkbokföringen&lt;br&gt;enligt särskilda bestämmelser. Uppgift om ingångna äktenskap registreras&lt;br&gt;i det lokala folkbokföringsregistret hos det lokala skattekontor där&lt;br&gt;personen är eller senast var folkbokförd (6 § lagen [1990:1536] om&lt;br&gt;folkbokföringsregister och 2 § första stycket förordningen [1991:750] om&lt;br&gt;folkbokföringsregister). Har personen aldrig varit folkbokförd i landet&lt;br&gt;registreras vigseln endast i ett handläggningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller barns födelse skall denna anmälas till skattemyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om barnet är fött inom landet. Barn som föds levande skall folkbokföras Prop. 1994/95:94&lt;br&gt;och registreras i det lokala folkbokföringsregistret i födelsehemorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett undantag från denna regel gäller barn till föräldrar som utan att vara&lt;br&gt;folkbokförda vistas i Sverige för att tjänstgöra vid beskickningar och&lt;br&gt;konsulat eller i annat sådant uppdrag där de tillerkänns immunitet och&lt;br&gt;privilegier. I likhet med föräldrarna skall dessa barn inte fblkbokföras&lt;br&gt;eller tilldelas personnummer. Dessa barns födelse registreras endast i ett&lt;br&gt;handläggningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid dödsfall i Sverige skall bevis om dödsfellet lämnas till&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där den avlidne senast var folkbokförd. Om&lt;br&gt;det inte är känt var den avlidne senast var folkbokförd eller om den&lt;br&gt;avlidne inte har varit folkbokförd i landet, skall dödsbeviset lämnas till&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där dödsfallet inträffade (4 kap. 3 § be-&lt;br&gt;gravningslagen [1990:1144]). Har den avlidne inte varit folkbokförd&lt;br&gt;registreras uppgift om dödsfallet endast i ett handläggningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om handläggningsregister finns i 15-20 §§ förordningen&lt;br&gt;(1991:750) om folkbokföringsregister m.m. Vilka personuppgifter&lt;br&gt;registret får innehålla regleras i en bilaga till förordningen. Registret får&lt;br&gt;användas för handläggning av folkbokföringsärenden och för planering,&lt;br&gt;uppföljning och kontroll av folkbokföringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lokalt folkbokföringsregister får till skillnad från ett hand-&lt;br&gt;läggningsregister användas för framställning av personbevis och andra&lt;br&gt;registerutdrag (2 § 3 lagen om folkbokföringsregister). De som ingår&lt;br&gt;äktenskap i Sverige och aldrig varit folkbokförda kan således inte få&lt;br&gt;något bevis om detta i form av ett utdrag ur register från skattemyn-&lt;br&gt;digheten. Ett intyg om vigsel från vigselförrättaren är ofta inte tillräckligt&lt;br&gt;för att myndigheter i andra länder skall godkänna och registrera äkten-&lt;br&gt;skapet. Det är inte heller möjligt att få något motsvarande bevis om&lt;br&gt;födelse för personer som inte varit folkbokförda. Även personer som inte&lt;br&gt;är folkbokförda i landet kan ha ett berättigat intresse av att få en officiell&lt;br&gt;handling för att styrka en uppgift om vigsel eller barns födelse i syfte att&lt;br&gt;få händelsen registrerad i hemlandet. Det kan inte anses tillfredsställande&lt;br&gt;att en sådan handling inte kan utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vigsel, födelse och dödsfall för personer som är eller har&lt;br&gt;varit folkbokförda handläggs ärendena och registreras uppgifterna hos&lt;br&gt;skattemyndigheten. I 4 kap. 8 § äktenskapsbalken, 24 § folkbokförings-&lt;br&gt;lagen och 4 kap. 3 och 4 §§ begravningslagen anges att underrättelse om&lt;br&gt;dessa händelser skall sändas till skattemyndigheten. Underrättelse-&lt;br&gt;skyldigheten gäller oavsett om personen det gäller är folkbokförd eller&lt;br&gt;inte. Skattemyndigheten har dessutom redan i dag att fullgöra vissa&lt;br&gt;åligganden i förhållande till personer som inte är eller har varit&lt;br&gt;folkbokförda i landet. En sådan person kan t.ex. ha rätt till hinders-&lt;br&gt;prövning här. Det förefaller därför naturligt att även födslar, vigslar och&lt;br&gt;dödsfall här i landet för personer som inte är eller har varit folkbokförda&lt;br&gt;handläggs av och registreras hos skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendena bör handläggas av den skattemyndighet som enligt särskilda&lt;br&gt;bestämmelser har att ta emot underrättelse om händelsen. Underrättelse&lt;br&gt;om vigsel skall enligt 4 kap. 8 § äktenskapsbalken sändas till den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndighet som gjort hindersprövningen. Hindersprövning skall i Prop. 1994/95:94&lt;br&gt;fråga om personer som inte är eller har varit folkbokföida i landet göras&lt;br&gt;av skattemyndigheten i det län där personen vistas. En person kan&lt;br&gt;emellertid i vissa fäll vigas i Sverige utan att hindersprövning ägt rum i&lt;br&gt;Sverige. Detta gäller när hindersprövning har ägt rum hos en myndighet&lt;br&gt;i något av de andra nordiska länderna (2 § första stycket förordningen&lt;br&gt;[1931:429] om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap,&lt;br&gt;adoption och förmynderskap). I dessa fäll finns i dag ingen under-&lt;br&gt;rättelseskyldighet för vigselförrättaren. För att skattemyndigheten skall&lt;br&gt;kunna fullgöra sina skyldigheter att registrera vigseln måste skatte-&lt;br&gt;myndigheten få vetskap om att en vigsel ägt rum. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att det i äktenskapsbalken skall införas en bestämmelse om att&lt;br&gt;vigselförrättare skall underrätta skattemyndigheten även i de fäll någon&lt;br&gt;hindersprövning inte gjorts i Sverige. Underrättelsen bör sändas till den&lt;br&gt;skattemyndighet inom vars verksamhetsområde vigseln ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett utdrag ur register skall kunna lämnas i syfte att styrka en&lt;br&gt;uppgift om vigsel, födelse eller dödsfäll måste uppgifternas riktighet ha&lt;br&gt;fastställts. Innan en vigsel registreras måste skattemyndigheten således&lt;br&gt;pröva om vigseln är giltig i Sverige. När det gäller registrering av&lt;br&gt;nyfödda barn bör myndigheten ta ställning till barnets börd och namn.&lt;br&gt;Dessa prövningar görs i dag endast i de fäll skattemyndigheten enligt lag&lt;br&gt;är skyldig att registrera uppgifterna. Någon skyldighet att registrera&lt;br&gt;uppgifter om vigsel eller födelse finns i dag inte när det gäller personer&lt;br&gt;som inte är folkbokförda. Regeringen föreslår att i 1 § folkbokförings-&lt;br&gt;lagen införs en bestämmelse om att vigslar och födelser i Sverige skall&lt;br&gt;registreras även för personer som inte är eller har varit folkbokförda i&lt;br&gt;landet. Bestämmelsen bör omfätta även uppgift om dödsfäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är hur uppgifterna skall registreras. I ett lokalt&lt;br&gt;folkbokföringsregister förekommer endast uppgifter om personer som är&lt;br&gt;eller har varit folkbokförda. Utgångspunkten är också att det i de lokala&lt;br&gt;folkbokföringsregistren bör föras in enbart uppgifter som behövs för&lt;br&gt;folkbokföringsverksamheten. Det kan därför ifrågasättas om inte upp-&lt;br&gt;gifterna även i fortsättningen endast bör vara registrerade i ett&lt;br&gt;handläggningsregister. Uppgifter som registreras i handläggningsregister&lt;br&gt;används redan i dag för att utfärda olika typer av bevis, t.ex.&lt;br&gt;äktenskapscertifikat, och inte enbart för bedömning av om en folkbok-&lt;br&gt;föringsåtgärd skall vidtas. Därtill kommer att bevarandet av uppgifterna&lt;br&gt;i såväl handläggningsregistren som de lokala folkbokföringsregistren skall&lt;br&gt;ske efter samma utgångspunkter och under samma tid. För bevarandet av&lt;br&gt;uppgifterna har det således inte någon betydelse om uppgifterna registre-&lt;br&gt;ras i ett lokalt folkbokföringsregister eller i ett handläggningsregister.&lt;br&gt;Det kan därför enligt regeringens mening inte anses föreligga några&lt;br&gt;hinder från rättssäkerhetssynpunkt att även i fortsättningen ha uppgifterna&lt;br&gt;registrerade i ett handläggningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det ovan angivna och då de lokala folkbokförings-&lt;br&gt;registren bör användas endast för den rena folkbokföringsverksamheten&lt;br&gt;föreslås att uppgifter om vigsel, födelse och dödsfäll för personer som&lt;br&gt;inte är eller har varit folkbokförda även i fortsättningen skall registreras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett handläggningsregister. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att genom ändringar i förordningen (1991:750) om&lt;br&gt;folkbokföringsregister möjliggöra att handläggningsregistret får användas&lt;br&gt;även för att utfärda registerutdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut om registrering av identitetsuppgifter&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Folkbokföringslagen skall preciseras så att det&lt;br&gt;klart framgår att folkbokföring även innefattar registrering av upp-&lt;br&gt;gifter om en persons identitet, familj och andra förhållanden som&lt;br&gt;enligt lagen om folkbokföringsregister får förekomma i ett folkbok-&lt;br&gt;föringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Folkbokföring sker enligt 1 §&lt;br&gt;folkbokföringslagen fortlöpande i register som skattemyndigheten för&lt;br&gt;enligt särskilda bestämmelser. Enligt 34 § folkbokföringslagen beslutar&lt;br&gt;skattemyndigheten i ärende enligt lagen efter anmälan eller ansökan eller&lt;br&gt;annars när det finns skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i folkbokföringslagen går huvudsakligen ut på att fastställa&lt;br&gt;var en person skall anses bosatt. Folkbokföring innefattar emellertid&lt;br&gt;också beslut om att registrera olika personuppgifter, t.ex. civilstånd.&lt;br&gt;Detta framgår inte klart av paragrafens nuvarande lydelse. Frågan om&lt;br&gt;vad som utgör ärende enligt folkbokföringslagen har därför gett upphov&lt;br&gt;till olika tolkningar. Regeringen föreslår därför att 1 § folkbokförings-&lt;br&gt;lagen ändras så att det klargörs att folkbokföring även innefattar re-&lt;br&gt;gistrering av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förslaget till ändring i folkbokföringslagen (1991:481)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med ändringen i första stycket är att klaigöra att folkbokföring -&lt;br&gt;förutom fastställande av var en person är bosatt - även innefattar beslut&lt;br&gt;om att vissa identitetsuppgifter m.m. skall registreras för personen.&lt;br&gt;Registrering innefattar även viss prövning av uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett utdrag ur ett folkbokföringsregister skall kunna lämnas i&lt;br&gt;syfte att styrka en uppgift om vigsel, födelse eller dödsfall måste&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifternas riktighet ha fastställts. Denna prövning görs i dag endast i Prop. 1994/95:94&lt;br&gt;de fåll skattemyndigheten är skyldig att registrera uppgiften. En sädan&lt;br&gt;skyldighet föreligger endast om personen är eller har varit folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även personer som inte är fblkbokförda i landet har ofta intresse av att&lt;br&gt;fä en officiell handling för att styrka dessa uppgifter i syfte att få&lt;br&gt;händelsen godkänd och registrerad i hemlandet. I ett nytt andra stycke&lt;br&gt;har därför införts en bestämmelse om att skattemyndigheten även skall&lt;br&gt;registrera uppgifter om vigsel, födelse och dödsfall i Sverige i fråga om&lt;br&gt;person som inte är eller har varit folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med Lagrådets förslag har i ett nytt tredje stycke tagits in&lt;br&gt;en bestämmelse av vilken framgår att det är skattemyndigheten som&lt;br&gt;handhar folkbokföringen och övrig registrering enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket har kommenterats i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås också ändrad i prop. 1994/95:6 Totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i fjärde stycket innebär att den skattemyndighet som skall&lt;br&gt;erhålla underrättelse från annan myndighet om händelsen också är&lt;br&gt;behörig att handlägga dessa ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om vigsel regleras i 4 kap. 8 § äktenskapsbalken (se&lt;br&gt;kommentaren till denna paragraf). Underrättelse om födelse sänds till&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där händelsen ägt rum (24 § folkbok-&lt;br&gt;föringslagen). I fråga om dödsfall skall underrättelse sändas till&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där dödsfallet inträffat (4 kap. 3 och 4 §§&lt;br&gt;begravningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förslaget till ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vigsel kan i vissa fäll äga rum utan någon svensk hindersprövning. Det&lt;br&gt;är fallet när hindersprövning gjorts i ett annat nordiskt land, 2 §&lt;br&gt;förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden&lt;br&gt;rörande äktenskap, adoption och förmynderskap. För att skattemyndig-&lt;br&gt;heten skall kunna fullgöra sina skyldigheter måste myndigheten&lt;br&gt;underrättas även i det fåll vigsel ägt rum utan att någon svensk&lt;br&gt;hindersprövning har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hindersprövning i ett annat nordiskt land är möjlig även för en person&lt;br&gt;som är folkbokförd i Sverige. Registrering av en vigsel skall för den som&lt;br&gt;är eller har varit folkbokförd ske i det lokala folkbokföringsregistret hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det lokala skattekontotet där personen är folkbokförd, 6 § lagen om Prop. 1994/95:94&lt;br&gt;folkbokföringsregister och 2 § förordningen om folkbokföringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte är eller har varit folkbokförd skall registrering&lt;br&gt;ombesörjas av den skattemyndighet som skall underrättas om vigseln,&lt;br&gt;34 § gärde stycket folkbokföringslagen. Har hindersprövning inte gjorts&lt;br&gt;i Sverige finns inte alltid möjlighet för vigselförrättaren att av de&lt;br&gt;handlingar som skall presenteras inför vigseln få vetskap om en person&lt;br&gt;är folkbokförd i Sverige eller inte. Underrättelse skall därför alltid i&lt;br&gt;dessa fall sändas till den skattemyndighet inom vars verksamhetsområde&lt;br&gt;vigseln ägt rum oavsett vilken skattemyndighet som skall ombesöija&lt;br&gt;registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av remissinstansernas yttranden&lt;br&gt;över promemorian Några folkbokföringsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföring av riksdagsledamöter och statsråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholms län avstyrker förslaget. Övriga remissinstanser&lt;br&gt;som yttrat sig över förslaget har lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholms län anser att förslaget inte bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen av 10 § folkbokföringslagen träffar framför&lt;br&gt;allt de fåll där en riksdagsledamot lever med sin familj på den nya orten.&lt;br&gt;Förhållandena torde då oftast vara sådana att den övriga familjen skall&lt;br&gt;vara folkbokförd på den nya orten och riksdagsledamoten kommer&lt;br&gt;därmed att vara folkbokförd på annan ort än sin familj. En av huvudprin-&lt;br&gt;ciperna enligt folkbokföringslagen är att familjen skall hållas samman i&lt;br&gt;folkbokföringen. Detta kommer till klart uttryck både i lagtexten och i&lt;br&gt;förarbetena. Enligt länsrättens mening kan därmed lämpligheten av den&lt;br&gt;föreslagna ändringen starkt ifrågasättas från principiell synpunkt. Detta&lt;br&gt;gäller särskilt när det, som i förevarande fall, är fråga om att utvidga en&lt;br&gt;undantagsbestämmelse som redan i sin nuvarande lydelse medför avsteg&lt;br&gt;från principen att en person skall anses bosatt där han faktiskt vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten anser att de skäl som framförts för en ändring av be-&lt;br&gt;stämmelsen inte ger en övertygande förklaring till varför en riksdags-&lt;br&gt;ledamot i strid mot ovan nämnda principer och de regler som gäller för&lt;br&gt;landets invånare i övrigt skall vara folkbokförd på den tidigare orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten vill beträffande den lagtekniska utformningen av förslaget&lt;br&gt;anföra följande. För det fall riksdagsledamoten har en inte oväsentlig&lt;br&gt;anknytning till en fastighet på hemorten men vill folkbokföras på den&lt;br&gt;nya orten skall enligt promemorian en anmälan om flyttning till den nya&lt;br&gt;orten kunna godtas. Enligt länsrättens mening ger den föreslagna lydelsen&lt;br&gt;av bestämmelsen i detta fall inte utrymme för folkbokföring på den nya&lt;br&gt;orten. Förslaget medför även i övrigt gränsdragningsfrågor samt öppnar&lt;br&gt;för kringgåendeförfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Värmlands län har i sitt yttrande anfört att den anser att&lt;br&gt;lagtextens utformning (10 § folkbokföringslagen) kunde vara tydligare&lt;br&gt;då regelns innebörd skall beskrivas. Den läsare som saknar kännedom&lt;br&gt;om bakgrunden och enbart läser lagtexten blir gärna något osäker.&lt;br&gt;Riksdagsuppdraget tycks enligt första stycket vara en tillräcklig förut-&lt;br&gt;sättning för att riksdagsledamoten skall behålla sin gamla bosättning.&lt;br&gt;Vartill tjänar då andra stycket? Det lilla ordet &amp;quot;enbart&amp;quot; förbises lätt och&lt;br&gt;gör hur som helst inte innebörden särskilt tydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett oeftergivligt krav på &amp;quot;inte oväsentlig anknytning&amp;quot; tänker man&lt;br&gt;sig i promemorian en bibehålian bostad. Detta kan väl då för tydlighetens&lt;br&gt;skull direkt anges i lagtexten. Länsrätten föreslår vidare tillägget &amp;quot;av&lt;br&gt;hemvistkaraktär&amp;quot;. Därmed markeras bl.a. det förhållandet att fritidsbostad&lt;br&gt;och mindre övemattningslägenhet inte skall duga som anknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet att bostaden inte får vara uthyrd lär väl kunna leda till att&lt;br&gt;bostäder kommer att stå tomma under stora delar av året. Kravet kan&lt;br&gt;framstå som stötande, särskilt i tider av bostadsbrist. Länsrätten har i&lt;br&gt;och för sig förståelse för tanken bakom detta krav, men med hänsyn till&lt;br&gt;det på samma ställe angivna kravet på att familjen regelmässigt skall&lt;br&gt;tillbringa viss tid i bostaden är det kanske inte helt omistligt. Rätten&lt;br&gt;ifrågasätter om inte kravet kan slopas eller i vart fäll skrivningen göras&lt;br&gt;mindre kategorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är endast riksdagsledamoten och inte hans familj som skall&lt;br&gt;omfattas av undantaget. Denna regel bör enligt länsrättens mening också&lt;br&gt;framgå av lagtexten. Om en i övrigt oförändrad lydelse av första stycket&lt;br&gt;föredras kan detta ske genom att &amp;quot;för en person&amp;quot; infogas i inledningen&lt;br&gt;efter &amp;quot;bosättning&amp;quot; och &amp;quot;dennes&amp;quot; efter &amp;quot;enbart av&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten anser slutligen att det bör klargöras att riksdagsuppdraget&lt;br&gt;har betydelse för folkbokföringen endast så länge det varar. En f.d.&lt;br&gt;riksdagsman som stannar kvar i Stockholm bör inte med stöd av&lt;br&gt;undantagsregeln folkbokföras på sin tidigare hemort, även om vistelsen&lt;br&gt;i Stockholm ursprungligen föranleddes av uppdraget. Klargörandet kan&lt;br&gt;ske genom att orden &amp;quot;så länge&amp;quot; ersätter &amp;quot;om&amp;quot; i paragrafens inledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i sitt yttrande anfört att det från skatteförvalt-&lt;br&gt;ningens utgångspunkt är angeläget att regelverket utformas så att&lt;br&gt;tveksamma gränsfåll såvitt möjligt undviks. Enligt Riksskatteverkets&lt;br&gt;mening bör därför en ny undantagsbestämmelse urformas så att det är&lt;br&gt;tillräckligt att en riksdagsledamot har anknytning till en fastighet genom&lt;br&gt;att disponera en bostad där. Att ställa detaljerade krav på bostadens&lt;br&gt;storlek eller beskaffenhet är däremot enligt verkets mening mindre&lt;br&gt;lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket föreslår därför att tillägget i 10 § får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vistelse som föranleds av förhållande som avses i första stycket&lt;br&gt;anses heller inte leda till ändrad bosättning om personen har&lt;br&gt;anknytning till en annan fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att inte ta med ordet &amp;quot;fortfarande&amp;quot; stämmer bättre med att bestämmel-&lt;br&gt;sen skall kunna tillämpas även i situationer då riksdagsledamoten byter&lt;br&gt;bostad på hemorten under mandatperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian konstateras att det endast är riksdagsledamoten,&lt;br&gt;statsrådet etc. som skall omfattas av undantaget. Familjen i övrigt kan&lt;br&gt;inte anses ha flyttat på grund av något uppdrag och deras folkbokföring&lt;br&gt;får bedömas efter vanliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att det klarläggs hur tillämpningen av reglerna om&lt;br&gt;dubbel bosättning i dessa fäll skall ske. Den frågeställning som kan&lt;br&gt;uppstå beträffände fämiljemedlemmar är om det är riksdagsledamotens&lt;br&gt;folkbokföring på hemorten eller hans fäktiska - ej folkbokförings-&lt;br&gt;grundande - vistelse i Stockholm som skall läggas till grund för be-&lt;br&gt;dömningen av fämiljemedlemmamas egentliga hemvist. Riksskatteverket&lt;br&gt;utgår från att avsikten är att riksdagsledamotens fäktiska vistelse skall&lt;br&gt;anses vara den fämiljeanknytning som skall tillämpas på familjemed-&lt;br&gt;lemmarna. Den tillämpningen leder normalt till att riksdagsledamotens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familj skall vara folkbokförd i Stockholm. Riksskatteverket konstaterar&lt;br&gt;att detta utgör ett klart undantag från den bärande principen i folkbokför-&lt;br&gt;ingslagen att familjer hålls samman i folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av vigsel, födelse och dödsfall avseende ej folkbokförda&lt;br&gt;personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs tingsrätt framhåller att bevis om vigsel även för personer&lt;br&gt;som inte är eller har varit folkbokförda efterfrågas ganska ofta och den&lt;br&gt;föreslagna regeln fyller därför en viktig funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Värmlands län påpekar att det i förslaget till ändring i&lt;br&gt;34 § folkbokföringslagen framstår som oklart vilken sorts vigslar som&lt;br&gt;avses med altemativregeln och hur skattemyndighet skall få kännedom&lt;br&gt;om dem. Om det är praktiskt genomförbart borde man kanske överväga&lt;br&gt;att i stället införa en underrättelseskyldighet i dessa fall. I annat fäll anser&lt;br&gt;rätten att regeln borde få en utformning som bättre motsvarar vad som&lt;br&gt;avses. Så som lagförslaget är formulerat får man intrycket att det är fråga&lt;br&gt;om dubbel behörighet i samtliga här aktuella ärendetyper, dvs. att det&lt;br&gt;föreligger fritt val mellan de båda angivna skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket tillstyrker förslaget men påpekar att bestämmelsen i&lt;br&gt;4 kap. 8 § äktenskapsbalken bör kompletteras med en föreskrift om&lt;br&gt;underrättelse från vigselförrättare även i de fäll då vigsel sker i Sverige&lt;br&gt;utan föregående hindersprövning här för registrering hos det skattekontor&lt;br&gt;inom vars område vigseln förrättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i 1 § folkbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholms län påpekar att i mål beträffande sådana frågor&lt;br&gt;saknas en allmän part. Om den enskildes överklagande vinner fullt bifall&lt;br&gt;hos länsrätten kan länsrättens avgörande således inte överprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket föreslår att det i paragrafen anges att folkbokföring&lt;br&gt;även innebär prövning av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Värmlands län påpekar att de föreslagna förfättnings-&lt;br&gt;ändringama saknar övergångsbestämmelser. Detta torde enligt praxis&lt;br&gt;medföra att de nya bestämmelserna kommer att tillämpas efter ikraftträ-&lt;br&gt;dandet den 1 januari 1995 även om de omständigheter som skall bedömas&lt;br&gt;har inträffät före ikraftträdandet (se RÅ 1988 ref 132 och 1991 ref 1).&lt;br&gt;Som exempel kan nämnas en nyvald riksdagsman, som hösten 1994&lt;br&gt;flyttar till Stockholm med sin fämilj, av skattemyndigheten folkbokförs&lt;br&gt;i Stockholm enligt de äldre bestämmelserna och överklagar till länsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avgör målet först efter årsskiftet 1994/1995. Länsrätten utgår från&lt;br&gt;att detta är i överensstämmelse med förslagets intentioner. I annat fall bör&lt;br&gt;det kompletteras med övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remitterade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 10 och 34 §§ folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföring sker fortlöpande i&lt;br&gt;register som skattemyndigheten för&lt;br&gt;enligt särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföring enligt denna lag&lt;br&gt;innebär fastställande av en persons&lt;br&gt;bosättning samt registrering av&lt;br&gt;uppgifter om identitet, familj och&lt;br&gt;andra förhållanden som enligt&lt;br&gt;lagen (1990:1536) om folkbok-&lt;br&gt;föringsregister får förekomma i&lt;br&gt;sådant register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vigsel, födelse och dödsfall i&lt;br&gt;landet skall registreras även i&lt;br&gt;fråga om en person som inte är&lt;br&gt;eller har varit folkbolförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vistelse anses inte leda till ändrad bosättning om den föranleds&lt;br&gt;enbart av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppdrag som riksdagsledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppdrag som statsråd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnande till ledamot i kommitté eller kommission, befattning&lt;br&gt;som politiskt tillsatt tjänsteman eller uppdrag att biträda som politiskt&lt;br&gt;sakkunnig i statsdepartement eller särskilt uppdrag av riksdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fullgörande av värnplikt eller vapenfri tjänsteplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vård vid en institution för sjukvård, vård av unga, kriminalvård eller&lt;br&gt;vård av missbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vistelse som föranleds av för-&lt;br&gt;hållande som avses i första stycket&lt;br&gt;anses heller inte leda till ändrad&lt;br&gt;bosättning om personen har an-&lt;br&gt;knytning till en annan fastighet&lt;br&gt;genom att disponera en bostad där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten beslutar i ärende enligt denna lag efter anmälan&lt;br&gt;eller ansökan eller annars när det rinns skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör ärendet folkbokföring på fastighet eller i församling beslutar&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där fastigheten eller församlingen är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer enligt 18 § första stycket andra meningen fastställs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattemyndighet som bestäms av regeringen eller den myndighet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga ärenden beslutar den&lt;br&gt;skattemyndighet inom vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde en person är eller&lt;br&gt;senast har varit folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga ärenden beslutar den&lt;br&gt;skattemyndighet inom vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde en person är eller&lt;br&gt;senast har varit folkbokförd eller,&lt;br&gt;i frdgä &lt;sup&gt;om&lt;/sup&gt; ärende enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket, den skattemyndighet som&lt;br&gt;enligt särskilda bestämmelser skall&lt;br&gt;underrättas om händelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 § äktenskapsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §'&lt;br&gt;Vigselförrättaren skall genast sända underrättelse om vigseln till den&lt;br&gt;skattemyndighet som har gjort hindersprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vigsel har förrättats efter&lt;br&gt;hindersprövning som gäller här i&lt;br&gt;riket enligt 2 &amp;nbsp;§ förordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1931:429) om vissa internationella&lt;br&gt;rättsförhållanden rörande äkten-&lt;br&gt;skap, adoption och förmynderskap&lt;br&gt;skall underrättelse sändas till den&lt;br&gt;skattemyndighet inom vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde vigseln ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:495.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-10-24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Ulf Gad, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 13 oktober 1994 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i folkbokföringslagen (1991:481) och till lag om ändring i&lt;br&gt;äktenskapsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Birgitta Pettersson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna nya lydelsen av paragrafen innebär att det i denna tas&lt;br&gt;in en definition av begreppet folkbokföring jämte en föreskrift om att&lt;br&gt;vigsel m.m. skall registreras även i fråga om den som inte är eller har&lt;br&gt;varit folkbokförd. Lagrådet har inte någon erinran mot förslaget. Det bör&lt;br&gt;emellertid påpekas att en följd av förslagets utformning blir att lagen inte&lt;br&gt;längre kommer att innehålla någon föreskrift om att det ankommer på&lt;br&gt;skattemyndigheterna att söija för folkbokföringen, låt vara att det av 34 §&lt;br&gt;följer att skattemyndighet har att lätta beslut enligt lagen. Inte minst från&lt;br&gt;informationssynpunkt kan det vara av värde att det framgår av lagen&lt;br&gt;vilka myndigheter som handhar folkbokföringen och övrig registrering&lt;br&gt;enligt lagen. Lagrådet förordar därför att förslaget kompletteras av ett&lt;br&gt;nytt tredje stycke av följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Folkbokföring och registrering som avses i andra stycket sker genom&lt;br&gt;skattemyndighetens försorg.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att en vistelse som föranleds av bl.a. uppdrag som&lt;br&gt;riksdagsledamot eller statsråd inte skall anses leda till ändrad bosättning&lt;br&gt;för den disponerar en bostad på annan fastighet än den där han vistas till&lt;br&gt;följd av uppdraget. Att i enlighet härmed en riksdagsledamot, ett statsråd&lt;br&gt;eller annan som omfattas av 10 § skall kunna vara folkbokförd på den&lt;br&gt;ursprungliga hemorten om han eller hon behåller en bostad där föranleder&lt;br&gt;inte någon erinran från Lagrådets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa problem synes emellertid kunna uppstå för fäll då exempelvis&lt;br&gt;en riksdagsledamot flyttar till Stockholm med sin fämilj och önskar vara&lt;br&gt;folkbokförd tillsammans med denna trots att fämiljen behåller en bostad&lt;br&gt;på den ursprungliga hemorten. Så som förslaget har utformats måste&lt;br&gt;nämligen riksdagsledamoten vara folkbokförd på den senare orten medan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga familjemedlemmar - under förutsättning att de anses ha sitt&lt;br&gt;egentliga hemvist på en fastighet i Stockholm - måste vara folkbokförda&lt;br&gt;på den fastigheten. För sådana och likartade fäll bör enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening förslaget ge utrymme för att samtliga familjemedlemmar på&lt;br&gt;yrkande kan bli folkbokförda på den fastighet där de har sitt egentliga&lt;br&gt;hemvist. En komplettering av paragrafen i enlighet med det anförda får&lt;br&gt;inte någon praktisk betydelse för sådana kategorier som omfattas av&lt;br&gt;10 § på grund av att de fullgör värnplikt eller liknande eller åtnjuter vård&lt;br&gt;av visst slag (första stycket punkterna 4 och 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda förordar Lagrådet att det nya andra stycket -&lt;br&gt;med en redaktionell ändring i övrigt - erhåller följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;En vistelse på viss fastighet som föranleds av förhållande som avses&lt;br&gt;i första stycket anses inte heller leda till ändrad bosättning, om personen&lt;br&gt;har anknytning till en annan fastighet genom att disponera en bostad där.&lt;br&gt;Sammanlever personen med sin familj på en fastighet där han enligt 7 §&lt;br&gt;skulle anses vara bosatt, får skattemyndigheten dock på yrkande besluta&lt;br&gt;att han skall folkbokföras på den fes tigheten.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1994/95:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1994/95:94&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1994/95:94 Ändringar i folkbokföringsla-&lt;br&gt;gen, m.m.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0394/prop_199495__94-2.png" style="width:14pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;gotab 47152, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:SkU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-10-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-11-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-11-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:21:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GI0394</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:24:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:21:56</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GI0394</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199495__94.pdf</filnamn>
<filstorlek>890320</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ändringar i folkbokföringslagen, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/40126CB8-8E99-44E8-8BA5-5BBEE493D476</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:SkU14</uppgift>
<ref_dok_id>GI01SkU14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Några folkbokföringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>