2286361 GI0391 1994/95 91 prop prop prop Proposition 1994/95:91 Proposition Proposition Finansdepartementet 91 0 1994-11-01 00:00:00 2025-12-19 13:50:11 1995-01-01 00:00:00 Beskattningen av europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) och andra inkomstskattefrågor digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GI0391/text https://data.riksdagen.se/dokument/GI0391 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GI0391 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1994/95:91</h1> <h2>Beskattningen av europeiska ekonomiska<br>intressegrupperingar (EEIG) och andra<br>inkomstskattefrågor</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0391/prop_199495__91-1.png" style="width:41pt;height:70pt;"/> <p>Prop.</p> <p>1994/95:91</p> <p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p> <p>Stockholm den 1 november 1994</p> <p>Ingvar Carlsson</p> <p>Göran Persson</p> <p>(Finansdepartementet)</p> <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> <p>1 propositionen lämnas förslag om beskattning av europeiska ekonomiska<br>intressegrupperingar (EEIG). Reglerna är en följd av ett annat förslag<br>från regeringen angående införlivande av regler i svensk rätt avseende<br>associationsformen EEIG. Syftet med associationsformen är att<br>förverkliga den inre marknaden genom att underlätta för fysiska personer,<br>bolag och andra rättsliga enheter att kunna samarbeta effektivt över<br>gränserna. De föreslagna reglerna innebär i allt väsentligt att sådana<br>grupperingar vid beskattningen skall behandlas som handelsbolag.</p> <p>I propositionen föreslås vidare vissa klarlägganden i reglerna om<br>uttagsbeskattning. Till viss del har dessa ändringar initierats av den<br>anpassning av de svenska beskattningsreglerna till ett av de EG-direktiv<br>som finns på företagsbeskattningens område. Det gäller det s.k.<br>fusionsdirektivet. De föreslagna ändringarna innebär också att uttags-<br>beskattning skall ske exempelvis om ett svenskt aktiebolag till följd av<br>bestämmelserna i ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning anses ha<br>bytt skatterättsligt hemvist och inte längre skall beskattas i Sverige.<br>Vidare föreslås att avdrag för underskott i vissa utländska juridiska<br>personer endast skall få göras mot framtida vinster.</p> <p>Som en följd av EES-avtalet föreslås vissa ändringar i rätten att göra<br>avdrag för vissa obligatoriska socialförsäkringsavgifter.</p> <p>1 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 91</p> <p>Slutligen lämnas förslag om behandling av avkastningsskatten vid om- Prop. 1994/95:91<br>bildning av bl.a. livförsäkringsföretag. Förslaget innebär att kontinuitet<br>införs för skatteuttaget i dessa fall.</p> <h2>INNEHÅLLSFÖRTECKNING</h2> <p>Prop. 1994/95:91</p> <p>Förslag till riksdagsbeslut &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;5</p> <p>Lagtext &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;6</p> <p>Förslag till lag om beskattning av europeiska</p> <p>ekonomiska intressegrupperingar (EEIG)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;6</p> <p>Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen</p> <p>(1928:370) &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;7</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om</p> <p>statlig inkomstskatt &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;10</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om<br>beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen</p> <p>(1962:381) om allmän försäkring &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;13</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om</p> <p>allmän försäkring &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;15</p> <p>Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) &nbsp;&nbsp;&nbsp;16</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt</p> <p>på annonser och reklam &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;17</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt</p> <p>på spel &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;18</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om</p> <p>statlig fastighetsskatt &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;19</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;20</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om<br>ersättningsfonder &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;22</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om</p> <p>särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister</p> <p>m.fl. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;24</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om</p> <p>särskild löneskatt på pensionskostnader &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;25</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om<br>periodiseringsfonder &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;26</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om</p> <p>återföring av skatteutjämningsreserv &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;27</p> <p>Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen</p> <p>(1994:200) &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;28</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1990:684) om<br>upphävande av lagen (1979:609) om allmän investerings-<br>fond &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;29</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1990:686) om</p> <p>upphävande av vissa fondförfattningar, m.m. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;30</p> <p>Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850) om<br>upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhets-<br>skatt &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;31</p> <p>Ärendet och dess beredning &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;33</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GI0391/prop_199495__91-2.png" style="width:8pt;height:9pt;"/> <table border="1"> <tr><td> <p>Beskattning av europeiska ekonomiska intresse-<br>grupperingar</p></td><td> <p>Prop. 1994/95:91</p> <p>35</p></td></tr> <tr><td> <p>Inkomstskattefrågor</p> <p>Beskattningskonsekvenser när ett fast driftställe<br>upphör, m.m.</p> <p>Avdrag för underskott i utländsk juridisk person</p></td><td> <p>39</p> <p>39</p> <p>42</p></td></tr> <tr><td> <p>Övriga frågor</p> <p>Beräkning av pensionsgrundande inkomst för<br>utomlands bosatta artister m.fl.</p> <p>Avdrag för vissa obligatoriska socialavgifter</p> <p>Vissa frågor om avkastningsskatt vid ombildning av<br>livförsäkringsföretag m.m.</p></td><td> <p>43</p> <p>43</p> <p>44</p> <p>45</p></td></tr> <tr><td> <p>Författningskommentar</p> <p>Lagen om beskattning av europeiska ekonomiska<br>intressegrupperingar (EEIG)</p> <p>Kommunalskattelagen (1928:370)</p> <p>Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</p> <p>Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande<br>inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring</p> <p>Lagen (1962:381) om allmän försäkring</p> <p>Kupongskattelagen (1970:624)</p> <p>Lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam</p> <p>Lagen (1972:820) om skatt på spel</p> <p>Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt</p> <p>Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel</p> <p>Lagen (1990:663) om ersättningsfonder</p> <p>Lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för<br>utomlands bosatta artister m.fl.</p> <p>Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader</p> <p>Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder</p> <p>Lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämnings-<br>reserv</p> <p>Mervärdesskattelagen (1994:200)</p> <p>Lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609)<br>om allmän investeringsfond</p> <p>Lagen (1990:686) om upphävande av vissa fond-<br>författningar, m.m.</p> <p>Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen</p> <p>(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt</p></td><td> <p>46</p> <p>46</p> <p>47</p> <p>49</p> <p>49</p> <p>49</p> <p>50</p> <p>50</p> <p>50</p> <p>50</p> <p>50</p> <p>51</p> <p>51</p> <p>51</p> <p>52</p> <p>52</p> <p>52</p> <p>52</p> <p>53</p> <p>53</p></td></tr> </table> <p>54</p> <p>Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser</p> <p>Utdrag ur protokoll vid regerings-<br>sammanträde den 1 november 1994</p> <p>55</p> <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2> <p>Prop. 1994/95:91</p> <p>Regeringen föreslår att riksdagen</p> <p>antar regeringens förslag till</p> <p>1 &nbsp;&nbsp;lag om beskattning av europeiska ekonomiska<br>intressegrupperingar (EEIG),</p> <p>2 &nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),</p> <p>3 &nbsp;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p> <p>4 &nbsp;lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions-<br>grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p> <p>5 &nbsp;lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p> <p>6 &nbsp;lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),</p> <p>7 &nbsp;lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och<br>reklam,</p> <p>8 &nbsp;lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,</p> <p>9 &nbsp;&nbsp;lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,</p> <p>10 lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel,</p> <p>11 lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,</p> <p>12 lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt<br>för utomlands bosatta artister m.fl.,</p> <p>13 lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt</p> <p>på pensionskostnader,</p> <p>14 lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,</p> <p>15 lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjäm-<br>ningsreserv,</p> <p>16 lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),</p> <p>17 lag om ändring i lagen (1990:684) om upphävande av lagen<br>(1979:609) om allmän investeringsfond,</p> <p>18 lag om ändring i lagen (1990:686) om upphävande av</p> <p>vissa fondförfattningar, m.m.,</p> <p>19 lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om<br>statlig förmögenhetsskatt.</p> <h2>2 Lagtext</h2> <p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p> <p>Prop. 1994/95:91</p> <h3>2.1 Förslag till lag om beskattning av europeiska<br>ekonomiska intressegrupperingar (EEIG)</h3> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <p>Vid beräkning av inkomst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och<br>lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt behandlas en europeisk ekono-<br>misk intressegruppering samt medlemmar och andelar i sådan gruppering<br>på samma sätt som ett handelsbolag samt delägare och andelar i handels-<br>bolag. Detsamma gäller beträffande uppbörd samt i fråga om skyldighet<br>att lämna och bevara uppgifter till ledning för taxering.</p> <p>Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning samt lagen<br>(1993:1537) om expansionsmedel tillämpas inte i fråga om verksamhet<br>som bedrivs av en europeisk ekonomisk intressegruppering.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering. Lagen tillämpas endast i fråga om beskattningsår<br>som böljar den 1 januari 1995 eller senare.</p> <h3>2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen Prop. 1994/95:91<br>(1928:370)</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 46 § 2 mom. och punkt 1 av anvisningarna</p> <p>till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>46 §</p> <p>2 mom.¹ Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela be-<br>skattningsåret, får dessutom göra avdrag:</p> <p>1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetal-<br>ning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den<br>utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;</p> <p>2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter<br>som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;</p> <p>3) för obligatoriska avgifter som<br>den skattskyldige, på grund av ar-<br>bete i ett annat nordiskt land, enligt<br>slutligt fastställd debitering skall<br>betala i överensstämmelse med<br>den konvention som avses i förord-<br>ningen (1981:1284) om tilllämp-<br>ning av en konvention den 5 mars<br>1981 mellan Sverige, Danmark,<br>Finland, Island och Norge om<br>social trygghet, om den avgifts-<br>grundande intäkten tas till be-<br>skattning för beskattningsåret i<br>Sverige;</p> <p>3) för obligatoriska socialförsäk-<br>ringsavgifter som den skattskyldi-<br>ge, på grund av arbete i ett annat<br>land, enligt slutligt fastställd debi-<br>tering skall betala i överensstäm-<br>melse med den konvention som av-<br>ses i förordningen (1993:1529) om<br>tillämpning av en nordisk konven-<br>tion den 15 juni 1992 om social<br>trygghet eller till följd av att den<br>skattskyldige enligt EES-avtalet<br>skall omfattas av svensk lagstift-<br>ning om social trygghet, i båda<br>fallen under förutsättning att den<br>avgiftsgrundande intäkten tas till<br>beskattning för beskattningsåret i<br>Sverige;</p> <p>6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret<br>för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av ar-<br>betsgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna;</p> <p>7) för inbetalning som den skattskyldige under beskattningsåret har<br>gjort på pensionssparkonto i den omfattning som framgår av punkt 7 av<br>anvisningarna.</p> <p>Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala<br>sjömansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för<br>pensionsförsäkring som anges i första stycket 6 och inbetalning på<br>pensionssparkonto som anges i första stycket 7, endast i den mån hänsyn<br>inte tagits till understödet, avgiften eller inbetalningen vid beräkningen<br>av sjömansskatt.</p> <p>Avdrag för avgift som avses i första stycket 6 och för inbetalning som<br>avses i första stycket 7 medges endast i den mån avdrag inte får ske från<br>intäkt av särskild förvärvskälla.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:91</p> <p>Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av<br>beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper<br>på nämnda tid.</p> <p>Anvisningar<br>till 22 §</p> <p>l.² Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar<br>eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten<br>skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och<br>ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för<br>varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda<br>gäller även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter<br>befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga<br>den sista affärshändelsen i verksamheten.</p> <p>Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid<br>avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda<br>inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning<br>av värdeminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 §<br>andra och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs<br>av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om<br>den skattskyldige begär det.</p> <p>Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes-<br>mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening<br>som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida<br>innehavet av andelen betingats av sådan verksamhet. I fråga om<br>handelsbolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisations-<br>vinst vid avyttring av andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av<br>tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt<br>av förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.</p> <p>Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla sker beskattning som om<br>tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknads-<br>värdet (uttagsbeskattning). Vad nu sagts gäller dock endast om vederlag<br>eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av närings-<br>verksamhet och särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger. Uttag<br>av bränsle från fastighet som är taxerad som lantbruksenhet för<br>uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på denna beskattas ej.<br>Uttag av andra aktier än sådana som utgör omsättningstillgångar enligt<br>punkt 4 av anvisningarna till 21 § beskattas inte heller om aktierna delats<br>eller skiftats ut enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket eller 3 § 8 mom. tredje<br>stycket lagen om statlig inkomstskatt.</p> <p>Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av<br>tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna<br>2 och 4 av anvisningarna till 42 §.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:91</p> <p>Uttagsbeskattning skall även ske<br>- under förutsättning att särskilda<br>skäl mot det inte föreligger -</p> <p>1. om verksamheten i en för-<br>värvskälla har upphört,</p> <p>2. om en näringsidkare upphört<br>att vara skattskyldig för inkomst av<br>en förvärvskälla,</p> <p>3. om inkomst av en förvärvs-<br>källa skall undantas från beskatt-<br>ning på grund av ett avtal om<br>undvikande av dubbelbeskattning<br>eller</p> <p>4. i fråga om tillgång som har<br>förts över från en del av en<br>förvärvskälla till en annan del, om<br>inkomst av den senare delen men<br>inte av den förra är undantagen<br>från beskattning i Sverige på grund<br>av avtal om undvikande av dubbel-<br>beskattning.</p> <p>I fall som avses i sjätte stycket 2<br>och 3 skall uttagsbeskattning dock<br>inte ske till den del tillgångarna i<br>förvärvskällan knutits till ett fast<br>driftställe i Sverige. Undantas<br>endast en del av inkomsten frän en<br>förvärvskälla från beskattning på<br>grund av avtal om undvikande av<br>dubbelbeskattning, gäller sjätte<br>stycket 3 tillgångar som är hän-<br>förliga till motsvarande del av<br>förvärvskällan.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första<br>gången vid 1996 års taxering om inte annat framgår av punkterna<br>2 och 3.</p> <p>2. Ändringen i 46 § 2 mom. tillämpas redan vid 1995 års taxering.</p> <p>3. De nya föreskrifterna i punkt 1 av anvisningarna till 22 § tillämpas<br>inte på händelser som inträffar före utgången av år 1994.</p> <p>* Senaste lydelse 1993:938.</p> <p>² Lydelse enligt prop. 1994/95:25.</p> <h3>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om ^ProP- 1994/95:91<br>statlig inkomstskatt</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-</p> <p>komstskatt¹</p> <p>dels att 2 § 3 mom. skall ha följande lydelse,</p> <p>dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 2 § 15 mom., av</p> <p>följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>^{2 §}</p> <p>3 mom.² Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk<br>sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moderföretag)<br>mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska<br></p> <p>aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag),<br>skall koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag<br>eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt<br>dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad för<br>givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för<br>givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande.<br>Som förutsättning för detta gäller</p> <p>a) &nbsp;att varken givare eller mottagare är bostadsföretag enligt 7 mom.,<br>investmentföretag enligt 10 mom. eller förvaltningsföretag enligt 7 §<br>8 mom. andra stycket,</p> <p>b) &nbsp;att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års<br>taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,</p> <p>c) &nbsp;att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt<br>under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan<br>dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,</p> <p>d) att, om bidrag lämnas från<br>dotterföretag till moderföretag,<br>moderföretaget skulle vara frikallat<br>från skattskyldighet för utdelning<br>som under beskattningsåret hade<br>uppburits från dotterföretaget samt</p> <p>e) &nbsp;att, om bidrag lämnas från<br>dotterföretag till annat dotterföre-<br>tag, moderföretaget är investment-<br>företag eller förvaltningsföretag<br>som avses i a eller moderföretaget<br>i annat fall skulle vara antingen<br>frikallat från skattskyldighet för<br>utdelning som under be-<br>skattningsåret hade uppburits från<br>det givande dotterföretaget eller<br>skattskyldigt för utdelning som<br>under beskattningsåret hade upp-<br>burits från det mottagande dotter-<br>företaget.</p> <p>d) &nbsp;att, om bidrag lämnas från<br>dotterföretag till moderföretag,<br>moderföretaget skulle vara frikallat<br>från skattskyldighet för utdelning<br>som under beskattningsåret hade<br>uppburits från dotterföretaget,</p> <p>e) att, om bidrag lämnas från<br>dotterföretag till annat dotterföre-<br>tag, moderföretaget är investment-<br>företag eller förvaltningsföretag<br>som avses i a eller moderföretaget<br>i annat fall skulle vara antingen<br>frikallat från skattskyldighet för<br>utdelning som under be-<br>skattningsåret hade uppburits från<br>det givande dotterföretaget eller<br>skattskyldigt för utdelning som<br>under beskattningsåret hade upp-<br>burits från det mottagande dotter-<br>företaget samt</p> <p>10</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:91</p> <p>f) att mottagaren inte enligt avtal<br>om undvikande av dubbelbeskatt-<br>ning skall anses ha hemvist i en<br>främmande stat.</p> <p>Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som<br>inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget<br>ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skatteplik-<br>tig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första<br>stycket a och b är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskatt-<br>ningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren böljade<br>bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom<br>fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att<br>uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när<br>moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte<br>i annat fall.</p> <p>Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till<br>annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och<br>skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med<br>avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat<br>lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt<br>eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebe-<br>fordras till mottagaren på sådant sätt att vaije förmedlande företag skulle<br>ha haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat<br>belopp.</p> <p>Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att<br>förutsättningar för sådant avdrag föreligger.</p> <p>Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med<br>vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig<br>betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet,<br>kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad<br>för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera<br>av de förutsättningar som anges i första-tredje styckena inte är upp-<br>fyllda.</p> <p>15 mom. Avdrag medges inte<br>för underskott som uppkommit vid<br>beräkning av inkomst av utländsk<br>juridisk person som enligt punkt 10<br>andra stycket b av anvisningarna<br>till 53 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) skall beskattas hos del-<br>ägaren. Underskottet får i stället<br>dras av mot överskott av verksam-<br>heten ett senare beskattningsår.</p> <p>11</p> <p>Prop. 1994/95:91</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering. De nya föreskrifterna tillämpas endast i fråga om<br>beskattningsår som böljar den 1 januari 1995 eller senare.</p> <p>¹ Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.</p> <p>² Lydelse enligt prop. 1994/95:25.</p> <p>12</p> <h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om<br>beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring</h3> <p>Prop. 1994/95:91</p> <p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1959:551)’ om beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Inkomst av anställning, för vil-<br>ken den försäkrade inte är skatt-<br>skyldig här i riket enligt kom-<br>munalskattelagen (1928:370) samt<br>inkomst av anställning, för vilken<br>den försäkrade är skattskyldig<br>enligt lagen (1991:586) om särskild<br>inkomstskatt för utomlands bosatta,<br>skall bestämmas med ledning av<br>särskild uppgift från arbetsgivaren.<br>Sådan uppgift skall senast den<br>31 januari året näst efter det år,<br>som inkomsten avser, avlämnas till<br>den myndighet, som avses i 3 kap.<br>58 § lagen (1990:325) om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter. I<br>uppgiften skall anges den försäkra-<br>des fullständiga namn, födelsetid<br>och adress samt beloppet av den<br>utbetalade lönen eller ersättningen<br>och den tidrymd som denna avser.<br>Vidare skall i uppgiften anges, om<br>den försäkrade fått skattepliktiga<br>naturaförmåner. Ett exemplar av<br>uppgiften skall inom tid som nyss<br>sagts av arbetsgivaren sändas till<br>den försäkrade.</p> <p>2</p> <p>Inkomst av anställning, för vil-<br>ken den försäkrade inte är skatt-<br>skyldig här i riket enligt kom-<br>munalskattelagen (1928:370),<br>inkomst av anställning, för vilken<br>den försäkrade är skattskyldig<br>enligt lagen (1991:586) om särskild<br>inkomstskatt för utomlands bosatta<br>samt inkomst av anställning för<br>vilken den försäkrade är skatt-<br>skyldig enligt lagen (1991:591) om<br>särskild inkomstskatt för utomlands<br>bosatta artister m.fl. och för vilken<br>svensk lagstiftning om social trygg-<br>het skall gälla enligt EES-avtalet<br>skall bestämmas med ledning av<br>särskild uppgift från arbetsgivaren.<br>Sådan uppgift skall senast den<br>31 januari året näst efter det år,<br>som inkomsten avser, avlämnas till<br>den myndighet, som avses i 3 kap.<br>58 § lagen (1990:325) om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter. I<br>uppgiften skall anges den försäkra-<br>des fullständiga namn, födelsetid<br>och adress samt beloppet av den ut-<br>betalade lönen eller ersättningen<br>och den tidrymd som denna avser.<br>Vidare skall i uppgiften anges, om<br>den försäkrade fått skattepliktiga<br>naturaförmåner. Ett exemplar av<br>uppgiften skall inom tid som nyss<br>sagts av arbetsgivaren sändas till<br>den försäkrade.</p> <p>Med arbetsgivare förstås vid tilllämpningen av denna lag även den som<br>utgivit bidrag som avses i 11 kap. 2 § första stycket m) lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring.</p> <p>13</p> <p>Prop. 1994/95:91</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p> <p>¹ Lagen omtryckt 1976:1015.</p> <p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.</p> <p>² Senaste lydelse 1991:1840.</p> <p>14</p> <h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om Prop. 1994/95:91<br>allmän försäkring</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a § lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring¹ skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>3 kap.</p> <p>2a§²</p> <p>Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från<br>en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk<br>person anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser<br>arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat<br>överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.</p> <p>Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall som inkomst av<br>annat förvärvsarbete också anses ersättning som utgör skattepliktig<br>inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och som, utan<br>att anställningsförhållande förelegat, utbetalats av fysisk person bosatt<br>utomlands eller av utländsk jurididsk person.</p> <p>Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för<br>arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut</p> <p>1. till mottagare som har en F-skattesedel antingen när ersättningen<br>bestäms eller när den betalas ut,</p> <p>2. till mottagare som har en A-skattesedel eller som saknar skattsedel<br>på preliminär skatt om ersättningen tillsammans med annan ersättning för<br>arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas komma att<br>understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk person eller ett<br>dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren<br>bedriven näringsverksamhet,</p> <p>3. till delägare i handelsbolag av 3. till delägare i handelsbolag av</p> <p>bolaget. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;bolaget,</p> <p>4. till medlem i europeisk ekono-<br>misk intressegruppering av grup-<br>peringen.</p> <p>Om i fall som avses i tredje stycket 1 mottagaren har både en F-<br>skattesedel och en A-skattesedel, räknas ersättningen som inkomst av<br>annat förvärvsarbete bara om F-skattesedeln skriftligen åberopas.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande i fråga om sjukpenninggrundande inkomst som avser tid före<br>ikraftträdandet.</p> <p>¹ Lagen omtryckt 1982:120.</p> <p>² Senaste lydelse 1992:682.</p> <p>15</p> <h3>2.6 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop- 1994/95:91</h3> <h3>(1970:624)</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624)’ skall ha</p> <p>följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>4 §²</p> <p>Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk<br>person, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, dödsbo<br>efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är<br>hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast<br>driftställe här i riket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdel-<br>ningsberättigad utländsk juridisk person för den del av utdelningen som<br>enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 &nbsp;§</p> <p>kommunalskattelagen (1928:370) har beskattats hos delägaren.</p> <p>För handelsbolag, kommandit-<br>bolag och rederi föreligger skatt-<br>skyldighet för den del av utdel-<br>ningen som ej är hänförlig till<br>inkomst av näringsverksamhet som<br>bedrivits från fast driftställe här i<br>riket och som belöper på delägare<br>som ej är bosatt eller stadigvarande<br>vistas här.</p> <p>För handelsbolag, europeisk<br>ekonomisk intressegruppering,<br>kommanditbolag och rederi förelig-<br>ger skattskyldighet för den del av<br>utdelningen som ej är hänförlig till<br>inkomst av näringsverksamhet som<br>bedrivits från fast driftställe här i<br>riket och som belöper på delägare<br>eller medlem som ej är bosatt eller<br>stadigvarande vistas här.</p> <p>Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som<br>innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen<br>beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från<br>kupongskatt.</p> <p>Skattskyldighet föreligger inte för person, som avses i 17 § eller 18 §<br>1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på utdelning<br>som lämnas efter ikraftträdandet.</p> <p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.</p> <p>Senaste lydelse 1993:1555.</p> <p>16</p> <h3>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt ^ProP- 1994/95:91<br>på annonser och reklam</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1972:266)* om skatt på annonser</p> <p>och reklam skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>10 §²</p> <p>Delägare i enkelt bolag är skattskyldig i förhållande till sin andel i<br>bolaget. Efter ansökan av samtliga delägare kan beskattningsmyndigheten<br>besluta, att den av delägarna som dessa föreslår tills vidare skall anses<br>som ensam skattskyldig för bolagets hela skattepliktiga verksamhet.</p> <p>I fråga om kommanditbolag eller<br>annat handelsbolag är bolaget skatt-<br>skyldigt. Har skattskyldig avlidit,<br>är dödsboet skattskyldigt. Har<br>skattskyldig försatts i konkurs, är<br>konkursboet skattskyldigt.</p> <p>I fråga om kommanditbolag eller<br>annat handelsbolag är bolaget skatt-<br>skyldigt. I fråga om europeisk eko-<br>nomisk intressegruppering är<br>grupperingen skattskyldig. Har<br>skattskyldig avlidit, är dödsboet<br>skattskyldigt. Har skattskyldig för-<br>satts i konkurs, är konkursboet<br>skattskyldigt.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.</p> <p>¹ Lagen omtryckt 1984:156.</p> <p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:117.</p> <p>² Senaste lydelse 1993:468.</p> <p>2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 91</p> <p>17</p> <h3>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt Prop. 1994/95:91<br>på spel</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1972:820) om skatt på spel* skall</p> <p>ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>5 §²</p> <p>Delägare i enkelt bolag är skattskyldig i förhållande till sin andel i<br>bolaget. Efter ansökan av samtliga delägare kan beskattningsmyndigheten<br>besluta att den delägare som dessa föreslår skall anses som ensam<br>skattskyldig för bolagets hela skattepliktiga verksamhet.</p> <p>I fråga om kommanditbolag eller<br>annat handelsbolag är bolaget<br>skattskyldigt. Har skattskyldig<br>avlidit, är dödsboet skattskyldigt.<br>Har skattskyldig försatts i konkurs,<br>är konkursboet skattskyldigt.</p> <p>I fråga om kommanditbolag eller<br>annat handelsbolag är bolaget skatt-<br>skyldigt. I fråga om europeisk<br>ekonomisk intressegruppering är<br>grupperingen skattskyldig. Har<br>skattskyldig avlidit, är dödsboet<br>skattskyldigt. Har skattskyldig<br>försatts i konkurs, är konkursboet<br>skattskyldigt.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.</p> <p>¹ Lagen omtryckt 1984:157.</p> <p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:145.</p> <p>² Senaste lydelse 1993:473.</p> <p>18</p> <h3>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om Prop. 1994/95:91<br>statlig fastighetsskatt</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:1052) om statlig fas-</p> <p>tighetsskatt skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>2 §'</p> <p>Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som</p> <p>enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som<br>ägare.</p> <p>I fråga om handelsbolag åvilar I fråga om handelsbolag och<br>skattskyldigheten dock delägarna. europeiska ekonomiska intresse-<br>grupperingar åvilar skattskyldig-<br>heten dock delägarna respektive<br>medlemmarna.</p> <p>Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger<br>skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.</p> <p>I det fall inkomst av eller förmögenhetstillgång som består av sådan</p> <p>privatbostad som avses i 1 § andra stycket är undantagen från beskattning</p> <p>i Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt<br>avseende sådan privatbostad inte tas ut.</p> <p>Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret</p> <p>kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats</p> <p>eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighets-<br>skatten jämkas med hänsyn härtill.</p> <p>Fastighetsskatten beräknas på grundval av det taxeringsvärde som gäller</p> <p>under beskattningsåret. Gäller olika värden för skilda delar av be-<br>skattningsåret beräknas skatten särskilt för varje sådan del med mot-<br>svarande tillämpning av bestämmelserna i femte stycket.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering. Äldre föreskrifter tillämpas dock för beskattningsår<br>som har påbörjats före ikraftträdandet.</p> <p>¹ Lydelse enligt prop. 1994/95:53.</p> <p>19</p> <h3>2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om ^Pr0P- 1994/95:91<br>avkastningsskatt på pensionsmedel</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 2 och 9 §§ lagen (1990:661) om avkastnings-</p> <p>skatt på pensionsmedel skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>2 §'</p> <p>Skattskyldiga till avkastningsskatt är</p> <p>1. svenska livförsäkringsföretag,</p> <p>2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse här<br>i riket genom etablering,</p> <p>3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig<br>verksamhet,</p> <p>4. pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pen-<br>sionsutfästelse m.m.,</p> <p>5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken<br>Avsatt till pensioner enligt 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse<br>m.m.,</p> <p>6. i Sverige bosatt innehavare av pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 §<br>lagen (1991:931) om individuellt pensionssparande.</p> <p>I fråga om handelsbolag är dock I fråga om handelsbolag och<br>delägarna skattskyldiga. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;europeisk ekonomisk intressegrup-</p> <p>pering är dock delägarna respektive<br>medlemmarna skattskyldiga.</p> <p>9 §²</p> <p>Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 § om inte<br>annat följer av andra och tredje styckena.</p> <p>För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som avses<br>i 2 § första stycket 1-3 är hänförligt till annan personförsäkring än<br></p> <p>pensionsförsäkring uppgår skatten<br>skatteunderlaget.</p> <p>I det fall beskattningsåret är<br>längre eller kortare än 12 månader<br>skall skattesatsen jämkas i mot-<br>svarande mån. Sådan jämkning<br>skall också göras om hela behåll-<br>ningen på ett pensionssparkonto<br>avskattas enligt 32 § 1 mom. första<br>stycket j kommunalskattelagen<br>(1928:370) eller pensionsskuld som<br>avses i 3 § femte stycket helt upp-<br>löses under beskattningsåret.</p> <p>till 30 procent av nio tiondelar av</p> <p>I det fall beskattningsåret är<br>längre eller kortare än 12 månader<br>skall skattesatsen jämkas i mot-<br>svarande mån. Sådan jämkning<br>skall också göras om hela behåll-<br>ningen på ett pensionssparkonto<br>avskattas enligt 32 § 1 mom. första<br>stycket j kommunalskattelagen<br>(1928:370) eller pensionsskuld som<br>avses i 3 § femte stycket helt upp-<br>löses under beskattningsåret. Över-<br>läts ett helt försäkringsbestånd från<br>ett livförsäkringsföretag till ett<br>annat sådant företag eller sker<br>fusion enligt 15 a kap. 1 eller 18 §<br>försäkringsrörelselagen (1982:713)</p> <p>20</p> <p>anses som om överlåtande och Prop. 1994/95:91<br>övertagande företag utgjort en</p> <p>skattskyldig.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskatt-<br>ningsår som har påböljats före ikraftträdandet.</p> <p>'Senaste lydelse 1993:1568.</p> <p>² Lydelse enligt prop. 1994/95:25.</p> <p>21</p> <h3>2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om ^ProP- 1994/95:91<br>ersättningsfonder</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder<br>skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>9 §*</p> <p>Ersättningsfond skall återföras till beskattning om</p> <p>1. fonden har tagits i anspråk i strid med 4 eller 5 §,</p> <p>2. hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan under beskatt-<br>ningsåret har överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden inte<br>har övertagits enligt sjätte stycket,</p> <p>3. företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits<br>enligt sjätte stycket,</p> <p>4. beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda</p> <p>i likvidation,</p> <p>5. beslut har meddelats om att<br>den skattskyldige skall försättas i<br>konkurs, eller</p> <p>6. fonden inte har tagits i an-<br>språk senast under det beskatt-<br>ningsår för vilket taxering sker<br>under tredje taxeringsåret efter det<br>då avdrag för avsättningen har<br>medgetts.</p> <p>5. beslut har meddelats om att<br>den skattskyldige skall försättas i<br>konkurs,</p> <p>6. fonden inte har tagits i an-<br>språk senast under det beskatt-<br>ningsår för vilket taxering sker<br>under tredje taxeringsåret efter det<br>då avdrag för avsättningen har<br>medgetts, eller</p> <p>7. skattskyldigheten för inkomst<br>av förvärvskällan har upphört eller<br>om sådan inkomst skall undantas<br>från beskattning på grund av ett<br>avtal om undvikande av dubbel-</p> <p>beskattning.</p> <p>Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på<br>avyttring som avses i 2 § andra stycket 1-3.</p> <p>Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att förvärvskällan<br>helt eller delvis tillfallit en ny ägare genom bodelning eller arv eller<br>genom förordnande i testamente. Skattemyndigheten får dock, om det<br>finns särskilda skäl, medge att fonden i stället för att återföras till<br>beskattning övertas av den nya ägaren. Därvid skall bestämmelserna i<br>11 § tredje stycket tillämpas.</p> <p>Har fysisk person fått avdrag för avsättning till ersättningsfond för<br>byggnader och markanläggningar i fall som avses i 2 § andra och tredje<br>styckena skall återföring till beskattning göras till den del fonden<br>motsvarar belopp som tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt<br>bestämmelserna i punkt 5 första och tredje-sjätte styckena av anvis-<br>ningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Fonden i övrigt skall<br>återföras till beskattning i inkomstslaget kapital. Ersättningsfond för mark<br>skall återföras till beskattning i inkomstslaget kapital.</p> <p>22</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1994/95:91</p> <p>Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond<br>som skall återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid, dock<br>längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte<br>taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.</p> <p>Vid sådan fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt får ersättningsfond övertas. Har en<br>ekonomisk förening skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom. tredje stycket<br>nämnda lag får ersättningsfond i föreningen övertas av det aktiebolag vars<br>aktier skiftats ut. Har fonden övertagits skall anses som om det<br>övertagande företaget har gjort avsättningen under det beskattningsår då<br>avsättningen gjorts hos det överlåtande företaget.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas i fråga om<br>händelser som inträffar efter ikraftträdandet.</p> <p>¹ Lydelse enligt prop. 1994/95:25.</p> <p>23</p> <h3>2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om ^ProP- 1994/95:91<br>särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl.</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1991:591) om särskild in-<br>komstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>23 §'</p> <p>I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs<br>om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 §§, om uppbörd i 52 §,<br>om dröjsmålsavgift i 58 §, om indrivning i 59 §, om ansvar för skatt som<br>påförts avliden eller dödsbo i 61 §, om rätt att taga del av preliminär<br>självdeklaration m.m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet för arbetsta-<br>gares skatt, m.m. i 77, 77 a och 78 §§, om straffbestämmelser m.m. i<br>79, 80, 81 och 83 §§, om omprövning m.m. i 8-94 §§, om beslut om<br>särskilda debiteringsåtgärder i 95 § samt om överklagande m.m. i 97, 99<br>och 103 §§ uppbördslagen (1953:272). Vad som där sägs om arbetsgivare<br>skall då gälla den som är redovisningsskyldig enligt 14 § denna lag och<br>vad som där sägs om skattemyndighet skall gälla Skattemyndigheten i<br>Kopparbeigs län. Med uppbördsdeklaration avses enligt denna lag<br>redovisning enligt 14 §. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den<br>skattskyldige utan kostnad för denne.</p> <p>I 3 § lagen (1959:551) om<br>beräkning av pensionsgrundande<br>inkomst enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring finns be-<br>stämmelser om skyldighet för<br>arbetsgivare att lämna särskild<br>kontrolluppgift för beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången<br>vid 1995 års taxering.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1993:918.</p> <p>24</p> <h3>2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om ^Pr°P- 1994/95:91<br>särskild löneskatt på pensionskostnader</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>1 §’</p> <p>Den som utfäst en tjänstepension skall till staten betala särskild<br>löneskatt med 19,89 procent på kostnaden för pensionsutfästelsen,<br>beräknad enligt 2 §.</p> <p>I fråga om handelsbolag är dock I fråga om handelsbolag och<br>delägarna skattskyldiga. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;europeisk ekonomisk intressegrup-</p> <p>pering är dock delägarna respektive<br>medlemmarna skattskyldiga.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskatt-<br>ningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.</p> <p>¹ Lydelse enligt prop. 1994/95:25.</p> <p>25</p> <h3>2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om ^Pr0P- 1994/95:91<br>periodiseringsfonder</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1993:1538) om periodiseringsfon-<br>der skall ha föjande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>5 §</p> <p>Avdrag för avsättning till periodiseringsfond återförs omedelbart till</p> <p>beskattning om</p> <p>1. den skattskyldige eller, i fråga<br>om handelsbolag, detta har upphört<br>att bedriva näringsverksamhet,</p> <p>1. den skattskyldige eller, i fråga<br>om handelsbolag, detta har upphört<br>att bedriva verksamhet i den<br>förvärvskälla som avdraget hänför<br>sig till,</p> <p>2. delägare i handelsbolag har avyttrat sin andel i bolaget,</p> <p>3. företag har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits</p> <p>enligt 7 §,</p> <p>4. beslut har fattats om att före-<br>tag som innehar fond skall träda i<br>likvidation eller</p> <p>5. beslut har meddelats om att<br>den skattskyldige skall försättas i<br>konkurs.</p> <p>4. beslut har fattats om att före-<br>tag som innehar fond skall träda i<br>likvidation,</p> <p>5. beslut har meddelats om att<br>den skattskyldige skall försättas i<br>konkurs, eller</p> <p>6. skattskyldigheten för inkomst<br>av förvärvskällan har upphört eller<br>om sådan inkomst skall undantas<br>från beskattning pä grund av ett<br>avtal om undvikande av dubbel-<br>beskattning.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas i fråga om<br>händelser som inträffar efter ikraftträdandet.</p> <p>26</p> <h3>2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om ^ProP- 1994/95:91<br>återföring av skatteutjämningsreserv</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1993:1540) om återföring av<br>skatteutjämningsreserv skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>11 §*</p> <p>Återstående del av belopp som avses i 1-6 §§ återförs omedelbart till</p> <p>beskattning om</p> <p>1. den skattskyldige eller, i fråga<br>om handelsbolag, detta har upphört<br>att bedriva näringsverksamhet.</p> <p>1. den skattskyldige eller, i fråga<br>om handelsbolag, detta har upphört<br>att bedriva verksamhet i förvärvs-<br>källan, skattskyldigheten för in-<br>komst av förvärvskällan har upp-<br>hört eller om sådan inkomst skall<br>undantas från beskattning på grund<br>av ett avtal om undvikande av<br>dubbelbeskattning,</p> <p>2. företaget har upplösts genom fusion och 13 § inte är tillämplig,</p> <p>3. beslut har fattats om att företaget skall träda i likvidation eller</p> <p>4. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i</p> <p>konkurs.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas i fråga om<br>händelser som inträffar efter ikraftträdandet.</p> <p>¹ Lydelse enligt prop. 1994/95:25.</p> <p>27</p> <h3>2.16 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen ^ProP- 1994/95:91<br>(1994:200)</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 6 kap 1 § mervärdesskattelagen (1994:200)<br>skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>6 kap</p> <p>För omsättning i den verksamhet<br>som ett handelsbolag bedriver är<br>bolaget skattskyldigt.</p> <p>1 §</p> <p>För omsättning i den verksamhet<br>som ett handelsbolag bedriver är<br>bolaget skattskyldigt. För<br>omsättning i den verksamhet som<br>en europeisk ekonomisk<br>intressegruppering bedriver år<br>grupperingen skattskyldig.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.</p> <p>28</p> <h3>2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:684) om Prop. 1994/95:91<br>upphävande av lagen (1979:609) om allmän investeringsfond</h3> <p>Härigenom föreskrivs att punkt 4 av övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609) om allmän<br>investeringsfond skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>4. Kvarstående avsättningar till<br>allmän investeringsfond skall åter-<br>föras till beskattning vid 1996 års<br>taxering eller, om företaget inte<br>skall taxeras detta år, vid 1997 års<br>taxering utan särskilt tillägg.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>4. Kvarstående avsättningar till<br>allmän investeringsfond skall åter-<br>föras till beskattning vid 1996 års<br>taxering eller, om företaget inte<br>skall taxeras detta år, vid 1997 års<br>taxering. Har skattskyldigheten för<br>inkomst av förvärvskällan upphört<br>eller skall sådan inkomst undantas<br>frän beskattning pä grund av ett<br>avtal om undvikande av dubbel-<br>beskattning, skall kvarstående<br>avsättningar omedelbart återföras<br>till beskattning. Något särskilt<br>tillägg skall inte tas upp vid åter-<br>föringen.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på händelser<br>som inträffar efter ikraftträdandet.</p> <p>29</p> <h3>2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:686) om<br>upphävande av vissa fondförfattningar, m.m.</h3> <p>Prop. 1994/95:91</p> <p>Härigenom föreskrivs att lagen (1990:686) om upphävande av vissa<br>fondförfattningar, m.m. skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Enligt riksdagens beslut föreskrivs att följande lagar skall upphöra att<br>gälla vid utgången av år 1997, nämligen</p> <p>1. förordningen (1942:371) om rätt att vid taxering till kommunal<br>inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag<br>för avsättning till investeringsfond,</p> <p>2. förordningen (1947:174) om investeringsfonder,</p> <p>3. lagen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning i<br>den mån denna lag på grund av bestämmelserna i punkt 3 av övergångs-<br>bestämmelserna till lagen (1979:609) om allmän investeringsfond alltjämt</p> <p>lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto,<br>lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto,<br>lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto.</p> <p>Kvarstående avsättningar enligt<br>nämnda lagar skall återföras till<br>beskattning vid 1996 års taxering<br>eller, om företaget inte skall</p> <p>gäller,</p> <p>4.</p> <p>5.</p> <p>6.</p> <p>Kvarstående avsättningar enligt<br>nämnda lagar skall återföras till<br>beskattning vid 1996 års taxering<br>eller, om företaget inte skall<br>taxeras detta år, vid 1997 års taxe-<br>ring. Något särskilt tillägg skall<br>inte tas upp vid återföringen.</p> <p>taxeras detta år, vid 1997 års taxe-<br>ring. Har skattskyldigheten för<br>inkomst av förvärvskällan upphört<br>eller skall sådan inkomst undantas<br>frän beskattning på grund av ett<br>avtal om undvikande av dubbel-<br>beskattning, skall kvarstående<br>avsättningar omedelbart återföras<br>till beskattning. Något särskilt till-<br>lägg skall inte tas upp vid åter-<br>föringen.</p> <p>Ianspråktagande av fond skall fr.o.m. 1992 års taxering ske i in-<br>komstslaget näringsverksamhet. Vid prövning av frågan om företagets<br>verksamhet förändrats på sådant sätt att återföring till beskattning skall<br>ske tidigare än som sägs i föregående stycke skall företagets verksamhet<br>bedömas enligt de bestämmelser om inkomstslag och förvärvskällor som</p> <p>gällt t.o.m. 1991 års taxering.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på händelser<br>som inträffar efter ikraftträdandet.</p> <p>30</p> <h3>2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850) om Prop. 1994/95:91<br>upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt</h3> <p>Härigenom föreskrivs att p. 1 av övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögen-<br>hetsskatt¹ skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1947:577) om statlig<br>förmögenhetsskatt skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991. Den<br>upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1996 och tidigare års<br>taxeringar. Vid 1992 - 1996 års taxeringar tillämpas den upphävda lagen<br>med de ändringar som framgår av punkterna 1-5 nedan.</p> <p>1. Tillgångar är inte skatteplik-<br>tiga och skulder är inte avdragsgil-<br>la i den mån de är hänförliga till<br>verksamhet som omfattas av de<br>särskilda reduceringsreglema i<br>punkt 2 femte stycket av anvis-<br>ningarna till 3 och 4 §§. Sådana<br>tillgångar och skulder skall inte<br>heller medräknas vid värdering av<br>aktie eller andel enligt punkt 5<br>femte stycket av anvisningarna till<br>3 och 4 §§.</p> <p>1. Tillgångar är inte skatteplik-<br>tiga och skulder är inte avdragsgil-<br>la i den mån de är hänförliga till<br>verksamhet som omfattas av de<br>särskilda reduceringsreglema i<br>punkt 2 femte stycket av anvis-<br>ningarna till 3 och 4 §§. Sådana<br>tillgångar och skulder skall inte<br>heller medräknas vid värdering av<br>aktie eller andel enligt punkt 5<br>femte stycket av anvisningarna till<br>3 och 4 §§. \äd som sagts om<br>värdering av andel skall även gälla<br>i fråga om andel i europeisk eko-<br>nomisk intressegruppering.</p> <p>2. I stället för vad som sägs i punkt 5 första stycket av anvisningarna<br>till 3 och 4 §§ gäller följande. Aktier som är inregistrerade vid en svensk<br>börs eller noterade vid utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt<br>andra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det<br>slag som som anges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt tas upp till 75 procent av det noterade värdet.</p> <p>Andra stycket i nämnda anvisningspunkt skall omfatta aktier som inte<br>är av det slag som nu nämnts men som är föremål för marknadsmässig<br>omsättning med regelbundna noteringar om avslut. Sådana aktier är inte<br>skattepliktiga. Detsamma gäller aktier som är inregistrerade vid svensk<br>börs om aktierna vid utgången av år 1991 omfattades av bestämmelserna<br>i andra eller femte stycket nämnda anvisningspunkt.</p> <p>3. Statlig förmögenhetsskatt för skattskyldig som avses i 11 § 1 mom.<br>är</p> <p>vid 1992 års taxering 1,5 procent av den del av den beskattningsbara<br>förmögenheten som överstiger 800 000 kronor men inte 1 600 000 kronor</p> <p>31<br></p> <p>och 2,5 procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten som Prop. 1994/95:91<br>överstiger 1 600 000 kronor, samt</p> <p>vid 1993-1996 års taxeringar 1,5 procent av den del av den be-</p> <p>skattningsbara förmögenheten som överstiger 800 000 kronor.</p> <p>4. Fosterbarn anses vid tillämpningen av 12 § 1 mom. inte som<br>hemmavarande barn.</p> <p>5. Behållning på pensionssparkonto enligt 1 kap 2 § lagen (1993:931)</p> <p>om individuellt pensionssparande räknas inte som skattepliktig tillgång.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.</p> <p>¹ Lydelse enligt prop. 1994/95:25.</p> <p>32</p> <h2>3 Ärendet och dess beredning</h2> <p>Om Sverige blir medlem i EU kommer de rättsakter som utfärdats av EG<br>att gälla här i landet. En av dessa rättsakter är rådets förordning<br>nr 2137/85 om Europeiska ekonomiska intressegrupperingar.</p> <p>Inom Justitiedepartementet utarbetades under våren 1994 en prome-<br>moria om europeiska ekonomiska intressegrupperingar, Ds 1994:88.<br>Promemorian har remissbehandlats. Under remissbehandlingen uttalade<br>några remissinstanser att det fanns ett behov av att närmare reglera<br>beskattningen av intressegrupperingarna.</p> <p>Regeringen föreslår i prop. 1994/95:68, Europeiska Ekonomiska<br>Intressegrupperingar, vissa kompletterande bestämmelser till rådets<br>förordning. Eftersom EG-rätten omfattar även EES-avtalet, i vilket<br>förordningen om europeiska ekonomiska intressegrupperingar ingår,<br>måste de kompletterande bestämmelserna gälla även för de förhållanden<br>som regleras enligt EES-avtalet.</p> <p>I denna proposition lämnas förslag om regler för beskattning av<br>europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).</p> <p>En konsekvens av ett medlemskap är att Sverige skall införliva vissa<br>direktiv i den nationella rätten. På företagsbeskattningens område berör<br>det två direktiv, det s.k. fusionsdirektivet (90/434/EEG) och det s.k.<br>moder-dotterbolagsdirektivet (90/435/EEG). Våren 1993 fick 1992 års<br>företagsskatteutredning (Fi 1992:11) i uppdrag att göra en översyn av<br>vissa inkomstskattefrågor i samband med omstruktureringar. Utredningen<br>skulle i ett första steg lägga fram förslag som innebär en anpassning av<br>svenska beskattningsregler till de nämnda direktiven. Ett sådant förslag<br>presenterades i betänkandet Beskattningen vid gränsöverskridande<br>omstruktureringar inom EG, m.m. (SOU 1994:100). Betänkandet har<br>remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns<br>tillgänglig i Finansdepartementets ärende (dnr 2342/94). En förteckning<br>över remissinstanserna finns i bilaga 1.</p> <p>Regeringen lämnar i prop. 1994/95:52 Beskattningen av gränsöver-<br>skridande omstruktureringar inom EG, m.m., förslag som innebär att det<br>i det svenska inkomstskattesystemet skall införas regler om uppfyller de<br>krav direktiven ställer.</p> <p>Företagsskatteutredningen föreslog även vissa klarläggande ändringar<br>i bestämmelserna om uttagsbeskattning. Dessa har delvis sin utgångs-<br>punkt i den anpassning av de svenska skattereglerna till de krav<br>fusionsdirektivet ställer. Förslagen bör emellertid genomföras även om<br>Sverige inte skulle bli medlem i EU. Regeringen lämnar i denna<br>proposition förslag i dessa frågor. Vidare förelås en ändring avseende<br>rätten till avdrag för underskott som uppkommit i en utländsk juridisk<br>person.</p> <p>Som en följd av förslaget till nya fusionsbestämmelser i prop.<br>1994/95:70 om ändringar av den bolagsrättsliga lagstiftningen för bank-<br>och försäkringsområdet med anledning av EES-avtalet, föreslås särskilda</p> <p>3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 91<br></p> <p>Prop. 1994/95:91</p> <p>33</p> <p>regler för behandling av avkastningsskatten vid fusioner och överlåtelser Prop. 1994/95:91<br>av försäkringsbestånd.</p> <p>Propositionens lagförslag har utformats efter samråd med Riksskatte-<br>verket. De synpunkter som har framförts har i allt väsentligt beaktats.</p> <p>Lagrådet</p> <p>De upprättade förslagen är huvudsakligen av sådan art att Lagrådets<br>yttrande bör inhämtas. Regeringens förslag i prop. 1994/95:68 har<br>lagrådsbehandlats. Enligt förslagen skall lagen skall träda i kraft den<br>1 januari 1995. Lagrådet har i det lagstiftningsärendet utgått från att den<br>civilrättsliga lagstiftningen och de skatteregler som nu föreslås träder i<br>kraft samtidigt. En lagrådsgranskning av det förslag om beskattning av<br>europeiska ekonomiska intressegrupperingar som nu läggs fram skulle<br>fördröja lagstiftningsfrågorna i sådan omfattning att dessa bestämmelser<br>inte skulle kunna träda i kraft den 1 januari 1995. Den civilrättsliga<br>lagstiftningen skulle då träda i kraft utan att de skatterättsliga bestämmel-<br>serna har anpassats till denna nya associationsform.</p> <p>Förslagen i prop. 1994/95:52 avseende anpassning av de svenska<br>skattereglerna till de två direktiven på företagsbeskattningens område är<br>avsedda att träda i kraft den 1 januari 1995 om Sverige blir medlem i<br>EU. De förslag avseende bl.a. uttagsbeskattning som lämnas i denna<br>proposition bör träda i kraft samma dag för att säkerställa att förfaranden<br>som genomförs med stöd av de bestämmelser som föreslås i prop.<br>1994/95:52 behandlas på det sätt som där avses.</p> <p>Med hänsyn till det anförda skulle således en lagrådsgranskning<br>fördröja avlämnandet av propositionen så att det inte vore möjligt att<br>åstadkomma en avslutad riksdagsbehandling under hösten. Det innebär<br>att Lagrådets hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågornas behandling så<br>att avsevärt men skulle uppkomma. Lagrådets yttrande bör därför inte<br>inhämtas.</p> <p>34</p> <h2>4 Beskattning av europeiska ekonomiska<br>intressegrupperingar</h2> <p>Prop. 1994/95:91</p> <p>Regeringens förslag: Vid beräkning av inkomst enligt kommunal-<br>skattelagen och lagen om statlig inkomstskatt samt beträffande andra<br>närliggande frågor behandlas en europeisk ekonomisk intresse-<br>gruppering, medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering samt<br>andelar i sådana grupperingar på samma sätt som ett handelsbolag,<br>delägare i handelsbolag respektive andelar i handelsbolag. Lagen om<br>räntefördelning vid beskattning samt lagen om expansionsmedel skall<br>dock inte tillämpas på verksamhet som bedrivs av grupperingar.</p> <p>Skälen för regeringens förslag:</p> <p>Inledning</p> <p>Inom Europeiska gemenskapen har det varit möjligt att bilda europeiska<br>ekonomiska intressegrupperingar, i fortsättningen kallade grupperingar,<br>sedan den 1 juli 1989. Associationsformen regleras delvis i förordningen<br>nr 2137/85 om Europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Av förord-<br>ningen framgår att det endast är medlemmarna i en gruppering som skall<br>beskattas för resultatet av grupperingens verksamhet. Nationella skatte-<br>regler skall tillämpas bl.a. när det gäller fördelning av vinst, taxeringsför-<br>farande och andra förpliktelser som medlemsstaternas skattelagstiftning<br>innehåller. Förordningen omfattas av EES-avtalet. De föreskrifter som<br>meddelas gäller därför också förhållanden som regleras av detta avtal.</p> <p>En gruppering skall bestå av minst två medlemmar från olika länder<br>som omfattas av EG-rätten och EES-avtalet. Medlemmarna kan vara<br>såväl fysiska som juridiska personer.</p> <p>En gruppering skall registreras i den stat där den enligt avtalet om att<br>bilda den har sitt säte. Från dagen för registrering kan en gruppering i<br>eget namn bl.a. förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra<br>talan inför domstol eller andra myndigheter. Enligt svensk rätt är en<br>gruppering med andra ord att betrakta som en juridisk person.</p> <p>Syftet med en grupperings verksamhet är att underlätta eller utveckla<br>medlemmarnas ekonomiska verksamhet samt förbättra verksamhetens<br>resultat. En gruppering syftar inte till att skapa vinst för egen del.<br>Grupperingens verksamhet måste ha samband med medlemmarnas<br>ekonomiska verksamhet och får inte ersätta denna i sådan utsträckning att<br>grupperingen t.ex. i förhållande till tredje man utövar en självständig<br>yrkesmässig verksamhet.</p> <p>35</p> <p>Handelsbolagsreglerna görs tillämpliga</p> <p>Prop. 1994/95:91</p> <p>Inkomstskatt</p> <p>Handelsbolaget är en juridisk person men inte ett skattesubjekt i<br>inkomstskattehänseende. Beräkningen av bolagets inkomster görs i<br>bolaget. Resultatet - positivt eller negativt - fördelas sedan på delägar-<br>na. Vissa intäkter och avdrag görs dock på delägamivå. Det gäller t.ex.<br>i fråga om avdrag för påförda respektive återförda avdrag för egenav-<br>gifter samt avdrag för avsättning till periodiseringsfond. Den inkomstför-<br>delning delägarna gjort godtas normalt vid taxeringen. Allmänt gäller<br>dock att fördelningen kan frångås om den innebär en obehörig överföring<br>av inkomst eller underskott mellan delägarna, (jfr prop. 1993/94:50<br>s. 248).</p> <p>En gruppering företer stora likheter med ett handelsbolag. Det ter sig<br>därför både naturligt och praktiskt att så långt möjligt tillämpa reglerna<br>om handelsbolag i inkomstskatteförfattningama samt andra skatteförfatt-<br>ningar på grupperingar.</p> <p>Av artikel 3 i förordningen om europeiska ekonomiska intressegrup-<br>peringar framgår att syftet med en grupperings verksamhet bl.a. är att<br>förbättra resultatet av medlemmarnas verksamhet, inte att skapa vinst för<br>grupperingen som sådan. Detta skulle kunna tas till intäkt för att verk-<br>samhet som bedrivs av en gruppering aldrig är att betrakta som närings-<br>verksamhet. Detta är dock inte en rimlig tolkning utan precis som be-<br>träffande annan verksamhet som bedrivs av fysiska eller juridiska<br>personer får man i varje enskilt fall bedöma om den verksamhet som<br>bedrivs är att betrakta som näringsverksamhet. Den omständigheten att<br>det primära syftet, enligt förordningen, inte är att skapa vinst för<br>grupperingen som sådan skall inte tillmätas någon självständig betydelse<br>utan det avgörande för om kriterierna för näringsverksamhet är uppfyllda<br>är den verksamhet som rent faktiskt bedrivs av grupperingen. Bedrivs<br>verksamheten självständigt, varaktigt och med vinstsyfte utgör verksam-<br>heten näringsverksamhet. För medlemmar som är fysiska personer<br>kommer dock reavinst på fastighet eller bostadsrätt att hänföras till in-<br>komstslaget kapital.</p> <p>För medlemmarnas del innebär hänvisningen till handelsbolagsreglerna<br>således att deras inkomst från verksamhet hänförlig till en gruppering<br>fullt ut skall beräknas och beskattas på samma sätt som inkomst från<br>handelsbolag. Detta innebär bl.a. att avdrag får göras för avsättning till<br>ersättningsfond och periodiseringsfond samt att lagen (1992:1643) om<br>särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall<br>blir tillämplig. Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning<br>samt lagen (1993:1537) om expansionsmedel tillämpas dock inte.<br>Anledningen till detta är följande. Vid beräkning av fördelningsunderlaget<br>enligt lagen om räntefördelning samt takbeloppet enligt lagen om<br>expansionsmedel utgår man ifråga om näringsverksamhet som bedrivs av<br>handelsbolag från delägarens justerade ingångsvärde för andelen. Det</p> <p>36</p> <p>justerade ingångsvärdet regleras i 28 § lagen (1947:576) om statlig Prop. 1994/95:91<br>inkomstskatt, SIL). För det fall verksamhet bedrivs såväl i Sverige som<br>utomlands skulle svårigheter uppkomma att beräkna det justerade<br>ingångsvärdet för inskränkt skattskyldiga. Med hänsyn till grupperingar-<br>nas gränsöverskridande karaktär skulle svårigheterna bli vanligt före-<br>kommande. Frågan om dessa båda lagars tillämplighet på verksamhet<br>som bedrivs av en gruppering bör därför övervägas ytterligare.</p> <p>En medlem i en gruppering kan, under vissa förutsättningar, överlåta<br>sin andel varvid en reavinst alternativt förlust kan uppkomma. Vid be-<br>räkning av reavinst på grund av avyttring av andel i handelsbolag<br>tillämpas också bestämmelsen om justerat ingångsvärde i 28 § SIL.<br>Beskattning av reavinst hänförlig till försäljning av andel i en gruppering<br>kan i princip endast komma i fråga för oinskränkt skattskyldiga. För<br>denna kategori av skattskyldiga uppkommer inga särskilda svårigheter<br>med att beräkna det justerade ingångsvärdet. Vidare blir det givetvis inte<br>aktuellt att beräkna reavinst i samma omfattning som löpande inkomster.<br>Någon särskild bestämmelse för beräkning av reavinst vid avyttring av<br>andel i gruppering behövs därför inte utan 28 § SIL bör göras tillämplig.</p> <p>En översyn av skattelagstiftningens utformande har påbörjats (dir.<br>1991:39). Med hänsyn härtill bör reglerna tills vidare tas in i en särskild<br>lag som hänvisar till vad som gäller for handelsbolag och dess delägare.</p> <p>Uppbörd samt skyldighet att lämna och bevara uppgifter till ledning för<br>taxering</p> <p>Även i fråga om uppbörd samt skyldighet att lämna och bevara uppgifter<br>till ledning för taxering bör de regler som gäller för handelsbolag och<br>delägare i handelsbolag göras tillämpliga på grupperingar och medlemmar<br>i grupperingar. Även här bör reglerna tas in i den särskilda lagen.</p> <p>Fastighetsskatt</p> <p>Delägare i handelsbolag är skattskyldig för fastighetsskatt hänförlig till<br>fastighet som innehas av bolaget. Detsamma bör gälla för medlem i<br>gruppering. Förslaget föranleder en ändring i 2 § lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt.</p> <p>Särskild löneskatt på pensionskostnader samt avkastningsskatt på<br>pensionsmedel</p> <p>Delägare i handelsbolag är skattskyldig i fråga om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader samt avkastningsskatt på pensionsmedel. Motsvarande<br>bör gälla för medlem i gruppering. Förslaget föranleder en ändring i 1 §<br></p> <p>lagen (1991:627) om särskild löneskatt på pensionskostnader samt i 2 § Prop. 1994/95:91<br>lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.</p> <p>Socialavgifter</p> <p>Medlemmar i en gruppering bör vara avgiftsskyldiga för egenavgifter<br>alternativt särskild löneskatt på samma sätt som delägare i handelsbolag.<br>Detta föranleder en en ändring i 3 kap 2 a § lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring.</p> <p>Mervärdesskatt och punktskatter</p> <p>Handelsbolag är skattskyldigt för mervärdesskatt. Motsvarande bör gälla<br>för gruppering med säte i Sverige.</p> <p>Gruppering med säte utanför Sverige är att betrakta som utländsk<br>företagare enligt den definition som ges i 1 kap 15 § mervärdesskatte-<br>lagen (1994:200) om mervärdesskatt. I prop. 1994/95:57 har föreslagits<br>att definitionen yrkesmässighet i fråga om utländsk företagares verksam-<br>het ändras. Förutsatt att det förslaget antas av riksdagen behövs inte<br>någon särskild reglering av skattskyldigheten för gruppering med säte<br>utanför Sverige.</p> <p>Lagstiftningen om punktskatter är i de flesta fall utformade på sådant<br>sätt att grupperingen som sådan blir skattskyldig. För att uppnå lika<br>behandling av handelsbolag och grupperingar även vad gäller punktskatter<br>behövs dock ändringar i 10 § andra stycket lagen (1972:266) om skatt på<br>annonser och reklam samt 5 § andra stycket lagen (1978:820) om skatt<br>på spel.</p> <p>Kupongskatt</p> <p>Handelsbolag är skattskyldigt för den del av utdelningen som ej är<br>hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast<br>driftställe i Sverige och som belöper på delägare som ej är bosatt eller<br>stadigvarande vistas här. Samma bör gälla i fråga om grupperingar och<br>medlemmar i grupperingar.</p> <p>Förmögenhetsskatt</p> <p>I prop. 1994/95:25 föreslås att lagen (1991:1850) om upphävande av<br>lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall få fortsatt giltighet<br>vid 1996 års taxering.</p> <p>Enligt punkt 1 av övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande<br>av lagen om statlig förmögenhetsskatt är bl.a. delägare i handelsbolag</p> <p>38<br></p> <p>befriade från beskattning för andel i handelsbolag vars verksamhet är Prop. 1994/95:91<br>hänförlig till de innan skattereformen existerande inkomstslagen rörelse<br>och jordbruksfastighet. Detsamma bör gälla för medlem i en gruppering.</p> <h2>5 Inkomstskattefrågor</h2> <h3>5.1 Beskattningskonsekvenser när ett fast driftställe<br>upphör, m.m.</h3> <p>Regeringens förslag: Bestämmelserna om uttagsbeskattning komplet-<br>teras. Det innebär bl.a. att uttagsbeskattning kan ske när verksam-<br>heten i ett fast driftställe upphör. Vidare aktualiseras uttagsbe-<br>skattning när en juridisk person, exempelvis ett svenskt aktiebolag,<br>erhåller skatterättsligt hemvist i en annan stat på grund av ett avtal<br>om undvikande av dubbelbeskattning.</p> <p>Avdrag för koncernbidrag skall inte medges om mottagaren inte<br>beskattas för bidraget på grund av avtal om undvikande av dubbel-<br>beskattning.</p> <p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Förslaget har av de remissinstanser som kommen-<br>terat det i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Juridiska<br>institutionen vid Uppsala Universitet har dock framfört erinringar mot<br>förslaget att uttagsbeskattning skall ske när skatterättsligt hemvist för en<br>person ändras genom att Sverige träffar avtal om undvikande av<br>dubbelbeskattning med ett annat land.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Det s.k. fusionsdirektivet innebär att<br>vissa särskilt definierade förfaranden skall kunna genomföras utan att det<br>utlöser några omedelbara skattekonsekvenser. Direktivet omfattar fyra<br>olika förfaranden, nämligen internationella fusioner, fissioner, andels-<br>byten och verksamhetsöverlåtelser. Vart och ett av dessa förfaranden<br>definieras i direktivet. En förutsättning för att fusionsdirektivet skall vara<br>tillämpligt i fråga om fusion, fission och verksamhetsöverlåtelse är att<br>bolag från två eller flera medlemsländer deltar i förfarandet.</p> <p>I prop. 1994/95:52 föreslås att de svenska skattereglerna anpassas till<br>de krav direktivet ställer. Enligt förslaget skall särskilda regler tas in i en<br>ny lag, Lagen om inkomstbeskattningen av gränsöverskridande om-<br>struktureringar inom EG, härefter kallad omstruktureringslagen.</p> <p>En grundsten i direktivet och därmed i omstruktureringslagen är att de<br>tillgångar och skulder som överlåts vid en internationell fusion, fission<br>eller verksamhetsöverlåtelse knyts till ett fast driftställe för det över-<br>tagande bolaget i den stat där det överlåtande bolaget är hemmahörande.<br>Den bakomliggande tanken är att denna stat inte skall förlora rätten att<br>beskatta avkastningen av verksamheten eller en vinst vid avyttring av<br>tillgångarna. För att detta syfte skall uppnås krävs även att anknytningen</p> <p>39<br></p> <p>av tillgångarna till det fasta driftstället inte kan upplösas utan att Prop. 1994/95:91<br>beskattning sker.</p> <p>Med fast driftställe avses enligt punkt 3 första stycket av anvisningarna<br>till 53 § kommunalskattelagen (1928:370, KL) en stadigvarande plats för<br>affärsverksamhet, från vilken verksamheten helt eller delvis bedrivs. Som<br>exempel nämns i andra stycket bl.a. plats för företagsledning, filial,<br>kontor, fabrik, gruva och plats för byggnadsarbete. Enligt tredje stycket<br>anses fast driftställe också föreligga om någon är verksam för närings-<br>verksamheten i Sverige och har fått och regelmässigt använder fullmakt<br>för att sluta avtal för verksamhetens innehavare. De definitioner av fest<br>driftställe som finns i avtal om undvikande av dubbelbeskattning har i allt<br>väsentligt samma innebörd.</p> <p>Bestämmelser om uttagsbeskattning finns i punkt 1 fjärde stycket av<br>anvisningarna till 22 § KL. Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla,<br>sker enligt första meningen i stycket beskattning som om tillgången i<br>stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärdet. En<br>begränsning görs i andra meningen genom att två förutsättningar uppställs<br>för att uttagsbeskattning skall ske. En är att vederlag eller vinst vid en<br>avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av näringsverksamhet. I fråga<br>om beskattningen av ett fast driftställe torde denna förutsättning vara för<br>handen i de fall som diskuteras här och den kan därför lämnas därhän.<br>Den andra förutsättningen är att särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte<br>föreligger. Sådana skäl torde inte föreligga när det finns risk för att<br>beskattningsunderlag försvinner ur landet. Även denna förutsättning kan<br>därför föras åt sidan nu.</p> <p>Om t.ex. en maskin, som är knuten till ett fast driftställe i Sverige, förs<br>över till verksamhet som ägaren bedriver i en annan stat bör uttagsbe-<br>skattning ske. En annan fråga är vad som händer när ett fast driftställe<br>upphör. Detta kan ske genom att verksamheten läggs ned eller, vid<br>fortsatt verksamhet, genom att det moment i verksamheten som konstitue-<br>rar det festa driftstället försvinner (fullmakten för en representant dras in,<br>t.ex.). Utredningen uttalade den uppfattningen att vid upphörande av ett<br>fest driftställe torde de tillgångar som varit knutna till det festa driftstället<br>anses ha tagits ut ur förvärvskällan i den mening som avses i punkt 1<br>fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL. Regeringen delar denna<br>bedömning men anser också - i likhet med utredningen - att saken<br>otvetydigt bör klarläggas i lagtexten.</p> <p>Vid en diskussion om reglerna för uttagsbeskattning aktualiseras också<br>en annan fråga, nämligen byte av skatterättsligt hemvist.</p> <p>I 8 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385, ABL) fanns tidigare ett krav<br>att styrelseledamot och verkställande direktör i ett aktiebolag skulle vara<br>svenska medborgare och bosatta i Sverige. Regeringen eller myndighet<br>som regeringen förordnade kunde dock dispensera från detta krav. Med<br>svenskt medborgarskap jämställdes medborgarskap i Danmark, Finland,<br>Island eller Norge. Nordiska medborgare, som var bosatta i något av<br>dessa länder, kunde vara styrelseledamöter om minst halva antalet<br>styrelseledamöter var bosatta i Sverige. Fr.o.m. den 1 januari 1994 gäller</p> <p>40<br></p> <p>i stället att verkställande direktören och minst halva antalet styrelseleda-<br>möter skall vara bosatta inom det Europeiska ekonomiska samarbetsom-<br>rådet, om dispens inte medges från detta krav.</p> <p>I Sveriges avtal om undvikande av dubbelbeskattning finns be-<br>stämmelser om skatterättsligt hemvist. Enligt dessa anses fysiska och<br>juridiska personer ha hemvist i en avtalsslutande stat om personen är<br>skattskyldig där på grund av bosättning, plats för företagsledning eller<br>annan liknande omständighet. Om en person på grund av en sådan<br>bestämmelse anses ha hemvist i båda de avtalsslutande staterna, bestäms<br>hans hemvist enligt särskilda regler. Enligt dessa skall juridiska personer<br>anses ha hemvist i den stat där personen har sin verkliga ledning.</p> <p>Den nya lydelsen av 8 kap. 4 § ABL synes medföra att ett svenskt<br>aktiebolag kan flytta sitt skatterättsliga hemvist enligt ett avtal om<br>undvikande av dubbelbeskattning mellan Sverige och en stat inom det<br>Europeiska ekonomiska samarbetsområdet genom att förändra ledningens<br>sammansättning, t.ex. så att majoriteten av ledamöterna och verkställande<br>direktören kommer att vara bosatta i den andra staten. Mycket tyder på<br>att en sådan förändring inte medför uttagsbeskattning i Sverige. Uttags-<br>beskattning bör emellertid ske i ett sådant fall i den mån Sverige förlorar<br>rätten att beskatta inkomst av verksamheten.</p> <p>Av naturliga skäl bör inte ett aktiebolag få avdrag för koncernbidrag<br>om bidraget inte kan beskattas hos mottagaren på grund av ett avtal om<br>undvikande av dubbelbeskattning. Villkoren i 2 § 3 mom. SIL för att ett<br>koncernbidrag skall få verkan vid beskattningen bör därför kompletteras,<br>så att koncernbidrag inte kan lämnas med avdragsrätt om mottagaren<br>enligt ett avtal skall anses ha hemvist i en främmande stat.</p> <p>I klaigörande syfte bör vissa ytterligare ändringar göras i bestämmelsen<br>om uttagsbeskattning. En ändring som utredningen har föreslagit är att<br>uttagsbeskattning skall ske om skattskyldigheten för näringsverksamhet<br>upphör beroende på att Sverige träffar avtal om undvikande av dubbel-<br>beskattning med ett land med vilket det tidigare antingen inte funnits<br>något avtal eller med vilket Sverige haft ett creditavtal. Mot detta förslag<br>har Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet framfört invändningar<br>eftersom den faktor som utlöser beskattning inte beror på den skattskyl-<br>diges egna åtgärder.</p> <p>Regeringen anser att det är naturligt att reglerna om uttagsbeskattning<br>utformas så att de täcker samtliga situationer då beskattningsrätten<br>upphör. Allmänt sett kommer förslaget emellertid inte att få någon större<br>praktisk betydelse eftersom de dubbelbeskattningsavtal som träffas<br>numera normalt inte utformas som exemptavtal. Skulle ett sådant avtal<br>träffas finns möjlighet att ta ställning till frågan om uttagsbeskattning i<br>den lag genom vilket avtalet om undvikande av dubbelbeskattning<br>implementeras i svensk lagstiftning.</p> <p>En annan bestämmelse av intresse i sammanhanget finns i 5 § 1 lagen<br>(1993:1538) om periodiseringsfonder. Enligt denna bestämmelse skall en<br>periodiseringsfond omedelbart återföras till beskattning om den skatt-<br>skyldige har upphört att bedriva näringsverksamhet. Bestämmelsen bör</p> <p>4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 91<br></p> <p>Prop. 1994/95:91</p> <p>41</p> <p>kompletteras så att det framgår att återföring skall ske även om skattskyl-<br>dighet för verksamheten upphör eller inkomst av verksamheten undantas<br>från beskattning i Sverige på grund av ett avtal om undvikande av<br>dubbelbeskattning. Motsvarande gäller i fråga om ersättningsfonder [9 §<br>lagen (1990:663) om ersättningsfonder] och skatteutjämningsreserver<br>[11 § lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv]. Vissa<br>företag kan fortfarande ha fondavsättningar e.d. enligt äldre lagstiftning<br>som ännu inte återförts till beskattning. Även sådana avsättningar bör<br>återföras till beskattning under de angivna omständigheterna.</p> <p>Förslagen föranleder ändringar i punkt 1 av anvisningarna till 22 § KL<br>och 2 § 3 mom. SIL. Vidare föreslås ändringar i lagen om perio-<br>diseringsfonder, lagen om ersättningsfonder och lagen om återföring av<br>skatteutjämningsreserv. Ändringar föreslås även i lagen (1990:684) om<br>upphävande av lagen (1979:609) om allmän investeringsfond samt lagen<br>(1990:686) om upphävande av vissa fondförfattningar, m.m.</p> <p>Prop. 1994/95:91</p> <h3>5.2 Avdrag för underskott i utländsk juridisk person</h3> <p>Regeringens förslag: Delägare i vissa utländska juridiska personer<br>medges inte avdrag för underskott som uppkommit i de utländska<br>juridiska personernas verksamhet annat än mot vinst som upp-<br>kommer ett senare beskattningsår.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Delägare i en utländsk juridisk per-<br>son beskattas enligt de förutsättningar som anges i punkt 10 av an-<br>visningarna till 53 § KL resp. 6 § 2 mom. SIL för resultatet av verk-<br>samheten i den utländska juridiska personen.</p> <p>Enligt andra stycket a i punkt 10 av anvisningarna till 53 § KL skall<br>svensk delägarbeskattning ske om delägaren beskattas löpande i den stat<br>där den utländska juridiska personen är hemmahörande. Under vissa<br>förutsättningar kan löpande beskattning bli aktuell även om den utländska<br>juridiska personen är skattesubjekt i hemviststaten. Enligt andra stycket b<br>i den nämnda anvisningspunkten förutsätter detta dels att delägaren har<br>ett visst inflytande i den utländska juridiska personen, dels att det också<br>finns ett svenskt inflytande av viss storlek i densamma. Kravet på<br>delägarens inflytande anses uppfyllt om delägaren själv eller tillsammans<br>med närstående personer direkt eller genom förmedling av juridisk<br>person, innehar eller kontrollerar minst 10 % av den utländska personens<br>kapital. Ett svenskt inflytande anses föreligga om minst hälften av den<br>utländska personens kapital innehas eller kontrolleras av här hemma-<br>hörande personer. Huruvida dessa villkor är uppfyllda avgörs med hän-<br>syn till förhållandena vid utgången av året närmast före taxeringsåret.</p> <p>Reglerna om löpande beskattning har till syfte att förhindra obehöriga<br>skatteförmåner. Även om en eventuell vinst vid försäljning av andelen</p> <p>42</p> <p>beskattas kan en obehörig skatteförmån anses uppkomma om avkast-<br>ningen på det kapital som investeras i en utländsk juridisk person -<br>beroende på den skattemässiga behandlingen av den utländska juridiska<br>personen i hemviststaten - beskattas med en låg skattesats eller över<br>huvud taget inte beskattas.</p> <p>En konsekvens av den löpande delägarbeskattning som blir följden av<br>att de två villkoren är uppfyllda är att delägaren medges avdrag för<br>underskott som uppkommit i den utländska juridiska personen. Såsom<br>bestämmelserna är utformade är det möjligt att exempelvis under en<br>verksamhets inledningsskede, göra avdrag för uppkomna underskott för<br>att i ett senare skede minska inflytandet i den utländska juridiska<br>personen och därigenom undgå löpande delägarbeskattning av vinster.</p> <p>Den ifrågavarande lagstiftningen har till syfte att klarlägga vem eller<br>vilka som är skattskyldiga i de fall en utländsk association uppbär<br>inkomst för vilken skattskyldighet föreligger i Sverige. Bestämmelserna<br>skall också klaigöra när en här hemmahörande delägare i en utländsk<br>juridisk person skall beskattas för sin andel av vinsten i en utländsk<br>juridisk person, dvs. om han skall beskattas löpande eller när vinsten<br>delas ut. Regeringen anser att det är otillfredställande att en sådan<br>lagstiftning kan utnyttjas för underskottsavdrag. En jämförelse kan göras<br>med det fallet att den utländska juridiska personen vid beskattningen skall<br>behandlas som ett utländskt bolag. Delägarna medges i sådant fall inte<br>avdrag för underskott i bolaget.</p> <p>Möjligheterna till avdrag bör begränsas så att avdrag medges först mot<br>framtida överskott av den utländska verksamheten.</p> <p>Förslaget bör tas in i en ny bestämmelse, 2 § 15 mom. SIL.</p> <p>Prop. 1994/95:91</p> <h2>6 Övriga frågor</h2> <h3>6.1 Beräkning av pensionsgrundande inkomst för utomlands<br>bosatta artister m.fl.</h3> <p>Regeringens förslag: De arbetsgivare som är skyldiga att innehålla<br>skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands<br>bosatta artister m.fl. för sådana artister som omfattas av EES-avtalet<br>skall också vara skyldiga att lämna sådan särskild kontrolluppgift<br>som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundan-<br>de inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Redan i och med EES-avtalet har<br>rätten att uppbära förmåner i Sverige utvidgats för personer som omfattas<br>av avtalet och är bosatta i utlandet men arbetar här. Den utomlands<br>bosatte som enligt EES-avtalet skall omfattas av svensk lagstiftning, har</p> <p>43</p> <p>rätt till bl.a. pensionsförmåner på lika villkor med i Sverige bosatta Prop. 1994/95:91<br>medborgare.</p> <p>För personer som inte taxeras i Sverige beräknas pensionsgrundande<br>inkomst (PGI) på underlag endast av kontrolluppgiften.</p> <p>Utomlands bosatta artister och idrottsmän som omfattas av lagen<br>(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.<br>(LSI) har t.o.m. 1993 inte alls omfattats av den svenska socialförsäk-<br>ringen. Skatten (15 %) är en definitiv källskatt som enligt 14 § LSI<br>redovisas på en särskild blankett som inte har funktionen av kontroll-<br>uppgift och därför inte kan ligga till grund för beräkning av PGI.</p> <p>I och med EES-avtalet har utomlands bosatta artister som omfattas av<br>avtalet rätt att bl.a. få tillgodoräkna sig PGI vid arbete i Sverige. För att<br>skattemyndigheten skall ha möjlighet att beräkna PGI för dessa artister,<br>krävs att arbetsgivaren lämnar en kontrolluppgift och inte endast en<br>redovisning över innehållen skatt.</p> <p>I 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst<br>enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring föreskrivs bl.a. att inkomst<br>av anställning för vilken den försäkrade är skattskyldig enligt lagen<br>(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall<br>bestämmas med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren. En sådan<br>skyldighet att lämna särskild kontrolluppgift bör även införas för den som<br>har att innehålla skatt enligt LSI för artist som omfattas av EES-avtalet.</p> <p>Förslaget föranleder ändringar i 23 § LSI och 3 § lagen om beräkning<br>av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring.</p> <p>Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas från och<br>med 1995 års taxering.</p> <h3>6.2 Avdrag för vissa obligatoriska socialavgifter</h3> <p>Regeringens förslag: Den som är skattskyldig i Sverige skall ha rätt<br>att vid taxeringen till kommunal och statlig inkomstskatt göra avdrag<br>för sådana obligatoriska avgifter som på grund av arbete i annat land<br>påförts den skattskyldige enligt slutligt fastställd debitering i<br>överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen<br>(1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni<br>1992 om social trygghet eller till följd av att den skattskyldige<br>omfattas av EES-avtalet.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: 146 § 2 mom. KL föreskrivs bl.a. att<br>skattskyldig som under hela beskattningsåret varit bosatt här i landet vid<br>taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt får göra avdrag för<br>sådana obligatoriska avgifter som den skattskyldige, på grund av arbete<br>i ett annat nordiskt land, enligt slutligt fastställd debitering skall betala i<br>överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen<br>(1981:1284) om tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan</p> <p>44</p> <p>Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet, om Prop. 1994/95:91<br>den avgiftsgrundande intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i</p> <p>Sverige.</p> <p>Den ovan nämnda förordningen har upphävts genom förordningen<br>(1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992<br>om social trygghet som trätt i dess ställe. Av denna anledning behöver<br>en ändring göras av bestämmelsen i 46 § 2 mom. KL.</p> <p>Utöver denna ändring nödvändiggör EES-avtalet en utvidgning av den<br>aktuella bestämmelsen så att den omfattar även den som i motsvarande<br>situation arbetat i ett annat land och omfattas av detta avtal.</p> <p>Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas från och<br>med 1995 års taxering.</p> <h3>6.3 Vissa frågor om avkastningsskatt vid ombildning av<br>livförsäkringsföretag m.m.</h3> <p>Regeringens förslag: Kontinuitet skall gälla för uttag av avkast-<br>ningsskatt på pensionsmedel när livförsäkringsföretag upplöses vid<br>fusion eller efter en överföring av hela försäkringsbeståndet mellan<br>två livförsäkringsföretag.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Avkastning på försäkringskapital hos<br>livförsäkringsföretag beskattas i huvudsak med avkastningsskatt enligt<br>lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. I samband med<br>införandet den 1 januari 1994 av det nya individuella pensionssparandet<br>utan försäkringsinslag ändrades tekniken för att ta ut avkastningsskatt.<br>Skatten beräknas nu på schablonmässiga grunder. Schablonens första led<br>innebär att försäkringskapitalet vid beskattningsårets ingång multipliceras<br>med den genomsnittliga statslåneräntan för året före beskattningsåret. Den<br>på så sätt framräknade schablonmässiga avkastningen beskattas därefter<br>med gällande skattesats. Om beskattningsåret är längre eller kortare än<br>tolv månader skall skattesatsen jämkas.</p> <p>Regeringen lämnar i proposition om ändringar av den bolagsrättsliga<br>lagstiftningen för bank- och försäkringsområdet med anledning av EES-<br>avtalet (prop. 1994/95:70) bl.a. förslag till bestämmelser om fusion<br>mellan livförsäkringsaktiebolag. Bestämmelserna i denna del finns i<br>förslaget till 15 a kap. försäkringsrörelselagen (1982:713). Reglerna är<br>avsedda att träda i kraft den 1 januari 1995. Jämte fusionsreglema skall<br>äldre försäkringsrörelseregler om inkråmsöverlåtelser mellan livför-<br>säkringsföretag alltjämt gälla.</p> <p>Förslaget till fusionsregler föranleder ändringar i bestämmelserna för<br>avkastningsskatten på pensionsmedel. När ett livförsäkringsföretag i<br>samband med en omstrukturering upphör under beskattningsåret antingen<br>genom de nu föreslagna fusionsbestämmelsema i 15 a kap. 1 och 18 §§</p> <p>45<br></p> <p>försäkringsrörelselagen eller genom att överlåta hela sitt försäkringsbe- Prop. 1994/95:91<br>stånd till ett annat sådant företag uppkommer frågan om jämkning av<br>avkastningsskatten skall ske.</p> <p>Ett tillägg bör därför göras till avkastningsskattebestämmelsema som<br>uttryckligen anger att kontinuitet skall gälla för beskattningen av<br>livförsäkringsföretag vars beskattningsår avkortas till följd av att företaget<br>upplöses genom fusion eller överlåter hela försäkringsbeståndet till annat<br>försäkringsföretag.</p> <p>Förslaget medför en ändring i 9 § avkastningsskattelagen.</p> <h2>7 Författningskommentar</h2> <h3>7.1 Lagen om beskattning av europeiska ekonomiska<br>intressegrupperingar (EEIG)</h3> <p>Enligt förordningen om europeiska ekonomiska intressegrupperingar<br>syftar en gruppering inte till vinst för egen del. Detta bör emellertid inte<br>påverka bedömningen av om den verksamhet som bedrivs av en gruppe-<br>ring är att hänföra till näringsverksamhet eller inte utan bedömningen får<br>göras som beträffande vilken annan verksamhet som helst. Bedrivs<br>grupperingens verksamhet självständigt, varaktigt samt med vinstsyfte är<br>resultatet således att hänföra till inkomst av näringsverksamhet.</p> <p>Av lagen framgår att handelsbolagsreglerna skall gälla beträffande<br>beräkning och beskattning av inkomst hänförlig till en europeisk<br>ekonomisk intressegruppering. Detta innebär bl.a. att bestämmelserna om<br>fåmanshandelsbolag och delägare i sådana blir tillämpliga på grupperingar<br>och medlemmar i grupperingar. Vidare blir de lagar som kompletterar<br>KL och SIL tillämpliga. Lagen om räntefördelning vid beskattning och<br>lagen om expansionsmedel skall dock inte tillämpas på verksamhet som<br>bedrivs av en gruppering. Anledningen till detta är att det vid gräns-<br>överskridande verksamhet eller ägande kan uppkomma svårigheter när det<br>gäller att beräkna fördelningsunderlaget respektive takbeloppet. Frågan<br>om dessa båda lagars tilllämplighet på grupperingar bör därför övervägas<br>ytterligare.</p> <p>Bestämmelsen i 28 § SIL om beräkning av reavinst vid avyttring av<br>andel i ett handelsbolag blir tillämplig vid avyttring av andel i en<br>gruppering.</p> <p>Bestämmelserna om handelsbolag och delägare i handelsbolag i upp-<br>bördslagen samt lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter blir<br>tillämpliga på grupperingar och medlemmar i grupperingar.</p> <p>46</p> <h3>7.2 Kommunalskattelagen (1928:370)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:91</h3> <p>46 § 2 mom.</p> <p>Ändringen innebär att hänvisningen till förordningen (1981:1284) om<br>tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan Sverige, Danmark,<br>Finland, Island och Noige om social trygghet har ersatts av en hänvisning<br>till förordningen (1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention<br>den 15 juni 1992 om social trygghet som ersatt denna. Vidare har tillagts<br>en bestämmelse som ger den som omfattas av EES-avtalet motsvarande<br>avdragsmöj ligheter.</p> <p>Anvisningar</p> <p>till 22 §</p> <p>punkt 1</p> <p>I ett nytt sjätte stycke har tagits in bestämmelser om uttagsbeskattning,<br>som kompletterar bestämmelserna i fjärde stycket. I vissa av dessa fall<br>är det mer eller mindre klart att uttagsbeskattning kan eller inte kan ske<br>enligt gällande rätt. Det torde t.ex. inte råda någon tvekan om att<br>uttagsbeskattning skall ske om verksamheten i en förvärvskälla upphör,<br>exempelvis genom ett bolags likvidation. I andra fall är det mer tveksamt<br>vad som gäller.</p> <p>Av den följande förteckningen framgår i vilka situationer uttags-<br>beskattning bör ske. Förteckningen omfattar inte det typiska fallet att en<br>tillgång regelrätt tas ut ur en förvärvskälla. Denna situation täcks helt<br>klart av ordalagen i punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL.<br>Den bestämmelsen omfattar även det fallet att en utländsk näringsidkare<br>med fast driftställe i Sverige för över en tillgång från det fasta driftstället<br>till verksamhet i annan stat.</p> <p>Med &quot;avtal&quot; avses ett avtal mellan Sverige och en annan stat om<br>undvikande av dubbelbeskattning. Med &quot;exemptavtal&quot; avses ett avtal av<br>detta slag enligt vilket inkomst från ett fast driftställe i den andra staten,<br>som uppbärs av en person med hemvist i Sverige, undantas från<br>beskattning här. Med &quot;creditavtal&quot; avses ett avtal enligt vilket från svensk<br>skatt avräknas skatt som utgått i den andra staten.</p> <p>Svensk ägare</p> <p>1. &nbsp;Verksamheten i en förvärvskälla upphör, t.ex. genom att ett aktie-<br>bolag likvideras.</p> <p>2. En fysisk person, som är bosatt i Sverige och bedriver näringsverk-<br>samhet här eller i en annan stat med vilken Sverige saknar avtal eller har</p> <p>47<br></p> <p>ett creditavtal, upphör att vara bosatt här. Uttagsbeskattning bör dock inte Prop. 1994/95:91<br>ske till den del tillgångarna i verksamheten knyts till ett fast driftställe i<br>Sverige.</p> <p>3. &nbsp;En fysisk person, som är bosatt i Sverige och bedriver näringsverk-<br>samhet här eller i en annan stat med vilken Sverige saknar avtal eller har<br>ett creditavtal, erhåller skatterättsligt hemvist i en annan stat på grund av<br>ett avtal (personen är bosatt här enligt intern svensk rätt men får hemvist<br>i den andra staten på grund av avtalet). Uttagsbeskattning bör dock inte<br>ske till den del tillgångarna i verksamheten knyts till ett fast driftställe i<br>Sverige.</p> <p>4. &nbsp;Ett svenskt aktiebolag erhåller skatterättsligt hemvist i en annan stat<br>på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning (&quot;den verkliga<br>ledningen&quot; flyttas ut). Uttagsbeskattning bör dock inte ske till den del<br>tillgångarna i verksamheten knyts till ett fast driftställe i Sverige.</p> <p>5. &nbsp;En tillgång i en verksamhet som bedrivs i två eller flera stater<br>överförs från Sverige till en annan stat med vilken Sverige har ett<br>exemptavtal och knyts till ett fast driftställe där.</p> <p>6. &nbsp;En tillgång i en verksamhet som bedrivs i flera stater överförs från<br>en stat med vilken Sverige saknar avtal eller har ett creditavtal till en<br>annan stat med vilken Sverige har ett exemptavtal och knyts till ett fast<br>driftställe där.</p> <p>7. &nbsp;Ett exemptavtal ingås med en stat med vilken Sverige tidigare inte<br>haft något avtal eller haft ett creditavtal. En tillgång i en verksamhet som<br>bedrivs i staten blir enligt avtalet knuten till ett fast driftställe där.</p> <p>Utländsk ägare med fast driftställe i Sverige</p> <p>8. &nbsp;&nbsp;&nbsp;Verksamheten vid det fasta driftstället upphör.</p> <p>9. &nbsp;&nbsp;&nbsp;Det moment som konstituerar det fasta driftstället försvinner.</p> <p>De nu angivna situationerna korresponderar med punkterna i det nya<br>sjätte stycket enligt följande.</p> <p>Punkt Situation</p> <p>1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;1,8</p> <p>2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;2,9</p> <p>3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;3,4,7</p> <p>4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;5,6</p> <p>I sjunde stycket begränsas tillämpligheten av sjätte stycket punkterna 2<br>och 3. Uttagsbeskattning skall inte ske till den del tillgångarna knutits till<br>ett fast driftställe i Sverige. I dessa fall kan ju Sverige fortfarande<br>beskatta avkastning av tillgångarna och vinst vid en avyttring av dem.</p> <p>I samma stycke modifieras vidare punkt 3 avseende fallet att endast en<br>del av inkomsten från en förvärvskälla undantas från beskattning på</p> <p>48<br></p> <p>grund av avtal. Detta fall är för handen om en svensk näringsidkare, som Prop. 1994/95:91<br>beskattas i Sverige, bedriver verksamhet i flera stater och inkomst från<br>ett fest driftställe i en stat undantas från beskattning genom att ett nytt<br>avtal om undvikande av dubbelbeskattning ingås.</p> <h3>7.3 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</h3> <p>2 § 3 mom.</p> <p>Villkoren i första stycket för att ett koncernbidrag skall få verkan vid<br>beskattningen har kompletterats med ett nytt villkor, /, om att mottagaren<br>inte enligt avtal om undvikande av dubbelbeskattning skall anses ha<br>hemvist i en främmande stat.</p> <p>2 § 15 mom.</p> <p>I det nya momentet har tagits in en avdragsbegränsning. Motiven för<br>denna redovisas i avsnitt 5.2. Avdrag för underskott som uppkommer vid<br>inkomstberäkningen för en delägare som beskattas löpande för inkomst<br>från en utländsk juridisk person får endast utnyttjas mot en vinst från<br>verksamheten i samma utländska juridiska person som uppkommer ett<br>senare år. Avdragsrätten omfattar emellertid inte vinst som uppkommer<br>vid avyttring av andelen i den utländska juridiska personen.</p> <h3>7.4 Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande<br>inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring</h3> <p>5§</p> <p>I paragrafen har införts en bestämmelse som innebär att för den som har<br>inkomst för vilken betalas skatt enligt lagen (1991:591) om särskild<br>inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall inkomst av<br>anställning beräknas med ledning av sådan särskild kontrolluppgift som<br>avses i denna paragraf.</p> <h3>7.5 Lagen (1962:381) om allmän försäkring</h3> <p>3 kap. 2 a §</p> <p>Den nya punkten 4 i tredje stycket innnebär att ersättning för arbete som<br>betalas ut till en medlem i en gruppering utgör inkomst av annat<br>förvärvsarbete. Detta får betydelse bl.a. för avgiftsskyldigheten för<br>egenavgifter i 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialavgifter. Genom</p> <p>49<br></p> <p>ändringen kommer avgiftsskyldigheten för egenavgifter för medlem i en Prop. 1994/95:91<br>gruppering att motsvara den som gäller för delägare i handelsbolag.</p> <h3>7.6 Kupongskattelagen (1970:624)</h3> <p>4§</p> <p>Ändringen i andra stycket innebär att en gruppering blir skattskyldig för<br>kupongskatt i samma omfattning som ett handelsbolag.</p> <h3>7.7 Lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam</h3> <p>10 §</p> <p>Ändringen i andra stycket innebär att en gruppering är skattskyldig enligt<br>lagen. Detta motsvarar vad som gäller för handelsbolag.</p> <h3>7.8 Lagen (1972:820) om skatt på spel</h3> <p>5§</p> <p>Ändringen i andra stycket innebär att en gruppering är skattskyldig enligt<br>lagen. Detta motsvarar vad som gäller för handelsbolag.</p> <h3>7.9 Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt</h3> <p>2§</p> <p>Ändringen i andra stycket innebär att medlemmarna i en gruppering är<br>skattskyldiga för fastighetsskatt. Detta motsvarar vad som gäller för<br>delägare i handelsbolag.</p> <h3>7.10 Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel</h3> <p>2§</p> <p>Ändringen i andra stycket innebär att medlemmarna i en gruppering lik-<br>som delägarna i ett handelsbolag är skattskyldiga enligt lagen.</p> <p>50</p> <p>9§</p> <p>Bestämmelserna om jämkning av skatten i tredje stycket har ändrats. De<br>nya bestämmelserna innebär att en fusion eller inkråmsöverlåtelse vare<br>sig ökar eller minskar uttaget av avkastningsskatt. En jämkning skall<br>såsledes inte ske om den leder till bristande kontinuitet i beskattningen.<br>Det överlåtande företagets förpliktelser i skattehänseende skall gå över på<br>det övertagande företaget.</p> <h3>7.11 Lagen (1990:663) om ersättningsfonder</h3> <p>9§</p> <p>I första stycket föreskrivs att en ersättningsfond skall återföras till<br>beskattning i olika situationer. Enligt första stycket 2 skall återföring ske<br>om hela eller huvudsakliga delen av förvärvskällan under beskattningsåret<br>har överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden inte har<br>övertagits enligt sjätte stycket. I första stycket 7 har införts en be-<br>stämmelse som innebär att återföring även skall ske om skattskyldighet<br>för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om sådan inkomst skall<br>undantas från beskattning på grund av avtal om undvikande av dubbel-<br>beskattning. Om endast vissa inkomster undantas från beskattning skall<br>återföring inte ske.</p> <h3>7.12 Lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för<br>utomlands bosatta artister m.fl.</h3> <p>23 §</p> <p>I ett nytt andra stycke upplyses om att bestämmelser om skyldighet för<br>arbetsgivare att lämna särskild kontrolluppgift för beräkning av pensions-<br>grundande inkomst finns i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring.</p> <h3>7.13 Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader</h3> <p>1 §</p> <p>Ändringen i andra stycket innebär att medlemmarna i en gruppering är<br>skattskyldiga för särskild löneskatt enligt lagen. Detta motsvarar vad som<br>gäller för delägare i handelsbolag.</p> <p>Prop. 1994/95:91</p> <p>51</p> <h3>7.14 Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1994/95:91</h3> <p>5§</p> <p>I paragrafen föreskrivs att en periodiseringsfond skall återföras till<br>beskattning i olika situationer. Enligt punkt 1 skall återföring ske om den<br>skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört att bedriva<br>näringsverksamhet. En ändring av närmast redaktionell natur har gjorts<br>i detta led. Enligt en ny punkt 6 skall återföring även ske om skatt-<br>skyldighet för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om sådan<br>inkomst skall undantas från beskattning på grund av avtal om undvikande<br>av dubbelbeskattning. Om endast vissa inkomster undantas från beskatt-<br>ning skall återföring inte ske.</p> <h3>7.15 Lagen (1993:1540) om återföring av<br>skatteutj ämningsreserv</h3> <p>II §</p> <p>I paragrafen föreskrivs att en skatteutjämningsreserv skall återföras till<br>beskattning i olika situationer. Enligt punkt 1 skall återföring ske om den<br>skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört att bedriva<br>näringsverksamhet. Enligt ett tillägg till denna bestämmelse skall<br>återföring även ske om skattskyldighet för inkomst av förvärvskällan har<br>upphört eller om sådan inkomst helt skall undantas från beskattning på<br>grund av avtal om undvikande av dubbelbeskattning. Om endast vissa<br>inkomster undantas från beskattning skall återföring inte ske.</p> <h3>7.16 Mervärdesskattelagen (1994:200)</h3> <p>6 kap. 1 §</p> <p>Ändringen innebär att grupperingen liksom handelsbolag är skattskyldig<br>för mervärdesskatt. Detta motsvarar vad som gäller för handelsbolag.</p> <p>Ändringen avser endast grupperingar med säte i Sverige. Gruppering<br>med säte utanför Sverige är att betrakta som utländsk företagare. Någon<br>särskild reglering för sådan gruppering behövs inte.</p> <h3>7.17 Lagen (1990:684) om upphävande av lagen (1979:609)<br>om allmän investeringsfond</h3> <p>Kvarstående avsättningar till allmän investeringsfond - dvs. avsättningar<br>som inte tagits i anspråk för investering eller återförts till beskattning<br>enligt bestämmelserna i den upphävda lagen - skall enligt punkt 4<br></p> <p>upphävandelagen återföras till beskattning vid 1996 års taxering eller, om Prop. 1994/95:91<br>företaget inte skall taxeras detta år, vid 1997 års taxering utan särskilt<br>tillägg. Ändringen innebär att återföring skall ske även om skattskyldig-<br>heten för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om sådan inkomst<br>helt skall undantas från beskattning på grund av avtal om undvikande av<br>dubbelbeskattning.</p> <h3>7.18 Lagen (1990:686) om upphävande av vissa<br>fondförfattningar, m.m.</h3> <p>Enligt upphävandelagen skall kvarstående avsättningar till vissa fonder<br>enligt äldre lagstiftning återföras till beskattning vid 1996 års taxering<br>eller, om företaget inte skall taxeras detta år, vid 1997 års taxering utan<br>särskilt tillägg. Ändringen i andra stycket innebär att återföring skall ske<br>även om skattskyldigheten för inkomst av förvärvskällan har upphört eller<br>om sådan inkomst helt skall undantas från beskattning på grund av avtal<br>om undvikande av dubbelbeskattning.</p> <h3>7.19 Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen<br>(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt</h3> <p>Tillägget innebär att en medlem i en gruppering kommer att bli skattebe-<br>friad för företagsförmögenhet i samma utsträckning som delägare i<br>handelsbolag.</p> <p>53</p> <h3>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över ^Pr°P- 1994/95:91<br>betänkandet (SOU 1994:100) Beskattningen vid gränsöver- Bilaga 1<br>skridande omstruktureringar inom EG, m.m.</h3> <p>Efter remiss har yttranden avgetts av Riksskatteverket, Riksbanken, Göta<br>Hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Bokföringsnämnden, Närings- och<br>teknikutvecklingsverket, Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska<br>fakulteten vid Uppsala universitet, Föreningen Auktoriserade Revisorer<br>FAR, Företagarnas riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel,<br>Kooperativa Förbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska arbets-<br>givareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföre-<br>ningen, Svenska handelskammarförbundet, Svenska Revisorsamfundet<br>SRS, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Fastighetsägareförbund,<br>Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Köp-<br>mannaförbund, Sveriges Redovisningskonsulters förbund, Tjänstemännens<br>Centralorganisation.</p> <p>Företagarnas riksoiganisation, Svenska arbetsgivareföreningen och<br>Sveriges köpmannaförbund har förutom egna yttranden åberopat yttrandet<br>från Sveriges Industriförbund.</p> <p>Yttrande har också kommit in från Fondbolagens Förening.</p> <p>Riksbanken, Bokföringsnämnden, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid<br>Uppsala universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds<br>universitet, Byggentreprenörerna, Centralorganisationen SACO, Lands-<br>organisationen i Sverige samt Svenska kommunförbundet har avstått från<br>att yttra sig.</p> <p>54</p> <h2>Finansdepartementet &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;^ProP- 1994/95:91</h2> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 1994</p> <p>Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden</p> <p>Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds,<br>Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedbotg,<br>Andersson, Winbeig, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Johansson</p> <p>Föredragande: statsrådet Persson</p> <p>Regeringen beslutar proposition 1994/95:91 Beskattningen av europeiska<br>ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) och andra inkomstskattefrågor</p> <p>55</p> <p>gotab 47177, Stockholm 1994</p> 1 1 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till delvis bifall = utskottet 1994/95:SkU11 ? 1 1 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till ? B Bordläggning 1994-11-04 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1994-11-04 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1994-11-14 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1994-11-24 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Finansdepartementet 2014-11-21 20:45:31 statustext statustext Ärendet är avslutat GI0391 2019-05-28 12:24:43 tilldelat Tilldelat Skatteutskottet 2014-11-21 20:45:31 GI0391 prop_199495__91.pdf 1925526 pdf Beskattningen av europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) och andra inkomstskattefrågor https://data.riksdagen.se/fil/F8222A1D-ED3B-479D-87D2-7152A5E73FB8 behandlas_i 1994/95:SkU11 GI01SkU11 bet 1994/95 SkU11 Skatteregler för europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) Betänkande